2422084GPB358200158sousouStatens offentliga utredningar 2001:58Statens offentliga utredningarStatens offentliga utredningar5802001-07-25 00:00:002024-08-12 16:22:002001-07-25 00:00:00Kvicksilver i säkert förvarhämtadhtml-echttps://data.riksdagen.se/dokument/GPB358/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GPB358https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GPB358
<div style="margin:3px;">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_1 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;height: 1063px;}
#page_2 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:63px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_2 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 61px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 73px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 81px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_11 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;}
#page_11 #id_2 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_11 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_11 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_11 #id_3 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 105px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 63px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 109px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 64px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 81px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 80px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_26 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_2 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 902px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_2 #id_2_1 #id_2_1_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_2 #id_2_1 #id_2_1_2 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_2 #id_2_1 #id_2_1_2 #id_2_1_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_2 #id_2_1 #id_2_1_2 #id_2_1_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_2 #id_2_1 #id_2_1_3 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_26 #dimg1z{position:absolute;top:126px;left:105px;z-index:-1;width:319px;height:415px;}
#page_26 #dimg1 #img1 {width:319px;height:415px;}
#page_26 #inl_img1 {position:relative;width:9px;height:10px;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 92px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 62px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 88px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 59px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_34 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:4px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_3 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_4 {border:none;z:b;margin:31px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_4 #id_4_1 {float:left;border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_4 #id_4_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_5 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_34 #dimg1z{position:absolute;top:74px;left:168px;z-index:-1;width:343px;height:438px;}
#page_34 #dimg1 #img1 {width:343px;height:438px;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 60px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_37 #dimg1z{position:absolute;top:289px;left:126px;z-index:-1;width:242px;height:198px;}
#page_37 #dimg1 #img1 {width:242px;height:198px;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 63px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_43 #dimg1z{position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_43 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 64px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_45 #dimg1z{position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:398px;}
#page_45 #dimg1 #img1 {width:514px;height:398px;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_47 #dimg1z{position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_47 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 99px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 73px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 61px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 124px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_75 #dimg1z{position:absolute;top:204px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:222px;}
#page_75 #dimg1 #img1 {width:425px;height:222px;}
#page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 69px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 61px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 102px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_85 #dimg1z{position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_85 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}
#page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 59px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 94px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_91 #dimg1z{position:absolute;top:49px;left:42px;z-index:-1;width:440px;height:159px;}
#page_91 #dimg1 #img1 {width:440px;height:159px;}
#page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 90px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 63px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_103 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_104 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_105 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_106 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_107 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_108 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_109 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_110 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_111 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 72px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_112 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 72px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_113 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_114 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_115 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_116 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 74px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
.dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;}
.ft0{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 27px;}
.ft1{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft2{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft3{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft4{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft5{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft6{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft7{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft8{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft9{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft10{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 20px;l-h: 17px;}
.ft11{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;}
.ft12{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft13{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 28px;l-h: 17px;}
.ft14{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;}
.ft15{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 23px;}
.ft16{font: 14px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 17px;}
.ft17{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 64px;l-h: 29px;}
.ft18{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 29px;}
.ft19{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft20{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft21{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft22{font: italic bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft23{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft24{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft25{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 10px;l-h: 15px;}
.ft26{font: italic bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft27{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 64px;l-h: 28px;}
.ft28{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 28px;}
.ft29{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft30{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft31{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft32{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 49px;l-h: 23px;}
.ft33{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;}
.ft34{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 39px;l-h: 21px;}
.ft35{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 64px;l-h: 30px;}
.ft36{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 30px;}
.ft37{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 49px;l-h: 26px;}
.ft38{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 26px;}
.ft39{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft40{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft41{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft42{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft43{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft44{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft45{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft46{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft47{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;}
.ft48{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;}
.ft49{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft50{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft51{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft52{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 49px;l-h: 27px;}
.ft53{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 27px;}
.ft54{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft55{font: 14px 'Symbol' !important;l-h: 18px;}
.ft56{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft57{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;position: relative; bottom: 2px;}
.ft58{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft59{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft60{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;}
.ft61{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 10px;}
.ft62{font: bold 10px 'Arial Black' !important;l-h: 11px;}
.ft63{font: bold 10px 'Arial Black' !important;l-h: 8px;position: relative; bottom: 2px;}
.ft64{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft65{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 7px;}
.ft66{font: bold 10px 'Arial Black' !important;l-h: 10px;}
.ft67{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;}
.ft68{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 10px;}
.ft69{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft70{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft71{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;}
.ft72{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft73{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft74{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;}
.ft75{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;position: relative; bottom: 3px;}
.ft76{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;}
.ft77{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft78{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft79{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft80{font: bold 10px 'Arial Black' !important;l-h: 10px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft81{font: bold 12px 'Arial Black' !important;l-h: 15px;}
.ft82{font: bold 10px 'Arial Black' !important;l-h: 15px;}
.ft83{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft84{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft85{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;position: relative; bottom: 3px;}
.ft86{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft87{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft88{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft89{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft90{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;}
.ft91{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;}
.ft92{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft93{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft94{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft95{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft96{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;}
.ft97{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft98{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft99{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 18px;}
.ft100{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 17px;}
.ft101{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 39px;l-h: 23px;}
.ft102{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 23px;}
.ft103{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft104{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft105{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft106{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft107{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft108{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft109{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft110{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 63px;l-h: 30px;}
.ft111{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 48px;l-h: 27px;}
.ft112{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 38px;l-h: 23px;}
.ft113{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 38px;l-h: 21px;}
.ft114{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft115{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 48px;l-h: 23px;}
.ft116{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 38px;l-h: 24px;}
.ft117{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 24px;}
.ft118{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 39px;l-h: 24px;}
.ft119{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 52px;l-h: 28px;}
.ft120{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;}
.ft121{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 39px;l-h: 26px;}
.ft122{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 28px;l-h: 21px;}
.ft123{font: bold 18px 'Verdana' !important;l-h: 31px;}
.ft124{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft125{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft126{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.p0{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;}
.p1{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p2{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px !important;}
.p3{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p4{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p5{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p6{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p7{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p8{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p9{text-align: left;padding-left: 320px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p10{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p11{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;}
.p12{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p13{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p14{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p15{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p16{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p17{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p18{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p19{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p20{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p21{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p22{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p24{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p25{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p26{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p27{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.38px;}
.p28{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p29{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 135px;margin-bottom: 0px !important;}
.p30{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p31{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p32{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p33{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p34{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p35{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p36{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p37{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 110px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p38{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;}
