2285898 GQ03107 2002/03 107 prop prop prop Proposition 2002/03:107 Proposition Proposition FI FiU 107 0 2003-05-21 00:00:00 2013-02-16 15:54:06 2003-05-21 00:00:00 Säkerställda obligationer hämtad_2 html-ec https://data.riksdagen.se/dokument/GQ03107/text https://data.riksdagen.se/dokument/GQ03107 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GQ03107 <div style="margin:3px;"> <STYLE type="text/css"> body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;} #page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:26px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_2 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_2 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:18px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 911px;} #page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:18px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:18px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:18px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_12 #dimg1z{position:absolute;top:875px;left:63px;z-index:-1;width:154px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_12 #dimg1 #img1 {width:154px;height:1px;} #page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:18px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_13 #dimg1z{position:absolute;top:849px;left:0px;z-index:-1;width:137px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_13 #dimg1 #img1 {width:137px;height:1px;} #page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:18px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_14 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:154px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_14 #dimg1 #img1 {width:154px;height:1px;} #page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_16 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_16 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_16 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_16 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_16 #id_3 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 902px;overflow: hidden;} #page_16 #dimg1z{position:absolute;top:861px;left:63px;z-index:-1;width:154px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_16 #dimg1 #img1 {width:154px;height:1px;} #page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_18 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_18 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_22 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_22 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:18px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_26 #dimg1z{position:absolute;top:105px;left:147px;z-index:-1;width:195px;height:194px;} #page_26 #dimg1 #img1 {width:195px;height:194px;} #page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_28 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_28 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_29 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_29 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_30 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_30 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_32 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_32 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_33 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_33 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_34 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_34 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_35 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_35 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_36 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_36 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_37 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_37 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_38 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_38 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_40 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_40 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:18px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_42 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_42 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_43 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_43 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:18px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_45 #dimg1z{position:absolute;top:77px;left:63px;z-index:-1;width:488px;height:81px;} #page_45 #dimg1 #img1 {width:488px;height:81px;} #page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_46 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_46 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:18px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_48 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_48 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:18px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_50 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_50 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_51 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_51 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:18px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_53 #dimg1z{position:absolute;top:115px;left:63px;z-index:-1;width:488px;height:42px;} #page_53 #dimg1 #img1 {width:488px;height:42px;} #page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_54 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_54 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_56 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_56 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_57 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_57 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_58 #dimg1z{position:absolute;top:67px;left:63px;z-index:-1;width:488px;height:196px;} #page_58 #dimg1 #img1 {width:488px;height:196px;} #page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:18px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_61 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_61 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_62 #dimg1z{position:absolute;top:263px;left:63px;z-index:-1;width:488px;height:42px;} #page_62 #dimg1 #img1 {width:488px;height:42px;} #page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_63 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_63 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_64 #dimg1z{position:absolute;top:167px;left:63px;z-index:-1;width:488px;height:349px;} #page_64 #dimg1 #img1 {width:488px;height:349px;} #page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_65 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_65 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:18px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_69 #dimg1z{position:absolute;top:804px;left:63px;z-index:-1;width:488px;height:119px;} #page_69 #dimg1 #img1 {width:488px;height:119px;} #page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_70 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_70 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_71 #dimg1z{position:absolute;top:401px;left:1px;z-index:-1;width:488px;height:253px;} #page_71 #dimg1 #img1 {width:488px;height:253px;} #page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_72 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_72 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_74 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_74 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_74 #dimg1z{position:absolute;top:1px;left:0px;z-index:-1;width:507px;height:40px;} #page_74 #dimg1 #img1 {width:507px;height:40px;} #page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_75 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_75 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_76 #dimg1z{position:absolute;top:689px;left:63px;z-index:-1;width:488px;height:138px;} #page_76 #dimg1 #img1 {width:488px;height:138px;} #page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_77 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_77 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_78 #dimg1z{position:absolute;top:612px;left:63px;z-index:-1;width:488px;height:234px;} #page_78 #dimg1 #img1 {width:488px;height:234px;} #page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_79 #dimg1z{position:absolute;top:862px;left:63px;z-index:-1;width:507px;height:98px;} #page_79 #dimg1 #img1 {width:507px;height:98px;} #page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_80 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_80 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_80 #dimg1z{position:absolute;top:1px;left:0px;z-index:-1;width:507px;height:79px;} #page_80 #dimg1 #img1 {width:507px;height:79px;} #page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_81 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_81 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_82 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_82 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_83 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_83 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_84 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_84 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_85 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_85 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_86 #dimg1z{position:absolute;top:190px;left:63px;z-index:-1;width:488px;height:254px;} #page_86 #dimg1 #img1 {width:488px;height:254px;} #page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_87 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_87 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_88 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_88 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_89 #dimg1z{position:absolute;top:785px;left:63px;z-index:-1;width:507px;height:174px;} #page_89 #dimg1 #img1 {width:507px;height:174px;} #page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_90 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_90 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_90 #dimg1z{position:absolute;top:1px;left:0px;z-index:-1;width:507px;height:60px;} #page_90 #dimg1 #img1 {width:507px;height:60px;} #page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_91 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_91 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_92 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_92 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_93 #dimg1z{position:absolute;top:941px;left:0px;z-index:-1;width:507px;height:40px;} #page_93 #dimg1 #img1 {width:507px;height:40px;} #page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_94 #dimg1z{position:absolute;top:2px;left:0px;z-index:-1;width:507px;height:117px;} #page_94 #dimg1 #img1 {width:507px;height:117px;} #page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_95 #dimg1z{position:absolute;top:305px;left:63px;z-index:-1;width:488px;height:177px;} #page_95 #dimg1 #img1 {width:488px;height:177px;} #page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_96 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_96 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_97 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_97 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_100 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_100 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_103 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_103 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_103 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_104 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_105 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_106 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:18px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_107 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_108 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_109 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_110 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_111 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:18px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_112 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_113 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_114 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_115 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_115 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_115 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_116 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_116 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_116 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_116 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_116 #id_2 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 902px;overflow: hidden;} #page_117 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:18px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_118 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:18px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_119 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_119 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_119 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_119 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_119 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 902px;overflow: hidden;} #page_120 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:18px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_121 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_121 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_121 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_122 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_122 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_122 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_123 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:18px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_123 #dimg1z{position:absolute;top:119px;left:63px;z-index:-1;width:154px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_123 #dimg1 #img1 {width:154px;height:1px;} #page_124 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_124 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_124 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_124 #dimg1z{position:absolute;top:456px;left:0px;z-index:-1;width:154px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_124 #dimg1 #img1 {width:154px;height:1px;} #page_125 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_125 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_125 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_125 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_125 #id_2 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_125 #dimg1z{position:absolute;top:690px;left:0px;z-index:-1;width:154px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_125 #dimg1 #img1 {width:154px;height:1px;} #page_126 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_127 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_127 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_127 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_127 #dimg1z{position:absolute;top:939px;left:0px;z-index:-1;width:154px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_127 #dimg1 #img1 {width:154px;height:1px;} #page_127 #tx1 {position:absolute;top:582px;left:323px;width:329px;height:50px;} #page_127 #tx2 {position:absolute;top:617px;left:323px;width:329px;height:190px;} #page_127 #tx3 {position:absolute;top:758px;left:323px;width:329px;height:50px;} #page_127 #tx4 {position:absolute;top:793px;left:323px;width:329px;height:75px;} #page_128 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_128 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_128 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_128 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_128 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 902px;overflow: hidden;} #page_129 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_129 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_129 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_130 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:18px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_131 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_131 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_131 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_132 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_132 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_132 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_132 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_132 #id_2 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_133 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_133 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_133 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_134 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_134 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_134 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_134 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_134 #id_2 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 902px;overflow: hidden;} #page_135 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_135 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_135 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_135 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_135 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 902px;overflow: hidden;} #page_136 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_136 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_136 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_136 #dimg1z{position:absolute;top:237px;left:1px;z-index:-1;width:151px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_136 #dimg1 #img1 {width:151px;height:1px;} #page_137 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:18px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} .dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;} .ft0{font: 20px 'Verdana' !important;l-h: 41px;} .ft1{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 26px;} .ft2{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 25px;} .ft3{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 25px;} .ft4{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft5{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft6{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;} .ft7{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;} .ft8{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft9{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;} .ft10{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft11{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 0px;} .ft12{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 0px;} .ft13{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 170px;l-h: 0px;} .ft14{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 246px;l-h: 0px;} .ft15{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft16{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 40px;l-h: 19px;} .ft17{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 19px;} .ft18{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 21px;} .ft19{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;} .ft20{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;} .ft21{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 51px;l-h: 25px;} .ft22{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 25px;} .ft23{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft24{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft25{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;} .ft26{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft27{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 19px;} .ft28{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;} .ft29{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;} .ft30{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;} .ft31{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 20px;} .ft32{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 19px;} .ft33{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;} .ft34{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft35{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft36{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;position: relative; bottom: 7px;} .ft37{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;} .ft38{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft39{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 24px;} .ft40{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 20px;} .ft41{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 51px;l-h: 21px;} .ft42{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft43{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft44{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft45{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;} .ft46{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;} .ft47{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft48{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;} .ft49{font: 12px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 15px;} .ft50{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft51{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft52{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft53{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft54{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft55{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft56{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;} .ft57{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft58{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 51px;l-h: 24px;} .ft59{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft60{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft61{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;} .ft62{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;} .ft63{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;position: relative; bottom: 5px;} .ft64{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 25px;} .ft65{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;} .ft66{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 49px;l-h: 21px;} .ft67{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;} .ft68{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft69{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 42px;l-h: 19px;} .ft70{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft71{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 42px;l-h: 22px;} .ft72{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;} .ft73{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;} .ft74{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;} .ft75{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 42px;l-h: 21px;} .ft76{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 42px;l-h: 25px;} .ft77{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft78{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 29px;} .ft79{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 19px;} .ft80{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 19px;} .ft81{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 21px;} .ft82{font: 14px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 19px;} .ft83{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft84{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft85{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .p0{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 546px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p1{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p2{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p3{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p4{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p5{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p6{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p7{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p8{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p9{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px !important;} .p10{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p11{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p12{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p13{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p14{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p15{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p16{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p17{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p18{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p19{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p20{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p21{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 949px;margin-bottom: 0px !important;} .p22{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p23{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p24{text-align: right;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p25{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p26{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p27{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p28{text-align: right;padding-right: 525px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p29{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p30{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p31{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p32{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p33{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p34{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 557px;margin-bottom: 0px !important;} .p35{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p36{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p37{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p38{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p39{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p40{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 808px;margin-bottom: 0px !important;} .p41{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p42{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p43{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p44{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p45{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p46{text-align: left;padding-right: 378px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p47{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p48{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p49{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p50{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p51{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p52{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p53{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p54{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p55{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p56{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p57{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p58{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p59{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p60{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p61{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p62{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p63{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p64{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p65{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p66{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p67{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p68{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p69{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p70{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p71{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p72{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p73{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p74{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p75{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p76{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p77{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p78{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p79{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p80{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p81{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px !important;} .p82{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p83{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p84{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p85{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p86{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p87{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p88{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p89{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p90{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p91{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p92{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p93{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p94{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p95{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p96{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p97{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p98{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p99{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p100{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p101{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p102{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p103{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p104{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p105{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p106{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p107{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p108{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 1px;} .p109{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p110{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p111{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px !important;} .p112{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p113{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p114{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p115{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 949px;margin-bottom: 0px !important;} .p116{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p117{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p118{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p119{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p120{text-align: center;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p121{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p122{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p123{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p124{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p125{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p126{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p127{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p128{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p129{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p130{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p131{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p132{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p133{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p134{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p135{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p136{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p137{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p138{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p139{text-align: right;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p140{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p141{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p142{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p143{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p144{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p145{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 180px;margin-bottom: 0px !important;} .p146{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p147{text-align: center;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p148{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p149{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p150{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p151{text-align: center;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p152{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p153{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;} .p154{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p155{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p156{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 525px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;} .p157{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p158{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p159{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p160{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p161{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p162{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p163{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p164{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p165{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p166{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p167{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p168{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p169{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p170{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p171{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p172{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p173{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 420px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p174{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p175{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p176{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p177{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p178{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p179{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p180{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p181{text-align: right;margin-top: 928px;margin-bottom: 0px !important;} .p182{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p183{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p184{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p185{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p186{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p187{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p188{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p189{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p190{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p191{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p192{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 504px;margin-bottom: 0px !important;} .p193{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p194{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p195{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p196{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p197{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p198{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p199{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p200{text-align: left;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p201{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p202{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p203{text-align: center;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p204{text-align: center;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p205{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p206{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p207{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p208{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p209{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p210{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p211{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p212{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p213{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p214{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p215{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p216{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p217{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p218{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p219{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 357px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p220{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p221{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p222{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p223{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p224{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p225{text-align: right;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p226{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p227{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p228{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p229{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p230{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p231{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p232{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p233{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p234{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p235{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p236{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p237{text-align: right;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;} .p238{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p239{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p240{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p241{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p242{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p243{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p244{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p245{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p246{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p247{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p248{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p249{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p250{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p251{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p252{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p253{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p254{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p255{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p256{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p257{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p258{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p259{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p260{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p261{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p262{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p263{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p264{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p265{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p266{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p267{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p268{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p269{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p270{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p271{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p272{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p273{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p274{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p275{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p276{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p277{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p278{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p279{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p280{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p281{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p282{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p283{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p284{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p285{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p286{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p287{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p288{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p289{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p290{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p291{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p292{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p293{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p294{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 136px;margin-bottom: 0px !important;} .p295{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p296{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p297{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p298{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 949px;margin-bottom: 0px !important;} .p299{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p300{text-align: right;margin-top: 699px;margin-bottom: 0px !important;} .p301{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p302{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 378px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p303{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p304{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p305{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p306{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p307{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p308{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p309{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p310{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p311{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p312{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p313{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p314{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p315{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p316{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p317{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p318{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p319{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p320{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p321{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px !important;} .p322{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 140px;margin-bottom: 0px !important;} .p323{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p324{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p325{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 357px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p326{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p327{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p328{text-align: left;padding-left: 560px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p329{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p330{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 315px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p331{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 315px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p332{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 386px;margin-bottom: 0px !important;} .p333{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p334{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p335{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 930px;margin-bottom: 0px !important;} .p336{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p337{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p338{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p339{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 125px;margin-bottom: 0px !important;} .p340{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p341{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p342{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p343{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p344{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p345{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p346{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p347{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p348{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p349{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p350{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p351{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px !important;} .p352{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p353{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p354{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p355{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p356{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 834px;margin-bottom: 0px !important;} .p357{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p358{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p359{text-align: left;padding-left: 220px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p360{text-align: left;padding-left: 220px;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p361{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p362{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p363{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p364{text-align: center;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p365{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p366{text-align: left;padding-left: 480px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p367{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p368{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p369{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p370{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p371{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p372{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p373{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p374{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 130px;margin-bottom: 0px !important;} .p375{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p376{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p377{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p378{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p379{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p380{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p381{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p382{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p383{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p384{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p385{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p386{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p387{text-align: right;padding-right: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p388{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p389{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p390{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p391{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p392{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p393{text-align: right;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p394{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p395{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p396{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p397{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p398{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 259px;margin-bottom: 0px !important;} .p399{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 672px;margin-bottom: 0px !important;} .p400{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p401{text-align: left;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px !important;} .p402{text-align: right;margin-top: 713px;margin-bottom: 0px !important;} .td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 382px;vertical-align: bottom;} .td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 278px;vertical-align: bottom;} .td2{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 382px;vertical-align: bottom;} .td3{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 278px;vertical-align: bottom;} .td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 497px;vertical-align: bottom;} .td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 165px;vertical-align: bottom;} .td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;} .td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 489px;vertical-align: bottom;} .td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 488px;vertical-align: bottom;} .td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;} .td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 399px;vertical-align: bottom;} .td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;} .td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;} .td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 421px;vertical-align: bottom;} .td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;} .td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 420px;vertical-align: bottom;} .td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;} .td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;} .td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 342px;vertical-align: bottom;} .td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 431px;vertical-align: bottom;} .td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;} .td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 408px;vertical-align: bottom;} .td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;} .td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 480px;vertical-align: bottom;} .td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;} .td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 411px;vertical-align: bottom;} .td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 175px;vertical-align: bottom;} .td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;} .td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;} .td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;} .td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 409px;vertical-align: bottom;} .td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;} .td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;} .td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 585px;vertical-align: bottom;} .td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 533px;vertical-align: bottom;} .td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;} .td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 508px;vertical-align: bottom;} .td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 205px;vertical-align: bottom;} .td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;} .td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;} .td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;} .td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;} .td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;} .td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;} .td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;} .td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;} .td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;} .td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;} .td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;} .td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;} .td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;} .td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;} .td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;} .td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;} .td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 266px;vertical-align: bottom;} .td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;} .td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;} .td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 233px;vertical-align: bottom;} .td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;} .td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;} .td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 248px;vertical-align: bottom;} .td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;} .td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 481px;vertical-align: bottom;} .td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 217px;vertical-align: bottom;} .td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 268px;vertical-align: bottom;} .td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 246px;vertical-align: bottom;} .td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;} .td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;} .td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;} .td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;} .td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;} .td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;} .td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;} .td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 185px;vertical-align: bottom;} .td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;} .td75{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;} .td76{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;} .td77{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;} .td78{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;} .td79{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;} .td80{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;} .td81{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;} .td82{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;} .td83{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;} .td84{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;} .td85{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;} .td86{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;} .td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;} .td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;} .td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;} .td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;} .td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;} .td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;} .td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 181px;vertical-align: bottom;} .td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 180px;vertical-align: bottom;} .td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;} .td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;} .td97{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 180px;vertical-align: bottom;} .td98{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;} .td99{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;} .td100{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;} .td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;} .td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;} .td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 216px;vertical-align: bottom;} .td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 299px;vertical-align: bottom;} .td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;} .td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 618px;vertical-align: bottom;} .td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 560px;vertical-align: bottom;} .td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;} .td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 512px;vertical-align: bottom;} .td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;} .td111{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;} .td112{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 511px;vertical-align: bottom;} .td113{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 511px;vertical-align: bottom;} .td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;} .td115{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 488px;vertical-align: bottom;} .td116{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 511px;vertical-align: bottom;} .td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 583px;vertical-align: bottom;} .td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 483px;vertical-align: bottom;} .td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 190px;vertical-align: bottom;} .td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;} .td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;} .td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;} .td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;} .td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 363px;vertical-align: bottom;} .td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;} .td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;} .td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;} .td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;} .td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;} .td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;} .td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 231px;vertical-align: bottom;} .td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;} .td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;} .td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;} .td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;} .td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;} .td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;} .td138{padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;} .td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;} .td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 490px;vertical-align: bottom;} .td141{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;} .td142{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;} .td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 472px;vertical-align: bottom;} .td144{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 532px;vertical-align: bottom;} .td145{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 530px;vertical-align: bottom;} .td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 294px;vertical-align: bottom;} .td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;} .td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 515px;vertical-align: bottom;} .td149{padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;} .td150{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;} .td151{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;} .td152{padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;} .td153{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;} .td154{padding: 0px;margin: 0px;width: 393px;vertical-align: bottom;} .td155{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;} .td156{padding: 0px;margin: 0px;width: 485px;vertical-align: bottom;} .td157{padding: 0px;margin: 0px;width: 422px;vertical-align: bottom;} .td158{padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;} .td159{padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;} .td160{padding: 0px;margin: 0px;width: 381px;vertical-align: bottom;} .td161{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;} .td162{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;} .td163{padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;} .td164{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;} .td165{padding: 0px;margin: 0px;width: 274px;vertical-align: bottom;} .td166{padding: 0px;margin: 0px;width: 288px;vertical-align: bottom;} .td167{padding: 0px;margin: 0px;width: 374px;vertical-align: bottom;} .td168{padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;} .td169{padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;} .td170{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;} .td171{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;} .td172{padding: 0px;margin: 0px;width: 310px;vertical-align: bottom;} .tr0{heightzzz: 37px;} .tr1{heightzzz: 25px;} .tr2{heightzzz: 39px;} .tr3{heightzzz: 42px;} .tr4{heightzzz: 26px;} .tr5{heightzzz: 948px;} .tr6{heightzzz: 0px;} .tr7{heightzzz: 852px;} .tr8{heightzzz: 814px;} .tr9{heightzzz: 606px;} .tr10{heightzzz: 568px;} .tr11{heightzzz: 398px;} .tr12{heightzzz: 168px;} .tr13{heightzzz: 20px;} .tr14{heightzzz: 19px;} .tr15{heightzzz: 22px;} .tr16{heightzzz: 24px;} .tr17{heightzzz: 27px;} .tr18{heightzzz: 28px;} .tr19{heightzzz: 32px;} .tr20{heightzzz: 58px;} .tr21{heightzzz: 30px;} .tr22{heightzzz: 5px;} .tr23{heightzzz: 29px;} .tr24{heightzzz: 51px;} .tr25{heightzzz: 21px;} .tr26{heightzzz: 59px;} .tr27{heightzzz: 35px;} .tr28{heightzzz: 36px;} .tr29{heightzzz: 15px;} .tr30{heightzzz: 17px;} .tr31{heightzzz: 18px;} .tr32{heightzzz: 6px;} .tr33{heightzzz: 8px;} .tr34{heightzzz: 9px;} .tr35{heightzzz: 7px;} .tr36{heightzzz: 10px;} .tr37{heightzzz: 16px;} .tr38{heightzzz: 4px;} .tr39{heightzzz: 23px;} .tr40{heightzzz: 33px;} .tr41{heightzzz: 11px;} .tr42{heightzzz: 38px;} .tr43{heightzzz: 31px;} .tr44{heightzzz: 52px;} .tr45{heightzzz: 47px;} .t0{width: 691px;margin-leftZ: 75px;margin-top: 4px;f:23px 'Verdana' !important;} .t1{width: 1123px;margin-leftZ: 76px;f:17px 'Verdana' !important;} .t2{width: 605px;margin-leftZ: 170px;f:17px 'Verdana' !important;} .t3{width: 642px;margin-leftZ: 76px;f:1px 'Verdana' !important;} .t4{width: 605px;margin-leftZ: 170px;f:17px 'Verdana' !important;} .t5{width: 708px;margin-leftZ: 76px;f:17px 'Verdana' !important;} .t6{width: 754px;margin-leftZ: 110px;f:17px 'Verdana' !important;} .t7{width: 633px;margin-leftZ: 76px;f:1px 'Verdana' !important;} .t8{width: 657px;margin-leftZ: 110px;f:17px 'Verdana' !important;} .t9{width: 436px;margin-leftZ: 170px;f:17px 'Verdana' !important;} .t10{width: 540px;margin-leftZ: 76px;f:16px 'Verdana' !important;} .t11{width: 695px;margin-leftZ: 76px;f:23px 'Verdana' !important;} .t12{width: 695px;f:23px 'Verdana' !important;} .t13{width: 696px;f:italic 17px 'Verdana' !important;} .t14{width: 695px;margin-leftZ: 76px;f:bold 16px 'Verdana' !important;} .t15{width: 695px;margin-leftZ: 76px;f:17px 'Verdana' !important;} .t16{width: 695px;f:19px 'Verdana' !important;} .t17{width: 540px;margin-top: 9px;f:italic 17px 'Verdana' !important;} .t18{width: 705px;margin-top: 104px;f:9px 'Verdana' !important;} .t19{width: 695px;f:17px 'Verdana' !important;} .t20{width: 540px;f:17px 'Verdana' !important;} .t21{width: 705px;margin-top: 258px;f:9px 'Verdana' !important;} .t22{width: 421px;margin-top: 16px;f:italic 17px 'Verdana' !important;} .t23{width: 705px;margin-top: 21px;f:9px 'Verdana' !important;} .t24{width: 540px;margin-leftZ: 76px;f:17px 'Verdana' !important;} .t25{width: 511px;margin-top: 9px;f:13px 'Verdana' !important;} .t26{width: 705px;margin-leftZ: 6px;margin-top: 12px;f:17px 'Verdana' !important;} .t27{width: 701px;margin-leftZ: 70px;f:13px 'Verdana' !important;} .t28{width: 695px;f:bold 16px 'Verdana' !important;} .t29{width: 328px;margin-leftZ: 111px;margin-top: 41px;f:12px 'Verdana' !important;} .t30{width: 705px;margin-top: 16px;f:17px 'Verdana' !important;} .t31{width: 705px;f:17px 'Verdana' !important;} .t32{width: 705px;margin-top: 27px;f:17px 'Verdana' !important;} .t33{width: 695px;margin-leftZ: 76px;f:19px 'Verdana' !important;} .t34{width: 705px;margin-top: 13px;f:17px 'Verdana' !important;} .t35{width: 713px;margin-top: 35px;f:17px 'Verdana' !important;} .t36{width: 705px;margin-leftZ: 8px;margin-top: 5px;f:17px 'Verdana' !important;} .t37{width: 540px;margin-leftZ: 8px;f:17px 'Verdana' !important;} .t38{width: 705px;margin-leftZ: 8px;f:17px 'Verdana' !important;} .t39{width: 705px;margin-top: 30px;f:17px 'Verdana' !important;} .t40{width: 695px;margin-leftZ: 76px;f:bold 17px 'Verdana' !important;} .t41{width: 715px;margin-top: 15px;f:17px 'Verdana' !important;} .t42{width: 695px;f:bold 17px 'Verdana' !important;} .t43{width: 715px;margin-top: 26px;f:17px 'Verdana' !important;} .t44{width: 421px;margin-top: 15px;f:italic 17px 'Verdana' !important;} .t45{width: 540px;margin-top: 3px;f:17px 'Verdana' !important;} .t46{width: 715px;margin-top: 258px;f:9px 'Verdana' !important;} .t47{width: 421px;margin-top: 17px;f:italic 17px 'Verdana' !important;} .t48{width: 715px;margin-top: 39px;f:9px 'Verdana' !important;} .t49{width: 695px;margin-leftZ: 76px;f:16px 'Verdana' !important;} .t50{width: 715px;margin-top: 9px;f:17px 'Verdana' !important;} .t51{width: 697px;margin-leftZ: 74px;f:bold 15px 'Verdana' !important;} </STYLE> <DIV id="page_1"> <P class="p0 ft0">Regeringens proposition 2002/03:107</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p1 ft1">Säkerställda obligationer</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p2 ft1">Prop.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td2"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td3"><SPAN class="p2 ft3">2002/03:107</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p4 ft4">Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.</P> <P class="p5 ft4">Stockholm den 15 maj 2003</P> <P class="p6 ft5">Göran Persson</P> <P class="p7 ft5">Gunnar Lund</P> <P class="p8 ft4">(Finansdepartementet)</P> <P class="p9 ft1">Propositionens huvudsakliga innehåll</P> <P class="p10 ft4">I propositionen föreslås en ny lag om utgivning av säkerställda obligationer. Utvecklingen på marknaden för bostadsobligationer och bostadslån har på senare år genomgått en utveckling mot ökad integration och konkurrens. Ett system med säkerställda obligationer ger svenska institut samma förutsättningar till upplåning som övriga institut inom EU i växande omfattning har tillgång till – en konkurrensneutralitet som är angelägen. Mot bakgrund av tilltagande konkurrens på bolånemarknaden bör lägre finansieringskostnader för instituten öka förutsättningarna för svenska konsumenter att få lägsta möjliga räntor på sina bostadslån.</P> <P class="p11 ft4">Förslagen innebär bl.a. följande: En svensk bank eller ett svenskt kreditmarknadsföretag får ge ut säkerställda obligationer. Reglerna har <SPAN class="ft5">funktionell inriktning</SPAN>, vilket innebär att instituten kan välja om de enbart vill ägna sig åt upp- och utlåning med anknytning till säkerställda obligationer eller om de även vill bedriva övrig bankrörelse- eller finansieringsverksamhet.</P> <P class="p12 ft4">Den nya verksamheten får bedrivas efter <SPAN class="ft5">tillstånd </SPAN>av Finansinspektionen. Vissa villkor ställs upp som förutsättning för tillståndet, däribland att tidigare utgivna obligationer och andra jämförbara skuldförbindelser, som är utgivna för att finansiera krediter av det slag som ingår i säkerhetsmassan, omvandlas till säkerställda obligationer eller hanteras på ett för borgenärerna likvärdigt sätt samt att institutet redovisar i en ekonomisk plan att dess finansiella situation är så stabil att</P> <P class="p13 ft4">dess övriga fordringsägares intressen inte riskeras.</P> <P class="p14 ft4">1</P> </DIV> <DIV id="page_2"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p15 ft4">Ett institut som emitterar säkerställda obligationer (<SPAN class="ft5">emittentinstitut) </SPAN>skall från sin övriga verksamhet särskilja särskilda tillgångar, <SPAN class="ft5">säkerhetsmassa</SPAN>, som vid varje tidpunkt skall överstiga det nominella värdet av de fordringar obligationsinnehavarna kan göra gällande mot institutet på grund av obligationsinnehavet (<SPAN class="ft5">beloppsmatchning</SPAN>). I lagen ges även regler om riskhantering och likviditetsmatchning.</P> <P class="p16 ft4">Säkerhetsmassan skall i första hand bestå av krediter som lämnats mot säkerhet i viss egendom <SPAN class="ft5">(hypotekskrediter</SPAN>) eller krediter som beviljats vissa särskilt säkra låntagare som bl.a. svenska staten och svenska kommuner samt vissa stater, centralbanker och kommuner inom EES och OECD (<SPAN class="ft5">offentliga krediter</SPAN>). Hypotekskrediterna får bestå av krediter som lämnats mot säkerhet i inteckning i fast egendom som är avsedd för bostadsändamål, jordbruksändamål, eller kommersiella ändamål, mot inteckning i tomträtt som är avsedd för bostadsändamål eller kommersiella ändamål, mot pant i bostadsrätt eller mot motsvarande utländsk säkerhet. Krediterna får vara säkerställda endast med säkerheter i egendom belägen inom EES. Andelen hypotekskrediter till kommersiella fastigheter är begränsad till 10 procent.</P> <P class="p17 ft4">Vissa högsta <SPAN class="ft5">belåningsgrader </SPAN>skall gälla för hypotekskrediterna. För fast egendom, tomträtt och bostadsrätt som är avsedd för bostadsändamål skall den högsta belåningsgraden vara 75 procent av marknadsvärdet. För fast egendom som är avsedd för jordbruksändamål är den 70 procent och för fast egendom, tomträtt och bostadsrätt som är avsedd för kommersiella ändamål, 60 procent. Den grundläggande principen för värdering av egendomen anges i lag.</P> <P class="p17 ft4">Förutom hypotekskrediter och offentliga krediter får instituten även låta vissa andra tillgångar av särskilt säker och likvid karaktär (<SPAN class="ft5">fyllnadssäkerheter</SPAN>) ingå i säkerhetsmassan. Andelen fyllnadssäkerheter får såsom huvudregel utgöra högst 20 procent.</P> <P class="p18 ft4">I förmånsrättslagen (1970:979) införs en ny bestämmelse som ger innehavare av säkerställda obligationer och derivatmotparter <SPAN class="ft5">särskild förmånsrätt </SPAN>med bästa rätt i säkerhetsmassan. Instituten skall i register förteckna de utestående säkerställda obligationerna och den säkerhetsmassa som utgör säkerhet för dessa obligationer. Förmånsrätten uppkommer genom införandet i registret. Vissa <SPAN class="ft5">särregler </SPAN>ges vid emittentinstitutets <SPAN class="ft5">obestånd</SPAN>.</P> <P class="p17 ft7">Finansinspektionen skall utöva <SPAN class="ft6">särskild tillsyn </SPAN>över att emittentinstitutet följer bestämmelserna i lagen. Till sin hjälp skall inspektionen ha en <SPAN class="ft6">oberoende granskare </SPAN>i varje institut.</P> <P class="p19 ft4">De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 2004.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p20 ft4">Prop. 2002/03:107</P> <P class="p21 ft4">2</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_3"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD colspan=3 class="tr2 td4"><SPAN class="p3 ft1">Innehållsförteckning</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td5"><SPAN class="p22 ft4">Prop. 2002/03:107</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td6"><SPAN class="p3 ft8">1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td7"><SPAN class="p23 ft4">Förslag till riksdagsbeslut..................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p24 ft4">5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p3 ft8">2</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p23 ft4">Lagtext</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p22 ft9">...............................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p24 ft4">6</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p23 ft4">2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td9"><SPAN class="p3 ft11">Förslag till lag om utgivning av</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p3 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p3 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td9"><SPAN class="p3 ft11">säkerställda obligationer .....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p24 ft12">6</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p3 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p3 ft11">2.2</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td9"><SPAN class="p3 ft11">Förslag till lag om ändring i</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p3 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p3 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p3 ft11">...........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td9"><SPAN class="p3 ft11">förmånsrättslagen (1970:979)</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p24 ft12">13</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p25 ft11"><SPAN class="ft12">2.3</SPAN><SPAN class="ft13">Förslag till lag om ändring i lagen (1990:1114) om</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr7 td10"><SPAN class="p3 ft11">värdepappersfonder...........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p22 ft12">14</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p25 ft11"><SPAN class="ft12">2.4</SPAN><SPAN class="ft13">Förslag till lag om ändring i lagen (1994:2004) om</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p26 ft12">kapitaltäckning och stora exponeringar för</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p27 ft12">kreditinstitut och värdepappersbolag.................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p22 ft12">15</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p22 ft12">3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td7"><SPAN class="p3 ft11">Ärendet och dess beredning.............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p22 ft12">17</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p22 ft12">4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td7"><SPAN class="p3 ft11">Bakgrund .........................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p22 ft12">19</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p3 ft11">4.1</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p27 ft12">Hypoteksmarknaden i EU .................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p22 ft12">19</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p3 ft11">4.2</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p27 ft12">Den svenska obligationsmarknaden..................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p22 ft12">24</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p3 ft11">4.3</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p27 ft12">Kreditgivning på den svenska bolånemarknaden. ............</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p22 ft12">25</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p3 ft11">4.4</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p27 ft12"><NOBR>EG-rättens</NOBR> regler om säkerställda obligationer.................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p22 ft12">27</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p3 ft11">4.5</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p27 ft12">ECB:s regler om godkända säkerheter..............................