<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2421199</hangar_id>
 <dok_id>GQB3116</dok_id>
 <rm>2002</rm>
 <beteckning>116</beteckning>
 <typ>sou</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>sou</doktyp>
 <typrubrik>Statens offentliga utredningar 2002:116</typrubrik>
 <dokumentnamn>Statens offentliga utredningar</dokumentnamn>
 <debattnamn>Statens offentliga utredningar</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>116</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2003-01-20 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-08-12 16:22:00</systemdatum>
 <publicerad>2003-01-20 00:00:00</publicerad>
 <titel>EU:s utvidgning och arbetskraftens fria rörlighet</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>hämtad</status>
 <htmlformat>html-ec</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GQB3116/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GQB3116</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GQB3116</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div style="margin:3px;"&gt;
&lt;STYLE type="text/css"&gt;

body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}

#page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_9 #dimg1z{position:absolute;top:179px;left:0px;z-index:-1;width:425px;height:221px;}
#page_9 #dimg1 #img1  {width:425px;height:221px;}




#page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_36 #dimg1z{position:absolute;top:252px;left:105px;z-index:-1;width:377px;height:191px;}
#page_36 #dimg1 #img1  {width:377px;height:191px;}




#page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_42 #dimg1z{position:absolute;top:81px;left:63px;z-index:-1;width:421px;height:331px;}
#page_42 #dimg1 #img1  {width:421px;height:331px;}




#page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_43 #dimg1z{position:absolute;top:98px;left:0px;z-index:-1;width:204px;height:230px;}
#page_43 #dimg1 #img1  {width:204px;height:230px;}




#page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_44 #dimg1z{position:absolute;top:81px;left:63px;z-index:-1;width:348px;height:657px;}
#page_44 #dimg1 #img1  {width:348px;height:657px;}




#page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_45 #dimg1z{position:absolute;top:167px;left:0px;z-index:-1;width:453px;height:2px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_45 #dimg1 #img1  {width:453px;height:2px;}




#page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_103 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_104 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_105 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_106 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_106 #dimg1z{position:absolute;top:133px;left:63px;z-index:-1;width:421px;height:2px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_106 #dimg1 #img1  {width:421px;height:2px;}




#page_107 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_108 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_109 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_109 #dimg1z{position:absolute;top:254px;left:0px;z-index:-1;width:283px;height:164px;}
#page_109 #dimg1 #img1  {width:283px;height:164px;}




#page_110 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_111 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_112 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_113 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_113 #dimg1z{position:absolute;top:98px;left:0px;z-index:-1;width:330px;height:2px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_113 #dimg1 #img1  {width:330px;height:2px;}




#page_114 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_114 #dimg1z{position:absolute;top:98px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:2px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_114 #dimg1 #img1  {width:416px;height:2px;}




#page_115 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_116 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_116 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_116 #id_2 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_116 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_116 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_116 #id_3 {border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}

#page_116 #dimg1z{position:absolute;top:133px;left:84px;z-index:-1;width:391px;height:565px;}
#page_116 #dimg1 #img1  {width:391px;height:565px;}

#page_116 #inl_img1 {position:relative;width:5px;height:6px;}
#page_116 #inl_img2 {position:relative;width:382px;height:14px;}
#page_116 #inl_img3 {position:relative;width:382px;height:13px;}
#page_116 #inl_img4 {position:relative;width:4px;height:10px;}
#page_116 #inl_img5 {position:relative;width:3px;height:10px;}
#page_116 #inl_img6 {position:relative;width:4px;height:10px;}
#page_116 #inl_img7 {position:relative;width:3px;height:9px;}
#page_116 #inl_img8 {position:relative;width:373px;height:11px;}
#page_116 #inl_img9 {position:relative;width:3px;height:4px;}
#page_116 #inl_img10 {position:relative;width:3px;height:11px;}
#page_116 #inl_img11 {position:relative;width:3px;height:4px;}
#page_116 #inl_img12 {position:relative;width:9px;height:14px;}
#page_116 #inl_img13 {position:relative;width:3px;height:17px;}
#page_116 #inl_img14 {position:relative;width:3px;height:4px;}
#page_116 #inl_img15 {position:relative;width:373px;height:17px;}
#page_116 #inl_img16 {position:relative;width:5px;height:18px;}
#page_116 #inl_img17 {position:relative;width:17px;height:13px;}
#page_116 #inl_img18 {position:relative;width:11px;height:13px;}
#page_116 #inl_img19 {position:relative;width:4px;height:11px;}
#page_116 #inl_img20 {position:relative;width:4px;height:11px;}
#page_116 #inl_img21 {position:relative;width:4px;height:12px;}
#page_116 #inl_img22 {position:relative;width:4px;height:11px;}
#page_116 #inl_img23 {position:relative;width:4px;height:11px;}
#page_116 #inl_img24 {position:relative;width:11px;height:13px;}
#page_116 #inl_img25 {position:relative;width:10px;height:13px;}
#page_116 #inl_img26 {position:relative;width:10px;height:18px;}
#page_116 #inl_img27 {position:relative;width:10px;height:12px;}
#page_116 #inl_img28 {position:relative;width:11px;height:13px;}
#page_116 #inl_img29 {position:relative;width:11px;height:13px;}
#page_116 #inl_img30 {position:relative;width:10px;height:13px;}
#page_116 #inl_img31 {position:relative;width:10px;height:13px;}
#page_116 #inl_img32 {position:relative;width:10px;height:13px;}
#page_116 #inl_img33 {position:relative;width:11px;height:13px;}
#page_116 #inl_img34 {position:relative;width:11px;height:13px;}
#page_116 #inl_img35 {position:relative;width:5px;height:13px;}
#page_116 #inl_img36 {position:relative;width:11px;height:14px;}
#page_116 #inl_img37 {position:relative;width:10px;height:14px;}
#page_116 #inl_img38 {position:relative;width:10px;height:14px;}
#page_116 #inl_img39 {position:relative;width:10px;height:14px;}
#page_116 #inl_img40 {position:relative;width:10px;height:14px;}
#page_116 #inl_img41 {position:relative;width:10px;height:14px;}
#page_116 #inl_img42 {position:relative;width:11px;height:14px;}
#page_116 #inl_img43 {position:relative;width:10px;height:14px;}
#page_116 #inl_img44 {position:relative;width:10px;height:15px;}
#page_116 #inl_img45 {position:relative;width:10px;height:15px;}
#page_116 #inl_img46 {position:relative;width:10px;height:14px;}
#page_116 #inl_img47 {position:relative;width:10px;height:14px;}
#page_116 #inl_img48 {position:relative;width:10px;height:13px;}
#page_116 #inl_img49 {position:relative;width:10px;height:14px;}
#page_116 #inl_img50 {position:relative;width:10px;height:13px;}
#page_116 #inl_img51 {position:relative;width:10px;height:13px;}
#page_116 #inl_img52 {position:relative;width:10px;height:14px;}
#page_116 #inl_img53 {position:relative;width:11px;height:14px;}
#page_116 #inl_img54 {position:relative;width:10px;height:15px;}
#page_116 #inl_img55 {position:relative;width:2px;height:14px;}
#page_116 #inl_img56 {position:relative;width:1px;height:13px;}
#page_116 #inl_img57 {position:relative;width:1px;height:14px;}
#page_116 #inl_img58 {position:relative;width:1px;height:14px;}
#page_116 #inl_img59 {position:relative;width:1px;height:13px;}
#page_116 #inl_img60 {position:relative;width:0px;height:13px;}
#page_116 #inl_img61 {position:relative;width:1px;height:13px;}
#page_116 #inl_img62 {position:relative;width:1px;height:14px;}
#page_116 #inl_img63 {position:relative;width:1px;height:14px;}
#page_116 #inl_img64 {position:relative;width:1px;height:13px;}
#page_116 #inl_img65 {position:relative;width:2px;height:14px;}
#page_116 #inl_img66 {position:relative;width:2px;height:14px;}
#page_116 #inl_img67 {position:relative;width:1px;height:14px;}
#page_116 #inl_img68 {position:relative;width:1px;height:13px;}
#page_116 #inl_img69 {position:relative;width:1px;height:13px;}
#page_116 #inl_img70 {position:relative;width:2px;height:14px;}
#page_116 #inl_img71 {position:relative;width:2px;height:14px;}
#page_116 #inl_img72 {position:relative;width:1px;height:13px;}
#page_116 #inl_img73 {position:relative;width:1px;height:14px;}
#page_116 #inl_img74 {position:relative;width:2px;height:14px;}
#page_116 #inl_img75 {position:relative;width:2px;height:14px;}
#page_116 #inl_img76 {position:relative;width:2px;height:14px;}
#page_116 #inl_img77 {position:relative;width:1px;height:13px;}
#page_116 #inl_img78 {position:relative;width:1px;height:14px;}
#page_116 #inl_img79 {position:relative;width:13px;height:4px;}
#page_116 #inl_img80 {position:relative;width:4px;height:4px;}
#page_116 #inl_img81 {position:relative;width:9px;height:4px;}
#page_116 #inl_img82 {position:relative;width:4px;height:4px;}
#page_116 #inl_img83 {position:relative;width:4px;height:4px;}



#page_117 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}

#page_117 #dimg1z{position:absolute;top:116px;left:105px;z-index:-1;width:391px;height:527px;}
#page_117 #dimg1 #img1  {width:391px;height:527px;}




#page_118 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_118 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_118 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}

#page_118 #dimg1z{position:absolute;top:125px;left:84px;z-index:-1;width:354px;height:200px;}
#page_118 #dimg1 #img1  {width:354px;height:200px;}




#page_119 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_120 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_121 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_122 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_123 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_124 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_125 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_126 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_127 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_128 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_129 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_130 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_131 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_132 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_133 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_134 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_134 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_134 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}

#page_134 #dimg1z{position:absolute;top:110px;left:63px;z-index:-1;width:307px;height:569px;}
#page_134 #dimg1 #img1  {width:307px;height:569px;}




#page_135 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_136 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_136 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_136 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}





#page_137 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_138 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_139 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_140 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_141 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_142 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_143 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_144 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_145 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_146 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_147 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_148 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_149 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_149 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_149 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 902px;overflow: hidden;}

#page_149 #dimg1z{position:absolute;top:71px;left:357px;z-index:-1;width:329px;height:613px;}
#page_149 #dimg1 #img1  {width:329px;height:613px;}




#page_150 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_151 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_152 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_153 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_154 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_155 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_156 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_157 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_158 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_159 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_159 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_159 #dimg1 #img1  {width:415px;height:1px;}




#page_160 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_160 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_160 #id_2 {border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_160 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_160 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_160 #id_3 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}





#page_161 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_162 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_162 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_162 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_162 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_162 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_162 #id_3 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}





#page_163 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_164 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_165 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 100px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}




#page_165 #tx1 {position:absolute;top:377px;left:369px;width:47px;height:21px;}
#page_165 #tx2 {position:absolute;top:392px;left:369px;width:280px;height:212px;}
#page_165 #tx3 {position:absolute;top:584px;left:369px;width:57px;height:21px;}
#page_165 #tx4 {position:absolute;top:599px;left:369px;width:280px;height:127px;}
#page_165 #tx5 {position:absolute;top:730px;left:623px;width:32px;height:15px;}
#page_165 #tx6 {position:absolute;top:73px;left:369px;width:280px;height:170px;}
#page_165 #tx7 {position:absolute;top:201px;left:369px;width:280px;height:191px;}
#page_165 #tx8 {position:absolute;top:0px;left:531px;width:233px;height:13px;}

#page_166 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_166 #dimg1z{position:absolute;top:166px;left:63px;z-index:-1;width:92px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_166 #dimg1 #img1  {width:92px;height:1px;}




#page_167 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}

#page_167 #dimg1z{position:absolute;top:49px;left:63px;z-index:-1;width:430px;height:153px;}
#page_167 #dimg1 #img1  {width:430px;height:153px;}




#page_168 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_169 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_170 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_171 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_172 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_173 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_174 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_175 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_176 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_176 #dimg1z{position:absolute;top:63px;left:42px;z-index:-1;width:430px;height:153px;}
#page_176 #dimg1 #img1  {width:430px;height:153px;}




#page_177 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}

#page_177 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_177 #dimg1 #img1  {width:415px;height:1px;}




#page_178 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_179 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_180 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_181 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_182 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_183 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_184 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_185 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_185 #dimg1z{position:absolute;top:115px;left:0px;z-index:-1;width:335px;height:2px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_185 #dimg1 #img1  {width:335px;height:2px;}




#page_186 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_187 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_188 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_189 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_190 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_191 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_192 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_193 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_193 #dimg1z{position:absolute;top:323px;left:0px;z-index:-1;width:372px;height:2px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_193 #dimg1 #img1  {width:372px;height:2px;}




#page_194 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_195 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_196 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_197 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_198 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_199 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_199 #dimg1z{position:absolute;top:202px;left:0px;z-index:-1;width:487px;height:2px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_199 #dimg1 #img1  {width:487px;height:2px;}




#page_200 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_201 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_202 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_203 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_204 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_205 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_206 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_206 #dimg1z{position:absolute;top:231px;left:21px;z-index:-1;width:453px;height:2px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_206 #dimg1 #img1  {width:453px;height:2px;}




#page_207 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_207 #dimg1z{position:absolute;top:115px;left:0px;z-index:-1;width:335px;height:2px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_207 #dimg1 #img1  {width:335px;height:2px;}




#page_208 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}





#page_209 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_210 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_211 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_212 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_213 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_214 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_215 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_216 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





.ft0{font:  16px 'Verdana' !important;l-h: 31px;}
.ft1{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft2{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft3{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft4{font:  18px 'Verdana' !important;l-h: 28px;}
.ft5{font: bold  14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft6{font: bold  12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft7{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft8{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft9{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 17px;}
.ft10{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft11{font: bold  10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft12{font: bold  12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft13{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 15px;l-h: 17px;}
.ft14{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft15{font:  18px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 28px;}
.ft16{font: bold  14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft17{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;}
.ft18{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 17px;}
.ft19{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 17px;}
.ft20{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 18px;}
.ft21{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 17px;}
.ft22{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 18px;}
.ft23{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 18px;}
.ft24{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft25{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 18px;}
.ft26{font: bold  14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft27{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft28{font: bold  10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft29{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft30{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft31{font: italic  14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft32{font:  18px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 30px;}
.ft33{font:  18px 'Verdana' !important;l-h: 30px;}
.ft34{font: bold  14px 'Verdana' !important;margin-left: 36px;l-h: 19px;}
.ft35{font:  10px 'Symbol' !important;l-h: 6px;}
.ft36{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 20px;l-h: 17px;}
.ft37{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 20px;l-h: 18px;}
.ft38{font: bold  12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft39{font: bold  14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 17px;}
.ft40{font: bold  14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 18px;}
.ft41{font: bold  14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft42{font: bold  12px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;}
.ft43{font: bold  14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;}
.ft44{font: bold  14px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 17px;}
.ft45{font: bold  14px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 18px;}
.ft46{font: bold  14px 'Verdana' !important;margin-left: 24px;l-h: 19px;}
.ft47{font:  12px 'Verdana' !important;color: #ff00ff;l-h: 17px;}
.ft48{font: bold  10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft49{font: bold  14px 'Verdana' !important;margin-left: 23px;l-h: 19px;}
.ft50{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 20px;l-h: 17px;}
.ft51{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 21px;l-h: 17px;}
.ft52{font:  10px 'Symbol' !important;l-h: 9px;}
.ft53{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft54{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft55{font: bold  10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft56{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;}
.ft57{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;}
.ft58{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;}
.ft59{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft60{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft61{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;}
.ft62{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft63{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft64{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft65{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft66{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft67{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft68{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft69{font: italic  10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft70{font: bold  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft71{font: italic  10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft72{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft73{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft74{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft75{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 18px;}
.ft76{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 10px;l-h: 17px;}
.ft77{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 17px;}
.ft78{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 18px;}
.ft79{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 17px;}
.ft80{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 17px;}
.ft81{font: bold  14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 19px;}
.ft82{font: italic  14px 'Verdana' !important;margin-left: 30px;l-h: 17px;}
.ft83{font: bold  14px 'Verdana' !important;margin-left: 36px;l-h: 18px;}
.ft84{font: bold  12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft85{font: bold  12px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 18px;}
.ft86{font: bold  12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft87{font: bold  12px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 16px;}
.ft88{font: bold  12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft89{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 17px;}
.ft90{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 18px;}
.ft91{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 18px;}
.ft92{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 17px;}
.ft93{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 9px;l-h: 17px;}
.ft94{font: bold  12px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 16px;}
.ft95{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft96{font: bold  14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 18px;}
.ft97{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft98{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 20px;l-h: 18px;}
.ft99{font: bold  14px 'Verdana' !important;margin-left: 24px;l-h: 18px;}
.ft100{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 10px;l-h: 17px;}
.ft101{font: bold  14px 'Verdana' !important;margin-left: 26px;l-h: 19px;}
.ft102{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft103{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft104{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft105{font:  12px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 16px;}
.ft106{font: bold  14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;}
.ft107{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;}
.ft108{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft109{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft110{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;position: relative; bottom: -7px;}
.ft111{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;}
.ft112{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;}
.ft113{font:  16px 'Verdana' !important;margin-left: 32px;l-h: 30px;}
.ft114{font:  16px 'Verdana' !important;l-h: 30px;}
.ft115{font:  18px 'Verdana' !important;margin-left: 32px;l-h: 30px;}
.ft116{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft117{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft118{font: bold  14px 'Verdana' !important;margin-left: 26px;l-h: 18px;}
.ft119{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft120{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft121{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft122{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 17px;}
.ft123{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft124{font: italic  14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft125{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 18px;}
.ft126{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 17px;}
.ft127{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;}
.ft128{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft129{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft130{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft131{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 17px;}
.ft132{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft133{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft134{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;position: relative; bottom: -4px;}
.ft135{font:  10px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 15px;}
.ft136{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft137{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft138{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft139{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;}
.ft140{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft141{font: italic  14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;}
.ft142{font: italic  14px 'Verdana' !important;margin-left: 10px;l-h: 17px;}
.ft143{font:  10px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 15px;}
.ft144{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 15px;}
.ft145{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft146{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft147{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft148{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft149{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 9px;l-h: 18px;}
.ft150{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 18px;}
.ft151{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 17px;}
.ft152{font:  18px 'Verdana' !important;l-h: 29px;}

.p0{text-align: left;padding-right: 525px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p1{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px !important;}
.p2{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p3{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p4{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p5{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p6{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p7{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p8{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p9{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p10{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p11{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p12{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p13{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p14{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p15{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px !important;}
.p16{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p17{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p18{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p19{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p20{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p21{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p22{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p24{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p25{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p27{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;}
.p28{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px !important;}
.p29{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p30{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p31{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 337px;margin-bottom: 0px !important;}
.p32{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p33{text-align: left;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px !important;}
.p34{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p35{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p36{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p37{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.11px;}
.p38{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.11px;}
.p39{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p40{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p41{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p42{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p43{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.11px;}
.p44{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p45{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p46{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p47{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.11px;}
.p48{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p49{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p50{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 574px;margin-bottom: 0px !important;}
.p51{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p52{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 162px;margin-bottom: 0px !important;}
.p53{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p54{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p55{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p56{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p57{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p58{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p59{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p60{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p61{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p62{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p63{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p64{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p65{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p66{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p67{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p68{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p69{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p70{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p71{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p72{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p73{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p74{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p75{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p76{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p77{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p78{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p79{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p80{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p81{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p82{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px !important;}
.p83{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p84{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p85{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p86{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p87{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p88{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p89{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p90{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;}
.p91{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p92{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p93{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p94{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p95{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p96{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p97{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p98{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px !important;}
.p99{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p100{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p101{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p102{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 264px;margin-bottom: 0px !important;}
.p103{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p104{text-align: left;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px !important;}
.p105{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p106{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p107{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p108{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p109{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p110{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 164px;margin-bottom: 0px !important;}
.p111{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p112{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p113{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p114{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p115{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p116{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p117{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p118{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p119{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p120{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p121{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;}
.p122{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p123{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p124{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p125{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p126{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p127{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 173px;margin-bottom: 0px !important;}
.p128{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p129{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p130{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p131{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p132{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p133{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p134{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p135{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p136{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p137{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p138{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p139{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p140{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p141{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p142{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p143{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p144{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 196px;margin-bottom: 0px !important;}
.p145{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p146{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p147{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p148{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p149{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p150{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p151{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p152{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p153{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p154{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p155{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p156{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px !important;}
.p157{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px !important;}
.p158{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px !important;}
.p159{text-align: left;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px !important;}
.p160{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p161{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p162{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p163{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p164{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p165{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p166{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p167{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p168{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p169{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p170{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p171{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p172{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p173{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p174{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p175{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p176{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p177{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p178{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p179{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p180{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p181{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p182{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p183{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p184{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.48px;}
.p185{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p186{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p187{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p188{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p189{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p190{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:26px;height:6px;}
.p191{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p192{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p193{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p194{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p195{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p196{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p197{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p198{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p199{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p200{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p201{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p202{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p203{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p204{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p205{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p206{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p207{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;}
.p208{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p209{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p210{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p211{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p212{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p213{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p214{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p215{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p216{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 184px;margin-bottom: 0px !important;}
.p217{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p218{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p219{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p220{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p221{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p222{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p223{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p224{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p225{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p226{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p227{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p228{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p229{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p230{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 277px;margin-bottom: 0px !important;}
.p231{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p232{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 714px;margin-bottom: 0px !important;}
.p233{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p234{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p235{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p236{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p237{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p238{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p239{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p240{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p241{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p242{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p243{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px !important;}
.p244{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 111px;margin-bottom: 0px !important;}
.p245{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px !important;}
.p246{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p247{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p248{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p249{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p250{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p251{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p252{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p253{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p254{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p255{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p256{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p257{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 297px;margin-bottom: 0px !important;}
.p258{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p259{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;}
.p260{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p261{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p262{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p263{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p264{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p265{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p266{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p267{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p268{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p269{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p270{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p271{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p272{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 139px;margin-bottom: 0px !important;}
.p273{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p274{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p275{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p276{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p277{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p278{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p279{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p280{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p281{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;}
.p282{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p283{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p284{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p285{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p286{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p287{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p288{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p289{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.48px;}
.p290{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p291{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 130px;margin-bottom: 0px !important;}
.p292{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p293{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p294{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p295{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p296{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px !important;}
.p297{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p298{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p299{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p300{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p301{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;}
.p302{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p303{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;}
.p304{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 374px;margin-bottom: 0px !important;}
.p305{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p306{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p307{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p308{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p309{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p310{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p311{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px !important;}
.p312{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.43px;}
.p313{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;}
.p314{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p315{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 186px;margin-bottom: 0px !important;}
.p316{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p317{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p318{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p319{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p320{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p321{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p322{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p323{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p324{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;}
.p325{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p326{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p327{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p328{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p329{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p330{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p331{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p332{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p333{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p334{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p335{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p336{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p337{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;}
.p338{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p339{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p340{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p341{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p342{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p343{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p344{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p345{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p346{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p347{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p348{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p349{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p350{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p351{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p352{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p353{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;}
.p354{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p355{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p356{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p357{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p358{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p359{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p360{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p361{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p362{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p363{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p364{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p365{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p366{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p367{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;}
.p368{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 578px;margin-bottom: 0px !important;}
.p369{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 96px;margin-bottom: 0px !important;}
.p370{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p371{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p372{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px !important;}
.p373{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p374{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p375{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p376{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p377{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 170px;margin-bottom: 0px !important;}
.p378{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p379{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p380{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p381{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p382{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p383{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p384{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p385{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p386{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px !important;}
.p387{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p388{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p389{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p390{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p391{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p392{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p393{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p394{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p395{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p396{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p397{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px !important;}
.p398{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p399{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px !important;}
.p400{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p401{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p402{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p403{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p404{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p405{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p406{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px !important;}
.p407{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 131px;margin-bottom: 0px !important;}
.p408{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p409{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;}
.p410{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p411{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p412{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p413{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p414{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p415{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p416{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p417{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p418{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p419{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p420{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 629px;margin-bottom: 0px !important;}
.p421{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p422{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p423{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p424{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p425{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p426{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p427{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p428{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p429{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p430{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p431{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;}
.p432{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p433{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p434{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p435{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p436{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p437{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p438{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p439{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p440{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p441{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p442{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p443{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p444{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p445{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p446{text-align: left;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p447{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p448{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p449{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 253px;margin-bottom: 0px !important;}
.p450{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p451{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p452{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p453{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p454{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p455{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p456{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 354px;margin-bottom: 0px !important;}
.p457{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p458{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p459{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p460{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p461{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p462{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p463{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px !important;}
.p464{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p465{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p466{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p467{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p468{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px !important;}
.p469{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p470{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p471{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.20px;}
.p472{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p473{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p474{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p475{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p476{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.5px;}
.p477{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p478{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p479{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p480{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p481{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p482{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p483{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p484{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p485{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p486{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p487{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p488{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p489{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p490{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p491{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p492{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p493{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p494{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p495{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p496{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p497{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px !important;}
.p498{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p499{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p500{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p501{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p502{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p503{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p504{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p505{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p506{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p507{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 413px;margin-bottom: 0px !important;}
.p508{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p509{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px !important;}
.p510{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p511{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 108px;margin-bottom: 0px !important;}
.p512{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p513{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 152px;margin-bottom: 0px !important;}
.p514{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p515{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p516{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p517{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p518{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p519{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p520{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p521{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;}
.p522{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p523{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 143px;margin-bottom: 0px !important;}
.p524{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p525{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p526{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 588px;margin-bottom: 0px !important;}
.p527{text-align: left;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px !important;}
.p528{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p529{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p530{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p531{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 713px;margin-bottom: 0px !important;}
.p532{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p533{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p534{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p535{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p536{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p537{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p538{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 202px;margin-bottom: 0px !important;}
.p539{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p540{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p541{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p542{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p543{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p544{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p545{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p546{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 133px;margin-bottom: 0px !important;}
.p547{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 630px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p548{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p549{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p550{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;}
.p551{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p552{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p553{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p554{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 301px;margin-bottom: 0px !important;}
.p555{text-align: left;padding-left: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p556{text-align: right;padding-right: 336px;margin-top: 299px;margin-bottom: 0px !important;}
.p557{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 315px;margin-bottom: 0px !important;}
.p558{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px !important;}
.p559{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px !important;}
.p560{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p561{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p562{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p563{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p564{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p565{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p566{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p567{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 463px;margin-bottom: 0px !important;}
.p568{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 546px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p569{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p570{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p571{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p572{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p573{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p574{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px !important;}
.p575{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 177px;margin-bottom: 0px !important;}
.p576{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p577{text-align: left;padding-right: 483px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p578{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p579{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p580{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p581{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p582{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;}
.p583{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 6px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;}
.p584{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p585{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p586{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p587{text-align: center;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p588{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p589{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p590{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p591{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p592{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p593{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;}
.p594{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p595{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p596{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;}
.p597{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p598{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p599{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p600{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p601{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p602{text-align: left;padding-left: 260px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p603{text-align: left;padding-left: 260px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p604{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p605{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p606{text-align: center;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p607{text-align: center;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p608{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p609{text-align: right;padding-right: 651px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p610{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 672px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 184px;}
.p611{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 693px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p612{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 693px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p613{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;}
.p614{text-align: right;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p615{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p616{text-align: left;padding-left: 380px;padding-right: 441px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.328px;}
.p617{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p618{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p619{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p620{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p621{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p622{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p623{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p624{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p625{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p626{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p627{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px !important;}
.p628{text-align: left;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p629{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p630{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p631{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 113px;margin-bottom: 0px !important;}
.p632{text-align: left;padding-left: 360px;padding-right: 84px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.327px;}
.p633{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p634{text-align: left;padding-left: 300px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p635{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 272px;margin-bottom: 0px !important;}
.p636{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 111px;margin-bottom: 0px !important;}
.p637{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p638{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 525px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 8px;}
.p639{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p640{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p641{text-align: center;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 190px;margin-bottom: 0px !important;}
.p642{text-align: left;padding-left: 220px;padding-right: 462px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.126px;}
.p643{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p644{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px !important;}
.p645{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p646{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p647{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 431px;margin-bottom: 0px !important;}
.p648{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p649{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p650{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p651{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p652{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;}
.p653{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p654{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p655{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p656{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p657{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p658{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p659{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 109px;margin-bottom: 0px !important;}
.p660{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p661{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p662{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p663{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.5px;}
.p664{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 5px;}
.p665{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p666{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p667{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p668{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p669{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p670{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p671{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p672{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p673{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.4px;}
.p674{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px !important;}
.p675{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p676{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p677{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p678{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p679{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px !important;}
.p680{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p681{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p682{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 104px;margin-bottom: 0px !important;}
.p683{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;}
.p684{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p685{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;}
.p686{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p687{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p688{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p689{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p690{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.5px;}
.p691{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p692{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.5px;}
.p693{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p694{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p695{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p696{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p697{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px !important;}
.p698{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p699{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px !important;}
.p700{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p701{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p702{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p703{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p704{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p705{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p706{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 298px;margin-bottom: 0px !important;}
.p707{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p708{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p709{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p710{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p711{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p712{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px !important;}
.p713{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p714{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 153px;margin-bottom: 0px !important;}
.p715{text-align: right;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p716{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p717{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p718{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p719{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p720{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p721{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p722{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p723{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p724{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p725{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 155px;margin-bottom: 0px !important;}
.p726{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p727{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;}
.p728{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p729{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p730{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px !important;}
.p731{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p732{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p733{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 92px;margin-bottom: 0px !important;}
.p734{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p735{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p736{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px !important;}
.p737{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p738{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p739{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p740{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 125px;margin-bottom: 0px !important;}
.p741{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 175px;margin-bottom: 0px !important;}
.p742{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p743{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p744{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p745{text-align: left;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p746{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 645px;margin-bottom: 0px !important;}

.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 402px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 382px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 385px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 381px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 334px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 408px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 407px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 376px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 429px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 373px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 326px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 184px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 465px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 231px;vertical-align: bottom;}
.td42{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td43{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;}
.td44{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 231px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 274px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;}
.td47{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 274px;vertical-align: bottom;}
.td48{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;}
.td49{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td50{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 296px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 179px;vertical-align: bottom;}
.td55{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 202px;vertical-align: bottom;}
.td56{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td57{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td58{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 202px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td65{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td66{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 301px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 210px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 269px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 241px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 441px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td76{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td77{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td78{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td79{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 358px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 153px;vertical-align: bottom;}
.td82{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td83{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td84{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td85{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td86{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td92{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td93{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td94{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td98{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 252px;vertical-align: bottom;}
.td99{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 252px;vertical-align: bottom;}
.td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td102{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td103{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td104{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td105{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td107{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td110{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td111{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td112{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td113{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td114{border-bottom: #959595 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td116{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 421px;vertical-align: bottom;}
.td119{border-left: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td120{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td121{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #3a3a3a 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td122{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td123{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #191919 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td124{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td127{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td128{border-bottom: #c8c8c8 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td129{border-bottom: #c8c8c8 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td130{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td131{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td132{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td133{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td134{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td135{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td136{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td138{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td141{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td142{padding: 0px;margin: 0px;width: 396px;vertical-align: bottom;}
.td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td145{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td149{padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;}
.td150{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td151{padding: 0px;margin: 0px;width: 240px;vertical-align: bottom;}
.td152{padding: 0px;margin: 0px;width: 270px;vertical-align: bottom;}
.td153{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td154{padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;}
.td155{padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;}
.td156{padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td157{padding: 0px;margin: 0px;width: 322px;vertical-align: bottom;}
.td158{padding: 0px;margin: 0px;width: 189px;vertical-align: bottom;}
.td159{padding: 0px;margin: 0px;width: 372px;vertical-align: bottom;}
.td160{padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;}
.td161{padding: 0px;margin: 0px;width: 388px;vertical-align: bottom;}
.td162{padding: 0px;margin: 0px;width: 341px;vertical-align: bottom;}
.td163{padding: 0px;margin: 0px;width: 170px;vertical-align: bottom;}
.td164{padding: 0px;margin: 0px;width: 310px;vertical-align: bottom;}
.td165{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td166{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td167{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td168{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td169{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td170{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td171{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td172{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td173{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td174{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td175{padding: 0px;margin: 0px;width: 225px;vertical-align: bottom;}
.td176{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td177{padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;}
.td178{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td179{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td180{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td181{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td182{padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td183{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td184{padding: 0px;margin: 0px;width: 262px;vertical-align: bottom;}
.td185{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td186{padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;}
.td187{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td188{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td189{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td190{padding: 0px;margin: 0px;width: 181px;vertical-align: bottom;}
.td191{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td192{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td193{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td194{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td195{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td196{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td197{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td198{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td199{padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;}
.td200{padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td201{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td202{padding: 0px;margin: 0px;width: 470px;vertical-align: bottom;}
.td203{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td204{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td205{padding: 0px;margin: 0px;width: 399px;vertical-align: bottom;}
.td206{padding: 0px;margin: 0px;width: 348px;vertical-align: bottom;}
.td207{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td208{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td209{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td210{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td211{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td212{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td213{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td214{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td215{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td216{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td217{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td218{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td219{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td220{padding: 0px;margin: 0px;width: 176px;vertical-align: bottom;}
.td221{padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td222{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td223{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 176px;vertical-align: bottom;}
.td224{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td225{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td226{padding: 0px;margin: 0px;width: 260px;vertical-align: bottom;}
.td227{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 286px;vertical-align: bottom;}
.td228{padding: 0px;margin: 0px;width: 286px;vertical-align: bottom;}
.td229{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td230{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td231{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td232{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td233{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td234{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td235{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}

.tr0{heightzzz: 21px;}
.tr1{heightzzz: 37px;}
.tr2{heightzzz: 38px;}
.tr3{heightzzz: 28px;}
.tr4{heightzzz: 29px;}
.tr5{heightzzz: 19px;}
.tr6{heightzzz: 16px;}
.tr7{heightzzz: 51px;}
.tr8{heightzzz: 18px;}
.tr9{heightzzz: 17px;}
.tr10{heightzzz: 52px;}
.tr11{heightzzz: 27px;}
.tr12{heightzzz: 20px;}
.tr13{heightzzz: 22px;}
.tr14{heightzzz: 14px;}
.tr15{heightzzz: 12px;}
.tr16{heightzzz: 31px;}
.tr17{heightzzz: 5px;}
.tr18{heightzzz: 10px;}
.tr19{heightzzz: 26px;}
.tr20{heightzzz: 3px;}
.tr21{heightzzz: 2px;}
.tr22{heightzzz: 15px;}
.tr23{heightzzz: 6px;}
.tr24{heightzzz: 9px;}
.tr25{heightzzz: 24px;}
.tr26{heightzzz: 8px;}
.tr27{heightzzz: 11px;}
.tr28{heightzzz: 34px;}
.tr29{heightzzz: 30px;}
.tr30{heightzzz: 23px;}
.tr31{heightzzz: 39px;}
.tr32{heightzzz: 13px;}
.tr33{heightzzz: 49px;}
.tr34{heightzzz: 4px;}

.t0{width: 457px;margin-top: 148px;f:bold 15px 'Verdana' !important;}
.t1{width: 456px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t2{width: 531px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t3{width: 420px;margin-leftZ: 100px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t4{width: 535px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t5{width: 457px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 29px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t6{width: 530px;f:bold 11px 'Verdana' !important;}
.t7{width: 535px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
.t8{width: 535px;f:bold 8px 'Verdana' !important;}
.t9{width: 441px;margin-leftZ: 79px;margin-top: 13px;f:5px 'Verdana' !important;}
.t10{width: 463px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 21px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t11{width: 437px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 18px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t12{width: 224px;margin-top: 18px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t13{width: 498px;margin-top: 23px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t14{width: 463px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 19px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t15{width: 311px;margin-top: 22px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t16{width: 363px;margin-top: 22px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t17{width: 457px;margin-leftZ: 70px;margin-top: 24px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t18{width: 430px;margin-top: 18px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t19{width: 284px;margin-leftZ: 100px;margin-top: 5px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t20{width: 441px;margin-leftZ: 14px;margin-top: 2px;f:10px 'Verdana' !important;}
.t21{width: 535px;margin-leftZ: 76px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
.t22{width: 297px;margin-leftZ: 172px;margin-top: 1px;f:9px 'Verdana' !important;}
.t23{width: 444px;margin-leftZ: 99px;margin-top: 3px;f:9px 'Verdana' !important;}
.t24{width: 460px;margin-leftZ: 84px;margin-top: 25px;f:9px 'Verdana' !important;}
.t25{width: 436px;margin-top: 6px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t26{width: 449px;margin-top: 15px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t27{width: 451px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t28{width: 378px;margin-top: 28px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t29{width: 456px;margin-top: 28px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t30{width: 457px;margin-leftZ: 66px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t31{width: 457px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 36px;f:bold 15px 'Verdana' !important;}
.t32{width: 368px;margin-top: 20px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t33{width: 321px;margin-top: 17px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t34{width: 409px;margin-top: 20px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t35{width: 535px;margin-leftZ: 5px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
.t36{width: 536px;margin-top: 22px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t37{width: 498px;margin-leftZ: 32px;margin-top: 22px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t38{width: 368px;margin-top: 22px;f:12px 'Verdana' !important;}

&lt;/STYLE&gt;



&lt;DIV id="page_1"&gt;


&lt;P class="p0 ft0"&gt;Till statsrådet Jan O. Karlsson Utrikesdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft1"&gt;Härmed överlämnar jag betänkandet EU:s utvidgning och arbetskraftens rörlighet (SOU 2002:116).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft2"&gt;Regeringen beslutade den 7 februari 2002 om direktiv för utredningen (bilaga 1) och att tillkalla en särskild utredare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft1"&gt;Som huvudsekreterare förordnades hovrättsassessorn Kerstin Lundegard fr.o.m. den 25 februari 2002. Till särskild utredare förordnades f.d. generaldirektören Berit Rollén den 4 april 2002. Jan Ekberg, som är professor i nationalekonomi vid Växjö universitet, har varit expert i utredningen och bidragit med en särskild rapport angående inkomsteffekter för befolkningen i Sverige (bilaga 2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft3"&gt;Som experter förordnades fr.o.m. den 25 februari 2002 utredaren Helena Carlestam (TCO), professorn Jan Ekberg (Växjö universitet), arbetsmarknadsexperten Karin Ekenger (Svenskt Näringsliv), rättssakkunniga Anna Falk (UD), enhetsexperten Peter Fylking (Migrationsverket), departementssekreteraren Ola Gustafsson (Fi- dep.), avdelningsdirektören &lt;NOBR&gt;Ing-Marie&lt;/NOBR&gt; Hansson (AMS), utredaren Leif Lindberg (Landstingsförbundet), juristen Pernilla Lundblad (Arbetsgivarverket), departementssekreteraren Lena Malmberg (S- dep.), departementsrådet Lars Nilsson (UD), utredaren Åsa Persson (Kommunförbundet), utredaren Thord Pettersson (LO), departementssekreteraren Pontus Ringborg &lt;NOBR&gt;(N-dep.),&lt;/NOBR&gt; avdelningschefen Lena Schröder (Integrationsverket), departementssekreteraren Mårten Sundmark &lt;NOBR&gt;(U-dep.),&lt;/NOBR&gt; kanslirådet Kristof Tamas (UD) och internationelle sekreteraren Åke Zettermark (SACO).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft1"&gt;Malin &lt;NOBR&gt;William-Olsson&lt;/NOBR&gt; och Doris Olsson har varit utredningens assistenter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft1"&gt;Stockholm den 15 januari 2003.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft1"&gt;Berit Rollén&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft1"&gt;/Kerstin Lundegard&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_2"&gt;


&lt;P class="p9 ft4"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td0"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft5"&gt;Förslag......................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td2"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft5"&gt;11&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td0"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft5"&gt;Sammanfattning och förslag........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft5"&gt;13&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td0"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft6"&gt;Utredningsuppdraget – en kommentar ..........................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft5"&gt;21&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td0"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;3.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft7"&gt;Utredningsdirektivets huvudfrågor ........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;21&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td0"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft8"&gt;Kommentarer och värderingar ................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;22&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td0"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;3.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft8"&gt;Detaljerade frågor ....................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;26&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td0"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft5"&gt;Så har utredningen arbetat..........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft5"&gt;35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td0"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft5"&gt;Bakgrund ..................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft5"&gt;37&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td0"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft7"&gt;Allmänt om EU:s utvidgning..................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;37&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td0"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft7"&gt;Europeiska rådets beslut om övergångsarrangemang ............&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;40&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td0"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;5.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft8"&gt;Regeringens inställning............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;40&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p14 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Kan vi förvänta oss arbetskraftsinvandring från&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td0"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft8"&gt;kandidatländerna? ....................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;42&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td0"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;5.5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft7"&gt;Erfarenheter från EU:s tidigare utvidgningar ........................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td0"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;5.6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft8"&gt;Statistik m.m. ...........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;47&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td0"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;5.7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft7"&gt;Andra medlemsländers syn på övergångsregler .....................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;52&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td0"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft5"&gt;Tidigare utredning ......................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;53&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p15 ft11"&gt;5&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_3"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Innehåll&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td5"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft6"&gt;EU:s regler om fri rörlighet för arbetstagare ...................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft5"&gt;55&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft1"&gt;7.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft8"&gt;Inledning...................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;55&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft1"&gt;7.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft7"&gt;Vad innebär den fria rörligheten för arbetstagare?.................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft1"&gt;7.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft8"&gt;Vem betraktas som arbetstagare?............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;58&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft1"&gt;7.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft8"&gt;Uppehållstillstånd ....................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;59&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft1"&gt;7.5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft8"&gt;Sociala förmåner .......................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;60&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft1"&gt;7.6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft8"&gt;Familjemedlemmar...................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;60&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft1"&gt;7.7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft8"&gt;Arbetssökande..........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;61&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft1"&gt;7.8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft8"&gt;Pensionärer, studerande m.fl. .................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;61&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft1"&gt;7.9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;Tredjelandsmedborgares rättsliga ställning ............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;62&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft1"&gt;7.10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td4"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft8"&gt;avtalet).......................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td2"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;62&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft1"&gt;7.11&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft8"&gt;Reglerade yrken........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;63&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft6"&gt;Övergångsregler mellan EU och kandidatländerna ..........&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft5"&gt;67&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft1"&gt;8.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft8"&gt;Inledning...................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;67&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft1"&gt;8.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;Övergångsreglerna – en översiktlig beskrivning ....................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;68&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p19 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Möjligheter att begränsa tillträdet till arbetsmarknaden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft8"&gt;genom nationella bestämmelser ..............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft7"&gt;71&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;8.3.1 Övergångsbestämmelsernas närmare utformning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td7"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft1"&gt;med avseende på möjligheten att tillämpa&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td8"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td7"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft1"&gt;nationella bestämmelser för tillträdet till&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td8"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;arbetsmarknaden ...........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft7"&gt;71&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td7"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;8.3.2 Vilka inskränkningar i den fria rörligheten för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td8"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td7"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;arbetstagare medger övergångsbestämmelserna?........&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td8"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft7"&gt;73&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;8.3.3 Tiden för tillträde till arbetsmarknaden styr&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td7"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;tillämpningen av övergångsbestämmelserna................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td8"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft7"&gt;77&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td7"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;8.3.4 Tillämpningen av fri rörlighet för arbetstagare&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td8"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft1"&gt;enligt artiklarna 1 till 6 i förordning 1612/68 och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td7"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;skyddsklausulen ............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td8"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft7"&gt;78&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td7"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;8.3.5 När kan ett förfarande enligt skyddsklausulen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td8"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;inledas?...........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft7"&gt;80&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p21 ft11"&gt;6&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_4"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td9"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft12"&gt;Innehåll&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td0"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;8.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td1"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft7"&gt;Övriga bestämmelser enligt övergångsbestämmelserna .......&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td10"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft1"&gt;81&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td0"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft8"&gt;8.4.1 Familjemedlemmar .......................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft1"&gt;81&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td0"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft1"&gt;8.4.2 Ömsesidig tillämpning av begränsningar i den fria&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td0"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td1"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft7"&gt;rörligheten för arbetstagare..........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft1"&gt;82&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td0"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td1"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft7"&gt;8.4.3 Arbetstillstånd trots en öppen arbetsmarknad ...........&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft1"&gt;83&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td0"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;8.5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td1"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft8"&gt;Konsekvenser för Sveriges del.................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td10"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft1"&gt;83&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td0"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft5"&gt;Svenska regler ...........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft5"&gt;87&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td0"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;9.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft8"&gt;Utlänningslagen m.m. .............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft1"&gt;87&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td0"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;9.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft7"&gt;Tillämpningen av reglerna om uppehållstillstånd ..................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft1"&gt;91&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td0"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;9.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft7"&gt;AMS riktlinjer om arbetstillstånd ...........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft1"&gt;94&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p14 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;9.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Sociala förmåner, sjukvårdsförmåner och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td11"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td12"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft8"&gt;utbildningsförmåner m.m........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td13"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;96&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft1"&gt;9.4.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft8"&gt;Inledning .......................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;96&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td12"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft1"&gt;9.4.2 Nationella regler bestämmer vilka sociala&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft8"&gt;förmåner som utgår ......................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;97&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft1"&gt;9.4.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft7"&gt;Bosättningskravet och folkbokföringen......................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;97&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft1"&gt;9.4.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft8"&gt;Socialförsäkringsförmåner ...........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;99&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft1"&gt;9.4.5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft8"&gt;Socialtjänstlagen m.fl. lagar........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td12"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft1"&gt;9.4.6 Den praktiska tillämpningen av socialtjänstlagens&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft8"&gt;bestämmelser...............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;101&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft1"&gt;9.4.7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft8"&gt;Sjukvårdsförmåner......................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;103&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft1"&gt;9.4.8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft8"&gt;Arbetslöshetsersättning .............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;103&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td11"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;9.5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td12"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft8"&gt;Barns rätt till utbildning ........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td13"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;107&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;9.6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td12"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft8"&gt;Utbildning för vuxna .............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;107&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;9.7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td12"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft7"&gt;Svenskundervisning för invandrare (sfi)...............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;108&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;9.8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td12"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft8"&gt;Studiestöd...............................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;108&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td12"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft6"&gt;Arbetskraftsituationen i Sverige .................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td13"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;113&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;10.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td12"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft7"&gt;Sverige behöver tillskott av arbetskraft i framtiden.............&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;113&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;10.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td12"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft8"&gt;SCB:s senaste beräkningar.....................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;10.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td12"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft8"&gt;Beviljade arbetstillstånd.........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p27 ft11"&gt;7&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_5"&gt;


&lt;P class="p9 ft12"&gt;Innehåll SOU 2002:116&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td0"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;10.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td12"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft8"&gt;Statistik ...................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td13"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;123&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;11 Rapporter från Sveriges ambassader i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td0"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft5"&gt;kandidatländerna......................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;127&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td0"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;11.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft8"&gt;Estland ....................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;127&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td0"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;11.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft8"&gt;Lettland...................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;129&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td0"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;11.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft8"&gt;Litauen ....................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;130&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td0"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;11.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft8"&gt;Polen .......................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;135&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td0"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;11.5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft8"&gt;Tjeckien...................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;141&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td0"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;11.6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft8"&gt;Statistik ...................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;142&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td0"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;11.7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft7"&gt;Befolkningsdata för kandidatländerna ..................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;143&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td0"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;12&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td12"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft6"&gt;Erfarenheter av organiserad rekrytering .......................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td13"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;147&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td0"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;12.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft7"&gt;Utfärdade tillfälliga arbetstillstånd........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;147&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td0"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;12.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft8"&gt;AMS engagemang i rekrytering.............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;147&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td0"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;12.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft7"&gt;Ett exempel på organiserad rekrytering av läkare ................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;148&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td0"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;12.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft8"&gt;Mina synpunkter ....................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;150&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td0"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;13&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td12"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft6"&gt;Brottslighet och andra risker ......................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td13"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;151&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td0"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;13.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft8"&gt;Inledning.................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;151&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td0"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;13.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft7"&gt;Utnyttjande av det svenska välfärdssystemet? .....................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;152&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td0"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;13.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft8"&gt;Ett räkneexempel....................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;154&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td0"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;13.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft1"&gt;Finns det skäl att uppsätta hinder mot missbruk av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td0"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft8"&gt;svenska sociala förmåner?......................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;156&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td0"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;13.5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft7"&gt;Åtgärder för att förhindra missbruk .....................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;156&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td0"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;13.6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft1"&gt;BNP per capita i EU- och kandidatländerna 1995 och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td0"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft8"&gt;2000 .........................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;157&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p28 ft11"&gt;8&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_6"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td17"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td18"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft12"&gt;Innehåll&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;14&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft5"&gt;Närmare om vissa förslag ..........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td18"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft5"&gt;159&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;14.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;RSV-intyget............................................................................&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td18"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft1"&gt;159&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;14.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft8"&gt;Krav på arbetet .......................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft1"&gt;161&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;14.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft8"&gt;Arbets- och uppehållstillstånd ..............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft1"&gt;161&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;14.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft8"&gt;Varför bara ettåriga tillstånd?................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft1"&gt;162&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;14.5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft8"&gt;Handläggningstid...................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft1"&gt;163&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td19"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;15&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft6"&gt;Författningsförslag och kommentarer..........................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td18"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft5"&gt;165&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;15.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft1"&gt;Genomförandet av förslagen kräver ändringar i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft7"&gt;utlänningsförordningen (1989:547) (UtlF) .........................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft1"&gt;165&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;15.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft7"&gt;Förslag till ändring i utlänningsförordningen (1989:547)...&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft1"&gt;169&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td17"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft5"&gt;Bilagor:&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td18"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td17"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft14"&gt;Bilaga 1 Kommittédirektiv (2002:1) ..........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft1"&gt;177&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td17"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;Bilaga 2 EU:s utvidgning och arbetskraftens rörlighet –&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;SPAN class="p30 ft7"&gt;inkomsteffekter för befolkningen i Sverige.................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft1"&gt;187&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td17"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft14"&gt;Bilaga 3 Litteraturförteckning för den som vill läsa mer ..........&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft1"&gt;219&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p31 ft11"&gt;9&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_7"&gt;


&lt;P class="p32 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft16"&gt;Mina förslag i punktform&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Sverige fortsätter använda nationell lagstiftning under &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2–7&lt;/NOBR&gt; år när det gäller arbetstagare från de nya medlemsländerna. Utlänningsförordningen justeras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Migrationsverket ges direktiv om&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;maximal handläggningstid om 14 dagar för arbetstillstånd,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;att samarbeta med Riksskatteverket och Patent- och registreringsverket för bättre kontroll av arbetserbjudanden,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;att förlänga arbetstillstånd för medborgare i kandidatländerna som redan finns här.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Riksskatteverket ges direktiv om&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;att ej folkbokföra personer utan uppehållstillstånd,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;att samverka med Migrationsverket och Patent- och registreringsverket om en snabb rutin för Migrationsverkets kontroll av arbetserbjudandens seriositet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Patent- och registreringsverket ges direktiv om&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;att samverka med Riksskatteverket och Migrationsverket om en snabb rutin för Migrationsverkets kontroll av arbetserbjudandens seriositet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft1"&gt;Patent- och registreringsverket ges anslag för detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Arbetsmarknadsstyrelsen ges direktiv om&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;att ändra riktlinjerna om arbetstillstånd för arbetstagare från de nya &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; som får anställning här,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;att ändra riktlinjerna om arbetstillstånd för arbetstagare från kandidatländerna som redan finns här,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;att ge invandrare i bristyrken rätt till arbetsmarknadspolitiska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft11"&gt;11&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_8"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p46 ft1"&gt;åtgärder i vissa fall även om de har arbete,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;att öka köpen av arbetsmarknadsutbildning från kommunerna inom vårdområdet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Regeringen inbjuder i samarbete med AMS arbetsmarknadens parter till en överenskommelse om gemensamt organiserad rekrytering vid stora arbetskraftsbehov.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Regeringen inbjuder kommuner och landsting till en erfarenhets- och informationskonferens.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft11"&gt;12&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_9"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB31169x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p51 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Sammanfattning och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft26"&gt;Min bedömning&lt;SPAN class="ft1"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft1"&gt;Även om rörligheten bland arbetstagare skulle bli större än i Europeiska unionen (EU) i dag ser jag inga risker för att den seriösa arbetskraftsinvandringen till Sverige från de nya medlemsländerna blir ett problem. Många arbetar redan här och gör en stor insats i bristyrken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft1"&gt;Jag tror inte heller att utvandringen till Sverige från dessa länder blir ett problem för dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft2"&gt;Arbetsmarknaden bör därför öppnas omedelbart för seriös arbetskraftsinvandring från de nya medlemsländerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft1"&gt;Men vi bör sätta upp hinder för missbruk och brottslighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft1"&gt;Rörligheten på arbetsmarknaden mellan de nuvarande &lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; är inte stor. Det skäl som talar för att den skulle bli något större från de nya medlemsländerna till EU i övrigt är de större ekonomiska skillnaderna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft1"&gt;Jag har inte gjort någon prognos för hur stor arbetskraftsinvandringen till Sverige kan bli. Jag bedömer inte att det är meningsfullt. Däremot har professor Jan Ekberg gjort räkneexempel för samhällsekonomin vid viss antagen invandring (kapitel 13.3 och bilaga 2). Jag redovisar också några andras prognoser (se bl.a. kapitel 5.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft1"&gt;Även om rörligheten skulle bli större än i EU i dag ser jag inga risker för att det seriösa arbetskraftsutbytet mellan Sverige och de nya medlemsländerna skulle bli ett problem. Däremot ser jag risker av annat slag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft1"&gt;Skillnaderna i inkomster och välfärd mellan de nya medlemsländerna och Sverige (liksom EU i övrigt) är så stora att organiserad brottslighet kan tänkas vilja utnyttja detta förhållande. Jag befarar att kreativa, oseriösa företagare kan erbjuda mer eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft11"&gt;13&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_10"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Sammanfattning och förslag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p62 ft1"&gt;mindre fiktiva anställningar i Sverige mot betalning. Man skulle kunna sälja ”jobb” som ger inträde till det svenska välfärdssystemet och den svenska sjukvården på samma sätt som man under det gångna året sålt gruppresor in i det svenska asylsystemet. För enskilda individer kan det vara lockande att en mycket liten arbetsinsats – 10 timmar i veckan – ger inträdesbiljett under fem år till hela välfärdssystemet för arbetstagarens kärnfamilj och båda makarnas föräldrar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft27"&gt;Min slutsats är att vi ska garantera att seriösa företag och arbetstagare från de nya medlemsstaterna skall kunna mötas lika lätt som i övriga EU i dag. Däremot menar jag att vi bör sätta upp effektiva hinder för missbruk av välfärdssystemet. Det är visserligen inte denna typ av risker som EU har tänkt på när man skapat övergångsregler. Men vi bör använda övergångsreglerna för att skydda oss mot brott och missbruk så länge detta är möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft1"&gt;Om ett land redan på förhand befarar negativa effekter har det enligt övergångsreglerna möjlighet att skjuta upp det fulla ikraftträdandet av den öppna arbetsmarknaden i maximalt sju år. Detta måste göras i förväg via nationell lagstiftning. Jag föreslår därför att Sverige inte omedelbart tillämpar &lt;NOBR&gt;EG-reglerna&lt;/NOBR&gt; fullt ut, utan i viss utsträckning behåller den nationella lagstiftningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft27"&gt;De &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; som vid anslutningen öppnar sin arbetsmarknad på lika villkor för &lt;NOBR&gt;EU-medborgare&lt;/NOBR&gt; från de nya medlemsstaterna, har enligt övergångsreglerna rätt att åberopa en skyddsklausul. Inte heller skyddsklausulen – för ingripande i efterhand – är tänkt för den form av negativa effekter som jag befarar. Den är utformad som hjälp för ett land där arbetskraftsinvandringen blir så stor att den skadar landets ekonomi eller allvarligt stör arbetsmarknaden. Denna klausul kan användas efter godkännande från Bryssel eller i nödfall efter eget beslut. Jag bedömer inte att den kan användas för den typ av missbruk jag pekat på.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft26"&gt;Samma regler som för nuvarande medlemsländer – i praktiken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft24"&gt;Det bör vara lika lätt för arbetstagare i de nya medlemsländerna som för nuvarande &lt;NOBR&gt;EU-medborgare&lt;/NOBR&gt; att ta seriösa arbeten i Sverige och flytta hit. En medborgare i ett nytt medlemsland som erbjudits arbete här bör (på de villkor jag preciserar) få tillståndsfrågan avgjord lika snabbt som en &lt;NOBR&gt;EU-medborgare&lt;/NOBR&gt; i dag. Handläggningstiden hos Migrationsverket bör inte överstiga 14 dagar. Någon&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft11"&gt;14&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_11"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td23"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td24"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft28"&gt;Sammanfattning och förslag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft1"&gt;bedömning av bristsituation eller remiss till arbetsmarknadens parter skall inte göras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft2"&gt;För att förhindra missbruk föreslår jag två åtgärder, enbart den första eller båda i kombination. Jag förordar kombinationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Åtgärd 1&lt;/SPAN&gt;. Anställning som skall ge rätt till arbets- och uppehållstillstånd definieras som ett heltidsarbete med en svensk normallön eller ett arbete med en lön som det går att leva på i Sverige hos en arbetsgivare med &lt;NOBR&gt;RSV-intyg&lt;/NOBR&gt; (se nedan). Denna definition av arbete görs eftersom &lt;NOBR&gt;EG-definitionen&lt;/NOBR&gt; av ett arbete enligt domstolsutslag är så litet som 10 timmar per vecka. Ett så minimalt arbete ger enligt &lt;NOBR&gt;EG-reglerna&lt;/NOBR&gt; tillträde till hela det svenska välfärdssystemet för såväl arbetstagaren, hans/hennes kärnfamilj som beroende föräldrar till dem båda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Åtgärd 2&lt;/SPAN&gt;. Arbets- och uppehållstillstånd ges för högst ett år i ett första beslut, om anställningen är tills vidare. Vid tidsbegränsat arbete för kortare tid än ett år ges tillstånd för den tid anställningen varar. Tillstånden förlängs med ett år i taget till sammanlagt fem år om anställningen ligger fast eller om arbetstagaren fått nytt jobb. Om arbetstagaren har ett arbete enligt Åtgärd 1 bör rutiner finnas för närmast automatisk förlängning. Efter fem år gäller EG- reglerna fullt ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft1"&gt;Om ett företag är nystartat och en bedömning därför inte kan göras av arbetserbjudandets seriositet kan ännu kortare tillstånd ges, t.ex. sex månader. Detsamma kan gälla vid brister i RSV- intyget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft1"&gt;Formen för att genomföra dessa begränsningar är att behålla krav på arbetstillstånd för de nya medlemsländernas medborgare, ändra riktlinjerna för arbetstillstånd, införa en bättre kontroll än i dag av arbetserbjudandenas seriositet och att inte omedelbart bevilja femårigt &lt;NOBR&gt;EU/EES-tillstånd.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft1"&gt;Arbetsmarknadsstyrelsen ges i uppdrag att ändra sina riktlinjer om arbetstillstånd så att medborgare från nya medlemsländer ges arbetstillstånd om kraven i Åtgärd 1 är uppfyllda. I dessa fall skall arbetsmarknadsprövning alltså inte göras. Arbetstillstånd skall ges för den tid som anges i Åtgärd 2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft29"&gt;Migrationsverket, Riksskatteverket och Patent- och registreringsverket ges i uppdrag att samverka kring rutiner så att Migrations-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft11"&gt;15&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_12"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Sammanfattning och förslag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft1"&gt;verket kan handlägga dessa ärenden på ett snabbt och effektivt sätt. Tillstånd skall alltid ges om kraven i Åtgärd 1 är uppfyllda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft2"&gt;Sverige meddelar EU inom två år från anslutningsdagen om man finner det befogat att behålla dessa begränsningar under, i första hand, ytterligare tre år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft26"&gt;Skärpt kontroll av arbetserbjudanden – &lt;NOBR&gt;RSV-intyg&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft1"&gt;Den kontroll av arbetserbjudanden som görs i dag är enligt min mening inte tillfredsställande med tanke på de risker för missbruk jag ser. En ordentlig kontroll bör därför införas av de erbjudanden om anställning som görs till medborgare från de nya medlemsländerna och som är grund för arbets- och uppehållstillstånd. Detta bör också tillämpas för arbetssökande från tredjeland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft30"&gt;När en arbetstagare från de nya medlemsländerna söker tillstånd med hänvisning till ett erbjudande om arbete ska Migrationsverket begära en deklaration från Riksskatteverket (RSV) om arbetsgivaren för att kunna bedöma om erbjudandet är seriöst eller ej. Av den ska framgå hur länge företaget varit registrerat i Sverige, ändamålet enligt bolagsordningen om det är ett aktiebolag, om och hur mycket det betalat i skatt, arbetsgivaravgifter och moms de senaste åren, liksom om det har skuld till skattemyndigheten. Namn, adress och telefon/mejladress till styrelseordförande och verkställande direktör ska anges. Vissa av dessa uppgifter får RSV hämta från Patent- och registreringsverket. Med utgångspunkt från uppgifterna i &lt;NOBR&gt;RSV-intyget&lt;/NOBR&gt; får Migrationsverket göra en bedömning av arbetserbjudandets seriositet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft27"&gt;Migrationsverket, Riksskatteverket och Patent- och registreringsverket får i uppdrag att finna snabba och effektiva former för elektroniskt samarbete kring denna information. Patent- och registreringsverket som finansieras med avgifter bör få anslag för detta. Vid framtagning av mallen för vilka uppgifter som skall användas för bedömning av arbetserbjudandenas seriositet kan det vara lämpligt att verken, enligt förslag från Näringslivets nämnd för regelgranskning, samråder med arbetsgivarorganisationerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft2"&gt;Migrationsverket ges i uppdrag att skapa garantier för att handläggningstiden för arbets- och uppehållstillstånd för de nya medlemsländernas medborgare kan begränsas till 14 dagar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;16&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_13"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td23"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td24"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft28"&gt;Sammanfattning och förslag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p83 ft26"&gt;Ändring av AMS riktlinjer om arbetstillstånd för medborgare i nya medlemsländer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft2"&gt;Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) beslutar om riktlinjer för bedömningen av ärenden om arbetstillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft1"&gt;Nuvarande riktlinjer bör ändras. Ett tillräckligt skäl för att utfärda arbetstillstånd för en medborgare i de nya medlemsländerna skall vara att sökanden har ett seriöst erbjudande om heltidsanställning med svensk normallön eller en anställning med en lön som det går att leva på i Sverige. För denna grupp av arbetstagare skall ingen arbetsmarknadsprövning göras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft1"&gt;Av AMS riktlinjer skall framgå att arbetstillstånd normalt skall ges för ett år om anställningen är tills vidare och vid kortare anställning för den tid som anställningen varar. I särskilda fall, då en bedömning av arbetserbjudandets seriositet inte kan göras, bör arbetstillståndets längd begränsas till sex månader och därefter kunna förlängas i lämplig omfattning (se kapitel 14).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft1"&gt;En medborgare i något av de nya medlemsländerna som haft arbetstillstånd här i ett år, och som har kvar sin anställning eller har ett nytt arbete som motsvarar de krav som jag uppställer, skall kunna få förlängt arbetstillstånd med ett år i taget tills den sammanlagda tillståndstiden uppgår till fem år. I dessa fall bör arbetstillstånd i princip kunna ges automatiskt mot uppvisande av arbetsintyg. &lt;NOBR&gt;RSV-intyg&lt;/NOBR&gt; behövs då endast vid särskilda skäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft26"&gt;Redan anställda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft1"&gt;Övergångsreglerna omfattar inte personer som vid anslutningen redan har arbete här och som givits arbetstillstånd för längre tid än ett år. Efter anslutningsdagen kommer de att ha fritt tillträde till den svenska arbetsmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft1"&gt;Personer från kandidatländerna, som har arbete här nu (enligt Åtgärd 1) och där tiden för arbets- och uppehållstillstånden löper ut före anslutningsdagen, bör därför få förlängda tillstånd till anslutningsdagen eller ges permanent uppehållstillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft1"&gt;För att arbetstillstånden skall kunna förlängas krävs en ändring av AMS riktlinjer. Ett särskilt skäl för förlängningen skall vara att dessa personer inom kort genom hemlandets anslutning till EU kommer att få tillträde till vår arbetsmarknad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft11"&gt;17&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_14"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Sammanfattning och förslag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p91 ft26"&gt;Familjemedlemmar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft27"&gt;I övergångsreglerna finns en möjlighet att hindra familjemedlemmar att omedelbart ta arbete i värdlandet. Denna regel kan jag inte finna något skäl för Sverige att tillämpa. Det måste tvärtom vara önskvärt att alla arbetsföra i familjen kan få arbete här så snart som möjligt. När det gäller familjemedlemmar som grundar sin rätt till uppehållstillstånd i Sverige på anknytning till en person som fått uppehållstillstånd med stöd av ett arbetserbjudande skall det inte krävas att familjemedlemmens arbete har samma omfattning. En familjemedlem som får ett deltidsarbete skall alltså inte vara förhindrad att ta detta. Det ger dock inte den anhörige självständig rätt till arbetsrespektive uppehållstillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft26"&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft1"&gt;Jag föreslår inga generella övergångsbestämmelser för tiden fr.o.m. nu och till anslutningsdagen. Den tid som – såvitt man nu kan bedöma – återstår till anslutningsdagen är så kort att det inte finns skäl till detta. Undantag gäller för personer från kandidatländerna som redan finns här i arbete (se ovan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft26"&gt;Folkbokföring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft24"&gt;Av serviceskäl har RSV hittills ibland givit personnummer till EU- medborgare som sökt men ännu inte fått uppehållstillstånd. Då folkbokföringen öppnar dörrar till många bidragssystem är detta olämpligt. Migrationsverket bör i stället garanteras resurser och skapa förutsättningar för kort handläggningstid – högst två veckor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft26"&gt;Kommunernas och landstingens ansvar – sökarbetslöshet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft30"&gt;Enligt &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; har värdlandet ingen skyldighet att svara för en arbetssökandes försörjning. &lt;NOBR&gt;EU-medborgare&lt;/NOBR&gt; som är här för att söka arbete, liksom familjemedlemmar, har inte rätt till skola, sjukvård etc. på svensk bekostnad. Akut sjukvård skall dock ges när &lt;NOBR&gt;EU-medborgare&lt;/NOBR&gt; och deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen. Bidrag till hemresa kan också behöva ges, men då enligt vår&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;18&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_15"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td23"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td24"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft28"&gt;Sammanfattning och förslag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft1"&gt;nationella rätt. Om reglerna följs borde alltså arbetssökande inte bli någon belastning för välfärdssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft1"&gt;Rättsläget är dock något osäkert när det gäller kommunens ansvar enligt socialtjänstlagen för &lt;NOBR&gt;EU-medborgare&lt;/NOBR&gt; som är här för att söka arbete. Den praktiska tillämpningen av biståndsreglerna tycks skifta mellan olika kommuner och också mellan olika handläggare. Det finns föga av redovisad erfarenhet från kommunernas kontakter med arbetssökande från &lt;NOBR&gt;EU-länderna.&lt;/NOBR&gt; Därför kan det finnas skäl att regeringen ordnar en erfarenhets- och informationskonferens med politiker och tjänstemän i kommuner och landsting kring dessa frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft26"&gt;Arbetsmarknadspolitiska insatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft1"&gt;Arbetsmarknadspolitiska åtgärder är ingen huvudfråga för denna utredning. I direktiven sägs dock att jag skall ta hänsyn till under- och outnyttjad arbetskraft i Sverige och möjligheterna att bättre ta tillvara denna. Visst förändringsarbete pågår redan inom arbetsmarknadspolitiken. Mina förslag får därför ses som idéuppslag och anpassas till det aktuella läget när det gäller politiken och AMS regler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft31"&gt;Överenskommelse med centrala arbetsmarknadsorganisationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft3"&gt;Erfarenheterna av de senare årens invandring är dålig integration och hög arbetslöshet bland invandrarna. Dessutom har i skilda sammanhang redovisats stora brister i svenskutbildningen. Detta har i första hand gällt asylinvandring. Eftersom det nu är fråga om arbetskraftsinvandring bör dessa negativa effekter inte uppstå i samma grad. Det finns ändå skäl att dra lärdom av de senaste årens erfarenheter för att undvika problem t.ex. i samband med arbetslöshet för de nyinvandrade arbetstagarna. Jag föreslår därför att regeringen i samverkan med AMS inbjuder till en överenskommelse med de fackliga huvudorganisationerna och arbetsgivarorganisationerna om att vid större arbetskraftsbehov göra gemensamt organiserad rekrytering. Modell bör vara landstingens rekrytering av läkare, som beskrivs i denna utredning. Det vore önskvärt att parterna i överenskommelsen förklarar sin vilja att ta ansvar för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft11"&gt;19&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_16"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Sammanfattning och förslag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft1"&gt;de rekryterades språk- och kompletterande utbildning liksom för stöd till deras integration i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft30"&gt;Det skulle också vara önskvärt om parterna förklarade sin ambition att vid grupprekrytering utomlands erbjuda platser i utbildning och anställning för arbetslösa av den aktuella yrkeskategorin som redan finns i landet. Det eventuella arbetsmarknadspolitiska stödet (se nedan) för dessa regleras i överenskommelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft31"&gt;Bättre resursutnyttjande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft1"&gt;Enligt de bestämmelser som nu gäller får endast personer som är arbetslösa delta i de utbildningar som anordnas av arbetsförmedlingen. Jag föreslår att AMS ges nya direktiv så att invandrare som har arbete här, men inte i sitt yrke – om detta är ett bristyrke – får delta i arbetsmarknadspolitiska åtgärder som leder till anställning i yrket på samma villkor som arbetslösa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft1"&gt;Detta förslag grundas på det förhållandet att många invandrare har ett arbete där deras kompetens eller yrkesutbildning inte tas tillvara. Detta är särskilt beklagligt när de har långa och dyrbara utbildningar inom områden där det råder brist på arbetskraft i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft30"&gt;Ett annat förslag är att AMS ökar inköpen av omsorgsutbildning från kommunerna, eftersom kommunerna inte kan fylla sina platser i gymnasieskolan på detta område. Utomnordiska medborgare är i dag drygt 20 procent av deltagarna i arbetsmarknadsutbildning inom vårdområdet. De borde med tanke på behovet av personal inom vården och arbetslösheten bland utrikesfödda kunna vara fler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft11"&gt;20&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_17"&gt;