.p39{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p40{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p41{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p42{text-align: right;padding-right: 273px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p43{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p44{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p45{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p46{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p47{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p48{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p49{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p50{text-align: center;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p51{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p52{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p53{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p54{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p55{text-align: center;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p56{text-align: center;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p57{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p58{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p59{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p60{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p61{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p62{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px !important;}
.p63{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 567px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p64{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p65{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p66{text-align: left;padding-left: 300px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p67{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 315px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p68{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p69{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p70{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 135px;margin-bottom: 0px !important;}
.p71{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p72{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p73{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p74{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p75{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p76{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p77{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p78{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p79{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p80{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p81{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p82{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p83{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p84{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p85{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p86{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p87{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p88{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p89{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p90{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p91{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p92{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p93{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 129px;margin-bottom: 0px !important;}
.p94{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p95{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p96{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p97{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p98{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 129px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p99{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p100{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p101{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p102{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p103{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p104{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p105{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;padding-top: 3px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p106{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p107{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p108{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p109{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p110{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p111{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p112{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;}
.p113{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p114{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p115{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.1px;}
.p116{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p117{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.5px;}
.p118{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p119{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p120{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p121{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p122{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p123{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p124{text-align: right;padding-right: 483px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p125{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p126{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p127{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p128{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p129{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p130{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p131{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p132{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p133{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p134{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p135{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p136{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p137{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p138{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p139{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p140{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p141{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p142{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p143{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p144{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p145{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px !important;}
.p146{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p147{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.4px;}
.p148{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p149{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.4px;}
.p150{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.4px;}
.p151{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 2px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p152{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p153{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p154{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p155{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p156{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p157{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p158{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p159{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;}
.p160{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p161{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p162{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;}
.p163{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;}
.p164{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p165{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p166{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p167{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p168{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p169{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p170{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p171{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p172{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p173{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.48px;}
.p174{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p175{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p176{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p177{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p178{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p179{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p180{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p181{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p182{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p183{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p184{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p185{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p186{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p187{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p188{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p189{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p190{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p191{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p192{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p193{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p194{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p195{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p196{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 95px;margin-bottom: 0px !important;}
.p197{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p198{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p199{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p200{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p201{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p202{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p203{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p204{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p205{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p206{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p207{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p208{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p209{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 672px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p210{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p211{text-align: left;padding-left: 200px;padding-right: 567px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p212{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p213{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p214{text-align: left;padding-left: 320px;padding-right: 378px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p215{text-align: center;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p216{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p217{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p218{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p219{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p220{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p221{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p222{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p223{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p224{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p225{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p226{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p227{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p228{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p229{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p230{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p231{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p232{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p233{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p234{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 128px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p235{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p236{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p237{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p238{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p239{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p240{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p241{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p242{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p243{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p244{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p245{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p246{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p247{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p248{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p249{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p250{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p251{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p252{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p253{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p254{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p255{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p256{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p257{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p258{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p259{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p260{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p261{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p262{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p263{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p264{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p265{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p266{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p267{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p268{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p269{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p270{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p271{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p272{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p273{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p274{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p275{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p276{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 23px;}
.p277{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p278{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p279{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p280{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p281{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 24px;}
.p282{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p283{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p284{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p285{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p286{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p287{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 23px;}
.p288{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p289{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p290{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p291{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p292{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p293{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 109px;margin-bottom: 0px !important;}