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p22 ft12">31</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p25 ft11"><SPAN class="ft12">4.6</SPAN><SPAN class="ft13">Nationell reglering av obligationsmarknaden i vissa EU-</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p3 ft11">länder.................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p22 ft12">33</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p25 ft11"><SPAN class="ft12">4.7</SPAN><SPAN class="ft13">Den svenska regleringen om soliditet och</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr10 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td14"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td15"><SPAN class="p3 ft11">enhandsengagemang .........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td11"><SPAN class="p22 ft12">39</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td14"><SPAN class="p3 ft11">4.8</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td15"><SPAN class="p3 ft11">Värdepapperisering ...........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p22 ft12">43</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p22 ft12">5</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td7"><SPAN class="p3 ft11">Motiv för en svensk lagreglering om säkerställda obligationer ......</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p22 ft12">45</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p22 ft12">6</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td7"><SPAN class="p3 ft11">Säkerställda obligationer – överväganden och förslag....................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p22 ft12">53</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td14"><SPAN class="p3 ft11">6.1</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td15"><SPAN class="p3 ft11">Funktionell eller institutionell reglering?..........................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p22 ft12">53</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td14"><SPAN class="p3 ft11">6.2</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td15"><SPAN class="p3 ft11">Säkerställda obligationer och säkerhetsmassan ................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p22 ft12">55</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td14"><SPAN class="p3 ft11">6.3</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td15"><SPAN class="p3 ft11">Närmare om hypotekskrediter...........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p22 ft12">58</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p25 ft11"><SPAN class="ft12">6.3.1</SPAN><SPAN class="ft14">Tillåtna hypotekskrediter i säkerhetsmassan ..58</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr11 td16"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td17"><SPAN class="p3 ft11">6.3.2</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td18"><SPAN class="p3 ft11">Geografisk begränsning ..................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td11"><SPAN class="p22 ft12">62</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td17"><SPAN class="p3 ft11">6.3.3</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td18"><SPAN class="p3 ft11">Belåningsgrader och värderingsregler för</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td17"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td18"><SPAN class="p3 ft11">hypotekskrediterna..........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p22 ft12">64</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p3 ft11">6.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td19"><SPAN class="p3 ft11">Offentliga krediter.............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p22 ft12">69</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p3 ft11">6.5</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td19"><SPAN class="p3 ft11">Fyllnadssäkerheter ............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p22 ft12">71</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p3 ft11">6.6</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td19"><SPAN class="p3 ft11">Matchningsregler ..............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p22 ft12">73</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p3 ft11">6.7</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td19"><SPAN class="p3 ft11">Register för obligationerna och säkerhetsmassan.............</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p22 ft12">76</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p3 ft11">6.8</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td19"><SPAN class="p3 ft11">Oberoende granskare.........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p22 ft12">78</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p3 ft11">6.9</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td19"><SPAN class="p3 ft11">Särskild förmånsrätt ..........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p22 ft12">79</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p3 ft11">6.10</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td19"><SPAN class="p3 ft11">Övriga insolvensrättsliga frågor........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p22 ft12">86</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p3 ft11">6.11</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td19"><SPAN class="p3 ft11">Finansinspektionens tillstånd ............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p22 ft12">89</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p25 ft11"><SPAN class="ft12">6.12</SPAN><SPAN class="ft13">Finansinspektionens särskilda tillsyn</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr12 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td20"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td21"><SPAN class="p22 ft12">och ingripanden m.m.........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td22"><SPAN class="p22 ft12">93</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td20"><SPAN class="p3 ft11">6.13</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td21"><SPAN class="p22 ft12">Soliditet och enhandsengagemang....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td22"><SPAN class="p22 ft12">95</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p22 ft12">7</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td23"><SPAN class="p3 ft11">Ekonomiska konsekvenser ............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td22"><SPAN class="p22 ft12">101</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p22 ft12">8</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td23"><SPAN class="p3 ft11">Författningskommentarer ..............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td22"><SPAN class="p22 ft12">102</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p28 ft15">3</P> </DIV> <DIV id="page_4"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr1 td24"><SPAN class="p29 ft8">8.1</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td25"><SPAN class="p30 ft4">Förslaget till lag om utgivning av</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td26"><SPAN class="p22 ft4">Prop. 2002/03:107</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p31 ft4">säkerställda obligationer..................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td26"><SPAN class="p24 ft8">102</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p32 ft4"><SPAN class="ft8">8.2</SPAN><SPAN class="ft16">Förslaget till lag om ändring i förmånsrättslagen</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr14 td27"><SPAN class="p22 ft4">(1970:979).......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td28"><SPAN class="p22 ft8">113</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p32 ft4"><SPAN class="ft8">8.3</SPAN><SPAN class="ft16">Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:1114) om</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr14 td27"><SPAN class="p3 ft4">värdepappersfonder.........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td28"><SPAN class="p22 ft8">114</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p33 ft4"><SPAN class="ft8">8.4</SPAN><SPAN class="ft16">Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr15 td29"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td30"><SPAN class="p22 ft4">kreditinstitut och värdepappersbolag...............................</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td28"><SPAN class="p22 ft8">114</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr16 td8"><SPAN class="p3 ft4">Bilaga 1 Remissinstanser som yttrat sig över Promemorian</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td28"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td29"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td30"><SPAN class="p22 ft8">Säkerställda obligationer (Ds 2001:38) ...............................</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td28"><SPAN class="p22 ft8">115</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td8"><SPAN class="p3 ft4">Bilaga 2 Lagrådsremissen den 20 februari 2003, lagförslag..............</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p22 ft8">116</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td29"><SPAN class="p3 ft4">Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td30"><SPAN class="p22 ft4">Lagrådets yttrande den 11 mars 2003..................................</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td28"><SPAN class="p22 ft8">128</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td29"><SPAN class="p3 ft4">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td30"><SPAN class="p22 ft8">Finansdepartementets promemoria <NOBR>2003-03-26..................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td28"><SPAN class="p22 ft8">132</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td29"><SPAN class="p3 ft4">Bilaga 5</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td30"><SPAN class="p22 ft8">Lagrådsremissen den 24 april 2003, lagförslag...................</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td28"><SPAN class="p22 ft8">134</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td29"><SPAN class="p3 ft4">Bilaga 6</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td30"><SPAN class="p22 ft4">Lagrådets yttrande den 6 maj 2003 .....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td28"><SPAN class="p22 ft8">135</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr17 td8"><SPAN class="p3 ft8">Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 maj 2003 .........</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td28"><SPAN class="p22 ft8">136</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr17 td8"><SPAN class="p3 ft4">Rättsdatablad..........................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td28"><SPAN class="p22 ft8">137</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p34 ft4">4</P> </DIV> <DIV id="page_5"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr19 td31"><SPAN class="p35 ft1">1</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td8"><SPAN class="p36 ft1">Förslag till riksdagsbeslut</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td32"><SPAN class="p3 ft8">Prop. 2002/03:107</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p37 ft4">Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till</P> <P class="p38 ft4"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft17">lag om utgivning av säkerställda obligationer,</SPAN></P> <P class="p38 ft4"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft17">lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979),</SPAN></P> <P class="p38 ft4"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft17">lag om ändring i lagen (1990:1114) om värdepappersfonder,</SPAN></P> <P class="p39 ft19"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft18">lag om ändring i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag.</SPAN></P> <P class="p40 ft4">5</P> </DIV> <DIV id="page_6"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr19 td31"><SPAN class="p35 ft1">2</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td8"><SPAN class="p36 ft1">Lagtext</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td32"><SPAN class="p3 ft8">Prop. 2002/03:107</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p41 ft4">Regeringen har följande förslag till lagtext.</P> <P class="p42 ft22"><SPAN class="ft20">2.1</SPAN><SPAN class="ft21">Förslag till lag om utgivning av säkerställda obligationer</SPAN></P> <P class="p43 ft4">Härigenom föreskrivs följande.</P> <P class="p44 ft23">1 kap. Inledande bestämmelser</P> <P class="p45 ft24">Lagens tillämpningsområde</P> <P class="p46 ft19"><SPAN class="ft25">1 § </SPAN>Denna lag innehåller bestämmelser om svenska bankers och kreditmarknadsföretags rätt att ge ut säkerställda obligationer.</P> <P class="p47 ft24">Definitioner</P> <P class="p45 ft4"><SPAN class="ft23">2 § </SPAN>I denna lag avses med</P> <P class="p48 ft7"><SPAN class="ft6">emittentinstitut</SPAN>: en bank eller ett kreditmarknadsföretag som fått tillstånd enligt 2 kap. 1 § att ge ut säkerställda obligationer,</P> <P class="p49 ft4"><SPAN class="ft5">säkerställda obligationer</SPAN>: obligationer och andra jämförbara skuldförbindelser som är förenade med förmånsrätt i emittentinstitutets säkerhetsmassa,</P> <P class="p49 ft4"><SPAN class="ft5">fyllnadssäkerheter</SPAN>: tillgångar som enligt 3 kap. 2 § får ingå i säkerhetsmassan,</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr13 td33"><SPAN class="p50 ft4"><SPAN class="ft5">derivatavtal</SPAN>: avtal som träffats mellan ett emittentinstitut och</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td29"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">motparter som avses i 3 kap. 1 § första stycket A 2 – 6 och B 1 – 6 lagen</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td29"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">(1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td29"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">och värdepappersbolag, i syfte att uppnå balans mellan finansiella villkor</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td29"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td33"><SPAN class="p3 ft4">för tillgångar i säkerhetsmassan och motsvarande villkor för de</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td29"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">säkerställda obligationerna,</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td29"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p50 ft4"><SPAN class="ft5">säkerhetsmassa</SPAN>: krediter, fyllnadssäkerheter och i registret antecknade</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td29"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">medel enligt 4 kap. 4 § i vilka obligationsinnehavarna och emittent-</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td29"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">institutets motparter i derivatavtal har förmånsrätt i enlighet med</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td29"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">bestämmelserna i denna lag och förmånsrättslagen (1970:979),</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td29"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td33"><SPAN class="p50 ft4"><SPAN class="ft5">bank</SPAN>: ett svenskt bankaktiebolag, en svensk sparbank eller en svensk</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td29"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">medlemsbank,</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td29"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p50 ft4"><SPAN class="ft5">kreditmarknadsföretag</SPAN>: ett svenskt aktiebolag eller en svensk</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td29"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">ekonomisk förening som har fått tillstånd att driva finansierings-</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td29"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td33"><SPAN class="p3 ft4">verksamhet enligt lagen (1992:1610) om finansieringsverksamhet.</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td29"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td33"><SPAN class="p3 ft23">2 kap. Förutsättningar för tillstånd m.m.</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td29"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td33"><SPAN class="p3 ft24">Tillståndsplikt</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td29"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td33"><SPAN class="p3 ft4"><SPAN class="ft23">1 § </SPAN>Banker och kreditmarknadsföretag får ge ut säkerställda obligationer</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td29"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">efter tillstånd av Finansinspektionen. Tillstånd skall meddelas om</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td29"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p50 ft4">1. bolagsordningen, stadgarna eller reglementet överensstämmer med</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td29"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td33"><SPAN class="p3 ft4">denna lag,</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr17 td29"><SPAN class="p22 ft4">6</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td33"><SPAN class="p3 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_7"> <P class="p51 ft7">2. det finns skäl att anta att den planerade verksamheten kommer att Prop. 2002/03:107 bedrivas enligt bestämmelserna i denna lag och andra författningar som</P> <P class="p13 ft4">reglerar verksamheten,</P> <P class="p52 ft4"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft27">tidigare utgivna obligationer och andra jämförbara skuldförbindelser, som är utgivna för att finansiera krediter av det slag som får ingå i säkerhetsmassan, omvandlas till säkerställda obligationer eller hanteras på ett för borgenärerna likvärdigt sätt enligt en plan som har godkänts av Finansinspektionen, och</SPAN></P> <P class="p52 ft4"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft27">banken eller kreditmarknadsföretaget i en ekonomisk plan redovisar att dess finansiella situation är så stabil att övriga borgenärers intressen inte riskeras.</SPAN></P> <P class="p52 ft19">I den ekonomiska planen enligt första stycket 4 skall det ingå ett yttrande från revisorerna som styrker redovisningen.</P> <P class="p53 ft24">Skyddad benämning</P> <P class="p54 ft29"><SPAN class="ft28">2 § </SPAN>Benämningen säkerställda obligationer får användas endast som beteckning för sådana skuldförbindelser som omfattas av denna lag.</P> <P class="p55 ft23">3 kap. Emittentinstitutets verksamhet</P> <P class="p56 ft24">Tillåtna krediter i säkerhetsmassan</P> <P class="p56 ft4"><SPAN class="ft23">1 § </SPAN>Säkerhetsmassan får bestå av</P> <P class="p52 ft4">1. krediter som lämnats mot inteckning i fast egendom som är avsedd för <NOBR>bostads-,</NOBR> <NOBR>jordbruks-,</NOBR> kontors- eller affärsändamål, mot inteckning i tomträtt som är avsedd för <NOBR>bostads-,</NOBR> kontors- eller affärsändamål, mot pant i bostadsrätt eller mot motsvarande utländska säkerheter (hypotekskrediter), förutsatt att krediterna uppfyller de villkor som uppställs i 3 – 7§§, och</P> <P class="p57 ft7">2. krediter för vilka låntagare som avses i 3 kap. 1 § första stycket A 2 – 6 lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag svarar eller garanterar (offentliga krediter).</P> <P class="p52 ft7">Hypotekskrediter som lämnats mot inteckning i fast egendom, tomträtt eller bostadsrätt som är avsedd för kontors- eller affärsändamål får utgöra högst 10 procent av säkerhetsmassan.</P> <P class="p58 ft24">Fyllnadssäkerheter i säkerhetsmassan</P> <P class="p54 ft4"><SPAN class="ft23">2 § </SPAN>I säkerhetsmassan får ingå fyllnadssäkerheter. Dessa får bestå av sådana tillgångar som anges i 3 kap. 1 § första stycket A lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag. Finansinspektionen får tillåta att även sådana tillgångar som anges i 3 kap. 1 § första stycket B samma lag används som fyllnadssäkerheter.</P> <P class="p11 ft7">Fyllnadssäkerheterna får utgöra högst 20 procent av säkerhetsmassan. Om det finns särskilda skäl får Finansinspektionen tillåta att andelen för en begränsad tid får utgöra högst 30 procent.</P> <P class="p59 ft4">7</P> </DIV> <DIV id="page_8"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr16 td34"><SPAN class="p3 ft24">Belåningsgrader</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td32"><SPAN class="p3 ft8">Prop. 2002/03:107</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p60 ft7"><SPAN class="ft30">3 § </SPAN>När en hypotekskredit lämnas, får krediten ingå i säkerhetsmassan till den del krediten i förhållande till säkerheten ligger inom</P> <P class="p52 ft4"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft27">75 procent av marknadsvärdet, för fast egendom, tomträtt och bostadsrätt som är avsedd för bostadsändamål,</SPAN></P> <P class="p52 ft7"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft31">70 procent av marknadsvärdet, för fast egendom som är avsedd för jordbruksändamål, och</SPAN></P> <P class="p52 ft4"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft27">60 procent av marknadsvärdet, för fast egendom, tomträtt och bostadsrätt som är avsedd för affärs- eller kontorsändamål.</SPAN></P> <P class="p61 ft4">Samma belåningsgrader gäller för motsvarande utländska säkerheter.</P> <P class="p62 ft24">Värderingsprinciper</P> <P class="p63 ft7"><SPAN class="ft30">4 § </SPAN>I samband med att ett emittentinstitut lämnar hypotekskrediter skall marknadsvärdet enligt 3 § fastställas genom en individuell värdering. En värdering får dock grundas på generella prisnivåer om den avser</P> <P class="p61 ft4"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft17">fast egendom som utgör bostadsfastighet i en- eller tvåfamiljshus,</SPAN></P> <P class="p52 ft4"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft27">tomträtt som har upplåtits för bostadsändamål avseende en- eller tvåfamiljshus, eller</SPAN></P> <P class="p61 ft4"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft17">bostadsrätt som har upplåtits för bostadsändamål.</SPAN></P> <P class="p52 ft7">Med marknadsvärde avses det pris som skulle uppnås vid en marknadsmässig försäljning där skälig tid ges för förhandlingar. Marknadsvärdet skall bedömas utan hänsyn till spekulativa och tillfälliga förhållanden.</P> <P class="p58 ft24">Hur värderingen skall utföras</P> <P class="p63 ft4"><SPAN class="ft23">5 § </SPAN>En individuell värdering enligt 4 § skall utföras av en kompetent värderingsman. Värderingen skall dokumenteras. Av dokumentationen skall det framgå vem som har utfört värderingen samt när och på vilka grunder den har utförts.</P> <P class="p57 ft19">Den värdering som grundas på generella prisnivåer skall utföras på ett betryggande sätt.</P> <P class="p53 ft24">Geografisk begränsning</P> <P class="p63 ft19"><SPAN class="ft25">6 § </SPAN>Hypotekskrediter får vara säkerställda endast med säkerheter i egendom belägen inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.</P> <P class="p53 ft24">Säkerheternas värde</P> <P class="p63 ft7"><SPAN class="ft30">7 § </SPAN>Ett emittentinstitut skall fortlöpande kontrollera marknadsvärdet för egendom som utgör säkerhet för hypotekskrediter.</P> <P class="p52 ft4">Om marknadsvärdet av egendom som utgör säkerhet för hypotekskredit minskat avsevärt, får i säkerhetsmassan endast inräknas den del av hypotekskrediten som ligger inom</P> <P class="p52 ft19">1. 75 procent av värdet, för fast egendom, tomträtt och bostadsrätt som är avsedd för bostadsändamål,</P> <P class="p64 ft4">8</P> </DIV> <DIV id="page_9"> <P class="p65 ft7"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft31">70 procent av värdet, för fast egendom som är avsedd för Prop. 2002/03:107 jordbruksändamål, och</SPAN></P> <P class="p61 ft4"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft17">60 procent av värdet, för fast egendom, tomträtt och bostadsrätt som</SPAN></P> <P class="p13 ft4">är avsedd för affärs- eller kontorsändamål.</P> <P class="p62 ft24">Matchningsregler</P> <P class="p63 ft7"><SPAN class="ft30">8 § </SPAN>Det nominella värdet av säkerhetsmassan skall vid varje tidpunkt överstiga det sammanlagda nominella värdet av de fordringar som kan göras gällande mot emittentinstitutet på grund av säkerställda obligationer.</P> <P class="p66 ft4"><SPAN class="ft23">9 § </SPAN>Emittentinstitutets krediter och fyllnadssäkerheter i säkerhetsmassan skall ges sådana villkor beträffande valuta, ränta och räntebindningsperiod att en god balans upprätthålls med motsvarande villkor för de säkerställda obligationerna. Derivatavtal får användas i detta syfte.</P> <P class="p52 ft4">Emittentinstitutet skall anses ha uppnått en sådan balans som avses i första stycket om nuvärdet av tillgångarna i säkerhetsmassan vid varje tidpunkt överstiger nuvärdet av skulderna avseende säkerställda obligationer. Vid beräkningen skall även nuvärdet av derivatavtal beaktas.</P> <P class="p67 ft4">Emittentinstitutet skall se till att betalningsflödena avseende tillgångarna i säkerhetsmassan, derivatavtal och säkerställda obligationer är sådana att institutet vid varje tillfälle kan fullgöra sina betalningsförpliktelser gentemot innehavare av säkerställda obligationer och motparter i derivatavtal.</P> <P class="p11 ft19">Emittentinstitutet skall på ett särskilt konto hålla de medel som avses i tredje stycket avskilda från institutets övriga medel.</P> <P class="p53 ft24">Skyldighet att föra register</P> <P class="p54 ft19"><SPAN class="ft25">10 § </SPAN>Ett emittentinstitut skall föra ett register över de säkerställda obligationerna, säkerhetsmassan och, i förekommande fall, derivatavtal.</P> <P class="p52 ft7">Registret skall vid varje tidpunkt utvisa det nominella värdet av de säkerställda obligationerna och av den säkerhetsmassa som är knuten till obligationerna. Registret skall också utvisa de medel som anges i 4 kap. 4 §.</P> <P class="p58 ft24">Registrets innehåll</P> <P class="p56 ft4"><SPAN class="ft23">11 § </SPAN>I registret skall det finnas uppgifter</P> <P class="p52 ft7"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft31">för varje säkerställd obligation om obligationens nominella värde, ränta och förfallodag,</SPAN></P> <P class="p52 ft4"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft32">för varje enskild kredit om kreditens nummer, låntagare, nominella värde, amorteringsvillkor och ränta,</SPAN></P> <P class="p61 ft4"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft17">för varje offentlig kredit om borgensman när sådan finns,</SPAN></P> <P class="p52 ft7"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft31">för varje hypotekskredit om säkerhetens värde samt när och på vilka grunder värderingen utförts,</SPAN></P> <P class="p68 ft4">9</P> </DIV> <DIV id="page_10"> <P class="p51 ft7">5. för varje fyllnadssäkerhet om de tillgångar som omfattas, deras Prop. 2002/03:107 nominella värde samt, i förekommande fall, tillgångarnas löptid och</P> <P class="p13 ft4">ränta,</P> <P class="p52 ft7">6. för varje derivatavtal om avtalets typ och nummer, derivatmotpart, nominellt belopp, valuta, räntesats, värdet på nettofordran eller nettoskuld samt start- och slutdag för avtalet.</P> <P class="p58 ft24">Oberoende granskare</P> <P class="p54 ft7"><SPAN class="ft30">12 § </SPAN>Finansinspektionen skall utse en oberoende granskare för varje emittentinstitut. Inspektionen får återkalla ett sådant förordnande och utse en ny granskare.</P> <P class="p52 ft19">Granskaren har rätt till skäligt arvode från emittentinstitutet för sitt arbete. Storleken på arvodet bestäms av inspektionen.</P> <P class="p69 ft7"><SPAN class="ft30">13 § </SPAN>Granskaren har till uppgift att övervaka att registret enligt 10 § förs på ett korrekt sätt och i enlighet med bestämmelserna i denna lag.</P> <P class="p52 ft19">Granskaren skall regelbundet rapportera till Finansinspektionen om sina iakttagelser enligt första stycket.</P> <P class="p69 ft7"><SPAN class="ft30">14 § </SPAN>Ett emittentinstitut skall lämna granskaren de upplysningar om sin verksamhet med anknytning till säkerställda obligationer som denne begär.</P> <P class="p70 ft4">Granskaren har rätt att genomföra undersökning hos emittentinstitutet.</P> <P class="p53 ft23">4 kap. Emittentinstitutets obestånd</P> <P class="p56 ft24">Förmånsrätt</P> <P class="p69 ft7"><SPAN class="ft30">1 § </SPAN>Förmånsrätt enligt 3 a § förmånsrättslagen (1970:979) gäller i de tillgångar som enligt 3 kap. 10 § registrerats som säkerhetsmassa.</P> <P class="p70 ft4">Dessutom gäller förmånsrätt i</P> <P class="p52 ft4"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft27">de medel som vid tidpunkten för konkursbeslutet eller utmätningen finns hos emittentinstitutet och som härrör från säkerhetsmassan eller derivatavtal, och</SPAN></P> <P class="p61 ft4"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft17">de medel som senare antecknas i registret enligt 4 §.</SPAN></P> <P class="p71 ft24">Hantering av tillgångar</P> <P class="p54 ft4"><SPAN class="ft23">2 § </SPAN>Om tillgångarna i säkerhetsmassan vid tiden för konkursbeslutet uppfyller de villkor som uppställs i denna lag, skall de hållas samman och åtskilda från konkursboets övriga tillgångar och skulder. En sådan åtgärd skall bestå så länge villkoren är uppfyllda. Även de tillgångar som omfattas av förmånsrätt enligt 1 § andra stycket samt obligationer och derivatavtal som antecknas i registret enligt 3 kap. 10 § skall hållas samman och åtskilda på detta sätt.</P> <P class="p11 ft19">Första stycket gäller även om det föreligger en endast tillfällig, mindre avvikelse från de uppställda villkoren.</P> <P class="p72 ft4">10</P> </DIV> <DIV id="page_11"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"> <TR> <TD class="tr23 td34"><SPAN class="p3 ft24">Kontraktsenliga betalningar</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td32"><SPAN class="p3 ft8">Prop. 2002/03:107</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft4"><SPAN class="ft23">3 § </SPAN>En innehavare av säkerställda obligationer och en motpart enligt</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td32"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">derivatavtal har rätt att få betalt enligt avtalsvillkoren ur de tillgångar</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td32"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td34"><SPAN class="p3 ft4">som omfattas av förmånsrätten, förutsatt att tillgångarna uppfyller de</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td32"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">villkor som uppställs i denna lag eller det föreligger en endast tillfällig,</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td32"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">mindre avvikelse från de uppställda villkoren.</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td32"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p50 ft4">Första stycket påverkar inte förvaltarens åligganden enligt 7 kap. 8 §</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td32"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td34"><SPAN class="p3 ft4">konkurslagen (1987:672).</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td34"><SPAN class="p3 ft24">Inflytande medel</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td32"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td34"><SPAN class="p3 ft4"><SPAN class="ft23">4 § </SPAN>De medel som efter beslut om konkurs betalas in enligt gällande</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td32"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td34"><SPAN class="p3 ft4">avtalsvillkor för tillgångar i säkerhetsmassan och för derivatavtal skall</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td32"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td34"><SPAN class="p3 ft4">antecknas i det register som anges i 3 kap. 10 §.</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td32"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td34"><SPAN class="p3 ft23">5 kap. Särskilda regler om tillsyn och ingripanden</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td32"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td34"><SPAN class="p3 ft24">Särskild tillsyn</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td32"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td34"><SPAN class="p3 ft4"><SPAN class="ft23">1 § </SPAN>Finansinspektionen skall ha tillsyn över att ett emittentinstitut följer</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td32"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">bestämmelserna i denna lag och andra författningar som reglerar</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td32"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td34"><SPAN class="p3 ft4">institutets verksamhet.</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td34"><SPAN class="p3 ft24">Ingripande mot emittentinstitut</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td32"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td34"><SPAN class="p3 ft4"><SPAN class="ft23">2 § </SPAN>Om ett emittentinstitut allvarligt har åsidosatt sina skyldigheter enligt</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td32"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">denna lag eller andra författningar som reglerar dess verksamhet, skall</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td32"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">Finansinspektionen återkalla emittentinstitutets tillstånd att ge ut</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td32"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td34"><SPAN class="p3 ft4">säkerställda obligationer eller, om det är tillräckligt, meddela varning.</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p69 ft7"><SPAN class="ft30">3 § </SPAN>Finansinspektionen skall återkalla ett emittentinstituts tillstånd om institutet</P> <P class="p52 ft4"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft27">inte inom ett år från det att tillstånd beviljades har påbörjat utgivning av säkerställda obligationer, eller</SPAN></P> <P class="p61 ft4"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft17">har förklarat sig avstå från tillståndet.</SPAN></P> <P class="p52 ft19">I det fall som avses i första stycket 1 får i stället varning meddelas om det är tillräckligt.</P> <P class="p73 ft7"><SPAN class="ft30">4 § </SPAN>Om tillståndet återkallas, får Finansinspektionen bestämma hur avvecklingen av verksamheten skall ske. Ett beslut om återkallelse får förenas med förbud att fortsätta verksamheten.</P> <P class="p74 ft24">Ingripande mot den som saknar tillstånd</P> <P class="p63 ft7"><SPAN class="ft30">5 § </SPAN>Om någon bedriver sådan verksamhet som omfattas av denna lag utan att vara berättigad till det, skall Finansinspektionen förelägga denne att upphöra med verksamheten. Inspektionen får besluta hur avvecklingen av verksamheten skall ske.</P> <P class="p75 ft4">11</P> </DIV> <DIV id="page_12"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQ0310712x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"> <TR> <TD class="tr23 td34"><SPAN class="p3 ft24">Vite</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td32"><SPAN class="p3 ft8">Prop. 2002/03:107</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft4"><SPAN class="ft23">6 § </SPAN>Om Finansinspektionen meddelar förbud enligt 4 § eller föreläggande</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td32"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td34"><SPAN class="p3 ft4">enligt 5 §, får inspektionen förelägga vite.</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p53 ft24">Avgifter</P> <P class="p63 ft19"><SPAN class="ft25">7 § </SPAN>Emittentinstitut skall med årliga avgifter bekosta Finansinspektionens verksamhet enligt denna lag.</P> <P class="p76 ft23">6 kap. Överklagande och bemyndiganden</P> <P class="p56 ft24">Överklagande</P> <P class="p77 ft7"><SPAN class="ft30">1 § </SPAN>Finansinspektionens beslut enligt denna lag överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Detta gäller dock inte beslut i ärenden som avses i 20 § första stycket 5 förvaltningslagen (1986:223).</P> <P class="p78 ft4">Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Inspektionen får bestämma att ett beslut om förbud, föreläggande eller</P> <P class="p13 ft4">återkallelse skall gälla omedelbart.</P> <P class="p79 ft7"><SPAN class="ft30">2 § </SPAN>Om Finansinspektionen i ett ärende om tillstånd enligt 2 kap. 1 § inte fattar beslut inom sex månader från det att ansökan gavs in till inspektionen, skall inspektionen underrätta sökanden om skälen för detta. Sökanden får därefter begära förklaring av kammarrätten att ärendet onödigt uppehålls. Om beslut inte har meddelats inom sex månader från det att en sådan förklaring avgetts, skall ansökan anses ha avslagits.</P> <P class="p53 ft24">Bemyndiganden</P> <P class="p77 ft19"><SPAN class="ft25">3 § </SPAN>Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om</P> <P class="p52 ft4"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft27">innehållet i de planer som krävs enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 och 4,</SPAN></P> <P class="p52 ft4"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft27">fast egendom, tomträtt och bostadsrätt som avses i 3 kap. 1 § första stycket 1,</SPAN></P> <P class="p61 ft4"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft17">hur värdering av säkerheterna enligt 3 kap. 5 § skall utföras,</SPAN></P> <P class="p61 ft4"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft17">hur kontrollen av marknadsvärdet enligt 3 kap. 7 § skall utföras,</SPAN></P> <P class="p52 ft4"><SPAN class="ft8">5.</SPAN><SPAN class="ft27">villkor för derivatavtal samt beräkning av och villkor för riskexponering och räntebetalningar enligt 3 kap. 9 §,</SPAN></P> <P class="p61 ft4"><SPAN class="ft8">6.</SPAN><SPAN class="ft17">hur registret skall föras enligt 3 kap. 10 §,</SPAN></P> <P class="p52 ft7"><SPAN class="ft8">7.</SPAN><SPAN class="ft31">den oberoende granskarens kompetens, uppgifter och rapporteringsskyldighet enligt 3 kap. 12 och 13 §§, och</SPAN></P> <P class="p61 ft4"><SPAN class="ft8">8.</SPAN><SPAN class="ft17">sådana avgifter för tillsyn som avses i 5 kap. 7 §.</SPAN></P> <P class="p80 ft4">Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.</P> <P class="p81 ft4">12</P> </DIV> <DIV id="page_13"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQ0310713x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr21 td35"><SPAN class="p22 ft20">2.2</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td36"><SPAN class="p82 ft20">Förslag till lag om ändring i förmånsrättslagen</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td32"><SPAN class="p3 ft8">Prop. 2002/03:107</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p82 ft20">(1970:979)</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td32"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p83 ft7">Härigenom föreskrivs i fråga om förmånsrättslagen (1970:979) <SPAN class="ft6">dels </SPAN>att 9 § skall ha följande lydelse,</P> <P class="p49 ft19"><SPAN class="ft33">dels </SPAN>att det i lagen skall införas en ny paragraf, 3 a §, av följande lydelse.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr23 td37"><SPAN class="p3 ft5">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td38"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr23 td39"><SPAN class="p31 ft34">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td40"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td41"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td42"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td43"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td37"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td38"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td44"><SPAN class="p3 ft4">3 a §</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td45"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td46"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td16"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td40"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td41"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td42"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td43"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td37"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td38"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td47"><SPAN class="p31 ft34">Förmånsrätt</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td45"><SPAN class="p84 ft34">följer</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td48"><SPAN class="p85 ft5">med</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td48"><SPAN class="p22 ft34">fordran</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td37"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td38"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td44"><SPAN class="p31 ft5">mot</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p86 ft5">ett</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr14 td49"><SPAN class="p3 ft5">emittentinstitut</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td43"><SPAN class="p22 ft5">som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td37"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td38"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td47"><SPAN class="p31 ft5">innehavare</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p87 ft35">av</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr14 td50"><SPAN class="p22 ft5">skuldförbindelser</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td37"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td38"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr14 td51"><SPAN class="p31 ft5">utgivna enligt</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td52"><SPAN class="p88 ft5">lagen</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr14 td53"><SPAN class="p22 ft5">(2003:000)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td37"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td38"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td44"><SPAN class="p31 ft5">om</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr13 td12"><SPAN class="p3 ft34">utgivning</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr13 td52"><SPAN class="p50 ft5">av</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr13 td53"><SPAN class="p22 ft34">säkerställda</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td37"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td38"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=8 class="tr14 td54"><SPAN class="p31 ft5">obligationer har till följd av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td37"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td38"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr14 td51"><SPAN class="p31 ft34">innehavet eller</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td52"><SPAN class="p86 ft5">som</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr14 td53"><SPAN class="p22 ft5">motparter i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td37"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td38"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td47"><SPAN class="p31 ft34">derivatavtal</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr14 td55"><SPAN class="p86 ft5">träffade</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td56"><SPAN class="p88 ft5">enligt</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td43"><SPAN class="p22 ft5">den</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td37"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td38"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr14 td57"><SPAN class="p31 ft34">lagen har till följd av avtalet.</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td43"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td37"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td38"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr14 td39"><SPAN class="p89 ft5">Förmånsrätten</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td48"><SPAN class="p85 ft34">gäller</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td42"><SPAN class="p90 ft5">i</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td43"><SPAN class="p22 ft5">den</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td37"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td38"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=8 class="tr13 td54"><SPAN class="p31 ft34">egendom och i den omfattning som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td37"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td38"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr15 td57"><SPAN class="p31 ft34">anges i 4 kap. 1 § samma lag.</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td43"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td37"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr27 td58"><SPAN class="p91 ft4">9 §<SPAN class="ft36">1</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr27 td45"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td46"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td16"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td40"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td41"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td42"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td43"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td37"><SPAN class="p50 ft4">Särskilda förmånsrätter</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td38"><SPAN class="p92 ft8">gäller</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td47"><SPAN class="p89 ft4">Särskilda</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr14 td59"><SPAN class="p93 ft4">förmånsrätter</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td48"><SPAN class="p22 ft4">gäller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td37"><SPAN class="p3 ft4">inbördes efter paragrafernas</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td38"><SPAN class="p92 ft4">följd</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr14 td51"><SPAN class="p31 ft4">inbördes efter</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr14 td58"><SPAN class="p3 ft4">paragrafernas</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td43"><SPAN class="p22 ft8">följd</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td60"><SPAN class="p3 ft4">och efter den i <NOBR><SPAN class="ft5">4–</SPAN>7</NOBR> §§ angivna</SPAN> </TD> <TD colspan=8 class="tr13 td54"><SPAN class="p31 ft4">och efter den i <SPAN class="ft5">3 </SPAN><NOBR><SPAN class="ft5">a</SPAN>–7</NOBR> §§ angivna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td37"><SPAN class="p3 ft4">numreringen.</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td38"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr14 td51"><SPAN class="p31 ft4">numreringen.</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td16"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td40"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td41"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td42"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td43"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p49 ft4">Förmånsrätt enligt 4 § 3 har dock företräde framför förmånsrätt enligt 4 § 2 på grund av annan retentionsrätt än som avses i 3 kap. 39 § sjölagen (1994:1009).</P> <P class="p94 ft4">Förmånsrätt på grund av utmätning har företräde framför förmånsrätt på grund av företagsinteckning, vilken har sökts samma dag som beslutet om utmätning meddelades eller senare, och framför förmånsrätt på grund av annan inteckning, vilken har sökts samma inskrivningsdag som ett ärende angående anteckning om utmätningen hartagits upp eller senare.</P> <P class="p94 ft4">Utmätning ger företräde framför senare utmätning av samma egendom, om inte annat följer av 4 kap. 30 § andra stycket eller 7 kap. 13 § utsökningsbalken. Utmätning för flera fordringar på en gång ger lika rätt om inte något annat följer av 7 kap. 14 eller 16 §§ utsökningsbalken. Om det inbördes företrädet i övrigt mellan fordringar med samma slag av förmånsrätt finns för vissa fall särskilda bestämmelser.</P> <P class="p95 ft4">Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD class="tr16 td21"><SPAN class="p3 ft38"><SPAN class="ft37">1 </SPAN>Senaste lydelse 1996:1054.</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td61"><SPAN class="p22 ft4">13</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_14"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQ0310714x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr21 td52"><SPAN class="p3 ft20">2.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr21 td62"><SPAN class="p23 ft20">Förslag till lag om ändring i lagen (1990:1114) om</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td32"><SPAN class="p3 ft8">Prop. 2002/03:107</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td52"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td63"><SPAN class="p23 ft20">värdepappersfonder</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td61"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td32"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr21 td34"><SPAN class="p3 ft4">Härigenom föreskrivs att 19 § lagen (1990:1114) om värdepappersfonder</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td32"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr15 td64"><SPAN class="p3 ft4">skall ha följande lydelse.</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td61"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr28 td64"><SPAN class="p3 ft5">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td61"><SPAN class="p3 ft5">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td32"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p96 ft4">19 §<SPAN class="ft36">1</SPAN></P> <P class="p97 ft7">I en värdepappersfond får, med de begränsningar som följer av 23 §, ingå fondpapper och andra finansiella instrument med samme emittent till högst</P> <P class="p98 ft4"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft17">5 procent av fondens värde, eller</SPAN></P> <P class="p49 ft4"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft27">10 procent av fondens värde, om det sammanlagda innehavet av sådana tillgångar uppgår till högst 40 procent av</SPAN></P> <P class="p25 ft4">fondens värde, eller</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD colspan=2 class="tr14 td64"><SPAN class="p99 ft4">3. 25 procent av fondens värde,</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr14 td65"><SPAN class="p22 ft4">3. 25 procent av fondens värde,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr14 td64"><SPAN class="p99 ft4">om de består av <SPAN class="ft5">obligationer</SPAN></SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr14 td65"><SPAN class="p3 ft5"><SPAN class="ft4">om de består av </SPAN>skuldförbindelser</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr14 td64"><SPAN class="p99 ft34">utfärdade av ett kreditinstitut som</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td66"><SPAN class="p3 ft5">utgivna enligt</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td67"><SPAN class="p3 ft5">lagen</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td53"><SPAN class="p22 ft5">(2003:000)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr14 td64"><SPAN class="p99 ft34">har säte i ett annat land inom EES</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td16"><SPAN class="p3 ft5">om</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td53"><SPAN class="p84 ft5">utgivning</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td67"><SPAN class="p86 ft5">av</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td53"><SPAN class="p22 ft34">säkerställda</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr14 td64"><SPAN class="p99 ft34">och som enligt lag är underkastat</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr14 td65"><SPAN class="p3 ft34">obligationer eller av motsvarande</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td64"><SPAN class="p3 ft5">särskild tillsyn avsedd att skydda</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr13 td65"><SPAN class="p3 ft34">utländska skuldförbindelser<SPAN class="ft8">, under</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr14 td64"><SPAN class="p99 ft5">innehavare av institutets obliga-</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr14 td65"><SPAN class="p3 ft4">förutsättning att det sammanlagda</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr14 td64"><SPAN class="p99 ft4"><SPAN class="ft5">tioner, </SPAN>under förutsättning att det</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr14 td65"><SPAN class="p3 ft4">värdet av sådana tillgångar uppgår</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td68"><SPAN class="p3 ft4">sammanlagda värdet</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td69"><SPAN class="p99 ft4">av dessa</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td16"><SPAN class="p3 ft4">till</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td32"><SPAN class="p3 ft4">högst 80 procent</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td53"><SPAN class="p22 ft4">av fondens</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td68"><SPAN class="p3 ft4">tillgångar uppgår till</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td69"><SPAN class="p99 ft4">högst 80</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr13 td66"><SPAN class="p3 ft4">värde, eller</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td67"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td53"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p20 ft4">procent av fondens värde, eller</P> <P class="p49 ft4">4. 35 procent av fondens värde, om de är utfärdade eller garanterade av en stat, en kommun eller en statlig myndighet i ett land inom EES eller något allmänt internationellt organ i vilket ett eller flera länder EES är medlemmar.</P> <P class="p49 ft7">Om en värdepappersfond eller förvärvet kommer att överskrida någon av gränserna i denna paragraf skall fondpapper och andra finansiella instrument avyttras i motsvarande mån så snart det lämpligen kan ske, varvid skälig hänsyn skall tas till andelsägarnas intressen.</P> <P class="p100 ft4">Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"> <TR> <TD class="tr16 td21"><SPAN class="p3 ft38"><SPAN class="ft37">1 </SPAN>Senaste lydelse 1992:1320.</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td61"><SPAN class="p22 ft4">14</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_15"> <P class="p101 ft39">2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:2004) om <SPAN class="ft29">Prop. 2002/03:107 </SPAN>kapitaltäckning och stora exponeringar för</P> <P class="p102 ft20">kreditinstitut och värdepappersbolag</P> <P class="p103 ft7">Härigenom föreskrivs att 3 kap. 1 § lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag skall ha följande lydelse.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"> <TR> <TD class="tr16 td64"><SPAN class="p3 ft5">Lydelse enligt prop. 2002/03:92</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td70"><SPAN class="p3 ft34">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p104 ft23">3 kap.</P> <P class="p105 ft4">1 §<SPAN class="ft36">1</SPAN></P> <P class="p106 ft7">Kapitalkravet för kreditrisker enligt 2 kap. 2 § bestäms i förhållande till ett instituts tillgångar och åtaganden som inte ingår i handelslagret. Tillgångar och åtaganden delas in i följande grupper:</P> <P class="p19 ft4">A 1. Inneliggande kassa, checkar och postremissväxlar.</P> <P class="p49 ft4"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft27">Placeringar och fordringar för vilka svenska staten, en svensk kommun eller därmed jämförlig samfällighet svarar.</SPAN></P> <P class="p49 ft4"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft27">Placeringar och fordringar för vilka en utländsk stat eller centralbank svarar, om placeringen eller fordran gäller i den utländska statens valuta och är refinansierad i samma valuta.</SPAN></P> <P class="p49 ft4"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft27">Övriga placeringar och fordringar för vilka svarar Europeiska gemenskaperna eller någon av de utländska stater eller centralbanker som regeringen föreskriver.</SPAN></P> <P class="p49 ft4"><SPAN class="ft8">5.</SPAN><SPAN class="ft27">Placeringar och fordringar för vilka svarar en sådan utländsk kommun eller därmed jämförlig samfällighet, med befogenhet att kräva in offentlig uppbörd, som regeringen föreskriver.</SPAN></P> <P class="p49 ft7"><SPAN class="ft8">6.</SPAN><SPAN class="ft31">Placeringar, fordringar, garantiförbindelser och andra åtaganden som inte är mer riskfyllda än de som anges i </SPAN><NOBR>1–5</NOBR> och som uppfyller de krav regeringen föreskriver.</P> <P class="p94 ft4"><SPAN class="ft8">7.</SPAN><SPAN class="ft27">Placeringar, fordringar, garantiförbindelser och andra åtaganden, för vilka säkerheten utgörs av sådana placeringar eller fordringar som anges</SPAN></P> <P class="p25 ft4"><SPAN class="ft8">i</SPAN><NOBR><SPAN class="ft17">1–6.</SPAN></NOBR></P> <P class="p49 ft4">B 1. Placeringar och fordringar för vilka Sveriges allmänna hypoteksbank, ett kreditinstitut eller ett värdepappersbolag med tillstånd enligt 3 kap. 4 § första stycket 4 och 5 lagen (1991:981) om värdepappersrörelse svarar.</P> <P class="p49 ft4"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft27">Placeringar och fordringar för vilka svarar en kommun eller därmed jämförlig samfällighet i någon av de utländska stater som regeringen föreskriver.</SPAN></P> <P class="p49 ft7"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft31">Placeringar och fordringar med en återstående löptid av högst ett år för vilka ett utländskt kreditinstitut svarar.</SPAN></P> <P class="p98 ft4"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft17">Placeringar och fordringar för vilka svarar ett utländskt kreditinstitut</SPAN></P> <P class="p25 ft4"><SPAN class="ft8">i</SPAN><SPAN class="ft17">någon av de utländska stater som regeringen föreskriver.</SPAN></P> <P class="p49 ft4"><SPAN class="ft8">5.</SPAN><SPAN class="ft27">Placeringar och fordringar för vilka svarar någon av de internationella utvecklingsbanker som regeringen föreskriver.</SPAN></P> <P class="p49 ft7"><SPAN class="ft8">6.</SPAN><SPAN class="ft31">Placeringar, fordringar, garantiförbindelser och andra åtaganden som inte är mer riskfyllda än de som anges i </SPAN><NOBR>1–5</NOBR> och som uppfyller de krav regeringen föreskriver.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"> <TR> <TD class="tr16 td71"><SPAN class="p3 ft38"><SPAN class="ft37">1 </SPAN>Senaste lydelse 2000:444.</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td64"><SPAN class="p22 ft4">15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_16"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQ0310716x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p107 ft7">7. Placeringar, fordringar, garantiförbindelser och andra åtaganden, för Prop. 2002/03:107 vilka säkerheten utgörs av sådana placeringar eller fordringar som anges</P> <P class="p20 ft4">i <NOBR>1-6.</NOBR></P> <P class="p49 ft4">C 1. Placeringar, fordringar, garantiförbindelser och andra åtaganden, för vilka säkerheten utgörs av panträtt i bostadsfastighet eller tomträtt till sådan fastighet inom det uppskattade värde som institutet bestämt efter särskild värdering.</P> <P class="p49 ft4">2. Placeringar, fordringar, garantiförbindelser och andra åtaganden som inte är mer riskfyllda än de som anges i 1 och som uppfyller de krav regeringen föreskriver.</P> <P class="p49 ft4">D. Övriga placeringar, fordringar, garantiförbindelser och andra åtaganden.</P> <P class="p19 ft4">Vid bestämmandet av kapitalkravet undantas</P> <P class="p108 ft7">– sådana övervärden och tillskott som enligt 2 kap. 7 § andra respektive tredje stycket skall räknas av från kapitalbasen,</P> <P class="p49 ft4"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft27">sådana icke likvida tillgångar som räknats av från kapitalbasen enligt 2 kap. 8 §,</SPAN></P> <P class="p49 ft4"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft27">sådana poster som inte skall räknas in vid bestämmandet av ett instituts exponeringar enligt 5 kap. 4 § tredje stycket 2 och som räknats av från kapitalbasen,</SPAN></P> <P class="p49 ft4"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft27">fordringar mot företag som ingår i samma finansiella företagsgrupp som institutet och som omfattas av bestämmelserna i 6 kap. om fullständig konsolidering eller konsolidering genom klyvningsmetod,</SPAN></P> <P class="p49 ft4"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft27">fordringar som har garanterats av ett företag som ingår i samma finansiella företagsgrupp som institutet och som omfattas av bestämmelserna i 6 kap. om fullständig konsolidering eller konsolidering genom klyvningsmetod.</SPAN></P> <P class="p49 ft7">Vid bestämmandet av kapitalkravet skall tillgångarna och åtagandena tas upp till sammanlagt</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p109 ft4"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft27">0 % av summan av de poster som anges i första stycket A,</SPAN></P> <P class="p109 ft4"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft27">20 % av summan av de poster som anges i första stycket B,</SPAN></P> <P class="p109 ft4"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft27">50 % av summan av de poster som anges i första stycket C, samt</SPAN></P> <P class="p109 ft7"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft31">100 % av summan av de poster som anges i första stycket D.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p110 ft4"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft17">0 % av summan av de poster som anges i första stycket A,</SPAN></P> <P class="p110 ft4"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft17">20 % av summan av de poster som anges i första stycket B, </SPAN><SPAN class="ft5">dock att skuldförbindelser utgivna enligt lagen (2003:000) om utgivning av säkerställda obligationer och av motsvarande utländska skuldförbindelser skall tas upp till 10 %,</SPAN></P> <P class="p110 ft7"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft40">50 % av summan av de poster som anges i första stycket C, samt</SPAN></P> <P class="p110 ft7"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft40">100 % av summan av de poster som anges i första stycket D.</SPAN></P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p70 ft4">Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.</P> <P class="p111 ft4">16</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_17"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr19 td31"><SPAN class="p35 ft1">3</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td8"><SPAN class="p36 ft1">Ärendet och dess beredning</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td32"><SPAN class="p3 ft8">Prop. 2002/03:107</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p54 ft4">Våren 1996 utsågs en särskild utredare med uppdrag att överväga om lagregler om säkerställda obligationer bör införas i Sverige. Utredaren lämnade i augusti 1997 förslag till lagstiftning i frågan i betänkandet Säkrare obligationer? (SOU 1997:110). Betänkandet fick ett blandat mottagande från remissinstanserna.</P> <P class="p52 ft4">Utvecklingen på marknaden för bostadsobligationer och bostadslån har dock på senare år genomgått en utveckling mot ökad integration och konkurrens. Säkerställda obligationer framstår inom EU alltmer som ett standardinstrument för upplåning och endast ett par länder inom unionen har varken infört eller är i färd med att införa en sådan lagstiftning. Även en majoritet av de nya medlemsländerna har en lagstiftning om säkerställda obligationer på plats.</P> <P class="p112 ft4">Mot bakgrund av denna utveckling utarbetades inom Finansdepartementet promemorian Säkerställda obligationer (Ds 2001:38) som har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i <SPAN class="ft5">bilaga 1</SPAN>. Remissyttrandena finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (dnr Fi 2001/3005).</P> <P class="p71 ft34">Lagrådet</P> <P class="p63 ft7">Regeringen beslutade den 20 februari 2003 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i <SPAN class="ft6">bilaga 2</SPAN>.</P> <P class="p70 ft4">Lagrådets yttrande den 11 mars 2003 finns i <SPAN class="ft5">bilaga 3</SPAN>.</P> <P class="p113 ft8">I remissen föreslogs vissa insolvensrättsliga särregler bli tillämpliga vid ett emittentinstituts konkurs (se förslag till lag om utgivning av säkerställda obligationer 4 kap. <NOBR>2–4</NOBR> §§). Dessa regler hade inte någon motsvarighet i den remitterade promemorian. Lagrådet anmärkte i yttrande över remissen att beredningskravet i regeringsformen inte var uppfyllt beträffande dessa bestämmelser och att det därför saknades ett tillräckligt underlag för att överblicka och på ett tillförlitligt sätt värdera de rättsliga konsekvenserna av regleringen. Lagrådet, som förklarade sig inte för närvarande kunna tillstyrka bestämmelserna, förordade en fortsatt beredning av lagstiftningsärendet genom att synpunkter inhämtas från olika institutioner med sakkunskap och erfarenhet på konkursområdet.</P> <P class="p67 ft4">Vid den fortsatta beredningen av de insolvensrättsliga särreglerna har en promemoria innehållande mindre ändringar av 4 kap. 2 och 3 §§ i den i lagrådsremissen föreslagna lagen om utgivning av säkerställda obligationer utarbetats i Finansdepartementet, <SPAN class="ft5">bilaga 4</SPAN>. De insolvensrättsliga särreglerna har sedan remissbehandlats vid ett remissmöte den 26 mars 2003. Vid mötet har synpunkter lämnats av den Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet, Konkursförvaltarkollegiernas förening, Föreningen Sveriges kronofogdar, Riksskatteverket och Svenska Bankföreningen. Inbjudna myndigheter och organisationer har också beretts tillfälle att lämna skriftliga synpunkter. Protokollet från remissmötet och särskilt yttrande från Konkursförvaltarkollegiernas förening finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (dnr Fi 2001/3005).</P> <P class="p57 ft7">Regeringen beslutade den 24 april 2003 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i <SPAN class="ft6">bilaga 5</SPAN>.</P> <P class="p114 ft4">17</P> </DIV> <DIV id="page_18"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p19 ft4">Lagrådets yttrande den 6 maj 2003 finns i <SPAN class="ft5">bilaga 6</SPAN>.</P> <P class="p16 ft4">Regeringen har i propositionen följt Lagrådets förslag och synpunkter. Dessutom har vissa redaktionella ändringar gjorts i lagtexten. Lagrådets synpunkter behandlas i författningskommentaren, avsnitt 8. Efter lagrådsgranskningen har ett bemyndigande lagts till i 6 kap. 3 § i förslaget till lag om utgivning av säkerställda obligationer. Tillägget är av så enkel beskaffenhet att det inte bedömts nödvändigt att inhämta Lagrådets yttrande över det.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p20 ft4">Prop. 2002/03:107</P> <P class="p115 ft4">18</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_19"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr19 td31"><SPAN class="p35 ft1">4</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td8"><SPAN class="p36 ft1">Bakgrund</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td32"><SPAN class="p3 ft8">Prop. 2002/03:107</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p116 ft20"><SPAN class="ft20">4.1</SPAN><SPAN class="ft41">Hypoteksmarknaden i EU</SPAN></P> <P class="p73 ft4">En hypoteksmarknad omfattar i första hand hypotekslån till fastighetssektorn, finansierad med s.k. bostadsobligationer utgivna av specialiserade hypoteksinstitut. I ett <NOBR>EU-perspektiv</NOBR> har denna marknad aldrig tillnärmelsevis varit lika stor, homogen och likvid som den för statsobligationer, där man kan tala om en integrerad marknad. I många länder sker finansiering av hypotekslån i stället i stor utsträckning i andra former än via bostadsobligationer och såväl upplåning som utlåning sker till helt övervägande del på respektive nationella marknad.</P> <P class="p55 ft34">En expansiv hypotekslånemarknad</P> <P class="p54 ft4">På utlåningssidan är skillnaderna stora mellan länderna. Detta gäller både beträffande slag av hypoteksinstitut och använda låneinstrument. Gemensamt för utvecklingen från <NOBR>1990-talet</NOBR> och framåt är emellertid en kraftig expansion på hypotekslånemarknaden – en expansion som väsentligt överstigit den nominella <NOBR>BNP-tillväxten.</NOBR> I första hand torde detta ha sin grund i makroekonomiska förhållanden såsom låga och stabila räntor. En annan bidragande faktor har varit avregleringar av kreditmarknaden som resulterat i mindre strikta gränsdragningar mellan olika instituts verksamhetsområden och därmed en ökad konkurrens. Denna marknad har således kunnat exploateras av även andra aktörer än specialiserade hypoteksinstitut/hypoteksbanker.</P> <P class="p11 ft4">Till länder med stora hypotekslånestockar hör Tyskland, Storbritannien, Nederländerna, Danmark och Sverige. I dessa länder uppgår volymen hypotekslån till mellan 50 och 70 procent av BNP. Den franska marknaden hör i absoluta tal till de största men inte i relation till BNP. Tillväxten har dock varit kraftigast i länder med i volym mer begränsade marknader som Spanien, Portugal och Irland. I genomsnitt uppgår hypotekslånemarknaden i EU till drygt 40 procent av BNP.</P> <P class="p11 ft4">Tillgängliga låneformer varierar starkt liksom villkor beträffande räntor, återbetalningstid och belåningsgrader – i huvudsak beroende på de olika slag av låneinstitut som är verksamma på marknaden. Skillnaderna speglar också de skilda strukturella och legala förhållanden som finns på bygg- och fastighetsmarknaderna inom EU. Hypotekslånemarknaderna är mer eller mindre koncentrerade till bostadssektorn. I genomsnitt utgör den kommersiella fastighetssektorn endast omkring 15 procent av marknaden, en andel som dock ökar.</P> <P class="p12 ft8">Hypotekslån förmedlas av olika slag av banker, hypoteksinstitut och andra specialinstitut, t.ex. bosparkassor. De mer specialiserade hypotekslåneinstituten svarar för omkring 60 procent av marknaden. Hypoteksinstitut är helt dominerande på marknaden i Danmark och Sverige och är en betydande aktör i Frankrike, Nederländerna, Tyskland och Österrike.</P> <P class="p57 ft7">De danska och tyska hypoteksinstitutens verksamhet karakteriseras av utlåning med lång löptid och bunden ränta. Danska realkreditlån är särskilt långfristiga. Belåningsgraderna varierar från i genomsnitt omkring 50 procent i Grekland och Österrike till 80 procent i Danmark.</P> <P class="p114 ft4">19</P> </DIV> <DIV id="page_20"> <P class="p117 ft7">Flertalet länder tillämpar någon form av bunden ränta för en på förhand Prop. 2002/03:107 bestämd tidsperiod från 1 år och längre.</P> <P class="p62 ft34">Skiftande finansieringsformer</P> <P class="p63 ft4">Den dominerande finansieringsformen för hypotekslån inom flertalet <NOBR>EU-länder</NOBR> utgörs av kontosparande i olika slag av banker och kontoförande institut. Denna finansieringsform motsvarar drygt 60 procent av den totala marknaden. Att utnyttja kapitalmarknaden som finansieringskälla är mindre förekommande inom EU generellt. Hypoteksobligationer, som är den näst största finansieringsformen, utgör ca 20 procent av marknaden totalt sett. Danmark, Tyskland och Sverige har dock sedan lång tid utvecklat en stor, likvid och mycket standardiserad nationell marknad för sådana obligationer. I andra länder med stora hypotekslånestockar som Nederländerna och Storbritannien sker inte finansieringen på samma enhetliga sätt. Andra finansieringsformer är t.ex. bankobligationer, lån från moderbanker, eget kapital etc.</P> <P class="p11 ft4">Värdepapperisering i den meningen att bostadslånen säljs av från de långivande institutens balansräkning, är en outvecklad finansieringsform inom EU. Endast Storbritannien och Irland har en viss storlek på verksamheten. Totalt sett bedöms värdepapperisering representera mindre än 1 procent av bostadsfinansieringen i EU. Detta till skillnad från USA som sedan länge har utvecklat en betydande marknad för värdepapperisering av bl.a. bostadsfinansiering. Denna marknad är emellertid uppbyggd med betydande offentliga inslag och garantier. Någon motsvarande struktur kan inte förutses inom EU. Det hindrar inte att värdepapperisering på sikt förutses bli en mer utnyttjad finansieringsmetod även i Europa.</P> <P class="p118 ft34">Strukturen på hypoteksobligationsmarknaden</P> <P class="p54 ft7">Närmare 90 procent av marknaden för hypoteksobligationer avseende fastighetsfinansiering inom EU utgörs av de tre länderna Tyskland (ca 44 procent), Danmark (ca 29 procent) och Sverige (ca 15 procent).</P> <P class="p52 ft4">I Danmark och Sverige domineras marknaden av bostadsobligationer där en hög grad av homogenitet utvecklats. Storleksmässigt har den legat i nivå med statsobligationsmarknaden. Hypoteksinstituten är helt dominerande på marknaden. Antalet emitterande institut uppgår till ett tiotal på respektive nationell marknad, varav ungefär en handfull utgör de ledande aktörerna.</P> <P class="p113 ft4">Tyskland uppvisar en mer differentierad struktur. Hypoteksobligationsutbudet domineras av s.k. pfandbriefe emitterade av ett relativt stort antal hypoteksbanker, omkring 25 till antalet. Marknaden för pfandbriefe består dels av s.k. hypotheken pfandbriefe, hypoteksobligationer för fastighetsfinansieringsändamål, dels av s.k. öffentliche pfandbriefe eller obligationer för den offentliga, främst kommunala sektorn. De senare utgör den avgjort större marknaden av de två och den internationellt mest handlade. Emissionerna sker i särskilt stora volymer, s.k. <NOBR>jumbo-pfandbriefe.</NOBR> Denna marknad är mycket stor och tyska</P> <P class="p13 ft42">öffentliche pfandbriefe har utvecklats till ett ledande, räntebärande</P> <P class="p114 ft4">20</P> </DIV> <DIV id="page_21"> <P class="p117 ft7">kapitalmarknadsinstrument inom EU. Trots den tyska hypoteks- Prop. 2002/03:107 marknadens storlek i ett europeiskt perspektiv utgör hypoteksbankernas</P> <P class="p39 ft4">utlåning dock endast ca 20 procent av den totala tyska fastighetsfinansieringen.</P> <P class="p52 ft4">I Danmark emitteras genomgående <NOBR>30-åriga</NOBR> s.k. realkreditobligationer. I Tyskland emitteras kortare hypoteksobligationer, löptiden är mellan 5 och 10 år. I Sverige är bostadsobligationerna än mer kortfristiga, från 2 till 5 år.