2421264 GQB330d1 2002 30 sou sou Statens offentliga utredningar 2002:30 Statens offentliga utredningar Statens offentliga utredningar d1 30 0 2002-04-16 00:00:00 2024-08-12 16:22:00 2002-04-16 00:00:00 Märk - värdig jämställdhet - del 1 hämtad html-ec https://data.riksdagen.se/dokument/GQB330d1/text https://data.riksdagen.se/dokument/GQB330d1 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GQB330d1 <div style="margin:3px;"> <STYLE type="text/css"> body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;} #page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 105px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 541px;} #page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_10 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_10 #id_2 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_11 #dimg1z{position:absolute;top:179px;left:0px;z-index:-1;width:429px;height:113px;} #page_11 #dimg1 #img1 {width:429px;height:113px;} #page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_13 #dimg1z{position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_13 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_14 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_14 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_15 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_15 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_24 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_24 #id_2 {border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_24 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_24 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_24 #id_3 {border:none;z:b;margin:22px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;} #page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:49px 0px 104px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_27 #dimg1z{position:absolute;top:677px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_27 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_29 #dimg1z{position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_29 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_30 #dimg1z{position:absolute;top:61px;left:63px;z-index:-1;width:429px;height:382px;} #page_30 #dimg1 #img1 {width:429px;height:382px;} #page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_31 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_31 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_33 #dimg1z{position:absolute;top:179px;left:0px;z-index:-1;width:429px;height:534px;} #page_33 #dimg1 #img1 {width:429px;height:534px;} #page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_34 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_34 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_35 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_35 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_36 #dimg1z{position:absolute;top:179px;left:0px;z-index:-1;width:429px;height:113px;} #page_36 #dimg1 #img1 {width:429px;height:113px;} #page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_37 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_37 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_38 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_38 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_39 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_39 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_40 #dimg1z{position:absolute;top:660px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_40 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_41 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_41 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_42 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_42 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:49px 0px 104px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_47 #dimg1z{position:absolute;top:179px;left:0px;z-index:-1;width:429px;height:450px;} #page_47 #dimg1 #img1 {width:429px;height:450px;} #page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_48 #dimg1z{position:absolute;top:660px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_48 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_50 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_50 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_51 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_51 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_52 #dimg1z{position:absolute;top:684px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_52 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_53 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_53 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_54 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_54 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_55 #dimg1z{position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_55 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_56 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_56 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_58 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_58 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_59 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_59 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_61 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_61 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_62 #dimg1z{position:absolute;top:684px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_62 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_63 #dimg1z{position:absolute;top:179px;left:0px;z-index:-1;width:429px;height:286px;} #page_63 #dimg1 #img1 {width:429px;height:286px;} #page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_65 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_65 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_66 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_66 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_67 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_67 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_71 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_71 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_72 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_72 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_73 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_73 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_74 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_74 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_76 #dimg1z{position:absolute;top:660px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_76 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_77 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_77 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_78 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_78 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_79 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_79 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_80 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_80 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_81 #dimg1z{position:absolute;top:648px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_81 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_82 #dimg1z{position:absolute;top:624px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_82 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_83 #dimg1z{position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_83 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_85 #dimg1z{position:absolute;top:179px;left:0px;z-index:-1;width:429px;height:522px;} #page_85 #dimg1 #img1 {width:429px;height:522px;} #page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_87 #dimg1z{position:absolute;top:179px;left:0px;z-index:-1;width:429px;height:462px;} #page_87 #dimg1 #img1 {width:429px;height:462px;} #page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_91 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_91 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_93 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_93 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_94 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_94 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_95 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_95 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} .ft0{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 30px;} .ft1{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft2{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft3{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft4{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft5{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft6{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft7{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 28px;} .ft8{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft9{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft10{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft11{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft12{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft13{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 19px;l-h: 17px;} .ft14{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft15{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft16{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft17{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft18{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft19{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 7px;} .ft20{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;position: relative; bottom: 5px;} .ft21{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft22{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;} .ft23{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;position: relative; bottom: 4px;} .ft24{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft25{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft26{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 13px;} .ft27{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft28{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 12px;} .ft29{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft30{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;} .ft31{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft32{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft33{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;position: relative; bottom: 3px;} .ft34{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft35{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft36{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft37{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 36px;l-h: 19px;} .ft38{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft39{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 17px;} .ft40{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 18px;} .ft41{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft42{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 17px;} .ft43{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 17px;} .ft44{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 18px;} .ft45{font: 20px 'Verdana' !important;l-h: 36px;} .ft46{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;position: relative; bottom: 7px;} .ft47{font: 12px 'Courier New' !important;l-h: 17px;} .ft48{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 15px;l-h: 17px;} .ft49{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 17px;} .ft50{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 18px;} .ft51{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 13px;} .ft52{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 12px;} .ft53{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 18px;} .ft54{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft55{font: 14px 'Courier New' !important;l-h: 17px;} .ft56{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 15px;l-h: 18px;} .ft57{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft58{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;} .ft59{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 14px;} .ft60{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 12px;} .ft61{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;} .ft62{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 13px;} .ft63{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 24px;l-h: 18px;} .ft64{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 12px;} .ft65{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 14px;} .ft66{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 1px;l-h: 12px;} .ft67{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 12px;} .ft68{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 14px;} .ft69{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 14px;l-h: 16px;} .ft70{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 16px;} .ft71{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 9px;l-h: 16px;} .ft72{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 9px;l-h: 15px;} .ft73{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;position: relative; bottom: 4px;} .ft74{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft75{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft76{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft77{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 13px;} .ft78{font: 12px 'Courier New' !important;l-h: 16px;} .ft79{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 15px;} .ft80{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 15px;l-h: 15px;} .ft81{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft82{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 12px;} .ft83{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 36px;l-h: 18px;} .ft84{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 16px;} .ft85{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 18px;l-h: 16px;} .ft86{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 16px;} .ft87{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 16px;} .ft88{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 19px;l-h: 15px;} .ft89{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 15px;} .ft90{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 18px;l-h: 15px;} .ft91{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 16px;} .ft92{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 10px;l-h: 15px;} .ft93{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 10px;l-h: 16px;} .ft94{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 16px;} .ft95{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 15px;} .ft96{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 14px;l-h: 15px;} .ft97{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 3px;} .ft98{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 16px;} .ft99{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft100{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;position: relative; bottom: 7px;} .ft101{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft102{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 14px;} .ft103{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 12px;} .ft104{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 12px;} .ft105{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 30px;} .ft106{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 18px;l-h: 16px;} .ft107{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 14px;} .p0{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p1{text-align: left;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px !important;} .p2{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p3{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p4{text-align: left;padding-left: 300px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p5{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p6{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p7{text-align: left;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p8{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p9{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p10{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p11{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p12{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p13{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p14{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p15{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p16{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p17{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;} .p18{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p19{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p20{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p21{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p22{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p23{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.46px;} .p24{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p25{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p26{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p27{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p28{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p29{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p30{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p31{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p32{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p33{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p34{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p35{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p36{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p37{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p38{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p39{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p40{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 165px;margin-bottom: 0px !important;} .p41{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p42{text-align: left;padding-left: 300px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p43{text-align: left;margin-top: 553px;margin-bottom: 0px !important;} .p44{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p45{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 154px;margin-bottom: 0px !important;} .p46{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p47{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p48{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p49{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p50{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p51{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 131px;margin-bottom: 0px !important;} .p52{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p53{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p54{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p55{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p56{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p57{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p58{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p59{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p60{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p61{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p62{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p63{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p64{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p65{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p66{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p67{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p68{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p69{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p70{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px !important;} .p71{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p72{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p73{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p74{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p75{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p76{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p77{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p78{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p79{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p80{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p81{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p82{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p83{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p84{text-align: left;padding-right: 567px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p85{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p86{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p87{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p88{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p89{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p90{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p91{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p92{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 163px;margin-bottom: 0px !important;} .p93{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p94{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p95{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p96{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p97{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px !important;} .p98{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p99{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p100{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p101{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p102{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p103{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p104{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p105{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;} .p106{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p107{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p108{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p109{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p110{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p111{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p112{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p113{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p114{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 197px;margin-bottom: 0px !important;} .p115{text-align: left;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px !important;} .p116{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p117{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p118{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p119{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p120{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p121{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p122{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p123{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;} .p124{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p125{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p126{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p127{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p128{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p129{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p130{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p131{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p132{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p133{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p134{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p135{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;} .p136{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p137{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p138{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p139{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p140{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p141{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p142{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p143{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p144{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p145{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p146{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p147{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p148{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p149{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p150{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 402px;margin-bottom: 0px !important;} .p151{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p152{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;} .p153{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px !important;} .p154{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p155{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p156{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p157{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p158{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;padding-top: 2px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p159{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p160{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p161{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p162{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p163{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p164{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p165{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;} .p166{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px !important;} .p167{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p168{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p169{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p170{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p171{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p172{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p173{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p174{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p175{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p176{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p177{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p178{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p179{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p180{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p181{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px !important;} .p182{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 155px;margin-bottom: 0px !important;} .p183{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p184{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p185{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p186{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p187{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p188{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p189{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p190{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p191{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p192{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p193{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p194{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p195{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p196{text-align: left;margin-top: 239px;margin-bottom: 0px !important;} .p197{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p198{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p199{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p200{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p201{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p202{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p203{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p204{text-align: left;padding-left: 400px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p205{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p206{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p207{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p208{text-align: left;padding-left: 320px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p209{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p210{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p211{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p212{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;} .p213{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;} .p214{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p215{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p216{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p217{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p218{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p219{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p220{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p221{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p222{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p223{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p224{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p225{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p226{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 156px;margin-bottom: 0px !important;} .p227{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p228{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p229{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 115px;margin-bottom: 0px !important;} .p230{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 495px;margin-bottom: 0px !important;} .p231{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p232{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p233{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p234{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p235{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p236{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p237{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p238{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 2px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p239{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p240{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p241{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px !important;} .p242{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 2px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p243{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p244{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p245{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p246{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p247{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p248{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p249{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p250{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p251{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p252{text-align: left;padding-left: 320px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p253{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p254{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p255{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p256{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p257{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p258{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p259{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p260{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p261{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p262{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p263{text-align: left;padding-left: 420px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p264{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px !important;} .p265{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p266{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p267{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p268{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p269{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p270{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p271{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p272{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p273{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p274{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p275{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p276{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p277{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p278{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 2px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p279{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p280{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p281{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p282{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p283{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p284{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p285{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p286{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p287{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p288{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p289{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p290{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p291{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p292{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p293{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p294{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p295{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p296{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p297{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p298{text-align: left;padding-left: 340px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p299{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;} .p300{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p301{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p302{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p303{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p304{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p305{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p306{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p307{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p308{text-align: left;padding-left: 400px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p309{text-align: left;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;} .p310{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p311{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p312{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p313{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 159px;margin-bottom: 0px !important;} .p314{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p315{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p316{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p317{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 111px;margin-bottom: 0px !important;} .p318{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p319{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p320{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 109px;margin-bottom: 0px !important;} .p321{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 2px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p322{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p323{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p324{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p325{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p326{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p327{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p328{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p329{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p330{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p331{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p332{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p333{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p334{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p335{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.29px;} .p336{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.29px;} .p337{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p338{text-align: left;padding-left: 300px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p339{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p340{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p341{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p342{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p343{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p344{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.29px;} .p345{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p346{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p347{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p348{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p349{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p350{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p351{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p352{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p353{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p354{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p355{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p356{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p357{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p358{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p359{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p360{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p361{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p362{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p363{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p364{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p365{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p366{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p367{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p368{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p369{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p370{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p371{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p372{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p373{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p374{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p375{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p376{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p377{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p378{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p379{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p380{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p381{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p382{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p383{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p384{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 114px;margin-bottom: 0px !important;} .p385{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p386{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p387{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p388{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p389{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p390{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p391{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p392{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p393{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p394{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p395{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p396{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p397{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p398{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p399{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p400{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p401{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p402{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p403{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p404{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p405{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p406{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p407{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p408{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p409{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p410{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p411{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p412{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p413{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p414{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 349px;margin-bottom: 0px !important;} .p415{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 546px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p416{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 122px;margin-bottom: 0px !important;} .p417{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p418{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p419{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p420{text-align: left;padding-left: 340px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p421{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p422{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p423{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p424{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p425{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p426{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p427{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p428{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 492px;margin-bottom: 0px !important;} .p429{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;padding-top: 2px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p430{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p431{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p432{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p433{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p434{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p435{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p436{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p437{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p438{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;} .p439{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p440{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p441{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p442{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p443{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p444{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p445{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p446{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p447{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p448{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p449{text-align: left;padding-left: 300px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p450{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p451{text-align: left;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px !important;} .p452{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;} .p453{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p454{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p455{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px !important;} .p456{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p457{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p458{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 509px;margin-bottom: 0px !important;} .td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 252px;vertical-align: bottom;} .td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;} .td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;} .td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;} .td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;} .td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 407px;vertical-align: bottom;} .td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;} .td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 348px;vertical-align: bottom;} .td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;} .td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 342px;vertical-align: bottom;} .td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;} .td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 435px;vertical-align: bottom;} .td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;} .td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;} .td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 408px;vertical-align: bottom;} .td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;} .td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 350px;vertical-align: bottom;} .td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;} .td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 380px;vertical-align: bottom;} .td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 332px;vertical-align: bottom;} .td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;} .td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 399px;vertical-align: bottom;} .td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;} .td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 339px;vertical-align: bottom;} .td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 471px;vertical-align: bottom;} .td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;} .td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 344px;vertical-align: bottom;} .td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 333px;vertical-align: bottom;} .td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;} .td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;} .td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;} .td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;} .td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 334px;vertical-align: bottom;} .td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;} .td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 357px;vertical-align: bottom;} .td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 477px;vertical-align: bottom;} .td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 328px;vertical-align: bottom;} .td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;} .td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;} .td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 388px;vertical-align: bottom;} .td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;} .td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;} .td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;} .td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;} .td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;} .td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 307px;vertical-align: bottom;} .td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 430px;vertical-align: bottom;} .td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;} .td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 420px;vertical-align: bottom;} .td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;} .td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 225px;vertical-align: bottom;} .td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;} .td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 402px;vertical-align: bottom;} .td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;} .td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 383px;vertical-align: bottom;} .td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;} .td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 297px;vertical-align: bottom;} .td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 214px;vertical-align: bottom;} .td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 417px;vertical-align: bottom;} .td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;} .td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;} .td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 250px;vertical-align: bottom;} .td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;} .td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 259px;vertical-align: bottom;} .td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 354px;vertical-align: bottom;} .td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;} .td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 405px;vertical-align: bottom;} .td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;} .tr0{heightzzz: 21px;} .tr1{heightzzz: 18px;} .tr2{heightzzz: 37px;} .tr3{heightzzz: 38px;} .tr4{heightzzz: 19px;} .tr5{heightzzz: 20px;} .tr6{heightzzz: 14px;} .tr7{heightzzz: 16px;} .tr8{heightzzz: 46px;} .tr9{heightzzz: 22px;} .tr10{heightzzz: 17px;} .tr11{heightzzz: 30px;} .t0{width: 382px;margin-top: 66px;f:15px 'Verdana' !important;} .t1{width: 456px;margin-leftZ: 76px;margin-top: 148px;f:bold 15px 'Verdana' !important;} .t2{width: 457px;margin-leftZ: 76px;f:bold 15px 'Verdana' !important;} .t3{width: 375px;margin-leftZ: 151px;margin-top: 1px;f:13px 'Verdana' !important;} .t4{width: 530px;f:bold 11px 'Verdana' !important;} .t5{width: 458px;margin-leftZ: 66px;f:15px 'Verdana' !important;} .t6{width: 415px;margin-leftZ: 104px;f:15px 'Verdana' !important;} .t7{width: 457px;margin-leftZ: 66px;f:15px 'Verdana' !important;} .t8{width: 374px;margin-leftZ: 142px;margin-top: 1px;f:14px 'Verdana' !important;} .t9{width: 457px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 16px;f:15px 'Verdana' !important;} .t10{width: 535px;f:bold 9px 'Verdana' !important;} .t11{width: 416px;margin-leftZ: 37px;f:15px 'Verdana' !important;} .t12{width: 375px;margin-leftZ: 75px;f:13px 'Verdana' !important;} .t13{width: 415px;margin-leftZ: 37px;f:15px 'Verdana' !important;} .t14{width: 457px;f:15px 'Verdana' !important;} .t15{width: 530px;f:15px 'Verdana' !important;} .t16{width: 535px;f:15px 'Verdana' !important;} .t17{width: 470px;margin-top: 146px;f:15px 'Verdana' !important;} .t18{width: 426px;f:15px 'Verdana' !important;} .t19{width: 353px;margin-top: 35px;f:italic 14px 'Verdana' !important;} .t20{width: 535px;margin-leftZ: 1px;f:bold 9px 'Verdana' !important;} .t21{width: 400px;margin-leftZ: 85px;margin-top: 14px;f:13px 'Verdana' !important;} .t22{width: 409px;margin-leftZ: 85px;margin-top: 33px;f:13px 'Verdana' !important;} </STYLE> <DIV id="page_1"> <P class="p0 ft0">Till Statsrådet och chefen för Jordbruksdepartementet</P> <P class="p1 ft2">Den 18 februari 1999 bemyndigade regeringen chefen för Jordbruksdepartementet, statsrådet Margareta Winberg, att tillsätta en särskild utredare för att utreda frågan om <SPAN class="ft1">frivillig jämställdhetsmärkning av produkter och tjänster</SPAN>. Med stöd av detta utsågs folkpartiets 1:e vice ordförande Eva Eriksson till särskild utredare.