.p294{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p295{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p296{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p297{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p298{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p299{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p300{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p301{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p302{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p303{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p304{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p305{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p306{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p307{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p308{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p309{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p310{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 130px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p311{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p312{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p313{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p314{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p315{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p316{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p317{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p318{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p319{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p320{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p321{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p322{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p323{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p324{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p325{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p326{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p327{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p328{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p329{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p330{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p331{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p332{text-align: left;padding-left: 320px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p333{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px !important;}
.p334{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p335{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p336{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p337{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p338{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p339{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p340{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p341{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p342{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p343{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p344{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p345{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p346{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p347{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p348{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p349{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p350{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p351{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p352{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p353{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 466px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td2{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 466px;vertical-align: bottom;}
.td3{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 421px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 402px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 336px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 320px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 323px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td18{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td19{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 375px;vertical-align: bottom;}
.td20{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 375px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 334px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 380px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 390px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 420px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 455px;vertical-align: bottom;}
.td34{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 455px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 417px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td37{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 417px;vertical-align: bottom;}
.td38{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td41{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td42{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;}
.td44{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 390px;vertical-align: bottom;}
.td45{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 292px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 277px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;}
.td51{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 277px;vertical-align: bottom;}
.td52{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td53{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 262px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 233px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 284px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 255px;vertical-align: bottom;}
.td59{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 284px;vertical-align: bottom;}
.td60{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 255px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 237px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 355px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 183px;vertical-align: bottom;}
.td65{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 355px;vertical-align: bottom;}
.td66{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 183px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 266px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 273px;vertical-align: bottom;}
.td69{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 266px;vertical-align: bottom;}
.td70{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 273px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 173px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 366px;vertical-align: bottom;}
.td73{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 173px;vertical-align: bottom;}
.td74{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 366px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 362px;vertical-align: bottom;}
.td77{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;}
.td78{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 362px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 193px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 360px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 179px;vertical-align: bottom;}
.td86{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 360px;vertical-align: bottom;}
.td87{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 179px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 206px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 332px;vertical-align: bottom;}
.td90{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 206px;vertical-align: bottom;}
.td91{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 332px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 0px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;}
.td99{border-bottom: #052d95 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td101{border-right: #052d95 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 236px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 240px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 245px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 294px;vertical-align: bottom;}
.td107{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 245px;vertical-align: bottom;}
.td108{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 294px;vertical-align: bottom;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 241px;vertical-align: bottom;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 275px;vertical-align: bottom;}
.td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 252px;vertical-align: bottom;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 180px;vertical-align: bottom;}
.td115{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 165px;vertical-align: bottom;}
.td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 373px;vertical-align: bottom;}
.td118{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 165px;vertical-align: bottom;}
.td119{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 373px;vertical-align: bottom;}
.td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 243px;vertical-align: bottom;}
.td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 297px;vertical-align: bottom;}
.td122{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 243px;vertical-align: bottom;}
.td123{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 297px;vertical-align: bottom;}
.td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 454px;vertical-align: bottom;}
.td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td126{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 454px;vertical-align: bottom;}
.td127{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;}
.td129{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 380px;vertical-align: bottom;}
.td130{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;}
.td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 246px;vertical-align: bottom;}
.td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 269px;vertical-align: bottom;}
.td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 250px;vertical-align: bottom;}
.td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 288px;vertical-align: bottom;}
.td135{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 250px;vertical-align: bottom;}
.td136{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 288px;vertical-align: bottom;}
.td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 457px;vertical-align: bottom;}
.td138{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 457px;vertical-align: bottom;}
.td139{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 450px;vertical-align: bottom;}
.td141{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td142{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 450px;vertical-align: bottom;}
.td143{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.tr0{heightzzz: 26px;}
.tr1{heightzzz: 6px;}
.tr2{heightzzz: 25px;}
.tr3{heightzzz: 32px;}
.tr4{heightzzz: 17px;}
.tr5{heightzzz: 18px;}
.tr6{heightzzz: 19px;}
.tr7{heightzzz: 33px;}
.tr8{heightzzz: 42px;}
.tr9{heightzzz: 16px;}
.tr10{heightzzz: 20px;}
.tr11{heightzzz: 50px;}
.tr12{heightzzz: 35px;}
.tr13{heightzzz: 43px;}
.tr14{heightzzz: 34px;}
.tr15{heightzzz: 51px;}
.tr16{heightzzz: 21px;}
.tr17{heightzzz: 28px;}
.tr18{heightzzz: 11px;}
.tr19{heightzzz: 24px;}
.tr20{heightzzz: 8px;}
.tr21{heightzzz: 13px;}
.tr22{heightzzz: 22px;}
.tr23{heightzzz: 5px;}
.tr24{heightzzz: 14px;}
.tr25{heightzzz: 12px;}
.tr26{heightzzz: 4px;}
.tr27{heightzzz: 9px;}
.tr28{heightzzz: 7px;}
.tr29{heightzzz: 15px;}
.tr30{heightzzz: 38px;}
.tr31{heightzzz: 52px;}
.tr32{heightzzz: 41px;}
.tr33{heightzzz: 56px;}
.tr34{heightzzz: 10px;}
.tr35{heightzzz: 23px;}
.t0{width: 565px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t1{width: 457px;margin-leftZ: 45px;margin-top: 97px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t2{width: 457px;margin-leftZ: 45px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t3{width: 457px;margin-leftZ: 45px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t4{width: 415px;margin-leftZ: 83px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t5{width: 415px;margin-leftZ: 83px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t6{width: 479px;margin-leftZ: 45px;margin-top: 25px;f:italic 15px 'Verdana' !important;}
.t7{width: 370px;margin-leftZ: 45px;margin-top: 14px;f:italic 14px 'Verdana' !important;}
.t8{width: 565px;f:italic 14px 'Verdana' !important;}
.t9{width: 228px;margin-leftZ: 63px;margin-top: 2px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t10{width: 166px;margin-top: 25px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t11{width: 154px;margin-top: 16px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t12{width: 46px;margin-leftZ: 19px;f:10px 'Verdana' !important;}
.t13{width: 145px;margin-top: 115px;f:10px 'Verdana' !important;}
.t14{width: 419px;margin-leftZ: 62px;margin-top: 56px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t15{width: 324px;margin-leftZ: 157px;margin-top: 35px;f:bold 10px 'Verdana' !important;}
.t16{width: 341px;margin-leftZ: 53px;margin-top: 15px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t17{width: 566px;f:italic 14px 'Verdana' !important;}
.t18{width: 566px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t19{width: 474px;margin-leftZ: 45px;margin-top: 20px;f:20px 'Verdana' !important;}
</STYLE>
<DIV id="page_1">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GPB3581x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<P class="p0 ft0">Till statsrådet och chefen för</P>
<P class="p1 ft0">Miljödepartementet</P>
<P class="p2 ft1">Regeringen beslutade den 9 december 1999 att tillkalla en särskild utredare med uppgift att samordna och utreda det fortsatta nationella arbetet med att åstadkomma slutförvaring av kvicksilverhaltigt avfall i djupt bergförvar. Samma dag förordnade statsrådet Kjell Larsson generaldirektören Lars Högberg som särskild utredare.</P>
<P class="p3 ft1">Experter biträder utredningen. Kanslirådet Nina Cromnier (Miljödepartementet) och enhetschefen Björn Södermark (Naturvårdsverket) förordnades som experter från den 20 mars 2000 och professorerna Bert Allard (Örebro Universitet) och Ivars Neretnieks (Kungliga Tekniska Högskolan) samt teknologie doktorn Stig Wingefors (Statens kärnkraftsinspektion) från den 11 september 2000.</P>
<P class="p4 ft2">Hovrättsassessorn Nina Nordengren förordnades som sekreterare den 7 februari 2000.</P>
<P class="p5 ft1">Utredningen har antagit namnet Utredningen om slutförvaring av kvicksilver M (1999:01). Den 21 december 2000 överlämnade vi promemorian "Problemanalys och handlingsplan för fortsatt arbete - ett diskussionsunderlag."</P>
<P class="p5 ft2">Härmed överlämnar utredningen sitt betänkande "Kvicksilver i säkert förvar" (SOU 2001: 58).</P>
<P class="p5 ft1">Arbetet har bedrivits i nära samråd med berörda experter och betänkandet är därför skrivet i vi <NOBR>-form.</NOBR></P>
<P class="p6 ft1">Utredningens uppdrag är slutfört.</P>
<P class="p7 ft1">Stockholm den 25 juni 2001.</P>
<P class="p8 ft1">Lars Högberg</P>