</P> <P class="p52 ft4">På placeringssidan finns också likheter mellan dessa länder. Institutionella investerare som försäkringsbolag, fonder och banker dominerar. Andelen utländska placerare har däremot varit störst i Sverige eller omkring 20 procent beroende på institut och period. Den tyska utlandsandelen ligger i storleksordningen 10 procent. I Danmark är den marginell. En förklaring är de mer komplicerade regler som omger den danska marknaden, exempelvis vad gäller förtida inlösen.</P> <P class="p52 ft4">Skillnader i struktur och risk ger också utslag på ränteskillnaderna mellan hypoteks- och statsobligationer. Den tyska marknaden har som regel kännetecknats av små skillnader i storleksordningen 20 räntepunkter. Det speglar bl.a. den historiska stabiliteten i den tyska ekonomin. I samband med volatiliteten på de internationella finansmarknaderna som följd av Asien- och Rysslandskriserna ökade skillnaderna. Under senare år har ränteskillnaderna varit omkring 40 räntepunkter med en nedåtgående trend. I Danmark är ränteskillnaden traditionellt större vilket till stor del bör kunna återföras på de särskilda reglerna för inlösen av lånen. I Sverige var räntedifferensen historiskt</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"> <TR> <TD class="tr15 td72"><SPAN class="p3 ft4">hög under bankkrisen</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td73"><SPAN class="p119 ft4">i början på <NOBR>1990-talet,</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr15 td74"><SPAN class="p22 ft4">mellan 150 och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td72"><SPAN class="p3 ft4">200 räntepunkter. I och</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td73"><SPAN class="p120 ft4">med normaliseringen</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td74"><SPAN class="p22 ft4">på bankmarknaden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p39 ft4">minskade ränteskillnaden och under senare år har den varit omkring 50 räntepunkter.</P> <P class="p52 ft19">I avsnitt 4.6 beskrivs kortfattat verksamhets- och lånevillkor i de tongivande länderna.</P> <P class="p58 ft34">Särskild lagstiftning ger extra stimulans</P> <P class="p54 ft4">Den danska och tyska hypoteksobligationsmarknaden har vuxit fram inom ramen för den särskilda lagstiftning som omger dessa obligationer (se närmare i avsnitt 4.6). Regleringen har gamla anor men den nuvarande lagstiftningen kan sägas vila på tre huvudpelare. De upplånade medlen kopplas till en viss tillgångsmassa på så sätt att dessa medel under hela obligationernas giltighetstid minst skall motsvara obligationsinnehavarnas fordringar. Obligationerna skall vidare vara förenade med förmånsrätt vid emittentinstitutets konkurs. Slutligen skall emittentinstituten stå under särskild offentlig tillsyn.</P> <P class="p11 ft4">Den särbehandling som lagstiftningen innebär har fått genomslag i vissa <NOBR>EG-direktiv</NOBR> på det finansiella tjänsteområdet. Innebörden är att obligationerna bedöms vara extra säkra placeringar och att de därför inte kräver så strikta riskspridnings- och kapitalkrav (se avsnitt 4.4). Den europeiska centralbanken, ECB, har också klassat obligationerna som goda säkerheter vid upplåning i banken respektive i de nationella centralbankerna (se avsnitt 4.5).</P> <P class="p121 ft4">21</P> </DIV> <DIV id="page_22"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p109 ft4">Utvecklingen mot lägre inflation och inlåningsräntor samt införandet av euron och strävan mot en mer integrerad värdepappersmarknad med mer standardiserade upplåningsformer, har under senare år inneburit en stimulans för hypoteksobligationsmarknaden som finansierings- och placeringsform. Det pågående arbetet att skapa förutsättningar för en mer enhetlig europeisk finansmarknad utgör en fortsatt stimulans för att utveckla och bredda hypoteksobligationsmarknaden. Institutionella investerargrupper som pensionsfonder och försäkringsbolag ser här en stor placeringspotential.</P> <P class="p122 ft4">Nu beskrivna förhållanden har bidragit till att såväl ett antal medlemsländer i EU som några av de nya medlemsländerna under senare år infört en motsvarande lagstiftning för säkerställda obligationer. Dessa länder har i många fall ingen stark tradition på hypoteksobligationsområdet men ser den särskilda lagstiftningen som en viktig komponent i strävan att bygga upp en bredare inhemsk obligationsmarknad. Erfarenheterna av tyska och danska hypoteksinstituts verksamhet visar att dessa som regel fått en extra god rating. Med god likviditet för obligationerna och med tillgång till breda placerarkategorier har instituten kunnat tillgodogöra sig en konkurrenskraftig och billig upplåning. De tyska öffentliche pfandbriefe har erhållit de bästa villkoren och varit de starkaste föremålen för de internationella placerarnas intresse.</P> <P class="p123 ft4">Exempel på <NOBR>EU-länder</NOBR> som under senare tid infört eller förändrat redan befintlig lagstiftning på området är Frankrike, Finland, Luxemburg och Irland. I Österrike och Spanien har den varit i kraft sedan längre tillbaka – i Belgien och Portugal är lagstiftning under införande. Detta gäller även <NOBR>EES-landet</NOBR> Norge. Bland de nya medlemsländerna med motsvarande, ny lagstiftning återfinns Ungern, Polen, Lettland och Tjeckien.</P> <P class="p122 ft4">En bredare europeisk hypoteksobligationsmarknad är således på väg att etableras om än från en i många länder begränsad omfattning. Marknaden har generellt tagit emot de nya obligationerna positivt. Det har i tiden sammanfallit med eurons etablering och således i samband med omstruktureringar av placerarnas tillgångsportföljer. Det bör också framhållas att hypoteksmarknaden – i vart fall under de närmaste åren – kommer att präglas av nationella särdrag utifrån inte bara olika tradition och struktur men också i vissa delar olika tillämpning av den särskilda lagstiftningen. Ratinginstitut och placerare har sålunda att även i framtiden bedöma de nationella institutens särskilda karakteristika. Det finns också en tendens att öka fokus på de enskilda institutens balansräkningar och tillgångsmassa. Kvaliteten i de enskilda låneportföljerna förutses få växande betydelse.</P> <P class="p124 ft4">Någon helt homogen bostadsobligationsmarknad är det således inte fråga om under överskådlig tid men väl en marknad med vissa viktiga gemensamma nämnare, i första hand de grundläggande kriterierna i den särskilda lagstiftningen och den extra säkerhet som därmed tillkommer placerarna. Det är samtidigt så att de nationella regelverken kan förutses komma att anpassas på olika sätt i syfte att undanröja påvisade brister och/eller bättre tillgodose marknadens krav.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p125 ft4">Prop. 2002/03:107</P> <P class="p115 ft4">22</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_23"> <P class="p13 ft34">Extra god rating <SPAN class="ft4">Prop. 2002/03:107</SPAN></P> <P class="p54 ft4">Kreditvärderingsföretagen är en central part på hypoteksmarknaden. Särskilt vid internationell upplåning är ett gott kreditbetyg utfärdat av ett välkänt ratingföretag en viktig beståndsdel. Som nämnts har utgivning av säkerställda obligationer ofta en positiv inverkan på kreditvärderingen av instituten. Med hänsyn till att regleringen av säkerställda obligationer inom vissa fastställda ramar varierar mellan länderna bedöms systemen på sina egna meriter. Det skall understrykas att emittentinstitutens totala situation och balansräkning ligger till grund för värderingen. Verksamhet och tillgångskvalitet vid sidan av de säkerställda obligationerna har således stor betydelse. Dålig kvalitet uppvägs inte nödvändigtvis av goda formella säkerhetsarrangemang inom ramen för den särskilda lagstiftningen. Lagfästa regler om förmånsrätt, belåningsgrader etc. kan däremot öka tilltron till institutens stabilitet också i den meningen att undanröja osäkerhet om framtida verksamhetsinriktning och utlåningspolitik.</P> <P class="p11 ft4">Enligt kreditvärderingsföretaget <SPAN class="ft5">Moody’s ratingupplägg </SPAN>sker värdering av säkerställda obligationer i två steg genom en s.k. fundamentalanalys. Ett första steg är att bedöma kreditvärdigheten för det emitterande institutet och tilldela det en implicit s.k. unsecured rating som i många fall även publiceras. I denna analys ingår bl.a. frågan om institutet är självständigt eller ett dotterbolag samt de eventuella kopplingar av ekonomisk och administrativ natur som i så fall kan finnas mellan bolagen i koncernen. Hänsyn tas också till emittentens ställning vid problem i moderbolaget och risken att smittas vid en konkurs. En tydlig legal separation stärker värderingen. Emittentens verksamhet och tillgångar utöver de som motsvarar de säkerställda obligationerna utgör också ett viktigt analysunderlag.</P> <P class="p11 ft4">I ett andra steg värderas de särskilda egenskaper som karaktäriserar de säkerställda obligationerna. Obligationsinnehavarnas förmånsrätt vid konkurs kan t.ex. variera beroende på den nationella lagstiftningens utformning. Verksamhetens inriktning och tillåtna säkerheter och därmed i praktiken de sektorer i ekonomin institutet vänder sig till varierar också mellan länderna. Belåningsgrader och värderingsregler är andra faktorer som bedöms. Instituten kan också vara föremål för särskilda tillsynsarrangemang av varierande slag.</P> <P class="p11 ft4">Faktorer som också analyseras är marknadens utvecklingsgrad och därmed möjligheterna att, vid t.ex. förtida återbetalningar eller kvalitetsförsämringar i tillgångsmassan, kontinuerligt upprätthålla en tillgångsmassa som fullt ut svarar mot de utgivna obligationerna. Hit hör även risken för obalanser i betalningsflödena från låntagarna respektive till obligationsinnehavarna. Sammanfattningsvis sker normalt en höjning av kreditbetyget i samband med det andra värderingssteget beroende på de kvaliteter som bedömts finnas i de säkerställda obligationerna. I Moody’s hittillsvarande rating har de tyska instituten överlag erhållit bäst rating men även de spanska och franska instituten har kunnat erhålla mycket god rating. Svenska institut har generellt haft en sämre rating, bl.a. mot bakgrund av tidigare bankkris och statsfinansiella problem. Ratingen har dock förbättrats under senare år. Högre upplånings-</P> <P class="p126 ft4">23</P> </DIV> <DIV id="page_24"> <P class="p127 ft7">kostnader för utlandslån för svenska institut speglar, utöver den bedömda Prop. 2002/03:107 större kreditrisken, primärt också en valutakursrisk.</P> <P class="p128 ft20"><SPAN class="ft20">4.2</SPAN><SPAN class="ft41">Den svenska obligationsmarknaden</SPAN></P> <P class="p129 ft4">På den svenska marknaden för räntebärande värdepapper med löptider längre än ett år, <SPAN class="ft5">obligationsmarknaden, </SPAN>är staten och bostadsinstituten de dominerande låntagarna. Tillsammans svarade de vid utgången av år 2001 för närmare 1100 mdkr eller ca 85 procent av den samlade utestående obligationsstocken i svenska kronor. Andelen bostadsobligationer var 36 procent, eller närmare 500 mdkr. På marknaden för räntebärande värdepapper med löptider kortare än ett år, <SPAN class="ft5">penningmarknaden</SPAN>, är staten den enskilt största låntagaren. Vid utgången av år 2001 omfattade penningmarknaden (certifikat och statsskuldsväxlar) ca 400 mdkr. Av dessa svarade bostadscertifikat för ca 10 procent.</P> <P class="p130 ft4">Den samlade utestående obligationsvolymen växte ungefär i takt med nominella BNP efter avregleringarna vid mitten av <NOBR>1980-talet</NOBR> och fram till och med 1990. Som andel av BNP uppgick vid denna tid volymen stats- och bostadsobligationer till <NOBR>60–65</NOBR> procent. Under de första åren på <NOBR>1990-talet</NOBR> inträffade ett tydligt trendbrott. Statens växande budgetunderskott innebar mycket stora emissioner av statspapper. I ett läge där nominella BNP under flera år stagnerade växte den utestående svenska obligationsstocken till en andel motsvarande 90 procent av BNP vid utgången av 1995. I takt med bättre konjunkturer och stabilare statliga finanser har obligationsstockens andel av BNP sjunkit. Den uppgick till ca 50 procent år 2001.</P> <P class="p131 ft24">Nominell BNP i Sverige och utestående stock av obligationer</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"> <TR> <TD class="tr15 td75"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td76"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td77"><SPAN class="p22 ft43">1985</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td76"><SPAN class="p92 ft43">1990</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td78"><SPAN class="p92 ft43">1995</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td79"><SPAN class="p22 ft43">2000</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td80"><SPAN class="p132 ft43">2001</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td81"><SPAN class="p3 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td82"><SPAN class="p3 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td83"><SPAN class="p3 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td82"><SPAN class="p3 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td84"><SPAN class="p3 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td85"><SPAN class="p3 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td86"><SPAN class="p3 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td87"><SPAN class="p133 ft43">Nominell BNP:</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td88"><SPAN class="p3 ft38">Mdkr</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td89"><SPAN class="p134 ft38">867</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td88"><SPAN class="p135 ft38">1 360</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td90"><SPAN class="p136 ft38">1 635</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td52"><SPAN class="p136 ft38">2070</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td91"><SPAN class="p135 ft38">2180</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td87"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td88"><SPAN class="p3 ft38">Index</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td89"><SPAN class="p134 ft38">100</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td88"><SPAN class="p135 ft38">157</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td90"><SPAN class="p136 ft38">189</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td52"><SPAN class="p136 ft38">239</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td91"><SPAN class="p135 ft38">251</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td87"><SPAN class="p133 ft43">Statsobligationer:</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td88"><SPAN class="p3 ft38">Mdkr</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td89"><SPAN class="p134 ft38">230</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td88"><SPAN class="p135 ft38">233</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td90"><SPAN class="p136 ft38">679</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td52"><SPAN class="p136 ft38">719</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td91"><SPAN class="p135 ft38">623</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td87"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td88"><SPAN class="p3 ft38">Index</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td89"><SPAN class="p134 ft38">100</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td88"><SPAN class="p135 ft38">101</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td90"><SPAN class="p136 ft38">295</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td52"><SPAN class="p136 ft38">313</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td91"><SPAN class="p135 ft38">270</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td87"><SPAN class="p133 ft43">Bostadsobligationer:</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td88"><SPAN class="p3 ft38">Mdkr</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td89"><SPAN class="p134 ft38">262</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td88"><SPAN class="p135 ft38">625</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td90"><SPAN class="p136 ft38">792</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td52"><SPAN class="p136 ft38">504</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td91"><SPAN class="p135 ft38">462</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr31 td87"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td88"><SPAN class="p3 ft38">Index</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td89"><SPAN class="p134 ft38">100</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td88"><SPAN class="p135 ft38">239</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td90"><SPAN class="p136 ft38">302</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td52"><SPAN class="p136 ft38">192</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td91"><SPAN class="p135 ft38">176</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td87"><SPAN class="p133 ft43">Summa obligationer,</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr28 td82"><SPAN class="p3 ft38">Procent</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr28 td83"><SPAN class="p134 ft38">57</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr28 td82"><SPAN class="p135 ft38">64</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr28 td84"><SPAN class="p136 ft38">90</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr28 td85"><SPAN class="p136 ft38">59</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr28 td86"><SPAN class="p137 ft38">50</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td81"><SPAN class="p133 ft43">andel av BNP:</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"> <TR> <TD class="tr4 td33"><SPAN class="p138 ft4">På placerarsidan visar den långsiktiga utvecklingen främst att AP-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p138 ft4">fonden under <NOBR>1990-talet</NOBR> efterhand minskade sin andel av</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p138 ft4">bostadsobligationsstocken. Sedan år 2001 gäller emellertid nya</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p138 ft4">placeringsregler för de nybildade <NOBR>AP-fonderna</NOBR> vilket medfört en</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p138 ft4">ytterligare kraftig minskning av <NOBR>AP-fondsystemets</NOBR> andel. För</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td33"><SPAN class="p138 ft4">försäkringsbolagen skedde en anpassning till ökade diversifieringskrav</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p138 ft4">relativt tidigt under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Under senare år har andelen åter ökat på</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p138 ft4">den totalt sett minskande bostadsobligationsmarknaden. Efterfrågan på</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p138 ft4">bostadsobligationer från andra placerare som fonder, hushåll, företag</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p138 ft4">samt utlandet har långsiktigt ökat. Bostadsinstituten har på olika vägar</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td33"><SPAN class="p139 ft4">kunnat bredda sin upplåningsbas.</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr18 td92"><SPAN class="p22 ft4">24</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr32 td33"><SPAN class="p3 ft44">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_25"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"> <TR> <TD colspan=6 class="tr4 td8"><SPAN class="p133 ft23">Placeringar i bostadsobligationer, total utelöpande stock och</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td93"><SPAN class="p140 ft8">Prop. 2002/03:107</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td94"><SPAN class="p133 ft24">procentuell fördelning</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td95"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td44"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td44"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td44"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td96"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td93"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr33 td97"><SPAN class="p3 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td98"><SPAN class="p3 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td99"><SPAN class="p3 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td99"><SPAN class="p3 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td99"><SPAN class="p3 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td100"><SPAN class="p3 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td93"><SPAN class="p3 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td94"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td95"><SPAN class="p86 ft47">1988</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td44"><SPAN class="p141 ft47">1992</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td44"><SPAN class="p141 ft47">1996</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td44"><SPAN class="p141 ft47">1999</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td96"><SPAN class="p141 ft43">2001</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td93"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr32 td97"><SPAN class="p3 ft44">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td98"><SPAN class="p3 ft44">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td99"><SPAN class="p3 ft44">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td99"><SPAN class="p3 ft44">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td99"><SPAN class="p3 ft44">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td100"><SPAN class="p3 ft44">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td93"><SPAN class="p3 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td94"><SPAN class="p133 ft43">Utelöpande stock, <SPAN class="ft38">mdkr</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr30 td95"><SPAN class="p86 ft38">451</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td44"><SPAN class="p141 ft38">788</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td44"><SPAN class="p141 ft38">777</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td44"><SPAN class="p141 ft38">708</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td96"><SPAN class="p141 ft38">462</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td93"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td94"><SPAN class="p133 ft43">Fördelning, <SPAN class="ft38">procent</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr15 td95"><SPAN class="p86 ft49">100</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td44"><SPAN class="p141 ft49">100</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td44"><SPAN class="p141 ft49">100</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td44"><SPAN class="p141 ft49">100</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td96"><SPAN class="p141 ft49">100</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td93"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td94"><SPAN class="p133 ft38">Bankerna</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td95"><SPAN class="p86 ft38">18</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td44"><SPAN class="p141 ft38">8</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td44"><SPAN class="p141 ft38">19</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td44"><SPAN class="p141 ft38">17</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td96"><SPAN class="p141 ft38">-</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td93"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td94"><SPAN class="p133 ft38"><NOBR>AP-fonden</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr16 td95"><SPAN class="p86 ft38">34</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td44"><SPAN class="p141 ft38">33</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td44"><SPAN class="p141 ft38">22</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td44"><SPAN class="p141 ft38">20</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td96"><SPAN class="p141 ft38">6</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td93"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td94"><SPAN class="p133 ft38">Försäkringsbolagen</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td95"><SPAN class="p86 ft38">29</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td44"><SPAN class="p141 ft38">23</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td44"><SPAN class="p141 ft38">21</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td44"><SPAN class="p141 ft38">23</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td96"><SPAN class="p141 ft38">32</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td93"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td94"><SPAN class="p133 ft38">Övrigt</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td95"><SPAN class="p86 ft38">19</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td44"><SPAN class="p141 ft38">36</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td44"><SPAN class="p141 ft38">38</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td44"><SPAN class="p141 ft38">40</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td96"><SPAN class="p141 ft38">-</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td93"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td94"><SPAN class="p133 ft50">Varav privatobligationer</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td95"><SPAN class="p86 ft38">-</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td44"><SPAN class="p141 ft38">3</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td44"><SPAN class="p141 ft38">9</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td44"><SPAN class="p141 ft38">5</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td96"><SPAN class="p141 ft38">-</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td93"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td94"><SPAN class="p142 ft50">företag, fonder m.fl.</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td95"><SPAN class="p86 ft38">-</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td44"><SPAN class="p141 ft38">17</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td44"><SPAN class="p141 ft38">10</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td44"><SPAN class="p141 ft38">14</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td96"><SPAN class="p141 ft38">-</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td93"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td94"><SPAN class="p142 ft50">utland i SEK</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td95"><SPAN class="p86 ft38">-</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td44"><SPAN class="p141 ft38">8</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td44"><SPAN class="p141 ft38">4</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td44"><SPAN class="p141 ft38">6</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td96"><SPAN class="p141 ft38">-</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td93"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td94"><SPAN class="p142 ft50">Utland i utl. Valuta</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td95"><SPAN class="p86 ft38">-</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td44"><SPAN class="p141 ft38">8</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td44"><SPAN class="p141 ft38">15</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td44"><SPAN class="p141 ft38">15</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td96"><SPAN class="p141 ft38">-</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td93"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr33 td97"><SPAN class="p3 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td98"><SPAN class="p3 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td99"><SPAN class="p3 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td99"><SPAN class="p3 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td99"><SPAN class="p3 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td100"><SPAN class="p3 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td93"><SPAN class="p3 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p143 ft20"><SPAN class="ft20">4.3</SPAN><SPAN class="ft41">Kreditgivning på den svenska bolånemarknaden.</SPAN></P> <P class="p144 ft4">Bostadsinstitutens utlåning till allmänheten uppgick till 1130 mdkr vid utgången av 2001. Följande fördelning gällde vid årsskiftet 2000/2001: småhus 48 procent, flerbostadshus 39 procent, affärs- och kontorshus 3 procent, bostadsrätter 5 procent och övriga ändamål 5 procent. Bostadslån med säkerhet i fast egendom dominerar bostadsinstitutens utlåning. Belåningsgraderna ligger på nivån <NOBR>75–85</NOBR> procent av fastighetsvärdena. Traditionellt har en dominerande del av bostadsinstitutens krediter utgjorts av lån med bunden ränta. Under senare år har den allmänna ränteutvecklingen medfört att andelen lån till rörlig ränta successivt ökat till omkring en tredjedel. Den genomsnittliga återstående räntebindningstiden var vid utgången av 2001 knappt 1,5 år.</P> <P class="p112 ft4">Bostadslåneverksamheten är sedan länge koncentrerad till en handfull aktörer. Bidragande orsaker till denna oligopolstruktur har varit den historiskt aktiva svenska bostadspolitiken och den kreditpolitiska regleringen på 1960– och <NOBR>1970–talen</NOBR> (med bl.a. likviditets- och placeringskvoter) samt ekonomiska stordriftsfördelar. Bostadsinstituten fungerade i rollen som mellanhandsinstitut i samverkan med bankerna, <NOBR>AP-fonden</NOBR> och försäkringsbolagen. Storskaligheten och tillgången till moderbankernas distributionsnät har varit avgörande för bostadsinstitutens fortsatt starka ställning på dagens avreglerade finansmarknader.</P> <P class="p145 ft4">25</P> </DIV> <DIV id="page_26"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQ0310726x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"> <TR> <TD class="tr16 td34"><SPAN class="p3 ft24">Bostadsinstitutens balansomslutning , procentandelar</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td32"><SPAN class="p3 ft8">Prop. 2002/03:107</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"> <TR> <TD rowspan=2 class="tr27 td101"><SPAN class="p146 ft51">SEB Bolån</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td59"><SPAN class="p147 ft52">Övriga</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td102"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td59"><SPAN class="p138 ft53">4%</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr15 td102"><SPAN class="p148 ft51">Stadshypotek +</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr30 td101"><SPAN class="p149 ft52">10%</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td59"><SPAN class="p3 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr36 td59"><SPAN class="p3 ft54">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr37 td102"><SPAN class="p150 ft55">Handelsbanken</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr32 td101"><SPAN class="p3 ft44">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td59"><SPAN class="p3 ft44">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr37 td101"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td59"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td102"><SPAN class="p148 ft51">Hypotek</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr25 td101"><SPAN class="p151 ft51">SBAB</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td59"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td102"><SPAN class="p150 ft51">31%</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr38 td59"><SPAN class="p3 ft56">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td102"><SPAN class="p3 ft56">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td101"><SPAN class="p152 ft52">11%</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td59"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td102"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p153 ft52">Nordbanken</P> <P class="p154 ft52">Hypotek</P> <P class="p155 ft52">15%</P> <P class="p156 ft52">SPINTAB 29%</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"> <TR> <TD class="tr1 td33"><SPAN class="p138 ft4">Liksom i banksektorn har en viss ökad koncentration skett på</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p138 ft4">bostadskreditmarknaden. Avgörande har varit att det största fristående</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td33"><SPAN class="p138 ft4">institutet, Stadshypotek, inlemmats i en av de stora bankkoncernerna,</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p138 ft4">Handelsbanken. Den samlade marknadsandelen för de två största</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p138 ft4">instituten SPINTAB (FöreningsSparbanken) och Stadshypotek har</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p138 ft4">därigenom ökat med ungefär tio procentenheter till omkring 60 procent.</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p138 ft8">Övriga tre större institut är statliga SBAB samt Nordbanken Hypotek och</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p138 ft4">SEB Bolån. Tillsammans svarar de fem instituten så när som på några få</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td33"><SPAN class="p3 ft4">procentenheter för hela den svenska bolånemarknaden.</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p138 ft4">Inom denna relativt stabila oligopolstruktur har utvecklingen under</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p138 ft4">senare år inneburit en ökad flexibilitet i produktutbudet och ökad</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p138 ft4">anpassning till kundernas skiftande behov. Bakom detta ligger bl.a.</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p138 ft4">tidigare avregleringar på kredit- och valutamarknaderna, utveckling av</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p138 ft8">nya finansiella produkter, mer rörliga och prismedvetna kunder samt viss</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td33"><SPAN class="p138 ft4">ny konkurrens från internetbaserade aktörer. Dessa förändringar</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p138 ft4">tillsammans med ett stagnerande bostadsbyggande under senare år har</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p138 ft4">generellt ökat konkurrenstrycket. Såväl upplåning som utlåning sker i</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">dag på mer konkurrensutsatta marknader.</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p138 ft4">På utlåningssidan är det utländska inslaget alltjämt obetydligt. Någon</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p138 ft8">nämnvärd aktivitet har endast förekommit mot den kommersiella sektorn,</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td33"><SPAN class="p138 ft4">i första hand fastighetsbolag samt mot kommunsektorn där behovet av</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p138 ft4">utvecklade försäljningskanaler är mindre. Svag eller obefintlig utländsk</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p138 ft4">konkurrens på bostadsmarknaderna är ett allmänt mönster inom EU</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p138 ft4">beroende på naturliga faktorer som avsaknad av distributionsnät och</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p138 ft4">kulturskillnader, inklusive skillnader i hanteringen av säkerheter. För</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p138 ft4">svensk del innebär också kvarvarande valutakursrisker ett betydande</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p138 ft4">osäkerhetsmoment vid utnyttjande av lån från utländska kreditgivare</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td33"><SPAN class="p3 ft4">inom t.ex. euroområdet.</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p138 ft4">En ökad konkurrens på den svenska marknaden har i stället kunnat</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p138 ft8">noteras från vissa fristående internetbaserade aktörer. De förmedlar som</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p138 ft4">regel lån från de befintliga inhemska instituten men egen kreditgivning</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p138 ft4">har också delvis förekommit. Genom utvecklingen av internet bör en</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td33"><SPAN class="p138 ft4">potential till ökad konkurrens finnas, även från utlandet. För den</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td92"><SPAN class="p22 ft4">26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_27"> <P class="p117 ft7">gränsöverskridande verksamheten torde dock i första hand ett svenskt Prop. 2002/03:107 medlemskap i EMU tillföra ytterligare konkurrens.</P> <P class="p52 ft4">På upplåningssidan har avregleringar, ökad konkurrens och behov att bredda investerarbasen efterhand medfört ökad utländsk finansiering. Utlandsfinansieringen uppgår till omkring 20 procent för de svenska instituten totalt sett – merparten från placerare i USA och Japan och till en mindre men växande del från Europa. Viss utlandsupplåning sker i svenska kronor men huvuddelen sker i utländsk valuta som genom s.k. valutasvappar omvandlas till kronor. Fördelat på upplåningsinstrument svarade (december 2001) obligationer för ca 60 procent, certifikat för knappt 15 procent och i huvudsak moderbankerna för resterande finansiering.</P> <P class="p52 ft7">Genom institutens specialiserade inriktning, relativt enkla produkter och utnyttjande av stordrift utgör finansieringskostnaden naturligen en avgörande kostnadspost. En successivt bredare upplåningsmarknad framstår alltmer som centralt för den framtida konkurrenskraften. Det ställer bl.a. krav på en allt aktivare marknadsbearbetning och deltagande i ratinginstitutens kreditvärdering.</P> <P class="p157 ft20"><SPAN class="ft20">4.4</SPAN><NOBR><SPAN class="ft41">EG-rättens</SPAN></NOBR> regler om säkerställda obligationer</P> <P class="p158 ft4">Sveriges medlemskap i EU har inneburit att ett antal <NOBR>EG-direktiv</NOBR> på det finansiella området har införlivats i svensk rätt. Rekvisiten på den typ av skuldförbindelser som behandlas i denna proposition formulerades först i ett år 1988 antaget ändringsdirektiv till det s.k. <NOBR>UCITS-direktivet</NOBR> [direktivet om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper <SPAN class="ft38">(</SPAN>fondföretag), 85/611/EEG]. Direktivet innehåller bl. a. bestämmelser som begränsar värdepappersfonders möjligheter att placera tillgångar i värdepapper med samma utgivare (enhandsengagemang). De gränsvärden som finns i <NOBR>UCITS-direktivet</NOBR> ansågs medföra problem för danska fondföretag som önskade placera en väsentlig del av sina tillgångar på den danska obligationsmarknaden. Denna marknad dominerades, och domineras alltjämt, av obligationer som getts ut av särskilda hypoteksinstitut, s.k. realkreditinstitut. Problemet var att det endast fanns ett litet antal sådana institut. Som berörts tidigare är obligationer som ges ut av dessa institut föremål för en särskild reglering som bl.a. ger innehavarna förmånsrätt i emittentinstitutens kreditstock. Med hänsyn till bl. a. förhållandena i Danmark infördes ett undantag för obligationer av denna typ. Enligt undantagsregeln (artikel 22.4 i <NOBR>UCITS-direktivet)</NOBR> får medlemsstaterna höja den gräns för enhandsengagemang som anges som huvudregel när det gäller vissa obligationer, om de är emitterade av ett kreditinstitut som har säte i en medlemsstat och som enligt lag är underkastat särskild offentlig tillsyn avsedd att skydda obligationsinnehavarna. Särskilt skall iakttas att kapital som härrör från emissionen av sådana obligationer enligt lag måste placeras i tillgångar, som under hela obligationernas giltighetstid täcker de med obligationerna förenade fordringarna och som i händelse av emittentens oförmåga att fullgöra sina ekonomiska åtaganden med prioritet skall användas för återbetalning av kapital och</P> <P class="p13 ft4">upplupen ränta.</P> <P class="p114 ft4">27</P> </DIV> <DIV id="page_28"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p18 ft4">De överväganden som ledde fram till att denna undantagsregel infördes kom senare att bli vägledande för liknande undantagsregler för den angivna typen av skuldförbindelser i vissa <NOBR>EG-direktiv</NOBR> om finansiella instituts soliditet och enhandsengagemang. Rekvisiten för skuldförbindelserna är desamma i samtliga direktiv. Som nämnts ovan karakteriseras dessa säkerställda obligationer av tre huvudkriterier. De upplånade medlen skall investeras så att de är kopplade till viss tillgångsmassa. Enligt en balansprincip skall nämligen tillgångsmassan under hela obligationernas giltighetstid kunna täcka obligationsinnehavarnas fordringar. Obligationerna skall vidare vara förenade med förmånsrätt vid emittentinstitutets konkurs. Slutligen skall emittentinstituten stå under särskild offentlig tillsyn.</P> <P class="p17 ft7">Nedan följer en översiktlig redogörelse för de regler i <NOBR>EG-rätten</NOBR> som berör emission och innehav av säkerställda obligationer.</P> <P class="p18 ft4">Bankers, försäkringsföretags och andra finansiella tjänsteföretags verksamhet är förenade med risker av olika slag. I syfte att värna den finansiella stabiliteten ställer <NOBR>EG-rätten</NOBR> krav på att finansiella företag skall ha tillräcklig kapitalstyrka, eller <SPAN class="ft5">soliditet</SPAN>. Det finns vidare inom EU regler om <SPAN class="ft5">enhandsengagemang</SPAN>, vilka som nämnts begränsar institutens möjlighet att placera medel hos en viss kund eller grupp av kunder med inbördes anknytning. Skälen för reglerna om soliditet och enhandsengagemang är att tillförsäkra att instituten har tillräckligt stort eget kapital som buffert mot förluster, i synnerhet sådana som uppstår till följd av att institutets gäldenärer inte kan infria sina åtaganden mot institutet.</P> <P class="p159 ft34">Soliditet</P> <P class="p160 ft8">Soliditetskraven är utformade på olika sätt för olika finansiella institut. För företag i allmänhet brukar termen soliditet användas som ett mått på företagets kapitalstyrka. För <SPAN class="ft34">kreditinstitut </SPAN>och <SPAN class="ft34">värdepappersbolag </SPAN>används i stället kapitaltäckning som benämning på kapitalstyrkan. Med kreditinstitut avses enligt <NOBR>EG-rätten</NOBR> institut vars verksamhet består i att från allmänheten ta emot insättningar eller andra återbetalbara medel och bevilja krediter för egen räkning. Till kreditinstitut räknas bl. a. banker och bolåneinstitut. Värdepappersföretag är sådana företag som yrkesmässigt tillhandahåller värdepapperstjänster. Reglerna om kapitaltäckning finns i direktivet om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut (kreditinstitutsdirektivet, 2000/12/EG) och direktivet om kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinstitut (kapitalkravsdirektivet, 93/6/EEG). Kreditinstitut och värdepappersföretag måste ha ett visst minsta eget kapital i förhållande till det värde och den risk som institutets tillgångar är förenade med. Kapitaltäckningen betecknar relationen mellan kapitalbasen, vilken utgörs av sådant eget och lånat kapital som är särskilt väl lämpat att täcka förluster, och tillgångarna. Kapitaltäckningsregler har utarbetats för både kreditrisker och marknadsrisker. Med kreditrisker avses risker för att motparter inte kan fullfölja sina förpliktelser. En marknadsrisk definieras däremot som risken för förlust som kan drabba öppna marknadspositioner till följd av rörelser i marknadspriser, dvs. prisförändringar på <NOBR>aktie-,</NOBR> ränte- och valutamarknaderna. Reglerna om kapitalkrav för marknadsrisker gäller endast</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p20 ft4">Prop. 2002/03:107</P> <P class="p115 ft4">28</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_29"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p161 ft7">åtaganden som ingår i handelslagret, dvs. främst sådana positioner i värdepapper som ett institut tagit för att på kort sikt göra en vinst eller för att skydda andra positioner i handelslagret.</P> <P class="p162 ft4">I fråga om marknadsrisker finns inte några särregler för säkerställda obligationer. Dessa har dock fått en förmånlig behandling när det gäller kreditrisker. I kreditinstitutsdirektivet lämnas utförliga regler om hur stor kreditrisk olika tillgångar skall anses ha. Innehav av vissa tillgångar anses utgöra större risk än andra och detta förhållande beaktas genom att tillgångarna riskviktas med hänsyn till hur riskfyllda de är. Exponeringarna indelas i riskklasser och multipliceras med någon av vikterna 0 (lågrisk), 20 (låg/medelrisk), 50 (medelrisk), eller 100 (högrisk) procent. Tillgångarnas bokförda värde skall multipliceras med det procenttal som gäller för aktuell grupp, varvid man får det riskjusterade värdet. Instituten skall ha en kapitalbas som motsvarar minst 8 procent av de riskviktade tillgångarna. Med andra ord skall instituten alltid ha en kapitaltäckningsgrad om minst 8 procent.</P> <P class="p162 ft4">Kapitaltäckningsreglerna är av intresse både för institut som emitterar obligationer och för institut som placerar i obligationer. Emittentinstituten är skyldiga att kapitaltäcka de fordringar som instituten har på sina låntagare till följd av krediterna till dessa. Obligationsinnehavarna skall i stället täcka den fordran de har på emittentinstitutet på grund av obligationsinnehavet.</P> <P class="p109 ft8">Genom att investera i bostadsobligationer förvärvar investerarna som är kreditinstitut eller värdepappersföretag fordringar på kreditinstitut. Sådana fordringar riskviktas normalt till 20 procent. Enligt artikel 63.2 i kreditinstitutsdirektivet (tidigare artikel 11.2 i solvensdirektivet 89/299/EEG), som avsåg en övergångsperiod mellan den 1 januari 1993 och den 1 januari 1998, fick dock säkerställda obligationer riskviktas till 10 procent, om medlemsstaterna ansåg det nödvändigt för att undvika allvarliga störningar i sina marknader. Sådana undantag skall rapporteras till kommissionen. För placerarna i dessa länder ger således investeringar i säkerställda obligationer ett lägre kapitaltäckningskrav än andra obligationer som emitteras av kreditinstitut (se närmare i avsnitt 6.12).</P> <P class="p124 ft8">Emittentinstitutens kapitaltäckning påverkas inte av att instituten ger ut säkerställda obligationer. De kapitaltäckningsregler som aktualiseras för emittenterna kan här ändå vara av intresse. Mot de säkerställda obligationerna kan i princip svara antingen krediter mot säkerhet i fast egendom och liknade säkerheter eller krediter som lämnats till särskilt säkra låntagare, främst stater och kommuner. Enligt kreditinstitutsdirektivet skall fordringar som säkrats med panträtt i bostadsfastigheter åsättas en riskvikt om 50 procent. Fordringar som säkrats med panträtt i kommersiella fastigheter skall enligt huvudregeln riskviktas till 100 procent. Genom det s.k. hypoteksdirektivet (98/32/EG) bestämdes att samtliga medlemsstater under vissa förutsättningar får tillämpa riskvikten 50 procent även för fordringar med säkerhet i kommersiella fastigheter. Den lägre riskvikten får tillämpas till den 1 januari 2007. Det krävs att fastigheten används eller hyrs ut av ägaren och att lånet ligger inom ramen för 50 procent av fastighetens marknadsvärde beräknat på visst sätt eller, om landet infört strikta kriterier för bedömning av ett s.k. pantlånevärde, inom ramen för 60 procent av pantlånevärdet. Krediter till</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p163 ft4">Prop. 2002/03:107</P> <P class="p115 ft4">29</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_30"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p164 ft7">låntagare som anses särskilt säkra, däribland vissa stater, centralbanker och kommuner, får riskviktas till noll eller 20 procent.</P> <P class="p18 ft4">Ovan har redogjorts för den metod som används för att tillförsäkra att kreditinstitut och värdepappersföretag har tillräcklig kapitalstyrka. Den teknik som gäller för <SPAN class="ft5">försäkringsföretag </SPAN>skiljer sig från den metod som används av dessa. Försäkringsföretagen skall göra tillräckliga tekniska avsättningar. Med detta avses att företagen skall ta upp förväntade åtaganden till följd av försäkringsavtalen som en skuldpost i balansräkningen. De tekniska avsättningarna skall motsvaras av tillgångar. För dessa tillgångar gäller särskilda placeringsregler. Exempelvis får endast vissa bestämda slag av tillgångar användas. Förenklat kan läget beskrivas så att kreditinstitutens och värdepappersföretagens kapitaltäckningskrav tar sikte på tillgångssidan medan motsvarande bestämmelser för försäkringsföretagen relateras till riskerna på skuldsidan. Även försäkringsföretagen skall dock, bortsett från skuldtäckningen, ha en viss solvensmarginal, vilken kan betraktas som en kapitalbuffert utöver de tekniska avsättningarna.</P> <P class="p18 ft7">Regler om soliditet för försäkringsföretag finns i den s.k. första generationens försäkringsdirektiv (73/239/EEG och 79/267/EEG). Obligationer tillhör de tillgångar som får användas för att täcka upp de tekniska avsättningarna. Det finns dock inte några särregler för säkerställda obligationer, utan de behandlas på samma sätt som andra obligationer och andra tillåtna tillgångsslag.</P> <P class="p159 ft34">Stora exponeringar och enhandsengagemang</P> <P class="p160 ft8">Även reglerna om begränsning av stora exponeringar eller enhandsengagemang skiljer sig åt för olika typer av finansiella institut. För <SPAN class="ft34">kreditinstitut </SPAN>och <SPAN class="ft34">värdepappersföretag </SPAN>gäller reglerna om övervakning och kontroll av stora exponeringar i kreditinstitutsdirektivet. Som stora exponeringar räknas sådana exponeringar som institutet har gentemot en kund eller en grupp av kunder med inbördes anknytning och som motsvarar minst 10 procent av institutets kapitalbas. Direktivet innehåller två grundläggande begränsningar av kreditinstituts och värdepappersföretags exponeringar. För det första får ett institut inte ha stora exponeringar mot en och samma kund, eller grupp av inbördes anknutna kunder, som överstiger 25 procent av institutets kapitalbas. För det andra gäller att institutets sammanlagda värde av stora exponeringar inte får överstiga 800 procent av institutets kapitalbas.</P> <P class="p165 ft4">Enligt kreditinstitutsdirektivet får medlemsstaterna helt eller delvis undanta vissa exponeringar från begränsningsreglerna. De exponeringar som får undantas är exponeringar för vilka det finns betryggande säkerhet i form av bl.a. garantier eller olika former av värdepapper. Bland undantagen finns säkerställda obligationer. Om ett medlemsland inför detta undantag finns det således inga begränsningar för hur stora placeringar ett kreditinstitut och värdepappersföretag som lyder under den nationella lagstiftningen får ha i säkerställda obligationer.</P> <P class="p17 ft7">Det finns möjligheter för ett institut att under vissa förutsättningar överskrida de gränser för stora exponeringar som anges i kreditinstitutsdirektivet. Eftersom överskridandet måste hänföra sig till</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p20 ft4">Prop. 2002/03:107</P> <P class="p115 ft4">30</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_31"> <P class="p117 ft7">handelslagret och endast får ske i begränsad omfattning är detta inte av Prop. 2002/03:107 något större intresse här.</P> <P class="p52 ft4">Regler om enhandsengagemang för <SPAN class="ft5">fondföretag </SPAN>finns som redan nämnts i det s.k. <NOBR>UCITS-direktivet.</NOBR> Med fondföretag avses företag som har till syfte att företa kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper med kapital från allmänheten och vars andelar på begäran av innehavarna återköps eller inlöses med medel ur företagets tillgångar. Enligt huvudregeln i direktivet får högst fem procent av tillgångarna placeras i värdepapper med samma utgivare. Gränsen får höjas till tio procent om</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"> <TR> <TD class="tr14 td103"><SPAN class="p3 ft4">det sammanlagda innehavet</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td104"><SPAN class="p22 ft4">av sådana placeringar uppgår till högst</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td103"><SPAN class="p3 ft4">40 procent av fondföretagets</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td104"><SPAN class="p22 ft4">tillgångar. Genom ett ändringsdirektiv</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p39 ft4">(88/220/EEG) till <NOBR>UCITS-direktivet</NOBR> infördes som nämnts ett undantag vilket gav medlemsländerna rätt att höja gränsen för placeringar i värdepapper med samma utgivare till 25 procent i fråga om säkerställda obligationer.</P> <P class="p52 ft4">När ett fondföretag placerar mer än 5 procent av sina tillgångar i säkerställda obligationer med samma utgivare får totalsumman av sådana placeringar inte överstiga 80 procent av fondförmögenheten.</P> <P class="p52 ft4">Ändringsdirektivet föreskriver även att medlemsstaterna skall till EG- kommissionen överlämna en förteckning över de säkerställda obligationerna, de emittenter som beviljats tillstånd att ge ut obligationerna och de garantier som obligationsinnehavarna erbjuds. Kommissionen skall genast till övriga medlemsstater vidarebefordra informationen jämte de kommentarer som bedöms nödvändiga.</P> <P class="p52 ft4">Vad gäller <SPAN class="ft5">försäkringsföretag </SPAN>finns regler om enhandsengagemang i den s.k. tredje generationens försäkringsdirektiv (92/49/EEG och 92/96/EEG). Olika regler gäller för olika typer av placeringar. Beträffande innehav av obligationer och andra penning- och kapitalmarknadsinstrument gäller enligt huvudregeln att högst 5 procent av de tillgångar som skall matcha de tekniska avsättningarna får investeras i värdepapper från samma emittent. Gränsen kan dock höjas till 10 procent om högst 40 procent av reserverna investeras i värdepapper i vilka andelen överstiger 5 procent. Även i de tredje skadeförsäkrings- och livförsäkringsdirektiven (artikel 22.4 i båda direktiven) finns en särskild lättnadsregel för säkerställda obligationer. För försäkringsföretagen gäller dock att enhandsengagemangen får motsvara högst 40 procent av företagens tekniska avsättningar.</P> <P class="p112 ft7">Avslutningsvis bör nämnas att det – enligt nu beskrivna direktiv – står medlemsländerna fritt att i nationell lagstiftning genomföra dessa särregler för säkerställda obligationer.</P> <P class="p166 ft20"><SPAN class="ft20">4.5</SPAN><SPAN class="ft41">ECB:s regler om godkända säkerheter</SPAN></P> <P class="p144 ft4">Inom ramen för det europeiska centralbankssystemet (ESCB) utformas den gemensamma penningpolitiken inom den europeiska monetära unionen (EMU). Det har utarbetats standardkrav för de finansiella instrument som skall kunna användas som säkerhet vid Europeiska centralbankens (ECB) marknadsoperationer eller när kreditinstitut skall ställa säkerhet för centralbankskredit inom ESCB. Tillgångarna indelas i</P> <P class="p13 ft57">två huvudgrupper; tier one och tier two. I tier one ingår finansiella</P> <P class="p114 ft4">31</P> </DIV> <DIV id="page_32"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p25 ft4">instrument som utan särskild prövning kan användas inom hela EMU och som alla berörda centralbanker automatiskt godtar. Kriterierna för tier one bestäms av ECB. Tier two avser tillgångar som en viss enskild centralbank beslutat godta för verksamhet av i huvudsak nationell natur. Syftet med tier two är främst att tillgodose behovet av säkerheter i länder som har särskilda marknadsmönster.</P> <P class="p122 ft4">För att låneinstrument skall uppfylla kraven för tier one krävs att de skall vara av särskilt hög kreditstandard. Av intresse i detta sammanhang är att säkerställda obligationer tillhör tier one, förutsatt att de är denominerade i euro. Kriterierna för tier <NOBR>two-instrument</NOBR> ställs upp av de nationella centralbankerna. Efter anmälan till ECB från den nationella centralbanken publicerar ECB en lista över dessa godkända instrument. ECB kan medge att bostadsobligationer som inte uppfyller kriterierna för säkerställda obligationer skall få räknas till tier two.</P> <P class="p122 ft4">Samtliga instrument som tillhör tier one och tier two kan användas för centralbankernas penningpolitiska åtgärder. De kan även användas i gränsöverskridande sammanhang. Ett kreditinstitut kan alltså få kredit från sitt lands centralbank mot lämnande av säkerheter som finns i ett annat <NOBR>EU-land.</NOBR> Om tier two består av tillgångar som är emitterade av institut utanför euroområdet, inte finns i euroområdet eller inte är noterade i eurovaluta kan dock gränsöverskridande verksamhet med sådana tillgångar begränsas så att institutet endast kan få kredit från den centralbank som gett tillgången s.k. tier <NOBR>two-status.</NOBR></P> <P class="p123 ft4">När det gäller storleken på de krediter som kan erhållas med stöd av de aktuella säkerheterna har ECB utarbetat ett system med vissa avdrag från säkerheternas egentliga värde, i syfte att skydda instituten från den kreditrisk som är förenad med tillgångarna. För samtliga säkerheter beräknas en ”initial margin”. Risken beräknas olika för transaktioner över dagen och för transaktioner med längre förfallotid än en dag. Därutöver kan beträffande såväl tier one som tier <NOBR>two-instrument</NOBR> göras vissa andra avdrag, bl. a. ”valuation haircuts”. Storleken av dessa beror på bl.a. lånets löptid och, för obligationer emitterade utanför EMU, valutarisken. ECB har i fråga om svenska bostadsobligationer gjort bedömningen att dessa uppfyller krav för tier <NOBR>two-status.</NOBR> ECB har emellertid gjort ett extra avdrag om 5 procent på grund av den kreditrisk dessa tillgångar bedöms ha. Enligt uppgift från Riksbanken accepteras svenska bostadsobligationer som säkerhetsunderlag av centralbankerna i Sverige, Finland, Frankrike, Nederländerna och Tyskland.</P> <P class="p124 ft4">Det kan knappast råda någon tvekan om att exempelvis en bostadsobligation får en särskild kvalitetsstämpel och stabilare användningsområde om den tas upp i tier one. Detta innefattar givetvis också instrument emitterade i länder utanför EMU. Svenska emittenter kan således i detta sammanhang dra fördel av dessa instruments större attraktionskraft bland presumtiva låntagare i centralbankssystemet, dvs. institut etablerade inom EMU. Även kreditinstitut med huvudkontor i länder utanför EMU kan dock med vissa begränsningar (t.ex. p.g.a. valutarisken) ta del av det europeiska centralbanksystemets lånemöjligheter via filialer inom EMU. En fullständig tillgång till lånesystemet ges dock endast efter inträde i EMU.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p125 ft4">Prop. 2002/03:107</P> <P class="p115 ft4">32</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_33"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p167 ft22"><SPAN class="ft20">4.6</SPAN><SPAN class="ft21">Nationell reglering av obligationsmarknaden i vissa </SPAN><NOBR>EU-länder</NOBR></P> <P class="p168 ft4">Lagreglering av säkerställda obligationer finns som nämnts i ett flertal länder i Europa. Inom EU saknas lagstiftning endast i Belgien, Italien, Nederländerna, Portugal, Storbritannien och Sverige. I Belgien, Italien och Portugal förs diskussioner om lagstiftning skall införas.</P> <P class="p109 ft4">Tyskland har sedan mycket länge haft ett system med säkerställda obligationer. Denna marknad är väl etablerad och den klart dominerande i Europa. Den tyska lagstiftningen har också fungerat som förebild för flera av de länder som nyligen lagstiftat om sådana obligationer. Det är därför naturligt att inleda en internationell utblick med en beskrivning av den tyska lagstiftningen. Härefter ges en kortare översikt av systemen i Danmark, Finland, Frankrike, Luxemburg, Irland och Spanien.</P> <P class="p122 ft4">I <SPAN class="ft5">Tyskland </SPAN>förekommer tre former av säkerställda obligationer. Det är fråga om obligationer som är förenade med förmånsrätt i emittentens fastighetskrediter, <SPAN class="ft5">Hypotheken Pfandbrief </SPAN>och i emittentens krediter till offentliga organ, <SPAN class="ft5">Öffentliche Pfandbrief. </SPAN>Den tredje kategorin består av obligationer med förmånsrätt i fartyg som ägs av emittenten. Dessa kommer inte beröras här.</P> <P class="p122 ft4">Obligationer kan ges ut av särskilda privata hypoteksbanker (Hypothekenbanken) men också av vissa institutioner av offentlig karaktär (bl. a. av s.k. Landesbanken). Båda typerna av institut ger ut såväl Hypotheken Pfandbrief som Öffentliche Pfandbrief. De privata hypoteksbankerna och de offentliga instituten omfattas av den tyska banklagen (Gesetz über das Kreditwesen). I denna finns generella regler om kreditinstituts organisation, kapitaltäckning och andra rörelseregler. Hypoteksbankernas och de offentliga institutens verksamhet regleras dessutom av två olika speciallagar; hypoteksbankerna av Hypothekenbankgesetz (HBG) och de offentliga instituten av Pfandbriefe und verwanden Schuldverschreibungen <NOBR>öffentlich-rechtlicher</NOBR> Kreditanstalten (ÖPG).</P> <P class="p123 ft4"><SPAN class="ft5">HBG </SPAN>har institutionell karaktär, vilket innebär att instituten i huvudsak inte får bedriva annan verksamhet än upplåning genom emission av säkerställda obligationer och utlåning av dessa medel. Det finns dock två hypoteksbanker som även tillåts bedriva all övrig bankverksamhet. Detta undantag beror på att dessa banker redan bedrev verksamhet när HBG trädde i kraft.</P> <P class="p123 ft4">Krediter får ges antingen mot säkerhet i fast egendom eller till vissa offentliga organ och institutioner. Krediter mot säkerhet i fast egendom får, såvitt gäller lån som finansieras genom säkerställda obligationer, lämnas till ett belopp som uppgår till högst 60 procent av pantens marknadsvärde.</P> <P class="p109 ft7">Hypoteksbankerna är skyldiga att utfärda värderingsinstruktioner, vilka skall godkännas av tillsynsmyndigheten.</P> <P class="p109 ft4">För båda typerna av krediter gäller vissa begränsningar i fråga om kreditgivning med utländsk anknytning</P> <P class="p109 ft7">Förutom upplåning och utlåning av medel knutna till säkerställda obligationer får bankerna även bedriva viss annan verksamhet. Bankerna kan lämna andra hypotekskrediter på den del som överstiger 60 procent av pantens värde. Dessa lån får dock inte finansieras genom säkerställda</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p125 ft4">Prop. 2002/03:107</P> <P class="p115 ft4">33</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_34"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p25 ft4">obligationer. Det totala beloppet av sådana lån får högst uppgå till 20 procent av institutets totala krediter. Vissa restriktioner gäller – med undantag för de offentliga emittenterna – beträffande den sammanlagda volymen av institutens utestående säkerställda obligationer.</P> <P class="p122 ft4">Öffentliche Pfandbrief måste vara säkerställda genom sådana lån till den offentliga sektorn som ger minst samma ränta som obligationerna. Krediterna som utgör säkerhetsmassa för Hypotheken Pfandbrief och Öffentliche Pfandbriefe skall förvaltas i två separata fonder.</P> <P class="p122 ft4">Upp till 10 procent av säkerhetsmassan får bestå av fyllnadssäkerheter. Dessa består i huvudsak av obligationer och liknande skuldförbindelse som emitterats av tyska staten, tyska centralbanken, en tysk delstatsregering, de europeiska gemenskaperna, <NOBR>EES-länder,</NOBR> Europeiska investeringsbanken eller av en kredit som någon av nämnda institutioner garanterat betalning för.</P> <P class="p109 ft7">I syfte att garantera att tillgångarna i poolerna är lätta att urskilja krävs att instituten för ett register där dessa förtecknas. En avskrift av registren skall tillställas tillsynsmyndigheten varje halvår.</P> <P class="p109 ft4">Regelsystemet innehåller också bestämmelser om beloppsmatchning mellan nominella värden av registerförda tillgångar och obligationerna samt löptidsmatchning. Derivatinstrument får användas för riskhanteringsändamål. Även dessa instrument skall antecknas i registret och ingår i viss begränsad utsträckning i tillgångsmassan.</P> <P class="p109 ft4">Vid en hypoteksbanks konkurs har obligationsinnehavare och derivatmotparter förmånsrätt i de registerförda tillgångarna. Dessa tillgångar skall som huvudregel inte ingå i konkursboet, och obligationsinnehavare och andra förmånsrättshavare skall heller inte delta i konkursförfarandet. De utestående obligationerna förfaller inte till betalning vid konkurs utan obligationsinnehavarna har även då rätt till betalning i enlighet med kontrakten. Om säkerhetsmassan inte motsvarar obligationsinnehavarnas fordringar inleds dock ett separat konkursförfarande, varvid obligationerna förfaller till betalning.</P> <P class="p109 ft4">Tillsynsmyndigheten övervakar att registret förs korrekt och att matchningsprincipen upprätthålls. Myndigheten kan förelägga instituten att vidta erforderliga åtgärder för att tillse att verksamheten inte strider mot lagstiftningen eller bolagsordning.</P> <P class="p109 ft4">Tillsynsmyndigheten skall även utse en självständig förvaltare för varje hypoteksbank. Denne skall se till att tillräcklig säkerhetsmassa finns vid varje tillfälle och att denna har registrerats på rätt sätt. Han har även rätt att kontrollera om institutens värderingar av de underliggande säkerheterna är korrekta. Förvaltaren förvarar säkerheterna tillsammans med instituten och endast med dennes tillstånd kan tillgångar föras ur registret. Innan emission av obligationer kan ske skall förvaltaren också intyga att tillräckliga tillgångar finns och har införts i registret.</P> <P class="p123 ft4">De offentliga institut som emitterar säkerställda obligationer regleras som nämnts av ÖPG. ÖPG överensstämmer till största delen med HBG. Till skillnad från HBG innehåller dock ÖPG inte några begränsningar i fråga om vilken verksamhet instituten får bedriva. Verksamhetens omfattning bestäms i stället av bolagsordningarna eller motsvarande. Det finns därför både sådana offentliga institut som är specialiserade och sådana som bedriver övrig bankverksamhet.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p125 ft4">Prop. 2002/03:107</P> <P class="p115 ft4">34</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_35"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p109 ft4">Även i <SPAN class="ft5">Danmark </SPAN>har regleringen en institutionell inriktning. Säkerställda obligationer, <SPAN class="ft5">realkreditobligationer</SPAN>, får endast emitteras av särskilda institut, <SPAN class="ft5">realkreditinstitut</SPAN>. Dessa får bedriva <SPAN class="ft5">realkreditvirksomhet</SPAN>, dvs. bevilja lån mot pant i fast egendom med medel från emission av realkreditobligationer. Utöver detta får instituten driva verksamhet som kan anses accessorisk till realkreditvirksomhet och bevilja andra lån, som inte finansieras genom säkerställda obligationer, mot säkerhet i fast egendom. Endast institut som uppfyller lagens krav har rätt att använda benämningen realkreditinstitut. Realkreditloven innehåller detaljerade bestämmelser om de krediter som beviljas för olika ändamål.</P> <P class="p124 ft4">Belåningsgraderna är olika för olika typ av egendom. För bostadsfastigheter av olika slag kan lån beviljas upp till 80 procent av säkerhetens värde. I fråga om fritidshus, kontors- och affärsfastigheter kan kredit ges för högst 60 procent av inteckningssäkerhetens värde. Lantbruks- och skogsbruksfastigheter kan belånas till 70 procent av marknadsvärdet. För andra fastighetstyper, bl.a. obebyggda fastigheter, får banken endast bevilja kredit till högst 40 procent av säkerhetens värde. Lån kan också beviljas över lånegränserna, i den mån stat eller kommun lämnat garanti för motsvarande del av lånet.</P> <P class="p122 ft4">Systemet för värdering av säkerheterna baserar sig på egendomsklassificering, dvs. värderingskriterierna varierar beroende på vilken egendomsklass och användningsändamål det gäller. Den huvudsakliga principen för värdering har emellertid angetts i realkreditloven.</P> <P class="p122 ft4">Tidigare gällde en jämviktsprincip enligt vilken den årliga skillnaden av de betalningar till placerarna och de betalningar som inflöt från kredittagarna inte fick överstiga en procent av bankens egna tillgångar. De danska säkerställda obligationerna emitterades därför med i princip samma nominella värden, återbetalningssäkerheter och lånetider som gäller vid beviljandet av realkreditobligationer. Genom en lagändring i maj 2000 övergavs detta formella krav. Den danska tillsynsmyndigheten, Finanstilsynet, får dock bestämma bl.a. hur stor skillnaden får vara mellan obligationernas och bolånens återbetalningstider samt hur stor den ränterisk får vara som uppkommer till följd av olika återbetalningstider. Finanstilsynet har bestämt att ränterisken inte får överstiga en procent av det egna kapitalet.</P> <P class="p123 ft7">Obligationsinnehavarna har förmånsrätt vid konkurs hos emittenten. Förmånsrätten är bl.a. konstruerad så att säkerhetsmassan alltid skall överstiga investerarnas fordringar med 8 procent.</P> <P class="p109 ft4">Det är Finanstillsynet som utövar tillsyn över realkreditinstituten. I dess uppgifter ingår bl.a. att se till att värderingsgrunder och kriterier för beviljande av hypotekslån är adekvata samt att definiera de olika egendomskategorierna. Finanstilsynet utfärdar närmare regler om värdering. Det kan förelägga instituten att upphöra med verksamhet som strider mot lagen eller god branschpraxis samt återkalla institutets tillstånd. Detta kan ske bl.a. om institutet grovt eller vid upprepade tillfällen överträder realkreditloven eller bestämmelser i anledning av lagen.</P> <P class="p109 ft7"><SPAN class="ft6">Finland </SPAN>har nyligen lagstiftat om säkerställda obligationer (<SPAN class="ft6">joukkovelkakirja, masskuldebrevslån</SPAN>). Detta skedde genom lagen om hypoteksbanker, vilken trädde i kraft i december 1999. Lagen är en</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p125 ft4">Prop. 2002/03:107</P> <P class="p115 ft4">35</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_36"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p161 ft7">speciallagstiftning med institutionell karaktär. Den ger möjlighet för särskilda institut, hypoteksbanker, att emittera säkerställda obligationer knutna till såväl hypotekskrediter som offentliga krediter.</P> <P class="p109 ft8">Hypoteksbankerna får inte bedriva någon annan affärsverksamhet än att bevilja fastighetskrediter eller krediter till offentliga samfund samt bedriva verksamhet med nära anknytning till denna. Som tillåten övrig verksamhet räknas t.ex. beviljande av tilläggskrediter, dvs. krediter som överstiger det högsta belåningsvärdet av det gängse värdet på säkerheten. Med fastighetskredit avses krediter som lämnas mot säkerhet i aktier i ett bostads- eller fastighetsbolag, en fastighetsinteckning eller en bostadsrätt.</P> <P class="p109 ft4">Hypoteksbankerna kan lämna fastighetskrediter i alla <NOBR>EES-länder</NOBR> och som säkerhet acceptera fastigheter eller bostäder i dessa stater. Krediter till ett offentligt samfund är sådana som lämnats till finska staten och stater som ifråga om kreditrisk kan jämföras med den, Europeiska gemenskaperna, Statens affärsverk, Folkpensionsanstalten, Finlands Bank, finländska kommuner och vissa andra finländska offentliga organ. För dessa krediter krävs ingen säkerhet. Som kredit till ett offentligt samfund räknas även krediter till andra gäldenärer än de nyss nämnda, om banken som säkerhet för krediten får ett offentligt samfunds borgensförbindelse eller en fordran hos ett offentligt samfund.</P> <P class="p109 ft4">En fastighetskredit får inte överstiga 60 procent av det gängse värdet på de aktier eller den fastighet som står som säkerhet. Tilläggskrediterna får inte överstiga det gängse värdet som bestämts för fastigheten. Tilläggskrediterna får inte heller överstiga en sjättedel av summan av alla fastighetskrediter. Innan krediten beviljas skall det gängse värdet bedömas enligt god värderingssed. Närmare föreskrifter om värdering av säkerheterna skall meddelas genom beslut av finansministeriet.</P> <P class="p169 ft4">I lagen finns även bestämmelser om fyllnadssäkerheter. Dessa får användas om krediter inte ännu har hunnit beviljas eller registreras eller om säkerhetsmassan till följd av återbetalning av krediter inte räcker till att täcka masskuldebrevens belopp. Fyllnadssäkerheterna får bestå av skuldförbindelser som emitterats av staten, vissa offentliga samfund eller ett annat kreditinstitut samt av krediter till andra låntagare om något nyss nämnt organ ställt borgen för krediten. Fyllnadssäkerheterna får uppgå till högst 20 procent av säkerhetsmassan.</P> <P class="p169 ft4">Obligationsinnehavarna har samma förmånsrätt som panthavare. De har även rätt till kontraktsenliga betalningar under emittentinstitutets konkurs. Säkerhetsrätten för obligationsinnehavarna knyts till ett register som hypoteksbanken för och där varje emitterad obligation samt de av banken beviljade krediterna och de inteckningar som utgör säkerhet för krediterna skall antecknas. Register förs separat över masskuldebrevslån med säkerheter i fastigheter och masskuldebrevslån med säkerheter i offentliga samfund. Hypoteksbankerna ansvarar själva för upprättandet av registret och införandet av registeranteckningarna. Vid en hypoteksbanks konkurs eller likvidation ”företräds” obligationsinnehavarna av ett särskilt ombud. Ombudets uppgift är att övervaka att säkerheterna sköts och realiseras på ett tillbörligt sätt samt att se till att obligationsinnehavarna erhåller de avtalade betalningarna.</P> <P class="p170 ft7">Finansinspektionen övervakar att lagen efterlevs. Här ingår bl.a. kontroll av att registret är lagenligt och att registeranteckningarna är riktiga. Hypoteksbankerna skall en gång i månaden tillställa inspektionen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p163 ft4">Prop. 2002/03:107</P> <P class="p115 ft4">36</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_37"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p161 ft4">uppgifterna i registren. Om erforderliga säkerheter saknas skall inspektionen förelägga emittentinstitutet att fylla bristen inom viss tid. Om föreläggande inte följs skall inspektionen göra en framställning till ministeriet om återkallelse av tillståndet.</P> <P class="p162 ft4">I <SPAN class="ft5">Frankrike </SPAN>har sedan 1999 funnits en reglering som påminner om den tyska institutionella modellen. Lagen gör det möjligt för franska finansiella institut att inrätta specialinstitut, <SPAN class="ft5">Société de Crédit Foncier</SPAN>, som emitterar säkerställda obligationer, <SPAN class="ft5">Obligations Foncières</SPAN>. Det franska systemet är det mest restriktiva i EU när det gäller institutens verksamhet. Instituten får i princip endast emittera säkerställda obligationer och bedriva anknytande kreditgivning.