<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2422136</hangar_id>
 <dok_id>GPB395d1</dok_id>
 <rm>2001</rm>
 <beteckning>95</beteckning>
 <typ>sou</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>sou</doktyp>
 <typrubrik>Statens offentliga utredningar 2001:95</typrubrik>
 <dokumentnamn>Statens offentliga utredningar</dokumentnamn>
 <debattnamn>Statens offentliga utredningar</debattnamn>
 <tempbeteckning>d1</tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>95</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2002-02-04 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-08-12 16:22:00</systemdatum>
 <publicerad>2002-02-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Att motverka hemlöshet - del 1</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>hämtad</status>
 <htmlformat>html-ec</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GPB395d1/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GPB395d1</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GPB395d1</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div style="margin:3px;"&gt;
&lt;STYLE type="text/css"&gt;

body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}

#page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 60px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}





#page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_20 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_20 #dimg1 #img1  {width:416px;height:1px;}




#page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_23 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_23 #dimg1 #img1  {width:415px;height:1px;}




#page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_25 #dimg1z{position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_25 #dimg1 #img1  {width:415px;height:1px;}




#page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_26 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_26 #dimg1 #img1  {width:416px;height:1px;}




#page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_28 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_28 #dimg1 #img1  {width:416px;height:1px;}




#page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_29 #dimg1z{position:absolute;top:98px;left:0px;z-index:-1;width:423px;height:593px;}
#page_29 #dimg1 #img1  {width:423px;height:593px;}




#page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_31 #dimg1z{position:absolute;top:179px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:290px;}
#page_31 #dimg1 #img1  {width:431px;height:290px;}




#page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_33 #dimg1z{position:absolute;top:179px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:384px;}
#page_33 #dimg1 #img1  {width:431px;height:384px;}




#page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_34 #dimg1z{position:absolute;top:657px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_34 #dimg1 #img1  {width:416px;height:1px;}




#page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_36 #dimg1z{position:absolute;top:105px;left:63px;z-index:-1;width:358px;height:572px;}
#page_36 #dimg1 #img1  {width:358px;height:572px;}




#page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_37 #dimg1z{position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_37 #dimg1 #img1  {width:415px;height:1px;}




#page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}

#page_38 #dimg1z{position:absolute;top:99px;left:63px;z-index:-1;width:415px;height:2px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_38 #dimg1 #img1  {width:415px;height:2px;}




#page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_39 #dimg1z{position:absolute;top:133px;left:0px;z-index:-1;width:446px;height:235px;}
#page_39 #dimg1 #img1  {width:446px;height:235px;}




#page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_40 #dimg1z{position:absolute;top:743px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_40 #dimg1 #img1  {width:416px;height:1px;}




#page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_41 #dimg1z{position:absolute;top:743px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_41 #dimg1 #img1  {width:415px;height:1px;}




#page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_42 #dimg1z{position:absolute;top:716px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_42 #dimg1 #img1  {width:416px;height:1px;}




#page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_43 #dimg1z{position:absolute;top:678px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_43 #dimg1 #img1  {width:415px;height:1px;}




#page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_44 #dimg1z{position:absolute;top:704px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_44 #dimg1 #img1  {width:416px;height:1px;}




#page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_45 #dimg1z{position:absolute;top:656px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_45 #dimg1 #img1  {width:415px;height:1px;}




#page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_46 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_46 #dimg1 #img1  {width:416px;height:1px;}




#page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_47 #dimg1z{position:absolute;top:731px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_47 #dimg1 #img1  {width:415px;height:1px;}




#page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_48 #dimg1z{position:absolute;top:153px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:590px;}
#page_48 #dimg1 #img1  {width:416px;height:590px;}




#page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_49 #dimg1z{position:absolute;top:707px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_49 #dimg1 #img1  {width:415px;height:1px;}




#page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_50 #dimg1z{position:absolute;top:730px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_50 #dimg1 #img1  {width:416px;height:1px;}




#page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_52 #dimg1z{position:absolute;top:179px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:533px;}
#page_52 #dimg1 #img1  {width:431px;height:533px;}




#page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_60 #dimg1z{position:absolute;top:179px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:548px;}
#page_60 #dimg1 #img1  {width:431px;height:548px;}




#page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_61 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:42px;z-index:-1;width:431px;height:247px;}
#page_61 #dimg1 #img1  {width:431px;height:247px;}




#page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_62 #dimg1z{position:absolute;top:678px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_62 #dimg1 #img1  {width:415px;height:1px;}




#page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_63 #dimg1z{position:absolute;top:692px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_63 #dimg1 #img1  {width:416px;height:1px;}




#page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_64 #dimg1z{position:absolute;top:693px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_64 #dimg1 #img1  {width:415px;height:1px;}




#page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_65 #dimg1z{position:absolute;top:678px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_65 #dimg1 #img1  {width:416px;height:1px;}




#page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_66 #dimg1z{position:absolute;top:716px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_66 #dimg1 #img1  {width:415px;height:1px;}




#page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_67 #dimg1z{position:absolute;top:743px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_67 #dimg1 #img1  {width:416px;height:1px;}




#page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_68 #dimg1z{position:absolute;top:743px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_68 #dimg1 #img1  {width:415px;height:1px;}




#page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_69 #dimg1z{position:absolute;top:743px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_69 #dimg1 #img1  {width:416px;height:1px;}




#page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_70 #dimg1z{position:absolute;top:692px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_70 #dimg1 #img1  {width:415px;height:1px;}




#page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_71 #dimg1z{position:absolute;top:706px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_71 #dimg1 #img1  {width:416px;height:1px;}




#page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_74 #dimg1z{position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_74 #dimg1 #img1  {width:415px;height:1px;}




#page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_75 #dimg1z{position:absolute;top:705px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_75 #dimg1 #img1  {width:416px;height:1px;}




#page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_76 #dimg1z{position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_76 #dimg1 #img1  {width:415px;height:1px;}




#page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





.ft0{font:  18px 'Verdana' !important;l-h: 28px;}
.ft1{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft2{font: italic  14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft3{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft4{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft5{font: bold  14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft6{font: bold  12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft7{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft8{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 29px;l-h: 17px;}
.ft9{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft10{font: bold  10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft11{font: bold  12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft12{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 26px;l-h: 17px;}
.ft13{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 29px;l-h: 18px;}
.ft14{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 29px;l-h: 19px;}
.ft15{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft16{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft17{font: bold  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft18{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 22px;l-h: 17px;}
.ft19{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft20{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft21{font:  18px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 30px;}
.ft22{font:  18px 'Verdana' !important;l-h: 30px;}
.ft23{font: bold  14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft24{font: bold  14px 'Verdana' !important;margin-left: 36px;l-h: 19px;}
.ft25{font: bold  10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft26{font: bold  14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft27{font: italic  14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft28{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft29{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 17px;}
.ft30{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 18px;}
.ft31{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft32{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 26px;l-h: 18px;}
.ft33{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 27px;l-h: 17px;}
.ft34{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft35{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft36{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft37{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft38{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft39{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 18px;l-h: 15px;}
.ft40{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 15px;}
.ft41{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 19px;l-h: 15px;}
.ft42{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 20px;l-h: 15px;}
.ft43{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft44{font: bold  14px 'Verdana' !important;margin-left: 24px;l-h: 19px;}
.ft45{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft46{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft47{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft48{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;}
.ft49{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft50{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft51{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;}
.ft52{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft53{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft54{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft55{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft56{font: bold  14px 'Verdana' !important;margin-left: 23px;l-h: 19px;}
.ft57{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;}
.ft58{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;}
.ft59{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 13px;}
.ft60{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft61{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 13px;}
.ft62{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft63{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 12px;}
.ft64{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft65{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 13px;}
.ft66{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft67{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft68{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft69{font: bold  14px 'Verdana' !important;margin-left: 24px;l-h: 18px;}
.ft70{font: bold  14px 'Verdana' !important;margin-left: 30px;l-h: 18px;}
.ft71{font: bold  14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 18px;}
.ft72{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 12px;}
.ft73{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft74{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 13px;}
.ft75{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft76{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 14px;}
.ft77{font:  10px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 13px;}
.ft78{font: italic  10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft79{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}

.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p1{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p2{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px !important;}
.p3{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p4{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p5{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p6{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p7{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p8{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p9{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p10{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p11{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p12{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p13{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p14{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p15{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p16{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p17{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p18{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p19{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p20{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p21{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p22{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p24{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.48px;}
.p25{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p27{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p28{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;}
.p29{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p30{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;}
.p31{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p32{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p33{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p34{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p35{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p36{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p37{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p38{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p39{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p40{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p41{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p42{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 152px;margin-bottom: 0px !important;}
.p43{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p44{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 601px;margin-bottom: 0px !important;}
.p45{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p46{text-align: left;margin-top: 152px;margin-bottom: 0px !important;}
.p47{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p48{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p49{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p50{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p51{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p52{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p53{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p54{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p55{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p56{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;}
.p57{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p58{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p59{text-align: left;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p60{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p61{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p62{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p63{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p64{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px !important;}
.p65{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p66{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p67{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p68{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p69{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p70{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p71{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p72{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p73{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p74{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p75{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;}
.p76{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p77{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;}
.p78{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p79{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p80{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p81{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p82{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p83{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p84{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p85{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p86{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p87{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p88{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p89{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p90{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 124px;margin-bottom: 0px !important;}
.p91{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p92{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p93{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.37px;}
.p94{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.37px;}
.p95{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.37px;}
.p96{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.37px;}
.p97{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p98{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p99{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.37px;}
.p100{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p101{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p102{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p103{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p104{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.38px;}
.p105{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px !important;}
.p106{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p107{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p108{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p109{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 96px;margin-bottom: 0px !important;}
.p110{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p111{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.38px;}
.p112{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p113{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p114{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p115{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p116{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p117{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p118{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p119{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.37px;}
.p120{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p121{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;}
.p122{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p123{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.38px;}
.p124{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p125{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.38px;}
.p126{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p127{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p128{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p129{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p130{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p131{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p132{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p133{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 261px;margin-bottom: 0px !important;}
.p134{text-align: left;margin-top: 184px;margin-bottom: 0px !important;}
.p135{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p136{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p137{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p138{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p139{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p140{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p141{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p142{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p143{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px !important;}
.p144{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p145{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p146{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p147{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px !important;}
.p148{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p149{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 361px;margin-bottom: 0px !important;}
.p150{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p151{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.27px;}
.p152{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.28px;}
.p153{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.28px;}
.p154{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p155{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.27px;}
.p156{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.28px;}
.p157{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p158{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p159{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.25px;}
.p160{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p161{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p162{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p163{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p164{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p165{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p166{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 629px;margin-bottom: 0px !important;}
.p167{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 546px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p168{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 124px;margin-bottom: 0px !important;}
.p169{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p170{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p171{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px !important;}
.p172{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p173{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p174{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p175{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p176{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p177{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p178{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p179{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p180{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p181{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p182{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p183{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p184{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px !important;}
.p185{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 323px;margin-bottom: 0px !important;}
.p186{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p187{text-align: left;padding-left: 320px;padding-right: 147px;margin-top: 507px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 2px;}
.p188{text-align: left;padding-left: 320px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p189{text-align: left;padding-left: 320px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p190{text-align: left;padding-left: 320px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p191{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;}
.p192{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p193{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 558px;margin-bottom: 0px !important;}
.p194{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p195{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p196{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p197{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p198{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p199{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p200{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p201{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p202{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p203{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p204{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p205{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p206{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.71px;}
.p207{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.71px;}
.p208{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.71px;}
.p209{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.71px;}
.p210{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p211{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p212{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p213{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p214{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p215{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p216{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p217{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p218{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p219{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p220{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p221{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p222{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p223{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p224{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p225{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p226{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p227{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p228{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p229{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p230{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p231{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p232{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p233{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p234{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p235{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p236{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p237{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p238{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p239{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p240{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p241{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p242{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p243{text-align: left;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;}
.p244{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p245{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p246{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p247{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p248{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p249{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p250{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p251{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p252{text-align: left;margin-top: 113px;margin-bottom: 0px !important;}
.p253{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p254{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p255{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p256{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p257{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p258{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p259{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p260{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p261{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p262{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p263{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 595px;margin-bottom: 0px !important;}
.p264{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p265{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 156px;margin-bottom: 0px !important;}
.p266{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p267{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p268{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p269{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p270{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p271{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p272{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p273{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px !important;}
.p274{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p275{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p276{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p277{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p278{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p279{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p280{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p281{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p282{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p283{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px !important;}
.p284{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p285{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 114px;margin-bottom: 0px !important;}
.p286{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p287{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p288{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p289{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p290{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p291{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p292{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p293{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p294{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p295{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;}
.p296{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p297{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p298{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p299{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p300{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p301{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p302{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p303{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p304{text-align: left;margin-top: 138px;margin-bottom: 0px !important;}
.p305{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p306{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p307{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p308{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p309{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p310{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p311{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p312{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p313{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p314{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p315{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 17px;}
.p316{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p317{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p318{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p319{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p320{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p321{text-align: left;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;}
.p322{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p323{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p324{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p325{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p326{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p327{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p328{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p329{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p330{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p331{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p332{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p333{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p334{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p335{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p336{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p337{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p338{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p339{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p340{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p341{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p342{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p343{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;}
.p344{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p345{text-align: left;margin-top: 144px;margin-bottom: 0px !important;}
.p346{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p347{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p348{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p349{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p350{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p351{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p352{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 144px;margin-bottom: 0px !important;}

.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 383px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 332px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 369px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 334px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 385px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 386px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 336px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 388px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 323px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 316px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 362px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 381px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 372px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 406px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 481px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 346px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 435px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 329px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 181px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 361px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 395px;vertical-align: bottom;}
.td45{border-top: #008000 1px solid;border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 171px;vertical-align: bottom;}
.td46{border-top: #008000 1px solid;border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 273px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 171px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 273px;vertical-align: bottom;}
.td49{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 171px;vertical-align: bottom;}
.td50{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 273px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 306px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 204px;vertical-align: bottom;}
.td53{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;}
.td54{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;}
.td55{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td62{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td63{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td64{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td65{border-top: #008000 1px solid;border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td66{border-top: #008000 1px solid;border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td67{border-top: #008000 1px solid;border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 438px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}

.tr0{heightzzz: 22px;}
.tr1{heightzzz: 52px;}
.tr2{heightzzz: 34px;}
.tr3{heightzzz: 21px;}
.tr4{heightzzz: 24px;}
.tr5{heightzzz: 20px;}
.tr6{heightzzz: 37px;}
.tr7{heightzzz: 23px;}
.tr8{heightzzz: 25px;}
.tr9{heightzzz: 28px;}
.tr10{heightzzz: 27px;}
.tr11{heightzzz: 18px;}
.tr12{heightzzz: 19px;}
.tr13{heightzzz: 51px;}
.tr14{heightzzz: 16px;}
.tr15{heightzzz: 50px;}
.tr16{heightzzz: 56px;}
.tr17{heightzzz: 17px;}
.tr18{heightzzz: 38px;}
.tr19{heightzzz: 29px;}
.tr20{heightzzz: 14px;}
.tr21{heightzzz: 15px;}
.tr22{heightzzz: 49px;}
.tr23{heightzzz: 3px;}

.t0{width: 438px;margin-top: 31px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t1{width: 457px;margin-top: 167px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t2{width: 457px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t3{width: 457px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 28px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t4{width: 404px;margin-leftZ: 114px;margin-top: 2px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t5{width: 404px;margin-leftZ: 114px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t6{width: 457px;margin-leftZ: 66px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t7{width: 535px;f:bold 11px 'Verdana' !important;}
.t8{width: 404px;margin-leftZ: 47px;margin-top: 1px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t9{width: 404px;margin-leftZ: 47px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t10{width: 405px;margin-leftZ: 47px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t11{width: 530px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t12{width: 458px;margin-leftZ: 66px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t13{width: 457px;margin-top: 28px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t14{width: 457px;f:bold 15px 'Verdana' !important;}
.t15{width: 530px;f:bold 11px 'Verdana' !important;}
.t16{width: 535px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
.t17{width: 448px;margin-leftZ: 7px;margin-top: 19px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t18{width: 465px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 17px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t19{width: 456px;margin-leftZ: 63px;margin-top: 21px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t20{width: 490px;margin-top: 19px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t21{width: 291px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 17px;f:13px 'Verdana' !important;}

&lt;/STYLE&gt;



&lt;DIV id="page_1"&gt;


&lt;P class="p0 ft0"&gt;Till statsrådet och chefen för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft0"&gt;Socialdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft1"&gt;Regeringen bemyndigade den 22 december 1998 statsrådet Lars Engqvist att tillkalla en parlamentarisk kommitté (S 1998:09) med uppgift att i dialog med berörda myndigheter, organisationer och andra föreslå och initiera åtgärder som syftar till att skapa en bättre situation för de hemlösa och förhindra att hemlöshet uppstår. Kommittén skall vidare lämna underlag och förslag för regeringens ställningstagande till fördelning av projektmedel som under en treårsperiod har avsatts till åtgärder för hemlösa. Stödet skall ges till kommuner och ideella organisationer för att pröva och utveckla olika boende- och stödformer, stödja nyskapande projekt samt finna metoder för lokala inventeringar och uppsökande verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft1"&gt;Kommittén har antagit namnet Kommittén för hemlösa. I kapitel 1 lämnas en kortfattad redogörelse för utredningsuppdraget samt arbetet med detta. Kommitténs direktiv (dir. 1998:108) återges i bilaga 1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft1"&gt;Som ordförande i kommittén förordnades den 22 december 1998 förre riksdagsledamoten Widar Andersson. Statsrådet Lars Engqvist beslutade att som ledamöter utse följande fr.o.m. den 3 augusti 1999: Cinnika Beiming, Kristina Axén Olin, Erling Bager, Annica Dominius (t.o.m. den 31 januari 2001), Hardy Hedman, Thomas Julin (t.o.m. den 30 september 2001) samt Sten Lundström. Som nya ledamöter utsågs Anki Elken fr.o.m. den 1 februari 2001 och Lasse Flygare fr.o.m. den 1 oktober 2001. Som sakkunniga i kommittén förordnades fr.o.m. den 1 april 1999 departementssekreteraren &lt;NOBR&gt;Per-Erik&lt;/NOBR&gt; Rinsell (t.o.m. den 31 januari 2000), departementssekreteraren Kenneth Sjöstrand (t.o.m. den 3 november 1999), departementssekreteraren Tomas Karlsson fr.o.m. den 4 november 1999 t.o.m den 9 maj 2000, departementssekreteraren Annika Mansnérus fr.o.m. den 10 maj 2000. Som experter i kommittén förordnades fr.o.m. den 1 april 1999 samhällspedagog Kaj Forsberg, projektchef Stina Holmberg (t.o.m. den 30 september 2000), kriminalvårdsinspektör Kaj Kadar,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_2"&gt;


&lt;P class="p5 ft1"&gt;utredningssekreterare Leif Klingensjö samt utredare Margareta Liljeqvist. Sedan den 1 oktober 2000 är docent &lt;NOBR&gt;Claes-Göran&lt;/NOBR&gt; Stefansson förordnad som expert i kommittén.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft1"&gt;&lt;NOBR&gt;Ann-Charlotte&lt;/NOBR&gt; McCarthy har t.o.m. den 31 oktober 2000 tjänstgjort som assistent åt kommittén. Fr.o.m. den 1 november 2000 tjänstgör Malin &lt;NOBR&gt;William-Olsson&lt;/NOBR&gt; som kommitténs assistent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft1"&gt;Till sekreterare för kommittén utsågs fr.o.m. den 25 januari 1999 &lt;NOBR&gt;Ann-Christin&lt;/NOBR&gt; Martens (t.o.m. den 30 september 1999). Fr.o.m. den 1 december 1999 förordnades socionomen Weddig Runquist till ny sekreterare i kommittén (t.o.m. den 31 mars 2000). Fr.o.m. den 1 maj 2001 har Weddig Runquist åter förordnats som sekreterare i kommittén.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft1"&gt;Kommittén överlämnade den 31 mars 2000 sitt delbetänkande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft2"&gt;Adressat okänd. Om hemlöshetens bakgrund, orsaker och dynamik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft1"&gt;(SOU 2000:14). Kommittén har initierat utgivningen av antologin&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft2"&gt;Hemlöshet – en antologi om olika perspektiv och förklaringsmodeller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft3"&gt;(Carlsson Bokförlag, 2000) med Weddig Runquist och Hans Swärd som antologiredaktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft1"&gt;Kommittén för hemlösa överlämnar härmed sitt slutbetänkande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft2"&gt;Att motverka hemlöshet – en sammanhållen strategi för samhället&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft1"&gt;(SOU 2001:95). Reservation mot delar av kommitténs förslag har lämnats gemensamt av ledamöterna Kristina Axén Olin, Erling Bager, Anki Elken och Hardy Hedman. Särskilt yttrande har lämnats av experten Leif Klingensjö.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft3"&gt;Utredningens uppdrag är genom överlämnandet av detta betänkande slutfört.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft1"&gt;Stockholm i december 2001.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td0"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;Widar Andersson&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td2"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td0"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;Kristina Axén Olin&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;Erling Bager&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;Cinnika Beiming&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td0"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;Anki Elken&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;Lasse Flygare&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;Hardy Hedman&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td0"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;Sten Lundström&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td0"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;/Weddig Runquist&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_3"&gt;


&lt;P class="p0 ft0"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft5"&gt;1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft6"&gt;Kommitténs uppdrag och verksamhet ........................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft5"&gt;11&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;1.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft7"&gt;Inledning ...............................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;11&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;1.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft7"&gt;Sammanfattande förslag .......................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;13&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;1.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft7"&gt;Uppdrag och direktiv ...........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;18&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;1.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;Samverkan med kommuner, organisationer m.fl................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;19&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;1.5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;Kunskapsspridning och opinionsbildande roll ...................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;21&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;1.6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;Kommitténs utredningsförslag i delbetänkandet ...............&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;22&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p16 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;1.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Konsekvenser av kommitténs förslag i olika avseen-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft7"&gt;den .....................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;25&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft5"&gt;2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft6"&gt;Perspektiv och utgångspunkter..................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft5"&gt;27&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;2.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;Föreställningar om hemlöshet och hemlösa .......................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;27&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;2.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft7"&gt;Behov av bredare definition .................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;29&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td3"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;2.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft7"&gt;Hemlös – bostadslös.............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;29&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft5"&gt;3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft6"&gt;Behov av kunskap och metodutveckling .....................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft5"&gt;33&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft5"&gt;4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft6"&gt;Hemlösa och hemlöshet under &lt;NOBR&gt;1990-talet..................&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft5"&gt;35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td3"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td4"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;Allmänna tendenser i utvecklingen av hemlösheten ..........&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td3"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft9"&gt;Kartläggning av antalet hemlösa m.m..................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td5"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;37&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft7"&gt;Framtida kartläggningsbehov...............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;41&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;4.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft9"&gt;Hemlöshetsgenererande faktorer ........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;42&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;4.5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft7"&gt;Hemlösa kvinnor ..................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;44&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p17 ft10"&gt;5&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_4"&gt;