<P class="p9 ft1">/Nina Nordengren</P>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GPB3582x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p10 ft3">Innehåll <SPAN class="ft1">5</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p11 ft0">Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td4"><SPAN class="p10 ft6"><SPAN class="ft5">Sammanfattning</SPAN>....................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td5"><SPAN class="p12 ft1">9</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td4"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft5">Författningsförslag </SPAN>............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td5"><SPAN class="p12 ft1">13</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p10 ft1">1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td7"><SPAN class="p14 ft1">Förslag till Förordning om ändring i förordningen</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td5"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td7"><SPAN class="p14 ft6">(1996:971) om farligt avfall .....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td5"><SPAN class="p12 ft1">13</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p10 ft1">2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td7"><SPAN class="p14 ft1">Förslag till Förordning om ändring i förordningen</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td7"><SPAN class="p14 ft1">(1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd...........</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td5"><SPAN class="p12 ft1">16</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p10 ft1">1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td7"><SPAN class="p14 ft6"><SPAN class="ft5">Bakgrund till utredningen </SPAN>........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td5"><SPAN class="p12 ft1">17</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p10 ft1">1.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td7"><SPAN class="p14 ft6">Regeringens policy om kvicksilver ..........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p12 ft1">17</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p10 ft1">1.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td7"><SPAN class="p14 ft6">Naturvårdsverkets rapport 4752...............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td5"><SPAN class="p12 ft1">19</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td8"><SPAN class="p14 ft1">1.2.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td9"><SPAN class="p15 ft1">Innehållet i rapporten................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td5"><SPAN class="p12 ft1">19</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p14 ft1">1.2.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p15 ft8">Remissutfallet ...........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td5"><SPAN class="p12 ft1">21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p10 ft1">2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td7"><SPAN class="p14 ft9">Utredningens uppdrag och uppläggning <SPAN class="ft8">.................................</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p12 ft1">23</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p10 ft1">2.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td7"><SPAN class="p14 ft6">Direktiven.................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td5"><SPAN class="p12 ft1">23</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p10 ft1">2.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td7"><SPAN class="p14 ft6">Utredningens uppläggning .......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p12 ft1">23</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p10 ft1">2.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td7"><SPAN class="p14 ft6">Betänkandets disposition..........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td5"><SPAN class="p12 ft1">24</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p10 ft1">3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td7"><SPAN class="p14 ft9">Kartläggning av befintligt och fallande kvicksilveravfall<SPAN class="ft8">........</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p12 ft1">25</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p16 ft1"><SPAN class="ft1">3.1</SPAN><SPAN class="ft10">Innehavare och mängder (lagrade och fallande i olika</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td10"><SPAN class="p14 ft6">tidsperspektiv) ..........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td11"><SPAN class="p12 ft1">25</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td12"><SPAN class="p14 ft1">3.1.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td13"><SPAN class="p10 ft6">Batterier ...................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td11"><SPAN class="p12 ft1">29</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p10 ft1">3.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td10"><SPAN class="p14 ft8">Det kvicksilverhaltiga avfallets kemiska form ........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td11"><SPAN class="p12 ft1">30</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p10 ft1">4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td10"><SPAN class="p14 ft6"><SPAN class="ft5">Internationellt perspektiv </SPAN>.........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td11"><SPAN class="p12 ft1">31</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p10 ft1">4.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td12"><SPAN class="p14 ft11">EU.............................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td13"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td11"><SPAN class="p12 ft1">31</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p10 ft1">4.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td12"><SPAN class="p14 ft11">Norden......................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td13"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p12 ft1">32</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p10 ft1">4.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td10"><SPAN class="p14 ft6">Tyskland /Storbritannien..........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td11"><SPAN class="p12 ft1">34</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p10 ft1">4.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td12"><SPAN class="p14 ft11">USA..........................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td11"><SPAN class="p12 ft1">34</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><SPAN class="p10 ft3"><SPAN class="ft1">6 </SPAN>Innehåll</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td15"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td17"><SPAN class="p12 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td18"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td19"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td20"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td14"><SPAN class="p17 ft1">5</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td21"><SPAN class="p18 ft5">Tekniska och miljömässiga aspekter på djupförvar<SPAN class="ft6">.................</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p19 ft1">35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td14"><SPAN class="p20 ft1">5.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td21"><SPAN class="p18 ft6">Mål för skydd av hälsa och miljö.............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td17"><SPAN class="p19 ft1">35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p20 ft1">5.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td21"><SPAN class="p18 ft6">Lämpliga avfallsformer för slutförvaring.................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p19 ft1">37</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td14"><SPAN class="p20 ft1">5.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td21"><SPAN class="p18 ft8">Behandling och upparbetning av kvicksilveravfall..................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p19 ft1">38</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td14"><SPAN class="p17 ft1">6</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td21"><SPAN class="p18 ft3">Jämförelse med organisatoriska lösningar för</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td17"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td21"><SPAN class="p18 ft6"><SPAN class="ft5">hantering av kärnavfall </SPAN>............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p19 ft1">43</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p20 ft1">6.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td21"><SPAN class="p18 ft8">Lösningar på kärnavfallsområdet som tänkbar förebild...........</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p19 ft1">43</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td14"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td15"><SPAN class="p18 ft1">6.1.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td16"><SPAN class="p21 ft6">Ansvarsfördelning stat/kärnkraftsindustri ................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td17"><SPAN class="p19 ft1">43</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td15"><SPAN class="p18 ft1">6.1.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td16"><SPAN class="p21 ft6">Finansiering ..............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p19 ft1">45</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td15"><SPAN class="p18 ft1">6.1.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td16"><SPAN class="p21 ft1">Samarbete kring driftavfall från kärnkraft-</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td14"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td15"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td16"><SPAN class="p21 ft6">verken........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td17"><SPAN class="p19 ft1">46</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td14"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td15"><SPAN class="p18 ft1">6.1.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td16"><SPAN class="p21 ft6">Utfallet ......................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td17"><SPAN class="p19 ft1">46</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p16 ft1"><SPAN class="ft1">6.2</SPAN><SPAN class="ft10">Analys – likheter/skillnader mellan kärnkraftsavfall och</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td6"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td10"><SPAN class="p14 ft6">kvicksilveravfall.......................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td11"><SPAN class="p12 ft12">47</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p14 ft1">6.2.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td22"><SPAN class="p21 ft6">Likheter.....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p12 ft1">47</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td8"><SPAN class="p14 ft1">6.2.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td22"><SPAN class="p21 ft6">Skillnader..................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td11"><SPAN class="p12 ft1">48</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p10 ft1">6.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td10"><SPAN class="p14 ft6">Slutsatser ..................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td11"><SPAN class="p12 ft1">49</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p10 ft1">7</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td10"><SPAN class="p14 ft9">Juridiska aspekter på ett djupförvar – en sammanfattning <SPAN class="ft8">.....</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td11"><SPAN class="p12 ft1">51</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p10 ft1">7.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td10"><SPAN class="p14 ft6">Tillståndsprövningen ...............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td11"><SPAN class="p12 ft1">51</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p10 ft1">7.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td10"><SPAN class="p14 ft6">Det juridiska ansvaret...............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td11"><SPAN class="p12 ft1">52</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p10 ft1">7.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td10"><SPAN class="p14 ft6">Möjligheter att lagstifta ............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p12 ft1">53</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p16 ft1"><SPAN class="ft1">7.4</SPAN><SPAN class="ft10">Kan EG- rätten utgöra ett hinder för Sverige att bygga</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td23"><SPAN class="p10 ft6">ett djupförvar? ..........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p12 ft1">54</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p16 ft1"><SPAN class="ft1">7.5</SPAN><SPAN class="ft10">Kan EG- rätten innebära en skyldighet för Sverige att ta</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr4 td24"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td25"><SPAN class="p22 ft1">emot och förvara även utländskt kvicksilverhaltigt avfall? .....</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td11"><SPAN class="p12 ft1">54</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td24"><SPAN class="p10 ft1">7.6</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td25"><SPAN class="p22 ft8">Skatterättsliga och konkurrensrättsliga aspekter......................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td11"><SPAN class="p12 ft1">55</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td24"><SPAN class="p10 ft1">8</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td25"><SPAN class="p22 ft9">Utredningens överväganden och slutsatser <SPAN class="ft8">.............................</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td11"><SPAN class="p12 ft1">57</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td24"><SPAN class="p10 ft1">8.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p22 ft8">Utgångspunkter för utredningens överväganden......................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p12 ft1">57</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p16 ft1"><SPAN class="ft1">8.2</SPAN><SPAN class="ft10">De tekniska och miljömässiga förutsättningarna för</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr4 td23"><SPAN class="p10 ft6">ett djupförvar............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td11"><SPAN class="p12 ft1">58</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft1"><SPAN class="ft1">8.2.1</SPAN><SPAN class="ft13">Behandling och upparbetning av kvicksilver-</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr4 td26"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td22"><SPAN class="p12 ft6">avfall .........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td11"><SPAN class="p12 ft1">59</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td26"><SPAN class="p24 ft1">8.2.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td22"><SPAN class="p12 ft1">Principiella överväganden om val av plats ...............</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td11"><SPAN class="p12 ft1">60</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p24 ft1">8.2.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td22"><SPAN class="p12 ft1">Vad kommer ett djupförvar att kosta? ......................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p12 ft1">61</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td27"><SPAN class="p12 ft1">8.3 Kriterier för att kräva djupförvaring ........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p12 ft1">63</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft1"><SPAN class="ft1">8.3.1</SPAN><SPAN class="ft13">Principiella utgångspunkter för att fastställa</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td22"><SPAN class="p21 ft6">kriterier .....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td11"><SPAN class="p12 ft12">63</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td28"><SPAN class="p24 ft1">8.3.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td22"><SPAN class="p21 ft1">Den miljömässiga nyttan av djupförvaring...............</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td11"><SPAN class="p12 ft1">64</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p10 ft3">Innehåll <SPAN class="ft1">7</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p25 ft1"><SPAN class="ft1">8.3.3</SPAN><SPAN class="ft13">Skälighetsbedömning – den miljömässiga nyttan i</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr6 td26"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td22"><SPAN class="p12 ft1">förhållande till kostnaderna ......................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td11"><SPAN class="p12 ft1">65</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td27"><SPAN class="p12 ft1">8.4 Förslag till organisatorisk lösning ...........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td11"><SPAN class="p12 ft1">66</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p24 ft1">8.4.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td22"><SPAN class="p12 ft1">Samverkan mellan avfallsägarna ..............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p12 ft1">66</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft1"><SPAN class="ft1">8.4.2</SPAN><SPAN class="ft13">En utveckling av det juridiska ansvaret för</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td8"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td22"><SPAN class="p21 ft6">avfallet ......................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td11"><SPAN class="p12 ft1">67</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td8"><SPAN class="p14 ft1">8.4.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td22"><SPAN class="p21 ft6">Statens roll ................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td11"><SPAN class="p12 ft1">68</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td8"><SPAN class="p14 ft1">8.4.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td22"><SPAN class="p21 ft1">Avfallsägarnas inställning till ett avtal .....................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td11"><SPAN class="p12 ft1">69</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p14 ft1">8.4.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td22"><SPAN class="p21 ft1">Tidsplan för att införa krav om djupförvaring..........</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p12 ft1">72</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p10 ft1">8.5</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td10"><SPAN class="p14 ft6">Utredningens slutsatser ............