</P> <P class="p169 ft4">Säkerhetsmassan kan först och främst utgöras av krediter mot fast egendom inom <NOBR>EES-området</NOBR> och av krediter utan säkerhet till stater, delstatsregeringar, myndigheter och offentliga organ inom EES (eller av lån till andra låntagare om borgen ställts av något nyss nämnt organ). Krediter mot fast egendom kan lämnas om säkerheten är fast egendom för bostadsändamål eller kommersiellt ändamål. Säkerhetsmassan kan även bestå av fordringar som kreditinstitut eller försäkringsbolag går i borgen för (maximalt 20 procent av säkerhetsmassan), och andelar i värdepappersfonder – förutsatt att 90 procent av tillgångarna i fonden består av sådana lån mot säkerhet i fast egendom och lån till offentliga organ som kan ingå i säkerhetsmassan.</P> <P class="p171 ft4">Säkerhetsmassan får även till 20 procent eller tillfälligt, med tillsynsmyndighetens tillstånd, till 30 procent, bestå av fyllnadssäkerheter. Dessa får bestå dels av tillgångar som kan användas i ECB:s system för transaktioner (se avsnitt 4.5), dels av fordringar på andra kreditinstitut med mindre än ett års löptid.</P> <P class="p171 ft4">Till stöd för sin affärsverksamhet får specialinstituten också sluta garderingsavtal samt låna och emittera andra skuldförbindelser. Enligt huvudregeln kan hypoteksinstituten som mest bevilja krediter motsvarande 60 procent av den underliggande säkerhetens värde. (Härutöver kan tilläggskrediter, dvs. krediter som finansieras på annat sätt än genom säkerställda obligationer, ges på upp till 80 procent av säkerheternas värde.) När det gäller lån till privatpersoner för finansiering av bostadsfastigheter får emellertid belåningsgraden uppgå till 80 procent. Beträffande matchning av prioriterade tillgångar och skulder föreskriver lagen att tillgångarna måste överstiga fordringarna från obligationsinnehavarna – ett visst mått av säkerhetsmarginal krävs alltså.</P> <P class="p123 ft8">Emittentinstitutet behöver inte föra något register eller dela upp krediter mot säkerhet och krediter till offentliga organ i separata pooler. Däremot skall det finnas en redovisning som utvisar de aktuella fordringarna mot institutet, institutets krediter och säkerheterna kopplade till dessa. Den särskilda tillsynen har i stor omfattning anförtrotts en särskild inspektör vid institutet. Denne skall vara aktuarie hos institutet och skall godkännas av tillsynsmyndigheten. Inspektören skall tillse att emittenten efterlever de särskilda regler som gäller för dessa institut. Han skall bl.a. övervaka att matchningen mellan krediternas och obligationernas ränteperioder och löptider är tillfredsställande och att tillgångarna hela tiden överstiger fordringarna. Om missförhållanden</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p163 ft4">Prop. 2002/03:107</P> <P class="p115 ft4">37</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_38"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p25 ft7">uppdagas är han skyldig att informera tillsynsmyndigheten, som kan besluta om varning, böter eller indraget tillstånd.</P> <P class="p109 ft4"><SPAN class="ft5">Luxemburg </SPAN>lagstiftade om säkerställda obligationer, <SPAN class="ft5">Lettres de gage</SPAN>, 1997. Lagstiftningen har ganska snäv institutionell karaktär. I säkerhetsmassan får ingå dels lån mot säkerhet i fast egendom som utgör bostads,- industri- eller affärsfastighet, dels lån utan säkerhet till vissa organ av offentlig karaktär.</P> <P class="p109 ft4">Beloppet av den hypotekskredit som en hypoteksbank beviljar får inte vara större än 60 procent av det sannolika försäljningsvärdet på den egendom som ställts som säkerhet. De emitterade obligationerna får dessutom inte heller överstiga bankens egna tillgångar mer än 60 gånger.</P> <P class="p109 ft4">Värdering skall ske med försiktig beräkning varvid endast bestående egenskaper hos säkerheten skall beaktas. Säkerheterna till fastighetslånen får vara belägna i EES- eller <NOBR>OECD-länder.</NOBR> Lån utan säkerhet får beviljas till stater inom EES och OECD samt deras myndigheter och institutioner.</P> <P class="p109 ft4">Varje hypoteksbank skall föra ett register över säkerheter. Säkerheterna skall indelas i två grupper beroende på om de utgör säkerhet för obligationer med inteckningssäkerheter eller för obligationer med säkerheter i offentliga samfund. I vissa situationer får fyllnadssäkerheter användas. Dessa får dock inte överstiga 20 procent av säkerhetsmassan och får endast bestå av bl.a. kontanter och fordringar mot centralbanker och kreditinstitut i EES- eller <NOBR>OECD-länder.</NOBR></P> <P class="p109 ft4">Luxemburgs centralbank utser en självständig inspektör som skall kontrollera att säkerheterna har ställts och registrerats på tillbörligt sätt och att deras värde har bedömts i enlighet med värderingsreglerna. Endast om inspektören lämnat medgivande får säkerheter avlägsnas från säkerhetsmassan och innan obligationer emitteras skall inspektören intyga att tillräcklig säkerhetsmassa finns.</P> <P class="p122 ft4">På <SPAN class="ft5">Irland </SPAN>antogs en lag om säkerställda obligationer (<SPAN class="ft5">cover asset securities</SPAN>) i december 2001. Lagstiftningen är av en institutionell modell. Enligt det irländska systemet är det tillåtet att emittera obligationer med inriktning på offentliga krediter resp. hypotekskrediter. Hypotekskrediterna får som huvudregel endast var säkerställda med säkerheter belägna inom EES – dock att upp till 15 procent av krediterna får vara säkerställda med underliggande säkerheter belägna i USA, Kanada, Japan och Schweiz. Tillåtna belåningsgrader för hypotekskrediterna är i systemet 60 procent för kommersiella fastigheter och 75 procent för bostadsfastigheter. Andelen hypotekskrediter till kommersiella fastigheter får uppgå till högst 10 procent av säkerhetsmassan. Säkerhetsmassan får kompletteras med fyllnadssäkerheter som i huvudsak skall vara tier <NOBR>one-tillgångar</NOBR> enligt ECB:s definition. Andelen fyllnadssäkerheter får uppgå till högst 20 procent av säkerhetsmassan. Derivatavtal är tillåtna i systemet och derivatmotparter har samma förmånsrätt i säkerhetsmassan som obligationsinnehavarna vid emittentinstitutets konkurs. Den särskilda tillsynen över obligationsutgivningen utövas av den irländska centralbanken och av en granskare <NOBR>(cover-asset</NOBR> monitor).</P> <P class="p172 ft7">Till skillnad från övriga länder inom EU har <SPAN class="ft6">Spanien </SPAN>regler om säkerställda obligationer med en funktionell inriktning. Här finns inga begränsningar när det gäller institutens verksamhet och de säkerställda</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p125 ft4">Prop. 2002/03:107</P> <P class="p115 ft4">38</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_39"> <P class="p117 ft7">obligationerna, <SPAN class="ft6">Cédulas Hipotecarias</SPAN>, kan ges ut av både speciella Prop. 2002/03:107 institut, banker och kreditinstitut. Beloppet av den kredit som ett institut</P> <P class="p39 ft4">beviljar får inte vara större än 80 procent av egendomens värde om det gäller krediter med säkerhet i bostadsfastigheter och 70 procent om det gäller andra fastighetstyper. Obligationerna säkerställs genom förmånsrätt i den del av emittentinstitutets bolånestock som finansierats genom obligationerna. Den totala andelen säkerställda obligationer får inte överstiga 90 procent av säkerhetsmassan, vilket innebär att värdet säkerhetsmassan skall överstiga värdet av obligationsinnehavarnas fordringar med minst 10 procent.</P> <P class="p71 ft34">Regler om kapitaltäckning och enhandsengagemang</P> <P class="p63 ft4">Som nämnts i avsnitt 4.4 ger <NOBR>EG-rätten</NOBR> medlemsländerna möjlighet att tillämpa vissa särregler för säkerställda obligationer när det gäller kapitaltäckning och enhandsengagemang. Enligt kreditinstitutsdirektivet skall innehav av säkerställda obligationer i kapitaltäckningssammanhang riskviktas till 20 procent. I direktivet (artikel 63.2) infördes dock ett tidsbegränsat undantag från regeln. Detta innebär att medlemsstaterna under vissa förutsättningar ges en möjlighet att tillämpa en riskvikt om 10 procent. Närmare om dessa regler och om tolkningen av dem, se avsnitt 6.13.</P> <P class="p57 ft4">Enligt det s.k. <NOBR>UCITS-direktivet</NOBR> får fondföretag ha enhandsengagemang upp 25 procent av sina placeringarna i säkerställda obligationer. Denna möjlighet har införts i den nationella lagstiftningen i Tyskland, Danmark, Frankrike, Spanien, Luxemburg, Österrike, Grekland, Italien och Irland.</P> <P class="p11 ft7">Försäkringsföretag får enligt den tredje generationens försäkringsdirektiv ha enhandsengagemang till högst 40 procent av de medel som motsvarar de tekniska avsättningarna. Dessa regler har utnyttjats av bl.a. Tyskland (30 procent) och Danmark.</P> <P class="p173 ft39"><SPAN class="ft20">4.7</SPAN><SPAN class="ft58">De svenska reglerna om soliditet och stora exponeringar eller enhandsengagemang</SPAN></P> <P class="p54 ft4">EG:s regler om soliditet och stora exponeringar eller enhandsengagemang har införlivats i svensk rätt. <NOBR>EG-reglerna</NOBR> utgör minimiregler, vilket innebär att medlemsländerna får införa strängare krav för inhemska institut. Innehållet i de svenska reglerna överensstämmer till övervägande del med <NOBR>EG-direktiven.</NOBR> Vissa avvikelser finns dock.</P> <P class="p55 ft34">Soliditet</P> <P class="p77 ft7"><NOBR>EG-rättens</NOBR> regler om kapitaltäckning för <SPAN class="ft6">kreditinstitut och värdepappersföretag </SPAN>har genomförts genom lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag (kapitaltäckningslagen). Lagen är en ramlagstiftning,</P> <P class="p13 ft59">medan detaljreglerna finns i Finansinspektionens föreskrifter.</P> <P class="p114 ft4">39</P> </DIV> <DIV id="page_40"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p109 ft4">Som nämnts i avsnitt 4.4 påverkar kapitaltäckningsreglerna såväl institut som emitterar obligationer som institut som placerar i obligationer. För emittenterna gäller ett krav att kapitaltäcka de fordringar som institutet har på sina låntagare till följd av bolånekrediterna. Innehavarna av obligationerna skall i stället täcka den fordran de har på emittentinstitutet på grund av obligationsinnehavet. I enlighet med huvudregeln i kreditinstitutsdirektivet riskviktas investerarnas innehav av bostadsobligationer till 20 procent. I svensk rätt har således inte införts den riskvikt om 10 procent för innehav av säkerställda obligationer som läggs fast i ovan nämnd övergångsregel.</P> <P class="p122 ft4">Emittentinstituten får i enlighet med vad som föreskrivs i kreditinstitutsdirektivet använda riskvikten 50 procent på fordringar för vilka säkerheten utgörs av panträtt i bostadsfastighet eller tomträtt. Enligt hypoteksdirektivet (98/32/EG) får medlemsstaterna dessutom under vissa förutsättningar bestämma att fordringar som säkrats med panträtt i kommersiella fastigheter får riskviktas till 50 procent. Denna möjlighet har endast delvis införts i Sverige. Efter medgivande från Finansinspektionen får denna riskvikt åsättas fordringar mot säkerhet av panträtt i kommersiella fastigheter till utgången av år 2006. Detta gäller dock endast om fastigheten är belägen i ett annat <NOBR>EES-land</NOBR> och tillsynsmyndigheten i det landet tillåter att sådana fordringar riskviktas till 50 procent. Vidare krävs, i enlighet med hypoteksdirektivet, att fastigheten används eller hyrs ut av ägaren och att lånet understiger 50 procent av fastighetens marknadsvärde beräknat på visst sätt eller, om landet infört strikta kriterier för bedömning av pantlånevärde, 60 procent av pantlånevärdet (se Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om kapitaltäckning och stora exponeringar, FFFS 2000:6, 7 kap. 13 §.) Såvitt gäller kommersiella fastigheter belägna i Sverige har således inte utnyttjats den möjlighet som ges i hypoteksdirektivet att jämställa fordringar med panträtt i kommersiella fastigheter med fordringar som säkrats med panträtt i bostadsfastigheter.</P> <P class="p172 ft4">När det gäller <SPAN class="ft5">försäkringsföretag </SPAN>finns EG:s regler om tekniska avsättningar och soliditet i den s.k. tredje generationens försäkringsdirektiv (92/49/EEG och 92/96/EEG). Dessa har införlivats i svensk rätt genom ändringar i vissa befintliga lagar på försäkringsområdet, främst försäkringsrörelselagen (1982:713). Här anges att de försäkringstekniska avsättningarna skall motsvara belopp som erfordras för att bolaget vid varje tidpunkt skall kunna uppfylla alla åtaganden som skäligen kan förväntas uppkomma med anledning av ingångna försäkringsavtal. I likhet med vad som gäller i <NOBR>EG-direktiven</NOBR> får obligationer som getts ut av bl.a. svenska och utländska kreditinstitut användas för denna skuldtäckning. I enlighet med <NOBR>EG-direktiven</NOBR> finns det begränsningar i fråga om hur stora placeringarna får vara i vissa tillgångsslag. Av det belopp som skall skuldtäckas får en andel om högst 75 procent motsvaras av obligationer som getts ut av svenska eller utländska kreditinstitut (7 kap. 1, 10 och 10 b §§ försäkringsrörelselagen).</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p125 ft4">Prop. 2002/03:107</P> <P class="p115 ft4">40</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_41"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr23 td34"><SPAN class="p3 ft34">Stora exponeringar eller enhandsengagemang</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td105"><SPAN class="p174 ft8">Prop. 2002/03:107</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft4">Bestämmelser om stora exponeringar finns, såvitt gäller <SPAN class="ft5">kreditinstitut och</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4"><SPAN class="ft5">värdepappersbolag</SPAN>, i 5 kap. kapitaltäckningslagen och Finansinspek-</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td34"><SPAN class="p3 ft4">tionens föreskrifter och allmänna råd om kapitaltäckning och stora</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">exponeringar, FFFS 2000:6. Reglerna överensstämmer med de som</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">återfinns i EG:s kreditinstitutsdirektiv. Som stora exponeringar räknas</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">exponeringar mot en kund eller en grupp av kunder med inbördes</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">anknytning som motsvarar minst 10 procent av institutets kapitalbas.</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">Värdet av en stor exponering får inte överstiga 25 procent av institutets</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td34"><SPAN class="p3 ft4">kapitalbas och det sammanlagda värdet av institutets stora exponeringar</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">får inte överstiga 800 procent av kapitalbasen. I enlighet med vad som</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">anges i kapitalkravsdirektivet (93/6/EEG) får dessa gränsvärden</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">överskridas, förutsatt att överskridandet enbart hänför sig till</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">handelslagret och främst till positioner som tagits för att på kort sikt göra</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">en vinst eller skydda andra positioner – regler som inte av något större</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td34"><SPAN class="p3 ft4">intresse i detta sammanhang.</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p50 ft4">Enligt kreditinstitutsdirektivet får medlemsstaterna helt eller delvis</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">undanta vissa exponeringar från begränsningsreglerna. Detta gäller</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">exponeringar för vilka det anses finnas betryggande säkerhet i form av</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">bl.a. garantier eller olika former av värdepapper. I överensstämmelse</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">med detta stadgas det i kapitaltäckningslagen att vissa exponeringar, bl.a.</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td34"><SPAN class="p3 ft4">fordringar på svenska staten och andra nollviktade tillgångar, inte skall</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">tas med vid beräkningen av stora exponeringar. Som nämnts avser ett av</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">undantagen i kreditinstitutsdirektivet (artikel 49.7 l, tidigare artikel 4.7 l i</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">direktivet om stora exponeringar, 92/121/EEG) säkerställda obligationer.</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">Detta undantag har inte genomförts i svensk rätt. I samband med</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">införlivandet av direktivet om stora exponeringar diskuterades</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td34"><SPAN class="p3 ft4">möjligheten att helt undanta placeringar i svenska bostadsobligationer</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">från begränsningsreglerna. Regeringen konstaterade dock att de svenska</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">bolåneinstituten inte uppfyller kriterierna för säkerställda obligationer</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">och att möjligheter till undantag därför saknas (prop. 1994/95:50 s. 230).</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p50 ft4">Finansinspektionen har emellertid bemyndigats att föreskriva att även</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">andra poster än de som uttryckligen är undantagna i kapital-</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td34"><SPAN class="p3 ft4">täckningslagen skall undantas och hur andra poster skall värderas vid</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">beräkningen av stora exponeringar. Inspektionen har med stöd av detta</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">föreskrivit att innehav av obligationer utgivna av bl.a. svenska och vissa</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">utländska kreditinstitut endast behöver tas upp till 50 procent av sitt</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">värde, om obligationerna har en återstående löptid av mer än tre år och är</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">föremål för daglig handel på kapitalmarknaden. Under vissa andra</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td34"><SPAN class="p3 ft4">förutsättningar får obligationer dock i stället helt undantas eller tas upp</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">till 20 procent av sitt värde (Finansinspektionens föreskrifter och</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">allmänna råd om kapitaltäckning och stora exponeringar, FFFS 2000:6,</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">13 kap. 7 – 9 §§.)</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p50 ft4">För finansiella företagsgrupper tillämpas särskilda bestämmelser om</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">bl.a. stora exponeringar. En finansiell företagsgrupp föreligger bl.a. när</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">ett kreditinstitut eller värdepappersbolag är moderföretag till ett annat</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td34"><SPAN class="p3 ft4">kreditinstitut eller värdepappersbolag. Såsom exempel kan nämnas att de</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">svenska bolåneinstituten, Stadshypotek, Spintab, Nordbanken Hypotek</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">och SEB Bolån, vilka sammanlagt har ca 85 procent av bolåne-</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td34"><SPAN class="p3 ft4">marknaden, är dotterbolag till Handelsbanken, Föreningssparbanken,</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr2 td105"><SPAN class="p22 ft4">41</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td34"><SPAN class="p3 ft60">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_42"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p25 ft8">Nordbanken respektive SEB. I en sådan situation skall vid beräkningen av gränsvärdena för stora exponeringar inte medräknas exponeringar som institut har gentemot andra koncernföretag som står under tillsyn av Finansinspektionen och omfattas av samma gruppbaserade tillsyn som moderföretaget (6 kap. 10 § kapitaltäckningslagen). Moderbankerna kan alltså utan begränsning investera i de egna bolåneinstitutens obligationer.</P> <P class="p122 ft8"><SPAN class="ft34">Fondföretags </SPAN>möjligheter att placera medel i vissa institut regleras av det s.k. <NOBR>UCITS-direktivet</NOBR> (85/611/EEG) och ett tilläggsdirektiv till <NOBR>UCITS-direktivet</NOBR> (88/220/EEG). Direktiven har införlivats i svensk rätt i lagen (1990:1114) om värdepappersfonder. Placeringsreglerna återfinns i 19 § i lagen. Här har införts huvudreglerna i direktivet om att högst fem procent av tillgångarna får placeras i värdepapper med samma utgivare och att gränsen får höjas till tio procent om det sammanlagda innehavet av placeringar mellan fem och tio procent uppgår till högst 40 procent av fondföretagets tillgångar. Tilläggsdirektivet ger medlemsländerna rätt att höja gränsen för enhandsengagemang till 25 procent när det gäller innehav av säkerställda obligationer. Totalsumman av sådana placeringar får inte överstiga 80 procent av fondförmögenheten. Även dessa regler återfinns i 19 §. Noteras bör dock att den svenske lagstiftaren i lagtexten endast har angivit ett och inte samtliga huvudrekvisit i tilläggsdirektivet, dvs. att det skall föreligga balans mellan prioriterade skulder och tillgångar, att obligationsinnehavarna skall ha förmånsrätt vid emittentens konkurs och att emittentinstitutet skall stå under särskild offentlig tillsyn. Enligt förarbetena (prop. 1992/93:90 s. 72) innebär regeln dock ett fullständigt genomförande av tilläggsdirektivet. I avsnitt 6.13 diskuteras om lagtexten bör förtydligas.</P> <P class="p175 ft4">Enligt lagen om värdepappersfonder finns ytterligare en begränsning i fråga om innehav av säkerställda obligationer. Summan av dessa obligationer får nämligen inte överstiga 10 procent av emittentens utestående lån som inte är garanterade av en stat eller kommun inom ett <NOBR>EES-land</NOBR> eller på liknande sätt (23 §).</P> <P class="p109 ft4">Reglerna om enhandsengagemang för <SPAN class="ft5">försäkringsföretag </SPAN>finns i tredje generationens försäkringsdirektiv. Dessa bestämmelser har införts i försäkringsrörelselagen. I enlighet med vad som gäller enligt direktiven får obligationer från samma emittent eller låntagare motsvara högst fem procent av skuldtäckningsbeloppet. Om obligationerna getts ut av en svensk bank eller kreditmarknadsföretag eller av ett utländskt kreditinstitut får obligationerna dock motsvara 10 procent av skuldtäckningsbeloppet. En förutsättning för detta är att är att de sammanlagda innehaven av sådana obligationer inte överstiger 40 procent av skuldtäckningsbeloppet (7 kap. 10 c § försäkringsrörelselagen).</P> <P class="p170 ft7">I de tredje skadeförsäkrings- och livförsäkringsdirektiven (artikel 22.4 ) finns särregler för säkerställda obligationer när det gäller enhandsengagemangens storlek. Försäkringsdirektiven medger enhandsengagemang upp till 40 procent av de tekniska avsättningarna. Vid flera tillfällen har det diskuterats om undantagsregeln skall införas i svensk rätt (se avsnitt 6.13), men så har inte skett.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p163 ft4">Prop. 2002/03:107</P> <P class="p115 ft4">42</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_43"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p25 ft20"><SPAN class="ft20">4.8</SPAN><SPAN class="ft41">Värdepapperisering</SPAN></P> <P class="p176 ft4">Den ökande konkurrensen på bolånemarknaden har medfört att det blivit allt viktigare för bolåneinstituten att hitta effektiva finansieringsmetoder. I detta avsnitt skall översiktligt redogöras för värdepapperisering. Det är en upplåningsform som kan användas för att minska finansieringskostnaderna och kan för bolåneinstituten utgöra ett visst komplement till säkerställda obligationer.</P> <P class="p177 ft8">Värdepapperisering är ett förfarande som innebär att relativt homogena tillgångar med förutsägbara betalningsflöden omvandlas till obligationer eller andra lätt omsättningsbara värdepapper. Genom att föra ihop ett stort antal homogena lån är det möjligt att med utgångspunkt i historiska data beräkna det betalningsflöde som lånestocken förväntas generera. Det förväntade betalningsflödet kan därefter prissättas och emitteras som obligationer, för vilka säkerheterna kan utgöras av betalningsflöden, kreditförstärkande åtgärder och panträtter. I stort sett alla fordringar går att värdepapperisera men lån med panträtt i fastigheter är den mest förekommande typen.</P> <P class="p178 ft8">I vid mening kan de svenska bolåneinstitutens nuvarande verksamhet sägas vara ett exempel på värdepapperisering. Instituten finansierar sin utlåning genom att emittera obligationer på värdepappersmarknaden. Obligationernas avkastning genereras av de betalningsströmmar som inflyter från institutens kreditgivning. De panträtter som finns för bolagets kreditgivning utgör så att säga indirekta säkerheter för obligationerna. Med värdepapperisering brukar dock åsyftas en mer specialiserad verksamhet där ett företag (originatorn) säljer en lånestock till en juridisk person (specialföretaget) som ger ut värdepapper för att finansiera sitt förvärv. Specialföretaget har enbart till syfte att äga dessa fordringar samt förmedla betalningsflödena från kredittagarna till de som investerat i värdepapperen och företaget överlåter ofta sin administration till ett annat företag (serviceföretaget). Det är oftast originatorn som tar på sig denna uppgift eftersom det möjliggör en bibehållen kundkontakt med kredittagarna. Investerarna kräver ofta att specialföretagets kreditvärdighet förstärks genom någon form av kreditförstärkande åtgärd, t.ex. att ett försäkringsbolag garanterar specialföretagets kreditvärdighet. Vanligen är ett ratinginstitut involverat i en värdepapperiseringstransaktion för att bedöma specialföretagets kreditvärdighet och de legala förutsättningarna för transaktionen. De obligationer som specialföretaget ger ut kan därmed åsättas en rating.</P> <P class="p179 ft4">Sannolikt skulle antalet värdepapperiseringar genomförda av svenska företag ha varit större om det hade varit möjligt att genomföra värdepapperisering i Sverige på de villkor som i stor utsträckning gäller utomlands. Det som i praktiken ofta har förhindrat värdepapperisering med specialföretag i Sverige är att sådana företag har träffats av kapitaltäckningskrav. Kapitaltäckningskravet har medfört att svenska banker och kreditmarknadsföretag valt att placera specialföretag i länder där det inte ställs motsvarande kapitalkrav.</P> <P class="p17 ft7">Sedan den 1 juni 2001 finns emellertid en lagstiftning som förbättrar förutsättningarna för värdepapperisering i Sverige (SFS 2001:172, prop. 2000/01:19). Den innebär bl.a. att verksamhet som består i att vid enstaka tillfällen förvärva fordringar eller fordringsstockar under vissa</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p20 ft4">Prop. 2002/03:107</P> <P class="p115 ft4">43</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_44"> <P class="p180 ft7">förutsättningar undantas från lagen om finansieringsverksamhet – och Prop. 2002/03:107 därmed också från kapitaltäckningskraven.</P> <P class="p181 ft4">44</P> </DIV> <DIV id="page_45"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQ0310745x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr27 td31"><SPAN class="p35 ft1">5</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td8"><SPAN class="p36 ft1">Motiv för en svensk lagreglering om</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td32"><SPAN class="p3 ft8">Prop. 2002/03:107</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td31"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td8"><SPAN class="p36 ft1">säkerställda obligationer</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td32"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p182 ft7"><SPAN class="ft30">Regeringens förslag: </SPAN>Lagregler om säkerställda obligationer införs i Sverige i syfte att ge svenska institut tillgång till samma konkurrenskraftiga finansieringsform som fått stor utbredning på den europeiska marknaden.</P> <P class="p183 ft62"><SPAN class="ft61">Promemorians förslag: </SPAN>Överensstämmer med regeringens förslag. <SPAN class="ft61">Remissinstanserna: </SPAN>Det stora flertalet av remissinstanserna tillstyrker</P> <P class="p184 ft4">förslaget eller lämnar det utan erinran. Några instanser anser det vara tveksamt om förslaget också kan väntas leda till lägre upplåningskostnader totalt sett och i förlängningen till lägre låneräntor för konsumenterna. Hit hör <SPAN class="ft5">Tredje </SPAN><NOBR><SPAN class="ft5">AP-fonden</SPAN></NOBR><SPAN class="ft5"> </SPAN>som framhåller att den totala risken för bostadskreditgivningen i princip inte minskar, utan att det i stället sker en omfördelning av risk mellan olika investerargrupper och en omfördelning av lånekostnaderna mellan olika kategorier av låntagare. Fonden pekar också på att andelen topplån kan förutses öka och obligationsmarknaden i motsvarande grad minska. <SPAN class="ft5">Konsumentverket </SPAN>anser att förslaget saknar tydliga fördelar från konsumentsynpunkt och att vissa låntagare kan missgynnas. <SPAN class="ft5">Sveriges Fastighetsägare </SPAN>menar att lånefinansiering utöver utrymmet för säkerställda obligationer riskerar att bli hänvisad till vanliga banklån och därmed fördyras. <SPAN class="ft5">Finansbolagens Förening </SPAN>anser det osäkert om avsedda fördelar vad gäller upplåning kan uppnås med förslagets utformning. Föreningen anser vidare att förslaget innebär en risk för konkurrenssnedvridning och avstyrker förslaget. <SPAN class="ft5">Sveriges Advokatsamfund </SPAN>förordar en djupare analys avseende de möjliga positiva effekterna på bl.a. bolånekostnaderna.</P> <P class="p57 ft7"><SPAN class="ft6">Sveriges riksbank </SPAN>uttrycker ett principiellt motstånd mot en särreglering men anser, med hänsyn till behovet av konkurrensneutralitet för svenska bostadsinstitut på den europeiska marknaden, att den föreslagna lagstiftningen bör införas. <SPAN class="ft6">Konkurrensverket </SPAN>anser att vissa snedvridande effekter inte kan uteslutas men ställer sig ändå positiv till förslaget eftersom det bidrar till att undanröja hinder för internationell konkurrens.</P> <P class="p58 ft24">Skälen för regeringens förslag</P> <P class="p56 ft34">Ökad integration och konkurrens</P> <P class="p185 ft4">Inom EU sker en stegvis utveckling mot ökad integration och konkurrens på de finansiella marknaderna. Ett avgörande steg togs i och med den gemensamma valutans, eurons, införande i flertalet av medlemsländerna. Även om nationella marknadsstrukturer och särarter i mycket kan förutses bestå under överskådlig tid finns viktiga områden där nationella regler kan harmoniseras. Syftet är att underlätta en gränsöverskridande verksamhet för att därigenom öka konkurrens och mångfald. EU:s handlingsplan för finansiella tjänster är ett konkret åtgärdsprogram som skall genomföras fram till år 2005 – med en särskild prioritering av</P> <P class="p186 ft4">45</P> </DIV> <DIV id="page_46"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p25 ft7">värdepappersfrågor i syfte att uppnå en integrerad värdepappersmarknad till slutet av år 2003.</P> <P class="p109 ft4">Införandet av euron har varit avgörande för att en bredare och djupare marknad för <SPAN class="ft5">lånekapital </SPAN>skall etableras vid sidan av statslånemarknaderna. För den tidigare outvecklade europeiska företagsobligationsmarknaden har euron inneburit en kraftfull tillväxtstimulans. Inom det hushållsorienterade tjänsteområdet – där den mycket betydelsefulla bostadsfinansieringen ingår – har integrationen däremot varit trögare. Även här förutses emellertid euron komma att få stor betydelse på sikt. Den europeiska obligationsmarknaden väntas bli mer attraktiv som finansieringskälla. Ett ökat antal aktörer innebär större volymer, bättre likviditet och lägre upplåningskostnader. För medlemmarna i valutaunionen försvinner de valutarisker som normalt finns vid gränsöverskridande verksamhet, vilket innebär att det blir lättare att jämföra obligationernas säkerhet och prissättning. Detta innebär att kreditriskerna kommer mer i fokus.</P> <P class="p109 ft4">På <SPAN class="ft5">utlåningssidan </SPAN>har gränsöverskridande kreditgivning av bolån hittills förekommit i mycket liten omfattning. Det beror inte minst på kulturskillnader och på att bolånemarknaden främst är inriktad på privatkunder, vilka är svåra att nå utan ett distributionsnät. Bolån är emellertid en standardiserad och förhållandevis enkel produkt som på sikt borde lämpa sig väl för försäljning över gränserna. Därtill innebär en gemensam valuta att de räntor som erbjuds av kreditgivare i olika länder blir direkt jämförbara. En pådrivande konkurrensfaktor är också den tekniska utvecklingen som ger möjligheter att till låga kostnader utnyttja internet för bostadslån. Som tidigare nämnts har i Sverige nya aktörer specialiserade på internet etablerats på marknaden. Även för utländska institut innebär internet givetvis bättre kostnadsmässiga förutsättningar att penetrera den svenska marknaden. Ett uttryck för den ökande integrationen är även att det inom EU finns strävanden att harmonisera regleringen av bolåneinstitutens verksamhet. Ett resultat av detta är att den europeiska samlingsorganisationen för bolåneinstitut, European Mortgage Federation, har åtagit sig att uppmana sina medlemmar att lämna viss standardiserad information om bolånen, vilket gör att konsumenterna lätt kan jämföra vilka villkor institut i olika länder erbjuder. Reglerna har utarbetats i samarbete med <NOBR>EG-kommissionen,</NOBR> som också har en väsentlig roll i övervakningen och uppföljningen av reglerna.</P> <P class="p172 ft4">Det kan således förutses att valutaunionen i kombination med de sedvanliga marknadsmekanismerna och den nya tekniken leder till en ökad integration och ett hårdare konkurrensklimat. Detta gäller främst upplåningssidan. Sannolikt kommer konkurrensen över gränserna även att öka på bolånesidan även om utvecklingen här går långsammare. Så länge Sverige står utanför den gemensamma valutan kvarstår emellertid de hinder som är förknippade med främst valutakursrisken. Likväl kan förutses att även de svenska bostadsinstituten står inför en tilltagande konkurrens.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p125 ft4">Prop. 2002/03:107</P> <P class="p115 ft4">46</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_47"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr23 td34"><SPAN class="p3 ft34">Mer likartade upplåningsförutsättningar</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td105"><SPAN class="p174 ft8">Prop. 2002/03:107</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft4">Av den tidigare redogörelsen har framgått att de svenska bostads-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">instituten i ett historiskt perspektiv utvecklat en effektiv verksamhet.</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td34"><SPAN class="p3 ft4">Olika strukturella faktorer, bl.a. skyddet från tidigare starka inhemska</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">regleringar, har bidragit till att en stor och likvid nationell marknad för</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">finansiering av institutens utlåning kunnat upprätthållas. Under det</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">senaste årtiondet har även en internationell upplåning av viss betydenhet</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">byggts upp. Nationella och internationella avregleringar samt strävanden</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">mot en mer integrerad obligationsmarknad inom EU pekar emellertid på</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td34"><SPAN class="p3 ft4">att framtiden rymmer väsentligt mer av konkurrens och kräver mer av</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">anpassning till placerares önskemål. Konkret har detta tagit sig uttryck i</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">uppbyggandet av en mer homogen obligationsmarknad för</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">bostadsfinansiering inom EU. En likartad lagstiftning för säkerställda</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">obligationer har således införts i flertalet <NOBR>EU-länder</NOBR> och i en rad av de</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">nya medlemsländerna.</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p50 ft4">En viktig marknadseffekt är att säkerställda obligationer visat sig</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td34"><SPAN class="p3 ft4">generellt medföra en hög <SPAN class="ft5">rating </SPAN>(kreditvärdighet) för de upplånande</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">instituten. En rad faktorer beaktas vid ratinginstitutens bedömning och</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">det är den samlade bilden av bostadsinstitutens verksamhet, kredit-</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">portföljer och tillämplig lagstiftning som ligger till grund för</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">investerarnas avkastningskrav. Den goda kreditvärdigheten generellt</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td34"><SPAN class="p3 ft34"><SPAN class="ft8">beror på att </SPAN>genomlysningen av obligationsstockarna förenklas <SPAN class="ft8">och att de</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr13 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">grundläggande villkoren och säkerheterna som gäller för</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">obligationsköparna förbättras och tydliggörs. En bättre rating gör</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">placerarna mer villiga att – till låga räntor – låna ut medel till instituten.</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">Som tidigare framhållits förutses låga finansieringskostnader bli en allt</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">viktigare konkurrensfaktor på de framtida bolånemarknaderna i takt med</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td34"><SPAN class="p3 ft4">att olika hinder för internationell konkurrens undanröjs. Säkerställda</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">obligationer framstår i det sammanhanget som ett allt viktigare</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">upplåningsinstrument.</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p50 ft4">En lagreglering av säkerställda obligationer skulle således ge svenska</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">institut mer likartade upplåningsförutsättningar och därmed öka de</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">framtida möjligheterna till en konkurrenskraftig finansiering av</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td34"><SPAN class="p3 ft4">verksamheten.</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td34"><SPAN class="p3 ft34">Tillgång till breda investerargrupper</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td34"><SPAN class="p3 ft4">Den internationella utvecklingen mot liberalare placeringsregler för</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">institutionella kapitalplacerare som försäkringsbolag och pensionsfonder</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">samt införandet av en gemensam valuta inom EU innebär betydande</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">omstruktureringar av tillgångsportföljerna. Behoven av internationell</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">diversifiering har ökat i takt med en mer global finansiell marknad, ökat</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td34"><SPAN class="p3 ft4">pensionssparande och större genomslag för modern kapitalförvaltning.</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">Samtidigt har, som nämnts, utbudet av placeringsinstrument ökat.</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">Exempelvis har marknaden för företagsobligationer vuxit kraftigt inom</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4"><NOBR>EMU-området</NOBR> under de sista åren. Konkurrensen om investerarnas</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">kapital kan därför sägas ha ökat. Marknaden för säkerställda obligationer</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">har under senare år kommit att bli en av de viktigaste på den europeiska</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td34"><SPAN class="p3 ft4">obligationsmarknaden.</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td34"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td105"><SPAN class="p22 ft4">47</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_48"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p18 ft4">Behovet av internationell diversifiering gäller även för svenska placerare. Till förutsättningarna för den svenska marknaden skall också läggas den betydande strukturella omallokering av <NOBR>AP-fondens</NOBR> tillgångar som reformeringen av <NOBR>AP-fondssystemets</NOBR> placeringsregler innebär. AP- fondens traditionellt dominerande ställning som investerare i svenska bostadsobligationer försvagades i och med liberaliseringen av placeringsreglerna per den 1 januari 2001. <NOBR>AP-fondssystemet</NOBR> förvaltar numer en betydligt mer diversifierad värdepappersportfölj med ökad andel aktier och utländska värdepapper på bekostnad av främst svenska räntebärande instrument.</P> <P class="p16 ft4">Mot denna bakgrund är det önskvärt att placerarnas bedömning av svenska bostadsobligationer kan grundas på i viktiga delar likartade villkor som gäller för övriga <NOBR>EU-länders</NOBR> obligationer för att inte svenska institut skall förfördelas. Detta gäller inte minst mot bakgrund av att svenska institut svarar för en icke obetydlig del av den europeiska obligationsmarknaden. Vissa stora internationella investerare som försäkringsbolag och pensionsfonder kan också ha interna regler som förhindrar dem från att investera i t.ex. bostadsobligationer som inte omfattas av den särskilda säkerhet som en lagstiftning om säkerställda obligationer innebär. Ett system med säkerställda obligationer bör således allmänt bidra till en <SPAN class="ft5">ökad efterfrågan </SPAN>på svenska bostadsobligationer bland <SPAN class="ft5">utländska investerare</SPAN>.</P> <P class="p17 ft4">Till detta kommer att placeringar i säkerställda obligationer behandlas särskilt förmånligt i de <NOBR>EG-direktiv</NOBR> som reglerar kreditinstituts, värdepappersfonders och försäkringsbolags exponeringar mot enskilda låntagare. Direktiven medger extra stort utrymme för dessa placeringar vilket ökar obligationernas attraktionskraft. Vidare ingår som också framgått säkerställda obligationer (denominerade i euro) i den s.k. <SPAN class="ft5">tier </SPAN><NOBR><SPAN class="ft5">one-gruppen</SPAN></NOBR><SPAN class="ft5"> </SPAN>i Europeiska Centralbankens (ECB:s) gradering av säkerheter. Även detta ökar efterfrågan på obligationerna generellt sett.</P> <P class="p17 ft7">Säkerställda obligationer är sålunda förenade med en rad fördelar för placerarna. Det är samtidigt så att det tar tid innan en reform får genomslag och marknaden blir förtrogen med ett nytt regelsystem. I det perspektivet är det angeläget att en svensk reform nu kommer till stånd.</P> <P class="p187 ft34">Möjligheter till lägre finansieringskostnader och bolåneräntor</P> <P class="p160 ft4">Som nämnts bedömer några remissinstanser det som osäkert om förslaget medför lägre finansieringskostnader och i slutändan lägre bolåneräntor. I vilken utsträckning svenska institut inom ramen för ett system med säkerställda obligationer kan komma att tillgodogöra sig högre rating och lägre upplåningskostnader är som nämnts beroende av lagstiftningens närmare utformning, men också av institutens samlade verksamhet och kvaliteten i kreditportföljerna. För den låneverksamhet som ligger inom ramen för utgivningen av säkra obligationer visar som tidigare framgått internationella erfarenheter att en mycket god rating generellt erhållits. Individuella skillnader kan sedan hänföras till såväl institutens verksamhet och kreditportfölj som till lagens mer detaljerade innehåll och utformning. Såvitt går att bedöma ger det nu presenterade lagförslaget goda förutsättningar för svenska institut att tillgodogöra sig en konkurrenskraftig rating för motsvarande verksamhet vilket även i nu</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p20 ft4">Prop. 2002/03:107</P> <P class="p115 ft4">48</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_49"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p3 ft4">rådande konkurrenssituation sannolikt bidrar till att pressa</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td105"><SPAN class="p174 ft8">Prop. 2002/03:107</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">upplåningskostnaderna.</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p50 ft4">Som framhålls ovan och av vissa remissinstanser kan det inte uteslutas</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">att den mindre del av finansieringen som kan finnas utöver utrymmet för</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td34"><SPAN class="p3 ft4">säkerställda obligationer kan ställa sig något dyrare än enligt nuvarande</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">system. Beroende på institut ligger i dag högsta accepterade</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">belåningsgrad något över här föreslagen gräns. Som nämnts kommer</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">emellertid en icke obetydlig del av institutens samlade finansiering från</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">moderbankerna och kan förväntas fortsätta göra det. Till bilden hör</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">vidare att nu föreslagen reglering för den verksamhet som svarar mot</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td34"><SPAN class="p3 ft4">säkerställda obligationer också är förenad med ett antal faktorer som</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">verkar för ökad säkerhet och stabilitet i hela institutet. Genomlysning och</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">tillsyn av verksamheten skärps.</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p50 ft4">Vad gäller räntorna på konsumenternas bolån måste utgångspunkten</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">vara, givet att låneräntan är det huvudsakliga konkurrensmedlet, att</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">lägsta möjliga finansieringskostnader för de kreditgivande instituten ökar</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td34"><SPAN class="p3 ft4">förutsättningarna för svenska bolånekunder att få lägsta möjliga räntor på</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">sina lån. Mer kostnadsmedvetna och rörliga kunder innebär att lägre</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">finansieringskostnader för instituten i mycket bör kanaliseras vidare till</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">lånekunderna. Hur den samlade räntebilden för bolånekunderna,</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">inklusive eventuell s.k. toppbelåning, kan komma att utvecklas beror i</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">hög grad på den individuella situationen. Lånebilden varierar mellan</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td34"><SPAN class="p3 ft4">hushåll i tid och rum. Principiellt innebär förslaget en ökad</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">differentiering av lånevillkoren med avseende på säkerheternas</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">inomläge. För bottenlånen, som svarar mot de säkerställda</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">obligationerna, finns utsikter till lägre räntor medan den mindre delen</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">topplån kan komma att belastas med något högre räntor. Bättre</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">förutsättningar att anpassa prissättningen i förhållande till risk är i</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td34"><SPAN class="p3 ft4">grunden positivt för en sund utveckling av bostadsfinansierings-</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">marknaden. Det har i olika sammanhang, bl.a. i Finansinspektionens och</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">Riksbankens stabilitetsrapporter pekats på behovet av en sådan mer</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">riskanpassad prissättning på den svenska kreditmarknaden. I slutändan är</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">det sedan konkurrensläget och institutens kostnadseffektivitet som avgör</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td34"><SPAN class="p3 ft4">räntebilden.</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td34"><SPAN class="p3 ft34">Snedvridning av konkurrensen?</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td34"><SPAN class="p3 ft4"><SPAN class="ft5">Finansbolagens Förening </SPAN>anser att ett införande av säkerställda</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">obligationer kan leda till en snedvridning av konkurrensen och att</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">rättsliga fördelar för fastighetsfinansiering kan vara oförenligt med</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">konkurrenslagstiftningen. <SPAN class="ft5">Konkurrensverket </SPAN>anser att förslaget kan ge</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">konkurrenssnedvridande effekter men framhåller att det bidrar till att</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">undanröja hinder för internationell konkurrens och att förslaget mot den</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td34"><SPAN class="p3 ft4">bakgrunden är positivt.</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p50 ft4">Det är sedan länge ett faktum att hypoteksinstituten intar en</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">särställning på kreditmarknaden. De är specialiserade på långfristig</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">upplåning och utlåning mot goda säkerheter, särskilt i fast egendom.</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">Detta innebär att det i första hand är staten som är bolåneinstitutens</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">konkurrent i upplåningssammanhang.</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td34"><SPAN class="p50 ft4">När det hävdas att andra låntagare inte får likartade fördelar är också</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr39 td34"><SPAN class="p3 ft4">att märka att lån med fast egendom som säkerhet inte nödvändigtvis</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td105"><SPAN class="p22 ft4">49</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_50"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p164 ft4">syftar till bostadsfinansiering. En stor del av lånen till företag och till viss del också hushåll används till finansiering för andra ändamål. Det är således ett något oegentligt synsätt att lån till bostadssektorn generellt premieras.</P> <P class="p18 ft4">Den funktionella utformningen av lagen innebär också att olika slag av institut får tillträde till marknaden efter sina förutsättningar. I ett konkurrensperspektiv bör, som <SPAN class="ft5">Konkurrensverket </SPAN>framhåller, givetvis även beaktas att en svensk reglering av säkerställda obligationer innebär att viktiga delar av den svenska finansiella sektorn ges samma konkurrensförutsättningar som allmänt föreligger inom EU.</P> <P class="p17 ft4">Risken att andra aktörer på kreditmarknaden skall få sin finansiering direkt fördyrad eller försvårad får allmänt sett anses vara liten. Olika placerare har olika inriktning och riskpreferenser. I sammanhanget kan återigen nämnas den marknad för företagsobligationer – denominerade i euro – som nu växer fram inom EU och som ger större företag en bredare, delvis ny finansieringskälla. Dagens kapitalmarknad är så mångsidig och påverkas av så många olika faktorer vad gäller riskinslag och riskpremier att införandet av säkerställda obligationer inte kan anses medföra någon snedvridning av konkurrensen.</P> <P class="p188 ft34">Ändrad marknadsstruktur?</P> <P class="p189 ft4">I Sverige finns sedan länge specialiserade hypoteksinstitut, väl etablerade på en marknad av oligopolkaraktär. Senare års utveckling tyder som nämnts på en hårdnande konkurrens. Minskad kundtrohet har också kunnat konstateras i olika undersökningar. Det utländska inslaget är dock alltjämt marginellt. En fortgående europeisk finansiell integration och en svensk lagstiftning om säkerställda obligationer bör emellertid kunna bidra till att utländska aktörer blir mer förtrogna med den svenska marknaden, både på utlånings- och placerarsidan – någonting som kan öka det utländska intresset för den svenska marknaden.</P> <P class="p16 ft4">Den funktionella inriktningen på den föreslagna lagstiftningen möjliggör för inhemska institut som i huvudsak verkar på andra marknader än bostadssektorn att emittera säkerställda obligationer. Bostadslånemarknaden gynnas dock ofrånkomligen av stordrift och väl utbyggda kontaktnät. Det är därför sannolikt att det i första hand är de större etablerade instituten som kommer att tillämpa den konkurrenskraftigare upplåning som lagstiftningen syftar till.</P> <P class="p177 ft8">De svenska bostadsinstituten beviljar i princip endast bottenlån. Enligt det förslag som här presenteras skall sådana institut som emitterar säkerställda obligationer få bedriva all den verksamhet som en bank eller ett kreditmarknadsföretag har möjligheter till. Det finns således inget hinder mot att de etablerade bostadsinstituten även beviljar lån med högre inomlägen för vilka det inte finns samma säkerhet som för de lån som beviljas inom ramen för den särskilda lagstiftning som här föreslås. Hur instituten väljer att anpassa sin verksamhet till den nya lagstiftningen beror på såväl marknadsmässiga som koncernorganisatoriska faktorer. Eftersom de privata bostadsinstituten ingår i större bankkoncerner bör det emellertid finnas goda möjligheter att fördela verksamheten så att den gynnsammaste kombinationen uppnås. Flertalet institut har numera också en betydande internfinansiering via sin moderbank vid sidan av</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p20 ft4">Prop. 2002/03:107</P> <P class="p115 ft4">50</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_51"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p164 ft7">den egna marknadsupplåningen. För bostadsinstituten totalt sett svarar obligationsfinansieringen för upp emot två tredjedelar av finansieringsbehovet men med individuella skillnader.</P> <P class="p18 ft4"><SPAN class="ft5">Tredje </SPAN><NOBR><SPAN class="ft5">AP-fonden</SPAN></NOBR><SPAN class="ft5"> </SPAN>pekar på att en generell sänkning av tillåtna belåningsgrader inom ramen för systemet med säkerställda obligationer kan medföra en minskning av obligationsstocken i storleksordningen 50 miljarder kronor om instituten väljer att renodla verksamheten (uppskattat belopp är dock beräknat med utgångspunkt i promemorians förslag om en belåningsgrad på 70 procent för bostadsfastigheter). En motsvarande ökning förutses då för volymen topplån i banksystemet. Det är emellertid knappast möjligt att närmare förutspå vilka nya finansieringsstrukturer som reformen kan medföra. Som framgått svarar inte obligationer för hela lånefinansieringen. Något lägre belåningsgrader behöver således inte i sig innebära motsvarande mindre obligationsvolymer. Vidare kan framhållas att det sedan mitten av <NOBR>1990-talet</NOBR> skett en trendmässig relativt kraftig minskning av den svenska bostadsobligationsstocken vilket inte hindrat en fortsatt smidig bostadsfinansiering. Tvärtom speglar det en marknadsanpassning av finansieringsstrukturen med bl.a. ökad utlandsupplåning och inte minst en betydande finansiering inom koncernerna. Utvecklingen under senare år visar också att obligationsmarknaden kan hantera betydande volymförändringar utan nämnvärda störningar. Likviditeten bör därtill förbättras vid övergång till säkerställda obligationer.</P> <P class="p16 ft7">Den samlade bilden är således att den föreslagna lagstiftningen inte förutses medföra några genomgripande strukturella förändringar på den svenska marknaden.</P> <P class="p190 ft34">Påverkan på stabiliteten i det finansiella systemet?</P> <P class="p160 ft8">En viktig fråga är om ett system med säkerställda obligationer kan påverka <SPAN class="ft34">stabiliteten i det finansiella systemet</SPAN>. De institut som kommer att emittera säkerställda obligationer underkastas striktare krav ifråga om belåningsgrader, värdering och matchning av tillgångar och skulder etc inom ramen för den särskilda lagstiftningen. De är dessutom föremål för särskild tillsyn. Detta talar allmänt för ökad transparens och stabilitet i verksamheten. Finansiering genom säkerställda obligationer innebär varken en minskning av institutets tillgångar eller lägre formella krav på kapitaltäckning. Från kapitaltäckningssynpunkt bör emellertid framhållas att de internationellt bestämda kapitaltäckningsreglerna står inför delvis genomgripande förändringar varför de framtida kapitaltäckningskraven i bl.a. hypoteksinstituten i nuläget inte är möjliga att förutsäga.</P> <P class="p165 ft4">Från stabilitetssynpunkt kan också hävdas att säkerställda obligationer vänder sig till en marknad med bredare placerarkategorier där god likviditet och effektiv prisbildning kan förutses. Med ökat inslag av utländska placerare sprids även placerarnas kreditrisk på fler händer utanför Sverige. Detta bör bidra till ökad stabilitet i denna sektor.</P> <P class="p17 ft4">Om stabiliteten snarast bedöms stärkas för den verksamhet som omfattas av säkerställda obligationer kan det sägas vara mindre tydligt att det också gäller för den totala marknaden för bostadsfinansiering, dvs. inklusive s.k. topplån. I princip står samma totala säkerhetsmassa som tidigare till förfogande för kreditgivarna. I den meningen innebär</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p20 ft4">Prop. 2002/03:107</P> <P class="p115 ft4">51</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_52"> <P class="p117 ft7">reformen inga förändringar i fråga om förlustrisker och stabilitet för den Prop. 2002/03:107 samlade kreditgivningen till bostadssektorn. En mer riskanpassad</P> <P class="p13 ft4">prissättning är dock positivt från stabilitetssynpunkt.</P> <P class="p62 ft34">Sammanfattning och slutsats</P> <P class="p54 ft4">Den tilltagande konkurrensen och den ökande internationella diversifieringen av kapitalförvaltningen medför behov för bostadsinstituten att kunna utnyttja nya finansieringsformer, omfattande bredast tänkbara placerarkategorier. Ett system med säkerställda obligationer framstår som ett väsentligt instrument för dessa institut att bredda sin bas för upplåningen och därmed uppnå en optimal finansiering. Ett sådant system skulle ge svenska hypoteksinstitut samma förutsättningar till upplåning som övriga institut inom EU i växande omfattning har tillgång till.</P> <P class="p191 ft4">Mot bakgrund av det tilltagande konkurrenstrycket på bolånemarknaden bör lägre finansieringskostnader för instituten öka förutsättningarna för svenska konsumenter att få lägsta möjliga räntor på sina bostadslån. Den föreslagna regleringen kan inte heller anses ha någon menlig inverkan på stabiliteten i det finansiella systemet. Det finns således starka skäl att införa en lagstiftning om säkerställda obligationer i Sverige. De argument mot ett sådant system som framförts av vissa remissinstanser – främst dess möjliga konkurrenssnedvridande effekter – framstår inte som särskilt tungt vägande.</P> <P class="p192 ft4">52</P> </DIV> <DIV id="page_53"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQ0310753x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr27 td31"><SPAN class="p35 ft1">6</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td106"><SPAN class="p36 ft64">Säkerställda obligationer – överväganden och <SPAN class="ft63">Prop. 2002/03:107</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td31"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td106"><SPAN class="p36 ft1">förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p193 ft20"><SPAN class="ft65">6.1</SPAN><SPAN class="ft66">Funktionell eller institutionell reglering?</SPAN></P> <P class="p194 ft19"><SPAN class="ft25">Regeringens förslag: </SPAN>Reglerna om säkerställda obligationer ges en funktionell inriktning.</P> <P class="p195 ft19"><SPAN class="ft25">Promemorians förslag: </SPAN>Överensstämmer med regeringens förslag. <SPAN class="ft25">Remissinstanserna: </SPAN>Samtliga remissinstanser, utom <SPAN class="ft33">Juridiska</SPAN></P> <P class="p39 ft5">fakultetsnämnden vid Uppsala universitet<SPAN class="ft4">, tillstyrker förslaget eller lämnar det utan invändning. Fakultetsnämnden anser att det av konkurrensskäl finns anledning att närmare överväga en institutionell reglering.</SPAN></P> <P class="p52 ft4"><SPAN class="ft23">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>En övergripande fråga vid införande av lagregler om säkerställda obligationer är om regleringen skall ha en institutionell eller funktionell inriktning, dvs. om institut som emitterar säkerställda obligationer skall tillåtas eller inte tillåtas att även ägna sig åt annan finansiell verksamhet.</P> <P class="p113 ft8">Inledningsvis kan anmärkas att <NOBR>EG-reglerna</NOBR> inte utesluter vare sig en institutionell eller funktionell modell. Det finns argument såväl för som emot de olika modellerna. Det kan förefalla vara lättare för placerare, i synnerhet utländska, att bedöma emittentinstitutets förmåga att infria sina förpliktelser om institutet inte samtidigt ägnar sig åt annan verksamhet. Investerarnas placeringsval påverkas emellertid i stor utsträckning av den analys och bedömning av system för säkerställda obligationer som görs av värderingsinstituten. Som tidigare beskrivits (se avsnitt 4.1) arbetar värderingsinstituten så att de ”ser igenom” emittentinstitutens konstruktioner och inriktar sig på att bedöma de faktiska riskerna. I princip tycks det i sig inte spela någon roll vilken legal kontext ett emittentinstitut verkar i – en effektiv genomlysning av institutet kan ändå ske. Med den utgångspunkten skulle ett emittentinstitut med restriktiv verksamhet bedömas på samma sätt oavsett om den tillämpliga lagstiftningen är funktionell eller institutionell.</P> <P class="p196 ft4">En funktionell lagstiftning medför dock större möjligheter för ett institut att ändra inriktning på sin verksamhet till en mer riskabel sådan. Det kan således inte uteslutas att lagstiftningens utformning i detta avseende har viss påverkan på värderingsinstitutens bedömning. Risk finns att denna bedömning i någon mån påverkas negativt om systemet har en funktionell lösning. Viktigare är emellertid en rad andra faktorer som väger tungt vid bedömningen av hur säkert ett system med säkerställda obligationer är; i första hand obligationsinnehavarnas förmånsrätt och regler kring emittentinstitutets obestånd i övrigt samt bestämmelser om matchning och särskild tillsyn över verksamheten. Från ratingsynpunkt torde en institutionell modell i sig därför knappast medföra mer än marginella fördelar. Mer avgörande för ratingen blir i stället vilka risker som är förknippade med institutets verksamhet och vilka de sammanlagda effekterna blir av de restriktioner som finns inom ramen för lagstiftningen.</P> <P class="p197 ft4">53</P> </DIV> <DIV id="page_54"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p109 ft8">En blandad verksamhet kan således komma att innebära ett ökat risktagande. Om ett risktagande finns i den övriga verksamheten kan detta givetvis verka hämmande på institutets rating och upplåningsvillkor. Ett bakslag i den övriga verksamheten kan i förlängningen ha återverkningar på den del som har samband med de säkerställda obligationerna, t.ex. genom att institutets kredittagare i högre grad löser in sina bostadslån i förtid eller att institutet får svårare att attrahera låntagare. Riskerna med blandad verksamhet beror dock till stor del på vilken övrig verksamhet instituten kan komma att bedriva. Om den övriga verksamheten är förenad med stora risker, kan detta öka risken för en obeståndssituation. För kreditinstituten är det dock givet att värderingsinstituten fäster stort avseende vid omfattningen och kvaliteten av de tillgångar och skulder som är frikopplade från de säkerställda obligationerna. Lika uppenbar för dem är kopplingen mellan ökat risktagande och sänkt rating. En god rating förutsätts vara en central målsättning för varje institut som emitterar säkerställda obligationer. Det finns således ett starkt incitament för institutet att inte ägna sig åt verksamhet som riskerar att påverka ratingen i ogynnsam riktning. I sammanhanget bör även beaktas att institutens hela verksamhet är reglerad och står under tillsyn av Finansinspektionen. Det är således osannolikt att instituten vid en funktionell lösning kommer att driva verksamhet som äventyrar institutets stabilitet.</P> <P class="p198 ft4">Tyskland och Danmark har sedan länge en lagreglering om säkerställda obligationer med institutionell inriktning. Marknaderna för säkerställda obligationer i dessa två länder är dominerande i Europa. Tysklands lagstiftning har fungerat som förebild för en rad länder inom EU, däribland Finland, Frankrike, Irland och Luxemburg, samt för flera av de länder som inom kort kommer att inträda som medlemmar i gemenskapen, däribland Polen och Ungern. Den institutionella modellen kan således antas förbli den dominerande i Europa ett bra tag framöver. Att flertalet länder har anslutit sig till en institutionell modell kan, som</P> <P class="p199 ft67">Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet <SPAN class="ft62">anfört, synas tala för att en sådan bör väljas även i Sverige. De olika ländernas institutionella modeller skiljer sig emellertid avsevärt åt såväl i fråga om vilken övrig verksamhet som får bedrivas som beträffande enskilda delar av systemet</SPAN></P> <P class="p161 ft4">– detta gäller belåningsgrader, tillåten säkerhetsmassa etc. Det finns följaktligen ingen enhetlig europeisk standard för lagregleringen beträffande säkerställda obligationer. Till bilden hör också att det är olika slag av institut som emitterar bostadsobligationer i de olika länderna. Som en motbild kan erinras om att Spanien har regler med en funktionell inriktning, att instituten där fått en förhållandevis god rating och att den spanska obligationsmarknaden vuxit snabbt under senare år. Nämnas kan även att Tjeckien nyligen har lagstiftat om säkerställda obligationer med funktionell inriktning. Jämförelsen med övriga länder ger således ingen entydig vägledning för valet av lagstiftningsmodell.</P> <P class="p162 ft4">Med en funktionell inriktning kan tillsynen av instituten komma att bli komplicerad och mer omfattande, vilket är ett argument för en institutionell modell. I sammanhanget rör det sig dock om förhållandevis små merkostnader.</P> <P class="p162 ft7">Det finns även uppenbara fördelar med en funktionell modell. En sådan medför större organisatorisk frihet för instituten. Ett institut som bedriver en storskalig övrig verksamhet kan också få vissa operativa</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p163 ft4">Prop. 2002/03:107</P> <P class="p115 ft4">54</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_55"> <P class="p200 ft7">fördelar, t.ex. ha lättare att överbrygga tillfälliga likviditetsbrister genom Prop. 2002/03:107 fyllnadssäkerheter. Ytterligare en fördel med en funktionell lösning kan</P> <P class="p201 ft4">vara att instituten ges större möjligheter att ordna helhetslösningar för kunderna, t.ex. arrangemang där samma institut lämnar botten- och topplån, krediter för annat ändamål och även ombesörjer andra finansiella angelägenheter. Detta kan medverka till ökad konkurrens mellan instituten, vilket i slutänden kan gynna bolånekonsumenterna. Den större flexibiliteten och friheten att förena kreditgivning som finansieras genom utgivande av säkerställda obligationer med annan verksamhet kan också möjligen medföra större incitament för inhemska och utländska aktörer att etablera sig på den svenska bolånemarknaden. Även detta bidrar i så fall givetvis till ökad konkurrens och gynnande av bolånekonsumenterna.</P> <P class="p202 ft7"><SPAN class="ft6">Sammanfattningsvis </SPAN>görs bedömningen att fördelarna med en funktionell regering för utgivning av säkerställda obligationer överväger de som kan ses med en institutionell lösning. Ett funktionellt synsätt har också generellt alltmer kommit att prägla den svenska finansiella lagstiftningen, då det bedömts bättre tillvarata utveckling och konkurrens.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"> <TR> <TD colspan=2 class="tr40 td35"><SPAN class="p3 ft20">6.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr40 td107"><SPAN class="p203 ft20">Säkerställda obligationer och säkerhetsmassan</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr41 td108"><SPAN class="p3 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr41 td109"><SPAN class="p3 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr41 td110"><SPAN class="p3 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr41 td92"><SPAN class="p3 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td111"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td112"><SPAN class="p88 ft4"><SPAN class="ft23">Regeringens förslag: </SPAN>Regler om säkerställda obligationer införs i en</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td110"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td111"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr13 td113"><SPAN class="p88 ft4">särskild lag.</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td110"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td111"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td114"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td115"><SPAN class="p204 ft4">Vissa tillgångar – i huvudsak hypotekskrediter och offentliga</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td110"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td111"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td113"><SPAN class="p88 ft4">krediter (säkerhetsmassa) – skall reserveras för obligationsinne-</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td110"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td111"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td113"><SPAN class="p88 ft4">havarnas – och i förekommande fall derivatmotparternas – räkning.</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td110"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td111"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td113"><SPAN class="p88 ft4">Hypotekskrediter och offentliga krediter skall tillåtas ingå i samma</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td110"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td111"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr25 td116"><SPAN class="p88 ft4">säkerhetsmassa.</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td110"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr42 td108"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr42 td117"><SPAN class="p147 ft8"><SPAN class="ft24">Promemorians förslag: </SPAN>Överensstämmer i huvudsak med regeringens</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">förslag. Promemorians förslag innebär dock att säkerställda obligationer</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">endast får säkerställas antingen med hypotekskrediter eller offentliga</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">krediter.</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td108"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr14 td117"><SPAN class="p147 ft5"><SPAN class="ft23">Remissinstanserna: </SPAN>Sveriges advokatsamfund <SPAN class="ft4">uttrycker en allmän</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">motvilja mot speciallagstiftning på det finansiella tjänsteområdet, men</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr13 td33"><SPAN class="p3 ft4">anser i detta fall – när det rör sig om lagstiftning som omfattar både</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">banker och kreditmarknadsföretag – det trots allt lämpligt att</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">regelsystemet införs i en särskild lag. <SPAN class="ft5">Svenska Bankföreningen</SPAN>, <SPAN class="ft5">SBAB</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">och <SPAN class="ft5">Tredje </SPAN><NOBR><SPAN class="ft5">AP-fonden</SPAN></NOBR><SPAN class="ft5"> </SPAN>anser att hypotekskrediter och offentliga krediter</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">bör ingå i samma säkerhetsmassa.