&lt;P class="p103 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Utredningsuppdraget – en kommentar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Utredningsdirektivets huvudfrågor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft1"&gt;Utredningens direktiv (bilaga 1) antogs vid ett regeringssammanträde den 7 februari 2002. I uppdraget ingår bl.a. att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;utreda hur arbetstagare från nya medlemsstater i EU från anslutningsdagen skall kunna få tillgång till den svenska arbetsmarknaden på samma villkor som medborgare i de nuvarande EU- och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EES-länderna,&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;bedöma sannolikheten för att arbetskraftsinvandring från nya medlemsstater i EU skulle medföra allvarliga störningar på den svenska arbetsmarknaden eller ansenliga kostnader för de sociala trygghetssystemen, samt utreda hur lämpliga åtgärder för att motverka detta i sådana fall kan utformas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;överväga åtgärder för att göra det attraktivt för arbetstagare från nya medlemsstater att söka sig till bristyrken i Sverige varvid konkurrensen med andra länder om sådan arbetskraft skall beaktas, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;lägga fram förslag till de författningsändringar och andra åtgärder som utredaren anser behövs i enlighet med utredningsuppdraget, samt redovisa förslagens finansiella och samhällsekonomiska konsekvenser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft11"&gt;21&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_18"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Utredningsuppdraget – en kommentar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Kommentarer och värderingar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft1"&gt;Jag vill här ge några förklaringar till de förslag jag lagt – eller inte lagt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft1"&gt;Många av de frågor som ingår i utredningens direktiv är inte möjliga att &lt;SPAN class="ft31"&gt;utreda &lt;/SPAN&gt;för att komma fram till ett entydigt svar. Man kan studera tidigare utredningar och ta fram befintligt faktamaterial. Men man kan inte på denna grund göra en prognos om utvecklingen eller ge invändningsfria förslag om ett visst politiskt agerande. Till slut handlar det om att fatta beslut på grundval av tillgängliga fakta, den politiska situationen, rådande värderingar, egna och andras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft1"&gt;Professor Jan Ekbergs rapport visar mot bakgrund av tidigare forskning under vilka omständigheter människor är beredda att flytta från hemlandet och vilka kategorier det då i första hand handlar om. Samtidigt konstaterar han att det är helt omöjligt att göra en prognos om hur många från kandidatländerna som vid en öppen arbetsmarknad skulle vilja flytta till Sverige. Det blir beroende av ekonomi och klimat i Sverige, i hemländerna och i andra &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; och av invandringspolitiken i länder utanför EU. Därför gör han ett räkneexempel på kostnader och intäkter för Sverige vid ett visst antaget antal invandrare. Den summan kan i verkligheten visa sig bli halverad eller tiodubblad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft1"&gt;EU och olika andra organisationer har gjort uppskattningar av eventuell utvandring från kandidatländerna. Man har försökt sig på en bedömning av vart den skulle gå (se kapitel 5 och litteraturförteckning i bilaga 3). Jag har också begärt bedömningar från den svenska ambassaden i respektive kandidatland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft1"&gt;Man kan alltså göra sannolikhetsbedömningar för det ena eller det andra antalet invandrare. Vi i Sverige kan titta på hur många som kom under arbetskraftsinvandringen vid förra seklets mitt, hur många som kom som mest från Finland, hur många som sökt sig hit från EU osv. Men till slut, det måste betonas, handlar det om rena gissningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft24"&gt;På samma sätt är det omöjligt att göra en exakt prognos av det framtida behovet av arbetskraft inom olika branscher i Sverige. En lång rad utredningar från olika intresseorganisationer finns. De är inte helt överensstämmande. Att vi kommer att få arbetskraftsbrist framöver är alla ense om. Men bedömningarna skiftar om det exakta behovet och om hur det ska tillgodoses. Invandring är en lösning, bättre tillvaratagande av befintliga arbetskraftsresurser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft11"&gt;22&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_19"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td25"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td26"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft28"&gt;Utredningsuppdraget – en kommentar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p117 ft1"&gt;inom landet är en annan, åtgärder för att minska sjukfrånvaron och flytta fram pensionsåldern är andra förslag i debatten. Jag tror att alla dessa vägar måste prövas, men avstår från att ta ställning till olika prognoser över en framtida arbetskraftsefterfrågan. Däremot finns i litteraturförteckningen hänvisning till flera befintliga prognoser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft27"&gt;Vi måste alltså gissa om antalet som vill söka sig till Sverige och vårt behov av arbetskraft utifrån. Vissa andra ställningstaganden måste grundas på moraliska värderingar. Dit hör frågan om huruvida arbetskraft bör lockas från kandidatländerna till Sverige. Blir det en ”brain drain” som hindrar deras utveckling? Arbetskraftens fria rörlighet är en av grundpelarna inom EU. Det är min värdering att den måste gälla även vid en utvidgning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft1"&gt;I vissa fall kan utvandring gynna ett land, t.ex. då det har överskott på viss arbetskraft, som utvandrar för gott eller kommer tillbaka efter ett antal år när efterfrågan finns i hemlandet och då med nya kunskaper och vidgade perspektiv. Ett nytt uttryck finns för detta – ”brain circulation”. Ett exempel är Polen, som nu har ett överskott av läkare, vilket skapat ett intresse för utvandring till Sverige. Andra exempel från vårt eget land är långt tillbaka – Vilhelm &lt;NOBR&gt;Mobergs-utvandrarna.&lt;/NOBR&gt; Ett senare är utvandringen av tandläkare i överskottssituationen på &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Landstingen försöker nu när efterfrågan åter finns att locka dem tillbaka till Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft1"&gt;Vi vet också att länder i framförallt Asien har stora inkomster från utvandrare som skickar hem pengar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft1"&gt;Självklart kan det finnas situationer där en utvandring skulle ge allvarliga problem för sändarlandet. Men jag menar att sådana situationer måste hanteras från fall till fall i ett samarbete mellan myndigheterna i de berörda länderna. Det går inte att förutse hur störningarna skulle kunna te sig och det är därför inte heller meningsfullt att föreslå åtgärder i förväg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft1"&gt;En värdering som väglett mig är att förordningar, författningar och andra regler ska vara enkla att förstå och hantera. Mot den bakgrunden ger jag inga förslag om övergångsregler för kandidatländerna under tiden fr.o.m. nu och till anslutningsdagen. Jag menar att anslutningsdagen förmodligen ligger så nära i tiden – år 2004 för de flesta – att det inte är meningsfullt att göra några temporära lösningar. Ett undantag gäller de arbetstagare som redan finns med tillfälliga arbetstillstånd i landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft11"&gt;23&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_20"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Utredningsuppdraget – en kommentar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft27"&gt;Svenska folket har en positiv inställning till invandring. Om denna skall vidmakthållas är det viktigt att tidigare invandrade som inte har arbete snabbt kan få det. Detsamma gäller redan invandrades resurser som inte tas tillvara på bästa sätt. Vi måste se till att sjuksköterskor får arbeta med vård i stället för att städa och att kirurger får operera i stället för att köra taxi för att citera några populära exempel i debatten. Att minska arbetslösheten bland redan invandrade tror jag är en förutsättning för en fortsatt positiv inställning till ökad invandring. Jag föreslår några åtgärder med detta syfte inom ramen för arbetsmarknadspolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft1"&gt;Infödda svenskar fuskar med bidrag – t.ex. föräldraförsäkringen. Det händer naturligtvis också att invandrare otillbörligt utnyttjar det svenska välfärdssamhället. Vid en öppning av gränserna för ett större Europa är det svårt att undvika att missbruk och ren kriminalitet ökar eller underlättas. Detta måste naturligtvis hållas under kontroll genom åtgärder av polis, tull, sjukvård och sociala myndigheter. Men helt kan sådana negativa konsekvenser av en öppnare värld inte förhindras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft3"&gt;Jag kan inte finna att en öppen arbetsmarknad i Sverige för medborgare i de nya medlemsländerna skulle kunna leda till en så stor inströmning av seriösa arbetssökande och arbetstagare att den skulle skada andra arbetstagare som redan finns här, arbetsmarknadens funktion eller vår välfärd. Jag finner det ändå nödvändigt att föreslå vissa speciella åtgärder mot missbruk och organiserad brottslighet vid utvidgningen. Orsaken till detta är fattigdomen och bristerna i välfärdssystemet i flera av kandidatländerna. Vi har under det gångna året sett exempel på ligor som säljer konstruerade personhistorier och biljetter med instruktioner in till det svenska asylsystemet. Vi har sett en tillströmning av romer utan asylskäl, men med otvetydigt behov av att förbättra sina ekonomiska villkor. Särskilt södra Sverige har också utsatts för den brottslighet som fötts ur fattigdomen i Baltikum och riktats mot de rikare EU- länderna. Mot den bakgrunden menar jag att det är motiverat att generellt skärpa kontrollen av de arbetserbjudanden som ges här under den tid som &lt;NOBR&gt;EG-reglerna&lt;/NOBR&gt; medger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft24"&gt;Frågan om lönedumping diskuterades i den tidigare utredningen (SOU 1997:153). Jag tror för min del inte att risken för lönedumping – dvs. att invandrare skulle acceptera löner långt under vad som är normalt i Sverige – är särskilt stor. Svensk fackföreningsrörelse är fortfarande mycket stark och kan väntas följa utvecklingen av arbetskraftsinvandringen noga. Den största löne-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft11"&gt;24&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_21"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td25"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td26"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft28"&gt;Utredningsuppdraget – en kommentar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft1"&gt;dumpingen finns redan på den svarta arbetsmarknaden. Dess villkor är så gynnsamma för köparna i Sverige att den endast kan försvinna genom en moralisk upprustning bland dem. Villkoren på den svarta arbetsmarknaden upplevs säkert också som gynnsamma av de utländska arbetare som inte har för avsikt att stanna här någon längre tid utan bara snabbt vill tjäna en viss summa pengar. De som vill arbeta under en längre tid och ser ett värde i tryggheten i ett vitt arbete kan tänkas överge den svarta marknaden när möjligheten öppnas till arbetskraftsinvandring. På så sätt kan den fria rörligheten för arbetstagare antas minska den svarta arbetsmarknaden något&lt;SPAN class="ft31"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft3"&gt;Jag föreslår inga åtgärder för att popularisera Sverige som invandrarland. Om människor finner det attraktivt att komma hit är beroende av de jobb vi erbjuder och villkoren i dem. Liksom av bemötandet på arbetsplatsen och på fritiden. Den uppföljning som gjorts av den organiserade rekryteringen av läkare från Polen visar på brister just i stödet till integration. Ryktena om villkoren i det nya landet färdas snabbt och är den bästa reklamen – eller tvärtom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft1"&gt;Jag har inte föreslagit några speciella åtgärder för småföretag inom ramen för utredningens uppdrag. Jag kan inte finna motiv för några sådana. Det kan vara svårare för ett litet företag att ensamt söka arbetskraft utomlands. Men jag förutsätter att rekryteringsföretagen här kommer att erbjuda sina tjänster och att branschorganisationerna och arbetsförmedlingen kan samla ihop behov från flera företag och stötta rekrytering. När det gäller integrationen i det svenska samhället och mottagandet på arbetsplatsen talar erfarenheten för att det lilla företaget är bättre skickat att kunna erbjuda en välkomnande miljö än det större.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft24"&gt;Jag har inte gjort några särskilda bedömningar för storstäderna. Eftersom de redan i dag har störst antal invandrare kan man utgå från att även arbetskraftsinvandrare kommer att söka sig dit i större utsträckning än till glesbygd. Det är också troligt att missbruk och brottslighet kommer att drabba dem i högre grad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft11"&gt;25&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_22"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Utredningsuppdraget – en kommentar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Detaljerade frågor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft1"&gt;I utredningsdirektivet har jag uppfattat följande konkreta frågor, som jag försöker besvara eller ge information omkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Är det sannolikt att arbetskraftsinvandring från nya medlemsstater kommer att medföra allvarliga störningar på den svenska arbetsmarknaden? Vilka åtgärder kan i så fall vidtas för att förhindra detta?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft1"&gt;Det finns inget som talar för att arbetskraftsinvandrarna från de nya medlemsländerna blir så många att det leder till allvarliga störningar på den svenska arbetsmarknaden. Alla prognoser pekar på att behovet av arbetskraft framöver blir så stort att vi får svårt att möta det. Redan nu finns yrkesområden, t.ex. inom vården, där det är svårt att fylla vakanserna och på några års sikt kan det bli nödvändigt att aktivt rekrytera arbetskraft från andra länder. I stället för att hindra seriösa arbetstagare från att komma hit bör vi se till att de tas emot på ett bra sätt och integreras på den svenska arbetsmarknaden. I kapitel 10 och i litteraturförteckningen redovisas ett axplock av de prognoser som finns om det framtida behovet av arbetskraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft1"&gt;Med tanke på att den ekonomiska standarden i flera av kandidatländerna är mycket låg kan det inbjuda till missbruk av det svenska välfärdssystemet. I kapitel 13 diskuteras risker som sammanhänger med att den svenska arbetsmarknaden öppnas för kandidatländernas medborgare och i kapitel 2 och 14 föreslås åtgärder för att motverka de problem som kan uppkomma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Vilka kostnader kan uppstå till följd av att arbetstagare från nya medlemsländer och deras familjemedlemmar får tillgång till den svenska arbetsmarknaden?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft24"&gt;Enligt &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; skall arbetstagare som utnyttjar rätten att fritt ta anställning i ett annat medlemsland behandlas på samma sätt som värdlandets medborgare när det gäller rätten till sociala förmåner och sjukvård m.m. Arbetstagaren har rätt att bosätta sig i värdlandet tillsammans med sina familjemedlemmar, vilka också skall få del av värdlandets sociala förmåner på de villkor som gäller för landets medborgare. I och med att kandidatländerna ansluts till EU kommer medborgarna i dessa länder att omfattas av EG:s regel-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft11"&gt;26&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_23"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td25"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td26"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft28"&gt;Utredningsuppdraget – en kommentar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft1"&gt;system. EU:s regler om fri rörlighet för arbetstagare beskrivs i kapitel 7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft1"&gt;Villkoren för att förmåner skall utges liksom storleken på dem bestäms av varje enskild medlemsstat. I Sverige är det alltså svenska regler som styr vilka förutsättningar som gäller för att en förmån skall utgå. I kapitel 9 redovisas svenska regler om sociala förmåner, sjukvårdsförmåner och utbildning m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft1"&gt;Professor Jan Ekberg har utifrån olika antaganden räknat på ekonomiska konsekvenser av arbetskraftsinvandring från de nya medlemsländerna. Hans uträkningar presenteras i kapitel 13.3 och bilaga 2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft24"&gt;Skillnaderna i inkomster och välfärd mellan de nya medlemsländerna och Sverige (liksom EU i övrigt) är så stora att organiserad brottslighet – och enskilda individer – kan tänkas vilja utnyttja detta förhållande. Detta kan innebära ökade kostnader för det svenska samhället och vara en grogrund för främlingsfientliga åsikter. I kapitel 13 diskuteras om EU:s utvidgning medför ökad brottslighet eller andra risker. Bl.a. behandlas frågan om hur vårt sociala välfärdssystem kan komma att påverkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Finns det några särskilda kostnader förknippade med sökarbetslöshet? Kommer kostnaden för sökarbetslöshet att bli större i samband med att arbetsmarknaden öppnas för nya medlemsstater? Kan kostnaderna i så fall begränsas?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft30"&gt;En viktig del av den fria rörligheten för arbetstagare inom EU är att unionens medborgare har rätt att uppehålla sig i andra medlemsstater för att söka arbete där. Den arbetssökande skall få samma hjälp av arbetsförmedlingen som medborgarna i det land där han eller hon söker arbete. Rörligheten bland arbetstagarna i de nuvarande &lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; har hittills varit mycket begränsad och arbetssökande från andra &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; har utgjort endast en bråkdel av det totala antalet arbetssökande i Sverige. Möjligen är medborgarna i de nya medlemsländerna mer intresserade av att söka arbete i Sverige. Om ett mycket stort antal arbetssökande från de nya medlemsländerna kommer hit kan det bli svårt för arbetsförmedlingen att inom ramen för befintliga resurser bistå dem i den utsträckning som är önskvärt. Ett större antal arbetssökande kan alltså kräva ökade resurser för arbetsförmedlingarna eller omprioriteringar. En bra insats från arbetsförmedlingens sida kan leda till att vi får fler personer i arbete som kan bidra till landets ekonomi. Så&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;27&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_24"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Utredningsuppdraget – en kommentar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft1"&gt;länge som det finns arbeten att förmedla kan arbetsförmedlingen få en nyckelroll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; ger inte arbetssökande samma materiella rättigheter som gäller för arbetstagare. En arbetssökande förutsätts själv svara för sin försörjning och kan inte med stöd av &lt;NOBR&gt;EG-rättsliga&lt;/NOBR&gt; regler göra anspråk på värdlandets sociala förmåner. Det bistånd som kan ges en arbetssökande &lt;NOBR&gt;EU-medborgare&lt;/NOBR&gt; utges med stöd av nationella bestämmelser. De svenska reglerna härom beskrivs i kapitel 9.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft1"&gt;Arbetssökande i den betydelse som avses här kan under vissa förutsättningar ges ekonomiskt bistånd av den kommun där han eller hon vistas. Enligt socialtjänstlagens regler har nämligen kommunen alltid det yttersta ansvaret för alla personer som vistas i kommunen. Det bistånd som ges en arbetssökande från ett annat &lt;NOBR&gt;EU-land&lt;/NOBR&gt; är vanligtvis medel till hemresa och nödvändigt uppehälle i avvaktan på att resan kan genomföras. Även om tillströmningen av arbetssökande från andra länder ökar bör kostnaderna härför kunna hållas på en rimlig nivå och sålunda inte medföra någon större belastning för kommunerna i landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft3"&gt;De som fått anställning och därefter ofrivilligt blir arbetslösa tillhör kategorin arbetslösa arbetstagare och skall i fråga om sociala förmåner behandlas på samma sätt som svenska medborgare som är arbetslösa. Kostnader för detta kan i dag inte beräknas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft1"&gt;Inledningsvis föreslås att arbetstagare från de nya medlemsländerna ges uppehållstillstånd i ett år i taget i stället för fem år. Genomförandet av förslaget kräver författningsändringar och förslag till sådana lämnas i kapitel 15.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Är det sannolikt att en fri rörlighet för arbetstagare från nya medlemsländer kommer att innebära några risker för det svenska samhället?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft24"&gt;Det kan inte uteslutas att EU:s utvidgning kan ge upphov till en del icke önskvärda effekter. I kapitel 13 redovisas en del tankar kring detta. Bl.a. diskuteras om det kan leda till att kriminaliteten eller prostitutionen i Sverige ökar, om skillnaden i ekonomisk standard mellan Sverige och de nya medlemsländerna inbjuder till missbruk av vårt sociala välfärdssystem och om en misslyckad integration av de nya invandrarna medför att främlingsfientliga stämningar tilltar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft11"&gt;28&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_25"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td25"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td26"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft28"&gt;Utredningsuppdraget – en kommentar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p139 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Hur kan arbetstagare från nya medlemsländer redan från anslutningsdagen få tillgång till den svenska arbetsmarknaden på samma villkor som medborgare i nuvarande &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU/EES-länder?&lt;/NOBR&gt; Bör en liberalisering ske redan före anslutningsdagen? Bör det träffas separatavtal med de nya medlemsländerna?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft1"&gt;EU och kandidatländerna har kommit överens om övergångsregler som ger de nuvarande medlemsländerna möjlighet att under den första tiden efter utvidgningen (maximalt sju år) begränsa tillträdet till landets arbetsmarknad. Övergångsreglernas närmare innebörd beskrivs i kapitel 8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft1"&gt;Enligt övergångsreglerna är det inte tillåtet för ett land att inledningsvis tillämpa fri arbetskraftsinvandring för medborgare från nya medlemsländer och, om detta skulle leda till oönskade konsekvenser, därefter införa bestämmelser som begränsar tillträdet till landets arbetsmarknad. Villkoren får nämligen inte skärpas i efterhand, utom i alldeles särskilda situationer då en skyddsklausul kan åberopas (förutsättningarna härför beskrivs utförligt i kapitel 8.3.4 och 8.3.5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft27"&gt;Med hänsyn till de risker för missbruk och brottslighet som finns föreslås att Sverige tillämpar övergångsbestämmelser som gör det möjligt att successivt slussa in fler arbetstagare på den svenska arbetsmarknaden. Förslagens närmare utformning redovisas i kapitel 2, 14, och 15. De kontrollåtgärder som föreslås syftar till att arbetsmarknaden skall bli lika öppen för seriösa arbetssökande och seriösa arbetsgivare som i nuvarande EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft1"&gt;Tiden fram till anslutningsdagen är så kort att några särskilda övergångsbestämmelser för den tiden inte föreslås. Det bedöms inte heller finnas några skäl för separatavtal med de olika kandidatländerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Det finns personer i Sverige och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU/EES-länderna&lt;/NOBR&gt; som i dag är arbetslösa eller som är överkvalificerade för de arbetsuppgifter som de utför. Vilka möjligheter finns för att bättre kunna tillvarata denna outnyttjade arbetskraftsresurs?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft24"&gt;Trots att det finns lediga jobb är det flera personer som är arbetslösa, både i Sverige och i andra &lt;NOBR&gt;EU/EES-länder.&lt;/NOBR&gt; En ekvation som på papperet ser bra ut, men som i praktiken inte går ihop. Genom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft11"&gt;29&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_26"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Utredningsuppdraget – en kommentar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p141 ft24"&gt;mer individanpassade arbetsmarknadsåtgärder bör fler arbetslösa kunna sättas i arbete. Vissa åtgärder föreslås i kapitel 2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Hur stort är intresset bland personer i kandidatländerna att flytta till Sverige för att arbeta? Vilka kategorier av personer är intresserade av att komma hit? Är Sverige ett attraktivt land att bosätta sig i?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft27"&gt;Rörligheten inom EU har hittills varit mycket begränsad. Förutsättningarna vid den kommande utvidgningen skiljer sig väsentligt från dem som förelegat vid tidigare utvidgningstillfällen. Skillnaden i lön och ekonomisk standard mellan kandidatländerna och nuvarande &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; är påtaglig. Hur det påverkar arbetstagarna i dessa länder och hur många av dem som är beredda att komma hit kan vi bara gissa oss till. En viss vägledning kan vi kanske få genom att studera erfarenheter från tidigare utvidgningstillfällen. I kapitel 5.4. diskuteras frågan om vi kan förvänta oss arbetskraftsinvandring från de nya medlemsländerna och i kapitel 5.5 lämnas en redogörelse för erfarenheter från EU:s utvidgning till de sydeuropeiska länderna samt Östtysklands införlivande i Förbundsrepubliken Tyskland. I kapitel 11 redovisar de svenska ambassaderna i kandidatländerna sin bedömning. Professor Jan Ekberg pekar i sin rapport (bilaga 2) på faktorer som vanligtvis påverkar människors vilja att söka sig utomlands för att arbeta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft1"&gt;Om Sverige kommer att framstå som ett attraktivt land att arbeta i beror till stor del på det framtida arbetsmarknadsläget i Sverige jämfört med andra länder och de ansträngningar som görs för att integrera dem som kommer hit. I dag är det svårt att få personal till alla vakanser inom vården och flera av landstingen har därför försökt att rekrytera personal från andra länder. Ett exempel på organiserad rekrytering av läkare lämnas i kapitel 12. Projektet har lockat flera sökande till varje antagningsplats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;30&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_27"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td25"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td26"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft28"&gt;Utredningsuppdraget – en kommentar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p145 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Bör vi vidta några åtgärder för att göra det attraktivt för arbetstagare från de nya medlemsstaterna att söka sig till bristyrken i Sverige? Finns det några negativa konsekvenser för de nya medlemsländerna med en sådan rekrytering? Utredaren bör väga in den dynamik som arbetskraftsinvandring från nya medlemsstater kan tillföra den svenska arbetsmarknaden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft1"&gt;Huvudansvaret för rekryteringen av arbetskraft bör ligga hos dem som har behov av personaltillskott, dvs. arbetsgivarna. Samhället i övrigt måste dock på olika sätt stödja dem som kommer hit och se till att de snabbt integreras på bostadsorten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft27"&gt;Löneläget i Sverige är högt jämfört med kandidatländerna, men det ligger inte i topp inom EU. När det gäller vissa yrkeskategorier, t.ex. vårdpersonal, är konkurrensen om arbetskraften hård. I den konkurrensen kan invandrarnas upplevelse av det svenska samhället och arbetsplatsen vara utslagsgivande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft1"&gt;Landstingen har under senare år aktivt verkat för att rekrytera vårdpersonal från bl.a. kandidatländerna. Ett exempel härpå redovisas i kapitel 12. Det gäller rekrytering av polska läkare. Erfarenheter från detta projekt visar att det ligger ett stort ansvar hos dem som rekryterar arbetstagare från andra länder, inte bara beträffande introduktionen på arbetsplatsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft1"&gt;Risken för att de nya medlemsstaterna dräneras på kvalificerad arbetskraft skall inte överdrivas. Flera av dem som tar arbete utomlands kommer troligen återvända till hemlandet efter en tid med nya kunskaper och vidgade perspektiv. En större öppenhet på den internationella arbetsmarknaden ger möjlighet till ett ökat erfarenhetsutbyte – i bland kallat för ”brain circulation”. Frågan diskuteras i kapitel 3.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Hur hanterar andra &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; frågan om arbetskraftsinvandring från de nya medlemsländerna? Råder det konkurrens mellan &lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; om samma kategorier av arbetstagare? Hur står sig Sverige i den konkurrensen?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft30"&gt;Ännu är det bara Tyskland och Österrike som lämnat definitiva besked om att de under övergångsperioden inte kommer att tillämpa fri rörlighet på arbetsmarknaden för medborgare från nya medlemsstater. Det är också dessa länder som förutspås få ta emot den största andelen arbetskraftsinvandrare. Enligt en rapport som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;31&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_28"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Utredningsuppdraget – en kommentar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft1"&gt;utgivits av the Employment and Social Affairs Directorate General of the European Commission (2000) väntas 80 % av immigranterna från de nya medlemsstaterna söka sig till antingen Tyskland eller Österrike. Hur övriga &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; kommer att agera är fortfarande en öppen fråga. Länderna tycks avvakta varandras ställningstaganden. En något utförligare redogörelse för detta lämnas i kapitel 5.7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft1"&gt;Som nämnts råder det konkurrens med andra &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; om arbetskraften inom vissa yrkeskategorier. Hur Sverige kommer att stå sig i den konkurrensen är svårt att förutsäga. Det beror naturligtvis på många olika faktorer, bl.a. det allmänna arbetsmarknadsläget här och i övriga Europa, mottagandet av dem som söker sig hit och hur aktiv rekrytering som sker m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Det kommer att finnas arbetstagare från kandidatländerna som har anställning i Sverige och vars tidsbegränsade arbetstillstånd går ut viss tid före anslutningsdagen. Deras situation måste beaktas. Under vilka villkor bör de ges möjlighet att stanna kvar i landet till dess arbetsmarknaden öppnas för medborgare från kandidatländerna?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft1"&gt;Kandidatländernas medborgare måste i dag ha arbetstillstånd för att få arbeta i Sverige. Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) utfärdar riktlinjer för tillstånden. AMS nuvarande riktlinjer beskrivs i kapitel 9.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft30"&gt;I dag är det ett mindre antal personer från kandidatländerna som arbetar här. Arbetstillstånden för några av dem kommer att löpa ut strax innan kandidatländerna ansluts till EU. Om dessa personer har kvar sin anställning och vill stanna för att arbeta i Sverige bör arbetstillstånden förlängas. Förslag redovisas i kapitel 2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;11.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Finns det behov av särskilda utbildningsinsatser och/eller integrationspolitiska insatser?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft1"&gt;Det är kommunerna som är huvudmän för svenskundervisning för invandrare (sfi). På senare tid har flera kommuner, t.ex. i Stockholmsområdet, startat projekt där man kombinerar språkutbildningen med sysselsättningsåtgärder i form av arbetsplatspraktik. Om projekten faller väl ut kan de tjäna som förebild för andra liknade satsningar. En kortfattad beskrivning om &lt;NOBR&gt;sfi-utbildningen&lt;/NOBR&gt; ges i kapitel 9.7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft11"&gt;32&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_29"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td25"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td26"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft28"&gt;Utredningsuppdraget – en kommentar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p152 ft1"&gt;Vid större arbetskraftsbehov föreslås att de fackliga organisationerna och arbetsgivarorganisationerna samarbetar om grupprekrytering. Rekryteringen av läkare som beskrivs i kapitel 12 kan tjäna som förebild. Parterna föreslås träffa en överenskommelse med staten om sådant samarbete (kapitel 2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;12.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Samråd med Näringslivets nämnd för regelgranskning ska ske.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft1"&gt;Detta redovisas i kapitel 14.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft26"&gt;13. Författningsändringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft1"&gt;För att genomföra de förslag som här förordas krävs vissa ändringar i utlänningsförordningen. Förslag till författningsändringar och andra åtgärder redovisas och motiveras i kapitel 2, 14 och 15.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;14.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Vilka finansiella och samhällsekonomiska konsekvenser följer av utredningens förslag?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft1"&gt;Utredningens förslag syftar till att undvika stora kostnader för det svenska samhället som kan uppstå p.g.a. missbruk och brottslighet i samband med EU:s utvidgning. Hur stora dessa kostnader kan bli är omöjligt att förutsäga och det ter sig inte meningsfullt att göra några detaljerade kostnadsberäkningar. Viss vägledning kan dock hämtas från de beräkningar för samhällsekonomin som redovisas i kapitel 13.3 och i bilaga 2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft1"&gt;De förebyggande åtgärder som föreslås kan kräva marginell ökning av anslagen till Migrationsverket, Riksskatteverket och Patent- och registreringsverket. Om utredningens förslag genomförs får de extra kostnader som kan uppstå beräknas när modellen för samarbetet mellan de tre verken tas fram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft24"&gt;Förslagen inom arbetsmarknadspolitiken kan också kräva viss ökning av AMS anslag. Dessa bör dock leda till lägre arbetslöshet, bättre resursutnyttjande och positiva attityder till invandring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft11"&gt;33&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_30"&gt;


&lt;P class="p32 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Så har utredningen arbetat&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft1"&gt;Utredningen har haft två formella sammanträden med experterna. Därutöver har jag och huvudsekreteraren haft sammanträden och informella kontakter med representanter för de berörda departementen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft1"&gt;Möten har också ägt rum med LO, TCO, SACO och vissa av deras branschförbund, liksom med Svenskt Näringsliv, Landstingsförbundet, Kommunförbundet och Bankföreningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft1"&gt;Intervjuer har gjorts med statliga myndigheter; Rikspolisstyrelsen, Tullverket, Riksskatteverket, Migrationsverket, Arbetsmarknadsstyrelsen och Brottsförebyggande Rådet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft1"&gt;Möten har ägt rum med VD för bemanningsföretaget Manpower, konsultföretaget Kontura AB och rekryteringsföretaget Kalmena AB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft1"&gt;Utredningen har tagit del av tidigare utredningar, en lång rad rapporter och böcker. Det mesta av detta redovisas i litteraturförteckningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft1"&gt;Från de svenska ambassaderna i kandidatländerna har rapporter om arbetsmarknaden begärts in.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft24"&gt;Professor Jan Ekberg har gjort en särskild utredning om ekonomiska konsekvenser (bilaga 2). Den har diskuterats vid ett seminarium med utredningens experter och de särskilt inbjudna professorerna i nationalekonomi Eskil Wadensjö, Stockholms universitet, och Per Lundborg, Fackföreningsrörelsens forskningsinstitut (FIEF), samt professorn i socialt arbete Björn Gustafsson, Göteborgs universitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft11"&gt;35&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_31"&gt;


&lt;P class="p32 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Allmänt om EU:s utvidgning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft27"&gt;Europeiska unionen (EU) består för närvarande av 15 medlemsländer. Dessa är Belgien, Frankrike, Italien, Nederländerna, Luxemburg, Förbundsrepubliken Tyskland, Danmark, Irland, Storbritannien, Grekland, Portugal, Spanien, Sverige, Finland och Österrike. Tillsammans har medlemsländerna cirka 376 miljoner medborgare, varav cirka 210 miljoner är i arbetsför ålder &lt;NOBR&gt;(15–64&lt;/NOBR&gt; år). En av grundtankarna bakom EU är att det skall råda fri rörlighet på arbetsmarknaden och att den som är medborgare i ett &lt;NOBR&gt;EU-land&lt;/NOBR&gt; skall kunna ta anställning och bosätta sig i det medlemsland där arbetet finns (värdlandet). Den arbetstagare som väljer att arbeta i ett annat &lt;NOBR&gt;EU-land&lt;/NOBR&gt; än sitt eget skall behandlas på samma sätt som värdlandets egna medborgare. Arbetstagaren skall betala skatt i värdlandet och har rätt till sociala förmåner enligt de villkor som gäller för medborgarna i landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft27"&gt;Alla europeiska länder kan ansöka om att få bli medlemmar i EU. För närvarande är det tolv länder som förhandlar om medlemskap&lt;SPAN class="ft47"&gt;. &lt;/SPAN&gt;Dessa är Estland, Lettland, Litauen, Polen, Slovenien, Slovakien, Tjeckien, Ungern, Bulgarien, Rumänien, Malta och Cypern. Samtliga länder har erkänts som kandidatländer, dvs. blivande medlemmar i EU. Även Turkiet har getts status som kandidatland. Av politiska skäl har Turkiet dock ännu inte ansetts vara redo för förhandlingar om medlemskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft24"&gt;EU har utvidgats vid flera tillfällen. På &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; utvidgades EU med de sydeuropeiska staterna Grekland (1981), Spanien (1986) och Portugal (1986). Det var i första hand övergången i dessa tre länder från militärdiktatur till ett demokratiskt statsskick som gjorde denna utveckling möjlig. Vikten av att säkerställa att länderna varaktigt bröt sin isolering och varaktigt förblev demokratier låg i hög grad bakom EU:s ståndpunktstagande att ta in länderna som medlemmar trots att de låg klart efter i ekonomisk utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft11"&gt;37&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_32"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p62 ft1"&gt;En ytterligare utvidgning skedde de facto år 1990, då det tidigare Östtyskland (DDR) gick upp i Förbundsrepubliken Tyskland och därigenom även blev en del av EU. Den senaste utvidgningen ägde rum 1995 när Sverige, Finland och Österrike anslöt sig (Europarättens grunder, Bernitz och Kjällgren 1999, s. 13).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft1"&gt;Ingen tidigare utvidgning har emellertid varit så omfattande som den som nu väntar. Genom utvidgningen tillförs EU cirka 75 miljoner medborgare från de tio kandidatländer som kan bli medlemmar 2004. Av dessa är drygt 50 miljoner i arbetsför ålder &lt;NOBR&gt;(15–64&lt;/NOBR&gt; år). Skillnaderna mellan de nuvarande och de nya medlemsländerna är mycket stora och större än vid tidigare utvidgningar. Många av kandidatländerna är unga demokratier med svaga ekonomier och en stor del av befolkningen är sysselsatt i jordbruk. Inom EU är man dock överens om att utvidgningen är en viktig och högt prioriterad fråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft27"&gt;För att uppfylla kriterierna för &lt;NOBR&gt;EU-medlemskap&lt;/NOBR&gt; krävs stora anpassningar från ansökarländernas sida. De central- och östeuropeiska länderna har under det gångna decenniet genomfört omfattande reformer för att införa demokratiska politiska system och marknadsekonomier. EU har vidtagit en rad åtgärder för att stödja dem i omställningsprocessen. Stöd ges alltjämt i form av handelsavtal, lån, bidrag och kunskapsöverföring. Stödet till kandidatländerna organiseras inom ramen för s.k. förstärkta samarbetsstrategier, som innefattar olika avtal och program. Exempel på sådana är Europaavtalen, Phare och den ”strukturerade dialogen”. De förstärkta samarbetsstrategierna har utformats efter varje kandidatlands individuella behov och förutsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft1"&gt;Vid det Europeiska rådets möte i Köpenhamn i juni 1993 enades &lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; om tre grundläggande kriterier som måste vara uppfyllda för att ett land skall antas som ny medlem i unionen. Dessa kriterier brukar kallas för Köpenhamnskriterierna och innebär att landet måste:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;ha uppnått institutionell stabilitet som garanterar demokrati, rättssäkerhet, mänskliga rättigheter och skydd för minoriteter (politiskt kriterium),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;ha en fungerande marknadsekonomi samt ha förmåga att hantera konkurrens och marknadskrafter inom EU (ekonomiskt kriterium), och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;ha förmåga att ta på sig de skyldigheter som följer med ett medlemskap i EU och kunna ansluta sig till målen för den&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft11"&gt;38&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_33"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td27"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft48"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft1"&gt;politiska, ekonomiska och monetära unionen (administrativt kriterium). Det administrativa kriteriet innebär att ansökarlandet måste acceptera EU:s gemensamma regelverk, kunna införliva det i sin nationella lagstiftning och se till att det efterlevs. Detta ställer i sin tur krav på att landet har en fungerande förvaltning (www.riksdagen.se).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft1"&gt;Mellan EU och kandidatländerna förs nu utvidgningsförhandlingar. Förhandlingarna syftar till att fastställa, genom bilaterala regeringskonferenser, på vilka villkor ett kandidatland skall anslutas till EU och hur eventuella övergångslösningar skall utformas. Kandidatländerna förutsätts överta och införliva EU:s regelverk med ett minimum av övergångslösningar. När förhandlingarna är avslutade och kandidatlandet anses uppfylla alla de formella krav som ställs på en &lt;NOBR&gt;EU-medlem,&lt;/NOBR&gt; skrivs ett anslutningsavtal. Avtalet skall sedan godkännas av både ministerrådet och Europaparlamentet. För att bli gällande måste avtalet även godkännas av EU:s medlemsländer (oftast genom ett beslut i det nationella parlamentet) och av kandidatlandet självt (också det genom ett beslut i det nationella parlamentet). I de flesta kandidatländerna hålls också folkomröstning. Denna ratificeringsprocess tar cirka ett år (www.riksdagen.se).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft27"&gt;Sedan 1998 har Europeiska kommissionen årligen presenterat rapporter över varje kandidatlands framsteg när det gäller att uppfylla Köpenhamnskriterierna. För respektive kandidatland har det upprättats ett s.k. anslutningspartnerskap, i vilket kommissionen angett vilka områden som bör prioriteras för att landet skall kunna kvalificera sig för &lt;NOBR&gt;EU-medlemskap.&lt;/NOBR&gt; Med utgångspunkt från kommissionens bedömning har varje kandidatland sedan tagit fram ett detaljerat nationellt åtgärdsprogram för anpassning till EU:s regelverk (regeringens skr. 2001/02:160 s. 30 och 31).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft1"&gt;Vid Göteborgstoppmötet i juni 2001 uttalade Europeiska rådet att de mest framgångsrika kandidatländerna borde kunna avsluta sina medlemskapsförhandlingar under 2002 och delta som medlemmar i valen till Europaparlamentet 2004. Därmed lades för första gången en tidtabell fast för förhandlingarna. Vidare framhöll rådet att den s.k. differentieringsprincipen, dvs. att varje kandidatland förhandlar på egna meriter och i sin egen takt, fortsatt skall tillämpas (regeringens skr. 2001/02:160 s. 29).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft24"&gt;Vid det Europeiska rådets möte i Köpenhamn den &lt;NOBR&gt;12–13&lt;/NOBR&gt; december 2002 beslöts att slutföra anslutningsfördragen med alla&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft11"&gt;39&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_34"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p172 ft1"&gt;kandidatländer (utom Bulgarien, Rumänien och Turkiet) så att de kan föreläggas kommissionen för yttrande, Europarådet för samtycke och därefter rådet igen. Rådet förespråkar en tidtabell som innebär att fördragen kan undertecknas i Aten den 16 april 2003 och träda i kraft den 1 maj 2004 (www.riksdagen.se).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Europeiska rådets beslut om övergångsarrangemang&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft27"&gt;Det är svårt att veta hur de nuvarande medlemsländerna kommer att påverkas när EU:s arbetsmarknad öppnas för medborgare från kandidatländerna. Vissa länder kommer förmodligen att påverkas mer än andra, bl.a. beroende på deras geografiska närhet till kandidatländerna. Under utvidgningsförhandlingarna har de nuvarande &lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; och kandidatländerna kommit överens om särskilda övergångslösningar när det gäller den fria rörligheten för arbetstagare. Under en övergångsperiod om maximalt sju år kommer de nuvarande &lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; att kunna tillämpa regler som begränsar tillträdet till den nationella arbetsmarknaden för medborgare från nya medlemsstater. Den exakta utformningen av övergångslösningarna kommer att anges i anslutningsfördragen mellan kandidatländerna och EU. Huvudlinjerna är dock färdigförhandlade och man är ense om vilka avsteg från &lt;NOBR&gt;EG-rättens&lt;/NOBR&gt; princip om fri rörlighet för arbetstagare som skall tillåtas. Det är upp till varje enskild medlemsstat att avgöra, om den genast vill öppna sin nationella arbetsmarknad för medborgare från de nya medlemsstaterna på samma villkor som i dag gäller för EU- medborgare eller om den vill begränsa tillträdet till sin nationella arbetsmarknad. I kapitel 8 diskuteras övergångsreglernas innehåll mer utförligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft2"&gt;Cypern och Malta berörs inte av dessa övergångsregler. EG:s regelverk om fri rörlighet kommer redan från anslutningsdagen att tillämpas fullt ut gentemot medborgare från dessa länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Regeringens inställning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft24"&gt;Den svenska debatten om arbetskraftsinvandring är livlig. Vissa menar att det är nödvändigt med omedelbar fri arbetskraftsinvandring för att vi skall kunna behålla eller öka vårt välstånd. Regeringens ståndpunkt har hittills varit att de arbeten som finns i första&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft11"&gt;40&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_35"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td27"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft48"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p177 ft27"&gt;hand bör ges till den underrespektive outnyttjade arbetskraft som redan finns i landet och i andra &lt;NOBR&gt;EU/EES-länder.&lt;/NOBR&gt; Enligt regeringens nuvarande bedömning bör den brist på arbetskraft som kan uppstå inom vissa branscher kunna avhjälpas genom att denna arbetskraftsresurs tas tillvara på ett bättre sätt och genom rekrytering av arbetstagare från de nya medlemsländerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft1"&gt;Under utvidgningsförhandlingarna har regeringen gett uttryck för sin positiva inställning till införlivandet av kandidatländerna i EU och argumenterat för att fri rörlighet för arbetstagare bör tillämpas redan från anslutningsdagen. Av den anledningen deklarerade Sverige tidigt att vårt land inte hade för avsikt att utnyttja möjligheten att begränsa tillträdet till den svenska arbetsmarknaden enligt de generella övergångsarrangemangen. Syftet med denna deklaration var att stimulera till liknande åtaganden från andra medlemsländers sida. Sverige har emellertid förbehållit sig rätten att vidta åtgärder i fall det skulle uppstå allvarliga störningar på arbetsmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft3"&gt;Dåvarande vice statsministern Lena &lt;NOBR&gt;Hjelm-Wallén&lt;/NOBR&gt; höll den 21 maj 2002 ett tal om EU:s framtid. Talet hölls i Göteborg på Västra Götalandsregionens, West Swedens och Revästs seminarium, ”Framtidens Europa – de europeiska regionernas roll och ställning i en dynamisk ekonomi”. I detta sammanhang nämnde hon bl.a. att EU:s största framtidsfråga just nu är att kunna ta emot ett stort antal nya medlemmar från det forna östblocket samt Malta och Cypern. Lena &lt;NOBR&gt;Hjelm-Wallén&lt;/NOBR&gt; betonade att den kommande utvidgningen av EU har en enorm historisk betydelse som kommer att ge återverkningar på flera plan, varvid hon särskilt framhöll följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft27"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Utvidgningen har en stor symbolisk betydelse. Det har historiskt sett funnits en gräns mellan staterna i öst och väst – ekonomiskt, språkligt, kulturellt, socialt, religiöst och på senare tid även politiskt. Genom utvidgningen av EU avskaffas den historiska uppdelningen av Europa i öst och väst.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Utvidgningen tryggar freden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft27"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Utvidgningen säkrar demokrati och mänskliga rättigheter i hela Europa. För att accepteras som medlemmar i EU måste kandidatländerna i sina lagar skydda minoriteter, stärka rättssäkerheten för den enskilde och värna om domstolarnas oberoende.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Utvidgningen stärker &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-ländernas&lt;/NOBR&gt; konkurrenskraft vilket bidrar till höjd levnadsstandard för medborgare i såväl nuvarande som nya medlemsländer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft11"&gt;41&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_36"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB311636x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p183 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Utvidgningen kommer att spela stor roll för att förbättra miljön i kandidatländerna. Härigenom kommer också vår gemensamma livsmiljö att kunna förbättras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Kan vi förvänta oss arbetskraftsinvandring från kandidatländerna?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft1"&gt;Så här har invandringen till Sverige sett ut under &lt;NOBR&gt;1900-talets&lt;/NOBR&gt; andra hälft:&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td32"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr8 td33"&gt;&lt;SPAN class="p186 ft28"&gt;Invandring &lt;NOBR&gt;1952-2001&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td35"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td28"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td29"&gt;&lt;SPAN class="p187 ft53"&gt;60000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td31"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td32"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td36"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td37"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td35"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td28"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td29"&gt;&lt;SPAN class="p187 ft53"&gt;50000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td31"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td32"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td36"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td37"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td35"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td28"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=2 class="tr13 td10"&gt;&lt;SPAN class="p188 ft48"&gt;Norden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td32"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td36"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td37"&gt;&lt;SPAN class="p189 ft48"&gt;Övriga Europa&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td35"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td28"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft54"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td29"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft54"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft54"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td32"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft54"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td36"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft54"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft54"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft54"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft54"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft54"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft54"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td35"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft54"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td28"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td29"&gt;&lt;SPAN class="p187 ft53"&gt;40000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td31"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td32"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td36"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td37"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td35"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td28"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-21px;margin-bottom:0px;" class="p190 ft55"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;SPAN style="margin-left:-19px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:20px;" class="p190 ft55"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;SPAN style="margin-left:-9px;margin-top:10px;margin-right:-11px;margin-bottom:10px;" class="p190 ft55"&gt;&lt;![endif]&gt;Antal&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr16 td29"&gt;&lt;SPAN class="p187 ft53"&gt;30000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td31"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td32"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td36"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td37"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr4 td35"&gt;&lt;SPAN class="p191 ft53"&gt;Norden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td28"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft56"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft56"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td31"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft56"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft56"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft56"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td32"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft56"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td36"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft56"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft56"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft56"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td37"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft56"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft56"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft56"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td28"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft57"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft57"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft57"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft57"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft57"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td32"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft57"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td36"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft57"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft57"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft57"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td37"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft57"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft57"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft57"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td35"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft57"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td28"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td29"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td32"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td36"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr22 td38"&gt;&lt;SPAN class="p192 ft48"&gt;Övriga världen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td35"&gt;&lt;SPAN class="p191 ft58"&gt;Övriga&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td31"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td32"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td36"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td35"&gt;&lt;SPAN class="p191 ft53"&gt;Europa&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td28"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td29"&gt;&lt;SPAN class="p187 ft53"&gt;20000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td31"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td32"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td36"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td37"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td35"&gt;&lt;SPAN class="p191 ft58"&gt;Övriga&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td28"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td29"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td31"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td32"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td36"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td37"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td35"&gt;&lt;SPAN class="p191 ft53"&gt;världen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td28"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td29"&gt;&lt;SPAN class="p187 ft53"&gt;10000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td31"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td32"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td36"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td37"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td35"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td28"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td29"&gt;&lt;SPAN class="p187 ft53"&gt;0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td31"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td32"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td36"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td37"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td35"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td28"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr0 td29"&gt;&lt;SPAN class="p193 ft59"&gt;1952&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td30"&gt;&lt;SPAN class="p193 ft59"&gt;4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr0 td31"&gt;&lt;SPAN class="p193 ft59"&gt;1956 1958 1960 1962 1964&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td30"&gt;&lt;SPAN class="p193 ft59"&gt;966&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr0 td30"&gt;&lt;SPAN class="p193 ft59"&gt;1968&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td32"&gt;&lt;SPAN class="p193 ft59"&gt;0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr0 td36"&gt;&lt;SPAN class="p193 ft60"&gt;1972 1974 1976 1978&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td30"&gt;&lt;SPAN class="p193 ft59"&gt;980&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td30"&gt;&lt;SPAN class="p193 ft59"&gt;982&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr0 td37"&gt;&lt;SPAN class="p193 ft59"&gt;1984 1986 1988 1990 1992 1994&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td34"&gt;&lt;SPAN class="p193 ft59"&gt;96&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td30"&gt;&lt;SPAN class="p193 ft59"&gt;98&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr0 td35"&gt;&lt;SPAN class="p194 ft59"&gt;2000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td28"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr27 td30"&gt;&lt;SPAN class="p195 ft59"&gt;195&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr27 td32"&gt;&lt;SPAN class="p196 ft59"&gt;197&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td28"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft56"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td30"&gt;&lt;SPAN class="p197 ft61"&gt;1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td30"&gt;&lt;SPAN class="p194 ft61"&gt;1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td30"&gt;&lt;SPAN class="p197 ft61"&gt;1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td34"&gt;&lt;SPAN class="p198 ft61"&gt;19&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td30"&gt;&lt;SPAN class="p198 ft61"&gt;19&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td28"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td29"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td31"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td32"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td36"&gt;&lt;SPAN class="p199 ft55"&gt;År&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td37"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td30"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td35"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft3"&gt;Det är omöjligt att förutsäga hur många från kandidatländerna som kommer att söka sig till Sverige när vår arbetsmarknad öppnas för dem. Erfarenheter från tidigare utvidgningar kan berätta för oss hur befolkningen i dessa länder har agerat när EU:s arbetsmarknad öppnats för dem. Men eftersom förutsättningarna vid den kommande utvidgningen skiljer sig väsentligt från dem som förelegat vid tidigare utvidgningstillfällen är det inte givet att befolkningen i kandidatländerna kommer att bete sig på samma sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft1"&gt;Enligt Svenskt Näringslivs beräkning skulle årligen 37 500 personer från &lt;NOBR&gt;EU/EES-länderna&lt;/NOBR&gt; få uppehållstillstånd i Sverige om EU- medborgare flyttade hit i samma utsträckning som till EU i genomsnitt. Under 2001 fick 6 851 personer från &lt;NOBR&gt;EU/EES-området&lt;/NOBR&gt; uppehållstillstånd i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft30"&gt;Professor Jan Ekberg pekar i sin rapport (bilaga 2) på omständigheter som påverkar individers beslut att ta arbete i ett annat land&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft11"&gt;42&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_37"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td27"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft48"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft1"&gt;och vilken ålderskategori som i första hand är benägen att flytta på sig. Men han avstår från att försöka sig på en gissning om storleken på den arbetskraftsinvandring som vi kan vänta från de nya medlemsländerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft1"&gt;Det finns en stor potential för arbetskraftsinvandring från kandidatländerna. Trots det är de flesta bedömare överens om att kandidatländernas anslutning till EU inte kommer att resultera i en massinvandring till de nuvarande medlemsländerna. Däremot bedömer många att arbetsmarknaden i vissa regioner och inom vissa yrkesområden kan komma att utsättas för ökad konkurrens från arbetstagare i de nya medlemsländerna som kan vara villiga att arbeta mot lägre lön eller sämre anställningsvillkor. Det gäller främst regioner som angränsar till kandidatländerna och yrken som inte kräver särskild utbildning och där arbetsuppgifterna lika väl kan utföras av utländsk som inhemsk arbetskraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft27"&gt;Arbetskraften i de nuvarande &lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; är mycket obenägen att röra på sig från ett land till ett annat. Mindre än två procent av EU:s medborgare är bosatta i en annan medlemsstat än sin ursprungliga. &lt;NOBR&gt;EU-medborgarnas&lt;/NOBR&gt; rörlighet inom EU är mindre än 0,4 procent av den bofasta befolkningen per år – motsvarande ungefär 1,5 miljoner personer (”Nya europeiska arbetsmarknader, öppna och tillgängliga för alla”, Meddelande från kommissionen, februari 2001). Under 2001 fick totalt 6 851 personer från &lt;NOBR&gt;EU/EES-området&lt;/NOBR&gt; uppehållstillstånd i Sverige. Drygt 2 350 av dem, inklusive 74 egna företagare, fick uppehållstillstånd av arbetsmarknadsskäl (statistik från Migrationsverket).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft30"&gt;Rörligheten mellan olika regioner inom länderna är inte heller särskilt stor. Ett exempel härpå är svenska arbetstagare som väljer att vara arbetslösa framför att flytta till annan ort inom landet. Motståndet mot att flytta dit där arbete finns grundar sig i regel på sådana omständigheter som att släkt och vänner finns på hemorten, att möjligheterna för medföljande make/maka/sambo att få jobb på den nya orten är små och att man inte vill rycka upp barnen från skolor etc. När det är fråga om att flytta från ett land till ett annat måste man även beakta språksvårigheter, kulturella skillnader och avståndet mellan hemlandet och det nya landet. Av de rapporter som skrivits om situationen i kandidatländerna framgår att samma beteendemönster råder hos stor del av befolkningen där. I vissa av kandidatländerna finns relativt stora grupper av etniska minoriteter som lever under mycket fattiga omständigheter. Huruvida dessa grupper kan väntas flytta till länderna i det nuvarande &lt;NOBR&gt;EU-området&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft11"&gt;43&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_38"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p172 ft1"&gt;eller hur de kommer att påverkas av att EU:s arbetsmarknad öppnas för dem analyseras inte närmare i nämnda rapporter. En intressant uppgift i sammanhanget är att vi till Sverige fick en plötslig kraftig invandring av asylsökande som uppgav romani som modersmål under första halvåret 2002. Av totalt 3 128 kom drygt 1 300 från kandidatländerna. Under samma period beslutade Migrationsverket, på grund av bristande asylskäl, om avvisning med omedelbar verkställighet av 1 430 personer med romani som modersmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft3"&gt;Även om utbildningsnivån (antal skolår) i flera av kandidatländerna ligger ganska väl i nivå med den i &lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; så har många av kandidatländernas medborgare utbildningar som inte är användbara på arbetsmarknaden i nuvarande EU. Utbildningsstrukturen i kandidatländerna anses vara en omständighet som sannolikt kommer att försvåra för personer från dessa länder att ta arbete i de nuvarande &lt;NOBR&gt;EU-länderna.&lt;/NOBR&gt; Härtill kommer att flera av de nuvarande &lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; har s.k. reglerade yrken och kräver särskilt godkännande eller certifikat för att yrket skall få utövas i landet, vilket är ett hinder mot arbetskraftsinvandring till dessa länder. I jämförelse med flertalet &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; har Sverige få reglerade yrken. För Sveriges del återfinns dessa främst inom vårdområdet (läkare, sjuksköterskor m.fl.). Den omständigheten att det i Sverige endast är ett fåtal yrkeskategorier som behöver certifikat eller särskilt godkännande för att få utöva sitt yrke kan medföra att arbetstagare från kandidatländerna föredrar att söka sig till Sverige framför de &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; som har många reglerade yrken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft27"&gt;Vid försök att förutse hur medborgare från kandidatländerna kommer att bete sig när EU:s arbetsmarknad öppnas för dem finns det alltså en mängd omständigheter att ta hänsyn till. Dessa är i sin tur beroende av varandra och det är inte givet att alla människor – det rör sig om miljontals enskilda individer – kommer att resonera på samma sätt eller har samma bevekelsegrunder. En omständighet som utan tvekan kommer att ha stor betydelse är att lönenivån och levnadsstandarden i kandidatländerna är avsevärt lägre än i EU- länderna. I vissa fall är löneskillnaden så stor som 1:10, dvs. en arbetstagare i kandidatländerna kan få tio gånger så hög lön för sin arbetsinsats om han tar anställning i ett &lt;NOBR&gt;EU-land.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft24"&gt;Den genomsnittliga inkomsten per invånare är i kandidatländerna mellan en tiondel och en tredjedel av den genomsnittliga inkomsten per invånare i de nuvarande &lt;NOBR&gt;EU-länderna.&lt;/NOBR&gt; Variationen mellan och inom kandidatländerna är stor. BNP per invånare varie-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft11"&gt;44&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_39"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td27"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft48"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p203 ft3"&gt;rar i dessa länder mellan 5 och 40 procent och köpkraften per invånare mellan 20 och 60 procent av motsvarande värden i det nuvarande EU. Det beräknas ta minst 30 år innan de nya medlemsländerna i ekonomiskt hänseende är i nivå med övriga &lt;NOBR&gt;EU-länder.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft3"&gt;För närvarande är cirka 850 000 medborgare i kandidatländerna bosatta inom EU. Av dessa är cirka 300 000 arbetstagare. I procent räknat motsvarar det cirka 0,2 procent av befolkningen i EU och 0,3 procent av arbetskraften i EU. (The Impact of Eastern Enlargement of Employment and Labour Markets in EU Member States). En allmän uppfattning i de analyser som gjorts på området är att det kan förväntas en årlig migrationsström på mellan 300 000 och 600 000 personer från kandidatländerna till det nuvarande EU- området. Cirka &lt;NOBR&gt;4–7&lt;/NOBR&gt; procent av befolkningen i de kandidatländer som blir medlemmar under 2004 beräknas immigrera till de nuvarande &lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; under de första &lt;NOBR&gt;15–30&lt;/NOBR&gt; åren efter utvidgningen. Den största invandringen väntas till Tyskland och Österrike som beräknas få ta emot cirka 80 procent av immigranterna (Prognoser for migration i forhold til Osteuropa efter udvidelsen af EU).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Erfarenheter från EU:s tidigare utvidgningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft1"&gt;Uppgifterna i detta avsnitt är hämtade från en rapport som utgivits av the Employment and Social Affairs Directorate General of the European Commission (2000), ”The Impact of Eastern Enlargement of Employment and Labour Markets in EU Member States”. För innehållet svarar rapportens författare. Huvudförfattare är Tito Boeri och Herbert Brücker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft26"&gt;EU:s utvidgning till de sydeuropeiska länderna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft27"&gt;När de sydeuropeiska länderna skulle införlivas i EU fanns farhågor om att detta skulle leda till en stor arbetskraftsinvandring från de fattigare länderna i söder till de rikare i norr. Så blev det inte. EU:s utvidgning till de sydeuropeiska länderna ledde inte till någon större emigrationsvåg från dessa länder till övriga &lt;NOBR&gt;EU-länder.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft24"&gt;De förhållanden som förelåg vid EU:s utvidgning till de sydeuropeiska länderna skiljer sig från betingelserna för den kommande utvidgningen. Som exempel på olikheter kan följande nämnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft11"&gt;45&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_40"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p183 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Det ekonomiska gapet mellan kandidatländerna och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-län-&lt;/NOBR&gt; derna är betydligt vidare än de ekonomiska skillnader som förelåg mellan de sydeuropeiska länderna och EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Till skillnad från Grekland, Spanien och Portugal så har kandidatländerna vidsträckta gränser mot EU:s rikaste länder. Avståndet mellan låg- och höginkomstländerna blir kort och möjliggör dag- eller veckopendling över gränsen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Integrationen och samarbetet inom EU har fördjupats och utvecklats betydligt sedan de sydeuropeiska länderna anslöt sig till unionen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft1"&gt;Vid anslutningen till EU låg BNP per invånare på 50 procent för Portugal, 65 procent för Grekland och 70 procent för Spanien av den genomsnittliga nivån av BNP per invånare i övriga &lt;NOBR&gt;EU-länder.&lt;/NOBR&gt; Härefter har de tre länderna utvecklats olika. För Portugals del har BNP per invånare höjts till 63 procent (1996) och för Spaniens till 75 procent (1996) av EU:s genomsnittliga BNP per invånare. I Grekland har BNP per invånare sjunkit till 58 procent (1996) jämfört med övriga &lt;NOBR&gt;EU-länders&lt;/NOBR&gt; BNP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft27"&gt;Siffrorna blir annorlunda om man räknar på BNP per arbetstagare. I Spanien är BNP räknat per arbetstagare 95 procent, i Portugal 55 procent (1996) och i Grekland 61 procent (1996) av EU:s genomsnitt för BNP per arbetstagare. För Spaniens del kan siffrorna förklaras med att en stor del av Spaniens befolkning är arbetslös. Arbetslösheten i Spanien är inte bara högst i EU utan även bland &lt;NOBR&gt;OECD-länderna.&lt;/NOBR&gt; De som arbetar i Spanien är alltså relativt välavlönade samtidigt som en stor andel av befolkningen är arbetslös. Arbetslösheten i Portugal är lägre än för genomsnittet i EU medan arbetslösheten i Grekland ligger i nivå med genomsnittet. Som framgår av siffrorna ovan är lönenivån i Portugal och Grekland låg jämfört med i övriga &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; samtidigt som arbetslösheten är lägre eller i nivå med genomsnittet i EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft26"&gt;Östtysklands införlivande i Förbundsrepubliken Tyskland (och EU)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft30"&gt;Tysklands enande 1990 innebar i praktiken att EU utvidgades. När järnridån föll var den ekonomiska strukturen i Östtyskland mycket lik den som nu råder i Tjeckien. Sedan dess har den ekonomiska utveck-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft11"&gt;46&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_41"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td27"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft48"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p203 ft27"&gt;lingen i f.d. Östtyskland varit mycket expansiv och det ekonomiska läget där närmar sig alltmer ekonomierna i övriga &lt;NOBR&gt;EU-länder.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft27"&gt;Man kan inte vänta att kandidatländernas &lt;NOBR&gt;EU-inträde&lt;/NOBR&gt; kommer att leda till samma snabba utvecklingstakt. Det finns många specifika omständigheter som har skyndat på utvecklingen i f.d. Östtyskland. Allt sedan 1990 har regionen fått stora subventioner från övriga Tyskland (det som förut kallades Västtyskland). Dessutom har de sammanslagna länderna ett gemensamt språk och kulturarv samt i stora delar även en gemensam historia. Vidare minimerades osäkerheten om f.d. Östtysklands framtida stabilitet, struktur och utveckling vilket medförde att investerare vågade satsa riskkapital i olika projekt i regionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft1"&gt;Även om förutsättningarna vid Östtysklands införlivande i Förbundsrepubliken Tyskland skiljer sig på flertalet punkter från de förhållanden som kommer att gälla för kandidatländernas anpassning till EU finns det lärdomar att dra utifrån de erfarenheter som gjorts i samband med Tysklands enande. T.ex. visade det sig att strävan att införa lika lön för alla arbetstagare i det enade Tyskland ledde till en hög arbetslöshet i f.d. Östtyskland. Vidare har arbetstagare från f.d. Östtyskland, trots det gemensamma språket, haft svårt att hävda sig i konkurrensen gentemot övriga tyskar på arbetsmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;5.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Statistik m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft1"&gt;Rörligheten inom &lt;NOBR&gt;EU-området&lt;/NOBR&gt; har hittills varit låg. Av Migrationsverkets statistik om beviljade uppehållstillstånd under &lt;NOBR&gt;1994–2001&lt;/NOBR&gt; framgår tydligt att invandringen till Sverige från &lt;NOBR&gt;EU/EES-länderna&lt;/NOBR&gt; har varit av ringa omfattning. Sverige har varit bundet av EES- avtalets regler om fri rörlighet på arbetsmarknaden i drygt åtta år. Under den tiden har endast ett fåtal &lt;NOBR&gt;EU/EES-medborgare&lt;/NOBR&gt; sökt uppehållstillstånd här.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft11"&gt;47&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_42"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB311642x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p9 ft12"&gt;Bakgrund SOU 2002:116&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Tabell 5.1. &lt;/SPAN&gt;Beviljade uppehållstillstånd &lt;NOBR&gt;1994–2001&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td39"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft8"&gt;År&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft8"&gt;Samtliga beviljade&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;SPAN class="p217 ft62"&gt;Uppehållstillstånd med stöd av &lt;NOBR&gt;EES-avtalet&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td42"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td43"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft8"&gt;uppehållstillstånd&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td44"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft8"&gt;1994&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;SPAN class="p218 ft8"&gt;78 987&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td41"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft8"&gt;6 040&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft8"&gt;1995&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;SPAN class="p218 ft8"&gt;32 486&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft8"&gt;4 649&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft8"&gt;1996&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;SPAN class="p218 ft8"&gt;31 664&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft8"&gt;5 164&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td39"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft8"&gt;1997&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td40"&gt;&lt;SPAN class="p218 ft8"&gt;36 565&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td41"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft8"&gt;4 556&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft8"&gt;1998&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;SPAN class="p218 ft8"&gt;39 433&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft8"&gt;5 735&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft8"&gt;1999&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;SPAN class="p218 ft8"&gt;37 376&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft8"&gt;6 074&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td39"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft8"&gt;2000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td40"&gt;&lt;SPAN class="p218 ft8"&gt;45 164&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td41"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft8"&gt;7 396&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft8"&gt;2001&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;SPAN class="p218 ft8"&gt;44 505&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft8"&gt;6 851&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td42"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft63"&gt;Totalt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;SPAN class="p218 ft63"&gt;346 180&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft63"&gt;46 465&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p220 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Migrationsverket och egna bearbetningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft1"&gt;De 46 465 uppehållstillstånd som utfärdades åren &lt;NOBR&gt;1994–2001&lt;/NOBR&gt; fördelade sig på följande sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Tabell 5.2. &lt;/SPAN&gt;Fördelningen av utfärdade &lt;NOBR&gt;EU/EES-tillstånd&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td45"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft8"&gt;Arbetstagare&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td46"&gt;&lt;SPAN class="p223 ft8"&gt;15 791&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td45"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft8"&gt;Egen företagare&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td46"&gt;&lt;SPAN class="p223 ft8"&gt;725&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft8"&gt;Tillhandahållare och mottagare av tjänst&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;SPAN class="p223 ft8"&gt;2 828&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft8"&gt;Studerande&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;SPAN class="p223 ft8"&gt;12 859&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td45"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft8"&gt;Övriga ej ekonomiskt aktiva (t.ex. pensionärer)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td46"&gt;&lt;SPAN class="p223 ft8"&gt;3 674&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft8"&gt;Make/Maka och barn&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;SPAN class="p223 ft8"&gt;10 480&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft8"&gt;Föräldrar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;SPAN class="p223 ft8"&gt;49&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td45"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft8"&gt;Övriga anhöriga&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td46"&gt;&lt;SPAN class="p223 ft8"&gt;59&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td47"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft63"&gt;Totalt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;SPAN class="p223 ft63"&gt;46 465&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td45"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Migrationsverket och egna bearbetningar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td46"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p224 ft2"&gt;Av tabell 5.2 framgår att endast drygt 35 procent av uppehållstillstånden har utfärdats till arbetstagare och egna företagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft1"&gt;Ibland talar man om nätverkets betydelse för val av migrationsland. Med det menar man att personer som migrerar ofta söker sig till områden där det finns andra landsmän och att det ofta är genom dem som de lockas till det nya landet. Det kan därför finnas anledning att undersöka hur många i Sveriges befolkning som har sina rötter i något av kandidatländerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft11"&gt;48&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_43"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB311643x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td27"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft48"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p117 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Tabell 5.3. &lt;/SPAN&gt;Utrikes födda och födda i Sverige med minst en utrikes född förälder efter ursprungsland (31 december 2001)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft7"&gt;Födelseland&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td50"&gt;&lt;SPAN class="p228 ft7"&gt;Totalt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td51"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft7"&gt;Estland&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td52"&gt;&lt;SPAN class="p228 ft7"&gt;10 253&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td51"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft7"&gt;Lettland&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td52"&gt;&lt;SPAN class="p228 ft7"&gt;2 305&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td51"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft7"&gt;Litauen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td52"&gt;&lt;SPAN class="p228 ft7"&gt;785&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td51"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft7"&gt;Polen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td52"&gt;&lt;SPAN class="p228 ft7"&gt;40 123&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td51"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft7"&gt;Tjeckien&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td52"&gt;&lt;SPAN class="p228 ft7"&gt;321&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td51"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft7"&gt;Slovakien&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td52"&gt;&lt;SPAN class="p228 ft7"&gt;243&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td51"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft7"&gt;Tjeckoslavakien&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td52"&gt;&lt;SPAN class="p228 ft7"&gt;7 304&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td51"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft7"&gt;Ungern&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td52"&gt;&lt;SPAN class="p228 ft7"&gt;14 127&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td51"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft7"&gt;Slovenien&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td52"&gt;&lt;SPAN class="p228 ft7"&gt;683&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td51"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft7"&gt;Rumänien&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td52"&gt;&lt;SPAN class="p228 ft7"&gt;11 776&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td51"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft7"&gt;Bulgarien&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td52"&gt;&lt;SPAN class="p228 ft7"&gt;3 508&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td51"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft64"&gt;Totalt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td52"&gt;&lt;SPAN class="p228 ft64"&gt;91 428&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p229 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;SCB och egna bearbetningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft1"&gt;Av Sveriges befolkning på cirka 8 909 000 invånare (år 2001) är det drygt 1 % eller 91 428 personer som är födda i eller har föräldrar som är födda i något av kandidatländerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft1"&gt;Efter EU:s utvidgning med tio nya stater kommer befolkningen i de nya medlemsstaterna att utgöra cirka 16,6 % av EU:s totala befolkning (Ds 2002:52). Diagrammet nedan visar hur befolkningen fördelar sig mellan nuvarande &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; och kandidatländerna (Recent demographic developments in Europe 2000. Council of Europe, Strasbourg).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft11"&gt;49&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_44"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GQB3116/GQB311644x1.jpg" style="width:362px;height:684px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p231 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Figur 5.1. &lt;/SPAN&gt;Folkmängden i nuvarande &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; och kandidatländerna 2000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft11"&gt;50&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_45"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB311645x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td27"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft48"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p117 ft1"&gt;Den ekonomiska skillnaden mellan nuvarande och nya medlemsländer är mycket stor. Det framgår tydligt av uppgifterna i tabell 5.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Tabell 5.4. &lt;/SPAN&gt;BNP per capita i kandidatländerna i förhållande till nuvarande EU (EU 15), år 1999. Index&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td53"&gt;&lt;SPAN class="p234 ft8"&gt;Genomsnitt i EU 15 = 100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td54"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft8"&gt;Lägsta värdet i EU 15=100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr20 td55"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft56"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td56"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft56"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td57"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft56"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td58"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft56"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td59"&gt;&lt;SPAN class="p235 ft8"&gt;Officiell växelkurs&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td60"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft65"&gt;Köpkraftsparitet-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td61"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft65"&gt;Officiell växelkurs&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td62"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft66"&gt;Köpkraftsparitet-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td63"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft67"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td64"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft67"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td60"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft68"&gt;korrigerad&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td61"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft67"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td62"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft68"&gt;korrigerad&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td65"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft57"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td66"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft57"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td56"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft57"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td57"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft57"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td58"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft57"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft8"&gt;Bulgarien&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;SPAN class="p236 ft8"&gt;7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td60"&gt;&lt;SPAN class="p237 ft8"&gt;23&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td61"&gt;&lt;SPAN class="p238 ft8"&gt;14&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td62"&gt;&lt;SPAN class="p223 ft8"&gt;34&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td63"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft8"&gt;Cypern&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td64"&gt;&lt;SPAN class="p236 ft8"&gt;49&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td60"&gt;&lt;SPAN class="p237 ft8"&gt;82&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td61"&gt;&lt;SPAN class="p238 ft8"&gt;99&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td62"&gt;&lt;SPAN class="p223 ft8"&gt;118&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td63"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft8"&gt;Tjeckien&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td64"&gt;&lt;SPAN class="p236 ft8"&gt;23&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td60"&gt;&lt;SPAN class="p237 ft8"&gt;59&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td61"&gt;&lt;SPAN class="p238 ft8"&gt;45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td62"&gt;&lt;SPAN class="p223 ft8"&gt;85&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td63"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft8"&gt;Estland&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td64"&gt;&lt;SPAN class="p236 ft8"&gt;16&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td60"&gt;&lt;SPAN class="p237 ft8"&gt;39&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td61"&gt;&lt;SPAN class="p238 ft8"&gt;33&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td62"&gt;&lt;SPAN class="p223 ft8"&gt;56&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td63"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft8"&gt;Ungern&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td64"&gt;&lt;SPAN class="p236 ft8"&gt;21&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td60"&gt;&lt;SPAN class="p237 ft8"&gt;52&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td61"&gt;&lt;SPAN class="p238 ft8"&gt;43&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td62"&gt;&lt;SPAN class="p223 ft8"&gt;75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td63"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft8"&gt;Litauen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td64"&gt;&lt;SPAN class="p236 ft8"&gt;13&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td60"&gt;&lt;SPAN class="p237 ft8"&gt;30&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td61"&gt;&lt;SPAN class="p238 ft8"&gt;25&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td62"&gt;&lt;SPAN class="p223 ft8"&gt;43&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td63"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft8"&gt;Lettland&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td64"&gt;&lt;SPAN class="p236 ft8"&gt;11&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td60"&gt;&lt;SPAN class="p237 ft8"&gt;29&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td61"&gt;&lt;SPAN class="p238 ft8"&gt;23&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td62"&gt;&lt;SPAN class="p223 ft8"&gt;41&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td63"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft8"&gt;Malta&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td64"&gt;&lt;SPAN class="p236 ft8"&gt;51&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td60"&gt;&lt;SPAN class="p237 ft8"&gt;86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td61"&gt;&lt;SPAN class="p238 ft8"&gt;103&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td62"&gt;&lt;SPAN class="p223 ft8"&gt;124&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td63"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft8"&gt;Polen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td64"&gt;&lt;SPAN class="p236 ft8"&gt;18&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td60"&gt;&lt;SPAN class="p237 ft8"&gt;38&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td61"&gt;&lt;SPAN class="p238 ft8"&gt;35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td62"&gt;&lt;SPAN class="p223 ft8"&gt;55&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td63"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft8"&gt;Rumänien&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td64"&gt;&lt;SPAN class="p236 ft8"&gt;7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td60"&gt;&lt;SPAN class="p237 ft8"&gt;27&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td61"&gt;&lt;SPAN class="p238 ft8"&gt;13&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td62"&gt;&lt;SPAN class="p223 ft8"&gt;39&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td63"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft8"&gt;Slovenien&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td64"&gt;&lt;SPAN class="p236 ft8"&gt;44&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td60"&gt;&lt;SPAN class="p237 ft8"&gt;71&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td61"&gt;&lt;SPAN class="p238 ft8"&gt;88&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td62"&gt;&lt;SPAN class="p223 ft8"&gt;103&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td63"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft8"&gt;Slovakien&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td64"&gt;&lt;SPAN class="p236 ft8"&gt;16&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td60"&gt;&lt;SPAN class="p237 ft8"&gt;48&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td61"&gt;&lt;SPAN class="p238 ft8"&gt;32&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td62"&gt;&lt;SPAN class="p223 ft8"&gt;69&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td65"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft69"&gt;Nya medlemsländer totalt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;SPAN class="p236 ft63"&gt;16&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p237 ft63"&gt;39&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;SPAN class="p238 ft63"&gt;31&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td58"&gt;&lt;SPAN class="p223 ft63"&gt;57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p239 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Ds 2002:52 och UNDP Human Development Report 2001.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft70"&gt;Om köpkraftsparitets korrigering (ppp=purchasing power parity)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft72"&gt;Måttet tar sin utgångspunkt i BNP som sedan justeras för skillnader i prisnivå mellan länderna. Om två länder har samma &lt;NOBR&gt;BNP-nivå&lt;/NOBR&gt; i gemensam valuta till den rådande växelkursen men prisläget endast är hälften så högt i det ena landet, betyder det att volymen producerade varor och tjänster i detta land är dubbelt så stor. Justeringen görs med hjälp av s.k. köpkraftspariteter; &lt;SPAN class="ft71"&gt;kvoten mellan det belopp, i respektive lands valuta, som behövs för att köpa en viss mängd varor och tjänster. &lt;/SPAN&gt;För att erhålla köpkraftspariteter gällande samtliga varor och tjänster väger man samman köpkraftspariteterna för olika varor och tjänster till en paritet gällande totala BNP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft65"&gt;Precis som med den mesta statistik måste den tolkas med viss försiktighet. Detta särskilt som de prismätningar som köpkraftsjusteringen baseras på är behäftade med ett visst mått av osäkerhet bl.a. till följd av svårigheten att hitta jämförbara produkter i olika länder. OECD är noga med att inte använda mätningarna som en ranking mellan olika länder utan menar att länderna endast kan delas in i grupper av länder som har liknande välfärdsnivå. I OECD:s indelning hamnar Sverige i kategorin högre medelnivå tillsammans med tolv andra länder, däribland Kanada, Tyskland och Italien.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft11"&gt;51&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_46"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;5.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Andra medlemsländers syn på övergångsregler&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft1"&gt;De flesta medlemsländer har ännu inte tagit slutlig ställning huruvida, och i så fall i vilken utsträckning, de kommer att använda sig av övergångsreglernas möjlighet att begränsa tillträdet till arbetsmarknaden för medborgare från de nya medlemsländerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft27"&gt;Flertalet medlemsländer har tillsatt analysgrupper, kommittéer eller utredningar för att ta fram underlag för ett slutligt ställningstagande. I de flesta medlemsländerna kopplas analysen av frågan till det aktuella arbetsmarknadsläget och farhågor angående det sociala välfärdssystemet. En aspekt som också anses ha stor betydelse är den demografiska förändringen. Effekterna av en åldrande befolkning börjar märkas i många medlemsländer redan inom en femårsperiod efter 2004. Många av medlemsländerna upplever en arbetslöshet inom vissa branscher samtidigt som de har arbetskraftsbrist, bl.a. inom hälso- och sjukvårdssektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft1"&gt;I övrigt kan man också konstatera att ju fler nuvarande medlemsländer som väljer att tillämpa nationella regler som begränsar den fria rörligheten för arbetstagare, desto mer attraktivt kan det bli att söka sig till de länder som är mer öppna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft1"&gt;Det är i första hand Förbundsrepubliken Tyskland och Österrike som har klargjort att de har för avsikt att tillämpa nationella regler som begränsar den fria rörligheten för arbetstagare från de nya medlemsstaterna. I båda fallen är avsikten att utnyttja den maximala övergångsperioden om sju år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft1"&gt;Sverige, Danmark, Irland och Nederländerna uttalade sig i samband med utvidgningsförhandlingarna år 2001 om att man inte fann tillräckliga skäl för övergångsarrangemang. Däremot ville dessa medlemsländer inte utesluta möjligheten att begränsa tillträdet till arbetsmarknaderna i efterhand vid eventuella allvarliga störningar. Inget av dessa länder har ännu utformat någon slutgiltig nationell modell.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft1"&gt;Brittiska regeringen beslöt i december 2002 att ge fritt tillträde till sin arbetsmarknad för medborgare i de nya medlemsstaterna från anslutningsdagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft24"&gt;Några av de sydeuropeiska länderna har visat intresse för bilaterala avtal om arbetskraft med enskilda nya medlemsländer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft11"&gt;52&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_47"&gt;