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td11"><SPAN class="p12 ft1">73</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p10 ft1">9</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td10"><SPAN class="p14 ft6"><SPAN class="ft5">Utredningens förslag</SPAN>................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td11"><SPAN class="p12 ft1">77</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p10 ft1">9.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td10"><SPAN class="p14 ft6">Utgångspunkter .......................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p12 ft1">77</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p16 ft1"><SPAN class="ft1">9.2</SPAN><SPAN class="ft10">Lagstiftning om djupförvaring av kvicksilverhaltigt</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td30"><SPAN class="p12 ft11">avfall.........................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td13"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td11"><SPAN class="p12 ft12">78</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td29"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td30"><SPAN class="p26 ft1">9.2.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td13"><SPAN class="p12 ft8">Hur ser man till att paragraferna följs? .....................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p12 ft1">83</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td29"><SPAN class="p10 ft1">9.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td31"><SPAN class="p12 ft1">Förslag om förändringar i instansordningen ............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td11"><SPAN class="p12 ft1">83</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td29"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td30"><SPAN class="p26 ft1">9.3.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p12 ft1">Författningsförslag om förändrad instansordning ....</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td11"><SPAN class="p12 ft1">84</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td29"><SPAN class="p10 ft1">10</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td31"><SPAN class="p26 ft3">Samhällsekonomiska, statsfinansiella och företags-</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td11"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td29"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td31"><SPAN class="p15 ft9">ekonomiska kostnader av föreslagna åtgärder <SPAN class="ft8">........................</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td11"><SPAN class="p12 ft1">87</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td29"><SPAN class="p10 ft1">10.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td31"><SPAN class="p26 ft1">Utredningens förslag om en skyldighet enligt lag att</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td11"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td29"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td31"><SPAN class="p12 ft1">djupförvara kvicksilverhaltigt avfall ........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p12 ft1">87</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td29"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td30"><SPAN class="p26 ft1">10.1.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td13"><SPAN class="p12 ft6">Företagsekonomiska kostnader.................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td11"><SPAN class="p12 ft1">87</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td29"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td30"><SPAN class="p26 ft1">10.1.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td13"><SPAN class="p12 ft6">Konsekvenser för små företag ..................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td11"><SPAN class="p12 ft1">89</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td29"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td30"><SPAN class="p26 ft1">10.1.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td13"><SPAN class="p12 ft6">Statsfinansiella kostnader .........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td11"><SPAN class="p12 ft1">90</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td29"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td30"><SPAN class="p26 ft1">10.1.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td13"><SPAN class="p12 ft8">Samhällsekonomiska kostnader................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p12 ft1">90</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p27 ft1"><SPAN class="ft1">10.2</SPAN><SPAN class="ft14">Samhällsekonomiska, statsfinansiella och företagsekonomiska kostnader av utredningens förslag om ändrad instans-</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td27"><SPAN class="p15 ft1">ordning ....................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td11"><SPAN class="p12 ft1">91</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p10 ft1">Bilaga 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td32"><SPAN class="p12 ft6">Direktiven ......................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td11"><SPAN class="p12 ft1">93</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td14"><SPAN class="p10 ft1">Bilaga 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td32"><SPAN class="p12 ft6">Juridiska aspekter på ett djupförvar ...............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td11"><SPAN class="p12 ft1">97</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p10 ft3"><SPAN class="ft1">8 </SPAN>Innehåll</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td17"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td34"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td20"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td35"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td36"><SPAN class="p10 ft3">Sammanfattning <SPAN class="ft1">9</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td37"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td38"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p28 ft0">Sammanfattning</P>
<P class="p29 ft15">Våra förslag</P>
<P class="p30 ft1">Vi föreslår att förordning (1996:971) om farligt avfall kompletteras med lagfästa krav på att avfall som innehåller minst en viktprocent kvicksilver skall föras till permanent förvaring djupt ner i berg. Un- dantag får endast medges om det är fråga om mycket små mängder avfall. Även avfall som innehåller minst 0,1 viktprocent kvicksilver skall föras till sådan djupförvaring om det är skäligt i miljöbalkens mening. Avfallet skall föras till permanent djupförvaring inom fem år om inte särskilda skäl föreligger. Som övergångsbestämmelse föreslår vi att denna tidsfrist förlängs till åtta år från det bestämmelserna trätt i kraft. Detta föreslår vi skall ske den 1 juli 2002. Vi finner att kvicksilveravfallet måste djupförvaras inom Sverige som följd av gällande exportförbud för kvicksilver och andra överväganden.</P>
<P class="p31 ft1">Vi föreslår vidare att förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd kompletteras så att en anläggning för permanent förvaring av kvicksilveravfall med minst 0,1 viktprocent kvicksilver skall tillståndsprövas i miljödomstol i första instans, även om de mängder avfall som årligen skall föras till förvaret understiger 1000 ton. Enligt nuvarande bestämmelser skulle i sådana fall länsstyrelse vara första prövningsinstans. Oavsett prövningsinstans skall en ansökan om lokalisering och byggande av ett slutförvar föregås av ett utökat samrådsförfarande enligt bestämmelserna i miljöbalken. Vi framhåller att den lokala samrådsprocessen måste bedrivas med stor omsorg. Lärdomar från andra områden, t.ex. kärnavfallsområdet, bör tas till vara av både företag och myndigheter.</P>
<P class="p32 ft1">Det är berörda avfallsinnehavare som har ansvaret för att djupförvaring av det aktuella kvicksilveravfallet jämte för ändamålet nödvändig teknikutveckling kommer till stånd. Vi förordar att berörda avfallsinnehavare samarbetar kring konstruktion, lokalisering, byggande och drift av <SPAN class="ft16">ett </SPAN>djupförvar. Starka tekniska och ekonomiska skäl talar för en sådan samarbetslösning. Avfallsinnehavarna har också ställt sig positi-</P>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p10 ft3"><SPAN class="ft1">10 </SPAN>Sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td17"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td34"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td20"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p33 ft1">va till tanken att samarbeta under vissa förutsättningar. Vi har dock funnit att majoriteten av de företag som har eller kommer att få ansvar för stora mängder kvicksilveravfall inte är beredda att påbörja konkreta förhandlingar innan det föreligger lagligt tvingande krav på djupförvaring.</P>
<P class="p31 ft1">Vi föreslår slutligen att regeringen via ett särskilt rapporteringsuppdrag till Naturvårdsverket håller sig underrättad om utvecklingen inom industrin för att kunna vidta de eventuella ytterligare åtgärder som kan visa sig vara påkallade från regeringens sida för att driva på utvecklingen mot ett djupförvar på grundval av våra förslag om tvingande krav enligt ovan.</P>
<P class="p34 ft15">Motiven för förslagen i sammanfattning</P>
<P class="p30 ft1">Den allmänna utgångspunkten för våra överväganden och förslag är att användningen av kvicksilver i Sverige skall upphöra senast 2010, med ett fåtal undantag där mycket begränsade mängder används på dispens i slutna kretslopp. Det avfall som då finns som följd av tidigare användning skall tas om hand och förvaras på ett säkert sätt med hänsyn till kvicksilvers och kvicksilverföreningars skaderisker för hälsa och miljö. Huvuddelen av kvicksilveravfallet med halter överstigande 0,1 viktprocent kvicksilver finns idag eller kommer 2010 att finnas hos ett fåtal företag. Den totala mängden kvicksilver i detta avfall uppskattas komma att uppgå till ca 1400 ton varav 1100 ton i avfall med kvicksilverhalter över en viktprocent. Häri ingår bl.a. de kvicksilverhaltiga batterier som samlats in och för vilka staten har ett ekonomiskt ansvar för det vidare omhändertagandet. Prov har inletts med upparbetning av dessa batterier för överföring av kvicksilvret i för slutförvaring lämplig form.</P>
<P class="p32 ft1">Våra överväganden har bekräftat den i utredningsdirektiven förordade inriktningen på ett djupförvar. Kvicksilver skiljer sig från många andra typer av farligt avfall, då metallen är särskilt giftig. Eftersom det vidare är ett grundämne bryts det inte heller ner. Detta motiverar ett förvar som isolerar kvicksilvret från biosfären under mycket långa tidsrymder (helst långt mer än 1000 år) för att ge dricksvattenbrunnar, sjöar och vattendrag ett tillfredsställande skydd mot kvicksilverföroreningar också på mycket lång sikt. En utgångspunkt är därvid också att negativa miljöeffekter från en generation inte skall belasta kommande generationer. Det är därför olämpligt att övervältra ett omfattande tillsyns- och underhållsansvar för ett kvicksilverförvar på kommande generationer. En slutsats är därför att ett förvar i möjligaste mån bör vara underhållsfritt. Därmed är det endast ett djupförvar som uppfyller kraven för förvaring av kvicksilverhaltigt avfall. Därtill kommer att ett</P>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td39"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td40"><SPAN class="p10 ft3">Sammanfattning <SPAN class="ft1">11</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td41"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td42"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p35 ft2">djupförvar enligt vår bedömning ger ett större utrymme för tekniskekonomisk optimering av behandlingsteknik för avfallet och detaljutformning av slutförvaret.</P>
<P class="p36 ft1">Företagens gemensamma kostnader för ett djupförvar blir relativt höga; ca <NOBR>200-300</NOBR> miljoner kronor enligt Naturvårdsverkets uppskattning. Därtill kommer behandlingskostnader som kan bli av samma storleksordning. Behandlingskostnaderna blir dock lika stora vid en förvaring i en ytdeponi.</P>
<P class="p36 ft1">Berörda företag instämmer i att kvicksilveravfallet måste tas om hand på ett miljömässigt godtagbart sätt. Flera av företagen framhåller dock att de arbetar på internationella marknader under hård priskonkurrens. De motsätter sig därför svenska särkrav som gör att de drabbas av kostnader som de anser påverkar deras konkurrensförmåga. I första hand vill man vänta tills det finns <NOBR>EU-gemensamma</NOBR> krav och samarbetslösningar. Sådana lösningar skulle kunna få innefatta export från Sverige av rent kvicksilver, utvunnet ur avfallet, till tillåtna användningar inom EU, så att nyproduktionen av kvicksilver inom EU kunde minska i motsvarande mån. För utredningens del noterar vi att direktiven inte ger oss mandat att ifrågasätta exportförbudet. Vi noterar dessutom att en eventuell export av kvicksilver i samband med pågående avveckling av kvicksilveranvändningen i Sverige i slutänden skulle övervältra ansvar och kostnader för avfallshanteringen på andra länder, eftersom den tillåtna användningen av kvicksilver inom EU kan förväntas minska kraftigt under de närmaste årtiondena. Sammantaget kan vi inte finna att samhällsekonomiska skäl skulle tala mot krav på djupförvar för höghaltigt kvicksilveravfall. Vi erinrar i detta sammanhang om att det finns många historiska erfarenheter som visar att brister i hanteringen av farligt avfall lett till stora saneringskostnader för samhället.</P>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p10 ft3"><SPAN class="ft1">12 </SPAN>Sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td17"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td34"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td20"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td25"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td43"><SPAN class="p10 ft3">Författningsförslag <SPAN class="ft1">13</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td44"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td45"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p28 ft0">Författningsförslag</P>
<P class="p37 ft18"><SPAN class="ft0">1</SPAN><SPAN class="ft17">Förslag till Förordning om ändring i förordningen (1996:971) om farligt avfall</SPAN></P>
<P class="p38 ft1">Härigenom föreskrivs,</P>
<P class="p1 ft1"><SPAN class="ft3">dels </SPAN>att nuvarande 37 § skall betecknas 39 §<SPAN class="ft19">1</SPAN>,</P>
<P class="p39 ft2"><SPAN class="ft20">dels </SPAN>att rubriken närmast före 37 § skall sättas närmast före 39 §, <SPAN class="ft20">dels </SPAN>att 37 § samt rubriken före 37 § skall ha följande lydelse, <SPAN class="ft20">dels </SPAN>att det skall införas en ny paragraf, 38 §<SPAN class="ft21">2</SPAN>, av följande lydelse,</P>
<P class="p40 ft2"><SPAN class="ft20">dels </SPAN>att det i bilaga 4 skall införas en ny punkt, D 16, av följande lydelse, <SPAN class="ft20">dels </SPAN>att det i övergångsbestämmelserna skall införas en ny punkt, 3, av följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td46"><SPAN class="p10 ft3">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td47"><SPAN class="p41 ft3">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td46"><SPAN class="p10 ft22">Överklagande</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td47"><SPAN class="p12 ft22">Bortskaffande av kvicksilveravfall</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td46"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td47"><SPAN class="p42 ft1">37 §</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p43 ft20">I 19 kap. 1 § miljöbalken finns bestämmelser om överklagande.</P>
<P class="p44 ft23">Ett beslut av länsstyrelsen om tillstånd enligt 22 § får överklagas av Naturvårdsverket, Socialstyrelsen och Statens jordbruksverk in-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p45 ft23">Avfall som innehåller minst en viktprocent kvicksilver skall bortskaffas på sätt som anges i D 16 i bilaga 4. Sådant bortskaffande skall ske inom fem år om inte särskilda skäl föreligger. Är det dock fråga om så små</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p45 ft6"><SPAN class="ft24">1</SPAN><SPAN class="ft25">Tidigare 39 § upphävd genom 1998:948.</SPAN></P>
