2421258GQB328200228sousouStatens offentliga utredningar 2002:28Statens offentliga utredningarStatens offentliga utredningar2802002-04-09 00:00:002024-08-12 16:22:002002-04-09 00:00:00Rapport till Regeringen - om den allmänna inriktningen på arbetet gällande en nationell utjämning av verksamhetskostnader enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindradehämtadhtml-echttps://data.riksdagen.se/dokument/GQB328/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GQB328https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GQB328
<div style="margin:3px;">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 101px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_15 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_15 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_15 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 0px;overflow: hidden;}
#page_15 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_15 #id_3 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_15 #dimg1z{position:absolute;top:369px;left:105px;z-index:-1;width:372px;height:271px;}
#page_15 #dimg1 #img1 {width:372px;height:271px;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_37 #dimg1z{position:absolute;top:335px;left:63px;z-index:-1;width:423px;height:56px;}
#page_37 #dimg1 #img1 {width:423px;height:56px;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_39 #dimg1z{position:absolute;top:567px;left:63px;z-index:-1;width:421px;height:74px;}
#page_39 #dimg1 #img1 {width:421px;height:74px;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_41 #dimg1z{position:absolute;top:275px;left:0px;z-index:-1;width:419px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_41 #dimg1 #img1 {width:419px;height:1px;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_50 #dimg1z{position:absolute;top:292px;left:0px;z-index:-1;width:419px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_50 #dimg1 #img1 {width:419px;height:1px;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
.ft0{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 28px;}
.ft1{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft2{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft3{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft4{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft5{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft6{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft7{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 17px;}
.ft8{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft9{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft10{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft11{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 19px;}
.ft12{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft13{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 18px;}
.ft14{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft15{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft16{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 36px;l-h: 19px;}
.ft17{font: 12px 'Symbol' !important;l-h: 15px;}
.ft18{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 18px;}
.ft19{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 17px;}
.ft20{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft21{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 17px;}
.ft22{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;}
.ft23{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 18px;}
.ft24{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 17px;}
.ft25{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft26{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft27{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft28{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft29{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;position: relative; bottom: -3px;}
.ft30{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft31{font: 18px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 30px;}
.ft32{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 30px;}
.ft33{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 18px;}
.ft34{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft35{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 30px;}
.ft36{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 30px;}
.ft37{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft38{font: 10px 'Symbol' !important;l-h: 12px;}
.ft39{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 18px;l-h: 17px;}
.ft40{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p1{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px !important;}
.p2{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p3{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p4{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p5{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p6{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p7{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p8{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p9{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p10{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p11{text-align: left;padding-left: 560px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;}
.p12{text-align: left;padding-left: 560px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p13{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p14{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p15{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p16{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p17{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p18{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p19{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p20{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p21{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p22{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p23{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p24{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p25{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.34px;}
.p26{text-align: right;padding-right: 483px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p27{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 488px;margin-bottom: 0px !important;}
.p28{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px !important;}
.p29{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p30{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;}
.p31{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p32{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p33{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p34{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 316px;margin-bottom: 0px !important;}
.p35{text-align: left;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px !important;}
.p36{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p37{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p38{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p39{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p40{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p41{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p42{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p43{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p44{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p45{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p46{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p47{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p48{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p49{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p50{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p51{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p52{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p53{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p54{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 546px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p55{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p56{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p57{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p58{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p59{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p60{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p61{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p62{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p63{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p64{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p65{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p66{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p67{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 154px;margin-bottom: 0px !important;}
.p68{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p69{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p70{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p71{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p72{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p73{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p74{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p75{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p76{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p77{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p78{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p79{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;}
.p80{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p81{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p82{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p83{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:216px;height:10px;}
.p84{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p85{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p86{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p87{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p88{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p89{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p90{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p91{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p92{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p93{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p94{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p95{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p96{text-align: left;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;}
.p97{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p98{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p99{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p100{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p101{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p102{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p103{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p104{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 438px;margin-bottom: 0px !important;}
.p105{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p106{text-align: left;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px !important;}
.p107{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p108{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;}
.p109{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p110{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p111{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p112{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p113{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p114{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p115{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 322px;margin-bottom: 0px !important;}
.p116{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p117{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px !important;}
.p118{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p119{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px !important;}
.p120{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p121{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p122{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p123{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p124{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p125{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p126{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p127{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p128{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p129{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 89px;margin-bottom: 0px !important;}
.p130{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p131{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p132{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p133{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p134{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p135{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;}
.p136{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 456px;margin-bottom: 0px !important;}
.p137{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p138{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p139{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p140{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 111px;margin-bottom: 0px !important;}
.p141{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p142{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p143{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p144{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p145{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p146{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p147{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p148{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p149{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p150{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;}
.p151{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p152{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p153{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p154{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p155{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p156{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 112px;margin-bottom: 0px !important;}
.p157{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p158{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p159{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p160{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px !important;}
.p161{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p162{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p163{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 375px;margin-bottom: 0px !important;}
.p164{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p165{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px !important;}
.p166{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p167{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p168{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p169{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;}
.p170{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p171{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p172{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 92px;margin-bottom: 0px !important;}
.p173{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p174{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p175{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p176{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p177{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p178{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p179{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;}
.p180{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p181{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p182{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p183{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p184{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 524px;margin-bottom: 0px !important;}
.p185{text-align: left;padding-left: 340px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p186{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p187{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px !important;}
.p188{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p189{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p190{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p191{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p192{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p193{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p194{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p195{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p196{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p197{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px !important;}
.p198{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p199{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p200{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p201{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p202{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p203{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p204{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p205{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p206{text-align: left;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;}
.p207{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p208{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p209{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 143px;margin-bottom: 0px !important;}
.p210{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p211{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px !important;}