&lt;P class="p32 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Tidigare utredning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft1"&gt;I februari 1997 tillsattes en statlig utredning vars huvudsakliga uppgift var att utreda konsekvenserna av en framtida utvidgning av EU när det gäller den fria rörligheten för personer. Utredaren skulle särskilt kartlägga arbetskraftens rörlighet och analysera dess tänkbara konsekvenser – främst ekonomiska – för arbetsmarknaden, arbetslivet och den sociala tryggheten. Utredningen resulterade i betänkandet Arbetskraftens fria rörlighet – trygghet och jämställdhet (SOU 1997:153). I betänkandet redovisas bl.a. EU:s historik, den sociala krisen i f.d. Östeuropa, EU:s förhållningssätt till kandidatländerna &lt;NOBR&gt;1990–1997&lt;/NOBR&gt; och det stöd som utgår till kandidatländerna från svensk sida och från EU. Betänkandet innehåller även en utförlig redovisning av &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; på berörda områden, inklusive en genomgång av aktuella fördrag och konventioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft1"&gt;I betänkandets sammanfattning anförs bl.a. följande (SOU 1997:153 s. 12 och 13):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft26"&gt;Invandringens omfattning och reglering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft73"&gt;Invandringspotentialen från kandidatländerna är stor. Detta innebär dock inte att den faktiska invandringen kommer att bli omfattande. Invandringen kommer att avgöras av arbetsmarknadsläget i Sverige. Med hänsyn taget till de stora löneskillnaderna mellan Sverige och kandidatländerna är det troligt att arbetslösheten i de senare länderna spelar mindre roll än arbetsmarknadsläget i inflyttningslandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft8"&gt;Hur den svenska arbetsmarknaden kommer att vara organiserad i framtiden har också betydelse för den framtida invandringens storlek och sammansättning. På samma sätt som en avreglering skulle innebära att de arbetslösa accepterar lägre löner, skulle även invandringen kunna innebära fallande löner för den inhemska arbetskraften. Detta skulle få betydande effekter på inkomstfördelningen. Beroende på politiska värderingar och samhälliga mål kan det därför föreligga en konflikt mellan en framtida avreglering av arbetsmarknaden och integration av nya &lt;NOBR&gt;EU-medlemmar.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;53&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_48"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Tidigare utredning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p250 ft74"&gt;Sannolikt kommer oorganiserade inhemska grupper att söka skydda sina intressen genom krav på reglering. Den fria rörligheten över gränserna kan således leda till ökad nationell reglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft7"&gt;I det fall invandringen handlar om arbetskraft som redan har en anställning är det utredningens uppfattning att den, under rådande institutionella förhållanden, inte behöver orsaka några problem. Tvärtom kan den ses som ett värdefullt tillskott av arbetskraft och ge bidrag till samhällsekonomin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft7"&gt;– – –&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft26"&gt;Sökarbetslöshet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft68"&gt;Sökarbetslöshet av större omfattning i Sverige kan leda till betydande sociala problem bland invandrad arbetskraft från kandidatländerna och kan få negativa konsekvenser såväl för inkomster som för sysselsättning bland de svagare grupperna på den svenska arbetsmarknaden. Det finns ett uppenbart behov av att förtydliga vilka regler som skall gälla för de personer som önskar invandra för att söka arbete och vilka regler som skall gälla på arbetsförsäkringens och socialtjänstens område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft73"&gt;Både kvinnor och män kan i en situation av ökad avreglering i Sverige möta konkurrens från invandrad arbetskraft. Om invandrade kvinnor accepterar löner och anställningsvillkor inom oreglerade nischer av svensk arbetsmarknad, som inte svenska kvinnor kan tänkas acceptera, finns förutsättningar för ökad invandring. Samma resultat kan uppträda om vård och omsorg i större utsträckning läggs över på de enskilda hushållen, dvs. att Sverige närmar sig den kontinentala välfärdsmodellen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft7"&gt;Löneskillnaderna är så stora mellan EU:s medlemsländer och de nuvarande kandidatländerna att de kan stimulera till migration även för dem som redan har arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft11"&gt;54&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_49"&gt;


&lt;P class="p258 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;EU:s regler om fri rörlighet för arbetstagare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft27"&gt;Sverige blev medlem i EU den 1 januari 1995 och är som medlem bundet av det regelsystem som gäller inom EU. Grundläggande bestämmelser om fri rörlighet för arbetstagare finns i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, &lt;NOBR&gt;EG-fördraget,&lt;/NOBR&gt; (ändrat genom Amsterdamfördraget 1997, som trädde i kraft den 1 maj 1999, och senast genom Nicefördraget 2000 vilka ändringar dock inte trätt i kraft ännu). &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; är omedelbart gällande i Sverige och skall tillämpas av domstolar och myndigheter. I fall av konflikt mellan rättssystemen har &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; företräde framför svensk rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft3"&gt;Enligt artikel 39 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; skall fri rörlighet säkerställas för arbetstagare inom unionen. Arbetstagare skall – med förbehåll för sådana inskränkningar som grundas på hänsyn till allmän ordning, säkerhet och hälsa – ha rätt att fritt söka och anta faktiska erbjudanden om anställning inom unionen och för detta ändamål fritt förflytta sig inom hela EU. En arbetstagare som tar anställning i ett annat medlemsland än där han eller hon är medborgare har rätt att, tillsammans med sina familjemedlemmar, bosätta sig i det land där han/hon har anställning. Arbetstagaren och familjemedlemmarna har även rätt att stanna kvar i landet efter det att anställningen upphört. Medlemsstaterna får inte favorisera sina egna medborgare och får inte diskriminera arbetstagare med annan nationalitet i frågor som gäller anställning, lön eller andra arbets- och anställningsvillkor. Även om utgångspunkten är att alla arbetstagare som är &lt;NOBR&gt;EU-medborgare&lt;/NOBR&gt; skall behandlas lika, så finns det vissa tjänster som får förbehållas medlemsstaternas egna medborgare. Det gäller anställningar i offentlig tjänst som innebär ett direkt eller indirekt deltagande i myndighetsutövning och arbetsuppgifter som har till syfte att skydda statens eller andra offentliga inrättningars allmänna intressen (mål 149/79, Europeiska gemenskapernas kommission mot Belgien, REG 1980 s. 3881 p.10).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft11"&gt;55&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_50"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;EU:s regler om fri rörlighet för arbetstagare&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p260 ft30"&gt;Mer detaljerade regler om rätten för arbetstagare att fritt ta anställning inom EU regleras i olika &lt;NOBR&gt;EG-förordningar&lt;/NOBR&gt; och EG- direktiv, samt i vissa andra dokument. Reglernas närmare innebörd har på väsentliga punkter fastslagits genom &lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; praxis. Några av de viktigaste bestämmelserna på området är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;rådets förordning (EEG) nr 1612/68 om arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen (EGT nr L 257, 19.10.1968, s. 2, Celex 31968R1612),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;rådets direktiv 68/360/EEG om avskaffande av restriktioner för rörlighet och bosättning inom gemenskapen för medlemsstaternas arbetstagare och familjer (EGT nr L 257, 19.10.1968, s. 13, Celex 31968L0360),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av system för social trygghet när arbetstagare, egna företagare och deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen (EGT nr L 149, 5.7.1971 s. 2, Celex 31971R1408),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;d)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;rådets direktiv 64/221/EEG om samordningen av särskilda åtgärder som gäller utländska medborgares rörlighet och bosättning och som är berättigade med hänsyn till allmän ordning, säkerhet eller hälsa (EGT nr P 56, 4.4.1964, s. 850, Celex 31964L0221),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;e)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;kommissionens förordning (EEG) nr 1251/70 om arbetstagares rätt att stanna kvar inom en medlemsstats territorium efter att ha varit anställda där (EGT nr L 142, 30.6.1970, s. 24, Celex 31971R1251),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;f)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;rådets direktiv 90/365/EEG om rätt till bosättning för anställda och egna företagare som inte längre är yrkesverksamma (EGT nr L 180, 13.7.1990, s. 28, Celex 31990L0365).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft1"&gt;Inom EU pågår kontinuerligt en översyn av regelsystemet för att förbättra, förtydliga och förenkla detsamma. Kompletterande förordningar och direktiv utarbetas efterhand. Kommissionen har bl.a. lämnat ett förslag (KOM [1998] 394) för att anpassa reglerna i rådets förordning (EEG) nr 1612/68 och rådets direktiv 68/360/EEG till &lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; praxis och förbättra den sociala tryggheten. Vidare har kommissionen lagt fram ett förslag (5133/99 SOC5) till en ny förordning om samordning av sociala trygghetssystem. Förslaget skall ersätta förordning 1408/71 och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft11"&gt;56&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_51"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td67"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td68"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft28"&gt;EU:s regler om fri rörlighet för arbetstagare&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p83 ft1"&gt;innebär en förenkling av gällande regler på området. Enligt förslaget skall tredjelandsmedborgare som lagligen arbetar inom EU omfattas av de sociala trygghetssystemen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft1"&gt;Det föreligger även andra förslag från kommissionen som rör frågan om fri rörlighet för arbetstagare. Kommissionen har bl.a. lagt fram ett förslag till direktiv beträffande unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig eller uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier (KOM [2001] 257). Förslaget avser att förenkla den fria rörligheten för såväl arbetstagare som för andra grupper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft1"&gt;Vidare pågår ett förhandlingsarbete kring ett förslag till direktiv om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares rättsliga ställning (KOM [2001] 127). Kommissionen har även lagt fram ett förslag till direktiv om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse i syfte att utöva verksamhet som anställd eller egenföretagare (KOM [2001] 386). Båda förslagen berör åtgärder som medför utökade rättigheter för tredjelandsmedborgare på arbetsmarknaden och inom utbildningsväsendet i EU:s medlemsstater.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Vad innebär den fria rörligheten för arbetstagare?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft24"&gt;Här lämnas en översiktlig sammanställning av de &lt;NOBR&gt;EG-rättsliga&lt;/NOBR&gt; bestämmelser som gäller för arbetstagare. Reglerna kan åberopas av den som är medborgare i ett &lt;NOBR&gt;EU-land&lt;/NOBR&gt; och som tar eller söker anställning i ett annat medlemsland (men inte av den som söker anställning i det land där han eller hon är medborgare).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft26"&gt;En person som är medborgare i ett &lt;NOBR&gt;EU-land:&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;har rätt att söka och ta anställning i varje annat &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-land,&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;har rätt att för detta ändamål förflytta sig inom medlemsstaternas territorium,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;får som arbetssökande eller arbetstagare inte diskrimineras på grund av sin nationalitet, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;behöver inte ha arbetstillstånd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft11"&gt;57&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_52"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;EU:s regler om fri rörlighet för arbetstagare&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p273 ft26"&gt;En person som är medborgare i ett &lt;NOBR&gt;EU-land&lt;/NOBR&gt; och som tar anställning i ett annat &lt;NOBR&gt;EU-land:&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;skall få uppehållstillstånd för minst fem år (om arbetet är avsett att vara i minst ett år),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;har rätt till samma sociala och skattemässiga förmåner som landets egna medborgare, inklusive rätten till sjukvård och utbildning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;har rätt att ta med sig sin familj för bosättning i värdlandet, oavsett familjemedlemmarnas nationalitet. Familjemedlemmarna har i värdlandet i princip samma rätt till uppehållstillstånd, sociala och skattemässiga förmåner och att inneha anställning som arbetstagaren, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;har rätt att, när vissa villkor är uppfyllda, stanna kvar i värdlandet efter anställningens slut.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Vem betraktas som arbetstagare?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft30"&gt;Arbetstagarbegreppet har vid flera tillfällen tolkats av &lt;NOBR&gt;EG-domstolen,&lt;/NOBR&gt; som slagit fast att begreppet har en gemenskapsrättslig innebörd och att det inte får ges en nationell tolkning. De kriterier som EG- domstolen fastställt är bindande för alla medlemsstater. Avgörande för att någon skall betraktas som arbetstagare är att det arbete som utförs är en ”…faktisk och genuin ekonomisk aktivitet…” (t.ex. mål 53/81 D.M. Levin mot Secrétaire d’État à la justice, REG 1982 s. 1035 p. 17). Ett anställningsförhållande i &lt;NOBR&gt;EG-rättslig&lt;/NOBR&gt; mening utmärks normalt av de förutsättningar som domstolen ställt upp i domen Lawrie Blum: ”att en person, under en viss tid, mot ersättning utför arbete av ekonomiskt värde åt någon annan under dennes ledning” (mål 66/85, Deborah &lt;NOBR&gt;Lawrie-Blum&lt;/NOBR&gt; mot Land &lt;NOBR&gt;Baden-Württemberg,&lt;/NOBR&gt; REG 1986 s. 2121 p. 17).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft3"&gt;Det spelar i princip ingen roll om det rör sig om ett dåligt betalt deltidsarbete. Inte heller är det nödvändigt att arbetstagaren kan försörja sig på sin inkomst. Det utförda arbetet får dock inte framstå som så ringa att det i praktiken är av helt marginell betydelse (t.ex. mål &lt;NOBR&gt;C-257/89,&lt;/NOBR&gt; V.J.M. Raulin mot Minister van Onderwijs en Wetenschapen, REG 1992 s. &lt;NOBR&gt;I-1027&lt;/NOBR&gt; p. 14). Något direkt krav på att lönen skall utges i form av pengar finns inte. Även den som får lön i form av kost och logi kan betraktas som arbetstagare och har rätt till de förmåner som gäller för dem som är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;58&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_53"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td67"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td68"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft28"&gt;EU:s regler om fri rörlighet för arbetstagare&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft1"&gt;arbetstagare (t.ex. mål 196/87, Udo Steymann mot Staatssecretaris van Justitie, REG 1988 s. 6159 p. 12).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft30"&gt;Ett exempel på &lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; tolkning av arbetstagarbegreppet framgår av rättsfallet Kempf mot Staatssecretaris van Justitie (mål 139/85, R.H. Kempf mot Staatssecretaris van Justitie, REG 1986 s. 1741). Kempf var en tysk musiklärare som arbetade deltid, tolv timmar i veckan, i Nederländerna. Hans inkomst som musiklärare var så låg att han uppbar socialbidrag för att nå upp till existensminimum. Med hänvisning till att Kempf uppenbarligen inte förmådde försörja sig på sitt arbete och därför inte kunde anses som arbetstagare, nekades han uppehållstillstånd i Nederländerna. EG- domstolen uttalade att det var irrelevant ifall en person (lagligen) erhöll medel från annat håll än arbete (t.ex. genom bidrag), så länge det arbete som personen faktiskt utförde kunde anses vara en faktisk och genuin ekonomisk aktivitet. Eftersom Kempfs musiklektioner bedömdes vara av mer än helt marginell och underordnad betydelse utmynnade &lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; förhandsavgörande i att Kempf var att betrakta som arbetstagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;rättsfallet &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Rinner-Kuhn&lt;/NOBR&gt; (mål 171/88 &lt;NOBR&gt;Rinner-Kuhn,&lt;/NOBR&gt; REG 1989 s. 2743) har domstolen slagit fast att den som arbetar tio timmar i veckan omfattas av arbetstagarbegreppet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Uppehållstillstånd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft27"&gt;Arbetstagaren och dennes familjemedlemmar måste ha uppehållstillstånd om de skall vistas i värdlandet under lägre tid än tre månader. För medborgare i &lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; tjänar uppehållstillståndet som bevis på att de har rätt att vistas i värdlandet. En EU- medborgare som har arbete i ett medlemsland får inte avvisas på den grunden att han saknar uppehållstillstånd. Om anställningen är avsedd att vara i minst ett år skall arbetstagaren och övriga familjemedlemmar, oavsett dessas nationalitet, ges uppehållstillstånd för minst fem år i värdlandet. Uppehållstillstånden skall därefter kunna förlängas automatiskt. Ett sådant uppehållstillstånd får inte återkallas enbart av den anledningen att arbetstagaren blir ofrivilligt arbetslös eller arbetsoförmögen på grund av sjukdom eller olycksfall. Säsongsarbetare som har anställning under högst tre månader och gränsarbetare (som pendlar mellan olika länder) behöver inte ha uppehållstillstånd, men kan åläggas anmälningsplikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft11"&gt;59&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_54"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;EU:s regler om fri rörlighet för arbetstagare&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Sociala förmåner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft27"&gt;Bestämmelserna i förordning 1408/71 syftar till samordning men inte harmonisering av medlemsländernas socialförsäkringssystem. Nationella bestämmelser om sociala förmåner får enligt likabehandlingsprincipen (som uttrycks i artikel 12 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; och artikel 3 i förordningen) inte vara diskriminerande i förhållande till medborgare från andra medlemsländer. Förordningen garanterar att den som utnyttjar rätten till fri rörlighet mellan medlemsländerna omfattas av lagstiftningen om social trygghet i något av länderna. I förordningen finns bestämmelser om bl.a. likabehandling av &lt;NOBR&gt;EU-medborgare,&lt;/NOBR&gt; bestämmande om tillämplig lagstiftning, sammanläggning av kvalifikationsperioder, export av förmåner och proportionell beräkning av pensioner. För att förhindra oönskad kumulation av fördelar och förpliktelser medför bestämmelserna i förordningen att endast ett lands lagstiftning skall tillämpas i socialförsäkringsärenden. I regel skall den enskilde omfattas av arbetslandets lagstiftning, dvs. lagstiftningen i det land där arbetet rent faktiskt utförs. Lagvalsreglerna enligt förordningen gäller före nationell lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Familjemedlemmar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft27"&gt;Till arbetstagarens familjemedlemmar räknas maka/make, deras barn under 21 år och barn över 21 år som för sin försörjning är beroende av föräldrarna. Hit hör även släktingar i närmast föregående led till arbetstagaren eller arbetstagarens maka/make, om dessa för sin försörjning är beroende av dem. En förutsättning för att familjemedlemmarna skall få bosätta sig i värdlandet tillsammans med arbetstagaren är att familjen har tillgång till en bostad som anses normal för arbetstagare i den region där anställningen finns. Om familjens boendesituation försämras under vistelsen i värdlandet medför det inte rätt att utvisa arbetstagaren eller hans familjemedlemmar och inte heller rätt att vägra dem förlängt uppehållstillstånd. Eftersom familjemedlemmarnas rättigheter är kopplade till anknytningen till arbetstagaren upphör rättigheterna vid t.ex. en skilsmässa (t.ex. mål 267/83 Diatta mot Land Berlin, REG 1985 s. 567, mål &lt;NOBR&gt;C-379/90,&lt;/NOBR&gt; The Queen mot Immigration Appeal Tribunal och Surinder Singh, ex parte Secretary of State for the Home Department , REG1992, &lt;NOBR&gt;s.I-4265).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft11"&gt;60&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_55"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td67"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td68"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft28"&gt;EU:s regler om fri rörlighet för arbetstagare&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p285 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Arbetssökande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft30"&gt;Den som är medborgare i ett &lt;NOBR&gt;EU-land&lt;/NOBR&gt; har rätt att uppehålla sig i ett annat avtalsslutande land för att söka arbete och skall där få samma hjälp av arbetsförmedlingen som värdlandets egna medborgare. Arbetssökandes materiella rättigheter är emellertid begränsade. Den som söker arbete förutsätts under den tiden kunna försörja sig själv och har inte rätt till de sociala och skattemässiga förmåner som tillkommer värdlandets egna medborgare. Rätten att uppehålla sig i ett annat medlemsland för att söka arbete gäller alltså endast för den som kan försörja sig själv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft27"&gt;Det är oklart hur länge en person har rätt att uppehålla sig i ett annat medlemsland för att söka arbete där. Tiden understiger i vart fall inte tre månader och om den arbetssökande kan visa att han eller hon har faktiska chanser att snart få ett arbete har vederbörande rätt att stanna längre. I domen Antonissen (mål &lt;NOBR&gt;C-292/89,&lt;/NOBR&gt; R. mot The Immigration Appeal Tribunal, ex parte Antonissen, REG 1991 s. &lt;NOBR&gt;I-745)&lt;/NOBR&gt; fann domstolen att den nationella perioden om sex månader i princip inte kunde anses otillräcklig för att ge en person möjlighet att söka arbete och bli anställd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft27"&gt;En arbetssökande som är berättigad till arbetslöshetsunderstöd i sitt hemland har rätt att behålla och uppbära detta även om han eller hon flyttar till ett annat &lt;NOBR&gt;EU-land&lt;/NOBR&gt; för att söka arbete. I dessa fall skall värdlandet bistå den arbetssökande genom att betala ut arbetslöshetsunderstödet. Värdlandet får sedan återkräva beloppet av den arbetssökandes hemland. En överflyttning av arbetslöshetsunderstödet kräver normalt att personen före avfärden från hemlandet har varit registrerad som arbetssökande och tillgänglig för arbetsmarknaden i hemlandet under minst fyra veckor. Rätten att uppbära arbetslöshetsunderstöd i annat medlemsland än hemlandet kan bibehållas under högst tre månader (Social trygghet och migration. Kommentar till förordningen 1408/71. Westerhäll, s. &lt;NOBR&gt;415–416).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Pensionärer, studerande m.fl.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft24"&gt;Pensionärer och andra icke yrkesverksamma, t.ex. studenter, som vill utnyttja sin rätt att vistas i ett annat medlemsland måste kunna visa att de disponerar över tillräckliga ekonomiska medel och att de har en sjukförsäkring, så att de inte riskerar att utgöra någon&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft11"&gt;61&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_56"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;EU:s regler om fri rörlighet för arbetstagare&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p287 ft1"&gt;belastning för uppehållslandets sociala system (se rådets direktiv 90/364/EEG av den 28 juni 1990 om rätt till bosättning (EGT L 180, 13.07.1990 s. 26, Celex 31990L0364), direktiv 90/365/EEG och rådets direktiv 93/96/EEG av den 29 oktober 1993 om rätt till bosättning för studerande (EGT L 317, 18.12.1993, s. 59, Celex 31993L0096).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Tredjelandsmedborgares rättsliga ställning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft1"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-rättens&lt;/NOBR&gt; regler om arbetstagares rätt att fritt anta och söka anställning inom EU kan endast åberopas av den som är medborgare i något av &lt;NOBR&gt;EU-länderna.&lt;/NOBR&gt; Reglerna gäller alltså inte i förhållande till de tredjelandsmedborgare som är bosatta i &lt;NOBR&gt;EU-området.&lt;/NOBR&gt; Inom EU pågår ett förhandlingsarbete kring ett förslag till direktiv om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares rättsliga ställning (KOM [2001] 127). Kommissionen har även lagt fram ett förslag till direktiv om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse i syfte att utöva verksamhet som anställd eller egen företagare (KOM [2001] 386) och ett förslag till direktiv om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier (KOM [2001] 257).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES- avtalet)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft24"&gt;&lt;NOBR&gt;EES-avtalet&lt;/NOBR&gt; är ett avtal om ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde (EES) för frihandel m.m. Avtalet gäller mellan EU- länderna å ena sidan och &lt;NOBR&gt;EFTA-länderna&lt;/NOBR&gt; å andra sidan. De regler som redovisats om arbetstagares rätt att fritt röra sig inom EU- ländernas territorium och ta anställning i valfritt land gäller enligt &lt;NOBR&gt;EES-avtalet&lt;/NOBR&gt; även gentemot och i förhållande till &lt;NOBR&gt;EFTA-länderna&lt;/NOBR&gt; Norge, Island och Liechtenstein. Från och med den 1 juni 2002 tillämpas förordningen 1408/71 också i förhållande till Schweiz.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft11"&gt;62&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_57"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td67"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td68"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft28"&gt;EU:s regler om fri rörlighet för arbetstagare&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p292 ft16"&gt;7.11 Reglerade yrken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft26"&gt;Allmänt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft1"&gt;För att idén om &lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; som en gemensam arbetsmarknad skall fungera finns gemensamma regler för erkännande av examina och yrkeskompetens länderna emellan. Detta är aktuellt när det gäller s.k. reglerade yrken som kräver examensbevis eller legitimation för att få utövas. För vissa yrken har minimikraven samordnats inom EU, något som innebär att ett examensbevis från ett medlemsland i princip automatiskt blir erkänt i ett annat. Inom andra yrkesområden finns regler om rätten att få sin kompetens prövad och sin examen värderad. De regler som gäller inom EU är även giltiga för övriga EES; Norge, Island och Liechtenstein samt i Schweiz, genom ett särskilt avtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft30"&gt;För alla reglerade yrken gäller sammanlagt 15 direktiv, som även blir giltiga för medborgare i de nya medlemsländerna. Det finns flera hemsidor som beskriver dessa frågor, bl.a. kommissionens: http://europa.eu.int/comm/internal_market/en/qualifications/01- 929.htm och riksdagens: www.riksdagen.se/Internet/EUsvar.nsf.se.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft26"&gt;Reglerade yrken och reglerade utbildningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft1"&gt;Ett yrke som enligt en lag eller en förordning i något medlemsland kräver någon form av auktorisation eller legitimation kallas ett reglerat yrke. &lt;NOBR&gt;EU-bestämmelserna&lt;/NOBR&gt; om ömsesidigt godkännande omfattar just dessa reglerade yrken. Om ett yrke inte är reglerat i det land där man tänkt sig att arbeta behövs inget erkännande av examensbevis. Är yrket reglerat krävs däremot tillstånd för utövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft1"&gt;Hur många och vilka yrken som är reglerade enligt lag skiljer sig åt mellan de olika medlemsländerna. Sverige har relativt få reglerade yrken i jämförelse med andra &lt;NOBR&gt;EU/EES-länder.&lt;/NOBR&gt; Vanliga yrken som inte är reglerade i Sverige, exempelvis ingenjör eller ekonom, är reglerade i flera av de andra medlemsländerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft30"&gt;Även om ett visst yrke inte är reglerat i hemlandet kan det ha betydelse att den utbildning som leder fram till yrket är reglerad. En reglerad utbildning och ett reglerat yrke kan i vissa fall likställas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft11"&gt;63&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_58"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;EU:s regler om fri rörlighet för arbetstagare&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p91 ft26"&gt;Direktiv för erkännande av examina&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft1"&gt;EU:s regler om erkännande av examina och yrkesutbildning finns i formen av direktiv. Direktiv är tvingande vad gäller målet men hur det uppnås är ett fall för den nationella lagstiftningen. Mer specifika regler om hur examina godkänns kan alltså variera från land till land. Regelsystemet inom EU på det här området är i stora drag uppbyggt kring tre olika grupper av direktiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;sektorsdirektiv&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;generella direktiv&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;etableringsdirektiv&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft26"&gt;Sektorsdirektiv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft27"&gt;Sektorsdirektiven omfattar enskilda yrken, främst inom hälso- och sjukvårdsområdet. Sektorsdirektiv finns för läkare, tandläkare, sjuksköterskor inom allmän hälso- och sjukvård, farmaceuter, veterinärer och arkitekter. Direktiven anger minimikrav som skall ställas på respektive utbildning för att examensbevis och motsvarande skall godkännas i medlemsländerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft1"&gt;Minimikraven innebär exempelvis att en läkare inte kan nekas att få sin examen godkänd i ett annat &lt;NOBR&gt;EU-land.&lt;/NOBR&gt; De yrkesgrupper som berörs av sektorsdirektiven får alltså direkt tillträde till alla EU- länders arbetsmarknader. Medlemsländerna får dock ställa vissa krav på språkkunskaper för den som skall arbeta inom exempelvis sjukvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft26"&gt;Generella direktiv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft1"&gt;Den andra gruppen direktiv kallas för generella direktiv och omfattar den övriga gruppen yrken som inte inkluderas i sektorsdirektiven. Till skillnad från sektorsdirektiven finns det här inga minimikrav på utbildningen och de generella direktiven ger alltså inte automatiskt tillträde till övriga &lt;NOBR&gt;EU-länders&lt;/NOBR&gt; arbetsmarknad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft1"&gt;I stället ställer de generella direktiven krav på värdlandet att undersöka om den sökandes kvalifikationer motsvarar de som enligt lag krävs i värdlandet. De generella direktiven är i sin tur indelade i två undergrupper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft11"&gt;64&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_59"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td67"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td68"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft28"&gt;EU:s regler om fri rörlighet för arbetstagare&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p302 ft31"&gt;Första generella direktivet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft1"&gt;Det första generella direktivet gäller erkännande av yrkesinriktad högre utbildning. Detta direktiv är aktuellt om det reglerade yrket i värdlandet omfattar minst tre års högskolestudier. Exempel på yrken i Sverige som berörs av det första generella direktivet är advokat, lärare, psykolog och revisor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft31"&gt;Andra generella direktivet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft27"&gt;Det andra generella direktivet kompletterar det första och träder in om det reglerade yrket i värdlandet kräver en högskoleutbildning som är kortare än tre år, en särskild yrkesutbildning som inte är på högskolenivå (t.ex. gymnasieutbildning) eller yrkesutbildning på annan lägre nivå. Exempel på yrken i Sverige som faller under denna kategori är brandman, skorstensfejarmästare, tandsköterska och trafiklärare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft27"&gt;Om det yrke som en person har omfattas av de generella direktiven och personen i fråga är kvalificerad att utöva detta yrke i hemlandet skall värdlandet i princip erkänna examensbeviset utan några ytterligare krav. Undantag finns dock för vissa situationer. Om yrket är reglerat i värdlandet men inte i hemlandet (och yrket inte faller under de regler som nämndes ovan vad gäller reglerad utbildning) kan krav ställas på yrkeserfarenhet. Det samma gäller om utbildningen är mer än ett år kortare i hemlandet än motsvarande utbildning i värdlandet. Om innehållet hos utbildningarna i respektive land markant skiljer sig åt kan det krävas lämplighetsprov eller handledd praktik för att få utöva yrket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft26"&gt;Etableringsdirektiv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft1"&gt;Utöver dessa två grupper av direktiv finns även det även s.k. etableringsdirektivet som reglerar situationer då &lt;NOBR&gt;EU-medborgare&lt;/NOBR&gt; önskar etablera sig som egenföretagare eller tillhandahålla tjänster i ett annat medlemsland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft30"&gt;Grundprincipen är även här att ett medlemsland inte får vägra en &lt;NOBR&gt;EU-medborgare&lt;/NOBR&gt; möjlighet att utöva ett visst yrke med hänvisning till otillräckliga kvalifikationer. Enligt direktivet måste myndigheterna i värdlandet göra en granskning av de &lt;NOBR&gt;utbildnings-,&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft11"&gt;65&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_60"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;EU:s regler om fri rörlighet för arbetstagare&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft1"&gt;examens- eller behörighetsbevis som &lt;NOBR&gt;EU-medborgaren&lt;/NOBR&gt; förvärvat i ett annat medlemsland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft2"&gt;Sverige och övriga nordiska länder har en grundlagsskyddad näringsfrihet. Endast ett fåtal yrkesverksamheter, bland annat elinstallatörer, berörs därför av etableringsdirektivet i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft26"&gt;Godkännande av examina i praktiken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft1"&gt;I varje medlemsland finns en myndighet eller en organisation som inom ramen för de generella direktiven har det övergripande ansvaret för information i frågor om erkännande av examina och kompetens, en s.k. ”kontaktpunkt”. Där skall information ges om vilken myndighet som är ansvarig för att ge behörighet att utöva ett bestämt yrke. Rätten att utöva ett yrke avgörs alltså för varje enskilt fall av behörig myndighet som fattar beslut inom sitt ansvarsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft1"&gt;När det gäller sektorsdirektiven är det Socialstyrelsen som har hand om godkännandet av examina för sjuk- och tandvårdsutbildningar, Jordbruksverket som ansvarar för godkännandet av veterinärsexamina och Svenska Arkitekters Riksförbund som prövar behörigheten hos arkitekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft11"&gt;66&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_61"&gt;


&lt;P class="p305 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Övergångsregler mellan EU och kandidatländerna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft1"&gt;I och med att kandidatländerna ansluts till EU blir medborgarna i dessa länder fullvärdiga &lt;NOBR&gt;EU-medborgare.&lt;/NOBR&gt; Utgångspunkten är att medborgarna i de nya medlemsstaterna redan från anslutningsdagen, helt och fullt, skall jämställas med övriga &lt;NOBR&gt;EU-medborgare&lt;/NOBR&gt; och tillerkännas samtliga de rättigheter som tillkommer dessa enligt &lt;NOBR&gt;EG-rätten.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft1"&gt;När det gäller den fria rörligheten för arbetstagare har EU och kandidatländerna dock kommit överens om att, under en övergångsperiod på sju år, acceptera vissa avvikelser från &lt;NOBR&gt;EG-rätten.&lt;/NOBR&gt; Under övergångsperioden får medlemsstaterna möjlighet att begränsa tillträdet till sin arbetsmarknad genom att tillämpa nationell lagstiftning och bilaterala avtal i stället för delar av EG:s regelverk. Denna möjlighet omfattar begränsningar i den fria rörligheten för arbetstagare enligt artikel 39 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Österrike och Förbundsrepubliken Tyskland får även rätt att i viss utsträckning begränsa den fria rörligheten för tjänster enligt artikel 49.1 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft1"&gt;Den fria rörligheten för arbetstagare är en av EU:s hörnstenar. Medlemsstaternas nationella undantagsbestämmelser bör därför medföra så minimala ingrepp i &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; som möjligt. Undantagen måste dessutom ha en klar förankring i den slutliga versionen av anslutningsfördragen och får inte strida mot andra delar av EG:s regelverk. Detta följer av att &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; har företräde framför nationell rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft24"&gt;I förhållande till Malta och Cypern kommer EG:s regler om fri rörlighet för arbetstagare att gälla redan från anslutningsdagen. Övriga kandidatländer och de nuvarande medlemsstaterna är överens om att ha övergångsregler på detta område och också om reglernas huvudsakliga innehåll. För de kandidatländer som omfattas av övergångsarrangemangen kommer texten i anslutnings-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft11"&gt;67&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_62"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Övergångsregler mellan EU och kandidatländerna&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p287 ft1"&gt;fördragen troligen att vara likalydande i den del som handlar om fri rörlighet för arbetstagare. Även om själva fördragstexten blir likadan i alla anslutningsfördrag så blir det möjligt för de nuvarande &lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; att, inom ramen för vad som är tillåtet enligt övergångsreglerna, tillämpa individuella lösningar i förhållande till varje ny medlemsstat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft27"&gt;Innehållet i övergångsreglerna blir slutgiltigt fastställt först genom tecknandet av anslutningsfördragen mellan EU och kandidatländerna. Beroende på den formulering som väljs och det utrymme som ges för alternativa tolkningar av fördragstexten kan det även då finnas viss tveksamhet om vilka övergångslösningar som kan godtas. Utgångspunkten är emellertid att all fördragstext skall tolkas utifrån ett &lt;NOBR&gt;EG-rättsligt&lt;/NOBR&gt; perspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft2"&gt;Texten i detta kapitel utgår från det som i skrivande stund (december 2002) är känt om hur övergångsreglerna kommer att utformas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Övergångsreglerna – en översiktlig beskrivning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft1"&gt;Den grundläggande bestämmelsen om arbetstagares rätt att fritt röra sig inom unionen återfinns i artikel 39 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Enligt artikel 39.1 skall fri rörlighet för arbetstagare säkerställas inom gemenskapen. All diskriminering av arbetstagare på grund av nationalitet skall enligt artikel 39.2 avskaffas vad gäller anställning, lön och övriga arbets- och anställningsvillkor. Enligt artikel 39.3 skall den fria rörligheten – med förbehåll för de begränsningar som grundas på hänsyn till allmän ordning, säkerhet och hälsa – innefatta rätt att söka och anta faktiska erbjudanden om anställning inom hela EU, att i detta syfte fritt röra sig inom unionen och att stanna kvar inom medlemsstatens territorium efter anställningens slut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft30"&gt;Europeiska rådet beslutade i juni 2001 att EU skall tillämpa övergångsperioder på minst två år och upp till sju år för arbetstagare från de nya medlemsländerna. De två första åren efter anslutningen skall medlemsstaternas nationella lagstiftning gälla i stället för artiklarna 1 till 6 i rådets förordning (EEG) nr 1612/68 av den 15 oktober 1968 om arbetskraftens fria rörlighet och, under vissa förutsättningar, även i stället för bestämmelserna i rådets direktiv 68/360/EEG av den 18 oktober 1968 om avskaffande av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;68&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_63"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td69"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td70"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft28"&gt;Övergångsregler mellan EU och kandidatländerna&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft1"&gt;restriktioner för rörlighet och bosättning inom gemenskapen för medlemsstaternas arbetstagare och deras familjer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft1"&gt;Den nationella lagstiftningen kan naturligtvis till sitt innehåll motsvara bestämmelserna i artiklarna 1 till 6 i förordningen, dvs. den stat som så önskar kan redan från början tillämpa likvärdiga villkor för samtliga &lt;NOBR&gt;EU-medborgare.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft1"&gt;Före utgången av det andra året efter anslutningen skall medlemsstaterna anmäla till kommissionen om de avser att fortsätta att tillämpa nationella undantagsbestämmelser i förhållande till arbetstagare från nya medlemsstater eller inte. Anmälan behöver inte motiveras. Om en anmälan uteblir innebär det att medlemsstaten framgent skall tillämpa artiklarna 1 till 6 i förordning 1612/68 i förhållande till samtliga &lt;NOBR&gt;EU-medborgare.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft3"&gt;En medlemsstat som tillämpat nationella undantagsbestämmelser t.o.m. det femte året efter anslutningen får fortsätta att göra det fram till utgången av det sjunde året, om staten har eller förutser allvarliga störningar på sin arbetsmarknad. Den stat som vill behålla nationella undantagsregler måste anmäla det till kommissionen före utgången av det femte året efter anslutningen och skall i anmälan redogöra för skälen härför. Görs ingen anmälan inom fristen innebär det att medlemsstaten framgent skall tillämpa artikel 1 till 6 i förordningen 1612/68 i förhållande till samtliga &lt;NOBR&gt;EU-medborgare.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft3"&gt;När övergångsperioden är slut, dvs. sju år efter anslutningsdagen, får det inte förekomma några nationella bestämmelser som inskränker den fria rörligheten för arbetstagare från nya medlemsländer i förhållande till EG:s regelverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft1"&gt;Under övergångsperioden kan de medlemsstater som väljer att tillämpa artikel 1 till 6 i förordning 1612/68 i förhållande till medborgare från nya medlemsstater använda sig av en skyddsklausul. Klausulen får åberopas om staten har eller förutser störningar på landets arbetsmarknad som innebär ett allvarligt hot mot levnadsstandarden eller sysselsättningsnivån i en viss region eller visst yrke.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft1"&gt;Under övergångsperioden har de nya medlemsstaterna rätt att tillämpa undantagsbestämmelser av motsvarande slag gentemot en medlemsstat som tillämpar sådana gentemot dem. I förhållande till varandra har de nya medlemsstaterna rätt att använda sig av den skyddsklausul som beskrivits ovan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft11"&gt;69&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_64"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Övergångsregler mellan EU och kandidatländerna&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p91 ft26"&gt;Två huvudalternativ&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft2"&gt;Sammanfattningsvis kan sägas att övergångsreglerna är uppbyggda kring två huvudalternativ som de nuvarande &lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; kan välja mellan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft31"&gt;A) Begränsa tillträdet till arbetsmarknaden för medborgare från nya medlemsländer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft27"&gt;Landet fortsätter att tillämpa nationella bestämmelser i förhållande till medborgare från nya medlemsstater beträffande deras rätt till anställning i landet. Genom tillämpningen av dessa bestämmelser kan tillträdet till den nationella arbetsmarknaden begränsas i önskvärd utsträckning och reglerna kan under de första åren efter anslutningen (maximalt sju år) anpassas efter läget på arbetsmarknaden. Strävan skall dock vara att så snart som möjligt tillämpa EG:s regelverk fullt ut även i förhållande till arbetstagare från nya medlemsstater. Medlemsstaten får inte efter anslutningen tillämpa mer restriktiva regler när det gäller tillträdet till arbetsmarknaden än de som gäller vid tiden för anslutningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;B)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Tillämpa fri rörlighet för medborgare från nya medlemsländer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft1"&gt;Landet tillämpar fri rörlighet på arbetsmarknaden för samtliga EU- medborgare utan åtskillnad och behåller inga nationella regler som begränsar den fria rörligheten för arbetstagare från nya medlemsstater. Skulle det uppstå en allvarlig störning på landets arbetsmarknad som hotar levnadsstandarden eller sysselsättningsnivån i landet kan kommissionen, efter det att en särskild framställan gjorts, medge att delar av den fria rörligheten får sättas ur spel under viss tid. I akuta och exceptionella situationer kan landet självt vidta åtgärder för att begränsa tillträdet till arbetsmarknaden för medborgare från nya medlemsstater.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft11"&gt;70&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_65"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td69"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td70"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft28"&gt;Övergångsregler mellan EU och kandidatländerna&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p316 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Möjligheter att begränsa tillträdet till arbetsmarknaden genom nationella bestämmelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;8.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Övergångsbestämmelsernas närmare utformning med avseende på möjligheten att tillämpa nationella bestämmelser för tillträdet till arbetsmarknaden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft26"&gt;År &lt;NOBR&gt;1–2&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft27"&gt;De två första åren efter anslutningen avgör respektive medlemsstat om den vill öppna sin arbetsmarknad för arbetstagare från de nya medlemsländerna – helt, delvis, successivt eller inte alls. Då skall medlemsstaterna tillämpa nationell lagstiftning i stället för artiklarna 1 till 6 i förordning 1612/68, och i förekommande fall, även i stället för bestämmelserna i direktiv 68/360/EEG. Avvikelser från andra bestämmelser i EG:s regelverk är inte tillåtna. Bestämmelserna i direktiv 68/360/EEG får frångås endast om det är nödvändigt på grund av innehållet i de nationella regler som skall gälla i stället för artiklarna 1 till 6 i förordning 1612/68.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft3"&gt;Arbetstagare från nya medlemsländer får inte ges sämre villkor än de som gäller vid tiden för anslutningen enligt nationella bestämmelser eller bilaterala överenskommelser. Det är alltså inte möjligt att först öppna sin arbetsmarknad för medborgare från nya medlemsstater på prov och sedan strama åt villkoren för dem (här bortses från de möjligheter som finns att tillfälligtvis skärpa reglerna genom att använda skyddsklausulen). Därför måste de nuvarande &lt;NOBR&gt;EU-staterna&lt;/NOBR&gt; redan före anslutningsdagen bestämma sig för den väg som skall väljas. Som ledstjärna vid det valet gäller att varje medlemsstat så snart som möjligt skall tillämpa EG:s regelverk fullt ut på alla arbetstagare i hela den utvidgade unionen. Redan från anslutningsdagen skall arbetstagare från nya medlemsländer ges företräde framför arbetskraft från länder utanför EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft31"&gt;Anmälan till kommissionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft30"&gt;Före tvåårsperiodens slut måste medlemsstaterna bestämma sig för om de skall övergå till att tillämpa artiklarna 1 till 6 i förordning 1612/68 gentemot medborgare från de nya medlemsländerna eller om de skall forstsätta att tillämpa nationell lagstiftning eller bilaterala överenskommelser som begränsar tillträdet till medlemsstatens arbetsmarknad. Medlemsstaterna avgör själva hur de vill ha&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft11"&gt;71&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_66"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Övergångsregler mellan EU och kandidatländerna&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p321 ft1"&gt;det och behöver inte motivera sitt ställningstagande. Ställningstagandet skall anmälas till kommissionen före tvåårsperiodens slut. Riktmärket är att de nuvarande medlemsstaterna skall sträva efter att så snart som möjligt öppna sin arbetsmarknad för arbetstagare från nya medlemsstater på samma villkor som för övriga EU- medborgare. Om en anmälan uteblir innebär det att medlemsstaten fr.o.m. tredje året efter anslutningen skall tillämpa EG:s regelverk fullt ut i förhållande till samtliga &lt;NOBR&gt;EU-medborgare.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft31"&gt;Rådets utvärdering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft27"&gt;Före utgången av det andra året efter &lt;NOBR&gt;kandidatlandets-/ländernas&lt;/NOBR&gt; anslutning till EU skall rådet göra en utvärdering av hur de nationella övergångsarrangemangen har fungerat. Rådets utvärdering skall grunda sig dels på en rapport från kommissionen och dels på de anmälningar som medlemsstaterna sänder till kommissionen i vilka de skall ange om de övergår till att tillämpa artiklarna 1 till 6 i förordning 1612/68 eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft24"&gt;Varje nytt medlemsland kan kräva att rådet gör ytterligare en utvärdering. Rådet har då sex månader på sig att färdigställa utvärderingen. Även dessa utvärderingar skall grunda sig på en rapport från kommissionen och besked från medlemsstaterna om vilka villkor de tillämpar för arbetstagare från nya medlemsländer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft26"&gt;År &lt;NOBR&gt;3–5&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft1"&gt;De medlemsstater som anmält att de vill behålla nationella undantagsregler respektive bilaterala överenskommelser som begränsar tillträdet till medlemsstatens arbetsmarknad har rätt till det t.o.m. utgången av det femte året efter anslutningen. Medlemsstaten kan dock när som helst under övergångsperioden ändra sig och anmäla till kommissionen att landet övergår till att tillämpa artikel 1 till 6 i förordning 1612/68 även i förhållande till medborgare från nya medlemsstater.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft1"&gt;Medlemsstater som inte anmält till kommissionen att de skall tillämpa nationella undantagsbestämmelser eller som övergår till att tillämpa EG:s regelverk fullt ut får, om behov uppstår, åberopa en särskild skyddsklausul (se nedan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft11"&gt;72&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_67"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td69"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td70"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft28"&gt;Övergångsregler mellan EU och kandidatländerna&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p302 ft26"&gt;År &lt;NOBR&gt;5–7&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft1"&gt;Fem år efter anslutningsdagen är det meningen att EG:s regelverk som huvudregel skall vara tillämpligt fullt ut på arbetstagare från hela den utvidgade unionen. De medlemsstater som dittills tilllämpat nationella regler eller bilaterala avtal i förhållande till medborgare från nya medlemsstater har dock en möjlighet att behålla dessa under ytterligare högst två år. Den medlemsstat som vill utnyttja denna möjlighet måste meddela kommissionen det. Medlemsstaten måste också kunna motivera sitt ställningstagande med att landets arbetsmarknad hotas av allvarlig störning. Ett uteblivet meddelande till kommissionen innebär att medlemsstaten fr.o.m. det sjätte året efter anslutningen skall tillämpa artiklarna 1 till 6 i förordning 1612/68 även i förhållande till arbetstagare från nya medlemsstater.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft1"&gt;Medlemsstater som inte anmält till kommissionen att de skall tillämpa nationella undantagsbestämmelser eller som övergår till att tillämpa EG:s regelverk fullt ut får, om behov uppstår, åberopa en särskild skyddsklausul (se nedan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft26"&gt;År 8–&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft1"&gt;Fr.o.m. det åttonde året efter anslutningsdagen får det inte förekomma några nationella bestämmelser som inskränker den fria rörligheten för arbetstagare från nya medlemsländer i förhållande till EG:s regelverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;8.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Vilka inskränkningar i den fria rörligheten för arbetstagare medger övergångsbestämmelserna?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft31"&gt;Bestämmelserna enligt artiklarna 1 till 6 i förordning 1612/68&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft30"&gt;Möjligheten att tillämpa nationella särbestämmelser i förhållande till arbetstagare från de nya medlemsländerna bestäms i första hand av innehållet i artiklarna 1 till 6 i förordning 1612/68. Förordningens bestämmelser avser att säkerställa arbetstagares rätt till anställning inom hela EU på samma villkor som gäller för medborgare i värdlandet. Genom bestämmelserna förbjuds såväl direkt som indirekt diskriminering på grund av nationalitet vid rekrytering och anställning. Arbetstagare från andra medlemsstater&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft11"&gt;73&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_68"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Övergångsregler mellan EU och kandidatländerna&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft1"&gt;skall behandlas på samma sätt som värdlandets medborgare vid kvotering på grund av nationalitet till anställningar inom olika verksamhetsområden eller geografiska områden och de har rätt att få samma hjälp av arbetsförmedlingen som värdlandets egna medborgare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft2"&gt;Bestämmelserna i artikel 1 till 6 i förordning 1612/68 har följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft26"&gt;Rätt till anställning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft31"&gt;Artikel 1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Varje medborgare i en medlemsstat skall, oavsett var han eller hon har sitt hemvist, ha rätt att ta anställning och att arbeta inom en annan medlemsstats territorium i enlighet med de villkor som, enligt lagar och andra författningar, gäller för anställning av medborgare i denna stat.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Han eller hon skall i synnerhet ha samma förtur till en ledig befattning i en medlemsstat som medborgarna i denna stat.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft31"&gt;Artikel 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft1"&gt;Varje medborgare i en medlemsstat och varje arbetsgivare som utövar någon verksamhet inom en medlemsstats territorium får utbyta anställningsansökningar respektive erbjudanden om anställning och får ingå och fullfölja anställningsavtal i enlighet med de villkor som gäller enligt lagar och andra författningar, utan att någon diskriminering blir följden därav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft31"&gt;Artikel 3&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft2"&gt;1. Enligt denna förordning skall de regler som gäller enligt lagar och andra författningar i en medlemsstat inte gälla&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;när de inskränker rätten för utländska medborgare att ansöka om och erbjuda anställning, eller rätten för utländska medborgare att påbörja och fullfölja anställning, eller gör dessa till föremål för villkor som inte gäller för deras egna medborgare, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;när reglernas uteslutande eller huvudsakliga syfte eller effekt, även om de gäller oavsett nationalitet, är att utestänga medborgare i andra medlemsstater från den erbjudna anställningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft11"&gt;74&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_69"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td69"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td70"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft28"&gt;Övergångsregler mellan EU och kandidatländerna&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p338 ft30"&gt;Denna bestämmelse gäller inte i fråga om särskilda språkkunskaper som krävs på grund av den lediga tjänstens natur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft1"&gt;2. I synnerhet skall bland de bestämmelser och rutiner i en medlemsstat som åsyftas i punkt 1 första stycket inkluderas bestämmelser som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;föreskriver en speciell rekryteringsprocedur för utländska medborgare,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;begränsar eller inskränker utannonsering av lediga platser i pressen eller genom något annat medium eller ställer andra villkor än dem som gäller för arbetsgivare som utövar sin verksamhet inom denna medlemsstats territorium,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;förknippar rättighet till anställning med krav på registrering vid arbetsförmedling eller förhindrar individuell rekrytering av arbetstagare, när det gäller personer som inte är bosatta inom denna stats territorium.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft31"&gt;Artikel 4&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Villkor som gäller enligt lagar och andra författningar och som inskränker antalet eller andelen utländska medborgare som får vara anställda i företag, verksamhetsgrenar eller regioner eller på nationell nivå, skall inte gälla medborgare i de andra medlemsstaterna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Då i en medlemsstat beviljande av en förmån för företag är förknippat med villkoret att en viss minimiprocent av landets arbetstagare anställs, skall medborgare i de andra medlemsstaterna räknas som medborgare i denna stat om inte annat följer av bestämmelserna i rådets direktiv av 15 oktober 1963 (EGT nr 159, 2.11.1963, s. 2661/63).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft31"&gt;Artikel 5&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft1"&gt;En medborgare i en medlemsstat som söker anställning inom en annan medlemsstats territorium skall få samma hjälp där som den som ges av arbetsförmedlingarna i denna stat till dess egna medborgare som söker anställning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft11"&gt;75&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_70"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Övergångsregler mellan EU och kandidatländerna&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p91 ft31"&gt;Artikel 6&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Anställning och rekrytering av en medborgare i en medlemsstat till en tjänst i en annan medlemsstat skall inte vara beroende av medicinska, yrkesmässiga eller andra kriterier som är diskriminerande på grund av nationalitet i jämförelse med de kriterier som gäller för de medborgare i den andra medlemsstaten som önskar bedriva samma verksamhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;En medborgare som får ett personligt erbjudande från en arbetsgivare i en annan medlemsstat än den där han eller hon är medborgare kan dock bli tvungen att genomgå en anlagsundersökning, om arbetsgivaren uttryckligen begär detta då arbetsgivaren erbjuder anställningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft31"&gt;Bestämmelserna enligt rådets direktiv 68/360/EEG&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft3"&gt;En medlemsstat som tillämpar nationella bestämmelser i stället för artiklarna 1 till 6 i förordning 1612/68 får även avvika från bestämmelserna i direktiv 68/360/EEG, i den mån det är nödvändigt för att kunna tillämpa avvikelserna från förordningen. Bestämmelserna i direktiv 68/360/EEG reglerar bl.a. vilka handlingar som medlemsstaterna får begära att arbetstagare från andra medlemsstater och deras familjemedlemmar skall uppvisa för att beviljas uppehållstillstånd samt den tid som tillstånd minst skall beviljas för. Innehållet i rådets direktiv 68/360/EEG redovisas här endast i de delar som är av störst intresse i detta sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft3"&gt;En unionsmedborgare som vill utnyttja rätten att ta anställning i en annan medlemsstat skall endast behöva uppvisa ett giltigt identitetskort eller pass (artikel 2.1). Medlemsstaterna skall bevilja uppehållstillstånd för arbetstagaren och dennes familjemedlemmar oavsett familjemedlemmarnas nationalitet (artikel 4.1). Uppehållstillstånden skall vara giltiga i minst fem år från utfärdandet och kunna förnyas automatiskt (artikel 6.1). Om anställningens längd är kortare än tolv månader kan uppehållstillståndet begränsas till den tid som anställning varar (artikel 6.3). Ett giltigt uppehållstillstånd får inte återkallas enbart på grund av att arbetstagaren inte längre är anställd, vare sig orsaken är att han eller hon tillfälligt är oförmögen att arbeta på grund av sjukdom eller olycksfall, eller att han eller hon är ofrivilligt arbetslös och detta bekräftas av arbetsförmedlingen (artikel 7.1). När uppehållstillståndet förnyas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft11"&gt;76&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_71"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td69"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td70"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft28"&gt;Övergångsregler mellan EU och kandidatländerna&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p203 ft27"&gt;för första gången får det tidsbegränsas till tolv månader om arbetstagaren varit ofrivilligt arbetslös i mer än tolv månader i följd (artikel 7.2). Familjemedlemmarna skall ha samma rätt som den medborgare de är beroende av (artikel 2.1.) De familjemedlemmar som åsyftas är arbetstagarens make/maka och deras barn som är under 21 år eller beroende av dem för sin försörjning samt föräldrar till arbetstagaren eller dennes make/maka som är beroende av dem (anges i artikel 10 i förordning 1612/68).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft2"&gt;Medlemsstaterna får för att bevilja uppehållstillstånd endast kräva uppvisande av följande handlingar (artikel 4.3 i rådets direktiv 68/360/EEG).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft1"&gt;Av arbetstagaren:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;pass eller giltigt identitetskort samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;bekräftelse på anställning från arbetsgivaren eller anställningsintyg.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft1"&gt;Av arbetstagarens familjemedlemmar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;pass eller giltigt identitetskort och, i förekommande fall, inresevisum för personer från tredje land,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;intyg om släktskap samt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;i förekommande fall, intyg om att familjemedlemmen är beroende av arbetstagaren för sin försörjning eller ingår i hans/hennes hushåll.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft2"&gt;Medlemsstaterna får inte avvika från direktivets bestämmelser utom med hänsyn till allmän ordning, säkerhet och hälsa (artikel 10).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;8.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Tiden för tillträde till arbetsmarknaden styr tillämpningen av övergångsbestämmelserna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft24"&gt;Medborgare i kandidatländerna som vid tiden för anslutningen lagligen arbetar i ett &lt;NOBR&gt;EU-land&lt;/NOBR&gt; och som har beviljats tillstånd att arbeta där under en &lt;SPAN class="ft95"&gt;sammanhängande period som är längre än 12 månader &lt;/SPAN&gt;skall ha oinskränkt tillträde till det landets arbetsmarknad. Detsamma skall gälla för medborgare i nya medlemsländer som efter anslutningsdagen beviljas tillstånd att arbeta i någon av de nuvarande medlemsstaterna för en sammanhängande period som överstiger ett år. I det land där arbetet utförs skall dessa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft11"&gt;77&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_72"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Övergångsregler mellan EU och kandidatländerna&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p62 ft1"&gt;arbetstagare ha samma rättigheter och skyldigheter som gäller för nuvarande &lt;NOBR&gt;EU-medborgare.&lt;/NOBR&gt; Rätten till oinskränkt tillträde till ett medlemslands arbetsmarknad upphör om arbetstagaren frivilligt lämnar landets arbetsmarknad. Den som fått tillträde till en medlemsstats arbetsmarknad får inte automatiskt tillträde till arbetsmarknaden i andra medlemsstater. Det beror på hur övergångsbestämmelserna tillämpas i det specifika landet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft1"&gt;Möjligheterna att inskränka den fria rörligheten för arbetstagare enligt övergångsbestämmelserna gäller alltså övriga medborgare i nya medlemsländer, dvs. de som inte beviljats eller beviljas tillstånd att arbeta i något av de nuvarande medlemsländerna för en sammanhängande period som är längre än tolv månader. Under de två första åren efter anslutningen kan ingen av dem hävda några rättigheter med stöd av bestämmelserna i artiklarna 1 till 6 förordning 1612/68, eftersom dessa då inte är tillämpliga förhållande till dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;8.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Tillämpning av fri rörlighet för arbetstagare enligt artiklarna 1 till 6 i förordning 1612/68 och skyddsklausulen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft30"&gt;De medlemsländer som under övergångsperioden övergår till att tillämpa bestämmelserna i förordning 1612/68 i förhållande till &lt;NOBR&gt;EU-medborgare&lt;/NOBR&gt; från nya medlemsstater, har möjlighet att använda sig av en skyddsklausul. Man kan säga att klausulen fungerar som en slags försäkring för de medlemsstater som öppnar sin arbetsmarknad på lika villkor för alla &lt;NOBR&gt;EU-medborgare.&lt;/NOBR&gt; Om det skulle visa sig att en fri rörlighet leder till eller medför hot om sådana störningar på landets arbetsmarknad som innebär ett allvarligt hot mot levnadsstandarden eller sysselsättningsnivån i en viss region eller visst yrke, kan medlemsstaten med stöd av skyddsklausulens bestämmelser få rätt att vidta åtgärder som begränsar möjligheterna för arbetstagare från nya medlemsstater att ta anställning i den drabbade regionen eller det drabbade området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft1"&gt;En medlemsstat som finner att situationen på arbetsmarknaden är sådan som beskrivits ovan kan inleda ett särskilt förfarande som skall syfta till att återställa situationen på arbetsmarknaden till det normala. För akuta och exceptionella situationer föreskrivs ett särskilt förfarande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft11"&gt;78&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_73"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td69"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td70"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft28"&gt;Övergångsregler mellan EU och kandidatländerna&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p354 ft27"&gt;Den medlemsstat som upplever att den står inför eller förutser störningar på arbetsmarknaden som allvarligt kan hota levnadsstandarden eller sysselsättningsnivån i en viss region eller visst yrke skall informera kommissionen och de övriga medlemsstaterna om det och förse dem med relevant information om störningens karaktär. Med stöd av den informationen kan medlemsstaten begära att kommissionen beslutar att bestämmelserna i artiklarna 1 till 6 i förordning 1612/68 (se avsnitt 8.3.2) helt eller delvis inte skall tillämpas på den utsatta regionen eller inom en viss yrkesgrupp förrän situationen har återgått till det normala igen. Kommissionen kan bifalla en sådan begäran helt eller delvis, men kan också välja att avslå densamma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft27"&gt;Kommissionen skall fatta sitt beslut inom två veckor från det att begäran mottogs. Om inte begäran avslås skall i beslutet anges i vilken omfattning och för vilken tid som medlemsstaten får upphöra med tillämpningen av förordning 1612/68. Kommissionen skall underrätta rådet om sitt beslut. Samtliga medlemsstater har möjlighet att, inom två veckor efter det att kommissionen fattat sitt beslut, begära att rådet upphäver eller ändrar beslutet. Inlämnas en sådan begäran måste rådet ta ställning till den inom två veckor. För att kommissionens beslut skall ändras krävs att rådet beslutar härom med kvalificerad majoritet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft31"&gt;Förfarandet vid akuta och exceptionella situationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft30"&gt;I akuta och exceptionella fall behöver inte kommissionens godkännande inhämtas i förväg. En medlemsstat som bedömer att störningen på arbetsmarknaden är så allvarlig att det inte finns tid att invänta kommissionens ställningstagande kan självt fatta beslut om att tillämpa nationella regler i stället för artiklarna &lt;NOBR&gt;1–6&lt;/NOBR&gt; i förordning 1612/68 i förhållande till medborgare från de nya medlemsländerna. Om en medlemsstat vidtar en sådan åtgärd skall kommissionen informeras om det i efterhand liksom om skälen härtill. Kommissionen har inte rätt att överpröva beslutet men kan inleda ett s.k. överträdelseförfarande mot medlemsstaten för brott mot gemenskapsrätten vilket kan utmynna i en prövning hos EG- domstolen. Övriga &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; har också möjlighet att väcka talan om fördragsbrott mot medlemsstaten vid &lt;NOBR&gt;EG-domstolen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft2"&gt;I den mån det är nödvändigt för att en medlemsstat skall kunna tillämpa bestämmelser som avviker från artiklarna 1 till 6 i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft11"&gt;79&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_74"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Övergångsregler mellan EU och kandidatländerna&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p172 ft1"&gt;förordning 1612/68 med stöd av skyddsklausulen får medlemsstaten även göra avvikelser från bestämmelserna i direktiv 68/360/EEG.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;8.3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;När kan ett förfarande enligt skyddsklausulen inledas?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft1"&gt;Ett förfarande enligt skyddsklausulen kan inledas av en medlemsstat som under övergångsperioden tillämpar artiklarna 1 till 6 i förordning 1612/68 gentemot medborgare från nya medlemsstater, om:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;medlemsstaten ställs inför eller förutser en störning på arbetsmarknaden och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;störningen allvarligt kan hota levnadsstandarden eller sysselsättningsnivån i en viss region eller visst yrke.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft27"&gt;Definitionen på situationer då skyddsklausulen får tillgripas ger vid handen att läget på arbetsmarknaden påtagligt måste skilja sig från vad som kan betecknas som normalt. Den medlemsstat som har deklarerat att den behandlar alla &lt;NOBR&gt;EU-medborgare&lt;/NOBR&gt; jämlikt skall inte utan tungt vägande skäl kunna backa på den punkten. Det måste till starka motiv för att få återta en redan given rättighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft27"&gt;I skyddsklausulen slås fast att det endast är &lt;SPAN class="ft97"&gt;störningar på arbetsmarknaden &lt;/SPAN&gt;som kan medföra att skyddsklausulens bestämmelser blir tillämpliga. En stor belastning på värdlandets välfärdssystem kan alltså inte utgöra grund för att tillämpa skyddsklausulens bestämmelser. De åtgärder som kan vidtas med stöd av skyddsklausulen inriktar sig på att hindra nya arbetstagare från att söka sig till den utsatta regionen eller till det utsatta yrkesområdet. Arbetstagare (och deras familjemedlemmar) som redan befinner sig i värdlandet får inte särbehandlas eller drivas ut ur landet och deras uppehållstillstånd får inte återkallas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft24"&gt;I anslutningsfördragen preciseras inte vilken typ av störning på arbetsmarknaden som åsyftas eller hur störningens omfattning skall fastställas. Inte heller anges hur en medlemsstat skall kunna påvisa att levnadsstandarden eller sysselsättningsnivån i en region eller visst yrkesområde allvarligt hotas. Varje medlemsstat får självt avgöra om situationen på arbetsmarknaden är sådan att det är befogat att begära kommissionens tillåtelse att avvika från bestämmelserna i artiklarna &lt;NOBR&gt;1–6&lt;/NOBR&gt; i förordning 1612/68. Därefter får&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft11"&gt;80&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_75"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td69"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td70"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft28"&gt;Övergångsregler mellan EU och kandidatländerna&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft1"&gt;medlemsstaten invänta kommissionens beslut, och om detta inte utfaller till belåtenhet, begära att rådet ändrar beslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft27"&gt;Fördragstexten innehåller inte heller någon definition av de kriterier som skall vara uppfyllda för att en medlemsstat skall få beteckna en störning på arbetsmarknaden som så akut och exceptionell att medlemsstaten inte behöver inhämta kommissionens godkännande innan den vidtar åtgärder som begränsar arbetskraftsinvandring från de nya medlemsländerna. Även i detta fall har man överlåtit bedömningen åt medlemsstaterna. De får själva avgöra om situationens svårighetsgrad är sådan att den kan anses vara akut och exceptionell. Som nämnts kan kommissionen inte överpröva medlemsstatens ställningstagande. Om frågan ställs på sin spets blir det &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; som får avgöra huruvida medlemsstaten har handlat riktigt eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft1"&gt;Den medlemsstat som väljer att öppna sin arbetsmarknad på lika villkor för alla &lt;NOBR&gt;EU-medborgare&lt;/NOBR&gt; bör i förväg ta ställning till i vilka situationer det kan bli aktuellt att använda sig av skyddsklausulens bestämmelser. Medlemsstaten bör också utarbeta rutiner och kriterier för att kunna mäta störningar på arbetsmarknaden samt ett system för att säkerställa att störningens omfattning och orsaker kan dokumenteras på ett sätt som är användbart vid redovisning till kommissionen och övriga medlemsländer. Dessutom måste medlemsstaten bestämma om det är landets högsta styrande organ som skall avgöra om skyddsklausulens möjligheter skall tillgripas eller om beslutanderätten kan delegeras till lägre nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;8.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Övriga bestämmelser enligt övergångsbestämmelserna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;8.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Familjemedlemmar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft30"&gt;Enligt artikel 10 i förordning 1612/68 har arbetstagaren en ovillkorlig rätt att ta med sig sina familjemedlemmar och bosätta sig tillsammans med dem i värdlandet. Som familjemedlemmar räknas arbetstagarens make/maka och deras barn som är under 21 år eller beroende av dem för sin försörjning. Dit hör också föräldrar och svärföräldrar till arbetstagaren förutsatt att de är beroende av arbetstagaren eller arbetstagarens maka/make. Övergångsreglerna tillåter inte att medlemsstaterna gör någon inskränkning i artikel 10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft11"&gt;81&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_76"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Övergångsregler mellan EU och kandidatländerna&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p172 ft1"&gt;i förordningen. Om en medborgare från de nya medlemsstaterna får tillstånd att arbeta i en annan medlemsstat så har arbetstagaren en ovillkorlig rätt att ta med sig alla sina familjemedlemmar och bosätta sig tillsammans med dem i värdlandet. Dock krävs att arbetstagaren har tillgång till en bostad av normal standard för sig och sin familj.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft1"&gt;Enligt artikel 11 i förordning 1612/68 har arbetstagarens make/maka och barn rätt att ta anställning inom hela värdlandets territorium, även om de inte är medborgare i någon medlemsstat. Under övergångsperioden får de medlemsstater där artikel 1 till 6 i förordning 1612/68 inte tillämpas i viss utsträckning begränsa familjemedlemmarnas rätt att arbeta i värdlandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft1"&gt;De familjemedlemmar som vid tiden för anslutningen lagligen är bosatta i värdlandet tillsammans med arbetstagaren skall omedelbart ha tillträde till värdlandets arbetsmarknad utom i de fall då arbetstagarens tillstånd att arbeta i landet inte sträcker sig för längre tid än ett år. Om arbetstagarens tillstånd inte överstiger ett år får sålunda familjemedlemmarnas rätt att ta arbete i värdlandet begränsas genom nationell lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft1"&gt;Familjemedlemmar som bosätter sig i värdlandet vid en senare tidpunkt, dvs. efter anslutningsdagen, har enligt övergångsreglerna inte någon ovillkorlig rätt att genast ta arbete i värdlandet förrän de varit bosatta där i minst 18 månader eller två år har förflutit sedan anslutningsfördragen trädde i kraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft24"&gt;Fr.o.m. det tredje året efter anslutningen får familjemedlemmarnas tillträde till värdlandets arbetsmarknad inte hindras. De rättigheter som kan åberopas i egenskap av familjemedlem till en arbetstagare är knuten till relationen till arbetstagaren. Om den upphör eller om arbetstagarens rätt att arbeta i landet upphör så kan familjemedlemmen som huvudregel inte hävda några rättigheter som baseras på anknytningen till arbetstagaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;8.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Ömsesidig tillämpning av begränsningar i den fria rörligheten för arbetstagare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft1"&gt;De nya medlemsstaterna har under övergångsperioden rätt att tillämpa motsvarande begränsningar gentemot medborgare från de medlemsstater som väljer att behålla undantagsregler i sin nationella lagstiftning eller i bilaterala överenskommelser. Det är alltså fråga om en slags ömsesidighet. Om exempelvis Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft11"&gt;82&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_77"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td69"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td70"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft28"&gt;Övergångsregler mellan EU och kandidatländerna&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft1"&gt;öppnar upp sin arbetsmarknad för ungerska medborgare så får Ungern inte tillämpa nationella bestämmelser som begränsar svenska medborgares rätt att ta arbete i Ungern. Skulle Sverige å andra sidan tillämpa nationella bestämmelser som begränsar möjligheten för ungerska medborgare att arbeta i Sverige så har Ungern rätt att tillämpa motsvarande begränsningar gentemot svenska medborgare som vill ta arbete i Ungern.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft24"&gt;Gentemot varandra får de nya medlemsstaterna åberopa förfarandet enligt skyddsklausulen på de villkor som anges däri. De nya medlemsstaterna får däremot inte rätt att i andra fall begränsa tillträdet till sin nationella arbetsmarknad i förhållande till varandra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;8.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Arbetstillstånd trots en öppen arbetsmarknad&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft1"&gt;De medlemsstater som övergår till att tillämpa EG:s regelverk fullt ut gentemot medborgare från nya medlemsstater får under övergångsperioden utfärda arbetstillstånd för arbetstagare från de nya medlemsstaterna. Arbetstillståndet får utfärdas i syfte att ge en överblick över hur många arbetstagare från de nya medlemsländerna som tar anställning i landet i fråga. Utfärdandet av arbetstillstånden får i dessa fall inte förknippas med några särskilda villkor och skall ges automatiskt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft1"&gt;Förutom att utfärdandet av arbetstillstånd ger medlemsstaten en överblick över antalet arbetskraftsinvandrare från de nya medlemsländerna, så kan uppgifterna tjäna som underlag i en eventuell framställan till kommissionen med begäran om att få begränsa tillträdet till den nationella arbetsmarknaden med stöd av skyddsklausulens bestämmelser. Det kan därför ligga i medlemsstaternas intresse att utfärda arbetstillstånd i syfte att säkra framtida bevisning om arbetskraftsinvandringens sammansättning och storlek.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;8.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Konsekvenser för Sveriges del&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft30"&gt;Sverige måste före anslutningsdagen ta ställning till hur vårt land på bästa sätt kan möta de möjligheter och problem som utvidgningen av EU kan föra med sig. Det finns flera omständigheter att beakta. En del har lagteknisk eller praktisk karaktär, andra bygger på framtidsprognoser eller rena gissningar om hur arbetstagare och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;83&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_78"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Övergångsregler mellan EU och kandidatländerna&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft1"&gt;arbetsgivare i de olika länderna kommer att bete sig. Dessutom finns det politiska hänsyn att ta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft1"&gt;Under utvidgningsförhandlingarna har Sverige argumenterat för att medborgare från de nya medlemsstaterna redan vid anslutningen skall få tillträde till arbetsmarknaden i hela EU på samma villkor som i dag gäller för &lt;NOBR&gt;EU-medborgare.&lt;/NOBR&gt; Sveriges strävan har varit att så snart som möjligt öppna vår arbetsmarknad för kandidatländernas medborgare och att förmå övriga medlemsstater att resonera på motsvarande sätt. Det är nu klart att flera av de andra medlemsstaterna inledningsvis kommer att tillämpa vissa inskränkningar för arbetstagare från de nya medlemsstaterna. Skälen härför varierar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft27"&gt;Enligt övergångsbestämmelserna är det inte tillåtet att införa mer restriktiva regler än de som gäller den dag då anslutningsfördragen träder i kraft. Sverige kan alltså inte först öppna sin nationella arbetsmarknad för medborgare från nya medlemsstater på lika villkor som gäller för övriga &lt;NOBR&gt;EU-medborgare&lt;/NOBR&gt; och sedan, om det skulle leda till oönskade konsekvenser, försämra villkoren för dessa personer. Med tanke härpå finns det skäl som talar för att i början av övergångsperioden tillämpa en viss försiktighet. Sverige kan med stöd av sin nationella lagstiftning välja att under kontrollerade former successivt öppna arbetsmarknaden för medborgare från de nya medlemsstaterna i stället för att redan vid anslutningstidpunkten avsäga sig den möjligheten. Förslag om detta läggs i denna utredning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft1"&gt;Frågor om uppehållstillstånd, arbetstillstånd samt rätt att inresa och vistas i Sverige regleras i utlänningslagen (1989:529) och utlänningsförordningen (1989:547). I de delar som särskilt berör &lt;NOBR&gt;EU-medborgares&lt;/NOBR&gt; rättsliga ställning är den svenska utlänningslagstiftningen uppbyggd kring begreppet ”en utlänning som är medborgare i en stat som ingår i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)”. Medborgarna i de nya medlemsstaterna kommer att omfattas av den definitionen när anslutningsfördragen träder i kraft. Därför är det inte nödvändigt att göra ändringar i utlänningslagstiftningen om Sverige skulle välja att redan från anslutningsdagen behandla alla &lt;NOBR&gt;EU-medborgare&lt;/NOBR&gt; lika. De författningsändringar som kan behöva göras får då ta sikte på att reglera vilka omständigheter som kan medföra att Sverige tillgriper skyddsklausulens bestämmelser och vilket/vilka organ som skall ansvara och besluta om det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft11"&gt;84&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_79"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td69"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td70"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft28"&gt;Övergångsregler mellan EU och kandidatländerna&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p354 ft3"&gt;Om Sverige väljer en försiktigare väg – som föreslås här – måste vi under de första två åren efter anslutningen ha en lagstiftning som gör det möjligt att tillämpa särskilda bestämmelser för medborgare från de nya medlemsstaterna. Om det efter tvåårsperiodens slut skulle visa sig vara omotiverat att behålla nationella undantagsregler kan Sverige därefter övergå till att tillämpa artiklarna 1 till 6 i förordning 1612/68 gentemot alla &lt;NOBR&gt;EU-medborgare.&lt;/NOBR&gt; Skulle det å andra sidan visa sig att de särskilda reglerna är fortsatt nödvändiga och befogade har Sverige då möjlighet att anmäla till kommissionen att vårt land fortsätter att tillämpa nationell lagstiftning tills vidare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft11"&gt;85&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_80"&gt;


