2422108 GPB377d1 2001 77 sou sou Statens offentliga utredningar 2001:77 Statens offentliga utredningar Statens offentliga utredningar d1 77 0 2001-11-07 00:00:00 2024-08-12 16:22:00 2001-11-07 00:00:00 Handel med elcertifikat - del 1 hämtad html-ec https://data.riksdagen.se/dokument/GPB377d1/text https://data.riksdagen.se/dokument/GPB377d1 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GPB377d1 <div style="margin:3px;"> <STYLE type="text/css"> body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;} #page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 75px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 1082px;} #page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 1352px;} #page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_45 #dimg1z{position:absolute;top:288px;left:42px;z-index:-1;width:430px;height:124px;} #page_45 #dimg1 #img1 {width:430px;height:124px;} #page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_58 #dimg1z{position:absolute;top:573px;left:0px;z-index:-1;width:430px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_58 #dimg1 #img1 {width:430px;height:1px;} #page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_60 #dimg1z{position:absolute;top:376px;left:0px;z-index:-1;width:430px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_60 #dimg1 #img1 {width:430px;height:1px;} #page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_61 #dimg1z{position:absolute;top:96px;left:105px;z-index:-1;width:358px;height:493px;} #page_61 #dimg1 #img1 {width:358px;height:493px;} #page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_70 #dimg1z{position:absolute;top:161px;left:21px;z-index:-1;width:308px;height:119px;} #page_70 #dimg1 #img1 {width:308px;height:119px;} #page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_72 #dimg1z{position:absolute;top:125px;left:84px;z-index:-1;width:290px;height:127px;} #page_72 #dimg1 #img1 {width:290px;height:127px;} #page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_76 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_76 #id_2 {border:none;z:b;margin:9px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_76 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_76 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_76 #id_3 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;} #page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_78 #dimg1z{position:absolute;top:137px;left:21px;z-index:-1;width:398px;height:220px;} #page_78 #dimg1 #img1 {width:398px;height:220px;} #page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_79 #dimg1z{position:absolute;top:159px;left:126px;z-index:-1;width:307px;height:230px;} #page_79 #dimg1 #img1 {width:307px;height:230px;} #page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_80 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_80 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_80 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 0px;overflow: hidden;} #page_80 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 766px;overflow: hidden;} #page_80 #id_3 {border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_80 #dimg1z{position:absolute;top:191px;left:63px;z-index:-1;width:361px;height:449px;} #page_80 #dimg1 #img1 {width:361px;height:449px;} #page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_93 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_93 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_93 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;} #page_93 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:19px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_93 #id_3 {border:none;z:b;margin:3px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_93 #dimg1z{position:absolute;top:267px;left:105px;z-index:-1;width:372px;height:191px;} #page_93 #dimg1 #img1 {width:372px;height:191px;} #page_93 #inl_img1 {position:relative;width:13px;height:5px;} #page_93 #inl_img2 {position:relative;width:13px;height:7px;} #page_93 #inl_img3 {position:relative;width:13px;height:7px;} #page_93 #inl_img4 {position:relative;width:13px;height:7px;} #page_93 #inl_img5 {position:relative;width:13px;height:7px;} #page_93 #inl_img6 {position:relative;width:13px;height:6px;} #page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_96 #dimg1z{position:absolute;top:473px;left:63px;z-index:-1;width:412px;height:264px;} #page_96 #dimg1 #img1 {width:412px;height:264px;} #page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_97 #dimg1z{position:absolute;top:45px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:299px;} #page_97 #dimg1 #img1 {width:413px;height:299px;} #page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_98 #dimg1z{position:absolute;top:97px;left:42px;z-index:-1;width:431px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_98 #dimg1 #img1 {width:431px;height:1px;} #page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_103 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_104 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_105 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_106 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_107 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_108 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_109 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_110 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_111 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_112 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_113 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_114 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_115 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_116 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_116 #dimg1z{position:absolute;top:289px;left:84px;z-index:-1;width:395px;height:227px;} #page_116 #dimg1 #img1 {width:395px;height:227px;} #page_117 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_118 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_119 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_120 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_120 #dimg1z{position:absolute;top:80px;left:420px;z-index:-1;width:383px;height:306px;} #page_120 #dimg1 #img1 {width:383px;height:306px;} #page_120 #inl_img1 {position:relative;width:2px;height:15px;} #page_121 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_122 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_123 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_124 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_125 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_126 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_127 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_128 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_129 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_130 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_131 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_132 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_133 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_134 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_135 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_135 #dimg1z{position:absolute;top:135px;left:0px;z-index:-1;width:356px;height:214px;} #page_135 #dimg1 #img1 {width:356px;height:214px;} #page_136 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_137 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_138 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_138 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_138 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_138 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 0px;overflow: hidden;} #page_138 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_138 #id_3 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_138 #dimg1z{position:absolute;top:106px;left:126px;z-index:-1;width:309px;height:136px;} #page_138 #dimg1 #img1 {width:309px;height:136px;} #page_139 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_139 #dimg1z{position:absolute;top:97px;left:0px;z-index:-1;width:430px;height:123px;} #page_139 #dimg1 #img1 {width:430px;height:123px;} #page_140 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_141 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_142 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_143 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_144 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_145 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_146 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_147 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_148 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_149 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_150 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_151 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_152 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_153 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_154 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_155 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_156 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_157 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_158 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_159 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_160 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_160 #dimg1z{position:absolute;top:542px;left:84px;z-index:-1;width:395px;height:220px;} #page_160 #dimg1 #img1 {width:395px;height:220px;} #page_161 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_162 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_162 #dimg1z{position:absolute;top:381px;left:42px;z-index:-1;width:431px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_162 #dimg1 #img1 {width:431px;height:1px;} #page_163 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_163 #dimg1z{position:absolute;top:369px;left:0px;z-index:-1;width:430px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_163 #dimg1 #img1 {width:430px;height:1px;} #page_164 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_165 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_166 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_167 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_168 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_169 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_170 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_171 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_172 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_172 #dimg1z{position:absolute;top:105px;left:147px;z-index:-1;width:355px;height:260px;} #page_172 #dimg1 #img1 {width:355px;height:260px;} #page_173 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_174 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_175 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_176 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_177 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_178 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_179 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_180 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_181 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_182 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_183 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_184 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_184 #dimg1z{position:absolute;top:98px;left:147px;z-index:-1;width:334px;height:636px;} #page_184 #dimg1 #img1 {width:334px;height:636px;} #page_185 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_186 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_187 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_188 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_189 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_190 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_191 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_192 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_193 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_194 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_195 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_196 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_197 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_198 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_199 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_200 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_201 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_202 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_203 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_204 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_205 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_206 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_207 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_208 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_209 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_210 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_211 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_212 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_213 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_214 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_215 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_216 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_217 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_218 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_219 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_220 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_221 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_222 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_223 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_224 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_225 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_226 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_227 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_228 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_229 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_230 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_231 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_232 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_233 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_234 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_235 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_236 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_237 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_238 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_239 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_240 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_241 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_242 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_243 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_244 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_245 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_246 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_247 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} .ft0{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 28px;} .ft1{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft2{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft3{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft4{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft5{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft6{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft7{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 0px;} .ft8{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 0px;} .ft9{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 0px;} .ft10{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 0px;} .ft11{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft12{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft13{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 17px;} .ft14{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft15{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft16{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;} .ft17{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 337px;l-h: 0px;} .ft18{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft19{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft20{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft21{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft22{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft23{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft24{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft25{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft26{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 16px;} .ft27{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 17px;} .ft28{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft29{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 17px;} .ft30{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 16px;} .ft31{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 18px;} .ft32{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 17px;} .ft33{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 18px;} .ft34{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 17px;} .ft35{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 10px;l-h: 17px;} .ft36{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 18px;} .ft37{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 17px;} .ft38{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 17px;} .ft39{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 17px;} .ft40{font: 10px 'Symbol' !important;l-h: 6px;} .ft41{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 21px;l-h: 17px;} .ft42{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 14px;l-h: 16px;} .ft43{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 14px;l-h: 17px;} .ft44{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;} .ft45{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;position: relative; bottom: 4px;} .ft46{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft47{font: 10px 'Symbol' !important;l-h: 9px;} .ft48{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 20px;l-h: 16px;} .ft49{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 20px;l-h: 18px;} .ft50{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 21px;l-h: 18px;} .ft51{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 14px;l-h: 18px;} .ft52{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 18px;} .ft53{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 20px;l-h: 17px;} .ft54{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 21px;l-h: 16px;} .ft55{font: 18px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 29px;} .ft56{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 29px;} .ft57{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 36px;l-h: 19px;} .ft58{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 24px;l-h: 18px;} .ft59{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft60{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 13px;} .ft61{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft62{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;} .ft63{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 18px;} .ft64{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft65{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft66{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;position: relative; bottom: 5px;} .ft67{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;} .ft68{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;position: relative; bottom: -4px;} .ft69{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 29px;} .ft70{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 29px;} .ft71{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft72{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft73{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft74{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft75{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft76{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;} .ft77{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;} .ft78{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft79{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;} .ft80{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;} .ft81{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;} .ft82{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;} .ft83{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft84{font: 12px 'Symbol' !important;l-h: 17px;} .ft85{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 16px;} .ft86{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft87{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: -2px;} .ft88{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft89{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft90{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft91{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;position: relative; bottom: 5px;} .ft92{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 17px;} .ft93{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft94{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 18px;} .ft95{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;position: relative; bottom: -1px;} .ft96{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;position: relative; bottom: -2px;} .ft97{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;position: relative; bottom: -2px;} .ft98{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 14px;} .ft99{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft100{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft101{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;position: relative; bottom: 6px;} .ft102{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft103{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft104{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 12px;} .ft105{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;position: relative; bottom: 5px;} .ft106{font: 12px 'Symbol' !important;l-h: 18px;} .ft107{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 21px;l-h: 19px;} .ft108{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft109{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 12px;} .ft110{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft111{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 17px;} .ft112{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 14px;} .ft113{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 5px;} .ft114{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 13px;} .ft115{font: bold 12px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 16px;} .ft116{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 25px;} .ft117{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft118{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft119{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 8px;} .ft120{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft121{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft122{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft123{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft124{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft125{font: bold 12px 'Verdana' !important;color: #cc0000;l-h: 15px;} .ft126{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;} .ft127{font: 12px 'Verdana' !important;color: #cc0000;l-h: 13px;} .ft128{font: bold 12px 'Verdana' !important;color: #cc0000;l-h: 13px;} .ft129{font: bold 12px 'Verdana' !important;color: #cc0000;l-h: 17px;} .ft130{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft131{font: 12px 'Verdana' !important;color: #cc0000;l-h: 15px;} .ft132{font: bold 12px 'Verdana' !important;color: #cc0000;l-h: 15px;} .ft133{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft134{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft135{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft136{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft137{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft138{font: bold 12px 'Verdana' !important;color: #009966;l-h: 17px;} .ft139{font: 12px 'Verdana' !important;color: #009966;l-h: 13px;} .ft140{font: bold 12px 'Verdana' !important;color: #009966;l-h: 13px;} .ft141{font: 12px 'Verdana' !important;color: #009966;l-h: 16px;} .ft142{font: 12px 'Verdana' !important;color: #009966;l-h: 15px;} .ft143{font: bold 12px 'Verdana' !important;color: #009966;l-h: 15px;} .ft144{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 17px;} .ft145{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 17px;} .ft146{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;} .ft147{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft148{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 18px;} .ft149{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;position: relative; bottom: 6px;} .ft150{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 13px;} .ft151{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft152{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft153{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;position: relative; bottom: -4px;} .ft154{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 26px;l-h: 19px;} .ft155{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 18px;} .ft156{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft157{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft158{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft159{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 23px;l-h: 19px;} .ft160{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 23px;l-h: 18px;} .ft161{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft162{font: 12px 'Courier New' !important;l-h: 17px;} .ft163{font: 12px 'Courier New' !important;l-h: 16px;} .ft164{font: 12px 'Courier New' !important;l-h: 15px;} .ft165{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft166{font: 12px 'Courier New' !important;l-h: 15px;} .ft167{font: bold 12px 'Verdana' !important;margin-left: 24px;l-h: 17px;} .ft168{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft169{font: bold 12px 'Verdana' !important;margin-left: 23px;l-h: 17px;} .ft170{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft171{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft172{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft173{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 16px;} .ft174{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 18px;} .ft175{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 14px;l-h: 17px;} .ft176{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 14px;l-h: 18px;} .ft177{font: italic 14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 17px;} .ft178{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft179{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft180{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 14px;} .p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p1{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p2{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px !important;} .p3{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p4{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p5{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p6{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p7{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p8{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p9{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p10{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p11{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p12{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p13{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p14{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p15{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p16{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p17{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p18{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p19{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p20{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p21{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p22{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p23{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;} .p24{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p25{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p26{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p27{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p28{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p29{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p30{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p31{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p32{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;} .p33{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p34{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 103px;margin-bottom: 0px !important;} .p35{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p36{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 262px;margin-bottom: 0px !important;} .p37{text-align: left;margin-top: 183px;margin-bottom: 0px !important;} .p38{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p39{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p40{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p41{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p42{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p43{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p44{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p45{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p46{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p47{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p48{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p49{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p50{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p51{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p52{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p53{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p54{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p55{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p56{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p57{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p58{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p59{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px !important;} .p60{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p61{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p62{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p63{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p64{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px !important;} .p65{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p66{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p67{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p68{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p69{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p70{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p71{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p72{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px !important;} .p73{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p74{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p75{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p76{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 175px;margin-bottom: 0px !important;} .p77{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p78{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p79{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p80{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p81{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p82{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px !important;} .p83{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p84{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p85{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 137px;margin-bottom: 0px !important;} .p86{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px !important;} .p87{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p88{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p89{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px !important;} .p90{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p91{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p92{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;} .p93{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p94{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p95{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p96{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p97{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p98{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p99{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p100{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p101{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;} .p102{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p103{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p104{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p105{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p106{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 134px;margin-bottom: 0px !important;} .p107{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p108{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p109{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p110{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p111{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p112{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p113{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p114{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;} .p115{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p116{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p117{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p118{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 512px;margin-bottom: 0px !important;} .p119{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px !important;} .p120{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p121{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p122{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p123{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p124{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p125{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p126{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p127{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p128{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p129{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p130{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p131{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p132{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p133{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p134{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p135{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p136{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p137{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p138{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p139{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;} .p140{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p141{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p142{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p143{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p144{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p145{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p146{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p147{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p148{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p149{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p150{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px !important;} .p151{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p152{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 663px;margin-bottom: 0px !important;} .p153{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p154{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p155{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p156{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p157{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p158{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p159{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p160{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p161{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p162{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p163{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p164{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p165{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p166{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p167{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p168{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p169{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p170{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p171{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p172{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p173{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p174{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p175{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p176{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px !important;} .p177{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p178{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;} .p179{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p180{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;} .p181{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p182{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 128px;margin-bottom: 0px !important;} .p183{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px !important;} .p184{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p185{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p186{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p187{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p188{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 213px;margin-bottom: 0px !important;} .p189{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p190{text-align: left;margin-top: 153px;margin-bottom: 0px !important;} .p191{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p192{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p193{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p194{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p195{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p196{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p197{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p198{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p199{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p200{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p201{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p202{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p203{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p204{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 120px;margin-bottom: 0px !important;} .p205{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p206{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p207{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 125px;margin-bottom: 0px !important;} .p208{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p209{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p210{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p211{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;} .p212{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p213{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p214{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p215{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p216{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p217{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p218{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px !important;} .p219{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p220{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p221{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p222{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p223{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p224{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p225{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p226{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;} .p227{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p228{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p229{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p230{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p231{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 461px;margin-bottom: 0px !important;} .p232{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p233{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 152px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p234{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p235{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p236{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p237{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p238{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p239{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p240{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p241{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p242{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p243{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p244{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p245{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p246{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p247{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p248{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p249{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p250{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p251{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p252{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p253{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p254{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p255{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p256{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p257{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p258{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p259{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p260{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p261{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p262{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p263{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p264{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p265{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 245px;margin-bottom: 0px !important;} .p266{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p267{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:27px;height:10px;} .p268{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:81px;height:7px;} .p269{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:52px;height:10px;} .p270{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:34px;height:65px;} .p271{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:37px;height:82px;} .p272{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:37px;height:81px;} .p273{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:37px;height:70px;} .p274{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p275{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:85px;height:10px;} .p276{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p277{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:54px;height:10px;} .p278{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:35px;height:70px;} .p279{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:38px;height:85px;} .p280{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:38px;height:84px;} .p281{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:38px;height:7px;} .p282{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p283{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p284{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p285{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p286{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p287{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p288{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p289{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p290{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px !important;} .p291{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p292{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p293{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p294{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p295{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p296{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p297{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p298{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p299{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p300{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p301{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 176px;margin-bottom: 0px !important;} .p302{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p303{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p304{text-align: left;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;} .p305{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;} .p306{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p307{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p308{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p309{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p310{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p311{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p312{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p313{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p314{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p315{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p316{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p317{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p318{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p319{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p320{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p321{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p322{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p323{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p324{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;} .p325{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:98px;height:16px;} .p326{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p327{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;} .p328{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p329{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p330{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p331{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p332{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p333{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p334{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;} .p335{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p336{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p337{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p338{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p339{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p340{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p341{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p342{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.4px;} .p343{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p344{text-align: center;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p345{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p346{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p347{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;} .p348{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p349{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p350{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p351{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:28px;height:11px;} .p352{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:36px;height:11px;} .p353{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p354{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:77px;height:11px;} .p355{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p356{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p357{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p358{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p359{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p360{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p361{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p362{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p363{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;} .p364{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p365{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:45px;height:15px;} .p366{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:35px;height:15px;} .p367{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:40px;height:15px;} .p368{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p369{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p370{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:182px;height:15px;} .p371{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p372{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p373{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p374{text-align: right;padding-right: 672px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p375{text-align: right;padding-right: 672px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p376{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p377{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p378{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:41px;height:15px;} .p379{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:22px;height:15px;} .p380{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:20px;height:14px;} .p381{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p382{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p383{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p384{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p385{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p386{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p387{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p388{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p389{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p390{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p391{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p392{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p393{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 385px;margin-bottom: 0px !important;} .p394{text-align: left;margin-top: 183px;margin-bottom: 0px !important;} .p395{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p396{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px !important;} .p397{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;} .p398{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p399{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p400{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p401{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p402{text-align: left;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px !important;} .p403{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p404{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p405{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 123px;margin-bottom: 0px !important;} .p406{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p407{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p408{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p409{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p410{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 202px;margin-bottom: 0px !important;} .p411{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p412{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p413{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p414{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p415{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p416{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:49px;height:22px;} .p417{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:41px;height:22px;} .p418{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:44px;height:22px;} .p419{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:41px;height:21px;} .p420{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:56px;height:20px;} .p421{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:64px;height:7px;} .p422{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:31px;height:22px;} .p423{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:35px;height:22px;} .p424{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:19px;height:21px;} .p425{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:28px;height:22px;} .p426{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:42px;height:22px;} .p427{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:39px;height:22px;} .p428{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p429{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p430{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p431{text-align: left;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p432{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 491px;margin-bottom: 0px !important;} .p433{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px !important;} .p434{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p435{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;} .p436{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p437{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p438{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p439{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p440{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px !important;} .p441{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p442{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p443{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p444{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p445{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p446{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p447{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p448{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p449{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;} .p450{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p451{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p452{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p453{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p454{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p455{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p456{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p457{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p458{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;} .p459{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p460{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p461{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p462{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p463{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p464{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p465{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p466{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p467{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p468{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p469{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p470{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p471{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p472{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p473{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;} .p474{text-align: left;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;} .p475{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px !important;} .p476{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p477{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p478{text-align: left;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;} .p479{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p480{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px !important;} .p481{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:67px;height:26px;} .p482{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p483{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p484{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p485{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p486{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p487{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p488{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p489{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p490{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 166px;margin-bottom: 0px !important;} .p491{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p492{text-align: left;padding-left: 620px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p493{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p494{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p495{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p496{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p497{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p498{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p499{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p500{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p501{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p502{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p503{text-align: center;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p504{text-align: left;padding-left: 280px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p505{text-align: left;padding-left: 340px;padding-right: 84px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p506{text-align: left;padding-left: 280px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p507{text-align: left;padding-left: 280px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p508{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p509{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p510{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p511{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p512{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p513{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p514{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 155px;margin-bottom: 0px !important;} .p515{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p516{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p517{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p518{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p519{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p520{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p521{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p522{text-align: left;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p523{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p524{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p525{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;} .p526{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p527{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p528{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;} .p529{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p530{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p531{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p532{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p533{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p534{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 121px;margin-bottom: 0px !important;} .p535{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p536{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p537{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 278px;margin-bottom: 0px !important;} .p538{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:155px;height:42px;} .p539{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p540{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p541{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p542{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p543{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p544{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p545{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p546{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p547{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p548{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p549{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p550{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p551{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p552{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 123px;margin-bottom: 0px !important;} .p553{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p554{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:131px;height:16px;} .p555{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p556{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p557{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p558{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p559{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p560{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p561{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p562{text-align: left;margin-top: 210px;margin-bottom: 0px !important;} .p563{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p564{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p565{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 693px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p566{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p567{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p568{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p569{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;} .p570{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p571{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p572{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p573{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p574{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p575{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p576{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px !important;} .p577{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p578{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 162px;margin-bottom: 0px !important;} .p579{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p580{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p581{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p582{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;} .p583{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;} .p584{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 113px;margin-bottom: 0px !important;} .p585{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p586{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p587{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p588{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p589{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p590{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p591{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p592{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px !important;} .p593{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p594{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p595{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p596{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 628px;margin-bottom: 0px !important;} .p597{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p598{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p599{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p600{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p601{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p602{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p603{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p604{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p605{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:34px;height:7px;} .p606{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p607{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p608{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p609{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p610{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p611{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p612{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;} .p613{text-align: left;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;} .p614{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px !important;} .p615{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p616{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p617{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p618{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p619{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p620{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p621{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p622{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p623{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px !important;} .p624{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p625{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p626{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p627{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p628{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p629{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p630{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p631{text-align: center;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p632{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p633{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px !important;} .p634{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p635{text-align: center;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p636{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p637{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 194px;margin-bottom: 0px !important;} .p638{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p639{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p640{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p641{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p642{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p643{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p644{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p645{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p646{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p647{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p648{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p649{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p650{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p651{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px !important;} .p652{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p653{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px !important;} .p654{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p655{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 114px;margin-bottom: 0px !important;} .p656{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p657{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px !important;} .p658{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px !important;} .p659{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p660{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p661{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p662{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;} .p663{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p664{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 360px;margin-bottom: 0px !important;} .p665{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p666{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;} .p667{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p668{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px !important;} .p669{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p670{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p671{text-align: left;padding-left: 200px;padding-right: 525px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.30px;} .p672{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p673{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p674{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 567px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.31px;} .p675{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p676{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 546px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.31px;} .p677{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px !important;} .p678{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p679{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px !important;} .p680{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p681{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p682{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p683{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p684{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;} .p685{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p686{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p687{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;} .p688{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p689{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 714px;margin-bottom: 0px !important;} .p690{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px !important;} .p691{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p692{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px !important;} .p693{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 490px;margin-bottom: 0px !important;} .p694{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p695{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p696{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;} .p697{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p698{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;} .p699{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p700{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px !important;} .p701{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p702{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p703{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p704{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p705{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p706{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p707{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p708{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p709{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p710{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p711{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p712{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p713{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p714{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p715{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;} .p716{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p717{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p718{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p719{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 110px;margin-bottom: 0px !important;} .p720{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p721{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 95px;margin-bottom: 0px !important;} .p722{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 95px;margin-bottom: 0px !important;} .p723{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;} .p724{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p725{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p726{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 152px;margin-bottom: 0px !important;} .p727{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 234px;margin-bottom: 0px !important;} .p728{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p729{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p730{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p731{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p732{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p733{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p734{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p735{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p736{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 443px;margin-bottom: 0px !important;} .p737{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;} .p738{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p739{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px !important;} .p740{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p741{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p742{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p743{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p744{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p745{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p746{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p747{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p748{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p749{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p750{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 438px;margin-bottom: 0px !important;} .p751{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p752{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px !important;} .p753{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p754{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p755{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p756{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p757{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p758{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p759{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;} .p760{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p761{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p762{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p763{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p764{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p765{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;} .p766{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px !important;} .p767{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p768{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p769{text-align: left;padding-right: 462px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p770{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p771{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 512px;margin-bottom: 0px !important;} .td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 435px;vertical-align: bottom;} .td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;} .td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 417px;vertical-align: bottom;} .td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;} .td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;} .td5{padding: 0px;margin: 0px;width: -2px;vertical-align: bottom;} .td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 420px;vertical-align: bottom;} .td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 399px;vertical-align: bottom;} .td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;} .td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;} .td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 344px;vertical-align: bottom;} .td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;} .td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 383px;vertical-align: bottom;} .td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;} .td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 388px;vertical-align: bottom;} .td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;} .td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 334px;vertical-align: bottom;} .td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 411px;vertical-align: bottom;} .td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;} .td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 376px;vertical-align: bottom;} .td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;} .td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 393px;vertical-align: bottom;} .td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;} .td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 412px;vertical-align: bottom;} .td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;} .td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;} .td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 381px;vertical-align: bottom;} .td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;} .td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;} .td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 390px;vertical-align: bottom;} .td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;} .td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 380px;vertical-align: bottom;} .td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;} .td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 336px;vertical-align: bottom;} .td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;} .td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 400px;vertical-align: bottom;} .td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;} .td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 477px;vertical-align: bottom;} .td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 407px;vertical-align: bottom;} .td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;} .td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;} .td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 225px;vertical-align: bottom;} .td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 198px;vertical-align: bottom;} .td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;} .td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;} .td45{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;} .td46{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;} .td47{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;} .td48{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;} .td49{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;} .td50{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;} .td51{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;} .td52{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;} .td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 430px;vertical-align: bottom;} .td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;} .td55{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;} .td56{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;} .td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;} .td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;} .td59{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;} .td60{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;} .td61{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;} .td62{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;} .td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;} .td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;} .td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;} .td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;} .td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;} .td68{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;} .td69{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;} .td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 465px;vertical-align: bottom;} .td71{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;} .td72{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;} .td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;} .td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;} .td75{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;} .td76{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;} .td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 286px;vertical-align: bottom;} .td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 224px;vertical-align: bottom;} .td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;} .td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;} .td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;} .td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;} .td83{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;} .td84{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;} .td85{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;} .td86{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;} .td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 436px;vertical-align: bottom;} .td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;} .td89{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 246px;vertical-align: bottom;} .td90{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;} .td91{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;} .td92{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;} .td93{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;} .td94{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;} .td95{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;} .td96{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;} .td97{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;} .td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;} .td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;} .td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;} .td101{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 246px;vertical-align: bottom;} .td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 213px;vertical-align: bottom;} .td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 236px;vertical-align: bottom;} .td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 275px;vertical-align: bottom;} .td105{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;} .td106{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 306px;vertical-align: bottom;} .td107{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;} .td108{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;} .td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;} .td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;} .td111{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 171px;vertical-align: bottom;} .td112{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;} .td113{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;} .td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 171px;vertical-align: bottom;} .td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;} .td116{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 171px;vertical-align: bottom;} .td117{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;} .td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;} .td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 506px;vertical-align: bottom;} .td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;} .td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 189px;vertical-align: bottom;} .td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;} .td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;} .td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;} .td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;} .td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;} .td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 196px;vertical-align: bottom;} .td128{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 304px;vertical-align: bottom;} .td129{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;} .td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 304px;vertical-align: bottom;} .td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;} .td132{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 304px;vertical-align: bottom;} .td133{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;} .td134{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 332px;vertical-align: bottom;} .td135{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;} .td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 332px;vertical-align: bottom;} .td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;} .td138{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 332px;vertical-align: bottom;} .td139{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;} .td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;} .td141{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;} .td142{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;} .td143{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 165px;vertical-align: bottom;} .td144{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;} .td145{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;} .td146{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;} .td147{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;} .td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 165px;vertical-align: bottom;} .td149{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;} .td150{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;} .td151{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 165px;vertical-align: bottom;} .td152{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;} .td153{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;} .td154{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;} .td155{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;} .td156{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;} .td157{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;} .td158{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;} .td159{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;} .td160{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;} .td161{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;} .td162{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;} .td163{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;} .td164{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;} .td165{padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;} .td166{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;} .td167{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;} .td168{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;} .td169{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;} .td170{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;} .td171{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;} .td172{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;} .td173{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;} .td174{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;} .td175{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;} .td176{padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;} .td177{padding: 0px;margin: 0px;width: 202px;vertical-align: bottom;} .td178{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;} .td179{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;} .td180{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;} .td181{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;} .td182{padding: 0px;margin: 0px;width: 422px;vertical-align: bottom;} .td183{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;} .td184{padding: 0px;margin: 0px;width: 458px;vertical-align: bottom;} .td185{padding: 0px;margin: 0px;width: 316px;vertical-align: bottom;} .td186{padding: 0px;margin: 0px;width: 433px;vertical-align: bottom;} .td187{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;} .td188{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;} .td189{padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;} .td190{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;} .td191{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;} .td192{padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;} .td193{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;} .td194{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;} .td195{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;} .td196{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;} .td197{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;} .td198{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;} .td199{padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;} .td200{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;} .td201{padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;} .td202{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;} .td203{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;} .td204{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;} .td205{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;} .td206{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;} .td207{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;} .td208{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;} .td209{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;} .td210{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;} .td211{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;} .td212{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;} .td213{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;} .td214{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;} .td215{border-left: #000000 1px solid;border-right: #ffcc00 1px solid;border-top: #ffcc00 1px solid;border-bottom: #ffcc00 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;background: #ffcc00;} .td216{border-top: #ffcc00 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #ffcc00;} .td217{border-top: #ffcc00 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;background: #ffcc00;} .td218{border-right: #ffcc00 1px solid;border-top: #ffcc00 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;background: #ffcc00;} .td219{border-right: #000000 1px solid;border-top: #ffcc00 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;background: #ffcc00;} .td220{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #ffcc00;} .td221{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;background: #ffcc00;} .td222{border-right: #ffcc00 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;background: #ffcc00;} .td223{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;background: #ffcc00;} .td224{border-bottom: #ffcc00 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #ffcc00;} .td225{border-bottom: #ffcc00 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;background: #ffcc00;} .td226{border-right: #ffcc00 1px solid;border-bottom: #ffcc00 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;background: #ffcc00;} .td227{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #ffcc00 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;background: #ffcc00;} .td228{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;} .td229{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;} .td230{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;} .td231{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;} .td232{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #ffcc00 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 225px;vertical-align: bottom;background: #ffcc00;} .td233{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;} .td234{border-right: #009966 1px solid;border-top: #009966 1px solid;border-bottom: #009966 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;background: #009966;} .td235{border-top: #009966 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #009966;} .td236{border-top: #009966 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #009966;} .td237{border-right: #000000 1px solid;border-top: #009966 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #009966;} .td238{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;} .td239{border-right: #000000 1px solid;border-top: #009966 1px solid;border-bottom: #009966 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;background: #009966;} .td240{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;background: #ffcc00;} .td241{padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;background: #ffcc00;} .td242{border-right: #ffcc00 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;background: #ffcc00;} .td243{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #009966;} .td244{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #009966;} .td245{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #009966;} .td246{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;background: #ffcc00;} .td247{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;background: #ffcc00;} .td248{border-right: #ffcc00 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;background: #ffcc00;} .td249{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #ffcc00;} .td250{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;background: #ffcc00;} .td251{border-right: #ffcc00 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;background: #ffcc00;} .td252{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;background: #ffcc00;} .td253{border-bottom: #009966 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #009966;} .td254{border-bottom: #009966 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #009966;} .td255{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #009966 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #009966;} .td256{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;} .td257{border-top: #009966 1px solid;border-bottom: #009966 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;background: #009966;} .td258{border-right: #000000 1px solid;border-top: #009966 1px solid;border-bottom: #009966 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #009966;} .td259{border-right: #009966 1px solid;border-top: #009966 1px solid;border-bottom: #009966 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;background: #009966;} .td260{border-right: #000000 1px solid;border-top: #009966 1px solid;border-bottom: #009966 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;background: #009966;} .td261{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #ffcc00 1px solid;border-bottom: #ffcc00 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;background: #ffcc00;} .td262{border-right: #009966 1px solid;border-top: #009966 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;background: #009966;} .td263{border-right: #009966 1px solid;border-top: #009966 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;background: #009966;} .td264{border-right: #000000 1px solid;border-top: #009966 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;background: #009966;} .td265{border-right: #009966 1px solid;border-bottom: #009966 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;background: #009966;} .td266{border-right: #009966 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;background: #009966;} .td267{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;background: #009966;} .td268{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #ffcc00 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;background: #ffcc00;} .td269{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;} .td270{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;} .td271{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;} .td272{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;background: #ffcc00;} .td273{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;} .td274{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;} .td275{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;background: #ffcc00;} .td276{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;} .td277{border-right: #ffcc00 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;background: #ffcc00;} .td278{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;background: #ffcc00;} .td279{padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;} .td280{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #ffcc00 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;background: #ffcc00;} .td281{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #ffcc00 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;background: #ffcc00;} .td282{border-right: #ffcc00 1px solid;border-bottom: #ffcc00 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;background: #ffcc00;} .td283{border-right: #ffcc00 1px solid;border-bottom: #ffcc00 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;background: #ffcc00;} .td284{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;} .td285{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;} .td286{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;} .td287{border-right: #000000 1px solid;border-top: #009966 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;background: #009966;} .td288{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;background: #009966;} .td289{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;} .td290{border-right: #009966 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;background: #009966;} .td291{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;background: #009966;} .td292{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;background: #009966;} .td293{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;} .td294{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;background: #ffcc00;} .td295{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #009966 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;background: #009966;} .td296{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;background: #009966;} .td297{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;background: #009966;} .td298{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;} .td299{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;} .td300{padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;} .td301{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;} .td302{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;} .td303{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;} .td304{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;} .td305{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;} .td306{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;} .td307{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;} .td308{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;} .td309{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;} .td310{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;} .td311{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;} .td312{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;} .td313{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;} .td314{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;} .td315{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;} .td316{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;} .td317{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;} .td318{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;} .td319{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;} .td320{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;} .td321{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;} .td322{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;} .td323{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;} .td324{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;} .td325{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;} .td326{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;} .td327{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;} .td328{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;} .td329{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;} .td330{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;} .td331{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;} .td332{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;} .td333{padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;} .td334{padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;} .td335{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;} .td336{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;} .td337{padding: 0px;margin: 0px;width: 413px;vertical-align: bottom;} .td338{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;} .td339{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;} .td340{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;} .td341{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;} .td342{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;} .td343{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;} .td344{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;} .td345{padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;} .td346{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;} .td347{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;} .td348{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;} .td349{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;} .td350{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;} .td351{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;} .td352{padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;} .td353{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;} .td354{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;} .td355{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;} .td356{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;} .td357{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;} .td358{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;} .td359{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;} .td360{padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;} .td361{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;} .td362{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;} .td363{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;} .td364{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;} .td365{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;} .td366{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;} .td367{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;} .td368{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;} .td369{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;} .td370{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;} .td371{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;} .td372{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 254px;vertical-align: bottom;} .td373{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;} .td374{padding: 0px;margin: 0px;width: 254px;vertical-align: bottom;} .td375{padding: 0px;margin: 0px;width: 281px;vertical-align: bottom;} .td376{padding: 0px;margin: 0px;width: 229px;vertical-align: bottom;} .td377{padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;} .td378{padding: 0px;margin: 0px;width: 237px;vertical-align: bottom;} .td379{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;} .td380{padding: 0px;margin: 0px;width: 431px;vertical-align: bottom;} .td381{padding: 0px;margin: 0px;width: 346px;vertical-align: bottom;} .td382{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 346px;vertical-align: bottom;} .td383{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;} .td384{padding: 0px;margin: 0px;width: 427px;vertical-align: bottom;} .td385{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;} .tr0{heightzzz: 14px;} .tr1{heightzzz: 21px;} .tr2{heightzzz: 28px;} .tr3{heightzzz: 743px;} .tr4{heightzzz: 0px;} .tr5{heightzzz: 5px;} .tr6{heightzzz: 22px;} .tr7{heightzzz: 27px;} .tr8{heightzzz: 18px;} .tr9{heightzzz: 17px;} .tr10{heightzzz: 36px;} .tr11{heightzzz: 19px;} .tr12{heightzzz: 20px;} .tr13{heightzzz: 37px;} .tr14{heightzzz: 16px;} .tr15{heightzzz: 50px;} .tr16{heightzzz: 47px;} .tr17{heightzzz: 719px;} .tr18{heightzzz: 444px;} .tr19{heightzzz: 29px;} .tr20{heightzzz: 51px;} .tr21{heightzzz: 38px;} .tr22{heightzzz: 15px;} .tr23{heightzzz: 9px;} .tr24{heightzzz: 81px;} .tr25{heightzzz: 10px;} .tr26{heightzzz: 12px;} .tr27{heightzzz: 7px;} .tr28{heightzzz: 4px;} .tr29{heightzzz: 52px;} .tr30{heightzzz: 43px;} .tr31{heightzzz: 8px;} .tr32{heightzzz: 85px;} .tr33{heightzzz: 23px;} .tr34{heightzzz: 11px;} .tr35{heightzzz: 54px;} .tr36{heightzzz: 24px;} .tr37{heightzzz: 98px;} .tr38{heightzzz: 30px;} .tr39{heightzzz: 31px;} .tr40{heightzzz: 6px;} .tr41{heightzzz: 25px;} .tr42{heightzzz: 79px;} .tr43{heightzzz: 34px;} .tr44{heightzzz: 13px;} .tr45{heightzzz: 32px;} .tr46{heightzzz: 45px;} .tr47{heightzzz: 35px;} .tr48{heightzzz: 40px;} .tr49{heightzzz: 33px;} .tr50{heightzzz: 41px;} .tr51{heightzzz: 2px;} .tr52{heightzzz: 26px;} .tr53{heightzzz: 67px;} .tr54{heightzzz: 42px;} .tr55{heightzzz: 56px;} .tr56{heightzzz: 3px;} .tr57{heightzzz: 155px;} .t0{width: 530px;f:bold 11px 'Verdana' !important;} .t1{width: 961px;margin-top: 166px;f:1px 'Verdana' !important;} .t2{width: 457px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 28px;f:15px 'Verdana' !important;} .t3{width: 419px;margin-leftZ: 101px;margin-top: 1px;f:13px 'Verdana' !important;} .t4{width: 457px;margin-leftZ: 66px;f:15px 'Verdana' !important;} .t5{width: 535px;f:15px 'Verdana' !important;} .t6{width: 420px;margin-leftZ: 34px;margin-top: 2px;f:13px 'Verdana' !important;} .t7{width: 457px;f:15px 'Verdana' !important;} .t8{width: 457px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 29px;f:15px 'Verdana' !important;} .t9{width: 1186px;margin-leftZ: 66px;f:15px 'Verdana' !important;} .t10{width: 798px;margin-leftZ: 66px;f:15px 'Verdana' !important;} .t11{width: 457px;margin-top: 30px;f:15px 'Verdana' !important;} .t12{width: 530px;f:bold 15px 'Verdana' !important;} .t13{width: 535px;f:bold 15px 'Verdana' !important;} .t14{width: 535px;f:bold 9px 'Verdana' !important;} .t15{width: 444px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 22px;f:15px 'Verdana' !important;} .t16{width: 246px;margin-top: 5px;f:15px 'Verdana' !important;} .t17{width: 473px;margin-leftZ: 59px;margin-top: 14px;f:15px 'Verdana' !important;} .t18{width: 280px;margin-top: 15px;f:15px 'Verdana' !important;} .t19{width: 477px;margin-leftZ: 59px;margin-top: 17px;f:15px 'Verdana' !important;} .t20{width: 535px;margin-leftZ: 8px;f:bold 9px 'Verdana' !important;} .t21{width: 310px;margin-top: 16px;f:15px 'Verdana' !important;} .t22{width: 473px;margin-leftZ: 59px;margin-top: 18px;f:12px 'Verdana' !important;} .t23{width: 474px;margin-leftZ: 58px;margin-top: 17px;f:13px 'Verdana' !important;} .t24{width: 473px;margin-top: 13px;f:13px 'Verdana' !important;} .t25{width: 473px;margin-top: 15px;f:15px 'Verdana' !important;} .t26{width: 530px;f:bold 8px 'Verdana' !important;} .t27{width: 387px;margin-leftZ: 76px;margin-top: 23px;f:bold 8px 'Verdana' !important;} .t28{width: 435px;f:13px 'Verdana' !important;} .t29{width: 377px;margin-leftZ: 18px;margin-top: 13px;f:14px 'Verdana' !important;} .t30{width: 474px;margin-leftZ: 58px;margin-top: 16px;f:13px 'Verdana' !important;} .t31{width: 474px;margin-leftZ: 58px;margin-top: 12px;f:13px 'Verdana' !important;} .t32{width: 535px;margin-leftZ: 1px;f:bold 9px 'Verdana' !important;} .t33{width: 484px;margin-top: 14px;f:9px 'Verdana' !important;} .t34{width: 392px;margin-leftZ: 79px;margin-top: 49px;f:12px 'Verdana' !important;} .t35{width: 480px;f:12px 'Verdana' !important;} .t36{width: 348px;f:bold 8px 'Verdana' !important;} .t37{width: 474px;margin-leftZ: 58px;margin-top: 34px;f:13px 'Verdana' !important;} .t38{width: 474px;margin-leftZ: 58px;margin-top: 15px;f:15px 'Verdana' !important;} .t39{width: 464px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 55px;f:bold 8px 'Verdana' !important;} .t40{width: 522px;margin-leftZ: 289px;margin-top: 5px;f:bold 14px 'Verdana' !important;} .t41{width: 336px;margin-leftZ: 26px;f:11px 'Verdana' !important;} .t42{width: 473px;margin-top: 16px;f:13px 'Verdana' !important;} .t43{width: 346px;margin-leftZ: 21px;f:13px 'Verdana' !important;} .t44{width: 474px;margin-top: 15px;f:15px 'Verdana' !important;} .t45{width: 330px;margin-top: 16px;f:15px 'Verdana' !important;} .t46{width: 460px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 8px;f:6px 'Verdana' !important;} .t47{width: 474px;margin-leftZ: 58px;margin-top: 18px;f:12px 'Verdana' !important;} .t48{width: 473px;margin-top: 17px;f:13px 'Verdana' !important;} .t49{width: 392px;margin-leftZ: 144px;margin-top: 24px;f:10px 'Verdana' !important;} .t50{width: 535px;margin-leftZ: 76px;f:bold 9px 'Verdana' !important;} .t51{width: 367px;margin-leftZ: 144px;margin-top: 8px;f:14px 'Courier New' !important;} .t52{width: 444px;margin-top: 12px;f:italic 15px 'Verdana' !important;} .t53{width: 270px;margin-top: 15px;f:italic 15px 'Verdana' !important;} .t54{width: 460px;margin-top: 84px;f:bold 16px 'Verdana' !important;} </STYLE> <DIV id="page_1"> <P class="p0 ft0">Till statsrådet och chefen för</P> <P class="p1 ft0">Näringsdepartementet</P> <P class="p2 ft1">Genom beslut den 31 augusti 2000 bemyndigade regeringen chefen för Näringsdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utforma ett system för certifikathandel baserat på kvoter för användningen av el från förnybara energikällor (dir. 2000:56).</P> <P class="p3 ft1">Med stöd av bemyndigandet förordnades direktören Nils Andersson som särskild utredare fr.o.m. den 1 september 2000.</P> <P class="p4 ft1">Fr.o.m. den 1 september 2000 förordnades som sakkunniga i utredningen departementssekreteraren Pernilla Axelsson (Näringsdepartementet), vice VD Björn Hagman (Nord Pool), direktören Cecilia Hellner (Affärsverket svenska kraftnät), direktören Kurt Lekås (SCA Forest Products, Skogsindustrierna), bergsingenjören Lotta <NOBR>Medelius-Bredhe</NOBR> (Svensk Energi AB, t.o.m. 31 augusti 2001), civilingenjören Christer Söderberg (Sveriges Energiföreningars Riksorganisation, SERO) samt som experter departementssekreteraren Magnus Blümer (Näringsdepartementet), civilingenjören Anders Ericsson (ArosMaizels Corporate Finance AB, sedermera Nordea Securities AB), civilingenjören Erik Larsson (Svenska Fjärrvärmeföreningen), experten Thomas Levander (Statens energimyndighet), och bitr. avdelningschefen Inger Norstedt (Konsumentverket).</P> <P class="p5 ft1">Fr.o.m. den 31 oktober 2000 förordnades områdesansvarige Bo Diczfalusy (Sveriges Industriförbund, sedermera Svenskt Näringsliv) som sakkunnig och kanslirådet Conny Hägg (Miljödepartementet), kanslirådet Åsa <NOBR>Johannesson-Lindén</NOBR> (Finansdepartementet, t.o.m. 30 september 2001), TeknD Bengt Johansson (Naturvårdsverket), professorn Ted Lindblom (Handelshögskolan i Göteborg) och handläggaren Margareta Petrén Axner (Statens energimyndighet) som experter i utredningen.</P> <P class="p6 ft2">Fr.o.m. den 29 november 2000 förordnades departementssekreteraren Christopher Onajin (Finansdepartementet) och fr.o.m. den</P> </DIV> <DIV id="page_2"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p7 ft3">Till statsrådet och chefen för Näringsdepartementet</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p8 ft1">2 februari 2001 verksjuristen Björn Forsberg (Affärsverket svenska kraftnät) som experter i utredningen.</P> <P class="p9 ft2">Den 31 augusti 2001 förordnades civilekonomen Ulf Sävström (Svensk Energi AB) som sakkunnig i utredningen.</P> <P class="p9 ft1">Som huvudsekreterare i utredningen anställdes fr.o.m. den 5 september 2000 civilingenjören Owe Andersson och som sekreterare fr.o.m. den 19 oktober 2000 civilekonomen Stefan Holm, fr.o.m. den 23 januari 2001 chefsjuristen Ronald Liljegren och hovrättsassessorn Thed Adelswärd och fr.o.m. den 1 augusti 2001 civilingenjören Ulrika Dethlefsen.</P> <P class="p9 ft1">Härmed överlämnar jag utredningens slutbetänkande (SOU 2001:77) Handel med Elcertifikat – ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor.</P> <P class="p10 ft1">Betänkandet har tillkommit i samarbete mellan utredare, sakkunniga, experter och sekreterare. Därför används ordet ”vi” vid referens till utredningen. Detta innebär inte att samtliga i utredningen deltagit i utformningen av alla delar av betänkandet. Jag är således ensam ansvarig för de överväganden och förslag som betänkandet innehåller.</P> <P class="p11 ft1">Sakkunnige Christer Söderberg har avgett särskilt yttrande.</P> <P class="p12 ft1">Stockholm i oktober 2001</P> <P class="p13 ft1">Nils Andersson</P> <P class="p14 ft1">/Owe Andersson</P> <P class="p15 ft1">Thed Adelswärd</P> <P class="p15 ft1">Ulrika Dethlefsen</P> <P class="p15 ft1">Stefan Holm</P> <P class="p16 ft1">Ronald Liljegren</P> </DIV> <DIV id="page_3"> <P class="p0 ft0">Innehållsförteckning</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD colspan=3 class="tr1 td2"><SPAN class="p7 ft4">Författningsförslag .............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td3"><SPAN class="p17 ft4">13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr2 td2"><SPAN class="p7 ft5">Förslag till lag om elcertifikat...........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td3"><SPAN class="p17 ft1">13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr2 td2"><SPAN class="p7 ft1">Förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857) ..............................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td3"><SPAN class="p17 ft1">27</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr2 td2"><SPAN class="p7 ft1">Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td3"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p18 ft1">energi</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p17 ft7">.........................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p17 ft1">28</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr4 td2"><SPAN class="p7 ft8">Sammanfattning ................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p17 ft9">29</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td6"><SPAN class="p7 ft8">Summary ..........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p17 ft9">37</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p7 ft8">1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td7"><SPAN class="p7 ft8">Utredningens ..............................................arbetssätt</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p17 ft9">45</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p7 ft8">2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td7"><SPAN class="p7 ft8">Stöd till .............produktion av förnybar el i omvärlden</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p17 ft9">47</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p7 ft10">2.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td7"><SPAN class="p7 ft10">Norden......................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p17 ft7">47</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p17 ft7">2.1.1 ........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p7 ft10">Danmark</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p17 ft7">47</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p17 ft7">2.1.2 .............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p7 ft10">Norge</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p17 ft7">48</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p17 ft7">2.1.3 ...........