&lt;P class="p0 ft11"&gt;Innehåll SOU 2001:95&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td6"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft1"&gt;4.5.1 Omfattning och orsakssamband ...............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td7"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;44&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td6"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft1"&gt;4.5.2 Föreställningar om kvinnors hemlöshet...................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td7"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft1"&gt;4.5.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft7"&gt;”På männens villkor” .................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;47&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td6"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft1"&gt;4.5.4 Hjälpsystemet och hemlösa kvinnor ........................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;47&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td5"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;4.6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td6"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft9"&gt;Ett barn- och familjeperspektiv...........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td7"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;49&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td5"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;4.7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td6"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft7"&gt;Överväganden och förslag ...................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td7"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;52&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft5"&gt;5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td6"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft5"&gt;Rätt till bostad ........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft5"&gt;55&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td6"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft7"&gt;Inledning...............................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;55&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td5"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td6"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft1"&gt;Rättigheter gentemot det allmänna.....................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td7"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft1"&gt;5.2.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft1"&gt;De sociala rättigheterna enligt regeringsformen ......&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft1"&gt;5.2.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td9"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft1"&gt;Konkretisering av bostadspolitiken ..........................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td7"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft1"&gt;5.2.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft1"&gt;Bostadsbidragslagen och socialtjänstlagen ...............&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;60&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td5"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;5.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td6"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft7"&gt;Överväganden och förslag ...................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td7"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;62&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft5"&gt;6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td6"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft5"&gt;Staten och hemlösheten ...........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft5"&gt;63&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td5"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td6"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft1"&gt;Bostadspolitik i ny tappning – en allmän bakgrund...........&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td7"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;64&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td5"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td6"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft1"&gt;Kompensation för ökande boendekostnader .....................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td7"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;66&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft1"&gt;6.2.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft1"&gt;Effekter av ändrade regler om bostadsbidrag...........&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;68&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td6"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft1"&gt;6.2.2 Bostadsbidrag vid andrahandsboende.......................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;72&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p20 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Effekter på nyproduktion och tillgången på lediga&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td10"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft7"&gt;bostäder ................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td11"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;73&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p21 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Bostadsförsörjningen för hushåll med svag ställning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td10"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft7"&gt;på bostadsmarknaden..........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;74&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft1"&gt;6.4.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;Tidigare lagstiftning om bostadsanvisning...............&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;74&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td12"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft1"&gt;6.4.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td13"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft1"&gt;Utvecklingen sedan 1993: färre frivilliga&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td11"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td12"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td13"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft9"&gt;överenskommelser.....................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td11"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;77&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p24 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;6.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Alternativa vägar som direkt eller indirekt påverkar hemlösa människors möjlighet att beredas egen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td12"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td14"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft7"&gt;bostad...................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td11"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;80&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td12"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;6.6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;Överväganden och förslag ...................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;81&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td12"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft10"&gt;6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td11"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_5"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td15"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;SOU 2001:95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td16"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;Innehåll&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td17"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft5"&gt;7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td18"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft6"&gt;Kommunerna och hemlösheten .................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td16"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft5"&gt;83&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p27 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Centrala uppgifter för den kommunala&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td19"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft7"&gt;bostadspolitiken....................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td20"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;84&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p28 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Kommunernas ansvar för en väl fungerande vård och omsorg – exemplet hemlösa med allvarliga missbruks-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td19"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft7"&gt;problem .................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td20"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p16 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Kommunernas ansvar för en väl fungerande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td19"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft7"&gt;bostadsmarknad ....................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td11"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;91&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td19"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;7.3.1 Kommunala instrument för en fungerande&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td12"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td21"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft1"&gt;bostadsplanering och bostadsförsörjning .................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td11"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;91&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;7.3.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td21"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft7"&gt;Tillgång på bostäder....................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;94&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;7.3.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft1"&gt;Kommunens ansvar för särskilda grupper.................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p16 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;7.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Sekundära bostadsmarknaden och logimarknaden –&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td7"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td22"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft1"&gt;föreställningar, omfattning och konsekvenser..................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td17"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td22"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft1"&gt;7.4.1 Sekundära bostadsmarknadens omfattning.............&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td22"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft1"&gt;7.4.2 Framväxten av en sekundär bostadsmarknad..........&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;104&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft1"&gt;7.4.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td23"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft9"&gt;Föreställningen att ”klara eget boende” ..................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;105&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td7"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft1"&gt;7.4.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft7"&gt;Bristande måluppfyllelse ..........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td17"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;110&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft1"&gt;7.4.5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td23"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft1"&gt;En rättslig analys av andrahandsupplåtelse av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td23"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft7"&gt;bostadslägenhet.........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td17"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;112&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td7"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft1"&gt;7.4.6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft1"&gt;Blockhyresavtal vid andrahandsupplåtelse ..............&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td17"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td22"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft1"&gt;7.4.7 Logimarknaden – exemplet härbärgesboende.........&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;117&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;7.5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td22"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft7"&gt;Överväganden och förslag..................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft5"&gt;8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft5"&gt;Vården och hemlösheten ........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft5"&gt;123&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;8.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td22"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft7"&gt;Missbrukarvården ...............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;123&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;8.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td22"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft7"&gt;Hälso- och sjukvården........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;126&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td7"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft1"&gt;8.2.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft1"&gt;Psykiatrin och hemlöshet – avinstitutionalise-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td17"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td23"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft7"&gt;ringens effekter .........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td17"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;126&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft1"&gt;8.2.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td23"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft7"&gt;Psykiskt störda missbrukare ....................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;133&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td7"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft1"&gt;8.2.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft1"&gt;Socialtjänstens samarbete med vuxenpsykiatrin:&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td17"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td23"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft7"&gt;upplevda problemområden.......................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td17"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;136&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p30 ft10"&gt;7&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_6"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td24"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;Innehåll&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td25"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td26"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;SOU 2001:95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td24"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td25"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;8.2.4 Bostaden som en väg till normalisering för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td26"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td24"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td25"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft7"&gt;psykiskt funktionshindrade.....................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td26"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td24"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td18"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;8.2.5 Samlat vårdbehov hos vissa grupper av hemlösa .... 138&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td24"&gt;&lt;SPAN class="p32 ft1"&gt;8.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td25"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft7"&gt;Överväganden och förslag .................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td26"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;141&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p32 ft5"&gt;9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft17"&gt;Kriminalvården och hemlösheten.............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft5"&gt;143&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Bostadssituationen för frigivna från kriminalvårds-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td27"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft7"&gt;anstalt..................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td28"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;143&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p34 ft1"&gt;9.2 Samarbete socialtjänst – kriminalvård – bostadsföretag .. 144&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;9.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Alternativa vägar för att främja återintegration i sam-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;SPAN class="p36 ft7"&gt;hället....................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;145&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;9.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;SPAN class="p36 ft1"&gt;Internationella erfarenheter – exemplet Storbritannien ..&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;146&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;9.5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;SPAN class="p36 ft7"&gt;Överväganden och förslag .................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;149&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft5"&gt;10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;SPAN class="p36 ft6"&gt;Arbetsmarknaden och hemlösheten..........................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft5"&gt;151&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;10.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;SPAN class="p36 ft1"&gt;Återintegrering av hemlösa på arbetsmarknaden.............&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;151&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;10.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;SPAN class="p36 ft1"&gt;Samordnings- och samverkansvinster med Socsam.........&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;152&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft5"&gt;11&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;SPAN class="p36 ft6"&gt;Vräkning – utveckling och praxis..............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft5"&gt;155&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;11.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;SPAN class="p36 ft7"&gt;Omfattning.........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;155&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;11.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;SPAN class="p36 ft7"&gt;Vem vräks – och vilka får bo kvar? ...................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;156&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;11.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;SPAN class="p36 ft7"&gt;Vräkning till vad? ...............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;159&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;11.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;SPAN class="p36 ft9"&gt;Samverkan socialtjänst – bostadsföretag ..........................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;161&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;11.5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;SPAN class="p36 ft7"&gt;Överväganden och förslag .................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;162&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft5"&gt;12&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;SPAN class="p36 ft6"&gt;Hyresvärdarna och hemlösheten ..............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft5"&gt;163&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;12.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;SPAN class="p36 ft7"&gt;Inledning.............................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;163&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;12.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;SPAN class="p36 ft7"&gt;Avhysning från bostaden...................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;164&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;SPAN class="p36 ft1"&gt;12.2.1 Dröjsmål med att betala hyran ..............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;164&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td10"&gt;&lt;SPAN class="p36 ft7"&gt;12.2.2 Störningar i boendet...............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td17"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;166&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;12.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;SPAN class="p36 ft7"&gt;Överväganden och förslag .................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;168&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td29"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft10"&gt;8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td10"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td17"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_7"&gt;


&lt;P class="p0 ft11"&gt;SOU 2001:95 Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td31"&gt;&lt;SPAN class="p37 ft1"&gt;12.3.1 Enhetlig hyresprocess varvid ärenden om&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td30"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td25"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft1"&gt;avhysning överföres till hyresnämnden.................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td17"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;168&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td30"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;SPAN class="p37 ft1"&gt;12.3.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td25"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft1"&gt;Förlängning av hyresgästens återvinningsfrist......&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td17"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;171&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;SPAN class="p37 ft1"&gt;12.3.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft1"&gt;Rättelseanmaning till hyresgäst och under-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td17"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td30"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td8"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td25"&gt;&lt;SPAN class="p38 ft1"&gt;rättelse till socialnämnden i alla de fall när&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td17"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td30"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td25"&gt;&lt;SPAN class="p39 ft1"&gt;en uppsägning sker till hyrestidens utgång...........&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td17"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;174&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;SPAN class="p37 ft1"&gt;12.3.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft1"&gt;Rättelseanmaning till hyresgäst och under-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td17"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td30"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td8"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td25"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft1"&gt;rättelse till socialnämnden även vid ”särskilt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td17"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td30"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td25"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft9"&gt;allvarliga störningar i boendet” ..............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td17"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;175&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td30"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft5"&gt;13&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td31"&gt;&lt;SPAN class="p37 ft6"&gt;Frivilligorganisationerna och hemlösheten ................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft5"&gt;179&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;13.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td31"&gt;&lt;SPAN class="p37 ft7"&gt;Frivilligt socialt arbete........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;179&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;13.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td31"&gt;&lt;SPAN class="p40 ft9"&gt;Frivilligorganisationernas roll............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;180&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;13.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td31"&gt;&lt;SPAN class="p40 ft1"&gt;Utveckling mot ett mer bostadsorienterat synsätt...........&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;183&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;13.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td31"&gt;&lt;SPAN class="p40 ft7"&gt;Överväganden och förslag..................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;184&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td30"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft5"&gt;14&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td31"&gt;&lt;SPAN class="p37 ft6"&gt;Hemlösheten ur ett europeiskt perspektiv.................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft5"&gt;185&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;14.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td31"&gt;&lt;SPAN class="p37 ft7"&gt;Europarådet.........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;185&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;14.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td31"&gt;&lt;SPAN class="p37 ft7"&gt;EU- och &lt;NOBR&gt;EG-rätten.............................................................&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;187&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;14.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td31"&gt;&lt;SPAN class="p37 ft1"&gt;Handlingsplan mot social utslagning ................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;187&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;14.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Kampen mot hemlöshet – ”goda exempel” från&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td32"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;Danmark, Finland, Belgien och Storbritannien&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft19"&gt;................190&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft5"&gt;15&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft6"&gt;Forskarsamhället och hemlösheten..........................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft5"&gt;195&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft6"&gt;Reservation och särskilt yttrande .......................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft5"&gt;197&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td34"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft5"&gt;Referenser.......................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td33"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft5"&gt;205&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p42 ft10"&gt;9&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_8"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td35"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;Innehåll&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td19"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;SOU 2001:95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td36"&gt;&lt;SPAN class="p32 ft5"&gt;Bilagor:&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td28"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td35"&gt;&lt;SPAN class="p32 ft1"&gt;Bilaga 1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td37"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft7"&gt;Regeringens direktiv ......................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td28"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;221&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td35"&gt;&lt;SPAN class="p32 ft1"&gt;Bilaga 2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td37"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;Bidrag till olika projekt som efter beredning av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td35"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;SPAN class="p43 ft1"&gt;Kommittén för hemlösa har beviljats av regeringen....&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td28"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;227&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;SPAN class="p32 ft1"&gt;Bilaga 3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;Bakgrund till statistiska analysmodeller som&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td28"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td35"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td37"&gt;&lt;SPAN class="p43 ft20"&gt;använts vid beräkningar i SOU 2001:95, avsnitt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td28"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td35"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;SPAN class="p38 ft1"&gt;7.4.1. (PM av Lena Brandt, statistiker) .......................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td28"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;229&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p44 ft10"&gt;10&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_9"&gt;


&lt;P class="p45 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Kommitténs uppdrag och verksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft1"&gt;Hemlöshet är ett sammansatt och komplicerat samhällsproblem. Det finns inga enkla lösningar. Framför allt finns det inte bara En Lösning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft1"&gt;Våra förslag till åtgärder syftar till att såväl förebygga hemlöshet som till att på ett bättre och mer genomtänkt sätt bistå de medborgare som redan i dag är hemlösa. Hemlöshetsfrågans komplexitet innebär att den berör såväl välfärdspolitik av mer generell natur likaväl som riktade och specialiserade insatser. Våra förslag är därför av både direkt och indirekt karaktär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft1"&gt;En av de riktigt stora och avgörande drivkrafterna för hemlöshetsutvecklingen är det närmast obefintliga byggandet av hyresbostäder i landets tillväxt- och inflyttningsregioner. En annan grundläggande fråga är kvalitén, omfattningen och långsiktigheten i det sociala arbetet. Utvecklingen inom båda dessa samhällsområden har både direkt och indirekt betydelse för hemlöshetsfrågan i sin helhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft1"&gt;Kommittén har arbetat i nära samverkan med kommuner, forskare, frivilligorganisationer, länkrörelser, bostadsföretag, landsting, statliga myndigheter och med enskilda personer med erfarenhet av hemlöshet. Vår öppna och breda genomgång av de delar av vårt samhälle som enligt vår mening har betydelse för hemlösheten och för hemlösa, har visat på behov av förnyelse och förändring inom många områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft1"&gt;I de delar av vårt slutbetänkande som omfattar det sociala arbetet riktar sig förslagen i huvudsak till samhället i stort. Vi har inte funnit några stora behov att föreslå omfattande förändringar av de nu gällande lagarna. Socialpolitiker, fältarbetare och tjänstemän i kommuner, organisationer och landsting kan dock finna många intres-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft10"&gt;11&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_10"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td38"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;Kommitténs uppdrag och verksamhet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td26"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;SOU 2001:95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p52 ft1"&gt;santa och tänkvärda förslag i det betänkande som vi nu publicerar. Kommitténs utredningsarbete har bland annat visat på stora behov att utveckla samhällets attityder till och insatser för hemlösa kvinnor. Kommittén understryker vikten av att myndigheter och organisationer mer organiserat beaktar barn- och familjeperspektivet i hemlöshetsarbetet. Inom det socialpolitiska området föreslår vi dessutom att regeringen skall lägga förslag som gör det lagligt och möjligt att bilda gemensamma nämnder mellan i första hand kommuner och landsting. Genom de gemensamma nämnderna kan mycket av dagens ineffektiva rundgång mellan olika huvudmän undvikas och förebyggas. Ansvaret för olika former av hälso- och sjukvård, missbrukarvård, boenden och omsorg som vänder sig till de mest utsatta bör, enligt våra förslag, organiseras under en gemensam och lokal huvudman.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft1"&gt;Kommittén har också funnit det angeläget att i sitt betänkande rikta uppmärksamheten på arbetsmarknaden och dess betydelse för många hemlösas återhämtning och rehabilitering till värdiga och självständiga livsvillkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft1"&gt;Det är dock inom det bostadssociala området som vi funnit mest anledning att lägga förslag till författningsändringar. Ett exempel är vårt förslag om att bistånd enligt den nya socialtjänstlag som träder i kraft den 1 januari 2002 även skall innefatta rätt till bistånd till fast bostad för personer som är att betrakta som hemlösa, dvs. som saknar tillgång till egen bostad och vars livsvillkor är sådana att han eller hon inte av egen kraft kan erhålla en bostad på den reguljära bostadsmarknaden. Andra förslag är inriktade på att exempelvis förebygga vräkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft1"&gt;Andra bland de hemlösa lider, utöver bostadsfrågan, av brist på kvalificerad och persontillvänd vård och omsorg. Därför finns inbyggt i vårt slutbetänkande ett grundläggande förslag om en utveckling av det lokala ansvaret för såväl en väl fungerande vård och omsorgsverksamhet som en väl fungerande bostadsmarknad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft1"&gt;Frivilligorganisationer och sociala rörelser i stort är av stor betydelse för hemlöshetsfrågan och dess lösning. På samma sätt är agerandet från privata och offentliga bostadsföretag oerhört viktigt. De förslag om förändringar av gällande lagstiftning som vi presenterar i detta betänkande, har alla inriktningen att försöka underlätta positiva insatser från de olika samhällsaktörerna. En utveckling som kan minimera hemlösheten i allmänhet och fasa ut långtidshemlösheten i synnerhet, kräver nämligen deltagande och engage-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft10"&gt;12&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_11"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td39"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;SOU 2001:95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td40"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft25"&gt;Kommitténs uppdrag och verksamhet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft1"&gt;mang från en mängd intressen, myndigheter och organisationer i samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft1"&gt;Framför allt eftersträvar vi genom våra förslag en mer långsiktig och kontinuerlig uppmärksamhet på hemlöshetsfrågan. Hemlöshetsintresset har hittills varit alltför trendkänsligt och många insatser har lidit brist på kunskapsunderbyggnad, uppföljning och tålmodighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Sammanfattande förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft26"&gt;Kapitel 1: Kommitténs uppdrag och verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft1"&gt;Kommittén för hemlösa föreslår att förberedelsearbetet för en registerbaserade FoB intensifieras och att frågan om möjligheterna att följa grupper med en svag ställning på bostadsmarknaden särskilt beaktas, samt att Socialstyrelsen ges i uppdrag av regeringen att undersöka möjligheten att samla in information som har relevans för att kunna belysa villkoren för de individer och grupper med en svag position på bostadsmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft26"&gt;Kapitel 3: Behov av kunskap och metodutveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;Riksdagen har för åren &lt;NOBR&gt;2002–2004&lt;/NOBR&gt; anslagit 30 miljoner kronor för särskilda regeringsinitiativ i hemlöshetsfrågan. Kommittén för hemlösa föreslår att regeringen använder anslaget för att ytterligare förbättra, stödja och utveckla samhällets lokala och regionala insatser mot hemlöshet. I betänkandet visar kommittén tydligt att jämlik och respektfull samverkan mellan skilda aktörer i samhället är en avgörande framgångsfaktor i hemlöshetsarbetet. Med utgångspunkt i de delar av kommitténs betänkande som särskilt behandlar metodutveckling i de lokala insatserna bör regeringen därför ge Socialstyrelsen och Boverket i uppdrag att organisera en verksamhet som i samverkan med kommuner, landsting och frivilligorganisationer tar initiativ till genomförande och uppföljning av lokalt hemlöshetsarbete. Till verksamheten skall knytas en referensgrupp med representanter för kommuner, landsting och frivilligorganisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft10"&gt;13&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_12"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td38"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;Kommitténs uppdrag och verksamhet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td26"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;SOU 2001:95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft26"&gt;Kapitel 4: Hemlösa och hemlöshet under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft1"&gt;Kommittén föreslår att den nationella kartläggningen av antalet hemlösa bör vara regelbundet återkommande, förslagsvis vart tredje år. En kontinuerlig uppföljning är väsentlig för att tillförlitligt kunna följa och beskriva utvecklingen över tid. Ansvaret för genomförandet bör gemensamt åvila Socialstyrelsen och Boverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft1"&gt;Kommittén för hemlösa anser att det årliga kartläggningsarbete som bedrivs i många kommuner är av stor betydelse, eftersom det bidrar till att hemlöshet och hemlösas situation ägnas en konstant uppmärksamhet samtidigt som kommunerna kan följa utvecklingen över tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft1"&gt;Kommittén vill särskilt betona betydelsen av att hemlösa kvinnor möts av attityder och hjälperbjudanden som bygger på kunskap om och förståelse för hur kvinnor drabbas av hemlöshetstillvaron. Kommittén vill också understryka vikten av att socialtjänsten och frivilligorganisationer i sin planering av insatser även beaktar hemlösa föräldrars och deras barns behov av en nära och regelbunden kontakt. Kommittén vill peka på behovet av ett samlat familjeperspektiv i synen på hemlösa, och att socialtjänst och frivilligorganisationer tar hänsyn till hemlösa pars gemensamma behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft26"&gt;Kapitel 5: Rätt till bostad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft1"&gt;Kommittén föreslår att den nya socialtjänstlagens bestämmelse om bistånd enligt 4 kap. 1 § kompletteras med en bestämmelse om att rätt till bistånd också skall omfatta en fast bostad till en person som är att betrakta som hemlös, dvs. som saknar tillgång till egen bostad och vars livsvillkor är sådana att han eller hon inte av egen kraft kan erhålla en bostad på den reguljära bostadsmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft26"&gt;Kapitel 6: Staten och hemlösheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft1"&gt;Kommittén föreslår att regeringen vidtar särskilda åtgärder för att säkerställa att en väsentlig del av investeringsbidraget för att stimulera byggandet av små eller medelstora hyreslägenheter, långsiktigt används för byggande av bostäder åt hushåll med en svag ställning på bostadsmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft1"&gt;Kommittén för hemlösa föreslår en särskild lag om bostadsanvisning med samma principiella uppbyggnad som motsvarande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft10"&gt;14&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_13"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td39"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;SOU 2001:95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td40"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft25"&gt;Kommitténs uppdrag och verksamhet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft1"&gt;regler i lagen (1987:1274) om kommunal bostadsanvisningsrätt. Kommunen skall vid behov genom särskilda bostadsanvisningsavtal med berörda fastighetsägare och kommunala bostadsföretag kunna anvisa bostadssökande till bostadslägenheter som blir lediga i fastighetsbeståndet. Om en sådan överenskommelse inte kan träffas skall hyresnämnden kunna besluta om anvisningsrätt i den utsträckning som det behövs för att upprätthålla kommunens bostadsförsörjning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft1"&gt;Kommittén föreslår vidare att regeringen som en generellt stödjande åtgärd framlägger förslag som starkt reducerar eller avskaffar nuvarande fastighetsbeskattning för hyresbostadsfastigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft1"&gt;Mot bakgrund av att huvuddelen av de hemlösa är ensamstående, föreslår kommittén att regeringen särskilt låter utreda möjligheten att förändra lagen (1993:737) om bostadsbidrag så att även ensamstående personer över 28 års ålder kan ansöka om bostadsbidrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft1"&gt;Kommittén föreslår att regeringen framöver nogsamt analyserar effekterna av regelsystemet om eftergiftsprövning enligt lagen om bostadsbidrag. Kommittén anser att det är väsentligt att också bidragssökandes personliga förhållanden samt hushållets ekonomiska förmåga skall ligga till grund för att bevilja eftergift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft1"&gt;Kommittén för hemlösa föreslår att regeringen närmare utreder möjligheten för bidragsssökande som hyr en bostad i andra hand, att erhålla bostadsbidrag i de fall när hyresavtalet understiger en månad men då det sammanhängande hyresförhållandet överstiger en månad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft1"&gt;Kommittén föreslår att nuvarande förbud i bostadsrättslagen mot dubbelupplåtelse av en bostadsrättslägenhet upphävs partiellt för att möjliggöra för en hyresgäst i en fastighet som skall ombildas till bostadsrättslägenheter, att kunna bibehålla ett kommunalt bostadsföretag som hyresvärd eller alternativt få kommunen direkt som hyresvärd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft26"&gt;Kapitel 7: Kommunerna och hemlösheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft1"&gt;Inom ramen för kommunernas andrahandsupplåtelse av bostadslägenheter är det väsentligt att öka tryggheten och självständigheten i boendet för andrahandshyresgästen. Detta uppnås bland annat genom att tillämpa längre avtalsperioder samt att eventuellt vidhängande hyresvillkor inte strider mot hyreslagens bestämmelser. Som ett gott exempel för andra kommuner och bostadsföretag vill&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft10"&gt;15&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_14"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td38"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;Kommitténs uppdrag och verksamhet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td26"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;SOU 2001:95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p52 ft1"&gt;Kommittén för hemlösa framhålla den modell som socialtjänsten i Västerås och det kommunala bostadsföretaget Byggnads AB Mimer har utvecklat under hösten 2001. Västeråsmodellen kännetecknas dels av väsentligt längre hyrestider och dels av individuellt anpassade och relevanta avtalsvillkor som parterna är överens om skall tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft1"&gt;Kommittén för hemlösa vill dock i första hand uppmana kommuner och bostadsföretag att försöka tillgodose människors bostadsbehov genom förstahandskontrakt. Den snabba tillväxten av andrahandsuthyrning inom socialnämndernas tjänster för klienter inom individ- och familjeomsorgen riskerar att på sikt leda till att en s.k. sekundär bostadsmarknad permanentas. Kommittén anser därför att det finns skäl för socialnämnderna att aktivt verka för att andrahandsuthyrningen reduceras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft1"&gt;Kommittén vill dock erinra om att även ett förstahandskontrakt som hyresgästen ingår direkt med bostadsföretaget initialt kan ha karaktären av ett s.k. provkontrakt där hyresavtalet löper under en bestämd tid (3 § andra stycket hyreslagen). Ett system med inledande provkontrakt bör dock inte tillämpas slentrianmässigt utan enbart bli aktuellt när bostadsföretaget har välgrundade skäl att inte ingå ett hyresavtal på obestämd tid. Kommittén vill framhålla, att enbart det förhållandet att en bostadssökande uppbär försörjningsstöd och/eller ersättning via socialförsäkringssystemet inte ensamt utgör ett välgrundat skäl för provkontrakt. Däremot kan till exempel det förhållandet att den bostadssökande saknar aktuella bostadsreferenser vara ett skäl att ingå ett hyresavtal på begränsad tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft26"&gt;Kapitel 8: Vården och hemlösheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft3"&gt;Kommittén förordar en modell med gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet i enlighet med det förslag som Samverkansutredningen har presenterat i betänkandet &lt;SPAN class="ft27"&gt;Samverkan &lt;/SPAN&gt;(SOU 2000:114).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft26"&gt;Kapitel 9: Kriminalvården och hemlösheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft1"&gt;Kommittén anser att det vore värdefullt om Svenska Kommunförbundet och Kriminalvårdsstyrelsen gemensamt överlägger i syfte att understödja kommuner och lokala kriminalvårdsmyndigheter i deras arbete inför fångars frigivning och tiden därefter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft10"&gt;16&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_15"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td39"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;SOU 2001:95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td40"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft25"&gt;Kommitténs uppdrag och verksamhet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p78 ft26"&gt;Kapitel 10: Arbetsmarknaden och hemlösheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft1"&gt;Kommittén rekommenderar arbetsförmedlingen och socialtjänsten att på lokal nivå undersöka förutsättningarna att genomföra projekt som syftar till att bereda långvarigt hemlösa möjlighet till arbete och yrkesutbildning. Kommittén för hemlösa understödjer socialförsäkringsutskottets initiativ som syftar till att möjliggöra en finansiell samordning mellan olika huvudmän, däribland arbetsmarknadsmyndigheterna, vilket enligt kommitténs uppfattning kommer ge förutsättningar för en mer aktiv arbetsrehabilitering av hemlösa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft26"&gt;Kapital 11: Vräkning – utveckling och praxis&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft1"&gt;Kommittén anser att ett gemensamt uppsökande arbete från hyresvärdar och socialtjänst gentemot hushåll med hyresskulder, bör ske med beaktande av socialtjänstens uppgifter och ansvar enligt socialtjänstlagen gentemot den enskilde klienten. Parterna bör sträva efter att utveckla en gemensam strategi för bedriva en uppsökande verksamhet i syfte att så långt det är möjligt förhindra vräkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft1"&gt;Kommittén föreslår att regeringen i en särskild utredning granskar om en tydligare reglering av rutinerna för utsändandet av hyresavier och betalningspåminnelser kan minska antalet vräkningar som uppkommer genom upprepade betalningsförsummelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft26"&gt;Kapitel 12: Hyresvärdarna och hemlösheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft1"&gt;Kommittén föreslår följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;−&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;En enhetlig hyresprocess varvid ärenden om avhysning överföres till hyresnämnden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;−&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Förlängning av hyresgästens återvinningsfrist från tre till fyra veckor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;−&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Rättelseanmaning till hyresgäst och underrättelse till socialnämnden skall ske i alla de fall när en uppsägning sker till hyrestidens utgång på grund av betalningsförsummelse eller störningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;−&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Rättelseanmaning till hyresgäst och underrättelse till socialnämnden skall ske även vid ”särskilt allvarliga störningar i boendet”.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;17&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_16"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td38"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;Kommitténs uppdrag och verksamhet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td26"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;SOU 2001:95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft26"&gt;Kapitel 13: Frivilligorganisationerna och hemlösheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft1"&gt;Kommittén föreslår att frivilligorganisationer som arbetar med hemlösa och frågor som rör hemlöshet, årligen skall kunna erhålla medel för underlätta och främja ett aktivt utvecklings- och metodarbete inom området. Medel för detta ändamål beviljas av Socialstyrelsen och förutsätter ett ansökningsförfarande från respektive organisation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft26"&gt;Kapitel 15: Forskarsamhället och hemlösheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft3"&gt;Kommittén föreslår att regeringen beslutar avsätta medel för ett särskilt programstöd för hemlöshetsforskning knutet till Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Uppdrag och direktiv&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft1"&gt;Regeringen beslöt den 22 december 1998 att tillsätta en parlamentarisk kommitté med uppgift att utreda den samlade problematiken om hemlöshet. Direktiven (1998:108) framgår av bilaga 1. Kommittén har enligt direktiven haft två centrala uppgifter:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft1"&gt;Arbetet skall bidra till att utveckla nya metoder för inventering, kartläggning och uppsökande verksamhet, vilket skall ske i en dialog med berörda myndigheter och organisationer. Kommittén skall stimulera och ekonomiskt stödja initiativ till nyskapande projekt som syftar till att på såväl kort som lång sikt utveckla ett bättre stöd för hemlösa och förhindra att hemlöshet uppstår. För detta ändamål har riksdagen avsatt 10 miljoner kronor för vardera budgetåren &lt;NOBR&gt;1999–2001.&lt;/NOBR&gt; Kommittén har berett ärendena och dess förslag har utgjort underlag för regeringens beslut om fördelning av projektmedel ur anslaget 18:3 Utvecklingsmedel till åtgärder för hemlösa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft1"&gt;En annan uppgift enligt kommitténs direktiv har varit att arbeta utåtriktat och opinionsbildande, samarbeta med och stimulera aktiviteter hos organisationer, kommuner, landsting och andra berörda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft10"&gt;18&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_17"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td39"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;SOU 2001:95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td40"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft25"&gt;Kommitténs uppdrag och verksamhet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p91 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Samverkan med kommuner, organisationer m.fl.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft1"&gt;Som underlag för kommitténs ställningstaganden till projektansökningar från kommuner och frivilligorganisationer har kommittén utgått från följande interna riktlinjer, utöver vad som framgår av regeringens direktiv:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Projekten skall skapa förutsättningar för långsiktiga förändringar och förbättringar för de hemlösa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Projekten skall ha inslag av samverkan mellan skilda kommunala förvaltningar, mellan kommuner och landsting, mellan kommun och stat och/eller mellan kommun och frivilligorganisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Projekten skall vara inriktade på metodutveckling för arbetet med olika målgrupper som till exempel kvinnor, missbrukare och psykiskt funktionshindrade samt metodutveckling vad gäller kartläggning och analys av hemlösheten och dess orsaker. Vidare skall projekten vara metod- och kunskapsutvecklande vad gäller stödboenden av olika slag. Stor vikt skall läggas vid analys och utvärdering av såväl de insatser som görs i projekten som av annan ordinarie verksamhet som kan tänkas påverka hemlösheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Projektstöd kan ges för att vinna erfarenhet av särskilt angelägna utbildnings- och informationssatsningar. Kommittén eftersträvar också en stor bredd i projekten; målsättningen är att de beviljade projekten skall ha något ”unikt” och nyskapande inslag över sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft1"&gt;Ett flertal av de beviljade projekten har förberetts genom diskussioner med många aktörer i kommunerna. Avsikten med dessa sonderande samtal har varit att utarbeta en så gemensam bild som möjligt av de hemlöshetsproblem som finns i den aktuella kommunen. Viktiga deltagare i dessa diskussioner har varit kommunens socialtjänst/socialnämnd, sjukvårdshuvudmännen, enskilda hemlösa medborgare, frivilligorganisationer/aktiva socialpolitiska föreningar, kriminalvården, (när)polisen, missbrukarvården och fastighetsägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft1"&gt;Projekten har formerats i två huvudgrupper:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Åtta kommuner (Stockholm, Göteborg, Malmö, Karlstad, Västerås, Örebro, Linköping och Södertälje) har ingått i ett&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;19&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_18"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td38"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;Kommitténs uppdrag och verksamhet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td26"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;SOU 2001:95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p101 ft1"&gt;särskilt projekt – &lt;SPAN class="ft2"&gt;Kommunprojektet &lt;/SPAN&gt;– med uppgift att pröva olika modeller som kan leda till långsiktiga förändringar och förbättringar för de hemlösa. En gemensam nämnare för samtliga dessa projekt har varit att de har utgått från behovet av samverkan med andra intressenter för att kunna uppnå varaktiga resultat. Projekten har varit inriktade på olika grupper av hemlösa: kvinnor, missbrukare och psykiskt funktionshindrade. Projekten har spänt över ett brett fält – alltifrån alternativa boendeformer till uppsökande verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft1"&gt;Kopplat till sistnämnda projekt har kommittén efter sedvanligt upphandlingsförfarande engagerat &lt;SPAN class="ft2"&gt;Stegvis Livsstilsförändring HB &lt;/SPAN&gt;i Uppsala för att bistå kommittén i arbetet med att genomföra en fristående utvärdering av kommunernas insatser i förhållande till deras målbeskrivningar. Utvärderingen har genomförts av psykologerna Örjan Sundin, Andreas Karlsson och Göran Semb. Avsikten med utvärderingen har varit att ge kommittén och deltagande kommuner en välgrundad uppfattning om vilka verksamheter och arbetsmetoder som samhället bör satsa på dels i förebyggande syfte, dels för att förändra och förbättra de hemlösas situation. Ett annat syfte har varit att pröva en modell för praktisk utvärdering som kan implementeras i mindre och medelstora kommuner i arbetet med hemlösa. Utvärderarna har under arbetets gång utgjort en kontaktyta mellan kommuner och kommitté, och även deltagit i samtliga gemensamma möten med Kommunprojektet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft3"&gt;En samlad rapport om bland annat effekterna av de lokala kommunprojekten har utarbetats av Sundin, Karlsson och Semb och återfinns i slutbetänkandets separata bilagedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Den andra gruppen av projekt, vilka inte har ingått i Kommunprojektet, består bland annat av tre forskningsinriktade projekt: Sociologiska institutionen vid Göteborgs universitet har erhållit medel för att genomföra en undersökning om dels vräkningar i praktiken, dels bostadslösas erfarenheter av myndighetskontakter. Dessa två rapporter av Löfstrand respektive Sahlin &amp; Löfstrand återfinns i slutbetänkandets bilagedel. Därutöver har en tvärvetenskaplig forskargrupp vid universitetsinstitutioner runt om i landet erhållit bidrag för att utarbeta underlag för en ansökan till forskningsråden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft10"&gt;20&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_19"&gt;


