<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2422129</hangar_id>
 <dok_id>GPB39</dok_id>
 <rm>2001</rm>
 <beteckning>9</beteckning>
 <typ>sou</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>sou</doktyp>
 <typrubrik>Statens offentliga utredningar 2001:9</typrubrik>
 <dokumentnamn>Statens offentliga utredningar</dokumentnamn>
 <debattnamn>Statens offentliga utredningar</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>9</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2001-02-06 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-08-12 16:22:00</systemdatum>
 <publicerad>2001-02-06 00:00:00</publicerad>
 <titel>Reglerna kring och inställningen till frivillig jämställdhetsmärkning av produkter och tjänster</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>hämtad</status>
 <htmlformat>html-ec</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GPB39/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GPB39</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GPB39</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div style="margin:3px;"&gt;
&lt;STYLE type="text/css"&gt;

body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}

#page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_1 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}

#page_1 #dimg1z{position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_1 #dimg1 #img1  {width:514px;height:1px;}




#page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 904px;}





#page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 61px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 111px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}

#page_6 #dimg1z{position:absolute;top:32px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_6 #dimg1 #img1  {width:514px;height:1px;}




#page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 115px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_14 #dimg1z{position:absolute;top:489px;left:42px;z-index:-1;width:431px;height:94px;}
#page_14 #dimg1 #img1  {width:431px;height:94px;}




#page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 60px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 64px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 59px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 125px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 62px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 64px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 100px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 61px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_50 #dimg1z{position:absolute;top:738px;left:42px;z-index:-1;width:442px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_50 #dimg1 #img1  {width:442px;height:1px;}




#page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 59px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_71 #dimg1z{position:absolute;top:738px;left:42px;z-index:-1;width:442px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_71 #dimg1 #img1  {width:442px;height:1px;}




#page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 116px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_76 #dimg1z{position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_76 #dimg1 #img1  {width:514px;height:1px;}




#page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 108px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 59px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 62px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_103 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_103 #dimg1z{position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_103 #dimg1 #img1  {width:514px;height:1px;}




#page_104 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_104 #dimg1z{position:absolute;top:118px;left:42px;z-index:-1;width:427px;height:488px;}
#page_104 #dimg1 #img1  {width:427px;height:488px;}




#page_105 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_106 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_106 #dimg1z{position:absolute;top:573px;left:42px;z-index:-1;width:427px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_106 #dimg1 #img1  {width:427px;height:1px;}




#page_107 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 83px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_108 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_108 #dimg1z{position:absolute;top:453px;left:42px;z-index:-1;width:427px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_108 #dimg1 #img1  {width:427px;height:1px;}




#page_109 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_110 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_111 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_112 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_113 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_114 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 59px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_115 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_116 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_117 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_118 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_119 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_120 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_121 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 69px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_122 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_123 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_124 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_125 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_126 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_127 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 69px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_128 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_129 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_130 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 71px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_131 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_132 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_133 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 59px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_134 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_135 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_136 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_137 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_138 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_139 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_140 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_141 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 60px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_142 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_143 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_144 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_145 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_146 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_147 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_148 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_149 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_150 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 102px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_151 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_152 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_153 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_154 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}

#page_154 #dimg1z{position:absolute;top:368px;left:42px;z-index:-1;width:433px;height:80px;}
#page_154 #dimg1 #img1  {width:433px;height:80px;}




#page_155 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_156 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_157 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_157 #dimg1z{position:absolute;top:118px;left:42px;z-index:-1;width:433px;height:132px;}
#page_157 #dimg1 #img1  {width:433px;height:132px;}




#page_158 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;height: 779px;}

#page_158 #dimg1z{position:absolute;top:662px;left:42px;z-index:-1;width:433px;height:117px;}
#page_158 #dimg1 #img1  {width:433px;height:117px;}




#page_159 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_160 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}

#page_160 #dimg1z{position:absolute;top:613px;left:42px;z-index:-1;width:433px;height:98px;}
#page_160 #dimg1 #img1  {width:433px;height:98px;}




#page_161 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_162 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 97px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_163 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_163 #dimg1z{position:absolute;top:31px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:233px;}
#page_163 #dimg1 #img1  {width:515px;height:233px;}




#page_164 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_164 #dimg1z{position:absolute;top:31px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_164 #dimg1 #img1  {width:515px;height:1px;}




#page_165 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 62px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}

#page_165 #dimg1z{position:absolute;top:31px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_165 #dimg1 #img1  {width:515px;height:1px;}




#page_166 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 59px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_166 #dimg1z{position:absolute;top:31px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_166 #dimg1 #img1  {width:515px;height:1px;}




#page_167 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_167 #dimg1z{position:absolute;top:31px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_167 #dimg1 #img1  {width:515px;height:1px;}




#page_168 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 60px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_168 #dimg1z{position:absolute;top:31px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_168 #dimg1 #img1  {width:515px;height:1px;}




#page_169 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_169 #dimg1z{position:absolute;top:31px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_169 #dimg1 #img1  {width:515px;height:1px;}




#page_170 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 76px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_170 #dimg1z{position:absolute;top:31px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_170 #dimg1 #img1  {width:515px;height:1px;}




#page_171 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_171 #dimg1z{position:absolute;top:31px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_171 #dimg1 #img1  {width:515px;height:1px;}




#page_172 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 97px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_172 #dimg1z{position:absolute;top:31px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_172 #dimg1 #img1  {width:515px;height:1px;}




#page_173 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_173 #dimg1z{position:absolute;top:31px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_173 #dimg1 #img1  {width:515px;height:1px;}




#page_174 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}

#page_174 #dimg1z{position:absolute;top:31px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_174 #dimg1 #img1  {width:515px;height:1px;}




#page_175 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_175 #dimg1z{position:absolute;top:31px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_175 #dimg1 #img1  {width:515px;height:1px;}




#page_176 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_176 #dimg1z{position:absolute;top:31px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_176 #dimg1 #img1  {width:515px;height:1px;}




#page_177 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}

#page_177 #dimg1z{position:absolute;top:31px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_177 #dimg1 #img1  {width:515px;height:1px;}




#page_178 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_178 #dimg1z{position:absolute;top:31px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_178 #dimg1 #img1  {width:515px;height:1px;}




#page_179 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}

#page_179 #dimg1z{position:absolute;top:31px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_179 #dimg1 #img1  {width:515px;height:1px;}




#page_180 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_180 #dimg1z{position:absolute;top:31px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_180 #dimg1 #img1  {width:515px;height:1px;}




#page_181 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 61px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}

#page_181 #dimg1z{position:absolute;top:31px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_181 #dimg1 #img1  {width:515px;height:1px;}




#page_182 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_183 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_184 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 101px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





.ft0{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft1{font:  16px 'Verdana' !important;l-h: 27px;}
.ft2{font: italic  14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft3{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft4{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft5{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft6{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft7{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft8{font: bold  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft9{font: bold  14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft10{font: bold  12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft11{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft12{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft13{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 20px;l-h: 17px;}
.ft14{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;}
.ft15{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft16{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 0px;}
.ft17{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 0px;}
.ft18{font: bold  14px 'Verdana' !important;l-h: 0px;}
.ft19{font: bold  10px 'Verdana' !important;l-h: 0px;}
.ft20{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft21{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft22{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 28px;l-h: 17px;}
.ft23{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 24px;l-h: 17px;}
.ft24{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 17px;}
.ft25{font: italic  14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft26{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft27{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 3px;}
.ft28{font: italic  14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft29{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;position: relative; bottom: 3px;}
.ft30{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft31{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft32{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 15px;}
.ft33{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft34{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft35{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 15px;}
.ft36{font: italic  12px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 15px;}
.ft37{font: bold  14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft38{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft39{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft40{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft41{font:  10px 'Symbol' !important;l-h: 6px;}
.ft42{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 16px;}
.ft43{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft44{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 15px;}
.ft45{font:  16px 'Verdana' !important;l-h: 23px;}
.ft46{font:  16px 'Verdana' !important;margin-left: 49px;l-h: 23px;}
.ft47{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 15px;}
.ft48{font: italic  14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft49{font: italic  14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft50{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;}
.ft51{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 39px;l-h: 21px;}
.ft52{font:  16px 'Verdana' !important;margin-left: 49px;l-h: 27px;}
.ft53{font:  16px 'Verdana' !important;l-h: 27px;}
.ft54{font:  16px 'Verdana' !important;margin-left: 49px;l-h: 26px;}
.ft55{font:  16px 'Verdana' !important;l-h: 26px;}
.ft56{font:  16px 'Verdana' !important;margin-left: 64px;l-h: 30px;}
.ft57{font:  16px 'Verdana' !important;l-h: 30px;}
.ft58{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;position: relative; bottom: 3px;}
.ft59{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft60{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 15px;}
.ft61{font: italic  12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 15px;}
.ft62{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft63{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 15px;}
.ft64{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft65{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 39px;l-h: 23px;}
.ft66{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 23px;}
.ft67{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft68{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft69{font: italic  12px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 15px;}
.ft70{font: italic  12px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 16px;}
.ft71{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft72{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 10px;l-h: 15px;}
.ft73{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 9px;l-h: 15px;}
.ft74{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 39px;l-h: 24px;}
.ft75{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 24px;}
.ft76{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft77{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft78{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 15px;}
.ft79{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft80{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft81{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 15px;}
.ft82{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 15px;}
.ft83{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 15px;}
.ft84{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft85{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft86{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 15px;}
.ft87{font: italic  12px 'Verdana' !important;margin-left: 10px;l-h: 15px;}
.ft88{font: italic  12px 'Verdana' !important;margin-left: 9px;l-h: 15px;}
.ft89{font: italic  12px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 15px;}
.ft90{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 9px;l-h: 15px;}
.ft91{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 15px;}
.ft92{font: italic  12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 15px;}
.ft93{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 15px;}
.ft94{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 15px;}
.ft95{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 15px;}
.ft96{font: italic  10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;position: relative; bottom: 3px;}
.ft97{font:  12px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 15px;}
.ft98{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;}
.ft99{font:  16px 'Verdana' !important;margin-left: 39px;l-h: 26px;}
.ft100{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 28px;l-h: 21px;}
.ft101{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 29px;l-h: 23px;}
.ft102{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 29px;l-h: 24px;}
.ft103{font:  16px 'Verdana' !important;margin-left: 39px;l-h: 27px;}
.ft104{font:  16px 'Verdana' !important;margin-left: 52px;l-h: 29px;}
.ft105{font:  16px 'Verdana' !important;l-h: 29px;}
.ft106{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;position: relative; bottom: 3px;}
.ft107{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 15px;}
.ft108{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 15px;}
.ft109{font: bold  18px 'Verdana' !important;l-h: 31px;}
.ft110{font: bold  14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft111{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 18px;}
.ft112{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 19px;}
.ft113{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft114{font: italic  14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft115{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 19px;}
.ft116{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 19px;}
.ft117{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 17px;}
.ft118{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 18px;}
.ft119{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 19px;}
.ft120{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 19px;}
.ft121{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}

.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p1{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p2{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px !important;}
.p3{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p4{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p5{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p6{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p7{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p8{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p9{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p10{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p11{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p12{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p13{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p14{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p15{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p16{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p17{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p18{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p19{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p20{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p21{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p22{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p23{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p24{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p25{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p27{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p28{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p29{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p30{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p31{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p32{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 96px;margin-bottom: 0px !important;}
.p33{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p34{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p35{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p36{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p37{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p38{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p39{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p40{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p41{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p42{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p43{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p44{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p45{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p46{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p47{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p48{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p49{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p50{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p51{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p52{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p53{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p54{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px !important;}
.p55{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p56{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p57{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p58{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p59{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p60{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p61{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p62{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p63{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p64{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p65{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p66{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p67{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p68{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p69{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p70{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p71{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p72{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p73{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p74{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p75{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p76{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p77{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p78{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p79{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p80{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p81{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 378px;margin-bottom: 0px !important;}
.p82{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px !important;}
.p83{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p84{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p85{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p86{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p87{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p88{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p89{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 95px;margin-bottom: 0px !important;}
.p90{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p91{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p92{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 256px;margin-bottom: 0px !important;}
.p93{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p94{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px !important;}
.p95{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p96{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p97{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p98{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p99{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p100{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p101{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p102{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p103{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p104{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p105{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p106{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p107{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p108{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p109{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p110{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p111{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;}
.p112{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p113{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p114{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;}
.p115{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p116{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;}
.p117{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p118{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p119{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px !important;}
.p120{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p121{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p122{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p123{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p124{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p125{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p126{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p127{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p128{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p129{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p130{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p131{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p132{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p133{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p134{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p135{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px !important;}
.p136{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p137{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p138{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p139{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p140{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p141{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p142{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p143{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p144{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p145{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p146{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p147{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p148{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p149{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p150{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p151{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p152{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p153{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p154{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p155{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p156{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p157{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p158{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p159{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p160{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p161{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p162{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p163{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p164{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p165{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p166{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p167{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p168{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p169{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p170{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p171{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p172{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p173{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p174{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p175{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p176{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p177{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p178{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p179{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 96px;margin-bottom: 0px !important;}
.p180{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p181{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p182{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p183{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p184{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p185{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p186{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p187{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p188{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p189{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p190{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p191{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p192{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p193{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p194{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p195{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p196{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p197{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p198{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p199{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p200{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p201{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p202{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p203{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p204{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p205{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p206{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p207{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p208{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p209{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p210{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p211{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p212{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p213{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p214{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p215{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p216{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p217{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p218{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p219{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p220{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p221{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p222{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p223{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p224{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p225{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p226{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p227{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p228{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p229{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p230{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p231{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p232{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 127px;margin-bottom: 0px !important;}
.p233{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p234{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p235{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px !important;}
.p236{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p237{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p238{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p239{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p240{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 651px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p241{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p242{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p243{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p244{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 132px;margin-bottom: 0px !important;}
.p245{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p246{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p247{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 195px;margin-bottom: 0px !important;}
.p248{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p249{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p250{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p251{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p252{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p253{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p254{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p255{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p256{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p257{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p258{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p259{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p260{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p261{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p262{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p263{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p264{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p265{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p266{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p267{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p268{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p269{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p270{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p271{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p272{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p273{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p274{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p275{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p276{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p277{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p278{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p279{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p280{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p281{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p282{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p283{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p284{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p285{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p286{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px !important;}
.p287{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p288{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 99px;margin-bottom: 0px !important;}
.p289{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p290{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p291{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p292{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p293{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p294{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p295{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p296{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p297{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p298{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p299{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p300{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p301{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p302{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p303{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p304{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p305{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p306{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p307{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p308{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p309{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p310{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p311{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p312{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px !important;}
.p313{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p314{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p315{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p316{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p317{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p318{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p319{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p320{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p321{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p322{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px !important;}
.p323{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p324{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p325{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p326{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p327{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p328{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p329{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p330{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p331{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p332{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p333{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 194px;margin-bottom: 0px !important;}
.p334{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p335{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p336{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p337{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p338{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p339{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p340{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p341{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p342{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p343{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p344{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p345{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p346{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p347{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p348{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;}
.p349{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p350{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p351{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p352{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p353{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p354{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 215px;margin-bottom: 0px !important;}
.p355{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p356{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p357{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p358{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p359{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p360{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p361{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p362{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p363{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p364{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p365{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p366{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p367{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 271px;margin-bottom: 0px !important;}
.p368{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p369{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p370{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p371{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p372{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p373{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p374{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p375{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p376{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p377{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p378{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 125px;margin-bottom: 0px !important;}
.p379{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p380{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p381{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p382{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p383{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px !important;}
.p384{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p385{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p386{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p387{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p388{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p389{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p390{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p391{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 29px;}
.p392{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 29px;}
.p393{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p394{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p395{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p396{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p397{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p398{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p399{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 29px;}
.p400{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p401{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p402{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p403{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p404{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p405{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p406{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p407{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p408{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p409{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p410{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p411{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p412{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p413{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p414{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p415{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p416{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p417{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p418{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p419{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p420{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p421{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p422{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p423{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p424{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p425{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p426{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p427{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p428{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p429{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p430{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p431{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p432{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p433{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p434{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p435{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p436{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p437{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p438{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p439{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p440{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 3px;}
.p441{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p442{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p443{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 95px;margin-bottom: 0px !important;}
.p444{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p445{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p446{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p447{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p448{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p449{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p450{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p451{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p452{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p453{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p454{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p455{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p456{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p457{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p458{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p459{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p460{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p461{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p462{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p463{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p464{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p465{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 214px;margin-bottom: 0px !important;}
.p466{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p467{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p468{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p469{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p470{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p471{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p472{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p473{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p474{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p475{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p476{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p477{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p478{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p479{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p480{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p481{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p482{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p483{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p484{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px !important;}
.p485{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p486{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p487{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p488{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p489{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p490{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p491{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p492{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p493{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p494{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p495{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p496{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p497{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p498{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p499{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p500{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p501{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p502{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p503{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p504{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p505{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p506{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p507{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p508{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p509{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p510{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p511{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p512{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p513{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p514{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p515{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p516{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p517{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p518{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p519{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p520{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p521{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p522{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p523{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p524{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p525{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p526{text-align: left;padding-left: 300px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p527{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;}
.p528{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px !important;}
.p529{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p530{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p531{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p532{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p533{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p534{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p535{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p536{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p537{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p538{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p539{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p540{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p541{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p542{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p543{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px !important;}
.p544{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p545{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p546{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p547{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p548{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p549{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p550{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p551{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p552{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p553{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p554{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p555{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p556{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p557{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p558{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p559{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p560{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p561{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p562{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p563{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p564{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p565{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}

.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 473px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td2{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 473px;vertical-align: bottom;}
.td3{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 447px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 428px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 364px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 427px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 463px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td14{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 463px;vertical-align: bottom;}
.td15{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 423px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 407px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 343px;vertical-align: bottom;}
.td23{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td24{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 458px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 422px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 358px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 357px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 439px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 344px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 400px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 352px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 408px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 346px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 412px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td44{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td45{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;}
.td48{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;}
.td49{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 348px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 191px;vertical-align: bottom;}
.td52{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 348px;vertical-align: bottom;}
.td53{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 191px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 170px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 369px;vertical-align: bottom;}
.td56{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 170px;vertical-align: bottom;}
.td57{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 369px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 413px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td60{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 413px;vertical-align: bottom;}
.td61{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;}
.td63{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 315px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 224px;vertical-align: bottom;}
.td66{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 315px;vertical-align: bottom;}
.td67{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 224px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 240px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 299px;vertical-align: bottom;}
.td70{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 240px;vertical-align: bottom;}
.td71{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 299px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;}
.td74{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;}
.td75{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 305px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 205px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td79{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 305px;vertical-align: bottom;}
.td80{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 205px;vertical-align: bottom;}
.td81{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 298px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td84{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 298px;vertical-align: bottom;}
.td85{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td95{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td96{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td97{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td98{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td99{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td100{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td101{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td102{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 175px;vertical-align: bottom;}
.td103{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td104{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td105{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 175px;vertical-align: bottom;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 180px;vertical-align: bottom;}
.td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 195px;vertical-align: bottom;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td113{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td114{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 253px;vertical-align: bottom;}
.td115{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 195px;vertical-align: bottom;}
.td116{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 253px;vertical-align: bottom;}
.td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td120{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td121{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 387px;vertical-align: bottom;}
.td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;}
.td124{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 387px;vertical-align: bottom;}
.td125{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;}
.td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 451px;vertical-align: bottom;}
.td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td128{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 451px;vertical-align: bottom;}
.td129{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 337px;vertical-align: bottom;}
.td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 464px;vertical-align: bottom;}
.td133{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 464px;vertical-align: bottom;}
.td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 450px;vertical-align: bottom;}
.td135{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 450px;vertical-align: bottom;}
.td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td138{padding: 0px;margin: 0px;width: 235px;vertical-align: bottom;}
.td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 284px;vertical-align: bottom;}
.td140{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td141{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td142{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 284px;vertical-align: bottom;}

.tr0{heightzzz: 26px;}
.tr1{heightzzz: 6px;}
.tr2{heightzzz: 40px;}
.tr3{heightzzz: 32px;}
.tr4{heightzzz: 17px;}
.tr5{heightzzz: 18px;}
.tr6{heightzzz: 19px;}
.tr7{heightzzz: 24px;}
.tr8{heightzzz: 33px;}
.tr9{heightzzz: 555px;}
.tr10{heightzzz: 0px;}
.tr11{heightzzz: 5px;}
.tr12{heightzzz: 20px;}
.tr13{heightzzz: 25px;}
.tr14{heightzzz: 21px;}
.tr15{heightzzz: 44px;}
.tr16{heightzzz: 23px;}
.tr17{heightzzz: 22px;}
.tr18{heightzzz: 31px;}
.tr19{heightzzz: 51px;}
.tr20{heightzzz: 41px;}
.tr21{heightzzz: 15px;}
.tr22{heightzzz: 30px;}
.tr23{heightzzz: 16px;}
.tr24{heightzzz: 29px;}
.tr25{heightzzz: 34px;}
.tr26{heightzzz: 27px;}
.tr27{heightzzz: 42px;}
.tr28{heightzzz: 49px;}

.t0{width: 565px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t1{width: 486px;margin-leftZ: 45px;margin-top: 105px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t2{width: 1052px;margin-leftZ: 45px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t3{width: 486px;margin-leftZ: 45px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t4{width: 486px;margin-leftZ: 45px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t5{width: 444px;margin-leftZ: 83px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t6{width: 486px;margin-leftZ: 45px;f:bold 15px 'Verdana' !important;}
.t7{width: 386px;margin-leftZ: 136px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t8{width: 565px;f:bold 15px 'Verdana' !important;}
.t9{width: 565px;f:italic 14px 'Verdana' !important;}
.t10{width: 469px;margin-leftZ: 43px;margin-top: 13px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t11{width: 565px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t12{width: 566px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t13{width: 464px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 19px;f:20px 'Verdana' !important;}
.t14{width: 485px;margin-leftZ: 26px;margin-top: 23px;f:15px 'Verdana' !important;}

&lt;/STYLE&gt;