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p7 ft10">Finland</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p17 ft7">49</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p17 ft7">2.1.4 ............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p7 ft10">Sverige</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p17 ft7">49</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p7 ft10">2.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td7"><SPAN class="p7 ft10">Övriga ..........................................................................Europa</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p17 ft7">51</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p17 ft7">2.2.1 ...........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p7 ft10">Belgien</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p17 ft7">51</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p17 ft7">2.2.2 .......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p7 ft10">Frankrike</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p17 ft7">51</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p17 ft7">2.2.3 ...............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p7 ft10">Nederländerna</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p17 ft7">52</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p17 ft7">2.2.4 .............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p7 ft10">Italien</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p17 ft7">52</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p17 ft7">2.2.5 ...........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p7 ft10">Spanien</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p17 ft7">53</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p17 ft7">2.2.6 ...............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p7 ft10">Storbritannien</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p17 ft7">54</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p17 ft7">2.2.7 ........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p7 ft10">Tyskland</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p17 ft7">55</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p19 ft11">5</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_4"> <P class="p0 ft3">Innehållsförteckning SOU 2001:77</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td9"><SPAN class="p18 ft1">2.2.8</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p20 ft5">Österrike.......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p17 ft1">56</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td8"><SPAN class="p7 ft1">2.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td11"><SPAN class="p18 ft5">Övriga länder ...........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td3"><SPAN class="p17 ft1">56</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p18 ft1">2.3.1</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p20 ft5">Australien......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td3"><SPAN class="p17 ft1">56</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p18 ft1">2.3.2</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p20 ft5">USA (Texas).................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td3"><SPAN class="p17 ft1">57</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td8"><SPAN class="p7 ft1">2.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td11"><SPAN class="p18 ft12">Internationella initiativ............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td3"><SPAN class="p17 ft1">58</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td8"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td9"><SPAN class="p18 ft1">2.4.1</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p20 ft5">RECS.............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p17 ft1">58</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p18 ft1">2.4.2</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p20 ft5">EU - initiativ.................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td3"><SPAN class="p17 ft1">59</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p7 ft4">3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td11"><SPAN class="p18 ft4">Elproduktion från förnybara energikällor - en</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td3"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td8"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td11"><SPAN class="p18 ft4">beskrivning ................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td3"><SPAN class="p17 ft4">61</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p21 ft1"><SPAN class="ft1">3.1</SPAN><SPAN class="ft13">Det nordiska systemet för produktion och överföring</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p7 ft5">av el...........................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p17 ft1">61</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p22 ft1"><SPAN class="ft1">3.2</SPAN><SPAN class="ft13">Förutsättningar för elproduktion med hjälp av</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr12 td8"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr12 td14"><SPAN class="p18 ft5">förnybara energikällor.............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td15"><SPAN class="p17 ft1">63</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td8"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td9"><SPAN class="p18 ft1">3.2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p20 ft5">Vattenkraft....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td15"><SPAN class="p17 ft1">64</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p18 ft1">3.2.2</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td16"><SPAN class="p20 ft1">Kraftvärmeproduktion inom fjärrvärmesystemen .....</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td15"><SPAN class="p17 ft1">74</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td8"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td14"><SPAN class="p18 ft1">3.2.3 Produktion av mottryckskraft inom industrin ..........</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td15"><SPAN class="p17 ft1">79</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td8"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td9"><SPAN class="p18 ft1">3.2.4</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p20 ft5">Vindkraft.......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td15"><SPAN class="p17 ft1">83</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p18 ft1">3.2.5</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td16"><SPAN class="p20 ft5">Övriga elproduktionsformer .......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td15"><SPAN class="p17 ft1">87</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td8"><SPAN class="p7 ft1">3.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td14"><SPAN class="p18 ft1">Statligt stöd till småskalig elproduktion ................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td15"><SPAN class="p17 ft1">88</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p18 ft1">3.3.1</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td16"><SPAN class="p20 ft5">Investeringsstöd ...........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td15"><SPAN class="p17 ft1">88</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p18 ft1">3.3.2</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td16"><SPAN class="p20 ft5">Driftstöd .......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td15"><SPAN class="p17 ft1">89</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p7 ft4">4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td14"><SPAN class="p18 ft4">Utgångspunkter ..........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td15"><SPAN class="p17 ft4">91</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td8"><SPAN class="p7 ft1">4.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td14"><SPAN class="p18 ft5">Regelverk och direktiv ............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td15"><SPAN class="p17 ft1">91</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p18 ft1">4.1.1</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td16"><SPAN class="p20 ft5">Inledning.......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td15"><SPAN class="p17 ft1">91</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td8"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td9"><SPAN class="p18 ft1">4.1.2</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p20 ft12">Den interdepartementala arbetsgruppen ....................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td15"><SPAN class="p17 ft1">91</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td8"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td14"><SPAN class="p18 ft1">4.1.3 Propositionen och riksdagens beslut ..........................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td15"><SPAN class="p17 ft1">92</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p18 ft1">4.1.4</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td16"><SPAN class="p20 ft5">Direktiven till utredaren ..............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td15"><SPAN class="p17 ft1">92</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p18 ft1">4.1.5</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td16"><SPAN class="p20 ft5"><NOBR>EG-direktiv</NOBR> m.m. .........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td15"><SPAN class="p17 ft1">93</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td8"><SPAN class="p7 ft1">4.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td14"><SPAN class="p18 ft1">Basen - en avreglerad och internationell elmarknad .............</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td15"><SPAN class="p17 ft1">97</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td8"><SPAN class="p7 ft4">5</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr13 td14"><SPAN class="p18 ft4">Förslag till certifikatsystem ........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p17 ft4">101</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td8"><SPAN class="p7 ft1">5.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td14"><SPAN class="p18 ft1">Förslaget – helhetsbeskrivning och motiv ...........................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td15"><SPAN class="p17 ft1">102</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p23 ft14">6</P> </DIV> <DIV id="page_5"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr14 td17"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td18"><SPAN class="p7 ft15">Innehållsförteckning</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td17"><SPAN class="p24 ft1">5.1.1 Motiven för certifikat i förhållande till nationella</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td18"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td17"><SPAN class="p17 ft1">och internationella målsättningar ..............................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td18"><SPAN class="p25 ft1">105</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p24 ft1">5.1.2 Förutsättningar för att uppnå en nordisk och en</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td18"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p17 ft1">europeisk markanad för kvotbaserade certifikat ......</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td18"><SPAN class="p25 ft1">109</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p24 ft1">5.1.3 Förslag till en nationell kvotbaserad marknad den</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td18"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td17"><SPAN class="p17 ft1">1 januari 2003 – med övergångslösningar..................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td18"><SPAN class="p25 ft1">113</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td17"><SPAN class="p17 ft1">5.2 Handel och prisbildning ........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td18"><SPAN class="p25 ft1">119</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p17 ft1">5.2.1 Handel med certifikat.................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td18"><SPAN class="p25 ft1">119</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td17"><SPAN class="p17 ft1">5.2.2 Prisbildning – utbud och efterfrågan.........................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td18"><SPAN class="p25 ft1">121</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p26 ft1"><SPAN class="ft1">5.3</SPAN><SPAN class="ft13">En sammanfattande beskrivning av systemets</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr8 td19"><SPAN class="p7 ft5">utformning – systemskiss......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td20"><SPAN class="p17 ft1">125</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p27 ft1"><SPAN class="ft1">5.4</SPAN><SPAN class="ft13">Avgränsningar och definitioner för elproducerande</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr12 td3"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr12 td21"><SPAN class="p18 ft5">anläggningar............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td20"><SPAN class="p17 ft1">126</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td9"><SPAN class="p18 ft1">5.4.1</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td22"><SPAN class="p20 ft12">Kommersiellt självbärande .........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td20"><SPAN class="p17 ft1">127</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td9"><SPAN class="p18 ft1">5.4.2</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td22"><SPAN class="p20 ft5">Förnybara energikällor ...............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td20"><SPAN class="p17 ft1">129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td3"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p18 ft1">5.4.3</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td22"><SPAN class="p20 ft5">Miljökrav .....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td20"><SPAN class="p17 ft1">132</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td3"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p18 ft1">5.4.4</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td22"><SPAN class="p20 ft5">Förslag .........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td20"><SPAN class="p17 ft1">132</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td3"><SPAN class="p17 ft1">5.5</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td21"><SPAN class="p18 ft5">Kvoter och kvotplikt..............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td20"><SPAN class="p17 ft1">133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td21"><SPAN class="p18 ft1">5.5.1 Mål, kvotplikt och kvotperiodens längd ...................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td20"><SPAN class="p17 ft1">133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td9"><SPAN class="p18 ft1">5.5.2</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td22"><SPAN class="p20 ft5">Vem är kvotpliktig? ....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td20"><SPAN class="p17 ft1">134</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td3"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p18 ft1">5.5.3</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td22"><SPAN class="p20 ft5">Bestämning av kvoten.................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td20"><SPAN class="p17 ft1">139</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td3"><SPAN class="p17 ft1">5.6</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td21"><SPAN class="p18 ft5">Sanktionsavgift .......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td20"><SPAN class="p17 ft1">145</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p27 ft1"><SPAN class="ft1">5.7</SPAN><SPAN class="ft13">Golv – en statlig garanti under en inledande</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD colspan=2 class="tr11 td23"><SPAN class="p24 ft5">femårsperiod...........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td20"><SPAN class="p17 ft1">146</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td23"><SPAN class="p17 ft5">5.8 Certifikaten ............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td20"><SPAN class="p17 ft1">148</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td24"><SPAN class="p24 ft1">5.8.1</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td22"><SPAN class="p17 ft1">Certifikatens innehåll .................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td20"><SPAN class="p17 ft1">148</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr9 td23"><SPAN class="p24 ft1">5.8.2 Certifikat – värdehandlingens tillkomst,</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td20"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td24"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td22"><SPAN class="p17 ft1">avräkning och annullering ..........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td20"><SPAN class="p17 ft1">148</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td23"><SPAN class="p24 ft1">5.8.3 Certifikatens giltighetstid - spara och låna</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td20"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td24"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td22"><SPAN class="p17 ft5">certifikat ......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td20"><SPAN class="p17 ft1">151</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr9 td23"><SPAN class="p24 ft1">5.8.4 Utländska certifikat – internationella</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td20"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td24"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td22"><SPAN class="p17 ft5">förhållanden.................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td20"><SPAN class="p17 ft1">151</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td23"><SPAN class="p17 ft1">5.9 Nätsubventioner för småskalig elproduktion ......................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td20"><SPAN class="p17 ft1">152</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td24"><SPAN class="p24 ft1">5.9.1</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td22"><SPAN class="p17 ft5">Bakgrund .....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td20"><SPAN class="p17 ft1">152</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td24"><SPAN class="p24 ft1">5.9.2</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td22"><SPAN class="p17 ft12">Uppdraget m.m...........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td20"><SPAN class="p17 ft1">153</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td24"><SPAN class="p24 ft1">5.9.3</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td22"><SPAN class="p17 ft12">Förslag till åtgärder.....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td20"><SPAN class="p17 ft1">154</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td24"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td22"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td20"><SPAN class="p19 ft14">7</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_6"> <P class="p0 ft3">Innehållsförteckning SOU 2001:77</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td25"><SPAN class="p7 ft1">5.10</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td26"><SPAN class="p28 ft1">Biobränslebaserad kraftvärmeproduktion – vissa</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td15"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td25"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td26"><SPAN class="p28 ft5">skatteffekter...........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td15"><SPAN class="p17 ft1">156</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td25"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td26"><SPAN class="p28 ft5">5.10.1 Omfattning.................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td15"><SPAN class="p17 ft1">156</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td25"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td26"><SPAN class="p28 ft5">5.10.2 Förslag.........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td15"><SPAN class="p17 ft1">157</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td25"><SPAN class="p7 ft1">5.11</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td26"><SPAN class="p28 ft12">Behov av kompletterande åtgärder.......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td15"><SPAN class="p17 ft1">157</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p7 ft4">6</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr13 td26"><SPAN class="p28 ft4">Konsekvensanalyser ..................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p17 ft4">161</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td25"><SPAN class="p7 ft1">6.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td26"><SPAN class="p28 ft5">Miljökonsekvenser ................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td15"><SPAN class="p17 ft1">161</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td25"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td27"><SPAN class="p28 ft1">6.1.1</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td16"><SPAN class="p20 ft1">Biobränslebaserad elproduktion................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td15"><SPAN class="p17 ft1">162</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td27"><SPAN class="p28 ft1">6.1.2</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p20 ft5">Vattenkraft..................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td15"><SPAN class="p17 ft1">163</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td27"><SPAN class="p28 ft1">6.1.3</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p20 ft5">Vindkraft.....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td15"><SPAN class="p17 ft1">163</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td25"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td26"><SPAN class="p28 ft1">6.1.4 Produktion av förnybar el – generellt.......................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td15"><SPAN class="p17 ft1">164</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p22 ft1"><SPAN class="ft1">6.2</SPAN><SPAN class="ft13">Samspel mellan en svensk certifikatmarknad och en</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr11 td8"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td28"><SPAN class="p18 ft5">nordisk elmarknad.................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td20"><SPAN class="p17 ft1">165</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td8"><SPAN class="p7 ft1">6.3</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td29"><SPAN class="p18 ft1">Staten</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td30"><SPAN class="p29 ft16">......................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td20"><SPAN class="p17 ft1">167</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td8"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td29"><SPAN class="p17 ft1">6.3.1 ...........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td30"><SPAN class="p7 ft10">Statens utgifter</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td20"><SPAN class="p17 ft1">169</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p7 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td29"><SPAN class="p17 ft7">6.3.2 .......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td30"><SPAN class="p7 ft10">Statens inkomster</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td20"><SPAN class="p17 ft7">170</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p7 ft10">6.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td28"><SPAN class="p7 ft10">Myndigheter...........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td20"><SPAN class="p17 ft7">171</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p7 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td29"><SPAN class="p17 ft7">6.4.1 ....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td30"><SPAN class="p7 ft10">Affärsverket svenska kraftnät</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td20"><SPAN class="p17 ft7">172</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p7 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td29"><SPAN class="p17 ft7">6.4.2 ............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td30"><SPAN class="p7 ft10">Statens energimyndighet</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td20"><SPAN class="p17 ft7">172</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr4 td23"><SPAN class="p7 ft10">6.5 Ekonomiska ..........................konsekvenser för slutkunder</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td20"><SPAN class="p17 ft7">173</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p7 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td28"><SPAN class="p7 ft10">6.5.1 Utveckling av elkostnader för olika kundgrupper</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td20"><SPAN class="p7 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p7 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td29"><SPAN class="p17 ft7">....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td30"><SPAN class="p7 ft10">under senaste sexårsperioden</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td20"><SPAN class="p17 ft7">174</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p7 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td29"><SPAN class="p17 ft7">6.5.2 .............................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td30"><SPAN class="p7 ft10">Konsekvenser för hushållskunder</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td20"><SPAN class="p17 ft7">175</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p7 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td28"><SPAN class="p7 ft10">6.5.3 ....................Konsekvenser för tillverkande industri</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td20"><SPAN class="p17 ft7">176</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p7 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td28"><SPAN class="p7 ft10">6.5.4 ........................Konsekvenser för elintensiv industri</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td20"><SPAN class="p17 ft7">176</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p7 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td28"><SPAN class="p7 ft10">6.5.5 Konsekvenser för övriga kunder (service,</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td20"><SPAN class="p7 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p7 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td29"><SPAN class="p17 ft7">........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td30"><SPAN class="p7 ft10">lokaler)</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td20"><SPAN class="p17 ft7">178</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p30 ft10"><SPAN class="ft7">6.6</SPAN><SPAN class="ft17">Konsekvenser för producenter av el från förnybara</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr18 td15"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td31"><SPAN class="p7 ft10">energikällor ............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td15"><SPAN class="p17 ft7">178</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td15"><SPAN class="p7 ft10">6.7</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td31"><SPAN class="p7 ft10">Konsekvenser för elsäljare ....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td15"><SPAN class="p17 ft7">180</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td15"><SPAN class="p7 ft10">6.8</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td31"><SPAN class="p7 ft10">Konsekvenser för elnätsföretag............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td15"><SPAN class="p17 ft7">181</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td15"><SPAN class="p7 ft8">7</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td31"><SPAN class="p7 ft8">Myndighetsuppgifter .................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td15"><SPAN class="p17 ft9">183</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p31 ft11">8</P> </DIV> <DIV id="page_7"> <P class="p0 ft3">SOU 2001:77 Innehållsförteckning</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr1 td3"><SPAN class="p7 ft1">7.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td32"><SPAN class="p18 ft5">Myndighetsfunktioner...........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td15"><SPAN class="p17 ft1">183</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td32"><SPAN class="p18 ft12">7.1.1 Att besluta om regler..................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td15"><SPAN class="p17 ft1">184</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td9"><SPAN class="p18 ft1">7.1.2</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td33"><SPAN class="p20 ft5">Tillsyn ..........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td15"><SPAN class="p17 ft1">184</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td3"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p18 ft1">7.1.3</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td33"><SPAN class="p20 ft12">Att godkänna anläggningar ........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td15"><SPAN class="p17 ft1">184</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td9"><SPAN class="p18 ft1">7.1.4</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td33"><SPAN class="p20 ft5">Att utfärda certifikat...................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td15"><SPAN class="p17 ft1">184</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td9"><SPAN class="p18 ft1">7.1.5</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td33"><SPAN class="p20 ft5">Att hantera certifikat ..................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td15"><SPAN class="p17 ft1">185</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td9"><SPAN class="p18 ft1">7.1.6</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td33"><SPAN class="p20 ft1">Uppföljning och rapportering....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td15"><SPAN class="p17 ft1">185</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td3"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p18 ft1">7.1.7</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td33"><SPAN class="p20 ft5">Att informera ..............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td15"><SPAN class="p17 ft1">186</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td3"><SPAN class="p7 ft1">7.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td32"><SPAN class="p18 ft12">Myndigheternas kompetensområden ...................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td15"><SPAN class="p17 ft1">186</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td9"><SPAN class="p18 ft1">7.2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td33"><SPAN class="p20 ft5">Statens energimyndighet ............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td15"><SPAN class="p17 ft1">186</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td9"><SPAN class="p18 ft1">7.2.2</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td33"><SPAN class="p20 ft5">Affärsverket svenska kraftnät ....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td15"><SPAN class="p17 ft1">187</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td3"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p18 ft1">7.2.3</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td33"><SPAN class="p20 ft5">Statistiska centralbyrån...............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td15"><SPAN class="p17 ft1">187</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td3"><SPAN class="p7 ft1">7.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td32"><SPAN class="p18 ft5">Myndigheternas uppgifter .....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td15"><SPAN class="p17 ft1">187</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td3"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p18 ft1">7.3.1</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td33"><SPAN class="p20 ft5">Riksdag och regering ..................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td15"><SPAN class="p17 ft1">187</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td9"><SPAN class="p18 ft1">7.3.2</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td33"><SPAN class="p20 ft5">Statens energimyndighet ............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td15"><SPAN class="p17 ft1">188</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td9"><SPAN class="p18 ft1">7.3.3</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td33"><SPAN class="p20 ft5">Affärsverket svenska kraftnät ....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td15"><SPAN class="p17 ft1">189</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td3"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p18 ft1">7.3.4</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td33"><SPAN class="p20 ft5">Statistiska centralbyrån...............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td15"><SPAN class="p17 ft1">190</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td3"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p18 ft1">7.3.5</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td33"><SPAN class="p20 ft1">Sammanfattning av myndighetsuppgifterna .............</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td15"><SPAN class="p17 ft1">190</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td3"><SPAN class="p7 ft4">8</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td32"><SPAN class="p18 ft18">Alternativa lösningar som utredningen övervägt ...........</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td15"><SPAN class="p17 ft4">193</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td3"><SPAN class="p7 ft1">8.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td32"><SPAN class="p18 ft5">Investeringsstöd .....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td15"><SPAN class="p17 ft1">193</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td3"><SPAN class="p7 ft1">8.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td32"><SPAN class="p18 ft12">Stöd kopplat till fullasttimmar ..............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td15"><SPAN class="p17 ft1">194</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td3"><SPAN class="p7 ft1">8.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td32"><SPAN class="p18 ft5">Upphandling...........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td15"><SPAN class="p17 ft1">195</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td3"><SPAN class="p7 ft1">8.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td32"><SPAN class="p18 ft5">Effektcertifikat .......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td15"><SPAN class="p17 ft1">196</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td3"><SPAN class="p7 ft1">8.5</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td32"><SPAN class="p18 ft1">En lösning inom certifikatsystemet......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td15"><SPAN class="p17 ft1">197</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td3"><SPAN class="p7 ft4">9</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr13 td32"><SPAN class="p18 ft4">Övriga konsekvenser .................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p17 ft4">199</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td3"><SPAN class="p7 ft1">9.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr19 td32"><SPAN class="p18 ft5">Inledning.................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td15"><SPAN class="p17 ft1">199</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td3"><SPAN class="p7 ft1">9.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td32"><SPAN class="p18 ft5">Konsekvenser för små företag...............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td15"><SPAN class="p17 ft1">199</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td3"><SPAN class="p7 ft1">9.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td32"><SPAN class="p18 ft1">Kringliggande faktorer och systemets konsekvenser ..........</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td15"><SPAN class="p17 ft1">200</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td9"><SPAN class="p18 ft1">9.3.1</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td33"><SPAN class="p20 ft1">Förändringar i energibeskattningen ..........................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td15"><SPAN class="p17 ft1">200</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td9"><SPAN class="p18 ft1">9.3.2</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td33"><SPAN class="p20 ft5">Andra utredningar ......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td15"><SPAN class="p17 ft1">201</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td3"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td32"><SPAN class="p18 ft1">9.3.3 Informativa styrmedel, ursprungsgarantier m.m......</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td15"><SPAN class="p17 ft1">203</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p32 ft14">9</P> </DIV> <DIV id="page_8"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p7 ft14">Innehållsförteckning</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td35"><SPAN class="p17 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td34"><SPAN class="p33 ft4">10</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td36"><SPAN class="p7 ft4">Författningskommentar .............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td15"><SPAN class="p17 ft4">205</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr19 td37"><SPAN class="p33 ft1">10.1 Förslag till lag om elcertifikat...............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td15"><SPAN class="p17 ft1">205</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td37"><SPAN class="p33 ft1">10.2 Förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857) ..................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td15"><SPAN class="p17 ft1">234</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td34"><SPAN class="p33 ft1">10.3</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td36"><SPAN class="p7 ft1">Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td15"><SPAN class="p7 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td34"><SPAN class="p7 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td36"><SPAN class="p7 ft5">på energi. ................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td15"><SPAN class="p17 ft1">236</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr10 td37"><SPAN class="p33 ft4">Särskilt yttrande...............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td15"><SPAN class="p17 ft4">237</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr21 td37"><SPAN class="p33 ft4">Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td15"><SPAN class="p7 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p33 ft4">Kommittédirektiv..............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p17 ft4">245</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr21 td37"><SPAN class="p33 ft4">Volym 2</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td15"><SPAN class="p7 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p33 ft4">Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p7 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr19 td37"><SPAN class="p33 ft1">Energimyndigheten:</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td15"><SPAN class="p7 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td37"><SPAN class="p33 ft4">Kriterier för att kunna utfärda certifikat från</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td15"><SPAN class="p7 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr11 td37"><SPAN class="p33 ft20">anläggningar som använder bioenergi för elproduktion .............</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td15"><SPAN class="p17 ft4">5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p33 ft4">Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p7 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr19 td37"><SPAN class="p33 ft1">Energimyndigheten:</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td15"><SPAN class="p7 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td37"><SPAN class="p33 ft4">Stöd till förnybar el i andra länder</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td15"><SPAN class="p7 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr11 td37"><SPAN class="p33 ft18">Gröna certifikat, fastpris och subventioner – ett urval.............</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td15"><SPAN class="p17 ft4">21</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p33 ft4">Bilaga 4 A</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p7 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr19 td37"><SPAN class="p33 ft1">ECON:</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td15"><SPAN class="p7 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td37"><SPAN class="p33 ft18">Prisdannelsen i et grønt sertifikatmarked ............................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td15"><SPAN class="p17 ft4">141</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p33 ft4">Bilaga 4 B</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p7 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr19 td37"><SPAN class="p33 ft1">ECON:</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td15"><SPAN class="p7 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td37"><SPAN class="p33 ft18">Hvordan påvirkes kraftmarkedet av Elcertifikatmarkedet? .....</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td15"><SPAN class="p17 ft4">155</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p34 ft14">10</P> </DIV> <DIV id="page_9"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr14 td38"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td39"><SPAN class="p17 ft15">Innehållsförteckning</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td38"><SPAN class="p7 ft4">Bilaga 5</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td39"><SPAN class="p7 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td38"><SPAN class="p7 ft1">Profu:</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td39"><SPAN class="p7 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td38"><SPAN class="p7 ft4">Analys av effekter av ett svenskt elcertifikatsystem</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td39"><SPAN class="p7 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td38"><SPAN class="p7 ft18">Beräkningar med energisystemmodellen MARKAL...............</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td39"><SPAN class="p35 ft4">171</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td38"><SPAN class="p7 ft4">Bilaga 6</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td39"><SPAN class="p7 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td38"><SPAN class="p7 ft1"><NOBR>ÅF-Energikonsult:</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr19 td39"><SPAN class="p7 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td38"><SPAN class="p7 ft18">Elproduktion i industrins mottrycksanläggningar .................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td39"><SPAN class="p35 ft4">211</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td38"><SPAN class="p7 ft4">Bilaga 7</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td39"><SPAN class="p7 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td38"><SPAN class="p7 ft18">Svar från Statens energimyndighet på förfrågan angående</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td39"><SPAN class="p7 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td38"><SPAN class="p7 ft4">myndigheternas uppgifter i ett system för handel med</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td39"><SPAN class="p7 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td38"><SPAN class="p7 ft4">elcertifikat ......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td39"><SPAN class="p35 ft4">245</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td38"><SPAN class="p7 ft4">Bilaga 8</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td39"><SPAN class="p7 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td38"><SPAN class="p7 ft4">Svar från Affärsverket svenska kraftnät på förfrågan</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td39"><SPAN class="p7 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td38"><SPAN class="p7 ft18">angående myndigheternas uppgifter i ett system för handel</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td39"><SPAN class="p7 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td38"><SPAN class="p7 ft4">med elcertifikat ...............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td39"><SPAN class="p35 ft4">255</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td38"><SPAN class="p7 ft4">Bilaga 9</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td39"><SPAN class="p7 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td38"><SPAN class="p7 ft4">Underlag för att belysa nuvarande avgiftsreduktion för</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td39"><SPAN class="p7 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td38"><SPAN class="p7 ft18">småskalig elproduktion enligt 4 kap 10 § ellagen ................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td39"><SPAN class="p35 ft4">259</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p36 ft14">11</P> </DIV> <DIV id="page_10"> <P class="p0 ft0">Författningsförslag</P> <P class="p37 ft21">1 Förslag till lag om elcertifikat</P> <P class="p38 ft1">Härigenom föreskrivs följande.</P> <P class="p39 ft4">1 kap. Allmänna bestämmelser</P> <P class="p40 ft22">Lagens tillämpningsområde</P> <P class="p40 ft23">1 §</P> <P class="p41 ft1">Denna lag innehåller bestämmelser om rätt för producenter av förnybar el att erhålla elcertifikat, bestämmelser om handel med elcertifikat samt bestämmelser om skyldighet för elleverantörer och elanvändare att förvärva ett visst antal elcertifikat i förhållande till mängden levererad eller förbrukad el.</P> <P class="p42 ft22">Definitioner</P> <P class="p43 ft23">2 §</P> <P class="p41 ft1">Med <SPAN class="ft22">förnybar el </SPAN>avses i denna lag elektricitet som producerats genom utnyttjande av vind, sol, vatten, geotermisk energi och biobränsle.</P> <P class="p39 ft23">3 §</P> <P class="p44 ft1">Med <SPAN class="ft22">elcertifikat </SPAN>avses ett av staten utgivet intyg om produktion av en viss mängd förnybar el.</P> <P class="p45 ft14">13</P> </DIV> <DIV id="page_11"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p7 ft3">Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p46 ft23">4 §</P> <P class="p47 ft25">Med <SPAN class="ft24">certifikatberättigad producent </SPAN>avses innehavare av en av Statens energimyndighet godkänd produktionsanläggning för förnybar el.</P> <P class="p48 ft23">5 §</P> <P class="p49 ft1">Med <SPAN class="ft22">elanvändare </SPAN>avses den som förbrukar el som denne själv producerat eller importerat eller som någon annan levererat.</P> <P class="p50 ft23">6 §</P> <P class="p51 ft1">Med <SPAN class="ft22">elleverantör </SPAN>avses den som yrkesmässigt levererar el som har producerats av honom själv eller av någon annan.</P> <P class="p50 ft23">2 kap. Förnybar el som berättigar till elcertifikat</P> <P class="p52 ft22">Certifikatberättigade anläggningar</P> <P class="p53 ft23">1 §</P> <P class="p51 ft2">Berättigad att erhålla elcertifikat är innehavare av anläggningar där el produceras med hjälp av</P> <P class="p54 ft12"><SPAN class="ft12">1.</SPAN><SPAN class="ft26">vindkraft,</SPAN></P> <P class="p55 ft12"><SPAN class="ft12">2.</SPAN><SPAN class="ft26">solenergi,</SPAN></P> <P class="p56 ft12"><SPAN class="ft12">3.</SPAN><SPAN class="ft26">geotermisk energi,</SPAN></P> <P class="p56 ft12"><SPAN class="ft12">4.</SPAN><SPAN class="ft26">vissa typer av biobränsle,</SPAN></P> <P class="p55 ft12"><SPAN class="ft12">5.</SPAN><SPAN class="ft26">vågenergi,</SPAN></P> <P class="p57 ft28"><SPAN class="ft12">6.</SPAN><SPAN class="ft27">vattenkraft i befintliga anläggningar som vid lagens ikraftträdande kan leverera en effekt om högst 1500 kilowatt,</SPAN></P> <P class="p58 ft28"><SPAN class="ft12">7.</SPAN><SPAN class="ft27">vattenkraft i anläggningar vilka inte varit i drift efter den 1 juli 2001 men som tas i drift efter lagens ikraftträdande,</SPAN></P> <P class="p57 ft28"><SPAN class="ft12">8.</SPAN><SPAN class="ft27">ökad installerad effekt i befintliga vattenkraftanläggningar i den utsträckning som effekten ökas genom åtgärder som vidtagits efter den 1 juli 2002, samt</SPAN></P> <P class="p57 ft28"><SPAN class="ft12">9.</SPAN><SPAN class="ft27">vattenkraft som producerats i anläggningar vilka för första gången tas i drift efter den 1 juli 2002.</SPAN></P> <P class="p59 ft14">14</P> </DIV> <DIV id="page_12"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td6"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td40"><SPAN class="p7 ft15">Författningsförslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p60 ft1">Om flera sådana anläggningar som avses i första stycket sjätte punkten är belägna i närheten av varandra och gemensamt matar in el på ledningsnätet, skall anläggningarna anses som separata anläggningar vid tillämpningen av denna lag.</P> <P class="p61 ft1">Om särskilda skäl föreligger får Statens energimyndighet, efter ansökan från anläggningens innehavare, besluta att el som producerats i annan vattenkraftanläggning än sådan som avses i första stycket punkt sex skall berättiga innehavaren till certifikat.</P> <P class="p42 ft23">2 §</P> <P class="p41 ft2">Godkännande av produktionsanläggning för erhållande av elcertifikat meddelas av Statens energimyndighet efter ansökan från anläggningens innehavare.</P> <P class="p62 ft23">3 §</P> <P class="p44 ft1">Närmare bestämmelser om godkännande av produktionsanläggningar för förnybar el samt om vilka typer av biobränsle som berättigar till certifikat meddelas av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer.</P> <P class="p42 ft22">Mätning och rapportering</P> <P class="p40 ft23">4 §</P> <P class="p63 ft1">Innehavare av sådan certifikatberättigad produktionsanläggning som inte är direkt ansluten till ett nät som omfattas av koncessionsplikt skall – för att erhålla certifikat – mäta och rapportera mängden producerad el till Affärsverket svenska kraftnät.</P> <P class="p61 ft2">Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om mätning och rapportering enligt första stycket.</P> <P class="p64 ft14">15</P> </DIV> <DIV id="page_13"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p7 ft3">Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p46 ft22">Tilldelning av elcertifikat</P> <P class="p53 ft23">5 §</P> <P class="p65 ft1">En certifikatberättigad producent har rätt att erhålla ett elcertifikat för varje uppmätt och till Affärsverket svenska kraftnät rapporterad megawattimme förnybar el som producerats i anläggningar som godkänts enligt 2 §.</P> <P class="p66 ft1">Närmare bestämmelser om sättet för tilldelning av elcertifikat samt beräkning och rapportering av mängden producerad förnybar el genom utnyttjande av biobränsle meddelas av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer.</P> <P class="p67 ft22">Utländska certifikat</P> <P class="p53 ft23">6 §</P> <P class="p68 ft1">Regeringen får utfärda föreskrifter om utländska elcertifikats giltighet i Sverige.</P> <P class="p50 ft23">3 kap. Kontoföring av och handel med elcertifikat m m</P> <P class="p53 ft22">Kontoföring och utfärdande av elcertifikat</P> <P class="p52 ft23">1 §</P> <P class="p69 ft1">Den myndighet regeringen bestämmer skall kontoföra eller låta kontoföra elcertifikat i ett avstämningsregister (elcertifikatregister).</P> <P class="p70 ft1">Kontoföringen skall ske med tillämpning av bestämmelserna i 1 kap. 3 §, 4 kap. 1, 17 och 20 §§, 5 kap., 6 kap. <NOBR>1–4</NOBR> §§ och 7 §, 7 kap. samt 8 kap. 1 och 2 §§ lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument (kontoföringslagen) om annat inte följer av denna lag.</P> <P class="p71 ft1">Vid tillämpningen av kontoföringslagens bestämmelser skall vad som där stadgas om finansiella instrument som varken utgör aktier eller skuldförbindelser äga tillämpning på elcertifikat och vad som stadgas om centrala värdepappersförvarare äga tillämpning på den myndighet regeringen bestämmer.</P> <P class="p72 ft14">16</P> </DIV> <DIV id="page_14"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td6"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td40"><SPAN class="p7 ft15">Författningsförslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p62 ft23">2 §</P> <P class="p63 ft1">Varje certifikatberättigad producent skall erhålla ett eller, om producenten så begär, flera avstämningskonton i elcertifikatregistret. Den som enligt anmälan har förvärvat elcertifikat skall erhålla ett avstämningskonto i elcertifikatregistret.</P> <P class="p61 ft2">Efter ansökan skall ett eller flera avstämningskonton läggas upp i elcertifikatregistret även för andra fysiska eller juridiska personer som begär detta.</P> <P class="p73 ft23">3 §</P> <P class="p41 ft1">På ett avstämningskonto skall, utöver vad som följer av 4 kap. 17 § kontoföringslagen, även anges de registrerade certifikatens identifieringsnummer samt datum då de registrerade certifikaten utfärdades.</P> <P class="p42 ft23">4 §</P> <P class="p41 ft2">Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela närmare bestämmelser om registrering och kontoföring av elcertifikat.</P> <P class="p73 ft23">5 §</P> <P class="p41 ft1">Ett elcertifikat utfärdas genom att den certifikatberättigade producenten registreras som ägare till certifikatet på ett konto i elcertifikatsregistret. Registreringen skall ske inom fem arbetsdagar från den dag då rapport om certifikatberättigad elproduktion kom Affärsverket svenska kraftnät till handa.</P> <P class="p42 ft22">Handel med elcertifikat</P> <P class="p40 ft23">6 §</P> <P class="p44 ft1">Den som yrkesmässigt bedriver handel med elcertifikat skall bedriva handeln så att allmänhetens förtroende för elcertifikatmarknaden inte skadas.</P> <P class="p74 ft14">17</P> </DIV> <DIV id="page_15"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p7 ft3">Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p46 ft23">7 §</P> <P class="p69 ft1">Den rätt som elcertifikatet är bärare av är inte föremål för preskription.</P> <P class="p50 ft23">8 §</P> <P class="p68 ft1">Säljaren av elcertifikat skall, i samband med att anmälan om överlåtelsen sker till den som ansvarar för registerhållningen, även uppge det pris till vilket överlåtelsen skett.</P> <P class="p50 ft23">9 §</P> <P class="p75 ft1">Affärsverket svenska kraftnät skall fortlöpande offentliggöra information angående överlåtelser av elcertifikat. Informationen skall avse tidpunkten för överlåtelsen, antalet överlåtna certifikat och det pris till vilket överlåtelsen skett.</P> <P class="p66 ft1">Affärsverket svenska kraftnät skall vidare fortlöpande offentliggöra det volymvägda medelvärdet av priset på elcertifikat under de närmast föregående tolv månaderna samt antalet utgivna elcertifikat under samma period.</P> <P class="p66 ft1">Regeringen får utfärda närmare föreskrifter om offentliggörande av information enligt första stycket.</P> <P class="p50 ft23">4 kap. Kvotplikt m.m.</P> <P class="p53 ft22">Definition</P> <P class="p53 ft23">1 §</P> <P class="p68 ft1">Med kvotplikt avses skyldighet att till staten inge elcertifikat i proportion till den egna förbrukningen eller försäljningen av el.</P> <P class="p76 ft14">18</P> </DIV> <DIV id="page_16"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td6"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td40"><SPAN class="p7 ft15">Författningsförslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p62 ft22">Kvotplikt m.m.</P> <P class="p40 ft23">2 §</P> <P class="p40 ft1">Kvotplikt föreligger för</P> <P class="p77 ft28"><SPAN class="ft5">10.</SPAN><SPAN class="ft29">elanvändare som efter anmälan till Statens energimyndighet registrerats som kvotpliktig,</SPAN></P> <P class="p78 ft28"><SPAN class="ft5">11.</SPAN><SPAN class="ft29">elanvändare som producerat eller importerat el som denne själv förbrukat, samt</SPAN></P> <P class="p79 ft12"><SPAN class="ft5">12.</SPAN><SPAN class="ft30">elleverantör som sålt el till elanvändare som inte varit registrerad</SPAN></P> <P class="p80 ft12">som kvotpliktig.</P> <P class="p4 ft1">Kvotplikten gäller dock inte för el som elanvändaren för eget bruk producerat i en anläggning där generatorn har en märkeffekt som är högst 50 kW.</P> <P class="p61 ft1">En elleverantör som avses i första stycket, punkt tre är skyldig att till elanvändare särskilt lämna uppgift om det pris leverantören betingar sig för elcertifikat vid försäljning av el till en elanvändare som inte är kvotpliktig.</P> <P class="p42 ft23">3 §</P> <P class="p63 ft1">En kvotpliktig skall senast den 1 april varje år till Statens energimyndighet inge elcertifikat i proportion till den egna förbrukningen eller försäljningen under närmast föregående kalenderår.</P> <P class="p61 ft1">Skyldighet att inge elcertifikat enligt första stycket föreligger dock inte för el</P> <P class="p77 ft28"><SPAN class="ft5">13.</SPAN><SPAN class="ft29">som förbrukats eller sålts för förbrukning vid sådan överföring av elektrisk kraft på det elektriska nätet som utförs av den som ansvarar för förvaltningen av nätet i syfte att upprätthålla nätets funktion (förlustel),</SPAN></P> <P class="p81 ft28"><SPAN class="ft5">14.</SPAN><SPAN class="ft29">som till lägre effekt än 50 kW utan ersättning levererats av en producent eller en leverantör till en förbrukare som inte står i intressegemenskap med producenten eller leverantören (frikraft), eller</SPAN></P> <P class="p81 ft25"><SPAN class="ft5">15.</SPAN><SPAN class="ft31">som förbrukats i en användaranläggning som tillhör industriföretag inom branscherna massa- och pappersindustri, kemisk industri, stål- och metallverk samt gruvindustri och som har ett effektabonnemang överstigande 10 MW.</SPAN></P> <P class="p82 ft14">19</P> </DIV> <DIV id="page_17"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p7 ft3">Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p46 ft23">4 §</P> <P class="p69 ft1">Det antal elcertifikat som en kvotpliktig enligt 2 § skall inge till Statens energimyndighet framgår av följande tabell.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"> <TR> <TD class="tr1 td41"><SPAN class="p7 ft1">År för vilket kvotplikt skall</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td42"><SPAN class="p7 ft1">Antal elcertifikat per levererad</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td41"><SPAN class="p7 ft1">fullgöras</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td42"><SPAN class="p7 ft1">eller förbrukad MWh</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td41"><SPAN class="p7 ft1">2003</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td42"><SPAN class="p83 ft1">0,064</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td41"><SPAN class="p7 ft1">2004</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td42"><SPAN class="p83 ft1">0,076</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td41"><SPAN class="p7 ft1">2005</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td42"><SPAN class="p83 ft1">0,095</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td41"><SPAN class="p7 ft1">2006</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td42"><SPAN class="p83 ft1">0,114</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td41"><SPAN class="p7 ft1">2007</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td42"><SPAN class="p83 ft1">0,128</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td41"><SPAN class="p7 ft1">2008</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td42"><SPAN class="p83 ft1">0,139</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td41"><SPAN class="p7 ft1">2009</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td42"><SPAN class="p83 ft1">0,146</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td41"><SPAN class="p7 ft1">2010</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td42"><SPAN class="p83 ft1">0,153</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p84 ft1">Antalet certifikat den kvotpliktige skall inge bestäms för varje år till ett visst antal hela certifikat.</P> <P class="p50 ft22">Registrering av kvotpliktiga</P> <P class="p53 ft23">5 §</P> <P class="p69 ft1">En elanvändare enligt 2 § punkt ett som önskar registrera sig som kvotpliktig skall hos Statens energimyndighet anmäla sig för registrering senast den 1 december året före det år som kvotplikten avser. Anmälan kan avse ett eller flera kalenderår.</P> <P class="p10 ft1">Den som är kvotpliktig enligt 2 § punkterna två eller tre skall anmäla sig för registrering hos Statens energimyndighet. Anmälan skall göras senast fyra veckor innan kvotplikten inträder.</P> <P class="p10 ft1">Finner Statens energimyndighet att det finns grundad anledning att anta att någon som är kvotpliktig enligt 2 § punkterna två eller tre har underlåtit att anmäla sig för registrering, skall myndigheten även utan anmälan registrera denne som kvotpliktig. Innan registreringen sker skall dock den som berörs av åtgärden beredas tillfälle att yttra sig.</P> <P class="p85 ft14">20</P> </DIV> <DIV id="page_18"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td6"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td40"><SPAN class="p7 ft15">Författningsförslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p62 ft23">6 §</P> <P class="p63 ft1">Statens energimyndighet skall senast den 31 december varje år offentliggöra vilka elanvändare som registrerats som kvotpliktiga enligt 2 § punkt ett samt fortlöpande offentliggöra vilka elanvändare som registrerats som kvotpliktiga enligt 2 § punkt två.</P> <P class="p61 ft1">Regeringen får utfärda närmare föreskrifter om offentliggörande av information enligt första stycket.</P> <P class="p39 ft22">Deklaration</P> <P class="p43 ft23">7 §</P> <P class="p63 ft1">Den som är kvotpliktig skall senast den 1 mars varje kalenderår till Statens energimyndighet lämna en deklaration avseende den el som den kvotpliktige förbrukat eller sålt till elanvändare under föregående kalenderår. Om el som anges i 3 § andra stycket har förbrukats eller levererats skall även detta deklareras.</P> <P class="p61 ft1">Den kvotpliktige är skyldig att i skälig omfattning genom räkenskaper, anteckningar eller på annat sätt sörja för att det finns underlag för fullgörande av deklarationsskyldigheten enligt första stycket. Handlingar som nu avses skall bevaras i sju år efter utgången av det år som deklarationsskyldigheten förelåg.</P> <P class="p61 ft1">Närmare bestämmelser om kvotpliktigas skyldighet att lämna deklaration enligt första stycket och om att föra räkenskaper och bevara handlingar enligt andra stycket meddelas av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer.</P> <P class="p42 ft22">Granskning av deklarationer</P> <P class="p40 ft23">8 §</P> <P class="p41 ft1">Inkomna deklarationer skall granskas så snart som möjligt. Statens energimyndighet skall senast sex månader efter att en fullständig deklaration inkommit till myndigheten fatta beslut om eventuell sanktionsavgift enligt 6 kap. 1 §.</P> <P class="p86 ft14">21</P> </DIV> <DIV id="page_19"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p7 ft3">Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p46 ft23">9 §</P> <P class="p65 ft1">Underlåter den som är deklarationsskyldig att lämna deklaration i rätt tid eller är den avlämnade deklarationen ofullständig, kan Statens energimyndighet förelägga honom att lämna deklaration eller göra erforderliga kompletteringar. Ett sådant föreläggande får förenas med vite.</P> <P class="p10 ft1">Statens energimyndighet får även förelägga den som är kvotpliktig att lämna uppgift, visa upp handling eller lämna över kopia av handling som behövs för att kontrollera att uppgifterna är riktiga samt, om särskild anledning föreligger, efter samråd med den kvotpliktige vid besök hos denne göra avstämning med dennes räkenskaper, anteckningar eller andra handlingar.</P> <P class="p87 ft1">Ett föreläggande enligt andra stycket får förenas med vite om det finns anledning att anta att det annars inte följs. Finns det anledning att anta att den kvotpliktige eller, om den kvotpliktige är juridisk person, en ställföreträdare för den kvotpliktige har begått brott, får den kvotpliktige dock inte föreläggas vid vite att medverka i utredning av en fråga som har samband med den gärning som brottsmisstanken avser.</P> <P class="p88 ft23">10 §</P> <P class="p69 ft1">Har den kvotpliktige i sin deklaration lämnat oriktiga uppgifter om sin försäljning eller förbrukning får Statens energimyndighet ändra ett beslut som meddelats enligt 8 §. Ett sådant ändringsbeslut får dock inte meddelas efter utgången av det femte året efter det kalenderår som beslutet avsåg.</P> <P class="p67 ft23">5 kap. Tillsyn, avgifter m.m.</P> <P class="p53 ft22">Tillsyn</P> <P class="p52 ft23">1 §</P> <P class="p69 ft1">Statens energimyndighet har tillsyn över efterlevnaden av denna lag samt de föreskrifter som meddelats med stöd av lagen.</P> <P class="p89 ft14">22</P> </DIV> <DIV id="page_20"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td6"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td40"><SPAN class="p7 ft15">Författningsförslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p62 ft23">2 §</P> <P class="p63 ft1">Statens energimyndighet har efter samråd med innehavare av godkänd produktionsanläggning för förnybar el rätt till tillträde till anläggningen för att kontrollera att kraven på anläggningen alltjämt är uppfyllda.</P> <P class="p61 ft2">Statens energimyndighet får förelägga innehavare av godkänd produktionsanläggning att lämna de upplysningar och de handlingar som behövs för tillsynen.</P> <P class="p73 ft23">3 §</P> <P class="p41 ft2">Innehavare av nätkoncession är skyldig att på begäran av Statens energimyndighet lämna uppgifter om den överföring av el som skett till elanvändare som är registrerade som kvotpliktiga.</P> <P class="p62 ft23">4 §</P> <P class="p44 ft1">Affärsverket svenska kraftnät är skyldigt att på begäran av Statens energimyndighet lämna de uppgifter som energimyndigheten behöver för att utöva tillsyn över godkända produktionsanläggningar.</P> <P class="p90 ft22">Återkallelse av godkännande</P> <P class="p40 ft23">5 §</P> <P class="p63 ft1">Statens energimyndighet skall återkalla ett tidigare meddelat godkännande om myndigheten finner att en produktionsanläggning som godkänts enligt 2 kap. 2 § inte längre uppfyller de förutsättningar som krävs för godkännande.</P> <P class="p91 ft1">Om anläggningens innehavare underlåter att fullgöra de skyldigheter som kan följa av förordning eller föreskrift som utfärdats med stöd av denna lag får Statens energimyndighet återkalla ett tidigare meddelat godkännande för en tid av högst ett år.</P> <P class="p61 ft1">Ett beslut om återkallelse av godkännande medför att innehavaren av produktionsanläggningen förlorar rätten att erhålla elcertifikat för el som producerats i anläggningen under den tid återkallelsen avser. Ändras senare beslutet om återkallelse efter omprövning</P> <P class="p92 ft14">23</P> </DIV> <DIV id="page_21"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p7 ft3">Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p93 ft1">eller överklagande skall Statens energimyndighet eller den högre instansen pröva huruvida innehavaren skall ha rätt att i efterhand erhålla elcertifikat för den produktion som ägt rum efter beslutet om återkallelse.</P> <P class="p67 ft22">Avgifter</P> <P class="p53 ft23">6 §</P> <P class="p69 ft2">En elanvändare som enligt 2 kap. 2 § första punkten önskar registrera sig som kvotpliktig skall utge en årlig registreringsavgift om 500 kr till Statens energimyndighet.</P> <P class="p48 ft23">7 §</P> <P class="p69 ft2">För kontoföring och registrering av överlåtelser av elcertifikat har den myndighet regeringen bestämmer rätt att ta ut avgifter enligt de närmare föreskrifter som regeringen meddelar.</P> <P class="p46 ft23">8 §</P> <P class="p68 ft1">En kvotpliktig som inte inkommer med deklaration enligt 4 kap. 7 § skall utge förseningsavgift med ettusen kronor.</P> <P class="p50 ft23">6 kap. Sanktionsavgifter och ansvar m.m.</P> <P class="p53 ft22">Sanktionsavgift</P> <P class="p52 ft23">1 §</P> <P class="p69 ft1">En kvotpliktig som underlåtit att fullgöra sin skyldighet att inge elcertifikat enligt 4 kap. 3 § skall till staten utge sanktionsavgift. Sanktionsavgiften uppgår till 150 % av det volymvägda medelvärdet av certifikatpriset under perioden från och med den 1 april det år kvotplikten avser till och med den 31 mars det år certifikaten skall inges.</P> <P class="p66 ft1">Sanktionsavgiften skall under åren <NOBR>2003–2007</NOBR> inte överstiga 200 kr per certifikat som ej ingivits.</P> <P class="p94 ft14">24</P> </DIV> <DIV id="page_22"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td6"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td40"><SPAN class="p7 ft15">Författningsförslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p62 ft22">Garantipris</P> <P class="p40 ft23">2 §</P> <P class="p41 ft1">En certifikatberättigad producent har under åren 2004 till och med 2008 rätt att från den 30 april till den 30 juni hos Statens energimyndighet lösa in elcertifikat som denne tilldelats under föregående kalenderår för nedanstående pris.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr6 td43"><SPAN class="p7 ft1">Certifikat utgivna år</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td44"><SPAN class="p7 ft1">Pris</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td43"><SPAN class="p7 ft1">2003</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td44"><SPAN class="p7 ft1">60 kr</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td43"><SPAN class="p7 ft1">2004</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td44"><SPAN class="p7 ft1">50 kr</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td43"><SPAN class="p7 ft1">2005</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td44"><SPAN class="p7 ft1">40 kr</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td43"><SPAN class="p7 ft1">2006</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td44"><SPAN class="p7 ft1">30 kr</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td43"><SPAN class="p7 ft1">2007</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td44"><SPAN class="p7 ft1">20 kr</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p95 ft22">Ansvar</P> <P class="p40 ft23">3 §</P> <P class="p96 ft2">Den som, vid handel med elcertifikat, i avsikt att otillbörligt påverka priset vid allmän omsättning av certifikaten</P> <P class="p97 ft12"><SPAN class="ft5">16.</SPAN><SPAN class="ft30">sluter avtal eller företar annan rättshandling för skens skull,</SPAN></P> <P class="p81 ft28"><SPAN class="ft5">17.</SPAN><SPAN class="ft29">i hemlighet förenar avyttring av elcertifikat med utfästelse att senare förvärva dessa till visst lägsta pris eller med villkor som begränsar rätten till fortsatt avyttring eller annars är avsedda att undandra certifikaten allmän omsättning,</SPAN></P> <P class="p98 ft28"><SPAN class="ft5">18.</SPAN><SPAN class="ft29">döms för otillbörlig certifikatprispåverkan till böter eller fängelse i högst ett år eller, om brottet är ringa, till böter.</SPAN></P> <P class="p99 ft1">Detsamma gäller, om någon, i annat fall än som avses i första stycket, vid handel på elcertifikatmarknaden i avsikt att otillbörligt påverka priset vid allmän omsättning av elcertifikaten ingår köp- eller säljavtal, lämnar anbud om slutande av sådant avtal, vidtar annan liknande åtgärd eller föranleder någon annan till sådan rättshandling och åtgärden är ägnad att vilseleda köpare eller säljare av elcertifikat.</P> <P class="p100 ft1">Är brottet med hänsyn till omfattningen av kurspåverkan eller övriga omständigheter att anse som grovt, skall dömas till fängelse i högst två år.</P> <P class="p101 ft14">25</P> </DIV> <DIV id="page_23"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p7 ft3">Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p46 ft23">4 §</P> <P class="p53 ft1">Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet</P> <P class="p102 ft28"><SPAN class="ft12">18.</SPAN><SPAN class="ft32">underlåter att anmäla sig för registrering som kvotpliktig enligt 4 kap. 2 §,</SPAN></P> <P class="p58 ft25"><SPAN class="ft12">19.</SPAN><SPAN class="ft33">lämnar oriktig uppgift om mängden levererad eller förbrukad el i en sådan deklaration som avses i 4 kap. 4 §</SPAN></P> <P class="p68 ft2">döms till böter eller fängelse i högst ett år om gärningen inte är belagd med strängare straff i brottsbalken.</P> <P class="p9 ft2">Är brottet med hänsyn till storleken av den vinning det medfört och övriga omständigheter att anse som grovt skall dömas till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.</P> <P class="p46 ft23">5 §</P> <P class="p68 ft1">Den som med uppsåt eller av oaktsamhet till Statens energimyndighet</P> <P class="p103 ft28"><SPAN class="ft12">20.</SPAN><SPAN class="ft32">lämnar oriktig eller vilseledande uppgift vid ansökan om godkännande av produktionsanläggning enligt 2 kap. 2 §, eller</SPAN></P> <P class="p57 ft28"><SPAN class="ft12">21.</SPAN><SPAN class="ft32">lämnar oriktig eller vilseledande uppgift enligt 2 kap. 8 § om det pris till vilket certifikat överlåtits</SPAN></P> <P class="p104 ft1">döms till böter. I ringa fall skall dock inte dömas till ansvar.</P> <P class="p50 ft23">7 kap. Överklagande</P> <P class="p52 ft23">1 §</P> <P class="p65 ft1">Statens energimyndighets beslut enligt 2 kap. 1 och 2 §§, 4 kap. 5 §, 5 kap. 5 och 8 §§ och 6 kap. 1 § samt Affärsverket svenska kraftnäts beslut att tilldela en certifikatberättigad producent elcertifikat får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.</P> <P class="p105 ft1">Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.</P> <P class="p106 ft14">26</P> </DIV> <DIV id="page_24"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td6"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td40"><SPAN class="p7 ft15">Författningsförslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p62 ft23">Övergångsbestämmelser</P> <P class="p107 ft1"><SPAN class="ft1">1.</SPAN><SPAN class="ft34">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.</SPAN></P> <P class="p108 ft1"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft35">Elleverantör som har gällande avtal med elanvändare som sträcker sig längre än den 31 december 2002 har rätt att av elanvändare som inte är registrerade som kvotpliktiga ta ut kostnad för inköp av elcertifikat motsvarande den kvotplikt som belöper på elanvändarens förbrukning.</SPAN></P> <P class="p109 ft1">Kostnaden skall bestämmas med tillämpning av det enligt 3 kap.</P> <P class="p110 ft2"><SPAN class="ft1">9</SPAN><SPAN class="ft36">§ andra stycket offentliggjorda volymvägda medelvärdet av priset på försålda certifikat för aktuellt kalenderår.</SPAN></P> <P class="p111 ft1"><SPAN class="ft1">3.</SPAN><SPAN class="ft37">Innehavare av produktionsanläggningar för vilka ansökan om godkännande enligt 2 kap. 2 § inkommit före lagens ikraftträdande är berättigade till elcertifikat från lagens ikraftträdande enligt 2 kap. 3 § om ansökan leder till godkännande.</SPAN></P> <P class="p95 ft21">2 Förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857)</P> <P class="p96 ft1">Härigenom föreskrivs att 4 kap. 10 § ellagen (1997:857) skall upphöra att gälla vid utgången av år 2002.</P> <P class="p39 ft23">Övergångsbestämmelser</P> <P class="p41 ft1"><SPAN class="ft1">1.</SPAN><SPAN class="ft37">Innehavare av nätkoncession som under år 2002 haft sådana elproduktionsanläggningar som enligt 4 kap. 10 § endast erlagt kostnaderna för mätning, beräkning och rapportering skall senast en månad efter denna lags ikraftträdande till Statens energimyndighet meddela vilka dessa anläggningar är, mätarställning per den</SPAN></P> <P class="p112 ft1"><SPAN class="ft1">1</SPAN><SPAN class="ft38">januari 2003 samt vem som är innehavare av anläggningarna.</SPAN></P> <P class="p113 ft1"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft39">Innehavare av sådana produktionsanläggningar som under år 2002 enligt 4 kap. 10 § endast erlagt kostnaderna för mätning, beräkning och rapportering skall intill utgången av år 2010 av Statens energimyndighet erhålla ersättning motsvarande en tredjedel av det enligt 3 kap. 9 § lagen om elcertifikat beräknade medelvärdet för ett elcertifikat för varje uppmätt och till Statens energimyndighet inrapporterad megawattimme el som producerats i en sådan anläggning.</SPAN></P> <P class="p114 ft14">27</P> </DIV> <DIV id="page_25"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p7 ft3">Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p115 ft1">3. Innehavare av nätkoncession som under år 2002 haft sådana elproduktionsanläggningar som enligt 4 kap. 10 § endast erlagt kostnaderna för mätning, beräkning och rapportering skall intill utgången av år 2010 till Statens energimyndighet varje kalenderår rapportera den el som under året uppmätts från anläggningen. Rapporten skall lämnas senast en månad efter kalenderårets slut.</P> <P class="p116 ft21">3 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi</P> <P class="p117 ft1">Härigenom föreskrivs att 11 kap. 10 § sjätte stycket lagen (1994:1776) om skatt på energi skall upphöra att gälla vid utgången av år 2002.</P> <P class="p118 ft14">28</P> </DIV> <DIV id="page_26"> <P class="p0 ft0">Sammanfattning</P> <P class="p119 ft1">Vi föreslår att ett kvotbaserat svenskt certifikatsystem för att främja elproduktion från förnybara energikällor införs den 1 januari 2003. Den s.k. kvotplikten åläggs formellt slutkunderna. I de fall slutkunden inte aktivt väljer att fullgöra sin kvotplikt övergår kvotplikten till slutkundens elleverantör. Vi föreslår följande principer för certifikatsystemet:</P> <P class="p120 ft28"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft41">Kvotplikten fastställs för åren </SPAN><NOBR>2003–2010</NOBR> och för varje år däremellan. Kvoten uttrycks i andelar av totalt använd elenergi.</P> <P class="p81 ft28"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft41">Inriktningsmålet föreslås vara en ökning av elproduktion en från förnybara energikällor med 10 TWh under åren 2003 till och med 2010. Ungefär hälften bedöms komma från expansion av existerande produktion och hälften från nya anläggningar.</SPAN></P> <P class="p108 ft1">Följande elproduktionsanläggningar ska vara certifikatberättigade om de uppfyller kravet att el produceras från förnybara energikällor och de uppfyller uppställda miljökriterier, inklusive uppställda bränslekrav, där el produceras med hjälp av</P> <P class="p26 ft12"><SPAN class="ft5">1.</SPAN><SPAN class="ft42">vindkraft,</SPAN></P> <P class="p112 ft12"><SPAN class="ft5">2.</SPAN><SPAN class="ft42">solenergi,</SPAN></P> <P class="p121 ft12"><SPAN class="ft5">3.</SPAN><SPAN class="ft42">geotermisk energi,</SPAN></P> <P class="p121 ft12"><SPAN class="ft5">4.</SPAN><SPAN class="ft42">vissa typer av biobränsle,</SPAN></P> <P class="p112 ft12"><SPAN class="ft5">5.</SPAN><SPAN class="ft42">vågenergi,</SPAN></P> <P class="p81 ft28"><SPAN class="ft5">6.</SPAN><SPAN class="ft43">vattenkraft i befintliga anläggningar som vid lagens ikraftträdande kan leverera en effekt om högst 1 500 kilowatt,</SPAN></P> <P class="p122 ft28"><SPAN class="ft5">7.</SPAN><SPAN class="ft43">vattenkraft i anläggningar vilka inte varit i drift efter den 1 juli 2001 men som tas i drift efter lagens ikraftträdande,</SPAN></P> <P class="p81 ft28"><SPAN class="ft5">8.</SPAN><SPAN class="ft43">ökad installerad effekt i befintliga vattenkraftanläggningar i den utsträckning som effekten ökas genom åtgärder som vidtagits efter den 1 juli 2002, samt</SPAN></P> <P class="p81 ft28"><SPAN class="ft5">9.</SPAN><SPAN class="ft43">vattenkraft som producerats i anläggningar vilka för första gången tas i drift efter den 1 juli 2002.</SPAN></P> <P class="p123 ft14">29</P> </DIV> <DIV id="page_27"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p7 ft3">Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p93 ft1">Om flera sådana anläggningar som avses i sjätte punkten är belägna i närheten av varandra och gemensamt matar in el på ledningsnätet, ska anläggningarna anses som separata anläggningar.</P> <P class="p9 ft1">Om särskilda skäl föreligger får Statens energimyndighet, efter ansökan från anläggningens innehavare, besluta att el som producerats i annan vattenkraftsanläggning än sådan som avses i punkt sex ska berättiga innehavaren till certifikat. De särskilda skälen är av två slag, dels om vissa myndighetsbeslut lett till att anläggningen blir ekonomiskt olönsam dels om vissa kostsamma investeringar i anläggningar mindre än 15 MW lett till att driften blivit olönsam.</P> <P class="p66 ft2">Som ett resultat av de överväganden vi gjort föreslår vi följande kvotutveckling:</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr12 td45"><SPAN class="p124 ft1">År</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td46"><SPAN class="p125 ft1">2003</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td47"><SPAN class="p126 ft1">2004</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td47"><SPAN class="p126 ft1">2005</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td47"><SPAN class="p126 ft1">2006</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td47"><SPAN class="p127 ft1">2007</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td45"><SPAN class="p127 ft1">2008</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td47"><SPAN class="p126 ft1">2009</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td48"><SPAN class="p126 ft1">2010</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td49"><SPAN class="p124 ft1">Kvot</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td50"><SPAN class="p125 ft1">0,064</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td51"><SPAN class="p126 ft1">0,076</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td51"><SPAN class="p126 ft1">0,095</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td51"><SPAN class="p126 ft1">0,114</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td51"><SPAN class="p127 ft1">0,128</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td49"><SPAN class="p127 ft1">0,139</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td51"><SPAN class="p126 ft1">0,146</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td52"><SPAN class="p126 ft1">0,153</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p128 ft1">Kvotperioden är ett kalenderår. Det finns möjlighet att ”spara” certifikat för den kvotpliktige som vid kvotperiodens slut har flera certifikat än som behöver redovisas. Ett certifikat har obegränsad giltighetstid. Vi har bedömt de fördelar som en obegränsad giltighetstid har, för att få maximal likviditet och för att kunna motverka svängningar mellan torrår och våtår, väga tyngre än nackdelarna.</P> <P class="p129 ft1">Skattenedsättningskommittén <SPAN class="ft44">1 </SPAN>väntas slutföra sitt arbete under 2002. När den har slutfört sitt arbete finns förutsättningar att mot bakgrund av kommitténs resultat göra en helhetsbedömning av de framtida villkoren för den elintensiva industrin med avseende på den samlade belastningen av skatter, avgifter och kvotplikt. I en sådan helhetsbedömning bör även ingå en analys av avgränsningen av elintensiv industri där de samlade förutsättningarna tillåts påverka avgränsningen.</P> <P class="p10 ft1">Tills en sådan samlad bedömning kan göras föreslår vi att anläggningar inom elintensiv industri (massa- och pappersindustri, kemisk industri, stål- och metallverk samt gruvindustri) med en abonnemangseffekt överstigande 10 MW tilldelas kvotplikten noll.</P> <P class="p66 ft2">En sanktionsavgift införs, vars uppgift är att vara straffet för ej uppfylld kvotplikt. Samtidigt utgör sanktionen ett pristak för certifikaten och därmed ett slags konsumentskydd. Sanktionen för ej</P> <P class="p130 ft46"><SPAN class="ft45">1 </SPAN>Kommittén om översyn av regler för nedsättning av energiskatter för vissa sektorer (Fi 2001:09, dir. 2001:29)</P> <P class="p131 ft14">30</P> </DIV> <DIV id="page_28"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td53"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td54"><SPAN class="p7 ft15">Sammanfattning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p60 ft1">fullgjord kvotplikt ska utgöras av en avgift per uteblivet certifikat (sanktionsavgift) som för varje kvotperiod (kalenderår) ska uppgå till 150 % av det volymvägda medelvärdet av certifikatpriset under den tolvmånadersperiod som föregår senaste inlämningsdag för uppfyllande av kvotplikten. Denna senare tidpunkt är 1 april året efter kvotperiodens (kalenderår) utgång. Sanktionsavgiften avseende åren <NOBR>2003–2007</NOBR> ska dock ej överstiga 200 kr/certifikat. Den högsta gränsen för sanktionsavgiften från och med år 2008 och framåt ska förslagsvis bestämmas av riksdagen under år 2005.</P> <P class="p6 ft1">Dessutom införs under en inledande femårsperiod en avtagande prisgaranti (golv). Prisgarantin utgör under introduktionsfasens fem år en statlig garanti för producenter av el från förnybara energikällor om att erhålla ett lägsta pris för sina certifikat. Prisgarantin avtrappas under femårsperioden enligt följande tabell:</P> <P class="p132 ft1">Garantinivå, kr per certifikat.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD class="tr12 td55"><SPAN class="p133 ft1">År</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td56"><SPAN class="p134 ft1">Garanti (golv)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td57"><SPAN class="p135 ft1">2003</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td58"><SPAN class="p136 ft1">60</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td57"><SPAN class="p135 ft1">2004</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td58"><SPAN class="p136 ft1">50</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td57"><SPAN class="p135 ft1">2005</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td58"><SPAN class="p136 ft1">40</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td57"><SPAN class="p135 ft1">2006</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td58"><SPAN class="p136 ft1">30</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td57"><SPAN class="p135 ft1">2007</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td58"><SPAN class="p136 ft1">20</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td59"><SPAN class="p137 ft1">2008–</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td60"><SPAN class="p136 ft1">0</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p138 ft1">Däremot ser vi ej något behov av ett golv på lång sikt.</P> <P class="p4 ft1">Under den inledande femårsperioden införs också en övergångslösning för befintliga vindkraftverk tagna i drift före den 1 januari 2003. Syftet med övergångsreglerna är att säkerställa produktion från befintliga vindkraftverk, som erhållit investerings- och driftstöd enligt de regler som gäller till och med utgången av år 2002. Lösningen innebär att de befintliga vindkraftverken omfattas av följande stöd:</P> <P class="p100 ft1">Vi föreslår att befintliga vindkraftverk intill dess att de uppnår 25 000 ekvivalenta fullasttimmar räknade från verkets driftstart, under den inledande femårsperioden tilldelas ett stöd per producerad MWh. Stödet utgår med 150 kr/MWh år 2003, 120 kr/MWh år 2004, 90 kr/MWh år 2005, 60 kr/MWh år 2006 samt med 30 kr/MWh år 2007. Den valda mängden fullasttimmar motsvarar 10– 12 års normal drifttid. Vi gör bedömningen att detta utökade stöd</P> <P class="p139 ft14">31</P> </DIV> <DIV id="page_29"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p7 ft3">Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p8 ft1">ska innebära att ägarna till befintliga vindkraftverk får rimliga återbetalningstider för sina gjorda investeringar.</P> <P class="p9 ft1">Vidare föreslås att den nuvarande subventionen av nätkostnader för småskaliga produktionsanläggningar med en effekt om högst 1 500 kW tas bort. Utredaren föreslår därför att anläggningar som vid lagens ikraftträdande hade sådan avgiftsbefrielse som anges i 4 kap. 10 § ellagen under en övergångsperiod som sträcker sig till och med år 2010 av Statens energimyndighet tilldelas en ersättning som motsvarar en tredjedel av den enligt 3 kap. 9 § lagen om elcertifikat beräknade medelvärdet för ett elcertifikat, dvs. per producerad MWh. Vid ett genomsnittligt certifikatpris på 100 kr per certifikat motsvarar ersättningen 3,3 öre/kWh.</P> <P class="p140 ft1">Inom skattelagstiftningen för elkraft finns en avdragsbestämmelse avseende el som framställts i en kraftvärmeanläggning och som används för <NOBR>el-,</NOBR> <NOBR>gas-,</NOBR> värme- och vattenförsörjningen i den egna verksamheten. Bestämmelsen i lagen (1994:1776) om skatt på energi 11 kap. 9 § 4 innebär att det finns ett val mellan att göra avdrag för ingående skatt på det bränsle som åtgår för elproduktionen och att göra avdrag för den elkonsumtionsskatt som normalt skulle utgått vid förbrukning i elpannor/värmepumpar, som finns i den egna verksamheten. Om elproduktionen sker med biobränslen, som inte belastas med några bränsleskatter eller med naturgas där bränsleskatten är lägre än elskatten, är det fördelaktigt att välja avdrag för elkonsumtionsskatten. Utredaren föreslår en översyn av avdragsrätten för biobränslen. Den biobränslebaserade kraftvärmeproduktionen tilldelas enligt förslagets definitioner certifikat och användningen av el inom det egna systemet betraktas som kvotpliktig.</P> <P class="p141 ft1">Huvudlinjen i utredarens förslag är att alla behov av stöd till elproduktion från förnybara energislag om möjligt ska tillgodoses med hjälp av certifikathandelssystemet och att införande av kompletterande åtgärder måste betraktas som tidsbegränsade åtgärder.</P> <P class="p10 ft1">Det kompletterande behov som utredaren främst ser är ett separat teknikutvecklingsstöd, som kan appliceras på tekniker som idag ligger på en produktionskostnadsnivå som är för hög för att få tillräckligt stöd genom ett certifikatsystem. Målet med teknikutvecklingsstödet är att de framtida produktionskostnaderna ska komma ned till en nivå, som efter perioden med teknikutvecklingsstöd medger att tekniken ifråga kan fungera kommersiellt inom ramen för den ordinarie certifikathandeln. Ett sådant område som kan komma ifråga för teknikutvecklingsstöd är havsbaserad vindkraft,</P> <P class="p142 ft14">32</P> </DIV> <DIV id="page_30"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td53"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td54"><SPAN class="p7 ft15">Sammanfattning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p60 ft1">där det finns en stor potential, men där produktionskostnader och förhållanden i övrigt är sådana att det kan krävas en period med stöd till teknikutveckling. Behovet av stöd till teknikutveckling bör också framkomma i en dialog med den inom området verksamma industrin.</P> <P class="p3 ft1">Elcertifikat är ett verktyg för att på lång sikt uppnå ett uthålligt energisystem byggt på förnybara energikällor. Eftersom det är långa ledtider för att förändra ett nationellt elsystem krävs att verktygen skapas och implementeras snarast. Utredaren bedömer därför att det nationella systemet för kvotbaserade certifikat bör startas den 1 januari 2003. Det ger då goda möjligheter att dels utveckla det nationella systemet men inte minst att snabbt påbörja dialogen med andra länder för att få till stånd en internationell handel med kvotbaserade certifikat. Även om intresset för och utvecklingen av system för certifikathandel ännu inte kommit till samma stadium i Norge och Finland som i Sverige och Danmark ser utredningen en möjlighet att även dessa länder snart kan ingå i en gemensam nordisk certifikathandel. Utvecklingen i Belgien, Storbritannien och Nederländerna är också intressant ur harmoniseringssynpunkt. Det system som nu utvecklas där har många element gemensamma med de system som Sverige och Danmark bygger upp. Den möjlighet som utredaren finner mest näraliggande är, förutom en diskussion med Finland och Norge, en bilateral överenskommelse med Danmark. Harmonisering kan innebära att det svenska regelsystemet behöver justeras.</P> <P class="p143 ft1">Vi har också identifierat ett antal internationella initiativ som pågår inom handel med certifikat. Speciellt intressant är utvecklingen av den internationella handeln inom RECS. Beteckningen står för Renewable Energy Certificate System. På nationell nivå svarar ett särskilt organ, Issuing Body, för utgivning, registrering och annullering av certifikat och för tillsyn av certifikatsystemet. I Sverige har Affärsverket svenska kraftnät rollen som Issuing Body.</P> <P class="p61 ft1">Simuleringar som utredningen låtit göra pekar på att koldioxidutsläppen minskar både i Sverige och i Norden till följd av att ett kvotbaserat certifikatsystem införs i Sverige. Förklaringen till minskningen i Sverige ligger främst i de bränslebyten som uppkommer i den svenska kraftvärmeproduktionen i fjärrvärmesystemen. På nordisk nivå kommer investeringar i Sverige av elproduktion från förnybara energikällor att undantränga investeringar av fossilkraft i övriga Norden.</P> <P class="p144 ft14">33</P> </DIV> <DIV id="page_31"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p7 ft3">Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p145 ft1">Analyserna pekar på att förslaget till certifikatsystem samverkar med prisbildningen på el men på ett sätt som inte stör den nordiska elmarknadens funktion. Tvärtom kan konstateras att det sker en dynamisk samverkan mellan dessa båda marknadsmässiga system, som har förutsättningar att skapa effektivitet och pristransparens.</P> <P class="p105 ft1">De direkta statsfinansiella konsekvenserna av vårt förslag är:</P> <P class="p146 ft12"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft48">Inkomster från sanktionsavgifter</SPAN></P> <P class="p55 ft12"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft48">Momsinkomster från certifikatpriset</SPAN></P> <P class="p56 ft12"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft48">Utgifter för prisgarantin, det s.k. golvet år </SPAN><NOBR>2003–2007</NOBR></P> <P class="p56 ft12"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft48">Utgifter för stödet till befintliga vindkraftverk år </SPAN><NOBR>2003–2007</NOBR></P> <P class="p57 ft25"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft49">Utgifter för stöd till nätkostnader för småskalig elproduktion år </SPAN><NOBR>2003–2010</NOBR></P> <P class="p147 ft12"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft48">Utgifter för etablering och drift av systemet</SPAN></P> <P class="p148 ft1">De nuvarande stöden i form av investeringsstöd, driftbidrag och miljöbonus gäller t.o.m. utgången av år 2002. Det beräknade stödet för år 2001 uppgår till ca 620 mnkr. Enligt direktiven till utredningen ska det föreslagna certifikatsystemet ersätta nuvarande riktade stöd. Vi föreslår därför att nu gällande investeringsstöd för el till förnybar elproduktion, driftbidraget till småskalig elproduktion samt den s.k. miljöbonusen ersätts med nu föreslaget certifikatsystem från den 1 januari 2003.</P> <P class="p149 ft1">De myndigheter som främst berörs av förslaget till handel med certifikat är Affärsverket svenska kraftnät och Statens energimyndighet. För Svenska kraftnät och för Statens energimyndighet innebär det föreslagna systemet ett antal tillkommande operativa uppgifter. Eftersom främjandet av el från förnybara energikällor genom handel med kvotbaserade certifikat ska ersätta ett antal av dagens stödformer innebär det samtidigt att vissa arbetsuppgifter som Statens energimyndighet idag har för nuvarande stödsystem bortfaller. En sammanräkning av myndigheternas resursanspråk visar på en engångskostnad (investering) på <NOBR>15–20</NOBR> mnkr. De årliga kostnaderna för att driva systemet uppgår till ca 7,5 mnkr. Vid ett antaget certifikatpris på 100 kronor per certifikat och en energiomsättning från el med förnybara energikällor vid mitten av perioden, år <NOBR>2006–2007,</NOBR> på ca 12 TWh motsvar det en årlig totalvolym på 1 200 mnkr. Myndigheternas årliga administrativa kostnad betyder alltså ca 0,6 % räknat på omsättningen. Finansieringen av berörda myndigheters etablering och drift av systemet förutsätts ske via anslag.</P> <P class="p150 ft14">34</P> </DIV> <DIV id="page_32"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td53"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td54"><SPAN class="p7 ft15">Sammanfattning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p151 ft1">Vårt förslag för att främja el från förnybara energikällor tydliggör kostnaden och belastar direkt slutkonsument. Med ett antagande om en framtida kvot på 10 % och ett certifikatpris på 10 öre/kWh kommer den genomsnittliga certifikatkostnaden att bli 1 öre/kWh på all förbrukad elenergi.</P> <P class="p152 ft14">35</P> </DIV> <DIV id="page_33"> <P class="p0 ft0">Summary</P> <P class="p119 ft1">We recommend the introduction of a <NOBR>quota-based</NOBR> Swedish certificate system to promote production of electricity from renewable energy sources commencing on 1 January 2003. The ”quota obligation” is to be formally imposed on the electricity user. In those cases when the electricity user does not actively opt to take on the quota obligation himself, this obligation will pass to the electricity user’s electricity supplier. We recommend that the certificate system be based on the following principles:</P> <P class="p153 ft28"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft41">The quota obligation should be set for the years 2003 to 2010 and for all intervening years. The quota is expressed as a share of the total amount of electricity used.</SPAN></P> <P class="p154 ft25"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft50">It is proposed that as a guideline, a target of an increase in electricity production from renewable energy sources of 10 TWh, in a period from 2003 to 2010 inclusive, is adopted. It is estimated that approximately half of this increase can come from expansion of existing production and half from new plants.</SPAN></P> <P class="p44 ft1">The following electricity production plants are to be entitled to certificates provided they comply with the requirement that electricity is to be produced from renewable energy sources and that they meet the environmental criteria set, including fuel requirements, where electricity is produced with the aid of:</P> <P class="p27 ft12"><SPAN class="ft5">1.</SPAN><SPAN class="ft42">wind power,</SPAN></P> <P class="p121 ft12"><SPAN class="ft5">2.</SPAN><SPAN class="ft42">solar energy,</SPAN></P> <P class="p121 ft12"><SPAN class="ft5">3.</SPAN><SPAN class="ft42">geothermic energy,</SPAN></P> <P class="p112 ft12"><SPAN class="ft5">4.</SPAN><SPAN class="ft42">certain types of biofuel,</SPAN></P> <P class="p121 ft12"><SPAN class="ft5">5.</SPAN><SPAN class="ft42">wave energy,</SPAN></P> <P class="p81 ft25"><SPAN class="ft5">6.</SPAN><SPAN class="ft51">hydroelectric power at existing plants which, at the time of the Electricity Certificate law coming into effect, have a capacity not exceeding 1 500 kilowatt,</SPAN></P> <P class="p155 ft14">37</P> </DIV> <DIV id="page_34"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p7 ft3">Summary</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p156 ft28"><SPAN class="ft12">7.</SPAN><SPAN class="ft27">hydroelectric power at plants which have not been in operation after 1 July 2001 but which were commissioned after the coming into effect of the Electricity Certificate law,</SPAN></P> <P class="p57 ft28"><SPAN class="ft12">8.</SPAN><SPAN class="ft27">increased installed capacity at existing hydroelectric power plants to the extent that capacity is increased by measures undertaken after 1 July 2002, and</SPAN></P> <P class="p157 ft25"><SPAN class="ft12">9.</SPAN><SPAN class="ft52">hydroelectric power produced at plants, which started operation for the first time after 1 July 2002.</SPAN></P> <P class="p68 ft1">If several such plants, as referred to in point six above, are situated in the vicinity of one another and feed electricity into the network jointly, the plants are to be considered as separate plants.</P> <P class="p10 ft1">If special reasons exist, the Swedish National Energy Administration may, on application from the owner of a facility, decide that electricity produced at a hydroelectric power plant other than that referred to in point six above, shall entitle the owner to certificates. The special reasons may be one of two: if certain governmental decisions have made the plant economically unprofitable or, if certain costly investments in a plant with a capacity not exceeding 15 MW, have made operation unprofitable.</P> <P class="p158 ft1">As a result of our considerations we propose the following development of the quota:</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr11 td48"><SPAN class="p124 ft1">Year</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td61"><SPAN class="p124 ft1">2003</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td45"><SPAN class="p159 ft1">2004</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td47"><SPAN class="p159 ft1">2005</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td45"><SPAN class="p160 ft1">2006</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td45"><SPAN class="p159 ft1">2007</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td47"><SPAN class="p159 ft1">2008</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td45"><SPAN class="p159 ft1">2009</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td62"><SPAN class="p159 ft1">2010</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td63"><SPAN class="p124 ft1">Quota</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td64"><SPAN class="p124 ft1">0,06</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td65"><SPAN class="p159 ft1">0,07</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td66"><SPAN class="p159 ft1">0,09</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td65"><SPAN class="p160 ft1">0,11</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td65"><SPAN class="p159 ft1">0,12</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td66"><SPAN class="p159 ft1">0,13</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td65"><SPAN class="p159 ft1">0,14</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p159 ft1">0,15</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td52"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td68"><SPAN class="p124 ft1">4</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td49"><SPAN class="p159 ft1">6</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td51"><SPAN class="p159 ft1">5</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td49"><SPAN class="p160 ft1">4</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td49"><SPAN class="p159 ft1">8</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td51"><SPAN class="p159 ft1">9</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td49"><SPAN class="p159 ft1">6</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td69"><SPAN class="p159 ft1">3</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p161 ft1">The quota period is defined as one calendar year. Certificates may be ”banked” by those subject to quota should they have more certificates at the end of the quota period than need be submitted. A certificate is valid for an unlimited period of time. In our view, the advantages of an unlimited period of validity in achieving maximum liquidity in trade, and the ability to counteract fluctuations between dry and wet years, outweigh the disadvantages.</P> <P class="p162 ft1">The tax reduction commission<SPAN class="ft44">2 </SPAN>is expected to complete its work during 2002. In the light of the commission’s findings, it will then be possible to make an overall assessment of future conditions for <NOBR>electricity-intensive</NOBR> industry with respect to the total imposition</P> <P class="p163 ft46"><SPAN class="ft45">2 </SPAN>Kommittén om översyn av regler för nedsättning av energiskatter för vissa sektorer (Fi 2001:09, dir. 2001:29). [The Commission for Review of the Regulations for Energy Taxation for Certain Sectors]</P> <P class="p164 ft14">38</P> </DIV> <DIV id="page_35"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr0 td70"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td27"><SPAN class="p7 ft15">Summary</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p165 ft1">of taxes, charges and quota obligation. This overall assessment should also include an analysis of the definition of <NOBR>electricity-in-</NOBR> tensive industry taking into account all aspects of the issue. We propose that plants in the <NOBR>electricity-intensive</NOBR> industries (pulp and paper industry, chemical industry, steel and metal works and mining industry) with a contracted load exceeding 10 MW should be allocated a zero quota obligation until these overall assessments can be made.</P> <P class="p166 ft1">A fine is to be introduced, to serve as a penalty for <NOBR>non-fulfil-</NOBR> ment of the quota undertaking. At the same time, the fine acts as a price ceiling for the certificate and thus provides a kind of consumer protection. The penalty for <NOBR>non-compliance</NOBR> with the quota undertaking is to consist of a charge per missing certificate (fine) amounting for each quota period (calendar year) to 150 % of the <NOBR>volume-weighted</NOBR> average of the certificate price during the twelvemonth period preceding the last day of submission for compliance with the quota undertaking. This latter date is 1 April the year after the end of the quota period (calendar year). However, the fine for the years 2003 to 2007 is not to exceed SEK 200/certificate. It is proposed that the highest limit for the fine from 2008 and onwards is to be decided by the Riksdag in 2005.</P> <P class="p167 ft1">Furthermore, a decreasing price guarantee (floor) is to be introduced during the initial five years. During the introduction phase, the price guarantee constitutes a state guarantee for producers of electricity from renewable sources of energy to obtain a minimum price for their certificates. The price guarantee is to be reduced in steps during the <NOBR>five-year</NOBR> period according to the following table:</P> <P class="p168 ft23">Guarantee level, SEK per certificate</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"> <TR> <TD class="tr11 td71"><SPAN class="p135 ft1">Year</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td72"><SPAN class="p125 ft1">Guarantee (floor)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td73"><SPAN class="p169 ft1">2003</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td74"><SPAN class="p170 ft1">60</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td73"><SPAN class="p169 ft1">2004</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td74"><SPAN class="p170 ft1">50</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td73"><SPAN class="p169 ft1">2005</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td74"><SPAN class="p170 ft1">40</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td73"><SPAN class="p169 ft1">2006</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td74"><SPAN class="p170 ft1">30</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td73"><SPAN class="p169 ft1">2007</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td74"><SPAN class="p170 ft1">20</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td75"><SPAN class="p169 ft1">2008–</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td76"><SPAN class="p170 ft1">0</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p171 ft2">We do not, however, see any need for a floor in the <NOBR>long-term.</NOBR> During the initial <NOBR>five-year</NOBR> period, a transitional regulation is</P> <P class="p172 ft1">also being introduced for wind power plants which started opera-</P> <P class="p173 ft14">39</P> </DIV> <DIV id="page_36"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p7 ft3">Summary</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p93 ft1">tion before 1 January 2003. The transitional regulations are intended to ensure production from wind power plants, which have received investment and operational support according to the rules that apply to the end of 2002. The solution entails that the following forms of support are available to those wind power plants:</P> <P class="p174 ft1">We propose that existing wind power plants, until they achieve 25 000 equivalent <NOBR>full-load</NOBR> hours counting from the start of operation, be granted support for each MWh produced during the initial <NOBR>five-year</NOBR> period. This support will be SEK 150/MWh in 2003, SEK 120/MWh in 2004, SEK 90/MWh in 2005, SEK 60/MWh in 2006 and SEK 30/MWh in 2007. The selected quantity of <NOBR>full-load</NOBR> hours corresponds to <NOBR>10–12</NOBR> years’ normal operating time. In our assessment, this expanded support would mean that the owners of existing wind power plants receive reasonable payback times for their investments.</P> <P class="p175 ft1">It is further proposed that the existing subsidy of network expenses for <NOBR>small-scale</NOBR> production plants with a capacity of a maximum of 1 500 kW be abolished. The investigator therefore proposes that plants that had an exemption from charges of the kind referred to in Chapter 4, section 10, of the Electricity Act, be granted compensation by the Swedish National Energy Administration during a transitional period extending until the end of 2010, corresponding to a third of the average value of a certificate, calculated according to Chapter 3, section 9, of the Electricity Certificate Act, i.e. per MWh produced. At an average certificate price of SEK 100 per certificate, the compensation is equivalent to 3.3 öre/kWh.</P> <P class="p175 ft1">There is a provision for deduction in tax legislation for electricity produced in a combined power and heating station which is used for electricity, heating and water supply in the operator’s own activities. The provision in the Energy Taxation Act (1994:1776), Chapter 11, section 9(4) entails that there is a choice between making a deduction for input tax on the fuel used for electricity production and making a deduction for the electricity consumption tax that would normally be charged for use in electrical boilers/heat pumps, used in the operator’s own activities. If electricity production takes place with biofuels, which are not subject to fuel taxation, or with natural gas where fuel tax is lower than electricity tax, it is favourable to opt for a deduction for</P> <P class="p176 ft14">40</P> </DIV> <DIV id="page_37"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td70"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td27"><SPAN class="p7 ft15">Summary</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p60 ft1">electricity consumption tax. The investigator proposes a review of the right of deduction for biofuel. The biofuel based combined power and heating production is granted certificates according to the definitions in the proposal and use of electricity in the operator’s own systems is regarded as subject to quota.</P> <P class="p91 ft1">The main aim of the investigator’s proposal is that all needs for support for electricity production from renewable types of energy, are, if possible, to be met with the aid of the certificate trade system and that introduction of supplementary measures must be regarded as <NOBR>time-limited</NOBR> measures.</P> <P class="p91 ft1">The investigator notes that the main supplementary requirement is separate technological development support, which can be applied to the technologies that are at present at a production cost level too high to be able to gain sufficient support from inclusion in a certificate system. The objective of the technological development support is to reduce future production costs to to a level, which, after the period with technology development support, allows the technology in question to be able to function commercially within the framework of the ordinary certificate trade. One example which can be considered for technological development support is <NOBR>sea-based</NOBR> wind power where there is considerable potential but where production costs and other circumstances are such that a period of support may be required for technological development. The need for support for technological development should also be clarified in a dialogue with the industry active in this field.</P> <P class="p177 ft1">The electricity certificate is a tool to achieve a sustainable energy system in the long term based on renewable energy sources. Since there are long lead times when changing a national electricity system, it is necessary for tools to be created and implemented without delay. The investigator therefore makes the assessment that the national system for <NOBR>quota-based</NOBR> certificates should start on 1 January 2003. This will provide good opportunities for developing the national system and also provide for timely discussions to commence with other countries to bring about an international trade in <NOBR>quota-based</NOBR> certificates. Although interest in, and development of, a certificate trade system has not advanced to the same stage in Norway and Finland as in Sweden and Denmark, we consider it possible that these countries as well can soon be included in a common Nordic certificate trading system. Developments in Belgium, the United Kingdom and the</P> <P class="p178 ft14">41</P> </DIV> <DIV id="page_38"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p7 ft3">Summary</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p93 ft1">Netherlands may also provide opportunities for harmonisation. The systems now under development there have a lot of elements in common with the systems being developed by Sweden and Denmark. The investigator considers the initial opportunity, besides discussions with Finland and Norway, to be a bilateral agreement with Denmark. Harmonisation might require an adjustment of the Swedish regulations.</P> <P class="p71 ft1">We have also identified a number of international initiatives that are taking place in certificate trade. Of particular interest is the development of the international trade within RECS (Renewable Energy Certificate System). At the national level a special body is responsible for issue, registration and cancellation of certificates and for supervision of the certificate system. In Sweden, Affärsverket Svenska Kraftnät acts as the Issuing Body.