</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td108"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr14 td117"><SPAN class="p147 ft23">Skälen för regeringens förslag<SPAN class="ft4">: I betänkandet (SOU 1997:110)</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr13 td33"><SPAN class="p3 ft4">föreslås att reglerna om säkerställda obligationer skall införas i lagen om</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">finansieringsverksamhet (frågan om rätten för banker att ge ut</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">säkerställda obligationer behandlas inte av utredningen). Skälet till detta</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">ställningstagande är att det är värdefullt att ha alla regler samlade i en lag</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">– en särreglering skulle göra regelverket mer komplext. Vi anser</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">emellertid att regleringen bör ske i en <SPAN class="ft5">särskild lag</SPAN>. En särreglering kan</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr13 td33"><SPAN class="p3 ft4">visserligen anses strida mot målsättningen att begränsa och renodla</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr25 td33"><SPAN class="p3 ft4">lagstiftningen på det finansiella området. I den mån reformen utgör ett</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr18 td92"><SPAN class="p22 ft4">55</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr35 td108"><SPAN class="p3 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td114"><SPAN class="p3 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td7"><SPAN class="p3 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td110"><SPAN class="p3 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_56"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p25 ft4">avsteg från tidigare strävanden i lagstiftningen sker detta i första hand genom att en särskild form av finansiellt instrument införs. Frågan om detta skall ske i separat lag eller inte har i sammanhanget mindre betydelse. En fristående lagstiftning har dessutom ett pedagogiskt värde och ett symbolvärde, inte minst i förhållande till utländska investerare och värderingsinstitut. Om de aktuella reglerna införs i lagen om finansieringsverksamhet och i bankrörelselagen riskerar de lagarna dessutom att bli mindre överskådliga. Den nya lagen bör däremot endast innehålla de föreskrifter som specifikt sammanhänger med verksamhet inom ramen för ett system med säkerställda obligationer. Eftersom emittenterna är svenska banker eller kreditmarknadsföretag kommer tillämpliga regler i bankrörelselagen och lagen om finansieringsverksamhet i övrigt att gälla.</P> <P class="p109 ft4">Utredaren har berört frågan om en <SPAN class="ft5">särskild beteckning </SPAN>bör användas för de aktuella obligationerna, men fann att skuldförbindelserna i praktiken kommer vara av olika slag, med olika beteckningar och att något homogent begrepp är svårt att finna. Det är emellertid uppenbart att en särskild term skulle dels förstärka intrycket av att det rör sig om en särskild typ av skuldförbindelse, dels underlätta den praktiska hanteringen och spridandet av information om obligationerna. En särskild beteckning bör således användas för obligationerna. Så är även fallet i samtliga andra länder som infört motsvarande regelsystem. Övervägande skäl talar för beteckningen säkerställda obligationer. Det alternativ som tidigare förts fram av vissa remissinstanser är bolåneinstrument. Denna term bör dock undvikas eftersom systemet enligt förslaget även skall omfatta obligationer och certifikat som säkerställs med krediter som lämnats utan säkerhet till vissa särskilt säkra låntagare, bl.a. svenska staten och svenska kommuner (se avsnitt 6.4). Vidare är det konkreta och välbekanta uttrycket obligationer att föredra framför den mer anonyma och generella termen låneinstrument. Av lagen bör dock givetvis framgå att termen säkerställda obligationer även omfattar instrument som omsätts på penningmarknaden, dvs. certifikat och motsvarande instrument. I syfte att skydda det kännemärke som dessa obligationer kommer att ha bör vidare föreskrivas att benämningen får användas endast för sådana obligationer och jämförbara skuldförbindelser som omfattas av lagen.</P> <P class="p205 ft4">Ett huvudsyfte bakom reglerna om säkerställda obligationer är att obligationsinnehavarnas fordringar skall göras särskilt säkra genom att viss egendom, här benämnd <SPAN class="ft5">säkerhetsmassa</SPAN>, reserveras i huvudsak för deras räkning (även derivatmotparter har förmånsrätt i säkerhetsmassan, se avsnitt 6.9). <NOBR>EG-direktiven</NOBR> innehåller inte någon formell begränsning i fråga om vilken typ av egendom som kan komma ifråga för detta ändamål. Regleringen tillkom dock med hänsyn till de danska bolåneinstitutens situation. Dessa har sedan lång tid tillämpat ett system som bygger på att institutens bolånekrediter utgör säkerhetsmassa. Tanken med regleringen är därför i första hand att institutens kreditstockar, kanske främst bolånekrediterna, skall utgöra en sådan massa. I de övriga <NOBR>EU-länder</NOBR> som infört system med säkerställda obligationer gäller något olika regler i fråga om vilka slags krediter och övriga tillgångar som får ingå i säkerhetsmassan. När det gäller krediter tillåts dock i samtliga länder utom Danmark och Spanien både krediter som</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p125 ft4">Prop. 2002/03:107</P> <P class="p115 ft4">56</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_57"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p161 ft4">lämnats mot pant i olika typer av fast egendom (hypotekskrediter) och krediter som lämnats utan säkerhet till vissa särskilt säkra låntagare (offentliga krediter). Dessutom tillåter länderna i allmänhet att även annan särskilt säker egendom till en mindre del får ingå i säkerhetsmassan (fyllnadssäkerheter).</P> <P class="p162 ft4">Som framgår nedan kommer ett svenskt emittentinstitut kunna använda tämligen olika typer av krediter som säkerhetsmassa. Det skulle kunna hävdas att om krediter av samtliga dessa slag tillåts ingå i en och samma säkerhetsmassa skulle den eftersträvade homogeniteten minska, vilket skulle kunna leda till en försämrad genomlysning. Det kan därför tyckas naturligt att dela upp säkerhetsmassan i de fyra kategorier krediter som tillåts i systemet, dvs. dels krediter som lämnats mot säkerhet i antingen fast egendom, tomträtt eller bostadsrätt, dels krediter som lämnats utan säkerhet till särskilt säkra låntagare (se närmare under avsnitten 6.3 och 6.4).</P> <P class="p124 ft8">Krediterna mot säkerhet i tomträtt och bostadsrätt utgör dock endast en mindre andel av institutens utlåning. De skulle knappast, även om de bildade en gemensam säkerhetsmassa, nå upp till så stora volymer som krävs för en effektiv upplåning. Tomträtt- och bostadsrättskrediterna bör därför tillåtas ingå i samma säkerhetsmassa som krediterna mot inteckning i fast egendom. Samma resonemang kan emellertid även föras beträffande de offentliga krediterna. Andelen krediter till offentliga låntagare utgör i dag normalt endast <NOBR>2–3</NOBR> procent av den totala kreditvolym som kan komma i fråga som säkerhetsmassa. God likviditet är en förutsättning för att de säkerställda obligationerna skall få genomslagskraft på marknaden. Med en enhetlig säkerhetsmassa blir det möjligt att emittera obligationslån med större volymer, sannolikt på bättre villkor. Ett på detta sätt skapat utrymme för ökad flexibilitet och likviditet får anses väl uppväga den något försämrade genomlysningen som kan bli konsekvensen av ett sådant synsätt. Övervägande skäl talar således, som <SPAN class="ft34">Bankföreningen</SPAN>, <SPAN class="ft34">SBAB </SPAN>och <SPAN class="ft34">Tredje </SPAN><NOBR><SPAN class="ft34">AP-fonden</SPAN></NOBR><SPAN class="ft34"> </SPAN>anfört, för att tillåta hypotekskrediter och offentliga krediter i samma säkerhetsmassa.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p163 ft4">Prop. 2002/03:107</P> <P class="p115 ft4">57</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_58"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQ0310758x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"> <TR> <TD class="tr18 td52"><SPAN class="p206 ft20">6.3</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td62"><SPAN class="p23 ft20">Närmare om hypotekskrediter</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td32"><SPAN class="p3 ft8">Prop. 2002/03:107</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p207 ft23"><SPAN class="ft24">6.3.1</SPAN><SPAN class="ft69">Tillåtna hypotekskrediter i säkerhetsmassan</SPAN></P> <P class="p208 ft4"><SPAN class="ft23">Regeringens förslag: </SPAN>Säkerhetsmassan får bestå av hypotekskrediter som lämnats mot inteckning i fast egendom som är avsedd för <NOBR>bostads-,</NOBR> <NOBR>jordbruks-,</NOBR> kontors- eller affärsändamål, mot inteckning i tomträtt som är avsedd för <NOBR>bostads-,</NOBR> kontors- eller affärsändamål, mot pant i bostadsrätt eller motsvarande utländsk säkerhet. En förutsättning är att krediterna uppfyller vissa villkor såsom belåningsgrader och värdering av underliggande säkerheter.</P> <P class="p209 ft7">Andelen hypotekskrediter som lämnats mot inteckning i fast egendom, tomträtt eller bostadsrätt som är avsedd för kontors- eller affärsändamål får uppgå till högst 10 procent av säkerhetsmassan.</P> <P class="p210 ft7"><SPAN class="ft30">Promemorians förslag: </SPAN>Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag, utom såvitt avser begränsningsregeln för kommersiella fastigheter.</P> <P class="p52 ft6"><SPAN class="ft30">Remissinstanserna: </SPAN>Finansinspektionen <SPAN class="ft7">och </SPAN>Statens Bostadskreditnämnd <SPAN class="ft7">anför att utlåning mot pant i bostadsrätt inte bör få ingå i säkerhetsmassan. </SPAN>Svenska Bankföreningen <SPAN class="ft7">menar att andelen krediter till kommersiella fastigheter bör begränsas till 10 procent av säkerhetsmassan.</SPAN></P> <P class="p58 ft24">Skälen för regeringens förslag</P> <P class="p56 ft34">Lån mot säkerhet i fast egendom</P> <P class="p211 ft4">Krediter mot säkerhet i fast egendom utgör en hörnpelare i övriga länders system med säkerställda obligationer och sådana lån bör givetvis få ingå i säkerhetsmassan även i ett svenskt system. Det är emellertid eftersträvansvärt att de underliggande säkerheterna till krediterna är så homogena som möjligt. Härigenom blir det lättare att genomlysa säkerhetsmassan och bedöma dess kvalitet. En renodling av säkerhetsmassan har också, som nämnts i avsnitt 4.1, en positiv inverkan på ratingen. Lån mot säkerhet i fastighetstyper som är svåra att bedöma eller som är särskilt riskabla eller osäkra bör därför i möjligaste mån hållas utanför säkerhetsmassan. Utredaren har i linje med detta föreslagit att de underliggande säkerheterna skall indelas i bostadsfastigheter, jordbruksfastigheter och kommersiella fastigheter och att fastigheter som klassificeras på andra sätt inte bör kunna belånas inom ramen för systemet. Liknande synsätt präglar lagstiftningen utomlands. I exempelvis Tyskland får endast fastigheter som kan ge en säker avkastning ingå i säkerhetsmassan, varigenom bl.a. fast egendom som består av gruvor utesluts. Mot denna bakgrund bör de underliggande säkerheterna endast tillåtas bestå av fastighetstyper som är vanligt förekommande och för vilka det finns vedertagna och etablerade värderingsnormer. I nära anslutning till utredarens förslag föreslås här att endast fastigheter som är avsedda för bostads- <NOBR>jordbruks-,</NOBR> kontors- eller affärsändamål skall få utgöra säkerhet för krediter i säkerhetsmassan. Sådan avgränsning gäller för övrigt som huvudregel för de</P> <P class="p212 ft4">58</P> </DIV> <DIV id="page_59"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p3 ft4">fastighetstyper som kan utgöra säkerhet för skuldförbindelser som ingår i</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td105"><SPAN class="p174 ft8">Prop. 2002/03:107</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">försäkringsföretagens skuldtäckning (se 10 och 11 §§ i Finansinspek-</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">tionens föreskrifter, FFFS 1996:30, om register avseende de tillgångar</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">som används för skuldtäckning i svenska försäkringsbolag). Regeringen</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td34"><SPAN class="p3 ft4">eller den myndighet regeringen bestämmer bör få meddela närmare</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">föreskrifter om vad som skall anses utgöra de ifrågavarande</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td34"><SPAN class="p3 ft4">fastighetstyperna.</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td34"><SPAN class="p3 ft34">Lån mot säkerhet i tomträtt eller bostadsrätt</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td34"><SPAN class="p3 ft4"><SPAN class="ft5">Tomträtt </SPAN>är formellt en slags nyttjanderätt till fast egendom i allmän ägo,</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">vanligen i tätorter. I samband med att tomträtt upplåts överlåts eventuell</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">egendom som hör till fastigheten, dvs. byggnader m.m., till tomträtts-</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td34"><SPAN class="p3 ft4">innehavaren som alltså blir ägare till denna. Tomträtt är begreppsmässigt</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">att hänföra till lös egendom. Trots detta har tomträtten i flera avseenden</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">drag som annars karakteriserar äganderätt till fastighet och</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">tomträttsinnehavaren intar i stort en fastighetsägares ställning.</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">Tomträtten får sägas upp endast av fastighetsägaren. En uppsägning får</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">dock ske först efter utgången av vissa tidsperioder. Om parterna inte</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td34"><SPAN class="p3 ft4">överenskommit om längre perioder utgör den första perioden sextio år</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">och varje följande period fyrtio år, räknat från utgången av närmast</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">föregående period. Om tomträtten upplåtits för annat än bostadsändamål</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">får överenskommelse träffas om kortare perioder, dock lägst tjugo år.</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">Uppsägning får vidare endast ske om det är av vikt för ägaren att</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">fastigheten används för bebyggelse av annan art eller på annat sätt än</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td34"><SPAN class="p3 ft4">tidigare. Inskrivning av tomträttsupplåtelse är obligatorisk och detsamma</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">gäller för inskrivning av tomträttens övergång till ny innehavare.</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">Tomträtt får pantsättas och det får inte göras någon inskränkning i tomt-</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">rättshavarens rätt att upplåta panträtt. Reglerna om upplåtelse av panträtt</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">i tomträtt motsvarar nästan helt vad som gäller pantsättning av fast</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">egendom.</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td34"><SPAN class="p50 ft4">Som framgått har tomträtter en stabil och långvarig karaktär. De utgör</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">därför ett säkert underlag för kreditgivning. Ett uttryck för detta är att</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">krediter mot inteckning i tomträtt får användas till skuldtäckning enligt</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">reglerna om försäkringsföretags försäkringstekniska avsättningar. I</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">kapitaltäckningssammanhang (se avsnitt 4.7) riskviktas också fordringar</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">med säkerhet i tomträtt till bostadsfastighet på samma sätt som fordringar</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td34"><SPAN class="p3 ft4">med säkerhet i fast egendom. Särskilt i de största städerna har tomträtt</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">stor praktisk betydelse som kreditsäkerhet. Det finns således inga</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">bärande skäl för att utesluta lån mot säkerhet i tomträtt från att ingå i</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">säkerhetsmassan.</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p50 ft4">Det finns i Sverige omkring 700 000 <SPAN class="ft5">bostadsrätter </SPAN>och i dessa bor</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">cirka en miljon människor. Bostadsrätter regleras i bostadsrättslagen</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td34"><SPAN class="p3 ft4">(1991:614). En bostadsrättsförening är en ekonomisk förening vars</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">ändamål är att i föreningens hus upplåta lägenheter med bostadsrätt.</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">Bostadsrätt är den rätt i föreningen som en medlem har på grund av en</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">sådan upplåtelse. En bostadsrättsinnehavares ställning påminner, i likhet</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">med tomträttsinnehavarens, om en ägares. En huvudprincip i</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">lagstiftningen om bostadsrätter är att bostadsrättsinnehavaren skall ha rätt</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">att förfoga över det förmögenhetsvärde som bostadsrätten representerar.</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td34"><SPAN class="p3 ft4">Bostadsrätter kan således överlåtas och pantsättas. Systemet för</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td105"><SPAN class="p22 ft4">59</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_60"> <P class="p20 ft4"><SPAN class="ft5">överlåtelse och pantsättning </SPAN>av bostadsrättslägenheter anses emellertid Prop. 2002/03:107</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr25 td33"><SPAN class="p3 ft4">ha vissa brister. Det saknas uttryckliga regler om hur sakrättsligt giltig</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">överlåtelse och pantsättning åstadkoms. Enligt praxis gäller, i analogi</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">med reglerna för enkla skuldebrev, att sådant skydd i båda fallen erhålls</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td33"><SPAN class="p3 ft4">genom att en underrättelse lämnas till bostadsrättsföreningen. Sedan före-</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">ningen fått underrättelse om pantsättning måste föreningen genast</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">anteckna detta i dess lägenhetsförteckning. Tanken är att en presumtiv</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">köpare eller kreditgivare skall kunna få kännedom om ägar- och</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">pantsättningsanteckningar genom utdrag ur lägenhetsförteckningen. Det</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">inträffar dock att bostadsrättsföreningar förbiser att föra in uppgifter om</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td33"><SPAN class="p3 ft4">panträttningar i lägenhetsförteckningen, varvid s.k. dolda panträtter</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">uppstår. Pantsättningen åtnjuter då sakrättsligt skydd men är inte synlig</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">för en ny kreditgivare. Det inträffar också att inaktuella noteringar om</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">pantsättningar står kvar i lägenhetsförteckningarna. Ett annat bekymmer</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">är att det är oklart i vilken utsträckning tilläggskrediter och omlagda</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">krediter från en långivare som beviljat den ursprungliga krediten kräver</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td33"><SPAN class="p3 ft4">en ny underrättelse till föreningen för att få sakrättsligt skydd.</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p50 ft4">De nämnda bristerna medför risker för rättsförluster för bl.a.</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">kreditgivare. Bristerna kan även i någon mån antas medföra att</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">bostadsrättens kreditvärde är lägre än vad det skulle ha varit med ett mer</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">rättssäkert system. I syfte att komma till rätta med bl.a. dessa problem</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">och med den övergripande målsättningen att förbättra bostadsrätterna</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td33"><SPAN class="p3 ft4">som kreditobjekt har Bostadsrättsutredningen i ett delbetänkande (SOU</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">1998:80) föreslagit att det skall införas ett system enligt vilket</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">pantsättningar av bostadsrätter skall registreras i ett offentligt</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">bostadsrättsregister. Härvid skulle sakrättsligt skydd vid pantsättning</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">uppkomma genom registrering i registret. Detta skulle innehålla</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">uppgifter för identifiering av bostadsrättsföreningen och bostadsrätten,</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td33"><SPAN class="p3 ft4">bostadsrättshavaren och dennes förvärv, bostadsinteckningar och</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">inteckningshavare samt åtgärder vilka påverkar möjligheterna att förfoga</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">över en bostadsrätt, t.ex. uppgifter om utmätning eller om tvist pågår.</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">Betänkandet har remissbehandlats och bereds för närvarande inom</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">Regeringskansliet. Det är oklart om Bostadsrättsutredningens förslag om</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">ett offentligt bostadsrättsregister kommer att genomföras.</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td33"><SPAN class="p50 ft4">När det gäller frågan om bostadsrätters <SPAN class="ft5">säkerhet som kreditunderlag</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr13 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">bör nämnas att ett stort antal bostadsrättsföreningar gick i konkurs eller</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">hade finansiella problem under <NOBR>1990-talet,</NOBR> i synnerhet under</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">fastighetskrisen i decenniets först hälft. Något liknande hade inte inträffat</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">tidigare. Mot den bakgrunden har Bostadsrättsutredningen sett över det</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">regelverk i bostadsrättslagen med ekonomiska planer m.m. som syftar till</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td33"><SPAN class="p3 ft4">att förhindra ekonomiskt ohållbara bostadsprojekt. Utredningen</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">undersökte orsakerna till konkurserna och konstaterade i sitt slut-</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">betänkande (SOU 2000:2) att bilden var rätt enhetlig. Det var fråga om</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">föreningar som hade bildats under åren <NOBR>1986–1991.</NOBR> En klar majoritet av</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">dessa var inte den för bostadsrättsföreningar kanske mer traditionella</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">typen med flerbostadshus. Byggnadsbeståndet utgjordes i stället av</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">småhus, parhus eller radhus. Föreningarna var dessutom relativt små. När</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td33"><SPAN class="p3 ft4">det gäller orsakerna till konkurserna fann utredningen att den ökade</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">avtrappningen av räntebidrag var en väsentlig faktor. Härtill kom att</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">inflationen under denna period inte längre var så hög som den tidigare</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td33"><SPAN class="p3 ft4">varit. Detta gjorde att höga produktionskostnader blev ett större problem</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr21 td92"><SPAN class="p22 ft4">60</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr33 td33"><SPAN class="p3 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_61"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p25 ft8">än det varit tidigare. Dessutom byggde bidragssystemet på att inflationen skulle vara lika hög som tidigare. Ytterligare en delorsak var att anskaffningskostnaderna blev för höga. Enligt uppgifter som utredningen inhämtat från olika kreditgivare och branschförbund berodde detta på att det bidragssystem som gällde fram till år 1993 medförde att en seriös kreditgivning från kreditgivarnas sida inte var nödvändig; kreditgivarna bidrog nämligen med bottenlån medan staten stod för lån med sämre förmånsläge. Utredningens slutsats var att svagheter i regelverket inte varit en avgörande faktor för det stora antalet konkurser under denna period. Det fanns därför inte skäl att välja ett annat skyddssystem än det befintliga. Utredningen fann dock att vissa svagheter ändå fanns i systemet och föreslog därför en skärpning av regelverket i vissa avseenden. Riksdagen har nyligen beslutat om vissa ändringar i bostadsrättslagen som syftar till att förhindra förekomsten av ekonomiskt osunda bostadsföretag (se prop. 2002/03:12, bet. 2002/03:BoU2, rskr. 2002/03:96). Den nya lagstiftningen trädde i kraft den 1 april 2003.</P> <P class="p213 ft34">Finansinspektionen <SPAN class="ft8">och </SPAN>Bostadskreditnämnden <SPAN class="ft8">har anfört att utlåning mot pant i bostadsrätt inte bör få ingå i säkerhetsmassan, huvudsakligen för att sådan pant är förenad med större risker än inteckning i fast egendom. Bostadsrätter används i dag i stor utsträckning som säkerhet för krediter och systemet för värdering av bostadsrätter är väl inarbetat. Även bostadsrätter utgör därför generellt sett tillförlitliga säkerheter för krediter. De nämnda bristerna i systemet för pantsättning och de konkurser som drabbade bostadsrättsföreningar under </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">1990-talet</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> kan synas tala för att kreditgivning mot bostadsrättspant dock inte är tillräckligt säker för att ingå i säkerhetsmassan. Vad gäller pantsättningssystemet finns det naturligtvis mindre anledning att undanta dessa krediter om bostadsrättsregister införs. Även utan ett sådant system får dock bristerna inte anses vara så stora att krediterna inte bör få utgöra underliggande säkerheter i säkerhetsmassan. När det gäller konkursrisken torde situationen under </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">1990-talet</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> ha varit mycket ovanlig, med en rad samverkande negativa faktorer. Den överhettade fastighetsmarknaden berodde till stor del på alltför frikostig kreditgivning från banker och andra kreditgivare. Överlag torde en viss åtstramning av kreditgivningen ha skett. Det nuvarande statliga subventionssystemet inom bostadssektorn är också utformat på ett annat sätt och det torde inte i samma utsträckning avhålla kreditgivare från en ordentlig kreditprövning. Till detta kommer att regeringen i ovan nämnd proposition föreslår skärpta regler i bostadsrättslagen för att ytterligare minska risken för obestånd i bostadsföretag. Det finns således inte heller några bärande skäl för att utesluta lån mot pant i bostadsrätt från att ingå i säkerhetsmassan.</SPAN></P> <P class="p214 ft4"><SPAN class="ft5">Sammanfattningsvis </SPAN>bör krediter mot säkerhet i tomträtt och bostadsrätt kunna ingå i säkerhetsmassan eftersom krediterna får anses utgöra en naturlig del av denna och då det är angeläget att även ge dessa kategorier bolånekonsumenter möjlighet till lägre räntor. I fråga om tomträtt bör det, på i huvudsak motsvarande sätt som föreslås gälla beträffande krediter mot säkerheter i fast egendom, krävas att tomträtterna avser <NOBR>bostads-,</NOBR> affärs- eller kontorsändamål.</P> <P class="p123 ft62">Det är vidare viktigt att lagstiftningen återspeglar de skillnader i risk som föreligger vid en jämförelse mellan fastigheter avsedda för bostadsrespektive kommersiella ändamål. Att kreditförlusterna inom den</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p163 ft4">Prop. 2002/03:107</P> <P class="p115 ft4">61</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_62"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQ0310762x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p117 ft7">kommersiella sektorn är större och även svårare att prognostisera än Prop. 2002/03:107 motsvarande förluster inom bostadssektorn är ett välkänt faktum. Ett sätt</P> <P class="p39 ft4">att hantera denna skillnad i risknivå är att tillåta lägre belåningsgrader för mer riskfyllda sektorer – förslag på en sådan differentiering kommer även att lämnas (se avsnitt 6.3.3). Det finns dock, som <SPAN class="ft5">Bankföreningen </SPAN>anfört, skäl att ytterligare begränsa möjligheten för ett emittentinstitut att ägna sig åt en riskfylld utlåning med säkerhet i kommersiella fastigheter genom att införa ett tak på 10 procent av säkerhetsmassan för sådana krediter. En motsvarande gräns har införts i den irländska lagstiftningen om säkerställda obligationer.</P> <P class="p215 ft23"><SPAN class="ft24">6.3.2</SPAN><SPAN class="ft69">Geografisk begränsning</SPAN></P> <P class="p216 ft19"><SPAN class="ft25">Regeringens förslag: </SPAN>Hypotekskrediter får vara säkerställda endast med säkerheter i egendom belägen inom EES.</P> <P class="p210 ft4"><SPAN class="ft23">Promemorians förslag: </SPAN>I promemorian har föreslagits att hypotekskrediter endast får säkerställas med säkerheter belägna inom EES, dock med en begränsning om högst 25 procent av hypotekskrediterna för krediter med säkerheter belägna i andra <NOBR>EES-länder</NOBR> än Sverige. Där har också föreslagits att Finansinspektionen får medge – om det finns särskilda skäl – att hypotekskrediterna får säkerställas med säkerheter utanför EES och att andelen säkerheter belägna i ett annat <NOBR>EES-land</NOBR> än Sverige får överstiga 25 procent.</P> <P class="p57 ft5"><SPAN class="ft23">Remissinstanserna: </SPAN>Svenska Bankföreningen <SPAN class="ft4">hävdar att det är principiellt felaktigt att uppställa en begränsningsregel för hypotekskrediter säkerställda med säkerheter inom EES. </SPAN>Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet <SPAN class="ft4">anser att denna begränsningsregel är anmärkningsvärt restriktiv och att det bör övervägas om det inte finns förutsättningar för att tillåta sådana krediter i större omfattning. </SPAN>Tredje <NOBR>AP-fonden</NOBR> <SPAN class="ft4">ifrågasätter om inte en begränsningsregel för krediter till utländska låntagare eller krediter som säkerställs med säkerhet utomlands strider mot </SPAN><NOBR><SPAN class="ft4">EG-rättens</SPAN></NOBR><SPAN class="ft4"> regler om fri rörlighet för kapital.</SPAN></P> <P class="p191 ft23">Skälen för regeringens förslag: <SPAN class="ft4">En fråga som aktualiseras i sammanhanget är om även krediter till utländska låntagare och/eller krediter som säkerställs med säkerheter i egendom belägen utomlands bör få ingå i säkerhetsmassan. Generellt sett torde det vara svårare att bedöma både vilken kreditvärdighet en utländsk låntagare har och vilket belåningsvärde en säkerhet i utlandet kan ha. Om säkerhetsmassan består av lån till utländska kredittagare och/eller av lån säkerställda med säkerheter i utländska tillgångar kan detta därför öka riskerna i säkerhetsmassan. I synnerhet om utländska säkerheter förekommer torde det också bli svårare för instituten att följa upp att matchning föreligger och att de underliggande säkerheterna har ett godtagbart värde. I en sådan situation försvåras också Finansinspektionens möjligheter att utöva tillsyn. Med säkerheter i utländsk egendom uppstår vidare frågan om i vad mån emittentinstituten och ytterst, vid konkurs hos både emittenten och låntagarna, obligationsinnehavarna kan hävda förmånsrätt till</SPAN></P> <P class="p13 ft70">säkerheterna i det aktuella landet. En stor andel lån till utländska</P> <P class="p114 ft4">62</P> </DIV> <DIV id="page_63"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p25 ft4">låntagare eller mot utländska säkerheter kan vidare göra att säkerhetsmassan blir heterogen, vilket kan vara negativt från ratingsynpunkt. Å andra sidan kan ett inkluderande av utländska låntagare och säkerheter ge emittentinstituten möjlighet att hålla större kreditstockar och att öka riskspridningen i dessa.</P> <P class="p109 ft4">När det gäller frågan om <SPAN class="ft5">vilka låntagare som bör godtas </SPAN>kan erinras om de allmänna föreskrifterna om kreditgivning i bankrörelselagen (1987:617) och lagen (1992:1610) om finansieringsverksamhet, enligt vilka låntagarna på goda grunder skall kunna fullgöra låneförbindelsen. Dessa regler, som givetvis även gäller utländska låntagare, innebär bl.a. att kredit inte skall lämnas om det redan från början framstår som sannolikt att en ställd säkerhet måste realiseras för att krediten skall kunna återbetalas (prop. 1986/87:23, band 1, s. 240). Det ter sig vanskligt att inom ramen för ett system med säkerställda obligationer ställa upp något ytterligare kriterium för godtagbara låntagare. En avgränsning utifrån exempelvis nationella kriterier skulle bli alltför trubbig; det finns givetvis godtagbara låntagare i relativt ”osäkra” stater och vice versa. Sådana begränsningar torde dessutom, som <SPAN class="ft5">Tredje </SPAN><NOBR><SPAN class="ft5">AP-fonden</SPAN></NOBR><SPAN class="ft5"> </SPAN>påpekat, strida mot <NOBR>EG-rättens</NOBR> regler om fri rörlighet för kapital. Inget av de EU- länder som infört system med säkerställda obligationer har heller infört begränsningar i fråga om låntagarna. Mot denna bakgrund saknas skäl att införa sådana regler.</P> <P class="p124 ft4">Samtliga <NOBR>EU-länder</NOBR> med regelverk för säkerställda obligationer, utom Danmark, har infört begränsningar i fråga om <SPAN class="ft5">utländska säkerheter</SPAN>. Institut i Luxemburg och Irland får bevilja lån mot säkerheter i egendom belägen inom <NOBR>OECD-området.</NOBR> I Irlands fall gäller dock vissa restriktioner när säkerheten är belägen i länder utanför EES. I Finland gäller begränsningen <NOBR>EES-länderna</NOBR> och Schweiz. I Frankrike accepteras förutom dessa länder även USA, Japan och Kanada. I Tyskland gäller samma begränsning som i Frankrike, dock att tyska institut får bevilja lån mot säkerheter belägna även inom europeiska länder utanför EES som är fullvärdiga medlemmar av OECD. Vissa gränsvärden ställs dock upp för olika geografiska marknader.</P> <P class="p124 ft4">Flertalet av de övriga <NOBR>EES-länderna</NOBR> har infört system med säkerställda obligationer. Det kan därför förutsättas att dessa länder har system för pantsättning av fast egendom som är väl fungerande och som ger erforderlig förmånsrätt för emittenterna och obligationsinnehavarna. Huvuddelen av de länder som infört system för säkerställda obligationer har numera inte heller någon begränsningsregel för lån säkerställda med säkerheter i egendom belägen inom EES. Mot denna bakgrund anser vi, i likhet med <SPAN class="ft5">Bankföreningen</SPAN>, att de svenska instituten bör – i obegränsad utsträckning – få lämna lån mot säkerhet i egendom belägen inom EES- länderna. Ett sådant ställningstagande ligger dessutom, som <SPAN class="ft5">Tredje AP- fonden </SPAN>anfört, väl i linje med andan i <NOBR>EG-rättens</NOBR> regler om fri rörlighet för kapital.</P> <P class="p123 ft4">Med hänsyn till de risker som nyss redogjorts för bör i säkerhetsmassan inte tillåtas ingå lån mot säkerheter som är belägna utanför EES. En önskvärd möjligheten till riskspridning kan till fullo tillgodoses inom nu föreslaget geografiskt område – särskilt med beaktande av att EU inom en snar framtid kommer att utvidgas till att även innefatta en rad länder från central- och östeuropa.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p125 ft4">Prop. 2002/03:107</P> <P class="p115 ft4">63</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_64"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQ0310764x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p217 ft7">Vad gäller krediter mot säkerhet i tomträtt och bostadsrätt kan Prop. 2002/03:107 sannolikt fråga uppkomma om utländska egendomskategorier motsvarar</P> <P class="p218 ft19">de svenska. Det kan här givetvis inte krävas att någon fullständig överensstämmelse finns.</P> <P class="p219 ft28"><SPAN class="ft24">6.3.3</SPAN><SPAN class="ft71">Belåningsgrader och värderingsregler för hypotekskrediterna</SPAN></P> <P class="p220 ft7"><SPAN class="ft30">Regeringens förslag: </SPAN>Vissa högsta belåningsgrader skall gälla för hypotekskrediter som kan ingå i säkerhetsmassan</P> <P class="p221 ft7">– för fast egendom, tomträtt och bostadsrätt som är avsedd för bostadsändamål – 75 procent av marknadsvärdet</P> <P class="p222 ft4">– för fast egendom som är avsedd för jordbruksändamål – 70 procent av marknadsvärdet</P> <P class="p221 ft4">– för fast egendom, tomträtt och bostadsrätt som är avsedd för affärs- och kontorsändamål – 60 procent av marknadsvärdet.</P> <P class="p221 ft4">När ett emittentinstitut lämnar hypotekskrediter skall säkerheternas marknadsvärde fastställas genom en individuell värdering.</P> <P class="p222 ft4">Denna värdering får grundas på generella prisnivåer om den avser fast egendom som utgör bostadsfastighet i en- eller tvåfamiljshus eller tomträtt som upplåtits för bostadsändamål avseende en- eller tvåfamiljshus eller bostadsrätt som upplåtits för bostadsändamål. Principen för fastställande av marknadsvärdet lagregleras.</P> <P class="p221 ft7">Emittentinstitutet skall fortlöpande kontrollera marknadsvärdet för den egendom eller de rättigheter som utgör säkerheter för hypotekskrediterna.</P> <P class="p223 ft4"><SPAN class="ft23">Promemorians förslag: </SPAN>Överensstämmer med regeringens förslag, utom beträffande bostadsfastigheter och jordbruksfastigheter där det i promemorian föreslås belåningsgrader om 70 – respektive 60 procent och beträffande värderingsprinciper där det föreslås att säkerheternas marknadsvärde alltid skall fastställas genom individuell värdering.</P> <P class="p224 ft4"><SPAN class="ft23">Remissinstanserna: </SPAN><SPAN class="ft5">Finansinspektionen </SPAN>föreslår en belåningsgrad om 2/3 av marknadsvärdet för bostadsfastigheter, tomträtter och bostadsrätter samt hälften av marknadsvärdet för kommersiella fastigheter och jordbruk. <SPAN class="ft5">Svenska Bankföreningen</SPAN>, <SPAN class="ft5">Lantbrukarnas Riksförbund </SPAN>och <SPAN class="ft5">Landshypotek </SPAN>föreslår 70 procent även för jordbruksfastigheter. <SPAN class="ft5">Bankföreningen och SBAB </SPAN>anför att en belåningsgrad om 75 procent för bostadsfastigheter avspeglar en rimlig risknivå. <SPAN class="ft5">Statens Bostadskreditnämnd </SPAN>och <SPAN class="ft5">Sveriges Fasighetsägareförbund </SPAN>hävdar att det är lämpligt med en lägre belåningsgrad för bostadsrätter. <SPAN class="ft5">Svenska Bankföreningen </SPAN>menar att alternativa värderingsmetoder (generella prisnivåer) måste kunna godtas beträffande småhus och <SPAN class="ft5">SBAB </SPAN>att det som alternativ till promemorians förslag bör finnas en möjlighet för instituten att få egna värderingsmetoder (värderingsmodeller) godkända av Finansinspektionen vid ansökan om tillstånd att ge ut säkerställda obligationer.</P> <P class="p225 ft4">64</P> </DIV> <DIV id="page_65"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p20 ft24">Skälen för regeringens förslag</P> <P class="p45 ft34">Belåningsgrader</P> <P class="p226 ft4">Genom att i lag ange en högsta belåningsgrad för de fastigheter, tomträtter och bostadsrätter som ställs som säkerhet för bolånen markeras vikten av att obligationsinnehavares och andras förmånsrätt inte urholkas av en alltför riskfylld kreditgivning. Belåningsgrader ger extra stadga åt deras ställning vid konkurs hos emittentinstitutet. Om både emittenten och bolånekonsumenter går i konkurs måste förmånsrättsinnehavarna i slutänden tillgodogöra sig de underliggande säkerheterna, dvs. konsumenternas fastigheter. I det läget är det givetvis väsentligt att de underliggande säkerheterna motsvarar lånens värde. För det fall endast emittenten går i konkurs kan kreditstocken komma att säljas vidare. Kreditstocken blir givetvis lättare att sälja och betingar ett högre pris om det finns goda säkerheter för lånen.</P> <P class="p227 ft4">Vid bestämmande av belåningsvärden uppkommer ett dilemma. Å ena sidan bör belåningsgraderna bestämmas så att även tämligen kraftiga prisfluktuationer ryms inom utrymmet upp till det fulla marknadsvärdet. Å andra sidan bör gränserna inte sättas så lågt att de för med sig oönskade strukturella förändringar på bostadsfinansieringsmarknaden eller påtagliga kostnadsökningar för finansieringen av topplånen. Kostnaderna för toppbelåningen får nämligen antas öka ju lägre belåningsgrad som används (se avsnitt 4). Det är således fråga om en avvägning mellan bolånekonsumenternas intresse av att kunna få så förmånliga totala lånevillkor som möjligt och intresset hos förmånsrättsinnehavarna att säkerhetsmassan är tillräckligt säker. Det bör också anmärkas att regler om högsta belåningsgrader inte kan betraktas fristående. Den eftersträvade effekten med sådana regler – att göra de förmånsberättigades fordran så säker som möjligt – påverkas av en rad andra faktorer, såsom institutens värderingskriterier och övriga verksamhet etc.</P> <P class="p227 ft4">När det gäller den säkerhetsmarginal som bör finnas kan vissa förhållanden under fastighetskrisen åren 1992 och 1993 tjäna som en utgångspunkt för bedömningen. Priserna på bostadsfastigheter föll med i genomsnitt omkring <NOBR>15–20</NOBR> procent i hela landet och med då <NOBR>20–25</NOBR> procent i Stockholmsområdet. Prisfallet på kommersiella fastigheter uppgick till <NOBR>50–60</NOBR> procent. Under slutet på <NOBR>1980-talet</NOBR> och början på <NOBR>1990-talet</NOBR> rådde en jakt på ökade marknadsandelar på kreditmarknaden. Inte minst detta ledde till att kreditgivarna beviljade krediter utan att ha gjort självständiga värderingar av kredittagarnas förmåga att återbetala krediterna eller utifrån en orealistisk bild av säkerhetens värde, i synnerhet gällde detta kommersiella fastigheter. Efter fastighetskrisen har kreditgivarnas kreditprövning utvecklats på ett positivt sätt. Instituten har numera mer utförliga interna regler om villkoren för kreditgivning. Kreditgivningen torde därför i dag ske på ett mer kontrollerat sätt än under fastighetskrisen. Det kan också framhållas att prisstabiliteten i den svenska ekonomin allmänt har ökat till följd av olika institutionella förändringar, t.ex. en mer självständig Riksbank med ett tydligt operativt inflationsmål samt en ökad budgetdisciplin i staten.</P> <P class="p227 ft19">De aktuella <NOBR>EG-direktiven</NOBR> innehåller inte några regler om vilken belåningsgrad som skall gälla. Som framgått av den internationella</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p20 ft4">Prop. 2002/03:107</P> <P class="p115 ft4">65</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_66"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD colspan=11 class="tr1 td118"><SPAN class="p3 ft4">utblicken i avsnitt 4.6 har den tyska lagstiftningen fungerat</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td119"><SPAN class="p174 ft4">som Prop. 2002/03:107</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=12 class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">huvudsaklig förebild för en rad olika länders lagstiftning. I Tyskland är</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=12 class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">belåningsgraden för alla slags fastigheter 60 procent. Detta gäller även i</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=12 class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">Finland och Luxemburg. Det finns dock ingen enhetlig belåningsgrad i</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=12 class="tr13 td33"><SPAN class="p3 ft4">Europa. I Danmark gäller olika belåningsgrader för bostadsfastigheter</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr14 td120"><SPAN class="p3 ft4">(80 procent),</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr14 td121"><SPAN class="p3 ft4">lantbruks–</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td122"><SPAN class="p3 ft4">och</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td123"><SPAN class="p228 ft4">skogsfastigheter</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr14 td102"><SPAN class="p228 ft4">(70 procent)</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td59"><SPAN class="p138 ft8">samt</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=12 class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">kommersiella fastigheter (60 procent). I Spanien har gränserna satts vid</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=12 class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">80 procent för bostadsfastigheter och 70 procent för övriga fastigheter.</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=12 class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">Procentsatserna för motsvarande kategorier i Frankrike är 80 respektive</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr14 td124"><SPAN class="p3 ft4">60 procent och på Irland 75 respektive 60 procent.</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td125"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td95"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td126"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td59"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=12 class="tr13 td33"><SPAN class="p138 ft4">Frågan om vilken belåningsgrad som bör väljas ställer sig olika</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=12 class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">beroende på vilken typ av hypotekskrediter det är fråga om. Som</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=12 class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">beskrivits ovan är det en avsevärd skillnad i risknivå mellan</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=12 class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter. Det är lämpligt att den</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=12 class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">valda belåningsgraden återspeglar de skilda risknivåer som förekommer</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=12 class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">vid utlåning till olika ändamål. När det gäller <SPAN class="ft5">bostadsfastigheter </SPAN>ligger de</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=12 class="tr13 td33"><SPAN class="p3 ft4">högsta belåningsgraderna för bottenlån i praxis i Sverige för närvarande</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td127"><SPAN class="p3 ft4">omkring</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr14 td17"><SPAN class="p3 ft4">75 procent</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td128"><SPAN class="p3 ft4">och</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td122"><SPAN class="p229 ft4">upp</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td129"><SPAN class="p134 ft4">till</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td130"><SPAN class="p88 ft4">85 procent</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td125"><SPAN class="p230 ft4">av</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr14 td72"><SPAN class="p138 ft4">marknadsvärdet.</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=12 class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4"><SPAN class="ft5">Finansinspektionen </SPAN>har föreslagit att belåningsgraden för denna kategori</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=12 class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">bör sättas till 2/3 av marknadsvärdet. Säkerhetsmarginalen bör – i likhet</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=12 class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">med vad inspektionen anser – vara något större än den som för</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=12 class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">närvarande gäller i branschen. Denna ståndpunkt får också stöd vid en</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=12 class="tr13 td33"><SPAN class="p3 ft4">internationell utblick. En riskbedömning leder dock till att en</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=12 class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">belåningsgrad på 75 procent av marknadsvärdet väl fångar den risknivå</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=9 class="tr14 td10"><SPAN class="p3 ft4">som ifrågakommer vid utlåning till bostadsfastigheter.</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td95"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td126"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td59"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=12 class="tr14 td33"><SPAN class="p138 ft4">Andra typer av fastigheter som föreslås kunna utgöra underliggande</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=12 class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">säkerheter i säkerhetsmassan är <SPAN class="ft5">affärs- och kontorsfastigheter</SPAN>. Priserna</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=12 class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">på sådana fastigheter är normalt mindre stabila än priserna på</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=12 class="tr13 td33"><SPAN class="p3 ft4">bostadsfastigheter. Detta beror bl.a. på att efterfrågan på dessa fastigheter</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=12 class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">är mer känslig för konjunktursvängningar än efterfrågan på</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=12 class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">bostadsfastigheter. Prisskillnaderna mellan enskilda objekt kan också</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=12 class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">vara förhållandevis stora beroende på individuella faktorer som t.ex. läge</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=12 class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">och nyttjandegrad. När det gäller krediter till <SPAN class="ft5">jordbruksfastigheter </SPAN>så</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=12 class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">uppvisar de en lägre faktisk risknivå än kommersiella krediter. En</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=12 class="tr13 td33"><SPAN class="p3 ft4">delförklaring torde vara att jordbrukare oftare har sidoinkomster från</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=12 class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">skog på fastigheten och därför är mindre påverkade av fluktuationer i</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr14 td131"><SPAN class="p3 ft4">priset på jordbruksprodukter.</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td129"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td130"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td125"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td95"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td126"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td59"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=12 class="tr14 td33"><SPAN class="p138 ft4">Enligt <SPAN class="ft5">Finansinspektionen </SPAN>bör belåningsgraden vara 50 procent för</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=12 class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">kommersiella fastigheter och jordbruksfastigheter. <SPAN class="ft5">Svenska Bank-</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=12 class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft5">föreningen<SPAN class="ft4">, </SPAN>Lantbrukarnas Riksförbund <SPAN class="ft4">och </SPAN>Landshypotek <SPAN class="ft4">har, med</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=12 class="tr13 td33"><SPAN class="p3 ft4">hänvisning till en lägre faktisk risknivå än för kommersiella fastigheter,</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td127"><SPAN class="p3 ft4">föreslagit</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr14 td17"><SPAN class="p92 ft4">70 procent</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td12"><SPAN class="p50 ft4">även</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td129"><SPAN class="p3 ft4">för</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr14 td132"><SPAN class="p3 ft4">jordbruksfastigheter.</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td126"><SPAN class="p3 ft4">Den</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td59"><SPAN class="p138 ft4">övre</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=12 class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">belåningsgraden för dessa fastighetstyper bör – i överensstämmelse med</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=12 class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">vad inspektionen anfört – vara lägre än för bostadsfastigheter. En</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=12 class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">internationell utblick visar att samtliga länder utom Spanien tillämpar en</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr14 td120"><SPAN class="p3 ft4">belåningsgrad</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td133"><SPAN class="p88 ft4">om</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr14 td101"><SPAN class="p50 ft8">60 procent</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td129"><SPAN class="p231 ft4">för</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td134"><SPAN class="p50 ft4">kommersiella</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td135"><SPAN class="p229 ft4">fastigheter.</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td59"><SPAN class="p138 ft4">En</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=12 class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">bedömning av risken i en sådan utlåning leder också till att gränsen bör</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=12 class="tr13 td33"><SPAN class="p3 ft4">kunna sättas vid denna internationellt accepterade nivå. Som framgått</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=12 class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">innehåller nu föreslagen lagstiftning dessutom en regel som begränsar</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=9 class="tr14 td10"><SPAN class="p3 ft4">andelen kommersiella krediter i säkerhetsmassan</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td95"><SPAN class="p87 ft4">till</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td136"><SPAN class="p138 ft8">10 procent.</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td127"><SPAN class="p3 ft4">Eftersom</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr15 td137"><SPAN class="p3 ft4">utlåning</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td114"><SPAN class="p92 ft8">till</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr15 td138"><SPAN class="p133 ft4">jordbruksfastigheter, som</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td125"><SPAN class="p3 ft4">vissa</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr15 td72"><SPAN class="p138 ft4">remissinstanser</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr21 td92"><SPAN class="p22 ft4">66</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr33 td127"><SPAN class="p3 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td139"><SPAN class="p3 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td133"><SPAN class="p3 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td114"><SPAN class="p3 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td128"><SPAN class="p3 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td122"><SPAN class="p3 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td129"><SPAN class="p3 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td130"><SPAN class="p3 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td125"><SPAN class="p3 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td95"><SPAN class="p3 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td126"><SPAN class="p3 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td59"><SPAN class="p3 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_67"> <P class="p180 ft7">påtalat, uppvisar en lägre faktisk risknivå än den som gäller för Prop. 2002/03:107 kommersiella fastigheter är det lämpligt att som i Danmark lägga fast en</P> <P class="p232 ft4">högre belåningsgrad för denna kategori. Nivån bör fastställas till 70 procent.</P> <P class="p233 ft34"><SPAN class="ft8">När det gäller </SPAN>krediter mot säkerhet i tomträtt och bostadsrätt <SPAN class="ft8">kan hävdas att det förhållandet att dessa inte utgör någon regelrätt äganderätt bör medföra att belåningsgraderna skall sättas lägre. Beträffande bostadsrätter har detta anförts av </SPAN>Statens Bostadskreditnämnd <SPAN class="ft8">och </SPAN>Sveriges Fastighetsägareförbund<SPAN class="ft8">. Till detta kommer att det finns regler i förmånsrättslagen (1970:979) som ger vissa borgenärer företrädesrätt framför de fordringsägare som har säkerhet i form av inteckning i tomträtt respektive bostadsrättspant (en närmare redogörelse för detta finns i avsnitt 6.5), vilket ytterligare kan synas tala för att belåningsvärdet för tomträtt och bostadsrätt skall vara lägre än det är för fast egendom. Det kan även hävdas att de brister som finns i systemet för pantsättning av bostadsrätter (se avsnitt 6.2.2) bör medföra att i vart fall belåningsvärdet för bostadsrätter skall vara lägre än för fast egendom.</SPAN></P> <P class="p234 ft4">Kreditgivning mot säkerhet i bostadsrätt och tomträtt kan generellt sett anses något mindre säker än kreditgivning mot pant i fast egendom. Den är emellertid väl etablerad och sker i stor omfattning. Värderingen av säkerheten sker på liknande sätt som beträffande fast egendom. Det är också eftersträvansvärt att ha belåningsgrader som är så enhetliga som möjligt. Mot den bakgrunden bör även beträffande bostadsrätt och tomträtt för bostadsändamål en belåningsgräns på 75 procent vara väl förenligt med de försiktighetsmått som bör användas. När det gäller krediter mot säkerhet i tomträtt som upplåtits för affärs- eller kontorsändamål bör också samma belåningsgrad gälla som för krediter mot säkerhet i fast egendom av samma slag, dvs. 60 procent.</P> <P class="p235 ft4">I sammanhanget bör även beaktas att de belåningsvärden som nu valts överensstämmer till stora delar med liknande regler beträffande sådana krediter mot säkerhet i fast egendom eller tomträtt som lämnats av försäkringsbolag och som ingår bland tillgångar som skall motsvara försäkringsbolagens skuldtäckning. Detta behandlas i avsnitt 4.7, se även 7 kap. 10 § 14 försäkringsrörelselagen (1982:713) och 10 § i Finansinspektionens Föreskrifter, FFFFS 1996:30 om register avseende de tillgångar som används för skuldtäckning i svenska försäkringsbolag. Observeras bör också att de föreslagna nivåerna endast utgör övre gränsvärden. Det finns givetvis inget som hindrar ett institut att tillämpa lägre belåningsgrader.</P> <P class="p236 ft4">Som nämnts ovan kan det vid bolånekonsumentens konkurs finnas förmånsrätter med bättre prioritet än emittentens i den aktuella fasta egendomen, tomträtten eller bostadsrätten. Det är inte sannolikt att sådana fordringar kommer att förekomma annat än undantagsvis. Om så ändå är fallet bör detta medföra att den högsta belåningsgraden skall minska i motsvarande mån. Belåningsvärdet bör således i dessa situationer beräknas utifrån marknadsvärdet minus eventuella skulder som kan komma att belasta egendomen vid konkurs och som har bättre förmånsrätt än emittentens pant.</P> <P class="p237 ft4">67</P> </DIV> <DIV id="page_68"> <P class="p13 ft34">Värdering av säkerheterna <SPAN class="ft4">Prop. 2002/03:107</SPAN></P> <P class="p54 ft4">Nära förknippad med belåningsgraden är frågan om hur <SPAN class="ft5">värderingen av fastigheterna</SPAN>, <SPAN class="ft5">tomträtterna </SPAN>och <SPAN class="ft5">bostadsrätterna </SPAN>skall gå till. Det finns inget krav på att detta skall framgå av lag. Utomlands har kravet på en vederhäftig värdering kommit till uttryck på olika sätt i de olika ländernas regler. I Tyskland skall emittentinstituten själva upprätta värderingskriterier, vilka sedan skall godkännas av tillsynsmyndigheten. I Danmark och Finland har lagstiftaren i lagtexten angett huvudprincipen för värderingen men därutöver gett tillsynsmyndigheten möjlighet att meddela närmare föreskrifter om denna. I Sverige har Finansinspektionen byggt upp ett system för hur fastighetsvärdering i samband med årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag respektive försäkringsföretag bör utföras (Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag respektive försäkringsföretag, FFFS 2001:19 och 2000:22). I dessa anges bl.a. att med försäljningsvärde avses det pris som på balansdagen skulle uppnås vid en frivillig, offentligt utbjuden försäljning på en marknad som tillåter försäljning i normal ordning och där skälig tid ges för förhandlingar. Vidare anges att det skall ske en individuell värdering och att värderingen skall utföras av en värderingsman med erforderlig kompetens och med användande av erkända och accepterade värderingsmetoder. Om det finns särskilda skäl, får värderingen av småhus med begränsat värde grundas på generella uppgifter om prisnivåer för sådana objekt.</P> <P class="p238 ft4">Med hänsyn till den stora vikt som bör fästas vid att värdering sker på ett korrekt sätt bör en allmän princip om värdering anges i lag. Principen kan lämpligen utformas med den ovanstående värderingsregeln som huvudsaklig förebild. Huvudregeln bör således vara att säkerheternas marknadsvärde fastställs genom en individuell värdering. Som <SPAN class="ft5">Bankföreningen </SPAN>påtalat bör denna värdering få grundas på generella prisnivåer om den avser fast egendom som utgör bostadsfastighet i småhus, tomträtt som upplåtits för bostadsändamål i småhus och bostadsrätt som upplåtits för bostadsändamål. Lagbestämmelsen bör kompletteras med föreskrifter om hur värderingen av belånade fastigheter, bostadsrätter och tomträtter skall utföras. På detta sätt tydliggörs ytterligare vikten av att riktiga värderingar sker.</P> <P class="p11 ft4">I sammanhanget bör även beaktas att inspektionens tillsyn sannolikt kommer att underlättas av att instituten följer sådana värderingsföreskrifter. Det system som redan utarbetats av Finansinspektionen bör i allt väsentligt kunna tillämpas även i detta sammanhang. Med ett upplägg motsvarande regelsystemen i Danmark och Finland på detta område finns det inte skäl att, som <SPAN class="ft5">SBAB </SPAN>föreslagit, ge instituten möjligheter att få egna värderingsmetoder godkända av Finansinspektionen i samband med tillståndsgivning för utgivning av säkerställda obligationer.</P> <P class="p118 ft34">Kontroll av marknadsvärdet</P> <P class="p56 ft4">För systemets tillförlitlighet är det av stor vikt att de underliggande</P> <P class="p13 ft59">säkerheterna – de belånade fastigheterna etc. – kontinuerligt håller ett</P> <P class="p114 ft4">68</P> </DIV> <DIV id="page_69"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQ0310769x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p117 ft7">godtagbart värde. Om de förmånsberättigades rätt inte skall äventyras i Prop. 2002/03:107 en konkurssituation bör värdet av de underliggande säkerheterna minst</P> <P class="p39 ft4">täcka bolånekrediternas värde. Idealet vore naturligtvis att det nominella värdet av bolånen inte någon gång under lånens löptid överstiger de underliggande säkerheternas värde, beräknat enligt de belåningsgrader som föreslås vid lånens beviljande. Om så vore fallet skulle bolånens värde alltså inte någonsin överstiga 75 (fastigheter för bostadsändamål), 70 (jordbruksfastigheter) respektive 60 procent (kommersiella fastigheter) av marknadsvärdet på de underliggande säkerheterna. Värdet av de underliggande säkerheterna kan dock givetvis såväl i enskilda fall som mer generellt, vid en nedgång på fasighetsmarknaden, komma att minska mer än bolånens värde.</P> <P class="p52 ft4">Det kan således tyckas vara naturligt att föreskriva antingen att de underliggande säkerheternas värde även löpande skall hålla sig inom de högsta belåningsgraderna eller att emittentinstituten såsom säkerhet för obligationsinnehavarnas fordringar endast får inräkna så stor del av varje bolån som motsvarar 75, 70 respektive 60 procent av de underliggande säkerheternas verkliga värde. Det är dock inte rimligt att kräva detta. Så länge kredittagarna uppfyller sina förpliktelser bör det tillåtas att säkerheternas värde minskas något i förhållande till kreditens värde. Det är knappast heller varken praktiskt möjligt eller ekonomiskt försvarbart att kräva att emittentinstituten fortlöpande skall ha fullständig kontroll över värdet av samtliga underliggande säkerheter, dvs. även säkerheter för krediter där låntagarna fullföljer betalningarna i enlighet med kreditvillkoren.</P> <P class="p11 ft4">För att försäkra att relationen mellan värdet av de underliggande säkerheterna och krediternas värde inte rubbas alltför mycket bör emellertid emittentinstitutet fortlöpande beakta försämringar av marknadsvärdet på de underliggande säkerheterna. Det bör här vara tillräckligt att instituten översiktligt bedömer om säkerheterna håller samma värde som vid den ursprungliga eller senaste värderingen. Om en säkerhet minskat i värde så att relationen mellan denna och lånebeloppet avsevärt förändrats, får emittentinstitutet vid beloppsmatchningen (se avsnitt 6.6 om matchningsregler) endast inräkna den del av hypotekskrediten som motsvarar den av belåningsgraderna fastlagda procentsatsen av det aktuella marknadsvärdet (se närmare i Författningskommentaren, avsnitt 8). Föreskrifter bör meddelas om hur kontrollen av marknadsvärdet skall utföras.</P> <P class="p239 ft20"><SPAN class="ft20">6.4</SPAN><SPAN class="ft41">Offentliga krediter</SPAN></P> <P class="p240 ft7"><SPAN class="ft30">Regeringens förslag: </SPAN>Säkerhetsmassan får bestå av krediter utan säkerheter för vilka sådana särskilt säkra låntagare som avses i 3 kap. 1 § första stycket A <NOBR>2–6</NOBR> kapitaltäckningslagen svarar eller garanterar.</P> <P class="p241 ft19">Detta innebär bl.a. att såväl lån till svenska kommuner som lån till kommunala bolag som säkerställts med kommunal borgen får ingå i säkerhetsmassan.</P> <P class="p242 ft4">69</P> </DIV> <DIV id="page_70"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p109 ft62"><SPAN class="ft61">Promemorians förslag</SPAN>: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. I promemorian föreslås dock att lån som säkerställts med kommunal borgen endast övergångsvis får ingå i säkerhetsmassan.</P> <P class="p162 ft4"><SPAN class="ft23">Remissinstanserna: </SPAN><SPAN class="ft5">Sveriges riksbank </SPAN>anser att lån till svenska kommuner inte bör få ingå i säkerhetsmassan. <SPAN class="ft5">Tredje </SPAN><NOBR><SPAN class="ft5">AP-fonden</SPAN></NOBR><SPAN class="ft5"> </SPAN>är tveksam till att, ens övergångsvis, i säkerhetsmassan inbegripa krediter till kommunala bolag som säkerställts med kommunal borgen. <SPAN class="ft5">Svenska Bankföreningen</SPAN>, <SPAN class="ft5">Kommunförbundet </SPAN>och <SPAN class="ft5">SBAB </SPAN>anser det lämpligt att tillåta att sistnämnda krediter får ingå permanent i säkerhetsmassan.</P> <P class="p109 ft8"><SPAN class="ft24">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>Övriga länder som har system med säkerställda obligationer tillåter i allmänhet lån utan säkerhet dels till den egna staten och inhemska kommuner, dels till stater, kommuner och centralbanker i vissa stater (företrädesvis medlemsländer i EES), dels till vissa andra statliga eller överstatliga institutioner. De tillåtna låntagarna är i hög grad sådana som omfattas av noll procents riskviktning i EG:s kreditinstitutsdirektiv (se avsnitt 4.4). Exempelvis kan nämnas att i <SPAN class="ft34">Tyskland </SPAN>får lån utan säkerhet beviljas till medlemsländer i EES, Schweiz, USA, Kanada och Japan samt deras delstatsregeringar och lokala myndigheter som i enlighet med EG:s kreditinstitutsdirektiv getts en riskvikt upp till maximalt 20 procent. Dessutom till annan stat som är fullvärdig medlem i OECD. Lån får vidare ges till andra låntagare om de ovan nämnda låntagarna ställt säkerhet för lånen. Om investerarnas förmånsrätt inte är garanterad får lån till det landet dock maximalt uppgå till 10 procent av de offentliga krediterna. I <SPAN class="ft34">Finland </SPAN>får lån ges till finska staten och stater som i fråga om kreditrisk kan jämföras med den, europeiska gemenskaperna, Finlands Bank och banker som kan jämföras med den samt vissa finländska kommuner och offentliga institutioner. <SPAN class="ft34">Frankrike </SPAN>tillåter krediter till stater, delstatsregeringar, myndigheter och offentliga organ inom EES, och lån till andra låntagare för vilka stater eller delstatsregeringar ställt säkerhet. I <SPAN class="ft34">Luxemburg </SPAN>kan lån lämnas till stater inom EES och OECD samt deras myndigheter och institutioner.</P> <P class="p243 ft4">Denna bild av särskilt säkra, accepterade låntagare utomlands ger starkt stöd för att svenska emittenter tillåts inkludera lån till såväl svenska kommuner som vissa utländska aktörer i säkerhetsmassan. Det skäl som <SPAN class="ft5">Riksbanken </SPAN>anför – bristen på regler avseende obeståndshantering för kommuner – utgör inte tillräcklig grund för att inte tillåta att lån till svenska kommuner inräknas i tillgångsmassan.</P> <P class="p122 ft8">Mot denna bakgrund ter det sig således som obefogat att utestänga kommunerna från möjligheten att åtnjuta lägsta möjliga räntekostnader. Dessa lån utgör visserligen en relativt liten andel av bolåneinstitutens kreditstock, men om lånen får inräknas ökas omfattningen av de lånestockar som ligger till grund för emissionen av obligationerna i en inte obetydlig utsträckning. Detta kan gynna de svenska institutens konkurrenskraft samt kan sannolikt även leda till lägre finansieringskostnader för emittenterna och därmed lägre utlåningsräntor. Om även lån till vissa utländska aktörer kan utgöra säkerhet finns möjlighet till än större volymer med de positiva effekter detta kan ge.</P> <P class="p213 ft7">Om särskilt säkra utländska låntagare accepteras står systemet i än högre grad i överensstämmelse med EG:s regler om kreditinstituts och värdepappersföretags kapitaltäckning och stora exponeringar – bestämmelser som har genomförts i svensk rätt. Enligt dessa regler skall</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p163 ft4">Prop. 2002/03:107</P> <P class="p115 ft4">70</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_71"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQ0310771x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p244 ft7">nämligen fordringar mot vissa låntagare anses helt riskfria. Mot denna Prop. 2002/03:107 bakgrund finns det anledning att föreslå att det i säkerhetsmassan skall</P> <P class="p245 ft4">tillåtas ingå krediter utan säkerhet till sådana låntagare som omfattas av noll procents riskviktning enligt reglerna i 3 kap. 1 § första stycket A <NOBR>2–6</NOBR> kapitaltäckningslagen. Detta innebär bl. a. att krediter kan lämnas till svenska staten och svenska kommuner, de europeiska gemenskaperna, stater och centralbanker inom EU och OECD samt sådana utländska kommuner inom EES som har beskattningsrätt och som åsatts noll procents riskviktning av tillsynsmyndigheten i det landet. Vidare får lån som beviljats till andra gäldenärer ingå, om fordringar eller garantiförbindelser mot någon av ovan nämnda låntagare står som säkerhet för lånet.</P> <P class="p49 ft7">Detta ställningstagande att säkerhetsmassan får bestå av s.k. nollviktade krediter får bl.a. till konsekvens att även lån till svenska kommunala bolag säkerställda med kommunal borgen tillåts ingå i säkerhetsmassan. Någon anledning att särbehandla dessa krediter föreligger inte.</P> <P class="p246 ft20"><SPAN class="ft20">6.5</SPAN><SPAN class="ft41">Fyllnadssäkerheter</SPAN></P> <P class="p247 ft4"><SPAN class="ft23">Regeringens förslag</SPAN>: Förutom hypotekskrediter och offentliga krediter får emittentinstituten även tillåta vissa andra tillgångar – fyllnadssäkerheter – att ingå i säkerhetsmassan. Fyllnadssäkerheterna får bestå av sådana tillgångar som är föremål för den mest gynnade riskviktningen från kapitaltäckningssynpunkt, dvs. de som skall riskviktas till noll procent enligt 3 kap. 1 § första stycket A kapitaltäckningslagen. Finansinspektionen får dock tillåta att även sådana tillgångar som anges i 3 kap. 1 § första stycket B samma lag används som fyllnadssäkerheter.</P> <P class="p248 ft7">Andelen fyllnadssäkerheter i säkerhetsmassan får uppgå till högst 20 procent. Om särskilda skäl föreligger får andelen dock, efter tillstånd av Finansinspektionen, under en begränsad tid uppgå till högst 30 procent.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"> <TR> <TD colspan=2 class="tr1 td33"><SPAN class="p138 ft4"><SPAN class="ft23">Promemorians förslag: </SPAN>Överensstämmer i huvudsak med regeringens</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td140"><SPAN class="p3 ft4">förslag.</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td141"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td33"><SPAN class="p138 ft4"><SPAN class="ft23">Remissinstanserna </SPAN>godtar förslagen. <SPAN class="ft5">Tredje </SPAN><NOBR><SPAN class="ft5">AP-fonden</SPAN></NOBR><SPAN class="ft5"> </SPAN>menar dock</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr14 td33"><SPAN class="p138 ft4">att det kan finnas anledning att införa krav på att även fyllnadssäkerheter</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td140"><SPAN class="p3 ft4">skall ha betalningsflöden, alternativt vara likvida.</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td141"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr14 td33"><SPAN class="p138 ft23">Skälen för regeringens förslag: <SPAN class="ft4">Som nämnts bygger systemet med</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td140"><SPAN class="p3 ft4">säkerställda obligationer på en matchningsprincip, dvs.