&lt;DIV id="page_1"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GPB391x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft1"&gt;Till Statsrådet och chefen för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft1"&gt;Jordbruksdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft0"&gt;Den 18 februari 1999 bemyndigade regeringen chefen för Jordbruksdepartementet, statsrådet Margareta Winberg, att tillsätta en särskild utredare för att utreda frågan om &lt;SPAN class="ft2"&gt;frivillig jämställdhetsmärkning av produkter och tjänster. &lt;/SPAN&gt;Med stöd av detta utsågs folkpartiets 1:e vice ordförande Eva Eriksson till särskild utredare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft3"&gt;Den 6 oktober 2000 utsågs Ingolf Berg, Näringsdepartementet/ enheten för IT, forskning och utveckling, Ulrika Dackeby, Finansdepartementet/konsumentenheten, Eva Debels, Konsumentverket, Åsa Edman, Nämnden för offentlig upphandling, Ulf Esbro, Näringsdepartementet/jämställdhetsenheten, Britten Lagerkvist Tranströmer, Sveriges Konsumentråd, Morgan Pettersson, Konkurrensverket, Agneta Stark, tema Genus, Linköpings universitet, Eberhard Stüber, Jämställdhetsombudsmannen, Kent Svärd, Sveriges offentliga inköpare, Sven Thiberg, SIS Miljömärkning och Lars Waldner, Styrelsen för ackreditering och teknisk konroll att som experter ingå i en referensgrupp med inriktning på handel och näringsliv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft3"&gt;Den 10 januari 2000 anställdes departementssekreteraren Kerstin Sjeldrup som biträdande sekreterare och den 1 april anställdes fil.dr. Eva Schömer som huvudsekreterare i Utredningen. Utredningen har antagit namnet Utredningen om frivillig jämställdhetsmärkning av produkter och tjänster, FRIJA.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft5"&gt;FRIJA överlämnar härmed delbetänkandet &lt;SPAN class="ft4"&gt;Reglerna kring och inställningen till frivillig jämställdhetsmärkning av produkter och tjänster.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft6"&gt;Malmö i januari 2001&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft6"&gt;Eva Eriksson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft6"&gt;/Eva Schömer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft6"&gt;Kerstin Sjeldrup&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_2"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td0"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;Innehåll &lt;SPAN class="ft0"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p11 ft1"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td4"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft8"&gt;Sammanfattning ......................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft9"&gt;11&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td7"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft10"&gt;Utredningens uppdrag ..................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td5"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft9"&gt;17&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;1.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;Utredningsarbetet ............................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;17&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;1.1.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;Det handelsrättsliga området ............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;18&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;1.1.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;Det arbetsrättsliga området ...............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;19&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;1.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td7"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft0"&gt;Dispositionen av betänkandet .........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;19&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;1.2.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;Utredningsarbetets bedrivande .........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;20&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td7"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft10"&gt;Bakgrunden till uppdraget ...........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft9"&gt;23&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;2.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td7"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft0"&gt;Horisontell och vertikal segregering ...............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;23&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;2.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td7"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft0"&gt;Konsumenters roll på den fria marknaden ......................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;24&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p15 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Jämställdhetsmärkning – konsumentmakt för ett jämställt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft0"&gt;samhälle&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft14"&gt;...........................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;25&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td7"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft10"&gt;Begrepp ........av central betydelse för jämställdhetsmärkning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft9"&gt;27&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;3.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft15"&gt;Listade begrepp ...............................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;27&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;3.1.1 ...............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Jämlikhet och jämställdhet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td5"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;28&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td10"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft17"&gt;3.1.2 ......................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Att beakta jämställdhetsaspekten&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td5"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft17"&gt;29&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td10"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft17"&gt;3.1.3 .........................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Positiv särbehandling och könskvotering&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td5"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft17"&gt;30&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td10"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft17"&gt;3.1.4 ..................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Kön, genus och beköning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td5"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft17"&gt;31&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td10"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft17"&gt;3.1.5 ..................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Könsneutralitet och könsperspektiv&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td5"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft17"&gt;32&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td10"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft17"&gt;3.1.6 ....................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Mainstreaming och benchmarking&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td5"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft17"&gt;32&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td10"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft17"&gt;3.1.7 ..................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Märknings - och certifieringssystem&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td5"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft17"&gt;33&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td10"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft17"&gt;3.1.8 ......................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Jämställdhetsmärkning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td5"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft17"&gt;34&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td7"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Jämställdhetsmärkning .................................ur ett könsperspektiv&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td5"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft17"&gt;34&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft18"&gt;4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td7"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft18"&gt;Rättsliga ..............................................................................ramar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td5"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft19"&gt;37&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td7"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Rättskällornas ................................................inbördes förhållande&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td5"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft17"&gt;38&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td7"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft16"&gt;Den svenska .......................................................juridiska metoden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td5"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft17"&gt;39&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft20"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft21"&gt;Den europeiska ..................................................juridiska metoden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td5"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft20"&gt;39&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_3"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Innehåll&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p17 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;4.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Bakgrunden till den nuvarande europeiska rättsliga&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td8"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td9"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft15"&gt;situationen........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td5"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;41&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft0"&gt;4.3.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft15"&gt;Rättsakterna ......................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;42&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft0"&gt;4.3.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft0"&gt;De europeiska institutionerna ...........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;43&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft0"&gt;4.3.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft15"&gt;Direkt effekt......................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;44&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft0"&gt;4.3.5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft0"&gt;Proportionalitetsprincipen och subsidiaritetsprincipen ....&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft0"&gt;4.3.6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;Solidaritetsprincipen .........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;46&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td7"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft8"&gt;Jämställdhetslagen ........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td5"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft9"&gt;47&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft0"&gt;Bevisbördan vid och formerna av könsdiskriminering ...................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;49&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft0"&gt;5.1.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft0"&gt;Förhållandet mellan direkt och indirekt diskriminering ...&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;51&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p15 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;EG-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; syn på förhållandet mellan positiv särbehandling&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td4"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft15"&gt;och könskvotering ...........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;52&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft0"&gt;5.2.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft15"&gt;Kalankemålet ....................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;52&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft0"&gt;5.2.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft15"&gt;Marschallmålet .................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;53&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft0"&gt;5.2.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft15"&gt;Badeckmålet......................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;54&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft0"&gt;5.2.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;Målet om &lt;NOBR&gt;Tham-professurerna..........................................&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;56&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td4"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;5.3 Det aktiva jämställdhetsarbetet .......................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;58&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p15 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Förhållandet mellan det aktiva jämställdhetsarbetet och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft15"&gt;jämställdhetsmärkning ....................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;61&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td7"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft8"&gt;Lagen om offentlig upphandling..................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft9"&gt;63&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft11"&gt;Grunderna i lagen om offentlig upphandling ..................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;63&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft0"&gt;6.1.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft11"&gt;Parterna vid offentlig upphandling ...................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;65&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft0"&gt;6.1.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft15"&gt;Beloppsgränser..................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;66&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td7"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft15"&gt;Former av offentlig upphandling.....................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;67&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;6.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td7"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft0"&gt;Formkrav vid offentlig upphandling enligt svensk lagstiftning......&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;70&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;6.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td7"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft11"&gt;Offentlig upphandling enligt &lt;NOBR&gt;EG-rätten ..........................................&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;71&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft0"&gt;6.4.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft11"&gt;Principen om ömsesidigt erkännande ...............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;72&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft0"&gt;6.4.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft15"&gt;Proportionalitetsprincipen ................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;73&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft0"&gt;6.4.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft11"&gt;Principen om förutsebarhet och öppenhet ........................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;73&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;6.5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td7"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft11"&gt;Sociala kriterier vid offentlig upphandling .....................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;76&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p15 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;6.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Förhållandet mellan offentlig upphandling och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td17"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td18"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft15"&gt;jämställdhetsmärkning ....................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td5"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;80&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft10"&gt;7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td18"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;Lagen om otillbörligt upphandlingsbeteende .............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft9"&gt;83&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p22 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Förhållandet mellan lag om ingripande mot otillbörligt beteende&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td19"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;avseende offentlig upphandling och jämställdhetsmärkning ..........&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td5"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;84&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_4"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td21"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td22"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;Innehåll &lt;SPAN class="ft0"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td23"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td24"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td20"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft9"&gt;8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td25"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft8"&gt;Marknadsföringslagen..................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td1"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;85&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft0"&gt;8.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td25"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft15"&gt;Tidigare reglering på marknadsföringsområdet ..............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft0"&gt;85&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft0"&gt;8.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td25"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft15"&gt;Grunddragen i marknadsföringslagen .............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft0"&gt;86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft0"&gt;8.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft0"&gt;God marknadsföringssed och information av särskild betydelse.... 87&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft0"&gt;8.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td25"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft15"&gt;Vilseledande reklam........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft0"&gt;89&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft0"&gt;8.4.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft15"&gt;Närmare om vilseledande reklam .....................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft0"&gt;90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft0"&gt;8.4.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft15"&gt;Vilseledande marknadsföring av hälsa och miljö.............&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft0"&gt;91&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p15 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;8.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Förhållandet mellan god marknadsföringssed och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td18"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft15"&gt;jämställdhetsmärkning ....................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;93&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td17"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft10"&gt;9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td18"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft9"&gt;En studie av näringsidkares syn på frivillig&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td5"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td18"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;jämställdhetsmärkning .................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft9"&gt;95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p27 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Förhållandet mellan jämställdhetsmärkning och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft15"&gt;kvalitetsbedömning sett ur ett könsperspektiv ................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td28"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;98&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;9.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td27"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft0"&gt;Kartläggning av skånska företags jämställdhetsarbete ................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft0"&gt;9.2.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft11"&gt;Kvalitetssäkring och jämställdhet...................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;101&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;9.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td27"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft0"&gt;En kvalitativ studie av jämställdhetsmärkning..............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;102&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft0"&gt;9.3.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft15"&gt;Metodfrågor ....................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;103&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;9.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft15"&gt;Val av branscher och verksamheter ..............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;104&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p28 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;9.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Livsmedelsbranschen samt hotell- och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft15"&gt;restaurangbranschen .......................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;105&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;9.4.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;Läkemedelsbranschen.....................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;106&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;9.4.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft0"&gt;Bank- och försäkringsbranschen.....................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;108&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;9.4.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft15"&gt;&lt;NOBR&gt;IT-branschen ...................................................................&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;112&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft0"&gt;9.5 Synen på frivillig jämställdhetsmärkning, en inledning ...............&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;114&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft0"&gt;9.6 Synen på jämställdhetsmärkning inom livsmedelsnäringen .........&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;115&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;9.6.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft0"&gt;Livsmedelsföretagets inriktning .....................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;115&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;9.6.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft0"&gt;Personalens sammansättning vid livsmedelsföretaget...&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;9.6.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft0"&gt;Certifiering och märkning vid livsmedelsföretaget .......&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;118&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;9.6.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft0"&gt;Jämställdhet vid livsmedelsföretaget..............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;118&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;9.6.5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft0"&gt;Organisationen vid livsmedelsföretaget..........................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;119&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p28 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;9.6.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Kriterier för jämställdhetsmärkning inom&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td32"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft15"&gt;livsmedelsindustrin .........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p15 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;9.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Synen på jämställdhetsmärkning inom hotell- och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td33"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft15"&gt;restaurangnäringen ........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;9.7.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft15"&gt;Hotellens inriktning ........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;9.7.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft11"&gt;Personalens sammansättning vid hotellen ......................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;122&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;9.7.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft0"&gt;Certifiering och märkning inom hotellen........................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;124&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;9.7.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft15"&gt;Jämställdhet inom hotellen .............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;125&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;9.7.5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td30"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft0"&gt;Det goda jämställdhetsarbetet inom hotellen..................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;127&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_5"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Innehåll&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p17 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;9.7.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Kriterier för jämställdhetsmärkning inom&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td30"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft15"&gt;hotellbranschen ...............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td17"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;128&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft0"&gt;9.8 Synen på jämställdhetsmärkning inom &lt;NOBR&gt;IT-näringen .....................&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;130&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;9.8.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft0"&gt;Internet – ett system för kommunikation........................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;130&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;9.8.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft0"&gt;Personalens sammansättning vid &lt;NOBR&gt;IT-bolaget ..................&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;131&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;9.8.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft0"&gt;Certifiering och märkning vid &lt;NOBR&gt;IT-bolaget.......................&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;132&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;9.8.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft0"&gt;Jämställdhet vid &lt;NOBR&gt;IT-bolaget ............................................&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;133&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p28 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;9.8.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Kriterier för jämställdhetsmärkning inom &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IT-branschen134&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft0"&gt;9.9 Synen på jämställdhetsmärkning inom läkemedelsnäringen.........&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;135&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;9.9.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft0"&gt;Läkemedelsföretagets inriktning.....................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;135&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;9.9.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft0"&gt;Personalens sammansättning vid läkemedelsbolaget.....&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;136&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;9.9.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft0"&gt;Organisationen vid läkemedelsbolaget ...........................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;136&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;9.9.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft0"&gt;Certifiering och märkning vid läkemedelsbolaget.........&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;9.9.5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft0"&gt;Jämställdhet vid läkemedelsbolaget................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;138&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;9.9.6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft0"&gt;Mindre lyckade exempel från arbetslivet .......................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;139&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p28 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;9.9.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Kriterier för jämställdhetsmärkning inom&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td35"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft15"&gt;läkemedelsbranschen ......................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;140&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft0"&gt;9.10 Synen på frivillig jämställdhetsmärkning vid försäkringsbolag ...&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;141&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft0"&gt;9.10.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft0"&gt;Försäkringsbolagens inriktningar ...................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;141&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td35"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft0"&gt;9.10.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft0"&gt;Personalens sammansättning vid försäkringsbolagen....&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;144&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td35"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft0"&gt;9.10.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft0"&gt;Certifiering och märkning av försäkringsbolagen .........&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;145&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft0"&gt;9.10.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft0"&gt;Jämställdhet vid försäkringsbolagen...............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;146&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft0"&gt;9.10.5 Mindre lyckade exempel från arbetslivet .......................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;148&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p28 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;9.10.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Kriterier för frivillig jämställdhetsmärkning inom&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td35"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft15"&gt;försäkringsbranschen ......................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;149&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td31"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft0"&gt;9.11 Synen på jämställdhetsmärkning inom bankvärlden.....................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;150&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td35"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft0"&gt;9.11.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft15"&gt;Bankens inriktning..........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;150&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft0"&gt;9.11.2 Personalens sammansättning vid banken........................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;151&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft0"&gt;9.11.3 Märkning och certifiering vid banken ............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;151&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft0"&gt;9.11.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;Jämställdhet vid banken..................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;151&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p28 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;9.11.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Kriterier för frivillig jämställdhetsmärkning inom&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td37"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td38"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft0"&gt;bankvärlden.....................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td17"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;154&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td31"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;10 Konsekvensanalys av reglerna kring och inställningen till&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td17"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td37"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td38"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft8"&gt;frågor om frivillig jämställdhetsmärkning ................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td17"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft10"&gt;157&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td37"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;10.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td38"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft0"&gt;Jämställdhetsmärkning ur ett språkligt perspektiv........................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td17"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;160&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;10.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft0"&gt;Jämställdhetsmärkning ur ett rättsligt perspektiv..........................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;163&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;10.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft0"&gt;Jämställdhetsmärkning ur ett näringslivsperspektiv .....................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;164&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;10.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft0"&gt;Avslutande sammanfattning av arbetet med reglerna kring och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td37"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td38"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft0"&gt;inställningen till frågor om frivillig jämställdhetsmärkning .........&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;166&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_6"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GPB396x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;Innehåll &lt;SPAN class="ft0"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td39"&gt;&lt;SPAN class="p30 ft9"&gt;Bilaga 1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td40"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft8"&gt;Kommittédirektiv .............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td1"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;169&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td39"&gt;&lt;SPAN class="p30 ft9"&gt;Bilaga 2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td40"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft8"&gt;Intervjuguide.....................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td1"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;177&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td39"&gt;&lt;SPAN class="p30 ft9"&gt;Bilaga 3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td41"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;Sammanfattning av konferensen Gränsöverskridande&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td39"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft8"&gt;handel med perspektiv på jämställdhetsmärkning .......&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;179&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td39"&gt;&lt;SPAN class="p30 ft9"&gt;Bilaga 4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td40"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;Deltagarförteckning vid konferensen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;Gränsöverskridande handel med perspektiv på&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td39"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft8"&gt;jämställdhetsmärkning.....................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;189&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_7"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td42"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;Sammanfattning &lt;SPAN class="ft0"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p31 ft1"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft26"&gt;Utredningen om frivillig jämställdhetsmärkning av produkter och tjänster (FRIJA) har enligt direktiven i uppdrag att bland annat belysa möjligheterna att införa ett system för &lt;SPAN class="ft25"&gt;frivillig jämställdhetsmärkning av produkter och tjänster. &lt;/SPAN&gt;Vi har valt att dela upp vårt arbete i två delar. Den första delen utgörs av förevarande delbetänkande och behandlar &lt;SPAN class="ft25"&gt;reglerna kring och inställningen till frågor om frivillig jämställhetsmärkning&lt;/SPAN&gt;. Den andra kommer att behandla frågor om hur ett system för frivillig jämställdhetsmärkning skulle kunna utformas och vilka kriterier som kan ligga till grund för ett sådant system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft26"&gt;Utredningen ska bland annat ”analysera möjligheterna att jämställdhetsmärka produkter och tjänster”.&lt;SPAN class="ft27"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Utredningen ska även belysa produkter och tjänster ur ett så kallat könsperspektiv.&lt;SPAN class="ft27"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Vi har uppfattat detta som att det är tänkt att vi ska föreslå ett system för frivillig jämställdhetsmärkning, som kan användas vid kvalitetssäkring av varor och tjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft26"&gt;I kapitel 3 gör vi en beskrivning av hur begrepp som är av central betydelse för uppdragets genomförande förhåller sig till varandra. Bland annat beskriver vi skillnaden mellan de båda begreppen &lt;SPAN class="ft25"&gt;jämlikhet &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft25"&gt;jämställdhet&lt;/SPAN&gt;. Vi beskriver även hur ett &lt;SPAN class="ft25"&gt;system för jämställdhetsmärkning &lt;/SPAN&gt;förhåller sig till frågor om &lt;SPAN class="ft25"&gt;kvalitetssäkring ur könsperspektiv&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft30"&gt;Inom kvinnoforskningen finns det en lång tradition av att skilja biologiskt och socialt kön åt, vilket begreppen kön och genus får anses symbolisera. Medan &lt;SPAN class="ft28"&gt;kön &lt;/SPAN&gt;avser de biologiska skillnaderna mellan män och kvinnor är begreppet &lt;SPAN class="ft28"&gt;genus &lt;/SPAN&gt;snarare att se som en &lt;SPAN class="ft28"&gt;kulturell tolkning av de biologiska skillnaderna mellan män och kvinnor&lt;/SPAN&gt;.&lt;SPAN class="ft29"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Genus &lt;/SPAN&gt;beskrivs som sociala beteenden och mönster, vilka är förknippade med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Dir. 1999:13, sid. 7.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Dir. 1999:13, sid. 7.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Don Kulick, &lt;/SPAN&gt;Från kön till genus: kvinnligt och manligt i ett kulturellt perspektiv&lt;SPAN class="ft15"&gt;, Carlssons, Stockholm (1987), sid. 11.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_8"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p37 ft26"&gt;ett visst biologiskt kön.&lt;SPAN class="ft27"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Under senare tid har &lt;NOBR&gt;g&lt;SPAN class="ft25"&gt;enus-begreppet&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt; &lt;/SPAN&gt;kommit att förklaras i termer av makt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft26"&gt;Utredningen har valt att ta ett rättsligt perspektiv som utgångspunkt för att belysa möjligheterna att införa ett system för frivillig jämställdhetsmärkning. Det betyder att vi har valt att låta reglerna utgöra basen för utredningsuppdraget. När vi talar om regler avser vi &lt;SPAN class="ft25"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;de normer som har utfärdats av riksdagen, regeringen eller den myndighet som har fått i uppdrag att utfärda regler i regeringens ställe &lt;SPAN class="ft25"&gt;och dels &lt;/SPAN&gt;de &lt;NOBR&gt;EG-rättsliga&lt;/NOBR&gt; reglerna på det för Utredningen aktuella området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft26"&gt;Rätten kan beskrivas som den arena som omgärdar vardagen. De rättsliga reglerna är på en och samma gång &lt;SPAN class="ft25"&gt;både &lt;/SPAN&gt;en förutsättning för &lt;SPAN class="ft25"&gt;och &lt;/SPAN&gt;en begränsning av möjligheterna att komma med förslag på system för frivillig jämställdhetsmärkning, eftersom de rättsliga reglerna är de spelregler som ger ramarna för vad som är möjligt och tillåtet att genomföra i ett demokratiskt samhälle. Det är mot den bakgrunden som vi i kapitel 4 har valt att belysa hur det svenska rättssystemet förhåller sig till &lt;NOBR&gt;EG-rätten.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft26"&gt;Vi menar således att om de rättsliga ramarna är klarlagda blir det också möjligt att överblicka det fält där jämställdhetsmärkningen är tänkt att tillämpas. Genom att belysa reglerna blir det också möjligt att konstatera om det till exempel föreligger hinder för att införa jämställdhetsmärkning. Därmed kan eventuella hinder och begränsningar förekommas innan huvudfrågan om jämställdhetsmärkning behandlas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft3"&gt;Jämställdhetslagen (1991:433) är den lag som särskilt berör frågor om jämställdhet ur ett rättsligt perspektiv och den står också som förebild för Utredningens uppdrag när det gäller att komma med förslag på kriterier vid frivillig jämställdhetsmärkning. Jämställdhetslagen behandlas i kapitel 5, lagen (1992:1592) om offentlig upphandling beskrivs i kapitel 6, lagen (1994:615) om otillbörligt upphandlingsbeteende gås igenom i kapitel 7 och marknadsföringslagen (1995:450) gås avslutningsvis igenom i kapitel 8. Aktuella EG- direktiv och övriga rättsakter inom EU samt Sveriges internationella åtaganden behandlas primärt i samband med genomgången av de svenska lagarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft6"&gt;Genomgången av de aktuella lagarna är disponerad så att först ges en kort presentation av den aktuella lagen och aktuella rättsakter inom &lt;NOBR&gt;EG-rätten.&lt;/NOBR&gt; Därefter följer en närmare beskrivning av de regler&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;SOU 1990:44, kapitel 3.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_9"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td42"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;Sammanfattning &lt;SPAN class="ft0"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p40 ft6"&gt;som är av särskilt intresse när det gäller jämställdhetsmärkning, varvid vi förklarar hur vi menar att jämställdhetsmärkning förhåller sig till det beskrivna rättsområdet. Varje kapitel avslutas med en sammanfattning av huruvida aktuella regler kan tjäna som medel eller utgör hinder för ett eventuellt införande av frivillig jämställdhetsmärkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Jämställdhetsbegreppet &lt;/SPAN&gt;är ett begrepp som rör relationer och förhållanden mellan män och kvinnor. Tanken är att män och kvinnor ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter i det sociala livet.&lt;SPAN class="ft34"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Det betyder bland annat att de biologiska könen inte ska begränsa individens möjlighet att agera i vardagen. Det händer emellertid inte allt för sällan att föreställningar om vad som är att betrakta som kvinnligt respektive manligt får styra uppfattningen om vad kvinnor och män har rätt att göra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft26"&gt;Emellanåt sker det också sammanblandningar av de biologiska könen och de sociala genuskonstruktionerna. Att kvinnor föder barn innebär inte automatiskt att de också är de som är bäst lämpade att vårda barnen. En hastig blick på den officiella statistiken över hur föräldrar delar på vårdnaden av barnen kan dock leda till en motsatt uppfattning.&lt;SPAN class="ft34"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;År 1999 utnyttjade endast 12 procent av männen sin rätt till föräldrapenning. Kvinnornas uttag av föräldrapenning uppgick således till 88 procent. När det gäller den tillfälliga föräldrapenningen var männens uttag visserligen högre, men det uppgick ändå inte till mer än en tredjedel av det totala antalet uttagna dagar. Me- dan 34 procent av dem som erhöll tillfällig föräldrapenning var män, var motsvarande siffra 66 procent för kvinnorna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft6"&gt;Att utgå från ett resonemang om att kvinnor har huvudansvaret för barn och familj är visserligen riktigt om vi diskuterar sociala förhållanden och synen på traditionella arbetsuppgifter. 33 timmar och 15 minuter per vecka av det obetalda arbetet utförs av kvinnor, samtidigt som män endast ägnar 20 timmar och 10 minuter åt samma arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft6"&gt;Men det kan vara vanskligt att ta den situationen för given och överföra den på möjligheten att jämställdhetsmärka produkter och tjänster, vilket nedanstående beskrivning utgör ett exempel på. En bil som har utformats i syfte att underlätta för kvinnor att lämna och hämta barn vid daghem, skola, fritidshem och andra fritidsaktivite-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;För den officiella definitionen se nedan kapitel 3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet 2000&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;, Statistiska centralbyrån, Örebro (2000).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_10"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p46 ft26"&gt;ter, kan vid en första anblick te sig jämställt utformad. Men att ställa krav på att jämställda bilar är sådana som kan underlätta för kvinnor att transportera barn mellan olika platser leder inte till annat än att de traditionella föreställningarna om män och kvinnor förstärks och befästs i stället för att luckras upp.&lt;SPAN class="ft34"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft26"&gt;Vi menar att det finns en inneboende problematik i möjligheten att införa en frivillig jämställdhetsmärkning av produkter och tjänster, eftersom det kan finnas risk att det sker en sammanblandning av kön och genus. Det är mot bakgrund av detta som vi menar att det i princip endast kan bli fråga om kvalitetssäkring ur ett könsperspektiv när det gäller produkter som påverkar kroppen då de intas som föda (mat eller läkemedel). Tjänster är, såvitt vi kan bedöma, mer lämpade att belysas ur jämställdhetshänseende. Tjänster är ju på samma sätt som frågor om jämställdhet relationsbestämda. De saknar således koppling till individernas biologiska kön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft6"&gt;Utredningen har valt att genomföra en kvalitativ studie över hur företrädare för enskilda verksamheter vid olika branscher ser på frågor om jämställdhet och jämställdhetsmärkning. Syftet med studien är att belysa hur enskilda företrädare för olika verksamheter ser på frågor om jämställdhet och jämställdhtsmärkning. Verksamheterna finns inom &lt;NOBR&gt;läkemedels-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;livsmedels-,&lt;/NOBR&gt; bank- och försäkrings- och IT- branscherna. Studien, som behandlas i kapitel 9, är tänkt att ligga till grund för Utredningens fortsatta arbete med att komma med förslag på ett system för frivillig jämställdhetsmärkning av produkter och tjänster&lt;SPAN class="ft37"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft39"&gt;I kapitel 10 genomför vi avslutningsvis en &lt;SPAN class="ft38"&gt;konsekvensanalys av reglerna kring och inställningen till frågor om frivillig jämställdhetsmärkning av produkter och tjänster&lt;/SPAN&gt;. Mot bakgrund av genomgången av centrala begrepp, de regler som kringgärdar frågor som rör möjligheten att införa ett system för frivillig jämställdhetsmärkning av produkter och tjänster samt den kvalitativa studien konstaterar vi att ett system för frivillig jämställdhetsmärkning måste ställa krav på kriterier på två skilda plan. Flera av de intervjuade underströk just att de hade svårt att se hur ett system för frivillig jämställdhetsmärkning kan komma att bli trovärdigt om det endast ställs krav på den enskilda produkten eller tjänsten. För att systemet ska bli trovärdigt är det således nöd-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Det aktuella resonemanget innebär inte att det inte skulle vara möjligt att tillverka bilar som uppfyller vissa kriterier ur jämställdhetssynpunkt. Resonemanget syftar endast till att belysa vad en sammanblandning av sociala och biologiska förutsättningar kan leda till.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_11"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td42"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;Sammanfattning &lt;SPAN class="ft0"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p51 ft26"&gt;vändigt att det även ställs krav på att organisationen uppfyller vissa krav ur jämställdhetssynpunkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft6"&gt;För det första ska det ställas krav som är generella och rör den enskilda verksamhetens organisation. För det andra ska det ställas specifika krav på respektive produkt och tjänst. I huvudbetänkandet kommer vi således att arbeta med ett system som inte endast ställer krav på den enskilda produkten eller tjänsten ur jämställdhetssynpunkt, utan även på organisationens jämställdhetsarbete.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_12"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td47"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft40"&gt;Utredningens uppdrag &lt;SPAN class="ft11"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td48"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td49"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft1"&gt;1 Utredningens uppdrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft6"&gt;Utredningen om frivillig jämställdhetsmärkning av produkter och tjänster har enligt direktiven (Dir. 1999:13)&lt;SPAN class="ft34"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;i uppdrag att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Bedöma konsumenternas och producenternas intresse för en frivillig jäm- &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;ställdhetsinformation/-märkning&lt;/NOBR&gt; (i det följande kallad jämställdhetsmärkning).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Föreslå jämställdhetskriterier för minst två produktområden och två tjänsteområden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Redovisa på vilket sätt befintliga märknings- och certifieringssystem kan komma att användas för jämställdhetsmärkning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Pröva om en frivillig jämställdhetsmärkning skulle innebära problem i förhållande till lagen (1992:1528) om offentlig upphandling (LOU), lagen (1994:615) om otillbörligt upphandlingsbeteende (LIU) samt marknadsföringslagen (1995:450) (MFL).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Analysera om jämställdhetsmärkning överensstämmer med gällande handelsregler och Sveriges internationella åtaganden, avseende såväl &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EG-rätt&lt;/NOBR&gt; som övrig internationell rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Undersöka möjligheten till nordisk samverkan kring jämställdhetsmärkning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Föreslå hur frivillig jämställdhetsmärkning praktiskt skulle kunna genomföras.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Utredningsarbetet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft26"&gt;En av Utredningens främsta uppgifter är att ”analysera möjligheterna att jämställdhetsmärka produkter och tjänster”&lt;SPAN class="ft34"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;och att utreda om det är möjligt att belysa produkter och tjänster ur ett så kallat könsperspektiv.&lt;SPAN class="ft34"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Vi har uppfattat detta som att det är tänkt att vi ska föreslå ett system för frivillig jämställdhetsmärkning. Systemet ska bland annat utvecklas genom ett samspel mellan aktörerna (producenter och konsumenter) på den fria marknaden. Konsumenternas makt – möjligheten att avstå från att köpa produkter som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Angående Utredningens kommittédirektiv, se bilaga 1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Dir. 1999:13, sid. 1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Dir. 1999:13, sid. 7.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Dir. 1999:13, sid. 7.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_13"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Utredningens uppdrag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p61 ft26"&gt;inte uppfyller kraven för jämställdhetsmärkning, blir på så sätt ledstjärnan i konkurrensen om konsumenterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft3"&gt;FRIJA har delat upp utredningsuppdraget i två delar. Den första delen består av förevarande delbetänkande som behandlar &lt;SPAN class="ft48"&gt;både &lt;/SPAN&gt;rättsliga aspekter på frågan om möjligheten att införa ett system för frivillig jämställdhetsmärkning av produkter och tjänster (i det följande kallat jämställdhetsmärkning) &lt;SPAN class="ft48"&gt;och &lt;/SPAN&gt;näringslivets inställning till att införa ett sådant system. I den andra delen, slutbetänkandet, kommer vi bland annat att föreslå produkter och tjänster som bör kunna jämställdhetsmärkas varvid vi också har för avsikt att föreslå kriterier för ett system för frivillig jämställdhetsmärkning. Vi kommer även att belysa olika former av märknings- och certifieringssystem samt belysa hur ett sådant system skulle kunna utarbetas i ett nordiskt samarbete. Tiden för redovisning av utredningsuppdraget har förlängts till den 31 december år 2001.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft6"&gt;FRIJA har valt att ta ett rättsligt perspektiv som utgångspunkt för att belysa möjligheterna att införa ett system för jämställdhetsmärkning. Vi har således valt att låta reglerna utgöra basen för vårt utredningsuppdrag. När vi talar om regler avser vi &lt;SPAN class="ft49"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;de normer som har utfärdats av riksdagen, regeringen eller den myndighet som har fått i uppdrag att utfärda regler i regeringens ställe &lt;SPAN class="ft49"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;de &lt;NOBR&gt;EG-rättsliga&lt;/NOBR&gt; reglerna på det för Utredningen aktuella området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft3"&gt;Rätten kan beskrivas som den arena som omgärdar vardagen. De rättsliga reglerna är på en och samma gång &lt;SPAN class="ft48"&gt;både &lt;/SPAN&gt;en förutsättning för &lt;SPAN class="ft48"&gt;och &lt;/SPAN&gt;en begränsning av möjligheterna att komma med förslag till system för frivillig jämställdhetsmärkning, eftersom de rättsliga reglerna är de spelregler som ger ramarna för vad som är möjligt och tillåtet att genomföra i ett demokratiskt samhälle.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft26"&gt;Det rättsliga område som rör frågan om och möjligheterna att införa ett system för frivillig jämställdhetsmärkning är förhållandevis stort. Området har nämligen beröringspunkter med både frågor om handel av varor och tjänster – &lt;SPAN class="ft25"&gt;det handelsrättsliga området – &lt;/SPAN&gt;och frågor som avser arbetstagares välbefinnande i arbetslivet – &lt;SPAN class="ft25"&gt;det arbetsrättsliga området&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;1.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Det handelsrättsliga området&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft6"&gt;Det handelsrättsliga området utgörs av det fält som täcker allt från produktion, distribution och inköp till försäljning av varor och tjänster. Således består marknaden av både konsumenter och nä-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_14"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GPB3914x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td47"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft40"&gt;Utredningens uppdrag &lt;SPAN class="ft11"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td48"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td49"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p67 ft26"&gt;ringsidkare. Handeln försiggår inte endast mellan två eller flera näringsidkare, utan den sker även mellan en eller flera näringsidkare och en eller flera konsumenter. Det förekommer även handel mellan enskilda individer, till exempel vid försäljning av begagnade varor. Handeln mellan enskilda faller emellertid helt utanför utredningsuppdraget och kommer inte att behandlas vidare av Utredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;1.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Det arbetsrättsliga området&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft26"&gt;Det arbetsrättsliga området rör förhållanden mellan arbetsgivare och arbetstagare. Således berör det allt från en situation då någon söks av eller söker anställning hos en presumtiv arbetsgivare till det att någon frånträder/har slutat sin anställning.&lt;SPAN class="ft34"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Det arbetsrättsliga området betraktas emellanåt som helt skilt från det handelsrättsliga. Vi menar emellertid att det arbetsrättsliga området är en del av det handelsrättsliga på så sätt att arbetskraften är en vara, vilken i likhet med många andra kan bjudas ut på en fri marknad. Inom &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; talar man om den grundläggande principen: &lt;SPAN class="ft25"&gt;fri rörlighet över gränserna för varor, tjänster, kapital och personer&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Dispositionen av betänkandet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft6"&gt;Betänkandet belyser:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;begrepp som är centrala för frågor om frivillig jämställdhetsmärkning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;regler och föreskrifter som är centrala för frågan om det kan införas ett system för frivillig jämställdhetsmärkning, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;näringslivets syn på frivillig jämställdhetsmärkning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft6"&gt;Utredningen har valt att disponera betänkandet så att vi inledningsvis beskriver bakgrunden till utredningsuppdraget för att på så sätt göra det möjligt att sätta in uppdraget i det sammanhang där det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Angående faktorer som ska beaktas då någon är att betrakta som arbetstagare, se SOU 1975:1, sid. 722, Axel Adlercreutz, Arbetstagarbegreppet, P. A. Norstedt, Stockholm (1964), &lt;SPAN class="ft33"&gt;Svensk arbetsrätt&lt;/SPAN&gt;, Norstedts juridik (1997), sid. 29 ff., Reinhold Fahlbeck, &lt;SPAN class="ft33"&gt;Praktisk arbetsrätt&lt;/SPAN&gt;, Liber, Lund (1989) samt Folke Schmidt, &lt;SPAN class="ft33"&gt;Löntagarrätt&lt;/SPAN&gt;¸ reviderad upplaga 1994, ombesörjd av Tore Sigeman under medverkan av Ronnie Eklund, Håkan Göransson och Kent Källström, Juristförlaget, Stockholm (1994), sid. 63 ff.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_15"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;Utredningens uppdrag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft6"&gt;uppstått. Därefter ger vi en beskrivning av de begrepp som är centrala för det område som rör frågor om frivillig jämställdhetsmärkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft3"&gt;I syfte att beskriva hur det svenska rättssystemet förhåller sig till &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; gör vi sedan en beskrivning av de skilda rättskulturerna och rättsreglernas inbördes ställning. Varvid vi gör en genomgång av de regler som just har beröringspunkter med frågan om frivillig jämställdhetsmärkning. Därefter följer ett avsnitt som beskriver hur näringslivet ser på frågor om frivillig jämställdhetsmärkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft26"&gt;Avslutningsvis gör vi en analys av reglerna kring och inställningen till frågor om frivillig jämställdhetsmärkning av produkter och tjänster. I samband med det belyser vi bland annat hur de tre områdena centrala begrepp, rättsliga regler och näringslivets syn på frivillig jämställdhetsmärkning förhåller sig till varandra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;1.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Utredningsarbetets bedrivande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft26"&gt;Utredningen har sammanträffat med referensgruppen tre gånger. Det första sammanträdet ägde rum den 19 juni år 2000. De två andra ägde rum den 5 oktober respektive den 6 december samma år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft3"&gt;Den 28 september år 2000 anordnade Utredningen en konferens med temat &lt;SPAN class="ft48"&gt;Gränsöverskridande handel med perspektiv på jämställdhetsmärkning&lt;/SPAN&gt;.&lt;SPAN class="ft34"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Till konferensen bjöd FRIJA in företrädare för näringslivet, offentliga organisationer, parterna på arbetsmarknaden och personer med anknytning till landets centra och institutioner med genusvetenskaplig inriktning vid landets universitet och högskolor samt politiker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft3"&gt;Eva Eriksson inledde konferensen. Sven Thiberg, ordföranden i Svanen och &lt;NOBR&gt;EU-blomman&lt;/NOBR&gt; i Sverige, talade under temat ”jämställdhetsmärkning – också en miljömärkning. Några reflektioner kring möjligheter och problem”. Gertrud Åström, forskare vid Stockholms universitet, talade om ”jämställdhetsmärkning och vardagliga handlingar”. Anna Hallgren, enhetschef vid NUTEK, ställde frågan ”Kan jämställdhetsmärkning bidra till ökad lönsamhet?” Sara Bylund, studerande i Genusvetenskap vid Malmö högskola, talade under temat ”Genus och jämställdhet på framtidens arbetsmarknad”. Slutligen beskrev Bengt Westerberg, ordförande i Arbetslivsinstitutets styrgrupp för forskningsprogrammet Kön och arbete,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Konferensen sammanfattas i bilaga 3.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_16"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td47"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft40"&gt;Utredningens uppdrag &lt;SPAN class="ft11"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td48"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td49"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p61 ft26"&gt;sina ”Tankar om jämställdhetsmärkning”. Konferensen avslutades med en paneldebatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft3"&gt;Omkring 90 personer deltog vid konferensen, som syftade till att initiera en diskussion kring frågor om hur ett system för frivillig jämställdhetsmärkning skulle kunna införas och vilka incitament ett sådant system skulle kunna ge upphov till.&lt;SPAN class="ft34"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft3"&gt;FRIJA har sammanträtt med Upphandlingskommittén, Jämställdhetsrådet för transporter och IT (Jämit) och landets länsexperter för jämställdhetsfrågor. Utredningen har också initierat ett nordiskt samarbete med den nordiska ämbetsmannakommittén för jämställdhetsfrågor när det gäller möjligheten att införa ett frivilligt system för jämställdhetsmärkning av produkter och tjänster. Därutöver har vi diskuterat frågor om frivillig jämställdhetsmärkning med Läkemedelsföreningen (LIF) och företrädare för enskilda verksamheter inom &lt;NOBR&gt;läkemedels-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;livsmedels-,&lt;/NOBR&gt; bank- och &lt;NOBR&gt;försäkrings-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;IT-,&lt;/NOBR&gt; hotell- och restaurangbranscherna samt ett idéföretag inom transportområdet. Utredningen har även diskuterat vilka möjligheter Amsterdamfördraget innebär när det gäller rätten att ställa krav på sociala kriterier – jämställdhet, vid offentlig upphandling med professor Ruth Nielsen, Handelshögskolan i Köpenhamn, Danmark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Angående deltagarna se bilaga 4.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_17"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;Utredningens uppdrag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_18"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft40"&gt;Bakgrunden till uppdraget &lt;SPAN class="ft11"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td53"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft1"&gt;2 Bakgrunden till uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft26"&gt;Utredningen om fördelningen av ekonomisk makt mellan kvinnor och män (Kvinnomaktutredningen) konstaterade att samtidigt som Sverige anses vara ett av de mest jämställda länderna i världen (år 1995 utsåg FN Sverige till världens mest jämställda land) är Sverige också ett av de mest könssegregerade länderna i världen. Segregeringen är både horisontell och vertikal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Horisontell och vertikal segregering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Horisontell &lt;/SPAN&gt;segregering innebär att fördelningen av kvinnor och män mellan sektorer och yrken är olika. Kvinnor finns i vissa sektorer och män i andra. År 1996 var 54 procent av alla förvärvsarbetande kvinnor verksamma inom den offentliga sektorn och 46 procent arbetade inom det privata näringslivet. Endast 21 procent av alla förvärvsarbetande män var verksamma inom den offentliga sektorn och så många som 79 procent arbetade inom det privata näringslivet. Det betyder att 73 procent av alla anställa inom den offentliga sektorn var kvinnor och 63 procent av samtliga verksamma inom det privata näringslivet var män.&lt;SPAN class="ft34"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Vertikal &lt;/SPAN&gt;segregering innebär i stället att fördelningen av kvinnor och män är ojämn över olika positioner inom de särskilda sektorerna och yrkena. Ett exempel på detta är att kvinnor tenderar att systematiskt återfinnas på lägre befattningsnivåer och mindre prestigefyllda jobb än män och att män är chefer i större utsträckning än kvinnor.&lt;SPAN class="ft34"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Det finns även de som är utsatta för dubbel segregering. Här brukar särskilt ensamstående föräldrar och invandrare nämnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft6"&gt;Kvinnomaktutredningen, som lade slutbetänkandet i december 1997, menade att det var nödvändigt att bryta segregeringen och föreslog därför ett flertal åtgärder i syfte att förändra den rådande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;SOU 1998:6, sid. 81.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;SOU 1998:6, sid. 76.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_19"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;Bakgrunden till uppdraget&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p84 ft6"&gt;könsordningen och den inbyggda brist på jämställdhet som råder i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Konsumenters roll på den fria marknaden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft3"&gt;I förslagen till åtgärder tog Kvinnomaktutredningen bland annat sin utgångspunkt i människors möjligheter att utöva makt i olika roller och då särskilt konsumentens roll som avnämare till olika produkter och tjänster på den fria marknaden. Det var den utredningens övertygelse att ”många – både manliga och kvinnliga – konsumenter skulle vara intresserade av att låta sina värderingar styra konsumtionen … när det gäller jämställdhet.”&lt;SPAN class="ft34"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Kvinnomaktutredningen menade att det borde införas en certifiering som liknar miljömärkningen, en s.k. &lt;SPAN class="ft48"&gt;jämställdhetsmärkning&lt;/SPAN&gt;. Utredningen framhöll att jämställdhetsmärkningen borde kunna ske på två nivåer. Den ena på företagets eget initiativ och den andra genom en fri granskning av tillgängliga källor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft3"&gt;Tanken var att jämställdhetsmärkningen skulle ske på företagets eget initiativ. På så sätt skulle jämställdhetsmärkning kunna bli ett konkurrensmedel av flera på den fria marknaden. Företag som uppfyllde de för certifieringen uppställda kraven skulle på eget initiativ kunna vända sig till ett tänkt certifieringsorgan för att bli kartlagda och certifierade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft3"&gt;Kvinnomaktutredningen menade att granskningen av s.k. tillgängliga källor inte skulle kunna bli lika detaljerad som den frivilliga certifieringen. Företagen skulle själva kunna hjälpa till med att tillhandahålla all den information som krävs för certifieringen. Kvinnomaktutredningen framhöll bland annat att granskningen skulle kunna ske med hjälp av årsredovisningar och att den också borde ske branschvis. Därutöver framhölls det att det är bra om uppgifterna blir offentliga och tillgängliga för allmänheten. Eventuellt skulle det vara möjligt att göra uppgifterna tillgängliga på ett ”populärt och lättillgängligt sätt”, som liknar ett system som finns i USA där företag kan listas ur just jämställdhetssynpunkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;SOU 1998:6, sid. 200.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_20"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft40"&gt;Bakgrunden till uppdraget &lt;SPAN class="ft11"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td53"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Jämställdhetsmärkning – konsumentmakt för ett jämställt samhälle&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft3"&gt;I augusti 1998 lade Eva Amundsdotter (projektledare vid LO) fram rapporten ”Jämställdhetsmärkning, konsumentmakt för ett jämställt samhälle” (Ds 1998:49). Dåvarande jämställdhetsministern Ulrica Messing hade uppdragit åt Amundsdotter att belysa möjligheterna att införa frivillig Jämställdhetsmärkning i Sverige. Resultatet av studien (i det följande kallad Förstudien) blev en rekommendation om att inledningsvis införa ett system med frivillig Jämställdhetsmärkning av företag och organisationer. En av utgångspunkterna för rekommendationen var att märkningen på sikt skulle leda till att företag och organisationer skulle förändra sina tjänster och produkter och att marknaden på så sätt skulle bli mer fri och jämställd.&lt;SPAN class="ft34"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft26"&gt;I Förstudien föreslogs system för jämställdhetsmärkning av personalpolitiska frågor i företag och organisationer, s.k. ledningssystem. I förslaget framhölls särskilt att jämställdhetsmärkning framför allt handlar om etik och alltså inte så mycket om hur produkter och tjänster ur ett könsperspektiv ska utformas eller är utformade. Ett etiskt perspektiv sätter frågor om relationer mellan människor i centrum såväl vad gäller den egna arbetsplatsen som förhållanden till omvärlden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Dir. 1999:13, sid. 3.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_21"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;Begrepp av central betydelse för jämställdhetsmärkning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_22"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td55"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft40"&gt;Begrepp av central betydelse för jämställdhetsmärkning &lt;SPAN class="ft11"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td56"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td57"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p93 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Begrepp av central betydelse för jämställdhetsmärkning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft26"&gt;På såväl jämställdhetsområdet som området för certifiering och märkning av produkter på miljöområdet florerar begrepp av skiftande betydelse, men som stundom används synonymt. För dem som är insatta råder det sällan tvekan om begreppens olika innebörd. Men för en lekman är det inte helt enkelt att skilja dem åt. För att undvika missuppfattningar och missförstånd om de för Utredningen centrala begreppen har vi valt att redan nu klargöra dem och de sammanhang som de förekommer i.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Listade begrepp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft6"&gt;Här följer en uppräkning av de begrepp som vi har funnit mest centrala för Utredningen och dess arbete:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p22 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Beaktande av jämställdhetsaspekten (avsnitt 3.1.2)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Beköning (avsnitt 3.1.4)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Benchmarking (avsnitt 3.1.6)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Certifieringssystem (avsnitt 3.1.7)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Genus (avsnitt 3.1.4)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Jämlikhet (avsnitt 3.1.1)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Jämställdhet (avsnitt 3.1.1)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Jämställdhetsmärkning (avsnitt 3.1.8)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Kön (avsnitt 3.1.4)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Könsdiskriminering (avsnitten 3.1.1, 5.1 och 5.1.1)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Könskvotering (avsnitten 3.1.3 och 5.2)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Könsneutralitet (avsnitt 3.1.5)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Könsperspektiv (avsnitt 3.1.5)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Mainstreaming (avsnitt 3.1.6)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Märkningssystem (3.1.7)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Positiv särbehandling (avsnitten 3.1.3 och 5.2)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft6"&gt;Här är begreppen listade i bokstavsordning. Vi kommer emellertid att belysa dem i den kontext som de används och har uppstått i.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_23"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;Begrepp av central betydelse för jämställdhetsmärkning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;3.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Jämlikhet och jämställdhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft3"&gt;Det händer inte allt för sällan att begreppet &lt;SPAN class="ft48"&gt;jämställdhet &lt;/SPAN&gt;blandas samman med begreppet &lt;SPAN class="ft48"&gt;jämlikhet&lt;/SPAN&gt;.&lt;SPAN class="ft34"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Även om de är snarlika till sin lydelse har de helt olika innebörd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Jämlikhet &lt;/SPAN&gt;kan ses som ett paraplybegrepp som omsluter flera aspekter av hur människor ska förhålla sig och även förhåller sig till varandra. Jämlikhet innebär nämligen att alla människor har lika &lt;SPAN class="ft25"&gt;värde &lt;/SPAN&gt;oavsett kön, etnicitet, religion, social tillhörighet, sexuell läggning m.m. Jämlikhetsbegreppet kan ses som den ideologiska förebilden för den liberala ideologin och det svenska demokratiska rättssystemet. Jämlikhetsbegreppet kommer bland annat till uttryck i den svenska regeringsformens andra kapitel i den s.k. rättighetskatalogen, där det t.ex. stadgas att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft15"&gt;Lag eller annan föreskrift får ej innebära att någon medborgare missgynnas därför att han med hänsyn till ras, hudfärg eller etniskt ursprung tillhör minoritet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft15"&gt;(RF 2:15)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft6"&gt;Stadgandet är intressant på flera olika sätt, bland annat för att det de facto endast rör &lt;SPAN class="ft49"&gt;svenska medborgares &lt;/SPAN&gt;rätt att inte bli diskriminerade. Därutöver är stadgandet också intressant på så sätt att den endast skyddar mot diskriminering från lagstiftare eller annan som har rätt att utfärda författningar. Detta betyder således att skyddet endast tillkommer svenska medborgare i förhållande till dem som äger rätt att utfärda lagar eller andra författningar. I det nu aktuella stadgandet saknas frågor om den missgynnades kön betydelse. Det betyder emellertid inte att denna aspekt har uteslutits från rättighetskatalogen. I stället har den frågan kommit att få en egen placering, vilken stadgar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft15"&gt;Lag eller annan föreskrift får ej innebära att någon medborgare missgynnas på grund av sitt kön, om ej föreskriften utgör ett led i strävanden att åstadkomma jämställdhet mellan män och kvinnor eller avser värnplikt eller motsvarande tjänsteplikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft15"&gt;(RF 2:16)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft6"&gt;Innebörden av detta är således att varken män eller kvinnor får missgynnas på grund av sitt kön. Märk dock att missgynnandet på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;SOU 1990:41, sid. 218, prop. 1987/88:105, sid. 3, &lt;SPAN class="ft33"&gt;På tal om kvinnor och män, Lathund om jämställdhet 1998&lt;/SPAN&gt;, Statiska centralbyrån, sid. 1.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_24"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td55"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft40"&gt;Begrepp av central betydelse för jämställdhetsmärkning &lt;SPAN class="ft11"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td56"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td57"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p106 ft0"&gt;samma sätt som ovan endast är otillåtet i lagar eller andra föreskrifter och att till exempel arbetsgivare inom det privata näringslivet inte omfattas av stadgandet. Den uppmärksamme ställer sig då genast frågan om &lt;SPAN class="ft2"&gt;företagare inom det privata näringslivet får diskriminera män och kvinnor hur som helst? &lt;/SPAN&gt;Så är det naturligtvis inte. Här kan det finnas anledning att uppmärksamma jämställdhetslagen (1991:433), som just förbjuder sådan diskriminering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft6"&gt;Nu aktualiseras således &lt;SPAN class="ft49"&gt;jämställdhetsbegreppet&lt;/SPAN&gt;, som innebär att män och kvinnor har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;ha ett arbete som ger ekonomiskt oberoende&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;vårda hem och barn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;delta i politiska, fackliga och andra aktiviteter i samhället.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft3"&gt;Skillnaden mellan de två begreppen blir nu tämligen uppenbar. Jämlikhet är således en &lt;SPAN class="ft48"&gt;värdemässig &lt;/SPAN&gt;term, som just används för att understryka likheten mellan individerna inom gruppen människor. Jämställdhet är i stället en term som tar sin utgångspunkt i det faktum att män och kvinnor inte är identiska. De har till exempel olika fysiska förutsättningar. Jämställdhetsbegreppet fångar den för området högst relevanta frågan: &lt;SPAN class="ft48"&gt;är det så att de fysiska förutsättningarna även innebär att män och kvinnor har olika sociala och psykologiska förutsättningar? &lt;/SPAN&gt;Detta är en fråga som har ägnats och som till en viss del fortfarande ägnas stor uppmärksamhet. Vi kommer att beröra den i samband med den fortsatta genomgången av de för området centrala begreppen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;3.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Att beakta jämställdhetsaspekten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft26"&gt;Formuleringen att &lt;SPAN class="ft25"&gt;beakta jämställdhetsaspekten &lt;/SPAN&gt;förekommer främst inom den statliga sektorn i syfte att betona att en arbetssökandes kön kan få betydelse vid frågor om tjänstetillsättning. Tanken är att om sökandena i princip är lika kvalificerade kan den sökande som tillhör det underrepresenterade könet komma att tillsättas på den aktuella tjänsten. Detta innebär således att en sökande kan ha fördel av sitt kön om han eller hon tillhör det underrepresenterade könet. Skillnaderna mellan sökandenas kvalifikationer får dock inte vara&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_25"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;Begrepp av central betydelse för jämställdhetsmärkning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p84 ft6"&gt;stora; i princip är det fråga om mycket små eller inga skillnader alls.&lt;SPAN class="ft34"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;3.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Positiv särbehandling och könskvotering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;Vid sidan av formuleringen att &lt;/SPAN&gt;arbetsgivaren kan komma att beakta jämställdhetsaspekten &lt;SPAN class="ft3"&gt;förekommer de två begreppen &lt;/SPAN&gt;positiv särbehandling &lt;SPAN class="ft3"&gt;och &lt;/SPAN&gt;könskvotering&lt;SPAN class="ft3"&gt;, vilka inte alltför sällan förväxlas med varandra. Med &lt;/SPAN&gt;positiv särbehandling &lt;SPAN class="ft3"&gt;avsågs fram till och med den 31 december 2001 den situationen då en arbetsgivare anställde någon med tillräckliga kvalifikationer av underrepresenterat kön i syfte att åstadkomma jämställdhet i arbetslivet (den dåvarande lydelsen av 16 § 2 p. jämställdhetslagen).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft3"&gt;För det första ställdes det alltså krav på att sökandena till den aktuella tjänsten hade tillräckliga kvalifikationer för arbetet. Därefter skedde en prövning av sökandenas meriter. Om det visade sig att en av de sökande var av underrepresenterat kön och hade tillräckliga kvalifikationer för arbetet, men inte var lika väl meriterad som en medsökande av motsatt kön, fick arbetsgivaren anställa den sökande som var av underrepresenterat kön. Detta kunde dock endast ske under förutsättning att tillsättningen utgjorde ett led i strävanden att uppnå jämställdhet i arbetslivet. Här räckte det emellertid inte med att arbetsgivaren endast sade sig vilja uppnå jämn fördelning av män och kvinnor på arbetsplatsen, utan det ställdes även krav på en dokumenterad strävan att åstadkomma detta. I praktiken innebar det att dessa mål skulle finnas uttryckta i en hos arbetsgivaren upprättad jämställdhetsplan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft3"&gt;I dag ställs det inte längre något krav på att det ska finnas en faktisk jämförelseperson av motsatt kön för att kunna konstatera att det föreligger könsdiskriminering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft30"&gt;Skillnaderna mellan innebörden av &lt;SPAN class="ft28"&gt;könskvotering &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft28"&gt;positiv särbehandling &lt;/SPAN&gt;har tidigare varit stora, eftersom &lt;SPAN class="ft28"&gt;könskvotering &lt;/SPAN&gt;precis som namnet visar inte handlar om något annat än kvotering av kön. Det betyder att kvoten av ett kön bestäms på förhand för att därefter uppfyllas utan beaktande av de aktuella personernas kompetens och formella behörighet. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Könskvotering &lt;/SPAN&gt;förekommer över huvud taget inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;SOU 1990:41, sid. 219. Möjligheten att beakta jämställdhetsaspekten bör dock inte överdrivas, se vidare avsnitten &lt;NOBR&gt;5.2–5.2.4.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_26"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td55"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft40"&gt;Begrepp av central betydelse för jämställdhetsmärkning &lt;SPAN class="ft11"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td56"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td57"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft6"&gt;på den svenska arbetsmarknaden.&lt;SPAN class="ft34"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;Det händer emellertid att politiska partier använder sig av könskvotering i syfte att uppnå jämn fördelning mellan män och kvinnor vid val till politiska församlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;3.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Kön, genus och beköning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft26"&gt;Inom kvinnoforskningen finns det en lång tradition av att skilja biologiskt och socialt kön åt, vilket begreppen kön och genus får anses symbolisera. Medan &lt;SPAN class="ft25"&gt;kön &lt;/SPAN&gt;avser de biologiska skillnaderna mellan män och kvinnor är begreppet &lt;SPAN class="ft25"&gt;genus &lt;/SPAN&gt;snarare en &lt;SPAN class="ft25"&gt;kulturell tolkning av de biologiska skillnaderna mellan män och kvinnor&lt;/SPAN&gt;.&lt;SPAN class="ft34"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Historikern Yvonne Hirdman menar i likhet med Joan Scott att &lt;SPAN class="ft25"&gt;genus &lt;/SPAN&gt;är relaterat till makt. Genus beskrivs som sociala beteenden och mönster som är förknippade med ett visst biologiskt kön.&lt;SPAN class="ft34"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;Hirdman menar att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft59"&gt;genus kan förstås som föränderliga tankefigurer ’män’ och ’kvinnor’ (där den biologiska skillnaden alltid utnyttjas) vilka ger upphov till/skapar föreställningar och sociala praktiker, vilka får till följd att också biologin påverkas/ändras – med andra ord, det är en mer symbiotisk kategori än ’roll’ och socialt kön.