</P> <P class="p2 ft2">Den 6 oktober 2000 utsågs Ingolf Berg, Näringsdepartementet/enheten för IT, forskning och utveckling, Ulrika Dackeby, Finansdepartementet/konsumentenheten, Eva Debels, Konsumentverket, Åsa Edman, Nämnden för offentlig upphandling, Ulf Esbro, Näringsdepartementet/jämställdhetsenheten, Päivi Gäng, Rica City Hotel, Stockholm, Olle Ingemarsson, Kooperativa Förbundet, Britten Lagerkvist Tranströmer, Sveriges Konsumentråd, Ingrid Persson, Föreningssparbanken, Stockholm, Morgan Pettersson, Konkurrensverket, Agneta Stark, tema Genus, Linköpings universitet (t.o.m. <NOBR>2002-02-12),</NOBR> Eberhard Stüber, Jämställdhetsombudsmannen, Kent Svärd, Sveriges offentliga inköpare, Sven Thiberg, SIS Miljömärkning AB och Lars Waldner, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, att som experter ingå i en referensgrupp med inriktning på handel och näringsliv.</P> <P class="p3 ft2">Det 10 januari 2000 anställdes departementssekreteraren Kerstin Sjeldrup som biträdande sekreterare och den 1 april anställdes fil.dr. Eva Schömer som huvudsekreterare i Utredningen. Utredningen har antagit namnet utredningen om frivillig jämställdhetsmärkning av produkter och tjänster, FRIJA (N 1999:03).</P> </DIV> <DIV id="page_2"> <P class="p4 ft3">SOU 2002:30</P> <P class="p5 ft2">Utredningen lämnade i januari 2001 delbetänkandet <SPAN class="ft1">Reglerna kring och inställningen till frivillig jämställdhetsmärkning av produkter och tjänster </SPAN>(SOU 2001:9).</P> <P class="p6 ft5">FRIJA överlämnar härmed slutbetänkandet <SPAN class="ft4">Märk – värdig jämställdhet </SPAN>(SOU 2002:30).</P> <P class="p7 ft2">Malmö i mars 2002</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p8 ft2">Eva Eriksson</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p8 ft2">/Eva Schömer</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td0"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td1"><SPAN class="p9 ft2">Kerstin Sjeldrup</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_3"> <P class="p10 ft7">Innehåll</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD colspan=3 class="tr0 td2"><SPAN class="p8 ft8">Förkortningar .....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p11 ft8">11</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr2 td2"><SPAN class="p8 ft8">Sammanfattning ................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td3"><SPAN class="p11 ft8">13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr3 td2"><SPAN class="p8 ft8">Författningsförslag .............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p11 ft8">25</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr2 td2"><SPAN class="p8 ft9">Del I Utredningens uppdrag och bakgrundsbeskrivningar</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td3"><SPAN class="p8 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p8 ft8">1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td5"><SPAN class="p12 ft8">Utredningens uppdrag................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td3"><SPAN class="p11 ft8">31</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p8 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p12 ft2">1.1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p13 ft11">Utredningsarbetet.........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p11 ft2">31</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p8 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p12 ft2">1.2</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p13 ft12">Dispositionen av betänkandet......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p11 ft2">33</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p8 ft8">2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td5"><SPAN class="p12 ft8">Bakgrunden till uppdraget ..........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td3"><SPAN class="p11 ft8">37</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p8 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p12 ft2">2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p13 ft2">Horisontell och vertikal segregering ...........................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p11 ft2">37</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p8 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p12 ft2">2.2</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p13 ft2">Konsumenters roll på den fria marknaden ..................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p11 ft2">38</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p14 ft2"><SPAN class="ft2">2.3</SPAN><SPAN class="ft13">Jämställdhetsmärkning – konsumentmakt för ett</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p8 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p8 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p13 ft11">jämställt samhälle ..........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p15 ft2">39</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p8 ft8">3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td5"><SPAN class="p12 ft8">Centrala begrepp .......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td8"><SPAN class="p15 ft8">41</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p8 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p12 ft2">3.1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p13 ft2">Centrala begrepp vid jämställdhetsmärkning..............</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p15 ft2">41</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p8 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p12 ft2">3.2</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p13 ft2">Jämställdhetsmärkning ur ett könsperspektiv.............</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p11 ft2">50</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr2 td2"><SPAN class="p8 ft8">Del II Fyra lagar med beröringspunkter till frågor om</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td8"><SPAN class="p8 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td4"><SPAN class="p8 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td5"><SPAN class="p12 ft8">jämställdhetsmärkning</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td8"><SPAN class="p8 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p8 ft8">4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td5"><SPAN class="p12 ft8">Jämställdhetslagen ....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td8"><SPAN class="p15 ft8">53</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p16 ft2"><SPAN class="ft2">4.1</SPAN><SPAN class="ft13">Bevisbördan vid och formerna av</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr1 td9"><SPAN class="p8 ft11">könsdiskriminering .......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td10"><SPAN class="p11 ft2">56</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p17 ft14">5</P> </DIV> <DIV id="page_4"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p8 ft3">Innehåll</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p8 ft3">SOU 2002:30</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p18 ft2"><SPAN class="ft2">4.2</SPAN><NOBR><SPAN class="ft13">EG-domstolens</SPAN></NOBR> syn på förhållandet mellan</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p13 ft2">positiv särbehandling och könskvotering ...................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p15 ft2">59</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p19 ft2">4.3</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p13 ft12">Det aktiva jämställdhetsarbetet ...................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p15 ft2">65</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p19 ft2">4.4</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p13 ft2">Förhållandet mellan det aktiva</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td4"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td13"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td7"><SPAN class="p13 ft2">jämställdhetsarbetet och jämställdhetsmärkning .......</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td8"><SPAN class="p11 ft2">68</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p11 ft8">5</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td14"><SPAN class="p19 ft9">Lagen om offentlig upphandling ..................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td8"><SPAN class="p15 ft8">69</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p19 ft2">5.1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p13 ft2">Grunderna i lagen om offentlig upphandling .............</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p15 ft2">70</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p19 ft2">5.2</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p13 ft2">Former av offentlig upphandling ................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p15 ft2">73</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p20 ft2"><SPAN class="ft2">5.3</SPAN><SPAN class="ft13">Formkrav vid offentlig upphandling enligt svensk</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr4 td15"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p13 ft11">lagstiftning ....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td17"><SPAN class="p11 ft2">76</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td15"><SPAN class="p21 ft2">5.4</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p13 ft2">Offentlig upphandling enligt <NOBR>EG-rätten.....................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td17"><SPAN class="p11 ft2">79</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td15"><SPAN class="p21 ft2">5.5</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p13 ft2">Sociala kriterier vid offentlig upphandling..................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td17"><SPAN class="p11 ft2">85</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p22 ft2"><SPAN class="ft2">5.6</SPAN><SPAN class="ft13">Förhållandet mellan offentlig upphandling och</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p13 ft11">jämställdhetsmärkning .................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p11 ft2">89</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p11 ft8">6</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td14"><SPAN class="p19 ft9">Lagen om otillbörligt upphandlingsbeteende .................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td3"><SPAN class="p11 ft8">91</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p19 ft2">6.1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p13 ft2">Förhållandet mellan lag om ingripande mot</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p13 ft2">otillbörligt beteende avseende offentlig</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td4"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td13"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td7"><SPAN class="p13 ft2">upphandling och jämställdhetsmärkning ....................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td3"><SPAN class="p11 ft2">92</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p11 ft8">7</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td14"><SPAN class="p19 ft8">Marknadsföringslagen.................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td3"><SPAN class="p11 ft8">93</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p19 ft2">7.1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p13 ft2">Tidigare reglering på marknadsföringsområdet..........</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p11 ft2">94</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p19 ft2">7.2</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p13 ft2">Grunddragen i marknadsföringslagen.........................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p11 ft2">94</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p20 ft2"><SPAN class="ft2">7.3</SPAN><SPAN class="ft13">God marknadsföringssed och information av</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p15 ft2">särskild betydelse..........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td17"><SPAN class="p11 ft2">95</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p15 ft2">7.4 Vilseledande reklam......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td17"><SPAN class="p11 ft2">98</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p20 ft2"><SPAN class="ft2">7.5</SPAN><SPAN class="ft13">Förhållandet mellan god marknadsföringssed och</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr1 td19"><SPAN class="p8 ft12">jämställdhetsmärkning ...............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td20"><SPAN class="p11 ft2">102</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p23 ft8">Del III Studier av intresset för och inställningar till frivillig jämställdhetsmärkning</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr0 td4"><SPAN class="p11 ft8">8</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td21"><SPAN class="p19 ft8">En studie av näringsidkares syn på frivillig</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td22"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td21"><SPAN class="p19 ft8">jämställdhetsmärkning .............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p11 ft8">105</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p19 ft2">8.1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td23"><SPAN class="p13 ft2">Uppdraget att analysera möjligheterna att</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td23"><SPAN class="p13 ft2">jämställdhetsmärka produkter och tjänster ..............</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p11 ft2">105</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td4"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td13"><SPAN class="p19 ft2">8.2</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td23"><SPAN class="p13 ft2">Förhållandet mellan jämställdhetsmärkning och</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td22"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td23"><SPAN class="p13 ft2">kvalitetsbedömning sett ur ett könsperspektiv ........</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p11 ft2">108</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p24 ft14">6</P> </DIV> <DIV id="page_5"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr6 td24"><SPAN class="p8 ft3">SOU 2002:30</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td25"><SPAN class="p8 ft15">Innehåll</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p25 ft2"><SPAN class="ft2">8.3</SPAN><SPAN class="ft13">Kartläggning av skånska företags</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr4 td15"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p13 ft11">jämställdhetsarbete......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td20"><SPAN class="p15 ft2">110</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td15"><SPAN class="p21 ft2">8.4</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p13 ft2">En kvalitativ studie av jämställdhetsmärkning ..........</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td20"><SPAN class="p15 ft2">112</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td15"><SPAN class="p21 ft2">8.5</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p13 ft12">Val av branscher och verksamheter............................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td20"><SPAN class="p11 ft2">114</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p26 ft2"><SPAN class="ft2">8.6</SPAN><SPAN class="ft13">Synen på frivillig jämställdhetsmärkning, en</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p8 ft11">inledning ......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td20"><SPAN class="p11 ft2">125</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p27 ft2"><SPAN class="ft2">8.7</SPAN><SPAN class="ft13">Synen på jämställdhetsmärkning inom</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p8 ft11">livsmedelsnäringen......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td20"><SPAN class="p11 ft2">125</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p27 ft2"><SPAN class="ft2">8.8</SPAN><SPAN class="ft13">Synen på jämställdhetsmärkning inom hotell- och</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p8 ft11">restaurangnäringen......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td20"><SPAN class="p11 ft2">131</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p26 ft2"><SPAN class="ft2">8.9</SPAN><SPAN class="ft13">Synen på jämställdhetsmärkning inom IT-</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr5 td28"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td29"><SPAN class="p28 ft11">näringen .......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p11 ft2">141</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p29 ft2">8.10</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td29"><SPAN class="p28 ft2">Synen på jämställdhetsmärkning inom</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td30"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td28"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td29"><SPAN class="p28 ft11">läkemedelsnäringen.....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p11 ft2">146</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p29 ft2">8.11</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td29"><SPAN class="p28 ft2">Synen på frivillig jämställdhetsmärkning vid</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td30"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td29"><SPAN class="p28 ft11">försäkringsbolag..........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td30"><SPAN class="p11 ft2">152</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td28"><SPAN class="p29 ft2">8.12</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td29"><SPAN class="p28 ft2">Synen på jämställdhetsmärkning inom</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td29"><SPAN class="p28 ft11">bankvärlden .................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td30"><SPAN class="p11 ft2">161</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p30 ft8">9 Konsumenters syn på frivillig jämställdhetsmärkning... 167</P> <P class="p27 ft2"><SPAN class="ft2">9.1</SPAN><SPAN class="ft13">En kvantitativ studie av SCB om konsumenters</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td32"><SPAN class="p28 ft2">syn på frivillig jämställdhetsmärkning .......................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p11 ft2">167</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td31"><SPAN class="p31 ft2">9.2</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td32"><SPAN class="p28 ft11">Jämställda konsumentval ............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td15"><SPAN class="p11 ft2">172</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td5"><SPAN class="p8 ft8">Del IV System för märkning och certifiering samt</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td15"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td5"><SPAN class="p31 ft8">bedömning av överensstämmelse</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td15"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td5"><SPAN class="p8 ft9">10 Frivilliga märknings- och certifieringssystem i Sverige</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td15"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td5"><SPAN class="p31 ft8">och Europa .............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td15"><SPAN class="p15 ft8">199</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td31"><SPAN class="p31 ft2">10.1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td32"><SPAN class="p28 ft12">Miljömärkning – en inledning ....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td15"><SPAN class="p15 ft2">202</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td31"><SPAN class="p31 ft2">10.2</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td32"><SPAN class="p28 ft2">Olika typer av miljömärkningar.................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td15"><SPAN class="p15 ft2">202</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td31"><SPAN class="p31 ft2">10.3</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td32"><SPAN class="p28 ft2">Organiseringen av standardiseringen.........................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td15"><SPAN class="p15 ft2">212</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td31"><SPAN class="p31 ft2">10.4</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td32"><SPAN class="p28 ft2">Den internationella</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td15"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td31"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td32"><SPAN class="p28 ft2">standardiseringsorganisationen – ISO.......................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td15"><SPAN class="p15 ft2">213</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td31"><SPAN class="p31 ft2">10.5</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td32"><SPAN class="p28 ft2">Internkontroll av arbetsmiljön...................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td15"><SPAN class="p11 ft2">216</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td31"><SPAN class="p31 ft2">10.6</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td32"><SPAN class="p28 ft2">Förhållandet mellan miljömärkning och</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td15"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td31"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td32"><SPAN class="p28 ft11">jämställdhet .................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td15"><SPAN class="p15 ft2">228</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td31"><SPAN class="p31 ft2">10.7</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td32"><SPAN class="p28 ft2">Sammanfattning av kvalitetssäkringar och miljö.......</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td15"><SPAN class="p11 ft2">230</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p32 ft14">7</P> </DIV> <DIV id="page_6"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"> <TR> <TD class="tr7 td33"><SPAN class="p8 ft3">Innehåll</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td34"><SPAN class="p33 ft3">SOU 2002:30</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td35"><SPAN class="p34 ft8">11 Uppbyggnader av system för bedömning av</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td22"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td35"><SPAN class="p35 ft8">överensstämmelse....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p11 ft8">233</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td33"><SPAN class="p35 ft2">11.1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p8 ft2">EU:s system för bedömning av överensstämmelse..</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p11 ft2">235</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td33"><SPAN class="p35 ft2">11.2</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p8 ft2">Frivillig bedömning av överensstämmelse och</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td33"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p8 ft11">märkning .....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td22"><SPAN class="p11 ft2">239</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td33"><SPAN class="p35 ft2">11.3</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p8 ft12">Mutual Reconition Agreements ................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p11 ft2">240</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td33"><SPAN class="p35 ft2">11.4</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p8 ft2">Ackreditering och bedömning av</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td33"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p8 ft11">överensstämmelse.......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td22"><SPAN class="p11 ft2">240</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td33"><SPAN class="p35 ft2">11.5</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p8 ft2">Den aktuella situationen i Europa.............................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p11 ft2">242</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td33"><SPAN class="p35 ft2">11.6</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p8 ft2">Omläggning till öppna system...................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p11 ft2">244</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td33"><SPAN class="p35 ft2">11.7</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p8 ft11">Marknadskontrollen...................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td22"><SPAN class="p11 ft2">245</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td33"><SPAN class="p35 ft2">11.8</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p8 ft11">Standardiseringen i Sverige ........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p11 ft2">245</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td35"><SPAN class="p34 ft8">Del V Utgångspunkter samt förslag till ett system för</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td22"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td35"><SPAN class="p35 ft8">frivillig jämställdhetsmärkning</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td35"><SPAN class="p34 ft8">12 Utgångspunkter och metoder för ett system för</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td22"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td35"><SPAN class="p35 ft8">frivillig jämställdhetsmärkning...................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p11 ft8">249</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td33"><SPAN class="p35 ft2">12.1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p8 ft12">Med fokus på den yttre miljön ..................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p11 ft2">250</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td33"><SPAN class="p35 ft2">12.2</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p8 ft11">Med fokus på arbetsmiljön ........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td22"><SPAN class="p11 ft2">255</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td33"><SPAN class="p35 ft2">12.3</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p8 ft2">Med fokus på stereotypa bilder av män och</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td33"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p8 ft11">kvinnor........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p11 ft2">258</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td33"><SPAN class="p35 ft2">12.4</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p8 ft2">Förhållandet mellan kvantitativa och kvalitativa</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td22"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td33"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p8 ft11">kontroller ....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p11 ft2">261</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td33"><SPAN class="p35 ft2">12.5</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p8 ft2">Kvantitativ och kvalitativa mätmetoder....................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p11 ft2">262</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td33"><SPAN class="p35 ft2">12.6</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p8 ft2">Att mäta jämställdhetsklimatet på arbetsplatsen......</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td22"><SPAN class="p11 ft2">263</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td33"><SPAN class="p35 ft2">12.7</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p8 ft2">Syftet med systemet och metodologiska</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td33"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p8 ft11">överväganden ..............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p11 ft2">266</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td33"><SPAN class="p35 ft2">12.8</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p8 ft2">Självdeklarering – tredjepartscertifiering ..................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td22"><SPAN class="p11 ft2">267</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td33"><SPAN class="p35 ft2">12.9</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p8 ft2">Avslutning av att mäta och systematisera</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td33"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p8 ft2">samhället ur ett jämställdhetsperspektiv...................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p11 ft2">270</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td35"><SPAN class="p34 ft9">13 Förslag till system för frivillig jämställdhetsmärkning ...</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td22"><SPAN class="p11 ft8">271</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td33"><SPAN class="p35 ft2">13.1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p8 ft2">Corporate Social Responsibility................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p11 ft2">271</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td33"><SPAN class="p35 ft2">13.2</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p8 ft2">Belgien – för främjande av socialt ansvarig</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td22"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td33"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p8 ft11">produktion ..................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p11 ft2">273</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td33"><SPAN class="p35 ft2">13.3</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p8 ft2">Behovet av ramar vid sociala märkningar..................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p11 ft2">274</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td33"><SPAN class="p35 ft2">13.4</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p8 ft2">Jämställda verksamheter – certifiering i</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td22"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td33"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p8 ft11">jämställdhetshänseende..............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p11 ft2">281</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td33"><SPAN class="p34 ft14">8</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td36"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td22"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_7"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td37"><SPAN class="p8 ft3">SOU 2002:30</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td36"><SPAN class="p8 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p11 ft3">Innehåll</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td13"><SPAN class="p36 ft2">13.5</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td36"><SPAN class="p8 ft2">Integrering av jämställdhet i samhällslivets</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td38"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td3"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td13"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p8 ft11">samtliga områden ........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td38"><SPAN class="p37 ft2">285</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p36 ft2">13.6</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p8 ft2">Sammanfattning av förslag till system för frivillig</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td38"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p8 ft11">jämställdhetsmärkning................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td38"><SPAN class="p38 ft2">289</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr2 td5"><SPAN class="p8 ft9">14 Förslag till lag om frivillig jämställdhetsmärkning........</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td38"><SPAN class="p37 ft8">291</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p36 ft2">14.1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p8 ft2">Bakgrunden till förslag om en lag om frivillig</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td38"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td3"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td13"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p8 ft11">jämställdhetsmärkning................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td38"><SPAN class="p38 ft2">291</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p36 ft2">14.2</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p8 ft11">Statiska och dynamiska system ..................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td38"><SPAN class="p38 ft2">294</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p36 ft2">14.3</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p8 ft2">Ramar för frivillig jämställdhetsmärkning.................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td38"><SPAN class="p38 ft2">296</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td3"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td13"><SPAN class="p36 ft2">14.4</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p8 ft2">Jämställdhetsmärkning – ett öppet och frivillig</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td38"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p8 ft11">system ..........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td38"><SPAN class="p37 ft2">296</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p36 ft2">14.5</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p8 ft2">Ramarna för Jämställdhetsmärkningen......................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td38"><SPAN class="p38 ft2">297</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td3"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td13"><SPAN class="p36 ft2">14.6</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p8 ft2">Förhållandet mellan ramlagar och</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td38"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p8 ft11">detaljreglerande lagar ..................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td38"><SPAN class="p37 ft2">298</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p36 ft2">14.7</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p8 ft11">Ramlagar ......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td38"><SPAN class="p37 ft2">298</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td3"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td13"><SPAN class="p36 ft2">14.8</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p8 ft2">En nämnd för frivillig jämställdhetsmärkning ..........</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td38"><SPAN class="p38 ft2">304</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p36 ft2">14.9</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p8 ft2">Jämställdhetsmärkning – en rättighet........................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td38"><SPAN class="p38 ft2">305</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td3"><SPAN class="p8 ft8">15</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td39"><SPAN class="p36 ft9">Generella jämställdhetskriterier.................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td38"><SPAN class="p37 ft8">307</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p36 ft2">15.1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p8 ft2">En årlig plan för ett aktivt jämställdhetsarbete .........</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td38"><SPAN class="p37 ft2">309</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p36 ft2">15.2</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p8 ft2">Integrering av ett aktivt jämställdhetsarbete.............</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td38"><SPAN class="p37 ft2">311</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td3"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td13"><SPAN class="p36 ft2">15.3</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p8 ft2">Ett systematiskt jämställdhetsarbete .........................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td38"><SPAN class="p38 ft2">313</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p36 ft2">15.4</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p8 ft2">En modell för att uppnå den goda</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td38"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p8 ft11">verksamhetsmiljön ......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td38"><SPAN class="p37 ft2">315</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td3"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td13"><SPAN class="p36 ft2">15.5</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p8 ft11">Undersöka ...................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td38"><SPAN class="p37 ft2">316</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p36 ft2">15.6</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p8 ft11">Genomföra ..................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td38"><SPAN class="p37 ft2">318</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p36 ft2">15.7</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p8 ft11">Utvärdera.....