<P class="p46 ft6"><SPAN class="ft24">2</SPAN><SPAN class="ft25">Tidigare 38 § upphävd genom 1998:948.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td48"><SPAN class="p10 ft3"><SPAN class="ft1">14 </SPAN>Författningsförslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td24"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td49"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td50"><SPAN class="p12 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td51"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td52"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td53"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><SPAN class="p47 ft3">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td54"><SPAN class="p18 ft9">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td50"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td48"><SPAN class="p47 ft3">om respektive myndighets ansvar-</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr14 td55"><SPAN class="p48 ft3">mängder avfall att ett sådant bort-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td48"><SPAN class="p47 ft3">sområde.</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td55"><SPAN class="p48 ft3">skaffande framstår som uppenbart</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td48"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td55"><SPAN class="p48 ft9">oskäligt får detta i stället återvinnas</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td55"><SPAN class="p49 ft3">eller bortskaffas på annat sätt.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td48"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td24"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td56"><SPAN class="p50 ft9">38 §</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td48"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td55"><SPAN class="p51 ft3">Även avfall som innehåller minst</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td48"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td24"><SPAN class="p52 ft9">0,1</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td49"><SPAN class="p26 ft3">viktprocent</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td50"><SPAN class="p53 ft3">kvicksilver skall</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td48"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td55"><SPAN class="p52 ft3">bortskaffas på sätt som anges i D</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td48"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td55"><SPAN class="p51 ft3">16 i bilaga 4 om detta är skäligt.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td48"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td55"><SPAN class="p51 ft3">Vid bedömningen skall nyttan av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td48"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td55"><SPAN class="p51 ft9">bortskaffandet jämföras med kost-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td48"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td55"><SPAN class="p51 ft9">naderna för åtgärden. Sådant bort-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td48"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td55"><SPAN class="p52 ft3">skaffande skall också ske inom fem</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td48"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr10 td55"><SPAN class="p54 ft9">år om inte särskilda skäl föreligger.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td48"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td24"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td56"><SPAN class="p55 ft26">Överklagande</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td48"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td24"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td56"><SPAN class="p50 ft9">39 §</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td48"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td55"><SPAN class="p51 ft9">I 19 kap. 1 § miljöbalken finns be-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td48"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td55"><SPAN class="p52 ft3">stämmelser om överklagande.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td48"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td24"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td56"><SPAN class="p53 ft3">Ett beslut av länsstyrelsen om</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td48"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td55"><SPAN class="p51 ft9">tillstånd enligt 22 § får överklagas</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td48"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td24"><SPAN class="p52 ft3">av</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td56"><SPAN class="p53 ft9">Naturvårdsverket, Socialstyrel-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td48"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td55"><SPAN class="p51 ft9">sen och Statens jordbruksverk inom</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td48"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td55"><SPAN class="p51 ft3">respektive myndighets ansvarsom-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td54"><SPAN class="p52 ft3">råde.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td50"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td48"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td24"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td56"><SPAN class="p56 ft26">Bilaga 4</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td48"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td24"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td56"><SPAN class="p56 ft26">Bortskaffningsförfaranden</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td48"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td24"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td56"><SPAN class="p50 ft9">D16</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td48"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td54"><SPAN class="p52 ft9">Underjordsförvar,</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td50"><SPAN class="p53 ft3">dvs. anläggning</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td48"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td55"><SPAN class="p51 ft3">för permanent lagring av avfall i</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td55"><SPAN class="p52 ft3">djup geologisk hålighet.</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td57"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td58"><SPAN class="p57 ft3">Författningsförslag <SPAN class="ft1">15</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td59"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td60"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td57"><SPAN class="p47 ft3">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td58"><SPAN class="p10 ft3">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td57"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td58"><SPAN class="p58 ft22">Övergångsbestämmelser</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td57"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td58"><SPAN class="p10 ft3">3. För kvicksilveravfall som upp-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td58"><SPAN class="p10 ft3">kommit före den 1 juli 2005 och som</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td58"><SPAN class="p10 ft3">skall bortskaffas på sätt som anges i</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td58"><SPAN class="p10 ft3">D 16 i bilaga 4 gäller i stället för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td57"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td58"><SPAN class="p10 ft3">tidsfristen om fem år att det skall</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td58"><SPAN class="p10 ft3">bortskaffas senast den 1 juli 2010</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td57"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td58"><SPAN class="p10 ft3">om inte särskilda skäl föreligger.</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft1">________________</P>
<P class="p60 ft1">Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2002.</P>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p10 ft3"><SPAN class="ft1">16 </SPAN>Författningsförslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td17"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td34"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td20"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p61 ft28"><SPAN class="ft0">2</SPAN><SPAN class="ft27">Förslag till Förordning om ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd</SPAN></P>
<P class="p62 ft1">Härigenom föreskrivs</P>
<P class="p63 ft30"><SPAN class="ft29">att </SPAN>det i bilaga skall införas en ny punkt, samt en ny rubrik av följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td61"><SPAN class="p10 ft3">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td62"><SPAN class="p10 ft9">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft31">Radioaktivt Avfall</P>
<P class="p65 ft2">anläggning för hantering, bearbetning, lagring eller slutförvaring av använt kärnbränsle, kärnavfall eller annat radioaktivt avfall enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet eller strålskyddslagen (1988:220)</P>
<P class="p60 ft1"><NOBR>90.004-4</NOBR> A</P>
<P class="p66 ft22">Kvicksilveravfall</P>
<P class="p67 ft20">Anläggning för bortskaffande av kvicksilveravfall med minst 0,1 viktprocent kvicksilver <NOBR>00.000-0</NOBR></P>
<P class="p68 ft3">A</P>
<P class="p69 ft1">_______________</P>
<P class="p60 ft1">Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2002.</P>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td63"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td64"><SPAN class="p10 ft9">Bakgrund till utredningen <SPAN class="ft8">17</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td65"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td66"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p28 ft0">1 Bakgrund till utredningen</P>
<P class="p70 ft15"><SPAN class="ft15">1.1</SPAN><SPAN class="ft32">Regeringens policy om kvicksilver</SPAN></P>
<P class="p30 ft1">Kvicksilver är enligt dagens kunskap ett av de allra farligaste miljögifterna. Stora mängder kvicksilver finns lagrade i varor och produkter samt i avfall. På sikt skall kvicksilver inte återvinnas utan tas bort från kretsloppet. Härigenom kan belastningen på miljön minskas snabbare och även långsiktigt hållas på en lägsta möjliga nivå. För att åstadkomma en ekologiskt hållbar utveckling för kommande generationer måste frågan lösas om hur det kvicksilverhaltiga avfallet skall förvaras.</P>
<P class="p71 ft1">Kvicksilver förekommer i en rad olika användningar och i produkter, vilket medför både utsläpp till luft och problem i avfallshanteringen. Kvicksilver är bioackumulerande, mycket giftigt och påverkar biologiska processer i marken samt kan allvarligt skada människor och djur. En form av kvicksilver (metylkvicksilver) ger skador på det centrala nervsystemet och påverkar särskilt foster och barn. Metylkvicksilver anrikas i näringskedjan och de allt högre koncentrationerna ger mer och mer allvarliga skador.</P>
<P class="p3 ft1">Regeringen har mot den bakgrunden sedan år 1991 vidtagit ett antal åtgärder för att begränsa omsättningen av kvicksilver i samhället. An- vändning av kvicksilver i Sverige är reglerad i förordningen (1998:944) om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter. Enligt denna förordning får sedan den 1 januari 1992 vissa specificerade varor inte yrkesmässigt tillverkas eller säljas om varan innehåller kvicksilver. Sedan den 1 juli 1997 är det också enligt förordningen förbjudet att exportera kvicksilver samt kemiska föreningar och beredningar där kvicksilver ingår.</P>
<P class="p32 ft1">För att ytterligare begränsa användningen anmälde regeringen ett förbud mot användning av kvicksilver till EU den 6 juli 2000. Förbudet innebär att kvicksilver inte får användas som analyskemikalie och reagens från år 2004 och inte heller för produktion inom kloralkaliindustrin från år 2010. Därutöver får Kemikalieinspektionen föreskriva om en högsta tillåten halt kvicksilver i ljuskällor.</P>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p10 ft3"><SPAN class="ft1">18 </SPAN>Bakgrund till utredningen</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td17"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td34"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td20"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p72 ft1">I proposition 2000/01:65 Kemikaliestrategi för giftfri miljö anger regeringen att nyproducerade varor skall vara fria från kvicksilver senast år 2003. Årtalet har valts så att industrin ges skälig tid för omställning. Eftersom kvicksilver har använts under lång tid finns det i varor som är i bruk i samhället idag. Det kan röra sig om varor som har en återstående förväntad livstid på flera decennier. Dessa varor måste hanteras på ett sådant sätt att kvicksilvret inte läcker ut i miljön eller kan förorsaka exponering av människor. Det är på grund av risken för spridning motiverat att samla in varor som innehåller kvicksilver innan de tjänat ut. En sådan insamling pågår.</P>
<P class="p31 ft1">Regeringen anser att användningen av kvicksilver bör avvecklas inom hela EU med tanke på handel och gränsöverskridande luftföroreningar. Sverige verkar för att återstående användning av kvicksilver upphör i bl.a. batterier. EU:s miljöministrar antog vidare den 7 juni 2001 en slutsats om kvicksilver i vilken de uppmanade EU- kommissionen att snarast möjligt utveckla strategier för att ta hand om kvicksilver på ett miljösäkert sätt. Kommissionen skulle därvid bl.a. beakta avvecklingen av kvicksilveranvändningen inom kloralkaliindustrin.</P>
<P class="p71 ft1">Inom FN:s ekonomiska kommission för Europa finns sedan år 1979 konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar. Sverige verkar för att konventionen kompletteras med ett övergripande mål om att punktutsläpp och diffusa utsläpp av farliga ämnen bör upphöra till år 2020. Under konventionen finns ett protokoll om tungmetaller. Sverige verkar för att protokollet snarast utvidgas för att ytterligare minska den långväga luftspridningen av kvicksilver.</P>
<P class="p71 ft2">På global nivå beslutade FN:s miljöprogram den 9 februari 2001 om en global utvärdering av miljöpåverkan från kvicksilver. Utvärderingen skall redovisas till UNEP:s styrelsemöte år 2003. Utvärderingen skall bl.a. omfatta:</P>
<P class="p73 ft1">befintlig information om påverkan på människors hälsa och miljön,</P>
<P class="p74 ft1">produktion och användningsområden,</P>
<P class="p75 ft1">tekniker för utsläppskontroll,</P>
<P class="p75 ft1">alternativa kemikalier och tekniker samt</P>
<P class="p74 ft1">möjliga åtgärder på global nivå.</P>
<P class="p76 ft2">Ett beslut om åtgärder skall övervägas av UNEP:s styrelse år 2003. I detta sammanhang skall beslut tas om behov av utvärderingar av andra tungmetaller.</P>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td63"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td64"><SPAN class="p10 ft9">Bakgrund till utredningen <SPAN class="ft8">19</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td65"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td66"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft15"><SPAN class="ft15">1.2</SPAN><SPAN class="ft32">Naturvårdsverkets rapport 4752</SPAN></P>
<P class="p78 ft33"><SPAN class="ft33">1.2.1</SPAN><SPAN class="ft34">Innehållet i rapporten</SPAN></P>
<P class="p79 ft1">Regeringen gav 1994 Naturvårdsverket i uppdrag att utarbeta ett förslag till slutförvaring av kvicksilverhaltigt avfall. I uppdraget var en utgångspunkt att kvicksilver inte skulle återvinnas utan avfallet skulle tas om hand på ett säkert och miljöriktigt sätt. Regeringen angav vidare att ett långsiktigt säkert slutförvar kunde innebära förvar i bergrum. Enligt regeringen borde samma grundläggande kriterier gälla för förvaringens långtidsbeständighet och andra säkerhetsaspekter som t.ex. för radioaktivt avfall.</P>
<P class="p80 ft2">Naturvårdsverket redovisade uppdraget i en rapport i december 1997 (Slutförvar av kvicksilver, huvudrapport 4752).</P>
<P class="p5 ft1">I sin rapport slog Naturvårdsverket fast att kvicksilver skiljer sig från andra metaller, eftersom ämnet är särskilt giftigt och dessutom lättflyktigt. Eftersom kvicksilver är ett grundämne bryts det inte ner utan behåller sin toxicitet för evigt. Det skulle därför krävas ett kvalificerat förvar som var beständigt i ett långt tidsperspektiv. Kravet på tidsbeständighet skulle i sin tur medföra att förvaret måste vara hållbart mot oförutsedda händelser som t.ex. bristande barriärer eller oavsiktliga intrång från kommande generationer.</P>