&lt;SPAN class="ft58"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft26"&gt;Enligt Hirdman råder det ingen tvekan om att det finns en genusordning i alla samhällen och att alla samhällen i större eller mindre utsträckning genomsyras av genus.&lt;SPAN class="ft34"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Vi såg i det tidigare att den svenska arbetsmarknaden var starkt könssegregerad. Det kan beskrivas som att vardagen är mer eller mindre styrd av kön, vilket brukar beskrivas som att platsen är &lt;SPAN class="ft25"&gt;bekönad/förkönad &lt;/SPAN&gt;eller &lt;SPAN class="ft25"&gt;genusifierad&lt;/SPAN&gt;. Den anglosaxiska termen för fenomenet att skilja flickor/kvinnor och pojkar/män åt är att vardagen är &lt;SPAN class="ft25"&gt;gendered&lt;/SPAN&gt;.&lt;SPAN class="ft34"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Vi utvecklar förhållandet mellan könskvotering och positiv särbehandling i samband med genomgången av den svenska jämställdhetslagen, kapitel 5.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Don Kulick, &lt;/SPAN&gt;Från kön till genus: kvinnligt och manligt i ett kulturellt perspektiv&lt;SPAN class="ft15"&gt;, Carlssons, Stockholm (1987), sid. 11.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;SOU 1990:44, kapitel 3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;”Genussystemet – reflexioner kring kvinnors sociala underordning”, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Kvinnovetenskaplig tidskrift &lt;/SPAN&gt;nr 3 (1988), sid. 5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Kön eller genus?&lt;/SPAN&gt;, föreläsning av Eva Gothlin, Göteborg (1999), sid. 7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Kön eller genus?&lt;/SPAN&gt;, föreläsning av Eva Gothlin, Göteborg (1999), sid. 6.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_27"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;32 &lt;/SPAN&gt;Begrepp av central betydelse för jämställdhetsmärkning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;3.1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Könsneutralitet och könsperspektiv&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;De två termerna &lt;/SPAN&gt;könsneutralitet och könsperspektiv &lt;SPAN class="ft0"&gt;utgår från det biologiska begreppet kön. I motsats till den tidigare diskussionen om förkönade samhällen står begreppet &lt;/SPAN&gt;könsneutralitet&lt;SPAN class="ft0"&gt;, vilket innebär att könet har neutraliserats. Könet anses helt enkelt sakna betydelse för den kontext som fenomenet behandlas i. I lagstiftningssammanhang är det vanligt att texten ges en neutral hållning på så sätt att adressaten för densamma anses vara egal. Inom såväl de arbetsrättsliga som de handelsrättsliga områdena används de könsneutrala termerna &lt;/SPAN&gt;arbetsgivare, arbetstagare, producent och konsument &lt;SPAN class="ft0"&gt;delvis i syfte att understryka att just könet saknar betydelse i dessa sammanhang.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft3"&gt;När det gäller begreppet &lt;SPAN class="ft48"&gt;könsperspektiv &lt;/SPAN&gt;är förhållandena de motsatta till vad som gäller vid könsneutralitet. Att anlägga ett s.k. könsperspektiv på något innebär nämligen att könet synliggörs och lyfts fram som centralt. Av den nyligen framlagda rapporten &lt;SPAN class="ft48"&gt;Jämställdhet och IT &lt;/SPAN&gt;framgår bland annat att &lt;NOBR&gt;IT-branschen&lt;/NOBR&gt; är starkt mansdominerad och att endast 16 procent av alla studerande på de tekniska och naturvetenskapliga programmen är flickor/kvinnor. I rapporten uttrycks även oro över att andelen flickor/kvinnor på dessa utbildningar har sjunkit från 26 till 19 procent under de senaste läsåren.&lt;SPAN class="ft34"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;Trots att det inte finns några fysiska förklaringar till varför flickor/kvinnor tenderar att inte söka sig till de tekniska och naturvetenskapliga utbildningarna är alltså andelen kvinnor väsentligen mycket lägre än andelen män. En del av förklaringarna tros ligga i att teknologin har konstruerats manligt. Detta leder till att flickor/kvinnor undviker det tekniska området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft26"&gt;Det nu anförda resonemanget utgör ett exempel på ett s.k. könsperspektiv på tekniken. Förevarande kapitel avslutas med ett avsnitt som behandlar hur Utredningen tolkar innebörden av Jämställdhetsmärkning ur ett könsperspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;3.1.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Mainstreaming och benchmarking&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Mainstreaming &lt;/SPAN&gt;innebär att jämställdhetsperspektiv ska genomsyra alla politiska områden och myndigheters arbetssätt. Riksrevisionsverket beskriver begreppet som en metod för att uppnå de övergripande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Detta könsneutrala förhållningssätt har kritiserats starkt från ett feministiskt vetenskapsteoretiskt perspektiv. Bland annat har det framhållits att ett sådant förhållningssätt leder till att skillnaderna mellan könen osynliggörs.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;SOU 2000:31, sid. 6.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_28"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td55"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft40"&gt;Begrepp av central betydelse för jämställdhetsmärkning &lt;SPAN class="ft11"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td56"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td57"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p67 ft3"&gt;jämställdhetspolitiska målen.&lt;SPAN class="ft34"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;Att regeringen ställer krav på att myndigheter tillämpar mainstreaming som arbetssätt innebär att myndigheterna just ska tillämpa ett jämställdhetsperspektiv på arbetet inom sina respektive ansvarsområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft3"&gt;Inom Regeringskansliet är målet att jämställdhetsfrågor ska vara integrerade i sakfrågorna inom alla politiska områden. Tanken är med andra ord att frågor om jämställdhet ska finnas med i hela beslutsprocessen och att de på så sätt ska utgöra ett beslutsunderlag bland flera andra. Hur departementen väljer att använda sig av mainstreaming varierar. I en utredning om kvinnor och män på 90- talets arbetsmarknad framkom det bland annat att flera myndigheter har ambitionen att jämställdhetsperspektivet ska genomsyra alla aktiviteter och politikområden. Det är även en ambition att jämställdhet inte ska behandlas som en avskild fråga. Men det framkom också att det råder osäkerhet om innebörden av begreppet mainstreaming. Det aktiva arbetet med mainstreaming är emellertid beroende av de enskilda handläggarnas kunskaper om vad ett jämställdhetsperspektiv innebär.&lt;SPAN class="ft34"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft26"&gt;För att kunna nå ett gott resultat vid mainstreaming krävs det bland annat att det finns arbetssätt som kan möjliggöra detta. Be- greppet &lt;SPAN class="ft25"&gt;benchmarking &lt;/SPAN&gt;innebär jämförelser mellan dem som lyckas bäst inom ett visst område.&lt;SPAN class="ft34"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;Benchmarking kan också beskrivas som en metod som möjliggör jämförelser mellan olika verksamheter, såsom att lyfta fram goda exempel på lyckade projekt i exempelvis jämställdhetshänseende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;3.1.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Märknings- och certifieringssystem&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft26"&gt;Med märkningssystem avses att en vara (produkt) eller tjänst uppfyller vissa kriterier. Kriterierna är uppställda på förhand, vilket båtar för en rättvis bedömning av huruvida varan eller tjänsten uppfyller de krav som ställs för att den ska erhålla det åtråvärda märket. Att det finns kriterier som är uppställda på förhand kan även ses som en garanti för att det inte ska bli fråga om skönsmässiga ad &lt;NOBR&gt;hoc-lösningar,&lt;/NOBR&gt; utan att det ställs samma krav på samtliga produkter och tjänster för märket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Riksrevisionsverket RRV 2000:17, &lt;/SPAN&gt;Jämställdhet – hur regeringen styr regeringen?&lt;SPAN class="ft15"&gt;, (2000), Stockholm, sid. 16.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;SOU 1996:56, sid. 177 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Ds 2000:12, &lt;/SPAN&gt;Benchmarking av näringspolitiken. Indikatorer inom åtta områden som påverkar ekonomisk tillväxt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_29"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;34 &lt;/SPAN&gt;Begrepp av central betydelse för jämställdhetsmärkning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p129 ft26"&gt;Det finns ett flertal märken på miljöområdet. I Sverige, Norge, Island och Finland används sedan år 1989 symbolen &lt;SPAN class="ft25"&gt;Svanen &lt;/SPAN&gt;för att märka produkter i miljöhänseende. Inom EU används den s.k. &lt;SPAN class="ft25"&gt;EU- blomman &lt;/SPAN&gt;som symbol för miljömärkningen. För att få ett godkännande krävs att produkten är testad av oberoende laboratorier och att det finns en väl genomförd dokumentation av produkten. Miljömärkningsstyrelsen, som består av representanter från bland andra Naturvårdsverket, Industriförbundet, Konsumentverket, Kemikalieinspektionen, Miljöförbundet och handeln, gör också fabriksbesök. Delvis finansieras kostnaderna genom ansökningsavgifter och årsavgifter, vilka står i relation till produktens omsättning på marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft6"&gt;Att certifieras för något innebär i korthet att erhålla ett intyg, ett bevis, på att vissa kriterier för märkning av en viss vara eller tjänst är uppfyllda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;3.1.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Jämställdhetsmärkning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft26"&gt;I direktiven till Utredningen beskrivs &lt;SPAN class="ft25"&gt;jämställdhetsmärkning &lt;/SPAN&gt;som ett slags information eller en form av märkning av produkter och tjänster. Kriterierna för den frivilliga jämställdhetsmärkningen och certifieringen av produkter och tjänster kommer att analyseras och belysas i huvudbetänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Jämställdhetsmärkning ur ett könsperspektiv&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft3"&gt;Utredningen har enligt direktiven särskilt i uppgift att ge förslag på ett verktyg för ”kvalitetsbedömning av produkter och tjänster ur ett könsperspektiv” i så måtto att det sker en ”funktionell anpassning av utbudet… utifrån kvinnors och mäns behov och önskemål”. Vi tolkar detta som att vi inte endast ska lyfta fram kriterier för frivillig jämställdhetsmärkning, utan att vi även ska skärskåda dessa kriterier i ljuset av producenters och konsumenters könstillhörighet. Här menar vi att det även blir viktigt att belysa hur kulturella och socialt betingade föreställningar om stereotyper skapas och att en analys av detta också kan komma att användas för att bryta den förkönade vardagen. Vi ser det inte heller som omöjligt att ett system med fri-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_30"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td55"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft40"&gt;Begrepp av central betydelse för jämställdhetsmärkning &lt;SPAN class="ft11"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td56"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td57"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p134 ft6"&gt;villig Jämställdhetsmärkning kan komma att tjäna som hjälpmedel för att just bryta förköningen av vardagen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_31"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;36 &lt;/SPAN&gt;Begrepp av central betydelse för jämställdhetsmärkning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_32"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;Rättsliga ramar &lt;SPAN class="ft0"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td60"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft1"&gt;4 Rättsliga ramar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft3"&gt;För att kunna fullfölja uppdraget att undersöka möjligheterna till och formerna för frivillig Jämställdhetsmärkning ser Utredningen det som nödvändigt att inledningsvis belysa de rättsliga ramar som omgärdar den fria marknaden: arenan för jämställdhetsmärkningen. Om de rättsliga ramarna är klarlagda blir det också möjligt att överblicka det fält där jämställdhetsmärkningen är tänkt att tillämpas. Genom att belysa reglerna blir det därutöver även möjligt att konstatera om det till exempel föreligger hinder för att införa jämställdhetsmärkning. Därmed kan eventuella hinder och begränsningar förekommas innan huvudfrågan om jämställdhetsmärkning belyses.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft3"&gt;Jämställdhetslagen (1991:433) är den lag som särskilt berör frågor om jämställdhet ur ett rättsligt perspektiv och den har därför kommit att stå som förebild för Utredningens uppdrag att komma med förslag till frivillig Jämställdhetsmärkning. Jämställdhetslagen behandlas i kapitel 5, lagen (1992:1592) om offentlig upphandling beskrivs i kapitel 6, lagen (1994:615) om otillbörligt upphandlingsbeteende gås igenom i kapitel 7 och marknadsföringslagen (1995:450) behandlas avslutningsvis i kapitel 8. Aktuella &lt;NOBR&gt;EG-direktiv&lt;/NOBR&gt; och övriga rättsakter inom EU samt Sveriges internationella åtaganden behandlas primärt i samband med att av de svenska lagarna behandlas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft3"&gt;Genomgången av de aktuella lagarna är disponerad så att först sker en kort presentation av den aktuella lagen och aktuella rättsakter inom &lt;NOBR&gt;EG-rätten.&lt;/NOBR&gt; Därefter följer en närmare beskrivning av de regler som är av särskilt intresse när det gäller jämställdhetsmärkning, varvid vi förklarar hur vi menar att jämställdhetsmärkning förhåller sig till det beskrivna rättsområdet. Varje kapitel avslutas med en sammanfattning av huruvida aktuella regler kan tjäna som medel eller utgör hinder för ett eventuellt införande av frivillig jämställdhetsmärkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft6"&gt;Innan vi går igenom de nu aktuella lagarna menar vi emellertid att det finns skäl att göra en kort beskrivning av rättskällorna på området. På så sätt blir det också möjligt att nå en förståelse för hur de svenska reglerna förhåller sig till reglerna i Europa.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_33"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;38 &lt;/SPAN&gt;Rättsliga ramar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p136 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Rättskällornas inbördes förhållande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft26"&gt;Det är inte helt ovanligt att regler av olika slag står, om inte i direkt konflikt, så åtminstone till en viss del i strid med varandra. Då uppstår s.k. regelkonflikter, varvid behovet av ett system för tolkning av reglerna aktualiseras. Men det räcker inte med att endast kunna tolka innehållet i reglerna, utan det är också nödvändigt att kunna förstå hur reglerna förhåller sig till varandra; vilken regel som har företräde framför vilken. Därutöver blir det också viktigt att förstå varför vissa regler har högre rang än andra. Med en sådan kunskap blir det inte endast möjligt att förklara att en regel har företräde framför en annan, utan det blir även möjligt att använda den kunskapen för att förklara och förstå varför en viss regel eventuellt måste ändras till förmån för en annan regel eller kanske rent av en hel rättsordning. Kunskap i det här avseendet leder även till större säkerhet och bättre möjligheter att hantera såväl nya regler som hela rättsordningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft3"&gt;Den 1 januari 1994 trädde det s.k. &lt;NOBR&gt;EES-avtalet&lt;/NOBR&gt; (European Economic Area) i kraft i Sverige. Avtalet innebar i princip att Sverige införlivade de rättsakter som var antagna av EG (Europeiska Ge- menskapen) fram till och med den 31 juli 1991.&lt;SPAN class="ft34"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;Flertalet regler som antagits därefter kom emellertid ändå att införlivas i det svenska rättssystemet i enlighet med &lt;NOBR&gt;EES-kommitténs&lt;/NOBR&gt; anvisningar (artikel 102 &lt;NOBR&gt;EES-avtalet).&lt;/NOBR&gt; Tillnärmningen till &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; inleddes emellertid långt tidigare, genom kommittédirektiven 1988:43, &lt;SPAN class="ft48"&gt;Kommittédirektiv till kommittéer och särskilda utredare angående beaktande av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;EG-aspekter&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt; i utredningsverksamheten&lt;/SPAN&gt;. Där skrivs det bland annat:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft15"&gt;Det är ett viktigt led i strävandena mot ett ökat samarbete med EG att Sverige i görligaste mån försöker avveckla tekniska handelshinder genom en harmonisering av lagar och andra författningar… Utskottet utgår ifrån att regeringen i sitt fortsatta harmoniseringsarbete, och där så bedöms vara av betydelse, redovisar huruvida förslag till lagar och regler överensstämmer med lagar och regler inom EG.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft6"&gt;Sveriges inträde i den Europeiska unionen (EU) den 1 januari 1995 brukar beskrivas som en bekräftelse på ett långt arbete med att undanröja rättsliga hinder för inträdet i unionen. Trots detta råder det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;Framställningen i det här avsnittet grundar sig huvudsakligen på Roger Blanpain och Birgitta Nyström, &lt;SPAN class="ft33"&gt;EG/EU arbetsrätt och arbetsmarknad&lt;/SPAN&gt;, Fritzes, Göteborg (1994 och supplement 1/1996) samt Birgitta Nyström, &lt;SPAN class="ft33"&gt;EU och arbetsrätten&lt;/SPAN&gt;, Fritzes Förlag AB, Stockholm (1995)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_34"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;Rättsliga ramar &lt;SPAN class="ft0"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td60"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p61 ft26"&gt;fortfarande viss osäkerhet om hur de rättsliga reglerna i Sverige och EU förhåller sig till varandra. Enligt lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen gäller emellertid EG:s regelverk här i landet med den verkan som följer av de grundläggande fördragen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Den svenska juridiska metoden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft3"&gt;Osäkerheten inför hur &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; förhåller sig till den svenska rätten skulle delvis kunna förklaras med det svenska rättssystemets långa tradition att tolka ”rätten” med hjälp av den &lt;SPAN class="ft48"&gt;svenska juridiska metoden&lt;/SPAN&gt;. Den bygger på en normhierarki i vilken de svenska grundlagarna är placerade i toppen. De följs av ”vanliga” lagar och förordningar i nu nämnd ordning. Innehållet i och innebörden av rättsreglerna tolkas genom studier av förarbeten såsom propositioner och statliga offentliga utredningar. Mot bakgrund av att propositionen är det underlag som riksdagen har att ta ställning till inför att en lag antas, är det också den som har företräde vid tolkning av rätten med hjälp av förarbetena. Innehållet i de statliga utredningarna är emellertid också vägledande vid tolkningen. Utredningsarbetet tar vanligtvis längre tid än propositionsarbetet. Det skulle kunna förklaras med att det är under den tiden som frågorna ska &lt;SPAN class="ft48"&gt;utredas &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft48"&gt;beredas &lt;/SPAN&gt;grundligt inför behandlingen inom departement och riksdag. Det händer inte allt för sällan att förslag från utredningar kritiseras starkt under remissbehandlingen, vilket leder till att de mest kritiserade frågorna stryks i det slutgiltiga förslaget – propositionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft26"&gt;Innebörden av de svenska rättsreglerna tolkas även med hjälp av studier av domar, s.k. rättspraxis. Det är i huvudsak avgöranden från sista instans som tillmäts betydelse vid tolkning av rätten, men det är även möjligt att söka vägledning i avgöranden från överrätterna. Dessa avgöranden är emellertid inte prejudicerande. Underrätters avgöranden brukar sägas kunna ge en ”vink” om hur en domstol kan tänkas avgöra en viss juridisk fråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Den europeiska juridiska metoden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft26"&gt;Den nu beskrivna tolkningsordningen gäller i princip allt sedan &lt;NOBR&gt;1800-talet&lt;/NOBR&gt; då det svenska utredningsväsendet utvecklades. När &lt;NOBR&gt;EES-avtalet&lt;/NOBR&gt; trädde i kraft förändrades denna ordning emellertid på så sätt att &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; placerades ovanför hela det svenska rättssys-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_35"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;40 &lt;/SPAN&gt;Rättsliga ramar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p144 ft3"&gt;temet. Till skillnad från vad som gäller vid tillkomsten av rättsakterna inom Sverige finns det inte något offentligt utredningsarbete inom EU. Därmed är det inte heller möjligt att tolka &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; med hjälp av några förarbeten. I stället blir det fråga om att tolka rättsakterna utifrån den dignitet de har och med hjälp av EG- domstolens tillämpning och tolkning av rättsakterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft6"&gt;I syfte att undvika missförstånd vill vi emellertid redan här klargöra vissa centrala begrepp inom &lt;NOBR&gt;EG-rätten.&lt;/NOBR&gt; De centrala begreppen är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Amsterdamfördraget (avsnitt 4.3.2)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Beslut avsnitt (4.3.2)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;De fyra friheterna (avsnitt 4.3.1)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Den inre marknaden (avsnitt 4.3.1)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Direkt effekt (avsnitt 4.3.4)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Direktiv (avsnitt 4.3.2)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;EG-domstolen&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; (avsnitt 4.3.3)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;EG-rätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; (avsnitt 4.3.2)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Enhetsakten (avsnitt 4.3.1)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;European Economic Community (EEC, avsnitt 4.3.1)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;European Free Trade Association (EFTA, avsnitt 4.3.1)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Europeiska gemenskapen (EG, avsnitt 4.3.1)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Europeiska unionen (EU, avsnitt 4.3.1)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Förordningar (avsnitt 4.3.2)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Horisontell och vertikal effekt (avsnitt 4.3.4)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Maastrichtfördraget (avsnitt 4.3.2)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Primärrätt (avsnitt 4.3.2)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Proportionalitetsprincipen (avsnitt 4.3.5)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Rekommendationer och yttranden (avsnitt 4.3.2)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Revisionsrätten (avsnitt 4.3.3)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Romfördraget (avsnitt 4.3.1 – 2)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Rådet (avsnitt 4.3.3)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Sekundär &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EG-rätt&lt;/NOBR&gt; (avsnitt 4.3.2)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Solidaritetsprincipen (avsnitt 4.3.6)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Subsidiaritetsprincipen (avsnitt 4.3.5)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft6"&gt;Liksom i fråga om de centrala begreppen på jämställdhetsområdet har vi valt att lista de &lt;NOBR&gt;EG-rättsliga&lt;/NOBR&gt; begreppen i bokstavsordning, även om vi belyser dem i den kontext där de förekommer.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_36"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;Rättsliga ramar &lt;SPAN class="ft0"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td60"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;4.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Bakgrunden till den nuvarande europeiska rättsliga situationen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft3"&gt;För att öka förståelsen för innebörden av förhållandena mellan &lt;SPAN class="ft48"&gt;Eu- ropeiska gemenskapen &lt;/SPAN&gt;(EG), &lt;SPAN class="ft48"&gt;Europeiska unionen &lt;/SPAN&gt;(EU) och &lt;SPAN class="ft48"&gt;Maastrichtfördraget &lt;/SPAN&gt;gör vi här en kort beskrivning av den rättsliga situationen i Sverige. Den historiska förklaringen till den nuvarande situationen sträcker sig tillbaka till efterkrigstiden, då det fanns farhågor om ännu ett världskrig. I syfte att förhindra detta bildades år 1948 OEEC (Organisation for European Economic Cooperation) för att handha och förvalta det amerikanska ekonomiska återuppbyggnadsprogrammet i Europa, den s.k. Marshallplanen. Redan då inleddes diskussionerna om ett enat Europa, vilket resulterade i Europarådets bildande år 1949. Två år senare (1951) bildades Europeiska kol och stålgemenskapen (EKSG) mellan Belgien, Nederländerna, Luxemburg, Italien, Frankrike och Västtyskland. År 1957 bildade dessa länder Europeiska ekonomiska gemenskapen, EEG (EEC, &lt;SPAN class="ft48"&gt;European Economic Community&lt;/SPAN&gt;), i vilket både ekonomiska och sociala mål kom till uttryck. Samtidigt bildades Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;År 1959 bildades &lt;/SPAN&gt;European Free Trade Association &lt;SPAN class="ft3"&gt;(EFTA) i vilken ursprungligen Danmark, Norge, Portugal, Schweiz, Storbritannien, Sverige och Österrike ingick. År 1973 lämnade både Danmark och Storbritannien EFTA till förmån för ett medlemskap i EG. Av samma orsak lämnade även Portugal EFTA 13 år senare (år 1986). Fem år tidigare (1981) hade Grekland trätt in i EG.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft3"&gt;Samma år som Portugal trädde in i EG (1986) antogs den s.k. &lt;SPAN class="ft48"&gt;Enhetsakten &lt;/SPAN&gt;(Single European Act). Enhetsakten, som trädde i kraft den 1 juli 1987, fastställde &lt;SPAN class="ft48"&gt;EG:s inre marknad &lt;/SPAN&gt;till ett område utan gränser för handel av varor, tjänster, kapital och personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft3"&gt;Den 1 januari 1995 lämnade även Finland, Sverige och Österrike EFTA för att träda in i &lt;SPAN class="ft48"&gt;Europeiska unionen &lt;/SPAN&gt;(EU). I unionen ingår för närvarande de 15 länderna: Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tyskland och Österrike. Ett flertal länder har också sökt medlemskap i EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Europeiska gemenskapens &lt;/SPAN&gt;verksamhetsområde var inledningsvis grundat på det gemenskapsrättsliga regelverket, &lt;SPAN class="ft25"&gt;Romfördraget&lt;/SPAN&gt;. Den bakomliggande tanken med en europeisk gemenskap var att det skulle skapas en organisation i vilken medlemmarna skulle vara så nära förbundna med varandra att det skulle vara omöjligt att inleda ett nytt krig. Den ekonomiska samarbetsgemenskapen grundar sig&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_37"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;42 &lt;/SPAN&gt;Rättsliga ramar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p84 ft6"&gt;på de &lt;SPAN class="ft49"&gt;fyra friheterna&lt;/SPAN&gt;: fri rörlighet över gränserna för varor, tjänster, kapital och personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;4.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Rättsakterna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Romfördraget &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(EEG-fördraget)&lt;/NOBR&gt; är att betrakta som EG:s grundlag och därmed också den grundläggande rättskällan – den utgör organisationens &lt;SPAN class="ft49"&gt;primärrätt&lt;/SPAN&gt;, vars främsta uppgift är att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft15"&gt;upprätta en gemensam marknad och en ekonomisk och monetär union och genom att fullfölja den gemensamma politik eller verksamhet som avses i artiklarna… främja en harmonisk, väl avvägd och hållbar utveckling av näringslivet inom gemenskapen som helhet, en hög nivå i fråga om sysselsättning och socialt skydd, jämställdhet mellan kvinnor och män, en hållbar och ickeinflatorisk tillväxt, en hög grad av konkurrenskraft och ekonomisk konvergens, en hög nivå i fråga om miljöskydd och förbättring av miljöns kvalitet, en höjning av levnadsstandarden och livskvaliteten samt ekonomisk och social sammanhållning och solidaritet mellan medlemsstaterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft15"&gt;(Artikel 2)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft68"&gt;Genom Romfördraget reglerades allt från frågor om den inre marknaden, jordbruk och fiske, handel- och regionalpolitik, forskning och utbildning till möjligheten att skapa en ekonomisk och monetär union. Den 1 november 1993 trädde det s.k. &lt;SPAN class="ft67"&gt;Maastrichtfördraget &lt;/SPAN&gt;i kraft. Dess främsta syfte var att skapa en fastare sammanslutning mellan de europeiska folken, i vilken besluten skulle fattas nära medborgarna. &lt;SPAN class="ft67"&gt;Europeiska unionen &lt;/SPAN&gt;brukar beskrivas bestå av de tre pelarna &lt;SPAN class="ft67"&gt;Maastrichtfördraget &lt;/SPAN&gt;– Europeiska genmenskapen (pelare 1), &lt;SPAN class="ft67"&gt;den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken &lt;/SPAN&gt;(pelare 2) och &lt;SPAN class="ft67"&gt;inrikespolitiken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft6"&gt;(pelare 3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft3"&gt;Det är mot bakgrund av detta som det också är konsekvent att å ena sidan tala om regelverket i termer av &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;EG-rätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt; &lt;/SPAN&gt;och å andra sidan om &lt;SPAN class="ft48"&gt;EU &lt;/SPAN&gt;som en union inom vilken &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; endast utgör en del.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft39"&gt;Redan vid &lt;SPAN class="ft38"&gt;Maastrichtfördragets &lt;/SPAN&gt;tecknande hade medlemsstaterna beslutat att kalla till en regeringskonferens i syfte att möjliggöra en utvidgning av antalet medlemsländer inom unionen från 15 till 20 eller ännu fler. Regeringskonferensen inleddes i mars 1996 och avslutades i juni 1997 i Amsterdam. Syftet var &lt;SPAN class="ft38"&gt;att unionen och medborgarna skulle närma sig varandra &lt;/SPAN&gt;(att unionen ska bli mer relevant för medborgarna), &lt;SPAN class="ft38"&gt;att stärka unionens utrikespolitiska handlingsförmåga &lt;/SPAN&gt;samt &lt;SPAN class="ft38"&gt;att reformera unionens institutioner&lt;/SPAN&gt;, för att på så sätt förbereda den till-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_38"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;Rättsliga ramar &lt;SPAN class="ft0"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td60"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft26"&gt;tänkta utvidgningen. Regeringskonferensen mynnade ut i det s.k.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft25"&gt;Amsterdamfördraget&lt;SPAN class="ft26"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Amsterdamfördraget &lt;/SPAN&gt;trädde i kraft den 1 maj 1999 och innebär i huvudsak förändringar i redan befintliga fördrag. Bland annat sågs flertalet av artiklarna över språkligt – med delvis förändrade ordalydelser – samtidigt som artiklarna i Romfördraget flyttades om och erhöll nya artikelnummer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft26"&gt;Vid sidan av Romfördraget finns ytterligare rättsakter, vilka får utfärdas av antingen Europaparlamentet och rådet gemensamt, rådet eller kommissionen (artikel 249, tidigare artikel 189). Dessa rättsakter utgör den s.k. &lt;SPAN class="ft25"&gt;sekundära &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;EG-rätten&lt;/SPAN&gt;.&lt;/NOBR&gt; De är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Förordningar &lt;/SPAN&gt;– som har allmän giltighet. De är både direkt bindande och direkt tillämpliga i varje medlemsstat. Förordningarna gäller omedelbart i alla medlemsstater utan att den enskilda nationen behöver vidta några särskilda åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Direktiv &lt;/SPAN&gt;– som är bindande för varje medlemsstat det riktas mot, när det gäller skyldigheten att uppnå ett visst resultat. Det ligger emellertid på de nationella staterna att själva bestämma den form och det tillvägagångssätt som direktivet ska genomföras på. Detta innebär således att medlemsstaten själv får välja hur de nationella skyldigheter som framgår av respektive direktiv ska genomföras. Vanligtvis innehåller direktiven också regler om inom vilken tid som direktivet ska genomföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Beslut &lt;/SPAN&gt;– som är bindande i alla delar för den eller dem det riktas mot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Rekommendationer och yttranden &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;– som inte är bindande. &lt;/SPAN&gt;Rekommendationer &lt;SPAN class="ft43"&gt;ska just ses som ett råd om hur en viss fråga bör lösas. &lt;/SPAN&gt;Yttranden &lt;SPAN class="ft43"&gt;är inte mer än ett uttalande i ett särskilt avseende.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;4.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;De europeiska institutionerna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft6"&gt;För att fullfölja de uppgifter som har anförtrotts EG har det inrättats ett flertal institutioner. EG:s institutioner är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p22 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Europaparlamentet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Rådet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Domstolen och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Revisionsrätten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft15"&gt;Artikel 7, Romfördraget (tidigare artikel 4)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Europaparlamentet &lt;/SPAN&gt;utgörs av företrädare för folken i de stater som ingår i gemenskapen. Företrädarna är proportionellt fördelade efter storleken på staterna. Antalet företrädare framgår av artikel 190, Romfördraget (tidigare artikel 138). &lt;SPAN class="ft25"&gt;Rådet &lt;/SPAN&gt;har inrättats för att säker-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_39"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;44 &lt;/SPAN&gt;Rättsliga ramar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p84 ft6"&gt;ställa att målen i fördraget fullföljs på det sätt som framgår av fördraget. &lt;SPAN class="ft49"&gt;Rådet &lt;/SPAN&gt;ska:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;se till att medlemsstaternas allmänna ekonomiska politik samordnas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;ha befogenhet att fatta beslut,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;i de rättsakter som Rådet antar ge kommissionen befogenhet att genomföra de regler som Rådet beslutar. Rådet får uppställa närmare villkor för utövandet av denna befogenhet. Rådet kan också, i särskilda fall, förbehålla sig rätten att direkt utöva befogenheten att genomföra reglerna. De villkor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft15"&gt;som avses ovan måste stå i överensstämmelse med de principer och regler som Rådet i förväg har fastställt genom enhälligt beslut på förslag från kommissionen och efter det att Europaparlamentet har yttrat sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft15"&gt;(Artikel 202, Romfördraget [tidigare artikel 145]).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft26"&gt;Detta betyder således att Rådet är att betrakta som lagstiftare inom &lt;NOBR&gt;EG-rätten.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Domstolen &lt;/SPAN&gt;(den s.k. &lt;NOBR&gt;EG-domstolen)&lt;/NOBR&gt; ska säkerställa att &lt;SPAN class="ft25"&gt;lag och rätt följs vid tolkning och tillämpning av detta fördrag &lt;/SPAN&gt;(artikel 220, Romfördraget [tidigare artikel 164]). Domstolen har rätt att meddela förhandsavgöranden angående:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;tolkningen av detta fördrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;giltigheten och tolkningen av rättsakter som beslutas av gemenskapens institutioner och ECB (Europeiska centralbanken)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;tolkningen av stadgar för organ som upprättats genom rättsakter som beslutats av Rådet, när stadgarna föreskriver detta.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft15"&gt;(Artikel 234, Romfördraget [tidigare artikel 177]).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft26"&gt;Domarna är bindande för dem de berör. De publiceras löpande i Europeiska Gemenskapens Rättsfallssamling (EGR).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Revisionsrätten &lt;/SPAN&gt;är inrättad för att revidera räkenskaperna inom unionen (artikel 246, Romfördraget [tidigare artikel 188 a]).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;4.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Direkt effekt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft26"&gt;Att en regel har direkt effekt innebär att den är bindande så snart den träder i kraft utan att det behövs några särskilda åtaganden för att införliva reglerna i den nationella rättsordningen. Regler som har direkt effekt är sådana att de är omedelbart tillämpliga och kan åberopas av såväl stater som enskilda medborgare inom unionen. Romfördraget och förordningarna har direkt effekt och är därmed omedelbart tillämpliga.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_40"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;Rättsliga ramar &lt;SPAN class="ft0"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td60"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p171 ft3"&gt;För att en regel i Romfördraget eller en förordning ska ha direkt effekt krävs det dock att regeln samtidigt är &lt;SPAN class="ft48"&gt;ovillkorlig, klar &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft48"&gt;entydig&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft3"&gt;Regler som har direkt effekt kan ha såväl &lt;SPAN class="ft48"&gt;vertikal &lt;/SPAN&gt;som &lt;SPAN class="ft48"&gt;horisontell effekt&lt;/SPAN&gt;. Att en regel har &lt;SPAN class="ft48"&gt;vertikal direkt effekt &lt;/SPAN&gt;innebär att en enskild medborgare inom unionen kan åberopa regeln gentemot en stat. Det är emellertid inte möjligt att åberopa dessa regler gentemot en annan medborgare i staten. Att en regel har &lt;SPAN class="ft48"&gt;horisontell direkt effekt &lt;/SPAN&gt;innebär i stället att en medborgare kan åberopa en regel gentemot en annan fysisk eller juridisk person än staten. Dessa regler är tillämpliga vid de nationella domstolarna och myndigheterna. Reglerna kan både ha horisontell och vertikal direkt effekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft26"&gt;Eftersom direktiven förutsätts införlivas i den egna statens egen lagstiftning för att de ska bli tillämpliga, har de enligt huvudregeln inte givits direkt effekt. Detta betyder emellertid inte att dessa regler inte kan åberopas av enskilda. &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; har vid ett flertal tillfällen förklarat att direktiv mycket väl kan ha direkt effekt och därmed också göras gällande av enskilda. För att ett direktiv ska ha direkt effekt krävs det dock att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;den nationella domstolen inte har genomfört det aktuella direktivet inom den tid som är uppgiven i direktivet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;den regel som åberopas faktiskt innebär rättigheter för enskilda och att&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;regeln är ovillkorlig, klar och entydig.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;4.3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Proportionalitetsprincipen och subsidiaritetsprincipen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft26"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; har efter hand kommit att utveckla en rättstradition av principiell karaktär, som inte endast är grundad på tidigare avgöranden från domstolen. Det händer inte allt för sällan att domstolen gör uttalanden som bygger på principer som delvis är kännetecknande för s.k. rättsstater, exempelvis de grundläggande mänskliga fri- och rättigheterna. Domstolen har bland annat förtydligat vissa viktigare principer inom Romfördraget. Här bör särskilt &lt;SPAN class="ft25"&gt;subsidiaritetsprincipen &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft25"&gt;proportionalitetsprincipen &lt;/SPAN&gt;nämnas. Med &lt;SPAN class="ft25"&gt;subsidiaritetsprincipen &lt;/SPAN&gt;avses att gemenskapen bör&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_41"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;46 &lt;/SPAN&gt;Rättsliga ramar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p176 ft15"&gt;vidta en åtgärd endast om och i den mån som målen för den planerade åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och därför, på grund av den planerade åtgärdens omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft15"&gt;Artikel 5, Romfördraget (tidigare artikel 3b)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft6"&gt;Proportionalitetsprincipen innebär att gemenskapens institutioner inte får vidta åtgärder som går utöver det som är nödvändigt för att uppnå målen i Romfördrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;4.3.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Solidaritetsprincipen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Solidaritetsprincipen &lt;/SPAN&gt;innebär att varje medlemsland är skyldigt att vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att skyldigheterna enligt Romfördraget fullföljs. Medlemsstaterna ska vidare underlätta utförandet av uppgiften. Därutöver ligger det på länderna att förhindra att fördragets mål äventyras (artikel 10 Romfördraget, tidigare artikel 5).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_42"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td62"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;Jämställdhetslagen &lt;SPAN class="ft0"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td24"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td63"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft1"&gt;5 Jämställdhetslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft3"&gt;Den nu gällande jämställdhetslagen (1991:433) trädde i kraft den 1 januari 1991, samtidigt som lag (1979:1118) om jämställdhet&lt;SPAN class="ft34"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;mellan kvinnor och män i arbetslivet (ÄJL) upphörde att gälla.&lt;SPAN class="ft34"&gt;27 &lt;/SPAN&gt;I syfte att samordna jämställdhetslagen med de tre diskrimineringslagarna lag (1999:130) om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet,&lt;SPAN class="ft34"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;lag (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder&lt;SPAN class="ft34"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;och lag (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning&lt;SPAN class="ft34"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;genomfördes ett flertal förändringar av jämställdhetslagen den 1 januari 2001.&lt;SPAN class="ft34"&gt;31 &lt;/SPAN&gt;Förändringarna syftade främst till att samordna skyddsnivåerna, terminologin och strukturerna i diskrimineringsförbuden samt att effektivisera möjligheterna att minska löneskillnaderna mellan män och kvinnor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft77"&gt;Jämställdhetslagen (Jäm.L.) utgörs av två stora avdelningar. Den ena behandlar ändamålet med lagen och innehåller även preventiva regler för hur målen att &lt;SPAN class="ft76"&gt;främja kvinnors och mäns lika rätt i fråga om arbete, anställnings- och andra arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetslivet (jämställdhet i arbetslivet) &lt;/SPAN&gt;och att &lt;SPAN class="ft76"&gt;förbättra kvinnornas villkor i arbetslivet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Prop. 1979/80:56, AU 1979/80:10, SOU 1978:38. ÄJL trädde i kraft den 1 juli 1980 och ersatte jämställdhetslagen av den 1 januari 1980 (SFS 1979:305). Den första lagen var tänkt att träda i kraft den 1 januari 1980, men hann aldrig träda i kraft. Riksdagsvalet år 1979 ledde till ett regeringsskifte. Den tillträdande borgerliga regeringen genomförde omarbetningar av den planerade jämställdhetslagen. Bland annat lyftes delar av det aktiva jämställdhetsarbetet ut ur lagen. Stora delar av lagförslaget kvarstod dock, vilket innebär att propositionen 1978/79:175 med förslag till lag om jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet m.m. bibehöll sin aktualitet när ÄJL trädde i kraft.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Avsnittet om marknadsföringslagen är huvudsakligen hämtat från &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Konstruktion av genus i rätten och samhället. En tvärvetenskaplig studie över svenska kvinnors rätt till jämställdhet i ett formellt jämlikt rättssystem, &lt;/SPAN&gt;Eva Schömer, Iustus, Uppsala (1999), kap 4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Prop. 1997/98:177, AU 1998/99:4, SOU&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Prop. 1997/98:179, AU 1998/99:4, SOU&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Prop. 1997/98:180, AU 1998/99:4, SOU&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;SFS 2000:773, prop. 1999/2000:143 om ändringar i jämställdhetslagen m.m., bet. 2000/01:AU 3, rskr. 2000/01:04, SOU 1998:60, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;En översyn av jämställdhetslagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_43"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;48 &lt;/SPAN&gt;Jämställdhetslagen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p183 ft3"&gt;(1 §) ska uppfyllas, de s.k. aktiva jämställdhetsåtgärderna. Den andra delen innehåller regler om förbud mot könsdiskriminering och repressalier för brott mot lagen. Medan reglerna om det aktiva jämställdhetsarbetet rör behandlingen av kvinnor och män som grupper, syftar i stället förbuden mot könsdiskriminering till att skydda enskilda arbetstagare. Tanken är att de olika regleringsformerna ska komplettera varandra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft3"&gt;Jämställdhetslagen gäller endast i arbetslivet och rör frågor om arbetsgivares arbetsledning av arbetstagare som har olika kön. La- gen föreskriver bland annat att arbetsgivare och arbetstagare ska samverka om aktiva åtgärder för att jämställdhet i arbetslivet ska uppnås. Det ska särskilt verkas för utjämnande och förhindrande av skillnader i löner och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt. Arbetsgivare och arbetstagare ska också främja &lt;SPAN class="ft48"&gt;lika möjligheter till löneutveckling för kvinnor och män&lt;/SPAN&gt;. Ett arbete är likvärdigt med ett annat arbete om det utifrån en sammantagen bedömning av de krav arbetet ställer samt dess natur kan anses ha lika värde som det andra arbetet. Bedömningen av de krav arbetet ställer ska göras med beaktande av kriterier såsom &lt;SPAN class="ft48"&gt;kunskap &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft48"&gt;färdigheter, ansvar &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft48"&gt;ansträngning. &lt;/SPAN&gt;Vid bedömning av arbetets natur ska särskilt arbetsförhållandena beaktas (2 § Jäm.L.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft3"&gt;Arbetsgivares skyldighet att samverka med arbetstagare skiljer sig således något från vad som vanligtvis gäller på det arbetsrättsliga området där samverkan är föreskriven mellan arbetsgivare och den arbetstagareorganisation med vilken denne är bunden till kollektivavtal. Parterna på jämställdhetsområdet är emellertid desamma som på arbetsmarknaden i stort; på den ena sidan ska det antingen vara en enskild arbetsgivare eller organisation av arbetsgivare och på den andra sidan ska det vara en eller flera organisation/er av arbetstagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft3"&gt;Fram till och med den 31 december 2000 innebar &lt;SPAN class="ft48"&gt;könsdiskriminering &lt;/SPAN&gt;att någon missgynnades under sådana omständigheter som hade ett direkt eller indirekt samband med den missgynnades könstillhörighet (15 § den dåvarande lydelsen av jämställdhetslagen). Könsdiskriminering var endast otillåten i den utsträckning som framgick av de dåvarande lydelserna av &lt;NOBR&gt;16–20&lt;/NOBR&gt; §§ jämställdhetslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft26"&gt;Ett exempel på otillåten könsdiskriminering utgjorde följande situation. En man och en kvinna som hade likvärdiga kvalifikationer för ett arbete, ansökte om arbete som datatekniker hos en arbetsgivare. Om arbetsgivaren valde att anställa mannen endast på grund av att han var man och kvinnan var kvinna, var det att betrakta som&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_44"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td62"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;Jämställdhetslagen &lt;SPAN class="ft0"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td24"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td63"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p144 ft3"&gt;könsdiskriminering under förutsättning att arbetstagaren kunde visa att syftet med beslutet just var att missgynna kvinnan. Var det i stället så att kvinnan har bättre sakliga förutsättningar för arbetet än mannen presumerades det i stället att arbetsgivaren hade missgynnat kvinnan just på grund av att hon var kvinna. Arbetsgivaren hade möjlighet att bryta presumtionen eller komma med vissa godtagbara förklaringar till sitt agerande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft3"&gt;Den 1 januari 2001 avskaffades presumtionsreglerna tillika med reglerna om att den som påstod sig vara utsatt för könsdiskriminering skulle visa att arbetsgivarens agerande syftade till att missgynna arbetstagaren. Bland annat har de arbetssökandes rättsskydd förstärkts, genom att &lt;SPAN class="ft48"&gt;hela rekryteringsförfarandet &lt;/SPAN&gt;numera omfattas av diskrimineringsskyddet. Det är också möjligt att döma en arbetsgivare för brott mot könsdiskriminering även om förfarandet inte leder till ett anställningsbeslut. Det är inte heller nödvändigt att göra en jämförelse med en &lt;SPAN class="ft48"&gt;faktisk person &lt;/SPAN&gt;av motsatt kön för att det ska gå att konstatera att arbetsgivaren har gjort sig skyldig till könsdiskriminering.&lt;SPAN class="ft34"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Bevisbördan vid och formerna av könsdiskriminering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft26"&gt;Sedan den 1 januari 2001 har reglerna om könsdiskriminering förändrats i syfte att stå i samklang med &lt;NOBR&gt;EG-rätten.&lt;/NOBR&gt; När det gäller frågan om huruvida någon har blivit utsatt för könsdiskriminering har Rådets direktiv (97/89/EG) om bevisbörda vid mål om könsdiskriminering kommit att inta en central plats. Artikel 4 stadgar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Medlemsstaterna skall i enlighet med sina nationella rättssystem vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att det, när personer, som anser sig kränkta genom att principen om likabehandling inte har tillämpats på dem, inför domstol eller annan behörig instans lägger fram fakta som ger anledning att anta att det har förekommit direkt eller indirekt diskriminering, skall åligga svaranden att bevisa att det inte föreligger något brott mot principen om likabehandling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Detta direktiv skall inte förhindra att medlemsstaterna inför bevisregler som är fördelaktigare för käranden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Medlemsstaterna kan avstå från att tillämpa punkt 1 på förfaranden där det åligger domstolen eller den behöriga instansen att utreda fakta i målet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;32 &lt;/SPAN&gt;Prop. 1999/2000:143, sid. 1.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_45"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;50 &lt;/SPAN&gt;Jämställdhetslagen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p67 ft3"&gt;Bevisbördedirektivet har sin grund i &lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; rättstillämpning. Bevisbördan är delad, vilket innebär att om en arbetssökande eller arbetstagare som lägger fram fakta som ger anledning att anta att hon eller han har blivit diskriminerad, föreligger ett s.k. &lt;SPAN class="ft48"&gt;prima facefall &lt;/SPAN&gt;av diskriminering. Det ligger således på käranden att bevisa att det har skett ett brott mot likabehandlingsprincipen. Under förutsättning av att det föreligger en situation av prima face, att käranden har förebringat uppgifter som visar att diskriminering föreligger, övergår bevisbördan på svaranden (arbetsgivaren), som ska &lt;SPAN class="ft48"&gt;bevisa &lt;/SPAN&gt;att det inte föreligger ett brott mot likabehandlingsprincipen. Om käranden inte lyckas visa en prima &lt;NOBR&gt;face-situation&lt;/NOBR&gt; övergår således inte heller bevisbördan på svaranden.&lt;SPAN class="ft34"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft26"&gt;Tanken är att bevisbördereglerna ska underlätta förfarandet vid domstol. I propositionen framhålls det att det tidigare var näst intill omöjligt att förebringa bevisning som visade att käranden hade bättre sakliga förutsättningar än jämförelsepersonen. I propositionen inför skärpningen av reglerna framhålls det bland annat:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft15"&gt;Utvecklingen förefaller gå mot att krav på arbetssökandes formella meriter luckras upp medan sådana omständigheter som ’personkemi’ och ’social kompetens’ får allt större betydelse. En arbetsgivares bedömningar av sådana faktorer är svåra att pröva rättsligt. En bevisregel som bygger direkt på bevisbördedirektivet innebär att fokus kommer mer på den påstått diskriminerande handlingen, och mindre på de arbetssökandes meriter. Detta är en väsentlig lättnad för kärandeparten i en tvist. Det ger dessutom en processekonomisk vinst.&lt;SPAN class="ft27"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft6"&gt;Syftet med bevisbördedirektivet är (enligt artikel 1)således att &lt;SPAN class="ft49"&gt;säkerställa större effektivitet &lt;/SPAN&gt;hos medlemsländerna när det gäller att upprätthålla principen om likabehandling av män och kvinnor. Med principen om likabehandling avses&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;att ingen som helst diskriminering får ske på grundval av kön, varken direkt eller indirekt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Enligt den princip om likabehandling som anges i punkt 1 föreligger indirekt diskriminering när en skenbart neutral bestämmelse eller ett skenbart neutralt kriterium eller förfaringssätt missgynnar en väsentligt större andel personer av det ena könet, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet är lämpligt, nödvändigt och kan motiveras med objektiva faktorer som inte har samband med personernas kön.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft15"&gt;[Artikel 2]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft6"&gt;Artikeln har fått sin motsvarighet i &lt;NOBR&gt;15–17&lt;/NOBR&gt; §§ jämställdhetslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Preambeln (17) till bevisbördedirektivet samt prop. 1999/2000:143, sid. 51.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Prop. 1999/2000:143, sid. 52.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_46"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td62"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;Jämställdhetslagen &lt;SPAN class="ft0"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td24"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td63"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p196 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;5.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Förhållandet mellan direkt och indirekt diskriminering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft3"&gt;Direkt diskriminering föreligger när en arbetssökande eller en arbetstagare behandlas mindre förmånligt än en person av motsatt kön blir behandlad eller skulle bli behandlad i en likartad situation. En förutsättning för att det ska vara fråga om könsdiskriminering är således att missgynnandet har samband med arbetstagarens könstillhörighet. Det är inte att betrakta som könsdiskriminering om handlandet utgör ett led i strävanden att &lt;SPAN class="ft48"&gt;främja jämställdhet i arbetslivet &lt;/SPAN&gt;eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft76"&gt;är berättigat av hänsyn till ett sådant ideellt eller annat särskilt intresse som uppenbarligen inte bör vika för intresset av jämställdhet i arbetslivet &lt;SPAN class="ft77"&gt;(15 §).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft3"&gt;Det ställs således inte några krav på att det görs en jämförelse med en person av motsatt kön för att det ska vara fråga om direkt diskriminering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft6"&gt;Indirekt diskriminering föreligger när en arbetssökande eller en arbetstagare missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken särskilt missgynnar personer av det ena könet. Det är emellertid inte att betrakta som indirekt diskriminering om kriteriet eller förfaringssättet är lämpligt och nödvändigt och kan motiveras med objektiva faktorer som har samband med personernas kön (16 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft6"&gt;Såväl indirekt som direkt diskriminering är förbjuden när arbetsgivaren&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;beslutar i en anställningsfråga, tar ut en arbetssökande till anställningsintervju eller vidtar annan åtgärd under anställningsförfarandet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;beslutar om befordran eller tar ut en arbetstagare till utbildning för befordran,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;tillämpar löne- eller andra anställningsvillkor för arbeten som är att betrakta som lika eller likvärdiga,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;leder och fördelar arbetet, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;säger upp, avskedar, permitterar eller vidtar annan ingripande åtgärd mot en arbetstagare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft15"&gt;[17 §]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft6"&gt;Det finns inga krav på att diskrimineringen ska vara avsiktlig – att arbetsgivarens beslut ska syfta till att missgynna någon på grund av dennes kön. Det räcker således med att arbetsgivaren har utsatt nå-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_47"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;52 &lt;/SPAN&gt;Jämställdhetslagen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p84 ft6"&gt;gon för diskriminering för att arbetsgivaren ska göra sig skyldig till diskriminering.&lt;SPAN class="ft34"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;EG-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; syn på förhållandet mellan positiv särbehandling och könskvotering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Könskvotering &lt;/SPAN&gt;är till skillnad från vad som gäller för &lt;SPAN class="ft25"&gt;positiv &lt;/SPAN&gt;särbehandling varken tillåtet i Sverige eller EU. Förhållandet mellan de nu aktuella begreppen har belysts av &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; vid fyra tillfällen (åren 1995, 1997 och 2000).&lt;SPAN class="ft34"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;5.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Kalankemålet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft3"&gt;Den 17 oktober 1995 meddelade &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; förhandsbesked i ett mål mellan Eckhard Kalanke och Freie Hansestadt Bremen (Mål &lt;NOBR&gt;C-450/93).&lt;/NOBR&gt; Beskedet rörde frågan om innebörden av EG:s direktiv 76/207 om genomförandet av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om tillgång till anställning, yrkesutbildning och befordran samt arbetsvillkor (likabehandlingsdirektivet). Frågan gällde om den bremenska lagen om lika behandling av män och kvinnor i offentlig förvaltning stod i strid med likabehandlingsdirektivet. Den bremenska lagen föreskrev nämligen att om en man och en kvinna, som hade samma kvalifikationer, sökte samma tjänst ålåg det arbetsgivaren att anställa kvinnan om inte kvinnornas andel uppgick till minst 50 procent av samtliga anställda inom kommunen. &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; förklarade att en föreskrift av nu nämnda slag står i strid med artikel 2 punkt 4, likabehandlingsdirektivet (76/207/EEC). Där det stadgas:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;I historien finns det flera exempel på hur kvinnor har utsatts för könsdiskriminering med motivering att de har en &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;svagare fysik &lt;/SPAN&gt;och att de har behov av att skyddas i större utsträckning än män. Se till exempel Eva Schömer, &lt;SPAN class="ft84"&gt;Konstruktion av genus i rätten och samhället. En tvärvetenskaplig studie över svenska kvinnors rätt till jämställdhet i ett formellt jämlikt rättssystem&lt;/SPAN&gt;, Iustus, Uppsala (1999), sid. 65 f.f, Karin Wideberg, &lt;SPAN class="ft84"&gt;Kvinnor, klasser och lagar &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;1750–1980&lt;/SPAN&gt;,&lt;/NOBR&gt; Publica, LiberFörlag, Stockholm, (1980) och Prop. 1999/2000:143, sid. 29.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;När det gäller målen &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-450/93&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;C-409/95&lt;/NOBR&gt; är innehållet huvudsakligen hämtat från Eva Schömer, &lt;SPAN class="ft33"&gt;Konstruktion av genus i rätten och samhället. En tvärvetenskaplig studie över svenska kvinnors rätt till jämställdhet i ett formellt jämlikt rättssystem&lt;/SPAN&gt;, Iustus, Uppsala (1999), sid. 154 ff.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_48"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td62"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;Jämställdhetslagen &lt;SPAN class="ft0"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td24"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td63"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p203 ft15"&gt;Artikel 1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Syftet med detta direktiv är att i medlemsstaterna realisera principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om tillgång till anställning, däribland befordran, yrkesutbildning, arbetsvillkor och, enligt de villkor som nämns i punkt 2, social trygghet. Denna princip kallas härefter ”likabehandlingsprincipen”.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft15"&gt;– – –&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft15"&gt;Artikel 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Detta direktiv skall inte hindra åtgärder som främjar lika möjligheter för kvinnor och män, i synnerhet när det gäller att avlägsna befintliga ojämlikheter som påverkar kvinnors möjligheter på de områden som nämns i artikel 1.1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft6"&gt;Domstolen förklarade bland annat:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft15"&gt;National rules which guarantee women absolute and unconditional priority for appointment or promotion go beyond promoting equal opportunities and overstep the limits of the exception in Article 2(4) of the Directive.&lt;SPAN class="ft27"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft6"&gt;Av Kalankemålet dogs bland annat slutsatsen att det inte var möjligt att använda sig av några som helst positiva åtgärder för att förändra den könsmässiga sammansättningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;5.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Marschallmålet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft3"&gt;I det andra målet hade &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; att ta ställning till frågan huruvida en lag, i det här fallet statstjänstemannalagen i Nordrhein- Westfalen, stod i strid med likabehandlingsdirektivet. En tysk lärare, Hellmut Marschall, menade sig ha blivit diskriminerad då han inte erhöll en högre tjänst än den han redan hade. Enligt satstjänstemannalagen hade nämligen kvinnor företräde framför män vid befordran till arbeten inom vilka de var underrepresenterade. Detta gällde endast under förutsättning att kvinnornas meriter var minst likvärdiga männens och att det inte heller fanns särskilda skäl som talade mot att anställa dem. &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; förklarade därvid att det fanns stora skillnader mellan det tidigare Kalankemålet och det nu aktuella Marschallmålet, genom att det senare &lt;SPAN class="ft48"&gt;contains a clause (Öffnungsklause’, hereinafter ’saving clause’) to the effect that women are not to&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;37 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-450/93&lt;/NOBR&gt; (1995), ECR &lt;NOBR&gt;I-3078,&lt;/NOBR&gt; stycke 22.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_49"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;54 &lt;/SPAN&gt;Jämställdhetslagen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p210 ft48"&gt;be given priority in promotion if reasons specific to an individual male candidate tilt the balance in his favor&lt;SPAN class="ft34"&gt;38 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;Här framhöll domstolen att det är vanligt att även om kvinnor och män i det specifika fallet har likvärdiga kvalifikationer, finns det tendenser hos arbetsgivare att befordra män i större utsträckning än kvinnor. Bakgrunden till detta ansågs ligga i s.k. &lt;/SPAN&gt;stereotypa föreställningar &lt;SPAN class="ft3"&gt;om könen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft6"&gt;När det gällde frågan om huruvida statstjänstemannalagen stod i strid med &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; skriver domstolen:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft59"&gt;It provides for male candidates who are equally as qualified as the female candidates a guarantee that the candidatures will be the subject of an objective assessment which will take account of all criteria specific to the individual candidates and will override the priority accorded to female candidates where one or more of those criteria tilts the balance in favour of the male candidate. In this respect, however, it should be remembered that those criteria must not be such as to discriminate against female candidates.&lt;SPAN class="ft58"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft6"&gt;Efter Kalanke- och Marschallmålen drogs slutsatsen att det till skillnad från vad som gäller vid könskvotering inte finns något hinder mot positiv särbehandling inom &lt;NOBR&gt;EG-rätten.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;5.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Badeckmålet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft3"&gt;I det s.k. Badeckmålet&lt;SPAN class="ft34"&gt;40 &lt;/SPAN&gt;från våren 2000 ställdes återigen en fråga om EG:s likabehandlingsdirektiv utgjorde hinder mot nationella regler om &lt;SPAN class="ft48"&gt;befordringsplaner för kvinnor&lt;/SPAN&gt;. Staatsgerichtshof des Landes Hessen hade begärt att &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; skulle meddela förhandsavgörande i ett mål som rörde frågan om likabehandling av män och kvinnor och om undanröjande av diskriminering av kvinnor i offentlig tjänst (HGIG) stod i strid med likabehandlingsdirektivet. In- ledningsvis förklarar domstolen att tolkningsfrågorna främst rör möjligheten att tillämpa &lt;SPAN class="ft48"&gt;olika former av positiv särbehandling av kvinnor&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft39"&gt;Det kan finnas anledning att redan här erinra om att innebörden av &lt;SPAN class="ft38"&gt;positiv särbehandling av kvinnor &lt;/SPAN&gt;såsom det beskrivs här skiljer sig från det sätt som &lt;SPAN class="ft38"&gt;positiv särbehandling &lt;/SPAN&gt;tidigare användes i Sverige, då &lt;SPAN class="ft38"&gt;positiv &lt;/SPAN&gt;särbehandling endast har använts för att stödja det &lt;SPAN class="ft38"&gt;underrepresenterade könet&lt;/SPAN&gt;, alltså inte ett specifikt kön.&lt;SPAN class="ft85"&gt;41 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Positiv särbehandling &lt;/SPAN&gt;inom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;C-409/95&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; (1997), ECR &lt;NOBR&gt;I-9391,&lt;/NOBR&gt; stycke 24.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;C-409/95&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; (1997), ECR &lt;NOBR&gt;I-9391,&lt;/NOBR&gt; stycke 33.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;C-158/97&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; av den 28 mars 2000.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung (artikel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_50"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GPB3950x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td62"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;Jämställdhetslagen &lt;SPAN class="ft0"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td24"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td63"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p67 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; används huvudsakligen för att uttrycka positiva stödinsatser som syftar till likabehandling för personer med funktionshinder som vidtas i syfte att säkerställa full jämlikhet i yrkeslivet och i praktiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; förklarade att befordringsplaner för kvinnor inte står i strid med likabehandlingsdirektivet under förutsättning att befordringsplanerna innehåller bestämmelser som garanterar sökandena en &lt;SPAN class="ft48"&gt;objektiv &lt;/SPAN&gt;bedömning av ansökningarna som bland annat innebär bedömningar av sökandenas samtliga personliga förhållanden. Ut- gångspunkten för resonemanget är emellertid att de kvinnliga och manliga sökandena har &lt;SPAN class="ft48"&gt;likvärdiga meriter &lt;/SPAN&gt;och att det är nödvändigt att ge kvinnorna företräde framför männen för att det ska vara möjligt att nå upp till de uppställda målen med befordringsplanerna. Domstolen framhåller emellertid att såväl positiva som negativa kriterier ska beaktas vid bedömningen av sökandenas lämplighet för arbetet:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Således beaktas &lt;/SPAN&gt;färdigheter och erfarenheter som förvärvats vid familjearbete om de har betydelse för de sökandes lämplighet, kvalifikationer och yrkeserfarenheter&lt;SPAN class="ft59"&gt;, medan tjänsteår, ålder och dagen för senaste befordran endast beaktas om de har betydelse i detta hänseende. På samma sätt saknar familjesituationen eller partnerns inkomst betydelse, och deltidsanställningar, ledigheter och sent avslutade utbildningar på grund av vård av barn eller vårdbehövande närstående skall inte ha några negativa verkningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft15"&gt;Sådana kriterier är i och för sig könsneutrala till sin utformning och kan även komma män till fördel, men gynnar i allmänhet kvinnor. De syftar uttryckligen till reell jämlikhet – inte formell – genom att minska faktiska ojämlikheter som kan förekomma i samhället. Deras berättigande har för övrigt inte ifrågasatts i målet vid den nationella domstolen.&lt;SPAN class="ft27"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft3"&gt;Domstolen förklarade vidare att det inte heller står i strid med likabehandlingsdirektivet att i bindande målsättningar för befordringsplaner föreskriva att kvinnor ska ha &lt;SPAN class="ft48"&gt;tillfälliga vetenskapliga tjänster &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft48"&gt;vetenskapliga assistenttjänster &lt;/SPAN&gt;i minst lika stor utsträckning som de utexamineras, doktorerar och studerar vid varje fakultet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft39"&gt;Likabehandlingsdirektivet hindrar inte heller att det införs befordringsplaner som syftar till att &lt;SPAN class="ft38"&gt;undanröja kvinnlig underrepresentation&lt;/SPAN&gt;, genom att föreskriva att kvinnor ska tilldelas minst hälften av antalet utbildningsplatser vid utbildningar som staten inte har monopol på. Det finns inte heller något som hindrar att befordringsplanerna föreskriver att &lt;SPAN class="ft38"&gt;kvinnor är garanterade att kallas till anställningsintervjuer &lt;/SPAN&gt;in-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft15"&gt;5 och 7) och Rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling (artikel 7).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;42 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-158/97.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_51"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;56 &lt;/SPAN&gt;Jämställdhetslagen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p144 ft3"&gt;om de sektorer där de är underrepresenterade och att kvinnorna uppfyller alla erforderliga eller föreskrivna villkor för de utlysta tjänsterna. Avslutningsvis förklarade &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; att likabehandlingsdirektivet inte heller sätter hinder i vägen för att det ställs upp mål om att &lt;SPAN class="ft48"&gt;arbetstagarorganisationers &lt;/SPAN&gt;styrelser och andra organ ska beakta målsättningen att minst &lt;SPAN class="ft48"&gt;lika många kvinnor som män &lt;/SPAN&gt;skall delta i organen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft26"&gt;Av Badeckmålet drogs således slutsatsen att det alltid måste finnas bestämmelser som garanterar sökandena &lt;SPAN class="ft25"&gt;objektiva &lt;/SPAN&gt;bedömningar av ansökningarna och att det alltid måste ske bedömningar av samtliga förhållanden som åberopats av sökandena. Bestämmelser som garanterar kvinnor företräde framför män är endast tillåtna inom den offentliga sektorn i den mån åtgärderna är nödvändiga för att myndigheten ska kunna nå upp till de mål som är fastställda i en befordringsplan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;5.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Målet om &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Tham-professurerna&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft26"&gt;Sommaren 2000 hade &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; i målet om &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Tham-professurerna&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt; &lt;/SPAN&gt;att ånyo ta ställning till huruvida vissa nationella regler stod i strid med likabehandlingsdirektivet. Målet rörde de svenska reglerna om tillsättning av professorer och forskningsassistenter. Förordningen (1995:936) om vissa anställningar som professor och forskningsassistent vilka inrättats i jämställdhetssyfte, stadgade bland annat följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft15"&gt;En sökande av underrepresenterat kön med tillräckliga sådana kvalifikationer som avses i 4 kap. 15 § första stycket högskoleförordningen skall utses framför en sökande av motsatt kön som annars skulle ha utsetts (positiv särbehandling), om det behövs för att en sökande av det underrepresenterade könet skall utses.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft15"&gt;Positiv särbehandling skall dock inte tillämpas om skillnaden mellan sökandenas kvalifikationer är så stor att tillämpningen skulle stå i strid med kravet på saklighet vid tillsättningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft15"&gt;[3§]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft26"&gt;Domstolen konstaterade därvid att det visserligen är förenligt med &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; att välja en person av det underrepresenterade könet om de sökande i princip hade lika kvalifikationer för arbetet. Med hänvisning till vad domstolen konstaterade i Badeckmålet förklarade domstolen att det även i fortsättningen skulle vara tillåtet att beakta vissa kriterier som&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_52"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td62"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;Jämställdhetslagen &lt;SPAN class="ft0"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td24"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td63"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p219 ft15"&gt;i och för sig är könsneutrala till sin utformning och även kan komma män till del, men som i allmänhet gynnar kvinnor… [och att] sådana kriterier syftar … till reell jämlikhet – och inte formell – genom att minska faktiska ojämlikheter som kan förekomma i samhället, och till att förebygga eller kompensera nackdelar i yrkeskarriären för personer av det underrepresenterade könet, i enlighet med artikel 141.4 EG.&lt;SPAN class="ft27"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft3"&gt;Domstolen förklarade vidare att det inte är förenligt med likabehandlingsdirektivet att föreskriva att den som utses i ett visst avseende ska vara av underrepresenterat kön, eftersom det inte är möjligt att konstatera på vilka grunder urvalet har skett. Det enda som kan konstateras vid ett sådant förfarande är att det &lt;SPAN class="ft48"&gt;inte går att fastställa vad ett sådant kriterium innebär &lt;/SPAN&gt;annat än att det inte har skett en bedömning av sökandenas samtliga förhållanden, utan endast att det är sökanden av det underrepresenterade könet som har erhållit den aktuella tjänsten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft3"&gt;Det saknar vidare betydelse om de nu aktuella reglerna rör högre eller lägre tjänstetillsättningar. Det är också ovidkommande om reglerna är begränsade till ett visst antal tjänster eller om det har inrättats ett visst antal tjänster som ett led för att uppnå jämn könsfördelning vid en viss högskola. Det är nämligen fortfarande så att det måste ske en objektiv bedömning av ansökningarna med beaktande av sökandens samtliga personliga förhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft39"&gt;Målet om &lt;NOBR&gt;Tham-professurerna&lt;/NOBR&gt; bör således tolkas på så sätt att det även sedan Amsterdamfördragets tillkomst inte finns något kategoriskt hinder mot regler om positiv särbehandling. I stället bör det vara så att det är tillåtet att använda positiv särbehandling i syfte att uppnå reell jämställdhet i arbetslivet. Detta gäller dock endast under förutsättning att &lt;SPAN class="ft38"&gt;sökandena i merithänseende kan anses jämbördiga eller i det närmaste jämbördiga, om det görs en objektiv bedömning av ansökningarna med beaktande av sökandens samtliga personliga förhållanden. &lt;/SPAN&gt;Ruth Nielsen understryker just detta i sin analys av domen. Hon skriver:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft15"&gt;Om det finns en tendens att män inom ett visst yrkesområde bedöms som mer kvalificerade än kvinnor är det således förenligt med EU:s regler att strama upp kriterierna så att utfallet av meritvärderingen kommer män och kvinnor till godo i lika hög grad. Det är bara ett villkor att detta görs öppet och med hjälp av sakliga kriterier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft59"&gt;Enligt min uppfattning är det en bra lösning att kvalifikationskriterierna anpassas till likabehandlingsprincipen på så sätt att bägge könen genomsnittligt sett betraktas som lika kvalificerade. Den är bättre för kvinnor än positiv särbehandling efter den modell som det aktuella målet rörde, där man använde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;43 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-407/98&lt;/NOBR&gt; av den 6 juli 2000.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_53"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;58 &lt;/SPAN&gt;Jämställdhetslagen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p214 ft15"&gt;icke objektiva och ogenomskådliga kvalitetskriterier som, i kombination med typiskt sett mansdominerade bedömningsutskott, sannolikt ofta ledde till att män ansågs bäst kvalificerade i situationer där meritvärdering skulle ha utfallit annorlunda om man i stället hade använt objektiva kvalitetskriterier.&lt;SPAN class="ft27"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft26"&gt;Sammanfattningsvis kan det således konstateras att &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; inte utgör ett hinder mot positiv särbehandling och att den tidigare så tydliga skiljelinjen i Sverige mellan begreppen positiv särbehandling och könskvotering håller på att suddas ut för att anpassas till den &lt;NOBR&gt;EG-rättsliga&lt;/NOBR&gt; begreppsvärlden. Där positiv särbehandling snarare är att se som ett hjälpmedel för att förändra kvoten av personer som är äldre, funktionshindrade eller som har ett visst kön, ras eller etniskt ursprung.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Det aktiva jämställdhetsarbetet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft26"&gt;Det är tänkt att jämställdhet i arbetslivet ska uppnås med hjälp av de aktiva jämställdhetsåtgärderna. I lagen föreskrivs det att arbetsgivare är skyldig att upprätta en plan för sitt jämställdhetsarbete – en s.k. jämställdhetsplan. Planen ska innehålla en översikt över alla&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft15"&gt;de åtgärder som behövs på arbetsplatsen och en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som arbetsgivaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft15"&gt;Planen skall också innehålla en översiktlig redovisning av den handlingsplan för jämställda löner som arbetsgivaren skall göra enligt 11§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft15"&gt;En redovisning av hur de planerade åtgärderna enligt första stycket har genomförts skall tas in i efterföljande års plan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft15"&gt;Skyldigheten att upprätta en jämställdhetsplan gäller inte arbetsgivare som vid senaste kalenderårsskiftet sysselsatte färre än tio arbetstagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft15"&gt;[13 §]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft6"&gt;Åtgärderna har preciserats till att omfatta det arbetsgivaren är skyldig att utföra enligt &lt;NOBR&gt;4–9&lt;/NOBR&gt; och 11 §§ Jäm.L. Där föreskrivs det att arbetsgivaren ska:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;genomföra sådana åtgärder som med hänsyn till arbetsgivarens resurser och omständigheterna i övrigt kan krävas för att arbetsförhållandena ska lämpa sig för både kvinnor och män (4 §),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;44 &lt;/SPAN&gt;Ruth Nielsen, Ny fördragsartikel gav inte större utrymme för positiv särbehandling i EU &amp; arbetsrätt, &lt;SPAN class="ft33"&gt;Nordiskt nyhetsbrev&lt;/SPAN&gt;, Nr 3 (2000), sid. 6.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_54"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td62"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;Jämställdhetslagen &lt;SPAN class="ft0"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td24"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td63"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p225 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;underlätta för både kvinnliga och manliga arbetstagare att förena förvärvsarbete och föräldraskap (5 §),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;verka för att inte någon arbetstagare utsätts för sexuella trakasserier (6 §),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;verka för att inte någon arbetstagare utsätts för trakasserier på grund av en anmälan om könsdiskriminering (6 §),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;genom utbildning, kompetensutveckling och andra lämpliga åtgärder främja en jämn fördelning mellan kvinnor och män i skilda typer av arbete och inom olika kategorier av arbetstagare (7 §),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;verka för att lediga anställningar söks av både kvinnor och män (8 §),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;vid nyanställningar särskilt anstränga sig för att få sökande av det underrepresenterade könet och söka se till att andelen arbetstagare av det könet ökar efter hand (9 §)samt slutligen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;kartlägga och analysera:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft15"&gt;bestämmelser och praxis om löner och andra anställningsvillkor som tillämpas hos arbetsgivaren, och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft15"&gt;löneskillnader mellan kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;bedöma om förekommande löneskillnader har direkt eller indirekt samband med kön. Bedömningen ska särskilt avse skillnader mellan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft15"&gt;kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika, och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft15"&gt;grupp med arbetstagare som utför arbete som är eller brukar anses vara kvinnodominerat och grupp med arbetstagare som utför arbete som är att betrakta som likvärdigt med sådant arbete men inte är eller brukar anses vara kvinnodominerat (10 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft6"&gt;Det är visserligen möjligt att träffa kollektivavtal i ett eller flera avseenden enligt &lt;NOBR&gt;4–13&lt;/NOBR&gt; §§, men ett kollektivavtal kan aldrig befria arbetsgivaren från sina skyldigheter enligt de nu nämnda reglerna (14 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft6"&gt;Jämställdhetsplanen ska utformas mot bakgrund av de specifika förhållanden som råder vid den enskilda arbetsplatsen. Jämställdhetsombudsmannen (Jäm.O.) har tillsammans med Jämställdhetsnämnden (Jäm.N.) i uppgift att se till att lagen efterlevs (30 § Jäm.L.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft26"&gt;Här har Jäm.O. alltså en viktig uppgift att fylla, nämligen att komma med råd och informera om hur det aktiva jämställdhetsarbetet kan bedrivas. Detta informationsarbete får emellertid inte förväxlas med andra myndigheters befogenhet att utfärda författningar och meddela förelägganden eller förbud så som till exempel gäller för Arbetarskyddsstyrelsen enligt 18 § arbetsmiljölagen (1977:1160)&lt;SPAN class="ft34"&gt;45&lt;/SPAN&gt;. Jäm.O:s arbetsuppgifter är i det här avseendet just &lt;SPAN class="ft25"&gt;rådgivande och informerande&lt;/SPAN&gt;. Det betyder också att det inte finns någon&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;45 &lt;/SPAN&gt;Prop. 1976/77:149, SOU 1976/77:1.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_55"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;60 &lt;/SPAN&gt;Jämställdhetslagen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p183 ft3"&gt;påföljd för den som inte efterkommer myndighetens råd eller anvisningar. Men Jäm.O. har ändå möjlighet att ge eftertryck åt sina råd genom att Jäm.O. har rätt att vända sig till Jäm.N. med en begäran om att nämnden vid vite ska förelägga arbetsgivaren att följa en föreskrift. (35 §§ Jäm.L.). Detta betyder i princip att Jäm.O. har möjlighet att göra gällande att en eller flera av de aktiva åtgärderna bör tolkas och genomföras på det sätt som just Jäm.O. finner lämpligt. På så sätt kan myndighetens råd komma att både genomföras och efterlevas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft3"&gt;Sedan den 1 januari 2001 har även en central arbetstagarorganisation i förhållande till vilken arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal möjlighet att göra en framställan om att Jäm.N. vid vite ska förelägga arbetsgivaren att följa en eller flera av föreskrifterna i 4 – 13 §§ Jäm.L. (35 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft3"&gt;För att planen ska kunna anpassas till den enskilda arbetsplatsen så bra som möjligt ska de aktuella förhållandena vid den enskilda arbetsplatsen kartläggas på varje punkt av de aktiva åtgärderna.