.p212{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p213{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p214{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p215{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p216{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;}
.p217{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p218{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;}
.p219{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p220{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p221{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p222{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 164px;margin-bottom: 0px !important;}
.p223{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px !important;}
.p224{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p225{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p226{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p227{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px !important;}
.p228{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p229{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p230{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 491px;margin-bottom: 0px !important;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 384px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 435px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 344px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 383px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 420px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 353px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 465px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 358px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 153px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 191px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 320px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 282px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 228px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 373px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 192px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 470px;vertical-align: bottom;}
.tr0{heightzzz: 22px;}
.tr1{heightzzz: 35px;}
.tr2{heightzzz: 34px;}
.tr3{heightzzz: 21px;}
.tr4{heightzzz: 37px;}
.tr5{heightzzz: 28px;}
.tr6{heightzzz: 20px;}
.tr7{heightzzz: 18px;}
.tr8{heightzzz: 29px;}
.tr9{heightzzz: 14px;}
.tr10{heightzzz: 19px;}
.tr11{heightzzz: 17px;}
.tr12{heightzzz: 27px;}
.tr13{heightzzz: 36px;}
.tr14{heightzzz: 47px;}
.tr15{heightzzz: 16px;}
.tr16{heightzzz: 51px;}
.tr17{heightzzz: 13px;}
.t0{width: 442px;margin-leftZ: 302px;margin-top: 48px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t1{width: 457px;margin-leftZ: 76px;margin-top: 167px;f:bold 15px 'Verdana' !important;}
.t2{width: 457px;margin-leftZ: 76px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t3{width: 419px;margin-leftZ: 110px;margin-top: 2px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t4{width: 530px;f:bold 11px 'Verdana' !important;}
.t5{width: 457px;margin-leftZ: 66px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t6{width: 419px;margin-leftZ: 101px;margin-top: 2px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t7{width: 535px;margin-leftZ: 76px;f:bold 11px 'Verdana' !important;}
.t8{width: 419px;margin-leftZ: 110px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t9{width: 535px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
.t10{width: 400px;margin-leftZ: 21px;f:8px 'Verdana' !important;}
</STYLE>
<DIV id="page_1">
<P class="p0 ft0">Till statsrådet <NOBR>Lars-Erik</NOBR> Lövdén</P>
<P class="p1 ft1">Statsrådet <NOBR>Lars-Erik</NOBR> Lövdén har den 21 december 2000 tillkallat en parlamentarisk kommitté (dir 2000:99) för att utreda hur utjämning skall ske för kostnadsskillnader mellan kommuner avseende verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).</P>
<P class="p2 ft1">Kommittén skall redovisa sitt uppdrag senast den 15 januari 2002. Utredningstiden har förlängts (dir 2001:72) till den 1 november 2002. En rapport till regeringen ska lämnas i februari år 2002.</P>
<P class="p3 ft1">Som ordförande förordnades fr.o.m. 1 april 2001 dåvarande landshövding Gunnar Björk. Som ledamöter förordnades f.d. kommunalrådet Conny Andersson, vice socialnämndsordförande Helen Edlund, riksdagsledamoten Lars Elinderson, riksdagsledamoten Kerstin Heinemann, landstingsledamoten Mona Lisa Norrman, riksdagsledamoten Catherine Persson, kommunalrådet Mats Pertoft och oppositionsrådet Per Söderberg.</P>
<P class="p4 ft1">Som sakkunniga förordnades förbundsjuristen <NOBR>Hans-Erik</NOBR> Bylund, departementssekreteraren Kerstin Jansson, direktören Clas Olsson och departementssekreteraren Niklas Sjölin.</P>
<P class="p5 ft1">Som experter förordnades programchef Margareta Andersson, ekonom Tom Nilsson och förbundssekreterare Ingrid Söderström.</P>
<P class="p5 ft2">Sekreterare har varit verksamhetsanalytiker <NOBR>Per-Arne</NOBR> Fijal och samhällsekonom Björn Larsson.</P>
<P class="p5 ft2">Kommittén under ledning av Gunnar Björk överlämnar härmed rapporten ”Kostnadsutjämning mellan kommuner avseende LSS verksamheten”</P>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<P class="p6 ft3">SOU 2002:28</P>
<P class="p7 ft1">Stockholm i februari 2002.</P>
<P class="p8 ft1">Gunnar Björk</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p9 ft1">Conny Andersson</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p9 ft1">Helen Edlund</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p9 ft1">Lars Elinderson</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p9 ft1">Kerstin Heinemann</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p9 ft1">Mona Lisa Norrman</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p10 ft1">Catherine Persson</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td0"><SPAN class="p9 ft1">Mats Pertoft</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td0"><SPAN class="p9 ft1">Per Söderberg</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p11 ft1"><NOBR>/Per-Arne</NOBR> Fijal</P>
<P class="p12 ft1">Björn Larsson</P>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<P class="p13 ft0">Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td2"><SPAN class="p9 ft5">Sammanfattning ..................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p14 ft5">9</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td4"><SPAN class="p9 ft5">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td5"><SPAN class="p15 ft5">Inledning...................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p16 ft5">11</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p9 ft1">1.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p15 ft6">Uppdraget.................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td3"><SPAN class="p16 ft1">11</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p9 ft1">1.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p15 ft6">Arbetets inriktning...................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td3"><SPAN class="p14 ft1">12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p17 ft1"><SPAN class="ft1">1.3</SPAN><SPAN class="ft7">Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td5"><SPAN class="p15 ft6">(LSS) ........................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td3"><SPAN class="p16 ft1">13</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td4"><SPAN class="p9 ft5">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td5"><SPAN class="p15 ft8">Tidigare utredningar och beslut....................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p16 ft5">15</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p9 ft1">2.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p15 ft1">Sammanfattning av äldre utredningar och beslut...................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td3"><SPAN class="p16 ft1">15</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p9 ft1">2.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p15 ft9">Socialdepartementets arbete och förslag.................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td3"><SPAN class="p16 ft1">16</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p9 ft1">2.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p15 ft1">Kommunala utjämningsutredningen.......................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td3"><SPAN class="p14 ft1">17</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p17 ft1"><SPAN class="ft1">2.4</SPAN><SPAN class="ft7">Utredningen ”Förslag till utjämning mellan kommuner</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td5"><SPAN class="p15 ft1">av kostnader för LSS verksamheten”, Ds 1999:72..................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td3"><SPAN class="p14 ft1">17</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p9 ft1">2.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p15 ft1">Tillfälligt statsbidrag för åren 2001 och 2002 .........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td3"><SPAN class="p16 ft1">19</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p9 ft1">2.6</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p15 ft1">Kommitténs analys av tidigare utredningar............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td3"><SPAN class="p16 ft1">20</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td4"><SPAN class="p9 ft5">3</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td5"><SPAN class="p15 ft8">Behovet av en nationell kostnadsutjämning för LSS-</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p15 ft5">verksamheten.............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td3"><SPAN class="p16 ft5">23</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td4"><SPAN class="p9 ft1">3.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p15 ft6">LSS – en obligatorisk verksamhet ...........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td3"><SPAN class="p16 ft1">23</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p17 ft1"><SPAN class="ft1">3.2</SPAN><SPAN class="ft7">Stora kostnadsskillnader p.g.a. skillnader i antal och</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p9 ft6">omvårdnadsbehov.....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p14 ft1">23</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p18 ft10">5</P>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p9 ft3">Innehåll</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p9 ft3">SOU 2002:28</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p19 ft1"><SPAN class="ft1">3.3</SPAN><SPAN class="ft7">Att ha kvar och att bygga ut LSS- verksamhet - en fråga</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr10 td3"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td10"><SPAN class="p20 ft6">om incitament. .........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td11"><SPAN class="p14 ft1">24</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td3"><SPAN class="p9 ft1">3.4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td10"><SPAN class="p20 ft6">Att välja bosättningsort...........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p14 ft1">25</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p9 ft5">4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td10"><SPAN class="p20 ft8">Vilka krav bör ställas på ett utjämningssystem? ..............</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td11"><SPAN class="p14 ft5">27</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td3"><SPAN class="p9 ft1">4.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td10"><SPAN class="p20 ft6">Träffsäkerheten........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td11"><SPAN class="p14 ft1">27</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td3"><SPAN class="p9 ft1">4.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td10"><SPAN class="p20 ft6">Påverkbarhet ............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p14 ft1">28</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td3"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td10"><SPAN class="p20 ft1">4.2.1 Strömmar inom LSS och mellan LSS, LASS och</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td11"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td3"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td12"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td13"><SPAN class="p21 ft6">SoL.................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td11"><SPAN class="p14 ft1">28</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td3"><SPAN class="p9 ft1">4.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td10"><SPAN class="p20 ft1">Inget tvång och inget hinder att flytta ...................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td11"><SPAN class="p14 ft1">30</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td3"><SPAN class="p9 ft1">4.4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td10"><SPAN class="p20 ft6">Integritet och sekretess ...........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p14 ft1">30</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td3"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td12"><SPAN class="p20 ft1">4.4.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td13"><SPAN class="p21 ft6">Integritet .......................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td11"><SPAN class="p14 ft1">31</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td3"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td12"><SPAN class="p20 ft1">4.4.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td13"><SPAN class="p21 ft6">Sekretess........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td11"><SPAN class="p14 ft1">31</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td3"><SPAN class="p9 ft5">5</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td10"><SPAN class="p20 ft5">Kommitténs fortsatta arbete.........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td11"><SPAN class="p14 ft5">33</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p22 ft1"><SPAN class="ft1">5.1</SPAN><SPAN class="ft7">Vilka insatser och vilka grupper ska omfattas av</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td14"><SPAN class="p9 ft6">utjämningen?............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td15"><SPAN class="p14 ft1">33</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p22 ft1"><SPAN class="ft1">5.2</SPAN><SPAN class="ft7">Olika underlag för utjämning av kostnadsskillnader</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td16"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td5"><SPAN class="p15 ft6">inom LSS verksamheten ..........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td11"><SPAN class="p14 ft1">33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td16"><SPAN class="p9 ft1">5.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p15 ft1">Ska alla kommuner omfattas av utjämningen?.......................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p14 ft1">35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td16"><SPAN class="p9 ft1">5.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p15 ft1">Olika metoder att utjämna kostnadsskillnader......................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p14 ft1">36</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td16"><SPAN class="p9 ft1">5.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p15 ft1">Köp av boendeplatser i annan kommun.................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p14 ft1">37</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td16"><SPAN class="p9 ft1">5.6</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p15 ft9">Kvalitén på statistikunderlaget................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p14 ft1">37</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td16"><SPAN class="p9 ft1">5.7</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p15 ft6">Påverkbarhet vid utjämning ....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p14 ft1">37</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td16"><SPAN class="p9 ft1">5.8</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p15 ft9">Integritetsfrågor vid utjämning ..............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p14 ft1">38</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td16"><SPAN class="p9 ft1">5.9</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p15 ft6">Sekretess...................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p14 ft1">38</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td16"><SPAN class="p9 ft5">6</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td5"><SPAN class="p15 ft8">Förbättringar av det nuvarande tillfälliga statsbidraget</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td11"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td16"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p15 ft5">inför 2003 .................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td11"><SPAN class="p14 ft5">39</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td16"><SPAN class="p9 ft1">6.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p15 ft1">Analys av det tillfälliga statsbidraget......................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td11"><SPAN class="p14 ft1">39</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td16"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p15 ft1">6.1.1 Statsbidraget på 350 miljoner kronor..........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td11"><SPAN class="p14 ft1">39</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td16"><SPAN class="p9 ft10">6</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td5"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td11"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr15 td17"><SPAN class="p9 ft3">Innehåll</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td18"><SPAN class="p14 ft3">SOU 2002:28</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td17"><SPAN class="p23 ft1">6.1.2 Statsbidraget på 100 miljoner kronor ..........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td18"><SPAN class="p24 ft1">40</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p25 ft12"><SPAN class="ft1">6.2</SPAN><SPAN class="ft11">Kommitténs bedömning avseende förbättringar i det tillfälliga statsbidraget om 350 miljoner kronor inför år</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr7 td19"><SPAN class="p14 ft1">2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td20"><SPAN class="p14 ft6">........................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p14 ft1">42</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td19"><SPAN class="p14 ft1">6.2.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td20"><SPAN class="p14 ft1">Överväganden - diskussioner .......................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p14 ft1">43</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p25 ft2"><SPAN class="ft1">6.3</SPAN><SPAN class="ft13">Kommitténs bedömning avseende förbättringar i det tillfälliga statsbidraget om 100 miljoner kronor inför år</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr10 td17"><SPAN class="p14 ft1">2003 ........................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td15"><SPAN class="p16 ft1">44</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p26 ft14">Bilagor</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td15"><SPAN class="p9 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p14 ft6">Bilaga 1 Kommittédirektiv................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td15"><SPAN class="p16 ft1">47</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><SPAN class="p14 ft6">Bilaga 2 Tilläggsdirektiv ....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td15"><SPAN class="p14 ft1">57</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p27 ft10">7</P>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<P class="p0 ft0">Sammanfattning</P>