</P> <P class="p10 ft1">Simulations that we have had made indicate that a reduction in the emissions of carbon dioxide both in Sweden and in the Nordic countries will result from the introduction of a <NOBR>quota-based</NOBR> certificate system in Sweden. The reduction in Sweden is primarily due to the replacement of fuel in the Swedish combined heating and power production in the district heating systems. At the Nordic level, investments in Sweden in electricity production from renewable energy sources will supersede investments in fossil power in the rest of the Nordic area.</P> <P class="p66 ft1">The analyses indicate that the proposal for a certificate system interacts with price setting for electricity in a way that does not disturb the functioning of the Nordic electricity market. On the contrary, it can be noted that there will be dynamic interaction between both these market systems, which has the prerequisites to create efficiency and price transparency.</P> <P class="p87 ft1">The direct consequences for public finances of our proposals are:</P> <P class="p179 ft12"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft48">Income from fines</SPAN></P> <P class="p55 ft12"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft48">VAT income from the certificate price</SPAN></P> <P class="p57 ft28"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft53">Expenditure for the price guarantee, the ”floor” between 2003 and 2007</SPAN></P> <P class="p58 ft25"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft49">Expenditure for support for existing wind power stations between 2003 and 2007</SPAN></P> <P class="p58 ft28"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft53">Expenditure for support for network costs for </SPAN><NOBR>small-scale</NOBR> electricity production between 2003 and 2010</P> <P class="p147 ft12"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft48">Expenditure for establishment and operation of the system.</SPAN></P> <P class="p180 ft14">42</P> </DIV> <DIV id="page_39"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td70"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td27"><SPAN class="p7 ft15">Summary</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p60 ft1">The existing support in the form of investment support, operating grants and the environmental bonus applies until the end of 2002. The estimated support for 2001 totals approximately SEK 620 million. According to the commission’s guidelines, the proposed certificate system is to replace the present targeted support. We, therefore, recommend that the current investment support for electricity for renewable electricity production, the operation grant for <NOBR>small-scale</NOBR> electricity production and the <NOBR>so-called</NOBR> environmental bonus be replaced by the here presented certificate system from 1 January 2003.</P> <P class="p61 ft1">The agencies that are primarily affected by the proposal are Affärsverket Svenska Kraftnät and the Swedish National Energy Administration. For Affärsverket Svenska Kraftnät and the Swedish National Energy Administration, the proposed system means a number of additional operational tasks. Since the promotion of electricity from renewable sources by trade with <NOBR>quota-ba-</NOBR> sed certificates is to replace a number of the present forms of support, this means, at the same time, that certain responsibilities that the Swedish National Energy Administration has today for the existing support system will end. A total calculation of the agencies’ required resources indicates a <NOBR>non-recurring</NOBR> cost (capital expenditure) of SEK <NOBR>15–20</NOBR> million. The annual costs for operating the system amount to approximately SEK 7.5 million. At an assumed certificate price of SEK 100 per certificate and energy sales from electricity with renewable energy sources in the middle of the period, <NOBR>2006–2007,</NOBR> at approximately 12 TWh, this corresponds to an annual total volume of SEK 1 200 million. The agencies’ annual administrative expenses accordingly equal approximately 0.6 % based upon turnower. The financing of the affected agencies’ costs for establishment and operation of the system is assumed to take place through appropriations.</P> <P class="p181 ft1">Our proposal to promote electricity from renewable sources clarifies the cost and imposes a charge directly on the final customer. With an assumption of a future quota of 10 % and a certificate price of 10 öre/kWh, the average certificate cost will be 1 öre/kWh for all electricity consumed.</P> <P class="p182 ft14">43</P> </DIV> <DIV id="page_40"> <P class="p0 ft0">1 Utredningens arbetssätt</P> <P class="p183 ft2">Utredaren började sitt arbete i september 2001. Under arbetets gång har tio möten hållits med de sakkunniga och experterna.</P> <P class="p4 ft2">Vi har låtit genomföra ett antal studier varav några inbegripit simuleringar. Dessa studier har haft inriktningen att för kort och medellång sikt redovisa:</P> <P class="p184 ft28"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft41">Interaktionen mellan energisystemet och certifikat i ett medellångt tidsperspektiv fram till år 2020.</SPAN></P> <P class="p154 ft25"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft50">Interaktionen mellan elmarknadspriser och certifikatpriser på den nordiska elbörsen.</SPAN></P> <P class="p154 ft28"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft41">Analys av potentialer för ökad elproduktion genom bränslebyten och utbyggnad av kraftvärme i fjärrvärmesystemet och i industriella mottrycksanläggningar.</SPAN></P> <P class="p185 ft1">Resultaten av studierna redovisas i bilagorna <NOBR>4–6.</NOBR></P> <P class="p186 ft1">Utredningen har också i ett inledande skede låtit göra externa förstudier inom följande områden:</P> <P class="p26 ft12"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft54">Lönsamhet ur ett investerarperspektiv – systemuppbyggnad.</SPAN></P> <P class="p121 ft12"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft54">Lösningar av registerfunktionen och olika handelslösningar.</SPAN></P> <P class="p111 ft1">Utöver dessa externa konsultstudier har vi ombett Energimyndigheten att utföra analyser och sammanställa underlagsmaterial. Detta material redovisas i bilagorna 2 och 3. Utvecklingen av stödsystem för förnybar elproduktion inom Europa har på uppdrag av oss analyserats av Energimyndigheten. Erfarenheterna redovisas sammanfattningsvis i kapitel 2. Den samlade redovisningen återfinns i bilaga 3. Dessa studier har utgjort underlag för utredningsarbetet. För innehållet i studierna ansvarar respektive författare.</P> <P class="p6 ft2">Under januari 2001 hölls ett nordiskt arbetsmöte i Stockholm med deltagande av representanter för departement och myndigheter i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Syftet med mötet var</P> <P class="p45 ft14">45</P> </DIV> <DIV id="page_41"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p7 ft3">Utredningens arbetssätt</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p8 ft1">att utröna nuläget och de framtida ambitionerna inom elcertifikatområdet. Erfarenheterna från mötet har inarbetats i kapitel 2.</P> <P class="p9 ft1">I augusti 2001 genomfördes en simulering av certifikathandel i form av ett handelsspel där utredaren, sekretariatet, sakkunniga och experter deltog.</P> <P class="p10 ft1">Analysarbetet har uppdelats i två faser. Den första etappen har löpt fram till mitten av mars 2001, då det av Energimyndigheten anordnade Energitinget avhölls i Eskilstuna. I samband med Energitinget presenterade jag en arbetshypotes för systemets uppbyggnad. Därefter har analysen fortsatt i en andra etapp som pågått fram till och med juni 2001. Samtidigt har utredningen arbetat med att utforma de författningar och författningsändringar som krävs för certifikatsystemet.</P> <P class="p87 ft1">Därefter har kansliet intensifierat syntesarbetet. Under augusti, september och oktober har slutskrivningen av förslagen gjorts. Under slutfasen av utredningstiden har också samråd skett med Kommittén (Fi 2001:09) om utformning av nedsättningsregler på energiskatteområdet.</P> <P class="p10 ft1">Utredaren har sammanträffat med företrädare för Renewable Energy Certificate System (RECS), Nordic Windpower AB, Svenska Bioenergiföreningen samt Svenska Torvproducentföreningen.</P> <P class="p187 ft1">Skrivelser har inkommit från Hallands Vattenkraftförening, Nordic Windpower AB, Småkraftverkens Riksförening, Smålands Vattenkraftförening, Svensk Vindkraftförening, Pitch Wind AB, Svenska Bioenergiföreningen, Sveriges Energiföreningars Riksorganisation samt från TURAB Turbin & Regulatorservice AB.</P> <P class="p10 ft2">Utredningen och sekretariatet har biträtts i sitt arbete av Marika Kallio Göthlin.</P> <P class="p9 ft1">Utredningen överlämnades till regeringen (Näringsdepartementet) den 31 oktober 2001.</P> <P class="p188 ft14">46</P> </DIV> <DIV id="page_42"> <P class="p189 ft56"><SPAN class="ft0">2</SPAN><SPAN class="ft55">Stöd till produktion av förnybar el i omvärlden</SPAN></P> <P class="p190 ft21"><SPAN class="ft21">2.1</SPAN><SPAN class="ft57">Norden</SPAN></P> <P class="p191 ft1">De intryck som finns under nedanstående avsnitt är huvudsakligen hämtade från ett nordiskt arbetsmöte, som anordnades i Stockholm under januari månad 2001 samt från Statens energimyndighets underlagsrapport Stöd till förnybar el i andra länder, som återfinns i bilaga 3 till denna utredning.</P> <P class="p6 ft1">För att få en heltäckande sammanfattning har även den svenska situationen beskrivits.</P> <P class="p192 ft4"><SPAN class="ft4">2.1.1</SPAN><SPAN class="ft58">Danmark</SPAN></P> <P class="p191 ft1">Danmark har påbörjat en omläggning av stöden och stimulanserna till elproduktion från förnybara energikällor. Även om all sådan elproduktion stimuleras handlar insatserna till den helt övervägande delen om stöd till vindkraft.</P> <P class="p61 ft1">Elproduktionen uppgick 1999 till ca 37 TWh varav 8 % från vindkraft och 2 % från biobränslebaserad kraftvärme. För <NOBR>VE-el</NOBR> (VE=vedvarende energi, energi från förnybara källor) är målet att gå från 10 % av bruttotillförseln 1998 till 20 % 2003.</P> <P class="p91 ft1">Energistyrelsen siktar på att ha ett fullt fungerande certifikatsystem i gång från den 1 januari 2003. Det nuvarande systemet utgörs för merparten av anläggningarna av en kombination av garanterade grundpriser <SPAN class="ft44">3 </SPAN>och ett fast bidrag <SPAN class="ft44">4 </SPAN>per kWh. Det innebär ett tvång för förbrukarna att köpa sådan el till ett högre pris.</P> <P class="p61 ft1">Övergången till certifikatsystemet sker genom en successiv infasning vilket innebär att rester av det nuvarande systemet kommer</P> <P class="p193 ft61"><SPAN class="ft59">3</SPAN><SPAN class="ft60">Vindkraft 0,33 DKK/kWh, bio 0,27 DKK/kWh.</SPAN></P> <P class="p121 ft46"><SPAN class="ft59">4</SPAN><SPAN class="ft62">Vind och bio: 0,27 DKK/kWh, efter viss drifttid reducerat bidrag 0,10 DKK/kWh.</SPAN></P> <P class="p194 ft14">47</P> </DIV> <DIV id="page_43"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p7 ft3">Stöd till produktion av förnybar el i omvärlden</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p8 ft1">att finnas kvar i form av garanterade grundpriser t.o.m. år 2012. Systemet innebär också att marknaden för <NOBR>VE-bevis</NOBR> kommer att vara ganska liten under de inledande åren eftersom endast omkring en tiondel av all vindkraft uppfyller kraven för att omfattas av VE- bevissystemet år 2000 och mindre än en tredjedel år 2003. Kraftvärmeanläggningarna kommer något snabbare in i systemet. Den danska produktionen av vindel skiljer sig på en punkt från den svenska. Mer än tre fjärdedelar av vindelen produceras år 2000 av medlemmar av Danmarks Vindmølleforening, som genom gemensamt agerande har möjlighet att påtagligt påverka marknaden. I takt med att biobränslebaserad kraft kommer in i systemet breddas ägarförhållandena.</P> <P class="p87 ft1">Energistyrelsen räknar med att systemet ska vara stabilt genom att kvoten garanterar en viss marknadsandel, att bevisen har min- och maxpriser som garanteras av en statlig <NOBR>VE-fond</NOBR> och genom att en stor del av elpriset utgörs av fasta garantipriser under lång tid framåt.</P> <P class="p71 ft2">Utöver garantipriser, fast stöd och <NOBR>VE-bevis</NOBR> finns stöd till kommersiellt ännu icke mogna tekniker.</P> <P class="p195 ft4"><SPAN class="ft4">2.1.2</SPAN><SPAN class="ft63">Norge</SPAN></P> <P class="p117 ft1">Norge följer utvecklingen av certifikat, men har inga konkreta planer på att införa ett eget certifikatsystem. Stortinget har beställt en utredning om elcertifikat av Olje- och energidepartementet.</P> <P class="p66 ft1">Det nuvarande norska elsystemet är till 99,9 % baserat på vattenkraft. De prognoser som finns i Norge pekar på en elkonsumtionstillväxt fram till år 2010. Målsättningen i Norge är att öka elproduktionen från förnybara energikällor med 3 TWh fram till år 2010. Likaså vill man effektivisera elförbrukningen så att en reduktion sker med 4 TWh fram till år 2010.</P> <P class="p66 ft1">Norge har idag ett system som baseras på investeringsstöd, ej driftstöd, för solceller och vindkraft och håller på att införa en ny typ av organisation för stödgivningen. Istället för att stöden administreras av Norges Vassdrags- och Energidirektorat (NVE) bildar staten ett bolag (<SPAN class="ft64">ENOVA) som </SPAN>ska administrera stöden. Tanken med det nya bolaget är att det ska innebära en högre grad av frihet och ”marknadsanpassning” av stödgivningen. Stödordningen ska finansieras med en nätavgift för alla elkunder utom storindustrin på 0,3 öre/kWh och med en viss finansiering via statsbudgeten.</P> <P class="p196 ft14">48</P> </DIV> <DIV id="page_44"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td77"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td78"><SPAN class="p7 ft15">Stöd till produktion av förnybar el i omvärlden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p197 ft1">Under en <NOBR>10-årsperiod</NOBR> ska stöden motsvara ca 5 miljarder NOK. Systemet trädde i kraft den 1 juli 2001. ENOVA övertager förvaltningen av medel från den 1 januari 2002.</P> <P class="p91 ft1">I sammanfattning kan den norska modellen karakteriseras som en kombination av ”öronmärkta” avgifter och en marknadsliknande stödgivning genom ett helägt statligt bolag.</P> <P class="p192 ft4"><SPAN class="ft4">2.1.3</SPAN><SPAN class="ft58">Finland</SPAN></P> <P class="p191 ft1">Finland har inga planer på att introducera certifikat för närvarande men det finska handels- och industriministeriet följer utvecklingen i de övriga nordiska länderna och inom EU.</P> <P class="p91 ft1">I det finska elsystemet svarade år 1998 bioenergi och vattenkraft för 29 % medan torv står för 8 % av produktionen. Finland har definierat torv som <SPAN class="ft22">långsamt </SPAN>förnybar energi. I den finländska handlingsplanen för förnybar energi från år 1999 finns en målsättning att öka det förnybara inslaget i elproduktionen från 27 % år 1995 till 31,5 % år 2010.</P> <P class="p6 ft1">Nu stöds småskalig elproduktion under 1 MW från biobränsleeldade anläggningar och vattenkraft med en skatterabatt på 2,5 penni/kWh. Vindkraft har en motsvarande rabatt på 4,1 penni/kWh. Liksom i Sverige finns i Finland en frivillig marknad för ”Bra miljöval”. Enligt uppgift är pristillägget ca 10 % för denna typ av el.</P> <P class="p198 ft4"><SPAN class="ft4">2.1.4</SPAN><SPAN class="ft58">Sverige</SPAN></P> <P class="p63 ft1">Sverige står inför en omställning av formerna för att stödja el från förnybara energikällor. Inom det s.k. korta programmet för stöd till omställning av energisystemet som löper mellan år 1997 och år 2002 används både investeringsstöd och driftstöd för att främja utvecklingen av elproduktion från förnybara energikällor. Investeringsstöden är 15 % för vindkraft och småskalig vattenkraft och 25 % för biobränslebaserad elproduktion i kraftvärmeverk och industriella mottrycksanläggningar. För den småskaliga elproduktionen i anläggningar med en effekt mindre än 1,5 MW finns driftstöd. Stöden sammanfattas i tabell <NOBR>2–1.</NOBR></P> <P class="p6 ft2">I budgetpropositionen för 2002 har regeringen föreslagit att bidraget till investeringar i vindkraftverk och småskaliga vattenkraftverk skall uppgå till 10 procent från den 1 januari 2002. Dessa</P> <P class="p194 ft14">49</P> </DIV> <DIV id="page_45"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GPB377d145x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p7 ft3">Stöd till produktion av förnybar el i omvärlden</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p93 ft1">stödformer gäller t.o.m. utgången av år 2002 men procentsatsen föreslås ändras för 2002. Miljöbonusen för år 2002 föreslås bli oförändrad. Driftbidraget finansierades tidigare med en stamnätsavgift på 0,2 öre/kWh. Finansieringen sker nu över statsbudgeten, vilket också är fallet för övriga stöd. Omräknat till årsbasis motsvarar de nuvarande stödformerna en total stödnivå på ca 620 mnkr för år 2001. Utöver ovanstående direkta bidrag finns en bestämmelse i ellagen att den småskaliga elproduktionen har rätt till en nedsatt nätavgift. Den rätten motsvarar ett stöd på <NOBR>1–5</NOBR> öre/kWh.</P> <P class="p199 ft1"><SPAN class="ft22">Tabell </SPAN><NOBR><SPAN class="ft22">2–1</SPAN></NOBR><SPAN class="ft22"> </SPAN>Bidrag till småskalig och biobränslebaserad elproduktion år 2001.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"> <TR> <TD class="tr8 td79"><SPAN class="p124 ft65">Typ av stöd</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td80"><SPAN class="p200 ft65">Vindkraft</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td81"><SPAN class="p201 ft65">Vattenkraft</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td82"><SPAN class="p201 ft65">Biobränslebaserad</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td83"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td84"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td85"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td86"><SPAN class="p201 ft65">elproduktion</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td79"><SPAN class="p124 ft65">Investeringsstöd, %</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td80"><SPAN class="p200 ft65">15</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td81"><SPAN class="p201 ft65">15</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td82"><SPAN class="p201 ft65">25</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td79"><SPAN class="p124 ft65">vilket motsv., öre/kWh <SPAN class="ft66">a)</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr11 td80"><SPAN class="p200 ft65"><NOBR>4–5</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr11 td81"><SPAN class="p201 ft65"><NOBR>3–4</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr11 td82"><SPAN class="p201 ft65"><NOBR>5–7</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td79"><SPAN class="p124 ft65">Driftbidrag, öre/kWh</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td80"><SPAN class="p200 ft65">9</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td81"><SPAN class="p201 ft65">9</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td82"><SPAN class="p201 ft68">– <SPAN class="ft67">b)</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td79"><SPAN class="p124 ft65">Miljöbonus, öre/kWh <SPAN class="ft66">c)</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td80"><SPAN class="p200 ft65">18,1</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td81"><SPAN class="p201 ft65">–</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td82"><SPAN class="p201 ft65">–</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td79"><SPAN class="p124 ft65">Totalt, öre/kWh</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td80"><SPAN class="p200 ft65"><NOBR>31–32</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr14 td81"><SPAN class="p201 ft65"><NOBR>12–13</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr14 td82"><SPAN class="p201 ft65"><NOBR>5–7</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p202 ft65">a) Stödberäkningen baseras på 5 % kalkylränta och 15, 25 resp. 30 års avskrivningstid för vindkraft, vattenkraft resp. biobränsleanläggningar. b) Ett litet antal biogasgeneratorer &lt; 1,5 MW erhåller också detta stöd. c) Miljöbonusen motsvarar den normala elkonsumtionsskatten</P> <P class="p68 ft2">Under <NOBR>1999–2000</NOBR> genomfördes en interdepartemental utredning vars rapport (Ds 2000:20 Elproduktion från förnybara energikällor</P> <P class="p203 ft1">– ekonomiska förutsättningar och marknadsmekanismer) utgjorde underlag till en proposition från regeringen våren 2000 (prop. 1999/2000:134) som bl.a. innehöll förslag om stöd till elproduktion från förnybara energikällor. Under hösten 2000 beslutade riksdagen om propositionen och då tillsattes också Elcertifikatutredningen (N2000:07) med uppgift att utforma ett system för certifikathandel baserat på kvoter för användningen av el från förnybara energikällor. Utredningen ska rapportera till regeringen senast den 31 oktober 2001. Målet är att systemet ska träda i kraft den 1 januari 2003.</P> <P class="p204 ft14">50</P> </DIV> <DIV id="page_46"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td77"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td78"><SPAN class="p7 ft15">Stöd till produktion av förnybar el i omvärlden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p205 ft21"><SPAN class="ft21">2.2</SPAN><SPAN class="ft57">Övriga Europa</SPAN></P> <P class="p107 ft4"><SPAN class="ft4">2.2.1</SPAN><SPAN class="ft58">Belgien</SPAN></P> <P class="p191 ft1">Belgien är indelat i tre självständiga regioner, Bryssel, Flandern och Vallonien. Regionerna ansvarar för frågor som rör energi från förnybara källor och systemen med gröna certifikat utformas därför av de regionala energimyndigheterna i Belgien. När det gäller fiskala frågor som skatter och avgifter är det den federala regeringen som fattar besluten. Därför måste utformningen av system med gröna certifikat i Belgien ske genom samarbete mellan regionerna och den federala regeringen.</P> <P class="p6 ft1">För närvarande utformas system med gröna certifikat parallellt i de tre regionerna. Dessutom kommer ett federalt system utformas som endast omfattar havsbaserad vindkraft. Flandern har kommit längst i arbetet med de gröna certifikaten. En ny ellag har antagits och systemet med certifikathandel skulle enligt de ursprungliga planerna ha införts i januari 2001. Kommissionen stoppade emellertid förslaget eftersom det endast omfattade el producerad i Flandern men gav i augusti 2001 klartecken under förutsättning att vissa bestämmelser ändras. I Vallonien är huvudprinciperna för ett certifikatsystem klara och planeras att införas i början av 2002. Bryssel antog en ny ellag i juli 2001. Den kommer att gälla från 2003 och öppnar för införande av ett certifikatsystem.</P> <P class="p206 ft4"><SPAN class="ft4">2.2.2</SPAN><SPAN class="ft58">Frankrike</SPAN></P> <P class="p63 ft1">Möjligheten att införa ett certifikathandelssystem i Frankrike utreds för närvarande men i juni 2001 fattades beslut om ett tariffsystem för el från vindkraft respektive biobränsle. Inmatningstarifferna är utformade efter en lönsamhetsindexmetod så att ersättningen beror både på anläggningens ålder och effektivitet. Kostnaden för tariffsystemet slås ut på samtliga elkonsumenter. Kommissionen har inte kommenterat det franska systemet.</P> <P class="p6 ft1">Förutom det nya tariffsystemet tillämpas ett upphandlingsförvarande för vindkraftanläggningar med en effekt mindre än 12 MW.</P> <P class="p207 ft14">51</P> </DIV> <DIV id="page_47"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p7 ft3">Stöd till produktion av förnybar el i omvärlden</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p208 ft4"><SPAN class="ft4">2.2.3</SPAN><SPAN class="ft63">Nederländerna</SPAN></P> <P class="p65 ft1">Det nederländska certifikatsystemet är baserat på 1998 års ellagstiftning. Systemet med gröna certifikat är frivilligt och därmed läggs ingen plikt på någon aktör att inneha ett visst antal certifikat för att främja produktion av ”grön” el. Istället är certifikatssystemet sammankopplat med skattesystemets undantag från elskatt för el baserad på förnybara energikällor. I Nederländerna betalar slutanvändarna skatt på användningen av fossilbaserad el med 12,2 cts/kWh (48 öre/kWh) år 2001. Elleverantörerna får skatteundantag för el från förnybara källor endast om de kan uppvisa motsvarande mängd gröna certifikat. Slutanvändarna efterfrågar ”grön” el eftersom slutpriset inte belastas med elskatt samt därför att de genom att välja ”grön” el fritt kan välja elleverantör.</P> <P class="p87 ft1">Nederländernas totala elproduktion var 90,9 TWh år 1998. Samma år kom 3,9 TWh eller 4,2 % av elen från förnybara källor. Den ”gröna” elen baseras i Nederländerna till över 75 % på förbränning av avfall. Målsättning i Nederländerna är att 5 % av eltillförseln ska baseras på förnybara energikällor år 2010 och 10 % år 2020.</P> <P class="p209 ft1">Det nederländska systemet är ett nationellt system. El som producerats från förnybara källor i ett annat land är också berättigad till nederländska gröna certifikat och det är fr.o.m. 2002 möjligt för utländska producenter av ”grön” el att öppna ett nederländskt konto för certifikat. Importen av såväl el som certifikat kommer emellertid att vara föremål för vissa restriktioner. Importen ska följa den nederländska ellagstiftningen samt lagen om miljöbeskattning. Det ska också kunna visas att elektriciteten inte redan har sålts i producentlandet såsom el från förnybara källor och att den faktiskt importerats.</P> <P class="p210 ft4"><SPAN class="ft4">2.2.4</SPAN><SPAN class="ft63">Italien</SPAN></P> <P class="p69 ft1">Lagstiftningen för ett stödsystem för el baserad på förnybara källor genom certifikat infördes i mars 1999 och tillämpas fr.o.m.1 januari 2001.</P> <P class="p9 ft1">År 1998 uppgick den totala elproduktionen till knappt 260 TWh, varav 80 % är baserad på fossila bränslen. Målet är att el baserad på förnybara energikällor ska stå för 76 TWh år 2010.</P> <P class="p10 ft2">Producenter och importörer av elektricitet från icke förnybara källor är fr.o.m. år 2002 förpliktigade att leverera en minimikvot av</P> <P class="p46 ft14">52</P> </DIV> <DIV id="page_48"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td77"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td78"><SPAN class="p7 ft15">Stöd till produktion av förnybar el i omvärlden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p197 ft1">el baserad på förnybara källor. Kvoten ska vara 2 % av föregående års effektiva elproduktion och import baserad på konventionella energikällor. Kraven gäller aktörer som producerar eller importerar mer än 100 GWh, exklusive kraftvärme, export samt el för eget bruk. Antalet anläggningar som kommer att vara kvotpliktiga uppskattas till några tiotal. Det finns inga krav på leverantörer eller konsumenter att köpa förnybar el.</P> <P class="p91 ft1">Den nationella nätoperatören utfärdar gröna certifikat till producenter som baserar sin elproduktion på förnybara källor. Antalet certifikat som utfärdas motsvarar föregående års produktion av el från förnybara källor. För att kompensera för fluktuationer i produktionen kan nätoperatören utfärda gröna certifikat som inte hänförs till någon faktisk anläggning. Nätoperatören måste kompensera för dessa certifikat inom en treårsperiod, genom att köpa upp och annullera certifikat som hänförs till anläggningar i drift. Priset på dessa certifikat är fastlagt och följer inte marknadspriset på övriga certifikat.</P> <P class="p100 ft1">Anläggningar som måste klara tvåprocentskravet kan importera el från förnybara källor från andra länder, men den utländska anläggningen måste ha tagits i drift efter 1 april 1999 och vara lokaliserad i ett land med motsvarande åtgärdsprogram för att främja och stimulera produktion av el från förnybara källor. Åtgärderna i exportlandet ska vara baserade på marknadsinstrument och ställa likvärdiga krav på elproduktionsanläggningar baserade på förnybar energi som ställs i Italien. Import av certifikat får endast göras i samband med motsvarande mängd import av el från förnybara källor.</P> <P class="p211 ft4"><SPAN class="ft4">2.2.5</SPAN><SPAN class="ft58">Spanien</SPAN></P> <P class="p63 ft1">Den spanska elmarknaden omorganiserades i grunden genom en ny ellag från 1997 som syftar till att gradvis öppna elmarknaden för konkurrens. För att uppnå mål inom områdena miljö, energieffektivisering och minskad energianvändning vid sidan om målet om en ökad konkurrens på elmarknaden, särskiljer den nya ellagen på två system för elproduktion. Det generella systemet är <NOBR>pool-baserat</NOBR> och obligatoriskt för alla producenter som har en installerad effekt över 50 MW. Det speciella systemet gäller kraftanläggningar med en installerad kapacitet som är lika med eller under 50 MW. Förutom kraftanläggningar som baserar sin elproduktion på förnybara</P> <P class="p101 ft14">53</P> </DIV> <DIV id="page_49"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p7 ft3">Stöd till produktion av förnybar el i omvärlden</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p8 ft1">energikällor gäller det speciella systemet även egenproducenter som använder kraftvärme eller andra former av värmekraftproduktion som associeras med <NOBR>icke-elektriska</NOBR> aktiviteter samt kraftanläggningar som använder avfall som sin primära energikälla. Dessa producenter är inte tvingade att erbjuda elektriciteten till poolen, utan kan få en fast tillförselavgift för sin elproduktion och/eller överskott av el. De distributörer som ligger närmast elproducenten är skyldiga att köpa elen. Producenten får marknadspriset på el plus ett tillägg som varierar beroende på produktionsteknik.</P> <P class="p209 ft2">Stödsystemet ska främja förnybar energi för att Spanien ska nå det fastlagda målet om att förnybar energi ska svara för 12 % av energianvändningen år 2010.</P> <P class="p212 ft4"><SPAN class="ft4">2.2.6</SPAN><SPAN class="ft63">Storbritannien</SPAN></P> <P class="p117 ft1">Den brittiska lagen om förpliktelse för elleverantörerna att leverera en viss mängd el som är baserad på förnybara källor kommer att introduceras i England och Wales den 1 januari 2002. Det gäller under förutsättning att förslaget antas av parlamentet. Ett liknande förslag kommer att läggas fram för det skotska parlamentet och liknande arrangemang diskuteras i Nordirland.</P> <P class="p87 ft1">I Storbritannien producerades totalt 358 TWh el år 1998, vilket gör Storbritannien till EU:s tredje största elproducent efter Tyskland och Frankrike. El från förnybara källor stod för 3 % av den totala bruttoelproduktionen i Storbritannien 1998. Regeringens målsättning är att 3 % av landets elförsörjning ska baseras på förnybar energi år 2003 och 10 % år 2010.</P> <P class="p10 ft1">En plikt om leveranser av förnybar el utgör den grundläggande politiska åtgärden för att klara av den brittiska målsättningen om el från förnybara källor och lägger grund för ett system med gröna certifikat. Knappt 100 företag beräknas omfattas av kvotplikten. Den mängd förnybar el som motsvarar kvoten definieras som en andel i procent av leverantörens totala leveranser under ett givet år.</P> <P class="p66 ft2">För att fullgöra sin plikt att leverera en viss mängd el från förnybara källor till brittiska kunder har leverantörerna tre möjligheter:</P> <P class="p213 ft1">Leverantören kan köpa ”grön” el och leverera den till sina kunder och samtidigt köpa motsvarande mängd certifikat för att bevisa att elleveransen har skett. Leverantörer kan också köpa enbart certifikat av producenten, bilateralt eller via någon marknad. Ett tredje</P> <P class="p214 ft14">54</P> </DIV> <DIV id="page_50"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td77"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td78"><SPAN class="p7 ft15">Stöd till produktion av förnybar el i omvärlden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p60 ft1">alternativ är att betala ett friköpspris. De medel som inflyter på detta sätt samlas i en friköpsfond. Friköpspriset uppgår till £30 per MWh under första året och räknas därefter upp med konsumentprisindex. Leverantören kan välja vissa eller samtliga alternativ efter behov.</P> <P class="p215 ft1">De kvotpliktiga får fullgöra upp till 25 % av sin kvotplikt med certifikat som producerats under den föregående kvotperioden. Medlen i friköpsfonden återbetalas till de kvotpliktiga i proportion till mängden certifikat de lämnat in.</P> <P class="p216 ft2">Förutom genom certifikatsystemet stödjer Storbritannien förnybar elproduktion bland annat genom bidrag till havsbaserad vindkraft och energigrödor.</P> <P class="p217 ft4"><SPAN class="ft4">2.2.7</SPAN><SPAN class="ft58">Tyskland</SPAN></P> <P class="p191 ft1">I mars år 2000 beslutade den tyska regeringen att lagstiftningen från 1991 om eltillförsel från förnybara energikällor – Stromeinspeisungsgesetz – skulle ersättas av en ny lag om prioritering av förnybara energikällor. Den nya lagen trädde i kraft den 1 april 2000.</P> <P class="p3 ft1">Den totala elproduktionen i Tyskland var år 1998 nära 557 TWh och till 6 % baserad på förnybara energikällor. Totalt producerade de tyska vindkraftverken 1998 nästan 4,6 TWh el vilket motsvarar knappt 1 % av den totala elproduktionen i landet. Tyskland är för närvarande världens största vindkraftproducent före USA och Danmark. Tysklands målsättning är att öka elproduktionen som baseras på förnybara källor från 5 % som gällde 1999 till 10 % år 2010.</P> <P class="p100 ft1">Den nya lagen om förnybar energi är ryggraden i den tyska politiken för att främja el från förnybara källor. Den ”gröna” elproduktionen får genom den nya lagen ett förstärkt stöd för att ytterligare kapacitet ska installeras genom att de fasta tillförseltarifferna är kopplade till produktionskostnaderna istället för som tidigare till marknadspriset. Det är den närmaste nätoperatören som är skyldig att köpa in den el från förnybara källor som produceras i dess närområde samt kompensera producenten enligt fastlagda tariffer. Kostnaderna för denna kompensation kan sedan övervältras i flera steg på olika aktörer på elmarknaden.</P> <P class="p218 ft14">55</P> </DIV> <DIV id="page_51"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p7 ft3">Stöd till produktion av förnybar el i omvärlden</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p219 ft1">Ytterligare stöd finns i form av investerings- och räntestöd till olika tekniker, men dessa utgör endast komplement till de fasta tillförselpriserna i såväl den nya som den gamla lagstiftningen.</P> <P class="p220 ft4"><SPAN class="ft4">2.2.8</SPAN><SPAN class="ft63">Österrike</SPAN></P> <P class="p69 ft1">I december 2000 antogs en ny ellagstiftning för Österrike. Enligt denna ska elmarknaden i Österrike vara helt avreglerad och öppen för konkurrens från oktober 2001. I samma lag fastslås även en kvot om 8 % för el från små vattenkraftverk samt att producenter får sälja certifikat. Denna förändring ska införas samtidigt med en avreglerad elmarknad. Kvotplikten ligger på slutkonsumenten som är skyldig att visa att 8 % av den el som konsumerats kommer från inhemska småskaliga vattenkraftanläggningar men i praktiken är det elhandelsföretagen som är skyldiga att se till konsumenterna uppfyller kvotkravet. Om kvotkraven inte uppfylls tas en straffavgift ut. Den utgör mellanskillnaden mellan elpriset och det genomsnittliga elproduktionspriset för el från småskalig vattenkraft. Certifikatsystemet avser explicit vattenkraft från småskaliga inhemska anläggningar, utländska certifikat godkänns inte för kvotuppfyllelse.</P> <P class="p175 ft1">I Österrike har förnybar el enligt lagen prioriterat tillträde till elnätet. Vidare ska distributörer på regional nivå se till att 3 % av elanvändningen år 2005 kommer från anläggningar som producerar el från biomassa/biogas, geotermisk energi, vind eller sol. Köpplikt med fasta minimipriser råder för dessa distributörer.</P> <P class="p195 ft21"><SPAN class="ft21">2.3</SPAN><SPAN class="ft57">Övriga länder</SPAN></P> <P class="p221 ft4"><SPAN class="ft4">2.3.1</SPAN><SPAN class="ft63">Australien</SPAN></P> <P class="p65 ft1">Systemet för handel med gröna certifikat, ”Renewable Energy Certificate”, REC, startade den 1 april 2001. Australiens elproduktion år 1998 var 194 TWh och till 90 % baserad på fossila bränslen. Syftet med att införa handel med gröna certifikat är att öka andelen el producerad från förnybara källor eller från specificerade avfall fram till år 2010 med 2 procentenheter. Målet fastställdes 1997 då andelen förnybar el var 10,7 %. Ökningen till 12,7 % motsvarar 9 500 GWh år 2010. Nivån på 12,7 % förnybar el ska även gälla mellan åren 2010 och 2020.</P> <P class="p222 ft14">56</P> </DIV> <DIV id="page_52"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td77"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td78"><SPAN class="p7 ft15">Stöd till produktion av förnybar el i omvärlden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p223 ft1">I ellagen anges hur stor produktionskapacitet som krävs årligen för att nå målet på 9,5 TWh år 2010. Kvoten ska fastställas senast den 30 april varje år enligt särskilda regler och anger hur många certifikat den kvotpliktige ska redovisa för påföljande år.</P> <P class="p91 ft1">Återförsäljare av el och andra stora elhandlare kommer enligt lag att bli skyldiga att köpa ett visst antal gröna certifikat från ackrediterade elproducenter per år. Det är elhandlarens ansvar att adekvat mätutrustning installeras för att kunna mäta hur mycket el som handlas. Elhandlaren får själv lägga upp en plan för att nå sitt mål och skriva kontrakt med elproducenter, anlita en tredje part eller handla på certifikatmarknaden.</P> <P class="p6 ft1">Om den bestämda kvoten inte uppfylls och underskottet är större än 10 % utgår en straffavgift. Om underskottet är mindre kan elhandlaren få slippa straffavgiften, underskottet förs då över till nästa år då den kvotskyldige ska uppnå det aktuella årets kvot samt underskottet från föregående år. Om detta lyckas finns möjlighet att en eventuell straffavgift återbetalas. Varje år ska elhandlare lämna en rapport som anger den totala mängden köpt el, förnybar el, kvotens storlek och antalet certifikat.</P> <P class="p224 ft4"><SPAN class="ft4">2.3.2</SPAN><SPAN class="ft58">USA (Texas)</SPAN></P> <P class="p191 ft1">Staten Texas ”Renewable Energy Credit (REC) Trading Program”, som börjar den 1 januari 2002, är ett system för certifierad ”grön” elproduktion och en skyldighet att använda en viss andel sådan el. Plikten kan uppfyllas genom köp av gröna certifikat. Kvotplikten ligger på konkurrensutsatta elhandlare och kvoten fördelas i procent av elhandlarnas handelsvolym. Varje certifikat motsvarar 1 MWh produktion från en certifierad produktionsanläggning. Den elhandlare som inte kan redovisa sin kvot av certifikat, får betala en straffavgift, som uppgår till den summa som är lägst av $50 eller 200 % av det genomsnittliga priset för certifikat under det aktuella kvotåret.</P> <P class="p225 ft1">Av de 355 TWh el som producerades i Texas 1998 var knappt en halv procent baserat på förnybara energikällor. Den totala produktionskapaciteten 1998 i Texas var 74 582 MW varav 880 MW utgjordes av förnybara källor. Målet är att år 2009 uppnå en produktionskapacitet på ytterligare 2 000 MW el från förnybara källor utöver dagens kapacitet. Det finns mål uppställda i absoluta tal för varje år mellan 2002 och 2019.</P> <P class="p226 ft14">57</P> </DIV> <DIV id="page_53"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p7 ft3">Stöd till produktion av förnybar el i omvärlden</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p145 ft1"><NOBR>REC-programmet</NOBR> börjar den 1 januari 2002 men redan den 1 juli 2001 påbörjades ett större pilotprojekt dit frivilliga kunnat anmäla sitt deltagande. Kraftproducenter som är berättigade att delta i programmet kan få RECs för energi producerad från den 1 juli 2001, s.k. <SPAN class="ft22">early banking</SPAN>. Detta för att öka likviditeten på REC- marknaden.</P> <P class="p71 ft1">Anläggningar belägna utanför Texas kan bli certifierade för REC om den första mätpunkten för anläggningen är belägen inom Texas och all produktion uppmätt i den aktuella inmatningspunkten i Texas stamnät kommer från den anläggningen.</P> <P class="p220 ft21"><SPAN class="ft21">2.4</SPAN><SPAN class="ft57">Internationella initiativ</SPAN></P> <P class="p21 ft4"><SPAN class="ft4">2.4.1</SPAN><SPAN class="ft63">RECS</SPAN></P> <P class="p65 ft1">Beteckningen RECS står för Renewable Energy Certificate System. Initiativet till projektet togs i början av år 1999 av aktörer inom energiindustrin. Numera deltar över 100 europeiska organisationer och företag. De flesta svenska medlemmar är elproducenter. Målet är att skapa en tillförlitlig, kostnadseffektiv certifikatmarknad för el från förnybara energikällor.</P> <P class="p66 ft1">Den bärande idén är att de nationella systemen med gröna certifikat kan och bör harmoniseras. Många av de frågor som måste hanteras när enskilda stater bygger upp system för handel med gröna certifikat är likartade. Några av dessa är vilka energikällor som ska ingå i systemet, vilken information certifikaten ska innehålla och certifikatens livslängd. RECS fungerar som en plattform för informationsutbyte kring dessa frågor för berörda aktörer, både bland företag och regeringar.</P> <P class="p66 ft1">RECS drivs i enlighet med de grundläggande åtaganden som redovisas i dokumentet Basic Commitment. Dokumentet anger minimikrav vad gäller definitioner, kriterier och regler för utgivning och handel med <NOBR>RECS-certifikaten.</NOBR> Enligt dessa definitioner är förnybar energi all energi som ej härrör från fossila bränslen eller kärnbränsle. Certifikaten innehåller information om produktionsanläggningen, dess kapacitet och kraftslag, tid för utgivning och det är öronmärkt avseende erhållet stöd. Certifikatet är giltigt ända tills det löses in.</P> <P class="p87 ft2">En produktionsanläggning kan inte samtidigt ta emot RECS- certifikat och certifikat av annat slag för samma elproduktion. Det</P> <P class="p227 ft14">58</P> </DIV> <DIV id="page_54"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td77"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td78"><SPAN class="p7 ft15">Stöd till produktion av förnybar el i omvärlden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p60 ft1">innebär att RECS och andra certifikatsystem för närvarande endast kan vara komplement till varandra.</P> <P class="p4 ft1">På nationell nivå svarar ett särskilt organ, Issuing Body, för utgivning, registrering och annullering av certifikat och för tillsyn av certifikatsystemet. I Sverige har Affärsverket svenska kraftnät rollen som Issuing Body.</P> <P class="p61 ft1">RECS tillhandahåller även ett system som möjliggör för medlemmarna att handla med certifikat internationellt. En period med testhandel startade 2001 och de första affärerna genomfördes under sommaren år 2001.</P> <P class="p228 ft4"><SPAN class="ft4">2.4.2</SPAN><SPAN class="ft58">EU - initiativ</SPAN></P> <P class="p38 ft23">InTraCert</P> <P class="p44 ft1">InTraCert är ett forskningsprojekt delvis finansierat genom EU:s femte ramprogram för forskning och utveckling. Målet för verksamheten är att undersöka potentialer och konsekvenser av ett internationellt system för handel med gröna certifikat med avseende på EU, nationella policyåtgärder för förnybar energi respektive klimatpolitiken. Därvid ska särskilt följande områden belysas: möjligheten att kombinera gröna certifikat för el, värme och gas, att koppla gröna certifikat till andra befintliga marknadsinstrument, särskilt överlåtbara utsläppsrätter samt möjliga marknadsstörningar och konsekvenser om överlåtbara utsläppsrätter och gröna certifikat utformas på ett felaktigt sätt.</P> <P class="p229 ft23">RECerT</P> <P class="p41 ft1">Beteckningen står för The European Renewable Electricity Certificate Trading Project – RECerT. Projektet är delfinansierat genom EU:s femte ramprogram för forskning och utveckling och drivs av det brittiska konsultföretaget Energy for Sustainable Development, ESD. Dessutom är ytterligare 26 parter från olika <NOBR>EU-länder</NOBR> involverade.</P> <P class="p3 ft1">Det övergripande målet är att bidra till att det indikativa målet enligt vitboken för förnybar energi nås, dvs. att förnybara energikällor år 2010 ska stå för 12 % av den primära energitillförseln. Syftet med RECerT är att samordna marknadsutvecklingen, att</P> <P class="p139 ft14">59</P> </DIV> <DIV id="page_55"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p7 ft3">Stöd till produktion av förnybar el i omvärlden</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p8 ft1">sprida information och kunskap samt att minimera hinder för handel med el från förnybara energikällor mellan medlemsländerna.</P> <P class="p9 ft1">Verksamheten är inriktad på att sprida information om ett nytt marknadsinstrument,”Renewable Energy Certificates” – REC – eller överlåtbara gröna certifikat.</P> <P class="p66 ft2">RECerT genomförde under våren 2001 en stort upplagd simulering av handel med elcertifikat. I simuleringen deltog 144 lag från 18 länder i roller som producenter, handlare och konsumenter.</P> <P class="p48 ft23">ELGREEN</P> <P class="p230 ft1">ELGREEN är ett forskningsprojekt delfinansierat genom EU:s femte ramprogram för forskning och utveckling. Det syftar till att utforma en modell för en europeisk handel med gröna certifikat. Projektet ska utarbeta en ansats för att stegvis harmonisera de olika instrument för främjande av förnybar el som för närvarande tillämpas i olika länder.</P> <P class="p231 ft14">60</P> </DIV> <DIV id="page_56"> <P class="p232 ft70"><SPAN class="ft0">3</SPAN><SPAN class="ft69">Elproduktion från förnybara energikällor – en beskrivning</SPAN></P> <P class="p233 ft21"><SPAN class="ft21">3.1</SPAN><SPAN class="ft57">Det nordiska systemet för produktion och överföring av el</SPAN></P> <P class="p234 ft1">Före 1996 fanns endast en norsk elbörs, Statnett Marked, som ägdes av Statnett. År 1996 togs verksamheten över av Nord Pool, som ägs gemensamt av Statnett och Affärsverket svenska kraftnät. År 1998 utvidgades Nord Pools handelsområde till att också omfatta Finland. Börsområdet utvidgades ytterligare genom anslutningen av Västdanmark år 1999 och Östdanmark år 2000. Anslutningen till en gemensam handelsplats innebär att Sverige, Norge, Finland och Danmark fungerar som en elmarknad. Produktionssystemen i de olika länderna hade sedan lång tid varit sammanlänkade. Förhållandena i Sverige kan därför inte betraktas enskilt utan hänsyn till förhållandena i de tre övriga länderna.</P> <P class="p235 ft1">Det nordiska produktionssystemet för el illustreras av tabell <NOBR>3-1.</NOBR> Tabellen visar tydligt skillnaden i produktionsstruktur mellan de olika länderna: Norge med så gott som enbart vattenkraft, Finland och Sverige med kärnkraft och en förhållandevis stor andel förnybara energikällor samt Danmark med stor andel fossilkraft och liten andel förnybara energikällor.</P> <P class="p216 ft1">Sammantaget är det nordiska elproduktionssystemet mycket väl differentierat med avseende på olika energikällor. Den stora andelen vattenkraft i det nordiska systemet gör emellertid den samlade produktionsförmågan starkt beroende av tillrinningen, framför allt i Norge, som har 2/3 av den samlade magasinskapaciteten i Sverige, Finland och Norge.<SPAN class="ft44">5</SPAN></P> <P class="p216 ft1">Tabell <NOBR>3–1</NOBR> visar elproduktionen under två år med vitt skilda produktionsförhållanden. År 1996 var i Sverige ett extremt torrår med</P> <P class="p236 ft46"><SPAN class="ft45">5 </SPAN>Norge 82 TWh, Sverige 34 TWh, Finland 5 TWh i januari 2000 enligt Nord Pool.</P> <P class="p237 ft14">61</P> </DIV> <DIV id="page_57"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td87"><SPAN class="p7 ft3">Elproduktion från förnybara energikällor - en beskrivning</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td88"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p8 ft1">liten produktion av vattenkraft, medan år 1999 var ett våtår. Förutsättningarna för vattenkraftproduktionen i Norge och Sverige påverkar elproduktionen också i de kringliggande länderna genom den integrerade elmarknaden.</P> <P class="p238 ft5"><SPAN class="ft71">Tabell </SPAN><NOBR><SPAN class="ft71">3–1</SPAN></NOBR><SPAN class="ft71"> </SPAN>Elproduktionen i Norden utom Island 1996 och 1999. TWh.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"> <TR> <TD colspan=2 class="tr11 td89"><SPAN class="p239 ft5">Danmark</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td90"><SPAN class="p20 ft5">Finland</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td91"><SPAN class="p200 ft5">Norge</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td92"><SPAN class="p240 ft5">Sverige</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td93"><SPAN class="p125 ft5">1996</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td94"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td95"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td96"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td97"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td98"><SPAN class="p125 ft5">Total elproduktion</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td88"><SPAN class="p241 ft5">50,4</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td99"><SPAN class="p242 ft5">66,4</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td24"><SPAN class="p243 ft5">104,9</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td100"><SPAN class="p244 ft5">136,0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td98"><SPAN class="p125 ft5">Vattenkraft</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td88"><SPAN class="p241 ft5">..</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td99"><SPAN class="p242 ft5">11,7</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td24"><SPAN class="p243 ft5">104,1</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td100"><SPAN class="p244 ft5">51,0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td98"><SPAN class="p125 ft5">Kärnkraft</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td88"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td99"><SPAN class="p242 ft5">18,7</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td24"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td100"><SPAN class="p244 ft5">71,4</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td98"><SPAN class="p125 ft5">Övrig värmekraft</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td88"><SPAN class="p241 ft5">49,1</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td99"><SPAN class="p242 ft5">36,0</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td24"><SPAN class="p243 ft5">0,8</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td100"><SPAN class="p244 ft5">13,5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td98"><SPAN class="p125 ft5">- kondenskraft</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td88"><SPAN class="p241 ft5">48,3</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td99"><SPAN class="p242 ft5">13,5</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td24"><SPAN class="p243 ft5">0,1</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td100"><SPAN class="p244 ft5">3,5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td98"><SPAN class="p125 ft5">- el i fjärrvärme</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td88"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td99"><SPAN class="p242 ft5">12,7</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td24"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td100"><SPAN class="p244 ft5">5,4</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td98"><SPAN class="p125 ft5">- kraftvärme, industri</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td88"><SPAN class="p241 ft5">0,8</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td99"><SPAN class="p242 ft5">9,8</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td24"><SPAN class="p243 ft5">0,4</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td100"><SPAN class="p244 ft5">4,5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td98"><SPAN class="p125 ft5">- gasturbiner m.m.</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td88"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td99"><SPAN class="p245 ft5">..</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td24"><SPAN class="p243 ft5">0,3</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td100"><SPAN class="p244 ft5">..</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td93"><SPAN class="p125 ft5">Övrig förnybar kraft</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td94"><SPAN class="p241 ft5">1,3</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td95"><SPAN class="p245 ft5">..</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td96"><SPAN class="p243 ft5">..</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td97"><SPAN class="p244 ft5">0,1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr9 td101"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td95"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td96"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td97"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr9 td101"><SPAN class="p239 ft5">Danmark</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td95"><SPAN class="p242 ft5">Finland</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td96"><SPAN class="p243 ft5">Norge</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td97"><SPAN class="p244 ft5">Sverige</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td93"><SPAN class="p125 ft5">1999</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td94"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td95"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td96"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td97"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td98"><SPAN class="p125 ft5">Total elproduktion</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td88"><SPAN class="p241 ft5">37,0</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td99"><SPAN class="p242 ft5">66,8</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td24"><SPAN class="p243 ft5">122,9</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td100"><SPAN class="p244 ft5">150,5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td98"><SPAN class="p125 ft5">Vattenkraft</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td88"><SPAN class="p241 ft5">..</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td99"><SPAN class="p242 ft5">12,6</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td24"><SPAN class="p243 ft5">122,1</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td100"><SPAN class="p244 ft5">70,4</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td98"><SPAN class="p125 ft5">Kärnkraft</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td88"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td99"><SPAN class="p242 ft5">22,1</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td24"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td100"><SPAN class="p244 ft5">70,2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td98"><SPAN class="p125 ft5">Övrig värmekraft</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td88"><SPAN class="p241 ft5">33,9</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td99"><SPAN class="p242 ft5">32,0</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td24"><SPAN class="p243 ft5">0,8</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td100"><SPAN class="p244 ft5">9,5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td98"><SPAN class="p125 ft5">- kondenskraft</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td88"><SPAN class="p241 ft5">32,3</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td99"><SPAN class="p242 ft5">6,9</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td24"><SPAN class="p243 ft5">0,1</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td100"><SPAN class="p244 ft5">0,3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td98"><SPAN class="p125 ft5">- el i fjärrvärme</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td88"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td99"><SPAN class="p242 ft5">12,9</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td24"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td100"><SPAN class="p244 ft5">4,8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td98"><SPAN class="p125 ft5">- kraftvärme, industri</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td88"><SPAN class="p241 ft5">1,7</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td99"><SPAN class="p242 ft5">12,2</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td24"><SPAN class="p243 ft5">0,4</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td100"><SPAN class="p244 ft5">4,5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td98"><SPAN class="p125 ft5">- gasturbiner m.m.</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td88"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td99"><SPAN class="p245 ft5">..</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td24"><SPAN class="p243 ft5">0,3</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td100"><SPAN class="p244 ft5">..</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td93"><SPAN class="p125 ft5">Övrig förnybar kraft</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td94"><SPAN class="p241 ft5">3,0</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td95"><SPAN class="p242 ft5">0,1</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td96"><SPAN class="p243 ft5">..</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td97"><SPAN class="p244 ft5">0,4</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td98"><SPAN class="p125 ft5">.. värde mindre än 50 GWh</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr9 td102"><SPAN class="p246 ft5">Källa: NORDEL, årsrapporter.</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td100"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p148 ft1">Svenska elhandlare har idag möjlighet att sälja el direkt även till kunder i Norge och Finland samt till vissa kunder i Danmark. Svenska kunder kan på motsvarande sätt köpa el från utländska elhandelsföretag. Flera svenska elhandelsföretag har idag långsiktiga kontrakt med producenter i de nordiska grannländerna om import och export av el.</P> <P class="p209 ft1">Handelsströmmarna mellan länderna varierar över året och mellan åren till följd av variationer i temperatur, nederbörd och</P> <P class="p180 ft14">62</P> </DIV> <DIV id="page_58"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GPB377d158x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr0 td103"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td104"><SPAN class="p7 ft15">Elproduktion från förnybara energikällor - en beskrivning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p247 ft1">konjunktur. Det starka beroendet av vattenkraft i det nordiska elsystemet gör det betydelsefullt att det finns ett väl utvecklat nät av överföringsförbindelser som gör det möjligt att utjämna variationerna. Det gäller inte bara inom Sverige, Norge och Finland utan också mellan dessa länder och kontinenten.</P> <P class="p248 ft1">Utlandsförbindelserna framgår av tabell <NOBR>3–2.</NOBR> Överföringskapaciteterna som anges i tabellen kan inte alltid utnyttjas fullt ut eftersom det kan förekomma begränsningar i de nationella näten.</P> <P class="p249 ft73"><SPAN class="ft72">Tabell </SPAN><NOBR><SPAN class="ft72">3–2</SPAN></NOBR><SPAN class="ft72"> </SPAN>Överföringsförbindelser av betydelse för Sverige och de nordiska grannländerna.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"> <TR> <TD class="tr11 td105"><SPAN class="p125 ft5">Relation</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td106"><SPAN class="p201 ft5">Överföringskapacitet (MW)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td107"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td108"><SPAN class="p201 ft5">Till Sverige</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td93"><SPAN class="p250 ft5">Från Sverige</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td109"><SPAN class="p125 ft5">Sverige – Norge</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td110"><SPAN class="p201 ft5">4250</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td98"><SPAN class="p250 ft5">4150</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td109"><SPAN class="p125 ft5">Sverige – Finland</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td110"><SPAN class="p201 ft5">1650</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td98"><SPAN class="p250 ft5">2050</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td109"><SPAN class="p125 ft5">Sverige – Danmark</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td110"><SPAN class="p201 ft5">2340</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td98"><SPAN class="p250 ft5">2020</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td109"><SPAN class="p125 ft5">Sverige – Tyskland</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td110"><SPAN class="p201 ft5">600</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td98"><SPAN class="p250 ft5">600</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td107"><SPAN class="p125 ft5">Sverige – Polen</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td108"><SPAN class="p201 ft5">600</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td93"><SPAN class="p250 ft5">600</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td107"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td108"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td93"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td107"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td108"><SPAN class="p201 ft5">Till Danmark</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td93"><SPAN class="p250 ft5">Från Danmark</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td109"><SPAN class="p125 ft5">Danmark – Norge</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td110"><SPAN class="p201 ft5">1000</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td98"><SPAN class="p250 ft5">1000</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td107"><SPAN class="p125 ft5">Danmark – Tyskland</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td108"><SPAN class="p201 ft5">1800</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td93"><SPAN class="p250 ft5">1800</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td107"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td108"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td93"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td107"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td108"><SPAN class="p201 ft5">Till Norge</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td93"><SPAN class="p250 ft5">Från Norge</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td109"><SPAN class="p125 ft5">Norge – Finland</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td110"><SPAN class="p201 ft5">100</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td98"><SPAN class="p250 ft5">100</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td107"><SPAN class="p125 ft5">Norge – Ryssland</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td108"><SPAN class="p201 ft5">50</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td93"><SPAN class="p250 ft5">50</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td107"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td108"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td93"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td107"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td108"><SPAN class="p201 ft5">Till Finland</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td93"><SPAN class="p250 ft5">Från Finland</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td109"><SPAN class="p125 ft5">Finland – Ryssland</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td110"><SPAN class="p201 ft5">1000</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td98"><SPAN class="p250 ft5">60</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p251 ft5">Källa: Elmarknaden 2001. Statens energimyndighet.</P> <P class="p252 ft21"><SPAN class="ft21">3.2</SPAN><SPAN class="ft57">Förutsättningar för elproduktion med hjälp av förnybara energikällor</SPAN></P> <P class="p253 ft2">I detta avsnitt finns faktauppgifter samlade om elproduktion, potentialer, branschspecifika förutsättningar – möjligheter och hinder</P> <P class="p254 ft2">– samt de hittillsvarande teknikspecifika mål som uttryckts i politiska beslut. De ekonomiska förutsättningarna i form av nuvarande stödregler återfinns samlade i kapitel 2 och i avsnitt 3.3.</P> <P class="p255 ft14">63</P> </DIV> <DIV id="page_59"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td87"><SPAN class="p7 ft3">Elproduktion från förnybara energikällor - en beskrivning</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td88"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p145 ft1">I avsnitten om branschspecifika förutsättningar inkluderas en aktörsanalys. I ett marknadsbaserat system är en kunskap om aktörerna och deras beteende av stor vikt för att kunna bedöma effektiviteten i en kommande handel men också för att kunna förstå drivkraften för investeringar i ny elproduktion. I ett mera planmässigt orienterat system är aktörernas handlingsutrymme mindre och därmed lättare att förutse.</P> <P class="p210 ft4"><SPAN class="ft4">3.2.1</SPAN><SPAN class="ft63">Vattenkraft</SPAN></P> <P class="p65 ft1">Vattenkraftverken i Sverige svarar under ett normalår för närmare hälften av den svenska elproduktionen eller ca 65 TWh. Variationen mellan torrår, normalår och våtår är betydande. Under den senaste tioårsperioden har det förekommit såväl ett efter svenska förhållanden extremt torrår, 1996 med en produktion av 51,0 TWh, som ett extremt våtår, 2000 då 77,8 TWh producerades. De senaste tillgängliga detaljerade uppgifterna om anläggningarnas storleksstruktur avser förhållandena år 1999.</P> <P class="p88 ft23">Vattenkraftanläggningarnas storlek och ålder</P> <P class="p69 ft1">Uppgifterna om hur många vattenkraftanläggningar det finns i landet varierar mellan olika källor framför allt när det gäller de riktigt små anläggningarna, som har en installerad effekt mindre än 1 MW. Enligt SCB:s statistik uppgick de 1999 till ca 460 st., enligt underlag från Svenska kraftverksföreningen uppgår de till ca 650 st. medan en analys av ansökningarna om stöd tills småskalig elproduktion pekar på ett antal av ca 900 st.</P> <P class="p162 ft1">Enligt <NOBR>LEKO-utredningen</NOBR> <SPAN class="ft44">6 </SPAN>byggdes ett stort antal små vattenkraftverk (&lt;1,5 MW) under <NOBR>1900-talets</NOBR> första decennier. Under <NOBR>1950-,</NOBR> 60- och <NOBR>70-talen</NOBR> lades ca 3 000 anläggningar ned av tekniska och/eller ekonomiska skäl. <NOBR>LEKO-utredningen</NOBR> anger att ca 1 200 små vattenkraftverk var i drift i slutet av <NOBR>1990-talet.</NOBR> De hade en sammanlagd effekt på <NOBR>300–350</NOBR> MW och producerade ca 1,5 TWh per år.</P> <P class="p66 ft1">Att döma av analyser av stödet till småskalig elproduktion torde antalet vattenkraftverk med en effekt mindre än 1,5 MW vara knappt 1 100 st., med en installerad effekt på drygt 400 MW, vilket</P> <P class="p238 ft46"><SPAN class="ft45">6 </SPAN>SOU 1999:95 Småskalig elproduktion samt mätning och debitering av elförbrukningen.</P> <P class="p46 ft14">64</P> </DIV> <DIV id="page_60"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GPB377d160x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr0 td103"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td104"><SPAN class="p7 ft15">Elproduktion från förnybara energikällor - en beskrivning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p256 ft1">skulle ge en normalårsproduktion på drygt 1,5 TWh. Uppgifterna från <NOBR>LEKO-utredningen</NOBR> och de senare gjorda analyserna ger således en samstämmig bild vad gäller elproduktionens storlek även om antalet anläggningar skiljer sig åt.</P> <P class="p248 ft2">Tabell <NOBR>3–3</NOBR> visar översiktligt storleksstrukturen för svenska vattenkraftanläggningar 1999 enligt SCB:s statistik.</P> <P class="p257 ft2"><SPAN class="ft74">Tabell </SPAN><NOBR><SPAN class="ft74">3–3</SPAN></NOBR><SPAN class="ft74"> </SPAN>Vattenkraftanläggningar 1999. Storlek och installerad effekt. MW.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"> <TR> <TD class="tr11 td111"><SPAN class="p125 ft1">Storleksklass, MW</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td112"><SPAN class="p258 ft1">Antal</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td113"><SPAN class="p259 ft1">Effekt, MW</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td114"><SPAN class="p125 ft1">&lt;1</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td115"><SPAN class="p260 ft1">459</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td79"><SPAN class="p261 ft1">169</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td114"><SPAN class="p125 ft1"><NOBR>1,0–4,99</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td115"><SPAN class="p260 ft1">210</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td79"><SPAN class="p261 ft1">428</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td114"><SPAN class="p125 ft1"><NOBR>5,00–9,99</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td115"><SPAN class="p262 ft1">52</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td79"><SPAN class="p261 ft1">347</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td114"><SPAN class="p125 ft1"><NOBR>10,00–14,99</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td115"><SPAN class="p262 ft1">33</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td79"><SPAN class="p261 ft1">395</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td114"><SPAN class="p125 ft1"><NOBR>15,00–19,99</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td115"><SPAN class="p262 ft1">18</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td79"><SPAN class="p261 ft1">296</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td114"><SPAN class="p125 ft1"><NOBR>20,00–24,99</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td115"><SPAN class="p262 ft1">22</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td79"><SPAN class="p261 ft1">483</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td116"><SPAN class="p125 ft1">25+</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td117"><SPAN class="p260 ft1">138</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td83"><SPAN class="p263 ft1">14 315</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td114"><SPAN class="p125 ft1">Summa</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td115"><SPAN class="p260 ft1">932</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td79"><SPAN class="p263 ft1">16 433</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p172 ft1">Källa: SCB. Specialbearbetning av underlaget till EN 20 SM.</P> <P class="p264 ft1">Figur 3.1 visar att ca 65 TWh el produceras med vattenkraft under ett normalår. Denna produktionskapacitet har byggts upp under flera decennier och utan statliga subventioner i deras nuvarande form av investeringsstöd och driftbidrag. Däremot har en stor del av utbyggnaden skett genom verksamheten i Statens vattenfallsverk, sedermera Vattenfall AB. Vidare kan konstateras att ca 2/3 av vattenkraften har uppförts före år 1970. Dessa anläggningar kan sedan ha renoverats och uppgraderats.</P> <P class="p265 ft14">65</P> </DIV> <DIV id="page_61"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GPB377d161x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"> <TR> <TD colspan=4 class="tr22 td22"><SPAN class="p7 ft3">Elproduktion från förnybara energikällor - en beskrivning</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td81"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td118"><SPAN class="p124 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr20 td119"><SPAN class="p33 ft1"><SPAN class="ft22">Figur 3.1</SPAN>: Vattenkraftens ålders- och storleksfördelning.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td120"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td80"><SPAN class="p266 ft75">45 000</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td18"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td81"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td118"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td120"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td80"><SPAN class="p266 ft75">40 000</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td24"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td18"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td81"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td118"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr7 td120"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:76px;margin-top:0px;margin-right:-93px;margin-bottom:0px;" class="p267 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:59px;margin-top:0px;margin-right:-76px;margin-bottom:17px;" class="p267 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:67px;margin-top:9px;margin-right:-84px;margin-bottom:8px;" class="p267 ft75"><![endif]>GWh</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td80"><SPAN class="p266 ft75">35 000</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td24"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td18"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td81"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td118"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr11 td80"><SPAN class="p266 ft75">30 000</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td24"><SPAN class="p7 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td18"><SPAN class="p7 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td81"><SPAN class="p7 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td118"><SPAN class="p7 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=6 class="tr24 td120"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:79px;margin-top:0px;margin-right:-153px;margin-bottom:0px;" class="p268 ft77"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:-79px;margin-bottom:74px;" class="p268 ft77"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:42px;margin-top:37px;margin-right:-116px;margin-bottom:37px;" class="p268 ft77"><![endif]>Normalårsproduktion,</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td24"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr6 td121"><SPAN class="p7 ft78">Total normalårsproduktion 64700 GWh</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td118"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr11 td80"><SPAN class="p266 ft75">25 000</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td24"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td118"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td24"><SPAN class="p7 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td18"><SPAN class="p7 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td81"><SPAN class="p7 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td118"><SPAN class="p7 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td80"><SPAN class="p266 ft75">20 000</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td24"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td18"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td81"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td118"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td80"><SPAN class="p266 ft75">15 000</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td24"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td18"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td81"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td118"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr11 td80"><SPAN class="p266 ft75">10 000</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td24"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td18"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td81"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td118"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td120"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td24"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td18"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td81"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td118"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td120"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td80"><SPAN class="p266 ft75">5 000</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td24"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td18"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td81"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td118"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td120"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td80"><SPAN class="p266 ft75">0</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td24"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td18"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td81"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td118"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td120"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td80"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:64px;margin-top:0px;margin-right:-106px;margin-bottom:0px;" class="p269 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:22px;margin-top:0px;margin-right:-64px;margin-bottom:42px;" class="p269 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:43px;margin-top:21px;margin-right:-85px;margin-bottom:21px;" class="p269 ft75"><![endif]><NOBR>1960-talet</NOBR> och</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td24"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:4px;margin-top:-18px;margin-right:27px;margin-bottom:18px;" class="p270 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:35px;margin-top:-18px;margin-right:-4px;margin-bottom:-13px;" class="p270 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:20px;margin-top:-34px;margin-right:11px;margin-bottom:3px;" class="p270 ft75"><![endif]>före</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td18"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:13px;margin-top:-15px;margin-right:32px;margin-bottom:15px;" class="p271 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:58px;margin-top:-15px;margin-right:-13px;margin-bottom:-30px;" class="p271 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:36px;margin-top:-38px;margin-right:9px;margin-bottom:-7px;" class="p271 ft75"><![endif]><NOBR>1970-talet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr29 td81"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:4px;margin-top:-15px;margin-right:40px;margin-bottom:15px;" class="p272 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:48px;margin-top:-15px;margin-right:-4px;margin-bottom:-29px;" class="p272 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:26px;margin-top:-37px;margin-right:18px;margin-bottom:-7px;" class="p272 ft75"><![endif]><NOBR>1980-talet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr29 td118"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:3px;margin-top:-15px;margin-right:30px;margin-bottom:15px;" class="p273 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:36px;margin-top:-15px;margin-right:-3px;margin-bottom:-18px;" class="p273 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:20px;margin-top:-32px;margin-right:13px;margin-bottom:-1px;" class="p273 ft75"><![endif]><NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr30 td119"><SPAN class="p33 ft1"><SPAN class="ft22">Figur 3.2</SPAN>: Vattenkraftens åldersfördelning. Anläggningar mindre än</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td122"><SPAN class="p33 ft1">1,5 MW.</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td24"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td18"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td81"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td118"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"> <TR> <TD class="tr14 td123"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td80"><SPAN class="p274 ft75">1 800</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td80"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td124"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td125"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td126"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td123"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td80"><SPAN class="p274 ft75">1 600</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td80"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td124"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td125"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td126"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr7 td123"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-17px;margin-bottom:0px;" class="p267 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-17px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:17px;" class="p267 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-9px;margin-top:9px;margin-right:-8px;margin-bottom:8px;" class="p267 ft75"><![endif]>GWh</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td80"><SPAN class="p274 ft75">1 400</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td80"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td124"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td125"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td126"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr12 td80"><SPAN class="p274 ft75">1 200</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td80"><SPAN class="p7 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td124"><SPAN class="p7 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td125"><SPAN class="p7 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td126"><SPAN class="p7 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=6 class="tr32 td123"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-75px;margin-bottom:0px;" class="p275 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-75px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:75px;" class="p275 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-38px;margin-top:38px;margin-right:-37px;margin-bottom:37px;" class="p275 ft75"><![endif]>Normalårsproduktion,</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td80"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr33 td127"><SPAN class="p7 ft78">Total normalårsproduktion 1700 GWh</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td126"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr11 td80"><SPAN class="p274 ft75">1 000</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td80"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td126"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr31 td80"><SPAN class="p7 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td124"><SPAN class="p7 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td125"><SPAN class="p7 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td126"><SPAN class="p7 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td80"><SPAN class="p274 ft75">800</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td80"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td124"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td125"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td126"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td80"><SPAN class="p274 ft75">600</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td80"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td124"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td125"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td126"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr12 td80"><SPAN class="p274 ft75">400</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td80"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td124"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td125"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td126"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td123"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td80"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td124"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td125"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td126"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td123"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td80"><SPAN class="p274 ft75">200</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td80"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td124"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td125"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td126"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td123"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td80"><SPAN class="p276 ft75">0</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td80"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td124"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td125"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td126"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr35 td123"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td80"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:64px;margin-top:0px;margin-right:-108px;margin-bottom:0px;" class="p277 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:20px;margin-top:0px;margin-right:-64px;margin-bottom:44px;" class="p277 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:42px;margin-top:22px;margin-right:-86px;margin-bottom:22px;" class="p277 ft75"><![endif]><NOBR>1960-talet</NOBR> och</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td80"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:4px;margin-top:-19px;margin-right:31px;margin-bottom:19px;" class="p278 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:39px;margin-top:-19px;margin-right:-4px;margin-bottom:-16px;" class="p278 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:22px;margin-top:-37px;margin-right:13px;margin-bottom:2px;" class="p278 ft75"><![endif]>före</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td124"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:13px;margin-top:-16px;margin-right:34px;margin-bottom:16px;" class="p279 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:60px;margin-top:-16px;margin-right:-13px;margin-bottom:-31px;" class="p279 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:37px;margin-top:-40px;margin-right:10px;margin-bottom:-7px;" class="p279 ft75"><![endif]><NOBR>1970-talet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr35 td125"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:5px;margin-top:-16px;margin-right:41px;margin-bottom:16px;" class="p280 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:51px;margin-top:-16px;margin-right:-5px;margin-bottom:-30px;" class="p280 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:28px;margin-top:-39px;margin-right:18px;margin-bottom:-7px;" class="p280 ft75"><![endif]><NOBR>1980-talet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr35 td126"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:-16px;margin-right:-31px;margin-bottom:16px;" class="p281 ft82"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-31px;margin-top:-16px;margin-right:0px;margin-bottom:47px;" class="p281 ft82"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-16px;margin-top:0px;margin-right:-15px;margin-bottom:31px;" class="p281 ft82"><![endif]><NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p174 ft1">En detaljerad bild av anläggningar med effekter upp till 1,5 MW visas i figur 3.2.</P> <P class="p10 ft1">Normalårsproduktionen från anläggningar under 1,5 MW är ca 1,7 TWh per år (ca 2 TWh 1999). Anläggningar i den sistnämnda kategorin har under årens lopp fått dels investeringsstöd och dels</P> <P class="p282 ft14">66</P> </DIV> <DIV id="page_62"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr0 td103"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td104"><SPAN class="p7 ft15">Elproduktion från förnybara energikällor - en beskrivning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p247 ft2">ett driftstöd. De benämnes i svenska sammanhang småskalig vattenkraft. I andra länder används andra gränser mellan småskalig och storskalig vattenkraft, till exempel 10 och 15 MW.</P> <P class="p283 ft23">Potentialer</P> <P class="p284 ft22">Vattenkraft med installerad effekt mindre än 1,5 MW</P> <P class="p285 ft1">Enligt Sveriges Energiföreningars Riksorganisations, SERO, statistik finns ca 2 500 nedlagda små vattenkraftverk vilka bedöms ha en sammanlagd produktionspotential på ca 1,0 TWh. Därutöver finns en utbyggnadspotential på ca 1,5 TWh i nya små kraftverk i stora vattendrag och nya små vattenkraftverk i små vattendrag. Fördelningen visas i tabell <NOBR>3–4.</NOBR></P> <P class="p286 ft1"><SPAN class="ft22">Tabell </SPAN><NOBR><SPAN class="ft22">3–4</SPAN></NOBR><SPAN class="ft22"> </SPAN>Potential för utbyggnad av små vattenkraftverk. TWh per år.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"> <TR> <TD class="tr12 td128"><SPAN class="p125 ft1">Åtgärd</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td129"><SPAN class="p159 ft1">Potential</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td130"><SPAN class="p125 ft1">Restaurering av nedlagda vattenkraftverk</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td131"><SPAN class="p159 ft1">1,0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td130"><SPAN class="p125 ft1">Nya små vattenkraftverk i stora vattendrag</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td131"><SPAN class="p159 ft1">1,0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td130"><SPAN class="p125 ft1">Nya små vattenkraftverk i små vattendrag</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td131"><SPAN class="p159 ft1">0,5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td132"><SPAN class="p125 ft1">Summa</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td133"><SPAN class="p159 ft1">2,5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td130"><SPAN class="p125 ft1">Källa: SERO</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td131"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p287 ft22">Potential avseende nedlagda små vattenkraftanläggningar - juridiska aspekter</P> <P class="p288 ft1">Den 1 januari 1999 ersattes vattenlagen (1983:291) av miljöbalken (1998:808) och lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Det materiella innehållet i vattenlagen är till stora delar intakt.</P> <P class="p248 ft1">En rättighet i äldre vattendomar gäller tills vidare. Den som äger en vattenanläggning är skyldig att underhålla den så att det inte uppkommer skada för allmänna eller enskilda intressen genom ändringar i vattenförhållandena. Enligt vattenlagen fick vattendomstolen efter lagändring år 1989 företa omprövning av villkoren för ett tillstånd och därvid föreskriva ändrade eller nya villkor för att tillgodose allmänna intressen. I vissa fall får omprövningen inte ske förrän mellan tio och trettio år efter det att ett tillstånd vunnit laga</P> <P class="p173 ft14">67</P> </DIV> <DIV id="page_63"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td87"><SPAN class="p7 ft3">Elproduktion från förnybara energikällor - en beskrivning</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td88"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p130 ft1">kraft. Enligt 7 kap. 13 § lagen med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet kan miljödomstolen under vissa förutsättningar fastställa ändrade eller nya bestämmelser om innehållande och tappning av vatten.</P> <P class="p10 ft1">Enligt vattenlagen gällde vidare att om tillståndshavaren åsidosatt ett villkor i en tillståndsdom och avvikelsen var betydande, fick vattendomstolen förklara tillståndet förverkat. Enligt ett rättsfall NJA 1984:790 ansågs ett företag övergivet och dämningsrätten därigenom förfallen, då under 55 år ett dämningstillstånd inte utnyttjats och dammen inte underhållits.</P> <P class="p289 ft1">EG:s vattendirektiv <SPAN class="ft44">7</SPAN>, som trädde i kraft i slutet av år 2000, har till syfte att bl.a. skydda akvatiska ekosystem, främja en hållbar vattenanvändning och förbättra vattenmiljön genom skydd mot spill och utsläpp. Direktivet innebär också att gällande vattendomar kan komma att omprövas snabbare än hittills.</P> <P class="p66 ft1">Mot ovanstående legala bakgrund kan konstateras att det finns ett stort antal nedlagda anläggningar som kan restaureras och där tillståndet fortfarande gäller. Den sammantagna potentialen i dessa anläggningar kan uppskattas till ca 1 000 GWh.</P> <P class="p67 ft22">Nya anläggningar i nya lägen med potentiell effekt större än 1,5 MW</P> <P class="p69 ft1">Den tekniska potentialen för den totala produktionen av vattenkraft motsvarar en årlig produktion på ca 130 TWh/år. Den ekonomiskt tillgängliga vattenkraftpotentialen bedöms vara ca 90 TWh/år, varav ca 20 TWh/år inryms i vattenområden som är skyddade enligt dåvarande naturresurslag <SPAN class="ft44">8</SPAN>, som numera ingår i miljöbalken. Beräknad tillgänglig utbyggnadspotential från 1993 bedöms fortfarande kunna gälla som underlag, således 70 TWh.</P> <P class="p87 ft1">Normalårsproduktionen från befintlig vattenkraft uppgår till ca 65 TWh/år. Utrymmet för en utbyggnad skulle därmed kunna uppgå till ca 5 TWh/år om de undantagna älvområdena exkluderas.</P> <P class="p290 ft83"><SPAN class="ft45">7 </SPAN>Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område, EGT 22.12.2000, <NOBR>L327/1–72.</NOBR></P> <P class="p291 ft46"><SPAN class="ft45">8 </SPAN>Källa: Energirapport 1993, NUTEK.</P> <P class="p46 ft14">68</P> </DIV> <DIV id="page_64"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr0 td103"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td104"><SPAN class="p7 ft15">Elproduktion från förnybara energikällor - en beskrivning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p247 ft22">Effektivisering av befintliga kraftverk med installerad effekt större än 1,5 MW</P> <P class="p292 ft1">Den befintliga vattenkraften kan göras effektivare. Det är dock en relativt begränsad potential. Vissa förbättringar kan göras i samband med förnyelsearbeten av anläggningarna t.ex. genom att vidga vattenvägar, förbättra strömningen genom tunnlar och kanaler, installera nya aggregat för att reducerat spillet förbi turbinerna eller genom att byta ut turbinens löphjul. Denna potential av effektiviseringsåtgärder uppskattas kunna ge ca 1 TWh/år.</P> <P class="p293 ft22">Sammanfattning – vattenkraftpotential</P> <P class="p288 ft1">Den tillkommande utbyggnadspotentialen exklusive undantagna vattenområden uppgår med ovan redovisade komponenter till sammanlagt ca 8,5 TWh/år. Fördelningen sammanfattas i tabell <NOBR>3–5.</NOBR></P> <P class="p294 ft73"><SPAN class="ft72">Tabell </SPAN><NOBR><SPAN class="ft72">3–5</SPAN>:</NOBR> Potential för utbyggnad av vattenkraftverk. Energitillskott i TWh/år.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"> <TR> <TD class="tr11 td134"><SPAN class="p125 ft5">Åtgärd</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td135"><SPAN class="p7 ft5">Potential, TWh</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td136"><SPAN class="p125 ft5">Restaurering av nedlagda vattenkraftverk &lt;1,5 MW</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td137"><SPAN class="p274 ft5">1,0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td136"><SPAN class="p125 ft5">Nya små vattenkraftverk i stora vattendrag</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td137"><SPAN class="p274 ft5">1,0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td136"><SPAN class="p125 ft5">Nya små vattenkraftverk i små vattendrag</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td137"><SPAN class="p274 ft5">0,5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td136"><SPAN class="p125 ft5">Utbyggnadspotential nya kraftverk &gt; 1,5 MW</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td137"><SPAN class="p274 ft5">5,0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td136"><SPAN class="p125 ft5">Effektivisering/förnyelse befintliga kraftverk</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td137"><SPAN class="p274 ft5">1,0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td138"><SPAN class="p125 ft5">Summa</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td139"><SPAN class="p274 ft5">8,5</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p295 ft23">Kostnader för drift och investeringar i småskalig vattenkraft</P> <P class="p296 ft1"><NOBR>LEKO-utredningen</NOBR> uppdrog åt konsultföretaget Sycon att göra analyser av de ekonomiska förutsättningarna för produktion av vattenkraft i små anläggningar <SPAN class="ft44">9</SPAN>. Uppgifterna i detta avsnitt har hämtats från <NOBR>LEKO-utredningens</NOBR> redovisning av analysresultaten.</P> <P class="p248 ft2">De kostnader som är förknippade med uppförande av ett småskaligt vattenkraftverk är i första hand följande:</P> <P class="p288 ft61"><SPAN class="ft45">9 </SPAN>Ekonomiska förutsättningar för småproducenter av elektrisk kraft, Sycon <NOBR>1999-06-11.</NOBR> Ekonomiska förutsättningar för små producenter av elektrisk kraft utan stöd,</P> <P class="p251 ft46">Sycon <NOBR>1999-07-08.</NOBR></P> <P class="p297 ft14">69</P> </DIV> <DIV id="page_65"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td87"><SPAN class="p7 ft3">Elproduktion från förnybara energikällor - en beskrivning</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td88"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p298 ft1">Kostnader för byggnadsarbeten</P> <P class="p299 ft12"><SPAN class="ft84">·</SPAN><SPAN class="ft85">dammar</SPAN></P> <P class="p147 ft12"><SPAN class="ft84">·</SPAN><SPAN class="ft85">vattenvägar (tunnlar, kanaler, rännor och tuber)</SPAN></P> <P class="p56 ft12"><SPAN class="ft84">·</SPAN><SPAN class="ft85">kraftstationsbyggnad</SPAN></P> <P class="p104 ft1">Kostnader för mekanisk och elektrisk utrustning</P> <P class="p299 ft12"><SPAN class="ft84">·</SPAN><SPAN class="ft85">turbin och regulator</SPAN></P> <P class="p56 ft12"><SPAN class="ft84">·</SPAN><SPAN class="ft85">lyftanordningar</SPAN></P> <P class="p147 ft12"><SPAN class="ft84">·</SPAN><SPAN class="ft85">luckor, grindar etc.</SPAN></P> <P class="p147 ft12"><SPAN class="ft84">·</SPAN><SPAN class="ft85">generator m.m.</SPAN></P> <P class="p56 ft12"><SPAN class="ft84">·</SPAN><SPAN class="ft85">transformator</SPAN></P> <P class="p147 ft12"><SPAN class="ft84">·</SPAN><SPAN class="ft85">kontrollutrustning</SPAN></P> <P class="p147 ft12"><SPAN class="ft84">·</SPAN><SPAN class="ft85">övrig elektrisk utrustning</SPAN></P> <P class="p300 ft1">Övriga kostnader</P> <P class="p299 ft12"><SPAN class="ft84">·</SPAN><SPAN class="ft85">administration</SPAN></P> <P class="p147 ft12"><SPAN class="ft84">·</SPAN><SPAN class="ft85">projektering</SPAN></P> <P class="p56 ft12"><SPAN class="ft84">·</SPAN><SPAN class="ft85">vattendomstolskostnader</SPAN></P> <P class="p147 ft12"><SPAN class="ft84">·</SPAN><SPAN class="ft85">räntor under byggnadstiden</SPAN></P> <P class="p84 ft1">En typisk kostnadsfördelning avseende renovering av befintliga anläggningar kan sägas vara: byggnadsarbeten i genomsnitt 55 % av den totala projektkostnaden, mekanisk och elektrisk utrustning 40 %, och övriga kostnader för 5 %.</P> <P class="p66 ft1">Kostnaden för utbyggnad är bl.a. beroende av hur vattendomen är utformad med avseende på regleringsmöjligheter m.m. Rena nyetableringar av småskalig vattenkraft kan antas vara mycket dyra idag. Kostnaderna för att bygga små kraftverk minskar dock om det redan finns damm eller andra byggnader. Kostnaderna för några studerade fall varierade mellan 2,4 och 4,1 kr/kWh, år. Enligt Sy- cons rapport är det mycket svårt att finna kraftverkslägen som möjliggör en utbyggnad till en kostnad under 2 kr/kWh,år.</P> <P class="p301 ft14">70</P> </DIV> <DIV id="page_66"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td103"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td104"><SPAN class="p7 ft15">Elproduktion från förnybara energikällor - en beskrivning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p302 ft22">Drift- och underhållskostnader för småskalig vattenkraft</P> <P class="p303 ft1">Kostnaderna för drift och underhåll kan variera kraftigt mellan olika anläggningar eftersom förhållandena som är knutna till anläggningarnas läge varierar mycket. Kostnaderna påverkas också av ålder och storlek. Nya och stora kraftverk har ofta lägre drift- och underhållskostnader än gamla och små. De större kraftverken ägs oftast av stora kraftbolag eller lokala elföretag, medan de verk som ägs av privatpersoner i allmänhet är små. Drift och underhåll av damm med tillhörande anordningar kan medföra betydande kostnader och i vissa fall stå för hälften av de totala drift- och underhållskostnaderna. Kostnaderna kan variera kraftigt. Olika källor anger driftskostnader i intervallet <NOBR>1–8</NOBR> öre/kWh beroende på omständigheter.</P> <P class="p304 ft22">Total produktionskostnad för småskalig vattenkraft</P> <P class="p303 ft1">Att såväl investeringssom drift- och underhållskostnaderna varierar innebär också att den totala produktionskostnaden varierar. Energikommissionen ansåg att man normalt bör räkna med en ekonomisk livslängd på 40 år för vattenkraft. Med den avskrivningstiden uppskattades den totala produktionskostnaden för ett antal objekt som kommissionen analyserade till mellan 16 öre/kWh (vid 2,4 kr/kWh, år) och 28 öre/kWh (vid 4,1 kr/kWh, år).</P> <P class="p216 ft1">Sett ur perspektivet att bankerna ofta erbjuder lån med ca 20 års löptid torde det krävas en ersättning på ca <NOBR>45–50</NOBR> öre/kWh (vid 4 kr/kWh, år) för att kostnaderna ska täckas och en acceptabel avkastning uppnås.</P> <P class="p216 ft1">SERO har för Elcertifikatutredningen beräknat produktionskostnaderna för ett vattenkraftverk med effekten 750 kW, vilket kan betraktas som en vanlig storlek inom segmentet småskalig vattenkraft. Typkalkylen ger till resultat kapitalkostnaden <SPAN class="ft44">10 </SPAN>under första året ca 40 öre/kWh vid linjär avskrivning och driftskostnaden inkl. administration, tillsyn och normalt underhåll 13,4 öre/kWh. Driftskostnaden varierar bl.a. efter kraftverkets modernitet och uppges normalt ligga i intervallet <NOBR>11–16</NOBR> öre/kWh.</P> <P class="p305 ft46"><SPAN class="ft45">10 </SPAN>Kapitalkostnaden är beräknad med 6 % kalkylränta, och 25 års avskrivning på investeringsbeloppet 12 mnkr vid 4 kr/kWh, år.</P> <P class="p306 ft14">71</P> </DIV> <DIV id="page_67"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td87"><SPAN class="p7 ft3">Elproduktion från förnybara energikällor - en beskrivning</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td88"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p8 ft22">Ersättning som torde krävas för drift av den produktionsvolym som ska uppnås genom 1997 års energipolitiska program</P> <P class="p68 ft1">I den ovan refererade beräkningen av Sycon uppges att internräntan för en investering i en småskalig elproduktionsanläggning sannolikt bör uppgå till minst 8 % för att extern finansiering ska kunna erhållas. Sycon konstruerade ett antal typfall för att beräkna vilken ersättning en enskild kraftverksägare skulle behöva för att internräntan ska uppgå till 8 %. Typfallsberäkningarna visade att ersättningen för den småskaliga vattenkraften borde vara <NOBR>35–45</NOBR> öre/kWh, vid avskrivningstiden 20 år. Med dubbelt så lång avskrivningstid skulle ersättningskravet bli <NOBR>25–35</NOBR> öre/kWh.</P> <P class="p88 ft23">Mål för ökning av vattenkraftproduktionen</P> <P class="p53 ft22">Kortsiktigt mål</P> <P class="p68 ft1">Det kortsiktiga programmet för stöd till investeringar i småskalig vattenkraft och som ingår i 1997 års energipolitiska beslut, gäller under fem år från 1 juli 1997. Målet för programmet är att det generella stöd som lämnas till investeringar i miljövänlig, småskalig vattenkraft leder till en ökning av produktionskapaciteten så att en ökad årsproduktion om 0,25 TWh kan tillkomma inom femårsperioden.</P> <P class="p307 ft22">Långsiktigt mål</P> <P class="p69 ft1">Riksdagen beslutade år 1984 om en utbyggnad av vattenkraften med minst 2,5 TWh. Syftet var att uppfylla tidigare riksdagsbeslut från 1975 om en utbyggnad av produktionsförmågan till 66 TWh till mitten av <NOBR>1990-talet,</NOBR> den s.k. vattenkraftplanen.</P> <P class="p66 ft1">Det långsiktiga målet är att bygga ut vattenkraften till den av riksdagen angivna nivån 66 TWh. Den befintliga vattenkraften ska utvecklas så att riksdagens mål minst kan bibehållas och samtidigt miljöbefrämjande åtgärder kan åstadkommas så att en biologisk mångfald kan återskapas i de vattenområden som exploaterats och skadats av vattenkraftutbyggnad.</P> <P class="p66 ft1">Regeringen har i miljömålspropositionen (prop. 2000/01:130) markerat att utbyggnad av vattenkraft inte kan tillåtas skada värdefulla vattendrag och att vattenflöden och vattennivåer i vatten-</P> <P class="p142 ft14">72</P> </DIV> <DIV id="page_68"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td103"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td104"><SPAN class="p7 ft15">Elproduktion från förnybara energikällor - en beskrivning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p308 ft1">drag som påverkas av reglering så långt möjligt är anpassade för att trygga biologisk mångfald. Utbyggnad av vattenkraft och andra intrång i vattendrag som i huvudsak är opåverkade bör inte ske. Möjligheterna att miljöanpassa vattenkraften bör ske med utgångspunkten att den nuvarande produktionskapaciteten bibehålls.</P> <P class="p42 ft23">Branschspecifika förutsättningar – möjligheter och hinder</P> <P class="p40 ft22">Branschens aktörer</P> <P class="p309 ft1">Enligt en rapport från Elforsk <SPAN class="ft44">11 </SPAN>var ägarförhållandena omkring mitten av <NOBR>1990-talet</NOBR> sådana att lokala eldistributörer ägde ca en tredjedel av den installerade effekten i små vattenkraftverk, stora kraftbolag och privatpersoner en fjärdedel vardera och övriga företag omkring en sjundedel. Sedan rapporten skrevs har de stora kraftbolagens andel ökat som ett resultat av den strukturomvandling som skett.</P> <P class="p310 ft1">Bland aktörerna finns också leverantörer och underleverantörer av utrustning och underhållstjänster. Svensk vattenkraftteknik och turbintillverkning har stått på en hög internationell nivå men har under det senaste decenniet alltmer försvagats. En viktig anledning är den vikande hemmamarknaden. Tillverkningsserierna har varit små och lönsamheten svag, vilket haft negativa effekter på arbetet att utveckla tekniken. Under de senaste åren har flera svenska turbintillverkare upphört med sin verksamhet. En god utveckling på hemmamarknaden skulle också ge förutsättningar för en god konkurrenskraft på exportmarknaderna.</P> <P class="p229 ft22">Övriga hinder och möjligheter</P> <P class="p311 ft1">Hindren för att bygga ut småskaliga vattenkraftverk är i huvudsak två. Det ena hindret är ekonomin. Investeringskostnaden är hög i förhållande till energiproduktionen. Med dagens elpris är det inte möjligt att bygga utan särskilda subventioner. Småskalig vattenkraft belastas i allmänhet också av höga driftskostnader, vilket också är en bidragande orsak till att investeringarna uteblir. Kostnaderna att bygga är mycket anläggningsspecifika och varierar sannolikt inom ovan angiven potential från ca 2,50 kr/kWh,år till ca</P> <P class="p312 ft46"><SPAN class="ft45">11 </SPAN>Elsystem med distribuerad elproduktion. Elforsk rapport 97:22.</P> <P class="p237 ft14">73</P> </DIV> <DIV id="page_69"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td87"><SPAN class="p7 ft3">Elproduktion från förnybara energikällor - en beskrivning</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td88"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p130 ft1">4,50 kr/kWh,år. Genom utveckling av enklare, billigare och mer driftsäker och underhållsfri utrustning kan ekonomin förbättras. Marknaden är osäker i nuläget, så utvecklingen är begränsad.</P> <P class="p10 ft1">Det andra stora hindret är miljöpåverkan. Generellt gäller att miljöpåverkan är mindre vid restaurering av nedlagda kraftverk än uppförande av nya.</P> <P class="p66 ft1">Slutsatsen är, oaktat miljökonsekvenserna, att potentialen om ca 8,5 TWh för vattenkraftutbyggnad är tillgänglig på kort sikt om tillräckliga insatser för att främja utbyggnaden införs. En förutsättning är att stöden är teknikdrivande.</P> <P class="p313 ft4"><SPAN class="ft4">3.2.2</SPAN><SPAN class="ft63">Kraftvärmeproduktion inom fjärrvärmesystemen</SPAN></P> <P class="p65 ft2">Avsnittet om kraftvärmeproduktion inom fjärrvärmesystemen utgår huvudsakligen från material som ställts till förfogande av Fjärrvärmeföreningen och Energimyndigheten.</P> <P class="p48 ft23">Nuläge</P> <P class="p69 ft1">El produceras i kombination med fjärrvärme i kraftvärmeanläggningar. Elproduktionen från dessa hade en stark utveckling under <NOBR>1970-talet</NOBR> men minskade plötsligt i början av <NOBR>1980-talet</NOBR> då kärnkraften var fullt utbyggd för att åter öka i omfattning under början av <NOBR>1990-talet.</NOBR> De senaste åren har produktionen stagnerat eller minskat. En orsak kan vara våtåren under senare delen av <NOBR>1990-talet</NOBR> och de låga priserna på elbörsens spotmarknad samtidigt som åren varit varma. Produktionen uppgick till 4,2 TWh år 2000 medan den hittills största produktionen, 5,7 TWh, uppnåddes år 1998. Figur 3.3 visar utvecklingen av kraftvärmeproduktionen sedan år 1970.</P> <P class="p140 ft1">I kraftvärmeverken i fjärrvärmenäten stod kol inklusive hyttgas för 50 % och olja för 16 % av bränsletillförseln under år 2000. Andelen olja har minskat sedan år 1999. Naturgas samt biobränslen, torv m.m. svarade för 8 % respektive 20 %. Av skattetekniska och ekonomiska skäl är andelen fossila bränslen stor i elproduktionen.</P> <P class="p71 ft1">De flesta företag som producerar el i fjärrvärmesystemen är företag som helt eller delvis ägs av kommunerna. Sådan elproduktion skedde under år 2000 på ett drygt trettiotal orter i landet. Företag, som är medlemmar i Fjärrvärmeföreningen, svarade för</P> <P class="p227 ft14">74</P> </DIV> <DIV id="page_70"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GPB377d170x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td103"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td104"><SPAN class="p7 ft15">Elproduktion från förnybara energikällor - en beskrivning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p60 ft1">3,8 TWh av elproduktionen. Den installerade eleffekten bland dessa företag var cirka 2 GW.</P> <P class="p314 ft1"><SPAN class="ft22">Figur 3.3</SPAN>: Produktion av el i fjärrvärmesystemen. <NOBR>1970–2000.</NOBR></P> <P class="p315 ft18">Produktion av el i fjärrvärmesystemen</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"> <TR> <TD class="tr12 td100"><SPAN class="p316 ft86">6</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td140"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td140"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td140"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td140"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td66"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td141"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td100"><SPAN class="p316 ft86">5</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td140"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td140"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td140"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td140"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td66"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td141"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td100"><SPAN class="p316 ft86">4</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td140"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td140"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td140"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td140"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td66"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td141"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td100"><SPAN class="p316 ft86">3</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td140"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td140"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td140"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td140"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td66"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td141"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td100"><SPAN class="p316 ft86">2</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td140"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td140"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td140"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td140"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td66"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td141"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td100"><SPAN class="p316 ft86">1</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td140"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td140"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td140"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td140"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td66"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td141"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td100"><SPAN class="p316 ft86">0</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td140"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td140"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td140"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td140"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td66"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td141"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td100"><SPAN class="p17 ft86">1970</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td140"><SPAN class="p17 ft86">1975</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td140"><SPAN class="p17 ft86">1980</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td140"><SPAN class="p17 ft86">1985</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td140"><SPAN class="p17 ft86">1990</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td66"><SPAN class="p17 ft86">1995</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td141"><SPAN class="p317 ft86">2000</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr11 td142"><SPAN class="p17 ft1">Källa: Energiläget 2000, Elmarknaden 2001. Energimyndigheten.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p318 ft1">Av de bränslen som användes för elproduktion i fjärrvärme 1999 var endast en liten del biobränslen. Bland Fjärrvärmeföreningens medlemmar producerades 18 % av elen med rena biobränslen såsom trädbränslen och biogas. Omräknat till hela elproduktionen i fjärrvärmesystemen motsvarade det 0,9 TWh biobränslebaserad el 1999 och 0,7 TWh 2000. Betraktas hela bränsleförbrukningen i kraftvärmeverken, dvs. användningen till både värme och el är fördelningen dock 38% fossila bränslen och 62% trädbränsle, torv och andra biobränslen.