&lt;SPAN class="ft34"&gt;46 &lt;/SPAN&gt;Det är den kartläggningen som bör ligga till grund för arbetsgivarens jämställdhetsmål, som både ska vara &lt;SPAN class="ft48"&gt;mätbara &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft48"&gt;realistiska&lt;/SPAN&gt;. Vi- dare ska det framgå vilka åtgärder som arbetsgivaren har för avsikt att genomföra under året. Beskrivningen ska vara så &lt;SPAN class="ft48"&gt;konkret utformad &lt;/SPAN&gt;att det framgår när åtgärderna är planerade att &lt;SPAN class="ft48"&gt;påbörjas, genomföras &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft48"&gt;avslutas&lt;/SPAN&gt;. Därutöver ska det finnas uppgifter om vem som är ansvarig för att respektive åtgärd genomförs. Planen ska också vara så konkret utformad att det vid den årliga utvärderingen ska vara möjligt att konstatera om jämställdhetsarbetet har nått de uppställda målen eller ej. Är det så att arbetsgivaren inte har lyckats uppfylla ett eller flera mål i planen ska det finnas en utvärdering av varför detta inte har skett. I princip finns det inte någon möjlighet att slippa ifrån skyldigheten att behandla en aktiv åtgärd, men om det är så att en kartläggning visar att det är direkt onödigt att vidta någon/några åtgärder får arbetsgivaren ändå underlåta att behandla den aktuella frågan i planen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;46 &lt;/SPAN&gt;På Jäm.O:s hemsida www.Jamombud.se finns en ”checklista” och en enkät som är tänkta att tjäna som hjälpmedel vid kartläggningen av arbetsförhållandena vid en enskild arbetsplats.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_56"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td62"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;Jämställdhetslagen &lt;SPAN class="ft0"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td24"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td63"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p233 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Förhållandet mellan det aktiva jämställdhetsarbetet och jämställdhetsmärkning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft3"&gt;Utredningen har bland annat i uppdrag att komma med förslag på kriterier för Jämställdhetsmärkning. Erfarenheter från arbeten med märknings- och certifieringssystem visar entydigt på att det ofta uppstår problem när det gäller att komma överens om kriterierna för märkningen. Det är viktigt att kriterierna inte är allt för svåra att överblicka och förstå samt att det finns kopplingar till redan befintliga föreställningar i vardagslivet&lt;SPAN class="ft34"&gt;47&lt;/SPAN&gt;. Även om det inte är fler än drygt en femtedel av de privata arbetsgivarna (22 procent) som har upprättat en jämställdhetsplan, menar vi ändå att ett väl dokumenterat och utvärderat jämställdhetsarbete under en period av tre på varandra följande år bör utgöra det första kriteriet vid frivillig jämställdhetsmärkning. &lt;SPAN class="ft34"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft3"&gt;Skyldigheten att upprätta en jämställdhetsplan föreligger, såsom framgår ovan, endast vid arbetsplatser med minst tio anställda. Det betyder emellertid inte att arbetsplatser med färre än tio anställda inte får upprätta en plan för sitt jämställdhetsarbete. ”Tio anställda” ska i stället ses som en gräns för när skyldigheten inträder. Med andra ord har också arbetsgivare med färre än tio anställda rätt att upprätta en jämställdhetsplan och på så sätt uppfylla det första steget i en jämställdhetsmärkning av företaget. Här kommer jämställdhetsmärkningen också att kunna tjäna som hjälp vid det aktiva jämställdhetsarbete vid såväl stora som små verksamheter. På så sätt menar vi att också mindre verksamheter kommer att kunna konkurrera på lika villkor med större verksamheter, genom att använda sig av jämställdhetsmärkning som medel i konkurrensen om konsumenter och övriga intressenter på den fria marknaden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft6"&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Med vardagslivet avser vi &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;både &lt;/SPAN&gt;det som sker mellan en enskild individ och en offentlig eller privat näringsidkare, eller en företrädare för denne &lt;SPAN class="ft33"&gt;och &lt;/SPAN&gt;skeenden mellan arbetsgivare och arbetstagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Motsvarande siffra för den offentliga sektorn är väsentligen bättre: nära tre fjärdedelar av arbetsgivarna inom den offentliga sektorn (73 procent) har en plan, Jäm.O:s Nyhetsbrev nr 1, år 2000.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_57"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;62 &lt;/SPAN&gt;Jämställdhetslagen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_58"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td64"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td65"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft40"&gt;Lagen om offentlig upphandling &lt;SPAN class="ft11"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td66"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td67"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft1"&gt;6 Lagen om offentlig upphandling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft3"&gt;Lagen (1992:433) om offentlig upphandling (LOU) trädde i kraft den 1 januari 1994 och kan ses som en följd av &lt;NOBR&gt;EES-avtalets&lt;/NOBR&gt; ikraftträdande. LOU tar sin utgångspunkt i de för &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; mest kännetecknande principerna, nämligen &lt;SPAN class="ft48"&gt;förbudet mot diskriminering &lt;/SPAN&gt;och att det ska råda &lt;SPAN class="ft48"&gt;fri rörlighet över gränserna för varor, tjänster, kapital och personer&lt;/SPAN&gt;. Tanken är nämligen den att det inte ska finnas några hinder för att bedriva handel inom EU. Det är således mot bakgrund av att alla ska ha lika stora möjligheter att erbjuda sina varor och tjänster på den fria marknaden som inte heller någon får gynnas på bekostnad av någon annan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Grunderna i lagen om offentlig upphandling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft26"&gt;LOU har sin grund i sex direktiv om offentlig upphandling (public procurement). På senare tid har det tillkommit två tilläggsdirektiv. Fyra direktiv rör offentlig upphandling i den s.k. &lt;SPAN class="ft25"&gt;klassiska sektorn&lt;/SPAN&gt;. Till den klassiska sektorn hör varor, tjänster och byggentreprenader vid enheter som har anknytning till den offentliga sektorn. De direktiv som rör den klassiska sektorn är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft15"&gt;93/36/EEG – för upphandling av varor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft15"&gt;93/37/EEG – för upphandling av bygg- och anläggningsentreprenader 92/50/EEG – för upphandling av s.k. &lt;NOBR&gt;A-tjänster&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft15"&gt;97/52 EG – ändringsdirektiv II 89/665/EEG – rättsmedelsdirektiv I&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft0"&gt;Två direktiv rör de s.k. &lt;SPAN class="ft2"&gt;försörjningssektorerna&lt;/SPAN&gt;. Till försörjningssektorerna hör kommuner samt offentliga och privata företag som producerar eller levererar el, gas, värme och dricksvatten. Men även de allmänna kommunikationerna såsom bussar, flygplatser, järnvägar, och tunnelbana samt hamnanläggningar faller in under försörjarsektorerna. De direktiv som reglerar försörjarsektorerna är:&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_59"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;64 &lt;/SPAN&gt;Lagen om offentlig upphandling&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p241 ft15"&gt;93/38 EEG – för upphandling av varor, entreprenader och tjänster 98/4 EEG – ändringsdirektiv II&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft15"&gt;92/13 EEG &lt;NOBR&gt;–rättsmedelsdirektiv&lt;/NOBR&gt; II&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft3"&gt;Vid sidan av direktiven finns det ett flertal principer som utgör grunden vid offentlig upphandling. Bland dessa principer bör främst &lt;SPAN class="ft48"&gt;proportionalitetsprincipen, principen om förutsebarhet och öppenhet &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft48"&gt;principen om ömsesidigt erkännande &lt;/SPAN&gt;nämnas. Vi kommer i det följande att behandla dem mer ingående.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft6"&gt;Utgångspunken i &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; att alla ska behandlas lika och att inte någon medborgare i EU ska få utsättas för diskriminering har varit uppe för behandling i &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; vid ett flertal tillfällen. Domstolen har också slagit fast innebörden av &lt;SPAN class="ft49"&gt;likabehandlingsprincipen&lt;/SPAN&gt;. I ett mål mellan kommissionen och Danmark skriver domstolen bland annat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft15"&gt;allthough the directive [entreprenaddirektivet] makes no express mention of the principle of equal treatment of tenders, the duty to observe that principle lies at the very heart of the directive...&lt;SPAN class="ft27"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft6"&gt;Detta tolkas i förarbetena&lt;SPAN class="ft34"&gt;50 &lt;/SPAN&gt;som att &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; har slagit fast att likabehandlingsprincipen sträcker sig utöver vad som framgår av fördragen. Det är också denna tolkning som ligger till grund för portalparagrafen i LOU, nämligen att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft15"&gt;(u)pphandling skall göras med utnyttjande av de konkurrensmöjligheter som finns och även i övrigt genomföras affärsmässigt. Anbudsgivare, anbudssökande och anbud skall behandlas utan ovidkommande hänsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft15"&gt;(1 kap. 4 § LOU)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft6"&gt;Vi kommer i det följande att behandla vad som avses med begreppet &lt;SPAN class="ft49"&gt;affärsmässigt &lt;/SPAN&gt;och den närmare innebörden av &lt;SPAN class="ft49"&gt;anbudssökande &lt;/SPAN&gt;och att &lt;SPAN class="ft49"&gt;anbud skall behandlas utan ovidkommande hänsyn&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;C-243/89,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; p. 33.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Prop. 1994/95:19, del 1, sid. 478 och SOU 1999:139, sid. 57 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_60"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td64"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td65"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft40"&gt;Lagen om offentlig upphandling &lt;SPAN class="ft11"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td66"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td67"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;6.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Parterna vid offentlig upphandling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft3"&gt;Även om likabehandlingsprincipen hålls mycket högt inom EG- rätten är det inte alla som är skyldiga att genomföra s.k. offentlig upphandling. Med offentlig upphandling avses således endast det ”offentligas” &lt;SPAN class="ft48"&gt;köp, leasing, hyra eller hyrköp av varor, byggentreprenader eller tjänster. &lt;/SPAN&gt;I LOU har ”det offentliga” preciserats till &lt;SPAN class="ft48"&gt;stat, kommuner och landsting&lt;/SPAN&gt;. Det hade varit tämligen enkelt att kringgå bestämmelserna om offentlig upphandling om det inte hade funnits bestämmelser som reglerade även de bolag och olika bolagsformer som det allmänna använder sig av för att genomföra de uppdrag som de enligt lag är skyldiga att fullgöra. Således har skyldigheten att genomföra offentlig upphandling utsträckts till att även omfatta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft15"&gt;… statliga, kommunala och andra myndigheter, beslutande församlingar i kommuner och landsting, sådana bolag, föreningar, samfälligheter och stiftelser som anges i 6 §… myndigheter, beslutande församlingar, bolag, föreningar, samfälligheter, stiftelser och enheter samt Svenska kyrkans församlingar och kyrkliga samfälligheter i fråga om verksamhet som bedrivs enligt begravningslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft15"&gt;(1 kap. 5 § LOU)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft6"&gt;Därutöver är även följande associationer skyldiga att genomföra offentlig upphandling:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft15"&gt;… bolag, föreningar, samfälligheter och stiftelser som har inrättats i syfte att täcka behov i det allmännas intresse, under förutsättning att behovet inte är av industriell eller kommersiell karaktär och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;vars kapital huvudsakligen har tillskjutits av staten, en kommun, ett landsting eller en annan upphandlande enhet, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;vars upphandling står under statlig eller kommunal tillsyn eller en tillsyn av en annan upphandlande enhet, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;vars styrelse till mer än halva antalet ledamöter utses av staten, en kommun, ett landsting eller en annan upphandlande enhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft15"&gt;(1 kap 6 § LOU)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft26"&gt;Privata näringsidkare, som inte har i uppgift att täcka behov i det allmännas intresse eller omfattas av försörjningssektorerna enligt 4 kap. 1 § LOU, faller därmed utanför lagen. Trots detta uppgår den offentliga upphandlingen till betydande belopp. Det finns i dag inte några exakta uppgifter om hur mycket upphandlingen uppgår till. År 1995 beräknade Upphandlings- och miljöutredningen att den sammanlagda upphandlingen uppgick till 280 miljarder kronor. Upphandlingskommittén uppskattade den sammanlagda upphand-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_61"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;66 &lt;/SPAN&gt;Lagen om offentlig upphandling&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft26"&gt;lingsvolymen till omkring 400 miljarder kronor per år.&lt;SPAN class="ft34"&gt;51 &lt;/SPAN&gt;Ungefär hälften av alla upphandlingar avser tjänster. En fjärdedel av upphandlingen avser bygg- och anläggningsarbeten. Upphandlingen av varor uppgår till ungefär en femtedel.&lt;SPAN class="ft34"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;6.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Beloppsgränser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft26"&gt;Lagen om offentlig upphandling omfattar i princip all anskaffning av varor och tjänster som de upphandlande enheterna gör. Olika bestämmelser är dock tillämpliga beroende av upphandlingens värde. Vid upphandling av varor, byggentreprenader, och s.k. A- tjänster över de s.k. tröskelvärdena skall bestämmelserna i &lt;NOBR&gt;1–5&lt;/NOBR&gt; kap. Vid upphandling under de s.k. tröskelvärdena, vid upphandling av &lt;NOBR&gt;B-tjänster,&lt;/NOBR&gt; försvarsprodukter m.m. oavsett värde skall bestämmelserna i 6 kap. LOU tillämpas jämte vissa bestämmelser i 1 kap LOU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft15"&gt;För statliga myndigheter är tröskelvärdet 130 000 särskilda dragningsrätter (sdr). För övriga upphandlande enheter är tröskelvärdet det lägsta av 200 000 ecu eller 200 000 sdr.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft15"&gt;(2 kap. 1 § LOU)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft26"&gt;Det finns särskilda bestämmelser när det gäller upphandlingskontrakt som är regelbundet återkommande eller som ska förnyas inom en viss tid (2 kap. 3 § 2 st.). Därutöver finns det särskilda bestämmelser som tillämpas vid byggentreprenad eller koncession som uppgår till minst 5 000 000 ecu eller 5 000 000 sdr, exklusive mervärdesskatt (3 kap 1 § LOU). De särskilda dragningsrätterna är avrundade till svenska kronor i förordningen (1996:581) om tröskelvärden enligt lagen (1992:1528) om offentlig upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;SOU 1995:32 och SOU 1999:139, sid. 54.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;SOU1999:139, sid. 54.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_62"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td64"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td65"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft40"&gt;Lagen om offentlig upphandling &lt;SPAN class="ft11"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td66"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td67"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p136 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Former av offentlig upphandling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft6"&gt;I LOU skiljs det på följande fem former av Offentlig upphandling&lt;SPAN class="ft34"&gt;53&lt;/SPAN&gt;:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Öppen upphandling&lt;/SPAN&gt;: upphandling där alla leverantörer får lämna anbud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Selektiv upphandling&lt;/SPAN&gt;: upphandling där en upphandlande enhet inbjuder vissa leverantörer att lämna anbud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Förhandlad upphandling&lt;/SPAN&gt;: upphandling där en upphandlande enhet inbjuder vissa leverantörer att lämna anbud och tar upp förhandling med en eller flera av dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;d)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Förenklad upphandling&lt;/SPAN&gt;: upphandling där alla leverantörer har rätt att delta, deltagande leverantörer skall lämna anbud och den upphandlande enheten får förhandla med en eller flera anbudsgivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;e)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Urvalsupphandling&lt;/SPAN&gt;: upphandling där alla leverantörer har rätt att ansöka om att få lämna anbud och den upphandlande enheten inbjuder vissa leverantörer att lämna anbud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;f)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Direktupphandling&lt;/SPAN&gt;: upphandling utan krav på skriftligt anbud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft15"&gt;kap 5 § LOU)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft3"&gt;Den &lt;SPAN class="ft48"&gt;öppna upphandlingen &lt;/SPAN&gt;är precis som namnet anvisar just öppen, vilket innebär att alla intresserade leverantörer har rätt att lägga ett anbud. Öppen upphandling tillämpas vid upphandling av varor, byggentreprenader och s.k. &lt;NOBR&gt;A-tjänster&lt;/NOBR&gt; över tröskelvärdena. Enligt huvudregeln ska anbud begäras in efter annonsering. Därefter prövas och antas anbuden utan att det har skett några förhandlingar med anbudsgivarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft6"&gt;&lt;NOBR&gt;A-tjänsterna&lt;/NOBR&gt; är uppräknade i bilagan till LOU. De är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Underhåll och reparation av motorfordon, hushållsartiklar och maskinutrustning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Landtransport, inkl. säkerhetstransporter, kurir- och taxitransport, utom postbefordran.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Lufttransport, utom postbefordran.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Postbefordran till lands och i luften, utom sådana tjänster som avses i avdelning B 18.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Telekommunikation med undantag för telefoni, telex, radiotelefoni, personsökning och satellittjänster.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Finansiella tjänster.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Försäkringstjänster.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Bank- och förvaltningstjänster mot avgifter, provision, ränta och andra former av ersättningar med undantag för tjänster i samband med utgivning eller omsättning av värdepapper och andra finansiella instru-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;53 &lt;/SPAN&gt;Det nu aktuella avsnittet bygger huvudsakligen på Upphandlingskommitténs delbetänkande SOU 1999:139 &lt;SPAN class="ft33"&gt;Effektivare offentlig upphandling. För fortsatt välfärd, trygghet och tillväxt&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_63"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;68 &lt;/SPAN&gt;Lagen om offentlig upphandling&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p252 ft15"&gt;ment, förvaltning av statsskulden och sådana tjänster som utförs av Sveriges riksbank.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Datatjänster och därmed anknutna tjänster.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Tjänster för forskning och utveckling, som endast gäller den egna verksamheten och helt finansieras av den upphandlande enheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Redovisning, revision och bokföring.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Marknadsundersökningar, inkl. opinionsmätningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Konsulttjänster för administration och organisation av företag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Arkitekttjänster, ingenjörs- och konstruktörstjänster, stadsplanerings- och landskapsarkitekturtjänster, anknutna vetenskapliga och tekniska konsulttjänster samt tjänster avseende teknisk provning och analys.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Tjänster avseende annonsering (reklam).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Fastighetsförvaltning, inkl. städning och löpande underhåll.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Förlags- och tryckeritjänster, som utförs mot ersättning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Tjänster för avloppsrening, sophantering, sanering och liknande verksamhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft26"&gt;Selektiv upphandling tillämpas vid upphandling av varor, byggentreprenader och &lt;NOBR&gt;A-tjänster&lt;/NOBR&gt; över tröskelvärdena. Vid selektiv upphandling gör den upphandlande enheten ett visst val när det gäller att erbjuda leverantörer möjligheten att lämna ett anbud på den aktuella varan eller tjänsten. Den upphandlande enheten är skyldig att annonsera om upphandlingen och måste då också uppge de aktuella förutsättningarna för upphandlingen samt hur många leverantörer som kommer att bjudas in. Sedan görs ett urval (kvalificering) bland dem som ansökt om att få lämna anbud. En- dast de som kvalificerat sig får lämna anbud. Även här ska anbuden prövas och antas utan att det sker några förhandlingar med anbudsgivarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Förhandlad upphandling &lt;/SPAN&gt;tillämpas i undantagsfall för upphandling av varor, byggentreprenader och &lt;NOBR&gt;A-tjänster&lt;/NOBR&gt; över tröskelvärdet. Vid förhandlad upphandling bjuder den upphandlande enheten in vissa leverantörer att komma in med anbud, varefter enheten förhandlar med en eller flera leverantörer om den aktuella varan eller entreprenaden. Förhandlad upphandling får tillämpas under förutsättning att de i förfrågningsunderlaget ursprungligen uppställda villkoren inte ändras väsentligt om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;de anbud som har kommit in vid öppen eller selektiv upphandling inte uppfyller de för upphandlingen uppställda kraven, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;det vid öppen eller selektiv upphandling inte lämnats några anbud eller inte lämnats några lämpliga anbud och en rapport lämnats till EG- kommissionen på dess begäran.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_64"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td64"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td65"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft40"&gt;Lagen om offentlig upphandling &lt;SPAN class="ft11"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td66"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td67"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p67 ft3"&gt;Om den upphandlande enheten inte har inlett förhandlingar med samtliga anbudsgivare som har kommit in med anbud enligt punkt a) kan upphandling ske enligt punkt b). Om upphandling sker enligt punkt b) är enheten emellertid skyldig att förhandla med minst tre anbudsgivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft3"&gt;Det är möjligt att använda sig av förhandlad upphandling utan annonsering om det inte har kommit in några anbud eller några anbud som är relevanta för den aktuella varan eller entreprenaden. Förhandlad upphandling förutsätter emellertid att det inte är möjligt att använda öppen eller selektiv upphandling, eller att enheten antingen har hamnat i oförutsedd tidsbrist eller att det är fråga om vissa ytterligare tilläggsleveranser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Förenklad upphandling &lt;/SPAN&gt;tillämpas vid upphandling av &lt;NOBR&gt;B-tjänster&lt;/NOBR&gt; och vid försvarsupphandlingar m.m. oavsett värde. Därutöver används förenklad upphandling när det gäller anskaffning av varor, byggentreprenader, tjänster inom försörjningssektorerna samt A- tjänster när beloppen inte når upp till tröskelvärdena. Vid förenklad upphandling är samtliga leverantörer berättigade att delta. Anbuden ska lämnas skriftligen, varefter enheten kan inleda förhandlingar med anbudsgivarna. Under förutsättning att det är särskilt anmärkt i förfrågningsunderlaget är det också möjligt att anta anbud utan föregående förhandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft6"&gt;&lt;NOBR&gt;B-tjänsterna&lt;/NOBR&gt; är uppräknade i bilagan till LOU. De är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Hotell- och restaurangtjänster.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Rälsbunden transport.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Sjötransport och annan vattenburen transport.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Stuveritjänster, godshantering i terminal, på flygplats, eller i hamnar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Juridiska tjänster med undantag för skiljemanna- och förlikningsuppdrag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Arbetsförmedling, till personalvård anknutna tjänster.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Säkerhets- och bevakningstjänster, utom säkerhetstransporter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Utbildning, inkl. yrkesutbildning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Hälso- och sjukvård samt socialtjänst.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Tjänster inom kultur, fritids- och idrottsverksamhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Andra tjänster.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft26"&gt;Det är även möjligt att använda sig av s.k. &lt;SPAN class="ft25"&gt;direktupphandling &lt;/SPAN&gt;– direkt upphandling med leverantör utan att det har inkommit några skriftliga anbud. Direktupphandling får endast användas om det upphandlande värdet är lågt eller om det föreligger synnerliga skäl såsom att den upphandlande enheten har hamnat i plötslig tidsbrist som varken har kunnat förutses eller är förorsakad av enheten. Det&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_65"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;70 &lt;/SPAN&gt;Lagen om offentlig upphandling&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft26"&gt;åligger den upphandlande enheten att utforma riktlinjer för vad som är att betrakta som ett lågt värde. Nämnden för offentlig upphandling rekommenderar att gränsen sätts vid ett (1) basbelopp för varor och tjänster och två (2) basbelopp för kvalificerade tjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Formkrav vid offentlig upphandling enligt svensk lagstiftning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft26"&gt;Det ställs höga krav på den upphandlande enheten att genomföra upphandlingen &lt;SPAN class="ft25"&gt;med de konkurrensmöjligheter som finns och även i övrigt […] affärsmässigt &lt;/SPAN&gt;(1 kap 4 § LOU). Tanken är att de fria marknadskrafterna ska leda till att öka rörligheten av varor och tjänster och att priserna på så sätt kommer att pressas utan att kvalitén på varan eller tjänsten blir lidande. När det gäller frågan vilket anbud som ska antas stadgas det särskilt att den upphandlande enheten antingen ska anta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;det anbud som har &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;lägsta anbudspris&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;det anbud som är det &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;ekonomiskt mest fördelaktiga&lt;/SPAN&gt;, eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft59"&gt;Vid bedömningen av vilket anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, skall enheten ta hänsyn till samtliga omständigheter såsom pris, leveranstid, driftkostnader, kvalitet, estetiska, funktionella och tekniska egenskaper, service, tekniskt stöd, miljöpåverkan m. m. Enheten skall i förfrågningsunderlaget eller i annonsen om upphandlingen ange vilka omständigheter den tillmäter betydelse. Omständigheterna skall om möjligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft15"&gt;anges efter angelägenhetsgrad, med den viktigast först. (1 kap. 22 § LOU)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft3"&gt;När det gäller frågan om vad som är att betrakta som lägsta anbudspris råder det inte någon som helst tvekan om att det handlar om att ta det anbud som har just det lägsta priset. När det i stället gäller frågan huruvida något är mer fördelaktigt än något annat är det möjligt att ta vissa hänsyn. I andra stycket sker en uppräkning över vad som kan anses vara det ekonomiskt mest fördelaktiga. Uppräkningen är inte uttömmande, vilket betyder att den endast utgör ett exempel på vad den upphandlande enheten skulle kunna ställa för krav i frågeformuläret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft26"&gt;För att det ska vara möjligt att ta andra hänsyn än strikt affärsmässiga krävs det emellertid att den upphandlande enheten redan vid upphandlingen har klargjort att den kan komma att ta hänsyn till andra i frågeformuläret särskilt uppgivna faktorer eller omständigheter. I syfte att undvika problem vid bedömning av anbuden bör&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_66"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td64"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td65"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft40"&gt;Lagen om offentlig upphandling &lt;SPAN class="ft11"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td66"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td67"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p67 ft3"&gt;de särskilda kraven vara viktade sinsemellan. Om kraven inte har viktats innan anbudsförfarandet inleddes är det inte heller möjligt att göra självständiga bedömningar av vilket anbud som är det mest ekonomiskt fördelaktiga. Saknas kriterier för bedömning av anbuden ökar också risken för att bedömningarna blir skönsmässiga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft26"&gt;I andra stycket har möjligheten att ta miljömässiga hänsyn uppmärksammats särskilt. Bakgrunden till detta är att &lt;NOBR&gt;EU-kom-&lt;/NOBR&gt; missionen lade fram Grönboken om offentlig upphandling inom europeiska unionen (KOM [96] 583 slutlig) den 27 november 1996. Där anförs det bland annat att Kommissionen är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft15"&gt;mycket angelägen om att få information om medlemsstaternas eller de upphandlande enheternas egna erfarenheter av hur de själva tar hänsyn till miljön i samband med sina inköp. Kommissionen har redan i sitt förslag till beslut om revidering av det femte miljöhandlingsprogrammet, visat att tilläggsåtgärder skulle kunna bli nödvändiga för att bättre integrera miljöhänsyn vid tillämpning av gemenskapsreglerna om offentlig upphandling samtidigt som en sund konkurrens alltfort respekteras.&lt;SPAN class="ft27"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft6"&gt;Tanken var således att det skulle bli möjligt att förbättra miljön inom unionen genom att ställa krav på att de upphandlande enheterna inte endast skulle ta ekonomiska hänsyn, utan att de även skulle beakta de omkringliggande miljöfaktorerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Offentlig upphandling enligt &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft26"&gt;De svenska rättsreglerna vid offentlig upphandling är i förhållande till &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; starkt begränsande. Det finns således inte något motsvarande krav på att upphandlingen ska ske &lt;SPAN class="ft25"&gt;affärsmässigt &lt;/SPAN&gt;i direktiven om offentlig upphandling. Det är inte heller så att det finns några regler om offentlig upphandling i Romfördraget. Men det är ändå så att frågor om &lt;SPAN class="ft25"&gt;offentlig handel&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;55 &lt;/SPAN&gt;faller in under de principiella delarna av Romfördraget. Här kan det finnas skäl att åter nämna artikel 2:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Europeiska Gemenskapernas Kommission, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Grönbok. Offentlig upphandling inom Europeiska unionen: Överväganden inför framtiden&lt;/SPAN&gt;, Bryssel (1996), KOM (96) 583 slutlig, kap. VI, 5.53.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Med &lt;/SPAN&gt;offentlig handel &lt;SPAN class="ft15"&gt;avser vi &lt;/SPAN&gt;köp, leasing, hyra eller hyrköp av varor, byggentreprenader eller tjänster&lt;SPAN class="ft15"&gt;. Detta begrepp ska således inte blandas samman med &lt;/SPAN&gt;offentlig upphandling&lt;SPAN class="ft15"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_67"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;72 &lt;/SPAN&gt;Lagen om offentlig upphandling&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p214 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Gemenskapen skall ha till &lt;/SPAN&gt;uppgift &lt;SPAN class="ft59"&gt;att genom att &lt;/SPAN&gt;upprätta en gemensam marknad och en ekonomisk och monetär union &lt;SPAN class="ft59"&gt;och genom att fullfölja den gemensamma politik eller verksamhet som avses i artiklarna 3 och 4 &lt;/SPAN&gt;främja &lt;SPAN class="ft59"&gt;en harmonisk, väl avvägd och hållbar utveckling av näringslivet inom gemenskapen som helhet, en hög nivå i fråga om sysselsättning och socialt skydd, &lt;/SPAN&gt;jämställdhet mellan kvinnor och män&lt;SPAN class="ft59"&gt;, en hållbar och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;icke-inflatorisk&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt; tillväxt, en hög grad av konkurrenskraft och ekonomisk konvergens, en hög nivå i fråga om miljöskydd och förbättring av miljöns kvalitet, en höjning av levnadsstandarden och livskvaliteten samt ekonomisk och social sammanhållning och solidaritet mellan medlemsstaterna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft6"&gt;I artikel 3 sker en uppräkning av hur de i artikel 2 uppgivna målen ska kunna uppnås. Just när det gäller frågor om förhållandet mellan män och kvinnor stadgas det:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft15"&gt;I all verksamhet som avses i denna artikel skall gemenskapen syfta till att &lt;SPAN class="ft33"&gt;undanröja bristande jämställdhet mellan kvinnor och män &lt;/SPAN&gt;och att främja jämställdhet mellan dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft15"&gt;(Artikel 3, stycke 2 [tidigare artikel 3])&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft26"&gt;Att all verksamhet inom unionen &lt;SPAN class="ft25"&gt;ska syfta till att undanröja bristande jämställdhet och att främja jämställdhet mellan kvinnor och män &lt;/SPAN&gt;innebär detsamma som att mainstreaming ska genomsyra gemenskapens arbete. Det är också detta som är utgångspunkten för tolkningen att gemenskapens regler innebär stora möjligheter att ta &lt;SPAN class="ft25"&gt;sociala hänsyn &lt;/SPAN&gt;vid offentlig upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;6.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Principen om ömsesidigt erkännande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft26"&gt;Den upphandlande enheten har här rätt att begära att en leverantör visar att det inte finns någon grund för att utesluta leverantören enligt någon av punkterna 1, 2, 3 eller 5. Enheten har vidare rätt att begära att en leverantör visar att leverantören är registrerad i det land där leverantören bedriver sin verksamhet (1 kap. 17 § LOU). Naturligtvis får inte den upphandlande enheten försvåra förfarandet mer än nödvändigt för en leverantör. Det är även mot bakgrund av detta som intyg och liknande handlingar som har utfärdats av något annat medlemsland ska godtas &lt;SPAN class="ft25"&gt;– principen om ömsesidigt erkännande&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_68"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td64"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td65"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft40"&gt;Lagen om offentlig upphandling &lt;SPAN class="ft11"&gt;73&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td66"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td67"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;6.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Proportionalitetsprincipen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft3"&gt;Offentlig upphandling ska genomföras i enlighet med den s.k. &lt;SPAN class="ft48"&gt;proportionalitetsprincipen&lt;/SPAN&gt;, vilket innebär att den upphandlande enheten inte får ställa högre krav på leverantören eller föremålet för upphandlingen än vad som är nödvändigt och ändamålsenligt för upphandlingen. De upplysningar som den upphandlande enheten har rätt att begära vid upphandling av varor (kapitel 2) och tjänster (kapitel 5) är begränsade till vad som ”behövs med hänsyn till vad som skall upphandlas”. Den upphandlande enheten ska bland annat beakta ”leverantörens befogade intresse av att affärshemligheter eller tekniska hemligheter inte röjs” (1 kap. 16 § c med hänvisning till 17 och 18 §§ LOU).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;6.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Principen om förutsebarhet och öppenhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft3"&gt;Offentlig upphandling ska vidare genomföras med hänsyn till den s.k. &lt;SPAN class="ft48"&gt;transparensprincipen/principen om förutsebarhet och öppenhet&lt;/SPAN&gt;, vilket innebär att leverantörer ska ha tillgång till den information som behövs för att de ska ha möjlighet att uppfylla de krav som har ställts upp av den upphandlande enheten. Upphandlingen ska annonseras och sändas till Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer så snart det är möjligt (1 kap &lt;NOBR&gt;7–11&lt;/NOBR&gt; §§ LOU).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft26"&gt;Tanken är att alla som har kommit in med ett anbud också ska ha rätt att få sina anbud prövade. Det är naturligtvis möjligt att utesluta någon från upphandlingsförfarandet, men för att det ska få ske krävs det att det finns både &lt;SPAN class="ft25"&gt;rimliga och relevanta &lt;/SPAN&gt;grunder för detta. En leverantör får bland annat uteslutas från upphandlingsförfarandet om denne bland annat:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;är i konkurs eller likvidation, är under tvångsförvaltning eller är föremål för ackord eller tills vidare har inställt sina betalningar eller är underkastad näringsförbud,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;är föremål för ansökan om konkurs, tvångslikvidation, tvångsförvaltning, ackord eller annat liknande förfarande,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;är dömd för brott avseende yrkesutövningen enligt lagakraftvunnen dom,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen och den upphandlande enheten kan visa detta,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;inte har fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatt i det egna landet eller i det land där upphandlingen sker, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;i något väsentligt hänseende har låtit bli att lämna begärda upplysningar eller lämnat felaktiga upplysningar som begärts med stöd av denna paragraf eller 18 §.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft15"&gt;(1 kap 17 § LOU)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_69"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;74 &lt;/SPAN&gt;Lagen om offentlig upphandling&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p67 ft3"&gt;Vid offentlig upphandling brukar man dela in anbudsgivarnas kriterier i tre olika grupper, nämligen: &lt;SPAN class="ft48"&gt;kvalifikationskriterierna, tilldelningskriterierna/ utvärderingskriterierna &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft48"&gt;kontraktskriterier&lt;/SPAN&gt;.&lt;SPAN class="ft34"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Kvalifikationskriterierna &lt;/SPAN&gt;är de kriterier som innebär att anbudsgivare kan vara med i upphandlingsförfarandet. Enligt upphandlingsdirektiven är dessa krav avgränsade till att avse leverantörens ekonomiska förmåga och finansiella ställning samt tekniska förmåga och kapacitet. Mot bakgrund av att det ställs stora krav på att utesluta någon från ett upphandlingsförfarande är det tveksamt om det är möjligt att utsträcka kvalifikationskriterierna i vidare omfattning än vad som föreskrivs i direktiven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft3"&gt;Den som gör sig skyldig till allvarligt fel vid yrkesutövning kan emellertid uteslutas.&lt;SPAN class="ft34"&gt;57 &lt;/SPAN&gt;Nationell myndighet har också möjlighet att underrätta arbetsgivare om de nationella föreskrifterna som gäller för anställningsskydd och arbetsvillkor i den medlemsstat där prestationen utförs.&lt;SPAN class="ft34"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft3"&gt;Ett allvarligt fel vid yrkesutövning föreligger till exempel då någon handlar i strid med den nationella lagstiftningen. Det kan även vara fråga om andra former av brott såsom brott mot gällande kollektivavtal eller särkilda arbetsmiljöbestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft2"&gt;Tilldelningskriterierna/utvärderingskriterierna &lt;SPAN class="ft0"&gt;utgör grunden vid jämförelsen av de olika anbuden och entreprenörerna. Tilldelningskriterierna utgår från stadgandet att det anbud som antas antingen ska vara det &lt;/SPAN&gt;lägsta priset eller vara det ekonomiskt mest fördelaktiga &lt;SPAN class="ft0"&gt;(1 kap. 4 § LOU). Frågan vad som är att betrakta som det mest fördelaktiga har diskuterats livligt både inom akademin och bland praktikerna. I ett mål mellan Kommissionen och Frankrike från den 26 september 2000 ställdes frågan på sin spets.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;59 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;Målet gällde frågan om det i samband med uppförande av skolbyggnader i Frankrike skulle vara möjligt att ställa vissa tilldelningskrav. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;EG-domstolen&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt; förklarade att tilldelningskriterier som är knutna till en lokal åtgärd för att bekämpa arbetslösheten var förenligt med &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;EG-rätten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt; Detta gällde under förutsättning att ”sedvanliga &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;EG-rättsliga&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt; krav på &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;icke-diskrimi-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Bruun, sid 5.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Artikel 20 i direktivet om upphandling av varor, artikel 24 i direktivet om upphandling av bygg- och anläggningsarbeten, artikel 31.2 i direktivet om upphandling inom försörjningssektorerna och artikel 29 i direktivet om upphandling av tjänster.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Artikel 23 i direktivet om upphandling av bygg- och anläggningsarbeten, artikel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;i direktivet om upphandling inom försörjningssektorerna och artikel 28 i direktivet om upphandling av tjänster.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Mål &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-222/98,&lt;/NOBR&gt; Kommissionen mot Frankrike, dom den 26 september 2000.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_70"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td64"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td65"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft40"&gt;Lagen om offentlig upphandling &lt;SPAN class="ft11"&gt;75&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td66"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td67"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p84 ft6"&gt;nering och transparens samt att reglerna om förfarandet har iakttagits.”&lt;SPAN class="ft34"&gt;60 &lt;/SPAN&gt;Domstolen skriver bland annat:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;... Article 30 Directive 93/37, award criteria must be based either on the lowest price or on the most economically advantageous tender...&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft15"&gt;&lt;NOBR&gt;-----&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;The first point to be noted here is that, by this complaint, the Commission alleges that the French Republic has infringed Article 30 (1) of Directive 93/37 purely and simply by referring to the criterion linked to the campaign against unemployment as an award criterion in some of the disputed contract notices.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Under Article 30 (1) of Directive 93/37, the criteria on which the contracting authorities are to base the award of contracts are either the lowest price only or, when the award is made to the most economically advantageous tender, various criteria according to the contract such as price, period for completion, running costs, profitability, technical merit.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;None the less, that provision does not preclude all possibility for the contracting authorities to use as a criterion a condition linked to the campaign against unemployment provided that that condition is consistent with all the fundamental principles of Community law, in particular the principle of &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;non-discrimination&lt;/NOBR&gt; from the provisions of the Treaty on the right of establishment and the freedom to provide services (see, to that effect, &lt;SPAN class="ft33"&gt;Be- entjes&lt;/SPAN&gt;, paragraph 29).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Furthermore, even if such a criterion is not in itself incompatible with Di- rective 93/37, it must be applied in conformity with all the procedural rules laid down in the directive, in particular the rules on advertising (see, to that effect, on Directive 71/305, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Beentjes&lt;/SPAN&gt;, paragraph 36). It follows that an award criterion linked to the campaign against unemployment must be expressly mentioned in the contract notice so that contractors may become aware of its existence (see, to that effect, &lt;SPAN class="ft33"&gt;Beentjes&lt;/SPAN&gt;, paragraph 36).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;As regards the Commission’s argument that &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Beentjes &lt;/SPAN&gt;concerned a condition of performance of the contract and not a criterion for the award of the contract, it need merely be observed that, as is clear from paragraph 14 of &lt;SPAN class="ft33"&gt;Beentjes&lt;/SPAN&gt;, the condition relating to the employment of &lt;NOBR&gt;long-term&lt;/NOBR&gt; unemployed persons, which was at issue in that case, had been used as the basis for rejecting a tender and therefore necessarily constituted a criterion for the award of the contract.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;In this case, as has been stated in paragraph 48 above, the commission criticises only the reference to such a criterion as an award criterion in the contract notice. It does not claim that the criterion linked to the campaign against unemployment is inconsistent with the fundamental principles of Community law, in particular the principle of &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;non-discrimination,&lt;/NOBR&gt; or that was not advertised in the contract notice.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;In those circumstances, the Commission’s complaint relating to the additional award criterion linked to the campaign against unemployment must be rejected.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;60 &lt;/SPAN&gt;Bruun, sid. 8&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_71"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GPB3971x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;76 &lt;/SPAN&gt;Lagen om offentlig upphandling&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p267 ft26"&gt;Domstolens tolkning av tilldelningskriterierna är klart utvidgade i förhållande till tidigare praxis. Komissionen lade i maj 2000 fram två förslag till nya upphandlingsdirektiv&lt;SPAN class="ft34"&gt;62&lt;/SPAN&gt;. Även om förslagen innehåller föreskrifter om tilldelningskriterier om s.k. miljöegenskaper som inte är uttömmande, är de ändå inskränkande på så sätt att tilldelningskriterierna förutsätts ha ett naturligt samband med det som ska upphandlas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Kontraktskriterier &lt;/SPAN&gt;utgör de villkor som ställs under den tid som avtalet löper. Det råder inte någon tvekan om att de villkor som uppställs vid upphandlingen också måste fullföljas under avtalsperioden. Det är således möjligt att häva ett avtal på grund av att den som har fått uppdraget eller motsvarande varken uppfyller de villkor som ställdes i samband med upphandlingen eller de tidigare uppställda kvalifikations- eller tilldelningskriterierna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;6.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Sociala kriterier vid offentlig upphandling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft3"&gt;Med &lt;SPAN class="ft48"&gt;sociala kriterier &lt;/SPAN&gt;avses sådana kriterier som inte endast är strikt ekonomiskt affärsmässiga. Sociala kriterier har sin grund i målet om ett samhälleligt välbefinnande. Möjligheten att ta hänsyn till annat än endast affärsmässiga ekonomiska förutsättningar vid offentlig upphandling är således förhållandevis stor inom &lt;NOBR&gt;EG-rätten.&lt;/NOBR&gt; På samma sätt som gäller i svensk rätt är det naturligtvis också nödvändigt att uppge vilka kriterier som den upphandlande enheten har för avsikt att särskilt beakta vid offentlig upphandling. Om det inte skulle finnas något sådant krav skulle det vara lätt att klandra upphandlingen för att inte ha utförts på ett likvärdigt sätt. Mot bakgrund av att &lt;SPAN class="ft48"&gt;likabehandlingsprincipen &lt;/SPAN&gt;är en av de främsta principerna inom &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; är det således av synnerlig vikt att den upphandlande enheten beaktar denna vid ett upphandlingsförfarande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft26"&gt;I ett meddelande från Kommissionen, &lt;SPAN class="ft25"&gt;Offentlig upphandling inom Europeiska unionen&lt;/SPAN&gt;, utvecklar Kommissionen den diskussion som inleddes i &lt;SPAN class="ft25"&gt;Grönboken om offentlig upphandling &lt;/SPAN&gt;när det gäller frågan om möjligheten att använda andra än strikt ekonomiska faktorer vid upphandling. Kommissionen skriver:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Mål &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-222/98,&lt;/NOBR&gt; Kommissionen mot Frankrike, dom den 26 september 2000.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;KOM (2000) 275 slutlig sid. 69 artikel 53.1.b och KOM (2000) 276 slutlig sid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;86&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;artikel 54.1.a&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_72"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td64"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td65"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft40"&gt;Lagen om offentlig upphandling &lt;SPAN class="ft11"&gt;77&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td66"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td67"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p269 ft15"&gt;Det finns således en rad möjligheter att ta hänsyn till sociala eller arbetsmarknadspolitiska målsättningar vid offentlig upphandling:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Direktivreglerna om offentlig upphandling tillåter att anbudssökande eller anbudsgivare som brutit mot gällande lagstiftning på området, inklusive bestämmelser om främjande av lika möjligheter, utesluts.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;En andra möjlighet består i att ställa, såsom villkor som skall gälla under avtalstiden, krav av social karaktär. Dessa kan till exempel syfta till att främja anställning av kvinnor eller att skydda vissa missgynnade kategorier. Givetvis tillåts endast sådana utförandevillkor som inte har någon direkt eller indirekt diskriminerande effekt gentemot anbudsgivare från andra medlemsstater. Dessutom måste adekvat öppenhet garanteras genom att dessa villkor anges i meddelandet om upphandling eller i förfrågningsunderlaget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft59"&gt;Upphandlande enheter kan således anmodas att verkställa vissa delar av arbetsmarknads- eller socialpolitiken vid sina upphandlingar, eftersom offentliga inköp i själva verket kan vara ett viktigt medel att påverka ekonomiska aktörers agerande. Som exempel på en sådan situation kan nämnas de &lt;SPAN class="ft84"&gt;rättsliga skyldigheterna i fråga om anställningsskydd och arbetsvillkor&lt;/SPAN&gt;, vilka är &lt;SPAN class="ft84"&gt;bindande på den plats där bygg- och anläggningsarbeten utförs&lt;/SPAN&gt;, eller så kallade ‘&lt;SPAN class="ft84"&gt;positiva åtgärder&lt;/SPAN&gt;’. Det sistnämnda innebär att offentlig upphandling används som ett medel för att uppnå ett eftersträvat mål, till exempel att bygga upp en stadigvarande avsättningsmöjlighet för en skyddad verkstad, som inte rimligtvis kan förväntas kunna konkurrera med vanliga affärsföretag med en normal produktivitetsnivå. &lt;SPAN class="ft58"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft3"&gt;Innebörden av detta är således att Kommissionen framhåller det som inte endast möjligt utan även vällovligt att ställa sociala krav vid offentlig upphandling. Genom att ställa sådana krav blir det också möjligt att uppnå s.k. eftersträvansvärda mål. Bland dessa mål kan det finnas anledning att uppmärksamma &lt;SPAN class="ft48"&gt;en god miljö, jämställdhet mellan män och kvinnor &lt;/SPAN&gt;samt &lt;SPAN class="ft48"&gt;etnisk och kulturell mångfald&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft26"&gt;Niklas Bruun (professor vid den svenska handelshögskolan, Helsingfors universitet, Finland) har för Upphandlingskommittén genomfört en vetenskaplig analys av Social hänsyn vid offentlig upphandling.&lt;SPAN class="ft27"&gt;64 &lt;/SPAN&gt;Bruun understryker bland annat att de ändringar som genomfördes i och med Amsterdamfördraget innebär att den rättsliga ramen för socialpolitiken och arbetsrätten har blivit tydligare. De sociala målsättningarna i fördraget har också givits en större&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Europeiska Gemenskapernas Kommission, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Grönbok. Offentlig upphandling inom Europeiska unionen: Överväganden inför framtiden&lt;/SPAN&gt;, Bryssel (den 11.03.1998), KOM (1998) 143 slutlig, avsnitt 4.4, sid. 28, Utredningens kursivering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;En rättslig expertutredning utarbetad på uppdrag av Upphandlingskommittén &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2000-11-15&lt;SPAN class="ft59"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt; Det nu aktuella kapitlet utgår i dess helhet från Bruuns rapport.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_73"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;78 &lt;/SPAN&gt;Lagen om offentlig upphandling&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p67 ft26"&gt;vikt. I fördraget framhålls främjandet av en hög nivå i fråga om sysselsättning och socialt skydd samt jämställdhet mellan män och kvinnor (artikel 2) som mål för gemenskapen. Målen är tänkta att uppnås med hjälp av bland annat upprättandet av en gemensam marknad, EMU liksom den fria rörligheten (artikel 3). Bruun framhåller att ”distinktionen mellan mål och medel antyder att det är fullt möjligt att på rättsliga grunder argumentera för att den offentliga upphandlingen i EU utgör ett medel för att uppnå de sociala mål som anges i artikel 2”&lt;SPAN class="ft27"&gt;65&lt;/SPAN&gt;. Han skriver:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft15"&gt;Beträffande jämställdhet föreskrivs särskilt i artikel 3.2 att detta mål skall integreras med alla politikområden som anges i artikel 3, vilken alltså inkluderar den inre marknaden och den fria rörligheten. Denna bestämmelse utgör ett starkt incitament till att jämställdhetshänsyn skall kunna föras in i den offentliga upphandlingen på nationell nivå, även om artikeln är adresserad till EU. En jämförelse kan här göras med artikel 6 i Romfördraget som införts genom Amsterdamfördraget, där det fastslås att miljöskyddskrav skall integreras i utformning och genomförandet av gemenskapens politik och verksamhet. Kommissionen har i ett utkast till dokument om tolkning av direktiven och möjligheterna att ta miljömässiga hänsyn uppmärksammat denna bestämmelse och poängterat att främjandet av miljöskydd idag har samma dignitet som den inre marknaden. Trots detta ger kommissionen inte denna bestämmelse någon avgörande betydelse vid de avvägningar som måste göras mellan ekonomiska och sociala hänsyn. Vid en målkonflikt får dock inte de primära ekonomiska mål som ligger bakom upphandlingsdirektiven åsidosättas. Kommissionen menar även att artikel 6 inte för med sig någon skyldighet att skapa positiva effekter för miljön.&lt;SPAN class="ft27"&gt;66&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft26"&gt;Under senare tid har &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; kommit att lyfta fram de sociala målen i en allt större utsträckning än tidigare. I ett annat mål&lt;SPAN class="ft34"&gt;67 &lt;/SPAN&gt;som bland annat rörde frågan om vissa kollektivavtalsbestämmelser var förenliga med gemenskapens regler om konkurrens konstaterade domstolen därvid bland annat att kollektivavtal i och för sig är konkurrensbegränsande, men att det skulle föreligga fara för att avtalens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Bruun, sid. 3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;66&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Bruun, sid. 3 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;De s.k. Albanymålen. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;MålC-67/96&lt;/NOBR&gt; Albany International REG 1999 sid. &lt;NOBR&gt;I-5751,&lt;/NOBR&gt; p. &lt;NOBR&gt;59-60,&lt;/NOBR&gt; målen &lt;NOBR&gt;C-115/97&lt;/NOBR&gt; - C117/97 Brentjens´ Handelsondernemning REG 1999 sid. &lt;NOBR&gt;I-3025,&lt;/NOBR&gt; p. &lt;NOBR&gt;56-57&lt;/NOBR&gt; och mål &lt;NOBR&gt;C-219/97&lt;/NOBR&gt; Maatschappij Drijvende Bokken REG 1999 sid. &lt;NOBR&gt;I-6121,&lt;/NOBR&gt; p. &lt;NOBR&gt;46-47.&lt;/NOBR&gt; Domstolen lade större vikt vid de sociala målsättningarna än vad generaladvokat Jacobs gjorde i sina yttranden i målen. Mål C- 67/96, målen C115 - C117/97 och mål c. 219/97 Albany International m.fl. Förslag till avgörande av generaladvokat Jacobs. REG 1999 sid. &lt;NOBR&gt;I-5751.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_74"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td64"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td65"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft40"&gt;Lagen om offentlig upphandling &lt;SPAN class="ft11"&gt;79&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td66"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td67"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p61 ft26"&gt;socialpolitiska syften skulle äventyras om det skulle vara så att dessa avtal omfattades av artikel 81 i Romfördraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft3"&gt;Bruun menar att det väl finns möjligheter att överföra det nu förda resonemanget på frågor om offentlig upphandling, även om det i och för sig är så att målen om kollektivavtalen rörde frågan om upprätthållandet av de nationella kollektivavtalssystemen och arbetsmarknadsparternas autonomi. De vilar nämligen ”på samma ekonomiska rationalitet och utgör grundläggande element i den inre marknaden och för dess funktion… även om sådana åtgärder skulle kunna hämma konkurrensen i ett upphandlingsförfarande, så skulle det socialpolitiska mål som ligger bakom den nationella åtgärden kunna äventyras om den inte gjordes tillåtlig.”&lt;SPAN class="ft27"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft6"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; har vid ett flertal tillfällen också förklarat att friheten att tillhandahålla tjänster kan inskränkas genom nationella regler som rättfärdigas av hänsyn som är av allmänintresse.&lt;SPAN class="ft27"&gt;69 &lt;/SPAN&gt;Här kan särskilt skyddet av arbetstagare nämnas som exempel på tvingande hänsyn som är av allmänintresse och som kan inskränka den fria rörligheten.&lt;SPAN class="ft27"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft6"&gt;Bruun konstaterar i sin analys att det tveklöst är så att &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; numera ger&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft15"&gt;ett klart utrymme för att beakta sociala hänsyn och andra icke ekonomiska omständigheter vid offentlig upphandling. &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; har klart utvecklats mot en ökad uttalad tolerans för att medlemsstaterna tillåts integrera dylika hänsyn i upphandlingsförfarandet.&lt;SPAN class="ft27"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft6"&gt;Sammanfattningsvis konstaterar Bruun när det gäller utvärderings- eller tilldelningskriterierna att det finns ett visst &lt;SPAN class="ft49"&gt;nationellt utrymme &lt;/SPAN&gt;vad beträffar möjligheten att driva de politikområden som är prioritera-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Bruun, sid. 4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Målen 279/80 Webb REG 1981 sid. 3305, p. 17, mål &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-180/89&lt;/NOBR&gt; Kommissionen mot Italien REG 1991 sid. &lt;NOBR&gt;I-709,&lt;/NOBR&gt; p. 17, mål C198/89 Kommissionen mot Grekland REG 1991, sid. &lt;NOBR&gt;I-727,&lt;/NOBR&gt; p. 18, mål &lt;NOBR&gt;C-353/89&lt;/NOBR&gt; Kommissionen mot Nederländerna REG 1991 sid. &lt;NOBR&gt;I-4069,&lt;/NOBR&gt; p.18, mål &lt;NOBR&gt;C-76/90&lt;/NOBR&gt; Säger REG 1991 sid. &lt;NOBR&gt;I-4221,&lt;/NOBR&gt; p. 15, mål &lt;NOBR&gt;C-43/93&lt;/NOBR&gt; Vander Elst REG 1994 sid. &lt;NOBR&gt;I-3803,&lt;/NOBR&gt; p. 16, mål &lt;NOBR&gt;C-272/94&lt;/NOBR&gt; Guiot REG 1996 sid. &lt;NOBR&gt;I-1905,&lt;/NOBR&gt; p. 11 och målen 369/96 och &lt;NOBR&gt;C-376/96&lt;/NOBR&gt; Ablade, dom den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;november 1999 äep, p. 34.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Målen 279/80 Webb REG 1981 sid. 3305, p. 19, 62 och 63/91 Seco REG 1982, sid. 223, p. 14, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-113/89&lt;/NOBR&gt; Rush Pertuguesa REG 1990 sid. &lt;NOBR&gt;I-1417,&lt;/NOBR&gt; p. 18, &lt;NOBR&gt;C-272/94&lt;/NOBR&gt; Guiot REG 1996 sid. &lt;NOBR&gt;I-1905,&lt;/NOBR&gt; p 16 samt &lt;NOBR&gt;C-369/96&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;C-376/96&lt;/NOBR&gt; Arbladed, dom den 23 november 1999 äep, p. 36.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Bruun, sid. 10.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_75"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;80 &lt;/SPAN&gt;Lagen om offentlig upphandling&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p67 ft26"&gt;de i fördraget, nämligen sysselsättning, miljö och jämställdhet. Det torde inte heller vara så att intressena behöver stå i direkt samband med det som upphandlas. När det gäller kontraktskriterierna menar Bruun att det inte råder någon som helst tvekan om att det är möjligt att ställa krav på att lagar efterlevs. Detta innebär bland annat att det inte finns några hinder mot att införa s.k. antidiskrimineringsklausuler i upphandlingskontrakt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;6.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Förhållandet mellan offentlig upphandling och jämställdhetsmärkning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft3"&gt;När det gäller frågan om möjligheten att ställa krav på vissa sociala kriterier vid offentlig upphandling menar vi i likhet med Niklas Bruun och Ruth Nielsen&lt;SPAN class="ft34"&gt;72 &lt;/SPAN&gt;att det är fullt möjligt att ställa krav på att arbetsgivaren följer jämställdhetslagens regler om det aktiva jämställdhetsarbetet – att upprätta en jämställdhetsplan. Mot bakgrund av att kollektivavtalen i Sverige fyller ”en grundläggande funktion, ter det sig [också] naturligt att ett brott mot kollektivavtal kan leda till bedömningen att en anbudsgivare begått ett allvarligt fel i sin yrkesutövning.”&lt;SPAN class="ft34"&gt;73 &lt;/SPAN&gt;Skyldigheten att upprätta en jämställdhetsplan och efterleva gällande kollektivavtal står väl i samklang med kvalifikationskriterierna vid offentlig upphandling. Vi kommer att utveckla diskussionen om vilka möjligheter det finns att vid offentlig upphandling uppställa krav på sociala hänsyn på anbudsgivare och leverantörer i huvudbetänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft3"&gt;I Utredningens uppdrag ligger det bland annat att belysa frågan om det finns några särskilda hinder enligt LOU och &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; mot att införa frivillig jämställdhetsmärkning. Vi har nu gjort en genomgång av aktuella regler i LOU och centrala delar i &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; och kan således konstatera att de svenska rättsreglerna är mer begränsande än &lt;NOBR&gt;EG-rätten.&lt;/NOBR&gt; Även om den svenska lagstiftningen inte utesluter möjligheten att använda andra kriterier än strikt &lt;SPAN class="ft48"&gt;affärsmässiga &lt;/SPAN&gt;är det möjligt att tolka detta såsom att det inte är möjligt att beakta sociala kriterier i den omfattning som &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; implicerar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft39"&gt;Mot bakgrund av detta menar Utredningen att det kan finnas anledning att se över skrivningen i LOU &lt;SPAN class="ft38"&gt;att upphandling ska genomföras affärsmässigt &lt;/SPAN&gt;(1 kap. 4 §). Detta betyder inte att Utredningen menar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;72&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Boel Flodgren och Ruth Nielsen, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Rätten (om)kring Öresund&lt;/SPAN&gt;, Juristog Ekonomforbundets Forlag (2000), Köpenhamn Danmark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;73&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Bruun, sid. 6.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_76"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GPB3976x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;SOU 2001:9 &lt;/SPAN&gt;Lagen om offentlig upphandling &lt;SPAN class="ft0"&gt;81&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft26"&gt;att offentlig upphandling ska ske utan att det ställs krav på att upphandlingen sker affärsmässigt. I stället menar vi att upphandlingen ska ske efter särskilt bestämda kriterier för att på så sätt undvika skönsmässiga ad &lt;NOBR&gt;hoc-lösningar.&lt;/NOBR&gt; På så sätt blir det också möjligt att nå upp till &lt;NOBR&gt;EG-rättens&lt;/NOBR&gt; högt ställda krav på likabehandling. Vi menar att klara och enkla regler för offentlig upphandling kan innebära ett effektivt redskap för att nå målet: &lt;SPAN class="ft25"&gt;en fri marknad med fri rörlighet över gränserna för varor, tjänster, kapital och personer&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_77"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;82 &lt;/SPAN&gt;Lagen om offentlig upphandling&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_78"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td68"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td69"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft40"&gt;Lagen om otillbörligt upphandlingsbeteende &lt;SPAN class="ft11"&gt;83&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td70"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td71"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p285 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Lagen om otillbörligt upphandlingsbeteende&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft3"&gt;Vid sidan om LOU infördes lag (1994:615) om ingripande mot otillbörligt beteende avseende offentlig upphandling (LIU).&lt;SPAN class="ft34"&gt;74 &lt;/SPAN&gt;Lagen, som trädde i kraft den 1 juli 1994, ett halvår efter LOU:s ikraftträdande, syftade till att säkerställa LOU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft26"&gt;LIU innehåller således främst bestämmelser om hur upphandlade enheter ska förhindras att tillämpa ett otillbörligt beteende vid offentlig upphandling. Genom lagen ges &lt;SPAN class="ft25"&gt;Konkurrensverket &lt;/SPAN&gt;primär rätt att göra en framställan hos Marknadsdomstolen om att en eller flera upphandlande enheter ska förbjudas att &lt;SPAN class="ft25"&gt;tillämpa ett visst upphandlingsförfarande &lt;/SPAN&gt;om enheten tidigare har tillämpat beteendet, eller om det finns särskild anledning att befara att enheten kommer att tillämpa ett beteende som innebär att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;något företag påtagligt diskrimineras i förhållande antingen till den verksamhet som enheten själv bedriver för att tillgodose behovet av en vara, tjänst eller annan nyttighet eller till ett annat företag, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;beteendet på något annat sätt påtagligt snedvrider förutsättningar för konkurrens vid upphandlingen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft15"&gt;(3 § LIU)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft0"&gt;Om Konkurrensverket väljer att inte ansöka om förbud får ansökan göras av &lt;SPAN class="ft2"&gt;sammanslutning av konsumenter, löntagare eller företag eller av ett företag som berörs av beteendet&lt;/SPAN&gt;. Ansökan får naturligtvis även göras av en enhet mot vilken ett beslut om förbud är riktat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft6"&gt;Marknadsdomstolens förbud får förenas med vite. Konkurrensverket kan föra talan om utdömandet av vitet vid länsrätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;74 &lt;/SPAN&gt;Prop. 1993/94:38, Ingripande mot otillbörligt beteende avseende offentlig upphandling och SOU 1992:4 &lt;SPAN class="ft33"&gt;Offentlig upphandling EES – ett lagförslag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_79"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;84 &lt;/SPAN&gt;Lagen om otillbörligt upphandlingsbeteende&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p289 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Förhållandet mellan lag om ingripande mot otillbörligt beteende avseende offentlig upphandling och jämställdhetsmärkning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft26"&gt;Utredningen har bland annat i uppdrag att belysa frågan om det finns några särskilda hinder mot att införa ett system för frivillig jämställdhetsmärkning. Den nu aktuella lagens förbudsregler utgår från LOU vilken vi har behandlat i det tidigare. Såsom vi ser det finns det inte några hinder mot att införa frivillig jämställdhetsmärkning enligt lagen om ingripande mot otillbörligt beteende avseende offentlig upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_80"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td72"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td73"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft40"&gt;Marknadsföringslagen &lt;SPAN class="ft11"&gt;85&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td74"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td75"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft1"&gt;8 Marknadsföringslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft3"&gt;Den nu gällande marknadsföringslagen (1995:450)&lt;SPAN class="ft34"&gt;75 &lt;/SPAN&gt;trädde i kraft den 1 januari 1996, då den äldre lagen (1975:1418)&lt;SPAN class="ft34"&gt;76 &lt;/SPAN&gt;upphörde att gälla. Den äldre lagen ersatte i sin tur lagen (1970:412)&lt;SPAN class="ft34"&gt;77 &lt;/SPAN&gt;om otillbörlig marknadsföring, vilken tidigare hade ersatt lagen (1931:152) om illojal konkurrens.&lt;SPAN class="ft34"&gt;78 &lt;/SPAN&gt;Lagen från 1970 hade sitt ursprung i den svenska ekonomins tillväxt, som bland annat innebar att de enskilda individerna, konsumenterna, fick ökade möjligheter till konsumtion. De första reglerna var huvudsakligen inriktade på förhållanden i hem och hushåll. Den ökade konsumtionen innebar inte endast att utbudet av varor och tjänster ökade, utan även att konsumenterna fick svårare att överblicka det växande utbudet av varor och tjänster. I syfte att skydda konsumenterna från den allt hårdare marknadsföringen av varor och tjänster trädde således lagen om otillbörlig marknadsföring i kraft år 1970.&lt;SPAN class="ft34"&gt;79&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Tidigare reglering på marknadsföringsområdet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft26"&gt;Lagen från 1970 utgick huvudsakligen från en generalklausul som syftade till att förhindra s.k. &lt;SPAN class="ft25"&gt;otillbörlig marknadsföring&lt;/SPAN&gt;. Tanken var att de tillämpande myndigheterna, &lt;SPAN class="ft25"&gt;Konsumentombudsmannen &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft25"&gt;Konsumentrådet &lt;/SPAN&gt;(nuvarande Marknadsdomstolen) skulle ta hänsyn till de principer om otillbörlig marknadsföring som hade utvecklats inom näringslivet vid tillämpningen av lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;75&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Prop. 1994/95:123, Bet. 1994/95:LU16, SOU 1993:59, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Ny marknadsföringslag&lt;/SPAN&gt;. Slutbetänkande av Marknadsföringsutredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;76&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Prop. 1975/76:34, NU 14, SOU 1973:20 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Varudeklaration – ett medel i konsumentpolitiken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;77&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Prop. 1970:57, 3 LU 45, SOU 1966:1 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Otillbörlig konkurrens&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;78&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Prop. 1970:57, 3 LU 45, SOU 1966:1 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Otillbörlig konkurrens&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;79&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Förevarande avsnitt är huvudsakligen baserat på regeringens proposition 1994/95:123, om en ny marknadsföringslag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_81"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;86 &lt;/SPAN&gt;Marknadsföringslagen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p293 ft6"&gt;Generalklausulen från 1970 års lag överfördes i princip ordagrant till lagen från 1975. Vid sidan om denna klausul infördes det även en generalklausul om informationsplikt och ytterligare en regel om förbud mot försäljning m.m. av farliga och otjänliga varor. Den senare regeln överfördes senare till produktsäkerhetslagen (1988:1604).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft26"&gt;I syfte att harmonisera de svenska marknadsföringsreglerna med &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; utökades tillämpningsområdet. Efter att tidigare endast ha gällt s.k. avsättningsfrämjande marknadsföring kom de nu även att gälla vid anskaffning av varor. Därutöver gjordes klausulen även tillämplig på reklam i vissa televisionssändningar inom &lt;NOBR&gt;EES-avtalets&lt;/NOBR&gt; tillämpningsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Grunddragen i marknadsföringslagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft68"&gt;Den nu gällande marknadsföringslagen har huvudsakligen i syfte att främja konsumenters och näringsidkares intressen vid &lt;SPAN class="ft67"&gt;näringsidkares marknadsföring av varor, tjänster, fast egendom, arbetstillfällen och andra nyttigheter &lt;/SPAN&gt;(s.k. produkter). Lagen syftar även till att motverka marknadsföring som är otillbörlig för konsumenter och näringsidkare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft3"&gt;Utgångspunkten i lagen är att all marknadsföring ska utformas och presenteras så att det tydligt framgår att det just är fråga om marknadsföring. Marknadsföringen ska stå i överensstämmelse med s.k. &lt;SPAN class="ft48"&gt;god marknadsföringssed &lt;/SPAN&gt;och även i övrigt vara tillbörlig mot konsumenter och näringsidkare. Det är viktigt att det vid marknadsföringen lämnas sådan information som är av särskild betydelse från konsumentsynpunkt. Det får inte heller råda minsta tvivel om vem eller vilka som svarar för marknadsföringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft3"&gt;I likhet med jämställdhetslagen är det möjligt att dela in lagen i två delar: generalklausuler och förbudsregler. Konsumentombudsmannen utövar tillsyn över lagens efterlevnad och har även givits rätt att meddela förelägganden eller förbud mot vissa regler i marknadsföringslagen (21 §). Dessa meddelanden ska förenas med vite. Ett föreläggande blir inte gällande förrän näringsidkaren har godkänt föreläggandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft26"&gt;Vid sidan av vitesförelägganden, som även får meddelas av domstol i vissa särskilda fall, innehåller lagen även regler om s.k. direktverkande sanktioner i form av &lt;SPAN class="ft25"&gt;marknadsstörningsavgift&lt;/SPAN&gt;. Avgiften får fastställas till lägst fem (5) tusen kronor och högst fem (5) miljoner kronor (24 §). Om någon uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot ett förbud eller ett åläggande (enligt 14 eller 15 §§) eller mot en&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_82"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td72"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td73"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft40"&gt;Marknadsföringslagen &lt;SPAN class="ft11"&gt;87&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td74"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td75"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p61 ft26"&gt;föreskrift (5 – 13 §§) kan denne ådömas att ersätta den skada som har åsamkats en konsument eller näringsidkare (29 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft3"&gt;Talan om förbud eller ålägganden väcks vid Marknadsdomstolen och får väckas av Konsumentombudsmannen, näringsidkare som berörs av den aktuella marknadsföringen, och en sammanslutning av konsumenter, näringsidkare eller löntagare (38 - 40 §§). I alla mål med undantag för mål om marknadsstörningsavgift, där Konsumentombudsmannen har primär talerätt, har nu nämnda aktörer likställd talerätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft26"&gt;För Utredningens räkning är det främst de tre begreppen &lt;SPAN class="ft25"&gt;god marknadsföringssed &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft25"&gt;information av särskild betydelse &lt;/SPAN&gt;samt &lt;SPAN class="ft25"&gt;vilseledande reklam &lt;/SPAN&gt;som är av intresse. Vi behandlar dem i nu nämnd ordning. Avslutningsvis gör vi en jämförelse av hur marknadsföringslagen kan tänkas förhålla sig till jämställdhetsmärkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;God marknadsföringssed och information av särskild betydelse&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft6"&gt;Utgångspunkten i lagen är att all marknadsföring ska ske med beaktande av s.k. god marknadsföringssed, vilket skulle kunna beskrivas som att &lt;SPAN class="ft49"&gt;etiska aspekter &lt;/SPAN&gt;ska beaktas vid marknadsföring av produkter. Detta uttrycks som att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft15"&gt;Marknadsföringen skall stämma överens med &lt;SPAN class="ft33"&gt;god marknadsföringssed &lt;/SPAN&gt;och även i övrigt vara tillbörlig mot konsumenter och näringsidkare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft15"&gt;Vid marknadsföringen skall näringsidkaren lämna sådan &lt;SPAN class="ft33"&gt;information &lt;/SPAN&gt;som är &lt;SPAN class="ft33"&gt;av särskild betydelse &lt;/SPAN&gt;från konsumentsynpunkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft15"&gt;(4 § [kursiveringen är gjord av Utredningen])&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft0"&gt;Det betyder att lagen ställer höga krav på dem som marknadsför produkter i syfte att främja konsumenters och näringsidkares (i det följande kallade intressenter) intressen på den fria marknaden. Tanken är således att god marknadsföringssed ska underlätta intressenternas val av produkter på den fria marknaden. Som ett led i detta är det också möjligt att meddela ett förbud mot marknadsföringsåtgärder som står i strid med s.k. &lt;SPAN class="ft2"&gt;god marknadsföringssed &lt;/SPAN&gt;eller &lt;SPAN class="ft2"&gt;annars är otillbörliga mot konsumenter eller näringsidkare &lt;/SPAN&gt;(4 §). Med god marknadsföringssed avses delvis det som i tidigare lagstiftning benämndes &lt;SPAN class="ft2"&gt;god affärssed&lt;/SPAN&gt;, vilket är ett utomrättsligt normsystem som har utvecklats inom näringslivet. Internationella handelskammarens grundregler för reklam, att &lt;SPAN class="ft2"&gt;marknadsföringen ska vara laglig&lt;/SPAN&gt;, står här som föregång-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_83"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;88 &lt;/SPAN&gt;Marknadsföringslagen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p300 ft3"&gt;are. Vid sidan av dessa finns det även andra vedertagna normer för marknadsföring av produkter. Här kan t.ex. nämnas riktlinjer från Konsumentverket, vilka har utformats efter överenskommelser med olika branschorganisationer, &lt;SPAN class="ft48"&gt;normer &lt;/SPAN&gt;som utgår från Marknadsdomstolens &lt;SPAN class="ft48"&gt;praxis &lt;/SPAN&gt;samt &lt;SPAN class="ft48"&gt;internationellt vedertagna normer &lt;/SPAN&gt;som just syftar till att skydda konsumenters och näringsidkares intressen vid marknadsföring av produkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft26"&gt;Näringsidkares skyldighet att &lt;SPAN class="ft25"&gt;lämna &lt;/SPAN&gt;sådan &lt;SPAN class="ft25"&gt;information som är av särskild betydelse från konsumentsynpunkt &lt;/SPAN&gt;infördes redan i 1975 års lagstiftning. Motivuttalandena till informationsplikten var förhållandevis knapphändiga. I dag finns det emellertid en väl utvecklad praxis på området. Praxis grundar sig på avgöranden från Marknadsdomstolen, men innehåller även riktlinjer från Konsumentverket. I propositionen inför den nu gällande marknadsföringslagen skrivs det bland annat att det av lagtexten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft15"&gt;framgår endast att det skall vara fråga om information som har särskild betydelse från konsumentsynpunkt. Marknadsdomstolen har byggt sin bedömning på förarbetsuttalandet att med särskild betydelse bör förstås &lt;SPAN class="ft33"&gt;ett inte helt obetydligt behov och inte bara sådana fall som är särskilt allvarliga&lt;/SPAN&gt;. Vidare har det uttalats i förarbetena att de konsumentintressen som avses är privatpersoners intressen i samband med förvärv och liknande av nyttigheter för enskilt bruk (prop. 1975/76:34 sid. 126).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft15"&gt;I den praktiska tillämpningen kan det uppstå ett visst motsatsförhållande mellan näringsidkares önskemål om att ge kommersiella budskap en enkel och slagkraftig utformning och krav på informationslämnande som kan verka kostnadsfördyrande och tyngande samt påverka konkurrensförhållandena. Det framgår av Marknadsdomstolens praxis att det i sådana situationer skall göras en avvägning mellan olika berörda behov och intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft59"&gt;Domstolen förklarade sålunda i fallet MD 1981:4, att ett &lt;SPAN class="ft84"&gt;informationsåläggandes innebörd &lt;/SPAN&gt;måste bestämmas på grundval av en &lt;SPAN class="ft84"&gt;samlad bedömning av hur starkt behov konsumenterna har av informationen ifråga&lt;/SPAN&gt;, hur omfattande informationen bör vara för att tillgodose behovet samt vilka verkningar, positiva eller negativa, åläggandet kan få för det ekonomiska systemets funktion och därmed ytterst för konsumenterna. I avgörandet ålade Marknadsdomstolen företaget att i produktbroschyrer m.m. informera om att vissa spisar även salufördes av koncernen under andra varunamn, s.k. märkesdifferentiering. Marknadsdomstolen har ogillat Konsumentombudsmannens krav på information om totalkostnaden för hyra av hemelektronik, när hyrestiden endast var sex månader och månadskostnaden fanns angiven, MD 1990:17.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft80"&gt;Den information som kan krävas kan vara av olika slag. En viktig typ är &lt;SPAN class="ft79"&gt;produktinformation&lt;/SPAN&gt;, det vill säga &lt;SPAN class="ft79"&gt;information om varans eller tjänstens innehåll, beskaffenhet och egenskaper eller dess användning, förvaring och skötsel&lt;/SPAN&gt;. Marknadsdomstolen har i avgörandet MD 1981:20, ålagt vissa bilföretag att i annonsering informera om bilens bränsleförbrukning och bränslekostnader enligt normer angivna i Konsumentverkets riktlinjer. I avgörandet MD 1990:27 har Marknadsdom-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_84"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td72"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td73"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft40"&gt;Marknadsföringslagen &lt;SPAN class="ft11"&gt;89&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td74"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td75"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p219 ft15"&gt;stolen ålagt en bilhandlare att vid marknadsföring av begagnade personbilar till konsumenter lämna varudeklaration för bilar i den omfattning och på det sätt som anges i Konsumentverkets riktlinjer på området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft15"&gt;En annan viktig typ är pris- och villkorsinformation, det vill säga information om betalningsvillkoren och förhållandet i övrigt mellan säljare och köpare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft59"&gt;Marknadsdomstolen har t.ex. ålagt en byggnadsentreprenör att tydligt ange vilka villkor i kontraktshandlingarna som är avsedda att utgöra avtalsinnehåll, MD 1979:18. En förmedlare av bostadsrätter har ålagts att informera om kravet på ekonomisk plan för bostadsrättsföreningar, MD 1984:5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft15"&gt;Generalklausulen om informationsskyldighet har, som utredningen framhållit, kommit att spela en central roll inom marknadsföringslagens regelsystem. Från konsumentsynpunkt är det viktigt att reklam innehåller sådan information som är av betydelse för konsumenternas möjligheter att träffa väl övervägda köpbeslut. Genom Marknadsdomstolens praxis och Konsumentverkets riktlinjer har informationsskyldighetens omfattning och inriktning klarlagts ganska väl.&lt;SPAN class="ft27"&gt;80&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft3"&gt;För Utredningens del menar vi att det finns anledning att ta fasta på detta uttalande, eftersom det just understryker vikten av god marknadsföringssed som medel för ett väl fungerande konsumtionssamhälle. Den som gör sig skyldig till överträdelse av den nu aktuella bestämmelsen kan antingen förbjudas att fortsätta med marknadsföringen eller också åläggas att lämna sådan information som anses vara av särskild betydelse (14 och 15 §§). Vi kommer i det följande att göra en analys av hur just god marknadsföringssed och näringsidkares informationsplikt skulle kunna tänkas förhålla sig till jämställdhetsmärkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;8.