&lt;P class="p32 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Svenska regler&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Utlänningslagen m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft1"&gt;Grundläggande regler om utlänningars rätt att resa in, vistas och arbeta i Sverige finns i utlänningslagen (1989:529) (UtlL) och utlänningsförordningen (1989:547) (UtlF). Utlänningar som omfattas av EU:s regler om fri rörlighet är befriade från flera av de formella och praktiska hinder som gäller för andra utländska medborgare som kommer hit. För att tydliggöra skillnaden mellan de regler som i dag gäller för medborgare från kandidatländerna och de regler som kommer att gälla för dem när länderna blir medlemmar i EU, redovisas här både vad som gäller för utlänningar i allmänhet och särskilda bestämmelser som gäller enbart för medborgare från &lt;NOBR&gt;EES-länderna,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; och Norge, Island samt Liechtenstein. Redovisningen är inte heltäckande men ger en översiktlig bild av regelsystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft26"&gt;Passkrav&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft3"&gt;Huvudregeln är att en utlänning som reser in i och vistas i Sverige skall ha ett giltigt pass (1 kap. 2 § UtlL). Undantag från detta krav gäller bl.a. för medborgare i Schengenländerna, dvs. alla EU- staterna utom Storbritannien och Irland samt Norge och Island, som kommer direkt från ett sådant land (1 kap. 1 a § UtlF). För medborgare i &lt;NOBR&gt;EES-länderna&lt;/NOBR&gt; är det, i de fall pass krävs, tillräckligt att de kan visa upp ett identitetskort som utfärdats av behörig myndighet i det land där de är medborgare. Identitetskortet gäller som pass i Sverige. Liknande regler gäller för anhöriga till en person som är medborgare i ett land inom &lt;NOBR&gt;EES-området&lt;/NOBR&gt; (1 kap. 6 § UtlF).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p369 ft11"&gt;87&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_81"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Svenska regler&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p91 ft26"&gt;Uppehållstillstånd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft1"&gt;Nordiska medborgare behöver inte ha uppehållstillstånd för att få vistas i Sverige. Gränsarbetare, som är medborgare i ett &lt;NOBR&gt;EES-land&lt;/NOBR&gt; och som vanligtvis återvänder till sitt hemland minst en gång i veckan, är också befriade från kravet på uppehållstillstånd. Övriga utlänningar som vistas här under längre tid än tre månader måste däremot ha uppehållstillstånd (1 kap. 4 § UtlL och 3 kap. 2 a § UtlF).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft1"&gt;Uppehållstillstånd ges på olika grunder, bl.a. till dem som har skyddsbehov eller nära anknytning till en person i Sverige. Av särskilt intresse i detta sammanhang är att uppehållstillstånd får ges till den som fått arbetstillstånd eller som har sin försörjning tryggad på annat sätt (2 kap. &lt;NOBR&gt;3–4&lt;/NOBR&gt; §§ UtlL). Alla som skaffar jobb i vårt land eller som kan visa att de har tillräckliga medel för sin försörjning ges emellertid inte uppehållstillstånd. T.ex. beviljas arbetstillstånd endast under vissa särskilda villkor och för kortare perioder (mer om det nedan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft1"&gt;Medborgare i &lt;NOBR&gt;EES-länderna&lt;/NOBR&gt; intar en särställning eftersom de inte får nekas uppehållstillstånd om de uppfyller vissa kriterier. Deras rätt till uppehållstillstånd följer av &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;EES-avtalet.&lt;/NOBR&gt; En person som är medborgare i ett &lt;NOBR&gt;EES-land,&lt;/NOBR&gt; och som kan uppvisa ett giltigt pass eller identitetskort, har rätt att få uppehållstillstånd i Sverige enligt de villkor som räknas upp i 3 kap. 5 a § UtlF. Dessa kan sammanfattas i tre punkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Arbetstagare som har ett anställningsbevis och egna företagare som genom en handling kan visa att de är egna företagare skall beviljas uppehållstillstånd för en tid om fem år. Om anställningstiden är kortare än ett år ges uppehållstillstånd för den tid som anställningen varar. Uppehållstillståndet kan därefter förnyas. Ett uppehållstillstånd får inte återkallas bara därför att arbetstagarens anställning upphör, om orsaken härtill är att personen på grund av sjukdom eller arbetsskada tillfälligt är oförmögen att arbeta. Uppehållstillståndet får inte heller återkallas på den grunden att utlänningen är ofrivilligt arbetslös och detta bekräftas av arbetsförmedlingen. När uppehållstillståndet för första gången förnyas får längden på tillståndet begränsas till ett år om utlänningen varit arbetslös i mer än tolv månader. Om vederbörande alltjämt är arbetslös när det förnyade&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft11"&gt;88&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_82"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td71"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td64"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft28"&gt;Svenska regler&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p373 ft1"&gt;uppehållstillståndet löpt ut kan denne vägras fortsatt vistelse i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Studerande skall beviljas uppehållstillstånd för den tid som utbildningen varar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;De som inte är arbetstagare, egna företagare, tjänsteutövare eller studerande skall beviljas uppehållstillstånd för fem år om de har tillräckliga medel för sin försörjning. Dessa personer måste visa att de kan försörja sig själva och det får inte finnas skäl att anta att de kommer att utgöra en ekonomisk belastning för Sverige. Uppehållstillståndet får omprövas efter de första två årens bosättning. Även för dessa personer finns möjlighet att få förlängt uppehållstillstånd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft1"&gt;Uppehållstillståndet för en utlänning som grundar sin rätt till vistelse på &lt;NOBR&gt;EES-avtalet&lt;/NOBR&gt; kan i vissa fall återkallas om utlänningen inte längre försörjer sig eller saknar medel för sitt uppehälle (3 kap. 5 c § UtlF).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft27"&gt;Anhöriga till en person som är medborgare i ett land inom EES- området har rätt att få uppehållstillstånd i samma omfattning som den person som de har anknytning till (3 kap. 5 b § UtlF). Den som stödjer sin begäran om uppehållstillstånd på familjeanknytning måste kunna styrka släktskapet, t.ex. genom uppvisande av giltigt pass, identitetskort eller släktskapsintyg. En person som kan åberopa familjeanknytning till en arbetstagare har i princip en ovillkorlig rätt att få uppehållstillstånd i Sverige. Ett uppehållstillstånd för en familjemedlem får återkallas om anknytningen till medborgaren i &lt;NOBR&gt;EES-staten&lt;/NOBR&gt; bryts och familjemedlemmen inte har rätt att stanna i Sverige på annan grund (3 kap. 5 c § UtlF).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft26"&gt;Arbetstillstånd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft30"&gt;En utlänning som arbetar i Sverige skall enligt huvudregeln ha arbetstillstånd. Detta gäller oavsett om utlänningen har anställning här eller utomlands. Den som har permanent uppehållstillstånd eller är nordisk medborgare behöver emellertid inte ha arbetstillstånd (1 kap. 5 § UtlL). Personer som är medborgare i något av &lt;NOBR&gt;EES-länderna&lt;/NOBR&gt; är också undantagna från kravet på arbetstillstånd. Detsamma gäller, oavsett medborgarskap, för deras anhöriga. De anhöriga som här åsyftas är maka/make/sambo och deras barn om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p375 ft11"&gt;89&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_83"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Svenska regler&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p376 ft1"&gt;dessa är under 21 år eller beroende av föräldrarna för sin försörjning (4 kap. 1 § UtlF). Det finns även vissa andra undantag från kravet på arbetstillstånd (4 kap. 1 a &lt;NOBR&gt;§–3&lt;/NOBR&gt; a § UtlF). Dessa undantag har dock inget större intresse i detta sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft1"&gt;De utlänningar som inte omfattas av något av undantagen måste ha arbetstillstånd för att ha rätt att arbeta i Sverige. Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) beslutar om riktlinjer för bedömningen av ärenden om arbetstillstånd. Innan sådana riktlinjer utfärdas eller ändras skall sammanslutningar av arbetsgivare och arbetstagare få tillfälle att yttra sig (4 kap. 6 § UtlF). Det är Migrationsverket som beviljar arbetstillstånd. Innan Migrationsverket bifaller en sådan ansökan måste verket samråda med länsarbetsnämnden. Kravet på samråd är uppfyllt om Migrationsverket följer AMS riktlinjer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft26"&gt;Ansökan om uppehållstillstånd respektive arbetstillstånd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft27"&gt;Enligt huvudregeln skall den utlänning som är skyldig att ha uppehållstillstånd och/eller arbetstillstånd ansöka om det innan vederbörande anländer till Sverige. Tillståndsfrågan skall vara klar innan personen reser in i Sverige (2 kap. 5 § första stycket och 6 § andra stycket UtlL). Det innebär att en utlänning som rest in i Sverige och som vill stanna här under längre tid än tre månader, exempelvis för att ta anställning, måste återvända till sitt hemland (i vart fall lämna svenskt territorium) för att ge in sin ansökan därifrån. Denna ordning kan i vissa fall te sig omständlig. Det finns därför en del undantag från huvudregeln. Personer som är medborgare i ett &lt;NOBR&gt;EES-land&lt;/NOBR&gt; och deras anhöriga behöver inte ansöka om uppehållstillstånd före inresan i Sverige eller lämna riket för att ansöka om tillstånd (3 kap. 7 a § UtlF). Övriga undantag avser bl.a. flyktingar som befinner sig här och personer som till stöd för sin ansökan åberopar humanitära skäl eller familjeanknytning (2 kap. 5 § andra stycket, 5 a § och 6 § andra stycket UtlL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft11"&gt;90&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_84"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td71"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td64"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft28"&gt;Svenska regler&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p302 ft26"&gt;För medborgare i &lt;NOBR&gt;EES-länderna&lt;/NOBR&gt; gäller sammanfattningsvis:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;De behöver inte ha pass för inresa i Sverige utan det är tillräckligt att de kan uppvisa ett giltigt identitetskort.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;De behöver inte ha uppehållstillstånd under de tre första månaderna av sin vistelse i Sverige. Uppehållstillstånd behövs endast om vistelsen skall vara längre.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Arbetstagare, egna företagare och deras familjemedlemmar (oavsett nationalitet) skall ges uppehållstillstånd för en tid av fem år. Om anställningstiden understiger ett år ges uppehållstillstånd för den tid som anställningen varar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Studerande skall ges uppehållstillstånd för den tid som utbildningen varar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;De som inte är arbetstagare, egna företagare, tjänsteutövare eller studerande skall ges uppehållstillstånd för en tid av fem år under förutsättning att de själva svarar för sin försörjning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p382 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Anhöriga till en &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU/EES-medborgare&lt;/NOBR&gt; har, oavsett nationalitet, rätt att få uppehållstillstånd på samma villkor som gäller för den &lt;NOBR&gt;EU/EES-medborgare&lt;/NOBR&gt; som de har anknytning till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Varken &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU/EES-medborgaren&lt;/NOBR&gt; eller dennes anhöriga behöver ha arbetstillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Tillämpningen av reglerna om uppehållstillstånd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft1"&gt;I detta avsnitt lämnas en kort redogörelse för den praktiska tillämpningen av reglerna om uppehållstillstånd för EU/EES- medborgare. Redogörelsen bygger på uppgifter som inhämtats från Migrationsverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft26"&gt;Kontroll vid inresa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft1"&gt;En &lt;NOBR&gt;EU/EES-medborgare&lt;/NOBR&gt; som reser in i Sverige får inte tillfrågas om han eller hon kan försörja sig eller om syftet med resan hit. Personen skall släppas in under förutsättning att vederbörande kan uppvisa ett giltigt pass eller &lt;NOBR&gt;ID-kort.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft11"&gt;91&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_85"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Svenska regler&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p91 ft26"&gt;Uppehållstillstånd till arbetstagare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft27"&gt;Alla &lt;NOBR&gt;EU/EES-medborgare&lt;/NOBR&gt; som får ett jobb i Sverige som skall vara i minst ett år ges femåriga uppehållstillstånd &lt;NOBR&gt;(EU/EES-tillstånd).&lt;/NOBR&gt; Det behöver inte röra sig om en tillsvidare anställning. Ett exempel härpå är &lt;NOBR&gt;au-pairer.&lt;/NOBR&gt; De räknas som arbetstagare och ges i regel femåriga &lt;NOBR&gt;EU/EES-tillstånd.&lt;/NOBR&gt; Om en anställning inleds med provtjänstgöring beviljas ofta uppehållstillstånd motsvarande prövotidens längd. Förlängs anställningen kan arbetstagaren därefter få ett femårigt &lt;NOBR&gt;EU/EES-tillstånd.&lt;/NOBR&gt; Även vid provtjänstgöring förekommer det att femåriga &lt;NOBR&gt;EU/EES-tillstånd&lt;/NOBR&gt; ges redan från början. Det sker när företaget bedöms vara seriöst och det framstår som troligt att anställningen kommer att förlängas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft26"&gt;Förlängning av uppehållstillstånd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft1"&gt;Den som vill få sitt &lt;NOBR&gt;EU/EES-tillstånd&lt;/NOBR&gt; förlängt efter fem år skall visa att han eller hon fortfarande uppfyller villkoren för att få uppehållstillstånd grundat på &lt;NOBR&gt;EES-avtalet.&lt;/NOBR&gt; Om personen varit arbetslös under hela det senaste året kan det förlängda tillståndet begränsas till ett år. Skulle personen alltjämt vara arbetslös när den tiden löpt till ända finns det skäl att avslå en begäran om att ytterligare förlänga &lt;NOBR&gt;EU/EES-tillståndet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft1"&gt;En person som haft femårigt &lt;NOBR&gt;EU/EES-tillstånd&lt;/NOBR&gt; kan, i stället för att ansöka om förlängning av tillståndet, välja att ansöka om permanent uppehållstillstånd. Då sker ingen prövning mot bakgrund av &lt;NOBR&gt;EES-avtalets&lt;/NOBR&gt; villkor. Personer som haft femåriga &lt;NOBR&gt;EU/EES-tillstånd&lt;/NOBR&gt; anses i regel ha fått så nära anknytning till Sverige att de har rätt att få permanent uppehållstillstånd (2 kap. 4 § första stycket 4. UtlL). I vissa fall kan det vara lättare att få ett permanent uppehållstillstånd än ett förlängt &lt;NOBR&gt;EU/EES-tillstånd.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft26"&gt;Uppehållstillstånd till arbetssökande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft30"&gt;En &lt;NOBR&gt;EU/EES-medborgare&lt;/NOBR&gt; som söker arbete i Sverige har rätt att vara här i tre månader utan krav på uppehållstillstånd. Därefter skall den arbetssökande ha uppehållstillstånd. Trots det brukar Migrationsverket låta arbetssökande vistas i Sverige i sex månader innan deras ansökan om uppehållstillstånd prövas. Skälet till det är den osäkerhet som enligt &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; råder i fråga om hur länge en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft11"&gt;92&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_86"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td71"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td64"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft28"&gt;Svenska regler&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p177 ft1"&gt;arbetssökande har rätt att uppehålla sig i ett annat avtalsslutande land för att söka arbete. Om den arbetssökande inte fått arbete efter sex månaders vistelse finns det oftast inte grund för att bevilja uppehållstillstånd och den arbetssökande måste då lämna Sverige. Den som kan försörja sig själv och som har stora chanser att få ett arbete kan dock få stanna längre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft1"&gt;En arbetssökande skall kunna försörja sig själv och får inte ligga vårt välfärdssystem till last. Om en arbetssökande inte kan försörja sig själv får denne utvisas redan under de tre första månaderna av sin vistelse i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft26"&gt;Uppehållstillstånd till pensionärer m.fl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft24"&gt;Studenter, pensionärer och andra icke ekonomiskt aktiva personer har rätt att få femåriga &lt;NOBR&gt;EU/EES-tillstånd&lt;/NOBR&gt; om de genom egna medel har sin försörjning tryggad i sådan utsträckning att de inte ligger Sveriges välfärdssystem till last. Den som inte har tillräckliga medel att försörja sig får inte uppehållstillstånd och kan avvisas redan under de tre första månaderna av sin vistelse i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft26"&gt;Kontroll av att det rör sig om ett faktiskt arbetserbjudande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft1"&gt;För att få ett femårigt &lt;NOBR&gt;EU/EES-tillstånd&lt;/NOBR&gt; grundat på anställning krävs att arbetstagaren kan visa upp ett anställningsintyg. I regel görs ingen närmare kontroll av anställningsförhållandet. Om det finns skäl att misstänka att anställningen inte avser ett faktiskt arbete kontrollerar Migrationsverket att arbetsgivaren bedriver verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft26"&gt;Kontroll av att arbetserbjudandet är seriöst&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft30"&gt;Migrationsverket kontrollerar inte om företaget betalar skatt och i övrigt sköter sina åligganden. Det faller inte inom Migrationsverkets kompetensområde att göra sådana kontroller. Däremot kan Migrationsverket kontrollera om företaget bedriver verksamhet. Sådana kontroller görs om företaget framstår som oseriöst eller andra tecken tyder på att företaget inte bedriver någon verksamhet. Om verksamhet inte bedrivs i ett företag kan deras anställda inte betraktas som arbetstagare i &lt;NOBR&gt;EG-rättslig&lt;/NOBR&gt; mening.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft11"&gt;93&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_87"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Svenska regler&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p91 ft26"&gt;Sekretess&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft1"&gt;Det sker ingen kontroll av &lt;NOBR&gt;EU/EES-medborgarens&lt;/NOBR&gt; ekonomi förrän han eller hon ansöker om uppehållstillstånd. På grund av reglerna om sekretess är en kommunal socialnämnd förhindrad att på eget initiativ lämna uppgifter till Migrationsverket om att en person ansöker om ekonomiskt bistånd (7 kap. 4 § och 14 kap. 1 § Sekretesslagen). Däremot är en kommunal socialnämnd skyldig att lämna ut en sådan uppgift om Migrationsverket i ett särskilt ärende begär det (11 kap. 6 § UtlL). För att Migrationsverket skall få reda på att en person ansöker om bistånd krävs alltså att verket vid prövningen av ett pågående ärende, t.ex. angående uppehållstillstånd, begär att få ta del av uppgifterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft30"&gt;En kommunal socialnämnd har skyldighet att första gången nämnden vidtar en åtgärd i ett ärende underrätta polismyndigheten i de fall den som söker bistånd är här illegalt. Polisen skall då anmäla det till Migrationsverket som, efter att ha prövat ärendet, kan fatta beslut om avvisning (6 kap. 1 § och 2 § UtlF) .&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;9.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;AMS riktlinjer om arbetstillstånd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft1"&gt;Medborgare i &lt;NOBR&gt;EES-länderna&lt;/NOBR&gt; behöver inte ha arbetstillstånd för att ta arbete i Sverige. Däremot omfattas kandidatländernas medborgare av kravet på arbetstillstånd och av AMS riktlinjer för när arbetstillstånd får beviljas. EU:s beslut om övergångsarrangemang gör det möjligt att behålla denna ordning i oförändrad eller modifierad form även efter det att kandidatländerna har blivit medlemmar i EU. I detta avsnitt lämnas en summarisk redogörelse för synen på arbetskraftsinvandring och AMS riktlinjer om arbetstillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft26"&gt;Synen på arbetskraftsinvandring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft24"&gt;De principer som gäller i dag för arbetskraftsinvandring bygger på uttalanden som gjorts i propositioner (prop. 1968:142, prop. 1983/84:144 och prop. 1996/97:25). Däri sägs att arbetskraftsinvandring endast skall tillåtas i undantagsfall och att arbetstillfällen i första hand skall ges till här i landet bosatta arbetslösa och till medborgare i &lt;NOBR&gt;EES-länderna.&lt;/NOBR&gt; Arbetskraftsinvandring skall i princip tillåtas endast om ett uppkommet behov av arbetskraft inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft11"&gt;94&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_88"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td71"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td64"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft28"&gt;Svenska regler&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p203 ft3"&gt;kan tillgodoses genom att rekrytera bland dessa personer. Det råder politisk enighet om att vi inte skall ha någon form av gästarbetarsystem i landet och att utländsk arbetskraft inte skall ges sämre löne- och anställningsvillkor än andra arbetstagare (Utlänningslagen med kommentarer, Wikrén och Sandesjö, s. 101).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft1"&gt;AMS och Migrationsverket har i en rapport ”Arbetskraftsinvandring och åtgärder för att möta framtida arbetskraftsbehov” (UD2000/1305/MAP) föreslagit vissa ändringar av AMS riktlinjer och i utlänningsförordningen. Förslagen bereds i särskild ordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft26"&gt;Arbetskraftsinvandring för permanent bosättning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft1"&gt;I propositionsuttalandena sägs att arbetskraftsinvandring för bosättning (dvs. permanent uppehållstillstånd) bör tillåtas i vissa undantagsfall, exempelvis när det gäller nyckelfunktioner inom industrin och näringslivet i övrigt samt inom vissa andra samhällsområden. Som övriga exempel nämns personer som behövs för kvalificerad forskning, produktutveckling eller introduktion av ny teknologi samt kulturarbetare. Under särskilda förhållanden kan arbetskraftsinvandring tillåtas även i andra fall, såsom när arbetstagare med den utbildning och arbetserfarenhet som krävs i det akuta fallet inte finns att tillgå i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft26"&gt;Arbetstillstånd för internationellt utbyte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft30"&gt;Tidsbegränsade arbetstillstånd bör regelmässigt ges för anställningar som ingår som ett led i ett internationellt utbyte. Hit räknas t.ex. gästforskare, anställda på chefsposter inom internationella företag, artister samt professionella idrottsmän och tränare, dvs. anställningar som inte står öppna för den allmänna arbetsmarknaden. Arbetstillstånd för internationellt utbyte ges för sammanlagt högst 48 månader (skrivelse från SIV till regeringen &lt;NOBR&gt;2000-05-26).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft26"&gt;Säsongsarbetare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft30"&gt;Arbetstillstånd för säsongsarbetare ges endast under tiden 1 april– 1 november. Tillståndet ges för en tid av tre månader och för viss bransch. Tillståndstiden räknas från inresan till Sverige. Antalet tillstånd är begränsat och kvoter anges av respektive länsarbets-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;95&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_89"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Svenska regler&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p287 ft1"&gt;nämnd varje år. Under senare tid har kvoter endast tilldelats inom jordbruks- och trädgårdsnäringen (skrivelse från SIV till regeringen &lt;NOBR&gt;2000-05-26).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft26"&gt;Arbetstillstånd för täckande av tillfällig arbetskraftsbrist&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft27"&gt;Tidsbegränsade arbetstillstånd ges också i viss utsträckning för täckande av tillfällig arbetskraftsbrist på arbetsmarknaden. För denna typ av arbetstillstånd skall arbetsmarknadsprövning göras. Prövningen innebär bl.a. att det undersöks om arbetskraftsbehovet kan tillgodoses inom landet eller med arbetssökande inom EES- området innan det kan komma i fråga att bevilja ett arbetstillstånd av detta slag. Tillståndsprövningen skall utgå från en långsiktig bedömning av arbetsmarknadsläget och hänsyn tas till möjligheten att med hjälp av arbetsmarknadspolitiska åtgärder underlätta rekrytering av inhemsk arbetskraft. Arbetstillstånd för täckande av tillfällig arbetskraftsbrist kan ges för maximalt 18 månader (skrivelse från SIV till regeringen &lt;NOBR&gt;2000-05-26).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft26"&gt;Arbetstillstånd i 36 månader efter dispensbeslut&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft30"&gt;Efter beslut av AMS generaldirektör kan dispens från AMS riktlinjer medges och arbetstillstånd för täckande av tillfällig arbetskraftsbrist ges för längre tid än 18 månader. Sådana beslut fattas endast i undantagsfall. Dispensbesluten har avsett bl.a. läkare, sjuksköterskor och tandläkare från kandidatländerna, vilka givits arbetstillstånd för 36 månader. Under tiden 2000 t.o.m. oktober 2002 var det 465 personer inom dessa yrkesgrupper som efter beslut om dispens fick arbetstillstånd för 36 månader (statistik från AMS).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;9.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Sociala förmåner, sjukvårdsförmåner och utbildningsförmåner m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;9.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft30"&gt;I detta avsnitt ges en översiktlig redogörelse för de sociala förmåner m.m. som utgår till &lt;NOBR&gt;EU-medborgare&lt;/NOBR&gt; som tar arbete i Sverige eller som är här som arbetssökande. Redogörelsens främsta syfte är att ge en bakgrund till den diskussion som förs i kapitel 13&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft11"&gt;96&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_90"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td71"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td64"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft28"&gt;Svenska regler&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p83 ft1"&gt;angående eventuella problem som kan uppkomma för vårt välfärdsystem då kandidatländerna införlivas i EU. Ambitionen är sålunda inte att ge en komplett presentation av alla bestämmelser som finns på området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;9.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Nationella regler bestämmer vilka sociala förmåner som utgår&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft30"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; anger inte vilka sociala förmåner som skall ges till personer som vistas i ett land eller efter vilka kriterier förmånerna skall utbetalas. Däremot anger &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; ett förbud mot diskriminering av &lt;NOBR&gt;EU-medborgare&lt;/NOBR&gt; och deras anhöriga. En &lt;NOBR&gt;EU-med-&lt;/NOBR&gt; borgare som arbetar i ett annat medlemsland och dennes familjemedlemmar har rätt bli behandlade på samma sätt som värdlandets egna medborgare både vad gäller rätten till en viss förmån och storleken på den. &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; anger också att en &lt;NOBR&gt;EU-medborgare&lt;/NOBR&gt; som flyttar från ett medlemsland till ett annat har rätt att, vid beräkning av socialförsäkringsförmåner, tillgodoräkna sig kvalifikationsperioder som intjänats i det första landet (sammanläggningsprincipen, rådets förordning (EEG) nr 1408/71).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft2"&gt;Det är alltså svensk lagstiftning som anger förutsättningarna för rätt till en viss förmån i Sverige och nivån på denna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;9.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Bosättningskravet och folkbokföringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft27"&gt;För att få rätt till sociala förmåner i Sverige krävs oftast att mottagaren av förmånen är bosatt här. Likaså är storleken på förmånen beroende av var personen är bosatt. Därför är det av intresse att veta vilka kriterier som skall vara uppfyllda för att en person enligt svensk rätt skall räknas som bosatt på ett visst ställe.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft3"&gt;Trots att kravet på bosättning ofta har en mycket central betydelse för hur reglerna om sociala förmåner tillämpas, definieras bosättningsbegreppet inte på samma sätt i alla författningar. Gemensamt är dock att ledning för tolkningen av bosättningsbegreppet hämtas från bestämmelserna i folkbokföringslagen (1991:481) (FOL). Enligt huvudregeln skall en person folkbokföras här om det kan antas att han eller hon under sin normala livsföring regelmässigt kommer att tillbringa sin nattvila eller motsvarande vila (dygnsvila) i landet under minst ett år. Barn som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft11"&gt;97&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_91"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Svenska regler&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p62 ft1"&gt;föds i Sverige följer som regel förälders/vårdnadshavares folkbokföring (3 § FOL). En utlänning som är skyldig att ha uppehållstillstånd skall inte folkbokföras här om han saknar sådant tillstånd och det inte finns synnerliga skäl för att han ändå folkbokförs (4 § FOL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft1"&gt;Folkbokföringen är ofta en förutsättning för att en person skall få del av sociala förmåner. Dessutom medför folkbokföringen att personen tilldelas ett personnummer som identitetsbeteckning (18 § FOL). Personer som saknar svenskt personnummer kan ha stora svårigheter att få banklån, teckna telefonabonnemang eller ingå avtal om kreditköp etc. I det dagliga livet kan innehavet av ett personnummer ha avgörande betydelse för den som vistas en längre tid i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft26"&gt;Folkbokföring av inflyttade &lt;NOBR&gt;EU-medborgare&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft1"&gt;RSV har för närvarande en rekommendation i handboken Folkbokföring om att &lt;NOBR&gt;EU-medborgare&lt;/NOBR&gt; normalt kan folkbokföras redan när de styrker att de har sökt uppehållstillstånd om avsikten är vistelse här för minst ett år. Bakgrunden till denna rekommendation var att handläggningstiderna vid dåvarande SIV var mycket längre än vad som hade förväntats. Genom att folkbokföring inte skedde under denna tid uppstod betydande olägenheter för de seriösa arbetskraftsinvandrarna. RSV bedömde det som en risk att förfarandet kunde leda till att Sverige skulle kunna fällas i EG- domstolen. Rekommendationen har dock kritiserats för att vara alltför liberal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft1"&gt;I RSV:s handbok om folkbokföring (avsnitt 18.1) ges följande rekommendation:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft7"&gt;Undantag från kravet på att utlänning måste ha UT för att kunna folkbokföras kan göras om det finns synnerliga skäl. Sådana skäl kan finnas i två typer av fall. Den ena gruppen är sådana personer för vilka prövning av UT endast är formell, exempelvis för utländska adoptivbarn som inflyttar till här bosatta personer eller minderåriga barn som återförenas med här bosatta föräldrar som har UT. Synnerliga skäl bör enligt RSV:s mening normalt anses föreligga även då medborgare i utomnordiskt &lt;NOBR&gt;EU-land&lt;/NOBR&gt; visar att han sökt UT. Utomnordiska &lt;NOBR&gt;EU-stater&lt;/NOBR&gt; är för närvarande (augusti 2001) Belgien, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Österrike.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft11"&gt;98&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_92"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td71"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td64"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft28"&gt;Svenska regler&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p203 ft27"&gt;Den kritik som framförts mot rekommendationen har bl.a. handlat om att det kan finnas en risk för att &lt;NOBR&gt;EU-medborgare&lt;/NOBR&gt; kommer till Sverige enbart i syfte att utnyttja svenska förmåner utan att vistelsen här föranleds av arbete eller verksamhet. Handläggare hos Migrationsverket har påtalat att flera av dem som blivit folkbokförda innan tillståndsfrågan avgjorts inte brytt sig om att göra erforderliga kompletteringar i tillståndsärendet. Personer som inte har rätt att få sin ansökan om uppehållstillstånd beviljad kan därför på felaktiga grunder kvarstå som folkbokförda utan att det uppmärksammas av de instanser som beviljar olika förmåner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft1"&gt;RSV har skriftligen tagit upp frågan med Migrationsverket som i yttrande av den 4 november 2002 anfört att man inte vill förorda en tillämpning som innebär att folkbokföring aldrig skulle kunna ske förrän uppehållstillstånd har beviljats. Migrationsverket motsätter sig dock inte en modifiering av rekommendationen som innebär att skattemyndigheten skall kontrollera invandrarens anställning innan folkbokföring sker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft2"&gt;En sådan modifiering av folkbokföringsrekommendationen kommer enligt RSV att göras inom kort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;9.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Socialförsäkringsförmåner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft30"&gt;Socialförsäkringslagen (1999:799) innehåller bestämmelser om vem som omfattas av socialförsäkring och vissa bidragssystem. Lagen skiljer i sin systematik mellan å ena sidan bosättningsbaserade förmåner och å andra sidan arbetsbaserade förmåner. Den bosättningsbaserade delen av socialförsäkringen avser garantibelopp och bidrag (bl.a. barnbidrag, bostadsbidrag, assistansersättning, underhållsstöd) och den arbetsbaserade försäkringen avser kontantförmåner vid inkomstförlust (bl.a. sjukpenning, föräldrapenning, ålderspension i form av inkomstpension, arbetsskadelivränta m.m.). För rätt till bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner krävs att bosättning enligt socialförsäkringslagens definition föreligger. Det finns inte något krav på särskilt medborgarskap för att omfattas av försäkringen. Enligt lagens definition skall en person som kommer till Sverige anses vara bosatt här, om det kan antas att vistelsen kommer att överstiga ett år. De arbetsbaserade förmånerna kan utges till den som arbetar i Sverige oberoende av om han eller hon är bosatt här. När det gäller rätten till de arbetsbaserade förmånerna kan den s.k. sammanläggningsprincipen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft11"&gt;99&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_93"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Svenska regler&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p321 ft27"&gt;i förordning (EEG) nr. 1408/71 få betydelse när det t.ex. gäller rätten till föräldrapenning där det i den svenska lagstiftningen uppställs krav på en viss tids försäkring innan den försäkrade kan ha rätt till föräldrapenning. En &lt;NOBR&gt;EU/EES-medborgare&lt;/NOBR&gt; har rätt att tillgodoräkna sig försäkringsperioder som intjänats i ett annat &lt;NOBR&gt;EU/EES-land,&lt;/NOBR&gt; om så behövs, för att öppna rätten till en förmån om han eller hon inte kan uppfylla kravet på viss tids försäkring i det land där han eller hon arbetar eller är bosatt. De sammanlagda försäkringsperioderna påverkar emellertid inte förmånens storlek.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft1"&gt;I socialförsäkringslagen klargörs den grundläggande principen i förordningen (EEG) 1408/71 att endast ett lands lagstiftning skall gälla och att samma slags socialförsäkringsförmåner inte skall utgå från två medlemsstater samtidigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;9.4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Socialtjänstlagen m.fl. lagar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft1"&gt;Socialtjänstlagen (2001:453) (SoL) ger enskilda rätt till både ekonomisk och annan hjälp. Lagen uppställer inget krav på bosättning eller uppehållstillstånd och avviker i det avseendet från vad som normalt brukar krävas för att få nyttja sociala förmåner. Enligt socialtjänstlagen har kommunen det yttersta ansvaret för att de som vistas inom kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver (2 kap. 2 § SoL). Ansvaret omfattar alla personer som vistas inom kommunens gränser oavsett skälet till vistelsen. Däremot kan vistelsens art ha betydelse för det bistånd som ges. Det har även betydelse om det behov av stöd och hjälp som finns kan tillgodoses på annat sätt än via den kommunala socialtjänsten. Endast den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt (4 kap. 1 § SoL). Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft30"&gt;Socialtjänstlagen rymmer en rad olika hjälp- och stödinsatser som personer som vistas i Sverige kan ha rätt till. Biståndet kan förutom försörjningsstöd och annat ekonomiskt bistånd till livsföringen i övrigt bestå av äldreomsorg i form av hemtjänst eller bostad i särskild boendeform med service och omvårdnad. Den kan också bestå av insatser till personer med funktionshinder och avse hjälp i hemmet, ledsagarservice, avlösarservice eller bostad med särskild service. För personer med omfattande funktionshinder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft11"&gt;100&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_94"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td71"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td64"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft28"&gt;Svenska regler&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p117 ft1"&gt;finns även en särskild rättighetslag, lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), som ger den personkrets som omfattas av lagen rätt till en rad olika insatser. Enligt LSS har kommunen ansvar för dem som är bosatta i kommunen. Bosättningsbegreppet enligt denna lag är inte helt entydigt. Vid bedömningen av frågan om var en person skall anses bosatt kan ledning hämtas från folkbokföringens bestämmelser. Har en person inte rätt till insatser enligt LSS kan han eller hon ha rätt till motsvarande insatser enligt SoL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft1"&gt;Annat bistånd enligt socialtjänstlagen kan avse insatser till personer som har missbruksproblem. Socialnämnden skall sörja för att barn och ungdomar som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd som de behöver. Nämnden skall även aktivt sörja för att den enskilde missbrukaren får den hjälp och vård som han eller hon behöver för att komma ifrån missbruket. Lagen (1990:52) om vård av unga (LVU) och lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) gäller för alla personer som vistas i Sverige om det skulle uppstå behov av tvångsvård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft1"&gt;Pensionärer kan ha rätt till försörjningsstöd enligt lagen (2001:853) om äldreförsörjningsstöd. Det är en inkomstprövad förmån till den som fyllt 65 år och som har en låg eller ingen ålderspension. Äldreförsörjningsstödet skall ge en skälig levnadsnivå och en skälig bostadskostnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;9.4.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Den praktiska tillämpningen av socialtjänstlagens bestämmelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft1"&gt;Uppgifterna i detta avsnitt har inhämtats bl.a. från socialdepartementet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft26"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-medborgare&lt;/NOBR&gt; som arbetar i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft1"&gt;Arbetstagare från andra &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; får inte diskrimineras i något avseende när det gäller sociala förmåner. Socialtjänstlagens regler tillämpas gentemot dem och deras familjemedlemmar på precis samma sätt som för svenska medborgare. Det innebär att de vid behov får söka bistånd och att det i första hand är den kommun som de vistas i som skall svara för hjälpen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft11"&gt;101&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_95"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Svenska regler&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p398 ft26"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-medborgare&lt;/NOBR&gt; som saknar uppehållstillstånd och är arbetssökande i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft1"&gt;En &lt;NOBR&gt;EU-medborgare&lt;/NOBR&gt; som är här för att söka arbete skall försörja sig själv och har enligt &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; inte rätt att få bistånd från värdlandet. Om bistånd trots det utgår till en arbetssökande så sker det med stöd av nationella bestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft1"&gt;Enligt socialtjänstlagens regler är det tillräckligt att en person vistas i Sverige för att denne skall omfattas av reglerna och ha rätt till förmåner. En individuell skälighetsprövning av biståndsbehovet görs där hänsyn tas till individens situation och förutsättningar. Socialnämnden skall alltid undersöka om sökandes behov kan tillgodoses på annat sätt än genom bistånd enligt socialtjänstlagen. För den som vistas tillfälligt i en kommun kan behovet av bistånd se annorlunda ut än för den som är bosatt i kommunen. Om t.ex. två personer – en &lt;NOBR&gt;EU-medborgare&lt;/NOBR&gt; och en person från en annan kommun i Sverige – vistas tillfälligt i Malmö måste kommunen bedöma de båda fallen var för sig om rätt till ekonomiskt bistånd föreligger. Den tillfälliga vistelsens längd och under vilka förhållanden den sker kan påverka omfattningen av det bistånd som kommunen är skyldig att utge. I båda fallen kan det bli aktuellt med bistånd till en hemresebiljett och till nödvändigt uppehälle i avvaktan på hemresan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft27"&gt;En &lt;NOBR&gt;EU-medborgare&lt;/NOBR&gt; som kommer hit för att söka arbete kan under sin vistelse få behov av bistånd. Det kan finnas flera orsaker till det. Exempelvis kan den arbetslöshetsersättning som utgår från hemlandet vara för låg att leva på i Sverige eller så kan det röra sig om en person som åkt hit på ”vinst och förlust” utan att ha sin försörjning ordnad. Det kan också inträffa något oförutsett som försätter den arbetssökande i en besvärlig situation. Eftersom kommunen har det yttersta ansvaret för alla som vistas i kommunen skall socialnämnden i dessa lägen bistå den hjälpsökande på lämpligt sätt. Det finns ingen fast praxis för hur dessa ansökningar skall bedömas. Hänsyn måste tas till den enskilda individens situation, bl.a. till hur aktivt han eller hon söker arbete och hur stark ambitionen att få arbete i Sverige är. Om personen i fråga har goda chanser att inom kort få anställning kan det i vissa fall finnas skäl att fram till dess ge ekonomiskt bistånd till en högre nivå än för en person som skall återvända till hemlandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft11"&gt;102&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_96"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td71"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td64"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft28"&gt;Svenska regler&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p400 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;9.4.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Sjukvårdsförmåner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft1"&gt;I hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) finns regler om vem som har rätt att få sjukvård i Sverige. Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården (2 §). Detta gäller för personer som räknas som bosatta i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft1"&gt;Personer som omfattas av bosättningsbegreppet enligt denna lag har även rätt till bl.a. habilitering och rehabilitering, hjälpmedel för funktionshindrade och tolktjänst för döva.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft1"&gt;Utlänningar som vistas i Sverige utan att räknas som bosatta i landet har endast i begränsad omfattning rätt till hälso- och sjukvård i Sverige. Behöver utlänningen omedelbar vård skall dock landstinget erbjuda detta (4 § hälso- och sjukvårdslagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft1"&gt;När det gäller asylsökande och personer som beviljats tidsbegränsat uppehållstillstånd får dessa, enligt en överenskommelse mellan staten och Landstingsförbundet, vård som går utöver landstingets skyldigheter enligt hälso- och sjukvårdslagen. Personer som fyllt 18 år får akut hälso- och sjukvård, sådan hälso- och sjukvård som inte kan anstå samt vissa typer av vård med anknytning till graviditet. De får också akut tandvård samt tandvård som inte kan anstå. Barn som inte fyllt 18 år får hälso- och sjukvård och tandvård på lika villkor som barn som är bosatta i landet (Ds 2001:77, s. 127 ff.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft24"&gt;Utländska arbetstagare som är medborgare i ett land inom EES- området och deras familjemedlemmar skall ges hälso- och sjukvård på i princip samma villkor som gäller för personer som är bosatta i Sverige om de får behov av vård under vistelsen här (3 c § nämnda lag och Rådets förordning (EEG) nr 1408/71). Genom bilaterala konventioner mellan Sverige och andra länder kan även en medborgare från andra länder än de inom &lt;NOBR&gt;EES-området&lt;/NOBR&gt; ha rätt till sjukvårdsförmåner under tillfällig vistelse här.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;9.4.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Arbetslöshetsersättning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft24"&gt;Arbetslöshetsersättning betalas ut i två olika former, antingen som grundbelopp eller som inkomstrelaterad ersättning. Utbetalningen av ersättningen administreras av arbetslöshetskassorna. Varje&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft11"&gt;103&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_97"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Svenska regler&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p62 ft1"&gt;arbetslöshetskassa har ett speciellt verksamhetsområde och det är i första hand kassan där den arbetslöse är medlem som skall svara för utbetalningen av ersättningen. Om den arbetslöse inte är medlem i en fackligt anknuten arbetslöshetskassa finns en fristående arbetslöshetskassa, &lt;NOBR&gt;Alfa-kassan.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft1"&gt;Ersättning betalas ut som dagpenning under högst fem dagar per vecka och för maximalt 300 dagar (en ersättningsperiod). Perioden kan dock förlängas med ytterligare 300 dagar om den arbetssökande inte kan beredas plats enligt aktivitetsgarantin. Antalet ersättningsdagar per vecka minskar om sökanden arbetar, är sjuk eller har annat hinder för att ta arbete. För att få rätt till en ny ersättningsperiod måste sökande på nytt kvalificera sig för arbetslöshetsersättning. Dagpenningen är skattepliktig och pensionsgrundande. Det är regeringen som bestämmer högsta dagpenningen och grundbelopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p404 ft41"&gt;Grundvillkor (gäller både grundbelopp och inkomstrelaterad ersättning)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft1"&gt;För att ha rätt till arbetslöshetsersättning måste sökanden:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;söka arbete aktivt och vara inskriven på Arbetsförmedlingen, vara beredd att ta lämpligt erbjudet arbete och besöka förmedlingen på de tider som anges,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;medverka tillsammans med Arbetsförmedlingen till att en handlingsplan upprättas senast inom tre månader från det att sökande anmälde sig som arbetslös och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;uppfylla ett arbetsvillkor eller studerandevillkor. Studerandevillkoret är ett alternativ bara för den som inte uppfyller arbetsvillkoret.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft26"&gt;Arbetsvillkor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft1"&gt;För att uppfylla arbetsvillkoret måste sökanden under de senaste 12 månaderna innan han eller hon blev arbetslös ha arbetat minst 70 timmar i månaden i minst sex månader (huvudarbetsvillkor), eller minst 450 timmar fördelat på sex sammanhängande månaders arbete med minst 45 timmars arbetstid per månad (alternativt arbetsvillkor).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft11"&gt;104&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_98"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td71"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td64"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft28"&gt;Svenska regler&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p302 ft26"&gt;Studerandevillkor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft1"&gt;Den som har studerat heltid i minst ett läsår på grundskolenivå och som fullföljt och avslutat studierna kan ha rätt att få ersättning med grundbeloppet, dock tidigast från den dag den sökande fyller 20 år. Studierna måste ha varit studiemedelsberättigade och sökande måste direkt efter utbildningen ha varit anmäld hos Arbetsförmedlingen i minst 90 dagar eller ha arbetat under tre av tio månader räknat från utbildningens slut. De 90 dagarna kallas kvalifikationstid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft26"&gt;Grundbelopp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft1"&gt;Grundbeloppet är 320 kr per dag för den som söker heltidsarbete och som tidigare arbetat heltid eller uppfyller studerandevillkoret. Grundbelopp kan sökas av den som inte är medlem i en arbetslöshetskassa eller som inte har varit medlem tillräckligt länge för att ha rätt till inkomstrelaterad ersättning. Grundbeloppet betalas ut tidigast den dag den arbetslöse fyller 20 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft26"&gt;Inkomstrelaterad ersättning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft27"&gt;För att få inkomstrelaterad ersättning måste den arbetslöse ha varit medlem i en arbetslöshetskassa under minst 12 månader (medlemsvillkor) och under den tiden ha uppfyllt ett arbetsvillkor. Den inkomstrelaterade ersättningen får inte vara högre än 80 % av den tidigare inkomsten och kan utgå med högst 730 kr per dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft27"&gt;Endast personer som arbetar eller som har avslutat heltidsstudier kan ansöka om medlemskap i en arbetslöshetskassa. Som inträdesvillkor krävs arbete i minst fyra veckor under en sammanhängande period om fem veckor. Arbetet skall i genomsnitt ha omfattat minst 17 timmar per vecka och måste fortfarande pågå i minst samma omfattning då ansökan görs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft1"&gt;En person får inte vara medlem i två arbetslöshetskassor samtidigt. Den som byter arbete kan ansöka om medlemskap i en ny arbetslöshetskassa och får då tillgodoräkna sig den tidigare medlemstiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft11"&gt;105&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_99"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Svenska regler&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p91 ft26"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-medborgare&lt;/NOBR&gt; som blir arbetslösa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft3"&gt;Som huvudregel gäller att en arbetstagare skall vara arbetslöshetsförsäkrad i det land där han eller hon arbetar. För att underlätta den fria rörligheten inom EU finns ett detaljerat regelsystem för samordning av medlemsländernas regler för social trygghet – inklusive arbetslöshetsförsäkringen. De viktigaste bestämmelserna härom finns i rådets förordning (EEG) nr 1408/71.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft1"&gt;Blir arbetstagaren arbetslös från ett arbete, i Sverige eller något annat &lt;NOBR&gt;EU/EES-land,&lt;/NOBR&gt; utan att uppfylla villkoren för rätt till arbetslöshetsersättning i det land där personen arbetat, kan han eller hon tillgodoräkna sig arbets- och försäkringsperioder utförda i andra &lt;NOBR&gt;EU/EES-länder.&lt;/NOBR&gt; Även arbets- och försäkringsperioder utförda i Schweiz kan tillgodoräknas. Efter EU:s utvidgning kommer arbete som utförts i något av de nya medlemsländerna också att få tillgodoräknas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft27"&gt;Utförda arbets- och försäkringsperioder i ett &lt;NOBR&gt;EU/EES-land&lt;/NOBR&gt; skall styrkas i ett särskilt intyg som utfärdas av de behöriga arbetsmarknadsmyndigheterna i respektive &lt;NOBR&gt;EU/EES-land.&lt;/NOBR&gt; Vid ansökan om arbetslöshetsersättning i Sverige är det arbetslöshetskassan som inhämtar intyget från den utländska arbetsmarknadsmyndigheten. Det är emellertid inget som hindrar att den sökande själv begär intyget och presenterar det för kassan vid ansökan om ersättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft1"&gt;Typen av arbetsuppgifter spelar ingen roll. En dags arbete kan vara tillräckligt för att en person, som därefter blir arbetslös, skall kvalificera sig för arbetslöshetsförsäkringen i det land där arbetet utförts. Storleken på arbetslöshetsersättningen skall som huvudregel baseras på den lön som personen uppbar i sin senaste anställning. Om anställningen varat kortare tid än fyra veckor skall dock ersättningen grundas på normallönen på den arbetslöses bosättnings- eller vistelseort i en anställning som motsvarar eller liknar personens senaste anställning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft1"&gt;Arbetslöshetsersättning som utgår i t.ex. Sverige kan medtas till ett annat &lt;NOBR&gt;EU/EES-land.&lt;/NOBR&gt; Rätten att ta med sig arbetslöshetsersättning från ett &lt;NOBR&gt;EU/EES-land&lt;/NOBR&gt; till ett annat är begränsad till en tid om maximalt tre månader (se avsnitt 7.7).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft11"&gt;106&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_100"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td71"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td64"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft28"&gt;Svenska regler&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p285 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;9.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Barns rätt till utbildning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft27"&gt;Grundläggande bestämmelser som reglerar det allmännas skyldighet att tillhandahålla utbildning till barn och ungdomar finns i skollagen (1985:1100). Av lagens bestämmelser framgår att det allmänna skall anordna utbildning för barn och ungdomar i form av förskoleklass, grundskola och gymnasieskola samt vissa motsvarande skolformer, nämligen särskola, specialskola och sameskola (det offentliga skolväsendet). Vidare skall särskild utbildning tillhandahållas för dem som till följd av sjukdom eller av annat skäl inte kan delta i skolarbetet inom det offentliga skolväsendet. Det allmänna skall också anordna pedagogisk verksamhet i form av förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Varje kommun svarar för att barn som är bosatta i Sverige och som stadigvarande vistas i kommunen erbjuds förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Barn som är bosatta i Sverige har skolplikt enligt bestämmelserna i 3 kap. skollagen. Alla barn som omfattas av allmän skolplikt har rätt att kostnadsfritt erhålla grundläggande utbildning i allmän skola (2 kap. 21 § regeringsformen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft1"&gt;I och med att förordningen (2001:976) om utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för asylsökande barn m.fl. trädde i kraft den 1 januari 2002 har alla barn som vistas i Sverige samma och lika rätt till kostnadsfri utbildning inom det offentliga skolväsendet inklusive förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft1"&gt;Barn till arbetssökande som vistas här för en kortare period omfattas dock inte av skolplikten och det allmänna har ingen skyldighet att svara för deras utbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;9.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Utbildning för vuxna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft1"&gt;Vuxnas möjlighet att delta i utbildningar som tillhandahålls inom det allmänna utbildningsväsendet regleras i flera olika lagar. De stora delområdena inom vuxenutbildningen är kommunal vuxenutbildning och högskoleutbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft24"&gt;I skollagen finns, förutom bestämmelser om utbildning till barn och ungdomar, även bestämmelser om vuxenutbildning (komvux), vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux), och svenskundervisning för invandrare (sfi). Rätten till dessa utbildningar är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft11"&gt;107&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_101"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Svenska regler&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft1"&gt;kopplad till ett krav på att personen i fråga räknas som bosatt i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft1"&gt;Utbildning vid universitet och högskolor regleras främst i högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen (1993:100). Tillträdet till den högre utbildningen är öppen för alla som lagligen vistas i Sverige och som uppfyller behörighetskraven för utbildningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;9.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Svenskundervisning för invandrare (sfi)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft1"&gt;Det är kommunerna som är huvudmän för &lt;NOBR&gt;sfi-utbildningen.&lt;/NOBR&gt; Utbildningen skall vara gratis för deltagarna och tillhandhållas åt utlänningar som är bosatta (folkbokförda) i kommunen. Den som går på &lt;NOBR&gt;sfi-utbildning&lt;/NOBR&gt; har inte rätt till studiestöd eller annat utbildningsbidrag och har i regel behov av ekonomiskt bistånd från socialnämnden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;Sfi-utbildningen&lt;/NOBR&gt; har ibland varit hårt kritiserad och i debatten nämns ofta att utbildningen inte är anpassad efter deltagarnas individuella behov och förutsättningar. Ett exempel som nämns är att högutbildade akademiker går i samma undervisningsgrupp och får samma undervisning som analfabeter. Flera kommuner har tagit lärdom av sådana erfarenheter och arbetar med att förbättra undervisningen och anpassa den till den enskilde elevens behov. I stockholmsområdet pågår t.ex. projekt där man kombinerar språkutbildningen med sysselsättningsåtgärder i form av arbetsplatspraktik. På så sätt får deltagaren tillfälle till övning i det svenska språket och dessutom kunskap om det svenska arbetslivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;9.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Studiestöd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft1"&gt;Grundläggande bestämmelser om rätt till studiestöd finns i studiestödslagen (1999:1395) och studiestödsförordningen (2000:655). Med stöd av bemyndiganden i dessa författningar har Centrala studiestödsnämnden (CSN) utfärdat detaljerade föreskrifter om vad som krävs för att en person skall ha rätt till studiestöd. Dessa föreskrifter, jämte allmänna råd, finns samlade i CSN:s författningssamling (CSNFS).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft24"&gt;Utländska medborgare som kan härleda rättigheter från EG- rätten skall åtnjuta samma behandling som svenska medborgare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft11"&gt;108&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_102"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td71"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td64"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft28"&gt;Svenska regler&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p117 ft1"&gt;Sverige har ett generöst studiestödssystem och framförallt mycket förmånliga villkor när det gäller möjligheten att studera utomlands med svenskt studiestöd. Studiestöd betraktas i princip som en social förmån. Principen om likabehandling skall därför gälla på detta område. Detta innebär att förutsättningarna att studera såväl i Sverige som i utlandet skall vara desamma för medborgare i kandidatländerna när de inträder i EU. Utvidgningen av EU, och framförallt risken med export av studiemedel, kan enligt Utbildningsdepartementets bedömning komma att medföra ökade kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft26"&gt;Studiemedel och studiehjälp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft3"&gt;Studiestöd kan lämnas i form av studiemedel eller studiehjälp. Studiemedel består av studiebidrag och studielån, och kan lämnas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft27"&gt;tidigast från och med det kalenderår den studerande fyller 20 år. Belopp som erhållits som studielån skall återbetalas när studierna har avslutats. Det gäller även för personer som efter studierna bosätter sig utomlands. Som regel beviljas studiemedel längst till och med det kalenderår den studerande fyller 50 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft2"&gt;Studiehjälp består av studiebidrag, inackorderingstillägg samt extra tillägg, och lämnas längst till och med det kalenderår den studerande fyller 20 år. Studiehjälpen behöver inte återbetalas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft26"&gt;Villkor för studiestöd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft1"&gt;Studiestöd får lämnas till svenska medborgare och till utländska medborgare som är bosatta i Sverige under förutsättning att utlänningen har bosatt sig här i annat syfte än att studera. Gäststuderande har alltså inte rätt att få svenskt studiestöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft1"&gt;Gemensamt för alla utländska medborgare är att CSN gör en prövning i två steg innan studiestöd beviljas. Först prövas om utlänningen har en principiell rätt till studiestöd och sedan om de allmänna villkoren för det studiestöd som sökts är uppfyllda. För medborgare från &lt;NOBR&gt;EU/EES-länderna&lt;/NOBR&gt; eller Schweiz görs dessutom en prövning enligt &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; om de inte har principiell rätt till studiestöd. Detsamma gäller familjemedlemmar till sådana medborgare. Särskilda regler gäller för flyktingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft11"&gt;109&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_103"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Svenska regler&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p414 ft1"&gt;För att få principiell rätt till studiestöd gäller, som huvudregel, att sökanden är folkbokförd här och har för avsikt att stanna i Sverige. Dessutom krävs att sökanden har bott och arbetat (åtminstone halvtid) i Sverige sedan minst två år räknat från det att Migrationsverket beviljat permanent uppehållstillstånd eller ett femårigt &lt;NOBR&gt;EU/EES-tillstånd.&lt;/NOBR&gt; I detta sammanhang räknas vård av eget barn under 10 år, vård av nära anhörig, registrerad arbetslöshet, deltagande i arbetsmarknadsutbildning och studier i svenskundervisning för invandrare (sfi) som arbete. Barn till invandrare kan få principiell rätt till svenskt studiestöd om barnet var under 20 år vid inresan i Sverige. Det förutsätter dock att föräldrarna bor och arbetar i Sverige samt att både barnet och föräldrarna har permanent uppehållstillstånd eller femårigt &lt;NOBR&gt;EU/EES-tillstånd.&lt;/NOBR&gt; (CSNFS 2001:8 och www.csn.se).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft1"&gt;Arbetstagare och egenföretagare som är medborgare i något av &lt;NOBR&gt;EU/EES-länderna&lt;/NOBR&gt; eller Schweiz, liksom deras familjemedlemmar (make/maka/sambo och barn), jämställs i viss utsträckning med svenska medborgare när det gäller rätten till studiestöd. CSN har utfärdat föreskrifter och allmänna råd om villkoren för att dessa personer skall jämställas med svenska medborgare i fråga om rätt till studiestöd (CSNFS 2001:9). Villkoren kan sammanfattas i följande punkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;1)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Den studerande skall vara eller ha varit arbetstagare i Sverige eller ha bedrivit beskattningsbar verksamhet här i landet som egenföretagare. Arbetet eller verksamheten skall ha haft viss varaktighet och dessutom ha varit av tillräcklig omfattning. I regel krävs att arbetet eller verksamheten har pågått under minst tre månader och på minst halvtid. För att godtas som arbete krävs att det utgått ersättning för arbetet och att detta utförts under annans ledning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;2)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;De studier som kan berättiga till studiestöd skall avse vidareutbildning inom det egna yrkesområdet. Dessutom måste det finnas ett innehållsmässigt samband mellan yrkesverksamheten och utbildningen. För den som varit arbetstagare och därefter blivit ofrivilligt arbetslös krävs inget innehållsmässigt samband mellan utbildningen och tidigare yrkesverksamhet. Däremot fordras att utbildningen är yrkesinriktad.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;3)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Arbetstagarens eller egenföretagarens maka/make/sambo och barn har rätt att få studiestöd för yrkesinriktad utbildning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft11"&gt;110&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_104"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td71"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td64"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft28"&gt;Svenska regler&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p419 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;4)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Även om villkoren enligt punkterna &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1–3&lt;/NOBR&gt; inte är uppfyllda, kan den som har haft svenskt studiestöd innan han eller hon uppnått 21 års ålder få fortsatt studiestöd. I dessa fall finns inget krav på att studierna skall vara yrkesinriktade. Dock förutsätts att de fortsatta studierna sker i nära anslutning till de tidigare studierna. Om det rör sig om ett längre uppehåll gör CSN en särskild bedömning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft11"&gt;111&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_105"&gt;