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td38"><SPAN class="p37 ft2">319</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td3"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td13"><SPAN class="p36 ft2">15.8</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p8 ft2">Allmänna råd om ett systematiskt</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td38"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p8 ft11">jämställdhetsarbete......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td38"><SPAN class="p37 ft2">320</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p36 ft2">15.9</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p8 ft2">Förslag på generella jämställdhetskriterier................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td38"><SPAN class="p38 ft2">326</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td3"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td13"><SPAN class="p36 ft2">15.10</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p8 ft2">Sammanfattande avslutning av de generella</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td38"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p8 ft11">jämställdhetskriterierna ..............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td38"><SPAN class="p38 ft2">327</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td3"><SPAN class="p8 ft8">16</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td39"><SPAN class="p36 ft9">Specifika jämställdhetskriterier .................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td38"><SPAN class="p37 ft8">329</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p36 ft2">16.1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p8 ft2">Bakgrund till de specifika jämställdhetskriterierna...</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td38"><SPAN class="p38 ft2">331</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p36 ft2">16.2</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p8 ft11">Lika för lika .................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td38"><SPAN class="p37 ft2">332</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td3"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td13"><SPAN class="p36 ft2">16.3</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p8 ft11">Livsmedel och läkemedel............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td38"><SPAN class="p38 ft2">333</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p36 ft2">16.4</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p8 ft2">Möbler, kontorsredskap, verktyg och maskiner .......</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td38"><SPAN class="p37 ft2">338</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td3"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td36"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td38"><SPAN class="p37 ft14">9</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_8"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"> <TR> <TD class="tr7 td40"><SPAN class="p8 ft3">Innehåll</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td41"><SPAN class="p8 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td34"><SPAN class="p11 ft3">SOU 2002:30</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td40"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td41"><SPAN class="p39 ft2">16.5</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td36"><SPAN class="p8 ft2">Produkter inom bilindustrin......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td22"><SPAN class="p11 ft2">341</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td40"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td41"><SPAN class="p39 ft2">16.6</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p8 ft12">Bank- och försäkringstjänster....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td22"><SPAN class="p11 ft2">344</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td40"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td41"><SPAN class="p39 ft2">16.7</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p8 ft11"><NOBR>IT-tjänster...................................................................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p11 ft2">347</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td40"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td41"><SPAN class="p39 ft2">16.8</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p8 ft12">Hotell- och restaurangtjänster ..................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p11 ft2">348</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td40"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td41"><SPAN class="p39 ft2">16.9</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p8 ft2">Sammanfattning av specifika</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td22"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td40"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td41"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p8 ft2">jämställdhetskriterier för produkter och tjänster.....</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p11 ft2">352</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p34 ft8">17</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td42"><SPAN class="p39 ft8">Certifiering av verksamheter i</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td22"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td40"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td42"><SPAN class="p39 ft8">jämställdhetshänseende ...........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p11 ft8">355</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td40"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td41"><SPAN class="p39 ft2">17.1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p8 ft2">Certifiering i jämställdhetshänseende.......................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p11 ft2">356</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td40"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td41"><SPAN class="p39 ft2">17.2</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p8 ft2">Avslutande sammanfattning av certifiering i</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td22"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td40"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td41"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p8 ft11">jämställdhetshänseende..............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p11 ft2">357</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr2 td35"><SPAN class="p34 ft8">18 Genomförande av jämställdhetsmärkning och</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td22"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td40"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td42"><SPAN class="p39 ft9">certifiering i jämställdhetshänseende .........................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p11 ft8">359</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td40"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td41"><SPAN class="p39 ft2">18.1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p8 ft11">EU:s strukturfonder...................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p11 ft2">359</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td40"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td41"><SPAN class="p39 ft2">18.2</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p8 ft11">Ekonomiska konsekvenser ........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td22"><SPAN class="p11 ft2">362</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td40"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td41"><SPAN class="p39 ft2">18.3</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p8 ft11">Konsekvenser för små företag ...................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p11 ft2">365</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p34 ft8">19</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td42"><SPAN class="p39 ft8">Författningskommentar.............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td22"><SPAN class="p11 ft8">369</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td33"><SPAN class="p34 ft8">Bilagor</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td36"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td22"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td40"><SPAN class="p34 ft2">1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td42"><SPAN class="p39 ft11">Kommittédirektiv ................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p11 ft2">379</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td40"><SPAN class="p34 ft2">2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td42"><SPAN class="p39 ft2">En ny teknik och strategi för reglering ...............................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p11 ft2">387</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td40"><SPAN class="p34 ft2">3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td42"><SPAN class="p39 ft2">Kvalitetssäkringar och konsumenter...................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p11 ft2">407</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td40"><SPAN class="p34 ft2">4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td42"><SPAN class="p39 ft2">Checklista vid jämställdhetsmärkning – revision av</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td22"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td40"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td42"><SPAN class="p39 ft11">generella verksamhetskriterier .............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p11 ft2">425</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td40"><SPAN class="p34 ft2">5</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td42"><SPAN class="p39 ft2">Checklista vid jämställdhetsmärkning – revision av</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td40"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td42"><SPAN class="p39 ft12">specifika varu- och tjänstekriterier ......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td22"><SPAN class="p11 ft2">441</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td40"><SPAN class="p34 ft2">6</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td42"><SPAN class="p39 ft12">Enkät: Jämställda konsumentval..........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p11 ft2">445</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td40"><SPAN class="p34 ft2">7</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td42"><SPAN class="p39 ft2">Terminologi i internationell, europeisk och svensk</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td40"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td42"><SPAN class="p39 ft11">standard .................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td22"><SPAN class="p11 ft2">451</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p40 ft14">10</P> </DIV> <DIV id="page_9"> <P class="p41 ft7">Förkortningar</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr9 td43"><SPAN class="p8 ft2">ABF</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p8 ft2">Arbetarnas bildningsförbund</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td43"><SPAN class="p8 ft2">AD</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p8 ft2">Arbetsdomstolen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td43"><SPAN class="p8 ft2">CEN</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td16"><SPAN class="p8 ft2">Europeiska organisationen för standardisering</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td43"><SPAN class="p8 ft2">CENELEC</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p8 ft2">Europeiska kommittén för elektronisk</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td43"><SPAN class="p8 ft2">DHR</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p8 ft2">De handikappades riksförbund</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td43"><SPAN class="p8 ft2">EHLASS</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td16"><SPAN class="p8 ft2">European Home and Leisure Accident Surveillance</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td43"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p8 ft2">System</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td43"><SPAN class="p8 ft2">ETSI</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p8 ft2">Europeiska institutet för telekommunikations-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td43"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td16"><SPAN class="p8 ft2">standarder</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td43"><SPAN class="p8 ft2">FRIJA</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p8 ft2">Utredningen om frivillig jämställdhetsmärkning av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td43"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p8 ft2">produkter och tjänster (N 1999:03)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td43"><SPAN class="p8 ft2">FUB</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td16"><SPAN class="p8 ft2">Riksförbundet för barn, ungdomar och vuxna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td43"><SPAN class="p8 ft2">Hi</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p8 ft2">Hjälpmedelsinstitutet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td43"><SPAN class="p8 ft2">HSO</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p8 ft2">Handikappförbundens samarbetsorgan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td43"><SPAN class="p8 ft2">ILO</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td16"><SPAN class="p8 ft2">Internationella arbetstagarorganisationen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td43"><SPAN class="p8 ft2">ISO</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p8 ft2">International Organization for Standardization</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td43"><SPAN class="p8 ft2">IT</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p8 ft2">Informationsteknologin</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td43"><SPAN class="p8 ft2">JämL</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td16"><SPAN class="p8 ft2">Jämställdhetslag (1991:433)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td43"><SPAN class="p8 ft2">JämO</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p8 ft2">Jämställdhetsombudsmannen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td43"><SPAN class="p8 ft2">KAM</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p8 ft2">Kommittén för alternativ medicin</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td43"><SPAN class="p8 ft2">KF</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td16"><SPAN class="p8 ft2">Kooperativa förbundet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td43"><SPAN class="p8 ft2">LI</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p8 ft2">Livsmedelsindustrierna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td43"><SPAN class="p8 ft2">LO</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p8 ft2">Landsorganisationen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td43"><SPAN class="p8 ft2">LRA</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td16"><SPAN class="p8 ft2">Lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td43"><SPAN class="p8 ft2">MD</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p8 ft2">Marknadsdomstolen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td43"><SPAN class="p8 ft2">MFL</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p8 ft2">Marknadsföringslagen (1995:450)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td43"><SPAN class="p8 ft2">NMN</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td16"><SPAN class="p8 ft2">Den Nordiska Miljömärkningsnämnden</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td43"><SPAN class="p8 ft2">NOU</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p8 ft2">Nämnden för offentlig upphandling</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td43"><SPAN class="p8 ft2">PDCA</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p8 ft2">Plan, Do, Check, Act (planera, genomföra,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td43"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td16"><SPAN class="p8 ft2">kontrollera, agera)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td43"><SPAN class="p8 ft2">PRO</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td16"><SPAN class="p8 ft2">Pensionärernas riksorganisation</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td43"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td16"><SPAN class="p42 ft14">11</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_10"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p8 ft3">Förkortningar</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p8 ft3">SOU 2002:30</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD class="tr0 td44"><SPAN class="p8 ft2">RMS</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td45"><SPAN class="p8 ft2">Märkningssystemets relevans, möjligheter och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td44"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td45"><SPAN class="p8 ft2">styrbarhet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td44"><SPAN class="p8 ft2">SAMS</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td45"><SPAN class="p8 ft2">Samverkansforum för kvinnor i Sverige</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td44"><SPAN class="p8 ft2">SCB</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td45"><SPAN class="p8 ft2">Statistiska centralbyrån</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td44"><SPAN class="p8 ft2">SIOS</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td45"><SPAN class="p8 ft2">Samarbetsorgan för etniska organisationer i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td44"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td45"><SPAN class="p8 ft2">Sverige</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td44"><SPAN class="p8 ft2">SIS</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td45"><SPAN class="p8 ft2">Standardiseringen i Sverige</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td44"><SPAN class="p8 ft2">SMN</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td45"><SPAN class="p8 ft2">Svenska Miljömärkningsnämnden</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td44"><SPAN class="p8 ft2">SPRF</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td45"><SPAN class="p8 ft2">Sveriges Pensionärers Riksförbund</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td44"><SPAN class="p8 ft2">SSR</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td45"><SPAN class="p8 ft2">Sveriges Standardiseringsråd</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td44"><SPAN class="p8 ft2">SWEDAC</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td45"><SPAN class="p8 ft2">Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td44"><SPAN class="p8 ft2">TEMO</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td45"><SPAN class="p8 ft2">Testhuset Marknad Opinion AB</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p43 ft14">12</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_11"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB330d111x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p44 ft7">Sammanfattning</P> <P class="p45 ft17">Förslag</P> <P class="p46 ft2">Utredningen om frivillig jämställdhetsmärkning av produkter och tjänster (FRIJA) föreslår att det införs ett system för frivillig jämställdhetsmärkning. Systemet föreslås få sin grund i en ramlag som syftar till att <SPAN class="ft1">integrera jämställdhet i närings- och föreningslivet samt offentlig förvaltning</SPAN>.</P> <P class="p47 ft18">Bakgrund</P> <P class="p48 ft2">Utredningen om fördelningen av ekonomisk makt mellan kvinnor och män (Kvinnomaktutredningen) konstaterade år 1998 att samtidigt som Sverige anses vara ett av de mest jämställda länderna i världen (år 1995 utsåg FN Sverige till världens mest jämställda land) är Sverige också ett av de mest könssegregerade länderna. Kvinnomaktutredningen beräknade att det skulle ta omkring 150 år för att Sverige skulle bli jämställt på alla områden.</P> <P class="p49 ft2">I syfte att råda bot på den ojämna könsfördelningen och öka takten på jämställdhetsarbetet föreslog Kvinnomaktutredningen bland annat att pröva möjligheten att införa ett system för märkning av företag ur jämställdhetssynpunkt – en märkning som liknar den märkning som finns på miljöområdet.</P> <P class="p50 ft2">I augusti 1998 lades rapporten <SPAN class="ft1">Jämställdhetsmärkning, konsumentmakt för ett jämställt samhälle </SPAN>(Ds 1998:49) fram. Studien resulterade i en rekommendation om att införa ett system med frivillig jämställdhetsmärkning av företag och organisationer.</P> <P class="p51 ft14">13</P> </DIV> <DIV id="page_12"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p8 ft3">Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p8 ft3">SOU 2002:30</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p52 ft18">Uppdraget</P> <P class="p53 ft2">Utredningen om frivillig jämställdhetsmärkning av produkter och tjänster (FRIJA) har haft i uppdrag att mot bakgrund av nämnda studier utreda förutsättningarna för och möjligheterna att införa en frivillig jämställdhetsmärkning av produkter och tjänster. Jämställdhetsmärkningen ska syfta till att utveckla kvaliteten på produkter och tjänster på ett sådant sätt att könsaspekterna beaktas.</P> <P class="p54 ft18">Centrala begrepp vid jämställdhetsmärkning</P> <P class="p55 ft2">Frågor om jämställdhet har en flera hundra år lång historia. Redan under de svenska landskapslagarna behandlas frågor om mäns och kvinnors rättigheter. De svenska kvinnorna fick rösträtt först år 1919, men det dröjde ytterligare ett år innan riksdagen antog ett förslag om en giftermålsbalk, som bland annat innebar att mannens målsmanskap över hustrun upphävdes (år 1921).</P> <P class="p56 ft2">Det dröjde emellertid ända till år 1970, innan den första motionen om att införa en lag mot könsdiskriminering lades fram. Men det dröjde ytterligare tio år innan Sverige fick sin första jämställdhetslag. Den 1 januari 1992 trädde den nu gällande jämställdhetslagen i kraft. Den lagen har skärpts och reviderats vid ett flertal tillfällen sedan dess.</P> <P class="p57 ft5">Trots denna långa historia av frågor om jämställdhet råder det fortfarande en förhållandevis stor osäkerhet inför frågan vad begreppen <SPAN class="ft4">kön, genus </SPAN>och <SPAN class="ft4">jämställdhet </SPAN>innebär.</P> <P class="p58 ft8">Kön och genus eller genus och kön</P> <P class="p59 ft2">Begreppen kön och genus eller genus och kön har diskuterats länge inom kvinnoforskningen och genusvetenskapen. Trots detta är alla ändå inte överens om vad som avses med vad och vad som kommer först av kön och/eller genus.</P> <P class="p60 ft2">Med kön avses ofta de biologiska skillnaderna mellan kvinnor och män, såsom att kvinnor generellt sett kan föda barn, vilket inte män kan. Därefter uppstår frågan om de biologiska skillnaderna även har betydelse för människors olika egenskaper.</P> <P class="p56 ft2">Det går en skarp skiljelinje mellan dem som menar att det finns specifikt kvinnliga respektive manliga egenskaper och dem som menar att det egentligen inte finns några skillnader alls utan att allt är konstruktioner – efterapningar.</P> <P class="p24 ft14">14</P> </DIV> <DIV id="page_13"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB330d113x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr6 td46"><SPAN class="p8 ft3">SOU 2002:30</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td47"><SPAN class="p8 ft15">Sammanfattning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p61 ft2"><SPAN class="ft1">Om </SPAN>kön beskrivs som det som biologiskt sett skiljer kvinnor och män åt, kan <SPAN class="ft1">genus </SPAN>i stället beskrivas som en <SPAN class="ft1">kulturell tolkning av de biologiska skillnaderna mellan kvinnor och män</SPAN>.<SPAN class="ft19">1 </SPAN>Historikern Yvonne Hirdman menar i likhet med Joan Scott att <SPAN class="ft1">genus </SPAN>är relaterat till makt. Genus beskrivs som sociala beteenden och mönster som är förknippade med ett visst biologiskt kön.<SPAN class="ft19">2 </SPAN>Hirdman menar att</P> <P class="p62 ft21">genus kan förstås som föränderliga tankefigurer ’män’ och ’kvinnor’ (där den biologiska skillnaden alltid utnyttjas) vilka ger upphov till/skapar föreställningar och sociala praktiker, vilka får till följd att också biologin påverkas/ändras – med andra ord, det är en mer symbiotisk kategori än ’roll’ och socialt kön.<SPAN class="ft20">3</SPAN></P> <P class="p63 ft5">Enligt Hirdman råder det ingen tvekan om att det finns en genusordning i alla samhällen och att alla samhällen i större eller mindre utsträckning genomsyras av genus.</P> <P class="p64 ft8">Jämställdhet</P> <P class="p65 ft5">Jämställdhetsbegreppet tar sin utgångspunkt i <SPAN class="ft4">förhållanden </SPAN>mellan kvinnor och män. Med <SPAN class="ft4">jämställdhet </SPAN>avses nämligen att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter att</P> <P class="p66 ft2">ha ett arbete som ger ekonomiskt oberoende,</P> <P class="p67 ft2">vårda hem och barn och</P> <P class="p68 ft2">delta i politiska, fackliga och andra aktiviteter i samhället. <SPAN class="ft22">4</SPAN></P> <P class="p69 ft2"><SPAN class="ft1">Jämställdhetsbegreppet </SPAN>rör med andra ord relationer och förhållanden mellan kvinnor och män. Utgångspunkten är att kvinnor och män ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter i det sociala livet. Det betyder att de biologiska könen inte ska begränsa individens möjligheter att agera i vardagen. Det är emellertid inte helt oproblematiskt att relatera det sociala livet till de biologiska könen.</P> <P class="p70 ft24"><SPAN class="ft23">1 </SPAN>Don Kulick, Från kön till genus: kvinnligt och manligt i ett kulturellt perspektiv, Carlssons, Stockholm (1987), sid. 11.</P> <P class="p71 ft27"><SPAN class="ft25">2</SPAN><SPAN class="ft26">SOU 1990:44, kapitel 3.</SPAN></P> <P class="p72 ft24"><SPAN class="ft25">3</SPAN><SPAN class="ft28">”Genussystemet – reflexioner kring kvinnors sociala underordning”, </SPAN><SPAN class="ft29">Kvinnovetenskaplig tidskrift </SPAN>nr 3 (1988), sid. 5.</P> <P class="p73 ft31"><SPAN class="ft25">4</SPAN><SPAN class="ft30">SOU 1990:41, sid. 218, prop. 1987/88:105, sid. 3.</SPAN></P> <P class="p74 ft14">15</P> </DIV> <DIV id="page_14"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB330d114x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p8 ft3">Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p8 ft3">SOU 2002:30</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p75 ft8">Jämställdhetsmärkning</P> <P class="p59 ft1"><SPAN class="ft2">Utredningens uppdrag att </SPAN>undersöka om det är möjligt att införa ett system för frivillig jämställdhetsmärkning <SPAN class="ft2">och i så fall även </SPAN>föreslå kriterier som bör ligga till grund för bedömning av produkter och tjänster ur jämställdhetssynpunkt.</P> <P class="p60 ft2">Att införa ett system för frivillig jämställdhetsmärkning måste emellertid ta sin utgångspunkt i frågor om kön och genus utan att för den skull gå i den öppna fällan <SPAN class="ft1">att det vi ser omkring oss också är förklaringen till varför det ser ut som det gör.</SPAN></P> <P class="p76 ft2">Det händer nämligen inte heller allt för sällan att de biologiska könen och de sociala genuskonstruktionerna blandas samman. Att kvinnor föder barn innebär inte automatiskt att de också är bäst lämpade att vårda barnen. En hastig blick på den officiella statistiken över hur föräldrar delar på vårdnaden av barnen kan dock leda till en motsatt uppfattning.<SPAN class="ft19">5 </SPAN>År 1999 utnyttjade endast 12 procent av männen sin rätt till föräldrapenning. Kvinnornas uttag av föräldrapenning uppgick således till 88 procent.</P> <P class="p77 ft2">Att utgå från ett resonemang om att kvinnor har huvudansvaret för barn och familj är visserligen riktigt om vi diskuterar sociala förhållanden och synen på traditionella arbetsuppgifter. Här kan till exempel nämnas att 33 timmar och 15 minuter per vecka av det obetalda arbetet utförs av kvinnor, samtidigt som män endast ägnar 20 timmar och 10 minuter åt sådant arbete.</P> <P class="p78 ft8">Att underlätta för kvinnor att vårda barnen – ett kardinalfel</P> <P class="p59 ft2">Men det kan vara vanskligt att ta dagens situation för given och överföra den på möjligheten att jämställdhetsmärka produkter och tjänster, vilket följande beskrivning utgör ett exempel på.</P> <P class="p56 ft2">En bil som har utformats i syfte att underlätta för kvinnor att lämna och hämta barn vid daghem, skola, fritidshem och andra fritidsaktiviteter, kan vid en första anblick te sig jämställt utformad. Men att ställa krav på att jämställda bilar är sådana som kan underlätta för kvinnor att transportera barn mellan olika platser leder inte till annat än att de traditionella föreställningarna om kvinnor och män förstärks och befästs i stället för att luckras upp.</P> <P class="p79 ft2">Det aktuella resonemanget innebär inte att det inte skulle vara möjligt att tillverka bilar som uppfyller vissa kriterier ur jämställd-</P> <P class="p80 ft31"><SPAN class="ft23">5 </SPAN>På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet 2000, Statistiska centralbyrån, Örebro (2000).</P> <P class="p81 ft14">16</P> </DIV> <DIV id="page_15"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB330d115x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr6 td46"><SPAN class="p8 ft3">SOU 2002:30</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td47"><SPAN class="p8 ft15">Sammanfattning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p69 ft2">hetssynpunkt. Resonemanget syftar endast till att belysa vad en sammanblandning av sociala och biologiska förutsättningar kan leda till. Detta kan också förstås som en akt, som liksom ett rituellt socialt drama förutsätter en utgångspunkt om <SPAN class="ft1">genusageranden</SPAN>:</P> <P class="p62 ft21">en föreställning som <SPAN class="ft32">upprepas</SPAN>. Denna upprepning är på en och samma gång en förnyad iscensättning och en förnyad upplevelse av en rad innebörder som redan är socialt etablerade; och den är en rutinartad och ritualiserad form av legitimering.<SPAN class="ft33">6</SPAN></P> <P class="p63 ft2">Det är när man utgår från det som syns i vardagen som föreställningar om kvinnliga och manliga genus konstrueras. Ett exempel på detta utgör tanken att det är <SPAN class="ft1">naturligt </SPAN>att kvinnor ska ha huvudansvaret för barn och familj, eftersom det är kvinnor som kan bli gravida och föda barn. Om män inte förknippas med föräldrarollen blir faderskapet osynligt, vilket bland annat kan leda till föreställningar om att män inte har samma förmåga att ta hand om barn och familj som kvinnor har. På så sätt kommer de traditionella bilderna av kvinnor och män att genereras, genom att de ständigt upprepas.</P> <P class="p82 ft2">Att tillverka en bil som gör det möjligt för kvinnor att ta hand om hem och barn i än mer effektiv utsträckning än tidigare leder knappast till en mer jämställd situation. I stället kommer de resonemang som ligger till grund för en sådan tillverkning att leda till att den allmänna uppfattningen förstärks att det är kvinnor som har huvudansvar för hem och familj.</P> <P class="p83 ft2">Det nu förda resonemanget utgör endast ett exempel på de svårigheter och problem som kan uppstå när sociala skeenden tas som intäkt för biologiska förhållanden.</P> <P class="p84 ft18">Uppbyggnader av system för bedömning av överensstämmelse</P> <P class="p85 ft2">År 1985 antogs den s.k. Vitboken som lade grunden till 1987 års revidering av Romfördraget, enligt vilket det är nödvändigt att avskaffa sådana tekniska handelshinder som innebär att det måste genomföras en förnyad bedömning av överensstämmelse av föreskrifter så snart en produkt ska lanseras i något av Unionens medlemsländer. Detta ställer krav på ömsesidigt erkännande av prov-</P> <P class="p86 ft31"><SPAN class="ft23">6 </SPAN>Judit Butler, Det performativa könet. Kroppsliga inskrivanden, performativa omstörtningar, <SPAN class="ft34">Res Publica </SPAN>35/36, Östling Bokförlag Symposions teoretiska och litterära tidskrift 1- 2/97, s. 21.</P> <P class="p87 ft14">17</P> </DIV> <DIV id="page_16"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p8 ft3">Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p8 ft3">SOU 2002:30</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p88 ft2">ningar och certifieringar samt ömsesidiga villkor och regler för laboratorier, certifierings- och besiktningsorgan.</P> <P class="p76 ft2">År 1999 antog Europaparlamentet en resolution om standardiseringen i Europa, som innebär ett erkännande av standardiseringen enligt den nya metoden. Den europeiska standardiseringen är frivillig. Den syftar till att underlätta den fria rörligheten för varor. De mekanismer som införts för att uppnå detta mål grundar sig på förebyggande av nya handelshinder, ömsesidigt erkännande och teknisk harmonisering.</P> <P class="p77 ft2">I Sverige är det SWEDAC som har det övergripande ansvaret för att genomföra kontrollordningar i öppna system, som ger en tillfredställande säkerhet och står i överensstämmelse med principerna i EU och även i övrigt godtas internationellt.</P> <P class="p24 ft18">Främjande av europeisk ram för företagens sociala ansvar</P> <P class="p89 ft2">I Europeiska kommissionens senaste grönbok <SPAN class="ft1">Främjande av europeisk ram för företagens sociala ansvar </SPAN>uppmuntras arbetet med att öka de anställdas insyn och inflytande i det interna företagsarbetet</P> <P class="p90 ft2">– <SPAN class="ft1">Corporate social Responsibility. </SPAN>I dag finns det emellertid inte några ramar för vad detta innefattar.</P> <P class="p91 ft2">Grönboken syftar emellertid till att få in förslag om hur företag och fackföreningar, <NOBR>icke-statliga</NOBR> organisationer, myndigheter och andra som påverkas av deras verksamhet ska kunna samarbete för att åstadkomma en gemensam europeisk <SPAN class="ft1">ram </SPAN>för företagens sociala ansvar. Vi menar att ett system för frivillig jämställdhetsmärkning just skulle kunna tjäna som hjälpmedel för att uppmuntra till ett sådant samarbete.</P> <P class="p77 ft2">Vi menar också att det finns anledning att involvera landets länsexperter vid genomförandet av ett frivilligt system för jämställdhetsmärkning. De skulle till exempel kunna anordna utbildningar i och om jämställdhet för att på så sätt nå ut med den bas som systemet för frivillig jämställdhetsmärkning vilar på – <SPAN class="ft1">att integrera jämställdhet i såväl närings- och föreningsverksamhet som offentlig förvaltning.</SPAN></P> <P class="p92 ft14">18</P> </DIV> <DIV id="page_17"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr6 td46"><SPAN class="p8 ft3">SOU 2002:30</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td47"><SPAN class="p8 ft15">Sammanfattning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p93 ft18">Jämställdhetsmärkningen underlättar offentlig upphandling</P> <P class="p65 ft2">Det ställs i dag höga krav på att den offentliga upphandlingen sköts på ett affärsmässigt sätt, vilket Utredningen tveklöst ställer sig bakom. Det är just därför som det är så viktigt att upphandlingen sker efter särskilda på förhand bestämda kriterier, eftersom det endast är då som det går att undvika skönsmässiga ad <NOBR>hoc-lösningar.</NOBR> På så sätt blir det också möjligt att nå upp till de högt ställda kraven på likabehandling inom <NOBR>EG-rätten.</NOBR></P> <P class="p83 ft2">Utredningen konstaterar således att klara och enkla regler för offentlig upphandling såsom att godta märkningar och certifieringar från öppna system faktiskt innebär ett effektivt redskap för att nå målet: <SPAN class="ft1">en fri marknad med fri rörlighet över gränserna för varor, tjänster, kapital och personer.</SPAN></P> <P class="p82 ft2">Ett system för frivillig jämställdhetsmärkning skulle faktiskt kunna underlätta den offentliga upphandlingen, genom att märkningen skulle kunna tjäna som en garanti för att den aktuella verksamheten, produkten och/eller tjänsten uppfyller de krav som är uppställda för märkningen.</P> <P class="p94 ft18">Producenters intresse för frivillig jämställdhetsmärkning</P> <P class="p95 ft2">Utredningen har tagit del av en kvantitativ studie från hösten 1999 samt även genomfört en kvalitativ studie över intresset för frivillig jämställdhetsmärkning från näringslivets sida (hösten 2000).</P> <P class="p96 ft2">Sammantaget visar de båda studierna att det finns ett intresse för frågor om jämställdhet, även om det råder brist på kunskap om vad jämställdhetsbegreppet innebär. Trots detta uppger nära 30 procent av företrädare för skånska företag att de är intresserade av att jämställdhetsmärka sina företag.</P> <P class="p83 ft2">Vid Utredningens intervjuer med företrädare för olika företag inom skiftande branscher framkom framför allt önskemål om att ett system för frivillig jämställdhetsmärkning måste ställa krav <SPAN class="ft1">både </SPAN>på den enskilda verksamhetens jämställdhetsarbete <SPAN class="ft1">och </SPAN>på att jämställdhetsarbetet även får effekter på de produkter och/eller tjänster som produceras/utförs vid verksamheterna. Annars, framhöll de, finns det risk för att systemet inte blir trovärdigt, utan endast en form av <SPAN class="ft1">läpparnas bekännelse</SPAN>.</P> <P class="p97 ft14">19</P> </DIV> <DIV id="page_18"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p8 ft3">Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p8 ft3">SOU 2002:30</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p52 ft18">Konsumenters intresse för frivillig jämställdhetsmärkning</P> <P class="p55 ft2">Under hösten 2001 genomförde Statistiska centralbyrån på uppdrag av Utredningen en kvantitativ studie över konsumenters intresse för att köpa och/eller ta del av jämställdhetsmärkta varor och/eller tjänster.</P> <P class="p98 ft2">I den studien blev det tydligt att det finns ett förhållandevis stort intresse från konsumenternas sida att köpa och/eller ta del av jämställdhetsmärkta varor och/eller tjänster.</P> <P class="p56 ft2">Störst intresse visade konsumenterna för att placera pengar i banker som lånar ut pengar till kvinnor och män på lika villkor (84 procent) och att ha möjlighet att köpa receptfria läkemedel som är utprovade på både kvinnor och män (83 procent). Så många som 82 procent uppgav att de kan tänka sig att köpa produkter och/eller tjänster som produceras/utförs vid verksamheter där det finns en upprättad jämställdhetsplan.</P> <P class="p99 ft18">Jämställdhetsmärkning och certifiering i jämställdhetshänseende</P> <P class="p59 ft2">Det går en skiljelinje mellan möjligheten att å ena sidan märka varor och/eller tjänster och å andra sidan genomföra bedömningar av verksamheters interna och externa arbete med hjälp av till exempel ledningssystem för att bli certifierad i till exempel jämställdhetshänseende.</P> <P class="p76 ft2">Utredningen genomför en analys av och ger även förslag på de kriterier som ska ligga till grund för jämställdhetsmärkning av <SPAN class="ft1">livsmedel, läkemedel, möbler, kontorsredskap, verktyg, maskiner, produkter inom bilindustrin, banktjänster, försäkringstjänster, hotelltjänster </SPAN>och <SPAN class="ft1">restaurangtjänster</SPAN>.</P> <P class="p56 ft5">Utredningen ger även förslag på de kriterier som Utredningen menar ska ligga till grund för att en verksamhet ska kunna bli certifierad i jämställdhethänseende.</P> <P class="p58 ft8">Tvåstegsmodell</P> <P class="p55 ft2">För att jämställdhetsmärkningen ska vinna framgång på marknaden är det viktigt att systemet blir trovärdigt. Utredningen har tagit fasta på vad som har framkommit vid våra diskussioner med såväl enskilda företrädare för olika näringsverksamheter som arbetsmarknadens parter: att ett frivilligt system för jämställdhetsmärk-</P> <P class="p54 ft14">20</P> </DIV> <DIV id="page_19"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr6 td46"><SPAN class="p8 ft3">SOU 2002:30</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td47"><SPAN class="p8 ft15">Sammanfattning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p100 ft1"><SPAN class="ft2">ning måste ställa </SPAN>krav både på den enskilda verksamhetens jämställdhetsarbete <SPAN class="ft2">och </SPAN>det som produceras respektive levereras vid verksamheten – tvåstegsmodellen.</P> <P class="p101 ft2">Det första steget i tvåstegsmodellen består av de generella jämställdhetskriterierna som ställer krav på såväl det interna som det externa jämställdhetsarbetet vid verksamheten. Det andra steget utgörs av specifika jämställdhetskriterier som är särskilt anpassade till de olika produkterna och/eller tjänsterna. Vid utformningen av kriterierna är det viktigt att hela tiden hålla jämställdhetsbegreppet i åtanke: att kvinnor och män ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter i det sociala livet – de biologiska könen ska inte begränsa individens möjlighet att agera i vardagen.</P> <P class="p102 ft8">Certifiering i jämställdhetshänseende</P> <P class="p65 ft2">En fördel med att möjliggöra certifiering i jämställdhetshänseende är att även de verksamheter som inte producerar något (varken produkter eller tjänster) kommer att få möjlighet att få en bekräftelse på sitt goda jämställdhetsarbete. Det centrala för certifieringssystem är dess fokus på verksamhetsarbetet.</P> <P class="p83 ft2">Att certifiering även är möjligt att användas inom föreningslivet utgör ytterligare en poäng i sammanhanget. Certifieringen kommer således att kunna bli ett konkurrensmedel även bland föreningar när det gäller värvning av medlemmar. Det borde i sin tur kunna leda till att kraven på att införliva jämställdhet i samhällslivets olika områden kommer att öka. På så sätt borde det också finnas goda chanser att öka takten på jämställdhetsarbetet och att nå upp till syftet med lagen <SPAN class="ft1">att integrera jämställdhet i såväl närings- och föreningsverksamheter som offentliga förvaltningar, genom att anlägga ett jämställdhetsperspektiv på dessa verksamheter.</SPAN></P> <P class="p103 ft2">Ur ett samhälleligt perspektiv borde detta således leda till <SPAN class="ft1">ett mer jämställt samhälle</SPAN>.</P> <P class="p104 ft18">En lag för frivillig jämställdhetsmärkning</P> <P class="p65 ft2">Till skillnad från vad som gäller på miljöområdet finns det endast ett fåtal rättsliga regler på jämställdhetsområdet (drygt 300 på miljöområdet, vilket ska jämföras med drygt 10 på jämställdhetsområdet). Det finns i dag en stor osäkerhet inför vad som avses</P> <P class="p105 ft14">21</P> </DIV> <DIV id="page_20"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p8 ft3">Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p8 ft3">SOU 2002:30</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p88 ft2">med jämställdhet. Vi menar att det tyder på att det finns ett behov av regler som både beskriver och ringar in området.</P> <P class="p106 ft2">Mot bakgrund av detta föreslår vi att ramarna för det frivilliga systemet för jämställdhetsmärkning ska regleras genom en lag för frivillig jämställdhetsmärkning.</P> <P class="p107 ft2">Rätten att jämställdhetsmärka en produkt/tjänst eller bli certifierad i jämställdhetshänseende bör få konstruktionen av en <SPAN class="ft1">rättighet </SPAN>som är absolut. Mot bakgrund av att regleringen inte bör göras mer ingripande än nödvändigt menar vi att en ramlag kan ge det skydd som behövs för att ge jämställdhetsmärkningen en etablerad ställning, som är likvärdig med miljömärkningens på marknaden.</P> <P class="p108 ft36"><SPAN class="ft35">Lagens ramar ska bestå av </SPAN>syftet med lagen, villkoren för jämställdhetsmärkningen <SPAN class="ft35">och </SPAN>utpekande av den ackrediterande myndigheten.</P> <P class="p91 ft2">De preciserade kriterierna bör i stället utformas av en nämnd som liknar nämnden för miljömärkning, genom att överlåta utformningen och utvecklingen av såväl kriterierna som råden på en nämnd för jämställdhetsmärkning kan utformningen och utvecklingen av dem gå snabbt och det kommer också att kunna skötas av dem som är mest insatta i de aktuella frågorna.</P> <P class="p109 ft2">Systemet föreslås träda i kraft den 1 juli 2003.