</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td141"><SPAN class="p138 ft4">att</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr14 td33"><SPAN class="p138 ft4">obligationsinnehavarnas fordringar värdemässigt skall motsvaras av de</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td33"><SPAN class="p138 ft4">krediter som ingår i säkerhetsmassan (beloppsmatchning). Ett problem</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr14 td33"><SPAN class="p138 ft4">vid genomförandet av matchningen är att löptiderna för obligationer i</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr14 td33"><SPAN class="p138 ft4">allmänhet inte överensstämmer med löptiderna för krediterna i</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr14 td33"><SPAN class="p138 ft4">säkerhetsmassan. Endast i undantagsfall torde obligationerna ha samma</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr14 td33"><SPAN class="p138 ft4">löptid som de krediter instituten beviljar. Emission och inlösen av</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr14 td33"><SPAN class="p138 ft4">obligationerna infaller därför inte vid samma tidpunkt som beviljande</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td33"><SPAN class="p138 ft4">och återbetalning av krediter. Det är därför i praktiken svårt att i varje</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td140"><SPAN class="p3 ft4">situation uppnå en värdemässig balans mellan obligationerna</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td141"><SPAN class="p138 ft8">och</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr18 td92"><SPAN class="p22 ft4">71</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr35 td140"><SPAN class="p3 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td141"><SPAN class="p3 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_72"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p25 ft7">krediterna. Balansen rubbas vidare om institutens låntagare återbetalar krediterna i förtid eller om institutet har lånat upp medel men inte hunnit bevilja krediter som skall motsvara upplåningen.</P> <P class="p109 ft4">De länder som lagstiftat om säkerställda obligationer har valt något olika metoder för att lösa detta problem med s.k. mismatching<SPAN class="ft5">. </SPAN>I Tyskland ställs krav på att obligationer inte får emitteras om löptiden påtagligt överstiger den tid som är nödvändig med hänsyn till löptiderna på institutets krediter. Vidare krävs att en viss del av obligationerna börjar återbetalas senast efter det att en tredjedel av deras löptid gått till ända. I den danska lagstiftningen ingick tidigare en strikt jämviktsprincip enligt vilken den årliga skillnaden mellan de betalningar som gjordes till placerarna och de betalningar som kom in från kredittagarna inte fick överstiga en procent av bankens egna tillgångar. Detta formella lagkrav har nyligen upphävts. I stället får den danska tillsynsmyndigheten bestämma bl.a. hur stor skillnaden får vara mellan obligationernas och bolånens återbetalningstider samt hur stor den ränterisk som uppkommer till följd av olika återbetalningstider får vara. Tillsynsmyndigheten har bestämt att ränterisken inte får överstiga en procent av det egna kapitalet (se även avsnitt 6.6 om matchningsregler).</P> <P class="p109 ft4">Ett annat sätt att lösa problemet är att tillåta andra tillgångar i säkerhetsmassan än de som normalt får ingå, s.k. fyllnadssäkerheter<SPAN class="ft5">. </SPAN>Tyskland tillåter att upp till 10 procent av tillgångsmassan består av sådana säkerheter. I Finland, Frankrike och Luxemburg får fyllnadssäkerheter utgöra 20 procent av tillgångsmassan. I Finland anges också under vilka förhållanden fyllnadssäkerheter får användas, nämligen tillfälligt när krediter inte hunnit beviljas eller registreras som säkerhet eller när värdet av säkerhetsmassan blivit för lågt på grund av återbetalning av krediter. I Finland och Frankrike (maximalt 30 procent) kan instituten efter tillstånd från tillsynsmyndigheten tillfälligt få ha större andelar fyllnadssäkerheter.</P> <P class="p122 ft4">De olika länderna har vidare något olika regler om vilka tillgångar som får användas som fyllnadssäkerheter. Det rör sig dock om tillgångar som anses ha en låg risk och god likviditet. Tillgångarna ingår i regel bland de tillgångar som åsatts noll procents riskvikt i EG:s kreditinstitutsdirektiv (se avsnitt 4.4). Exempel på sådana tillgångar är fordringar mot den egna staten och dess kommuner, mot andra stater och centralbanker inom OECD och mot de europeiska gemenskaperna.</P> <P class="p123 ft4">I betänkandet (SOU 1997:110) föreslås att de avskilda tillgångarna huvudsakligen skall vara säkerställda med pant i fast egendom. Det bör vara möjligt, ansåg utredaren, för instituten att hålla tillgångar av utpräglat likvid och säker karaktär, t.ex. statspapper och bankdispositioner, som säkerhetsmassa i en sådan omfattning som möjliggör en effektiv samordning vid låneomsättning eller överlåtelser. Det finns dock goda skäl för att införa konkreta regler om såväl i vilken omfattning fyllnadssäkerheter får användas som vilka tillgångar som får användas till detta. Ett införande av sådana regler minskar ytterligare risken för att obligationsinnehavarnas ställning försämras.</P> <P class="p123 ft7">Fyllnadssäkerheterna bör lämpligen kunna bestå av sådana tillgångar som är föremål för den mest gynnsamma riskviktningen från kapitaltäckningssynpunkt, dvs. de som skall riskviktas till noll procent enligt 3 kap. 1 § första stycket A kapitaltäckningslagen. Bland dessa</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p125 ft4">Prop. 2002/03:107</P> <P class="p115 ft4">72</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_73"> <P class="p249 ft7">tillgångar ingår bl.a. likvida medel och, som nämnts, skuldförbindelser Prop. 2002/03:107 för vilka svenska staten, en svensk kommun eller vissa utländska stater</P> <P class="p250 ft4">och centralbanker svarar. Som <SPAN class="ft5">Tredje </SPAN><NOBR><SPAN class="ft5">AP-fonden</SPAN></NOBR><SPAN class="ft5"> </SPAN>har antytt kan det vara motiverat att av likviditetsskäl införa ett mer flexibelt system för fyllnadssäkerheter. Det finns därför anledning att låta Finansinspektionen medge att även sådana tillgångar som riskviktas till 20 procent får användas som fyllnadssäkerheter (se 3 kap. 1 § första stycket B kapitaltäckningslagen). Denna kategori omfattar bl.a. placeringar och fordringar för vilka svenska kreditinstitut och värdepappersbolag svarar.</P> <P class="p251 ft4">Det är viktigt att fyllnadssäkerheter inte används mer än nödvändigt. Dessa säkerheter bör i princip nyttjas endast om institutet inte hunnit bevilja eller registrera sådana krediter som får användas som säkerhetsmassa eller om beloppet av de krediter som står som säkerhet för skuldförbindelserna inte – till följd av förtida återbetalning av krediter – täcker skuldförbindelsernas belopp. Med hänsyn till att behov av fyllnadssäkerheter uppkommer redan när obligationerna och institutens krediter har olika löptider är det dock mindre lämpligt att, såsom gjorts i Finland, införa konkreta regler om i vilka fall fyllnadssäkerheter får användas. Risken finns att sådana regler i allt för hög grad minskar institutens flexibilitet. Användandet av fyllnadssäkerheter bör i stället begränsas genom regler som anger hur stor andel fyllnadssäkerheter får utgöra av säkerhetsmassan. Andelen bör lämpligen bestämmas till 20 procent. Med hänsyn till de tillfälliga problem som kan uppstå bör dock, om det finns särskilda skäl, andelen fyllnadssäkerheter efter tillstånd av Finansinspektionen under en sådan begränsad tid som motiveras av dessa skäl få uppgå till 30 procent. Särskilda skäl kan föreligga t. ex. i samband med att ett institut inleder sin verksamhet eller om det har uppstått tillfälliga finansiella problem – likviditetssvackor – i institutet.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35"> <TR> <TD class="tr40 td142"><SPAN class="p206 ft20">6.6</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td143"><SPAN class="p23 ft20">Matchningsregler</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td87"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr36 td144"><SPAN class="p3 ft54">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr41 td87"><SPAN class="p3 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td145"><SPAN class="p86 ft4"><SPAN class="ft23">Regeringens förslag: </SPAN>Det nominella värdet av säkerhetsmassan skall vid</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td87"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr14 td145"><SPAN class="p86 ft4">varje tidpunkt överstiga det sammanlagda nominella värdet av fordringar</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td87"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr14 td145"><SPAN class="p86 ft4">som kan göras gällande mot emittentinstitutet på grund av säkerställda</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td87"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr14 td145"><SPAN class="p86 ft4">obligationer (<SPAN class="ft5">beloppsmatchning</SPAN>).</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td87"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td145"><SPAN class="p252 ft4">Emittentinstitutets krediter och fyllnadssäkerheter i säkerhetsmassan</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td87"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr14 td145"><SPAN class="p86 ft4">skall ges sådana avtalsvillkor att en god balans upprätthålls med</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td87"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr14 td145"><SPAN class="p86 ft4">motsvarande villkor för de säkerställda obligationerna (<SPAN class="ft5">riskhantering</SPAN>).</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td87"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr14 td145"><SPAN class="p86 ft4">Derivatvatal som tecknats med motparter som avses i 3 kap. 1 § första</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td87"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr14 td145"><SPAN class="p86 ft4">stycket A <NOBR>2–6</NOBR> och B <NOBR>1–6</NOBR> kapitaltäckningslagen får användas i detta syfte.</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td87"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr14 td145"><SPAN class="p252 ft4">Emittentinstitutet skall anses ha uppnått en sådan god balans mellan</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td87"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td145"><SPAN class="p86 ft4">obligationerna och säkerhetsmassan om nuvärdet av fordringarna i</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td87"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr14 td145"><SPAN class="p86 ft4">säkerhetsmassan vid varje tidpunkt överstiger nuvärdet av institutets</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td87"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr14 td145"><SPAN class="p86 ft4">skulder avseende säkerställda obligationer.</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td87"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr14 td145"><SPAN class="p252 ft4">Emittentinstitutet skall se till att betalningsflödena avseende</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td87"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr14 td145"><SPAN class="p86 ft4">tillgångarna i säkerhetsmassan, derivatavtal och säkerställda obligationer</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td87"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr14 td145"><SPAN class="p86 ft4">är sådana att institutet vid varje tillfälle kan fullgöra sina</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td87"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr14 td145"><SPAN class="p86 ft4">betalningsförpliktelser mot obligationsinnehavare och derivatmotparter</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td87"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td145"><SPAN class="p86 ft5"><SPAN class="ft4">(</SPAN>likviditetsmatchning<SPAN class="ft4">).</SPAN></SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr43 td87"><SPAN class="p22 ft4">73</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr41 td142"><SPAN class="p3 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr41 td143"><SPAN class="p3 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_74"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQ0310774x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p109 ft19">Dessa medel skall hållas avskilda från institutets övriga medel på ett särskilt konto.</P> <P class="p253 ft7"><SPAN class="ft30">Promemorians förslag: </SPAN>I promemorian föreslås endast en beloppsmatchningsregel som överensstämmer med regeringens förslag.</P> <P class="p109 ft5"><SPAN class="ft23">Remissinstanserna: </SPAN>Svenska Bankföreningen <SPAN class="ft4">anser att bestämmelsen om beloppsmatchning bör kompletteras med en regel som tar sikte på ränte- och löptidsmatchning samt att derivatavtal bör få användas i detta syfte.</SPAN></P> <P class="p109 ft4"><SPAN class="ft23">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>Ett av kriterierna på säkerställda obligationer i de aktuella <NOBR>EG-direktiven</NOBR> är att kapital som härrör från emissionerna ”enligt lag måste investeras i tillgångar som, under obligationernas hela giltighetstid kan täcka de med obligationerna förenade fordringarna”. Detta krav ger uttryck för en <SPAN class="ft5">matchningsprincip </SPAN>enligt vilken det skall finnas en värdemässig balans mellan emittentens prioriterade skulder och emittentens tillgångar (<SPAN class="ft5">beloppsmatchning</SPAN>). Regeln tar sikte på det nominella värdet av utfärdade obligationer respektive säkerhetsmassa. Såväl obligationernas kapitalbelopp som upplupna räntor skall täckas.</P> <P class="p122 ft4">Av citatet ovan framgår att en lagregel om matchning måste införas om rekvisiten i <NOBR>EG-direktiven</NOBR> skall uppfyllas. När det gäller det närmare innehållet i en sådan regel kan först nämnas att lagstiftningen i Danmark och Spanien kräver att säkerhetsmassan skall överstiga värdet av obligationsinnehavarnas fordringar med 10 respektive 8 procent. Vi har övervägt om ett krav på extra säkerhetsmarginal bör ställas även här. Ur en säkerhetsaspekt torde det dock inte finnas något behov av en sådan bestämd och relativt stor marginal. Därtill kommer att ett sådant krav kan vara relativt kostsamt och osmidigt för instituten. Givetvis finns det heller ingenting som hindrar instituten från att själva skapa en extra buffert. Det bör dock föreskrivas att säkerhetsmassan skall överstiga obligationsinnehavarnas fordringar<SPAN class="ft5">. </SPAN>Härigenom kan man räkna med att en viss, inte obetydlig, marginal kommer att finnas. Detta innebär också en viktig markering gentemot inte minst utländska investerare och ratinginstitut om vikten av att säkerhetsmassan är tillräcklig. Ett sådant krav på övervikt finns bl. a. i Frankrike och Luxemburg.</P> <P class="p123 ft4">Så länge institutet bedriver sin verksamhet under normala ekonomiska förhållanden rör sig sambandet mellan de utfärdade obligationerna och säkerhetsmassan främst om riskhantering och likviditetsmatchning. Principen om beloppsmatchning syftar däremot främst till att säkerställa att de tillgångar som omfattas av förmånsrätten, säkerhetsmassan, uppgår till ett tillräckligt värde vid en konkurs hos emittenten (se närmare om förmånsrätt för obligationsinnehavare i avsnitt 6.9). Det är dock givetvis också av stor betydelse för systemets trovärdighet att emittenterna fortlöpande upprätthåller denna balans. Säkerhetsmassans värde skall beräknas utifrån värdet av de däri ingående krediterna och fyllnadssäkerheterna.</P> <P class="p124 ft4"><NOBR>EG-direktivets</NOBR> lydelse, framför allt ordet ”måste”, kan ge intryck av att de upplånade medlen närmast måste öronmärkas för investeringar i de krediter och fyllnadssäkerheter som får utgöra säkerhetsmassa. För att uppfylla kravet på matchning får det dock anses tillräckligt att den totala volymen av emitterade obligationer fortlöpande motsvaras av</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p125 ft4">Prop. 2002/03:107</P> <P class="p115 ft4">74</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_75"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p25 ft4">säkerhetsmassa. Om det redan finns ett överskott i säkerhetsmassan, dvs. om instituten skulle ha avskiljt mer säkerhetsmassa än nödvändigt, kan det alltså inte fordras att senare upplånade medel placeras i nya krediter etc. Detsamma gäller givetvis om instituten åstadkommer matchningen genom att använda redan befintliga men icke registerförda krediter eller andra tillåtna tillgångar. Det väsentliga är således att beloppsmatchning alltid föreligger.</P> <P class="p122 ft7">Matchningen bör praktiskt upprätthållas genom att tillgångarna och skulderna förtecknas i ett register, se avsnitt 6.7.</P> <P class="p109 ft4">Det finns ingenting som hindrar ett institut att förfoga över tillgångar som antecknats i registret<SPAN class="ft5">. </SPAN>Det är inte sannolikt att instituten kommer att göra det i någon nämnvärd omfattning, inte minst då detta ter sig vanskligt ur ratingsynpunkt. Om tillgångar som är registrerade realiseras och de kvarvarande registrerade tillgångarna till följd därav inte längre motsvarar obligationsinnehavarnas fodringar åligger det dock givetvis institutet att registrera nya tillgångar av motsvarande värde.</P> <P class="p109 ft4">Obligationsinnehavarnas och derivatmotparternas förmånsrätt kommer inte att konkurrera med andra borgenärers förmånsrätt i krediter (se avsnitt 6.9). Brottsliga eller illojala förfaranden med anknytning till registret kan dock inte helt uteslutas, t.ex. genom att redan pantsatt egendom används som säkerhetsmassa eller genom att registeregendom pantsätts. Obligationsinnehavarna torde dock ha ett betryggande skydd genom den offentliga tillsynen och de föreskrifter som föreslås gälla för registret samt genom den oberoende granskarens arbete (se avsnitt 6.7– 9).</P> <P class="p109 ft4">I <SPAN class="ft5">Danmark </SPAN>gällde – som nämnts – tidigare en lagfäst jämviktsprincip enligt vilken den årliga skillnaden av de betalningar som gjordes till placerarna och de betalningar som kom in från kredittagarna inte fick överstiga en procent av institutets egna tillgångar. Genom en lagändring under maj 2000 övergavs detta formella krav. I stället får den danska tillsynsmyndigheten bestämma bl.a. hur stor skillnaden får vara mellan obligationernas och bolånens återbetalningstider samt hur stor den ränterisk som uppkommer till följd av olika återbetalningstider får vara. Tillsynsmyndigheten har beslutat att ränterisken inte får överstiga en procent av det egna kapitalet. Även på <SPAN class="ft5">Irland </SPAN>ställs i lagstiftningen om säkerställda obligationer strikta krav på likviditetsmatchning och riskhantering. I det systemet uppställs särskilda krav på <NOBR>löptids-,</NOBR> valuta- och räntematchning. Derivatavtal får användas i syfte att uppnå denna matchning. I <SPAN class="ft5">Tyskland </SPAN>ställs krav på att obligationer inte får emitteras om löptiden påtagligt överstiger den tid som är nödvändig med hänsyn till löptiderna på institutets krediter. Vidare krävs att en viss del av obligationerna börjar återbetalas senast efter det att en tredjedel av obligationernas löptid gått till ända.</P> <P class="p172 ft4">De <SPAN class="ft5">svenska hypoteksinstituten </SPAN>arbetar inte efter någon absolut balansprincip som är fallet i Danmark. Instituten använder sig i stället av en rad instrument för upplåningsändamål med olika karakteristika i fråga om löptid och ränta. Viss kreditgivning med rörlig ränta till bolånekonsumenter kan därför vara finansierad med en lång obligationsupplåning. På så sätt uppkommer skillnader i ränteflöden och dessutom ränterisker. Till detta kommer i vissa fall att upplåning och utlåning sker i olika valutor. För att matcha flödena på institutens</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p125 ft4">Prop. 2002/03:107</P> <P class="p115 ft4">75</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_76"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQ0310776x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p117 ft7">tillgångs- och skuldsida och för att hantera risker används derivat, Prop. 2002/03:107 särskilt räntesvappar samt ränte- och valutasvappar. I hypoteksinstitutens</P> <P class="p184 ft8">bolagsordningar slås fast att institutets utlåning skall ges sådana villkor med avseende på löptid och räntebindning att en god balans kan upprätthållas med upplåningens villkor. Det ankommer sedan på institutens styrelser att fastställa närmare riktlinjer (riskmandat) för detta.</P> <P class="p52 ft4">För att kontrollera att god balans föreligger och att riskmandatet inte överskrids nuvärdesberäknar instituten sina balansräkningar dagligen. Denna marknadsvärdering omfattar även de derivat som används för att uppnå den önskade balansen. Tillgångarna värderas på samma sätt som obligationerna, dvs. som nuvärdet av förväntade ränteflöden.</P> <P class="p52 ft4">För obligationsinnehavarna är givetvis regler som säkerställer institutets likviditetsmatchning och riskhantering av stor betydelse. Det finns därför, som <SPAN class="ft5">Bankföreningen </SPAN>anfört, anledning att komplettera bestämmelsen om beloppsmatchning med en regel som tar sikte på <NOBR>ränte-,</NOBR> valuta- och löptidsmatchning. En sådan regel bör lämpligen ta sin avstamp i svenska förhållanden. Det grundläggande balanskravet – att upprätthålla en god balans mellan utlåningens och upplåningens villkor – bör lagfästas, samtidigt som det klarläggs att derivatavtal får användas för detta syfte.</P> <P class="p57 ft4">Det är även viktigt med en kontroll över att denna balansprincip upprätthålls. Så skall anses vara fallet om nuvärdet av fordringarna i säkerhetsmassan vid varje tidpunkt överstiger nuvärdet av institutets skulder avseende säkerställda obligationer, med beaktande även av nuvärdet av derivatavtal. Som komplement till denna balansprincip bör i lagstiftningen uppställas ett direkt krav på att tillgångarna i säkerhetsmassan, de säkerställda obligationerna och derivatavtalen vid varje tidpunkt genererar positiva betalningsflöden. Dessa medel bör av emittentinstitutet hållas avskilda från institutets övriga medel på ett särskilt konto. Lagbestämmelserna bör kompletteras med föreskrifter om villkor för derivatavtal samt beräkning av riskexponering och räntebetalningar.</P> <P class="p239 ft20"><SPAN class="ft20">6.7</SPAN><SPAN class="ft41">Register för obligationerna och säkerhetsmassan</SPAN></P> <P class="p254 ft4"><SPAN class="ft23">Regeringens förslag: </SPAN>Emittentinstituten skall föra register över de säkerställda obligationerna, säkerhetsmassan och, i förekommande fall, derivatavtalen. Registret skall vid varje tidpunkt utvisa det nominella värdet av de säkerställda obligationerna och av den säkerhetsmassa som är knuten till dem. Registret skall också utvisa de medel som efter beslut om konkurs betalas in enligt gällande avtalsvillkor för tillgångarna i säkerhetsmassan och för derivatavtal.</P> <P class="p255 ft7"><SPAN class="ft30">Promemorians förslag: </SPAN>Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. I promemorian finns dock inte något förslag om registrering av derivatavtal.</P> <P class="p52 ft33"><SPAN class="ft25">Remissinstanserna: </SPAN>Finansinspektionen<SPAN class="ft19">, </SPAN>Tredje <NOBR>AP-fonden</NOBR> <SPAN class="ft19">och </SPAN>Konkursförvaltarkollegiernas Förening <SPAN class="ft19">anser att innehållet i registret bör vara offentligt.</SPAN></P> <P class="p256 ft4">76</P> </DIV> <DIV id="page_77"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p109 ft23">Skälen för regeringens förslag: <SPAN class="ft4">Som framgått ovan innebär de aktuella </SPAN><NOBR><SPAN class="ft4">EG-direktiven</SPAN></NOBR><SPAN class="ft4"> att ett system med säkerställda obligationer skall innehålla lagregler om förmånsrätt för obligationsinnehavarna och om matchning mellan dessa innehavares fordringar och emittentens tillgångar. Utgångspunkten är att investerarnas fordringar skall vara kopplade till tillgångar som har avskiljts från institutets övriga tillgångar. För att på ett smidigt sätt åstadkomma detta bör instituten upprätta ett särskilt register</SPAN><SPAN class="ft5">. </SPAN><SPAN class="ft4">Denna metod är, om än i något olika varianter, väl inarbetad i flertalet övriga länder som lagstiftat om säkerställda obligationer. Ett liknande system finns som redan nämnts också i Sverige i fråga om försäkringstagares och andra ersättningsberättigades fordringar mot försäkringsföretag på grund av vissa försäkringsavtal, se 7 kap. 11 § försäkringsrörelselagen.</SPAN></P> <P class="p123 ft4">Registrets funktion är att utvisa vilka tillgångar som omfattas av den föreslagna förmånsrätten och att underlätta tillsynen av att principerna om beloppsmatchning, likviditetsmatchning och riskhantering upprätthålls. Även de derivatavtal som tecknats med ett sådant syfte skall därför antecknas i registret. Den avgörande tidpunkten för frågan om i vilka tillgångar obligationsinnehavarna kan hävda sin förmånsrätt är då institutet försätts i konkurs eller utmätning söks. Förmånsrätten uppkommer emellertid redan genom införandet i registret. Detta förhållande medför också att de registerförda tillgångarna inte rent fysiskt behöver förvaras avskilda från övriga tillgångar.</P> <P class="p122 ft4">Registret bör möjliggöra en effektiv och smidig tillsyn och vid institutets fallisemang bör det klart framgå vilka tillgångarna och fordringarna är. Det finns därför anledning att relativt utförligt ange vilka uppgifter som skall införas i registret och vad som i övrigt skall gälla beträffande hanteringen av detta.</P> <P class="p122 ft4">Av registret bör således i första hand framgå vilka tillgångarna i säkerhetsmassan är, dvs. i huvudsak krediter och fyllnadssäkerheter, men även bl.a. villkor för krediter, fyllnadssäkerheter och derivatavtal. Beträffande derivatavtal bör även kunna utläsas nettofordran alternativt nettoskuld.</P> <P class="p122 ft4">All information som kan utläsas ur registret är av intresse ur ett tillsynsperspektiv (jfr särskilt matchningsreglerna, avsnitt 6.6). Ur förmånsrättshänseende är bl.a. räntevillkor för krediterna och uppgift om nettofordran för derivatavtal av intresse. Ett emittentinstitut bör på ett särskilt konto avskilja betalningsflöden som härrör från krediter i säkerhetsmassan och för derivatavtal. Vid konkurs i institutet skall dessa medel omfattas av förmånsrätten (se närmare om insolvensfrågor i avsnitten 6.9 och 6.10).</P> <P class="p122 ft4">Registret bör vidare vid varje tidpunkt utvisa det nominella värdet av de säkerställda obligationerna och av den säkerhetsmassa som är knuten till dem. Detta bör också utvisa de medel som efter beslut om konkurs betalas in enligt gällande avtalsvillkor för tillgångarna i säkerhetsmassan och för derivatavtal. Föreskrifter bör meddelas om hur registret skall föras.</P> <P class="p123 ft7">Registret utgör emittentinstitutets interna material och institutet ansvarar självt för upprättandet av registret, för införandet av uppgifter i det och för förvaring av det. I Finansinspektionens allmänna tillsynsuppgift ingår dock att tillse att registren förs på ett säkert sätt.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p125 ft4">Prop. 2002/03:107</P> <P class="p115 ft4">77</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_78"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQ0310778x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p117 ft7">Inspektionen skall dessutom utse en oberoende granskare för varje Prop. 2002/03:107 institut. Granskaren skall i huvudsak kontrollera att en riktig registrering</P> <P class="p39 ft4">av obligationer, säkerhetsmassa och derivatavtal har skett, att matchningsprinciperna upprätthålls och att värderingen av de underliggande säkerheterna är rättvisande (se närmare om den oberoende granskaren i avsnitt 6.8).</P> <P class="p113 ft34">Finansinspektionen<SPAN class="ft8">, </SPAN>Konkursförvaltarkollegiernas förening <SPAN class="ft8">och </SPAN>Tredje <NOBR>AP-fonden</NOBR> <SPAN class="ft8">har anfört att registret bör vara offentligt för att möjliggöra för främst de förmånsrättsberättigade att kontrollera registrering av – och förfoganden över tillgångarna i säkerhetsmassan. Det bör understrykas att den nu föreslagna lagstiftningen om utgivning av säkerställda obligationer inte innebär någon ”öronmärkning” av tillgångar – det sammanlagda värdet av obligationsinnehavarnas fordringar skall i stället vid varje tidpunkt med marginal täckas av säkerhetsmassan. Det står också emittentinstitutet fritt att förfoga över registrerade tillgångar – t.ex. byta ut en hypotekskredit mot en annan kredit som uppfyller lagens krav</SPAN></P> <P class="p39 ft4">– men endast på så sätt att matchningsprinciperna inte överträds. För att tillse att inga överträdelser sker skall i varje emittentinstitut, som tidigare nämnts, utses en oberoende granskare, dvs. en person som skall bedriva en opartisk tillsyn till främst obligationsinnehavarnas fromma. Till detta kommer Finansinspektionens allmänna tillsynsansvar. Mot denna bakgrund får något behov av offentlighet inte anses föreligga. Dessutom bör i sammanhanget uppmärksammas att registret kommer att innehålla detaljerade uppgifter om enskilda kredittagare. Om bland andra obligationsinnehavarna skulle ges insyn i registret uppkommer det således svårlösta frågor rörande såväl den personliga integriteten i allmänhet som förhållandet till sekretessen i bankers och kreditmarknadsföretags verksamhet i synnerhet.</P> <P class="p257 ft20"><SPAN class="ft20">6.8</SPAN><SPAN class="ft41">Oberoende granskare</SPAN></P> <P class="p240 ft7"><SPAN class="ft30">Regeringens förslag: </SPAN>Finansinspektionen skall utse en oberoende granskare för varje emittentinstitut. Detta förordnande får inspektionen återkalla och då samtidigt utse en ny granskare.</P> <P class="p241 ft4">Granskaren har rätt till ett skäligt arvode från emittentinstitutet för sitt arbete. Storleken på arvodet bestäms av inspektionen.</P> <P class="p241 ft4">Granskarens uppgift skall i huvudsak vara att tillse att registret förs på ett korrekt sätt, att matchningsprincipen upprätthålls och att bestämmelserna om belåningsgrader och värderingsregler följs. Granskaren skall regelbundet rapportera till Finansinspektionen.</P> <P class="p258 ft7">Emittentinstitutet skall lämna granskaren de upplysningar om sin verksamhet med anknytning till säkerställda obligationer som denne begär. Granskaren ges rätt att genomföra undersökning av registret.</P> <P class="p259 ft7"><SPAN class="ft30">Promemorians förslag: </SPAN>I promemorian föreslås att det inom varje institut skall utses en registeransvarig, som skall godkännas av Finansinspektionen.</P> <P class="p113 ft74"><SPAN class="ft72">Remissinstanserna: </SPAN>Svenska Bankföreningen <SPAN class="ft73">och </SPAN>Finansinspektionen <SPAN class="ft73">förordar att en ny oberoende extern kontrollfunktion införs.</SPAN></P> <P class="p260 ft4">78</P> </DIV> <DIV id="page_79"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQ0310779x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p51 ft7"><SPAN class="ft30">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>För att underlätta Finans- Prop. 2002/03:107 inspektionens tillsyn av registren föreslås i promemorian att det</P> <P class="p39 ft4">föreskrivs att emittentinstituten, efter Finansinspektionens godkännande, skall utse en lämplig person att ansvara för dessa, en registeransvarig. En sådan regel finns i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om register avseende de tillgångar som används för skuldtäckning i svenska försäkringsföretag (FFFS 1996:30). Dessa innehåller dessutom bl.a. föreskrifter om vilka närmare uppgifter registret skall omfatta och hur de skall redovisas.</P> <P class="p52 ft5">Bankföreningen <SPAN class="ft4">och </SPAN>Finansinspektionen <SPAN class="ft4">har hävdat att den föreslagna ordningen med en registeransvarig inte är tillräcklig och föreslagit att det i stället införs en ny oberoende, extern kontrollfunktion. I flera andra länder med lagstiftning om säkerställda obligationer finns det – förutom den ordinarie, särskilda tillsynen – en ytterligare, obligatorisk kontroll i form av en oberoende förvaltare eller förtroendeman – i Tyskland en ”Treuhand”, i Frankrike en ”controleur specific” och på Irland en ”cover asset monitor”. Förvaltaren kan visserligen utses av emittentinstitutet som på Irland, men utnämningen skall då godkännas av tillsynsmyndigheten.</SPAN></P> <P class="p12 ft8">I Finansinspektionens allmänna tillsynsuppgift ingår att tillse att registren förs på ett säkert sätt. Tilltron till systemet med säkerställda obligationer måste dock genomgående bygga på att emittentinstituten har en god intern kontroll och hög administrativ kapacitet, i detta fall kopplat till registret. Dessa förhållanden behöver verifieras via en oberoende, extern granskning. I likhet med <SPAN class="ft34">Bankföreningen </SPAN>och <SPAN class="ft34">Finansinspektionen </SPAN>anser vi därför att inspektionen bör utse en oberoende granskare för varje institut, att arvoderas av emittentinstitutet. För att säkerställa granskarens oberoende skall storleken på arvodet bestämmas av inspektionen, som även kan återkalla förordnandet och i stället utse en ny granskare.</P> <P class="p261 ft4">Den oberoende granskarens uppgift skall i huvudsak vara att tillse att registret förs på ett korrekt sätt, att matchningsprinciperna upprätthålls och att bestämmelserna om belåningsgrader och värderingsregler följs. För att Finansinspektionen skall kunna använda denna granskning i sin särskilda tillsyn över emittentinstitutet, skall granskaren regelbundet rapportera till inspektionen.</P> <P class="p11 ft7">För att ge granskaren möjlighet att göra en bedömning av emittentinstitutets interna kontroll och administrativa kapacitet skall det åligga institutet att lämna granskaren de upplysningar om verksamheten med anknytning till säkerställda obligationer som denne begär. För att underlätta en effektiv tillsyn bör granskaren även kunna genomföra nödvändiga undersökningar hos institutet.</P> <P class="p262 ft20"><SPAN class="ft20">6.9</SPAN><SPAN class="ft41">Särskild förmånsrätt</SPAN></P> <P class="p10 ft7"><SPAN class="ft30">Regeringens förslag</SPAN>: När ett emittentinstitut försätts i konkurs eller utmätning sker hos institutet har innehavare av säkerställda obligationer och emittentinstitutets motparter i derivatavtal förmånsrätt med den företrädesrätt som följer enligt förmånsrättslagen i de tillgångar som registrerats som säkerhetsmassa.</P> <P class="p263 ft4">79</P> </DIV> <DIV id="page_80"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQ0310780x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p162 ft7">Motsvarande förmånsrätt gäller i de medel som vid tidpunkten för konkursbeslutet eller utmätningstillfälle finns hos institutet och som härrör från tillgångarna i säkerhetsmassan eller derivatavtal samt i de medel som efter konkursbeslutet antecknas i registret.</P> <P class="p264 ft4"><SPAN class="ft23">Promemorians förslag: </SPAN>I promemorian föreslås att obligationsinnehavare skall ha förmånsrätt avseende kapital och upplupen ränta i de tillgångar som antecknats som säkerhetsmassa i registret när ett emittentinstitut försätts i konkurs eller utmätning sker hos institutet.</P> <P class="p171 ft5"><SPAN class="ft23">Remissinstanserna: </SPAN>Svenska Bankföreningen <SPAN class="ft4">förespråkar att förmånsrätt för obligationsinnehavare även skall gälla i de likvida medel som vid tidpunkten för konkursutbrottet eller utmätningstillfället har influtit till institutet avseende tillgångarna i säkerhetsmassan.</SPAN></P> <P class="p162 ft4"><SPAN class="ft23">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>Som framgått av avsnitt 4.4 är ett av kriterierna på säkerställda obligationerna i de aktuella <NOBR>EG-direktiven</NOBR> att obligationsinnehavarna skall ha prioriterad rätt till återbetalning – i praktiken förmånsrätt – avseende kapital och upplupen ränta om institutet försätts i konkurs. Det anges dock inte närmare hur förmånsrätten praktiskt skall konstrueras.</P> <P class="p169 ft4">För att en fordran skall ha förmånsrätt krävs enligt svensk rätt att den omfattas av reglerna i förmånsrättslagen (1970:979). Denna lag skiljer mellan särskilda och allmänna förmånsrätter. Särskilda förmånsrätter gäller både vid utmätning och konkurs samt belastar viss bestämd egendom. Allmänna förmånsrätter gäller däremot endast vid konkurs och avser all egendom som ingår i gäldenärens konkursbo. Den inbördes ordningen mellan förmånsrätterna bestäms i princip efter paragrafernas följd i förmånsrättslagen. Särskild förmånsrätt har som huvudregel företräde framför allmän förmånsrätt.</P> <P class="p169 ft4">Enligt <NOBR>EG-direktiven</NOBR> skall obligationernas värde matchas mot särskilda tillgångar som emittenten placerat huvudsakligen med medel som lånats upp genom de säkerställda obligationerna. Detta innebär i praktiken att obligationsinnehavarnas fordran måste vara knuten till en särskild förmånsrätt. En sådan gäller ju som nämnts i viss bestämd egendom till skillnad från en allmän förmånsrätt som avser all egendom.</P> <P class="p122 ft8">Utgångspunkten i svensk insolvensrätt är att konkursborgenärer skall åtnjuta lika rätt och att gäldenärens egendom skall fördelas mellan borgenärerna i förhållande till deras fordringar, oavsett fordringens art eller ålder. Undantag från denna likabehandlingsprincip har skett endast med hänsyn till vissa särskilt beaktansvärda syften. Att stimulera kreditgivning har ansetts vara ett sådant väsentligt syfte och har bl.a. motiverat förmånsrätterna för panträtt och företagshypotek. Ett system med säkerställda obligationer kan inordnas under det syftet, genom att det ger bästa möjliga förutsättningar för de svenska bolåneinstitutens kreditgivning och för lägsta möjliga bolåneräntor. Detta utgör således ett starkt argument för att införa en förmånsrätt för säkerställda obligationer. Nämnas kan också att ett sådan system, vilket även Finansinspektionen understrukit, kan medföra en mer adekvat prissättning av risker och bättre differentiering av räntevillkoren på kreditmarknaden.</P> <P class="p265 ft7">Såsom anförts i avsnitt 5 framstår det – med hänsyn till den tilltagande konkurrensen på obligations- och bolånemarknaderna – ur ett</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p163 ft4">Prop. 2002/03:107</P> <P class="p115 ft4">80</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_81"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p25 ft8">samhällsekonomiskt perspektiv som angeläget att svenska institut får samma möjligheter till upplåning som institut i övriga <NOBR>EU-länder.</NOBR> Starka skäl av mer icke ekonomisk art bör i det perspektivet föreligga för att inte även Sverige skall införa en lagstiftning om säkerställda obligationer.</P> <P class="p109 ft8">Vid ett ställningstagande till om en ny förmånsrätt skall införas bör det noga övervägas vilka praktiska konsekvenser ett införande av en förmånsrätt för obligationsinnehavarna skulle ha vid ett konkursscenario. Inledningsvis bör här poängteras att sannolikheten att ett emittentinstitut skulle komma på obestånd ter sig liten. Syftet med systemet är just att skapa stabila institut med hög säkerhet och dess beståndsdelar – regler om belåningsgrader, särskild tillsyn etc. – är ägnade att uppfylla detta ändamål. Det är därför mindre sannolikt att förmånsrättsregler för obligationsinnehavare skulle komma att aktualiseras i praktiken. Redan detta talar givetvis för att införandet av en sådan förmånsrätt inte bör utgöra något egentligt hinder mot en lagstiftning om säkerställda obligationer.</P> <P class="p243 ft4">Att andra borgenärer än obligationsinnehavarna kommer att ställas i en sämre situation vid konkurs hos ett emittentinstitutet kan emellertid vara ett argument mot en förmånsrätt, trots att konkursrisken är låg. Övriga tänkbara borgenärer kan antingen vara oprioriterade eller ha allmän eller särskild förmånsrätt. Frågan om vilka eventuella <SPAN class="ft5">oprioriterade borgenärer </SPAN>som kan förekomma bör ses i ljuset av att emittenterna sannolikt i hög grad kommer att renodla verksamheten, i syfte att uppnå en god genomlysning av verksamheten och en bra rating. Detta innebär att borgenärskollektivet till stor del kommer att bestå av förmånsberättigade obligationsinnehavare. Det är dock sannolikt att vissa institut även kommer att bevilja topplån eller andra typer av krediter. Om dessa finansieras genom upplåning riskerar <SPAN class="ft5">finansiärerna till topplånen </SPAN>– banker och andra kreditinstitut – vilka normalt saknar förmånsrätt, att komma i ett sämre läge vid emittentens konkurs. Dessa borgenärer får dock antas vara väl insatta i de risker som är förknippade med utlåningen. De kan också kräva en högre riskpremie eller separata säkerheter för sina lån. Det torde därför inte gå att hävda att deras position i praktiken kommer att försämras. Övriga oprioriterade borgenärer kommer sannolikt främst vara <SPAN class="ft5">leverantörer, </SPAN>i första hand företag som försett institutet med datasystem och kontorsutrustning m.m. Fordringar från sådana borgenärer torde oftast uppgå till relativt små belopp och betalas i allmänhet på anfordran. Riskerna för att sådana företag blir indragna och förfördelade i en eventuell konkurs är därför små.</P> <P class="p124 ft8">När det gäller <SPAN class="ft34">borgenärer med allmän förmånsrätt </SPAN>kan det, åtminstone teoretiskt, tänkas att det vid en konkurs finns anställda som har <SPAN class="ft34">lönefordringar </SPAN>på emittenten (i praktiken blir endast staten borgenär; de anställda får i princip sin lön via lönegarantin, varvid staten blir regressborgenär för lönefordringarna) eller att staten har <SPAN class="ft34">skattefordringar </SPAN>på institutet. Det är emellertid svårt att tänka sig att ett institut som står under Finansinspektionens tillsyn skulle tillåtas att ackumulera någon större skatteskuld. Det är inte heller troligt att löntagarna skulle låta lönefordringar förbli obetalade under särskilt lång tid.</P> <P class="p213 ft67"><SPAN class="ft62">De </SPAN>borgenärer med särskild förmånsrätt <SPAN class="ft62">som teoretiskt kan komma att konkurrera med obligationsinnehavarna är de som har handpanträtt (4 §) eller företagshypotek (5 §). Frågan om hur de påverkas av en förmånsrätt</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p163 ft4">Prop. 2002/03:107</P> <P class="p115 ft4">81</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_82"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p25 ft8">för obligationsinnehavarna beror givetvis på vilken placering en sådan får i förmånsrättsordningen. Ett alternativ som kan tyckas ligga nära till hands är att använda förmånsrätten för handpanträtt, dvs. att följa rutinerna för en vanligt pantsättning av lös egendom. Sådan panträtt gäller för övrigt i dag om emittentinstitutet upplåter panträtt i krediter. En sådan modell skulle dock medföra betydande administrativa kostnader och vara osmidig för instituten. Lösningen bör i stället utformas efter mönster av regeln i 4 a § förmånsrättslagen om förmånsrätt för fordringar till följd av vissa försäkringsavtal, främst livförsäkringar. Denna förmånsrätt är knuten till tillgångar som antecknats i ett särskilt register. Noteras bör här att de aktuella försäkringstagarna tidigare såsom säkerhet hade handpanträtt i försäkringsföretagens egendom, varvid de pantsatta tillgångarna bl.a. skulle förvaras avskilda på visst sätt. Denna ordning ersattes dock av registermodellen år 1990, främst med hänsyn till de kostnader och praktiska olägenheter som pantsättningsförfarandet medförde (se prop. 1989/90:34 s. 73 ff).</P> <P class="p243 ft4">Utredningen (SOU 1997:110) har föreslagit att förmånsrätten skall införas efter regeln i 6 § förmånsrättslagen om förmånsrätt i fast egendom till följd av ägarens inteckning av egendomen. Detta har motiverats med att de bakomliggande säkerheterna till obligationerna ytterst utgörs av fast egendom (Utredaren föreslog inte att krediter till vissa andra säkra låntagare än svenska staten eller krediter mot säkerhet i bostadsrätt eller tomträtt skall få ingå i säkerhetsmassan, se avsnitt 6.2.2 och 6.2.3). Därför skulle det enligt betänkandet vara naturligt att anknyta den nya förmånsrätten till den som redan gäller för pant i fast egendom. Emellertid talar övervägande skäl för att införa regeln <SPAN class="ft5">i vart fall </SPAN>i anslutning till den nämnda bestämmelsen i 4 a § förmånsrättslagen. Med ett sådant förslag blir det klarare att obligationsinnehavares förmånsrätt avser emittentinstitutets konkurs och i första hand emittentens kreditstock, dvs. förmånsrätt i lös egendom. Detta hindrar inte att obligationsinnehavarna kan komma att få del i de underliggande säkerheterna, om både emittenten och bolånekonsumenterna försätts i konkurs. Det kan också vara naturligt att bestämmelsen placeras i anslutning till regeln om förmånsrätt för vissa av försäkringsföretagens fordringsägare. Systemet för denna förmånsrätt har många likheter med det nu föreslagna systemet, bl. a. att förmånsrätten uppkommer genom att egendom antecknas i register och att panträtten inte är fast knuten till någon bestämd egendom utan omfattar de tillgångar som vid varje tidpunkt finns införda i registret.</P> <P class="p266 ft4">Med den nu diskuterade placeringen får obligationsinnehavarna dock sämre prioritet än innehavare av handpanträtt. Det är visserligen i det närmaste uteslutet att instituten kommer att pantsätta krediter, eftersom detta kan vara vanskligt från ratingsynpunkt och då en pantsättning som nämnts kan vara förenad med ett ganska omständligt praktiskt förfarande. Det kan emellertid – återigen ur ratingsynpunkt – vara olyckligt om det finns en möjlighet att belasta tillgångar i säkerhetsmassan med säkerhetsrätt som har bättre förmånsrätt än obligationsinnehavarnas fordringar. Övervägande skäl talar således för att i stället ge obligationsinnehavarna bästa förmånsrätt i säkerhetsmassan – detta trots det naturliga sambandet med regeln om förmånsrätt för vissa av försäkringsföretagens fordringsägare. Som nämnts är det</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p163 ft4">Prop. 2002/03:107</P> <P class="p115 ft4">82</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_83"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p25 ft7">dessutom i praktiken ytterst osannolikt att någon handpanthavare kommer att drabbas av den nya särskilda förmånsrättens placering i förmånsrättsordningen.</P> <P class="p109 ft4">Nu föreslagen placering av förmånsrätten medför även att denna får bättre läge än förmånsrätt i företagshypotek<SPAN class="ft5">. </SPAN>Genom att upplåta företagshypotek i sin egendom har emittenten möjlighet att belåna ett växlande innehav av olika tillgångar. Företagshypotek omfattar all näringsidkarens lösa egendom i den mån egendomen tillhör den intecknade verksamheten, såvida egendomen inte är särskilt undantagen i lagen (1984:649) om företagshypotek. Detta innebär att alla slags fordringar i princip är underlag för företagshypotek. Om en emittent upplåter företagshypotek omfattas alltså emittentens kreditstock av företagshypoteket. Mot bakgrund av detta kan det synas som om hypoteksinnehavarnas ställning generellt kommer försämras om förslaget genomförs. Företagshypotek torde emellertid vara en säkerhetsform som inte lämpar sig särskilt väl när det gäller att använda krediter som säkerhet vid belåning. Företagshypotek upplåts främst av mindre och medelstora företag med tonvikt på tillverkning och handel. Eftersom företagshypoteket inte avser någon bestämd egendom och då den som upplåter företagshypotek fritt kan disponera över egendomen är företagshypotek knappast någon attraktiv säkerhet för den som avser att placera medel i bostadsobligationer. Enligt uppgifter från branschföreträdare förekommer det inte heller att bolåneinstituten upplåter företagshypotek. Risken för att någon hypoteksinnehavare i realiteten skulle bli förfördelad genom införande av den nu föreslagna förmånsrätten är därför mycket liten.</P> <P class="p122 ft4">I sammanhanget bör – å andra sidan – observeras att företagshypotek ger bättre förmånsrätt än inteckning i fast egendom (6 §). Om de nya reglerna om förmånsrätt för obligationsinnehavarna skulle, såsom utredaren föreslår, placeras omedelbart efter regeln om förmånsrätt i fast egendom skulle alltså innehavare av företagshypotek få bättre förmånsläge än obligationsinnehavarna. Även om det som nämnts inte är troligt att emittentinstituten upplåter företagshypotek skulle en sådan ordning vara mindre lämplig, då den skulle riskera att skapa viss osäkerhet bland placerare och ratinginstitut om förmånsrättens status.</P> <P class="p123 ft4">Regeringen har den 6 februari 2003 beslutat propositionen Nya förmånsrättsregler (prop. 2002/03:49). Det bör givetvis beaktas hur ett system med särskild förmånsrätt för säkerställda obligationer förhåller sig till förslagen i propositionen. Regeringen har på ett allmänt plan strävat efter att ge förslag som bl.a. skall leda till ökad intressegemenskap och likabehandling mellan borgenärer vid insolvens och till ökad utdelning för oprioriterade borgenärer. Mer konkret innebär förslagen bl.a. att företagshypoteket omvandlas till allmän förmånsrätt som gäller i hälften av den av gäldenärens egendom som återstår sedan fordringar med bättre förmånsrätt fått fullt betalt. Vidare föreslås att förmånsrätten för skattefordringar och allmänna avgifter avskaffas. Förslaget medför en viss rensning i förmånsrättsordningen. Utdelningen till borgenärer som har säkerhet i företagshypotek kommer att minska. Till följd härav kommer utdelningen till enskilda löneborgenärer, till staten på grund av regressrätt för lönegarantiutbetalningar, samt till de redan i dag oprioriterade borgenärerna att öka.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p125 ft4">Prop. 2002/03:107</P> <P class="p115 ft4">83</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_84"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p109 ft4">Ovan har nämnts att risken för att emittentinstituten skall försättas i konkurs är försumbar och att borgenärer av nu nämnt slag knappast kommer att förekomma vid en konkurs hos emittenten. En förmånsrätt för obligationsinnehavarna skulle därför inte påverka effekterna av de övriga föreslagna ändringarna i förmånsrättslagen. Det kan erinras om att det redan i dag är möjligt för kreditinstitut att pantsätta kreditstockar.</P> <P class="p109 ft4">Som framgått föreslås att krediter mot inteckning i fast egendom och tomträtt samt mot panträtt i bostadsrätt skall få ingå i säkerhetsmassan (se avsnitt 6.2.2). Ägare till fast egendom och innehavare av bostadsrätt och tomträtt har rätt att pantsätta sin egendom. När det gäller fast egendom och tomträtt följer förmånsrätt med inteckning som ägaren eller tomträttsinnehavaren gör i den fasta egendomen eller tomträtten. Dessa förmånsrätter har dock sämre prioritet än vissa fordringar som uppkommit till följd av särskilda lagregler med anknytning till fast egendom och tomträtt (se första punkterna i 6 och 7 §§ förmånsrättslagen). Exempel på sådana s.k. <SPAN class="ft5">reallaster </SPAN>är fordringar som uppkommit på grund av fastighetsbildning. Beträffande tomträtt har även vissa förfallna fordringar på tomträttsavgäld bättre förmånsläge än fordringar på tomträttsinnehavare som säkerställts genom inteckning i tomträtten. När det gäller bostadsrätt har på liknande sätt bostadsrättsföreningars fordringar på en bostadsrättsinnehavare angående bl.a. årsavgifter bättre förmånsrätt än fordringar som lämnats mot pant i bostadsrätt, se 7 kap. 16 a § bostadsrättslagen (1991:614). Två frågor som här aktualiseras är om borgenärer till fordringar av nu nämnt slag skulle påverkas av en förmånsrätt för obligationsinnehavarna och omvänt, vilken betydelse det har för obligationsinnehavarna att sådana fordringar kan förekomma.</P> <P class="p172 ft4">De nyss nämnda förmånsrätterna avser låntagarens, dvs. fastighetsägarens eller bostadsrätts- och tomträttsinnehavarens, oförmåga att betala. Om emittenten försätts i konkurs skall konkursförvaltaren enligt huvudregeln i konkurslagen (1987:672) så snart det är lämpligt vidta åtgärder för att driva in utestående fordringar, i förevarande fall bl.a. krediterna till bolånekonsumenterna. Ett indrivande förutsätter dock att fordringen är förfallen eller att gäldenären är villig att betala tillbaka krediten i förtid. Om en fordran inte kan drivas in inom rimlig tid, vilket torde vara fallet om en emittent fallerar, får den i stället säljas. Om låntagaren har skött sina förpliktelser enligt låneavtalet torde krediten kunna avyttras relativt lätt. Kreditens värde påverkas emellertid även av säkerhetens värde och situationen på fastighetsmarknaden. Ju högre säkerhetens värde är i förhållande till krediten och ju stabilare marknad, desto lättare bör det vara att sälja krediten utan förlust, dvs. till dess nominella värde. De nämnda förmånsrätterna har alltså inte någon omedelbar betydelse för obligationsinnehavarnas ställning vid emittentens obestånd. Kreditstockens värde vid en vidareförsäljning torde dock riskera att bli sämre om de underliggande säkerheterna, fastigheterna etc. belastas med fordringar med bättre förmånsrätt än emittentens.</P> <P class="p172 ft7">Om förutom emittenten även bolånekonsumenten är försatt i konkurs kan emellertid den ordning som borgenärer med förmånsrätt i fast egendom eller tomträtt har rätt till utdelning inbördes få viss direkt betydelse för obligationsinnehavarna. I detta fall kommer emittentens</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p125 ft4">Prop. 2002/03:107</P> <P class="p115 ft4">84</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_85"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p161 ft4">konkursbo, i praktiken obligationsinnehavaren, att ha ett sämre förmånsläge än borgenärer, exempelvis en bostadsrättsförening, som kan stödja sig på någon av de förmånsrätter som nämnts ovan. Företrädesordningen i bolånekonsumentens konkurs påverkas således inte av den aktuella lagstiftningen.</P> <P class="p169 ft7">Inte heller för obligationsinnehavarna kan det emellertid anses att exempelvis en bostadsrättsförenings panträtt utgör något problem. Det kan förutsättas att den egendom obligationsinnehavarna har förmånsrätt i</P> <P class="p161 ft4">– säkerhetsmassan – består av ett stort antal krediter. Fordringar med förmånsrätt av nu nämnt slag mot bolånekonsumenter förekommer sällan. Även om det skulle finnas sådana och om både emittentinstitutet och bolånekonsumenten gått i konkurs torde det finnas goda förutsättningar för att emittenterna, och därmed även obligationsinnehavarna, får full betalning för sina fordringar. För att garantera att förmånsrätten skall omfatta ett tillräckligt stort värde även i denna situation bör dock värdet av de underliggande säkerheterna givetvis fortlöpande motsvara krediternas värde. De regler som föreslås beträffande matchning av tillgångar och skulder, högsta belåningsgrader, värderingsprinciper och tillsyn etc. borgar bl.a. för detta.</P> <P class="p162 ft4">Som framgått av avsnitt 6.6 är det av största vikt för obligationsinnehavarna att en god balans upprätthålls mellan utlåningens och upplåningens villkor i systemet för säkerställda obligationer. Derivatavtal som används för att matcha flöden i institutens tillgångs- och skuldsida och för att hantera risker utgör en nödvändig förutsättning för att uppnå denna balans. För att obligationerna skall anses särskilt säkra bör denna goda balans bestå även vid emittentens insolvens. Detta förutsätter i sin tur att emittentinstitutes motparter i derivatavtal i huvudsak är oberörda av konkursen genom rätt till både kontraktsenliga betalningar under dess bestånd som samma förmånsrätt i säkerhetsmassan som obligationshavarna vid konkursens avslutande. Så är även fallet i motsvarande lagstiftning om säkerställda obligationer i Frankrike, Tyskland, Luxemburg, Irland och Finland.</P> <P class="p122 ft8"><SPAN class="ft34">Sammanfattningsvis </SPAN>talar allmänna samhällsekonomiska skäl starkt för att en förmånsrätt för obligationsinnehavarna bör införas. Det förhållande att detta möjligen kan anses strida mot den allmänna strävan att begränsa förmånsrättsordningen utgör i sig inte tillräckligt starkt skäl mot att införa en sådan förmånsrätt. En förmånsrätt kan vidare motiveras utifrån sådana ändamål – att stimulera kreditgivning och förbättra marknadens funktionssätt – som traditionellt har ansetts utgöra skäl för förmånsrätter. Att i detta sammanhang införa en motsvarande förmånsrätt för emittentinstitutets derivatmotparter är en nödvändig förutsättning för ett väl fungerande system för säkerställda obligationer. Risken för att ett institut försätts i konkurs och att förmånsrätten utlöses bedöms dessutom vara mycket liten. För det fall så ändå sker kommer en förmånsrätt – med bästa rätt – för obligationsinnehavarna och derivatmotparterna knappast att ha någon negativ inverkan på övriga borgenärers ställning. Mot denna bakgrund bör den föreslagna förmånsrätten införas. Beträffande den närmare utformningen av det register som föreslås och som avgör omfattningen av förmånsrätten hänvisas till avsnitt 6.7.</P> <P class="p265 ft7">Förmånsrätten bör således omfatta i första hand tillgångarna i säkerhetsmassan, dvs. i huvudsak hypotekskrediter, offentliga krediter</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p163 ft4">Prop. 2002/03:107</P> <P class="p115 ft4">85</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_86"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQ0310786x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p117 ft7">och fyllnadssäkerheter. Som nämnts bör emellertid ett emittentinstitut på Prop. 2002/03:107 ett särskilt konto avskilja betalningsflöden som härrör från krediter i</P> <P class="p39 ft7">säkerhetsmassan och från derivatavtal. Det är lämpligt att även dessa medel omfattas av motsvarande förmånsrätt. Beträffande medel som efter konkursbeslutet inflyter enligt gällande avtalsvillkor för tillgångarna i säkerhetsmassan och för derivatavtal, se nedan.</P> <P class="p157 ft20"><SPAN class="ft20">6.10</SPAN><SPAN class="ft75">Övriga insolvensrättsliga frågor</SPAN></P> <P class="p267 ft4"><SPAN class="ft23">Regeringens förslag</SPAN>: Om tillgångarna i säkerhetsmassan vid tiden för konkursbeslutet uppfyller de villkor som uppställs i lagen, skall de hållas samman och åtskilda från konkursboets övriga tillgångar och skulder. En sådan åtgärd skall bestå så länge villkoren är uppfyllda. Även övriga tillgångar som omfattas av motsvarande förmånsrätt skall hanteras på samma sätt. Detta skall gälla även om det föreligger en endast tillfällig, mindre avvikelse från de uppställda villkoren.</P> <P class="p209 ft4">Obligationsinnehavarna och motparter enligt derivatavtal har rätt att få betalt enligt avtalsvillkoren ur de tillgångar som omfattas av förmånsrätten, förutsatt att tillgångarna – med endast tillfälliga, mindre avvikelser – uppfyller i lagen uppställda villkor.</P> <P class="p268 ft29">Dessa regler skall dock inte påverka förvaltarens åligganden enligt konkurslagen att verka för en snabb avveckling av boet.</P> <P class="p269 ft7"><SPAN class="ft30">Förslaget i Ds 2001:38: </SPAN>Innehåller inte några särregler tillämpliga vid emittentinstitutets obestånd.</P> <P class="p52 ft23">Remissinstansernas synpunkter på förslaget i Ds 2001:38: <SPAN class="ft5">Svenska Bankföreningen </SPAN><SPAN class="ft4">förespråkar att det uppställs insolvensrättsliga särregler som syftar till att obligationsinnehavarna skall vara oberörda av ett emittentinstituts konkurs. Detta skall, enligt föreningen, ske i huvudsak på följande sätt. Under konkursens bestånd skall konkursförvaltaren hålla säkerhetsmassan separerad från övriga tillgångar i boet; obligationsinnehavarna skall ha särskild förmånsrätt i säkerhetsmassan; om säkerhetsmassan inte är tillräcklig för att betala obligationsinnehavarnas fordringar skall de ha rätt att kräva återstoden i konkurrens med oprioriterade borgenärer; obligationsinnehavaren skall under konkursens bestånd ha rätt till kontraktsenliga betalningar vad gäller kapital och ränta ur säkerhetsmassan. </SPAN><SPAN class="ft5">Tredje </SPAN><NOBR><SPAN class="ft5">AP-fonden</SPAN></NOBR><SPAN class="ft5"> </SPAN><SPAN class="ft4">pekar på det lämpliga i att innehavare av säkerställda obligationer utgivna av svenska institut vid obestånd hos institutet inte skall ha en sämre ställning än innehavare av motsvarande obligationer utgivna av utländska institut och särskilt betonat vikten av att obligationsinnehavaren ges rätt till kontraktsenliga betalningar under konkursens bestånd.</SPAN></P> <P class="p11 ft30">Förslaget i promemorian <NOBR>2003–03–26:</NOBR> <SPAN class="ft7">Överensstämmer med regeringens förslag.</SPAN></P> <P class="p270 ft23">Remissinstansernas synpunkter på förslaget i promemorian <NOBR>2003–03–26:</NOBR> <SPAN class="ft4">Remissinstanserna tillstyrker förslaget. </SPAN><SPAN class="ft5">Konkursförvaltarkollegiernas förening </SPAN><SPAN class="ft4">ifrågasätter dock betydelsen av en regel som stadgar att en tillfällig mindre avvikelse från en bestämmelse i lagen inte skall hindra att en pool skapas och inte heller medföra att en sådan</SPAN></P> <P class="p271 ft4">86</P> </DIV> <DIV id="page_87"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p25 ft7">pool senare avvecklas. I vart fall önskar föreningen att det klargörs hur en sådan regel skall tolkas.</P> <P class="p109 ft23">Skälen för regeringens förslag: <SPAN class="ft4">Matchningen mellan säkerhetsmassan och obligationsinnehavarnas fordringar bygger på att obligationsinnehavarna skall få betalt i enlighet med den tidtabell som anges i kontraktsvillkoren. Detta gäller även vid en konkurs hos emittenten. Inte minst ur ratingsynpunkt är det väsentligt att en konkurs i så liten utsträckning som möjligt hindrar eller fördröjer </SPAN><SPAN class="ft5">de kontraktsenliga betalningarna </SPAN><SPAN class="ft4">till obligationsinnehavarna. Detta gäller givetvis även derivatmotparterna.</SPAN></P> <P class="p109 ft4">Vid en konkurs skall, enligt den ganska omfattande procedur som föreskrivs i konkurslagen, gäldenärens tillgångar såsom huvudregel först omvandlas till pengar och därefter, sedan rätten fastställt utdelningsförslaget och konkursen avslutats, utdelas till borgenärerna. Om de tillgångar som ingår i ett emittentinstituts säkerhetsmassa skulle behandlas enligt det ordinarie konkursförfarandet är det – på grund av de långa handläggningstider som kan förväntas vid konkurser av ifrågavarande slag – tveksamt om obligationsinnehavarna skulle kunna få betalning vid de tidpunkter som anges i kontrakten.</P> <P class="p109 ft4">För att säkerställa att obligationsinnehavarna får sina betalningar i tid gäller i Tyskland att tillgångar som omfattas av förmånsrätten över huvud taget inte ingår i konkursboet och att obligationsinnehavarna inte annat än i undantagsfall deltar i konkursförfarandet. I Finland har i stället särskilt föreskrivits att obligationsinnehavarna även vid en konkurs har rätt att få betalning ur säkerhetsmassan i enlighet med kreditvillkoren. Liknande konstruktioner med samma syfte finns i samtliga andra länder som infört system för säkerställda obligationer utom Spanien.</P> <P class="p122 ft4">I konkurslagen finns bestämmelser om <SPAN class="ft5">förskottsbetalning</SPAN>. Innan utdelning sker får förvaltaren under vissa förutsättningar betala ut utdelningsmedel i förskott till en borgenär (11 kap. 14 och 15 §§ konkurslagen). Förvaltaren kan kräva att borgenären ställer säkerhet för att medlen återbetalas om det visar sig att borgenären saknar rätt att behålla vad som betalas till honom (11 kap. 16 §). Förskottsbestämmelserna utgör i sig en undantagsreglering: förskott betalas inte ut automatiskt utan efter en särskild prövning av om det är lämpligt i det enskilda fallet.</P> <P class="p123 ft4">Ur ratingsynpunkt är det dock – som nämnts – av yttersta vikt att obligationsinnehavare och derivatmotparter i huvudsak är opåverkade av ett emittentinstituts konkurs. Innebörden av detta är att dessa obligationsinnehavare och derivatmotparter under konkursens bestånd skall ha rätt att få kontraktsenliga betalningar samt vid konkursens avslutande åtnjuta samma förmånsrätt i säkerhetsmassan. Förskottsinstitutet innehåller för stor osäkerhet för obligationsinnehavarna för att stämma överens med syftet bakom lagstiftningen om säkerställda obligationer. För att uppnå detta syfte krävs i stället, som <SPAN class="ft5">Bankföreningen </SPAN>förordat, att det i lagen om utgivning av säkerställda obligationer uppställs vissa <SPAN class="ft5">insolvensrättsliga särregler</SPAN>. Dessa regler bör, som <SPAN class="ft5">Tredje </SPAN><NOBR><SPAN class="ft5">AP-fonden</SPAN></NOBR><SPAN class="ft5"> </SPAN>anfört, ges en sådan utformning att innehavare av säkerställda obligationer utgivna av svenska institut vid obestånd hos institutet inte skall ha en sämre ställning än innehavare av motsvarande obligationer utgivna av utländska institut.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p125 ft4">Prop. 2002/03:107</P> <P class="p115 ft4">87</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_88"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p109 ft4">För att uppnå syftet med de insolvensrättsliga särreglerna bör – om tillgångarna i säkerhetsmassan vid tiden för konkursbeslutet uppfyller lagstadgade villkor, eller det föreligger en endast tillfällig, mindre avvikelse från de uppställda villkoren – konkursförvaltaren hålla dessa tillgångar samman och åtskilda från konkursboets övriga tillgångar och skulder. En sådan åtgärd bör bestå så länge villkoren på detta sätt är uppfyllda. Regleringen kan uppfattas så att förvaltaren i dessa fall inte skulle verka för en snabb avveckling av konkursboet. Detta har inte varit avsikten. Det bör därför förtydligas att de föreslagna särreglerna inte påverkar förvaltarens åligganden enligt 7 kap. 8 § konkurslagen att verka för en sådan avveckling av boet.</P> <P class="p122 ft4">I den <SPAN class="ft5">”avvecklingspool” </SPAN>som skapas bör även ingå övriga medel och fordringar i vilka motsvarande förmånsrätt gäller. Detta gäller de medel som vid konkursbeslutet finns hos institutet och som härrör från tillgångarna i säkerhetsmassan eller derivatavtal. Det är även lämpligt att det i poolen ingår de medel som efter konkursbeslutet betalas in enligt gällande avtalsvillkor för tillgångarna i säkerhetsmassan och för derivatavtal – medel som även de bör omfattas av motsvarande förmånsrätt. Dessutom bör givetvis de säkerställda obligationerna och derivatavtalen som har antecknats i registret hållas samman och åtskilda på detta sätt. Allt för att möjliggöra en god avveckling av emittentinstitutets rörelse med anknytning till säkerställda obligationer.</P> <P class="p124 ft5">Konkursförvaltarkollegiernas förening <SPAN class="ft4">har ifrågasatt betydelsen av en regel som stadgar att en tillfällig mindre avvikelse från en bestämmelse i lagen inte skall hindra att en pool skapas och inte heller medföra att en sådan pool senare måste avvecklas.</SPAN></P> <P class="p109 ft4">När en pool skapas bör den vara solvent och bör endast bestå så länge den fortsätter att vara det. Om de flöden som tillgångarna i säkerhetsmassan och registrerade derivatavtal genererar fortfarande i huvudsak är i balans med kontraktsenliga betalningar till obligationsinnehavare och derivatmotparter bör konkursförvaltaren kunna fortsätta avvecklingen av den utan problem. Tillfälliga likviditetsproblem bör varken hindra att en pool skapas eller innebära att en sådan pool senare avvecklas. Inte heller andra tillfälliga, mindre avvikelser från bestämmelser i lagen bör få sådana konsekvenser. För att syftet med bestämmelsen om kontraktsenliga betalningar skall uppnås, är det således av vikt att en regel av nu beskrivet slag införs.</P> <P class="p123 ft4">Skulle konkursförvaltaren däremot tvingas konstatera att det långsiktigt inte är möjligt att fullgöra de avtalsmässiga förpliktelser som följer av de registrerade obligationerna och derivatavtalen, uppfyller uppenbarligen inte tillgångarna i säkerhetsmassan de lagstadgade villkoren och förvaltaren tvingas att avveckla poolen.</P> <P class="p122 ft4">I en sådan situation har obligationsinnehavarna och derivatmotparterna att se fram emot bästa <SPAN class="ft5">förmånsrätt </SPAN>i säkerhetsmassan och i andra tillgångar som omfattas av motsvarande förmånsrätt vid konkursens avslutande. Detta gäller givetvis också det övervärde ur beloppsmatchningssynpunkt som kan ha genererats i tiden före konkursbeslutet. Om dessa tillgångar inte räcker till för att betala obligationsinnehavarnas och derivatmotparternas fordringar, bör de ha rätt att kräva återstoden i konkurrens med oprioriterade borgenärer (se 18 § förmånsrättslagen).</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p125 ft4">Prop. 2002/03:107</P> <P class="p115 ft4">88</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_89"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQ0310789x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p51 ft7">Det kan i och för sig uppstå en situation då vissa obligationsinnehavare Prop. 2002/03:107 har gynnats och andra missgynnats av att verksamheten fått fortsätta</P> <P class="p39 ft4">under någon tid efter konkursutbrottet. Utgångspunkten är dock att poolen skall vara säker. Den situationen att en grupp obligationsinnehavare gynnas och andra missgynnas skall normalt inte uppstå ens i de undantagsfall då lagstiftningen skulle kunna komma till användning. Om en förvaltare bedömer att det finns en risk för att inte kunna betala fordringsägarna kontraktsenligt är tanken att han skall avveckla poolen.</P> <P class="p52 ft4">Så länge förvaltaren bedömer att alla obligationsinnehavare får fullt betalt avviker hanteringen inte från allmänna konkursrättsliga principer. Av konkurslagen följer att förvaltare är skyldiga att höra bl.a. särskilt berörda borgenärer i viktigare frågor, om det inte föreligger hinder mot det (7 kap. 10 §). Berörda borgenärer, som i regel kommer att vara professionella investerare, bör således kunna delta i bedömningen av om emittentverksamheten skall avvecklas på nu föreslaget sätt. Det kan således konstateras att risken för att vissa obligationsinnehavare skulle gynnas och andra missgynnas är liten. Ytterst kan dessutom en obligationsinnehavare klandra förvaltarens slutredovisning och yrka skadestånd av förvaltaren enligt konkurslagens regler om han anser att förvaltaren uppsåtligen eller av oaktsamhet har vållat honom skada.</P> <P class="p52 ft4">Det kan övervägas att låta obligationsinnehavare bli återbetalningsskyldiga efter mönster från konkurslagens regler om förskott. Det skulle dock leda till stora praktiska svårigheter eftersom obligationerna ofta byter ägare. Tanken på kontraktsenliga betalningar går därför inte att förena med en villkorlighet i de betalningar man får. Risken för att en obligationsinnehavare inte får fullt betalt är i stället en omständighet som kan påverka priset på obligationen. För att en lagstiftning om säkerställda obligationer skall fungera effektivt och på avsett sätt bör det således införas ett system med kontraktsenliga betalningar utan någon återbetalningsskyldighet eller annan reglering för att jämna ut betalningar mellan olika obligationsinnehavare.</P> <P class="p112 ft4">Det bör slutligen anmärkas att när en bank eller ett kreditmarknadsföretag försätts i konkurs, skall Finansinspektionen förordna ett <SPAN class="ft5">allmänt ombud</SPAN>. Det allmänna ombudet skall som konkursförvaltare delta i konkursboets förvaltning tillsammans med den eller de förvaltare som utses enligt konkurslagen (se 7 kap. 26 § bankrörelselagen och 5 kap. 8 § lagen om finansieringsverksamhet).</P> <P class="p215 ft20"><SPAN class="ft20">6.11</SPAN><SPAN class="ft75">Finansinspektionens tillstånd</SPAN></P> <P class="p10 ft7"><SPAN class="ft30">Regeringens förslag: </SPAN>Finansinspektionens tillstånd krävs för att en svensk bank eller ett svenskt kreditmarknadsföretag skall få emittera säkerställda obligationer.</P> <P class="p70 ft4">Vissa villkor ställs upp som förutsättning för tillstånd, däribland</P> <P class="p52 ft7">– att tidigare utgivna obligationer och andra jämförbara skuldförbindelser, som är utgivna för att finansiera krediter av det slag som ingår i säkerhetsmassan, omvandlas till säkerställda obligationer eller hanteras på ett för borgenärerna likvärdigt sätt enligt en plan som har godkänts av Finansinspektionen, och</P> <P class="p121 ft4">89</P> </DIV> <DIV id="page_90"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQ0310790x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p18 ft7">– att institutet redovisar i en ekonomisk plan att dess finansiella situation är så stabil att dess övriga fordringsägares intressen inte riskeras.</P> <P class="p272 ft8"><SPAN class="ft24">Promemorians förslag: </SPAN>I promemorian uppställs – som ett allmänt villkor för tillstånd – att institutet redovisar att dess fordringsägare inte kommer att försättas i en sämre situation om institutet ger ut säkerställda obligationer. Dessutom innehåller promemorian en bestämmelse om att Finansinspektionen, under vissa förutsättningar, kan medge att tidigare utgivna bostadsobligationer omvandlas till säkerställda sådana.</P> <P class="p17 ft4"><SPAN class="ft23">Remissinstanserna: </SPAN><SPAN class="ft5">Tredje </SPAN><NOBR><SPAN class="ft5">AP-fonden</SPAN></NOBR><SPAN class="ft5"> </SPAN>hävdar att det är av vikt att lagstiftaren preciserar vilka förutsättningar som skall vara uppfyllda för att man skall kunna anse att institutets övriga fordringsägare inte försätts i en sämre situation till följd av att institutet ger ut säkerställda obligationer. <SPAN class="ft5">SBAB </SPAN>för fram att det klarare bör framgå hur redovisningen skall ske. <SPAN class="ft5">Finansinspektionen </SPAN>önskar att en föreskriftsrätt kopplas till promemorians förslag om inspektionens möjligheter till medgivande beträffande omvandlingen av tidigare utgivna bostadsobligationer. <SPAN class="ft5">Sveriges Försäkringsförbund </SPAN>motsätter sig förslaget om ombildning innan effekterna av ett sådant förslag har utretts.</P> <P class="p188 ft24">Skälen för regeringens förslag</P> <P class="p45 ft34">Tillståndsplikt för svenska banker och kreditmarknadsföretag</P> <P class="p273 ft4">Enligt de aktuella <NOBR>EG-direktiven</NOBR> kan säkerställda obligationer ges ut av ett kreditinstitut med säte i ett medlemsland. Definitionen av kreditinstitut finns i kreditinstitutsdirektivet. Där framgår att ett kreditinstitut är ett företag vars verksamhet består i att från allmänheten ta emot insättningar och andra återbetalbara medel och att bevilja krediter för egen räkning, eller ett institut för elektroniska pengar. Av detta följer att av svenska företag uppfyller endast banker och kreditmarknadsföretag kraven på institut som kan ge ut säkerställda obligationer. Ett institut för elektroniska pengar får endast driva verksamhet som har anknytning till egen eller någon annans utgivning av elektroniska pengar. Här lämnas förslag på att emittentinstituten skall kunna bedriva även annan finansiell verksamhet än sådan som endast är kopplad till ett system med säkerställda obligationen. Med en sådan funktionell inriktning ligger det i sakens natur att även banker skall få emittera säkerställda obligationer. Även dessa institut bör således omfattas av regleringen.