&lt;P class="p0 ft11"&gt;SOU 2001:95 Kommitténs uppdrag och verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft1"&gt;I bilaga 2 redovisas de projektbidrag som har beviljats av regeringen efter beredning av Kommittén för hemlösa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Kunskapsspridning och opinionsbildande roll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft1"&gt;Kommitténs andra huvuduppgift har varit att arbeta utåtriktat och samarbeta med och stimulera aktiviteter hos organisationer, kommuner, landsting och andra berörda. Det har förutom via projekten skett genom att kommitténs sekretariat och ledamöter deltagit i debatter som olika föreningar och organisationer har anordnat om hemlöshet och om hemlösas situation. Kommittén har också genomfört besök och överläggningar i en rad olika kommuner och med frivilligorganisationer som inte tidigare har haft kontakt med kommittén, eftersom dessa inte har ansökt om projektmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft1"&gt;Därutöver har kommittén anordnat heldagskonferenser om hemlöshet i Stockholm, Göteborg, Malmö och Helsingborg. Konferensen i Stockholm – med efterföljande tvärvetenskapligt forskningsseminarium – resulterade bland annat i den av kommittén initierade utgivningen av antologin &lt;SPAN class="ft2"&gt;Hemlöshet – en antologi om olika perspektiv och förklaringsmodeller &lt;/SPAN&gt;(Carlsson Bokförlag, 2000). Övriga konferenser i Göteborg, Malmö, Stockholm och Helsingborg har haft karaktären av s.k. goda &lt;NOBR&gt;exempel-seminarier,&lt;/NOBR&gt; där företrädare för olika kommunala verksamheter och frivilligorganisationer har berättat om sina erfarenheter av specifika insatser för hemlösa. Tillsammans med Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF), Uppsala universitet, har kommittén varit medarrangör av ett heldagsseminarium om hemlöshet i samband med ”Bostadsveckan 2001”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft1"&gt;Utöver dessa konferenser har kommittén tillsammans med Ersta Sköndal högskola anordnat seminariet &lt;SPAN class="ft2"&gt;Det sociala reportaget – om fattigdom och hemlöshet i välfärdssamhället&lt;/SPAN&gt;, där författarna Robert McLiam Wilson och Majgull Axelsson samt regissören och dokumentärfilmaren Mikael Wiström medverkade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft1"&gt;Kommittén har vidare arrangerat en seminariedag på olika orter i landet på temat &lt;SPAN class="ft2"&gt;Exempel och erfarenheter från Bergsjöhöjds äldreboende &lt;/SPAN&gt;tillsammans med Irma Maria Ekström, f.d. föreståndare på detta äldreboende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft10"&gt;21&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_20"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GPB395d120x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td38"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;Kommitténs uppdrag och verksamhet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td26"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;SOU 2001:95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p110 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;1.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Kommitténs utredningsförslag i delbetänkandet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;I delbetänkandet &lt;/SPAN&gt;Adressat okänd – om hemlöshetens bakgrund, orsaker och dynamik &lt;SPAN class="ft1"&gt;(SOU 2000:14) framförde Kommittén för hemlösa fem förslag inför sin fortsatta beredning och arbete med slutbetänkandet. I det följande redovisas vart och ett av dessa utredningsförslag jämte en nulägesbeskrivning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Socialstyrelsen ges i uppdrag av regeringen att undersöka möjligheten att i samband med förberedandet för och genomförandet av den registerbaserade Folk- och Bostadsräkningen (FoB) 2005, samla in information som har relevans för att kunna belysa villkoren för de individer och grupper som har en svag position på bostadsmarknaden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Kommentar: &lt;/SPAN&gt;I delbetänkandet (kapitel 5) förs en diskussion kring metod- och definitionsfrågor utifrån grupper som har en svag ställning på bostadsmarknaden. En viktig utgångspunkt för denna diskussion utgörs av den modell som utvecklats av Anders Gullberg och Martin Börjeson vid EpC/Socialstyrelsen och som innebär att data från Folk- och Bostadsräkningarna (FoB) används för att analysera olika gruppers ställning på bostadsmarknaden (för en redogörelse av denna modell, se vidare Gullberg &amp; Börjeson &lt;NOBR&gt;2000a-b).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft1"&gt;Den modell som Gullberg &amp; Börjeson har utvecklat ger goda möjligheter att följa olika gruppers ställning på bostadsmarknaden, liksom att analysera orsaker till och konsekvenser av olika gruppers rörelser. Ett avgörande problem i sammanhanget är dock att det inte genomförts någon Folk- och Bostadsräkning sedan 1990, och även om en utredning&lt;SPAN class="ft34"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;i början av 2000 presenterade förslag på den lagstiftning som krävs för att genomföra en s.k. registerbaserad FoB 2005, har beslut ännu inte fattats i denna fråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft1"&gt;En nyorientering av &lt;NOBR&gt;FoB-räkningarna&lt;/NOBR&gt; i enlighet med de förslag som hittills redovisats skulle döppna nya möjligheter att ge sig i kast med räkningar och beskrivningar av de marginella bostadsformerna och deras invånare. Under det senaste decenniet har en lång rad nya institutionella former och organisatoriska arrangemang kommit till stånd på den ”mar-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft1"&gt;ginella” bostadsmarknaden. Med ett ambitiöst utvecklingsarbete för att identifiera, karaktärisera och klassificera alla&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Statistikregelgruppen: &lt;SPAN class="ft36"&gt;En ny &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FoB-lag&lt;/SPAN&gt;.&lt;/NOBR&gt; Ds 2000:17.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft10"&gt;22&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_21"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td39"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;SOU 2001:95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td40"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft25"&gt;Kommitténs uppdrag och verksamhet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p117 ft1"&gt;dessa skiftande bostadsformer skulle kunskapsläget på denna tidigare styvmoderligt behandlade del av marknaden väsentligt kunna förbättras. En sådan insats måste naturligtvis följas av intensiva insatser för att vid kommande FoB:ar placera ifrågavarande hushåll i adekvata kategorier. Inom ramen för kommitténs arbete förekom också överläggningar i denna fråga med företrädare för Socialstyrelsen, SCB och Riksskatteverket, vilka samtliga förhöll sig positiva till förslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft1"&gt;Förberedelserna för en folk- och bostadsräkning år 2005 har emellertid avbrutits och berörda myndigheter ser på regeringens uppdrag över förslaget. Detta betyder att en räkning allra tidigast kan komma till stånd år 2007 och kanske inte förrän 2010. Mot denna bakgrund framstår det som viktigt att frågan om möjligheterna att belysa villkoren för svaga grupper på bostadsmarknaden tillvaratas i det pågående förberedelsearbetet för en kommande FoB. Kommittén för hemlösa föreslår därför att förberedelsearbetet för en registerbaserad FoB intensifieras och att frågan om möjligheterna att följa grupper med en svag ställning på bostadsmarknaden särskilt beaktas, samt att Socialstyrelsen återigen ges i uppdrag av regeringen att undersöka möjligheten att samla in information som har relevans för att kunna belysa villkoren för de individer och grupper som har en svag position på bostadsmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Boverket och Socialstyrelsen ges i uppdrag av regeringen att dels analysera omfattningen och konsekvenserna av den logimarknad och sekundära bostadsmarknad som många hemlösa är hänvisade till, dels utforma ett system för att varje år samla in information som gör det möjligt att uppskatta omfattningen och hur den förändras över tid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Kommentar: &lt;/SPAN&gt;Kommittén föreslår i kapitel 3 att det inom Socialstyrelsen byggs upp en verksamhet som i nära samarbete med kommuner, landsting och frivilligorganisationer tar initiativ till genomförande och uppföljning av lokalt hemlöshetsarbete. I detta uppdrag ingår som en naturlig del att också bevaka och analysera omfattningen av den sekundära bostadsmarknaden och logimarknaden. För att underlätta fortsatt statistikinhämtning inom denna sfär tog kommittén under sommaren 2000 initiativ till en omarbetning av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;23&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_22"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td38"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;Kommitténs uppdrag och verksamhet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td26"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;SOU 2001:95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft1"&gt;Boverkets formulär (enkätbilaga 5) för dess årliga bostadsmarknadsenkät. Boverket använde den reviderade enkäten första gången i samband med bostadsmarknadsenkäten år 2001.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Socialstyrelsen ges i uppdrag av regeringen att genomföra en undersökning av de personer som vräktes under 1999 för att kartlägga dels socialtjänstens insatser visavi dessa människor, dels få vetskap om hur stor andel som hamnar i hemlöshet efter verkställd vräkning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Kommentar&lt;/SPAN&gt;: Undersökningen har ännu inte kommit till stånd, men det är fortfarande angeläget att genomföra en grundlig undersökning av vräkningspopulationen och av socialtjänstens insatser på området för att dels erhålla en ökad kunskap om populationen och vad som händer efter verkställd avhysning, dels för att kunna utveckla preventiva strategier för att minimera antalet vräkningar men också för att följa upp personer som blivit vräkta från sina bostäder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Kommittén föreslog att regeringen skulle låta analysera hur hushåll med en svag ställning på bostadsmarknaden har påverkats i samband med att bostadsförsörjningslagen och bostadsanvisningsrättslagen upphävdes vid halvårsskiftet 1993.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Kommentar: &lt;/SPAN&gt;Uppdraget är inte längre aktuellt eftersom dels Allbokommittén i sitt slutbetänkande SOU 2001:27 presenterade data från en egen uppföljning, dels har lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar trätt i kraft fr.o.m. den 1 januari 2001.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Kommittén föreslog att regeringen i sin kommande forskningspolitiska proposition skulle uppdra åt Socialvetenskapliga forskningsrådet att särskilt uppmärksamma och initiera insatser för en förstärkning av forskningen och den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden inom detta område.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Kommentar: &lt;/SPAN&gt;Förutvarande Socialvetenskapliga forskningsrådet ingår numera som en del i det nybildade Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS). Regeringen betonade i sin forskningspolitiska proposition &lt;SPAN class="ft2"&gt;Forskning och förnyelse &lt;/SPAN&gt;(prop. 2000/01:3) vikten av att förbättra statens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft10"&gt;24&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_23"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GPB395d123x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td39"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;SOU 2001:95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td40"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft25"&gt;Kommitténs uppdrag och verksamhet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft1"&gt;löpande uppföljning av den kommunala verksamheten. ”Kunskaperna om såväl orsakerna till hemlöshet som effekter av gjorda insatser är exempelvis (enl. Hemlöshetskommitténs betänkande SOU 2000:14) mycket fragmentariska”, konstaterar regeringen.&lt;SPAN class="ft34"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;För att stimulera forskning på området beslöt regeringen, på initiativ av kommittén, att ge bidrag till ett tvärvetenskapligt forskarnätverk bestående av landets främsta hemlöshetsforskare för att utforma en ansökan till forskningsråden kring ett specifikt forskningsprojekt. Sistnämnda ansökan – ”Bostadslöshet i välfärdsstaden: lokal politik och organisatoriska nätverk” – bifölls dock inte av FAS styrelse när ärendet avgjordes i november 2001. I kapitel 15 om forskarsamhället och hemlösheten argumenterar kommittén, med hänvisning till forskningsrådets avslagsmotivering, för att regeringen skall avsätta medel till ett särskilt programstöd för hemlöshetsforskning vid berörda forskningsråd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;1.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Konsekvenser av kommitténs förslag i olika avseenden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft1"&gt;Enligt vad som sägs i de generella direktiven till kommittéer och särskilda utredare, skall i betänkandet redovisas konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet, jämställdhetspolitiska konsekvenser samt regionalpolitiska konsekvenser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft2"&gt;Konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft1"&gt;Enligt Kriminalvårdsstyrelsen och BRÅ saknar en stor andel av de frigivna från fängelserna en ordnad bostad i samband med deras frigivning. Social instabilitet i form av bostadslöshet och arbetslöshet är faktorer som har en negativ inverkan när det gäller den fortsatta rehabiliteringen. Kommittén för hemlösa har i samband med beredningen av ansökningar om projektbidrag därför bland annat prioriterat ansökningar från ideella organisationer och föreningar vars syfte är att bedriva ett brottsförebyggande arbete visavi tidigare intagna på kriminalvårdsanstalter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Prop. 2000/01:3, s. 217.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft10"&gt;25&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_24"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td38"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;Kommitténs uppdrag och verksamhet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td26"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;SOU 2001:95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft2"&gt;Jämställdhetspolitiska konsekvenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft1"&gt;Kommittén för hemlösa noterar att andelen hemlösa kvinnor har ökat markant under &lt;NOBR&gt;90-talet,&lt;/NOBR&gt; och uppgår till 21 % enligt Socialstyrelsens senaste nationella kartläggning. Historiskt sett har hemlösa kvinnor varit ”osynliga” när myndigheterna har planerat och genomfört insatser för hemlösa. Under senare delen av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; har emellertid hemlösa kvinnors särskilda problematik uppmärksammats i allt högre utsträckning. Kommittén för hemlösa har i samband med beredningen av ansökningar om projektbidrag bland annat valt att stödja projekt som har avsett uppsökande verksamhet av hemlösa kvinnor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft2"&gt;Regionalpolitiska konsekvenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft1"&gt;Socialstyrelsens rikstäckande kartläggningar har visat att hemlöshetsproblematiken till övervägande del är koncentrerad till storstadsregionerna. Drygt en tredjedel av samtligas hemlösa bor antingen i Stockholm, Göteborg eller Malmö. Men det innebär inte att hemlöshet enbart är en fråga för storstäderna. Vid senaste kartläggningen 1999 fanns det 15 kommuner som hade rapporterat minst 100 hemlösa. I 39 av landets kommuner har man minst 10 hemlösa per 10 000 invånare. Vid kommitténs forskningsseminarium i augusti 1999 ventilerades hemlöshetsproblematiken även utanför storstadsområdena samt behovet av som jämförande ortsstudier utanför storstadsområdena, och denna inriktning hade även forskarnätverkets forskningsansökan ”Bostadslöshet i välfärdsstaden: lokal politik och organisatoriska nätverk” (se avsnitt 1.6 punkt 5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft10"&gt;26&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_25"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GPB395d125x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft0"&gt;2 Perspektiv och utgångspunkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Föreställningar om hemlöshet och hemlösa&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft1"&gt;Hemlöshet som socialt problem samt hemlösas villkor och livssituation är frågor som under senare delen av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; har ägnats en allt större uppmärksamhet. Synen på och föreställningar om hemlöshet och hemlösa är beroende av grundläggande förhållningssätt eller perspektiv, vilket i sin tur påverkar antaganden om orsakerna till hemlöshet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft1"&gt;Allmänhetens uppfattning om hemlösa människor formas till stor del av det egna mötet med hemlösa på gator och torg, samt av massmediers reportage om hemlösa. Medborgarnas egna möten gäller naturligtvis i första hand i de större och medelstora städerna, där hemlösheten har blivit mer påtaglig och synlig under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; jämfört med tidigare. Hemlösa i gatubilden kan uppfattas som förvirrade och psykiskt störda med grava missbruksproblem. Denna bild förstärks ofta av massmediernas reportage och frivilligorganisationernas insamlingskampanjer, där hemlöshet ofta individualiseras och personifieras av människor som är uteliggare och socialt utslagna. Mer sällsynt är att dessa människors öden sätts in i ett samhälleligt sammanhang – orsakssambanden är nästan undantagslöst individbaserade i massmediernas reportage.&lt;SPAN class="ft34"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft1"&gt;Man kan ifrågasätta hur relevant det är att försöka kategorisera hemlösa i olika fack, dvs. om man kan tillskriva dessa personer vissa allmänna egenskaper eller att de uppvisar likartade beteenden. Människor som har hamnat i hemlöshet tillhör inte en homogen grupp, lika lite som exempelvis invandrare gör det. Socialstyrelsens undersökningar visar att 60 % har varit hemlösa under längre tid än ett år. Skulle man i stället utöka mätperioden och dessutom vidga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Swärd (2001), s. 152.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft10"&gt;27&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_26"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GPB395d126x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td38"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;Perspektiv och utgångspunkter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td26"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;SOU 2001:95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p138 ft1"&gt;gruppen till att gälla människor med en svag ställning på bostadsmarknaden eller risk att hamna i hemlöshet, blir bilden sannolikt en annan. En longitudinell undersökning av socialbidragstagare i Malmö (MLS) visar att bara 13 av 769 personer hade varit hemlösa både vid den första och senare perioder med socialbidrag under mätperioden maj 1995 t.o.m. december 1998 (Giertz 2000). Slutsatsen är att gruppen hemlösa/bostadslösa inte är statisk över en längre tidsperiod; boendesituationen förändras och samma personer är inte hemlösa hela tiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft1"&gt;Ett sätt att se på hemlöshetens orsaker är att koppla hemlösas situation och belägenhet till vederbörandes individuella problem och tillkortakommanden. Med detta synsätt negligeras strukturella orsaker som kan ha medverkat till eller t.o.m. vara det främsta skälet till den enskildes hemlöshet. Detta betraktelsesätt leder till att samhällets och frivilligorganisationernas insatser ensidigt koncentreras på den enskilde individen, medan samhällsperspektivet kommer i bakgrunden. Åtgärder av ad &lt;NOBR&gt;hoc-karaktär&lt;/NOBR&gt; leder i bästa fall till en hjälp i det akuta skedet, i sämsta fall finns en risk att de får en motsatt effekt: att de permanentar eller i varje fall förlänger hemlöshetsperioden, eftersom de inte kombineras med preventiva eller generella åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft1"&gt;Mot det individuella synsättet står ett mer samhällsorienterat som riktar intresset mot brister i välfärdssamhället eller på bostadsmarknaden. Det samhällsorienterade perspektivet betonar den enskildes rättigheter och insatser av generell natur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft1"&gt;Kommittén anser för sin del att åtgärder och insatser måste utgå från både ett strukturellt &lt;SPAN class="ft2"&gt;och &lt;/SPAN&gt;individuellt perspektiv. Den finska sociologen Margaretha Järvinen konstaterade för cirka tio år sedan, efter att ha gått igenom ett stort antal nordiska studier om hemlöshet/bostadslöshet, att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft7"&gt;hemlösheten sannolikt bäst (kan) förstås om den analyseras utgående från flera olika perspektiv, och kombinationer av olika förklarings- och förståelsemodeller.&lt;SPAN class="ft38"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft1"&gt;Hemlöshet bör därför ses som en kombination av strukturella och individuella tillkortakommanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Järvinen (1992), s. 45 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft10"&gt;28&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_27"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td41"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;SOU 2001:95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td42"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft25"&gt;Perspektiv och utgångspunkter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p91 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Behov av bredare definition&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft1"&gt;I kommitténs delbetänkande &lt;SPAN class="ft2"&gt;Adressat okänd &lt;/SPAN&gt;(SOU 2000:14) framhölls att det är av central betydelse hur hemlöshet definieras och uppfattas, inte minst eftersom definitionen av hemlöshet har betydelse för vilken typ av insatser som kommunen väljer att prioritera och genomföra. I delbetänkandet belystes olika metodproblem när det gäller definitioner av hemlös och hemlöshet. Kommittén har därför i sitt fortsatta arbete utgått från en bredare definition än den &lt;NOBR&gt;klient-/patientbaserade&lt;/NOBR&gt; definition som Socialstyrelsen använde sig av i sin senaste nationella kartläggning av hemlöshetens omfattning. Vår definition av hemlöshet lyder:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft7"&gt;En hemlös människa är en person som saknar tillgång till egen bostad och vars livsvillkor är sådana att han eller hon inte heller kan erhålla en reguljär bostad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft1"&gt;Definitionen utgår alltså från det grundläggande förhållandet att den enskilde saknar en &lt;SPAN class="ft2"&gt;egen &lt;/SPAN&gt;bostad. Skälet till att så är fallet kan variera från individ till individ, men som en gemensam nämnare gäller att den enskildes livsvillkor är sådana att han eller hon är utestängd från den reguljära bostadsmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Hemlös – bostadslös&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft1"&gt;Gränsen mellan bostadslös och hemlös är inte på förhand given. I Bostadsförmedlingsutredningen definierades bostadslösa som ”personer, som saknar egen direktförhyrd lägenhet eller lägenhet som innehas med bostadsrätt eller liknande” (SOU 1967:1). Forskaren &lt;NOBR&gt;Maj-Britt&lt;/NOBR&gt; Hanström (1991) anser att en bostadslös är en individ som inte har &lt;NOBR&gt;ägande-,&lt;/NOBR&gt; bostads- eller besittningsrätt till bostaden, utan har andrahandskontrakt eller är inneboende, eller saknar tak över huvudet. Ett tredje exempel utgör Malmö stad, som årligen gör återkommande kartläggningar av antalet bostadslösa som per den 1 oktober är aktuella inom kommunens socialtjänst, varvid bostadslösa definieras som ”samtliga personer som ofrivilligt saknar egen bostad och som uttryckt detta som ett problem i kontakten med socialtjänsten”. Betoningen av ofrivilligt innebär att som bostadslös inte inbegripes personer som frivilligt har valt tillfälliga och kanske kortvariga lösningar för sitt boende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft10"&gt;29&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_28"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GPB395d128x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td38"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;Perspektiv och utgångspunkter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td26"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;SOU 2001:95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p148 ft1"&gt;Kommittén ser ”bostadslös” som ett vidare begrepp än ”hemlös”, som ingår som en delmängd bland de bostadslösa. Detta är det mest vanligt förekommande synsättet. Människor kan enligt denna definition vara bostadslösa men inte hemlösa, till exempel studenter som fortfarande har tillgång till sitt föräldrahem på annan ort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft1"&gt;Forskarna Anders Gullberg och Martin Börjeson anser att en dikotomisering, dvs. bostadslös – ej bostadslös, oundvikligen leder till en förenkling av problematiken som ”hotar (…) utlösa en fruktlös strid om var gränsen bör dras”.&lt;SPAN class="ft34"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;I stället för att försöka definiera begreppen bostadslöshet/hemlöshet och räkna antalet bostadslösa respektive hemlösa, anser dessa två forskare att frågan bör gälla hushållens olika grader av styrka/svaghet på &lt;NOBR&gt;”bostads- /övernattningsmarknaderna”.&lt;/NOBR&gt; Två sådana mått på styrka/svaghet är graden av dispositionsrätt och bostadens kvalitet (utrymme, teknisk standard, belägenhet), varvid dispositionsrätten enligt forskarna bör vara den grundläggande dimensionen för att avgöra individens eller hushållets ställning på bostadsmarknaden. Ett exempel på en sådan skala är den som anges i tabell 2.1 där kategorierna A– K utgör positioner utanför den reguljära bostadsmarknaden, medan &lt;NOBR&gt;L–M&lt;/NOBR&gt; är positioner inom den reguljära bostadsmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Gullberg &amp; Börjeson (2000a), s. 19.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft10"&gt;30&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_29"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GPB395d129x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td41"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;SOU 2001:95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td42"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft25"&gt;Perspektiv och utgångspunkter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p150 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;Tabell 2.1. &lt;/SPAN&gt;Positioner inom respektive utanför den reguljära bostadsmarknaden&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td43"&gt;&lt;SPAN class="p43 ft7"&gt;Aa&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td44"&gt;&lt;SPAN class="p43 ft7"&gt;Saknar, accepterar ej/accepteras ej till buds stående, ordnade över-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td43"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td44"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft7"&gt;nattningsmöjligheter för kommande natt.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td43"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft7"&gt;Ab&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td44"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft7"&gt;Bor på härbärgen eller andra särskilda arrangemang för bostadslösa,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td43"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td44"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft7"&gt;från dag till dag.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td43"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft7"&gt;Ac&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td44"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft7"&gt;Bor på härbärgen eller andra särskilda arrangemang för bostadslösa,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td43"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td44"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft7"&gt;på något längre sikt.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;B&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Bor tillfälligt på institution utan att disponera bostad enligt &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;J–L&lt;/NOBR&gt; (t.ex. på fängelser, i flyktingförläggningar, inom missbrukarvården, häkten med nära förestående utskrivning eller frigivning).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;C&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Bor tillfälligt hos egna barn, f.d. sambo, andra anhöriga eller bekanta, lånar tillfälligt lägenhet (t.ex. ungdomar på väg mot eget boende, makar vid separation, personer på väg mot ett stadigare boende i samband med flyttning mellan orter, flyktingar som avvikit från förläggningar, personer som avvikit från kriminalvårdsanstalter, personer som av andra skäl saknar egna bostäder eller platser vid institutioner).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;D&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Bor på särskilt kontrakt – försökslägenhet, utslussningslägenhet etc. (t.ex. socialtjänstens försökslägenheter).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;E&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Bor inneboende eller i andra hand utan kontrakt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;F&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Bor stadigvarande hos barn, f.d. partner eller bekanta utan kontrakt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;G&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Bor stadigvarande eller för lång tid på institution med inskränkt förfoganderätt (t.ex. ålderdomshem, långtidssjukvård, psykiatriska kliniker, flyktingförläggningar, omsorgsverksamhet, gruppboende etc.).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;H&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Bor som vuxen i föräldrarnas bostad.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Bor inneboende med kontrakt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;J&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Bor i tjänste- eller kategoribostad med restriktioner i förfoganderätten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft7"&gt;K Bor i andra hand med kontrakt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft7"&gt;L Bor med hyresrätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft7"&gt;M Bor med ägande- eller bostadsrätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Gullberg &amp; Börjeson (2000b), s. 294.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft1"&gt;Personer med en svag ställning på bostadsmarknaden är med andra ord en avsevärt större grupp än den som brukar definieras som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft10"&gt;31&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_30"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td38"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;Perspektiv och utgångspunkter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td26"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;SOU 2001:95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p138 ft1"&gt;hemlösa. Bland dessa ryms även hushåll med låga disponibla inkomster, hushåll med höga boendekostnader, hushåll med hyresskulder. Professor Bengt Turner vid Institutet för bostads- och urbanforskning (Ibf) vid Uppsala universitet, anser att just kombinationen låga inkomster och höga bostadsutgifter kan vara en bidragande orsak till att vissa hushåll slås ut från den ordinarie bostadsmarknaden (Turner 2000).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft10"&gt;32&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_31"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GPB395d131x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p167 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Behov av kunskap och metodutveckling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft26"&gt;Kommitténs förslag:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft1"&gt;Riksdagen har för åren &lt;NOBR&gt;2002–2004&lt;/NOBR&gt; anslagit 30 miljoner kronor för särskilda regeringsinitiativ i hemlöshetsfrågan. Kommittén för hemlösa föreslår att regeringen använder anslaget för att ytterligare förbättra, stödja och utveckla samhällets lokala och regionala insatser mot hemlöshet. I betänkandet visar kommittén tydligt att jämlik och respektfull samverkan mellan skilda aktörer i samhället är en avgörande framgångsfaktor i hemlöshetsarbetet. Med utgångspunkt i de delar av kommitténs betänkande som särskilt behandlar metodutveckling i de lokala insatserna bör regeringen därför ge Socialstyrelsen och Boverket i uppdrag att organisera en verksamhet som i samverkan med kommuner, landsting och frivilligorganisationer tar initiativ till genomförande och uppföljning av lokalt hemlöshetsarbete. Till verksamheten skall knytas en referensgrupp med representanter för kommuner, landsting och frivilligorganisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft1"&gt;Kommittén för hemlösa har i linje med regeringens direktiv arbetat mycket utåtriktat. Kommittén har i projektform utvecklat partnerskap med ett stort antal kommuner, landsting och frivilligorganisationer. Under kommitténs arbete, som redovisas på annan plats i betänkandet, har ett tydligt och mer långsiktigt intresse för hemlöshetsfrågan växt fram runt om i landet. Kommitténs samarbete med åtta kommuner i Kommunprojektet har varit värdefullt och tillfört deltagarna ny kunskap på området samtidigt som det har skett ett erfarenhetsutbyte kommunerna emellan. Kommunerna och kommittén har i Kommunprojektet understötts av professionella utvärderare och uppföljare som har samarbetat med kommunerna i det lokala arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft10"&gt;33&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_32"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td38"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;Behov av kunskap och metodutveckling&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td26"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;SOU 2001:95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p148 ft1"&gt;Kommunprojektet har regelbundet samlats till arbetsseminarier. Ett öppet och förutsättningslöst samarbete har utvecklats. Flera av de deltagande kommunerna har i sina projekt haft nära samarbete med organisationer och föreningar av olika slag. I slutrapporten från Kommunprojektet, vilken ingår i slutbetänkandets bilagedel, redovisas resultat, erfarenheter och slutsatser från de externt anlitade utvärderarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft1"&gt;Kommitténs påverkan på det faktiska och praktiska hemlöshetsarbetet i Sverige har också understrukits av det stora antal kunskaps- och erfarenhetsseminarier som har anordnats i samverkan med flera kommuner. Seminarierna, uppmärksamheten i medier och projekten har tillsammans bidragit till att öka intresset för att förbättra och utveckla såväl de förebyggande som de mer direkt stödjande insatserna i hemlöshetsarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft1"&gt;Kommitténs förslag om en särskild enhet för hemlöshet vid Socialstyrelsen baseras på erfarenheterna från den nu beskrivna utvecklingen. Det lokala hemlöshetsarbetet i kommunerna behöver ytterligare några år av den särskilda stimulans som ett organiserat och operativt samarbete har inneburit. Som framgår av bland annat rapporten från kommitténs kommunprojekt är samverkan ett nyckelbegrepp för långsiktigt framgångsrika hemlöshetsinsatser. Enheten bör därför särskilt stödja och följa upp verksamheter som bygger på en utvecklad samverkan mellan till exempel hemlösa medborgare, kommuner, landsting, organisationer och statliga myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft1"&gt;I slutbetänkandet konstaterar kommittén att hemlöshet är ett mycket sammansatt och komplext problem. Hur kommuner och landsting väljer att organisera sin myndighetsutövning, hur bostadsföretagen agerar, hur organisationer och föreningar bedriver sin verksamhet och hur enskilda människor förhåller sig till hemlösa medmänniskor är därför av mycket stor betydelse för hemlöshetsfrågans lösning. Verksamhetens sammansättning bör tydligt spegla hemlöshetsfrågans komplexitet. Kommittén har i beredningen av detta förslag informellt efterhört olika samhällsaktörers eventuella intressen av att delta i enhetens arbete under åren &lt;NOBR&gt;2002–2004.&lt;/NOBR&gt; Resultatet av vår informella förfrågan bland kommuner, landsting och organisationer vittnar om ett stort intresse för medverkan i den nya verksamhetens arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft1"&gt;Kommittén föreslår därför att det till verksamheten knyts en referensgrupp där kommuner, landsting och frivilligorganisationer ingår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft10"&gt;34&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_33"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GPB395d133x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p173 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Hemlösa och hemlöshet under &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft26"&gt;Kommitténs förslag:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft1"&gt;Den nationella kartläggningen av antalet hemlösa bör vara regelbundet återkommande, förslagsvis vart tredje år. En kontinuerlig uppföljning är väsentlig för att tillförlitligt kunna följa och beskriva utvecklingen över tid. Ansvaret för genomförandet bör gemensamt åvila Socialstyrelsen och Boverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft1"&gt;Kommittén för hemlösa anser att det årliga kartläggningsarbete som bedrivs i många kommuner är av stor betydelse, eftersom det bidrar till att hemlöshet och hemlösas situation ägnas en konstant uppmärksamhet samtidigt som kommunerna kan följa utvecklingen över tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft26"&gt;Kommitténs bedömning:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft1"&gt;Kommittén vill särskilt betona betydelsen av att hemlösa kvinnor möts av attityder och hjälperbjudanden som bygger på kunskap om och förståelse för hur kvinnor drabbas av hemlöshetstillvaron. Kommittén vill också understryka vikten av att socialtjänsten och frivilligorganisationer i sin planering av insatser även beaktar hemlösa föräldrars och deras barns behov av en nära och regelbunden kontakt. Kommittén vill peka på behovet av ett samlat familjeperspektiv i synen på hemlösa, och att socialtjänst och frivilligorganisationer tar hänsyn till hemlösa pars gemensamma behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Allmänna tendenser i utvecklingen av hemlösheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft1"&gt;Professor Hans Swärd vid Socialhögskolan i Lund har i en tidigare refererad forskningsartikel beskrivit vissa allmänna tendenser i utvecklingen av hemlösheten under 1980- och &lt;NOBR&gt;90-talen&lt;/NOBR&gt; jämfört med utvecklingen under 1960- och &lt;NOBR&gt;70-talen.