<P class="p28 ft1">Kommunerna är huvudman för den verksamhet som bedrivs enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Kommunernas nettokostnader för LSS uppgick år 2000 till knappt 18 miljarder kronor. Den är ojämnt fördelad över landet, huvudsakligen beroende på landstingens tidigare lokalisering av vårdhem och andra verksamheter för LSS till vissa kommuner. Kostnadsspridningen är mycket stor mellan kommuner för verksamhet enligt LSS och varierar från ca 400 till 4 700 kronor per invånare och år. På individnivå är kostnadsskillnaderna mycket stora och beror på individuella behov och insatser.</P>
<P class="p4 ft1">Kommittén har inte kunnat finna någon grund för en kostnadsutjämning som enbart utgår från strukturella faktorer då kostnadsskillnaderna i första hand beror på individuella behov och att verksamhet har koncentrerats till vissa kommuner.</P>
<P class="p2 ft1">Kommittén avser att titta närmare på vilka insatser och vilka persongrupper som ska ingå i utjämningen samt att analysera möjligheten att finna variabler som fångar upp den enskildes behov av stöd och service för att uppnå stor träffsäkerhet och samtidigt minimera påverkbarheten.</P>
<P class="p29 ft1">I ett nationellt utjämningssystem som omfattar alla kommuner är det inte ekonomiskt lönsamt att minska <NOBR>LSS-verksamheten.</NOBR> Ett allomfattande system motverkar således på sikt en koncentration av verksamheten. Kommittén arbetar vidare med att utarbeta ett system som omfattar alla kommuner.</P>
<P class="p29 ft1">Kommittén har diskuterat två olika sätt att utjämna kostnaderna mellan kommunerna. Båda metoderna baseras på en för varje kommun beräknad standardkostnad, vilken visar hur stor den kommunala kostnaden skulle vara om alla kommuner hade samma genomsnittliga priser på insatserna.</P>
<P class="p4 ft1">Den ena metoden innebär att bidrag ges till de kommuner som har högre beräknade standardkostnader per invånare än riksgenom-</P>
<P class="p30 ft10">9</P>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p9 ft3">Sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p9 ft3">SOU 2002:28</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p31 ft1">snittet och att de kommuner som har lägre beräknade standardkostnader per invånare betalar en avgift till systemet. Metoden är en utjämning utifrån den riksgenomsnittliga standardkostnaden per invånare.</P>
<P class="p32 ft1">Den andra metoden innebär att respektive kommun får ett bidrag som motsvarar kommunens hela beräknade standardkostnad per invånare samtidigt som man årligen avstår en summa från den generella statsbidragspåsen som motsvarar den riksgenomsnittliga standardkostnaden per invånare. Det ekonomiska utfallet för respektive kommun blir likadant med de båda metoderna, samtidigt som de ekonomiska ramarna mellan staten och kommunsektorn förblir oförändrade.</P>
<P class="p33 ft1">Kommittén även analyserat och tagit ställning till eventuella förbättringar i det tillfälliga statsbidragssystemet. Eftersom kommittén f.n. utreder ett nytt utjämningssystem för LSS, samtidigt som kommunerna är i stort behov av kontinuitet i den ekonomiska planeringen, finner kommittén att det bör göras så lite modifieringar som möjligt inför år 2003.</P>
<P class="p32 ft1">Kommittén avser i det fortsatta arbetet att behandla underlag för utjämning, omfattningen av systemet, den tekniska konstruktionen samt finansieringen. Vidare kommer frågor kring köp av boendeplatser i annan kommun, möjligheten av att påverka systemet, de funktionshindrades integritet samt sekretessproblemen kring statistikinsamlingen att belysas. Kommittén siktar på att finna ett utjämningssystem som kan införas den 1/1 år 2004.</P>
<P class="p34 ft10">10</P>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<P class="p0 ft0">1 Inledning</P>
<P class="p35 ft15"><SPAN class="ft15">1.1</SPAN><SPAN class="ft16">Uppdraget</SPAN></P>
<P class="p36 ft1">Vårt uppdrag har varit att utreda hur utjämning skall ske för kostnadsskillnader mellan kommuner avseende verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).</P>
<P class="p5 ft1">Tidigare utredningar har baserat sina förslag antingen på skillnader i faktiska kostnader eller på behov av stöd och service. Om möjligt bör en utjämning för kostnadsskillnader baseras på behov av stöd och service.</P>
<P class="p2 ft1">Vad gäller den tekniska konstruktionen av en utjämning, så finns det två huvudalternativ som skall utredas. Det ena alternativet är att utjämningen sker genom en nationell omfördelning mellan kommunerna, enligt samma principer som för det kommunala kostnadsutjämningssystemet enligt lagen (1995:1515) om utjämningsbidrag till kommuner och landsting och lagen (1995:1516) om utjämningsavgift för kommuner och landsting. En sådan utjämning för kostnadsskillnader avseende <NOBR>LSS-verksamhet</NOBR> kan antingen inordnas i det ordinarie kostnadsutjämningssystemet, eller göras vid sidan av detta system. Det andra alternativet är att utjämning sker genom ett riktat statsbidrag, dvs. staten betalar ut medel till de kommuner som uppfyller vissa kriterier. Ett sådant bidrag bör konstrueras så att det kan rymmas inom en på förhand bestämd ekonomisk ram.</P>
<P class="p37 ft1">Kommittén skall överväga en lämplig modell för utjämning för kostnadsskillnader mellan kommuner i första hand utifrån ovanstående alternativ. Som ett led i detta bör kommittén analysera hur de tillfälliga bidragen åren 2001 och 2002 fungerar.</P>
<P class="p38 ft1">Kommittén skall även – mot bakgrund av reglerna om sekretess</P>
<P class="p39 ft1">– överväga behovet av författningsändringar som ger kommunerna möjlighet att lämna ut sådan information som erfordras för de förslag som kommittén lämnar. Kommittén skall beakta de krav som personuppgiftslagen ställer på behandling av personuppgifter.</P>
<P class="p40 ft10">11</P>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p9 ft3">Inledning</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p9 ft3">SOU 2002:28</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p41 ft1">Kommittén skall vidare lämna förslag till hur påverkbarheten från enskilda kommuner av utfallet i ett utjämningssystem skall kunna minskas eller elimineras. Kommittén skall också bedöma kvaliteten i det statistiska underlag som behövs för en utjämning av kostnadsskillnader för verksamhet enligt LSS och, om så krävs, lämna förslag till hur en god kvalitet skall kunna säkerställas.</P>
<P class="p42 ft1">Dessutom skall kommittén analysera hur köp av boendeplatser fungerar och vilka effekter och samband det har med frågan om utjämning av kostnader för verksamhet enligt LSS.</P>
<P class="p43 ft1">Kommittén skall även redovisa kostnadsberäkningar av sina förslag, förslag till finansiering och lagförslag.</P>
<P class="p44 ft2">En slutrapport kommer den 1 november 2002 med ett förslag om hur utjämningen skall baseras på behov av stöd och service.</P>
<P class="p43 ft1">Regeringen beslutade att ge kommittén ett tilläggsdirektiv i september 2001. En delrapport till regeringen skall lämnas senast den 1 februari om dels den allmänna inriktningen på utredningens arbete, dels om förbättringar i det nuvarande tillfälliga statsbidraget.</P>
<P class="p45 ft15"><SPAN class="ft15">1.2</SPAN><SPAN class="ft16">Arbetets inriktning</SPAN></P>
<P class="p46 ft1">Kommittén konstaterade i ett tidigt skede av utredningen att kostnadsskillnaderna mellan kommuner för verksamheten enligt LSS är stora och ojämnt fördelade över landet. Detta gäller också antalet personer med <NOBR>LSS-insatser.</NOBR></P>
<P class="p42 ft1">En utjämning mellan kommunerna bör utgå från följande målsättningar:</P>
<P class="p47 ft2"><SPAN class="ft17">•</SPAN><SPAN class="ft18">Systemet skall inte motverka uppbyggnad av god verksamhet med särskild kompetens eller inriktning.</SPAN></P>
<P class="p48 ft1"><SPAN class="ft17">•</SPAN><SPAN class="ft19">Inget tvång och inget hinder att flytta.</SPAN></P>
<P class="p49 ft1"><SPAN class="ft17">•</SPAN><SPAN class="ft19">Systemet bör inte styra till vissa insatser eller till vissa kommuner.</SPAN></P>
<P class="p50 ft2"><SPAN class="ft17">•</SPAN><SPAN class="ft18">Kommunerna bör inte kunna utverka större bidrag på annat sätt än det som motiveras av lagstiftningen.</SPAN></P>
<P class="p49 ft1"><SPAN class="ft17">•</SPAN><SPAN class="ft19">Systemet skall inte kompensera för kostnadsskillnader som beror på olikheter i verksamhetsform, effektivitet eller kvalitet.</SPAN></P>
<P class="p48 ft1"><SPAN class="ft17">•</SPAN><SPAN class="ft19">Systemet bör vara enkelt att förstå och administrera.</SPAN></P>
<P class="p49 ft1"><SPAN class="ft17">•</SPAN><SPAN class="ft19">Om möjligt bör en utjämning för kostnadsskillnader baseras på behovet av stöd och service.</SPAN></P>
<P class="p51 ft1"><SPAN class="ft17">•</SPAN><SPAN class="ft19">Om möjligt bör ett nytt system införas fr.o.m. år 2004.</SPAN></P>
<P class="p52 ft10">12</P>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr9 td21"><SPAN class="p9 ft3">SOU 2002:28</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td22"><SPAN class="p9 ft20">Inledning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft1">Då kostnaderna inom detta område är starkt knutna till individens behov och de insatser som ges, blir lösningen en balansgång mellan å ena sidan träffsäkerheten i systemet och å andra sidan påverkbarheten och integriteten.</P>
<P class="p54 ft15"><SPAN class="ft15">1.3</SPAN><SPAN class="ft16">Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)</SPAN></P>
<P class="p55 ft1">Den 1 januari 1994 trädde lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i kraft. Lagen utgör en väsentlig del av den handikappreform som riksdagen beslutat om året innan. Genom LSS har personer med varaktiga och omfattande funktionshinder fått en lagstadgad rätt till olika former av insatser för stöd och service. I samband med att LSS trädde i kraft upphörde den s.k. omsorgslagen (1985:568) att gälla. Omsorgslagen gav främst personer med utvecklingsstörning rätt till stöd- och hjälpinsatser av olika slag. Ansvaret för insatserna enligt omsorgslagen åvilade landstingen. I och med införandet av LSS överfördes ansvaret för omsorgsinsatserna från landstingen till kommunerna.</P>
<P class="p56 ft1">Målsättningen för all verksamhet enligt LSS är att underlätta det dagliga livet för personer med omfattande funktionshinder och främja full delaktighet i samhällslivet. Enskilda skall ges största möjliga inflytande över hur insatserna ges.</P>
<P class="p2 ft2">I LSS beskrivs tre grupper som kan beviljas insatser. Det är personer med:</P>
<P class="p57 ft1"><SPAN class="ft1">1.</SPAN><SPAN class="ft21">Utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd.</SPAN></P>
<P class="p58 ft1"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft21">Betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom.</SPAN></P>
<P class="p59 ft1"><SPAN class="ft1">3.</SPAN><SPAN class="ft22">Andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett om fattande behov av stöd och service.</SPAN></P>
<P class="p60 ft1">Personer som omfattas av LSS har rätt till stöd och service om de behöver sådan hjälp i sin livsföring och om deras behov inte tillgodoses på annat sätt. Målet för insatserna skall vara att främja människors jämlikhet i levnadsvillkoren och fulla delaktighet i samhällslivet. Insatserna skall vara varaktiga och samordnade samt anpassas till de funktionshindrades individuella behov.</P>
<P class="p40 ft10">13</P>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p9 ft3">Inledning</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p9 ft3">SOU 2002:28</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p61 ft1">Insatserna för stöd och service enligt LSS regleras i 9 § och omfattar bl.a. biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans, till den del behovet av ekonomiskt stöd inte täcks av assistansersättning enligt lagen (1993:389) om assistansersättning.</P>
<P class="p32 ft2">Insatserna för stöd och service enligt LSS regleras i lagens 9 § och är tio till antalet:</P>
<P class="p62 ft1"><SPAN class="ft1">1.</SPAN><SPAN class="ft21">rådgivning och annat personligt stöd som ställer krav på särskild kunskap om problem och livsbetingelser för människor med stora och varaktiga funktionshinder</SPAN></P>
<P class="p63 ft1"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft21">biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans, till den del behovet av ekonomiskt stöd inte täcks av assistansersättning enligt lagen (1993:389) om assistansersättning</SPAN></P>
<P class="p64 ft1"><SPAN class="ft1">3.</SPAN><SPAN class="ft21">ledsagarservice</SPAN></P>
<P class="p48 ft1"><SPAN class="ft1">4.</SPAN><SPAN class="ft21">biträde av kontaktperson</SPAN></P>
<P class="p48 ft1"><SPAN class="ft1">5.</SPAN><SPAN class="ft21">avlösarservice i hemmet</SPAN></P>
<P class="p51 ft1"><SPAN class="ft1">6.</SPAN><SPAN class="ft21">korttidsvistelse utanför det egna hemmet</SPAN></P>
<P class="p49 ft1"><SPAN class="ft1">7.</SPAN><SPAN class="ft21">korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov</SPAN></P>
<P class="p49 ft2"><SPAN class="ft1">8.</SPAN><SPAN class="ft23">boende i familjehem eller i bostad med särskild service för barn och ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet</SPAN></P>
<P class="p65 ft1"><SPAN class="ft1">9.</SPAN><SPAN class="ft21">bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna</SPAN></P>
<P class="p63 ft1"><SPAN class="ft1">10.</SPAN><SPAN class="ft24">daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig.</SPAN></P>
<P class="p66 ft1">Kommunerna har ansvaret för flertalet insatser enligt LSS, medan landstingen har ansvar för insats 1, rådgivning och annat personligt stöd. Kommuner och landsting kan dock sluta avtal om en annan ansvarsfördelning och så har skett i några län när det gäller råd och stöd (förutvarande Malmöhus och Jämtland). En kommuns eller ett landstings ansvar enligt LSS gäller gentemot den som är bosatt inom kommunen respektive landstingsområdet.</P>
<P class="p67 ft10">14</P>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<P class="p0 ft0">2 Tidigare utredningar och beslut</P>
<P class="p1 ft1">Samtliga statliga utredningar som behandlat frågan om kostnadsutjämning mellan kommuner respektive landsting efter det att Kommunalekonomiska kommittén avslutat sitt arbete i december år 1991 har tagit upp frågan om behovet av och förutsättningarna för en nationell kostnadsutjämning för omsorger om psykiskt utvecklingsstörda.</P>
<P class="p4 ft2">Frågan om utjämning har således avhandlats i en rad utredningar under tio år utan att en nationell utjämning har trätt i kraft.</P>
<P class="p68 ft15"><SPAN class="ft15">2.1</SPAN><SPAN class="ft16">Sammanfattning av äldre utredningar och beslut</SPAN></P>
<P class="p69 ft1">Strukturkostnadsutredningen (SOU 1993:53), vars förslag i stor utsträckning ligger till grund för nuvarande kostnadsutjämning för kommunerna, föreslog att omsorgerna i framtiden skulle inkluderas i kostnadsutjämningen.</P>