<P class="p5 ft1">Som utgångspunkt hade Naturvårdsverket att utsläppen från förvaret skulle uppgå till högst <NOBR>0,5–10</NOBR> gram kvicksilver per år. Vid bestämmandet av det värdet utgick verket från hypotesen att hela det årliga utsläppet skulle hamna i en liten näringsfattig sjö. Denna hypotes valdes, eftersom det är främst genom intag av insjöfisk som människors hälsa kan påverkas av kvicksilver. Först vid årliga utsläpp om <NOBR>50–100</NOBR> gram kvicksilver påverkas metylkvicksilverhalterna i fisk märkbart. Av försiktighetsskäl har verket sedan reducerat detta värde till <NOBR>0,5–10</NOBR> gram kvicksilver. Vidare skulle kvicksilverhalten i grundvattnet vid förvaret inte överstiga dricksvattennormen, en miljondels gram per liter. Ett utsläpp om <NOBR>0,5–10</NOBR> gram kvicksilver om året skulle vara ett ringa utsläpp. Som jämförelse nämndes att det motsvarar kvicksilverinnehållet i en febertermometer. Med utgångspunkt från att ett förvar innehöll 1 000 ton kvicksilver skull det ta <NOBR>100–1</NOBR> 000 miljoner år att tömma det.</P>
<P class="p32 ft1">Därefter jämförde verket tre olika typer av förvar, kvalificerat ytförvar, ytnära bergförvar och djupt bergförvar. Det beräknade att om obehandlat kvicksilveravfall skulle förvaras utan tekniska barriärer skulle utsläppen från ett ytförvar uppgå till 320 000 gram per år, utsläppen från ett ytnära bergförvar till 3 300 gram per år och utsläppen från ett djupt bergförvar till 1 000 gram per år. Om tekniska barriärer tillsattes skulle utsläppen från ett ytförvar minska till 260 gram per år, från ett</P>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p10 ft3"><SPAN class="ft1">20 </SPAN>Bakgrund till utredningen</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td17"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td34"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td20"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p81 ft1">ytnära bergförvar till 430 gram per år och utsläppen från ett djupt bergförvar till 140 gram per år. Skulle avfallet slutligen även stabiliseras skulle utsläppsnivån för samtliga förvarsalternativ minska med en faktor 100. Därmed skulle en slutsats vara att den uppsatta utsläppsnivån bara kunde uppnås om avfallet stabiliseras. En annan var att med tekniska barriärer och stabilisering kunde utsläppsnivån i och för sig uppnås för samtliga förvarsalternativen. Naturvårdsverket pekar dock vidare i rapporten på att vid ett ytförvar är det de tekniska barriärerna som ensamt begränsar utsläppen medan vid ett bergförvar berget skulle utgöra såväl skydd för avfallet som buffert mot utsläpp. Eftersom det skulle föreligga en risk för yttre påverkan av de tekniska barriärerna genom exempelvis vind- och vattenerosion eller grävning under den långa tid som förvaret skulle existera förordade Naturvårdsverket ett bergförvar. Det angav vidare att ett ytnära bergförvar skulle ha allvarliga svagheter jämfört med ett djupt bergförvar, bl.a. eftersom det finns fler sprickor nära markytan. Naturvårdsverket fann därför att förvaring i ett djupt bergförvar var det bästa alternativet. Samtidigt angav dock verket att en djupförvaring var en mycket ambitiös lösning. Möjligen skulle därför inte allt kvicksilveravfall behöva djupförvaras utan en del skulle kunna läggas i en ytdeponi.</P>
<P class="p82 ft1">Naturvårdsverket gjorde vidare en inventering över befintligt kvicksilveravfall och en uppskattning om hur mycket avfall som kunde tänkas tillkomma till år 2010. Det fann att kvicksilveravfall uppkommer i ett fåtal sammanhang. Större mängder kvicksilveravfall uppkommer främst i kloralkaliindustrin och från Boliden Mineral AB:s smältverk. Vidare utgör insamlade produkter en källa. Dessa lagras för närvarande hos SAKAB. Slutligen finns det stora mängder gruvavfall.</P>
<P class="p3 ft1">Därefter gjorde verket den bedömningen att det av miljömässiga skäl var rimligt att i första hand förvara avfall med en kvicksilverhalt om minst en procent i ett djupt bergförvar. Det skulle vara avfall från kloralkaliindustrin, Boliden Mineral AB och SAKAB, men det låghaltiga gruvavfallet skulle falla utanför. Sammantaget skulle det vara fråga om ca 1 000 ton kvicksilver i ett djupförvar.</P>
<P class="p31 ft2">Naturvårdsverkets utredning hade inte till syfte att föreslå en platsspecifik lokalisering av ett slutförvar. Det angav dock följande sju faktorer som skulle vara av betydelse vid val av plats:</P>
<P class="p73 ft1">Berg med låg vattengenomsläpplighet</P>
<P class="p74 ft1">Frånvaro av större sprickzoner</P>
<P class="p75 ft1">Kemisk stabil miljö</P>
<P class="p75 ft1">Berg i mekaniskt stabilt område</P>
<P class="p74 ft1">Minimering av risken för oavsiktligt intrång</P>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td63"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td64"><SPAN class="p10 ft9">Bakgrund till utredningen <SPAN class="ft8">21</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td65"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td66"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft2">Lokalisering för att om möjligt uppnå längsta möjliga transportvägar till markytan</P>
<P class="p75 ft1">Lokalisering med utspädningsmöjligheter i mottagande recipient</P>
<P class="p30 ft2">Naturvårdsverket bedömde vidare att det borde vara ett tänkbart alternativ att förlägga ett djupförvar intill en gruva.</P>
<P class="p84 ft1">Som ytterligare förutsättning för djupförvaring angav verket att det även skulle vara ekonomiskt rimligt. Verket uppskattade kostnaden för djupförvaring till <NOBR>240–650</NOBR> kr per kg kvicksilver, vilket skulle innebära en kostnad för 1000 ton om <NOBR>240–650</NOBR> miljoner kronor. Denna kostnad bedömde verket var rimlig.</P>
<P class="p3 ft1">Naturvårdsverkets slutsats blev sedan att regeringen borde besluta om att kvicksilveravfall bör slutförvaras i ett djupt bergförvar och att därefter inleda överläggningar med de berörda avfallsägarna för att utröna de närmare förutsättningarna för att etablera ett djupt bergförvar i Sverige.</P>
<P class="p85 ft33"><SPAN class="ft33">1.2.2</SPAN><SPAN class="ft34">Remissutfallet</SPAN></P>
<P class="p86 ft1">Naturvårdsverkets rapport remitterades och remissvar kom in från 54 remissinstanser. Dessa ställde sig med något undantag genomgående positiva till att kvicksilveravfall skulle slutförvaras i ett djupt bergförvar. Det framfördes dock från många håll att beslutsunderlaget borde förbättras i vissa avseenden, exempelvis påpekades att det var viktigt att utarbeta en fungerande finansieringsmodell för ett slutförvar. Vidare skulle det behöva klarläggas vem som skulle bära det långsiktiga ansvaret för förvaret.</P>
<P class="p31 ft1">Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) anförde att det var en brist i utredningen att inte ytnära bergförvar utretts närmare. SGU uppgav också att det var olämpligt att använda nedlagda gruvor som förvaringsplats för kvicksilveravfall, eftersom det i framtiden skulle kunna försvåra utvinning av mineraler. Svensk kärnbränslehantering AB, SKB, framhöll att det i och för sig förstod att djupförvaring i en nedlagd gruva kunde innebära en ekonomisk fördel, men att följande skäl talade mot ett utnyttjande av övergivna gruvor.</P>
<P class="p87 ft1">Ökad risk för oavsiktligt mänskligt intrång i en malmpotentiell miljö;</P>
<P class="p88 ft2">Risk för negativ påverkan på grundvattnets rörelse och kemi genom gruvdrift i förvarets närområde;</P>
<P class="p89 ft2">Även om förvaret återfylls på ett bra sätt finns risk för att gruvgångar och borrhål i dess närhet kan fungera som kortslutande transportvägar för grundvattnet;</P>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p10 ft3"><SPAN class="ft1">22 </SPAN>Bakgrund till utredningen</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td17"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td34"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td20"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p90 ft30">Förvaret kan blockera framtida användning av ett gruvområde vilket kan stå i strid med naturresurslagen.</P>
<P class="p91 ft1">Sammantaget angav dock SKB att ett förvar i en gruva var ett bättre alternativ än en markdeponi eller ett ytligt bergförvar. Även Statens strålskyddsinstitut, SSI, ifrågasatte användningen av en befintlig gruva, men sade sig ha förståelse för att det kunde vara kostnadseffektivt. SKI, Statens kärnkraftsinspektion, påpekade att den ökande risken för mänskligt intrång samt att brytningen av eventuell kvarvarande malm försvårades utgjorde viktiga argument mot att förvara kärnavfall i en nedlagd gruva. Den anförde dock vidare att argumenten kunde tillmätas mindre betydelse för kvicksilveravfall, eftersom kvicksilver förekommer naturligt i malm.</P>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td67"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td68"><SPAN class="p10 ft9">Utredningens uppdrag och uppläggning <SPAN class="ft8">23</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td69"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td70"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p92 ft36"><SPAN class="ft0">2</SPAN><SPAN class="ft35">Utredningens uppdrag och uppläggning</SPAN></P>
<P class="p93 ft15"><SPAN class="ft15">2.1</SPAN><SPAN class="ft32">Direktiven</SPAN></P>
<P class="p30 ft1">Utredningen skall enligt direktiven <SPAN class="ft31">samordna och utreda </SPAN>det fortsatta nationella arbetet med att åstadkomma slutförvaring av kvicksilverhaltigt avfall i djupt bergförvar. Utredaren skall lämna förslag till en väl fungerande lösning där ägarna av avfallet tar ansvar för slutförvaringen.</P>
<P class="p3 ft1">En uppgift är att komplettera Naturvårdsverkets rapport för att åstadkomma ett bättre beslutsunderlag för regeringen. Utredningen skall vidare initiera och föra överläggningar med avfallsägarna och andra berörda för att etablera ett djupt bergförvar i första hand i Sverige eller i andra hand i ett nordiskt samarbete. Överläggningarna skall tydliggöra de närmare organisatoriska, tidsmässiga, ekonomiska, ansvarsmässiga och miljömässiga förutsättningarna för ett djupt bergförvar.</P>
<P class="p94 ft1">Utredningen har därefter som uppgift att komma fram till en organisatorisk, miljömässigt, ekonomiskt och juridiskt väl fungerande lösning. Det skall ingå ett förslag till huvudmannaskap eller organiserad samverkan mellan olika intressenter. Det långsiktiga ansvaret och finansieringen av förvaret skall säkerställas. Utredningen skall vidare ange vilket kvicksilverhaltigt avfall som skall djupförvaras och föreslå en lämplig tidsplan.</P>
<P class="p85 ft15"><SPAN class="ft15">2.2</SPAN><SPAN class="ft32">Utredningens uppläggning</SPAN></P>
<P class="p30 ft1">Utredningens arbete inleddes i februari 2000. Inledningsvis sammanträffade utredningen med företrädare för myndigheter samt avfallsägarna Boliden Mineral AB, Eka Chemicals AB, Hydro Polymers AB och SAKAB. Syftet var att kartlägga det kvicksilverhaltiga avfallet samt att få en överblick över problemområdet. Under hösten 2000 gav utred-</P>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p10 ft3"><SPAN class="ft1">24 </SPAN>Utredningens uppdrag och uppläggning</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td17"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td34"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td20"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p81 ft1">ningen Kemakta Konsult AB i uppdrag att kartlägga den behandling av kvicksilveravfall som skulle vara nödvändig inför en djupförvaring. Uppdraget resulterade i rapporten ”Inventering och utvärdering av teknologier för konditionering av kvicksilveravfall inför slutförvaring ”. I december 2000 presenterade utredningen sin syn på hanteringen av kvicksilveravfall i promemorian ”Problemanalys och handlingsplan för fortsatt arbete – ett diskussionsunderlag”. Avsikten var att promemorian skulle utgöra ett underlag för överläggningar med de berörda avfallsägarna. Utredningen har därefter under våren 2001 haft ytterligare möten med avfallsägarna. Under utredningstiden har utredningen vidare sammanträtt fyra gånger med de tekniska experterna Bert Allard, Ivars Neretnieks och Stig Wingefors samt nio gånger med övriga experter i utredningen.</P>
<P class="p95 ft15"><SPAN class="ft15">2.3</SPAN><SPAN class="ft32">Betänkandets disposition</SPAN></P>
<P class="p96 ft1">Den fortsatta framställningen har disponerats på följande sätt. I kapitel 3 redovisar vi utredningens kartläggning av det befintliga och tillkommande kvicksilveravfallet i Sverige. Uppgifterna har inhämtats från avfallsägarna och Naturvårdsverket. I kapitel 4 anlägger utredningen ett internationellt perspektiv och beskriver hanteringen av kvicksilveravfall ur europeisk och nordisk synvinkel. De tekniska och miljömässiga förutsättningarna för ett djupförvar redovisas i kapitel 5. Utredningen har studerat hur avfallet kan slutförvaras och vilken förbehandling som är nödvändig och möjlig att använda. Till grund för kartläggningen har tidigare omnämnda konsultrapport från Kemakta Konsult AB legat. Enligt utredningens uppfattning är det vidare vid sökandet av en lämplig form för en samverkan mellan avfallsägarna viktigt att ta tillvara de erfarenheter som finns om samverkan mellan avfallsägarna av kärnkraftsavfall. I kapitel 6 finns därför som en jämförelse lösningar på kärnavfallsområdet presenterade. De juridiska regelverk som är av intresse för ett djupförvar analyseras i kapitel 7. Kapitlet utgör en sammanfattning. Den juridiska analysen finns i sin helhet intagen i bilaga 2. I kapitel 8 anger utredningen sina överväganden och i kapitel 9 lämnar utredningen sina förslag. Slutligen finns de samhällsekonomiska, statsfinansiella och företagsekonomiska kostnaderna av föreslagna åtgärder redovisade i kapitel 10.</P>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td71"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td72"><SPAN class="p10 ft9">Kartläggning av befintligt och fallande kvicksilveravfall <SPAN class="ft8">25</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td73"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td74"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p97 ft36"><SPAN class="ft0">3</SPAN><SPAN class="ft35">Kartläggning av befintligt och fallande kvicksilveravfall</SPAN></P>
<P class="p98 ft38"><SPAN class="ft15">3.1</SPAN><SPAN class="ft37">Innehavare och mängder (lagrade och fallande i olika tidsperspektiv)</SPAN></P>
<P class="p99 ft1">Det kvicksilverhaltiga avfall som Naturvårdsverket i första hand pekat ut för djupförvaring är avfall med en kvicksilverhalt överstigande en procent. Det är i huvudsak avfall från Boliden Mineral AB, Eka Chemicals AB, Hydro Polymers AB och SAKAB. Vidare kan sådant kvicksilverhaltigt avfall uppkomma från det ”dolda lagret i samhället” och från nu tillåten användning av kvicksilver. Därutöver finns det avfall med en lägre halt kvicksilver.</P>
<P class="p100 ft1">För närvarande uppgår Bolidens Mineral AB:s lagrade avfall med kvicksilverhalt överstigande en procent till cirka 5 000 ton, vilket motsvarar cirka 280 ton kvicksilver. Avfallet mellanlagras. Det tillkommer därutöver årligen 400 ton avfall, som innehåller drygt 20 ton kvicksilver.</P>
<P class="p101 ft1">Eka Chemicals AB och Hydro Polymers AB innehar en begränsad andel kvicksilverhaltigt avfall. Det föreligger dock som tidigare nämnts ett förslag till förordning, som anger att kvicksilver får användas i kloralkaliproduktion endast till och med år 2009. Det skulle innebära att Eka Chemicals AB och Hydro Polymers AB senast år 2010 kommer att inneha överflödigt kvicksilver. Enligt utredningens uppfattning kommer detta då att utgöra avfall, jämför avsnitt 7.3. Mängderna uppgår till cirka 200 ton för vardera företaget.</P>
<P class="p102 ft1">SAKAB:s lager av kvicksilveravfall uppgår för närvarande till 2 660 ton. Halten kvicksilver i avfallet är i många fall okänd, men SAKAB uppskattar att lagret motsvarar 60 ton kvicksilver. Därutöver förvarar SAKAB 1 800 ton batterier, som innehåller ca 30 ton kvicksilver, jämför vidare även avsnitt 3.1.1 En del av batterierna innehåller dock bara 0,3 procent kvicksilver. Det har anförts att det inte skulle vara möjligt att sortera ut dessa låghaltiga batterier, eftersom det är fråga om en gemensam förvaring. Det tillkommer vidare <NOBR>50–100</NOBR> ton kvicksilverhaltigt</P>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p10 ft3"><SPAN class="ft1">26 </SPAN>Kartläggning av befintlig och fallande kvicksilveravfall</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td17"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td34"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td20"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p103 ft1">avfall varje år. Hur mycket kvicksilver det fallande avfallet innehåller kan inte anges utan en grov uppskattning får göras utifrån en jämförelse med det lagrade avfallet. Den genomsnittliga kvicksilverhalten i lagret skulle enligt SAKAB:s uppskattningar om att det motsvarar 60 ton kvicksilver vara drygt två procent. Utifrån ett antagande om att det fallande avfallet höll ungefär samma genomsnittliga kvicksilverhalt skulle grovt kunna uppskattas att det fallande avfallet kommer att motsvara drygt ett ton kvicksilver om året.</P>