</P> <P class="p235 ft1">Några anläggningar baserar sin elproduktion helt eller nästan helt på biobränslen. De ligger i Borås, Enköping, Eskilstuna, Falun, Hudiksvall, Karlstad, Kristianstad, Nässjö, Skellefteå, Västerås och Växjö.</P> <P class="p90 ft23">Potentialer</P> <P class="p303 ft1">Det finns tekniska möjligheter att öka elproduktionen inom fjärrvärmesystemen på såväl kort sikt som lång sikt. Den kortsiktigt tillgängliga produktionsökningen för el från förnybara energikällor kan ske genom förlängda drifttider eller genom bränslebyten. Båda åtgärderna kan genomföras inom befintliga anläggningar utan investeringar eller med mycket små sådana. Ofta minskar eleffekten om övergång till biobränsle genomförs. Den långsiktiga ökningen är</P> <P class="p319 ft14">75</P> </DIV> <DIV id="page_71"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td87"><SPAN class="p7 ft3">Elproduktion från förnybara energikällor - en beskrivning</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td88"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p8 ft1">beroende av värmeunderlaget i fjärrvärmenäten och på summan av elpris och certifikatpris.</P> <P class="p50 ft22">Kortsiktigt tillgängliga potentialer</P> <P class="p68 ft1">Kraftvärmeverken har i många fall möjligheter att inom befintliga anläggningar variera energiuttaget vad gäller fördelningen mellan el och värme. Förutsättningarna varierar mellan anläggningarna beroende på värmeunderlag, systemkonstruktion, bränsleblandning m.m. Många anläggningar har också möjlighet att utöka produktionen genom att förlänga drifttiden över året för elproduktionen.</P> <P class="p10 ft1">Figur 3.4 visar hur drifttiden, beräknad som ekvivalenta fullasttimmar <SPAN class="ft44">12</SPAN>, förändrats inom kraftvärmesektorn under de senaste åren. Uppgifter från Fjärrvärmeföreningen <SPAN class="ft44">13 </SPAN>visar att nedgången mellan 1998 och 1999 fortsätter 2000 till nivån under 2 500 timmar. Antalet fullasttimmar i elproduktionen bör enligt Fjärrvärmeföreningens bedömning på kort sikt kunna ökas till nivån 3 500 timmar per år. Med utgångspunkt i den år 2000 använda bränsleblandningen skulle en ökning av detta slag motsvara ca 0,5 TWh<SPAN class="ft87">el </SPAN>baserad på biobränslen per år. Kostnaden för detta tillskott är driftskostnaden på marginalen för en utökad produktion, <NOBR>14–16</NOBR> öre/kWh. Bilden påverkas också av företagens alternativkostnad för el, om de kan använda elen i egen verksamhet, för att driva värmepumpar eller elpannor t.ex., eller om den säljs vidare. Det är således inte enbart produktionskostnaden som avgör om denna potential kan utnyttjas. Ökningen av totalproduktionen styrs också av utträngande av annan värmeproduktion, främst rökgaskondensering.</P> <P class="p320 ft1">En annan potential, som kan göras tillgänglig inom en kort tid, är den som baseras på bränslebyte från fossila bränslen till biobränslen. Idag eldas enligt Fjärrvärmeföreningens statistik för 2000 cirka 1,9 TWh fossila bränslen för elproduktion i samma panna som biobränsle, som då hänförs till värmeproduktionen. Företrädare för branschen har, efter en genomgång av förhållandena vid kraftvärmeverken inom fjärrvärmesystemen, gjort bedömningen att det med små investeringar finns möjlighet att byta bränsle motsvarande elproduktionen 1,5 TWh per år.</P> <P class="p321 ft61"><SPAN class="ft45">12 </SPAN>Ekvivalenta fullasttimmar är beräknade som producerad energi/installerad effekt (MWh/MW).</P> <P class="p322 ft46"><SPAN class="ft45">13 </SPAN>Figur 3.4 baseras på uppgifter från SCB, som täcker all kraftvärmeproduktion. Fjärrvärmeföreningens medlemmar svarar för en mycket stor andel därav. Eftersom siffrorna inte är helt jämförbara redovisas endast SCB:s uppgifter här.</P> <P class="p323 ft14">76</P> </DIV> <DIV id="page_72"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GPB377d172x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td103"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td104"><SPAN class="p7 ft15">Elproduktion från förnybara energikällor - en beskrivning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p324 ft2"><SPAN class="ft74">Figur 3.4</SPAN>: Elproduktion i fjärrvärmesystemen <NOBR>1994–1999.</NOBR> Antal ekvivalenta fullasttimmar.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"> <TR> <TD class="tr36 td3"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td40"><SPAN class="p276 ft88">4000</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td66"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td65"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td66"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td66"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td65"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=4 class="tr37 td3"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-84px;margin-bottom:0px;" class="p325 ft89"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-80px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:82px;" class="p325 ft89"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-39px;margin-top:41px;margin-right:-43px;margin-bottom:41px;" class="p325 ft89"><![endif]>Fullasttimmar</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td40"><SPAN class="p276 ft88">3000</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td66"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td65"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td66"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td66"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td65"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr39 td40"><SPAN class="p276 ft88">2000</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td66"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td65"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td66"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td66"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td65"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr39 td40"><SPAN class="p276 ft88">1000</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td66"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td65"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td66"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td66"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td65"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr40 td40"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td66"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td65"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td66"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td66"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td65"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr41 td3"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr41 td40"><SPAN class="p276 ft88">0</SPAN> </TD> <TD class="tr41 td66"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr41 td65"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr41 td66"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr41 td66"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr41 td65"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td3"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td40"><SPAN class="p17 ft88">1994</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td66"><SPAN class="p17 ft88">1995</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td65"><SPAN class="p17 ft88">1996</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td66"><SPAN class="p17 ft88">1997</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td66"><SPAN class="p17 ft88">1998</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td65"><SPAN class="p17 ft88">1999</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p132 ft1">Källa: SCB, EN 11 SM.</P> <P class="p326 ft1">Kostnaden för en sådan konvertering består dels av tillkommande kapitalkostnader dels i skillnad i bränslepris. Skillnaden kan uppskattas till <NOBR>6–8</NOBR> öre/kWh. Detta är alternativkostnaden för att byta från fossilt till biobränsle och ett byte beror därmed inte på elpriset utan styrs helt av certifikatpriset. Den nuvarande bränslekostnadsskillnaden kan med dagens skatteregler beräknas exklusive skatt, eftersom det finns en avdragsrätt för det bränsle som åtgår för elproduktionen oavsett bränsleslag. Om den elproduktionen med fossila bränslen belastas med något slag av miljöbeskattning innebär det för certifikatmarknaden att ett lägre certifikatpris är tillräckligt för att förverkliga ett bränslebyte från fossila bränslen till biobränslen.</P> <P class="p327 ft22">Långsiktigt tillgängliga potentialer</P> <P class="p311 ft1">De långsiktigt tillgängliga potentialerna bestäms i stor utsträckning av vilket värmeunderlag som är tillgängligt. Fjärrvärmeföreningen gjorde i mitten av <NOBR>1990-talet</NOBR> en prognos över utbyggnaden i Sverige av fjärrvärme inklusive kraftvärme. Med utgångspunkt i den prognosen, justerad med utfallet under tiden fram till 2001, skulle produktionskapaciteten kunna byggas ut så att närmare 5 TWh<SPAN class="ft87">el </SPAN>skulle kunna produceras, varav ca 2 TWh baserade på biobränslen.</P> <P class="p82 ft14">77</P> </DIV> <DIV id="page_73"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td87"><SPAN class="p7 ft3">Elproduktion från förnybara energikällor - en beskrivning</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td88"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p298 ft23">Kostnadsbild</P> <P class="p65 ft1">Inom ramen för den studie som publicerades i Elforsks rapport ”El från nya anläggningar” <SPAN class="ft44">14 </SPAN>tog Elforsk fram en kalkylmodell för beräkning av kostnader i nya elproduktionsanläggningar. Med modellen kan man inte bara jämföra skilda produktionsanläggningar utan också variera kalkylförutsättningarna på många sätt för en given anläggning.</P> <P class="p209 ft2">Energimyndigheten har för utredningen gjort beräkningar av kostnaderna för kraftvärmeanläggningar i fjärrvärmenäten. Några av resultaten redovisas i tabell <NOBR>3–6.</NOBR></P> <P class="p148 ft1"><SPAN class="ft22">Tabell </SPAN><NOBR><SPAN class="ft22">3–6</SPAN></NOBR><SPAN class="ft22"> </SPAN>Elproduktionskostnaden vid några nybyggda värmekraftverk.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"> <TR> <TD class="tr11 td143"><SPAN class="p125 ft5">Anläggning <SPAN class="ft91">a)</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr11 td144"><SPAN class="p240 ft5">A</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td145"><SPAN class="p137 ft5">B</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td146"><SPAN class="p328 ft5">C</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td147"><SPAN class="p24 ft5">D</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td148"><SPAN class="p125 ft5">Effekt, el, MW</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td149"><SPAN class="p260 ft5">50</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td54"><SPAN class="p329 ft5">25</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td118"><SPAN class="p330 ft5">10</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td150"><SPAN class="p331 ft5">50</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td148"><SPAN class="p125 ft5">Effekt, värme, MW</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td149"><SPAN class="p260 ft5">96</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td54"><SPAN class="p329 ft5">50</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td118"><SPAN class="p330 ft5">23</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td150"><SPAN class="p332 ft5">138</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td148"><SPAN class="p125 ft5">Drifttimmar/år</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td149"><SPAN class="p262 ft5">4500</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td54"><SPAN class="p333 ft5">4500</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td118"><SPAN class="p330 ft5">4500</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td150"><SPAN class="p331 ft5">4500</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td148"><SPAN class="p125 ft5">Alfavärde</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td149"><SPAN class="p260 ft5">0,52</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td54"><SPAN class="p329 ft5">0,50</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td118"><SPAN class="p330 ft5">0,44</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td150"><SPAN class="p331 ft5">0,36</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td148"><SPAN class="p125 ft5">Produktionskostnad,</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td149"><SPAN class="p260 ft5">35</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td54"><SPAN class="p329 ft5">38</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td118"><SPAN class="p330 ft5">46</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td150"><SPAN class="p331 ft5">26</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td151"><SPAN class="p125 ft5">el, öre/kWh <SPAN class="ft91">b)</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td152"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td153"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td154"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td155"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td148"><SPAN class="p125 ft5">Källa: Energimyndigheten</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td149"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td54"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td118"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td150"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p202 ft93"><SPAN class="ft5">a)</SPAN><SPAN class="ft92">Anläggningarna A, B och C har ångcykel, anläggning D ångcykel med rökgasåtervinning.</SPAN></P> <P class="p203 ft73"><SPAN class="ft5">b)</SPAN><SPAN class="ft94">Kalkylförutsättningar: 6 % kalkylränta, 20 års avskrivning, bränslepris 10 öre/kWh.</SPAN></P> <P class="p46 ft23">Statligt stöd till kraftvärmeproduktion</P> <P class="p68 ft1">I och med 1991 års energipolitiska beslut introducerades det statliga stödet till biobränslebaserad kraftvärme som ett medel i omställningen av energisystemet. Det första stödprogrammet ledde till investeringar på ca 4,4 mdkr varav det statliga stödet utgjorde närmare 1 mdkr. Den sammanlagda årliga beräknade produktionen i de 43 anläggningar som beviljades stöd uppgår till ca 1,6 TWh el och 3,4 TWh värme.</P> <P class="p334 ft46"><SPAN class="ft45">14 </SPAN>Bärring, Gustafsson, Nilsson, Ohlsson, Olsson, El från nya anläggningar. Elforsk rapport 00:01.</P> <P class="p131 ft14">78</P> </DIV> <DIV id="page_74"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td103"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td104"><SPAN class="p7 ft15">Elproduktion från förnybara energikällor - en beskrivning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p335 ft1">Målet för det nu gällande programmet för investeringsstöd till biobränsleeldad kraftvärmeproduktion är att under en femårsperiod med början den 1 juli 1997 åstadkomma en ökning av den årliga elproduktionen med minst 0,75 TWh. Stöd kan ges till både kraftvärmeverk anslutna till fjärrvärmenäten och mottrycksanläggningar i industrin. Utfallet t.o.m. år 2000 är 0,88 TWh årlig produktion, vilket överstiger målet för hela perioden <NOBR>1997-2002.</NOBR></P> <P class="p224 ft4"><SPAN class="ft4">3.2.3</SPAN><SPAN class="ft63">Produktion av mottryckskraft inom industrin</SPAN></P> <P class="p336 ft2">Avsnittet om elproduktion i industriella mottrycksanläggningar baseras huvudsakligen på en rapport som <NOBR>ÅF-Energikonsult</NOBR> ställt samman på vårt uppdrag. Rapporten redovisas i sin helhet i bilaga 6.</P> <P class="p73 ft23">Bakgrund</P> <P class="p303 ft1">Mottryckskraft är el producerad tillsammans med ångvärme för industriprocess eller fjärrvärme. Vid framställning av mottryckskraft omvandlas energi i ånga med högt tryck och hög temperatur efter ångpanna till elektrisk kraft i en turbin. Resterande energi i ångan nyttiggörs som värme. Ju lägre tryck ångan har efter turbinen desto mer energi tas ut i turbinen och desto mer elkraft kan produceras.</P> <P class="p310 ft1">För mottryckskraft är värmeförbrukningen efter turbinen en förutsättning som också bestämmer hur mycket el som kan produceras. Förhållandet mellan elproduktion och värmeförbrukning efter turbinen <NOBR>(alfa-värdet)</NOBR> är vid industriell mottrycksproduktion <NOBR>0,15–0,25</NOBR> på grund av de för processerna använda relativt höga ångtrycken. Vid kraftproduktion i fjärrvärmeanläggningar, där lägre mottryck kan användas, är motsvarande värde <NOBR>0,4–0,6.</NOBR></P> <P class="p337 ft1">Mer än 85 % av den installerade effekten i mottrycksanläggningar finns inom massa- och pappersindustrin. Vad gäller produktionen är andelen högre, cirka 95 %. Övriga anläggningar finns främst inom järn- och stålindustrin, vid oljeraffinaderier samt inom kemisk industri.</P> <P class="p310 ft1">Elproduktionen sker framför allt i fabriker för tillverkning av kemisk pappersmassa, antingen i avsalumassabruk eller i integrerade massa- och pappersbruk. I avsalumassafabrikerna baseras elproduktionen till övervägande del på förnybara interna bränslen,</P> <P class="p155 ft14">79</P> </DIV> <DIV id="page_75"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td87"><SPAN class="p7 ft3">Elproduktion från förnybara energikällor - en beskrivning</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td88"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p8 ft1">returlutar och bark. I integrerade bruk baseras elproduktionen huvudsakligen på externa bränslen, såsom olja, naturgas och kol men även på biobränslen som inköpt bark och skogsbränsle. De interna bränslena svarar endast för en bråkdel av använda bränslen.</P> <P class="p67 ft23">Nuläge och utvecklingsmöjligheter</P> <P class="p53 ft22">Situationen år 2000</P> <P class="p338 ft1">År 2000 uppgick den totala mottrycksproduktionen till 4,4 TWh <SPAN class="ft44">15 </SPAN>varav ca 3,9 TWh el producerades i massaindustrins anläggningar. Av denna energimängd producerades enligt <NOBR>ÅF-Energikonsult</NOBR> ca 3,0 TWh med hjälp av förnybara bränslen, huvudsakligen massaindustrins returlutar <SPAN class="ft44">16</SPAN>. Eftersom det är i massaindustrin som elproduktionen sker med förnybara bränslen, lämnas övrig mottrycksproduktion utanför den fortsatta beskrivningen. Elproduktionen styrs av värmebehovet i massa- och pappersproduktionen. Därför har massa- och pappersindustrins struktur betydelse för möjligheterna att öka produktionen av el från förnybara bränslen i mottrycksanläggningarna.</P> <P class="p209 ft1">År 2000 producerades mottryckskraft i 49 anläggningar i Sverige, varav 37 inom massa- och pappersindustrin och ytterligare ett par inom den träbearbetande industrin.</P> <P class="p10 ft1">Den sammantagna produktionen av avsalumassa och papper uppgick 2000 till ca 15 milj. ton. Av denna volym utgjorde kemisk avsalumassa ca 3,5 milj. ton och papper 8,3 milj. ton, exkl. tidningspapper som huvudsakligen tillverkas av mekanisk massa. År 2000 producerades mera pappersmassa och papper i Sverige än något tidigare år.</P> <P class="p87 ft1">Vid produktionsvolymen 15 milj. ton och den befintliga industristrukturen uppskattar <NOBR>ÅF-Energikonsult</NOBR> att produktionen av el i mottrycksanläggningarna kan öka från drygt 3,9 till 5,25 TWh med den utrustning anläggningarna har idag. Ökningen kan åstadkommas genom att använda energitätare bränslen dvs. genom att öka oljeandelen av bränslet inom de integrerade pappersbruken. En sådan förändring av elproduktionen skulle komma att minska</P> <P class="p67 ft61"><SPAN class="ft45">15</SPAN>Källa: SCB, EN 20 SM 0102.</P> <P class="p202 ft46"><SPAN class="ft45">16</SPAN>Enligt EN 20 SM 0102 utgjorde trädbränsle, returlutar, sopor, torv 201 000 toe insatsbränsle i industriell mottrycksproduktion år 2000, vilket motsvarar ca 2,1 TWh<SPAN class="ft95">el </SPAN>vid 90 % verkningsgrad.</P> <P class="p323 ft14">80</P> </DIV> <DIV id="page_76"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td103"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td104"><SPAN class="p7 ft15">Elproduktion från förnybara energikällor - en beskrivning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p308 ft1">mängden el producerad med hjälp av förnybara bränslen, från 3,0 till 2,4 TWh.</P> <P class="p339 ft1">Den tekniska potentialen år 2000 bedöms av <NOBR>ÅF-Energikonsult</NOBR> vara 6,8 TWh. Bedömningen utgår från att värmeunderlaget vid produktionsnivån 15 milj. ton massa och papper skulle medge en sådan elproduktion.</P> <P class="p42 ft22">Möjlig elproduktion år 2010</P> <P class="p303 ft1"><NOBR>ÅF-Energikonsult</NOBR> har gjort en bedömning av den möjliga mottrycksproduktionen av el i massa- och pappersindustrin år 2010 med utgångspunkt dels i en oförändrad relation mellan el och bränsle dels en ökad andel mekanisk massa av den totala produktionen av pappersmassa, som antas bli 17 milj. ton detta år. Ökningen från 15 till 17 milj. ton motsvarar ungefär den ökningstakt som produktionen haft under <NOBR>1990-talet.</NOBR> 15 milj. ton var å andra sidan den hittills största årsproduktionen någonsin.</P> <P class="p216 ft1">Elproduktionen bedöms uppgå till 4,55 TWh år 2010, med en tekniskt möjlig produktion med olja som marginalbränsle på 5,45 TWh och en teknisk potential på 7,3 TWh. Den biobränslebaserade delen av den bedömda produktionen antas vara 3,22 TWh att jämföra med 3,02 TWh år 2000. Av ökningen i mottryckskraft från 2000 till 2010, från 3,9 till 4,55 TWh, skulle 0,2 TWh komma från biobränslen och 0,45 TWh från fossila bränslen.</P> <P class="p216 ft1">För att utnyttja befintliga mottrycksanläggningar till en totalt sett ökad produktion av el krävs energitätare bränslen, dvs. olja, vilket leder till en minskad produktion av el från förnybara bränslen.</P> <P class="p340 ft1">Om den tekniska potentialen ska kunna utnyttjas krävs stora investeringar. Nyinvesteringar och behövliga ersättningsinvesteringar gör det möjligt att basera en större andel av elproduktionen på förnybara bränslen. Investeringskostnaden per installerad MW blir emellertid betydande.</P> <P class="p341 ft1">I en rapport om biobränsle från skogen <SPAN class="ft44">17 </SPAN>och dess potentiella användning gör författarna bedömningen att den biobränslebaserade elproduktionen i massa- och pappersindustrins motrycksanläggningar i ett tioårsperspektiv skulle kunna öka med <NOBR>2,3–3,3</NOBR> TWh</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p79 ft46"><SPAN class="ft45">17 </SPAN>C. Ekström, G. Amnell, M. Anheden, skogen. En studie av miljökonsekvenser Vattenfall Utveckling AB, juli 2001.</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p342 ft46">L. Eidensten, G. Kierkegaard: Biobränsle från och olika ekonomi för olika användningar.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p0 ft14">81</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_77"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td87"><SPAN class="p7 ft3">Elproduktion från förnybara energikällor - en beskrivning</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td88"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p8 ft2">inom kostnaden ca 250 kr/MWh. Av den angivna produktionsökningen skulle <NOBR>0,7–1</NOBR> TWh kunna åstadkommas genom fullt kapacitetsutnyttjande och <NOBR>1–1,7</NOBR> TWh genom förbättring av ångsystemen, åtgärder som kräver inga eller små investeringar och som har korta ledtider. Produktionen av mottryckskraft i skogsindustrin skulle efter dessa åtgärder kunna uppgå till <NOBR>6–7</NOBR> TWh<SPAN class="ft96">el</SPAN>.</P> <P class="p298 ft22">Kostnader för utbyggnad av elproduktionen</P> <P class="p65 ft1">För att kunna utnyttja den potential som <NOBR>ÅF-Energikonsult</NOBR> bedömer vara tillgänglig år 2010 måste investeringar i om- och tillbyggnad samt nybyggnad av turbiner och kringutrustning göras.</P> <P class="p10 ft1">Det billigaste sättet att öka biobränslenas andel i motrycksproduktionen är att göra det möjligt att använda energitätare biobränslen. <NOBR>ÅF-Energikonsult</NOBR> förutsätter att förädlat biobränsle, pellets, kan utnyttjas. Användning av pellets, malda till träpulver, gör det möjligt att undvika stora investeringar i roster- eller bäddförsedda pannor.</P> <P class="p209 ft1">Om man väljer andra biobränslen än pellets för att komplettera och ersätta olja blir kalkylen annorlunda. Kringinvesteringarna blir större i intervallet 3,2 TWh<SPAN class="ft87">el </SPAN>och uppåt. Produktionskostnaderna sammanfattas i tabell <NOBR>3–8.</NOBR></P> <P class="p343 ft73"><SPAN class="ft72">Tabell </SPAN><NOBR><SPAN class="ft72">3–8</SPAN></NOBR><SPAN class="ft72"> </SPAN>Produktionskostnader för el i massaindustrins mottrycksanläggningar.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr12 td156"><SPAN class="p125 ft5">Elproduktion,</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td157"><SPAN class="p7 ft5">Produktionskostnad</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td158"><SPAN class="p7 ft5">Bränsle</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td159"><SPAN class="p7 ft5">Åtgärder</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td160"><SPAN class="p125 ft5">intervall, TWh<SPAN class="ft97">el</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td161"><SPAN class="p7 ft5">kr/MWh<SPAN class="ft97">el</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td162"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td163"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td164"><SPAN class="p344 ft5"><NOBR>–2,5</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td165"><SPAN class="p345 ft5">40</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td141"><SPAN class="p7 ft5">Interna</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td166"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td164"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td165"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td141"><SPAN class="p7 ft5">bränslen</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td166"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td164"><SPAN class="p344 ft5"><NOBR>2,5–3,2</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td165"><SPAN class="p346 ft5">170</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td141"><SPAN class="p7 ft5">Inköpt flis</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td166"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td164"><SPAN class="p344 ft5"><NOBR>3,2–3,7</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td165"><SPAN class="p346 ft5">240</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td141"><SPAN class="p7 ft5">Pellets</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td166"><SPAN class="p7 ft5">Vissa mindre</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td164"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td165"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td141"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td166"><SPAN class="p7 ft5">investeringar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td164"><SPAN class="p344 ft5"><NOBR>3,7–5,3</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td165"><SPAN class="p345 ft5">240+</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td141"><SPAN class="p7 ft5">Pellets</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td166"><SPAN class="p7 ft5">Vissa</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td164"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td165"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td141"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td166"><SPAN class="p7 ft5">investeringar i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td164"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td165"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td141"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td166"><SPAN class="p7 ft5">brännare m.m.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td164"><SPAN class="p344 ft5">5,3+</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td165"><SPAN class="p345 ft5">240+</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td141"><SPAN class="p7 ft5">Pellets</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td166"><SPAN class="p7 ft5">Utbyggnad av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td164"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td165"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td141"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td166"><SPAN class="p7 ft5">pann- och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td160"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td161"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td162"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td163"><SPAN class="p7 ft5">turbinkapacitet</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p347 ft14">82</P> </DIV> <DIV id="page_78"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GPB377d178x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"> <TR> <TD class="tr0 td103"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td104"><SPAN class="p7 ft15">Elproduktion från förnybara energikällor - en beskrivning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p348 ft1">Uttryckt i diagramform ger tabell <NOBR>3–8</NOBR> följande bild:</P> <P class="p349 ft1"><SPAN class="ft22">Figur 3.5</SPAN>: Produktionskostnad för mottryckskraft inom massa- och pappersindustrin.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"> <TR> <TD class="tr9 td167"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td15"><SPAN class="p350 ft78">500</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td168"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td140"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td169"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td140"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td170"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td171"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td172"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td140"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td167"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td15"><SPAN class="p350 ft78">450</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td168"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td140"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td169"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td140"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td170"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td171"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td172"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td140"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr2 td167"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-18px;margin-bottom:0px;" class="p351 ft15"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-16px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:17px;" class="p351 ft15"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-8px;margin-top:9px;margin-right:-9px;margin-bottom:8px;" class="p351 ft15"><![endif]>e</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td15"><SPAN class="p350 ft78">400</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td168"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td140"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td169"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td140"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td170"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td171"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td172"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td140"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr40 td15"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td168"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td140"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td169"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td140"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td170"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td171"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td172"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td140"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=3 class="tr10 td167"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-26px;margin-bottom:0px;" class="p352 ft15"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-24px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:25px;" class="p352 ft15"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-12px;margin-top:13px;margin-right:-13px;margin-bottom:12px;" class="p352 ft15"><![endif]>kr/MWh</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td15"><SPAN class="p350 ft78">350</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td168"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td140"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td169"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td140"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td170"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td171"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td172"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td140"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr12 td15"><SPAN class="p350 ft78">300</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td168"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td140"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td169"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td140"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td170"><SPAN class="p353 ft15">Totalt</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td171"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td172"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td140"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr40 td168"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td140"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td169"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td140"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td170"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td171"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td172"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td140"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=4 class="tr42 td167"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:-2px;margin-right:-67px;margin-bottom:2px;" class="p354 ft15"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-65px;margin-top:-2px;margin-right:-1px;margin-bottom:68px;" class="p354 ft15"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-32px;margin-top:31px;margin-right:-34px;margin-bottom:35px;" class="p354 ft15"><![endif]>Produktionspris,</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td15"><SPAN class="p350 ft78">250</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td168"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td140"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td169"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td140"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td170"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td171"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td172"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td140"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td15"><SPAN class="p350 ft78">200</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td168"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td140"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td169"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td140"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td170"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td171"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td172"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td140"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td15"><SPAN class="p350 ft78">150</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td168"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td140"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td169"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td140"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td170"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr43 td171"><SPAN class="p19 ft15">varav kapital</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td172"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td140"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr6 td15"><SPAN class="p350 ft78">100</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td168"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td140"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td169"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td140"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td170"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td172"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td140"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td167"><SPAN class="p7 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td168"><SPAN class="p7 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td140"><SPAN class="p7 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td169"><SPAN class="p7 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td140"><SPAN class="p7 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td170"><SPAN class="p7 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td171"><SPAN class="p7 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td172"><SPAN class="p7 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td140"><SPAN class="p7 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td167"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td15"><SPAN class="p355 ft78">50</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td168"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td140"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td169"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td140"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td170"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td171"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td172"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td140"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td167"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td15"><SPAN class="p355 ft78">0</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td168"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td140"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td169"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td140"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td170"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td171"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td172"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td140"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td167"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p17 ft78">0</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td168"><SPAN class="p17 ft78">1000</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td140"><SPAN class="p17 ft78">2000</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td169"><SPAN class="p17 ft78">3000</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td140"><SPAN class="p17 ft78">4000</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td170"><SPAN class="p353 ft78">5000</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td171"><SPAN class="p246 ft78">6000</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td172"><SPAN class="p17 ft78">7000</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td140"><SPAN class="p17 ft78">8000</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p356 ft15">Mottryckskraftproduktion, GWh</P> <P class="p357 ft4"><SPAN class="ft4">3.2.4</SPAN><SPAN class="ft63">Vindkraft</SPAN></P> <P class="p358 ft1">Avsnittet om vindkraft bygger delvis på Energimyndighetens rapport till regeringen ”Vindkraft i Sverige” <SPAN class="ft44">18 </SPAN>och delvis på den driftuppföljning av vindkraftverk som genomförs i ett projekt gemensamt för Elforsk och Energimyndigheten <SPAN class="ft44">19</SPAN>.</P> <P class="p359 ft23">Utveckling</P> <P class="p358 ft1">De första kommersiella vindkraftverken för elproduktion i Sverige togs i drift under <NOBR>1980-talet.</NOBR> 1988 producerades drygt 1 GWh el med vindkraft. Produktionen har därefter ökat snabbt och uppgick 2000 till 447 GWh. Av de vindkraftverk som är i drift idag sattes ett fåtal i drift före 1990. I och med att ett statligt introduktionsstöd infördes 1991 ökade utbyggnadstakten.</P> <P class="p360 ft61"><SPAN class="ft59">18</SPAN><SPAN class="ft60">Vindkraft i Sverige. Statens energimyndighet.</SPAN></P> <P class="p361 ft46"><SPAN class="ft59">19</SPAN><SPAN class="ft98">Driftuppföljning av vindkraftverk, Årsrapport 2000. Statens energimyndighet. Rapport ET 22:2001 och Elforsk Rapport 01:16.</SPAN></P> <P class="p362 ft14">83</P> </DIV> <DIV id="page_79"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GPB377d179x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td87"><SPAN class="p7 ft3">Elproduktion från förnybara energikällor - en beskrivning</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td88"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p363 ft2"><SPAN class="ft74">Figur 3.6</SPAN>: Vindkraft i Sverige. Antal verk, installerad effekt och elproduktion.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"> <TR> <TD class="tr1 td13"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td173"><SPAN class="p364 ft99">600</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td174"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td65"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td140"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td9"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td175"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td65"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr45 td13"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr10 td173"><SPAN class="p364 ft99">500</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr45 td176"><SPAN class="p328 ft86">Antal verk (st)</SPAN> </TD> <TD class="tr45 td9"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr45 td175"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr45 td65"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td13"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 rowspan=2 class="tr6 td177"><SPAN class="p328 ft86">Installerad effekt (MW )</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td175"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td65"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=3 class="tr46 td13"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-31px;margin-bottom:0px;" class="p365 ft99"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-29px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:30px;" class="p365 ft99"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-14px;margin-top:15px;margin-right:-16px;margin-bottom:15px;" class="p365 ft99"><![endif]>GWh</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td173"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td175"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td65"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td173"><SPAN class="p364 ft99">400</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr1 td177"><SPAN class="p328 ft86">Elproduktion (GWh)</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td175"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td65"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr40 td173"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td174"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td65"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td140"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td9"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td175"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td65"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr47 td13"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-21px;margin-bottom:0px;" class="p366 ft99"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-19px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:20px;" class="p366 ft99"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-9px;margin-top:10px;margin-right:-11px;margin-bottom:10px;" class="p366 ft99"><![endif]>MW,</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td173"><SPAN class="p364 ft99">300</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td174"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td65"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td140"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td9"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td175"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td65"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td173"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td174"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td65"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td140"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td9"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td175"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td65"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr48 td13"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-26px;margin-bottom:0px;" class="p367 ft99"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-24px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:25px;" class="p367 ft99"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-12px;margin-top:13px;margin-right:-13px;margin-bottom:12px;" class="p367 ft99"><![endif]>Antal,</SPAN> </TD> <TD class="tr49 td173"><SPAN class="p364 ft99">200</SPAN> </TD> <TD class="tr49 td174"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr49 td65"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr49 td140"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr49 td9"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr49 td175"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr49 td65"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td173"><SPAN class="p7 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td174"><SPAN class="p7 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td65"><SPAN class="p7 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td140"><SPAN class="p7 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td9"><SPAN class="p7 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td175"><SPAN class="p7 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td65"><SPAN class="p7 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr38 td13"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td173"><SPAN class="p364 ft99">100</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td174"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td65"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td140"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td9"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td175"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td65"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td13"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td173"><SPAN class="p364 ft99">0</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td174"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td65"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td140"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td9"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td175"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td65"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td13"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td173"><SPAN class="p17 ft99">1988</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td174"><SPAN class="p17 ft99">1990</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td65"><SPAN class="p17 ft99">1992</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td140"><SPAN class="p29 ft99">1994</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td9"><SPAN class="p244 ft99">1996</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td175"><SPAN class="p17 ft99">1998</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td65"><SPAN class="p17 ft99">2000</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p227 ft1">Källa: Energiläget 2001. Energimyndigheten 2001.</P> <P class="p50 ft23">Nuläge</P> <P class="p69 ft1">Utvecklingen leder till att allt större vindkraftverk installeras. Figur 3.6 visar hur effekten ökat över tiden. Vid början av <NOBR>1990-talet</NOBR> var den vanligaste storleken omkring 200 kW medan storlekar på mellan 600 och 800 kW nu är de vanligaste. Under senare år har det också blivit allt vanligare med gruppinstallationer, s.k. vindparker.</P> <P class="p88 ft22">Kostnadsbild – produktionskostnader</P> <P class="p69 ft1">Figur 3.7, som visar de kraftverk som nu är i drift ordnade efter ålder och effekt, illustrerar tydligt att yngre kraftverk i allmänhet har större effekt än de äldre. Produktionskostnaderna för vindkraft har successivt sjunkit i takt med att vindkraftverken blivit allt</P> <P class="p50 ft14">84</P> </DIV> <DIV id="page_80"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GPB377d180x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td103"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td104"><SPAN class="p7 ft15">Elproduktion från förnybara energikällor - en beskrivning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p368 ft2">större. Energimyndigheten har för arbetet med vindplanerapporten bearbetat och analyserat data från driftuppföljningen av vindkraftsproduktionen.</P> <P class="p369 ft2"><SPAN class="ft74">Figur 3.7</SPAN>: Vindkraftverk större än 50 kW, nu i drift, efter installerad effekt och tidpunkt för drifttagning.<SPAN class="ft101">20</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-167px;margin-bottom:0px;" class="p370 ft20"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-167px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:167px;" class="p370 ft20"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-84px;margin-top:84px;margin-right:-83px;margin-bottom:83px;" class="p370 ft20"><![endif]>Installerad effekt, kW</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p371 ft99">1600</P> <P class="p372 ft99">1400</P> <P class="p373 ft99">1200</P> <P class="p373 ft99">1000</P> <P class="p374 ft99">800</P> <P class="p375 ft99">600</P> <P class="p375 ft99">400</P> <P class="p374 ft99">200</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35"> <TR> <TD class="tr1 td178"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td99"><SPAN class="p376 ft99">0</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td65"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td174"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td9"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td179"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td180"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td181"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td178"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr9 td182"><SPAN class="p17 ft99">1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr33 td178"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td99"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td65"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td174"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr33 td183"><SPAN class="p377 ft20">Driftstart</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td180"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td181"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr43 td184"><SPAN class="p7 ft1"><SPAN class="ft22">Figur 3.8</SPAN>: Produktionskostnader för vindkraft, exklusive stöd.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr8 td185"><SPAN class="p7 ft1">Anläggningar tagna i drift <NOBR>1994–2000,</NOBR> öre/kWh.</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td180"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td181"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr45 td178"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr45 td99"><SPAN class="p266 ft99">60</SPAN> </TD> <TD class="tr45 td65"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr45 td174"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr45 td9"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr45 td179"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr45 td180"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr45 td181"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td178"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td99"><SPAN class="p266 ft99">50</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td65"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td174"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td9"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td179"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td180"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td181"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr50 td178"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:20px;margin-top:0px;margin-right:-46px;margin-bottom:0px;" class="p378 ft20"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-20px;margin-bottom:26px;" class="p378 ft20"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:7px;margin-top:13px;margin-right:-33px;margin-bottom:13px;" class="p378 ft20"><![endif]>kWh</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td99"><SPAN class="p266 ft99">40</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td65"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td174"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td9"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td179"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td180"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td181"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr7 td99"><SPAN class="p266 ft99">30</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td65"><SPAN class="p7 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td174"><SPAN class="p7 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p7 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td179"><SPAN class="p7 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td180"><SPAN class="p7 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td181"><SPAN class="p7 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr6 td178"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:20px;margin-top:0px;margin-right:-27px;margin-bottom:0px;" class="p379 ft20"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:13px;margin-top:0px;margin-right:-20px;margin-bottom:7px;" class="p379 ft20"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:16px;margin-top:4px;margin-right:-23px;margin-bottom:3px;" class="p379 ft20"><![endif]>per</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td65"><SPAN class="p7 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td174"><SPAN class="p7 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td9"><SPAN class="p7 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td179"><SPAN class="p7 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td180"><SPAN class="p7 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td181"><SPAN class="p7 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td99"><SPAN class="p7 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p7 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td174"><SPAN class="p7 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td9"><SPAN class="p7 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td179"><SPAN class="p7 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td180"><SPAN class="p7 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td181"><SPAN class="p7 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr12 td178"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:21px;margin-top:0px;margin-right:-27px;margin-bottom:0px;" class="p380 ft3"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:15px;margin-top:0px;margin-right:-21px;margin-bottom:6px;" class="p380 ft3"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:18px;margin-top:3px;margin-right:-24px;margin-bottom:3px;" class="p380 ft3"><![endif]>Öre</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td99"><SPAN class="p266 ft99">20</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td65"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td174"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td179"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td180"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td181"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr51 td99"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr51 td65"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr51 td174"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr51 td9"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr51 td179"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr51 td180"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr51 td181"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr52 td178"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr52 td99"><SPAN class="p266 ft99">10</SPAN> </TD> <TD class="tr52 td65"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr52 td174"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr52 td9"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr52 td179"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr52 td180"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr52 td181"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td178"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td99"><SPAN class="p266 ft99">0</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td65"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td174"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td9"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td179"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td180"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td181"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td178"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td99"><SPAN class="p17 ft99">1994</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td65"><SPAN class="p17 ft99">1995</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td174"><SPAN class="p17 ft99">1996</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td9"><SPAN class="p381 ft99">1997</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td179"><SPAN class="p382 ft99">1998</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td180"><SPAN class="p17 ft99">1999</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td181"><SPAN class="p383 ft99">2000</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td178"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td99"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td65"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td174"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td9"><SPAN class="p384 ft20">År</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td179"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td180"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td181"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p314 ft1">Källa: Energimyndigheten.</P> <P class="p385 ft46"><SPAN class="ft45">20 </SPAN>Källa: Driftuppföljning av vindkraftverk. Rapport 22:2001, Statens energimyndighet. I figuren ingår ej ett utvecklingsverk på 3 MW, installerat 1993, som ännu är i drift.</P> <P class="p306 ft14">85</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_81"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td87"><SPAN class="p7 ft3">Elproduktion från förnybara energikällor - en beskrivning</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td88"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p8 ft1">Figur 3.8 visar hur produktionskostnaderna ändrats sedan år 1994. Uppgifterna avser de anläggningar som beviljats statligt stöd och som tagits i drift respektive år. Kostnaderna har beräknats med utgångspunkt i faktiska investeringskostnader, kalkylräntan 6 % och 20 år avskrivningstid, där kapitalkostnaderna räknats som annuitet. Investeringsstöd och driftstöd ingår ej. Avskrivningstiden 15 år höjer kostnaden med <NOBR>6–7</NOBR> öre/kWh. Räntan 7 % ger ca 3 öre/kWh högre produktionskostnad.</P> <P class="p66 ft1">Energimyndigheten har i sin uppföljning av det kortsiktiga programmet för omställning av energisystemet <SPAN class="ft44">21 </SPAN>bl.a. redovisat resultat av investeringsstöden i vindkraft. Produktionskostnaderna för vindkraft, exklusive statliga stöd, anges i rapporten uppgå till i medeltal 40,5 öre/kWh med spridningen <NOBR>28,0–47,7</NOBR> öre/kWh. Uppgifterna avser samtliga vindkraftverk som beviljats investeringsstöd. Den främsta anledningen till skillnader i produktionskostnad uppges vara kraftverkets vindläge. Enligt Energimyndighetens vindplanerapport ligger produktionskostnaden för vindkraftproducerad el f.n. mellan 35 och 43 öre/kWh beroende på vindläget.</P> <P class="p140 ft1">Kostnaden för havsbaserad vindkraft är högre än för landbaserad. Det beror främst på att installationerna blir mer komplicerade.</P> <P class="p10 ft1">Med utgångspunkt från delvis ny teknik uppskattar Energimyndigheten den möjliga kostnadsnivån för elproduktion i vindkraftverk år 2010 till <NOBR>20–26</NOBR> öre/kWh.</P> <P class="p10 ft1">Större anläggningar innebär inte bara effektivare utnyttjande av vindläget utan också lägre investeringskostnader per installerad kW i markanläggningar och annan kringutrustning, eventuella kostnader för förstärkning av lokal- och regionalnät oräknade.</P> <P class="p50 ft23">Expansionsmöjligheter</P> <P class="p69 ft1">Möjligheterna att bygga ut vindkraftproduktionen i Sverige har varit föremål för en livlig debatt under de senaste åren. Riksdagen anvisade i det energipolitiska beslutet år 1997 300 mnkr till investeringsstöd för utbyggnad av vindkraft, med målet att inom fem år uppnå en ökad produktion av vindkraft med 0,5 TWh årligen. Energimyndigheten bedömer att målet uppnås.</P> <P class="p87 ft1">Vindkraftutredningen framhöll i sitt betänkande (SOU 1999:75) Rätt plats för vindkraften att det utan ett kvantitativt mål för vind-</P> <P class="p163 ft46"><SPAN class="ft45">21 </SPAN>Statens energimyndighet: Det kortsiktiga programmet för omställning av energisystemet. ER 12:2001.</P> <P class="p131 ft14">86</P> </DIV> <DIV id="page_82"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td103"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td104"><SPAN class="p7 ft15">Elproduktion från förnybara energikällor - en beskrivning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p308 ft1">kraftutbyggnaden är svårt att hävda vindkraftintresset i sådan fysisk planering och tillståndsprövning, där vindkraftintresset behöver vägas mot andra sedan tidigare etablerade intressen rörande mark- och vattenanvändningen. Utredningen föreslog därför att som ett planeringsmål i ett första steg borde områden redovisas med särskilt goda förutsättningar för vindkraftverk, på land och till havs, med en sammanlagd produktionskapacitet på ca 10 TWh. Ut- redningen föreslog också att Energimyndigheten skulle ges uppdraget att redovisa områden med särskilt goda förutsättningar för vindkraftverk och som sammanlagt bedöms ha en produktionskapacitet på ca 10 TWh.</P> <P class="p235 ft1">Energimyndigheten redovisade i maj 2001 på uppdrag av regeringen förslag till planeringsmål för vindkraften i Sverige. Med planeringsmål avses i detta sammanhang en årlig produktionsvolym att sträva mot och planera nödvändiga förutsättningar efter. Ett planeringsmål utgör grunden för dels en aktiv planering och dels att definiera och värdera hinder för utbyggnad av vindkraften.</P> <P class="p216 ft1">Energimyndighetens förslag till planeringsmål för vindkraften i Sverige är att på <NOBR>10–15</NOBR> års sikt planera för och sträva mot en årlig produktionsvolym på 10 TWh.</P> <P class="p192 ft4"><SPAN class="ft4">3.2.5</SPAN><SPAN class="ft63">Övriga elproduktionsformer</SPAN></P> <P class="p303 ft1">Av andra elproduktionsformer som baseras på förnybara energikällor är det bara solel som bedöms få nämnvärd omfattning inom de närmaste decennierna.</P> <P class="p386 ft1">I början av <NOBR>1980-talet</NOBR> byggdes en av de första nätanslutna solelanläggningarna och solcellforskning med inriktning på polykristallina tunnfilmssolceller inleddes. Intresset för solceller har sedan dess vuxit både nationellt och internationellt.</P> <P class="p216 ft1">I Sverige överväger idag de självförsörjande solcellsanläggningarna (fyrar, fritidsbåtar, sommarstugor m.m.) men det finns även några större nätanslutna anläggningar med solcellsmoduler. Vid projekteringen och byggnaden av ett antal bostadsprojekt i Stockholm och Malmö finns solcellsmoduler inplanerade.</P> <P class="p216 ft1">På lång sikt är målet att öka andelen solel i Sveriges energisystem. För att nå det långsiktiga målet har ett antal delmål ställts upp. De är t.ex. att förbättra verkningsgrader, sänka produktionskostnader och utveckla kostnadseffektiva tillverkningsmetoder,</P> <P class="p178 ft14">87</P> </DIV> <DIV id="page_83"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td87"><SPAN class="p7 ft3">Elproduktion från förnybara energikällor - en beskrivning</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td88"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p8 ft1">bredda den nationella kompetensen och skapa en positiv inställning och medvetenhet kring solceller.</P> <P class="p10 ft1">Realismen och konsekvenserna av ett energisystem med 5 TWh solel har studerats i rapporten ”Solceller för Stockholms län” (STOSEB Rapport, 1997). Denna energimängd är beräknad med hänsyn till begränsningar i elnätet. Oreglerad elproduktion, som t.ex. solceller och vindkraft, kan inte få för stor del av det totala elsystemet beroende på att variationerna i produktionen för en sådan kraftkälla måste mötas med motvariation i andra kraftverk. Vattenkraft med rymliga vattenmagasin är ett mycket lämpligt kraftslag för sådan buffertreglering.</P> <P class="p66 ft1">En annan förutsättning för att kunna starkt expandera andelen solel är att det finns ytor tillgängliga. Det finns både tekniska, ekonomiska och arkitektoniska fördelar med att utnyttja de ytor som finns i bebyggelse, t.ex. genom att ingen extra landyta krävs och att solel kan produceras nära behovet. Vid måttlig utbyggnad behövs ingen större förändring av elnätet under förutsättning att elen kan användas direkt. En annan fördel är att distributionsförlusterna minskar om den producerade elen kan användas nära källan.</P> <P class="p87 ft1">Eltillskottet från solel har liten betydelse för certifikathandelssystemet och kostnadsbilden är fortfarande sådan att möjligheten att sälja certifikat inte är avgörande för beslut om investeringar i solelanläggningar. Sådan el bör ändå omfattas av certifikatsystemet.</P> <P class="p220 ft21"><SPAN class="ft21">3.3</SPAN><SPAN class="ft57">Statligt stöd till småskalig elproduktion</SPAN></P> <P class="p69 ft1">Med småskalig elproduktion avses i detta sammanhang vindkraft och vattenkraft med en installerad effekt mindre än 1 500 kW. Även biobränslebaserad elproduktion i anläggningar mindre än 1 500 kW ingår. Dessa anläggningar är emellertid mycket få.</P> <P class="p220 ft4"><SPAN class="ft4">3.3.1</SPAN><SPAN class="ft63">Investeringsstöd</SPAN></P> <P class="p387 ft1">Riksdagen anslog 1991, som en del av det energipolitiska beslutet <SPAN class="ft44">22 </SPAN>250 mnkr för stöd till investeringar i vindkraftverk. Stödet skulle utgå under fem år i form av ett bidrag på 25 % av godkänd investering. År 1993 höjdes bidragsandelen till 35 % <SPAN class="ft44">23</SPAN>. Våren 1994</P> <P class="p388 ft61"><SPAN class="ft59">22</SPAN><SPAN class="ft60">Prop. 1990/91:88, bet. 1990/91:NU40, rskr 1990/91:373.</SPAN></P> <P class="p147 ft46"><SPAN class="ft59">23</SPAN><SPAN class="ft62">Prop. 1993/94:99, bet. 1992/93:NU20, rskr. 1992/93:137.</SPAN></P> <P class="p46 ft14">88</P> </DIV> <DIV id="page_84"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td103"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td104"><SPAN class="p7 ft15">Elproduktion från förnybara energikällor - en beskrivning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p389 ft1">beslutade riksdagen <SPAN class="ft44">24 </SPAN>att teknikupphandling fr.o.m. den 1 juli 1994 skulle få prövas inom ramen för stödsystemet. I sådana fall fick stödandelen uppgå till högst 50 % av investeringsbeloppet.</P> <P class="p339 ft1">Hösten 1995 anslog riksdagen ytterligare 100 mnkr att användas till investeringsstöd <SPAN class="ft44">25</SPAN>. I 1997 års energipolitiska beslut <SPAN class="ft44">26 </SPAN>anvisade riksdagen 300 mnkr för stöd till investeringar i vindkraft under fem år från den 1 juli 1997. Stödnivån sänktes då till 15 % av godkänd kostnad.</P> <P class="p228 ft4"><SPAN class="ft4">3.3.2</SPAN><SPAN class="ft63">Driftstöd</SPAN></P> <P class="p390 ft1">Våren 1994 beslutade riksdagen <SPAN class="ft44">27 </SPAN>att införa ett driftstöd till vindkraft i form av ett skatteavdrag, motsvarande den allmänna energiskatten på el, den s.k. miljöbonusen. Från den 1 januari 1995 uppgick energiskatten till 9 öre/kWh. Miljöbonusen har därefter ändrats i takt med förändringarna av den allmänna energiskatten på el, till 13,8 öre den 1 juli 1997, till 15,2 öre den 1 januari 1998, till 15,1 öre den 1 januari 1999, till 16,2 öre den 1 januari 2000 och senast till 18,1 öre/kWh den 1 januari 2001. I budgetpropositionen för år 2002 föreslås att miljöbonusen för år 2002 bibehålls på nivån 18,1 öre/kWh.</P> <P class="p391 ft1">Stödet är konstruerat så att elhandelsföretagen får göra ett skatteavdrag motsvarande konsumtionsskatten på el för varje kWh el som levererats av vindkraftverk. Detta belopp överförs till vindkraftverkens ägare genom avtal mellan elhandelsföretag och vindkraftproducenter. Den s.k. miljöbonusen har förlängts att gälla t.o.m. den 31 december 2001 <SPAN class="ft44">28 </SPAN>och beräknas förlängas t.o.m. den 31 december 2002.</P> <P class="p216 ft1">Bestämmelserna om leveranskoncession och s.k. mottagningsplikt upphörde den 1 november 1999 i enlighet med regeringens proposition om schablonberäkning på elmarknaden, m.m. (prop. 1998/99:137, bet 1999/2000:NU4, rskr. 1999/2000:1). Därmed upphörde även inköpsskyldigheten till reglerade priser enligt ellagen (1997:857), som funnits för småskalig elproduktion.</P> <P class="p337 ft2">För att skapa enhetliga inköpsförhållanden för den småskaliga elproduktionen gav regeringen Affärsverket svenska kraftnät i</P> <P class="p392 ft61"><SPAN class="ft59">24</SPAN><SPAN class="ft60">Prop. 1993/94:100 bil. 13, be. 1993/94:NU17, rskr. 1993/94:356.</SPAN></P> <P class="p79 ft61"><SPAN class="ft59">25</SPAN><SPAN class="ft60">Prop. 1995/96:25, bet. 1995/96:FiU1, rskr.1994/95:133.</SPAN></P> <P class="p79 ft83"><SPAN class="ft59">26</SPAN><SPAN class="ft104">Prop. 1996/97:84, bet. 1996/97:NU12, rskr. 1996/97:272.</SPAN></P> <P class="p79 ft83"><SPAN class="ft59">27</SPAN><SPAN class="ft104">Bet. 1993/94:SkU34, rskr. 1993/94:297.</SPAN></P> <P class="p79 ft46"><SPAN class="ft59">28</SPAN><SPAN class="ft62">Miljöbonusen har godkänts av kommissionen t.o.m. utgången av år 2001.</SPAN></P> <P class="p194 ft14">89</P> </DIV> <DIV id="page_85"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td87"><SPAN class="p7 ft3">Elproduktion från förnybara energikällor - en beskrivning</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td88"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p130 ft1">uppdrag att genomföra en upphandling av småskalig elproduktion. Resultatet av upphandlingen har också utgjort ett viktigt underlag för att bedöma behovet av ytterligare stöd till den småskaliga elproduktionen. Ett sådant stöd infördes därefter i avvaktan på att ett nytt långsiktigt stödsystem skulle utvecklas (prop. 1999/2000:1 utgiftsområde 21, bet. 1999/2000:NU3, rskr. 1999/2000:115).</P> <P class="p87 ft1">För el producerad i småskaliga produktionsanläggningar – sådana med en effekt mindre än 1 500 kW och som producerar el från förnybara energikällor – utgår ett särskilt bidrag under perioden den 1 november 1999 – den 31 december 2001. Stödet uppgår till 9 öre/kWh el. Stödet ska enligt regeringsbeslut gälla t.o.m. den 31 december 2002. Europeiska kommissionen har godkänt stödet för år 2001. I slutet av år 2001 ska stödet åter notifieras till kommissionen för godkännande under år 2002. Avsikten med stödet är att det delvis ska ersätta den köpskyldighet till reglerade priser som fanns fram till den 1 november 1999 samt garantera rimliga villkor för den småskaliga elproduktionen.</P> <P class="p175 ft1">Stödet, som för perioden 1 november 1999 – 31 december 2000 uppgick till 248 miljoner kr administreras av Energimyndigheten. För åren 2001 och 2002 är ytterligare 210 miljoner reserverade för varje år. Utbetalningar görs kvartalsvis i efterskott.</P> <P class="p393 ft14">90</P> </DIV> <DIV id="page_86"> <P class="p0 ft0">4 Utgångspunkter</P> <P class="p394 ft21"><SPAN class="ft21">4.1</SPAN><SPAN class="ft57">Regelverk och direktiv</SPAN></P> <P class="p395 ft4"><SPAN class="ft4">4.1.1</SPAN><SPAN class="ft58">Inledning</SPAN></P> <P class="p41 ft1">Det utredningsarbete som redovisas i detta betänkande har föregåtts av en interdepartemental utredning och regeringens proposition till riksdagen. Samtidigt med att utredningen pågått har flera viktiga beslut fattats inom ramen för EG:s regelverk, beslut som påverkar genomförandet av det förslag som redovisas i betänkandet.</P> <P class="p198 ft4"><SPAN class="ft4">4.1.2</SPAN><SPAN class="ft58">Den interdepartementala arbetsgruppen</SPAN></P> <P class="p191 ft1">Regeringen beslutade hösten 1999 att tillsätta en interdepartemental arbetsgrupp för att se över systemet för stöd till elproduktion från förnybara energikällor. Arbetsgruppen presenterade i mars 2000 sina slutsatser i rapporten Elproduktion från förnybara energikällor – ekonomiska förutsättningar och marknadsmekanismer (Ds 2000:20).</P> <P class="p100 ft1">Arbetsgruppen fann att ett kvotbaserat system, som grundas på handel med certifikat, skulle vara det av de undersökta systemen som bäst skulle fylla de krav som ställts upp. Kraven på systemet var att det skulle vara marknadsanpassat, internationellt gångbart och medge stabila spelregler oavsett statsfinansiella förhållanden. Arbetsgruppen föreslog också att en särskild utredare skulle ges uppdraget att i detalj utforma regelverket för det nya systemet. Arbetsgruppens förslag remissbehandlades vid en hearing.</P> <P class="p396 ft14">91</P> </DIV> <DIV id="page_87"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p7 ft3">Utgångspunkter</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p208 ft4"><SPAN class="ft4">4.1.3</SPAN><SPAN class="ft63">Propositionen och riksdagens beslut</SPAN></P> <P class="p65 ft1">Rapporten och remissyttrandena över den ingick i underlaget för propositionen Ekonomiska förutsättningar för elproduktion från förnybara energikällor (prop. 1999/2000:134) där regeringen föreslog riktlinjer för stöd till förnybar elproduktion. Riktlinjerna innebar att ett samlat system för att främja förnybar elproduktion skulle tas fram så att det skulle kunna träda i kraft den 1 januari 2003. Systemet ska enligt riktlinjerna bygga på handel med certifikat kombinerad med en skyldighet att inkludera en viss andel förnybar el i elleverans eller elinköp.</P> <P class="p66 ft1">Målet är att främja en fortsatt utbyggnad av elproduktion från förnybara energikällor med vissa miljöegenskaper och samtidigt stimulera marknadsförhållanden som skapar förutsättningar för kostnadseffektivitet och teknikutveckling utan att störa elmarknadens funktion. Det nya systemet ska införas på ett sådant sätt att rimliga konkurrensvillkor för den förnybara elproduktionen kan upprätthållas långsiktigt. I propositionen föreslogs även att en utredare skulle tillkallas med uppdrag att utforma ett system för certifikathandel baserat på kvoter för användningen av el från förnybara energikällor.</P> <P class="p175 ft1">Riksdagens ställningstagande till propositionen återfinns i näringsutskottets betänkande och riksdagens beslut den 15 december 2000 (NU 2000/01:NU3, rskr 2000:111). Beslutet följde de förslag regeringen lagt fram. I motioner från (m), (kd) och (fp) anfördes argument för att systemet inte skulle införas. I motioner från (c) och (kd) föreslogs att effektgränsen för småskalig elproduktion, 1 500 kW, ska tas bort. (Mp) konstaterade i sin motion att det föreslagna systemet innebär att huvuddelen av de nuvarande stödformerna för produktion av el från förnybara energikällor kan slopas.</P> <P class="p397 ft4"><SPAN class="ft4">4.1.4</SPAN><SPAN class="ft63">Direktiven till utredaren</SPAN></P> <P class="p65 ft1">Regeringen beslutade i augusti 2000 om direktiv till utredaren (dir. 2000:56). Uppdraget till utredaren är att ge förslag till de organisatoriska förändringar och författningsregleringar som det nya systemet kräver. Systemet ska utformas i enlighet med de riktlinjer som regeringen angivit i propositionen om ekonomiska förutsättningar för elproduktion från förnybara energikällor (prop. 1999/2000:134) och riksdagens ställningstaganden till rikt-</P> <P class="p50 ft14">92</P> </DIV> <DIV id="page_88"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td186"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td80"><SPAN class="p7 ft15">Utgångspunkter</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p308 ft1">linjerna. Systemet ska utvecklas så att det kan träda i funktion den 1 januari 2003.</P> <P class="p4 ft1">Det ingår i uppdraget att föreslå dels vilka som ska ansvara för de olika uppgifter som systemet medför dels vilka organisatoriska förändringar som behöver genomföras. Andra uppgifter för utredaren är att definiera vilken elproduktion som ska inkluderas i systemet och vilka miljökriterier som ska gälla för denna produktion. Utredaren ska också föreslå lämplig kvotstorlek och redovisa sina bedömningar av hur denna kvot bidrar till att generera ett lämpligt pris på certifikaten så att den önskade effekten på utvecklingen av förnybara energikällor kan uppnås. En viktig del i utredarens arbete ska även vara att undersöka och klargöra eventuella behov av komplement till detta system under en övergångsperiod, t.ex. stöd med samma funktion som investeringsstöd. Ett alternativ är att hantera dessa problem inom regelverket för rätten att utfärda certifikat.</P> <P class="p398 ft1">Direktiven redovisas i sin helhet i bilaga 1.</P> <P class="p192 ft4"><SPAN class="ft4">4.1.5</SPAN><NOBR><SPAN class="ft58">EG-direktiv</SPAN></NOBR> m.m.</P> <P class="p191 ft1">Samtidigt med att utredningsarbetet pågått har EG fattat en rad beslut om direktiv som berör elproduktion från förnybara energikällor.</P> <P class="p399 ft1">Dokument som är av intresse i detta sammanhang är:</P> <P class="p400 ft28"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft41">Europaparlamentets och rådets direktiv </SPAN><SPAN class="ft105">29 </SPAN>om främjande av el producerad från förnybara energikällor på den inre marknaden för el.</P> <P class="p401 ft28"><SPAN class="ft106">• </SPAN>Europaparlamentets och rådets direktiv <SPAN class="ft105">30 </SPAN>2000/76/EG av den 4 december 2000 om förbränning av avfall, ”Avfallsförbränningsdirektivet”.</P> <P class="p154 ft28"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft41">Gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till skydd för miljön (2001/C37/03) </SPAN><SPAN class="ft105">31 </SPAN>”EG:s statsstödsregler”.</P> <P class="p122 ft108"><SPAN class="ft40">•</SPAN><NOBR><SPAN class="ft107">EG-domstolens</SPAN></NOBR> beslut om förhandsdom rörande visst stöd till elproduktion från förnybara energikällor.</P> <P class="p402 ft61"><SPAN class="ft59">29</SPAN><SPAN class="ft60">Direktivet hade i början av oktober 2001 ännu ej publicerats i EGT.</SPAN></P> <P class="p403 ft83"><SPAN class="ft59">30</SPAN><SPAN class="ft109">Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/76/EG av den 4 december om förbränning av avfall. EGT 28/12 2000 s. 91.</SPAN></P> <P class="p121 ft46"><SPAN class="ft59">31</SPAN><SPAN class="ft62">EGT C 37 3.2.2001 s.3.</SPAN></P> <P class="p194 ft14">93</P> </DIV> <DIV id="page_89"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p7 ft3">Utgångspunkter</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p404 ft23">Direktivet om främjande av el producerad från förnybara energikällor</P> <P class="p65 ft1">Kommissionen lade i maj 2000 fram förslag om ett direktiv med syfte att främja el producerad från förnybara energikällor <SPAN class="ft44">32</SPAN>. Förslaget föregicks av en grönbok och en vitbok om främjande av förnybara energikällor. I vitboken <SPAN class="ft44">33 </SPAN>beskrevs behovet av att öka de förnybara energikällornas andel av energitillförseln inom unionen från 6 till 12 % under perioden <NOBR>1997–2010.</NOBR></P> <P class="p87 ft1">Europaparlamentet och rådet påbörjade behandlingen av förslaget till direktiv under hösten 2000 och behandlingen slutfördes under det svenska ordförandeskapet våren 2001. Det gemensamma beslutet om direktivet, som fattades genom en skriftlig procedur den 7 augusti 2001<SPAN class="ft44">34 </SPAN>, innehåller bl.a. följande punkter:</P> <P class="p102 ft28"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft53">Främjande av el från förnybara energikällor är en viktig prioritering för gemenskapen och utgör en viktig del av de åtgärdspaket som behövs för att uppfylla </SPAN><NOBR>Kyoto-protokollet.</NOBR></P> <P class="p57 ft28"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft53">Medlemsstaterna måste ställa upp nationella vägledande mål för användningen av el från förnybara energikällor.</SPAN></P> <P class="p57 ft28"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft53">Det behövs en ursprungsgaranti för el producerad från förnybara energikällor för att underlätta handeln med el. Medlemsstaterna behöver inte erkänna köp av en ursprungsgaranti från andra medlemsstater som ett bidrag för att uppfylla de nationella kvoterna.</SPAN></P> <P class="p57 ft28"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft53">Övergångstiden från nationella stödsystem till ett gemensamt system kräver en lång övergångstid, minst sju år efter beslut om ett eventuellt införande av ett gemensamt stödsystem.</SPAN></P> <P class="p57 ft28"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft53">Medlemsstaterna ska säkerställa att överföring och distribution av el från förnybara energikällor garanteras.</SPAN></P> <P class="p58 ft28"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft53">De som ansvarar för drift av överföringsnät och distributionsnät ska utarbeta och offentliggöra standardiserade regler för fördelningen av kostnader för systeminstallationer, t.ex. nätanslutningar och nätförstärkningar, mellan alla producenter som drar nytta av dem.</SPAN></P> <P class="p405 ft61"><SPAN class="ft59">32</SPAN><SPAN class="ft60">EGT C 311 E, 31.12.2000, s 320 och EGT C 154 E, 29.5.2001, s 89.</SPAN></P> <P class="p147 ft61"><SPAN class="ft59">33</SPAN><SPAN class="ft60">Energi för framtiden – förnybara energikällor. Den 18 juni 1998. EGT C210.</SPAN></P> <P class="p147 ft46"><SPAN class="ft59">34</SPAN><NOBR><SPAN class="ft62">PE-CONS</SPAN></NOBR> 3648/01.</P> <P class="p298 ft14">94</P> </DIV> <DIV id="page_90"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td186"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td80"><SPAN class="p7 ft15">Utgångspunkter</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p62 ft23">Direktivet om förbränning av avfall</P> <P class="p41 ft1">Den 4 december 2000 beslutade Europaparlamentet och rådet om ändringar i reglerna för förbränning av avfall. Direktivet trädde i kraft den 28 december 2000 och medlemsstaterna ska sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet senast den 28 december 2002. Det huvudsakliga syftet med reglerna är att, så långt som det är praktiskt möjligt, förhindra eller förebygga de negativa effekterna på miljön av förbränning och sameldning av avfall. Direktivet har betydelse för produktionen av el från förnybara energikällor på så sätt att anläggningar som använder vissa slag av bränslen är undantagna från reglerna.</P> <P class="p406 ft23">Statsstödsreglerna</P> <P class="p41 ft1">I december 2000 beslutade kommissionen om gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till skydd för miljön. Reglerna trädde i kraft den 3 februari 2001 och tillämpas t.o.m. den 31 december 2007 om de inte ändras dessförinnan.</P> <P class="p61 ft1">Reglerna har betydelse för utformningen av certifikathandelssystem på så sätt att certifikatsystem anges som en av fyra tänkbara modeller för stöd till förnybar energi. De fyra modellerna är:</P> <P class="p77 ft28"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft41">Stöd som kompenserar skillnaden mellan produktionskostnaderna för de förnybara energikällorna och marknadspriset för den berörda energin. Det eventuella driftsstödet kan i så fall bara medges för avskrivning av anläggningarna. För den energi som anläggningen producerar därutöver kan det inte lämnas något stöd.</SPAN></P> <P class="p81 ft28"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft41">Medlemsstaterna kan bevilja stöd till förnybara energikällor genom att utnyttja marknadsmekanismerna, såsom gröna certifikat eller anbudssystem. Genom dessa system kan producenterna av förnybar energi indirekt få en garanterad efterfrågan på den energi de producerar, till ett högre pris än marknadspriset på konventionell energi. Priset på gröna certifikat är inte fastställt på förhand, utan är ett resultat av förhållandet mellan utbud och efterfrågan.</SPAN></P> <P class="p407 ft25"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft50">Medlemsstaterna kan bevilja driftsstöd för nya anläggningar för produktion av förnybar energi, beräknat på grundval av de externa kostnader som undvikits. Dessa kostnader ska beräknas på grundval av skillnaden mellan de externa kostnader som åsamkats och inte betalats av producenterna av förnybar energi å ena sidan och</SPAN></P> <P class="p408 ft14">95</P> </DIV> <DIV id="page_91"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p7 ft3">Utgångspunkter</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p409 ft28">de externa kostnader som åsamkats och inte betalats av producenterna av icke förnybar energi å andra sidan.</P> <P class="p57 ft25"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft49">Medlemsstaterna bibehåller möjligheten att bevilja driftsstöd i enlighet med de allmänna bestämmelserna om driftsstöd, dvs. allt driftsstöd som är degressivt får inte beviljas för mer än fem år. Icke degressivt stöd kan beviljas i högst fem år, och stödnivån är begränsad till 50 % av merkostnaderna.</SPAN></P> <P class="p298 ft23"><NOBR>EG-domstolens</NOBR> förhandsdom om visst stöd</P> <P class="p69 ft1">Den 13 mars 2001 beslutade europeiska gemenskapernas domstol <NOBR>(EG-domstolen)</NOBR> i ett rättsfall av principiellt intresse för stöd till produktionen av el från förnybara energikällor (mål <NOBR>C-379/98).</NOBR> Domen var föranledd av en begäran om ett förhandsavgörande från Landgericht Kiel i Tyskland om tillämpningen av den tyska lagen om inmatning av el från förnybara energikällor i det allmänna nätet, Stromeinspeisungsgesetz, och dess förenlighet med regler om statsstöd i <NOBR>EU-fördraget.</NOBR></P> <P class="p66 ft1">Domstolen beslutade att en reglering i en medlemsstat enligt vilken privata elförsörjningsföretag åläggs en skyldighet att köpa den el som inom deras försörjningsområde produceras från förnybara energikällor, och detta till minimipriser som överstiger denna els faktiska ekonomiska värde, och enligt vilken den ekonomiska börda som nämnda skyldighet medför fördelas mellan dessa elförsörjningsföretag och de privata elnätoperatörerna i föregående distributionsled, utgör inte ett statligt stöd i den mening som avses i artikel 92.1 i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> (nu artikel 87.1 EG i ändrad lydelse).</P> <P class="p87 ft1">Domen innebär att enligt nu gällande gemenskapsbestämmelser rörande elmarknaden är en sådan reglering som Stromeinspeisungsgesetz, i dess ändrade lydelse, inte oförenlig med artikel 30 i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> (nu artikel 28 EG i ändrad lydelse).</P> <P class="p410 ft14">96</P> </DIV> <DIV id="page_92"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td186"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td80"><SPAN class="p7 ft15">Utgångspunkter</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p411 ft21"><SPAN class="ft21">4.2</SPAN><SPAN class="ft57">Basen – en avreglerad och internationell elmarknad</SPAN></P> <P class="p412 ft1">Sverige hade fram till den 1 januari 1996 en nationell elmarknad med företag som verkade i monopol. Även före år 1996 förekom ett kraftutbyte mellan länderna, i form av att kraftproducenterna optimerade sin produktion. Prissättningen var kostnadsorienterad. Det fanns en stor andel kommunalt ägda energiföretag. Prissättningen av el för dessa företag var en kommunal fråga, vilken avgjordes i kommunfullmäktige. De företag som valde att investera i kraftvärme kunde på detta sätt säkerställa en intäktsnivå för producerad el.</P> <P class="p100 ft1">Under <NOBR>1990-talet</NOBR> genomfördes stora strukturella förändringar på elmarknaderna i de nordiska länderna. Norge, Sverige och Finland har genomfört en fullständig avreglering. Danmark har inlett sin avregleringsprocess och genomför det sista steget den 1 januari 2003 i enlighet med EU: s elmarknadsdirektiv.</P> <P class="p61 ft1">Den fria elmarknaden har inneburit framväxt av en gemensam nordisk elmarknad och en utvecklad elhandel inom länderna och mellan länderna. En gemensam handelsplats i form av Nord Pool har skapats. På Nord Pool finns idag en handel med stor likviditet i både spothandel, terminer och balanskraft.</P> <P class="p91 ft1">Spotmarknaden är en handel med fysiska timkontrakt för leverans nästa dygn. Handeln sker i form av en auktion. De dagliga elspotauktionerna på elbörsen ger en transparent prisfastställelse för hela den nordiska elmarknaden. Genom regler om informationsskyldighet säkerställs att alla aktörer får tillgång till basinformation som är väsentlig för marknaden. Aktörer på spotmarknaden är producenter, elhandlare och större slutanvändare. En bild över de historiska priserna på spotmarknaden visas i figur 4.1.</P> <P class="p6 ft1">Terminsmarknaden har växt i betydelse som prisindikator för framtida elleveranser. Även avslut som görs utanför terminsmarknaden prissätts mycket nära Nord Pools priser. Det är nu möjligt att köpa s.k. forwardkontrakt för kommande tre leveransår. Terminspriset uttrycker priset för en helt jämn lastprofil under året uttryckt i NOK per MWh. För att komma till slutkundsnivå ska alltså terminspriset justeras med valutarisk, kundens lastprofil, balansansvar och ett kombinerat vinst– och administrationstillägg. Ur ett slutkundsperspektiv är således terminspriserna på Nord Pool ej helt lättolkade för att avgöra ett eget agerande. Totalt sett innebär dock utvecklingen av den nordiska elmarknaden och fram-</P> <P class="p101 ft14">97</P> </DIV> <DIV id="page_93"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GPB377d193x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p7 ft3">Utgångspunkter</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p413 ft1">växten av den officiella handelsplatsen Nord Pool att det skapats transparenta och tillförlitliga elpriser. Utvecklingen karakteriseras också av starkt sänkta elpriser och sjunkande marginaler för elföretagen under perioden <NOBR>1997–2000.</NOBR> Under denna period var den totala vattenkraftproduktionen i det nordiska produktionssystemet hög eller mycket hög på grund av stora nederbördsmängder.</P> <P class="p414 ft1"><SPAN class="ft22">Figur 4.1: </SPAN>Spotmarknaden för el, jan <NOBR>1996–sep</NOBR> 2001. Kr/MWh. Källa: Nord Pool ASA.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"> <TR> <TD class="tr14 td187"><SPAN class="p415 ft75">350</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td25"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td25"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td188"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td25"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td25"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td188"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td25"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td25"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td188"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td25"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td126"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr52 td187"><SPAN class="p415 ft75">300</SPAN> </TD> <TD class="tr52 td25"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr52 td25"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr52 td188"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr52 td25"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr52 td25"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr52 td188"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr52 td25"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr52 td25"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr52 td188"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr52 td25"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr52 td126"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr52 td187"><SPAN class="p415 ft75">250</SPAN> </TD> <TD class="tr52 td25"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr52 td25"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr52 td188"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr52 td25"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr52 td25"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr52 td188"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr52 td25"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr52 td25"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr52 td188"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr52 td25"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr52 td126"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td187"><SPAN class="p415 ft75">200</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td25"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td25"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td188"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td25"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td25"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td188"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td25"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td25"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td188"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td25"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td126"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td187"><SPAN class="p415 ft75">150</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td25"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td25"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td188"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td25"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td25"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td188"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td25"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td25"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td188"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td25"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td126"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td187"><SPAN class="p415 ft75">100</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td25"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td25"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td188"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td25"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td25"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td188"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td25"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td25"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td188"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td25"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td126"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td187"><SPAN class="p415 ft75">50</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td25"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td25"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td188"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td25"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td25"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td188"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td25"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td25"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td188"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td25"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td126"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr41 td187"><SPAN class="p415 ft75">0</SPAN> </TD> <TD class="tr41 td25"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr53 td25"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:4px;margin-top:-18px;margin-right:-31px;margin-bottom:18px;" class="p416 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-23px;margin-top:-18px;margin-right:-4px;margin-bottom:45px;" class="p416 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-10px;margin-top:-4px;margin-right:-17px;margin-bottom:31px;" class="p416 ft75"><![endif]>March</SPAN> </TD> <TD class="tr41 td188"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr53 td25"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:4px;margin-top:-26px;margin-right:-23px;margin-bottom:26px;" class="p417 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-15px;margin-top:-26px;margin-right:-4px;margin-bottom:45px;" class="p417 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-6px;margin-top:-16px;margin-right:-13px;margin-bottom:35px;" class="p417 ft75"><![endif]>May</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr53 td25"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:4px;margin-top:-23px;margin-right:-26px;margin-bottom:23px;" class="p418 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-18px;margin-top:-23px;margin-right:-4px;margin-bottom:45px;" class="p418 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-7px;margin-top:-12px;margin-right:-15px;margin-bottom:34px;" class="p418 ft75"><![endif]>June</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr53 td188"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:4px;margin-top:-26px;margin-right:-24px;margin-bottom:26px;" class="p419 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-16px;margin-top:-26px;margin-right:-4px;margin-bottom:46px;" class="p419 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-6px;margin-top:-16px;margin-right:-14px;margin-bottom:36px;" class="p419 ft75"><![endif]>July</SPAN> </TD> <TD class="tr41 td25"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr41 td25"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr53 td188"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:5px;margin-top:-11px;margin-right:-41px;margin-bottom:11px;" class="p420 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-31px;margin-top:-11px;margin-right:-5px;margin-bottom:47px;" class="p420 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-13px;margin-top:7px;margin-right:-23px;margin-bottom:29px;" class="p420 ft75"><![endif]>October</SPAN> </TD> <TD class="tr41 td25"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr53 td126"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:-3px;margin-right:-57px;margin-bottom:3px;" class="p421 ft82"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-57px;margin-top:-3px;margin-right:0px;margin-bottom:60px;" class="p421 ft82"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-29px;margin-top:26px;margin-right:-28px;margin-bottom:31px;" class="p421 ft82"><![endif]>December</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr54 td187"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:31px;margin-top:-11px;margin-right:-40px;margin-bottom:11px;" class="p422 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:22px;margin-top:-11px;margin-right:-31px;margin-bottom:20px;" class="p422 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:26px;margin-top:-6px;margin-right:-35px;margin-bottom:15px;" class="p422 ft75"><![endif]>January</SPAN> </TD> <TD class="tr54 td25"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:4px;margin-top:-7px;margin-right:-17px;margin-bottom:7px;" class="p423 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-9px;margin-top:-7px;margin-right:-4px;margin-bottom:20px;" class="p423 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-3px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:13px;" class="p423 ft75"><![endif]>February</SPAN> </TD> <TD class="tr54 td188"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:4px;margin-top:-23px;margin-right:-2px;margin-bottom:23px;" class="p424 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:6px;margin-top:-23px;margin-right:-4px;margin-bottom:21px;" class="p424 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:5px;margin-top:-24px;margin-right:-3px;margin-bottom:22px;" class="p424 ft75"><![endif]>April</SPAN> </TD> <TD class="tr54 td25"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:4px;margin-top:-14px;margin-right:-10px;margin-bottom:14px;" class="p425 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-2px;margin-top:-14px;margin-right:-4px;margin-bottom:20px;" class="p425 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:-11px;margin-right:-7px;margin-bottom:17px;" class="p425 ft75"><![endif]>August</SPAN> </TD> <TD class="tr54 td25"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:4px;margin-top:0px;margin-right:-24px;margin-bottom:0px;" class="p426 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-16px;margin-top:0px;margin-right:-4px;margin-bottom:20px;" class="p426 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-6px;margin-top:10px;margin-right:-14px;margin-bottom:10px;" class="p426 ft75"><![endif]>September</SPAN> </TD> <TD class="tr54 td25"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:4px;margin-top:-3px;margin-right:-21px;margin-bottom:3px;" class="p427 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-13px;margin-top:-3px;margin-right:-4px;margin-bottom:20px;" class="p427 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-5px;margin-top:6px;margin-right:-12px;margin-bottom:11px;" class="p427 ft75"><![endif]>November</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p0 ft110"><INGENBILD zsrc="GPB377d193xi2.jpg/" id="inl_img1"> Sweden 20</P> <P class="p428 ft110"><INGENBILD zsrc="GPB377d193xi3.jpg/" id="inl_img2"> Sweden 20</P> <P class="p428 ft110"><INGENBILD zsrc="GPB377d193xi4.jpg/" id="inl_img3"> Sweden 19</P> <P class="p428 ft110"><INGENBILD zsrc="GPB377d193xi5.jpg/" id="inl_img4"> Sweden 19</P> <P class="p428 ft110"><INGENBILD zsrc="GPB377d193xi6.jpg/" id="inl_img5"> Sweden 19</P> <P class="p428 ft110"><INGENBILD zsrc="GPB377d193xi7.jpg/" id="inl_img6"> Sweden 19</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p429 ft1">Utvecklingen på den nordiska elmarknaden har förändrat riskbilden för investerare radikalt. Elpriserna sätts nu i skärningspunkten mellan utbud och efterfrågan på en marknad. El har blivit en internationell handelsvara med en marknadsmässig inverkan på prisbildningen. En investerare måste se en tillräcklig elprisnivå under ett antal år för att kunna motivera en investering på rent kommersiella grunder.</P> <P class="p430 ft1">Framväxten av en gemensam nordisk elmarknad har gått hand i hand med en strukturomvandling av den svenska elsektorn. Nya aktörer såsom oljebolag har tillkommit förutom att andra internationellt verksamma energiföretag har kommit in på elmarknaden. Flera mindre elföretag har valt att samverka inom affärsområdena elhandel och elproduktion. Vidare har en hel del uppköp skett inte minst av kommunala energiföretag. De stora svenska energiföreta-</P> <P class="p431 ft14">98</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_94"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td186"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td80"><SPAN class="p7 ft15">Utgångspunkter</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p60 ft1">gen agerar alltmer internationellt och genomför fusioner och uppköp i Norden och i Nordeuropa för att stärka sina positioner.</P> <P class="p4 ft1">För att kunna motivera investeringar i ny elproduktionskapacitet från förnybara energikällor krävs ofta en premie där fördelarna uttrycks i någon typ av miljöinstrument såsom elcertifikat, som kan ge producenten ytterligare intäkter. Det finns också en trend att utveckling av och investeringar i el från förnybara energikällor lockar internationellt verksamma företag. När det gäller ny vindkraft diskuteras nu oftast havsbaserade vindkraftparker, som kan betecknas som industriell verksamhet.</P> <P class="p6 ft1">Elmarknaden liknar därmed annan internationell konkurrensutsatt näringsverksamhet. Det går inte att tala om en svensk elmarknad längre. Alla åtgärder inom områdena styrmedel och stöd till forskning och utveckling måste kunna verka i en avreglerad och internationell miljö.</P> <P class="p432 ft14">99</P> </DIV> <DIV id="page_95"> <P class="p0 ft0">5 Förslag till certifikatsystem</P> <P class="p433 ft1">Vi har fått i uppdrag att utforma ett system för handel med certifikat som baseras på kvoter för användningen av el från förnybara energikällor. Enligt direktivet ska systemet utformas så att det uppfyller de mål som i enlighet med gällande politiska riktlinjer på området bör vara vägledande för en modell för stöd till förnybar elproduktion. Dessa mål är att främja nyetablering av elproduktion från förnybara energikällor, att stimulera teknikutveckling och kostnadseffektivitet, att skapa rimliga villkor för befintliga anläggningar, att undvika störningar i elmarknadens funktion, att skapa stabila spelregler oberoende av statsfinansiella förhållanden och att möjliggöra internationell harmonisering.</P> <P class="p235 ft1">Förslaget i det följande uppfyller enligt vår bedömning de mål och krav som ställs i direktivet. Vi har vid förslagets utformning fäst stor vikt vid möjligheterna till internationell harmonisering. En internationell harmonisering är avgörande för förutsättningarna att kunna åstadkomma en effektiv konkurrens mellan olika former av el från förnybara energikällor. Förslaget innebär en startpunkt på ett arbete som har målsättningen att tillsammans med övriga nordiska länder och andra nationer inom EU utveckla ett regelverk som medger en kvotbaserad certifikathandel med flera deltagande länder. Eftersom det kvotbaserade certifikatsystemet ska verka tillsammans med en avreglerad elmarknad borde möjligheter finnas att i ett tidigt skede utveckla en gemensam certifikatmarknad med de länder som deltar i den gemensamma nordiska elmarknaden. Av den omvärldsanalys som vi gjort framgår det att bl.a. Nederländerna, Belgien och Storbritannien har infört respektive står i begrepp att införa kvotbaserade certifikatsystem.</P> <P class="p434 ft1">Ett internationellt system för handel med kvotbaserade certifikat innebär att det finns deltagande länder och aktörer med skilda förutsättningar, vilket i sig är ett gynnsamt utgångsläge för handel. Ett sådant system innehåller också ett stort antal aktörer både på sälj-</P> <P class="p435 ft14">101</P> </DIV> <DIV id="page_96"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GPB377d196x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p0 ft3">Förslag till certifikatsystem</P> <P class="p436 ft3">SOU 2001:77</P> <P class="p84 ft1">sidan och på köpsidan vilket innebär goda förutsättningar för en väl fungerande marknad.</P> <P class="p9 ft1">Det är vår uppfattning att den el som produceras från förnybara energikällor och som står utanför elcertifikatsystemet bör kunna ursprungsmärkas eller certifieras för att på så sätt kunna tydliggöra och dra nytta av de miljöfördelar som sådan produktion innebär. För närvarande finns flera system för miljömärkning av elproduktion. Svenska naturskyddsföreningens Bra miljöval är ett system. <NOBR>RECS-systemet,</NOBR> som beskrivits i avsnitt 2.4 tillhandahåller ett certifikatsystem där internationell harmonisering eftersträvas. Flera av elementen i detta system lämpar sig väl att införliva i eller anpassa till elcertifikatsystemet.</P> <P class="p140 ft1">Det föreslagna certifikatsystemet är avsett att verka under en relativt lång tidsperiod för att ge de ingående kraftslagen möjlighet att utvecklas och bli konkurrenskraftiga med annan elproduktion. I det följande lämnas ett förslag till ett kvotbaserat nationellt certifikatsystem. Tidshorisonten för förslaget är år 2010. Vi bedömer att det är en tillräckligt avlägsen tidshorisont för att aktörerna ska uppfatta systemet som stabilt. Kvotkrav efter denna tidpunkt kommer att fastställas av riksdagen i samband med att regeringen överlämnar nya energipolitiska propositioner.</P> <P class="p313 ft21"><SPAN class="ft21">5.1</SPAN><SPAN class="ft57">Förslaget – helhetsbeskrivning och motiv</SPAN></P> <P class="p437 ft1">Ett kvotbaserat svenskt certifikatsystem för att främja elproduktion från förnybara energikällor införs den 1 januari 2003. Den s.k. kvotplikten åläggs formellt slutkunderna. I de fall slutkunden inte aktivt väljer att fullgöra sin kvotplikt övergår kvotplikten till slutkundens elleverantör. En sanktionsavgift införs, som är 150 % av det volymvägda medelvärdet av certifikatpriset under perioden 1 april – 31 mars. Sanktionsavgiften får dock ej överstiga 200 kr/certifikat avseende perioden <NOBR>2003–2007.</NOBR> Sanktionsavgiftens uppgift är att vara straffet för ej uppfylld kvotplikt. Samtidigt utgör sanktionen ett pristak för certifikaten och därmed ett slags konsumentskydd. Dessutom införs under en inledande femårsperiod en avtagande prisgaranti (golv). Prisgarantin utgör under introduktionsfasens fem år en statlig garanti för producenter av el från förnybara energikällor att erhålla ett lägsta pris för certifikaten.</P> <P class="p59 ft14">102</P> </DIV> <DIV id="page_97"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GPB377d197x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td31"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td189"><SPAN class="p7 ft15">Förslag till certifikatsystem</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p438 ft1">Under den inledande femårsperioden införs också en övergångslösning för befintliga vindkraftverk tagna i drift före 1 januari 2003. Syftet med övergångsreglerna är att säkerställa produktion från befintliga vindkraftverk samt att ge ägarna till befintliga vindkraftverk rimliga återbetalningstider för gjorda investeringar. Vidare föreslås att den nuvarande subventionen av nätkostnader för småskaliga produktionsanläggningar med en effekt om högst 1 500 kW tas bort. Under en övergångsperiod t.o.m. år 2010 utgår ett separat stöd till befintliga småskaliga produktionsanläggningar. Frågan om kvotplikt för den s.k. elintensiva industrin har hänskjutits till år 2003, då det finns ett allsidigt beslutsunderlag tillgängligt från Skattenedsättningskommittén. För tiden fram till att dessa samlade bedömningar kan göras föreslår vi att anläggningar inom elintensiv industri (massa- och pappersindustri, kemisk industri, stål- och metallverk samt gruvindustri) med en abonnemangseffekt överstigande 10 MW tilldelas kvotplikten noll.</P> <P class="p439 ft1">Vår övergripande uppgift är att utforma ett system för certifikathandel baserat på kvoter för användningen av el från förnybara energikällor. Det innebär att Sverige står inför en omställning av formerna för att stödja el från förnybara energikällor.</P> <P class="p216 ft1">Riksdagens energibeslut år 1997 innehöll det s.k. korta och det s.k. långa programmet. Det långa programmet löper t.o.m. år 2005, och har fokus på forskning och utveckling, medan det korta programmet löper åren <NOBR>1997–2002</NOBR> och innehåller ett antal åtgärder för att främja utvecklingen av elproduktion från förnybara energikällor, bl.a. investeringsstöd. Investeringsstöden är 15 % för vindkraft och småskalig vattenkraft och 25 % för biobränslebaserad elproduktion i kraftvärmeverk och industriella mottrycksanläggningar. I budgetpropositionen för 2002 föreslår regeringen att nivån för vattenkraft och vindkraft sänks till 10 procent. För den småskaliga elproduktionen från vatten- och vindkraftverk med en effekt mindre än 1,5 MW finns dessutom driftbidrag. Under åren 2001 och 2002 är driftbidraget 9 öre/kWh för dessa anläggningar. För vindkraftanläggningar med en effekt mindre än 1,5 MW utgår dessutom en s.k. miljöbonus som motsvarar den allmänna energiskatten på el, dvs. 18,1 öre/kWh för år 2001. En förenklad karakterisering av nuvarande stöd kan således göras på följande sätt:</P> <P class="p440 ft14">103</P> </DIV> <DIV id="page_98"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GPB377d198x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p0 ft3">Förslag till certifikatsystem</P> <P class="p436 ft3">SOU 2001:77</P> <P class="p148 ft5"><SPAN class="ft71">Tabell </SPAN><NOBR><SPAN class="ft71">5–1</SPAN></NOBR><SPAN class="ft71"> </SPAN>Statligt stöd till produktion av el från förnybara energikällor, 2001.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"> <TR> <TD class="tr12 td190"><SPAN class="p125 ft5">Anläggningstyp</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td191"><SPAN class="p18 ft5">Investeringsbidrag</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td117"><SPAN class="p7 ft5">Driftbidrag år 2001</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td122"><SPAN class="p125 ft5">Biobränslebaserad</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td192"><SPAN class="p18 ft5">25 %</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td115"><SPAN class="p7 ft5">–</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td122"><SPAN class="p125 ft5">kraftvärme</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td192"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td115"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td122"><SPAN class="p125 ft5">Vattenkraft (&lt;1,5 MW)</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td192"><SPAN class="p18 ft5">15 %</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td115"><SPAN class="p7 ft5">9 öre/kWh</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td190"><SPAN class="p125 ft5">Vindkraft (&lt; 1,5 MW)</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td191"><SPAN class="p18 ft5">15 %</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td117"><SPAN class="p7 ft5">27,1 öre/kWh</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p148 ft1">Av tabell <NOBR>5–1</NOBR> framgår att profilen för nuvarande stöd varierar mellan kraftslagen. Biobränslebaserad kraftvärme får enbart investeringsstöd. För vindkraftens vidkommande är profilen den motsatta, dvs. driftbidraget dominerar.