<P class="p29 ft1">Landstingsekonomiska utredningen (SOU 1994:70) fann att det inte fanns några större strukturella behovsskillnader om man ser till var omsorgstagarna är födda. Däremot konstaterades att det fanns stora kostnadsskillnader mellan kommunerna som bl.a. beror på var omsorgstagarna faktiskt är bosatta, vilket i sin tur har ett samband med utbudet av vårdresurser. Utredningen framhöll vikten av att skyndsamt utreda hur ett betalningsansvar mellan kommunerna ska konstrueras.</P>
<P class="p70 ft1">Beredningen för statsbidrag och utjämning i kommunsektorn (SOU1994:144), vars förslag med vissa justeringar i kostnadsutjämningen ligger till grund för nuvarande statsbidrags- och utjämningssystem, gjorde den bedömningen att en kostnadsutjämning för omsorgsverksamhet kan utformas först när ett bättre underlag om kostnadsskillnader finns tillgängligt och när frågan om det framtida betalningsansvaret har lösts.</P>
<P class="p71 ft10">15</P>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p9 ft3">Tidigare utredningar och beslut</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p9 ft3">SOU 2002:28</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p72 ft1">I regeringens förslag till det nuvarande stora utjämningssystemet (prop.1994/95:150, prop.1995/96:64, 1995/96 FiU5 och rskr. 1995/96:116) gjordes också samma bedömning som statsbidragsberedningen, dvs. att frågan om kostnadsutjämning för omsorgsverksamheten borde skjutas på framtiden. Fram till denna tidpunkt borde en tillfällig kostnadsutjämning kunna ske inom de län som gjort förändringen.</P>
<P class="p45 ft15"><SPAN class="ft15">2.2</SPAN><SPAN class="ft16">Socialdepartementets arbete och förslag</SPAN></P>
<P class="p73 ft1">Under våren 1995 fick en arbetsgrupp inom Socialdepartementet i uppdrag att utreda frågan om behovet av en utjämning av kostnadsskillnader mellan kommuner med anledning av LSS. Enligt uppdraget skulle arbetsgruppen särskilt belysa om inrättandet av ett nationellt kostnadsutjämningssystem för <NOBR>LSS-insatser</NOBR> är önskvärt samt – i så fall – vilka faktorer som kan ligga till grund för en sådan kostnadsutjämning.</P>
<P class="p32 ft1">Arbetsgruppen konstaterade i utredningen ”Utjämning av kostnadsskillnader för verksamhet enligt LSS” (Ds 1996:47) att kostnadsskillnaderna mellan kommunerna för <NOBR>LSS-insatser</NOBR> är så stora att någon form av åtgärd för att utjämna skillnaderna är önskvärd. Man gjorde bedömningen att ett nationellt utjämningssystem är det mest lämpliga alternativet för att utjämna kostnadsskillnaderna mellan kommuner för <NOBR>LSS-insatser</NOBR> och att ett sådant system bör kunna infogas i det existerande nationella bidrags- och utjämningssystemet.</P>
<P class="p74 ft1">Ett sådant skulle också komma att ta hänsyn till förändringar över tiden och beakta tillkommande verksamhet, vilket nuvarande länsvisa system inte gör och som därför på lång sikt ger otillräcklig kostnadstäckning.</P>
<P class="p32 ft1">Arbetsgruppen fann det inte möjligt att bygga en utjämning av skillnader i behov av <NOBR>LSS-verksamhet</NOBR> på andra än verksamhetsanknutna faktorer. En sådan modell skulle enligt gruppen ge en relativt bra överensstämmelse mellan beräknade standardkostnader och kommunens kostnader. Man skissade på en modell där man utgår från genomsnittskostnader för tre av de för kommunerna mest kostsamma insatserna nämligen barn boende i familjehem eller i bostad med särskild service, vuxna boende i bostad med särskild service samt personer med daglig verksamhet. Arbetsgruppens slutsats var att kommunernas möjligheter att påverka ut-</P>
<P class="p75 ft10">16</P>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr9 td23"><SPAN class="p9 ft3">SOU 2002:28</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p9 ft20">Tidigare utredningar och beslut</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft1">fallet i kostnadsutjämningen med en sådan lösning i praktiken var begränsade Man konstaterade emellertid att sådan statistik saknades vid denna tidpunkt.</P>
<P class="p76 ft15"><SPAN class="ft15">2.3</SPAN><SPAN class="ft16">Kommunala utjämningsutredningen</SPAN></P>
<P class="p69 ft1">Kommunala utjämningsutredningen, som i december 1998 lade fram betänkandet Kostnadsutjämning för kommuner och landsting</P>
<P class="p39 ft1">– en översyn av statsbidrags- och utjämningssystemet (SOU 1998:151), inledde ett arbete med att utreda förutsättningarna för att föra in en kostnadsutjämning av <NOBR>LSS-verksamheten</NOBR> i det nationella utjämningssystemet.</P>
<P class="p29 ft1">I betänkandet gjorde utredningen bedömningen att skillnaderna mellan kommuner och mellan olika delar av landet i övertagna kostnader för <NOBR>LSS-verksamhet,</NOBR> liksom antalet personer med LSS- insatser, är så stora att någon form av utjämning behövs.</P>
<P class="p2 ft1">Vidare gjordes bedömningen att det endast är möjligt att åstadkomma en utjämning av kostnadsskillnaderna om den baseras på av kommunerna beslutade insatser. Eftersom en påverkbarhet inte kan uteslutas bör en utjämning för <NOBR>LSS-verksamhet</NOBR> inte ske inom ramen för det stora kommunala utjämningssystemet. Utredningen fann att en utjämning av <NOBR>LSS-insatser</NOBR> bör ske genom särskilda statsbidrag.</P>
<P class="p77 ft15"><SPAN class="ft15">2.4</SPAN><SPAN class="ft16">Utredningen ”Förslag till utjämning mellan kommuner av kostnader för LSS verksamheten”, Ds 1999:72</SPAN></P>
<P class="p78 ft1">Den 21 maj 1999 tillsattes en ny utredning för att utforma ett förslag till ett statsbidrag för utjämning mellan kommuner av kostnader för verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).</P>
<P class="p2 ft1">Utredningen fann inte någon grund för en kostnadsutjämning som utgår från strukturella faktorer då kostnadsskillnaderna i första hand beror på individuella behov och att verksamhet har koncentrerats till vissa kommuner. Även nytillkommande verksamhet är ojämnt fördelad, eftersom det inte finns underlag att bygga upp vissa specialresurser i varje kommun.</P>
<P class="p79 ft10">17</P>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB32815x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p9 ft3">Tidigare utredningar och beslut</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p9 ft3">SOU 2002:28</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p80 ft1">Förslaget var huvudsakligen ett utjämningssystem baserat på antal <NOBR>LSS-insatser</NOBR> och tre kostnadsschabloner. En standardkostnad beräknas utifrån antalet personer i personkrets 1 och 2, med vissa undantag samt antalet insatser i särskilt boende och daglig verksamhet. Standardkostnaden relaterades till ett riksgenomsnitt.</P>
<P class="p81 ft1">I följande diagram framgår kostnaden per invånare före och efter utjämning. Om kostnadsskillnaderna före utjämning <NOBR>(x-axeln)</NOBR> på 300 till 4 600 kronor per invånare skulle ha minskat, borde punkterna i diagrammet efter utjämning ha närmat sig medeltalet 1 750 kronor på <NOBR>y-axeln.</NOBR> I diagrammet finns ingen tydlig utjämningseffekt. Spridningen mellan kommunerna kvarstår. De kostnadsskillnader som fanns kunde därför inte utjämnas nog mycket med den föreslagna schablonmetoden, vilket framgår av nedanstående diagram.</P>
<P class="p82 ft1"><SPAN class="ft25">Diagram 1 </SPAN>Nettokostnad före och efter schablonutjämning utan spärregler (personkrets 1+2)</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-206px;margin-bottom:0px;" class="p83 ft26"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-206px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:206px;" class="p83 ft26"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-103px;margin-top:103px;margin-right:-103px;margin-bottom:103px;" class="p83 ft26"><![endif]>Nettokostnad efter utjämning</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p84 ft27">3500</P>
<P class="p85 ft27">3000</P>
<P class="p86 ft27">2500</P>
<P class="p85 ft27">2000</P>
<P class="p87 ft28">medel</P>
<P class="p88 ft27">1500</P>
<P class="p86 ft27">1000</P>
<P class="p89 ft27">500</P>
<P class="p90 ft27">0</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr17 td25"><SPAN class="p14 ft27">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td22"><SPAN class="p14 ft27">500</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td26"><SPAN class="p91 ft27">1000</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td27"><SPAN class="p92 ft27">1500 <SPAN class="ft29">medel </SPAN>2000</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td28"><SPAN class="p14 ft27">2500</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td29"><SPAN class="p14 ft27">3000</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td29"><SPAN class="p14 ft27">3500</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td30"><SPAN class="p14 ft27">4000</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td29"><SPAN class="p14 ft27">4500</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p93 ft30">Nettokostnad före utjämning kr/inv</P>
<P class="p94 ft27"><NOBR>-500</NOBR></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p95 ft1">För att ändock åstadkomma en synbar utjämning föreslog utredningen att kommunerna skulle omfattas av spärregler, vilket för många kommuner innebar att deras egna kostnader skulle ligga till grund för utjämningssystemet.</P>
<P class="p96 ft10">18</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr9 td23"><SPAN class="p9 ft3">SOU 2002:28</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p9 ft20">Tidigare utredningar och beslut</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft1">Kommuner som dessutom hade personer i särskilt kostnadskrävande vårdformer, och som samtidigt hade en genomsnittlig kostnad över riksgenomsnittet, hade därtill möjlighet att ansöka om ett särskilt statsbidrag för de mest kostnadskrävande insatserna. Slutligen ingick också en utvidgad möjlighet att skriva avtal om kostnadsansvar mellan kommuner för <NOBR>LSS-insatser.</NOBR></P>
<P class="p29 ft1">Utredningen beskrev också en alternativ modell för utjämning utifrån individuella behov av stöd, service och omvårdnad för personer i personkrets 1 och 2 framför allt med stora omvårdnadsbehov, dvs. behovet av personalinsatser, vilka skulle summeras per kommun och ligga till grund för en utjämning jämfört med ett riksgenomsnittligt behov. Modellen utreddes inte närmare av tidsskäl.</P>
<P class="p97 ft1">P.g.a. den relativt sett dåliga samvariationen mellan utfall och kommunal kostnad utarbetades spärregler som i praktiken kom att omfatta en tredjedel av kommunerna. Förslaget mötte stort motstånd och genomfördes inte.</P>
<P class="p98 ft15"><SPAN class="ft15">2.5</SPAN><SPAN class="ft16">Tillfälligt statsbidrag för åren 2001 och 2002</SPAN></P>
<P class="p99 ft1">Åren 2001 och 2002 lämnas två tillfälliga statsbidrag som kompensation för höga kostnader avseende verksamhet enligt LSS (prop. 1999/2000:115, bet. 2000/01:FiU09, rskr. 2000/01:26). Statsbidragen är en form av högkostnadsskydd till vissa kommuner (partiellt system) och utjämnar inte kostnader för ca 240 kommuner som inte kvalificerar sig för bidrag.</P>
<P class="p2 ft1">Det ena bidraget om 350 miljoner kronor skall kompensera kommuner med höga faktiska kostnader, efter justering för skillnader i skatteväxlingar och mellankommunal utjämning. Ytterligare en förutsättning för att få detta bidrag är att kommunen har en hög s.k. standardkostnad. Om kommunen har en hög faktisk kostnad för verksamheten som överstiger ett av regeringen fastställt belopp och en standardkostnad som även den överstiger ett av regeringen fastställt belopp, får kommunen statsbidrag.</P>
<P class="p56 ft1">Standardkostnaden beräknas utifrån antalet personer i personkrets 1 och 2, med undantag av personer med assistansersättning enligt lagen om assistansersättning (LASS), samt personer som antingen har insatserna råd och stöd, ledsagarservice eller kontaktperson som enda LSS insats. Därtill beaktas särskilt personer med insatsen särskilt boende för vuxna, särskilt boende för barn och ung-</P>
<P class="p100 ft10">19</P>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p9 ft3">Tidigare utredningar och beslut</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p9 ft3">SOU 2002:28</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft1">dom samt daglig verksamhet. Den faktiska kostnaden inkluderar däremot kostnader för viss personlig assistans enligt LSS och inkluderar insatser för personer i personkrets 3.</P>
<P class="p44 ft1">Det andra bidraget om 100 miljoner kronor administreras av Socialstyrelsen. Dessa medel skall ges till kommuner som har särskilt höga kostnader på individnivå och som därför är i behov av särskild kompensation.</P>
<P class="p42 ft1">Regeringens statsbidragssystem som gäller åren <NOBR>2001–2002</NOBR> är en övergångslösning i avvaktan på en permanent lösning. I takt med att de mellankommunala utjämningssystemen avtrappas kommer kostnadsskillnaderna och behovet av ett utjämningssystem att öka.</P>
<P class="p45 ft15"><SPAN class="ft15">2.6</SPAN><SPAN class="ft16">Kommitténs analys av tidigare utredningar</SPAN></P>
<P class="p73 ft1">Allmänt kan sägas att tidigare utredningar inte lett till förslag från regeringen beroende på avsaknad eller brister i statistiskt underlag, farhågor angående påverkbarheten samt att man önskat att kommunaliseringen framskridit lika långt i hela landet.</P>
<P class="p102 ft1">Kommittén gör följande analys av underlag och metodik i tidigare utredningar.</P>
<P class="p43 ft1">I Ds 1999:72 beräknades kostnaderna för insatser enligt LSS 9:2 till 9:7 enligt en schablon om 102 000 kronor. Variationen mellan de olika insatserna är mycket stor. En schablon hade kunnat leda till att kommunerna blivit mycket välvilligt inställda till att ge mer av de insatser som kostat mindre än schablonen.</P>
<P class="p33 ft1">Skillnaderna i genomsnittliga kostnader för vuxna och barn i bostad med särskild service och barn i familjehem är mycket stora. En plats i familjehem kostar genomsnittligt ca 150 000 per år medan en plats i bostad med särskild service för barn och ungdomar kostar ca 800 000 kronor per år. Plats i bostad med särskild service för vuxna kostar knappt 600 000 kronor per år. En genomsnittskostnad för dessa insatser kan därför ge en felaktig kostnadsbild. Att utfallet per kommun inte varierar i samma omfattning som genomsnittskostnaderna beror på att antalet platser i bostad med särskild service för barn och ungdom endast uppgår till drygt 6 procent av totala antalet platser.</P>
<P class="p74 ft1">Även om kostnaden för personlig assistans enligt LASS till största delen utjämnas per person via den statliga finansieringen, så återstår en mycket stor skillnad mellan kommunerna i antalet beslut enligt LASS. De kommuner som har flest personer med beslut</P>
<P class="p103 ft10">20</P>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr9 td23"><SPAN class="p9 ft3">SOU 2002:28</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p9 ft20">Tidigare utredningar och beslut</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft1">enligt LASS har drygt 5 gånger fler än riksgenomsnittet och de kommuner som har minst antal beslut enligt LASS har mindre än 10 procent av riksgenomsnittet.</P>
<P class="p5 ft1">Kvoten mellan den högsta och lägsta andelen uppgår således till 1:50.</P>
<P class="p5 ft1">Den dubbelkompensation som fanns i förslaget (Ds 1999:72) genom att man gav ersättning till dels insatserna och dels till antalet personer i personkretsen, är systemtekniskt ej önskvärd. Utredningen föreslog att detta kunde justeras med att reducera ersättningen med 10 procent.</P>
<P class="p4 ft1">Den redovisade kostnaden omfattade alla personkretsar och även kommunernas ersättning till Försäkringskassan för de första 20 timmarna av assistansersättningen. Den beräknade standardkostnaden (Ds 1999:72) baserades endast på vissa insatser och endast avseende personkrets 1 och 2. På grund av att den beräknade standardkostnaden endast speglade en del av den verksamhet som den redovisade kostnaden visade, uppstod stora skillnader mellan verkligt utfall och beräknat utfall.</P>
<P class="p104 ft10">21</P>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<P class="p105 ft32"><SPAN class="ft0">3</SPAN><SPAN class="ft31">Behovet av en nationell kostnadsutjämning för LSS- verksamheten</SPAN></P>
<P class="p106 ft15"><SPAN class="ft15">3.1</SPAN><SPAN class="ft16">LSS – en obligatorisk verksamhet</SPAN></P>
<P class="p69 ft1">I det nuvarande inkomst- och kostnadsutjämningssystemet (enligt lagen 1995:1515 samt 1995:1516) ingår i princip alla för kommuner och landsting obligatoriska verksamheter samt vissa andra verksamheter, där det föreligger strukturella kostnadsskillnader av betydelse. Dessutom ingår vissa icke obligatoriska verksamheter där behoven av kommunala insatser ansetts vara strukturellt betingade, t.ex. näringsliv och sysselsättning.</P>
<P class="p4 ft1">Verksamhet enligt LSS är en för kommunerna obligatorisk verksamhet och borde vara föremål för kostnadsutjämning. En förutsättning för utjämning är att det föreligger mätbara strukturellt betingade behovs- och kostnadsskillnader av betydelse mellan kommunerna. Kostnadsskillnaderna mellan kommunerna är av en sådan omfattning att de bör utjämnas för att alla kommuner skall få likvärdiga ekonomiska förutsättningar att bedriva en verksamhet enligt intentionerna i LSS.</P>
<P class="p107 ft15"><SPAN class="ft15">3.2</SPAN><SPAN class="ft16">Stora kostnadsskillnader p.g.a. skillnader i antal och omvårdnadsbehov</SPAN></P>