</P> <P class="p274 ft8">Bankers och kreditmarknadsföretags tillstånd omfattar normalt att instituten får såväl lämna kredit mot pant i fast egendom som låna upp medel genom att ge ut obligationer och andra jämförbara skuldförbindelser. <NOBR>EG-reglerna</NOBR> kräver inte heller att ett särskilt offentligt tillstånd skall finnas för att ett institut skall få emittera säkerställda obligationer. Mot den bakgrunden kan det synas omotiverat att kräva att instituten skall ha fått Finansinspektionens tillstånd för att emittera sådana obligationer. För att obligationerna skall uppfylla <NOBR>EG-rättens</NOBR> kriterier måste det dock genom lag föreskrivas att instituten står under särskild offentlig tillsyn och att obligationsinnehavarna har förmånsrätt i</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p20 ft4">Prop. 2002/03:107</P> <P class="p115 ft4">90</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_91"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p161 ft4">viss säkerhetsmassa. Ett system med säkerställda obligationer ställer också högre krav på emittentinstitut i fråga om bl.a. belåningsgrader och värderingsregler. Därtill kommer att instituten måste bygga upp tämligen avancerade system för kontroll av matchning etc. Dessa omständigheter talar för att instituten inte bör få ge ut säkerställda obligationer innan Finansinspektionen lämnat särskilt tillstånd till det.</P> <P class="p109 ft4">För att tillstånd skall kunna beviljas krävs att befintliga instituts tillstånd att driva bankverksamhet eller finansieringsverksamhet omfattar rätt att ge ut obligationer och att lämna krediter i enlighet med den nu föreslagna lagen om säkerställda obligationer. Om Finansinspektionen skulle ha meddelat närmare föreskrifter om institutens verksamhet och verksamheten på grund av detta inte får omfatta sådan kreditgivning som är förenad med emission av säkerställda obligationer, kan institutet inte ges tillstånd att ge ut obligationerna. Detsamma gäller om institutens bolagsordningar förhindrar verksamhet enligt nu föreslagen lag om utgivning av säkerställda obligationer.</P> <P class="p171 ft5">Banker och kreditinstitut i ett land inom EES <SPAN class="ft4">som har tillstånd i hemlandet att driva bankrörelse eller finansieringsverksamhet har enligt principen om en enda auktorisation i kreditinstitutsdirektivet rätt att utan särskilt tillstånd upprätta filial här i landet eller från sitt hemland erbjuda och tillhandahålla tjänster i Sverige. De har samma rätt som svenska banker och kreditmarknadsföretag att lämna krediter och låna upp medel genom att ge ut obligationer. Det finns därför inget som hindrar dem att emittera obligationer som uppfyller </SPAN><NOBR><SPAN class="ft4">EG-direktivens</SPAN></NOBR><SPAN class="ft4"> krav eller att bevilja krediter som ingår i ett system med sådana obligationer i hemlandet. Det saknas därför anledning att föreskriva att dessa institut måste ha Finansinspektionens tillstånd för att ge ut säkerställda obligationer i Sverige.</SPAN></P> <P class="p170 ft4">En annan princip i EG:s regelverk avseende finansiella tjänster är att verksamheten skall – oavsett var den bedrivs inom gemenskapen – i princip stå under hemlandstillsyn, dvs. hemlandets myndigheter skall ha huvudansvaret för övervakning av filialer etablerade i andra medlemsländer. Bestämmelserna om ömsesidigt erkännande och hemlandstillsyn förutsätter i princip att varje medlemsland godtar övriga medlemsländers rörelseregler och att hemländernas myndigheter ansvarar för tillsynen över institutens verksamhet i andra länder. Utgångspunkten är därför att hemlandets lagstiftning blir gällande för verksamhet som bedrivs här och att verksamheten omfattas av hemlandets tillsyn. I princip bör i Sverige verksamma utländska institut endast omfattas av sådana regler som här har utfärdats till skydd för insättare, konsumenter och betalningssystemet som sådant (se t. ex. prop. 1992/93:89 s. 129). Den verksamhet som primärt ligger till grund för ett system med säkerställda obligationer, dvs. upplåning genom emission av obligationerna och beviljande av vissa typer av krediter, är som sådan inte förenad med några särskilda skyddsbehov av nämnt slag. Några särskilda <NOBR>rörelse-,</NOBR> tillsyns- eller sanktionsregler från svenskt håll mot institut från andra <NOBR>EES-länder</NOBR> som emitterar obligationer eller beviljar krediter i Sverige behövs därför inte. De svenska reglerna om säkerställda obligationer kommer alltså inte till någon del att omfatta säkerställda obligationer som utländska institut från <NOBR>EES-länder</NOBR> ger ut i Sverige.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p163 ft4">Prop. 2002/03:107</P> <P class="p115 ft4">91</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_92"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p109 ft8">För klarhets skull bör nämnas att reglerna om hemlandstillsyn och en enda auktorisation inte är tillämpliga på ett utländskt kreditinstituts dotterföretag i Sverige. Sådana företag regleras i princip helt och hållet av svensk lagstiftning. Om ett utländskt kreditinstitut upprättar ett dotterbolag i Sverige som emitterar säkerställda obligationer gäller lagen om säkerställda obligationer för det institutet, varvid det även krävs samma tillstånd som för en svensk bank eller kreditmarknadsföretag.</P> <P class="p169 ft6">Kreditinstitut hemmahörande utanför <NOBR>EES-området</NOBR> <SPAN class="ft7">har möjligheter att ge ut obligationer med de egenskaper som anges i </SPAN><NOBR><SPAN class="ft7">EG-direktiven</SPAN></NOBR><SPAN class="ft7"> och så har även skett i Schweiz. Detta förutsätter att hemlandet lagstiftat om särskild tillsyn, matchning och förmånsrätt för obligationsinnehavarna. De obligationer som avses i direktiven kan dock som nämnts endast ges ut av ett institut hemmahörande i en medlemsstat.</SPAN></P> <P class="p275 ft34">Säkerställande av befintliga borgenärers ställning en förutsättning för tillstånd</P> <P class="p276 ft4">Vid införandet av regler om säkerställda obligationer inställer sig den viktiga frågan hur <SPAN class="ft5">utestående stock av bostadsobligationer </SPAN>skall behandlas. Antingen kan man låta bestämmelserna få retroaktiv verkan eller också väljer man att endast låta obligationsutgivning som sker efter det att institutet beviljats tillstånd omfattas av systemet. Det sistnämnda alternativet medför att det kan ta relativt lång tid innan ett system för säkerställda obligationer omfattar merparten av främst fastighetsfinansieringen i landet, med negativa konsekvenser för likviditeten i systemet som följd. Detta beror inte minst på att avtalsvillkoren för de befintliga obligationerna ofta innehåller s.k. negativa klausuler. Dessa klausuler innebär att institutet förbundit sig att inte ställa säkerhet för något annat obligationslån utan att först se till att det befintliga lånet säkerställs på samma villkor. Syftet med villkoren är att garantera att obligationsinnehavarnas möjligheter till betalning inte skall försämras genom att säkerheter ställs för kommande förbindelser från institutets sida. Befintliga negativklausuler utgör alltså ett direkt avtalsrättsligt hinder mot emission av säkerställda obligationer för nu verksamma kreditinstitut.</P> <P class="p266 ft4">Det får således anses klarlagt att för att den nu föreslagna lagen om utgivning av säkerställda obligationer skall kunna få genomslagskraft – när det på marknaden finns obligationer med negativklausuler – måste det <SPAN class="ft5">i vart fall </SPAN>finnas en möjlighet att omvandla tidigare utgivna bostadsobligationer till säkerställda sådana.</P> <P class="p122 ft8">Oavsett frågan om negativklausuler finns det starka argument för att omvandla samtliga befintliga bostadsobligationer till säkerställda sådana. Om vissa tidigare utgivna bostadsobligationer inte skulle omvandlas till säkerställda obligationer skulle deras ställning kunna komma att försämras på olika sätt när emittentinstitutet väl inlett sin nya obligationsutgivning. En sådan situation uppkommer när säkerhetsmassan av olika skäl kan komma att behöva tillföras ytterligare krediter eller fyllnadssäkerheter. Dessa tas normalt ur institutets övriga tillgångar, till men för de obligationer som inte är säkerställda. Sådana obligationer ”säkerställs” nämligen mot hela institutets balansräkning. De säkerställda obligationerna kommer dessutom vid ett emittentinstituts konkurs – i den</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p163 ft4">Prop. 2002/03:107</P> <P class="p115 ft4">92</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_93"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQ0310793x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p277 ft7">mån tillgångarna i säkerhetsmassan inte räcker till – att konkurrera med Prop. 2002/03:107 icke säkerställda obligationer vad gäller utdelning för oprioriterade</P> <P class="p278 ft4">fordringar.</P> <P class="p279 ft4">Det finns således betydande nackdelar med att inte omvandla hela den tidigare utgivna stocken bostadsobligationer till säkerställda obligationer. Det är därför lämpligt att som en huvudsaklig förutsättning för tillstånd ställa krav på att tidigare utgivna obligationer, som är utgivna för att finansiera krediter av det slag som ingår i säkerhetsmassan, omvandlas till säkerställda obligationer. En sådan regel innebär dock praktiska problem för instituten, särskilt när det gäller tidigare obligationsupplåning i utlandet. Bestämmelsen bör därför av flexibilitetsskäl kompletteras med en passus om att emittentinstituten skall ha möjlighet att även på annat likvärdigt sätt hantera borgenärernas rätt, enligt en plan som har godkänts av Finansinspektionen. Detta kan ske på olika sätt och det bör även i sammanhanget godtas att en obligationsinnehavare godkänner att det tilltänkta emittentinstitutet ger ut säkerställda obligationer utan att den för borgenären aktuella förpliktelsen säkerställs i motsvarande grad. Föreskrifter om innehållet i en sådan plan bör meddelas. Generellt får förutses att instituten i god tid inför en övergång till säkerställda obligationer anpassar sin låne- och finansieringsbild så att en övergång kan ske på smidigast möjliga sätt.</P> <P class="p279 ft4">Att märka är att reglerna om säkerställda obligationer inte medför någon förändring av de bakomliggande säkerheterna – bestående av fastigheter, bostadsrätter och tomträtter. Utestående stock av bostadsobligationer skall få omfattas av de nya reglerna givetvis endast i den utsträckning som i lagen godkänd säkerhetsmassa i motsvarande mån antecknats i institutets register. Säkerhetsmassan skall på vanligt sätt bestå av hypotekskrediter, offentliga krediter och fyllnadssäkerheter.</P> <P class="p280 ft34"><SPAN class="ft8">Emellertid riskerar även </SPAN>andra befintliga fordringsägare än innehavare av bostadsobligationer <SPAN class="ft8">att få en försvagad ställning efter ett instituts emission av säkerställda obligationer. Detta är särskilt märkbart om det redan finns innehavare av bostadsobligationer som ”retroaktivt” får ta del av den förmånsrätt som ingår i systemet. Det är givetvis inte acceptabelt att införa en lagstiftning som försvagar övriga borgenärernas ställning. Det bör därför krävas att instituten på ett lämpligt sätt säkerställer dessa borgenärers rätt innan instituten får tillstånd att ge ut säkerställda obligationer. Detta bör lämpligen ske genom att instituten redovisar i en ekonomisk plan att dess finansiella situation är så stabil att de har förmåga att täcka eventuella övriga utestående fordringar, som exempelvis leverantörsfordringar. Om det visar sig att speciella avtalsvillkor finns för dessa fordringar måste institutet redovisa hur frågan skall lösas på ett för fordringsägarna betryggande sätt. I syfte att ytterligare försäkra att borgenärernas ställning inte försämras bör en sådan redovisning lämpligen även bekräftas av institutets revisorer.</SPAN></P> <P class="p281 ft22"><SPAN class="ft20">6.12</SPAN><SPAN class="ft76">Finansinspektionens särskilda tillsyn och ingripanden m.m.</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"> <TR> <TD class="tr4 td33"><SPAN class="p3 ft4"><SPAN class="ft23">Regeringens förslag: </SPAN>Finansinspektionen skall utöva tillsyn över att</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td33"><SPAN class="p3 ft4">emittentinstituten iakttar bestämmelserna i den föreslagna lagen.</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr17 td92"><SPAN class="p22 ft4">93</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr32 td33"><SPAN class="p3 ft44">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_94"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQ0310794x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p282 ft7">I lagen införs vissa särskilda ingripanderegler för Finansinspektionen, Prop. 2002/03:107 som är ett komplement till motsvarande regler för banker och kreditmarknadsföretag enligt den särskilda lagstiftning som reglerar</P> <P class="p278 ft4">dessa institut.</P> <P class="p283 ft19">Emittentinstituten skall med årliga avgifter bekosta Finansinspektionens tillsyn.</P> <P class="p284 ft19"><SPAN class="ft25">Promemorians förslag: </SPAN>Saknar särskilda ingripandemöjligheter för Finansinspektionen.</P> <P class="p283 ft6"><SPAN class="ft30">Remissinstanserna: </SPAN>Finansinspektionen <SPAN class="ft7">och </SPAN>Konsumentverket <SPAN class="ft7">anser det nödvändigt att komplettera den föreslagna lagen med särskilda sanktionsmöjligheter.</SPAN></P> <P class="p285 ft24">Skälen för regeringens förslag</P> <P class="p286 ft34">Vissa särskilda tillsyns- och ingripanderegler</P> <P class="p287 ft4">Som framgått är ett emittentinstitut ett kreditmarknadsföretag eller en bank som fått tillstånd att ge ut säkerställda obligationer. Institutet har således tillstånd att bedriva finansierings- eller bankrörelse och det lyder under de allmänna tillsynsreglerna i lagen om finansieringsverksamhet respektive bankrörelselagen. Det är Finansinspektionen som utövar denna allmänna tillsyn. En av förutsättningarna i <NOBR>EG-direktiven</NOBR> är dock som nämnts att obligationerna enligt lag skall omfattas av <SPAN class="ft5">särskild offentlig tillsyn </SPAN>avsedd att skydda obligationsinnehavarna. I samtliga länder som har infört regler om säkerställda obligationer utövas denna särskilda offentliga tillsyn av den myndighet som normalt utövar tillsyn över kreditinstitut. Till detta kommer i vissa länder en oberoende förvaltare eller förtroendeman. I Sverige är det lämpligt att Finansinspektionen får i uppgift att utöva denna särskilda tillsyn över att emittentinstituten följer nu föreslaget regelverk för säkerställda obligationer. Till sin hjälp skall inspektionen ha en oberoende extern kontrollfunktion – en oberoende granskare (se avsnitt 6.8).</P> <P class="p288 ft4">I nyss nämnd rörelselagstiftning för kreditmarknadsföretag och banker finns intaget långt gående befogenheter för Finansinspektionen att ingripa i institutets verksamhet. Dessa regler gäller givetvis även för de kreditmarknadsföretag och banker som har tillstånd att ge ut säkerställda obligationer. Det finns dock, som <SPAN class="ft5">Finansinspektionen </SPAN>och <SPAN class="ft5">Konsumentverket </SPAN>anfört, anledning att komplettera dessa regler med vissa särskilda ingripanderegler med inriktning på dessa finansiella</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"> <TR> <TD colspan=4 class="tr39 td146"><SPAN class="p3 ft8">företags verksamhet som emittentinstitut.</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td130"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td147"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td114"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr14 td148"><SPAN class="p22 ft4">Om ett emittentinstitut allvarligt har åsidosatt sina skyldigheter enligt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p3 ft4">de</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td149"><SPAN class="p3 ft4">bestämmelser</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td48"><SPAN class="p3 ft4">som</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td29"><SPAN class="p3 ft4">reglerar</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td130"><SPAN class="p3 ft4">institutets</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td147"><SPAN class="p3 ft4">verksamhet</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td114"><SPAN class="p22 ft8">bör</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">Finansinspektionen således kunna återkalla tillståndet att ge ut</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">säkerställda obligationer – i mindre allvarliga fall bör en varning vara en</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">tillräcklig åtgärd. En motsvarande regel bör gälla de fall när</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">emittentinstitutet inte inom viss tid använder sig av tillståndet eller har</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">förklarat sig avstå från detta. Det bör även vara möjligt för</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">Finansinspektionen att förena ett beslut om återkallelse med ett förbud</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td33"><SPAN class="p3 ft4">för emittentinstitutet att fortsätta utgivningen av säkerställda</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td33"><SPAN class="p3 ft4">obligationer. Inspektionen bör slutligen kunna vidta åtgärder mot den</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr21 td92"><SPAN class="p22 ft4">94</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr34 td33"><SPAN class="p3 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_95"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQ0310795x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p117 ft7">som bedriver utgivning av säkerställda obligationer utan att ha tillstånd Prop. 2002/03:107 till det och allmänt ha rätt att i samband med föreläggande och förbud</P> <P class="p13 ft4">också förelägga vite.</P> <P class="p62 ft34">Tillsynsavgifter</P> <P class="p63 ft7">Den särskilda tillsynen medför ökade kostnader för Finansinspektionen. Det bör ankomma på institut som emitterar säkerställda obligationer att bekosta denna särskilda tillsyn. I likhet med vad som gäller ifråga om den tillsyn som emittentinstituten omfattas av i egenskap av banker eller kreditmarknadsföretag bör tillsynsavgifter utgå enligt närmare föreskrifter som regeringen föreskriver.</P> <P class="p289 ft20"><SPAN class="ft20">6.13</SPAN><SPAN class="ft75">Soliditet och enhandsengagemang</SPAN></P> <P class="p290 ft7"><SPAN class="ft30">Regeringens bedömning: </SPAN>Lagbestämmelserna om stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag och om enhandsengagemang för försäkringsbolag ändras inte.</P> <P class="p241 ft4"><SPAN class="ft23">Regeringens förslag: </SPAN>En riskvikt på 10 procent vid beräkning av kapitaltäckningskrav för innehavare av säkerställda obligationer skall införas för svenska kreditinstitut och värdepappersbolag.</P> <P class="p241 ft19">Den bestämmelse i lagen (1990:114) om värdepappersfonder varigenom artikel 22.4 i <NOBR>UCITS-direktivet</NOBR> genomförts ges en utförligare och tydligare lydelse.</P> <P class="p291 ft23">Promemorians bedömning och förslag: <SPAN class="ft4">Överensstämmer endast delvis med regeringens bedömning och förslag. I promemorian föreslås i stället att 10 procents riskvikt vid beräkning av kapitaltäckningskrav för innehavare av säkerställda obligationer </SPAN><SPAN class="ft5">inte </SPAN><SPAN class="ft4">bör införas och att gränsen för svenska försäkringsföretags enhandsengagemang för säkerställda obligationer höjs till 25 procent av de försäkringstekniska avsättningarna.</SPAN></P> <P class="p292 ft5"><SPAN class="ft23">Remissinstanserna: </SPAN>Svenska Bankföreningen <SPAN class="ft4">hävdar att det i kapitaltäckningsreglerna bör införas 10 procents riskvikt för säkerställda obligationer. </SPAN>Sveriges riksbank <SPAN class="ft4">betonar särskilt vikten av att 20 procents riskvikt behålls för dessa obligationer och anför att nu diskuterad riskvikt i vart fall inte är förenlig med nu gällande Baselöverenskommelse.</SPAN></P> <P class="p293 ft7"><SPAN class="ft6">Sveriges Försäkringsförbund </SPAN>anser att gränsen för svenska försäkringsföretags enhandsengagemang i säkerställda obligationer bör höjas till 40 procent av de försäkringstekniska avsättningarna.</P> <P class="p39 ft33">Riksbanken <SPAN class="ft19">och </SPAN>Villaägarnas Riksförbund <SPAN class="ft19">menar att Placeringsutredningens ställningstagande i denna enhandsenagagemangsfråga bör avvaktas.</SPAN></P> <P class="p294 ft4">95</P> </DIV> <DIV id="page_96"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p20 ft24">Skälen för regeringens bedömning och förslag</P> <P class="p45 ft34">Riskvikt</P> <P class="p226 ft4">I avsnitt 4.4 har kort redogjorts för innebörden i EG:s regler om kapitaltäckning för kreditinstitut och värdepappersföretag. Av denna beskrivning framgår bl. a. att olika tillgångar riskviktas med hänsyn till hur riskfyllda de anses vara. Placeringarna indelas i riskklasser och multipliceras med någon av vikterna 0 (lågrisk), 20 (låg/medelrisk), 50 (medelrisk) eller 100 (högrisk) procent. Kreditinstitut och värdepappersbolag som innehar obligationer emitterade av ett kreditinstitut skall kapitaltäcka den fordran de har på institutet på grund av obligationsinnehavet. Placeringar i sådana obligationer viktas enligt EG:s kreditinstitutsdirektiv till 20 procent, i likhet med övriga typer av fordringar på andra kreditinstitut.</P> <P class="p17 ft4">Enligt artikel 63.2 i kreditinstitutsdirektivet (tidigare artikel 11.2 i EG.s solvensdirektiv, 89/299/EEG) fick dock sådana obligationer som omfattas av artikel 22.4 i EG:s <NOBR>UCITS-direktiv,</NOBR> dvs. säkerställda obligationer – enligt en tolkning – under en övergångsperiod mellan den 1 januari 1993 och den 1 januari 1998 riskviktas till 10 procent om en medlemsstat ansåg att detta var nödvändigt för att undvika allvarliga störningar i sina marknader. Sådana undantag skulle rapporteras till EG- kommissionen. En senare tolkning av regeln är emellertid att om en medlemsstat inom övergångstiden anmält till kommissionen att staten önskar bestämma riskvikten till 10 procent för säkerställda obligationer, ger regeln utrymme för att behålla denna riskviktning även efter det att övergångstiden gått till ända. En förutsättning är att staten anser det nödvändigt för att undvika allvarliga störningar i sina marknader. Trots att övergångsperioden löpt ut tillämpas för närvarande 10 procent riskviktning av Tyskland, Danmark, Spanien, Frankrike, Luxemburg, Finland, Österrike, Grekland, Belgien och Nederländerna. Därtill är Irland i färd med att införa denna riskviktning. Att märka är att endast Danmark, Tyskland, Luxemburg och Grekland anmält sina intentioner före den 1 januari 1998, vilket innebär att övriga nyss nämnda länder tolkar övergångsregeln som vore den permanent. Även kommissionen har bl.a. i olika konsultationsdokument uttryckt en motsvarande åsikt. Det kan följaktligen slås fast att det bland de medlemsstater som har system för säkerställda obligationer har utvecklats en av kommissionen godkänd praxis med detta innehåll. För kreditinstitut och värdepappersbolag hemmahörande i dessa tio länder ger således placeringar i säkerställda obligationer ett lägre kapitaltäckningskrav än placeringar i andra obligationer som emitterats av kreditinstitut.</P> <P class="p295 ft8">Som nämnts pågår inom EU, liksom övrigt internationellt, ett omfattande arbete med att revidera kapitaltäckningsreglerna (det s.k. Basel <NOBR>II-projektet).</NOBR> I det arbetet laboreras med två olika metoder vid beräkning av kapitaltäckningskrav för instituten; schablonmetoden och <NOBR>internrating-metoden.</NOBR> Schablonmetoden motsvarar i allt väsentligt dagens regler. I det system som nu är under utarbetande är det endast större institut som uppfyller vissa kriterier som skall ha valfrihet att välja metod, för övriga institut kommer schablonmetoden vara tillämplig även framöver. Kommissionen har (i det andra konsultationsdokumentet från februari 2001, MARKT/1000/01) föreslagit att regeln om 10 procents</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p20 ft4">Prop. 2002/03:107</P> <P class="p115 ft4">96</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_97"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p164 ft7">riskvikt vid tillämpning av schablonmetoden skall bli permanent. De nya kapitaltäckningsreglerna beräknas träda i kraft 2006/2007.</P> <P class="p18 ft4"><NOBR>EG-rättens</NOBR> kapitaltäckningsregler har införlivats i svensk rätt genom kapitaltäckningslagen. I enlighet med huvudregeln i kreditinstitutsdirektivet riskviktas placeringar i säkerställda obligationer till 20 procent. I svensk rätt har således inte införts den riskvikt om 10 procent som regleras i övergångsregeln i artikel 63.2 i samma direktiv.</P> <P class="p18 ft4">Det är uppenbart att kreditinstitut och värdepappersbolag från nämnda länderna som innehar säkerställda obligationer får en fördel i jämförelse med sina svenska motsvarigheter, om inte den <NOBR>10-procentiga</NOBR> riskviktningen för säkerställda obligationer införs även i Sverige. Det är visserligen sannolikt att prissättningen på obligationerna inte påverkas i så stor utsträckning eftersom kapitaltäckningslagstiftningen i nämnda länder innebär att även innehav av svenska säkerställda obligationer riskviktas till 10 procent, samtidigt som merparten av investerarna – svenska som utländska – inte omfattas av kapitaltäckningsregler. Viss prispåverkan kan ändå förväntas vilket för svenska emittentinstitut innebär en direkt nackdel i jämförelse med konkurrenter inom EU- området.</P> <P class="p18 ft4">Sist men inte minst bör beträffande denna fråga understrykas att en rättvisande riskvikt för säkerställda obligationer inom det nu gällande systemet för kapitaltäckning torde vara 10 procent, med hänsyn till den mycket låga riskprofil emittentinstituten i ett internationellt perspektiv uppvisar.</P> <P class="p16 ft4"><SPAN class="ft5">Sammanfattningsvis </SPAN>kan konstateras att samtliga medlemsländer som har system för säkerställda obligationer tolkar kreditinstitutsdirektivets bestämmelser på det sättet att de möjliggör en riskvikt om 10 procent för säkerställda obligationer, har gjort bedömningen att denna riskvikt är rättvisande med hänsyn till emittentinstitutens riskprofil och har infört en sådan regel. Detta kan även uttryckas så att det på europeisk nivå har utvecklats en praxis med ett sådant innehåll – en praxis som uppenbarligen är godtagen av kommissionen. En annan bedömning från svensk sida skulle innebära en klar konkurrensnackdel för såväl inhemska investerare i säkerställda obligationer som för svenska emittentinstitut. Övervägande skäl talar således för att införa en riskvikt på 10 procent vid beräkning av kapitaltäckningskrav för innehavare av säkerställda obligationer. Vid genomförande av de reviderade kapitaltäckningsreglerna som utarbetas inom EU får övervägas om riskviktningen eventuellt behöver ändras.</P> <P class="p227 ft7">Tilläggas kan att den kapitaltäckning som emittentinstitutet åläggs, dvs. kapitaltäckning av kreditstocken, inte påverkas av att institutet emitterar säkerställda obligationer. Det finns därför inte anledning att ändra dessa regler.</P> <P class="p187 ft34">Stora exponeringar</P> <P class="p160 ft8">Bestämmelser om begränsning av stora exponeringar finns för kreditinstitut och värdepappersbolag i 5 kap. kapitaltäckningslagen och Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om kapitaltäckning och stora exponeringar (FFFS 2000:6). Bestämmelserna bygger på regler i EG:s kreditinstitutsdirektiv (se avsnitt 4.7). Enligt detta direktiv får</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p20 ft4">Prop. 2002/03:107</P> <P class="p115 ft4">97</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_98"> <P class="p200 ft7">medlemsstaterna helt eller delvis undanta vissa exponeringar från Prop. 2002/03:107 begränsningsreglerna (artikel 49.7). Detta gäller exponeringar för vilka</P> <P class="p201 ft4">det anses finnas betryggande säkerhet. Ett av undantagen avser säkerställda obligationer (artikel 49.7 l). Enligt kapitaltäckningslagen får endast nollviktade tillgångar (poster) undantas helt vid beräkning av ett instituts stora exponeringar (se 5 kap. 4 §).</P> <P class="p202 ft4">Regeringen har emellertid, i fråga om bestämmandet av kreditinstituts och värdepappersbolags exponeringar, i kapitaltäckningslagen bemyndigats att föreskriva hur exponeringar skall beräknas och att även andra poster än de nyss nämnda nollviktade posterna, under vissa angivna förutsättningar, får undantas (5 kap. <NOBR>1–3</NOBR> §§ och 8 kap. 1 § 6 samt 5 kap. 4 § och 8 kap. 3 § 6). Efter vidare delegation av regeringen har Finansinspektionen i föreskrifter och allmänna råd om kapitaltäckning och stora exponeringar föreskrivit att innehav av obligationer utgivna av bl.a. svenska och vissa utländska kreditinstitut endast behöver tas upp till 50 procent av sitt värde, om obligationerna har en återstående löptid av mer än tre år och är föremål för daglig handel på kapitalmarknaden. Under vissa andra förutsättningar får obligationer i stället helt undantas eller tas upp med 20 procent av sitt värde (se 13 kap. <NOBR>7–9</NOBR> §§).</P> <P class="p296 ft4">Som nämnts har reglerna om stora exponeringar i kreditinstitutsdirektivet genomförts så att endast nollviktade poster direkt i lag undantagits från exponeringsbegränsningarna. I övrigt regleras beräkning av exponeringarna och ytterligare undantag genom Finansinspektionens föreskrifter. Det saknas skäl att nu göra på annat sätt. Någon ändring av lagbestämmelserna om stora exponeringar bör således inte göras.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39"> <TR> <TD colspan=4 class="tr18 td104"><SPAN class="p3 ft34">Enhandsengagemang för försäkringsföretag</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td69"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td141"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td150"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr17 td33"><SPAN class="p3 ft4">EG:s regler om enhandsengagemang för försäkringsföretag finns i den</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr13 td33"><SPAN class="p3 ft4">s.k. tredje generationens skade- och livförsäkringsdirektiv (92/49/EEG</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">och 92/96/EEG). Dessa bestämmelser har införts i försäkrings-</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">rörelselagen (1982:713). I enlighet med vad som gäller enligt direktiven</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">får obligationer från samma emittent eller låntagare såsom huvudregel</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr14 td7"><SPAN class="p3 ft4">motsvara högst fem procent av skuldtäckningsbeloppet.</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td150"><SPAN class="p138 ft4">Om</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">obligationerna getts ut av ett kreditinstitut (även utländskt), vilket är</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr13 td33"><SPAN class="p3 ft4">fallet i fråga om bostadsobligationer, får obligationerna dock motsvara</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">10 procent av skuldtäckningsbeloppet. De sammanlagda innehaven av</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td151"><SPAN class="p3 ft4">sådana</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td152"><SPAN class="p3 ft4">obligationer</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p3 ft4">får</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td153"><SPAN class="p3 ft4">inte</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td69"><SPAN class="p3 ft4">överstiga</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td141"><SPAN class="p3 ft4">40 procent</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td150"><SPAN class="p138 ft4">av</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">skuldtäckningsbeloppet (7 kap. 10 c § försäkringsrörelselagen). Enligt en</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">undantagsregel i <NOBR>EG-direktiven</NOBR> får medlemsländerna tillåta att</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">enhandsengagemang i säkerställda obligationer uppgår till 40 procent.</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr13 td154"><SPAN class="p3 ft4">Någon sådan regel finns inte i svensk lagstiftning.</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td141"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td150"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr14 td33"><SPAN class="p138 ft4">Frågan om undantagsregeln för säkerställda obligationer skall införas i</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">svensk rätt har diskuterats vid flera tillfällen. Frågan behandlades först i</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">departementspromemorian Placeringsregler för försäkringsbolag (Ds</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">1993:57). Utredarens slutsats var här att undantagsregeln inte bör införas</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">eftersom den ansågs strida mot försäkringstagarnas intresse. Så stora</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr13 td33"><SPAN class="p3 ft4">enhandsengagemang (40 procent) ansågs knappast kunna ingå i en</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td92"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr39 td33"><SPAN class="p3 ft4">väldiversifierad portfölj. Något förslag om införande av undantagsregeln</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td92"><SPAN class="p22 ft4">98</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_99"> <P class="p117 ft7">lämnades följaktligen inte. I propositionen Genomförande av EG:s tredje Prop. 2002/03:107 skaderespektive livförsäkringsdirektiv (prop. 1994/95:184) konsta-</P> <P class="p39 ft4">terade regeringen att Sverige inte har kreditinstitut som uppfyller undantagsregelns krav om särskild tillsyn eller särskild förmånsrätt och att det därför redan av formella skäl saknas möjligheter att införliva undantagsregeln i svensk rätt (s. 189). I betänkandet Säkrare obligationer? ansåg däremot utredaren att det inte hade framkommit några skäl att frångå den gräns på 40 procent som medges i direktiven (s. 135). Om de institut som ger ut säkerställda obligationer enligt lag har de skyldigheter som anges i direktiven borde det, menade utredaren, inte vara förenat med någon ytterligare risk om placering sker i säkerställda obligationer. Utredaren hänvisade också till att de grundläggande principerna om lämplig matchning och diversifiering gäller oberoende av detaljerade gränsvärden för enhandsengagemang och menade att detta motverkade alltför riskabla placeringar.</P> <P class="p52 ft4">Med stöd av regeringens bemyndigande tillkallade chefen för Finansdepartementet den 20 juni 2001 en särskild utredare för att göra en översyn av försäkringsbolagens placeringsregler m.m. (Fi 2001:11). Utredningen skall enligt direktiven (Fi 2000:15) bl.a. överväga behovet av ändringar i <NOBR>avsättnings-,</NOBR> <NOBR>placerings-,</NOBR> och kapitalbasreglerna. Utredningsuppdraget skall redovisas senast den 19 september 2003; den 14 februari redovisades dock i delbetänkande förslag till principer för hur de näringsrättsliga reglerna som omfattas av utredarens uppdrag bör utformas (se Fi 2002:138).</P> <P class="p11 ft7">Frågan om gränsen för enhandsengagemang skall höjas och, i så fall i vilken utsträckning, innehåller en rad komplicerade spörsmål och förutsätter en omsorgsfull och bred analys. Frågan bör därför analyseras inom ramen för den nämnda utredningen.</P> <P class="p53 ft34">Värdepappersfonder</P> <P class="p63 ft4">Enligt det s.k. <NOBR>UCITS-direktivet</NOBR> (85/611/EEG) får fondföretag investera högst fem procent av tillgångarna i värdepapper med samma utgivare. Genom ett ändringsdirektiv till <NOBR>UCITS-direktivet</NOBR> infördes ett undantag för innehav av säkerställda obligationer vilket gav medlemsländerna rätt att höja gränsen för enhandsengagemang till 25 procent (se avsnitt 4.4). <NOBR>UCITS-direktivet,</NOBR> inklusive den nämnda ändringen, har införlivats i svensk rätt genom lagen (1990:1114) om värdepappersfonder. I 19 § i den lagen föreskrivs bl. a. att det i en värdepappersfond får ingå obligationer till högst 25 procent av fondens värde ”om de består av obligationer utfärdade av ett kreditinstitut som har säte i ett land inom EES och som enligt lag är underkastat särskild offentlig tillsyn avsedd att skydda innehavare av institutets obligationer”. I lagtexten har alltså inte uttryckligen angetts rekvisiten om förmånsrätt för obligationsinnehavarna samt om matchning mellan obligationsinnehavarnas fordringar och institutens säkerhetsmassa som finns i artikel 22.4 i <NOBR>UCITS-direktivet.</NOBR> Enligt förarbetena (prop. 1992/93:90 s. 72) innebär dock regeln ett fullständigt genomförande av tilläggsdirektivet.</P> <P class="p297 ft19">Bestämmelsen i 19 § lagen om värdepappersfonder bör utformas så att det tydligare framgår att den innefattar sådana obligationer som avses i</P> <P class="p114 ft4">99</P> </DIV> <DIV id="page_100"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p20 ft7">tilläggsdirektivet till <NOBR>UCITS-direktivet,</NOBR> dvs. säkerställda obligationer och motsvarande utländska skuldförbindelser.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p125 ft4">Prop. 2002/03:107</P> <P class="p298 ft4">100</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_101"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr19 td31"><SPAN class="p35 ft1">7</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td8"><SPAN class="p36 ft1">Ekonomiska konsekvenser</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td32"><SPAN class="p3 ft8">Prop. 2002/03:107</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p299 ft4">För <SPAN class="ft5">Finansinspektionen </SPAN>innebär lagstiftningen nya uppgifter vad gäller tillståndsgivning och tillsyn. Till detta kommer utarbetande av föreskrifter och allmänna råd. Förskrifterna skall avse innehållet i de planer som krävs vid tillståndsgivningen, innebörden av respektive egendomskategori, hur värderingen av säkerheterna och kontrollen av marknadsvärdet skall utföras, villkor för derivatavtal, beräkning av och villkor för riskexponering och räntebetalningar, registerföringen samt kompetens, uppgifter och rapporteringsskyldighet för den oberoende granskaren. Inspektionen bedömer det också nödvändigt att ha en funktionsansvarig för emittentinstituten. Regeringen avser att ta ställning till resursbehovet inom ramen för ordinarie budgetprocess. Eventuella resursförstärkningar finansieras inom utgiftsområdet.</P> <P class="p300 ft4">101</P> </DIV> <DIV id="page_102"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr19 td155"><SPAN class="p301 ft1">8</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td156"><SPAN class="p89 ft1">Författningskommentarer</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td32"><SPAN class="p3 ft8">Prop. 2002/03:107</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p302 ft22"><SPAN class="ft20">8.1</SPAN><SPAN class="ft21">Förslaget till lag om utgivning av säkerställda obligationer</SPAN></P> <P class="p303 ft23">1 kap. Inledande bestämmelser</P> <P class="p303 ft24">Lagens tillämpningsområde</P> <P class="p304 ft4">1 §</P> <P class="p305 ft7">Lagen innehåller bestämmelser om utgivning av säkerställda obligationer. Det är endast banker eller kreditmarknadsföretag som har fått Finansinspektionens tillstånd enligt 2 kap. 1 § som har rätt att ge ut säkerställda obligationer såsom de definieras i lagen.</P> <P class="p53 ft24">Definitioner</P> <P class="p37 ft4">2 §</P> <P class="p305 ft4">Paragrafen innehåller definitioner av en rad begrepp som används i lagen. Det kreditmarknadsföretag eller den bank som har fått tillstånd att ge ut säkerställda obligationer benämns i lagen <SPAN class="ft5">emittentinstitut</SPAN>. När det gäller begreppet <SPAN class="ft5">säkerställda obligationer </SPAN>avses med ”andra jämförbara skuldförbindelser” bl. a. instrument för upplåning på penningmarknaden genom certifikat och liknande instrument med en löptid som understiger 1 år. Instrumentet skall ges ut för att finansiera krediter av de slag som ingår i säkerhetsmassan, dvs. hypotekskrediter och offentliga krediter. Lagens definition är flexibel för att inte hindra den tekniska utvecklingen på marknaden.</P> <P class="p57 ft7"><SPAN class="ft6">Fyllnadssäkerheter </SPAN>är de tillgångar som får ingå i säkerhetsmassan som ersättning för hypotekskrediter och offentliga krediter. I 3 kap. 2 § preciseras vilka tillgångar som får användas som sådana säkerheter.</P> <P class="p52 ft4">Tillåtna <SPAN class="ft5">derivatavtal </SPAN>i dessa sammanhang är sådana som slutits av ett emittentinstitut i syfte att uppnå balans mellan finansiella villkor för krediter i säkerhetsmassan och motsvarande villkor för de säkerställda obligationerna – dvs. syftande till god riskhantering i instituten. Tillåtna derivatmotparter är endast de som avses i 3 kap. 1 § första stycket A <NOBR>2–6</NOBR> och B <NOBR>1–6</NOBR> i kapitaltäckningslagen. En särskild regel avseende riskhantering och likviditetsmatchning ges i 3 kap. 9 §.</P> <P class="p52 ft4"><SPAN class="ft5">Säkerhetsmassan </SPAN>består i huvudsak av goda hypotekskrediter och offentliga krediter samt vissa ”guldkantade” fyllnadssäkerheter. Dessa tillgångar skall antecknas i ett register enligt 3 kap. 10 §. Genom registerföringen uppkommer förmånsrätt för obligationsinnehavare och derivatmotparter i den registrerade tillgångsmassan.</P> <P class="p52 ft7">Definitionerna av <SPAN class="ft6">bank </SPAN>och <SPAN class="ft6">kreditmarknadsföretag </SPAN>har sina motsvarigheter i bankrörelselagen (1987:617) och i lagen (1992:1610) om finansieringsverksamhet.</P> <P class="p52 ft4">Definitioner av begreppen hypotekskrediter och offentliga krediter har, efter påpekande från <SPAN class="ft5">Lagrådet</SPAN>, utmönstrats som obehövliga i</P> <P class="p13 ft70">definitionskatalogen (se i stället 3 kap. 1 §).</P> <P class="p306 ft4">102</P> </DIV> <DIV id="page_103"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p20 ft23">2 kap. Förutsättningar för tillstånd m.m.</P> <P class="p307 ft24">Tillståndsplikt</P> <P class="p308 ft4">1 §</P> <P class="p309 ft7">Finansinspektionens tillstånd är en förutsättning för att ge ut säkerställda obligationer. Det är endast banker och kreditmarknadsföretag som kan komma i fråga för tillstånd för sådan utgivning.</P> <P class="p18 ft4">Bestämmelsen anger vilka krav som måste vara uppfyllda för att svenska banker och kreditmarknadsföretag skall kunna få tillstånd att ge ut säkerställda obligationer.</P> <P class="p18 ft4">Enligt <SPAN class="ft5">första stycket, första punkten </SPAN>fordras att bolagsordningen eller stadgarna överensstämmer med lagens bestämmelser och andra författningar som reglerar institutets verksamhet Det innebär bl.a. att bolagsordningen eller stadgarna inte får hindra vare sig att institutet beviljar kredit som kan ingå i säkerhetsmassan eller att det emitterar obligationer i enlighet med lagen. Bestämmelsen i <SPAN class="ft5">andra punkten </SPAN>innebär bl.a. ett allmänt krav på att den planerade verksamheten skall ha en sund administration och redovisning som möjliggör tillräcklig intern kontroll. Förutsättningar måste således finnas för att verksamheten skall kunna bedrivas seriöst och säkert. Dessa allmänna krav syftar i första hand till att underlätta tillsynen över utgivarens verksamhet.</P> <P class="p18 ft4">I den <SPAN class="ft5">tredje punkten </SPAN>ställs som ytterligare förutsättning för tillstånd att obligationer och andra skuldförbindelser, som institutet utfärdat tidigare i syfte att finansiera krediter av det slag som ingår i säkerhetsmassan, omvandlas till säkerställda obligationer eller hanteras på ett för borgenärerna likvärdigt sätt enligt en plan som har godkänts av Finansinspektionen.</P> <P class="p17 ft4">En omvandling innebär att institutet för tidigare utgivna obligationer och andra skuldförbindelser av detta slag måste ha en säkerhetsmassa som beloppsmässigt motsvarar dessa och att denna tillgångsmassa även i övrigt uppfyller lagens krav. Det står således emittentinstitutet fritt att välja vilka av institutets krediter som skall ingå i säkerhetsmassan, förutsatt att de har egenskaper som föreskrivs i lagen. Innehavare av tidigare utgivna hypoteksobligationer och motsvarande skuldförbindelser kommer genom kravet på omvandling till säkerställda obligationer i åtnjutande av samma förmånsrätt som innehavare av ”nya” säkerställda obligationer, dvs. sådana som ges ut efter det att tillstånd beviljats. Eventuella s.k. negativa klausuler som finns i lånevillkoren för den tidigare upplåningen utgör på så sätt inte längre något hinder för ett system med säkerställda obligationer.</P> <P class="p17 ft4">Som ett alternativ till omvandling av hela den utestående stocken av hypoteksobligationer och certifikat stadgas att dessa av emittentinstitutet i stället kan hanteras på ett för borgenärerna likvärdigt sätt. Detta kan ske på olika sätt och som nämnts i avsnitt 6.11 kan även i sammanhanget godtas att en obligationsinnehavare godkänner att det tilltänkta emittentinstitutet ger ut säkerställda obligationer utan att den för borgenären aktuella förpliktelsen säkerställs i motsvarande grad. Emittentinstitutets hantering av dessa obligationsinnehavare och innehavare av jämförbara skuldförbindelser skall godkännas av Finansinspektionen. Bemyndigande för regeringen eller den myndighet</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p20 ft4">Prop. 2002/03:107</P> <P class="p298 ft4">103</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_104"> <P class="p117 ft7">regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om innehållet i den plan Prop. 2002/03:107 för dessa åtgärder som skall ligga till grund för bedömningen finns i</P> <P class="p13 ft4">6 kap. 3 § 1.</P> <P class="p113 ft4">Kravet i <SPAN class="ft5">fjärde punkten </SPAN>innebär att institutet skall visa att det vid tidpunkten för ansökan om tillstånd har tillräckliga medel utöver de tillgångar som ingår i säkerhetsmassan för att täcka samtliga övriga utestående fordringar på institutet. För att inspektionen skall kunna göra en sådan bedömning av institutets finansiella situation krävs det att institutet lämnar en ekonomisk plan över dess framtida utveckling. Av planen skall det också framgå att institutet har en tillräckligt god framtida finansiell prognos för att kunna tillgodose mer långsiktiga åtaganden. Bemyndigande för regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om innehållet i den ekonomiska planen, finns i 6 kap. 3 § 1. Den ekonomiska planen skall, enligt <SPAN class="ft5">andra stycket</SPAN>, godkännas av institutets revisorer. Denna bestämmelse om Finansinspektionens tillstånd behandlas närmare i avsnitt 6.11.</P> <P class="p71 ft24">Skyddad benämning</P> <P class="p37 ft4">2 §</P> <P class="p305 ft4">Innehavare av obligationer och andra skuldförbindelser som omfattas av lagen ges en särställning i jämförelse med innehavare av andra typer av obligationer som banker och kreditmarknadsföretag kan ge ut. Det är därför av vikt att benämningen säkerställda obligationer endast används för förstnämnda obligationer. I paragrafen föreskrivs därför att uttrycket endast får användas för de skuldförbindelser som omfattas av denna lag. Motiven för denna bestämmelse utvecklas närmare i avsnitt 6.2.</P> <P class="p310 ft23">3 kap. Emittentinstitutets verksamhet</P> <P class="p56 ft24">Tillåtna krediter i säkerhetsmassan</P> <P class="p37 ft4">1 §</P> <P class="p311 ft8">I <SPAN class="ft34">första stycket, första punkten </SPAN>stadgas att säkerhetsmassan få bestå av <SPAN class="ft34">hypotekskrediter</SPAN>, dvs. krediter som lämnats mot inteckning i fast egendom som är avsedd för <NOBR>bostads-,</NOBR> <NOBR>jordbruks-,</NOBR> kontors- eller affärsändamål, mot inteckning i tomträtt som är avsedd för <NOBR>bostads-,</NOBR> kontors- eller affärsändamål, mot pant i bostadsrätt eller mot motsvarande utländsk säkerhet. Detta förutsatt att krediterna uppfyller de villkor som uppställs i <NOBR>3–7</NOBR> §§, dvs. vissa högsta belåningsgrader, särskilda värderingsprinciper och förfaranden kring värderingen av de underliggande säkerheterna, geografisk begränsning för utländska säkerheter och kontroll av marknadsvärdet för dessa säkerheter (se närmare i författningskommentaren till dessa bestämmelser). I säkerhetsmassan skall således endast kunna ingå fastighetstyper som är vanligt förekommande och för vilka det finns vedertagna värderingsnormer. Allt detta för att hypotekskrediterna i säkerhetsmassan</P> <P class="p312 ft4">104</P> </DIV> <DIV id="page_105"> <P class="p117 ft7">ur ett riskperspektiv skall vara av ett särskilt säkert slag och därmed Prop. 2002/03:107 utgöra ett gott säkerhetsunderlag.</P> <P class="p52 ft4">Bemyndigande för regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om innebörden av respektive kategori fast egendom, tomträtt och bostadsrätt finns i 6 kap. 3 § 2. I <SPAN class="ft5">andra stycket </SPAN>fastställs ett tak för andelen krediter till kommersiella fastigheter. Andelen sådana hypotekskrediter får endast uppgå till 10 procent av säkerhetsmassan. Ett närmare resonemang kring tillåtna hypotekskrediter i säkerhetsmassan ges i avsnitt 6.3.1.</P> <P class="p52 ft4">Av <SPAN class="ft5">andra punkten </SPAN>framgår att säkerhetsmassan även får bestå av krediter utan säkerheter för vilka sådana särskilt säkra låntagare som avses i 3 kap. 1 § första stycket A <NOBR>2–6</NOBR> kapitaltäckningslagen svarar eller garanterar (<SPAN class="ft5">offentliga krediter</SPAN>). Detta innebär att säkerhetsmassan får bestå bl.a. av krediter som lämnats till svenska staten och svenska kommuner, de europeiska gemenskaperna, stater och centralbanker inom EU och OECD samt sådana utländska kommuner inom EES som har beskattningsrätt och som åsatts noll procents riskviktning av tillsynsmyndigheten i det landet. Vidare får lån som beviljats till andra gäldenärer ingå, om fordringar eller garantiförbindelser mot någon av ovan nämnda låntagare står som säkerhet för lånet. Denna punkt behandlas närmare i avsnitt 6.4.</P> <P class="p55 ft24">Fyllnadssäkerheter i säkerhetsmassan</P> <P class="p37 ft4">2 §</P> <P class="p305 ft4">Förutom hypotekskrediter och offentliga krediter får emittentinstituten, enligt <SPAN class="ft5">första stycket</SPAN>, även tillåta vissa andra tillgångar – <SPAN class="ft5">fyllnadssäkerheter </SPAN>– att ingå i säkerhetsmassan. Dessa får bestå av sådana tillgångar som är föremål för den mest gynnade riskviktningen från kapitaltäckningssynpunkt, dvs. de som skall riskviktas till noll procent enligt 3 kap. 1 § första stycket A kapitaltäckningslagen. Bland dessa tillgångar ingår likvida medel och skuldförbindelser för vilka svenska staten, en svensk kommun eller vissa utländska stater och centralbanker svarar.</P> <P class="p11 ft4">För att uppnå ett mer flexibelt system får Finansinspektionen tillåta, dvs. efter ansökan i ett enskilt fall besluta, att även sådana tillgångar som anges i 3 kap. 1 § första stycket B i kapitaltäckningslagen används som fyllnadssäkerheter. Ett sådant medgivande skall normalt vara påkallat av likviditetsskäl. Denna kategori omfattar bl.a. placeringar och fordringar för vilka svenska kreditinstitut och värdepappersbolag svarar.</P> <P class="p52 ft4">Andelen fyllnadssäkerheter får, enligt <SPAN class="ft5">andra stycket</SPAN>, uppgå till högst 20 procent av säkerhetsmassan. Om det finns särskilda skäl får Finansinspektionen tillåta att andelen för en begränsad tid uppgår till högst 30 procent. Särskilda skäl kan föreligga t.ex. i samband med att ett institut inleder sin verksamhet eller om det har uppstått tillfälliga finansiella problem – likviditetssvackor – i institutet. Ett närmare resonemang kring fyllnadssäkerheter ges i avsnitt 6.5.</P> <P class="p313 ft4">105</P> </DIV> <DIV id="page_106"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"> <TR> <TD class="tr23 td34"><SPAN class="p3 ft23">Belåningsgrader</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td32"><SPAN class="p3 ft8">Prop. 2002/03:107</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td34"><SPAN class="p3 ft4">3 §</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td32"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p73 ft4">Vissa högsta belåningsgrader skall, enligt <SPAN class="ft5">första stycket</SPAN>, gälla för hypotekskrediter som kan ingå i säkerhetsmassan. För fast egendom, tomträtt och bostadsrätt som är avsedd för bostadsändamål är belåningsgraden 75 procent av marknadsvärdet. För fast egendom som är avsedd för jordbruksändamål är den 70 procent och för fast egendom, tomträtt och bostadsrätt som är avsedd för kommersiella ändamål, 60 procent. Vid bedömningen av om en hypotekskredit – eller del av en sådan kredit – uppfyller lagstadgad belåningsgrad skall givetvis beaktas även tidigare beviljad inteckning i fast egendom eller tomträtt eller pant i bostadsrätt. Det bör observeras att dessa nivåer endast utgör övre gränsvärden.</P> <P class="p191 ft4">Vid en bolånekonsuments konkurs kan det finnas förmånsrätt med bättre prioritet än emittentens i den aktuella fasta egendomen, tomträtten eller bostadsrätten (närmare om detta, se avsnitt 6.9). Belåningsvärdet skall i en sådan situation beräknas utifrån marknadsvärdet minus eventuella skulder som kan komma att belasta egendomen vid konkurs och som har bättre förmånsrätt än emittentens pant.</P> <P class="p11 ft19">Enligt <SPAN class="ft33">andra stycket </SPAN>skall samma belåningsgrader gälla för motsvarande utländska säkerheter (se även avsnitt 6.3.3).</P> <P class="p314 ft24">Värderingsprinciper och hur värderingen skall utföras</P> <P class="p37 ft4">4 och 5 §§</P> <P class="p305 ft7">I samband med att ett emittentinstitut lämnar hypotekskrediter skall, enligt <SPAN class="ft6">4 §, första stycket</SPAN>, säkerheternas marknadsvärde fastställas genom en individuell värdering.</P> <P class="p52 ft4">Denna värdering får grundas på generella prisnivåer om den avser fast egendom som utgör bostadsfastighet i en- eller tvåfamiljshus eller tomträtt som upplåtits för bostadsändamål avseende en- eller tvåfamiljshus eller bostadsrätt som upplåtits för bostadsändamål. Principen för fastställande av marknadsvärdet läggs, genom <SPAN class="ft5">andra stycket</SPAN>, fast i lag</P> <P class="p52 ft4">Huvudregeln är således att varje säkerhet skall bedömas självständigt och separat. Den individuella värderingen skall, enligt <SPAN class="ft5">5 § första stycket</SPAN>, utföras av en värderingsman som har lämplig kompetens. Kompetenskravet är således flexibelt och beroende av vilken typ av egendom som skall värderas. För fastigheter som utgör en– eller tvåfamiljshus kan t.ex. erfaren internutbildad personal inom institutet ha tillräcklig kompetens för att utföra en värdering. När det däremot gäller annan fast egendom bör värderingen utföras av en auktoriserad värderingsman. Avsikten är att instituten skall kunna fortsätta att använda sig av den kompetens som redan finns i eller är knuten till verksamheten.</P> <P class="p52 ft7">När det gäller fast egendom som utgör bostadsfastighet i en- eller tvåfamiljshus, tomträtt som upplåtits för motsvarande ändamål och bostadsrätter ges en möjlighet att grunda en värdering på generella</P> <P class="p13 ft77">prisnivåer. Avsikten är att instituten även i dessa fall skall kunna fortsätta</P> <P class="p306 ft4">106</P> </DIV> <DIV id="page_107"> <P class="p244 ft7">att använda sig av redan etablerade standardiserade system för en sådan Prop. 2002/03:107 värdering. Bemyndigande för regeringen eller den myndighet regeringen</P> <P class="p245 ft19">bestämmer att meddela föreskrifter om hur värderingen skall utföras finns i 6 kap. 3 § 3. Värderingsreglerna behandlas även i avsnitt 6.3.3.</P> <P class="p315 ft24">Geografisk begränsning</P> <P class="p41 ft4">6 §</P> <P class="p316 ft7">Hypotekskrediter får endast vara säkerställda med säkerheter i egendom belägen inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). EES omfattar de nuvarande 15 <NOBR>EU-länderna</NOBR> och de länder som är medlemmar i EFTA (Norge, Island och Lichtenstein). Inom kort kommer samarbetsområdet att utökas med de tio nya medlemsländerna i EU. Motiven för bestämmelsen utvecklas närmare i avsnitt 6.3.2.</P> <P class="p317 ft24">Säkerheternas värde</P> <P class="p41 ft4">7 §</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"> <TR> <TD colspan=2 class="tr1 td33"><SPAN class="p3 ft4">Ett emittentinstitut skall, enligt <SPAN class="ft5">första stycket</SPAN>, fortlöpande kontrollera</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td150"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">marknadsvärdet för den egendom eller de rättigheter som utgör</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td150"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">säkerheter för hypotekskrediterna. Om värdet av en säkerhet minskat</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td150"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td33"><SPAN class="p3 ft4">avsevärt i förhållande till lånebeloppet skall, enligt <SPAN class="ft5">andra stycket</SPAN>, inte</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td150"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">längre hela kreditens kontraktsenliga värde utgöra säkerhet för</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td150"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">obligationsinnehavarnas fordringar. Av krediten får i så fall endast så</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td150"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td157"><SPAN class="p3 ft4">mycket inräknas i säkerhetsmassan som motsvarar 75,</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td158"><SPAN class="p138 ft8">70 respektive</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td150"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">60 procent av säkerheternas värde. Vid denna beräkning skall givetvis</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td150"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td33"><SPAN class="p3 ft4">även tidigare beviljad inteckning i fast egendom eller tomträtt eller pant i</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td150"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td157"><SPAN class="p3 ft4">bostadsrätt beaktas.</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td158"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td150"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr14 td33"><SPAN class="p138 ft4">Vad som avses med ”minskat avsevärt” kan inte fastslås generellt. Det</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td150"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">rör sig främst om värdeminskningar som inte kan anses omfattas av en</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td150"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">normal variation av marknadsvärdet utan som framstår som ovanligt</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td150"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">stora. Bedömningen kan vara olika beroende på vilken typ av fastighet</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td150"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td33"><SPAN class="p3 ft4">det gäller. Något högre avvikelser torde kunna godtas i fråga om fast</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td150"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">egendom, tomträtt och bostadsrätt för kommersiella ändamål än för</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td150"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">bostadsändamål. En minskning upp till drygt 5 procentenheter kan utan</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td150"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">vidare godtas. När minskningen uppgår till närmare 15 procentenheter</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td150"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td157"><SPAN class="p3 ft4">får det däremot anses att relationen förändrats avsevärt.</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td158"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td150"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr14 td33"><SPAN class="p138 ft4">Bemyndigande för regeringen eller den myndighet regeringen</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td150"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td33"><SPAN class="p3 ft4">bestämmer att meddela föreskrifter om hur kontrollen av marknadsvärdet</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td150"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td157"><SPAN class="p3 ft4">skall utföras finns i 6 kap. 3 § 4 (se även avsnitt 6.3.3).</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td158"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td150"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr44 td157"><SPAN class="p3 ft24">Matchningsregler</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td158"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td150"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p3 ft4">8 §</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td158"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td150"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr0 td33"><SPAN class="p3 ft4">Det nominella värdet av säkerhetsmassan skall vid varje tidpunkt</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td150"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">överstiga det sammanlagda nominella värdet av de fordringar som kan</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td150"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td157"><SPAN class="p3 ft4">göras gällande mot emittentinstitutet på grund av</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td158"><SPAN class="p138 ft4">säkerställda</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr21 td150"><SPAN class="p22 ft4">107</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr33 td157"><SPAN class="p3 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td158"><SPAN class="p3 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_108"> <P class="p117 ft7">obligationer (<SPAN class="ft6">beloppsmatchning)</SPAN>. Regeln tar sikte på det nominella Prop. 2002/03:107 värdet av utfärdade obligationer respektive säkerhetsmassa. Såväl</P> <P class="p39 ft4">obligationernas kapitalbelopp som upplupna räntor skall täckas. Säkerhetsmassans värde skall beräknas utifrån värdet av de däri ingående krediterna och fyllnadssäkerheterna. För att uppfylla detta matchningskrav är det tillräckligt att värdet av säkerhetsmassan fortlöpande överstiger det totala värdet av emitterade säkerställda obligationer. Matchningsreglerna utvecklas närmare i avsnitt 6.6.</P> <P class="p318 ft4">9 §</P> <P class="p319 ft7">Emittentinstitutets krediter och fyllnadssäkerheter i säkerhetsmassan skall, enligt <SPAN class="ft6">första stycket </SPAN>ges sådana avtalsvillkor att en god balans upprätthålls med motsvarande villkor för de säkerställda obligationerna (<SPAN class="ft6">riskhantering</SPAN>). Derivatavtal får användas i detta syfte.</P> <P class="p52 ft4">Emittentinstitutet skall, enligt <SPAN class="ft5">andra stycket</SPAN>, anses ha uppnått en sådan god balans mellan obligationerna och säkerhetsmassan om nuvärdet av fordringarna i säkerhetsmassan vid varje tidpunkt överstiger nuvärdet av institutets skulder avseende säkerställda obligationer.</P> <P class="p52 ft4">För att kontrollera att god balans föreligger skall instituten nuvärdesberäkna sina balansräkningar dagligen. Denna marknadsvärdering skall givetvis även omfatta de derivat som används för att uppnå önskad balans. Både tillgångarna i säkerhetsmassan och institutets skulder avseende säkerställda obligationer skall i det sammanhanget värderas som nuvärdet av förväntade ränteflöden.</P> <P class="p52 ft4">I sammanhanget bör dock förtydligas, efter påpekande från <SPAN class="ft5">Lagrådet</SPAN>, att åliggandet i första stycket om emittentinstitutets riskhantering även kan uppfyllas på annat likvärdigt sätt.</P> <P class="p52 ft6"><SPAN class="ft7">I </SPAN>tredje stycket <SPAN class="ft7">uppställs en regel om </SPAN>likviditetsmatchning <SPAN class="ft7">som formulerats i enlighet med vad </SPAN>Lagrådet <SPAN class="ft7">föreslagit.</SPAN></P> <P class="p52 ft4">Vid konkurs eller utmätning skall förmånsrätt gälla bl.a. i likvida medel som finns hos till emittentinstitutet och som härrör från tillgångarna i säkerhetsmassan eller derivatavtal. För att förmånsrätten skall fungera på ett tillfredsställande sätt är det, som <SPAN class="ft5">Lagrådet </SPAN>påpekat, av vikt att dessa tillgångar klart kan identifieras och särskiljas från andra medel hos institutet. I <SPAN class="ft5">fjärde stycket </SPAN>har därför införts en bestämmelse om att dessa medel skall hållas avskilda från institutets övriga medel på ett särskilt konto.</P> <P class="p52 ft7">Bemyndigande för regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om villkor för derivatavtal samt beräkning av och villkor för riskexponering och räntebetalningar finns i 6 kap. 3 § 5. Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 6.6.</P> <P class="p53 ft24">Skyldighet att föra register och registrets innehåll</P> <P class="p37 ft4">10 och 11 §§</P> <P class="p305 ft19">Emittentinstitutet skall, enligt <SPAN class="ft33">10 §, första stycket, </SPAN>föra register över de säkerställda obligationerna, säkerhetsmassan och, i förekommande fall, derivatavtal.</P> <P class="p306 ft4">108</P> </DIV> <DIV id="page_109"> <P class="p51 ft7">Registret skall, enligt <SPAN class="ft6">andra stycket</SPAN>, fortlöpande utvisa vilka tillgångar Prop. 2002/03:107 som omfattas av förmånsrätt och underlätta tillsynen av att matchnings-</P> <P class="p39 ft4">principerna upprätthålls. Även derivatavtal skall därför antecknas. Registret skall också utvisa de medel som efter beslut om konkurs betalas in enligt gällande avtalsvillkor för tillgångarna i säkerhetsmassan och för derivatavtal. Eftersom förmånsrätten uppkommer redan genom införandet i registret behöver de registerförda tillgångarna inte rent fysiskt förvaras avskilda från övriga tillgångar.</P> <P class="p52 ft4">Endast egendom som enligt bestämmelserna i denna lag får användas som säkerhetsmassa kan omfattas av förmånsrätten. Om andra typer av tillgångar införs i registret medför detta således inte att förmånsrätt uppkommer i dem.</P> <P class="p52 ft7">Innehållet i registret regleras utförligt i <SPAN class="ft6">11 §</SPAN>. Bemyndigande för regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om hur registret skall föras finns i 6 kap. 3 § 6. Frågan om register för obligationerna och säkerhetsmassan behandlas i avsnitt 6.7.</P> <P class="p314 ft24">Oberoende granskare</P> <P class="p37 ft4"><NOBR>12–14</NOBR> §§</P> <P class="p305 ft7">Finansinspektionen skall utse en oberoende granskare för varje institut (<SPAN class="ft6">12 §</SPAN>). Detta förordnande får inspektionen när som helst återkalla och då samtidigt utse en ny granskare.</P> <P class="p52 ft4">Granskaren har rätt till ett skäligt arvode från emittentinstitutet för sitt arbete. Storleken på arvodet bestäms av inspektionen.</P> <P class="p52 ft4">Granskarens uppgift skall, enligt <SPAN class="ft5">13 §</SPAN>, i huvudsak vara att tillse att registret förs på ett korrekt sätt, att matchningsprinciperna upprätthålls och att bestämmelserna om belåningsgrader och värderingsregler följs. För att Finansinspektionen skall kunna använda uppgifterna i sin särskilda tillsyn över emittentinstitutet skall granskaren regelbundet rapportera till inspektionen.</P> <P class="p52 ft4">Emittentinstitutet skall, enligt <SPAN class="ft5">14 §</SPAN>, lämna granskaren de upplysningar om sin verksamhet med anknytning till säkerställda obligationer som denne begär. Granskaren har rätt att genomföra undersökning av registret.</P> <P class="p52 ft4">Bemyndigande för regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om granskarens kompetens, uppgifter och rapporteringsskyldighet finns i 6 kap. 3 § 7.</P> <P class="p52 ft19">Syftet med bestämmelserna om oberoende granskare behandlas även i avsnitt 6.8.</P> <P class="p76 ft23">4 kap. Emittentinstitutets obestånd</P> <P class="p56 ft24">Förmånsrätt</P> <P class="p37 ft4">1 §</P> <P class="p319 ft7">När ett emittentinstitut försätts i konkurs eller utmätning sker hos institutet har, enligt <SPAN class="ft6">första stycket</SPAN>, innehavare av säkerställda</P> <P class="p306 ft4">109</P> </DIV> <DIV id="page_110"> <P class="p117 ft7">obligationer och derivatmotparter förmånsrätt enligt 3 a § förmåns- Prop. 2002/03:107 rättslagen i de tillgångar som registrerats som säkerhetsmassa.</P> <P class="p52 ft4">Förmånsrätten skall således i första hand omfatta tillgångarna i säkerhetsmassan, dvs. i huvudsak hypotekskrediter, offentliga krediter och fyllnadssäkerheter. I systemet skall emellertid emittentinstitutet, enligt 3 kap. 9 § fjärde stycket på ett särskilt konto avskilja betalningsflöden som härrör från krediter i säkerhetsmassan och från derivatavtal. Enligt <SPAN class="ft5">andra stycket </SPAN>skall förmånsrätt dessutom gälla i dessa medel. Detsamma skall gälla i de medel som efter beslut om konkurs betalas in enligt gällande avtalsvillkor för tillgångarna i säkerhetsmassan och för derivatavtal.</P> <P class="p52 ft4">Bestämmelsen innebär att obligationsinnehavarna och derivatmotparterna ges bästa förmånsrätt i dessa tillgångar. Uppmärksammas bör dock att massafordringar och konkurskostnader enligt allmänna konkursrättsliga regler har företräde framför de förmånsrättsberättigade fordringarna. Ett utförligt resonemang kring förmånsrätt vid emittentinstitutets obestånd finns i avsnitt 6.9.</P> <P class="p70 ft4">Paragrafen har fått sin lydelse i enlighet med <SPAN class="ft5">Lagrådets </SPAN>förslag.</P> <P class="p71 ft24">Hantering av tillgångar</P> <P class="p37 ft4">2 §</P> <P class="p319 ft4">I bestämmelsens <SPAN class="ft5">första stycke </SPAN>slås fast att om ett insolvent kreditmarknadsföretag eller en insolvent bank även är emittentinstitut och institutets sistnämnda verksamhet vid konkurstillfället är väl fungerande – dvs. att den verksamheten i sig är att bedöma som solvent – skall tillgångarna i säkerhetsmassan av konkursförvaltaren hållas samman och åtskilda från konkursboets övriga tillgångar. Detta förutsätter dock enligt <SPAN class="ft5">andra stycket </SPAN>att tillgångarna i säkerhetsmassan med endast tillfälliga, mindre avvikelser uppfyller alla de villkor som uppställs i lagen. Även de medel som vid denna tidpunkt finns hos institutet och som härrör från tillgångarna i säkerhetsmassan eller derivatavtal samt de medel som under konkursens bestånd inflyter enligt gällande avtalsvillkor för nu nämnda tillgångar skall hållas samman och åtskilda på detta sätt. Det är här fråga om de tillgångar som obligationsinnehavare och derivatmotparter har bästa förmånsrätt i enligt 4 kap. 1 § denna lag och 3 a § förmånsrättslagen. Till denna ”avvecklingspool” skall även föras i registret införda obligationer och derivatavtal.</P> <P class="p320 ft4">Denna pool skall bestå så länge lagens villkor på detta sätt är uppfyllda. Syftet med bestämmelsen är att möjliggöra en god avveckling av emittentinstitutets rörelse. Den är en förutsättning för bestämmelsen i 4 kap. 3 § om kontraktsenliga betalningar (se även avsnitt 6.10). Som nämns där skall enstaka mindre problem med exempelvis likviditeten inte innebära att poolen avvecklas.</P> <P class="p321 ft4">110</P> </DIV> <DIV id="page_111"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr23 td34"><SPAN class="p3 ft24">Kontraktsenliga betalningar</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td32"><SPAN class="p3 ft8">Prop. 2002/03:107</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td34"><SPAN class="p3 ft4">3 §</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td32"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p10 ft4">I bestämmelsens <SPAN class="ft5">första stycke </SPAN>stadgas att obligationsinnehavare och derivatmotparter skall ha rätt att få betalt enligt avtalsvillkoren ur de tillgångar som omfattas av förmånsrätten enligt 4 kap. 1 §. En förutsättning är att tillgångarna uppfyller lagstadgade villkor eller det föreligger en endast tillfällig, mindre avvikelse från de uppställda villkoren. En sådan avvikelse beträffande exempelvis värdering av underliggande säkerheter eller likviditetsmatchning skall således inte innebära att poolen avvecklas eller att rätten till kontraktsenliga betalningar upphör. Syftet med bestämmelsen utvecklas närmare i avsnitt 6.10.</P> <P class="p57 ft7">Av <SPAN class="ft6">andra stycket </SPAN>framgår att förvaltningen inte påverkas av regleringen på annat sätt än hur egendomsmassan hanteras i en konkurs. Bestämmelsen i 7 kap. 8 § konkurslagen skall således tillämpas även i de aktuella fallen. Att tillgångarna skall hållas åtskilda och förvaltas som en särskild enhet skall inte hindra förvaltaren från att vidta de åtgärder som främjar en snabb avveckling av konkursboet.</P> <P class="p118 ft23">Inflytande medel</P> <P class="p37 ft4">4 §</P> <P class="p305 ft7">Även de medel som efter beslut om konkurs betalas in enligt gällande avtalsvillkor för tillgångarna i säkerhetsmassan och för derivatavtal skall antecknas i registret och omfattas därigenom av obligationsinnehavarnas och derivatmotparternas förmånsrätt.</P> <P class="p76 ft23">5 kap. Särskilda regler om tillsyn och ingripanden</P> <P class="p56 ft24">Särskild tillsyn</P> <P class="p37 ft4">1 §</P> <P class="p305 ft7">I paragrafen föreskrivs att Finansinspektionen skall utöva särskild tillsyn över att emittentinstitutet följer bestämmelserna om utgivning av säkerställda obligationer. Detta är en av förutsättningarna i <NOBR>EG-direktiven</NOBR> (se närmare i avsnitt 4.4). Till sin hjälp skall inspektionen ha en oberoende granskare (se avsnitt 6.8 och 6.11).