</P> <P class="p10 ft1">Under den gångna femårsperioden har elmarknaden avreglerats och internationaliserats. Prisbildningen sker på en nordisk nivå och elpriset bestäms såsom jämviktspriset mellan utbud och efterfrågan. Våra direktiv speglar en ambition att inom fastställda ramar utforma marknadsmässiga styrmedel för att främja elproduktion från förnybara energikällor. Sammantaget blir konsekvenserna en ny situation för den svenska elmarknadens aktörer. Investerare och producenter av el från förnybara energikällor får framöver göra en bedömning av utvecklingen på två separata marknader för sina investerings- och driftbeslut. För kunderna innebär det att kostnaderna för att främja el från förnybara energikällor tydliggörs i anslutning till elinköpet och inte såsom nu betalas via skattsedeln.</P> <P class="p140 ft1">Övergången till marknadslösningar för att främja el från förnybara energikällor innebär att förutsättningar skapas för en effektiv konkurrens mellan olika former av el från förnybara energikällor. En effektiv konkurrens leder till kostnadseffektivitet och till framkomsten av nya tekniska lösningar. Målsättningarna för det svenska energisystemet liksom för hela det europeiska energisystemet är att öka andelen el från förnybara energikällor. För att uppnå dessa mål är effektivitet i vid mening nödvändig för att minimera kostnaderna.</P> <P class="p209 ft1">I detta avsnitt återfinns förslaget till ett svenskt certifikatsystem. Det föreslagna systemet för handel med certifikat bygger på ett tvång för användare av el eller deras företrädare att anskaffa en viss mängd certifikat.</P> <P class="p87 ft1">I ett utbyggt certifikatsystem kommer den totala intäkten för en producent av el som deltar i handelssystemet att bestå av summan av elpris och det pris som erhålls för försålda certifikat. Det är</P> <P class="p67 ft14">104</P> </DIV> <DIV id="page_99"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td31"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td189"><SPAN class="p7 ft15">Förslag till certifikatsystem</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p441 ft1">dessa båda intäkter som ska täcka producentens produktionskostnad inkl. avkastningskrav. Om elpriset stiger behövs ett mindre tillskott från certifikatintäkterna för att ge oförändrat ekonomiskt utfall för producenten. Likaså kan de framtida produktionskostnaderna för elproduktion från förnybara energikällor komma att minska på grund av konkurrens och teknisk utveckling. Det minskar också behovet av certifikatintäkt vid oförändrat elpris.</P> <P class="p337 ft2">De motiv och överväganden som beskrivs i detta avsnitt har följande innehåll:</P> <P class="p442 ft12"><SPAN class="ft84">·</SPAN><SPAN class="ft85">Motiven för certifikat i förhållande till nationella och internationella målsättningar.</SPAN></P> <P class="p443 ft28"><SPAN class="ft84">·</SPAN><SPAN class="ft111">Förutsättningar för att uppnå en nordisk och en europeisk marknad för kvotbaserade certifikat under de närmaste fem åren.</SPAN></P> <P class="p444 ft12"><SPAN class="ft84">·</SPAN><SPAN class="ft85">Förslag till en nationell kvotbaserad marknad den 1 januari 2003 – med övergångslösningar.</SPAN></P> <P class="p445 ft4"><SPAN class="ft4">5.1.1</SPAN><SPAN class="ft63">Motiven för certifikat i förhållande till nationella och internationella målsättningar</SPAN></P> <P class="p234 ft1">Vår slutsats är att ett kvotbaserat system för handel med certifikat för el från förnybara energikällor är ett effektivt sätt att uppnå målsättningen om en större elproduktion från förnybara energikällor.</P> <P class="p339 ft1">Vår huvuduppgift är att skapa ett system för handel med certifikat i syfte att stimulera utbyggnaden av elproduktion från förnybara energikällor. Eftersom certifikat är ett generellt styrmedel är det också väsentligt att beakta såväl samspelet med andra generella och riktade styrmedel som de nationella och internationella mål och åtaganden som ska uppfyllas.</P> <P class="p337 ft1">De nationella miljökvalitetsmålen antogs av riksdagen i april 1999 (prop. 1997/98:145 Svenska miljömål, bet. 1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183). Målen preciserar vilket miljötillstånd som ska vara uppnått inom en generation. De omfattar <NOBR>hälso-,</NOBR> kultur- och annan miljöpåverkan. Målen syftar till en ekologiskt hållbar utveckling, definierar de ekologiska aspekterna och ska ge ledning för att bedöma vad en hållbar utveckling innebär. De femton miljömålen beskriver vilket tillstånd miljön måste befinna sig i för att vi ska ha en hållbar utveckling. Delmålen utgör utgångspunkter för att precisera mål och strategier såväl geografiskt som inom olika samhällssektorer. Målet om en ”Begränsad klimatpåverkan” är ett av de svåraste målen att uppnå och tvingar oss att tänka i ett</P> <P class="p446 ft14">105</P> </DIV> <DIV id="page_100"> <P class="p0 ft3">Förslag till certifikatsystem</P> <P class="p436 ft3">SOU 2001:77</P> <P class="p84 ft1">mycket långt tidsperspektiv. Det svenska målet om begränsad klimatpåverkan har sin internationella grund i klimatkonventionen<SPAN class="ft44">35</SPAN>.</P> <P class="p9 ft1"><NOBR>Kyoto-protokollet</NOBR> anger kvantitativa åtaganden för industriländerna att minska eller begränsa utsläppen av växthusgaser. Sammantaget innebär protokollet att utsläppen från industriländerna ska minska med 5 % från basåret 1990 till och med perioden 2008– 2012. EU ska minska utsläppen med 8 %. Här har <NOBR>EU-länderna</NOBR> åtagit sig att dela på den börda som avtalet innebär för tiden fram till och med <NOBR>2008–2012.</NOBR> Energisektorns utmaning är att stimulera en utveckling i riktning mot ett ekologiskt och ekonomiskt uthålligt energisystem. Reduktion av koldioxidutsläppen är den enskilt mest betydelsefulla åtgärden för energisektorn eftersom den bidrar till att målet om en begränsad klimatpåverkan kan nås.</P> <P class="p87 ft1">EU stödjer en utveckling med målet att öka andelen energi från förnybara energikällor från 6 % 1990 till 12 % år 2010. För elsektorn har denna ambition förverkligats i direktivet om främjande av el producerad från förnybara energikällor<SPAN class="ft44">36</SPAN>. Innehållet i direktivet beskrivs närmare i kapitel 4.</P> <P class="p66 ft1">Den svenska energipolitikens mål är att trygga tillgången på el och annan energi på med omvärlden konkurrenskraftiga villkor. Energipolitiken ska skapa villkoren för en effektiv energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med låg negativ påverkan på hälsa, miljö och klimat samt underlätta omställningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle. Härigenom främjas en god ekonomisk och social utveckling i Sverige.</P> <P class="p87 ft2">En konsekvens av energi- och miljöpolitikens inriktning är att den svenska energisektorn alltså samtidigt ska sträva mot målen:</P> <P class="p146 ft12"><SPAN class="ft84">·</SPAN><SPAN class="ft85">En ökad andel el från förnybara energikällor</SPAN></P> <P class="p147 ft12"><SPAN class="ft84">·</SPAN><SPAN class="ft85">Minskade utsläpp av växthusgaser, främst koldioxid</SPAN></P> <P class="p148 ft1">Dessa båda mål har samma inriktning men är inte identiska till sin karaktär. Målen kan också kräva olika styrmedel för att man på ett effektivt sätt ska kunna uppnå målen. Metoder som kan användas/används inom kraftsektorn för att uppnå ovanstående mål:</P> <P class="p22 ft12"><SPAN class="ft84">·</SPAN><SPAN class="ft85">Skatter – </SPAN><NOBR>energi-,</NOBR> CO<SPAN class="ft87">2</SPAN>- och svavelskatt</P> <P class="p397 ft61"><SPAN class="ft59">35</SPAN><SPAN class="ft60">Klimatkonventionen: United Nations Framework Convention on Climate change.</SPAN></P> <P class="p202 ft46"><SPAN class="ft59">36</SPAN><SPAN class="ft112">Kommissionens förslag 10 maj 2000, KOM(2000) 279 slutlig; Rådets Gemensamma ståndpunkt 28 mars 2001 i Parlamentets beslut den 4 juli 2001.</SPAN></P> <P class="p131 ft14">106</P> </DIV> <DIV id="page_101"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td31"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td189"><SPAN class="p7 ft15">Förslag till certifikatsystem</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p447 ft12"><SPAN class="ft84">·</SPAN><SPAN class="ft85">Miljöavgifter – NOx- avgift </SPAN><SPAN class="ft113">37</SPAN></P> <P class="p121 ft12"><SPAN class="ft84">·</SPAN><SPAN class="ft85">Investerings- och driftbidrag</SPAN></P> <P class="p444 ft28"><SPAN class="ft84">·</SPAN><SPAN class="ft111">Flexibla mekanismer – handel med utsläppsrätter, gemensamt genomförande (JI) och mekanismen för en ren utveckling (CDM)</SPAN></P> <P class="p79 ft12"><SPAN class="ft84">·</SPAN><SPAN class="ft85">Certifikat</SPAN></P> <P class="p79 ft12"><SPAN class="ft84">·</SPAN><SPAN class="ft85">Långsiktiga avtal</SPAN></P> <P class="p448 ft1">Fram till mitten av <NOBR>1990-talet</NOBR> då Sverige hade en elmarknad i monopol och miljöfrågorna hade ett lokalt och regionalt perspektiv utgjordes styrmedlen av skatter, avgifter och bidrag av olika slag. Därefter har de flexibla mekanismerna och certifikathandel fått ökad aktualitet genom klimatfrågornas internationella karaktär och genom att energimarknaderna avreglerats och internationaliserats.</P> <P class="p216 ft1">Investerings- och driftbidrag är styrmedel som inriktas mot utvalda tekniker. Det finns en inbyggd fara i att såväl investeringssom driftbidrag varken leder till teknikutveckling eller till en effektivitetsskapande konkurrens mellan olika tekniker. Om bidragen ligger på en hög nivå kan de också vara utvecklingshämmande och kostnadsdrivande för den specifika tekniken. Vindkraftindustrins reaktion på ändringen 1997 i Energimyndighetens regler för investeringsstöd till vindkraft visar på sådana tendenser. Samtidigt som bidragsnivån för investeringar sänktes från 35 % till 15 % sjönk den bidragsgrundande kostnadsnivån <SPAN class="ft44">38</SPAN>.</P> <P class="p235 ft1">Det är rimligt att anta att det på både den nationella nivån och den internationella nivån kommer att utvecklas en ömsesidig påverkan och kanske också en konkurrens mellan framförallt kvotbaserade certifikat och utsläppsrätter för CO<SPAN class="ft87">2</SPAN><SPAN class="ft44">39</SPAN>. En avgörande skillnad är att de senare direkt påverkar utsläppen av växthusgaser medan certifikaten har en indirekt påverkan. Denna indirekta påverkan innebär att el från förnybara energikällor kommer att slå ut el från fossilbaserade energikällor. De båda styrmedlen fungerar också något olika gentemot energieffektivisering som en annan möjlighet att reducera utsläppen av växthusgaser.</P> <P class="p449 ft83"><SPAN class="ft59">37</SPAN><NOBR><SPAN class="ft109">NO</SPAN><SPAN class="ft95">x</SPAN>-avgiften</NOBR> är ett exempel på en miljöavgift. Dess användning syftar emellertid till andra mål än de här angivna.</P> <P class="p112 ft61"><SPAN class="ft59">38</SPAN><SPAN class="ft114">En del av effekten beror sannolikt på att de nya bidragsreglerna ställer högre krav på</SPAN></P> <P class="p450 ft83">kostnadseffektivitet. Miljöbonusen höjdes också betydligt under denna period: från 9,7 öre/kWh år 1996 till 15,2 öre/kWh år 1998.</P> <P class="p451 ft46"><SPAN class="ft45">39 </SPAN>Se E. S. Amundsen, J. B. Mortensen: The Danish Green Certificate System: some simple analytical results. Energy Economics 23 (2001) sid. <NOBR>489–509.</NOBR></P> <P class="p452 ft14">107</P> </DIV> <DIV id="page_102"> <P class="p0 ft3">Förslag till certifikatsystem</P> <P class="p436 ft3">SOU 2001:77</P> <P class="p453 ft1">För att få ett rationellt utnyttjande av den nordiska produktionsapparaten som leder till minimal miljöpåverkan krävs en harmonisering av skatter och miljöavgifter i Norden.</P> <P class="p66 ft1">Den nuvarande elproduktionen i Sverige har mycket små utsläpp av växthusgaser jämfört med elproduktionen på kontinenten. Sverige står på lång sikt inför den dubbla utmaningen att uppfylla internationella åtaganden om växthusgaser samtidigt som kärnkraftens andel av eltillförseln ska minska. Forskningsprojekt på nordisk nivå <SPAN class="ft44">40 </SPAN>visar att det finns samhällsekonomiska vinster av att göra en nordisk ”bubbla” och tillåta fri handel med el och utsläppsrätter jämfört med ett fall där varje nation försöker klara sina egna åtaganden. För att långsiktigt och effektivt klara en omställning av den svenska elproduktionen är det önskvärt att certifikatsystemet kompletteras med åtminstone ett nordiskt och helst ett internationellt system för handel med utsläppsrätter. Ett isolerat svenskt system för utsläppsrätter inom elsektorn skulle troligen få mycket små effekter.</P> <P class="p454 ft1">Starkt koncentrerat kan certifikatsystemet karaktäriseras på följande sätt:</P> <P class="p102 ft12"><SPAN class="ft84">·</SPAN><SPAN class="ft85">Överbryggar skillnaden mellan samhällsekonomisk lönsamhet och företagsekonomisk lönsamhet</SPAN></P> <P class="p455 ft28"><SPAN class="ft84">·</SPAN><SPAN class="ft111">Utgör en marknadsmässig lösning på behovet att internalisera miljöfördelar i priset, med möjlighet för det politiska systemet att ange målsättningar</SPAN></P> <P class="p58 ft12"><SPAN class="ft84">·</SPAN><SPAN class="ft85">Utgör en marknadslösning som kan samverka med en avreglerad och internationell elmarknad utan att störa elmarknadens funktion</SPAN></P> <P class="p57 ft28"><SPAN class="ft84">·</SPAN><SPAN class="ft111">Är en generell metod för att främja produktion av el från förnybara energikällor som stimulerar till kostnadseffektivitet och teknikutveckling genom att befrämja konkurrens mellan förnybara kraftslag.</SPAN></P> <P class="p148 ft1">Certifikaten är alltså ett medel som främst anknyter till målet om att öka andelen el från förnybara energikällor. Syftet med detta mål är att på lång sikt uppnå ett uthålligt energisystem byggt på förnybara energikällor. För Sveriges del är en sådan utveckling avgörande för att klara elsystemets omställning i samband med att kärnkraften kommer att fasas ut. Sverige behöver alltså samtidigt agera för att införa medel som direkt leder till minskade utsläpp av växthusgaser</P> <P class="p456 ft46"><SPAN class="ft45">40 </SPAN>NORDLEDEN, Chalmers Inst. för energiteknik, Avd. för systemanalys, mars 2000.</P> <P class="p46 ft14">108</P> </DIV> <DIV id="page_103"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td31"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td189"><SPAN class="p7 ft15">Förslag till certifikatsystem</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p308 ft1">(handel med utsläppsrätter) och medel som skapar ett långsiktigt hållbart elsystem (certifikat).</P> <P class="p339 ft1">Även om certifikat ej funnits som benämning på miljöfördelarna hos el producerad från förnybara energikällor har det under åren sedan elmarknaden avreglerades funnits olika frivilliga initiativ som erbjudits elkunderna. De sammantagna erfarenheterna av dessa strävanden är att betalningsviljan hos elkunderna för just dessa egenskaper har varit svag. Den har i varje fall inte varit på nivåer som kan överbrygga skillnaden mellan de företagsekonomiska och samhällsekonomiska kostnaderna för att skapa tillkommande elproduktion baserad på förnybara energikällor. Vår slutsats är därför, i likhet med regeringens och riksdagens, att det krävs ett tvång, dvs. ett kvotbaserat certifikatsystem, för att få till stånd ett främjande av produktionen av el från förnybara energikällor som kan ersätta dagens stödsystem, som omfattar investeringsstöd, driftstöd, skattesubventioner och nätanknutna subventioner.</P> <P class="p457 ft18"><SPAN class="ft4">5.1.2</SPAN><SPAN class="ft115">Förutsättningar för att uppnå en nordisk och en europeisk marknad för kvotbaserade certifikat</SPAN></P> <P class="p311 ft1">En idealisk situation skulle innebära en kvotbaserad certifikathandel på minst en europeisk nivå. Ett europeiskt system innebär också att det finns deltagande länder och aktörer med skilda förutsättningar, vilket i sig är ett gynnsamt utgångsläge för handel. Ett europeiskt system som innehåller ett stort antal aktörer både på säljsidan och på köpsidan innebär goda förutsättningar för en väl fungerande marknad. Systemet skulle bygga på ett gemensamt regelverk.</P> <P class="p391 ft1">De certifikat som avses i denna utredning baseras på införande av kvoter. Det betyder att någon aktör av staten åläggs en skyldighet att inneha certifikat. Handeln som sker med kvotbaserade certifikat baseras på kvotskyldigheten. Trots att det finns ett antal delfrågor att lösa vid utformningen av ett sådant nationellt system finns inga svårbemästrade juridiska problem vid ett införande. Riksdag och regering beslutar om systemets utformning och de rättigheter och skyldigheter som finns förknippade med systemet. När det gäller möjligheterna att införa en internationell handel med kvotbaserade certifikat finns däremot ett antal frågor, som kräver uppmärksamhet och överenskommelser mellan de stater som ska omfattas av systemet. Exempel på sådana frågor är:</P> <P class="p458 ft14">109</P> </DIV> <DIV id="page_104"> <P class="p0 ft3">Förslag till certifikatsystem</P> <P class="p436 ft3">SOU 2001:77</P> <P class="p459 ft12"><SPAN class="ft84">·</SPAN><SPAN class="ft85">Principutformning av det internationella systemet</SPAN></P> <P class="p147 ft12"><SPAN class="ft84">·</SPAN><SPAN class="ft85">Frågan om hur olika nationella stödnivåer ska beaktas</SPAN></P> <P class="p58 ft28"><SPAN class="ft84">·</SPAN><SPAN class="ft111">Vilket land ska få den ”politiska krediten”, dvs. kunna tillgodoräkna sig möjligheten till måluppfyllelse, om certifikatet produceras och konsumeras i olika länder?</SPAN></P> <P class="p13 ft23">Utvecklingen inom EU</P> <P class="p68 ft1">Kommissionen har arbetat med frågan om en harmonisering av ett kvotbaserat certifikatsystem i samband med förslaget till direktivet om elproduktion från förnybara energikällor. I direktivet finns inget förslag eller någon skiss till hur ett sådant system kan komma att utformas. Enligt direktivet ska kommissionen inom fyra år efter det att direktivet trätt i kraft utvärdera och rapportera tillämpningen av de nationella systemen. Om kommissionen finner att det behövs, kan den föreslå ett gemensamt stödsystem som i praktiken kan införas tidigast 2013.</P> <P class="p71 ft1">Kvotbaserade certifikat kan karakteriseras som generella stödsystem med en marknadsfunktion inom det regelverk, som lagts fast av riksdag och regering. Certifikatsystemet och en avreglerad elmarknad har ett samband i det att certifikatsystemet ska komplettera de intäkter elmarknaden tillhandahåller.</P> <P class="p10 ft1">Vid <NOBR>EU-toppmötet</NOBR> i Sevilla i mars 2001 diskuterades tidplanen för en kommande marknadsöppning av elmarknaden. Arbetet med direktiven på området går vidare men en slutsats är att det finns tecken som tyder på att avregleringen av elmarknaden inte kommer att vara fullt ut genomförd inom hela EU inom den närmaste femårsperioden.</P> <P class="p209 ft1">Stora medlemsländer såsom Tyskland, Frankrike och Spanien väljer för närvarande att införa s.k. fasta tariffer för vindkraft<SPAN class="ft44">41 </SPAN>i motsats till den introduktion av marknadsorienterade stödsystem som nu sker i bl.a. Sverige, Danmark, Storbritannien och Belgien.</P> <P class="p67 ft23">Möjligheter till en harmonisering inom Norden</P> <P class="p68 ft1">De fyra nordiska länderna Danmark, Norge, Finland och Sverige har integrerat sina elmarknader alltmer. Idag finns en gemensam nordisk elmarknad med väl fungerande prisbildning. Här finns en</P> <P class="p238 ft46"><SPAN class="ft45">41 </SPAN>För närmare detaljer om systemen i respektive land, se kapitel 2.</P> <P class="p46 ft14">110</P> </DIV> <DIV id="page_105"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td31"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td189"><SPAN class="p7 ft15">Förslag till certifikatsystem</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p308 ft1">gynnsam förutsättning för att bygga ett gemensamt kvotbaserat certifikatsystem. Däremot framgår det av beskrivningen i kapitel 2 att det finns stora skillnader inte bara mellan de olika ländernas energisystem utan också mellan de fyra staternas metoder att främja produktionen av el från förnybara energikällor.</P> <P class="p91 ft1">Även om intresset för och utvecklingen av system för certifikathandel ännu inte kommit till samma stadium i Norge och Finland som i Sverige och Danmark ser vi en möjlighet att även dessa länder snart kan ingå i en gemensam nordisk certifikathandel. Det är kanske lättare att få till stånd ett harmoniserat system tillsammans med Norge och Finland, som ännu inte lagt fast några riktlinjer för ett sådant, än med länder som redan kommit långt i införandet av egna, nationella system.</P> <P class="p216 ft1">I teknisk mening är Danmark det nordiska land som ligger närmast Sverige i ambitionen att införa kvotbaserade certifikat. Men det finns också specifika nationella övergångsregler och stödnivåer, som gör det svårt att direkt harmonisera ett svenskt och ett danskt system. Ett tecken på svårigheterna är de danska reglerna för tillgodoräknande av import av el från förnybara energikällor<SPAN class="ft44">42 </SPAN>.</P> <P class="p337 ft1">Danmark kommer att införa ett kvotbaserat certifikatsystem. Men på grund av omfattande och långvariga övergångsregler för befintlig vindkraft kommer det att bli en relativt begränsad marknad för certifikat under de första fem till tio åren.</P> <P class="p216 ft1">Det norska Olje- och energidepartementet har under år 2001 på begäran av Stortinget startat en generell studie av ett kvotbaserat certifikatsystem. Rapporten till Stortinget ska ske lämnas i början på av år 2002. Därefter avgörs frågan om det ska bli en officiell norsk utredning om certifikat.</P> <P class="p460 ft23">Bilaterala överenskommelser mellan Sverige och andra länder – en större gemensam marknad för kvotbaserade certifikat</P> <P class="p311 ft1">Mot bakgrund av beskrivningen ovan gör vi bedömningen att processen för en harmonisering av handeln med kvotbaserade certifikat inom EU kommer att gå relativt långsamt. Slutsatsen stöds även av de resultat som redovisats i en <NOBR>EU-finansierad</NOBR> studie av</P> <P class="p461 ft46"><SPAN class="ft45">42 </SPAN>En importör, som kan visa att importerad el genererats från förnybara energikällor, godkända som sådana i Danmark, får reducera underlaget för kvotplikten med den importerade mängden el från förnybara energikällor.</P> <P class="p462 ft14">111</P> </DIV> <DIV id="page_106"> <P class="p0 ft3">Förslag till certifikatsystem</P> <P class="p436 ft3">SOU 2001:77</P> <P class="p463 ft1">system för handel med certifikat<SPAN class="ft44">43</SPAN>. Däremot finns en möjlighet att de länder som infört eller står i begrepp att införa nationella certifikatsystem gradvis kommer att harmonisera sina system och bilda ett slags ”certifikatkärna” inom EU. Till dessa länder hör Belgien, Storbritannien och Nederländerna. En större geografisk marknad är önskvärd eftersom den minskar riskerna för imperfektioner i form av otillbörlig marknadsmakt och bristande likviditet. Det finns ej någon fysisk prestation kopplad till själva handeln. Länder på stora geografiska avstånd kan alltså mycket väl samverka i en harmonisering.</P> <P class="p87 ft1">Den möjlighet som vi finner mest näraliggande är, förutom diskussioner med Finland och Norge, en bilateral överenskommelse med Danmark. Det förslag till certifikatsystem som vi nu lägger fram har i sin grundkonstruktion klara likheter med det danska systemet. Vidare finns i grunden en gemensam nordisk elmarknad. Eftersom det också finns en uttalad politisk viljeinriktning till samverkan om ett kvotbaserat certifikatsystem, bedömer vi förutsättningarna gynnsamma för en gradvis harmonisering mellan det svenska och det danska systemet under den inledande femårsperioden. Med ett gemensamt danskt - svenskt system ökar också förutsättningarna att få ett ökat intresse från de övriga nordiska länderna att deltaga. Motsvarande utveckling på elmarknaden har tagit ca fem år räknat från den svenska avregleringen år 1996.</P> <P class="p140 ft1">Utvecklingen i Storbritannien är intressant ur harmoniseringssynpunkt. Det system som nu utvecklas där har många element gemensamma med de system som Sverige och Danmark bygger upp.</P> <P class="p71 ft1">Även det system som är i funktion i Nederländerna kan komma att erbjuda möjligheter till samverkan och harmonisering. Det nederländska systemet har emellertid en delvis annan utformning än de svenska och danska. Systemen kräver därför förhållandevis mycket förändringar för att de ska passa varandra.</P> <P class="p66 ft1">En utökad internationell marknad fordrar aktivt engagemang från svensk sida. Det finns också internationella strävanden i form av RECS (Renewable Energy Certificate System) som kan medverka till en internationalisering. De internationella förhållandena beskrivs i kapitel 2. Genom att svenska företag aktivt deltar i RECS finns en anknytning till elcertifikatsystemet. Vi anser också att be-</P> <P class="p163 ft46"><SPAN class="ft45">43 </SPAN>Options for design of tradable green certificate systems. Schaeffer, Boots, Mitchell, Anderson, Timpe & Cames. ECN Report <NOBR>ECN-C--00-032,</NOBR> The Netherlands Energy Research Foundation ECN, 2000.</P> <P class="p323 ft14">112</P> </DIV> <DIV id="page_107"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td31"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td189"><SPAN class="p7 ft15">Förslag till certifikatsystem</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p308 ft1">rörda sektorsmyndigheter, i detta fall främst Energimyndigheten, ska få i uppdrag att aktivt söka samarbete med motsvarande organ i andra länder där kvotbaserade certifikatsystem införts eller där man planerar att införa kvotbaserade certifikatsystem. Det långsiktiga syftet är naturligtvis att försöka utöka marknaden för kvotbaserade certifikat.</P> <P class="p464 ft4"><SPAN class="ft4">5.1.3</SPAN><SPAN class="ft63">Förslag till en nationell kvotbaserad marknad den 1 januari 2003 – med övergångslösningar</SPAN></P> <P class="p234 ft1">I tidigare avsnitt har påpekats att certifikat är ett verktyg för att på lång sikt uppnå ett uthålligt energisystem byggt på förnybara energikällor. Eftersom det är långa ledtider för att förändra ett nationellt elsystem krävs att verktygen skapas och implementeras snarast. Vi bedömer därför att det nationella systemet för kvotbaserade certifikat bör startas den 1 januari 2003. Det ger då goda möjligheter att dels utveckla det nationella systemet men inte minst att snabbt påbörja dialogen med andra länder för att få till stånd en internationell handel med kvotbaserade certifikat.</P> <P class="p235 ft1">Den s.k. kvotplikten åläggs formellt slutkunderna. I de fall slutkunden inte aktivt väljer att fullgöra sin kvotplikt övergår kvotplikten till slutkundens elleverantör. Vi föreslår följande principer för certifikatsystemet:</P> <P class="p465 ft28"><SPAN class="ft84">·</SPAN><SPAN class="ft111">Kvotplikten fastställs för åren </SPAN><NOBR>2003–2010</NOBR> och för varje år däremellan. Kvoten uttrycks i procentenheter av totalt använd elenergi.</P> <P class="p444 ft28"><SPAN class="ft84">·</SPAN><SPAN class="ft111">Inriktningsmålet föreslås vara en ökning av elproduktionen från förnybara energikällor med 10 TWh under åren 2003 till och med 2010. Ungefär hälften bedöms komma från expansion av existerande produktion och hälften från nya anläggningar.</SPAN></P> <P class="p318 ft1">Följande elproduktionsanläggningar ska vara certifikatberättigade om de uppfyller kravet att el produceras från förnybara energikällor och de uppfyller uppställda miljökriterier, inklusive uppställda bränslekrav där el produceras med hjälp av</P> <P class="p27 ft12"><SPAN class="ft5">1.</SPAN><SPAN class="ft26">vindkraft,</SPAN></P> <P class="p121 ft12"><SPAN class="ft5">2.</SPAN><SPAN class="ft26">solenergi,</SPAN></P> <P class="p121 ft12"><SPAN class="ft5">3.</SPAN><SPAN class="ft26">geotermisk energi,</SPAN></P> <P class="p112 ft12"><SPAN class="ft5">4.</SPAN><SPAN class="ft26">vissa typer av biobränsle,</SPAN></P> <P class="p121 ft12"><SPAN class="ft5">5.</SPAN><SPAN class="ft26">vågenergi,</SPAN></P> <P class="p466 ft14">113</P> </DIV> <DIV id="page_108"> <P class="p0 ft3">Förslag till certifikatsystem</P> <P class="p436 ft3">SOU 2001:77</P> <P class="p467 ft28"><SPAN class="ft12">6.</SPAN><SPAN class="ft27">vattenkraft i befintliga anläggningar som vid lagens ikraftträdande kan leverera en effekt om högst 1 500 kilowatt,</SPAN></P> <P class="p58 ft28"><SPAN class="ft12">7.</SPAN><SPAN class="ft27">vattenkraft i anläggningar vilka inte varit i drift efter den 1 juli 2001 men som tas i drift efter lagens ikraftträdande,</SPAN></P> <P class="p57 ft28"><SPAN class="ft12">8.</SPAN><SPAN class="ft27">ökad installerad effekt i befintliga vattenkraftanläggningar i den utsträckning som effekten ökas genom åtgärder som vidtagits efter den 1 juli 2002, samt</SPAN></P> <P class="p57 ft28"><SPAN class="ft12">9.</SPAN><SPAN class="ft27">vattenkraft som producerats i anläggningar vilka för första gången tas i drift efter den 1 juli 2002.</SPAN></P> <P class="p84 ft1">Om flera sådana anläggningar som avses i den sjätte punkten är belägna i närheten av varandra och gemensamt matar in el på ledningsnätet, skall anläggningarna anses som separata anläggningar.</P> <P class="p66 ft1">Om särskilda skäl föreligger får Statens energimyndighet, efter ansökan från anläggningens innehavare, besluta att el som producerats i annan vattenkraftsanläggning än sådan som avses i punkt 6 skall berättiga innehavaren till certifikat. De särskilda skälen är av två slag, dels om vissa myndighetsbeslut lett till att anläggningen blivit olönsam, dels om vissa kostsamma investeringar i anläggningar mindre än 15 MW lett till att driften blivit olönsam. Skälen beskrivs mera utförligt i avsnitt 5.4.4.</P> <P class="p66 ft1">Kvotperioden är ett kalenderår. Det finns möjlighet att ”spara” certifikat för den kvotpliktige som vid kvotperiodens slut har flera certifikat än som behöver redovisas. Ett certifikat har obegränsad giltighetstid. Vi har bedömt de fördelar som en obegränsad giltighetstid har för att få maximal likviditet i handeln och för att kunna motverka svängningar mellan torrår och våtår, väga tyngre än nackdelarna.</P> <P class="p162 ft1">Skattenedsättningskommittén <SPAN class="ft44">44</SPAN>väntas slutföra sitt arbete under 2002. När den har slutfört sitt arbete finns förutsättningar att mot bakgrund av kommitténs resultat göra en helhetsbedömning av de framtida villkoren för den elintensiva industrin med avseende på den samlade belastningen av skatter, avgifter och kvotplikt. I en sådan helhetsbedömning bör även ingå en analys av avgränsningen av elintensiv industri där de samlade förutsättningarna tillåts påverka avgränsningen. För tiden fram till att dessa samlade bedömningar kan göras föreslår vi att anläggningar inom elintensiv industri (massa- och pappersindustri, kemisk industri, stål- och metall-</P> <P class="p468 ft46"><SPAN class="ft45">44 </SPAN>Kommittén om översyn av regler för nedsättning av energiskatter för vissa sektorer (Fi 2001:09, dir. 2001:29)</P> <P class="p131 ft14">114</P> </DIV> <DIV id="page_109"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td31"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td189"><SPAN class="p7 ft15">Förslag till certifikatsystem</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p308 ft1">verk samt gruvindustri) med en abonnemangseffekt överstigande 10 MW tilldelas kvotplikten noll.</P> <P class="p339 ft1">En sanktionsavgift införs, vars uppgift är att vara straffet för ej uppfylld kvotplikt. Samtidigt utgör sanktionen ett pristak för certifikaten och därmed ett slags konsumentskydd. Sanktionen för ej fullgjord kvotplikt ska utgöras av en avgift (sanktionsavgift) som för varje kvotperiod (kalenderår) ska uppgå till 150 % av det volymvägda medelvärdet av certifikatpriset under den tolvmånadersperiod som föregår senaste inlämningsdag för uppfyllande av kvotplikten. Denna senare tidpunkt är 1 april året efter kvotperiodens (kalenderår) utgång. Sanktionsavgiften avseende åren 2003 – 2007 ska dock ej överstiga 200 kr/certifikat. Den högsta gränsen för sanktionsavgiften från och med år 2008 och framåt ska förslagsvis bestämmas av riksdagen under år 2005.</P> <P class="p337 ft1">Inom skattelagstiftningen för elkraft finns en avdragsbestämmelse avseende el som framställts i en kraftvärmeanläggning och som används för <NOBR>el-,</NOBR> <NOBR>gas-,</NOBR> värme- och vattenförsörjningen i den egna verksamheten. Bestämmelsen i lagen (1994:1776) om skatt på energi 11 kap 9 § 4 innebär att det finns ett val mellan att göra avdrag för ingående skatt på det bränsle som åtgår för elproduktionen och att göra avdrag för den elkonsumtionsskatt som normalt skulle utgått vid förbrukning i elpannor/värmepumpar, som finns i den egna verksamheten. Om elproduktionen sker med biobränslen, som inte belastas med några bränsleskatter eller med naturgas där bränsleskatten är lägre än elskatten, är det fördelaktigt att välja avdrag för elkonsumtionsskatten. Vi föreslår en översyn av avdragsrätten för biobränslen. Den biobränslebaserade kraftvärmeproduktionen tilldelas enligt förslagets definitioner certifikat och användningen av el inom det egna systemet betraktas som kvotpliktig.</P> <P class="p469 ft1">Huvudlinjen i vårt förslag är att alla behov av stöd till elproduktion från förnybara energislag om möjligt ska tillgodoses med hjälp av certifikathandelssystemet och att införande av kompletterande åtgärder måste betraktas som tidsbegränsade åtgärder.</P> <P class="p216 ft1">Det kompletterande behov som vi främst ser är ett separat teknikutvecklingsstöd, som kan appliceras på tekniker som idag ligger på en produktionskostnadsnivå som är för hög för att kunna ingå i ett certifikatsystem. Målet med teknikutvecklingsstödet är att de framtida produktionskostnaderna ska komma ned till en nivå, som efter perioden med teknikutvecklingsstöd medger att tekniken ifråga kan fungera kommersiellt inom ramen för den ordinarie cer-</P> <P class="p470 ft14">115</P> </DIV> <DIV id="page_110"> <P class="p0 ft3">Förslag till certifikatsystem</P> <P class="p436 ft3">SOU 2001:77</P> <P class="p84 ft1">tifikathandeln. Ett sådant område som kan komma ifråga för teknikutvecklingsstöd är havsbaserad vindkraft, där det finns en stor potential, men där produktionskostnader och förhållanden i övrigt är sådana att det kan krävas en period med stöd till teknikutveckling. Behovet av stöd till teknikutveckling bör också framkomma i en dialog med den inom området verksamma industrin.</P> <P class="p88 ft23">Övergångslösningar</P> <P class="p69 ft1">Vi har analyserat behovet av övergångslösningar från dagens stödsystem till ett kvotbaserat certifikatsystem. Vid den analysen har framkommit att det behövs dels en övergångslösning (prisgaranti) inom själva certifikatsystemet och dels en komplettering av villkoren för befintliga vindkraftverk. Övergångsperioden föreslås vara i fem år från ikraftträdandet, dvs. t.o.m. den 31 december 2007 vid ett ikraftträdande den 1 januari 2003. Vidare föreslås att den nuvarande subventionen av nätkostnader för småskaliga produktionsanläggningar med en effekt om högst 1 500 kW tas bort. Vi föreslår därför att anläggningar som vid lagens ikraftträdande hade sådan avgiftsbefrielse som anges i 4 kap. 10 § ellagen under en övergångsperiod som sträcker sig till och med år 2010 av Statens energimyndighet tilldelas en ersättning som motsvarar en tredjedel av den enligt 3 kap. 9 § lagen om elcertifikat beräknade medelvärdet för ett elcertifikat, dvs. per producerad MWh. Vid övergången till ett nytt marknadsrelaterat system för att främja elproduktionen från förnybara energikällor har vi observerat ett antal möjliga introduktionsproblem:</P> <P class="p413 ft12"><SPAN class="ft84">·</SPAN><SPAN class="ft85">Låg likviditet i en enbart nationell marknad</SPAN></P> <P class="p58 ft12"><SPAN class="ft84">·</SPAN><SPAN class="ft85">Stora kostnadsskillnader mellan befintlig och ny elproduktion från förnybara energikällor</SPAN></P> <P class="p455 ft12"><SPAN class="ft84">·</SPAN><SPAN class="ft85">Skapandet av en internationell kvotbaserad marknad är en tidskrävande process</SPAN></P> <P class="p56 ft12"><SPAN class="ft84">·</SPAN><SPAN class="ft85">Stora strukturella skillnader mellan systemen:</SPAN></P> <P class="p471 ft12"><SPAN class="ft84">·</SPAN><SPAN class="ft85">Dagens stöd är riktat – certifikatsystemet är generellt</SPAN></P> <P class="p472 ft12"><SPAN class="ft84">·</SPAN><SPAN class="ft85">Dagens system är fast – certifikatsystemet är marknadsbaserat</SPAN></P> <P class="p147 ft12"><SPAN class="ft84">·</SPAN><SPAN class="ft85">Relativt höga etablerings – och transaktionskostnader </SPAN><SPAN class="ft113">45</SPAN></P> <P class="p473 ft46"><SPAN class="ft45">45 </SPAN>I det danska systemet har man räknat med att transaktionskostnaden kan komma att uppgå till flera procent av certifikatvärdet under introduktionsåret.</P> <P class="p131 ft14">116</P> </DIV> <DIV id="page_111"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td31"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td189"><SPAN class="p7 ft15">Förslag till certifikatsystem</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p308 ft1">De nordiska länderna och då inte minst Norge och Sverige har på ett aktivt sätt medverkat till avregleringen av elmarknaden i Norden. Sverige, Finland och Danmark har även varit pådrivande för motsvarande utveckling inom EU. Utmaningen vi nu står inför är att skapa ett certifikatsystem som på ett marknadsmässigt sätt och i samklang med en avreglerad elmarknad främjar el från förnybara energikällor. Sverige kan i likhet med bl.a. Danmark stödja den utvecklingen genom att starta ett nationellt kvotbaserat system, som möjliggör en senare harmonisering. Det finns nackdelar med att starta en sådan process alltför tidigt i form av exempelvis relativt höga etablerings- och transaktionskostnader. Dessutom kan en för tidig start beroende på utformningen av det nationella systemet medföra svårigheter att senare övergå till ett internationellt system. Med tanke på vårt systems utformning och utvecklingen i flera andra länder bedömer vi det dock som rimligt att acceptera sådana nackdelar inför möjligheten att medverka till en önskvärd internationell utveckling, som kan innebära fördelar för Sverige och dess näringsliv. När det gäller nackdelen med en liten marknad kan det delvis kompenseras genom att staten kan uppdra åt en s.k. ”market maker” att alltid se till att det i alla marknadslägen är möjligt att sälja och köpa certifikat. Övriga nackdelar kan övervinnas genom att ge aktörerna tillräcklig anpassningstid till ett nytt system och övergångsvis införa konsument– och producentskydd i certifikatsystemet.</P> <P class="p474 ft22">Garantipris (golv)</P> <P class="p303 ft1">Det finns stora kostnadsskillnader mellan att vidmakthålla och utöka elproduktionen från förnybara energikällor. Det kan också beskrivas som att utbudskurvan för certifikat har låga nivåer i början för att sedan gå upp till högre nivåer för nyetablering av produktion. Se avsnitt 5.2.2 om prisbildningen på certifikat. En statlig prisgaranti för certifikat införs under de fem första åren. Prisgarantin avtrappas under femårsperioden enligt tabell <NOBR>5-2.</NOBR></P> <P class="p475 ft14">117</P> </DIV> <DIV id="page_112"> <P class="p0 ft3">Förslag till certifikatsystem</P> <P class="p436 ft3">SOU 2001:77</P> <P class="p104 ft1"><SPAN class="ft22">Tabell </SPAN><NOBR><SPAN class="ft22">5-2</SPAN>:</NOBR> Garantinivå, kr per certifikat.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"> <TR> <TD class="tr12 td145"><SPAN class="p125 ft1">År</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td193"><SPAN class="p476 ft1">Garanti (golv)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td54"><SPAN class="p125 ft1">2003</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td36"><SPAN class="p476 ft1">60</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td54"><SPAN class="p125 ft1">2004</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td36"><SPAN class="p476 ft1">50</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td54"><SPAN class="p125 ft1">2005</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td36"><SPAN class="p476 ft1">40</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td54"><SPAN class="p125 ft1">2006</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td36"><SPAN class="p476 ft1">30</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td54"><SPAN class="p125 ft1">2007</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td36"><SPAN class="p476 ft1">20</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td153"><SPAN class="p125 ft1">2008-</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td194"><SPAN class="p476 ft1">0</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p321 ft1">Däremot ser vi ej något behov av ett golv på lång sikt. Golvnivån i utgångsläget kan ses som en ”marknadsanpassning” av det nuvarande driftbidraget på 9 öre/kWh, som tillkom i en elprismiljö som var väsentligt lägre än de nivåer som nu finns för terminspriserna för åren 2003 och 2004, som i början av oktober 2001 låg på nivån 21 öre/kWh. Vid tiden för den upphandling, som ledde fram till ”nioöringar”, i oktober 1999, var systempriset 14,2 öre/kWh.</P> <P class="p87 ft1">Förtroende hos aktörerna är ett överlevnadsvillkor för ett certifikatsystem. I inledningsfasen, när marknadens likviditet är låg, är behovet av ”ledstänger” större än när marknaden etablerats och aktörerna anpassat sig till den nya situationen. Vi har valt en övergångslösning med ”golv” som ska möjliggöra för aktörerna att ta nya beslut om utökad elproduktion från förnybara energikällor.</P> <P class="p67 ft22">Befintliga vindkraftverk</P> <P class="p69 ft1">Under den inledande femårsperioden införs också en övergångslösning för de befintliga vindkraftverk, som tagits i drift före den 1 januari 2003. Syftet med denna konstruktion är att säkerställa produktionen vid befintliga vindkraftverk, som tidigare erhållit investerings- och driftstöd.</P> <P class="p66 ft2">Lösningen innebär att de befintliga vindkraftverken förutom rätten att utge certifikat också omfattas av följande stöd:</P> <P class="p213 ft1">Vi föreslår att vindkraftverk intill dess att de uppnår 25 000 ekvivalenta fullasttimmar räknade från verkets driftstart, under den inledande femårsperioden tilldelas ett stöd per producerad MWh. Stödet utgår med 150 kr/MWh år 2003, 120 kr/MWh år 2004, 90 kr/MWh år 2005, 60 kr/MWh år 2006 samt med 30 kr/MWh år 2007. Den valda mängden fullasttimmar motsvarar <NOBR>10–12</NOBR> års normal drifttid. Vi gör bedömningen att detta utökade stöd ska inne-</P> <P class="p50 ft14">118</P> </DIV> <DIV id="page_113"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td31"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td189"><SPAN class="p7 ft15">Förslag till certifikatsystem</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p308 ft1">bära att ägarna till befintliga vindkraftverk får rimliga återbetalningstider för sina gjorda investeringar.</P> <P class="p39 ft22">Nätsubventioner</P> <P class="p311 ft1">Vi föreslår att nätsubventionerna för småskalig elproduktion (&lt; 1,5 MW) tas bort. Vi föreslår därför att anläggningar som vid lagens ikraftträdande hade sådan avgiftsbefrielse som anges i 4 kap. 10 § ellagen under en övergångsperiod, som sträcker sig till och med år 2010, av Statens energimyndighet tilldelas en ersättning som motsvarar en tredjedel av den enligt 3 kap. 9 § lagen om elcertifikat beräknade medelvärdet för ett elcertifikat, dvs. per producerad MWh. Vid ett genomsnittligt certifikatpris på 100 kr per certifikat motsvarar ersättningen 3,3 öre/kWh. Denna nivå motsvarar genomsnittet av de nuvarande nätkostnaderna enligt ett underlag som ställts till vårt förfogande (se bilaga 9).</P> <P class="p228 ft21"><SPAN class="ft21">5.2</SPAN><SPAN class="ft57">Handel och prisbildning</SPAN></P> <P class="p477 ft2">I detta avsnitt behandlas frågor rörande handel med certifikat och prisbildningen på certifikatmarknaden.</P> <P class="p217 ft4"><SPAN class="ft4">5.2.1</SPAN><SPAN class="ft63">Handel med certifikat</SPAN></P> <P class="p40 ft1">Grovt kan tänkbara handelsformer indelas i:</P> <P class="p26 ft12"><SPAN class="ft84">·</SPAN><SPAN class="ft85">Bilateral handel mellan producent och kvotpliktig</SPAN></P> <P class="p79 ft12"><SPAN class="ft84">·</SPAN><SPAN class="ft85">En eller flera handelsplatser</SPAN></P> <P class="p318 ft1">Situationen för egenproducenterna kan ses som ett särfall av bilateral handel där producent och kvotpliktig är samma juridiska person.</P> <P class="p478 ft23">Bilateral handel</P> <P class="p311 ft1">Den bilaterala handeln med certifikat är närmast självklar till sin form. Den sker mellan två parter med tydliga motpartsrisker. Däremot finns normalt ingen prisinformation som följd av handeln, om inte en uppgiftsskyldighet regleras i lag. Vi har därför föreslagit</P> <P class="p479 ft14">119</P> </DIV> <DIV id="page_114"> <P class="p0 ft3">Förslag till certifikatsystem</P> <P class="p436 ft3">SOU 2001:77</P> <P class="p84 ft1">att även bilaterala överlåtelser rapporteras samt att priset för certifikaten anges. Det är önskvärt att varje dags handel redovisas med angivande av medelpris, och information om orderdjup. Inga uppgifter publiceras som kan identifiera parterna i handeln.</P> <P class="p67 ft23">En eller flera handelsplatser</P> <P class="p69 ft1">Den statliga rollen bör begränsas till att skapa och underhålla ett ramverk för att de kommersiella aktörerna ska kunna etablera olika handelsformer. Staten bör inte ha någon annan direkt roll i själva handeln. Under en inledande period av fem år föreslås dock att staten garanterar producenterna ett visst minimipris. Alla öppna handelsplatser ger en relevant prisinformation till både köpare och säljare. Det är ett viktigt inslag för att skapa stabilitet och stärka förtroendet för systemet. Det är möjligt att det uppstår mer än en handelsplats för certifikaten. Så länge regelverket för handel och rapportering följs finns inget skäl för statsmakterna att förhindra öppnandet av flera handelsplatser utan det är en angelägenhet för marknadens aktörer.</P> <P class="p456 ft23">Frekvensen i handeln</P> <P class="p65 ft1">Vi har fått förslag om och analyserat handelsformer som sträcker sig från enstaka auktioner per år till en daglig Internetbaserad handel på slutkundsnivå.</P> <P class="p10 ft1">Hur ofta handel med certifikat kan och behöver ske beror dels på transaktionskostnaderna dels på säljarnas behov av likvida medel. För köparna av certifikat är det i princip tillräckligt att kunna köpa certifikat i tid för att innehavet ska vara registrerat vid avstämningstidpunkten.</P> <P class="p209 ft1">Ett system för daglig handel med låg omsättning per dag ger höga administrativa transaktionskostnader men goda möjligheter att snabbt avsätta certifikat. Ett litet antal handelsdagar per år ger betydligt lägre transaktionskostnader men motsvarande sämre möjligheter för producenterna att sälja certifikat.</P> <P class="p66 ft1">Frekvensen för handelstillfällena bör ha ett samband med i vilken takt certifikaten ges ut. Ges de ut mer eller mindre kontinuerligt kan handelstillfällena vara flera än om certifikaten ges ut exempelvis en gång per månad.</P> <P class="p227 ft14">120</P> </DIV> <DIV id="page_115"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td31"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td189"><SPAN class="p7 ft15">Förslag till certifikatsystem</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p447 ft4"><SPAN class="ft4">5.2.2</SPAN><SPAN class="ft63">Prisbildning – utbud och efterfrågan</SPAN></P> <P class="p234 ft1">Prisbildningen på certifikaten är ett resultat av utbud och efterfrågan på certifikat. Det finns en elasticitet i utbudet genom att ett stort antal anläggningar för el från förnybara energikällor med olika produktionsförutsättningar bjuder ut sin elproduktion och sina certifikat. Efterfrågan däremot är i utgångsläget oelastisk genom att staten ställer ett tvingande kvotkrav, som inte är prisberoende. Statens agerande är ett utryck för att certifikaten har ett samhällsekonomiskt värde.</P> <P class="p391 ft1">De producenter som finns på elmarknaden agerar strikt utefter företagsekonomiska värderingar. Genom att producenterna även får intäkter från certifikat uppnår staten ett agerande som är önskvärt ur samhällets synvinkel. Certifikatsystemet ges givna spelregler i form av fastställda kvoter under en längre följd av år samt sanktioner för om kvotplikten ej uppnås. Det finns då förutsättningar för att skapa en marknadsmässig lösning, som är samhällsekonomisk effektiv och som befrämjar konkurrens mellan olika kraftslag samt befrämjar teknikutveckling.</P> <P class="p235 ft1">Det nordiska elproduktionssystemet innehåller en stor andel vattenkraft. Vattenkraftproduktionen varierar mycket mellan ett s.k. våtår och torrår. I avsnitt 3 har redovisats data om det nordiska produktionssystemet. Vattenkraftproduktionen år 1996, ett torrår, var ca 167 TWh. År 1999, ett våtår, var vattenkraftproduktionen ca 206 TWh, dvs. en skillnad på 48 TWh. Denna skillnad i utbud av elproduktion innebär att prissättningen av el påverkas. Störst genomslag får det på den s.k. spotmarknaden, men även terminspriserna på längre sikt påverkas. En figur som visar spotpriserna under åren 1996 – september 2001 återfinns i avsnitt 4.2. Producenterna av förnybar el har som ambition att minst få täckning för sina totala kostnader genom intäkter från dels elförsäljning och dels från försäljningen av certifikat. Eftersom intäkten från elförsäljningen minskar ett våtår behöver en producent få in mer intäkter från certifikatförsäljningen. Samtidigt kommer certifikatmängden att öka under ett våtår eftersom en del av vattenkraften ingår som certifikatgrundande produktion. Det är således två motriktade pristendenser under ett våtår. Situationen blir den omvända under ett torrår.</P> <P class="p480 ft14">121</P> </DIV> <DIV id="page_116"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GPB377d1116x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p0 ft3">Förslag till certifikatsystem</P> <P class="p436 ft3">SOU 2001:77</P> <P class="p104 ft23">Utbud av certifikat</P> <P class="p69 ft1">Marginalkostnaden för certifikat är lika med skillnaden mellan marginalkostnaden för produktion av el från förnybara energikällor och elpris. Vid ett visst elpris kommer marginalkostnaden för certifikat att variera eftersom marginalkostnaden för elproduktion från förnybara energikällor varierar beroende på kraftslag, ålder, driftkostnader etc. Det betyder att det går att tillskapa en utbudskurva för certifikat, som sorterad efter produktionskostnad för den ”bakomliggande” elen kan fogas samman till den kurva som illustreras av figur 5.1 nedan:</P> <P class="p214 ft1"><SPAN class="ft22">Figur 5.1</SPAN>: Utbudskurva för certifikat</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39"> <TR> <TD class="tr9 td178"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td195"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td196"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td9"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td15"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td100"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td197"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td88"><SPAN class="p201 ft15">Ny</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td196"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td175"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td198"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr44 td178"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td195"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td196"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td9"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td15"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td100"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td197"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td88"><SPAN class="p201 ft15">Produktion</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td196"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td175"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td198"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=3 class="tr53 td178"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:9px;margin-top:0px;margin-right:-50px;margin-bottom:0px;" class="p481 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-32px;margin-top:0px;margin-right:-9px;margin-bottom:41px;" class="p481 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-12px;margin-top:21px;margin-right:-29px;margin-bottom:20px;" class="p481 ft75"><![endif]>öre/kWh</SPAN> </TD> <TD class="tr49 td195"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr49 td196"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr49 td9"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr49 td120"><SPAN class="p7 ft15">Expansion av</SPAN> </TD> <TD class="tr49 td197"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr49 td88"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr49 td196"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr49 td175"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr49 td198"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr44 td195"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td196"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td9"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr44 td120"><SPAN class="p7 ft15">bef. produktion</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td197"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td88"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td196"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td175"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td198"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td195"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td196"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td9"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td15"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td100"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td197"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td88"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td196"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td175"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td198"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td178"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td195"><SPAN class="p7 ft15">Befintlig</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td196"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td9"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td15"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td100"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td197"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td88"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td196"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td175"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td198"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr44 td178"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td195"><SPAN class="p7 ft15">Produktion</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td196"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td9"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td15"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td100"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td197"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td88"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td196"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td175"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td198"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td178"><SPAN class="p355 ft75">0</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td195"><SPAN class="p134 ft75">2</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td196"><SPAN class="p17 ft75">4</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td9"><SPAN class="p482 ft75">6</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td15"><SPAN class="p17 ft75">8</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td100"><SPAN class="p483 ft75">10</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td197"><SPAN class="p17 ft75">12</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td88"><SPAN class="p241 ft75">14</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td196"><SPAN class="p17 ft75">16</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td175"><SPAN class="p17 ft75">18</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td198"><SPAN class="p17 ft75">20</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td178"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td195"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td196"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td9"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td15"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td100"><SPAN class="p484 ft77">TWh</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td197"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td88"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td196"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td175"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td198"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr55 td199"><SPAN class="p17 ft23">Efterfrågan på certifikat</SPAN> </TD> <TD class="tr55 td15"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr55 td100"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr55 td197"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr55 td88"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr55 td196"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr55 td175"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr55 td198"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p65 ft1">Genom att efterfrågan är baserad på ett tvång, kvotplikten, är efterfrågan i utgångsläget helt vertikal, dvs. oberoende av priset. ”Normala” efterfrågekurvor har en lutning, som indikerar kundernas avtagande betalningsvilja för ökande volymer. För att få ett stabilt jämviktsläge (där utbudskurvan och efterfrågekurvan skär varandra) är det önskvärt med en viss lutning av efterfrågekurvan. Genom att tillåta sparande och lånande av certifikat uppnås en sådan effekt. I det föreslagna systemet tillåts att certifikaten sparas</P> <P class="p485 ft14">122</P> </DIV> <DIV id="page_117"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td31"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td189"><SPAN class="p7 ft15">Förslag till certifikatsystem</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p441 ft1">till efterföljande period. Likaså medger systemet att de kvotpliktiga aktörerna kan låna till sin kvotplikt genom att kunna ”köpa ifatt sig” under den efterkommande periodens tre första månader.</P> <P class="p216 ft1">I det föreslagna systemet ingår en sanktionsavgift, som är 150 % av det volymvägda medelvärdet av certifikatpriset under perioden 1 <NOBR>april–31</NOBR> mars. Sanktionsavgiften får dock ej får överstiga 200 kr/certifikat avseende kvotperioden <NOBR>2003–2007.</NOBR> Sanktionsavgiftens uppgift är att vara straffet för ej uppfylld kvotplikt. Samtidigt utgör sanktionen ett pristak för certifikaten och därmed ett slags konsumentskydd. Dessutom införs under en inledande femårsperiod en avtagande prisgaranti (golv).</P> <P class="p406 ft23">Prisbildning – förslaget</P> <P class="p311 ft1">För prisbildningen av certifikat innebär ovanstående golv och tak att priset på certifikat kommer att ligga mellan dessa båda nivåer. Sanktionsavgiftens konstruktion innebär att sanktionsavgiftens nivå ej är känd under ett löpande handelsår, förutom den absoluta sanktionsavgiften. Detta bör innebära att risken för att sanktionsavgiften blir styrande för prisbildningen minskar. Utvecklingen av kvotkravet över tiden är naturligtvis styrande för prisutvecklingen av certifikat över tiden. I förslaget ökar kvotkravet successivt under perioden år 2003 till år 2010. Det motsvarar i ovanstående diagram en vertikal efterfrågekurva (kvotkravet) som rör sig allt längre till höger i ovanstående diagram. Det s.k. jämviktspriset fås som skärningspunkten mellan utbudskurvan och efterfrågekurvan. Sett över tiden innebär detta att jämviktspriset ökar under perioden. Det är en konsekvens av att dyrare produktion från förnybara energikällor tas i bruk och att efterfrågan (kvotplikten) ökar.</P> <P class="p235 ft1">Enligt vår bedömning kommer också en terminshandel på certifikat att komma till stånd som komplement till den fysiska handeln med certifikat. Liksom på elmarknaden kommer det att ha en prisstabiliserande effekt, när aktörerna kan säkra priset på certifikat över längre tidsperioder.</P> <P class="p216 ft1">Prissättningen enligt jämviktspriser sker när det råder en balans mellan utbud och efterfrågan. Vad händer i de fall då det uppstår ”brist” resp. ”överskott” av certifikat på marknaden? En bristsituation kan uppstå:</P> <P class="p465 ft28"><SPAN class="ft84">·</SPAN><SPAN class="ft111">till följd av ett mindre utbud av certifikat genom att torrårsförhållanden råder i fråga om vattenkraftproduktionen,</SPAN></P> <P class="p486 ft14">123</P> </DIV> <DIV id="page_118"> <P class="p0 ft3">Förslag till certifikatsystem</P> <P class="p436 ft3">SOU 2001:77</P> <P class="p467 ft28"><SPAN class="ft84">·</SPAN><SPAN class="ft111">till följd av ett mindre utbud av certifikat genom att den genomsnittliga vindkraftproduktionen under ett år är lägre än ett normalårsförhållande för vindenergin,</SPAN></P> <P class="p58 ft28"><SPAN class="ft84">·</SPAN><SPAN class="ft111">till följd av ett mindre utbud av certifikat på grund av att elproduktionen från kraftvärme är lägre till följd av ett varmare år än normalt.</SPAN></P> <P class="p58 ft12"><SPAN class="ft84">·</SPAN><SPAN class="ft85">Om ledtiderna för expansions- och nyinvesteringar är längre än de förutsättningar som legat till grund för kvotkravet.</SPAN></P> <P class="p57 ft28"><SPAN class="ft84">·</SPAN><SPAN class="ft111">Om den frivilliga efterfrågan har ökat så att det väsentligt påverkar tillgången på kvotbaserade certifikat.</SPAN></P> <P class="p147 ft12"><SPAN class="ft84">·</SPAN><SPAN class="ft85">Om mycket stora uppköp av certifikat sker under ett handelsår.</SPAN></P> <P class="p58 ft28"><SPAN class="ft84">·</SPAN><SPAN class="ft111">Om elanvändningen blir större än den användning som ligger till grund för kvotkravet.</SPAN></P> <P class="p487 ft1">En överskottssituation kan uppstå genom att riktningen på ovanstående faktorer vänds. En brist innebär att priset ökar från jämviktspriset och kan i ett extremscenario gå upp mot den absoluta sanktionsgränsen. Om detta sker tillfälligt har det ej någon stark effekt på marknadens aktörer. Om bristen skulle bestå under lång tid innebär det en tydlig och stark signal till investerare att öka sitt utbud. Det innebär samtidigt att tillgången på certifikat ökar och priset faller igen ned mot jämviktspriset.</P> <P class="p87 ft1">Ett överskott innebär att priset minskar från jämviktspriset och kan i ett motsvarande extremscenario närma sig golvet. Emellertid kommer sannolikheten för att detta inträffar att minska vartefter kvotkravet ökar. Under den inledande perioden finns golvet, som en yttersta möjlighet, speciellt för små aktörer, att få ett lägsta pris på certifikat.</P> <P class="p209 ft1">Vi har genom externa analyser, egna analyser, egen spelsimulering, spelsimuleringar på europeisk nivå samt studier av forskningsarbeten och vetenskapliga artiklar inhämtat kunskap om prisbildningen. Det svenska utbudet av el från förnybara energikällor sker genom ett stort antal oberoende aktörer. Enligt en rapport från Elforsk var ägarförhållandena sådana omkring mitten av <NOBR>1990-talet</NOBR> att lokala elföretag ägde ca en tredjedel av den installerade effekten i små vattenkraftverk, stora kraftbolag och privatpersoner en fjärdedel vardera och övriga företag omkring en sjundedel. Sedan rapporten skrevs har de stora kraftbolagens andel ökat något som ett resultat av den strukturomvandling som skett. Dessutom finns inom områdena kommunal kraftvärme och industriellt mottryck ett relativt stort antal oberoende aktörer. På efterfrågesidan finns i</P> <P class="p488 ft14">124</P> </DIV> <DIV id="page_119"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td31"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td189"><SPAN class="p7 ft15">Förslag till certifikatsystem</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p308 ft1">huvudsak de aktörer som är verksamma som elsäljare på elmarknaden.</P> <P class="p339 ft1">Vi har bedömt att förslagets utformning av kvoterna, konstruktionen och tillämpningen av sanktionsavgiften samt tillgången på en potential för bränslebyten i kraftvärme och industriellt mottryck som har korta ledtider, i kombination med aktörsuppsättningen inte minst på producentsidan gör att det finns förutsättningar för en effektiv prisbildning. Det faktum att det finns ca 6 TWh av befintlig produktion med i systemet har också en positiv effekt på likviditeten och ökar möjligheterna till en effektiv prisbildning.</P> <P class="p310 ft1">Ett effektivt främjande av el från förnybara energikällor innebär dels att befintliga anläggningar ska få villkor så att de inte missgynnas i förhållande till nya anläggningar och dels att villkoren för nya anläggningar blir så attraktiva att nya investeringar görs.</P> <P class="p216 ft1">I begreppet effektivitet ligger också att den totala kostnaden för att främja en utbyggnad av produktionsanläggningar för el från förnybara energikällor ska vara så låg som möjligt. Den marknadsmässiga och effektiva lösningen är att låta kvotplikten successivt öka. Därmed kommer åtgärder som har en låg marginalkostnad att först komma in för att därefter ta i anspråk åtgärder med högre marginalkostnader.</P> <P class="p489 ft21"><SPAN class="ft21">5.3</SPAN><SPAN class="ft57">En sammanfattande beskrivning av systemets utformning - systemskiss</SPAN></P> <P class="p336 ft1">I huvudsak består certifikatsystemet av myndighetsfunktioner och marknadsfunktioner med den mellanliggande funktionen att mäta produktion och användning. Funktionerna utövas av ett antal marknadsaktörer – producenter, elhandlare (kvotpliktiga), konsumenter och investerare – och myndigheter vilkas uppgift bl.a. är att kontrollera systemets funktion och att kvotkravet uppfylls. Systemet föreslås få en utformning som illustreras av följande bild:</P> <P class="p490 ft14">125</P> </DIV> <DIV id="page_120"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GPB377d1120x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p491 ft3">Förslag till certifikatsystem</P> <P class="p492 ft3">SOU 2001:77</P> <P class="p493 ft1"><SPAN class="ft22">Figur 5.2</SPAN>: Princip för certifikathandel</P> <P class="p494 ft116">Samhällsfunktioner <INGENBILD zsrc="GPB377d1120xi2.jpg/" id="inl_img1"> Marknadsfunktioner</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"> <TR> <TD class="tr28 td200"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td201"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td202"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td203"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td123"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td3"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td204"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td205"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td66"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td173"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td206"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td126"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td126"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td30"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td207"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td188"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td188"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td63"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr31 td208"><SPAN class="p7 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td209"><SPAN class="p7 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td210"><SPAN class="p7 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td211"><SPAN class="p7 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td212"><SPAN class="p7 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td213"><SPAN class="p7 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td214"><SPAN class="p7 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td196"><SPAN class="p7 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td66"><SPAN class="p7 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td173"><SPAN class="p7 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td206"><SPAN class="p7 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td126"><SPAN class="p7 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td126"><SPAN class="p7 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td30"><SPAN class="p7 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td207"><SPAN class="p7 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td188"><SPAN class="p7 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td188"><SPAN class="p7 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td63"><SPAN class="p7 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 rowspan=5 class="tr2 td215"><SPAN class="p20 ft117">Regering & riksdag:</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td216"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td217"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td218"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td219"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td196"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td66"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td173"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td206"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td126"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td126"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td207"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td188"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td188"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td63"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr40 td220"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td221"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td222"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td223"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td205"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td66"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td173"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td206"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td126"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td126"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td30"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td207"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td188"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td188"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td63"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td220"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td221"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td222"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td223"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td196"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td66"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td173"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td206"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td126"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td126"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td30"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td207"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td188"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td188"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td63"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td220"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td221"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td222"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td223"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td205"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td66"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td173"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td206"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td126"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td126"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td207"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td188"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td188"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td63"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td224"><SPAN class="p7 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td225"><SPAN class="p7 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td226"><SPAN class="p7 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td227"><SPAN class="p7 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td196"><SPAN class="p7 ft118">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td66"><SPAN class="p7 ft118">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td228"><SPAN class="p7 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td229"><SPAN class="p7 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td230"><SPAN class="p7 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td230"><SPAN class="p7 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td30"><SPAN class="p7 ft118">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td207"><SPAN class="p7 ft118">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td188"><SPAN class="p7 ft118">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td231"><SPAN class="p7 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p7 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr31 td232"><SPAN class="p20 ft119">Lagar inkl. sanktioner och kvotkrav</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td205"><SPAN class="p7 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td233"><SPAN class="p7 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=4 class="tr38 td234"><SPAN class="p160 ft120">Säljare</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td235"><SPAN class="p7 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td236"><SPAN class="p7 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td237"><SPAN class="p7 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td30"><SPAN class="p7 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td207"><SPAN class="p7 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td238"><SPAN class="p7 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=4 class="tr38 td239"><SPAN class="p18 ft120">Traders</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td240"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td241"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td242"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td220"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td221"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td222"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td223"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td196"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td233"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td243"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td244"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td245"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td30"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td207"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td238"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr40 td246"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td247"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td248"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td249"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td250"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td251"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td252"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td205"><SPAN class="p7 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td233"><SPAN class="p7 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td253"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td254"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td255"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td30"><SPAN class="p7 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td207"><SPAN class="p7 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td238"><SPAN class="p7 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td200"><SPAN class="p7 ft121">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td209"><SPAN class="p7 ft122">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td202"><SPAN class="p7 ft121">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td203"><SPAN class="p7 ft121">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td123"><SPAN class="p7 ft121">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td3"><SPAN class="p7 ft121">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td204"><SPAN class="p7 ft121">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td196"><SPAN class="p7 ft121">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td233"><SPAN class="p7 ft121">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td253"><SPAN class="p7 ft122">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td254"><SPAN class="p7 ft122">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td255"><SPAN class="p7 ft122">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td30"><SPAN class="p7 ft121">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td207"><SPAN class="p7 ft121">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td238"><SPAN class="p7 ft121">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td208"><SPAN class="p7 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td256"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td210"><SPAN class="p7 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td203"><SPAN class="p7 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td123"><SPAN class="p7 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td3"><SPAN class="p7 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td204"><SPAN class="p7 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td205"><SPAN class="p7 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td233"><SPAN class="p7 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr40 td257"><SPAN class="p495 ft123">(producent)</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td258"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td30"><SPAN class="p7 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td207"><SPAN class="p7 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td238"><SPAN class="p7 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td259"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td260"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 rowspan=2 class="tr34 td261"><SPAN class="p250 ft124">Myndigheter:</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td203"><SPAN class="p7 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td123"><SPAN class="p7 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td3"><SPAN class="p7 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td204"><SPAN class="p7 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td205"><SPAN class="p7 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td233"><SPAN class="p7 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td262"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td235"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td236"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td237"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td30"><SPAN class="p7 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td207"><SPAN class="p7 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td238"><SPAN class="p7 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td263"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td264"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr40 td203"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td123"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td3"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td204"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td196"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td233"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td265"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td253"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td254"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td255"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td30"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td207"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td238"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td266"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td267"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 rowspan=5 class="tr6 td268"><SPAN class="p496 ft125"><SPAN class="ft5">• </SPAN>Godkänna anläggningar</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td203"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td123"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td204"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td205"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td66"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td269"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td270"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td271"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td271"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td207"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td188"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td188"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td63"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr56 td203"><SPAN class="p7 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr56 td123"><SPAN class="p7 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr56 td3"><SPAN class="p7 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr56 td204"><SPAN class="p7 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr56 td196"><SPAN class="p7 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr56 td66"><SPAN class="p7 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr56 td173"><SPAN class="p7 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr56 td206"><SPAN class="p7 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr56 td126"><SPAN class="p7 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr56 td126"><SPAN class="p7 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr56 td30"><SPAN class="p7 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr56 td207"><SPAN class="p7 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr56 td188"><SPAN class="p7 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr56 td188"><SPAN class="p7 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr56 td63"><SPAN class="p7 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td203"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td123"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td204"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td205"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td66"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td173"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td206"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td126"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td126"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td207"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td188"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td188"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td63"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td203"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td123"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td204"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td196"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td66"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td173"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td206"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td126"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td126"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td207"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td188"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td188"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td63"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td203"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td123"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td204"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td205"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td66"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td173"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td206"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td126"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td126"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td207"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td188"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td188"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td63"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 rowspan=3 class="tr44 td272"><SPAN class="p384 ft128"><SPAN class="ft127">• </SPAN>Centralt avräkna</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td203"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td123"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td3"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td204"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td196"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td66"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td173"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td206"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td126"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 rowspan=5 class="tr52 td189"><SPAN class="p7 ft120">Handelsplats:</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr40 td203"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td123"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td3"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td204"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td205"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td66"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td173"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td206"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td126"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr56 td203"><SPAN class="p7 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr56 td123"><SPAN class="p7 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr56 td3"><SPAN class="p7 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr56 td204"><SPAN class="p7 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr56 td196"><SPAN class="p7 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr56 td66"><SPAN class="p7 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr56 td173"><SPAN class="p7 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr56 td206"><SPAN class="p7 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr56 td126"><SPAN class="p7 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 rowspan=3 class="tr12 td272"><SPAN class="p497 ft129">elproduktion</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td203"><SPAN class="p7 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td123"><SPAN class="p7 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td3"><SPAN class="p7 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td214"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td273"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td51"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td173"><SPAN class="p7 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td206"><SPAN class="p7 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td126"><SPAN class="p7 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr40 td203"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td123"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td274"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 rowspan=3 class="tr6 td275"><SPAN class="p498 ft120">Nätföretag:</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td173"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td206"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td126"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td203"><SPAN class="p7 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td123"><SPAN class="p7 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td274"><SPAN class="p7 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td173"><SPAN class="p7 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td206"><SPAN class="p7 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td126"><SPAN class="p7 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td126"><SPAN class="p7 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td30"><SPAN class="p7 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 rowspan=2 class="tr14 td276"><SPAN class="p124 ft130"><SPAN class="ft12">•</SPAN>Handel</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 rowspan=2 class="tr22 td272"><SPAN class="p499 ft132"><SPAN class="ft131">• </SPAN>Utfärda certifikat</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td203"><SPAN class="p7 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td123"><SPAN class="p7 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td274"><SPAN class="p7 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr22 td173"><SPAN class="p495 ft133">Bilateral</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td206"><SPAN class="p7 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td126"><SPAN class="p7 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td126"><SPAN class="p7 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td30"><SPAN class="p7 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr40 td203"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td123"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td274"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=3 class="tr22 td277"><SPAN class="p125 ft134">Mäta</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td278"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=8 rowspan=3 class="tr22 td279"><SPAN class="p25 ft135"><SPAN class="ft133">•</SPAN>Prisinformation</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 rowspan=3 class="tr8 td272"><SPAN class="p259 ft120"><SPAN class="ft12">• </SPAN>Upprätta och</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td203"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td212"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr23 td274"><SPAN class="p7 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td280"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=3 class="tr8 td173"><SPAN class="p495 ft12">handel</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td203"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td123"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td278"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td203"><SPAN class="p7 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td123"><SPAN class="p7 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td274"><SPAN class="p7 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 rowspan=2 class="tr11 td275"><SPAN class="p125 ft134">elproduktion</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td206"><SPAN class="p7 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td126"><SPAN class="p7 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td126"><SPAN class="p7 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td30"><SPAN class="p7 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td207"><SPAN class="p7 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td188"><SPAN class="p7 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td188"><SPAN class="p7 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td63"><SPAN class="p7 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 rowspan=2 class="tr9 td281"><SPAN class="p169 ft120">driva register</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td203"><SPAN class="p7 ft118">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td123"><SPAN class="p7 ft118">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td274"><SPAN class="p7 ft118">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td173"><SPAN class="p7 ft118">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td206"><SPAN class="p7 ft118">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td126"><SPAN class="p7 ft118">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td126"><SPAN class="p7 ft118">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td30"><SPAN class="p7 ft118">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td207"><SPAN class="p7 ft118">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td188"><SPAN class="p7 ft118">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td188"><SPAN class="p7 ft118">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td63"><SPAN class="p7 ft118">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr31 td203"><SPAN class="p7 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td123"><SPAN class="p7 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td274"><SPAN class="p7 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td282"><SPAN class="p7 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td283"><SPAN class="p7 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td280"><SPAN class="p7 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td173"><SPAN class="p7 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td206"><SPAN class="p7 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td126"><SPAN class="p7 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td126"><SPAN class="p7 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td30"><SPAN class="p7 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td207"><SPAN class="p7 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td188"><SPAN class="p7 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td188"><SPAN class="p7 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td63"><SPAN class="p7 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 rowspan=2 class="tr25 td268"><SPAN class="p500 ft137"><SPAN class="ft136">•</SPAN>Prisinformation</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td203"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td123"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td3"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td284"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td285"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td286"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td173"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td206"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td126"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td126"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td30"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td207"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td188"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td188"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td63"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td203"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td123"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td204"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td205"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td66"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td173"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td206"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td126"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td126"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td207"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td188"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td188"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td63"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 rowspan=3 class="tr12 td272"><SPAN class="p159 ft138"><SPAN class="ft12">• </SPAN>Kontrollera innehav</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td203"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td123"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td204"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td196"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td66"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td173"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td206"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td126"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td126"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td207"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td188"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td188"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td63"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td203"><SPAN class="p7 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td123"><SPAN class="p7 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td3"><SPAN class="p7 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td204"><SPAN class="p7 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td205"><SPAN class="p7 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td66"><SPAN class="p7 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td228"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td206"><SPAN class="p7 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td126"><SPAN class="p7 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td126"><SPAN class="p7 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td30"><SPAN class="p7 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td207"><SPAN class="p7 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td188"><SPAN class="p7 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td188"><SPAN class="p7 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td63"><SPAN class="p7 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr31 td203"><SPAN class="p7 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td123"><SPAN class="p7 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td3"><SPAN class="p7 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td204"><SPAN class="p7 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td205"><SPAN class="p7 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td233"><SPAN class="p7 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td287"><SPAN class="p7 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td206"><SPAN class="p7 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td126"><SPAN class="p7 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td126"><SPAN class="p7 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td30"><SPAN class="p7 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td207"><SPAN class="p7 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td188"><SPAN class="p7 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td188"><SPAN class="p7 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td63"><SPAN class="p7 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 rowspan=3 class="tr44 td272"><SPAN class="p501 ft140"><SPAN class="ft139">• </SPAN>Annullera certifikat</SPAN> </TD> <TD class="tr56 td203"><SPAN class="p7 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr56 td123"><SPAN class="p7 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr56 td3"><SPAN class="p7 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr56 td204"><SPAN class="p7 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr56 td196"><SPAN class="p7 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr56 td233"><SPAN class="p7 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=6 class="tr45 td288"><SPAN class="p498 ft120">Köpare</SPAN> </TD> <TD class="tr56 td206"><SPAN class="p7 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr56 td126"><SPAN class="p7 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr56 td126"><SPAN class="p7 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr56 td30"><SPAN class="p7 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr56 td207"><SPAN class="p7 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr56 td188"><SPAN class="p7 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr56 td188"><SPAN class="p7 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr56 td63"><SPAN class="p7 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr40 td203"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td123"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td3"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td204"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td205"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td233"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td206"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td126"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td126"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td30"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td207"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td231"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td231"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td63"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td203"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td123"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td3"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td204"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td196"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td233"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td206"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td126"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td126"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td30"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td289"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td290"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td291"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td63"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 rowspan=3 class="tr11 td272"><SPAN class="p502 ft138"><SPAN class="ft141">• </SPAN>Utfärda sanktioner</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td203"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td123"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td204"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td205"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td233"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td206"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td126"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td126"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td289"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=3 class="tr11 td292"><SPAN class="p125 ft120">Kund</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td63"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td203"><SPAN class="p7 ft118">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td123"><SPAN class="p7 ft118">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td3"><SPAN class="p7 ft118">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td204"><SPAN class="p7 ft118">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td196"><SPAN class="p7 ft118">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td233"><SPAN class="p7 ft118">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td206"><SPAN class="p7 ft118">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td230"><SPAN class="p7 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td230"><SPAN class="p7 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td293"><SPAN class="p7 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td289"><SPAN class="p7 ft118">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td63"><SPAN class="p7 ft118">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td203"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td123"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td3"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td204"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td196"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td233"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td206"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td126"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td126"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td30"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td289"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td63"><SPAN class="p7 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 rowspan=2 class="tr14 td294"><SPAN class="p503 ft143"><SPAN class="ft142">•</SPAN>Övergångslösningar</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td203"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td123"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td3"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td204"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td205"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td233"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td288"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td206"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td126"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td126"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td30"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td289"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td290"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td291"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td63"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr34 td203"><SPAN class="p7 ft122">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td123"><SPAN class="p7 ft122">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td3"><SPAN class="p7 ft122">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td204"><SPAN class="p7 ft122">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td196"><SPAN class="p7 ft122">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td233"><SPAN class="p7 ft122">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td295"><SPAN class="p7 ft118">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td206"><SPAN class="p7 ft122">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td126"><SPAN class="p7 ft122">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td126"><SPAN class="p7 ft122">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td30"><SPAN class="p7 ft122">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td289"><SPAN class="p7 ft122">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td266"><SPAN class="p7 ft118">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td296"><SPAN class="p7 ft118">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td63"><SPAN class="p7 ft122">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr40 td200"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td201"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td202"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td203"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td123"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td3"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td204"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td196"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td233"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td297"><SPAN class="p7 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td206"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td126"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td126"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td30"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td207"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td188"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td188"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td63"><SPAN class="p7 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p504 ft1">Bilden anger en princip. De kopplingar som finns mellan de olika delarna i systemen har i denna sammanfattande beskrivning utelämnats. De olika rollerna är inte entydiga. Gränsen mellan kund och köpare kan vara flytande. Stora kunder, exempelvis industriföretag, kan uppträda som köpare. Säljare och köpare kan i princip finnas inom ett och samma företag (”egenproducenter”).</P> <P class="p505 ft21"><SPAN class="ft21">5.4</SPAN><SPAN class="ft57">Avgränsningar och definitioner för elproducerande anläggningar</SPAN></P> <P class="p506 ft1">En uppgift för utredaren är att definiera vilken elproduktion som ska inkluderas i systemet. Direktiven anger att en utgångspunkt är att endast sådan elproduktion som ännu inte är kommersiellt självbärande bör omfattas av systemet. En annan princip är att all el med ursprung i förnybara energikällor, som uppfyller vissa miljökrav och som behöver stödjas, också bör omfattas av certifikatsystemet oavsett kraftslag.</P> <P class="p507 ft2">Systemet utgår ifrån elproduktionen i en given anläggning. De avgränsningar och definitioner som vi behöver tillämpa för att</P> <P class="p508 ft14">126</P> </DIV> <DIV id="page_121"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td31"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td189"><SPAN class="p7 ft15">Förslag till certifikatsystem</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p441 ft1">bestämma om anläggningen uppfyller vissa kriterier och att därmed den el som produceras är certifikatberättigad, är oberoende av vem som är producent.</P> <P class="p509 ft1">Utgångspunkterna kräver att vi definierar</P> <P class="p26 ft12"><SPAN class="ft84">·</SPAN><SPAN class="ft85">kriterier för vad som är kommersiellt självbärande,</SPAN></P> <P class="p79 ft12"><SPAN class="ft84">·</SPAN><SPAN class="ft85">vilka energikällor som är förnybara,</SPAN></P> <P class="p121 ft12"><SPAN class="ft84">·</SPAN><SPAN class="ft85">de miljökrav som måste uppfyllas.</SPAN></P> <P class="p510 ft2">Med definitionerna i handen är det förhållandevis enkelt att avgränsa vilka produktionsanläggningar som får ingå i systemet.</P> <P class="p511 ft1">Vi vill emellertid redan nu peka på några av de svårigheter som vi stöter på i detta sammanhang.</P> <P class="p192 ft4"><SPAN class="ft4">5.4.1</SPAN><SPAN class="ft63">Kommersiellt självbärande</SPAN></P> <P class="p336 ft1">Det som är svårast att bestämma är utan tvekan operationaliseringen av kriteriet eller kriterierna för vad som är ”kommersiellt självbärande” eller ”lönsamt”. Dels är det en fråga om tidsperspektiv – lönsamhet på kort och/eller lång sikt – dels en fråga om vilket lönsamhetsbegrepp som kan tillämpas. Tiden spelar in även på ett annat sätt: intäkterna, priset på elen, varierar över tiden och medför att det som är lönsamt ena året kan vara olönsamt följande år. Dessutom tillkommer mätproblem, eftersom det är verksamheten vid en enskild produktionsanläggning som ska bedömas och den är i många fall bara en del av ägarens verksamhet.</P> <P class="p235 ft1">Vi kan inte hantera alla dessa problem på ett överblickbart sätt. Vi måste göra det enklare för oss, t.ex. genom att i en kalkylmodell analysera produktionsförhållandena vid olika slag av anläggningar eller genom att använda något befintligt kriterium som kan fungera som substitut för en lönsamhetsanalys.</P> <P class="p216 ft1">De anläggningar för produktion av el från förnybara energikällor som är i drift hösten 2001 kan delas in i tre kategorier:</P> <P class="p26 ft12"><SPAN class="ft5">1.</SPAN><SPAN class="ft26">anläggningar utan investerings- eller driftstöd,</SPAN></P> <P class="p121 ft12"><SPAN class="ft5">2.</SPAN><SPAN class="ft26">anläggningar med enbart investeringsstöd och</SPAN></P> <P class="p112 ft12"><SPAN class="ft5">3.</SPAN><SPAN class="ft26">anläggningar med såväl investeringssom driftstöd</SPAN></P> <P class="p318 ft2">Anläggningar i den första kategorin är uppenbarligen kommersiellt självbärande, annars skulle de inte drivas vidare. Anläggningar i den andra kategorin är självbärande med de kapitalkostnader de har</P> <P class="p512 ft14">127</P> </DIV> <DIV id="page_122"> <P class="p0 ft3">Förslag till certifikatsystem</P> <P class="p436 ft3">SOU 2001:77</P> <P class="p487 ft1">efter det att de fått investeringsstöd. Certifikatsystemet innebär i sig ingen förändring i deras kostnadsbild, eftersom investeringsstödet är utbetalat en gång för alla och inte kommer att krävas tillbaka. Anläggningar i den tredje kategorin är huvudsakligen icke kommersiellt självbärande. Det är tänkbart att några av dessa anläggningar skulle ha kunnat vara självbärande med enbart investeringsstöd och därför borde betraktas på samma sätt som kategori 2. Som framgår av inledningen till detta avsnitt är det emellertid inte enkelt att avgöra detta.</P> <P class="p87 ft1">De anläggningar som är i drift hösten 2001 och som drivs utan stöd betraktas med detta resonemang som kommersiellt självbärande och lämnas utanför certifikatsystemet. Anläggningar med driftstöd ska vara certifikatberättigade. Anläggningar som är nedlagda betraktas som icke självbärande och blir därmed certifikatberättigade när de sätts i drift igen.</P> <P class="p87 ft1">Kravet att inte stödja kommersiellt lönsamma tekniker gör att den s.k. storskaliga vattenkraften exkluderas.</P> <P class="p10 ft1">När det gäller den el producerad i biobränslebaserade kraftvärmeanläggningar som uppförts med hjälp av investeringsstöd har vi resonerat på följande sätt:</P> <P class="p513 ft1">I dagsläget, hösten 2001, är flertalet av de anläggningar som fått investeringsstöd i drift. Det talar för att de är kommersiellt självbärande och därmed inte skulle vara i behov av den intäkt certifikaten ger. Investeringsstöden har förknippats med villkoret att anläggningen drivs med biobränslen under en femårsperiod. Flera anläggningsägare har sagt att de har för avsikt att byta till fossila bränslen när femårsperioden är slut och anläggningen är löst från bränslevillkoret. Genom att låta även dessa anläggningar ingå i certifikatsystemet så länge de använder biobränslen kan ett framtida bränslebyte sannolikt undvikas. Vidare visar tillgänglig statistik att vissa av dessa anläggningar inte körs fullt ut motsvarande det värmeunderlag som finns. Det betyder att det torde finnas situationer då elpriset är för lågt för att ensamt göra det intressant att producera el. Med möjligheten att få certifikat kan denna potential komma att realiseras.</P> <P class="p514 ft14">128</P> </DIV> <DIV id="page_123"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td31"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td189"><SPAN class="p7 ft15">Förslag till certifikatsystem</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p447 ft4"><SPAN class="ft4">5.4.2</SPAN><SPAN class="ft63">Förnybara energikällor</SPAN></P> <P class="p234 ft1">Det är betydelsefullt att hålla isär definitionen av vad som är elproduktion från förnybara energikällor och vad som är certifikatberättigad elproduktion.