<P class="p99 ft1">Tidigare utredningar har som framgått funnit att det i många fall är stora skillnader mellan kommuner i övertagna kostnader per invånare för den omsorgsverksamhet som kommunerna övertagit från landstingen. Dessa kan bl.a. förklaras av landstingens tidigare lokalisering av vårdhem och annan verksamhet för utvecklingsstörda. I vissa kommuner finns också verksamhet av nationell eller regional karaktär som kräver särskilda resurser och kompetens för personer med komplicerade funktionshinder. Sådan verksamhet kan medföra speciellt höga kostnader.</P>
<P class="p108 ft10">23</P>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p9 ft3">Behovet av en nationell kostnadsutjämning för <NOBR>LSS-verksamheten</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p9 ft3">SOU 2002:28</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p109 ft1">Fri etableringsrätt råder dessutom för enskild verksamhet som uppfyller bestämmelserna i 23 § LSS. Det innebär att en <NOBR>LSS-verk-</NOBR> samhet kan etablera sig i en kommun utan att kommunen på något sätt kan påverka denna etablering.</P>
<P class="p110 ft1">Det är således stora skillnader mellan kommunerna avseende andelen personer med <NOBR>LSS-insatser,</NOBR> men också stora skillnader avseende behov av insatser per person.</P>
<P class="p110 ft1">För cirka en femtedel av kommunerna överstiger, enligt boksluten år 2000, kostnaderna för <NOBR>LSS-verksamheten</NOBR> riksgenomsnittet med minst 500 kronor per invånare. Flertalet av dessa kommuner är små och vissa har mycket höga kostnader. Behovet av en kostnadsutjämning för <NOBR>LSS-insatser</NOBR> understryks också av att kommunerna inom länen gjort bedömningen att kostnadsskillnaderna är så stora att de måste utjämnas. De länsvisa utjämningssystemen har dock brister när det gäller att på sikt åstadkomma en önskvärd kostnadsutjämning.</P>
<P class="p111 ft1">De länsvisa utjämningssystemen är olika utformade mellan länen och kommer successivt att trappas ner för att slutligen avvecklas. Detta kommer att ske olika snabbt i olika delar av landet. Genomgående är att dessa system endast beaktat ojämnt fördelade kostnader vid själva övertagandet och därför inte tar hänsyn till framtida förändringar t.ex. vad gäller verksamheter som tillkommer eller upphör efter huvudmannaskapsförändringen. Med de länsvisa systemen kan man inte heller utjämna de kostnadsskillnader som finns mellan olika delar av landet. Det är knappast möjligt att nu bedöma hur behovet av <NOBR>LSS-insatser</NOBR> kommer att förändras i enskilda kommuner i framtiden, men mycket tyder på att betydande delar av kostnadsskillnaderna mellan kommunerna i respektive län kommer att kvarstå även efter att det att de länsvisa systemen upphört.</P>
<P class="p112 ft15"><SPAN class="ft15">3.3</SPAN><SPAN class="ft16">Att ha kvar och att bygga ut LSS- verksamhet - en fråga om incitament.</SPAN></P>
<P class="p113 ft1">Det är viktigt att kommitténs kommande förslag ger kommunerna incitament att driva och utveckla <NOBR>LSS-verksamhet.</NOBR> En kommun bör inte ekonomiskt vinna eller förlora på att bygga eller inte bygga upp verksamhet. Ett utjämnings- eller statsbidragssystem som endast omfattar de kommuner som har de största behoven (partiellt system) undanröjer inte de ekonomiska incitament som gör det</P>
<P class="p114 ft10">24</P>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr9 td31"><SPAN class="p9 ft3">SOU 2002:28</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td32"><SPAN class="p9 ft20">Behovet av en nationell kostnadsutjämning för <NOBR>LSS-verksamheten</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft1">lönsamt att inte bygga upp <NOBR>LSS-verksamhet.</NOBR> Endast om utjämningssystemet omfattar alla kommuner undanröjs de ekonomiska incitament som gör det lönsamt att inte bygga eller utveckla LSS- verksamhet.</P>
<P class="p76 ft15"><SPAN class="ft15">3.4</SPAN><SPAN class="ft16">Att välja bosättningsort</SPAN></P>
<P class="p69 ft1">LSS ger möjlighet för personer med funktionshinder som tänker bosätta sig i en annan kommun än bosättningskommunen att begära s.k. förhandsbesked om rätten till stöd och service. Avsikten med bestämmelserna om förhandsbesked är att underlätta för personer med omfattande funktionshinder att på lika villkor som övriga kommuninvånare flytta från en kommun till en annan. En kommun ska utan dröjsmål planera och förbereda insatser som personen med funktionshinder har rätt till, om han bosätter sig i kommunen.</P>
<P class="p70 ft1">Den funktionshindrade personen skall inte av olika strukturella och praktiska skäl vara hänvisad till vissa orter där <NOBR>LSS-verksam-</NOBR> heten produceras. Kommuner som har lite verksamhet i förhållande till invånarantalet bör stimuleras till att bygga upp och att starta <NOBR>LSS-verksamhet</NOBR> så att personer med funktionshinder får större möjlighet att välja bosättningsort. När en person med funktionshinder söker bostad med särskild service så bör kommunerna ha ekonomiskt likvärdiga förutsättningar att erbjuda denna obligatoriska verksamhet.</P>
<P class="p115 ft10">25</P>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<P class="p116 ft32"><SPAN class="ft0">4</SPAN><SPAN class="ft31">Vilka krav bör ställas på ett utjämningssystem?</SPAN></P>
<P class="p117 ft1">De olika kraven på utjämningssystemet kan vara motstridiga. Å ena sidan är målet att uppnå acceptabel träffsäkerhet, ha ett incitament till egen verksamhet och samtidigt underlätta flyttningar mellan kommuner. Å andra sidan ska kommunernas möjlighet att påverka sitt eget bidragsutfall samt intrånget i de funktionshindrades integritet minimeras.</P>
<P class="p118 ft15"><SPAN class="ft15">4.1</SPAN><SPAN class="ft16">Träffsäkerheten</SPAN></P>
<P class="p99 ft1">För att uppnå bra träffsäkerhet mellan kommunala kostnader och beräknade standardkostnader måste utjämningssystemet ta hänsyn till att både omvårdnadsbehovet per individ och andelen funktionshindrade per kommun skiljer sig. Detta innebär att en kommun kan ha ett stort antal personer med funktionshinder och i vissa fall också en specialinriktad verksamhet.</P>
<P class="p2 ft1">Omvårdnadsbehovet på individnivå skiljer sig stort mellan olika kommuner p.g.a. <NOBR>LSS-verksamhetens</NOBR> utveckling. Tidigare vårdhemskoncentrationer har i vissa fall utvecklats till resurscenter för forskning, utveckling och specialisering. Specialinriktad verksamhet är oftast mera kostnadskrävande.</P>
<P class="p4 ft1">Är det många personer med funktionshinder i en kommun som har litet omvårdnadsbehov kan det slå annorlunda. Det kan vara en tidigare vårdhemskoncentration utan specialinriktning som är avvecklad till boende i gruppbostäder. I utjämningen kan detta ge extra tillskott för antalet funktionshindrade personer men samtidigt avdrag för omvårdnadsbehov. För att uppnå en hög träffsäkerhet måste hänsyn tas till båda delarna och samtidigt inte till skillnader i kommunernas produktivitet eller organisatoriska effektivitet.</P>
<P class="p119 ft10">27</P>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p9 ft3">Vilka krav bör ställas på ett utjämningssystem?</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p9 ft3">SOU 2002:28</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p120 ft15"><SPAN class="ft15">4.2</SPAN><SPAN class="ft16">Påverkbarhet</SPAN></P>
<P class="p121 ft1">Antalet personer med <NOBR>LSS-insatser,</NOBR> liksom antalet insatser är i teorin påverkbart för kommunen eftersom den själv fattar beslut om rätt till insatser enligt LSS. Om kostnadsutjämningen baseras på sådana faktorer som kommunen själv beslutar om och om underlaget delvis grundas på uppgifter som respektive kommun själv rapporterar in till Socialstyrelsen innebär ett sådant förfarande ett avsteg i förhållande till de generella principerna för kostnadsutjämning och hur den i praktiken tillämpas för övriga verksamheter.</P>
<P class="p33 ft1">Socialdepartementets arbetsgrupp (se avsnitt 2.2 ovan) bedömde att kommunernas möjligheter att på olika sätt styra sin verksamhet för att nå fördelar i kostnadsutjämning i praktiken var begränsade. Orsakerna till detta var flera. LSS är en rättighetslag, som tydligt anger vilka insatser för stöd och service som den enskilde har rätt att få. Ett kommunalt beslut om en <NOBR>LSS-insats</NOBR> måste alltid föregås av en framställan från den enskilde om att få insatsen. Av bestämmelserna i LSS framgår att den enskilde skall ha ett stort inflytande över de insatser som ges enligt lagen. Valet av insatser och dess utformning skall baseras på den enskildes önskemål och behov. Den enskilde kan också överklaga kommunens beslut om stöd och service enligt LSS till länsrätten genom förvaltningsbesvär. Av specialmotiveringen till 27 § LSS framgår att rätten att överklaga ett beslut om stöd och service inte enbart avser rätten till insatsen som sådan utan också utformningen av själva insatsen.</P>
<P class="p122 ft1">I ett system som endast utjämnar för vissa insatser kan det finnas risk för att kommunernas incitament minskar för att tillhandahålla andra typer av insatser än de som ger kompensation från ett nationellt utjämningssystem.</P>
<P class="p45 ft5"><SPAN class="ft5">4.2.1</SPAN><SPAN class="ft33">Strömmar inom LSS och mellan LSS, LASS och SoL</SPAN></P>
<P class="p123 ft34">Insatser enligt SoL istället för enligt LSS</P>
<P class="p121 ft1">En omständighet som idag i viss mån kan påverka kommunerna när det gäller att styra över verksamhet från LSS till socialtjänstlagen (SoL) är de olika villkoren för avgiftsuttag. Huvudregeln för stöd och service enligt LSS är att insatserna skall lämnas avgiftsfritt för den enskilde. Kommunernas frihet att ta ut avgifter är långt större i fråga om verksamhet enligt socialtjänstlagen.</P>
<P class="p124 ft10">28</P>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr9 td33"><SPAN class="p9 ft3">SOU 2002:28</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td34"><SPAN class="p9 ft20">Vilka krav bör ställas på ett utjämningssystem?</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft34">Insatser enligt LSS istället för enligt SoL</P>
<P class="p69 ft1">Intentionen med LSS är att lagen skulle utgöra ett komplement till socialtjänstlagen för personer med omfattande funktionshinder (prop.1992/93:159, bet. 1992/93:SoU19, rskr. 1992/93:321). I första hand bör en framställan om stöd och service av en person som tillhör personkretsen prövas enligt LSS, eftersom detta i allmänhet får antas vara till fördel för den enskilde. I andra hand skall framställan prövas enligt socialtjänstlagen. Om kommunerna på den enskildes begäran ändrar tidigare beslut enligt socialtjänstlagen till beslut enligt LSS kan detta således ses som ett närmande till de ursprungliga intentionerna med LSS.</P>
<P class="p56 ft1">Om utjämningssystemet ger kompensation för insatser enligt LSS, medan insatser enligt t.ex. socialtjänstlagen (SoL), inte ger någon kompensation, kan de kommuner som tidigare försökt styra insatserna till SoL beslut, komma att ändra sin inställning och i stället styra mot fler LSS insatser.</P>
<P class="p126 ft34">Assistansersättning enligt LASS istället för personlig assistans enligt LSS</P>
<P class="p36 ft1">Ett annat exempel på styrning mellan olika insatser är att en sökande kan stimuleras att söka assistansersättning enligt LASS istället för bostad med särskild service. Detta beror på att assistansersättningen till merparten finansieras via Försäkringskassan. Kommunerna betalade i augusti 2001 i genomsnitt ca 22 procent av den totala LASS kostnaden. Personlig assistans är sammantaget en av de dyraste insatserna för kommun och stat.</P>
<P class="p127 ft34">Ersättning endast för vissa insatser enligt LSS</P>
<P class="p128 ft1">En likartad effekt kan uppkomma om bara vissa insatser kompenseras t.ex. bostad med särskild service. Detta gäller framförallt insatser till barn- och ungdom. I den mån dessa insatser är dyrare blir systemet kostnadsdrivande. Detta kan till vissa delar motverkas om man utjämnar alla insatserna utifrån en genomsnittkostnad för varje insats.</P>
<P class="p129 ft10">29</P>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p9 ft3">Vilka krav bör ställas på ett utjämningssystem?</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p9 ft3">SOU 2002:28</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p120 ft15"><SPAN class="ft15">4.3</SPAN><SPAN class="ft16">Inget tvång och inget hinder att flytta</SPAN></P>
<P class="p121 ft1">Kommittén anser att en av de viktigaste frågorna för denna utredning är hur ett utjämningssystem kan motverka negativa incitament. Negativa incitament kan exempelvis medföra att kommunen inte startar ny <NOBR>LSS-verksamhet</NOBR> eftersom man befarar att inflyttning från andra kommuner kan komma att innebära ökade kostnader. Det är viktigt att utjämningssystemet undanröjer de hinder för vidare utveckling av <NOBR>LSS-verksamhet</NOBR> som skall tillgodose de funktionshindrades behov av goda levnadsvillkor.</P>
<P class="p42 ft1">Det är också av stor vikt att kommunerna blir kompenserade för personer med stort omvårdnadsbehov. Dessa personer måste ha samma möjlighet att välja bostadsort som de andra funktionshindrade i personkretsen. Ett utjämningssystem behöver därför ta hänsyn till individuella behov av stöd och service.</P>
<P class="p110 ft1">För att kommunerna och dess invånare skall ha förtroende för utjämningen så skall utfallet och beräkningarna vara tydliga och lätta att förstå. Då blir systemet transparent. Kompensationen bör också vara förutsägbar. Planering av ny verksamhet samt flyttningar mellan kommuner kommer då att bli lättare att kalkylera. Ett transparent system underlättar också den årliga budgetprocessen. Motsatsen finner vi i system där kommunen måste söka pengar för verksamhet. Då är förutsättningarna okända och planeringen blir mer osäker inför kommande år.</P>
<P class="p130 ft1">Om alla kommuner omfattas av utjämningssystemet och träffsäkerheten mellan behov och bidrag är hög kan varje kommun bygga upp en egen basverksamhet, vilket motverkar koncentration av verksamheter till vissa kommuner. En långtgående kompensation är likaledes nödvändig för att minimera oönskade styreffekterna mellan kommunerna.</P>
<P class="p33 ft2">Kompensationen bör ha så små fördröjningseffekter som möjligt för att undvika en onödigt utdragen handläggning av den enskildes ansökan om insatser.</P>
<P class="p131 ft15"><SPAN class="ft15">4.4</SPAN><SPAN class="ft16">Integritet och sekretess</SPAN></P>
<P class="p73 ft1">Kommittén anser att den bästa lösningen ur integritetssynpunkt är att skapa ett utjämningssystem mellan kommuner utan att basera detta på ett nationellt register med behovsdata. Ett träffsäkert utjämningssystem kan dock komma att kräva ett nationellt individ-</P>
<P class="p132 ft10">30</P>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr9 td33"><SPAN class="p9 ft3">SOU 2002:28</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td34"><SPAN class="p9 ft20">Vilka krav bör ställas på ett utjämningssystem?</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p133 ft1">baserat register med information om funktionshindrade personers behov, eftersom kostnaderna inom detta område är starkt knutna till individens behov. Det är således en balansgång mellan å ena sidan träffsäkerheten i systemet och å andra sidan påverkbarheten och integriteten.</P>
<P class="p2 ft1">I avsnitten 4.4.1 och 4.4.2 följer ett referat av Socialstyrelsens skrivelse till regeringen den 30 maj 2001 ”Övergång till individbaserad statistik över vård och omsorg/stöd och service”. Referatet innehåller valda delar, som, är viktiga att beakta i kommitténs fortsatta arbete.</P>
<P class="p134 ft5"><SPAN class="ft5">4.4.1</SPAN><SPAN class="ft33">Integritet</SPAN></P>
<P class="p36 ft1">Socialstyrelsen har analyserat tänkbara risker för den enskildes integritet, som är förknippade med en nationell individbaserad statistik. Registrering och överföring av personuppgifter om vård och omsorg/stöd och service till den nationella nivån kan innebära en ökad risk för kränkning av den personliga integriteten. Olika personer gör dock skilda bedömningar av betydelsen, omfattningen och konsekvenserna av en kränkning. Risken för en kränkning kan bl.a. uppstå om obehöriga får tillgång till personuppgifter och därigenom kan orsaka en generande kunskapsspridning för den enskilde som uppgiften avser. Kränkningen kan också tänkas innebära en skada av ekonomisk art.</P>
<P class="p56 ft1">En kränkning kan bestå i att den enskilde känner en oro och olust över att ingå i eller kan komma att ingå i ett nationellt personregister. Det gäller även om uppgifterna har ett fullgott säkerhetsskydd och enbart används för avsett ändamål, dvs. statistik och forskning.</P>
<P class="p134 ft5"><SPAN class="ft5">4.4.2</SPAN><SPAN class="ft33">Sekretess</SPAN></P>
<P class="p69 ft1">Möjligheterna för en kommun att lämna ut information till en myndighet avseende enskildas personliga förhållanden begränsas bl.a. av bestämmelser i sekretesslagen (1980:100). Enligt 7 kap. 4 § sekretesslagen gäller sekretess inom socialtjänsten för uppgift om enskilds personliga förhållanden. Sekretessen avgränsas med ett omvänt skaderekvisit. Uppgifter får därmed inte lämnas ut om det inte står klart att uppgifterna kan röjas utan att den enskilde eller</P>
<P class="p135 ft10">31</P>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p9 ft3">Vilka krav bör ställas på ett utjämningssystem?</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p9 ft3">SOU 2002:28</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p31 ft1">någon honom närstående lider men. Presumtionen är med andra ord för sekretess. Sekretessen gäller även mellan myndigheter.</P>