</P> <P class="p53 ft24">Ingripande mot emittentinstitut</P> <P class="p37 ft4"><NOBR>2–4</NOBR> §§</P> <P class="p305 ft7">I paragraferna ges vissa kompletterande ingripanderegler som enbart gäller när kreditmarknadsföretaget eller banken agerar som emittentinstitut. Om ett emittentinstitut allvarligt har åsidosatt sina</P> <P class="p13 ft59">skyldigheter enligt denna särskilda lagstiftning skall Finansinspektionen</P> <P class="p306 ft4">111</P> </DIV> <DIV id="page_112"> <P class="p117 ft7">återkalla tillståndet att ge ut säkerställda obligationer. Om det som har Prop. 2002/03:107 skett är av mindre allvarlig art, skall varning meddelas (<SPAN class="ft6">2 §</SPAN>)</P> <P class="p52 ft4">Tillståndet skall även återkallas av Finansinspektionen om emittentinstitutet inte inom ett år från det att tillstånd beviljades har påbörjat utgivning av säkerställda obligationer eller har förklarat sig avstå från tillståndet. I fall där emittentinstitutet inte påbörjat verksamheten i tid får i stället varning meddelas om det är tillräckligt, dvs. om det i ett enskilt fall framstår som motiverat att ge institutet ytterligare en chans att komma igång med utgivningen av säkerställda obligationer (<SPAN class="ft5">3 §</SPAN>).</P> <P class="p52 ft7">Om tillståndet återkallas får Finansinspektionen bestämma hur avvecklingen av verksamheten skall ske. Ett sådant beslut får förenas med förbud att fortsätta verksamheten (<SPAN class="ft6">4 §). </SPAN>Bestämmelserna behandlas närmare i avsnitt 6.11.</P> <P class="p53 ft24">Ingripande mot den som saknar tillstånd</P> <P class="p37 ft4">5 §</P> <P class="p305 ft7">Om någon ger ut säkerställda obligationer utan tillstånd skall Finansinspektionen förelägga denne att upphöra med verksamheten. I en sådan situation får inspektionen besluta om hur avvecklingen av verksamheten skall ske.</P> <P class="p314 ft24">Vite</P> <P class="p37 ft4">6 §</P> <P class="p305 ft7">Om Finansinspektionen förenar ett återkallelsebeslut med förbud att fortsätta verksamheten enligt 4 § eller förelägger en utgivare av säkerställda obligationer som saknar tillstånd till denna utgivning att upphöra med verksamheten enligt 5 §, får inspektionen förelägga vite.</P> <P class="p314 ft24">Avgifter till Finansinspektionen</P> <P class="p37 ft4">7 §</P> <P class="p305 ft7">Emittentinstituten skall med en särskild avgift bekosta Finansinspektionens särskilda tillsyn över institutens utgivning av säkerställda obligationer. Bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om sådana tillsynsavgifter finns i 6 kap. 3 § 8.</P> <P class="p322 ft4">112</P> </DIV> <DIV id="page_113"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"> <TR> <TD class="tr16 td34"><SPAN class="p3 ft23">6 kap. Överklaganden och bemyndiganden</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td32"><SPAN class="p3 ft8">Prop. 2002/03:107</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p323 ft24">Överklaganden</P> <P class="p304 ft4">1 §</P> <P class="p319 ft7">Av <SPAN class="ft6">första stycket </SPAN>framgår att Finansinspektionens beslut som regel överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.</P> <P class="p52 ft4">Beslut i ärenden som avses i 20 § första stycket 5 förvaltningslagen – dvs. beslut om föreskrifter enligt 8 kap. regeringsformen – skall inte överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Beslut i sådana normgivningsärenden är normalt av sådant slag att de inte lämpar sig för domstolsprövning. De skall i stället överklagas till regeringen med stöd av 35 § verksförordningen (1995:1322).</P> <P class="p113 ft7">Enligt <SPAN class="ft6">andra stycket </SPAN>krävs prövningstillstånd för överklagande till kammarrätten och enligt <SPAN class="ft6">tredje stycket </SPAN>får inspektionen bestämma att ett beslut om förbud, föreläggande eller återkallelse skall gälla omedelbart.</P> <P class="p324 ft4">2 §</P> <P class="p305 ft7">I denna bestämmelse ges ett kreditinstitut eller en bank som ansökt om tillstånd hos Finansinspektionen att ge ut säkerställda obligationer en möjlighet att begära förklaring av kammarrätten att ärendet onödigt uppehålls.</P> <P class="p314 ft24">Bemyndiganden</P> <P class="p37 ft4">3 §</P> <P class="p305 ft4">Bestämmelsen innehåller bemyndiganden för regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att meddela föreskrifter som i olika hänseenden avses komplettera lagens bestämmelser. Bemyndigandena i punkterna <NOBR>1–7</NOBR> har ansetts nödvändiga, eftersom de aktuella bestämmelserna inte är så detaljerade att det med säkerhet kan sägas att inte något nytt kan eller bör tillföras regleringen genom ett bemyndigande (jfr prop. 2001/02:85 s. 88 och 89). Det har således inte ansetts räcka med verkställighetsföreskrifter.</P> <P class="p325 ft22"><SPAN class="ft20">8.2</SPAN><SPAN class="ft21">Förslaget till lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979)</SPAN></P> <P class="p326 ft4">3 a §</P> <P class="p305 ft4">För att undantagsreglerna beträffande säkerställda obligationer i de aktuella <NOBR>EG-direktiven</NOBR> skall vara uppfyllda krävs i praktiken att obligationsinnehavarna skall ha en lagstadgad förmånsrätt. I förmånsrättslagen införs därför en ny paragraf, 3 a §. Detta innebär bästa förmånsrätt för obligationsinnehavare och derivatmotparter i de tillgångar som preciseras i 4 kap. 1 § lagen om utgivning av säkerställda obligationer. Bestämmelsen har behandlats utförligt i avsnitt 6.9.</P> <P class="p327 ft4">113</P> </DIV> <DIV id="page_114"> <P class="p328 ft4">Prop. 2002/03:107</P> <P class="p13 ft4">9 §</P> <P class="p329 ft19">Efter påpekande av <SPAN class="ft33">Lagrådet </SPAN>har paragrafen justerats så att även den nu föreslagna 3 a § innefattas i hänvisningen i <SPAN class="ft33">första stycket</SPAN>.</P> <P class="p330 ft39"><SPAN class="ft20">8.3</SPAN><SPAN class="ft58">Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:1114) om värdepappersfonder</SPAN></P> <P class="p56 ft4">19 §</P> <P class="p311 ft7">Ändringen har behandlats i avsnitt 6.13. Som där angetts skall bestämmelsen tolkas så att fondbolag redan i dag kan placera 25 procent av en värdepappersfonds värde i skuldförbindelser som uppfyller kriterierna i artikel 22.4 i EG:s s.k. <NOBR>UCITS-direktiv,</NOBR> dvs. utländska säkerställda obligationer. Den ändrade lydelsen innebär att bestämmelsen även kommer att omfatta svenska säkerställda obligationer.</P> <P class="p331 ft39"><SPAN class="ft20">8.4</SPAN><SPAN class="ft58">Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag</SPAN></P> <P class="p326 ft4">3 kap. 1 §</P> <P class="p305 ft7">Bestämmelsen innebär att en riskvikt på 10 procent vid beräkning av kapitaltäckningskrav för innehavare av säkerställda obligationer införs för svenska kreditinstitut och värdepappersbolag. Bestämmelsen har behandlats utförligt i avsnitt 6.13.</P> <P class="p332 ft4">114</P> </DIV> <DIV id="page_115"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p333 ft78">Remissinstanser som yttrat sig över Promemorian Säkerställda obligationer (Ds 2001:38)</P> <P class="p334 ft4">Första <NOBR>AP-fonden,</NOBR> Andra <NOBR>AP-fonden,</NOBR> Tredje <NOBR>AP-fonden,</NOBR> Fjärde AP- fonden, Sjätte <NOBR>AP-fonden,</NOBR> Sjunde <NOBR>AP-fonden,</NOBR> NUTEK – Verket för näringslivsutveckling, Finansinspektionen, Konkurrensverket, Konsumentverket, Riksgäldskontoret, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket, Statens Bostadskreditnämnd, Sveriges riksbank, Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet, Finansbolagens förening, Fondbolagens förening, Föreningen Sveriges Kronofogdar, Företagarnas riksorganisation, Konkursförvaltarkollegiernas förening, Landsorganisationen (LO), Svenska Bankföreningen, Svenska kommunförbundet, Sveriges Advokatsamfund, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag, Sveriges Bostadsrättsföreningars Centralorganisation, Sveriges Fastighetsägareförbund, Sveriges Försäkringsförbund, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Villaägarnas riksförbund, Landshypotek AB och Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB).</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p125 ft4">Prop. 2002/03:107</P> <P class="p125 ft4">Bilaga 1</P> <P class="p335 ft4">115</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_116"> <DIV id="id_1"> <DIV id="id_1_1"> <P class="p20 ft1">Lagrådsremissen den 20 februari 2003, lagförslag</P> <P class="p336 ft20">Förslag till lag om utgivning av säkerställda obligationer</P> </DIV> <DIV id="id_1_2"> <P class="p20 ft4">Prop. 2002/03:107</P> <P class="p20 ft4">Bilaga 2</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p70 ft4">Härigenom föreskrivs följande.</P> <P class="p337 ft23">1 kap. Inledande bestämmelser</P> <P class="p56 ft24">Lagens tillämpningsområde</P> <P class="p338 ft19"><SPAN class="ft25">1 § </SPAN>Denna lag innehåller bestämmelser om svenska bankers och kreditmarknadsföretags rätt att ge ut säkerställda obligationer.</P> <P class="p53 ft24">Definitioner</P> <P class="p56 ft4"><SPAN class="ft23">2 § </SPAN>I denna lag avses med</P> <P class="p57 ft7"><SPAN class="ft6">säkerställda obligationer</SPAN>: obligationer och andra jämförbara skuldförbindelser som är förenade med förmånsrätt i emittentinstitutets säkerhetsmassa,</P> <P class="p52 ft4"><SPAN class="ft5">emittentinstitut</SPAN>: en bank eller ett kreditmarknadsföretag som fått tillstånd enligt denna lag att ge ut säkerställda obligationer,</P> <P class="p52 ft4"><SPAN class="ft5">hypotekskrediter</SPAN>: de krediter som enligt 3 kap. 1 § första stycket 1 får ingå i säkerhetsmassan,</P> <P class="p52 ft4"><SPAN class="ft5">offentliga krediter</SPAN>: de krediter som enligt 3 kap. 1 § första stycket 2 får ingå i säkerhetsmassan,</P> <P class="p52 ft4"><SPAN class="ft5">fyllnadssäkerheter</SPAN>: de tillgångar som enligt 3 kap. 2 § får ingå i säkerhetsmassan som ersättning för hypotekskrediter och offentliga krediter,</P> <P class="p52 ft4"><SPAN class="ft5">derivatavtal</SPAN>: avtal som träffats mellan ett emittentinstitut och motparter som avses i 3 kap. 1 § första stycket A <NOBR>2–6</NOBR> och B <NOBR>1–6</NOBR> lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag, i syfte att uppnå balans mellan finansiella villkor för krediter i säkerhetsmassan och motsvarande villkor för de säkerställda obligationerna,</P> <P class="p52 ft4"><SPAN class="ft5">säkerhetsmassa</SPAN>: de krediter, fyllnadssäkerheter och i registret antecknade medel enligt 4 kap. 4 § i vilka obligationsinnehavarna och emittentinstitutets motparter i derivatavtal har förmånsrätt i enlighet med bestämmelserna i denna lag och förmånsrättslagen (1970:979),</P> <P class="p52 ft7"><SPAN class="ft6">bank</SPAN>: ett svenskt bankaktiebolag, en svensk sparbank eller en svensk medlemsbank,</P> <P class="p52 ft7"><SPAN class="ft6">kreditmarknadsföretag</SPAN>: ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som har fått tillstånd att driva finansieringsverksamhet enligt lagen (1992:1610) om finansieringsverksamhet.</P> <P class="p339 ft4">116</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_117"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42"> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft23">2 kap. Förutsättningar för tillstånd m.m.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td32"><SPAN class="p3 ft8">Prop. 2002/03:107</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr21 td34"><SPAN class="p3 ft24">Tillståndsplikt</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p3 ft4">Bilaga 2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr33 td32"><SPAN class="p3 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p340 ft7"><SPAN class="ft30">1 § </SPAN>Banker och kreditmarknadsföretag får ge ut säkerställda obligationer efter tillstånd av Finansinspektionen. Tillstånd skall meddelas ett sådant institut om</P> <P class="p49 ft4"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft27">bolagsordningen eller stadgarna överensstämmer med denna lag och andra författningar som reglerar institutets verksamhet,</SPAN></P> <P class="p49 ft4"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft27">det finns skäl att anta att den planerade verksamheten kommer att drivas enligt bestämmelserna i denna lag och andra författningar som reglerar institutets verksamhet,</SPAN></P> <P class="p49 ft4"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft27">tidigare utgivna obligationer och andra jämförbara skuldförbindelser, som är utgivna för att finansiera krediter av det slag som får ingå i säkerhetsmassan, omvandlas till säkerställda obligationer eller hanteras på ett för borgenärerna likvärdigt sätt enligt en plan som har godkänts av Finansinspektionen, och</SPAN></P> <P class="p49 ft7"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft31">institutet i en ekonomisk plan redovisar att dess finansiella situation är så stabil att dess övriga borgenärers intressen inte riskeras.</SPAN></P> <P class="p49 ft19">I institutets ekonomiska plan enligt första stycket 4 skall det ingå ett yttrande från institutets revisorer som styrker redovisningen.</P> <P class="p317 ft24">Skyddad benämning</P> <P class="p341 ft19"><SPAN class="ft25">2 § </SPAN>Benämningen säkerställda obligationer får endast användas som beteckning för sådana skuldförbindelser som omfattas av denna lag.</P> <P class="p342 ft23">3 kap. Emittentinstitutets verksamhet</P> <P class="p45 ft24">Tillåtna krediter i säkerhetsmassan</P> <P class="p45 ft4"><SPAN class="ft23">1 § </SPAN>Säkerhetsmassan får bestå av</P> <P class="p49 ft4"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft27">hypotekskrediter som lämnats mot inteckning i fast egendom som är avsedd för </SPAN><NOBR>bostads-,</NOBR> <NOBR>jordbruks-,</NOBR> kontors- eller affärsändamål, mot inteckning i tomträtt som är avsedd för <NOBR>bostads-,</NOBR> kontors- eller affärsändamål, mot pant i bostadsrätt eller motsvarande utländsk säkerhet, förutsatt att krediterna uppfyller de villkor som uppställs i <NOBR>3–7</NOBR> §§, och</P> <P class="p343 ft4"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft27">offentliga krediter för vilka låntagare som avses i 3 kap. 1 § första stycket A </SPAN><NOBR>2–6</NOBR> lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag svarar eller garanterar.</P> <P class="p48 ft7">Andelen hypotekskrediter som lämnats mot inteckning i fast egendom, tomträtt eller bostadsrätt som är avsedd för kontors- eller affärsändamål får uppgå till högst 10 procent av säkerhetsmassan.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"> <TR> <TD class="tr18 td33"><SPAN class="p3 ft24">Fyllnadssäkerheter i säkerhetsmassan</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td150"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td33"><SPAN class="p3 ft4"><SPAN class="ft23">2 § </SPAN>Säkerhetsmassan får kompletteras med fyllnadssäkerheter. Dessa får</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td150"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">bestå av sådana tillgångar som anges i 3 kap. 1 § första stycket A lagen</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td150"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td33"><SPAN class="p3 ft4">(1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr43 td150"><SPAN class="p22 ft4">117</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr34 td33"><SPAN class="p3 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_118"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"> <TR> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p3 ft4">och värdepappersbolag. Finansinspektionen får medge att även sådana</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td32"><SPAN class="p3 ft8">Prop. 2002/03:107</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">tillgångar som anges i 3 kap. 1 § första stycket B samma lag används</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td32"><SPAN class="p3 ft4">Bilaga 2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">som fyllnadssäkerheter.</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td32"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p50 ft4">Andelen fyllnadssäkerheter får uppgå till högst 20 procent av säker-</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td32"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td34"><SPAN class="p3 ft4">hetsmassan. Om det finns särskilda skäl får Finansinspektionen medge</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td32"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td34"><SPAN class="p3 ft4">att andelen för en begränsad tid uppgår till högst 30 procent.</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td32"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td34"><SPAN class="p3 ft24">Belåningsgrader</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td32"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td34"><SPAN class="p3 ft4"><SPAN class="ft23">3 § </SPAN>Om ett emittentinstitut lämnar en hypotekskredit, får kreditens belopp</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td32"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft4">i förhållande till säkerhetens marknadsvärde enligt 4 § i varje enskilt fall</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td32"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td34"><SPAN class="p3 ft4">inte överstiga</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td32"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p52 ft4"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft27">75 procent, för fast egendom, tomträtt och bostadsrätt som är avsedd för bostadsändamål,</SPAN></P> <P class="p61 ft4"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft17">65 procent, för fast egendom som är avsedd för jordbruksändamål,</SPAN></P> <P class="p38 ft4">och</P> <P class="p52 ft4"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft27">60 procent, för fast egendom, tomträtt och bostadsrätt som är avsedd för affärs- eller kontorsändamål.</SPAN></P> <P class="p61 ft4">Samma belåningsgrader gäller för motsvarande utländska säkerheter.</P> <P class="p344 ft24">Värderingsprinciper</P> <P class="p63 ft7"><SPAN class="ft30">4 § </SPAN>I samband med att ett emittentinstitut lämnar hypotekskrediter skall säkerheternas marknadsvärde fastställas genom en individuell värdering. Denna värdering får grundas på generella prisnivåer om den avser</P> <P class="p61 ft4"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft17">fast egendom som utgör bostadsfastighet i en- eller tvåfamiljshus,</SPAN></P> <P class="p52 ft4"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft27">tomträtt som har upplåtits för bostadsändamål avseende en- eller tvåfamiljshus, eller</SPAN></P> <P class="p61 ft4"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft17">bostadsrätt som har upplåtits för bostadsändamål.</SPAN></P> <P class="p52 ft7">Med marknadsvärde avses det pris som skulle uppnås vid en frivillig, offentligt utbjuden försäljning på en marknad som tillåter försäljning i normal ordning och där skälig tid ges för förhandlingar. Marknadsvärdet skall bedömas utan hänsyn till spekulativa och tillfälliga förhållanden.</P> <P class="p58 ft24">Hur värderingen skall utföras</P> <P class="p54 ft4"><SPAN class="ft23">5 § </SPAN>En individuell värdering enligt 4 § skall utföras av en värderingsman som har lämplig kompetens. Värderingen skall dokumenteras. Av dokumentationen skall det framgå vem som har utfört värderingen samt när och på vilka grunder den har utförts.</P> <P class="p11 ft19">Den värdering som grundas på generella prisnivåer skall utföras på ett betryggande sätt.</P> <P class="p53 ft24">Geografisk begränsning för underliggande säkerheter</P> <P class="p345 ft19"><SPAN class="ft25">6 § </SPAN>Hypotekskrediter får endast vara säkerställda med säkerheter belägna inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.</P> <P class="p346 ft4">118</P> </DIV> <DIV id="page_119"> <DIV id="id_1"> <DIV id="id_1_1"> <P class="p20 ft24">Säkerheternas värde</P> <P class="p226 ft7"><SPAN class="ft30">7 § </SPAN>Ett emittentinstitut skall fortlöpande kontrollera marknadsvärdet för den egendom eller de rättigheter som utgör säkerheter för hypotekskrediterna.</P> <P class="p18 ft4">Om värdet av en säkerhet minskat avsevärt i förhållande till lånebeloppet, får emittentinstitutet vid matchning enligt 8 § endast inräkna den del av hypotekskrediten som motsvarar</P> <P class="p18 ft4"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft27">75 procent av säkerhetens värde, för fast egendom, tomträtt och bostadsrätt som är avsedd för bostadsändamål,</SPAN></P> <P class="p18 ft4"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft27">65 procent av säkerhetens värde, för fast egendom som är avsedd för jordbruksändamål, och</SPAN></P> <P class="p18 ft19"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft18">60 procent av säkerhetens värde, för fast egendom, tomträtt och bostadsrätt som är avsedd för affärs- eller kontorsändamål.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_1_2"> <P class="p20 ft4">Prop. 2002/03:107</P> <P class="p20 ft4">Bilaga 2</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft24">Matchningsregler</P> <P class="p54 ft7"><SPAN class="ft30">8 § </SPAN>Det nominella värdet av säkerhetsmassan skall vid varje tidpunkt överstiga det sammanlagda nominella värdet av de fordringar som kan göras gällande mot emittentinstitutet på grund av säkerställda obligationer.</P> <P class="p347 ft7"><SPAN class="ft30">9 § </SPAN>Emittentinstitutets krediter och fyllnadssäkerheter i säkerhetsmassan skall ges sådana villkor beträffande valuta, ränta och räntebindningsperiod att en god balans upprätthålls med motsvarande villkor för de säkerställda obligationerna. Derivatavtal får användas i detta syfte.</P> <P class="p52 ft4">Emittentinstitutet skall anses ha uppnått en sådan balans som avses i första stycket om nuvärdet av fordringarna i säkerhetsmassan vid varje tidpunkt överstiger nuvärdet av institutets skulder avseende säkerställda obligationer. Vid beräkningen skall även nuvärdet av derivatavtal beaktas.</P> <P class="p348 ft7">De belopp som tillgångarna i säkerhetsmassan inbringar till emittentinstitutet skall, inbegripet nettobeloppet av eventuella derivatavtal, vid varje tidpunkt överstiga de belopp som betalas ut till innehavare av säkerställda obligationer.</P> <P class="p314 ft24">Skyldighet att föra register</P> <P class="p54 ft7"><SPAN class="ft30">10 § </SPAN>Ett emittentinstitut skall föra ett register över de säkerställda obligationerna, säkerhetsmassan och, i förekommande fall, derivatavtal.</P> <P class="p52 ft7">Registret skall vid varje tidpunkt utvisa det nominella värdet av de säkerställda obligationerna och av den säkerhetsmassa som är knuten till obligationerna. Registret skall också utvisa de medel som anges i 4 kap. 4 §.</P> <P class="p53 ft24">Registrets innehåll</P> <P class="p56 ft4"><SPAN class="ft23">11 § </SPAN>Registret skall innehålla följande uppgifter för varje</P> <P class="p52 ft7">1. säkerställd obligation, om obligationens nominella värde, ränta och förfallodag,</P> <P class="p306 ft4">119</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_120"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"> <TR> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p50 ft4">2. enskild kredit, om kreditens nummer, låntagare, nominella värde,</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td32"><SPAN class="p3 ft8">Prop. 2002/03:107</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td34"><SPAN class="p3 ft4">amorteringsvillkor och ränta,</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td32"><SPAN class="p3 ft4">Bilaga 2</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p61 ft4"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft17">offentlig kredit, i förekommande fall - om borgensman,</SPAN></P> <P class="p52 ft4"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft27">hypotekskredit, om de underliggande säkerheternas värde samt när och på vilka grunder värderingen utförts,</SPAN></P> <P class="p52 ft4"><SPAN class="ft8">5.</SPAN><SPAN class="ft27">fyllnadssäkerhet, om vilka tillgångar som omfattas, deras nominella värde samt, i förekommande fall, tillgångarnas löptid och ränta,</SPAN></P> <P class="p52 ft7"><SPAN class="ft8">6.</SPAN><SPAN class="ft31">derivatavtal, om avtalets typ och nummer, derivatmotpart, nominellt belopp, valuta, räntesats, värdet på nettofordran alternativt nettoskuld samt start- och slutdag för avtalet.</SPAN></P> <P class="p53 ft24">Oberoende granskare</P> <P class="p63 ft7"><SPAN class="ft30">12 § </SPAN>Finansinspektionen skall utse en oberoende granskare för varje institut. Inspektionen får när som helst återkalla ett sådant förordnade och utse en ny granskare.</P> <P class="p52 ft7">Den oberoende granskaren har rätt till skäligt arvode från emittentinstitutet för sitt arbete. Storleken på arvodet bestäms av inspektionen.</P> <P class="p69 ft7"><SPAN class="ft30">13 § </SPAN>Den oberoende granskaren har till uppgift att övervaka att registret enligt 10 § förs på ett korrekt sätt och i enlighet med bestämmelserna i denna lag.</P> <P class="p52 ft19">Den oberoende granskaren skall regelbundet rapportera till Finansinspektionen om sina iakttagelser enligt första stycket.</P> <P class="p144 ft7"><SPAN class="ft30">14 § </SPAN>Ett emittentinstitut skall lämna den oberoende granskaren de upplysningar om sin verksamhet med anknytning till säkerställda obligationer som granskaren begär.</P> <P class="p52 ft19">Den oberoende granskaren har rätt att genomföra undersökning hos emittentinstitutet när granskaren anser det nödvändigt.</P> <P class="p349 ft23">4 kap. Emittentinstitutets obestånd</P> <P class="p56 ft24">Förmånsrätt</P> <P class="p69 ft4"><SPAN class="ft23">1 § </SPAN>När ett emittentinstitut försätts i konkurs eller utmätning sker hos institutet, har innehavare av säkerställda obligationer och emittentinstitutets motparter i derivatavtal förmånsrätt med den företrädesrätt som följer enligt förmånsrättslagen (1970:979) i de tillgångar som enligt 3 kap. 10 § antecknats som säkerhetsmassa.</P> <P class="p350 ft4">Motsvarande förmånsrätt gäller</P> <P class="p57 ft7"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft31">i de medel som vid tidpunkten för konkursbeslutet eller utmätningstillfället har influtit till institutet avseende tillgångarna i säkerhetsmassan och för derivatavtal, och</SPAN></P> <P class="p61 ft4"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft17">i de medel som senare antecknas i registret enligt 4 §.</SPAN></P> <P class="p351 ft4">120</P> </DIV> <DIV id="page_121"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p20 ft24">Särskild uppgift</P> <P class="p226 ft4"><SPAN class="ft23">2 § </SPAN>Om tillgångarna i säkerhetsmassan vid tiden för konkursbeslutet uppfyller de villkor som uppställs i denna lag, skall de hållas samman och åtskilda från konkursboets övriga tillgångar och skulder. En sådan åtgärd skall bestå så länge villkoren är uppfyllda. Även de tillgångar som omfattas av förmånsrätt enligt 1 § andra stycket samt obligationer och derivatavtal som antecknas i registret enligt 3 kap. 10 § skall hållas samman och åtskilda på detta sätt.</P> <P class="p17 ft7">Vad som sägs i första stycket gäller även om det vid tiden för konkursbeslutet föreligger en tillfällig mindre avvikelse från en bestämmelse i denna lag.</P> <P class="p187 ft24">Kontraktsenliga betalningar</P> <P class="p226 ft7"><SPAN class="ft30">3 § </SPAN>En innehavare av säkerställda obligationer och en motpart enligt derivatavtal har rätt att få betalt enligt avtalsvillkoren ur de tillgångar som omfattas av förmånsrätten, förutsatt att tillgångarna räcker och uppfyller de villkor som uppställs i denna lag.</P> <P class="p18 ft19">Vad som sägs i första stycket gäller även om det föreligger en tillfällig mindre avvikelse från en bestämmelse i denna lag.</P> <P class="p315 ft24">Inflytande medel</P> <P class="p273 ft19"><SPAN class="ft25">4 § </SPAN>De medel som efter beslut om konkurs betalas in enligt gällande avtalsvillkor för tillgångar i säkerhetsmassan och för derivatavtal skall antecknas i det register som anges i 3 kap. 10 §.</P> <P class="p159 ft23">5 kap. Särskilda regler om tillsyn och ingripanden</P> <P class="p45 ft24">Särskild tillsyn</P> <P class="p273 ft7"><SPAN class="ft30">1 § </SPAN>Finansinspektionen skall ha särskild tillsyn över att ett emittentinstitut följer bestämmelserna i denna lag och andra författningar som reglerar institutets verksamhet.</P> <P class="p190 ft24">Ingripande mot emittentinstitut</P> <P class="p189 ft62"><SPAN class="ft61">2 § </SPAN>Om ett emittentinstitut allvarligt har åsidosatt sina skyldigheter enligt denna lag eller andra författningar som reglerar institutets verksamhet, skall Finansinspektionen återkalla emittentinstitutets tillstånd att ge ut säkerställda obligationer eller, om det är tillräckligt, meddela varning.</P> <P class="p352 ft7"><SPAN class="ft30">3 § </SPAN>Finansinspektionen skall återkalla ett emittentinstituts tillstånd om institutet,</P> <P class="p18 ft4"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft27">inte inom ett år från det att tillstånd beviljades har påbörjat utgivning av säkerställda obligationer, eller</SPAN></P> <P class="p98 ft4"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft17">har förklarat sig avstå från tillståndet.</SPAN></P> <P class="p15 ft19">I det fall som avses i första stycket 1 får i stället varning meddelas om det anses tillräckligt.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p20 ft4">Prop. 2002/03:107</P> <P class="p20 ft4">Bilaga 2</P> <P class="p335 ft4">121</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_122"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p164 ft19"><SPAN class="ft25">4 § </SPAN>Om tillståndet återkallas, får Finansinspektionen bestämma hur avvecklingen av verksamheten skall ske. Ett beslut om återkallelse får förenas med förbud att fortsätta verksamheten.</P> <P class="p353 ft24">Ingripande mot den som saknar tillstånd</P> <P class="p273 ft7"><SPAN class="ft30">5 § </SPAN>Om någon driver sådan verksamhet som omfattas av denna lag utan att vara berättigad till det, skall Finansinspektionen förelägga denne att upphöra med verksamheten. Inspektionen får besluta hur avvecklingen av verksamheten skall ske.</P> <P class="p187 ft24">Vite</P> <P class="p273 ft19"><SPAN class="ft25">6 § </SPAN>Om Finansinspektionen meddelar föreläggande eller förbud enligt denna lag, får inspektionen förelägga vite.</P> <P class="p47 ft24">Avgifter till Finansinspektionen</P> <P class="p273 ft19"><SPAN class="ft25">7 § </SPAN>Emittentinstitut skall med årliga avgifter bekosta Finansinspektionens verksamhet som följer av denna lag.</P> <P class="p342 ft23">6 kap. Överklagande och bemyndiganden</P> <P class="p45 ft24">Överklagande</P> <P class="p226 ft7"><SPAN class="ft30">1 § </SPAN>Finansinspektionens beslut enligt denna lag överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Detta gäller dock inte beslut i ärenden som avses i 20 § första stycket 5 förvaltningslagen (1986:223).</P> <P class="p354 ft4">Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Inspektionen får bestämma att ett beslut om förbud, föreläggande eller</P> <P class="p20 ft4">återkallelse skall gälla omedelbart.</P> <P class="p309 ft62"><SPAN class="ft61">2 § </SPAN>Om Finansinspektionen i ett ärende om tillstånd enligt 2 kap. 1 § inte fattar beslut inom sex månader från det att ansökan gavs in till inspektionen, skall inspektionen underrätta sökanden om skälen för detta. Sökanden får därefter begära förklaring av kammarrätten att ärendet onödigt uppehålls. Om beslut inte har meddelats inom sex månader från det att en sådan förklaring avgetts, skall ansökan anses ha avslagits.</P> <P class="p317 ft24">Bemyndiganden</P> <P class="p226 ft7"><SPAN class="ft30">3 § </SPAN>Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om</P> <P class="p18 ft7"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft31">innehållet i de planer som krävs enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 och 4,</SPAN></P> <P class="p98 ft4"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft17">vad som avses med fast egendom, tomträtt och bostadsrätt i 3 kap.</SPAN></P> <P class="p25 ft4"><SPAN class="ft8">1</SPAN><SPAN class="ft17">§ första stycket 1,</SPAN></P> <P class="p98 ft4"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft17">hur värdering av säkerheterna enligt 3 kap. 5 § skall utföras,</SPAN></P> <P class="p98 ft4"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft17">hur kontrollen av marknadsvärdet enligt 3 kap. 7 § skall utföras,</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p20 ft4">Prop. 2002/03:107</P> <P class="p20 ft4">Bilaga 2</P> <P class="p335 ft4">122</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_123"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQ03107123x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"> <TR> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p50 ft4">5. villkor för derivatavtal samt beräkning av och villkor för</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td32"><SPAN class="p3 ft8">Prop. 2002/03:107</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td34"><SPAN class="p3 ft4">riskexponering och räntebetalningar enligt 3 kap. 9 §,</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td32"><SPAN class="p3 ft4">Bilaga 2</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p61 ft4"><SPAN class="ft8">6.</SPAN><SPAN class="ft17">hur registret skall föras enligt 3 kap. 10 §, och</SPAN></P> <P class="p52 ft19"><SPAN class="ft8">7.</SPAN><SPAN class="ft18">den oberoende granskarens kompetens, uppgifter och rapporteringsskyldighet enligt 3 kap. 12 och 13 §§.</SPAN></P> <P class="p355 ft4">Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.</P> <P class="p356 ft4">123</P> </DIV> <DIV id="page_124"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQ03107124x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p20 ft20">Förslag till lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979)</P> <P class="p357 ft19">Härigenom föreskrivs att det i förmånsrättslagen (1970:979) skall införas en ny paragraf, 3 a §, av följande lydelse.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"> <TR> <TD class="tr16 td64"><SPAN class="p3 ft5">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td70"><SPAN class="p3 ft34">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p358 ft4">3 a §</P> <P class="p359 ft4">Förmånsrätt följer med fordran mot ett emittentinstitut som innehavare av skuldförbindelser utgivna enligt lagen (2003:000) om utgivning av säkerställda obligationer har till följd av innehavet och motparter i derivatavtal träffade enligt den lagen har till följd av avtalet.</P> <P class="p360 ft7">Förmånsrätten gäller i den egendom och omfattning som anges i 4 kap. 1 § samma lag.</P> <P class="p361 ft4">Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p20 ft4">Prop. 2002/03:107</P> <P class="p20 ft4">Bilaga 2</P> <P class="p335 ft4">124</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_125"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQ03107125x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <DIV id="id_1_1"> <P class="p362 ft22">Förslag till lag om ändring i lagen (1990:1114) om värdepappersfonder</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"> <TR> <TD class="tr4 td65"><SPAN class="p50 ft4">Härigenom föreskrivs att</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td153"><SPAN class="p85 ft4">19 §</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td151"><SPAN class="p363 ft4">lagen</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td159"><SPAN class="p3 ft4">(1990:1114) om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr15 td160"><SPAN class="p3 ft4">värdepappersfonder skall ha följande lydelse.</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td159"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td65"><SPAN class="p3 ft5">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr28 td64"><SPAN class="p364 ft34">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_1_2"> <P class="p20 ft4">Prop. 2002/03:107</P> <P class="p20 ft4">Bilaga 2</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p365 ft4">19 §<SPAN class="ft36">1</SPAN></P> <P class="p97 ft7">I en värdepappersfond får, med de begränsningar som följer av 23 §, ingå fondpapper och andra finansiella instrument med samme emittent till högst</P> <P class="p98 ft4"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft17">5 procent av fondens värde, eller</SPAN></P> <P class="p49 ft4"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft27">10 procent av fondens värde, om det sammanlagda innehavet av sådana tillgångar uppgår till högst 40 procent av</SPAN></P> <P class="p25 ft4">fondens värde, eller</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr14 td58"><SPAN class="p3 ft4">3. 25 procent</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td122"><SPAN class="p3 ft4">av</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td12"><SPAN class="p3 ft4">fondens</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td161"><SPAN class="p99 ft4">värde,</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr14 td65"><SPAN class="p22 ft4">3. 25 procent av fondens värde,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr14 td64"><SPAN class="p3 ft4">om de består av <SPAN class="ft5">obligationer</SPAN></SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr14 td65"><SPAN class="p3 ft5"><SPAN class="ft4">om de består av </SPAN>skuldförbindelser</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr14 td64"><SPAN class="p3 ft5">utfärdade av ett kreditinstitut som</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td66"><SPAN class="p3 ft5">utgivna enligt</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td129"><SPAN class="p3 ft34">lagen</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td162"><SPAN class="p22 ft5">(2003:000)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr14 td64"><SPAN class="p3 ft5">har säte i ett annat land inom EES</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td16"><SPAN class="p3 ft5">om</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td53"><SPAN class="p84 ft5">utgivning</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td129"><SPAN class="p86 ft5">av</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td162"><SPAN class="p22 ft34">säkerställda</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr14 td64"><SPAN class="p3 ft5">och som enligt lag är underkastat</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr14 td163"><SPAN class="p3 ft5">obligationer eller</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td162"><SPAN class="p22 ft34">motsvarande</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr13 td64"><SPAN class="p3 ft5">särskild tillsyn avsedd att skydda</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr13 td65"><SPAN class="p3 ft34">utländska skuldförbindelser<SPAN class="ft8">, under</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr14 td64"><SPAN class="p3 ft5">innehavare av institutets obliga-</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr14 td65"><SPAN class="p3 ft4">förutsättning att det sammanlagda</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr14 td64"><SPAN class="p3 ft4"><SPAN class="ft5">tioner, </SPAN>under förutsättning att det</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr14 td65"><SPAN class="p3 ft4">värdet av dessa tillgångar uppgår</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td58"><SPAN class="p3 ft4">sammanlagda</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td55"><SPAN class="p142 ft4">värdet</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td28"><SPAN class="p3 ft4">av</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td161"><SPAN class="p99 ft4">dessa</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td16"><SPAN class="p3 ft4">till</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td164"><SPAN class="p3 ft4">högst 80 procent</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td162"><SPAN class="p22 ft4">av fondens</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td70"><SPAN class="p3 ft4">tillgångar uppgår</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p142 ft4">till</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr13 td69"><SPAN class="p99 ft4">högst 80</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr13 td66"><SPAN class="p3 ft4">värde, eller</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td129"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td162"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p20 ft4">procent av fondens värde, eller</P> <P class="p49 ft4">4. 35 procent av fondens värde, om de är utfärdade eller garanterade av en stat, en kommun eller en statlig myndighet i ett land inom EES eller något allmänt internationellt organ i vilket ett eller flera länder EES är medlemmar.</P> <P class="p49 ft7">Om en värdepappersfond eller förvärvet kommer att överskrida någon av gränserna i denna paragraf skall fondpapper och andra finansiella instrument avyttras i motsvarande mån så snart det lämpligen kan ske, varvid skälig hänsyn skall tas till andelsägarnas intressen.</P> <P class="p100 ft4">Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46"> <TR> <TD class="tr16 td21"><SPAN class="p3 ft38"><SPAN class="ft37">1 </SPAN>Senaste lydelse 1992:1320.</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td165"><SPAN class="p22 ft4">125</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> </DIV> <DIV id="page_126"> <P class="p366 ft62">Prop. 2002/03:107 Bilaga 2</P> <P class="p367 ft39">Förslag till lag om ändring i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag</P> <P class="p368 ft7">Härigenom föreskrivs att 3 kap. 1 § lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag skall ha följande lydelse.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"> <TR> <TD class="tr16 td64"><SPAN class="p3 ft5">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td70"><SPAN class="p3 ft34">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p104 ft23">3 kap.</P> <P class="p369 ft4">1 §<SPAN class="ft36">2</SPAN></P> <P class="p97 ft7">Kapitalkravet för kreditrisker enligt 2 kap. 2 § bestäms i förhållande till ett instituts tillgångar och åtaganden som inte ingår i handelslagret. Tillgångar och åtaganden delas in i följande grupper:</P> <P class="p19 ft4">A 1. Inneliggande kassa, checkar och postremissväxlar.</P> <P class="p49 ft4"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft27">Placeringar och fordringar för vilka svenska staten, en svensk kommun eller därmed jämförlig samfällighet svarar.</SPAN></P> <P class="p49 ft4"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft27">Placeringar och fordringar för vilka en utländsk stat eller centralbank svarar, om placeringen eller fordran gäller i den utländska statens valuta och är refinansierad i samma valuta.</SPAN></P> <P class="p49 ft4"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft27">Övriga placeringar och fordringar för vilka svarar Europeiska gemenskaperna eller någon av de utländska stater eller centralbanker som regeringen föreskriver.</SPAN></P> <P class="p49 ft4"><SPAN class="ft8">5.</SPAN><SPAN class="ft27">Placeringar och fordringar för vilka svarar en sådan utländsk kommun eller därmed jämförlig samfällighet, med befogenhet att kräva in offentlig uppbörd, som regeringen föreskriver.</SPAN></P> <P class="p49 ft4"><SPAN class="ft8">6.</SPAN><SPAN class="ft27">Placeringar, fordringar, garantiförbindelser och andra åtaganden som inte är mer riskfyllda än de som anges i </SPAN><NOBR>1–5</NOBR> och som uppfyller de krav regeringen föreskriver.</P> <P class="p94 ft7"><SPAN class="ft8">7.</SPAN><SPAN class="ft31">Placeringar, fordringar, garantiförbindelser och andra åtaganden, för vilka säkerheten utgörs av sådana placeringar eller fordringar som anges</SPAN></P> <P class="p25 ft4"><SPAN class="ft8">i</SPAN><NOBR><SPAN class="ft17">1–6.</SPAN></NOBR></P> <P class="p49 ft4">B 1. och fordringar för vilka Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, Sveriges allmänna hypoteksbank, ett kreditinstitut eller ett värdepappersbolag med tillstånd enligt 3 kap. 4 § första stycket 4 och 5 lagen (1991:981) om värdepappersrörelse svarar.</P> <P class="p49 ft4"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft27">Placeringar och fordringar för vilka svarar en kommun eller därmed jämförlig samfällighet i någon av de utländska stater som regeringen föreskriver.</SPAN></P> <P class="p49 ft7"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft31">Placeringar och fordringar med en återstående löptid av högst ett år för vilka ett utländskt kreditinstitut svarar.</SPAN></P> <P class="p98 ft4"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft17">Placeringar och fordringar för vilka svarar ett utländskt kreditinstitut</SPAN></P> <P class="p25 ft4"><SPAN class="ft8">i</SPAN><SPAN class="ft17">någon av de utländska stater som regeringen föreskriver.</SPAN></P> <P class="p49 ft19"><SPAN class="ft8">5.</SPAN><SPAN class="ft18">Placeringar och fordringar för vilka svarar någon av de internationella utvecklingsbanker som regeringen föreskriver.</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"> <TR> <TD class="tr16 td71"><SPAN class="p3 ft38"><SPAN class="ft37">2 </SPAN>Senaste lydelse 2000:444.</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td1"><SPAN class="p22 ft4">126</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_127"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQ03107127x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="tx1"><SPAN class="ft7">– 0 % av summan av de poster som anges i första stycket A,</SPAN></DIV> <DIV id="tx2"><SPAN class="ft4">– 20 % av summan av de poster som anges i första stycket B, </SPAN><SPAN class="ft5">dock att skuldförbindelser utgivna enligt lagen (2003:000) om utgivning av säkerställda obligationer och motsvarande utländska skuldförbindelser skall tas upp till 10 %,</SPAN></DIV> <DIV id="tx3"><SPAN class="ft7">– 50 % av summan av de poster som anges i första stycket C, samt</SPAN></DIV> <DIV id="tx4"><SPAN class="ft7">– 100 % av summan av de poster som anges i första stycket D.</SPAN></DIV> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p18 ft7"><SPAN class="ft8">6.</SPAN><SPAN class="ft31">Placeringar, fordringar, garantiförbindelser och andra åtaganden som inte är mer riskfyllda än de som anges i </SPAN><NOBR>1-5</NOBR> och som uppfyller de krav regeringen föreskriver.</P> <P class="p370 ft8"><SPAN class="ft8">7.</SPAN><SPAN class="ft79">Placeringar, fordringar, garantiförbindelser och andra åtaganden, för vilka säkerheten utgörs av sådana placeringar eller fordringar som anges</SPAN></P> <P class="p25 ft4"><SPAN class="ft8">i</SPAN><NOBR><SPAN class="ft17">1-6.</SPAN></NOBR></P> <P class="p18 ft4">C 1. Placeringar, fordringar, garantiförbindelser och andra åtaganden, för vilka säkerheten utgörs av panträtt i bostadsfastighet eller tomträtt till sådan fastighet inom det uppskattade värde som institutet bestämt efter särskild värdering.</P> <P class="p18 ft4">2. Placeringar, fordringar, garantiförbindelser och andra åtaganden som inte är mer riskfyllda än de som anges i 1 och som uppfyller de krav regeringen föreskriver.</P> <P class="p18 ft7">D. Övriga placeringar, fordringar, garantiförbindelser och andra åtaganden.</P> <P class="p19 ft4">Vid bestämmandet av kapitalkravet undantas</P> <P class="p371 ft4"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft17">sådana övervärden och tillskott som enligt 2 kap. 7 § andra respektive tredje stycket skall räknas av från kapitalbasen,</SPAN></P> <P class="p18 ft4"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft27">sådana icke likvida tillgångar som räknats av från kapitalbasen enligt 2 kap. 8 §,</SPAN></P> <P class="p18 ft4"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft27">sådana poster som inte skall räknas in vid bestämmandet av ett instituts exponeringar enligt 5 kap. 4 § tredje stycket 2 och som räknats av från kapitalbasen,</SPAN></P> <P class="p18 ft4"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft27">fordringar mot företag som ingår i samma finansiella företagsgrupp som institutet och som omfattas av bestämmelserna i 6 kap. om fullständig konsolidering eller konsolidering genom klyvningsmetod,</SPAN></P> <P class="p18 ft7"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft31">fordringar som har garanterats av ett företag som ingår i samma finansiella företagsgrupp som institutet och som omfattas av bestämmelserna i 6 kap. om fullständig konsolidering eller konsolidering genom klyvningsmetod.</SPAN></P> <P class="p372 ft7">Vid bestämmandet av kapitalkravet skall tillgångarna och åtagandena tas upp till sammanlagt</P> <P class="p373 ft4">– 0 % av summan av de poster som anges i första stycket A,</P> <P class="p373 ft4">– 20 % av summan av de poster som anges i första stycket B,</P> <P class="p373 ft7">– 50 % av summan av de poster som anges i första stycket C, samt</P> <P class="p373 ft7">– 100 % av summan av de poster som anges i första stycket D.</P> <P class="p374 ft4">Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p20 ft4">Prop. 2002/03:107</P> <P class="p20 ft4">Bilaga 2</P> <P class="p335 ft4">127</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_128"> <DIV id="id_1"> <DIV id="id_1_1"> <P class="p20 ft1">Lagrådets yttrande den 11 mars 2003</P> </DIV> <DIV id="id_1_2"> <P class="p20 ft4">Prop. 2002/03:107</P> <P class="p20 ft4">Bilaga 3</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft4">Utdrag ur protokoll vid sammanträde <NOBR>2003-03-11</NOBR></P> <P class="p329 ft19"><SPAN class="ft25">Närvarande: </SPAN>f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor.</P> <P class="p375 ft7">Enligt en lagrådsremiss den 20 februari 2003 (Finansdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till</P> <P class="p38 ft4"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft80">lag om utgivning av säkerställda obligationer,</SPAN></P> <P class="p38 ft4"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft80">lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979),</SPAN></P> <P class="p38 ft4"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft80">lag om ändring i lagen (1990:1114) om värdepappersfonder,</SPAN></P> <P class="p376 ft19"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft81">lag om ändring i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag.</SPAN></P> <P class="p377 ft4">Förslagen har inför Lagrådet föredragits av ämnesrådet Tord Gransbo.</P> <P class="p318 ft4">Förslagen föranleder följande yttrande av <SPAN class="ft82">Lagrådet</SPAN>:</P> <P class="p5 ft82">Förslaget till lag om utgivning av säkerställda obligationer</P> <P class="p318 ft4">1 kap. 2 §</P> <P class="p305 ft4">I paragrafen definieras hypotekskrediter som de krediter som enligt 3 kap. 1 § första stycket 1 får ingå i säkerhetsmassan. Detta stämmer inte väl överens med 3 kap. <NOBR>1–7</NOBR> §§ där hypotekskredit har en vidare mening. Lagrådet ifrågasätter behovet av en särskild definition av detta begrepp, eftersom det av 3 kap. 1 § klart framgår vilka typer av krediter som skall ingå i säkerhetsmassan. Ett alternativ skulle vara att utvidga definitionen i nu förevarande paragraf.</P> <P class="p378 ft19">Vad nu sagts gäller också begreppet ”offentliga krediter” och i viss mån begreppet ”fyllnadssäkerheter”.</P> <P class="p377 ft4">3 kap. 9 §</P> <P class="p379 ft7">Lagrådet finner det inte klart framgå av den föreslagna texten om kraven i första stycket kan uppfyllas enbart genom vad som sägs i andra stycket eller om en god balans avses kunna åstadkommas även på annat sätt.</P> <P class="p10 ft7">I tredje stycket finns en regel som synes syfta till att ett emittentinstitut skall ha tillräcklig likviditet för att vid varje tillfälle kunna fullgöra sina betalningsförpliktelser mot innehavare av säkerställda obligationer och motparter i derivatavtal. Den föreslagna bestämmelsen är knappast klar till sin innebörd. Lagrådet förordar en annan formulering, t.ex. av följande lydelse:</P> <P class="p69 ft7">”Emittentinstitutet skall se till att betalningsflödena avseende tillgångarna i säkerhetsmassan, derivatavtal och säkerställda obligationer är</P> <P class="p306 ft4">128</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_129"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p164 ft7">sådana att institutet vid varje tillfälle kan fullgöra sina betalningsförpliktelser gentemot innehavare av säkerställda obligationer och motparter i derivatavtal.”</P> <P class="p380 ft4">4 kap.</P> <P class="p381 ft4">1 §</P> <P class="p382 ft4">I paragrafen behandlas, i anslutning till en föreslagen bestämmelse i förmånsrättslagen, en ny förmånsrätt för innehavare av säkerställda obligationer och motparter i derivatavtal. Förmånsrätten skall gälla i de tillgångar som utgör emittentinstitutets säkerhetsmassa och därutöver bl.a. i likvida tillgångar som influtit till emittentinstitutet avseende tillgångarna i säkerhetsmassan och för derivatavtal. För att förmånsrätten skall fungera på ett tillfredsställande sätt är det av vikt att de senare tillgångarna kan klart identifieras och särskiljas från andra medel hos emittentinstitutet. Lagrådet föreslår därför att det i lagen införs ett uttryckligt krav på att de likvida medlen avseende tillgångarna i säkerhetsmassan och derivatavtalen skall finnas på särskilt konto eller på annat sätt hållas avskilda från andra medel (jfr lagen [1944:181] om redovisningsmedel).</P> <P class="p383 ft4">Lagrådet noterar vidare att förmånsrätten enligt denna paragraf delvis får en annan karaktär än andra förmånsrätter, eftersom enligt de föreslagna 2 <NOBR>–4</NOBR> §§ emittentinstitutets verksamhet förutsätts kunna fortsätta även efter tidpunkten för ett konkursbeslut. Detta medför att de tillgångar i vilka förmånsrätt gäller kommer att, eventuellt under en tämligen lång tid, användas för utbetalningar och balanseras mot andra inflytande medel. De likvida medel i vilka förmånsrätten slutligt kommer att kunna göras gällande blir då inte desamma som de medel som förelåg vid tidpunkten för konkursbeslutet. Lagrådet hänvisar i denna del till vad som anförs nedan i anslutning till <NOBR>2–4</NOBR> §§.</P> <P class="p383 ft19">När det sedan gäller den lagtekniska utformningen av förevarande paragraf vill Lagrådet anföra följande.</P> <P class="p384 ft19">Att förmånsrätt gäller vid konkurs och utmätning framgår redan av förmånsrättslagen och behöver inte särskilt anges i paragrafen.</P> <P class="p352 ft19">När det gäller andra stycket 1 förordar Lagrådet en tydligare formulering än i det remitterade förslaget.</P> <P class="p385 ft4">Med hänsyn till vad nu sagts kan paragrafen få följande lydelse:</P> <P class="p386 ft7">”Förmånsrätt enligt 3 a § förmånsrättslagen (1970:979) gäller i de tillgångar som enligt 3 kap. 10 § registrerats som säkerhetsmassa. Dessutom gäller förmånsrätten i</P> <P class="p164 ft4"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft27">de medel som vid tidpunkten för konkursbeslutet eller utmätningen finns hos emittentinstitutet och som härrör från säkerhetsmassan eller derivatavtal, och</SPAN></P> <P class="p25 ft4"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft17">de medel som senare antecknas i registret enligt 4 §.”</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p20 ft4">Prop. 2002/03:107</P> <P class="p20 ft4">Bilaga 3</P> <P class="p335 ft4">129</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_130"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49"> <TR> <TD rowspan=2 class="tr45 td166"><SPAN class="p387 ft8"><NOBR>2-4</NOBR> §§</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td167"><SPAN class="p388 ft8">Prop. 2002/03:107</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td167"><SPAN class="p388 ft4">Bilaga 3</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p389 ft4">Genom dessa bestämmelser avses det bli möjligt för ett emittentinstitut i konkurs att fortsätta sin verksamhet så länge tillgångarna uppfyller villkoren i lagen. Till skillnad mot vad som normalt gäller (se 7 kap. 8 § konkurslagen) skall förvaltaren alltså i dessa fall inte verka för en snabb avveckling av konkursboet. Som en följd av den föreslagna regleringen blir innehavarna av säkerställda obligationer i många fall oberörda av konkursen, eftersom de fortsätter av uppbära räntor och får sina obligationer inlösta vid avtalade tidpunkter. Om emellertid emittentinstitutet vid en viss tidpunkt tvingas upphöra med verksamheten och konkursboet då skall avvecklas, kan det väl tänkas att vissa obligationsinnehavare har gynnats och andra missgynnats av att verksamheten fått fortsätta under någon tid efter konkursutbrottet.</P> <P class="p390 ft4">Därtill kommer att en bank eller ett kreditmarknadsföretag som är emittentinstitut också kan bedriva annan verksamhet och ha helt andra borgenärer än innehavarna av säkerställda obligationer och derivatmotparterna. För sådana andra borgenärer kan ett fullföljande av verksamheten som emittentinstitut medföra att de nödgas vänta lång tid på att få sina fordringar reglerade i samband med en avveckling av konkursen. Det är möjligt att en konkursförvaltare kan finna metoder för tillgodose dessa borgenärers intressen, t.ex. genom att överlåta emittentverksamheten till ett annat emittentinstitut och därefter avveckla konkursen såvitt avser återstoden av verksamheten, men vilka sådana möjligheter som står till buds blir beroende av omständigheterna i det enskilda fallet.</P> <P class="p390 ft7">I vart fall innebär det remitterade förslaget i denna del en betydelsefull nyordning och en avvikelse från vad som normalt gäller i konkurs. Lagrådet har inte genom remissen försetts med underlag för att överblicka och på ett tillförlitligt sätt värdera de rättsliga konsekvenserna av den föreslagna regleringen.</P> <P class="p391 ft7">Enligt vad som bekräftats vid föredragningen har denna del av det föreslagna systemet inte heller varit föremål för normal remissbehandling utan infogats i det remitterade förslaget på ett sent stadium. Kravet på erforderlig beredning av lagstiftningsärendet (jfr 7 kap. 2 § regeringsformen) kan därför knappast anses ha tillgodosetts i denna principiellt viktiga del av den föreslagna lagstiftningen.</P> <P class="p392 ft7">Under dessa omständigheter kan Lagrådet inte för närvarande tillstyrka den föreslagna regleringen i <NOBR>2–-4</NOBR> §§. Eftersom den nya lagen enligt remissen inte avses träda i kraft förrän den 1 juli 2004, synes det emellertid finnas utrymme för att i denna del inhämta synpunkter från olika institutioner med sakkunskap och erfarenheter på konkursområdet. Lagrådet förordar en fortsatt sådan beredning av lagstiftningsärendet.</P> <P class="p393 ft4">130</P> </DIV> <DIV id="page_131"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p20 ft82">Förslaget till lag om ändring i förmånsrättslagen</P> <P class="p381 ft4">9 §</P> <P class="p394 ft7">Som en följd av att en ny 3 a § tillkommer under rubriken ”Särskilda förmånsrätter” måste en justering göras i nu förevarande paragraf så att även 3 a § innefattas i hänvisningen i första stycket.</P> <P class="p336 ft82">Övriga lagförslag</P> <P class="p381 ft4">Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p20 ft4">Prop. 2002/03:107</P> <P class="p20 ft4">Bilaga 3</P> <P class="p335 ft4">131</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_132"> <DIV id="id_1"> <DIV id="id_1_1"> <P class="p20 ft1">Finansdepartementets promemoria <NOBR>2003-03-26</NOBR></P> <P class="p336 ft23">Säkerställda obligationer – kontraktsenliga betalningar</P> <P class="p41 ft4">Lag om utgivning av säkerställda obligationer – 4 kap. 2 , 3 och 4 §§.</P> <P class="p395 ft19">Bildande av en solvent ”avvecklingspool” (tillgångar som omfattas av förmånsrätt enligt 1 § samt obligationer och derivatavtal).</P> <P class="p372 ft19">Kontraktsenliga betalningar i stället för konkurslagens regler om förskottsbetalning.</P> </DIV> <DIV id="id_1_2"> <P class="p20 ft4">Prop. 2002/03:107</P> <P class="p20 ft4">Bilaga 4</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p20 ft4"><SPAN class="ft23">Lagrådet </SPAN>ser två problem med de föreslagna reglerna</P> <P class="p396 ft7">systemet kan gynna vissa obligationsinnehavare och derivatmotparter på andra av dessas bekostnad.</P> <P class="p396 ft7">systemet kan missgynna vissa andra borgenärer (konkursen avslutas inte i tid)</P> <P class="p397 ft25"><SPAN class="ft19">och efterlyser en </SPAN>diskussion <SPAN class="ft19">om </SPAN>de rättsliga konsekvenserna <SPAN class="ft19">av förslagen.</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"> <TR> <TD class="tr23 td33"><SPAN class="p3 ft23">Föreslagen lagtext (4 kap.)</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td150"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td33"><SPAN class="p3 ft23">Särskild uppgift</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td150"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td33"><SPAN class="p3 ft4"><SPAN class="ft23">2 § </SPAN>Om tillgångarna i säkerhetsmassan vid tiden för konkursbeslutet</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td150"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td33"><SPAN class="p3 ft4">uppfyller de villkor som uppställs i denna lag, skall de hållas samman</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td150"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">och åtskilda från konkursboets övriga tillgångar och skulder. En sådan</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td150"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">åtgärd skall bestå så länge villkoren är uppfyllda. Även de tillgångar som</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td150"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">omfattas av förmånsrätt enligt 1 § andra stycket samt obligationer och</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td150"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">derivatavtal som antecknats i registret enligt 3 kap. 10 § skall hållas</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td150"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td33"><SPAN class="p3 ft4">samman och åtskilda på detta sätt.</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td150"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td33"><SPAN class="p3 ft4">Vad som sägs i första stycket gäller även om det föreligger en tillfällig</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td150"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td33"><SPAN class="p3 ft4">mindre avvikelse från en bestämmelse i denna lag.</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td150"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td33"><SPAN class="p3 ft4"><SPAN class="ft23">Kommentar: </SPAN>I <SPAN class="ft5">andra stycket </SPAN>har passusen ”vid tiden för konkurs-</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td150"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">beslutet” tagits bort. Anledningen är att regeln i andra stycket avser hela</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td150"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td33"><SPAN class="p3 ft4">första stycket.</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td150"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr42 td33"><SPAN class="p3 ft23">Kontraktsenliga betalningar</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td150"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td33"><SPAN class="p3 ft4"><SPAN class="ft23">3 § </SPAN>En innehavare av säkerställda obligationer och en motpart enligt</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td150"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft4">derivatavtal har rätt att få betalt enligt avtalsvillkoren ur de tillgångar</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td150"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td33"><SPAN class="p3 ft4">som omfattas av förmånsrätten, förutsatt att tillgångarna uppfyller de</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td150"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td33"><SPAN class="p3 ft4">villkor som uppställs i denna lag.</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td150"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td33"><SPAN class="p3 ft4">Vad som sägs i första stycket gäller även om det föreligger en tillfällig</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td150"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td33"><SPAN class="p3 ft4">mindre avvikelse från en bestämmelse i denna lag.</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td150"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td33"><SPAN class="p3 ft5">Första stycket påverkar inte förvaltarens åligganden enligt 7 kap. 8 §</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td150"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td33"><SPAN class="p3 ft5">konkurslagen (1987:672).</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr21 td150"><SPAN class="p22 ft4">132</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr33 td33"><SPAN class="p3 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> </DIV> <DIV id="page_133"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p164 ft7"><SPAN class="ft30">Kommentar: </SPAN>I <SPAN class="ft6">första stycket </SPAN>har orden ”räcker och” tagits bort. Anledningen är att denna passus omfattas av styckets senare led. Ett <SPAN class="ft6">nytt tredje stycke </SPAN>har införts. Genom detta nya stycke betonas att den omständigheten att tillgångarna skall hållas åtskilda och förvaltas som en särskild enhet inte hindrar att förvaltaren vidtar de åtgärder som främjar en snabb avveckling av konkursboet.</P> <P class="p385 ft23">Inflytande medel</P> <P class="p386 ft7"><SPAN class="ft30">4 § </SPAN>Även de villkor som efter beslut om konkurs betalas in enligt gällande avtalsvillkor för tillgångarna i säkerhetsmassan och för derivatavtal skall antecknas i registret och omfattas därigenom av obligationsinnehavarnas och derivatmotparternas förmånsrätt.</P> <P class="p380 ft4"><SPAN class="ft23">Kommentar: </SPAN>Några förändringar av lydelsen har inte skett.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p20 ft4">Prop. 2002/03:107</P> <P class="p20 ft4">Bilaga 4</P> <P class="p335 ft4">133</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_134"> <DIV id="id_1"> <DIV id="id_1_1"> <P class="p20 ft1">Lagrådsremissen den 24 april 2003, lagförslag</P> <P class="p336 ft20">Förslag till del av lag om utgivning av säkerställda obligationer</P> </DIV> <DIV id="id_1_2"> <P class="p20 ft4">Prop. 2002/03:107</P> <P class="p20 ft4">Bilaga 5</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p70 ft4">Härigenom föreskrivs följande.</P> <P class="p71 ft24"><SPAN class="ft23">4 </SPAN>kap. Emittentinstitutets obestånd</P> <P class="p37 ft24">Särskild uppgift</P> <P class="p54 ft4"><SPAN class="ft23">2 § </SPAN>Om tillgångarna i säkerhetsmassan vid tiden för konkursbeslutet uppfyller de villkor som uppställs i denna lag, skall de hålls samman och åtskilda från konkursboets övriga tillgångar och skulder. En sådan åtgärd skall bestå så länge villkoren är uppfyllda. Även de tillgångar som omfattas av förmånsrätt enligt 1 § andra stycket samt obligationer och derivatavtal som antecknas i registret enligt 3 kap. 10 § skall hållas samman och åtskilda på detta sätt.</P> <P class="p11 ft19">Första stycket gäller även om villkoren inte uppfylls på grund av en tillfällig, mindre avvikelse från en bestämmelse i denna lag.</P> <P class="p53 ft24">Kontraktsenliga betalningar</P> <P class="p54 ft7"><SPAN class="ft30">3 § </SPAN>En innehavare av säkerställda obligationer och en motpart enligt derivatavtal har rätt att få betalt enligt avtalsvillkoren ur de tillgångar som omfattas av förmånsrätten, förutsatt att tillgångarna uppfyller de villkor som uppställs i denna lag.</P> <P class="p52 ft4">Första stycket gäller även om villkoren inte uppfylls på grund av en tillfällig, mindre avvikelse från en bestämmelse i denna lag.</P> <P class="p52 ft19">Första stycket påverkar inte förvaltarens åligganden enligt 7 kap. 8 § konkurslagen (1987:672).</P> <P class="p58 ft24">Inflytande medel</P> <P class="p63 ft7"><SPAN class="ft30">4 § </SPAN>De medel som efter beslut om konkurs betalas in enligt gällande avtalsvillkor för tillgångar i säkerhetsmassan och för derivatavtal skall antecknas i det register som anges i 3 kap. 10 §.</P> <P class="p398 ft4">134</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_135"> <DIV id="id_1"> <DIV id="id_1_1"> <P class="p20 ft1">Lagrådets yttrande den 6 maj 2003</P> </DIV> <DIV id="id_1_2"> <P class="p20 ft4">Prop. 2002/03:107</P> <P class="p20 ft4">Bilaga 6</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft4">Utdrag ur protokoll vid sammanträde <NOBR>2003-05-06</NOBR></P> <P class="p305 ft19"><SPAN class="ft25">Närvarande: </SPAN>f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor.</P> <P class="p10 ft7">Enligt en lagrådsremiss den 24 april 2003 (Finansdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till del av lag om utgivning av säkerställda obligationer.</P> <P class="p324 ft4">Förslaget har inför Lagrådet föredragits av ämnesrådet Tord Gransbo.</P> <P class="p318 ft4"><SPAN class="ft82">Lagrådet </SPAN>lämnar förslaget utan erinran.</P> <P class="p399 ft4">135</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_136"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQ03107136x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p20 ft1">Finansdepartementet</P> <P class="p336 ft4">Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 maj 2003</P> <P class="p400 ft7">Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Winberg, Ulvskog, Lindh, Sahlin, Pagrotsky, Östros, Messing, Engqvist, Lövdén, Ringholm, Bodström, Karlsson J. O., Sommestad, Karlsson H., Nykvist, Lund, Andnor, Nuder, Johansson, Hallengren, Björklund</P> <P class="p380 ft4">Föredragande: statsrådet Lund</P> <P class="p401 ft4">Regeringen beslutar proposition 2002/03:107 Säkerställda obligationer.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p20 ft4">Prop. 2002/03:107</P> <P class="p298 ft4">136</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_137"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"> <TR> <TD class="tr2 td168"><SPAN class="p1 ft1">Rättsdatablad</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td168"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td132"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td169"><SPAN class="p50 ft8">Prop. 2002/03:107</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td170"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td170"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td171"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td169"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td168"><SPAN class="p1 ft83">Författningsrubrik</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td168"><SPAN class="p3 ft83">Bestämmelser som</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr28 td172"><SPAN class="p3 ft83">Celexnummer för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td168"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td168"><SPAN class="p3 ft83">inför, ändrar, upp-</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr13 td172"><SPAN class="p3 ft83">bakomliggande EG-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td168"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td168"><SPAN class="p3 ft83">häver eller upprepar</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr13 td172"><SPAN class="p3 ft83">regler</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td168"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td168"><SPAN class="p3 ft83">ett normgivnings-</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td132"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td169"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td168"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td168"><SPAN class="p3 ft83">bemyndigande</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td132"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td169"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr37 td170"><SPAN class="p3 ft84">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td170"><SPAN class="p3 ft84">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td171"><SPAN class="p3 ft84">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td169"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td168"><SPAN class="p1 ft85">Lag om utgivning av</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td168"><SPAN class="p3 ft85">6 kap. 3 §</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td132"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td169"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td168"><SPAN class="p1 ft85">säkerställda obligationer</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td168"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td132"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td169"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p402 ft4">137</P> </DIV> </div><style> TD,TD.p2h { zzzfont-size:90%; zzzmargin-right:2px; zzzoverflow:visable; zzzword-wrap: break-word; } P { zdisplay:block; } .divbreak { clear:both; display:block; zwidth: 100%; zheight: 1px; zword-wrap: break-word; } .xecp { display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .ec { border-style:solid; border-width:1px; display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .TOPS { overflow:visable; margin:2px; width:690px !important; } </style> 0 0 Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om utgivning av säkerställda obligationer, 2. lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979), 3. lag om ändring i lagen (1990:1114) om värdepappersfonder, 4. lag om ändring i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag. Bifall Bifall 2003/04:FiU8 ? Acklamation B Bordläggning 2003-05-21 00:00:00 inträffat 2 hanvisning INL Inlämning 2003-05-21 00:00:00 inträffat 60 hantering REG Registrering 2003-05-21 00:00:00 inträffat 70 hantering HÄN Hänvisning 2003-05-22 00:00:00 inträffat 3 hanvisning MOT Motionstid slutar 2003-06-05 00:00:00 inträffat 4 hanvisning inlamnatav Inlämnat av Finansdepartementet 2014-11-23 17:03:04 statustext statustext Ärendet är avslutat GQ03107 2017-10-20 10:37:44 tilldelat Tilldelat Finansutskottet 2014-11-23 17:03:04 GQ03107 prop_200203__107.pdf 501707 pdf Säkerställda obligationer https://data.riksdagen.se/fil/9E36D262-C9C5-4441-940D-E1ED458945C2 behandlas_i 2003/04:FiU8 GR01FiU8 bet 2003/04 FiU8 Säkerställda obligationer Betänkande följdmotion av Karin Pilsäter m.fl. (FP)<br/> med anledning av prop. 2002/03:107<br/> Säkerställda obligationer GQ02Fi29 mot 2002/03 Fi29 med anledning av prop. 2002/03:107 Säkerställda obligationer av Karin Pilsäter m.fl. (FP) Motion