&lt;/NOBR&gt; I tabell 4.1 sammanfattas denna utveckling, som visserligen kan sägas vara förenklad men&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft10"&gt;35&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_34"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GPB395d134x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td38"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;Hemlösa och hemlöshet under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td26"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;SOU 2001:95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p180 ft1"&gt;som ändå ger en bild av de utvecklingstrender som har varit tydliga och markanta under de senaste decennierna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;Tabell 4.1&lt;/SPAN&gt;. Allmän utveckling av hemlösheten sedan &lt;NOBR&gt;1960-talet&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td45"&gt;&lt;SPAN class="p182 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;1960–70-talen&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td46"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;1980–90-talen&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td47"&gt;&lt;SPAN class="p182 ft7"&gt;Avinstitutionalisering&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td48"&gt;&lt;SPAN class="p43 ft7"&gt;Reinstitutionalisering&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td47"&gt;&lt;SPAN class="p182 ft7"&gt;Integration&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td48"&gt;&lt;SPAN class="p43 ft7"&gt;Exklusion – Reintegration&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td47"&gt;&lt;SPAN class="p182 ft7"&gt;Hjälp och behandling&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td48"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft7"&gt;Behovsprövning – Motkrav för hjälp&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td47"&gt;&lt;SPAN class="p182 ft7"&gt;Statens ansvar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td48"&gt;&lt;SPAN class="p43 ft7"&gt;Individens ansvar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td49"&gt;&lt;SPAN class="p182 ft7"&gt;Alla skall behandlas lika&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td50"&gt;&lt;SPAN class="p43 ft7"&gt;Ökad kategorisering – Kommunala olikheter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td47"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: Swärd (2001), s. 150.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td48"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p183 ft1"&gt;Medan institutioner lades ner under 1960- och &lt;NOBR&gt;70-talen&lt;/NOBR&gt; har de framför allt under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; återuppstått i form av kategoriboenden för exempelvis hemlösa med dubbeldiagnosproblematik, härbärgen etc. Medan man på 1960- och &lt;NOBR&gt;70-talen&lt;/NOBR&gt; aktivt försökte integrera hemlösa i samhället, exempelvis i bostäder som byggts inom ramen för det s.k. miljonprogrammet, har utvecklingen därefter gått i riktning mot en ökad exklusion. Denna utestängningsmekanism är även påtaglig i det offentliga rummet, vilket blivit alltmer privat. Försäljarna av hemlösas tidning i Göteborg, Faktum, har exempelvis blivit utkörda från en inbyggd bussterminal respektive ett inbyggt torg i Göteborg i samband med försäljningen av tidningen, i olika städer finns en &lt;NOBR&gt;”City-samverkan”&lt;/NOBR&gt; mellan affärsidkare och socialtjänst som riktar sig mot ”tiggare” eftersom dessa bedöms göra stadskärnan otrygg och osäker för vanliga medborgare, osv.&lt;SPAN class="ft34"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Socialtjänsten betonar i högre grad än tidigare ”individens ansvar” och dennes motprestation i form av exempelvis drogfrihet för att erhålla en bostad, plats på inackorderingshem, sysselsättningsaktivitet, deltagande i öppenvårdsbehandling mot missbruk etc.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Se exempelvis Carlberg (2000, s. 366) som återger ett uttalande av Socialstyrelsens generaldirektör i DN 5.12.98: ”Det är häpnadsväckande att personal inom socialtjänsten diskuterat att motarbeta människor som de faktiskt är anställda att hjälpa. I stället borde de ta sig en allvarlig funderare och fråga sig vad det är som gör att människor förnedrar sig att tigga i stället för att komma till oss och be om hjälp.” Inställningen till tiggare och tiggeri hos socialtjänsten i Stockholm framgår exempelvis av Ulla Beijers rapport &lt;SPAN class="ft45"&gt;Tiggeri – ett nygammalt fenomen &lt;/SPAN&gt;(1999). Om nolltoleransen mot tiggare i Stockholm, se också Sahlins uppsats i NAD:s antologi &lt;SPAN class="ft45"&gt;Skyldig eller sjuk? Om valet av påföljd för narkotikabruk &lt;/SPAN&gt;(2001).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft10"&gt;36&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_35"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td51"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;SOU 2001:95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td52"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft25"&gt;Hemlösa och hemlöshet under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p91 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Kartläggning av antalet hemlösa m. m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft1"&gt;Socialstyrelsen har vid två tillfällen, 1993 och 1999, genomfört rikstäckande undersökningar för att kartlägga antalet hemlösa och deras sociala livssituation en given vecka. Enligt 1993 års undersökning uppgick antalet rapporterade hemlösa till strax under 10 000 personer. Vid 1999 års hemlöshetsundersökning användes en snävare definition i kombination med ett bredare urval av uppgiftslämnare vilket gör att det inte utan vidare går att jämföra resultaten från dessa båda kartläggningar. I kommitténs delbetänkande SOU 2000:14, kapitel 4, diskuteras och redovisas utförligt resultaten från Socialstyrelsens båda undersökningar. Enligt Socialstyrelsens kartläggning av hemlöshetens omfattning under en kalendervecka våren 1999, uppgick antalet inrapporterade hemlösa till 8 440 personer. I figur 4.1 nedan redovisas den geografiska fördelningen per 10 000 invånare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft1"&gt;Vissa kommuner genomför egna undersökningar av antalet hemlösa. I några fall använder man sig av egna definitioner av vem som är att anse som hemlös (exempelvis Stockholm och Malmö), medan andra kommuner (exempelvis Västerås) utgår från samma definition och metodik som Socialstyrelsen använde sig av våren 1999. Kommittén för hemlösa anser att det årliga kartläggningsarbete som bedrivs i många kommuner är av stor vikt, eftersom det bidrar till att hemlöshet och hemlösas situation ägnas en konstant uppmärksamhet samtidigt som kommunerna kan följa utvecklingen över tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft10"&gt;37&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_36"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GPB395d1/GPB395d136x1.jpg" style="width:373px;height:595px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td38"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;Hemlösa och hemlöshet under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td26"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;SOU 2001:95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p186 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;Figur 4.1. &lt;/SPAN&gt;Hemlöshetens geografiska spridning utifrån antal hemlösa per 10 000 invånare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Hemlösa 1999 &lt;/SPAN&gt;per 10000 invånare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft47"&gt;17,0 till 32,8 (13)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft48"&gt;8,0 till 16,9 (43)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft48"&gt;4,0 till 7,9 (61)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft47"&gt;0,1 till 3,9 (95) 0 (77)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Statistik som bearbetats av SCB, baserat på Socialstyrelsens kartläggning 1999.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft10"&gt;38&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_37"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GPB395d137x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td51"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;SOU 2001:95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td52"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft25"&gt;Hemlösa och hemlöshet under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p192 ft1"&gt;Som framgår av kartbilden är fördelningen av hemlöshet per 10 000 invånare koncentrerad till vissa orter och regioner, företrädesvis &lt;NOBR&gt;Malmö-,&lt;/NOBR&gt; Göteborgs- och Stockholmsregionerna men också till vissa storstadscentra utanför dessa tre regioner.&lt;SPAN class="ft34"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;I de två högsta intervallen återfinns 56 av landets kommuner enligt följande länsvisa fördelning (tabell 4.2):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Höör och Ekerö uppvisar ett högt antal hemlösa per 10 000 invånare till följd av att det i dessa två kommuner finns ett relativt stort antal &lt;NOBR&gt;LVM-institutioner&lt;/NOBR&gt; respektive kriminalvårdsanstalter i förhållande till kommunernas invånarantal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft10"&gt;39&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_38"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GPB395d138x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td38"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;Hemlösa och hemlöshet under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td26"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;SOU 2001:95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;Tabell 4.2. &lt;/SPAN&gt;Länsvis fördelning av kommuner med hemlöshet om minst 8,0 per 10 000 invånare, baserad på Socialstyrelsens kartläggning 1999&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td53"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft37"&gt;Län&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td54"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft37"&gt;Hemlöshet &lt;NOBR&gt;8,0–16,9&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td55"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft37"&gt;Hemlöshet &lt;NOBR&gt;17,0–32,8&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td56"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft37"&gt;Stockholms län&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td57"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft37"&gt;Haninge&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td58"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft37"&gt;Upplands Väsby&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td56"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td57"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft37"&gt;Upplands Bro&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td58"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft37"&gt;Huddinge&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td56"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td57"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft37"&gt;Nacka&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td58"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft37"&gt;Botkyrka&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td56"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td57"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft37"&gt;Solna&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td58"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft37"&gt;Sollentuna&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td56"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td57"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft37"&gt;Vaxholm&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td58"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft37"&gt;Stockholm&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td56"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td57"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft37"&gt;Norrtälje&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td58"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft37"&gt;Södertälje&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td56"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td57"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft37"&gt;Sigtuna&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td58"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft37"&gt;Sundbyberg&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td53"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td54"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft37"&gt;Nynäshamn&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td55"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft37"&gt;Ekerö&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td56"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft37"&gt;Uppsala län&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td57"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft37"&gt;Uppsala&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td58"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td53"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td54"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft37"&gt;Enköping&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td55"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td53"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft37"&gt;Södermanlands län&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td54"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft37"&gt;Eskilstuna&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td55"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td53"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft37"&gt;Östergötlands län&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td54"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft37"&gt;Mjölby&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td55"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft37"&gt;Norrköping&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td56"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft37"&gt;Jönköpings län&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td57"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft37"&gt;Jönköping&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td58"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td56"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td57"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft37"&gt;Värnamo&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td58"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td53"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td54"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft37"&gt;Tranås&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td55"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td53"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft37"&gt;Kalmar län&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td54"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft37"&gt;Västervik&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td55"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td53"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft37"&gt;Gotland s län&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td54"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft37"&gt;Gotland&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td55"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td56"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft37"&gt;Skåne län&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td57"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft37"&gt;Lund&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td58"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft37"&gt;Höör&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td56"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td57"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft37"&gt;Helsingborg&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td58"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft37"&gt;Malmö&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td56"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td57"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft37"&gt;Ystad&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td58"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td53"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td54"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft37"&gt;Ängelholm&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td55"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td56"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft37"&gt;Västra Götalands län&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td57"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft37"&gt;Stenungsund&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td58"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft37"&gt;Partille&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td56"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td57"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft37"&gt;Vänersborg&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td58"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft37"&gt;Göteborg&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td56"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td57"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft37"&gt;Trollhättan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td58"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td56"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td57"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft37"&gt;Alingsås&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td58"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td56"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td57"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft37"&gt;Åmål&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td58"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td56"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td57"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft37"&gt;Mariestad&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td58"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td56"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td57"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft37"&gt;Tidaholm&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td58"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td53"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td54"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft37"&gt;Falköping&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td55"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td56"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft37"&gt;Värmlands län&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td57"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft37"&gt;Karlstad&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td58"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td53"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td54"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft37"&gt;Kristinehamn&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td55"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td56"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft37"&gt;Örebro län&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td57"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft37"&gt;Karlskoga&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td58"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td53"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td54"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft37"&gt;Lindesberg&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td55"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td56"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft37"&gt;Västmanlands län&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td57"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft37"&gt;Hallstahammar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td58"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td56"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td57"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft37"&gt;Västerås&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td58"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td53"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td54"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft37"&gt;Fagersta&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td55"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td53"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft37"&gt;Dalarnas län&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td54"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft37"&gt;Borlänge&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td55"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td56"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft37"&gt;Gävleborgs län&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td57"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft37"&gt;Gävle&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td58"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td53"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td54"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft37"&gt;Sandviken&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td55"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td56"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft37"&gt;Västernorrlands län&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td57"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft37"&gt;Härnösand&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td58"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td53"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td54"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft37"&gt;Sundsvall&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td55"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td53"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft37"&gt;Jämtlands län&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td54"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft37"&gt;Östersund&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td55"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td53"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft37"&gt;Västerbottens län&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td54"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft37"&gt;Umeå&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td55"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td56"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft10"&gt;40&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td57"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td58"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_39"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GPB395d139x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td51"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;SOU 2001:95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td52"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft25"&gt;Hemlösa och hemlöshet under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p150 ft1"&gt;Utifrån landets statistiska indelning i olika regioner fördelas antalet hemlösa i följande regioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;Tabell 4.3. &lt;/SPAN&gt;Antal hemlösa i olika regioner&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td47"&gt;&lt;SPAN class="p196 ft7"&gt;Region&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td59"&gt;&lt;SPAN class="p197 ft7"&gt;Folkmängd&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td60"&gt;&lt;SPAN class="p198 ft7"&gt;Antal hemlösa&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td61"&gt;&lt;SPAN class="p199 ft7"&gt;Hemlös per&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td47"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td59"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td60"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td61"&gt;&lt;SPAN class="p200 ft7"&gt;10 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td49"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td62"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td63"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td64"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td47"&gt;&lt;SPAN class="p196 ft7"&gt;Stockholms &lt;NOBR&gt;A-region&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td59"&gt;&lt;SPAN class="p201 ft7"&gt;1 731 888&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td60"&gt;&lt;SPAN class="p202 ft7"&gt;2 801&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td61"&gt;&lt;SPAN class="p203 ft7"&gt;16,2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td47"&gt;&lt;SPAN class="p196 ft7"&gt;Göteborgs &lt;NOBR&gt;A-region&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;SPAN class="p201 ft7"&gt;829 149&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td60"&gt;&lt;SPAN class="p202 ft7"&gt;1 251&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td61"&gt;&lt;SPAN class="p203 ft7"&gt;15,1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td47"&gt;&lt;SPAN class="p196 ft7"&gt;Malmö/Lund/Trelleborgs&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr2 td59"&gt;&lt;SPAN class="p204 ft7"&gt;514 639&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr2 td60"&gt;&lt;SPAN class="p202 ft7"&gt;620&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr2 td61"&gt;&lt;SPAN class="p203 ft7"&gt;12,0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td47"&gt;&lt;SPAN class="p196 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;A-region&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td47"&gt;&lt;SPAN class="p196 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;H-region&lt;/NOBR&gt; 3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;SPAN class="p204 ft7"&gt;3 148 487&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td60"&gt;&lt;SPAN class="p202 ft7"&gt;2 602&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td61"&gt;&lt;SPAN class="p203 ft7"&gt;8,3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;SPAN class="p196 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;H-region&lt;/NOBR&gt; 4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;SPAN class="p204 ft7"&gt;1 647 262&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td60"&gt;&lt;SPAN class="p202 ft7"&gt;766&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;SPAN class="p203 ft7"&gt;4,7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td47"&gt;&lt;SPAN class="p196 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;H-region&lt;/NOBR&gt; 5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;SPAN class="p204 ft7"&gt;481 178&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td60"&gt;&lt;SPAN class="p202 ft7"&gt;217&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td61"&gt;&lt;SPAN class="p203 ft7"&gt;4,5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;SPAN class="p196 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;H-region&lt;/NOBR&gt; 6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;SPAN class="p204 ft7"&gt;501 719&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td60"&gt;&lt;SPAN class="p202 ft7"&gt;85&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;SPAN class="p203 ft7"&gt;1,7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;SPAN class="p196 ft7"&gt;Totalt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;SPAN class="p204 ft7"&gt;8 854 322&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td60"&gt;&lt;SPAN class="p202 ft7"&gt;8 342&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;SPAN class="p203 ft7"&gt;9,4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p205 ft53"&gt;Statistiskbearbetning&lt;SPAN class="ft52"&gt;: Lena Brandt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft54"&gt;&lt;NOBR&gt;H-region&lt;/NOBR&gt; 3 = Kommuner med mer än 90 000 invånare inom 30 kilometers radie från kommuncentrum.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft54"&gt;&lt;NOBR&gt;H-region&lt;/NOBR&gt; 4 = Kommuner med mer än 27 000 och mindre än 90 000 invånare inom 30 kilometers radie från kommuncentrum samt med mer än 300 000 invånare inom 100 kilometers radie från samma punkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft55"&gt;&lt;NOBR&gt;H-region&lt;/NOBR&gt; 5 = Kommuner med mer än 27 000 och mindre än 90 000 invånare inom 30 kilometers radie från kommuncentrum samt med mindre än 300 000 invånare inom 100 kilometers radie från samma punkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft52"&gt;&lt;NOBR&gt;H-region&lt;/NOBR&gt; 6 = Kommuner med mindre än 27 000 invånare inom 30 kilometers radie från kommuncentrum.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Framtida kartläggningsbehov&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft1"&gt;Även om Socialstyrelsens hemlöshetsdefinition och tillämpad metod för att genomföra denna typ av undersökning kan och bör diskuteras, anser Kommittén för hemlösa att denna typ av kartläggning bör genomföras även i framtiden. Det är väsentligt att använda samma typ av definition för att möjliggöra jämförelser över tid. Kartläggningen bör dock vara regelbundet återkommande, förslagsvis vart tredje år. En kontinuerlig uppföljning är väsentlig för att tillförlitligt kunna följa och beskriva utvecklingen över tid. Det är då viktigt att förändringar av definitioner och respondenturval&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft10"&gt;41&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_40"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GPB395d140x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td38"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;Hemlösa och hemlöshet under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td26"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;SOU 2001:95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p186 ft1"&gt;görs med försiktighet. Epidemiologiskt Centrum (EpC) vid Socialstyrelsen konstaterar i &lt;SPAN class="ft2"&gt;Social Rapport 2001&lt;/SPAN&gt;:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft7"&gt;Med undantag för enstaka kommuner som med jämförbara metoder kartlagt hemlösheten vid återkommande tillfällen, är möjligheterna att göra jämförelser mellan de studier som genomförts starkt begränsade. Detta beror delvis på att olika studier haft skilda syften, men också på att det är ett område där metodproblemen är mycket stora.&lt;SPAN class="ft38"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft1"&gt;Genom en löpande kartläggning finns det förutsättningar för berörda myndigheter att bygga upp, utveckla och bibehålla spetskompetens på området. Kommittén har noterat att Socialstyrelsens särskilda enhet för nationell uppföljning och utvärdering har upphört efter genomförandet av det senaste regeringsuppdraget samtidigt som medarbetarna har gått över till andra arbetsuppgifter inom och utanför myndigheten. Kommittén vill för sin del understryka vikten av att arbetet med att följa hemlöshetens utveckling inte får den ad &lt;NOBR&gt;hoc-karaktär&lt;/NOBR&gt; som det hittills har haft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft1"&gt;En kontinuerlig uppföljning vart tredje år förefaller vara rimligt. Därutöver bör denna typ av undersökning utföras gemensamt av Socialstyrelsen och Boverket för att säkerställa att hemlöshetsfrågan blir allsidigt belyst utifrån såväl bostadssom sociala aspekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Hemlöshetsgenererande faktorer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft1"&gt;Orsakerna bakom hemlöshet är ofta komplexa, men några utvecklingsvägar brukar nämnas särskilt ofta och i dessa spelar följande faktorer och händelseförlopp in: ekonomiska, sociala och individrelaterade. Det är inte möjligt att empiriskt peka ut förändringar i enskilda strukturella faktorer i välfärdsutvecklingen som kan sägas vara direkt eller indirekt hemlöshetsgenererande. Däremot kan man generellt peka ut olika &lt;SPAN class="ft2"&gt;samverkande &lt;/SPAN&gt;faktorer som med stor sannolikhet har betydelse för hemlöshetens utveckling:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Arbetslöshet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Hushållens disponibla inkomst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Socialförsäkringssystemets ersättningsnivåer och ersättningsperioder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Bostadspolitik/bostadsmarknad (boendekostnad, ägarformer, upplåtelseformer, tillgång på bostäder etc.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Missbrukarvårdens utformning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Socialstyrelsen (2001), s. 187.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft10"&gt;42&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_41"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GPB395d141x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td51"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;SOU 2001:95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td52"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft25"&gt;Hemlösa och hemlöshet under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p78 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Socialbidragets utformning och villkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft1"&gt;Arbetslöshet, ökade boendekostnader och försämringar i välfärdssystemet är strukturella faktorer som ökar risken för hemlöshet bland ekonomiskt svaga grupper i samhället. Detta innebär att vissa grupper i befolkningen har svårare att få fotfäste på arbetsmarknaden och hotas av marginalisering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft1"&gt;Socialstyrelsens Epidemiologiskt Centrum (EpC) följer kontinuerligt utvecklingen av befolkningens hälsa, sjukdomar, sociala förhållanden, vårdutnyttjande och riskfaktorer för sjukdomar och sociala problem. I EpC:s skrift &lt;SPAN class="ft2"&gt;Social Rapport 2001 &lt;/SPAN&gt;tecknas bland annat följande bild av utsatta gruppers situation i dagens Sverige:&lt;SPAN class="ft34"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; skedde omfattande förändringar som påverkade olika gruppers försörjningsvillkor. Den förändrade arbetsmarknadssituationen men också de många förändringarna i olika delar av socialförsäkringssystemet innebar att allt fler hamnade i en ekonomiskt utsatt situation. Bland de grupper där ökningen var särskilt markant fanns ungdomar, invandrare och ensamförsörjande föräldrar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; har inkomstskillnaderna ökat i samhället. De grupper som haft svårast att ta sig ur fattigdomen är framför allt vissa invandrargrupper, ensamstående både med och utan barn samt övriga personer med svag anknytning till arbetsmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Boendesegregationen genererar s.k. områdeseffekter, vilket innebär att de sociala problemen skärps ytterligare och bidrar till att skapa nya problem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft1"&gt;Trots att det enligt Socialstyrelsens mätning från 1999 föreligger ett starkt samband mellan hemlöshet och andra sociala problem, är det som EpC framhöll i &lt;SPAN class="ft2"&gt;Social Rapport 2001 &lt;/SPAN&gt;”vanskligt att uttala sig om orsak respektive verkan, dvs. i vilken mån missbruk och/eller psykisk sjukdom utgör en orsak till hemlöshet eller om sambanden går i den andra riktningen”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft7"&gt;Eftersom de kartläggningar som genomförts så gott som uteslutande är tvärsnittsstudier ger dessa begränsade möjligheter att följa individer över tid, vilket är en förutsättning för att analysera orsakssammanhang. Senare års forskning om hemlöshetens orsaker och konsekvenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Socialstyrelsen (2001), s. &lt;NOBR&gt;8–13.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft10"&gt;43&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_42"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GPB395d142x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td38"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;Hemlösa och hemlöshet under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td26"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;SOU 2001:95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p226 ft7"&gt;har i hög grad utgått från att man sett hemlöshet som en process där strukturella förändringar och myndighetsbeslut i samverkan med den hemlöses eget handlande ger kedje- eller dominoeffekter, vilket till slut kan leda till hemlöshet.&lt;SPAN class="ft38"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft1"&gt;Kommittén för hemlösa vill framhålla att orsakerna till hemlöshet sällan låter sig förklaras av en enda orsak. I stället är det ofta en kombination av både individuella och strukturella skäl som ligger bakom att en person har blivit hemlös. Som framgår av kapitel 2 betonade den finska sociologen Margaretha Järvinen för cirka tio år sedan i en nordisk antologi om hemlöshet, att ”hemlösheten kan sannolikt bäst förstås om den analyseras utgående från flera olika perspektiv, och kombinationer av olika förklarings- och förståelsemodeller”.&lt;SPAN class="ft34"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Hemlösa kvinnor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft5"&gt;4.5.1 Omfattning och orsakssamband&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft1"&gt;Socialstyrelsen och Socialtjänstförvaltningens &lt;NOBR&gt;FoU-enhet&lt;/NOBR&gt; i Stockholm har i sina undersökningar visat att kvinnornas andel av totala antalet hemlösa har ökat. Även om undersökningarna inte är jämförbara måste denna ökning bedömas som relativt måttlig och inte statistiskt säkerställd (från 17 till 21 % mellan åren 1993 och 1999 enligt Socialstyrelsens nationella kartläggningar). Av &lt;NOBR&gt;FoU-enhe-&lt;/NOBR&gt; tens mätningar framgår att kvinnornas andel av totala antalet hemlösa i Stockholm uppgår till cirka 25 %. I ett europeiskt perspektiv är det vanligt att kvinnor utgör &lt;NOBR&gt;11–17&lt;/NOBR&gt; % av uteliggare och härbärgesboende (&lt;SPAN class="ft2"&gt;street homeless population&lt;/SPAN&gt;) och mellan 25 till 30 % av alla hemlösa.