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Vilseledande reklam&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft6"&gt;I syfte att förhindra att dålig eller vilseledande marknadsföring föreskriver marknadsföringslagen bland annat:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft15"&gt;En näringsidkare får vid marknadsföring inte använda påståenden eller andra framställningar som är vilseledande i fråga om näringsidkarens egen eller någon annan näringsidkares näringsverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft15"&gt;Detta gäller särskilt framställningar som avser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;produktens art, mängd, kvalitet och andra egenskaper,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;produktens ursprung, användning och inverkan på hälsa eller miljö,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;produktens pris, grunderna för prissättningen och betalningsvillkoren,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;80 &lt;/SPAN&gt;Prop. 1994/95:123, sid. 44 f. Kursiveringen är gjord av Utredningen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_85"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;90 &lt;/SPAN&gt;Marknadsföringslagen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p225 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;näringsidkarens egna eller andra näringsidkares kvalifikationer, ställning på marknaden, kännetecken och andra rättigheter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;belöningar och utmärkelser som har tilldelats näringsidkaren.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;vilseledande förpackningsstorlekar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft15"&gt;(6 § marknadsföringslagen)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft6"&gt;Tanken är således att näringsidkare inte får marknadsföra produkter på ett så vilseledande sätt att det kan finnas risk för att konsumenter eller andra näringsidkare förmås ingå avtal (t.ex. köpa eller hyra) på grunder som inte har med produktens egenskaper att göra. Förbudet avser således påståenden eller andra framställningar som är vilseledande. Med framställningar avses bland annat marknadsföring vid allt från muntliga till skriftliga framställningar i annonser, broschyrer och på förpackningar oavsett om de uttrycks i &lt;SPAN class="ft49"&gt;ord, bild &lt;/SPAN&gt;eller &lt;SPAN class="ft49"&gt;tecken&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;8.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Närmare om vilseledande reklam&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft3"&gt;Marknadsförare är förbjuden att göra påståenden eller andra framställningar som är vilseledande i fråga om näringsidkarens egen eller någon annan näringsidkares verksamhet. Med &lt;SPAN class="ft48"&gt;framställning &lt;/SPAN&gt;avses bland annat ord, bild och tecken. Både muntliga och skriftliga framställningar omfattas av förbudet. Såväl annonser, broschyrer, dekorer på förpackningar som reklam i etern omfattas av s.k. skriftliga framställningar. Utanför förbudet faller emellertid förpackningar som sådana, vilka regleras i 7 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft3"&gt;Förbudet mot vilseledande marknadsföring innehåller även en exemplifiering av de mest frekvent förekommande fallen av vilseledande marknadsföring (6 § 2 st.). Uppräkningen är inte uttömmande och det krävs inte heller att någon har förletts att köpa något på grund av den vilseledande framställningen. Avgörande för frågan är i stället om framställningen är &lt;SPAN class="ft48"&gt;ägnad &lt;/SPAN&gt;att vilseleda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft26"&gt;Enligt marknadsföringslagen ska all marknadsföring vara vederhäftig. Den som i marknadsföring använder ett påstående ska också kunna styrka påståendets riktighet. Om det inte är möjligt är påståendet att betrakta som ovederhäftigt. Vid jämförelser mellan olika produkter ställs det stora krav på vederhäftighet. Jämförelser mellan olika utpekade produkter regleras närmare i 8 a §. I motiven till marknadsföringslagen anförs det att vid bedömningen av frågan om marknadsföring är vilseledande, ska hänsyn tas till det &lt;SPAN class="ft25"&gt;intryck som en&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_86"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td72"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td73"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft40"&gt;Marknadsföringslagen &lt;SPAN class="ft11"&gt;91&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td74"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td75"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;flyktig läsning &lt;/SPAN&gt;ger.&lt;SPAN class="ft34"&gt;81 &lt;/SPAN&gt;Motsvarande måste enligt Marknadsdomstolens mening gälla i än högre grad i fråga om reklam i TV, eftersom det får antas att tittarna regelmässigt tar del av sådan reklam mycket flyktigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft3"&gt;Marknadsdomstolen har vid ett flertal tillfällen haft i uppgift att bedöma om ett visst förfarande har ansetts strida mot &lt;SPAN class="ft48"&gt;god marknadsföringssed&lt;/SPAN&gt;. Domstolen har därvid förklarat att det är helhetsintrycket som ska ligga till grund för bedömning av den aktuella situationen. I ett mål (MD 1994:17) mellan Konsumentombudsmannen (KO) och Procter &amp; Gamble AB ställdes frågan om bolaget hade gjort s.k. reservationslösa påståenden om att vissa tvättmedel var mer effektiva mot fläckar än andra. Bolaget menade emellertid att reklaminslagen inte skulle tolkas såsom att det aktuella tvättmedlet var mer effektivt än andra tvättmedel annat än när det gällde vissa specifika fläckar som ingick i reklaminslaget, nämligen matolja , majonnäs och chokladglass. Marknadsdomstolen fann emellertid att påståendena var att betrakta som vilseledande och att marknadsföringen var otillbörlig enligt MFL, eftersom reklaminslagen skulle bedömas utifrån &lt;SPAN class="ft48"&gt;det intryck som de gav i sin helhet&lt;/SPAN&gt;.&lt;SPAN class="ft34"&gt;82&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;8.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Vilseledande marknadsföring av hälsa och miljö&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft3"&gt;Förbudet mot att använda vilseledande reklam när det gäller framställningar som avser produktens inverkan på &lt;SPAN class="ft48"&gt;hälsa &lt;/SPAN&gt;eller &lt;SPAN class="ft48"&gt;miljö &lt;/SPAN&gt;har sin förebild i EU:s direktiv om vilseledande reklam i det här avseendet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft26"&gt;Det finns inte några hinder mot att använda sig av miljöcertifiering i kampen om konsumenterna. I förarbetena till lagen skrivs det att &lt;SPAN class="ft25"&gt;en korrekt och behörig användning av ett etablerat miljömärke givetvis inte innebär att märket (framställningen) kan anses vilseledande&lt;/SPAN&gt;.&lt;SPAN class="ft34"&gt;83 &lt;/SPAN&gt;FRIJA menar att detta är ett riktigt konstaterande, eftersom ett officiellt märke bör ses som en garant för att en vara eller tjänst uppfyller vissa på förhand uppställda kriterier.&lt;SPAN class="ft34"&gt;84&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;81&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Prop. 1970:56, sid. 68 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;82&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Liknande uttalanden finner man till exempel i domarna MD 2000:31, 2000:28, 2000:29, 2000:5, 1998:12.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;83&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Prop. 1994/95:123, sid. 166 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;84&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Angående märknings- och certifieringssystem, se ovan avsnitt 3.1.7.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_87"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;92 &lt;/SPAN&gt;Marknadsföringslagen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p171 ft3"&gt;Den som gör sig skyldig till överträdelse av 6 § kan, om överträdelsen har skett uppsåtligt eller av oaktsamhet, åläggas att erlägga en avgift, s.k. marknadsstörningsavgift (22 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft3"&gt;Mot bakgrund av att det florerar ett flertal begrepp när det gäller frågan om vad som är att betrakta som miljövänligt är det inte heller helt lätt att konstatera vad som egentligen avses med till exempel uttrycket en &lt;SPAN class="ft48"&gt;grön produkt&lt;/SPAN&gt;. I dag saknas möjligheter att &lt;SPAN class="ft48"&gt;exakt mäta &lt;/SPAN&gt;hur säker produkten är ur miljösynpunkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft3"&gt;Det händer också att allmänt hållna påståenden om att en produkt har vissa miljöfördelar framför andra leder till uppfattningar om produktens totala miljöpåverkan – produktion, distribution, återanvändning och förstörelse i samband med avfallshanteringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft3"&gt;Frågan om huruvida produkter uppfyller de krav som förespeglas i annonseringen har varit uppe till behandling vid Marknadsdomstolen vid ett flertal tillfällen.&lt;SPAN class="ft34"&gt;85 &lt;/SPAN&gt;I ett mål ställdes frågan om ett reklamblad, ett brev, en handbok och en tidningsartikel som rörde nya hårvårdsproukter och en ny hårfärgningsmetod också innebar en helt &lt;SPAN class="ft48"&gt;ny &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft48"&gt;revolutionerande metod&lt;/SPAN&gt;. I annonseringen hade det bland annat använts formuleringar som innebar att det var fråga om en &lt;SPAN class="ft48"&gt;naturlig metod &lt;/SPAN&gt;och att produkterna enbart innehöll biologiska ingredienser samt att det inte fanns några ämnen som var skadliga från hälso- och miljösynpunkt. Dessa påståenden visade sig sakna grund, vilket ledde till att domstolen fann att marknadsföringen var vilseledande och ovederhäftig.&lt;SPAN class="ft34"&gt;86&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft6"&gt;I ett pilotfall mellan Konsumentombudsmannen och Norsk Hydro Olje AB förklarade domstolen att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft15"&gt;vederhäftighetsprövningen måste ske med hänsyn till hur konsumenten kan antas uppfatta miljöargumentens innebörd. Bedömningen påverkas av hur människors miljömedvetenhet och den allmänna synen på miljöfrågor utvecklas. Av betydelse är därvid andra regelsystem som finns eller tillkommer på miljöområdet, t.ex. lagen om kemiska produkter och systemet för frivillig, positiv miljömärkning (Svanen), som bygger på att alla faktorer i en produktcykel beaktas. Märkning är inte utesluten för att en vara har vissa negativa miljöeffekter, eftersom systemet är relativt. Dock bör kemiska produkter komma i fråga endast om de inte klassas som hälso- och miljöfarliga. Eventuellt kan sådana som anses måttligt farliga märkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft59"&gt;Domstolen uttalade att bedömningen av miljöargument enligt marknadsföringslagen bör ha i stort sett samma utgångspunkter som prövningen av frågor om miljömärkning. Hänsyn borde också tas till att Kemibranschens Etiknämnd ansett ordet ‘miljövänlig’ ha en så oklar språklig innebörd att det bara&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;85&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Se bland annat MD 1974:12, 1989:2, 1992:23, 1994:32, 1990:22 och 1991:119.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;86&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;MD 1994:32.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_88"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td72"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td73"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft40"&gt;Marknadsföringslagen &lt;SPAN class="ft11"&gt;93&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td74"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td75"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p315 ft15"&gt;kunde användas med stor försiktighet i reklamsammanhang. Nämnden menade att beteckningen skulle reserveras för sådant som förbättrar miljön och att den över huvud inte borde förekomma utan att det i omedelbar anslutning till ordet preciseras i vilket avseende produkten är ‘miljövänlig’. Självklart måste också krävas att riktigheten av uppgiften, så preciserad, är vetenskapligt klart belagd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft15"&gt;Marknadsdomstolen ansåg sig emellertid inte i ärendet ha vare sig anledning eller underlag för att närmare ange generella grunder för bedömningen och gå in på frågan om när det är lagstridigt att beskriva en vara som miljövänlig, miljövänligare än andra eller med liknande uttryck.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft15"&gt;Produktnamnet, Hydro Miljö Plus, liksom beteckningen ‘den miljövänliga oljan’ måste, enligt domstolen, uppfattas som ett påstående om stora fördelar från miljösynpunkt. Övriga aktuella formuleringar utgjorde allmänna och opreciserade påståenden med huvudsakligen samma innebörd. Eldningsolja är emellertid en produkt som typiskt sett medför stor belastning på miljön. Norsk Hydro hade inte visat att bolagets olja i väsentlig mån skiljde sig från andra eldningsoljor i detta avseende. Att på det sätt som skett, allmänt och utan preciseringar, framställa oljan som fördelaktig för miljön var därför vilseledande. &lt;SPAN class="ft27"&gt;87&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;8.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Förhållandet mellan god marknadsföringssed och jämställdhetsmärkning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft3"&gt;Utredningen har bland annat i uppdrag att besvara frågan om marknadsföringslagen utgör hinder mot att införa frivillig jämställdhetsmärkning. Utredningen menar att det inte finns några sådana hinder enligt marknadsföringslagen. Tvärtom är det så att marknadsföringslagens starka koppling till ett etiskt förhållningssätt på marknaden ligger i linje med ett system som säkerställer konsumenters och näringsidkares önskemål om jämställda produkter och tjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft0"&gt;Vi menar också att det, på samma sätt som gäller när miljöargument används vid marknadsföring, inte finns några hinder för att använda sig av ett &lt;SPAN class="ft2"&gt;etablerat system för frivillig jämställdhetsmärkning &lt;/SPAN&gt;vid marknadsföring av produkter eller tjänster. I syfte att undvika begreppsförvirring bör dock en frivillig jämställdhetsmärkning använda sig av samma &lt;SPAN class="ft2"&gt;produktbegrepp &lt;/SPAN&gt;som tillämpas i marknadsföringslagen. Vi återkommer emellertid till detta i samband med att vi diskuterar möjligheterna att införa jämställdhetsmärkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;87 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Carl-Anders&lt;/NOBR&gt; Svensson, Anders Stenlund, Torsten Brink och &lt;NOBR&gt;Lars-Erik&lt;/NOBR&gt; Ström, &lt;SPAN class="ft33"&gt;Praktisk marknadsrätt&lt;/SPAN&gt;, Norstedts juridik (1996), Stockholm, sid. 115 f.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_89"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;94 &lt;/SPAN&gt;Marknadsföringslagen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_90"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td76"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td77"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft40"&gt;En studie av näringsidkares syn&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td78"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td79"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td80"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td81"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p321 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;En studie av näringsidkares syn på frivillig jämställdhetsmärkning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft26"&gt;Enligt direktiven ska Utredningen främst inrikta arbetet på att &lt;SPAN class="ft25"&gt;analysera möjligheterna att jämställdhetsmärka produkter och tjänster &lt;/SPAN&gt;och komma med förslag på verktyg för ”kvalitetsbedömning av produkter och tjänster ur ett könsperspektiv” i syfte att skapa en ”funktionell anpassning av utbudet … utifrån kvinnors och mäns behov och önskemål”.&lt;SPAN class="ft34"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft26"&gt;Vi såg i det tidigare att &lt;SPAN class="ft25"&gt;jämställdhetsbegreppet &lt;/SPAN&gt;rör relationer och förhållanden mellan män och kvinnor. Utgångspunkten är att män och kvinnor ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter i det sociala livet.&lt;SPAN class="ft34"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Tanken är således att de biologiska könen inte ska begränsa individens möjlighet att agera i vardagen. Det är emellertid inte helt oproblematiskt att relatera det sociala livet till de biologiska könen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft3"&gt;Emellanåt sker det också sammanblandningar av de biologiska könen och de sociala genuskonstruktionerna. Att kvinnor föder barn innebär inte automatiskt att de också är de som är bäst lämpade att vårda barnen. En hastig blick på den officiella statistiken över hur föräldrar delar på vårdnaden av barnen kan dock leda till en motsatt uppfattning.&lt;SPAN class="ft34"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;År 1999 utnyttjade endast 12 procent av männen sin rätt till föräldrapenning. Kvinnornas uttag av föräldrapenning uppgick således till 88 procent. När det gäller den tillfälliga föräldrapenningen var männens uttag visserligen högre, men det uppgick ändå inte till mer än en tredjedel av det totala antalet uttagna dagar. Medan 34 procent av dem som erhöll tillfällig föräldrapenning var män, var motsvarande siffra 66 procent för kvinnorna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft6"&gt;Att utgå från ett resonemang om att kvinnor har huvudansvaret för barn och familj är visserligen riktigt om vi diskuterar sociala för-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Dir. 1999:13, s. 3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;För den officiella definitionen se ovan kapitel 3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet 2000, Statistiska centralbyrån, Örebro (2000).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_91"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;96 &lt;/SPAN&gt;En studie av näringsidkares syn...&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p325 ft6"&gt;hållanden och synen på traditionella arbetsuppgifter. 33 timmar och 15 minuter per vecka av det obetalda arbetet utförs av kvinnor, samtidigt som män endast ägnar 20 timmar och 10 minuter åt samma arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft26"&gt;Men det kan vara vanskligt att ta dagens situation för given och överföra den på möjligheten att jämställdhetsmärka produkter och tjänster, vilket nedanstående beskrivning utgör ett exempel på. En bil som har utformats i syfte att underlätta för kvinnor att lämna och hämta barn vid daghem, skola, fritidshem och andra fritidsaktiviteter, kan vid en första anblick te sig jämställt utformad. Men att ställa krav på att jämställda bilar är sådana som kan underlätta för kvinnor att transportera barn mellan olika platser leder inte till annat än att de traditionella föreställningarna om män och kvinnor förstärks och befästs i stället för att luckras upp.&lt;SPAN class="ft34"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft6"&gt;Det västerländska samhället är till stora delar grundat på en föreställning om att världen är hierarkiskt uppdelad; att världen utgår från motsatsförhållanden. Världen anses vara indelad i &lt;SPAN class="ft49"&gt;könsimpregnerade &lt;/SPAN&gt;poler av gott – ont, höger – vänster, själ – kropp, sant – falskt, ljus – mörker och förnuft – känsla. Det första begreppet är inte bara överordnat det andra. Det anses också vara manligt i motsats till det andra, som är kvinnligt. På så sätt &lt;SPAN class="ft49"&gt;konstrueras &lt;/SPAN&gt;den allmänna uppfattningen om vad som är rätt och fel, samtidigt som traditionella uppfattningar om manligt som norm och kvinnligt som avvikande tar form.&lt;SPAN class="ft34"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft26"&gt;Att kvinnor transporterar barn mellan olika platser är således inte något annat än ett uttryck för hur sociala förhållanden styr uppfattningen om vad som är kvinnligt. Manligt blir på så sätt något som står i motsats till det kvinnliga. En liten sportbil, som har tillverkats för att endast en eller möjligtvis ett fåtal vuxna personer ska kunna transporteras mellan olika platser, blir således manlig. Vi ser här hur&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Det aktuella resonemanget innebär inte att det inte skulle vara möjligt att tillverka bilar som uppfyller vissa kriterier ur jämställdhetssynpunkt. Resonemanget syftar endast till att belysa vad en sammanblandning av sociala och biologiska förutsättningar kan leda till.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Maria Wend Höjer och Cecilka Åse, &lt;/SPAN&gt;Politikens paradoxer. En introduktion till feministisk politisk teori, &lt;SPAN class="ft59"&gt;Academia Adacta (1996), SOU 1990:44, &lt;/SPAN&gt;Demokrati och makt i Sverige: Maktutredningens huvudrapport, &lt;SPAN class="ft59"&gt;Yvonne Hirdmans utveckling av Genussystemet, s. 78 ff., Genevieve Lloyd, &lt;/SPAN&gt;The Man of Reason, ”Mal” ”Female” in Western Philosophy, &lt;SPAN class="ft59"&gt;Routledge, London (1995) och Eva Schömer&lt;/SPAN&gt;, Konstruktion av genus i rätten och samhället. En tvärvetenskaplig studie över svenska kvinnors rätt till jämställdhet i ett formellt jämlikt rättssystem, &lt;SPAN class="ft59"&gt;Iustus förlag (1999).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_92"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td76"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td77"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft40"&gt;En studie av näringsidkares syn&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td78"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;97&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td79"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td80"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td81"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p325 ft6"&gt;de sociala konstruktionerna &lt;SPAN class="ft49"&gt;kvinnligt &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft49"&gt;manligt &lt;/SPAN&gt;framträder som skepnader i kvinnors och mäns kroppar. Genus blir på så sätt en akt, som liksom ett rituellt socialt drama förutsätter s.k. genusageranden:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft15"&gt;en föreställning som &lt;SPAN class="ft33"&gt;upprepas&lt;/SPAN&gt;. Denna upprepning är på en och samma gång en förnyad iscensättning och en förnyad upplevelse av en rad innebörder som redan är socialt etablerade; och den är en rutinartad och ritualiserad form av legitimering.&lt;SPAN class="ft27"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft26"&gt;Det är när man utgår från det som syns i vardagen som föreställningar om kvinnliga och manliga genus konstrueras. Ett exempel på detta utgör tanken att det är &lt;SPAN class="ft25"&gt;naturligt &lt;/SPAN&gt;att kvinnor ska ha huvudansvaret för barn och familj, eftersom det är kvinnor som kan bli gravida och föder dem. Om män inte förknippas med föräldrarollen blir faderskapet osynligt, vilket bland annat kan leda till föreställningar om att män inte har samma förmåga att ta hand om barn och familj som kvinnor. På så sätt kommer de traditionella bilderna av män och kvinnor att genereras, genom att de ständigt upprepas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft26"&gt;Att tillverka en bil som gör det möjligt för kvinnor att ta hand om hem och barn i än mer effektiv utsträckning än tidigare leder näppeligen till en mer jämställd situation. I stället kommer de resonemang som ligger till grund för en sådan tillverkning att leda till att den allmänna uppfattningen att det är kvinnor som har huvudansvar för hem och familj att förstärkas i stället för att luckras upp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft6"&gt;Det nu förda resonemanget utgör endast ett exempel på de svårigheter och problem som kan uppstå när sociala skeenden tas som intäkt för biologiska förhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Judit Butler, Det performativa könet. Kroppsliga inskrivanden, performativa omstörtningar, &lt;SPAN class="ft33"&gt;Res Publica &lt;/SPAN&gt;35/36, Östling Bokförlag Symposions teoretiska och litterära tidskrift &lt;NOBR&gt;1-2/97,&lt;/NOBR&gt; s. 21.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_93"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;98 &lt;/SPAN&gt;En studie av näringsidkares syn...&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p334 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Förhållandet mellan jämställdhetsmärkning och kvalitetsbedömning sett ur ett könsperspektiv&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft26"&gt;Vi har nu sett betydelsen av att inte blanda samman sociala förhållanden mellan människor och biologiska förutsättningar. I vårt uppdrag ligger bland annat att komma med förslag på en &lt;SPAN class="ft25"&gt;kvalitetsbedömning sett ur ett könsperspektiv&lt;/SPAN&gt;. Att inte beakta mäns och kvinnors skilda vardagsvärldar leder emellertid lika fel som ett resonemang som inte skiljer mellan sociala och biologiska utgångspunkter. Ett exempel på detta är antagandet att det räcker att män och kvinnor har lika rätt att vara föräldralediga, för att de också ska utnyttja sina rättigheter i lika stor utsträckning, utan att beakta den ekonomiska och sociala kontext som familjer lever i.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft3"&gt;Att män inte utnyttjar sin rätt till föräldraledighet i större utsträckning än de gör, har vid ett flertal tillfällen förklarats bero på att familjen inte har ekonomiska möjligheter att undvara mannens högre lön under en längre period. Men det är även så att de män som utnyttjar sin rätt till föräldraledighet riskerar att diskrimineras mer än kvinnor om de använder sig av sina lagliga rättigheter i det här avseendet. Det är visserligen riktigt att kvinnor också diskrimineras på grund av att de är hemma för vård av barn, men kvinnor anses i det här avseendet vara generellt diskriminerade. Kvinnor förutsätts nämligen vara en andra klassens arbetstagare. Det betyder att kvinnor diskrimineras oavsett om de är eller har varit föräldralediga under sitt yrkesverksamma liv; att kvinnor (i vart fall det stora flertalet) kan bli gravida gör dem nämligen till opålitlig arbetskraft.&lt;SPAN class="ft34"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Ytterligare en förklaring till att män inte utnyttjar sin rätt till föräldraledighet i större utsträckning än de gör, är att en del kvinnor inte vill dela med sig av vårdnaden om barnen.&lt;SPAN class="ft34"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft6"&gt;Ett förslag till ett system för frivillig jämställdhetsmärkning där det sker &lt;SPAN class="ft49"&gt;en kvalitetsbedömning sett ur ett könsperspektiv &lt;/SPAN&gt;förutsätter således att frågor som rör kön och genus å ena sidan hålls åtskilda och å andra sidan hela tiden relateras till varandra. Vi har här uppfattat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Ty makten är din... Myten om det rationella arbetslivet och det jämställda Sverige, s. 117.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Ty makten är din... Myten om det rationella arbetslivet och det jämställda Sverige, s. 52.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_94"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td76"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td77"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft40"&gt;En studie av näringsidkares syn&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td78"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;99&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td79"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td80"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td81"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p144 ft26"&gt;vårt uppdrag på så sätt att vi inte endast ska lyfta fram kriterier för frivillig jämställdhetsmärkning, utan att vi även ska skärskåda dessa kriterier i ljuset av konsumenters könstillhörighet. Här är det också viktigt att belysa hur kulturella och socialt betingade föreställningar om stereotyper skapas och återskapas. På så sätt tror vi att det blir möjligt att jämställdhetsmärkningen just kan komma att tjäna som hjälpmedel för att bryta den förkönade vardagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft6"&gt;Enligt direktiven ska vi inrikta vårt arbete på att analysera hur möjligheterna till frivillig jämställdhetsmärkning kan komma att användas som medel i konkurrensen om konsumenters och andra parters intresse för det aktuella företagets produkter och tjänster.&lt;SPAN class="ft34"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Den frivilliga jämställdhetsmärkningen kan på så sätt komma att utvecklas till ett ytterst effektfullt konkurrensmedel på den fria marknaden där jämställdhet mellan män och kvinnor just kan bli ledstjärnan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft26"&gt;Vi har i det tidigare sett att det inte är möjligt att endast studera en enskild produkt eller tjänst utan att beakta den kontext som produkten eller tjänsten är tänkt att användas i eller beakta det sammanhang som den framställs inom. Jämställdhet är ett begrepp som får betydelse i sociala sammanhang, eftersom det just rör förhållanden mellan män och kvinnor. Att göra en kvalitetsbedömning utifrån ett könsperspektiv är att utgå från ett resonemang enligt vilket individernas biologiska förutsättningar har betydelse för kvaliteten. Här blir således kroppen central, eftersom den utgör den biologiska arena där det är möjligt att diskutera skillnader mellan män och kvinnor. Vi vill emellertid redan här understryka att vi inte talar om generella fysiska skillnader mellan män och kvinnor, såsom att män vanligtvis har mer muskelmassa än kvinnor. Det som blir centralt för oss är i stället de &lt;SPAN class="ft25"&gt;biologiska &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft25"&gt;hormonella &lt;/SPAN&gt;skillnaderna mellan könen. De produkter som är av intresse för Utredningen i det här avseendet blir således de som inmundigas, till exempel produkter från läkemedels- och livsmedelsindustrin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft26"&gt;Utredningen ska enligt direktiven även bedöma producenters eventuella intresse för att införa en frivillig jämställdhetsmärkning. Mot bakgrund av att det så sent som under hösten 1999 genomfördes en kvantitativ studie över företags intresse för jämställdhetsmärkning har vi i stället valt att genomföra en kvalitativ studie för att belysa frågan hur företrädare för skilda branscher ser på möjligheterna att införa ett system för &lt;SPAN class="ft25"&gt;frivillig jämställdhetsmärkning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Dir 1999:13, s. 7.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_95"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;100 &lt;/SPAN&gt;En studie av näringsidkares syn...&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p340 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Kartläggning av skånska företags jämställdhetsarbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft6"&gt;Hösten 1999 uppdrog länsstyrelsen i Skåne åt TEMO att genomföra en s.k. Omvärldsanalys i syfte att få ökad kunskap om hur företag arbetar med jämställdhet.&lt;SPAN class="ft34"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Tanken var att studien skulle kunna tjäna som hjälpmedel för Länsstyrelsen att identifiera styrkor och svagheter i sitt arbete med fysisk planering, kommunikation och jämställdhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft26"&gt;Studien genomfördes med hjälp av telefonintervjuer, i vilka TEMO bland annat tillfrågade företrädare&lt;SPAN class="ft34"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;för 447 skånska företag, med minst 50 anställda, om och i så fall hur de bedrev sitt personalarbete ur ett jämställdhetsperspektiv. 301 besvarade intervjun, vilket innebär att svarsfrekvensen var 67 procent. Medan så många som 180 företag var mansdominerade var endast 61 företag kvinnodominerade.&lt;SPAN class="ft34"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Vid övriga 60 företag var könsfördelningen jämn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft26"&gt;Av dem som besvarade intervjun hade 75 procent upprättat en jämställdhetsplan, vilket är långt fler än vad som gällde vid Jäm.O.:s kartläggning som genomfördes under samma period.&lt;SPAN class="ft34"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;69 procent &lt;/SPAN&gt;av dem som hade en upprättad jämställdhetsplan menade också att företaget &lt;SPAN class="ft25"&gt;blivit mer jämställt &lt;/SPAN&gt;sedan de påbörjade sitt årliga arbete med att upprätta och utvärdera företagets jämställdhetsplan. Endast &lt;SPAN class="ft25"&gt;25 procent &lt;/SPAN&gt;av de nu aktuella företagen framhöll emellertid att det &lt;SPAN class="ft25"&gt;inte hade hänt något i jämställdhetshänseende &lt;/SPAN&gt;sedan de påbörjade sitt aktiva jämställdhetsarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft26"&gt;Av dem som inte hade upprättat en jämställdhetsplan arbetade så många som &lt;SPAN class="ft25"&gt;78 procent &lt;/SPAN&gt;aktivt med &lt;SPAN class="ft25"&gt;andra personalpolitiska frågor &lt;/SPAN&gt;än jämställdhet. De frågor som nämndes särskilt var arbetsmiljö och kompetensutveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft5"&gt;Då företagen ombads lyfta fram den fråga som de ansåg ha störst betydelse i jämställdhetshänseende framhöll 29 procent av de tillfrågade möjligheten att &lt;SPAN class="ft4"&gt;förbättra arbetsmiljön &lt;/SPAN&gt;som den viktigaste jämställdhetsåtgärden. Möjligheten &lt;SPAN class="ft4"&gt;att förena föräldraskap och förvärvsarbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Förevarande avsnitt utgår huvudsakligen från &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;LÄNSSTYRELSEN, Planfunktionen&lt;/SPAN&gt;. Omvärldsanalys 1999, &lt;NOBR&gt;T-15475,&lt;/NOBR&gt; TEMO (1999).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Med företrädare avses här personer i ledande positioner vid företagen såsom VD och personalchef.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Med dominans avsågs de företag där ena könet utgjorde mer än hälften av företagets personal.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Se ovan &lt;/SPAN&gt;avsnitt 4.4 Jämställdshetslagen&lt;SPAN class="ft15"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_96"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td82"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td77"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft40"&gt;En studie av näringsidkares syn&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;101&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td84"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td80"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td85"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p106 ft38"&gt;och att grunda besluten på ett jämställdhetsperspektiv &lt;SPAN class="ft39"&gt;framhölls som primär av vardera 26 procent av de tillfrågade. 15 procent menade i stället att frågan om &lt;/SPAN&gt;jämn könsfördelning i olika arbetsgrupper &lt;SPAN class="ft39"&gt;var mest angelägen. Endast 13 procent menade att &lt;/SPAN&gt;öka de anställdas medvetenhet om jämställdhetsproblematiken &lt;SPAN class="ft39"&gt;var viktigast. Minst viktigt ansåg företrädarna det vara att &lt;/SPAN&gt;minska löneskillnaderna mellan män och kvinnor&lt;SPAN class="ft39"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft6"&gt;Det kan finnas anledning att notera att frågan var begränsad på så sätt att svarsalternativen var bundna till de nu uppräknade förutsättningarna. Det kan alltså funnits frågor som de tillfrågade menade var av mer central betydelse, men som saknades i uppräkningen. De tillfrågade hade inte möjlighet att komma med egna svarsalternativ.&lt;SPAN class="ft34"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;9.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Kvalitetssäkring och jämställdhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft26"&gt;Så många som 76 procent av de tillfrågade företagen använder sig av någon form av kvalitetssäkring såsom &lt;NOBR&gt;ISO-9000&lt;/NOBR&gt; eller Svensk kvalitet. Det var förhållandevis fler mansdominerade företag som arbetade med kvalitetssäkring än kvinnodominerade. 86 procent av de mansdominerade företagen arbetade med kvalitetssäkring. Motsvarande siffra för de kvinnodominerade företagen var endast 48 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft26"&gt;91 procent av de tillfrågade tror att en jämställd arbetsplats kan bidra till ökad produktivitet och lönsamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Mot slutet ställdes frågan &lt;/SPAN&gt;Skulle Du vara intresserad av att jämställdhetsmärka Ditt företags produkter och tjänster&lt;SPAN class="ft30"&gt;? Lite drygt en femtedel (21 procent) menade att de var intresserade av jämställdhetsmärkning inom ramen för ett befintligt kvalitetsarbete. Intresset för jämställdhetsmärkning var något högre hos dem som redan arbetade med kvalitetssäkring. Så många som 28 procent framhöll att de skulle kunna tänka sig att också jämställdhetsmärka sitt företag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft6"&gt;Nästan hälften (45 procent) framhöll emellertid att de inte var intresserade av jämställdhetsmärkning. 35 procent ställde sig frågande till vad jämställdhetsmärkning egentligen innebär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;Intervjun avslutades visserligen med frågan &lt;SPAN class="ft33"&gt;har Du något övrigt att tillägga eller framföra om jämställdhet eller jämställdhetsfrågor? &lt;/SPAN&gt;men det är inte alltid som en sådan fråga kopplas samman med de tidigare frågorna i intervjun. Ofta, vilket också var fallet vid den nu aktuella frågan, kommer intervjupersonerna med kommentarer av mer generell art.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_97"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;102 &lt;/SPAN&gt;En studie av näringsidkares syn...&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p344 ft26"&gt;Medan drygt hälften (55 procent) av företrädarna för företagen kände till Länsstyrelsens funktion att &lt;SPAN class="ft25"&gt;främja ökad jämställdhet&lt;/SPAN&gt;, kände inte ens hälften (42 procent) till att Länsstyrelsen arbetar med samma sak.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft26"&gt;Mer än hälften (56 procent) av de tillfrågade förklarade sig vara ointresserade av att få stöd i det interna jämställdhetsarbetet. En fjärdedel saknade uppfattning. Även om det inte var fler än knappt en sjättedel (15 procent) av de tillfrågade, som sade sig vara intresserade av att få mer hjälp av länsstyrelsen med det interna jämställdhetsarbetet, förklarade ändå lite drygt en femtedel (21 procent) att de var intresserade av delta vid seminarier, kurser eller konferenser under temat &lt;SPAN class="ft25"&gt;jämställdhet&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft6"&gt;Vi återkommer i det följande till de slutsatser som kan dras av Länsstyrelsens studie. Men först gör vi en presentation av Utredningens kvalitativa studie av hur företrädare för näringslivet ser på frågor om frivillig jämställdhetsmärkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;9.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;En kvalitativ studie av jämställdhetsmärkning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft26"&gt;Mot bakgrund av att Länsstyrelsen i Skåne genomförde den nu nämnda kartläggningen menar vi att det vore intressant att få ett annat perspektiv på jämställdhetsmärkning. Länsstyrelsens studie var baserad på 14 frågor med bundna svar, vilket innebär att de tillfrågade inte gavs möjlighet att reflektera självständigt över frågorna. Kvantitativa studier har emellertid även stora fördelar. Till den mest centrala hör nog möjligheten att kunna dra generella slutsatser utifrån ett större material. Den aktuella studien utgör just ett exempel på den generella inställningen hos företrädare för näringslivet till bland annat jämställdhetsmärkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft26"&gt;För att få svar på frågor om de bakomliggande orsakerna till &lt;SPAN class="ft25"&gt;varför &lt;/SPAN&gt;en viss uppfattning framhålls som riktig är det emellertid viktigt att ställa frågor som möjliggör en sådan &lt;SPAN class="ft25"&gt;förståelse&lt;/SPAN&gt;. Det kan ju mycket väl vara så att det stora flertalet menar sig vara för eller emot en viss fråga, men att det till exempel saknas kunskap om den aktuella företeelsen och att det är därför som majoriteten förklarar sig vara för eller emot den frågan. Det är mot bakgrund av detta som Utredningen har valt att genomföra en kvalitativ studie av hur åtta företag inom fem olika branscher ser på frågor om jämställdhet, och hur&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_98"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td82"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td77"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft40"&gt;En studie av näringsidkares syn&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;103&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td84"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td80"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td85"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p347 ft26"&gt;stort intresset är för att införa ett system för frivillig jämställdhetsmärkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft26"&gt;Redan i &lt;SPAN class="ft25"&gt;Maktutredningen &lt;/SPAN&gt;1990 beskrev Yvonne Hirdman förhållandena mellan män och kvinnor som ett &lt;SPAN class="ft25"&gt;genussystem&lt;/SPAN&gt;, i vilket hon menar det går att urskilja ett &lt;SPAN class="ft25"&gt;socialt mönster &lt;/SPAN&gt;som bygger på två olika logiska former, nämligen att &lt;SPAN class="ft25"&gt;könen ska hållas åtskilda &lt;/SPAN&gt;och att det är &lt;SPAN class="ft25"&gt;mannen som är normen&lt;/SPAN&gt;.&lt;SPAN class="ft34"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft26"&gt;Om den ideologiska utgångspunkten är att män och kvinnor ska hållas åtskilda och att mannen är norm kompliceras frågan om att införa frivillig jämställdhetsmärkning genom att jämställdhet främst förutsätter att män och kvinnor har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Den inneboende tanken i jämställdhetsbegreppet kan på så sätt ses som en utmaning av den rådande ideologiska utgångspunkten. Det kan också vara av den anledningen som arbetet med jämställdhet ofta framställs vara av mer pedagogisk än teknisk art. Det är ju inte alltid så lätt att förändra ett etablerat synsätt. Detta blir särskilt tydligt när det gäller frågor om makt. Jämställdhet handlar till stora delar om att just ifrågasätta maktrelationer mellan män och kvinnor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;9.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Metodfrågor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft26"&gt;Syftet med vår studie är således inte att kartlägga hur många företag som är intresserade av jämställdhetsmärkning, utan snarare att ringa in den problematik som kringgärdar möjligheten att införa ett system för frivillig jämställdhetsmärkning.&lt;SPAN class="ft34"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft26"&gt;Intervjuerna var disponerade på så sätt att de intervjuade ombads beskriva verksamheternas huvudsakliga inriktning, personalens sammansättning och den för verksamheten aktuella kundkretsen. Därefter diskuterades frågor om certifiering och märkning av produkter och tjänster. För att få en förståelse för intervjupersonernas inställning till frågan om de ansåg att det är möjligt att införa ett frivilligt system för jämställdhetsmärkning diskuterades inte endast jämställdhetsbegreppet som sådant, utan också huruvida intervjupersonerna var intresserade av jämställdhetsproblematiken och om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;SOU 1990:44, &lt;/SPAN&gt;Demokrati och makt i Sverige: Maktutredningens huvudrapport&lt;SPAN class="ft15"&gt;, Yvonne Hirdmans utveckling av Genussystemet, s. 78 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Angående intervjuguiden se bilaga 2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_99"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;104 &lt;/SPAN&gt;En studie av näringsidkares syn...&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p347 ft26"&gt;de arbetade med eller hade kommit i kontakt med frågor om jämställdhet i sitt nuvarande eller tidigare arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft26"&gt;Avslutningsvis gavs intervjupersonen möjlighet att vikta faktorer som de såg som väsentliga för att inleda eller fortsätta ett samarbete med kunder, klienter eller andra affärskontakter. Härvid ombads intervjupersonerna att komma med förslag på kriterier som de menade borde ligga till grund för ett system för frivillig jämställdhetsmärkning inom just deras specifika bransch- och verksamhetsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft26"&gt;Intervjuerna genomfördes med hjälp av bandspelare för att på så sätt underlätta möjligheten att föra en dialog. En av poängerna med kvalitativa intervjuer är just att intervjun ständigt utvecklas och snarare har formen av en dialog än en ensidig utfrågning av intervjupersonen. På så sätt blir det också möjligt för intervjuaren att till exempel komma med förklaringar till olika begrepp. Intervjuaren har således möjlighet att styra intervjun och ställa följdfrågor eller be intervjupersonen utveckla resonemang som kanske kan tyckas utgöra stickspår, men som ofta visar sig vara högst väsentliga iakttagelser, invändningar eller anmärkningar av intervjupersonen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft26"&gt;Vid kvalitativa intervjuer är det således viktigt att inte endast intervjupersonen är beredd att ställa sin tid till intervjuarens förfogande. Det är lika viktigt att intervjuaren ställer sig till intervjupersonens förfogande och att hon eller han är beredd på att samtalet kan ta nya vägar. En djupintervju kan även innebära att intervjuaren får tänka igenom och revidera tidigare ställningstaganden och åsikter. Detta ställer höga krav på lyhördhet hos intervjuaren, men det betyder också att det kan bli möjligt att nå längre med kvalitativa intervjuer än vad som är möjligt vid standardiserade intervjuer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;9.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Val av branscher och verksamheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft6"&gt;Vid kvalitativa studier är det inte omfattningen av det studerade som är av vikt, utan vad som studeras. Vid kvalitativa studier är nämligen variationerna hos det som ska studeras av långt större intresse än de eventuella gemensamma likheterna eller de generella slutsatser som kan dras av studien.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_100"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td82"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td77"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft40"&gt;En studie av näringsidkares syn&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;105&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td84"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td80"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td85"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p349 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;9.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Livsmedelsbranschen samt hotell- och restaurangbranschen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft26"&gt;Vi har i det tidigare belyst den inneboende problematik som ligger i möjligheten att införa en frivillig jämställdhetsmärkning som bland annat grundar sig på kvalitetsbedömningar ur könsperspektiv. Det är ju, såsom vi också har sett i det föregående, möjligt att göra just kvalitetsbedömningar ur könsperspektiv när det gäller livsmedel och läkemedel, eftersom det är fråga om produkter som kan påverka kroppen. De branscher som vi har valt att studera i det här avseendet är således livsmedels- och läkemedelsbranscherna. Vi menar att det finns flera poänger med just dessa val, eftersom dessa branscher också ger oss möjlighet att belysa problematiken med jämställdhetsmärkning ur ett s.k. tjänsteperspektiv, som har kopplingar till ytterligare branscher.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft26"&gt;Konsumenter kan komma i kontakt med livsmedel på flera olika sätt och i flera olika sammanhang. Ett är i dagligvaruhandeln i samband med matinköp i olika livsmedelsbutiker. Att få information om vad maten innehåller kan tyckas vara primärt. Idag är det emellertid inte möjligt att få information om hur den mat som inhandlas i dagligvaruhandeln påverkar kvinno- och/eller och manskroppen. I februari år 1999 överlämnade Utredningen gällande konsumentinformation om dagligvaror betänkandet &lt;SPAN class="ft25"&gt;Märk väl! &lt;/SPAN&gt;(SOU 1999:7), i vilket det bland annat anförs följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft59"&gt;Information om dagligvaror är väsentligt för att konsumenterna skall kunna göra väl övervägda val och på så sätt bland annat undvika ekonomiska och andra risker. Därtill är det av intresse för samhällsutvecklingen att konsumenterna erbjuds erforderlig hälso- och miljöinformation så att de vid sina val kan ta hänsyn till hälso- och miljöaspekter. Således är det särskilt väsentligt att konsumenterna vid själva köptillfället har tillgång till erforderlig information.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft6"&gt;&lt;NOBR&gt;-----&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft15"&gt;För att underlätta för konsumenterna att på ett översiktligt sätt kunna få tillgång till erforderlig information bör ev. miljömärkning placeras i anslutning till basinformationen. Detsamma bör gälla vid placering av ev. nyckelhålsmärkning.&lt;SPAN class="ft27"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft6"&gt;Tanken är således att konsumenterna ska ha möjlighet att göra sitt val av produkter redan i butiken. För dem som önskar välja bort varor som inte är miljömärkta eller till exempel inte uppfyller kraven&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;SOU 1999:7, &lt;SPAN class="ft33"&gt;Märk väl! &lt;/SPAN&gt;s. 1 f.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_101"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;106 &lt;/SPAN&gt;En studie av näringsidkares syn...&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft6"&gt;för ”Nyckelhålet” finns således redan idag dessa möjligheter. De som önskar handla ”jämställt” har emellertid inte någon sådan möjlighet. Med ett system för frivillig jämställdhetsmärkning skulle de som just önskar göra ”jämställda” val få möjlighet att välja bort de varor som inte uppfyller kraven för jämställdhetsmärkningen av dagligvaror.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft26"&gt;Vid sidan av dagligvaruhandeln kommer konsumenterna även i kontakt med livsmedel när de till exempel besöker ett kafé eller en restaurang. Ett system för frivillig jämställdhetsmärkning av livsmedel gör det således även möjligt att överföra kraven för jämställda livsmedel till restaurangbranschen, vilken har nära kopplingar till hotellnäringen. Vi menar att ett system för frivillig jämställdhetsmärkning skulle kunna göra det möjligt för konsumenter att &lt;SPAN class="ft25"&gt;både &lt;/SPAN&gt;göra aktiva val av den mat som de önskar inta &lt;SPAN class="ft25"&gt;och &lt;/SPAN&gt;välja den restaurang eller det hotell som erbjuder just jämställdhetsmärkt mat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft26"&gt;Därtill kommer att såväl den enskilda butikens som restaurangens respektive hotellets tjänster kan komma att bli föremål för just frivillig jämställdhetsmärkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft26"&gt;Utredningen har valt att föra diskussioner med en kvinnlig informationsansvarig företrädare för ett multinationellt livsmedelsföretag. Utredningen har även fört samtal med företrädare för två olika hotell. Det ena hotellet företräddes av en kvinna, det andra av en man. Kvinnan är marknadsansvarig och mannen arbetar som receptionschef. De båda kvinnorna satt i företagens ledningsgrupper. Samtliga verksamheter är belägna i södra Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;9.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Läkemedelsbranschen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft26"&gt;Att kvinnors och mäns biologi skiljer sig åt är även av intresse ur medicinsk synvinkel. Trots att gruppen kvinnliga patienter är större än gruppen manliga patienter bedrivs den medicinska forskningen i princip endast med fokus på män. Detta gäller både inom läkemedelsindustrin och inom den kliniskt medicinska forskningen. Utredningen har fört diskussioner med överläkaren docent Karin &lt;NOBR&gt;Schenck-Gustafsson&lt;/NOBR&gt; vid Karolinska institutet, Stockholm, som beskriver faran som överhängande för just kvinnor när det gäller risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft6"&gt;Kvinnors och mäns skilda biologiska förutsättningar innebär bland annat att symptomen hos dem är olika när de drabbas av likadana sjukdomar. Detta får till exempel till följd att kvinnor som&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_102"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td82"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td77"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft40"&gt;En studie av näringsidkares syn&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;107&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td84"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td80"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td85"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p183 ft26"&gt;drabbas av sjukdomar inte alltid erhåller adekvat vård, eftersom deras symptom inte alltid överensstämmer med de medicinska beskrivningarna av sjukdomarna. Det föreligger således en fara för att kvinnliga patienter felbehandlas och att de medicinska farorna inte förebyggs i tillräcklig utsträckning. Till exempel är det i dag en allmän uppfattning att den vanligaste dödsorsaken för kvinnor är bröstcancer, vilket är fel. Den vanligaste dödsorsaken för kvinnor är hjärtinfarkt – precis som för män.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft26"&gt;På grund av att en del av den officiella statistiken (till exempel &lt;NOBR&gt;WHO-statistik&lt;/NOBR&gt; när det gäller hjärt- och kärlsjukdomar) endast omfattar personer under 60 – 65 år ser det ut som om kvinnor drabbas mindre än män av hjärtinfarkt. Generellt sett är det nämligen så att män drabbas av hjärtinfarkt från 45 års ålder, medan kvinnorna i allmänhet drabbas av hjärtinfarkt från 55 års ålder. Många av de kvinnor som drabbas av hjärtinfarkt saknar de symptom som anses vara typiska för hjärtinfarkt. Detta kan leda till att kvinnor som söker hjälp för smärtor i bröstet sällan blir adekvat behandlade. Kvinnor drabbas mer av så kallade tysta hjärtinfarkter utanför sjukhusen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft26"&gt;Kvinnors och mäns kroppar bryter ned en del mediciner på olika sätt, vilket är särskilt tydligt när det gäller medicinering mot högt blodtryck och hjärtsjukdomar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft26"&gt;Det finns flera förklaringar till varför kvinnor som grupp ingår i den medicinska forskningen i så liten utsträckning som de gör. Bland annat brukar man motivera avsaknaden av kvinnor vid studier av läkemedel med att kvinnors biologi gör studierna mer kostsamma: menstruationscykler med varierande hormonhalter och klimakteriebesvär kan komplicera studierna. Avsaknaden av kvinnor vid läkemedelsstudier motiveras också med att resultaten blir mer korrekta om studierna endast utförs på män, eftersom de anses utgöra ”the golden standard”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft26"&gt;Ytterligare en anledning till att inte låta kvinnor ingå i läkemedelsstudier är att kvinnor kan bli gravida och att eventuella barn kan drabbas av skador som orsakas av de testade läkemedlen. Mot detta bör man emellertid väga risken för att läkemedel som anses vara säkra faktiskt inte testats på dem som de är avsedda för, nämligen kvinnor och barn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft6"&gt;Detta är några frågor som är av central betydelse när det gäller möjligheten att införa kvalitetssäkringar ur könsperspektiv. Utredningen menar att det finns anledning att belysa problematiken ytterligare, för att undersöka möjligheten att införa ett system för frivillig&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_103"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GPB39103x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;108 &lt;/SPAN&gt;En studie av näringsidkares syn... &lt;SPAN class="ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft26"&gt;jämställdhetsmärkning av läkemedelsprodukter och medicinska tjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft6"&gt;Utredningen har fört diskussioner med en kvinna som är jämställdhetsansvarig vid ett multinationellt läkemedelsföretag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;9.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Bank- och försäkringsbranschen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft26"&gt;Det ställs idag stora krav på konsumenterna i samhället. Bland annat förväntas konsumenterna göra aktiva val när det till exempel gäller möjligheten att finansiera sin ålderdom (&lt;SPAN class="ft25"&gt;val av pensionsfond) &lt;/SPAN&gt;och när det gäller distribution av &lt;SPAN class="ft25"&gt;el &lt;/SPAN&gt;samt &lt;SPAN class="ft25"&gt;telefonitjänster&lt;/SPAN&gt;. De ökade möjligheterna till fria val kan visserligen upplevas som tyngande. Men det är också så att dessa nya möjligheter kan leda till att konsumenterna blir mer medvetna, vilket kan få till följd att de ställer större krav på näringslivets distribution av produkter och tjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft26"&gt;Vi såg i det tidigare att det finns flera schablonartade bilder av män och kvinnor. Dessa bilder genererar själva nya generaliseringar som förstärker de tidigare schabloniserade bilderna. Att kvinnor och män har olika löner är en sådan bild som genererar uppfattningar om mäns och kvinnors ekonomier. I Kvinnomaktutredningen förklarades mäns högre löner med att &lt;SPAN class="ft25"&gt;män redan har högre löner än kvinnor&lt;/SPAN&gt;.&lt;SPAN class="ft34"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Det förekommer än idag att män erhåller högre lön än kvinnor på grund av att de är män och att män är s.k. familjeförsörjare.&lt;SPAN class="ft34"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;Fördelningen mellan män och kvinnor över olika arbeten och deras genomsnittliga medellön framgår av nedanstående tabell.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;SOU 1998:6, &lt;/SPAN&gt;Ty makten är din... Myten om det rationella arbetslivet och det jämställda Sverige, &lt;SPAN class="ft15"&gt;s. 125.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;En avdelningssköterska i Sverige motiverade under våren 2000 ett lönetillägg om 500 kr med att den manliga sjuksköterskan var just familjeförsörjare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_104"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GPB39104x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td82"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td77"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft40"&gt;En studie av näringsidkares syn&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;109&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td84"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td80"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td85"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p253 ft15"&gt;De tio vanligaste yrkesgrupperna 1998&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft84"&gt;Antal i &lt;NOBR&gt;1000-tal,&lt;/NOBR&gt; könsfördelning (i procent) samt kvinnornas lön i procent av männens. Hel- och deltidsanställda. Rangordnade efter samtliga i yrkesgruppen&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td86"&gt;&lt;SPAN class="p356 ft15"&gt;Yrkesgrupp&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;SPAN class="p357 ft59"&gt;Antal&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td88"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft15"&gt;Köns-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td89"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td90"&gt;&lt;SPAN class="p358 ft15"&gt;Medel-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td91"&gt;&lt;SPAN class="p359 ft15"&gt;Kvinnors&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td86"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td87"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td88"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr21 td92"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft15"&gt;fördelning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td90"&gt;&lt;SPAN class="p358 ft15"&gt;lön&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td93"&gt;&lt;SPAN class="p359 ft15"&gt;lön i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td94"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td86"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td87"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td88"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td87"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td89"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td90"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr21 td91"&gt;&lt;SPAN class="p359 ft15"&gt;procent av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td86"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td87"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td88"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td87"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td89"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td90"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr21 td91"&gt;&lt;SPAN class="p359 ft15"&gt;männens&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td95"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td96"&gt;&lt;SPAN class="p360 ft15"&gt;Kv&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td97"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft15"&gt;M&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td96"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft15"&gt;Kv&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td98"&gt;&lt;SPAN class="p361 ft15"&gt;M&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td99"&gt;&lt;SPAN class="p358 ft15"&gt;Kv&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;SPAN class="p362 ft15"&gt;M&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td86"&gt;&lt;SPAN class="p356 ft59"&gt;Vård- och omsorgs-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td87"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td88"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td87"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td89"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td90"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td93"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td94"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td86"&gt;&lt;SPAN class="p356 ft15"&gt;personal m. fl.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td87"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft15"&gt;361&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td88"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft15"&gt;41&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td87"&gt;&lt;SPAN class="p357 ft15"&gt;90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td89"&gt;&lt;SPAN class="p363 ft15"&gt;10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td90"&gt;&lt;SPAN class="p364 ft15"&gt;15 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td93"&gt;&lt;SPAN class="p363 ft15"&gt;15 400&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td94"&gt;&lt;SPAN class="p365 ft15"&gt;98&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td86"&gt;&lt;SPAN class="p356 ft15"&gt;Säljare, inköpare,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td87"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td88"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td87"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td89"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td90"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td93"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td94"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td86"&gt;&lt;SPAN class="p356 ft15"&gt;mäklare m. fl.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td87"&gt;&lt;SPAN class="p357 ft15"&gt;55&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td88"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft15"&gt;90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td87"&gt;&lt;SPAN class="p357 ft15"&gt;38&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td89"&gt;&lt;SPAN class="p363 ft15"&gt;62&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td90"&gt;&lt;SPAN class="p364 ft15"&gt;18 800&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td93"&gt;&lt;SPAN class="p363 ft15"&gt;24 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td94"&gt;&lt;SPAN class="p365 ft15"&gt;78&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td86"&gt;&lt;SPAN class="p356 ft15"&gt;Försäljare detalj-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td87"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td88"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td87"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td89"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td90"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td93"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td94"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td86"&gt;&lt;SPAN class="p356 ft15"&gt;handel och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td87"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td88"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td87"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td89"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td90"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td93"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td94"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td86"&gt;&lt;SPAN class="p356 ft15"&gt;demonstratör&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td87"&gt;&lt;SPAN class="p357 ft15"&gt;93&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td88"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft15"&gt;45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td87"&gt;&lt;SPAN class="p357 ft15"&gt;67&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td89"&gt;&lt;SPAN class="p363 ft15"&gt;33&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td90"&gt;&lt;SPAN class="p364 ft15"&gt;14 900&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td93"&gt;&lt;SPAN class="p363 ft15"&gt;15 500&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td94"&gt;&lt;SPAN class="p365 ft15"&gt;96&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td86"&gt;&lt;SPAN class="p356 ft15"&gt;Ingenjörer och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td87"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td88"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td87"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td89"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td90"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td93"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td94"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td86"&gt;&lt;SPAN class="p356 ft15"&gt;tekniker&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td87"&gt;&lt;SPAN class="p357 ft15"&gt;17&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td88"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft15"&gt;102&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td87"&gt;&lt;SPAN class="p357 ft15"&gt;14&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td89"&gt;&lt;SPAN class="p363 ft15"&gt;86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td90"&gt;&lt;SPAN class="p364 ft15"&gt;18 400&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td93"&gt;&lt;SPAN class="p363 ft15"&gt;21 200&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td94"&gt;&lt;SPAN class="p365 ft15"&gt;87&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td86"&gt;&lt;SPAN class="p356 ft15"&gt;Sjuksköterskor&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td87"&gt;&lt;SPAN class="p357 ft15"&gt;86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td88"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft15"&gt;8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td87"&gt;&lt;SPAN class="p357 ft15"&gt;92&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td89"&gt;&lt;SPAN class="p363 ft15"&gt;8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td90"&gt;&lt;SPAN class="p364 ft15"&gt;18 400&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td93"&gt;&lt;SPAN class="p363 ft15"&gt;18 700&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td94"&gt;&lt;SPAN class="p365 ft15"&gt;98&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td86"&gt;&lt;SPAN class="p356 ft15"&gt;Övrig kontors-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td87"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td88"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td87"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td89"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td90"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td93"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td94"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td86"&gt;&lt;SPAN class="p356 ft15"&gt;personal&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td87"&gt;&lt;SPAN class="p357 ft15"&gt;70&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td88"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft15"&gt;16&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td87"&gt;&lt;SPAN class="p357 ft15"&gt;81&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td89"&gt;&lt;SPAN class="p363 ft15"&gt;19&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td90"&gt;&lt;SPAN class="p364 ft15"&gt;15 200&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td93"&gt;&lt;SPAN class="p363 ft15"&gt;16 400&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td94"&gt;&lt;SPAN class="p365 ft15"&gt;93&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td86"&gt;&lt;SPAN class="p356 ft15"&gt;Byggnads-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td87"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td88"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td87"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td89"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td90"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td93"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td94"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td86"&gt;&lt;SPAN class="p356 ft15"&gt;hantverkare&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td87"&gt;&lt;SPAN class="p357 ft15"&gt;3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td88"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft15"&gt;78&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td87"&gt;&lt;SPAN class="p357 ft15"&gt;4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td89"&gt;&lt;SPAN class="p363 ft15"&gt;96&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td90"&gt;&lt;SPAN class="p364 ft15"&gt;14 700&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td93"&gt;&lt;SPAN class="p363 ft15"&gt;17 500&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td94"&gt;&lt;SPAN class="p365 ft15"&gt;84&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td86"&gt;&lt;SPAN class="p356 ft15"&gt;Fordonsförare&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td87"&gt;&lt;SPAN class="p357 ft15"&gt;5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td88"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft15"&gt;72&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td87"&gt;&lt;SPAN class="p357 ft15"&gt;7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td89"&gt;&lt;SPAN class="p363 ft15"&gt;93&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td90"&gt;&lt;SPAN class="p364 ft15"&gt;15 600&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td93"&gt;&lt;SPAN class="p363 ft15"&gt;16 300&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td94"&gt;&lt;SPAN class="p365 ft15"&gt;96&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td86"&gt;&lt;SPAN class="p356 ft15"&gt;Grundskollärare&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td87"&gt;&lt;SPAN class="p357 ft15"&gt;54&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td88"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft15"&gt;18&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td87"&gt;&lt;SPAN class="p357 ft15"&gt;75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td89"&gt;&lt;SPAN class="p363 ft15"&gt;25&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td90"&gt;&lt;SPAN class="p364 ft15"&gt;18 100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td93"&gt;&lt;SPAN class="p363 ft15"&gt;18 200&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td94"&gt;&lt;SPAN class="p365 ft15"&gt;99&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td86"&gt;&lt;SPAN class="p356 ft15"&gt;Förskollärare och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td87"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td88"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td87"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td89"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td90"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td93"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td94"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td86"&gt;&lt;SPAN class="p356 ft15"&gt;fritidspedagoger&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td87"&gt;&lt;SPAN class="p357 ft15"&gt;64&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td88"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft15"&gt;5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td87"&gt;&lt;SPAN class="p357 ft15"&gt;93&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td89"&gt;&lt;SPAN class="p363 ft15"&gt;7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td90"&gt;&lt;SPAN class="p364 ft15"&gt;15 300&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td93"&gt;&lt;SPAN class="p363 ft15"&gt;15 100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td94"&gt;&lt;SPAN class="p365 ft15"&gt;102&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p154 ft33"&gt;Källa: Lönestatistik, SCB&lt;SPAN class="ft27"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft6"&gt;Att män har högre förvärvsinkomst under sitt yrkesverksamma liv ökar deras möjligheter att erhålla en högre pension än kvinnor. Till detta kommer att kvinnor lever längre än män. Vid utbetalning av pensioner framhålls det stundom att det sker omfördelningar av pensionsmedel från män till kvinnor. Medan kvinnornas livslängd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;På tal om kvinnor och män, Lathund om jämställdhet 2000, Statistiska centralbyrån, Örebro (2000).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_105"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;110 &lt;/SPAN&gt;En studie av näringsidkares syn...&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft6"&gt;beräknas uppgå till 84,53 år, uppgår männens livslängd endast till 80,84 år, vilket ger en skillnad på 3,69 år.&lt;SPAN class="ft34"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;Det kan tyckas vara riktigt att den som erhåller försörjning under en längre tid än någon annan inte kan erhålla lika mycket som den som erhåller försörjning under en kortare period. Detta gäller nog särskilt om det är så att den som erhåller pensionsersättningen inte heller har betalat in lika mycket som jämförelsepersonen under den aktuella perioden. Men ställs detta resonemang i ljuset av personernas könstillhörighet, inställer sig genast frågan hur det kommer sig att det generellt sett är gruppen kvinnor som ska erhålla den lägre ersättningen. Att det därutöver har visat sig att kvinnor även erhåller lägre ersättningar när de har erlagt en lika hög avgift som männen gör frågan än mer intressant.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft26"&gt;En viktig förutsättning för att uppnå jämställdhet mellan män och kvinnor är möjligheten att vara ekonomiskt oberoende, dvs. att det föreligger ekonomisk rättvisa mellan könen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft26"&gt;Av studier &lt;SPAN class="ft25"&gt;mellan hushåll &lt;/SPAN&gt;(alltså inte mellan män och kvinnor) framgår det bland annat att förmögenheterna är än mer ojämnt fördelade än inkomsterna. När det gäller fördelningen mellan mäns och kvinnors nettoförmögenhet och egen disponibla inkomst är den i huvudsak jämn. År 1992 ägde kvinnor 47 procent av den privata nettoförmögenheten. Deras individuella disponibla inkomster uppgick år 1994 till 45 procent av männens. Kvinnornas tillgångar är emellertid i princip genomgående lägre än männens, vilket framgår av nedanstående tabell.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;SOU 1998:3, &lt;/SPAN&gt;Välfärdens genusansikte&lt;SPAN class="ft15"&gt;, s. 139.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_106"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GPB39106x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td82"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td77"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft40"&gt;En studie av näringsidkares syn&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;111&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td84"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td80"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td85"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft33"&gt;Tillgångar och skulder 1992 för samtliga. Belopp i miljarder kronor, kvinnors tillgångar och skulder som andel av mäns i procent.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td102"&gt;&lt;SPAN class="p356 ft15"&gt;Tillgångar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td103"&gt;&lt;SPAN class="p368 ft15"&gt;Kvinnor Män&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td104"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft15"&gt;Andel&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td105"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td106"&gt;&lt;SPAN class="p356 ft15"&gt;Bankmedel (ej i näring)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td107"&gt;&lt;SPAN class="p369 ft15"&gt;214, 4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td108"&gt;&lt;SPAN class="p365 ft15"&gt;214, 5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td109"&gt;&lt;SPAN class="p370 ft15"&gt;50, 0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td106"&gt;&lt;SPAN class="p356 ft15"&gt;Direktägda aktier&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td107"&gt;&lt;SPAN class="p369 ft15"&gt;34, 1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td108"&gt;&lt;SPAN class="p365 ft15"&gt;46, 9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td109"&gt;&lt;SPAN class="p370 ft15"&gt;42, 1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td106"&gt;&lt;SPAN class="p356 ft15"&gt;Allemansfonder&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td107"&gt;&lt;SPAN class="p369 ft15"&gt;20, 9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td108"&gt;&lt;SPAN class="p365 ft15"&gt;22, 9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td109"&gt;&lt;SPAN class="p370 ft15"&gt;47, 6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td106"&gt;&lt;SPAN class="p356 ft15"&gt;Andra aktiefonder&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td107"&gt;&lt;SPAN class="p369 ft15"&gt;15, 8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td108"&gt;&lt;SPAN class="p365 ft15"&gt;17, 0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td109"&gt;&lt;SPAN class="p370 ft15"&gt;48, 2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td106"&gt;&lt;SPAN class="p356 ft15"&gt;Eget hem&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td107"&gt;&lt;SPAN class="p369 ft15"&gt;413, 6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td108"&gt;&lt;SPAN class="p365 ft15"&gt;504, 0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td109"&gt;&lt;SPAN class="p370 ft15"&gt;40, 6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td106"&gt;&lt;SPAN class="p356 ft15"&gt;Fritidsfastighet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td107"&gt;&lt;SPAN class="p369 ft15"&gt;77, 1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td108"&gt;&lt;SPAN class="p365 ft15"&gt;87, 3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td109"&gt;&lt;SPAN class="p370 ft15"&gt;46, 9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td106"&gt;&lt;SPAN class="p356 ft15"&gt;Bostadsrätt deklarerat värde&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td107"&gt;&lt;SPAN class="p369 ft15"&gt;7, 8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td108"&gt;&lt;SPAN class="p365 ft15"&gt;7, 9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td109"&gt;&lt;SPAN class="p370 ft15"&gt;49, 7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td106"&gt;&lt;SPAN class="p356 ft15"&gt;Övriga reala tillgångar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td107"&gt;&lt;SPAN class="p371 ft15"&gt;23, 9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td108"&gt;&lt;SPAN class="p365 ft15"&gt;71, 4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td109"&gt;&lt;SPAN class="p370 ft15"&gt;25, 1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td106"&gt;&lt;SPAN class="p356 ft15"&gt;Summa tillgångar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td107"&gt;&lt;SPAN class="p369 ft15"&gt;879, 4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td108"&gt;&lt;SPAN class="p365 ft15"&gt;1221, 6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td109"&gt;&lt;SPAN class="p370 ft15"&gt;41, 9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td106"&gt;&lt;SPAN class="p356 ft15"&gt;Skulder&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td107"&gt;&lt;SPAN class="p369 ft15"&gt;243, 1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td108"&gt;&lt;SPAN class="p365 ft15"&gt;512, 1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td109"&gt;&lt;SPAN class="p370 ft15"&gt;32, 2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td106"&gt;&lt;SPAN class="p356 ft15"&gt;Nettoförmögenhet, privat&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td107"&gt;&lt;SPAN class="p369 ft15"&gt;636, 3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td108"&gt;&lt;SPAN class="p365 ft15"&gt;709, 5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td109"&gt;&lt;SPAN class="p370 ft15"&gt;47, 3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td106"&gt;&lt;SPAN class="p356 ft15"&gt;Tillgångar i näring&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td107"&gt;&lt;SPAN class="p369 ft15"&gt;107, 6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td108"&gt;&lt;SPAN class="p365 ft15"&gt;327,2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td109"&gt;&lt;SPAN class="p370 ft15"&gt;24, 7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td106"&gt;&lt;SPAN class="p356 ft15"&gt;Skulder i näring&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td107"&gt;&lt;SPAN class="p369 ft15"&gt;31, 9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td108"&gt;&lt;SPAN class="p365 ft15"&gt;152,0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td109"&gt;&lt;SPAN class="p370 ft15"&gt;17, 3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td106"&gt;&lt;SPAN class="p356 ft15"&gt;Nettoförmögenhet i näring&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td107"&gt;&lt;SPAN class="p369 ft15"&gt;75, 7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td108"&gt;&lt;SPAN class="p365 ft15"&gt;175, 2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td109"&gt;&lt;SPAN class="p370 ft15"&gt;30, 2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td106"&gt;&lt;SPAN class="p356 ft15"&gt;Summa tillgångar inkl.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td107"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td108"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td109"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td106"&gt;&lt;SPAN class="p356 ft15"&gt;näringsverksamhet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td107"&gt;&lt;SPAN class="p369 ft15"&gt;987, 0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td108"&gt;&lt;SPAN class="p365 ft15"&gt;1548, 9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td109"&gt;&lt;SPAN class="p370 ft15"&gt;38, 9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td106"&gt;&lt;SPAN class="p356 ft15"&gt;Skulder inkl.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td107"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td108"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td109"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td106"&gt;&lt;SPAN class="p356 ft15"&gt;näringsverksamhet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td107"&gt;&lt;SPAN class="p369 ft15"&gt;275, 0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td108"&gt;&lt;SPAN class="p365 ft15"&gt;664, 0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td109"&gt;&lt;SPAN class="p370 ft15"&gt;29,3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td106"&gt;&lt;SPAN class="p356 ft15"&gt;Nettoförmögenhet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td107"&gt;&lt;SPAN class="p369 ft15"&gt;712,0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td108"&gt;&lt;SPAN class="p365 ft15"&gt;884, 9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td109"&gt;&lt;SPAN class="p370 ft15"&gt;44, 6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td106"&gt;&lt;SPAN class="p356 ft15"&gt;Taxerad förmögenhet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td107"&gt;&lt;SPAN class="p369 ft15"&gt;380, 2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td108"&gt;&lt;SPAN class="p365 ft15"&gt;336, 3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td109"&gt;&lt;SPAN class="p370 ft15"&gt;53, 1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td106"&gt;&lt;SPAN class="p356 ft15"&gt;Studieskuld&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td107"&gt;&lt;SPAN class="p369 ft15"&gt;33, 4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td108"&gt;&lt;SPAN class="p365 ft15"&gt;24, 1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td109"&gt;&lt;SPAN class="p370 ft15"&gt;58, 1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p154 ft33"&gt;Källa: SCB, inkomstfördelningsundersökningen med extra urval av förmögna hushåll.&lt;SPAN class="ft96"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft26"&gt;Av tabellen framgår det bland annat att kvinnors tillgångar från näringsverksamheter endast uppgår till 24, 7 procent av männens tillgångar i samma verksamheter. Bankvärlden har alltemellanåt kritiserats av kvinnor för att kvinnor inte har möjlighet att erhålla lån för igångsättning av nya näringsverksamheter i lika hög utsträckning som män. Naturligtvis är det inte lämpligt att utan vidare godta denna kritik. Vi menar emellertid att det kan finnas anledning att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;Tabellen är hämtad ur SOU 1997:87, &lt;SPAN class="ft33"&gt;Kvinnor, män och inkomster. Jämställdhet och oberoende&lt;/SPAN&gt;, s. 63.