&lt;P class="p9 ft4"&gt;10 Arbetskraftsituationen i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;10.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Sverige behöver tillskott av arbetskraft i framtiden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft1"&gt;En mängd utredningar och prognoser har gjorts under senare år om den framtida svenska arbetsmarknaden. Ett axplock redovisas i litteraturförteckningen bland bilagorna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft1"&gt;Vissa konstaterar allvarlig brist på arbetskraft redan idag. Många oroas av det generationsskifte som kommer att ske på arbetsmarknaden efter 2005, då de stora grupperna som är födda på &lt;NOBR&gt;40-talet&lt;/NOBR&gt; går i pension. Det antas genomgående att detta kommer att leda till bristsituationer. Andra ser problem först längre fram, på &lt;NOBR&gt;2020-talet.&lt;/NOBR&gt; Bedömningen av storleken på dessa problem skiftar. Många pekar på möjligheten att minska arbetslösheten – särskilt bland invandrare – och utnyttja befintlig arbetskraft bättre, genom mer heltid, rehabilitering av sjukskrivna och senarelagd pensionsålder. Men de flesta ser på längre eller kortare sikt behov av arbetskraftsinvandring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft1"&gt;Professor Jan Ekberg har gjort ett sysselsättningsindex som visar utrikes föddas sysselsättningsgrad i förhållande till infödda svenskar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft3"&gt;Av detta framgår att sysselsättningsgraden var högre bland utrikes födda än för infödda svenskar under 1950- och &lt;NOBR&gt;1960-talen.&lt;/NOBR&gt; Under den perioden var arbetskraftsinvandringen stor och det rekryterades utländsk arbetskraft till den svenska industrin. Under de senaste decennierna har sysselsättningsgraden för utrikes födda varit lägre än för inrikes födda. Den främsta orsaken till det anses vara en ändrad inriktning på invandringspolitiken i början på 1970- talet. Sedan dess har arbetskraftsinvandring från länder utanför &lt;NOBR&gt;EU/EES-området&lt;/NOBR&gt; tillåtits endast efter arbetsmarknadsprövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft1"&gt;Den största andelen av invandrare som fått uppehållstillstånd här har utgjorts av anhöriga till här boende och den näst största andelen av asylsökande som fått uppehållstillstånd här på grund av humanitära skäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft11"&gt;113&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_106"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB3116106x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Arbetskraftsituationen i Sverige&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p172 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Tabell 10.1. &lt;/SPAN&gt;Index för sysselsättningsgrad bland utrikes födda i åldern &lt;NOBR&gt;16–64&lt;/NOBR&gt; år&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft7"&gt;Index = 100 Sysselsättningsgrad för infödda&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td72"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft7"&gt;År&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td73"&gt;&lt;SPAN class="p424 ft7"&gt;Med utländskt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td74"&gt;&lt;SPAN class="p425 ft65"&gt;Naturaliserade&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td75"&gt;&lt;SPAN class="p426 ft65"&gt;Samtliga utrikes födda&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td76"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td77"&gt;&lt;SPAN class="p427 ft65"&gt;medborgarskap&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td78"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td79"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td72"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft7"&gt;1950&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td73"&gt;&lt;SPAN class="p186 ft7"&gt;120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td74"&gt;&lt;SPAN class="p428 ft7"&gt;Iu&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td75"&gt;&lt;SPAN class="p237 ft7"&gt;120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td72"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft7"&gt;1960&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td73"&gt;&lt;SPAN class="p186 ft7"&gt;105&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td74"&gt;&lt;SPAN class="p428 ft7"&gt;102&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td75"&gt;&lt;SPAN class="p237 ft7"&gt;104&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td72"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft7"&gt;1967&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td73"&gt;&lt;SPAN class="p186 ft7"&gt;110&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td74"&gt;&lt;SPAN class="p428 ft7"&gt;Iu&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td75"&gt;&lt;SPAN class="p237 ft7"&gt;110&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td72"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft7"&gt;1975&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td73"&gt;&lt;SPAN class="p186 ft7"&gt;99&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td74"&gt;&lt;SPAN class="p428 ft7"&gt;102&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td75"&gt;&lt;SPAN class="p237 ft7"&gt;100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td72"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft7"&gt;1987&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td73"&gt;&lt;SPAN class="p186 ft7"&gt;83&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td74"&gt;&lt;SPAN class="p428 ft7"&gt;96&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td75"&gt;&lt;SPAN class="p237 ft7"&gt;90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td72"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft7"&gt;1992&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td73"&gt;&lt;SPAN class="p186 ft7"&gt;74&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td74"&gt;&lt;SPAN class="p428 ft7"&gt;95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td75"&gt;&lt;SPAN class="p429 ft7"&gt;84&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td72"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft7"&gt;1994&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td73"&gt;&lt;SPAN class="p186 ft7"&gt;61&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td74"&gt;&lt;SPAN class="p428 ft7"&gt;91&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td75"&gt;&lt;SPAN class="p429 ft7"&gt;75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td72"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft7"&gt;2000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td73"&gt;&lt;SPAN class="p186 ft7"&gt;70&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td74"&gt;&lt;SPAN class="p428 ft7"&gt;87&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td75"&gt;&lt;SPAN class="p237 ft7"&gt;77&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td76"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft7"&gt;2001&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td77"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td78"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td79"&gt;&lt;SPAN class="p429 ft7"&gt;79&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p430 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Seminarium Diskriminering och framtiden, arrangerat av Institutet för framtidsstudier den 24 september 2002&lt;SPAN class="ft97"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft1"&gt;Om utrikes födda i åldern &lt;NOBR&gt;20–64&lt;/NOBR&gt; år skulle ha samma sysselsättningsgrad som infödda skulle vi ha 200 000 fler i arbete &lt;SPAN class="ft31"&gt;(Arbetskraftsinvandring – en lösning på försörjningsbördan? Demografiska rapporter 2002:6 SCB).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft1"&gt;Hittills har sysselsättningen kunnat öka utan omfattande rekryteringsproblem skriver AMS i sitt budgetunderlag för 2002– 2004. Men inom vissa yrken har svårigheterna att rekrytera vuxit markant. Det finns idag en brist och i vissa fall en stor brist på läkare och sjuksköterskor. När det gäller undervisningsyrken är rekryteringssvårigheterna störst för lärare inom grundskolan och gymnasielärare inom natur- och tekniska ämnen. Regionalt har det också blivit svårt att rekrytera förskollärare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft1"&gt;Organisationen Svenskt Näringsliv gjorde en undersökning bland sina medlemsföretag våren 2001 som visar att tre av fyra av de företag som hade rekryteringsbehov hade problem att rekrytera. Nästan en fjärdedel av dem som försökt rekrytera under det senaste halvåret hade inte kunnat anställa i den utsträckning som de avsett. Företagen uppger i enkäten att det är brist både på högutbildade och kvalificerade arbetssökande och på sökande till arbeten som kräver kort inskolning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft11"&gt;114&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_107"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td81"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft28"&gt;Arbetskraftsituationen i Sverige&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p152 ft1"&gt;Några exempel på yrken och yrkesområden som ofta nämns som svåra att rekrytera till är: tekniker/naturvetare på alla nivåer, civilingenjörer, ingenjörer med &lt;NOBR&gt;CAD-utbildning,&lt;/NOBR&gt; konstruktörer, produktutvecklare, servicemontörer, mekaniker, &lt;NOBR&gt;CNC-utbildade&lt;/NOBR&gt; svarvare &lt;SPAN class="ft31"&gt;(Brister i arbetsmarknadspolitiken bromsar tillväxten, rapport från Svenskt Näringsliv, juni 2001)&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft1"&gt;Utredningar som gjorts inom byggindustrin för att mera långsiktigt bedöma utvecklingen har beräknat ett rekryteringsbehov fram till 2010 på 10 000 medarbetare per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft27"&gt;Inom transportsektorn är det bl.a. stor brist på taxiförare, busschaufförer och förare av tunga lastbilar. T.ex. behövs det inom landet ytterligare &lt;NOBR&gt;3000–4000&lt;/NOBR&gt; bussförare enligt uppgifter från branschorganisationen Kollega och enbart inom Taxi Stockholm uppger man en brist på 1000 taxiförare. Skadereparatörer, billackerare och maskinmekaniker är ytterligare grupper som har hög medelålder och där det sedan länge är en stor brist motsvarande cirka 1 200 personer enligt motorbranschens bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft31"&gt;(Invandring för tillväxt och nya jobb, Svenskt Näringsliv juli 2002).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft1"&gt;LO:s expert i denna utredning säger:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p434 ft74"&gt;”Även om Sverige idag inte har någon generell brist på arbetskraft och fortfarande har en stor reserv med outnyttjad arbetskraft, tyder prognoser på att Sverige i framtiden kan komma att uppleva en mer utbredd arbetskraftsbrist. Den utvidgade gemensamma arbetsmarknaden bör då kunna få en allt viktigare roll för svensk arbetsmarknad. Under de snart tio år som svensk arbetsmarknad har varit en del av EU:s och EES:s gemensamma arbetsmarknad har rörligheten varit låg. Det beror till stor del på att tillgången på arbetskraft i Sverige var god under denna period. Med en mer aktiv rekrytering kommer inflödet till svensk arbetsmarknad att öka,…”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft27"&gt;Antalet personer i arbetsför ålder &lt;NOBR&gt;(16–64&lt;/NOBR&gt; år) har vuxit under hela &lt;NOBR&gt;1900-talet.&lt;/NOBR&gt; En fortsatt ökning sker under &lt;NOBR&gt;2000-talets&lt;/NOBR&gt; första år, men kring år 2008 sker ett trendskifte och under tjugoårsperioden därefter väntas en minskning. Kring 2008 börjar de s.k. fyrtiotalisterna uppnå pensionsåldern och ersätts då av mindre ungdomskullar. Samtidigt fortsätter totalbefolkningen att växa – vi lever längre. Fram till 2030 sjunker den andel av befolkningen som ska försörja de övriga med ca 5 procentenheter, jämfört med i dag. Minskningen av arbetskraftsutbudet – färre yngre i arbetskraften – kommer att inträffa samtidigt som efterfrågan på välfärdstjänster ökar – de äldre blir fler. (&lt;SPAN class="ft97"&gt;En åldrande befolkning Bilaga 9 till LU 1999/2000).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft11"&gt;115&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_108"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Arbetskraftsituationen i Sverige&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p414 ft1"&gt;Den största bristen på arbetskraft förutses inom vårdsektorn. Det gäller högskoleutbildade läkare, sjuksköterskor m.fl. Men det allra största rekryteringsproblemet finns inom den kommunala sektorn för omvårdnadspersonal enligt AMS &lt;SPAN class="ft31"&gt;(Ura 2002:3, Den framtida personalförsörjningen inom vård och omsorg).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft1"&gt;Kommunförbundets prognos från 2000 och tio år framåt ger ett rekryteringsbehov på ca 500 000 årsarbetare &lt;SPAN class="ft31"&gt;(Personalen i fokus 2000).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft1"&gt;Kommunförbundet pekar för sin del på bristen på arbetskraft med viss utbildning. ”Särskilt gäller det yrkesgrupper som vårdpersonal i alla kategorier, lärare, förskollärare, fritidspedagoger och socionomer men även högskoleutbildade tekniker och IT- utbildade.” &lt;SPAN class="ft31"&gt;(Rekrytera och behålla – en utmaning).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;10.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;SCB:s senaste beräkningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;S&lt;/SPAN&gt;tatistiska Centralbyrån (SCB) gör återkommande prognoser om den framtida utvecklingen inom olika områden. I publikationen Trender och Prognoser 2002 – befolkningen, utbildningen och arbetsmarknaden med sikte på år 2220, kan bl.a. följande uppgifter hämtas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft26"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft1"&gt;De gjorda beräkningarna är just beräkningar, och inte prognoser i ordets egentliga bemärkelse, dvs. förutsägelser om &lt;SPAN class="ft31"&gt;den mest sannolika &lt;/SPAN&gt;utvecklingen. I kalkylen har antagits att arbetskraftsdeltagandet (andelen av befolkningen som har eller söker arbete) kommer att öka successivt i åldrarna &lt;NOBR&gt;35–54&lt;/NOBR&gt; år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft27"&gt;Antalet personer i åldern &lt;NOBR&gt;20–64&lt;/NOBR&gt; år kommer att öka under de närmaste &lt;NOBR&gt;10–12&lt;/NOBR&gt; åren. Därefter vänder utvecklingen men fortfarande år 2020 kommer antalet personer i yrkesaktiv ålder enligt SCB:s prognos att vara 45 000 fler än i dag. Under förutsättning att arbetskraftsdeltagandet närmar sig de nivåer som rådde före krisen på &lt;NOBR&gt;1990-talet,&lt;/NOBR&gt; kommer den s.k. försörjningsbördan för de förvärvsarbetande att ligga på ungefär samma nivå som nu under de kommande 15 åren. Därefter stiger emellertid försörjningsbördan successivt och de stora problemen börjar komma under &lt;NOBR&gt;2020-talet.&lt;/NOBR&gt; Då går de stora årskullarna från&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft11"&gt;116&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_109"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB3116109x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td81"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft28"&gt;Arbetskraftsituationen i Sverige&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p177 ft30"&gt;&lt;NOBR&gt;1960-talet&lt;/NOBR&gt; i pension och ersätts på arbetsmarknaden av betydligt mindre årskullar. Den redan stora bristen på arbetskraft med vård- och omsorgsutbildning kommer att förvärras, såvida inte intresset för sådan utbildning ökar. Totalt sett får vi på lång sikt brist även på personer med teknisk utbildning och på lärare. Däremot blir det växande överskott på personer med humanistisk och konstnärlig utbildning och på personer med allmän utbildning, dvs. grundskola, samhällsvetenskaplig eller naturvetenskaplig utbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Tabell 10.2. &lt;/SPAN&gt;Befolkningen fördelad efter ålder &lt;NOBR&gt;1980–2030.&lt;/NOBR&gt; Tusental samt åldersfördelning i procent&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td82"&gt;&lt;SPAN class="p437 ft7"&gt;År&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td83"&gt;&lt;SPAN class="p438 ft7"&gt;Totalt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td84"&gt;&lt;SPAN class="p439 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;0–19&lt;/NOBR&gt; år&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td85"&gt;&lt;SPAN class="p189 ft65"&gt;&lt;NOBR&gt;20–64&lt;/NOBR&gt; år&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td86"&gt;&lt;SPAN class="p440 ft7"&gt;65– år&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td87"&gt;&lt;SPAN class="p437 ft7"&gt;1980&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td88"&gt;&lt;SPAN class="p438 ft7"&gt;8 318&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td89"&gt;&lt;SPAN class="p439 ft7"&gt;26,4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td90"&gt;&lt;SPAN class="p425 ft7"&gt;57,3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td91"&gt;&lt;SPAN class="p441 ft7"&gt;16,3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td87"&gt;&lt;SPAN class="p437 ft7"&gt;1990&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td88"&gt;&lt;SPAN class="p438 ft7"&gt;8 591&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td89"&gt;&lt;SPAN class="p442 ft7"&gt;24,6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td90"&gt;&lt;SPAN class="p443 ft7"&gt;57,7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td91"&gt;&lt;SPAN class="p441 ft7"&gt;17,7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td87"&gt;&lt;SPAN class="p437 ft7"&gt;2000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td88"&gt;&lt;SPAN class="p438 ft7"&gt;8 883&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td89"&gt;&lt;SPAN class="p439 ft7"&gt;24,1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td90"&gt;&lt;SPAN class="p425 ft7"&gt;58,7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td91"&gt;&lt;SPAN class="p441 ft7"&gt;17,2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td87"&gt;&lt;SPAN class="p437 ft7"&gt;2001&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td88"&gt;&lt;SPAN class="p438 ft7"&gt;8 909&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td89"&gt;&lt;SPAN class="p439 ft7"&gt;24,0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;SPAN class="p425 ft7"&gt;58,8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td91"&gt;&lt;SPAN class="p441 ft7"&gt;17,2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td87"&gt;&lt;SPAN class="p437 ft7"&gt;2010&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td88"&gt;&lt;SPAN class="p438 ft7"&gt;9 114&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td89"&gt;&lt;SPAN class="p439 ft7"&gt;22,7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td90"&gt;&lt;SPAN class="p443 ft7"&gt;58,5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td91"&gt;&lt;SPAN class="p441 ft7"&gt;18,8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td87"&gt;&lt;SPAN class="p437 ft7"&gt;2020&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td88"&gt;&lt;SPAN class="p438 ft7"&gt;9 407&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td89"&gt;&lt;SPAN class="p442 ft7"&gt;22,2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;SPAN class="p443 ft7"&gt;56,1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td91"&gt;&lt;SPAN class="p217 ft7"&gt;21,7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td87"&gt;&lt;SPAN class="p437 ft7"&gt;2030&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td88"&gt;&lt;SPAN class="p438 ft7"&gt;9 623&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td89"&gt;&lt;SPAN class="p439 ft7"&gt;22,4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;SPAN class="p443 ft7"&gt;54,0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td91"&gt;&lt;SPAN class="p441 ft7"&gt;23,6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p432 ft64"&gt;Källa: &lt;SPAN class="ft7"&gt;SCB&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft24"&gt;Rörligheten till och från Sverige antas öka och nettoinvandringen antas i medeltal bli cirka 20 000 personer per år. När arbetskraftsmigration blir möjlig från nytillkommande länder i EU räknar SCB med att det kan bli en migrationstopp liknande den som inträffade åren &lt;NOBR&gt;1969–1970&lt;/NOBR&gt; med återflyttning några år senare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft26"&gt;Befolkningsutvecklingens konsekvenser för samhället&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft1"&gt;Antalet personer i åldrarna &lt;NOBR&gt;20–64&lt;/NOBR&gt; år kommer att öka med drygt 100 000 till år 2010 enligt 2001 års befolkningsprognos. Tillväxten sker bland personer i åldern &lt;NOBR&gt;55–64&lt;/NOBR&gt; år. I dag är cirka 19 procent av befolkningen i åldrarna &lt;NOBR&gt;20–64&lt;/NOBR&gt; år över 55 år. År 2010 kommer drygt 22 procent att vara över 55 enligt prognosen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft1"&gt;I dag är 1,53 miljoner av befolkningen över 64 år. År 2010 kommer motsvarande antal att vara omkring 1,72 miljoner och tio år senare omkring 2 miljoner. Ökningen av antalet pensionärer är fram till år 2020 koncentrerad till åldrarna under 80 år. Under&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft11"&gt;117&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_110"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Arbetskraftsituationen i Sverige&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft1"&gt;perioden &lt;NOBR&gt;2020–2030&lt;/NOBR&gt; ökar antalet personer i åldrarna 80 år och äldre med 230 000, vilket är en nästan 50 procentig ökning på tio år. detta kommer med all sannolikhet att medföra en oerhörd belastning på vårdapparaten eftersom äldre människor har större behov av vård än yngre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft24"&gt;Antalet barn och ungdomar mellan 0 och 19 år var 2,14 miljoner år 2000 och kommer att minska med 75 000 till år 2010. Eftersom antalet födda har varierat kraftigt så är det stor skillnad på antalet personer i olika åldrar. Redan år 1999 nådde årskullarna &lt;NOBR&gt;7–9&lt;/NOBR&gt; år sitt maximivärde. De stora barnkullarna födda omkring 1990 kommer att märkas tydligt när de går vidare genom skolsystemet. Trycket kommer att vara stort på högstadiet mellan &lt;NOBR&gt;2002–2007&lt;/NOBR&gt; och på gymnasieskolan &lt;NOBR&gt;2007–2012.&lt;/NOBR&gt; Variationen i antalet födda kommer förmodligen att vara stor även i framtiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft26"&gt;Jämförelse med övriga Europa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft31"&gt;Minskad andel i åldrarna &lt;NOBR&gt;20–64&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft3"&gt;Sverige har jämfört med andra europeiska länder en relativt låg andel av befolkningen i åldrarna &lt;NOBR&gt;20–64&lt;/NOBR&gt; år. Anledningen till detta är framförallt att barnafödandet i Sverige fram till &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; var lägre än i övriga Europa. En annan orsak är att medellivslängden i Sverige har varit högre än i andra europeiska länder. Även i Island, Frankrike och Irland är &lt;NOBR&gt;20–64&lt;/NOBR&gt; åringarnas andel av befolkningen låg. Däremot är denna andel hög i Tyskland, Italien och Nederländerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft1"&gt;I Sverige kommer andelen av befolkningen i åldrarna &lt;NOBR&gt;20–64&lt;/NOBR&gt; år att vara lägre än i övriga europeiska länder år 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft31"&gt;Andelen äldre ökar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft27"&gt;Befolkningen är i dag äldst i Italien, Sverige och Tyskland. I dessa länder är &lt;NOBR&gt;17–18&lt;/NOBR&gt; procent av befolkningen 65 år eller äldre. Länder med stor naturlig folkökning som Irland och Island har en liten andel äldre, endast &lt;NOBR&gt;11–12&lt;/NOBR&gt; procent. Fram till 2020 kommer kraftiga förskjutningar att ske i åldersfördelningen. I Finland kommer andelen äldre att öka med 7 procentenheter och i Nederländerna, Frankrike, Schweiz, Tyskland och Sverige med 5 procentenheter. I Danmark ökar däremot andelen åldringar endast med 3 procentenheter fram till år 2020. Medellivslängden har ökat mycket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft11"&gt;118&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_111"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td81"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft28"&gt;Arbetskraftsituationen i Sverige&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p117 ft1"&gt;måttligt i Danmark under de senaste decennierna. I den danska prognosen antas en fortsatt låg tillväxt i medellivslängden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft31"&gt;Försörjningskvoten högst i Sverige år 2020&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft30"&gt;Den s.k. försörjningskvoten är ett mått på hur många personer som skall försörjas av den del av befolkningen som är i yrkesverksamma åldrar, &lt;NOBR&gt;20–64&lt;/NOBR&gt; år. Denna kvot varierar för de av SCB nu studerade europeiska länderna mellan 1,61 och 1,75 år 2000. Detta betyder att varje person mellan 20 och 64 år i genomsnitt hade mellan 1,61 och 1,75 personer att försörja inklusive sig själv. År 2000 hade Island den högsta försörjningskvoten och Italien den lägsta. Under de närmaste åren minskar försörjningskvoten i Island medan den ökar i Italien. Fram till år 2020 är det endast i två länder som försörjningskvoten kommer att bli lägre, Island och Irland. Irland kommer år 2020 att ha den lägsta försörjningskvoten medan Sverige kommer att ha den högsta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft31"&gt;Befolkningen i yrkesverksam ålder ökar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft27"&gt;Befolkningen i åldern &lt;NOBR&gt;20–64&lt;/NOBR&gt; år, som alltså står för mer än 97 procent av antalet sysselsatta i landet och en ännu högre andel av arbetskraftsutbudet i timmar räknat, uppgår i dag till 5,2 miljoner. Fram till år 2006 växer befolkningen i dessa åldrar med 100 000 enligt SCB:s senaste befolkningsprognos. Fyrtiotalisternas ”uttåg” från arbetsmarknaden kommer några år senare att kompenseras av de stora årskullarna som föddes omkring år 1990. Ökningen fortsätter därför fram till år &lt;NOBR&gt;2012–2014,&lt;/NOBR&gt; då skillnaden mot i dag kommer att vara som störst, ungefär 100 000 personer. Därefter börjar en minskning av befolkningen i åldrarna &lt;NOBR&gt;20–64&lt;/NOBR&gt; år, men fortfarande vid år 2020 kommer antalet i den ålderskategorien att vara 45 000 fler än i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft26"&gt;Den framtida försörjningsbördan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft24"&gt;Den s.k. &lt;SPAN class="ft95"&gt;försörjningsbördan &lt;/SPAN&gt;kan enklast sägas vara ett mått på hur många det är som skall leva på det som den yrkesverksamme producerar. Detta mått har beräknats genom att den totala&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft11"&gt;119&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_112"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Arbetskraftsituationen i Sverige&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft1"&gt;befolkningen satts i relation till det framtida antalet sysselsatta i åldrarna &lt;NOBR&gt;20–64&lt;/NOBR&gt; år enligt SCB:s prognos.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft1"&gt;Enligt det sammantagna resultatet av de antaganden som görs om befolkningsutvecklingen, arbetskraftsdeltagandet och arbetslösheten kommer försörjningsbördan inte att förändras speciellt mycket förrän framemot år 2015, då den svagt börjar öka fram till år 2020. Den kraftiga ökningen av försörjningsbördan som man skulle kunna befara när ”fyrtiotalisterna” blir pensionärer strax före 2010 blir alltså inte av om sysselsättningsprognosen visar sig vara riktig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft1"&gt;Från att varje sysselsatt tidigare i genomsnitt hade cirka 2 personer att försörja år 1990 ökade försörjningsbördan till nära 2,3 personer &lt;NOBR&gt;1994–1997,&lt;/NOBR&gt; varefter den snabbt minskade p.g.a. förbättringen på arbetsmarknaden. År 2000 var försörjningsbördan 2,2 personer per sysselsatt i åldern &lt;NOBR&gt;20–64&lt;/NOBR&gt; år. Enligt prognosen kommer den att ligga kvar på – eller till och med under – den nivån fram till år 2015, varefter den ökar något till år 2020. Om inte arbetskraftsdeltagandet ökar på det sätt som SCB antagit utan ligger kvar på nuvarande nivå, skulle försörjningsbördan år 2020 bli &lt;NOBR&gt;3–4&lt;/NOBR&gt; procent högre än i prognosen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;10.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Beviljade arbetstillstånd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft1"&gt;Medborgare från länder utanför &lt;NOBR&gt;EU-området,&lt;/NOBR&gt; som inte har permanent uppehållstillstånd i Sverige, måste ha arbetstillstånd för att få arbeta här. Det är Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) som beslutar om riktlinjer för bedömningen av ärenden om arbetstillstånd. Nuvarande riktlinjer redovisas i avsnitt 9.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p449 ft11"&gt;120&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_113"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB3116113x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td81"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft28"&gt;Arbetskraftsituationen i Sverige&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p450 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Tabell 10.3. &lt;/SPAN&gt;Beviljade arbetstillstånd exkl. permanenta uppehållstillstånd år &lt;NOBR&gt;2000–2002&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;SPAN class="p437 ft7"&gt;Beslutsmånad&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td92"&gt;&lt;SPAN class="p451 ft7"&gt;2000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td93"&gt;&lt;SPAN class="p451 ft7"&gt;2001&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td94"&gt;&lt;SPAN class="p452 ft7"&gt;2002&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td61"&gt;&lt;SPAN class="p437 ft7"&gt;januari&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft7"&gt;841&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td96"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft7"&gt;1 821&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td97"&gt;&lt;SPAN class="p453 ft7"&gt;1 419&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;SPAN class="p437 ft7"&gt;februari&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td95"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft7"&gt;815&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td96"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft7"&gt;897&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td97"&gt;&lt;SPAN class="p453 ft7"&gt;1 579&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td61"&gt;&lt;SPAN class="p437 ft7"&gt;mars&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft7"&gt;1 303&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td96"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft7"&gt;1 352&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td97"&gt;&lt;SPAN class="p453 ft7"&gt;1 404&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;SPAN class="p437 ft7"&gt;april&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td95"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft7"&gt;1 180&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td96"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft7"&gt;1 063&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td97"&gt;&lt;SPAN class="p453 ft7"&gt;1 202&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;SPAN class="p437 ft7"&gt;maj&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td95"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft7"&gt;2 361&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td96"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft7"&gt;1 195&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td97"&gt;&lt;SPAN class="p453 ft7"&gt;923&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td61"&gt;&lt;SPAN class="p437 ft7"&gt;juni&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft7"&gt;2 878&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td96"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft7"&gt;1 655&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td97"&gt;&lt;SPAN class="p453 ft7"&gt;1 137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;SPAN class="p437 ft7"&gt;juli&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td95"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft7"&gt;2 340&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td96"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft7"&gt;1 310&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td97"&gt;&lt;SPAN class="p453 ft7"&gt;957&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;SPAN class="p437 ft7"&gt;augusti&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td95"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft7"&gt;1 870&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td96"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft7"&gt;1 223&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td97"&gt;&lt;SPAN class="p453 ft7"&gt;987&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td61"&gt;&lt;SPAN class="p437 ft7"&gt;september&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft7"&gt;1 237&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td96"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft7"&gt;864&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td97"&gt;&lt;SPAN class="p453 ft7"&gt;1 025&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;SPAN class="p437 ft7"&gt;oktober&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td95"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft7"&gt;1 281&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td96"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft7"&gt;1 351&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td97"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;SPAN class="p437 ft7"&gt;november&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td95"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft7"&gt;763&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td96"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft7"&gt;1 180&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td97"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td61"&gt;&lt;SPAN class="p437 ft7"&gt;december&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft7"&gt;726&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td96"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft7"&gt;815&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td97"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td57"&gt;&lt;SPAN class="p437 ft7"&gt;Summa&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td92"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft7"&gt;17 595&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td93"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft7"&gt;14 726&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td94"&gt;&lt;SPAN class="p453 ft7"&gt;10 633&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p454 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;AMS, Förmedlingsenheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft24"&gt;Hur de beviljade arbetstillstånden fördelar sig över olika sektorer inom arbetsmarknaden framgår av tabell 10.4 som avser år 2002.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft11"&gt;121&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_114"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB3116114x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Arbetskraftsituationen i Sverige&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p172 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Tabell 10.4. &lt;/SPAN&gt;Beviljade arbetstillstånd, yrkesgrupp och kön, januari– september 2002, (exkl. permanenta uppehållstillstånd)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td98"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft12"&gt;Yrkesgrupp&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td99"&gt;&lt;SPAN class="p457 ft11"&gt;Summa&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td83"&gt;&lt;SPAN class="p457 ft12"&gt;K&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td99"&gt;&lt;SPAN class="p458 ft12"&gt;M&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td100"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft103"&gt;Underhållning, musik, teater dans, cirkus, tivoli, konstnärer&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td101"&gt;&lt;SPAN class="p458 ft65"&gt;2 492&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td88"&gt;&lt;SPAN class="p459 ft65"&gt;496&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td101"&gt;&lt;SPAN class="p460 ft65"&gt;1 996&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td100"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft65"&gt;Gymnasium, universitet &amp; forskning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td101"&gt;&lt;SPAN class="p458 ft65"&gt;75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td88"&gt;&lt;SPAN class="p459 ft65"&gt;280&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td101"&gt;&lt;SPAN class="p460 ft65"&gt;595&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td100"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft65"&gt;&lt;NOBR&gt;Jordbruk-,&lt;/NOBR&gt; trädgårds- och djurnäring&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td101"&gt;&lt;SPAN class="p458 ft65"&gt;813&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td88"&gt;&lt;SPAN class="p459 ft65"&gt;216&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td101"&gt;&lt;SPAN class="p460 ft65"&gt;597&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td100"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft62"&gt;Praktikanter, trainees, internutbildning, volontärer etc.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td101"&gt;&lt;SPAN class="p458 ft65"&gt;807&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td88"&gt;&lt;SPAN class="p459 ft65"&gt;264&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td101"&gt;&lt;SPAN class="p460 ft65"&gt;543&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td100"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft103"&gt;Industri, process- och maskinoperatör, transportarbete m.m.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td101"&gt;&lt;SPAN class="p458 ft65"&gt;794&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td88"&gt;&lt;SPAN class="p189 ft65"&gt;702&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td101"&gt;&lt;SPAN class="p460 ft65"&gt;92&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td100"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft62"&gt;Hantverksarbete inom byggverksamhet och tillverkning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td101"&gt;&lt;SPAN class="p458 ft65"&gt;646&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td88"&gt;&lt;SPAN class="p459 ft65"&gt;622&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td101"&gt;&lt;SPAN class="p460 ft65"&gt;24&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td100"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft65"&gt;Övriga ingenjörer och tekniker&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td101"&gt;&lt;SPAN class="p458 ft65"&gt;625&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td88"&gt;&lt;SPAN class="p459 ft65"&gt;38&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td101"&gt;&lt;SPAN class="p460 ft65"&gt;587&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td100"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;Data-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;elektronik-,&lt;/NOBR&gt; teleteknikspecialister och tekniker&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td101"&gt;&lt;SPAN class="p458 ft65"&gt;622&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td88"&gt;&lt;SPAN class="p459 ft65"&gt;555&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td101"&gt;&lt;SPAN class="p460 ft65"&gt;67&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td100"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft65"&gt;Ej yrkesklassificerade&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td101"&gt;&lt;SPAN class="p458 ft65"&gt;589&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td88"&gt;&lt;SPAN class="p459 ft65"&gt;210&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td101"&gt;&lt;SPAN class="p460 ft65"&gt;379&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td100"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft65"&gt;Hushållsarbete, &lt;NOBR&gt;au-pair,&lt;/NOBR&gt; städning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td101"&gt;&lt;SPAN class="p458 ft65"&gt;490&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td88"&gt;&lt;SPAN class="p459 ft65"&gt;461&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td101"&gt;&lt;SPAN class="p460 ft65"&gt;29&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td100"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft65"&gt;Läkare, sjukvårdspersonal etc.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td101"&gt;&lt;SPAN class="p458 ft65"&gt;428&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td88"&gt;&lt;SPAN class="p459 ft65"&gt;194&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td101"&gt;&lt;SPAN class="p460 ft65"&gt;234&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td100"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft103"&gt;Ledningsarbete, direktörer, chefer, projektledare, ”manager”&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td101"&gt;&lt;SPAN class="p458 ft65"&gt;273&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td88"&gt;&lt;SPAN class="p459 ft65"&gt;331&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td101"&gt;&lt;SPAN class="p460 ft65"&gt;58&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td100"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft65"&gt;Idrottsmän, tränare, spelare&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td101"&gt;&lt;SPAN class="p458 ft65"&gt;295&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td88"&gt;&lt;SPAN class="p459 ft65"&gt;41&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td101"&gt;&lt;SPAN class="p460 ft65"&gt;254&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td100"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft65"&gt;Ekonomisk, administrativ och juridisk personal&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td101"&gt;&lt;SPAN class="p458 ft65"&gt;257&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td88"&gt;&lt;SPAN class="p459 ft65"&gt;126&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td101"&gt;&lt;SPAN class="p460 ft65"&gt;131&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td100"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft65"&gt;Övrigt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td101"&gt;&lt;SPAN class="p458 ft65"&gt;138&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td88"&gt;&lt;SPAN class="p459 ft65"&gt;18&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td101"&gt;&lt;SPAN class="p460 ft65"&gt;120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td100"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft65"&gt;Konsulter m.fl.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td101"&gt;&lt;SPAN class="p458 ft65"&gt;136&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td88"&gt;&lt;SPAN class="p459 ft65"&gt;29&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td101"&gt;&lt;SPAN class="p460 ft65"&gt;107&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td100"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft65"&gt;Restaurangnäring&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td101"&gt;&lt;SPAN class="p458 ft65"&gt;108&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td88"&gt;&lt;SPAN class="p459 ft65"&gt;18&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td101"&gt;&lt;SPAN class="p460 ft65"&gt;90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td100"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft65"&gt;Religiöst arbete, religiösa ledare etc.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td101"&gt;&lt;SPAN class="p458 ft65"&gt;76&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td88"&gt;&lt;SPAN class="p459 ft65"&gt;23&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td101"&gt;&lt;SPAN class="p460 ft65"&gt;53&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td100"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft62"&gt;Vård, omsorg, assistenter, terapeuter, socialsekreterare&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td101"&gt;&lt;SPAN class="p458 ft65"&gt;33&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td88"&gt;&lt;SPAN class="p459 ft65"&gt;12&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td101"&gt;&lt;SPAN class="p460 ft65"&gt;21&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td100"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft65"&gt;Fysiker, kemister, farmaceut, labass.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td101"&gt;&lt;SPAN class="p458 ft65"&gt;21&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td88"&gt;&lt;SPAN class="p459 ft65"&gt;6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td101"&gt;&lt;SPAN class="p460 ft65"&gt;15&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td100"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft65"&gt;Media: TV, press m.m.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td101"&gt;&lt;SPAN class="p458 ft65"&gt;19&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td88"&gt;&lt;SPAN class="p459 ft65"&gt;7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td101"&gt;&lt;SPAN class="p460 ft65"&gt;12&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td100"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft65"&gt;Tolk, översättare, språk&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td101"&gt;&lt;SPAN class="p458 ft65"&gt;18&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td88"&gt;&lt;SPAN class="p459 ft65"&gt;12&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td101"&gt;&lt;SPAN class="p460 ft65"&gt;6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td100"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft65"&gt;Konfektion, klädindustri&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td101"&gt;&lt;SPAN class="p458 ft65"&gt;15&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td88"&gt;&lt;SPAN class="p459 ft65"&gt;14&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td101"&gt;&lt;SPAN class="p460 ft65"&gt;1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td100"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft103"&gt;Servicepersonal, personliga tjänster (ej offentlig verksamhet)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td101"&gt;&lt;SPAN class="p458 ft65"&gt;5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td88"&gt;&lt;SPAN class="p189 ft65"&gt;1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td101"&gt;&lt;SPAN class="p460 ft65"&gt;4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td98"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft104"&gt;Summa:&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td99"&gt;&lt;SPAN class="p458 ft104"&gt;10 633&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td83"&gt;&lt;SPAN class="p459 ft104"&gt;2 719&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td99"&gt;&lt;SPAN class="p460 ft104"&gt;7 914&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p461 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;AMS, Förmedlingsenheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p462 ft1"&gt;Säsongsarbetstillstånd ges endast under tiden 1 &lt;NOBR&gt;april–1&lt;/NOBR&gt; november. Tillstånden ges för en tid av tre månader och för viss bransch. Antalet tillstånd är begränsat och kvoter anges av respektive länsarbetsnämnd varje år. På senare tid har kvoter endast tilldelats inom jordbruk och trädgårdsnäringen. År 2001 utfärdades sammanlagt 7 143 säsongsarbetstillstånd. Drygt 90 % av dessa utfärdades till medborgare från kandidatländerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p463 ft11"&gt;122&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_115"&gt;


&lt;P class="p9 ft12"&gt;SOU 2002:116 Arbetskraftsituationen i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Tabell 10.5. &lt;/SPAN&gt;Antal beviljade säsongsarbetstillstånd 2001&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td102"&gt;&lt;SPAN class="p437 ft7"&gt;Län&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td103"&gt;&lt;SPAN class="p464 ft7"&gt;Totalt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td104"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft7"&gt;Medborgarskap&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td105"&gt;&lt;SPAN class="p465 ft7"&gt;Totalt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td106"&gt;&lt;SPAN class="p437 ft7"&gt;Stockholm&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td107"&gt;&lt;SPAN class="p466 ft7"&gt;138&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td108"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft7"&gt;Polen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td109"&gt;&lt;SPAN class="p466 ft7"&gt;5 070&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td106"&gt;&lt;SPAN class="p437 ft7"&gt;Uppsala&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td107"&gt;&lt;SPAN class="p466 ft7"&gt;46&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td108"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft7"&gt;Litauen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td109"&gt;&lt;SPAN class="p466 ft7"&gt;1 100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td106"&gt;&lt;SPAN class="p437 ft7"&gt;Södermanland&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td107"&gt;&lt;SPAN class="p466 ft7"&gt;115&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td108"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft7"&gt;Ukraina&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td109"&gt;&lt;SPAN class="p466 ft7"&gt;286&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td106"&gt;&lt;SPAN class="p437 ft7"&gt;Östergötland&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td107"&gt;&lt;SPAN class="p466 ft7"&gt;246&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td108"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft7"&gt;Estland&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td109"&gt;&lt;SPAN class="p466 ft7"&gt;175&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td106"&gt;&lt;SPAN class="p437 ft7"&gt;Jönköping&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td107"&gt;&lt;SPAN class="p466 ft7"&gt;127&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td108"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft7"&gt;Lettland&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td109"&gt;&lt;SPAN class="p466 ft7"&gt;89&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td106"&gt;&lt;SPAN class="p437 ft7"&gt;Kronoberg&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td107"&gt;&lt;SPAN class="p466 ft7"&gt;60&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td108"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft7"&gt;Rumänien&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td109"&gt;&lt;SPAN class="p466 ft7"&gt;79&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td106"&gt;&lt;SPAN class="p437 ft7"&gt;Kalmar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td107"&gt;&lt;SPAN class="p466 ft7"&gt;1 386&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td108"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft7"&gt;Tanzania&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td109"&gt;&lt;SPAN class="p466 ft7"&gt;78&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td106"&gt;&lt;SPAN class="p437 ft7"&gt;Gotland&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td107"&gt;&lt;SPAN class="p466 ft7"&gt;0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td108"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft7"&gt;Ryssland&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td109"&gt;&lt;SPAN class="p466 ft7"&gt;57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td106"&gt;&lt;SPAN class="p437 ft7"&gt;Blekinge&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td107"&gt;&lt;SPAN class="p466 ft7"&gt;1 116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td108"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft7"&gt;Vitryssland&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td109"&gt;&lt;SPAN class="p466 ft7"&gt;40&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td106"&gt;&lt;SPAN class="p437 ft7"&gt;Skåne&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td107"&gt;&lt;SPAN class="p466 ft7"&gt;2 198&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td108"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft7"&gt;Bulgarien&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td109"&gt;&lt;SPAN class="p466 ft7"&gt;25&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td106"&gt;&lt;SPAN class="p437 ft7"&gt;Halland&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td107"&gt;&lt;SPAN class="p466 ft7"&gt;268&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td108"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft7"&gt;Thailand&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td109"&gt;&lt;SPAN class="p466 ft7"&gt;24&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td106"&gt;&lt;SPAN class="p437 ft7"&gt;Västra Götaland&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td107"&gt;&lt;SPAN class="p466 ft7"&gt;710&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td108"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft7"&gt;Kamerun&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td109"&gt;&lt;SPAN class="p466 ft7"&gt;12&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td106"&gt;&lt;SPAN class="p437 ft7"&gt;Värmland&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td107"&gt;&lt;SPAN class="p466 ft7"&gt;326&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td108"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft7"&gt;Filippinerna&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td109"&gt;&lt;SPAN class="p466 ft7"&gt;10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td106"&gt;&lt;SPAN class="p437 ft7"&gt;Örebro&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td107"&gt;&lt;SPAN class="p466 ft7"&gt;78&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td108"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft7"&gt;Övriga länder&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td109"&gt;&lt;SPAN class="p466 ft7"&gt;98&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td106"&gt;&lt;SPAN class="p437 ft7"&gt;Västmanland&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td107"&gt;&lt;SPAN class="p466 ft7"&gt;44&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td108"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft64"&gt;Summa:&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td109"&gt;&lt;SPAN class="p466 ft64"&gt;7 143&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td106"&gt;&lt;SPAN class="p437 ft7"&gt;Dalarna&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td107"&gt;&lt;SPAN class="p466 ft7"&gt;64&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td108"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td109"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td106"&gt;&lt;SPAN class="p437 ft7"&gt;Gävleborg&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td107"&gt;&lt;SPAN class="p466 ft7"&gt;82&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td108"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td109"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td106"&gt;&lt;SPAN class="p437 ft7"&gt;Västernorrland&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td107"&gt;&lt;SPAN class="p466 ft7"&gt;62&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td108"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td109"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td106"&gt;&lt;SPAN class="p437 ft7"&gt;Jämtland&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td107"&gt;&lt;SPAN class="p466 ft7"&gt;57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td108"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td109"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td106"&gt;&lt;SPAN class="p437 ft7"&gt;Västerbotten&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td107"&gt;&lt;SPAN class="p466 ft105"&gt;20&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td108"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td109"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td106"&gt;&lt;SPAN class="p437 ft7"&gt;Norrbotten&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td107"&gt;&lt;SPAN class="p466 ft7"&gt;0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td108"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td109"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td110"&gt;&lt;SPAN class="p437 ft64"&gt;Summa:&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;SPAN class="p466 ft64"&gt;7 143&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td112"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td113"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p467 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;AMS, Förmedlingsenheten och egna bearbetningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;10.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Statistik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft24"&gt;Här redovisas i form av diagram hur situationen på den svenska arbetsmarknaden ser ut och hur den har sett ut. Av diagrammen framgår fördelningen av de sysselsatta mellan olika åldersgrupper och mellan svenskar och utomnordiska medborgare. Dessutom visar diagrammen arbetslösheten bland svenskar och utlänningar och äldreavgångarna fördelat på olika verksamhetsområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft11"&gt;123&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_116"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GQB3116/GQB3116116x1.jpg" style="width:407px;height:588px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Arbetskraftsituationen i Sverige&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p469 ft31"&gt;Figur 10.1.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Procent&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft8"&gt;100&lt;INGENBILD zsrc="GQB3116116xi2.jpg/" id="inl_img1"&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p471 ft106"&gt;Sysselsatta och i arbete i riket andel i resp åldersgrupp&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p472 ft8"&gt;90 &lt;INGENBILD zsrc="GQB3116116xi3.jpg/" id="inl_img2"&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p473 ft8"&gt;80 &lt;INGENBILD zsrc="GQB3116116xi4.jpg/" id="inl_img3"&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p473 ft8"&gt;70 &lt;INGENBILD zsrc="GQB3116116xi5.jpg/" id="inl_img4"&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p473 ft8"&gt;60 &lt;INGENBILD zsrc="GQB3116116xi6.jpg/" id="inl_img5"&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft8"&gt;50 &lt;INGENBILD zsrc="GQB3116116xi7.jpg/" id="inl_img6"&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p473 ft8"&gt;40 &lt;INGENBILD zsrc="GQB3116116xi8.jpg/" id="inl_img7"&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft107"&gt;30 &lt;INGENBILD zsrc="GQB3116116xi9.jpg/" id="inl_img8"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GQB3116116xi10.jpg/" id="inl_img9"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GQB3116116xi11.jpg/" id="inl_img10"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GQB3116116xi12.jpg/" id="inl_img11"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GQB3116116xi13.jpg/" id="inl_img12"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GQB3116116xi14.jpg/" id="inl_img13"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GQB3116116xi15.jpg/" id="inl_img14"&gt; 20 &lt;INGENBILD zsrc="GQB3116116xi16.jpg/" id="inl_img15"&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft108"&gt;10 &lt;INGENBILD zsrc="GQB3116116xi17.jpg/" id="inl_img16"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GQB3116116xi18.jpg/" id="inl_img17"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GQB3116116xi19.jpg/" id="inl_img18"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GQB3116116xi20.jpg/" id="inl_img19"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GQB3116116xi21.jpg/" id="inl_img20"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GQB3116116xi22.jpg/" id="inl_img21"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GQB3116116xi23.jpg/" id="inl_img22"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GQB3116116xi24.jpg/" id="inl_img23"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GQB3116116xi25.jpg/" id="inl_img24"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GQB3116116xi26.jpg/" id="inl_img25"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GQB3116116xi27.jpg/" id="inl_img26"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GQB3116116xi28.jpg/" id="inl_img27"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GQB3116116xi29.jpg/" id="inl_img28"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GQB3116116xi30.jpg/" id="inl_img29"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GQB3116116xi31.jpg/" id="inl_img30"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GQB3116116xi32.jpg/" id="inl_img31"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GQB3116116xi33.jpg/" id="inl_img32"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GQB3116116xi34.jpg/" id="inl_img33"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GQB3116116xi35.jpg/" id="inl_img34"&gt; 0 &lt;INGENBILD zsrc="GQB3116116xi36.jpg/" id="inl_img35"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GQB3116116xi37.jpg/" id="inl_img36"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GQB3116116xi38.jpg/" id="inl_img37"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GQB3116116xi39.jpg/" id="inl_img38"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GQB3116116xi40.jpg/" id="inl_img39"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GQB3116116xi41.jpg/" id="inl_img40"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GQB3116116xi42.jpg/" id="inl_img41"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GQB3116116xi43.jpg/" id="inl_img42"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GQB3116116xi44.jpg/" id="inl_img43"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GQB3116116xi45.jpg/" id="inl_img44"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GQB3116116xi46.jpg/" id="inl_img45"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GQB3116116xi47.jpg/" id="inl_img46"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GQB3116116xi48.jpg/" id="inl_img47"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GQB3116116xi49.jpg/" id="inl_img48"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GQB3116116xi50.jpg/" id="inl_img49"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GQB3116116xi51.jpg/" id="inl_img50"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GQB3116116xi52.jpg/" id="inl_img51"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GQB3116116xi53.jpg/" id="inl_img52"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GQB3116116xi54.jpg/" id="inl_img53"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GQB3116116xi55.jpg/" id="inl_img54"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GQB3116116xi56.jpg/" id="inl_img55"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GQB3116116xi57.jpg/" id="inl_img56"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GQB3116116xi58.jpg/" id="inl_img57"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GQB3116116xi59.jpg/" id="inl_img58"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GQB3116116xi60.jpg/" id="inl_img59"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GQB3116116xi61.jpg/" id="inl_img60"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GQB3116116xi62.jpg/" id="inl_img61"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GQB3116116xi63.jpg/" id="inl_img62"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GQB3116116xi64.jpg/" id="inl_img63"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GQB3116116xi65.jpg/" id="inl_img64"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GQB3116116xi66.jpg/" id="inl_img65"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GQB3116116xi67.jpg/" id="inl_img66"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GQB3116116xi68.jpg/" id="inl_img67"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GQB3116116xi69.jpg/" id="inl_img68"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GQB3116116xi70.jpg/" id="inl_img69"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GQB3116116xi71.jpg/" id="inl_img70"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GQB3116116xi72.jpg/" id="inl_img71"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GQB3116116xi73.jpg/" id="inl_img72"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GQB3116116xi74.jpg/" id="inl_img73"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GQB3116116xi75.jpg/" id="inl_img74"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GQB3116116xi76.jpg/" id="inl_img75"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GQB3116116xi77.jpg/" id="inl_img76"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GQB3116116xi78.jpg/" id="inl_img77"&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft68"&gt;16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 38 40 42 44 46 48 50 52 54 56 58 60 62 64&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft8"&gt;17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51 53 55 57 59 61 63&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td114"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr9 td115"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft8"&gt;I arbete&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td116"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr9 td117"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft65"&gt;Förtidspensionerade&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td32"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft54"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td32"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft54"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td115"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft8"&gt;Sysselsatta&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td117"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft65"&gt;Förtidsp.+Långtidssj.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p479 ft65"&gt;Källa: SCB, AMS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft31"&gt;Figur 10.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft6"&gt;Andelen sysselsatta av befolkningen &lt;NOBR&gt;16-64&lt;/NOBR&gt; år&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft66"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GQB3116116xi79.jpg/" id="inl_img78"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GQB3116116xi80.jpg/" id="inl_img79"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GQB3116116xi81.jpg/" id="inl_img80"&gt; Utomnordiska medborgare &lt;INGENBILD zsrc="GQB3116116xi82.jpg/" id="inl_img81"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GQB3116116xi83.jpg/" id="inl_img82"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GQB3116116xi84.jpg/" id="inl_img83"&gt; Samtliga&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td118"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;90 &lt;/SPAN&gt;Procent&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td118"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft66"&gt;80&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td118"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft66"&gt;70&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td118"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft66"&gt;60&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td118"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft66"&gt;50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td118"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft66"&gt;40&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td118"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft66"&gt;30&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td118"&gt;&lt;SPAN class="p482 ft66"&gt;77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p483 ft62"&gt;Källa: SCB, AMS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft11"&gt;124&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_117"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GQB3116/GQB3116117x1.jpg" style="width:407px;height:549px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td81"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft28"&gt;Arbetskraftsituationen i Sverige&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p485 ft31"&gt;Figur 10.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft6"&gt;Relativ arbetslöshet&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr15 td119"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr15 td120"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td121"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr15 td122"&gt;&lt;SPAN class="p487 ft62"&gt;Svenska medborgare&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td123"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr15 td124"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft62"&gt;Utomnordiska medborgare&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td125"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft57"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td126"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft57"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td127"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td128"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td129"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr14 td130"&gt;&lt;SPAN class="p487 ft62"&gt;Nordiska medborgare&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td126"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td131"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td132"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft54"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td133"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft54"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td134"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft54"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td135"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft54"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td136"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft54"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td137"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft62"&gt;40&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td87"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft62"&gt;Procent&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td125"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td138"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td3"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td3"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td138"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td3"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td3"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td138"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td3"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td3"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td138"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td3"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td3"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td3"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td138"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td3"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td3"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td138"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td3"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td139"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td137"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft62"&gt;30&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td87"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td125"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td138"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td3"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td3"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td138"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td3"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td3"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td138"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td3"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td3"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td138"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td3"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td3"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td3"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td138"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td3"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td3"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td138"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td3"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td139"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td137"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft62"&gt;20&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td87"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td125"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td138"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td3"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td3"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td138"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td3"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td3"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td138"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td3"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td3"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td138"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td3"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td3"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td3"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td138"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td3"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td3"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td138"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td3"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td139"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td137"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft62"&gt;10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td87"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td125"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td138"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td3"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td3"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td138"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td3"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td3"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td138"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td3"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td3"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td138"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td3"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td3"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td3"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td138"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td3"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td3"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td138"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td3"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td139"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td137"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft62"&gt;0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td87"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td125"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td138"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td3"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td3"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td138"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td3"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td3"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td138"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td3"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td3"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td138"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td3"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td3"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td3"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td138"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td3"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td3"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td138"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td3"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td139"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td87"&gt;&lt;SPAN class="p488 ft62"&gt;1980&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td29"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft62"&gt;1982&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td87"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft62"&gt;1984&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td139"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft62"&gt;1986&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td139"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft62"&gt;1988&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td87"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft62"&gt;1990&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td139"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft62"&gt;1992&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td87"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft62"&gt;1994&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td139"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft62"&gt;1996&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td139"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft62"&gt;1998&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td140"&gt;&lt;SPAN class="p426 ft62"&gt;2000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr32 td141"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft62"&gt;1981&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr32 td139"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft62"&gt;1983&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr32 td139"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft62"&gt;1985&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr32 td87"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft62"&gt;1987&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr32 td139"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft62"&gt;1989&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr32 td139"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft62"&gt;1991&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr32 td87"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft62"&gt;1993&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr32 td139"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft62"&gt;1995&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr32 td87"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft62"&gt;1997&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr32 td139"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft62"&gt;1999&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td139"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft62"&gt;2001&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p489 ft58"&gt;Källa: SCB&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft31"&gt;Figur 10.4.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr30 td142"&gt;&lt;SPAN class="p491 ft6"&gt;Andel äldreavgångar i riket fördelat på verksamhet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td141"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td143"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td144"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td31"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;2001-2005&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td145"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;2006-2010&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td61"&gt;&lt;SPAN class="p458 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;2010-2015&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td141"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td143"&gt;&lt;SPAN class="p492 ft62"&gt;Verkstadsindustri&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td144"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td145"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td146"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td141"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td143"&gt;&lt;SPAN class="p493 ft103"&gt;Byggnadsverksamhet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td144"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td31"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td145"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td29"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td146"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td141"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td143"&gt;&lt;SPAN class="p493 ft62"&gt;Hotell och restaurang&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td144"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td31"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td145"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td29"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td146"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td141"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td143"&gt;&lt;SPAN class="p492 ft62"&gt;Uppdragsverksamhet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td144"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td31"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td145"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td29"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td146"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td141"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td143"&gt;&lt;SPAN class="p492 ft62"&gt;Gymnasieskolan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td144"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td31"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td145"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td29"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td146"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td141"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td143"&gt;&lt;SPAN class="p493 ft62"&gt;Grundskolan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td144"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td31"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td145"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td29"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td146"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td141"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td143"&gt;&lt;SPAN class="p493 ft62"&gt;Hälso- och sjukvård&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td144"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td31"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td145"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td29"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td146"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td141"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td143"&gt;&lt;SPAN class="p492 ft62"&gt;Civila myndigheter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td144"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td31"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td145"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td29"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td146"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td141"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td143"&gt;&lt;SPAN class="p494 ft65"&gt;0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td144"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft65"&gt;10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td31"&gt;&lt;SPAN class="p488 ft65"&gt;20&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td145"&gt;&lt;SPAN class="p493 ft65"&gt;30&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td29"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft65"&gt;40&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td146"&gt;&lt;SPAN class="p495 ft65"&gt;50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td141"&gt;&lt;SPAN class="p496 ft65"&gt;60&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td143"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td144"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr8 td147"&gt;&lt;SPAN class="p441 ft62"&gt;Källa: SCB, AMS&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td29"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td146"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td141"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft65"&gt;Procent&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td143"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft56"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td144"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft56"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td29"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft56"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td146"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft56"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td141"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft56"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p497 ft11"&gt;125&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_118"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB3116118x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Arbetskraftsituationen i Sverige&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p498 ft31"&gt;Figur 10.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft16"&gt;Nytillträdande och avgångar från arbetslivet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p500 ft84"&gt;Framskrivning t.o.m. år 2032&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td148"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td149"&gt;&lt;SPAN class="p460 ft8"&gt;Tillträdande&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td150"&gt;&lt;SPAN class="p501 ft8"&gt;Åldersavgångar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td72"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td148"&gt;&lt;SPAN class="p502 ft65"&gt;120000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td149"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td150"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td72"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td148"&gt;&lt;SPAN class="p502 ft65"&gt;110000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td149"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td150"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td72"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td148"&gt;&lt;SPAN class="p502 ft65"&gt;100000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td149"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td150"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td72"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td148"&gt;&lt;SPAN class="p502 ft8"&gt;90000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td149"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td150"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td72"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td148"&gt;&lt;SPAN class="p502 ft8"&gt;80000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td149"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td150"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td72"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td148"&gt;&lt;SPAN class="p502 ft8"&gt;70000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td149"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td150"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td72"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td148"&gt;&lt;SPAN class="p502 ft8"&gt;60000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td149"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td150"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td72"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td148"&gt;&lt;SPAN class="p440 ft68"&gt;2002&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td149"&gt;&lt;SPAN class="p503 ft68"&gt;2010&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td150"&gt;&lt;SPAN class="p438 ft68"&gt;2020&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td72"&gt;&lt;SPAN class="p504 ft68"&gt;2030&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td148"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft8"&gt;2005&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td149"&gt;&lt;SPAN class="p505 ft8"&gt;2015&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td150"&gt;&lt;SPAN class="p189 ft8"&gt;2025&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td72"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft8"&gt;2032&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p506 ft62"&gt;Källa: SCB, AMS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft11"&gt;126&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_119"&gt;


&lt;P class="p508 ft114"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Rapporter från Sveriges ambassader i kandidatländerna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft1"&gt;Sveriges ambassader i kandidatländerna har ombetts att inkomma med fakta och synpunkter kring de frågor som ställs i utredningens direktiv. Här redovisas de rapporter som inkommit från ambassaderna i Estland, Lettland, Litauen, Polen och Tjeckien. Urvalet har skett med tanke på att det troligtvis är från dessa länder vi i första hand kan vänta oss invandring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;11.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Estland&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft31"&gt;Arbetskraftstillgången i Estland&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft3"&gt;Estland har i dag en arbetslöshet på ca 11,4 % (ca 88 000 personer) jämfört med 1,5 % 1991. Sysselsättningsgraden har gått ned från 76,9 % (1991) till ca 60 % (2001). Omkring 590 000 personer är således sysselsatta i Estland. Den strukturella arbetslösheten är relativt hög bland ungdomar och lågutbildade; en avsevärd grupp är långtidsarbetslösa; regionalt mellan agrara och urbana områden är skillnaderna även stora. Arbetsmarknadspolitikens fortsatta utmaning är att integrera arbetare från ”traditionella” sektorer till den expanderande sektorn i ekonomin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft1"&gt;Estland har samma demografiska struktur som de flesta europeiska länder: låga födelsetal och en stor befolkningsgrupp i övre medelåldern som inom de närmaste 10 åren kommer att gå i pension. Försörjningsbördan kommer även här att öka för den yngre generationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft30"&gt;I dagsläget finns det överskott på utbildade lärare på alla nivåer, då man skurit ned i denna sektor under de senaste åren. Det finns även ett överskott av personer utbildade för vård sedan omsorgssektorn som kraftigt reducerats sedan 1990. En motverkande effekt är emellertid att löneläget i sektorerna ovan är så lågt att många av de som kan söker sig till andra mer välbetalda arbeten. Överskotten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft11"&gt;127&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_120"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Rapporter från Sveriges ambassader i kandidatländerna&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft1"&gt;kommer säkerligen att försvinna inom de närmaste tio åren med tanke på åldersstrukturen bland de sysselsatta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft2"&gt;Det råder redan i dag brist på välutbildade tekniker och specialister i Estland och man försöker bl.a. förbättra och utveckla vidareutbildning och yrkesskoleutbildningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft31"&gt;Invandring från Estland till Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft1"&gt;Det finns ingen större anledning att anta en dramatisk ökning av invandringen till Sverige i och med Estlands &lt;NOBR&gt;EU-medlemskap.&lt;/NOBR&gt; De välutbildade och duktiga hittar redan i dag ut på de internationella arbetsmarknaderna om de så önskar. För det stora flertalet ester är utlandsarbete inte något reellt alternativ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft31"&gt;Konkurrens från andra länder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft27"&gt;Den arbetsmarknad som ligger närmast Estland är den finska och redan i dag arbetar ett antal tusen ester i Finland. Här har esterna den fördelen att de relativt snabbt kan lära sig språket, om de inte redan behärskar det. Sverige är, efter Finland, fortsatt bland de mest intressanta arbetsmarknaderna och det finns många ester med goda kunskaper i svenska. Samtidigt behärskar den yngre generationen ester engelska i allt högre grad, vilket gör att de kan söka sig till länder där detta språk är gångbart, såsom UK och USA. Tyska är även ett språk på frammarsch med stora arbetsmöjligheter för de duktiga och välutbildade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft31"&gt;Utvandringens negativa konsekvenser för Estland&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft1"&gt;Befolkningen i Estland har minskat sedan den återupprättade självständigheten med omkring 200 000 personer. Från 1,57 miljoner 1990 till 1,36 miljoner för 2001. Orsaken är en blandning av minskade födelsetal och utflyttning till andra länder som Finland, Sverige, USA, m.fl. Ett antal ryskspråkiga har också flyttat till Ryssland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft11"&gt;128&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_121"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td151"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td152"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft28"&gt;Rapporter från Sveriges ambassader i kandidatländerna&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p302 ft31"&gt;Esternas syn på utvandring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft1"&gt;Esterna är medvetna om att utflyttningen av ung, välutbildad arbetskraft påverkar Estlands framtidschanser negativt. Någon egentlig debatt finns emellertid ej. Samtidigt ser man det som positivt att ester har möjligheter att utbilda sig och kvalificera sig professionellt i andra länder. Man ser möjligheterna till utlandsvistelser som berikande och räknar med att många kommer tillbaka. Nationalkänslan är stark, samtidigt som många inte har några större problem med att flytta utomlands några år till ett relativt välbetalt jobb. Estland ses av många som ett land med utmaningar och möjligheter som inte finns i större grannländer. För en ung och framåt person är det möjligt att snabbt arbeta sig upp och bli framgångsrik, något som tar mycket längre tid i andra länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft31"&gt;Negativa konsekvenser för Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft1"&gt;Estlands &lt;NOBR&gt;EU-medlemskap&lt;/NOBR&gt; lär enligt ambassadens bedömning ej få några större negativa konsekvenser för Sverige på arbetsmarknadens område. Tvärtom kan man marginellt se att ett antal välutbildade personer inom olika sektorer skulle söka sig till ett nära grannland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft31"&gt;Informationskällor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft30"&gt;Informationskällor rörande Estlands arbetsmarknad: ”Joint Assessment of Employment Priorities in Estonia”, ”Republic of Estonia Employment Action Plan” från Estlands socialministerium och ”National Development Plan &lt;NOBR&gt;2000-2002&lt;/NOBR&gt; – Labour Market”. Se även hemsidan www.sm.ee/gopro30/Web/goweb.nsf/pages/labourpolicy0001.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;11.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Lettland&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft1"&gt;Lettland är ett litet land med endast ca 2,4 miljoner invånare. Hälften av dessa bor och arbetar i Rigaregionen där arbetslösheten är liten. I Riga stad så låg som ca 2 %. Resten av landet är förhållandevis fattigt, med undantag av ett par mindre städer, främst hamnstaden Ventspils på den lettiska västkusten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft11"&gt;129&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_122"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Rapporter från Sveriges ambassader i kandidatländerna&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p414 ft1"&gt;När det gäller tillgång på arbetskraft inom vård och omsorg, teknik och skola – är förhållandet så att tillgången möter den lokala efterfrågan, men lönerna är låga. Det lär förekomma att lettiska läkare korttidstjänstgör i Sverige och man kan nog tänka sig att det kommer att finnas en hel del personal inom den lettiska vårdapparaten vårdbiträden, sjuksköterskor och läkare som har intresse av tidsbegränsade arbeten i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft1"&gt;Beredskap/vilja till arbetskraftsemigration bedöms vara liten i flertalet sektorer. När det gäller teknik och ekonomi på akademikernivå (privat sektor) är flyttbenägenheten låg. Mycket beroende på att personal med hög kompetens kan få jobb med förhållandevis hög lön i Lettland – och levnadsomkostnaderna är låga. Ett belysande exempel på detta är att ca 80 % av de som tar examen från den prestigefyllda ”Stockholm School of Economics Riga” stannar i Lettland – framtidsutsikterna är helt enkelt mycket goda, de nyutexaminerade studenterna får goda, ansvarsfyllda och välbetalda positioner i det lokala näringslivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft27"&gt;De ”gästarbetare” som reser från Lettland till Sverige i dag är nästan uteslutande lantarbetare (jordgubbsplockning etc.) ca 100– 200 säsongsarbetstillstånd utfärdas varje år. Sannolikt finns ett mycket större mörkertal – då lettiska medborgare är viseringsfria och kan ”turista” i tre månader (i taget). De ”svartjobbande” är troligen mest lantarbetare, men även barnflickor och i viss mån hantverkare (småhusbygge/renovering).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft1"&gt;Med fri rörlighet torde inflödet av lettisk arbetskraft främst beröra dessa sektorer – och skogsplantering. Men även vårdpersonal kan tänkas vilja arbeta i Sverige. Troligen kommer det mest att röra sig om tillfälliga jobb och säsongsarbeten. Basen i dessa människors liv ligger i Lettland och levnadsomkostnaderna är så mycket lägre här.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;11.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Litauen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft31"&gt;Arbetsmarknadssituationen i Litauen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft24"&gt;Efter självständigheten 1991 började Litauen en ekonomisk reform- och omvandlingsprocess, från en statligt reglerad ekonomi till en marknadsekonomi. Landet upplevde en kraftig expansion under mitten av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; men den ryska krisen 1998 innebar ett hårt slag mot den litauiska ekonomin. BNP minskade under 1999&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft11"&gt;130&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_123"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td151"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td152"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft28"&gt;Rapporter från Sveriges ambassader i kandidatländerna&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p203 ft1"&gt;med nästan 4 procent och arbetslösheten steg kraftigt till 12 procent. Trots de senaste årens starka ekonomiska återhämtning (tillväxten under 2001 låg på +5,9 %) är arbetslösheten alltjämt ett stort problem och ligger enligt officiella beräkningar kring &lt;NOBR&gt;12–13&lt;/NOBR&gt; procent. Rörligheten på den litauiska arbetsmarknaden har varit betydligt lägre än vad som förväntas och en betydande del av arbetskraften finns kvar i stagnerade lågproduktiva branscher. Av Litauens totala befolkning är i dag 16,3 procent verksamma inom jordbruket, vilket kan jämföras med ett genomsnitt på ca 2 procent i &lt;NOBR&gt;EU-länderna.&lt;/NOBR&gt; Inom industrisektorn har andelen under de senaste fem åren legat stabilt kring 21 procent. Högteknologiindustrin representerar en väldigt liten del av den totala industrisektorn, men en total output på 4,4 procent medan låg teknologin svarar för närmare 73 procent. En betydande tillväxt har skett inom servicesektorn som i dag upplevs omfatta mer än hälften av landets befolkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft1"&gt;Det finns skäl att befara att arbetslösheten den närmaste tiden kan komma att stiga ytterligare p.g.a. privatiseringar och en nödvändig omstrukturering av det ineffektiva jordbruket. Å andra sidan bidrar den allmänna ekonomiska tillväxten till att dämpa ökningen. Ökad konkurrens tvingar också individer att satsa på utbildning, vilket på lång sikt förväntas få positiv effekt på kvaliteten och kompetensen hos den litauiska arbetskraften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft30"&gt;Ett mycket allvarligt problem är den höga arbetslösheten bland litauer mellan &lt;NOBR&gt;15–29&lt;/NOBR&gt; år. I november 2001 var arbetslösheten bland ungdomar närmare 18,9 procent (av totalt 12 %). Unga människor, även de med universitets/högskoleutbildningar har stora svårigheter att träda in på arbetsmarknaden. Antalet långtidsarbetslösa ökar framför allt bland unga män, i åldern &lt;NOBR&gt;15–25&lt;/NOBR&gt; år, vilket i hög grad är kopplat till brist på utbildning och arbetslivserfarenhet. Traditionellt har kvinnor högre benägenhet än män att studera vidare och det finns i Litauen betydligt fler högutbildade och specialutbildade kvinnor. Trots detta fortsätter män att dominera bland högre chefspositioner inom såväl den privata som offentliga sektorn och tjänar dessutom betydligt mer än sina kvinnliga kollegor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft11"&gt;131&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_124"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Rapporter från Sveriges ambassader i kandidatländerna&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p91 ft31"&gt;Tillgång på arbetskraft inom vård, skola, omsorg och tekniksektorn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft1"&gt;Enligt uppgifter inhämtade från den litauiska statistiska centralbyrån var under 2001 kring 6,7 procent av Litauens arbetsstyrka verksam inom vård och omsorgssektorn. 10,7 procent arbetade inom utbildningsväsendet, medan 7,9 procent var verksamma inom tekniksektorn under 2001.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft1"&gt;Kravet på universitetsutbildning har de senaste åren ökat, bl.a. till följd av den hårdnade konkurrensen på arbetsmarknaden. Vid årsskiftet 2001/2002 fanns sammanlagt 117 300 studenter inskrivna vid någon av landets universitet och högskolor. Kunskaper i engelska samt till viss del i tyska är relativt god bland högutbildade i åldern &lt;NOBR&gt;20–35.&lt;/NOBR&gt; Kunskaper i det engelska språket är ytterst begränsade i åldersgruppen över 40 år, däremot är kunskaper i tyska betydligt vanligare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft31"&gt;Arbetskraftsmigration från Litauen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft1"&gt;Levnadsstandarden är tämligen låg i Litauen, genomsnittslönen ligger på 2 900 sek, den lagstadgade minimilönen är ca 1 100 sek och den genomsnittliga ålderspensionen är ca 900 sek. Skillnader i reallöner tillsammans med en relativt hög arbetslöshet bör ses som två starka incitament för arbetskraftsmigration från Litauen till dagens &lt;NOBR&gt;EU-länder.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft1"&gt;Det är i dagsläget dock oerhört svårt att förutspå hur omfattande utflyttningen av arbetskraft från Litauen kommer att bli vid införandet av fri rörlighet. Utifrån befolkningsstatistiken över de senaste fem åren går att skönja en ökad utflyttning av litauiska medborgare. Ett antal undersökningar visar samtidigt att över hälften av litauiska gymnasieelever avser att emigrera till något av dagens 15 &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; eller USA för att arbeta eller studera (se bl.a. Lithuanian Human Development Report 2001). Flera skäl anges, bl.a. en önskan om högre levnadsstandard, bättre studiemöjligheter och fler arbetstillfällen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft24"&gt;En faktor som underlättar rörligheten för just högutbildad arbetskraft är att lönevariationen generellt är högre för denna typ av arbetskraft. Ser man specifikt på Litauen så finns en hög potential för migration av högutbildad arbetskraft, speciellt inom åldersgruppen &lt;NOBR&gt;25–30&lt;/NOBR&gt; år. Löneläget och dagens arbetsmarknadssituation för unga högutbildade är tämligen dålig. De flesta nya jobb för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft11"&gt;132&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_125"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td151"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td152"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft28"&gt;Rapporter från Sveriges ambassader i kandidatländerna&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p117 ft1"&gt;unga finns i den relativt lågbetalda servicesektorn eller lågteknologiindustrisektorn, vars behov av högutbildad arbetskraft är mycket begränsad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft1"&gt;Det är även rimligt att anta att yngre människor utan relationer är mest benägna att röra på sig för att förbättra sin livssituation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft31"&gt;Arbetskraftsmigration till Sverige och konkurrens från andra EU- länder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft27"&gt;När det gäller berörda yrkesområden vård, omsorg, teknik och utbildning så finns det ett flertal faktorer som talar för migration till Sverige. Skillnaderna i reallöner och begränsade arbetsmöjligheter har redan tidigare nämnts, för Sveriges del är även den geografiska närheten betydande. Rörligheten mellan Litauen och framför allt södra Sverige har under de senaste tio åren ökat kraftigt. Kulturellt, ekonomiskt och politiskt finns i dag ett mycket nära samarbete mellan Sverige och Litauen. En rad gemensamma projekt och utbyten sker mellan företag, myndigheter, universitet och skolor vilket skapat ett brett kontaktnät inom berörda sektorer. Institutionen för Nordiska språk vid Vilnius universitet har sedan 1991 bedrivit svenskspråkig undervisning och intresset för svenskstudier har varit stort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft1"&gt;Samtidigt är konkurrensen från övriga &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; mycket omfattande. Avgörande i denna fråga är den svenska lönestrukturen som för högutbildade är relativt låg i jämförelse med t.ex. Tyskland och Danmark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft27"&gt;Litauiska medborgare söker i dag framför allt säsongsarbetstillstånd &lt;NOBR&gt;(S-AT),&lt;/NOBR&gt; ex. inom trädgårdsnäringen. Lönenivån i Litauen och den omfattande arbetslösheten gör det lockande att på kort tid tjäna in vad det skulle ta månader att göra i hemlandet. Sveriges ambassad i Vilnius mottog under 2000, 700 ansökningar om &lt;NOBR&gt;S-AT.&lt;/NOBR&gt; 2001 ökade siffran till 1 215 och under årets första fem månader har 1 300 &lt;NOBR&gt;S-AT&lt;/NOBR&gt; ansökningar registrerats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft1"&gt;Intresset för att resa till Sverige inom ramen för olika utbyten är även mycket stort. Efter avslutade studier, lärarutbyte eller forskningsutbyten, har de allra flesta återvänt till Litauen, då det generellt är svårt för litauiska medborgare att få förlängt uppehållstillstånd eller permanent uppehållstillstånd i Sverige. Under 2001 mottog ambassaden i Vilnius sammanlagt 980 ansökningar om UAT och fyllde nästintill kvoten inom ramen för praktikavtalet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft11"&gt;133&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_126"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Rapporter från Sveriges ambassader i kandidatländerna&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p287 ft1"&gt;med 296 ansökningar utav 300 platser. Under 2002 har hittills mottagits 312 ansökningar om UAT, varav 81 avser anknytningsärenden (make/maka etc.) och ytterligare 264 praktikansökningar. Uppehållstillstånd och arbetstillstånd har under årets första fem månader getts bl.a. ventilationsmontörer, &lt;NOBR&gt;VVS-montörer,&lt;/NOBR&gt; takläggare och &lt;NOBR&gt;au-pairer.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft3"&gt;Möjligheten för litauiska medborgare att arbeta inom vård, omsorg, skola och teknik i Sverige är i dag begränsad. Ett fåtal viseringsfria arbetstillstånd har utfärdats till litauiska medborgare som sommarvikarierat inom äldre- och sjukvården. Ett ökat intresse från litauiska läkare att arbeta i Sverige har noterats. Enbart under våren 2002 har ambassaden mottagit ett &lt;NOBR&gt;10-tal&lt;/NOBR&gt; förfrågningar kring arbetsmöjligheter i Sverige. Dock är det i dagsläget mycket svårt för litauiska läkare att få arbeta i Sverige, med undantag för specialister inom anestesi, radiologi och patologi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft1"&gt;Som tidigare nämnts är det omöjligt att utifrån nämnda fakta säga hur stort antal som fritt kommer att röra sig för att arbeta eller studera i Sverige. Sannolikheten är dock stor att ett ökat antal människor från Litauen kommer att vistas en längre tid i Sverige. Tittar man specifikt på den öppna arbetsmarknaden så kommer arbetsmöjligheterna för litauiska medborgare i ett annat &lt;NOBR&gt;EU-land&lt;/NOBR&gt; i hög grad bero på den framtida arbetsmarknadsutvecklingen. Med en hög arbetslöshet så är det föga sannolikt att litauiska medborgare kan konkurrera på den öppna arbetsmarknaden, men om arbetsmarknadsläget är mer gynnsamt så kommer troligtvis framför allt yngre och välutbildad arbetskraft att söka sig till Sverige och övriga &lt;NOBR&gt;EU-länder.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft31"&gt;Negativa konsekvenser av ökad utvandring för Litauen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft27"&gt;Problemet med ökad migration av högutbildad arbetskraft s.k. ”brain drain” från Litauen är en fråga som fått ökad uppmärksamhet, inte minst på politisk nivå. Det litauiska utbildningsdepartementet beslutade i mars 2002 att tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att undersöka vilka konsekvenser en ökad utflyttning av högutbildad arbetskraft kan få för Litauen. Arbetsgruppen har även till uppgift att studera möjligheten att locka tillbaka utflyttade akademiker till Litauen. Rent generellt går det att utläsa en negativ trend när det gäller den litauiska befolkningen, vilket bottnar i en ökad migration tillsammans med låga födelsetal och relativt höga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft11"&gt;134&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_127"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td151"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td152"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft28"&gt;Rapporter från Sveriges ambassader i kandidatländerna&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p117 ft1"&gt;dödstal. Enligt den litauiska statistiska centralbyrån kommer antalet unga att minska drastiskt från år 2010. Detta kommer visserligen minska konkurrensen på arbetsmarknaden, men ur ett långsiktigt perspektiv kommer en reducering av antalet unga också resultera i en minskning av den totala arbetsstyrkan, vilket kan få långtgående konsekvenser för landets framtida ekonomi och tillväxt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;11.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Polen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft3"&gt;Arbetslösheten i Polen är strax under 18 procent och förväntas öka på grund av den internationella konjunkturnedgången, strukturomvandlingen av den tunga industrin samt ett kraftigt tillskott av unga på arbetsmarknaden de närmaste åren. Detta ger dock ingen oro i Polen för emigration efter polskt &lt;NOBR&gt;EU-medlemskap.&lt;/NOBR&gt; Snarare pekar man på &lt;NOBR&gt;EU-ländernas&lt;/NOBR&gt; kommande behov av arbetskraft som något som talar för att polacker direkt efter anslutningen bör få tillgång till hela den gemensamma arbetsmarknaden. Försök från olika länder att locka kvalificerad arbetskraft har hittills inte varit särskilt framgångsrika. Minskade välståndsklyftor och höga sociala kostnader motverkar emigrationsbeslutet. Antagligen kommer studenter och yngre, mindre kvalificerad arbetskraft att i större omfattning än i dag söka sig till andra länder för att pröva lyckan. Polsk ståndpunkt är att så länge det finns reglerade arbetsmarknader i Europa kommer risken finnas att svart arbetskraft söker sig dit. Schengenavtalets krav på hårdare gränskontroll kommer inte att påverka det &lt;NOBR&gt;polsk-svenska&lt;/NOBR&gt; resandet (där visumfrihet sedan länge funnits) men motverkar illegal arbetskraftsmigration till Polen och vidare in i EU. Få tror att den internationella, organiserade brottsligheten kommer att hindras mer än marginellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft3"&gt;Polsk utvandring för arbete och lycka i andra länder är inget nytt inslag i historien. Emigrationsvågor i modern tid har dock berott på politiska faktorer. Sålunda emigrerade ett betydligt större antal under &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; än tio år senare. (Uppgifterna är från 31 december 2001. Totalt inom hälso- och sociala sektorn en miljon personer). Emigrationen kom att ändra karaktär under transitionsperioden. Studier har visat att allt färre välutbildade valde att utvandra. Det polska ekonomiska undret, med en till synes oavbruten hög tillväxt under mitten av &lt;NOBR&gt;1990-talet,&lt;/NOBR&gt; skapade ett optimistiskt och välbärgat Warszawa där lönerna var konkurrensdugliga för kvalificerad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft11"&gt;135&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_128"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Rapporter från Sveriges ambassader i kandidatländerna&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p376 ft1"&gt;arbetskraft. Med tanke på att Polen har nästan 40 miljoner potentiella konsumenter etablerades västerländska företag i snabb takt och de behövde personal som både behärskar polska och ett annat språk. Servicesektorn var underutvecklad vilket gav grogrund till en massiv tillväxt av småföretag. Den höjda levnadsstandarden påverkade även viljan till att säsongsarbeta i andra länder. Den polska valutan, zlotyn, har varit alltför stark för att polacker skall finna incitament att resa utomlands för att arbeta ”Att plocka jordgubbar i Sverige ger inte längre någon lägenhet i Warszawa”. Välståndsskillnaderna är dock stora mellan olika regioner. De som alltjämt söker sig till andra länder för att säsongsarbeta är personer som trots allt ser en vinst. För många kan denna vara att semestern blir finansierad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft3"&gt;Polen har som bekant drivit frågan hårt om att dess befolkning direkt efter &lt;NOBR&gt;EU-anslutningen&lt;/NOBR&gt; bör få fri tillgång till medlemsstaternas arbetsmarknader. Man menar att i synnerhet Tyskland och Österrike uppvisar ogrundad oro för en stor arbetskraftsinvandring. Självfallet förstår man att Tyskland har en bekymmersam arbetslöshet i de östra delarna men argumenterar att &lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; faktiskt rycker och sliter i polsk personal på grund av det egna demografiska underskottet och oviljan hos den egna befolkningen att ta ”smutsiga” arbeten, exempelvis säsongsarbeten. Närmare en kvarts miljon polacker reser i år till Tyskland för avtalsenliga säsongs- och tillfälliga arbeten. Som jämförelse kan visas att Sverige de senaste åren givit cirka 4 500 säsongsarbetstillstånd till polacker och i Polen bosatta utlänningar. Nästan lika många arbetstillstånd har Frankrike och Tjeckien avtalat med Polen. Även Spanien söker säsongsarbetare men även yrkeskunniga livsmedelsarbetare samt kvalificerade tekniker. Det uppges att cirka 15 000 polacker arbetar legalt i Spanien och deras arbetskraft värderas högt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p518 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;IT-specialister,&lt;/NOBR&gt; ingenjörer, har i mindre omfattning sökt sig utomlands för att arbeta. Byggt på erfarenheter bör trenden vara att det även fortsättningsvis blir svårt att attrahera högt kvalificerade polacker att lämna landet. Det tyska ”gröna kortet” är ett gott exempel där den förväntade strömmen av tusentals ivriga polacker blev en besvikelse då endast 200 har lockats. Det visade sig att lönen var tillräckligt konkurrenskraftig i Warszawa, levnadskostnaderna mindre, likaså de sociala kostnaderna. Slutligen fanns det en rädsla för en sämre position på arbetsmarknaden efter några års utlandsarbete. Dessa fakta, anser bl.a. företrädare för Arbetsmarknadsministeriet, visar att en debatt om &lt;NOBR&gt;brain-drain&lt;/NOBR&gt; från Polen är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft11"&gt;136&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_129"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td151"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td152"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft28"&gt;Rapporter från Sveriges ambassader i kandidatländerna&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft1"&gt;överflödig. Arbetskraftsutvandring kommer alltid att finnas och inget kan hindra det, tycks man resonera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft30"&gt;Sjuksköterskeutbildningen har blivit impopulär beroende på att omfattande vårdreformer ökat arbetslösheten bland sjuksköterskorna. Polska Centralförbundet för Sjuksköterskor och barnmorskor beräknar att 260 000 sjuksköterskor finns i Polen varav ungefär 6 000 är arbetslösa. Redan i dag råder brist på kvalificerad medicinsk personal i Polen och man befarar ett underskott även av lägre utbildad personal. Det verkar som de flesta länder är intresserade av polsk vårdpersonal. Norge har varit mycket aktivt för att fylla behovet av tusentals sjuksköterskor. Språkutbildningen har skett i Polen. Nyfikenheten har varit stor från sjuksköterskorna men planerna realiseras sällan. Främst språkbarriären men även kompetenskraven (trots att de sägs vara jämförelsevis moderata) har visat sig vara svåra hinder. I Tyskland hittar man ofta polska sköterskor inom äldrevården. Holland annonserar i dagspressen efter vårdpersonal. Storbritannien är i initialfasen i att söka tusentals sköterskor. Irland underlättar viseringar för sköterskor och läkare samt nyckelgrupper inom &lt;NOBR&gt;IT-teknik&lt;/NOBR&gt; och lärare. Det finns uppskattningsvis 900 000 personer som arbetar inom utbildningsområdet, däribland råder låg arbetslöshet. Det är till och med så att Polen importerar språklärare (bl.a. engelska) från Ukraina.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft31"&gt;Arbetslösheten skapar en hopplös situation för många&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft30"&gt;Många anser att den potentiella arbetskraftsutvandringen kommer att bero på landets tillväxt. Den polska regeringen räknar med att tillväxten inom de närmaste tre åren skjuter fart från nulägets en procent till att åter uppnå fem procent. Därigenom hoppas man på att antalet arbetsplatser skall öka. Men samtidigt pågår omstrukturering av industrin och tusentals arbetstillfällen kommer att försvinna inom kol- och stålindustrin i södra Polen samt vid varven vid östersjökusten. Märkbar är även produktivitetsökningen inom det polska samhället vilket leder till personalminskningar. Under åren &lt;NOBR&gt;1997–2001&lt;/NOBR&gt; minskade antalet tillgängliga arbeten med 1,27 miljoner eller 8,3 procent. Arbetslösheten är för närvarande cirka 17,8 procent (eller ungefär 3,25 miljoner personer) men ett tillskott på en halvmiljon människor från skolorna förväntas vilket kan, om inte regeringens nya program för ungdomsarbeten fungerar, ge en registrerad arbetslöshet på 19 och 20 procent vid årets slut. Perso-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft11"&gt;137&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_130"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Rapporter från Sveriges ambassader i kandidatländerna&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p321 ft27"&gt;ner under 24 år svarar för mer än 30 procent av de arbetslösa. I det svenska närområdet är arbetslösheten regionalt mellan &lt;NOBR&gt;20–29&lt;/NOBR&gt; procent och på sina håll kring staden Szczecin nära 40 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft27"&gt;Dessvärre är situationen närmast hopplös på landsbygden. De arbetslösa saknar ofta annan utbildning än yrkesskola, ofta ingen skola alls över grundskola. Apatin och fattigdomen överförs från den äldre generationen till nästa. Detta avtecknar sig i att migrationsbenägenheten från landsbygden hittills inte har visat sig vara stor. Skall utvandring ske är det troligt att sådan sker från ekonomiskt aktiva platser där det även tidigare varit ett alternativ, dvs. de industrialiserade och mer välbärgade delarna av Polen. Boende nära gränsen är en påverkande faktor. I sådana fall är dock situationen på destinationslandets arbetsmarknad av betydelse. Flödena går mest till Tyskland men med dagens höga arbetslöshet i östra Tyskland tvingas de resa längre in i landet vilket ger en annan transaktionskostnad för den enskilda att överväga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft31"&gt;Hur många kommer att emigrera?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft30"&gt;Polen upplever en utbildningsexplosion. I slutet av &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; studerade knappt 400 000 vid högskolor och universitet, år 2000 var samma siffra 1,5 miljoner (www.case.com.pl/konf/re/7wior.pfd). Delvis kan detta förklaras av &lt;NOBR&gt;1980-talets&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;baby-boom&lt;/NOBR&gt; men även av en ökad insikt om värdet av utbildning. Som tidigare nämnts är utsikterna dåliga för den cirka miljon (200 000/år) unga som fram till 2005 årligen gör sitt insteg på arbetsmarknaden. För många blir detta en tragedi i förlorade drömmar. Eftersom studiemedelssystemet är undermåligt tvingas den studerande deltidsarbeta eller leva på sina föräldrar. Många kommer att söka sig till Warszawas dynamiska arbetsmarknad. Vissa kommer pröva lyckan i andra länder. Troligtvis kommer Polen uppleva en liknande positiv utveckling som vi sett i Sverige med en resande, studerande ungdom som hämtar kunskap och erfarenhet från andra länder. Det aktade veckomagasinet Wprost beräknar att 250 000 unga polacker &lt;NOBR&gt;(20–28&lt;/NOBR&gt; år) kommer att emigrera de närmaste åren. Mer vetenskapligt formade studier synes få olika resultat beroende på vilka faktorer som invägs i de olika ekonometriska modellerna. Exempelvis visar en studie att 843 000 polacker kommer att emigrera till och med 2010, ifall BNP utvecklingen i Polen efter &lt;NOBR&gt;EU-inträdet&lt;/NOBR&gt; blir låg. Blir utvecklingen positiv kommer endast hälften att emigrera&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft11"&gt;138&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_131"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td151"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td152"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft28"&gt;Rapporter från Sveriges ambassader i kandidatländerna&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p117 ft1"&gt;(www.bma.bund.de). Försiktigare beräkningar visar på en polsk arbetskraftsutvandring om 60 000 vid utvidgningens första år och 100 000 årligen efter det att transitionsperioden är över. Gemensam slutsats för studierna är att ju lägre välfärdsgapet mellan Polen och övriga &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; blir desto färre polacker söker sig utomlands för att arbeta. Som jämförelse tar man gärna Spanien och Portugal då dessa blev medlemmar. Den befarade massutvandringen till norra Europa uteblev.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft31"&gt;Kommer Sverige drabbas av ökad brottslighet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft27"&gt;Polen kommer införa visumkrav för medborgare från Belarus, Ryssland och Ukraina den 1 juli 2003. Därmed skall Polen kunna delta i Schengensamarbetet efter sitt medlemskap 2004. Polsk gränsbevakning och tull skall bevaka EU:s längsta gräns mot öst. En direkt effekt av att krav på visum införs kommer att bli minskad dagspendling av gränshandlare vilket kommer att leda till svåra ekonomiska konsekvenser för främst många ukrainare men även för de polacker som lever i dessa fattiga delar av Polen. En förbättrad gränskontroll kommer att leda till att en del av den nu illegala arbetskraften från andra östländer kommer att minska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft3"&gt;Vad gäller den polska svarta arbetskraften i Sverige och övriga EU kommer skillnaden bli liten. Friheten att resa omöjliggör kontroll. Belgien har gjort försök att legalisera den polska svarta arbetskraften som man beräknar till 30 000 personer bara i Bryssel. Amnesti erbjöds och möjlighet till permanent uppehållstillstånd. Nästan ingen anmälde sig då man visste att arbetsgivarna skulle tvingas betala högre löner vilket skulle innebära friställande för dem själva. Polsk uppfattning är att den svarta arbetskraften kommer att vara av samma storleksordning så länge arbetsmarknaden i de aktuella länderna ger svartarbetande konkurrensfördelar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft24"&gt;Få tror att brottsligheten märkbart kommer hejdas från att fortsätta penetrera EU. Polacker är sedan tidigare ofta förekommande i svenska brottsregister. Men brottsligheten har ändrat karaktär. I dag styrs verksamheten av internationella organisationer som är svårstoppade. Det är mycket viktigt att det polisiära samarbetet inom EU ges resurser för att utvecklas, bl.a. brottsförebyggande underrättelsetjänst. Man vet att illegal pass- och visumproduktion kommer att öka, traffickingproblemet kommer inte att minska men ledas till mindre bevakade gränser. Polen blir även fortsättningsvis&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft11"&gt;139&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_132"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Rapporter från Sveriges ambassader i kandidatländerna&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p522 ft1"&gt;ett transitland för smuggling och trafficking. Den polska andelen av prostitutionen i &lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; bör också bli oförändrad och beroende på vilken syn på sexhandel som råder i de olika länderna. Marknadskrafterna styr och en polsk prostituerad säljer sex till högre pris än en ukrainska. Vad gäller individuell brottslighet kommer antagligen fler brott att begås i och med att fler personer kommer att arbeta i Sverige. Avsättningsmarknaden för stulet gods är oändlig öster om Polen. Sverige har, som sagt, haft visumfrihet för polacker sedan 1991.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft31"&gt;Har Sverige något att vinna på polsk arbetskraft?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft1"&gt;AMS och Svenskt Näringsliv har den senaste tiden pekat på det stora behov Sverige kommer att få inom vården. Det kan tyckas att den polska arbetslösheten och det svenska behovet är en god ekvation. Men de flesta unga polacker har utbildat sig inom ekonomi och administration. Dessutom är det svenska språket jämförelsevis litet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft1"&gt;Vad gäller sjuksköterskor har Sverige höga kompetenskrav. Dagens polska sjuksköterskor motsvarar de svenska undersköterskorna. Men utbildningen anpassas numera efter EU:s krav. Språkproblemen är dock svåra. Dessutom är svensk lönesättning inom vården ej konkurrenskraftig gentemot exempelvis den norska där dessutom kompetenskraven är lägre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft1"&gt;Andra yrkeskategorier det finns gott om i Polen är apotekare och tandläkare men den polska tandläkarutbildningen godtas inte i Sverige. Tidigare har polska &lt;NOBR&gt;IT-specialister&lt;/NOBR&gt; efterfrågats men det har visat sig att lönen varit lika god i Warszawa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft24"&gt;I fall Sverige anser sig ha behov av viss polsk arbetskraft bör en strategi utformas i hur man attraherar arbetskraften. Konkurrensen är stor om vissa yrkesgrupper. En marknadsmässig lön är givetvis viktig men även andra utvecklingsmöjligheter för den enskilde, en social trygghet och goda villkor för medföljande. Norska erfarenheter av samverkan med polska arbetsförmedlingar kan studeras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft11"&gt;140&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_133"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td151"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td152"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft28"&gt;Rapporter från Sveriges ambassader i kandidatländerna&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p285 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;11.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Tjeckien&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft31"&gt;”Vi flytt int´– den tjeckiska arbetskraftens bristande mobilitet”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft3"&gt;Dagstidningen Mlada Fronta Dnes presenterade i en artikel den 23 maj 2000 siffror med budskapet att farhågorna för att de tyska och österrikiska arbetsmarknaderna skall översvämmas av billig arbetskraft efter ett tjeckiskt &lt;NOBR&gt;EU-medlemskap&lt;/NOBR&gt; är betydligt överdrivna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft1"&gt;Enligt tjeckiska undersökningar skulle endast omkring 20 000 tjeckier vara beredda at flytta till ett &lt;NOBR&gt;EU-land&lt;/NOBR&gt; för att skaffa sig arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft1"&gt;Uppskattningarna av det antal som i dag dagspendlar till Österrike och Tyskland varierar mellan 4 000 och 8 000.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft1"&gt;Ett avtal mellan Tyskland som medger en kvot på 1 400 pendlare har hittills bara utnyttjats av 500 teckier och det tjeckiska utrikesministeriet anger, för att ta ett annat exempel antalet tjeckier i Österrike till 3 600.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft1"&gt;Andra undersökningar visar att den teckiska arbetskraftens mobilitet till och med har minskat sedan 1989. Mot slutet av 1980- talet flyttade 230 000 personer årligen inom landet på grund av arbetsbyte. Nu ligger denna siffra runt 160 000.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft1"&gt;I genomsnitt 50 procent av befolkningen, i vissa områden 70 procent, lever i de trakter där de är födda. En siffra som överensstämmer med en undersökning som gjordes för 100 år sedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft27"&gt;Som orsak till att arbete utomlands inte har någon större attraktionskraft nämner Research Institute for Labour and Social Affairs att köpkraften i Tjeckien är 55 procent av den österrikiska. Eftersom den österrikiska minimilönen, som skulle bli ett riktmärke för de flesta pendlare eller utvandrare uppgår till 60 procent av genomsnittslönen, skulle vinsten i att arbeta i Österrike där prisläget är det dubbla bli obetydligt eller ingen. Förhållandena är jämförbara vad den tyska arbetsmarknaden beträffar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft3"&gt;Ej heller den kvalificerade arbetskraften tycks lockas av EU- marknadens möjligheter. En studie från 1997 visar att endast 40 av 915 tillfrågade forskare och universitetslärare var beredda att omedelbart flytta utomlands för en period överstigande ett år. Nio procent sade sig ha haft detta i åtanke men inte gjort några förberedelser. 18 procent hade en utlandsvistelse i åtanke men inte för närvarande medan 70 procent inte hade en tanke på att lämna Tjeckien.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft1"&gt;År 1994 sade 15 procent av alla tjeckier att de kunde tänka sig ett liv utomlands. 1998 hade denna siffra gått ned till 12 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft11"&gt;141&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_134"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GQB3116/GQB3116134x1.jpg" style="width:319px;height:592px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Rapporter från Sveriges ambassader i kandidatländerna&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p32 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;11.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Statistik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft26"&gt;Sysselsättningsintensiteten i åldern &lt;NOBR&gt;25–54&lt;/NOBR&gt; år i EU- och kandidatländerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p526 ft65"&gt;* Uppgift saknas för Malta och Turkiet &lt;SPAN class="ft104"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Statistics in focus, Eurostat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft11"&gt;142&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_135"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td151"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td152"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft28"&gt;Rapporter från Sveriges ambassader i kandidatländerna&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p285 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;11.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Befolkningsdata för kandidatländerna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft3"&gt;Sammanlagt är cirka 6 miljoner av arbetskraften (individer i åldern &lt;NOBR&gt;15-64&lt;/NOBR&gt; år) i kandidatländerna arbetslösa. Av dem har cirka 2,9 miljoner varit arbetslösa i minst tolv månader i följd (långtidsarbetslösa). Nivån på arbetslösheten varierar mellan de olika länderna och det finns även stora regionala skillnader inom vart och ett av länderna. Mellan 1999 och 2000 ökade antalet långtidsarbetslösa i alla kandidatländer utom i Ungern. Den största procentuella ökningen stod Litauen för där antalet långtidsarbetslösa mer än fördubblades.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft1"&gt;Fortfarande är det så att jordbruket är den enskilda sektor som dominerar i flera av kandidatländerna. Särskilt stor är den i Lettland, Litauen, Polen och Bulgarien. (Dessa och nedanstående uppgifter är hämtade från Employment and labour market in Central European countries).&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td147"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft26"&gt;Estland&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td153"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td154"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td147"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;Befolkning:&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td153"&gt;&lt;SPAN class="p528 ft1"&gt;1 430 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td154"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft1"&gt;(972 000 i åldern &lt;NOBR&gt;15–64&lt;/NOBR&gt; år)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td147"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;Antal anställda:&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td153"&gt;&lt;SPAN class="p528 ft1"&gt;604 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td154"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td147"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft14"&gt;Sysselsättningsgrad&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td153"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td154"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td147"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;(i åldern &lt;NOBR&gt;15–64&lt;/NOBR&gt; år):&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td153"&gt;&lt;SPAN class="p529 ft1"&gt;60,6 %&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td154"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td147"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;Arbetslöshet:&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td153"&gt;&lt;SPAN class="p528 ft1"&gt;13,5 %&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td154"&gt;&lt;SPAN class="p442 ft1"&gt;(92 000 personer)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td147"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft26"&gt;Litauen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td153"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td154"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td147"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;Befolkning:&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td153"&gt;&lt;SPAN class="p528 ft1"&gt;3 698 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td154"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft7"&gt;(2 472 000 i åldern &lt;NOBR&gt;15–64&lt;/NOBR&gt; år)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td147"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;Antal anställda:&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td153"&gt;&lt;SPAN class="p528 ft1"&gt;1 525 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td154"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td147"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft14"&gt;Sysselsättningsgrad&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td153"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td154"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td147"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;(i åldern &lt;NOBR&gt;15–64&lt;/NOBR&gt; år):&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td153"&gt;&lt;SPAN class="p529 ft1"&gt;60,1 %&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td154"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td147"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;Arbetslöshet:&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td153"&gt;&lt;SPAN class="p528 ft1"&gt;15,9 %&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td154"&gt;&lt;SPAN class="p442 ft1"&gt;(280 500 individer)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td147"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft26"&gt;Lettland&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td153"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td154"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td147"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;Befolkning:&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td153"&gt;&lt;SPAN class="p528 ft1"&gt;2 424 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td154"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft7"&gt;(1 636 000 i åldern &lt;NOBR&gt;15–64&lt;/NOBR&gt; år)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td147"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;Antal anställa:&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td153"&gt;&lt;SPAN class="p528 ft1"&gt;976 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td154"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td147"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft14"&gt;Sysselsättningsgrad&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td153"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td154"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td147"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;(i åldern &lt;NOBR&gt;15–64&lt;/NOBR&gt; år):&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td153"&gt;&lt;SPAN class="p529 ft1"&gt;58,2 %&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td154"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td147"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;Arbetslöshet:&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td153"&gt;&lt;SPAN class="p528 ft1"&gt;14,4 %&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td154"&gt;&lt;SPAN class="p442 ft1"&gt;(280 000 individer)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td147"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft26"&gt;Polen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td153"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td154"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td147"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;Befolkning:&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td153"&gt;&lt;SPAN class="p528 ft1"&gt;38 093 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td154"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft7"&gt;(25 652 000 i åldern &lt;NOBR&gt;15–64&lt;/NOBR&gt; år)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td147"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;Antal anställda:&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td153"&gt;&lt;SPAN class="p528 ft1"&gt;14 518 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td154"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td147"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft14"&gt;Sysselsättningsgrad&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td153"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td154"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p530 ft11"&gt;143&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_136"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Rapporter från Sveriges ambassader i kandidatländerna&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td24"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;(i åldern &lt;NOBR&gt;15–64&lt;/NOBR&gt; år):&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td153"&gt;&lt;SPAN class="p529 ft1"&gt;55,1 %&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td154"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td24"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;Arbetslöshet:&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td153"&gt;&lt;SPAN class="p528 ft1"&gt;16,6 %&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td154"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft1"&gt;(2 815 000 individer)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td24"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft26"&gt;Slovakien&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td153"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td154"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td24"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;Befolkning:&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td153"&gt;&lt;SPAN class="p528 ft1"&gt;5 377 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td154"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft7"&gt;(3 692 000 i åldern &lt;NOBR&gt;15–64&lt;/NOBR&gt; år)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td24"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;Antal anställda:&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td153"&gt;&lt;SPAN class="p529 ft1"&gt;2 083 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td154"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td24"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft14"&gt;Sysselsättningsgrad&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td153"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td154"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td24"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;(i åldern &lt;NOBR&gt;15–64&lt;/NOBR&gt; år):&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td153"&gt;&lt;SPAN class="p529 ft1"&gt;56,3 %&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td154"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td24"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;Arbetslöshet:&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td153"&gt;&lt;SPAN class="p528 ft1"&gt;19,1 %&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td154"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft1"&gt;(490 000 individer)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td24"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft26"&gt;Slovenien&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td153"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td154"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td24"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;Befolkning:&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td153"&gt;&lt;SPAN class="p528 ft1"&gt;1 988 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td154"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft7"&gt;(1 393 000 i åldern &lt;NOBR&gt;15–64&lt;/NOBR&gt; år)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td24"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;Antal anställda:&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td153"&gt;&lt;SPAN class="p529 ft1"&gt;894 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td154"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td24"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft14"&gt;Sysselsättningsgrad&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td153"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td154"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td24"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;(i åldern &lt;NOBR&gt;15–64&lt;/NOBR&gt; år):&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td153"&gt;&lt;SPAN class="p529 ft1"&gt;62,7 %&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td154"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td24"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;Arbetslöshet:&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td153"&gt;&lt;SPAN class="p528 ft1"&gt;7,1 %&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td154"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft1"&gt;(66 000 individer)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td24"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft26"&gt;Tjeckien&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td153"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td154"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td24"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;Befolkning:&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td153"&gt;&lt;SPAN class="p528 ft1"&gt;10 222 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td154"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft7"&gt;(7 111 000 i åldern &lt;NOBR&gt;15–64&lt;/NOBR&gt; år)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td24"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;Antal anställda:&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td153"&gt;&lt;SPAN class="p529 ft1"&gt;4 675 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td154"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td24"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft14"&gt;Sysselsättningsgrad&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td153"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td154"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td24"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;(i åldern &lt;NOBR&gt;15–64&lt;/NOBR&gt; år):&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td153"&gt;&lt;SPAN class="p529 ft1"&gt;64,9 %&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td154"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td24"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;Arbetslöshet:&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td153"&gt;&lt;SPAN class="p528 ft1"&gt;8,8 %&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td154"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft1"&gt;(448 000 individer)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td24"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft26"&gt;Ungern&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td153"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td154"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td24"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;Befolkning:&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td153"&gt;&lt;SPAN class="p528 ft1"&gt;9 927 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td154"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft7"&gt;(6 760 000 i åldern &lt;NOBR&gt;15–64&lt;/NOBR&gt; år)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td24"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;Antal anställda:&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td153"&gt;&lt;SPAN class="p529 ft1"&gt;3 807 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td154"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td24"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft14"&gt;Sysselsättningsgrad&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td153"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td154"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td24"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;(i åldern &lt;NOBR&gt;15–64&lt;/NOBR&gt; år):&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td153"&gt;&lt;SPAN class="p529 ft1"&gt;55,9 %&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td154"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td24"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;Arbetslöshet:&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td153"&gt;&lt;SPAN class="p528 ft1"&gt;6,6 %&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td154"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft1"&gt;(267 000 individer)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td24"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft26"&gt;Rumänien&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td153"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td154"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td24"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;Befolkning:&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td153"&gt;&lt;SPAN class="p528 ft1"&gt;22 338 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td154"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft7"&gt;(15 213 000 i åldern &lt;NOBR&gt;15–64&lt;/NOBR&gt; år)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td24"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;Antal anställda:&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td153"&gt;&lt;SPAN class="p529 ft1"&gt;10 898 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td154"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td24"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft14"&gt;Sysselsättningsgrad&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td153"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td154"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td24"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;(i åldern &lt;NOBR&gt;15–64&lt;/NOBR&gt; år):&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td153"&gt;&lt;SPAN class="p529 ft1"&gt;64,2 %&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td154"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td24"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;Arbetslöshet:&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td153"&gt;&lt;SPAN class="p528 ft1"&gt;7,7 %&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td154"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft1"&gt;(816 000 individer)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td24"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft26"&gt;Bulgarien&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td153"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td154"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td24"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;Befolkning:&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td153"&gt;&lt;SPAN class="p528 ft1"&gt;8 136 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td154"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft7"&gt;(5 499 000 i åldern &lt;NOBR&gt;15–64&lt;/NOBR&gt; år)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td24"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;Antal anställda:&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td153"&gt;&lt;SPAN class="p529 ft1"&gt;2 734 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td154"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td24"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft11"&gt;144&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td153"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td154"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_137"&gt;