</P> <P class="p216 ft1">Förutom att den certifikatberättigade elproduktionen ska ske med förnybara energikällor ska den också uppfylla dels kriteriet att vara i behov av stöd, dvs. inte vara kommersiellt självbärande, dels de miljömässigt grundade kriterierna.</P> <P class="p216 ft1">Vägledande för vårt förslag är dels <NOBR>EG-direktivet</NOBR> om elproduktion från förnybara energikällor dels Energimyndighetens bedömningar, som redovisats i en promemoria till utredningen. Promemorian utgör bilaga 2.</P> <P class="p39 ft23"><NOBR>EG-direktivet</NOBR></P> <P class="p311 ft2">Europaparlamentet och rådet beslutade den 7 augusti om direktivet om främjande av el producerad från förnybara energikällor <SPAN class="ft101">46</SPAN>. I direktivet redovisas följande definitioner:</P> <P class="p515 ft28"><SPAN class="ft12">a)</SPAN><SPAN class="ft144">förnybara energikällor</SPAN>: förnybara <NOBR>icke-fossila</NOBR> energikällor (vindkraft, solenergi, jordvärme, våg- och tidvattenenergi, vattenkraft, biomassa, deponigas, gas från avloppsreningsanläggningar och biogas),</P> <P class="p78 ft28"><SPAN class="ft12">b)</SPAN><SPAN class="ft145">biomassa</SPAN>: den biologiskt nedbrytbara fraktionen av produkter, avfall och rester från jordbruk (både vegetabiliska och animaliska ämnen), skogsbruk och närstående industrier samt den biologiskt nedbrytbara fraktionen av industriavfall och kommunalt avfall,</P> <P class="p78 ft147"><SPAN class="ft12">c)</SPAN><SPAN class="ft146">el producerad från förnybara energikällor</SPAN><SPAN class="ft28">: elektricitet producerad i kraftverk där enbart förnybara energikällor används, liksom den andel av elektriciteten som produceras från förnybara energikällor i hybridkraftverk som också använder konventionella energikällor, samt den el producerad från förnybara källor som används för att fylla lagringssystemen, undantaget den el som produceras som ett resultat av lagringssystem,</SPAN></P> <P class="p516 ft25"><SPAN class="ft12">d)</SPAN><SPAN class="ft148">elanvändning</SPAN>: nationell elproduktion, inbegripet egenproduktion, plus importerad el minus exporterad el (nationella bruttoelanvändningen).</P> <P class="p517 ft46"><SPAN class="ft45">46 </SPAN>Europaparlamentets och rådets direktiv om främjande av el från förnybara energikällor på den inre marknaden för el. <NOBR>PE-CONS</NOBR> 3648/01. Ännu ej publicerad i EGT.</P> <P class="p452 ft14">129</P> </DIV> <DIV id="page_124"> <P class="p0 ft3">Förslag till certifikatsystem</P> <P class="p436 ft3">SOU 2001:77</P> <P class="p84 ft2">Dessutom skall definitionerna i Europaparlamentets och rådets direktiv 96/92/EG av den 19 december 1996 om gemensamma regler för den inre marknaden för el <SPAN class="ft101">47 </SPAN>tillämpas.”</P> <P class="p46 ft23">Energimyndighetens förslag till avgränsningar</P> <P class="p387 ft1">Energimyndigheten har i en promemoria till utredningen <SPAN class="ft44">48 </SPAN>redovisat sin bedömning av vilka kriterier och avgränsningar som bör gälla för att en bränslebaserad anläggning ska få sälja certifikat. Energimyndighetens bedömningar innebär att de avgränsningar med avseende på bränsle som idag finns i reglerna för investeringsstödet till biobränslebaserade kraftvärmeanläggningar även fortsättningsvis ska tillämpas. Som framgår nedan anser vi att Energimyndighetens förslag bör ge viss ledning vid utformningen av certifikatsystemets avgränsningar. Energimyndighetens avgränsningar framgår av följande citat.</P> <P class="p66 ft2">”De generella villkoren för att anläggningar blir berättigade att emittera certifikat bör vara;</P> <P class="p518 ft22">Icke förorenade biobränslen<SPAN class="ft149">49</SPAN></P> <P class="p518 ft1">Villkor:</P> <P class="p102 ft28"><SPAN class="ft12">1.</SPAN><SPAN class="ft27">Skogstyrelsens allmänna råd och riktlinjer för skogsbruket, inklusive uttag av skogsbränsle, näringskompensation och askåterföring ska följas.</SPAN></P> <P class="p56 ft12"><SPAN class="ft12">2.</SPAN><SPAN class="ft26">Utsläppsvillkor och andra villkor enligt nationellt tillståndsbeslut.</SPAN></P> <P class="p519 ft22">Andra bränslen med biologiskt ursprung, såsom vissa avfall, restprodukter m.m.</P> <P class="p520 ft1">Villkor:</P> <P class="p102 ft28"><SPAN class="ft12">1.</SPAN><SPAN class="ft27">Skärpta utsläppsvillkor i linje med </SPAN><NOBR>EG-direktivet</NOBR> om avfallsförbränning.</P> <P class="p58 ft28"><SPAN class="ft12">2.</SPAN><SPAN class="ft27">Askan ska hanteras på ett sätt som godkänts av en tillsynsmyndighet.</SPAN></P> <P class="p57 ft25"><SPAN class="ft12">3.</SPAN><SPAN class="ft52">För hushållsavfall ska avfallet uppfylla Naturvårdsverkets sorteringsföreskrifter med stöd av renhållningsförordningen.</SPAN></P> <P class="p521 ft61"><SPAN class="ft59">47</SPAN><SPAN class="ft60">EGT L 27, 30.1.1997, s. 20.</SPAN></P> <P class="p147 ft61"><SPAN class="ft59">48</SPAN><SPAN class="ft150">Statens energimyndighet: PM Kriterier för att kunna utfärda certifikat från anläggningar</SPAN></P> <P class="p31 ft151">som använder bioenergi för elproduktion. Utgör bilaga 2 till detta betänkande.</P> <P class="p203 ft46"><SPAN class="ft45">49 </SPAN>Dvs. energigrödor, eller skogsbränslen i form av <NOBR>röjnings-,</NOBR> gallrings- eller slutavverkningsrester och rena biologiska biprodukter såsom biogas, obehandlat träavfall, lignin, talloljor, lutar, spån och bark.</P> <P class="p323 ft14">130</P> </DIV> <DIV id="page_125"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td31"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td189"><SPAN class="p7 ft15">Förslag till certifikatsystem</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p308 ft1">Gemensamt gäller att det alltid ska föreligga ett absolut samband mellan den energi som producerats av förnybara bränslen och omfattningen av certifikaten. En anläggning som nyttjar 90 % av sin energi från biobränslen kan därför inte utfärda mer certifikat än som motsvarar 90 % av energiproduktionen.</P> <P class="p339 ft1">De föreslagna villkoren följer gällande praxis för stöd till investeringar i biobränsleeldade kraftvärmeverk, men är preciserade vad gäller utsläppsvillkor från avfallsförbränningsanläggningar och hänvisning till berörda råd och riktlinjer som antagits av Skogsstyrelsen respektive Naturvårdsverket.”</P> <P class="p216 ft1">De villkor som ställs upp för biobränslena får inte begränsa konkurrensen. Därför är det svårt eller omöjligt att kräva att importerade bränslen ska ha producerats med beaktande av Skogsstyrelsens allmänna råd och riktlinjer.</P> <P class="p460 ft23">Jämförelse mellan <NOBR>EG-direktivet</NOBR> och Energimyndighetens bedömning</P> <P class="p303 ft1">En skillnad mellan <NOBR>EG-direktivet</NOBR> och Energimyndighetens bedömning är att Energimyndigheten lägger tonvikten vid bränslets egenskaper medan direktivet betonar de verksamheter som ger upphov till bränslet.</P> <P class="p340 ft2">Askhantering nämns ej i direktivet: Energimyndigheten föreslår villkor avseende askåterföring.</P> <P class="p386 ft1">Torv ingår ej bland de biobränslen som räknas upp i direktivet. Energimyndigheten anser att torv är ett förnybart bränsle med många goda egenskaper men att den av hänsyn till de klimatkriterier som måste ställas på bränslena ej kan utgöra underlag för certifikatberättigad elproduktion.</P> <P class="p216 ft1">Regeringen har nyligen tillsatt en särskild utredare med uppgift att utreda torvens roll i ett uthålligt energisystem <SPAN class="ft44">50</SPAN>. Utredningen ska enligt uppdraget redovisa sina resultat och slutsatser till regeringen senast den 30 augusti 2002. Eftersom frågan om användning av torv som bränsle inte enbart är en fråga om produktion av el utan i än högre grad en fråga om värmeproduktion och därför bör ses i ett vidare sammanhang än det Elcertifikatutredningen har att beakta vill vi inte föregripa det arbete som kommer att ske inom torvutredningen.</P> <P class="p522 ft46"><SPAN class="ft45">50 </SPAN>Utredningen om torvens roll i ett uthålligt energisystem (Dir 2000:110).</P> <P class="p523 ft14">131</P> </DIV> <DIV id="page_126"> <P class="p0 ft3">Förslag till certifikatsystem</P> <P class="p436 ft3">SOU 2001:77</P> <P class="p524 ft1">Energimyndighetens förslag till definitioner och avgränsningar är en vidareutveckling av de avgränsningar som gäller för det nuvarande stödet. Det är vår bedömning att Energimyndighetens förslag bör ge viss ledning vid utformningen av certifikatsystemets avgränsningar. Anslutningen till nuvarande regler underlättar övergången till elcertifikatsystemet. När avgränsningarna detaljutformas bör det ske på ett sådant sätt att en kommande implementering av <NOBR>EG-direktivet</NOBR> inte försvåras.</P> <P class="p210 ft4"><SPAN class="ft4">5.4.3</SPAN><SPAN class="ft63">Miljökrav</SPAN></P> <P class="p69 ft1">Vi anser att behovet av att definiera miljökrav kan tillgodoses genom hänvisning till sådana krav som är preciserade i det regelverk som redan finns. Det saknas skäl att införa ytterligare miljökrav utöver dessa. Arbetet att finna kriterier som behöver tillämpas på elproduktion från förnybara energikällor är därför närmast en fråga om att kartlägga vad som gäller för det nuvarande stödsystemet.</P> <P class="p66 ft1">Energimyndigheten har behandlat miljökraven på bränslen i sin promemoria om kriterier för att kunna utfärda certifikat (se bilaga 2).</P> <P class="p525 ft4"><SPAN class="ft4">5.4.4</SPAN><SPAN class="ft63">Förslag</SPAN></P> <P class="p69 ft1">Följande elproduktionsanläggningar ska vara certifikatberättigade om de uppfyller kravet att el produceras från förnybara energikällor och de uppfyller uppställda miljökriterier, inklusive uppställda bränslekrav där el produceras med hjälp av</P> <P class="p22 ft12"><SPAN class="ft12">1.</SPAN><SPAN class="ft26">vindkraft,</SPAN></P> <P class="p56 ft12"><SPAN class="ft12">2.</SPAN><SPAN class="ft26">solenergi,</SPAN></P> <P class="p56 ft12"><SPAN class="ft12">3.</SPAN><SPAN class="ft26">geotermisk energi,</SPAN></P> <P class="p55 ft12"><SPAN class="ft12">4.</SPAN><SPAN class="ft26">vissa typer av biobränsle,</SPAN></P> <P class="p56 ft12"><SPAN class="ft12">5.</SPAN><SPAN class="ft26">vågenergi,</SPAN></P> <P class="p57 ft28"><SPAN class="ft12">6.</SPAN><SPAN class="ft27">vattenkraft i befintliga anläggningar som vid lagens ikraftträdande kan leverera en effekt om högst 1 500 kilowatt,</SPAN></P> <P class="p57 ft28"><SPAN class="ft12">7.</SPAN><SPAN class="ft27">vattenkraft i anläggningar vilka inte varit i drift efter den 1 juli 2001 men som tas i drift efter lagens ikraftträdande</SPAN></P> <P class="p57 ft28"><SPAN class="ft12">8.</SPAN><SPAN class="ft27">ökad installerad effekt i befintliga vattenkraftanläggningar i den utsträckning som effekten ökas genom åtgärder som vidtagits efter den 1 juli 2002, samt</SPAN></P> <P class="p282 ft14">132</P> </DIV> <DIV id="page_127"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td31"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td189"><SPAN class="p7 ft15">Förslag till certifikatsystem</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p526 ft28"><SPAN class="ft5">9.</SPAN><SPAN class="ft27">vattenkraft som producerats i anläggningar vilka för första gången tas i drift efter den 1 juli 2002.</SPAN></P> <P class="p448 ft1">Om flera sådana anläggningar som avses i sjätte punkten är belägna i närheten av varandra och gemensamt matar in el på ledningsnätet, skall anläggningarna anses som separata anläggningar. Om särskilda skäl föreligger får Energimyndigheten, efter ansökan från anläggningens innehavare, besluta att el som producerats i annan vattenkraftsanläggning än sådan som avses i punkt 6 skall berättiga innehavaren till certifikat.</P> <P class="p337 ft1">De särskilda skälen är för det första att innehavare av vattenkraftanläggningar som kan visa att tillståndsbeslut eller andra beslut av riksdag, regering eller myndigheter medfört att anläggningen blir ekonomiskt olönsam att driva, skall komma ifråga. För det andra bör även anläggningar under 15 MW komma ifråga om det genomförts omfattande ombyggnader eller investeringar som är så kostsamma att anläggningen under överskådlig tid inte blir lönsam att driva utan det stöd elcertifikat kan ge. Även i detta fall är det anläggningens innehavare som skall visa att anläggningen blir olönsam att driva på grund av åtgärden.</P> <P class="p228 ft21"><SPAN class="ft21">5.5</SPAN><SPAN class="ft57">Kvoter och kvotplikt</SPAN></P> <P class="p107 ft4"><SPAN class="ft4">5.5.1</SPAN><SPAN class="ft63">Mål, kvotplikt och kvotperiodens längd</SPAN></P> <P class="p40 ft1">Vi föreslår följande principer för certifikatsystemet:</P> <P class="p527 ft28"><SPAN class="ft84">·</SPAN><SPAN class="ft111">Kvotplikten bör fastställas för åren </SPAN><NOBR>2003–2010</NOBR> och för varje år däremellan. Kvoterna uttrycks i andelar av totalt använd elenergi minskad med den elintensiva industrins användning.</P> <P class="p444 ft28"><SPAN class="ft84">·</SPAN><SPAN class="ft111">Kvoten (den sammantagna kvotplikten) utgår i inledningen från den faktiska produktionen av el från förnybara energikällor. Ut- vecklingen av kvoten över tiden bestäms av dels ett inriktningsmål för år 2010 och dels en möjlig utveckling under tiden </SPAN><NOBR>2003–2010.</NOBR></P> <P class="p444 ft28"><SPAN class="ft84">·</SPAN><SPAN class="ft111">Inriktningsmålet föreslås vara en ökning av elproduktion en från förnybara energikällor med 10 TWh under åren 2003 till och med 2010. Ungefär hälften bedöms komma från expansion av existerande produktion och hälften från nya anläggningar.</SPAN></P> <P class="p444 ft28"><SPAN class="ft84">·</SPAN><SPAN class="ft111">Vi föreslår att slutanvändaren är kvotpliktig. Om denne inte anmält att han/hon själv vill sköta kvotplikten blir elleverantören</SPAN></P> <P class="p528 ft14">133</P> </DIV> <DIV id="page_128"> <P class="p0 ft3">Förslag till certifikatsystem</P> <P class="p436 ft3">SOU 2001:77</P> <P class="p529 ft28">kvotpliktig. I de fall elleverantören är kvotpliktig ska denne redovisa certifikatpriset för slutkunden.</P> <P class="p58 ft28"><SPAN class="ft84">·</SPAN><SPAN class="ft111">Kvotperiodens längd bör sättas till ett år och den bör sammanfalla med kalenderår. Det finns möjlighet att ”spara” certifikat för den kvotpliktige som vid kvotperiodens slut har flera certifikat än som behöver redovisas.</SPAN></P> <P class="p195 ft4"><SPAN class="ft4">5.5.2</SPAN><SPAN class="ft63">Vem är kvotpliktig?</SPAN></P> <P class="p65 ft1">Vi föreslår att slutanvändaren är kvotpliktig. Om denne inte anmält att han/hon själv vill sköta kvotplikten blir elleverantören kvotpliktig. I de fall elleverantören är kvotpliktig ska denne redovisa certifikatpriset för slutkunden.</P> <P class="p10 ft1">Kvotplikten är ett krav som ställs på någon för att visa att vederbörande bidragit till att en viss mängd el producerats från förnybara energikällor.</P> <P class="p66 ft1">Skyldigheten att inneha en viss mängd elcertifikat är en skyldighet för den enskilde mot det allmänna som regleras i lag. Kvotplikten bör ur rättslig synpunkt jämställas med en skatt. Därför är det riksdagen som beslutar om kvotplikten. Det är från legal synpunkt knappast möjligt för riksdagen att överlämna till regeringen att ändra kvotens eller sanktionsavgifternas storlek. Av det följer att det än mindre är möjligt att låta en myndighet besluta om detta.</P> <P class="p66 ft1">Regler om kvotplikten införs i en särskild lag om elcertifikat. Det föreslagna systemet bygger på att en marknad för elcertifikat skapas genom att en viss kategori aktörer på elmarknaden åläggs en kvotplikt. En central fråga är vilken aktör som ska åläggas plikten. Vi har övervägt flera olika möjligheter. Främst har kategorierna slutkunder, elnätsägare, balansansvariga och elleverantörer studerats ur denna synvinkel.</P> <P class="p87 ft1">Vid bedömningen av vilka aktörer som i praktiken ska åläggas att ansvara för att kvotplikten uppfylls har utgångspunkten varit att försöka finna en väldefinierad och relativt begränsad krets av aktörer som har förutsättningar att hantera kvotplikten på ett professionellt sätt. Hanteringen kan antingen ske genom att den utpekade kretsen av aktörer direkt åläggs kvotplikten och ges möjligheter att föra vidare kostnaderna på slutkunden eller genom att de agerar som ombud eller ställföreträdare för denne.</P> <P class="p87 ft1">För att låta slutanvändare av el vara kvotpliktiga talar det faktum att kostnaden för certifikaten slutligt kommer att belasta dem.</P> <P class="p488 ft14">134</P> </DIV> <DIV id="page_129"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td31"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td189"><SPAN class="p7 ft15">Förslag till certifikatsystem</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p441 ft1">Kostnaden är inte fast utan kommer att bero på vilket pris som går att uppnå på elcertifikatmarknaden. Det framstår som naturligt att den som kommer att få betala för elcertifikaten också har en reell möjlighet att påverka kostnaden. Då det gäller större elkonsumenter är det närmast uppenbart att dessa bör ha möjlighet att själva sköta inköp och redovisning av elcertifikat. Denna möjlighet är också öppen för vanliga hushållskunder.</P> <P class="p216 ft1">Systemet ska utformas så att det blir så kostnadseffektivt och enkelt att administrera som möjligt. Ett system där landets samtliga elkonsumenter själva måste ta initiativ för att anskaffa elcertifikat uppfyller inte de kriterierna. Certifikatkostnaden för exempelvis en lägenhetskund torde kunna uppskattas till i storleksordningen mindre än 50 kronor per år, vilket knappast utgör något starkt incitament för ett aktivt engagemang i certifikathandel för den egna kvotpliktens skull. Att föra ett centralt register över den förbrukning som samtliga landets elanvändare haft på individnivå och göra årliga avstämningar mot de certifikat som elanvändarna redovisat framstår som ett mycket tungrott och kostnadskrävande system i vilket administrationskostnaderna kommer att bli betydande.</P> <P class="p235 ft1">Kvotplikten för det stora flertalet ”normalförbrukare”, t.ex. vanliga hushållskunder, bör därför ombesörjas genom att någon annan än slutförbrukaren förvärvar och redovisar certifikat i förhållande till slutförbrukarnas konsumtion. Det kan emellertid inte uteslutas att ett fåtal hushållskunder har ett särskilt intresse av att köpa certifikat från en viss producent eller från en viss typ av elkonsumtion. Det är heller inte otänkbart att ett kollektiv av slutanvändare vill slå sig samman för att gemensamt söka förvärva elcertifikat till ett förmånligt pris. Det nu sagda talar för att alla slutanvändare åtminstone bör ges möjlighet att själva hantera kvotplikten om de så önskar.</P> <P class="p530 ft1">Ytterligare ett argument för att kvotplikten som huvudregel bör åvila slutkunden och inte på någon annan kategori av aktörer är de svårigheter som annars kan uppstå då det gäller möjligheten att föra kostnaderna för elcertifikaten vidare till slutkunden.</P> <P class="p216 ft1">Vi har övervägt möjligheterna att ålägga nätägare, balansansvariga och elleverantörer en kvotplikt för elförbrukarnas konsumtion. Vid en avvägning mellan argument för och emot de olika kategorierna har vi funnit att övervägande skäl talar för att förplikta elleverantörer att – i de fall en elförbrukare inte själv aktivt valt att vara kvotpliktig – fullgöra kvotplikten för dessa. Motiven återfinns under kommande punkter i detta avsnitt.</P> <P class="p470 ft14">135</P> </DIV> <DIV id="page_130"> <P class="p0 ft3">Förslag till certifikatsystem</P> <P class="p436 ft3">SOU 2001:77</P> <P class="p453 ft1">För att elanvändaren ska kunna bilda sig en uppfattning om de kostnader som kvotplikten medfört ska elleverantören vara skyldig att särskilt redovisa det pris han debiterat sin kund för elcertifikaten.</P> <P class="p71 ft2">Vi föreslår således att kvotplikten läggs dels på elleverantörer, dels på de elanvändare som valt att registrera sig som kvotpliktiga.</P> <P class="p13 ft23">Industrins kvotplikt</P> <P class="p65 ft1">Utredningen har haft en dialog med Skattenedsättningskommittén (SNED) <SPAN class="ft44">51</SPAN>. Kommitténs huvuduppgift är att utreda utformningen av regler för nedsättning av skatt på energi inom sektorer som är utsatta för internationell konkurrens. Den ska också utreda förutsättningarna för en annan avgränsning av området för energiskattenedsättning för de konkurrensutsatta sektorerna än vad som gäller idag. Kommittén väntas slutföra sitt arbete under 2002. När SNED har slutfört sitt arbete finns förutsättningar att mot bakgrund av kommitténs resultat göra en helhetsbedömning av de framtida villkoren för den elintensiva industrin med avseende på den samlade belastningen av skatter, avgifter och kvotplikt. I en sådan helhetsbedömning bör även ingå en analys av avgränsningen av elintensiv industri där de samlade förutsättningarna tillåts påverka avgränsningen. För tiden fram till att dessa samlade bedömningar kan göras föreslår vi att anläggningar inom elintensiv industri (massa- och pappersindustri, kemisk industri, stål- och metallverk samt gruvindustri) med en abonnemangseffekt överstigande 10 MW tilldelas kvotplikten noll.</P> <P class="p531 ft1">Skälet för ett undantag som gäller för vissa verksamheter är att de ska erbjudas likartade villkor jämfört med sina konkurrenter i andra länder, främst inom EU. För elcertifikatsystemets del är huvudfrågan inte om företagen ska omfattas av kvotplikt eller ej utan om deras konkurrenter i andra länder omfattas av liknande villkor eller ej. Givet att andra länder inför liknande system bör svensk industri inte ges något undantag.</P> <P class="p87 ft1">Vi har funnit att kostnader som motsvarar de som kvotplikten medför för de svenska företagen f.n. saknas i flertalet av den elintensiva industrins konkurrentländer. Vi anser därför att det är motiverat att den elintensiva industrin tilldelas kvotplikten noll för</P> <P class="p532 ft46"><SPAN class="ft45">51 </SPAN>Kommittén om översyn av regler för nedsättning av energiskatter för vissa sektorer (Fi 2001:09, dir. 2001:29).</P> <P class="p131 ft14">136</P> </DIV> <DIV id="page_131"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td31"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td189"><SPAN class="p7 ft15">Förslag till certifikatsystem</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p308 ft1">tiden fram till att ovan nämnda samlade bedömningar kan göras under 2003.</P> <P class="p386 ft1">Kvoterna som redovisas i tabell <NOBR>5–7</NOBR> visar konsekvensen av att elintensiv industri tilldelas kvotplikten noll.</P> <P class="p339 ft2">I det följande redovisas de ytterligare överväganden som vi gjort i fråga om vilka aktörer som bör åläggas kvotplikten.</P> <P class="p95 ft23">Produktion av el i anläggningar mindre än 50 kW</P> <P class="p303 ft2">Vi föreslår att den elanvändare som producerar el för eget bruk i en anläggning där generatorn har en märkeffekt mindre än 50 kW undantas från kvotplikten för sådan el.</P> <P class="p62 ft23">Avgifter</P> <P class="p303 ft1">Elanvändare som registerar sig som kvotpliktiga orsakar kostnader på grund av ökad administration. Vi föreslår att en årlig avgift om 500 kr tas ut av den kvotpliktige för att täcka denna administration.</P> <P class="p216 ft2">Vi föreslår också att en avgift får tas ut av den ansvariga myndigheten dels för att täcka kostnader för kontoföring och dels för registrering av certifikat.</P> <P class="p62 ft23">Elanvändare</P> <P class="p311 ft1">Systemet ska utformas så att det blir så kostnadseffektivt och enkelt att administrera som möjligt. Ett system där landets samtliga elkonsumenter tvingas anskaffa elcertifikat uppfyller inte de kriterierna. Slutkunden kommer i ett sådant fall att få bära den slutliga kostnaden för certifikaten, vilket stämmer överens med principen att slutkunden bör ha möjlighet att påverka sin kostnad. Mot detta synsätt talar svårigheten att engagera ett stort antal slutkunder i en handel med certifikat. Certifikatkostnaden för exempelvis en lägenhetskund kan uppskattas till i storleksordningen mindre än 50 kronor per år, vilket knappast inbjuder till ett aktivt engagemang i certifikathandeln.</P> <P class="p530 ft1">Vi har valt att lägga den formella kvotplikten på slutkund. För att detta ska realiseras krävs ett aktivt val av slutkunden. Det är vår bedömning att det stora flertalet kunder kommer att välja att överlåta kvotplikten på sin elleverantör. Stora slutkunder med egna an-</P> <P class="p533 ft14">137</P> </DIV> <DIV id="page_132"> <P class="p0 ft3">Förslag till certifikatsystem</P> <P class="p436 ft3">SOU 2001:77</P> <P class="p84 ft1">läggningar för produktion av el från förnybara energikällor är exempel på kunder som kan förväntas välja egen kvotplikt.</P> <P class="p50 ft23">Elnätsföretag (nätkoncessionshavare)</P> <P class="p68 ft1">Antalet nätbolag är drygt 200 st. Nätbolagen är enligt ellagen skyldiga att mäta och rapportera den mängd elektricitet som de tar emot och distribuerar. Nätbolagen har också en affärsrelation till slutkonsumenterna och skulle kunna debitera kostnaderna för elcertifikaten i samband med fakturering av nätavgiften. Nätbolagen är emellertid enligt lag förbjudna att ägna sig åt handel med el utom för den el som avses täcka förlusterna i nätet och de sysslar uteslutande med transmission av elektrisk kraft. Någon särskild kompetens för handel med finansiella instrument finns normalt inte i bolagens nuvarande organisationer.</P> <P class="p214 ft23">Balansansvariga</P> <P class="p65 ft1">Med balansansvariga avses sådana företag som genom avtal med Affärsverket svenska kraftnät tagit på sig balansansvar för en eller flera elanvändare. Balansansvaret innebär att de tagit ekonomiskt ansvar för att det svenska elsystemet tillförs lika mycket el som används av de elanvändare man har balansansvar för. Det är fråga om ett fyrtiotal bolag, av vilka ett flertal också är elproducenter.</P> <P class="p87 ft1">Ett argument för att lägga en kvotplikt på de balansansvariga är att det är enkelt att fastställa nämnaren i kvoten och att det är fråga om solida företag vilka står i avtalsförhållande med Affärsverket svenska kraftnät. Flera skäl talar emellertid mot att låta de balansansvariga bli kvotpliktiga eller att låta dem handla med elcertifikat för slutanvändarnas räkning. Antalet balansansvariga är relativt litet och många av dem är elproducenter som sannolikt också kommer att tilldelas certifikat. Detta kan medföra störningar då det gäller att etablera en marknad för certifikaten. De balansansvariga har inte heller någon relation till slutkonsumenterna av el, i sin funktion som balansansvarig.</P> <P class="p534 ft14">138</P> </DIV> <DIV id="page_133"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td31"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td189"><SPAN class="p7 ft15">Förslag till certifikatsystem</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p302 ft23">Elleverantörer (elhandelsföretag)</P> <P class="p336 ft1">Kategorin elleverantörer innehåller ett rimligt antal aktörer för att en marknad för handel med elcertifikat ska uppstå och de är relativt lätta att identifiera. Elleverantörer har vana vid handel med el vilket på flera sätt liknar handel med finansiella instrument. De har också ett avtalsförhållande med slutkonsumenterna.</P> <P class="p216 ft1">Vid en samlad bedömning förefaller det mest ändamålsenligt att utforma systemet så att yrkesmässiga elleverantörer åläggs kvotplikt i förhållande till den mängd el de levererat i de fall slutkunden ej gjort ett aktivt val att agera kvotpliktig. Som övergångsregel bör gälla att i det fall konsumenten har ett långtidskontrakt med leverantören, vilket sträcker sig efter den 31 december 2002, ska leverantören ha rätt att debitera konsumenten för certifikatkostnaden enligt det volymsvägda medelvärde, som ligger till grund för fastställande av sanktionsavgiften. (Se avsnitt 5.6). I andra fall är handeln med certifikat fullt ut konkurrensutsatt. Härigenom kommer handeln med certifikat att utgöra ytterligare ett konkurrensmedel för elhandlarna. För att elanvändaren ska kunna bilda sig en uppfattning om de kostnader som kvotplikten medfört ska elleverantören vara skyldig att särskilt redovisa det pris han debiterat sin kund för elcertifikaten.</P> <P class="p535 ft1">Nätföretagen är enligt förordningen (1999:716) om mätning, beräkning och rapportering av överförd el skyldiga att mäta mängden överförd el i bl.a. uttagspunkten. Uppgifterna rapporteras till den som levererat el i uttagspunkten. Uppgifterna om elanvändningen skulle därmed kunna hämtas från nätföretagen. Statens energimyndighet har vid behov möjlighet att begära uppgifter om elanvändningen från nätföretagen.</P> <P class="p224 ft4"><SPAN class="ft4">5.5.3</SPAN><SPAN class="ft63">Bestämning av kvoten</SPAN></P> <P class="p38 ft23">Kvotens utformning – överväganden</P> <P class="p40 ft22">Tid</P> <P class="p311 ft1">Kvoten bör inledningsvis bestämmas för åren <NOBR>2003–2010</NOBR> och för varje år däremellan. Det gör det möjligt för aktörerna att planera sin verksamhet långsiktigt. Samtidigt gör periodens längd det svårt att göra en exakt avvägning av kvotens lämpliga storlek i slutet av perioden. Därför bör kvoten om så erfordras ses över när riksdagen</P> <P class="p536 ft14">139</P> </DIV> <DIV id="page_134"> <P class="p0 ft3">Förslag till certifikatsystem</P> <P class="p436 ft3">SOU 2001:77</P> <P class="p84 ft2">beslutar om energipolitiska propositioner, vilket skett med några års mellanrum under de senaste decennierna. Samtidigt bör kvoter anges för tiden efter 2010.</P> <P class="p46 ft22">Utvecklingsprofil</P> <P class="p69 ft1">Med utgångspunkten bestämd och inriktningsmålet angivet kan kvoten mellan 2003 och 2010 utvecklas på olika sätt. Kvoten bestäms av den totala användningen av el (nämnaren) och av produktionen av el från förnybara energikällor (täljaren). Långsiktiga bedömningar av den totala användningen av el kan hämtas från de långtidsbedömningar som Energimyndigheten genomför i olika sammanhang, senast som underlag till Klimatkommittén och till den svenska nationalrapporten till FN:s klimatkonvention. Be- dömningen av den önskvärda och möjliga produktionen av el från förnybara energikällor måste göras med utgångspunkt i det material, som redovisats i kapitel 3, där kostnader och potentialer för en sådan produktion beskrivs.</P> <P class="p454 ft2">Kvoten kan komma att utvecklas på några olika sätt. Figur 5.3 visar principen för några olika utvecklingsmodeller för den mängd certifikat som svarar mot en uppställd kvot:</P> <P class="p54 ft12"><SPAN class="ft84">·</SPAN><SPAN class="ft85">Linjär ökning över tiden</SPAN></P> <P class="p147 ft12"><SPAN class="ft84">·</SPAN><SPAN class="ft85">Försiktig inledning, successiv ökning av takten</SPAN></P> <P class="p147 ft12"><SPAN class="ft84">·</SPAN><SPAN class="ft85">Snabb inledning, avtagande ökningstakt</SPAN></P> <P class="p57 ft12"><SPAN class="ft84">·</SPAN><SPAN class="ft85">Snabb inledning, avmattning av takten men med senare återhämtning</SPAN></P> <P class="p537 ft14">140</P> </DIV> <DIV id="page_135"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GPB377d1135x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td31"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td189"><SPAN class="p7 ft15">Förslag till certifikatsystem</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p308 ft1"><SPAN class="ft22">Figur 5.3</SPAN>: Principiell modell för utvecklingen av mängden certifikat över tiden.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"> <TR> <TD class="tr57 td66"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:6px;margin-top:0px;margin-right:-119px;margin-bottom:0px;" class="p538 ft3"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-107px;margin-top:0px;margin-right:-6px;margin-bottom:113px;" class="p538 ft3"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-51px;margin-top:57px;margin-right:-62px;margin-bottom:56px;" class="p538 ft3"><![endif]>Milj. certifikat</SPAN> </TD> <TD class="tr57 td298"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr57 td202"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr57 td169"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr57 td299"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td66"><SPAN class="p539 ft152">2002</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td298"><SPAN class="p17 ft152">2004</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td202"><SPAN class="p540 ft152">2006</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td169"><SPAN class="p17 ft152">2008</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td299"><SPAN class="p17 ft152">2010</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td66"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td300"><SPAN class="p541 ft99">Linjär utveckling<SPAN class="ft153">År</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr14 td169"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td299"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p542 ft99">Snabb inledning</P> <P class="p542 ft99">Försiktig inledning</P> <P class="p543 ft99">Snabb inledning - avmattning - återhämtning</P> <P class="p544 ft1">Linjär ökning över tiden</P> <P class="p545 ft1">Det är inte troligt att kvotplikten bör förändras på detta sätt under så lång tid som under 8 år. För en kort tidsperiod kan ett antagande om linjär ökningstakt vara rimligt om det saknas ledig kapacitet i inledningen. För en längre period innebär det att man bortser från språng i teknik- och kostnadsutvecklingen.</P> <P class="p546 ft1">Försiktig inledning, successiv ökning av takten</P> <P class="p545 ft1">Om det saknas ledig kapacitet i inledningen kan en sådan förändringstakt vara rimlig. Den återspeglar den tröghet som finns i ett nytt system. I vårt fall finns det redan anläggningar i drift och erfarenheter att bygga vidare på. Därför är inte en sådan utveckling lämplig.</P> <P class="p546 ft1">Snabb inledning, avtagande ökningstakt</P> <P class="p545 ft1">En snabb inledning kan motiveras när det finns outnyttjad produktionskapacitet som är lätt att sätta i drift och att det dessutom finns möjlighet att öka produktionen genom små investeringar. En ökning som därefter blir allt mindre för varje år, mätt i absoluta tal, är inte trolig och, framför allt, inte önskvärd.</P> <P class="p547 ft14">141</P> </DIV> <DIV id="page_136"> <P class="p0 ft3">Förslag till certifikatsystem</P> <P class="p436 ft3">SOU 2001:77</P> <P class="p104 ft1">Snabb inledning, viss avmattning med påföljande återhämtning</P> <P class="p548 ft1">Efter en snabb inledning, som beskrivs i föregående stycke, har den lediga kapaciteten tagits i anspråk och de mest kostnadseffektiva investeringarna med korta ledtider genomförts. I avvaktan på att investeringar med längre ledtider kan komma till stånd sjunker ökningstakten något. Den långsiktiga teknik- och kostnadsutvecklingen gör att ökningstakten återhämtas.</P> <P class="p88 ft22">Kvotperiodens längd och utformning</P> <P class="p69 ft1">Kvotperioden är den period för vilken kvotplikten anges. Avstämning av certifikatinnehavet ska ske efter kvotperiodens slut. Perioden bör vara ett år och sammanfalla med kalenderår. En kvotperiod kortare än ett år innebär att kvotens utformning även måste inrymma hänsyn till säsongsvariationer i elproduktionen. En kort kvotperiod innebär också att den årliga administrationen mångfaldigas utan att målet med certifikatsystemet nås lättare.</P> <P class="p66 ft1">En kvotperiod som sammanfaller med kalenderåret har fördelen att uppgifter om produktion och användning blir utjämnade med hänsyn till de säsongsmässiga variationer som förekommer i efterfrågan och utbud av el. För de elanvändare som har timvis mätning spelar kvotperiodens förläggning i tiden mindre roll, eftersom deras användning, i varje fall teoretiskt, kan redovisas för vilken tidsperiod som helst. För elanvändare som omfattas av schablonmätning är situationen annorlunda. I princip mäts användningen för just perioden 1 <NOBR>januari–31</NOBR> december endast för var tolfte användare eftersom avläsning sker en gång per år och efter ett rullande schema. Schablonmätningen ska emellertid göra det möjligt att redovisa användningen för tolvmånadersperioder eftersom mätning ska ske minst en gång om året.</P> <P class="p141 ft1">Det är inte möjligt att tillämpa en rullande kvotperiod när kvotplikten fastställs för kalenderår.</P> <P class="p50 ft23">Förslag till kvot och kvotutveckling</P> <P class="p68 ft1">Certifikathandelssystemet ska bidra till att produktionen av el från förnybara energikällor ökar. Det viktiga är därför att värdet på täljaren i kvoten ökar. Kvoten är ett instrument för att enkelt och praktiskt göra det möjligt för den kvotpliktige att relatera det</P> <P class="p196 ft14">142</P> </DIV> <DIV id="page_137"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr0 td31"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td189"><SPAN class="p7 ft15">Förslag till certifikatsystem</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p256 ft1">nationella målet till den egna elförbrukningen och att bilda sig en uppfattning om hur många certifikat han eller hon kommer att behöva leverera på avstämningsdagen.</P> <P class="p248 ft1">Vi har uppskattat potentialen för elproduktionen från de certifikatgrundande energikällorna i tabell <NOBR>5–3.</NOBR> Bedömningen av potentialen i nyproduktion baseras på uppgifter om produktionskostnaderna i nya anläggningar inom de olika kraftslagen som utredningen tagit del av. Uppgifterna har som regel angivits i form av en potentiell produktion inom ett visst kostnadsintervall. På grundval av dessa uppgifter har kolumnen Nyproduktion i tabellen och figur 5.4 konstruerats. Vi har inte kunnat precisera den exakta tidpunkten för när potentialen är tillgänglig eftersom ledtiderna är olika för olika slag av investeringar. Potentialen är dock tillgänglig före år 2010.</P> <P class="p549 ft1"><SPAN class="ft22">Tabell </SPAN><NOBR><SPAN class="ft22">5–3</SPAN></NOBR><SPAN class="ft22"> </SPAN>Bedömd befintlig produktion 2002 samt uppskattad produktion av certifikatgrundande el. TWh.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42"> <TR> <TD class="tr11 td301"><SPAN class="p125 ft5">Energikälla</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td302"><SPAN class="p502 ft5">Befintlig prod.</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td303"><SPAN class="p201 ft5">Expansion inom</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td304"><SPAN class="p125 ft5">Nyproduktion</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td305"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td306"><SPAN class="p502 ft5">2002</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td307"><SPAN class="p201 ft5">exist. anl.</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td308"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td309"><SPAN class="p125 ft5">Vindkraft</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td276"><SPAN class="p502 ft5">0,5</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td310"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td311"><SPAN class="p125 ft5">3,0 <SPAN class="ft91">1)</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td309"><SPAN class="p125 ft5">Vattenkraft</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td276"><SPAN class="p502 ft5">1,7</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td310"><SPAN class="p201 ft5">1,0</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td311"><SPAN class="p125 ft5">1,0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td309"><SPAN class="p125 ft5">Kraftvärme</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td276"><SPAN class="p502 ft5">0,9</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td310"><SPAN class="p201 ft5">2,0</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td311"><SPAN class="p125 ft5">2,0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td305"><SPAN class="p125 ft5">Mottryck</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td306"><SPAN class="p502 ft5">3,0 <SPAN class="ft91">2)</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td307"><SPAN class="p201 ft5">2,2</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td308"><SPAN class="p125 ft5">1,5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td305"><SPAN class="p125 ft5">Summa</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td306"><SPAN class="p502 ft5">6,1</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td307"><SPAN class="p201 ft5">5,2</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td308"><SPAN class="p125 ft5">7,5</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p550 ft65">1) Nyproduktion inom kostnaden 55 öre/kWh. 2) Källa: <NOBR>ÅF-Energikonsult,</NOBR> bilaga 6.</P> <P class="p551 ft1">Vår bedömning är att tillförseln utöver den befintliga produktionen år 2002 kan uppgå till 10 TWh, varav ungefär hälften genom expansion i befintliga anläggningar och hälften genom nyproduktion.</P> <P class="p248 ft1">Vi har analyserat kostnader och potentialer för de olika kraftslagen som är certifikatsgrundande. Vi har därvid kommit fram till nedanstående ganska grovt beskrivna utbudskurva. Kurvan visar elproduktionskostnaden för tillkommande elproduktion från förnybara energikällor.</P> <P class="p552 ft14">143</P> </DIV> <DIV id="page_138"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GPB377d1138x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p0 ft3">Förslag till certifikatsystem</P> <P class="p436 ft3">SOU 2001:77</P> <P class="p553 ft1"><SPAN class="ft22">Figur 5.4</SPAN>: Utbudskurva för elproduktion från tillkommande förnybara energikällor.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-115px;margin-bottom:0px;" class="p554 ft86"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-115px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:115px;" class="p554 ft86"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-58px;margin-top:58px;margin-right:-57px;margin-bottom:57px;" class="p554 ft86"><![endif]>Öre per kWh</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p0 ft86">60</P> <P class="p555 ft86">50</P> <P class="p555 ft86">40</P> <P class="p555 ft86">30</P> <P class="p555 ft86">20</P> <P class="p555 ft86">10</P> <P class="p556 ft86">0</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"> <TR> <TD class="tr33 td126"><SPAN class="p17 ft86">0</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td312"><SPAN class="p17 ft86">5</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td313"><SPAN class="p557 ft86">10</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td314"><SPAN class="p17 ft86">15</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td312"><SPAN class="p17 ft86">20</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td126"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td312"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td313"><SPAN class="p558 ft86">TWh</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td314"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td312"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p559 ft1">Vår bedömning är att expansionen i existerande anläggningar kan ske snart efter införandet av certifikatsystemet. Den kan ske med måttliga eller inga investeringar och små omställningsinsatser, t.ex. genom bränslebyten och ökad mängd fullasttimmar.</P> <P class="p560 ft1">Vi har dock valt att vara relativt försiktiga vid nivåläggningen av kvotplikten under startåret 2003 för att ge alla aktörer en god möjlighet att finna sig tillrätta i systemet.</P> <P class="p561 ft1">Investeringar i nya anläggningar kan innebära behov av längre ledtider mellan beslut och drifttagning. Det gäller särskilt vid etablering av storskaliga anläggningar, där ledtider på <NOBR>2–4</NOBR> år kan väntas. Tillskottet från nyinvesteringar kommer över 1 TWh/år först efter några år.</P> <P class="p561 ft1">Ovanstående överväganden och överväganden om ”kurvformerna” tidigare i avsnittet leder fram till förslaget i tabell <NOBR>5–4,</NOBR> som visar det bedömda årliga tillskottet till produktionen av certifikatgrundande el med den bedömda situationen år 2002 som bas.</P> <P class="p562 ft14">144</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_139"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GPB377d1139x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr0 td31"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td189"><SPAN class="p7 ft15">Förslag till certifikatsystem</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p563 ft73"><SPAN class="ft72">Tabell </SPAN><NOBR><SPAN class="ft72">5–4</SPAN></NOBR><SPAN class="ft72"> </SPAN>Bedömd utveckling av total tillförsel och ackumulerat tillskott av certifikatgrundande elproduktion <NOBR>2003–2010.</NOBR> TWh.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"> <TR> <TD class="tr12 td315"><SPAN class="p125 ft5">År</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td316"><SPAN class="p200 ft5">2003</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td50"><SPAN class="p126 ft5">2004</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td317"><SPAN class="p501 ft5">2005</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td318"><SPAN class="p159 ft5">2006</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td317"><SPAN class="p501 ft5">2007</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td318"><SPAN class="p159 ft5">2008</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td319"><SPAN class="p160 ft5">2009</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td69"><SPAN class="p564 ft5">2010</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td1"><SPAN class="p125 ft5">Total</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td320"><SPAN class="p200 ft5">6,5</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td321"><SPAN class="p126 ft5">7,8</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td174"><SPAN class="p501 ft5">9,8</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td322"><SPAN class="p159 ft5">11,8</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td174"><SPAN class="p501 ft5">13,3</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td322"><SPAN class="p159 ft5">14,5</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td27"><SPAN class="p160 ft5">15,3</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p564 ft5">16,1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td1"><SPAN class="p125 ft5">tillförsel</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td320"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td321"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td174"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td322"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td174"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td322"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td27"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td67"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td1"><SPAN class="p125 ft5">varav</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td320"><SPAN class="p200 ft5">0,4</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td321"><SPAN class="p126 ft5">1,7</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td174"><SPAN class="p501 ft5">3,7</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td322"><SPAN class="p159 ft5">5,7</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td174"><SPAN class="p501 ft5">7,2</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td322"><SPAN class="p159 ft5">8,4</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td27"><SPAN class="p160 ft5">9,2</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p564 ft5">10,0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td1"><SPAN class="p125 ft5">tillskott</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td320"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td321"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td174"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td322"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td174"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td322"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td27"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p565 ft73">jämfört med 2002</P> <P class="p566 ft1">Vi har ställt denna kurva mot den totala energianvändningen, så som den beskrivs i underlaget till Energimyndighetens rapport med anledning av den tredje nationalrapporten till FN:s klimatkonvention, den s.k. <NOBR>NC3-rapporten.</NOBR></P> <P class="p248 ft1">Om stora anläggningar inom elintensiv industri såsom definierats tidigare i avsnittet, tilldelas kvotplikten noll innebär det att nämnaren minskar från ca 137 TWh till ca 100 TWh år 2003. Kvotens utveckling exklusive deras anläggningar framgår av tabell <NOBR>5-5:</NOBR></P> <P class="p249 ft1"><SPAN class="ft22">Tabell </SPAN><NOBR><SPAN class="ft22">5–5</SPAN></NOBR><SPAN class="ft22"> </SPAN>Kvotens utveckling <NOBR>2003–2010,</NOBR> exklusive elintensiv industri.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"> <TR> <TD class="tr1 td323"><SPAN class="p125 ft1">År</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td324"><SPAN class="p125 ft1">2003</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td325"><SPAN class="p126 ft1">2004</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td325"><SPAN class="p126 ft1">2005</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td325"><SPAN class="p126 ft1">2006</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td325"><SPAN class="p126 ft1">2007</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td323"><SPAN class="p127 ft1">2008</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td325"><SPAN class="p126 ft1">2009</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td326"><SPAN class="p126 ft1">2010</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td327"><SPAN class="p125 ft1">Kvot</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td328"><SPAN class="p125 ft1">0,064</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td329"><SPAN class="p126 ft1">0,076</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td329"><SPAN class="p126 ft1">0,095</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td329"><SPAN class="p126 ft1">0,114</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td329"><SPAN class="p126 ft1">0,128</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td327"><SPAN class="p127 ft1">0,139</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td329"><SPAN class="p126 ft1">0,146</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td330"><SPAN class="p126 ft1">0,153</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p567 ft21"><SPAN class="ft21">5.6</SPAN><SPAN class="ft57">Sanktionsavgift</SPAN></P> <P class="p296 ft1">Sanktionen för ej fullgjord kvotplikt ska utgöras av en avgift (sanktionsavgift) som för varje kvotperiod (kalenderår) ska uppgå till 150 % av det volymvägda medelvärdet av certifikatpriset under den tolvmånadersperiod som föregår senaste inlämningsdag för uppfyllande av kvotplikten. Denna senare tidpunkt är 1 april året efter kvotperiodens (kalenderår) utgång. Sanktionsavgiften avseende åren <NOBR>2003–2007</NOBR> ska dock ej överstiga 200 kr/certifikat. Den högsta gränsen för sanktionsavgiften från och med år 2008 och framåt ska förslagsvis bestämmas av riksdagen under år 2005.</P> <P class="p568 ft2">Eftersom sanktionsavgifter normalt ej är avdragsgilla i företagens redovisning blir i realiteten företagets nivå för sanktionsavgiften</P> <P class="p569 ft14">145</P> </DIV> <DIV id="page_140"> <P class="p0 ft3">Förslag till certifikatsystem</P> <P class="p436 ft3">SOU 2001:77</P> <P class="p84 ft1">200 x 1,28 = 256 kr/certifikat i det fall företaget redovisar beskattningsbar vinst (företagens skattesats är 28 %).</P> <P class="p50 ft22">Motiv:</P> <P class="p69 ft1">Med en ”flytande” sanktionsgräns minskas risken för att sanktionen i sig blir prisnorm, speciellt för den inledande handeln under året. Den bör också motivera aktörerna att fullfölja kvotplikten istället för att i första hand ta straffet. En effektiv prisbildning kommer att innebära att certifikatpriset kommer att följa det jämviktspris som uppstår mellan utbud och efterfrågan av certifikat. Den utbudskurva som vi kommit fram till och de kvotkrav som föreslås innebär att jämviktspriserna för certifikat under den inledande femårsperioden ligger i intervallet <NOBR>60–150</NOBR> kr/certifikat. Efter denna period kommer alltmer av nyproduktion att tas i anspråk för att uppfylla kvotkravet. Det kan därvid finnas ett behov av att se över den absoluta nivån för sanktionsavgiften. Den absoluta sanktionsavgiften kan också ses som ett konsumentskydd för att inte riskera alltför höga sanktionsnivåer.</P> <P class="p454 ft1">Producentens intäkter består av elpris och certifikatpris. Det elpris som producenten kan få är starkt avhängigt den totala vattenkraftproduktionen i det nordiska systemet. Det betyder att ett våtår ger låga elpriser och ett torrår ger höga elpriser, allt relaterat till ett normalår. Prisbildningen på certifikat är också avhängig vattenkraftproduktionen under året. Genomslaget på certifikatpriset torde dock vara mindre genom att vattenkraftens relativa andel av certifikatmarkanden är mindre och att det finns möjlighet att ”köpa sig i fatt” under ytterligare tre månader samt att certifikaten är lagringsbara mellan torrår, våtår och normalår. Men även ur denna aspekt är en ”variabel” sanktionsavgift att föredra framför enbart en i förväg bestämd absolutnivå.</P> <P class="p570 ft21"><SPAN class="ft21">5.7</SPAN><SPAN class="ft57">Golv – en statlig garanti under en inledande femårsperiod</SPAN></P> <P class="p65 ft1">Vid övergången från nuvarande stödsystem till ett mer marknadsbaserat sätt att främja elproduktion från förnybara energikällor är det mycket viktigt att det nya certifikatsystemet uppnår en hög trovärdighet och uppfattas som stabilt. Vi har då funnit det angelä-</P> <P class="p227 ft14">146</P> </DIV> <DIV id="page_141"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr0 td31"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td189"><SPAN class="p7 ft15">Förslag till certifikatsystem</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p247 ft1">get att ge producenterna under en inledande femårsperiod ett producentskydd mot alltför låga certifikatpriser. Golvet avtrappas successivt och försvinner helt efter fem år. Efter fem år har också kvotplikten ökats så att risken för mycket låga certifikatpriser torde vara väsentligt mindre. Golvet startar med en statlig prisgaranti på 60 kr/certifikat år 2003. Beloppen visas i tabell <NOBR>5–6.</NOBR> Finansieringen av garantin behandlas i avsnittet 6.3.</P> <P class="p571 ft1"><SPAN class="ft22">Tabell </SPAN><NOBR><SPAN class="ft22">5–6</SPAN></NOBR><SPAN class="ft22"> </SPAN>Garantinivå. Kr per certifikat.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"> <TR> <TD class="tr11 td331"><SPAN class="p476 ft1">År</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td332"><SPAN class="p499 ft1">Garanti (golv)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td333"><SPAN class="p572 ft1">2003</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td334"><SPAN class="p572 ft1">60</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td333"><SPAN class="p572 ft1">2004</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td334"><SPAN class="p572 ft1">50</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td333"><SPAN class="p572 ft1">2005</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td334"><SPAN class="p572 ft1">40</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td333"><SPAN class="p572 ft1">2006</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td334"><SPAN class="p572 ft1">30</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td333"><SPAN class="p572 ft1">2007</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td334"><SPAN class="p572 ft1">20</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td335"><SPAN class="p572 ft1">2008–</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td336"><SPAN class="p572 ft1">0</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p257 ft1">Inlösen av certifikat enligt den statliga prisgarantin kan ske efter den 31 mars året efter kvotperiodens utgång. Utbetalningen av stödet ska ha skett senast den 30 juni året efter kvotperiodens utgång.</P> <P class="p248 ft1">Vi har värderat möjligheterna att låta producenterna lösa in certifikaten löpande under kvotperioden. Fördelen med ett sådant arrangemang är, sett ur ett producentperspektiv, att det skulle ge producenten möjlighet till en bättre likviditet. Å andra sidan innebär en inlösen till det garanterade golvpriset under löpande kvotperiod att producenten avhänder sig möjligheten att sälja certifikaten till ett högre pris senare, varför det är sannolikt att denna möjlighet skulle utnyttjas i ringa grad. Nackdelen med en kontinuerlig inlösenmöjlighet är att det kan ha en prispåverkande effekt eftersom staten löser in och annullerar certifikat under perioden. Det skulle finnas en teoretisk möjlighet att staten skulle kunna agera på certifikatmarkanden och inte annullera certifikat utan försöka sälja dessa inlösta certifikat. Vi har dock bedömt att staten inte bör vara någon direkt aktör på certifikatmarknaden, eftersom staten i sig kan uppfattas som en dominerande aktör. Vi har sammanvägt skälen för en kontinuerlig inlösen mot att göra en inlösen efter kvotperiodens utgång. Vi har därvid funnit att skälen för en inlösen efter kvotperiodens utgång överväger skälen för en inlösen kontinuerligt under kvotperiodens gång.</P> <P class="p573 ft14">147</P> </DIV> <DIV id="page_142"> <P class="p0 ft3">Förslag till certifikatsystem</P> <P class="p436 ft3">SOU 2001:77</P> <P class="p574 ft21"><SPAN class="ft21">5.8</SPAN><SPAN class="ft57">Certifikaten</SPAN></P> <P class="p69 ft1">Ett elcertifikat utgör ett bevis om att en megawattimme elektrisk energi producerats i en sådan anläggning för elproduktion från förnybara energikällor som godkänts av Staten energimyndighet för användning enligt lagen om elcertifikat.</P> <P class="p66 ft1">Elcertifikatet är också ett värdepapper, som är avsett att omsättas på en marknad för elcertifikat. Genom att till Statens energimyndighet lämna in en tillräcklig mängd certifikat, som motsvarar kvotskyldigheten, undgår den kvotpliktige att erlägga den sanktionsavgift som annars hade ålagts honom.</P> <P class="p313 ft4"><SPAN class="ft4">5.8.1</SPAN><SPAN class="ft63">Certifikatens innehåll</SPAN></P> <P class="p65 ft1">Elcertifikaten utformas som elektroniska dokument, som lagras i en elektronisk databas. Certifikatens ”valör” föreslås vara 1 MWh, dvs. för varje MWh el från en godkänd produktionsanläggning får ett certifikat utfärdas.</P> <P class="p10 ft1">Den minsta mängd information, som måste finns på certifikatet är ett unikt identifikationsnummer. Vid sidan om certifikatregistret kan en rad register ordnas, med information om produktionsanläggningarnas egenskaper och producentföretagen. Med identifikationsnumret som nyckel kan rapporter skapas för att fylla skilda behov. Omvänt kan också rapporter skapas över ”certifikatproduktionen” vid skilda anläggningar och inom olika företag.</P> <P class="p87 ft2">Med den föreslagna utformningen av certifikatens innehåll kan kraven på internationell harmonisering enkelt tillgodoses, vad gäller information om produktionssätt och <NOBR>-anläggningar.</NOBR></P> <P class="p575 ft4"><SPAN class="ft4">5.8.2</SPAN><SPAN class="ft63">Certifikat – värdehandlingens tillkomst, avräkning och annullering</SPAN></P> <P class="p65 ft1">Systemet bygger på att Affärsverket svenska kraftnät ger ut certifikat till godkända producenter i förhållande till dessas elproduktion. Annulleringen av certifikat görs av Statens energimyndighet. Alla certifikat som redovisats inför respektive kvotpliktigs kvotplikt annulleras.</P> <P class="p576 ft14">148</P> </DIV> <DIV id="page_143"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td31"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td189"><SPAN class="p7 ft15">Förslag till certifikatsystem</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p302 ft23">Mätning och rapportering av elproduktion</P> <P class="p303 ft1">Enligt 3 kap 10 § ellagen (1997:857) är den som har nätkoncession som huvudregel skyldig att utföra mätning av mängden överförd el och dess fördelning över tiden. I paragrafens andra stycke stadgas att om en elanvändare har ett säkringsabonnemang om högst 200 ampere eller tar ut en effekt om högst 135 kilowatt vid lågspänning ska nätkoncessionshavaren i stället dels preliminärt beräkna mängden överförd el och dess fördelning över tiden (preliminär schablonberäkning), dels slutligt mäta mängden överförd el och beräkna dess fördelning över tiden (slutlig schablonberäkning). Detta gäller enligt tredje stycket dock inte en elanvändare som begärt att mängden överförd el och dess fördelning övertiden ska mätas. En- ligt punkt 4 i övergångsbestämmelserna till lagen (1999:770) om ändring i ellagen får inmatningen från producenter samt förbrukningen hos elkunder som inte omfattas av bestämmelsen i 3 kap. 10 § andra stycket till utgången av år 2001 mätas och beräknas enligt den nämnda bestämmelsen.</P> <P class="p469 ft1">I budgetpropositionen 2000/2001:01 föreslås en förlängning av övergångsbestämmelserna såvitt avser inmatning av elproduktion till utgången av år 2002. Det pågår för närvarande ett beredningsarbete inom Näringsdepartementet beträffande vad som ska gälla för mätning och rapportering avseende små elproducenter efter år 2002, där kostnaderna för timmätning framstår som oskäligt höga. Det åligger nätkoncessionshavaren att rapportera resultaten av mätningar och beräkningar till Affärsverket svenska kraftnät. Närmare bestämmelser om mätning och rapportering finns i förordningen (1999:716) om mätning, beräkning och rapportering av överförd el samt i Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna råd om mätning, beräkning och rapportering av överförd el (NUTFS 1999:2).</P> <P class="p469 ft1">I det nuvarande systemet är alltså flertalet produktionsanläggningar timmätta. Rapportering av preliminära resultat till Affärsverket svenska kraftnät sker dagligen kl. 10.00 dagen efter mätdygnet. I rapporterna kan dock inte enskilda produktionsanläggningar identifieras. Slutliga rapporter skickas till Affärsverket svenska kraftnät den femte vardagen efter mätdygnet i aggregerad form. Ett antal anläggningar är inte timmätta. Här sker manuell avläsning och rapportering minst en gång per år. Återrapportering till producenten av uppmätt produktion sker endast en gång per år om inte annat överenskommits.</P> <P class="p466 ft14">149</P> </DIV> <DIV id="page_144"> <P class="p0 ft3">Förslag till certifikatsystem</P> <P class="p436 ft3">SOU 2001:77</P> <P class="p577 ft1">Vid införandet av ett system med elcertifikat föreslås ett antal förändringar och kompletteringar i hanteringen av mätvärden:</P> <P class="p102 ft28"><SPAN class="ft84">·</SPAN><SPAN class="ft111">All rapportering av inmatad elproduktion från förnybara energikällor måste ske på ett sådant sätt att den enskilde producenten kan identifieras.</SPAN></P> <P class="p58 ft28"><SPAN class="ft84">·</SPAN><SPAN class="ft111">För elproduktionsanläggningar som är försedda med timmätning föreslås att certifikattilldelningen sker i den takt avräkningen av timvärden normalt behandlas inom Affärsverket svenska kraftnät.</SPAN></P> <P class="p58 ft28"><SPAN class="ft84">·</SPAN><SPAN class="ft111">För icke timmätta anläggningar behövs underlag i form av avlästa mätvärden för att få tilldelning av certifikat. Önskemålet om frekvensen på tilldelningen av certifikat blir därmed styrande för avläsningsbehovet. I mätvärdeshanteringen för schablonavräknade anläggningar görs i dagens system en årsavräkning. Om ägaren till en sådan produktionsanläggning önskar en tätare avläsning, rapportering och tilldelning av certifikat kan det avtalas mellan nätföretaget och ägaren av produktionsanläggningen. Efter avläsning rapporterar nätföretaget rapporterar dessa mätvärden vidare till Affärsverket svenska kraftnät.</SPAN></P> <P class="p88 ft23">Registrering och utgivning av elcertifikat</P> <P class="p69 ft1">Systemet bygger på att elcertifikaten ska ges ut i dematerialiserad form, dvs. endast existera i form av kontoföring i ett register. Enligt avsnitt 6.3.3 blir Affärsverket svenska kraftnät ansvarig instans för registret, utgivningen av certifikat samt den prisinformation, som är kopplad till verksamheten.</P> <P class="p67 ft23">Annullering av elcertifikat</P> <P class="p68 ft1">Energimyndigheten ansvarar för att annullering sker av de certifikat som inlämnats till myndigheten för att uppfylla kvotplikten. Övriga utestående certifikat har obegränsad giltighetstid, se avsnittet nedan.</P> <P class="p578 ft14">150</P> </DIV> <DIV id="page_145"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td31"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td189"><SPAN class="p7 ft15">Förslag till certifikatsystem</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p447 ft4"><SPAN class="ft4">5.8.3</SPAN><SPAN class="ft63">Certifikatens giltighetstid - spara och låna certifikat</SPAN></P> <P class="p579 ft2">Vi föreslår att certifikaten får en obegränsad giltighetstid. Certifikatens giltighetstid har betydelse för marknadens funk-</P> <P class="p580 ft1">tionssätt. Spara och låna certifikat är två företeelser som kan bidra till att göra efterfrågan på certifikat litet mera elastisk och underlätta marknadens funktion. I engelskspråkiga sammanhang talar man om ”banking” och ”borrowing”.</P> <P class="p339 ft1">Under avsnittet om kvotplikt har beskrivits möjligheten att under de första tre månaderna året efter kvotplikten inträffar kunna handla in certifikat och därigenom kunna uppnå sin kvotplikt för kvalifikationsåret. Något oegentligt kan det kallas att ”låna”, även om det sker med redan utgivna certifikat. Certifikatens giltighetstid har också bärighet på prisbildningen och på likviditeten i marknaden. Om alla certifikat som handlas på marknaden är lika mycket värda blir likviditeten bättre än om det finns certifikat, som har olika inbördes värde vilket blir fallet om de har olika giltighetstid. Marknaden blir då fragmenterad och likviditeten sämre. Å andra sidan finns det skäl som talar för att certifikatens giltighetstid ska vara begränsad. Ett skäl är att man på en begränsad marknad kan minska risken för olika marknadsimperfektioner. Ett annat skäl är att om giltighetstiden på certifikat är kort, så är det mer troligt att certifikaten snabbt kommer ut på marknaden och blir tillgängliga för köparna.</P> <P class="p535 ft1">Vi har värderat argumenten för och emot en begränsad giltighetstid. Vi har bedömt nackdelar såsom riskerna för marknadsimperfektioner som mindre än de fördelar som en obegränsad giltighetstid har för att få maximal likviditet, men också för att kunna motverka svängningar mellan torrår och våtår. Förhållandet att certifikaten ges obegränsad giltighetstid bör inte förhindra en senare regeländring, exempelvis till följd av internationell harmonisering.</P> <P class="p581 ft4"><SPAN class="ft4">5.8.4</SPAN><SPAN class="ft63">Utländska certifikat – internationella förhållanden</SPAN></P> <P class="p336 ft1">Då det gäller möjligheten att uppfylla kvotplikten genom import av förnybar el producerad i utlandet liksom då det gäller frågan om möjligheten att uppfylla kvotplikten med utländska elcertifikat föreslår vi att riksdagen bemyndigar regeringen att meddela föreskrifter i dessa hänseenden.</P> <P class="p582 ft14">151</P> </DIV> <DIV id="page_146"> <P class="p0 ft3">Förslag till certifikatsystem</P> <P class="p436 ft3">SOU 2001:77</P> <P class="p453 ft1">I nuläget är certifikatsystem som i vissa avseenden liknar det svenska under utveckling i flera <NOBR>EU-länder.</NOBR> Innan det är möjligt att harmonisera de olika systemen fullt ut krävs dock överenskommelser beträffande bl. a. vilken elproduktion som ska berättiga till certifikat, hur dubbelsubventionering genom att certifikat erhålls i flera länder undviks m.m. Vi anser att ett sådant harmoniseringsarbete bör bedrivas skyndsamt eftersom en större marknad för elcertifikat skulle medverka till en ännu bättre prisbildning på certifikaten. I harmoniseringsarbetet ligger också att definiera kraven på de utländska certifikat som ska kunna användas för att uppfylla kvotplikten i Sverige. På motsvarande sätt kan definitionen av de svenska certifikaten behöva modifieras.</P> <P class="p141 ft2">För att inte fördröja en sådan process genom nytt lagstiftningsarbete bör riksdagen redan nu bemyndiga regeringen att meddela nödvändiga föreskrifter i dessa hänseenden.</P> <P class="p208 ft21"><SPAN class="ft21">5.9</SPAN><SPAN class="ft57">Nätsubventioner för småskalig elproduktion</SPAN></P> <P class="p21 ft4"><SPAN class="ft4">5.9.1</SPAN><SPAN class="ft63">Bakgrund</SPAN></P> <P class="p65 ft1">Före avregleringen 1996 bestämdes ersättningen till småskalig kraftproduktion (en elproduktionsanläggning som kan leverera en effekt om högst 1 500 kilowatt) utifrån av Svenska Elverksföreningen utarbetade rekommendationer benämnda EKOVISAM. Den ersättningen byggde på eldistributörens alternativkostnad för inköp av råkraft.</P> <P class="p66 ft1">Dagens reglering som återfinns i 4 kap. 10 § ellagen och som innebär att småskalig kraftproduktion endast ska betala årlig avgift för mätning, beräkning och rapportering infördes i ellagstiftningen den 1 januari 1996. (Energikommissionens delbetänkande Ny elmarknad, SOU 1995:14 och prop. 1994/95:222. Begreppet ”beräkning” infördes i samband med schablonberäkningsreformen, se prop. 98/99:137). Detta innebär att sådana anläggningar inte betalar någon årlig avgift för själva överföringen av elen. Samtidigt infördes en bestämmelse om att innehavaren av en produktionsanläggning har rätt till ersättning av nätkoncessionsinnehavaren för den nytta i nätet som produktionsanläggningen medför (nuvarande 3 kap. 15 § ellagen).</P> <P class="p454 ft2">Energikommissionen motiverade avsteget från kostnadsriktigheten med att den småskaliga miljövänliga elproduktionen bör få</P> <P class="p583 ft14">152</P> </DIV> <DIV id="page_147"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td31"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td189"><SPAN class="p7 ft15">Förslag till certifikatsystem</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p308 ft1">ekonomiska villkor som stimulerar en fortsatt utbyggnad, och att utformningen av nättariffen för inmatningspunkter på lokalnäten kommer att få en avgörande betydelse för sådana produktionsanläggningars lönsamhet. Nättariffen för dessa produktionsanläggningar borde därför särskilt regleras i lag.</P> <P class="p339 ft1">I 4 kap. 10 § tredje stycket anges att om flera anläggningar som kan leverera en effekt om högst 1 500 kilowatt är belägna i närheten av varandra och gemensamt matar in el på ledningsnätet ska anläggningarna betraktas som separata anläggningar vid tillämpningen av denna paragraf. Detta innebär att t.ex. hela vindkraftparker som tillsammans har en mycket större effekt än 1 500 kilowatt endast behöver betala den del av nätkostnaderna som avser mätning, beräkning och rapportering.</P> <P class="p337 ft1">Elnätsutredningen pekade i sitt delbetänkande (Elnätsföretag - Regler och tillsyn, SOU 2000:90) på att bestämmelsen som innebär att småskaliga kraftproduktionsanläggningar befrias från avgifter till nätföretag bör ses över. Som motiv härför angavs bl.a. att nuvarande reglering medför höga och växande nättariffer för kunderna i vissa nätområden och kommer också på sikt verka hindrande för utvecklingen av miljövänliga elproduktionsanläggningar.</P> <P class="p337 ft1">Elnätsutredningen pekade vidare på att det kunde vara lämpligt att avskaffa avgiftsreduktionen för småskaliga kraftproduktionsanläggningar i samband med införandet av ett generellt stöd som exempelvis certifikathandel.</P> <P class="p192 ft4"><SPAN class="ft4">5.9.2</SPAN><SPAN class="ft63">Uppdraget m.m.</SPAN></P> <P class="p303 ft1">Regeringen har överlämnat frågan om nätsubventioner till Elcertifikatutredningen med en begäran om att utredningen ser över om det är möjligt att avskaffa avgiftsreduktionen för nättjänsten för småskaliga elproduktionsanläggningar och istället på något sätt hantera detta stöd med hjälp av ett certifikatsystem.</P> <P class="p216 ft1">För att utröna konsekvenserna av ett borttagande av avgiftsreduktionen enligt 4 kap. 10 § ellagen har Svensk Energi och några nätföretag varit oss behjälpliga med erforderligt underlag. Underlaget redovisas i bilaga 9.</P> <P class="p584 ft14">153</P> </DIV> <DIV id="page_148"> <P class="p0 ft3">Förslag till certifikatsystem</P> <P class="p436 ft3">SOU 2001:77</P> <P class="p585 ft4"><SPAN class="ft4">5.9.3</SPAN><SPAN class="ft63">Förslag till åtgärder</SPAN></P> <P class="p65 ft1">Vid tidpunkten för införandet av bestämmelsen i 4 kap. 10 § ellagen fanns det inom varje nätkoncessionsområde inte särskilt många produktionsanläggningar som berördes. Med tiden har dock antalet sådana anläggningar ökat och det har också blivit mer och mer vanligt att det anläggs hela vindkraftparker där varje anläggning för sig inte är större än 1 500 kilowatt. Med ovan angivna reglering åtnjuter hela vindkraftparken den aktuella avgiftsreduktionen. Detta har med tiden lett till att nätföretag som inom sitt koncessionsområde har särskilt gynnsamma förhållanden för förnybar småskalig kraftproduktion fått vidkännas betydande kostnadsökningar. Dessa kostnadsökningar måste nätföretaget fördela på sina övriga kunder. Detta har i vissa fall lett till att nättariffen för övriga kunder inom koncessionsområdet ökat med i storleksordningen <NOBR>10–20</NOBR> procent.</P> <P class="p140 ft1">Som elnätsutredningen påpekat riskerar bestämmelsen om avgiftsbefrielse från nätöverföringsavgiften att hindra den fortsatta utvecklingen av miljövänlig elproduktion. Utvecklingen mot större och effektivare vindkraftverk går snabbt men gränsen 1 500 kilowatt som medger extra stöd blir därmed ett hinder för utvecklingen. Det förekommer till och med att anläggningar minskas ned till en effekt om högst 1 500 kilowatt för att därigenom komma i åtnjutande av befintliga stöd.</P> <P class="p66 ft1">Det blir också allt svårare för större vindkraftparker att få respons från nätföretagen att uppföra anläggningarna inom deras områden där stora utbyggnader av näten blir nödvändiga men där nätföretagens intäkter från vindkraftparken är försumbara och utbyggnaden istället leder till dyrare nättariffer för de befintliga kunderna i nätområdet.</P> <P class="p71 ft1">Av inhämtat underlag framgår att elproduktionsanläggningar större än 1 500 kilowatt och som därmed ska erlägga normal nätavgift betalar någonstans mellan 1 och 5 öre per kWh i nätavgift medan anläggningar som är mindre enbart betalar en fast avgift för mätning, beräkning och rapportering som utslaget per producerad kWh uppgår till <NOBR>0,15–0,25</NOBR> öre.</P> <P class="p87 ft1">Ett avskaffande av regleringen i 4 kap. 10 § ellagen skulle således med dagens tariffsättning för elproduktionsanläggningar över den angivna effektgränsen leda till att den småskaliga kraftproduktionen belastades med ytterligare kostnader i storleksordningen 0,8– 4,8 öre per kWh.</P> <P class="p23 ft14">154</P> </DIV> <DIV id="page_149"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td31"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td189"><SPAN class="p7 ft15">Förslag till certifikatsystem</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p586 ft1">Detta ska vägas mot de nackdelar med dagens system som angivits ovan. Vi finner att dessa nackdelar är påtagliga och riskerar att leda till suboptimeringar av framtida investeringar i miljövänliga elproduktionsanläggningar för förnybar elproduktion. Vi anser därför att övervägande skäl talar för ett borttagande av den befintliga regleringen i 4 kap. 10 § ellagen.</P> <P class="p216 ft1">Det finns emellertid anledning att under en relativt lång övergångsperiod kompensera dem som idag får denna avgiftsreduktion för kostnadsökningen.</P> <P class="p216 ft1">Vi föreslår därför att anläggningar som vid lagens ikraftträdande hade sådan avgiftsbefrielse som anges i 4 kap. 10 § ellagen under en övergångsperiod som sträcker sig till och med år 2010 av Statens energimyndighet tilldelas en ersättning som motsvarar en tredjedel av den enligt 3 kap. 9 § lagen om elcertifikat beräknade medelvärdet för ett elcertifikat, dvs. per producerad MWh. Den nu föreslagna ersättningen har tagits in som en övergångsbestämmelse till ellagen. Vid ett genomsnittligt certifikatpris på 100 kr per certifikat motsvarar ersättningen 3,3 öre/kWh. Denna nivå motsvarar genomsnittet av de nuvarande nätkostnaderna enligt det underlag som ställts till vårt förfogande (se bilaga 9).</P> <P class="p337 ft1">Vi har också övervägt möjligheterna att klara övergångslösningen inom själva certifikatsystemet. Tekniskt skulle det kunna ha lösts genom en extra tilldelning av en tredjedels certifikat per producerad MWh. Nackdelen med ett sådant system är att det frångår principen om en tilldelning av ett certifikat per producerad MWh och skulle kunna uppfattas som en komplikation av systemet. Vi har i avsnitt 8.5 generellt analyserat möjligheterna till olika certifikattilldelning för tillkommande produktion som funktion av tiden. I samband med simuleringar som beskrivs i bilaga 5 har möjligheterna till olika certifikattilldelning för olika kraftslag analyserats. I båda dessa fall uppstår svårigheter att på ett korrekt sätt beräkna sambandet mellan kvotplikt och uppnådd målsättning när det ej finns ett enhetligt samband mellan elproduktion och antal utgivna certifikat baserat på olikheter i ålder och kraftslag. Vi har följaktligen föreslagit en övergångslösning i form av ett särskilt stöd till anläggningar som vid lagens ikraftträdande (1 januari 2003) har sådan avgiftsbefrielse som anges i 4 kap. 10 § ellagen.</P> <P class="p434 ft1">Vi vill dock peka på vikten av att dessa frågor särskilt följs upp av Energimyndigheten. Vi vill också peka på att det för framtiden kan finnas ett behov av att analysera och belysa fördelningen av nätavgifter mellan produktion och konsumtion samt nätavgifterna för</P> <P class="p446 ft14">155</P> </DIV> <DIV id="page_150"> <P class="p0 ft3">Förslag till certifikatsystem</P> <P class="p436 ft3">SOU 2001:77</P> <P class="p84 ft1">produktion kopplad till den ersättning för nätnyttan som producenten erhåller av innehavaren av nätkoncession enligt 3 kap. 15 § ellagen.</P> <P class="p587 ft21"><SPAN class="ft21">5.10</SPAN><SPAN class="ft154">Biobränslebaserad kraftvärmeproduktion – vissa skatteffekter</SPAN></P> <P class="p117 ft1">Inom skattelagstiftningen för elkraft finns ett avdragsbestämmelse avseende el som framställts i en kraftvärmeanläggning och som används för <NOBR>el-,</NOBR> <NOBR>gas-,</NOBR> värme- och vattenförsörjningen i den egna verksamheten. Kriteriet ”inom den egna verksamheten” har i domstol tolkats som att förbrukningen sker inom samma juridiska person. Det kan betyda att produktionen och konsumtionen sker i olika fysiska nät.</P> <P class="p209 ft1">Bestämmelsen i lagen (1994:1776) om skatt på energi 11 kap. 9 § 4 innebär att det finns ett val mellan att göra avdrag för ingående skatt på det bränsle som åtgår för elproduktionen och att göra avdrag för den elkonsumtionsskatt som normalt skulle utgått vid förbrukning i elpannor/värmepumpar, som finns i den egna verksamheten. Om elproduktionen sker med biobränslen, som inte belastas med några bränsleskatter eller med naturgas där bränsleskatten är lägre än elskatten, är det fördelaktigt att välja avdrag för elkonsumtionsskatten. Konsekvensen blir ett avdrag för den konsumtionsskatt som finns för värmeproduktion (f.n. är avdraget 15,8 öre/kWh, som föreslås att höjas med 1,6 öre/kWh till år 2002 enligt budgetpropositionen 2001/2002:01). Den aktuella avdragsregeln i 11 kap. 9 § 4 lagen om skatt på energi har tidigare beskrivits i (Ds 2000:73) Utvärdering av Skatteväxlingskommitténs energiskattemodell. I nämnda departementspromemoria påpekas att avdraget medför en omfattande användning av elpannor och värmepumpar och att det i vissa fall motverkar syftet med den förhöjda skatten för stora elpannor. På dessa grunder kan det ifrågasättas om det är motiverat att behålla avdragsrätten.</P> <P class="p588 ft4"><SPAN class="ft4">5.10.1</SPAN><SPAN class="ft155">Omfattning</SPAN></P> <P class="p69 ft2">Enligt uppgifter som vi inhämtat från Riksskatteverkets särskilda skattekontor i Ludvika var återbetalningen 128 mnkr för år 2000, vilket motsvarar en årlig omsättning av ca 900 GWh. Med tolk-</P> <P class="p589 ft14">156</P> </DIV> <DIV id="page_151"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td31"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td189"><SPAN class="p7 ft15">Förslag till certifikatsystem</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p590 ft1">ningen att avdraget får göras inom samma juridiska person förväntas en ökning ske till kommande år.</P> <P class="p192 ft4"><SPAN class="ft4">5.10.2</SPAN><SPAN class="ft155">Förslag</SPAN></P> <P class="p303 ft1">Avdragsrätten i lagen om skatt på energi infördes för att göra det möjligt att främja kraftvärmeproduktion. Från början var avdraget i eldeklarationen obligatoriskt, men 1993 gavs frivillighet. Det vill säga producenten kunde fritt välja om avdraget skulle göras i bränsledeklarationen eller i eldeklarationen för egenförbrukad el. Ur ren miljösynpunkt torde den här relaterade elproduktionen kunna tilldelas certifikat. Vi föreslår ett certifikatsystem som också syftar till att främja elproduktion från förnybara energikällor. Ett bibehållande av avdragsrätten kombinerat med ett certifikatsystem kan då ses som ett dubbelt stöd med samma syfte. Vi föreslår en översyn av avdragsrätten för biobränslen. Vi har också observerat att konsekvensen av de förslag som framförs i Skatteväxlingskommitténs betänkande (SOU 1997:11 Skatter, miljö och sysselsättning) innebär att biobränslen enbart skulle främjas genom certifikattilldelning. Detta som en direkt följd av att fjärrvärme föreslås beskattas som industri och därmed inte betala någon avdragsgill elskatt på egenförbrukad el utan bara en lägre nivå av koldioxidskatt. Den biobränslebaserade kraftvärmeproduktionen tilldelas enligt förslagets definitioner certifikat och användningen av el inom det egna systemet betraktas som kvotpliktig.</P> <P class="p591 ft21"><SPAN class="ft21">5.11</SPAN><SPAN class="ft154">Behov av kompletterande åtgärder</SPAN></P> <P class="p303 ft1">Det certifikatsystem som vi föreslår är ett generellt verkande styrmedel. Vi har i inledningen till detta avsnitt beskrivit systemets förtjänster när det gäller exempelvis konkurrens mellan olika kraftslag. Vidare finns inom certifikatsystemet övergångsregler för befintlig vindkraft och för att kompensera för borttagandet av de nätsubventioner som nu utgår för småskalig elproduktion med en effekt om högst 1 500 kW.</P> <P class="p337 ft1">Åtgärder som kompletterar certifikathandelssystemet erfordras om certifikatsystemet inte till fullo förmår att uppfylla de mål som ställs upp för systemet. De kan sammanfattas i följande punkter:</P> <P class="p592 ft14">157</P> </DIV> <DIV id="page_152"> <P class="p0 ft3">Förslag till certifikatsystem</P> <P class="p436 ft3">SOU 2001:77</P> <P class="p593 ft1">Systemet ska</P> <P class="p299 ft12"><SPAN class="ft84">·</SPAN><SPAN class="ft85">skapa stabila spelregler</SPAN></P> <P class="p147 ft12"><SPAN class="ft84">·</SPAN><SPAN class="ft85">vara möjlig att internationalisera</SPAN></P> <P class="p56 ft12"><SPAN class="ft84">·</SPAN><SPAN class="ft85">undvika störningar i elmarknadens funktion</SPAN></P> <P class="p147 ft12"><SPAN class="ft84">·</SPAN><SPAN class="ft85">skapa rimliga villkor för befintliga anläggningar</SPAN></P> <P class="p147 ft12"><SPAN class="ft84">·</SPAN><SPAN class="ft85">stimulera teknikutveckling och kostnadseffektivitet</SPAN></P> <P class="p56 ft12"><SPAN class="ft84">·</SPAN><SPAN class="ft85">främja nyetablering</SPAN></P> <P class="p84 ft1">Genom att ange kvoter för en lång tid framåt skapas stabila spelregler. De variationer i certifikatpriset som är följden av variationer i utbud och efterfrågan är inte ett resultat av att spelreglerna är instabila utan är ett uttryck för marknadens sätt att fungera.</P> <P class="p10 ft1">Certifikathandelsmodellen konstrueras så att den är möjlig att harmonisera med andra länders certifikatmodeller. Harmonisering kan emellertid inte ske genom att det svenska systemet ensidigt anpassas till de system som finns eller är under uppbyggnad i näraliggande länder. Det är redan en praktisk omöjlighet genom att de skilda system som utvecklas i Nordeuropa är alltför olika till sin utformning. I kapitel 2 redovisas förhållandena i en rad länder. EG- rätten kan emellertid tvinga fram en ganska snabb harmonisering i och med att varje nation är tvungen att under vissa omständigheter acceptera andra länders certifikat. Sambandet mellan el och certifikat består enbart i att den mängd el som produceras i certifierade anläggningar berättigar producenten en motsvarande mängd certifikat. Elen säljs antingen genom bilaterala avtal mellan producent och användare eller över elbörsen medan certifikaten handlas på en särskild handelsplats under andra former än vad som gäller för elen. Elmarknadens funktion kommer därför inte att påverkas av etableringen av certifikathandeln. Elpriserna kan möjligen komma att påverkas något <SPAN class="ft44">52 </SPAN>men det innebär inte att marknadens funktion störs av certifikathandelssystemet.</P> <P class="p594 ft1">Det är inte i första hand de befintliga anläggningarnas behov av stöd som är avgörande för de totala kostnaderna för systemet. Kortsiktigt kan låga certifikatprisnivåer (=låga totalkostnader) åstadkomma ett betydande utbud av el från förnybara energikällor. En av svårigheterna är att konstruera modellen så att befintliga anläggningar inte blir starkt överkompenserade med överkostnader för konsumenterna som följd när nyinvesteringarna ska ges tillräcklig kostnadstäckning.</P> <P class="p456 ft46"><SPAN class="ft45">52 </SPAN>Se <NOBR>ECON-studien,</NOBR> bilaga 4.</P> <P class="p46 ft14">158</P> </DIV> <DIV id="page_153"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td31"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td189"><SPAN class="p7 ft15">Förslag till certifikatsystem</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p586 ft1">Teknikutveckling är inte möjlig att få till stånd utan investeringar i nya anläggningar eller i ombyggnader av befintliga. En stabil ökning, eller i varje fall en förutsägbar ökning, av efterfrågan på certifikat är en utmärkt grund för en kontinuerligt pågående teknikutveckling. Även om förverkligandet av de tekniska landvinningarna sker med ojämna mellanrum är det av stor betydelse att förutsättningarna för utvecklingen är kontinuerligt goda.</P> <P class="p216 ft1">Det är vår bedömning att de intäkter som certifikathandeln genererar till elproducenterna inledningsvis knappast kommer att räcka till för att underhålla en teknikutvecklig inom alla de kraftslag som kan producera certifierad el. Det hänger samman med att produktionskostnaden för el från nya anläggningar inom vissa kraftslag inledningsvis knappast kan konkurrera framgångsrikt med befintlig kapacitet och potential för produktionsökning i alla kraftslag. Konsekvensen av detta är att investeringarna i vissa kraftslag riskerar att minska betydligt under några år, till dess att möjligheterna att ta i anspråk ledig kapacitet och åtgärder till låga kostnader är utnyttjade. Under denna övergångsperiod behöver kompetens och produktionskapacitet hos anläggningstillverkarna upprätthållas. En möjlighet är att göra detta genom något slag av selektiv åtgärd under en begränsad tidsperiod.</P> <P class="p595 ft1">Huvudlinjen i vårt förslag är att alla behov av stöd till elproduktion från förnybara energislag om möjligt ska tillgodoses med hjälp av certifikathandelssystemet och att införande av kompletterande åtgärder måste betraktas som tidsbegränsade åtgärder.</P> <P class="p216 ft1">Det kompletterande behov som vi främst ser är ett separat teknikutvecklingsstöd, som kan appliceras på tekniker som idag ligger på en produktionskostnadsnivå som innebär att alltför höga certifikatkostnader för att kunna ingå i ett certifikatsystem. Målet med teknikutvecklingsstödet är att de framtida produktionskostnaderna ska komma ned till en nivå, som efter perioden med teknikutvecklingsstöd medger att tekniken ifråga kan inkorporeras i den ordinarie certifikathandeln. Ett sådant område som kan komma ifråga för teknikutvecklingsstöd är havsbaserad vindkraft, där det finns en stor potential, men där produktionskostnader och förhållanden i övrigt är sådana att det kan krävas en period med stöd till teknikutveckling. Behovet av stöd till teknikutveckling bör också framkomma i en dialog med den inom området verksamma industrin. Vi förutsätter att främst Energimyndigheten i sin ordinarie verksamhet bevakar behovet av teknikutvecklingsstöd. Energimyndigheten har också den totala överblicken över de krav som kan ställas på</P> <P class="p536 ft14">159</P> </DIV> <DIV id="page_154"> <P class="p0 ft3">Förslag till certifikatsystem</P> <P class="p436 ft3">SOU 2001:77</P> <P class="p84 ft1">innovationssystemet för att stimulera all forskning och teknikutveckling inom energiområdet.</P> <P class="p10 ft1">Vidare anser vi det väsentligt att Energimyndigheten vidmakthåller och utvecklar en långsiktig kunskap inom området miljöstyrande instrument, som framöver kan samverka med ett certifikatsystem. Exempel på sådana styrmedel är utsläppsrätter, effektcertifikat och olika former av upphandlingssystem.</P> <P class="p596 ft14">160</P> </DIV> <DIV id="page_155"> <P class="p0 ft0">6 Konsekvensanalyser</P> <P class="p433 ft1">Enligt 14 § kommittéförordningen (1998:1474) ska offentliga utredningar redovisa beräkningar av de lämnade förslagens eventuella konsekvenser för statens, kommuners, landstings, företags och andra enskilda kostnader eller intäkter. Om förslagen bedöms innebära kostnadsökningar eller intäktsminskningar för stat, kommun eller landsting ska utredningen även föreslå hur finansiering bör ske.</P> <P class="p391 ft1">Mer specifikt berör systemet de aktörer som finns med i den ordinarie elhandeln, dvs. producenter, elhandlare och kunder samt samhället i form av staten (lagar och finanser) och myndigheter samt närliggande nationer som deltar i den internationella handeln med el och miljöstyrande instrument. Övriga konsekvenser behandlas i enlighet med 15 § kommittéförordningen i avsnitt 9.</P> <P class="p192 ft21"><SPAN class="ft21">6.1</SPAN><SPAN class="ft57">Miljökonsekvenser</SPAN></P> <P class="p303 ft1">Enligt vårt uppdrag ska elproduktion från förnybara energikällor främjas med hjälp av ett certifikatsystem. Certifikatsystemet syftar till att öka produktionen av el från förnybara energikällor. De olika sätten att producera el påverkar miljön vart och ett på sitt sätt. I avsnittet relateras produktionen till de miljömål som riksdagen beslutat om<SPAN class="ft44">53</SPAN>. Riksdagen behandlar under hösten 2001 den proposition om delmål och åtgärdsstrategier som lades fram i april 2001<SPAN class="ft44">54</SPAN>. Propositionen vidareutvecklar den miljömålsstruktur som riksdagen i april 1999 fattade beslut om<SPAN class="ft44">55</SPAN>. Regeringen lämnar i propositionen ett samlat förslag till delmål, åtgärder och strategier för att nå miljökvalitetsmålen. Den innehåller förslag till delmål och åtgärdsstrategier för 14 av de 15 miljökvalitetsmålen. Målet</P> <P class="p597 ft61"><SPAN class="ft59">53</SPAN><SPAN class="ft60">Prop. 1997/98:145 bet. 1998/99:MJU6, rskr.1998/99:183.</SPAN></P> <P class="p79 ft61"><SPAN class="ft59">54</SPAN><SPAN class="ft60">Prop. 2000/01:130 Svenska miljömål – delmål och åtgärdsstrategier.</SPAN></P> <P class="p79 ft46"><SPAN class="ft59">55</SPAN><SPAN class="ft62">Bet. 1998/99MJU:6, rskr. 1998/99:183</SPAN></P> <P class="p598 ft14">161</P> </DIV> <DIV id="page_156"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td87"><SPAN class="p7 ft3">Konsekvensanalyser</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td88"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p8 ft1"><SPAN class="ft22">Begränsad klimatpåverkan </SPAN>behandlas i en särskild proposition som lämnas till riksdagen under hösten 2001. I propositionen kommer riktlinjer för den framtida klimatpolitiken att presenteras, vilka bl.a. påverkar omställningen av energisystemet och produktionen av el från förnybara energikällor.</P> <P class="p66 ft1">De 15 miljömålen har olika betydelse för de olika produktionsformerna. Det är svårt att finna något miljömål som är helt opåverkat av produktionen av el från förnybara energikällor.</P> <P class="p220 ft4"><SPAN class="ft4">6.1.1</SPAN><SPAN class="ft63">Biobränslebaserad elproduktion</SPAN></P> <P class="p69 ft1">Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning och Ingen övergödning är fyra miljömål som påverkas av biobränslebaserad elproduktion och utsläpp från förbränning.</P> <P class="p9 ft1">Ökad produktion av el från biobränslebaserad kraftvärmeproduktion och industriella mottrycksanläggningar är en konsekvens av elcertifikatsystemet. En del av ökningen beror på bränslebyte från fossila bränslen till biobränslen. Det påverkar sammansättningen av utsläppen till luft av bl.a. NO<SPAN class="ft87">x</SPAN>, SO<SPAN class="ft87">2 </SPAN>och VOC <SPAN class="ft44">56</SPAN>. NO<SPAN class="ft87">x </SPAN>bildas till största del av kväve från luften. Utsläppen av NO<SPAN class="ft87">x </SPAN>beror således i huvudsak på förbränningstekniken och inte på bränslet. SO<SPAN class="ft87">2 </SPAN>bildas också vid förbränning men svavlet kommer från bränslet. Hur stora utsläppen av SO<SPAN class="ft87">2 </SPAN>blir beror på anläggningen och reningsutrustningen och bränslets innehåll spelar en helt annan roll än för bildandet av NO<SPAN class="ft87">x</SPAN>.</P> <P class="p209 ft1">Teknik för rening av utsläpp som innehåller svavel finns och tillämpas. Rening av avgaser från NO<SPAN class="ft87">x </SPAN>är ett betydligt större problem såväl tekniskt som ekonomiskt.</P> <P class="p66 ft1">Bytet från fossila bränslen till biobränslen har positiva konsekvenser och bidrar till en bättre måluppfyllelse vad gäller de fyra angivna miljömålen även om de också leder till ökade utsläpp av partiklar. Simuleringar som utredningen låtit göra pekar på att koldioxidutsläppen minskar både i Sverige och i Norden till följd av ett införande av ett certifikatsystem i Sverige. Förklaringen till minskningen av utsläppen i Sverige ligger främst i de bränslebyten från fossila bränslen till biobränslen som genomförs i de svenska fjärrvärmesystemen.</P> <P class="p176 ft46"><SPAN class="ft45">56 </SPAN>VOC: Lättflyktiga organiska ämnen.</P> <P class="p46 ft14">162</P> </DIV> <DIV id="page_157"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td337"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td141"><SPAN class="p7 ft15">Konsekvensanalyser</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p335 ft1">När det gäller målet Levande skogar har en ökad biobränsleanvändning effekter som kan verka i olika riktningar. Miljöeffekterna av skogsbränsleuttag är utförligt beskrivna i den miljökonsekvensbeskrivning som Skogsstyrelsen låtit genomföra <SPAN class="ft44">57</SPAN>.</P> <P class="p228 ft4"><SPAN class="ft4">6.1.2</SPAN><SPAN class="ft63">Vattenkraft</SPAN></P> <P class="p234 ft1">Miljömålen Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet och Myllrande våtmarker är de som främst påverkas av en ökad elproduktion från vattenkraft. Levande sjöar och vattendrag har preciserats till att i dagens oexploaterade och i huvudsak opåverkade vattendrag ska naturliga vattenflöden och nivåer bibehållas.</P> <P class="p337 ft1">Regeringen har i miljömålspropositionen markerat att utbyggnad av vattenkraft inte kan tillåtas skada värdefulla vattendrag och att vattenflöden och vattennivåer i vattendrag som påverkas av reglering så långt möjligt är anpassade för att trygga biologisk mångfald. Utbyggnad av vattenkraft och andra intrång i vattendrag som i huvudsak är opåverkade bör inte ske. Möjligheterna att miljöanpassa vattenkraften bör ske med utgångspunkten att den nuvarande produktionskapaciteten bibehålls.</P> <P class="p337 ft1">Den ökade produktionen av el från av vattenkraft som utredningen bedömer kan ske med stöd av elcertifikatsystemet baseras till största delen på åtgärder i eller i anslutning till befintliga anläggningar. Effekterna på miljön är svåra att bedöma eftersom förhållandena är mycket varierande vid de olika kraftverken. Vi bedömer att endast sådana åtgärder kan komma till stånd som inte strider mot det uppställda miljömålet.</P> <P class="p228 ft4"><SPAN class="ft4">6.1.3</SPAN><SPAN class="ft63">Vindkraft</SPAN></P> <P class="p336 ft1">För vindkraften gäller, med avseende på miljömålet Hav i balans samt levande kust och skärgård, att lokalisering av vindkraftverk ska ske med hänsyn tagen till bland annat natur- och kulturmiljö, friluftsliv och landskapsbild.</P> <P class="p216 ft2">Beträffande miljömålet Storslagen fjällmiljö sade riksdagen i sitt beslut 1999 att fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad</P> <P class="p326 ft46"><SPAN class="ft45">57 </SPAN>Egnell, Nohrstedt, Weslien, Westling, Öhrlander, Miljökonsekvensbeskrivning av skogsbränsleuttag, askåterföring och övrig näringskompensation. Rapport 1:1998. Skogsstyrelsen 1998.</P> <P class="p446 ft14">163</P> </DIV> <DIV id="page_158"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td87"><SPAN class="p7 ft3">Konsekvensanalyser</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td88"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p130 ft1">gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. Detta miljömål måste tas i beaktande vid etablering av ny elproduktion i fjällen.</P> <P class="p71 ft1">Det stöd till utbyggnad av vindkraften som elcertifikatsystemet ger kommer enligt utredningens bedömning att kunna mångdubbla den nuvarande elproduktionen från vindkraft under de närmaste 8– 10 åren.</P> <P class="p10 ft1">Energimyndigheten har i sin rapport till regeringen om planeringsmål för vindkraften redovisat lägen som uppfyller vissa kriterier som ställts upp för en utbyggnad av vindkraften. Kriterierna återspeglar inte bara tekniska villkor som bör uppfyllas utan även miljöaspekter.</P> <P class="p162 ft1">Vindkraftutredningen har i en lägesrapport<SPAN class="ft44">58 </SPAN>pekat på miljöeffekterna av etablering av vindkraftverk. I lägesrapporten anges följande påverkansfaktorer:</P> <P class="p299 ft12"><SPAN class="ft84">·</SPAN><SPAN class="ft85">Visuell påverkan</SPAN></P> <P class="p147 ft12"><SPAN class="ft84">·</SPAN><SPAN class="ft85">Ljudpåverkan</SPAN></P> <P class="p147 ft12"><SPAN class="ft84">·</SPAN><SPAN class="ft85">Anspråk på mark- och vattenområden</SPAN></P> <P class="p56 ft12"><SPAN class="ft84">·</SPAN><SPAN class="ft85">Störningar av signalsystem</SPAN></P> <P class="p147 ft12"><SPAN class="ft84">·</SPAN><SPAN class="ft85">Effekter för djur</SPAN></P> <P class="p148 ft1">Graden av påverkan är specifik för varje läge. Det går därför inte att noga ange hur stor påverkan blir av den utbyggnad som kommer till stånd som en följd av elcertifikatsystemet.</P> <P class="p10 ft1">I samband med den fortsatta behandlingen av vindkraftutbyggnaden bör miljöfrågorna behandlas ur ett bredare perspektiv än vad som varit möjligt för Elcertifikatutredningen.</P> <P class="p220 ft4"><SPAN class="ft4">6.1.4</SPAN><SPAN class="ft63">Produktion av förnybar el – generellt</SPAN></P> <P class="p69 ft1">På nordisk nivå kommer investeringar i Sverige i elproduktion från förnybara energikällor att tillkomma. Ökad produktion av el från förnybara källor i Sverige undantränger befintlig fossilbränslebaserad elproduktion i Danmark och Nordeuropa. I ett scenario<SPAN class="ft44">59</SPAN></P> <P class="p599 ft61"><SPAN class="ft59">58</SPAN><SPAN class="ft60">SOU 1998:152 Vindkraften – en ren energikälla tar plats.</SPAN></P> <P class="p56 ft46"><SPAN class="ft59">59</SPAN><SPAN class="ft62">Se bilaga 4.</SPAN></P> <P class="p488 ft14">164</P> </DIV> <DIV id="page_159"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td337"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td141"><SPAN class="p7 ft15">Konsekvensanalyser</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p441 ft1">med 12 TWh tillkommande elproduktion från förnybara energikällor skulle de nordiska koldioxidutsläppen från elproduktion minska från 52,5 Mton till 47,5 Mton.</P> <P class="p216 ft1">Energimyndigheten har i sin vindplanerapport gjort liknande beräkningar avseende minskade <NOBR>CO<SPAN class="ft87">2</SPAN>-utsläpp</NOBR> vid en storskalig etablering av vindkraft och kommit till liknande resultat, dvs. en minskning med <NOBR>4–8</NOBR> miljoner ton CO<SPAN class="ft87">2</SPAN>, beroende på vad vindkraften ersätter, vid en vindkraftproduktion av 10 TWh.</P> <P class="p216 ft1">Sammanfattningsvis bedömer vi att införandet av elcertifikatsystemet kommer att leda till</P> <P class="p26 ft12"><SPAN class="ft84">·</SPAN><SPAN class="ft85">ökad markanvändning för vindkraft</SPAN></P> <P class="p79 ft12"><SPAN class="ft84">·</SPAN><SPAN class="ft85">minskad användning av fossila bränslen och</SPAN></P> <P class="p121 ft12"><SPAN class="ft84">·</SPAN><SPAN class="ft85">ökad användning av biobränslen.</SPAN></P> <P class="p448 ft1">Utredningen har inte kunnat göra någon egen analys av de sammantagna miljökonsekvenserna av dessa förändringar. De förändringar av elproduktionssystemet som elcertifikatsystemet väntas leda till sammanfaller emellertid i huvudsak med de scenarier för tiden fram till 2010 som ligger till grund för Energimyndighetens rapporter till Klimatkommittén<SPAN class="ft44">60 </SPAN>och till den tredje nationalrapporten till klimatkonventionen<SPAN class="ft44">61</SPAN>. I dessa rapporter redovisas miljökonsekvenserna av förändringar i energitillförseln. Redovisningarna ger en betydligt bättre helhetsbild av miljökonsekvenserna än vad Elcertifikatutredningen kan ge.</P> <P class="p600 ft21"><SPAN class="ft21">6.2</SPAN><SPAN class="ft57">Samspel mellan en svensk certifikatmarknad och en nordisk elmarknad.</SPAN></P> <P class="p336 ft1">Utredningen har med hjälp av olika modeller simulerat samspelet mellan marknaden för certifikat och den gemensamma nordiska elmarknaden. En mer utförlig analys och slutsatser finns i bilagorna 4 <NOBR>(ECON-studien)</NOBR> och 5 <NOBR>(Profu-studien).</NOBR> Simuleringar har gjorts med två tidshorisonter. En typ av modellsimulering har gjorts för att se på samverkan mellan elpriset på den nordiska elbörsen och certifikatpriset år 2008. En ytterligare modellsimulering har gjorts som belyser samverkan mellan certifikatspris och de långsiktiga marginalkostnaderna för el i perspektivet 2002 fram till år 2020.</P> <P class="p597 ft61"><SPAN class="ft59">60</SPAN><SPAN class="ft60">Energi och klimat i Sverige. Bok EB 4:2000. Statens energimyndighet.</SPAN></P> <P class="p121 ft46"><SPAN class="ft59">61</SPAN><SPAN class="ft62">Energimyndighetens klimatrapport 2001. ER 13:2001.</SPAN></P> <P class="p536 ft14">165</P> </DIV> <DIV id="page_160"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GPB377d1160x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td87"><SPAN class="p7 ft3">Konsekvensanalyser</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td88"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p601 ft1">Dessa simuleringar kan sägas utgå från en ideal situation med rationella beslutsfattare och frånvaro av spekulation och etableringshinder. En sådan situation förutsätter även en reformering av det svenska energiskattesystemet med en internationell harmonisering.</P> <P class="p602 ft1">Den första simuleringen över prisbildningen på den nordiska elbörsen i tidshorisonten år 2008 <NOBR><SPAN class="ft22">(</SPAN>ECON-studien<SPAN class="ft22">)</SPAN></NOBR><SPAN class="ft22"> </SPAN>visar på förändringar av elpriset till följd av ett kvotbaserat certifikatsystem i Sverige. Resultatet av ett kvotbaserat certifikatsystem är att elproduktion från förnybara energikällor med låga rörliga kostnader såsom vindkraft och vattenkraft kommer in i det samlade nordiska produktionssystemet. Eftersom vindkraften inte har något effektvärde tillkommer kostnader för effekt och kostnader för uppstart resp. stoppkostnader för anläggningar i det övriga elproduktionssystemet. Vidare medför ökad vindkraftproduktion ett ökat behov av reglerkraft. Kostnaderna för ett certifikatsystem delas mellan producenter genom ett lägre marknadspris och konsumenter genom att det totala slutpriset ökas något. Den elintensiva industrin får del av ett lägre elpris även i de alternativa scenarier där den elintensiva industrin undantas från kvotskyldigheten. Koldioxidutsläppen reduceras i Sverige framförallt genom bränslebyten i kraftvärmeverken. På den nordiska nivån reduceras koldioxidutsläppen både genom bränslebyten och genom att ökad produktion av el från förnybara energikällor i investeringsskedet ersätter elproduktion från fossila bränslen i Norge och Finland.</P> <P class="p603 ft1"><SPAN class="ft22">Figur 6.1</SPAN>: Elpris– och certifikatprisutveckling under olika antaganden.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46"> <TR> <TD class="tr25 td8"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td172"><SPAN class="p382 ft156">300</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td175"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td198"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td175"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td169"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td338"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td198"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td198"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td339"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr49 td8"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr10 td172"><SPAN class="p382 ft156">250</SPAN> </TD> <TD class="tr49 td175"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr49 td198"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr49 td175"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr49 td169"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr49 td338"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr49 td198"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr49 td198"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr49 td339"><SPAN class="p604 ft156">Certifikatpris - Normal</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr56 td8"><SPAN class="p7 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr56 td175"><SPAN class="p7 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr56 td198"><SPAN class="p7 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr56 td175"><SPAN class="p7 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr56 td169"><SPAN class="p7 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr56 td338"><SPAN class="p7 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr56 td198"><SPAN class="p7 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr56 td198"><SPAN class="p7 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr23 td339"><SPAN class="p604 ft156">Certifikatpris - Tyskl</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr40 td8"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td172"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td175"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td198"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td175"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td169"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td338"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td198"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td198"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td8"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td172"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td175"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td198"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td175"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td169"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td338"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td198"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td198"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td339"><SPAN class="p604 ft156">Elpris - Normal</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td8"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td172"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td175"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td198"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td175"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td169"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td338"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td198"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td198"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td339"><SPAN class="p604 ft156">Elpris - Tyskl</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td8"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td172"><SPAN class="p382 ft156">200</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td175"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td198"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td175"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td169"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td338"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td198"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td198"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td339"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr43 td8"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:12px;margin-top:0px;margin-right:-39px;margin-bottom:0px;" class="p605 ft157"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-15px;margin-top:0px;margin-right:-12px;margin-bottom:27px;" class="p605 ft157"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-2px;margin-top:14px;margin-right:-25px;margin-bottom:13px;" class="p605 ft157"><![endif]>SEK/MWh</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr10 td172"><SPAN class="p382 ft156">150</SPAN> </TD> <TD class="tr43 td175"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr43 td198"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr43 td175"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr43 td169"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr43 td338"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr43 td198"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr43 td198"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr43 td339"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr51 td8"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr51 td175"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr51 td198"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr51 td175"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr51 td169"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr51 td338"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr51 td198"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr51 td198"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr51 td339"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td172"><SPAN class="p382 ft156">100</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td175"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td198"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td175"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td169"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td338"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td198"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td198"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td339"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td8"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td172"><SPAN class="p382 ft156">50</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td175"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td198"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td175"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td169"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td338"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td198"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td198"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td339"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td172"><SPAN class="p382 ft156">0</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td175"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td198"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td175"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td169"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td338"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td198"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td198"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td339"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td8"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td172"><SPAN class="p17 ft156">1999</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td175"><SPAN class="p17 ft156">2002</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td198"><SPAN class="p17 ft156">2005</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td175"><SPAN class="p17 ft156">2008</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td169"><SPAN class="p382 ft156">2011</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td338"><SPAN class="p17 ft156">2014</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td198"><SPAN class="p17 ft156">2017</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td198"><SPAN class="p17 ft156">2020</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td339"><SPAN class="p377 ft156">2023</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr34 td8"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td172"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td175"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td198"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td175"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td169"><SPAN class="p540 ft157">År</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td338"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td198"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td198"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td339"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td8"><SPAN class="p17 ft14">166</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td172"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td175"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td198"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td175"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td169"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td338"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td198"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td198"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td339"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_161"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td337"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td141"><SPAN class="p7 ft15">Konsekvensanalyser</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p308 ft1">Samspelet mellan elpris och certifikatpris i det mer långsiktiga perspektivet fram till omkring år 2020 visas schematiskt i figur 6.1.