</P> <P class="p54 ft8">System för jämställdhetsmärkning</P> <P class="p110 ft2">Mot bakgrund av att det finns en stor risk för att jämställdhetsfrågorna kommer i skymundan om de hanteras parallellt med eller inlemmas i något av dagens befintliga system, föreslår vi att det införs ett system för frivillig jämställdhetsmärkning som görs oberoende av andra märkesordningar, vilket inte ska blandas samman med frågan varifrån systemet ska hanteras.</P> <P class="p79 ft2">Om <SPAN class="ft1">jämställdhetsmärkningen </SPAN>läggs in under SIS Miljömärkning AB, som är etablerat i märkningshänseende, är det troligt att systemet kan komma att dra fördelar av den goodwill och det anseende som SIS Miljömärkning AB åtnjuter.</P> <P class="p56 ft2">Det går inte heller att bortse från den betydelse det har att SIS Miljömärkning AB redan har ett väl inarbetat system för hur frågor om märkning kan skötas. Visserligen kan ett nytt bolag mycket väl sätta sig in i hur märkningen bör och kan hanteras. Men det är också så att nya verksamheter ofta drabbas av så kallade barnsjukdomar. Vi kan således inte finna annat än att regeringen bör uppdra åt <SPAN class="ft1">SIS Miljömärkning AB </SPAN>att vid sidan av <SPAN class="ft1">Svanen </SPAN>och <SPAN class="ft1">Blomman </SPAN>även hantera <SPAN class="ft1">jämställdhetsmärkningen</SPAN></P> <P class="p111 ft14">22</P> </DIV> <DIV id="page_21"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr6 td46"><SPAN class="p8 ft3">SOU 2002:30</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td47"><SPAN class="p8 ft15">Sammanfattning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p61 ft2">Ytterligare en fördel med att uppdra åt SIS Miljömärkning AB att hantera jämställdhetsmärkningen är att det bolaget har förgreningar i hela Norden, vilket gör det möjligt att nå ut med jämställdhetsmärkningen utanför Sveriges gränser. Nordiska ministerrådet har också uttryckt ett intresse för Utredningens arbete.</P> <P class="p112 ft8">Nämnd för jämställdhetsmärkning</P> <P class="p85 ft2">Att den föreslagna lagen om frivillig jämställdhetsmärkning föreslås vara en ramlag innebär bland annat att lagen endast markerar ramarna för dess tillämpningsområde. Lagens innehåll är således tänkt att utvecklas i det sammanhang där den tillämpas. Detta innebär att lagen endast markerar de yttre ramarna vad avser de generella och specifika jämställdhetskriterierna. Utformningen av kriterierna för jämställdhetsmärkning av produkter och/eller tjänster ska på samma sätt som gäller inom den nordiska miljömärkningen utformas av en <SPAN class="ft1">nämnd för jämställdhetsmärkning.</SPAN></P> <P class="p82 ft2">Såväl de specifika jämställdhetskriterierna som råden för tillämpningen av de generella jämställdhetskriterierna ska utformas av en särskild nämnd för jämställdhetsmärkning.</P> <P class="p83 ft2">Det frivilliga systemet för jämställdhetsmärkning är flexibelt på så sätt att det bygger på en uppmaning till dialog mellan nämnden för jämställdhetsmärkning och representanter för närings- och föreningsverksamheter samt offentliga förvaltningar vid utformningen av de specifika jämställdhetskriterierna för produkter, tjänster samt råden för bedömning av det interna och externa jämställdhetsarbetet.</P> <P class="p113 ft2">Det betyder således att nämnden även måste hålla sig à jour med hur forskningen utvecklas på området och hur aktuella branschorganisationer samt företrädare för arbetsmarknadens parter ser på frågor om jämställdhet, jämställdhetsmärkning och certifiering i jämställdhetshänseende.</P> <P class="p114 ft14">23</P> </DIV> <DIV id="page_22"> <P class="p41 ft7">Författningsförslag</P> <P class="p115 ft18"><SPAN class="ft18">1.1</SPAN><SPAN class="ft37">Förslag till</SPAN></P> <P class="p116 ft18">Lag om frivillig jämställdhetsmärkning</P> <P class="p117 ft17">Lagens syfte</P> <P class="p95 ft2"><SPAN class="ft17">1 § </SPAN>Denna lag syftar till att integrera jämställdhet i såväl närings- och föreningsverksamhet som offentlig förvaltning, genom att anlägga ett jämställdhetsperspektiv på nämnda verksamheter och/eller på de produkter och/eller tjänster som produceras, tillverkas och/eller tillhandahålls vid dem.</P> <P class="p102 ft17">Jämställdhetsmärkning</P> <P class="p95 ft5"><SPAN class="ft38">2 § </SPAN>Närings- och föreningsverksamhet samt offentliga förvaltning som uppfyller kriterierna enligt 3 § äger efter ansökan rätt att jämställdhetsmärka produkt och/eller tjänst.</P> <P class="p118 ft5"><SPAN class="ft38">3 § </SPAN>Rätten att jämställdhetsmärka produkt och/eller tjänst tillkommer den som:</P> <P class="p119 ft2"><SPAN class="ft2">1.</SPAN><SPAN class="ft39">bedriver ett aktivt jämställdhetsarbete på det sätt som beskrivs i jämställdhetslagens (1991:433) regler om ett aktivt jämställdhetsarbete </SPAN><NOBR>3–13</NOBR> §§ (<SPAN class="ft1">internt jämställdhetsarbete</SPAN>) och</P> <P class="p120 ft5"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft40">verkar för ökad jämställdhet utanför det interna verksamhetsarbetet (</SPAN><SPAN class="ft4">externt jämställdhetsarbete</SPAN>) samt även</P> <P class="p121 ft5"><SPAN class="ft2">3.</SPAN><SPAN class="ft40">uppfyller de specifika jämställdhetskriterierna som gäller för den aktuella produkten och/eller tjänsten (</SPAN><SPAN class="ft4">specifika jämställdhetskriterier</SPAN>).</P> <P class="p122 ft1"><SPAN class="ft2">(</SPAN>Jämställdhetsmärkning<SPAN class="ft2">)</SPAN></P> <P class="p123 ft14">25</P> </DIV> <DIV id="page_23"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p8 ft3">Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p8 ft3">SOU 2002:30</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p124 ft17">Certifiering i jämställdhetshänseende</P> <P class="p125 ft5"><SPAN class="ft38">4 § </SPAN>Närings- och föreningsverksamhet samt offentliga förvaltning som uppfyller kraven i 5 § äger efter ansökan rätt att bli certifierad i jämställdhetshänseende.</P> <P class="p126 ft5"><SPAN class="ft38">5 § </SPAN>Rätten att bli certifierad i jämställdhetshänseende tillkommer den som:</P> <P class="p127 ft2"><SPAN class="ft2">1.</SPAN><SPAN class="ft39">bedriver ett aktivt jämställdhetsarbete på det sätt som beskrivs i jämställdhetslagens (1991:433) regler om ett aktivt jämställdhetsarbete </SPAN><NOBR>3–13</NOBR> §§ (<SPAN class="ft1">internt jämställdhetsarbete</SPAN>) samt även</P> <P class="p128 ft2"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft39">verkar för ökad jämställdhet utanför det interna verksamhetsarbetet (</SPAN><SPAN class="ft1">externt jämställdhetsarbete</SPAN>).</P> <P class="p129 ft1"><SPAN class="ft2">(</SPAN>Certifiering i jämställdhetshänseende<SPAN class="ft2">)</SPAN></P> <P class="p130 ft17">Kriterienämnd för märkning och certifiering i jämställdhetshänseende</P> <P class="p125 ft2"><SPAN class="ft17">6 § </SPAN>För närmare beskrivning av de specifika jämställdhetskriterierna samt råd om bedömning av det interna och externa jämställdhetsarbetet ska det finnas en kriterienämnd för märkning och certifiering i jämställdhetshänseende.</P> <P class="p131 ft17">Tillsyn</P> <P class="p132 ft2"><SPAN class="ft17">7 § </SPAN>Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll är ackrediterande myndighet för certifieringsorgan för jämställdhetsmärkning respektive certifiering i jämställdhetshänseende.</P> <P class="p133 ft5"><SPAN class="ft38">8 § </SPAN>Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer äger rätt att utfärda närmare föreskrifter för certifiering i jämställdhetshänseende.</P> <P class="p134 ft2">________________________________</P> <P class="p75 ft17">Ikraftträdande</P> <P class="p75 ft2">Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003.</P> <P class="p135 ft14">26</P> </DIV> <DIV id="page_24"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr6 td48"><SPAN class="p8 ft3">SOU 2002:30</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td49"><SPAN class="p8 ft15">Författningsförslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p136 ft18"><SPAN class="ft18">1.2</SPAN><SPAN class="ft37">Förslag till</SPAN></P> <P class="p137 ft18">Lag om ändring i förordning (1996:81) med instruktion för Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll</P> <P class="p138 ft2">Härigenom föreskrivs att 2 § förordning med instruktion för Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll skall ha följande lydelse.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr1 td50"><SPAN class="p8 ft1">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td51"><SPAN class="p8 ft41">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p139 ft2">2 §</P> <P class="p140 ft2">Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll skall särskilt</P> <P class="p141 ft2"><SPAN class="ft2">1.</SPAN><SPAN class="ft42">främja och utveckla system för teknisk kontroll, mätteknik och bedömning av överensstämmelse i övrig samt organisationen för mätning,</SPAN></P> <P class="p142 ft2"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft42">främja och utveckla det nationella systemet för ackreditering med särskilt beaktande av den internationella utvecklingen,</SPAN></P> <P class="p143 ft2"><SPAN class="ft2">3.</SPAN><SPAN class="ft42">anmäla och utöva tillsyn över organ som enligt lagen (1992:1119) om teknisk kontroll skall anmälas för uppgifter i samband med bedömning av överensstämmelse enligt bestämmelser som gäller inom Europeiska unionen,</SPAN></P> <P class="p73 ft2"><SPAN class="ft2">4.</SPAN><SPAN class="ft42">utöva tillsyn över riksmätplatser,</SPAN></P> <P class="p144 ft2"><SPAN class="ft2">5.</SPAN><SPAN class="ft42">meddela föreskrifter och ut- 5. meddela föreskrifter och ut-</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p144 ft2">öva tillsyn enligt bemyndiganden i lagen (1992:1119) om teknisk kontroll, förordningen (1993:1065) om teknisk kontroll, förordningen (1993:1066) om måttenheter, mätningar och mätdon och förordningen (1995:294) om frivillig miljöstyrning och miljörevision<SPAN class="ft1">, </SPAN>vid behov utfärda allmänna råd för tillämpningen av föreskrifterna,</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p144 ft2">öva tillsyn enligt bemyndiganden i lagen (1992:1119) om teknisk kontroll, förordningen (1993:1065) om teknisk kontroll, förordningen (1993:1066) om måttenheter, mätningar och mätdon och förordningen (1995:294) om frivillig miljöstyrning och miljörevision <SPAN class="ft1">samt lag om frivillig jämställdhetsmärkning, </SPAN>vid behov utfärda allmänna råd för tillämpningen av föreskrifterna<SPAN class="ft1">,</SPAN></P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p41 ft14">27</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_25"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p8 ft3">Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p8 ft3">SOU 2002:30</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p145 ft2"><SPAN class="ft2">6.</SPAN><SPAN class="ft43">vara </SPAN><NOBR>GLP-myndighet</NOBR> inom området kemiska varor enligt förordningen (1991:93) om införande av OECD:s principer om god laboratoriesed,</P> <P class="p146 ft2"><SPAN class="ft2">7.</SPAN><SPAN class="ft43">vara central förvaltningsmyndighet för frågor om ädelmetallarbeten,</SPAN></P> <P class="p146 ft2"><SPAN class="ft2">8.</SPAN><SPAN class="ft43">i sin roll som samordnings- och kontaktorgan för marknadskontroll samverka med berörda myndigheter vid planering och genomförande av sådan kontroll, och</SPAN></P> <P class="p147 ft5"><SPAN class="ft2">9.</SPAN><SPAN class="ft44">bevaka och aktivt delta i internationellt samarbete inom sina ansvarsområden.</SPAN></P> <P class="p148 ft2">Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll skall vid fullgörandet av sina uppgifter ha ett nära samarbete med berörda myndigheter och organ samt informera och lämna råd i frågor inom sina ansvarsområden.</P> <P class="p149 ft2">________________________________</P> <P class="p129 ft17">Ikraftträdande</P> <P class="p75 ft2">Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003.</P> <P class="p150 ft14">28</P> </DIV> <DIV id="page_26"> <P class="p151 ft45">Del I</P> <P class="p152 ft0">Utredningens uppdrag och bakgrundsbeskrivningar</P> </DIV> <DIV id="page_27"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB330d127x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p41 ft7">1 Utredningens uppdrag</P> <P class="p153 ft5">Utredningen om frivillig jämställdhetsmärkning av produkter och tjänster har enligt direktiven (Dir. 1999:13)<SPAN class="ft46">1 </SPAN>i uppdrag att:</P> <P class="p154 ft2"><SPAN class="ft47">-</SPAN><SPAN class="ft48">Bedöma konsumenters och producenters intresse för en frivillig </SPAN><NOBR>jämställdhetsinformation/-märkning.</NOBR></P> <P class="p155 ft2"><SPAN class="ft47">-</SPAN><SPAN class="ft49">Föreslå jämställdhetskriterier för minst två produktområden och två tjänsteområden.</SPAN></P> <P class="p156 ft5"><SPAN class="ft47">-</SPAN><SPAN class="ft50">Redovisa på vilket sätt befintliga märknings- och certifieringssystem kan komma att användas för jämställdhetsmärkning.</SPAN></P> <P class="p156 ft2"><SPAN class="ft47">-</SPAN><SPAN class="ft49">Pröva om en frivillig jämställdhetsmärkning skulle innebära problem i förhållande till lagen (1992:1528) om offentlig upphandling (LOU), lagen (1994:615) om otillbörligt upphandlingsbeteende (LIU) samt marknadsföringslagen (1995:450,MFL).</SPAN></P> <P class="p157 ft2"><SPAN class="ft47">-</SPAN><SPAN class="ft49">Analysera om jämställdhetsmärkning överensstämmer med gällande handelsregler och Sveriges internationella åtaganden, avseende såväl </SPAN><NOBR>EG-rätt</NOBR> som övrig internationell rätt.</P> <P class="p156 ft2"><SPAN class="ft47">-</SPAN><SPAN class="ft49">Undersöka möjligheten till nordisk samverkan kring jämställdhetsmärkning.</SPAN></P> <P class="p158 ft2"><SPAN class="ft47">-</SPAN><SPAN class="ft49">Föreslå hur frivillig jämställdhetsmärkning praktiskt skulle kunna genomföras.</SPAN><SPAN class="ft19">2</SPAN></P> <P class="p159 ft18"><SPAN class="ft18">1.1</SPAN><SPAN class="ft37">Utredningsarbetet</SPAN></P> <P class="p95 ft2">En av Utredningens främsta uppgifter är att ”analysera möjligheterna att jämställdhetsmärka produkter och tjänster”<SPAN class="ft19">3 </SPAN>och att utreda om det är möjligt att belysa produkter och tjänster ur ett så kallat könsperspektiv.<SPAN class="ft19">4 </SPAN>Vi har uppfattat detta som att det är tänkt</P> <P class="p160 ft27"><SPAN class="ft25">1</SPAN><SPAN class="ft51">Utredningens kommittédirektiv, se bilaga 1.</SPAN></P> <P class="p144 ft27"><SPAN class="ft25">2</SPAN><SPAN class="ft51">Dir. 1999:13, sid. 1.</SPAN></P> <P class="p144 ft24"><SPAN class="ft25">3</SPAN><SPAN class="ft52">Dir. 1999:13, sid. 7.</SPAN></P> <P class="p144 ft31"><SPAN class="ft25">4</SPAN><SPAN class="ft30">Dir. 1999:13, sid. 7.</SPAN></P> <P class="p74 ft14">31</P> </DIV> <DIV id="page_28"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p8 ft3">Utredningens uppdrag</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p8 ft3">SOU 2002:30</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p161 ft2">att vi ska undersöka möjligheten med att genomföra ett system för frivillig jämställdhetsmärkning, som bland annat ska kunna utvecklas genom ett samspel mellan aktörerna (producenter och konsumenter) på den fria marknaden. Konsumenternas makt – möjligheten att avstå från att köpa produkter som inte uppfyller kraven för jämställdhetsmärkning, blir på så sätt ledstjärnan i konkurrensen om konsumenterna.</P> <P class="p56 ft2">FRIJA har delat upp utredningsuppdraget i två delar. Den första behandlar rättsliga aspekter på frågan om möjligheten att införa ett system för frivillig jämställdhetsmärkning av produkter och tjänster (i det följande kallat jämställdhetsmärkning) och näringsidkares inställning till att införa ett sådant system. Den första delen behandlas i delbetänkandet <SPAN class="ft1">Reglerna kring och inställningen till frivillig jämställdhetsmärkning av produkter och tjänster </SPAN>(SOU 2001:9).</P> <P class="p56 ft2">Den andra delen behandlar bland annat olika former av märken, märkningssystem och certifieringsordningar samt en kartläggning över hur konsumenter ser på frågor om att kunna göra jämställda konsumentval. Därutöver ger vi förslag på produkter, tjänster och verksamheter som bör kunna bli föremål för jämställdhetsmärkning, varvid vi även diskuterar och ger förslag på de kriterier som bör kunna ligga till grund för märkningen. Avslutningsvis beskriver vi hur jämställdhetsmärkningen bör hanteras – varifrån märkningen ska skötas.</P> <P class="p77 ft2">FRIJA har valt att ta ett rättsligt perspektiv som utgångspunkt för att belysa möjligheterna att införa ett system för jämställdhetsmärkning. Det betyder att vi har valt att låta reglerna utgöra basen för utredningsuppdraget. När vi talar om regler avser vi <SPAN class="ft1">dels </SPAN>de normer som har utfärdats av riksdagen, regeringen eller den myndighet som har fått i uppdrag att utfärda regler i regeringens ställe, <SPAN class="ft1">dels </SPAN>de <NOBR>EG-rättsliga</NOBR> reglerna på det för Utredningen aktuella området.</P> <P class="p57 ft2">Rätten kan beskrivas som den arena som omgärdar vardagen. De rättsliga reglerna är på en och samma gång <SPAN class="ft1">både </SPAN>en förutsättning för <SPAN class="ft1">och </SPAN>en begränsning av möjligheterna att komma med förslag till system för frivillig jämställdhetsmärkning, eftersom de rättsliga reglerna är de spelregler som ger ramarna för vad som är möjligt och tillåtet att genomföra i ett demokratiskt samhälle.</P> <P class="p77 ft2">Det rättsliga område som rör frågan om och möjligheterna att införa ett system för frivillig jämställdhetsmärkning är förhållandevis stort. Området har nämligen beröringspunkter med både frågor om handel av produkter och tjänster – <SPAN class="ft1">det handelsrättsliga området –</SPAN></P> <P class="p162 ft14">32</P> </DIV> <DIV id="page_29"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB330d129x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr6 td52"><SPAN class="p8 ft3">SOU 2002:30</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td53"><SPAN class="p8 ft15">Utredningens uppdrag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p163 ft2">och frågor som avser arbetstagares välbefinnande i arbetslivet – <SPAN class="ft1">det arbetsrättsliga området</SPAN>.</P> <P class="p164 ft8"><SPAN class="ft8">1.1.1</SPAN><SPAN class="ft53">Det handelsrättsliga området</SPAN></P> <P class="p65 ft2">Det handelsrättsliga området utgörs av det fält som täcker allt från produktion, distribution och inköp till försäljning av varor och tjänster. Således består marknaden av både konsumenter och näringsidkare. Handeln försiggår inte endast mellan två eller flera näringsidkare, utan den sker även mellan en eller flera näringsidkare och en eller flera konsumenter. Det förekommer även handel mellan enskilda individer, till exempel vid försäljning av begagnade varor. Handeln mellan enskilda faller emellertid helt utanför utredningsuppdraget och kommer inte att behandlas vidare av Utredningen.</P> <P class="p165 ft8"><SPAN class="ft8">1.1.2</SPAN><SPAN class="ft53">Det arbetsrättsliga området</SPAN></P> <P class="p95 ft2">Det arbetsrättsliga området rör förhållanden mellan arbetsgivare och arbetstagare. Således berör det allt från en situation då någon söks av eller söker anställning hos en presumtiv arbetsgivare till det att någon frånträder/har slutat sin anställning.<SPAN class="ft19">5 </SPAN>Det arbetsrättsliga området betraktas emellanåt som helt skilt från det handelsrättsliga. Vi menar emellertid att det arbetsrättsliga området är en del av det handelsrättsliga på så sätt att arbetskraften är en vara, vilken i likhet med många andra kan bjudas ut på en fri marknad. Inom <NOBR>EG-rätten</NOBR> talar man om den grundläggande principen: <SPAN class="ft1">fri rörlighet över gränserna för varor, tjänster, kapital och personer</SPAN>.</P> <P class="p166 ft27"><SPAN class="ft23">5 </SPAN>Angående faktorer som ska beaktas då någon är att betrakta som arbetstagare, se SOU 1975:1, sid. 722, Axel Adlercreutz, <SPAN class="ft54">Arbetstagarbegreppet</SPAN>, P. A. Norstedt, Stockholm (1964), <SPAN class="ft54">Svensk arbetsrätt</SPAN>, Norstedts juridik (1997), sid. 29 ff., Reinhold Fahlbeck, <SPAN class="ft54">Praktisk arbetsrätt</SPAN>, Liber, Lund (1989) samt Folke Schmidt, <SPAN class="ft54">Löntagarrätt</SPAN>¸ reviderad upplaga 1994, ombesörjd av Tore Sigeman under medverkan av Ronnie Eklund, Håkan Göransson och Kent Källström, Juristförlaget, Stockholm (1994), sid. 63 ff.</P> <P class="p167 ft14">33</P> </DIV> <DIV id="page_30"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB330d130x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p8 ft3">Utredningens uppdrag</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p8 ft3">SOU 2002:30</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p168 ft18"><SPAN class="ft18">1.2</SPAN><SPAN class="ft37">Dispositionen av betänkandet</SPAN></P> <P class="p129 ft2">Betänkandet belyser bland annat följande:</P> <P class="p169 ft2"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft48">begrepp som är centrala för frågor om frivillig jämställdhetsmärkning,</SPAN></P> <P class="p170 ft2"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft48">regler och föreskrifter som är centrala för frågan om det kan införas ett system för frivillig jämställdhetsmärkning,</SPAN></P> <P class="p171 ft2"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft48">näringslivets syn på frivillig jämställdhetsmärkning,</SPAN></P> <P class="p172 ft2"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft48">konsumenters syn på frivillig jämställdhetsmärkning,</SPAN></P> <P class="p173 ft2"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft48">frivilliga märknings- och certifieringssystem i Sverige och Europa,</SPAN></P> <P class="p174 ft2"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft48">uppbyggnader av system och bedömning av överensstämmelse,</SPAN></P> <P class="p172 ft2"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft48">ett förslag till system för frivillig jämställdhetsmärkning,</SPAN></P> <P class="p170 ft5"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft56">att mäta och systematisera samhället ur ett jämställdhetsperspektiv,</SPAN></P> <P class="p172 ft2"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft48">förslag till system för frivillig jämställdhetsmärkning,</SPAN></P> <P class="p172 ft2"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft48">förslag till lag om frivillig jämställdhetsmärkning,</SPAN></P> <P class="p172 ft2"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft48">generella jämställdhetskriterier,</SPAN></P> <P class="p172 ft2"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft48">specifika jämställdhetskriterier,</SPAN></P> <P class="p171 ft2"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft48">certifiering av verksamheter i jämställdhetshänseende,</SPAN></P> <P class="p170 ft2"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft48">genomförande av jämställdhetsmärkning och certifiering i jämställdhetshänseende samt</SPAN></P> <P class="p171 ft2"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft48">författningskommentar.</SPAN></P> <P class="p175 ft2">Betänkandet består av fem avdelningar. I den första beskriver vid bakgrunden till utredningsuppdraget för att på så sätt göra det möjligt att sätta in uppdraget i det sammanhang där det uppstått. Varvid vi ger en beskrivning av de begrepp som är centrala för det område som rör frågor om frivillig jämställdhetsmärkning (kapitel 3). Den andra avdelningen belyser frågan huruvida ett system för frivillig jämställdhetsmärkning innebär problem ur rättslig synvinkel (kapitel 4 – 7).</P> <P class="p56 ft2">Den tredje avdelningen belyser intresset för inställningar till frivillig jämställdhetsmärkning hos näringsidkare och konsumenter (kapitel 8 <NOBR>–9).</NOBR> Den fjärde avdelningen innehåller tekniska beskrivningar över system för märkning och certifiering samt belyser innebörden av bedömningar över överensstämmelse (kapitel 10 – 11).</P> <P class="p57 ft5">Den femte avdelningen innehåller utgångspunkter samt förslag till ett system för frivillig jämställdhetsmärkning (kapitel 12 – 19). Bilagorna är sju och består förutom av kommittédirektiven av en</P> <P class="p176 ft14">34</P> </DIV> <DIV id="page_31"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB330d131x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr6 td52"><SPAN class="p8 ft3">SOU 2002:30</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td53"><SPAN class="p8 ft15">Utredningens uppdrag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p69 ft2">teknisk beskrivning av en ny teknik och strategi för reglering (bilaga 2) jämte en ordlista över terminologin inom internationell, europeisk och svensk standard (bilaga 7) samt en beskrivning av kvalitetssäkringar och konsumenter (bilaga 3). Bilagorna 4 och 5 innehåller förslag till checklistor som kan användas vid revision av de kriterier som vi föreslår ska ligga till grund för jämställdhetsmärkningen respektive certifiering i jämställdhetshänseende. Bilaga 6 utgörs av den enkät som låg till grund för SCB:s undersökning av konsumenters intresse av att ta del av jämställdhetsmärkta varor och/eller tjänster.</P> <P class="p165 ft8"><SPAN class="ft8">1.2.1</SPAN><SPAN class="ft53">Utredningsarbetets bedrivande</SPAN></P> <P class="p65 ft2">Utredningen har sammanträffat med referensgruppen vid sammanlagt sju tillfällen. De tre första sammanträdena är att hänföra till delbetänkandet <SPAN class="ft1">Reglerna kring och inställningen till frivillig jämställdhetsmärkning </SPAN>(SOU 2001:9) och ägde rum den 19 juni år 2000, den 5 oktober och den 6 december samma år. De därefter följande sammanträdena ägde rum den 15 mars, den 17 augusti och den 12 oktober år 2001. Det avslutande sammanträdet ägde rum den <NOBR>5–6</NOBR> februari år 2002.</P> <P class="p83 ft2">Den 28 september år 2000 anordnade Utredningen en konferens med temat <SPAN class="ft1">Gränsöverskridande handel med perspektiv på jämställdhetsmärkning</SPAN>.<SPAN class="ft19">6 </SPAN>Till konferensen bjöd FRIJA in företrädare för näringslivet, offentliga organisationer, parterna på arbetsmarknaden och personer med anknytning till landets centra och institutioner med genusvetenskaplig inriktning vid landets universitet och högskolor samt politiker.</P> <P class="p82 ft2">Eva Eriksson inledde konferensen. Sven Thiberg, ordföranden i Svanen och <NOBR>EU-blomman</NOBR> i Sverige, talade under temat ”jämställdhetsmärkning – också en miljömärkning. Några reflektioner kring möjligheter och problem”. Gertrud Åström, forskare vid Stockholms universitet, talade om ”jämställdhetsmärkning och vardagliga handlingar”. Anna Hallgren, enhetschef vid Nutek, ställde frågan ”Kan jämställdhetsmärkning bidra till ökad lönsamhet?” Sara Bylund, studerande vid Genusvetenskap, Malmö högskola, talade under temat ”Genus och jämställdhet på framtidens arbetsmarknad”. Slutligen beskrev Bengt Westerberg, ordförande i Arbetslivsinstitutets styrgrupp för forskningsprogrammet kön och arbete, sina</P> <P class="p177 ft31"><SPAN class="ft23">6 </SPAN>Konferensen sammanfattas i delbetänkandet <SPAN class="ft34">Reglerna kring och inställningen till frivillig jämställdhetsmärkning av produkter och tjänster </SPAN>(SOU 2001:9) bilaga 3.</P> <P class="p178 ft14">35</P> </DIV> <DIV id="page_32"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p8 ft3">Utredningens uppdrag</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p8 ft3">SOU 2002:30</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p88 ft2">”Tankar om jämställdhetsmärkning”. Konferensen avslutades med en paneldebatt.</P> <P class="p76 ft2">Omkring 90 personer deltog vid konferensen, som syftade till att initiera en diskussion kring frågor om hur ett system för frivillig jämställdhetsmärkning skulle kunna införas och vilka incitament ett sådant system skulle kunna ge upphov till.</P> <P class="p56 ft2">Inför delbetänkandet sammanträdde Utredningen med Upphandlingskommittén, Jämställdhetsrådet för transporter och IT (Jämit) och landets länsexperter för jämställdhetsfrågor. Utredningen har också initierat ett nordiskt samarbete med den nordiska ämbetsmannakommittén för jämställdhetsfrågor när det gäller möjligheten att införa ett frivilligt system för jämställdhetsmärkning av produkter och tjänster. Därutöver har vi diskuterat frågor om frivillig jämställdhetsmärkning med Läkemedelsföreningen (LIF) och företrädare för enskilda verksamheter inom <NOBR>läkemedels-,</NOBR> <NOBR>livsmedels-,</NOBR> bank- och <NOBR>försäkrings-,</NOBR> <NOBR>IT-,</NOBR> hotell- och restaurangbranscherna samt ett idéföretag inom transportområdet. Utredningen har även diskuterat vilka möjligheter Amsterdamfördraget innebär när det gäller rätten att vid offentlig upphandling ställa krav på sociala kriterier – jämställdhet, med professor Ruth Nielsen, Handelshögskolan i Köpenhamn, Danmark.</P> <P class="p179 ft2">Inför slutbetänkandet <SPAN class="ft1">Märk – värdig jämställdhet </SPAN>har vi diskuterat våra förslag med Gunilla <NOBR>Hansén-Larson,</NOBR> Arbetsgivarverket, Jens Karlsson, Företagarnas Riksorganisation, <NOBR>Lars-Börje</NOBR> Björfjäll, Hallandstrafiken, Fredrik Lundkvist och Christin Norberg, båda vid Kommunförbundet, Anna Ulveson, Landstingsförbundet, Maud Jansson, Landsorganisationen (LO), Ingemar Lundin, Länstrafiken Jönköping, Ragnar Unge, SIS Miljömärkning AB, Britt Linder Norberg och Folke Hermanson Snickars båda vid SIS Forum AB, Åke Åredal, Sky Cab AB, Gunnar Lindström, SWEDAC, Sofia Arkelsten, Svensk Handel, Anita Trogen, Svenskt Näringsliv och <NOBR>Britt-Marie</NOBR> Thulestedt, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO).</P> <P class="p180 ft2">Därutöver har Utredningen diskuterat arbetet med professor Nils George Asp, Swedish Nutrition Foundation (tidigare Stiftelsen Svensk Näringsforskning), vars syfte är att främja vetenskaplig forskning inom näringsläran och närliggande områden samt direktör Helga Møller, DANSK VAREFAKTA NÆVN (DVN). DVN verkar för frivillig användning av och upplysning om märkning av produkter och tjänster.</P> <P class="p181 ft14">36</P> </DIV> <DIV id="page_33"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB330d133x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p44 ft7">2 Bakgrunden till uppdraget</P> <P class="p182 ft17">Sammanfattning av kapitel 2</P> <P class="p183 ft2">I det här kapitlet gör vi en kort beskrivning av bakgrunden till Utredningens uppdrag, vilket kan ses som ett resultat av att även om Sverige är ett av de mest jämställda länderna i världen, så är Sverige även ett av de mest könssegregerade länderna. Utredningen har fått i uppgift att utreda frågan om det är möjligt att införa ett frivilligt system för jämställdhetsmärkning av produkter och tjänster.</P> <P class="p184 ft2"><SPAN class="ft57">Utredningen </SPAN>om fördelningen av ekonomisk makt mellan kvinnor och män (Kvinnomaktutredningen) konstaterade att samtidigt som Sverige anses vara ett av de mest jämställda länderna i världen (år 1995 utsåg FN Sverige till världens mest jämställda land) är Sverige också ett av de mest könssegregerade länderna i världen. Segregeringen är både horisontell och vertikal.</P> <P class="p185 ft18"><SPAN class="ft18">2.1</SPAN><SPAN class="ft37">Horisontell och vertikal segregering</SPAN></P> <P class="p186 ft2"><SPAN class="ft1">Horisontell </SPAN>segregering innebär att fördelningen av kvinnor och män mellan sektorer och yrken är olika. Kvinnor finns i vissa sektorer och män i andra. År 1996 var 54 procent av alla förvärvsarbetande kvinnor verksamma inom den offentliga sektorn och 46 procent arbetade inom det privata näringslivet. Endast 21 procent av alla förvärvsarbetande män var verksamma inom den offentliga sektorn och så många som 79 procent arbetade inom det privata näringslivet. Det betyder att 73 procent av alla anställa inom den offentliga sektorn var kvinnor och 63 procent av samtliga verksamma inom det privata näringslivet var män.<SPAN class="ft19">1</SPAN></P> <P class="p187 ft31"><SPAN class="ft23">1 </SPAN>SOU 1998:6, sid. 81.</P> <P class="p188 ft14">37</P> </DIV> <DIV id="page_34"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB330d134x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p8 ft3">Bekgrunden till uppdraget</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p8 ft3">SOU 2002:30</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p189 ft2"><SPAN class="ft1">Vertikal </SPAN>segregering innebär i stället att fördelningen av kvinnor och män är ojämn över olika positioner inom de särskilda sektorerna och yrkena. Ett exempel på detta är att kvinnor tenderar att systematiskt återfinnas på lägre befattningsnivåer och mindre prestigefyllda jobb än män och att män är chefer i större utsträckning än kvinnor.<SPAN class="ft19">2 </SPAN>Det finns även de som är utsatta för dubbel segregering. Här brukar särskilt ensamstående föräldrar och invandrare nämnas.</P> <P class="p57 ft2">Kvinnomaktutredningen, som lade slutbetänkandet i december 1997, menade att det var nödvändigt att bryta segregeringen och föreslog därför ett flertal åtgärder i syfte att förändra den rådande könsordningen och den inbyggda brist på jämställdhet som råder i Sverige.</P> <P class="p190 ft18"><SPAN class="ft18">2.2</SPAN><SPAN class="ft37">Konsumenters roll på den fria marknaden</SPAN></P> <P class="p55 ft2">I förslagen till åtgärder tog Kvinnomaktutredningen bland annat sin utgångspunkt i människors möjligheter att utöva makt i olika roller och då särskilt konsumentens roll som avnämare till olika produkter och tjänster på den fria marknaden. Det var den utredningens övertygelse att ”många – både manliga och kvinnliga – konsumenter skulle vara intresserade av att låta sina värderingar styra konsumtionen … när det gäller jämställdhet.”<SPAN class="ft19">3 </SPAN>Kvinnomaktutredningen menade att det borde införas en certifiering som liknar miljömärkningen, en s.k. <SPAN class="ft1">jämställdhetsmärkning</SPAN>. Utredningen framhöll att jämställdhetsmärkningen borde kunna ske på två nivåer. Den ena på företagets eget initiativ och den andra genom en fri granskning av tillgängliga källor.</P> <P class="p191 ft2">Tanken var att jämställdhetsmärkningen skulle ske på företagets eget initiativ. På så sätt skulle jämställdhetsmärkning kunna bli ett konkurrensmedel av flera på den fria marknaden. Företag som uppfyllde de för certifieringen uppställda kraven skulle på eget initiativ kunna vända sig till ett tänkt certifieringsorgan för att bli kartlagda och certifierade.</P> <P class="p77 ft2">Kvinnomaktutredningen menade att granskningen av s.k. tillgängliga källor inte skulle kunna bli lika detaljerad som den frivilliga certifieringen. Företagen skulle själva kunna hjälpa till med att tillhandahålla all den information som krävs för certifieringen. Kvinnomaktutredningen framhöll bland annat att granskningen</P> <P class="p174 ft27"><SPAN class="ft58">2</SPAN><SPAN class="ft26">SOU 1998:6, sid. 76.</SPAN></P> <P class="p171 ft31"><SPAN class="ft58">3</SPAN><SPAN class="ft59">SOU 1998:6, sid. 200.</SPAN></P> <P class="p192 ft14">38</P> </DIV> <DIV id="page_35"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB330d135x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr6 td54"><SPAN class="p8 ft3">SOU 2002:30</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td55"><SPAN class="p8 ft15">Bakgrunden till uppdraget</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p69 ft2">skulle kunna ske med hjälp av årsredovisningar och att den också borde ske branschvis. Därutöver framhölls det att det är bra om uppgifterna blir offentliga och tillgängliga för allmänheten. Eventuellt skulle det vara möjligt att göra uppgifterna tillgängliga på ett ”populärt och lättillgängligt sätt”, som liknar ett system som finns i USA där företag kan listas ur just jämställdhetssynpunkt.</P> <P class="p193 ft18"><SPAN class="ft18">2.3</SPAN><SPAN class="ft37">Jämställdhetsmärkning – konsumentmakt för ett jämställt samhälle</SPAN></P> <P class="p194 ft2">I augusti 1998 lade Eva Amundsdotter (dåvarande projektledare vid Arbetsmarknadsdepartementet) fram rapporten ”Jämställdhetsmärkning, konsumentmakt för ett jämställt samhälle” (Ds 1998:49). Dåvarande jämställdhetsministern Ulrica Messing hade uppdragit åt Amundsdotter att belysa möjligheterna att införa frivillig jämställdhetsmärkning i Sverige. Resultatet av studien (i det följande kallad Förstudien) blev en rekommendation om att inledningsvis införa ett system med frivillig jämställdhetsmärkning av företag och organisationer. En av utgångspunkterna för rekommendationen var att märkningen på sikt skulle leda till att företag och organisationer skulle förändra sina tjänster och produkter och att marknaden på så sätt skulle bli mer fri och jämställd.<SPAN class="ft19">4</SPAN></P> <P class="p195 ft2">I Förstudien föreslogs system för jämställdhetsmärkning av personalpolitiska frågor i företag och organisationer, s.k. ledningssystem. I förslaget framhölls särskilt att jämställdhetsmärkning framför allt handlar om etik och alltså inte så mycket om hur produkter och tjänster är eller ska utformas ur ett könsperspektiv.</P> <P class="p196 ft31"><SPAN class="ft23">4 </SPAN>Dir. 1999:13, sid. 3.</P> <P class="p74 ft14">39</P> </DIV> <DIV id="page_36"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB330d136x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p44 ft7">3 Centrala begrepp</P> <P class="p182 ft17">Sammanfattning av kapitel 3</P> <P class="p183 ft2">I det här kapitlet ringar vi in området för att införa ett system för jämställdhetsmärkning utifrån ett antal begrepp som är centrala för förståelsen av såväl jämställdhetssom märknings- och certifieringsområdena.</P> <P class="p197 ft18"><SPAN class="ft18">3.1</SPAN><SPAN class="ft37">Centrala begrepp vid jämställdhetsmärkning</SPAN></P> <P class="p186 ft2">På såväl jämställdhetsområdet som området för certifiering och märkning av produkter på miljöområdet florerar begrepp av skiftande betydelse, men som stundom används synonymt. För dem som är insatta råder det sällan tvekan om begreppens olika innebörd. Men för en lekman är det inte helt enkelt att skilja dem åt. För att undvika missuppfattningar och missförstånd om de för Utredningen mest centrala begreppen har vi valt att redan nu klargöra dem och de sammanhang som de förekommer i. Följande begrepp är av central betydelse för frågor om jämställdhetsmärkning:</P> <P class="p198 ft2"><SPAN class="ft47">-</SPAN><SPAN class="ft49">Beaktande av jämställdhetsaspekten (avsnitt 3.1.2)</SPAN></P> <P class="p199 ft2"><SPAN class="ft47">-</SPAN><SPAN class="ft49">Beköning (avsnitt 3.1.4)</SPAN></P> <P class="p199 ft2"><SPAN class="ft47">-</SPAN><SPAN class="ft49">Benchmarking (avsnitt 3.1.6)</SPAN></P> <P class="p200 ft2"><SPAN class="ft47">-</SPAN><SPAN class="ft49">Certifiering (avsnitt 3.1.7)</SPAN></P> <P class="p201 ft2"><SPAN class="ft47">-</SPAN><SPAN class="ft49">Certifiering i jämställdhetshänseende (avsnitt 3.1.8 samt kapitel 17)</SPAN></P> <P class="p200 ft2"><SPAN class="ft47">-</SPAN><SPAN class="ft49">Externt jämställdhetsarbete (3.1.9 samt kapitel 15)</SPAN></P> <P class="p199 ft2"><SPAN class="ft47">-</SPAN><SPAN class="ft49">Gender mainstreaming (avsnitt 3.1.6)</SPAN></P> <P class="p199 ft2"><SPAN class="ft47">-</SPAN><SPAN class="ft49">Genus (avsnitt 3.1.4)</SPAN></P> <P class="p200 ft2"><SPAN class="ft47">-</SPAN><SPAN class="ft49">Internt jämställdhetsarbete (3.1.9 samt kapitel 15)</SPAN></P> <P class="p202 ft14">41</P> </DIV> <DIV id="page_37"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB330d137x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p8 ft3">Centrala begrepp för jämställdhetsmärkning</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p8 ft3">SOU 2002:30</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p174 ft2"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft48">Jämlikhet (avsnitt 3.1.1)</SPAN></P> <P class="p172 ft2"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft48">Jämställdhet (avsnitt 3.1.1)</SPAN></P> <P class="p171 ft2"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft48">Jämställdhetsmärkning (avsnitt 3.1.8 samt kapitel 13 – 14)</SPAN></P> <P class="p172 ft2"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft48">Kön (avsnitt 3.1.4)</SPAN></P> <P class="p172 ft2"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft48">Könsdiskriminering (avsnitten 3.1.1, 5.1 och 5.1.1)</SPAN></P> <P class="p171 ft2"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft48">Könskvotering (avsnitten 3.1.3 och 5.2)</SPAN></P> <P class="p172 ft2"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft48">Könsneutralitet (avsnitt 3.1.5)</SPAN></P> <P class="p172 ft2"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft48">Könsperspektiv (avsnitt 3.1.5)</SPAN></P> <P class="p171 ft2"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft48">Märkning (3.1.7)</SPAN></P> <P class="p172 ft2"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft48">Positiv särbehandling (avsnitten 3.1.3 och 4.2)</SPAN></P> <P class="p171 ft2"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft48">Verksamhet (avsnitt 3.1.8)</SPAN></P> <P class="p190 ft8"><SPAN class="ft8">3.1.1</SPAN><SPAN class="ft53">Jämlikhet och jämställdhet</SPAN></P> <P class="p59 ft2">Det händer inte allt för sällan att begreppet <SPAN class="ft1">jämställdhet </SPAN>blandas samman med begreppet <SPAN class="ft1">jämlikhet</SPAN>.<SPAN class="ft19">1 </SPAN>Även om de är snarlika till sin lydelse har de helt olika innebörd.</P> <P class="p56 ft2"><SPAN class="ft1">Jämlikhet </SPAN>kan ses som ett paraplybegrepp som omsluter flera aspekter av hur människor ska förhålla sig och även förhåller sig till varandra. Jämlikhet innebär nämligen att alla människor har lika <SPAN class="ft1">värde </SPAN>oavsett kön, etnicitet, religion, social tillhörighet, sexuell läggning m.m. Jämlikhetsbegreppet kommer bland annat till uttryck i den svenska regeringsformens andra kapitel i den s.k. rättighetskatalogen, där det t.ex. stadgas att:</P> <P class="p203 ft21">Lag eller annan föreskrift får ej innebära att någon medborgare missgynnas därför att han med hänsyn till ras, hudfärg eller etniskt ursprung tillhör minoritet.</P> <P class="p204 ft11">(RF 2:15)</P> <P class="p205 ft2">Stadgandet är intressant på flera olika sätt, bland annat för att det de facto endast rör <SPAN class="ft1">svenska medborgares </SPAN>rätt att inte bli diskriminerade. I det här avseendet är <SPAN class="ft1">utlänning här i riket likställd med svensk medborgare </SPAN>(2 kap. 22 § RF). Därutöver är stadgandet intressant på så sätt att det endast skyddar mot diskriminering från lagstiftare eller annan som har rätt att utfärda författningar. Detta betyder således att skyddet tillkommer svenska medborgare och de som vistas i riket i förhållande till dem som äger rätt att utfärda lagar eller andra författningar. I det nu aktuella stadgandet saknas</P> <P class="p206 ft31"><SPAN class="ft23">1 </SPAN>SOU 1990:41, sid. 218, prop. 1987/88:105, sid. 3, <SPAN class="ft34">På tal om kvinnor och män, Lathund om jämställdhet 1998</SPAN>, Statistiska centralbyrån, sid. 1.</P> <P class="p81 ft14">42</P> </DIV> <DIV id="page_38"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB330d138x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr6 td56"><SPAN class="p8 ft3">SOU 2002:30</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td57"><SPAN class="p8 ft15">Centrala begrepp för jämställdhetsmärkning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p69 ft2">frågor om den missgynnades kön betydelse. Det betyder emellertid inte att denna aspekt har uteslutits från rättighetskatalogen. I stället har den frågan kommit att få en egen placering:</P> <P class="p207 ft21">Lag eller annan föreskrift får ej innebära att någon medborgare missgynnas på grund av sitt kön, om ej föreskriften utgör ett led i strävanden att åstadkomma jämställdhet mellan män och kvinnor eller avser värnplikt eller motsvarande tjänsteplikt.