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_107"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;112 &lt;/SPAN&gt;En studie av näringsidkares syn...&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p61 ft26"&gt;belysa denna problematik ytterligare för att därefter ta ställning till huruvida det är möjligt att jämställdhetsmärka banktjänster i till exempel det här avseendet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft26"&gt;Vi har mot bakgrund av detta valt att även belysa frågan huruvida det är möjligt och även lämpligt att jämställdhetsmärka tjänster inom just bank- och försäkringsbranschen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft26"&gt;Utredningen har fört diskussioner med två svenska försäkringsbolag som tillhör de största i Sverige och med en av Sveriges storbanker som har förgreningar på världsmarknaden. Det ena försäkringsbolaget företräddes av sin informationschef och det andra bolaget av sin områdeschef. Båda var män. Banken företräddes av en kvinna, som var jurist. Alla tre var representerade i bolagens ledningsgrupper. Både banken och försäkringsbolagen bedriver verksamhet över hela landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;9.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;IT-branschen&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft26"&gt;Sverige går i likhet med övriga västvärlden mot ett samhälle inom vilket informationsteknologin (IT) spelar en allt större roll. Jämställdhetsrådet för transporter och IT (Jämit) beskriver IT som en samlingsbeteckning för telefon i mobiltelefoni, radio, TV, fax, datakommunikation samt elektronisk post och Internet, datasystem och elektroniska faktureringssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft6"&gt;Sverige är ett av de mest datortäta länderna i världen. Av nedanstående tabell framgår den geografiska spridningen av Internetanvändare.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_108"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GPB39108x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td110"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td91"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td111"&gt;&lt;SPAN class="p372 ft40"&gt;En studie av näringsidkares syn&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td112"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;113&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td113"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td114"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td115"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td116"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td117"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td118"&gt;&lt;SPAN class="p356 ft15"&gt;Geografisk fördelning av Internetanvändare&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td111"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td117"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td119"&gt;&lt;SPAN class="p356 ft15"&gt;Land&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td91"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft15"&gt;Antal användare&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td111"&gt;&lt;SPAN class="p373 ft15"&gt;Andel användare&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td112"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td117"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td120"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td121"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft15"&gt;(miljoner)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td115"&gt;&lt;SPAN class="p373 ft15"&gt;(procent)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td112"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td117"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td119"&gt;&lt;SPAN class="p356 ft15"&gt;Australien&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td91"&gt;&lt;SPAN class="p374 ft15"&gt;5,5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td111"&gt;&lt;SPAN class="p375 ft15"&gt;30 %&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td112"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td117"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td119"&gt;&lt;SPAN class="p356 ft15"&gt;Brasilien&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td91"&gt;&lt;SPAN class="p374 ft15"&gt;4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td111"&gt;&lt;SPAN class="p375 ft15"&gt;2,4 %&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td112"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td117"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td119"&gt;&lt;SPAN class="p356 ft15"&gt;Egypten&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td91"&gt;&lt;SPAN class="p374 ft15"&gt;0,06&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td111"&gt;&lt;SPAN class="p375 ft15"&gt;0,1 %&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td112"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td117"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td119"&gt;&lt;SPAN class="p356 ft15"&gt;Frankrike&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td91"&gt;&lt;SPAN class="p374 ft15"&gt;6,2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td111"&gt;&lt;SPAN class="p375 ft15"&gt;13 %&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td112"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td117"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td119"&gt;&lt;SPAN class="p356 ft15"&gt;Indien&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td91"&gt;&lt;SPAN class="p374 ft15"&gt;1,5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td111"&gt;&lt;SPAN class="p375 ft15"&gt;0,15 %&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td112"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td117"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td119"&gt;&lt;SPAN class="p356 ft15"&gt;Indonesien&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td91"&gt;&lt;SPAN class="p374 ft15"&gt;0,01&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td111"&gt;&lt;SPAN class="p375 ft15"&gt;0,005 %&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td112"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td117"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td119"&gt;&lt;SPAN class="p356 ft15"&gt;Japan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td91"&gt;&lt;SPAN class="p374 ft15"&gt;18&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td111"&gt;&lt;SPAN class="p375 ft15"&gt;14,4 %&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td112"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td117"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td119"&gt;&lt;SPAN class="p356 ft15"&gt;Canada&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td91"&gt;&lt;SPAN class="p374 ft15"&gt;13&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td111"&gt;&lt;SPAN class="p375 ft15"&gt;42 %&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td112"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td117"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td119"&gt;&lt;SPAN class="p356 ft15"&gt;Kina&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td91"&gt;&lt;SPAN class="p374 ft15"&gt;4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td111"&gt;&lt;SPAN class="p375 ft15"&gt;0,3 %&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td112"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td117"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td119"&gt;&lt;SPAN class="p356 ft15"&gt;Mexico&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td91"&gt;&lt;SPAN class="p374 ft15"&gt;0,7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td111"&gt;&lt;SPAN class="p375 ft15"&gt;0,7 %&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td112"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td117"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td119"&gt;&lt;SPAN class="p356 ft15"&gt;Peru&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td91"&gt;&lt;SPAN class="p374 ft15"&gt;0,02&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td111"&gt;&lt;SPAN class="p375 ft15"&gt;0,1 %&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td112"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td117"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td119"&gt;&lt;SPAN class="p356 ft15"&gt;Ryska federationen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td91"&gt;&lt;SPAN class="p374 ft15"&gt;1,5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td111"&gt;&lt;SPAN class="p375 ft15"&gt;1 %&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td112"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td117"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td119"&gt;&lt;SPAN class="p356 ft15"&gt;Slovenien&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td91"&gt;&lt;SPAN class="p374 ft15"&gt;0,5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td111"&gt;&lt;SPAN class="p375 ft15"&gt;25 %&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td112"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td117"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td119"&gt;&lt;SPAN class="p356 ft15"&gt;Storbritannien&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td91"&gt;&lt;SPAN class="p374 ft15"&gt;11&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td111"&gt;&lt;SPAN class="p375 ft15"&gt;20 %&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td112"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td117"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td119"&gt;&lt;SPAN class="p356 ft15"&gt;Sudan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td91"&gt;&lt;SPAN class="p374 ft15"&gt;0,0003&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td111"&gt;&lt;SPAN class="p375 ft15"&gt;0,001 %&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td112"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td117"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td119"&gt;&lt;SPAN class="p356 ft15"&gt;Sverige&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td91"&gt;&lt;SPAN class="p374 ft15"&gt;3,6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td111"&gt;&lt;SPAN class="p375 ft15"&gt;41 %&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td112"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td117"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td119"&gt;&lt;SPAN class="p356 ft15"&gt;Sydafrika&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td91"&gt;&lt;SPAN class="p374 ft15"&gt;1,6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td111"&gt;&lt;SPAN class="p375 ft15"&gt;3,7 %&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td112"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td117"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td119"&gt;&lt;SPAN class="p356 ft15"&gt;Tyskland&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td91"&gt;&lt;SPAN class="p374 ft15"&gt;8,4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td111"&gt;&lt;SPAN class="p375 ft15"&gt;10 %&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td112"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td117"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td119"&gt;&lt;SPAN class="p356 ft15"&gt;Uruguay&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td91"&gt;&lt;SPAN class="p374 ft15"&gt;0,09&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td111"&gt;&lt;SPAN class="p375 ft15"&gt;2,7 %&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td112"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td117"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td119"&gt;&lt;SPAN class="p356 ft15"&gt;USA&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td91"&gt;&lt;SPAN class="p374 ft15"&gt;106&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td111"&gt;&lt;SPAN class="p375 ft15"&gt;40 %&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td112"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td117"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td119"&gt;&lt;SPAN class="p356 ft15"&gt;Vietnam&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td91"&gt;&lt;SPAN class="p374 ft15"&gt;0,015&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td111"&gt;&lt;SPAN class="p375 ft15"&gt;0,02 %&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td112"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p376 ft33"&gt;Tabell, Nationalencyklopedin, DVD (2000)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft26"&gt;Så många som 70 procent av männen och 66 procent av kvinnorna har tillgång till dator. Det gör Sverige till en av världens mest avancerade &lt;NOBR&gt;IT-nationer.&lt;/NOBR&gt; Siffrorna är förhållandevis jämna, vilket i och för sig inte är detsamma som att kvinnor och män använder datorerna på ett likartat sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft26"&gt;Den nya teknologin har emellertid fått till följd att avstånden mellan människorna i samhället har kortats. Idag är det inte bara möjligt att betala räkningarna och göra matinköpen eller boka hotell och resor hemifrån den egna datorn, utan det är även möjligt att konsultera medicinsk expertis över nätet.&lt;SPAN class="ft34"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft6"&gt;Det vore högst olämpligt att Utredningen underlät att beakta ett område som är under så stor framväxt som informationsteknologin. När det gäller &lt;NOBR&gt;IT-området&lt;/NOBR&gt; har vi i första hand valt att undersöka huruvida det är möjligt att jämställdhetsmärka de tjänster som till-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;Se till exempel &lt;SPAN class="ft97"&gt;www.infpreg.com&lt;/SPAN&gt;, Kunskapscentrum för infektionssjukdomar under graviditet och www.apoteket.se.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_109"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;114 &lt;/SPAN&gt;En studie av näringsidkares syn...&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p183 ft26"&gt;handahålls, men det finns ändå klara kopplingar till produktområdet. Flertalet av de produkter som bjuds ut på Internet kan ju komma att bli föremål för jämställdhetsmärkning inom till exempel läkemedels- och livsmedelsbranscherna, vilket gör att vi också bör belysa kopplingar mellan IT och jämställdhet.&lt;SPAN class="ft34"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;Vi har således valt att även belysa möjligheten att införa ett system för frivillig jämställdhetsmärkning inom &lt;NOBR&gt;IT-branschen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft6"&gt;Utredningen har fört diskussioner med en marknadsansvarig man vid ett mindre &lt;NOBR&gt;IT-bolag.&lt;/NOBR&gt; Bolagets verksamhet sköts från en större ort i södra Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;9.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Synen på frivillig jämställdhetsmärkning, en inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft26"&gt;Syftet med den aktuella studien var att belysa de frågor som kringgärdar jämställdhetsområdet, genom att diskutera eventuella möjligheter eller hinder som ett förslag till ett system för frivillig jämställdhetsmärkning kan komma att stöta på.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft26"&gt;I syfte att kunna föra fördomsfria diskussioner med intervjupersonerna lovades de fullständig anonymitet. Det ska således inte vara möjligt att kunna identifiera dem eller det bolag som de företräder. För att underlätta läsningen och göra beskrivningarna mer levande har vi valt att ge såväl intervjupersonerna, företagen och orterna för verksamheterna nya namn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft26"&gt;Gemensamt för företrädarna var att de menade att det kan finnas marknadsmässiga poänger med jämställdhetsmärkning, även om de ställde sig frågande till innebörden av vad jämställdhetsmärkning och vad en jämställdhetsmärkning kan komma att innebära. Samtliga företrädare menade dock att det är väsentligt att göra en helhetsbedömning av företagets hela verksamhet när det gällde jämställdhetsfrågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;Utanför Utredningens arbete faller emellertid de frågor som Jämställdhetsrådet för Transporter och IT (Jämit) har i uppdrag att belysa och undersöka.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_110"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td82"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td77"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft40"&gt;En studie av näringsidkares syn&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;115&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td84"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td80"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td85"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p379 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;9.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Synen på jämställdhetsmärkning inom livsmedelsnäringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft26"&gt;Företaget, &lt;SPAN class="ft25"&gt;Mangiare Ltd&lt;/SPAN&gt;, tillhör ett av de största livsmedelsföretagen i Sverige. Mangiare Ltd ingår i en multinationell koncern inom livsmedelsbranschen. I livsmedelsbranschen skiljer man på konsumenter och kunder. Konsumenterna är de som köper produkterna. Konsumenterna köper sina varor av livsmedelsbranschens kunder. I Sverige finns det i princip endast tre stora kunder: ICA, KF och Axfood. Utredningen har intervjuat &lt;SPAN class="ft25"&gt;Johanna &lt;/SPAN&gt;som är informationschef vid Mangiare Ltd. Johanna är i &lt;NOBR&gt;40-årsåldern&lt;/NOBR&gt; och har arbetat vid företaget i omkring fem år. Innan hon kom till Mangiare Ltd arbetade hon vid ett större företag i byggbranschen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft6"&gt;Livsmedelsindustrin är traditionellt manlig. De som arbetar inom den primära jordbruksproduktionen liksom kunderna och säljarna är män. De som köper produkterna (konsumenterna) är huvudsakligen kvinnor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;9.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Livsmedelsföretagets inriktning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft26"&gt;Mangiare Ltd är ett traditionellt livsmedelsföretag. Det har som policy att ”tillverka och marknadsföra livsmedel som innebär en matupplevelse”. Den mat som kommer ut från fabriken är bearbetad till mer eller mindre färdiga produkter. I fabriken förädlas basråvaror till färdiga produkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft26"&gt;Även om det är så att de som köper varorna oftast är kvinnor, reflekterar Mangiare Ltd under tillverkningsprocessen i princip aldrig över konsumenternas kön. Däremot har demografiska frågor kommit att inta en allt mer central plats i diskussionen om vilka produkter som ska tas fram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft26"&gt;Av studier om konsumenters matvanor framgår bland annat att konsumenter inte är en enhetlig massa. Det är inte heller så att konsumenterna vill ha samma produkter alltid. Ibland vill de ha grönsaker och nyttig så kallad Nyckelhålsmärkt mat. Andra gånger önskar de desserter och vid ytterligare andra tillfällen önskar de sockerfri mat eller Gröna &lt;NOBR&gt;Gården-produkter.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft6"&gt;Att den svenska befolkningen håller på att bli äldre har gjort att Mangiare Ltd har börjat ställa frågor om vad maten innehåller och hur nyttig den är.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_111"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;116 &lt;/SPAN&gt;En studie av näringsidkares syn...&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p344 ft26"&gt;Därutöver har frågor om konsumenters tid och krav på bekvämlighet kommit att inta en allt mer framträdande roll för inriktningen på den mat Mangiare Ltd framställer. Det är fortfarande så att det huvudsakligen är kvinnorna som har huvudansvaret för den sociala omsorgen om familjen, till exempel matlagningen och det övriga hushållsarbetet. Nära två tredjedelar av det obetalda arbetet utförs av kvinnor. Medan kvinnornas obetalda veckoarbetstid beräknas uppgå till 33 timmar och 15 minuter, uppgår motsvarande veckoarbetstid för männen endast till 20 timmar och 10 minuter.&lt;SPAN class="ft34"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;9.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Personalens sammansättning vid livsmedelsföretaget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft26"&gt;Vid Mangiare Ltd i Sverige sysselsätts nära 2000 personer. Ungefär hälften arbetar vid fabriken i Skåneort, ett litet arbetarsamhälle i Mellanskåne. Det är främst processoperatörer som arbetar vid företaget. &lt;NOBR&gt;LO-kollektivet&lt;/NOBR&gt; uppgår till omkring 60 procent. Omkring 25 procent av de anställda vid Mangiare Ltd i Skåneort är säljare. Därutöver består personalen av produktutvecklare, marknadsförare och livsmedelsingenjörer. Företagets ledning, marknadsföringsavdelning och personalavdelning har sina lokaler i anslutning till fabrikerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft26"&gt;På samma sätt som för livsmedelsindustrin i övrigt är arbetsfördelningen vid Mangiare Ltd strikt könssegregerad. Medan männen arbetar med processer består kvinnornas arbetsuppgifter huvudsakligen i att plocka varor. Männen har i mycket större utsträckning än kvinnorna arbetsledande positioner. Under senare tid har den strikta könsfördelningen emellertid luckrats upp. Men det är fortfarande så att kvinnorna, i synnerhet de äldre, har mindre ansvarskrävande arbeten än männen. De yngre kvinnorna har dock i större utsträckning än tidigare kommit att få ansvara för en egen process, till exempel tillverkningen av köttbullar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft6"&gt;Arbetsklimatet är ”manligt” och Johanna beskriver jargongen som ”gubbig”. Kvinnornas andel uppgår till 30 procent, fördelat över hela företaget. De har i mycket större utsträckning än männen monotona arbetsuppgifter. Ofta är de också lågutbildade och har dåligt självförtroende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p382 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;På tal om kvinnor och män, Lathund om Jämställdhet 2000, Statistiska Centralbyrån, Örebro (2000).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_112"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td82"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td77"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft40"&gt;En studie av näringsidkares syn&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;117&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td84"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td80"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td85"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p171 ft26"&gt;Säljarkåren är i princip manlig. Jargongen präglas av det som ibland benämns som en ”amerikansk företagskultur”. Konkurrensen säljarna emellan är mycket hård, det är ”Amerika som hägrar, med amerikansk fotboll som förebild”. Vid säljkonferenser är det ”ryggdunk och uppgörelser i bastun som gäller”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft26"&gt;Johanna menar att det är förståeligt om kvinnor inte känner sig lockade av den miljön, där arbetsklimatet inte endast är psykiskt pressande, utan även fysiskt tungt. Säljarna förväntas ju inte bara lansera produkterna, utan också plocka upp varor på hyllor och i kyl- och frysdiskar ute i de enskilda livsmedelsbutikerna. Ibland ska de bygga frysdiskar, andra gånger kan det var fråga om att bygga montrar som gör varorna attraktiva, för att på så sätt lyckas ”kränga” så mycket som möjligt. Till det kommer att nästan samtliga butiksinnehavare är män och att säljarens förmåga oftast mäts i volymer, dvs. att de ”har lyckats kränga så många kartonger som möjligt under minsta möjliga tid”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft26"&gt;Företaget har emellertid försökt bryta den starka könssegregeringen på verkstadsgolvet. Vid ett tillfälle arbetade man med ett projekt som hette &lt;NOBR&gt;Sick-Sack&lt;SPAN class="ft27"&gt;26&lt;/SPAN&gt;.&lt;/NOBR&gt; Projektet syftade bland annat till att öka arbetarkvinnornas självförtroende. Tanken var att de kvinnorna skulle uppmuntras och stärkas så att de vågade söka arbetsledande arbeten i större utsträckning än de gjorde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft6"&gt;I syfte att all personal ska ha insyn i företagets hela verksamhet har företaget som policy att låta de tillträdande administrativa cheferna vid Mangiare Ltd gå runt och prova på olika arbetsuppgifter i fabriken. Johanna kom i kontakt med projektet &lt;NOBR&gt;Sick-Sack&lt;/NOBR&gt; i samband med att hon prövade på arbetet i fabriken. Då mötte hon en kvinna som var i hennes egen ålder (ungefär 35 år). Den kvinnan var både sliten och osäker, hon ”visste inte ens att man inte behövde ha lakan med sig när man åkte iväg på kurs”. Idag har denna kvinna vuxit och är numera en stark och självständig &lt;NOBR&gt;team-ledare&lt;/NOBR&gt; vid fabriken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;Namnet är fingerat.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_113"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;118 &lt;/SPAN&gt;En studie av näringsidkares syn...&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p384 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;9.6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Certifiering och märkning vid livsmedelsföretaget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft26"&gt;Mangiare Ltd arbetar aktivt med olika typer av &lt;NOBR&gt;ISO-certifiering.&lt;/NOBR&gt; Den primära anledningen till detta är att man ofta får förfrågningar om företaget är certifierat. Det växande miljömedvetandet i samhället har helt enkelt inneburit att det inte går att ställa sig utanför miljömärkningen. Man använder sig emellertid inte själv av miljömärkning på kontoret. Däremot ställer företaget alltid krav på att exempelvis tryckerier som det samarbetar med är Svanenmärkta. Skälen till detta är enbart miljömässiga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft26"&gt;Orsaken till att de saluför så kallade Kravmärkta matvaror är att de känner en press på sig att som en av Sveriges största matproducenter leverera åtminstone ett par produkter från Kravmärkta lantbruk. Det är emellertid inte helt lätt att få avsättning för de Kravmärkta produkterna, vilka i princip alltid saknar ekonomisk täckning. Det finns flera studier som visar att konsumenter önskar fler Kravmärkta varor, men det är emellertid få som köper dessa varor. Kravmärkta produkter är något dyrare än produkter som inte är Kravmärkta. Det är också detta som brukar uppges vara orsaken till att konsumenter inte köper de varor som de säger sig vilja ha.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;9.6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Jämställdhet vid livsmedelsföretaget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft26"&gt;Johanna uppfattar jämställdhetsbegreppet som en demokratifråga, att män och kvinnor har samma kompetens och kvalifikationer, att de ska ha samma möjligheter i livet, och att det inte ska vara möjligt att förfördela en kvinna endast på grund av hennes kön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft26"&gt;Johanna arbetade under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; som journalist innan hon bytte bana och började arbeta med information vid ett byggföretag. Som journalist upplevde hon aldrig att hon värderades utifrån sitt kön eller att hon var förfördelad i förhållande till sina manliga kollegor. Det var det hon skrev som låg till grund för bedömningen av huruvida hon var en duktig eller mindre duktig journalist.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft6"&gt;Vid byggföretaget blev det emellertid uppenbart för henne att hon inte hade samma chans till utveckling och avancemang som sina manliga kollegor. Hon hade arbetat mycket hårt och trodde att hennes arbetsinsatser skulle uppskattas, men det var ingen som uppmuntrade henne att fortsätta. Flera av hennes manliga kollegor ”bara traskade upp till chefen och frågade vad det fanns för möjlig-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_114"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td82"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td77"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft40"&gt;En studie av näringsidkares syn&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;119&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td84"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td80"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td85"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p347 ft26"&gt;heter för dem att avancera”, men när hon gjorde samma sak upplevdes hon som ”hialös”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft6"&gt;När skyldigheten att upprätta en jämställdhetsplan infördes år 1992 arbetade Johanna vid byggföretaget. Företaget var inte känt för att ha något vidare intresse för frågor om jämställdhet, ”men de ville ha papperen i ordning”. Det upprättades en jämställdhetsplan med många vackra ord, men den saknade styrka eftersom den inte innehöll annat än vaga och allmänna ord om att ”vi ska sträva mot…”. I syfte att komma vidare bildade hon tillsammans med ett par kvinnliga kollegor ett nätverk. Det blev också företagets ”motpart” vid alla diskussioner som rörde jämställdhet. Nätverket lever fortfarande kvar även om inte någon av kvinnorna arbetar kvar vid byggföretaget längre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft6"&gt;Även om hon inte har arbetat med jämställdhetsfrågor sedan hon kom till Mangiare Ltd, framhåller hon, att hon ändå är intresserad av jämställdhetsfrågor. Men, säger hon, hon har inte behövt arbeta med jämställdhetsfrågor vid Mangiare Ltd, eftersom hon känner att hon uppskattas för sin kompetens och inte blir bedömd på grund av sitt kön; ”till Mangiare Ltd kom jag på egna meriter”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;9.6.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Organisationen vid livsmedelsföretaget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft30"&gt;Företaget har nyligen omorganiserats. En av förändringarna innebar bland annat att den enda kvinnan som satt i ledningsgruppen fick lämna sin plats. För närvarande sitter elva män i ledningsgruppen. Eventuellt kommer Johanna att få en plats i ledningsgruppen, som ”ledningsguppens kvinnliga gisslan”. Frågan &lt;SPAN class="ft28"&gt;Vart tog kvinnorna vägen vid omorganiseringen &lt;/SPAN&gt;besvaras av den verkställande direktören med att &lt;SPAN class="ft28"&gt;sanningen är den att det inte finns något bra svar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft3"&gt;Den manliga dominansen är kännetecknande för Mangiare Ltd. I princip alla försäljningschefer, marknadschefer och distriktschefer är män. Johanna tror inte att det finns en avsiktlig tanke bakom detta, men hon menar ändå att männen har större möjligheter att få och nå ledande positioner i företaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft6"&gt;Johanna menar att Mangiare Ltd inte är särskilt bra på att arbeta med jämställdhetsfrågor och hon uppfattar intresset för dessa frågor som tämligen svalt, även om hon har hört en del missnöjda kommentarer sedan omorganiseringen genomfördes.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_115"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;120 &lt;/SPAN&gt;En studie av näringsidkares syn...&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p385 ft6"&gt;Det finns inte heller någon jämställdhetsansvarig person vid Mangiare Ltd, utan frågorna sköts av personalavdelningen. Den nu gällande jämställdhetsplanen är under omarbetning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;9.6.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Kriterier för jämställdhetsmärkning inom livsmedelsindustrin&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft26"&gt;Johanna menar att en förutsättning för att ett system för frivillig jämställdhetsmärkning ska vinna någon framgång är att märkningen kommer att kunna användas i konkurrenssammanhang; att jämställdhetsmärkningen utgör en &lt;SPAN class="ft25"&gt;konkurrensfördel&lt;/SPAN&gt;. Hon tror också att det är viktigt att Livsmedelsföretagens samorganisation får möjlighet att komma med förslag på de kriterier som ska gälla inom just livsmedelsindustrin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft26"&gt;Johanna ser det som högst väsentligt att jämställdhetsmärkningen inte frånkopplas företagens organisation. Det ”skulle vara mycket olyckligt om det blev möjligt att jämställdhetsmärka produkter och tjänster, utan att det ställdes krav på att det enskilda företaget når upp till vissa primära mål ur jämställdhetshänseende”. Det får inte råda någon tveksamhet inför frågan om företaget präglas av jämställdhet. Ska jämställdhetsmärkningen bli trovärdig måste också företagsklimatet präglas och genomsyras av jämställdhet. Johanna menar också att det även är viktigt att det råder etnisk mångfald vid företaget och att det bör finnas mångfaldsplaner för att kunna bli jämställdhetsmärkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft6"&gt;När det gäller frågan vilka kriterier som specifikt bör gälla vid jämställdhetsmärkning av produkter inom livsmedelsindustrin menar Johanna att kraven måste utgå från så kallad produktsäkerhet; livsmedlen får inte innehålla ämnen som är skadliga. Konsumenternas säkerhet måste stå i centrum.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;9.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Synen på jämställdhetsmärkning inom hotell- och restaurangnäringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft6"&gt;I två närliggande städer i södra Sverige bedriver de båda hotellen &lt;SPAN class="ft49"&gt;Guestwork Ltd &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft49"&gt;Hospits Ltd &lt;/SPAN&gt;hotell- och restaurangverksamhet. Båda hotellen har också konferensverksamhet. Till skillnad från Guestwork Ltd som är beläget i ett synnerligen restaurangtätt områ-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_116"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td82"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td77"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft40"&gt;En studie av näringsidkares syn&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td84"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td80"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td85"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft26"&gt;de bedriver Hospits Ltd både restaurang- och nattklubbsverksamhet. Hospits Ltd har även en festvåning. Hotellgästerna vid Guestwork Ltd har dock möjlighet att ta ”ett glas i baren eller äta en lättare måltid” i hotellets matsal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft26"&gt;Guestwork Ltd ingår i en större hotellkedja, med hotellverksamhet över hela landet. Vid Guestwork Ltd, ett hotell med omkring 20 anställda och 17 miljoner i årsomsättning, arbetar &lt;SPAN class="ft25"&gt;Johan &lt;/SPAN&gt;(omkring 30 år) som Utredningen har intervjuat i hans egenskap av receptionschef. Han har arbetat inom hotellbranschen i ungefär tio år. Johan är ansvarig för hotellets receptions- och konferensavdelning. Till hans arbetsuppgifter hör bland annat att kunna förutspå toppar och komma med förslag på prissättning av hotellets verksamhet. I hans arbete ingår även att planera aktiviteter för hotellets gäster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft26"&gt;Hospits Ltd:s har omkring 130 anställda och 60 miljoner i årsomsättning. Verksamheten är väsentligt större än Guestwork Ltd:s. Hotellet har ett flertal olika avdelningar, vilka var för sig företräds av en avdelningschef. Två gånger per termin samlas all personal för genomgång av hotellets verksamhet. Utredningen har intervjuat &lt;SPAN class="ft25"&gt;Agneta &lt;/SPAN&gt;(även hon är omkring 30 år), som har arbetat vid Hospits Ltd i ungefär fyra år och är marknadsansvarig. Agneta sitter även i ledningsgruppen för Hospits Ltd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;9.7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Hotellens inriktning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft26"&gt;Det stora flertalet av Guestwork Ltd:s gäster bor endast på hotellet under ett par nätter, men det förekommer att en del affärsresenärer bor på hotellet under en längre tid. På Hospits Ltd:s är det affärsresenärerna som är dominerande bland hotellgästerna. Hotellet har hög beläggning (63 procent). Såväl nattklubben som restaurangen är öppen för hotellgästerna och allmänheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft26"&gt;Vid såväl Guestwork AB som vid Hospits Ltd är männen i majoritet. De kvinnliga affärsresenärerna är emellertid på stark frammarsch, vilket har bidragit till att man har kommit att reflektera över hotellgästernas kön i större utsträckning än tidigare, då affärsgästerna var män. Hotellrummen är också traditionellt utformade, avsedda för just ”resande män i kostymer”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft6"&gt;Både Johan och Agneta framhåller hotellrummet som centralt för hotellets verksamhet; hotellrummet är hotellets ansikte utåt. Jo- han uttrycker det som att det är det som ”sätts in i rummet som gör rummet till vad det är”. Han menar bland annat att det är viktigt att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_117"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;122 &lt;/SPAN&gt;En studie av näringsidkares syn...&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p389 ft6"&gt;hotellrummen har så kallad helfigurspegel eftersom det ligger i tiden och att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft15"&gt;affärsfolk och säljare vill kunna ta sig en snabb blick i spegeln och se att allt sitter där det ska innan man går ut. I badrummet har vi speglar med lite mer ljus för att kunna se var man lägger färgen eller rakar sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft26"&gt;Både män och kvinnor vill kunna torka håret och göra sig snygga. Guestwork Ltd har inte hårtorkar på alla rum, men i receptionen finns det hårtorkar till utlåning. För att tillmötesgå de kvinnliga gästerna försöker hotellet i första hand boka in dem på de rum där det finns hårtorkar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft26"&gt;Även Hospits Ltd anstränger sig för att anpassa rummen så att både män och kvinnor ska känna sig välkomna till hotellet. De har 29 olika sorters rum: rum med robusta möbler, sekelskiftesrum, romantiska rum och rum som är utformade med engelska miljöer som föredöme. Var morgon tittar de över vilka gäster som ska komma och gör en rumsfördelning. De reflekterar över om det är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft15"&gt;en tjej eller kille, vad tror du att han eller hon tycker om och vilken smak tror du passar?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft15"&gt;Det är jättekul att placera en amerikan eller japan i ett sekelskiftesrum. Vet man att det är en ung kille lägger man honom gärna i ett rum med ett stort skrivbord, så han har möjlighet att sitta och jobba med sin dator. Ofta kommer de sent och sitter och jobbar på hotellrummen. Man försöker hela tiden att formge, så att de ska trivas. Ofta så kommer de tillbaka och då vill de ha just det rum som vi valde. Då har man lyckats träffa rätt. Ibland vill de pröva andra rum och testa annat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft15"&gt;Är det en barnfamilj så tar man ett större rum så det finns plats för en extra säng, så vi försöker ju att skräddarsy rummen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft15"&gt;(Agneta)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;9.7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Personalens sammansättning vid hotellen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft26"&gt;Vid Guestwork Ltd arbetar förutom Johan själv hotellets chef, frukostvärdinnor, städare, hotellvärdinnor och receptionspersonal. Stämningen bland personalen är mycket god, vilket Johan tror kan bero på att hotellet är litet och att personalen måste vara flexibel; alla kan räkna med att behöva ersätta dem som eventuellt är frånvarande. Var morgon samlas personalen vid &lt;NOBR&gt;10-tiden&lt;/NOBR&gt; och äter en gemensam frukost, vilket också bidrar till att skapa ett gott arbetsklimat och trivsel bland personalen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_118"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td82"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td77"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft40"&gt;En studie av näringsidkares syn&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;123&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td84"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td80"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td85"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p293 ft6"&gt;Kvinnorna är i majoritet. 90 procent av alla hotellchefer vid Guestwork Ltd har varit kvinnor. De har bara haft kvinnliga frukostvärdinnor och de har endast haft någon enstaka manlig städare. Det är också främst kvinnor som söker städjobben. Varken Johan eller Agneta känner till om det har gjorts något särskilt för att komma tillrätta med den ojämna könsfördelningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft15"&gt;De flesta som söker jobb här kommer direkt från gatan och lämnar sin CV eller sina ansökningshandlingar. Men visst annonserar vi i Platsjournalen och i aktuell dagspress. När det behövs vill säga. Vi har haft väldigt låg omsättning på personalen. Folk som jobbar här har en tendens att stanna väldigt länge och trivas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft15"&gt;(Johan)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft26"&gt;Det händer att det kommer arbetssökanden direkt från gatan och söker arbete vid Hospits Ltd. De annonserar i princip alltid när de söker personal – de annonserar alltid när de söker fast personal. När de söker extrapersonal annonserar de huvudsakligen i studenttidningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft26"&gt;Agneta framhåller att det krävs väldigt mycket av hotellet för att kunna hålla 24 timmars full service. Om någon blir sjuk är det viktigt att snabbt finna en ersättare. Hotellet har ett flertal studenter knutna till sig, som ofta har möjlighet att ställa upp med kort varsel. Arbetstiden är schemalagd, var avdelning sköter sig själv och det står de anställda fritt att byta schema med varandra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft26"&gt;Av hotellets åtta (8) städare är tre (3) män. Könsfördelningen i receptionen är förhållandevis jämn. Agneta tycker att det känns som om personalen kompletterar varandra ”det är vissa gånger som tjejerna är lite mer administrativa och ordentliga än killarna”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft26"&gt;Extrapersonalen består huvudsakligen av manliga studenter. Nästan hela nattpersonalen är manlig. Åldern på personalen sträcker sig från 18 till 64 år. Den stora åldersmässiga spridningen gör att arbetsklimatet är stimulerande. Blandningen av manliga och kvinnliga chefer, anför hon, bidrar också till det goda arbetsklimatet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft26"&gt;Könsfördelningen är mindre jämn vid köksavdelningen. Kallskänkorna, som gör förrätter och efterrätter, består endast av kvinnor. Vid ett tillfälle diskuterades det vid Hospits Ltd hur de skulle formulera sig för att få manliga kallskänkor, och de lyckades inte ”hitta ett ord som passade” för både män och kvinnor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft6"&gt;Diskarna är i princip uteslutande manliga. Agneta tror att det beror på att arbetet är så fysiskt påfrestande att det finns få kvinnor&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_119"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;124 &lt;/SPAN&gt;En studie av näringsidkares syn...&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft6"&gt;som orkar arbeta som diskare. De få kvinnor som har arbetat som diskare har sällan stannat kvar särskilt länge. Till det kommer att jargongen i köket är förhållandevis rå:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft15"&gt;Jag vet att restaurangchefen kan säga ’Gud, jag vill ha en tjej, så det är någon som kan städa’. Han säger att tjejer ser saker på ett helt annat sett än vi killar när det t.ex. gäller att städa. Det är ju ingen diskriminering, men å andra sidan ändå. Han känner ändå att tjejer har en helt annan känsla än killar. De ser det där med servetter blommor och tända ljus, belysning och musik. Då kan han känna att han vill ha hälften – hälften så att det blir mysigt. Ofta kan tjejerna pusha igång killarna ’det som behöver göras’. Det är väl något som man kan få höra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft15"&gt;Kallskänkorna [arbetar endast i köket] är inte i restaurangen. De har ändå en rätt rå jargong för att klara av att anpassa sig i köket. Det gäller att ta för sig, att äta eller ätas. Det är väl den avdelning där jag kan se att tjejerna inte kan vara så tjejiga, utan att tjejerna måste ta för sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft15"&gt;(Agneta)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft26"&gt;Det finns nästan inga kvinnliga bartenders i Sverige. Agneta tror att det kan vara så att kvinnor känner sig utsatta i bartenderarbetet. Om hon fick som hon ville så skulle hon anställa en kvinna till nattklubben. ”Det vore optimalt om vi hade haft en kvinna och en man till var och en av våra båda barer,” säger hon. Men hon har inte lyckats hitta någon kvinnlig bartender.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;9.7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Certifiering och märkning inom hotellen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft26"&gt;Under senare tid har Guestwork Ltd börjat betrakta hotellet ur miljösynpunkt. Bland annat har man slutat använda bitsocker i portionsförpackningar och mjölk i små tetror. Mjölken serveras ur tillbringare. Man har också försökt att övergå till att servera teet ur tekannor, men gästerna vill hellre ha påste.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft6"&gt;För tre år sedan deltog Hospits Ltd i ett miljöprojekt tillsammans med ett par studenter. Tanken var att de skulle försöka miljöcertifiera hotellet. Men de klarade inte av det:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft15"&gt;Det var för mycket rent administrativt. Rent konkret hade vi nog klarat att skriva checklistor och kontrollera och så. I och med att vi har så mycket personal så hade vi checklistor redan innan vi påbörjade arbetet i projektet, men det blev för mycket administration.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft15"&gt;Det är samma sak med ISO 14000 om miljö. Det är för tungt rent administrativt och så har inte vi de nyckelpersoner som man kan lägga arbetet på.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_120"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td82"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td77"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft40"&gt;En studie av näringsidkares syn&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;125&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td84"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td80"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td85"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p219 ft15"&gt;Men vi vill väldigt gärna jobba med miljö så vi har gjort vår egen miljöpolicy. Vi har just försökt plocka ”godbitarna” av det vi har läst och försökt utarbeta det på vårt vis. Vi får ju ingen certifiering för det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft15"&gt;Det vi gör idag är att vi källsorterar. Vi använder inga kemikalier vid städningen. Det är alltid lättare om man har en mall. Vi tog kontakt med ett närliggande sjukhus och frågade hur de gjorde för att städa kemikaliefritt. Nu använder vi mirakeltrasor och vi tvättar alla handdukar själva. Husfruarna tar hand om tvätten. Vi ber gästerna om att inte byta handduk allt för ofta. Om handduken ligger på golvet så byter vi den annars så låter vi den hänga. Lakanen byts inte oftare än var tredje dag för så kallade stannagäster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft15"&gt;Det är mycket man kan göra på hotell. Vi använder till exempel inga plastglas utan vi använder dricksglas. Vi använder mycket papper och pennor. Men vi köper endast miljömärkta pappersprodukter. Vår mat är kravmärkt och vi komposterar våra sopor. Vår VD är mycket noga med detta och vi känner att vi får igen det arbetet. Ofta, om det skrivs avtal med kunder om större bokningar, ber kunderna om vår miljöpolicy.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft15"&gt;(Agneta)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft26"&gt;Hotellet har nyligen genomfört en renovering av fastigheten. I samband med den, har man försökt övergå till annat än syntetmaterial och i stället använda bomull och skinn. För att motverka risken för allergier har man till exempel tagit bort samtliga heltäckningsmattor. De har också valt bort parkettgolv till förmån för ”riktiga trägolv” och de använder inte alls syntetmaterial. I stället använder de bomull och skinn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft26"&gt;Agneta tror att det vore bra om det var möjligt att anlita konsulter i samband med certifiering och märkning av företag. Eventuellt skulle arbetet kunna läggas upp som en utbildning i vilken ett flertal verksamheter med likartad verksamhet fick möjlighet att lära sig arbeta med till exempel miljö- eller jämställdhetsfrågor. Hon tror också att det vore bra om konsultarbetet hade formen av en utbildning som sträckte sig över en lång period. På så sätt skulle det kunna vara möjligt att varva teoretiska kunskaper med praktiskt arbete. Genom att samla människor från olika verksamheter skulle det också vara möjligt att bearbeta de svårigheter som är specifika för respektive verksamhet. Då skulle det även vara möjligt att dra nytta av kunskaper från andra projekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;9.7.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Jämställdhet inom hotellen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft6"&gt;Varken Johan eller Agneta är intresserade av eller ens tänker på jämställdhetsfrågor. Johan tror att hans generation är mer jämställd än de som är äldre än han. Trots det menar han att frågor om jäm-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_121"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;126 &lt;/SPAN&gt;En studie av näringsidkares syn...&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p144 ft26"&gt;ställdhet alltid väcker stora diskussioner, då de kommer upp. Men han har aldrig hört någon tala om jämställdhet vid hotellet. Båda två beskriver jämställdhet som att &lt;SPAN class="ft25"&gt;det ska vara lika villkor för kvinnor och män och att lönenivåerna ska vara lika&lt;/SPAN&gt;. Agneta understryker att det inte får vara så att en man får arbetet endast för att han inte kan bli med barn: ”Det är ju inte rättvist, men så är det idag”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft26"&gt;Till skillnad från Guestwork Ltd finns det en jämställdhetsplan vid Hospits Ltd. Men Johan framhåller att Guestwork Ltd ändå arbetar för att personalen ska trivas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft26"&gt;Anledningen till att Agneta inte tänker på jämställdhet tror hon beror på att hon är så självsäker och att hon alltid känner att hon har den verkställande direktörens stöd. Hon menar att hon helt enkelt inte behöver tänka på jämställdhet. Men om hon &lt;SPAN class="ft25"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;hade varit så &lt;SPAN class="ft25"&gt;självsäker &lt;/SPAN&gt;hade hon kanske &lt;SPAN class="ft25"&gt;lutat sig tillbaka på jämställdheten&lt;/SPAN&gt;. Trots det finns det få saker som gör henne så arg som att människor inte behandlas lika: ”Då blir jag galen”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft49"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;Agneta vill gärna att &lt;/SPAN&gt;kvinnor behandlas olika men ändå lika&lt;SPAN class="ft6"&gt;. Hon menar att det är vikigt att en kvinna behandlas som en kvinna och en man behandlas som en man, annars finns det risk för att gränserna mellan könen suddas ut och det tycker hon skulle vara synd:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft15"&gt;Det är viktigt att vi kvinnor som börjar komma upp på chefsposter inte är som männen. Kvinnor har så oerhört mycket bra egenskaper – kvinnliga egenskaper. Om kvinnor försöker vara män och män försöker var kvinnor, då tror jag att det bara blir kaos… Jag kan bli tokig på de där rödstrumporna, som jag ibland uppfattar det bara står och skriker. Jag tycker att man ska utnyttja de fördelar man har och lära av männen i stället för att motarbeta dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft15"&gt;(Agneta)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft26"&gt;Agneta beskriver också en rädsla för att jämställdhet är detsamma som könskvotering. Om det är så att en man och en kvinna söker samma arbete och det också är så att mannen är mer kompetent än kvinnan, så ska mannen få arbetet. Det är kompetensen som ska ha företräde framför könet och det får inte vara så att kvinnan får arbetet endast för att hon är kvinna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_122"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td82"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td77"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft40"&gt;En studie av näringsidkares syn&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;127&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td84"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td80"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td85"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p393 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;9.7.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Det goda jämställdhetsarbetet inom hotellen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft6"&gt;Agneta menar att stämningen är god och öppen på Hospits Ltd. Hon har alltid känt det som att hon har haft den verkställande direktörens stöd och ger följande två exempel på hur den verkställande direktören har tagit de anställdas parti.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft33"&gt;Nedsättande kommentarer om en kvinna med anspelningar på hennes kön&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft15"&gt;Vid ett tillfälle kände Agneta sig illa behandlad av en äldre man. Hon företrädde Hospits Ltd:s vid en sammankomst. Hon hade blivit placerad mellan den nu aktuella äldre mannen och en annan man.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft15"&gt;Då vände sig den äldre mannen till den andra mannen och föreslog att han skulle byta plats med Agneta. Mannen ifråga svarade ’Ja, det kan jag väl, men varför?’. Den äldre mannen svarade ’Därför jag föredrar intelligens framför kvinnlig skönhet.’ Agneta kände sig provocerad och svarade ’Vad synd, för hade du suttit bredvid mig så hade du fått båda delarna’.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft15"&gt;Efter sammanträdet vände sig Agneta till den verkställande direktören som genast tog hennes parti. Vid nästa sammanträde villkorade han det fortsatta samarbetet med sällskapet på så sätt att om inte den äldre mannen bad Agneta om ursäkt, så skulle sällskapet inte få hålla sina sammankomster vid Hospits Ltd längre. Den äldre mannen bad Agneta om ursäkt. Numera fungerar samarbetet mellan Agneta och den äldre mannen problemfritt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft15"&gt;(Agneta)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft33"&gt;Sexuella trakasserier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft15"&gt;En sommar var det en kvinnlig hotellstäderska som anmälde en man för sexuella trakasserier. Mannen misstolkade den kvinnliga städerskans vänliga hälsning, ’Hej, god morgon. Hur är det? Jag ska komma in och städa ditt rum’, som en flirt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft15"&gt;Mannen, som var mycket berusad, tog henne på brösten och klämde så hårt att hon hade märken efter hans händer i flera dagar efter händelsen. Kvinnan blev djupt chockad och var sjukskriven i två veckor efter övervåldet. Hospits Ltd hjälpte henne att få kontakt med en psykolog vid företagshälsovården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft15"&gt;Så snart ledningen fick höra vad som hade hänt ringde de upp den man som hade hand om den grupp som gästen ingick i och förklarade vad som hade hänt. De meddelade också att denne gäst inte skulle få bo kvar på hotellet och att de inte heller tänkte hjälpa till med att förmedla ett nytt hotell. ’Hur ni löser det tänker inte vi bry oss om och vi tänker inte rekommendera något annat hotell’.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft15"&gt;Det blev ett himla liv. Mannen var en högt uppsatt advokat från ett annat land. Han hotade med att den svenska ambassaden inte skulle få vara kvar i hans land. Men Hospits Ltd förklarade att det spelade ingen roll och att de inte tänkte låta honom stanna kvar som gäst på hotellet. Hospits Ltd anförde även att det inte kunde polisanmäla mannen ifråga, men om städerskan skulle välja att anmäla honom så skulle hon ha hotellets fulla stöd.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_123"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;128 &lt;/SPAN&gt;En studie av näringsidkares syn...&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p395 ft15"&gt;Städerskan valde att polisanmäla gästen. När bussen kom, som skulle köra gruppen till flyget, kom också polisen och plockade av honom från bussen och sade till chauffören ’ni kan köra nu’.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft15"&gt;Den händelsen har lett till att Hospits Ltd har ändrat på städrutinerna. Numera får hotellpersonalen aldrig städa ensamma eller ens gå in på rummen ensmma. De måste alltid vara två. Gästerna får inte heller vara kvar på rummet när städarna är där. Gästerna erbjuds alltid en kopp kaffe i receptionen under den tid som personalen städar rummet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft15"&gt;(Agneta)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;9.7.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Kriterier för jämställdhetsmärkning inom hotellbranschen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft6"&gt;En fråga som har kommit att diskuteras särskilt inom hotellbranschen, är om hotellen är att betrakta som jämställda även om de erbjuder gästerna att hyra erotiska filmer. Johan framhåller att i princip hälften av dem som hyr de erotiska filmerna är kvinnor. Mot bakgrund av att Guestwork Ltd inte ”har fått några direkta påstötningar” i det här avseendet, så menar han att det inte finns någon särskild anledning att inte erbjuda hotellgästerna möjligheten att hyra erotiska filmer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft26"&gt;Frågan om hotellet ska erbjuda gästerna möjlighet att hyra erotiska filmer har varit uppe till diskussion i ledningsgruppen för Hospits Ltd. Diskussionen har blossat upp med jämna mellanrum – allra senast i samband med den offentliga debatten som följde efter TV- programmet ”Shocking truth”. Hotellet har inte fattat något beslut i frågan ännu. Frågan kompliceras bland annat av de kontraktsvillkor som distributörerna av hyrfilmer ställer på sina kunder (hotellen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft6"&gt;Ett villkor för att få hyra ut filmer genom hyrfilmsbolagens försorg är att hotellen erbjuder gästerna ett paket av filmer, vanligtvis åtta filmer varav två är så kallat erotiska. Hyrfilmsbolagen gör med jämna mellanrum stickprov vid hotellen för att kontrollera att hotellen efterlever kontraktsvillkoren. De som eventuellt har plockat bort filmer ur hyrfilmspaketet gör sig således skyldiga till kontraktsbrott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft26"&gt;Hospits Ltd har bland annat övervägt att säga upp avtalet med hyrfilmsbolagen för att i stället övergå till så kallad &lt;NOBR&gt;kabel-TV,&lt;/NOBR&gt; vilket eventuellt kan komma att leda till ökade hotellpriser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft6"&gt;Mot bakgrund av att både Johan och Agneta framhåller hotellrummen som centrala för hotellets verksamhet, menar de också att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_124"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td82"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td77"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft40"&gt;En studie av näringsidkares syn&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;129&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td84"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td80"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td85"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p347 ft26"&gt;de kriterier som ska ställas på hotellbranschens tjänster ska utgå ifrån just hotellrummen och kundernas önskemål på god service.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft26"&gt;Agneta är övertygad om att kvinnor är mer intresserade av att jämställdhetsmärka hotell än män. Stundom slås hon också av tanken att hotellen är utformade för att det just är män som ska känna sig välkomna och trivas. Det är i princip endast kvinnor som kommer med synpunkter på hotellrummens utformning. En ofta återkommande fråga är &lt;SPAN class="ft25"&gt;varför finns det inte tillräckligt med belysning för oss kvinnor&lt;/SPAN&gt;?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft26"&gt;Under senare tid har Agneta rest en del i tjänsten. Då har hon fått tillfälle att praktisera som gäst på hotell. Det är framförallt det som har fått henne att reflektera över hur det är att bo på hotell som kvinna. Bland annat har hon upptäckt att hon känner obehag inför situationen att besöka hotellrestaurangen ensam, något som hon inte tror att en man över huvud taget reflekterar över:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft15"&gt;Men vi är lite sådana. Vi går gärna ned två – tre stycken. Det tycker vi är skittrevligt, men ensam går man inte ned. Då känner vi oss nog rätt så utsatta som kvinnor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft15"&gt;Jag kom på när jag bodde på hotell och var skithungrig. Då kom jag och tänka på alla de kvinnor som bor hos oss. Tankarna gick först till att ta bort avgiften för &lt;NOBR&gt;room-service,&lt;/NOBR&gt; att det inte ska kosta något att ta upp maten på rummet. Därefter gick tankarna till att locka ned kvinnorna i restaurangen. Man känner sig kanske lite utsatt, lite uttittad att gå ned ensam. Det vore roligt om man kunde locka ned tjejerna. Man skulle till exempel kunna ha en tjejmeny med kyckling och sallad, sån’t som vi gillar. Vi äter ju inte så mycket mat på kvällen alltid. Vi tänker ju oftast på vikten och tycker inte om att äta tung mat på kvällen. Att man kanske kan göra en meny mellan vissa tider och att man då kan tänka sig att få ned flera kvinnor samtidigt. Hotellet kämpar alltid med att få ned gästerna till restaurangen. Ju fler som sitter i restaurangen desto fler kommer det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft15"&gt;(Agneta)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft6"&gt;Johan har svårt att förstå hur jämställdhet ska kunna appliceras på restauranger. Han menar dock att det finns skillnader mellan män och kvinnor när det gäller frågan vad de äter och dricker:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p400 ft15"&gt;Det finns ju tjejdrycker till exempel. Det är cider av olika slag, vin och lite olika drinkar. Killdryck är öl. Men det ju en del tjejer som dricker det också… Lättare rätter såsom omeletter är väl kanske lite tjejmat. Ja, jag vet inte riktigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft15"&gt;(Johan)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft6"&gt;Guestwork Ltd har försökt utforma restaurangen som ett vardagsrum, så att alla ska känna sig välkomna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_125"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;130 &lt;/SPAN&gt;En studie av näringsidkares syn...&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p402 ft26"&gt;Johan, som inte har reflekterat över frågor om jämställdhet tidigare, menar precis som Agneta att ett jämställt hotellrum ska innehålla ”både byxpress och strykjärn, strykbräda, hårtork, bra ljus i badrummet och flera speglar”. Det är just speglarna och hårtorken som gör att rummet blir kvinnligt. Därutöver bör det alltid finnas bindor, tamponger och strumpbyxor att tillgå i receptionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft6"&gt;Varken Johan eller Agneta ser det som orimligt att vid upphandling av tjänster ställa krav på att leverantörerna bedriver ett aktivt jämställdhetsarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;9.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Synen på jämställdhetsmärkning inom &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IT-näringen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Nätet AB &lt;/SPAN&gt;är ett litet Internetkonsultbolag. Nätet AB arbetar bland annat som webbyrå och erbjuder företag att ha sina Internetservrar hos bolaget. Bolaget bedriver även konsultverksamhet och ger förslag på utformning av webbsidor och handel över Internet. Vid Nätet AB arbetar &lt;SPAN class="ft25"&gt;Peter&lt;/SPAN&gt;, som Utredningen har intervjuat. Peter är omkring 25 år och marknadsansvarig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;9.8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Internet – ett system för kommunikation&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft26"&gt;Internet – &lt;SPAN class="ft25"&gt;nätet&lt;/SPAN&gt;, är ett system där kommunikationen sker enligt ett antal fastställda protokoll (TCP/IP) mellan datorer. Nätet är i princip tillämpligt på alla datorer. Samtliga datorer som är anslutna till Internet ska ha en så kallad &lt;NOBR&gt;IP-adress.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft26"&gt;Ett meddelande som skickas över Internet, eller via ett lokalt datanät, ska också ha ett så kallat &lt;NOBR&gt;IP-nummer.&lt;/NOBR&gt; Systemet letar med hjälp av numret upp adressaten, varvid det är möjligt att överföra meddelandet. Systemet bakom detta utgörs bland annat av routrar: enheter som förmedlar datatrafik enligt &lt;NOBR&gt;TCP/IP-protokollen&lt;/NOBR&gt; mellan två eller flera nät.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft6"&gt;World Wide Web (WWW) – &lt;SPAN class="ft49"&gt;webben&lt;/SPAN&gt;, är ett världsomspännande informationsnät, som är baserat på datorkommunikation över just Internet. Informationen presenteras över ett flertal anslutna datorer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;27 &lt;/SPAN&gt;Mot bakgrund av att flertalet begrepp inom &lt;NOBR&gt;IT-branschen&lt;/NOBR&gt; inte är helt enkla att förstå har Utredningen valt att göra en kort sammanfattning över de mest centrala begreppen. Texten utgör ett sammandrag ur Nationalencyklopedin, DVD (2000).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_126"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td82"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td77"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft40"&gt;En studie av näringsidkares syn&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;131&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td84"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td80"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td85"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p61 ft26"&gt;– &lt;SPAN class="ft25"&gt;servrar&lt;/SPAN&gt;. Webben kan ses som en plats för information som ofta är sammanlänkad med bilder – &lt;SPAN class="ft25"&gt;webbplats &lt;/SPAN&gt;(nätplats). Webbplatsen nås via en hemsida eller den mer omfattande ingången – &lt;SPAN class="ft25"&gt;portalen&lt;/SPAN&gt;. På webben finns det möjlighet att söka information om forskning, inrikes- och utrikespolitik, delta i diskussionsgrupper med människor från i princip hela världen - &lt;SPAN class="ft25"&gt;chatta&lt;/SPAN&gt;. Det är även möjligt att köpa varor och tjänster över nätet – &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;e-handel&lt;/SPAN&gt;.&lt;/NOBR&gt; Det förekommer även att video- och musikinspelningar lanseras över nätet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p404 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;9.8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Personalens sammansättning vid IT- bolaget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft26"&gt;Vid Nätet AB arbetar 14 personer, elva män och tre kvinnor. Bolaget har ett par fristående konsulter knutna till sig. Personalen är allt från systemutvecklare och webbmaster till ekonomi- och supportansvariga. Nätets kunder består huvudsakligen av medelstora företag – företag med 50 till ett par hundra anställda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft6"&gt;Nätet AB är, i likhet med flera andra &lt;NOBR&gt;IT-företag,&lt;/NOBR&gt; ett växande bolag. De söker ständigt nytt folk. Personalen söks både via Nätet AB:s egen hemsida och via arbetsförmedlingen. Men framför allt använder sig bolaget av de anställdas egna kontakter för att få personal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft6"&gt;Även om de flesta är mellan 25 och 30 år skulle bolaget mycket väl kunna tänka sig att ta in äldre också:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft15"&gt;Men man vill gärna titta på hur det ser ut runt omkring och försöker hålla det rätt jämnt. Vi har ju ägarna, som är lite äldre också. Vi har folk över 30, så egentligen är inte mönstret så tydligt. För vår bransch och för det vi gör så har ju den stora rekryteringsgrytan legat i den åldern. Men det är inte något problem. Om det är någon som är 60 år och oerhört kompetent och duktig så är de välkomna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft15"&gt;(Peter)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft6"&gt;Det finns få kvinnor inom &lt;NOBR&gt;IT-branschen.&lt;/NOBR&gt; Peter framhåller dock att Nätet AB gärna ser att fler kvinnor söker sig till bolaget:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft59"&gt;Vi skulle inte önska oss något annat än att det var lättare att anställa fler kvinnor. Nu är inte vårt problem att anställa kvinnor, såsom det är hos andra, att de är i den åldern att de strax ska bilda familj. Det gäller ju även för män. Jag anställdes bara några månader innan det att jag skulle bli pappa. En annan kille skulle också bli pappa strax efter att han anställdes. Det var inte heller några problem. Det är samma sak för kvinnor. Nu har vi inte haft något sådant ex-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_127"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;132 &lt;/SPAN&gt;En studie av näringsidkares syn...&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p219 ft15"&gt;empel hos oss. Men om det är någon som är höggradigt gravid och ska leverera snart efter anställningen, så kan det ju bli problem om man tar in dem för ett kundkritiskt projekt från början, så är det ju bara. Vi tycker att det är rätt kul och vi brukar gå ut och mobba de andra kvinnorna och fråga om det inte är dags snart. Det är rätt kul, faktiskt. Det är inget hinder att man vill skaffa barn. Hos oss är det bara positivt att ha familj och barn. Man måste ha tid för att ha något annat än bara arbete. Vi sparkar ut dem som inte håller på arbetstiderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft6"&gt;&lt;NOBR&gt;---&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft15"&gt;Idag är det så att kvinnor har företräde framför män, även om kvinnorna har lägre kompetens än männen. Det är ju för att det finns så få kvinnor, vi skulle vilja ha fler kvinnor. De två senaste anställningarna hoppades vi på att det skulle vara kvinnor, men det gick inte. Det är inte fråga om familj och barn. Det finns färre. På en kvinna så går det 250 utbildade killar inom IT. Vi vill ju inget hellre än att få in fler kvinnor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft15"&gt;(Peter)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft26"&gt;Företaget ställer emellertid inte krav på att personalen ska ha högskoleutbildning, utan de ser gärna att de som kommer till dem inte har &lt;SPAN class="ft25"&gt;alldeles för hög kompetens&lt;/SPAN&gt;. På så sätt får bolaget större möjligheter att påverka personalens inriktning. De anställda får årligen 25 000 kronor som de kan disponera fritt för utbildning. Nätet AB ser gärna att medlen används för utbildning som har samband med arbetet, men det står de anställda fritt att använda pengarna till vilken utbildning de vill.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;9.8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Certifiering och märkning vid &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IT-bolaget&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft26"&gt;Under senare tid har Nätet AB noterat att flertalet kommuner och stora företag ställer krav på att deras samarbetspartner har en miljöpolicy. Det har bland annat lett till att Nätet AB har påbörjat ett arbete med att upprätta en miljöpolicy. Bolaget försöker också använda de produkter som är minst miljöfarliga, bland annat har de diskuterat att övergå till att använda &lt;NOBR&gt;TCO-märkta&lt;/NOBR&gt; skärmar och mobiltelefoner med så låg strålning som möjligt. De försöker också tänka på miljön när de köper in papper, toner och maskiner.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_128"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td82"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td77"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft40"&gt;En studie av näringsidkares syn&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;133&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td84"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td80"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td85"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;9.8.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Jämställdhet vid &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IT-bolaget&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft26"&gt;Peter menar att jämställdhet innebär att alla ska ha lika möjlighet till egen personlig utveckling, befordran och ledarskap. Mot bakgrund av att Nätet AB är ett litet bolag, att bolagets styrelse är så liten samt att det finns så få kvinnor vid bolaget, blir det svårt att arbeta med jämställdhet ur ett representativt perspektiv. Även om bolaget tilllämpar individuell lönesättning så har männen och kvinnorna i princip lika höga löner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft6"&gt;Peter, som är militär i botten, och tidigare har arbetat inom försvaret, kan ibland tycka att det är ett evigt tjatande om jämställdhet. När han var vid försvaret stötte han på det som i dagligt tal benämns som jämställdhetens baksida, nämligen könskvotering:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft15"&gt;Man satte ett så högt måltal för antalet kvinnliga officerare, så att även om man tog samtliga kvinnliga värnpliktiga så skulle det inte vara möjligt att nå upp till det målet... Det fanns dessutom en lag eller en regel som sade att alla kvinnor som ville göra värnplikten skulle få göra den med motiveringen att de skulle bli yrkesofficerare. Flertalet av de kvinnor som bereddes en plats på officershögskolan nådde inte upp till de uppställda grundläggande kraven för värnpliktiga. De var visserligen duktiga på flertalet andra områden. De klarade inte heller kraven för att bli krigsplacerade, dvs. de klarade inte att springa tre km på en viss tid, de klarade inte att springa en mil. Det var många killar som inte klarade det heller, men de kom inte in och då lämnades platsen. Det är ett konstigt resonemang att om du inte klarar de värnpliktigas krav hur ska du då kunna blir officer? … Kraven är satta för att det krävs att man kan detta. Då är det inte jämställdhet; det är inte sjyst mot de killar som får lämna en plats till en kvinna. Är det en kvinna som klarar det så får ju hon platsen. Hon ersätts inte av en kvinna som inte klarar kraven. Då ska man veta att det ändå är skillnader i grundkraven alltså. Rent generellt är det så att männen är fysiskt starkare än kvinnor… det är då jag blir förbannad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft15"&gt;(Peter)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft26"&gt;Trots Peters negativa erfarenheter från sitt tidigare arbete menar han att det är viktigt att det finns en &lt;SPAN class="ft25"&gt;jämn balans &lt;/SPAN&gt;mellan män och kvinnor vid företaget. Peter menar att skillnaderna mellan män och kvinnor är essentiella: Medan kvinnor har simultanförmåga och är särskilt lämpade att arbeta i projekt, är män mer enkelspåriga. Det händer att Nätet AB kontaktas av kunder som önskar en &lt;SPAN class="ft25"&gt;kvinnlig profilering&lt;/SPAN&gt;. Då är det bra om det finns kvinnor som kan tillmötesgå de önskningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft6"&gt;Peter är av den uppfattningen att personalen vid Nätet AB inte är särskilt intresserad av jämställdhetsfrågor, vilket han tror beror på&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_129"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;134 &lt;/SPAN&gt;En studie av näringsidkares syn...&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p325 ft6"&gt;att företaget är förhållandevis jämställt. Det blir sällan några diskussioner om jämställdhet, varken under luncher, personalmöten eller personalutvecklingssamtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;9.8.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Kriterier för jämställdhetsmärkning inom &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IT-branschen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft6"&gt;Peter har visserligen svårt att förstå hur ett frivilligt system för jämställdhetsmärkning ska kunna utformas inom &lt;NOBR&gt;IT-branschen,&lt;/NOBR&gt; men han ser det i och för sig inte som helt omöjligt. Inom &lt;NOBR&gt;IT-branschen&lt;/NOBR&gt; florerar ett flertal tjänster som tangerar gränsen för det olagliga. Nätet AB ställer redan idag vissa krav på dem som hyr en webbplats av företaget. Ett av de grundläggande kraven när det gäller webbhotellen är att de inte får bedriva en verksamhet som kan skada Nätet AB:s rykte. Det har hänt att bolaget har ”slängt” ut bolag och personer som har haft rasistiska sympatier eller bedrivit annan olovlig verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft26"&gt;Det förekommer inte i en allt för obetydlig omfattning att sexuella tjänster erbjuds via webben, vilket är förbjudet. Peter ser det emellertid som tveksamt att inte heller bilder med sexuell anspelning ska få finnas på webben. För att komma till rätta med eventuella tvetydigheter försöker Nätet AB alltid tala med de kunder som tangerar det förbjudna. Om kunden inte rättar sig efter Nätet AB:s kritik återstår det bara att säga upp kontraktet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft26"&gt;Konkurrensen om kunder på Internet är inte obetydlig. Det betyder bland annat att Nätet AB sällan ställer krav på att kunderna ska uppfylla några specifika krav annat än de tidigare nämnda (att de inte överträder de gränser som är uppställda i lagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;När det gäller frågan &lt;/SPAN&gt;vilka kriterier som han anser bör ligga till grund för ett system för frivillig jämställdhetsmärkning inom &lt;NOBR&gt;IT-branschen&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft30"&gt;framhåller Peter att han är tveksam till om bolagets kunder faktiskt bryr sig om huruvida Nätet AB är jämställt eller inte. Han är av den bestämda uppfattningen att kunderna snarare ser till hur tjänsten är utformad. Samtidigt menar Peter att han har svårt att förstå hur jämställdhetsmärkning ska kunna omfatta annat än frågor &lt;/SPAN&gt;om huruvida organisationen &lt;SPAN class="ft30"&gt;är utformad ur ett jämställdhetsperspektiv.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft6"&gt;Peter ser det inte heller som orealistiskt att ett system för frivillig jämställdhetsmärkning införs. Men för att systemet ska kunna få&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_130"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td82"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td77"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft40"&gt;En studie av näringsidkares syn&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;135&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td84"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td80"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td85"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p389 ft6"&gt;någon som helst bärighet måste det också innebära marknadsmässiga konkurrensfördelar för dem som ansluter sig till systemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;9.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Synen på jämställdhetsmärkning inom läkemedelsnäringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft26"&gt;Läkemedelsbolaget, &lt;SPAN class="ft25"&gt;Botalätt AB&lt;/SPAN&gt;, tillhör ett av de världsledande läkemedelsbolagen i Sverige och det ingår också i en multinationell koncern med förgreningar på världsmarknaden. Koncernen är så stor att bolagsledningen emellanåt har svårt att överblicka vad som sker överallt inom koncernen. Utredningen har intervjuat &lt;SPAN class="ft25"&gt;Christina&lt;/SPAN&gt;, omkring 50 år, som nyligen tillträtt arbetet som jämställdhetsansvarig vid bolaget. Dessförinnan arbetade Christina som personalman vid en av bolagets produktionslinjer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft6"&gt;På samma sätt som inom livsmedelsindustrin skiljer läkemedelsbranschen på kunder och konsumenter. Kunderna är de läkare som förskriver de receptbelagda läkemedlen. Konsumenterna är de tänkta användarna av läkemedlen. När det gäller de receptfria läkemedlen sammanfaller kunderna med konsumenterna. Den svenska läkemedelsindustrin når konsumenterna framför allt via apoteken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;9.9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Läkemedelsföretagets inriktning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft26"&gt;Vid läkemedelsframställningen tar Botalätt AB sin utgångspunkt i samhället och ställer frågor om vilka behov det finns av läkemedel. Produktionsvalet baseras på ett samspel mellan olika faktorer. En utgår från de propåer som bolaget får från de &lt;SPAN class="ft25"&gt;forskare &lt;/SPAN&gt;som är knutna till bolaget, en annan utgår från &lt;SPAN class="ft25"&gt;aktieägarna&lt;/SPAN&gt;, genom deras förväntningar att Botalätt AB ska gå med vinst. Ytterligare en faktor är hänsynstaganden från &lt;SPAN class="ft25"&gt;marknaden&lt;/SPAN&gt;, där läkare ger sina synpunkter på hur läkemedlen verkar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_131"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;136 &lt;/SPAN&gt;En studie av näringsidkares syn...&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p413 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;9.9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Personalens sammansättning vid läkemedelsbolaget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft26"&gt;Vid en av bolagets produktionslinjer finns det över 1 000 anställda. Ungefär hälften arbetar i den industriella produktionen, övriga är tjänstemän. Det finns ungefär lika många kvinnor som män inom hela organisationen på alla nivåer. Arbetet med att få ungefär lika många män som kvinnor på samtliga nivåer påbörjades för ett par år sedan. Då var i princip samtliga arbetsledare män och kvinnorna var i underordnade positioner. För att råda bot på den skeva könsfördelningen genomfördes ett antal omorganiseringar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft15"&gt;Vi bestämde oss för att vi skulle göra nya grupper och nu skulle det utöka och nu skulle vi finna ledare som inte bara var manliga och det gick väldigt bra. Det var väl lite gruff i början – jaha, nu har hon precis kommit in och så ska hon hem och föda barn. Det är ju det som vi lever med överallt. Då gäller det att personalenheten är positiv och säger ’Ja, det är en mänsklig rättighet och du får också vara hemma när du vill vara pappaledig’.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft15"&gt;(Christina)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft6"&gt;I syfte att motverka att de nytillträdda kvinnliga arbetsledarna drabbades av utanförskap valde bolaget att inte endast tillsätta en kvinnlig arbetsledare. I stället tillsattes flera kvinnliga arbetsledare under en kortare period. Förändringen fick mycket positiv respons eftersom den övriga personalen insåg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft59"&gt;att tjejerna tittade på andra saker, de reagerade på andra saker. Det blev mycket mera mjukvara och man började lyssna på människorna på ett annat sätt. Det tror jag grupperna uppfattade som väldigt mycket bättre. Killar har ju lite grand, nu kan jag ju också generalisera, men just i de här rollerna så såg vi att det blev lite &lt;SPAN class="ft84"&gt;militärkör &lt;/SPAN&gt;i det hela. De pekade med hela handen i stället för att säga ’hur har du det idag?’ Man sade ’Hördu, ta den där maskinen nu då’.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft15"&gt;(Christina)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft6"&gt;Christina menar att arbetstakten blev mjukare sedan Botalätt AB ökade antalet kvinnliga arbetsledare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;9.9.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Organisationen vid läkemedelsbolaget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft6"&gt;Botalätt AB har nyligen genomgått en större omorganisering. I syfte att fånga upp personalens åsikter om hur de trivs och mår pågår en global kartläggning av arbetsmiljön vid bolaget. Tanken är att med-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_132"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td82"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td77"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft40"&gt;En studie av näringsidkares syn&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td84"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td80"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td85"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p67 ft26"&gt;arbetarna både ska ha möjlighet att ge sin syn på ledarskap och få möjlighet att få svar på frågan om hur de uppfattar sig som medarbetare. Christina ser det som mycket positivt att den nya bolagsledningen är så intresserad av hur medarbetarna mår och upplever sin miljö.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft6"&gt;Bolaget genomför även årliga utvecklingssamtal vid vilka samtliga medarbetare för samtal med sin närmsta chef. Samtalen dokumenteras och ska äga rum under en bestämd tremånadersperiod. Samtalen ligger till grund för den individuella lönesättningen. Därefter påbörjas löneförhandlingarna, som vanligtvis har avslutats innan de gamla avtalen har löpt ut. Christina menar att det ställs stora krav på cheferna vid Botalätt AB. Cheferna får emellertid både god utbildning och handledning, även om hon tror att ”det finns många som lider i det tysta”. Arbetsledarna rekryteras från vitt skilda områden:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft59"&gt;Vi har tagit in jättebra arbetsledare från fångvård, från byggarbetsplatser, ifrån vårdsidan, alltså sjuksköterskor som har sadlat om och som har blivit väldigt duktiga chefer… vi har ju sett möjligheterna av att man inte måste vara civilingenjör, ha läst finkemikalieteknik, eller vara apotekare för att bli chef. Vissa tjänster kräver det... Ibland är det ju kanske den sociala kompetensen som är mest framträdande för att bli en framgångsrik chef. Det är bra om en chef kan säga ’jag har kanske inte all sakkunskap på området men jag omger mig av duktiga medarbetare’. Det är ju också en dialog. Kan du köpa den här regeln som säger att du inte är bäst på allting så kanske du blir en ännu bättre chef. För det som händer, och det har vi sett, är att de s.k. specialisterna går in i en chefsroll; så får man både en dålig chef och en dålig specialist – därför att de inte längre kan hålla sin smala kompetens vid liv. Det är kanske bättre om man ger specialisterna en annan karriär än att bli chef.