</P> <P class="p339 ft1">Figur 6.1 visar utvecklingen av elpriser och certifikatpriser under två olika antaganden. Det första antagandet ”Normal” utgörs av ett basantagande om elprisutvecklingen i Norden. I normalantagandet kommer elpriset att stiga under perioden år 2005 till 2008. I det andra antagandet ”Tyskland” har antagits att den ökande elefterfrågan kan mötas med en betydande import av el från Tyskland till relativt sett oförändrad prisnivå. När det gäller certifikatprisets utveckling visar resultaten av dessa dynamiska simuleringar att certifikatpriset når upp till en maximal nivå på ca 15 öre/kWh i båda fallen. I normalfallet faller sedan priset till följd av att elpriset stiger. En slutsats av Profus studie är att i normalfallet sker ingen väsentlig expansion av vindkraft förrän omkring år 2010, då elpriserna stiger och ny elproduktionskapacitet behövs i systemet. Utökningen tas i stället av småskalig vattenkraft, avfallskraftvärme samt inte minst av biokraftvärme.</P> <P class="p595 ft1">Slutsatsen av ECON:s simuleringar och våra därpå följande egna analyser är att förslaget till certifikatsystem samverkar med prisbildningen på el men på ett sätt som inte stör den nordiska elmarknadens funktion. Tvärtom kan konstateras att det sker en dynamisk samverkan mellan dessa båda marknadsmässiga system, som har förutsättningar att skapa effektivitet och pristransparens.</P> <P class="p192 ft21"><SPAN class="ft21">6.3</SPAN><SPAN class="ft57">Staten</SPAN></P> <P class="p336 ft1">Ur samhällets synvinkel är det väsentligt att säkerställa att handel med certifikat är en effektiv metod att uppnå uppställda mål till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnad. Ett sådant handelssystem bör ge lägre totala kostnader för samhället än ett bidragssystem vid en given produktion av el från förnybara energikällor. Ett annat mål är att lyfta ut ersättningen från statsbudgeten och göra den oberoende av svängningar i statens finanser.</P> <P class="p337 ft1">Certifikatsystemets uppgift är att vara ett verktyg för att öka produktionen av el från förnybara energikällor. De miljökonsekvenser som finns av elproduktion har stark koppling till just mängden producerad energi. Ett certifikatsystem med ett värde på certifikaten per producerad energienhet ger därför en tydlig koppling till målet. Enbart ett investeringsstöd ger ej denna direkta koppling, eftersom det ej är kopplat till framtida elproduktion.</P> <P class="p512 ft14">167</P> </DIV> <DIV id="page_162"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GPB377d1162x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td87"><SPAN class="p7 ft3">Konsekvensanalyser</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td88"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p130 ft1">Effektvärdet av elproduktionsanläggningar som baseras på förnybara energikällor är ofta mycket begränsat eftersom produktionen baseras på andra fysiska förhållanden som värmeunderlag, vindförhållanden och nederbörd</P> <P class="p606 ft1">De direkta statsfinansiella konsekvenserna av vårt förslag är:</P> <P class="p299 ft12"><SPAN class="ft84">·</SPAN><SPAN class="ft85">Inkomster från sanktionsavgifter</SPAN></P> <P class="p56 ft12"><SPAN class="ft84">·</SPAN><SPAN class="ft85">Momsinkomster från certifikatpriset</SPAN></P> <P class="p147 ft12"><SPAN class="ft84">·</SPAN><SPAN class="ft85">Utgifter för prisgarantin, det s.k. golvet år </SPAN><NOBR>2003–2007</NOBR></P> <P class="p147 ft12"><SPAN class="ft84">·</SPAN><SPAN class="ft85">Utgifter för stödet till befintliga vindkraftverk år </SPAN><NOBR>2003–2007</NOBR></P> <P class="p57 ft12"><SPAN class="ft84">·</SPAN><SPAN class="ft85">Utgifter för stöd till nätkostnader för småskalig elproduktion år </SPAN><NOBR>2003–2010</NOBR></P> <P class="p56 ft12"><SPAN class="ft84">·</SPAN><SPAN class="ft85">Utgifter för etablering av systemet år </SPAN><NOBR>2002–2003</NOBR></P> <P class="p56 ft12"><SPAN class="ft84">·</SPAN><SPAN class="ft85">Utgifter för drift av systemet</SPAN></P> <P class="p104 ft1">En sammanfattning av konsekvenserna återfinns i tabell <NOBR>6–1.</NOBR></P> <P class="p607 ft1"><SPAN class="ft22">Tabell </SPAN><NOBR><SPAN class="ft22">6–1</SPAN></NOBR><SPAN class="ft22"> </SPAN>Statsfinansiella konsekvenser av utredningens förslag. Mnkr</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"> <TR> <TD class="tr8 td340"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td341"><SPAN class="p17 ft65">2003</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td50"><SPAN class="p17 ft65">2004</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td50"><SPAN class="p17 ft65">2005</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td50"><SPAN class="p17 ft65">2006</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td50"><SPAN class="p17 ft65">2007</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td50"><SPAN class="p17 ft65">2008</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td50"><SPAN class="p17 ft65">2009</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td342"><SPAN class="p355 ft65">2010</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td339"><SPAN class="p125 ft65">Inkomster</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td44"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td321"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td321"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td321"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td321"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td321"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td321"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td169"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td339"><SPAN class="p125 ft65">Sanktionsavgifter</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td44"><SPAN class="p333 ft65">10</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td321"><SPAN class="p608 ft65">12</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td321"><SPAN class="p608 ft65">15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td321"><SPAN class="p608 ft65">18</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td321"><SPAN class="p608 ft65">20</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td321"><SPAN class="p608 ft65">22</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td321"><SPAN class="p608 ft65">23</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td169"><SPAN class="p333 ft65">24</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td339"><SPAN class="p125 ft65">Moms</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td44"><SPAN class="p333 ft65">89</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td321"><SPAN class="p608 ft65">106</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td321"><SPAN class="p608 ft65">133</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td321"><SPAN class="p608 ft65">159</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td321"><SPAN class="p608 ft65">179</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td321"><SPAN class="p608 ft65">194</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td321"><SPAN class="p608 ft65">204</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td169"><SPAN class="p333 ft65">235</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td339"><SPAN class="p125 ft65">Summa</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td44"><SPAN class="p333 ft65">99</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td321"><SPAN class="p608 ft65">118</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td321"><SPAN class="p608 ft65">148</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td321"><SPAN class="p608 ft65">177</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td321"><SPAN class="p608 ft65">199</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td321"><SPAN class="p608 ft65">216</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td321"><SPAN class="p608 ft65">227</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td169"><SPAN class="p333 ft65">259</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td339"><SPAN class="p125 ft65">inkomster</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td44"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td321"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td321"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td321"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td321"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td321"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td321"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td169"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td339"><SPAN class="p125 ft65">Utgifter</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td44"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td321"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td321"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td321"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td321"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td321"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td321"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td169"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td339"><SPAN class="p125 ft65">Prisgaranti</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td44"><SPAN class="p333 ft65">0</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td321"><SPAN class="p608 ft65"><NOBR>-20</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td321"><SPAN class="p608 ft65"><NOBR>-20</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td321"><SPAN class="p609 ft65"><NOBR>-20</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td321"><SPAN class="p609 ft65"><NOBR>-18</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td321"><SPAN class="p609 ft65"><NOBR>-13</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td321"><SPAN class="p608 ft65">0</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td169"><SPAN class="p333 ft65">0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td339"><SPAN class="p125 ft65">(golv)</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td44"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td321"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td321"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td321"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td321"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td321"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td321"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td169"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td339"><SPAN class="p125 ft65">Stöd t. bef.</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td44"><SPAN class="p332 ft65"><NOBR>-73</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td321"><SPAN class="p608 ft65"><NOBR>-66</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td321"><SPAN class="p608 ft65"><NOBR>-50</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td321"><SPAN class="p609 ft65"><NOBR>-33</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td321"><SPAN class="p609 ft65"><NOBR>-17</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td321"><SPAN class="p608 ft65">0</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td321"><SPAN class="p608 ft65">0</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td169"><SPAN class="p333 ft65">0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td339"><SPAN class="p125 ft65">vindkraft</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td44"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td321"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td321"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td321"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td321"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td321"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td321"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td169"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td339"><SPAN class="p125 ft65">Stöd t.</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td44"><SPAN class="p332 ft65"><NOBR>-77</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td321"><SPAN class="p608 ft65"><NOBR>-77</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td321"><SPAN class="p608 ft65"><NOBR>-77</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td321"><SPAN class="p609 ft65"><NOBR>-77</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td321"><SPAN class="p609 ft65"><NOBR>-77</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td321"><SPAN class="p609 ft65"><NOBR>-77</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td321"><SPAN class="p609 ft65"><NOBR>-77</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td169"><SPAN class="p332 ft65"><NOBR>-77</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td339"><SPAN class="p125 ft65">nätavgifter</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td44"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td321"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td321"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td321"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td321"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td321"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td321"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td169"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td339"><SPAN class="p125 ft65">Systemdrift</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td44"><SPAN class="p332 ft65"><NOBR>-8</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td321"><SPAN class="p608 ft65"><NOBR>-8</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td321"><SPAN class="p608 ft65"><NOBR>-8</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td321"><SPAN class="p608 ft65"><NOBR>-8</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td321"><SPAN class="p608 ft65"><NOBR>-8</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td321"><SPAN class="p608 ft65"><NOBR>-8</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td321"><SPAN class="p608 ft65"><NOBR>-8</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td169"><SPAN class="p333 ft65"><NOBR>-8</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td339"><SPAN class="p125 ft65">Summa utgifter</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td44"><SPAN class="p332 ft65"><NOBR>-158</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td321"><SPAN class="p608 ft65"><NOBR>-171</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td321"><SPAN class="p608 ft65"><NOBR>-155</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td321"><SPAN class="p608 ft65"><NOBR>-138</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td321"><SPAN class="p608 ft65"><NOBR>-120</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td321"><SPAN class="p609 ft65"><NOBR>-98</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td321"><SPAN class="p609 ft65"><NOBR>-85</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td169"><SPAN class="p332 ft65"><NOBR>-85</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td340"><SPAN class="p125 ft65">Nettoeffekt</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td341"><SPAN class="p332 ft65"><NOBR>-59</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td50"><SPAN class="p608 ft65"><NOBR>-52</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td50"><SPAN class="p608 ft65"><NOBR>-7</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td50"><SPAN class="p608 ft65">39</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td50"><SPAN class="p608 ft65">79</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td50"><SPAN class="p608 ft65">118</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td50"><SPAN class="p608 ft65">142</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td342"><SPAN class="p333 ft65">174</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p321 ft1">De nuvarande stöden i form av investeringsstöd, driftbidrag och miljöbonus gäller t.o.m. utgången av år 2002. Det beräknade stödet för år 2001 uppgår till ca 620 mnkr och har således ej räknats in i nettoeffekten ovan. Enligt utredningens direktiv ska det föreslagna</P> <P class="p583 ft14">168</P> </DIV> <DIV id="page_163"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GPB377d1163x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr0 td337"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td141"><SPAN class="p7 ft15">Konsekvensanalyser</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p247 ft1">certifikatsystemet ersätta nuvarande riktade stöd. Vi föreslår därför att nu gällande investeringsstöd för el till förnybar elproduktion, driftbidraget till småskalig elproduktion samt den s.k. miljöbonusen enligt framställningen i avsnitt 3.3 ersätts med nu föreslaget certifikatsystem från den 1 januari 2003. Etableringen av systemet beräknas kosta <NOBR>15–20</NOBR> mnkr.</P> <P class="p610 ft4"><SPAN class="ft4">6.3.1</SPAN><SPAN class="ft63">Statens utgifter</SPAN></P> <P class="p288 ft1">Nuvarande stöd i form av investeringsbidrag och driftbidrag till förnybara energikällor framgår i sammanfattning av tabell <NOBR>6–2</NOBR> nedan. Enligt uppgifter från Energimyndigheten uppgår anslagen till investeringsstöd till 319 mnkr år 2001. Miljöbonusen beräknas uppgå till ca 90 mnkr och driftstödet till den småskaliga elproduktionen har budgeterats till 210 mnkr.</P> <P class="p571 ft5"><SPAN class="ft71">Tabell </SPAN><NOBR><SPAN class="ft71">6–2</SPAN></NOBR><SPAN class="ft71"> </SPAN>Investeringsstöd och driftbidrag 2001.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"> <TR> <TD class="tr12 td343"><SPAN class="p125 ft5">Anläggningstyp</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td133"><SPAN class="p240 ft5">Investeringsbidrag</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td344"><SPAN class="p7 ft5">Driftbidrag år 2001</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td345"><SPAN class="p125 ft5">Biobränslebaserad</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td131"><SPAN class="p240 ft5">25 %</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td279"><SPAN class="p7 ft5">–</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td345"><SPAN class="p125 ft5">kraftvärme</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td131"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td279"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td345"><SPAN class="p125 ft5">Vattenkraft (&lt;1,5 MW)</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td131"><SPAN class="p240 ft5">15 %</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td279"><SPAN class="p7 ft5">9 öre/kWh</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td343"><SPAN class="p125 ft5">Vindkraft (&lt;1,5 MW)</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td133"><SPAN class="p240 ft5">15 %</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td344"><SPAN class="p7 ft5">27,1 öre/kWh</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p257 ft1">Vårt förslag för att främja el från förnybara energikällor tydliggör kostnaden och belastar direkt slutkonsument. Statens kostnad för garanterad inlösen av certifikat torde vara större de första åren efter introduktionen än längre fram i tiden. Det beror inte bara på att garantibeloppet sjunker från 2003 till 2007, för att upphöra helt år 2008 utan också på att kvotkravet stiger.</P> <P class="p248 ft1">Hur många certifikat som kommer att lösas in är således delvis självreglerande. Om 5 procent av certifikaten löses in kommer det att kosta statskassan 20 mnkr år 2003. Den årsvisa utvecklingen framgår av tabell <NOBR>6–1</NOBR> ovan.</P> <P class="p248 ft1">Det femåriga stödet till befintliga vindkraftverk som beskrivs i avsnitt 5.1.2 ger en total utgift under femårsperioden motsvarande ca 240 mnkr räknat på de vindkraftverk som tagits i drift t.o.m. år 2002. Under åren 2001 och 2002 har tillkommande vindkraftverk bedömts ha samma årsproduktion som de verk som tagits i drift år 2001. Den årsvisa utvecklingen framgår av tabell <NOBR>6–1</NOBR> ovan.</P> <P class="p611 ft14">169</P> </DIV> <DIV id="page_164"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td87"><SPAN class="p7 ft3">Konsekvensanalyser</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td88"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p145 ft1">Vi föreslår också att de producenter som varit befriade från rörliga nätavgifter i enlighet med ellagens 4 kap. 10 § ska tilldelas en ersättning som motsvarar en tredjedel av det enligt 3 kap. 9 § lagen om elcertifikat beräknade medelvärdet för ett elcertifikat, dvs. per producerad MWh. Den nu föreslagna ersättningen har intagits som en övergångsbestämmelse till ellagen. Vid ett genomsnittligt certifikatpris på 100 kr per certifikat motsvarar ersättningen 3,3 öre/kWh. De producenter som omfattas är desamma som idag är berättigade till det särskilda stödet för småskalig elproduktion. Det stödet har för år 2002 beräknats till 210 mnkr, vilket motsvarar 2,33 TWh el. Med utgångspunkt i denna energimängd skulle avlösningen motsvara en kostnad av ca 77 mnkr årligen.</P> <P class="p612 ft4"><SPAN class="ft4">6.3.2</SPAN><SPAN class="ft63">Statens inkomster</SPAN></P> <P class="p65 ft1">Statens inkomster från ett certifikatsystem består i huvudsak av mervärdesskatt och sanktionsavgifter. I systemet finns en sanktionsavgift för ej uppnådd kvotplikt. Sanktionsavgiften tillförs statskassan.</P> <P class="p10 ft1">Certifikatavgiften är en ny skattebas för mervärdesskatt, alltså en ny intäktspost till följd av ett införande av ett certifikatsystem. Vidare är momsinkomsterna beroende av certifikatpriset. Vi har i konsekvensanalyserna ovan visat på konsekvenserna för slutkunder vid ett genomsnittligt certifikatpris på 100 kr per certifikat, vilket motsvarar 10 öre/kWh, och ett kvotkrav på 10 %. Härvid uppstår en totalkostnad utslagen på all förbrukning på 1 öre/kWh. Enligt uppgifter från Finansdepartementet ökas då de årliga momsinkomsterna med ca 140 mnkr. Storleken på momsinkomsterna vid en genomsnittligt certifikatpris på 10 öre/kWh framgår av tabell <NOBR>6–1.</NOBR></P> <P class="p175 ft1">Den som är kvotpliktig och inte kan uppfylla kraven på leverans av certifikat vid avstämningstidpunkten drabbas av en sanktionsavgift. De bestämmelser som reglerar detta återfinns i lagförslaget och i författningskommentarerna.</P> <P class="p66 ft1">Sanktionsavgiften föreslås uppgå till medelpriset för certifikat med ett tillägg på 50 procent. Avgiften maximeras till 200 kr per certifikat avseende åren <NOBR>2003–2007.</NOBR> Sanktionsavgiften tillfaller staten.</P> <P class="p72 ft14">170</P> </DIV> <DIV id="page_165"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td337"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td141"><SPAN class="p7 ft15">Konsekvensanalyser</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p335 ft1">Det samlade beloppet för ett år beror dels på hur många certifikat som saknas vid avstämningstillfället dels på certifikatens medelpris under året. Antalet saknade certifikat beror på kvotens storlek och produktionsförhållandena under tiden fram till redovisningstillfället. Eftersom de kvotpliktiga har möjlighet att anskaffa certifikat under en lång tid före avstämningstidpunkten är det troligt att endast ett litet antal certifikat kommer att saknas. Om en procent av samtliga certifikat saknas kommer sanktionsavgiften, vid ett genomsnittligt certifikatpris på 100 kr, att uppgå till ca 10 mnkr år 2003. Är certifikatpriset 150 kr blir den sammantagna sanktionsavgiften 14 mnkr under de angivna förutsättningarna. Om 5 procent av certifikaten saknas blir avgiften givetvis fem gånger så stor. Vi bedömer att de samlade sanktionsavgifterna inledningsvis kommer att bli mycket små i förhållande till den totala omsättningen av certifikat. Certifikatpriserna kommer sannolikt att vara lägre de inledande åren än längre fram i tiden eftersom det i inledningen finns möjligheter att snabbt öka elproduktionen till låg kostnad. Vår bedömning av de årliga sanktionsavgifterna om 1 % av certifikaten saknas vid kvotkontrollen och vid ett genomsnittligt certifikatpris på 10 öre/kWh framgår av tabell <NOBR>6–1.</NOBR></P> <P class="p613 ft21"><SPAN class="ft21">6.4</SPAN><SPAN class="ft57">Myndigheter</SPAN></P> <P class="p303 ft1">De myndigheter som främst berörs av förslaget till handel med certifikat är Affärsverket svenska kraftnät och Energimyndigheten. Myndigheternas uppgifter beskrivs i avsnitt 7.3. Våra bedömningar av konsekvenserna för dessa båda myndigheter baseras på dels erfarenheterna hos experter och sakkunniga knutna till utredningen samt en av utredningen anordnad särskild genomgång med företrädare för dessa båda myndigheter av de arbetsuppgifter för myndigheterna som utredningens förslag leder fram till. De båda myndigheterna har delvis gemensamt analyserat behovet av insatser och därefter redovisat sina slutsatser beträffande resursbehov m.m. till utredningen. Myndigheternas slutsatser framgår av bilagorna 7 och 8. Nedan redovisas ett sammandrag av de uppgifter myndigheterna lämnat. Det bör tilläggas att myndigheterna haft mycket kort tid till förfogande för sina bedömningar och att deras analyser därför kan komma att behöva fördjupas på några punkter.</P> <P class="p614 ft14">171</P> </DIV> <DIV id="page_166"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td87"><SPAN class="p7 ft3">Konsekvensanalyser</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td88"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p615 ft1">En sammanräkning av myndigheternas resursanspråk visar på en engångskostnad (investering) på <NOBR>15–20</NOBR> mnkr. De årliga kostnaderna för att driva systemet uppgår till ca 7,5 mnkr. En intressant fråga är hur dessa kostnader förhåller sig till den totala omsättningen på certifikatmarknaden. Vid ett antaget certifikatpris på 100 kronor per certifikat och en energiomsättning från el med förnybara energikällor vid mitten av perioden, år <NOBR>2006–2007,</NOBR> på ca 12 TWh motsvarar det en årlig totalvolym på 1 200 mnkr. Myndigheternas årliga administrativa kostnad betyder alltså ca 0,6 % räknat på omsättningen.</P> <P class="p175 ft2">Vi utgår ifrån att ansvariga myndigheters kostnader täcks genom anslag i den utsträckning de ej finansieras med de avgifter som förslås i kapitel 5.5.</P> <P class="p212 ft4"><SPAN class="ft4">6.4.1</SPAN><SPAN class="ft63">Affärsverket svenska kraftnät</SPAN></P> <P class="p65 ft1">För Affärsverket svenska kraftnät innebär det föreslagna systemet ett antal tillkommande operativa uppgifter enligt framställningen i avsnitt 7.3.3. Sammanfattningsvis gör Svenska kraftnät följande bedömning av resursbehovet:</P> <P class="p322 ft1">Kostnad för uppbyggnad av systemet <NOBR>8–12</NOBR> mnkr, som delas med Energimyndigheten, och därutöver 1,6 mnkr. De löpande driftskostnaderna beräknas till 1,7 mnkr per år.</P> <P class="p9 ft1">Osäkerheten i kostnadsbedömningen vad gäller uppbyggnaden av <NOBR>IT-systemet</NOBR> beror på att det har varit svårt att avgöra i vilken utsträckning befintliga eller standardiserade system kan utnyttjas. Kostnadsbedömningen avser det <NOBR>IT-system</NOBR> som utnyttjas gemensamt av Svenska kraftnät och Energimyndigheten.</P> <P class="p66 ft1">Såväl Svenska kraftnät som Energimyndigheten anger att ett IT- system av det slag som fordras för certifikathanteringen normalt tar ca 18 månader att utveckla och sätta i drift. Om arbetet måste forceras kan det ske till priset av högre kostnader, framför allt till följd av större konsultinsatser.</P> <P class="p313 ft4"><SPAN class="ft4">6.4.2</SPAN><SPAN class="ft63">Statens energimyndighet</SPAN></P> <P class="p69 ft2">För Statens energimyndighet innebär det föreslagna systemet ett antal tillkommande operativa uppgifter enligt avsnitt 7.3.2. Eftersom främjandet av el från förnybara energikällor genom handel</P> <P class="p589 ft14">172</P> </DIV> <DIV id="page_167"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td337"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td141"><SPAN class="p7 ft15">Konsekvensanalyser</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p441 ft1">med kvotbaserade certifikat ska ersätta ett antal av dagens stödformer innebär det samtidigt att vissa arbetsuppgifter som Energimyndigheten idag har för nuvarande stödsystem bortfaller.</P> <P class="p616 ft1">Energimyndigheten har gjort följande bedömning av behovet av personalinsatser och andra resurser:</P> <P class="p617 ft1">Kostnad för uppbyggnad av systemet <NOBR>8–12</NOBR> mnkr, som delas med Svenska kraftnät, och därutöver <NOBR>5,3–6,0</NOBR> mnkr. De löpande driftskostnaderna beräknas till <NOBR>5,3–6,1</NOBR> mnkr efter avdrag för bortfallande arbetsuppgifter.</P> <P class="p618 ft21"><SPAN class="ft21">6.5</SPAN><SPAN class="ft57">Ekonomiska konsekvenser för slutkunder</SPAN></P> <P class="p303 ft1">Kunder och konsumenter uppskattar låga kostnader, enkelhet och stabilitet. Den sanktion som finns i certifikatsystemet fungerar också som ett konsumentskydd genom att sanktionskostnaden i praktiken utgör pristak för certifikaten. Det finns anledning att erinra om att ett kvotbaserat certifikatsystem är ett tvingande system för elanvändarna som statsmakterna lagt på elsektorn i huvudsak som ersättning för ett skattefinansierat bidrags- och subventionssystem.</P> <P class="p310 ft1">Sannolikt kommer det att finnas enskilda konsumenter eller konsumentgrupper som önskar handla el från förnybara energikällor i större kvantiteter än vad kvotplikten anger. Det här föreslagna systemet med elcertifikat medger att en sådan handel kommer till stånd. På sikt kan det nationella kvotbaserade obligatoriska systemet komma att växa samman med ett internationellt system men också med frivilliga certifikatsystem. Vi har föreslagit en informationskampanj vid introduktionen av certifikatsystemet, som syftar till att informera om såväl kvotsystemet som de möjligheter som finns till ett utökat frivilligt åtagande från elleverantörer och konsumenter. Energimyndigheten bör ansvara för denna informationsinsats. Det ger kunderna en möjlighet att jämföra miljökonsekvenserna av kvotbaserade certifikat med andra frivilliga lösningar.</P> <P class="p595 ft1">Elfakturan till slutkund innehåller efter tillkomsten av ett certifikatsystem uppdelningar på elhandel, nättjänster, skatter och certifikatpris. Det är angeläget att företrädare för branschen och för ansvariga myndigheter samverkar i informationsinsatser och projekt för att göra informationen begriplig och transparent och för att få accept för åtgärden.</P> <P class="p512 ft14">173</P> </DIV> <DIV id="page_168"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td87"><SPAN class="p7 ft3">Konsekvensanalyser</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td88"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p145 ft1">Vi inleder härefter med att göra en kort konsekvensbeskrivning av hur elkostnaderna utvecklats för olika kundgrupper under den tid Sverige har haft en avreglerad elmarknad. Vi väljer som utgångspunkt år 1995, det sista året med en reglerad elmarknad.</P> <P class="p619 ft4"><SPAN class="ft4">6.5.1</SPAN><SPAN class="ft63">Utveckling av elkostnader för olika kundgrupper under senaste sexårsperioden</SPAN></P> <P class="p69 ft1">Först kan konstateras att beskattningen har en stor inverkan på det slutpris som en kund betalar. Elskatter och moms utgör tillsammans 40 öre/kWh för en hushållskund som totalt betalar 110 öre/kWh för sin el. Som jämförelse kan konstateras att en tillverkande industri ej betalar någon elskatt och att momsen normalt ej är en kostnad i företagets redovisning.</P> <P class="p66 ft1">Följande tabell <NOBR>6–3</NOBR> illustrerar ”typiska” elpriser, exkl. skatt och moms för tre kundkategorier dels för år 1995 och dels för år 2001.</P> <P class="p12 ft1"><SPAN class="ft22">Tabell </SPAN><NOBR><SPAN class="ft22">6–3</SPAN></NOBR><SPAN class="ft22"> </SPAN>Elpriser exkl. skatt för tre typkunder.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"> <TR> <TD class="tr12 td346"><SPAN class="p125 ft1">År</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td347"><SPAN class="p127 ft1">Lägenheter</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td348"><SPAN class="p620 ft1">Företag</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td349"><SPAN class="p7 ft1">Tillverkande industri</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td153"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td350"><SPAN class="p127 ft1">(öre/kWh)</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td351"><SPAN class="p620 ft1">(öre/kWh)</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td335"><SPAN class="p7 ft1">(öre/kWh)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td54"><SPAN class="p125 ft1">1995</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td352"><SPAN class="p274 ft1">28</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td353"><SPAN class="p621 ft1">26</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td333"><SPAN class="p622 ft1">24</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td153"><SPAN class="p125 ft1">2001</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td350"><SPAN class="p274 ft1">28</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td351"><SPAN class="p621 ft1">24</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td335"><SPAN class="p622 ft1">20</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p148 ft1">Den nivå på elpriset som anges i tabellen är den erfarenhet som erhölls direkt vid övergången till en avreglerad elmarknad 1 januari 1996. En observation var att skillnaderna i elpriser mellan olika kundkategorier var relativt små vid starten av elmarknadsreformen.</P> <P class="p66 ft1">Uppgifterna för år 2001 uppvisar relativt stora skillnader i elpriset mellan en lägenhetskund och en tillverkande industri. Skälet till detta är att den tillverkande industri i mycket hög utsträckning genom upphandlingar har tillgodogjort sig den konkurrensutsatta elprisnivån. Däremot visar flera studier att det är en minoritet av lägenhetskunder som bytt elleverantör eller tecknat fastprisavtal med sin ”ordinarie” elleverantör. Det betyder att de allra flesta lägenhetskunder ligger kvar med s.k. tillsvidareavtal. Förutom den prisökning som visas i tabell <NOBR>6–3</NOBR> ovan har den generella nivån på elskatten höjts (fördubblats) sedan år 1995.</P> <P class="p623 ft14">174</P> </DIV> <DIV id="page_169"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr0 td337"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td141"><SPAN class="p7 ft15">Konsekvensanalyser</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p624 ft1">Sammantaget innebär det att lägenhetskundernas totala nivå höjts något medan den tillverkande industrins totala nivå sänkts kraftigt.</P> <P class="p625 ft1">Enligt förslaget i avsnitt 5.5 kommer kvotkravet under en femårsperiod att öka från 6,4 % år 2003 till 15,3 % år 2010. Kvotkravet räknas på försåld elenergi till slutkund, dvs. på slutkundernas slutliga användning av el.</P> <P class="p626 ft1">Med ett exempel om en genomsnittlig kvot på 10 % och ett certifikatpris på 10 öre/kWh kommer den genomsnittliga certifikatkostnaden att bli 1 öre/kWh på all förbrukad elenergi. I det följande finns en mer ingående analys av konsekvenserna för olika kundkategorier.</P> <P class="p627 ft1">En väl fungerande marknad och priskonkurrens innebär att övriga elproducenter är med och delar den finansiella bördan av ett kvotbaserat certifikatsystem. Beroende på storleken av denna effekt under ett enskilt år skulle de nedanstående effekterna reduceras något.</P> <P class="p248 ft1">Observera att de konsekvenser som redovisas nedan är enbart resultat av ökade kostnader till följd av certifikatpriser.</P> <P class="p628 ft4"><SPAN class="ft4">6.5.2</SPAN><SPAN class="ft63">Konsekvenser för hushållskunder</SPAN></P> <P class="p296 ft1">I exemplen nedan har förutsatts att hushållskundernas kvotplikt har överförts till elsäljare. Således har ingen avrundning skett till hela certifikatet. Den totala elkostnaden år 2001 för en lägenhetskund har i ovanstående exempel angivits till ca 110 öre/kWh. Om kvotkravet i något tidsläge hamnar på 10 % innebär det följande ekonomiska påslag för en lägenhetskund med en årlig förbrukning på 2 500 kWh.</P> <P class="p629 ft5"><SPAN class="ft71">Tabell </SPAN><NOBR><SPAN class="ft71">6–4</SPAN></NOBR><SPAN class="ft71"> </SPAN>Konsekvenser för lägenhetskunder.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"> <TR> <TD class="tr11 td354"><SPAN class="p125 ft5">Certifikatspris</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td304"><SPAN class="p7 ft5">Påslag öre/kWh,</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td355"><SPAN class="p7 ft5">Lägenhet</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td356"><SPAN class="p564 ft5">Lägenhet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td357"><SPAN class="p125 ft5">öre/kWh</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td308"><SPAN class="p7 ft5">inkl. moms</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td358"><SPAN class="p630 ft1">kr/år</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td359"><SPAN class="p83 ft1">%</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td360"><SPAN class="p631 ft5">5</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td311"><SPAN class="p345 ft5">0,6</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td40"><SPAN class="p557 ft5">16</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td361"><SPAN class="p632 ft5">0,6</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td360"><SPAN class="p631 ft5">10</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td311"><SPAN class="p345 ft5">1,3</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td40"><SPAN class="p557 ft5">31</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td361"><SPAN class="p632 ft5">1,1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td360"><SPAN class="p631 ft5">15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td311"><SPAN class="p345 ft5">1,9</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td40"><SPAN class="p557 ft5">47</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td361"><SPAN class="p632 ft5">1,7</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td357"><SPAN class="p631 ft5">20</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td308"><SPAN class="p345 ft5">2,5</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td358"><SPAN class="p557 ft5">63</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td359"><SPAN class="p632 ft5">2,3</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p633 ft14">175</P> </DIV> <DIV id="page_170"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td87"><SPAN class="p7 ft3">Konsekvensanalyser</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td88"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p8 ft2">Motsvarande konsekvenser för en elvärmd villa med en årlig förbrukning på 25 000 kWh, samma kvotkrav och en totalkostnad på 75 öre/kWh inkl. moms:</P> <P class="p104 ft1"><SPAN class="ft22">Tabell </SPAN><NOBR><SPAN class="ft22">6–5</SPAN></NOBR><SPAN class="ft22"> </SPAN>Konsekvenser för villakunder.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"> <TR> <TD class="tr8 td302"><SPAN class="p125 ft5">Certifikatspris</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td362"><SPAN class="p7 ft5">Påslag öre/kWh,</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td362"><SPAN class="p7 ft5">Elvärmt småhus</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td363"><SPAN class="p620 ft5">Elvärmt småhus</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td306"><SPAN class="p125 ft5">öre/kWh</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td364"><SPAN class="p7 ft5">inkl. moms</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td364"><SPAN class="p7 ft5">kr/år</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td365"><SPAN class="p83 ft1">%</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td276"><SPAN class="p344 ft5">5</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td366"><SPAN class="p346 ft5">0,6</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td366"><SPAN class="p634 ft5">156</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td34"><SPAN class="p344 ft5">0,8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td276"><SPAN class="p344 ft5">10</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td366"><SPAN class="p346 ft5">1,3</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td366"><SPAN class="p634 ft5">313</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td34"><SPAN class="p344 ft5">1,7</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td276"><SPAN class="p344 ft5">15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td366"><SPAN class="p346 ft5">1,9</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td366"><SPAN class="p634 ft5">469</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td34"><SPAN class="p344 ft5">2,5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td306"><SPAN class="p344 ft5">20</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td364"><SPAN class="p346 ft5">2,5</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td364"><SPAN class="p634 ft5">625</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td365"><SPAN class="p344 ft5">3,3</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p212 ft4"><SPAN class="ft4">6.5.3</SPAN><SPAN class="ft63">Konsekvenser för tillverkande industri</SPAN></P> <P class="p69 ft2">I exemplet nedan har förutsatts en relativt stor tillverkande industri med en årlig elförbrukning på 25 GWh eller 25 000 MWh, samma kvotkrav samt en totalkostnad för el på 30 öre/kWh:</P> <P class="p104 ft1"><SPAN class="ft22">Tabell </SPAN><NOBR><SPAN class="ft22">6–6</SPAN></NOBR><SPAN class="ft22"> </SPAN>Konsekvenser för tillverkande industri.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"> <TR> <TD class="tr11 td302"><SPAN class="p125 ft5">Certifikatspris</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td362"><SPAN class="p7 ft5">Påslag öre/kWh,</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td304"><SPAN class="p7 ft5">Tillverkande</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td367"><SPAN class="p7 ft5">Tillverkande</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td276"><SPAN class="p125 ft5">öre/kWh</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td366"><SPAN class="p7 ft5">exkl. moms</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td311"><SPAN class="p7 ft5">industri</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td181"><SPAN class="p7 ft5">industri</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td306"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td364"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td308"><SPAN class="p345 ft5">kr/år</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td368"><SPAN class="p635 ft5">%</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td276"><SPAN class="p344 ft5">5</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td366"><SPAN class="p346 ft5">0,5</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td311"><SPAN class="p346 ft5">125 000</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td181"><SPAN class="p631 ft5">1,7</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td276"><SPAN class="p344 ft5">10</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td366"><SPAN class="p346 ft5">1,0</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td311"><SPAN class="p346 ft5">250 000</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td181"><SPAN class="p631 ft5">3,3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td276"><SPAN class="p344 ft5">15</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td366"><SPAN class="p346 ft5">1,5</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td311"><SPAN class="p346 ft5">375 000</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td181"><SPAN class="p631 ft5">5,0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td306"><SPAN class="p344 ft5">20</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td364"><SPAN class="p346 ft5">2,0</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td308"><SPAN class="p346 ft5">500 000</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td368"><SPAN class="p631 ft5">6,7</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p195 ft4"><SPAN class="ft4">6.5.4</SPAN><SPAN class="ft63">Konsekvenser för elintensiv industri</SPAN></P> <P class="p338 ft1">Vi har haft en dialog med Skattenedsättningskommittén (SNED)<SPAN class="ft44">62</SPAN>. Kommitténs huvuduppgift är att utreda utformningen av regler för nedsättning av skatt på energi inom sektorer som är utsatta för internationell konkurrens. Den ska också utreda förutsättningarna för en annan avgränsning av området för energiskattenedsättning</P> <P class="p636 ft46"><SPAN class="ft45">62 </SPAN>Kommittén om översyn av regler för nedsättning av energiskatter för vissa sektorer (Fi 2001:09, dir. 2001:29).</P> <P class="p142 ft14">176</P> </DIV> <DIV id="page_171"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td337"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td141"><SPAN class="p7 ft15">Konsekvensanalyser</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p441 ft1">för de konkurrensutsatta sektorerna än vad som gäller idag. Kommittén väntas slutföra sitt arbete under 2002. När SNED har slutfört sitt arbete finns förutsättningar att mot bakgrund av kommitténs resultat göra en helhetsbedömning av de framtida villkoren för den elintensiva industrin med avseende på den samlade belastningen av skatter, avgifter och kvotplikt. I en sådan helhetsbedömning bör även ingå en analys av avgränsningen av elintensiv industri där de samlade förutsättningarna tillåts påverka avgränsningen. Vi föreslår att anläggningar inom elintensiv industri (massa- och pappersindustri, kemisk industri, stål- och metallverk samt gruvindustri) med en abonnemangseffekt överstigande 10 MW tilldelas kvotplikten noll.</P> <P class="p530 ft1">Sveriges basnäringar säljer huvuddelen av sin produktion utomlands och de svarar sammantaget för en fjärdedel av landets exportintäkter. Dessa industrier är hårt konkurrensutsatta och till stor del finns deras konkurrenter i länder som inte har samma skattetryck. Vid införande av nya regleringssystem är det viktigt att svensk industris konkurrenskraft kan bibehållas.</P> <P class="p216 ft1">För flera basindustriföretag är elenergi en råvara. El är nödvändig i processen vid framställning av bland annat tidningspapper, aluminium och klorat. El är också nödvändig för motordrifter av olika slag, pumpar, fläktar och remdrifter. För det stora flertalet elintensiva industrier är möjligheterna att minska elkonsumtionen begränsade. Elkostnaderna är en stor kostnadspost och motsvarar mellan 10 och 40 procent av förädlingsvärdet. För de mest elintensiva företag ligger elkostnaden i nivå med lönekostnaden. Drygt 100 000 personer är anställda i den elintensiva industrin. Ytterligare omkring 200 000 personer är direkt eller indirekt beroende av dessa industrier, som underleverantörer av olika slag på orter som lever främst på denna basindustri.</P> <P class="p595 ft1">Figur 6.2 visar elkostnaderna i förhållande till saluvärdet i de elintensiva branscherna.</P> <P class="p637 ft14">177</P> </DIV> <DIV id="page_172"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GPB377d1172x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td87"><SPAN class="p7 ft3">Konsekvensanalyser</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td88"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p638 ft1"><SPAN class="ft22">Figur 6.2</SPAN>: Elkostnader jämfört med saluvärde år 1997 för vissa industribranscher. Källa: Skogen och kemin, gruvorna och stålet.</P> <P class="p639 ft14">INDUSTRI</P> <P class="p640 ft14">Järn/stål/metall</P> <P class="p641 ft14">Jord/sten</P> <P class="p642 ft14">Baskemi inkl petr.raff</P> <P class="p643 ft14">Massa/papper</P> <P class="p644 ft14">Gruvor</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49"> <TR> <TD class="tr0 td369"><SPAN class="p17 ft78">0</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td169"><SPAN class="p17 ft158">1</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td169"><SPAN class="p17 ft158">2</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p17 ft158">3</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td169"><SPAN class="p17 ft158">4</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td169"><SPAN class="p17 ft158">5</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td169"><SPAN class="p17 ft158">6</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p17 ft158">7</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p645 ft14">procent</P> <P class="p646 ft4"><SPAN class="ft4">6.5.5</SPAN><SPAN class="ft63">Konsekvenser för övriga kunder (service, lokaler)</SPAN></P> <P class="p69 ft1">För dessa kundkategorier kan elpriserna variera. De flesta näringsverksamheter har möjlighet att lyfta av ingående moms, men har skyldighet att erlägga elskatt i likhet med hushållskunder. Dessa kundkategorier skulle i elkostnad schablonmässigt hamna mellan exemplet på villakund och industrikund ovan när det gäller de procentuella höjningarna enbart till följd av certifikatpriset.</P> <P class="p647 ft21"><SPAN class="ft21">6.6</SPAN><SPAN class="ft57">Konsekvenser för producenter av el från förnybara energikällor</SPAN></P> <P class="p117 ft1">Certifikathandelssystemet är ett stödsystem, som ska ge producenterna av el från förnybara energikällor ett ekonomiskt tillskott som är tillräckligt stort för att det ska bli företagsekonomiskt lönsamt för dem att producera och sälja sådan el. Grundtanken med ett certifikatsystem är – uttryckt på ett annat sätt – att försälj-</P> <P class="p180 ft14">178</P> </DIV> <DIV id="page_173"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td337"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td141"><SPAN class="p7 ft15">Konsekvensanalyser</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p441 ft1">ningen av certifikat ska ge producenten en ersättning som täcker skillnaden mellan den företagsekonomiska lönsamheten och den samhällsekonomiska lönsamheten. En producent av el från förnybara energikällor vill känna en stabilitet i de intäkter som certifikatsystemet kan ge. Något förenklat kan önskemålet uttryckas som en rimligt förutsägbar, stabil och tillräckligt hög nivå på certifikatens pris under en lång följd av år. Producenten måste kunna hantera såväl risken i prisnivån för certifikaten som prisrisken för den underliggande varan el.</P> <P class="p337 ft1">En investerare, som planerar en nyinvestering, måste i sin investeringskalkyl värdera både en volymrisk och en prisrisk för el och certifikat. Båda dessa faktorer påverkar kalkylräntan. Ett certifikatsystem leder till en förhöjd kalkylränta jämfört med en kombination av investeringsstöd och ett fast driftbidrag <SPAN class="ft44">63</SPAN>. Det är en oundviklig effekt av den ökade marknadsorientering i förhållande till nuvarande system som certifikatsystemet innebär.</P> <P class="p337 ft1">Golvkonstruktioner, dvs. en garanti om ett lägsta certifikatpris, uppfattas av investerare som ett sätt att minska risktagandet. Detta har också framförts av exempelvis vindkraftföreträdare och projektfinansiärer vid kontakter med utredningen. En naturlig utgångspunkt för investerare är att prioritera ett system med fasta investeringsbidrag och fasta driftbidrag. Sett enbart ur ett investerarperspektiv ger det den lägsta risken.</P> <P class="p216 ft1">En producent, som har möjlighet att öka produktionen av el från förnybara energikällor måste alltså värdera den framtida intäkten från elproduktionen. Eftersom intäkterna består av elpris och pris för certifikat behövs en analys och helst en säkerhet för utvecklingen inom både elpriser och för kvotbaserade certifikat. Den nordiska elmarknaden kan erbjuda standardiserade produkter på ca tre års sikt. Genom bilaterala överenskommelser är det möjligt att göra en prissäkring för en betydligt längre tidsperiod.</P> <P class="p337 ft1">Det finns också en möjlighet att andra aktörer såsom försäkringsbolag kan gå in och mot en premie garantera elintäkter på ännu längre sikt via produkter som kallas ”Energy Bond”. Med dessa säkerheter som bakgrund kan investerare diskutera en projektfinansiering med sina finansiärer. Denna typ av agerande skulle också vara möjlig på en framtida certifikatmarknad. Vi förutsätter också att det efter hand kommer att finnas en handel med framtida instrument för exempelvis tre år.</P> <P class="p648 ft46"><SPAN class="ft45">63 </SPAN>Ted Lindblom, PM <NOBR>2001-01-30,</NOBR> Implementering av certifikathandel avseende förnybar el.</P> <P class="p523 ft14">179</P> </DIV> <DIV id="page_174"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td87"><SPAN class="p7 ft3">Konsekvensanalyser</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td88"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p145 ft1">Inget hindrar att det även skulle kunna uppstå en kommersiell marknad för ”Certificate Bonds” som då via en riskpremie överbryggar skillnaden mellan marknadens tre år upp till omkring tio år. Speciellt när marknaden för certifikat växer i Europa finns möjligheter till att den här typen av marknadsmässiga lösningar växer fram. Det som krävs för att få en framväxt av en kommersiell marknad är att aktörerna uppfattar spelreglerna som klara, stabila och långsiktiga.</P> <P class="p71 ft1">En producent av el från förnybara energikällor berörs alltså starkt av den omställning som nu sker av samhällets sätt att främja el från förnybara energikällor. De övergångslösningar som finns i systemet när det gäller stöd till befintliga vindkraftverk och i form av en prisgaranti ska medverka till att göra omställningen så smidig som möjligt. Med en certifikatmarknad i jämvikt kommer de framtida möjligheterna till intäkterna från certifikatsystemet att bli tillräckliga både för att bygga nya anläggningar och till att driva de befintliga. Certifikat är ett generellt verktyg för att främja el från förnybara energikällor. Det innebär att konkurrensen mellan anläggningar av samma kraftslag och mellan kraftslag ökar. Det sätter således en press på den som är producent att driva sina anläggningar effektivt.</P> <P class="p649 ft1">Speciellt i introduktionsfasen kommer en producent att behöva tillägna sig kunskap om hur certifikatsystemet fungerar. Här ligger en viktig informationsuppgift hos både Energimyndigheten och Svenska kraftnät. Producenten måste finna antingen en bilateral part och/eller agera på en kommersiell handelsplats för certifikat. Vi bedömer att det speciellt för mindre producenter kommer att finnas aktörer, mäklare, som liksom på elmarknaden spelar en förmedlande roll. I fråga om bränslebaserad elproduktion krävs en uppgift om hur mycket el som är producerad med bränslen som har definierats som förnybara.</P> <P class="p650 ft21"><SPAN class="ft21">6.7</SPAN><SPAN class="ft57">Konsekvenser för elsäljare</SPAN></P> <P class="p69 ft1">Introduktion av ett kvotbaserat certifikatsystem kommer i hög grad att påverka företagen som säljer el till slutkund. Kvotplikten faller på dessa företag om inte slutkunden gör ett aktivt val. Vi bedömer att antalet slutkunder som kommer att vara aktiva är mycket litet. Det betyder att elsäljarna i praktiken kommer att vara kvotpliktiga för merparten av sin försäljningsvolym till slutkund.</P> <P class="p196 ft14">180</P> </DIV> <DIV id="page_175"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td337"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td141"><SPAN class="p7 ft15">Konsekvensanalyser</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p441 ft1">Här finns en administrativ uppgift att identifiera och särskilja de slutkunder som gjort ett aktivt val att vara kvotpliktiga. Det finns med kvotplikten andra administrativa rutiner såsom att inkomma med deklarationer till Statens energimyndighet om försåld el uppdelad på de slutkunder som själva ansvarar för sin kvotplikt och försäljningen till de slutkunder där elsäljaren är kvotpliktig ”som ombud”.</P> <P class="p391 ft1">Den största tillkommande uppgiften ligger i att deltaga i handeln med certifikat. Mål för den uppgiften är att vid tidpunkten för redovisning till Energimyndigheten ha införskaffat certifikat som motsvarar kvotplikten. Priset på certifikat ska särredovisas till slutkund, men är i övrigt en del av det konkurrensutsatta priset. Det finns således ett incitament för elsäljaren att införskaffa certifikaten till så lågt pris som möjligt på marknaden. Elsäljarna som grupp har en god erfarenhet av att agera på en konkurrensutsatt marknad. Vi bedömer att elsäljarna kommer att kunna använda dessa erfarenheter vid handeln med certifikat. Det finns ett antal mindre företag och organisationer som är elsäljare med den definition som finns. Liksom för elhandeln kan de komma att använda sig av sina kanaler för elinköp för att införskaffa certifikat. Vi bedömer alltså i sammanfattning att elsäljarna är väl rustade för den uppgift som kommer att åläggas dem som kvotpliktiga.</P> <P class="p206 ft21"><SPAN class="ft21">6.8</SPAN><SPAN class="ft57">Konsekvenser för elnätsföretag</SPAN></P> <P class="p303 ft1">Elnätsföretagen kommer att vara involverade i certifikatsystemet genom den roll företagen har som ansvariga för mätning och rapportering av el. I samarbete med Svenska kraftnät ska rutiner utvecklas för hur rapporteringen av mätvärden ska gå till inom ramen för det system som används redan idag. De uppgifter som lämnas idag har en aggregerad form. Med ett certifikatsystem behövs en individuell rapportering av en enskild elproduktionsanläggning som levererar el från förnybara energikällor. Det behövs därmed också en ”märkning” att elproduktionsanläggningen är certifierad.</P> <P class="p651 ft14">181</P> </DIV> <DIV id="page_176"> <P class="p0 ft0">7 Myndighetsuppgifter</P> <P class="p119 ft1">I detta avsnitt finns förslaget till vilka myndighetsfunktioner som behövs för certifikatsystemet, vilka kompetensområden myndigheterna har i dag samt avslutningsvis ett förslag till hur certifikatsystemets uppgifter bör fördelas mellan myndigheterna.</P> <P class="p192 ft21"><SPAN class="ft21">7.1</SPAN><SPAN class="ft57">Myndighetsfunktioner</SPAN></P> <P class="p63 ft1">I myndighetsfunktionerna ligger dels uppgifter som är löpande och operativa och dels myndighetsorienterade uppgifter som är av ”engångskaraktär” och kopplade till etableringen av certifikathandelssystemet. I kapitel 5 redovisades ett förslag till systemuppbyggnad med en översiktlig uppdelning av arbetsuppgifterna i funktioner för samhällets organ respektive funktioner för marknadens aktörer. Samhällsfunktionerna kan delas in i följande huvudområden:</P> <P class="p27 ft12"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft54">att lägga fast regelverket</SPAN></P> <P class="p112 ft12"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft54">att tillse att regelverket följs</SPAN></P> <P class="p121 ft12"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft54">att godkänna anläggningar</SPAN></P> <P class="p121 ft12"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft54">att utfärda certifikat</SPAN></P> <P class="p112 ft12"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft54">att hantera certifikat inkl. registerhållning</SPAN></P> <P class="p121 ft12"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft54">att följa upp och rapportera systemets funktioner</SPAN></P> <P class="p121 ft12"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft54">att garantera miniminivåer under introduktionsperioden</SPAN></P> <P class="p121 ft12"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft54">att ansvara för sanktionsmedlen</SPAN></P> <P class="p652 ft25"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft50">att informera om det kvotbaserade certifikatsystemet samt möjligheterna till utökade miljöambitioner</SPAN></P> <P class="p653 ft14">183</P> </DIV> <DIV id="page_177"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p7 ft3">Myndighetsuppgifter</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p208 ft4"><SPAN class="ft4">7.1.1</SPAN><SPAN class="ft63">Att besluta om regler</SPAN></P> <P class="p69 ft1">I regelverket som regering och riksdag lägger fast ingår bestämmelser om kvotens storlek och förändring över tiden och om de sanktioner, som drabbar den som inte förmår uppfylla kvotplikten. Lagen om elcertifikathandel måste kompletteras av regeringen med en förordning samt föreskrifter och allmänna råd vilka utfärdas av en myndighet.</P> <P class="p66 ft1">De underlag som erfordras för att regelverket ska få rätt utformning, exempelvis uppgifter som kan ligga till grund för beslut om kvotens storlek och utformning, bör tas fram av regeringen eller av en myndighet på regeringens uppdrag.</P> <P class="p220 ft4"><SPAN class="ft4">7.1.2</SPAN><SPAN class="ft63">Tillsyn</SPAN></P> <P class="p65 ft1">Tillsynsuppgifterna innehåller en rad olika deluppgifter: att tillse att producenterna uppfyller villkoren för att tilldelas certifikat, att kontrollera att användarna uppfyller kvotplikten, att kontrollera mätvärden för elproduktionen, att utfärda sanktioner i enlighet med vad som lagstiftats.</P> <P class="p66 ft2">Tillsynsuppgifterna är kopplade till anläggningarna, till produktionen av el, till mätningen av el, till hanteringen av certifikat och till kontroll av kvotuppfyllelsen.</P> <P class="p212 ft4"><SPAN class="ft4">7.1.3</SPAN><SPAN class="ft63">Att godkänna anläggningar</SPAN></P> <P class="p65 ft1">Anläggningar för produktion av el från förnybara energikällor måste prövas mot de kriterier som gäller för att få räkna produktionen som certifikatgrundande. Prövningen gäller kraftslag, använt bränsle eller installerad effekt. Kontrollen kan utföras och godkännandet utfärdas antingen av en myndighet eller efter anvisningar av en myndighet.</P> <P class="p650 ft4"><SPAN class="ft4">7.1.4</SPAN><SPAN class="ft63">Att utfärda certifikat</SPAN></P> <P class="p69 ft1">Certifikat utfärdas när Svenska kraftnät får rapport om att en viss mängd el producerats i en godkänd anläggning. Godkännandet innebär att producenten kan visa att anläggningen och produktionsprocessen fyller de villkor som ställts upp. När certifikaten</P> <P class="p485 ft14">184</P> </DIV> <DIV id="page_178"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td370"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td353"><SPAN class="p7 ft15">Myndighetsuppgifter</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p197 ft1">utfärdas förs de också in i ett register. Uppgifter om produktionsanläggningen och producenten förs in i ett anknutet register, såvida de inte redan är registrerade där.</P> <P class="p91 ft1">Uppgiften kräver god kännedom om elproduktionssystemet och de anläggningar som ingår i systemet och om mätning av el.</P> <P class="p192 ft4"><SPAN class="ft4">7.1.5</SPAN><SPAN class="ft58">Att hantera certifikat</SPAN></P> <P class="p63 ft1">Hanteringen av certifikaten sker huvudsakligen på elektronisk väg. Det bör emellertid även finnas möjligheter att få registerutdrag på papper. Framför allt kan det vara angeläget för mycket små producenter. Hanteringen innebär</P> <P class="p26 ft12"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft54">upprättande av register,</SPAN></P> <P class="p121 ft12"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft54">drift av registren,</SPAN></P> <P class="p112 ft12"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft54">registrering av ägarbyten för certifikat,</SPAN></P> <P class="p121 ft12"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft54">avstämning av innehav av certifikat,</SPAN></P> <P class="p121 ft12"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft54">beräkning och utfärdande av sanktionsavgift vid brist på certifikat,</SPAN></P> <P class="p112 ft12"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft54">annullering av certifikat,</SPAN></P> <P class="p121 ft12"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft54">rapportering,</SPAN></P> <P class="p121 ft12"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft54">handläggning av garanti (inlösen av certifikat).</SPAN></P> <P class="p654 ft2">För att utföra dessa uppgifter måste registerhållaren få tillgång till mätvärden.</P> <P class="p618 ft4"><SPAN class="ft4">7.1.6</SPAN><SPAN class="ft58">Uppföljning och rapportering</SPAN></P> <P class="p191 ft1">Inom elmarknadsområdet har Energimyndigheten ett uppföljningsansvar och ett rapporteringsansvar. Ett liknande förfarande etableras också för närvarande inom värmesektorn. Något liknande arrangemang bör övervägas för certifikatmarknaden.</P> <P class="p61 ft1">Uppföljningen av marknaden i ett kortsiktigt perspektiv har till främsta syfte att skydda aktörerna mot effekterna av otillbörlig påverkan. Det slaget av uppföljning och rapportering avser i första hand hur handeln och marknadsplatsen fungerar med avseende på konkurrens och konsumentskydd.</P> <P class="p655 ft14">185</P> </DIV> <DIV id="page_179"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p7 ft3">Myndighetsuppgifter</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p208 ft4"><SPAN class="ft4">7.1.7</SPAN><SPAN class="ft63">Att informera</SPAN></P> <P class="p69 ft1">Under det år då systemet ska förberedas för introduktion krävs betydande informationsinsatser till alla berörda parter, såväl elproducenter och elhandlare som slutanvändare, oavsett om de valt att själva påta sig kvotplikten eller ej. Informationen bör inte bara inriktas på systemets funktioner och hur de berör olika aktörer utan även de bakomliggande motiven för att öka produktionen av el från förnybara energikällor bör sättas i sitt sammanhang och lyftas fram.</P> <P class="p525 ft21"><SPAN class="ft21">7.2</SPAN><SPAN class="ft57">Myndigheternas kompetensområden</SPAN></P> <P class="p51 ft2">Regeringens och riksdagens kompetensområden är självklara och behöver inte närmare kommenteras i detta sammanhang.</P> <P class="p212 ft4"><SPAN class="ft4">7.2.1</SPAN><SPAN class="ft63">Statens energimyndighet</SPAN></P> <P class="p69 ft1">Energimyndigheten har idag ett antal myndighetsuppgifter som kan karakteriseras som i huvudsak <NOBR>icke-operativa.</NOBR> De delar av den nuvarande verksamheten som har anknytning till införandet och driften av certifikathandelssystemet är i huvudsak följande:</P> <P class="p656 ft1">Energimyndigheten ansvarar för genomförande och uppföljning av programmen för investeringsstöd till vindkraft, småskalig vattenkraft (&lt;1,5 MW) och biobränslebaserad kraftvärme. Myndigheten bedriver också en omfattande analys- och utredningsverksamhet, som resulterar i underlag för myndighetens och regeringskansliets verksamhet inom det energipolitiska området. Energimyndigheten är statistikansvarig myndighet för den officiella energistatistiken. Myndigheten ansvarar också för finansiering av forskning och utveckling inom energiområdet. Enligt Energimyndighetens instruktion ska myndigheten bl.a. bedriva aktiv informationsverksamhet inom sitt område.</P> <P class="p175 ft2">Nätavdelningen fullgör bl.a. myndighetens uppgifter enligt ellagen och fungerar därvid som nätmyndighet. Avdelningen har tillsyn över nätoperatörernas verksamhet.</P> <P class="p657 ft14">186</P> </DIV> <DIV id="page_180"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td370"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td353"><SPAN class="p7 ft15">Myndighetsuppgifter</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p447 ft4"><SPAN class="ft4">7.2.2</SPAN><SPAN class="ft58">Affärsverket svenska kraftnät</SPAN></P> <P class="p41 ft1">Svenska kraftnät har en operativ roll i det svenska elsystemet. Svenska kraftnät äger och förvaltar det svenska stamnätet och är systemoperatör. Svenska kraftnät är också delägare i Nord Pool, som driver den nordiska elbörsen. I uppgiften att vara systemansvarig ingår att samla in och bearbeta alla mätvärden från de lokala och regionala nätägarna över den el som matats in på nätet respektive levererats från nätet.</P> <P class="p228 ft4"><SPAN class="ft4">7.2.3</SPAN><SPAN class="ft58">Statistiska centralbyrån</SPAN></P> <P class="p63 ft1">Statistiska centralbyrån (SCB) svarar för insamlingen av statistik inom ramen för programmet för energistatistik. SCB har därmed överblick över den totala elanvändningen i landet men saknar uppgifter om användningen på en mycket detaljerad nivå.</P> <P class="p61 ft1">SCB samlar även in uppgifter om elproduktionen. Uppgiftsinsamlingen är emellertid inte heltäckande i och med att uppgiftsinsamlingen om produktion i små anläggningar inte utförs som totalundersökning.</P> <P class="p618 ft21"><SPAN class="ft21">7.3</SPAN><SPAN class="ft57">Myndigheternas uppgifter</SPAN></P> <P class="p41 ft1">Mot bakgrund av de myndighetsuppgifter som beskrivits i avsnitt 7.1 och de olika myndigheternas kompetensområden, som beskrivits i avsnitt 7.2, föreslås följande fördelning av uppgifterna. I några fall är arbetsfördelningen självklar eftersom den är ett åliggande för en utpekad myndighet, i andra fall kan uppgiften lösas av mer än en av de angivna myndigheterna.</P> <P class="p228 ft4"><SPAN class="ft4">7.3.1</SPAN><SPAN class="ft58">Riksdag och regering</SPAN></P> <P class="p41 ft1">Den lag som utredaren föreslår ska reglera systemet med kvotbaserad certifikathandel beslutas av riksdagen. I förslaget anges också vilka sanktioner som ska utgå om de kvotpliktiga inte fullföljer sina skyldigheter. Riksdagen beslutar om kvotens nivå och utveckling för perioden <NOBR>2003–2010</NOBR> och tiden därefter efter förslag från regeringen.</P> <P class="p658 ft14">187</P> </DIV> <DIV id="page_181"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p7 ft3">Myndighetsuppgifter</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p145 ft1">Att sätta kvoten är en uppgift för riksdagen. Den kvot som sätts över tiden ska harmoniera med de politiska mål som regering och riksdag sätter upp för utvecklingen av användningen av förnybara energikällor. Exempel på sådana mål är de indikativa mål som finns i bilagan till <NOBR>EG-direktivet</NOBR> om el från förnybara energikällor.</P> <P class="p66 ft1">Riksdagen beslutar om kvotens storlek och utveckling på förslag av regeringen. Energimyndigheten bör förse regeringen med de underlag den behöver för att lämna förslag till riksdagen. Sådana underlag kan vid behov tas fram genom en utvidgning av det regeringsuppdrag Energimyndigheten årligen får i regleringsbrevet avseende utvecklingen på elmarknaden.</P> <P class="p313 ft4"><SPAN class="ft4">7.3.2</SPAN><SPAN class="ft63">Statens energimyndighet</SPAN></P> <P class="p51 ft1">Utredningen föreslår att Energimyndigheten bör ha följande uppgifter inom certifikatssystemet:</P> <P class="p659 ft25"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft49">Följa upp och vid behov lämna förslag till regeringen om förändringar av kvotplikten.</SPAN></P> <P class="p58 ft28"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft53">Godkänna anläggningar, som ska tilldelas certifikat, och följa upp anläggningarna med avseende på kriterierna för godkännande.</SPAN></P> <P class="p58 ft28"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft53">Följa upp och utvärdera certifikatsystemet och vid behov lämna förslag till förändringar.</SPAN></P> <P class="p147 ft12"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft48">Att garantera miniminivåer under introduktionsperioden.</SPAN></P> <P class="p56 ft12"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft48">Att ansvara för sanktionsmedlen.</SPAN></P> <P class="p455 ft28"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft53">Att informera om det kvotbaserade certifikatsystemet inte minst vid introduktionen samt möjligheterna till utökade miljöambitioner.</SPAN></P> <P class="p48 ft1">I förslaget till systemutformning har också uppgifterna att</P> <P class="p299 ft12"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft48">kontrollera innehav av certifikat,</SPAN></P> <P class="p56 ft12"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft48">annullera certifikat och att</SPAN></P> <P class="p56 ft12"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft48">utfärda sanktioner när åliggandena inte uppfylls</SPAN></P> <P class="p660 ft1">lagts på Energimyndigheten.</P> <P class="p148 ft1">Av inte minst administrativa skäl bör avstämningen av kvotuppfyllelsen ske en gång per år. De kvotpliktiga (elhandelsföretag m.fl.) lämnar varje år en deklaration till Energimyndigheten som innehåller uppgifter om använd eller försåld el. De deklarerade uppgifterna matchas mot uppgifterna på avstämningskontot om vilken</P> <P class="p13 ft14">188</P> </DIV> <DIV id="page_182"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td370"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td353"><SPAN class="p7 ft15">Myndighetsuppgifter</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p60 ft1">mängd certifikat respektive deklarant är registrerad ägare till vid tiden för avstämningen. Sanktionen för att inte inneha tillräckligt antal certifikat för den uppställda kvoten utfärdas av Energimyndigheten.</P> <P class="p3 ft1">Den andra uppgiften – att godkänna de anläggningar som ska kunna tilldelas certifikat – liknar till en del en av Energimyndighetens nuvarande uppgifter. När myndigheten behandlar ansökningar om investeringsstöd görs en bedömning av anläggningens utförande och prestanda vid drift och i förekommande fall av vilka bränslen som kommer att användas. Det kommer att krävas särskilda bestämmelser för att definiera vilka anläggningar som ska få tillstånd att sälja certifikat. Se författningskommentaren till kap. 1 i lagförslaget. Sådana bestämmelser kan utfärdas i form av tillämpningsföreskrifter till den föreslagna lagen om handel med elcertifikat.</P> <P class="p581 ft4"><SPAN class="ft4">7.3.3</SPAN><SPAN class="ft58">Affärsverket svenska kraftnät</SPAN></P> <P class="p63 ft1">De uppgifter som Svenska kraftnät föreslås få är kopplade till produktionen av el från förnybara energikällor.</P> <P class="p91 ft2">Mot bakgrund av Svenska kraftnäts kompetens och nuvarande uppgifter är det naturligt att ge affärsverket följande uppgifter inom certifikatsystemet:</P> <P class="p661 ft12"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft54">Central avräkning av elproduktionen från förnybara energikällor</SPAN></P> <P class="p112 ft12"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft54">Utfärdande av certifikat för motsvarande elproduktion</SPAN></P> <P class="p121 ft12"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft54">Upprättande och drift av ett register över innehav av certifikat</SPAN></P> <P class="p111 ft1">De båda senare uppgifterna är nya för Svenska kraftnät. Eftersom både utfärdandet av certifikat och driften av ett register är operativa uppgifter nära anknutna till mätningen av producerad el är det naturligt att lägga ansvaret för dessa båda uppgifter på Svenska kraftnät, som kan driva dem i egen regi eller hyra in tjänsterna.</P> <P class="p100 ft1">Frågan om var ett register ska finnas är komplex och beror mycket på hur handeln med certifikat utvecklas nationellt och internationellt. Förslaget innebär att Svenska kraftnät får ansvaret för att registerfunktionen fungerar rationellt och medger den kontroll av kvotuppfyllelsen som Energimyndigheten utför. Utredningen bedömer att handeln med elcertifikat i ett inledningsskede</P> <P class="p662 ft14">189</P> </DIV> <DIV id="page_183"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p7 ft3">Myndighetsuppgifter</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p8 ft1">blir relativt måttlig till sin omfattning. Detta talar för att registerfunktionen inledningsvis placeras hos Svenska kraftnät.</P> <P class="p10 ft2">I registerfunktionen ska också ingå att de bilaterala affärer som görs registreras. Det är nödvändigt för att prisbildningen ska kunna följas upp på ett entydigt och säkert sätt.</P> <P class="p212 ft4"><SPAN class="ft4">7.3.4</SPAN><SPAN class="ft63">Statistiska centralbyrån</SPAN></P> <P class="p117 ft1">SCB:s uppgifter ligger helt inom det statistiska området. De statistiska uppgifter som erfordras för att bestämma kvoten kan hämtas från den reguljära statistikinsamling som SCB genomför på Energimyndighetens uppdrag. Möjligen kan urval behöva förtätas eller utvidgas till nya delar av de populationer som undersöks.</P> <P class="p66 ft2">Det åligger Energimyndigheten att i dialog med SCB ta fram de underlag som behövs för att Energimyndigheten ska kunna genomföra sina uppgifter.</P> <P class="p212 ft4"><SPAN class="ft4">7.3.5</SPAN><SPAN class="ft63">Sammanfattning av myndighetsuppgifterna</SPAN></P> <P class="p663 ft2">Förslaget till organisation av myndigheternas uppgifter kan illustreras med följande figur:</P> <P class="p664 ft14">190</P> </DIV> <DIV id="page_184"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GPB377d1184x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"> <TR> <TD class="tr0 td370"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td353"><SPAN class="p7 ft15">Myndighetsuppgifter</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p665 ft1"><SPAN class="ft22">Figur 7.1</SPAN>: Myndighetsfunktioner</P> <P class="p666 ft117">Regering och riksdag:</P> <P class="p667 ft117"><SPAN class="ft86">§</SPAN><SPAN class="ft159">Lagstifta</SPAN></P> <P class="p667 ft117"><SPAN class="ft86">§</SPAN><SPAN class="ft159">Föreslå / fastställa kvoter</SPAN></P> <P class="p667 ft117"><SPAN class="ft86">§</SPAN><SPAN class="ft159">Bestämma sanktioner</SPAN></P> <P class="p668 ft117">Energimyndigheten:</P> <P class="p669 ft117"><SPAN class="ft86">§</SPAN><SPAN class="ft159">Godkänna anläggningar</SPAN></P> <P class="p670 ft64">(kontrollera, sanktionera)</P> <P class="p669 ft161"><SPAN class="ft86">§</SPAN><SPAN class="ft160">Infordra uppgift om innehav</SPAN></P> <P class="p669 ft161"><SPAN class="ft86">§</SPAN><SPAN class="ft160">Kontrollera innehav</SPAN></P> <P class="p671 ft161"><SPAN class="ft86">§</SPAN><SPAN class="ft160">Utfärda sanktioner m.a.p. cert.innehav</SPAN></P> <P class="p669 ft161"><SPAN class="ft86">§</SPAN><SPAN class="ft160">Annullera certifikat</SPAN></P> <P class="p669 ft161"><SPAN class="ft86">§</SPAN><SPAN class="ft160">Ta fram underlag till kvotkrav</SPAN></P> <P class="p669 ft161"><SPAN class="ft86">§</SPAN><SPAN class="ft160">Informera om systemet</SPAN></P> <P class="p669 ft117"><SPAN class="ft86">§</SPAN><SPAN class="ft159">Uppföljning och utvärdering</SPAN></P> <P class="p669 ft117"><SPAN class="ft86">§</SPAN><SPAN class="ft159">Svara för övergångslösningar</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"> <TR> <TD class="tr30 td371"><SPAN class="p7 ft162">Uppgift om</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td372"><SPAN class="p672 ft162">Kontroll av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td373"><SPAN class="p7 ft163">godkända</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td374"><SPAN class="p672 ft163">innehav vid</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td373"><SPAN class="p7 ft164">anläggningar</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td374"><SPAN class="p672 ft162">kvotperiodens</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td373"><SPAN class="p7 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td374"><SPAN class="p672 ft166">slut</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr31 td373"><SPAN class="p7 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td374"><SPAN class="p7 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p673 ft120">Affärsverket svenska kraftnät</P> <P class="p674 ft120"><SPAN class="ft86">§</SPAN><SPAN class="ft167">Centralt avräkna elproduktion</SPAN></P> <P class="p675 ft120"><SPAN class="ft86">§</SPAN><SPAN class="ft167">Utfärda certifikat</SPAN></P> <P class="p676 ft120"><SPAN class="ft168">§</SPAN><SPAN class="ft169">Upprätta och driva register</SPAN></P> <P class="p677 ft14">191</P> </DIV> <DIV id="page_185"> <P class="p678 ft70"><SPAN class="ft0">8</SPAN><SPAN class="ft69">Alternativa lösningar som utredningen övervägt</SPAN></P> <P class="p679 ft1">Principiellt sett finns det ett antal modeller som kan användas för att främja investeringar i produktion av el från förnybara energikällor. I följande avsnitt görs en kort genomgång av dessa möjligheter och skälen till att välja den lösning som föreslås.</P> <P class="p132 ft1">De modeller som behandlas är:</P> <P class="p97 ft12"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft54">Investeringsstöd</SPAN></P> <P class="p121 ft12"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft54">Stöd kopplat till ett antal fullasttimmar</SPAN></P> <P class="p112 ft12"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft54">Upphandling</SPAN></P> <P class="p121 ft12"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft54">Effektcertifikat</SPAN></P> <P class="p121 ft12"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft54">Multipla certifikat</SPAN></P> <P class="p680 ft2">För de fyra förstnämnda metoderna gäller generellt att det finns svårigheter att genomföra en internationell harmonisering.</P> <P class="p681 ft21"><SPAN class="ft21">8.1</SPAN><SPAN class="ft57">Investeringsstöd</SPAN></P> <P class="p41 ft1">Genom ett investeringsstöd lyfts en del av investerarens risk ur kalkylen. Stödmodellen har varit och är vanlig. Det finns regler och upparbetade administrativa rutiner för att hantera sådant stöd. En nackdel är att det belastar statskassan. En fördel är att det är överblickbart för alla parter och inte medför några fortsatta åtaganden från statens sida.</P> <P class="p61 ft1">Investeringsstödet innebär en subvention av kapitalkostnaderna. Det medverkar till att en produktion kommer till stånd men verkar inte produktionsstimulerande eftersom stödet är detsamma oavsett produktionens omfattning. Det verkar inte heller teknikdrivande såvida det inte differentieras eller förenas med särskilda villkor så att det premierar särskilt kostnadseffektiva lösningar.</P> <P class="p528 ft14">193</P> </DIV> <DIV id="page_186"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p7 ft3">Alternativa lösningar som utredningen övervägt</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p145 ft1">De särskilda villkor som är förenade med vissa investeringsstöd, såsom vid stöd till investeringar i biobränslebaserad kraftvärmeproduktion, kan inte hävdas hur länge som helst eller under obestämd tid. I kraftvärmefallet gäller villkoren som är förknippade med bränslets sammansättning i fem år. Är det villkor som berör konstruktionen av anläggningen saknar tidsaspekten betydelse, är det däremot fråga om förhållanden som rör driften måste stödets omfattning ställas mot nyttan av att ha tidsbegränsade villkor.</P> <P class="p682 ft1">Investeringsstöd är en stödform som är godkänd enligt EG:s riktlinjer för statligt stöd till skydd för miljön. Investeringar inom kraftvärmeproduktion och produktion av el från förnybara energikällor utgör dessutom två av Gemenskapens prioriterade områden.</P> <P class="p66 ft1">Ett system grundat på investeringsstöd innebär att staten har ett klart uttalat mål för hur stora investeringar som den anser bör komma till stånd. Målet sätts genom att riksdagen anger hur stort stödet får vara, räknat i procent av godkända kostnader, och genom att anvisa en budgetram för stödet. Som regel har sådana stöd bestämts för flera år i taget. Sammantaget medger systemet små möjligheter till hänsyn till förändrade marknadsförhållanden. Det leder inte heller till kostnadseffektiva lösningar, i varje fall inte vad avser en ökad produktion av el från förnybara energikällor, oavsett kraftslag, eftersom det är mycket svårt eller omöjligt att på ett planmässigt sätt åstadkomma riktiga avvägningar mellan de lika kraftslagen.</P> <P class="p683 ft21"><SPAN class="ft21">8.2</SPAN><SPAN class="ft57">Stöd kopplat till fullasttimmar</SPAN></P> <P class="p65 ft1">Stöd av detta slag är ett modifierat driftstöd som även kan betraktas som ett investeringsstöd med villkorlig successiv utbetalning. Idén till detta kommer från det danska systemet för stimulans till <NOBR>VE-elproduktion.</NOBR></P> <P class="p10 ft1">I det danska systemet garanteras vindkraftproducenter under vissa förhållanden ett fast belopp per producerad kWh under de 12 <NOBR>000–25</NOBR> 000 första fullasttimmarna, beroende på kraftverkets effekt. Stödformen stimulerar till en hög och effektiv produktion, till skillnad från rent investeringsstöd, som inte har något egentligt samband med den energimängd som produceras.</P> <P class="p66 ft2">Effekten på producentens intäkter är densamma som med ett investeringsstöd men det är mindre gynnsamt för investerarens likviditet vid investeringstillfället. Stödet är överblickbart för alla</P> <P class="p488 ft14">194</P> </DIV> <DIV id="page_187"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td375"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td376"><SPAN class="p7 ft15">Alternativa lösningar som utredningen övervägt</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p60 ft1">parter. Det ekonomiska åtagandet för staten kan beräknas med stor noggrannhet vad gäller befintliga anläggningar. För nya anläggningar utgör det en multipel av antalet produktionsanläggningar. Modellen kan givetvis användas även för andra slag av anläggningar än vindkraft om det skulle vara ändamålsenligt.</P> <P class="p61 ft1">Nackdelarna med stödformen är desamma som med investeringsstödet. Det belastar statskassan och utgör dessutom ett åtagande som sträcker sig <NOBR>8–12</NOBR> år framåt i tiden, kanske ännu längre tid om produktionsförhållandena under någon tid är dåliga. Det verkar inte teknikdrivande men väl produktionsstimulerande. Eventuella villkor kan ha effekt under hela den period stödet utgår och stödformen är därmed mera fördelaktig än investeringsstödet, sett ur denna synvinkel.</P> <P class="p198 ft21"><SPAN class="ft21">8.3</SPAN><SPAN class="ft57">Upphandling</SPAN></P> <P class="p63 ft1">Ett alternativ till det stöd som kopplats till ett antal fullasttimmar är att minska kostnaderna för etablering av en ny anläggning genom ett upphandlingsförfarande. Det skulle kunna utformas på så sätt att en bestämd energimängd handlas upp genom ett auktions- eller anbudsförfarande.</P> <P class="p91 ft1">Upphandlingen avser att täcka den del av produktionskostnaden som inte kan täckas av elpriset. Upphandlingen kan genomföras en eller flera gånger årligen och avse leveranser under ett år eller en del av ett år. Den kan också ordnas så att den avser leveranser under en längre tidsperiod.</P> <P class="p91 ft1">Fördelen med att ha korta perioder är att resultatet blir bra anpassat till de prisförhållanden som råder på marknaden vid tiden för upphandlingen. Det ger ett mindre producent- eller konsumentöverskott. Nackdelen med korta perioder är att producenterna måste lägga en stor mängd arbete på upphandlingsarbetet och att produktionsvillkoren kan bli ryckiga. En fördel är att om producenten inte lyckas särskilt bra i en upphandling ges det ganska snart en ny möjlighet.</P> <P class="p6 ft1">Fördelen med upphandling avseende långa perioder, två år eller längre tid, är att producenterna får en mer förutsägbar produktionsekonomi. Nackdelen är att resultaten troligen präglas av den vid upphandlingen rådande marknadsbilden, som kan förändras mycket under en period om två år eller längre tid. Modellen leder</P> <P class="p684 ft14">195</P> </DIV> <DIV id="page_188"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p7 ft3">Alternativa lösningar som utredningen övervägt</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p8 ft1">till större producent- eller konsumentöverskott än om korta upphandlingsperioder tillämpas.</P> <P class="p10 ft1">Upphandlingen innehåller också den ett element av statlig planering i och med att den volym som ska handlas upp bestäms, om än indirekt, av det belopp som anslås till ändamålet. Finansieringen skulle kunna ske genom en avgift eller punktskatt. Svårigheten är att träffa rätt kollektiv med avgiften.</P> <P class="p220 ft21"><SPAN class="ft21">8.4</SPAN><SPAN class="ft57">Effektcertifikat</SPAN></P> <P class="p69 ft1">Idén med effektcertifikat har framförts av experten i utredningen professor Ted Lindblom i förstudien ”Implementering av certifikathandel avseende förnybar el” varur följande citat hämtats för att belysa grundtanken:</P> <P class="p685 ft170">Ett möjligt sätt att hantera de kort- och långsiktiga effektivitetsbrister som kan sammanhänga med ett införande av ett kvotbaserat system med energirelaterade elcertifikat, kan vara att i stället införa ett system med två certifikatformer – effektberoende och energirelaterade certifikat. Med en sådan utformning skulle en del av investeringsrisken och den direkta finansieringen kunna föras över på köparna av certifikat, varvid investerarens totala risktagande minskas i motsvarande mån. I princip skulle det vara möjligt att finna en avvägning mellan effektre- spektive energicertifikat, som avspeglar det tidigare systemet med investeringsstöd. I och med att certifikatsystemet förutsätts vara självfinansierat skulle dock prisjusteringar behöva göras ut till slutkunder, varvid den samhällsekonomiska effektiviteten torde reduceras. Vidare kan ytterligare ’stöd’ behövas för att stimulera en snabbare utbyggnad av förnybar elproduktion i enlighet med miljömål. Det senare talar för att tyngdpunkten i stället borde läggas på effektcertifikat.</P> <P class="p686 ft1">Effektcertifikaten liknar i vissa avseenden en stödmodell med investeringsstöd. Effektcertifikaten stimulerar till utbyggnad av produktionskapacitet men verkar inte produktionsdrivande. De måste därför kombineras med energirelaterade certifikat för att fungera tillfredsställande. Det innebär att två parallella certifikatsystem etableras, vilket i sig innebär ett komplicerande förhållande, jämfört med enbart ett certifikatsystem.</P> <P class="p87 ft1">Införandet av effektcertifikat innebär såvitt kan bedömas att det måste finnas mål för effektutbyggnaden, mål mätta i MW. Efterfrågan på effektcertifikat uppstår inte förrän möjligheterna till produktionsökning inom nuvarande produktionssystem utnyttjats nära nog fullt ut. Det finns därmed ingen stor marknad för dessa certifikat förrän om några år.</P> <P class="p687 ft14">196</P> </DIV> <DIV id="page_189"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td375"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td376"><SPAN class="p7 ft15">Alternativa lösningar som utredningen övervägt</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p151 ft1">Effektcertifikatens främsta uppgift är att göra finansieringen av investeringarna billigare. Även om de skulle uppfylla det syftet skulle det vara nödvändigt att komplettera dem med andra instrument för att göra dem teknikdrivande.</P> <P class="p618 ft21"><SPAN class="ft21">8.5</SPAN><SPAN class="ft57">En lösning inom certifikatsystemet</SPAN></P> <P class="p41 ft1">En kompletterande lösning inom certifikatsystemets ram är ett delsystem där nyinvesteringar tilldelas flera certifikat per producerad elenhet under de första åren. Kompletteringen innebär att nyinvesteringar oberoende av kraftslag tilldelas flera certifikat per enhet (MWh) under en övergångsperiod av <NOBR>5–10</NOBR> år. Syftet är att säkerställa en kontinuerlig teknikutveckling utan att få ett totalt sett alltför dyrt system. Förslaget gäller alltså enbart el från nya anläggningar och det kan se ut på följande principiella sätt:</P> <P class="p395 ft12"><SPAN class="ft5">1.</SPAN><SPAN class="ft42">Varje MWh ger 5 certifikat år </SPAN><NOBR>2003–2004</NOBR></P> <P class="p121 ft12"><SPAN class="ft5">2.</SPAN><SPAN class="ft42">Varje MWh ger 4 certifikat år </SPAN><NOBR>2005–2006</NOBR></P> <P class="p121 ft12"><SPAN class="ft5">3.</SPAN><SPAN class="ft42">Varje MWh ger 3 certifikat år </SPAN><NOBR>2007–2008</NOBR></P> <P class="p112 ft12"><SPAN class="ft5">4.</SPAN><SPAN class="ft42">Varje MWh ger 2 certifikat år </SPAN><NOBR>2009–2010</NOBR></P> <P class="p99 ft1">Därefter gäller kopplingen att 1 MWh ger 1 certifikat för all el från sådana förnybara energikällor som omfattas av certifikathandelssystemet. På detta sätt ges investeraren en tidig premie och samtidigt höjs kvotplikten vilket gör att alltmer av den befintliga produktionen tas i anspråk och certifikatpriset höjs. Om priset på el under tiden stiger sjunker priset på certifikat och totalkostnaden för det kompletterande systemet sjunker i motsvarande grad.</P> <P class="p61 ft1">Det är svårt att på ett korrekt sätt beräkna sambandet mellan kvotplikt och uppnådd målsättning när det saknas ett enhetligt samband mellan elproduktion och antal utgivna certifikat. Det finns också en genuin osäkerhet om bedömningen av tidsskillnaden mellan det beslut om investering som kvotplikten ger upphov till och den aktuella idrifttagningen av anläggningen.</P> <P class="p6 ft1">Även om merparten av ökningen av produktionen av el från förnybara energikällor under de första åren kan väntas komma från expansion inom existerande anläggningar, där ledtiden för produktionsökningar är kort, kommer nyinvesteringarna att mycket snart leda till ett stort och svårberäknat tillskott av certifikat på marknaden. Den ovan beskrivna trappan skulle ge upp till 20 extra certifi-</P> <P class="p662 ft14">197</P> </DIV> <DIV id="page_190"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p7 ft3">Alternativa lösningar som utredningen övervägt</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p688 ft1">kat per MWh under en åttaårsperiod för den som investerat och producerat från systemets början.</P> <P class="p689 ft14">198</P> </DIV> <DIV id="page_191"> <P class="p0 ft0">9 Övriga konsekvenser</P> <P class="p690 ft2">I detta kapitel beskrivs konsekvenser i enlighet med kommitté- handbokens anvisningar.</P> <P class="p681 ft21"><SPAN class="ft21">9.1</SPAN><SPAN class="ft57">Inledning</SPAN></P> <P class="p63 ft1">Enligt 15 § kommittéförordningen ska i förekommande fall även anges konsekvenserna av de lämnade förslagen för den kommunala självstyrelsen, brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet, sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet, små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt i förhållande till större företags, jämställdheten mellan män och kvinnor samt möjligheten att nå de integrationspolitiska målen.</P> <P class="p3 ft1">I kapitel 6 diskuteras de ekonomiska konsekvenserna av förslaget. I detta kapitel uppmärksammas frågor om andra konsekvenser av utredningens förslag.</P> <P class="p61 ft1">Utredningens förslag synes inte ha några konsekvenser då det gäller brottsligheten eller det brottsförebyggande arbetet eller för möjligheten att nå de integrationspolitiska målen. Jämställdheten mellan män och kvinnor, eller den kommunala självstyrelsen synes inte heller påverkas av förslagen.</P> <P class="p192 ft21"><SPAN class="ft21">9.2</SPAN><SPAN class="ft57">Konsekvenser för små företag</SPAN></P> <P class="p191 ft2">Nya regler kan medföra svårigheter för små företag, svårigheterna kan dock i viss mån minskas genom informationsinsatser i god tid.</P> <P class="p4 ft1">Små företag som är kvotpliktiga kan låta sin elleverantör vara ombud och införskaffa certifikaten. På så sätt kan små kvotpliktiga företag slippa den ökade administration som det kan innebära att själv handla certifikat. Det är också tänkbart att det växer fram</P> <P class="p536 ft14">199</P> </DIV> <DIV id="page_192"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p7 ft3">Övriga konsekvenser</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p691 ft1">företag som upphandlar certifikat åt flera små kvotpliktiga, i likhet med vad som skett på elmarknaden.</P> <P class="p9 ft1">Små elleverantörer utan egen produktion som blir ombud för elkunder som inte önskar vara kvotpliktiga kan ha sämre förutsättningar än större elleverantörer med egen produktion vad gäller att göra bedömningar av certifikatmarknaden. Detta skulle kunna medföra en konkurrensnackdel. För att undvika sådana effekter är det viktigt att utförlig information om prisbilden är tillgänglig för alla, stora som små. Den information som Svenska kraftnät tillhandahåller om prisbild och även beräkning av medelpris spelar därvid en viktig roll.</P> <P class="p209 ft1">Det är tänkt att certifikatsystemet ska ersätta det nuvarande stödet till förnybar och småskalig elproduktion som har flera olika former. Att antalet olika stödformer minskas och ersätts av ett system borde innebära en förenkling för små producenter men ett marknadsbaserat stöd där ett mer aktivt engagemang behövs kan vara krångligare för små producenter än dagens bidragssystem. Det kan ta ett tag innan små producenter hittar ut på certifikatmarknaden och lärt sig hur den fungerar. Under den första tiden kan möjligheten att utnyttja garantipriset (golvet) vara en trygghet.</P> <P class="p87 ft1">Tillverkare och leverantörer inom sektorn småskalig förnybar elproduktion för en tynande tillvaro idag. På vattenkraftsidan saknas hemmamarknad, på vindkraftsidan finns hemmamarknad men den domineras av utländska aktörer. Tillverkare och leverantörer inom dessa två sektorer ser en avsevärt högre stödnivå än dagens som en förutsättning för att branschen ska växa. Ett certifikatssystem skulle inte innebära lösningen på deras problem i det korta perspektivet. Inte heller torde ett certifikatsystem avsevärt förvärra en idag redan svår situation.</P> <P class="p313 ft21"><SPAN class="ft21">9.3</SPAN><SPAN class="ft57">Kringliggande faktorer och systemets konsekvenser</SPAN></P> <P class="p221 ft4"><SPAN class="ft4">9.3.1</SPAN><SPAN class="ft63">Förändringar i energibeskattningen</SPAN></P> <P class="p65 ft1">I direktivet står att vid utformandet av certifikatsystemet ska förändringar i energibeskattningen – bland annat vad avser behandlingen av kraftvärmeproduktionen – beaktas. I avsnitt 5.10 beskrivs den möjlighet som ges i lagen (1994:1776) om skatt på energi 11 kap. 9 § 4 stycket och som innebär att det finns ett val mellan att göra avdrag för ingående skatt på det bränsle som åtgår för elproduktion och att göra avdrag för den elkonsumtionsskatt som</P> <P class="p50 ft14">200</P> </DIV> <DIV id="page_193"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td17"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td18"><SPAN class="p7 ft15">Övriga konsekvenser</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p60 ft1">normalt skulle utgått vid förbrukning i elpannor/värmepumpar, som finns i den egna verksamheten. Om elproduktionen sker med biobränslen, som inte belastas med några bränsleskatter, är det fördelaktigt att välja avdrag för elkonsumtionsskatten.</P> <P class="p91 ft1">Vi föreslår ett certifikatsystem som också syftar till att främja elproduktion från förnybara energikällor. Ett bibehållande av avdragsrätten kombinerat med ett certifikatsystem kan då ses som ett dubbelt stöd med samma syfte. Vi föreslår att avdragsrätten ses över för biobränslen, att den biobränslebaserade kraftvärmeproduktionen tilldelas certifikat och att användningen av el inom det egna systemet betraktas som kvotpliktig.</P> <P class="p6 ft1">I avsnitt 3.2 har potentialen för kraftvärmeproduktion beräknats med hänsyn tagen till ovanstående.</P> <P class="p192 ft4"><SPAN class="ft4">9.3.2</SPAN><SPAN class="ft58">Andra utredningar</SPAN></P> <P class="p63 ft1">Flera utredningar som pågår eller under senare tid har avslutats utgör viktigt underlag till utformningen av ett system för certifikathandel. I direktivet nämns utredningen om möjligheterna att utnyttja Kyotoprotokollets flexibla mekanismer i Sverige (N 1999:05, dir. 1999:25), Klimatkommittén (M 1998:06, dir. 1998:40), Vindkraftsutredningen (M 1998:05, dir. 1998:35), Miljömålskommittén (M 1998:07, dir. 1998:45) och Resurseffektiviseringsutredningen (Fi 1999:02, dir. 1998:107).</P> <P class="p61 ft1">Utredningen om möjligheterna att utnyttja Kyotoprotokollets flexibla mekanismer i Sverige och Klimatkommittén behandlar båda frågor om sätt att minska utsläppen av växthusgaser under Kyotoprotokollet, främst koldioxid. Som har konstaterats tidigare är ett certifikatsystem ett sätt att öka andelen el från förnybara energikällor. Det bidrar till att ett uthålligt energisystem byggs upp och även indirekt till att utsläppen av växthusgaser minskar genom att förnybar elproduktion kan tränga ut fossilbaserad elproduktion. Ett system för certifikat kan mycket väl kombineras med ett system för handel med utsläppsrätter.</P> <P class="p100 ft1">Planeringsmål för vindkraften som Vindkraftsutredningen behandlar diskuteras i avsnitt 3.2.4 tillsammans med vindkraftens expansionsmöjligheter. Vindkraftsutredningen tar också upp hur vindkraften förhåller sig till de nationella miljömålen vilket behandlas i kapitel 6 i denna rapport.</P> <P class="p684 ft14">201</P> </DIV> <DIV id="page_194"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p7 ft3">Övriga konsekvenser</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p219 ft1">Miljömålskommittén anser att tre åtgärdsstrategier behöver förverkligas för att det ska bli möjligt att nå miljömålen. En av de tre strategierna är effektivisering av energi och transporter. Målet är ett energisystem som är långsiktigt hållbart. För att minska utsläppen och behoven av nya dyrbara produktionsanläggningar är det nödvändigt med energihushållning, effektiv energiproduktion och införande av förnybara energikällor skriver miljömålskommittén. Även hushållning med mark, vatten och den bebyggda miljön är en av miljömålskommitténs strategier. Där säger man att värdefulla områden ska skyddas, biologiska mångfalden bevaras och hänsyn till natur- och kulturvärden tas vid exploatering. I kapitel 6 diskuteras certifikatsystemet och en expansion av förnybar elproduktion förhåller sig till de 15 miljömål Miljömålskommittén behandlar i sitt betänkande.</P> <P class="p149 ft1">Regeringen beslutade i december år 1998 att tillsätta en särskild utredare med uppgift att genomföra en översyn av behovet av åtgärder för en bättre hushållning och effektivare användning av naturresurser, inkl. bl.a. energiråvaror, i syfte att nå en hållbar utveckling i ett globalt perspektiv (Resurseffektiviseringsutredningen). I uppdraget ingick bl.a. att studera och bedöma sambanden mellan ekonomisk tillväxt, naturresursförbrukning och miljöpåverkan. Utredarens arbete skulle ske med utgångspunkt i en analys av vilken grad av resurseffektivisering som är önskvärd och möjlig på lång och kort sikt. Utredarens betänkande presenteras i rapporten Effektiv användning av naturresurser (SOU 2001:2). En huvudslutsats av utredningens överväganden är att det inte är ändamålsenligt att ställa upp specifika mål för ”resurseffektivisering” totalt i ekonomin, i bestämda regioner eller i enskilda branscher. Såväl miljöpåverkan som eventuella risker för resursuttömning bestäms av uttag och spridning av naturresurser i absoluta tal. Därför är en begränsning lika ”värdefull” då den åstadkommes genom exempelvis ändrad konsumtionsinriktning som då den är resultatet av mer naturresurssparande och miljövänlig teknik.</P> <P class="p531 ft1">En central uppgift för miljöpolitiken kan formuleras som att åstadkomma en s.k. internalisering av kostnader för produktionens och konsumtionens miljöpåverkan, så att de företag och hushåll som förorsakar den också får bära de fulla samhällsekonomiska kostnaderna.</P> <P class="p692 ft14">202</P> </DIV> <DIV id="page_195"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td17"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td18"><SPAN class="p7 ft15">Övriga konsekvenser</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p447 ft4"><SPAN class="ft4">9.3.3</SPAN><SPAN class="ft58">Informativa styrmedel, ursprungsgarantier m.m.</SPAN></P> <P class="p63 ft1"><NOBR>EG-direktivet</NOBR> om el från förnybara energikällor innehåller regler om ursprungsgarantier för sådan el. Avsikten med en ursprungsgaranti för el producerad från förnybara energikällor är att underlätta handeln med sådan el och öka tydligheten beträffande användarnas möjlighet att välja mellan el producerad från <NOBR>icke-förnybara</NOBR> källor och el producerad från förnybara energikällor. System för ursprungsgaranti ger enligt direktivet inte i sig rätt att komma i åtnjutande av nationella stödmekanismer i olika medlemsstater. I direktivet framhålls också att det är viktigt att alla former av el som produceras från förnybara energikällor omfattas av sådana ursprungsgarantier. Ursprungsgarantin är ett instrument som är frikopplat från stödmekanismerna.</P> <P class="p100 ft1">Det nu föreslagna elcertifikatsystemet ger möjlighet att till det enskilda certifikatet koppla information om olika egenskaper som är förknippade med den produktionsanläggning som tilldelats certifikatet. På så sätt kan <NOBR>EG-direktivets</NOBR> ursprungsmärkning genomföras vad gäller den elproduktion som omfattas av elcertifikatsystemet.</P> <P class="p100 ft1">Regeringen har i sitt direktiv till utredningen uttalat att möjligheten bör utnyttjas att stimulera även sådan produktion av el från förnybara energikällor som är kommersiellt självbärande och som av den anledningen står utanför elcertifikatsystemet. I utredningsdirektivet anges särskilt utnyttjandet av informativa styrmedel, bl.a. certifikat, som en sådan möjlighet.</P> <P class="p91 ft1">Det är vår uppfattning att den el som produceras från förnybara energikällor och som inte behöver stödjas ekonomiskt bör kunna ursprungsmärkas eller certifieras för att på så sätt kunna tydliggöra och dra nytta av de miljöfördelar som sådan produktion innebär.</P> <P class="p91 ft1">För närvarande finns flera system för miljömärkning av elproduktion. Svenska naturskyddsföreningens Bra miljöval är ett system. <NOBR>RECS-systemet,</NOBR> som beskrivits i avsnitt 2.4.1, tillhandahåller ett certifikatsystem där internationell harmonisering eftersträvas. Flera av elementen i detta system lämpar sig väl att införliva i eller anpassa till elcertifikatsystemet.</P> <P class="p61 ft1">Etableringen av ett nytt certifikatsystem för all kommersiellt självbärande produktion av el från förnybara energikällor eller för all produktion av sådan el skulle innebära att ytterligare en struktur skapades vid sidan om de redan existerande. Fördelarna med ytterligare ett system måste noga vägas mot de nackdelar flera parallella</P> <P class="p458 ft14">203</P> </DIV> <DIV id="page_196"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p7 ft3">Övriga konsekvenser</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p8 ft1">system medför. Det är viktigt att miljöegenskaperna hos detta slag av elproduktion görs tydliga. Det är lättare att göra en tydlig distinktion mellan produktion av förnybar el och annan el än mellan produktion av olika slag av förnybar el eller snarare mellan olika slag av märkning av sådan el. Ytterligare ett system riskerar att förvirra mera än att förklara.</P> <P class="p10 ft1">Det är vår uppfattning att befintliga strukturer bör utnyttjas så långt som möjligt innan nya system etableras. I avvaktan på att <NOBR>EG-direktivet</NOBR> implementeras och ursprungsgarantierna införs förordar vi att de befintliga märkningssystemen utnyttjas i första hand.</P> <P class="p209 ft1">Oavsett vilket system som väljs, något av de befintliga eller ett nytt, frivilligt system, gäller förhållandet att dessa ursprungsgarantier eller certifikat inte kan användas för att uppfylla elcertifikatsystemets kvotplikt.</P> <P class="p693 ft14">204</P> </DIV> <DIV id="page_197"> <P class="p0 ft0">10 Författningskommentar</P> <P class="p394 ft21"><SPAN class="ft21">10.1</SPAN><SPAN class="ft154">Förslag till lag om elcertifikat</SPAN></P> <P class="p38 ft23">1 kap. Allmänna bestämmelser</P> <P class="p43 ft22">Lagens tillämpningsområde</P> <P class="p40 ft23">1 §</P> <P class="p311 ft22">Denna lag innehåller bestämmelser om rätt för producenter av förnybar el att erhålla elcertifikat, bestämmelser om handel med elcertifikat samt bestämmelser om skyldighet för elleverantörer och elanvändare att förvärva ett visst antal elcertifikat i förhållande till mängden levererad eller förbrukad el.</P> <P class="p132 ft1">Paragrafen reglerar lagens tillämpningsområde.</P> <P class="p39 ft22">Definitioner</P> <P class="p38 ft23">2 §</P> <P class="p694 ft171">Med <SPAN class="ft108">förnybar el </SPAN>avses i denna lag elektricitet som producerats genom utnyttjande av vind, sol, vatten, geotermisk energi och biobränsle.</P> <P class="p695 ft1">Paragrafen innehåller en definition av begreppet ”förnybar el”. Härmed avses el som producerats med hjälp av förnybara energikällor. Som framgår av 2 kap. 1 § är det endast vissa typer av produktion av förnybar el som berättigar till elcertifikat. Detta sammanhänger med att i princip endast sådan produktion av förnybar el som inte är ekonomiskt självbärande bör åtnjuta det stöd som tilldelning av elcertifikat innebär.</P> <P class="p458 ft14">205</P> </DIV> <DIV id="page_198"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td87"><SPAN class="p7 ft3">Författningskommentar</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td88"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p615 ft1">Med produktion av el genom <SPAN class="ft22">vind </SPAN>avses tillgodogörandet av den energi som alstras av rörelser i lufthavet eller vad som i normalt språkbruk kallas vindkraft. Att utnyttja över- eller undertryck i luft som framkallats på artificiell väg, t.ex. genom att luft komprimerats i ett bergrum, varefter el produceras med turbiner som drivs av därifrån utströmmande luft är således inte att anse som förnybar el.</P> <P class="p66 ft1">Produktion av el genom utnyttjande av solenergi avser utnyttjande av solceller, dvs. halvledare som direkt omvandlar solljus till elektrisk ström. Produktion av el genom att på andra sätt utnyttja koncentrerat solljus ryms också inom begreppet.</P> <P class="p66 ft1">Vattenkraft avser främst tillgodogörande av skillnaderna i vattnets lägesenergi som naturligt förekommer i älvar, åar och bäckar. Denna form av elproduktion kan indelas i storskalig och småskalig vattenkraft. Som framgår av 2 kap. 1 § punkt sex föreslås i lagen en gräns vid anläggningar som vid lagens ikraftträdande hade en installerad effekt om högst 1 500 kW. Även el som producerats genom tillgodogörande av energi som finns i tidvatten eller i vågor på havet och i sjöar är att anse som förnybar el. El som produceras genom att vatten pumpats upp till en högre nivå och därefter får strömma ner till en lägre är däremot inte att anse som förnybar el.</P> <P class="p140 ft1">Produktion av el genom utnyttjande av geotermisk energi avser utnyttjandet av temperaturskillnader på olika nivåer i berggrunden eller i hav och sjöar.</P> <P class="p10 ft1">Elproduktion genom utnyttjande av biobränsle – bl.a. energigrödor, avverkningsrester, vass, returlutar och tallolja från massaindustrin eller visst avfall – utgör också en form av förnybar el. Vilka typer av biobränsle som berättigar till elcertifikat föreslås bli reglerat i en förordning utfärdad med stöd i denna lag.</P> <P class="p67 ft23">3 §</P> <P class="p69 ft74">Med <SPAN class="ft2">elcertifikat </SPAN>avses ett av staten utgivet intyg om produktion av en viss mängd förnybar el.</P> <P class="p300 ft1">Paragrafen innehåller en definition av begreppet elcertifikat.</P> <P class="p10 ft1">Ett elcertifikat utgör ett bevis om att en megawattimme elektrisk energi producerats i en sådan anläggning för produktion av förnybar el som godkänts av Statens energimyndighet. Det kan i detta hänseende sägas representera en del av värdet av den elektriska</P> <P class="p696 ft14">206</P> </DIV> <DIV id="page_199"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td7"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td366"><SPAN class="p7 ft15">Författningskommentar</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p308 ft1">kraften, nämligen den del som hänför sig till att produktionen skett med vissa typer av förnybara energikällor.</P> <P class="p386 ft1">Elcertifikatet utgör emellertid också ett värdepapper avsett att omsättas på en marknad för elcertifikat. Ett elcertifikat utgör dock inte ett skuldebrev i inskränkt bemärkelse. Det är inte bärare av någon penningfordran på en borgenär. Inte heller utgör det bevis om någon äganderätt eller annan sakrätt. Dess värde ligger i att det befriar en innehavare som enligt bestämmelserna i 4 kap. är kvotpliktig från skyldigheten att erlägga den sanktionsavgift som annars hade ålagts honom enligt 6 kap. 1 §.</P> <P class="p337 ft1">Genom paragrafens andra stycke har regeringen bemyndigats att utfärda föreskrifter om utländska elcertifikats giltighet i Sverige. För att utländska elcertifikat skall kunna tillerkännas giltighet i Sverige torde det krävas ömsesidiga överenskommelser med det land i vilket certifikatet givits ut.</P> <P class="p42 ft23">4 §</P> <P class="p311 ft2"><SPAN class="ft74">Med </SPAN>certifikatberättigad producent <SPAN class="ft74">avses innehavare av en av Statens energimyndighet godkänd produktionsanläggning för förnybar el.</SPAN></P> <P class="p695 ft2">I paragrafen definieras begreppet certifikatberättigad producent, som återfinns i 2 kap. 5 §, 3 kap. 2 §, 6 kap. 2 § och 7 kap. 1 §.</P> <P class="p386 ft2">Godkännande meddelas efter ansökan produktionsanläggningar i Sverige som uppfyller de krav som ställs i denna lag och förordningar eller föreskrifter meddelade med stöd av denna lag.</P> <P class="p73 ft23">5 §</P> <P class="p303 ft22">Med <SPAN class="ft1">elanvändare </SPAN>avses den som förbrukar el som denne själv producerat eller importerat eller som någon annan levererat.</P> <P class="p314 ft1">Paragrafen innehåller en definition av begreppet elanvändare.</P> <P class="p39 ft23">6 §</P> <P class="p303 ft74">Med <SPAN class="ft2">elleverantör </SPAN>avses den som yrkesmässigt levererar el som har producerats av honom själv eller av någon annan.</P> <P class="p697 ft14">207</P> </DIV> <DIV id="page_200"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td87"><SPAN class="p7 ft3">Författningskommentar</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td88"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p8 ft1">I paragrafens första stycke definieras begreppet elleverantör. Definitionen är identisk med den som finns i 1 kap. 6 § ellagen (1997:857). Beträffande begreppet ”yrkesmässig” hänvisas till vad som gäller enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi. Enligt 4 § i denna lag i dess nuvarande lydelse skall en verksamhet anses som yrkesmässig om den utgör näringsverksamhet enligt 13 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) eller bedrivs i former som är jämförliga med en till sådan näringsverksamhet hänförlig rörelse och ersättningen för omsättningen i verksamheten under ett kalenderår överstiger 30 000 kr per år.</P> <P class="p698 ft23">2 kap. Förnybar el som berättigar till elcertifikat</P> <P class="p53 ft22">Certifikatberättigade anläggningar</P> <P class="p53 ft23">1 §</P> <P class="p68 ft22">Berättigad att erhålla elcertifikat är innehavare av anläggningar där el produceras med hjälp av</P> <P class="p299 ft172"><SPAN class="ft172">1.</SPAN><SPAN class="ft173">vindkraft,</SPAN></P> <P class="p55 ft172"><SPAN class="ft172">2.</SPAN><SPAN class="ft173">solenergi,</SPAN></P> <P class="p56 ft172"><SPAN class="ft172">3.