</P> <P class="p208 ft11">(RF 2:16)</P> <P class="p69 ft2">Innebörden av detta är således att varken män svenska kvinnor får missgynnas på grund av sitt kön. I likhet med vad som gäller för RF 2 kap 17 §, omfattas även utlänning som vistas här i riket av stadgandet. Märk dock att missgynnandet på samma sätt som ovan endast är otillåtet i lagar eller andra föreskrifter och att till exempel arbetsgivare inom det privata näringslivet inte omfattas av stadgandet. Den uppmärksamme ställer sig då genast frågan om <SPAN class="ft1">företagare inom det privata näringslivet får diskriminera kvinnor och män hur som helst? </SPAN>Så är det naturligtvis inte. Här kan det finnas anledning att uppmärksamma jämställdhetslagen (1991:433), som just förbjuder sådan diskriminering.</P> <P class="p103 ft2">Nu aktualiseras således <SPAN class="ft1">jämställdhetsbegreppet</SPAN>, som innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter att</P> <P class="p209 ft2"><SPAN class="ft47">-</SPAN><SPAN class="ft49">ha ett arbete som ger ekonomiskt oberoende</SPAN></P> <P class="p73 ft2"><SPAN class="ft47">-</SPAN><SPAN class="ft49">vårda hem och barn</SPAN></P> <P class="p144 ft2"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft48">delta i politiska, fackliga och andra aktiviteter i samhället. </SPAN><SPAN class="ft19">2</SPAN></P> <P class="p69 ft2">Jämlikhet är således en <SPAN class="ft1">värdemässig </SPAN>term, som just används för att understryka likheten mellan individerna inom gruppen människor. Jämställdhet är i stället en term som tar sin utgångspunkt i det faktum att kvinnor och män inte är identiska. De har till exempel olika fysiska förutsättningar. Jämställdhetsbegreppet fångar den för området högst relevanta frågan: <SPAN class="ft1">är det så att de fysiska förutsättningarna även innebär att kvinnor och män har olika sociala och psykologiska förutsättningar? </SPAN>Detta är en fråga som har ägnats och som till en viss del fortfarande ägnas stor uppmärksamhet. Vi kommer att beröra den i samband med den fortsatta genomgången av de för området centrala begreppen.</P> <P class="p210 ft31"><SPAN class="ft23">2 </SPAN>SOU 1990:41, sid. 218, prop. 1987/88:105, sid. 3, <SPAN class="ft34">På tal om kvinnor och män, Lathund om jämställdhet 1998</SPAN>, Statistiska centralbyrån, sid. 1.</P> <P class="p178 ft14">43</P> </DIV> <DIV id="page_39"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB330d139x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p8 ft3">Centrala begrepp för jämställdhetsmärkning</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p8 ft3">SOU 2002:30</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p211 ft8"><SPAN class="ft8">3.1.2</SPAN><SPAN class="ft53">Att beakta jämställdhetsaspekten</SPAN></P> <P class="p55 ft2">Formuleringen att <SPAN class="ft1">beakta jämställdhetsaspekten </SPAN>förekommer främst inom den statliga sektorn i syfte att betona att en arbetssökandes kön kan få betydelse vid frågor om tjänstetillsättning. Tanken är att om sökandena i princip är lika kvalificerade kan den sökande som tillhör det underrepresenterade könet komma att tillsättas på den aktuella tjänsten. Detta innebär således att en sökande kan ha fördel av sitt kön om han eller hon tillhör det underrepresenterade könet. Skillnaderna mellan sökandenas kvalifikationer får dock inte vara stora; i princip är det fråga om mycket små eller inga skillnader alls.<SPAN class="ft19">3</SPAN></P> <P class="p212 ft8"><SPAN class="ft8">3.1.3</SPAN><SPAN class="ft53">Positiv särbehandling och könskvotering</SPAN></P> <P class="p59 ft1"><SPAN class="ft2">Vid sidan av formuleringen att </SPAN>arbetsgivaren kan komma att beakta jämställdhetsaspekten <SPAN class="ft2">förekommer de två begreppen </SPAN>positiv särbehandling <SPAN class="ft2">och </SPAN>könskvotering<SPAN class="ft2">, vilka inte alltför sällan förväxlas med varandra. Med </SPAN>positiv särbehandling <SPAN class="ft2">avsågs fram till och med den 31 december 2001 den situationen då en arbetsgivare anställde någon av underrepresenterat kön med tillräckliga kvalifikationer i syfte att åstadkomma jämställdhet i arbetslivet (den dåvarande lydelsen av 16 § 2 p. jämställdhetslagen).</SPAN></P> <P class="p191 ft2">För det första ställdes det alltså krav på att sökandena till den aktuella tjänsten hade tillräckliga kvalifikationer för arbetet. Därefter skedde en prövning av sökandenas meriter. Om det visade sig att en av de sökande var av underrepresenterat kön och hade tillräckliga kvalifikationer för arbetet, men inte var lika väl meriterad som en medsökande av motsatt kön, fick arbetsgivaren anställa den sökande som var av underrepresenterat kön. Detta kunde dock endast ske under förutsättning att tillsättningen utgjorde ett led i strävanden att uppnå jämställdhet i arbetslivet. Här räckte det emellertid inte med att arbetsgivaren endast sade sig vilja uppnå jämn fördelning av kvinnor och män på arbetsplatsen, utan det ställdes även krav på en dokumenterad strävan att åstadkomma detta. I praktiken innebar det att dessa mål skulle finnas uttryckta i en hos arbetsgivaren upprättad jämställdhetsplan.</P> <P class="p213 ft31"><SPAN class="ft23">3 </SPAN>SOU 1990:41, sid. 219. Möjligheten att beakta jämställdhetsaspekten bör dock inte överdrivas, se vidare avsnitten 4.2 – 4.2.4.</P> <P class="p81 ft14">44</P> </DIV> <DIV id="page_40"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB330d140x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr6 td56"><SPAN class="p8 ft3">SOU 2002:30</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td57"><SPAN class="p8 ft15">Centrala begrepp för jämställdhetsmärkning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p61 ft2">I dag ställs det inte längre något krav på att det ska finnas en faktisk jämförelseperson av motsatt kön för att kunna konstatera att det föreligger könsdiskriminering.</P> <P class="p101 ft2">Skillnaderna mellan innebörden av <SPAN class="ft1">könskvotering </SPAN>och <SPAN class="ft1">positiv särbehandling </SPAN>har tidigare varit stora, eftersom <SPAN class="ft1">könskvotering </SPAN>precis som namnet visar inte handlar om något annat än kvotering av kön. Det betyder att kvoten av ett kön bestäms på förhand för att därefter uppfyllas utan beaktande av de aktuella personernas kompetens och formella behörighet. <SPAN class="ft1">Könskvotering </SPAN>får inte förekomma på den svenska arbetsmarknaden.<SPAN class="ft19">4 </SPAN>Det händer emellertid att politiska partier använder sig av könskvotering i syfte att uppnå jämn fördelning mellan kvinnor och män vid val till politiska församlingar.</P> <P class="p214 ft8"><SPAN class="ft8">3.1.4</SPAN><SPAN class="ft53">Kön, genus och beköning</SPAN></P> <P class="p65 ft2">Inom kvinnoforskningen finns det en lång tradition av att skilja biologiskt och socialt kön åt, vilket begreppen kön och genus får anses symbolisera. Medan <SPAN class="ft1">kön </SPAN>avser de biologiska skillnaderna mellan kvinnor och män är begreppet <SPAN class="ft1">genus </SPAN>snarare en <SPAN class="ft1">kulturell tolkning av de biologiska skillnaderna mellan kvinnor och män</SPAN>.<SPAN class="ft19">5</SPAN></P> <P class="p215 ft2">Historikern Yvonne Hirdman menar i likhet med Joan Scott att <SPAN class="ft1">genus </SPAN>är relaterat till makt. Genus beskrivs som sociala beteenden och mönster som är förknippade med ett visst biologiskt kön.<SPAN class="ft19">6 </SPAN>Hirdman menar att</P> <P class="p62 ft21">genus kan förstås som föränderliga tankefigurer ’män’ och ’kvinnor’ (där den biologiska skillnaden alltid utnyttjas) vilka ger upphov till/skapar föreställningar och sociala praktiker, vilka får till följd att också biologin påverkas/ändras – med andra ord, det är en mer symbiotisk kategori än ’roll’ och socialt kön.<SPAN class="ft33">7</SPAN></P> <P class="p63 ft2">Enligt Hirdman råder det ingen tvekan om att det finns en genusordning i alla samhällen och att alla samhällen i större eller mindre utsträckning genomsyras av genus.<SPAN class="ft19">8 </SPAN>Vi såg i det tidigare att den svenska arbetsmarknaden var starkt könssegregerad. Det kan be-</P> <P class="p216 ft24"><SPAN class="ft25">4</SPAN><SPAN class="ft52">Vi utvecklar förhållandet mellan könskvotering och positiv särbehandling i samband med genomgången av den svenska jämställdhetslagen, kapitel 4.</SPAN></P> <P class="p217 ft24"><SPAN class="ft25">5</SPAN><SPAN class="ft60">Don Kulick, Från kön till genus: kvinnligt och manligt i ett kulturellt perspektiv, Carlssons, Stockholm (1987), sid. 11.</SPAN></P> <P class="p71 ft27"><SPAN class="ft25">6</SPAN><SPAN class="ft26">SOU 1990:44, kapitel 3.</SPAN></P> <P class="p72 ft24"><SPAN class="ft25">7</SPAN><SPAN class="ft28">”Genussystemet – reflexioner kring kvinnors sociala underordning”, </SPAN><SPAN class="ft29">Kvinnovetenskaplig tidskrift </SPAN>nr 3 (1988), sid. 5.</P> <P class="p73 ft31"><SPAN class="ft25">8</SPAN><SPAN class="ft61">Kön eller genus?</SPAN>, föreläsning av Eva Gothlin, Göteborg (1999), sid. 7.</P> <P class="p74 ft14">45</P> </DIV> <DIV id="page_41"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB330d141x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p8 ft3">Centrala begrepp för jämställdhetsmärkning</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p8 ft3">SOU 2002:30</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p205 ft2">skrivas som att vardagen är mer eller mindre styrd av kön, vilket brukar beskrivas som att platsen är <SPAN class="ft1">bekönad </SPAN>eller <SPAN class="ft1">genusifierad</SPAN>. Den anglosaxiska termen för fenomenet att skilja flickor/ kvinnor och pojkar/män åt är att vardagen är <SPAN class="ft1">gendered</SPAN>.<SPAN class="ft19">9</SPAN></P> <P class="p218 ft8"><SPAN class="ft8">3.1.5</SPAN><SPAN class="ft53">Könsneutralitet och könsperspektiv</SPAN></P> <P class="p55 ft1"><SPAN class="ft2">De två termerna </SPAN>könsneutralitet och könsperspektiv <SPAN class="ft2">utgår från det biologiska begreppet kön. I motsats till den tidigare diskussionen om genusifierade samhällen står begreppet </SPAN>könsneutralitet<SPAN class="ft2">, vilket innebär att könet har neutraliserats. Könet anses helt enkelt sakna betydelse för den kontext som fenomenet behandlas i. I lagstiftningssammanhang är det vanligt att texten ges en neutral hållning på så sätt att adressaten för densamma anses vara egal. Inom såväl de arbetsrättsliga som de handelsrättsliga områdena används de könsneutrala termerna </SPAN>arbetsgivare, arbetstagare, producent och konsument <SPAN class="ft2">delvis i syfte att understryka att just könet saknar betydelse i dessa sammanhang.</SPAN><SPAN class="ft19">10</SPAN></P> <P class="p191 ft2">När det gäller begreppet <SPAN class="ft1">könsperspektiv </SPAN>är förhållandena de motsatta till vad som gäller vid könsneutralitet. Att anlägga ett s.k. könsperspektiv på något innebär nämligen att könet synliggörs och lyfts fram som centralt. Av den nyligen framlagda rapporten <SPAN class="ft1">Jämställdhet och IT </SPAN>framgår bland annat att <NOBR>IT-branschen</NOBR> är starkt mansdominerad och att endast 16 procent av alla studerande på de tekniska och naturvetenskapliga programmen är flickor/kvinnor. I rapporten uttrycks även oro över att andelen flickor/kvinnor på dessa utbildningar har sjunkit från 26 till 19 procent under de senaste läsåren.<SPAN class="ft19">11 </SPAN>Trots att det inte finns några fysiska förklaringar till varför flickor/ kvinnor tenderar att inte söka sig till de tekniska och naturvetenskapliga utbildningarna är alltså andelen kvinnor väsentligt mycket lägre än andelen män. En del av förklaringarna tros ligga i att teknologin har konstruerats manligt. Detta leder till att flickor/kvinnor undviker det tekniska området.</P> <P class="p219 ft2">Det nu anförda resonemanget utgör ett exempel på ett s.k. könsperspektiv på tekniken. Förevarande kapitel avslutas med ett avsnitt som behandlar hur Utredningen tolkar innebörden av jämställdhetsmärkning ur ett könsperspektiv.</P> <P class="p220 ft27"><SPAN class="ft58">9</SPAN><SPAN class="ft62">Kön eller genus?</SPAN>, föreläsning av Eva Gothlin, Göteborg (1999), sid. 6.</P> <P class="p221 ft24"><SPAN class="ft25">10</SPAN><SPAN class="ft52">Detta könsneutrala förhållningssätt har kritiserats starkt från ett feministiskt vetenskapsteoretiskt perspektiv. Bland annat har det framhållits att ett sådant förhållningssätt leder till att skillnaderna mellan könen osynliggörs.</SPAN></P> <P class="p172 ft31"><SPAN class="ft25">11</SPAN><SPAN class="ft30">SOU 2000:31, sid. 6.</SPAN></P> <P class="p124 ft14">46</P> </DIV> <DIV id="page_42"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB330d142x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr6 td56"><SPAN class="p8 ft3">SOU 2002:30</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td57"><SPAN class="p8 ft15">Centrala begrepp för jämställdhetsmärkning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p222 ft8"><SPAN class="ft8">3.1.6</SPAN><SPAN class="ft63">Begreppen gender mainstreaming och benchmarking</SPAN></P> <P class="p65 ft2"><SPAN class="ft1">Gender mainstreaming </SPAN>innebär att jämställdhetsperspektiv ska genomsyra alla politiska områden och myndigheters arbetssätt. Riksrevisionsverket beskriver begreppet som en metod för att uppnå de övergripande jämställdhetspolitiska målen.<SPAN class="ft19">12 </SPAN>Att regeringen ställer krav på att myndigheter tillämpar gender mainstreaming som arbetssätt innebär att myndigheterna just ska tillämpa ett jämställdhetsperspektiv på arbetet inom sina respektive ansvarsområden.</P> <P class="p223 ft2">Inom Regeringskansliet är målet att jämställdhetsfrågor ska vara integrerade i sakfrågorna inom alla politiska områden. Tanken är med andra ord att frågor om jämställdhet ska finnas med i hela beslutsprocessen och att de på så sätt ska utgöra ett beslutsunderlag bland flera andra. Hur departementen väljer att använda sig av gender mainstreaming varierar. I en utredning om kvinnor och män på <NOBR>90-talets</NOBR> arbetsmarknad framkom det bland annat att flera myndigheter har ambitionen att jämställdhetsperspektivet ska genomsyra alla aktiviteter och politikområden. Det är även en ambition att jämställdhet inte ska behandlas som en avskild fråga. Men det framkom också att det råder osäkerhet om innebörden av begreppet gender mainstreaming. Det aktiva arbetet med gender mainstreaming är emellertid beroende av de enskilda handläggarnas kunskaper om vad ett jämställdhetsperspektiv innebär.<SPAN class="ft19">13</SPAN></P> <P class="p195 ft2">För att kunna nå ett gott resultat vid gender mainstreaming krävs det bland annat att det finns arbetssätt som kan möjliggöra detta. Begreppet <SPAN class="ft1">benchmarking </SPAN>innebär jämförelser mellan dem som lyckas bäst inom ett visst område.<SPAN class="ft19">14 </SPAN>Benchmarking kan också beskrivas som en metod som möjliggör jämförelser mellan olika verksamheter, såsom att lyfta fram goda exempel på lyckade projekt i exempelvis jämställdhetshänseende.</P> <P class="p214 ft8"><SPAN class="ft8">3.1.7</SPAN><SPAN class="ft53">Märkning och certifiering</SPAN></P> <P class="p95 ft2">Med märkning avses att en vara (produkt) eller tjänst uppfyller vissa kriterier. Kriterierna är uppställda på förhand, vilket båtar för en rättvis bedömning av huruvida varan eller tjänsten uppfyller de</P> <P class="p69 ft29"><SPAN class="ft25">12</SPAN><SPAN class="ft64">Riksrevisionsverket RRV 2000:17, </SPAN>Jämställdhet – hur regeringen styr regeringen?<SPAN class="ft24">, (2000), Stockholm, sid. 16.</SPAN></P> <P class="p71 ft27"><SPAN class="ft25">13</SPAN><SPAN class="ft51">SOU 1996:56, sid. 177 ff.</SPAN></P> <P class="p224 ft31"><SPAN class="ft25">14</SPAN><SPAN class="ft65">Ds 2000:12, Benchmarking av näringspolitiken. Indikatorer inom åtta områden som påverkar ekonomisk tillväxt.</SPAN></P> <P class="p178 ft14">47</P> </DIV> <DIV id="page_43"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p8 ft3">Centrala begrepp för jämställdhetsmärkning</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p8 ft3">SOU 2002:30</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p88 ft2">krav som ställs för att den ska erhålla det åtråvärda märket. Att det finns kriterier som är uppställda på förhand kan även ses som en garanti för att det inte ska bli fråga om skönsmässiga ad hoclösningar, utan att det ställs samma krav på samtliga produkter och tjänster för märket.</P> <P class="p56 ft2">I ett <SPAN class="ft1">statiskt system </SPAN>som revideras efterhand, till exempel genom lagstiftning, är kriterierna uppställda på förhand. De kan utgöras av gränsvärden och en relaterad provningsmetod som utpekar hur detta ska mätas. Lagstiftning utgår från så kallade <SPAN class="ft1">väsentliga krav </SPAN>som avser <SPAN class="ft1">allmänna skyddsaspekter</SPAN>. Om kriterierna däremot har en utformning som innebär att föremålet ska genomgå en ständig utveckling mot ett bestämt mål talar man om <SPAN class="ft1">dynamiska system. </SPAN>I ett statiskt system är det lättare för externa och oberoende kontrollorgan att utföra en bedömning om kraven är uppfyllda för märket. Inom det frivilliga området finns det ibland en blandning mellan statiska och dynamiska kriterier. Om kriterierna är uppställda på förhand och entydiga finns en garanti för att det inte ska vara fråga om skönsmässiga bedömningar. Vid kompetensprövning (ackreditering) kontrolleras det bland annat om kontrollorganet har tillräckliga kunskaper inom de områden som ackrediteringen avser (kriteriedokument).</P> <P class="p225 ft2">Det finns ett flertal märken på miljöområdet. I Sverige, Norge, Island och Finland används sedan år 1989 symbolen <SPAN class="ft1">Svanen </SPAN>för att märka produkter i miljöhänseende. Inom EU används den s.k. <SPAN class="ft1">EU- blomman </SPAN>som symbol för miljömärkningen. För att få ett godkännande krävs att produkten är testad av oberoende laboratorier och att det finns en väl genomförd dokumentation av produkten. Miljömärkningsstyrelsen, som består av representanter från bland andra Naturvårdsverket, Industriförbundet, Konsumentverket, Kemikalieinspektionen, Miljöförbundet och handeln, gör också fabriksbesök. Delvis finansieras kostnaderna genom ansökningsavgifter och årsavgifter, vilka står i relation till produktens omsättning på marknaden.</P> <P class="p191 ft2">Att certifieras för något innebär i korthet att erhålla ett intyg, ett bevis, på att vissa kriterier för ett visst kontrollsystem uppfyllda.</P> <P class="p226 ft14">48</P> </DIV> <DIV id="page_44"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr6 td56"><SPAN class="p8 ft3">SOU 2002:30</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td57"><SPAN class="p8 ft15">Centrala begrepp för jämställdhetsmärkning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p227 ft8"><SPAN class="ft8">3.1.8</SPAN><SPAN class="ft53">Jämställdhetsmärkning och certifiering i jämställdhetshänseende</SPAN></P> <P class="p194 ft2">I direktiven till Utredningen beskrivs <SPAN class="ft1">jämställdhetsmärkning </SPAN>som ett slags information eller en form av märkning av produkter och tjänster. Emellanåt använder vi begreppet jämställdhetsmärkning som en samlingsbeteckning för både jämställdhetsmärkning och certifiering i jämställdhetshänseende. I andra sammanhang ser vi det som nödvändigt att beskriva frågor som särskilt rör certifiering i jämställdhetshänseende, används begreppet certifiering i jämställdhetshänseende.</P> <P class="p103 ft2">Jämställdhetsmärkning och certifiering i jämställdhetshänseende är inte något som är förbehållet arbetslivet. Det är tänkt att såväl närings- och föreningsverksamhet samt offentlig förvaltning ska ha möjlighet att jämställdhetsmärka sina produkter och/eller tjänster eller vara föremål för certifiering i jämställdhetshänseende. Det är mot bakgrund av detta som vi använder begreppet verksamhet/ företrädare för verksamheten (och inte arbetsplats/arbetsgivare) när vi beskriver det aktiva jämställdhetsarbetet.</P> <P class="p214 ft8"><SPAN class="ft8">3.1.9</SPAN><SPAN class="ft53">Internt respektive externt jämställdhetsarbete</SPAN></P> <P class="p65 ft2">Att arbeta med jämställdhet kan ske både i egenskap av att vara arbetsgivare – att ha ett arbetsledningsansvar – och i egenskap av anställd eller som medarbetare vid en verksamhet. Det betyder att arbetet med jämställdhet inte förutsätter att det är fråga om förhållanden eller relationer mellan arbetsgivare och arbetstagare.</P> <P class="p83 ft2">Det enda krav som ställs är således att det är fråga om ett agerande mellan människor. Ett agerande kan både vara aktivt genom till exempel ord eller handlingar. Men det är även fråga om ett agerande att underlåta att handla.</P> <P class="p101 ft2">Arbetet med jämställdhet kan ske både mellan människor inom den egna verksamheten – <SPAN class="ft1">det interna jämställdhetsarbetet </SPAN>och i förhållande till dem som befinner utanför verksamheten – <SPAN class="ft1">det externa jämställdhetsarbetet</SPAN>. Det interna och det externa jämställdhetsarbetet bildar tillsammans de <SPAN class="ft1">generella jämställdhetskriterierna.</SPAN></P> <P class="p228 ft2">Dessa frågor behandlas vidare i kapitel 15.</P> <P class="p229 ft14">49</P> </DIV> <DIV id="page_45"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p8 ft3">Centrala begrepp för jämställdhetsmärkning</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p8 ft3">SOU 2002:30</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p168 ft18"><SPAN class="ft18">3.2</SPAN><SPAN class="ft37">Jämställdhetsmärkning ur ett könsperspektiv</SPAN></P> <P class="p53 ft2">Utredningen har enligt direktiven särskilt i uppgift att ge förslag på ett verktyg för ”kvalitetsbedömning av produkter och tjänster ur ett könsperspektiv” i så måtto att det sker en ”funktionell anpassning av utbudet… utifrån kvinnors och mäns behov och önskemål”. Vi tolkar detta som att vi inte endast ska lyfta fram kriterier för frivillig jämställdhetsmärkning, utan att vi även ska skärskåda dessa kriterier i ljuset av producenters och konsumenters könstillhörighet. Här menar vi att det även blir viktigt att belysa hur kulturella och socialt betingade föreställningar om stereotyper skapas och att en analys av detta också kan komma att användas för att bryta den genusifierade vardagen. Vi ser det inte heller som omöjligt att ett system för frivillig jämställdhetsmärkning kan komma att tjäna som hjälpmedel för att just bryta mot den traditionella uppfattningen om vad som är att uppfatta som kvinnligt respektive manligt.</P> <P class="p230 ft14">50</P> </DIV> <DIV id="page_46"> <P class="p231 ft45">Del II</P> <P class="p232 ft0">Fyra lagar med beröringspunkter till frågor om jämställdhetsmärkning</P> </DIV> <DIV id="page_47"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB330d147x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p44 ft7">4 Jämställdhetslagen</P> <P class="p182 ft17">Sammanfattning av kapitel 4</P> <P class="p233 ft2">I det här kapitlet beskrivs jämställdhetslagen ur ett <NOBR>EG-rättsligt</NOBR> perspektiv. En lag som är tudelad; lagen består av två stora avdelningar. Den ena är preventiv och beskriver hur ett <SPAN class="ft1">aktivt jämställdhetsarbete </SPAN>ska gå till. Den andra är i stället repressiv till sin karaktär och innehåller således förbudsregler.</P> <P class="p234 ft2">I vårt uppdrag ligger bland annat att komma med förslag på kriterier som skulle kunna ligga till grund för ett system för frivillig jämställdhetsmärkning. De kriterierna får inte på något sätt innebära att det som är föremål för märkningen inte ens följer jämställdhetslagens regler.</P> <P class="p49 ft2">I dag finns det en skyldighet för arbetsgivare som har minst tio anställda att upprätta en jämställdhetsplan. Vi menar emellertid att det skulle vara orimligt att verksamheter som inte arbetar planmässigt ska kunna bli föremål för jämställdhetsmärkning alldeles oavsett verksamhetens storlek.</P> <P class="p50 ft2">Vi menar att jämställdhetsmärkningen faktiskt kan komma att möjliggöra att mindre verksamheter kan konkurrera på lika villkor med större verksamheter, genom att använda sig av jämställdhetsmärkning som medel i konkurrensen om konsumenter och övriga intressenter på den fria marknaden.</P> <P class="p235 ft2">Den nu gällande <SPAN class="ft57">jämställdhetslagen </SPAN>(1991:433) trädde i kraft den 1 januari 1991, samtidigt som lag (1979:1118) om jämställdhet<SPAN class="ft19">1</SPAN></P> <P class="p236 ft24"><SPAN class="ft23">1 </SPAN>Prop. 1979/80:56, AU 1979/80:10, SOU 1978:38. ÄJL trädde i kraft den 1 juli 1980 och ersatte jämställdhetslagen av den 1 januari 1980 (SFS 1979:305). Den första lagen var tänkt att träda i kraft den 1 januari 1980, men hann aldrig träda i kraft. Riksdagsvalet år 1979 ledde till ett regeringsskifte. Den tillträdande borgerliga regeringen genomförde omarbetningar av den planerade jämställdhetslagen. Bland annat lyftes delar av det aktiva jämställdhetsarbetet ut ur lagen. Stora delar av lagförslaget kvarstod dock, vilket innebär att propositionen 1978/79:175 med förslag till lag om jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet m.m. bibehöll sin aktualitet när ÄJL trädde i kraft.</P> <P class="p237 ft14">53</P> </DIV> <DIV id="page_48"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB330d148x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p8 ft3">Jämställdhetslagen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p8 ft3">SOU 2002:30</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p238 ft2">mellan kvinnor och män i arbetslivet (ÄJL) upphörde att gälla.<SPAN class="ft19">2 </SPAN>I syfte att samordna jämställdhetslagen med de tre diskrimineringslagarna lag (1999:130) om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet,<SPAN class="ft19">3 </SPAN>lag (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder<SPAN class="ft19">4 </SPAN>och lag (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning<SPAN class="ft19">5</SPAN>, genomfördes ett flertal förändringar av jämställdhetslagen den 1 januari 2001.<SPAN class="ft19">6 </SPAN>Förändringarna syftade främst till att samordna skyddsnivåerna, terminologin och strukturerna i diskrimineringsförbuden samt att effektivisera möjligheterna att minska löneskillnaderna mellan män och kvinnor.</P> <P class="p57 ft2">Jämställdhetslagen (JämL) utgörs av två stora avdelningar. Den ena behandlar ändamålet med lagen och innehåller även preventiva regler för hur målen ska uppfyllas att <SPAN class="ft1">främja kvinnors och mäns lika rätt i fråga om arbete, anställnings- och andra arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetslivet (jämställdhet i arbetslivet) </SPAN>och att <SPAN class="ft1">förbättra kvinnornas villkor i arbetslivet </SPAN>(1 §), de s.k. aktiva jämställdhetsåtgärderna. Den andra delen innehåller regler om förbud mot könsdiskriminering och repressalier för brott mot lagen. Medan reglerna om det aktiva jämställdhetsarbetet rör behandlingen av kvinnor och män som grupper, syftar i stället förbuden mot könsdiskriminering till att skydda enskilda arbetstagare. Tanken är att de olika regleringsformerna ska komplettera varandra.</P> <P class="p179 ft2">Jämställdhetslagen gäller endast i arbetslivet och rör frågor om arbetsgivares arbetsledning av arbetstagare som har olika kön. Lagen föreskriver bland annat att arbetsgivare och arbetstagare ska samverka om aktiva åtgärder för att jämställdhet i arbetslivet ska uppnås. Det ska särskilt verkas för utjämnande och förhindrande av skillnader i löner och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt. Arbetsgivare och arbetstagare ska också främja <SPAN class="ft1">lika möjligheter till löneutveckling för kvinnor och män</SPAN>. Ett arbete är likvärdigt med ett annat arbete om det utifrån en sammantagen bedömning av de krav arbetet ställer samt dess natur kan anses ha lika värde som det andra arbetet. Bedömningen av de krav arbetet ställer ska göras</P> <P class="p239 ft24"><SPAN class="ft58">2</SPAN><SPAN class="ft66">Avsnittet om jämställdhetslagen är huvudsakligen hämtat från </SPAN><SPAN class="ft29">Konstruktion av genus i rätten och samhället. En tvärvetenskaplig studie över svenska kvinnors rätt till jämställdhet i ett formellt jämlikt rättssystem, </SPAN>Eva Schömer, Iustus, Uppsala (1999), kap 4.</P> <P class="p240 ft27"><SPAN class="ft58">3</SPAN><SPAN class="ft26">Prop. 1997/98:177, AU 1998/99:4,.</SPAN></P> <P class="p172 ft27"><SPAN class="ft58">4</SPAN><SPAN class="ft51">Prop. 1997/98:179, AU 1998/99:4.</SPAN></P> <P class="p172 ft24"><SPAN class="ft58">5</SPAN><SPAN class="ft67">Prop. 1997/98:180, AU 1998/99:4.</SPAN></P> <P class="p221 ft31"><SPAN class="ft58">6</SPAN><SPAN class="ft68">SFS 2000:773, prop. 1999/2000:143 om ändringar i jämställdhetslagen m.m., bet. 2000/01:AU 3, rskr. 2000/01:04, SOU 1998:60, </SPAN><SPAN class="ft34">En översyn av jämställdhetslagen.</SPAN></P> <P class="p81 ft14">54</P> </DIV> <DIV id="page_49"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr6 td58"><SPAN class="p8 ft3">SOU 2002:30</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td59"><SPAN class="p8 ft15">Jämställdhetslagen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p69 ft2">med beaktande av kriterier såsom <SPAN class="ft1">kunskap </SPAN>och <SPAN class="ft1">färdigheter, ansvar </SPAN>och <SPAN class="ft1">ansträngning. </SPAN>Vid bedömning av arbetets natur ska särskilt arbetsförhållandena beaktas (2 § JämL).</P> <P class="p101 ft2">Arbetsgivares skyldighet att samverka med arbetstagare skiljer sig således något från vad som vanligtvis gäller på det arbetsrättsliga området där samverkan är föreskriven mellan arbetsgivare och den arbetstagarorganisation med vilken denne är bunden till kollektivavtal. Parterna på jämställdhetsområdet är emellertid desamma som på arbetsmarknaden i stort; på den ena sidan ska det antingen vara en enskild arbetsgivare eller organisation av arbetsgivare och på den andra sidan ska det vara en eller flera organisation/er av arbetstagare.</P> <P class="p83 ft2">Fram till och med den 31 december 2000 innebar <SPAN class="ft1">könsdiskriminering </SPAN>att någon missgynnades under sådana omständigheter som hade ett direkt eller indirekt samband med den missgynnades könstillhörighet (15 § i den dåvarande lydelsen av jämställdhetslagen). Könsdiskriminering var endast otillåten i den utsträckning som framgick av de dåvarande lydelserna av <NOBR>16–20</NOBR> §§ jämställdhetslagen.</P> <P class="p83 ft2">Ett exempel på otillåten könsdiskriminering utgjorde följande situation. En man och en kvinna som hade likvärdiga kvalifikationer för ett arbete, ansökte om arbete som datatekniker hos en arbetsgivare. Om arbetsgivaren valde att anställa mannen endast på grund av att han var man och kvinnan var kvinna, var det att betrakta som könsdiskriminering under förutsättning att arbetstagaren kunde visa att syftet med beslutet just var att missgynna kvinnan. Var det i stället så att kvinnan har bättre sakliga förutsättningar för arbetet än mannen presumerades det i stället att arbetsgivaren hade missgynnat kvinnan just på grund av att hon var kvinna. Arbetsgivaren hade möjlighet att bryta presumtionen eller komma med vissa godtagbara förklaringar till sitt agerande.</P> <P class="p195 ft2">Den 1 januari 2001 avskaffades presumtionsreglerna tillika reglerna om att den som påstod sig vara utsatt för könsdiskriminering skulle visa att arbetsgivarens agerande syftade till att missgynna arbetstagaren. Bland annat har de arbetssökandes rättsskydd förstärkts, genom att <SPAN class="ft1">hela rekryteringsförfarandet </SPAN>numera omfattas av diskrimineringsskyddet. Det är också möjligt att döma en arbetsgivare för brott mot könsdiskriminering även om förfarandet inte leder till ett anställningsbeslut. Det är inte heller nödvändigt att göra en jämförelse med en <SPAN class="ft1">faktisk person </SPAN>av motsatt kön för att</P> <P class="p241 ft14">55</P> </DIV> <DIV id="page_50"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB330d150x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p8 ft3">Jämställdhetslagen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p8 ft3">SOU 2002:30</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p242 ft2">det ska gå att konstatera att arbetsgivaren har gjort sig skyldig till könsdiskriminering.<SPAN class="ft19">7</SPAN></P> <P class="p243 ft18"><SPAN class="ft18">4.1</SPAN><SPAN class="ft37">Bevisbördan vid och formerna av könsdiskriminering</SPAN></P> <P class="p59 ft2">Sedan den 1 januari 2001 har reglerna om könsdiskriminering förändrats i syfte att stå i samklang med <NOBR>EG-rätten.</NOBR> När det gäller frågan om huruvida någon har blivit utsatt för könsdiskriminering har Rådets direktiv (97/89/EG) om bevisbörda vid mål om könsdiskriminering kommit att inta en central plats. Artikel 4 stadgar:</P> <P class="p244 ft21"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft69">Medlemsstaterna skall i enlighet med sina nationella rättssystem vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att det, när personer, som anser sig kränkta genom att principen om likabehandling inte har tillämpats på dem, inför domstol eller annan behörig instans lägger fram fakta som ger anledning att anta att det har förekommit direkt eller indirekt diskriminering, skall åligga svaranden att bevisa att det inte föreligger något brott mot principen om likabehandling.</SPAN></P> <P class="p245 ft21"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft70">Detta direktiv skall inte förhindra att medlemsstaterna inför bevisregler som är fördelaktigare för käranden.</SPAN></P> <P class="p246 ft21"><SPAN class="ft11">3.</SPAN><SPAN class="ft70">Medlemsstaterna kan avstå från att tillämpa punkt 1 på förfaranden där det åligger domstolen eller den behöriga instansen att utreda fakta i målet.</SPAN></P> <P class="p148 ft2">Bevisbördedirektivet har sin grund i <NOBR>EG-domstolens</NOBR> rättstillämpning. Bevisbördan är delad, vilket innebär att om en arbetssökande eller arbetstagare som lägger fram fakta som ger anledning att anta att hon eller han har blivit diskriminerad, föreligger ett s.k. <SPAN class="ft1">prima </SPAN><NOBR><SPAN class="ft1">face-fall</SPAN></NOBR><SPAN class="ft1"> </SPAN>av diskriminering. Det ligger på käranden att bevisa att det har skett ett brott mot likabehandlingsprincipen. Under förutsättning av att det föreligger en situation av prima face, att käranden har förebringat uppgifter som visar att diskriminering föreligger, övergår bevisbördan på svaranden (arbetsgivaren), som ska <SPAN class="ft1">bevisa </SPAN>att det inte föreligger ett brott mot likabehandlingsprincipen. Om käranden inte lyckas visa en prima <NOBR>face-situation</NOBR> övergår således inte heller bevisbördan på svaranden.<SPAN class="ft19">8</SPAN></P> <P class="p179 ft2">Tanken är att bevisbördereglerna ska underlätta förfarandet vid domstol. I propositionen framhålls det att det tidigare var näst</P> <P class="p168 ft27"><SPAN class="ft58">7</SPAN><SPAN class="ft51">Prop. 1999/2000:143, sid. 1.</SPAN></P> <P class="p171 ft31"><SPAN class="ft58">8</SPAN><SPAN class="ft30">Preambeln (17) till bevisbördedirektivet samt prop. 1999/2000:143, sid. 51.</SPAN></P> <P class="p192 ft14">56</P> </DIV> <DIV id="page_51"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB330d151x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr6 td58"><SPAN class="p8 ft3">SOU 2002:30</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td59"><SPAN class="p8 ft15">Jämställdhetslagen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p247 ft2">intill omöjligt att förebringa bevisning som visade att käranden hade bättre sakliga förutsättningar än jämförelsepersonen. I propositionen inför skärpningen av reglerna framhålls det bland annat:</P> <P class="p248 ft21">Utvecklingen förefaller gå mot att krav på arbetssökandes formella meriter luckras upp medan sådana omständigheter som ’personkemi’ och ’social kompetens’ får allt större betydelse. En arbetsgivares bedömningar av sådana faktorer är svåra att pröva rättsligt. En bevisregel som bygger direkt på bevisbördedirektivet innebär att fokus kommer mer på den påstått diskriminerande handlingen, och mindre på de arbetssökandes meriter. Detta är en väsentlig lättnad för kärandeparten i en tvist. Det ger dessutom en processekonomisk vinst.<SPAN class="ft20">9</SPAN></P> <P class="p249 ft2">Syftet med bevisbördedirektivet är (enligt artikel 1)således att <SPAN class="ft1">säkerställa större effektivitet </SPAN>hos medlemsländerna när det gäller att upprätthålla principen om likabehandling av män och kvinnor. Med principen om likabehandling avses</P> <P class="p250 ft21"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft71">Att ingen som helst diskriminering får ske på grundval av kön, varken direkt eller indirekt.</SPAN></P> <P class="p251 ft21"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft71">Enligt den princip om likabehandling som anges i punkt 1 föreligger indirekt diskriminering när en skenbart neutral bestämmelse eller ett skenbart neutralt kriterium eller förfaringssätt missgynnar en väsentligt större andel personer av det ena könet, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet är lämpligt, nödvändigt och kan motiveras med objektiva faktorer som inte har samband med personernas kön.</SPAN></P> <P class="p252 ft11">[Artikel 2]</P> <P class="p253 ft2">Artikeln har fått sin motsvarighet i <NOBR>15–17</NOBR> §§ jämställdhetslagen.</P> <P class="p254 ft8"><SPAN class="ft8">4.1.1</SPAN><SPAN class="ft53">Förhållandet mellan direkt och indirekt diskriminering</SPAN></P> <P class="p255 ft2">Direkt diskriminering föreligger när en arbetssökande eller en arbetstagare behandlas mindre förmånligt än en person av motsatt kön blir behandlad eller skulle bli behandlad i en likartad situation. En förutsättning för att det ska vara fråga om könsdiskriminering är således att missgynnandet har samband med arbetstagarens könstillhörighet. Det är inte att betrakta som könsdiskriminering om handlandet utgör ett led i strävanden att <SPAN class="ft1">främja jämställdhet i arbetslivet </SPAN>eller <SPAN class="ft1">är berättigat av hänsyn till ett sådant ideellt eller</SPAN></P> <P class="p256 ft31"><SPAN class="ft23">9 </SPAN>Prop. 1999/2000:143, sid. 52.</P> <P class="p257 ft14">57</P> </DIV> <DIV id="page_52"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB330d152x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p8 ft3">Jämställdhetslagen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p8 ft3">SOU 2002:30</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p88 ft1">annat särskilt intresse som uppenbarligen inte bör vika för intresset av jämställdhet i arbetslivet <SPAN class="ft2">(15 §).</SPAN></P> <P class="p91 ft2">Det ställs således inte några krav på att det görs en jämförelse med en person av motsatt kön för att det ska vara fråga om direkt diskriminering.</P> <P class="p76 ft2">Indirekt diskriminering föreligger när en arbetssökande eller en arbetstagare missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken särskilt missgynnar personer av det ena könet. Det är emellertid inte att betrakta som indirekt diskriminering om kriteriet eller förfaringssättet är lämpligt och nödvändigt och kan motiveras med objektiva faktorer som har samband med personernas kön (16 §).</P> <P class="p258 ft2">Såväl indirekt som direkt diskriminering är förbjuden när arbetsgivaren</P> <P class="p259 ft21"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft71">beslutar i en anställningsfråga, tar ut en arbetssökande till anställningsintervju eller vidtar annan åtgärd under anställningsförfarandet,</SPAN></P> <P class="p260 ft21"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft71">beslutar om befordran eller tar ut en arbetstagare till utbildning för befordran,</SPAN></P> <P class="p260 ft21"><SPAN class="ft11">3.</SPAN><SPAN class="ft71">tillämpar löne- eller andra anställningsvillkor för arbeten som är att betrakta som lika eller likvärdiga,</SPAN></P> <P class="p261 ft11"><SPAN class="ft11">4.</SPAN><SPAN class="ft72">leder och fördelar arbetet, eller</SPAN></P> <P class="p262 ft21"><SPAN class="ft11">5.</SPAN><SPAN class="ft71">säger upp, avskedar, permitterar eller vidtar annan ingripande åtgärd mot en arbetstagare.</SPAN></P> <P class="p263 ft11">[17 §]</P> <P class="p205 ft2">Det finns inga krav på att diskrimineringen ska vara avsiktlig – att arbetsgivarens beslut ska syfta till att missgynna någon på grund av dennes kön. Det räcker således med att arbetsgivaren oavsiktligt har utsatt någon för diskriminering för att arbetsgivaren ska göra sig skyldig till diskriminering.<SPAN class="ft19">10</SPAN></P> <P class="p264 ft75"><SPAN class="ft73">10 </SPAN>I historien finns det flera exempel på hur kvinnor har utsatts för könsdiskriminering med motivering att de har en <SPAN class="ft74">svagare fysik </SPAN>och att de har behov av att skyddas i större utsträckning än män. Se till exempel Eva Schömer, <SPAN class="ft74">Konstruktion av genus i rätten och samhället. En tvärvetenskaplig studie över svenska kvinnors rätt till jämställdhet i ett formellt jämlikt rättssystem</SPAN>, Iustus, Uppsala (1999), sid. 65 ff., Karin Wideberg, <SPAN class="ft74">Kvinnor, klasser och lagar </SPAN><NOBR><SPAN class="ft74">1750–1980</SPAN>,</NOBR> Publica, LiberFörlag, Stockholm, (1980) och Prop. 1999/2000:143, sid. 29.</P> <P class="p58 ft14">58</P> </DIV> <DIV id="page_53"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB330d153x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr6 td58"><SPAN class="p8 ft3">SOU 2002:30</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td59"><SPAN class="p8 ft15">Jämställdhetslagen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p265 ft18"><SPAN class="ft18">4.2</SPAN><NOBR><SPAN class="ft37">EG-domstolens</SPAN></NOBR> syn på förhållandet mellan positiv särbehandling och könskvotering</P> <P class="p85 ft2"><SPAN class="ft1">Könskvotering </SPAN>är till skillnad från vad som gäller för <SPAN class="ft1">positiv </SPAN>särbehandling inte tillåtet i vare sig Sverige eller EU. Förhållandet mellan de nu aktuella begreppen har belysts av <NOBR>EG-domstolen</NOBR> vid fyra tillfällen (åren 1995, 1997 och 2000).<SPAN class="ft19">11</SPAN></P> <P class="p266 ft8"><SPAN class="ft8">4.2.1</SPAN><SPAN class="ft53">Kalankemålet</SPAN></P> <P class="p95 ft2">Den 17 oktober 1995 meddelade <NOBR>EG-domstolen</NOBR> förhandsbesked i ett mål mellan Eckhard Kalanke och Freie Hansestadt Bremen (Mål <NOBR>C-450/93).</NOBR> Beskedet rörde frågan om innebörden av EG:s direktiv 76/207 om genomförandet av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om tillgång till anställning, yrkesutbildning och befordran samt arbetsvillkor (likabehandlingsdirektivet). Frågan gällde om den bremenska lagen om lika behandling av män och kvinnor i offentlig förvaltning stod i strid med likabehandlingsdirektivet. Den bremenska lagen föreskrev nämligen att om en man och en kvinna, med samma kvalifikationer sökte samma tjänst ålåg det arbetsgivaren att anställa kvinnan om inte kvinnornas andel uppgick till minst 50 procent av samtliga anställda inom kommunen. <NOBR>EG-domstolen</NOBR> förklarade att en föreskrift av nu nämnda slag står i strid med artikel 2 punkt 4, likabehandlingsdirektivet (76/207/EEC). Där stadgas det:</P> <P class="p267 ft11">Artikel 1</P> <P class="p268 ft21">Syftet med detta direktiv är att i medlemsstaterna realisera principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om tillgång till anställning, däribland befordran, yrkesutbildning, arbetsvillkor och, enligt de villkor som nämns i punkt 2, social trygghet. Denna princip kallas härefter ”likabehandlingsprincipen”.</P> <P class="p269 ft11">– – –</P> <P class="p269 ft11">Artikel 2</P> <P class="p268 ft76">Detta direktiv skall inte hindra åtgärder som främjar lika möjligheter för kvinnor och män, i synnerhet när det gäller att avlägsna befintliga</P> <P class="p270 ft27"><SPAN class="ft23">11 </SPAN>När det gäller målen <NOBR>C-450/93</NOBR> och <NOBR>C-409/95</NOBR> är innehållet huvudsakligen hämtat från Eva Schömer, <SPAN class="ft54">Konstruktion av genus i rätten och samhället. En tvärvetenskaplig studie över svenska kvinnors rätt till jämställdhet i ett formellt jämlikt rättssystem</SPAN>, Iustus, Uppsala (1999), sid. 154 ff.</P> <P class="p74 ft14">59</P> </DIV> <DIV id="page_54"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB330d154x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p8 ft3">Jämställdhetslagen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p8 ft3">SOU 2002:30</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p271 ft21">ojämlikheter som påverkar kvinnors möjligheter på de områden som nämns i artikel 1.1.