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft15"&gt;(Christina)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;9.9.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Certifiering och märkning vid läkemedelsbolaget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft26"&gt;I likhet med vad som gäller för de flesta större läkemedelskoncerner arbetar Botalätt AB i stor utsträckning med olika former av märkning och certifiering. Stora delar av arbetet i produktionen är certifierat och underkastat ett flertal föreskrifter. Bolaget uppfyller bland annat kraven för ISO 9001. Inköpsavdelningen arbetar aktivt utifrån en tydlig miljöprofil. Botalätt AB ställer också stora krav på att leverantörerna har tydliga miljöprofileringar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_133"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;138 &lt;/SPAN&gt;En studie av näringsidkares syn...&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p293 ft6"&gt;Christina menar att de stora läkemedelsbolagen har goda förutsättningar att både leva upp till befintliga krav och delta vid införandet av nya system för märknings- och certifieringsordningar, eftersom de är &lt;SPAN class="ft49"&gt;världsbäst på dokumentation:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft15"&gt;Vi [läkemedelsindustrin] lever i en värld där vi vilket ögonblick som helst kan utsättas för en så kallad flygande inspektion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft15"&gt;&lt;NOBR&gt;---&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft15"&gt;Det ligger i verksamhetens natur att vi är och också måste vara bättre än vad som föreskrivs. Vi måste alltid ligga steget före. Vi ställer med andra ord högre krav på oss själva än vad omvärlden gör. Vi måste kunna följa en liten substanssmula igenom hela maskinen och veta i vilken tablett och i vilken förpackning som den tabletten hamnar i och till vilken leverans den tabletten har gått. Det ska vara möjligt att kunna härleda en enskild tablett från produktionens början till dess slutliga avnämare för ett visst recept.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft15"&gt;(Christina)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft6"&gt;Botalätt AB ställer emellertid inte lika höga krav på arbetsmiljön för tjänstemännen som inom produktionen, till exempel har inte all personal märkta &lt;NOBR&gt;TCO-skärmar.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;9.9.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Jämställdhet vid läkemedelsbolaget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft26"&gt;Christina menar, att även om jämställdhetsbegreppet är så vitt att det både omfattar det som sker inom och utanför arbetslivet, är det inte möjligt att arbetsgivare ska använda sig av annat än den mer snäva definition som lagen föreskriver – &lt;SPAN class="ft25"&gt;jämställdhet i arbetslivet&lt;/SPAN&gt;. Christina menar att jämställdhet ska ses som ett uttryck för hur det ska vara möjligt att &lt;SPAN class="ft25"&gt;uppnå balans i livet&lt;/SPAN&gt;, vilket hon beskriver som nyckeln till framgång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft26"&gt;Att flextiden innebär att småbarnsmammor har möjlighet att komma hem tidigare på eftermiddagen är visserligen positivt. Men flextid kan även innebära att småbarnsmödrarnas livssituation blir mer pressad, genom att de känner sig tvingade att &lt;SPAN class="ft25"&gt;hinna hämta barnen ännu tidigare&lt;/SPAN&gt;. För att undvika att de traditionella uppfattningarna om män och kvinnor förstärks är det viktigt att det skapas en &lt;SPAN class="ft25"&gt;tolerant &lt;/SPAN&gt;stämning på arbetsplatsen. Det är viktigt att arbetsgivaren inte glömmer bort att &lt;SPAN class="ft25"&gt;föräldraskapet &lt;/SPAN&gt;innebär att barnen både har en mor och en far. Hela organisationen måste acceptera att föräldraskapet tar tid för såväl fäder som mödrar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_134"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td82"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td77"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft40"&gt;En studie av näringsidkares syn&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;139&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td84"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td80"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td85"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p293 ft6"&gt;Christina understryker att jämställdhet inte endast handlar om lika lön för lika arbete, utan att jämställdhet handlar om att använda sig av ett &lt;SPAN class="ft49"&gt;könsperspektiv&lt;/SPAN&gt;:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft15"&gt;För mig handlar det om att skapa förutsättningar för att vara människa… Kanske kan jag också föra ut budskapet för att jag har en trovärdighet. Jag har ju själv gått igenom olika stadier. Jag har själv varit mamma, jag har levt igenom 55 år och jag har varit ute i arbetslivet under 30 år. Jag har sett väldigt mycket, jag har sett, ska vi kalla det för, det här är också farligt, men vi har ju en del av vad vi tidigare kallade betonghäckar. Det var ju chefer som var äldre, det var inte bara män, det var kvinnor också… Det ligger inte så långt tillbaka i tiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft15"&gt;(Christina)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft26"&gt;Christina tror dock att det betraktelsesättet håller på att försvinna till förmån för ett mer liberalt förhållningssätt och att den äldre generationen är på väg ut ur arbetslivet. Men det är viktigt att inte glömma de mindre lyckade berättelserna; de måste kommas ihåg som avskräckande exempel på hur det har varit och hur det inte får gå till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft26"&gt;Jämställdhetsfrågorna har emellertid inte tillhört de mest prioriterade områdena, vilket Christina bland annat anser bero på att de senaste omorganiseringarna vid Botalätt AB har tagit mycket kraft och tid. När kraven på lönsamhet är stora kan det emellanåt vara svårt att förstå att det också är viktigt att arbeta med personalens välbefinnande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft6"&gt;Christina tror att det är möjligt att lägga upp riktlinjer för det framtida arbetet med frågor om jämställdhet som mångfald vid Bo- talätt AB, efter att den globala kartläggningen är sammanställd.&lt;SPAN class="ft34"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;9.9.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Mindre lyckade exempel från arbetslivet&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft26"&gt;Christina har allt sedan hon trädde in i arbetslivet år 1970 varit intresserad av och arbetat med jämställdhet, även om det har skett i det dolda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft6"&gt;Åren 1970 till 1976 arbetade Christina som internationell koordinator vid ett företag i Sverige. Medan hon var stationerad i Sverige satt hennes chef i Beirut. Till hennes arbetsuppgifter hörde bland&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;(se ovan avsnitt 1.4.2).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Vi har här valt att endast göra beskrivningar av den problematik som finns. Vi kommer således att behandla dessa frågor i samband med att vi lägger våra förslag i slutbetänkandet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_135"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;140 &lt;/SPAN&gt;En studie av näringsidkares syn...&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft6"&gt;annat att ansvara för de internationella läkemedelsleveranserna i Sverige. Hon beskriver den perioden som motig. Att som ung kvinna vara företagets ansikte utåt vid internationella kontakter var särskilt svårt i mötet med andra kulturer. Hon minns särskilt hur&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft15"&gt;shejkerna kom och sade Would you please take care of my wife, she would like to go out shopping? Då svarade jag No, because I’m talking to you. Jag menar det var ju så att han skulle ju prata med mig, då kunde jag inte ta hans fru till Stockholm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft15"&gt;(Christina)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft26"&gt;I början av &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; arbetade Christina som marknadsansvarig vid ett franskt bolag inom tillverkningsindustrin. På samma sätt som gällde vid arbetet som internationell koordinator, skulle hon var bolagets ansikte utåt. I arbetet ingick en hel del resor, vid vilka hon ofta företrädde en grupp presumtiva kunder som huvudsakligen bestod av fem – sex män. Det hände inte alltför sällan att hon möttes av kommentaren ”&lt;SPAN class="ft25"&gt;Where is your boss&lt;/SPAN&gt;?” när hon kom till de franska fabrikerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft26"&gt;Hon bemöttes med liknande kommentarer när hon arbetade som säljare inom verkstads- och motorindustrin i Sverige. Ofta fick hon kommentaren som ”&lt;SPAN class="ft25"&gt;Äh, lilla gumman kom så går vi och lunchar i stället. Vi pratar om något annat&lt;/SPAN&gt;”. Idag kan hon skratta åt historierna, men det tog lång tid innan hon kände att hon hade kontroll över sin arbetssituation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;9.9.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Kriterier för jämställdhetsmärkning inom läkemedelsbranschen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft26"&gt;Christina tror att en förutsättning för att det ska kunna införas ett system för frivillig jämställdhetsmärkning är att systemet innebär konkurrensfördelar för dem som väljer att ansluta sig till märkningen. Det måste stå klart för både konsumenter, kunder och näringsidkare att systemet är bärare av positiva värderingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft26"&gt;Christina framhåller att det måste vara möjligt att förstå varför det finns ett system för frivillig jämställdhetsmärkningen. Att frånkoppla organisationen från den aktuella produkten eller tjänsten tror hon skulle vara högst olyckligt, eftersom ett sådant system ger signaler om att jämställdhetsmärkningen endast är en formalitet utan något egentligt innehåll och önskan om ett mer jämställt samhälle.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_136"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td82"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td77"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft40"&gt;En studie av näringsidkares syn&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;141&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td84"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td80"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td85"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p420 ft26"&gt;Om jämställdhetsarbetet får börja i den egna organisationen för att växa sig stark så bör det finnas goda förutsättningar för att det arbete som bedrivs i organisationen också kan komma att präglas av ett mer jämställt betraktelsesätt. Det är möjligt att det, när det första organisatoriska steget är uppnått, kan börja ställas krav på att läkemedlen har blivit utprovade på lika många kvinnor som män – om de ska intas av både kvinnor och män.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;9.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Synen på frivillig jämställdhetsmärkning vid försäkringsbolag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft26"&gt;De båda försäkringsbolagen &lt;SPAN class="ft25"&gt;Safe Ltd &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft25"&gt;Riskfritt AB &lt;/SPAN&gt;är två konkurrerande försäkringsbolag, som båda tillhör de största försäkringsbolagen i Sverige. Vid Safe Ltd arbetar den södra regionens områdeschef &lt;SPAN class="ft25"&gt;Marcus&lt;/SPAN&gt;. Marcus som är i &lt;NOBR&gt;40-årsåldern&lt;/NOBR&gt; har arbetat vid Safe Ltd under hela sitt yrkesverksamma liv. Vid Riskfritt AB arbetar &lt;SPAN class="ft25"&gt;Roger &lt;/SPAN&gt;som är några år över 50. Roger är södra Sveriges informationschef vid Riskfritt AB. Både Roger och Marcus har tillträtt sina respektive befattningar tämligen nyligen (drygt ett och ett halvt år sedan). Bolagen bedriver sin respektive verksamhet över hela landet. Utredningen har intervjuat Roger och Marcus.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft6"&gt;Bolagens respektive inriktning och organisation är tämligen skilda. Mot bakgrund av att Utredningen har lovat att det varken ska vara möjligt att identifiera bolagen eller intervjupersonerna gör vi här endast schematiska betskrivningar av bolagens organisation och särskilda inriktningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;9.10.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Försäkringsbolagens inriktningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft26"&gt;Riskfritt AB har gamla anor, men det har också genomgått stora förändringar under den tid som det har funnits. Både Riskfritt AB och Safe Ltd erbjuder allt från sak- och livtill fondförsäkringar och banktjänster. Medan Safe Ltd är särskilt inriktat på personförsäkringar, riktar sig Riskfritt AB särskilt till små, mindre och medelstora företag. Riskfritt AB har även kommuner, lantbruk och privatpersoner som försäkringstagare.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_137"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;142 &lt;/SPAN&gt;En studie av näringsidkares syn...&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p402 ft26"&gt;Både Riskfritt AB och Safe Ltd finns på de flesta orter i landet. Men representationen skiftar. På mindre orter har Riskfritt AB endast ett eller ett par ombud knutna till sig. På de lite större orterna finns det kontor. Safe Ltd är en storskaligt rikstäckande organisation med verksamhet i hela landet. Safe Ltd arbetar i princip endast på den svenska försäkringsmarknaden, även om de har återförsäkringar i London, New York och Singapore.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft39"&gt;Roger har ingen uppfattning om huruvida kunderna är män eller kvinnor. Däremot är han övertygad om att det i allmänhet är så att det är &lt;SPAN class="ft38"&gt;mannen som tecknar livförsäkring &lt;/SPAN&gt;och försäkrar &lt;SPAN class="ft38"&gt;familjens bil, villa, båt &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft38"&gt;husvagn&lt;/SPAN&gt;. Familjens bil är ur ett försäkringsmässigt perspektiv ofta högre värderad än barnen. Medan det är ytterst ovanligt att bilinnehavare underlåter att försäkra bilen, händer det inte allt för sällan att barnen saknar fullvärdigt försäkringsskydd. Roger är också av den uppfattningen att det är &lt;SPAN class="ft38"&gt;frun som är pådrivande när det gäller att teckna försäkringar, eftersom det är hon som är familjens ekonomichef&lt;/SPAN&gt;. Det är också hon som tecknar &lt;SPAN class="ft38"&gt;barnens olycksfallsförsäkringar&lt;/SPAN&gt;, eftersom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft15"&gt;det ofta är, även om det låter hur fördomsfullt som helst, frun som svarar för inköpen till hushållet, mat och allt sådant. Därför måste hon ha koll på pengarna. Mannen som bara är på jobbet, behöver inga pengar. Den som behöver pengarna måste också ha koll på att de finns.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft15"&gt;(Roger)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft26"&gt;Under senare år har det bedrivits kampanjer för att få kvinnor att teckna pensionsförsäkringar. Riskfritt AB har bland annat köpt namnregister för att komma i kontakt med just kvinnor. Roger tror att kvinnliga försäljare har möjlighet att nå framgång på just livförsäkringssidan. Roger menar också att det vore bra om det fanns kvinnliga försäljare som särskilt arbetade för att vinna de kvinnliga kundernas förtroende. De skulle nog ha en &lt;SPAN class="ft25"&gt;naturlig &lt;/SPAN&gt;framgång med de kunderna. Roger är vidare av den uppfattningen att kvinnor och män handlar och agerar på olika sätt. Han ger följande exempel från sitt privatliv, när hans fru skulle köpa bil:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft59"&gt;För oss [Roger och hans fru] är det självklart att den som ska köpa den också ska förhandla. Hon [Rogers fru] ville byta sin Fiesta mot en Polo. Hon träffade en kvinnlig försäljare och det var ju skojigt. De [Rogers fru och försäljaren] fick bra kontakt, och så uppkom förslag till affär. Men både jag och min fru tyckte att det var sämre ekonomiska villkor än vad vi hade tänkt oss. Sagt och gjort så ringde jag upp den kvinnliga försäljaren och för en diskussion med henne. Den förhandlingen ledde till fördelaktigare villkor än min frus för-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_138"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td82"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td77"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft40"&gt;En studie av näringsidkares syn&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;143&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td84"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td80"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td85"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p219 ft15"&gt;handling. Det var ju bra för familjens ekonomi, men min fru blev förbannad. Hon blev inte förbannad på mig utan för att det funkar på det sättet. Om det sedan har att göra med det vi pratar om nu, eller om det har att göra med, det kan vara hur fördomsfullt som helst, att kvinnor kanske i mindre utsträckning åtminstone är mindre vana att agera taktiskt, att förhandla taktiskt, de kanske har en förväntan på att ett bud är slutgiltigt. Det är ju alltid mycket enklare att föra en diskussion och man kan lita på motparten, och det var vad som hände i den situationen – försäljaren sade att det var så långt som hon kunde gå. Det var vad hon sade. Men när jag då ringde upp och sade att så här vill jag ha min affär. Då säger hon ”OK, men jag måste fråga” och så gjorde hon det och så gick affären i lås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft15"&gt;(Roger)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft26"&gt;Vid Safe Ltd är lite drygt hälften av försäkringstagarna kvinnor. Marcus delar i huvuddrag Rogers uppfattning att det är männen som har huvudansvaret för att familjen tecknar försäkringar. Men han är också av den uppfattningen att Safe Ltd upplevs ge ett bättre försäkringsskydd för kvinnor än andra försäkringsbolag. En anledning till detta, menar han, beror på att bolaget arbetar aktivt med frågor som jämställdhet och mångfald.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft15"&gt;Vid till exempel våldtäkt och sexuella övergrepp är det troligt att man som kvinna vill tala med en kvinna. Vid sådana ärenden utgår vi ifrån att den utsatta kvinnan vill tala med en kvinna… erfarenheten visar också att de frågorna är av mer känslig art än andra. Det är nog det mest tydliga exemplet på när det kan finnas anledning att skilja män och kvinnor åt i försäkringsskadeärenden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft15"&gt;(Marcus)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft6"&gt;Riksfritt AB gör emellertid ingen skillnad på kvinnor och män. Ro- ger understryker också att han, som har arbetat i försäkringsbranschen under 25 år, aldrig har hört talas om att &lt;SPAN class="ft49"&gt;någon som påstår sig ha varit utsatt för sexuella övergrepp har framställt önskemål om att få en handläggare av det egna könet&lt;/SPAN&gt;. Han&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft15"&gt;tror inte heller att det kan vara så känsligt i sådana sammanhang, eftersom det [i kontakten med försäkringsbolaget] endast handlar om frågor på det ekonomiska planet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft15"&gt;(Roger)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft6"&gt;Men Roger framhåller ändå att det är möjligt att de frågorna &lt;SPAN class="ft49"&gt;löser sig naturligt&lt;/SPAN&gt;, eftersom i princip samtliga personskadereglerare är kvinnor.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_139"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;144 &lt;/SPAN&gt;En studie av näringsidkares syn...&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p413 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;9.10.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Personalens sammansättning vid försäkringsbolagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft6"&gt;De båda bolagens personal liknar varandra till stora delar. Roger beskriver personalen enligt följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft15"&gt;De som arbetar mot företagen är provisionsavlönade säljare, de har assistenter till sin hjälp. Vi har även så kallade innesäljare – säljare som arbetar på kontor och säljer försäkringar till privatpersoner, företag och lantbruk. De flesta kontakterna sköts via telefon.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft15"&gt;Det finns också fristående försäkringsmäklare, som gör upphandlingar för kunders räkningar om de mest fördelaktiga försäkringsalternativen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft15"&gt;Därutöver har vi skadebesiktningsmän, som besiktigar inträffade skador, genomför värderingar och anlitar reparatörer. Men det finns också skadereglerare som arbetar med de ekonomiska uppgörelserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft15"&gt;Vi har även bankpersonal vid den kontantlösa banken, en personalavdelning samt personal som handlägger liv- och pensionsförsäkringsärenden samt sakförsäkringsärenden. Men vi arbetar också med förebyggande verksamhet och vi gör också riskbedömningar och överväger vilka risker det innebär att teckna försäkringar med eventuella kunder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft15"&gt;(Roger)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft26"&gt;Det finns ungefär lika många kvinnor som män vid Riskfritt AB. De är emellertid inte jämnt fördelade över bolagets samtliga områden och mellan de olika arbetsuppgifterna. Den könsmässiga sammansättningen är tämligen traditionell. På personalavdelningen arbetar endast kvinnor och säljarna på företagssidan består enbart av män. Det sitter endast en kvinna i företagsledningen, som består av sju personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft6"&gt;Marcus beskriver Safe AB:s organisation enligt följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft15"&gt;På marknadsområdena finns det en administrativ enhet. Den är förhållandevis liten. Det finns ett par administrativa sekreterartjänster och en postfunktion, som också är små. Därutöver har vi en kundtjänstorganisation, vars huvudsakliga uppgift är att ta hand om de kunder vi har via besök eller via telefon. I princip 95 procent av alla kundkontakter sker via telefon. Därutöver har vi en uppsökande verksamhet. De som arbetar där har huvudsakligen en annan sysselsättning. Deras arbete är framför allt förlagt till kvällstid. Vi har en stor säljkår som består av heltidsanställda tjänstemän, som huvudsakligen arbetar vid banken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft59"&gt;Vi har också en skadeorganisationen som är uppdelad över ett flertal olika delar. Vi har ju väldigt många olika avtal som är tänkta att täcka de flesta skador som uppkommit i samband med olycksfall och sjukdom. Därutöver har vi också en bilskadeenhet och en civilskadeenhet som behandlar skador på villa och liknande. Vi har även en besiktningscentral, som tar hand om t.ex.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_140"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td82"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td77"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft40"&gt;En studie av näringsidkares syn&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;145&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td84"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td80"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td85"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p219 ft15"&gt;krockskadade bilar. Det finns också vissa specialistfunktioner såsom en juridisk enhet, en enhet för kapitalförvaltning och en avdelning som handhar frågor som rör regresshantering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft15"&gt;(Marcus)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft6"&gt;Till skillnad från hur det ser ut vid Riskfritt AB är den könsmässiga sammansättningen jämn vid Safe Ltd. Med undantag för personalen vid kundtjänst, som huvudsakligen består av kvinnor, gäller detta i princip för verksamhetens samtliga områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;9.10.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Certifiering och märkning av försäkringsbolagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft6"&gt;Roger är osäker på om Riskfritt AB ställer miljömässiga krav på kontoret. Han ställer sig också tveksam till om det finns någon anledning att certifiera företag. Han har en känsla av att de kriterier som ställs upp vid certifieringar inte är mer än formaliteter; han tror inte heller att kriterierna innebär ett uttryck för det kunderna värdesätter:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p428 ft15"&gt;Kriterierna är av mer formell karaktär, det innebär en förskräcklig massa arbete att kartlägga verksamheten och att styra upp verksamheten så att dessa kriterier uppfylls. Jag är inte övertygad om att det är så lönsamt för företaget och kunderna. Sedan finns det naturligtvis kunder som i slutändan… Det gäller inte minst på företagssidan, som kan ställa krav på att deras leverantörer uppfyller vissa kriterier. Men jag undrar ändå i vilken form utvärderingarna sker. Jag tror att det (märknings- och certifieringssystem) är en momentan bekräftelse på att verksamheten vid ett visst givet tillfälle uppfyller vissa kriterier, men vad händer sedan?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft15"&gt;(Roger)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft26"&gt;Riskfritt AB ställer inte heller några krav på att deras kunder uppfyller några särskilda krav ur miljösynpunkt. Roger har också svårt att förstå vilken nytta frågor om certifiering och märkning kan komma att tjäna. Han är särskilt tveksam till sådana system eftersom han tror att de endast leder till ökade kostnader för försäkringstagarna. Trots detta menar Roger att det finns vissa fördelar med märknings- och certifieringssystem, nämligen möjligheten att genomföra systematiska genomgångar av bolag eller liknande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft6"&gt;Safe Ltd arbetar aktivt med miljöfrågor både på arbetsplatsen och i förhållande till sina försäkringstagare. På kontoret använder de endast miljö- och användarvänliga bildskärmar och miljömärkt pap-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_141"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;146 &lt;/SPAN&gt;En studie av näringsidkares syn...&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p61 ft26"&gt;per. De försöker använda miljövänliga produkter så långt det är möjligt. Bland annat undviker de engångsartiklar. Men Marcus menar ändå att det finns mycket mer som de skulle kunna göra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft26"&gt;Utgångspunkten för Safe Ltd:s miljöpolitik utgår från FN:s miljödokument, som ligger till grund för bolaget egen miljöpolicy. Bo- laget ställer också krav på att försäkringstagarna undviker de mest skadliga produkterna i olika sammanhang. Det är bland annat med beaktande av FN:s miljödokument som Safe Ltd har utarbetat ett flertal skrifter som belyser produkter och risker ur olika synvinklar. Tanken är att ett miljömedvetet handlande leder till ett långsiktigt och hållbart samhälle där individen kan känna sig trygg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft6"&gt;Safe Ltd bidrar även till ett flertal forskningsprojekt för att underlätta för försäkringstagarna att kunna återgå till ett normalt liv snabbare än vanligt efter inträffade skador. Bland annat kan nämnas ett projekt om whiplashskador och ett behandlingshem för de människor som har drabbats av hjärtinfarkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;9.10.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Jämställdhet vid försäkringsbolagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft26"&gt;Roger är inte intresserad av jämställdhet, som han definierar som &lt;SPAN class="ft25"&gt;att varken män eller kvinnor ska ha någon nackdel på grund av sitt kön&lt;/SPAN&gt;. Han menar att jämställdhet är en &lt;SPAN class="ft25"&gt;självklarhet &lt;/SPAN&gt;och han menar att jämställdhetsdebatten är &lt;SPAN class="ft25"&gt;hysterisk&lt;/SPAN&gt;. Det förekommer till exempel att det förespråkas fördelar för kvinnor endast på grund av att de är kvinnor. Det är det han tycker är hysteriskt och [det]får en omvänd effekt. Han kan inte förstå annat än att ”själva debatten förstärker uppfattningen om skillnaderna mellan kön och att debatten är till nackdel för kvinnorna.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft26"&gt;Marcus beskriver jämställdhet som ett rättvisebegrepp: &lt;SPAN class="ft25"&gt;att det inte ska finnas några skillnader mellan män och kvinnor&lt;/SPAN&gt;. Marcus menar också att han är intresserad av jämställdhet, även om han inte kan säga att han är en riktig förkämpe för jämställdhet. Han arbetar med jämställdhet på så sätt att han försöker ”se till att vi lever i en jämställd organisation”. Marcus framhåller att det är viktigt att organisationen är &lt;SPAN class="ft25"&gt;såsom en spegel &lt;/SPAN&gt;av samhället. I princip anser han att Safe Ltd har lyckats när det gäller kön, men han ser det som ett problem att bolaget inte har lyckats integreras i dagens mångkulturella samhälle. Företaget:&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_142"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td82"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td77"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft40"&gt;En studie av näringsidkares syn&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;147&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td84"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td80"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td85"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p429 ft15"&gt;har intervjuat 80 stycken invandrare... Det sägs att det finns begåvningsreserver hos kvinnorna. Men här pratar vi om människor som har varit arbetslösa länge därför att de har fel hudfärg och fel efternamn. De är doktorer, läkare, civilingenjörer, tolkar. Alltså, man blir generad när man hör detta. Vi har valt ut 17 – 18 av de 80, som vi bedömer har tillräckligt goda kunskaper i svenska. Tanken är att de inledningsvis ska projektanställas för att arbeta aktivt mot sina egna språkgrupper för att få ut informationen om det nya pensionssystemet… De ska kartlägga sina egna målgrupper och tänka över hur de bäst ska kunna gå ut och informera dem… Det är vår avsikt att dessa informatörer ska anställas vid Safe Ltd…&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft15"&gt;(Marcus)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft26"&gt;Marcus menar att det i och för sig är möjligt att det kan uppstå så kallade integrationsproblem, eftersom den svenska personalen inte är van vid att arbeta med andra än svenskar. Men han tror inte att problemen är värre än att de kan överbryggas ganska enkelt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft26"&gt;Roger har inte arbetat med jämställdhet och han tror inte heller att det finns några som helst problem vid Riskfritt AB. Bolaget har en upprättad jämställdhetsplan. Planen har emellertid inte utvärderats sedan den upprättades år 1997. Roger har inte heller någon uppfattning om vilken inställning personalen har i jämställdhetsfrågor. Men han tror ändå att det är möjligt de kvinnliga medarbetarna menar att det är viktigt att det ”finns en viss bevakning av jämställdhetsfrågorna”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft26"&gt;Marcus tycker att han arbetar aktivt med jämställdhet i sin yrkesroll vid tjänstetillsättningarna. Han försöker hela tiden verka för att det ska vara ungefär lika många män som kvinnor på samtliga plan. Marcus har arbetat med jämställdhetsfrågor sedan mitten av 1980- talet när han arbetade som säljchef. Då ansträngde han sig särskilt för att anställa kvinnliga säljare och kvinnliga kontorschefer. Han menar dock att det dröjde ända in på &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; innan det började hända något vid Safe Ltd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft26"&gt;Marcus tror att personalen är intresserad av att organisationen är trygg: att man till exempel inte blir förfördelad på grund av sitt kön. Årligen genomför bolaget förfrågningar om hur de anställda uppfattar sin situation vid bolaget. Det generella intrycket är att personalen är mycket nöjd med sin arbetssituation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft6"&gt;Mot bakgrund av att Roger menar att försäkringstjänster är könlösa, så har han också svårt att förstå hur det skulle vara möjligt att anlägga ett jämställdhetsperspektiv på försäkringsbranschen. Marcus tror inte att Safe Ltd har ställt några frågor till försäkringstagarna om hur de uppfattar bolaget ur jämställdhetshänseende. Men han&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_143"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;148 &lt;/SPAN&gt;En studie av näringsidkares syn...&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p347 ft26"&gt;menar ändå att det är en adekvat fråga, som bolaget bör ta under övervägande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft6"&gt;Marcus är övertygad om att om det hade funnits ett system för frivillig jämställdhetsmärkning, så hade Safe Ltd ställt krav på sina samarbetspartner om att de skulle uppfylla kraven för den märkningen. Det är möjligt att premierna hos Safe Ltd är lite högre, men kunderna behöver aldrig tveka om vad bolaget har för ideal eller vilken policy bolaget intar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;9.10.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Mindre lyckade exempel från arbetslivet&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft6"&gt;Riskfritt AB ställer visserligen inte några villkor på att de som tecknar försäkringar uppfyller vissa krav ur miljösynpunkt eller jämställdhetshänseende. Men bolaget ställer ändå krav på att kunderna uppfyller vissa krav ur ”säkerhetssynpunkt” för att få teckna försäkring. Roger menar att de&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft15"&gt;har haft anledning att diskutera frågan i flera sammanhang. Inte minst vid riskval. Det har varit en debatt om pizzerior och deras möjligheter att få teckna försäkring. Många pizzabagare har i dag inte svenskt ursprung, utan kommer någon annanstans ifrån. Det kan ju upplevas som, eftersom det är svårt att få försäkring, någon sorts orättvisa med hänsyn till just deras utländska härkomst, vilket det inte är fråga om. Det har att göra med att restauranger och pizzerior är verksamheter som drabbas av mycket skador, så enkelt är det. Vem som driver verksamheten saknar betydelse… Men vi resonerar inte mer än att vi konstaterar som det är: pizzerior vill vi helst avstå ifrån att försäkra oavsett vem det är som driver den på grund av att risken för skador är så stor, såsom bränder i ugnar och skadegörelse av ungdomar som är där och super till. Ja, det finns massor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft15"&gt;(Roger)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft6"&gt;Roger har svårt att förstå att det skulle vara möjligt att belysa problematiken utifrån den som uppfattar sig som förfördelad. Han uppfattar det inte heller som diskriminerande att inte anställa mörkhyade:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft59"&gt;En kollega till mig berättade vad som hände honom vid ett annat företag för ett par år sedan. De hade en annons inne för att anställa säljare. Han hade fått svar från flera stycken och han hade valt ut vilka han ville träffa och så var det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;Vi har här valt att endast göra beskrivningar av den problematik som finns. Vi kommer således att behandla dessa frågor i samband med att vi lägger våra förslag i slutbetänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_144"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td82"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td77"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft40"&gt;En studie av näringsidkares syn&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;149&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td84"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td80"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td85"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p214 ft59"&gt;den här killen Per eller Markus eller vad han nu hette. De hade bestämt träff och när tiden var inne och det knackade på min kompis dörr och den här arbetssökande kliver in. Då är det alltså en riktigt svart kille; med riktigt kolsvart skinn och stickad mössa, en så´n där som är naturligt för många som vill förstärka sin kultur. Min kompis, den här försäljningschefen blev alldeles, han blev fullständigt perplex. Han hade aldrig förväntat sig att den här killen skulle vara mörkhyad. Han skulle aldrig för sitt liv kunna tänka sig att anställa en så´n där, inte för att han själv hade någon, hyste någon betänklighet. Men han var övertygad om att kunderna aldrig skulle acceptera det, de [mörkhyade] skulle aldrig nå framgång som säljare i jobbet på grund av sin hud. Det blev inget jobb där... Det är ju så mångbottnat det här, en sådan situation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft15"&gt;(Roger)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft6"&gt;När Marcus nyligen hade tillträtt arbetet vid Safe Ltd kom det in&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft15"&gt;en äldre farbror och fast att det satt erfarna tjejer i borden bredvid som kunde hjälpa honom där, och jag satt i telefonen, så väntade han för att få prata med mig. Han ville inte tala med en tjej. Jag kunde visserligen hjälpa honom efter att jag hade gått omvägen via mina kvinnliga kollegor som hade mer kunskap än jag. Det var en äldre farbror och han ville definitivt tala med en kille. Han litade inte på en kvinna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft6"&gt;Marcus tog ganska illa vid sig av den händelsen. Vi återkommer till de nu berörda exemplen i det följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;9.10.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Kriterier för frivillig jämställdhetsmärkning inom försäkringsbranschen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft26"&gt;Roger kan inte förstå hur det över huvud taget skulle vara möjligt att relatera jämställdhet till frågor inom försäkringsbranschen. Däremot menar han att det är möjligt att relatera försäkringsfrågor till frågor om mångfald, vilket han menar att bolaget borde göra genom att sätta sig in i andra &lt;SPAN class="ft25"&gt;värderingar och kulturella regelverk &lt;/SPAN&gt;för att på så sätt nå framgång i arbetet att lansera försäkringar till &lt;SPAN class="ft25"&gt;människor med utländsk härkomst&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft5"&gt;När det gäller frågan vilka kriterier som bör ställas upp vid ett eventuellt framtida frivilligt system för jämställdhetsmärkning framhåller Marcus att det är viktigt att börja inifrån och gå utåt; att &lt;SPAN class="ft4"&gt;organisationen har en viljeinriktning och att man också är på väg att genomföra den viljeinriktningen&lt;/SPAN&gt;. Men det är också viktigt att bolaget arbetar för att vara en spegel av samhället i stort. Han ser det som ytterst tveksamt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_145"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;150 &lt;/SPAN&gt;En studie av näringsidkares syn...&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p61 ft26"&gt;att ett system för frivillig jämställdhetsmärkning som endast beaktar frågor ur ett västeuropeiskt jämställdhetsperspektiv och som tar sin utgångspunkt från den vita medelklassen kan bli trovärdigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft6"&gt;Marcus menar att det inom försäkringsbranschen till exempel bör vara möjligt att ställa krav på bemötandet i försäkringsskadesammanhang. Till exempel bör ett krav på att möta en försäkringsskadereglerare av ett visst kön efter ett sexuellt övergrepp alltid tillmötesgås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;9.11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Synen på jämställdhetsmärkning inom bankvärlden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft26"&gt;Banken, &lt;SPAN class="ft25"&gt;Cashment Ltd&lt;/SPAN&gt;, är en av Sveriges storbanker och ingår i en koncern med förgreningar på världsmarknaden. Utredningen har intervjuat &lt;SPAN class="ft25"&gt;Helena&lt;/SPAN&gt;, som är i &lt;NOBR&gt;45-årsåldern.&lt;/NOBR&gt; Hon är både chef för bankens juridiska avdelning och jämställdhetsansvarig vid Cashment Ltd. Helena sitter även i bankens ledningsgrupp, som består av fem män och tre kvinnor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p434 ft6"&gt;Numera är det vanligt att bankkunder inte har sina ekonomiska angelägenheter hos en enda bank, utan hos flera banker. Cashment Ltd har flera miljoner privatpersoner som kunder. Bankens kunder är allt från småsparare till riktigt förmögna kunder. Småspararna är de som en gång i månaden får sin lön insatt på ett konto hos banken. De riktigt förmögna bankkunderna är de som huvudsakligen använder bankens tjänster för sparande och investeringar. Bankens kunder på företagssidan sträcker sig från riktigt små till multinationella företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;9.11.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Bankens inriktning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft26"&gt;Bankkoncernen ingår i ett finanshus och har inom detta både finansiella tjänster med lån till företag och privatpersoner, bolån och sedvanlig utlåningsverksamhet till privatpersoner. Banken har vidare en sparande- och placeringsverksamhet. För närvarande ökar sparandet i fonder, aktier och optioner kraftigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft6"&gt;Därutöver finns den traditionella bankverksamheten i vilken kunderna kan få sina betaltjänster utförda, men den verksamheten sker i mindre och mindre omfattning till förmån för banktjänster&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_146"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td82"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td77"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft40"&gt;En studie av näringsidkares syn&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;151&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td84"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td80"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td85"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p436 ft6"&gt;över Internet. Banken har haft ett starkt fokus på Internet, vilket Helena tror kan bero på den allmänna trenden mot internationalisering vid sparande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;9.11.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Personalens sammansättning vid banken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft26"&gt;Banken har omkring 10 000 anställda i hela koncernen, ungefär hälften arbetar i Sverige, varav 4000 arbetar vid bankkontoren. Vid ett traditionellt bankkontor finns det de som arbetar i kassan – kundtjänst. De arbetsuppgifterna tenderar att minska allt mer. Det är inte ovanligt att kunder önskar hjälp med att köpa andelar i fonder, köpa och sälja aktier och att låna pengar för att kunna finansiera köp av hus och bilar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft26"&gt;Därutöver finns det privatrådgivare och kundansvariga. Privatrådgivarna har hand om kunder med mer avancerad privatekonomi och ger råd om allt från livtill pensionsförsäkringar. De kundansvariga har hand om de företag som inte tillhör de allra minsta och hjälper dem med finansiering av tjänster. Vid varje kontor finns det en kontorschef.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft6"&gt;Under den senaste &lt;NOBR&gt;15-årsperioden&lt;/NOBR&gt; har andelen akademiker bland personalen ökat från några få procent till ungefär 30 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;9.11.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Märkning och certifiering vid banken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft26"&gt;Cashment Ltd använder sig inte av något officiellt märknings- eller certifieringssystem. Men de använder sig av ett internt certifieringssystem, som främst innehåller råd om hur banktjänstemännen bör bemöta kunderna. I huvuddrag innebär det att tjänstemännen ska vara &lt;SPAN class="ft25"&gt;goda rådgivare&lt;/SPAN&gt;. Systemet innehåller även rekommendationer såsom att banken ska &lt;SPAN class="ft25"&gt;tillhandahålla hjälp med Internet &lt;/SPAN&gt;för att på så sätt möjliggöra en snabbare övergång från traditionella bankkontorstjänster till banktjänster över Internet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;9.11.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Jämställdhet vid banken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft6"&gt;Helenas definition av jämställdhetsbegreppet är att män och kvinnor ska ges samma förutsättningar både inom och utanför arbetslivet. Helena har varit intresserad av jämställdhetsfrågor allt sedan&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_147"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;152 &lt;/SPAN&gt;En studie av näringsidkares syn...&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p347 ft26"&gt;hon var 16 år. Men det var först för fyra år sedan (år 1996) som hon började arbeta med jämställdhet i yrkeslivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft6"&gt;Cashment Ltd har en upprättad jämställdhetsplan. Planen, som utvärderas årligen, föreskriver bland annat att det ska råda jämn könsfördelning (40 – 60 procent) inom varje arbetsgrupp och inom varje funktion. Vid översynen av företaget har det bland annat blivit synligt att vissa tjänster i det närmaste är könsmärkta. Exempelvis är kundansvariga framför allt män:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft15"&gt;Jag känner igen det från juridiken och affärsjuridiken på banken… Det har hänt att jag har varit ensam kvinna vid olika utbildningsdagar. Då kan det hända att någon man talar om den där ’tantjuridiken’, som är familjerätten och ’det kan ju kvinnorna hålla på med’. Det är något som jag kan se i banken också… När jag talar med kontorschefer om jämställdhet: Hur de ska försöka komma ifrån att man ser det som att kvinnor är de som värnar om andra och som också har lättare att syssla med privatekonomi och frågor som rör privatpersoner. Medan män är tuffa och arbetar med balansräkningar och gör finansieringsanalyser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft59"&gt;Under senare tid har jag bara bemötts bättre och bättre, vilket jag till stor del tror beror på att vi har fått en chef som är väldigt intresserad av jämställdhetsfrågor. Han är verkligen intresserad… eftersom han menar jämställdhet är en lönsamhetsfråga. Det är precis så man ska se det; att man inte kan slösa med den begåvningsresursen som finns hos alla kvinnor. Kvinnornas andel uppgår till drygt 60 procent av alla anställda i banken. På chefsnivå är det precis tvärtom, på de högre mellannivåerna är kanske bara 20 procent kvinnor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft15"&gt;(Helena)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft26"&gt;Helena menar att jämställdhetsklimatet har blivit bättre inom affärsvärlden under senare år. Delvis förklarar hon det med att tidskriften &lt;SPAN class="ft25"&gt;Veckans affärer &lt;/SPAN&gt;lyfter fram de företag som har kvinnliga chefer. Jämställdhet har blivit på modet och för att framstå som ett modernt företag är det många som &lt;SPAN class="ft25"&gt;hoppar på tåget&lt;/SPAN&gt;. Men hon tror även att fler och fler har börjat inse värdet av att beslut fattas i tvåkönade grupper. När företagsledarna kommer till insikt om detta och också ställer krav på jämn könsfördelning, kommer jämställdhetsarbetet också att kunna genomsyra hela organisationens verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft26"&gt;Helena menar att storstadsregionerna är mer jämställda än övriga landet. I Stockholm är banktjänstemännen mer jämställda än i Gö- teborg. Personalen i Göteborg är emellertid mer jämställd än personalen i Malmö. Helena har arbetat med företrädare för finansförbundet för att få cheferna att inse att män och kvinnor inte ska ha givna roller inom banken. Det är till exempelvis vanligt att kvinnor&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_148"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td82"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td77"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft40"&gt;En studie av näringsidkares syn&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;153&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td84"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td80"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td85"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p389 ft6"&gt;uppmuntras att arbeta med privattjänster och att män uppmuntras att arbeta med företag. Vid ett tillfälle träffade Helena en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft15"&gt;kontorschef som sade ’Ja, precis så är det. Jag har ju Pelle och Stina i kundtjänsten och jag har ju tänkt att han ska utvecklas till kundansvarig och hon till privatrådgivare’. Då sade jag [Helena] ”tänk om”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft15"&gt;(Helena)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft26"&gt;Helena är av den uppfattningen att det finns en benägenhet att låta männen avancera i större utsträckning än kvinnorna. Det händer inte allt för sällan att män erbjuds möjligheten att bli kontorschefer, även om de inte har tillräckliga kunskaper på alla nivåer och områden. Kvinnor avfärdas i stället med argumentet att de inte har tillräckliga erfarenheter från företagssidan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft6"&gt;Helena menar också att det finns ett väldigt stort intresse för jämställdhet bland de lite yngre kvinnorna vid banken. På senare tid tycker hon sig ha sett en viss omsvängning bland de äldre manliga rörelsecheferna. Även om det emellanåt förekommer att de yngre männen använder sig av en ”rätt så grabbig attityd”, så menar hon att det har skett stora attitydförändringar bland männen under de senaste fyra åren. De allra flesta fäder vill utnyttja sin rätt till föräldraledighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft26"&gt;Cashment Ltd gör inte något särskilt för att uppmuntra männen att utnyttja sin rätt till föräldraledighet, men de som ”kommer upp till det så kallade maxtaket för föräldrapenningen” kompenseras med det överskjutande beloppet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft26"&gt;Sedan ett par år kan de anställda vid Cashment Ltd erhålla så kallade &lt;SPAN class="ft25"&gt;hushållstjänster&lt;/SPAN&gt;: städning, hemtjänster och hjälp med att hämta barn från skola och daghem. Hushållstjänsterna får utnyttjas under maximalt tio timmar per månad mot en ersättning om 100 kronor per timme.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft6"&gt;Helena framhåller att jämställdhet inte är något som endast kan bedrivas i arbetslivet, utan att jämställdhet måste bedrivas parallellt i privat- och yrkeslivet. Hon ger ett exempel på hur bristande jämställdhet i hemmet påverkar yrkeslivet:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft59"&gt;Ett tag drev jag något som hette Nätverk för småbarnsmödrar och bjöd in alla småbarnsmödrar som hade varit föräldralediga någon gång under sin anställning i banken. Det kunde vara bortåt 200 personer. Det kom kanske in 40 anmälningar. Men det var väldigt många som fick förhinder så ofta vara vi inte mer än 10, 15 ibland 20 stycken. Anledningen till att så många föll ifrån var just bristande jämställdhet i hemmen. Kvinnorna kunde inte komma ifrån. Det&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_149"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;154 &lt;/SPAN&gt;En studie av näringsidkares syn...&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p219 ft15"&gt;kunde till exempel vara så att lille Kalle hade fått hosta. Ibland var kvinnorna förhindrade att delta vid sammankomsterna eftersom mannen skulle på tjänsteresa, eller skulle spela fotboll, eller göra något helt annat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft15"&gt;Vid ett sådant möte talade vi om att vara hemma med sjuka barn. Då sade jag att det handlar om att man bestämmer att mitt jobb är lika viktigt som ditt. Jag berättade att när mina ungar var små så brukade jag och min man dela på dagarna. Det kunde vara så att den ena hade möte på morgonen så fick den sticka till jobbet tidigt och komma hem tidigt, så att den andra kunde sticka till jobbet och arbeta sent. Det var ganska sällan som någon av oss var borta hela dagen. Då var det en tjej som sade att hon alltid var hemma när barnen är sjuka, eftersom hennes man tjänade mycket mer än hon. Då sade jag ’har du den inställningen så kommer han alltid att tjäna mycket mer än du’.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft6"&gt;Helena har emellanåt fått kritik från just kvinnor som tycker att hon ställer för höga krav på dem. Men Helena vidhåller att jämställdhetsarbetet börjar i hemmet och att om det inte är jämställt i hemmet finns det inte mycket banken kan göra för att underlätta jämställdhetsarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;9.11.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Kriterier för frivillig jämställdhetsmärkning inom bankvärlden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft26"&gt;Helena tror inte att det är någon i banken som har funderat på att belysa företag ur jämställdhetssynpunkt i kreditkommittén. Men hon framhåller att Cashment AB är väldigt angeläget om att framstå som en modern bank. Mot bakgrund av detta är hon förvissad om att banken mycket väl kan komma att bejaka ett system för frivillig jämställdhetsmärkning. Helena menar att det inte är uteslutet att ”det här [jämställdhetsmärkning] blir nästa grej”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft6"&gt;Helena förespråkar en självkritisk hållning från bankernas sida:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft59"&gt;Jag har tänkt en hel del på det här att det är lätt att uppfatta det som att killar har en större substans i det de säger. Ställs det emot det att det finns kvinnliga företagare som tycker att det är svårt att komma till banken då måste man reflektera över vad substans egentligen står för. Vi [banken] tycker ju inte att vi är sådana [som beviljar män lån i större utsträckning än kvinnor]. Samtidigt så säger jag att vi inte kan ägna oss åt ’navelskåderi’. Om det är så att det finns de som är där ute som menar att kvinnor missgynnas av banken. Det kanske finns något subtilt som vi inte märker själva. Då tänker jag ’jaha, ju fler kvinnliga kontorschefer och ju fler kvinnliga kundansvariga vi får, som är vana att tänka kvinnligt – om man nu kan tala om att tänka kvinnligt, desto lättare är det att förstå kvinnors sätt att presentera kvinnors affärsidéer’.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_150"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td82"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td77"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft40"&gt;En studie av näringsidkares syn&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft0"&gt;155&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td84"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td80"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td85"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p439 ft15"&gt;Men jag undrar om det går tillräckligt fort och jag undrar om man kan höja kunskapen om kvinnligt företagande, om det nu är så att det skiljer sig. Kvinnors sätt att starta företag är mer försiktigt. Jag tycker själv att det är ’kanonbra’, man lånar absolut inte mer pengar än man behöver och ambitionen är ju den att göra rätt för sig. Egentligen är kvinnor de idealiska bankkunderna. Men det är kanske så att kvinnor har en struktur som ser annorlunda ut än mäns, och att det är därför som kvinnor inte uppfattas ha någon struktur. Om det är så,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft15"&gt;då måste vi arbeta med våra attityder. (Helena)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft26"&gt;Helena menar att ett system för frivillig jämställdhetsmärkning inom bankvärlden &lt;SPAN class="ft25"&gt;både &lt;/SPAN&gt;måste ställa krav på att banken uppfyller vissa kriterier som båtar för att verksamheten är jämställd &lt;SPAN class="ft25"&gt;och &lt;/SPAN&gt;att kundkontakterna sköts jämställt, eftersom jämställdhet är ett begrepp som rör relationer mellan män och kvinnor. Om det inte är möjligt att se helheten i jämställdhetsarbetet kommer systemet inte att ses som trovärdigt, utan bli mer en &lt;SPAN class="ft25"&gt;läpparnas bekännelse &lt;/SPAN&gt;än någonting annat.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_151"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td122"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td123"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft40"&gt;Konsekvensanalys... &lt;SPAN class="ft11"&gt;157&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td124"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td125"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p442 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Konsekvensanalys av reglerna kring och inställningen till frågor om frivillig jämställdhetsmärkning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p443 ft39"&gt;Det svenska jämställdhetsbegreppet utvecklades under senare delen av &lt;NOBR&gt;1900-talet.&lt;/NOBR&gt; Maud Landby Eduards beskriver den svenska jämställdhetspolitiken som &lt;SPAN class="ft38"&gt;statens svar på de senaste decenniernas kvinnokrav&lt;/SPAN&gt;.&lt;SPAN class="ft106"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft26"&gt;Inledningsvis drevs frågor om rättvisa mellan män och kvinnor nämligen huvudsakligen som &lt;SPAN class="ft25"&gt;kvinnofrågor&lt;/SPAN&gt;. Det handlade mer om att argumentera för att kvinnor ska ha samma möjligheter och rättigheter som män än att relatera förhållandena mellan könen till förhållanden i samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft6"&gt;Dagens jämställdhetsbegrepp är könsneutralt och innebär att män och kvinnor har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;ha ett arbete som ger ekonomiskt oberoende&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;vårda hem och barn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;delta i politiska, fackliga och andra aktiviteter i samhället.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft26"&gt;Jämställdhetsbegreppet kan ses som en lösning på frågan om kvinnor och män ska behandlas likadant – vara &lt;SPAN class="ft25"&gt;jämlika &lt;/SPAN&gt;– fastän de inte är likadana. Begreppet kan också ses som ett ifrågasättande av jämlikhetsbegreppet. Det senare begreppet tar sin ut utgångspunkt i antikens Grekland där jämlikhet, rätten att behandlas lika, endast tillkom vuxna män. Utanför de medborgerliga demokratiska rättigheterna föll såväl vuxna kvinnor som manliga och kvinnliga slavar. Argumenteringen utgick delvis ifrån den språkliga konstruktionen att &lt;SPAN class="ft25"&gt;lika ska behandlas lika&lt;/SPAN&gt;. Mot bakgrund av att män och kvinnor inte såg likadana ut var de inte heller att betrakta som lika. Att slavarna inte ägde de medborgerliga rättigheterna motiverades med att de inte heller var fullvärdiga medborgare. Aristoteles menade visserligen att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Kön, stat och jämställdhetspolitik, &lt;SPAN class="ft33"&gt;Kvinnovetenskaplig tidskrift&lt;/SPAN&gt;, nr 3 (1986), sid. 4.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_152"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;158 &lt;/SPAN&gt;Konsekvensanalys...&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p267 ft26"&gt;kvinnor och slavar hade högre status än djuren, men de var ändå &lt;SPAN class="ft25"&gt;naturligen &lt;/SPAN&gt;underordnade männen, eftersom &lt;SPAN class="ft25"&gt;de förmådde lyda de vise men inte förverkliga de förnämsta dygderna som mod, rättrådighet, måttfullhet, stolthet och vänlighet&lt;/SPAN&gt;.&lt;SPAN class="ft27"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Kvinnors och mäns förmåga att föda barn respektive utföra ett tungt arbete var att se som en &lt;SPAN class="ft25"&gt;förlängning av djurens slit för överlevnad&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft6"&gt;Aristoteles framhöll att eftersom kvinnan var artens hona, var hon&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft15"&gt;en ofullständig eller stympad man därför att kvinnokroppens kyla inte tillät menstruationsblodet att fullända sig till säd. I frambringadet av avkomma bidrog kvinnan med materian, eller den passiva principen. Den var det material som den aktiva manliga principen, säden, bearbetade när den skapade embryot. Mannen var det sanna upphovet till avkomman. ’Kvinnan är såsom kvinna passiv och mannen såsom man aktiv, och rörelsens princip kommer från honom.’ Kraft och rörelse kom enbart från säden. Mannen tillhandahöll inget av den materia som embryot utvecklades ur: ’Inte heller avger han något av sådant slag att det kan finnas inom det alstrade, som en del av det materiella embryot, utan han frambringar ett levande väsen endast genom den kraft som är inneboende i säden.’&lt;SPAN class="ft27"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft26"&gt;Jämlikhetsbegreppet grundar sig således på en föreställning om att lika ska behandlas lika. Men om &lt;SPAN class="ft25"&gt;lika &lt;/SPAN&gt;är det samma som &lt;SPAN class="ft25"&gt;identiskt &lt;/SPAN&gt;uppstår det problem om företeelser, skeenden eller individer endast äger rätt till likabehandling om de är just identiska. Detta problem illustreras kanske bäst med hjälp av den amerikanska likabehandlingsdebatten, &lt;SPAN class="ft25"&gt;equality debate&lt;/SPAN&gt;.&lt;SPAN class="ft27"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Debatten tar sin utgångspunkt i förhållandet mellan just likabehandling, &lt;SPAN class="ft25"&gt;equal treatment&lt;/SPAN&gt;, och särbehandling, &lt;SPAN class="ft25"&gt;special treatment&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft6"&gt;Företrädarna för &lt;SPAN class="ft49"&gt;equal treatment &lt;/SPAN&gt;menar att män och kvinnor ska behandlas likadant i rättsligt hänseende oberoende av att män varken kan eller är frånvarande från arbetet på grund av havandeskap eller barnsbörd. Företrädarna för &lt;SPAN class="ft49"&gt;special treatment &lt;/SPAN&gt;menar i stället att de biologiska skillnaderna mellan män och kvinnor måste lyftas fram. De tillhör också de största förespråkarna för att kvinnor och män&lt;/P&gt;
&lt;P class="p449 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Ulla M Holm, Behöver moralfilosofen feminister?, &lt;SPAN class="ft33"&gt;Feministik bruksanvisning&lt;/SPAN&gt;, Claudia Lindén och Ulrika Milles (red), Norstedts (1995), sid. 238.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Aristoteles, &lt;/SPAN&gt;De generatione animalium&lt;SPAN class="ft15"&gt;, ur Carolyn Merchant, &lt;/SPAN&gt;Naturens död. Kvinnan, ekologin och den vetenskapliga revolutionen&lt;SPAN class="ft15"&gt;, Symposion, Brutus Östlings bokförlag Symposion, Stockholm/Stehag 1994, sid. 36.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Se t..ex. D Kelly Weisberg ed, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Foundations, Feminist Legal Theory &lt;/SPAN&gt;(1993), Temple&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft15"&gt;University Press, Philadelphia, part 2.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_153"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td122"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td123"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft40"&gt;Konsekvensanalys... &lt;SPAN class="ft11"&gt;159&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td124"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td125"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p450 ft26"&gt;ska särbehandlas i rättsligt hänseende. Ur dessa inriktningar har det vuxit fram en modell som kan ses som en kompromiss mellan de nu nämnda modellerna, nämligen att ta utgångspunkten från det sociala livet i stället för de biologiska könen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft26"&gt;Tanken är således att låta mäns och kvinnors vardagsvärldar utgöra basen för hur de ska behandlas. Likheten med det svenska jämställdhetsbegreppet blir således uppenbar. Det handlar alltså inte om &lt;SPAN class="ft25"&gt;könsspecifika &lt;/SPAN&gt;frågor utan om &lt;SPAN class="ft25"&gt;relationer &lt;/SPAN&gt;mellan män och kvinnor. Inför den äldre jämställdhetslagens ikraftträdande skrev den dåvarande departementschefen att under&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft15"&gt;de senaste åren har vi alltmer avlägsnat oss från begreppet ’kvinnofrågor’. Be- greppet jämställdhet, som bygger på en lika fördelning av rättigheter och ansvar för bägge könen, har kommit att ersätta den ensidigt kvinnoinriktade debatten. Som jag tidigare har anfört anser jag att detta är en utveckling som både män och kvinnor har mycket att vinna på. Men för att vi ska uppnå de värden som jämställdheten kan erbjuda krävs det ett intensivt arbete: Jag vill understryka det som Jämställdhetskommittén betonar i sitt betänkande, nämligen att detta arbete måste bedrivas på en mängd olika vägar.&lt;SPAN class="ft27"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft3"&gt;Bakgrunden till att FRIJA tillsattes var bland annat &lt;SPAN class="ft48"&gt;Kvinnomaktutredningens &lt;/SPAN&gt;konstaterande att, även om det har skett stora förändringar i samhället när det gäller kvinnors och mäns möjligheter och rättigheter att delta på lika villkor i samhället, kommer det att ta åtskilliga år innan det råder reell jämställdhet mellan män och kvinnor i samhället. Kvinnomaktutredningen föreslog därför ett antal åtgärder som de menade kunde användas i syfte att öka takten mot ett mer jämställt samhälle. Ett av den utredningens förslag var just att införa ett system för frivillig jämställdhetsmärkning av företag, organisationer och regioner i Sverige.&lt;SPAN class="ft27"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Några år senare genomfördes ett pilotprojekt i vilket åtta stora och små företag och organisationer ingick. Tanken var att pröva kriterier för en tänkt märkning av jämställdhet och arbetsmiljö.&lt;SPAN class="ft27"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Därefter tillsattes FRIJA för att just belysa möjligheterna att införa ett system för frivillig jämställdhetsmärkning av produkter och tjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft6"&gt;Vi har valt att dela upp arbetet i två delar. Den första avser det nu aktuella delbetänkandet i vilket vi inledningsvis ringade in frågor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Prop. 1978/79:175, sid. 14.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Prop. SOU 1998:6, &lt;/SPAN&gt;Ty makten är din... Myten om det rationella arbetslivet och det jämställda Sverige&lt;SPAN class="ft15"&gt;, sid. 199 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Ds 1998:49, &lt;/SPAN&gt;Jämställdhetsmärkning. Konsumentmakt för ett jämställt samhälle&lt;SPAN class="ft15"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_154"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GPB39154x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;160 &lt;/SPAN&gt;Konsekvensanalys...&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p454 ft26"&gt;om jämställdhetsmärkning utifrån en begreppsmässig diskussion. Därefter beskrev vi hur frågor om jämställdhetsmärkning förhåller sig till vissa rättsliga regler, nämligen jämställdhetslagen, lagen om offentlig upphandling, lagen om otillbörligt upphandlingsbeteende och marknadsföringslagen. I syfte att belysa hur enskilda företrädare i näringslivet ser på frågor om jämställdhet och jämställdhetsmärkning genomförde vi en kvalitativ studie i det här avseendet. I den andra delen, huvudbetänkandet, kommer vi att behandla vår uppgift att komma med förslag på ett system för frivillig jämställdhetsmärkning av produkter och tjänster. I samband därmed kommer vi även att ge förslag på kriterier som bör ligga till grund för jämställdhetsmärkningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;10.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Jämställdhetsmärkning ur ett språkligt perspektiv&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft15"&gt;Jämställdhetsmärkning ur en språklig synvinkel ställer krav på att de begrepp som används inte leder till att föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt konserveras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p457 ft26"&gt;Under senare delen av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; kom den språkvetenskapliga forskningen att få allt större betydelse för forskningen inom det samhällsvetenskapliga området (inom vilket även juridiska forskningsområdet ryms). Förklaringen till detta beror huvudsakligen på det växande intresset för postmodernism och poststrukturalism – en reaktion mot det moderna och homogena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft26"&gt;Med hjälp av dekonstruktion – en demontering av begrepp – synliggörs hur olika begrepp förhåller sig till varandra ur språklig synvinkel. Den västerländska filosofin kritiseras bland annat för att den vilar på en illusorisk tanke om att det mänskliga språket och kunskapen bygger på en närvaro. Den franske filosofen Jaucques Derrida menar att det är nödvändigt att tolka texten med utgångspunkt ifrån de begrepp som texten bygger på. Den västerländska filosofin utgår från en hierarkisk uppdelning som beskrivs som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;the logocentric &lt;/SPAN&gt;bias refers to the way hierarchies in analytical conceptual thought favor or privilege one side over another... The goal of Derrida’s analysis was not to establish a new conceptual hierarchy, but rather to investigate what&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_155"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td122"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td123"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft40"&gt;Konsekvensanalys... &lt;SPAN class="ft11"&gt;161&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td124"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td125"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p176 ft15"&gt;happens when the ‘common sense’ understanding is reversed. Deconstruction is thus a form of criticism that attempts to defeat foundational claims of conceptual knowledge.&lt;SPAN class="ft27"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft26"&gt;Vi såg i det tidigare att begreppen &lt;SPAN class="ft25"&gt;jämställdhetsmärkning &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft25"&gt;kvalitetssäkring ur ett könsperspektiv &lt;/SPAN&gt;bygger på en inneboende konflikt. Jämställdhetsbegreppet är ett begrepp som bygger på relationer och förhållanden mellan män och kvinnor. Begreppet kan ses som ett försök att överbrygga biologiska skillnader mellan könen och att bryta den s.k. förkönade vardagen. Föreställningar om vad som är att betrakta som kvinnligt respektive manligt är inte heller statiska. De är under ständig utveckling men de utvecklas inte likadant.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft26"&gt;Ett exempel på hur den förkönade vardagen förändras är förändringen som har skett när det gäller den könsmässiga sammansättningen hos kontorspersonalen under de senaste 150 åren. Inledningsvis var kontorspersonalen (&lt;SPAN class="ft25"&gt;skrivare&lt;/SPAN&gt;) högt uppsatta manliga ämbetsmän. När skrivmaskinerna introducerades beskrevs de som tekniska apparater. Det var endast män som ansågs kunna förstå sig på så avancerade och tekniska ting. Allt eftersom tillgången på skrivmaskiner ökade, ökade även andelen kvinnor bland de kontorsanställda. Kvinnornas arbeten beskrevs som annorlunda än männens; de anställdes som kontors&lt;SPAN class="ft25"&gt;biträden&lt;/SPAN&gt;. Det händer inte alltför sällan att mäns och kvinnors arbeten ges olika beteckningar för att på så sätt motivera gapet mellan mäns och kvinnors löner.&lt;SPAN class="ft27"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft26"&gt;Historikern Heidi Hartman förklarar detta i termer av &lt;SPAN class="ft25"&gt;arbetsdelningen mellan könen&lt;/SPAN&gt;. ”År 1800 hade käng- och skomakare uppfunnit en arbetsdelning, som tillät kvinnor att arbeta hemma med att sy på ovanlädret”, medan männen utförde det övriga arbetet i skotillverkningen.&lt;SPAN class="ft27"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft6"&gt;För att underbygga skillnaderna mellan manligt och kvinnligt beskrivs det kvinnor respektive män gör med olika termer. Göran Ahrne och Christine Roman beskriver hur manligt och kvinnligt skapas i situationsbestämda processer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft15"&gt;... olika sysslor i hushållet har olika symboliska innebörder för kvinnor och män som samma könsmässiga uppdelning av uppgifter i ‘det lilla’ återfinns&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Gary Minda, &lt;/SPAN&gt;Postmodern Legal Movements. Law and Jurisprudence at Century’s End&lt;SPAN class="ft59"&gt;, New York University Press, New York and London (1995), sid. 118.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Ett exempel på detta utgör det s.k. Blanketteknikermålet AD 1984:140.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p462 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Heidi Hartman, Kapitalismen, patriarkatet och könssegregationen i arbetet, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Kvinnovetenskaplig tidskrift &lt;/SPAN&gt;nummer 1 - 2 (1981), sid. 18.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_156"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;162 &lt;/SPAN&gt;Konsekvensanalys...&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p463 ft15"&gt;oberoende både av makarnas syn på jämställdhet och av hushållsarbetets fördelning i övrigt. När kvinnorna ‘gör fint’ och skapar hemtrevnad – sätter upp nya gardiner, pyntar, plockar undan – både skapar och bekräftar de sin identitet som kvinnor. På motsvarande sätt konstruerar och styrker männen en manlig identitet genom att utföra manligt kodade sysslor – gräva i trädgården, fixa med bilen, sätta upp hyllor på väggarna. &lt;SPAN class="ft27"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p464 ft26"&gt;Kvinnligt och manligt skapas även med hjälp av förväntningar från omgivningen, i mötet mellan människor, på hur kvinnor och män ska uppföra sig och vad de ska göra. För att undvika att föreställningar på vad som är kvinnligt respektive manligt inte konserveras är det viktigt att ett system för frivillig jämställdhetsmärkning inte tar sin utgångspunkt i just &lt;SPAN class="ft25"&gt;föreställningar om vad som är kvinnligt respektive manligt&lt;/SPAN&gt;. Då föreligger nämligen en risk att systemet skapar schabloner för kvinnligt och manligt i stället för att luckra upp dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft26"&gt;På samma sätt är det viktigt att de begrepp som systemet bygger på inte heller tar sin utgångspunkt i schabloner om manligt och kvinnligt. Att genomföra kvalitetssäkring ur ett könsperspektiv är att ta sin utgångspunkt i biologiska skillnader mellan män och kvinnor. Men det föreligger en fara i att till exempel ta för givet att alla män är stora och att alla kvinnor är små, eller att alla kvinnor är svaga och att alla män är starka, eftersom en sådan utgångspunkt också uppmanar till att finna likheter med de schabloniserade bilderna. På så sätt skapas också idealbilder av kvinnor och män.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft6"&gt;Mot bakgrund av att ett av syftena med ett system för frivillig jämställdhetsmärkning av produkter och tjänster är att öka takten mot ett mer jämställt samhälle, får inte de kriterier som ligger till grund för märkningen utgå från den könskodade vardagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;SOU 1997:139, &lt;/SPAN&gt;Hemmet, barnen och makten. Förhandlingar om arbete och pengar i familjen &lt;SPAN class="ft15"&gt;sid. 54.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_157"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GPB39157x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td122"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td123"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft40"&gt;Konsekvensanalys... &lt;SPAN class="ft11"&gt;163&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td124"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td125"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p466 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;10.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Jämställdhetsmärkning ur ett rättsligt perspektiv&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft15"&gt;Jämställdhetsmärkning ur ett rättsligt perspektiv kan sammanfattas under följande punkter:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;marknaden ska vara fri,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;konkurrensen ska vara likvärdig,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;etiska aspekter ska beaktas på den fria marknaden och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;målet är jämställdhet mellan kvinnor och män.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft26"&gt;FRIJA har bland annat i uppgift att belysa frågan huruvida ett system för frivillig jämställdhetsmärkning innebär problem i förhållande till lagen om offentlig upphandling, lagen om otillbörligt upphandlingsbeteende och marknadsföringslagen samt att analysera om jämställdhetsmärkning står i överensstämmelse med &lt;NOBR&gt;EG-rätten.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft26"&gt;I samband med regelgenomgången valde vi även att belysa den svenska jämställdhetslagen och de &lt;NOBR&gt;EG-rättsliga&lt;/NOBR&gt; jämställdhetsregler som kan komma att få central betydelse vid införande av ett system för frivillig jämställdhetsmärkning av produkter och tjänster. Vi menar att ett system för frivillig jämställdhetsmärkning varken står i strid med lagen om offentlig upphandling, lagen om otillbörligt upphandlingsbeteende eller marknadsföringslagen. Vi ansluter oss även till professor Niklas Bruuns uppfattning att det inte råder några som helst tvivel om att &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; numera ger&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft15"&gt;ett klart utrymme för att beakta sociala hänsyn och andra icke ekonomiska omständigheter vid offentlig upphandling. &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; har klart utvecklats mot en ökad uttalad tolerans för att medlemsstaterna tillåts integrera dylika hänsyn i upphandlingsförfarandet.&lt;SPAN class="ft27"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft26"&gt;Den svenska lagen om offentlig upphandling är för närvarande under översyn av Upphandlingskommittén, som beräknas avsluta sitt arbete den 30 mars 2001.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft30"&gt;En av utgångspunkterna inom &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; är principen om likabehandling; att alla ska behandlas lika och att inte någon får utsättas för diskriminering. Det är den &lt;SPAN class="ft28"&gt;fria marknaden &lt;/SPAN&gt;som är spelplanen i Eu- ropa. Utredningen har bland annat i uppgift att komma med förslag på hur &lt;SPAN class="ft28"&gt;frivillig jämställdhetsmärkning praktiskt skulle kunna genomföras&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Bruun, sid. 10.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_158"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GPB39158x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;164 &lt;/SPAN&gt;Konsekvensanalys...&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p267 ft26"&gt;Jämställdhetsmärkningen är också tänkt att genomföras på en fri marknad. De som vill göra jämställda val har i dag inte någon sådan möjlighet. Om det införs ett system för frivillig jämställdhetsmärkning kommer alltså möjligheten att göra differentierade val mellan produkter och tjänster på den fria marknaden att öka. Tanken är att märkningen bland annat ska kunna tjäna som hjälpmedel för att marknaden ska bli mer jämställd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft26"&gt;Konkurrensen om konsumenter och näringsidkare ska emellertid vara likvärdig. Detta leder till krav på regler som är lika eller likvärdiga för dem de berör. Det är inte ovanligt att de upphandlande enheterna ställs inför problem när det gäller frågan om det är möjligt att beakta sociala kriterier vid offentlig upphandling. Ett system för frivillig jämställdhetsmärkning skulle kunna underlätta bedömningen av sociala kriterier vid offentlig upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft26"&gt;Det är emellertid av synnerlig vikt att de kriterier som utformas inte endast är klara och entydiga, utan att de också vilar på en etisk grund. Med ett etiskt betraktelsesätt blir det således möjligt att nå just rättvisa och likvärdiga förhållanden på marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft26"&gt;Det finns ett nära samband mellan etiska aspekter och jämställdhet. I Romfördraget framhålls det som en primär uppgift att &lt;SPAN class="ft25"&gt;upprätta en gemensam marknad och en ekonomisk monetär union där målet bland annat är jämställdhet mellan kvinnor och män &lt;/SPAN&gt;(artikel 2). Om kriterierna blir så konkret utformade att det inte råder någon tvekan om vad som avses med dem, skulle ett system för jämställdhetsmärkning kunna komma att tjäna som hjälpmedel för att undvika skönsmässiga ad &lt;NOBR&gt;hoc-lösningar.&lt;/NOBR&gt; På så sätt menar vi att ett sådant system också kan komma att bli en garant för att nå upp till &lt;NOBR&gt;EG-rättens&lt;/NOBR&gt; högt ställda krav på att beakta jämställdhet inom samtliga politiska områden och i alla myndigheters arbetssätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;10.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Jämställdhetsmärkning ur ett näringslivsperspektiv&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft15"&gt;Om det införs ett system för frivillig jämställdhetsmärkning är det viktigt att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;precisera &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;syftet &lt;/SPAN&gt;med jämställdhetsmärkningen,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;noga överväga &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;vad &lt;/SPAN&gt;som ska jämställdhetsmärkas och &lt;SPAN class="ft33"&gt;varför &lt;/SPAN&gt;just detta har valts,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;definiera &lt;/SPAN&gt;vad som avses med jämställdhet i detta system och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;systemet görs &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;attraktivt &lt;/SPAN&gt;och att det har &lt;SPAN class="ft33"&gt;ekonomisk bärighet&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_159"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td122"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td123"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft40"&gt;Konsekvensanalys... &lt;SPAN class="ft11"&gt;165&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td124"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td125"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p454 ft26"&gt;FRIJA har bland annat i uppgift att genomföra en studie av producenters intresse för en frivillig jämställdhetsmärkning. Mot bakgrund av att TEMO så sent som hösten 1999 genomförde en kvantitativ studie av bland annat företagares intresse av att jämställdhetsmärka sitt företags produkter och tjänster, valde vi att komplettera den kvantitativa kartläggningen med en kvalitativ. Den kvalitativa studien syftade främst till att ge en bild av hur vardagen ser ut där ett eventuellt system för frivillig jämställdhetmärkning är tänkt att tilllämpas. Det är mot bakgrund av att det finns åtskilliga studier som visar att det uppstår problem när system och regler genomförs utan att det har tagits hänsyn till den vardag som systemen eller reglerna är tänkta att genomföras, som vi genomförde den kvalitativa studien av hur företrädare för olika verksamheter ser på frågor om jämställdhet och jämställdhetsmärkning.&lt;SPAN class="ft34"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft26"&gt;En av de mest centrala frågorna när det gäller att införa ett system för frivillig jämställdhetsmärkning är att &lt;SPAN class="ft25"&gt;precisera syftet &lt;/SPAN&gt;med systemet. Flera av dem som tillfrågades ställde just frågan vad jämställdhetsmärkningen ska ha för syfte. I studien blev det också synligt att det råder en stor osäkerhet om vad jämställdhet innebär. Flertalet av de intervjuade visar också oro om att jämställdhet skulle vara detsamma som könskvotering. Samtidigt var de tillfrågade positiva till kvalitetssäkringar och möjligheter att kunna göra korrekta val utifrån givna kriterier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft26"&gt;Det är också mot bakgrund av detta som vi menar att det inte får råda någon osäkerhet om vad som avses med just &lt;SPAN class="ft25"&gt;jämställdhet &lt;/SPAN&gt;i systemet för frivillig jämställdhetsmärkning och vad systemet syftar till. Om det jämställdhetsbegrepp som systemet bygger på inte står i överensstämmelse med den nämnda vedertagna definitionen, föreligger det också risk för att systemet blir mindre trovärdighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p473 ft26"&gt;I nära anslutning till ovanstående befinner sig punkten att &lt;SPAN class="ft25"&gt;noga överväga vad som ska jämställdhetsmärkas och varför just detta har valts&lt;/SPAN&gt;. Denna punkt hänger också nära samman men den tidigare språkliga diskussionen. Om det inte är klart vad som avses med de olika begreppen blir det inte heller möjligt att diskutera vilka produkter och tjänster som kan komma ifråga för en märkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;Per Stjernquist, som brukar betraktas som en av den rättssociologiska forskningens förgrundsgestalter, genomförde den numera klassiska studien av hur skogsbrukspolitiken togs emot av de svenska skogsbönderna i norra Skåne. Per Stjernquist, &lt;SPAN class="ft84"&gt;Laws in the forest&lt;/SPAN&gt;, Skrifter utgivna av Kungliga vetenskapssamfundet, nr 69 (1973).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_160"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GPB39160x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;166 &lt;/SPAN&gt;Konsekvensanalys...&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p475 ft6"&gt;En förutsättning för att systemet ska kunna genomföras är att det blir så attraktivt att de verksamheter som eventuellt kan komma i fråga för märkningen också kan tjäna på att ansluta sig till systemet. Flera av de intervjuade talar om hur det har upprättats en miljöpolicy vid de olika verksamheterna och att policyn inte endast har kommit till stånd på grund en målmedveten miljöpolitik i verksamheten. Det är i stället så att flera av de miljödokument som har upprättats har upprättats efter påtryckningar utifrån; det ställs ofta krav på att det ska finns en upprättad miljöpolicy, miljöprogram eller liknande för att det över huvud taget ska inledas ett affärsmässigt samarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft26"&gt;Det finns idag inte något system som gör det möjligt att bedöma en verksamhet ur jämställdhetssynpunkt, men det finns en önskan om att driva på utvecklingen mot ett mer jämställt samhälle. Vi menar att ett system för frivillig jämställdhetsmärkning skulle kunna tjäna som hjälpmedel i det hänseendet. Det är inte heller orealistiskt att jämställdhetsfrågorna kan komma att få en position som liknar miljöfrågorna om det införs ett system för frivillig jämställdhetsmärkning av produkter och tjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft6"&gt;Det är viktigt att de som väljer att ansluta sig till systemet får täckning för sina kostnader. Vi ser det nämligen som mindre troligt att ett system som saknar &lt;SPAN class="ft49"&gt;ekonomisk bärighet &lt;/SPAN&gt;kan komma att få något vidare genomslag på den fria marknaden&lt;SPAN class="ft49"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;10.