&lt;P class="p9 ft12"&gt;SOU 2002:116 Rapporter från Sveriges ambassader i kandidatländerna&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td155"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;Sysselsättningsgrad:&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td22"&gt;&lt;SPAN class="p529 ft1"&gt;49,2 %&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td156"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td155"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;Arbetslöshet:&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;SPAN class="p528 ft1"&gt;18,7 %&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td156"&gt;&lt;SPAN class="p442 ft7"&gt;(624 000 individer)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p531 ft11"&gt;145&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_138"&gt;


&lt;P class="p532 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;Erfarenheter av organiserad rekrytering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;12.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Utfärdade tillfälliga arbetstillstånd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft1"&gt;Sedan slutet på &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; har de svenska landstingen i mer eller mindre organiserad form rekryterat läkare och viss annan sjukvårdspersonal från länder utanför EU, som nu ingår bland kandidatländerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft1"&gt;Under perioden 2000 t.o.m. &lt;NOBR&gt;2002-11-04&lt;/NOBR&gt; beviljades dispens från AMS riktlinjer (dvs. i stället för 18 månaders arbetstillstånd tillät AMS i dessa fall att tillstånd för täckande av tillfällig brist fick ges för en period om 36 månader) för 234 läkare från Polen, 72 från Ungern, 25 från Slovakien och 20 från Estland, 43 tandläkare från Polen och 5 från Ungern samt 20 sjuksköterskor från Polen, 20 från Ungern och 20 från Slovakien.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft1"&gt;Stockholms läns landsting har i två omgångar fått arbetsmarknadspolitiskt stöd för att ge arbetslösa utländska läkare, som har uppehållstillstånd i Sverige, svensk legitimation. I dag har 65 fått legitimation medan cirka 180 gör s.k. &lt;NOBR&gt;AT-tjänstgöring&lt;/NOBR&gt; eller vikarierar som läkare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;12.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;AMS engagemang i rekrytering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft1"&gt;I samband med att AMS gjorde det möjligt för landstingen att inleda storskalig rekrytering av läkare i EU/EES, genom att arrangera mötesplatser för arbetsgivare och läkare på olika håll i Europa, framförde landstingen önskemål om att AMS skulle teckna ramavtal för språkutbildning. Detta som en service till arbetsgivarna och som ett alternativ till att var och en skulle ta fram underlag för upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft2"&gt;AMS lämnade ut uppdraget att anordna språkutbildning för anbud vilket resulterade i att det, sedan drygt två år, finns ett ramavtal med Folkuniversitetet. Landstingen avropar utbildnings-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft11"&gt;147&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_139"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Erfarenheter av organiserad rekrytering&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft1"&gt;platser hos Folkuniversitetet och bekostar språkutbildningen. Något landsting har valt att lösa frågan om språkutbildningen på annat sätt, exempelvis genom folkhögskolekurser. Västra Götaland är ett sådant exempel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft1"&gt;När det gäller inskolning av rekryterade läkare är det ett arbetsgivaransvar. AMS har dock utarbetat en form av checklista för mottagande och inskolning av vårdpersonal från EU/EES.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft1"&gt;AMS har under hela tiden samverkat med såväl Landstingsförbundet som Socialstyrelsen och Läkarförbundet. Frågan om legitimationsbedömningar har därför kunnat lösas på ett enkelt sätt. Annars är även legitimationsfrågan ett arbetsgivaransvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;12.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Ett exempel på organiserad rekrytering av läkare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft1"&gt;Den organiserade rekryteringen från Polen har framför allt skett genom Kalmena Rek AB, som är hälften ägt av Landstinget i Kalmar län och det privata Affärsutveckling Polen AB. Vid kontakter mellan politiker i Kalmar och Polen framkom att det fanns överskott på läkare i Polen medan Sverige hade brist på vissa specialiteter och på vissa orter. Det blev upptakten till bildandet av Kalmena och den organiserade rekryteringen. Drygt hälften av landstingen har använt sig av Kalmena. Några har rekryterat själva. Som framgår av uppgifterna ovan så har rekrytering av vårdpersonal inte bara gjorts från Polen. Flertalet av läkarna har dock rekryterats därifrån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft26"&gt;Kalmena arbetar på detta sätt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft1"&gt;Landstingen meddelar hur många läkare de önskar och vilka specialiteter. Detta sammanställs och Medena, som är Kalmenas dotterbolag i Polen, annonserar i polsk press och deltar på läkarstämmor med information, vilket ger ett stort antal intresseanmälningar. Med hjälp av en erfaren polsk läkare gör Kalmena en första utgallring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;Därefter kallas cirka 200 personer som uppfyller fastställda krav till Warszawa under två dagar för engelskt språktext och provlektioner av svenska lärare. Syftet är att bedöma vilka som kan bedömas klara av det tuffa tempot i språkutbildningen. Information ges också om förutsättningarna för arbete i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft11"&gt;148&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_140"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td157"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td158"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft28"&gt;Erfarenheter av organiserad rekrytering&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p535 ft1"&gt;Härefter återstår cirka 100 personer. Bland dessa väljer landstingen ut dem de vill kalla till intervju i Sverige eller Polen. De läkare som sedan erbjuds anställning kallas till Warszawa under en dag för kontraktskrivning och fördjupad information.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft1"&gt;Språkutbildningen startar drygt en månad efter det att kontrakt skrivits och pågår i cirka 30 veckor i Warszawa. Utbildningen är upplagd med hänsyn till Socialstyrelsens obligatoriska språkprov. Läkarna har lön under utbildningen och fritt uppehälle. Landstingen besöker kursgården vid åtminstone ett tillfälle för att mer i detalj få reda på läkarens önskemål inför flytten till Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft1"&gt;Efter cirka 2/3 av kursen besöker läkaren med familj under ett par dagar sitt landsting för att på plats informera sig om bostad, dagis, skolor m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft1"&gt;Under utbildningstiden samordnar Medena översättning av examensbevis och CV och överlämnar detta samlat till Socialstyrelsen. På samma sätt hanteras ansökningarna om arbets- och uppehållstillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft1"&gt;Språkutbildningen avslutas med ett prov i sex delar. Alla delar måste klaras för legitimation. Den som inte klarar &lt;NOBR&gt;1–2&lt;/NOBR&gt; delar kan ändå få börja sin provtjänstgöring. De läkare som inte klarar språkprovet i tillräcklig omfattning erbjuds en ny kurs på cirka åtta veckor. Den som inte heller klarar repetitionskursen får inte komma till Sverige. För dem som fått börja arbeta i Sverige trots att de inte klarat provet fullt ut ordnas en intensivutbildning i Sverige under &lt;NOBR&gt;1–2&lt;/NOBR&gt; veckor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft27"&gt;De läkare som rekryteras ska vara specialister eller ha minst fem års tjänstgöring efter examen. Provtjänstgöringen i Sverige är minst sex månader. Villkoren är desamma som för en &lt;NOBR&gt;AT-läkare.&lt;/NOBR&gt; En ansvarig handledare och berörd klinikchef gör ett skriftligt utlåtande om läkaren har tillräcklig kompetens för svensk legitimation. Socialstyrelsen beslutar därefter om svensk legitimation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft1"&gt;Under denna tid görs också en två veckors obligatorisk kurs i Lund i svensk medicinalförfattning, som Kalmena har upphandlat av Lunds universitet eftersom det vore omöjligt att få plats vid ordinarie tillfällen. För svensk legitimation krävs godkänt på denna. Efter den svenska legitimationen görs en bedömning av om läkaren också kan få svensk specialistkompetens eller vad som behöver kompletteras för en sådan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft2"&gt;Kalmena tar ut en avgift på 370 000 kr per rekryterad läkare av det slutliga arbetsgivarlandstinget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft11"&gt;149&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_141"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Erfarenheter av organiserad rekrytering&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p537 ft27"&gt;Dotterbolaget Medena har en VD, en assistent, en svensk studierektor och en polsk språklärare (universitetslärare) anställda i Polen. Vidare finns en informatör som behärskar både polska och svenska som svarar för information till läkarna om svensk kultur, samhällsliv m.m. Hon är också landstingens kontaktperson i Polen. På plats finns dessutom som regel alltid tre svenska språklärare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft27"&gt;Hittills har tre rekryteringsomgångar genomförts. Samtliga läkare som kom i första omgången fick sin legitimation inom föreskriven tid. Den andra gruppen, 60 st., har påbörjat provtjänstgöring i Sverige och totalt arbetar (i oktober 2002) 104 polska läkare i Sverige genom Kalmenas försorg. Den tredje omgången startade i april och arbetet pågår fortfarande. Det tredje projektet avslutas i oktober 2002 och ytterligare ett projekt har nu startat för att rekrytera ett &lt;NOBR&gt;60-tal&lt;/NOBR&gt; läkare till de fyra nordligaste landstingen. De läkarna beräknas kunna börja sitt arbete i slutet av oktober 2003.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft1"&gt;En utvärdering av det första projektet har gjorts av högskolan i Kalmar. Rent allmänt är de rekryterade mycket nöjda med sina jobb och tillvaron i Sverige. Vissa tycker dock att integrationen i det svenska samhället medfört problem och att fritiden är mindre rik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;12.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Mina synpunkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft1"&gt;Landstingens rekrytering måste anses som mycket ambitiös och framgångsrik. Förutom den rekryterade läkaren har man ofta fått en medföljande med kvalificerad utbildning som bonus. I de flesta andra yrken är språkkunskaperna inte lika livsviktiga som när det gäller läkare. Men uppläggningen med kvalificerad språkutbildning, information om Sverige, handledare på arbetsplatsen borde ändå kunna tjäna som förebild för annan organiserad arbetskraftsinvandring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p538 ft11"&gt;150&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_142"&gt;


&lt;P class="p9 ft4"&gt;13 Brottslighet och andra risker&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;13.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft1"&gt;Underlag till detta kapitel är hämtat från Rikssäkerhetspolisens och Tullens rapportering till regeringen, från &lt;NOBR&gt;BRÅ-rapporter&lt;/NOBR&gt; och från intervjuer med tjänstemän på dessa tre myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft1"&gt;Dagens brottslighet har inte sällan internationell anknytning och förövaren eller förövarna har kopplingar till flera länder. Den tekniska utvecklingen (IT, mobiltelefon etc.) i kombination med öppnare gränser har underlättat för gränsöverskridande kriminell verksamhet. I Europa finns kriminella nätverk av personer med stor kompetens och flexibilitet i förhållande till olika former av kriminell verksamhet. Vissa kriminella nätverk förfogar över företag som utåt sett bedriver laglig affärsverksamhet samtidigt som företaget i det fördolda sysslar med brottslig verksamhet. Detta gäller även Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft1"&gt;Bevekelsegrunden för att begå brott är ofta ekonomisk vinning. Kriminellt verksamma söker sig till områden där den brottsliga insatsen bedöms ge god vinstmarginal i förhållande till den risk som finns för upptäckt och straff. Exempel på kriminella verksamheter som bedöms vara särskilt lönande är handel med narkotika, sprit- och cigarrettsmuggling samt prostitution. På senare år har flera fall uppmärksammats där flickor och kvinnor från östra Europa engagerats i prostitution i Sverige. Dessutom härrör en stor del av inflödet till Sverige av narkotika och smugglad sprit och cigarretter från dessa länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft30"&gt;Redan i dag råder visumfrihet för medborgare från kandidatländerna. De har rätt att besöka Sverige som turister i tre månader och kan återvända hit som turister hur många gånger de vill. Några regler om karenstid mellan besöken finns inte och den som utvisas ur Sverige på grund av begånget brott kan tämligen enkelt skaffa sig ett falskt pass och återkomma hit under falsk identitet. Mot denna bakgrund finns det inte skäl att anta att anslutningen av kandidat-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft11"&gt;151&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_143"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Brottslighet och andra risker&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft1"&gt;länderna till EU kommer att leda till någon större ökning av brottsligheten i Sverige jämfört med vad som nu gäller. Däremot är det möjligt att anslutningen ger incitament till ny kriminell affärsverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft1"&gt;En relevant fråga för denna utredning är om sådana oönskade konsekvenser av utvidgningen kan undvikas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;13.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Utnyttjande av det svenska välfärdssystemet?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft3"&gt;Med hänsyn till skillnaden i ekonomisk standard mellan Sverige och kandidatländerna är det befogat att ställa sig frågan om skillnaden inbjuder till missbruk av vårt sociala välfärdssystem. Enligt &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; (se kapitel 7) har en arbetstagare som är medborgare i ett &lt;NOBR&gt;EU-land&lt;/NOBR&gt; rätt att söka och ta arbete inom hela &lt;NOBR&gt;EU-området.&lt;/NOBR&gt; En &lt;NOBR&gt;EU-medborgare&lt;/NOBR&gt; som arbetar i ett annat medlemsland än sitt eget skall i de flesta hänseenden behandlas på samma sätt som värdlandets egna medborgare. Det gäller inte minst beträffande värdlandets olika sociala förmåner, såsom rätten till ekonomiskt bistånd, utbildning och sjukvård etc. Varje medlemsstat bestämmer själv under vilka förutsättningar förmånerna skall ges, vilka typer av förmåner som kan utgå och nivån på dem. Det regleras i medlemsstaternas nationella lagstiftning. Denna får ej behandla EU- medborgare annorlunda än det egna landets invånare. De sociala välfärdssystemen i EU:s medlemsländer skiljer sig åt. Men nivån på dem är ändå tämligen jämn i förhållande till vad som blir fallet i relationen mellan gamla EU och nya medlemsländer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p518 ft24"&gt;Det som avgör om en &lt;NOBR&gt;EU-medborgare&lt;/NOBR&gt; (eller någon i hans familj) skall komma i åtnjutande av värdlandets sociala förmåner på samma villkor som landets egna medborgare är i regel att personen i fråga betraktas som arbetstagare i värdlandet. Definitionen av arbetstagarebegreppet är alltså av väsentlig betydelse för rätten till sociala förmåner. &lt;NOBR&gt;EG-rättens&lt;/NOBR&gt; definition av begreppet är bindande för medlemsstaterna. Enligt &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; skall en person räknas som arbetstagare om följande krav är uppfyllda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Personen har en anställning i värdlandet. Anställningen omfattar arbete minst 10 timmar i veckan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Arbetet utförs för annans räkning och under dennes ledning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p540 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Någon form av ersättning för arbetet utgår, dock ej nödvändigtvis i pengar (t.ex. godtas ersättning i form av mat och logi).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p541 ft11"&gt;152&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_144"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td159"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td160"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft28"&gt;Brottslighet och andra risker&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p373 ft1"&gt;Ersättningen behöver inte vara så stor att arbetstagaren själv kan sörja för sitt uppehälle.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p542 ft1"&gt;En arbetstagare vars anställning gäller för ett år eller längre tid har rätt att få ett femårigt uppehållstillstånd i värdlandet. Uppehållstillståndet får inte återkallas enbart på den grunden att personen blir arbetslös eller arbetsoförmögen på grund av en olycka eller sjukdom. Så länge uppehållstillståndet löper skall personen behandlas på samma sätt som värdlandets egna medborgare. Den som är arbetstagare har rätt att ta med sig sin familj till värdlandet. Familjemedlemmarna har i princip samma rätt till uppehållstillstånd och förmåner som arbetstagaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft1"&gt;I Sverige är det alltså svenska regler om sociala förmåner som gäller för den &lt;NOBR&gt;EU-medborgare&lt;/NOBR&gt; som tar anställning i Sverige (se kapitel 9). En &lt;NOBR&gt;EU-medborgare&lt;/NOBR&gt; som får uppehållstillstånd i Sverige skall folkbokföras här. Enkelt uttryckt kan man säga att folkbokföringen är inträdesbiljetten till flertalet av våra sociala förmåner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft27"&gt;Min bedömning är att de &lt;NOBR&gt;EG-rättsliga&lt;/NOBR&gt; reglerna i kombination med den svenska lagstiftningen om sociala förmåner kan inbjuda till olika former av missbruk av det svenska välfärdssystemet. Som en parallell till att vi under det gångna året har sett organiserad brottslighet ägna sig åt att sälja ”asylpaket” till Sverige kan man tänka sig att det skulle kunna vara en affärsidé att sälja arbetserbjudanden som ger uppehållstillstånd och tillgång till hela det svenska välfärdssystemet. Arbetserbjudandena skulle kunna vara fiktiva, av liten omfattning och/eller med dålig lön. Arbetstagaren skulle också kunna sägas upp efter kort tid. Det finns många tänkbara varianter på hur mindre nogräknade personer mot betalning skulle kunna locka hit människor i behov av försörjning eller sjukvård. Efter kort tid skulle de bli det svenska samhällets ansvar. Det finns också en möjlighet att enskilda individer – utan brottslig inblandning – skulle ta chansen att via ett dåligt betalt arbete av liten omfattning ändå få försörjning för sig och sin familj.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft30"&gt;När man jämför de ekonomiska förhållandena mellan EU:s nuvarande medlemsländer och de som råder i kandidatländerna handlar det vanligtvis om siffror som visar den genomsnittliga nivån i respektive land. Det är då lätt att förbise att delar av kandidatländernas befolkning lever under mycket pressade ekonomiska omständigheter. De minst privilegierade lever ofta i regioner där arbetslösheten är mycket hög och har vanligen låg utbildning. Bland de sämst ställda är det många som tillhör etniska minoriteter,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p544 ft11"&gt;153&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_145"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Brottslighet och andra risker&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft1"&gt;vilka inte sällan behandlas sämre än andra som bor i samma land. Enligt min mening talar dessa förhållanden för att det inte skulle krävas särskilt stor övertalningsförmåga för att förmå de minst privilegierade bland kandidatländernas befolkning att betala dyrt (t.ex. genom att sälja alla sina ägodelar, ta uppdrag som prostituerade eller ta lån) för att få en inträdesbiljett till det svenska välfärdssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft1"&gt;Faran för missbruk ska emellertid inte överdrivas och det går naturligtvis inte att hävda att de flesta nya &lt;NOBR&gt;EU-medborgare&lt;/NOBR&gt; skulle komma att ägna sig åt missbruk. Men med hänsyn till den ekonomiska verkligheten i dessa länder kan man dock inte blunda för att det kan finnas en uppenbar risk för att vissa individer sätter i system att utnyttja svensk välfärd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft24"&gt;Ett rykte, välgrundat eller ej, om att det i Sverige är enkelt att inkassera stora summor via vårt välfärdssystem kan leda till en större inströmning av arbetssökande, så som vi under det gångna året sett i form av asylsökande från Latinamerika. Även om den ekonomiska skadan för Sveriges del inte skulle bli oöverstiglig finns det risk att den främlingsfientliga opinionen får ökad näring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;13.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Ett räkneexempel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft1"&gt;Jag har bett professor Jan Ekberg att räkna på kostnaden för ett ”worst case”. Förutsättningarna är ett arbete på 10 timmar i veckan, arbetstagaren tar med sig sin make/maka, två barn och båda makarnas föräldrar. Jan Ekberg har använt samma metod – den offentliga sektorns sätt att omfördela inkomster – som han använt i sin promemoria (bilaga 2). Utgångspunkt är år 2000.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft5"&gt;Exempel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft2"&gt;Månadslönen för arbetstagaren antas vara 15 000 kr per mån. Vid 10 timmars arbete i veckan blir årslönen (15 000 x 10/40) x 12 = 45 000 kr.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft11"&gt;154&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_146"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td159"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td160"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft28"&gt;Brottslighet och andra risker&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p302 ft31"&gt;Arbetstagarens bidrag till den offentliga sektorn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Direkt skatt: 11 520 kr&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;(45 000 - 9 000 &lt;SPAN class="ft7"&gt;[&lt;/SPAN&gt;grundavdrag] x 0,320 [kommunal skattesats&lt;SPAN class="ft116"&gt;]&lt;/SPAN&gt;)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Socialförsäkringsavgifter: 15 750 kr (0.35 x 45 000 = 15 750 kr )&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Indirekta skatter: 10 330 kr&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft1"&gt;(Invandrarens bidrag till ekonomins förädlingsvärde [BNP] kan uppskattas till 45 000 x 1,35 vilket täcker arbetsgivarens kostnad för lön och socialförsäkringsavgifter. De indirekta skatterna i Sverige motsvarar 17 % av BNP. Dvs. 45 000 x 1,35 x 0,17 = 10 330)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Arbetstagarens bidrag till den offentliga sektorn blir 11 520 kr + 15 750 kr + 10 330 kr = 37 600 kr&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft95"&gt;Arbetstagarens årliga ianspråktagande av offentliga transfereringar (grundat på socialbidragsstatistik och norm, bostadsbidraget är beroende på var man bor och är en uppskattning)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Familj med två vuxna och två barn: socialbidrag 80 000 kr, barnbidrag 20 400 kr, bostadsbidrag 25 000 kr = 120 400 kr.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;En familj med två äldre: äldrestöd eller socialbidrag 70 000 kr, bostadsbidrag 30 000 kr = 100 000 kr. (Om båda makarna har med sig varsitt föräldrapar blir siffran 200 000 kr).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft1"&gt;Totalt för två resp. tre familjer: 220 400 kr och 320 400 kr&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft3"&gt;I exemplet har arbetstagarens bidrag till ekonomin uppskattats till 37 600 kr och ianspråktagande av offentliga transfereringar till 220 400 kr resp. 320 400. Mellanskillnaden blir 182 800 kr resp. 282 800 kr som blir den kostnad som den i landet redan boende befolkningen får finansiera. Summan 182 800 är en minimisumma. Det har nämligen antagits att offentlig konsumtion som sjukvård, skola m.m. har klarats inom redan befintliga resurser, vilket är rimligt när vi räknar på några få familjer. Men skulle det handla om 1 000 eller fler blir naturligtvis kostnaden mycket högre. Likaså om arbetstagaren efter en tid blir arbetslös. 1 000 fiktiva arbetstagare av detta slag skulle alltså kunna kosta minst 185 miljoner kr per år. Sett i ett större sammanhang kan summan tyckas vara en spottstyver. Sett från en svensk arbetstagares perspektiv är dock siffran 282 800 kr för &lt;SPAN class="ft117"&gt;en &lt;/SPAN&gt;familj av detta slag hög. Och det behövs säker-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft11"&gt;155&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_147"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Brottslighet och andra risker&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p231 ft1"&gt;ligen inte många sådana fall för att gynna en invandrarfientlig opinion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;13.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Finns det skäl att uppsätta hinder mot missbruk av svenska sociala förmåner?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft1"&gt;Jag bedömer att det finns en risk för att våra socialförmåner kan komma att missbrukas om inga åtgärder vidtas för att förhindra det. Samtidigt vill jag inte överdriva riskerna härför och jag vill betona att jag inte ser anslutningen av kandidatländerna som ett hot mot den svenska ekonomin. Tvärtom. Jag är övertygad om att samtliga länder i slutänden kommer att vinna på ett fördjupat samarbete och ser många positiva fördelar med ett utvidgat EU. Vi vet att Sverige i framtiden kommer att ha behov av arbetskraftsinvandring och vi måste därför se till att Sverige framstår som ett attraktivt land att arbeta i.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft1"&gt;Min bedömning är emellertid att vi når bäst resultat genom att skynda långsamt. Och jag tycker att det finns skäl att stegvis pröva om det föreligger risker av det slag jag beskrivit. Det tillvägagångssätt jag föreslagit hindrar dessutom inte den seriösa arbetskraftsrörligheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft1"&gt;Mot bakgrund av bristerna i integrationen av det senaste decenniets invandrare i Sverige är det också väsentligt att agera så att svenskarna behåller sin positiva inställning till invandring och till EU samt att de som har främlingsfientliga åsikter inte får nytt bränsle till sin agitation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;13.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Åtgärder för att förhindra missbruk&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft1"&gt;Jag föreslår inga drastiska åtgärder och vill inte se en arbetsmarknad bestående av ett &lt;NOBR&gt;A-lag&lt;/NOBR&gt; (med arbetstagare från nuvarande EU) och ett &lt;NOBR&gt;B-lag&lt;/NOBR&gt; (med arbetstagare från nya medlemsländer). Arbetstagare från de nya medlemsländerna som kommer hit för att arbeta skall ha tillgång till social välfärd på samma villkor som svenskar och andra &lt;NOBR&gt;EU-medborgare.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft24"&gt;Ingen kan i dag säga om den rädsla för missbruk som jag ger uttryck för har fog för sig. Det går heller inte att på någon faktagrund hävda motsatsen. Jag föreslår därför att tillträde till den svenska arbetsmarknaden inledningsvis enbart skall ges till dem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft11"&gt;156&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_148"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td159"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td160"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft28"&gt;Brottslighet och andra risker&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p117 ft1"&gt;som tar ett arbete här som de kan försörja sig på alternativt ett heltidsarbete med lön i nivå med vad som är normalt för branschen i fråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft1"&gt;Av försiktighetsskäl föreslår jag en ytterligare kontrollmöjlighet. De som får arbete ges ett första uppehållstillstånd begränsat till ett år. Uppehållstillståndet bör förlängas automatiskt med ett år i taget för dem som efter ett år alltjämt är i arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft3"&gt;Såväl arbetsgivarsom fackliga organisationer har goda ambitioner och en viktig uppgift att fylla för att ge stöd och information till de som kommer nya till den svenska arbetsmarknaden. Inför den invandring som eventuellt kommer tror jag det vore av värde att dessa tillsammans med staten diskuterar arbetsfördelning och åtgärder. Jag lägger ett förslag om en särskild överenskommelse för de fall då det blir aktuellt med en större rekrytering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft1"&gt;För att de svenska kommunernas ansvar ska bli tydligt och likartat över landet föreslår jag en erfarenhets- och informationskonferens mellan statliga organ&lt;SPAN class="ft31"&gt;, &lt;/SPAN&gt;politiker och tjänstemän i kommunerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;13.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;BNP per capita i EU- och kandidatländerna 1995 och 2000&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p553 ft2"&gt;Diagrammen visar BNP per invånare i respektive land. För jämförbarhetens skull har en omräkning skett till euro. Före denna omräkning är BNP uttryckt i löpande pris.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft11"&gt;157&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_149"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GQB3116/GQB3116149x1.jpg" style="width:342px;height:638px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Brottslighet och andra risker&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p555 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft8"&gt;Kandidatländerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;New Cronos, Eurostat och SCB&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft11"&gt;158&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_150"&gt;


&lt;P class="p9 ft4"&gt;14 Närmare om vissa förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p559 ft1"&gt;Jag föreslår att Sverige använder möjligheten till övergångsregler, dvs. svensk lagstiftning i stället för &lt;NOBR&gt;EG-regler,&lt;/NOBR&gt; under &lt;NOBR&gt;2–7&lt;/NOBR&gt; år för att uppnå skydd mot det missbruk och den brottslighet som jag befarar. Den svenska utlänningsförordningen måste då ändras före anslutningsdagen, se kapitel 15. Här följer en närmare precisering av vissa andra förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;14.1&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;RSV-intyget&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft27"&gt;Mitt förslag till en första skyddsåtgärd är en bättre kontroll av de intyg om erbjudet arbete som i EU i dag ligger till grund för uppehållstillstånd. I dag gör Migrationsverket ingen kontroll av de erbjudna arbetena så vitt det inte finns en tydlig misstanke om deras bristande seriositet. Jag föreslår att seriositeten prövas utifrån uppgifter om bolagsordning, inbetalning av skatt och arbetsgivaravgifter samt eventuell skuld till skatteverket hos de företag som ger arbetserbjudande till de nya medlemsländernas medborgare. Uppgift bör också lämnas om styrelseordförande och verkställande direktör med adress och telefon/mejladress. På grundval av dessa uppgifter kan Migrationsverket bedöma om det handlar om ett företag som bedriver verklig verksamhet i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft3"&gt;För att samla de önskvärda uppgifterna behövs ett samarbete mellan Migrationsverket, Riksskatteverket (RSV) och Patent- och registreringsverket (PRV). Jag föreslår att de tre verken får i uppdrag att finna praktiska och snabba rutiner för detta samarbete, som bör ske elektroniskt för att det uppsatta målet om 14 dagars maximal handläggningstid skall nås. PRV som finansieras med avgifter bör få ett statligt anslag för sitt arbete så att inte samarbetet belastas med internfakturering. Det har i diskussionen om detta förslag – som jag kallar &lt;NOBR&gt;RSV-intyg&lt;/NOBR&gt; – framförts att arbetsgivarna själva borde lämna de önskade uppgifterna tillsammans med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft11"&gt;159&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_151"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Närmare om vissa förslag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft1"&gt;intyget om arbetserbjudande. Jag tycker det är mindre lämpligt eftersom det skulle kunna möjliggöra förfalskningar och ändå kräva kontrollarbete i de fall då Migrationsverket anser sig behöva granska arbetsgivarens uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft1"&gt;Näringslivets nämnd för regelgranskning (NNR) har föreslagit samråd med arbetsgivarorganisationerna innan kriterierna i RSV- intyget läggs fast, vilket jag tycker kan vara lämpligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft1"&gt;Mitt förslag bygger på att samtliga arbetserbjudandens seriositet skall kontrolleras. NNR har följande frågor kring detta:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft1"&gt;”/– – &lt;NOBR&gt;–/&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft74"&gt;Hur har utredningen tänkt att erbjudanden från offentliga arbetsgivare skall behandlas? Skall de kontrolleras på samma sätt som privata arbetsgivare? Om de skall kontrolleras, vilka uppgifter skall då ligga till grund för bedömningen?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft7"&gt;Om offentliga arbetsgivare inte skall kontrolleras leder detta till bland annat konkurrenssnedvridningar mellan privat och offentlig sektor samt allmänt misstänkliggörande av privata företag i förhållande till offentliga arbetsgivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft73"&gt;Konsekvenser skall enligt kommittéförordningen (1998:1474) analyseras i en konsekvensanalys.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p564 ft74"&gt;Tänkbara konsekvenser av förslaget är till exempel hur konkurrensen mellan svenska och europeiska företag påverkas när Sverige inför särreglering för rekrytering av arbetskraft från kandidatländerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p564 ft74"&gt;I en konsekvensanalys skall alternativen till förslaget utredas, det bör framgå av utredningens förslag vilka andra alternativ som finns till det lagda förslaget. Ett alternativ för att motverka den brottslighet utredningen befarar borde vara att, i stället för att kontrollera samtliga företag som vill rekrytera från kandidatländerna, utreda möjligheten till hur eventuellt förekommande brottslighet skall utredas snabbt och effektivt i de fall den uppstår.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft26"&gt;Min kommentar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft24"&gt;Offentligt ägda bolag bör behandlas på samma sätt som privata. När det gäller myndigheter och kommunala arbetsgivare bör det räcka att kontrollera anställningens varaktighet, arbetstid och lön. Även i fråga om dem bör den kortare tiden (1 år) för det första tillståndet och förlängningarna gälla. Jag har svårt att se hur konkurrensen skulle snedvridas genom mitt förslag till övergångsregler. Alla arbetsgivare i Sverige behandlas likartat. Dessutom kan man ju konstatera att i möjligheten till övergångsregler har EU gett klar-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft11"&gt;160&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_152"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td161"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td117"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft28"&gt;Närmare om vissa förslag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft1"&gt;tecken för olika regler för gamla och nya &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; under en kortare tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft1"&gt;Alternativet till att använda möjligheten till övergångsregler är att inte göra det. På grund av de risker jag pekat på har jag föreslagit att Sverige bör använda övergångsregler. Att i stället försöka möta brottslighet, när den väl konstaterats, med ökade polisinsatser har jag bedömt som mindre effektivt och dyrare. Dessutom är inte allt &lt;NOBR&gt;icke-önskvärt&lt;/NOBR&gt; utnyttjande av vårt välfärdssystem – s.k. välfärdsshopping – brottsligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;14.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Krav på arbetet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-reglerna&lt;/NOBR&gt; ställer i dag inga stora krav på det erbjudna arbetet. Enligt domstolsutslag kan det räcka med 10 timmars arbete i veckan. Det görs heller ingen bedömning av lönen, den kan utgå in natura. Ett sådant arbete ger alltså rätt till uppehållstillstånd i fem år och rätt att ta med sig kärnfamilj och båda makarnas föräldrar. Eftersom jag mot bakgrund av de mycket sämre ekonomiska villkoren i de nya medlemsländerna ser en risk för invandring som kan ge stora kostnader för bl.a. socialhjälp och sjukvård, menar jag att vi under &lt;NOBR&gt;2–7&lt;/NOBR&gt; år bör ställa krav på de erbjudna arbetenas art. Det bör handla om heltidsjobb med svensk normallön. Med normallön menar jag att den bör ligga i nivå med gällande kollektivavtalslöner. Dock får vi enligt &lt;NOBR&gt;EG-reglerna&lt;/NOBR&gt; inte uppställa krav på kollektivavtal. Arbetet bör också godkännas om det inte är på heltid men ger en så god lön att arbetstagaren kan försörja sig på det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p565 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;14.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Arbets- och uppehållstillstånd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p553 ft1"&gt;Jag föreslår att kravet på arbetstillstånd som grund för uppehållstillstånd behålls under den möjliga övergångstiden. För arbetstillståndet prövas det erbjudna arbetets seriositet så som jag beskrivit ovan. Om förutsättningarna för att bevilja arbetstillstånd är uppfyllda skall också uppehållstillstånd ges.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft24"&gt;Jag föreslår ytterligare en försiktighetsåtgärd, nämligen ett kortare arbets- och uppehållstillstånd än de fem år som nu är EG- norm. Normalt bör tillstånden ges på ett år. Om arbetstagaren därefter har kvar sitt arbete eller fått ett nytt bör han/hon få förlängning med ett år i taget till fem år. Det bör finnas möjligheter att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft11"&gt;161&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_153"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Närmare om vissa förslag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft1"&gt;förenkla hanteringen av &lt;NOBR&gt;RSV-intyg&lt;/NOBR&gt; när det gäller välkända arbetsgivare eller vid upprepade nyrekryteringar till samma arbetsgivare. Vid ansökan om förnyade uppehålls- och arbetstillstånd bör ett nytt &lt;NOBR&gt;RSV-intyg&lt;/NOBR&gt; som regel inte behöva inhämtas, såvida det inte finns särskilda förhållanden som tyder på att arbetsgivaren inte bedriver verksamhet eller att arbetserbjudandet inte är seriöst. De krav på arbetets omfattning som beskrivs ovan skall även gälla vid förnyade tillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft1"&gt;En viss möjlighet att förlänga tillstånden bör finnas för arbetslösa arbetstagare som har goda chanser att inom kort få ett heltidsarbete eller ett arbete med en lön som det går att leva på i Sverige. Migrationsverket får i dessa fall göra en sannolikhetsbedömning. Om han/hon varit arbetslös en längre tid under tillståndsperioden och ej bedöms ha goda chanser till ett nytt arbete bör uppehållstillståndet inte förlängas. Om Migrationsverket finner brister i &lt;NOBR&gt;RSV-intyget&lt;/NOBR&gt; eller om företaget är nystartat och därför ej kan bedömas, bör Migrationsverket kunna ge ett ännu kortare tillstånd, på sex månader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft1"&gt;Det skall inte göras någon bedömning av arbetsgivarens arbetskraftsbehov vid tillståndsprövningen. Inte heller skall ansökan remitteras till arbetsmarknadens parter. Detta skall framgå av de nya riktlinjer som AMS föreslås utfärda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft24"&gt;Besluten om tillstånd blir offentliga och de fackliga organisationerna kan därför om de vill följa upp arbetstillstånden. Arbetstillståndet skall inte vara knutet till viss arbetsgivare men den första arbetsgivarens namn bör anges i beslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;14.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Varför bara ettåriga tillstånd?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft1"&gt;Jag har föreslagit krav på arbetets art och arbetsgivaren (kallat Åtgärd 1). Jag har dessutom föreslagit en Åtgärd 2, där arbetstillstånd ges för endast ett år i taget i stället för &lt;NOBR&gt;EU-normens&lt;/NOBR&gt; fem år. Detta kan möjligen uppfattas som en överdriven försiktighet. Men med tanke på de risker jag ser för missbruk och brottslighet menar jag att det kan vara klokt med extra försiktighet innan vi fått erfarenhet av utvidgningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft30"&gt;Det kan då också hävdas att ett år är en alltför kort tid, som leder till onödig administration och pappersexercis. Men ettårsgränsen är nödvändig om vi inte omedelbart vill ge femåriga tillstånd. Detta beror på övergångsreglerna mellan EU och kandidatländerna som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft11"&gt;162&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_154"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td161"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td117"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft28"&gt;Närmare om vissa förslag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p566 ft24"&gt;slår fast att för den som får tillträde till ett lands arbetsmarknad &lt;SPAN class="ft95"&gt;under längre tid än ett år &lt;/SPAN&gt;gäller de vanliga &lt;NOBR&gt;EU-reglerna&lt;/NOBR&gt; i det landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;14.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Handläggningstid&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft3"&gt;De åtgärder jag föreslår för att förebygga brott och missbruk får inte bli ett hinder för den seriösa fria rörligheten på arbetsmarknaden som är till gagn för både arbetsgivare och arbetstagare. Det är därför viktigt att samverkansrutinerna mellan de tre myndigheterna blir snabba och effektiva. Jag menar att det bör ställas krav på Migrationsverket att tillstånden skall kunna ges inom 14 dagar, den tid som i dag är normal för &lt;NOBR&gt;EU-medborgare.&lt;/NOBR&gt; Verket bör få de resurser som krävs för detta. Om handläggningstiden är kort kan den accepteras av de seriösa arbetsgivarna och Sverige kan hävda att vi trots användandet av övergångsreglerna har en i praktiken fri arbetskraftsinvandring från de nya medlemsländerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p567 ft11"&gt;163&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_155"&gt;


&lt;P class="p568 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;Författningsförslag och kommentar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p569 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;15.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;Genomförandet av förslagen kräver ändringar i utlänningsförordningen (1989:547) (UtlF)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft30"&gt;I utredningen föreslås att Sverige under de första åren efter EU:s utvidgning tillämpar övergångsbestämmelser i förhållande till medborgare från de nya medlemsländerna för tillträde till den svenska arbetsmarknaden. I stället för vad som nu gäller för &lt;NOBR&gt;EU-medborgare&lt;/NOBR&gt; som tar anställning i Sverige skall, enligt utredningens förslag, följande gälla för medborgare från de nya medlemsländerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Krav på arbetstillstånd för att få arbeta i Sverige.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Uppehållstillstånd skall ges för ett år eller kortare tid och kunna förlängas med ett år i taget till fem år.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Ansökan om arbetstillstånd skall kunna göras i Sverige om personen befinner sig här.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft1"&gt;Undantagna från dessa regler är medborgare i de nya medlemsländerna som vid tiden för anslutningen har arbete här och som givits arbetstillstånd för längre tid än ett år. De skall på den svenska arbetsmarknaden jämställas med arbetstagare som är medborgare i något av de nuvarande &lt;NOBR&gt;EU-länderna.&lt;/NOBR&gt; Detsamma gäller för medborgare i Malta och Cypern.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft26"&gt;Arbetstillstånd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft24"&gt;Enligt 1 kap. 5 § utlänningslagen 1989:529 (UtlL) krävs arbetstillstånd för att en utlänning skall få arbeta i Sverige, om inte utlänningen har permanent uppehållstillstånd eller är nordisk medborgare. I utlänningsförordningen anges ytterligare undantag från kravet på arbetstillstånd. Av intresse i detta sammanhang är att utlänningar som är medborgare i ett land som ingår i Europeiska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p572 ft11"&gt;165&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_156"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Författningsförslag och kommentar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p522 ft24"&gt;ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller i Schweiz, liksom deras familjemedlemmar, är undantagna från kravet på arbetstillstånd (4 kap. 1 § UtlF). Om ingen ändring görs kommer även medborgare i de nya medlemsländerna att omfattas av detta undantag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft31"&gt;Utredningens förslag:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft1"&gt;En ny bestämmelse införs, 3 kap. 5 e § UtlF. Där sägs att en arbetstagare som är medborgare i Estland, Lettland, Litauen, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien eller Ungern och som vid tiden för ländernas anslutning till den Europeiska unionen inte har arbetstillstånd här som utfärdats för längre tid än ett år, skall beviljas uppehållstillstånd för den tid som arbetstillstånd ges. De arbetstagare som nämns i paragrafen skall inte omfattas av bestämmelsen i 4 kap. 1 § första stycket UtlF. För dem kommer i stället huvudregeln i 1 kap. 5 § UtlL, om krav på arbetstillstånd för utlänningar som arbetar i Sverige, att gälla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft1"&gt;En förutsättning för att dessa arbetstagare skall få uppehållstillstånd är alltså att arbetstillstånd beviljas. Förutsättningarna för att beviljas arbetstillstånd skall framgå av de nya riktlinjer som Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) föreslås utfärda. (Jämför vad som sägs i kapitel 2 och 14 om ändring av AMS riktlinjer för arbetstillstånd). Arbetstillstånd skall utfärdas för den tid som anges i 4 kap. 9 a § UtlF (ny paragraf).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft26"&gt;Uppehållstillstånd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft1"&gt;En utlänning som vistas i Sverige mer än tre månader skall ha uppehållstillstånd, om inte utlänningen är medborgare i något av de nordiska länderna (1 kap. 4 § första stycket UtlL). Kravet på uppehållstillstånd gäller alltså även för &lt;NOBR&gt;EU-medborgare.&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;EU-medborgare&lt;/NOBR&gt; som har anställning i Sverige skall ges uppehållstillstånd för fem år (3 kap. 5 a § andra stycket UtlF).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft31"&gt;Utredningens förslag:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft24"&gt;Enligt utredningens förslag skall arbetstagare som är medborgare i de nya medlemsländerna inte omfattas av denna bestämmelse. De skall ges uppehållstillstånd för kortare period(er) och endast om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft11"&gt;166&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_157"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td162"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td163"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft28"&gt;Författningsförslag och kommentar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p83 ft1"&gt;kraven för att få arbetstillstånd i Sverige är uppfylla. Om en sådan utlänning får arbetstillstånd skall uppehållstillstånd ges för motsvarande tid med stöd av bestämmelsen i 3 kap. 5 e § första stycket UtlF och 2 kap. 4 § första stycket 6 UtlL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft26"&gt;Ansökan skall kunna göras i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft1"&gt;En utlänning som vill ha uppehålls- och/eller arbetstillstånd i Sverige skall enligt huvudregeln ha utverkat ett sådant tillstånd före inresan i landet (2 kap. 5 § första stycket och 6 § andra stycket UtlL). Den som är medborgare i ett land som ingår i &lt;NOBR&gt;EES-området&lt;/NOBR&gt; eller i Schweiz, liksom dennes familjemedlemmar, har dock rätt att ge in ansökan om uppehållstillstånd i Sverige om de befinner sig här (3 kap. 7 a § UtlF).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft31"&gt;Utredningens förslag:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft1"&gt;En motsvarande bestämmelse bör gälla för medborgare i de nya medlemsländerna som ansöker om arbetstillstånd. Den som är här för att söka arbete och blir anställd inom den uppehållsfria tiden (tre månader) skall alltså inte behöva lämna landet för att ge in sin ansökan om arbetstillstånd. Därför införs en bestämmelse härom i 4 kap. 10 a § UtlF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft26"&gt;Medborgare i de nya medlemsländerna som inte behöver ha arbetstillstånd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft1"&gt;Övergångsreglerna är så utformade att personer som vid tiden för anslutningen arbetar i något av de nuvarande &lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; och som givits arbetstillstånd för längre tid än ett år skall ges tillträde till det landets arbetsmarknad på samma villkor som gäller för landets medborgare. Detsamma gäller för arbetstagarens familjemedlemmar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft24"&gt;Arbetstagare som är medborgare i Malta och Cypern skall redan från anslutningsdagen ha tillträde till hela EU:s arbetsmarknad på lika villkor som gäller för nuvarande &lt;NOBR&gt;EU-medborgare.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p574 ft11"&gt;167&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_158"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Författningsförslag och kommentar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p91 ft31"&gt;Utredningens förslag:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft30"&gt;Dessa arbetstagare skall omfattas av de bestämmelser om uppehålls- och arbetstillstånd som gäller för nuvarande &lt;NOBR&gt;EU-medborgare&lt;/NOBR&gt; (3 kap. 5 a § andra stycket och 4 kap. 1 § första stycket UtlF).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft26"&gt;Familjemedlemmar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft1"&gt;I 3 kap. 5 b § anges bl.a. att uppehållstillstånd skall ges till en utlänning som på sätt som beskrivs i paragrafen är anhörig till en medborgare i en &lt;NOBR&gt;EES-stat&lt;/NOBR&gt; och att uppehållstillståndet skall beviljas i samma omfattning som för den medborgare i &lt;NOBR&gt;EES-staten&lt;/NOBR&gt; som utlänningen har anknytning till. Uppehållstillstånd som givits till en familjemedlem med stöd av denna bestämmelse får återkallas, om anknytningen till medborgaren i &lt;NOBR&gt;EES-staten&lt;/NOBR&gt; bryts och familjemedlemmen inte har rätt att stanna i Sverige på någon annan grund (3 kap. 5 c § UtlF).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft31"&gt;Utredningens förslag:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft1"&gt;Enligt utredningens förslag skall, oavsett medborgarskap, familjemedlemmar till en arbetstagare som är medborgare i något av de nya medlemsländerna beviljas uppehållstillstånd i samma omfattning som arbetstagaren. Familjemedlemmarna skall ha rätt att arbeta här under den tiden, oavsett arbetets omfattning, och behöver inte ha arbetstillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft1"&gt;För att åstadkomma en sådan ordning som förordas i utredningen skall familjemedlemmar till medborgare i de nya medlemsländerna omfattas &lt;SPAN class="ft31"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;av bestämmelsen i 3 kap. 5 b § UtlF och &lt;SPAN class="ft31"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;av bestämmelsen i 4 kap. 1 § andra stycket UtlF, där det sägs att anhöriga till medborgare i ett land som ingår i &lt;NOBR&gt;EES-området&lt;/NOBR&gt; är undantagna från kravet på arbetstillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p575 ft11"&gt;168&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_159"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB3116159x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td162"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td163"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft28"&gt;Författningsförslag och kommentar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p576 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;15.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Förslag till ändring i utlänningsförordningen (1989:547)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft2"&gt;Regeringen föreskriver i fråga om utlänningsförordningen (1989:547)&lt;SPAN class="ft119"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att 3 kap. 5 a, 5 b och 8 §§ samt 4 kap. 1 § skall ha följande lydelse,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att det i förordningen skall införs nya paragrafer, 3 kap. 5 e § samt 4 kap. 9 a och 10 a §§, av följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft31"&gt;Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p578 ft26"&gt;3 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p579 ft1"&gt;5 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft1"&gt;Uppehållstillstånd skall beviljas en utlänning som visar upp ett giltigt pass eller identitetskort, är medborgare i ett land som ingår i Europeiska samarbetsområdet (EES) eller i Schweiz och som inte enligt 1 kap. 4 § första stycket utlänningslagen (1989:529) är undantagen från kravet på uppehållstillstånd. För att beviljas uppehållstillstånd måste utlänningen uppfylla villkoren i något av&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr0 td164"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;andra till sjunde eller tionde styckena.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td165"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td166"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td32"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td167"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td165"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td97"&gt;&lt;SPAN class="p580 ft1"&gt;Arbetstagare&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td168"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;som&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td167"&gt;&lt;SPAN class="p442 ft1"&gt;har&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td169"&gt;&lt;SPAN class="p459 ft1"&gt;ett&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td170"&gt;&lt;SPAN class="p580 ft1"&gt;Arbetstagare&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td171"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;som&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td167"&gt;&lt;SPAN class="p442 ft1"&gt;har&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td165"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;ett&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td97"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft14"&gt;anställningsbevis&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td166"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td172"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;eller&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td169"&gt;&lt;SPAN class="p459 ft7"&gt;egna&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td170"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft14"&gt;anställningsbevis&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td166"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td173"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;eller&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td165"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft7"&gt;egna&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td62"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;företagare&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td165"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft14"&gt;som&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td166"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td172"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft1"&gt;genom&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td169"&gt;&lt;SPAN class="p459 ft1"&gt;en&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td174"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;företagare&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td165"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft14"&gt;som&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td166"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td173"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;genom&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td165"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;en&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr9 td175"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;handling kan visa att de är egna&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr9 td68"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;handling kan visa att de är egna&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td62"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;företagare&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td14"&gt;&lt;SPAN class="p580 ft1"&gt;skall&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td8"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td35"&gt;&lt;SPAN class="p459 ft1"&gt;beviljas&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td174"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;företagare&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td14"&gt;&lt;SPAN class="p581 ft1"&gt;skall&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td32"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td176"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;beviljas&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td97"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;uppehållstillstånd&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td168"&gt;&lt;SPAN class="p439 ft1"&gt;för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td35"&gt;&lt;SPAN class="p459 ft1"&gt;fem år.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td170"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft14"&gt;uppehållstillstånd&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td171"&gt;&lt;SPAN class="p442 ft1"&gt;för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td176"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;fem år.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr9 td149"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft14"&gt;Uppehållstillståndet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td8"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td167"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;kan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td169"&gt;&lt;SPAN class="p459 ft1"&gt;för-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr9 td177"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;Uppehållstillståndet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td32"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td167"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;kan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td165"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;för-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td62"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;nyas.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td165"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td166"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td8"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td167"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td169"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td174"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;nyas. &lt;SPAN class="ft31"&gt;För&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr9 td61"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft31"&gt;arbetstagare&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td165"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft31"&gt;som&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td62"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td165"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td166"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td167"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td169"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr8 td68"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft120"&gt;omfattas av bestämmelsen i 5 e §&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td62"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td165"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td166"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td8"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td167"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td169"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr9 td68"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft120"&gt;gäller i stället vad som sägs där.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft1"&gt;De som tillhandahåller eller tar emot tjänster och kan styrka detta genom en handling skall beviljas uppehållstillstånd för den tid som tjänsten utförs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft1"&gt;Egna företagare som har upphört med sin verksamhet skall beviljas uppehållstillstånd för fem år och kunna få tillståndet automatiskt förnyat förutsatt att de&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft1"&gt;– har uppnått 65 års ålder när de upphör med sin verksamhet, bedrivit sin verksamhet i Sverige under de närmast föregående tolv månaderna och varit bosatta i Sverige i tre år, eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Förordningen omtryckt 1995:254.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft11"&gt;169&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_160"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Författningsförslag och kommentar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p582 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;slutar sin verksamhet på grund av en bestående arbetsoförmåga och utan avbrott har bott i Sverige under minst två år, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;slutar sin verksamhet på grund av arbetsoförmåga som är en följd av ett olycksfall i arbetet eller en yrkessjukdom som berättigar till pension som helt eller delvis betalas av en svensk institution, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;efter tre års oavbruten verksamhet och bosättning i Sverige har fortsatt sin verksamhet i en annan &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EES-stat&lt;/NOBR&gt; eller Schweiz och behållit sin bostad i Sverige till vilken de återvänt minst en gång i veckan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p584 ft27"&gt;Egna företagare för vilka fjärde stycket inte gäller och pensionerade arbetstagare för vilka inte gäller kommissionens förordning (EEG) nr 1251/70 av den 29 juni 1970 om arbetstagares rätt att stanna kvar inom en medlemsstats territorium efter att ha varit anställda där skall beviljas uppehållstillstånd för fem år. Detta förutsatt att de får en pension som är tillräcklig för uppehället och, om de inte omfattas eller kommer att omfattas av den svenska socialförsäkringen, har en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige. Ett uppehållstillstånd får omprövas efter de första två årens bosättning. Det skall kunna förnyas efter fem år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p585 ft1"&gt;Studerande skall beviljas uppehållstillstånd för den tid som utbildningen varar. Om utbildningen pågår längre än ett år får uppehållstillstånd beviljas för ett år i taget. Uppehållstillståndet kan förnyas. För att få uppehållstillstånd skall de studerande vara inskrivna vid en erkänd utbildningsanstalt och försäkra att de har tillräckliga egna medel för sin försörjning samt, om de inte omfattas eller kommer att omfattas av den svenska socialförsäkringen, ha en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p585 ft27"&gt;Övriga medborgare i ett &lt;NOBR&gt;EES-land&lt;/NOBR&gt; eller Schweiz skall beviljas uppehållstillstånd för fem år, om de har tillräckliga medel för sin försörjning och, om de inte omfattas eller kommer att omfattas av den svenska socialförsäkringen, har en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige. Ett uppehållstillstånd får omprövas efter de första två årens bosättning. Det kan förnyas efter fem år.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p586 ft24"&gt;Arbetstagare som nämns i andra stycket skall inte få sitt uppehållstillstånd återkallat bara därför att de antingen inte längre är anställda, om orsaken är att de är tillfälligt oförmögna att arbeta på grund av sjukdom&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p586 ft1"&gt;Arbetstagare som nämns i andra stycket &lt;SPAN class="ft31"&gt;första meningen &lt;/SPAN&gt;skall inte få sitt uppehållstillstånd återkallat bara därför att de antingen inte längre är anställda, om orsaken är att de är tillfälligt oförmögna&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p9 ft11"&gt;170&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_161"&gt;