&lt;SPAN class="ft34"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft1"&gt;En förklaring till ökningen kan ha att göra med det som statsvetaren Nils Hertting (2000) benämner &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;statistik-paradoxen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt; &lt;/SPAN&gt;vilket innebär att hemlöshetstalen ökar ju mer insatser som görs för hemlösa, bland annat genom att det öppnas nya härbärgen och andra inrättningar. Genom att uppsöka dessa blir klienterna mer synliga och registrerade som gäster i statistiken. Tre projekt inom ramen för kommitténs Kommunprojekt vänder sig för övrigt specifikt till hemlösa kvinnor (Stockholm, Västerås, Malmö).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Socialstyrelsen (2001), s. 190.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Järvinen (1992), s. 45 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Edgar &amp; Doherty (2001), s. 32.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft10"&gt;44&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_43"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GPB395d143x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td51"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;SOU 2001:95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td52"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft25"&gt;Hemlösa och hemlöshet under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p233 ft1"&gt;Sociologen Margaretha Järvinen hävdar i en undersökning i början av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; om hemlösa kvinnor i Köpenhamn, att om man skulle isolera &lt;SPAN class="ft2"&gt;en &lt;/SPAN&gt;utlösande orsak till att kvinnor blir hemlösa, är det förekomsten av familjevåld, vilket dock inte innebär att detta har ökat utan snarare att det har synliggjorts och uppmärksammats på ett helt annat sätt än tidigare.&lt;SPAN class="ft34"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;En del av dessa kvinnor kan söka sig akut till en kvinnojour eller motsvarande, men även här brukar finnas en selektionsprocess genom att man inte tar emot aktivt missbrukande kvinnor med eller utan psykiska problem.&lt;SPAN class="ft34"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Järvinens resultat från Köpenhamn understryks också i FEANTSA:s senaste transnationella rapport om hemlösa kvinnor. Våld inom familjen som riktas mot kvinnan är en mycket dominant orsak till att i varje fall unga kvinnor blir hemlösa, och detta är en generell bild i samtliga undersökta &lt;NOBR&gt;EU-länder.&lt;SPAN class="ft34"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft5"&gt;4.5.2 Föreställningar om kvinnors hemlöshet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft1"&gt;Ett återkommande tema under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; har varit hemlösa kvinnors utsatthet och specifika behov, vilka har definierats som annorlunda än männens. Hemlösa kvinnor har uppmärksammats på ett annat sätt än tidigare. Symtomatiskt är att Stockholms kommun i slutet av &lt;NOBR&gt;1960-talet&lt;/NOBR&gt; startade en specialenhet med benämningen Byrån för bostadslösa män. En medelålders alkoholiserad man har länge varit, och är så fortfarande för en del, sinnebilden för en människa som är hemlös.&lt;SPAN class="ft34"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Inte förrän 1994 bildades en särskild kvinnosektion inom det som är nuvarande Enheten för hemlösa. Hemlösa kvinnor och deras behov var tidigare ett &lt;NOBR&gt;icke-existerande&lt;/NOBR&gt; problem utifrån hjälpsystemets synvinkel. Men detta behöver inte innebära att det är en fördel att ”bli sedd” – som hemlös.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft1"&gt;Sociologen Catharina Thörn menar att detta uttryck – att &lt;SPAN class="ft2"&gt;bli sedd &lt;/SPAN&gt;– kan upplevas som att man betraktas som en &lt;NOBR&gt;icke-individ.&lt;/NOBR&gt; ”De människor som passerar ser inte personen utan en kategori”.&lt;SPAN class="ft34"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Hennes slutsats utifrån en rad intervjuer med hemlösa kvinnor är att alla dessa tvärtemot har betonat att de &lt;SPAN class="ft2"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;vill bli sedda som hemlösa när de rör sig i de offentliga rummen. ”Detta tar sig ut-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Järvinen (1993).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Beijer (2000) nämner exempelvis att den av Stockholms stad drivna Kriscentrum inte tar emot hemlösa kvinnor med denna bakgrund.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Edgar &amp; Doherty (2001), s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;40–45.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Beijer (2000), s. 215.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Thörn (2000), s. 239.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft10"&gt;45&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_44"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GPB395d144x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td38"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;Hemlösa och hemlöshet under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td26"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;SOU 2001:95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p138 ft1"&gt;tryck i att de utvecklar olika strategier för att dölja sin hemlöshet när det är möjligt – vilket gör att deras hemlöshet i en bemärkelse är osynlig”, framhåller Thörn.&lt;SPAN class="ft34"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;Så länge kvinnorna offentligt slipper att bli sedda som hemlösa betraktar dem det som en framgång, och för att upprätthålla denna fasad är det viktigt för dem ”att se snygg ut och att kunna känna sig fräsch”. Att dölja hemlösheten är dock bara möjligt till en viss punkt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft7"&gt;De skäms över att behöva bli sedda när de sover i någons trapphus eller på en toalett. Anna söker sig ofta till skyddsrum om nätterna för där vet hon att hon får vara ifred och att hon inte heller blir sedd.&lt;SPAN class="ft38"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft1"&gt;I olika sammanhang beskrivs hemlösa kvinnor som prostituerade, missbrukare och utsatta för sexuella övergrepp och misshandel. Kvinnorna ”lever med och genom männen”, som Ulla Beijer vid Stockholms stads &lt;NOBR&gt;FoU-enhet&lt;/NOBR&gt; har uttryckt saken.&lt;SPAN class="ft34"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;I en PM om insatser och resurser för hemlösa kvinnor i Stockholm uttalas bland annat, att ”specifikt för kvinnorna är, att de långa tider logerar hos någon man, som underhåller henne men också utnyttjar henne”. Detta är en verklighet som många hemlösa kvinnor tvingas leva i, dock inte alla. Att vara hemlös &lt;SPAN class="ft2"&gt;och &lt;/SPAN&gt;kvinna antas av en del inom hjälpsystemet innebära att kvinnan därmed också är prostituerad eller att hon sexuellt utnyttjas av män. För att skapa uppmärksamhet kring hemlösa kvinnor har vissa organisationer i sin opinionsbildning slaget an på detta tema. Budskapet på en uppmärksammad affisch som Stadsmissionen i Stockholm lät framställa för några år sedan var följande: ”För en hemlös kvinna finns det alltid någonstans att sova. Om hon betalar” (illustreras med en bild av en använd kondom). En av de kvinnor som Thörn har intervjuat förklarar att ”många gånger när jag kom upp till socialkontoret hade de förutfattade meningar att jag var prostituerad för att ha någonstans att ta vägen. Men det var helt uteslutet och jag blev så förbannad över att de över huvud taget kunde tro något sådant”.&lt;SPAN class="ft34"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft1"&gt;Hemlösa kvinnor är lika lite som hemlösa män en homogen grupp. De har alla olika bakgrund och erfarenheter. Etnologen Annette Rosengren, som följt ett stort antal hemlösa kvinnor sedan 1998, anser att hemlösa kvinnor, paradoxalt nog, inte är så olika andra kvinnor i Sverige. ”I mycket tänker och värderar de som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Thörn (2000), s. 241.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Thörn (2000), s. 242.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Beijer (2000), s. 224.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Thörn (2001), s 225.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft10"&gt;46&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_45"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GPB395d145x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td51"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;SOU 2001:95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td52"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft25"&gt;Hemlösa och hemlöshet under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p240 ft1"&gt;andra kvinnor och har ungefär samma grundläggande normer när det gäller relationer till barn, föräldrar och partner och till moral och etik människor emellan”, framhåller Rosengren i en kommande bok om hemlösa kvinnor i Stockholm.&lt;SPAN class="ft34"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;Hon förmedlar en motbild till den gängse och traditionella bilden av utnyttjande och underordnade kvinnor. I hennes berättelser framträder i stället en bild av självständiga kvinnor med en långt utvecklad överlevnadsstrategi:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft7"&gt;Jag skulle säga att kvinnorna i Stockholm ungefär som männen är mångsysslare och har förmåga att ta vara på tillfällen som dyker upp. Marginalerna är snäva men de hittar nischer där de kan fungera och valet av försörjningssätt är beroende av hur mycket pengar de behöver och vilka förutsättningar som finns.&lt;SPAN class="ft38"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft5"&gt;4.5.3 ”På männens villkor”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft1"&gt;Ulla Beijer (1998) har i en studie om hemlösa kvinnor i Stockholm visat hur hemlösa kvinnors behov historiskt sett har kommit i skymundan, och att hemlösa kvinnor tidigare kunde vara utsatta för övergrepp och kränkningar från männens sida på mansdominerade kategoriboenden. Bland annat Beijer anser att omhändertagande av hemlösa kvinnor i mångt och mycket har skett på ”männens villkor”. Denna situation förefaller ha förändrats till det bättre under de senaste åren, inte minst till följd av den uppmärksamhet som ägnats hemlösa kvinnor. Hemlösa kvinnor är för socialtjänsten i många kommuner en prioriterad grupp, eftersom de anses leva ett utsatt liv när de saknar bostad, varför de hamnar före männen i kön till olika bostadsalternativ.&lt;SPAN class="ft34"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft5"&gt;4.5.4 Hjälpsystemet och hemlösa kvinnor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft3"&gt;Sociologerna Ingrid Sahlin och Catharina Thörn har utarbetat en rapport om hemlösa kvinnor i Sverige.&lt;SPAN class="ft62"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;De hävdar att skillnaden i myndigheternas retorik om kvinnors behov och myndigheternas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Rosengren (under publ. 2002), manus (kap. Efterord).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Rosengren (under publ. 2002), manus (kap. Efterord).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Socialstyrelsen 2000, s. 106.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Den svenska rapporten av Sahlin och Thörn (2000) är framtagen inom ramen för FEANTSA:s belysning av hemlösa kvinnor i EU:s medlemsstater. FEANTSA publicerade hösten 2001 en s.k. transnationell rapport i form av en antologi som baseras på de olika nationella rapporterna (Egdar &amp; Doherty 2001). Catharina Thörns bidrag har titeln &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;(In-)&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt; visibility and shame: the stigma of being a woman and homeless in Sweden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft10"&gt;47&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_46"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GPB395d146x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td38"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;Hemlösa och hemlöshet under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td26"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;SOU 2001:95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p180 ft1"&gt;stränga kontrollutövande av samma kvinnor är påtaglig. En intervjuad socialarbetare med ansvar för ett kategoriboende för hemlösa kvinnor berättar bland annat följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft67"&gt;Vi har nattpersonal som åker runt flera gånger per natt. Dom är i trappuppgångarna och ställer sig utanför dörrarna och lyssnar, och dom tittar på utsidan om det är tänt och om dom ser en massa folk i lägenheten. Är det så blir dom utslängda på stört.&lt;SPAN class="ft66"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft1"&gt;Forskarna finner den ingående tillsynen förvånande mot bakgrund av att det handlar om noggrant utvalda kvinnor som under månader bevisat att de är nyktra och drogfria, och som ofta genomgått behandling eller vistats på tillsynsboende för kvinnor innan de aktualiserats till detta kategoriboende. Här – liksom vid många andra boendeenheter och träffpunkter för hemlösa kvinnor – betonar personalen kvinnornas behov av att vara ifred för män, varför besök av män är mer eller mindre förbjudna. Kvinnor som bryter mot sådana regler riskerar vräkning. Men genom en sådan åtgärd försätts kvinnorna i en situation där de riskerar att bli beroende av män för att få tak över huvudet. Det framstår som viktigare att upprätthålla regeln än att se till den enskilda kvinnans behov, så som de definierats av socialarbetarna själva. Under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; har det, som framgår ovan, blivit vanligt att åberopa att hemlösa kvinnor inte skall behöva bo och leva på ”mäns villkor”. Frågan är på vems villkor de i stället skall bo och leva? Det innebär inte nödvändigtvis att de vill bo på de villkor som erbjuds på den sekundära bostadsmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft1"&gt;Ett aktuellt problem när det gäller hemlösa och deras boende via socialtjänstens omsorg, är alltså frågan om de hemlösas behov och vem som definierar dessa. Definitionen överensstämmer inte alltid med klientens egna uttryckta behov. Beijer (1998) ger ett belysande exempel: ”Den boendeform som kvinnorna genomgående trodde skulle passa dem var egen lägenhet”,&lt;SPAN class="ft34"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;men detta överensstämde inte med den boendekarriär som socialtjänsten hade utstakat för dessa kvinnor. I sin kommande bok &lt;SPAN class="ft2"&gt;Mellan ilska och hopp – om kvinnor, hemlöshet och att vara utsatt &lt;/SPAN&gt;återger Annette Rosengren (2002) erfarenheter och slutsatser från sina möten med ett sextiotal hemlösa kvinnor i Stockholm som alla har extremt svåra och instabila boendeförhållanden. Hon menar att kvinnorna i förhållande till det professionella hjälpsystemet är i underläge, och att deras stra-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Sahlin &amp; Thörn (2000), s. 49.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Beijer (1998), s. 78.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft10"&gt;48&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_47"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GPB395d147x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td51"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;SOU 2001:95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td52"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft25"&gt;Hemlösa och hemlöshet under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p249 ft1"&gt;tegi antingen kan vara att ”underordna sig, provocera eller – vilket är vanligt – dra sig undan till den värld där de känner sig hemma”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft67"&gt;Kvinnornas motdrag blir att neka, provocera och stiga av den disciplineringstrappa, som efter många års träning och uppvisad drogfrihet skulle ge dem en egen lägenhet. De lämnar inackorderingshem, hotellhem och kommunens härbärgen när myndigheternas krav på kontroll och på hur de skall leva, vad de inte får göra och vad de måste göra blir för stora intrång i integriteten. De är vuxna människor och det finns en gräns för vad de finner sig i. Lite högre upp på disciplineringstrappan kan de avvisas från andrahandslägenheter för att de inte står ut med ensamheten, reglerna och inte hittar möjlighet att leva ett meningsfullt liv i drogfrihet.&lt;SPAN class="ft66"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft1"&gt;Det finns många exempel på att hemlösa, kvinnor som män, i vissa situationer har valt att bryta med hjälpsystemet hellre än att underkasta eller underordna sig hjälpsystemets normer och regelsystem för att exempelvis komma ifråga för ekonomiskt bistånd, plats på ett boende etc. Detta utvecklas även i en underlagsrapport som Ingrid Sahlin och Cecilia Löfstrand har skrivit på uppdrag av kommittén, och som återges i slutbetänkandets bilagedel. Det förhållandet att exempelvis hemlösa kvinnor väljer att avbryta myndighetskontakter med hjälpsystemet är en allvarlig indikation på att hemlösa upplever sig orättvist eller orättfärdigt bemötta i dessa kontakter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;4.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Ett barn- och familjeperspektiv&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft1"&gt;I en studie som Ulla Beijer vid Stockholms stads &lt;NOBR&gt;FoU-enhet&lt;/NOBR&gt; har gjort av 341 kvinnor vid kvinnohärbärget Hvilan mellan åren 1995 och 1996 hade en tredjedel minderåriga barn. Flertalet av barnen bodde hos sina pappor eller var placerade i familjehem.&lt;SPAN class="ft34"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;Socialstyrelsen konstaterar i sin kartläggning 1999 att en stor andel av hemlösa också är föräldrar, vilket framgår mer specifikt av tabell 4.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Rosengren (under publ. 2002, manus (kap. Efterord).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Beijer (1998), s. 129.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft10"&gt;49&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_48"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GPB395d148x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td38"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;Hemlösa och hemlöshet under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td26"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;SOU 2001:95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p138 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;Tabell 4.4&lt;/SPAN&gt;. Procentuell fördelning över andelen män respektive kvinnor som har barn och som är vårdnadshavare&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td65"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft7"&gt;Förälder&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft7"&gt;Vårdnadshavare&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td68"&gt;&lt;SPAN class="p182 ft7"&gt;Män&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td69"&gt;&lt;SPAN class="p253 ft7"&gt;28&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td24"&gt;&lt;SPAN class="p254 ft7"&gt;4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td68"&gt;&lt;SPAN class="p182 ft7"&gt;Kvinnor&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td69"&gt;&lt;SPAN class="p253 ft7"&gt;43&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td24"&gt;&lt;SPAN class="p255 ft7"&gt;21&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p256 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Socialstyrelsen (2000), s. 37.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft1"&gt;Socialstyrelsen noterar också att ju längre hemlösheten har pågått, desto ovanligare är det att föräldern som är hemlös har vårdnaden om barn. Beijer (2000) betonar att det ofta är en traumatisk upplevelse att få sitt barn omhändertaget, även om kvinnan samtycker till åtgärden. Beijer anser att samhällets hjälpsystem inte tar någon hänsyn till den hemlösa mammans trauman, sorgen över moderskapet och det ”förlorade” barnet. Hon exemplifierar de problem som en hemlös mamma kan möta när hon vill besöka sitt barn som är placerat i familjehem:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft68"&gt;Förutom den ångest och skam hon kan uppleva över att inte själv ha klarat av att ta hand om barnet eller att inte ha hälsat på barnet tillräckligt ofta, skall olika praktiska moment ordnas innan besöket. Detta kan ske på olika sätt från fall till fall. Ibland sker kontakten mellan familjehem och mamma relativt smärtfritt. I sådana fall kan kvinnan hälsa på barnet regelbundet och kanske komma på besök själv, utan att någon från socialtjänsten är med. I andra fall kan det vara mer komplicerat. Ett scenario som kan uppstå är följande: Mamman har kanske inte besökt sitt barn på länge. Familjehemmet ligger långt bort och den hemlösa kvinnans socialsekreterare och barnets familjehemssekreterare skall tillsammans med kvinnan och familjehemmet göra upp en passande besöksdag. Går barnet på dagis kanske barnet skall vara hemma den dagen och daghemmet underrättas om &lt;NOBR&gt;detta. /---/&lt;/NOBR&gt; I takt med att besöksdagen närmar sig ökar ångesten hos kvinnan och hon återfaller i missbruk. När socialsekreteraren kommer för att hämta henne till besöket har kvinnan lämnat inackorderingshemmet. Den hemlösa kvinnan har på nytt ”misslyckats” i sin roll som mamma och socialsekreteraren, familjehemssekreteraren, familjehemmet och kanske också barnet kan konstatera att hon inte, ”denna gången heller”, kunde genomföra besöket.&lt;SPAN class="ft38"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft1"&gt;Trots att en mycket stor andel av hemlösa män och kvinnor har minderåriga barn, är det uppenbart att hjälpsystemen inte har anpassat sig till detta förhållande. Hemlösa som bor på institutioner eller institutionsliknande miljöer kan ha svårt att upprätthålla ett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;Beijer (2000), s. &lt;NOBR&gt;222–.223.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft10"&gt;50&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_49"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GPB395d149x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td51"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;SOU 2001:95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td52"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft25"&gt;Hemlösa och hemlöshet under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p240 ft1"&gt;fungerande umgänge med sina barn, eftersom miljön inte är anpassad efter barns behov eller kan upplevas som skrämmande för barn att vistas i. För hemlösa som har ett specialkontrakt i form av exempelvis en tränings- eller försökslägenhet finns ofta vidhängande (oskäliga) hyresvillkor som innebär att de inte får ha ”nattgäster” eller ”inneboende” hos sig, vilket även inkluderar deras egna barn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft1"&gt;Förälderns umgänge med barnet kan därmed upphöra i praktiken, vilket är en förödande utveckling utifrån barnets behov av en nära och regelbunden kontakt med båda sina föräldrar. I detta sammanhang finns det skäl att referera till den internationellt ansedde professorn David Fanshel, Columbia University i New York, som i ett samtal med Kerstin Vinterhed betonade, att ”det är bättre att veta vem ens mamma är, även om hon är berusad när hon kommer på besök, även om hon är prostituerad, bisarr och avvikande. Det är bättre att arbeta med verklighetens problem än med den fantasifigur som annars träder i verklighetens ställe”.&lt;SPAN class="ft34"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;Barnet har ett behov av att uppleva ett föräldraskap, även om denna förälder inte har vårdnaden om barnet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft1"&gt;Utomlands är det inte ovanligt att familjer tvingas leva på exempelvis härbärgen. Norges byggforskningsinstitutt genomförde 1997 en studie av hemlösheten i fyra norska kommuner och det framkom då att det fanns cirka 200 barn som levde med sina bostadslösa föräldrar på härbärgen,&lt;SPAN class="ft34"&gt;27 &lt;/SPAN&gt;huvudsakligen familjer med utländskt ursprung. I en undersökning i London av hemlösa vuxna som var inhysta i hotellrum (varav 65 % bodde med minderåriga barn) fann Victor (1992) att psykisk ohälsa förekom mer än dubbelt så ofta bland dessa jämfört med personer i grannskapet som hade fast bostad. Health Visitors Association och Bayswater Proect i Storbritannien bekräftar i sin forskning att barn drabbas fysiskt, känslomässigt och utbildningsmässigt när de bor på enheter av typ ”bed &amp; breakfast”. Bland annat var det vanligt med depressioner, sömnstörningar, dålig aptit, hyperaktivitet, sängvätning och analinkontinens, toaletträningsproblem, raseriutbrott och aggressioner.&lt;SPAN class="ft34"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft1"&gt;Det sociala arbetet utgick länge från ett ensidigt vuxenperspektiv. Mot detta står ett mer uttalat barnperspektiv som innebär att vuxna ”ser barnet, strävar efter att förstå det och vidtar åtgärder som de bedömer vara till barnets bästa”.&lt;SPAN class="ft34"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;Sedan 1998 har social-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Vinterhed(1992), s. 145.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Ulfrstad (1999), s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;50-52.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Drennan &amp; Stearn (1986), Hutson (1999).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;SOU 1997:116, s. 139; Hindberg (2001), s. 41.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft10"&gt;51&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_50"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GPB395d150x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td38"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;Hemlösa och hemlöshet under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td26"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;SOU 2001:95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p52 ft1"&gt;tjänstlagen kompletterats med en bestämmelse där det stagdas att ”när åtgärder rör barn skall särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver” (1 §; 1 kap. 2 § i nya socialtjänstlagen). Lagbestämmelsens utformning ger ingen direkt vägledning i utformningen av det sociala arbetets praktik, men i Barnkommitténs (dir. 1996:15) utredning om implementeringen av &lt;NOBR&gt;FN-konventionen&lt;/NOBR&gt; i svensk rätt, underströk kommittén att ”förståelsen är central och en förutsättning för att kunna vidta åtgärder för barnets bästa”.&lt;SPAN class="ft34"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft1"&gt;Kommittén för hemlösa vill mot bakgrund av vad som anförts ovan, understryka vikten av att socialtjänsten och frivilligorganisationer i sin planering av insatser även beaktar hemlösa föräldrars och deras barns behov av en nära och regelbunden kontakt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft1"&gt;Kommittén vill i detta sammanhang också lyfta fram behovet av ett familjeperspektiv i synen på hemlösa. Många hemlösa lever i parrelationer, men hjälpsystemen är ofta negativt inställda till parrelationer och förutsätter att relationen är destruktiv utifrån kvinnans synvinkel.&lt;SPAN class="ft34"&gt;31 &lt;/SPAN&gt;Det senare ger snarare uttryck för ett paternalistiskt synsätt som innebär att socialarbetarens eller organisationens handlande bestäms med hänvisning till klientens bästa – utan att klienten själv är tillfrågad, än mindre har lämnat sitt medgivande eller samtycke. Den professionelle antas veta bäst. Experten visavi klienten. Dess motsats är empowerment där klienten och dennes integritet är i fokus.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft3"&gt;På senare tid har vissa kommuner börjat öppna boendeenheter som även tillåter parrelationer, exempelvis Stockholm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;4.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft1"&gt;Den nationella kartläggningen av antalet hemlösa bör vara regelbundet återkommande, förslagsvis vart tredje år. En kontinuerlig uppföljning är väsentlig för att tillförlitligt kunna följa och beskriva utvecklingen över tid. Ansvaret för genomförandet bör gemensamt åvila Socialstyrelsen och Boverket. Kommittén för hemlösa anser att det årliga kartläggningsarbete som bedrivs i många kommuner är av stor betydelse, eftersom det bidrar till att hemlöshet och hemlösas situation ägnas en konstant uppmärksamhet samtidigt som kommunerna kan följa utvecklingen över tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;SOU 1997:116, s. 138.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Se exempelvis beskrivningen i Löfstrand (2001a), s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;54-57.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft10"&gt;52&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_51"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td51"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;SOU 2001:95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td52"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft25"&gt;Hemlösa och hemlöshet under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p233 ft1"&gt;Kommittén vill särskilt betona betydelsen av att hemlösa kvinnor möts av attityder och hjälperbjudanden som bygger på kunskap om och förståelse för hur kvinnor drabbas av hemlöshetstillvaron. Kommittén vill understryka vikten av att socialtjänsten och frivilligorganisationer i sin planering av insatser för hemlösa även beaktar hemlösa föräldrars och deras barns behov av en nära och regelbunden kontakt. Kommittén vill också peka på behovet av ett samlat familjeperspektiv i synen på hemlösa, och att socialtjänst och frivilligorganisationer tar hänsyn till hemlösa pars gemensamma behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft10"&gt;53&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_52"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GPB395d152x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p264 ft0"&gt;5 Rätt till bostad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft26"&gt;Kommitténs förslag:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft1"&gt;Kommittén föreslår att den nya socialtjänstlagens bestämmelse om bistånd enligt 4 kap. 1 § kompletteras med en bestämmelse om att rätt till bistånd också skall omfatta en fast bostad till en person som är att betrakta som hemlös, dvs. som saknar tillgång till egen bostad och vars livsvillkor är sådana att han eller hon inte av egen kraft kan erhålla en bostad på den reguljära bostadsmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft1"&gt;I debatten om välfärds- och socialpolitiken används ofta ett rättighetsbegrepp. Det kan gälla rätten till arbete, bostad eller trygghet osv. ”Att bostaden är en social rättighet har länge fungerat som en portalformulering över svensk bostadspolitik”, konstaterar statsvetaren Bo Bengtsson. Men, noterar han samtidigt: ”innebörden är långt ifrån självklar och bostadspolitikens kritiker avvisar gärna formuleringen som en tom floskel”. Hans slutsats är att denna rättighet inte är av individuell natur, utan i stället skall ses som ”ett statens långsiktiga ansvar gentemot samhället i stort”.&lt;SPAN class="ft34"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft1"&gt;Rättighetsbegreppet används alltså i sådana sammanhang på ett betydligt friare sätt än det vanligen är fråga om när man avser juridiska rättigheter. Man talar om en rättighet i mer strikt, juridisk (främst civilrättslig) mening när det föreligger en mot denna rättighet svarande konkret skyldighet för någon. När man inte kan konstatera en rättighet i strikt juridisk mening – med motsvarande omedelbara skyldighet – men ändå väljer att tala om den enskildes rätt till något, syftar man vanligen på ett spektrum av juridiska och andra konstruktioner som avser att tillgodose den enskildes behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Bengtsson (2001), s. 49, 87.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft10"&gt;55&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_53"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td38"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;Rätt till bostad&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td26"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;SOU 2001:95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p52 ft1"&gt;När det friare rättighetsbegreppet används verkar det dock som om det alltid läggs in i detta att det finns något slag av skyldighet för någon eller några gentemot ”rättighetshavaren”. Åtminstone så att det finns en moralisk och/eller politisk skyldighet att agera för att ”rättigheten” skall konkretiseras. Det kan gälla att politiker och andra skall verka för att rättigheten tillgodoses genom lagstiftning och penninganslag, vilka åtgärder kommer ”rättighetshavaren” till godo. Rättighets- och skyddslagstiftningen ur principiell synvinkel har behandlats av Socialtjänstutredningen (SOU 1999:97 del A, s. 173). Där framhåller kommittén, att den skyldighet som regleras ofta tar sikte på ansvaret för den enskilde huvudmannen. I socialtjänstlagen finns exempelvis regler om skyldigheter för kommunerna att bedriva vissa verksamheter. &lt;SPAN class="ft2"&gt;Hur &lt;/SPAN&gt;verksamheten skall bedrivas avgör kommunen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft1"&gt;Det kan naturligtvis konstateras att det pragmatiskt sett är betydelsefullt hur en ”rättighet” konstruerats. Rätten till sjukvård, i form av till exempel en operation, får helt olika innebörd för medborgaren beroende på hur han kan agera för att tillgodose sin rätt, om han nekas operationen. Har han rätt att få domstolsbeslut på att operationen skall genomföras jämte skadestånd? Eller innebär hans rätt endast att de förtroendevalda politikerna skall verka för att han, och andra, i framtiden kommer att få tillgång till behandlingen?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft1"&gt;I detta kapitel behandlas främst frågan om i vilken utsträckning rätten till en bostad reglerats som en egentlig rättighet, dvs. i mer strikt juridisk mening.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft1"&gt;Frågan om den enskildes rätt till en bostad kan för tydlighetens skull delas upp i två beroende på mot vilken rätten kan tänkas vara riktad. Den kan gälla dels i förhållande till det allmänna, dvs. stat och kommun, dels i förhållande till enskilda rättssubjekt, dvs. främst fastighetsägarna. Frågan om rätten till en bostad ställer sig olika beroende på om det gäller en person som söker en bostad eller en person som redan har en bostad. Det sist sagda gäller dock främst i den enskilda individens förhållande till andra enskilda rättssubjekt. Rätten till en bostad i förhållande till det allmänna – i enlighet med den friare användningen av rättighetsbegreppet – tillgodoses ofta på ett mer indirekt sätt, genom att man med olika medel försöker förbättra förutsättningarna för den enskilde på bostadsmarknaden, utan att han ges någon egentlig rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft10"&gt;56&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_54"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td70"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;SOU 2001:95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td71"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft25"&gt;Rätt till bostad&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p91 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Rättigheter gentemot det allmänna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;5.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;De sociala rättigheterna enligt regeringsformen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft1"&gt;I regeringsformen anges att det särskilt skall åligga det allmänna att trygga rätten till en god bostad samt att verka för social omsorg och trygghet samt för en god levnadsmiljö. Denna grundlagsbestämmelse, om den enskildes välfärd och de sociala rättigheterna i 1 kap. 2 § andra stycket regeringsformen, tillkom vid 1976 års författningsrevision. Det är fråga om ett program- och målsättningsstadgande. Stadgandet har inte karaktär av en rättsligt bindande föreskrift. Det innebär att den enskilde inte på grundval av bestämmelsen genom domstol kan få till stånd ett ingripande mot det allmänna, dvs. staten eller kommunen. De mål som anges för den samhälleliga verksamheten kan däremot ha politisk betydelse och deras effekt kan bli föremål för politisk kontroll (prop. 1973:90 s. 194 f, SOU 1975:75 s. 184, prop. 1975/76:209 s. 128). Bestämmelsens mest väsentliga funktion har av Fri- och rättighetsutredningen angivits vara att den ålägger det allmänna att positivt verka för att rättigheten skyddas, främjas och i största möjliga utsträckning förverkligas (SOU 1975:75 s. 184).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft1"&gt;I propositionen till den beskrivna förändringen av regeringsformen anförde regeringen i fråga om de sociala rättigheterna bland annat, att i det moderna välfärdssamhället intar dessa en central plats. Den enskildes välfärd i skilda hänseenden angavs i själva verket ha kommit att bli det övergripande målet för den politiska verksamheten. Det ansågs därför naturligt att de rättigheter som har ett nära samband med denna målsättning fick komma till uttryck i grundlagen. Som ytterligare skäl för detta anförde regeringen, att en viss materiell standard för de enskilda individerna utgör en förutsättning för att den demokratiska styrelseformen skall kunna fungera tillfredsställande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;5.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Konkretisering av bostadspolitiken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft1"&gt;De mål som i dag gäller för bostadspolitiken antogs våren 1998 av riksdagen, på förslag av bostadsutskottet. Bakgrunden till detta var i korthet följande. I den senaste större allmänna bostadspolitiska propositionen, vilken lades fram våren 1998 (prop. 1997/98:119), redovisade regeringen sin bedömning av hur de övergripande målen för bostadspolitiken borde formuleras. Något förslag lämnades&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;57&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_55"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td38"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;Rätt till bostad&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td26"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;SOU 2001:95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p138 ft1"&gt;dock inte till riksdagen i detta avseende. Vid sin behandling av propositionen fann dock utskottet att målsättningen, sådan den formulerades i propositionen, hade i stort sett samma lydelse som den som återfanns i den bostadspolitiska utredningens betänkande på vilket regeringens proposition byggde (SOU 1996:156). Bakom utredningens förslag i denna del stod företrädare för samtliga riksdagspartier med undantag av Moderata samlingspartiet. Det fanns enligt utskottets mening mot denna bakgrund goda skäl för riksdagen att ansluta sig till den målformulering som förts fram i propositionen. Enligt utskottets mening var det en styrka med en bred uppslutning kring dessa mål. De bostadspolitiska målen formuleras således i dag på följande sätt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft7"&gt;Bostaden är en social rättighet och bostadspolitiken skall skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder till rimliga kostnader och i en stimulerande och trygg miljö inom ekologiskt hållbara ramar. Bo- endemiljön skall bidra till jämlika och värdiga levnadsförhållanden och särskilt främja en god uppväxt för barn och ungdomar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft1"&gt;När det däremot gällde frågan om valet av de medel med vilka de uppsatta målen skall nås konstaterade bostadsutskottet att skiljaktigheterna mellan partierna är stora (bet. 1997/98:BoU10, se även bet. 2000/01:BoU1, s. 28 ff.