<P class="p43 ft1">Socialstyrelsen bedömer att de säkerhetsmässiga frågorna kring personuppgifternas hantering kan lösas på ett betryggande sätt. Det innebär att risken för kränkning av den personliga integriteten p.g.a. läckage av uppgifter från den nationella nivån inte anses utgöra hinder för en individbaserad statistik.</P>
<P class="p130 ft1">Socialstyrelsen konstaterar att nuvarande mängdbaserad officiell statistik över vård och omsorg om äldre och stöd och service till personer med funktionshinder har stora brister i såväl kvalitet som innehåll. Socialstyrelsen anför i sin utredning att en utbyggnad av individbaserad statistik skulle innebära en avsevärd sammantagen nytta, som successivt kommer olika användare till del. Det gäller medborgarna och deras förtroendevalda, brukarna och deras anhöriga, forskning och utveckling av verksamheterna, verksamhetsansvariga på kommunal och regional nivå samt statens övergripande ansvar.</P>
<P class="p136 ft10">32</P>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<P class="p0 ft0">5 Kommitténs fortsatta arbete</P>
<P class="p1 ft1">De analyser som kommittén avser att göra i det fortsatta arbetet kommer att behandla underlag för utjämning, omfattningen av systemet, den tekniska konstruktionen samt finansieringen. Vidare kommer frågor kring köp av boendeplatser i annan kommun, möjligheten av att påverka systemet, de funktionshindrades integritet samt sekretessproblemen kring statistikinsamlingen att belysas.</P>
<P class="p137 ft2">Kommittén siktar på att finna ett utjämningssystem som kan införas den 1/1 år 2004.</P>
<P class="p138 ft15"><SPAN class="ft15">5.1</SPAN><SPAN class="ft16">Vilka insatser och vilka grupper ska omfattas av utjämningen?</SPAN></P>
<P class="p55 ft1">Det finns risker med ett utjämningssystem som endast tar hänsyn till vissa insatser eller vissa grupper i LSS personkrets. Detta beror på att vissa insatser ibland kan vara utbytbara mot varandra. Ett exempel på detta är personlig assistans enligt LSS, assistansersättning enligt LASS och bostad med särskild service. Ett annat exempel är avlösarservice kontra korttidshem.</P>
<P class="p4 ft2">Kommittén avser att titta närmare på vilka insatser och vilka grupper i personkretsen som ska ingå i utjämningen.</P>
<P class="p139 ft15"><SPAN class="ft15">5.2</SPAN><SPAN class="ft16">Olika underlag för utjämning av kostnadsskillnader inom LSS verksamheten</SPAN></P>
<P class="p99 ft1">Det finns olika underlag, som speglar skillnaderna i kostnader mellan kommuner på ett mer eller mindre träffsäkert sätt och kan baseras på;</P>
<P class="p140 ft10">33</P>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p9 ft3">Kommitténs fortsatta arbete</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p9 ft3">SOU 2002:28</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p141 ft25">Ersättning för faktiska kostnader.</P>
<P class="p121 ft1">Att använda faktiska kostnader i beräkningsunderlaget innebär att kommunerna får bidrag utifrån hur mycket det kostar att bedriva verksamheten i respektive kommun. På grund av att faktiska kostnader är påverkbara används de inte som bas i nuvarande utjämningssystem.</P>
<P class="p142 ft25">Schablonersättning för vissa insatser och personer</P>
<P class="p143 ft1">Ett system med schablonutjämning kompenserar för antalet insatser men inte för skillnader i behov, effektivitet och kvalitet. En fördel med schablonisering är att systemet är enkelt att administrera då det bygger på tillgänglig insamlad statistik. Underlaget baseras på antal personer eller insatser i en vald grupp, som sedan multipliceras med en riksgenomsnittlig kostnad för insatsen.</P>
<P class="p142 ft25">Sociala och geografiska variabler</P>
<P class="p144 ft1">Exempel på sociala och geografiska variabler är folkmängd och antal personer med funktionshinder. Sådana faktorer ska samvariera med verksamhetskostnaderna och helst också förklara orsaken till kostnadsskillnaderna. Faktorerna ska dock inte vara direkt kopplade till kommunernas egna beslut eftersom de då blir påverkbara.</P>
<P class="p145 ft25">Individuellt behovsrelaterad ersättning</P>
<P class="p121 ft1">Kostnadsskillnaderna inom LSS kan vara mycket stor på individnivå. För vissa kommuner med specialinriktad LSS verksamhet kan ”överkostnaderna” vara betydande. De kan variera från 100 000 kr per person och år upp till <NOBR>2–3</NOBR> miljoner kr per person och år och i extremfallet ännu mer. Inom LSS verksamheten är utjämning utifrån insatser eller personer inte tillräcklig för utjämning av verksamhetskostnader. Omvårdnadsbehovet per person skiljer sig så mycket att det kan finnas skäl till att detta beaktas i utjämningen.</P>
<P class="p146 ft2">Kommittén kommer i sitt fortsatta arbete att utreda vilka underlag som är lämpligast för att uppnå stor träffsäkerhet och samtidigt låg påverkbarhet för kommunen.</P>
<P class="p147 ft10">34</P>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr9 td35"><SPAN class="p9 ft3">SOU 2002:28</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td36"><SPAN class="p9 ft20">Kommitténs fortsatta arbete</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p148 ft15"><SPAN class="ft15">5.3</SPAN><SPAN class="ft16">Ska alla kommuner omfattas av utjämningen?</SPAN></P>
<P class="p36 ft1">Ett utjämningssystem kan omfatta alla kommuner i riket, men kan också begränsas till vissa geografiska områden såsom län eller endast vända sig till de kommuner som har särskilt höga kostnader. Kommittén har diskuterat utifrån följande principer.</P>
<P class="p149 ft25">Avtal mellan kommuner</P>
<P class="p36 ft1">Avtal mellan kommuner finns avseende kostnadsansvar för individer som flyttar. Avtal har uppkommit frivilligt mellan kommuner därför att det inte funnits en fungerande nationell utjämning. Av- talen fungerar till viss del som en utjämning för kommuner som har mycket verksamhet.</P>
<P class="p127 ft25">Utjämning mellan länen och inom länen</P>
<P class="p36 ft1">Utjämning inom länen har funnits och finns fortfarande inom vissa län men avser endast fördelningen av omsorgsverksamheten för utvecklingsstörda i mitten av <NOBR>90-talet.</NOBR> Skillnaderna mellan länen är mycket stora och någon utjämning mellan länen finns inte. En utjämning inom länen och mellan länen motsvarar sammantaget en nationell utjämning.</P>
<P class="p127 ft25">Partiell utjämning</P>
<P class="p36 ft1">Partiell utjämning innebär att kostnader över en viss nivå ersätts. Ett sådant system leder till att det är lönsamt att minska på LSS verksamheten. Partiell utjämning kan på sikt leda till en koncentration av verksamheten till vissa orter. Sådana system bör därför inte finnas under längre tidsperioder.</P>
<P class="p149 ft25">Nationell utjämning som omfattar alla kommuner</P>
<P class="p128 ft1">Allomfattande nationell utjämning innebär att alla kommuner omfattas av utjämningssystemet. I ett allomfattande utjämningssystem får kommunerna samma strukturella kostnader oavsett hur mycket</P>
<P class="p150 ft10">35</P>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p9 ft3">Kommitténs fortsatta arbete</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p9 ft3">SOU 2002:28</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p151 ft1">verksamhet man bedriver. Detta motverkar på sikt en koncentration av verksamhet.</P>
<P class="p152 ft2">Kommittén arbetar vidare med att finna ett system som omfattar alla kommuner.</P>
<P class="p131 ft15"><SPAN class="ft15">5.4</SPAN><SPAN class="ft16">Olika metoder att utjämna kostnadsskillnader</SPAN></P>
<P class="p153 ft1">Kommittén har diskuterat olika sätt att utjämna kostnaderna mellan kommunerna. Två av metoderna baseras på en för varje kommun beräknad standardkostnad, vilken visar hur stor den kommunala kostnaden skulle vara om alla kommuner hade samma genomsnittliga priser på insatserna.</P>
<P class="p42 ft1">Den ena metoden innebär att bidrag ges till de kommuner som har högre beräknade standardkostnader per invånare än riksgenomsnittet medan de kommuner som har lägre beräknade standardkostnader per invånare betalar en avgift till systemet. Metoden innebär en utjämning utifrån den riksgenomsnittliga standardkostnaden per invånare.</P>
<P class="p154 ft1">Den andra metoden innebär att respektive kommun får ett bidrag som motsvarar kommunens hela beräknade standardkostnad per invånare samtidigt som man årligen avstår en summa från den generella statsbidragspåsen som motsvarar den riksgenomsnittliga standardkostnaden per invånare. Det ekonomiska utfallet för respektive kommun blir likadant med de båda metoderna, samtidigt som de ekonomiska ramarna mellan staten och kommunsektorn förblir oförändrade. Vilken metod som kommittén slutligen förordar påverkas av nedanstående fakta.</P>
<P class="p130 ft1">LSS verksamheten skiljer sig från annan kommunal verksamhet. Variationen i styckkostnader inom LSS verksamheten skiljer sig mer än inom andra kommunala verksamheter. Flyttningar mellan kommuner blir därför speciellt känsliga. Utjämningssystemet kommer bl.a. att baseras på insatsstatistik samtidigt som LSS är en rättighetslagstiftning.</P>
<P class="p155 ft1">Kommittén anser därför att det finns ett stort behov av att nära följa och utvärdera kostnadsutvecklingen och påverkbarheten inom området.</P>
<P class="p156 ft10">36</P>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr9 td35"><SPAN class="p9 ft3">SOU 2002:28</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td36"><SPAN class="p9 ft20">Kommitténs fortsatta arbete</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p148 ft15"><SPAN class="ft15">5.5</SPAN><SPAN class="ft16">Köp av boendeplatser i annan kommun</SPAN></P>
<P class="p36 ft1">Personer med funktionshinder skall ha möjlighet att bosätta sig var som helst i landet. För att kunna flytta bör det finnas ett basutbud av <NOBR>LSS-verksamhet</NOBR> i landets alla kommuner. Genom § 17a har det blivit möjligt att tidvis betala för en person som tillfälligt är bosatt i en annan kommun. Idag finns det cirka 1 400 personer som bor utanför hemkommunen. Samtidigt är det mycket viktigt att det också skapas incitament i utjämningen för hemkommunen att bygga upp verksamhet på hemmaplan. I annat fall kan § 17a starkt bidra till att det uppstår koncentrationer av verksamhet i vissa kommuner där sedan personer med funktionshinder efter en tid väljer att bosätta sig.</P>
<P class="p97 ft1">Kommittén kommer att analysera dels hur ett utjämningssystem kommer att påverka betalningsansvaret mellan kommuner och dels vilken roll § 17a kommer att få efter att utjämningssystemet införts.</P>
<P class="p157 ft2">Kommittén kommer under våren år 2002 att ta del av den uppföljning av köp av boendeplatser i annan kommun, som görs av Socialstyrelsen och länsstyrelserna.</P>
<P class="p158 ft15"><SPAN class="ft15">5.6</SPAN><SPAN class="ft16">Kvalitén på statistikunderlaget</SPAN></P>
<P class="p69 ft1">För att en kostnadsutjämning skall vara möjlig och för att kommunerna skall känna att de blir korrekt behandlade har underlagets kvalitet en mycket stor betydelse.</P>
<P class="p159 ft2">Kommittén kommer om så krävs lämna förslag till hur en god kvalitet skall kunna säkerställas i det statistiska underlag som behövs för utjämningen.</P>
<P class="p158 ft15"><SPAN class="ft15">5.7</SPAN><SPAN class="ft16">Påverkbarhet vid utjämning</SPAN></P>
<P class="p69 ft1">Vid beslut om <NOBR>LSS-insatser</NOBR> så finns det olika kommunala företrädare inblandade. Kan kommunen genom sina beslut angående <NOBR>LSS-insatser</NOBR> påverka sitt eget ekonomiska utfall?</P>
<P class="p159 ft1">Kommittén kommer i sitt fortsatta arbete att noga överväga hur allvarligt problemet kring påverkbarheten är.</P>
<P class="p160 ft10">37</P>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p9 ft3">Kommitténs fortsatta arbete</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p9 ft3">SOU 2002:28</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p120 ft15"><SPAN class="ft15">5.8</SPAN><SPAN class="ft16">Integritetsfrågor vid utjämning</SPAN></P>
<P class="p153 ft1">Vid utformningen av insatserna i kommunen är den enskilde eller en legal företrädare oftast med och påverkar. I ett nationellt utjämningssystem kan det komma att behövas ett nationellt register med vissa av dessa behovsuppgifter. Informationen måste hanteras på ett sådant sätt att integriteten inte kränks.</P>
<P class="p42 ft1">Kommittén kommer att beakta integritetsproblematiken vid val av utjämningsmodell.</P>
<P class="p161 ft15"><SPAN class="ft15">5.9</SPAN><SPAN class="ft16">Sekretess</SPAN></P>
<P class="p162 ft1">Det finns inga regler om uppgiftsskyldighet i LSS för kommunen att lämna underlag till en utjämning. Det är för närvarande frivilligt att lämna dessa uppgifter. Socialstyrelsen har exempelvis haft problem med att få in information från kommuner avseende sådana uppgifter som behövs för beräkning av de tillfälliga statsbidrag som skall lämnas under 2001 och 2002.</P>
<P class="p33 ft2">Kommittén kommer att analysera behovet av ändrade sekretessregler inom LSS området för att en utjämning av verksamhetskostnader skall kunna utföras.</P>
<P class="p163 ft10">38</P>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<P class="p164 ft36"><SPAN class="ft0">6</SPAN><SPAN class="ft35">Förbättringar av det nuvarande tillfälliga statsbidraget inför 2003</SPAN></P>
<P class="p165 ft1">Enligt det ursprungliga direktivet Dir 2000:99 skall kommittén analysera det tillfälliga statsbidragssystemet. Med anledning av att kommittén fick förlängd utredningstid utifrån de skäl som angivs i tilläggsdirektivet Dir 2001:72 skall kommittén även föreslå förbättringar i det tillfälliga systemet. Utredningsarbetets omfattning innebär att ett nytt utjämningssystem av praktiska skäl inte kan träda i kraft förrän år 2004.</P>
<P class="p118 ft15"><SPAN class="ft15">6.1</SPAN><SPAN class="ft16">Analys av det tillfälliga statsbidraget</SPAN></P>
<P class="p69 ft1">Det nuvarande tillfälliga statsbidragssystemet består av två delar: ett statsbidrag på motsvarande 350 miljoner kronor som regeringen fördelar samt ett statsbidrag på drygt 100 miljoner kronor som Socialstyrelsen fördelar på uppdrag av regeringen.</P>
<P class="p2 ft2">Detta kapitel analyserar de tillfälliga statsbidragen samt diskuterar behovet av en eventuell förbättring av de tillfälliga statsbidragssystemen för <NOBR>LSS-utjämning.</NOBR></P>
<P class="p166 ft5"><SPAN class="ft5">6.1.1</SPAN><SPAN class="ft33">Statsbidraget på 350 miljoner kronor</SPAN></P>
<P class="p99 ft1">Det tillfälliga statsbidragssystemet på 350 miljoner kronor består av olika komponenter såsom kommunens faktiska kostnad mellankommunal utjämning, skatteväxling samt standardkostnad.</P>
<P class="p2 ft1">De olika komponenterna innehåller olika delar av LSS. Den faktiska kostnaden består av alla grupper i personkretsen och alla insatser. Den mellankommunala utjämningen avser personer i personkrets 1 och personkrets 2 som fanns vid förändringen av huvudmannaskapet. Standardkostnaden bygger på antalet personer i personkrets 1 och personkrets 2 och tre grupper av insatser; boende barn och vuxna, daglig verksamhet samt övriga insatser.</P>
<P class="p167 ft10">39</P>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p9 ft3">Förbättringar av det nuvarande tillfälliga statsbidraget inför 2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p9 ft3">SOU 2002:28</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft1">Vid beräkningen reduceras kommunernas faktiska kostnader med det dels det ekonomiska utfallet av skatteväxlingen och dels den länsvisa skatteväxlingen.</P>
<P class="p102 ft1">Beräkningen av statsbidraget på 350 mnkr. administreras av Finansdepartementet och det är regeringen som fattar beslut om fördelningen.</P>
<P class="p102 ft1">Kommittén anser att det svårt att analysera om kommunerna får ”rätt” belopp. Det tillfälliga statsbidraget är en form av högkostnadsskydd för de kommuner som har kostnader som ligger mer än 500 kr per invånare över riksgenomsnittet. Någon utjämning för kommuner som understiger denna gräns finns inte. Systemet är således inte allomfattande.</P>
<P class="p110 ft1">Det tillfälliga systemet är ett komplement till den tidigare skatteväxlingen och det länsvisa utjämningssystemet. Eftersom både skatteväxlingen och de länsvisa utjämningssystemen varierar mellan länen kan man inte bedöma huruvida utjämningen träffar rätt kommuner.</P>
<P class="p42 ft1">Om bedömningen görs utan hänsyn till länsvisa skatteväxlingar och länsvisa utjämningssystem blir slutsatsen att det tillfälliga statsbidraget har en dålig träffbild. Men om bedömningen görs utifrån nuvarande situation med olika länsvisa skatteväxlingar och olika länsvisa utjämningssystem så blir träffbilden något bättre, men har den begränsningen att det tillfälliga systemet endast omfattar en sjättedel av alla kommuner. Vid jämförelser med andra sätt att beräkna standardkostnaden, kan dock sägas att bidragen träffar de kommuner som har de högsta kostnaderna efter att hänsyn tagits till skatteväxling och länsvis utjämning.</P>
<P class="p111 ft1">En intressant iakttagelse som Socialstyrelsen har gjort är att kostnadsskillnaderna endast minskar i liten grad efter statsbidraget om 350 mnkr, och i mycket liten grad med 100 mnkr bidraget. Kostnadsramen skulle behöva vara betydligt större för att uppnå en stor eller en fullständig utjämning.</P>
<P class="p168 ft5"><SPAN class="ft5">6.1.2</SPAN><SPAN class="ft33">Statsbidraget på 100 miljoner kronor</SPAN></P>
<P class="p73 ft1">Bakgrunden till det extra statsbidraget om 100 miljoner kronor framgår av prop. 1999/2000:115, 2000/01 FiU9 och rskr. 2000/01:26, där det sägs att: Det kan vara svårt att fånga upp kommuner med särskilt höga kostnader med hjälp av en generell modell. Kostnaderna kan skilja sig mycket beroende på vilket be-</P>