&lt;P class="p9 ft12"&gt;SOU 2002:116 Författningsförslag och kommentar&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"&gt;
&lt;TR height=0&gt;
	&lt;TD width=67px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=32px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=37px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=33px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=46px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=67px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=32px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=37px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=33px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=31px&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td175"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;eller olycksfall, eller de är&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td68"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;att arbeta på grund av sjukdom&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td64"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;ofrivilligt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td146"&gt;&lt;SPAN class="p587 ft7"&gt;arbetslösa&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td167"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft1"&gt;och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td178"&gt;&lt;SPAN class="p459 ft7"&gt;detta&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr8 td68"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;eller olycksfall, eller de är&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td64"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;bekräftas&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td179"&gt;&lt;SPAN class="p439 ft1"&gt;av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr9 td150"&gt;&lt;SPAN class="p459 ft1"&gt;arbetsförmed-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td64"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;ofrivilligt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td146"&gt;&lt;SPAN class="p587 ft7"&gt;arbetslösa&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td167"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft1"&gt;och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td168"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft7"&gt;detta&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr9 td175"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;lingen. När uppehållstillståndet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td64"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;bekräftas&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td179"&gt;&lt;SPAN class="p439 ft1"&gt;av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr9 td51"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;arbetsförmed-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td18"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;första gången&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td180"&gt;&lt;SPAN class="p438 ft1"&gt;förnyas&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td178"&gt;&lt;SPAN class="p459 ft1"&gt;får&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr8 td68"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;lingen. När uppehållstillståndet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td18"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;tillståndstiden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td180"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;begränsas.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td178"&gt;&lt;SPAN class="p459 ft1"&gt;Den&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td18"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;första gången&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td180"&gt;&lt;SPAN class="p438 ft1"&gt;förnyas&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td168"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;får&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr9 td175"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;får dock inte bli kortare än tolv&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td18"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;tillståndstiden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td180"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;begränsas.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td168"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;Den&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr8 td175"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;månader om arbetstagaren varit&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr8 td68"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;får dock inte bli kortare än tolv&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td64"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;ofrivilligt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td146"&gt;&lt;SPAN class="p588 ft7"&gt;arbetslös&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td181"&gt;&lt;SPAN class="p459 ft1"&gt;längre än&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr9 td68"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;månader om arbetstagaren varit&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr9 td182"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;tolv månader i följd.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td167"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td178"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td64"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;ofrivilligt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td146"&gt;&lt;SPAN class="p588 ft7"&gt;arbetslös&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td31"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;längre än&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td64"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td179"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td183"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td167"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td178"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr9 td182"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;tolv månader i följd.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td167"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td168"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft1"&gt;Rätten för egna företagare att efter avslutad verksamhet få uppehållstillstånd enligt fjärde stycket påverkas inte, om de vistats utanför Sverige högst tre månader om året eller om de lämnat Sverige för att göra militärtjänst. Rätten påverkas inte heller av att en företagare efter avslutad verksamhet under högst två år vistas utomlands.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft27"&gt;Uppehållstillstånd skall beviljas medborgare i Schweiz under de förutsättningar som sägs i artikel 2 i Kommissionens förordning (EEG) nr 1251/70 av den 29 juni 1970 om arbetstagares rätt att stanna kvar inom en medlemsstats territorium efter att ha varit&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr12 td184"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;anställda där. Förordning (2002:146).&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td185"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td169"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td180"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=2 class="tr7 td160"&gt;&lt;SPAN class="p580 ft1"&gt;Uppehållstillstånd&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td141"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr7 td13"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft7"&gt;skall&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td36"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;5 b §&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td185"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td169"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td180"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td141"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr9 td186"&gt;&lt;SPAN class="p589 ft1"&gt;Uppehållstillstånd&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td180"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;skall&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr8 td68"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;beviljas en utlänning som på&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr8 td175"&gt;&lt;SPAN class="p580 ft1"&gt;beviljas en utlänning som på&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr9 td68"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;något sätt enligt denna paragraf&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr9 td175"&gt;&lt;SPAN class="p580 ft7"&gt;något sätt enligt denna paragraf&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr9 td68"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;är anhörig till en medborgare i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr9 td175"&gt;&lt;SPAN class="p580 ft1"&gt;är anhörig till en medborgare i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr8 td68"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;en &lt;NOBR&gt;EES-stat&lt;/NOBR&gt; och som inte&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr8 td175"&gt;&lt;SPAN class="p580 ft1"&gt;en &lt;NOBR&gt;EES-stat&lt;/NOBR&gt; och som inte&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td153"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;omfattas av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr9 td187"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft14"&gt;bestämmelserna i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td188"&gt;&lt;SPAN class="p580 ft1"&gt;omfattas av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td187"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft14"&gt;bestämmelserna i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr9 td68"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;5 a § eller enligt 1 kap. 4 § första&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr9 td175"&gt;&lt;SPAN class="p580 ft7"&gt;5 a § &lt;SPAN class="ft123"&gt;eller 5 e § &lt;/SPAN&gt;eller enligt 1 kap.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td153"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;stycket&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr8 td187"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;utlänningslagen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr8 td186"&gt;&lt;SPAN class="p580 ft1"&gt;4 § första stycket&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td180"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft14"&gt;utlännings-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td153"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;(1989:529) är&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td189"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft1"&gt;undantagen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;från&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr9 td175"&gt;&lt;SPAN class="p580 ft7"&gt;lagen (1989:529) är undantagen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr9 td190"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;kravet på uppehållstillstånd.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr9 td175"&gt;&lt;SPAN class="p580 ft7"&gt;från kravet på uppehållstillstånd.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr8 td68"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;Uppehållstillståndet beviljas i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr8 td175"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;Uppehållstillståndet beviljas i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr9 td68"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft14"&gt;samma omfattning som för den&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr9 td175"&gt;&lt;SPAN class="p580 ft14"&gt;samma omfattning som för den&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr9 td68"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;medborgare i &lt;NOBR&gt;EES-staten&lt;/NOBR&gt; som&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr9 td175"&gt;&lt;SPAN class="p580 ft1"&gt;medborgare i &lt;NOBR&gt;EES-staten&lt;/NOBR&gt; som&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr8 td68"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;utlänningen har anknytning till&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr8 td175"&gt;&lt;SPAN class="p580 ft1"&gt;utlänningen har anknytning till&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr9 td68"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;mot uppvisande av giltigt pass&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr9 td175"&gt;&lt;SPAN class="p580 ft1"&gt;mot uppvisande av giltigt pass&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td139"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;eller&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td191"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;identitetskort,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td192"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft7"&gt;släktskaps-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td36"&gt;&lt;SPAN class="p580 ft1"&gt;eller&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td193"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;identitetskort,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td180"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft7"&gt;släktskaps-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;intyg&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td185"&gt;&lt;SPAN class="p580 ft1"&gt;eller&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td194"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft1"&gt;intyg&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td141"&gt;&lt;SPAN class="p590 ft1"&gt;om&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td36"&gt;&lt;SPAN class="p580 ft1"&gt;intyg&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td185"&gt;&lt;SPAN class="p580 ft1"&gt;eller&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td169"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft1"&gt;intyg&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td180"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;om att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td139"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td185"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td194"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td141"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td36"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td185"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td169"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td180"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft11"&gt;171&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_162"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Författningsförslag och kommentar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p32 ft1"&gt;utlänningen är beroende av medborgaren i &lt;NOBR&gt;EES-staten&lt;/NOBR&gt; eller dennes maka eller make. Utlänningen skall i förekommande fall också visa upp de handlingar eller bevis som krävs för att styrka vad som anges under &lt;NOBR&gt;1–5&lt;/NOBR&gt; samt stå i följande släktskapsförhållande till en medborgare i en &lt;NOBR&gt;EES-stat&lt;/NOBR&gt; som nämns i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft2"&gt;1) 5 a § andra och tredje stycket:&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p32 ft1"&gt;utlänningen är beroende av medborgaren i &lt;NOBR&gt;EES-staten&lt;/NOBR&gt; eller dennes maka eller make. Utlänningen skall i förekommande fall också visa upp de handlingar eller bevis som krävs för att styrka vad som anges under &lt;NOBR&gt;1–5&lt;/NOBR&gt; samt stå i följande släktskapsförhållande till en medborgare i en &lt;NOBR&gt;EES-stat&lt;/NOBR&gt; som nämns i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft2"&gt;1) 5 a § andra och tredje stycket &lt;SPAN class="ft124"&gt;samt 5 e §&lt;/SPAN&gt;:&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p592 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;maka eller make,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p593 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;deras barn som är under 21 år eller är beroende av dem för sin försörjning, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p593 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;släktingar i närmast föregående led till medborgaren i EES- staten eller dennes maka eller make och som är beroende av dem för sin försörjning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft1"&gt;2) 5 a § fjärde stycket:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;maka eller make,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p593 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;deras barn som är under 21 år eller som är beroende av dem för sin försörjning, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p593 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;släktingar i närmast föregående led till medborgaren i EES- staten eller dennes maka eller make,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft1"&gt;3) 5 a § femte stycket:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;maka eller make,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p593 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;deras barn som är under 21 år eller som är beroende av dem för sin försörjning, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p593 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;släktingar i närmast föregående led till medborgaren i EES- staten eller dennes maka eller make och som är beroende av dem för sin försörjning; förutsättningen är att de har tillräckliga medel för sin försörjning och, om de inte omfattas eller kommer att omfattas av den svenska socialförsäkringen, har en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft1"&gt;4) 5 a § sjätte stycket:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;maka eller make, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;deras barn som är under 21 år eller som är beroende av dem för sin försörjning och, om de inte omfattas eller kommer att omfattas av den svenska socialförsäkringen, har en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft11"&gt;172&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_163"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td162"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td163"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft28"&gt;Författningsförslag och kommentar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p597 ft1"&gt;5) 5 a § sjunde stycket:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p598 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;maka eller make,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;deras barn som är under 21 år eller som är beroende av dem för sin försörjning, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft27"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;släktingar i närmast föregående led till medborgaren i EES- staten eller dennes maka eller make och som är beroende av dem för sin försörjning; förutsättningen är att de, om de inte omfattas eller kommer att omfattas av den svenska socialförsäkringen, har en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft1"&gt;Uppehållstillstånd för anhöriga som anges i första stycket 2 är giltiga även efter företagarens död och kan förnyas. Om företagaren avlider innan han förvärvat rätt till ett sådant uppehållstillstånd som anges i 5 a § fjärde stycket skall företagarens anhöriga ändå ha rätt till uppehållstillstånd, om företagaren vid sin död varit bosatt i Sverige i minst två år eller om hans död var följden av ett olycksfall i arbetet eller en yrkessjukdom. För företagarens anhöriga skall bestämmelsen i 5 a § nionde stycket tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft1"&gt;En utlänning som på ett sätt som nämns i första stycket är anhörig till en medborgare i Danmark, Finland, Island eller Norge och som inte själv är medborgare i något av dessa länder skall beviljas uppehållstillstånd i fem år under förutsättning att den medborgare som utlänningen har anknytning till uppfyller villkoren i något av 5 a § andra till sjunde styckena. Ett uppehållstillstånd kan förnyas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft1"&gt;Uppehållstillstånd skall på sätt som sägs i artikel 3 i bilaga I till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan om fri rörlighet för personer beviljas en utlänning som är anhörig till en medborgare i Schweiz. Förordning (2002:146).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft1"&gt;5 e §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p600 ft95"&gt;En arbetstagare som är medborgare i Estland, Lettland, Litauen, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien eller Ungern och som vid tiden för ländernas anslutning till den Europeiska unionen inte har arbetstillstånd här som utfärdats för längre tid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p601 ft11"&gt;173&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_164"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Författningsförslag och kommentar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p602 ft31"&gt;än ett år, skall beviljas uppehållstillstånd för den tid som arbetstillstånd ges.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p603 ft97"&gt;Arbetstagare som nämns i första stycket skall inte få sitt uppehållstillstånd återkallat bara därför att de antingen inte längre är anställda, om orsaken är att de är tillfälligt oförmögna att arbeta på grund av sjukdom eller olycksfall, eller de är ofrivilligt arbetslösa och detta bekräftas av arbetsförmedlingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft1"&gt;8 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft1"&gt;Bevis om uppehållstillstånd skall föras in i utlänningens pass eller i någon annan handling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft1"&gt;Ett uppehållstillstånd som omfattas av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) skall utfärdas i en särskild&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td181"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;handling.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td195"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td196"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td172"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td197"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td169"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td180"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr9 td175"&gt;&lt;SPAN class="p189 ft1"&gt;För en utlänning som är&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td172"&gt;&lt;SPAN class="p605 ft1"&gt;För&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td198"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;en &lt;/SPAN&gt;utländsk&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td180"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft120"&gt;arbetstagare&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr8 td175"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;medborgare i ett land som ingår&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr8 td199"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;som är medborgare i ett land&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr9 td175"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;i Europeiska ekonomiska sam-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td172"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;som&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td197"&gt;&lt;SPAN class="p192 ft1"&gt;ingår&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td169"&gt;&lt;SPAN class="p482 ft1"&gt;i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td180"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft7"&gt;Europeiska&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td200"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;arbetsområdet och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td196"&gt;&lt;SPAN class="p189 ft1"&gt;som är&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td201"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;ekonomiska&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td187"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft7"&gt;samarbetsområdet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td181"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;arbetstagare&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td195"&gt;&lt;SPAN class="p606 ft14"&gt;skall&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td196"&gt;&lt;SPAN class="p189 ft7"&gt;uppehålls-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr8 td199"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;och som &lt;/SPAN&gt;inte omfattas av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td181"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;tillståndet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td195"&gt;&lt;SPAN class="p607 ft7"&gt;innehålla&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td196"&gt;&lt;SPAN class="p189 ft1"&gt;följande&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td201"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft31"&gt;bestämmelsen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td169"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft31"&gt;i 5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td180"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;e § &lt;/SPAN&gt;skall&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td181"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;förklaring:&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td195"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td196"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr9 td24"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;uppehållstillståndet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td180"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;innehålla&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td181"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td195"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td196"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr9 td24"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft1"&gt;följande förklaring:&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td180"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft1"&gt;”Detta tillstånd utfärdas enligt förordning (EEG) nr 1612/68 av den 15 oktober 1968 och i enlighet med de beslut som har fattas som ett led i genomförandet av direktiv 68/360/EEG med de anpassningar som har gjorts vid införandet av &lt;NOBR&gt;EES-avtalet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft1"&gt;I enlighet med bestämmelserna i ovanstående förordning har innehavaren av detta tillstånd rätt att påbörja och utöva anställning inom svenskt territorium på samma villkor som svenska arbetstagare.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft11"&gt;174&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_165"&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;9 a §&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;En utlänning som omfattas av bestämmelsen i 3 kap. 5 e § första stycket får beviljas arbetstillstånd för den tid som anställningen varar, dock ej för längre tid än ett år. I särskilda fall kan arbetstillståndet bestämmas till sex månader. Arbetstillståndet skall kunna förlängas med ett år i taget till fem år.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx3"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;10 a §&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx4"&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Utöver de fall som föreskrivs i 2 kap. 6 § andra stycket utlänningslagen (1989:529) skall en ansökan om arbetstillstånd kunna bifallas, även om ansökan görs eller prövas när utlänningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx5"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;175&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx6"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;En utlänning som är medborgare i ett land som ingår i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller i Schweiz &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;och som inte omfattas av bestämmelsen i 5 kap. e § &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;är undantagen från kravet på arbetstillstånd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx7"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;Undantaget från arbetstillstånd gäller även, oavsett medborgarskap, maka eller make eller sambo till sådan utlänning som sägs i första stycket &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;och 3 kap. 5 e § &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;samt deras barn som är under 21 år eller beroende av dem för sin försörjning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Författningsförslag och kommentar&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;P class="p608 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/P&gt;
&lt;P class="p609 ft26"&gt;4 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p610 ft1"&gt;1 § En utlänning som är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft1"&gt;medborgare i ett land som ingår i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller i Schweiz är undantagen från kravet på arbetstillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p612 ft1"&gt;Undantaget från arbetstillstånd gäller även, oavsett medborgarskap, maka eller make eller sambo till sådan utlänning som sägs i första stycket samt deras barn som är under 21 år eller beroende av dem för sin försörjning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_166"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB3116166x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Författningsförslag och kommentar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p602 ft31"&gt;befinner sig i Sverige, om ansökan görs av en utlänning som omfattas av bestämmelsen i 3 kap. 5 e §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p613 ft2"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 maj 2004 (eller det datum då kandidatländerna blir medlemmar i EU).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft11"&gt;176&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_167"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB3116167x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p614 ft12"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft4"&gt;Kommittédirektiv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p616 ft16"&gt;EU:s utvidgning och arbetskraftens rörlighet Dir. 2002:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p617 ft1"&gt;Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2002&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft26"&gt;Sammanfattning av uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p618 ft1"&gt;Europeiska rådet beslutade i juni 2001 om övergångsperioder på minst två år och upp till sju år för arbetstagare från nya medlemsstater beträffande rätten till fri rörlighet inom Europeiska unionen. Beslutet möjliggör undantag enligt nationellrätt från dessa övergångsperioder för de medlemsstater som så önskar. Övergångsarrangemangen berör inte egna företagare, tjänsteutövare eller några andra kategorier av personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p619 ft1"&gt;En särskild utredare skall tillkallas för att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p620 ft1"&gt;utreda hur arbetstagare från nya medlemsstater i Europeiska unionen från anslutningsdagen skall kunna få tillgång till den svenska arbetsmarknaden på samma villkor som medborgare i de nuvarande EU- och &lt;NOBR&gt;EES-länderna,&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft1"&gt;bedöma sannolikheten för att arbetskraftsinvandring från nya medlemsstater i EU skulle medföra allvarliga störningar på den svenska arbetsmarknaden eller ansenliga kostnader för de sociala trygghetssystemen, samt utreda hur lämpliga åtgärder för att motverka detta i sådana fall kan utformas,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p622 ft1"&gt;överväga åtgärder för att göra det attraktivt för arbetstagare från nya medlemsstater att söka sig till bristyrken i Sverige varvid konkurrensen med andra länder om sådan arbetskraft skall beaktas,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p622 ft1"&gt;lägga fram förslag till de författningsändringar och andra åtgärder som utredaren anser behövs i enlighet med utredningsuppdraget, samt redovisa förslagens finansiella och samhällsekonomiska konsekvenser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p623 ft11"&gt;177&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_168"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Bilaga 1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p91 ft26"&gt;Gällande bestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft31"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft1"&gt;De grundläggande bestämmelserna om fri rörlighet för arbetstagare inom den Europeiska Unionen finns i artiklarna &lt;NOBR&gt;39–42&lt;/NOBR&gt; i EG- fördraget. En &lt;NOBR&gt;EU-medborgare&lt;/NOBR&gt; har samma rätt att söka arbete, ta anställning, driva rörelse och göra praktik i en annan medlemsstat som det landets egna medborgare. All diskriminering av arbetstagare från medlemsstaterna på grund av medborgarskap skall avskaffas vad gäller anställning, lön och övriga arbets- och anställningsvillkor. Denna rätt till andra medlemsstaters nationella arbetsmarknader innefattar rätten till social, ekonomisk och kulturell integration i värdlandet för den migrerande arbetstagaren och hans eller hennes familj.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft1"&gt;Det finns en omfattande sekundärrättslig reglering av personers fria rörlighet, bl.a. rådets förordning (EEG) nr 1612/68 om arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen och i rådets direktiv 68/360/EEG om avskaffande av restriktioner för rörlighet och bosättning inom gemenskapen för medlemsstaternas arbetstagare och deras familjer. Förordningen innehåller, förutom bestämmelser om arbets- och anställningsvillkor, bl.a. bestämmelser om likabehandling vad gäller sociala förmåner och tillträde till utbildning för arbetstagarens barn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft1"&gt;Det föreligger flera aktuella förslag från kommissionen om fri rörlighet för arbetstagare. Kommissionen har bl.a. nyligen lämnat ett förslag till direktiv om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier (KOM (2001) 257). Förslaget avser att förenkla den fria rörligheten för såväl arbetstagare som för andra grupper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft1"&gt;Rätten till fri rörlighet för arbetstagare kompletteras och stöds av regelverket om tillämpningen av systemen för social trygghet när arbetstagare, egenföretagare och deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen (i första hand rådets förordning (EEG) nr 1408/71). Kommissionen har lämnat ytterligare ett förslag (KOM (1998) 394) för att anpassa reglerna i rådets förordning (EEG) nr 1612/68 och rådets direktiv 68/360/EEG till EG- domstolens praxis och förbättra den sociala tryggheten som en förutsättning för den fria rörligheten inom unionen. Vidare har kommissionen lagt fram förslag (5133/99 SOC5) till en ny&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft11"&gt;178&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_169"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td202"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td203"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft28"&gt;Bilaga 1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p117 ft1"&gt;förordning om samordning av sociala trygghetssystem som skall ersätta rådets förordning (EEG) nr 1408/71. Förslaget innebär en förenkling av gällande regler på området. Tredjelandsmedborgare som lagenligt arbetar inom EU skall enligt förslaget omfattas av de sociala trygghetssystemen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft31"&gt;Europaavtalen med kandidatländerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft27"&gt;Som ett förberedande steg mot &lt;NOBR&gt;EU-medlemskap&lt;/NOBR&gt; har EU tecknat associeringsavtal, de s.k. Europaavtalen, med kandidatländerna. Europaavtalen ser inte exakt likadana ut för alla kandidatländerna, men de har en gemensam ram och behandlar bl.a. fri rörlighet för arbetstagare och fri etableringsrätt. Europaavtalen innebär inte någon fullständig fri rörlighet i enlighet med gemenskapsrätten. När det gäller arbetstagare förutsätts att de är lagenligt anställda inom en medlemsstats territorium. De skall alltså ha fått arbetstillstånd i medlemsstaten enligt den statens nationella lagstiftning. &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; har i några avgöranden under hösten 2001 prövat Europaavtalens bestämmelser om fri rörlighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft30"&gt;Inom ramen för Europaavtalen föreskrivs att EU:s medlemsstater välvilligt skall överväga möjligheterna att redan före ett medlemskap sluta bilaterala avtal med kandidatländer för att ge tillgång till anställning för ländernas arbetstagare på medlemsstaternas arbetsmarknader. I den mån sådana avtal redan finns med en medlemsstat skall dessa fortsätta gälla och om möjligt förbättras. Europaavtalen inbegriper dock också ett viktigt förbehåll – att hänsyn skall tas till arbetsmarknadsläget i en medlemsstat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p624 ft31"&gt;Utlänningslagstiftningen i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft1"&gt;Enligt 2 kap. 4 § första stycket 6 utlänningslagen (1989:529) får uppehållstillstånd ges till en utlänning som har fått arbetstillstånd eller som har sin försörjning tryggad på något annat sätt. Beträffande arbetstillstånd anges i lagen att en utlänning skall ha tillstånd för att arbeta i Sverige på grund av anställning här eller utomlands, om inte utlänningen har permanent uppehållstillstånd eller är medborgare i något av de övriga nordiska länderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft30"&gt;Regeringen har rätt att föreskriva andra undantag från kravet på arbetstillstånd. I bestämmelser i utlänningsförordningen(1989:547)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p625 ft11"&gt;179&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_170"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Bilaga 1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p376 ft3"&gt;klargörs att alla utlänningar som omfattas av &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; eller EES- avtalet är undantagna från kravet på arbetstillstånd. (Schweiziska medborgare kommer att jämställas med medborgare i &lt;NOBR&gt;EES-länderna&lt;/NOBR&gt; när avtalet mellan EG och dess medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan träder ikraft, jfr. prop. 2000/01:55). Sverige har inte ingått några bilaterala avtal om arbetstagares rörlighet på det sätt som möjliggörs genom Europaavtalen. Medborgare i kandidatländerna är därför för närvarande skyldiga att ansöka om uppehålls- och arbetstillstånd i Sverige. Det finns dock sedan år 1994 ett antal avtal om utbyte av praktikanter med de baltiska länderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft27"&gt;Förutsättningarna för arbetstillstånd framgår inte av utlänningslagen. De principer som gäller bygger på uttalanden i olika propositioner (bl.a. prop. 1983/84:144 Invandrings- och flyktingpolitiken och prop. 1996/97:25 Svensk migrationspolitik i globalt perspektiv) i vilka det bl.a. sägs att det saknas anledning att räkna med något egentligt behov för Sveriges del av arbetskraftsinvandring under överskådlig tid. Även om arbetskraftsinvandring i normalfallet inte bör tillåtas bör dock, enligt nämnda propositioner, undantag kunna ske främst beträffande nyckelfunktioner inom industrin och näringslivet i övrigt samt inom vissa andra samhällsområden. Vidare sägs att också andra undantag bör vara möjliga, inte minst i fall då arbetstagare med den utbildning och erfarenhet som behövs i ett visst fall inte finns att tillgå i Sverige. Dessutom anges att det ankommer på Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) att i samråd med arbetsmarknadens parter genom praxis klarlägga i vilka fall undantag bör kunna ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft26"&gt;Utredningsbehovet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft31"&gt;Utvidgningsförhandlingarna och övergångsregler för arbetstagares fria rörlighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft27"&gt;Europeiska rådet beslutade i juni 2001 om övergångsperioder på minst två år och upp till sju år för arbetstagare från nya medlemsstater beträffande rätten till fri rörlighet inom Europeiska unionen. Beslutet möjliggör undantag enligt nationell rätt från dessa övergångsperioder för de medlemsstater som så önskar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft24"&gt;Undantagen i nationell rätt kan ge ökat tillträde till den nationella arbetsmarknaden inklusive fri rörlighet för arbetskraften från nya medlemsstater. Existerande bilaterala avtal skall fortsätta gälla&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft11"&gt;180&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_171"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td202"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td203"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft28"&gt;Bilaga 1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft1"&gt;och får även fördjupas. Både nuvarande och nya medlemsstater skall redan före en anslutning sträva efter att i nationell rätt liberalisera tillträdet till sina nationella arbetsmarknader för arbetstagare från respektive stater.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft1"&gt;Övergångsarrangemangen berör inte egna företagare, tjänsteutövare eller några andra kategorier av personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft3"&gt;Kommissionen kommer att utvärdera såväl de gemensamma övergångsarrangemangen som de nationella arrangemangen efter den första tvåårsperioden räknat från anslutningen av de nya medlemsstaterna. Medlemsstaterna skall före slutet av denna inledande tvåårsperiod underrätta kommissionen om att staterna avser fortsätta med nationella arrangemang eller om de vill tillämpa EG- regelverket fullt ut. Efter tvåårsperioden kan medlemsstaterna, med hänvisning till allvarliga störningar på arbetsmarknaden, under ytterligare fem år tillfälligt häva &lt;NOBR&gt;EG-regelverket&lt;/NOBR&gt; på grundval av t.ex. den mekanism som återfinns i artikel 20 i rådets förordning (EEG) nr 1612/68 om arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft1"&gt;Sveriges principiella uppfattning har i utvidgnings förhandlingarna varit att fri rörlighet för arbetstagare från nya medlemsstater bör tillämpas redan från anslutningsdagen. Av denna anledning deklarerades tidigt att Sverige inte hade för avsikt att utnyttja möjligheten att begränsa tillträdet till den svenska arbetsmarknaden enligt de generella övergångsarrangemangen. Syftet med denna deklaration var också att stimulera till liknande åtaganden från andra medlemsstaters sida. Regeringen förbehåller sig dock rätten att vidta åtgärder i händelse av allvarliga störningar på den svenska arbetsmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft30"&gt;Den svenska deklarationen byggde bl.a. på en sammanställning från kommissionen av ett antal forskarrapporter i vilka det inte förutses någon större arbetskraftsinvandring från de nya medlemsstaterna. Hänsyn har vidare tagits till betänkandet Arbetskraftens fria rörlighet – trygghet och jämställdhet (SOU1997:153), av vilket det framgår att den svenska arbetsmarknaden präglas av låg grad av flexibilitet i lönesättningen vilket verkar återhållande på invandringen. Kompetenskraven, språket och den minskade betydelsen av traditionella industriarbetstillfällen, begränsar också invandringspotentialen från de nya medlemsstaterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p626 ft1"&gt;I betänkandet påpekades dock att det för utredaren var oklart vilka rättigheter som kommer att gälla för de arbetssökande och deras familjer under den tid de söker arbete. Denna s.k. potentiella sökarbetslöshet gav enligt utredaren anledning till oro.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft11"&gt;181&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_172"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Bilaga 1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p91 ft31"&gt;Den fria rörlighetens ekonomiska konsekvenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft27"&gt;Den fria rörligheten för arbetstagare får konsekvenser för de sociala trygghetssystemen. Det gäller såväl socialförsäkringssystemet, socialtjänsten som hälso- och sjukvården. Dessutom påverkas det svenska studiestödssystemet och utbildningsväsendet i övrigt genom att den fria rörligheten inte bara påverkar arbetstagaren själv utan även dennes familjemedlemmar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft27"&gt;Utredaren bör därför utreda den fria rörlighetens ekonomiska konsekvenser bl.a. vad gäller kostnaderna för s.k. sökarbetslöshet enligt stycket ovan. Sådana arbetstagare har för närvarande rätt att söka arbete inom EU och uppbära arbetslöshetsersättning från det egna landet i tre månader. Varken den arbetssökande eller dennes familj behöver uppehållstillstånd under denna period. Eftersom personer som är medborgare i en medlemsstat i EU inte behöver visering görs det vid ankomsten till Sverige ingen kontroll av om den arbetssökande kan försörja sig eller inte. Arbetstagaren och eventuella familjemedlemmar kan i vissa fall ha behov av bistånd redan efter några dagar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft27"&gt;Uppehållstillstånd för arbetstagare från &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; beviljas i regel för fem år och tillståndet går inte att återkalla om personen i fråga under denna tid blir ofrivilligt arbetslös eller om personen blir arbetslös och söker nytt arbete. Familjen kan för att klara sin försörjning ha behov av ekonomiskt bistånd från socialtjänsten. Det kan gälla även om någon i familjen arbetar. Det kan också i vissa fall bli aktuellt med annat bistånd. Kostnader kan t.ex. uppstå tillföljd av de sociala rättigheter som skall garanteras arbetstagare från &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; och deras familjemedlemmar. Det gäller ekonomiska konsekvenser för socialförsäkringarna, hälso- och sjukvården samt studiestödet och utbildningsväsendet. I detta sammanhang bör särskilt effekterna i storstadsregionerna uppmärksammas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft31"&gt;Arbetskraftsbrist inom vissa sektorer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft30"&gt;Regeringen gör bedömningen att det inte kommer att råda någon generell arbetskraftsbrist i Sverige under de närmaste åren, men att det inom vissa teknikyrken samt undervisnings- och vårdyrken kan förekomma brist på arbetskraft. Trots ökade utbildningssatsningar på senare tid, kommer det svenska utbildningsväsendet knappast&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft11"&gt;182&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_173"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td202"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td203"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft28"&gt;Bilaga 1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft1"&gt;att tillräckligt snabbt kunna tillgodose arbetsmarknadens behov inom de identifierade yrkesgrupperna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft24"&gt;Från näringslivet har det framförts återkommande önskemål om att regelverket bör förenklas för att företag på ett snabbare och mer flexibelt sätt skall kunna rekrytera personal. EU:s utvidgning kan eventuellt innebära att den svenska arbetsmarknadens behov av arbetskraft på kort sikt kan tillgodoses utan mer avgörande förändringar i gällande regelverk eller praxis. Utredaren bör därför väga in den dynamik som arbetskraftsinvandring från nya medlemsstater kan tillföra den svenska arbetsmarknaden. Konsekvenserna för små företag bör därvid beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p624 ft31"&gt;AMS och Migrationsverkets uppdrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft1"&gt;Regeringen gav i regleringsbreven för budgetåret 2001 AMS och Migrationsverket i uppdrag att i samarbete följa upp två tidigare rapporter från myndigheterna om arbetskraftsinvandringen och regelverket. Enligt uppdraget skulle AMS och Migrationsverket i samarbete med arbetsmarknadens parter lämna förslag till vad som kan göras inom gällande ordning för att bättre kunna tillgodose de ökade behoven av arbetskraft främst inom data- och teknikyrken samt inom undervisnings- och vårdyrken. AMS och Migrationsverket inkom i slutet av april 2001 tillregeringen med rapporten Arbetskraftsinvandring och åtgärder för att möta framtida arbetskraftsbehov (UD2000/1305/MAP). I rapporten föreslås bl.a. vissa ändringar i AMS riktlinjer samt i utlänningsförordningen. Dessa förslag bereds i särskild ordning. AMS och Migrationsverkets rapport innehåller även vissa förslag till åtgärder för hur behovet av kvalificerad arbetskraft på den svenska arbetsmarknaden skall kunna tillgodoses med arbetskraft från de nya medlemsstaterna. Myndigheterna föreslår bl.a. att Sverige i god tid bör förbereda sig för ett arbetskrafts- och kompetensutbyte med kandidatländerna och att det bör finnas möjligheter att träffa separata avtal med kandidatländerna inom de identifierade bristyrkena. Utredaren skall beakta dessa sist nämnda förslag men skall i första hand utreda möjligheterna till reglering direkt i den nationella lagstiftningen utan att gå via separata bilaterala avtal. Utredarens förslag bör således inriktas mot så enkla och praktiskt genomförbara åtgärder som möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft11"&gt;183&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_174"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Bilaga 1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p91 ft26"&gt;Utredningsuppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft30"&gt;Utredaren skall överväga hur arbetstagare från nya medlemsstater i Europeiska unionen från anslutningsdagen skall få tillgång till den svenska arbetsmarknaden på samma villkor som medborgare i nuvarande EU- och &lt;NOBR&gt;EES-länder.&lt;/NOBR&gt; I enlighet med EU:s gemensamma position i &lt;NOBR&gt;EU-utvidgningsförhandlingarna&lt;/NOBR&gt; skall utredaren också överväga hur Sverige redan före en anslutning kan sträva efter att liberalisera tillträdet till sin nationella arbetsmarknad för arbetstagare från kandidatländerna. Överväganden skall därvidlag göras vad gäller förutsättningarna för fortsatt vistelse i Sverige för sådana arbetstagare från blivande medlemsstater som arbetar i Sverige och vars tidsbegränsade arbetstillstånd löper ut viss tid före medborgarskapslandets anslutning till EU i de fall då arbetstillfällena kvarstår. Utredaren skall också bedöma sannolikheten för att arbetskraftsinvandring från nya medlemsstater i EU skulle medföra allvarliga störningar på den svenska arbetsmarknaden samt utreda hur lämpliga åtgärder i sådana fall kan utformas. Vid bedömningen av hur sådana lämpliga åtgärder skulle kunna utformas skall utredaren ta sin utgångspunkt i tillgängliga kartläggningar om invandringspotentialen från kandidatländerna, om den svenska arbetsmarknadens behov av arbetskraft inom olika sektorer samt om de ekonomiska konsekvenserna av utvidgningen. Utredaren skall i sin bedömning av möjliga allvarliga störningar på arbetsmarknaden även ta hänsyn till under- och outnyttjad arbetskraft i Sverige samt möjligheterna att bättre ta tillvara denna liksom arbetstagare från nuvarande EU- och &lt;NOBR&gt;EES-länder.&lt;/NOBR&gt; Övriga medlemsstaters troliga agerande bör också beaktas av utredaren. Utredaren skall överväga åtgärder för att göra det attraktivt för arbetstagare från nya medlemsstater att söka sig till bristyrken i Sverige. Konkurrensen med andra länder om sådan arbetskraftskall därvid beaktas. Även åtgärder för att undvika eventuella negativa effekter i form av förlust av humankapital i de nya medlemsstaterna bör övervägas i detta sammanhang. Utredaren skall vidare i sin bedömning beakta att det inom EU pågår ett förhandlingsarbete kring ett förslag till direktiv om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares rättsliga ställning (KOM (2001) 127). Kommissionen har även lagt fram ett förslag till direktiv om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse i syfte att utöva verksamhet som anställd eller egenföretagare (KOM (2001) 386). Båda förslagen berör åtgärder som medför utökade rättigheter för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft11"&gt;184&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_175"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td202"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td203"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft28"&gt;Bilaga 1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p177 ft27"&gt;tredjelandsmedborgare på arbetsmarknaden och inom utbildningsväsendet i EU:s medlemsstater. Sverige har välkomnat de förslag som leder till en harmonisering av rättigheterna för varaktigt bosatta tredjelandsmedborgare. I detta sammanhang bör dock noteras att i enlighet med anslutningsfördragen skall medborgare i EU ha förmånligare tillträde till EU:s arbetsmarknad än tredjelandsmedborgare. Utredaren skall också utreda vilka kostnader som kan uppstå tillföljd av de sociala rättigheter som skall garanteras arbetstagare från &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; och deras familjemedlemmar och som följer av att arbetstagare från nya medlemsstater får tillgång till den svenska arbetsmarknaden på samma villkor som medborgare i nuvarande EU- och &lt;NOBR&gt;EES-länder.&lt;/NOBR&gt; Det gäller ekonomiska konsekvenser för socialförsäkringarna, socialtjänsten, hälso- och sjukvården samt studiestödet och utbildningsväsendet. Utredaren bör i detta sammanhang även undersöka kostnaderna för s.k. sökarbetslöshet. Vidare skall utredaren bedöma omfattningen av andra kostnader som kan uppstå. I vissa fall kan såväl arbetsmarknadssom utbildnings- och integrationspolitiska insatser vara nödvändiga för de arbetssökande och eventuella familjemedlemmar. Sådant behov av insatser kan t.ex. uppstå i storstadsregionerna dit många arbetssökande kan förväntas söka sig. Vid redovisning av förslagens konsekvenser för små företag, skall utredaren samråda med Näringslivets nämnd för regel granskning. Utredaren skall slutligen ta ställning till i vilken omfattning gällande lagstiftning i Sverige kan tillämpas samt vilka författningsändringar som kan behöva genomföras. Utredaren skall därvid lägga fram förslag till de författningsändringar och andra åtgärder som utredaren anser behövs i enlighet med utredningsuppdraget, samt redovisa förslagens finansiella och samhällsekonomiska konsekvenser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p628 ft26"&gt;Redovisning av uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p629 ft1"&gt;Uppdraget skall redovisas senast den 15 oktober 2002.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p630 ft14"&gt;(Utrikesdepartementet)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p631 ft11"&gt;185&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_176"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB3116176x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Bilaga 1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p393 ft4"&gt;Tilläggsdirektiv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft16"&gt;EU:s utvidgning och arbetskraftens rörlighet Dir. 2002:124&lt;/P&gt;
&lt;P class="p633 ft1"&gt;Beslut vid regeringssammanträde den 17 oktober 2002&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft26"&gt;Förlängd tid för uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft3"&gt;Med stöd av regerings bemyndigande den 7 februari 2002 tillkallade det statsråd som svarar för ärenden som gäller utlänningars rätt att vistas i landet en särskild utredare. I uppdraget ingår bl.a. att föreslå hur arbettagare från Europeiska unionens nya medlemsstater från anslutningsdagen skall kunna få tillgång till den svenska arbetsmarknaden på samma villkor som medborgare i nuvarande EU- och &lt;NOBR&gt;EES-länder.&lt;/NOBR&gt; Utredningen skall enligt direktiven redovisa sitt uppdrag senast den 15 oktober 2002.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft1"&gt;Utredningstiden förlängs, vilket innebär att utredningen skall redovisa sitt uppdrag senast den 16 december 2002.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p634 ft1"&gt;(Utrikesdepartementet)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p635 ft11"&gt;186&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_177"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB3116177x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p614 ft12"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft4"&gt;EU:s utvidgning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p637 ft4"&gt;och arbetskraftens rörlighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p638 ft114"&gt;– inkomsteffekter för befolkningen i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft127"&gt;Rapport av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p640 ft127"&gt;Jan Ekberg och Monika Löfmark&lt;SPAN class="ft128"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft129"&gt;Jan Ekberg är professor i nationalekonomi Monika Löfmark är doktorand i nationalekonomi Båda är verksamma vid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p642 ft116"&gt;Centrum för arbetsmarknadspolitisk forskning (CAFO)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p643 ft116"&gt;vid Växjö universitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p644 ft62"&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Vi tackar professorerna Björn Gustafsson, Per Lundborg och Eskil Wadensjö samt ledamöter i utredningens sekreteriat och expertgrupp för synpunkter på en tidigare version.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p645 ft11"&gt;187&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_178"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Bilaga 2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p322 ft5"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td204"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td205"&gt;&lt;SPAN class="p646 ft5"&gt;Inledning .................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;189&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td204"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td205"&gt;&lt;SPAN class="p646 ft6"&gt;Forskning om ekonomiska effekter av invandring..........&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;190&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td204"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td205"&gt;&lt;SPAN class="p646 ft6"&gt;Erfarenheter av tidigare arbetskraftsinvandring ............&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;193&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td204"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td205"&gt;&lt;SPAN class="p465 ft5"&gt;Några empiriska studier ............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;197&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td204"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td205"&gt;&lt;SPAN class="p646 ft5"&gt;En kalkyl .................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;199&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td204"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td172"&gt;&lt;SPAN class="p465 ft1"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td206"&gt;&lt;SPAN class="p487 ft8"&gt;Demografi och sysselsättning.........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;200&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td204"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td172"&gt;&lt;SPAN class="p465 ft1"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td206"&gt;&lt;SPAN class="p487 ft7"&gt;Omfattning på offentlig sektor ......................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;203&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td204"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td205"&gt;&lt;SPAN class="p646 ft5"&gt;Resultat...................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;207&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td204"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td172"&gt;&lt;SPAN class="p465 ft1"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td206"&gt;&lt;SPAN class="p487 ft8"&gt;Huvudalternativ...............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;207&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td204"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td172"&gt;&lt;SPAN class="p465 ft1"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td206"&gt;&lt;SPAN class="p487 ft8"&gt;Känslighetsberäkningar...................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;210&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td204"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td205"&gt;&lt;SPAN class="p646 ft5"&gt;Över tiden................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;212&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p647 ft11"&gt;188&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_179"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td202"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td203"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft28"&gt;Bilaga 2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p292 ft16"&gt;1 Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft3"&gt;Den genomsnittliga levnadsstandarden i kandidatländerna är väsentligt lägre än i EU. I flera av kandidatländerna är BNP per capita mindre än 50 procent av BNP per capita i många av EU länderna. Med detta följer också stora skillnader i lönenivå och levnadsstandard mellan länderna. Av betydelse är också möjligheten att få ett arbete. Det kan förväntas att migration sker från regioner med låg levnadsstandard och hög arbetslöshet till regioner med hög levnadsstandard och låg arbetslöshet. I många av kandidatländerna är arbetslösheten idag väsentligt högre än i Sverige. I exempelvis Polen var den öppna arbetslösheten vid slutet av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;13–14%&lt;/NOBR&gt; vilket var nästan 3 gånger så högt som i Sverige se ILO (2000). Den totala arbetskraften i kandidatländerna har uppskattats till cirka 50 miljoner individer. Kombinationen av stora skillnader i levnadsstandard och möjligheter till arbete samt ett stort antal individer i arbetsför ålder i kandidatländerna gör att det finns en potential för en betydande utvandring från dessa länder. Samtidigt är det svårt att dra någon slutsats om den faktiska utvandringen och särskilt om den utvandring som kommer att riktas just till Sverige. Erfarenheterna inom EU visar att trots stora skillnader i levnadsstandard och arbetslöshet mellan olika EU- länder så är arbetskraftsmigrationen mellan länderna begränsad. Språkliga, kulturella och institutionella hinder är återhållande omständigheter. Samtidigt bestäms en utvandring riktad just till Sverige också av framtida levnadsstandard och sysselsättningsmöjligheter i Sverige jämfört med andra &lt;NOBR&gt;EU-länder.&lt;/NOBR&gt; Många andra &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; än Sverige kan vara mer attraktiva att utvandra till. Till detta kan också fogas frågan om Sverige anser sig ha behov av en framtida arbetskraftsinvandring. Anses ett sådant behov föreligga så kan den ”institutionella ramen” i Sverige för att underlätta arbetskraftsinvandring förväntas utformas mer generöst. Arbetskraftsinvandring påverkas också av hur pass aktivt rekryteringsarbetet är från svenska företag och myndigheter. Reglerna för den fria rörligheten av personer inom EU finns behandlat i SOU 1997:153 och tas därför inte upp här.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p648 ft1"&gt;Enligt den senaste långtidsutredningen (SOU 2000:7) kommer Sverige om &lt;NOBR&gt;5–10&lt;/NOBR&gt; år troligen att behöva inleda en ny period med arbetskraftsinvandring för att underlätta försörjningen av en åldrande inhemsk befolkning. Invandrare har lägre andel åldringar och högre andel i förvärvsarbetande åldrar än infödda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft11"&gt;189&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_180"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Bilaga 2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p321 ft3"&gt;Internationell migration utförs vanligen av yngre förvärvsarbetande personer. Erfarenheten visar att detta är fallet för både arbetskraftsinvandrare och flyktingar. Vilka ekonomiska effekter som framtida arbetskraftsinvandrare och deras medföljande anhöriga kommer att få är väsentligen beroende av följande omständigheter: En är invandrarnas utbildningsnivå. En annan är invandrarnas integrering på arbetsmarknaden vilken kan antas vara beroende av utbildningsnivån. Om det är frågan om arbetskraftsinvandrare så kan man visserligen anta att dessa initialt kommer in på arbetsmarknaden men vi vet inte säkert hur det går på sikt. Det pågår ständiga förändringar på arbetsmarknaden och det är därför långsiktigt också viktigt att kunna ta sig över från krympande till expanderande arbetsmarknader. Sker inte arbetsmarknadsintegrering så underlättas inte heller försörjningen av en åldrande befolkning. Påverkan kan också uppkomma på relativa faktorpriser och ekonomisk tillväxt i Sverige. En tredje omständighet är den fortskridande demografiska utvecklingen i invandrarbefolkningen jämfört med den infödda befolkningen. Utvecklingen är beroende av åldersspecifika födelsetal och dödstal bland invandrarna relativt infödda samt storlek och ålderssammansättning på eventuell återutvandring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p649 ft1"&gt;Det är således knappast meningsfullt att försöka göra någon prognos över framtida utvandring från kandidatländerna till Sverige. Däremot är det meningsfullt att försöka beräkna ekonomiska konsekvenser av en &lt;SPAN class="ft31"&gt;tänkt &lt;/SPAN&gt;framtida invandring till Sverige från kandidatländerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft16"&gt;2 Forskning om ekonomiska effekter av invandring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft2"&gt;Forskningen kring invandringens ekonomiska effekter har väsentligen koncentrerats till följande tre frågeställningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Hur omfördelar den offentliga sektorn i invandringslandet inkomster mellan invandrare och infödda? Får den infödda befolkningen ett positivt eller negativt inkomsttillskott genom denna omfördelning?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft27"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;Hur påverkas relativa faktorpriser (förhållandet mellan löner och vinster samt lönerelationer mellan olika arbetstagargrupper) och sysselsättning bland infödda? Hur påverkas inkomstfördelningen inom den infödda befolkningen?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p651 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Hur påverkas den ekonomiska tillväxten av invandring?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft11"&gt;190&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_181"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td202"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td203"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft28"&gt;Bilaga 2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p177 ft27"&gt;När det gäller våra empiriska kunskaper så är dessa bäst beträffande punkterna 1) och 2). Däremot är den empiriska forskningen osäkrare vad gäller punkt 3). I sistnämnda fall förekommer mest olika hypoteser. Från teoretiska modellberäkningar kan ofta härledas att internationell migration är tillväxtskapande, se exempelvis Lundborg och Segerstrom (1999).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft1"&gt;När det gäller utredningsdirektiven (kommittédirektiv 2002:1) så finns en koncentration till fråga 1) och 2) ovan. Utredningen skall ”bedöma sannolikheten för att arbetskraftsinvandring från nya medlemsstater i EU skulle medföra allvarliga störningar på den svenska arbetsmarknaden eller ansenliga kostnader för det sociala trygghetssystemet… samt redovisa samhällsekonomiska konsekvenser.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft1"&gt;Det finns två omständigheter som har störst intresse för hur den offentliga sektorn omfördelar inkomster mellan invandrare och infödda. Den första är skillnaden i åldersfördelning mellan de båda grupperna. Den andra är sysselsättningsläget för invandrarna jämfört med infödda. Den offentliga sektorn i Sverige fungerar som ett löpande omfördelningssystem dvs. de årliga utgifterna finansieras med skatter och socialförsäkringsavgifter under samma år. Ett ökat inslag av premiereservsystem kommer dock att finnas i pensionssystemet i framtiden. För relativt lång tid framåt fungerar även pensionssystemet i huvudsak som ett löpande omfördelningssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft27"&gt;En ansenlig del av den offentliga sektorn omfördelar inkomster mellan olika åldersgrupper i befolkningen. Omfördelningen äger främst rum från individer i förvärvsaktiva åldrar (dvs. huvudsakligen åldern &lt;NOBR&gt;20–64&lt;/NOBR&gt; år) till individer i icke förvärvsaktiva åldrar (barn och ungdomar samt äldre). Tunga offentliga utgifter är riktade till unga människor i form av barnomsorg och utbildning och till gamla människor i form av sjukvård, service till pensionärer och handikappade samt pensioner. Samtidigt finansieras dessa utgifter med skatter och socialförsäkringsavgifter som i huvudsak ligger på den förvärvsarbetande delen av befolkningen. Skillnader i åldersfördelning mellan invandrare och infödda är därför av central betydelse för riktning och storlek på omfördelningen. Omfördelning sker också mellan individer i förvärvsarbetande åldrar till exempel från sysselsatta till arbetslösa, från friska till sjuka och från individer med höga inkomster till individer med låga inkomster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft11"&gt;191&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_182"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Bilaga 2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p653 ft3"&gt;Ålderssammansättningen bland invandrare till Sverige skiljer sig starkt ifrån de inföddas ålderssammansättning. En högre andel av invandrarna befinner sig i förvärvsarbetande åldrar och en mindre andel är åldringar. Detta har varit fallet under hela efterkrigstiden. Det kan därför förväntas att i en ekonomi med full sysselsättning och med inte alltför låga arbetsinkomster för sysselsatta invandrare jämfört med arbetsinkomster för sysselsatta infödda så kommer invandrarnas bidrag till den offentliga sektorn, genom skatter och socialförsäkringsavgifter, att bli större än deras ianspråktagande av den offentliga sektorn. Mellanskillnaden tillfaller den infödda befolkningen vars disponibla inkomster därmed ökar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p654 ft30"&gt;Invandrarnas sysselsättningssituation har förändrats kraftigt under de senaste 25 åren. Det finns numera ett stort antal empiriska studier i Sverige som visar detta. Fram till mitten av &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; hade invandrarna en god arbetsmarknad. Full sysselsättning förelåg både för invandrare och infödda. Tidvis var sysselsättningsgraden för invandrare till och med högre än för infödda. Vid slutet av &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; började invandrarnas sysselsättningsläge alltmer försämras. Denna tendens förstärktes under &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; trots den dåvarande högkonjunkturen i svensk ekonomi med full sysselsättning för infödda och med brist på arbetskraft inom många sektorer och trots att &lt;NOBR&gt;1980-talets&lt;/NOBR&gt; invandrare var bättre utbildade än tidigare invandrare samt trots integrationspolitiska målsättningar om att invandrare bör integreras på arbetsmarknaden i samma utsträckning som infödda. Under &lt;NOBR&gt;1990-talets&lt;/NOBR&gt; lågkonjunktur förstärktes trenden ytterligare och vid mitten av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; måste arbetsmarknadsläget betraktas som katastrofalt dåligt för många invandrargrupper. Därefter har dock situationen stabiliserats och från slutet av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; har en viss förbättring skett av invandrarnas sysselsättningsläge. För invandrargruppen i dess helhet är dock fortfarande sysselsättningsgraden väsentligt lägre och arbetslösheten väsentligt högre än för infödda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p518 ft30"&gt;En viktig fråga är om invandring kan påverka sysselsättningsmöjligheter och arbetsinkomster för infödda. Detta kan ske genom invandrarnas påverkan på arbetskraftsutbudets struktur. Exempel på en tidig studie av invandrings påverkan på arbetskraftsutbudet är Ohlsson (1975). Sådan påverkan skulle kunna ge effekter på de inföddas ianspråktagande av den offentliga sektorn och deras bidrag till skattesystemet. De empiriska studier som finns tyder dock på att denna påverkan varit obetydlig eller försumbar av den hittillsvarande invandringen till västvärldens länder. I exempelvis&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft11"&gt;192&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_183"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td202"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td203"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft28"&gt;Bilaga 2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p203 ft27"&gt;Sverige förelåg full sysselsättning för infödda under praktiskt taget hela efterkrigstiden fram till i början av &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Från slutet av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; är vi åter på väg tillbaka till full sysselsättning för infödda. Detta indikerar att det inte förelegat någon undanträngningseffekt gentemot infödda som grupp. Å andra sidan skulle det vara möjligt att omfördelning sker mellan olika grupper infödda dvs. vissa grupper infödda förlorar och andra grupper infödda vinner. Om invandringen är koncentrerad till låginkomstyrken så kan arbetslösheten öka och arbetsinkomsterna bli mindre för infödda som befinner sig inom dessa yrken, dvs. är substitutarbetskraft till invandrad arbetskraft medan motsatt effekt kan bli följden för de infödda som är komplement till invandrad arbetskraft. Behovet av offentliga transfereringar kan öka bland dem som förlorar. Beräkningar på svenska data, se Ekberg (1983) visar dock på endast små effekter på relativa faktorpriser och sysselsättning för de som är substitut eller komplement till invandrad arbetskraft. Detta förefaller också vara fallet i många andra invandringsländer, se exempelvis Borjas (1994) för USA samt Pischke och Velling (1997) för Tyskland. Samtidigt är nämnda beräkningar utförda för tämligen breda yrkesgrupper. Det är tänkbart att om beräkningarna kunnat göras för smalare yrkesgrupper så skulle effekterna funnits bli större. Det är dock i hög grad sannolikt att efterkrigstidens invandring till Sverige inte har haft några väsentliga effekter för den infödda befolkningens sysselsättningsmöjligheter eller deras användning av offentliga transfereringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft24"&gt;Den över tiden allt sämre sysselsättningssituationen bland invandrare jämfört med infödda har ökat invandrarnas andel av vissa offentliga utgifter som socialhjälp, arbetslöshetsersättning och arbetsmarknadspolitiska insatser. Dessutom har deras bidrag till den offentliga sektorn i form av skatter och socialförsäkringsavgifter minskat. Dessa omständigheter motbalanserar den positiva effekten av deras gynnsamma ålderssammansättning. Vilken som överväger är en empirisk fråga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p656 ft16"&gt;3 Erfarenheter av tidigare arbetskraftsinvandring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft2"&gt;Från slutet av &lt;NOBR&gt;1940-talet&lt;/NOBR&gt; fram till början/mitten av &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; bestod invandringen till Sverige väsentligen av arbetskraftsinvandrare som i huvudsak kom från Europa. Det fanns tidvis&lt;/P&gt;
&lt;P class="p657 ft11"&gt;193&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_184"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Bilaga 2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p62 ft1"&gt;också en begränsad flyktinginvandring men även den kom från Europa (flyktingar som kom vid krigsslutet, från Ungern i slutet av &lt;NOBR&gt;1950-talet&lt;/NOBR&gt; och från Polen och Tjeckoslovakien i slutet av 1960- talet). Vid 1970 års folk- och bostadsräkning var cirka 60 procent av de utrikes födda boende i Sverige födda i något annat nordiskt land och mer än 90 procent var födda i Europa. Det finns ett stort antal undersökningar som visar att invandrarna (även flyktingarna) under denna tid snabbt kom in på arbetsmarknaden se exempelvis Wadensjö (1973), Ohlsson (1975), Reinans (1982) och Ekberg (1985).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft30"&gt;En sammanfattande beskrivning av situationen under perioden &lt;NOBR&gt;1950–1975&lt;/NOBR&gt; görs i tabell 1. De utrikes föddas sysselsättningsgrad jämfört med inföddas visas med ålders- och könsstandardiserat index. Standardisering har skett för olikheter i ålders- och könssammansättning mellan invandrare och infödda inom åldersklassen &lt;NOBR&gt;16–64&lt;/NOBR&gt; år. Om värdet på index är högre än 100 så är invandrarnas sysselsättningsgrad högre än för infödda och om värdet på index är lägre än 100 så är invandrarnas sysselsättningsgrad lägre än för infödda. Det framgår att invandrarnas sysselsättningsläge var mycket gott under perioden &lt;NOBR&gt;1950–1975.&lt;/NOBR&gt; Sysselsättningsgraden var under långa perioder högre än bland infödda. 1950 var index så pass högt som 120 för utländska medborgare dvs. deras sysselsättningsgrad var 20 procent högre än bland infödda. Index låg sedan på 100 eller däröver under resten av perioden. För vissa grupper av arbetskraftsinvandrare låg index troligen så pass högt som &lt;NOBR&gt;120–130&lt;/NOBR&gt; vid slutet av &lt;NOBR&gt;1960-talet&lt;/NOBR&gt; se Wadensjö (1973). Detta gällde exempelvis invandrare från Finland och Jugoslavien. Under denna period hade utländska medborgare också högre sysselsättningsgrad än naturaliserade invandrare vilket kan förklaras med att nyinvandrare då ofta var direktrekryterade till svensk arbetsmarknad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p658 ft1"&gt;Sedan slutet av &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; har index legat under 100 och med en fallande trend. Vid mitten av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; låg index så pass lågt som cirka 75 men med stora variationer mellan olika invandrargrupper. Någon återhämtning har skett under de senaste åren se Ekberg &amp; Hammarstedt (2002). Vid början av &lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt; ligger index på cirka 80.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p659 ft11"&gt;194&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_185"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB3116185x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td202"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td203"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft28"&gt;Bilaga 2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p117 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Tabell 1. &lt;/SPAN&gt;Index för sysselsättningsgrad bland utrikes födda i ålder &lt;NOBR&gt;16–64&lt;/NOBR&gt; år (för 1967 gäller åldern &lt;NOBR&gt;16–66&lt;/NOBR&gt; år). Standardiserat för ålders- och könssammansättning&lt;SPAN class="ft132"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td143"&gt;&lt;SPAN class="p660 ft8"&gt;Med utländskt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td153"&gt;&lt;SPAN class="p504 ft62"&gt;Naturaliserade&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td38"&gt;&lt;SPAN class="p496 ft62"&gt;Samtliga utrikes födda&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft67"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td143"&gt;&lt;SPAN class="p660 ft68"&gt;medborgarskap&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td153"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft67"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td38"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft67"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td207"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft56"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td208"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft56"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td209"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft56"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td210"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft56"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft65"&gt;1950&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td143"&gt;&lt;SPAN class="p661 ft68"&gt;120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td153"&gt;&lt;SPAN class="p662 ft68"&gt;– &lt;SPAN class="ft133"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td38"&gt;&lt;SPAN class="p429 ft68"&gt;– &lt;SPAN class="ft133"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft65"&gt;1960&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td143"&gt;&lt;SPAN class="p661 ft68"&gt;105&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td153"&gt;&lt;SPAN class="p662 ft68"&gt;102&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td38"&gt;&lt;SPAN class="p429 ft68"&gt;104&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td11"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft65"&gt;1967&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td143"&gt;&lt;SPAN class="p661 ft8"&gt;110&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td153"&gt;&lt;SPAN class="p662 ft8"&gt;– &lt;SPAN class="ft133"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td38"&gt;&lt;SPAN class="p429 ft134"&gt;– &lt;SPAN class="ft103"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td207"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft65"&gt;1975&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td208"&gt;&lt;SPAN class="p661 ft8"&gt;99&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td209"&gt;&lt;SPAN class="p662 ft8"&gt;102&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td210"&gt;&lt;SPAN class="p429 ft8"&gt;100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p663 ft136"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;Hur index avläses framgår av följande exempel. År 1960 var index för utländska medborgare 105, vilket betyder att utländska medborgare, vid samma ålders och könssammansättning som&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p664 ft138"&gt;infödda inom åldersintervallet &lt;NOBR&gt;16–64&lt;/NOBR&gt; år, hade 5 procents högre sysselsättningsgrad än infödda. &lt;SPAN class="ft137"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Inga uppgifter föreligger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Källor: &lt;/SPAN&gt;Ekberg (1999), Ekberg &amp; Hammarstedt (2002) och Wadensjö (1973).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p665 ft30"&gt;Ett utmärkande drag under arbetskraftsinvandrarepoken var att invandringen varierade starkt med konjunkturläget i Sverige. Under högkonjunktur var invandringen stor för att sedan minska under efterföljande lågkonjunktur. Exempelvis anlände under de båda högkonjunkturåren 1969 och 1970 cirka 140 000 invandrare. Fanns det några tecken på att de invandrare som kom under högkonjunktur drabbades av hög arbetslöshet under efterföljande lågkonjunktur? Denna risk skulle kunna föreligga speciellt med tanke på att invandrarna gick till den konjunkturkänsliga tillverkningsindustrin. Det är sannolikt att invandrarnas arbetslöshet varierade något mer över en konjunkturcykel än inföddas dvs. var något lägre än för infödda under högkonjunktur och något högre än för infödda under lågkonjunktur. Detta tycks ändå inte hindra att invandrarnas sysselsättningsgrad var högre än för infödda även under lågkonjunktur. Invandrarna hade klart högre sysselsättningsgrad än infödda år 1967 trots att detta år var ett lågkonjunkturår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p666 ft3"&gt;Under en individs yrkesverksamma liv sker vanligtvis en yrkesmässig rörlighet uppåt. En fråga är hur den långsiktiga yrkeskarriären sett ut för dessa tidiga invandrare. En longitudinell studie, se Ekberg (1994) visade att utrikes födda som anlänt före 1970 i genomsnitt hade ungefär samma yrkesmässiga rörlighet uppåt under perioden &lt;NOBR&gt;1970–1990&lt;/NOBR&gt; som för jämförbara infödda individer (s.k. svenska tvillingar). Variationer fanns dock mellan olika invandrargrupper. Invandrare från exempelvis Grekland och Jugoslavien hade långsammare karriär uppåt än respektive infödda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft11"&gt;195&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_186"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Bilaga 2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p172 ft1"&gt;jämförelseindivider medan invandrare från Västeuropa och Tjeckoslovakien hade snabbare karriär uppåt än jämförbara infödda. Även invandrare från Polen klarade sig bra. Resultaten för invandrare från Polen och Tjeckoslovakien tyder på att det gått bra för tidigare invandrare från Östeuropa dvs. från länder som i huvudsak motsvarar kandidatländerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft1"&gt;Invandrare från Grekland och Jugoslavien har således i stor utsträckning stannat kvar i de yrken som man började i Sverige. En möjlig förklaring kan vara att många av dessa planerade att återvända hem. Även om detta faktiskt inte skedde så innebär det faktum att man planerar att återvända att många inte finner det lönande att göra de nödvändiga utbildningsinvesteringar i Sverige av betydelse för socioekonomisk rörlighet uppåt. Ytterligare en iakttagelse var att i slutet av observationsperioden så började sysselsättningsgraden falla bland dessa tidiga invandrare från Grekland och Jugoslavien men även i viss mån bland tidiga invandrare från Finland. Överströmning till förtidspensionering blev vanlig. Även om sysselsättningsgraden minskat för invandrare som anlänt före 1970 så visar dock en undersökning avseende läget 1999 att sysselsättningsgraden för dessa tidiga invandrare fortfarande i genomsnitt är väsentligt bättre än för senare anlända invandrare, se Ekberg &amp; Rooth (2000).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft30"&gt;En annan erfarenhet är att det bland arbetskraftsinvandrare förekommer en betydande återutvandring. Bland flyktingar är återutvandringsbenägenheten väsentligt lägre. Om arbetskraftsinvandrare kom i en högkonjunktur så fanns det en viss återutvandring under den efterföljande lågkonjunkturen. Olika studier ger dock varierande resultat beträffande vilken betydelse arbetsmarknadsläget har för ett eventuellt återutvandringsbeslut. Enligt Kirwan &amp; Harrigan (1986) verkar lågkonjunktur i Sverige och högkonjunktur i Finland stimulerande på återutvandring från Sverige till Finland. Wadensjö (1977) och Holmlund (1979) menar dock att återutvandring mer är ett resultat av att många endast planerade att stanna några år i Sverige. Anlände man under högkonjunktur så råkade därför återutvandringen ske i nästföljande lågkonjunktur. En enkätstudie av Korkiasari(1986) visade att arbetsmarknad och inkomster hade ganska liten betydelse för individernas beslut att återflytta till Finland. Mer väsentligt var omsorg om barnens framtid och hemlängtan. SCB (1992) visade att återutvandring sker främst under de första &lt;NOBR&gt;5–10&lt;/NOBR&gt; åren efter invandringstillfället. Av invandrare som anlände i slutet på 1960-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft11"&gt;196&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_187"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td202"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td203"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft28"&gt;Bilaga 2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p177 ft24"&gt;talet så hade nära 40 procent återutvandrat efter 5 år och cirka 45 procent efter 10 år. Därefter minskade återutvandringen snabbt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft16"&gt;4 Några empiriska studier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft1"&gt;Nedan presenteras resultat från empiriska studier som berör frågan om samhällsekonomiska konsekvenser av invandring. Vi koncentrerar oss på undersökningar som behandlar frågan om i vad mån den infödda befolkningen får ett positivt eller negativt inkomsttillskott genom omfördelning via offentlig sektor. En del studier behandlar dock inte enbart konsekvenser av arbetskraftsinvandrare. Positiv inkomsteffekt för infödda uppkommer om invandrarnas bidrag till offentlig sektor genom skattesystemet är större än deras ianspråktagande av den offentliga sektorn. Mellanskillnaden omfördelas till infödda och höjer deras disponibla inkomster. Är invandrarnas bidrag till den offentliga sektorn mindre än deras ianspråktagande av denna så uppkommer en negativ inkomsteffekt för infödda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p667 ft27"&gt;Inkomsteffekten varierar mellan olika undersökningar bland annat beroende på att invandrarnas arbetsmarknadssituation varierar i olika länder och att invandrarnas arbetsmarknadssituation har varierat över tiden i samma land (som i Sverige) samt att den offentliga sektorns struktur skiljer sig åt mellan olika länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft1"&gt;För USA fann Simon (1984) att den infödda befolkningen erhöll ett positivt inkomsttillskott medan Blau (1984) fann att inkomsttillskottet var försumbart. Borjas (1990) konstaterade att det över tiden har varit ökade kostnader för invandrare i välfärdssystemet beroende på att senare invandrarkohorter haft en sämre utveckling av sysselsättning och arbetsinkomst än tidigare kohorter. Risken för en negativ inkomsteffekt har därmed ökat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft1"&gt;I en studie för Kanada fann Akbari (1989) en positiv inkomsteffekt för infödda. Även Kakwani (1986) och Straubhaar &amp; Weber (1994) fann för Australien respektive Schweiz en positiv inkomsteffekt för infödda. För Tyskland fann Ulrich (1994) en positiv inkomsteffekt för infödda men att denna har minskat över tiden beroende på invandrarnas allt sämre sysselsättningsläge. Risk finns för att inkomsteffekten i framtiden blir negativ. För Danmark fann Wadensjö (2000) och Wadensjö &amp; Orrje (2002) en negativ inkomsteffekt för infödda. Förklaringen är den mycket låga sysselsättningsgraden bland invandrare i Danmark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft11"&gt;197&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_188"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Bilaga 2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p653 ft27"&gt;För Sverige finns några studier. Wadensjö (1973) undersökte effekten av den invandring som inträffade 1969. Denna invandring gav en positiv inkomsteffekt för infödda. Ekberg (1983) undersökte inkomsteffekten som hela invandrarbefolkningen boende i landet gav upphov till 1970 och 1976. Även denna studie fann en positiv inkomsteffekt för infödda. Sett från de inföddas synpunkt var effekten ganska begränsad och uppgick 1970 troligen till cirka en procent av detta års BNP. Möjligen var inkomsteffekten något högre. År 1976 var den positiva effekten ännu något mindre. Ytterligare en undersökning gjordes av Gustafsson (1990). Han fann att inkomsteffekten var neutral (dvs. den infödda befolkningens inkomstnivå påverkades inte). Ekberg (1999) fann att inkomsteffekten nu var negativ för infödda och att den numera årligen uppgår till &lt;NOBR&gt;1–2&lt;/NOBR&gt; procent av BNP. Övergången från en positiv inkomsteffekt under 1960 och &lt;NOBR&gt;1970-talen&lt;/NOBR&gt; till en neutral sådan under &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; och till en negativ under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; beror väsentligen på invandrarnas allt sämre arbetsmarknadsläge.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft30"&gt;De ovan presenterade undersökningarna är s.k. tvärsnittsstudier dvs. beräkningarna avser ett visst år. Ännu så länge finns endast ett fåtal beräkningar över ett helt eller delar av ett livsförlopp för invandrare. I Sverige finns några framtidsinriktade undersökningar om hur den offentliga sektorn omfördelar inkomster mellan en tänkt invandring och infödda.. Ekberg (1983) gjorde en sådan beräkning med en simuleringsmodell. Storesletten (1996) gjorde också med en simuleringsmodell en nuvärdesberäkning. Kalkylen började 1993 och sträckte sig 100 år framåt i tiden. Utfallet påverkades starkt av vilket antagande som gjordes av invandrarnas sysselsättningsläge. Dessa beräkningar ger naturligtvis ingen information om vad som faktiskt hänt under efterkrigstiden. Gustafsson &amp; Österberg (2001) gjorde en beräkning över ett antal år för några årgångar invandrare som anlände under perioden &lt;NOBR&gt;1970–1990&lt;/NOBR&gt; till Sverige. Till en början tog invandrarna i anspråk mer av den offentliga sektorn än vad man bidrog med till skattesystemet dvs. det förelåg en negativ inkomsteffekt för infödda. Efterhand som invandrarna alltmer integrerades på arbetsmarknaden så minskade den negativa inkomsteffekten för att efterhand bli positiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft24"&gt;Det kan argumenteras att livsförloppsberäkning med nuvärdeskalkyl är en riktig ansats. Metoden kan dock inte användas för att få historisk kunskap, dvs. om vad som faktiskt har hänt under efterkrigstiden. Bla är flertalet av efterkrigstidens invandrare till Sverige och i andra västländer fortfarande i livet. Tvärsnitts-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft11"&gt;198&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_189"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td202"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td203"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft28"&gt;Bilaga 2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p177 ft27"&gt;beräkningar ger oss ändå en ganska god bild av förloppet under efterkrigstiden. Det sammanfattande intrycket från både utländska och svenska studier är att under lång tid av efterkrigstiden gav invandringen en positiv inkomsteffekt för infödda via omfördelning genom offentlig sektor. Detta var under en period då invandrarna var väl integrerade på arbetsmarknaden. I många länder har därefter invandrarnas sysselsättningsläge försämrats. Den positiva inkomsteffekten har då minskat och i en del länder också övergått till att bli en negativ inkomsteffekt för infödda. För exempelvis Danmark och Sverige tycks det vara helt klart att det numera föreligger en negativ inkomsteffekt för infödda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft16"&gt;5 En kalkyl&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft1"&gt;I det följande görs en kalkyl för hur den offentliga sektorn i Sverige (stat, kommun och landsting) kan omfördela inkomster mellan invandrare från kandidatländerna och den övriga befolkningen i Sverige. Kommittédirektiven kan tolkas som att bland annat handla om detta. Frågan om hur den offentliga sektorn omfördelar inkomster är också av central betydelse i den pågående debatten om Sveriges eventuella framtida behov av arbetskraftsinvandring för att försörja en åldrande befolkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft3"&gt;Som underlag för kalkylen måste göras några förutsättningar. En sådan gäller antal invandrare och ålderssamt könssammansättning för dessa. En annan gäller deras sysselsättningsgrad och arbetsinkomster. En tredje gäller den offentliga sektorns omfattning och struktur. Underlaget för kalkylen är den omfattning och struktur på den offentliga sektorn som förelåg 1999. I skrivande stund finns inga senare nationalräkenskapsuppgifter för detaljerad uppdelning av offentlig konsumtion efter ändamål. Kalkylen är av tvärsnittstyp, dvs. den redovisar omfördelning under ett år. Att göra en modell för hur summan av omfördelningar kan tänkas se ut under ett helt livsförlopp skulle kräva stora utredningsresurser och också kräva en underliggande demografisk modell där invandrargruppen skrivs fram över tiden med åldersspecifika födelsetal och dödstal samt antagande om nivå på återutvandring. Även beräkning för ett år har stort värde och kan kompletteras med verbal analys över hur det kan tänkas se ut under ett livsförlopp samt också med känslighetsanalys av hur pass viktiga variationer i invandrarnas sysselsättningsläge och arbetslöshet är för utfallet. De begränsningar som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft11"&gt;199&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_190"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Bilaga 2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft1"&gt;gjorts samt att kalkylen inte innehåller eventuella andra effekter av invandring så som möjlig påverkan på relativa löner eller på ekonomisk tillväxt gör att kalkylen inte kan ses som någon total välfärdskalkyl över invandringens ekonomiska effekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft1"&gt;En terminologifråga: Den befolkning som idag bor i Sverige omfattar både infödda och invandrare. Den befolkning som i framtiden finns i Sverige, även utan invandring från kandidatländerna, kan därför knappast kallas infödda. Vi använder i fortsättningen istället beteckningen ”de som redan bor i landet” eller ”i Sverige” eller ”redan boende i landet.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Demografi och sysselsättning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft1"&gt;Som framgått är det knappast meningsfullt att göra någon prognos för en eventuell framtida arbetskraftsinvandring från kandidatländerna. I stället gör vi en kalkyl för vad den offentliga sektorn kan omfördela vid en tänkt nivå på denna invandring och med antaganden om invandrarnas åldersammansättning och sysselsättningsgrad. Därefter kan vi variera dessa antaganden för att se hur kalkylen påverkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft1"&gt;Låt oss som ett huvudalternativ anta att vi under några års tid får en arbetskraftsinvandring på 100 000 individer från kandidatländerna. Häri ingår också medföljande familjemedlemmar. Att familjemedlemmar ingår är ett rimligt antagande med tanke på svensk invandringspolitik. Det blir då också rimligt att anta jämn könsfördelning. Invandrarna kan förväntas ha en helt annorlunda ålderssammansättning än de redan boende i Sverige. Argumenten för detta har framgått ovan. Arbetskraftsinvandrare (och även flyktingar) har historiskt haft låg andel åldringar och stor andel i förvärvsarbetande åldrar. Av invandrare som anlände i slutet av &lt;NOBR&gt;1960-talet&lt;/NOBR&gt; var endast cirka 1 procent över 65 år. Av invandrare som anlände i slutet av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; var endast drygt 2 procent över 65 år dvs. fortfarande en mycket låg andel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft30"&gt;När det gäller ålderssammansättningen för invandrarna så antas andelen över 65 år vara 1,5 procent. Det är något högre andel än vid &lt;NOBR&gt;1960-talets&lt;/NOBR&gt; invandring och något lägre andel än för 1980 och 1990- talets invandrare. Om man låter denna andel vara 1 eller 2 procent har mycket liten betydelse för kalkylutfallet. Beträffande ålderssammansättning i förvärvsarbetande åldrar &lt;NOBR&gt;(20–64&lt;/NOBR&gt; år) så antas genomsnittsåldern vara högre än under &lt;NOBR&gt;1960-talets&lt;/NOBR&gt; arbetskrafts-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft11"&gt;200&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_191"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td202"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td203"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft28"&gt;Bilaga 2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p177 ft3"&gt;invandring. Detta beror på att de framtida invandrarna kan förmodas vara mer välutbildade än invandrarna under &lt;NOBR&gt;1960-talet.&lt;/NOBR&gt; Ålderssammansättningen inom denna åldersklass antas vara som bland &lt;NOBR&gt;1990-talets.&lt;/NOBR&gt; Andelen barn och ungdomar i gruppen bestäms av hur ålderssammansättningen ser ut i förvärvsarbetande åldrar i gruppen. Andelen barn och ungdomar antas därför motsvara den andel som förelåg under &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Andelen blir något lägre än under &lt;NOBR&gt;1960-talets&lt;/NOBR&gt; arbetskraftsinvandring. Ålderssammansättningen framgår av tabell 1. De 100 000 individer vi räknar på kan antas komma under några år. Med vistelsetiden i Sverige följer en viss förändring i åldersammansättning, men denna förändring är obetydlig på några års sikt. Tabellen visar ålderssammansättningen vid invandringsögonblicket, men som också blir praktiskt taget densamma under de närmaste åren därefter. Med totalbefolkning menas antal och ålderssammansättning samt könssammansättning på Sveriges befolkning år 1999. De 100 000 invandrarna utgör endast 1.12% av totalbefolkningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p669 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Tabell 2. &lt;/SPAN&gt;Antagen ålderssammansättning för invandrare från kandidatländerna vid invandringstillfället och för totalbefolkning, procent&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td211"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td212"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td213"&gt;&lt;SPAN class="p670 ft8"&gt;Invandrare&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td214"&gt;&lt;SPAN class="p580 ft8"&gt;Totalbefolkning&lt;SPAN class="ft133"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td0"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft8"&gt;0–&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td90"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft8"&gt;9 år&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td193"&gt;&lt;SPAN class="p441 ft8"&gt;15,5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td170"&gt;&lt;SPAN class="p671 ft8"&gt;12,8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td201"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;10–19&lt;/NOBR&gt; år&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td193"&gt;&lt;SPAN class="p441 ft8"&gt;12,4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td170"&gt;&lt;SPAN class="p671 ft8"&gt;11,6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td201"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;20–29&lt;/NOBR&gt; år&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td193"&gt;&lt;SPAN class="p441 ft8"&gt;31,3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td170"&gt;&lt;SPAN class="p671 ft8"&gt;13,0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td201"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;30–39&lt;/NOBR&gt; år&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td193"&gt;&lt;SPAN class="p441 ft8"&gt;22,7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td170"&gt;&lt;SPAN class="p671 ft8"&gt;14,0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td201"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;40–49&lt;/NOBR&gt; år&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td193"&gt;&lt;SPAN class="p441 ft8"&gt;10,1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td170"&gt;&lt;SPAN class="p671 ft8"&gt;13,6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td201"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;50–59&lt;/NOBR&gt; år&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td193"&gt;&lt;SPAN class="p441 ft8"&gt;5,4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td170"&gt;&lt;SPAN class="p671 ft8"&gt;13,0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td201"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;60–64&lt;/NOBR&gt; år&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td193"&gt;&lt;SPAN class="p441 ft8"&gt;1,5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td170"&gt;&lt;SPAN class="p671 ft8"&gt;4,6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td201"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;65–74&lt;/NOBR&gt; år&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td193"&gt;&lt;SPAN class="p441 ft8"&gt;1,0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td170"&gt;&lt;SPAN class="p671 ft8"&gt;8,7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td215"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft8"&gt;75–&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td216"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft8"&gt;år&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td217"&gt;&lt;SPAN class="p441 ft8"&gt;0,5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td218"&gt;&lt;SPAN class="p671 ft8"&gt;8,7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td215"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td216"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td217"&gt;&lt;SPAN class="p441 ft8"&gt;100,0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td218"&gt;&lt;SPAN class="p671 ft8"&gt;100,0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td201"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft8"&gt;Summa antal&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td193"&gt;&lt;SPAN class="p672 ft8"&gt;100 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td170"&gt;&lt;SPAN class="p424 ft8"&gt;8 861 426&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td219"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft8"&gt;Andel kvinnor&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td217"&gt;&lt;SPAN class="p427 ft8"&gt;50,0%&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td218"&gt;&lt;SPAN class="p228 ft8"&gt;50,5%&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p673 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft133"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Eftersom totalbefolkningen till nästan 99 procent består av de som redan bor i landet så är uppgifterna om totalbefolkningen praktiskt taget desamma som för de som redan bor i landet. Detta gäller också uppgifterna i tabell 2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Uppgifterna om totalbefolkningen är hämtade från SCB:s befolkningsstatistik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft11"&gt;201&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_192"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Bilaga 2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p675 ft1"&gt;Det framgår att de tänkta invandrarna har en mycket låg andel åldringar jämfört med infödda. Andelen i väsentligen förvärvsarbetande åldrar &lt;NOBR&gt;(20–59&lt;/NOBR&gt; år) är hela 69,5 procent bland mot 53,6 procent i den bland de i landet redan boende. Det är just skillnad i ålderssammansättning som är en viktig komponent för eventuell inkomstöverföring från invandrarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft27"&gt;Som nämnts är en annan viktig komponent för inkomstöverföring den position på arbetsmarknaden som invandrarna har. Eftersom det är frågan om arbetskraftsinvandrare så är det rimligt att som huvudalternativ anta att deras åldersspecifika sysselsättningsgrad och arbetslöshet är densamma som för redan boende i landet. (Arbetskraftsinvandrare som finner att utsikterna till arbete är små i Sverige återvänder troligen till sitt hemland). När det gäller arbetsinkomster per sysselsatt så blir den beroende av den utbildningsnivå och därmed av den yrkestillhörighet som invandrarna har. Sveriges framtida arbetskraftsbehov kan antas gälla relativt välutbildade invandrare. Nytillträdande på arbetsmarknaden kan förmodas ha längre utbildning än den redan förekommande stocken av personer på arbetsmarknaden. Antas arbetsinkomsten per sysselsatt vara densamma som för redan boende i Sverige så innebär detta sannolikt en något högre genomsnittlig utbildningsnivå bland invandrarna relativt de som redan bor i Sverige. I ett initialskede är sannolikt inte invandrarnas utbildning fullt ut användbar här. Med längre vistelsetid ökar dock troligen alltmer användbarheten. Sammanfattningsvis innebär huvudalternativet samma åldersspecifika sysselsättningsgrad och samma åldersspecifika arbetsinkomster för de båda grupperna. Uppgifter om åldersspecifika sysselsättningstal är hämtade från arbetskraftsundersökningarnas (AKU) årsmedeltal för 1999. Uppgifter om årsarbetsinkomst per sysselsatt är hämtade från inkomstregistret 1999. Med de antaganden som gjorts beträffande invandrarnas ålderssammansättning och åldersspecifika sysselsättningstal så skulle de 100 000 invandrarna ge ett tillskott av sysselsatta på cirka 57 000 individer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft30"&gt;Avvikelser från detta huvudalternativ är naturligtvis möjliga. Exempelvis är det möjligt att arbetskraftsinvandrarna skulle kunna ha högre åldersspecifika sysselsättningstal än infödda (detta var ju fallet på 1950 och &lt;NOBR&gt;1960-talen).&lt;/NOBR&gt; Å andra sidan är det möjligt att medföljande partner i familjen inte kommer ut på arbetsmarknaden. Detta kan medföra en lägre åldersspecifik sysselsättningsgrad för invandrare. Även arbetsinkomster kan vara annorlunda än i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft11"&gt;202&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_193"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB3116193x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td202"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td203"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft28"&gt;Bilaga 2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p203 ft27"&gt;huvudalternativet. Variationer i sysselsättningsgrad och i arbetsinkomster påverkar invandrarnas ianspråktagande av offentlig sektor och deras bidrag till skattesystemet och därmed hur den offentliga sektorn omfördelar inkomster mellan invandrare och personer redan boende i Sverige. Vid sidan om huvudalternativet kommer därför också att göras känslighetsberäkningar med andra nivåer på sysselsättningsgrad och arbetsinkomst per sysselsatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft1"&gt;Genom att invandrarna i högre grad befinner sig i förvärvsarbetande åldrar så blir i huvudalternativet både andelen sysselsatta och årsarbetsinkomsten per person i hela invandrargruppen högre än motsvarande för de redan boende i landet. Detta framgår nedan av tabell 2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Tabell 3. &lt;/SPAN&gt;Andel sysselsatta i procent och årsarbetsinkomst i 1000- tal kr per person av samtliga i respektive befolkningsgrupp&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td220"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td221"&gt;&lt;SPAN class="p443 ft8"&gt;Invandrare&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td222"&gt;&lt;SPAN class="p676 ft62"&gt;Totalbefolkning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td223"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td224"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td225"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td220"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft140"&gt;Andel sysselsatta&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td221"&gt;&lt;SPAN class="p662 ft140"&gt;54,6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td222"&gt;&lt;SPAN class="p676 ft62"&gt;45,9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td220"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft8"&gt;Årsarbetsinkomst per person&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td221"&gt;&lt;SPAN class="p662 ft8"&gt;110,5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td222"&gt;&lt;SPAN class="p676 ft62"&gt;98,6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td223"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td224"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td225"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p677 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Egna bearbetningar från AKU och inkomstregistret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft1"&gt;Tabellen visar att i huvudalternativet är andelen sysselsatta av hela invandrargruppen väsentligt högre än för totalbefolkningen. Andelen är 19 procent högre för invandrarna (54,6/45,9 = 1,19). Detta medför också att årsarbetsinkomsten per person bland invandrarna är högre. Skillnaden i inkomst är dock mindre och uppgår till 12 procent vilket beror på att invandrarna inte i så stor utsträckning är i höginkomståldrar &lt;NOBR&gt;(40–50-årsåldern).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p678 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;Omfattning på offentlig sektor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft1"&gt;Den offentliga sektorn antas ha den omfattning och struktur som faktiskt förelåg år 1999. Invandrarnas bidrag till den offentliga sektorn i form av skatter och socialförsäkringsavgifter samt deras ianspråktagande av denna sektor måste uppskattas. Detta kan göras med ledning av deras ålderssammansättning, sysselsättningsgrad och inkomster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft11"&gt;203&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_194"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Bilaga 2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p91 ft26"&gt;Bidrag till offentlig sektor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft31"&gt;Direkta skatter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft30"&gt;Dessa skatter består i huvudsak av skatter på förvärvsinkomster, vilka i sin tur väsentligen är arbetsinkomster. Invandrarnas andel av samtliga förvärvsinkomster i ekonomin antas motsvara deras andel av samtliga skatter på förvärvsinkomster med en mindre korrigering för att invandrarna har något mindre andel inkomsttagare som ligger över brytpunkten. Det sistnämnda är en effekt av invandrarnas ålderssammansättning. De har en något mindre andel i åldrar med vanligtvis höga inkomster. Invandrarna antas inte ha några kapitalinkomster och inte heller skattepliktiga förmögenheter samt antas inte heller betala bolagsskatt eller gåvo- och arvsskatt. De sistnämnda antagandena innebär troligen en viss underskattning av invandrarnas bidrag till direkta skatter. Det är exempelvis sannolikt att invandrarna skulle ha någon kapitalinkomst men det är svårt att veta vilken nivå som skulle vara rimlig att anta. Under alla omständigheter har detta inte någon större betydelse. Skatter från kapitalinkomster, förmögenheter, bolag samt gåva och arv är små jämfört med övriga direkta skatter. Däremot antas invandrarna betala fastighetsskatt även om man inte har förvärvat fast egendom. Fastighetsskatt utgår även på flerfamiljshus och skatten kan antas övervältras på hyresgästerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft1"&gt;Skattesatsen är lägre på det nya bostadsbeståndet jämfört med det äldre. Eftersom arbetskraftsinvandrare kan antas hamna i ekonomiskt expansiva regioner så kan de också i relativt stor utsträckning antas hamna i det nya bostadsbeståndet. Vi antar därför att invandrarnas andel av fastighetsskatt endast motsvarar hälften av deras befolkningsandel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft31"&gt;Indirekta skatter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft30"&gt;Dessa skatter är proportionella. Hur mycket som skall anses falla på invandrarna kan ses antingen från utbudssidan eller efterfrågesidan. Räknat från utbudssidan motsvarar invandrarnas andel av indirekta skatter deras andel av förädlingsvärdet i ekonomin. Andelen utgörs av kvoten mellan invandrarnas arbetsinkomster och summan av arbets- och kapitalinkomster i hela ekonomin. Räknat från efterfrågesidan motsvarar invandrarnas andel av indirekta skatter deras andel av disponibla inkomster. De båda beräknings-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft11"&gt;204&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_195"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td202"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td203"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft28"&gt;Bilaga 2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p83 ft1"&gt;sätten torde endast ge små skillnader. Vi gör beräkningen från utbudssidan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft31"&gt;Socialförsäkringsavgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft1"&gt;Dessa är proportionella och grundade på summan av arbetsinkomster. Vi kan därför anta att invandrarnas andel av socialförsäkringsavgifter är densamma som deras andel av summan av arbetsinkomsterna i hela ekonomin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft26"&gt;Anspråktagande av offentlig sektor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft31"&gt;Offentliga konsumtionsutgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p680 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Åldersberoende offentliga konsumtionsutgifter enligt tabell 1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p681 ft30"&gt;Invandrarnas andel av dessa utgifter kan beräknas med ledning av deras ålderssammansättning och per capita beloppen i tabell A1 i appendix. Vi antar således att de åldersberoende offentliga konsumtionsutgifterna expanderar proportionellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Övriga offentliga konsumtionsutgifter: &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;Dessa är knappast åldersberoende. Det är i stor utsträckning offentliga utgifter för försvar, grundforskning, kultur, vägnät och central administration. Frågan är också om sådana utgifter överhuvudtaget förändras vid den marginella förändring av befolkningen som inträffar vid en invandring på 100 000 individer. Många av de nämnda utgifterna är sannolikt mer beroende av landets geografiska utsträckning och mindre av dess befolkningsstorlek. Exempelvis uppskattade SOU (1990) att befolkningsökningen i Sverige mellan 1970 och 1990 på cirka 500 000 individer inte har påverkat utgifterna för försvaret. Vi antar att övriga offentliga konsumtionsutgifter expanderar med hälften av invandrarnas befolkningstillskott på 1.12 procent. Sannolikt är en expansion på 0.56 procent en överdrift. Till övriga offentliga konsumtionsutgifter hänförs också vissa invandrarspecifika insatser enligt nedan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p682 ft11"&gt;205&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_196"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Bilaga 2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p91 ft31"&gt;Offentliga transfereringar till hushåll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft30"&gt;Efter en viss vistelsetid i Sverige så får invandrare tillgång till det offentliga transfereringssystemet på samma villkor som de i Sverige redan boende. Detta kan förväntas bli fallet även för invandrare från kandidatländerna. Beloppen som man mottar behöver dock inte vara desamma. Exempelvis kan en invandrare med kort vistelsetid i Sverige inte få så stor ersättning från &lt;NOBR&gt;ATP-systemet.&lt;/NOBR&gt; Sådan ersättning är grundad på tidigare förvärvsarbete i Sverige. Skulle å andra sidan sådan ersättning vara alltför låg för att ge en rimlig levnadsstandard så träder andra delar av välfärdssystemet in som socialbidrag, ekonomiskt stöd, äldreförsörjningsstöd och bostadsbidrag. En låg ersättning från en del av transfereringssystemet kan således leda till större ersättning från en annan del. Det är naturligtvis oerhört svårt att veta i vad mån summan av ersättningar räknat per capita från det offentliga transfereringssystemet blir högre eller lägre för framtida invandrare från kandidatländerna jämfört med de i Sverige redan boende. Mycket beror också på sjukersättning på grund av sjukfrånvaro från arbetet. Sjukfrånvaro är dock starkt relaterat till yrken med dålig arbetsmiljö. Eftersom invandrarna från kandidatländerna antas ha samma åldersspecifika sysselsättningsgrad och arbetsinkomst per sysselsatt som de som redan bor i Sverige är det troligen en god approximation att anta invandrare från kandidatländerna och att de båda grupperna i varje åldersklass har samma per capita belopp för många offentliga transfereringar. I tabell A2 finns uppgifter om per capita belopp i olika åldersklasser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p654 ft30"&gt;En speciell problematik erbjuder ersättningar från pensionssystemet. &lt;NOBR&gt;ATP-delen&lt;/NOBR&gt; är grundad på tidigare förvärvsarbete i Sverige. Folkpensionsdelen har invandrare vanligtvis inte tillgång till förrän efter en viss vistelsetid i Sverige. Hur det nya (framtida) pensionssystemet i detta avseende verkar jämfört med det tidigare systemet är inte heller klart. Vi antar att invandrade personer från kandidatländerna och som är 65 år och däröver i stället får ekonomiskt stöd och äldreförsörjningsstöd. För åldrarna under 65 år antas invandrarna i olika åldersklasser ha samma frekvenser som de i landet redan boende beträffande behov av andra pensionsformer (förtidspension, omställningspension mm). Här antas socialbidrag enligt socialbidragsnormen gå in istället. Substitutionen mellan pensioner och andra ersättningar ger någon reducering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p683 ft11"&gt;206&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_197"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td202"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td203"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft28"&gt;Bilaga 2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p83 ft1"&gt;av invandrarnas bidrag till direkta skatter. Inkomstskatt utgår på pensioner men ej på socialbidrag (och bostadsbidrag).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft31"&gt;Offentliga transfereringar till företag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft24"&gt;Dessa transfereringar kan indirekt påverka individernas välfärd genom att stimulera sysselsättning och ge lägre priser på privat konsumtion. Exempel på detta är olika subventioner till industrin och till jordbrukssektorn. Det finns ingen exakt information om hur fördelarna av sådana transfereringar är fördelade i befolkningen. Det är ett rimligt antagande att invandrares andel av dessa fördelar är densamma som dess andel av hela befolkningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p624 ft16"&gt;6 Resultat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p684 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;Huvudalternativ&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft3"&gt;En summering av resultaten görs i tabell 3. Det framgår att invandrarnas andel av offentliga transfereringar till individer och hushåll är lägre än deras befolkningsandel (0,68 procent mot 1,12 procent). Detta beror främst på deras ålderssammansättning med låg andel äldre. Detta hindrar inte att invandrarnas andel av posten andra offentliga transfereringar till individer och hushåll är relativt stor (1,40 procent), vilket beror på att här bl.a. ingår barnbidrag och studiestöd dvs. transfereringar som riktar sig till åldersklasser där invandrarna finns i relativt stor utsträckning. Den låga andelen äldre gör också att ianspråktagandet av sjukvård och åldringsvård blir lågt. Ianspråktagandet av barnomsorg och utbildningssystem blir dock relativt högt genom att andelen barn och ungdomar i invandrargruppen är förhållandevis stor. Totalt sätt blir invandrarnas andel av åldersberoende offentlig konsumtion ungefär som deras befolkningsandel. Övrig offentlig konsumtion har väsentligen kollektiv karaktär och består i stor utsträckning av utgifter för försvar, gatu- och vägnät samt central administration på departements och verksnivå. Det är sannolikt att sistnämnda utgifter knappast påverkas av ett så pass marginellt befolkningstillskott som 1,12 procent. Det finns dock en osäkerhet och vi har därför antagit en viss påverkan och låtit övrig offentlig konsumtion expandera med hälften jämfört med befolkningstillskottet dvs. med 0,56 procent. Sannolikt är detta en överskattning. Dessutom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p685 ft11"&gt;207&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_198"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Bilaga 2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p62 ft1"&gt;har vi lagt till en beräknad utgift för invandrarspecifika insatser som viss svenskundervisning, hemspråksundervisning och tolkservice. När det gäller svenskundervisning för vuxna invandrare så är detta en engångsinsats och kostnaden för denna bör borde därför fördelas ut på invandrarnas förväntade vistelsetid i landet. Enligt uppgifter Statsliggaren uppgick utgifterna 1998 för Sfiutbildning till 529 miljoner kr (senare uppgifter har inte erhållits) med cirka 35 000 deltagare. Av invandrarna från kandidatländerna var drygt 70 procent över 20 år dvs. drygt 70 000 individer. Antag 35 000 av dessa genomgår &lt;NOBR&gt;Sfi-utbildning&lt;/NOBR&gt; under ett år. Samtliga 70 000 skulle då ha genomgått utbildningen under 2 år. Om utbildningskostnaden för de 35 000 är 529 miljoner kr och den genomsnittliga vistelsetiden är 10 år så bör årsbeloppet bli cirka 53 miljoner kr.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft27"&gt;Det är naturligtvis svårt att veta i vilken utsträckning invandrare från kandidatländerna skulle delta i hemspråksundervisning. Utgifter för denna och även för tolkservice kan däremot antas vara årligen återkommande. Vi antar att årsbeloppet för &lt;NOBR&gt;Sfi-utbildning&lt;/NOBR&gt; och hemspråksundervisning samt tolkservice blir 100 miljoner kr. Under alla omständigheter har valet av antagande ingen betydelse att tala om för våra slutsatser. Någon utgift för Migrationsverket har inte tagits med eftersom dess främsta uppgift är att avgöra vilka som inte skall få stanna. Dessutom betyder anslutning av kandidatländerna att en fri arbetsmarknad bildas mellan dessa och Sverige. När det gäller summan av offentliga transfereringar och offentlig konsumtion så blir beloppet som tillfaller invandrarna 8,54 miljarder kr. Deras andel av denna summa blir mindre än deras befolkningsandel (0,86 procent mot 1,12 procent).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft1"&gt;Invandrarnas bidrag i form av skatter och socialförsäkringsavgifter är 10,68 miljarder kr vilket motsvarar en andel på 1,02 procent. Som nämnts underskattar vi troligen något invandrarnas bidrag till direkta skatter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft1"&gt;Under 1999 var de totala offentliga inkomsterna, i form av skatter och socialförsäkringsavgifter, 1043 miljarder kr vilket är högre än summan av offentliga utgifter för transfereringar och konsumtion. De senare uppgick till 996 miljarder kr. Invandrarnas andel av det förstnämnda beloppet är 1,02 % och deras andel av det sistnämnda beloppet 0.86 procent dvs. en skillnad på 0,16 procentenheter. Denna skillnad representerar ett ”överskott” som tillfaller de i Sverige redan boende. Det är inte helt klart hur det absoluta beloppet som tillfaller den skall anges. Vi kan dock ange&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft11"&gt;208&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_199"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB3116199x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td202"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td203"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft28"&gt;Bilaga 2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p686 ft30"&gt;två gränser. Den ena kan anges som 0,0016*1043 miljarder = 1,68 miljarder kr. Den andra kan anges som 0,0016*996 = 1,59 miljarder kr. Sammanfattningsvis visar våra beräkningar att den offentliga sektorn skulle omfördela &lt;NOBR&gt;1,6–1,7&lt;/NOBR&gt; miljarder kr/år från invandrarna från kandidatländerna till den i Sverige redan boende vilket motsvarar en höjning av de sistnämndas disponibla inkomster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p687 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Tabell 3. &lt;/SPAN&gt;Offentliga utgifter och inkomster under ett år, miljarder kr&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td226"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td38"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft8"&gt;Totalbefolkning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td74"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;Invandrarbefolkning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td226"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td38"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft8"&gt;8 861 426 individer&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td74"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft62"&gt;100 000 individer (1,12 %&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td226"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td38"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td74"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;av totalbefolkning)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr21 td227"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft57"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td210"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft57"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td78"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft57"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td228"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft65"&gt;Offentliga transfereringar till individer och hushåll:&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td38"&gt;&lt;SPAN class="p688 ft8"&gt;395&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td74"&gt;&lt;SPAN class="p493 ft8"&gt;2,68 (0,68%)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td228"&gt;&lt;SPAN class="p605 ft8"&gt;Därav:&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;SPAN class="p688 ft8"&gt;62&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td74"&gt;&lt;SPAN class="p493 ft8"&gt;1,25 &lt;SPAN class="ft133"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;( 2,0%)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;SPAN class="p605 ft65"&gt;1.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td226"&gt;&lt;SPAN class="p192 ft66"&gt;Socialbidrag, ekonomiskt stöd, äldreförsörjningsstöd,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td38"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td74"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td228"&gt;&lt;SPAN class="p605 ft8"&gt;bostadsbidrag och arbetsmarknadsstöd&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td38"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td74"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;SPAN class="p605 ft65"&gt;2.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td226"&gt;&lt;SPAN class="p192 ft66"&gt;Pensioner (ålderspension, förtidspension, änke- och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td38"&gt;&lt;SPAN class="p688 ft8"&gt;222&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td74"&gt;&lt;SPAN class="p689 ft8"&gt;– 1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td228"&gt;&lt;SPAN class="p605 ft62"&gt;omställningspension, delpension samt bostadstillägg till&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td38"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td74"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td228"&gt;&lt;SPAN class="p605 ft8"&gt;pensionärer)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td38"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td74"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;SPAN class="p605 ft65"&gt;3.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td226"&gt;&lt;SPAN class="p192 ft8"&gt;Sjukförsäkring och föräldraförsäkring&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td38"&gt;&lt;SPAN class="p688 ft8"&gt;47&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td74"&gt;&lt;SPAN class="p493 ft8"&gt;0,54 ( 1,14%)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;SPAN class="p605 ft65"&gt;4.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td226"&gt;&lt;SPAN class="p192 ft65"&gt;Andra offentliga transfereringar till individer och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td38"&gt;&lt;SPAN class="p688 ft8"&gt;64&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td74"&gt;&lt;SPAN class="p493 ft8"&gt;0,89 (1,40 %)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td228"&gt;&lt;SPAN class="p605 ft8"&gt;hushåll.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td38"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td74"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td228"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft8"&gt;Offentliga transfereringar till företag.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td38"&gt;&lt;SPAN class="p688 ft8"&gt;68&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td74"&gt;&lt;SPAN class="p493 ft8"&gt;0,77 (1,12 %)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td228"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft8"&gt;Offentlig konsumtion:&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td38"&gt;&lt;SPAN class="p688 ft8"&gt;533&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td74"&gt;&lt;SPAN class="p493 ft8"&gt;5,09 (0,95 %)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td228"&gt;&lt;SPAN class="p605 ft8"&gt;Därav:&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td38"&gt;&lt;SPAN class="p688 ft8"&gt;355&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td74"&gt;&lt;SPAN class="p493 ft8"&gt;4,00 (1,12%)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;SPAN class="p605 ft65"&gt;1.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td226"&gt;&lt;SPAN class="p192 ft8"&gt;Åldersberoende offentlig konsumtion&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td38"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td74"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;SPAN class="p605 ft65"&gt;2.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td226"&gt;&lt;SPAN class="p192 ft8"&gt;Övriga offentliga konsumtionsutgifter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td38"&gt;&lt;SPAN class="p688 ft8"&gt;178&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td74"&gt;&lt;SPAN class="p493 ft8"&gt;1,09 ( 0,61 %)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td228"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft62"&gt;Summa offentliga transfereringar och offentlig konsumtion&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td38"&gt;&lt;SPAN class="p688 ft8"&gt;996&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td74"&gt;&lt;SPAN class="p493 ft8"&gt;8,54 (0,86 %)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td228"&gt;&lt;SPAN class="p605 ft8"&gt;Offentliga intäkter:&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td38"&gt;&lt;SPAN class="p688 ft8"&gt;444&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td74"&gt;&lt;SPAN class="p493 ft8"&gt;3,11 (0,70 %)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td228"&gt;&lt;SPAN class="p605 ft8"&gt;Därav:&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td38"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td74"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td228"&gt;&lt;SPAN class="p605 ft65"&gt;Direkta skatter (inklusive skatt på juridiska personer)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td38"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td74"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td228"&gt;&lt;SPAN class="p605 ft8"&gt;Indirekta skatter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td38"&gt;&lt;SPAN class="p688 ft8"&gt;336&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td74"&gt;&lt;SPAN class="p493 ft8"&gt;4,23 (1,26 %)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td228"&gt;&lt;SPAN class="p605 ft8"&gt;Socialförsäkringsavgifter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td38"&gt;&lt;SPAN class="p688 ft8"&gt;263&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td74"&gt;&lt;SPAN class="p493 ft8"&gt;3,34 (1,27%)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td227"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft8"&gt;Summa offentliga intäkter:&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td210"&gt;&lt;SPAN class="p688 ft8"&gt;1 043&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td78"&gt;&lt;SPAN class="p493 ft8"&gt;10,68 (1,02%)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p690 ft136"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;stället för pensioner till invandrarna så utgår ekonomiskt stöd och äldreförsörjningsstöd. Detta är en anledning till det relativt stora beloppet för posten socialbidrag, ekonomiskt stöd och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p691 ft8"&gt;äldreförsörjningsstöd, bostadsbidrag och arbetsmarknadsstöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p692 ft145"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Här ingår också speciella insatser för invandrare som svenskundervisning för vuxna invandrare, hemspråksundervisning och tolkservice på 100 miljoner kr.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Nationalräkenskapsstatistik 1999. Data från Statistiska Centralbyrån och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p694 ft8"&gt;Konjunkturinstitutet. Statsliggaren 1999/2000. Egna beräkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft11"&gt;209&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_200"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Bilaga 2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p307 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Känslighetsberäkningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft1"&gt;Som nämnts är frågan om posten ”övrig offentlig konsumtion” påverkas av ett så pass marginellt befolkningstillskott som 1,12 procent. Om så inte är fallet minskar invandrarnas ianspråktagande av offentlig konsumtion med 1.1 miljarder kr dvs. till totalt 7,44 miljarder kr för summan av offentliga transfereringar och konsumtion vilket motsvarar 0,72 procent av samtliga utgifter för offentliga transfereringar och konsumtion. Skillnaden mellan invandrarnas ianspråktagande av offentliga transfereringar och offentlig konsumtion och deras bidrag till offentlig sektor blir nu 0.0027 &lt;NOBR&gt;(0.0102–0.0075).&lt;/NOBR&gt; I absoluta belopp blir nu gränserna 0.0027*1043 miljarder kr = 2.81 miljarder kr respektive 0.0027*996 miljarder kr = 2,69 miljarder kr. Det positiva inkomsttillskottet för den i Sverige redan boenden skulle nu således bli &lt;NOBR&gt;2,7–2,8&lt;/NOBR&gt; miljarder kr. Beroende på vilket antagande som görs beträffande posten övrig offentlig konsumtion så skulle den offentliga sektorn omfördela &lt;NOBR&gt;1,6–2,8&lt;/NOBR&gt; miljarder kr per år från invandrarna till den i Sverige redan bosatta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft3"&gt;Resultaten vilar väsentligen på två omständigheter. Den ena är invandrarnas gynnsamma ålderssammansättning med låg andel åldringar. Den andra är att invandrarna har samma åldersspecifika sysselsättningstal och per capita arbetsinkomst som de i Sverige redan bosatta. En viktig variabel när det gäller ålderssammansättning är andelen i ålder 65 år och däröver. All erfarenhet av internationell arbetskraftsrörlighet är att andelen medföljande äldre personer är mycket låg (detta gäller även för flyktingar). Det är därför sannolikt att vårt antagande om 1,5 procent som är 65 år och äldre är rimligt. För att enbart en annan ålderssammansättning inte skulle ge någon positiv inkomsteffekt för de redan boende i Sverige så skulle behövas en mycket kraftig ökning av andelen äldre bland invandrarna. I själva verket skulle ålderssammansättningen bland invandrarna behöva vara nästan som bland de redan boende i Sverige vilket skulle vara mycket osannolikt mot bakgrund av våra kunskaper om ålderssammansättning i tidigare invandring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft30"&gt;En kritisk variabel är invandrarnas sysselsättningstal och därmed deras arbetsinkomster. Lägre sysselsättningstal för invandrarna minskar deras bidrag till offentlig sektor samtidigt som deras behov av offentliga transfereringar ökar. En överslagsräkning visar att om de åldersspecifika sysselsättningstalen för invandrarna är &lt;NOBR&gt;10–15&lt;/NOBR&gt; procent lägre och därmed deras arbetsinkomster per capita är &lt;NOBR&gt;10–15&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft11"&gt;210&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_201"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td202"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td203"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft28"&gt;Bilaga 2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft1"&gt;procent lägre så nås ungefär en &lt;NOBR&gt;break-even&lt;/NOBR&gt; punkt förutsatt att övrig offentlig konsumtion fördelas enligt förutsättningarna i tabell 3. Exakt var &lt;NOBR&gt;break-even&lt;/NOBR&gt; punkten ligger i intervallet är också beroende av hur de lägre sysselsättningstalen fördelas. Är det i huvudsak personer med svag ekonomisk position och stor försörjningsbörda som får lägre sysselsättning så blir behovet av offentliga transfereringar större än om det gäller personer med god ekonomi och liten försörjningsbörda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft1"&gt;På motsvarande sätt ökar det positiva inkomsttillskottet till de i landet redan boende om invandrarnas åldersspecifika per capita arbetsinkomster blir högre än vad vi antagit. En överslagsräkning visar att om invandrarnas åldersspecifika per capita arbetsinkomster ökar med 10 procent så ökar den positiva inkomsteffekten för de redan boende i Sverige från &lt;NOBR&gt;1.6-2.8&lt;/NOBR&gt; miljarder kr per år till &lt;NOBR&gt;2,3–4,1&lt;/NOBR&gt; miljarder kr per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft1"&gt;Det kan även finnas andra omständigheter som kan ge en något högre positiv inkomsteffekt för infödda. Enligt en undersökning av Socialstyrelsen använder äldre invandrare offentlig äldreomsorg i klart mindre utsträckning än äldre personer i relativt liten utsträckning, se SOS (1995). Sannolikt inträder anhöriga invandrare i stället i omsorgsarbetet. Skulle detta också bli fallet bland invandrare från kandidatländerna så har detta dock endast liten betydelse i ett initialskede. Andelen äldre invandrare från kandidatländerna antas vara låg vid invandringstillfället. På lång sikt kan det dock få större betydelse i takt med att invandrarbefolkningen åldras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft1"&gt;Underlaget för beräkningarna är en tänkt invandring på 100 000 individer sammanlagt under några år. En del av dessa är familjemedlemmar. Antalet som bildar tillskott av sysselsatta har beräknats till cirka 57 000 med de antaganden som gjorts om invandrarnas sysselsättningstal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft1"&gt;Invandringen förutsätter en högkonjunktur och förmodligen också aktiv rekrytering från svensk sida. Som nämndes ovan kom under de båda högkonjunkturåren 1969 och 1970 cirka 140 000 invandrare. Antagandet om 100 000 invandrare kan naturligtvis varieras. Måttliga variationer i detta antagande kan förväntas ge en proportionell ändring i inkomsttillskottet. Om alla andra antagande hålles konstanta men invandringen blir hälften så stor så kan inkomsttillskottet antas bli hälften så stort. Blir på motsvarande sätt invandringen dubbelt så stor så kan inkomsttillskottet förväntas bli dubbelt så stort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p657 ft11"&gt;211&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_202"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Bilaga 2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p696 ft16"&gt;7 Över tiden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft3"&gt;Den ovan gjorda beräkningen kan anses representera ett läge som föreligger något eller några år efter invandringstillfället. Om invandrarna kommer i ett högkonjunkturläge är en fråga vad som händer med deras sysselsättningssituation i efterföljande lågkonjunktur. Om invandrarna hamnar i konjunkturkänsliga branscher och nyligen kommit in på arbetsmarknaden så riskerar de att drabbas speciellt i efterföljande lågkonjunktur. Erfarenheter från tidigare arbetskraftsinvandring tyder dock inte på någon större sådan effekt. Exempelvis hade vi en kraftig arbetskraftsinvandring under högkonjunkturåren 1964 och 1965 som i stor utsträckning riktades till den konjunkturkänsliga tillverkningsindustrin. Den efterföljande lågkonjunkturen nådde sitt bottenläge 1967. Trots detta hade invandrarna detta år högre åldersspecifika sysselsättningstal än infödda se tabell 1. Bidragande kan vara selektiv återutvandring under lågkonjunktur dvs. att många av de invandrare som drabbas av den efterföljande lågkonjunkturen väljer att då återutvandra, se också Kirwan &amp; Harrigan (1986) ovan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p518 ft1"&gt;Om invandrarna har kvar ungefär samma åldersspecifika sysselsättningstal som infödda men kanske med vissa konjunkturvariationer så finns det anledning att anta att det årliga positiva inkomsttillskottet för de i Sverige redan boende ökar på medellång sikt. Detta beror på demografiska förändringar i invandrarbefolkningen. Invandrarnas medelålder ökar efterhand vilket gör att en större andel av dem når åldrar med vanligtvis goda inkomster. Dessutom får de efterhand större användning för sin något högre utbildningsnivå. Dessa omständigheter ökar deras skattekraft samtidigt som deras behov av offentliga transfereringar minskar. Sett på ännu längre sikt så minskar dock det årliga positiva inkomsttillskottet vilket beror på att allt fler av invandrarna når pensionsåldern även om tillskott av arbetskraft tillkommer i yngre åldrar genom att personer föds i Sverige i invandrarbefolkningen. Att omfördelningseffekten uppvisar ett omvänt U- samband över tiden framgår också av simuleringsberäkningar, se Ekberg (1983). Vad som mer exakt händer på mycket lång sikt är beroende av åldersspecifika dödstal och födelsetal bland invandrarna samt storlek, köns och ålderssammansättning på eventuell återutvandring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft11"&gt;212&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_203"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td202"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td203"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft28"&gt;Bilaga 2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p302 ft26"&gt;Referenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft2"&gt;Akbari A H (1989) The benefits of immigrants to Canada: Evidence on tax and public services. &lt;SPAN class="ft124"&gt;Canadian Public Policy &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;15:424-435.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p542 ft2"&gt;Andersson L &amp; Ekberg J (1995) Invandring, sysselsättning och ekonomiska effekter. DS 1995:68. ESO. &lt;NOBR&gt;Finans-departementet.&lt;/NOBR&gt; Stockholm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft1"&gt;Blau F D (1984) The use of transfer payments by immigrants.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p698 ft31"&gt;International Labour Relations Review 37: &lt;NOBR&gt;222-239.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;Borjas G (1990) &lt;/SPAN&gt;Friends or strangers. The impact of immigrants on the US economy&lt;SPAN class="ft1"&gt;. Basic Books. New York.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft1"&gt;Borjas G (1994) The economics of Immigration. &lt;SPAN class="ft31"&gt;Journal of Economic Literature &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;32:1667-1717.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft1"&gt;Ekberg J (1983) Inkomsteffekter av invandring.Doktorsavhandling. &lt;SPAN class="ft31"&gt;Lund Economic Studies &lt;/SPAN&gt;nr 27. Lund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft1"&gt;Ekberg J (1985) Yrkeskarriär under &lt;NOBR&gt;1970-talet.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft31"&gt;Invandrare i Stockholms län &lt;/SPAN&gt;nr 3. Regionplanekontoret Stockholm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft1"&gt;Ekberg J (1994) Economic progress among immigrants in Sweden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p698 ft31"&gt;Scandinavien Journal of Social Welfare &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;3:148-157.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft1"&gt;Ekberg J (1999) Immigration and the public sector: Income effects for the native population in Sweden. &lt;SPAN class="ft31"&gt;Journal of Population Economics &lt;/SPAN&gt;12: &lt;NOBR&gt;411-430.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft2"&gt;Ekberg J &amp; Rooth &lt;NOBR&gt;D-O&lt;/NOBR&gt; (2000) Arbetsmarknadspolitik för invandrare. Rapport till Riksdagens Revisorer. &lt;SPAN class="ft124"&gt;Working Paper Series &lt;/SPAN&gt;no 6. Ekonomihögskolan Växjö universitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p542 ft2"&gt;Gustafsson B (1990) Public sector transfers and income taxes among immigrants and natives in Sweden. &lt;SPAN class="ft124"&gt;International Migration Quarterly Review &lt;/SPAN&gt;28: &lt;NOBR&gt;181-199.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p699 ft11"&gt;213&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_204"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Bilaga 2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p172 ft1"&gt;Gustafsson B &amp; Österberg T (2001) Immigrants and the public sector &lt;NOBR&gt;budget-accounting&lt;/NOBR&gt; exercises for Sweden. &lt;SPAN class="ft31"&gt;Journal of Population Economics &lt;/SPAN&gt;14: &lt;NOBR&gt;689-708.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft2"&gt;Holmlund B (1979) Perspektiv på arbetskraftsutbudets utveckling. Ingår i: &lt;SPAN class="ft124"&gt;Utrikeshandel, Inflation och Arbetsmarknad&lt;/SPAN&gt;. IUI. Stockholm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p700 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;ILO (2000) &lt;/SPAN&gt;Statistical Yearbook 2000&lt;SPAN class="ft1"&gt;. Geneve.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;Kakwani N (1986) &lt;/SPAN&gt;Analysing redistribution policies. A study using Australien data. &lt;SPAN class="ft1"&gt;Cambridge University Press. Cambridge.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft1"&gt;Kirwan F &amp; Harrigan F (1986) &lt;NOBR&gt;Swedish-Finnish&lt;/NOBR&gt; return migration, extent, timing and information flows. &lt;SPAN class="ft31"&gt;Demograhy &lt;/SPAN&gt;23: &lt;NOBR&gt;313-327.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft1"&gt;Korkiasaari J (1986) Hem till Finland. &lt;NOBR&gt;Sverige-finländarnas&lt;/NOBR&gt; återflyttning. &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;DEIFO-rapport.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt; Stockholm&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p701 ft1"&gt;Lundborg P &amp; Segerstrom P (1999) International migration and growth in developed countries. &lt;SPAN class="ft31"&gt;Economica &lt;/SPAN&gt;67: &lt;NOBR&gt;579-604.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft1"&gt;Ohlsson R (1975) Invandrarna på arbetsmarknaden. Doktorsavhandling. &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Ekonomisk-Historiska&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt; Föreningen &lt;/SPAN&gt;vol XVI. Lund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft2"&gt;Pischke J &amp; Velling J (1997) Employment effects of immigration to Germany: An analysis based on local labour markets. &lt;SPAN class="ft124"&gt;The Review of Economics and Statistics &lt;/SPAN&gt;79: &lt;NOBR&gt;594-604.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft2"&gt;Reinans S (1982) Utlänningar på arbetsmarknaden. &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;DEIFO-report&lt;/SPAN&gt;.&lt;/NOBR&gt; Stockholm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft1"&gt;Simon J (1984) Immigrants, taxes and welfare in the United States.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft31"&gt;Population and Development Review &lt;SPAN class="ft1"&gt;10: &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;55-69.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p703 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;SCB (1992) &lt;/SPAN&gt;Utvandrare. Vem är det? &lt;SPAN class="ft1"&gt;Stockholm.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft1"&gt;SOU (1997) Arbetskraftens rörlighet, trygghet och jämställdhet. &lt;SPAN class="ft31"&gt;SOU &lt;/SPAN&gt;1997: 153. Stockholm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft1"&gt;SOU (1990) Långtidsutredningen 1990. &lt;SPAN class="ft31"&gt;SOU &lt;/SPAN&gt;1990:14. Stockholm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft11"&gt;214&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_205"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td202"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td203"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft28"&gt;Bilaga 2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p302 ft1"&gt;SOU (2000) Långtidsutredningen 2000. &lt;SPAN class="ft31"&gt;SOU &lt;/SPAN&gt;2000:7. Stockholm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p704 ft148"&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;SOS (1995) &lt;/SPAN&gt;Äldre &lt;NOBR&gt;invandrare-Kartläggning&lt;/NOBR&gt; av kommunernas insatser i Göteborgs och Bohus län samt Hallands län&lt;SPAN class="ft147"&gt;. Rapport. Stockholm&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p705 ft2"&gt;Storesletten K (1996) Skattemässiga följder av invandringen till Sverige. &lt;SPAN class="ft124"&gt;Ekonomisk Debatt &lt;/SPAN&gt;24: &lt;NOBR&gt;253-265.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p542 ft2"&gt;Straubhaar T &amp; Weber R (1994) On the economics of immigration: Some empirical evidence for Switzerland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft31"&gt;International Review of Applied Economics &lt;SPAN class="ft1"&gt;8: &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;107-129.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft1"&gt;Ulrich R (1994) The impact of foreigners on public purse. In: Spencer S (ed) &lt;SPAN class="ft31"&gt;Immigration as an economic asset&lt;/SPAN&gt;. Trentham Books. Staffordshire.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft1"&gt;Wadensjö E (1973) Immigration och samhällsekonomi. Doktorsavhandling. &lt;SPAN class="ft31"&gt;Lund Economic Studies &lt;/SPAN&gt;no 8.Lund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft1"&gt;Wadensjö E (1977) &lt;SPAN class="ft31"&gt;Återutvandring&lt;/SPAN&gt;. Stencil. Lund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft1"&gt;Wadensjö E (2000) Immigration, the labour market and public finances in Denmark. &lt;SPAN class="ft31"&gt;Swedish Economic Policy Review &lt;/SPAN&gt;7: &lt;NOBR&gt;59-83.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;Wadensjö E &amp; Orrje H (2002) &lt;/SPAN&gt;Immigration and the public sector in Denmark. &lt;SPAN class="ft1"&gt;Aarhus University Press. Aarhus.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p706 ft11"&gt;215&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_206"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB3116206x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Bilaga 2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p696 ft16"&gt;Appendix&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft1"&gt;Nedanstående tabeller A1 och A2 har använts som underlag vid fördelning av offentliga utgifter på invandrarna från kandidatländerna. För metoden som använts för att fördela offentliga utgifter på åldersklasser, se Andersson &amp; Ekberg (1995).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Tabell A 1&lt;/SPAN&gt;. Per capita belopp i kr i olika åldersklasser för offentliga konsumtionsutgifter 1999. Beloppen är beräknade på samtliga individer i respektive åldersklass.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td99"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft8"&gt;Ålder&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td229"&gt;&lt;SPAN class="p496 ft8"&gt;1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td42"&gt;&lt;SPAN class="p505 ft8"&gt;2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td230"&gt;&lt;SPAN class="p528 ft8"&gt;3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td84"&gt;&lt;SPAN class="p529 ft8"&gt;4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td231"&gt;&lt;SPAN class="p707 ft8"&gt;5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td231"&gt;&lt;SPAN class="p707 ft8"&gt;6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td232"&gt;&lt;SPAN class="p708 ft8"&gt;Summa &lt;NOBR&gt;1–6&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td101"&gt;&lt;SPAN class="p442 ft8"&gt;0– 6 år&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td173"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft8"&gt;6 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td39"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td233"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft8"&gt;35 800&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td89"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td196"&gt;&lt;SPAN class="p494 ft8"&gt;41 800&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td101"&gt;&lt;SPAN class="p442 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;7–15&lt;/NOBR&gt; år&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td173"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft8"&gt;4 200&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td233"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft8"&gt;11 800&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td89"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft8"&gt;83 200&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td36"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td36"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td196"&gt;&lt;SPAN class="p494 ft8"&gt;999 200&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td101"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;16–19&lt;/NOBR&gt; år&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td173"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft8"&gt;5 800&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td39"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td233"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td89"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft8"&gt;66 900&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td36"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft8"&gt;4 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td36"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft8"&gt;600&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td196"&gt;&lt;SPAN class="p494 ft8"&gt;77 300&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td101"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;20–24&lt;/NOBR&gt; år&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td173"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft8"&gt;5 800&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft8"&gt;100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td233"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td89"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft8"&gt;21 700&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td36"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft8"&gt;6 200&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td36"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft8"&gt;2200&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td196"&gt;&lt;SPAN class="p494 ft8"&gt;36 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td101"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;25–34&lt;/NOBR&gt; år&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td173"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft8"&gt;6 200&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft8"&gt;300&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td233"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td89"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft8"&gt;8 100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td36"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft8"&gt;4 800&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td36"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft8"&gt;1300&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td196"&gt;&lt;SPAN class="p494 ft8"&gt;20 700&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td101"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;35–44&lt;/NOBR&gt; år&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td173"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft8"&gt;8 100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td39"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft8"&gt;300&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td233"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td89"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft8"&gt;3 800&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td36"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft8"&gt;4 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td36"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft8"&gt;600&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td196"&gt;&lt;SPAN class="p494 ft8"&gt;16 800&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td101"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;45–54&lt;/NOBR&gt; år&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td173"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft8"&gt;10 300&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft8"&gt;400&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td233"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td89"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft8"&gt;1 700&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td36"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft8"&gt;3 400&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td36"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft8"&gt;300&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td196"&gt;&lt;SPAN class="p494 ft8"&gt;16 100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td101"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;54–64&lt;/NOBR&gt; år&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td173"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft8"&gt;14 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft8"&gt;3 200&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td233"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td89"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft8"&gt;700&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td36"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft8"&gt;2 300&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td36"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft8"&gt;100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td196"&gt;&lt;SPAN class="p494 ft8"&gt;20 300&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td101"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;65–74&lt;/NOBR&gt; år&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td173"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft8"&gt;24 900&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td39"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft8"&gt;16 600&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td233"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td89"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td36"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td36"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td196"&gt;&lt;SPAN class="p494 ft8"&gt;41 500&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td99"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft8"&gt;75– år&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td229"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft8"&gt;66 800&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft8"&gt;72 800&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td230"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td84"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td231"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td231"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td232"&gt;&lt;SPAN class="p494 ft8"&gt;139 600&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p709 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Nationalräkenskaper SCB, årsböcker beträffande hälsostatistik, utbildningsstatistik, socialtjänststatistik, arbetsmarknadsstatistik och kriminalvårdsstatistisk SCB. Egna beräkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;1:&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Sjukvård och tandvård&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;2:&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;Service till pensionärer och personer med funktionshinder (Särskild boendeform för äldre, hemtjänst, färdtjänst, omsorg till personer med funktionshinder mm)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;3:&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Barnomsorg och barnavårdande insatser (daghem, fritidshem och fosterhemsplaceringar)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p711 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;4:&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Utbildning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;5:&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Arbetsmarknadspolitiska åtgärder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;6:&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Kriminalvård&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p712 ft11"&gt;216&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_207"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB3116207x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td202"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td203"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft28"&gt;Bilaga 2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p117 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Tabell A2&lt;/SPAN&gt;. Utgifter per capita i olika åldersklasser för vissa offentliga transfereringar 1999. Utgifterna är fördelade på samtliga individer i respektive åldersklass.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td85"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft8"&gt;Ålder&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td234"&gt;&lt;SPAN class="p505 ft8"&gt;1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td42"&gt;&lt;SPAN class="p496 ft8"&gt;2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td92"&gt;&lt;SPAN class="p451 ft8"&gt;3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td235"&gt;&lt;SPAN class="p426 ft8"&gt;Summa &lt;NOBR&gt;1–3&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td90"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;0–6&lt;/NOBR&gt; år&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td140"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft8"&gt;900&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td39"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft8"&gt;11 400&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td95"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft8"&gt;500&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td187"&gt;&lt;SPAN class="p460 ft8"&gt;12 800&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td90"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;7–15&lt;/NOBR&gt; år&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td140"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft8"&gt;2 300&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft8"&gt;200&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td95"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft8"&gt;500&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td187"&gt;&lt;SPAN class="p460 ft8"&gt;3 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;16–19&lt;/NOBR&gt; år&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td140"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft8"&gt;1 600&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td39"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft8"&gt;2 400&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft8"&gt;2 800&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td187"&gt;&lt;SPAN class="p460 ft8"&gt;6 800&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td90"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;20–24&lt;/NOBR&gt; år&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td140"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft8"&gt;1 600&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft8"&gt;3 800&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td95"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft8"&gt;2 800&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td187"&gt;&lt;SPAN class="p460 ft8"&gt;8 200&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td90"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;25–34&lt;/NOBR&gt; år&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td140"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft8"&gt;1 600&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft8"&gt;5 500&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td95"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft8"&gt;2 800&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td187"&gt;&lt;SPAN class="p460 ft8"&gt;9 900&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;35–44&lt;/NOBR&gt; år&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td140"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft8"&gt;3 900&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td39"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft8"&gt;6 600&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft8"&gt;2 500&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td187"&gt;&lt;SPAN class="p460 ft8"&gt;13 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td90"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;45–54&lt;/NOBR&gt; år&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td140"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft8"&gt;11 200&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft8"&gt;7 700&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td95"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft8"&gt;2 500&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td187"&gt;&lt;SPAN class="p460 ft8"&gt;21 400&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td90"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;55–64&lt;/NOBR&gt; år&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td140"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft8"&gt;44 700&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft8"&gt;7 500&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td95"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft8"&gt;2 500&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td187"&gt;&lt;SPAN class="p460 ft8"&gt;54 700&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;65–74&lt;/NOBR&gt; år&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td140"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft8"&gt;134 300&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td39"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft8"&gt;3 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft8"&gt;200&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td187"&gt;&lt;SPAN class="p460 ft8"&gt;137 500&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td85"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft8"&gt;75– år&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td234"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft8"&gt;117 100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft8"&gt;3 100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td92"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft8"&gt;200&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td235"&gt;&lt;SPAN class="p460 ft8"&gt;120 400&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p677 ft8"&gt;Källa: SCB Offentliga finanser. Egna beräkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1:&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft150"&gt;Pensioner. För invandrare från kandidatländerna har pensioner ersatts med ekonomiskt stöd och äldreförsörjningsstöd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2:&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Sjukpenning, föräldrapenning, ersättningar vid sjukbesök, läkemedelssubventioner. Det höga beloppet i åldersklass &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;0–6&lt;/NOBR&gt; år beror på att föräldrapenning förts till denna åldersklass.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p542 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3:&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;Socialbidrag och bostadsbidrag. Bostadstillägg till pensionärer ingår i pensioner. Därav det låga beloppet för åldersklassen över 65 år. Socialbidrag och bostadsbidrag som kan antas vara en följd av barn i hushållet har förts på dessa.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p713 ft1"&gt;Av andra offentliga transfereringar till invandrare från kandidatländerana har barnbidrag fördelats efter deras andel av befolkningen i ålder &lt;NOBR&gt;0–19&lt;/NOBR&gt; år och studiebidrag efter deras andel av befolkningen i ålder &lt;NOBR&gt;16–29&lt;/NOBR&gt; år. Övriga offentliga transfereringar är fördelade efter deras befolkningsandel (1,12%).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p714 ft11"&gt;217&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_208"&gt;