</P> <P class="p129 ft2">Domstolen förklarade bland annat:</P> <P class="p271 ft21">National rules which guarantee women absolute and unconditional priority for appointment or promotion go beyond promoting equal opportunities and overstep the limits of the exception in Article 2(4) of the Directive.<SPAN class="ft20">12</SPAN></P> <P class="p272 ft5">Av Kalankemålet drogs bland annat slutsatsen att det inte var möjligt att använda sig av några som helst positiva åtgärder för att förändra den könsmässiga sammansättningen.</P> <P class="p273 ft8"><SPAN class="ft8">4.2.2</SPAN><SPAN class="ft53">Marschallmålet</SPAN></P> <P class="p55 ft2">I det andra målet hade <NOBR>EG-domstolen</NOBR> att ta ställning till frågan huruvida en lag, i det här fallet statstjänstemannalagen i Nordrhein- Westfalen, stod i strid med likabehandlingsdirektivet. En tysk lärare, Hellmut Marschall, menade sig ha blivit diskriminerad då han inte erhöll en högre tjänst än den han redan hade. Enligt statstjänstemannalagen hade nämligen kvinnor företräde framför män vid befordran till arbeten inom vilka de var underrepresenterade. Detta gällde endast under förutsättning att kvinnornas meriter var minst likvärdiga männens och att det inte heller fanns särskilda skäl som talade mot att anställa dem. <NOBR>EG-domstolen</NOBR> förklarade därvid att det fanns stora skillnader mellan det tidigare Kalankemålet och det nu aktuella Marschallmålet, genom att det senare <SPAN class="ft1">contains a clause (Öffnungsklause’, hereinafter ’saving clause’) to the effect that women are not to be given priority in promotion if reasons specific to an individual male candidate tilt the balance in his favor</SPAN><SPAN class="ft19">13 </SPAN>Här framhöll domstolen att det är vanligt att även om kvinnor och män i det specifika fallet har likvärdiga kvalifikationer, finns det tendenser hos arbetsgivare att befordra män i större utsträckning än kvinnor. Bakgrunden till detta ansågs ligga i s.k. <SPAN class="ft1">stereotypa föreställningar </SPAN>om könen.</P> <P class="p274 ft2">När det gällde frågan om huruvida statstjänstemannalagen stod i strid med <NOBR>EG-rätten</NOBR> skriver domstolen:</P> <P class="p275 ft27"><SPAN class="ft25">12</SPAN><NOBR><SPAN class="ft26">C-450/93</SPAN></NOBR> (1995), ECR <NOBR>I-3078,</NOBR> stycke 22.</P> <P class="p171 ft31"><SPAN class="ft25">13</SPAN><NOBR><SPAN class="ft30">C-409/95</SPAN></NOBR> (1997), ECR <NOBR>I-9391,</NOBR> stycke 24.</P> <P class="p192 ft14">60</P> </DIV> <DIV id="page_55"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB330d155x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr6 td58"><SPAN class="p8 ft3">SOU 2002:30</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td59"><SPAN class="p8 ft15">Jämställdhetslagen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p276 ft21">It provides for male candidates who are equally as qualified as the female candidates a guarantee that the candidatures will be the subject of an objective assessment which will take account of all criteria specific to the individual candidates and will override the priority accorded to female candidates where one or more of those criteria tilts the balance in favour of the male candidate. In this respect, however, it should be remembered that those criteria must not be such as to discriminate against female candidates.<SPAN class="ft20">14</SPAN></P> <P class="p63 ft5">Efter Kalanke- och Marschallmålen drogs slutsatsen att det till skillnad från vad som gäller vid könskvotering inte finns något hinder mot positiv särbehandling inom <NOBR>EG-rätten.</NOBR></P> <P class="p277 ft8"><SPAN class="ft8">4.2.3</SPAN><SPAN class="ft53">Badeckmålet</SPAN></P> <P class="p278 ft2">I det s.k. Badeckmålet<SPAN class="ft19">15 </SPAN>från våren 2000 ställdes återigen en fråga om EG:s likabehandlingsdirektiv utgjorde hinder mot nationella regler om <SPAN class="ft1">befordringsplaner för kvinnor</SPAN>. Staatsgerichtshof des Landes Hessen hade begärt att <NOBR>EG-domstolen</NOBR> skulle meddela förhandsavgörande i ett mål som rörde frågan om likabehandling av män och kvinnor och om undanröjande av diskriminering av kvinnor i offentlig tjänst (HGIG) stod i strid med likabehandlingsdirektivet. Inledningsvis förklarar domstolen att tolkningsfrågorna främst rör möjligheten att tillämpa <SPAN class="ft1">olika former av positiv särbehandling av kvinnor</SPAN>.</P> <P class="p82 ft2">Det kan finnas anledning att redan här erinra om att innebörden av <SPAN class="ft1">positiv särbehandling av kvinnor </SPAN>såsom det beskrivs här skiljer sig från det sätt som <SPAN class="ft1">positiv särbehandling </SPAN>tidigare användes i Sverige, då <SPAN class="ft1">positiv </SPAN>särbehandling endast har använts för att stödja det <SPAN class="ft1">underrepresenterade könet</SPAN>, alltså inte ett specifikt kön.<SPAN class="ft19">16 </SPAN><SPAN class="ft1">Positiv särbehandling </SPAN>inom <NOBR>EG-rätten</NOBR> används huvudsakligen för att uttrycka positiva stödinsatser som syftar till likabehandling för personer med funktionshinder som vidtas i syfte att säkerställa full jämlikhet i yrkeslivet och i praktiken.</P> <P class="p103 ft5"><NOBR>EG-domstolen</NOBR> förklarade att befordringsplaner för kvinnor inte står i strid med likabehandlingsdirektivet under förutsättning att befordringsplanerna innehåller bestämmelser som garanterar</P> <P class="p279 ft27"><SPAN class="ft25">14</SPAN><NOBR><SPAN class="ft26">C-409/95</SPAN></NOBR> (1997), ECR <NOBR>I-9391,</NOBR> stycke 33.</P> <P class="p144 ft27"><SPAN class="ft25">15</SPAN><NOBR><SPAN class="ft51">C-158/97</SPAN></NOBR> av den 28 mars 2000.</P> <P class="p72 ft27"><SPAN class="ft25">16</SPAN><SPAN class="ft77">Rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung (artikel 5 och 7) och Rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling (artikel 7).</SPAN></P> <P class="p178 ft14">61</P> </DIV> <DIV id="page_56"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB330d156x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p8 ft3">Jämställdhetslagen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p8 ft3">SOU 2002:30</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p205 ft2">sökandena en <SPAN class="ft1">objektiv </SPAN>bedömning av ansökningarna som bland annat innebär bedömningar av sökandenas samtliga personliga förhållanden. Utgångspunkten för resonemanget är emellertid att de kvinnliga och manliga sökandena har <SPAN class="ft1">likvärdiga meriter </SPAN>och att det är nödvändigt att ge kvinnorna företräde framför männen för att det ska vara möjligt att nå upp till de uppställda målen med befordringsplanerna. Domstolen framhåller emellertid att såväl positiva som negativa kriterier ska beaktas vid bedömningen av sökandenas lämplighet för arbetet:</P> <P class="p203 ft21">Således beaktas färdigheter och erfarenheter som förvärvats vid familjearbete om de har betydelse för de sökandes lämplighet, kvalifikationer och yrkeserfarenheter, medan tjänsteår, ålder och dagen för senaste befordran endast beaktas om de har betydelse i detta hänseende. På samma sätt saknar familjesituationen eller partnerns inkomst betydelse, och deltidsanställningar, ledigheter och sent avslutade utbildningar på grund av vård av barn eller vårdbehövande närstående skall inte ha några negativa verkningar.</P> <P class="p280 ft21">Sådana kriterier är i och för sig könsneutrala till sin utformning och kan även komma män till fördel, men gynnar i allmänhet kvinnor. De syftar uttryckligen till reell jämlikhet – inte formell – genom att minska faktiska ojämlikheter som kan förekomma i samhället. Deras berättigande har för övrigt inte ifrågasatts i målet vid den nationella domstolen.<SPAN class="ft33">17</SPAN></P> <P class="p281 ft2">Domstolen förklarade vidare att det inte heller står i strid med likabehandlingsdirektivet att i bindande målsättningar för befordringsplaner föreskriva att kvinnor ska ha <SPAN class="ft1">tillfälliga vetenskapliga tjänster </SPAN>och <SPAN class="ft1">vetenskapliga assistenttjänster </SPAN>i minst lika stor utsträckning som de utexamineras, doktorerar och studerar vid varje fakultet.</P> <P class="p56 ft2">Likabehandlingsdirektivet hindrar inte heller att det införs befordringsplaner som syftar till att <SPAN class="ft1">undanröja kvinnlig underrepresentation</SPAN>, genom att föreskriva att kvinnor ska tilldelas minst hälften av antalet utbildningsplatser vid utbildningar som staten inte har monopol på. Det finns inte heller något som hindrar att befordringsplanerna föreskriver att <SPAN class="ft1">kvinnor är garanterade att kallas till anställningsintervjuer </SPAN>inom de sektorer där de är underrepresenterade och att kvinnorna uppfyller alla erforderliga eller föreskrivna villkor för de utlysta tjänsterna. Avslutningsvis förklarade EG- domstolen att likabehandlingsdirektivet inte heller sätter hinder i vägen för att det ställs upp mål om att <SPAN class="ft1">arbetstagarorganisationers</SPAN></P> <P class="p282 ft31"><SPAN class="ft23">17 </SPAN><NOBR>C-158/97.</NOBR></P> <P class="p192 ft14">62</P> </DIV> <DIV id="page_57"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr6 td58"><SPAN class="p8 ft3">SOU 2002:30</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td59"><SPAN class="p8 ft15">Jämställdhetslagen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p283 ft2">styrelser och andra organ ska beakta målsättningen att minst <SPAN class="ft1">lika många kvinnor som män </SPAN>skall delta i organen.</P> <P class="p101 ft2">Av Badeckmålet drogs således slutsatsen att det alltid måste finnas bestämmelser som garanterar sökandena <SPAN class="ft1">objektiva </SPAN>bedömningar av ansökningarna och att det alltid måste ske bedömningar av samtliga förhållanden som åberopats av sökandena. Bestämmelser som garanterar kvinnor företräde framför män är endast tillåtna inom den offentliga sektorn i den mån åtgärderna är nödvändiga för att myndigheten ska kunna nå upp till de mål som är fastställda i en befordringsplan.</P> <P class="p284 ft8"><SPAN class="ft8">4.2.4</SPAN><SPAN class="ft53">Målet om </SPAN><NOBR>Tham-professurerna</NOBR></P> <P class="p65 ft2">Sommaren 2000 hade <NOBR>EG-domstolen</NOBR> i målet om <NOBR><SPAN class="ft1">Tham-professu-</SPAN></NOBR><SPAN class="ft1"> rerna </SPAN>att ånyo ta ställning till huruvida vissa nationella regler stod i strid med likabehandlingsdirektivet. Målet rörde de svenska reglerna om tillsättning av professorer och forskningsassistenter. Förordningen (1995:936) om vissa anställningar som professor och forskningsassistent vilka inrättats i jämställdhetssyfte, stadgade bland annat följande:</P> <P class="p285 ft21">En sökande av underrepresenterat kön med tillräckliga sådana kvalifikationer som avses i 4 kap. 15 § första stycket högskoleförordningen skall utses framför en sökande av motsatt kön som annars skulle ha utsetts (positiv särbehandling), om det behövs för att en sökande av det underrepresenterade könet skall utses.</P> <P class="p286 ft21">Positiv särbehandling skall dock inte tillämpas om skillnaden mellan sökandenas kvalifikationer är så stor att tillämpningen skulle stå i strid med kravet på saklighet vid tillsättningen.</P> <P class="p287 ft11">[3§]</P> <P class="p63 ft2">Domstolen konstaterade därvid att det visserligen är förenligt med <NOBR>EG-fördraget</NOBR> att välja en person av det underrepresenterade könet om de sökande i princip hade lika kvalifikationer för arbetet. Med hänvisning till vad domstolen konstaterade i Badeckmålet förklarade domstolen att det även i fortsättningen skulle vara tillåtet att beakta vissa kriterier som</P> <P class="p62 ft21">i och för sig är könsneutrala till sin utformning och även kan komma män till del, men som i allmänhet gynnar kvinnor… [och att] sådana kriterier syftar … till reell jämlikhet – och inte formell – genom att minska faktiska ojämlikheter som kan förekomma i samhället, och till</P> <P class="p288 ft14">63</P> </DIV> <DIV id="page_58"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB330d158x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p8 ft3">Jämställdhetslagen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p8 ft3">SOU 2002:30</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p289 ft21">att förebygga eller kompensera nackdelar i yrkeskarriären för personer av det underrepresenterade könet, i enlighet med artikel 141.4 EG.<SPAN class="ft20">18</SPAN></P> <P class="p148 ft2">Domstolen förklarade vidare att det inte är förenligt med likabehandlingsdirektivet att föreskriva att den som utses i ett visst avseende ska vara av underrepresenterat kön, eftersom det inte är möjligt att konstatera på vilka grunder urvalet har skett. Det enda som kan konstateras vid ett sådant förfarande är att det <SPAN class="ft1">inte går att fastställa vad ett sådant kriterium innebär </SPAN>annat än att det inte har skett en bedömning av sökandenas samtliga förhållanden, utan endast att det är sökanden av det underrepresenterade könet som har erhållit den aktuella tjänsten.</P> <P class="p77 ft2">Det saknar vidare betydelse om de nu aktuella reglerna rör högre eller lägre tjänstetillsättningar. Det är också ovidkommande om reglerna är begränsade till ett visst antal tjänster eller om det har inrättats ett visst antal tjänster som ett led för att uppnå jämn könsfördelning vid en viss högskola. Det är nämligen fortfarande så att det måste ske en objektiv bedömning av ansökningarna med beaktande av sökandens samtliga personliga förhållanden.</P> <P class="p77 ft2">Målet om <NOBR>Tham-professurerna</NOBR> bör således tolkas på så sätt att det även sedan Amsterdamfördragets tillkomst inte finns något kategoriskt hinder mot regler om positiv särbehandling. I stället bör det vara så att det är tillåtet att använda positiv särbehandling i syfte att uppnå reell jämställdhet i arbetslivet. Detta gäller dock endast under förutsättning att <SPAN class="ft1">sökandena i merithänseende kan anses jämbördiga eller i det närmaste jämbördiga, om det görs en objektiv bedömning av ansökningarna med beaktande av sökandens samtliga personliga förhållanden. </SPAN>Ruth Nielsen understryker just detta i sin analys av domen. Hon skriver:</P> <P class="p290 ft21">Om det finns en tendens att män inom ett visst yrkesområde bedöms som mer kvalificerade än kvinnor är det således förenligt med EU:s regler att strama upp kriterierna så att utfallet av meritvärderingen kommer män och kvinnor till godo i lika hög grad. Det är bara ett villkor att detta görs öppet och med hjälp av sakliga kriterier.</P> <P class="p280 ft21">Enligt min uppfattning är det en bra lösning att kvalifikationskriterierna anpassas till likabehandlingsprincipen på så sätt att bägge könen genomsnittligt sett betraktas som lika kvalificerade. Den är bättre för kvinnor än positiv särbehandling efter den modell som det aktuella målet rörde, där man använde icke objektiva och ogenomskådliga kvalitetskriterier som, i kombination med typiskt sett mans-</P> <P class="p291 ft31"><SPAN class="ft23">18 </SPAN><NOBR>C-407/98</NOBR> av den 6 juli 2000.</P> <P class="p192 ft14">64</P> </DIV> <DIV id="page_59"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB330d159x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr6 td58"><SPAN class="p8 ft3">SOU 2002:30</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td59"><SPAN class="p8 ft15">Jämställdhetslagen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p276 ft21">dominerade bedömningsutskott, sannolikt ofta ledde till att män ansågs bäst kvalificerade i situationer där meritvärdering skulle ha utfallit annorlunda om man i stället hade använt objektiva kvalitetskriterier.<SPAN class="ft33">19</SPAN></P> <P class="p292 ft2">JämO har sammanfattat målen såsom att det inte finns några hinder mot positiv särbehandling under förutsättning av att:</P> <P class="p222 ft11"><SPAN class="ft78">-</SPAN><SPAN class="ft79">det underrepresenterade könet inte gynnas automatiskt,</SPAN></P> <P class="p293 ft11"><SPAN class="ft78">-</SPAN><SPAN class="ft80">alla sökandes meriter är föremål för en objektiv bedömning med hänsyn till sökandes samtliga personliga förhållanden,</SPAN></P> <P class="p294 ft11"><SPAN class="ft78">-</SPAN><SPAN class="ft80">det sker en meritvärdering, som tar sin utgångspunkt som utgår från klara kriterier,</SPAN></P> <P class="p294 ft11"><SPAN class="ft78">-</SPAN><SPAN class="ft80">den positiva särbehandlingen måste stå i proportion till de mål som eftersträvas samt</SPAN></P> <P class="p73 ft11"><SPAN class="ft78">-</SPAN><SPAN class="ft79">skillnaden i meriter får inte vara alltför stor.</SPAN></P> <P class="p277 ft18"><SPAN class="ft18">4.3</SPAN><SPAN class="ft37">Det aktiva jämställdhetsarbetet</SPAN></P> <P class="p295 ft2">Det är tänkt att jämställdhet i arbetslivet ska uppnås med hjälp av de aktiva jämställdhetsåtgärderna. I lagen föreskrivs det att arbetsgivare är skyldig att upprätta en plan för sitt jämställdhetsarbete – en s.k. jämställdhetsplan. Planen ska innehålla en översikt över alla</P> <P class="p296 ft21">de åtgärder som behövs på arbetsplatsen och en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som arbetsgivaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året.</P> <P class="p286 ft21">Planen skall också innehålla en översiktlig redovisning av den handlingsplan för jämställda löner som arbetsgivaren skall göra enligt 11§.</P> <P class="p286 ft21">En redovisning av hur de planerade åtgärderna enligt första stycket har genomförts skall tas in i efterföljande års plan.</P> <P class="p297 ft21">Skyldigheten att upprätta en jämställdhetsplan gäller inte arbetsgivare som vid senaste kalenderårsskiftet sysselsatte färre än tio arbetstagare.</P> <P class="p298 ft11">[13 §]</P> <P class="p69 ft2">Åtgärderna har preciserats till att omfatta det arbetsgivaren är skyldig att utföra enligt <NOBR>4–9</NOBR> och 11 §§ JämL. Där föreskrivs det att arbetsgivaren ska:</P> <P class="p299 ft31"><SPAN class="ft23">19 </SPAN>Ruth Nielsen, Ny fördragsartikel gav inte större utrymme för positiv särbehandling i EU & arbetsrätt, <SPAN class="ft34">Nordiskt nyhetsbrev</SPAN>, Nr 3 (2000), sid. 6.</P> <P class="p178 ft14">65</P> </DIV> <DIV id="page_60"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p8 ft3">Jämställdhetslagen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p8 ft3">SOU 2002:30</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p300 ft11"><SPAN class="ft78">-</SPAN><SPAN class="ft79">genomföra sådana åtgärder som med hänsyn till arbetsgivarens resurser och omständigheterna i övrigt kan krävas för att arbetsförhållandena ska lämpa sig för både kvinnor och män (4 §),</SPAN></P> <P class="p128 ft11"><SPAN class="ft78">-</SPAN><SPAN class="ft79">underlätta för både kvinnliga och manliga arbetstagare att förena förvärvsarbete och föräldraskap (5 §),</SPAN></P> <P class="p173 ft11"><SPAN class="ft78">-</SPAN><SPAN class="ft79">verka för att inte någon arbetstagare utsätts för sexuella trakasserier (6 §),</SPAN></P> <P class="p301 ft11"><SPAN class="ft78">-</SPAN><SPAN class="ft79">verka för att inte någon arbetstagare utsätts för trakasserier på grund av en anmälan om könsdiskriminering (6 §),</SPAN></P> <P class="p173 ft11"><SPAN class="ft78">-</SPAN><SPAN class="ft79">genom utbildning, kompetensutveckling och andra lämpliga åtgärder främja en jämn fördelning mellan kvinnor och män i skilda typer av arbete och inom olika kategorier av arbetstagare (7 §),</SPAN></P> <P class="p302 ft11"><SPAN class="ft78">-</SPAN><SPAN class="ft79">verka för att lediga anställningar söks av både kvinnor och män (8 §),</SPAN></P> <P class="p170 ft11"><SPAN class="ft78">-</SPAN><SPAN class="ft79">vid nyanställningar särskilt anstränga sig för att få sökande av det underrepresenterade könet och söka se till att andelen arbetstagare av det könet ökar efter hand (9 §)samt slutligen</SPAN></P> <P class="p302 ft11"><SPAN class="ft78">-</SPAN><SPAN class="ft79">kartlägga och analysera:</SPAN></P> <P class="p303 ft11"><SPAN class="ft81">N </SPAN>bestämmelser och praxis om löner och andra anställningsvillkor som tillämpas hos arbetsgivaren, och</P> <P class="p304 ft11"><SPAN class="ft81">N </SPAN>löneskillnader mellan kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt.</P> <P class="p305 ft11"><SPAN class="ft78">-</SPAN><SPAN class="ft79">bedöma om förekommande löneskillnader har direkt eller indirekt samband med kön. Bedömningen ska särskilt avse skillnader mellan</SPAN></P> <P class="p306 ft11"><SPAN class="ft81">N </SPAN>kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika, och</P> <P class="p307 ft11"><SPAN class="ft81">N </SPAN>grupp med arbetstagare som utför arbete som är eller brukar anses vara kvinnodominerat och grupp med arbetstagare som utför arbete som är att betrakta som likvärdigt med sådant arbete men inte är eller brukar anses vara kvinnodominerat.</P> <P class="p308 ft11">(10 §).</P> <P class="p161 ft2">Det är visserligen möjligt att träffa kollektivavtal i ett eller flera avseenden enligt <NOBR>4–13</NOBR> §§, men ett kollektivavtal kan aldrig befria arbetsgivaren från sina skyldigheter enligt de nu nämnda reglerna (14 §).</P> <P class="p56 ft2">Jämställdhetsplanen ska utformas mot bakgrund av de specifika förhållanden som råder vid den enskilda arbetsplatsen. Jämställdhetsombudsmannen (JämO) har tillsammans med Jämställdhetsnämnden (JämN) i uppgift att se till att lagen efterlevs (30 § JämL).</P> <P class="p56 ft2">Här har JämO alltså en viktig uppgift att fylla, nämligen att komma med råd och informera om hur det aktiva jämställdhetsarbetet kan bedrivas. Detta informationsarbete får emellertid inte förväxlas med andra myndigheters befogenhet att</P> <P class="p24 ft14">66</P> </DIV> <DIV id="page_61"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB330d161x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr6 td58"><SPAN class="p8 ft3">SOU 2002:30</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td59"><SPAN class="p8 ft15">Jämställdhetslagen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p63 ft2">utfärda författningar och meddela förelägganden eller förbud så som till exempel gäller för Arbetarskyddsstyrelsen enligt 18 § arbetsmiljölagen (1977:1160)<SPAN class="ft19">20</SPAN>. JämO:s arbetsuppgifter är i det här avseendet just <SPAN class="ft1">rådgivande och informerande</SPAN>. Det betyder också att det inte finns någon påföljd för den som inte efterkommer myndighetens råd eller anvisningar. Men JämO har ändå möjlighet att ge eftertryck åt sina råd genom att JämO har rätt att vända sig till JämN med en begäran om att nämnden vid vite ska förelägga arbetsgivaren att följa en föreskrift (35 §§ JämL). Detta betyder i princip att JämO har möjlighet att göra gällande att en eller flera av de aktiva åtgärderna bör tolkas och genomföras på det sätt som just JämO finner lämpligt. På så sätt kan myndighetens råd komma att både genomföras och efterlevas.</P> <P class="p195 ft2">Sedan den 1 januari 2001 har även en central arbetstagarorganisation i förhållande till vilken arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal möjlighet att göra en framställan om att JämN vid vite ska förelägga arbetsgivaren att följa en eller flera av föreskrifterna i 4– 13 §§ JämL (35 §).</P> <P class="p83 ft2">För att planen ska kunna anpassas till den enskilda arbetsplatsen så bra som möjligt ska de aktuella förhållandena vid den enskilda arbetsplatsen kartläggas på varje punkt av de aktiva åtgärderna.<SPAN class="ft19">21 </SPAN>Det är den kartläggningen som bör ligga till grund för arbetsgivarens jämställdhetsmål, som ska vara både <SPAN class="ft1">mätbara </SPAN>och <SPAN class="ft1">realistiska</SPAN>. Vidare ska det framgå vilka åtgärder som arbetsgivaren har för avsikt att genomföra under året. Beskrivningen ska vara så <SPAN class="ft1">konkret utformad </SPAN>att det framgår när åtgärderna är planerade att <SPAN class="ft1">påbörjas, genomföras </SPAN>och <SPAN class="ft1">avslutas</SPAN>. Därutöver ska det finnas uppgifter om vem som är ansvarig för att respektive åtgärd genomförs. Planen ska också vara så konkret utformad att det vid den årliga utvärderingen ska vara möjligt att konstatera om jämställdhetsarbetet har nått de uppställda målen eller ej. Är det så att arbetsgivaren inte har lyckats uppfylla ett eller flera mål i planen ska det finnas en utvärdering av varför detta inte har skett. I princip finns det inte någon möjlighet att slippa ifrån skyldigheten att behandla en aktiv åtgärd, men om det är så att en kartläggning visar att det är direkt onödigt att vidta någon/några åtgärder får arbetsgivaren underlåta att behandla den aktuella frågan i planen.</P> <P class="p309 ft27"><SPAN class="ft25">20</SPAN><SPAN class="ft51">Prop. 1976/77:149, SOU 1976/77:1.</SPAN></P> <P class="p310 ft75"><SPAN class="ft25">21</SPAN><SPAN class="ft82">På JämO:s hemsida www.jamombud.se finns en ”checklista” och en enkät som är tänkta att tjäna som hjälpmedel vid kartläggningen av arbetsförhållandena vid en enskild arbetsplats.</SPAN></P> <P class="p311 ft14">67</P> </DIV> <DIV id="page_62"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB330d162x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p8 ft3">Jämställdhetslagen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p8 ft3">SOU 2002:30</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p312 ft8"><SPAN class="ft18">4.4</SPAN><SPAN class="ft83">Förhållandet mellan det aktiva jämställdhetsarbetet och jämställdhetsmärkning</SPAN></P> <P class="p59 ft2">Utredningen har bland annat i uppdrag att komma med förslag på kriterier för jämställdhetsmärkning. Erfarenheter från arbeten med märknings- och certifieringssystem visar entydigt på att det ofta uppstår problem när det gäller att komma överens om kriterierna för märkningen. Det är viktigt att kriterierna inte är allt för svåra att överblicka och förstå samt att det finns kopplingar till redan befintliga föreställningar i vardagslivet<SPAN class="ft19">22</SPAN>. Även om det inte är fler än drygt en femtedel av de privata arbetsgivarna (22 procent) som har upprättat en jämställdhetsplan, menar vi ändå att ett väl dokumenterat och utvärderat jämställdhetsarbete under en period av tre på varandra följande år bör utgöra det första kriteriet vid frivillig jämställdhetsmärkning. <SPAN class="ft19">23</SPAN></P> <P class="p179 ft2">Skyldigheten att upprätta en jämställdhetsplan föreligger, såsom framgår ovan, endast vid arbetsplatser med minst tio anställda. Det betyder emellertid inte att arbetsplatser med färre än tio anställda inte får upprätta en plan för sitt jämställdhetsarbete. ”Tio anställda” ska i stället ses som en gräns för när skyldigheten inträder. Med andra ord har också arbetsgivare med färre än tio anställda rätt att upprätta en jämställdhetsplan och på så sätt uppfylla det första steget i en jämställdhetsmärkning av företaget. Här kommer jämställdhetsmärkningen också att kunna tjäna som hjälp vid det aktiva jämställdhetsarbetet vid såväl stora som små verksamheter. På så sätt menar vi att också mindre verksamheter kommer att kunna konkurrera på lika villkor med större verksamheter, genom att använda sig av jämställdhetsmärkning som medel i konkurrensen om konsumenter och övriga intressenter på den fria marknaden.</P> <P class="p313 ft24"><SPAN class="ft25">22</SPAN><SPAN class="ft52">Med vardagslivet avser vi </SPAN><SPAN class="ft29">både </SPAN>det som sker mellan en enskild individ och en offentlig eller privat näringsidkare eller en företrädare för denne <SPAN class="ft29">och </SPAN>skeenden mellan arbetsgivare och arbetstagare.</P> <P class="p314 ft31"><SPAN class="ft25">23</SPAN><SPAN class="ft30">Motsvarande siffra för den offentliga sektorn är väsentligt bättre: nära tre fjärdedelar av arbetsgivarna inom den offentliga sektorn (73 procent) har en plan, JämO:s Nyhetsbrev nr 1, år 2000.</SPAN></P> <P class="p315 ft14">68</P> </DIV> <DIV id="page_63"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB330d163x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p44 ft7">5 Lagen om offentlig upphandling</P> <P class="p182 ft17">Sammanfattning av kapitel 5</P> <P class="p183 ft2">I det här kapitlet beskriver vi lagen om offentlig upphandling. Vi gör även en del beskrivningar av hur frågor om offentlig upphandling betraktas ur ett europeiskt perspektiv.</P> <P class="p234 ft2">När det gäller offentlig upphandling ställs det höga krav på att den sköts på ett affärsmässigt sätt. Utredningen sympatiserar med detta och konstaterar att det därför är viktigt att upphandlingen sker efter särskilda bestämda kriterier för att på så sätt undvika skönsmässiga ad <NOBR>hoc-lösningar.</NOBR> På så sätt, menar vi, blir det också möjligt att nå upp till <NOBR>EG-rättens</NOBR> högt ställda krav på likabehandling. Vi menar att klara och enkla regler för offentlig upphandling såsom att godta märkningar och certifieringar från öppna system skulle kunna innebära ett effektivt redskap för att nå målet: <SPAN class="ft1">en fri marknad med fri rörlighet över gränserna för varor, tjänster, kapital och personer.</SPAN></P> <P class="p316 ft2">Lagen (1992:1528) om offentlig upphandling (LOU) trädde i kraft den 1 januari 1994 och kan ses som en följd av <NOBR>EES-avtalets</NOBR> ikraftträdande. LOU tar sin utgångspunkt i de för <NOBR>EG-rätten</NOBR> mest kännetecknande principerna, nämligen <SPAN class="ft1">förbudet mot diskriminering </SPAN>och att det ska råda <SPAN class="ft1">fri rörlighet över gränserna för varor, tjänster, kapital och personer</SPAN>. Tanken är att det inte ska finnas några hinder för att bedriva handel inom EU. Det är således mot bakgrund av att alla ska ha lika stora möjligheter att erbjuda sina produkter och tjänster på den fria marknaden som inte heller någon får gynnas på bekostnad av någon annan.</P> <P class="p317 ft14">69</P> </DIV> <DIV id="page_64"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p8 ft3">Lagen om offentlig upphandling</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p8 ft3">SOU 2002:30</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p168 ft18"><SPAN class="ft18">5.1</SPAN><SPAN class="ft37">Grunderna i lagen om offentlig upphandling</SPAN></P> <P class="p53 ft2">LOU har sin grund i sex direktiv om offentlig upphandling (public procurement). På senare tid har det tillkommit två tilläggsdirektiv. Fyra direktiv rör offentlig upphandling i den s.k. <SPAN class="ft1">klassiska sektorn</SPAN>. Till den klassiska sektorn hör varor, tjänster och byggentreprenader vid enheter som har anknytning till den offentliga sektorn. De direktiv som rör den klassiska sektorn är:</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"> <TR> <TD class="tr5 td47"><SPAN class="p8 ft11">93/36/EEG</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td60"><SPAN class="p318 ft11">–</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p8 ft11">för upphandling av varor</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td47"><SPAN class="p8 ft11">93/37/EEG</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td60"><SPAN class="p318 ft11">–</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td61"><SPAN class="p8 ft11">för upphandling av bygg- och anläggnings-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td47"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td60"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td61"><SPAN class="p8 ft11">entreprenader</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td47"><SPAN class="p8 ft11">92/50/EEG</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td60"><SPAN class="p318 ft11">–</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td61"><SPAN class="p8 ft11">för upphandling av s.k. <NOBR>A-tjänster</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td47"><SPAN class="p8 ft11">97/52 EG</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td60"><SPAN class="p318 ft11">–</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td61"><SPAN class="p8 ft11">ändringsdirektiv II</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr10 td62"><SPAN class="p318 ft11">89/665/EEG –</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td61"><SPAN class="p8 ft11">rättsmedelsdirektiv I</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p148 ft2">Två direktiv rör de s.k. <SPAN class="ft1">försörjningssektorerna</SPAN>. Till försörjningssektorerna hör kommuner samt offentliga och privata företag som producerar eller levererar el, gas, värme och dricksvatten. Men även de allmänna kommunikationerna såsom bussar, flygplatser, järnvägar, och tunnelbana samt hamnanläggningar faller in under försörjarsektorerna. De direktiv som reglerar försörjningssektorerna är:</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"> <TR> <TD class="tr4 td47"><SPAN class="p319 ft11">93/38 EEG</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td60"><SPAN class="p8 ft11">–</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td63"><SPAN class="p8 ft11">för upphandling av varor, entreprenader och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td47"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td60"><SPAN class="p8 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td63"><SPAN class="p8 ft11">tjänster</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td47"><SPAN class="p8 ft11">98/4 EEG</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td60"><SPAN class="p8 ft11">–</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td63"><SPAN class="p8 ft11">ändringsdirektiv II</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td47"><SPAN class="p8 ft11">92/13 EEG</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td60"><SPAN class="p8 ft11">–</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td63"><SPAN class="p8 ft11">rättsmedelsdirektiv II</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p88 ft2">Vid sidan av direktiven finns det ett flertal principer som utgör grunden vid offentlig upphandling. Bland dessa principer bör främst nämnas <SPAN class="ft1">proportionalitetsprincipen, principen om förutsebarhet och öppenhet </SPAN>och <SPAN class="ft1">principen om ömsesidigt erkännande</SPAN>. Vi kommer i det följande att behandla dem mer ingående.</P> <P class="p60 ft2">Utgångspunken i <NOBR>EG-rätten</NOBR> att alla ska behandlas lika och att inte någon medborgare i EU ska få utsättas för diskriminering har varit uppe för behandling i <NOBR>EG-domstolen</NOBR> vid ett flertal tillfällen. Domstolen har också slagit fast innebörden av <SPAN class="ft1">likabehandlingsprincipen</SPAN>. I ett mål mellan Kommissionen och Danmark skriver domstolen bland annat</P> <P class="p320 ft14">70</P> </DIV> <DIV id="page_65"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB330d165x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr6 td64"><SPAN class="p8 ft3">SOU 2002:30</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td65"><SPAN class="p8 ft15">Lagen om offentlig upphandling</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p276 ft21">although the directive [entreprenaddirektivet] makes no express mention of the principle of equal treatment of tenders, the duty to observe that principle lies at the very heart of the directive...<SPAN class="ft20">1</SPAN></P> <P class="p321 ft2">Detta tolkas i förarbetena<SPAN class="ft19">2 </SPAN>som att <NOBR>EG-domstolen</NOBR> har slagit fast att likabehandlingsprincipen sträcker sig utöver vad som framgår av fördragen. Det är också denna tolkning som ligger till grund för portalparagrafen i LOU, nämligen att</P> <P class="p62 ft21">(u)pphandling skall göras med utnyttjande av de konkurrensmöjligheter som finns och även i övrigt genomföras affärsmässigt. Anbudsgivare, anbudssökande och anbud skall behandlas utan ovidkommande hänsyn.</P> <P class="p322 ft11">(1 kap. 4 § LOU)</P> <P class="p69 ft5">Vi kommer i det följande att behandla vad som avses med begreppet <SPAN class="ft4">affärsmässigt </SPAN>och den närmare innebörden av <SPAN class="ft4">anbudssökande </SPAN>och att <SPAN class="ft4">anbud skall behandlas utan ovidkommande hänsyn</SPAN>.</P> <P class="p277 ft8"><SPAN class="ft8">5.1.1</SPAN><SPAN class="ft53">Parterna vid offentlig upphandling</SPAN></P> <P class="p323 ft2">Även om likabehandlingsprincipen hålls mycket högt inom EG- rätten är det inte alla som är skyldiga att genomföra s.k. offentlig upphandling. Med offentlig upphandling avses således endast det ”offentligas” <SPAN class="ft1">köp, leasing, hyra eller hyrköp av varor, byggentreprenader eller tjänster. </SPAN>I LOU har ”det offentliga” preciserats till <SPAN class="ft1">stat, kommuner och landsting</SPAN>. Det hade varit tämligen enkelt att kringgå bestämmelserna om offentlig upphandling om det inte hade funnits bestämmelser som reglerade även de bolag och olika bolagsformer som det allmänna använder sig av för att genomföra de uppdrag som de enligt lag är skyldiga att fullgöra. Således har skyldigheten att genomföra offentlig upphandling utsträckts till att även omfatta</P> <P class="p324 ft21">… statliga, kommunala och andra myndigheter, beslutande församlingar i kommuner och landsting, sådana bolag, föreningar, samfälligheter och stiftelser som anges i 6 §… myndigheter, beslutande församlingar, bolag, föreningar, samfälligheter, stiftelser och enheter samt Svenska kyrkans församlingar och kyrkliga samfälligheter i fråga om verksamhet som bedrivs enligt begravningslagen.</P> <P class="p325 ft11">(1 kap. 5 § LOU)</P> <P class="p326 ft27"><SPAN class="ft25">1</SPAN><NOBR><SPAN class="ft26">C-243/89,</SPAN></NOBR> p. 33.</P> <P class="p73 ft31"><SPAN class="ft25">2</SPAN><SPAN class="ft30">Prop. 1994/95:19, del 1, sid. 478 och SOU 1999:139, sid. 57 f.</SPAN></P> <P class="p74 ft14">71</P> </DIV> <DIV id="page_66"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB330d166x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p8 ft3">Lagen om offentlig upphandling</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p8 ft3">SOU 2002:30</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p327 ft2">Därutöver är även följande associationer skyldiga att genomföra offentlig upphandling:</P> <P class="p271 ft76">… bolag, föreningar, samfälligheter och stiftelser som har inrättats i syfte att täcka behov i det allmännas intresse, under förutsättning att behovet inte är av industriell eller kommersiell karaktär och</P> <P class="p328 ft21"><SPAN class="ft11">1</SPAN><SPAN class="ft84">vars kapital huvudsakligen har tillskjutits av staten, en kommun, ett landsting eller en annan upphandlande enhet, eller</SPAN></P> <P class="p329 ft21"><SPAN class="ft11">2</SPAN><SPAN class="ft84">vars upphandling står under statlig eller kommunal tillsyn eller en tillsyn av en annan upphandlande enhet, eller</SPAN></P> <P class="p329 ft21"><SPAN class="ft11">3</SPAN><SPAN class="ft84">vars styrelse till mer än halva antalet ledamöter utses av staten, en kommun, ett landsting eller en annan upphandlande enhet</SPAN></P> <P class="p330 ft11">(1 kap. 6 § LOU)</P> <P class="p133 ft2">Privata näringsidkare, som inte har i uppgift att täcka behov i det allmännas intresse eller omfattas av försörjningssektorerna enligt 4 kap. 1 § LOU, faller därmed utanför lagen. Trots detta uppgår den offentliga upphandlingen till betydande belopp. Det finns i dag inte några exakta uppgifter om hur mycket upphandlingen uppgår till. År 1995 beräknade Upphandlings- och miljöutredningen att den sammanlagda upphandlingen uppgick till 280 miljarder kronor. Upphandlingskommittén uppskattade den sammanlagda upphandlingsvolymen till omkring 400 miljarder kronor per år.<SPAN class="ft19">3 </SPAN>Ungefär hälften av alla upphandlingar avser tjänster. En fjärdedel av upphandlingen avser bygg- och anläggningsarbeten. Upphandlingen av varor uppgår till ungefär en femtedel.<SPAN class="ft19">4</SPAN></P> <P class="p331 ft8"><SPAN class="ft8">5.1.2</SPAN><SPAN class="ft53">Beloppsgränser</SPAN></P> <P class="p55 ft2">Lagen om offentlig upphandling omfattar i princip all anskaffning av produkter och tjänster som de upphandlande enheterna gör. Olika bestämmelser är dock tillämpliga beroende av upphandlingens värde. Vid upphandling av varor, byggentreprenader, och s.k. <NOBR>A-tjänster</NOBR> över de s.k. tröskelvärdena skall bestämmelserna i 1– 5 kap. tillämpas. Vid upphandling under de s.k. tröskelvärdena, vid upphandling av <NOBR>B-tjänster,</NOBR> försvarsprodukter m.m. oavsett värde skall bestämmelserna i 6 kap. LOU tillämpas jämte vissa bestämmelser i 1 kap. LOU.</P> <P class="p275 ft27"><SPAN class="ft58">3</SPAN><SPAN class="ft51">SOU 1995:32 och SOU 1999:139, sid. 54.</SPAN></P> <P class="p171 ft31"><SPAN class="ft58">4</SPAN><SPAN class="ft30">SOU1999:139, sid. 54.</SPAN></P> <P class="p192 ft14">72</P> </DIV> <DIV id="page_67"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB330d167x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr6 td64"><SPAN class="p8 ft3">SOU 2002:30</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td65"><SPAN class="p8 ft15">Lagen om offentlig upphandling</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p332 ft21">För statliga myndigheter är tröskelvärdet 130 000 särskilda dragningsrätter (sdr). För övriga upphandlande enheter är tröskelvärdet det lägsta av 200 000 euro eller 200 000 sdr.</P> <P class="p333 ft11">(2 kap. 1 § LOU)</P> <P class="p69 ft2">Det finns särskilda bestämmelser när det gäller upphandlingskontrakt som är regelbundet återkommande eller som ska förnyas inom en viss tid (2 kap. 3 § 2 st.). Därutöver finns det särskilda bestämmelser som tillämpas vid byggentreprenad eller koncession som uppgår till minst 5 000 000 euro eller 5 000 000 sdr, exklusive mervärdesskatt (3 kap. 1 § LOU).</P> <P class="p164 ft18"><SPAN class="ft18">5.2</SPAN><SPAN class="ft37">Former av offentlig upphandling</SPAN></P> <P class="p334 ft2">I LOU skiljs det på följande fem former av offentlig upphandling<SPAN class="ft19">5</SPAN>:</P> <P class="p335 ft21"><SPAN class="ft11">a)</SPAN><SPAN class="ft85">Öppen upphandling</SPAN>: upphandling där alla leverantörer får lämna anbud.</P> <P class="p336 ft21"><SPAN class="ft11">b)</SPAN><SPAN class="ft86">Selektiv upphandling</SPAN>: upphandling där en upphandlande enhet inbjuder vissa leverantörer att lämna anbud.</P> <P class="p336 ft21"><SPAN class="ft11">c)</SPAN><SPAN class="ft87">Förhandlad upphandling</SPAN>: upphandling där en upphandlande enhet inbjuder vissa leverantörer att lämna anbud och tar upp förhandling med en eller flera av dem.</P> <P class="p336 ft21"><SPAN class="ft11">d)</SPAN><SPAN class="ft86">Förenklad upphandling</SPAN>: upphandling där alla leverantörer har rätt att delta, deltagande leverantörer skall lämna anbud och den upphandlande enheten får förhandla med en eller flera anbudsgivare.</P> <P class="p336 ft21"><SPAN class="ft11">e)</SPAN><SPAN class="ft87">Urvalsupphandling: </SPAN>upphandling där alla leverantörer har rätt att ansöka om att få lämna anbud och den upphandlande enheten inbjuder vissa leverantörer att lämna anbud.</P> <P class="p337 ft11"><SPAN class="ft11">f)</SPAN><SPAN class="ft88">Direktupphandling</SPAN>: upphandling utan krav på anbud.</P> <P class="p338 ft11">(1kap 5 § LOU)</P> <P class="p69 ft2">Den <SPAN class="ft1">öppna upphandlingen </SPAN>är precis som namnet anvisar just öppen, vilket innebär att alla intresserade leverantörer har rätt att lägga ett anbud. Öppen upphandling tillämpas vid upphandling av varor, byggentreprenader och s.k. <NOBR>A-tjänster</NOBR> över tröskelvärdena. Enligt huvudregeln ska anbud begäras in efter annonsering. Därefter prövas och antas anbuden utan att det har skett några förhandlingar med anbudsgivarna.</P> <P class="p63 ft31"><SPAN class="ft23">5 </SPAN>Det nu aktuella avsnittet bygger huvudsakligen på Upphandlingskommitténs delbetänkande SOU 1999:139 <SPAN class="ft34">Effektivare offentlig upphandling. För fortsatt välfärd, trygghet och tillväxt</SPAN>.</P> <P class="p87 ft14">73</P> </DIV> <DIV id="page_68"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p8 ft3">Lagen om offentlig upphandling</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p8 ft3">SOU 2002:30</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p339 ft2"><NOBR>A-tjänsterna</NOBR> är uppräknade i bilagan till LOU. De är:</P> <P class="p340 ft21"><SPAN class="ft11">1</SPAN><SPAN class="ft84">Underhåll och reparation av motorfordon, hushållsartiklar och maskinutrustning.</SPAN></P> <P class="p246 ft21"><SPAN class="ft11">2</SPAN><SPAN class="ft84">Landtransport, inkl. säkerhetstransporter, kurir- och taxitransport, utom postbefordran.</SPAN></P> <P class="p341 ft11"><SPAN class="ft11">3</SPAN><SPAN class="ft89">Lufttransport, utom postbefordran.