<P class="p114 ft10">40</P>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr9 td37"><SPAN class="p9 ft3">SOU 2002:28</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td38"><SPAN class="p9 ft20">Förbättringar av det nuvarande tillfälliga statsbidraget inför 2003</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p133 ft1">hov av insatser den funktionshindrade har. I små kommuner kan kostnaden för enstaka funktionshindrad som är i behov av särskilda insatser få relativt sett kännbara ekonomiska konsekvenser för kommunen. Regeringen anser därför att ett extra statsbidrag bör införas för kommuner som har funktionshindrade vars insatser är särskilt kostsamma till följd av stora behov av stöd, service och omvårdnad.”</P>
<P class="p2 ft1">Regeringen gav den 14 juni 2001 Socialstyrelsen i uppdrag att administrera det extra statsbidraget. Regeringen beslutade att 125 kommuner hade möjlighet att ansöka om detta extra statsbidrag. Urvalsmodellen var att kommunen hade en nettokostnad som översteg 1 981 kr/inv. För att kunna få bidrag från Socialstyrelsen måste den enskilda kommunen ha kostnader per individ som översteg 1,3 mnkr.</P>
<P class="p97 ft1">Syftet med det extra statsbidraget var bl.a. att regeringen befarade att små kommuner kunde ha ekonomiska problem ifall en eller flera personer med stort vård- och omsorgsbehov fanns i kommunen. Socialstyrelsens uppföljning visar det inte finns någon riktigt liten kommun bland de kommuner som har blivit beviljade bidrag. Däremot finns det dock många kommuner med 15 000 till 50 000 invånare, som erhållit bidrag.</P>
<P class="p4 ft1">Socialstyrelsen har gjort en analys av det extra statsbidraget. Socialstyrelsen konstaterar att av de 125 kommuner som hade möjlighet att ansöka så ansökte 65, varav 56 beviljades bidrag.</P>
<P class="p5 ft1">De ansökningar som beviljades berörde 177 vuxna och 24 barn/ungdomar. Med anledning av att ansökningssumman översteg de medel som Socialstyrelsen hade till sitt förfogande blev kompensationsgraden 49,5 procent.</P>
<P class="p29 ft1">Socialstyrelsens analys visar att utav de 56 kommuner som erhöll bidrag återfanns 15 kommuner där befolkningen understeg 14 500 invånare, 22 kommuner i intervallet 14 <NOBR>500–50</NOBR> 000 invånare, samt 19 kommuner i intervallet 50 <NOBR>000–190</NOBR> 000 invånare. Det är oklart vad regeringen ansåg med ”små” kommuner, men analysen visar efter det första året att bidraget istället har utgått till huvudsakligen medelstora kommuner och förortskommuner.</P>
<P class="p4 ft1">Enligt Socialstyrelsen anser kommunerna att ansökningsförfarandet varit tidskrävande och att kommunernas ekonomisystem inte är anpassade för detta. Kommunerna anser också att det två statsbidragen är motsägelsefulla och att direktiven har varit svåra att hantera.</P>
<P class="p169 ft10">41</P>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB32837x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p9 ft3">Förbättringar av det nuvarande tillfälliga statsbidraget inför 2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p9 ft3">SOU 2002:28</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p41 ft1">Som tidigare nämnts har Socialstyrelsen beräknat att kostnadsskillnaderna endast minskar marginellt efter kompensationen från de 100 mnkr. Den analys som Socialstyrelsen har gjort av det första årets fördelning av det extra statsbidraget är tämligen kritisk. Socialstyrelsens förslag för att förbättra fördelningen innehåller olika delar. Deras förslag innebär att kostnadsbegreppet är samma för de olika systemen och därmed blir urvalsmetoden lika. Fördelningen av det extra statsbidraget bör dessutom ta hänsyn till utjämningen av de 350 mnkr. Socialstyrelsen anser också att det bör införas en undre och en övre spärr i bidraget för att åstadkomma en bättre fördelning.</P>
<P class="p170 ft15"><SPAN class="ft15">6.2</SPAN><SPAN class="ft16">Kommitténs bedömning avseende förbättringar i det tillfälliga statsbidraget om 350 miljoner kronor inför år 2003</SPAN></P>
<P class="p162 ft2"><SPAN class="ft37">Kommitténs bedömning: </SPAN>Det tillfälliga statsbidragssystemet på motsvarande 350 miljoner kronor bör inte modifieras inför år 2003, utan endast uppdateras.</P>
<P class="p171 ft1">Eftersom kommittén f.n. utreder ett nytt utjämningssystem för LSS, som antas kunna träda i kraft fr.o.m. år 2004, finner kommittén att det bör göras så lite modifieringar som möjligt inför år 2003.</P>
<P class="p155 ft1">Kommunerna är i stort behov av kontinuitet i den ekonomiska planeringen. Tillfälliga förändringar i bidragen skulle kunna innebära problem för vissa kommuner. De förändringarna som kommer att föreslås år 2004 kan dessutom i vissa fall komma att gå i motsatt riktning till de förändringar som kan inträffa vid en modifiering av det tillfälliga bidraget år 2003.</P>
<P class="p42 ft1">Kommittén vill dock inte förorda en frysning av de belopp som utbetalats tidigare år med tanke på avtrappningen i de länsvisa systemen. De kommuner som mer eller mindre fasas ut under år 2003 bör kunna få möjlighet att få del av bidragen. En uppdatering av kommunernas räkenskaper, de länsvisa systemen, effekterna av tidigare skatteväxlingar bör därför göras på samma sätt som för åren 2000 till 2002.</P>
<P class="p172 ft10">42</P>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr9 td37"><SPAN class="p9 ft3">SOU 2002:28</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td38"><SPAN class="p9 ft20">Förbättringar av det nuvarande tillfälliga statsbidraget inför 2003</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p158 ft5"><SPAN class="ft5">6.2.1</SPAN><SPAN class="ft33">Överväganden - diskussioner</SPAN></P>
<P class="p173 ft1">Kommittén har också diskuterat andra alternativ till förändringar av det nuvarande tillfälliga statsbidragssystemet på 350 mnkr</P>
<P class="p174 ft1"><SPAN class="ft38">•</SPAN><SPAN class="ft39">Låsa eller frysa bidragsutfallet</SPAN></P>
<P class="p175 ft1"><SPAN class="ft38">•</SPAN><SPAN class="ft39">Modifiera vissa komponenter eller beräkningsgrunder</SPAN></P>
<P class="p176 ft1"><SPAN class="ft38">•</SPAN><SPAN class="ft39">Höja kostnadsramen på bidraget</SPAN></P>
<P class="p177 ft1">Utifrån de alternativ som har redovisats, gör kommittén följande överväganden.</P>
<P class="p178 ft34">Frysning av kronbeloppet</P>
<P class="p69 ft1">Det första alternativet innebär att regeringen inte uppdaterar någon komponent dvs. använder gamla data för nettokostnad, mellankommunal utjämning, standardkostnad och skatteväxling. Det innebär för år 2003 att alla kommuner får samma bidrag som för år 2002, medan de kommuner som inte fick bidrag år 2002 inte heller får bidrag år 2003. Systemet skulle heller inte ta hänsyn till vare sig volymförändringar, kostnadsförändringar eller avtrappning av de mellankommunala utjämningssystemen.</P>
<P class="p56 ft1">Kommittén anser att det är viktigt att ett utjämningssystem eller ett riktat bidrag för utjämning av kostnadsskillnader tar hänsyn till vissa förändringar. Dessa förändringar är exempelvis effekter av de länsvisa systemens årliga avtrappning. Kommittén är därför inte beredd att föreslå alternativ ett.</P>
<P class="p149 ft34">Modifiering av beräkningsgrunderna</P>
<P class="p128 ft1">Alternativ två innebär att regeringen exempelvis tar bort skatteväxlingen eller inkluderar personkrets 3 i beräkningen av standardkostnaden.</P>
<P class="p29 ft1">En kombination av slopad skatteväxling och att inkludera personkrets 3 skulle för år 2002 innebära att enbart 39 kommuner får bidrag. Skillnaderna mellan år 2002 och år 2003 skulle för vissa kommuner kunna bli kännbara. De förändringarna som inträffar år 2004 kan dessutom i vissa fall komma att gå i motsatt riktning till de förändringar som kan inträffa vid en modifiering av det tillfälliga bidraget år 2003. Eftersom det fortfarande finns oklara frågor kring</P>
<P class="p179 ft10">43</P>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB32839x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p9 ft3">Förbättringar av det nuvarande tillfälliga statsbidraget inför 2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p9 ft3">SOU 2002:28</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p31 ft1">t.ex. påverkbarheten avseende personkrets 3, anser kommittén att en sådan förändring inte är att aktuell i dagsläget.</P>
<P class="p102 ft2">Kommittén är av båda skälen därför inte beredd att föreslå alternativ två.</P>
<P class="p180 ft34">En högre kostnadsram</P>
<P class="p121 ft1">Alternativ tre innebär att kommittén skulle föreslå regeringen en höjning av statsbidraget. Kommittén konstaterar dock att det således måste till mycket stora nivåhöjningar i det nuvarande bidragssystemet för att det skulle få någon större utjämningseffekt.</P>
<P class="p142 ft34">Vem ska administrera statsbidraget år 2003?</P>
<P class="p46 ft1">Vem som skall administrera statsbidraget är en fråga som kommittén har diskuterat. Kommittén är av den principiella uppfattningen att Regeringskansliet inte bör administrera statsbidrag. De alternativ som kommittén har diskuterat är huruvida Socialstyrelsen eller Statistiska centralbyrån kan administrera statsbidraget.</P>
<P class="p181 ft2">Med anledning av att förlängningen enbart avser ett år anser dock kommittén att det inte är nödvändigt att föreslå någon förändring av administrationsansvaret.</P>
<P class="p182 ft15"><SPAN class="ft15">6.3</SPAN><SPAN class="ft16">Kommitténs bedömning avseende förbättringar i det tillfälliga statsbidraget om 100 miljoner kronor inför år 2003</SPAN></P>
<P class="p162 ft1"><SPAN class="ft34">Kommitténs bedömning: </SPAN>Det extra statsbidraget på motsvarande 100 miljoner kronor bör utgå även för år 2003. Regeringen bör emellertid utveckla uppdraget till Socialstyrelsen så att bättre utjämning kan åstadkommas.</P>
<P class="p183 ft1">Den analys som Socialstyrelsen har gjort av det extra statsbidraget på 100 mnkr. och som administreras av samma myndighet visar att det extra statsbidraget inte ger någon större utjämningseffekt.</P>
<P class="p110 ft1">Kommittén instämmer i Socialstyrelsens förslag att ändra kostnadsbegreppet och att ett golv och tak bör införas vid fördelningen</P>
<P class="p132 ft10">44</P>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr9 td37"><SPAN class="p9 ft3">SOU 2002:28</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td38"><SPAN class="p9 ft20">Förbättringar av det nuvarande tillfälliga statsbidraget inför 2003</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p133 ft1">av bidraget. Regeringen kan ändra i uppdraget till Socialstyrelsen redan inför uppdraget år 2002. Kommittén gör bedömningen att detta inte är något som förändrar själva grundtanken med bidraget. Kommittén anser att det är viktigt att syftet med det extra statsbidraget inte ändras och att bidraget verkligen avser de personer med de största vård- och omsorgsbehoven och därmed de högsta kostnaderna.</P>
<P class="p97 ft1">Sammanfattningsvis anser kommittén att det uppdrag som regeringen kommer att delge Socialstyrelsen bör omfatta ett golv och ett tak för hur mycket en enskild kommun kan få i bidrag, att det är samma kostnadsbegrepp i båda statsbidragen samt, att Socialstyrelsen i första hand bör fördela till de kommuner som har de högsta <NOBR>LSS-kostnaderna</NOBR> per invånare efter utjämningen av de 350 mnkr.</P>
<P class="p184 ft10">45</P>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB32841x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p185 ft3">Bilaga 1</P>
<P class="p186 ft0">Kommittédirektiv</P>
<P class="p187 ft37">Nationell utjämning av verksamhetskostnader enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade</P>
<P class="p188 ft1">Dir. 2000:99</P>
<P class="p189 ft1">Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2000.</P>
<P class="p190 ft15">Sammanfattning av uppdraget</P>
<P class="p191 ft1">En parlamentarisk kommitté tillkallas för att utreda hur utjämning skall ske för kostnadsskillnader mellan kommuner avseende verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).</P>
<P class="p192 ft1">Kommittén skall</P>
<P class="p193 ft1">lämna förslag till ett system för utjämning av kostnadsskillnader mellan kommuner i verksamhet enligt LSS,</P>
<P class="p194 ft1">analysera hur de tillfälliga bidragen åren 2001 och 2002 fungerar,</P>
<P class="p194 ft1">överväga behovet av författningsändringar som ger kommunerna möjlighet att lämna ut sådan information som erfordras för de förslag som kommittén lämnar, samt därvid även beakta de krav som personuppgiftslagen ställer på behandling av personuppgifter,</P>
<P class="p195 ft1">lämna förslag om hur påverkbarheten från enskilda kommuner av utfallet i ett utjämningssystem skall kunna minskas eller elimineras,</P>
<P class="p196 ft1">om så krävs, lämna förslag till hur en god kvalitet skall kunna säkerställas i det statistiska underlag som behövs för</P>
<P class="p197 ft10">47</P>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p9 ft3">Bilaga 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p9 ft3">SOU 2002:28</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p198 ft1">en att utjämning för kostnadsskillnader i verksamhet enligt LSS,</P>
<P class="p199 ft1">analysera hur köp av boendeplatser fungerar och vilka effekter och samband det har med frågan om utjämning av kostnader för verksamhet enligt LSS, samt</P>
<P class="p200 ft2">redovisa kostnadsberäkningar av sina förslag, förslag till finansiering och lagförslag.</P>
<P class="p201 ft1">Det nya systemet bör träda i kraft den 1 januari 2003.</P>
<P class="p180 ft15">Bakgrund</P>
<P class="p73 ft40">Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)</P>
<P class="p113 ft1">Den 1 januari 1994 trädde lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i kraft. Lagen ger personer med utvecklingsstörning eller andra stora och varaktiga funktionshinder rätt till olika stöd- och serviceinsatser. LSS ersatte lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl. (omsorgslagen).</P>
<P class="p155 ft1">I enlighet med bestämmelserna i LSS genomfördes en successiv överföring av huvudmannaskapet för insatserna enligt denna lag från landstingen till kommunerna. I de flesta länen skedde överföringen årsskiftet 1994/1995 eller 1995/1996.</P>
<P class="p42 ft2">I LSS beskrivs tre grupper (personkretsar) som kan beviljas insatser. Det är personer med</P>
<P class="p202 ft1"><SPAN class="ft1">1.</SPAN><SPAN class="ft21">utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd,</SPAN></P>
<P class="p49 ft1"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft21">betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom,</SPAN></P>
<P class="p203 ft1"><SPAN class="ft1">3.</SPAN><SPAN class="ft22">andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service.</SPAN></P>
<P class="p204 ft1">Personer som omfattas av LSS har rätt till stöd och service om de behöver sådan hjälp i sin livsföring och om deras behov inte kan tillgodoses på annat sätt. Målet för insatserna skall vara att främja människors jämlikhet i levnadsvillkoren och fulla delaktighet i</P>
<P class="p103 ft10">48</P>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr9 td39"><SPAN class="p9 ft3">SOU 2002:28</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p9 ft20">Bilaga 1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p205 ft1">samhällslivet. Insatserna skall vara varaktiga och samordnade samt anpassas till de funktionshindrades individuella behov.</P>
<P class="p29 ft1">Insatserna för stöd och service enligt LSS regleras i 9 § och omfattar bl.a. biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans, till den del behovet av ekonomiskt stöd inte täcks av assistansersättning enligt lagen (1993:389) om assistansersättning.</P>
<P class="p127 ft25">Mellankommunala utjämningssystem</P>
<P class="p69 ft1">Den ekonomiska regleringen i samband med huvudmannaskapsförändringarna gjordes genom skatteväxlingar mellan landstingen och kommuner. I samtliga län där kommunerna har tagit över verksamheten från landsting, har kommunerna funnit det önskvärt att försöka utjämna kostnadsskillnaderna mellan sig för den övertagna omsorgsverksamheten.</P>
<P class="p4 ft1">I samband med att huvudmannaskapet flyttades träffades därför länsvisa överenskommelser om s.k. mellankommunala utjämningssystem. Dessa system ser olika ut bland länen, men gemensamt är att utjämningen successivt trappas ned. I flera län kommer utjämningen att upphöra helt senast vid utgången av 2002. En del mellankommunala utjämningssystem har en klausul i själva avtalet som innebär att avtalet automatiskt sägs upp ifall en nationell utjämning införs. De mellankommunala systemen utjämnar i första hand för kostnadsskillnader avseende den verksamhet som tidigare benämndes omsorger om psykiskt utvecklingsstörda. I vissa län sker utjämning även för kostnadsskillnader avseende särskola, särvux, vårdhem och psykiatri. En utförligare beskrivning av de länsvisa utjämningssystemen redovisas i rapporten Förslag till utjämning mellan kommuner av kostnader för <NOBR>LSS-verksamhet</NOBR> (Ds 1996:47).</P>
<P class="p206 ft25">Tidigare utredningar</P>
<P class="p36 ft1">Strukturkostnadsutredningen (SOU 1993:53), vars förslag i stor utsträckning ligger till grund för nuvarande kostnadsutjämning för kommunerna, föreslog att ett framtida mer generellt övertagande från kommunerna av de särskilda omsorgerna skulle inkluderas i inkomst- och kostnadsutjämningen.</P>