&lt;P class="p715 ft12"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;
&lt;P class="p716 ft152"&gt;Litteraturförteckning för den som vill läsa mer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft26"&gt;Brottslighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p717 ft1"&gt;Brottsligheten i framtiden. Diskussion kring fyra scenarier. Kairos Future. Stockholm, 2001.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft1"&gt;Brottsligheten i olika länder. &lt;NOBR&gt;BRÅ-rapport&lt;/NOBR&gt; 2001:18.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p719 ft2"&gt;Förbud mot köp av sexuella tjänster. Tillämpningen av lagen under första året. &lt;NOBR&gt;BRÅ-rapport&lt;/NOBR&gt; 2000:4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p720 ft2"&gt;Organiserad brottslighet – lösa maskor eller fasta nätverk. BRÅ- rapport 2002:7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft1"&gt;Hotbild 2004. Rikskriminalpolisen Kriminalunderrättelsen,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p722 ft1"&gt;Analysroteln. RKP KUT Rapport 2001:15. (Sekretess).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p719 ft2"&gt;Nordiska sambandskontoret i Riga. Årsrapport 2001. Tullverket. (Sekretess).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p723 ft2"&gt;Nordiska sambandskontoret i Tallin. Årsrapport 2001. Tullverket. (Sekretess).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p723 ft1"&gt;Organised crime in Sweden 2000, Situation report to European Union. National Criminal Investigation Department National Intelligence Service, Analysis Unit. RKP KUT Rapport 2001:10b. (Sekretess).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft1"&gt;&lt;NOBR&gt;PTN-sambandskontoret&lt;/NOBR&gt; vid Sveriges Ambassad i Warszawa, Helårsrapport 2001. Tullverket. (Sekretess).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p725 ft11"&gt;219&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_209"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Bilaga 3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p91 ft26"&gt;Arbetsmarknad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft1"&gt;Arbete, arbete och mer arbete – alla måste bidra till Sveriges välstånd. Lindgren. Svenskt Näringsliv, maj 2002. Arbetskraftsinvandring. Skrivelse från Statens Invandrarverk (SIV) till regeringen &lt;NOBR&gt;2000-05-26.&lt;/NOBR&gt; Dnr &lt;NOBR&gt;SIV-11-2000-5037.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft1"&gt;Arbetskraftsinvandring och åtgärder för att möta framtida arbetskraftsbehov. &lt;NOBR&gt;AMS-rapport&lt;/NOBR&gt; till regeringen april 2001. Dnr 01- 2552- 03&lt;/P&gt;
&lt;P class="p726 ft24"&gt;Arbetsmarknadsstyrelsens allmänna råd om utländska arbetssökanden (maj 2002). http://vis.ams.se/reglbok/dokument/regelbokarbetsmarknadsstyrelsens00000045.htm&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft1"&gt;Brister i arbetsmarknadspolitiken bromsar tillväxten. Rapport från Svenskt Näringsliv, juni 2001.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft1"&gt;Den framtida personalförsörjningen inom vård och omsorg. Tillgång och rekryteringsbehov till år 2015. AMS. Ura 2002:3. ISSN &lt;NOBR&gt;1401-0844.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft2"&gt;Det finns alltid behov av en till, men... Prognos &lt;NOBR&gt;2001-2010.&lt;/NOBR&gt; Rekryteringsbehov och tillgång. Landstingsförbundet, oktober 2001.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft2"&gt;Free movement of workers – achieving the full benefits and potential. Communication from the Commission. COM (2002) 694 final.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft1"&gt;Från fritt folkutbyte till reglerad invandring. Ett utbildningsmaterial om arbetstillstånd. AMS, januari 1998.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft1"&gt;Globalisering och arbetsmarknad. Öppna den svenska arbetsmarknaden. Fahimi. Svenskt Näringsliv, 2001.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft1"&gt;High level task force on Skills and Mobility. Final report. European Commission, &lt;NOBR&gt;Directorate-General&lt;/NOBR&gt; for Employment and Social Affairs, December 2001.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft11"&gt;220&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_210"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td202"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td203"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft28"&gt;Bilaga 3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft1"&gt;Hälso- och sjukvårdspersonalen inom &lt;NOBR&gt;EU/EES-området.&lt;/NOBR&gt; En översiktlig information om &lt;NOBR&gt;EU-medlemskapets&lt;/NOBR&gt; konsekvenser för personal i legitimationsyrken inom hälso- och sjukvården inom EU/EES. AMS m.fl., februari 1999.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p728 ft1"&gt;Invandrare på arbetsmarknaden. &lt;NOBR&gt;Ekberg-Gustafsson.&lt;/NOBR&gt; SNS Förlag, 1995.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft1"&gt;Invandring för tillväxt och nya jobb. &lt;NOBR&gt;Ekenger-Wallen.&lt;/NOBR&gt; Svenskt Näringsliv, juli 2002.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft1"&gt;Klimatet för utländska investeringar i Sverige. Rapport till regeringen 2002. Invest in Sweden Agency (ISA).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft1"&gt;Kommer det att finnas en hjälpande hand? Bilaga 8 till Långtidsutredningen 1999/2000.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft2"&gt;Lönediskriminering. En arbetsrättslig studie av könsdiskriminerande löneskillnader och konflikter mellan kollektivavtal och lag. Fransson. Iustus Förlag AB. Stockholm, 2000.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p542 ft2"&gt;Personalen i fokus 2000 med kommunernas rekryteringsbehov till 2010. Svenska kommunförbundet, augusti 2001.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft2"&gt;Prognoser for migration i forhold till Østeuropa efter utvidelsen af EU. Konghøj Madsen. Nordisk Ministerråd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft2"&gt;Rekrytera och behålla – en utmaning. Svenska kommunförbundet, mars 2001.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft2"&gt;Sex år i EU – konsekvenser för Sveriges kommuner, landsting och regioner &lt;NOBR&gt;1995-2000.&lt;/NOBR&gt; Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet, 2000.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft1"&gt;Skills shortage in the engineering industries. Wem and Orgalime position paper. The Employers Organisation of the Metal Trades in Europe (Wem) and Liaison Group of the European Mechanical, Electrical, Electronic and Metalworking Industries (Orgalime). Brussels, August 2001.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p730 ft11"&gt;221&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_211"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Bilaga 3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p172 ft1"&gt;SOU 1997:153. Arbetskraftens fria rörlighet – trygghet och jämställdhet. Betänkande av kommittén om EU:s utvidgning – konsekvenserna av personers fria rörlighet m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p703 ft1"&gt;SOU1997:153. Bilagedel till betänkandet ovan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p731 ft2"&gt;Sverige, Regional arbetsmarknadsinformation – svensk version. Riket, &lt;NOBR&gt;NUTS-regionerna.&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;Tydén-Silvell.&lt;/NOBR&gt; AMS, februari 2002.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft1"&gt;The Impact of Eastern Enlargement of Employment and Labour Markets in EU Member States. Final Report. &lt;NOBR&gt;Boeri-Brücker.&lt;/NOBR&gt; Employment and Social Affairs Directorate- General of the European Commission. European Integration Consortium 2000.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft1"&gt;Vården. En framtidsbransch. Landstingsförbundet, december 1998.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft26"&gt;Befolkning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft2"&gt;Arbetskraftsinvandring – en lösning på försörjningsbördan? Demografiska rapporter 2002:6. Statistiska Centralbyrån, 2002.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft2"&gt;Befolkningsstatistik 2000 – folkmängden efter kön, ålder och medborgarskap m.m. Del 3. Statistiska Centralbyrån , 2001.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft1"&gt;Bäddat för mångfald. &lt;NOBR&gt;Broomé-Carlson-Ohlsson.&lt;/NOBR&gt; SNS Förlag, 2001.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p701 ft2"&gt;Employment and labour market in Central European countries Theme 3. Population and social conditions. Eurostat. European Communities, 2001. ISSN &lt;NOBR&gt;1609-6266.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft2"&gt;En åldrande befolkning – konsekvenser för svensk ekonomi. Bilaga 9 till Långtidsutredningen 1999/2000.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft2"&gt;Sveriges framtida befolkning &lt;NOBR&gt;2002–2050.&lt;/NOBR&gt; Reviderad befolkningsrapport från SCB. Statistiska Centralbyrån, maj 2002.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p732 ft147"&gt;Trender och Prognoser 2002 – befolkningen, utbildningen, arbetsmarknaden med sikte på år 2020. Statistiska Centralbyrån, 2002.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p733 ft11"&gt;222&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_212"&gt;


&lt;P class="p9 ft12"&gt;SOU 2002:116 Bilaga 3&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft26"&gt;Integration&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft2"&gt;Att etablera sig i Sverige. En granskning av introduktionsverksamheten för flyktingar och deras anhöriga. Riksrevisionsverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p734 ft2"&gt;Arbete? Var god dröj! Invandrare i välfärdssamhället. Välfärdspolitiska rådets rapport 2002. &lt;NOBR&gt;Lundh-Bennich-Björkman-Ohlsson-&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;Pedersen-Rooth.&lt;/NOBR&gt; SNS Förlag, 2002.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft1"&gt;Integrationspolitik för &lt;NOBR&gt;2000-talet.&lt;/NOBR&gt; Regeringens skrivelse 2001/02:129.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft1"&gt;Invandrare och myndigheter – möten som hjälper eller stjälper? &lt;NOBR&gt;Broomé-Carlson-Kiwi.&lt;/NOBR&gt; SNS Förlag . www.sns.se&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft1"&gt;Jag är jätteglad när det gäller mitt arbete...Utvärdering av projekt med polska läkare i Sverige. &lt;NOBR&gt;Torpsten-Elmeroth.&lt;/NOBR&gt; Högskolan Kalmar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft1"&gt;Prop. 1996/97:25. Svensk migrationspolitik i ett globalt perspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft1"&gt;Rätt man på fel plats – en studie av arbetsmarknaden för utlandsfödda akademiker som invandrat under &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Berggren- Omarsson. AMS. Ura 2001:5. ISSN &lt;NOBR&gt;1401-0844.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft2"&gt;Varför sitter ”brassen” på bänken? eller Varför har invandrarna så svårt att få jobb? &lt;NOBR&gt;Broomé-Bäcklund-Lundh-Ohlsson.&lt;/NOBR&gt; SNS Förlag, 1996.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p735 ft2"&gt;Är arbetsmarknaden öppen för alla? Bilaga 6 till Långtidsutredningen 1999.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft16"&gt;Information om och från EU samt &lt;NOBR&gt;EG-rätt&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft2"&gt;Ds 2002:52. What Price Enlargement? – Implications of an expanded EU. A report to ESO, The Expert Group on Public Finance.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p736 ft11"&gt;223&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_213"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Bilaga 3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p172 ft1"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; i nationell rättstillämpning. Hagsgård. Norsteds Juridik, 1996.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft1"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; och socialtjänsten. Socialstyrelsen 1996:16.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft2"&gt;EU och arbetsrätten. 3:e uppl. Nyström. Norstedts Juridik AB, 2002.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft1"&gt;EU och &lt;NOBR&gt;EG-rätten.&lt;/NOBR&gt; En handbok och lärobok om EU och i &lt;NOBR&gt;EG-rätt.&lt;/NOBR&gt; Europeiska unionen, Institutionerna, De fyra friheterna, Konkurrensreglerna, Politikområdena, EMU. 3:e uppl. Allgårdh- Norberg. Norstedts Juridik AB, 1999.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft1"&gt;Europafördrag. Maastricht- och Romfördragen i deras lydelse enligt Amsterdamfördraget. Sveriges anslutningsfördrag. Andra relevanta fördragstexter. &lt;NOBR&gt;EU-lagen.&lt;/NOBR&gt; 3:e uppl. Norstedts Juridik AB, 1998.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p737 ft1"&gt;Europe – One Labour Market? &lt;NOBR&gt;Magnusson-Ottosson.&lt;/NOBR&gt; SALTSA – Joint Programme for Working Life Research in Europe. P.I.E. Lang. Brussels, 2002.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p738 ft1"&gt;Europarättens grunder. &lt;NOBR&gt;Bernitz-Kjellgren.&lt;/NOBR&gt; Norstedts Juridik AB, 1999.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p739 ft1"&gt;”Nya europeiska arbetsmarknader, öppna och tillgängliga för alla.” Meddelande från kommissionen, februari 2001.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p738 ft1"&gt;SOU 1993:115. Social trygghet och EES. Slutbetänkande av utredningen om socialförsäkringen och EG.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p739 ft1"&gt;Social trygghet och migration. Kommentar till förordning 1408/71. Westerhäll. Nerenius &amp; Santérus Förlag AB, 1995.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p738 ft1"&gt;Årsboken om EU. Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen under 2001. Regeringens skrivelse 2002/02:160.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft11"&gt;224&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_214"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td202"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td203"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft28"&gt;Bilaga 3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p302 ft26"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-fördningar&lt;/NOBR&gt; och direktiv m m&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft1"&gt;Draft. Revised European Union Agreed Text on the Accession Treaty. MD 65/6/02 REV 6, 11.12.02.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft1"&gt;Kommissionens förordning (EEG) nr 1251/70 om arbetstagares rätt att stanna kvar inom en medlemsstats territorium efter att ha varit anställda där (EGT nr L 142, 30.6.1970, s. 24, Celex 31971R1251).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft2"&gt;Rådets förordning (EEG) nr 1612/68 om arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen (EGT nr L 257, 19.10.1968, s. 2, Celex 31968R1612).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft1"&gt;Rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av system för social trygghet när arbetstagare, egna företagare och deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen (EGT nr L 149, 5.7.1971 s. 2, Celex 31971R1408).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft1"&gt;Rådets direktiv 68/360/EEG om avskaffande av restriktioner för rörlighet och bosättning inom gemenskapen för medlemsstaternas arbetstagare och familjer (EGT nr L 257, 19.10.1968, s. 13, Celex 31968L0360).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft1"&gt;Rådets direktiv 64/221/EEG om samordningen av särskilda åtgärder som gäller utländska medborgares rörlighet och bosättning och som är berättigade med hänsyn till allmän ordning, säkerhet eller hälsa (EGT nr P 56, 4.4.1964, s. 850, Celex 31964L0221).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft1"&gt;Rådets direktiv 90/365/EEG av den 28 juni 1990 om rätt till bosättning för anställda och egna företagare som inte längre är yrkesverksamma (EGT nr L 180, 13.7.1990, s. 28, Celex 31990L0365).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p741 ft11"&gt;225&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_215"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;Bilaga 3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p91 ft26"&gt;Svenska regler om sociala förmåner m. m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft1"&gt;Arbetslöshetsersättning. Ekonomiskt stöd för dig som är arbetslös. Faktablad. AMS, juli 2002.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p738 ft1"&gt;SOU1994:139. Ny socialtjänstlag. Huvudbetänkande av socialtjänstkommittén.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p738 ft1"&gt;SOU 1999:97. Socialtjänst i utveckling. Slutbetänkande från Socialtjänstutredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft1"&gt;Ds 2001:77. Uppehållstillstånd med tillfälligt skydd vid massflykt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p739 ft1"&gt;Utlänningslagen med kommentarer. 6:e uppl. &lt;NOBR&gt;Wikrén-Sandesjö.&lt;/NOBR&gt; Norstedts Juridik AB, 1999.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft26"&gt;Hemsidor och länkar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft1"&gt;Riksdagens hemsida: www.riksdagen.se&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft1"&gt;www.europa.eu.int/comm/eurostat/&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft1"&gt;http://www.riksdagen.se/eu/teman/utvidgning/Lander.htm&lt;/P&gt;
&lt;P class="p703 ft1"&gt;http://www.scb.se/internationellt/eu/eu_kandidat_ekon.asp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft2"&gt;http://europa.eu.int/comm/eurostat/Public/datashop/print- &lt;NOBR&gt;product/EN?catalogue=Eurostat&amp;product=KS-NJ-02-045-&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;-N-EN&amp;mode=download&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p743 ft2"&gt;http://europa.eu.int/comm/eurostat/Public/datashop/print- &lt;NOBR&gt;product/EN?catalogue=Eurostat&amp;product=KS-NJ-01-005-&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;-I-EN&amp;mode=download&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p744 ft1"&gt;http://europa.eu.int/comm/internal_market/en/qualifications/01- 929.htm&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft1"&gt;http://www2.riksdagen.se/Internet/EUsvar.nsf&lt;/P&gt;
&lt;P class="p703 ft1"&gt;www.ams.se&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft11"&gt;226&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_216"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td202"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;SOU 2002:116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td203"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft28"&gt;Bilaga 3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p745 ft1"&gt;www.migrationsverket.se&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft1"&gt;www.oecd.org&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft1"&gt;www.scb.se&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft11"&gt;227&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;/div&gt;&lt;style&gt;


TD,TD.p2h {
zzzfont-size:90%;
zzzmargin-right:2px;
zzzoverflow:visable;
zzzword-wrap: break-word;
}

P {
zdisplay:block;
}

.divbreak {
clear:both;
display:block;
zwidth: 100%;
zheight: 1px;
zword-wrap: break-word;
}


.xecp {
  display:block;
  margin: 0px !important;
  padding: 0px !important;
  
}

.ec {
  border-style:solid;
  border-width:1px;
  display:block;
  margin: 0px !important;
  padding: 0px !important;
}

.TOPS {
  overflow:visable;
  margin:2px;
  width:690px !important;
}

&lt;/style&gt;
</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GQB3116</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>SOU_2002__116.pdf</filnamn>
<filstorlek>1418725</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>EU:s utvidgning och arbetskraftens fria rörlighet</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/91F33942-38DE-4E99-9431-AFB606D12283</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>