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Avslutande sammanfattning av arbetet med reglerna kring och inställningen till frågor om frivillig jämställdhetsmärkning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft15"&gt;Ett system för frivillig jämställdhetsmärkning ska ställa krav på två plan. För det första ska det ställas krav som är generella och rör den enskilda verksamhetens organisation ur jämställdhetshänseende. För det andra ska det ställas specifika krav på respektive produkt och tjänst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;De tre områdena &lt;/SPAN&gt;centrala begrepp, rättsliga regler &lt;SPAN class="ft5"&gt;och &lt;/SPAN&gt;näringslivets syn på frivillig jämställdhetsmärkning &lt;SPAN class="ft5"&gt;är intimt förknippade med varandra. Av den kvalitativa studien, som genomfördes i syfte att belysa hur de&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_161"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td122"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td123"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft40"&gt;Konsekvensanalys... &lt;SPAN class="ft11"&gt;167&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td124"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td125"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p46 ft26"&gt;som befinner sig ute i de enskilda verksamheterna ser på frågor om jämställdhet och jämställdhetsmärkning, framkom att flertalet av de tillfrågade hade svårt att se hur ett system för frivillig jämställdhetsmärkning för produkter och tjänster skulle kunna bli trovärdigt om det endast ställs krav på kriterier som rör produkter och tjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft26"&gt;Varje intervju avslutades med en fråga i vilken de tillfrågade gavs möjlighet att komma med förslag på kriterier för ett system för frivillig jämställdhetsmärkning. Mot bakgrund av verksamheternas skilda inriktningar och personernas olika bakgrund var förslagen på kriterier också vitt skilda när det gällde de krav som skulle ställas för de enskilda produkterna eller tjänsterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft26"&gt;Men när diskussionen gällde vilka kriterier som borde ställas på den enskilda verksamheten var reaktionen den omvända. De allra flesta menade att det fanns all anledning att här utgå från jämställdhetslagens regler om de aktiva åtgärderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft3"&gt;Det är mot bakgrund av detta som vi menar att ett system för frivillig jämställdhetsmärkning ska ställa krav på två plan. För det första ska det ställas krav som är generella och rör den enskilda verksamhetens organisation ur jämställdhetshänseende. För det andra ska det ställas specifika krav på respektive produkt och tjänst. In- om miljöområdet skiljer man på miljömärkning av produkter och miljöcertifiering av organisationer, verksamheternas ledningssystem.&lt;SPAN class="ft34"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;De krav som ska ställas på företagens organisation bör utgå från jämställdhetslagens regler om ett aktivt jämställdhetsarbete. Vi menar att ett väl dokumenterat och utvärderat jämställdhetsarbete under en period av tre på varandra följande år bör utgöra det första kriteriet vid frivillig jämställdhetsmärkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p473 ft26"&gt;Skyldigheten att upprätta en jämställdhetsplan föreligger, såsom framgår ovan, endast vid arbetsplatser med minst tio anställda. Det betyder emellertid inte att arbetsplatser med färre än tio anställda inte får upprätta en plan för sitt jämställdhetsarbete. ”Tio anställda” ska i stället ses som en gräns för när skyldigheten inträder. Med andra ord har också arbetsgivare med färre än tio anställda rätt att upprätta en jämställdhetsplan och på så sätt uppfylla det första steget i en jämställdhetsmärkning av företaget. Här kommer jämställdhetsmärkningen också att kunna tjäna som hjälp vid det aktiva jämställdhetsarbete vid såväl stora som små verksamheter. På så sätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;I rapporten &lt;/SPAN&gt;Jämställdhetsmärkning. Konsumentmakt för ett jämställt samhälle&lt;SPAN class="ft15"&gt;, Ds 1998:49, beskrivs skillnaderna mellan miljömärkning och miljöcertifiering, Miljömärkning och konsumentmakt, Minna Gillberg, bilaga 1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_162"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;168 &lt;/SPAN&gt;Konsekvensanalys...&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p481 ft26"&gt;menar vi att också mindre verksamheter kommer att kunna konkurrera på lika villkor med större verksamheter, genom att använda sig av jämställdhetsmärkning som medel i konkurrensen om konsumenter och övriga intressenter på den fria marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft26"&gt;Den nordiska ämbetsmannakommittén för jämställdhetsfrågor har beslutat att tillsätta en arbetsgrupp med inriktning på frågor om frivillig jämställdhetsmärkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft26"&gt;Vi kommer att utforma våra förslag på jämställdhetskriterier för produkter och tjänster i samråd med företrädare för berörda branschorganisationer. Men mot bakgrund av att vi ser det som synnerligen viktigt att de enskilda näringsidkarna som berörs av märkningen ges möjlighet att komma med synpunkter på systemets utformning, kommer de att bjudas in till en dialog med Utredningen. Utgångspunkten för de krav som ska ställas på de enskilda produkterna och tjänsterna kommer att tas från den nu genomförda kvalitativa studien om &lt;SPAN class="ft25"&gt;näringsidkares syn på frivillig &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;jämställdhetsmärkning &lt;/SPAN&gt;(kapitel 9).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft6"&gt;I huvudbetänkandet kommer vi även att pröva möjligheten att införa ett &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Internet-system&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt; för listning av produkter, tjänster och organisationer ur jämställdhetssynpunkt&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_163"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GPB39163x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td126"&gt;&lt;SPAN class="p483 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td127"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;Bilaga 1 &lt;SPAN class="ft0"&gt;169&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td128"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td129"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p484 ft109"&gt;Kommittédirektiv&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td130"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft98"&gt;Frivillig jämställdhetsmärkning av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td131"&gt;&lt;SPAN class="p485 ft110"&gt;Dir.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td130"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft98"&gt;produkter och tjänster&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td131"&gt;&lt;SPAN class="p485 ft37"&gt;1999:13&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p486 ft0"&gt;Beslut vid regeringssammanträde den 18 februari 1999.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft9"&gt;Sammanfattning av uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft30"&gt;En särskild utredare skall bland annat mot bakgrund av den förstudie om jämställdhetsmärkning som presenterades hösten 1998:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;Bedöma konsumenternas och producenternas intresse för en frivillig jämställdhetsinformation/märkning (härefter betecknad jämställdhetsmärkning).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;Föreslå jämställdhetskriterier för minst två produktområden och två tjänsteområden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;Redovisa på vilket sätt befintliga märknings- och certifieringssystem skulle kunna användas för jämställdhetsmärkning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;Pröva om en frivillig jämställdhetsmärkning skulle innebära problem i förhållande till lagen (1992:1528) om offentlig upphandling (LOU), lagen (1994:615) om otillbörligt upphandlingsbeteende (LIU) samt marknadsföringslagen (1995:450) (MFL).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;Analysera om jämställdhetsmärkning överensstämmer med gällande handelsregler och Sveriges internationella åtaganden, avseende såväl &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EG-rätt&lt;/NOBR&gt; som övrig internationell rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft113"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;Undersöka möjligheten till nordisk samverkan kring jämställdhetsmärkning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_164"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GPB39164x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td132"&gt;&lt;SPAN class="p483 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;170 &lt;/SPAN&gt;Bilaga 1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td133"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p494 ft113"&gt;* Föreslå hur frivillig jämställdhetsmärkning praktiskt skulle kunna genomföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft9"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft0"&gt;Jämställdhet mellan kvinnor och män berör alla delar av samhället. Vi har i Sverige kommit långt när det gäller att skapa lika villkor och förutsättningar för kvinnor och män, inte minst på det formella planet. I den svenska grundlagen finns inskrivet att lag eller annan skrift ej får innebära att någon missgynnas på grund av kön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p497 ft0"&gt;Sedan 1980 regleras jämställdhetsfrågor i arbetslivet i jämställdhetslagen som innehåller dels regler om diskrimineringsförbud och dels regler om arbetsgivares skyldigheter att bedriva ett aktivt jämställdhetsarbete. Alla arbetsgivare med minst tio anställda skall göra en årlig jämställdhetsplan. I planen skall arbetsgivaren ta upp de aktiva åtgärder för att främja jämställdhet på arbetsplatsen som han eller hon avser att påbörja eller genomföra under det kommande året.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft0"&gt;Jämställdhetsombudsmannen (JämO) skall se till att jämställdhetslagen efterlevs och kan vid tvist föra talan i Arbetsdomstolen när det gäller könsdiskriminering. Vidare kan JämO begära vitesföreläggande hos Jämställdhetsnämnden om en arbetsgivare inte uppfyller lagens krav om att bedriva ett aktivt jämställdhetsarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft0"&gt;Jämställdhetsfrågorna återfinns också inom ramen för gällande lagstiftning på flera andra samhällsområden, bl.a. inom skolan, högskolan och socialförsäkringens område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p500 ft0"&gt;Förutom lagstiftning krävs ett aktivt utvecklingsarbete av nya arbetsformer och verktyg som leder till att målen för ett jämställt samhälle uppnås i praktiken. Ett verktyg som hittills inte prövats, varken i Sverige eller i något annat europeiskt land, är kvalitetsbedömning av produkter och tjänster ur ett könsperspektiv, i meningen att en funktionell anpassning av utbudet sker utifrån kvinnors och mäns behov och önskemål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft0"&gt;Kvalitetsbedömning ur ett könsperspektiv kan ses som ett led i arbetet med att olika förhållanden och villkor för kvinnor och män skall synliggöras och för varje fråga som rör individer skall jämställdhetsaspekterna beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft0"&gt;En frivillig jämställdhetsmärkning som i första hand bör gälla varor och tjänster i den privata sektorn skulle kunna driva på utvecklingen mot ett jämställt samhälle genom att medvetna konsumenter väljer jämställdhetsmärkta produkter. Jämställdhetsmärkning skulle på så sätt också kunna bli en konkurrensfaktor för företag. Med märkning avses i&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_165"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GPB39165x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td126"&gt;&lt;SPAN class="p483 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td127"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;Bilaga 1 &lt;SPAN class="ft0"&gt;171&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td128"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td129"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p501 ft113"&gt;detta sammanhang inte enbart ett märke, utan det kan betyda information i mer generell bemärkelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p502 ft28"&gt;Förstudie "Jämställdhetsmärkning – konsumentmakt för ett jämställt samhälle" (Ds 1998:49)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft0"&gt;Hösten 1997 initierade dåvarande jämställdhetsminister Ulrica Messing en förstudie med syfte att analysera möjligheterna att införa en frivillig jämställdhetsmärkning i Sverige. Resultatet av förstudien blev en rekommendation om att inledningsvis införa ett system med frivillig jämställdhetsmärkning av företag och organisationer. En av utgångspunkterna för rekommendationen var att detta på sikt skulle leda till att företag och organisationer förändrar och jämställdhetsanpassar sina tjänster och produkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p504 ft0"&gt;Förslaget i förstudien att jämställdhetsmärka företag och organisationer rör personalpolitiska frågor och s.k. ledningssystem. Det innebär att företagen måste bedriva ett medvetet arbete för att kvinnor och män skall få samma förutsättningar beträffande kompetensutveckling, lönefrågor, karriär och möjligheten att kombinera förvärvsarbete med familjeliv. Förslaget berör inte utformningen av produkter eller tjänster ur ett könsperspektiv utan det handlar om etik, hur relationerna mellan människor ser ut, både internt i det egna företaget och i förhållande till omvärlden, t.ex. leverantörer, kunder m.fl. För att företag och organisationer skall få märket måste de bedriva ett aktivt jämställdhetsarbete som går utöver de krav som ställs i jämställdhetslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft30"&gt;Redan idag pågår pilotprojekt och forskning kring ledningssystem där jämställdhet ingår som en del i systemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p506 ft0"&gt;Forskare vid rättssociologiska institutionen vid Lunds universitet har bland annat haft i uppdrag av Skolverket att utveckla kriterier för en miljömärkt skola där även jämställdhet tas med som ett av kriterierna. Institutionens forskning kring ledningssystem ingår också i ett av EU- kommissionen finansierat projekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft0"&gt;Länsstyrelserna i Västra Götaland och Stockholms län är svenska deltagare i ett &lt;NOBR&gt;EU-projekt,&lt;/NOBR&gt; tillsammans med deltagare från Irland, Nordirland, Skottland, Wales och Belgien. Projektet syftar bl.a. till utveckling av system för kvalitetssäkring av företags jämställdhetsarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p508 ft30"&gt;Regeringen har för avsikt att följa och stödja utvecklingsarbetet med jämställdhetskriterier i ledningssystem.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_166"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GPB39166x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td132"&gt;&lt;SPAN class="p483 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;172 &lt;/SPAN&gt;Bilaga 1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td133"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p509 ft114"&gt;Utredningen om fördelningen av ekonomisk makt och ekonomiska resurser mellan kvinnor och män&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft0"&gt;Utredningen om fördelningen av ekonomisk makt och ekonomiska resurser mellan kvinnor och män, den s.k. Kvinnomaktutredningen, lämnade i januari 1998 betänkandet Ty makten är din... (SOU 1998:6). Utredningen föreslog bl.a. att regeringen skulle ta initiativ till jämställdhetsmärkning av företag, organisationer och regioner i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p497 ft0"&gt;Utredningen konstaterade att människor kan utöva makt i olika roller, som medborgare, konsumenter, anställda, företagare eller som påtryckare via organisationer. Konsumentrollen identifieras som en allt viktigare maktposition i dagens samhälle. Enligt utredningen är det av värde för såväl kvinnor som män att kunna styra sina konsumtionsval även ur ett könsperspektiv, dvs hur väl produkter och tjänster tillgodoser respektive köns behov. För det enskilda företaget eller organisationen kan jämställdhetsmärkningen utgöra en konkurrensfaktor. Förhoppningen är att märkningen skall bli ett så starkt kommersiellt argument att företagen själva frivilligt tar initiativ till jämställdhetsmärkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft0"&gt;Möjligheten att integrera jämställdhetskriterier i befintliga kvalitetssäkringssystem eller andra system som t.ex. ISO 9000 och möjligheten att styra med offentlig upphandling i stat och kommun bör också enligt utredningen undersökas. Om lagen om offentlig upphandling förbjuder detta bör lagen enligt utredaren skrivas om.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p497 ft0"&gt;Betänkandet remitterades till ett antal statliga myndigheter, universitet, högskolor och privata organisationer. Remissvaren har sammanställts (Ty makten är din...Ds 1998:59). I den mån utredningens förslag kommenterades, var de flesta remissinstanserna positiva till någon form av jämställdhetsmärkning. Oavsett märkningens inriktning menade man att införandet av en eventuell jämställdhetsmärkning måste bygga på frivillighet. Några av dem som var tveksamma till märkningen menade ändå att den skulle kunna bidra till att föra jämställdhetsarbetet framåt, genom att frågan förs upp på dagordningen synliggörs jämställdhetsarbetet ytterligare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft9"&gt;Övriga områden som aktualiseras i samband med utredningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft30"&gt;Områden som kommer att aktualiseras i samband med utredningen är bl.a. former för certifiering, lagen om offentlig upphandling, lagen om otillbörligt upphandlingsbeteende samt marknadsföringslagen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_167"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GPB39167x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td126"&gt;&lt;SPAN class="p483 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td127"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;Bilaga 1 &lt;SPAN class="ft0"&gt;173&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td128"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td129"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p513 ft2"&gt;Former för certifiering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft0"&gt;I samband med förberedelserna inför &lt;NOBR&gt;EES-avtalet&lt;/NOBR&gt; fattade riksdagen ett principbeslut om att Sverige skulle tillämpa s.k. öppna system för teknisk provning och kontroll. Beslutet innebär att EU:s principer för teknisk provning och kontroll som regel skall tillämpas även inom nationellt reglerade områden. Principerna innebär att alla organ som kan visa att de är kompetenta skall ha rätt att i konkurrens erbjuda sina tjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft0"&gt;Kompetensbedömning och fortlöpande tillsyn skall ske genom att organen ackrediteras för uppgiften av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC). Utarbetandet av kriterier och krav åtskiljs således från provningen och kontrollen. Författningstekniskt har principerna kommit till uttryck i lagen (1992:1119) om teknisk kontroll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft2"&gt;Lagen om offentlig upphandling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft0"&gt;Lagen (1992:1528) om offentlig upphandling (LOU) kom till som en följd av att Sverige undertecknade &lt;NOBR&gt;EES-avtalet.&lt;/NOBR&gt; I och med LOU har de regler som gäller för offentlig upphandling inom den inre marknaden införlivats i svensk rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft0"&gt;Den offentliga upphandlingen, för år 1994 uppskattas för hela EU- området till 6 500 miljarder kronor. Sett till bruttonationalprodukten för dessa länder motsvarar det 11,5 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft0"&gt;Den svenska offentliga upphandlingen värdesätts i förstudien till omkring 250 miljarder kronor per år eller 10 procent av vår totala bruttonationalprodukt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft30"&gt;Således uppgår den svenska offentliga upphandlingen till mycket stora belopp och det finns därmed möjligheter att påverka inriktningen på en stor marknad om upphandling kan ske ur ett könsperspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p518 ft2"&gt;Lagen om otillbörligt upphandlingsbeteende&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft30"&gt;Lagen (1994:615) om ingripande mot otillbörligt beteende avseende offentlig upphandling (LIU) är ett komplement till LOU och är tillämplig om en kommunal eller statlig aktör beter sig otillbörligt vid upphandlingen. Enligt lagen är detta ett beteende som bl.a. påtagligt diskriminerar ett företag i förhållande till ett annat företag eller till den verksamhet som den offentliga aktören själv bedriver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft2"&gt;Marknadsföringslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft30"&gt;Marknadsföringslagen (1995:450) är tillämplig på all marknadsföring som sker i Sverige eller är riktad mot den svenska marknaden. Lagen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_168"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GPB39168x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td132"&gt;&lt;SPAN class="p483 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;174 &lt;/SPAN&gt;Bilaga 1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td133"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p494 ft113"&gt;skärptes från och med den 1 januari 1996, vilket bl.a. innebär kraftigare sanktioner mot näringsidkare som bedriver lagstridig marknadsföring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft9"&gt;Behovet av en utredning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft0"&gt;Enligt vad som tidigare framgått kan jämställdhetsmärkning utformas på olika sätt. Den kan dels gälla organisation och ledning av företag, dels utformning av produkter och tjänster. I förstudien har en analys genomförts av hur jämställdhetsmärkning av företag och organisationer kan organiseras och genomföras. Utredaren skall därför inrikta sitt arbete på att analysera möjligheterna att jämställdhetsmärka produkter och tjänster, dvs. att främja en funktionell utveckling som innebär att olika produkter och tjänster utformas med beaktande av ett könsperspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft30"&gt;Tanken bakom jämställdhetsmärkning av produkter och tjänster är att en sådan märkning skall utvecklas genom konsumentmakt och företagens frivilliga märkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p500 ft0"&gt;Många av dagens produkter är skapade utifrån normer som formats efter ett av könen, vilket kan innebära negativa konsekvenser för användare av det motsatta könet. Därför finns det ett behov av en produktutveckling som baseras på kunskap om respektive kön och dess olika krav och villkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft0"&gt;En förutsättning för att märkningen av produkter och tjänster skall fungera är att konsumenten upplever den som trovärdig. Märkningssystemet måste då vara rimligt, enkelt och kommunicerbart. Det finns idag tecken på att konsumenterna har svårt att tillgodogöra sig och förstå den information som ges när det t.ex. gäller dagligvaror.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft9"&gt;Uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft0"&gt;Utredarens uppdrag är att, mot bakgrund av den förstudie som genomfördes 1997, förutsättningslöst utreda förutsättningarna för och möjligheterna att införa en frivillig jämställdhetsmärkning av produkter och tjänster. Denna jämställdhetsmärkning syftar till att utveckla kvaliteten på produkter och tjänster på ett sådant sätt att könsaspekterna beaktas. En märkning skall visa att den aktuella produkten eller tjänsten har utformats så att den är anpassad till både kvinnors och mäns behov och önskemål eller genom att tillverkaren tillhandahåller produktvarianter för båda könen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_169"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GPB39169x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td126"&gt;&lt;SPAN class="p483 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td127"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;Bilaga 1 &lt;SPAN class="ft0"&gt;175&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td128"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td129"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p513 ft0"&gt;Utredningen skall särskilt inriktas på följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft28"&gt;Bedöma konsumenternas och producenternas intresse för jämställdhetsmärkning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft0"&gt;Utredaren skall analysera och bedöma både konsumenternas och producenternas intresse för en frivillig jämställdhetsmärkning av produkter och tjänster. I detta sammanhang skall utredaren bl.a. beakta resultatet av utredningen om konsumentinformation om dagligvaror (dir. 1997:151).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft2"&gt;Föreslå jämställdhetskriterier för produkter och tjänster&lt;/P&gt;
&lt;P class="p522 ft30"&gt;Utredaren skall utforma förslag till jämställdhetskriterier för minst två produktområden och två tjänsteområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft28"&gt;Redovisa på vilket sätt befintliga märknings- och certifieringssystem skulle kunna användas för jämställdhetsmärkning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft0"&gt;I dag finns det ett antal system för märkning inom olika områden, bl.a. miljö, ekologisk odling och rättvisa. Utredaren skall undersöka om jämställdhetskriterier för produkter och tjänster skulle kunna ingå i något av de befintliga märknings- och certifieringssystemen. Vidare skall utredaren analysera för- och nackdelar med de olika systemalternativen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p522 ft28"&gt;Undersöka om problem uppstår i förhållande till lagen om offentlig upphandling, lagen om otillbörligt upphandlingsbeteende samt marknadsföringslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft0"&gt;Utredaren skall undersöka och analysera om frivillig jämställdhetsmärkning av produkter och tjänster är förenlig med de syften som ligger bakom lagen om offentlig upphandling och lagen om otillbörligt upphandlingsbeteende samt om problem kan uppstå i förhållande till marknadsföringslagen. Vid behov kan utredaren föreslå sådana förändringar som är möjliga och lämpliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p522 ft28"&gt;Analysera om jämställdhetsmärkning överensstämmer med gällande handelsregler och Sveriges internationella åtaganden avseende såväl &lt;NOBR&gt;EG-rätt&lt;/NOBR&gt; som övrig internationell rätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft30"&gt;Utredaren skall i samband med utredningen analysera och bedöma om frivillig jämställdhetsmärkning överensstämmer med gällande handels-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_170"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GPB39170x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td132"&gt;&lt;SPAN class="p483 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;176 &lt;/SPAN&gt;Bilaga 1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td133"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p494 ft30"&gt;regler och Sveriges internationella åtaganden avseende såväl &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; som övrig internationell rätt. Vidare skall utredaren redogöra för möjligheterna att driva frågorna på gemenskaps- och/eller internationell nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft114"&gt;Undersöka möjligheten till nordisk samverkan kring jämställdhetsmärkning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft0"&gt;Utredaren skall undersöka möjligheter och eventuella hinder för en nordisk samverkan kring jämställdhetsmärkning. En utgångspunkt för detta arbete skulle kunna vara den nordiska samverkan kring miljömärkningssystemet Svanen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p522 ft28"&gt;Föreslå hur frivillig jämställdhetsmärkning praktiskt skulle kunna genomföras&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft30"&gt;Utredaren skall föreslå hur ett eventuellt införande av frivillig jämställdhetsmärkning av produkter och tjänster praktiskt skulle kunna genomföras. Här skall t.ex. organisatoriska frågor och de olika aktörernas funktioner utredas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft9"&gt;Uppdragets genomförande och tidsplan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft0"&gt;Utredaren skall bedriva sitt arbete i samråd med producenter och tjänsteleverantörer, Nämnden för offentlig upphandling, Sveriges offentliga inköpare, ackrediterings- och certifieringsorgan, Konsumentverket, Standardiseringen i Sverige och övriga intressenter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft0"&gt;Uppdraget skall redovisas senast den 31 december 2000.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p526 ft0"&gt;(Näringsdepartementet)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_171"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GPB39171x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td126"&gt;&lt;SPAN class="p483 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td127"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;Bilaga 2 &lt;SPAN class="ft0"&gt;177&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td128"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td129"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p527 ft1"&gt;Intervjuguide&lt;/P&gt;
&lt;P class="p528 ft37"&gt;Allmänt om certifiering/märkning av produkter och tjänster&lt;/P&gt;
&lt;P class="p529 ft49"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;Känner Du till några &lt;/SPAN&gt;former av certifieringar/märkningar &lt;SPAN class="ft6"&gt;av produkter på marknaden?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Vad innebär de?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p531 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;När används de?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;Har Du någon gång funderat över att använda Dig av en produkt som har certifierats genom märkning (t.ex. miljömärkning: Svanen, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-blomman)?&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p531 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;d)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Varför/varför inte?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft37"&gt;Allmänt om jämställdhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft49"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;Hur skulle Du vilja &lt;/SPAN&gt;definiera/förklara &lt;SPAN class="ft6"&gt;ordet &lt;/SPAN&gt;jämställdhet&lt;SPAN class="ft6"&gt;?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;Vad &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;innebär &lt;/SPAN&gt;jämställdhet för Dig?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;Är Du &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;intresserad &lt;/SPAN&gt;av frågor om jämställdhet? &lt;SPAN class="ft49"&gt;Utveckla!&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft37"&gt;Jämställdhet i arbetet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;Har Du någon gång &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;arbetat &lt;/SPAN&gt;eller &lt;SPAN class="ft49"&gt;kommit i kontakt &lt;/SPAN&gt;med frågor om &lt;SPAN class="ft49"&gt;jämställdhet &lt;/SPAN&gt;i Ditt nuvarande/tidigare arbete?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;Vad kan det finnas för orsaker till att Du &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;har/inte har &lt;/SPAN&gt;kommit i kontakt med frågor om jämställdhet i Ditt arbete?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p538 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;Är &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Du själv intresserad &lt;/SPAN&gt;av jämställdhetsfrågor och hur bedömer Du att intresset är för jämställdhetsfrågor hos er bland &lt;SPAN class="ft49"&gt;personalen &lt;/SPAN&gt;och de &lt;SPAN class="ft49"&gt;kunder &lt;/SPAN&gt;som Ni kommer i kontakt med? &lt;SPAN class="ft49"&gt;Utveckla!&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_172"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GPB39172x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td132"&gt;&lt;SPAN class="p483 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;178 &lt;/SPAN&gt;Bilaga 2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td133"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p539 ft37"&gt;Certifiering/märkning i arbetet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;Skulle Du kunna tänka Dig att välja att samarbeta med ett företag om det var jämställdhetsmärkt? &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Varför/varför inte&lt;/SPAN&gt;?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p538 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;Skulle Du kunna tänka Dig att välja att samarbeta med ett företag om det hade erhållit något annat märke t.ex. miljömärke (EMAS och ISO 14001)?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p538 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Antag att Du skulle få i uppdrag att vikta olika faktorer för att ta ställning till om företaget skulle inleda/fortsätta ett samarbete med ett annat företag:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p540 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Vilka faktorer skulle Du beakta i första hand? &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Förklara!&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Hur ställer Du Dig till att beakta jämställdhet vid viktning av olika faktorer? &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Förklara!&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft6"&gt;Om Du fick i uppdrag att komma med förslag på kriterier som bör ligga till grund för ett system med frivillig jämställdhetsmärkning, vilka faktorer skulle Du förorda?&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_173"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GPB39173x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td126"&gt;&lt;SPAN class="p483 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td127"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;Bilaga 3 &lt;SPAN class="ft0"&gt;179&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td128"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td129"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p541 ft55"&gt;Sammanfattning av konferensen Gränsöverskridande handel med perspektiv på jämställdhetsmärkning den 28 september 2000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p542 ft2"&gt;Sara Bylund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft6"&gt;Den särskilda utredaren Eva Eriksson och huvudsekreteraren Eva Schömer inledde konferensen med en genomgång av det arbete utredningen hittills har avklarat och en beskrivning av det fortsatta utredningsuppdraget. De underströk syftet med konferensen: att inleda en dialog mellan konsumenter, producenter och investerare kring frågor om det är möjligt och om det finns anledning att införa ett system för frivillig jämställdhetsmärkning av produkter och tjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p544 ft45"&gt;Jämställdhetsmärkning – också en miljömärkning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft50"&gt;Några reflexioner kring möjligheter och problem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft26"&gt;Sven Thiberg från SIS Miljömärkning/Svanen berättade inledningsvis att han i sitt anförande kommer söka problematisera kring miljömärkningens teori och vardag för att kunna dra paralleller till jämställdhetsmärkningens framtida utformning. Thiberg fastslår att han, trots sitt anförandes koncentrering kring de problem som märkningssystem har att övervinna, besitter en tilltro till frivilliga och dynamiska märkningssystem i den svenska marknadsekonomi. Rubriken kan förstås ordagrant då jämställdhetsmärkningen är en miljömärkning, eftersom den karakteriserar och värderar relationer mellan människor och människors villkor, vilket ofta benämns just miljöer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft6"&gt;Thiberg beskriver de strategier miljömärkningen använt sig av och som visat sig fungera framgångsrikt. Vissa begrepp blir här centrala att använda för att strukturerar en principiell och övergripande diskussion om märkning. Svanen använder tre begrepp när ett förslag till miljömärkning av en tjänst eller en produkt ska&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_174"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GPB39174x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td132"&gt;&lt;SPAN class="p483 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;180 &lt;/SPAN&gt;Bilaga 3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td133"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p501 ft6"&gt;värderas; &lt;SPAN class="ft49"&gt;Relevans, Potential &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft49"&gt;Styrbarhet&lt;/SPAN&gt;. Relevans beskriver miljöproblemet och hur stort det är, Potential benämner den beräknade miljövinst som kan uppnås genom att förändra produkten eller tjänsten. Styrbarhet slutligen står för en bedömning av märkningen som styrinstrument med hänsyn till exempelvis marknadens struktur, hur aktörerna uppfattar problemet på marknaden samt märkningen jämfört med andra medel/metoder för att påverka produktens egenskaper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft26"&gt;Thiberg ser många paralleller mellan miljö- och jämställdhetsmärkning. Det går, menar han, att betrakta ojämställdhet som en miljöbelastning som uppkommer vid produktionen av tjänster eller produkter. Thiberg menar att Styrbarheten är i avgörande grad beroende av trovärdigheten, det gäller att skapa en övertygelse bland aktörerna om att jämställdhet är viktig och att det är viktigt att konsumera medvetet. Thiberg hävdar att trovärdighet måste erövras och återerövras. Detta är i enlighet med principen för ett frivilligt system. Frivilligheten gäller alla led från producenten till kunden. Thiberg väljer att ge en drastisk sammanfattning av strategin; det gäller att göra frivilligheten till ett positivt tvång. Ett annat nyckelord vid introduceringen av Svanen var dynamik, vilket innebär att ständigt öka kraven på verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft26"&gt;Thiberg understryker vikten av att kunna definiera och mäta ojämställdhet och jämställdhet. Det är viktigt att kriterier för jämställdhetsmärkning ger möjlighet att definiera de egenskaper hos tjänsten/produkten som skall påverkas. Det måste finnas alternativ och det måste gå att ”mäta” både belastningen och effekten av förändringen på ett trovärdigt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft26"&gt;Angående identifieringen av jämställdhetens Relevans så menar Thiberg att motsatsen bör identifieras, i detta fall ojämställda förhållanden mellan kvinnor och män, vilka varierar beroende på den aktuella politiska/kulturella kontexten. Thiberg föreslår en arbetsmodell som utgår från en tänkt potential, vilken ska stå i relation till ett urval av rimlig Relevans. Slutligen menar Thiberg att acceptans på marknaden kräver förankring, systemutvecklingen måste stå på två ben, dels det transparenta ”intellektuella” arbetet och det lyhörda ”förankringsarbetet”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft6"&gt;Thiberg menar att attitydskapande, informerande redovisning av mål och medel är en nödvändighet. Verklig versus upplevd effekt/ uppoffring är viktiga begrepp att analysera. Sammanfattningsvis hävdar Thiberg att det som krävs för att märkningen ska fungera är följande: Inledningsvis förstå ojämställda förhållanden mellan&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_175"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GPB39175x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td126"&gt;&lt;SPAN class="p483 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td127"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;Bilaga 3 &lt;SPAN class="ft0"&gt;181&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td128"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td129"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p494 ft6"&gt;kvinnor och män som ett problem och därefter vilja medverka till att problemet minskar. Slutligen krävs en övertygelse om att märkningen är relevant i minst tre avseenden: 1) Att märkningens definition av jämställdhet/ojämställdhet är rimlig, 2) att den tillämpas korrekt i licensieringen samt 3) att produkten uppfyller märkningens krav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft45"&gt;Jämställdhetsmärkning och vardagliga handlingar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft26"&gt;Gertrud Åström, jämställdhetsforskare vid Stockholms universitet valde i sitt anförande att uppehålla sig vid vardagshandlingar och då i synnerhet konsumtion. Hon menar att vi kan använda de redan erkända strukturer som märkningssystem idag utgör till att även innefatta jämställdhetsmärkning för att enkelt kunna utföra en politisk handling genom vår konsumtion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft6"&gt;Kontentan blir här att påverka genom att agera vardagligt och utan att vara expert inom området. Märkningssystemet ger konsumenter rätten/möjligheten att agera i linje med den idé de har om ett framtida samhälle. Åström påvisar att för att vi ska kunna arbeta för det vi tror på krävs förutom en stark vilja ett system för att vi också ska ha en reell möjlighet att praktiskt och vardagligt kunna agera utifrån de värden vi tror på. Det som krävs är system som möjliggör vardagliga handlingar i enlighet med de värden vi står för, varav jämställdhetsmärkning kan vara ett system av flera, menar Åström.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft26"&gt;Åström ställer frågan om vilka värden som ska bära det samhälle vi lever i. Märkningen kan fungera som en metod att bygga ett demokratiskt samhälle då vi följer principen för en demokratisk beslutandeordning. Att vi har kontroll över dagordningen och en upplyst förståelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft26"&gt;Åström tar också upp den kritik hon mött hos människor inför olika jämställdhetsprojekt, att de hävdat att allmänheten inte är intresserad av dessa frågor, vilket hon bestämt avfärdar. Åström hänvisar till den debatt som tog sin början på &lt;NOBR&gt;70-talet&lt;/NOBR&gt; då jämställdhetsarbetet kom igång. Hon poängterar den stora betydelsen av att då våga benämna jämställdhet och därefter börja bygga upp institutioner, system och strukturer som gör det möjligt att agera i enlighet med de värden som vi vill att samhället ska bäras av. Åström menar att jämställdhetsmärkning här kan ses som en fortsättning av detta projekt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_176"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GPB39176x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td132"&gt;&lt;SPAN class="p483 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;182 &lt;/SPAN&gt;Bilaga 3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td133"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p552 ft26"&gt;De förändringar inom jämställdhet som har genomförts sedan &lt;NOBR&gt;70-talet,&lt;/NOBR&gt; menar Åström, är ett uttryck för att tillräckligt många av oss har tyckt att det har varit rimligt att förändra ojämställda förhållanden. Slutsatsen blir att de förändringar som sker i ett demokratiskt samhälle tycker de flesta av oss är rimliga. Här blir det viktigt att förstärka det vi anser som rimligt, vilket utredningsgruppen för frivillig jämställdhetsmärkning måste göra, för att nå en större tilltro inför märkningssystemet hos både producenter och konsumenter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft45"&gt;Kan jämställdhet bidra till ökad lönsamhet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft26"&gt;Anna Hallgren från NUTEK valde att omformulera sitt anförandes rubricering till: &lt;SPAN class="ft25"&gt;Är jämställdhetsmärkning en bra affärsidé&lt;/SPAN&gt;? Hallgren gör detta med syfte att söka se jämställdhet som något större än enbart lönsamhet räknad i kronor och ören, dvs. jämställdhet är mycket mer än det konkret mätbara. Jämställdhet, menar Hallgren, handlar inte bara om antal kvinnor och män bland de anställda eller könsfördelning i ledningsgrupper, utan främst om det inbördes förhållandet mellan kvinnor och män på arbetsplatsen, vilka attityder som cirkulerar samt vilken norm som råder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft26"&gt;Hallgren menar att ett företag idag måste skapa bilder – signalvärden – för att locka kunder, personal och investerare till sig. Profilering av varumärken har stor betydelse och signalerar ofta värderingar och ställningstaganden. Hallgren anser att jämställdhetsmärkning är en bra affärsidé dels för det signalvärde märket kan komma att få, dels för att i moderna arbetsorganisationer ligger åtgärder för ökad jämställdhet inbakade i arbetssättet. Märket signalerar att företaget eller arbetsgivaren är ansvarstagande och har vissa etiska värderingar och därmed kan konkurrera om kunder, kompetent personal och investerare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft26"&gt;Hallgren menar också att i en mer jämställd hållning gentemot sina medarbetare ligger en lönsamhet i kronor och ören. Detta eftersom vars och ens kompetens tas till vara på bästa sätt, vilket gör att kreativa, engagerade och sunt ifrågasättande människor får större utrymme för sin kompetens på en arbetsplats med aktivt jämställdhetsarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p553 ft6"&gt;NUTEK:s studie &lt;SPAN class="ft49"&gt;Jämställdhet och Lönsamhet &lt;/SPAN&gt;söker kvantifiera begreppet jämställdhet och sedan koppla ihop det med olika mått/ indikatorer på lönsamhet i företag. Hallgren menar att orsaken till valet av kvantitativ metod i studien är den norm som säger att det&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_177"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GPB39177x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td126"&gt;&lt;SPAN class="p483 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td127"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;Bilaga 3 &lt;SPAN class="ft0"&gt;183&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td128"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td129"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p554 ft26"&gt;som mäts, det blir utfört, det som mäts, det räknas. Hallgren poängterar att jämställdhet inte egentligen låter sig kvantifieras då det handlar om normer, värderingar och förhållanden mellan kvinnor och män men att NUTEK ändå valde att undersöka jämställdhet genom statistik för att söka konkretisera frågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft26"&gt;Studien resulterade i slutsatsen att en mer jämställd hållning är lönsam. I studien deltog 14 000 företag i den privata sektorn, varav alla företag med fler än 50 anställda deltog, vilket utgör cirka hälften av företagen i undersökningen samt ett slumpmässigt urval av mindre företag. Med syfte att synliggöra företagsledningens inställning till kvinnor och män, samt vilka normer som råder på företaget användes följande indikatorer i undersökningen: &lt;SPAN class="ft25"&gt;Representation, Befordran &lt;/SPAN&gt;samt &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;VAB-dagar&lt;/SPAN&gt;.&lt;/NOBR&gt; Dessa indikatorer applicerades senare i en modell där lönsamhet i företaget beräknades och då mått på produktivitet och lönsamhet på kort och lång sikt tillämpats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft6"&gt;Den första indikatorn Representation menar Hallgren är en nyckelfråga vad beträffar förbättring av jämställdhet. I studien har både vertikal och horisontell representation undersökts. Utgångspunkten tas i den reella arbetssituationen och därmed krävs inte att 50 procent av företagets ingenjörer ska vara kvinnor då antalet utexaminerade kvinnliga ingenjörer endast utgör cirka 15 procent. Dock kan Hallgren se en brist i undersökningen då vi inte har vetskap om hur många som är utbildade för sitt arbete och hur många som arbetar med annat än vad de är utbildade till. Resultaten visar att kvinnor och män, givet deras utbildningsbakgrund, är relativt väl fördelade bland de anställda i företagen. Främst gäller detta storstadsregioner, i stora företag och i den kunskapsintensiva tjänstesektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft26"&gt;Den andra indikatorn, Befordran, undersöker hur kvinnor och män är spridda i företagets inkomststruktur på ett representativt sätt. Detta har undersökts med hjälp av lönenivåer för att visa hur befattningsstrukturen ser ut i företaget. Resultaten visar att kvinnor är kraftigt underrepresenterade i toppen, främst i storstadsregioner, i stora företag och i den kunskapsintensiva tjänstesektorn, dvs. på arbetsplatser där det finns många kvinnor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft26"&gt;Den tredje indikatorn, &lt;NOBR&gt;VAB-dagar,&lt;/NOBR&gt; är tänkt att fånga realia, dvs. vilket utrymme kvinnliga och manliga normer och värderingar får. Här har de utgått från hypotesen att företag där föräldraledigheten är förhållandevis jämn mellan kvinnor och män också indikerar att ett mer jämställt klimat råder än i företag med en snedfördelning av uttagna &lt;NOBR&gt;VAB-dagar.&lt;/NOBR&gt; I realiteten visade sig uttaget av &lt;NOBR&gt;VAB-dagar&lt;/NOBR&gt; vara&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_178"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GPB39178x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td132"&gt;&lt;SPAN class="p483 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;184 &lt;/SPAN&gt;Bilaga 3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td133"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p556 ft26"&gt;mycket ojämnt fördelat mellan könen. Männens uttag av &lt;NOBR&gt;VAB-dagar&lt;/NOBR&gt; låg konstant kring 3,4 dagar per år. Kvinnor tycks däremot anpassa sitt uttag till bransch och företagsstorlek. I företag med mer jämn fördelning mellan könen av antalet uttagna &lt;NOBR&gt;VAB-dagar&lt;/NOBR&gt; visar det sig att det då är kvinnorna som tagit ut färre antal dagar än kvinnor i genomsnitt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft3"&gt;Hallgren avslutar sitt anförande med att diskutera varför det är lönsamt med en mer jämställd hållning. Forskning har visat att arbetets utformning och sammanhang är det som har störst betydelse för individens arbetsmotivation. I en modern arbetsorganisation där personalen har möjlighet till flexibla arbetstider och möjlighet att påverka planeringen av sin arbetsvecka ökar motivationen, vilket i förlängningen också ökar lönsamheten. En arbetsplats som arbetar för ökad jämställdhet ger därmed möjlighet till ett optimalt resursutnyttjande av personalen. Med det menar Hallgren att vid tjänstetillsättningar, såväl nyrekrytering som befordran, bör rekryteringsunderlaget breddas till att omfatta både kvinnor och män för att få fram bästa kandidaten till tjänsten. Om medvetenheten om hur den totala kompetensen ser ut på företaget och vilka utvecklingsmöjligheter det finns och en bild skapas av hur det bör se ut, ökar lönsamheten på sikt i och med att rätt person hamnar på rätt plats och jämställdheten ökar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft26"&gt;Hallgren nämner också synergieffekter, vilket betyder förmåga att se gamla problem med nya ögon och då förhoppningsvis hitta nya och bättre lösningar. Detta kan göras genom att sätta samman grupper så att kreativitet frigörs och tas till vara, vilket sker när människor med olika bakgrunder och erfarenheter sammanförs. Då finns större förutsättningar att se en mångfald av möjligheter i ett problem eller i en viss situation i stället för enbart standardlösningar. Detta ger också större ekonomisk lönsamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft53"&gt;Genus och jämställdhet på framtidens arbetsmarknad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p542 ft26"&gt;Sara Bylund, studerande vid Malmö högskola, talade under rubriken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p559 ft49"&gt;Genus och jämställdhet på framtidens arbetsmarknad&lt;SPAN class="ft6"&gt;. Inledningsvis betonades begreppstydlighet vad gäller genus och jämställdhet, vikten av att ha en gemensam förståelse av begreppen för att undvika missförstånd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_179"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GPB39179x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td126"&gt;&lt;SPAN class="p483 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td127"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;Bilaga 3 &lt;SPAN class="ft0"&gt;185&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td128"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td129"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p560 ft26"&gt;Genus kan ses som könstypiska sociala roller, egenskaper och beteenden vilket dock inte betyder att det vi benämner kvinnligt och manligt är biologiskt betingat. Jämställdhet handlar om att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Bylund ser två parallellt pågående debatter idag: dels den inom den (genus)vetenskapliga/feministiska debatten, dels den parlamentariska kring jämställdhet. Den förstnämnda koncentreras kring förståelsen av orsaker och synliggörandet av kön som orsak till orättvisa förhållanden mellan kvinnor och män där också könsmaktordningen/patriarkatet problematiseras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft26"&gt;Jämställdhetsdebatten uppfattar Bylund snarare fokuserad kring effekterna av just könsmaktordningen där mannen är norm för mänskligheten och kvinnan underordnad, vilket konkret resulterar i en vertikalt och horisontellt könssegregerad arbetsmarknad: kvinnor och män konkurrerar därmed inte på samma villkor. Bylunds förhoppning inför framtidens arbetsmarknadssituation är att den genusvetenskapliga debatten kring orsakerna till kvinnors och mäns olika möjligheter på arbetsmarknaden kan integreras i den nuvarande jämställdhetsdebatten som främst fokuserar på att minimera de konkreta orättvisa förhållandena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft6"&gt;Bylund efterlyser en offentlig debatt om just orsakerna till att män i vårt samhälle är privilegierade enbart i egenskap av sitt kön. Det finns en uppenbar risk att biologiska könsskillnader kan legitimera kvinnors sämre ställning om vi inte problematiserar kring sociala konstruktioner av könens betydelse, menar Bylund. Här poängteras att Sverige inte är ett jämställt land, kvinnor och män behandlas och beskrivs fortfarande på mycket skilda sätt, vilket medför att sysslor, platser och egenskaper är könsmärkta vilket legitimerar en arbetsmarknad där mannen är privilegierad. Bylund knyter här an till sina genusvetenskapliga studier, vilka fokuserar kring att ge sociala i stället för biologiska förklaringar till exempelvis varför kvinnor och män rör sig inom olika sfärer. Hennes övertygelse är att könsskillnader skapas av människor genom samhälleliga processer och därmed är föränderliga över tid, vilket innebär att de också är påverkbara genom exempelvis en offentlig diskussion kring hur vi som konsumenter kan bidra till ökad jämställdhet, som då jämställdhetsmärkningen ger underlag för.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft6"&gt;Bylund avslutar sitt anförande med förhoppning och tilltro till att jämställdhetsmärkning, som en metod/redskap i strävan efter ett jämställt samhälle, kan komma att fungera som en förenande länk mellan vetenskap och näringsliv/politik där både orsaker till köns-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_180"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GPB39180x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td132"&gt;&lt;SPAN class="p483 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;186 &lt;/SPAN&gt;Bilaga 3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td133"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p494 ft6"&gt;hierarkin och verkan av densamma kan komma få utrymme. Bylund hävdar dock att jämställdhetsmärkning måste ses i ett sammanhang där parallella feministiska/jämställdhetssträvande projekt ska bedrivas inom flera sfärer, med syfte att i grunden förändra den könsmaktsordning som idag tyvärr fortfarande är en realitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft45"&gt;Tankar om jämställdhetsmärkning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft26"&gt;Bengt Westerberg, bl.a. ordförande för Arbetslivsinstitutets forskningsprogram ”Kön och arbete”, inledde med att delge att han i grunden är positiv till idén att vi som konsumenter ska kunna bidra till ett mer jämställt samhälle, men att han har en del tvivel kring hur ett av alla accepterat system för detta i praktiken ska kunna utformas. Westerberg utgår i sin reflektion kring jämställdhetsmärkning från den rapport, &lt;SPAN class="ft25"&gt;Jämställdhetsmärkning &lt;/SPAN&gt;– konsumentmakt för ett jämställt samhälle (Ds 1998:49) som Arbetsmarknadsdepartementet genom Eva Amundsdotter gett ut och som är den skrift som nu föreligger som utgångspunkt för det fortsatta utredningsarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft26"&gt;I den rapporten framgår att jämställdhetsaspekten antingen kan gälla den organisation som levererar produkter och tjänster till konsumenter &lt;SPAN class="ft25"&gt;eller &lt;/SPAN&gt;de produkter eller tjänster som levereras till kunderna. Westerberg menar att det bland det sistnämnda visst finns producenter som misslyckats eller avstått från att anpassa produkter eller tjänster till kvinnor och män men att det i de flesta fall inte handlar om kvinnor och män som grupp utan om de individuella skillnader som finns inom könen. Westerberg trycker här på den konsumentmakt som redan nu tillämpas när vi konsumerar produkter som passar lika individuella behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft26"&gt;På tjänstesidan kan det vara mer komplicerat menar Westerberg, eftersom det har varit svårt att finna exempel på diskriminering. Ett exempel är dock att kvinnor vårdas enligt manlig norm, men också exempel på motsatsen. Ett annat påstående är bankers utlåning, att kvinnor tycks få avslag då de vill låna mindre summor än män. Westerberg föreslår här prövning med hjälp av blindtest, där könet på kunden som söker lån döljs alternativt att ansökningar bedöms försedda med olika namn. Westerberg framhåller dock att det centrala med jämställdhetsmärkningen måste vara att främst ta fasta på hur jämställd organisationen som levererar produkterna är.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft6"&gt;Westerberg ställer sig kritisk till kriteriefrågan angående märkning av arbetsplatser då rapporten främst inriktat sig på själva jämställd-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_181"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GPB39181x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td126"&gt;&lt;SPAN class="p483 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td127"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;Bilaga 3 &lt;SPAN class="ft0"&gt;187&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td128"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td129"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p501 ft6"&gt;hetsarbetet och inte på resultatet. Westerberg föreslår jämställdhetsledningssystemet med miljöledningssystem som förebild, där ett antal kontrollpunkter utgör de garantier som utfärdas om slutproduktens samlade miljöeffekter. Det är inte helt okomplicerat menar Westerberg att dra paralleller till jämställdhetsarbetet, då jämställdhet inte är lika lätt att kvantifiera. Dock finns ett antal kategorier att utgå från: löner, chefer och anställda. Andra indikatorer som kan vara relevanta att studera kan vara att se hur jämställdhetsplanen för att motverka skillnader fungerar, jämställda utvecklingsmöjligheter och förekomsten av blandade arbetslag och grupper. Andra komponenter inom ett företag eller organisation att studera kan vara att se om föräldraledighet uppmuntras, vilket å andra sidan kan vara svårt att definiera, undersöka åtgärder mot sexuella trakasserier, kompetensutveckling i jämställdhet samt klara och mätbara mål för jämställdhetsarbetet samt jämställdhetsplanen i stort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft26"&gt;Westerberg reflekterar därefter kring svårigheter vid utformningen av tydliga mätbara kriterier för jämställdhetsmärkning. Det finns skillnader mellan jämställdhetsarbete, process och resultat. Westerberg återkommer till rapporten, som han menar är alltför koncentrerad kring processen vid kriterieutformning, han hävdar att en process i sig inte kan leda till ett resultat. Westerberg exemplifierar med ett tankeexperiment: konsekvenserna av kriterieutformningen mellan två företag. Det ena har inte arbetat för jämställdhet överhuvudtaget men har under ett år förbättrats och kan därmed erhålla ett jämställdhetsmärke, medan ett mer jämställt företag som under ett år av olika anledningar blir mindre benäget att motarbeta skillnader förlorar sitt jämställdhetsmärke.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft26"&gt;Westerberg diskuterar också huruvida kraven för att erhålla märket ska vara relativa eller absoluta, vilket resulterar i en ståndpunkt där han hellre ser absoluta krav för att undvika godtycklighet. Slutligen framhåller Westerberg vikten av att märkningen är väl förankrad hos både producenter och konsumenter. Westerberg menar att systemet för kriterier och rankning inte behöver vara lättförståeligt i den meningen att vi alla ska förstå allting. Miljökontrollen är ett exempel, där förstår vi inte heller alla detaljer. Däremot är det viktigt att producenter känner acceptans inför mätningar för att det ska bli trovärdigt hos konsumenterna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_182"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td134"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td127"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;Bilaga 4 &lt;SPAN class="ft0"&gt;189&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td135"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td129"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p562 ft53"&gt;Deltagarförteckning vid konferensen Gränsöverskridande handel med perspektiv på jämställdhetsmärkning den 28 september 2000&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td136"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Eva&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Amundsdotter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td138"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;LO&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td136"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft121"&gt;Malin&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft121"&gt;Andersson&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td138"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft121"&gt;Länsstyrelsen i Stockholms län&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td136"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Sofia&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Arkelsten&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td138"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Svensk Handel&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td136"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Angela&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Beausang&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td138"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;ROKS&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td136"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Annika&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Berg&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td138"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Arbetslivsinstitutet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td136"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft121"&gt;Ingolf&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft121"&gt;Berg&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td138"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft121"&gt;Näringsdepartementet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td136"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Kristin&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Bergersen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td138"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft11"&gt;Kompetansesenter for likestilling, Oslo&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td136"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft121"&gt;Agneta&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft121"&gt;Berglin&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td138"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft121"&gt;&lt;NOBR&gt;TCO-tidningen&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td136"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;&lt;NOBR&gt;Inga-Lena&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Berm&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td138"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Lunds Kommun&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td136"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft121"&gt;Janet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft121"&gt;Blank&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td138"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft121"&gt;Stockholms universitet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td136"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Maria&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Bohm&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td138"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Kommerskollegium&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td136"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Birgitta&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Carlsson&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td138"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Förbundet Djurens Rätt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td136"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Ulrika&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Dackeby&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td138"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Finansdepartementet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td136"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft121"&gt;Eva&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft121"&gt;Debels&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td138"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft121"&gt;Konsumentverket&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td136"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Jan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Demuth&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td138"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Stockholm&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td136"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Kerstin&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Ehlin&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td138"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Stockholm&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td136"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft121"&gt;Marie&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft121"&gt;Ericsson&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td138"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft121"&gt;Ungdomsstyrelsen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Ulf&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Esbro&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td138"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Näringsdepartementet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td136"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Maritha&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Flink&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td138"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Länsarbetsnämnden i Stockholms län&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td136"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Ragnar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Forsén&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td138"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Svenska Journalistförbundet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td136"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Gyrit&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Fröhlén&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td138"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;LRF&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td136"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Fredrik&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Gabrielson&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td138"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Svenska &lt;NOBR&gt;ESF-rådet&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td136"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft121"&gt;&lt;NOBR&gt;Gret-Lis&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft121"&gt;Grönlund&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td138"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft121"&gt;ST&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td136"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Marie Thérèse&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Gyllhede&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td138"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Civilekonomerna&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td136"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Päivi&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Gäng&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td138"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Rica City Hotel Kungsgatan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td136"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;UllaBritt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Hagström&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td138"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Kristdemokratiska Kvinnoförbundet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td136"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft121"&gt;Kristina&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft121"&gt;Hermansson&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td138"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft121"&gt;Lunds Kommun&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td136"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Lena&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Hokfelt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td138"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Regeringskansliet/Förvaltningsavd.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td136"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Agneta&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Holmberg&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td138"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Nordbanken AB&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td136"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Olle&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Ingemarsson&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td138"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Kooperativa Förbundet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td136"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Christian&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Isaksson&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td138"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Gender Mainstreaming Consultant&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_183"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;190 &lt;/SPAN&gt;Bilaga 4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td139"&gt;&lt;SPAN class="p563 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td140"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td141"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td142"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td39"&gt;&lt;SPAN class="p564 ft0"&gt;Lena&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Jagers&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td139"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Regionstyrelsen Vänersborg&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;SPAN class="p564 ft0"&gt;Maud&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Jansson&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td139"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;LO&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;SPAN class="p564 ft0"&gt;Gildi&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Kajbrink&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td139"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Nordbanken AB&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;SPAN class="p564 ft0"&gt;Elisabeth&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Leitner&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td139"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Internationella Kvinnoförbundet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td39"&gt;&lt;SPAN class="p564 ft121"&gt;Anders&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft121"&gt;Lidbeck&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td139"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft121"&gt;Nordbanken AB&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;SPAN class="p564 ft0"&gt;June&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Lindahl&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Jämit&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td39"&gt;&lt;SPAN class="p564 ft121"&gt;Roger&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft121"&gt;Linde&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td139"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft121"&gt;Arbetsförmedlingen Hudiksvall&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;SPAN class="p564 ft0"&gt;Simone&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Lindsten&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Länsstyrelsen Västra Götaland&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;SPAN class="p564 ft0"&gt;Eva&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Lisper&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Nacka Kommun&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;SPAN class="p564 ft0"&gt;Annica&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Magnusson&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td139"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Vårdförbundet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td39"&gt;&lt;SPAN class="p564 ft121"&gt;Kristina&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft121"&gt;&lt;NOBR&gt;Molin-Hansson&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td139"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft121"&gt;Svenska &lt;NOBR&gt;ESF-rådet&lt;/NOBR&gt; i Skåne&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;SPAN class="p564 ft0"&gt;&lt;NOBR&gt;Eva-Charlott&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Munkenberg&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Högskolan Trollhättan/Uddevalla&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;SPAN class="p564 ft0"&gt;Anna&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Nilsson&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td139"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Riksförbundet Hem och Samhälle&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;SPAN class="p564 ft0"&gt;Carola&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Nordbäck&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Länsarbetsnämnden Gävle&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td39"&gt;&lt;SPAN class="p564 ft121"&gt;Kerstin&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft121"&gt;Norén&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td139"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft121"&gt;Sparbanken Finn&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;SPAN class="p564 ft0"&gt;Christina&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Norlin Mistander&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Landstingsförbundet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;SPAN class="p564 ft0"&gt;&lt;NOBR&gt;Marie-Louise&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Norrgård&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Svenska &lt;NOBR&gt;ESF-rådet&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;SPAN class="p564 ft0"&gt;Laila&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Olsson&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td139"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Landstinget Kalmar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;SPAN class="p564 ft0"&gt;Anneli&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Petrini&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td139"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Astra Zeneca&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;SPAN class="p564 ft0"&gt;Mats O.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Pettersson&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Landstinget Jönköpings län&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;SPAN class="p564 ft0"&gt;Inger&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Rosendahl&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td139"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Borlänge Kommun&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;SPAN class="p564 ft0"&gt;&lt;NOBR&gt;Ann-Katrine&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Roth&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;E(uro) &lt;NOBR&gt;Quality-Jämställdhetskonsult&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;SPAN class="p564 ft0"&gt;Mette&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Seneca Nielsen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td139"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Ligestillingsafdelingen, Köpenhamn&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td39"&gt;&lt;SPAN class="p564 ft121"&gt;Tina&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft121"&gt;Sjöberg&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td139"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft121"&gt;Stockholm&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;SPAN class="p564 ft0"&gt;Gunnel&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Sjöstedt Karlsson&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Länsstyrelsen i Stockholms län&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td39"&gt;&lt;SPAN class="p564 ft121"&gt;Eberhard&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft121"&gt;Stüber&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td139"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft121"&gt;JämO&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;SPAN class="p564 ft0"&gt;Amanda&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Svensson&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Länsstyrelsen i Stockholms län&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td39"&gt;&lt;SPAN class="p564 ft121"&gt;Kent&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft121"&gt;Svärd&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td139"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft121"&gt;Sundbybergs stad&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;SPAN class="p564 ft0"&gt;Marianne&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Söderberg&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td139"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Riksidrottsförbundet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td39"&gt;&lt;SPAN class="p564 ft0"&gt;&lt;NOBR&gt;Britt-Marie&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Thulestedt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td139"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;TCO&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;SPAN class="p564 ft0"&gt;Anita&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Trogen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td139"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SAF&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td39"&gt;&lt;SPAN class="p564 ft0"&gt;Anna&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Ulveson&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td139"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Stockholms läns landsting&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;SPAN class="p564 ft0"&gt;Bekir&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Uzunel&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Vänsterpartiet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;SPAN class="p564 ft0"&gt;Anita&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Walther&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td139"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Gävle kommun&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;SPAN class="p564 ft0"&gt;Anneli&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Wennström&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Uppsala universitet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td39"&gt;&lt;SPAN class="p564 ft121"&gt;Carina&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft121"&gt;&lt;NOBR&gt;Westberg-Löfgren&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td139"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft121"&gt;Länsarbetsnämnden Gävle&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;SPAN class="p564 ft0"&gt;Lillemor&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Westerberg&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Stockholms universitet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td39"&gt;&lt;SPAN class="p564 ft121"&gt;Elsmarie&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft121"&gt;Widegård&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td139"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft121"&gt;Svenska &lt;NOBR&gt;ESF-rådet&lt;/NOBR&gt; i Skåne&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;SPAN class="p564 ft0"&gt;Katarina&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Widholm&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Arbetsförmedlingen Hudiksvall&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;SPAN class="p564 ft0"&gt;Hans&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Wretling&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;City Hotels Holding AB&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_184"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 2001:9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td139"&gt;&lt;SPAN class="p565 ft2"&gt;Bilaga 4 &lt;SPAN class="ft0"&gt;191&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td140"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td141"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td142"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td39"&gt;&lt;SPAN class="p564 ft0"&gt;Åke&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Åredal&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td139"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SkyCab AB&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;SPAN class="p564 ft0"&gt;Torbjörn&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Öhrnell&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td139"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Grafiska Fackförbundet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td39"&gt;&lt;SPAN class="p564 ft9"&gt;Talare&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td139"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td39"&gt;&lt;SPAN class="p564 ft0"&gt;Sara&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Bylund&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td139"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Malmö högskola&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td39"&gt;&lt;SPAN class="p564 ft121"&gt;Anna&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft121"&gt;Hallgren&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td139"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft121"&gt;NUTEK&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;SPAN class="p564 ft0"&gt;Sven&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Thiberg&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SIS Miljömärkning/Svanen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td39"&gt;&lt;SPAN class="p564 ft121"&gt;Bengt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft121"&gt;Westerberg&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td139"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft121"&gt;Arbetslivsinstitutets forskningsprogram&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;”Kön och arbete”&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;SPAN class="p564 ft0"&gt;Gertrud&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Åström&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Stockholms universitet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td39"&gt;&lt;SPAN class="p564 ft9"&gt;FRIJA&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td139"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;SPAN class="p564 ft0"&gt;Eva&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Eriksson&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td139"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;särskild utredare&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;SPAN class="p564 ft0"&gt;Eva&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Schömer&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;huvudsekreterare&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;SPAN class="p564 ft0"&gt;Kerstin&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;Sjeldrup&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;bitr. sekreterare&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;/div&gt;&lt;style&gt;


TD,TD.p2h {
zzzfont-size:90%;
zzzmargin-right:2px;
zzzoverflow:visable;
zzzword-wrap: break-word;
}

P {
zdisplay:block;
}

.divbreak {
clear:both;
display:block;
zwidth: 100%;
zheight: 1px;
zword-wrap: break-word;
}


.xecp {
  display:block;
  margin: 0px !important;
  padding: 0px !important;
  
}

.ec {
  border-style:solid;
  border-width:1px;
  display:block;
  margin: 0px !important;
  padding: 0px !important;
}

.TOPS {
  overflow:visable;
  margin:2px;
  width:690px !important;
}

&lt;/style&gt;
</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GPB39</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>SOU_2001__9.pdf</filnamn>
<filstorlek>534507</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Reglerna kring och inställningen till frivillig jämställdhetsmärkning av produkter och tjänster</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/751E7C8B-4571-475A-B76E-15A22C6D2792</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>