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft1"&gt;I olika sammanhang har grundlagsstadgandet om rätten till bostad blivit åberopat. I fråga om till exempel behovet av en särskild lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar fann bostadsutskottet hösten 2000 skäl att påminna om lagrummets existens. (Regeringen hade i propositionen inte funnit skäl att, i vart fall uttryckligen, åberopa lagrummet.) Vid upphävandet av 1947 års bostadsförsörjningslag, vilket skedde 1993, underströks att lagens avskaffande inte innebar någon förändring av kommunernas grundläggande ansvar för bostadsförsörjningen (bet. 1992/93:BoU19). Kommunernas bostadspolitiska ansvar har därefter i allt väsentligt kommit att styras endast av kommunallagen, socialtjänstlagen och plan- och bygglagen. Bostadsutskottet konstaterade – hösten 2000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft1"&gt;– att trots att kommunernas ansvar i grunden inte hade förändrats visade situationen på bostadsmarknaden att många kommuner inte längre tog detta ansvar. Bostadsutskottet erinrade om, liksom tidigare (senast dessförinnan i betänkande 1998/99:BoU11), att det enligt 1 kap. 2 § regeringsformen skall särskilt åligga det allmänna att bland annat trygga rätten till bostad samt att verka för social omsorg och trygghet och för en god levnadsmiljö. Stadgandet sades&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft10"&gt;58&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_56"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td70"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;SOU 2001:95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td71"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft25"&gt;Rätt till bostad&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p240 ft1"&gt;vara ett uttryck för den vikt bostadspolitiken skall ha och också ange politikens huvudsakliga inriktning. Även det av riksdagen fastlagda målet för bostadspolitiken avsågs ge uttryck för samma ambitioner. Utskottet erinrade om att detta mål bland annat innehåller följande formulering: &lt;SPAN class="ft2"&gt;Bostaden är en social rättighet och bostadspolitiken skall skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder till rimliga kostnader. &lt;/SPAN&gt;Utskottets ställningstagande i frågan om den nya bostadsförsörjningslagen angavs ”naturligen” ske mot denna bakgrund (bet. 2000/01:BoU2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft1"&gt;Ett annat exempel är när riksdagen behandlade regeringens proposition 1998/99:122 om kommunala bostadsföretag. Regeringen föreslog att de då gällande bestämmelserna om indragning av räntestöd vid ägarförändringar och överlåtelser av kommunala bostadsföretag eller deras bostäder skulle ersättas av ett nytt tidsbegränsat sanktionssystem. Syftet med förslaget var att, under tiden då den framtida utvecklingen av de allmännyttiga bostadsföretagen utreddes, motverka att bostadsföretagen skulle säljas ut eller att pengar skulle föras över från bostadsföretagen till annan verksamhet i kommunen (den s.k. stopplagen vars giltighet förlängts en gång och som enligt regeringens förslag i prop. 2001/02:58 kommer att ersättas av en lag om förvärvstillstånd). Grundlagstadgandet åberopades av bostadsutskottet och var ett uttryck för den vikt bostadspolitiken skall ha och också ange politikens huvudsakliga inriktning. Utskottets ställningstagande gjordes därför ”naturligen” mot bakgrund av detta stadgande (bet. BoU 1998/99:BoU11).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft1"&gt;För att tillgodose den på enbart politiska åtgärder vilande rätten till en god bostad finns och har funnits olika typer av lagstiftning och annan författningsreglering. Viktiga sådana regleringar utgörs av plan- och bygglagen som innehåller planinstrument m.m. för bebyggelsen, vilka instrument utgör grundvalen för att ett bostadsbyggande skall kunna ske. Ekonomiska subventioner har under de senaste decennierna i större eller mindre omfattning utgått till bostadsbyggandet. Nu senast har ett särskilt investeringsbidrag för hyresbostäder införts (prop. 2000/01:100, yttr. 2000/01:BoU6y). Särskild lagstiftning har dessutom gett kommunerna möjlighet att trots kommunallagens likabehandlingsprincip ge enskilda personer ekonomiskt stöd till sitt boende. Numera gäller en särskild lag enligt vilken en kommun får lämna enskilda hushåll ekonomiskt stöd i syfte att minska deras kostnader för att anskaffa och inneha en permanentbostad (lagen, 1993:406, om kommunalt stöd till boendet). En bostadsförsörjningslag har nyligen återinförts (lagen,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft10"&gt;59&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_57"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td38"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;Rätt till bostad&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td26"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;SOU 2001:95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p138 ft1"&gt;2000:1383, om kommunernas bostadsförsörjningsansvar). Tidigare har det funnits en bostadsanvisningsrättslag som bland annat syftat till att det skall finnas lägenheter till kommunal förmedling bland de bostadssökande. Därutöver har viktig grundläggande lagstiftning införts som tillförsäkrat de enskilda vissa rättigheter i fråga om bostaden. De har sedan länge kunnat få bidrag till sitt boende i form av ett schabloniserat försörjningsstöd (lagen, 1993:737, om bostadsbidrag). Socialtjänstlagen utgör för medborgarna en garanti för sin försörjning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;5.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Bostadsbidragslagen och socialtjänstlagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft1"&gt;Lagen (1993:737) om bostadsbidrag ger den enskilde en rätt att erhålla bidrag under i lagen angivna förutsättningar. Bidraget är beroende på inkomst, hushållets sammansättning, bostadskostnadernas storlek och bostadens yta. Att märka är att i bostadsbidragslagens inledande paragraf anges att den enskilde &lt;SPAN class="ft2"&gt;kan få &lt;/SPAN&gt;bidrag enligt lagen. Först i en följande paragraf talas om &lt;SPAN class="ft2"&gt;rätten &lt;/SPAN&gt;till bostadsbidrag. Bidraget ges till den enskilde oavsett vilken upplåtelseform bostaden har (egnahem, bostadsrätt eller hyresrätt). Försäkringskassan beslutar om bostadsbidrag. Dess beslut kan överklagas till domstol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft1"&gt;Också socialtjänstlagen ger den enskilde en rätt till stöd för sitt boende. Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning. Försörjningsstödet skall lämnas för skäliga kostnader för boende (6 § och 6 b § socialtjänstlagen; 4 kap. 1 och 3 §§ den nya socialtjänstlagen). Det föreligger också rätt till bistånd för den enskildes livsföring i övrigt, s.k. annat bistånd (6 § socialtjänstlagen; 4 kap. 1 § den nya socialtjänstlagen). Med annat bistånd avses för närvarande endast hjälp i hemmet samt särskilt boende för service och omvårdnad för äldre eller bostad med särskild service för funktionshindrade (6 f § socialtjänstlagen). Från den 1 januari 2002 finns inte längre denna begränsning (jfr 4 kap. 1 § den nya socialtjänstlagen med övriga bestämmelser i samma kapitel).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft1"&gt;Den enskilde har möjlighet att med domstols hjälp tvinga kommunen att lämna det bistånd i form av försörjningsstöd och annat bistånd som stadgas i socialtjänstlagen. En begäran om kontant stöd eller annat bistånd, till exempel i form av bostad, kan i sådana fall fullföljas till högre instans. En socialnämnd får ge bistånd i annan form än försörjningsstöd och annat bistånd, om det finns skäl&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft10"&gt;60&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_58"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td70"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;SOU 2001:95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td71"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft25"&gt;Rätt till bostad&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p240 ft1"&gt;för det (6 g § socialtjänstlagen; 4 kap. 2 § den nya socialtjänstlagen). Nämnden får också gå utöver vad som lagen bestämmer om försörjningsstöd och annat stöd. Ett beslut genom vilket ett sådant ”frivilligt” stöd vägras kan inte överklagas genom förvaltningsbesvär. En begränsad överprövning av ett sådant beslut kan dock ske enligt kommunallagens bestämmelser om laglighetsprövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft1"&gt;I detta sammanhang bör uppmärksammas att länsstyrelsen fr.o.m. den 1 juli 2000 fått ökad möjlighet att ingripa mot domstolstrots (prop. 1999/2000:79, bet. 1999/2000:SoU14). Enligt 68 a § socialtjänstlagen (13 kap. 7 § den nya socialtjänstlagen) får länsstyrelsen förelägga en kommun vid vite att avhjälpa brister i verkställigheten av en lagakraftägande dom som ger en enskild rätt till försörjningsstöd och annat bistånd enligt vad som följer av 6 b och 6 f §§ socialtjänstlagen (4 kap. 1 § den nya socialtjänstlagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft1"&gt;De senaste förändringarna av den nu gällande socialtjänstlagen kan generellt sett sägas innebära en förstärkning av den enskildes rättigheter gentemot det allmänna (prop. 2000/01:80, bet. 2000/01:SoU18). När det gäller bistånd i form av en konkret bostad till andra än äldre och funktionshindrade synes statens kontroll av kommunerna genom domstolsprövning ha försvagats. Det kan sättas ifråga om socialnämnden i dag under motsvarande förutsättningar hade ålagts att tillhandahålla en permanentbostad, vilket skedde genom ett avgörande av Regeringsrätten år 1990 (RÅ 1990 ref. 119). Fallet avsåg tillämpningen av 6 § socialtjänstlagen i den lydelse den hade före den 1 januari 1998. En frånskild romer med fyra minderåriga barn hade ansökt om bistånd med bostad. Hennes ansökan avslogs med motiveringen att man inte disponerade över den form av bistånd kvinnan begärde. I stället ordnades en husvagn. I Regeringsrättens avgörande återgavs ur lagmotiven att socialtjänsten var skyldig att hjälpa den enskilde när han hade svårt att finna vägarna till den hjälp och service som samhället kan ge. Detta gällde i synnerhet grupper av hjälpbehövande som på grund av sin utsatta situation ibland saknade tillräcklig initiativkraft för att nå rätt i det komplicerade samhället. Domstolen fann att kvinnan tillhörde en sådan utsatt grupp som kunde behöva särskild hjälp till exempel för att skaffa bostad. Nämnden ålades därför att tillhandahålla kvinnan en bostad som fyllde kraven på skälig levnadsnivå eller på annat sätt ombesörja att hon fick tillgång till en sådan bostad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft10"&gt;61&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_59"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td38"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;Rätt till bostad&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td26"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;SOU 2001:95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p110 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft1"&gt;Osäkerheten om huruvida rätten till bistånd också omfattar rätten till bistånd till en &lt;SPAN class="ft2"&gt;bostad &lt;/SPAN&gt;utgör en grundläggande svaghet i samhällets uttalade ambition att hjälpa utsatta och hemlösa människor till en skälig levnadsnivå. Den nya socialtjänstlagens bestämmelser bör därför kunna kompletteras med en särskild föreskrift i 4 kap. 1 § om att rätten till bistånd också skall omfatta en fast bostad till en person som är att betrakta som hemlös, dvs. som saknar tillgång till egen bostad och vars livsvillkor är sådana att han eller hon inte heller av egen kraft kan erhålla en bostad på den reguljära bostadsmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft1"&gt;Ett utökat ansvar för kommunen att tillhandahålla bostäder ställer naturligtvis upp frågor om hur kommunen rent faktiskt skall kunna fullgöra denna skyldighet. Frågan är särskilt viktig i förhållande till sådana kommuner som har en bostadsmarknad som inte är i balans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft1"&gt;Det kan inte uteslutas att den föreslagna regleringen kommer att ge kommuner med stor eller mycket stor bostadsbrist omfattande problem med att uppfylla socialtjänstlagens ökade krav. I vissa lägen kan det komma att bli omöjligt för kommunen att tillgodose en enskilds bostadsbehov. Det kan därför behövas kompletterande regler som ger kommunen rimliga möjligheter att verka i lagens anda. Rätten till bistånd till en fast bostad kan till exempel inte behöva materialiseras omedelbart och kommunen bör därför ha möjlighet att under lagarna bistå den enskilde med bostäder av mindre fast karaktär under den tid som bedöms vara skälig för att införskaffa en fast bostad. Kommunen bör också ha möjlighet att i samråd med den enskilde och en annan kommun, kunna tillgodose behovet av en fast bostad i en annan kommun än hemkommunen. Kommittén anser inte att sådana kompletterande regler förtar förslagets grundläggande fördelar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft1"&gt;I storstadsregionerna framstår det dessutom som alltmer uppenbart att det kommunala planmonopolet skulle behöva kompletteras med ett regionalt bostadsförsörjningsansvar. Med ett regionalt bostadsförsörjningsansvar utvidgas arenan för såväl den sociala bostadspolitiken som för den enskilde medborgaren i behov av bistånd till en fast bostad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft10"&gt;62&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_60"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GPB395d160x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p264 ft0"&gt;6 Staten och hemlösheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft26"&gt;Kommitténs förslag:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Kommittén föreslår att regeringen vidtar särskilda åtgärder för att säkerställa att en väsentlig del av investeringsbidraget för att stimulera byggandet av små eller medelstora hyreslägenheter, långsiktigt används för byggande av bostäder åt hushåll med en svag ställning på bostadsmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Kommittén för hemlösa föreslår en särskild lag om bostadsanvisning med samma principiella uppbyggnad som motsvarande regler i lagen (1987:1274) om kommunal bostadsanvisningsrätt. Kommunen skall vid behov genom särskilda bostadsanvisningsavtal med berörda fastighetsägare och kommunala bostadsföretag kunna anvisa bostadssökande till bostadslägenheter som blir lediga i fastighetsbeståndet. Om en sådan överenskommelse inte kan träffas skall hyresnämnden kunna besluta om anvisningsrätt i den utsträckning som det behövs för att upprätthålla kommunens bostadsförsörjning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Kommittén föreslår vidare att regeringen, som en generellt stödjande åtgärd, framlägger förslag som starkt reducerar eller avskaffar nuvarande fastighetsbeskattning för hyresbostadsfastigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Mot bakgrund av att huvuddelen av de hemlösa är ensamstående, föreslår kommittén att regeringen särskilt låter utreda möjligheten att förändra lagen (1993:737) om bostadsbidrag så att även ensamstående personer över 28 års ålder kan ansöka om bostadsbidrag..&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Kommittén föreslår att regeringen framöver nogsamt analyserar effekterna av regelsystemet om eftergiftsprövning enligt lagen om bostadsbidrag. Kommittén anser att det är väsentligt att också bidragssökandes personliga förhållanden samt hushållets&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft10"&gt;63&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_61"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GPB395d161x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td38"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;Staten och hemlösheten&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td26"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;SOU 2001:95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p291 ft1"&gt;ekonomiska förmåga skall ligga till grund för att bevilja eftergift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Kommittén för hemlösa föreslår att regeringen närmare utreder möjligheten för bidragsssökande som hyr en bostad i andra hand, att erhålla bostadsbidrag i de fall när hyresavtalet understiger en månad men då det sammanhängande hyresförhållandet överstiger en månad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Kommittén föreslår att nuvarande förbud i bostadsrättslagen mot dubbelupplåtelse av en bostadsrättslägenhet upphävs partiellt för att möjliggöra för en hyresgäst i en fastighet som skall ombildas till bostadsrättslägenheter, att kunna bibehålla ett kommunalt bostadsföretag som hyresvärd eller alternativt få kommunen direkt som hyresvärd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Bostadspolitik i ny tappning – en allmän bakgrund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft1"&gt;Sverige har en i internationell jämförelse mycket hög andel hyreslägenheter i bostadsbeståndet. Den goda tillgången på hyreslägenheter utan krav på personlig kapitalinsats har på många sätt bidragit positivt till medborgarnas möjligheter att röra sig mellan olika arbetsmarknader och studieorter. Av stor betydelse för den sociala bostadsplaneringen har varit att en avsevärd andel av lägenheterna har producerats och förvaltats av kommunernas egna bostadsbolag. Medborgare med låga eller obefintliga inkomster och/eller med sociala belastningar som exkluderat dem från den privata hyresmarknaden och ägda bostäder har, vid sidan av miljoner andra hushåll, kunnat finna en bostad i det kommunala beståndet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft1"&gt;Fram till början av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; var den svenska bostadspolitiken en sammanhållen och väl fungerande helhet. Staten var en aktiv och viktig aktör vid finansiering av nybyggnation, både i form av lån och genom de så kallade räntebidragen. Räntebidragen innebar att staten gick in och garanterade en viss (låg) räntesats, och skillnaden mellan denna och marknadsräntan betalades av staten. Dessa kraftiga subventioneringar hade tillsammans med långa perioder av hög inflation i ekonomin en positiv effekt på bostadsbyggandet, men var samtidigt en källa till problem. I början av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; påbörjades och färdigställdes ett rekordhögt antal bostäder, vilket på sina håll medförde att produktionen i vissa delar av landet översteg det lång-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft10"&gt;64&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_62"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GPB395d162x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td72"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;SOU 2001:95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td73"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft25"&gt;Staten och hemlösheten&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p296 ft1"&gt;siktiga behovet av bostäder.&lt;SPAN class="ft34"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;De statliga bostadssubventionerna var så omfattande att de enligt vissa bedömare utgjorde ”en så stor belastning på statsbudgeten att en avveckling av de generella subventionerna ansågs oundviklig”.&lt;SPAN class="ft34"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft1"&gt;Saneringen av statsfinanserna i kombination med skattereformen 1991 förutsatte att statens del av de framtida kostnaderna för boendet skulle minska. Skattereformen finansierades i hög grad via bostadssektorn. Den dåvarande regeringen tillsatte i december 1991 en enmansutredare med uppgift att utreda statens stöd för bostadsfinansiering. Målet med bostadspolitiken ansågs fortfarande vara att ”alla skall ha möjlighet till en god bostad till ett rimligt pris”,&lt;SPAN class="ft34"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;men medlet för att uppnå detta var inte längre statlig reglering och statliga subventioner. Genom att marknaden skulle pressa priserna antogs producenterna utforma och förvalta bostäder på ett sådant sätt att de ändå tillgodosåg de boendes intressen och värderingar. Utgångspunkten var att bostadssektorn inte skulle vara ”avskärmad från den ekonomiska politik som förs och från de ekonomiska förhållanden som gäller i samhället i övrigt”,&lt;SPAN class="ft34"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;dvs. att bostadspolitiken skulle bli mer marknadsanpassad. I sitt första delbetänkande &lt;SPAN class="ft2"&gt;Avreglerad bostadsmarknad &lt;/SPAN&gt;(SOU 1992:24) skrev utredaren, att ”erfarenheterna från hittillsvarande subventionssystem är att det förstärker kostnadshöjningar, skapar ett omfattande regelsystem och påverkar statsbudgeten negativt”.&lt;SPAN class="ft34"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Utredningen ansåg att en fortsatt bidragsgivning med oförändrade regler riskerade att ”undergräva statens finanser på ett sätt som kan få förödande effekter för landets ekonomi”.&lt;SPAN class="ft34"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Regeringens proposition (1991/ 92:150 bil. I:5) utgick i allt väsentligt från utredningens förslag, och riksdagens beslut om nya regler för statens stöd till bostadsfinansiering kom att gälla fr.o.m. den 1 januari 1993. Samtidigt verkade dåvarande regeringen för att minska den statliga regleringen av kommunernas ansvar för boendefrågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft1"&gt;Utgifterna för de mest omfattande stöden inom bostadssektorn, räntebidragen till ny- och ombyggnad, har sjunkit avsevärt sedan 1993 – från 33,8 miljarder kronor 1992/93 till knappt 4 miljarder kronor år 2000 (uttryckt i nominella termer), för att år 2002 nå ett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Prop. 1997/98:119, s. 11.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Ericson och Johansson (1994), s. 125.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;SOU 1992:47, s. 11.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;SOU 1992:24, s. 12.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;SOU 1992:24, s. 7.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;SOU 1992:24, s. 19.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft10"&gt;65&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_63"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GPB395d163x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td38"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;Staten och hemlösheten&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td26"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;SOU 2001:95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p299 ft1"&gt;prognostiserat värde av cirka 1,5 miljarder kronor.&lt;SPAN class="ft34"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Den stora minskningen av utgifterna för räntebidrag har tidigare framför allt berott på lägre räntenivå och en extremt låg volym på bostadsbyggandet.&lt;SPAN class="ft34"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Statens och kommunernas totala nettoutgifter för bostadssektorn (som andel av BNP) har minskat från i genomsnitt &lt;NOBR&gt;3–4&lt;/NOBR&gt; % under perioden &lt;NOBR&gt;1970–94&lt;/NOBR&gt; till att 1998 uppgå till 1 %. Innevarande år beräknas andelen ligga nära noll.&lt;SPAN class="ft34"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft5"&gt;Bostadspolitiska mål och aktörer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft1"&gt;De nu gällande bostadspolitiska målen antogs av riksdagen våren 1998 efter förslag från bostadsutskottet (se vidare kapitel 5):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft7"&gt;Bostaden är en social rättighet och bostadspolitiken skall skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder till rimliga kostnader och i en stimulerande och trygg miljö inom ekologiskt hållbara ramar. Bo- endemiljön skall bidra till jämlika och värdiga levnadsförhållanden och särskilt främja en god uppväxt för barn och ungdomar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;Staten &lt;/SPAN&gt;har i detta sammanhang en lagstiftande och reglerande funktion – och innan avregleringen under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; också en mycket uttalad finansiell funktion – medan &lt;SPAN class="ft2"&gt;kommunerna &lt;/SPAN&gt;har det huvudsakliga ansvaret för planering och genomförande av bostadspolitiken. Ansvaret för bostadsförsörjningen är en kommunal uppgift. I kapitel 7 utvecklas innebörden av det kommunala ansvaret mer i detalj.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Kompensation för ökande boendekostnader&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft1"&gt;En effekt av 1991 års skattereform och de stigande räntekostnaderna var att hushållens boendekostnader ökade. Fram till 1990 ökade boendeutgifterna i samma takt som den övriga konsumtionen och den disponibla inkomsten. Bostadspolitiska utredningen (dir. 1995:20) konstaterade vid en avstämning 1995 att boendeutgifterna efter 1990 hade börjat öka mer än andra priser (t.o.m. 1994).&lt;SPAN class="ft34"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Realt steg hyrorna med nästan 40 % mellan åren 1990 och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Prop. 2001/02:1, volym 10, s. 30.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Prop. 1997/98:119, s. 33.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft73"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Uppgifterna huvudsakligen hämtade ur &lt;/SPAN&gt;Sveriges nationalrapport inför FN:s Generalförsamlings extra möte (Istanbul +5) med uppföljning av Habitatagendan, &lt;SPAN class="ft64"&gt;avsnitt 2.2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;SOU 1995:98, s. 25.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft10"&gt;66&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_64"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GPB395d164x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td72"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;SOU 2001:95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td73"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft25"&gt;Staten och hemlösheten&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p240 ft1"&gt;1998. Hyresandelen (nettohyra efter bostadsbidrag som andel av den disponibla inkomsten) har under perioden &lt;NOBR&gt;1982–97&lt;/NOBR&gt; visat en påtaglig ökning och har ökat från &lt;NOBR&gt;17–18&lt;/NOBR&gt; till &lt;NOBR&gt;32–33&lt;/NOBR&gt; %, varvid ökningen har varit som högst efter 1991. Både nivån och hyresandelen är som störst för ensamstående hushåll, vilka 1999 uppgick till nästan 30 %.&lt;SPAN class="ft34"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft1"&gt;Kombinationen av låga inkomster och höga bostadsutgifter kan vara en bidragande orsak till att vissa hushåll slås ut från den ordinarie bostadsmarknaden. Problemet är enligt Bengt Turner vid In- stitutet för bostads- och urbanforskning (Ibf), att statsmakterna inte genomfört några politiska motåtgärder för att neutralisera subventionsavvecklingens fördelningseffekter (Turner 2001).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft1"&gt;De ökade boendekostnaderna kan för vissa ekonomiskt svaga och utsatta grupper kompenseras genom ett riktat bostadsbidrag, vilket också har visat sig vara en oerhört effektiv åtgärd, konstaterar Enström och Turner (2001) i en forskningsrapport.&lt;SPAN class="ft34"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;För den som kommer i åtnjutande av bidraget har det visat sig ”att bostadsbidragen i sin praktiska tillämpning har en betydande utjämningseffekt – antingen i form av en inkomstförstärkning för hushåll med låga inkomster, eller i form av utjämnad bostadskonsumtion mellan olika inkomstgrupper och hushållstyper”.&lt;SPAN class="ft34"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;Forskarna Torbjörn Hjort och Tapio Salonen har i sin rapport &lt;SPAN class="ft2"&gt;Knapphetens boningar &lt;/SPAN&gt;(2000) kommit fram till samma slutsats. Dessa slutsatser står i bjärt kontrast till Familjeutredningens förslag i slutbetänkandet &lt;SPAN class="ft2"&gt;Ur fattigdomsfällan &lt;/SPAN&gt;(2001:24), där man anser – tvärtemot vad som framkommer i Enström och Turners forskningsrapport och trots att den utgör en bilaga till slutbetänkandet – ”att den särskilda styrningen av stödet till bostadskonsumtion inte längre är lika angelägen” och ”att man bör pröva om det [bostadsbidraget] helt eller delvis kan ersättas med ett stöd som inte är inkomstprövat”.&lt;SPAN class="ft34"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Prop. 2001/02:1, volym 10, s. 28.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Enström och Turner (2001). Rapporten &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Bostadsbidrag och prisbildning &lt;/SPAN&gt;ingår som bilaga 6 i Familjeutredningens slutbetänkande &lt;SPAN class="ft45"&gt;Ur fattigdomsfällan &lt;/SPAN&gt;(SOU 2001:24).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Enström och Turner (2001), s. 404.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;SOU 2001:24, s. 129.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft10"&gt;67&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_65"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GPB395d165x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td38"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;Staten och hemlösheten&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td26"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;SOU 2001:95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;6.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Effekter av ändrade regler om bostadsbidrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft3"&gt;Reglerna för bostadsbidragen ändrades fr.o.m. 1997 till följd av kostnadsökningen, men också utifrån en strävan att öka bidragens träffsäkerhet.&lt;SPAN class="ft62"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Förändringarna innebar i korthet följande&lt;SPAN class="ft62"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Bostadsbidraget slopades helt för barnlösa hushåll över 28 år. &lt;SPAN class="ft28"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Förändrade gränser i lägsta och högsta bidragsberättigade hy-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft1"&gt;resnivåer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Begränsning av bidragsberättigad bostadsyta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Striktare inkomstgränser, i synnerhet för samboende föräldrar. &lt;SPAN class="ft31"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Nytt system för inkomstprövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft1"&gt;Utgångspunkten för de nya reglerna var att barnfamiljer med lägsta betalningsförmågan skulle prioriteras medan övriga hushåll skulle erhålla lägre bidrag. Samtidigt har en undersökning som Boverket gjort av bostadsbidragen under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; i tre län visat att antalet samboende föräldrar med bostadsbidrag har minskat kraftigt mellan åren 1992 och 1999. Bostadsbidragen har fått en inriktning mot ensamföräldrar. ”Sammanboende föräldrar kan få ett högre bostadsbidrag om de separerar, och den andre föräldern kan då även få bidrag som umgängesrättsfamilj”, konstaterar Boverket.&lt;SPAN class="ft34"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;Sammanboende föräldrar får ett lägre bostadsbidrag än vad ensamföräldrar får &lt;SPAN class="ft2"&gt;trots &lt;/SPAN&gt;att makarna har fler barn än vad ensamföräldrarna har, har bidragsgrundande inkomster som är i nivå med ensamföräldrarnas inkomster, samt har högre bidragsgrundande bostadskostnader än ensamföräldrarna.&lt;SPAN class="ft34"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft1"&gt;Cirka 82 % av samtliga bostadsbidragshushåll var bidragsåret 1999 barnfamiljer (290 000 hushåll). Det finns en tydlig övervikt av kvinnor bland bostadsbidragstagarna (91 % av de 152 090 ensamstående som i maj 2000 fick bostadsbidrag). När det gäller hushåll som får bidrag för enbart umgängesbarn är männen i kraftig majoritet (74 %).&lt;SPAN class="ft34"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;Närmare 40 % av bostadsbidragshushållen hade socialbidrag någon gång under 1997 (i genomsnitt under sju månader), varav drygt 80 % av dessa var barnfamiljer.&lt;SPAN class="ft34"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;I Torbjörn Hjorts och Tapio Salonens studie, som baseras på en studie av 112 hushåll i Landskrona som uppburit bostadsbidrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Bostadsutskottets betänkande 2000/01:BoU1, s. 45.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Hjort och Salonen (2000), s. 20.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Boverket (2000a), s. 4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Boverket (2000a), s. 5.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;RFV Anser 2001:2, s. 49.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;RFV Anser 1999:6, s. 16.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft10"&gt;68&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_66"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GPB395d166x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td72"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;SOU 2001:95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td73"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft25"&gt;Staten och hemlösheten&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft1"&gt;under 1994/95 fram till början av 2000, framkommer bland annat hushållens oro om trygghetssystemens utformning, eftersom merparten av försörjningen för dessa hushåll utgörs av socialbidrag och bostadsbidrag. ”I detta ligger även en otrygghet i och med att det har visat sig att dessa system är föränderliga och till vissa delar oförutsägbara. Denna upplevelse av osäkerhet är återkommande i hushållens berättelse”, konstaterar de båda forskarna.&lt;SPAN class="ft34"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft1"&gt;Men denna osäkerhet finns också hos exempelvis bostadsföretagen. På samma gång som bostadsbidraget kan innebära en möjlighet för en bostadssökande att erhålla en bostad, kan ovissheten om bidragets fortsatta utformning och existens leda till att en person inte accepteras som hyresgäst på grund av (misstanke om) bristande betalningsförmåga. För de hushåll som trots en svag ekonomi har erhållit en bostad är tacksamhet och lojalitet mot bostadsföretagen viktiga, framhåller Hjort och Salonen. ”Därför blir skötsamhet, lojalitet, inbetalning av hyra i rätt tid oerhört viktigt, förlorar man detta har man inget ’kapital’ kvar”.&lt;SPAN class="ft34"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft1"&gt;Bostadsbidraget betalas ut löpande som preliminärt bidrag, medan slutgiltigt bidrag bestäms i efterhand genom avstämning av faktisk inkomst för varje kalenderår. Efter avstämning mellan uppgiven inkomst och taxerad inkomst kan den som erhållit för lite i bidrag få överskjutande del, medan den som erhållit för mycket i bidrag blir återbetalningsskyldig. Effekterna av denna ordning har kritiserats från olika håll. I en debattartikel i SvD sommaren 2001 pekade exempelvis ekonomen Leif Vindevåg på att ”det nuvarande systemet &lt;NOBR&gt;missgynnar /---/&lt;/NOBR&gt; systematiskt och mycket påtagligt alla hushåll som av någon anledning, till exempel arbetslöshet eller sjukdom, får kraftiga inkomständringar under loppet av året”.&lt;SPAN class="ft34"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;Det finns skäl att befara, att det finns ett okänt antal hushåll som inte ansöker om bostadsbidrag, trots att de uppfyller villkoren vid ansökningstillfället, just för att undvika att de i ett senare skede blir återbetalningsskyldiga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft1"&gt;Enligt bostadsbidragslagen (BoL) finns vissa möjligheter att besluta om eftergift av återbetalningskrav. Förutsättningen för att komma i fråga för eftergift är emellertid att anmälningsskyldigheten till försäkringskassan är uppfylld och att uppgifterna som lämnats är korrekta. Om hushållet inte fullgjort sin anmälningsskyl-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Hjort och Salonen (2000), s. 10.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Hjort och Salonen (2000), s. 85.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;SvD 28.7.2001.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft10"&gt;69&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_67"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GPB395d167x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td38"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;Staten och hemlösheten&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td26"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;SOU 2001:95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p138 ft1"&gt;dighet skall kravet på återbetalning inte efterges. Bidragstagarens anmälningsskyldighet omfattar &lt;SPAN class="ft2"&gt;alla &lt;/SPAN&gt;förändringar i fråga om inkomst och andra förhållanden (dvs. bostadskostnaden och hushållets sammansättning) som kan antas innebära att det slutliga bostadsbidraget inte kommer att beviljas, eller kommer att beviljas med ett lägre belopp än det preliminära bostadsbidraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft1"&gt;RFV gjorde år 2000 en uppföljning av den ändrade eftergiftsregeln.