</SPAN></P> <P class="p342 ft21"><SPAN class="ft11">4</SPAN><SPAN class="ft84">Postbefordran till lands och i luften, utom sådana tjänster som avses i avdelning B 18.</SPAN></P> <P class="p246 ft21"><SPAN class="ft11">5</SPAN><SPAN class="ft84">Telekommunikation med undantag för telefoni, telex, radiotelefoni, personsökning och satellittjänster.</SPAN></P> <P class="p341 ft11"><SPAN class="ft11">6</SPAN><SPAN class="ft89">Finansiella tjänster.</SPAN></P> <P class="p343 ft11"><SPAN class="ft11">a)</SPAN><SPAN class="ft90">Försäkringstjänster.</SPAN></P> <P class="p344 ft21"><SPAN class="ft11">b)</SPAN><SPAN class="ft91">Bank- och förvaltningstjänster mot avgifter, provision, ränta och andra former av ersättningar med undantag för tjänster i samband med utgivning eller omsättning av värdepapper och andra finansiella instrument, förvaltning av statsskulden och sådana tjänster som utförs av Sveriges riksbank.</SPAN></P> <P class="p345 ft11"><SPAN class="ft11">7</SPAN><SPAN class="ft89">Datatjänster och därmed anknutna tjänster.</SPAN></P> <P class="p346 ft21"><SPAN class="ft11">8</SPAN><SPAN class="ft84">Tjänster för forskning och utveckling, som endast gäller den egna verksamheten och helt finansieras av den upphandlande enheten.</SPAN></P> <P class="p347 ft11"><SPAN class="ft11">9</SPAN><SPAN class="ft89">Redovisning, revision och bokföring.</SPAN></P> <P class="p348 ft11"><SPAN class="ft11">10</SPAN><SPAN class="ft92">Marknadsundersökningar, inkl. opinionsmätningar.</SPAN></P> <P class="p348 ft11"><SPAN class="ft11">11</SPAN><SPAN class="ft92">Konsulttjänster för administration och organisation av företag.</SPAN></P> <P class="p346 ft21"><SPAN class="ft11">12</SPAN><SPAN class="ft93">Arkitekttjänster, ingenjörs- och konstruktörstjänster, stadsplanerings- och landskapsarkitekturtjänster, anknutna vetenskapliga och tekniska konsulttjänster samt tjänster avseende teknisk provning och analys.</SPAN></P> <P class="p347 ft11"><SPAN class="ft11">13</SPAN><SPAN class="ft92">Tjänster avseende annonsering (reklam).</SPAN></P> <P class="p348 ft11"><SPAN class="ft11">14</SPAN><SPAN class="ft92">Fastighetsförvaltning, inkl. städning och löpande underhåll.</SPAN></P> <P class="p348 ft11"><SPAN class="ft11">15</SPAN><SPAN class="ft92">Förlags- och tryckeritjänster, som utförs mot ersättning.</SPAN></P> <P class="p346 ft21"><SPAN class="ft11">16</SPAN><SPAN class="ft93">Tjänster för avloppsrening, sophantering, sanering och liknande verksamhet.</SPAN></P> <P class="p88 ft2">Selektiv upphandling tillämpas vid upphandling av varor, byggentreprenader och <NOBR>A-tjänster</NOBR> över tröskelvärdena. Vid selektiv upphandling gör den upphandlande enheten ett visst val när det gäller att erbjuda leverantörer möjligheten att lämna ett anbud på den aktuella varan eller tjänsten. Den upphandlande enheten är skyldig att annonsera om upphandlingen och måste då också uppge de aktuella förutsättningarna för upphandlingen samt hur många leverantörer som kommer att bjudas in. Sedan görs ett urval (kvalificering) bland dem som ansökt om att få lämna anbud.</P> <P class="p349 ft14">74</P> </DIV> <DIV id="page_69"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr6 td64"><SPAN class="p8 ft3">SOU 2002:30</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td65"><SPAN class="p8 ft15">Lagen om offentlig upphandling</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p100 ft2">Endast de som kvalificerat sig får lämna anbud. Även här ska anbuden prövas och antas utan att det sker några förhandlingar med anbudsgivarna.</P> <P class="p101 ft2"><SPAN class="ft1">Förhandlad upphandling </SPAN>tillämpas i undantagsfall för upphandling av varor, byggentreprenader och <NOBR>A-tjänster</NOBR> över tröskelvärdet. Vid förhandlad upphandling bjuder den upphandlande enheten in vissa leverantörer att komma in med anbud, varefter enheten förhandlar med en eller flera leverantörer om den aktuella varan eller entreprenaden. Förhandlad upphandling får tillämpas under förutsättning att de i förfrågningsunderlaget ursprungligen uppställda villkoren inte ändras väsentligt om</P> <P class="p350 ft21"><SPAN class="ft11">a)</SPAN><SPAN class="ft69">de anbud som har kommit in vid öppen eller selektiv upphandling inte uppfyller de för upphandlingen uppställda kraven, eller</SPAN></P> <P class="p351 ft21"><SPAN class="ft11">b)</SPAN><SPAN class="ft94">det vid öppen eller selektiv upphandling inte lämnats några anbud eller inte lämnats några lämpliga anbud och en rapport lämnats till </SPAN><NOBR>EG-kommissionen</NOBR> på dess begäran.</P> <P class="p63 ft2">Om den upphandlande enheten inte har inlett förhandlingar med samtliga anbudsgivare som har kommit in med anbud enligt punkt a) kan upphandling ske enligt punkt b). Om upphandling sker enligt punkt b) är enheten emellertid skyldig att förhandla med minst tre anbudsgivare.</P> <P class="p101 ft2">Det är bland annat möjligt att använda sig av förhandlad upphandling utan annonsering om det inte har kommit in några anbud eller några anbud som är relevanta för den aktuella varan eller entreprenaden. Förhandlad upphandling förutsätter emellertid att det inte är möjligt att använda öppen eller selektiv upphandling, eller att enheten antingen har hamnat i oförutsedd tidsbrist eller att det är fråga om vissa ytterligare tilläggsleveranser.</P> <P class="p215 ft2"><SPAN class="ft1">Förenklad upphandling </SPAN>tillämpas vid upphandling av <NOBR>B-tjänster</NOBR> och vid försvarsupphandlingar m.m. oavsett värde. Därutöver används förenklad upphandling när det gäller anskaffning av varor, byggentreprenader, tjänster inom försörjningssektorerna samt <NOBR>A-tjänst-</NOBR> er när beloppen inte når upp till tröskelvärdena. Vid förenklad upphandling är samtliga leverantörer berättigade att delta. Anbuden ska lämnas skriftligen, varefter enheten kan inleda förhandlingar med anbudsgivarna. Under förutsättning att det är särskilt anmärkt i förfrågningsunderlaget är det också möjligt att anta anbud utan föregående förhandling.</P> <P class="p352 ft2"><NOBR>B-tjänsterna</NOBR> är uppräknade i bilagan till LOU. De är:</P> <P class="p353 ft14">75</P> </DIV> <DIV id="page_70"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p8 ft3">Lagen om offentlig upphandling</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p8 ft3">SOU 2002:30</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p354 ft11"><SPAN class="ft11">17</SPAN><SPAN class="ft95">Hotell- och restaurangtjänster.</SPAN></P> <P class="p355 ft11"><SPAN class="ft11">18</SPAN><SPAN class="ft95">Rälsbunden transport.</SPAN></P> <P class="p355 ft11"><SPAN class="ft11">19</SPAN><SPAN class="ft95">Sjötransport och annan vattenburen transport.</SPAN></P> <P class="p356 ft11"><SPAN class="ft11">20</SPAN><SPAN class="ft92">Stuveritjänster, godshantering i terminal, på flygplats, eller i hamnar.</SPAN></P> <P class="p357 ft21"><SPAN class="ft11">21</SPAN><SPAN class="ft93">Juridiska tjänster med undantag för skiljemanna- och förlikningsuppdrag.</SPAN></P> <P class="p358 ft11"><SPAN class="ft11">22</SPAN><SPAN class="ft95">Arbetsförmedling, till personalvård anknutna tjänster.</SPAN></P> <P class="p355 ft11"><SPAN class="ft11">23</SPAN><SPAN class="ft95">Säkerhets- och bevakningstjänster, utom säkerhetstransporter.</SPAN></P> <P class="p355 ft11"><SPAN class="ft11">24</SPAN><SPAN class="ft95">Utbildning, inkl. yrkesutbildning.</SPAN></P> <P class="p355 ft11"><SPAN class="ft11">25</SPAN><SPAN class="ft95">Hälso- och sjukvård samt socialtjänst.</SPAN></P> <P class="p355 ft11"><SPAN class="ft11">26</SPAN><SPAN class="ft95">Tjänster inom kultur, fritids- och idrottsverksamhet.</SPAN></P> <P class="p355 ft11"><SPAN class="ft11">27</SPAN><SPAN class="ft95">Andra tjänster.</SPAN></P> <P class="p205 ft2">Det är även möjligt att använda sig av s.k. <SPAN class="ft1">direktupphandling </SPAN>– direkt upphandling med leverantör utan att det har inkommit några skriftliga anbud. Direktupphandling får endast användas om det upphandlande värdet är lågt eller om det föreligger synnerliga skäl såsom att den upphandlande enheten har hamnat i plötslig tidsbrist som varken har kunnat förutses eller är förorsakad av enheten. Det åligger den upphandlande enheten att utforma riktlinjer för vad som är att betrakta som ett lågt värde. Nämnden för offentlig upphandling rekommenderar att gränsen sätts vid ett (1) basbelopp för produkter och tjänster och två (2) basbelopp för kvalificerade tjänster.</P> <P class="p359 ft18"><SPAN class="ft18">5.3</SPAN><SPAN class="ft37">Formkrav vid offentlig upphandling enligt svensk lagstiftning</SPAN></P> <P class="p59 ft2">Det ställs höga krav på den upphandlande enheten att genomföra upphandlingen <SPAN class="ft1">med de konkurrensmöjligheter som finns och även i övrigt […] affärsmässigt </SPAN>(1 kap. 4 § LOU). Tanken är att de fria marknadskrafterna ska leda till att öka rörligheten av produkter och tjänster och att priserna på så sätt kommer att pressas utan att kvalitén på varan eller tjänsten blir lidande. När det gäller frågan vilket anbud som ska antas stadgas det särskilt att den upphandlande enheten ska anta antingen</P> <P class="p360 ft11"><SPAN class="ft11">1</SPAN><SPAN class="ft96">det anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga, eller</SPAN></P> <P class="p361 ft11"><SPAN class="ft11">2</SPAN><SPAN class="ft96">det anbud som har lägst anbudspris.</SPAN></P> <P class="p362 ft76">Vid bedömningen av vilket anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, skall enheten ta hänsyn till samtliga omständigheter</P> <P class="p54 ft14">76</P> </DIV> <DIV id="page_71"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB330d171x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr6 td64"><SPAN class="p8 ft3">SOU 2002:30</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td65"><SPAN class="p8 ft15">Lagen om offentlig upphandling</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p363 ft21">såsom pris, leveranstid, driftkostnader, kvalitet, estetiska, funktionella och tekniska egenskaper, service, tekniskt stöd, miljöpåverkan m.m. Enheten skall i förfrågningsunderlaget eller i annonsen om upphandlingen ange vilka omständigheter den tillmäter betydelse. Omständligheterna skall om möjligt anges efter angelägenhetsgrad, med den viktigast först.</P> <P class="p364 ft11">(1 kap. 22 § LOU)</P> <P class="p63 ft2">När det gäller frågan om vad som är att betrakta som lägsta anbudspris råder det inte någon som helst tvekan om att det handlar om att ta det anbud som har just det lägsta priset. När det i stället gäller frågan huruvida något är mer fördelaktigt än något annat är det möjligt att ta ytterligare hänsyn. I andra stycket sker en uppräkning över vad som kan anses vara det ekonomiskt mest fördelaktiga. Uppräkningen är inte uttömmande, vilket betyder att den endast utgör ett exempel på vad den upphandlande enheten skulle kunna ställa för krav i frågeformuläret.</P> <P class="p103 ft2">För att det ska vara möjligt att ta andra hänsyn än <SPAN class="ft1">strikt affärsmässiga</SPAN><SPAN class="ft97">6 </SPAN>krävs det emellertid att den upphandlande enheten redan vid upphandlingen har klargjort att den kan komma att ta hänsyn till andra i förfrågningsunderlaget särskilt uppgivna faktorer eller omständigheter. I syfte att undvika problem vid bedömning av anbuden bör de särskilda kraven vara viktade sinsemellan. Om kraven inte har viktats innan anbudsförfarandet inleddes är det inte heller möjligt att göra självständiga bedömningar av vilket anbud som är det mest ekonomiskt fördelaktiga. Saknas kriterier för bedömning av anbuden ökar också risken för att bedömningarna blir skönsmässiga. Något som inte är förenligt med LOU, vilket bland annat framgår av den så kallade Hebydomen (NJA 1992:1528). HD skriver bland annat följande:</P> <P class="p365 ft21">Anbudsgivare, anbudssökande och anbud skall behandlas utan ovidkommande hänsyn. Av central betydelse för upphandlingsförfarandet är vilket anbud som den upphandlande är skyldig att anta. Bestämmelser i sistnämnda avseende finns, såvitt nu är i fråga i 6 kap. 12 §… är den upphandlande enheten skyldig att anta det anbud som har lägst anbudspris eller det som är det ekonomiskt mest fördelaktiga med hänsyn till samtliga omständigheter. Avser den upphandlande att välja det sistnämnda alternativet skall enheten i förfrågningsunderlaget eller</P> <P class="p366 ft27"><SPAN class="ft23">6 </SPAN>Enligt Kommissionen innebär <SPAN class="ft54">strikt affärsmässiga hänsyn </SPAN>att det ska föreligga en direkt koppling mellan de utvärderingskriterier som anges i förfrågningsunderlaget och det som är föremål för upphandlingen. Kommissionen vill låta kodifiera vad den anser vara gällande rätt under det nu pågående direktivändringsarbetet. Sverige har emellertid motsatt sig detta.</P> <P class="p74 ft14">77</P> </DIV> <DIV id="page_72"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB330d172x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p8 ft3">Lagen om offentlig upphandling</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p8 ft3">SOU 2002:30</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p271 ft21">i annonsen om upphandling ange vilka omständigheter som enheten tillmäter betydelse, om möjligt rangordna dessa efter angelägenhetsgrad… Bestämmelserna får ses mot bakgrund av regleringen i 1 kap. 4 § och de principer om bl. a. öppenhet och förutsebarhet, <NOBR>icke-diskri-</NOBR> minering och likabehandling som kommer till uttryck i gemenskapsrätten. Härav följer att regleringen i angivna hänseenden är tvingande och att villkor för upphandlingen som strider mot regleringen är utan verkan.</P> <P class="p367 ft2">I andra stycket har möjligheten att ta miljömässiga hänsyn uppmärksammats särskilt. Bakgrunden till detta är att <NOBR>EU-kommissio-</NOBR> nen lade fram Grönboken om offentlig upphandling inom europeiska unionen (KOM [96] 583 slutlig) den 27 november 1996. Där anförs det bland annat att Kommissionen är</P> <P class="p203 ft21">mycket angelägen om att få information om medlemsstaternas eller de upphandlande enheternas egna erfarenheter av hur de själva tar hänsyn till miljön i samband med sina inköp. Kommissionen har redan i sitt förslag till beslut om revidering av det femte miljöhandlingsprogrammet, visat att tilläggsåtgärder skulle kunna bli nödvändiga för att bättre integrera miljöhänsyn vid tillämpning av gemenskapsreglerna om offentlig upphandling samtidigt som en sund konkurrens alltfort respekteras.<SPAN class="ft20">7</SPAN></P> <P class="p367 ft2">Tanken var således att det skulle bli möjligt att förbättra miljön inom unionen genom att ställa krav på att de upphandlande enheterna inte endast skulle ta ekonomiska hänsyn, utan att de även skulle beakta de omkringliggande miljöfaktorerna.</P> <P class="p56 ft2">Kommissionen är emellertid av den uppfattningen att de miljökrav som ställs även ska leda till ekonomiska fördelar för den upphandlande enheten. Detta framkommer i tolkningsmeddelande och det pågående direktivändringsarbetet. <NOBR>EG-domstolen</NOBR> handlägger för närvarande ett mål av intresse ur främst <NOBR>miljö-,</NOBR> men även ur <SPAN class="ft1">social </SPAN>synpunkt. Generaladvokaten har lämnat sitt yttrande i mål <NOBR>C-513/99</NOBR> och Sverige har intervenerat. Som tillsynsmyndighet över gällande lagstiftning och med beaktande av det svenska affärsmässighetsbegreppet, har Nämnden för offentlig upphandling (NOU) valt att gå på Kommissionens linje.</P> <P class="p368 ft34"><SPAN class="ft23">7 </SPAN><SPAN class="ft31">Europeiska Gemenskapernas Kommission, </SPAN>Grönbok. Offentlig upphandling inom Europeiska unionen: Överväganden inför framtiden<SPAN class="ft31">, Bryssel (1996), KOM (96) 583 slutlig, kap. VI, 5.53.</SPAN></P> <P class="p315 ft14">78</P> </DIV> <DIV id="page_73"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB330d173x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr6 td64"><SPAN class="p8 ft3">SOU 2002:30</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td65"><SPAN class="p8 ft15">Lagen om offentlig upphandling</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p369 ft18"><SPAN class="ft18">5.4</SPAN><SPAN class="ft37">Offentlig upphandling enligt </SPAN><NOBR>EG-rätten</NOBR></P> <P class="p95 ft2">De svenska rättsreglerna vid offentlig upphandling är i förhållande till <NOBR>EG-rätten</NOBR> starkt begränsande. Det finns således inte något motsvarande krav på att upphandlingen ska ske <SPAN class="ft1">affärsmässigt </SPAN>i direktiven om offentlig upphandling. Det är inte heller så att det finns några regler om offentlig upphandling i Romfördraget. Men det är ändå så att frågor om <SPAN class="ft1">offentlig handel</SPAN><SPAN class="ft22">8 </SPAN>faller in under de principiella delarna av Romfördraget. Här kan det finnas skäl att åter nämna artikel 2:</P> <P class="p370 ft21">Gemenskapen skall ha till <SPAN class="ft32">uppgift </SPAN>att genom att <SPAN class="ft32">upprätta en gemensam marknad och en ekonomisk och monetär union </SPAN>och genom att fullfölja den gemensamma politik eller verksamhet som avses i artiklarna 3 och 4 <SPAN class="ft32">främja </SPAN>en harmonisk, väl avvägd och hållbar utveckling av näringslivet inom gemenskapen som helhet, en hög nivå i fråga om sysselsättning och socialt skydd, <SPAN class="ft32">jämställdhet mellan kvinnor och män</SPAN>, en hållbar och <NOBR>icke-inflatorisk</NOBR> tillväxt, en hög grad av konkurrenskraft och ekonomisk konvergens, en hög nivå i fråga om miljöskydd och förbättring av miljöns kvalitet, en höjning av levnadsstandarden och livskvaliteten samt ekonomisk och social sammanhållning och solidaritet mellan medlemsstaterna.</P> <P class="p63 ft5">I artikel 3 sker en uppräkning av hur de i artikel 2 uppgivna målen ska kunna uppnås. Just när det gäller frågor om förhållandet mellan män och kvinnor stadgas det:</P> <P class="p371 ft21">I all verksamhet som avses i denna artikel skall gemenskapen syfta till att <SPAN class="ft32">undanröja bristande jämställdhet mellan kvinnor och män </SPAN>och att främja jämställdhet mellan dem.</P> <P class="p372 ft11">(Artikel 3, stycke 2 [tidigare artikel 3])</P> <P class="p63 ft1"><SPAN class="ft2">Att all verksamhet inom unionen </SPAN>ska syfta till att undanröja bristande jämställdhet och att främja jämställdhet mellan kvinnor och män <SPAN class="ft2">innebär detsamma som att jämställdhet ska integreras i och genomsyra gemenskapens arbete (gender mainstreaming). Det är också detta som är utgångspunkten för tolkningen att gemenskapens regler innebär stora möjligheter att ta </SPAN>sociala hänsyn <SPAN class="ft2">vid offentlig upphandling. I ett tolkningsmeddelande om gemenskapslagstiftning med tillämpning på offentlig upphandling och möjlig-</SPAN></P> <P class="p373 ft34"><SPAN class="ft23">8 </SPAN><SPAN class="ft31">Med offentlig handel avser vi såväl </SPAN>försäljning <SPAN class="ft31">som </SPAN>köp, leasing, hyra eller hyrköp av varor, byggentreprenader eller tjänste<SPAN class="ft31">r. Detta begrepp ska således inte blandas samman med </SPAN>offentlig upphandling.</P> <P class="p87 ft14">79</P> </DIV> <DIV id="page_74"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB330d174x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p8 ft3">Lagen om offentlig upphandling</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p8 ft3">SOU 2002:30</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p374 ft2">heterna att ta sociala hänsyn vid offentlig upphandling skriver Kommissionen bland annat följande:</P> <P class="p271 ft21">Generellt får upphandlande myndigheter, vid fastställandet av det som skall upphandlas, fritt välja sådana varor, tjänster eller arbeten, inklusive genom att använda sig av alternativa anbud, vilka motsvarar deras socialpolitiska prioriteringar, förutsatt att detta val inte leder till att tillgängligheten till upphandlingen begränsas och anbudsgivare från andra medlemsstater missgynnas.</P> <P class="p375 ft21">Det har under alla omständigheter ingen betydelse för tillämpningen av upphandlingsdirektiven om det rör sig om ett kontrakt med ”sociala” ändamål (t. ex. byggande av en skola, ett sjukhus eller ett ålderdomshem). Sådana kontrakt skall tilldelas enligt bestämmelserna i direktiven om de faller inom deras tillämpningsområde.</P> <P class="p375 ft21">Den upphandlande myndighetens val av föremål för upphandlingen konkretiseras först genom de tekniska specifikationerna.<SPAN class="ft20">9</SPAN></P> <P class="p376 ft8"><SPAN class="ft8">5.4.1</SPAN><SPAN class="ft53">Principen om ömsesidigt erkännande</SPAN></P> <P class="p53 ft2">Den upphandlande enheten har rätt att begära att en leverantör visar att det inte finns någon grund för att utesluta leverantören enligt någon av punkterna 1, 2, 3 eller 5. Enheten har vidare rätt att begära att en leverantör visar att leverantören är registrerad enligt landets regler om aktiebolag eller handelsregister eller liknande register i det land där leverantören bedriver sin verksamhet (1 kap. 17 § jämfört med 6 kap. 9 § 2 stycket LOU). Naturligtvis får inte den upphandlande enheten försvåra förfarandet mer än nödvändigt för en leverantör. Det är även mot bakgrund av detta som intyg och liknande handlingar som har utfärdats av något annat medlemsland ska godtas <SPAN class="ft1">– principen om ömsesidigt erkännande</SPAN>.</P> <P class="p377 ft8"><SPAN class="ft8">5.4.2</SPAN><SPAN class="ft53">Proportionalitetsprincipen</SPAN></P> <P class="p55 ft2">Offentlig upphandling ska genomföras i enlighet med den s.k. <SPAN class="ft1">proportionalitetsprincipen</SPAN>, vilket innebär att den upphandlande enheten inte får ställa högre krav på leverantören eller föremålet för upphandlingen än vad som är nödvändigt och ändamålsenligt för upphandlingen. De upplysningar som den upphandlande enheten har rätt att begära vid upphandling av varor (kapitel 2) och tjänster (kapitel 5) är begränsade till vad som ”behövs med hänsyn till vad</P> <P class="p378 ft31"><SPAN class="ft23">9 </SPAN>KOM (2001) 566 slutlig, Bryssel den 15 oktober 2001, sid. 7.</P> <P class="p192 ft14">80</P> </DIV> <DIV id="page_75"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr6 td64"><SPAN class="p8 ft3">SOU 2002:30</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td65"><SPAN class="p8 ft15">Lagen om offentlig upphandling</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p69 ft2">som skall upphandlas”. Den upphandlande enheten ska bland annat beakta ”leverantörens befogade intresse av att affärshemligheter eller tekniska hemligheter inte röjs” (1 kap. 16 § c med hänvisning till 17 och 18 §§ LOU).</P> <P class="p266 ft8"><SPAN class="ft8">5.4.3</SPAN><SPAN class="ft63">Principen om förutsebarhet och öppenhet</SPAN></P> <P class="p65 ft2">Offentlig upphandling ska vidare genomföras med hänsyn till den s.k. <SPAN class="ft1">transparensprincipen/principen om förutsebarhet och öppenhet</SPAN>, vilket innebär att leverantörer ska ha tillgång till den information som behövs för att de ska ha möjlighet att uppfylla de krav som har ställts upp av den upphandlande enheten. Upphandlingen ska annonseras och sändas till Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer så snart det är möjligt (1 kap. <NOBR>7–11</NOBR> §§ LOU).</P> <P class="p113 ft2">Tanken är att alla som har kommit in med ett anbud också ska ha rätt att få sina anbud prövade. Det är naturligtvis möjligt att utesluta någon från upphandlingsförfarandet, men för att det ska få ske krävs det att det finns både <SPAN class="ft1">rimliga och relevanta </SPAN>grunder för detta. En leverantör får bland annat uteslutas från upphandlingsförfarandet om denne bland annat:</P> <P class="p379 ft21"><SPAN class="ft11">1</SPAN><SPAN class="ft98">är i konkurs eller likvidation, är under tvångsförvaltning eller är föremål för ackord eller tills vidare har inställt sina betalningar eller är underkastad näringsförbud,</SPAN></P> <P class="p380 ft21"><SPAN class="ft11">2</SPAN><SPAN class="ft98">är föremål för ansökan om konkurs, tvångslikvidation, tvångsförvaltning, ackord eller annat liknande förfarande,</SPAN></P> <P class="p381 ft21"><SPAN class="ft11">3</SPAN><SPAN class="ft98">är dömd för brott avseende yrkesutövningen enligt lagakraftvunnen dom,</SPAN></P> <P class="p381 ft21"><SPAN class="ft11">4</SPAN><SPAN class="ft98">har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen och den upphandlande enheten kan visa detta,</SPAN></P> <P class="p381 ft21"><SPAN class="ft11">5</SPAN><SPAN class="ft98">inte har fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatt i det egna landet eller i det land där upphandlingen sker, eller</SPAN></P> <P class="p382 ft21"><SPAN class="ft11">6</SPAN><SPAN class="ft98">i något väsentligt hänseende har låtit bli att lämna begärda upplysningar eller lämnat felaktiga upplysningar som begärts med stöd av denna paragraf eller 18 §.</SPAN></P> <P class="p383 ft11">(1 kap. 17 § LOU)</P> <P class="p384 ft14">81</P> </DIV> <DIV id="page_76"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB330d176x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p8 ft3">Lagen om offentlig upphandling</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p8 ft3">SOU 2002:30</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p385 ft101">Vid offentlig upphandling brukar man dela in anbudsgivarnas kriterier i tre olika grupper, nämligen: <SPAN class="ft99">kvalifikationskriterierna, tilldelningskriterierna/utvärderingskriterierna </SPAN>och <SPAN class="ft99">kontraktskriterierna</SPAN>.<SPAN class="ft100">10</SPAN></P> <P class="p91 ft2"><SPAN class="ft1">Kvalifikationskriterierna </SPAN>är de kriterier som innebär att anbudsgivare kan vara med i upphandlingsförfarandet. Enligt upphandlingsdirektiven är dessa krav avgränsade till att avse leverantörens ekonomiska förmåga och finasiella ställning samt tekniska förmåga och kapacitet. Mot bakgrund av att det ställs stora krav på att utesluta någon från ett upphandlingsförfarande är det tveksamt om det är möjligt att utsträcka kvalifikationskriterierna i vidare omfattning än vad som föreskrivs i direktiven.</P> <P class="p79 ft2">Den som gör sig skyldig till <SPAN class="ft1">allvarligt </SPAN>fel vid yrkesutövning kan emellertid uteslutas.<SPAN class="ft19">11 </SPAN>I tolkningsmeddelandet om gemenskapslagstiftning med tillämpning på offentlig upphandling och möjligheterna att ta reda sociala hänsyn vid offentlig upphandling skriver Kommissionen bland annat följande:</P> <P class="p290 ft21">Det finns ännu ingen definition på begreppet <SPAN class="ft32">allvarligt </SPAN>fel i yrkesutövningen, vare sig i gemenskapsrätten eller i rättspraxis. Det är därför upp till medlemsstaterna att definiera begreppet i sin nationella lagstiftning och avgöra om det är ett allvarligt fel i yrkesutövningen att underlåta att fullgöra vissa skyldigheter på det sociala området.<SPAN class="ft33">12</SPAN></P> <P class="p386 ft2">En nationell myndighet har också möjlighet att underrätta arbetsgivare om de nationella föreskrifterna som gäller för anställningsskydd och arbetsvillkor i den medlemsstat där prestationen utförs.<SPAN class="ft19">13</SPAN></P> <P class="p76 ft2">Ett allvarligt fel vid yrkesutövning föreligger till exempel då någon handlar i strid med den nationella lagstiftningen. Det kan även vara fråga om andra former av brott såsom brott mot gällande kollektivavtal eller särskilda arbetsmiljöbestämmelser.</P> <P class="p56 ft1">Tilldelningskriterierna/utvärderingskriterierna <SPAN class="ft2">utgör grunden vid jämförelsen av de olika anbuden vid upphandling som styrs av direktiven. Det saknas regler för övrig upphandling. Tilldelningskriterierna utgår från stadgandet att det anbud som antas antingen ska vara det </SPAN>lägsta priset eller vara det ekonomiskt mest fördelaktiga</P> <P class="p168 ft27"><SPAN class="ft25">10</SPAN><SPAN class="ft26">Bruun, sid 5.</SPAN></P> <P class="p221 ft24"><SPAN class="ft25">11</SPAN><SPAN class="ft52">Artikel 20 i direktivet om upphandling av varor, artikel 24 i direktivet om upphandling av bygg- och anläggningsarbeten, artikel 31.2 i direktivet om upphandling inom försörjningssektorerna och artikel 29 i direktivet om upphandling av tjänster.</SPAN></P> <P class="p172 ft27"><SPAN class="ft25">12</SPAN><SPAN class="ft26">KOM (2001), 566 slutlig, Bryssel den 15 oktober 2001, sid. 11.</SPAN></P> <P class="p387 ft31"><SPAN class="ft25">13</SPAN><SPAN class="ft102">Artikel 23 i direktivet om upphandling av bygg- och anläggningsarbeten, artikel 29 i direktivet om upphandling inom försörjningssektorerna och artikel 28 i direktivet om upphandling av tjänster.</SPAN></P> <P class="p315 ft14">82</P> </DIV> <DIV id="page_77"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB330d177x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr6 td64"><SPAN class="p8 ft3">SOU 2002:30</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td65"><SPAN class="p8 ft15">Lagen om offentlig upphandling</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p69 ft2">(1 kap. 4 § LOU). Frågan vad som är att betrakta som det mest fördelaktiga har diskuterats livligt både inom akademin och bland praktikerna. I ett mål mellan Kommissionen och Frankrike från den 26 september 2000 ställdes frågan på sin spets.<SPAN class="ft19">14 </SPAN>Målet gällde frågan om det i samband med uppförande av skolbyggnader i Frankrike skulle vara möjligt att ställa vissa <SPAN class="ft1">tillkommande kriterier</SPAN>, ett begrepp som kom i bruk först i samband med det så kallade Beentjesmålet.<SPAN class="ft97">15 </SPAN>Domstolen fann att ett kriterium avseende anställning av långtidsarbetslösa varken hade något samband med bedömningen av anbudssökandenas ekonomiska och finansiella lämplighet, tekniska kapacitet och förmåga eller med de tilldelningskriterier som avses i direktivet. Domstolen ansåg vidare att ett sådant kriterium var förenligt med upphandlingsdirektiven under förutsättning av att det <SPAN class="ft1">stod i överensstämmelse med samtliga relevanta principer i gemenskapsrätten</SPAN>.</P> <P class="p103 ft2">I det nu aktuella målet förklarade <NOBR>EG-domstolen</NOBR> vidare att de upphandlande myndigheterna kunde tillämpa ett villkor kopplat till kampen mot arbetslösheten, under förutsättning av att villkoret överensstämde med de grundläggande principerna i gemenskapsrätten och endast i det fall då de upphandlande myndigheterna var tvungna att överväga två eller flera ekonomiskt likvärdig anbud. Detta villkor betraktades av medlemsstaten ifråga som ett icke avgörande <SPAN class="ft1">tillkommande kriterium </SPAN>efter det att anbuden blivit jämförda ur ekonomisk synpunkt. När det gäller tillämpningen av ett tilldelningskriterium avseende kampen mot arbetslösheten preciserade domstolen att detta inte fick direkt eller indirekt inverka på anbudsgivare från andra <NOBR>EU-medlemsstater</NOBR> och skulle uttryckligen anges i meddelandet om upphandling så att entreprenörerna skulle få kännedom om att ett sådant villkor uppställts. Kommissionen menar att det nu förda resonemanget även är tillämpbart på andra sociala kriterier.</P> <P class="p388 ft2">I <NOBR>Beentjes-målet</NOBR> skriver domstolen bland annat:</P> <P class="p389 ft21"><SPAN class="ft11">46</SPAN><SPAN class="ft93">... Article 30 Directive 93/37, award criteria must be based either on the lowest price or on the most economically advantageous tender...</SPAN></P> <P class="p390 ft11"><SPAN class="ft11">47</SPAN><NOBR><SPAN class="ft95">-----</SPAN></NOBR></P> <P class="p391 ft21"><SPAN class="ft11">48</SPAN><SPAN class="ft93">The first point to be noted here is that, by this complaint, the Commission alleges that the French Republic has infringed Article</SPAN></P> <P class="p392 ft24"><SPAN class="ft25">14</SPAN><SPAN class="ft103">Mål </SPAN><NOBR>C-225/98,</NOBR> Kommissionen mot Frankrike, dom den 26 september 2000 angående uppförande och underhåll av skolbyggnader i Région <NOBR>Nord-Pas-de-Calais</NOBR> och Dépertement du Nord, REG 200, sid. <NOBR>I-7445.</NOBR></P> <P class="p393 ft31"><SPAN class="ft25">15</SPAN><SPAN class="ft30">Dom den 20 september 1988, mål 31/87.</SPAN></P> <P class="p74 ft14">83</P> </DIV> <DIV id="page_78"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB330d178x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p8 ft3">Lagen om offentlig upphandling</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p8 ft3">SOU 2002:30</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p394 ft21">30 (1) of Directive 93/37 purely and simply by referring to the criterion linked to the campaign against unemployment as an award criterion in some of the disputed contract notices.</P> <P class="p395 ft21"><SPAN class="ft11">49</SPAN><SPAN class="ft93">Under Article 30 (1) of Directive 93/37, the criteria on which the contracting authorities are to base the award of contracts are either the lowest price only or, when the award is made to the most economically advantageous tender, various criteria according to the contract such as price, period for completion, running costs, profitability, technical merit.</SPAN></P> <P class="p395 ft21"><SPAN class="ft11">50</SPAN><SPAN class="ft93">None the less, that provision does not preclude all possibility for the contracting authorities to use as a criterion a condition linked to the campaign against unemployment provided that that condition is consistent with all the fundamental principles of Community law, in particular the principle of </SPAN><NOBR>non-discrimination</NOBR> from the provisions of the Treaty on the right of establishment and the freedom to provide services (see, to that effect, <SPAN class="ft32">Beentjes</SPAN>, paragraph 29).</P> <P class="p396 ft21"><SPAN class="ft11">51</SPAN><SPAN class="ft93">Furthermore, even if such a criterion is not in itself incompatible with Directive 93/37, it must be applied in conformity with all the procedural rules laid down in the directive, in particular the rules on advertising (see, to that effect, on Directive 71/305, </SPAN><SPAN class="ft32">Beentjes</SPAN>, paragraph 36). It follows that an award criterion linked to the campaign against unemployment must be expressly mentioned in the contract notice so that contractors may become aware of its existence (see, to that effect, <SPAN class="ft32">Beentjes</SPAN>, paragraph 36).</P> <P class="p395 ft21"><SPAN class="ft11">52</SPAN><SPAN class="ft93">As regards the Commission’s argument that </SPAN><SPAN class="ft32">Beentjes </SPAN>concerned a condition of performance of the contract and not a criterion for the award of the contract, it need merely be observed that, as is clear from paragraph 14 of <SPAN class="ft32">Beentjes</SPAN>, the condition relating to the employment of <NOBR>long-term</NOBR> unemployed persons, which was at issue in that case, had been used as the basis for rejecting a tender and therefore necessarily constituted a criterion for the award of the contract.</P> <P class="p396 ft21"><SPAN class="ft11">53</SPAN><SPAN class="ft93">In this case, as has been stated in paragraph 48 above, the commission criticises only the reference to such a criterion as an award criterion in the contract notice. It does not claim that the criterion linked to the campaign against unemployment is inconsistent with the fundamental principles of Community law, in particular the principle of </SPAN><NOBR>non-discrimination,</NOBR> or that was not advertised in the contract notice.</P> <P class="p396 ft21"><SPAN class="ft11">54</SPAN><SPAN class="ft93">In those circumstances, the Commission’s complaint relating to the additional award criterion linked to the campaign against unemployment must be rejected.</SPAN><SPAN class="ft33">16</SPAN></P> <P class="p81 ft31"><SPAN class="ft23">16 </SPAN>Mål <NOBR>C-222/98,</NOBR> Kommissionen mot Frankrike, dom den 26 september 2000.</P> <P class="p192 ft14">84</P> </DIV> <DIV id="page_79"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB330d179x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr6 td64"><SPAN class="p8 ft3">SOU 2002:30</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td65"><SPAN class="p8 ft15">Lagen om offentlig upphandling</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p63 ft2">Domstolens tolkning av tilldelningskriterierna är klart utvidgade i förhållande till tidigare praxis. Komissionen lade i maj 2000 fram två förslag till nya upphandlingsdirektiv<SPAN class="ft19">17</SPAN>. Även om förslagen innehåller föreskrifter om tilldelningskriterier om s.k. miljöegenskaper som inte är uttömmande, är de ändå inskränkande på så sätt att tilldelningskriterierna förutsätts ha ett naturligt samband med det som ska upphandlas.</P> <P class="p82 ft2"><SPAN class="ft1">Kontraktskriterier </SPAN>utgör de villkor som ställs under den tid som avtalet löper. Det råder inte någon tvekan om att de villkor som uppställs vid upphandlingen också måste fullföljas under avtalsperioden. Det är således möjligt att häva ett avtal på grund av att den som har fått uppdraget eller motsvarande varken uppfyller de villkor som ställdes i samband med upphandlingen eller de tidigare uppställda kvalifikations- eller tilldelningskriterierna.</P> <P class="p266 ft18"><SPAN class="ft18">5.5</SPAN><SPAN class="ft37">Sociala kriterier vid offentlig upphandling</SPAN></P> <P class="p85 ft2">Med <SPAN class="ft1">sociala kriterier </SPAN>avses sådana kriterier som inte endast är strikt ekonomiskt affärsmässiga. Sociala kriterier har sin grund i målet om ett samhälleligt välbefinnande. Möjligheten att ta hänsyn till annat än endast affärsmässiga ekonomiska förutsättningar vid offentlig upphandling är således förhållandevis stor inom EG- rätten. På samma sätt som gäller i svensk rätt är det naturligtvis också nödvändigt att uppge vilka kriterier som den upphandlande enheten har för avsikt att särskilt beakta vid offentlig upphandling. Om det inte skulle finnas något sådant krav skulle det vara lätt att klandra upphandlingen för att inte ha utförts på ett likvärdigt sätt. Mot bakgrund av att <SPAN class="ft1">likabehandlingsprincipen </SPAN>är en av de främsta principerna inom <NOBR>EG-rätten</NOBR> är det således av synnerlig vikt att den upphandlande enheten beaktar denna vid ett upphandlingsförfarande.</P> <P class="p397 ft2">I ett medelande från Kommissionen, <SPAN class="ft1">Offentlig upphandling inom Europeiska unionen</SPAN>, utvecklar Kommissionen den diskussion som inleddes i <SPAN class="ft1">Grönboken om offentlig upphandling </SPAN>när det gäller frågan om möjligheten att använda andra än strikt ekonomiska faktorer vid upphandling. Kommissionen skriver:</P> <P class="p398 ft76">Det finns således en rad möjligheter att ta hänsyn till sociala eller arbetsmarknadspolitiska målsättningar vid offentlig upphandling:</P> <P class="p163 ft31"><SPAN class="ft23">17 </SPAN>KOM (2000) 275 slutlig sid. 69 artikel 53.1.b och KOM (2000) 276 slutlig sid. 86 artikel 54.1.a</P> <P class="p178 ft14">85</P> </DIV> <DIV id="page_80"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB330d180x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p8 ft3">Lagen om offentlig upphandling</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p8 ft3">SOU 2002:30</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p399 ft21"><SPAN class="ft11">c)</SPAN><SPAN class="ft98">Direktivreglerna om offentlig upphandling tillåter att anbudssökande eller anbudsgivare som brutit mot gällande lagstiftning på området, inklusive bestämmelser om främjande av lika möjligheter, utesluts.</SPAN></P> <P class="p400 ft21"><SPAN class="ft11">d)</SPAN><SPAN class="ft94">En andra möjlighet består i att ställa, såsom villkor som skall gälla under avtalstiden, krav av social karaktär. Dessa kan till exempel syfta till att främja anställning av kvinnor eller att skydda vissa missgynnade kategorier. Givetvis tillåts endast sådana utförandevillkor som inte har någon direkt eller indirekt diskriminerande effekt gentemot anbudsgivare från andra medlemsstater. Dessutom måste adekvat öppenhet garanteras genom att dessa villkor anges i meddelandet om upphandling eller i förfrågningsunderlaget.</SPAN></P> <P class="p401 ft21">Upphandlande enheter kan således anmodas att verkställa vissa delar av arbetsmarknads- eller socialpolitiken vid sina upphandlingar, eftersom offentliga inköp i själva verket kan vara ett viktigt medel att påverka ekonomiska aktörers agerande. Som exempel på en sådan situation kan nämnas de <SPAN class="ft32">rättsliga skyldigheterna i fråga om anställningsskydd och arbetsvillkor</SPAN>, vilka är <SPAN class="ft32">bindande på den plats där bygg- och anläggningsarbeten utförs</SPAN>, eller så kallade ‘<SPAN class="ft32">positiva åtgärder</SPAN>’. Det sistnämnda innebär att offentlig upphandling används som ett medel för att uppnå ett eftersträvat mål, till exempel att bygga upp en stadigvarande avsättningsmöjlighet för en skyddad verkstad, som inte rimligtvis kan förväntas kunna konkurrera med vanliga affärsföretag med en normal produktivitetsnivå. <SPAN class="ft33">18</SPAN></P> <P class="p148 ft2">Innebörden av detta är således att Kommissionen framhåller det som inte endast möjligt utan även vällovligt att ställa sociala krav vid offentlig upphandling. Genom att ställa sådana krav blir det också möjligt att uppnå s.k. eftersträvansvärda mål. Bland dessa mål kan det finnas anledning att uppmärksamma <SPAN class="ft1">en god miljö, jämställdhet mellan män och kvinnor </SPAN>samt <SPAN class="ft1">etnisk och kulturell mångfald</SPAN>.</P> <P class="p56 ft2">Niklas Bruun (professor vid den svenska handelshögskolan, Helsingfors universitet, Finland) har för Upphandlingskommittén genomfört en vetenskaplig analys av Social hänsyn vid offentlig upphandling.<SPAN class="ft19">19 </SPAN>Bruun understryker bland annat att de ändringar som genomfördes i och med Amsterdamfördraget innebär att den rättsliga ramen för socialpolitiken och arbetsrätten har blivit tydligare. De sociala målsättningarna i fördraget har också givits en</P> <P class="p386 ft24"><SPAN class="ft23">18 </SPAN>Europeiska Gemenskapernas Kommission, <SPAN class="ft29">Grönbok. Offentlig upphandling inom Europeiska unionen: Överväganden inför framtiden</SPAN>, Bryssel (den 11.03.1998), KOM (1998) 143 slutlig, avsnitt 4.4, sid. 28, Utredningens kursivering.</P> <P class="p402 ft34"><SPAN class="ft23">19 </SPAN>En rättslig expertutredning utarbetad på uppdrag av Upphandlingskommittén <NOBR>2000-11-15<SPAN class="ft31">.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft31"> Det nu aktuella kapitlet utgår huvudsakligen från Bruuns rapport.</SPAN></P> <P class="p81 ft14">86</P> </DIV> <DIV id="page_81"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB330d181x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr6 td64"><SPAN class="p8 ft3">SOU 2002:30</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td65"><SPAN class="p8 ft15">Lagen om offentlig upphandling</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p69 ft2">större vikt. I fördraget framhålls främjandet av en hög nivå i fråga om sysselsättning och socialt skydd samt jämställdhet mellan män och kvinnor (artikel 2) som mål för gemenskapen. Målen är tänkta att uppnås med hjälp av bland annat upprättandet av en gemensam marknad, EMU liksom den fria rörligheten (artikel 3). Bruun framhåller att ”distinktionen mellan mål och medel antyder att det är fullt möjligt att på rättsliga grunder argumentera för att den offentliga upphandlingen i EU utgör ett medel för att uppnå de sociala mål som anges i artikel 2”<SPAN class="ft19">20</SPAN>. Han skriver:</P> <P class="p285 ft21">Beträffande jämställdhet föreskrivs särskilt i artikel 3.2 att detta mål skall integreras med alla politikområden som anges i artikel 3, vilken alltså inkluderar den inre marknaden och den fria rörligheten. Denna bestämmelse utgör ett starkt incitament till att jämställdhetshänsyn skall kunna föras in i den offentliga upphandlingen på nationell nivå, även om artikeln är adresserad till EU. En jämförelse kan här göras med artikel 6 i Romfördraget som införts genom Amsterdamfördraget, där det fastslås att miljöskyddskrav skall integreras i utformning och genomförandet av gemenskapens politik och verksamhet. Kommissionen har i ett utkast till dokument om tolkning av direktiven och möjligheterna att ta miljömässiga hänsyn uppmärksammat denna bestämmelse och poängterat att främjandet av miljöskydd idag har samma dignitet som den inre marknaden. Trots detta ger Kommissionen inte denna bestämmelse någon avgörande betydelse vid de avvägningar som måste göras mellan ekonomiska och sociala hänsyn. Vid en målkonflikt får dock inte de primära ekonomiska mål som ligger bakom upphandlingsdirektiven åsidosättas. Kommissionen menar även att artikel 6 inte för med sig någon skyldighet att skapa positiva effekter för miljön.