<P class="p207 ft10">49</P>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p9 ft3">Bilaga 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p9 ft3">SOU 2002:28</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p208 ft1">Landstingsekonomiska utredningen (SOU 1994:70) fann att det inte fanns några större strukturella behovsskillnader om man ser till var omsorgstagarna är födda. Däremot konstaterades att det fanns stora kostnadsskillnader mellan kommunerna, bl.a. till följd av var omsorgstagarna är bosatta. Utredningen framhöll att det, för att enskilda kommuner i vilka dyra vårdanläggningar byggts upp inte skall drabbas oförskyllt av huvudmannaskapsförändringen, krävs att ett betalningsansvar för omsorgstagare på institutioner av nationell och regional karaktär skyndsamt utreds.</P>
<P class="p42 ft1">Beredningen för statsbidrag och utjämning i kommunsektorn (SOU 1994:144), vars förslag med vissa justeringar i kostnadsutjämningen ligger till grund för nuvarande statsbidrags- och utjämningssystem för kommuner och landsting, bedömde att en kostnadsutjämning för omsorgsverksamhet kan utformas först när ett bättre underlag om kostnadsskillnader finns tillgängligt och när frågan om det framtida betalningsansvaret har lösts.</P>
<P class="p32 ft1">I rapporten Utjämning av kostnadsskillnader för verksamhet enligt LSS (Ds 1996:47) konstaterades att kostnadsskillnaderna mellan kommunerna för <NOBR>LSS-insatser</NOBR> är så stora att någon form av utjämning för skillnaderna är önskvärd. Ett nationellt kostnadsutjämningssystem bedömdes vara det mest lämpliga alternativet och ett sådant system borde infogas i det existerande nationella bidrags- och utjämningssystemet.</P>
<P class="p42 ft1">En fältstudie, omfattande ett urval av kommuner, i syfte att få fram ytterligare underlag för en nationell kostnadsutjämning, samt förslag till konstruktion av ett system för att utjämna kostnadsskillnader redovisades i mars 1997 i departementspromemorian Utjämning av kostnadsskillnader för verksamhet enligt LSS – En fältstudie (Ds 1997:34).</P>
<P class="p130 ft1">Kommunala utjämningsutredningen ansåg att skillnaderna mellan kommunernas kostnader för <NOBR>LSS-verksamhet</NOBR> är så stora att någon form av utjämning behövs. Utredningen bedömde dock att en kostnadsutjämning inte kunde inrymmas i ett nationellt utjämningssystem eftersom underlaget som bör ligga till grund för en sådan utjämning kan påverkas av kommunerna (SOU 1998:151).</P>
<P class="p209 ft10">50</P>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr9 td39"><SPAN class="p9 ft3">SOU 2002:28</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p9 ft20">Bilaga 1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft25">Statsbidrag 2001 och 2002</P>
<P class="p69 ft1">Åren 2001 och 2002 lämnas två tillfälliga statsbidrag som kompensation för höga kostnader avseende verksamhet enligt LSS (prop. 1999/2000:115, bet. 2000/01:FiU09, rskr. 2000/01:26).</P>
<P class="p2 ft1">Det ena bidraget om 350 miljoner kronor skall kompensera kommuner med höga faktiska kostnader, efter justering för skillnader i skatteväxlingar och mellankommunal utjämning. Ytterligare en förutsättning för att få detta bidrag är att kommunen har en hög s.k. standardkostnad. Om kommunen har en hög faktisk kostnad för verksamheten som överstiger ett av regeringen fastställt belopp och en standardkostnad som även den överstiger ett av regeringen fastställt belopp, får kommunen statsbidrag.</P>
<P class="p2 ft1">Standardkostnaden beräknas utifrån antalet personer i personkrets 1 och 2 (med vissa undantag). Däremot ingår inte personkrets 3 i beräkningsunderlaget. Orsaken är dels att kostnaderna för denna personkrets är betydligt lägre än för de båda andra, dels påverkbarheten från kommunernas sida.</P>
<P class="p2 ft1">Regeringen konstaterade i prop. 1999/2000:115 samtidigt att ett sådant bidrag inte kan kompensera fullt ut för alla kostnadsskillnader. Avsikten är att Socialstyrelsen skall ges i uppdrag att administrera ett extra statsbidrag motsvarande 100 miljoner kronor. Dessa medel skall ges till kommuner som har höga kostnader på individnivå och som därför är i behov av särskild kompensation, enligt särskilda kriterier.</P>
<P class="p210 ft25">Avtal mellan kommuner</P>
<P class="p128 ft1">Enligt LSS har en kommun hittills inte tillåtits betala för en annan kommuns invånare. Riksdagen har emellertid nyligen beslutat att kommuner får träffa avtal om i vissa fall bibehållet eller nytt kostnadsansvar för insatser enligt 9 § LSS för en enskild person som blivit folkbokförd i annan kommun. Avtal får enligt 17a § LSS träffas med en annan kommun eller en enskild vårdgivare. Denna ändring i lagen har skett i syfte att underlätta för enskilda, t.ex. personer med ovanliga diagnoser eller som har ett komplicerat funktionshinder, att få tillgång till anpassade boendelösningar och särskild kompetens i omvårdnaden som små kommuner kan ha svårt att tillhandahålla (prop. 2000/01:6, bet. 2000/01:SoU4, rskr. 2000/01:24).</P>
<P class="p211 ft10">51</P>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p9 ft3">Bilaga 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p9 ft3">SOU 2002:28</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p141 ft25">LSS och socialtjänstlagen</P>
<P class="p153 ft1">Det finns ingen skarp gräns mellan LSS och socialtjänstlagen (1980:620). Kriterierna för vilka personer som ingår personkrets 1 och personkrets 2 är mer avgränsade än de som gäller för personkrets 3. Personkrets 1 och 2 utgår från diagnoser, medan kriterierna avseende personkrets 3 utgår från den funktionshindrades behov av stöd. Socialstyrelsen och Svenska Kommunförbundet har begärt ett förtydligande av vilka kriterier som skall vara avgörande för den enskilde att få en <NOBR>LSS-insats</NOBR> med utgångspunkt från personkrets 3.</P>
<P class="p42 ft1">Intentionen med LSS är att lagen skulle utgöra ett komplement till socialtjänstlagen för personer med omfattande funktionshinder (prop.1992/93:159, bet. 1992/93:SoU19, rskr. 1992/93:321). En framställan om stöd och service av en person som tillhör personkretsen bör i första hand prövas enligt LSS om det gäller en insats som regleras i denna lag, eftersom detta i allmänhet får antas vara till fördel för den enskilde. I andra hand skall framställan prövas enligt socialtjänstlagen. Om kommunerna ändrar tidigare beslut enligt socialtjänstlagen till beslut enligt LSS är detta således ett närmande till de ursprungliga intentionerna med LSS.</P>
<P class="p212 ft2">Genom att följa intentionerna i olika hög grad kan kommunerna påverka såväl volymen som kostnaderna för verksamheten, och därmed även utfallet i ett utjämningssystem.</P>
<P class="p213 ft25">Statistiskt underlag</P>
<P class="p121 ft1">Statistiska centralbyrån (SCB) hämtar varje år in kostnadsuppgifter från kommunerna, det s.k. räkenskapssammandraget. Det är av stor vikt att underlaget är av god kvalitet och att kommunerna kan lämna erforderliga uppgifter. Kostnaderna för enskilda kommuner avseende <NOBR>LSS-verksamhet</NOBR> varierar mellan åren enligt dessa uppgifter. Detta kan t.ex. bero på att ett fåtal funktionshindrade med stora vårdbehov har tillkommit, men även att vissa kommuner har haft problem med att redovisa olika insatser.</P>
<P class="p214 ft25">Sekretess</P>
<P class="p143 ft1">Möjligheterna för en kommun att lämna ut information till en myndighet avseende enskildas personliga förhållanden begränsas bl.a. av bestämmelser i sekretesslagen (1980:100). Enligt 7 kap. 4 §</P>
<P class="p142 ft10">52</P>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr9 td39"><SPAN class="p9 ft3">SOU 2002:28</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p9 ft20">Bilaga 1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p215 ft1">sekretesslagen gäller sekretess inom socialtjänsten för uppgift om enskilds personliga förhållanden. Sekretessen avgränsas med ett omvänt skaderekvisit. Uppgifter får därmed inte lämnas ut om det inte står klart att uppgifterna kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men. Presumtionen är med andra ord för sekretess. Sekretessen gäller även mellan myndigheter.</P>
<P class="p29 ft1">Socialstyrelsen har haft problem med att få in information från kommuner avseende sådana uppgifter som behövs för beräkning av de tillfälliga statsbidrag som skall lämnas under 2001 och 2002. Detta sammanhänger med möjligheterna att få nödvändig information från kommunerna samt att sekretess inte kan garanteras för uppgifterna hos Socialstyrelsen. Det finns enligt nu gällande lagstiftningen ingen uppgiftsskyldighet för kommunerna som skulle begränsa sekretess i detta fall.</P>
<P class="p4 ft1">I sammanhanget finns även anledning att nämna att sekretess inte kan garanteras för uppgifterna hos socialstyrelsen enligt sekretesslagen. I personuppgiftslagen (1998:204) finns även vissa bestämmelser om skydd för den personliga integriteten vid behandling av personuppgifter. Särskilt stränga regler gäller bl.a. för behandling av personuppgifter som rör hälsa.</P>
<P class="p127 ft25">Personer med särskilda behov och höga kostnader</P>
<P class="p69 ft1">Enligt rapporten Förslag till utjämning mellan kommuner av kostnader för <NOBR>LSS-verksamhet</NOBR> (Ds 1999:72) kan en generell modell inte omfatta alla faktorer. Orsaken är att varje individ förutsätts kosta lika mycket, men för en kommun med många personer med stora vårdbehov och höga kostnader så kompenseras inte kommunen i tillräcklig omfattning.</P>
<P class="p97 ft1">För speciell verksamhet för grupper med särskilda eller komplicerade funktionshinder och som är särskilt kostnadskrävande kan en mer generellt baserad modell inte omfatta alla kostnadsskillnader. För att kunna garantera en god vård m.m. åt alla oavsett funktionshinder är det därför nödvändigt att hitta ett komplement för kommuner med stora kostnader på individnivå. Socialstyrelsen är enligt regering och riksdag den myndighet som bör ha ansvaret för att administrera ett statsbidrag till kommuner med stora kostnader på individnivå. Socialstyrelsen har kompetensen att kunna göra bedömningar av om kostnaderna är rimliga och om insatserna är av god kvalitet.</P>
<P class="p216 ft10">53</P>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p9 ft3">Bilaga 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p9 ft3">SOU 2002:28</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p141 ft34">Behov av utjämning</P>
<P class="p73 ft1">Kostnaderna för verksamheten är ojämnt fördelade mellan kommunerna. Det finns bl.a. historiska orsaker till dessa kostnadsskillnader. När landstingen var huvudmän för den tidigare omsorgslagens personkrets, dvs. utvecklingsstörda samt personer med barndomspsykos, skedde i vissa fall en koncentration av verksamheten till vissa kommuner.</P>
<P class="p32 ft1">För att övergångsvis mildra effekterna av kostnadsskillnaderna har, som tidigare nämnts, olika system för mellankommunal utjämning av kostnaderna skapats i varje län. Regeringens bedömning är att ifall en nationell utjämning införs är det en fråga för kommunerna i respektive län hur de vill förfara med de mellankommunala utjämningssystemen.</P>
<P class="p217 ft1">Regeringens statsbidragssystem som gäller åren <NOBR>2001–2002</NOBR> är en övergångslösning i avvaktan på en mer permanent lösning. I takt med att de mellankommunala utjämningssystemen avtrappas kommer kostnadsskillnaderna att öka och behovet av ett utjämningssystem att öka.</P>
<P class="p42 ft1">Det finns således ett behov av utjämning av kostnader för verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. De båda statsbidrag som införs 2001 och 2002 är tillfälliga. Därefter bör ett nytt system för utjämning för kostnadsskillnader i verksamhet enligt LSS införas. Det nya systemet bör träda i kraft den 1 januari 2003.</P>
<P class="p142 ft34">Uppdraget</P>
<P class="p153 ft1">Tidigare utredningar har baserat sina förslag antingen på skillnader i faktiska kostnader eller på behov av stöd och service. Om möjligt bör en utjämning för kostnadsskillnader baseras på behov av stöd och service.</P>
<P class="p32 ft1">Vad gäller den tekniska konstruktionen av en utjämning, så finns det två huvudalternativ som skall utredas. Det ena alternativet är att utjämningen sker genom en nationell omfördelning mellan kommunerna, enligt samma principer som för det kommunala kostnadsutjämningssystemet enligt lagen (1995:1515) om utjämningsbidrag till kommuner och landsting och lagen (1995:1516) om utjämningsavgift för kommuner och landsting. En sådan utjämning för kostnadsskillnader avseende <NOBR>LSS-verksamhet</NOBR> kan antingen in-</P>
<P class="p218 ft10">54</P>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr9 td39"><SPAN class="p9 ft3">SOU 2002:28</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p9 ft20">Bilaga 1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft1">ordnas i det ordinarie kostnadsutjämningssystemet, eller göras vid sidan av detta system. Det andra alternativet är att utjämning sker genom ett riktat statsbidrag, dvs. staten betalar ut medel till de kommuner som uppfyller vissa kriterier. Ett sådant bidrag bör konstrueras så att det kan rymmas inom en på förhand bestämd ekonomisk ram.</P>
<P class="p219 ft1">Kommittén skall överväga en lämplig modell för utjämning för kostnadsskillnader mellan kommuner i första hand utifrån ovanstående alternativ. Som ett led i detta bör kommittén analysera hur de tillfälliga bidragen åren 2001 och 2002 fungerar.</P>
<P class="p38 ft1">Kommittén skall även – mot bakgrund av reglerna om sekretess</P>
<P class="p39 ft1">– överväga behovet av författningsändringar som ger kommunerna möjlighet att lämna ut sådan information som erfordras för de förslag som kommittén lämnar. Kommittén skall beakta de krav som personuppgiftslagen ställer på behandling av personuppgifter.</P>
<P class="p2 ft1">Kommittén skall vidare lämna förslag till hur påverkbarheten från enskilda kommuner av utfallet i ett utjämningssystem skall kunna minskas eller elimineras. Kommittén skall också bedöma kvaliteten i det statistiska underlag som behövs för en utjämnings av kostnadsskillnader för verksamhet enligt LSS och, om så krävs, lämna förslag till hur en god kvalitet skall kunna säkerställas.</P>
<P class="p159 ft1">Dessutom skall kommittén analysera hur köp av boendeplatser fungerar och vilka effekter och samband det har med frågan om utjämning av kostnader för verksamhet enligt LSS.</P>
<P class="p29 ft1">Kommittén skall även redovisa kostnadsberäkningar av sina förslag, förslag till finansiering och lagförslag.</P>
<P class="p178 ft34">Redovisning av uppdraget</P>
<P class="p220 ft1">Kommittén skall redovisa sitt uppdrag senast den 15 januari 2002.</P>
<P class="p221 ft1">(Finansdepartementet)</P>
<P class="p222 ft10">55</P>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB32850x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p185 ft3">Bilaga 2</P>
<P class="p186 ft0">Kommittédirektiv</P>
<P class="p223 ft15">Tilläggsdirektiv till Kommittén för nationell utjämning av verksamhetskostnader enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (Fi 2001:04)</P>
<P class="p224 ft1">Dir. 2001:72</P>
<P class="p189 ft1">Beslut vid regeringssammanträde den 27 september 2001.</P>
<P class="p225 ft34">Sammanfattning av uppdraget</P>
<P class="p191 ft2">Kommittén för nationell utjämning av verksamhetskostnader enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade skall redovisa sitt uppdrag senast den 1 november 2002.</P>
<P class="p190 ft34">Bakgrund</P>
<P class="p191 ft1">Regeringen beslutade den 21 december 2000 att tillkalla en parlamentarisk kommitté (dir. 2000:99) för att utreda hur utjämning skall ske för kostnadsskillnader mellan kommuner avseende verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).</P>
<P class="p226 ft34">Behovet av ett tilläggsdirektiv</P>
<P class="p191 ft1">Kommitténs uppdrag är att lämna förslag om en nationell utjämning av verksamhetskostnader enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Uppdraget är mycket omfattande.</P>
<P class="p227 ft10">57</P>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p9 ft3">Bilaga 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p9 ft3">SOU 2002:28</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p228 ft1">Ett viktigt underlag för kommittén är den kartläggning som Socialstyrelsen genomför av köp av boendeplatser. Kartläggningen kommer dock inte att vara klar förrän i maj 2002. Vidare kommer den analys som kommittén skall göra av det tillfälliga statsbidragssystemet för åren <NOBR>2001–2002</NOBR> inte att kunna genomföras inom den tid som kommittén har fått till förfogande. Kommittén har med anledning av detta begärt att regeringen förlänger kommitténs utredningstid.</P>
<P class="p229 ft34">Uppdraget</P>
<P class="p153 ft1">Kommittén skall redovisa sitt slutbetänkande senast den 1 november 2002. Kommittén skall dock senast den 1 februari 2002 rapportera till regeringen om dels den allmänna inriktningen på utredningens arbete, dels om förbättringar i det nuvarande tillfälliga statsbidragssystemet.</P>
<P class="p230 ft10">58</P>
</DIV>
</div><style>
TD,TD.p2h {
zzzfont-size:90%;
zzzmargin-right:2px;
zzzoverflow:visable;
zzzword-wrap: break-word;
}
P {
zdisplay:block;
}
.divbreak {
clear:both;
display:block;
zwidth: 100%;
zheight: 1px;
zword-wrap: break-word;
}
.xecp {
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.ec {
border-style:solid;
border-width:1px;
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.TOPS {
overflow:visable;
margin:2px;
width:690px !important;
}
</style>
GQB328SOU_2002__28.pdf226624pdfRapport till Regeringen - om den allmänna inriktningen på arbetet gällande en nationell utjämning av verksamhetskostnader enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindradehttps://data.riksdagen.se/fil/18FFBCAC-947C-4E9B-B855-775B492AEC0B