&lt;SPAN class="ft34"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;RFV fann då att syftet med ändringen i 28 § BoL inte hade uppnåtts. RFV betonade att det i huvudsak berodde på lagstiftningens konstruktion, eftersom eftergiftsprövningen sker i två steg: först kontrolleras om anmälningsplikten har uppfyllts, och först när så har skett beaktas om betalningsförmåga finns hos hushållet. Om den återbetalningsskyldige inte uppfyllt anmälningsskyldigheten avslås eftergiftsansökan – oavsett om den återbetalningsskyldige har möjligheter att betala tillbaka bostadsbidraget eller inte. RFV konstaterade att den vanligaste orsaken till avslag är att bidragstagaren inte uppfyllt anmälningsskyldigheten till försäkringskassan. Totalt 92 % av avslagen under 1999 berodde på detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft1"&gt;RFV föreslog regeringen att ändringar bör göras i 28 § BoL på följande sätt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft68"&gt;En eftergiftsprövning skall även fortsättningsvis ske när det finns &lt;SPAN class="ft75"&gt;särskilda skäl&lt;/SPAN&gt;. Vid bedömning av om sådana skäl föreligger skall särskilt beaktas sökandens – och i förekommande fall, dennes medsökandes – ekonomiska eller personliga förhållanden. Även i de situationer då sökanden, och dennes medsökande, skäligen inte borde ha insett att anmälningsskyldighet förelåg under det kalenderår som preliminärt bostadsbidrag utgick, bör eftergift kunna prövas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft7"&gt;Med en sådan konstruktion blir anmälningsskyldigheten inte det nålsöga som måste passeras innan en eftergiftsprövning över huvud taget kan komma i fråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft3"&gt;RFV pekade på flera situationer då verket anser det vara oskäligt att kräva att anmälningsskyldigheten till fullo skall vara uppfylld för att kassan skall kunna pröva rätten till eftergift. Det gäller främst&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;N &lt;/SPAN&gt;hushåll som fått inkomständringar under kalenderåret vilka inträffat efter det att bidraget upphört,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;N &lt;/SPAN&gt;hushåll som uppbär både bostadsbidrag och socialbidrag och som på grund av en inkomstökning får lägre socialbidrag och därigenom en i princip oförändrad ekonomisk situation trots en inkomstökning på pappret, samt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;RFV Anser 2000:4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft10"&gt;70&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_68"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GPB395d168x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td72"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;SOU 2001:95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td73"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft25"&gt;Staten och hemlösheten&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p320 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;N &lt;/SPAN&gt;hushåll som under bidragsåret beviljas annan ersättning från försäkringskassan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft1"&gt;Vidare ansåg RFV i sitt svar till regeringen att det är lämpligare att utgå från beneficiumreglernas förbehållsbelopp (i utsökningsbalken) vid bedömning av om betalningsförmåga finns, än nuvarande socialbidragsnivå. Det främsta skälet till detta är att socialbidragsnormen inte är avsedd att vara en standard som ett hushåll skall leva på under en längre tid. Socialbidragets syfte är att vara det yttersta skyddsnätet för människor i tillfällig ekonomisk kris och är ett stöd som garanterar konsumtion på en viss skälig levnadsnivå. Att utgå från beneficiumreglernas förbehållsbelopp, som i stället garanterar en viss inkomststandard, förefaller enligt RFV tillräckligt vid bedömning av betalningsförmåga i samband med en eftergiftsprövning enligt BoL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft1"&gt;RFV pekade också på behov av ett förtydligande om personliga förhållanden kan beaktas vid en eftergiftsprövning. Enligt RFV finns det fördelar med att paragrafen utformas på ett sätt där det tydligt framgår att hänsyn kan tas till sådana förhållanden. Konstruktionen skulle då mer komma att likna andra eftergiftsregler inom socialförsäkringsområdet&lt;SPAN class="ft34"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;och därmed bli mer förutsägbar för medborgarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft1"&gt;I regeringens proposition &lt;SPAN class="ft2"&gt;Vissa socialförsäkringsfrågor &lt;/SPAN&gt;(prop. 2001/02:7) föreslås, att rätten att få ansökan om eftergift prövad vid återbetalning av bostadsbidrag, skall vidgas. Detta skall ske på det sätt RFV har föreslagit, nämligen att en eftergiftsprövning kan ske om den återbetalningsskyldige skäligen inte borde ha insett att han/hon var anmälningsskyldig. Tre situationer som nämns särskilt i propositionen är de som har berörts ovan i punktform. I propositionen sägs vidare att det även kan finnas andra situationer där underlåtenhet att lämna riktiga uppgifter är ursäktligt. I regeringsförslaget berörs dock inte personliga förhållanden, varken som anledning att skälighetspröva om den enskilde förstått att han eller hon var anmälningsskyldig, eller om sådana förhållanden kan utgöra särskilda skäl för att bevilja eftergift. Inte heller RFV:s förslag om att bedöma hushållets ekonomiska förmåga utifrån beneficiumreglerna i stället för socialbidragsnormen berörs i regeringens proposition.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;Jfr exempelvis 20 kap. 4 § AFL samt 20 och 35 §§ USL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft10"&gt;71&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_69"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GPB395d169x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td38"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;Staten och hemlösheten&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td26"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;SOU 2001:95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p322 ft1"&gt;Även om regeringen har lagt fram en proposition i ärendet föreslår kommittén, att regeringen framöver nogsamt bör analysera effekterna av regelsystemet om eftergiftsprövning enligt bostadsbidragslagen. Kommittén anser att det är väsentligt att också bidragssökandes personliga förhållanden samt hushållets ekonomiska förmåga skall ligga till grund för att bevilja eftergift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;6.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Bostadsbidrag vid andrahandsboende&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft1"&gt;Den förälder som enbart tidvis har barn boende i sitt hem (s.k. umgängesrättsbarn) har enligt 10 § 3 BoL rätt till bidrag för bostadskostnaden. Förutsättningen är att denne förälder bor i en bostad som omfattar minst två rum och kök eller kokvrå, samt att bostadsytan inte understiger 40 kvm. Såväl hemlösa män som kvinnor har i stor utsträckning minderåriga barn, och för dessa blir reglerna tillämpliga. Om de hyr en bostad i andra hand gäller särskilda villkor, vilka kommenteras nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft1"&gt;Rätten till bostadsbidrag i form av bidrag till bostadskostnader i samband med ”tidvis” umgänge med sitt barn, förutsätter att sökanden bor i en egen bostad, dvs. en bostad som sökanden äger eller innehar med hyres- eller bostadsrätt. Enligt Riksförsäkringsverkets allmänna råd (1998:10) gäller detta också en bostad som hyrs i andra hand, men som villkor gäller bland annat att avtalet skall gälla för en tid av minst tre månader. RFV kommenterar detta i sina allmänna råd:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Det förekommer att kommuner hyr ut bostäder till hyresgäster där hyresavtalen löper för en månad i taget. RFV rekommenderar att ett sådant hyresavtal betraktas som en godkänd andrahandsupplåtelse när en bidragssökande bott i bostaden i tre månader. Rätt till bostadsbidrag föreligger från och med den fjärde månaden.&lt;SPAN class="ft38"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft1"&gt;Hyresgäster på stora delar av den sekundära bostadsmarknaden (se vidare kapitel 7) har med andra ord dels en längre kvalifikationstid för att erhålla bostadsbidrag (tre månader), dels har man inte rätt till bidraget om varje enskild hyresavtal understiger en månad, vilket är fallet i en stor del av landets kommuner. Det är uppenbart att personer med denna upplåtelseform missgynnas av nuvarande regelsystem, vilket bland annat hänger samman med den ytterst begränsade avtalsperioden. Det faktum att hyresförhållandet avses&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;RFV:s allmänna råd 1998:10, s. 53.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft10"&gt;72&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_70"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GPB395d170x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td72"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;SOU 2001:95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td73"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft25"&gt;Staten och hemlösheten&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p240 ft1"&gt;pågå under längre tid än varje avtalsperiod för sig beaktas inte vid försäkringskassornas tillämpning av regelsystemet. Riksförsäkringsverket genomför för närvarande en översyn av tremånaderskravet vid andrahandsboende, vilket kan komma att innebära att regeln tas bort. En sådan förändring påverkar dock inte nuvarande regel om att varje hyresperiod skall uppgå till minst en månad, trots att det sammanlagda hyresförhållanden kan överstiga en månad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Effekter på nyproduktion och tillgången på lediga bostäder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft1"&gt;Effekterna av den nya bostadspolitik som introducerades i början av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; är en allt mindre statlig subventionering av vanligt bostadsbyggande, ökade byggkostnader och ökad beskattning. Sammantaget har detta inneburit ett extremt lågt bostadsbyggande; man måste i princip gå tillbaka till 1920- och &lt;NOBR&gt;30-talet&lt;/NOBR&gt; för att notera motsvarande låga siffra. Antalet nybyggda lägenheter per år och tusen invånare sjönk från nästan 8 (1990) till 1,5 (1995) och 1,3 (1999). Denna nivå är även sedd ur ett internationellt perspektiv exceptionellt låg. Såväl 1995 som 1999 uppvisade Sverige den lägsta nybyggnationen av lägenheter av EU:s samtliga medlemsländer.&lt;SPAN class="ft34"&gt;27 &lt;/SPAN&gt;Detta gäller vid en tidpunkt när det råder bostadsbrist i 61 kommuner med tillsammans 45 % av landets befolkning.&lt;SPAN class="ft34"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;År 2000 ökade nybyggnationen något, men uppgick fortfarande bara till strax under 2 per 1 000 invånare. Bostadsbyggandet ökade under 1999 och 2000, men enligt Boverket utgörs närmare två tredjedelar av landets planerade nyproduktion av hyresrätter av specialbostäder för äldre och människor med funktionshinder, vilket innebär att det byggs relativt få vanliga hyresrätter. Antalet vanliga hyresbostäder är alltså betydligt mindre, och beräknas i år uppgå till 2 000 i landet som helhet.&lt;SPAN class="ft34"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft1"&gt;För att öka nybyggnationen av hyresbostäder beslöt riksdagen i juni 2001 att ett nytt investeringsbidrag (totalt 2,5 miljarder kronor) skulle införas under den närmaste femårsperioden för att stimulera byggandet av hyresrätter i områden med bostadsbrist. Syftet är främst att bygga små eller medelstora lägenheter (prop.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Housing in the European Union 2000, tabell 3.8.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Prop. 2000/01:100, s. 165.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Bostadsutskottets yttrande 2000/01:BoU6y, s. 15. (Uppgift från Ulrika Hägred, Boverket, i samband med bostadsutskottets offentliga utfrågning den 6 mars 2001 på temat &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Varför byggs det så få hyresbostäder i Sverige?)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;73&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_71"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GPB395d171x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td38"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;Staten och hemlösheten&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td26"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;SOU 2001:95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p52 ft1"&gt;2000/01:100, FiU27, BoU6y, rskr. 279). Som ett av villkoren för att erhålla bidrag gäller att de bostäder som byggs skall förmedlas via den kommunala bostadsförmedlingen eller i samarbete med kommunerna. Efter den första ansökningstidens utgång den 30 september 2001 har Boverket fördelat 170 miljoner kronor till inkomna ansökningar. Tidigare har ett motsvarande investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter införts efter beslut av riksdagen i juni 2000 (prop. 1999/2000:100, FiU27, BoU9y, rskr. 262). Bidragsbestämmelserna innebär bland annat, att bidrag kan lämnas upp till 15 % av ett bidragsunderlag; maximalt 40 000 kronor för varje nytt studentrum i lägenhet för en eller två studenter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft1"&gt;Statens roll som tredje part mellan konsument och producent på hyresmarknaden är i denna modell avsevärt mer begränsad och selektiv än tidigare. Investeringsbidraget vänder sig till särskilda segment av nybyggnationen på ungefär samma sätt som bidrag tidigare riktats till byggnationen av särskilda boenden av olika slag. Kommittén föreslår att en väsentlig del av investeringsbidraget används för byggande av hyresrätter som kan anvisas till bostadssökande med en svag ställning på bostadsmarknaden. I detta sammanhang kan erinras om att Stockholms stads &lt;NOBR&gt;FoU-enhet&lt;/NOBR&gt; gör bedömningen att cirka en tredjedel av de 2 800 personer som 1999 rapporterats som hemlösa omgående bör kunna erhålla ett förstahandskontrakt i stället för att som nu leva i osäkra och otrygga boendeformer och upplåtelseformer.&lt;SPAN class="ft34"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;Med dessa mindre och medelstora bostadslägenheter skulle en stor andel av de som nu är hemlösa kunna erhålla en permanent och värdig bostad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Bostadsförsörjningen för hushåll med svag ställning på bostadsmarknaden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;6.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Tidigare lagstiftning om bostadsanvisning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft1"&gt;Lagen (1987:1274) om kommunal bostadsanvisningsrätt avskaffades vid halvårsskiftet 1993 samtidigt med 1947 års bostadsförsörjningslag. Anvisningslagen innehöll bestämmelser som gav en kommun rätt att anvisa bostadssökande till bostadslägenhet som skulle upplåtas med hyresrätt eller bostadsrätt (prop. 1987/88:35,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;Finne (2001). Definitionen av hemlöshet och urvalet av uppgiftslämnare skiljer sig från den metodik som Socialstyrelsen använde sig av 1999, men detta är av mindre intresse i detta sammanhang. Den refererade bedömningen har gjorts av Erik Finne vid en föredragning för kommitténs sekretariat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft10"&gt;74&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_72"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td72"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;SOU 2001:95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td73"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft25"&gt;Staten och hemlösheten&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft1"&gt;bet. 1987/88:BoU4). Den gällde dock inte upplåtelse för fritidsändamål. Lagen vilade på en tanke om att överenskommelser om anvisningsrätt i första hand skulle träffas mellan kommunen och fastighetsägarna. Om dessa inte kunde nå fram till en överenskommelse gav lagen kommunen möjlighet att hos hyresnämnden ansöka om ett beslut om anvisningsrätt i den utsträckning det behövdes för bostadsförsörjningen. Hyresnämnden fick inte fatta ett sådant beslut om det var oskäligt med hänsyn till de särskilda villkor som gällde för upplåtelserna av lägenheterna i huset, det intresse som husägaren kunde ha att förfoga över lägenheterna eller övriga omständigheter. Beslutet som kunde förenas med vite innebar bland annat ett förbud för husägaren att upplåta en ledig lägenhet som omfattades av beslutet till någon annan än den som kommunen anvisat eller till kommunen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft1"&gt;Bostadsanvisningsrättslagen hade haft en föregångare, bostadsanvisningslagen (1980:94), som trätt i kraft år 1980 (prop. 1979/ 80:72, bet. 1979/80:CU12). Även den lagen avsågs tjäna som ett påtryckningsmedel mot fastighetsägarna att teckna avtal med kommunerna om anvisningsrätt. Lagstiftningen skulle utgöra ett medel för kommunen att genom förmedling av lediga lägenheter skapa ökade förutsättningar för en allsidig befolkningssammansättning i kommunernas bostadsområden. Kommunen hade rätt att besluta att ett eller flera bostadsområden i kommunen skulle vara bostadsanvisningsområde och att alla eller en del av bostadslägenheterna inom området (med vissa undantag) skulle upplåtas enligt lagens bestämmelser. Fastighetsägarna blev genom beslutet skyldiga att underrätta kommunen, om en sådan lägenhet blev ledig. Kommunen kunde då anvisa en bostadssökande men hyresvärden blev inte skyldig att upplåta lägenheten till denne. Hyresvärden var däremot skyldig att upplåta lägenheten till kommunen som i sin tur hade rätt att upplåta lägenheten i andra hand.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft1"&gt;Före anvisningslagarna hade bostadslåneförfattningarnas bestämmelser som villkorat kommunal anvisningsrätt som en förutsättning för lånen utgjort det främsta vapnet mot segregationen. Också en bestämmelse i 1947 års bostadsförsörjningslag om att kommunen hade befogenhet att ställa upp villkor för sin bostadsanvisning och &lt;NOBR&gt;-förmedling&lt;/NOBR&gt; hade haft ett sådant syfte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft1"&gt;Enligt 1947 års bostadsförsörjningslag fick en kommun besluta att anvisning eller förmedling av bostad genom kommunal bostadsförmedling skulle ske under villkor att den bostadssökande medverkade till att den bostad (hyresrätt eller bostadsrätt) som han&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft10"&gt;75&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_73"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td38"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;Staten och hemlösheten&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td26"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;SOU 2001:95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p336 ft1"&gt;lämnade i samband med inflyttningen i den nya bostaden, skulle överlåtas på en bostadssökande som kommunen anvisade (5 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft1"&gt;Gällde det en hyresrätt kunde kommunen med stöd av 35 § hyreslagen föra talan om tillstånd till lägenhetsbyte. I allmänhet bestod hyresgästens medverkan i att han bad hyresvärden om en s.k. värdförbindelse vilken var en skriftlig utfästelse att hyra ut den lägenhet som blev ledig till någon som anvisades den av den kommunala bostadsförmedlingen. Det sagda gällde dock endast förutsättning av att värden kunde godta den anvisade som hyresgäst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft1"&gt;Bestämmelsen infördes i 1947 års bostadsförsörjningslag år 1973 (prop. 1973:23, bet. 1973:LU13). Det var inte någon saklig nyhet i förhållande till vad som tillämpats tidigare men det ansågs innebära en styrka för bostadsförmedlingarna att kunna hänvisa till en lagbestämmelse när de krävde förmedlingsrätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft1"&gt;I propositionen om att avskaffa 1947 års bostadsförsörjningslag sågs dess bestämmelser om bostadsförmedling och bestämmelserna i bostadsanvisningsrättslagen som en enhet. Avskaffandet av dessa båda lagar angavs innebära att kommunen själv fick besluta om den skulle bedriva bostadsförmedling och om vilka avgifter som skulle tas ut för förmedlingens tjänster. Hyreslagens regler om begränsade avgifter för yrkesmässig bostadsförmedling gjordes samtidigt tillämpliga även i fråga om kommunernas avgiftsuttag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft1"&gt;Regeringen var enig om en grundläggande tanke med både Bo- stadsstödsutredningen (SOU 1992:47) och Bostadsförmedlingsutredningen (SOU 1992:71) som gällde att kommunerna själva borde få avgöra om de skulle bedriva bostadsförmedling. En hänvisning skedde till att förhållandena i kommunerna var mycket olika beroende deras storlek, struktur och bostadsbestånd. Frågan om bostadsförmedling skulle därför avgöras lokalt. Bostadsstödsutredningen och Bostadsförmedlingsutredningen hade intagit olika ståndpunkter i frågan om lagen om bostadsanvisningsrätt skulle behållas. Den senare förordade att lagen skulle behållas medan den förstnämnda ansåg att den skulle upphävas. Bland de förslag som återfanns i propositionen var detta det förslag där remissbehandlingen hade givit det mest blandade utslaget. Kritikerna hävdade att ett upphävande skulle försvåra kommunernas bostadsförmedling och öka segregationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft3"&gt;Regeringen ansåg med en kort motivering att bostadsanvisningsrättslagen borde upphävas. Lagen betraktades som ett hinder för att utveckla nya former för bostadsförmedlingsverksamhet. Det ansågs&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft10"&gt;76&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_74"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GPB395d174x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td72"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;SOU 2001:95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td73"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft25"&gt;Staten och hemlösheten&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p150 ft1"&gt;angeläget att hinder av detta slag undanröjdes, inte minst av hänsyn till bostadskonsumenterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;6.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Utvecklingen sedan 1993: färre frivilliga överenskommelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft1"&gt;När den tidigare lagstiftningen som gav kommunerna möjlighet att anvisa och fördela begränsade delar av bostadsbeståndet upphävdes 1993, bestämde dåvarande regering att i stället ge kommunerna större frihet att handlägga dem som de ville. För att följa utvecklingen på området tillsatte regeringen en särskild arbetsgrupp med uppdrag att följa bostadsförsörjningen för svaga hushåll på bostadsmarknaden. Arbetsgruppens (Fi 1993:C) slutsats i juni 1995 var att kommunerna hade klarat att få fram bostäder åt svaga grupper. Något närmare underlag som underbyggde denna slutsats presenterades emellertid inte. Samtidigt noterade gruppen att ”nedläggningen av de kommunala bostadsförmedlingarna kan på vissa håll ha inneburit att det blivit svårare särskilt för hushåll i ’gråzonen’ att få en bostad”. Arbetsgruppens samlade slutsats i juni 1995 var att det för närvarande inte fanns något skäl att lämna förslag till särskilda statliga åtgärder för att förbättra kommunernas tillgång till lägenheter. ”Det finns dock anledning”, betonade arbetsgruppen, ”att med uppmärksamhet följa frågan även fortsättningsvis, inte minst gäller det situationen i storstadsområdena”.&lt;SPAN class="ft34"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft1"&gt;I regeringens bostadspolitiska proposition 1997/98:119 våren 1998 framfördes, i likhet med vad Bostadspolitiska utredningen gjorde i sitt slutbetänkande &lt;SPAN class="ft2"&gt;Bostadspolitik 2000 – från produktionstill boendepolitik &lt;/SPAN&gt;(SOU 1996:156), att erfarenheterna sedan avregleringen 1993 hade visat att kommunerna genom frivilliga överenskommelser med bostadsföretagen har kunnat uppnå ”goda resultat” när det gällde att tillgodose utsatta gruppers bostadsbehov. Denna bild vidimerades av remissvaren på utredningen, varför regeringen ansåg att det inte förelåg något behov av ”att nu ge kommunerna en lagstödd rätt till anvisning av bostadslägenheter”.&lt;SPAN class="ft34"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft3"&gt;Regeringen var samtidigt inte främmande för att det vid en ogynnsam utveckling kunde behövas en lagreglering: ”Skulle förhållandena på bostadsmarknaden ändras och utvecklingen bli en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;PM &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1995-06-13/Ag&lt;/NOBR&gt; med uppgift att följa bostadsförsörjningen för svaga hushåll, Näringsdepartementet, s. 17.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Prop. 1997/98:119, s. 60.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft10"&gt;77&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_75"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GPB395d175x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td38"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;Staten och hemlösheten&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td26"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;SOU 2001:95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p336 ft1"&gt;annan kan det heller inte uteslutas att någon typ av regelsystem måste aktualiseras” (s. 60).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft1"&gt;Boendesociala beredningen (dir. 1998:56) gjorde 1999 bedömningen, att ”många kommuner upplever att ekonomiskt svaga hushåll har svårigheter att få tillgång till bostäder. Fastighetsägare ställer allt högre krav på de bostadssökande, till exempel med avseende på hushållens ekonomi. Beredningen har också noterat att det är svårt för hushåll med svag ekonomi att erhålla bostad oberoende av om det råder en generell brist eller överskott på bostäder i kommunen”.&lt;SPAN class="ft34"&gt;33 &lt;/SPAN&gt;Denna bild bekräftas för övrigt också av de intervjuer som Socialstyrelsen har genomfört inom ramen för sin kartläggning 1999 av hemlösheten i Sverige: ”I flera av kommunerna är det dessutom svårt för de som är socialbidragsberoende att bli godkända som hyresgäster”.&lt;SPAN class="ft34"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft1"&gt;&lt;NOBR&gt;Allbo-kommittén&lt;/NOBR&gt; gjorde i sitt slutbetänkande (SOU 2001:27) bedömningen att en bostadsanvisningsrätt för den allmänna bostadsmarknaden inte borde införas under de närmaste åren med hänvisning till i första hand en utbredd tveksamhet i kommunerna. Kommittén önskade avvakta försök med frivilliga överenskommelser på området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft1"&gt;En genomgående trend har varit att det funnits en övertro hos statsmakterna och i det statliga utredningsväsendet när det gäller parternas möjlighet och vilja att ingå frivilliga överenskommelser som skulle säkerställa svaga gruppers behov och tillgång av lämpliga bostäder. Det faktiska läget har varit ett annat, vilket Boverket har kunnat visa i sin årliga publikation &lt;SPAN class="ft2"&gt;Bostadsmarknadsläget och förväntat bostadsbyggande&lt;/SPAN&gt;. För år 2000 framgår exempelvis, att det är allt färre kommuner som tillämpar någon form av förturssystem (35 % jfr med 49 % 1996). Två tredjedelar av kommunerna uppgav att de hade ett regelbundet samarbete med allmännyttan för att få fram lägenheter till särskilt utsatta grupper, men bara var femte hade motsvarande samarbete med privata fastighetsägare. Till detta kommer att antalet kommunala bostadsförmedlingar drastiskt har minskat under &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Enligt Boverket fanns det i början av 2000 kommunal bostadsförmedling eller delvis kommunägd bo-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft79"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Boendesociala beredningens bedömning refereras av Utredningen om allmännyttan och bruksvärdet i dess betänkande &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;På de boendes villkor – allmännyttan på &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;2000-talet&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt; &lt;/SPAN&gt;(SOU 1999:148),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft37"&gt;s. &lt;NOBR&gt;121–22.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Socialstyrelsen (2000), s. 73.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft10"&gt;78&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_76"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GPB395d176x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td72"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;SOU 2001:95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td73"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft25"&gt;Staten och hemlösheten&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft1"&gt;stadsförmedling i 15 kommuner, medan det i 85 % av kommunerna helt saknades en samordnad förmedling av bostäder.&lt;SPAN class="ft34"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft1"&gt;Den nu beskrivna utvecklingen ledde fram till att regeringen ansåg det nödvändigt att lagstifta om riktlinjer för den kommunala bostadsförsörjningen. Lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar trädde i kraft den 1 januari 2001, och enligt denna skall program för bostadsförsörjningen antas av kommunfullmäktige. I sitt slutbetänkande &lt;SPAN class="ft2"&gt;Allmännyttiga bostadsföretag och kommunernas boendeplanering &lt;/SPAN&gt;(SOU 2001:27) föreslog &lt;NOBR&gt;Allbo-ut-&lt;/NOBR&gt; redningen att lagen borde föreskriva att denna typ av riktlinjer antogs av kommunfullmäktige minst en gång per mandatperiod för att säkerställa en mer omfattande debatt och för att frågan skall ges en självständig behandling i fullmäktige med en viss regelbundenhet.&lt;SPAN class="ft34"&gt;36 &lt;/SPAN&gt;Regeringen har i sin proposition om allmännyttiga bostadsföretag (prop. 2001/02:58) bland annat föreslagit en ändring i ovannämnda lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar som i princip överensstämmer med &lt;NOBR&gt;Allbo-utredningens&lt;/NOBR&gt; förslag, dvs. att kommunfullmäktige skall besluta om kommunala riktlinjer för bostadsförsörjningen minst en gång per mandatperiod. Kommittén för hemlösa välkomnar denna författningsändring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft1"&gt;Utvecklingen sedan den förutvarande lagstiftningen upphävdes 1993 har visat att bostadsförsörjningen för kommunerna skulle underlättas om det fanns en tvingande lagstiftning om anvisningsrätt som kommunerna kunde åberopa och använda sig av om frivilliga överenskommelser inte är möjliga att ingås med motparten. Reglerna skulle därmed kunna fungera som ett påtryckningsmedel för att frivilliga överenskommelser skall komma till stånd. Den förutvarande lagen (1987:1274) om kommunal bostadsanvisningsrätt fungerande i praktiken på detta sätt. Ingen av landets hyresnämnder behandlade ett sådant ärende så länge lagen var i kraft, vilket tyder på att lagstiftarens intentioner hade avsedd effekt.&lt;SPAN class="ft34"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Boverket (2000b), s. 26.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;SOU 2001:27, s. 191.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;SOU 2001:27, s. 167.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft10"&gt;79&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_77"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td38"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;Staten och hemlösheten&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td26"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;SOU 2001:95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p346 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;6.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Alternativa vägar som direkt eller indirekt påverkar hemlösa människors möjlighet att beredas egen bostad&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft1"&gt;Tillgången på lägenheter möjliga att efterfråga och förmedla också till hushåll med en svag ställning på bostadsmarknaden och/eller till hushåll som i dag är exkluderade, är av central betydelse för möjligheten att långsiktigt åtgärda hemlösheten. Enligt kommitténs mening är nybyggnation av bostadslägenheter i tillväxtområden med bostadsbrist en grundläggande förutsättning för att kommunerna skall kunna anvisa och förmedla lägenheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft1"&gt;Byggandet av bostadslägenheter har varierande effekter på hemlösheten beroende på i vilka delar av bostadsmarknaden de byggs och beroende på pris, upplåtelseform och hur de förmedlas. Lägenheter som byggs och förvaltas direkt för i dag hemlösa medborgare får förstås mer direkt effekt än ”lyxlägenheter” som först på lång sikt – genom de flöden av omflyttningar i beståndet som uppkommer – kan tänkas bidra till bostadsförsörjningen för hushåll med svaga positioner på bostadsmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft1"&gt;Medborgarnas respekt för kommunala anvisningsmöjligheter är också beroende av tillgången på lägenheter. Kommittén anser därför att möjligheten att framgångsrikt kunna förmedla lägenheter till behövande hushåll förstärks av ett ökat utbud av lägenheter på &lt;SPAN class="ft2"&gt;hela &lt;/SPAN&gt;bostadsmarknaden. Flera olika modeller och förslag är tänkbara för att öka tillgången på lägenheter, vilka antingen har en direkt eller indirekt påverkan på hemlösas människors möjligheter att beredas en egen bostad. Några av de modeller som diskuterats är följande, den ena utesluter naturligtvis inte den andra:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Ett förslag gäller möjligheten att inrymma olika upplåtelseformer i samma fastighet, s.k. tredimensionell fastighetsindelning, vilket på sikt skulle kunna öka tillgången av bostadslägenheter. Enligt nuvarande bestämmelser i jordabalken är fastighetsindelningen tvådimensionell, dvs. enskilda fastigheter avgränsas mot varandra genom vertikala gränser i markplanet. Utredningen om tredimensionellt fastighetsutnyttjande har i sitt betänkande &lt;SPAN class="ft2"&gt;Tredimensionell fastighetsindelning &lt;/SPAN&gt;(SOU 1996:87) föreslagit en tredimensionell fastighetsindelning enligt vilken fastigheter skall kunna avgränsas mot varandra också genom horisontella gränser över eller under markytan. Kommittén ansluter sig till detta förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft10"&gt;80&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_78"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td72"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;SOU 2001:95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td73"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft25"&gt;Staten och hemlösheten&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p320 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Genom en modell med tredimensionell fastighetsindelning finns det också möjlighet för en hyresgäst som bor i en fastighet att behålla det kommunala bostadsbolaget som hyresvärd om denna inte försäljs utan bibehålls i bolagets ägo. För att en hyresgäst skall kunna bibehålla ett kommunalt bostadsföretag som hyresvärd i samband med fastighetens ombildning till bostadsrätt bör nuvarande förbudet i bostadsrättslagen mot dubbelupplåtelse upphävas &lt;SPAN class="ft2"&gt;partiellt&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Vid sidan om hyresrätt och bostadsrätt kan det vara aktuellt att införa kooperativ hyresrätt som en helt ny upplåtelseform, där den enskilde med en insats bidrar till fastighetens kapitalbildning men där den enskilde inte kan omsätta sin lägenhet utanför kooperativet. Kooperativ hyresrätt är en mellanform mellan vanlig hyresrätt och bostadsrätt. Regeringen har den 1 november 2001 överlämnat en lagrådsremiss där man introducerar just denna nya upplåtelseform. Regeringens förslag grundar sig på betänkandet &lt;SPAN class="ft2"&gt;Kooperativ hyresrätt &lt;/SPAN&gt;(SOU 2000:95) där utredningen föreslog att denna upplåtelseform, som hittills bedrivits som en försöksverksamhet, skall permanentas. Ett av motiven är att de boende ges ett större inflytande över sitt boende genom en ökad grad av självförvaltning. Hyresvärden är en kooperativ hyresrättsförening där hyresgästerna är medlemmar. I lagrådsremissen föreslås två huvudtyper av föreningar: Ägarmodellen där föreningen äger det hus där lägenheterna finns, samt hyresmodellen där föreningen hyr lägenheterna av fastighetsägaren. Föreningen skall själv bestämma hyran för lägenheterna. Bostaden skall inte kunna säljas på samma sätt som en bostadsrätt, vilket innebär att det inte finns samma utsikt till vinst som vid försäljning av en bostadsrätt. Lagen föreslås träda i kraft den 1 april 2002.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;6.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft1"&gt;Kommittén föreslår att regeringen vidtar särskilda åtgärder för att säkerställa att en väsentlig del av investeringsbidragen för att stimulera byggandet av små eller medelstora hyreslägenheter, långsiktigt används för byggande av bostäder åt hushåll med en svag ställning på bostadsmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft3"&gt;Kommittén för hemlösa föreslår en särskild lag om bostadsanvisning med samma principiella uppbyggnad som motsvarande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft10"&gt;81&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_79"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td38"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;Staten och hemlösheten&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td26"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;SOU 2001:95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p138 ft1"&gt;regler i lagen (1987:1274) om kommunal bostadsanvisningsrätt. Kommunen skall vid behov genom särskilda bostadsanvisningsavtal med berörda fastighetsägare och kommunala bostadsföretag kunna anvisa bostadssökande till bostadslägenheter som blir lediga i fastighetsbeståndet. Om en sådan överenskommelse inte kan träffas skall hyresnämnden kunna besluta om anvisningsrätt i den utsträckning som det behövs för att upprätthålla kommunens bostadsförsörjning. Hyresnämndens beslut i denna del skall inte kunna överklagas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft1"&gt;Som en generellt stödjande åtgärd bör regeringen även överväga att starkt reducera eller avskaffa nuvarande fastighetsbeskattning för hyresbostadsfastigheter. Kommittén för hemlösa ansluter sig i denna del till Fastighetsbeskattningskommitténs förslag i dess slutbetänkande &lt;SPAN class="ft2"&gt;Likformig och neutral fastighetsbeskattning &lt;/SPAN&gt;(SOU 2000:34).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft1"&gt;Mot bakgrund av att huvuddelen av de hemlösa är ensamstående, föreslår kommittén att regeringen särskilt låter utreda möjligheten att förändra lagen (1993:737) om bostadsbidrag så att även ensamstående personer över 28 års ålder kan ansöka om bostadsbidrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft1"&gt;Kommittén föreslår att regeringen framöver nogsamt analyserar effekterna av regelsystemet om eftergiftsprövning enligt lagen om bostadsbidrag. Kommittén anser att det är väsentligt att också bidragssökandes personliga förhållanden samt hushållets ekonomiska förmåga skall ligga till grund för att bevilja eftergift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft1"&gt;Kommittén för hemlösa föreslår att regeringen närmare utreder möjligheten för bidragsssökande som hyr en bostad i andra hand, att erhålla bostadsbidrag i de fall när hyresavtalet understiger en månad men då det sammanhängande hyresförhållandet överstiger en månad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft1"&gt;Kommittén föreslår att nuvarande förbud i bostadsrättslagen mot dubbelupplåtelse av en bostadsrättslägenhet upphävs partiellt för att möjliggöra för en hyresgäst i en fastighet som skall ombildas till bostadsrättslägenheter, att kunna bibehålla ett kommunalt bostadsföretag som hyresvärd eller alternativt få kommunen direkt som hyresvärd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft10"&gt;82&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;/div&gt;&lt;style&gt;