<SPAN class="ft20">21</SPAN></P> <P class="p403 ft2">Under senare tid har <NOBR>EG-domstolen</NOBR> kommit att lyfta fram de sociala målen i allt större utsträckning än tidigare. I ett annat mål<SPAN class="ft19">22 </SPAN>som bland annat rörde frågan om vissa kollektivavtalsbestämmelser var förenliga med gemenskapens regler om konkurrens konstaterade domstolen därvid bland annat att kollektivavtal i och för sig är konkurrensbegränsande, men att det skulle föreligga fara för att</P> <P class="p404 ft27"><SPAN class="ft25">20</SPAN><SPAN class="ft51">Bruun, sid. 3.</SPAN></P> <P class="p144 ft27"><SPAN class="ft25">21</SPAN><SPAN class="ft51">Bruun, sid. 3 f.</SPAN></P> <P class="p72 ft24"><SPAN class="ft25">22</SPAN><SPAN class="ft64">De s.k. Albanymålen. </SPAN><NOBR>MålC-67/96</NOBR> Albany International REG 1999 sid. <NOBR>I-5751,</NOBR> p. <NOBR>59-60,</NOBR> målen <NOBR>C-115/97-C117/97</NOBR> Brentjens´ Handelsondernemning REG 1999 sid. <NOBR>I-3025,</NOBR> p. <NOBR>56-57</NOBR> och mål <NOBR>C-219/97</NOBR> Maatschappij Drijvende Bokken REG 1999 sid. <NOBR>I-6121,</NOBR> p. <NOBR>46-47.</NOBR> Domstolen lade större vikt vid de sociala målsättningarna än vad generaladvokat Jacobs gjorde i sina yttranden i målen. Mål <NOBR>C-67/96,</NOBR> målen <NOBR>C-115-C117/97</NOBR> och mål <NOBR>C-219/97</NOBR> Albany International m.fl. Förslag till avgörande av generaladvokat Jacobs. REG 1999 sid. I- 5751.</P> <P class="p311 ft14">87</P> </DIV> <DIV id="page_82"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB330d182x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p8 ft3">Lagen om offentlig upphandling</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p8 ft3">SOU 2002:30</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p161 ft2">avtalens socialpolitiska syften skulle äventyras om det skulle vara så att dessa avtal omfattades av artikel 81 i Romfördraget.</P> <P class="p76 ft2">Bruun menar att det finns möjligheter att överföra det nu förda resonemanget på frågor om offentlig upphandling, även om det i och för sig är så att målen om kollektivavtalen rörde frågan om upprätthållandet av de nationella kollektivavtalssystemen och arbetsmarknadsparternas autonomi. De vilar nämligen ”på samma ekonomiska rationalitet och utgör grundläggande element i den inre marknaden och för dess funktion… även om sådana åtgärder skulle kunna hämma konkurrensen i ett upphandlingsförfarande, så skulle det socialpolitiska mål som ligger bakom den nationella åtgärden kunna äventyras om den inte gjordes tillåtlig.”<SPAN class="ft19">23</SPAN></P> <P class="p191 ft2"><NOBR>EG-domstolen</NOBR> har vid ett flertal tillfällen också förklarat att friheten att tillhandahålla tjänster kan inskränkas genom nationella regler som rättfärdigas av hänsyn som är av allmänintresse.<SPAN class="ft19">24 </SPAN>Här kan särskilt skyddet av arbetstagare nämnas som exempel på tvingande hänsyn som är av allmänintresse och som kan inskränka den fria rörligheten.<SPAN class="ft19">25</SPAN></P> <P class="p405 ft2">Bruun konstaterar i sin analys att det tveklöst är så att <NOBR>EG-rätten</NOBR> numera ger</P> <P class="p271 ft21">ett klart utrymme för att beakta sociala hänsyn och andra icke ekonomiska omständigheter vid offentlig upphandling. <NOBR>EG-rätten</NOBR> har klart utvecklats mot en ökad uttalad tolerans för att medlemsstaterna tillåts integrera dylika hänsyn i upphandlingsförfarandet.<SPAN class="ft33">26</SPAN></P> <P class="p161 ft2">Sammanfattningsvis konstaterar Bruun när det gäller utvärderings- eller tilldelningskriterierna att det finns ett visst <SPAN class="ft1">nationellt utrymme </SPAN>vad beträffar möjligheten att driva de politikområden som är prioriterade i fördraget, nämligen sysselsättning, miljö och jämställdhet. Det torde inte heller vara så att intressena behöver stå i direkt samband med det som upphandlas. När det gäller kontraktskriterierna menar Bruun att det inte råder någon som helst tvekan om att det är möjligt att ställa krav på att lagar efterlevs. Detta innebär</P> <P class="p406 ft27"><SPAN class="ft25">23</SPAN><SPAN class="ft26">Bruun, sid. 4.</SPAN></P> <P class="p387 ft24"><SPAN class="ft25">24</SPAN><SPAN class="ft52">Målen 279/80 Webb REG 1981 sid. 3305, p. 17, mål </SPAN><NOBR>C-180/89</NOBR> Kommissionen mot Italien REG 1991 sid. <NOBR>I-709,</NOBR> p. 17, mål <NOBR>C-198/89</NOBR> Kommissionen mot Grekland REG 1991, sid. I- 727, p. 18, mål <NOBR>C-353/89</NOBR> Kommissionen mot Nederländerna REG 1991 sid. <NOBR>I-4069,</NOBR> p. 18, mål <NOBR>C-76/90</NOBR> Säger REG 1991 sid. <NOBR>I-4221,</NOBR> p. 15, mål <NOBR>C-43/93</NOBR> Vander Elst REG 1994 sid. I- 3803, p. 16, mål <NOBR>C-272/94</NOBR> Guiot REG 1996 sid. <NOBR>I-1905,</NOBR> p. 11 och målen 369/96 och C- 376/96 Ablade, dom den 23 november 1999 äep, p. 34.</P> <P class="p407 ft75"><SPAN class="ft25">25</SPAN><SPAN class="ft104">Målen 279/80 Webb REG 1981 sid. 3305, p. 19, 62 och 63/91 Seco REG 1982, sid. 223, p. 14, </SPAN><NOBR>C-113/89</NOBR> Rush Pertuguesa REG 1990 sid. <NOBR>I-1417,</NOBR> p. 18, <NOBR>C-272/94</NOBR> Guiot REG 1996 sid. <NOBR>I-1905,</NOBR> p. 16 samt <NOBR>C-369/96</NOBR> och <NOBR>C-376/96</NOBR> Arbladed, dom den 23 november 1999 äep, p. 36.</P> <P class="p171 ft31"><SPAN class="ft25">26</SPAN><SPAN class="ft59">Bruun, sid. 10.</SPAN></P> <P class="p192 ft14">88</P> </DIV> <DIV id="page_83"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB330d183x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr6 td64"><SPAN class="p8 ft3">SOU 2002:30</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td65"><SPAN class="p8 ft15">Lagen om offentlig upphandling</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p408 ft2">bland annat att det inte finns några hinder mot att införa s.k. antidiskrimineringsklausuler i upphandlingskontrakt.</P> <P class="p409 ft18"><SPAN class="ft18">5.6</SPAN><SPAN class="ft37">Förhållandet mellan offentlig upphandling och jämställdhetsmärkning</SPAN></P> <P class="p410 ft2">Kommissionen har ställt sig frågande till huruvida det kan ställas krav på</P> <P class="p276 ft21">antalet anställda inom en viss kategori av personer eller krav på upprättande av en jämställdhetsplan står i överensstämmelse med gällande upphandlingsdirektiv om det rör sig om kriterier som inte har någonting att göra med kontraktsföremålet i den enskilda upphandlingen eller det sätt på vilket kontraktet ska utföras. Sådana kriterier som inte bidrar till valet av det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet är inte tillåtna enligt de nu gällande direktiven med hänsyn till deras syfte, nämligen att göra det möjligt att bedöma en produkts eller en tjänsts inneboende egenskaper. Dessutom skulle sådana kriterier bedömas som oförenliga med medlemsstaternas åtaganden i Avtalet om offentlig upphandling (Government Procurement Agreement) som slutits inom ramen för Världshandelsorganisationen.<SPAN class="ft33">27</SPAN></P> <P class="p411 ft2">Kommissionen gör således gällande att de krav på sociala kriterier som får ställas vid offentlig upphandling ska vara direkt kopplade till det aktuella kontraktsföremålet eller det sätt på vilket kontraktet ska utföras. Vi menar emellertid i likhet med Niklas Bruun och Ruth Nielsen<SPAN class="ft19">28 </SPAN>att det är fullt möjligt att ställa krav på vissa specifika sociala kriterier vid offentlig upphandling såsom att arbetsgivaren följer jämställdhetslagens regler om det aktiva jämställdhetsarbetet – att upprätta en jämställdhetsplan. Mot bakgrund av att kollektivavtalen i Sverige fyller ”en grundläggande funktion, ter det sig [också] naturligt att ett brott mot kollektivavtal kan leda till bedömningen att en anbudsgivare begått ett allvarligt fel i sin yrkesutövning.”<SPAN class="ft19">29</SPAN></P> <P class="p412 ft5">Med undantag för de arbetsgivare som har färre än tio anställda finns inte någon möjlighet att slippa ifrån skyldigheten att upprätta en jämställdhetsplan. Skyldigheten att upprätta en jämställdhets-</P> <P class="p95 ft24"><SPAN class="ft25">27</SPAN><SPAN class="ft64">Tolkningsmeddelande från Kommissionen om gemenskapslagstiftning med tillämpning på offentlig upphandling och om möjligheterna att ta sociala hänsyn vid offentlig upphandling, Bryssel den 15 oktober 2001, KOM (2001) 566 slutlig.</SPAN></P> <P class="p215 ft24"><SPAN class="ft25">28</SPAN><SPAN class="ft103">Boel Flodgren och Ruth Nielsen, </SPAN><SPAN class="ft29">Rätten (om)kring Öresund</SPAN>, Juristog Ekonomforbundets Forlag (2000), Köpenhamn Danmark.</P> <P class="p413 ft31"><SPAN class="ft25">29</SPAN><SPAN class="ft30">Bruun, sid. 6.</SPAN></P> <P class="p74 ft14">89</P> </DIV> <DIV id="page_84"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p8 ft3">Lagen om offentlig upphandling</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p8 ft3">SOU 2002:30</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p161 ft2">plan är med andra ord absolut. Den arbetsgivare som inte uppfyller skyldigheten kan av jämställdhetsnämnden föreläggas att vid vite upprätta en sådan plan. I likhet med bolags skyldighet att upprätta en årsredovisning är skyldigheten att upprätta en årlig jämställdhetsplan ovillkorlig.</P> <P class="p56 ft2">I Utredningens uppdrag ligger det bland annat att belysa frågan om det finns några särskilda hinder enligt LOU och <NOBR>EG-rätten</NOBR> mot att införa frivillig jämställdhetsmärkning. Vi har nu gjort en genomgång av aktuella regler i LOU och centrala delar i <NOBR>EG-rätten</NOBR> och kan således konstatera att de svenska rättsreglerna är mer begränsande än <NOBR>EG-rätten.</NOBR> Även om den svenska lagstiftningen inte utesluter möjligheten att använda andra kriterier än strikt <SPAN class="ft1">affärsmässiga </SPAN>är det möjligt att tolka detta såsom att det inte är möjligt att beakta sociala kriterier i den omfattning som <NOBR>EG-rätten</NOBR> implicerar.</P> <P class="p180 ft2">Utredningen sympatiserar med det affärsmässiga kravet som ställs vid offentlig upphandling. Vi menar vidare att det är viktigt att upphandlingen sker efter särskilt bestämda kriterier för att på så sätt undvika skönsmässiga ad <NOBR>hoc-lösningar.</NOBR> På så sätt blir det också möjligt att nå upp till <NOBR>EG-rättens</NOBR> högt ställda krav på likabehandling. Vi menar att klara och enkla regler för offentlig upphandling såsom att godta märkningar och certifieringar från öppna system skulle kunna innebära ett effektivt redskap för att nå målet: <SPAN class="ft1">en fri marknad med fri rörlighet över gränserna för varor, tjänster, kapital och personer</SPAN>.</P> <P class="p414 ft14">90</P> </DIV> <DIV id="page_85"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB330d185x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p415 ft0"><SPAN class="ft7">6</SPAN><SPAN class="ft105">Lagen om otillbörligt upphandlingsbeteende</SPAN></P> <P class="p416 ft17">Sammanfattning av kapitel 6</P> <P class="p183 ft2">I det här kapitlet beskrivs lagen om otillbörligt upphandlingsbeteende och dess förhållande till frågor om jämställdhetsmärkning.</P> <P class="p417 ft2">Vid sidan om LOU infördes lag (1994:615) om ingripande mot otillbörligt beteende avseende offentlig upphandling (LIU).<SPAN class="ft19">1 </SPAN>Lagen, som trädde i kraft den 1 juli 1994, ett halvår efter LOU:s ikraftträdande, syftade till att säkerställa LOU.</P> <P class="p50 ft2">LIU innehåller således främst bestämmelser om hur upphandlade enheter ska förhindras att tillämpa ett otillbörligt beteende vid offentlig upphandling. Genom lagen ges <SPAN class="ft1">Konkurrensverket </SPAN>primär rätt att göra en framställan hos Marknadsdomstolen om att en eller flera upphandlande enheter ska förbjudas att <SPAN class="ft1">tillämpa ett visst upphandlingsförfarande </SPAN>om enheten tidigare har tillämpat beteendet, eller om det finns särskild anledning att befara att enheten kommer att tillämpa ett beteende som innebär att</P> <P class="p418 ft21"><SPAN class="ft11">1</SPAN><SPAN class="ft106">något företag påtagligt diskrimineras i förhållande antingen till den verksamhet som enheten själv bedriver för att tillgodose behovet av en vara, tjänst eller annan nyttighet eller till ett annat företag, eller</SPAN></P> <P class="p419 ft21"><SPAN class="ft11">2</SPAN><SPAN class="ft106">beteendet på något annat sätt påtagligt snedvrider förutsättningar för konkurrens vid upphandlingen.</SPAN></P> <P class="p420 ft11">(3 § LIU)</P> <P class="p421 ft5">Om Konkurrensverket väljer att inte ansöka om förbud får ansökan göras av <SPAN class="ft4">sammanslutning av konsumenter, löntagare eller företag</SPAN></P> <P class="p422 ft31"><SPAN class="ft23">1 </SPAN>Prop. 1993/94:38, Ingripande mot otillbörligt beteende avseende offentlig upphandling och Ds 1992:4 <SPAN class="ft34">Offentlig upphandling och EES – ett lagförslag.</SPAN></P> <P class="p423 ft14">91</P> </DIV> <DIV id="page_86"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p8 ft3">Lagen om otillbörligt upphandlingsbeteende</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p8 ft3">SOU 2002:30</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p424 ft1">eller av ett företag som berörs av beteendet<SPAN class="ft2">. Ansökan får naturligtvis även göras av en enhet mot vilken ett beslut om förbud är riktat.</SPAN></P> <P class="p425 ft5">Marknadsdomstolens förbud får förenas med vite. Konkurrensverket kan föra talan om utdömandet av vitet vid länsrätten.</P> <P class="p426 ft18"><SPAN class="ft18">6.1</SPAN><SPAN class="ft37">Förhållandet mellan lag om ingripande mot otillbörligt beteende vid offentlig upphandling och jämställdhetsmärkning</SPAN></P> <P class="p427 ft2">Utredningen har bland annat i uppdrag att belysa frågan om det finns några särskilda hinder mot att införa ett system för frivillig jämställdhetsmärkning. Den nu aktuella lagens förbudsregler utgår från LOU vilken vi har behandlat i det tidigare. Såsom vi ser det finns det inte några hinder mot att införa frivillig jämställdhetsmärkning enligt lagen om ingripande mot otillbörligt beteende vid offentlig upphandling.</P> <P class="p428 ft14">92</P> </DIV> <DIV id="page_87"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB330d187x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p44 ft7">7 Marknadsföringslagen</P> <P class="p182 ft17">Sammanfattning av kapitel 7</P> <P class="p233 ft2">I det här kapitlet beskriver vi förhållandena mellan marknadsföringslagen och frågor om jämställdhetsmärkning.</P> <P class="p234 ft2">Utredningen konstaterar att det inte finns några hinder mot att införa ett system för frivillig jämställdhetsmärkning enligt marknadsföringslagen. Tvärtom är det så att marknadsföringslagens starka koppling till ett etiskt förhållningssätt på marknaden ligger i linje med ett system som säkerställer konsumenters och näringsidkares önskemål om jämställda produkter och tjänster.</P> <P class="p429 ft2">Den nu gällande marknadsföringslagen (1995:450)<SPAN class="ft19">1 </SPAN>trädde i kraft den 1 januari 1996, då den äldre lagen (1975:1418)<SPAN class="ft19">2 </SPAN>upphörde att gälla. Den äldre lagen ersatte i sin tur lagen (1970:412)<SPAN class="ft19">3 </SPAN>om otillbörlig marknadsföring, vilken tidigare hade ersatt lagen (1931:152) om illojal konkurrens.<SPAN class="ft19">4 </SPAN>Lagen från 1970 hade sitt ursprung i den svenska ekonomins tillväxt, som bland annat innebar att de enskilda individerna, konsumenterna, fick ökade möjligheter till konsumtion. De första reglerna var huvudsakligen inriktade på förhållanden i hem och hushåll. Den ökade konsumtionen innebar inte endast att utbudet av produkter och tjänster ökade, utan även att konsumenterna fick svårare att överblicka det växande utbudet av varor och tjänster. I syfte att skydda konsumenterna från den allt hårdare marknadsföringen av produkter och tjänster trädde således lagen om otillbörlig marknadsföring i kraft år 1970.<SPAN class="ft19">5</SPAN></P> <P class="p430 ft24"><SPAN class="ft25">1</SPAN><SPAN class="ft64">Prop. 1994/95:123, Bet. 1994/95:LU16, SOU 1993:59, </SPAN><SPAN class="ft29">Ny marknadsföringslag</SPAN>. Slutbetänkande av Marknadsföringsutredningen.</P> <P class="p431 ft54"><SPAN class="ft25">2</SPAN><SPAN class="ft26">Prop. 1975/76:34, NU 14, SOU 1973:20 </SPAN>Varudeklaration – ett medel i konsumentpolitiken<SPAN class="ft27">.</SPAN></P> <P class="p199 ft27"><SPAN class="ft25">3</SPAN><SPAN class="ft51">Prop. 1970:57, 3 LU 45, SOU 1966:1, </SPAN><SPAN class="ft54">Otillbörlig konkurrens</SPAN>.</P> <P class="p199 ft24"><SPAN class="ft25">4</SPAN><SPAN class="ft52">Prop. 1970:57, 3 LU 45, SOU 1966:1, </SPAN><SPAN class="ft29">Otillbörlig konkurrens</SPAN>.</P> <P class="p432 ft31"><SPAN class="ft25">5</SPAN><SPAN class="ft107">Förevarande avsnitt är huvudsakligen baserat på regeringens proposition 1994/95:123 om en ny marknadsföringslag.</SPAN></P> <P class="p423 ft14">93</P> </DIV> <DIV id="page_88"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p8 ft3">Marknadsföringslagen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p8 ft3">SOU 2002:30</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p168 ft18"><SPAN class="ft18">7.1</SPAN><SPAN class="ft37">Tidigare reglering på marknadsföringsområdet</SPAN></P> <P class="p89 ft2">Lagen från 1970 utgick huvudsakligen från en generalklausul som syftade till att förhindra s.k. <SPAN class="ft1">otillbörlig marknadsföring</SPAN>. Tanken var att de tillämpande myndigheterna, <SPAN class="ft1">Konsumentombudsmannen </SPAN>och <SPAN class="ft1">Konsumentrådet </SPAN>(nuvarande Marknadsdomstolen) skulle ta hänsyn till de principer om otillbörlig marknadsföring som hade utvecklats inom näringslivet vid tillämpningen av lagen.</P> <P class="p77 ft2">Generalklausulen från 1970 års lag överfördes i princip ordagrant till lagen från 1975. Vid sidan om denna klausul infördes det även en generalklausul om informationsplikt och ytterligare en regel om förbud mot försäljning m.m. av farliga och otjänliga varor. Den senare regeln överfördes senare till produktsäkerhetslagen (1988:1604).</P> <P class="p60 ft2">I syfte att harmonisera de svenska marknadsföringsreglerna med <NOBR>EG-rätten</NOBR> utökades tillämpningsområdet. Efter att tidigare endast ha gällt s.k. avsättningsfrämjande marknadsföring kom de nu även att gälla vid anskaffning av varor. Därutöver gjordes klausulen även tillämplig på reklam i vissa televisionssändningar inom <NOBR>EES-avtalets</NOBR> tillämpningsområde.</P> <P class="p190 ft18"><SPAN class="ft18">7.2</SPAN><SPAN class="ft37">Grunddragen i marknadsföringslagen</SPAN></P> <P class="p53 ft2">Den nu gällande marknadsföringslagen har huvudsakligen i syfte att främja konsumenters och näringsidkares intressen vid <SPAN class="ft1">näringsidkares marknadsföring av varor, tjänster, fast egendom, arbetstillfällen och andra nyttigheter </SPAN>(s.k. produkter). Lagen syftar även till att motverka marknadsföring som är otillbörlig mot konsumenter och näringsidkare.</P> <P class="p76 ft2">Utgångspunkten i lagen är att all marknadsföring ska utformas och presenteras så att det tydligt framgår att det just är fråga om marknadsföring. Marknadsföringen ska stå i överensstämmelse med s.k. <SPAN class="ft1">god marknadsföringssed </SPAN>och även i övrigt vara tillbörlig mot konsumenter och näringsidkare. Det är viktigt att det vid marknadsföringen lämnas sådan information som är av särskild betydelse från konsumentsynpunkt. Det får inte heller råda minsta tvivel om vem eller vilka som svarar för marknadsföringen.</P> <P class="p77 ft2">I likhet med jämställdhetslagen är det möjligt att dela in lagen i två delar: generalklausuler och förbudsregler. Konsumentombudsmannen utövar tillsyn över lagens efterlevnad och har även givits rätt att meddela förelägganden eller förbud mot vissa regler i marknadsföringslagen (21 §). Dessa meddelanden ska förenas med vite.</P> <P class="p135 ft14">94</P> </DIV> <DIV id="page_89"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p8 ft3">SOU 2002:30</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td67"><SPAN class="p8 ft15">Marknadsföringslagen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p63 ft2">Ett föreläggande blir inte giltigt förrän näringsidkaren har godkänt föreläggandet.</P> <P class="p96 ft2">Vid sidan av vitesförelägganden, som även får meddelas av domstol i vissa särskilda fall, innehåller lagen också regler om s.k. direktverkande sanktioner i form av <SPAN class="ft1">marknadsstörningsavgift</SPAN>. Avgiften får fastställas till lägst fem (5) tusen kronor och högst fem (5) miljoner kronor (24 §). Om någon uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot ett förbud eller ett åläggande (enligt 14 eller 15 §§) eller mot en föreskrift <NOBR>(5–13</NOBR> §§) kan denne ådömas att ersätta den skada som har åsamkats en konsument eller näringsidkare (29 §).</P> <P class="p433 ft2">Talan om förbud eller ålägganden väcks vid Marknadsdomstolen och får väckas av Konsumentombudsmannen, näringsidkare som berörs av den aktuella marknadsföringen, och en sammanslutning av konsumenter, näringsidkare eller löntagare <NOBR>(38-40</NOBR> §§). I alla mål med undantag för mål om marknadsstörningsavgift, där Konsumentombudsmannen har primär talerätt, har nu nämnda aktörer likställd talerätt.</P> <P class="p82 ft2">För Utredningens räkning är det främst de tre begreppen <SPAN class="ft1">god marknadsföringssed </SPAN>och <SPAN class="ft1">information av särskild betydelse </SPAN>samt <SPAN class="ft1">vilseledande reklam </SPAN>som är av intresse. Vi behandlar dem i nu nämnd ordning. Avslutningsvis gör vi en jämförelse av hur marknadsföringslagen kan tänkas förhålla sig till jämställdhetsmärkning.</P> <P class="p434 ft18"><SPAN class="ft18">7.3</SPAN><SPAN class="ft37">God marknadsföringssed och information av särskild betydelse</SPAN></P> <P class="p435 ft2">Utgångspunkten i lagen är att all marknadsföring ska ske med beaktande av s.k. god marknadsföringssed, vilket skulle kunna beskrivas som att <SPAN class="ft1">etiska aspekter </SPAN>ska beaktas vid marknadsföring av produkter. Detta uttrycks som att:</P> <P class="p398 ft21">Marknadsföringen skall stämma överens med <SPAN class="ft32">god marknadsföringssed </SPAN>och även i övrigt vara tillbörlig mot konsumenter och näringsidkare.</P> <P class="p436 ft21">Vid marknadsföringen skall näringsidkaren lämna sådan <SPAN class="ft32">information </SPAN>som är <SPAN class="ft32">av särskild betydelse </SPAN>från konsumentsynpunkt.</P> <P class="p437 ft11">(4 § [kursiveringen är gjord av Utredningen])</P> <P class="p69 ft2">Det betyder att lagen ställer höga krav på dem som marknadsför produkter i syfte att främja konsumenters och näringsidkares (i det följande kallade intressenter) intressen på den fria marknaden. Tan-</P> <P class="p438 ft14">95</P> </DIV> <DIV id="page_90"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p8 ft3">Marknadsföringslagen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p8 ft3">SOU 2002:30</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p161 ft2">ken är således att god marknadsföringssed ska underlätta intressenternas val av produkter på den fria marknaden. Som ett led i detta är det också möjligt att meddela ett förbud mot marknadsföringsåtgärder som står i strid med s.k. <SPAN class="ft1">god marknadsföringssed </SPAN>eller <SPAN class="ft1">annars är otillbörliga mot konsumenter eller näringsidkare </SPAN>(4 §). Med god marknadsföringssed avses delvis det som i tidigare lagstiftning benämndes <SPAN class="ft1">god affärssed</SPAN>, vilket är ett utomrättsligt normsystem som har utvecklats inom näringslivet. Internationella handelskammarens grundregler för reklam, att <SPAN class="ft1">marknadsföringen ska vara laglig</SPAN>, står här som föregångare. Vid sidan av dessa finns det även andra vedertagna normer för marknadsföring av produkter. Här kan t.ex. nämnas <SPAN class="ft1">riktlinjer </SPAN>från Konsumentverket, vilka har utformats efter överenskommelser med olika branschorganisationer, <SPAN class="ft1">normer </SPAN>som utgår från Marknadsdomstolens <SPAN class="ft1">praxis </SPAN>samt <SPAN class="ft1">internationellt vedertagna normer </SPAN>som just syftar till att skydda konsumenters och näringsidkares intressen vid marknadsföring av produkter.</P> <P class="p225 ft2">Näringsidkares skyldighet att <SPAN class="ft1">lämna </SPAN>sådan <SPAN class="ft1">information som är av särskild betydelse från konsumentsynpunkt </SPAN>infördes redan i 1975 års lagstiftning. Motivuttalandena till informationsplikten var förhållandevis knapphändiga. I dag finns det emellertid en väl utvecklad praxis på området. Praxis grundar sig på avgöranden från Marknadsdomstolen, men innehåller även riktlinjer från Konsumentverket. I propositionen inför den nu gällande marknadsföringslagen skrivs det bland annat att det av lagtexten</P> <P class="p203 ft21">framgår endast att det skall vara fråga om information som har särskild betydelse från konsumentsynpunkt. Marknadsdomstolen har byggt sin bedömning på förarbetsuttalandet att med särskild betydelse bör förstås <SPAN class="ft32">ett inte helt obetydligt behov och inte bara sådana fall som är särskilt allvarliga</SPAN>. Vidare har det uttalats i förarbetena att de konsumentintressen som avses är privatpersoners intressen i samband med förvärv och liknande av nyttigheter för enskilt bruk (prop. 1975/76:34 sid. 126).</P> <P class="p375 ft21">I den praktiska tillämpningen kan det uppstå ett visst motsatsförhållande mellan näringsidkares önskemål om att ge kommersiella budskap en enkel och slagkraftig utformning och krav på informationslämnande som kan verka kostnadsfördyrande och tyngande samt påverka konkurrensförhållandena. Det framgår av Marknadsdomstolens praxis att det i sådana situationer skall göras en avvägning mellan olika berörda behov och intressen.</P> <P class="p280 ft21">Domstolen förklarade sålunda i fallet MD 1981:4, att ett <SPAN class="ft32">informationsåläggandes innebörd </SPAN>måste bestämmas på grundval av en <SPAN class="ft32">samlad bedömning av hur starkt behov konsumenterna har av informationen ifråga</SPAN>, hur omfattande informationen bör vara för att tillgodose beho-</P> <P class="p439 ft14">96</P> </DIV> <DIV id="page_91"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB330d191x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p8 ft3">SOU 2002:30</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td67"><SPAN class="p8 ft15">Marknadsföringslagen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p276 ft21">vet samt vilka verkningar, positiva eller negativa, åläggandet kan få för det ekonomiska systemets funktion och därmed ytterst för konsumenterna. I avgörandet ålade Marknadsdomstolen företaget att i produktbroschyrer m.m. informera om att vissa spisar även salufördes av koncernen under andra varunamn, s.k. märkesdifferentiering. Marknadsdomstolen har ogillat Konsumentombudsmannens krav på information om totalkostnaden för hyra av hemelektronik, när hyrestiden endast var sex månader och månadskostnaden fanns angiven, MD 1990:17.</P> <P class="p440 ft21">Den information som kan krävas kan vara av olika slag. En viktig typ är <SPAN class="ft32">produktinformation</SPAN>, det vill säga <SPAN class="ft32">information om varans eller tjänstens innehåll, beskaffenhet och egenskaper eller dess användning, förvaring och skötsel</SPAN>. Marknadsdomstolen har i avgörandet MD 1981:20, ålagt vissa bilföretag att i annonsering informera om bilens bränsleförbrukning och bränslekostnader enligt normer angivna i Konsumentverkets riktlinjer. I avgörandet MD 1990:27 har Marknadsdomstolen ålagt en bilhandlare att vid marknadsföring av begagnade personbilar till konsumenter lämna varudeklaration för bilar i den omfattning och på det sätt som anges i Konsumentverkets riktlinjer på området.</P> <P class="p440 ft21">En annan viktig typ är pris- och villkorsinformation, det vill säga information om betalningsvillkoren och förhållandet i övrigt mellan säljare och köpare.</P> <P class="p286 ft21">Marknadsdomstolen har t.ex. ålagt en byggnadsentreprenör att tydligt ange vilka villkor i kontraktshandlingarna som är avsedda att utgöra avtalsinnehåll, MD 1979:18. En förmedlare av bostadsrätter har ålagts att informera om kravet på ekonomisk plan för bostadsrättsföreningar, MD 1984:5.</P> <P class="p286 ft21">Generalklausulen om informationsskyldighet har, som utredningen framhållit, kommit att spela en central roll inom marknadsföringslagens regelsystem. Från konsumentsynpunkt är det viktigt att reklam innehåller sådan information som är av betydelse för konsumenternas möjligheter att träffa väl övervägda köpbeslut. Genom Marknadsdomstolens praxis och Konsumentverkets riktlinjer har informationsskyldighetens omfattning och inriktning klarlagts ganska väl.<SPAN class="ft20">6</SPAN></P> <P class="p63 ft2">För Utredningens del menar vi att det finns anledning att ta fasta på detta uttalande, eftersom det understryker vikten av god marknadsföringssed som medel för ett väl fungerande konsumtionssamhälle. Den som gör sig skyldig till överträdelse av den nu aktuella bestämmelsen kan antingen förbjudas att fortsätta med marknadsföringen eller också åläggas att lämna sådan information som anses vara av särskild betydelse (14 och 15 §§). Vi kommer i</P> <P class="p441 ft31"><SPAN class="ft23">6 </SPAN>Prop. 1994/95:123, sid. 44 f. Kursiveringen är gjord av Utredningen.</P> <P class="p74 ft14">97</P> </DIV> <DIV id="page_92"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p8 ft3">Marknadsföringslagen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p8 ft3">SOU 2002:30</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p133 ft2">det följande att göra en analys av hur god marknadsföringssed och näringsidkares informationsplikt skulle kunna tänkas förhålla sig till jämställdhetsmärkning.</P> <P class="p376 ft18"><SPAN class="ft18">7.4</SPAN><SPAN class="ft37">Vilseledande reklam</SPAN></P> <P class="p442 ft2">I syfte att förhindra dålig eller vilseledande marknadsföring föreskriver marknadsföringslagen bland annat:</P> <P class="p271 ft21">En näringsidkare får vid marknadsföring inte använda påståenden eller andra framställningar som är vilseledande i fråga om näringsidkarens egen eller någon annan näringsidkares näringsverksamhet.</P> <P class="p443 ft11">Detta gäller särskilt framställningar som avser</P> <P class="p444 ft11"><SPAN class="ft11">1</SPAN><SPAN class="ft89">produktens art, mängd, kvalitet och andra egenskaper,</SPAN></P> <P class="p445 ft11"><SPAN class="ft11">2</SPAN><SPAN class="ft89">produktens ursprung, användning och inverkan på hälsa eller miljö,</SPAN></P> <P class="p446 ft21"><SPAN class="ft11">3</SPAN><SPAN class="ft84">produktens pris, grunderna för prissättningen och betalningsvillkoren,</SPAN></P> <P class="p329 ft21"><SPAN class="ft11">4</SPAN><SPAN class="ft84">näringsidkarens egna eller andra näringsidkares kvalifikationer, ställning på marknaden, kännetecken och andra rättigheter,</SPAN></P> <P class="p447 ft11"><SPAN class="ft11">5</SPAN><SPAN class="ft89">belöningar och utmärkelser som har tilldelats näringsidkaren,</SPAN></P> <P class="p448 ft11"><SPAN class="ft11">6</SPAN><SPAN class="ft89">vilseledande förpackningsstorlekar.</SPAN></P> <P class="p449 ft11">(6 § marknadsföringslagen)</P> <P class="p205 ft2">Tanken är således att näringsidkare inte får marknadsföra produkter på ett så vilseledande sätt att det kan finnas risk för att konsumenter eller andra näringsidkare förmås ingå avtal (t.ex. köpa eller hyra) på grunder som inte har med produktens egenskaper att göra. Förbudet avser således påståenden eller andra framställningar som är vilseledande. Med framställningar avses bland annat marknadsföring vid allt från muntliga till skriftliga framställningar i annonser, broschyrer och på förpackningar oavsett om de uttrycks i <SPAN class="ft1">ord, bild </SPAN>eller <SPAN class="ft1">tecken</SPAN>.</P> <P class="p212 ft8"><SPAN class="ft8">7.4.1</SPAN><SPAN class="ft53">Närmare om vilseledande reklam</SPAN></P> <P class="p55 ft2">Marknadsförare är förbjuden att göra påståenden eller andra framställningar som är vilseledande i fråga om näringsidkarens egen eller någon annan näringsidkares verksamhet. Med <SPAN class="ft1">framställning </SPAN>avses bland annat ord, bild och tecken. Både muntliga och skriftliga framställningar omfattas av förbudet. Såväl annonser, broschyrer, deko-</P> <P class="p450 ft14">98</P> </DIV> <DIV id="page_93"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB330d193x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p8 ft3">SOU 2002:30</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td67"><SPAN class="p8 ft15">Marknadsföringslagen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p100 ft2">rer på förpackningar som reklam i etern omfattas av s.k. skriftliga framställningar. Utanför förbudet faller emellertid förpackningar som sådana, vilka regleras i 7 §.</P> <P class="p101 ft2">Förbudet mot vilseledande marknadsföring innehåller även en exemplifiering av de mest frekvent förekommande fallen av vilseledande marknadsföring (6 § 2 st.). Uppräkningen är inte uttömmande och det krävs inte heller att någon har förletts att köpa något på grund av den vilseledande framställningen. Avgörande för frågan är i stället om framställningen är <SPAN class="ft1">ägnad </SPAN>att vilseleda.</P> <P class="p83 ft2">Enligt marknadsföringslagen ska all marknadsföring vara vederhäftig. Den som i marknadsföring använder ett påstående ska också kunna styrka påståendets riktighet. Om det inte är möjligt är påståendet att betrakta som ovederhäftigt. Vid jämförelser mellan olika produkter ställs det stora krav på vederhäftighet. Jämförelser mellan olika utpekade produkter regleras närmare i 8 a §. I motiven till marknadsföringslagen anförs det att vid bedömningen av frågan om marknadsföring är vilseledande, ska hänsyn tas till det <SPAN class="ft1">intryck som en flyktig läsning </SPAN>ger.<SPAN class="ft19">7 </SPAN>Motsvarande måste enligt Marknadsdomstolens mening gälla i än högre grad i fråga om reklam i TV, eftersom det får antas att tittarna regelmässigt tar del av sådan reklam mycket flyktigt.</P> <P class="p103 ft2">Marknadsdomstolen har vid ett flertal tillfällen haft i uppgift att bedöma om ett visst förfarande har ansetts strida mot <SPAN class="ft1">god marknadsföringssed</SPAN>. Domstolen har därvid förklarat att det är helhetsintrycket som ska ligga till grund för bedömning av den aktuella situationen. I ett mål (MD 1994:17) mellan Konsumentombudsmannen (KO) och Procter & Gamble AB ställdes frågan om bolaget hade gjort s.k. reservationslösa påståenden om att vissa tvättmedel var mer effektiva mot fläckar än andra. Bolaget menade emellertid att reklaminslagen inte skulle tolkas såsom att det aktuella tvättmedlet var mer effektivt än andra tvättmedel annat än när det gällde vissa specifika fläckar som ingick i reklaminslaget, nämligen matolja , majonnäs och chokladglass. Marknadsdomstolen fann emellertid att påståendena var att betrakta som vilseledande och att marknadsföringen var otillbörlig enligt MFL, eftersom reklaminslagen skulle bedömas utifrån <SPAN class="ft1">det intryck som de gav i sin helhet</SPAN>.<SPAN class="ft19">8</SPAN></P> <P class="p451 ft27"><SPAN class="ft25">7</SPAN><SPAN class="ft51">Prop. 1970:56, sid. 68 ff.</SPAN></P> <P class="p224 ft31"><SPAN class="ft25">8</SPAN><SPAN class="ft102">Liknande uttalanden finner man till exempel i domarna MD 2000:31, 2000:28, 2000:29, 2000:5, 1998:12.</SPAN></P> <P class="p178 ft14">99</P> </DIV> <DIV id="page_94"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB330d194x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p8 ft3">Marknadsföringslagen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p8 ft3">SOU 2002:30</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p211 ft8"><SPAN class="ft8">7.4.2</SPAN><SPAN class="ft53">Vilseledande marknadsföring av hälsa och miljö</SPAN></P> <P class="p110 ft2">Förbudet mot att använda vilseledande reklam när det gäller framställningar som avser produktens inverkan på <SPAN class="ft1">hälsa </SPAN>eller <SPAN class="ft1">miljö </SPAN>har sin förebild i EU:s direktiv om vilseledande reklam i det här avseendet.</P> <P class="p405 ft2">Det finns inte några hinder mot att använda sig av miljöcertifiering i kampen om konsumenterna. I förarbetena till lagen skrivs det att <SPAN class="ft1">en korrekt och behörig användning av ett etablerat miljömärke givetvis inte innebär att märket (framställningen) kan anses vilseledande</SPAN>.<SPAN class="ft19">9 </SPAN>FRIJA menar att detta är ett riktigt konstaterande, eftersom ett officiellt märke bör ses som en garant för att en vara eller tjänst uppfyller vissa på förhand uppställda kriterier.<SPAN class="ft19">10</SPAN></P> <P class="p77 ft2">Den som gör sig skyldig till överträdelse av 6 § kan, om överträdelsen har skett uppsåtligt eller av oaktsamhet, åläggas att erlägga en avgift, s.k. marknadsstörningsavgift (22 §).</P> <P class="p91 ft2">Mot bakgrund av att det finns ett flertal begrepp när det gäller frågan om vad som är att betrakta som miljövänligt är det inte heller helt lätt att konstatera vad som egentligen avses med till exempel uttrycket en <SPAN class="ft1">grön produkt</SPAN>. I dag saknas möjligheter att <SPAN class="ft1">exakt mäta </SPAN>hur säker produkten är ur miljösynpunkt.</P> <P class="p60 ft2">Det händer också att allmänt hållna påståenden om att en produkt har vissa miljöfördelar framför andra leder till uppfattningar om produktens totala miljöpåverkan – produktion, distribution, återanvändning och förstörelse i samband med avfallshanteringen.</P> <P class="p56 ft2">Frågan om huruvida produkter uppfyller de krav som förespeglas i annonseringen har varit uppe till behandling vid Marknadsdomstolen vid ett flertal tillfällen.<SPAN class="ft19">11 </SPAN>I ett mål ställdes frågan om ett reklamblad, ett brev, en handbok och en tidningsartikel som rörde nya hårvårdsproukter och en ny hårfärgningsmetod också innebar en helt <SPAN class="ft1">ny </SPAN>och <SPAN class="ft1">revolutionerande metod</SPAN>. I annonseringen hade det bland annat använts formuleringar som innebar att det var fråga om en <SPAN class="ft1">naturlig metod </SPAN>och att produkterna enbart innehöll biologiska ingredienser samt att det inte fanns några ämnen som var skadliga från hälso- och miljösynpunkt. Dessa påståenden visade sig sakna grund, vilket ledde till att domstolen fann att marknadsföringen var vilseledande och ovederhäftig.<SPAN class="ft19">12</SPAN></P> <P class="p452 ft27"><SPAN class="ft58">9</SPAN><SPAN class="ft51">Prop. 1994/95:123, sid. 166 f.</SPAN></P> <P class="p172 ft27"><SPAN class="ft25">10</SPAN><SPAN class="ft26">Angående märknings- och certifieringssystem, se kapitel 10 – 11 jämte bilaga 7.</SPAN></P> <P class="p172 ft24"><SPAN class="ft25">11</SPAN><SPAN class="ft52">Se bland annat MD 1974:12, 1989:2, 1992:23, 1994:32, 1990:22 och 1991:119.</SPAN></P> <P class="p172 ft31"><SPAN class="ft25">12</SPAN><SPAN class="ft30">MD 1994:32.</SPAN></P> <P class="p192 ft14">100</P> </DIV> <DIV id="page_95"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB330d195x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p8 ft3">SOU 2002:30</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td67"><SPAN class="p8 ft15">Marknadsföringslagen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p453 ft2">I ett pilotfall mellan Konsumentombudsmannen och Norsk Hydro Olje AB förklarade domstolen att</P> <P class="p276 ft21">vederhäftighetsprövningen måste ske med hänsyn till hur konsumenten kan antas uppfatta miljöargumentens innebörd. Bedömningen påverkas av hur människors miljömedvetenhet och den allmänna synen på miljöfrågor utvecklas. Av betydelse är därvid andra regelsystem som finns eller tillkommer på miljöområdet, t.ex. lagen om kemiska produkter och systemet för frivillig, positiv miljömärkning (Svanen), som bygger på att alla faktorer i en produktcykel beaktas. Märkning är inte utesluten för att en vara har vissa negativa miljöeffekter, eftersom systemet är relativt. Dock bör kemiska produkter komma i fråga endast om de inte klassas som hälso- och miljöfarliga. Eventuellt kan sådana som anses måttligt farliga märkas.</P> <P class="p454 ft21">Domstolen uttalade att bedömningen av miljöargument enligt marknadsföringslagen bör ha i stort sett samma utgångspunkter som prövningen av frågor om miljömärkning. Hänsyn borde också tas till att Kemibranschens Etiknämnd ansett ordet ‘miljövänlig’ ha en så oklar språklig innebörd att det bara kunde användas med stor försiktighet i reklamsammanhang. Nämnden menade att beteckningen skulle reserveras för sådant som förbättrar miljön och att den över huvud inte borde förekomma utan att det i omedelbar anslutning till ordet preciseras i vilket avseende produkten är ‘miljövänlig’. Självklart måste också krävas att riktigheten av uppgiften, så preciserad, är vetenskapligt klart belagd.</P> <P class="p454 ft21">Marknadsdomstolen ansåg sig emellertid inte i ärendet ha vare sig anledning eller underlag för att närmare ange generella grunder för bedömningen och gå in på frågan om när det är lagstridigt att beskriva en vara som miljövänlig, miljövänligare än andra eller med liknande uttryck.</P> <P class="p454 ft21">Produktnamnet, Hydro Miljö Plus, liksom beteckningen ‘den miljövänliga oljan’ måste, enligt domstolen, uppfattas som ett påstående om stora fördelar från miljösynpunkt. Övriga aktuella formuleringar utgjorde allmänna och opreciserade påståenden med huvudsakligen samma innebörd. Eldningsolja är emellertid en produkt som typiskt sett medför stor belastning på miljön. Norsk Hydro hade inte visat att bolagets olja i väsentlig mån skiljde sig från andra eldningsoljor i detta avseende. Att på det sätt som skett, allmänt och utan preciseringar, framställa oljan som fördelaktig för miljön var därför vilseledande. <SPAN class="ft20">13</SPAN></P> <P class="p455 ft31"><SPAN class="ft23">13 </SPAN><NOBR>Carl-Anders</NOBR> Svensson, Anders Stenlund, Torsten Brink och <NOBR>Lars-Erik</NOBR> Ström, <SPAN class="ft34">Praktisk marknadsrätt</SPAN>, Norstedts juridik (1996), Stockholm, sid. 115 f.</P> <P class="p456 ft14">101</P> </DIV> <DIV id="page_96"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p8 ft3">Marknadsföringslagen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p8 ft3">SOU 2002:30</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p457 ft18"><SPAN class="ft18">7.5</SPAN><SPAN class="ft37">Förhållandet mellan god marknadsföringssed och jämställdhetsmärkning</SPAN></P> <P class="p427 ft2">Utredningen har bland annat i uppdrag att besvara frågan om marknadsföringslagen utgör hinder mot att införa frivillig jämställdhetsmärkning. Utredningen menar att det inte finns några sådana hinder enligt marknadsföringslagen. Tvärtom är det så att marknadsföringslagens starka koppling till ett etiskt förhållningssätt på marknaden ligger i linje med ett system som säkerställer konsumenters och näringsidkares önskemål om jämställda produkter och tjänster.</P> <P class="p191 ft2">Vi menar också att det, på samma sätt som gäller när miljöargument används vid marknadsföring, inte finns några hinder för att använda sig av ett <SPAN class="ft1">etablerat system för frivillig jämställdhetsmärkning </SPAN>vid marknadsföring av produkter eller tjänster.</P> <P class="p458 ft14">102</P> </DIV> </div><style> TD,TD.p2h { zzzfont-size:90%; zzzmargin-right:2px; zzzoverflow:visable; zzzword-wrap: break-word; } P { zdisplay:block; } .divbreak { clear:both; display:block; zwidth: 100%; zheight: 1px; zword-wrap: break-word; } .xecp { display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .ec { border-style:solid; border-width:1px; display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .TOPS { overflow:visable; margin:2px; width:690px !important; } </style> GQB330d1 SOU_2002__30_d1.pdf 451073 pdf Märk - värdig jämställdhet - del 1 https://data.riksdagen.se/fil/3810383B-84FD-49CE-A70E-513155685059 GQB330d2 SOU_2002__30_d2.pdf 843608 pdf Märk - värdig jämställdhet - del 2 https://data.riksdagen.se/fil/E587BA6E-A80B-41DD-9E39-9959A6F93D8F GQB330d3 SOU_2002__30_d3.pdf 683689 pdf Märk - värdig jämställdhet - del 3 https://data.riksdagen.se/fil/8C2F68F0-71A9-47C5-8605-7427E28763A4 GQB330d4 SOU_2002__30_d4.pdf 326620 pdf Märk - värdig jämställdhet - del 4 https://data.riksdagen.se/fil/FE02A618-924F-4B71-B9B0-8AAB4205B449