</SPAN><SPAN class="ft173">geotermisk energi,</SPAN></P> <P class="p56 ft172"><SPAN class="ft172">4.</SPAN><SPAN class="ft173">vissa typer av biobränsle,</SPAN></P> <P class="p55 ft172"><SPAN class="ft172">5.</SPAN><SPAN class="ft173">vågenergi,</SPAN></P> <P class="p57 ft147"><SPAN class="ft172">6.</SPAN><SPAN class="ft144">vattenkraft i befintliga anläggningar som vid lagens ikraftträdande kan leverera en effekt om högst 1500 kilowatt,</SPAN></P> <P class="p57 ft147"><SPAN class="ft172">7.</SPAN><SPAN class="ft144">vattenkraft i anläggningar vilka inte varit i drift efter den 1 juli 2001 men som tas i drift efter lagens ikraftträdande,</SPAN></P> <P class="p58 ft147"><SPAN class="ft172">8.</SPAN><SPAN class="ft144">ökad installerad effekt i befintliga vattenkraftanläggningar i den utsträckning som effekten ökas genom åtgärder som vidtagits efter den 1 juli 2002, samt</SPAN></P> <P class="p57 ft24"><SPAN class="ft172">9.</SPAN><SPAN class="ft174">vattenkraft som producerats i anläggningar vilka för första gången tas i drift efter den 1 juli 2002.</SPAN></P> <P class="p487 ft22">Om flera sådana anläggningar som avses i första stycket sjätte punkten är belägna i närheten av varandra och gemensamt matar in el på ledningsnätet, skall anläggningarna anses som separata anläggningar vid tillämpningen av denna lag.</P> <P class="p699 ft24">Om särskilda skäl föreligger får Statens energimyndighet, efter ansökan från anläggningens innehavare, besluta att el som producerats</P> <P class="p196 ft14">208</P> </DIV> <DIV id="page_201"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td7"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td366"><SPAN class="p7 ft15">Författningskommentar</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p308 ft22">i annan vattenkraftanläggning än sådan som avses i första stycket punkt sex skall berättiga innehavaren till certifikat.</P> <P class="p326 ft1">Begreppen vindkraft, solenergi och geotermisk energi liksom vågenergi har berörts i anslutning till 1 kap. 2 §.</P> <P class="p39 ft22">Första stycket</P> <P class="p311 ft1">El som produceras i vattenkraftverk med en installerad effekt av mer än 1500 kilowatt per anläggning och som är i drift den 1 juli 2002 berättigar inte innehavaren att erhålla elcertifikat. Genom bestämmelsens åttonde punkt kommer emellertid elproduktion från befintliga vattenkraftverk till den del denna beror på ökning av anläggningens effekt att berättiga till elcertifikat.</P> <P class="p339 ft1">Genom bestämmelsens nionde punkt kommer vidare all produktion av el från nya vattenkraftanläggningar, oberoende av storlek, som tas i drift efter den 1 juli 2002 att berättiga innehavaren till elcertifikat.</P> <P class="p310 ft1">En anläggning skall anses vara tagen i drift då den nyttjas för sitt ändamål på ett normalt sätt, medan inledande provkörning eller testning av anläggningen inte är att anse som ett i drifttagande. Med befintlig anläggning avses en anläggning som var i drift vid lagens ikraftträdande.</P> <P class="p42 ft22">Andra stycket</P> <P class="p303 ft1">Bestämmelsen medför att om flera små vattenkraftanläggningar är lokaliserade till samma plats, t.ex. ett visst strömfall, kan de ändå bli berättigade till elcertifikat med stöd av första stycket punkt sex. Bestämmelsen utgör ett avsteg från vad som normalt avses med begreppet anläggning i ellagen (1997:857).</P> <P class="p216 ft1">I detta sammanhang kan anmärkas att om samma anläggning har flera innehavare skall ändå hela anläggningens effekt beaktas vid prövning av om elproduktionen berättigar innehavarna till certifikat. En anläggning på 2 900 kilowatt är således inte certifikatberättigad enligt första stycket punkten sex även om den skulle innehas av tre skilda rättssubjekt.</P> <P class="p700 ft14">209</P> </DIV> <DIV id="page_202"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td87"><SPAN class="p7 ft3">Författningskommentar</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td88"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p298 ft22">Tredje stycket</P> <P class="p69 ft1">Genom bestämmelsens tredje stycke ges en begränsad möjlighet för innehavare av befintliga vattenkraftanläggningar med högre effekt än 1 500 kilowatt att erhålla elcertifikat. Det är främst två fall som bestämmelsen avser. För det första bör innehavare av vattenkraftanläggningar, vilka kan visa att tillståndsbeslut eller andra beslut av riksdag, regering eller myndigheter medfört att anläggningen blir ekonomiskt olönsam att driva, komma ifråga. För det andra bör även anläggningar under 15 megawatt där det genomförts omfattande ombyggnader eller investeringar som är så kostsamma att anläggningen under överskådlig tid inte blir lönsam att driva utan det stöd elcertifikat kan ge, komma ifråga. Även i detta fall är det anläggningens innehavare som skall visa att anläggningen blir olönsam att driva på grund av åtgärden.</P> <P class="p456 ft23">2 §</P> <P class="p68 ft22">Godkännande av produktionsanläggning för erhållande av elcertifikat meddelas av Statens energimyndighet efter ansökan från anläggningens innehavare.</P> <P class="p321 ft1">Av 2 kap. 5 § jämförd med 1 kap. 4 § följer att endast innehavare av godkända produktionsanläggningar för förnybar el är berättigade till elcertifikat.</P> <P class="p66 ft1">Omfattningen av den prövning Statens energimyndighet har att göra kommer att variera beroende på vilken typ av produktionsanläggning det är fråga om. Generellt gäller att anläggningarna måste vara utrustade med en föreskriftsenlig mätutrustning så att de rapporter om producerad el som skall lämnas är tillförlitliga. Ligger anläggningen inom ett koncessionerat nät åvilar ansvaret för mätningen nätkoncessionären. Ligger anläggningen inom ett icke koncessionspliktigt nät åvilar ansvaret för mätningen anläggningens innehavare. Denne kan själv utföra mätning och rapportering och har då att följa de föreskrifter Statens energimyndighet utfärdar i detta hänseende (jfr kommentaren till 2 kap. 4 §) En annan och kanske mer praktisk lösning är att producenten avtalar med den nätkoncessionär till vars nät hans användaranläggning är ansluten, att denne skall ombesörja mätning och rapportering av certifikatberättigad elproduktion.</P> <P class="p701 ft14">210</P> </DIV> <DIV id="page_203"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td7"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td366"><SPAN class="p7 ft15">Författningskommentar</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p586 ft1">Då det gäller äldre vattenkraftverk kan en särskild prövning av anläggningens installerade effekt krävas. På motsvarande sätt måste en uppgiven ökning av produktionskapaciteten i ett storskaligt vattenkraftverk vidimeras.</P> <P class="p216 ft1">Prövningen skall endast avse huruvida anläggningen uppfyller de krav som uppställts i denna lag eller i förordningar utfärdade med stöd av denna lag för att anläggningens innehavare skall vara berättigad till elcertifikat. Någon prövning av t.ex. ett kraftvärmeverks miljöpåverkan skall däremot inte göras utan i sådana avseenden skall den prövning som skett enligt annan lagstiftning godtas.</P> <P class="p406 ft23">3 §</P> <P class="p303 ft22">Närmare bestämmelser om godkännande av produktionsanläggningar för förnybar el samt om vilka typer av biobränsle som berättigar till certifikat meddelas av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer.</P> <P class="p702 ft1">Utöver de förutsättningar som framgår av föregående paragraf erfordras vissa bestämmelser av mera formell natur om godkännande av produktionsanläggningar, t.ex. vilka uppgifter som skall lämnas i ansökan om godkännande. Då det gäller elproduktion genom förbränning av biobränsle krävs närmare bestämmelser om vilka typer av bränsle som berättigar till elcertifikat. Denna fråga är relativt komplicerad och det kan antas att synen på vilka typer av biobränsle som är godkända kommer att förändras över tiden. Sådana bestämmelser bör därför utfärdas av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer med stöd av bemyndigandet i denna paragraf.</P> <P class="p327 ft22">Mätning och rapportering</P> <P class="p40 ft23">4 §</P> <P class="p703 ft147">Innehavare av sådan certifikatberättigad produktionsanläggning som inte är direkt ansluten till ett nät som omfattas av koncessionsplikt skall – för att erhålla certifikat – mäta och rapportera mängden producerad el till Affärsverket svenska kraftnät.</P> <P class="p704 ft171">Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om mätning och rapportering enligt första stycket.</P> <P class="p705 ft14">211</P> </DIV> <DIV id="page_204"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td87"><SPAN class="p7 ft3">Författningskommentar</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td88"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p130 ft1">Flertalet av de certifikatberättigade producenterna torde vara direkt anslutna till koncessionspliktiga elnät. Föreskrifter för innehavare av nätkoncession att mäta och rapportera överförd el finns i 3 kap. 10 § ellagen (1997:857) och de med stöd av denna lag utfärdade föreskrifterna i förordningen (1999:716) om mätning, beräkning och rapportering av överförd el. Statens energimyndighet har med stöd av den sistnämnda förordningen utfärdat föreskrifter och allmänna råd (NUTFS 1999:2) om mätning, beräkning och rapportering av överförd el. De nu gällande bestämmelserna innebär bland annat att nätägare mäter den el som matas in på nätet och rapporterar resultatet av mätningarna dels till den aktuella produktionsanläggningens innehavare och dels till Affärsverket svenska kraftnät. Rapporteringen till Affärsverket svenska kraftnät sker dock i aggregerad form, så att det inte är möjligt att i denna rapportering direkt härleda från vilken av flera produktionsanläggningar inmatningen skett. Härtill kommer att rapportering av inmatning från innehavare av små produktionsanläggningar enligt en övergångsbestämmelse till 3 kap. 10 § ellagen (1997:857) för närvarande får ske genom schablonberäkning. Utredningen förutsätter att ändringar i den nämnda förordningen och i Energimyndighetens föreskrifter genomförs så att rapportering från nätkoncessionären till Affärsverket svenska kraftnät av inmatning från certifikatberättigade producenter sker med angivande av från vilken anläggning inmatningen skett. Härigenom kommer Affärsverket svenska kraftnät att med viss automatik kunna utfärda certifikat för sådan produktion.</P> <P class="p706 ft1">Den förevarande bestämmelsen är tillämplig på sådana elproducenter vilka driver anläggningar som inte direkt är anslutna till ett koncessionspliktigt nät utan där producerad el matas in på ett ickekoncessionspliktigt nät. Denna kategori elproducenter torde främst bestå av en litet antal industriföretag vilka har elproduktion för den egna industriella verksamheten och innehavare av små vatten- eller vindkraftsanläggningar som främst drivs för den egna jordbruksrörelsens eller fastighetens behov. I dessa fall måste producenten själv</P> <P class="p707 ft1">– för att kunna erhålla certifikat – mäta och rapportera mängden producerad el till Affärsverket svenska kraftnät; se dock vad som anförts om möjligheten att träffa avtal om mätning och rapportering med nätkoncessionär i kommentaren till 2 kap. 2 §.</P> <P class="p66 ft1">Genom bestämmelsens andra stycke ges regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer bemyndigande att utfärda närmare bestämmelser om hur mätning och rapportering av el i detta hänseende skall ske.</P> <P class="p456 ft14">212</P> </DIV> <DIV id="page_205"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td7"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td366"><SPAN class="p7 ft15">Författningskommentar</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p302 ft22">Tilldelning av elcertifikat</P> <P class="p40 ft23">5 §</P> <P class="p303 ft22">En certifikatberättigad producent har rätt att erhålla ett elcertifikat för varje uppmätt och till Affärsverket svenska kraftnät rapporterad megawattimme förnybar el som producerats i anläggningar som godkänts enligt 2 §.</P> <P class="p216 ft22">Närmare bestämmelser om sättet för tilldelning av elcertifikat samt beräkning och rapportering av mängden producerad förnybar el genom utnyttjande av biobränsle meddelas av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer.</P> <P class="p326 ft1">Av bestämmelsens första stycke framgår att rätten till elcertifikat är beroende av att den certifikatberättigade produktionen uppmätts och rapporterats till Affärsverket svenska kraftnät. Någon särskild ansökan om att erhålla certifikat erfordras således inte utan sedan producenten, efter ansökan härom, blivit certifikatberättigad kommer ett certifikat att utfärdas och tilldelas producenten i efterhand för varje uppmätt och rapporterad hel megawattimme certifikatberättigad el.</P> <P class="p216 ft1">Rapportering av produktion från sådana vattenkraftanläggningar som enligt 2 kap. 1 § punkt åtta är berättigade till certifikat för el som producerats genom att den installerade effekten ökats efter lagens ikraftträdande torde avse anläggningens samlade elproduktion. I dessa fall måste Energimyndigheten särskilt underrätta Affärsverket svenska kraftnät om hur stor del av produktionen som är certifikatberättigad. Om exempelvis den installerade effekten ökats från åtta till tio megawatt efter lagens ikraftträdande skall Affärsverket svenska kraftnät utfärda certifikat för en femtedel av den rapporterade produktionen från anläggningen dvs. ett certifikat för fem uppmätta och rapporterade megawattimmar.</P> <P class="p595 ft1">Då det gäller biobränslebaserad elproduktion – främst kraftvärmeverk och anläggningar för elproduktion genom industriellt mottryck – kan särskilda problem uppkomma då det gäller att avgöra hur stor del av den uppmätta elproduktionen som är certifikatberättigad. Detta sammanhänger med att det kan vara möjligt att i samma anläggning producera el dels med sådant biobränsle som berättigar till elcertifikat, dels med fossila bränslen eller annat bränsle som inte är certifikatberättigat. Genom bestämmelsens andra stycke bemyndigas regeringen att utfärda eller låta utfärda</P> <P class="p708 ft14">213</P> </DIV> <DIV id="page_206"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td87"><SPAN class="p7 ft3">Författningskommentar</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td88"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p8 ft1">närmare föreskrifter om hur beräkning och rapportering av mängden producerad förnybar el genom utnyttjande av biobränsle skall ske samt även närmare bestämmelser om sättet för tilldelning av elcertifikat i allmänhet. Tilldelning kommer då att ske på motsvarande sätt som beskrivits i föregående stycke.</P> <P class="p67 ft22">Utländska certifikat</P> <P class="p53 ft23">6 §</P> <P class="p68 ft22">Regeringen får utfärda föreskrifter om utländska elcertifikats giltighet i Sverige.</P> <P class="p607 ft1">Som framgått av allmänmotiveringen har utredaren funnit att en harmonisering av det svenska elcertifikatsystemet med andra länder som infört eller avser att införa liknande system är av stor vikt. Bestämmelsen avser att underlätta för regeringen att på ett snabbt och enkelt sätt kunna närmare bestämma villkoren för utländska certifikats giltighet i Sverige.</P> <P class="p88 ft23">3 kap. Kontoföring av och handel med elcertifikat m.m.</P> <P class="p53 ft22">Kontoföring och utfärdande av elcertifikat</P> <P class="p53 ft23">1 §</P> <P class="p709 ft147">Den myndighet regeringen bestämmer skall kontoföra eller låta kontoföra elcertifikat i ett avstämningsregister (elcertifikatregister).</P> <P class="p710 ft147">Kontoföringen skall ske med tillämpning av bestämmelserna i 1 kap. 3 §, 4 kap. 1, 17 och 20 §§, 5 kap., 6 kap. <NOBR>1–4</NOBR> §§ och 7 §, 7 kap. samt 8 kap. 1 och 2 §§ lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument (kontoföringslagen) om annat inte följer av denna lag.</P> <P class="p66 ft22">Vid tillämpningen av kontoföringslagens bestämmelser skall vad som där stadgas om finansiella instrument som varken utgör aktier eller skuldförbindelser äga tillämpning på elcertifikat och vad som stadgas om centrala värdepappersförvarare äga tillämpning på den myndighet regeringen bestämmer.</P> <P class="p711 ft1">I paragrafens första stycke stadgas att kontoföring av elcertifikat skall utföras genom den myndighets försorg som regeringen</P> <P class="p583 ft14">214</P> </DIV> <DIV id="page_207"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td7"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td366"><SPAN class="p7 ft15">Författningskommentar</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p308 ft1">bestämmer med tillämpning av vissa bestämmelser i lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument (KFL). KFL reglerar, som framgår av lagens rubrik, kontoföring av <SPAN class="ft22">finansiella instrument</SPAN>. Med detta begrepp avses enligt 1 kap. 1 § lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument fondpapper och annan rättighet eller förpliktelse avsedd för handel på värdepappersmarknaden. För att falla under definitionen förutsätts bl.a. att det förekommer handel på värdepappersmarknaden med det aktuella instrumentet i relativt betydande omfattning. Detta torde i varje fall under de närmaste åren inte vara fallet med elcertifikat och dessa utgör därför inte finansiella instrument.</P> <P class="p337 ft1">Ett flertal bestämmelser i KFL reglerar kontoföring av aktier och skuldförbindelser. Elcertifikat faller inte under någon av dessa kategorier och de särskida bestämmelserna om kontoföring av sådana instrument är därför inte tillämpliga vid kontoföring av elcertifikat.</P> <P class="p310 ft1">1 kap. KFL innehåller allmänna bestämmelser. I 1 kap. 3 § KFL återfinns definitioner av ett antal i lagen använda begrepp. Vissa av dessa, bl.a. främst emittent, finansiellt instrument och skuldförbindelse, har betydelse för förståelsen av övriga bestämmelser i lagen. Det kan i detta sammanhang påpekas att staten genom Affärsverket svenska kraftnät även är att anse som emittent av elcertifikat vid tillämpning av KFL.</P> <P class="p337 ft1">2 kap. KFL handlar om auktorisation av centrala värdepappersförvarare och är inte tillämpligt vid kontoföring av elcertifikat. Dessa utgör, som förut nämnts, inte finansiella instrument.</P> <P class="p386 ft1">3 kap. KFL innehåller bestämmelser om kontoförande institut och förvaltarregistrering. Något behov av förvaltarregistrering eller någon motsvarighet till kontoförande institut har inte bedömts föreligga under överskådlig tid vid kontoföring av elcertifikat och kapitlet är därför inte tillämpligt.</P> <P class="p339 ft2">4 kap. KFL innehåller bestämmelser om avstämningsregister och avstämningskonton.</P> <P class="p386 ft1">4 kap. 1 § anger vad ett avstämningsregister är samt att den centrala värdepappersförvararen är personuppgiftsansvarig enligt personuppgiftslagen (1998:204). Vid paragrafens tillämpning på kontoföring av elcertifikat skall med central värdepappersförvarare avses den som med stöd av bestämmelsen utses att sköta kontoföringen och denne blir tillika personuppgiftsansvarig enligt personuppgiftslagen för behandlingen av personuppgifter i elcertifikatregistret.</P> <P class="p470 ft14">215</P> </DIV> <DIV id="page_208"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td87"><SPAN class="p7 ft3">Författningskommentar</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td88"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p145 ft1"><NOBR>2–15</NOBR> §§ KFL reglerar vilka finansiella instrument som kan kontoföras enligt lagen samt förfarandet vid kontoföring av redan utgivna aktier m.m. I elcertifikatregistret kommer endast elcertifikat att kontoföras. Förevarande bestämmelser är därför ej tillämpliga på elcertifikat.</P> <P class="p10 ft1">Enligt 16 § KFL skall varje innehavare av sådana finansiella instrument som registreras enligt KFL ha ett eller flera avstämningskonton om inte instrumenten är förvaltarregistrerade. Bestämmelsen motsvaras av 3 kap. 2 § elcertifikatlagen.</P> <P class="p10 ft1">I 17 § KFL regleras vad som alltid skall anges på ett avstämningskonto. Bestämmelsen, som skall tillämpas vid kontoföring av elcertifikat kompletteras av 3 kap. 3 § elcertifikatlagen.</P> <P class="p66 ft1">Enligt 20 § KFL får en central värdepappersförvarare vägra att öppna avstämningskonto för förvärvare av ett sådant finansiellt instrument som kontoförs av värdepappersförvararen endast om det finns grund för det enligt KFL eller annan författning. Bestämmelsen är tillämplig även vid kontoföring av elcertifikat.</P> <P class="p10 ft1">5 kap. KFL innehåller bestämmelser om registreringsåtgärder och skall i sin helhet tillämpas vid kontoföring av elcertifikat. Det kan dock påpekas att kontoförande institut, som anförts ovan, inte existerar vid kontoföring av elcertifikat.</P> <P class="p10 ft1">6 kap. KFL innehåller de centrala civilrättsliga bestämmelserna om rättsverkan av registrering och skall tillämpas även vid kontoföring av elcertifikat. 6 kap. 5 och 6 §§ avser dock skuldförbindelser och eftersom elcertifikat inte utgör denna typ av värdepapper blir dessa paragrafer ej tillämpliga. Genom 6 kap. 7 § möjliggörs pantsättning av elcertifikat.</P> <P class="p87 ft1">7 kap. KFL innehåller bestämmelser om skadestånd och är i sin helhet tillämpligt vid kontoföring av elcertifikat.</P> <P class="p9 ft1">8 kap. 1 och 2 §§ KFL behandlar frågor om rätt till insyn och tystnadsplikt och skall tillämpas vid kontoföring av elcertifikat.</P> <P class="p10 ft2">Eftersom särskilda bestämmelser om tillsyn och överklagande finns i elcertifikatlagen skall bestämmelserna i 9 och 10 kap. KFL ej tillämpas och inte heller 8 kap. 3 §.</P> <P class="p48 ft23">2 §</P> <P class="p709 ft171">Varje certifikatberättigad producent skall erhålla ett eller, om producenten så begär, flera avstämningskonton i elcertifikatregistret. Den</P> <P class="p347 ft14">216</P> </DIV> <DIV id="page_209"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td7"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td366"><SPAN class="p7 ft15">Författningskommentar</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p308 ft22">som enligt anmälan har förvärvat elcertifikat skall erhålla ett avstämningskonto i elcertifikatregistret.</P> <P class="p339 ft22">Efter ansökan skall ett eller flera avstämningskonton läggas upp i elcertifikatregistret även för andra fysiska eller juridiska personer som begär detta.</P> <P class="p314 ft1">Bestämmelsen motsvarar 4 kap. 16 § kontoföringslagen.</P> <P class="p39 ft23">3 §</P> <P class="p703 ft24">På ett avstämningskonto skall, utöver vad som följer av 4 kap. 17 § kontoföringslagen, även anges de registrerade certifikatens identifieringsnummer, samt datum då de registrerade certifikaten utfärdades.</P> <P class="p318 ft1">På ett avstämningskonto skall enligt 4 kap. 17 § kontoföringslagen anges</P> <P class="p712 ft28"><SPAN class="ft5">1.</SPAN><SPAN class="ft43">kontohavarens namn, personnummer eller annat identifieringsnummer samt postadress,</SPAN></P> <P class="p78 ft28"><SPAN class="ft5">2.</SPAN><SPAN class="ft43">panthavares namn, personnummer eller annat identifieringsnummer samt postadress,</SPAN></P> <P class="p79 ft12"><SPAN class="ft5">3.</SPAN><SPAN class="ft42">det antal finansiella instrument som kontot omfattar,</SPAN></P> <P class="p713 ft28"><SPAN class="ft5">4.</SPAN><SPAN class="ft43">i förekommande fall att kontohavaren har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken med uppdrag som omfattar förvaltning av aktierna eller att aktierna företräds av en förvaltare som förordnats enligt 7 kap. 14 a § bankrörelselagen (1987:617), 5 kap. 15 a § lagen (1992:1610 ) om finansieringsverksamhet, 6 kap. 3 g § lagen (1991:981) om värdepappersrörelse, 11 kap. 2 h § lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet eller 3 kap. 2 e § försäkringsrörelselagen (1982:713),</SPAN></P> <P class="p713 ft28"><SPAN class="ft5">5.</SPAN><SPAN class="ft43">pantsättning och förekomst av annan särskild rätt som gäller ett finansiellt instrument,</SPAN></P> <P class="p78 ft28"><SPAN class="ft5">6.</SPAN><SPAN class="ft43">konkurs avseende kontohavaren samt utmätning, kvarstad eller betalningssäkring avseende ett finansiellt instrument eller avseende panträtt i detta,</SPAN></P> <P class="p78 ft28"><SPAN class="ft5">7.</SPAN><SPAN class="ft43">inskränkning enligt 13 kap. 19 § andra stycket eller 14 kap. 21 § andra stycket föräldrabalken.</SPAN></P> <P class="p318 ft2">I 4 kap. 18 och 19 §§ finns ytterligare bestämmelser om vad som skall anges beträffande aktier och skuldförbindelser. De sistnämnda lagrummen är inte tillämpliga vid kontoföring av elcertifikat.</P> <P class="p486 ft14">217</P> </DIV> <DIV id="page_210"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td87"><SPAN class="p7 ft3">Författningskommentar</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td88"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p615 ft1">Genom den föreslagna bestämmelsen föreskrivs att det vid kontoföring av elcertifikat även skall anges ett identifieringsnummer för varje certifikat samt det datum certifikatet utfärdades. Med hjälp av numret kan certifikatet härledas till en viss producent eller produktionsanläggning. Det är härigenom också möjligt att använda certifikatet som ursprungsmärkning för den förnybara el certifikatet representerar.</P> <P class="p87 ft2">Av 3 kap. 7 § framgår att ett elcertifikat inte är föremål för preskription.</P> <P class="p48 ft23">4 §</P> <P class="p714 ft24">Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela närmare bestämmelser om registrering och kontoföring av elcertifikat.</P> <P class="p48 ft23">5 §</P> <P class="p68 ft22">Ett elcertifikat utfärdas genom att den certifikatberättigade producenten registreras som ägare till certifikatet på ett konto i elcertifikatregistret. Registreringen skall ske inom fem arbetsdagar från den dag då rapport om certifikatberättigad elproduktion kom Affärsverket svenska kraftnät till handa.</P> <P class="p607 ft1">Certifikatberättigade producenter kommer fortlöpande att tilldelas ett elcertifikat för varje megawattimme till Affärsverket svenska kraftnät rapporterad certifikatberättigad elproduktion. Som anförts i kommentaren till 2 kap. 4 § sker normalt rapporteringen i dag genom nätkoncessionärens försorg. Denne har enligt 3 kap. 10 § ellagen (1997:857) och de med stöd av denna lag utfärdade föreskrifterna i förordningen (1999:716) om mätning, beräkning och rapportering av överförd el samt Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna råd (NUTFS 1999:2) om mätning, beräkning och rapportering av överförd el skyldighet att rapportera bl.a. uppmätt produktion till Affärsverket svenska kraftnät. Utredningen har utgått från att erforderliga ändringar kommer att göras i dessa bestämmelser så att Affärsverket svenska kraftnät erhåller rapportering om produktion vid enskilda anläggningar.</P> <P class="p141 ft2">Då det gäller produktionsanläggningar som inte är timmätta sker rapporteringen enligt nuvarande regler en gång per år. De förut-</P> <P class="p583 ft14">218</P> </DIV> <DIV id="page_211"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td7"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td366"><SPAN class="p7 ft15">Författningskommentar</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p308 ft2">sedda ändringarna i nyssnämnda bestämmelser bör ge möjlighet för elproducenter som så önskar att erhålla elcertifikat med tätare intervall.</P> <P class="p62 ft22">Handel med elcertifikat</P> <P class="p40 ft23">6 §</P> <P class="p311 ft74">Den som yrkesmässigt bedriver handel med elcertifikat skall bedriva handeln så att allmänhetens förtroende för elcertifikatmarknaden inte skadas.</P> <P class="p318 ft1">Bestämmelsen utgör en allmän uppföranderegel för yrkesmässiga aktörer på elcertifikatmarknaden. Bestämmelsen kompletteras av reglerna om otillbörlig prispåverkan på elcertifikat i 6 kap. 7 §.</P> <P class="p39 ft23">7 §</P> <P class="p311 ft22">Den rätt som elcertifikatet är bärare av är inte föremål för preskription.</P> <P class="p326 ft1">Som anförts i kommentaren till 1 kap. 3 § utgör ett elcertifikat inte något fordringsbevis i inskränkt mening. Det kan därför ifrågasättas huruvida elcertifikat in dubio skulle omfattas av bestämmelserna i preskriptionslagen (1981:130) eller om ett elcertifikat inte är underkastat någon allmän preskription. Genom den föreslagna bestämmelsen slås fast att elcertifikat inte är underkastade preskription.</P> <P class="p406 ft23">8 §</P> <P class="p303 ft74">Säljaren av elcertifikat skall, i samband med att anmälan om överlåtelsen sker till den som ansvarar för registerhållningen, även uppge det pris till vilket överlåtelsen skett.</P> <P class="p448 ft1">Bestämmelsen, som är straffsanktionerad i 6 kap. 5 §, gör det möjligt för Affärsverket svenska kraftnät att fullgöra de uppgifter beträffande prisinformation m.m. som framgår av 3 kap. 9 §. Om registret förs av någon annan än Affärsverket svenska kraftnät skall</P> <P class="p536 ft14">219</P> </DIV> <DIV id="page_212"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td87"><SPAN class="p7 ft3">Författningskommentar</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td88"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p8 ft2">uppgifterna rapporteras från den som ansvarar för elcertifikatregistret till Affärsverket svenska kraftnät. Detta kan regleras genom ett civilrättsligt avtal.</P> <P class="p46 ft23">9 §</P> <P class="p69 ft22">Affärsverket svenska kraftnät skall fortlöpande offentliggöra information angående överlåtelser av elcertifikat. Informationen skall avse tidpunkten för överlåtelsen, antalet överlåtna certifikat och det pris till vilket överlåtelsen skett.</P> <P class="p66 ft22">Affärsverket svenska kraftnät skall vidare fortlöpande offentliggöra det volymvägda medelvärdet av priset på elcertifikat under de närmast föregående tolv månaderna samt antalet utgivna elcertifikat under samma period.</P> <P class="p66 ft22">Regeringen får utfärda närmare föreskrifter om offentliggörande av information enligt första stycket.</P> <P class="p607 ft1">Vid överlåtelser av elcertifikat som sker på någon form av organiserad handelsplats kan handelsplatsen sprida information om priset vid gjorda avslut. Om en betydande del av handeln sker genom individuella avtal mellan köpare och säljare kommer priset vid sådana överlåtelser normalt inte att offentliggöras. Det kan därför finnas betydande svårigheter – särskilt under tiden innan en eller flera handelsplatser för elcertifikat hunnit etablera sig – för marknadens aktörer och för andra intressenter att erhålla tillförlitlig information om marknadspriset för elcertifikat.</P> <P class="p66 ft1">Ett offentliggörande av certifikatpriset vid de överlåtelser som anmälts för registrering kommer att göra den möjligt även för små aktörer att, redan i inledningsskedet av certifikatssystemets införande och innan någon handelsplats hunnit etablera sig, bilda sig en uppfattning om marknadspriset för certifikat.</P> <P class="p66 ft1">Även medelvärdet av priset under året kan vara av intresse för marknadens aktörer men är också bestämmande för sanktionsavgiftens storlek enligt 6 kap. 1 § och för beräkning av de kostnader en sådan elleverantör som avses i punkt två i övergångsbestämmelserna får föra vidare till sina kunder. Med volymvägt medelvärde avses det medelvärde som erhålls då summan av de belopp som betalats för alla försålda certifikat under perioden divideras med den totala omsättningen av certifikat under samma period.</P> <P class="p715 ft14">220</P> </DIV> <DIV id="page_213"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td7"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td366"><SPAN class="p7 ft15">Författningskommentar</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p335 ft1">Sättet för offentliggörande, t.ex. genom Internet, bestäms av regeringen med stöd av bemyndigandet i andra stycket. I förordningen bör även kompletterande bestämmelser ges om hur ofta och för vilka perioder offentliggörandet skall ske. Det bör understrykas att endast tidpunkten för överlåtelsen, antalet certifikat och det avtalade priset görs offentligt medan parternas identitet inte lämnas ut.</P> <P class="p716 ft23">4 kap. Kvotplikt m.m.</P> <P class="p40 ft22">Definition</P> <P class="p40 ft23">1 §</P> <P class="p311 ft22">Med kvotplikt avses skyldighet att till staten inge elcertifikat i proportion till den egna förbrukningen eller försäljningen av el.</P> <P class="p314 ft1">Bestämmelsen innehåller en definition av begreppet kvotplikt.</P> <P class="p39 ft22">Kvotplikt m.m.</P> <P class="p40 ft23">2 §</P> <P class="p43 ft22">Kvotplikt föreligger för</P> <P class="p712 ft147"><SPAN class="ft71">1.</SPAN><SPAN class="ft175">elanvändare som efter anmälan till Statens energimyndighet registrerats som kvotpliktig,</SPAN></P> <P class="p122 ft147"><SPAN class="ft71">2.</SPAN><SPAN class="ft175">elanvändare som producerat eller importerat el som denne själv förbrukat, samt</SPAN></P> <P class="p78 ft24"><SPAN class="ft71">3.</SPAN><SPAN class="ft176">elleverantör som sålt el till elanvändare som inte varit registrerad som kvotpliktig.</SPAN></P> <P class="p311 ft22">Kvotplikten gäller dock inte för el som elanvändaren för eget bruk producerat i en anläggning där generatorn har en märkeffekt som är högst 50 kW.</P> <P class="p216 ft22">En elleverantör som avses i första stycket, punkt tre är skyldig att till elanvändare särskilt lämna uppgift om det pris leverantören betingar sig för elcertifikat vid försäljning av el till en elanvändare som inte är kvotpliktig.</P> <P class="p132 ft1">Bestämmelsen anger vilka rättssubjekt som är kvotpliktiga.</P> <P class="p470 ft14">221</P> </DIV> <DIV id="page_214"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td87"><SPAN class="p7 ft3">Författningskommentar</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td88"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p615 ft1">En sådan elanvändare som avses i punkten två är kvotpliktig för hela sin förbrukning, även om han också köpt el från en leverantör. Elleverantören har i dessa fall sålt el till en kvotpliktig förbrukare och är alltså inte kvotpliktig för denna försäljning.</P> <P class="p10 ft1">Kvotplikt inträder då en elanvändare registreras som kvotpliktig, uppfyller bestämmelsen i punkten två eller då en elleverantör levererar el till en elanvändare som inte är registrerad som kvotpliktig.</P> <P class="p10 ft1">Undantaget i andra stycket avser el som producerats i produktionsanläggningar, t.ex. reservkraftaggregat eller produktionsanläggningar som i allmänhet endast levererar en del av den energi som åtgår för exempelvis en jordbruksrörelses förbrukning. För att undantaget skall vara tillämpligt krävs dock att den producerade elen används för producentens eget bruk. Det framstår av administrativa skäl inte som rimligt att ålägga sådana producenter en kvotplikt.</P> <P class="p175 ft1">Bestämmelsen i tredje stycket innebär att en elleverantör särskilt måste ange det pris som elanvändare debiteras för elcertifikat. Normalt torde elleverantören lämna prisuppgiften antingen i samband med att denne ingår avtal om leverans av el till en elanvändare som inte är kvotpliktig eller i samband med att denne fakturerar elanvändaren för dennes förbrukning.</P> <P class="p67 ft23">3 §</P> <P class="p709 ft147">En kvotpliktig skall senast den 1 april varje år till Statens energimyndighet inge elcertifikat i proportion till den egna förbrukningen eller försäljningen under närmast föregående kalenderår.</P> <P class="p66 ft22">Skyldighet att inge elcertifikat enligt första stycket föreligger dock inte för el</P> <P class="p102 ft147"><SPAN class="ft172">1.</SPAN><SPAN class="ft144">som förbrukats eller sålts för förbrukning vid sådan överföring av elektrisk kraft på det elektriska nätet som utförs av den som ansvarar för förvaltningen av nätet i syfte att upprätthålla nätets funktion (förlustel),</SPAN></P> <P class="p717 ft147"><SPAN class="ft172">2.</SPAN><SPAN class="ft144">som till lägre effekt än 50 kW utan ersättning levererats av en producent eller en leverantör till en förbrukare som inte står i intressegemenskap med producenten eller leverantören (frikraft), eller</SPAN></P> <P class="p57 ft147"><SPAN class="ft172">3.</SPAN><SPAN class="ft144">som förbrukats i en användaranläggning som tillhör industriföretag inom branscherna massa- och pappersindustri, kemisk industri, stål- och metallverk samt gruvindustri och som har ett effektabonnemang överstigande 10 MW.</SPAN></P> <P class="p50 ft14">222</P> </DIV> <DIV id="page_215"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td7"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td366"><SPAN class="p7 ft15">Författningskommentar</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p441 ft1">Tidpunkten för redovisning av elcertifikat har valts dels för att även certifikat som erhållits för produktion under tiden från årsskiftet och fram till den 1 april skall kunna användas för att uppfylla kvotplikten, dels med hänsyn till att i normalfallet flertalet deklarationer har hunnit granskas och eventuella felaktigheter korrigerats före denna tidpunkt.</P> <P class="p310 ft1">Genom undantagen i andra stycket punkterna ett och två kommer el som förbrukats eller levererats som förlustel och frikraft inte att ingå i underlaget för kvotplikten.</P> <P class="p216 ft1">Skälen för att elintensiv industri undantas från kvotplikt har lämnats i allmänmotiveringen, avsnitt 5.5.2. För att undantaget skall vara tillämpligt krävs att företaget i varje uttagspunkt för en användaranläggning har ett effektabonnemang som överstiger 10 MW.</P> <P class="p310 ft1">Levererad eller förbrukad förlustel och frikraft samt el som förbrukats i elintensiv industri måste deklareras (jfr 8 § andra stycket).</P> <P class="p39 ft23">4 §</P> <P class="p303 ft74">Det antal elcertifikat som en kvotpliktig enligt 2 § skall inge till Statens energimyndighet framgår av följande tabell.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t52"> <TR> <TD class="tr6 td377"><SPAN class="p7 ft22">År för vilket kvotplikt skall</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td378"><SPAN class="p159 ft172">Antal elcertifikat per levererad eller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td377"><SPAN class="p7 ft22">fullgöras</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td378"><SPAN class="p159 ft22">förbrukad MWh</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td377"><SPAN class="p7 ft22">2003</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td378"><SPAN class="p159 ft22">0,064</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td377"><SPAN class="p7 ft22">2004</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td378"><SPAN class="p159 ft22">0,076</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td377"><SPAN class="p7 ft22">2005</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td378"><SPAN class="p159 ft22">0,095</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td377"><SPAN class="p7 ft22">2006</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td378"><SPAN class="p159 ft22">0,114</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td377"><SPAN class="p7 ft22">2007</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td378"><SPAN class="p159 ft22">0,128</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td377"><SPAN class="p7 ft22">2008</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td378"><SPAN class="p159 ft22">0,139</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td377"><SPAN class="p7 ft22">2009</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td378"><SPAN class="p159 ft22">0,146</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td377"><SPAN class="p7 ft22">2010</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td378"><SPAN class="p159 ft22">0,153</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p318 ft22">Antalet certifikat den kvotpliktige skall inge bestäms för varje år till ett visst antal hela certifikat.</P> <P class="p580 ft1">Av allmänmotiveringen, avsnitt 5.5.3 framgår de överväganden som gjorts vid bestämmandet av kvotplikt.</P> <P class="p339 ft2">Av 3 § framgår att certifikaten senast den 1 april skall inges till Statens energimyndighet, som därefter begär att Affärsverket svenska kraftnät skall döda certifikat på myndighetens konto.</P> <P class="p718 ft14">223</P> </DIV> <DIV id="page_216"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td87"><SPAN class="p7 ft3">Författningskommentar</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td88"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p145 ft1">Avrundning skall ske till närmaste heltal. Exempel på beräkning av hur många certifikat som skall inges:</P> <P class="p513 ft1">Förbrukad mängd el (1 635 MWh) * kvotplikten för år 2003 (0,064) = 104,64 vilket medför att 105 certifikat skall inges. Förbrukad mängd el (498) MWh * kvotplikt år 2005 (0,095) = 47,31 vilket medför att 47 certifikat skall inges.</P> <P class="p67 ft22">Registrering av kvotpliktiga</P> <P class="p53 ft23">5 §</P> <P class="p69 ft22">En elanvändare enligt 2 § punkt ett som önskar registrera sig som kvotpliktig skall hos Statens energimyndighet anmäla sig för registrering senast den 1 december året före det år som kvotplikten avser. Anmälan kan avse ett eller flera kalenderår.</P> <P class="p66 ft22">Den som är kvotpliktig enligt 2 § punkterna två eller tre skall anmäla sig för registrering hos Statens energimyndighet. Anmälan skall göras senast fyra veckor innan kvotplikten inträder.</P> <P class="p710 ft24">Finner Statens energimyndighet att det finns grundad anledning att anta att någon som är kvotpliktig enligt 2 § punkterna två eller tre har underlåtit att anmäla sig för registrering, skall myndigheten även utan anmälan registrera denne som kvotpliktig. Innan registreringen sker skall dock den som berörs av åtgärden beredas tillfälle att yttra sig.</P> <P class="p68 ft1">Av bestämmelsens första stycke följer att en elanvändare endast kan registrera sig som kvotpliktig för hela kalenderår. Anledningen är att det skulle medföra administrativa problem för elleverantörer att under löpande kalenderår hantera förändringar i kvotplikten för dem man levererar el till.</P> <P class="p66 ft1">Anmälan skall ske senast den 1 december året före det år kvotplikten avser för att elanvändaren skall kunna registreras som kvotpliktig och dennes elleverantör undanta elanvändaren från den försäljning elleverantören är kvotpliktig för.</P> <P class="p66 ft1">Genom tredje stycket ges Statens energimyndighet möjlighet att ex officio registrera kvotpliktiga som underlåtit att anmäla sig för registrering. Ett sådant beslut kan överklagas enligt 7 kap.</P> <P class="p719 ft14">224</P> </DIV> <DIV id="page_217"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td7"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td366"><SPAN class="p7 ft15">Författningskommentar</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p302 ft23">6 §</P> <P class="p703 ft147">Statens energimyndighet skall senast den 31 december varje år offentliggöra vilka elanvändare som registrerats som kvotpliktiga enligt 2 § punkt ett samt fortlöpande offentliggöra vilka elanvändare som registrerats som kvotpliktiga enligt 2 § punkt två.</P> <P class="p216 ft22">Regeringen får utfärda närmare föreskrifter om offentliggörande av information enligt första stycket.</P> <P class="p326 ft1">Avtal om leverans av el kommer att ingås mellan elleverantörer och såväl kvotpliktiga som icke kvotpliktiga elanvändare. Frågan om elanvändaren själv är kvotpliktig eller inte torde i allmänhet beröras i avtalet. Eftersom elleverantören alltid är kvotpliktig för el som levereras till en elanvändare som inte själv är kvotpliktig har denne behov av att kunna kontrollera vilka av deras kunder som registrerats som kvotpliktiga. Därför har ett krav på offentliggörande av registret över kvotpliktiga elanvändare införts.</P> <P class="p406 ft22">Deklaration</P> <P class="p40 ft23">7 §</P> <P class="p303 ft22">Den som är kvotpliktig skall senast den 1 mars varje kalenderår till Statens energimyndighet lämna en deklaration avseende den el som den kvotpliktige förbrukat eller sålt till elanvändare under föregående kalenderår. Om el som anges i 3 § andra stycket har förbrukats eller levererats skall även detta deklareras.</P> <P class="p339 ft22">Den kvotpliktige är skyldig att i skälig omfattning genom räkenskaper, anteckningar eller på annat sätt sörja för att det finns underlag för fullgörande av deklarationsskyldigheten enligt första stycket. Handlingar som nu avses skall bevaras i sju år efter utgången av det år som deklarationsskyldigheten förelåg.</P> <P class="p337 ft22">Närmare bestämmelser om kvotpliktigas skyldighet att lämna deklaration enligt första stycket och om att föra räkenskaper och bevara handlingar enligt andra stycket meddelas av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer.</P> <P class="p326 ft1">Tidpunkten den 1 mars har valts med hänsyn till den kvotpliktiges möjlighet att fastställa mängden el som sålts eller – för elanvändare</P> <P class="p1 ft1">– förbrukats.</P> <P class="p720 ft14">225</P> </DIV> <DIV id="page_218"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td87"><SPAN class="p7 ft3">Författningskommentar</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td88"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p298 ft22">Granskning av deklarationer</P> <P class="p53 ft23">8 §</P> <P class="p68 ft22">Inkomna deklarationer skall granskas så snart som möjligt. Statens energimyndighet skall senast sex månader efter att en fullständig deklaration inkommit till myndigheten fatta beslut om eventuell sanktionsavgift enligt 6 kap. 1 §.</P> <P class="p67 ft23">9 §</P> <P class="p69 ft22">Underlåter den som är deklarationsskyldig att lämna deklaration i rätt tid eller är den avlämnade deklarationen ofullständig, kan Statens energimyndighet förelägga honom att lämna deklaration eller göra erforderliga kompletteringar. Ett sådant föreläggande får förenas med vite.</P> <P class="p66 ft22">Statens energimyndighet får även förelägga den som är kvotpliktig att lämna uppgift, visa upp handling eller lämna över kopia av handling som behövs för att kontrollera att uppgifterna är riktiga samt, om särskild anledning föreligger, efter samråd med den kvotpliktige vid besök hos denne göra avstämning med dennes räkenskaper, anteckningar eller andra handlingar.</P> <P class="p66 ft22">Ett föreläggande enligt andra stycket får förenas med vite om det finns anledning att anta att det annars inte följs. Finns det anledning att anta att den kvotpliktige eller, om den kvotpliktige är juridisk person, en ställföreträdare för den kvotpliktige har begått brott, får den kvotpliktige dock inte föreläggas vid vite att medverka i utredning av en fråga som har samband med den gärning som brottsmisstanken avser.</P> <P class="p88 ft23">10 §</P> <P class="p69 ft22">Har den kvotpliktige i sin deklaration lämnat oriktiga uppgifter om sin försäljning eller förbrukning får Statens energimyndighet ändra ett beslut som meddelats enligt 8 §. Ett sådant ändringsbeslut får dock inte meddelas efter utgången av det femte året efter det kalenderår som beslutet avsåg.</P> <P class="p721 ft14">226</P> </DIV> <DIV id="page_219"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td7"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td366"><SPAN class="p7 ft15">Författningskommentar</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p308 ft2">Bestämmelserna i 9 och 10 §§ är utformad efter förebild av bestämmelser i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter samt taxeringslagen (1990:324).</P> <P class="p62 ft23">5 kap. Tillsyn, avgifter m.m.</P> <P class="p40 ft22">Tillsyn</P> <P class="p43 ft23">1 §</P> <P class="p311 ft22">Statens energimyndighet har tillsyn över efterlevnaden av denna lag samt de föreskrifter som meddelats med stöd av lagen.</P> <P class="p326 ft1">Tillsynen omfattar dels godkännande av produktionsanläggningar och rapportering av produktion till Affärsverket svenska kraftnät och dels registrering av kvotpliktiga och deras fullgörelse av kvotplikten. Energimyndigheten har däremot inte något direkt tillsynsansvar då det gäller handeln med elcertifikat. I dessa delar är Konkurrensverket och Konsumentverket samt – om elcertifikat i framtiden anses utgöra finansiella instrument – Finansinspektionen tillsynsmyndigheter.</P> <P class="p406 ft23">2 §</P> <P class="p303 ft22">Statens energimyndighet har efter samråd med innehavare av godkänd produktionsanläggning för förnybar el rätt till tillträde till anläggningen för att kontrollera att kraven på anläggningen alltjämt är uppfyllda.</P> <P class="p216 ft22">Statens energimyndighet får förelägga innehavare av godkänd produktionsanläggning att lämna de upplysningar och de handlingar som behövs för tillsynen<SPAN class="ft1">.</SPAN></P> <P class="p326 ft1">Bestämmelsens första stycke innebär att Statens energimyndighet har en generell rätt till tillträde till de anläggningar som godkänts för produktion av certifikatberättigad el. Innan tillträde sker måste dock myndigheten samråda med anläggningens innehavare. Samrådet kan dock inte medföra att Statens energimyndighet nekas tillträde.</P> <P class="p722 ft14">227</P> </DIV> <DIV id="page_220"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td87"><SPAN class="p7 ft3">Författningskommentar</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td88"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p298 ft23">3 §</P> <P class="p69 ft74">Innehavare av nätkoncession är skyldig att på begäran av Statens energimyndighet lämna uppgifter om den överföring av el som skett till elanvändare som är registrerade som kvotpliktiga.</P> <P class="p148 ft1">Statens energimyndighet kan vid granskning av deklarationer från kvotpliktiga elanvändare finna anledning att närmare kontrollera riktigheten i de lämnade uppgifterna. En möjlighet är att genom förfrågan hos elanvändarens nätkoncessionär erhålla uppgift om den mängd el som denne registrerat som överförd till användarens anläggning. Bestämmelsen medför att nätkoncessionären är skyldig att lämna sådana uppgifter.</P> <P class="p67 ft23">4 §</P> <P class="p714 ft24">Affärsverket svenska kraftnät är skyldigt att på begäran av Statens energimyndighet lämna de uppgifter som energimyndigheten behöver för att utöva tillsyn över godkända produktionsanläggningar.</P> <P class="p84 ft1">Bestämmelsen motiveras av att Statens energimyndighet kan vara i behov av t ex uppgifter om uppgiven mängd producerad el, mängden biobränsle som använts i biobränslebaserade produktionsanläggningar. Paragrafen gör det möjligt att lämna uppgifterna även om de skulle omfattas av sekretess hos Affärsverket svenska kraftnät.</P> <P class="p307 ft22">Återkallelse av godkännande</P> <P class="p53 ft23">5 §</P> <P class="p69 ft22">Statens energimyndighet skall återkalla ett tidigare meddelat godkännande om myndigheten finner att en produktionsanläggning som godkänts enligt 2 kap. 2 § inte längre uppfyller de förutsättningar som krävs för godkännande.</P> <P class="p699 ft24">Om anläggningens innehavare underlåter att fullgöra de skyldigheter som kan följa av förordning eller föreskrift som utfärdats med stöd av denna lag får Statens energimyndighet återkalla ett tidigare meddelat godkännande för en tid av högst ett år.</P> <P class="p723 ft14">228</P> </DIV> <DIV id="page_221"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td7"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td366"><SPAN class="p7 ft15">Författningskommentar</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p724 ft24">Ett beslut om återkallelse av godkännande medför att innehavaren av produktionsanläggningen förlorar rätten att erhålla elcertifikat för el som producerats i anläggningen under den tid återkallelsen avser. Ändras senare beslutet om återkallelse efter omprövning eller överklagande skall Statens energimyndighet eller den högre instansen pröva huruvida innehavaren skall ha rätt att i efterhand erhålla elcertifikat för den produktion som ägt rum efter beslutet om återkallelse.</P> <P class="p311 ft1">Förändringar i en produktionsanläggning som godkänts för certifikatberättigad elproduktion medför i allmänhet inte att rätten till certifikat bortfaller. Undantag utgör biobränslebaserad elproduktion. I sådana anläggningar ansvarar producenten för att anläggningen fortlöpande uppfyller de krav för godkännande som ställs på sådana produktionsanläggningar.</P> <P class="p339 ft1">Genom 2 kap. 5 § andra stycket har regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer bemyndigats att utfärda närmare bestämmelser om beräkning och rapportering av mängden producerad el vid förbränning av biobränsle. Om en innehavare av en biobränslebaserad produktionsanläggning underlåter att följa sådana regler kan detta medföra att rätten att erhålla certifikat återkallas för en i återkallelsebeslutet bestämd tid.</P> <P class="p337 ft1">Om beslutet om återkallelse senare ändras och detta bero på att det förelegat ett ursäktligt misstag eller något annat jämförbart skäl är det rimligt att producenten även erhåller certifikat för produktion som skett under tiden efter återkallelsen. Detta får avgöras från fall till fall.</P> <P class="p90 ft22">Avgifter</P> <P class="p40 ft23">6 §</P> <P class="p311 ft74">En elanvändare som enligt 2 kap. 2 § första punkten önskar registrera sig som kvotpliktig skall utge en årlig registreringsavgift om 500 kr till Statens energimyndighet.</P> <P class="p448 ft1">Elanvändare som registrerar sig som kvotpliktiga orsakar kostnader på grund av ökad administration hos Statens energimyndighet. Genom att elanvändaren måste betala en årlig registreringsavgift kommer det endast att finnas skäl för sådana elanvändare som har en betydande förbrukning att registrera sig kvotpliktiga.</P> <P class="p582 ft14">229</P> </DIV> <DIV id="page_222"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td87"><SPAN class="p7 ft3">Författningskommentar</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td88"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p298 ft23">7 §</P> <P class="p69 ft74">För kontoföring och registrering av överlåtelser av elcertifikat har den myndighet regeringen bestämmer rätt att ta ut avgifter enligt de närmare föreskrifter som regeringen meddelar.</P> <P class="p148 ft1">Avgifterna avser att täcka hela eller delar av den registeransvariga myndighetens kostnader för kontoföring och registrering av överlåtelser av elcertifikat. Avgifterna fastställs av regeringen med stöd av bemyndigandena i dessa bestämmelser. Avgift skall dock inte erläggas för registrering av de elcertifikat som tilldelas producenter i förhållande till deras produktion av förnybar el och inte heller om överlåtelsen sker till Statens energimyndighet.</P> <P class="p67 ft23">8 §</P> <P class="p68 ft22">En kvotpliktig som inte inkommer med deklaration enligt 4 kap. 7 § skall utge förseningsavgift med ettusen kronor.</P> <P class="p725 ft22">Statens energimyndighet meddelar beslut om förseningsavgift.</P> <P class="p321 ft2">Skyldighet att utge förseningsavgift uppkommer då en deklarationsskyldig inte inkommit med deklaration inom den i 4 kap. 7 § angivna tiden.</P> <P class="p48 ft23">6 kap. Sanktionsavgifter och ansvar m.m.</P> <P class="p53 ft22">Sanktionsavgift</P> <P class="p53 ft23">1 §</P> <P class="p714 ft147">En kvotpliktig som underlåtit att fullgöra sin skyldighet att inge elcertifikat enligt 4 kap. 3 § skall till staten utge sanktionsavgift. Sanktionsavgiften uppgår till 150 % av det volymvägda medelvärdet av certifikatpriset under perioden från och med den 1 april det år kvotplikten avser till och med den 31 mars det år certifikaten skall inges.</P> <P class="p66 ft22">Sanktionsavgiften skall under åren <NOBR>2003–2007</NOBR> inte överstiga 200 kr per certifikat som ej ingivits.</P> <P class="p607 ft1">Sanktionsavgiftens storlek beror på medelvärdet av priset på elcertifikat under den tolvmånadersperiod som löper från och med den</P> <P class="p583 ft14">230</P> </DIV> <DIV id="page_223"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td7"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td366"><SPAN class="p7 ft15">Författningskommentar</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p441 ft1">1 april under det år kvotplikten avser till och med den 31 mars det år certifikaten skall redovisas. Skälen för att avgiften bör beräknas på detta sätt liksom motiven för begränsning av sanktionsavgiftens storlek under de inledande fem åren har berörts i allmänmotiveringen; se avsnitt 5.6. Enligt 3 kap. 9 § andra stycket skall Affärsverket svenska kraftnät fortlöpande offentliggöra medelvärdet av priset på försålda certifikat. Det värde som offentliggörs vid mars månads utgång skall läggas till grund för beräkning av sanktionsavgiftens storlek.</P> <P class="p235 ft1">Begreppet volymvägt medelvärde har berörts i kommentaren till 3 kap. 9 §.</P> <P class="p339 ft1">Under åren 2003 till och med 2007 får sanktionsavgiften inte överstiga 200 kr. Denna begränsning avser att utgöra ett skydd mot att kvotpliktiga under början av certifikatssystemets införande drabbas av orimligt höga sanktionsavgifter. Skälen för den valda begränsningen har närmare berörts i allmänmotiveringen, avsnitt 5.6.</P> <P class="p90 ft22">Garantipris</P> <P class="p40 ft23">2 §</P> <P class="p311 ft22">En certifikatberättigad producent har under åren 2004 till och med 2008 rätt att från den 30 april till och med den 30 juni hos Statens energimyndighet lösa in elcertifikat som denne tilldelats under föregående kalenderår för nedanstående pris.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t53"> <TR> <TD class="tr1 td41"><SPAN class="p7 ft22">Certifikat utgivna år</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td379"><SPAN class="p7 ft22">Pris</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td41"><SPAN class="p7 ft22">2003</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td379"><SPAN class="p7 ft172">60 kr</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td41"><SPAN class="p7 ft22">2004</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td379"><SPAN class="p7 ft172">50 kr</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td41"><SPAN class="p7 ft22">2005</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td379"><SPAN class="p7 ft172">40 kr</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td41"><SPAN class="p7 ft22">2006</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td379"><SPAN class="p7 ft172">30 kr</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td41"><SPAN class="p7 ft22">2007</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td379"><SPAN class="p7 ft172">20 kr</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p0 ft1">Bestämmelsen har motiverats i avsnitt 5.7.</P> <P class="p726 ft14">231</P> </DIV> <DIV id="page_224"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td87"><SPAN class="p7 ft3">Författningskommentar</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td88"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p298 ft22">Ansvar</P> <P class="p53 ft23">3 §</P> <P class="p49 ft22">Den som, vid handel med elcertifikat, i avsikt att otillbörligt påverka priset vid allmän omsättning av certifikaten</P> <P class="p299 ft172"><SPAN class="ft172">1.</SPAN><SPAN class="ft173">sluter avtal eller företar annan rättshandling för skens skull,</SPAN></P> <P class="p57 ft147"><SPAN class="ft172">2.</SPAN><SPAN class="ft144">i hemlighet förenar avyttring av elcertifikat med utfästelse att senare förvärva dessa till visst lägsta pris eller med villkor som begränsar rätten till fortsatt avyttring eller annars är avsedda att undandra certifikaten allmän omsättning,</SPAN></P> <P class="p711 ft24">döms för otillbörlig certifikatprispåverkan till böter eller fängelse i högst ett år eller, om brottet är ringa, till böter.</P> <P class="p487 ft147">Detsamma gäller, om någon, i annat fall än som avses i första stycket, vid handel på elcertifikatmarknaden i avsikt att otillbörligt påverka priset vid allmän omsättning av elcertifikaten ingår köp- eller säljavtal, lämnar anbud om slutande av sådant avtal, vidtar annan liknande åtgärd eller föranleder någon annan till sådan rättshandling och åtgärden är ägnad att vilseleda köpare eller säljare av elcertifikat.</P> <P class="p66 ft74">Är brottet med hänsyn till omfattningen av kurspåverkan eller övriga omständigheter att anse som grovt, skall dömas till fängelse i högst två år.</P> <P class="p84 ft1">Bestämmelsen, vilken har utformats med 9 § insiderstrafflagen (2000:1086) som förebild, straffbelägger vissa otillbörliga förfaranden vid handel med elcertifikat. Bestämmelsen i insiderstrafflagen fanns tidigare i 7 kap. 1 § lagen om handel med finansiella instrument och har behandlats i förarbetena till denna lag.</P> <P class="p727 ft14">232</P> </DIV> <DIV id="page_225"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td7"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td366"><SPAN class="p7 ft15">Författningskommentar</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p302 ft23">4 §</P> <P class="p40 ft22">Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet</P> <P class="p712 ft147"><SPAN class="ft71">1.</SPAN><SPAN class="ft175">underlåter att anmäla sig för registrering som kvotpliktig enligt 4 kap. 2 §,</SPAN></P> <P class="p78 ft147"><SPAN class="ft71">2.</SPAN><SPAN class="ft175">lämnar oriktig uppgift om mängden levererad eller förbrukad el i en sådan deklaration som avses i 4 kap. 4 §</SPAN></P> <P class="p318 ft22">döms till böter eller fängelse i högst ett år om gärningen inte är belagd med strängare straff i brottsbalken.</P> <P class="p339 ft22">Är brottet med hänsyn till storleken av den vinning det medfört och övriga omständigheter att anse som grovt skall dömas till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.</P> <P class="p39 ft23">5 §</P> <P class="p43 ft22">Den som med uppsåt eller av oaktsamhet till Statens energimyndighet</P> <P class="p712 ft147"><SPAN class="ft71">1.</SPAN><SPAN class="ft175">lämnar oriktig eller vilseledande uppgift vid ansökan om godkännande av produktionsanläggning enligt 2 kap. 2 §, eller</SPAN></P> <P class="p122 ft24"><SPAN class="ft71">2.</SPAN><SPAN class="ft176">lämnar oriktig eller vilseledande uppgift enligt 2 kap. 8 § om det pris till vilket certifikat överlåtits</SPAN></P> <P class="p728 ft22">döms till böter. I ringa fall skall dock inte dömas till ansvar.</P> <P class="p39 ft23">7 kap. Överklagande</P> <P class="p40 ft23">1 §</P> <P class="p303 ft22">Statens energimyndighets beslut enligt 2 kap. 1 och 2 §§, 4 kap. 5 §, 5 kap. 5 och 8 §§ och 6 kap. 1 § samt Affärsverket svenska kraftnäts beslut att tilldela en certifikatberättigad producent elcertifikat får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.</P> <P class="p509 ft22">Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.</P> <P class="p651 ft14">233</P> </DIV> <DIV id="page_226"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td87"><SPAN class="p7 ft3">Författningskommentar</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td88"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p298 ft23">Övergångsbestämmelser</P> <P class="p574 ft172"><SPAN class="ft172">1.</SPAN><SPAN class="ft173">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.</SPAN></P> <P class="p729 ft147"><SPAN class="ft172">2.</SPAN><SPAN class="ft144">Elleverantör som har gällande avtal med elanvändare som sträcker sig längre än den 31 december 2002 har rätt att av elanvändare som inte är registrerade som kvotpliktiga ta ut kostnad för inköp av elcertifikat motsvarande den kvotplikt som belöper på elanvändarens förbrukning.</SPAN></P> <P class="p187 ft74">Kostnaden skall bestämmas med tillämpning av det enligt 3 kap. 9 § andra stycket offentliggjorda volymvägda medelvärdet av priset på försålda certifikat för aktuellt kalenderår.</P> <P class="p84 ft1">Bestämmelsen reglerar vad som skall gälla för de leverantörer som har sådana leveransavtal som sträcker sig efter den 31 december 2002. Eftersom sådana leveransavtal träffas av leverantörens kvotplikt i de fall elanvändaren inte själv är kvotpliktig har det befunnits nödvändigt att övergångsvis införa en bestämmelse som gör det möjligt för leverantören att debitera en kostnad för uppfyllande av den kvotplikt som belöper på elanvändaren oberoende av vad avtalet stadgar. Kostnaden skall bestämmas med utgångspunkt i det genomsnittliga marknadspriset för aktuellt kalenderår, vilket kommer att offentliggöras av Affärsverket svenska kraftnät enligt bestämmelsen i 3 kap. 9 § andra stycket.</P> <P class="p730 ft147"><SPAN class="ft172">3.</SPAN><SPAN class="ft144">Innehavare av produktionsanläggningar för vilka ansökan om godkännande enligt 2 kap. 2 § inkommit före lagens ikraftträdande är berättigade till elcertifikat från lagens ikraftträdande enligt 2 kap. 3 § om ansökan leder till godkännande.</SPAN></P> <P class="p195 ft21"><SPAN class="ft21">10.2</SPAN><SPAN class="ft154">Förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857)</SPAN></P> <P class="p69 ft22">Härigenom föreskrivs att 4 kap. 10 § ellagen (1997:857) skall upphöra att gälla vid utgången av år 2002.</P> <P class="p607 ft1">Ett borttagande av denna bestämmelse innebär att den småskaliga kraftproduktionen kommer att likställas med övriga produktionsanläggningar anslutna till lokalnäten. Nättariffen som dessa skall betala skall således vara skälig och vila på saklig grund enligt 4 kap.</P> <P class="p227 ft14">234</P> </DIV> <DIV id="page_227"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td7"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td366"><SPAN class="p7 ft15">Författningskommentar</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p441 ft1">1 § ellagen. Elnätsutredningen har i sitt delbetänkande ”Elnätsföretag, Regler och tillsyn” (SOU 2000:90) föreslagit att skälighetsrekvisitet skall få en ändrad innebörd. Om denna lagändring införs så kommer bestämmelsen om att nättariffer skall vara utformade på sakliga grunder att utgöra den viktigaste prövningsgrunden. Vidare får nättariffen enligt 4 kap. 3 § ellagen inte vara avståndsberoende.</P> <P class="p337 ft1">Av avsnitt 5.9.3 framgår hur mycket produktionsanläggningar större än 1 500 kilowatt betalar i nätavgifter med dagens prissättning.</P> <P class="p478 ft23">Övergångsbestämmelse</P> <P class="p731 ft147"><SPAN class="ft71">1.</SPAN><SPAN class="ft144">Innehavare av nätkoncession som under år 2002 haft sådana elproduktionsanläggningar som enligt 4 kap. 10 § endast erlagt kostnaderna för mätning, beräkning och rapportering skall senast en månad efter denna lags ikraftträdande till Statens energimyndighet meddela vilka dessa anläggningar är, mätarställning per den 1 januari 2003 samt vem som är innehavare av anläggningarna.</SPAN></P> <P class="p385 ft2">Statens energimyndighet behöver denna information för att de skall kunna utge ersättning till innehavaren av dessa anläggningar.</P> <P class="p732 ft22"><SPAN class="ft172">2.</SPAN><SPAN class="ft177">Innehavare av sådana produktionsanläggningar som under år 2002 enligt 4 kap. 10 § endast erlagt kostnaderna för mätning, beräkning och rapportering skall intill utgången av år 2010 av Statens energimyndighet erhålla ersättning motsvarande en tredjedel av det enligt 3 kap. 9 § lagen om elcertifikat beräknade medelvärdet för ett elcertifikat för varje uppmätt och till Statens energimyndighet inrapporterad megawattimme el som producerats i en sådan anläggning.</SPAN></P> <P class="p733 ft2">Motiven för ersättningens storlek har berörts i den allmänna delen av betänkandet, avsnitt 5.9.3.</P> <P class="p732 ft24"><SPAN class="ft172">3.</SPAN><SPAN class="ft174">Innehavare av nätkoncession som under år 2002 haft sådana elproduktionsanläggningar som enligt 4 kap. 10 § endast erlagt kostnaderna för mätning, beräkning och rapportering skall intill utgången av år 2010 till Statens energimyndighet varje kalenderår rapportera den el som under året uppmätts från anläggningen. Rapporten skall lämnas senast en månad efter kalenderårets slut.</SPAN></P> <P class="p446 ft14">235</P> </DIV> <DIV id="page_228"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td87"><SPAN class="p7 ft3">Författningskommentar</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td88"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p8 ft1">Rapportering av den uppmätta elproduktionen krävs för att produktionsanläggningens innehavare skall kunna erhålla rätt ersättning. Statens energimyndighet har att utbetala ersättningen utan särskild ansökan så snart det är möjligt efter att produktionen rapporterats till myndigheten.</P> <P class="p734 ft21"><SPAN class="ft21">10.3</SPAN><SPAN class="ft154">Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.</SPAN></P> <P class="p735 ft24">Härigenom föreskrivs att 11 kap. 10 § sjätte stycket lagen (1994:1776) om skatt på energi skall upphöra att gälla vid utgången av år 2002.</P> <P class="p148 ft1">Genom bestämmelsen kommer den s.k. miljöbonusen att upphöra att gälla vid utgången av år 2002. Som framgått av allmänmotiveringen, avsnitt 5.1.2, är avsikten att den under en övergångstid skall ersättas av ett direkt produktionsstöd intill dess vindkraftverket har uppnått 25 000 fullasttimmar.</P> <P class="p736 ft14">236</P> </DIV> <DIV id="page_229"> <P class="p0 ft0">Särskilt yttrande</P> <P class="p37 ft21">Särskilt yttrande av sakkunnige Christer Söderberg</P> <P class="p38 ft4">Sammanfattning</P> <P class="p63 ft1">Att utreda handel med elcertifikat har visat sig vara komplext och arbetsintensivt. Utredarna har lagt ned ett omfattande arbete för att lösa denna svåra uppgift och mycket värdefullt arbetsmaterial har framtagits.</P> <P class="p61 ft1">Utredningen har dock inte nått ända fram och vissa konsekvenser av förslaget har ej redovisats, ej heller har tillräcklig analys gjorts av behoven av stöd för olika produktionsslag.</P> <P class="p4 ft1">Det undantag för kvotplikten för elintensiv industri som föreslås är ej tillräckligt motiverat för att övertyga om behovet av ett sådant undantag och ett tilläggsuppdrag att utreda relationen mellan småskalig elproduktion och lokalnätägare har uppenbarligen av tidsskäl blivit ofullständigt behandlat.</P> <P class="p91 ft1">Viss form av el från biobränsleeldad kraftvärme erhåller idag skattebefrielse och har därför konkurrensfördelar. Så länge denna konkurrensfördel består anser jag att denna elproduktion ej ska ingå i elcertifikatsystemet.</P> <P class="p61 ft1">Med nuvarande förslag till elcertifikathandel kommer all nyproduktion av vindkraft i praktiken att upphöra liksom den kompetens och industriella kapacitet som byggts upp kring vindkraften i Sverige. Detsamma gäller för småskalig och medelstor vattenkraft där leverantörskapaciteten redan hunnit reduceras på ett allvarligt sätt. En fortsatt stagnation inom vattenkraften kommer att leda till fortsatt uttunning i leverantörsledet vilket är mycket allvarligt eftersom det finns ett stort antal äldre anläggningar i behov av restaurering. Risken för en tilltagande nedläggning av dessa anläggningar är uppenbar.</P> <P class="p737 ft14">237</P> </DIV> <DIV id="page_230"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p7 ft3">Särskilt yttrande</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p219 ft1">En möjlighet att lösa de negativa effekter som här redovisats är att införa differentierad tilldelning av certifikat vilket enbart marginellt kommer att öka certifikatkostnaden för elkunderna eftersom den ökade tilldelningen kommer de små produktionsanläggningarna till del och för nya anläggningar blir det en tidsbegränsad ökning av tilldelningen.</P> <P class="p701 ft4">Allmänt</P> <P class="p117 ft1">Handel med elcertifikat har visat sig vara ett komplext system och det har av utredarna krävts mycket arbete för att kunna förutse de konsekvenser som kommer att uppstå.</P> <P class="p10 ft1">Utredarna har också lagt ned mycket möda på denna uppgift och det har i utredningen framtagits mycket värdefullt material i anslutning till ämnet.</P> <P class="p66 ft2">Jag har dock synpunkter på utredningens slutsatser och delvis en annan uppfattning om analyserna av framtaget underlag samt de förslag som framkommit, vilket närmare redovisas nedan.</P> <P class="p46 ft4">A. Kommittédirektivet och vilken elproduktion som ska stödjas</P> <P class="p65 ft1">Enligt direktivet till Elcertifikatutredningen ska elcertifikaten överbrygga skillnaden mellan samhällsekonomisk och företagsekonomisk lönsamhet. Enbart de produktionsanläggningar som behöver stöd ska stödjas. Här finns således ett gränsdragningsproblem som inte är lätt. Vidare anges under rubriken framtida ekonomiskt stöd för småskalig elproduktion: målet skall vara att främja en fortsatt utbyggnad av elproduktion från förnybara energikällor.</P> <P class="p66 ft1">Utredningens förslag kommer inte att ansluta till detta mål eftersom man kan konstatera att vilket energislag man än väljer för ny förnybar elproduktion så blir kostnaderna större än vad som inom överskådlig tid kommer att täckas med det nya systemet.</P> <P class="p10 ft1">Jag anser att utredningen ej tillräckligt analyserat vilka anläggningar som behöver stöd samt, genom att ej genomföra erforderliga produktionskostnadsberäkningar, har gjort felaktiga avgränsningar.</P> <P class="p71 ft1">Med förslaget att tilldela all elproduktion från förnybara energikällor ett certifikat (befintlig vattenkraft över 1,5 MW undantagen) kommer den absoluta majoriteten av utgivna elcertifikat täckas genom bränslebyten i kraftvärmeverk och</P> <P class="p13 ft14">238</P> </DIV> <DIV id="page_231"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td380"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td312"><SPAN class="p7 ft15">Särskilt yttrande</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p197 ft1">industriell mottryckskraft, produktionsslag som behöver ett litet stöd för att byta till biobränsle men som enbart i liten utsträckning tillför kraftsystemet ny el.</P> <P class="p4 ft1">Någon utbyggnad av ny förnybar elproduktion av betydelse kommer ej förrän efter ca 7 år då ökade kvotkrav höjer priset på certifikaten till sådana nivåer som möjligen kan stimulera en utbyggnad. Fram till dess kommer ingen utbyggnad av vare sig vind- eller vattenkraft ske.</P> <P class="p3 ft2">En enhetlig certifikattilldelning är således ett alltför trubbigt instrument för att nå målet och ger ej stimulans till en önskvärd mångfald i elproduktion från förnybara energikällor.</P> <P class="p62 ft4">B. Konsekvenser av föreslaget certifikatsystem</P> <P class="p63 ft1">Konsekvenserna av föreslaget certifikatsystem är för elkunderna noggrant redovisade medan konsekvenserna för småskalig elproduktion knappast berörs. I det avsnitt som berör konsekvenserna för elproducenter (6.6) förs ett allmänt resonemang hur producenter kan uppträda på en certifikatmarknad. Att konsekvenserna för nyproduktion, i synnerhet småskalig, är att all sådan verksamhet i praktiken avstannar framgår ej. Facit har vi redan i handen. Inom småskalig vattenkraft har nästan all nybyggnad avstannat de senaste åren, ett mindre antal projekt har genomförts med stöd av investeringsbidrag. Detta stöd upphör nu och certifikatsystemet bedöms ge samma ersättningsnivåer för vattenkraftproducenterna som de har idag men investeringsbidraget försvinner och därmed även fortsatt utbyggnad av småskalig vattenkraft. Eftersom ny vindkraft har samma produktionskostnad som småskalig vattenkraft (ca 50 öre/kWh) och kommer i certifikatsystemet att få samma ersättning som småskalig vattenkraft kommer även utbyggnaden av vindkraft att upphöra. Denna konsekvens för små elproducenter har inte redovisats i utredningen.</P> <P class="p738 ft1">För de leverantörer som är knutna till denna sektor avhandlas konsekvenserna på ett par rader. Man konstaterar att leverantörerna idag för en tynande tillvaro och att föreslaget system ej kommer att förbättra denna situation.</P> <P class="p61 ft1">Det är inte korrekt att beskriva situationen som tynande, det finns flera kompetenta och livskraftiga leverantörer, om än små, och som är under utveckling. Men om föreslaget system blir verklighet raderas troligen en hel bransch ut.</P> <P class="p466 ft14">239</P> </DIV> <DIV id="page_232"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p7 ft3">Särskilt yttrande</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p219 ft1">Inom vindkraft har de senaste 10 åren kompetensen byggts upp och de verksamma företagen har stadigt ökat sin kompetens och kapacitet. Även om det finns få svenska turbinföretag, finns det i Sverige ett stort antal underleverantörer vilka genom vindkraftutbyggnaden fått en betydande orderingång. Dessutom är flera stora aktörer villiga att snabbt investera stora summor i landet om ersättningsnivåerna för vindkraftel blir någorlunda rimliga. Med utredningens förslag riskerar Sverige att de företag som redan är etablerade på marknaden drar sig ur landet, med friställningar som följd. Detta ska ställas mot den nationalekonomiska vinst som en storskalig satsning ger. En utbyggnad till 10 TWh/år ger lågt räknat flera tusen arbetstillfällen. En stark hemmamarknad är också förutsättningen för exportmöjligheter, vilka kan bli betydande.</P> <P class="p209 ft1">De senaste årens låga aktivitet inom småskalig och medelstor vattenkraft har minskat antalet leverantörer men de som idag överlevt för inte en tynande tillvaro. Om nuvarande förslag blir verklighet blir tyvärr så fallet, frågan är om någon finns kvar när efterfrågan ökar omkring år 2010. Detta är allvarligt då det i Sverige finns många gamla anläggningar i behov av upprustning, vilket dock ej kan genomföras med dagens låga ersättningsnivåer, ej heller med certifikatsystem av föreslagen modell. Risken för en ökad nedläggning av vattenkraftverk är uppenbar.</P> <P class="p682 ft1">Ingen fortsatt utbyggnad av vindkraft, småskalig vatten- och biokraft kommer att ske under de närmaste <NOBR>6–7</NOBR> åren med skingring av kompetens, industriell kapacitet och kapitalförluster som resultat. Denna kompetens och investeringsvilja kommer att bli oerhört svår att bygga upp när den väl försvunnit. Utredningen har inte berört denna konsekvens.</P> <P class="p66 ft1">För befintliga små producenter kommer vissa problem att uppstå när villkoren försämras. De som får störst problem är de som investerat i vindkraft. Det övergångssystem som föreslås ger de producenter som kommit in sent med sina investeringar (från ca 1998) en för kort övergångsperiod för att klara övergången till det nya stödsystemet med risk för konkurser som följd.</P> <P class="p66 ft1">Utredningsförslagets konsekvenser för vindkraft, småskalig vattenkraft samt leverantörerna till dessa är ofullständigt beskriven och ger en felaktig bild av att konsekvenserna för dessa kategorier är försumbara.</P> <P class="p739 ft14">240</P> </DIV> <DIV id="page_233"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"> <TR> <TD class="tr0 td380"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td312"><SPAN class="p7 ft15">Särskilt yttrande</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p740 ft4">C. Målet för tillkommande produktion från förnybara energikällor</P> <P class="p741 ft1">Utredningen anger att 10 TWh ny elproduktion från förnybara energikällor beräknas tillkomma mellan 2003 och 2010.</P> <P class="p742 ft1">Detta mål är mycket lågt satt i förhållande till det av EU nyligen satta målet (direktivet om främjande av elproduktion från förnybara energikällor) som för Sveriges del är satt till ca 20 TWh. Visserligen har <NOBR>EU-direktivet</NOBR> år 1997 som bas men mellan 1997 och 2001 har inte mycket ny elproduktion till kommit i Sverige, varför storleksordningen ändå får anses vara korrekt.</P> <P class="p743 ft1">Det är inte rimligt att Elcertifikatutredningens mål är satt till halva det tillväxtmål som av EU satts upp för Sverige. Vidare sägs i <NOBR>EU-direktivet</NOBR> att man ska arbeta för att nå en trovärdighet så att finansiärer kan känna en långsiktig trygghet för sina investeringar.</P> <P class="p744 ft2">Ett tillväxtmål av EU:s storleksordning skulle öka möjligheterna för tillskott från utbyggnad av ny elproduktion om samtidigt sanktionsgränsen justeras.</P> <P class="p745 ft4">D. Undantag från kvotplikten</P> <P class="p746 ft1">Elintensiv industri har begärt undantag från kvotplikten m.h.t. att man är utsatt för internationell konkurrens. Utredningen föreslår också att så blir fallet för elintensiv industri med en abonnerad effekt överstigande 10 MW.</P> <P class="p744 ft1">I referensgruppen har inte presenterats något trovärdigt underlag som styrker detta behov, enbart konkurrensmotivet är ej tillräckligt. För att skapa trovärdighet behöver denna industri redovisa en jämförelse av elkostnaderna för motsvarande industrier i konkurrentländerna samt en nivå för de företag som ska undantas m.h.t. vilken andel elkostnaden har i produktionens totalkostnad. Ett generellt undantag för s.k. elintensiv industri kan ge för många ”gratisåkare”. Denna typ av subvention främjar heller ej produktionseffektivitet och teknisk utveckling inom elintensiv industri.</P> <P class="p747 ft4">E. Ändring i ellagen om små producenters villkor för inmatning på lokala elnät</P> <P class="p748 ft2">I ett sent skede fick Elcertifikatutredningen från Elnätsutredningen överta ett av nätägare identifierat problem med inmatning av kraft från små produktionsanläggningar (under 1 500 kW) i de</P> <P class="p749 ft14">241</P> </DIV> <DIV id="page_234"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p7 ft3">Särskilt yttrande</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p8 ft1">lokala elnäten. Inmatning av el har i vissa nät blivit ett ökande problem huvudsakligen som ett resultat av den kraftiga expansionen av vindkraft, det nuvarande regelverket är ej tillfyllest i vissa fall.</P> <P class="p187 ft1">Utredningen har givits alltför lite tid att behandla denna fråga som i sig innehåller flera problemområden och innehåller förslag till ändringar av principiell karaktär. Ärendet har varit så brådskande att något skriftligt tilläggsdirektiv ej lämnats till utredningen, enbart ett muntligt.</P> <P class="p187 ft1">Utredningen föreslår att lokala elproduktionsanläggningar under 1 500 kW ska dela på kostnaderna för underhåll och förnyelse av lokalnäten till skillnad från vad som hittills gällt.</P> <P class="p10 ft1">En utredning från Svensk Energi, företrädare för nätbolagen, hävdar att producenterna bör betala <NOBR>1–5</NOBR> öre/kWh för sin inmatning i lokalnäten men denna utredning har inte redovisats för referensgruppen.</P> <P class="p10 ft1">Övriga konfliktområden mellan små elproducenter och nätägare är kostnader för anslutning och storleken på ersättning för s.k. nätnytta.</P> <P class="p71 ft1">Att dessa områden är fyllda av motsättningar visar det stora antalet prövningsärenden som inkommit till Energimyndigheten.</P> <P class="p9 ft1">Av dessa konfliktområden räcker det inte att snabbehandla enbart ett, baserat på underlag från nätägarna, utan samtliga problemområden måste behandlas i ett sammanhang.</P> <P class="p10 ft2">Därför anser jag att en översyn av regelverket för små elproduktionsanläggningars relation till lokalnäten skall lyftas ur Elcertifikatutredningen och i sin helhet behandlas av en annan utredning.</P> <P class="p48 ft4">F. Regionalpolitiska aspekter</P> <P class="p117 ft2">Tillkomsten av ny småskalig elproduktion kan få regionalpolitisk betydelse.</P> <P class="p9 ft1">Utövare av traditionella yrken som jord- och skogsbruk, fiske, hantverk m.m. kan genom att även bli elproducent i liten skala öka basen för sina möjligheter att fortsätta verka i glesbygd.</P> <P class="p9 ft1">Småskalig elproduktions betydelse för sysselsättning och utvecklande av entreprenörskap får inte undervärderas.</P> <P class="p10 ft2">Lokal utbyggnad av kraftvärme i små orter (närvärme) har i Danmark visat sig vara en framgång men man har också gjort sådan</P> <P class="p696 ft14">242</P> </DIV> <DIV id="page_235"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td380"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td312"><SPAN class="p7 ft15">Särskilt yttrande</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p60 ft1">utbyggnad ekonomiskt motiverad och därmed skapat sysselsättning och en mångfald inom elproduktionen.</P> <P class="p4 ft1">När samhällskonsekvenserna av ett förslag av typ Elcertifikatutredningen ska utvärderas bör alla samhällsaspekter av förslaget redovisas.</P> <P class="p61 ft1">Utredningen har inte gjort en tillräcklig beskrivning av regionala aspekter vilket jag anser ska göras.</P> <P class="p39 ft4">G. Skattesubventionerad elproduktion från kraftvärme</P> <P class="p63 ft1">El som av ett företag används i elpannor och värmepumpar är elskattebefriad om elen produceras i egna biobränsleeldade kraftvärmeverk.</P> <P class="p4 ft1">År 2000 kostade detta staten ca 128 mnkr, samtidigt som miljöbonus till vindkraft kostade staten ca 65 mnkr. Stödet till vindkraft har således enbart i genomsnitt kostat hälften av stödet till biobränsleeldad kraftvärme tillhörig de energibolag som har elpannor och värmepumpar.</P> <P class="p6 ft1">Utredningen föreslår att även denna typ av elproduktion (biokraftvärme) ska tilldelas elcertifikat vilket jag anser vara felaktigt och strider mot kommittédirektivet.</P> <P class="p91 ft1">Så länge skattesubventionen föreligger skall denna typ av elproduktion vara undantagen från certifikatsystemet.</P> <P class="p39 ft4">H. Slutkommentar</P> <P class="p63 ft1">Stödet med hjälp av elcertifikat ger ej i föreliggande förslag önskad effekt för utbyggnaden av elproduktion från förnybara energikällor. Förslaget ger en stor ökning av elproduktion från kraftvärme och industriellt mottryck, vilket är önskvärt, men det ger ej motivation för utbyggnad av ny kraft, i synnerhet inte småskalig sådan. Detta är anmärkningsvärt eftersom hittillsvarande energipolitik har främjat just den småskaliga elproduktionen och det finns inget i kommittédirektiven som ändrar denna inriktning.</P> <P class="p61 ft1">Det är ingen tvekan om att det är skillnader i produktionskostnader mellan små och stora produktionsanläggningar samt nya resp. gamla anläggningar.</P> <P class="p91 ft2">För att åstadkomma följsamhet till kommittédirektiven att enbart anläggningar som är i behov av stöd ska få stöd kan ett system med differentierad tilldelning av certifikat lösa problemet</P> <P class="p598 ft14">243</P> </DIV> <DIV id="page_236"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p7 ft3">Särskilt yttrande</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p8 ft1">utan att överkompensera stora resp. äldre anläggningar. Avgränsningen för vattenkraft vid 1,5 MW är för snäv, även inom denna storleksgrupp finns ett stödbehov, om än mindre än för den småskaliga vattenkraften. Gränsen för stöd till vattenkraft bör sättas till 10 MW, i likhet med den gräns som tillämpas av EU.</P> <P class="p10 ft1">En modell för differentierad tilldelning av certifikat har föreslagits av SERO men har ej behandlats av utredarna. Denna modell löser problemet när man samtidigt vill nå flera mål.</P> <P class="p10 ft1">Förslaget ger marginella merkostnader till elkunderna eftersom det företrädesvis är de små elproduktionsanläggningarna som får ökad tilldelning av certifikat.</P> <P class="p10 ft1">En anledning att utredarna ej vill ta upp detta förslag anges vara att det komplicerar systemet.</P> <P class="p9 ft1">Detta stämmer inte enligt min uppfattning eftersom merarbetet huvudsakligen är en programmeringsfråga i ett dataprogram, för de flesta anläggningar av engångskaraktär.</P> <P class="p66 ft1">Ett system med differentierad certifikattilldelning ökar inte komplexiteten mer än undantaget för elintensiv industri.</P> <P class="p750 ft14">244</P> </DIV> <DIV id="page_237"> <P class="p751 ft0">Bilaga 1</P> <P class="p752 ft0">Kommittédirektiv</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"> <TR> <TD class="tr6 td381"><SPAN class="p25 ft21">Ett system för certifikathandel baserat på</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td125"><SPAN class="p753 ft21">Dir.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td381"><SPAN class="p25 ft4">kvoter för användningen av el från förnybara</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td125"><SPAN class="p753 ft178">2000:56</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td382"><SPAN class="p25 ft21">energikällor</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td383"><SPAN class="p7 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p754 ft1">Beslut vid regeringssammanträde den 31 augusti 2000.</P> <P class="p755 ft21">Sammanfattning av uppdraget</P> <P class="p756 ft1">En utredare tillkallas med uppdrag att utforma ett system för certifikathandel baserat på kvoter för användningen av el från förnybara energikällor. Utredaren skall ge förslag till de organisatoriska förändringar och författningsregleringar som systemet kräver. Systemet skall utformas i enlighet med de riktlinjer som regeringen redovisat i propositionen om ekonomiska förutsättningar för elproduktion från förnybara energikällor (1999/2000:134) och med riksdagens kommande ställningstaganden till dessa riktlinjer. Systemet skall tas fram med sikte på ikraftträdande den 1 januari 2003.</P> <P class="p757 ft1">Det ingår i uppdraget att föreslå dels vilka som skall ansvara för de olika uppgifter som systemet medför, dels vilka organisatoriska förändringar som behöver genomföras. Andra uppgifter för utredaren är att definiera vilken elproduktion som skall inkluderas i systemet och vilka miljökriterier som skall gälla för denna produktion. Utredaren skall också föreslå lämplig kvotstorlek och</P> <P class="p758 ft14">1</P> </DIV> <DIV id="page_238"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p7 ft3">Kommittédirektiv</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p93 ft1">redovisa sina bedömningar av hur denna kvot bidrar till att generera ett lämpligt pris på certifikaten så att den önskade effekten på utvecklingen av förnybara energikällor kan uppnås. En viktig del i utredarens arbete skall även vara att undersöka och klargöra eventuella behov av komplement till detta system under en övergångsperiod, t.ex. stöd med samma funktion som investeringsstöd. Ett alternativ är att hantera dessa problem inom regelverket för rätten att utfärda certifikat.</P> <P class="p50 ft21">Bakgrund</P> <P class="p69 ft1">Med småskalig elproduktion avses produktion i anläggningar som kan leverera el med en effekt av högst 1 500 kW. Dessa anläggningar är mindre vattenkraftstationer, vindkraftverk och mindre kraftvärmeanläggningar. Den småskaliga produktionen uppgår till 1,5 % av landets totala elproduktion eller knappt 2 TWh per år. Av detta står vattenkraft för ca 1,5 TWh och vindkraft för ca 0,4 TWh.</P> <P class="p10 ft1">I prop. 1993/94:162 om handel med el i konkurrens betonade regeringen att övergången till en fri marknad på kort sikt kan innebära vissa problem för småskalig elproduktion. Riksdagen delade denna bedömning (bet. 1993/94:NU22, rskr 1993/94:358) liksom bedömningen att det föreslagna systemet med mottagningsplikt för leveranskoncessionärerna skulle ge ett tillfredsställande skydd för de små producenterna. I näringsutskottets betänkande underströks betydelsen av att konsekvenserna för den småskaliga elproduktionen noga belystes i samband med att systemet med leveranskoncession skulle ses över inom en femårsperiod.</P> <P class="p87 ft1">Bestämmelserna om leveranskoncession och s.k. mottagningsplikt upphörde att gälla den 1 november 1999 (prop. 1998/99:137, bet. 1999/2000:NU4, rskr. 1999/2000:1). Mottagningsplikten innebar att det företag som hade leveranskoncession för ett visst område hade skyldighet att köpa el från småskaliga elproduktionsanläggningar inom området. Priset för el från småskaliga elproduktionsanläggningar övervakades av nätmyndigheten. I ellagen (199/:857) fanns det krav på att detta pris skulle vara skäligt. I förarbetena till lagen anfördes att bedömningen av skäligheten hos priset för inköpt el från småskaliga elproduktionsanläggningar borde baseras på koncessionshavarens genomsnittliga försäljningsintäkter per kWh över året, minskade med avdrag för skäliga administrationskostnader m.m. samt skälig vinstmarginal.</P> <P class="p227 ft14">2</P> </DIV> <DIV id="page_239"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td384"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td385"><SPAN class="p7 ft15">Kommittédirektiv</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p62 ft22">Nuvarande stödsystem</P> <P class="p63 ft1">Den 8 juli 1999 uppdrog regeringen åt Affärsverket svenska kraftnät att genomföra en upphandling av småskalig elproduktion. Upphandlingen hade till syfte att skapa enhetliga inköpsförhållanden för den småskaliga elproduktionen under perioden november 1999- december 2000. Denna period motsvarar den tid som mottagningsplikten skulle ha gällt om leveranskoncessionssystemet inte hade upphört i förtid. De genomsnittliga priserna i de vinnande anbuden låg för anbudsperioden på <NOBR>13-14</NOBR> öre per kWh för både vindkraft och vattenkraft. Upphandlingen har varit ett viktigt underlag för att bedöma behovet av ytterligare stöd till den småskaliga elproduktionen.</P> <P class="p100 ft1">I budgetpropositionen för år 2000 (prop. 1999/2000:1 utg.omr. 21, bet. 1999/2000:NU3, rskr. 1999/2000:115) föreslog regeringen att ett tillfälligt stöd för el producerad i småskaliga produktionsanläggningar skulle införas för perioden den 1 november <NOBR>1999-den</NOBR> 31 december 2000. Stödet har godkänts av Europeiska kommissionen enligt en skrivelse från kommissionen den 16 juni 2000 (statsstödsärende N 4/00, dnr EUN1999/5177/NL).</P> <P class="p6 ft1">En miljöbonus för vindkraft infördes den 1 juli 1994 på initiativ av riksdagen i lagen (1957:262) om allmän energiskatt (Bet. 1993/94:SkU34, rskr. 1993/94:297). Då denna lag upphävdes fördes reglerna oförändrade över till den nya lagen (1994:1776) om skatt på energi, som trädde i kraft den 1 januari 1995. Bestämmelserna innebär att avdrag för vindkraftsproducerad elkraft får göras i deklarationen av den som är skyldig att betala energiskatt för elektrisk kraft (11 kap. 10 § sjätte stycket lagen (1994:1776) om skatt på energi). För avdraget tillämpas den skattesats som gäller för hushållsförbrukning i södra Sverige (11 kap. 3 § första stycket 4), för närvarande 16,2 öre/kWh. Avdragets storlek är således oberoende av vilken skattesats som tillämpats vid leveransen av den vindkraftsproducerade kraften.</P> <P class="p5 ft1">Den 26 oktober 1999 beslutade Europeiska kommissionen att miljöbonusen är förenlig med <NOBR>EG-fördraget</NOBR> (statsstödsärende NN 143/96, dnr EUN96/1788). Enligt kommissionens praxis bör driftsstöd för elproduktion från förnybara energikällor vara tidsbegränsat. Vid utgången av år 2000 kommer miljöbonusen att ha gällt under sex och ett halvt år. I samband med ärendets behandling har regeringen hänvisat till den pågående översynen av de stödformer som nu tillämpas för förnybar elproduktion och till att ett nytt</P> <P class="p759 ft14">3</P> </DIV> <DIV id="page_240"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p7 ft3">Kommittédirektiv</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p760 ft1">stödsystem beräknas träda i kraft den 1 januari 2001. Regeringen har förbundit sig att i samband med införandet av det nya stödsystemet senast den 1 januari 2001 avskaffa miljöbonusen i dess nuvarande form. Frågan om den fortsatta hanteringen av miljöbonusen bereds för närvarande i Regeringskansliet. Regeringen avser att redovisa sitt ställningstagande i denna fråga i budgetpropositionen för år 2001.</P> <P class="p187 ft1">Som en del av 1997 års energipolitiska program kan investeringsstöd lämnas till vindkraft, småskalig vattenkraft och biobränslebaserad kraftvärmeproduktion (prop. 1996/97:84, bet. 1996/97:NU12, rskr. 1996/97:272).</P> <P class="p66 ft1">Dessutom främjar staten utvecklingen av el från förnybara energikällor genom stöd till forskning och utveckling samt genom s.k. energiteknikstöd och stöd till demonstrationsprojekt, vilka administreras av Statens energimyndighet.</P> <P class="p67 ft22">Utvecklingen inom EU</P> <P class="p230 ft1">Utvecklingen av förnybara energikällor är ett viktigt mål för Europeiska gemenskapens energipolitik. I Europeiska kommissionens meddelande Energi för framtiden: förnybara energikällor – Vitbok för en gemenskapsstrategi och handlingsplan<SPAN class="ft44">1 </SPAN>sägs det att förnybara energikällor år 2010 bör ha en marknadsandel på 12 % inom unionen som helhet jämfört med ca 6 % i dag.</P> <P class="p66 ft1">Enligt Europeiska kommissionens arbetsdokument El från förnybara energikällor och den inre marknaden för el<SPAN class="ft44">2 </SPAN>har garantipris och mottagningsplikt hittills varit den mest framgångsrika metoden för att skapa snabb tillväxt av förnybar elproduktion. Enligt kommissionen är dock nackdelen med sådana system att de inte ger upphov till konkurrens mellan olika produktionsanläggningar baserade på förnybara energikällor, varför kostnadspressen kan vara låg och teknikutvecklingen hämmas. Kommissionen anser att stödsystem som inköpskvoter som styr efterfrågan är att föredra eftersom de skapar konkurrens mellan olika produktionsanläggningar. De ger incitament för teknikutveckling och sjunkande priser. Kommissionen anser att stödsystem som bättre kan utnyttja marknadskrafternas förmåga att sänka kostnaderna för produktionen bör prioriteras.</P> <P class="p761 ft46"><SPAN class="ft179">1</SPAN><SPAN class="ft62">(1) KOM(97)599 slutlig, 26.11.97.</SPAN></P> <P class="p762 ft46"><SPAN class="ft67">2</SPAN><SPAN class="ft180">(2) SEK(1999) 470 slutlig, 13.4.1999.</SPAN></P> <P class="p298 ft14">4</P> </DIV> <DIV id="page_241"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td384"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td385"><SPAN class="p7 ft15">Kommittédirektiv</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p223 ft1">Många av medlemsländerna delar kommissionens åsikt att konkurrensbaserade lösningar är den väg man bör följa. Ambitionen är att som ett led i utvecklingen på sikt skapa gemensamma regler för stöd till elproduktion baserad på förnybara energikällor. Flera medlemsländer har introducerat marknadsbaserade stödsystem såsom gröna certifikat, kvothandel och upphandlingsmodeller. Till dessa länder hör Danmark, Irland, Italien, Nederländerna och Storbritannien.</P> <P class="p61 ft1">Den 10 maj 2000 lämnade kommissionen ett förslag till direktiv om främjande av el från förnybara energikällor på den inre marknaden för el.<SPAN class="ft44">3 </SPAN>Det föreslås bl.a. att kommissionen skall följa utvecklingen när det gäller stödsystem och senast fem år efter ikraftträdandet av direktivet presentera en rapport om erfarenheterna av de olika system som används i de olika medlemsländerna. Enligt direktivförslaget skall medlemsländerna sätta upp nationella mål för användningen av el från förnybara energikällor och införa system för certifiering eller ursprungsgaranti.</P> <P class="p61 ft1">Sveriges medlemskap i EU innebär att stöd till näringslivet i princip är förbjudet och undantag måste godkännas av Europeiska kommissionen. Reglerna om statligt stöd finns i artiklarna <NOBR>87-89</NOBR> i <NOBR>EG-fördraget.</NOBR> I artikel 87.1 finns ett antal kriterier som om de uppfylls innebär att en viss åtgärd betraktas som statligt stöd. Varje åtgärd betraktas som statligt stöd om inte annat sägs i fördraget eller om den innebär att ett enskilt företag, en enskild sektor, en enskild region eller en viss produktion gynnas av det offentliga eller med offentliga medel så att konkurrensen snedvrids i sådan utsträckning att det påverkar handeln mellan medlemsstater. Formuleringen är bred och täcker in många olika typer av åtgärder. Undantag från det generella förbudet kan göras mot bakgrund av artikel 87.1 och 87.3. Kommissionen utfärdar rättsakter, bl.a. i form av riktlinjer, till stöd för sin rättstillämpning.</P> <P class="p738 ft1">Med driftsstöd avses ett stöd som minskar kostnader som företaget annars normalt måste stå för som en del av den dagliga verksamheten. Kommissionens allmänna inställning till driftsstöd är att sådana inte bör godkännas. Vissa undantag finns dock om stödet t.ex. kan motiveras i enlighet med kommissionens riktlinjer om regionalpolitiskt stöd eller om stöd till miljöskyddande åtgärder. I vissa fall finns det förutsättningar att få sådana stöd godkända. Även för storleken på investeringsstöd finns regler.</P> <P class="p763 ft46"><SPAN class="ft45">3 </SPAN>Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om främjande av el från förnybara energikällor på den inre marknaden för el, KOM(2000)279 slutlig, 10.5.2000.</P> <P class="p764 ft14">5</P> </DIV> <DIV id="page_242"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p7 ft3">Kommittédirektiv</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p219 ft1">Kommissionen omarbetar för närvarande miljöriktlinjerna och väntas under september 2000 presentera ett nytt förslag till sådana riktlinjer. Den 28 juni 2000 beslutade kommissionen att förlänga de gamla riktlinjerna till utgången av år 2000 (beslut 2000/C 184/09).</P> <P class="p701 ft22">Framtida ekonomiskt stöd för småskalig elproduktion</P> <P class="p65 ft1">I anslutning till sitt förslag om att det för en övergångsperiod från den 1 november 1999 till utgången av år 2000 skulle införas ett tillfälligt stöd till småskalig elproduktion framhöll regeringen att en långsiktig lösning för den småskaliga elproduktionen borde tas fram under denna övergångsperiod. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 1999/2000:NU3, rskr. 1999/2000:115).</P> <P class="p71 ft1">Den 9 december 1999 beslutade regeringen att en interdepartemental arbetsgrupp skulle ta fram förslag till åtgärder som främjar elproduktion från förnybara energislag. Arbetsgruppen presenterade i mars 2000 rapporten Elproduktion från förnybara energikällor - ekonomiska förutsättningar och marknadsmekanismer (Ds 2000:20). Rapporten och remissyttrandena över den ingick i underlaget för propositionen Ekonomiska förutsättningar för elproduktion från förnybara energikällor (prop. 1999/2000:134) där regeringen föreslog riktlinjer för stöd till förnybar elproduktion. Dessa innebär att ett samlat system för att främja förnybar elproduktion skall tas fram med sikte på ikraftträdande den 1 januari 2003. Systemet skall bygga på handel med certifikat kombinerat med en skyldighet att inkludera en viss andel förnybar el som uppfyller vissa miljöegenskaper i elleveranser eller elinköp. Certifikathandel kombinerad med kvoter skall på sikt ersätta nuvarande stödet till förnybar och småskalig elproduktion. Andelens storlek skall kunna förändras över tiden.</P> <P class="p531 ft1">Målet skall vara att främja en fortsatt utbyggnad av elproduktion från förnybara energikällor med vissa miljöegenskaper och samtidigt stimulera en marknadsdynamik som skapar förutsättningar för kostnadseffektivitet och teknikutveckling utan att störningar i elmarknadens funktion uppstår. Det nya systemet skall införas på ett sådant sätt att rimliga konkurrensvillkor för den förnybara elproduktionen kan upprätthållas långsiktigt.</P> <P class="p765 ft14">6</P> </DIV> <DIV id="page_243"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td384"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td385"><SPAN class="p7 ft15">Kommittédirektiv</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p197 ft1">Propositionen 1999/2000:134 kommer att behandlas av riksdagen under hösten 2000.</P> <P class="p95 ft21">Uppdraget</P> <P class="p191 ft1">En särskild utredare skall utforma ett system för handel med certifikat som baseras på kvoter för användningen av el från förnybara energikällor med vissa miljöegenskaper i enlighet med regeringens förslag till riktlinjer i proposition 1999/2000:134 och riksdagens kommande ställningstaganden till dessa. Systemet skall tas fram med sikte på ikraftträdande den 1 januari 2003. Det ingår i utredarens uppdrag att föreslå de organisatoriska förändringar och de regler och författningsändringar som systemet kräver.</P> <P class="p61 ft1">Systemet bör utformas så att det uppfyller de mål som i enlighet med gällande politiska riktlinjer på området bör vara vägledande för en modell för stöd till förnybar elproduktion. Dessa mål är att främja nyetablering av elproduktion från förnybara energikällor, att stimulera teknikutveckling och kostnadseffektivitet, att skapa rimliga villkor för befintliga anläggningar, att undvika störningar i elmarknadens funktion, att skapa stabila spelregler oberoende av statsfinansiella förhållanden och att möjliggöra internationell harmonisering.</P> <P class="p225 ft1">En viktig del i utredarens arbete skall vara att undersöka och klargöra eventuella behov av komplement till detta system under en övergångsperiod, t.ex. stöd med samma funktion som investeringsstöd. Behovet av komplement kan bl.a. motiveras av skillnader i produktionskostnader till följd av anläggningars olika ålder eller skilda förutsättningar för olika produktionsformer. Ett alternativ är att hantera dessa problem inom regelverket för rätten att utfärda certifikat. Om utredaren anser att det behövs komplement till systemet skall han eller hon föreslå hur sådana åtgärder bör utformas. Utredaren skall beakta utvecklingen av stödsystem i vårt närområde, främst inom den nordiska elmarknaden och EU, och utforma systemet så att en internationell utbyggnad och samordning underlättas. Utredaren skall också beakta utvecklingen inom <NOBR>EG-rätten,</NOBR> bl.a. systemets förenlighet med EG:s statsstödsregler och kommissionens förslag till direktiv om hur el från förnybara energikällor skall få tillträde till den inre marknaden för el.</P> <P class="p766 ft14">7</P> </DIV> <DIV id="page_244"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p7 ft3">Kommittédirektiv</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p46 ft22">Avgränsningar för certifikathandeln</P> <P class="p65 ft1">En utgångspunkt för förslagen skall vara att ekonomiskt stöd bara bör lämnas till förnybar elproduktion som ännu inte är kommersiellt självbärande. Däremot finns det inga hinder mot att kompletterande informativa styrmedel, t.ex. i form av certifikat, även används för kommersiellt lönsamma verksamheter. En grundprincip för utformningen av systemet skall vara att all el med ursprung i förnybara energikällor, som uppfyller vissa miljökriterier och som behöver stödjas, också bör vara kvalificerade för stöd oavsett kraftslag. Systemet skall således omfatta elproduktion baserad på vindkraft, vattenkraft, solceller och biobränslebaserad kraftproduktion.</P> <P class="p209 ft1">Storleksavgränsningen i dagens stödsystem när det gäller småskalig vindkraft och vattenkraft har främst varit ett uttryck för behovet att garantera leverantörer av el i liten skala tillträde till marknaden. Det har inte varit kraftslaget som varit intressant utan producentens möjlighet att hävda sig på elmarknaden. I det nya systemet skall i första hand elproduktionens lönsamhet och det faktum att kraftslaget har sitt ursprung i förnybara energikällor istället vara utgångspunkten vid bedömningen av hur stödet bör avgränsas. Det skall kunna krävas att produktionen uppfyller vissa miljökriterier. Det kan exempelvis gälla biobränslebaserad kraftvärme där problem med hur stödet bör avgränsas behöver analyseras både i fråga om teknik och bränsle, bl.a. vad gäller den ökande importen av osorterade biobränslen och biobränslen med oklara miljöegenskaper. Ett annat exempel gäller vilka kriterierna för vattenkraft skall vara. Utredaren skall också beakta det arbete som pågår inom EU om biobränslehanteringen, bl.a. standardiseringsarbete och förhandlingar om ett förslag till ändring av avfallsförbränningsdirektivet.<SPAN class="ft44">4</SPAN></P> <P class="p531 ft1">Utredaren skall mot denna bakgrund föreslå lämpliga avgränsningar för stödet inklusive specificering av miljökriterier.</P> <P class="p10 ft1">Systemet bör, i varje fall inledningsvis, omfatta endast certifikat som inte är differentierade med avseende på kraftslag. Det är möjligt att en uppdelning på <NOBR>vatten-,</NOBR> <NOBR>vind-,</NOBR> biobränslebaserad kraft och solel kan motiveras när handeln blivit mer omfattande. Inledningsvis är troligen likviditeten och marknadens omfattning för liten för att utgöra underlag för en sådan uppdelning.</P> <P class="p767 ft46"><SPAN class="ft45">4</SPAN>KOM(1998)558 slutlig, 7.10.1998, KOM (1999)330 slutlig, 12.7.1999, direktiv 75/442/EEG, EGT L 194, 25.7.1975, s. <NOBR>39-41.</NOBR></P> <P class="p131 ft14">8</P> </DIV> <DIV id="page_245"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td384"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td385"><SPAN class="p7 ft15">Kommittédirektiv</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p197 ft1">För att handeln med certifikat skall fungera väl krävs det att ett genomtänkt och tydligt system för olika institutioner och funktioner byggs upp. Vid utformningen av systemet är det viktigt att klargöra de olika aktörernas roller. En utgångspunkt bör vara att samhällsinstitutioner handhar myndighetsuppgifterna och marknadens aktörer de marknadsrelaterade uppgifterna. Certifikathandeln kommer att kräva vissa organisatoriska förändringar och inrättande av nya funktioner för administration och kontroll. Utredaren skall lämna förslag till hur dessa frågor lämpligen skall lösas och vilken organisation som kommer att krävas.</P> <P class="p406 ft22">Utformningen av kvoten</P> <P class="p63 ft1">Utredaren skall föreslå vilka aktörer på marknaden som bör omfattas av skyldigheten att inkludera en viss andel förnybar el som uppfyller vissa miljöegenskaper i elleveranser eller elinköp, dvs. bör åläggas kvoter. Förslaget skall bygga på en analys av samhällsekonomiska konsekvenser och juridiska restriktioner liksom administrativa och marknadsmässiga fördelar.</P> <P class="p61 ft1">En annan del i utredarens uppdrag är att föreslå en lämplig storlek på kvoten samt utforma ett system för hur kvoten bör bestämmas. Som ett underlag skall utredaren analysera kvotens påverkan på priset på certifikaten och andelen el från förnybara energikällor. Vid analysen bör tillgängliga simuleringsverktyg och modeller utnyttjas liksom erfarenheter från andra länder. En utgångspunkt skall vara att kvoten bör kunna ändras över tiden. Utredaren skall redovisa hur kvoten bör förändras över tiden och vilka effekter en förändrad kvot får på priset på certifikaten och utvecklingen av elproduktionen från förnybara energikällor. Även frågan om hanteringen av torrår och våtår skall behandlas.</P> <P class="p6 ft1">Systemets varaktighet och kvotperiodens längd påverkar investerarnas bedömning av den framtida marknaden och därmed investeringens avkastningsmöjligheter. Med kvotperiod avses den period för vilken avstämning och redovisning av hur skyldigheten att inkludera en viss andel el från förnybar elproduktion uppfyllts. Perioden kan vara rullande eller fast. Utredaren skall föreslå en lämplig utformning av kvotperioden.</P> <P class="p6 ft2">Ett fungerande system för certifikathandel kommer att kräva någon form av sanktioner för dem som inte uppfyller sina åtaganden. Förutom ekonomiska sanktioner kan andra typer tänkas före-</P> <P class="p768 ft14">9</P> </DIV> <DIV id="page_246"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p7 ft3">Kommittédirektiv</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p93 ft1">komma, t.ex. relaterade till företagens <NOBR>good-will.</NOBR> Utredaren skall lämna förslag inom detta område. En utgångspunkt skall dock vara att systemet skall vara administrativt enkelt.</P> <P class="p50 ft22">Kringliggande faktorer och systemets konsekvenser</P> <P class="p68 ft1">Flera utredningar som pågår eller under senare tid har avslutats utgör viktigt underlag till utformningen av ett system med certifikathandel. Det är dels utredningen om möjligheterna att utnyttja Kyotoprotokollets flexibla mekanismer i Sverige (SOU 2000:45), Klimatkommittén (SOU 2000:23), Vindkraftsutredningen (SOU 1999:75), Miljömålskommittén (SOU 2000:52) och Resurseffektiviseringsutredningen (Fi 1999:02, dir 1998:107). I arbetet med utvecklingen av systemet med certifikathandel skall förslagen i dessa utredningar och remissyttranden över utredningarna beaktas. Förändringar i energibeskattningen - bl.a. vad avser behandlingen av kraftvärmeproduktionen – kan också påverka utformningen av systemet för certifikathandel, vilket skall beaktas mot bakgrund av det arbete för att reformera energiskattesystemet som pågår. Förenligheten med energiskattereglerna kan även komma att påverka vilken kraftproduktion som bör inkluderas i ett certifikathandelssystem. Utredaren skall vidare följa utvecklingen inom <NOBR>EG-rätten</NOBR> och skall särskilt beakta Europeiska kommissionens riktlinjer för statsstöd.</P> <P class="p175 ft1">En av huvudkomponenterna i det nuvarande stödsystemet för elproduktion från förnybara energikällor är de investeringsstöd som ingår i 1997 års energipolitiska program. Stödprogrammen löper under perioden <NOBR>1998-2002</NOBR> och en utvärdering av dem pågår. Resultaten av utvärderingen kommer att utgöra ett viktigt underlag vid utformningen av certifikatsystemet. Bl.a. skall utredaren beakta konsekvenserna av att det nuvarande investeringsprogrammet avslutas eller förlängs i någon form när ställning tas till behovet av kompletterande åtgärder.</P> <P class="p209 ft1">Slutligen skall utredaren redovisa de samhällsekonomiska kostnaderna för sina förslag. Utredaren skall analysera konsekvenserna för olika aktörer och olika kategorier av elanvändare, i synnerhet frågan om industrins internationella konkurrenskraft och hur kostnaderna kan komma att belasta olika kundgrupper och aktörer. En konsekvensanalys av dessa aspekter och av de miljökvalitetsmål som antagits av riksdagen skall ingå i utredarens redovisning.</P> <P class="p583 ft14">10</P> </DIV> <DIV id="page_247"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td384"><SPAN class="p7 ft3">SOU 2001:77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td385"><SPAN class="p7 ft15">Kommittédirektiv</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p197 ft1">Systemet med certifikathandel och kvoter för användningen av el från förnybara energikällor skall även utformas på ett sådant sätt att kontinuerliga utvärderingar underlättas.</P> <P class="p769 ft1">I de fall utredarens förslag kräver statlig finansiering skall utredaren redovisa hur detta skall ske.</P> <P class="p73 ft21">Tidsplan</P> <P class="p96 ft1">Utredaren skall redovisa sina överväganden och förslag senast den 31 oktober 2001.</P> <P class="p770 ft1">(Näringsdepartementet)</P> <P class="p771 ft14">11</P> </DIV> </div><style> TD,TD.p2h { zzzfont-size:90%; zzzmargin-right:2px; zzzoverflow:visable; zzzword-wrap: break-word; } P { zdisplay:block; } .divbreak { clear:both; display:block; zwidth: 100%; zheight: 1px; zword-wrap: break-word; } .xecp { display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .ec { border-style:solid; border-width:1px; display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .TOPS { overflow:visable; margin:2px; width:690px !important; } </style> GPB377d1 SOU_2001__77_d1.pdf 670129 pdf Handel med elcertifikat - del 1 https://data.riksdagen.se/fil/1F5B0705-BE68-42D3-98BE-E87FC2DD9CF6 GPB377d2 SOU_2001__77_d2.pdf 823980 pdf Handel med elcertifikat - del 2 https://data.riksdagen.se/fil/A092FCDB-3649-4683-9F5A-1C323817E86F