TD,TD.p2h {
zzzfont-size:90%;
zzzmargin-right:2px;
zzzoverflow:visable;
zzzword-wrap: break-word;
}

P {
zdisplay:block;
}

.divbreak {
clear:both;
display:block;
zwidth: 100%;
zheight: 1px;
zword-wrap: break-word;
}


.xecp {
  display:block;
  margin: 0px !important;
  padding: 0px !important;
  
}

.ec {
  border-style:solid;
  border-width:1px;
  display:block;
  margin: 0px !important;
  padding: 0px !important;
}

.TOPS {
  overflow:visable;
  margin:2px;
  width:690px !important;
}

&lt;/style&gt;
</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GPB395d1</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>SOU_2001__95_d1.pdf</filnamn>
<filstorlek>474090</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Att motverka hemlöshet - del 1</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/8ADEC9C9-F0C2-4D1B-881E-5D860C3C06FC</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GPB395d2</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>SOU_2001__95_d2.pdf</filnamn>
<filstorlek>548214</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Att motverka hemlöshet - del 2</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/CE7D44C6-9DE0-4CB5-8B7E-C12F84C4A59F</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GPB395d3</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>SOU_2001__95_d3.pdf</filnamn>
<filstorlek>292696</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Att motverka hemlöshet - del 3</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/5D58CA26-59A0-41F8-A6DC-F2C43F1A90FC</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GPB395d4</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>SOU_2001__95_d4.pdf</filnamn>
<filstorlek>556303</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Att motverka hemlöshet - del 4</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/9BA2ECC9-680D-492D-BE0F-8CFAE9179647</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GPB395d5</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>SOU_2001__95_d5.pdf</filnamn>
<filstorlek>396969</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Att motverka hemlöshet - del 5</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/34AE996D-C109-41DC-BB48-03ACC2FB295C</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GPB395d6</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>SOU_2001__95_d6.pdf</filnamn>
<filstorlek>239947</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Att motverka hemlöshet - del 6</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/F17224FF-0C5B-43EA-B341-84A52E783295</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GPB395d7</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>SOU_2001__95_d7.pdf</filnamn>
<filstorlek>154984</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Att motverka hemlöshet - del 7</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/7683FA88-AE2F-4E6F-90B6-AF92624FBE82</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GPB395d8</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>SOU_2001__95_d8.pdf</filnamn>
<filstorlek>240365</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Att motverka hemlöshet - del 8</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/0EE82682-CBD9-4C83-B762-B35C805CBE86</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GPB395d9</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>SOU_2001__95_d9.pdf</filnamn>
<filstorlek>261518</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Att motverka hemlöshet - del 9</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/6452CE2F-D7A8-4059-BDDF-5EA9AFDC11FA</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>