<P class="p104 ft1">Naturvårdsverket har uppskattat att det finns ett stort dolt lager av varor och produkter i samhället som innehåller kvicksilver. Exempel på sådana varor är termometrar, instrument eller elektriska apparater. Det pågår en successiv utfasning av dessa produkter, eftersom det för flera av dessa grupper finns förbud mot tillverkning eller användning. Na- turvårdsverket har uppskattat att det dolda lagret om ca 200 ton motsvarar 100 ton kvicksilver. En del levereras successivt till SAKAB och andra avfallsföretag.</P>
<P class="p101 ft1">Ca två ton kvicksilver per år omsätts i tillåtna användningar i övrigt, huvudsakligen som tandfyllning, i olika typer av belysningar (lysrör och olika typer av lågenergilampor) samt i vissa instrument och analysprocesser, där kvicksilver hittills inte kunnat ersättas, bl.a. för att internationella standarder föreskriver användning av kvicksilver eller kvicksilverföreningar. Av dessa två ton återvinns högst ca ett ton. Resten bör hamna i insamlingar av farligt avfall och därmed i SAKAB:s och andra avfallsföretags mellanlager av kvicksilver, men det kan inte uteslutas att en del fortfarande följer med vanligt hushålls- och industriavfall.</P>
<P class="p104 ft1">Vidare finns det kvicksilveravfall som innehåller mindre än en procent kvicksilver. Boliden AB innehar utöver vad som anges ovan 51 000 ton avfall som motsvarar ca 300 ton kvicksilver. Ca 250 ton av detta finns i 29 000 ton avfall med en kvicksilverhalt om <NOBR>0,5–1</NOBR> procent och ca 60 ton i 22 000 ton avfall med en kvicksilverhalt om <NOBR>0,1–0,5</NOBR> procent. Därutöver finns det mycket låghaltigt avfall från Boliden AB och enligt Naturvårdsverkets kartläggning<SPAN class="ft19">1</SPAN>, kvicksilverhaltigt avfall från gruvindustrin, järn- och stålindustrin och ferrolegeringsverk, massa- och pappersindustrin samt vid vissa deponier. Kvicksilverhalten i detta avfall är mycket låg. Gruvindustrins avfall på 500 miljoner ton har en kvicksilverhalt på ca 0,0001 procent kvicksilver. Avfallet skulle motsvara 475 ton kvicksilver. Hur mycket detta skulle kunna öka till år 2010 går inte att beräkna. Järn- och stålindustrin och ferrolegeringsverken innehar avfall med uppskattningsvis 0,0004 procent kvicksilver</P>
<P class="p105 ft6"><SPAN class="ft19">1 </SPAN>Kvicksilverhaltigt avfall i Sverige - inventering, karakterisering och prioritering rapport 4768</P>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td75"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td76"><SPAN class="p10 ft9">Kartläggning av befintlig och fallande kvicksilveravfall <SPAN class="ft8">27</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td77"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td78"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p35 ft1">vilket år 2010 skulle motsvara ca åtta ton kvicksilver. Massa- och pappersindustrins avfall har en kvicksilverhalt om 0,0007 procent och den totala mängden kvicksilver uppgår till sju ton. Vidare finns det på deponier i Skutskär, Korsnäs, Strömsbruk, Skoghall och Östrand avfall som sammantaget motsvarar ca 13 ton kvicksilver. Slutligen innehar SAKAB mycket små mängder låghaltigt kvicksilveravfall som det har tillstånd att deponera.</P>
<P class="p101 ft1">Sammanfattningsvis skulle det år 2010 finnas ca 15 000 ton kvicksilveravfall med en högre halt kvicksilver än en procent. Det skulle motsvara 1 100 ton kvicksilver. Det är fråga om kloralkaliindustrins avfall, SAKAB:s avfall och delar av Boliden Mineral AB:s avfall samt avfall från det ”dolda lagret i samhället” och tillåten användning i övrigt. Vidare skulle det finnas 51 000 ton avfall med en kvicksilverhalt om <NOBR>0,1–1</NOBR> procent kvicksilver, vilket skulle motsvara ca 300 ton kvicksilver. Det skulle vara Boliden Mineral AB: s återstående avfall. Slutligen skulle det finnas 500 miljoner ton övrigt kvicksilveravfall med en kvicksilverhalt understigande 0,1 procent, vilket skulle motsvara ca 500 ton kvicksilver. Det skulle i huvudsak vara fråga om gruvavfall. Sammantaget är det därmed fråga om ca 1 900 ton kvicksilver.</P>
<P class="p106 ft1">Med utgångspunkt från Naturvårdsverkets bedömning om att i första hand kvicksilveravfall med en högre halt än en procent skulle vara aktuellt för ett djupförvar år 2010 (jämför dock vidare om detta avsnitt 8.3.3) kan vidare nedanstående figur sammanfatta de tänkta mängderna i ett djupförvar år 2010. För tiden efter år 2010 skulle Boliden AB möjligen kunna fortsätta att tillföra förvaret 20 ton kvicksilver om året. I övrigt skulle den årliga tillförseln bli mycket låg, eftersom man kan hoppas att insamlingskampanjer då har fångat upp vad som rimligen kan fångas upp av det ’dolda lagret’ i samhället. Återstående tillåten kvicksilveranvändning skall ske i slutna kretslopp.</P>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GPB35826x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p10 ft3"><SPAN class="ft1">28 </SPAN>Kartläggning av befintlig och fallande kvicksilveravfall</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td17"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td34"><SPAN class="p10 ft39"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td20"><SPAN class="p10 ft39"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft40">KVICKSILVERMÄNGDER AKTUELLA</P>
<P class="p108 ft40">FÖR DJUPFÖRVAR I SVERIGE ÅR 2010</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr5 td79"><SPAN class="p10 ft41">Hydro</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td80"><SPAN class="p10 ft41">EKA</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<DIV id="id_2_1_1">
<P class="p109 ft41">ca 200 ton</P>
<P class="p110 ft41">Djupförvar</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_1_2">
<DIV id="id_2_1_2_1">
<P class="p111 ft41"><NOBR>3-4</NOBR> ton/år</P>
<P class="p112 ft41">SAKAB</P>
<P class="p113 ft41"><NOBR>20-100</NOBR> ton</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_1_2_2">
<P class="p114 ft41">< ca 1500 ton</P>
<P class="p115 ft43">som rent Hg (ca 100 m<SPAN class="ft42">3</SPAN>)</P>
<P class="p116 ft41"><INGENBILD zsrc="GPB35826xi2.jpg/" id="inl_img1">Batterier</P>
<P class="p117 ft41">ca 30 ton</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2_1_3">
<P class="p118 ft41">Boliden /Rönnskär</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr6 td81"><SPAN class="p10 ft41">Stoft och slam</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p12 ft41">ca 500</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td81"><SPAN class="p10 ft41">ca 20 ton Hg/år</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p12 ft41">ton Hg</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td81"><SPAN class="p119 ft44">Smält-</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td8"><SPAN class="p10 ft45"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td81"><SPAN class="p119 ft41">verk</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr17 td8"><SPAN class="p120 ft41">Slig från</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td81"><SPAN class="p10 ft46"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr19 td81"><SPAN class="p121 ft47"><NOBR>00-06-19/LHG</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p122 ft41">bl.a. Aitik</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td8"><SPAN class="p10 ft48"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p123 ft41">ca 200 ton</P>
<P class="p124 ft41"><NOBR>3-4</NOBR> ton/år</P>
<P class="p125 ft41">’Dolt lager’ i samhället</P>
<P class="p126 ft41">ca100 ton</P>
<P class="p127 ft41">ca 1 ton/år</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr6 td82"><SPAN class="p128 ft41">Nu tillåten</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td83"><SPAN class="p10 ft45"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td82"><SPAN class="p129 ft49">användning i</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td83"><SPAN class="p10 ft50"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td82"><SPAN class="p129 ft41">övrigt</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr22 td83"><SPAN class="p10 ft41">Ca 2 ton/år</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td82"><SPAN class="p10 ft51"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p130 ft41">ca 1 ton/år återförs/jordfästs</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td75"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td76"><SPAN class="p10 ft9">Kartläggning av befintlig och fallande kvicksilveravfall <SPAN class="ft8">29</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td77"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td78"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p131 ft33"><SPAN class="ft33">3.1.1</SPAN><SPAN class="ft34">Batterier</SPAN></P>
<P class="p132 ft3">Allmänt</P>
<P class="p133 ft1">I Sverige har batterier samlats in sedan mitten av <NOBR>1970-talet.</NOBR> Från början tog insamlingen huvudsakligen syfte på kvicksilverhaltiga batterier, men sedan 1999 gäller enligt förordning (1997:645) om batterier att alla batterier skall samlas in. Skälet för att insamlingen skall avse alla typer av batterier är att det kan vara svårt för konsumenterna att skilja ut miljöfarliga batterier från miljöanpassade batterier. Enligt förordningen är batterier med mer än 0,0005 viktprocent kvicksilver, 0,025 viktprocent kadmium eller 0,4 viktprocent bly miljöfarliga. Övriga batterier skall vara miljöanpassade batterier. 90 procent av de batterier som säljs idag är miljöanpassade, medan 10 procent är miljöfarliga.</P>
<P class="p134 ft1">Det ankommer på kommunerna att organisera insamlingssystem. De miljöfarliga batterierna skall sorteras ut och sedan transporteras för upparbetning eller slutförvaring. Batterier som innehåller kvicksilver transporteras till SAKAB. Batterierna mellanlagras där i avvaktan på en slutlig lösning.</P>
<P class="p34 ft3">Finansiering</P>
<P class="p133 ft1">Omhändertagandet av de miljöfarliga batterierna bekostas av dem som tillverkar eller importerar sådana batterier till Sverige. De betalar in en avgift till Batterifonden som administreras av Naturvårdsverket. Av- giften skall täcka kostnaderna för kommunernas sortering samt det slutliga omhändertagandet av batterierna. I fonden finns för närvarande enligt uppgift från Naturvårdsverket 50 miljoner kronor.</P>
<P class="p135 ft3">Försöksverksamhet</P>
<P class="p133 ft1">Batterierna som mellanlagras hos SAKAB förvaras där i tunnor. Naturvårdsverket har inlett en utredning som har till syfte att utröna hur detta avfall kan mellanlagras på ett lämpligare sätt till dess en slutförvaring är möjlig. Ett tänkbart alternativ skulle vara att avskilja kvicksilvret från batterierna och sedan överföra kvicksilvret till sulfid eller selenid. Detta avfall skulle sedan kunna slutförvaras. Naturvårdsverket har i en försöksverksamhet gett SAKAB i uppdrag att behandla 36 tunnor batterier. Detta har blivit möjligt för SAKAB, eftersom det med den nya skrubbern som nu är i drift kan behandla batterier med kvicksilversulfid som slutprodukt. Det finns även möjlighet till upparbetning av batterier utomlands. SAKAB kommer att rapportera utfallet av verksam-</P>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p10 ft3"><SPAN class="ft1">30 </SPAN>Kartläggning av befintlig och fallande kvicksilveravfall</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td17"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td34"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td20"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p136 ft30">heten under sommaren år 2001. Därefter kommer Naturvårdsverket att göra en utvärdering.</P>
<P class="p137 ft53"><SPAN class="ft15">3.2</SPAN><SPAN class="ft52">Det kvicksilverhaltiga avfallets kemiska form</SPAN></P>
<P class="p138 ft1">Bolidens Mineral AB:s lagrade avfall utgörs av rostugnsstoft, gasreningsslam, aktivt kol, selenfiltermassa och <NOBR>V-selen</NOBR> slam. Den närmare kemiska sammansättningen och formen av detta avfall är okänt, men avfallet innehåller utöver kvicksilver delvis även koppar, arsenik, zink, bly och kadmium. Det avfall som årligen tillkommer är stoft och slam. Kunskap om den närmare kemiska sammansättningen och formen saknas även för detta avfall.</P>
<P class="p139 ft2">Hydro Polymers AB:s och Eka Chemicals AB:s avfall är metalliskt kvicksilver.</P>
<P class="p36 ft2">SAKAB:s lagrade avfall består bland annat av slam, jordar, instrument, och batterier. Den närmare kemiska sammansättningen av avfallet är till stor del okänt. Batterierna kan förutom kvicksilver även innehålla bly och kadmium. Det kan inte ens anges vad det fallande avfallet kommer att bestå av, än mindre kan den närmare kemiska sammansättningen beskrivas.</P>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td63"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td64"><SPAN class="p10 ft9">Internationellt perspektiv <SPAN class="ft8">31</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td65"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td66"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p28 ft0">4 Internationellt perspektiv</P>
<P class="p70 ft15"><SPAN class="ft15">4.1</SPAN><SPAN class="ft32">EU</SPAN></P>
<P class="p133 ft1">Inom EU utgör framför allt det kommande kvicksilverhaltiga avfallet från kloralkaliindustrin ett problem och det pågår ett europeiskt samarbete för att finna en gemensam strategi. Diskussioner om miljökrav för kvicksilver förs inom ramen för samarbetet under OSPAR- konventionen (The Convention for the Protection of the Marine Environment of the <NOBR>North-East</NOBR> Atlantic)<SPAN class="ft19">1</SPAN>. <NOBR>OSPAR-parterna</NOBR> beslutade 1990 om rekommendationen att kvicksilveranvändningen i kloralkaliindustrin skulle upphöra till år 2010. Det diskuteras nu vidare vad som skall ske med de ca 12 000 ton kvicksilver som skulle bli över vid en avveckling av kvicksilveranvändningen inom kloralkaliindustrin i Europa. Industrins europeiska branschorganisation, EuroChlor, har deltagit i dessa diskussioner. EuroChlor har utarbetat ett förhandlingsförslag med följande innehåll:</P>
<P class="p140 ft1">Om kloralkaliindustrierna i Europa får möjlighet att använda kvicksilver i sina processer till längst <NOBR>2020–2025</NOBR> garanterar EuroChlor i gengäld att de totala utsläppen under denna tid inte kommer att innehålla mer kvicksilver än de totala utsläppen vid en tvångsmässig avveckling år 2010. Enligt EuroChlor skulle nämligen kloralkaliindustrin om den fick möjlighet att avveckla med hänsyn även till företagsekonomiska aspekter kunna finansiera investeringar som begränsade utsläppen. Den förlängda tiden skulle även kunna möjliggöra att de ca 12 000 ton kvicksilver som blir över vid en avveckling skulle kunna avsättas med i genomsnitt 500 ton per år, vilket skulle innebära att det år 2025 inte skulle finnas kvar något överflödigt kvicksilver från kloralkaliindustrin. För närvarande köper hela kloralkaliindustrin in ca 150 ton kvicksilver per år. Företagen skulle åtaga sig att i framtiden i första</P>
<P class="p141 ft6"><SPAN class="ft19">1 </SPAN><NOBR>OSPAR-konventionen</NOBR> har tillträtts av Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Island, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Spanien, Storbritannien, Schweiz, Sverige och Tyskland samt av den Europeiska kommissionen.</P>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p10 ft3"><SPAN class="ft1">32 </SPAN>Internationellt perspektiv</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td17"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td34"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td20"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p33 ft1">hand köpa kvicksilver från anläggningar som avvecklat användningen av kvicksilver. EuroChlor har vidare slutit en preliminär överenskommelse med det statliga spanska företag som utvinner kvicksilver ur en gruva i Almadén. Företaget säljer för närvarande 1 000 ton kvicksilver om året och behärskar <NOBR>70–80</NOBR> procent av världsmarknaden. Överenskommelsen innebär att företaget förklarat sig villig att ta emot det kvicksilver som blir över från kloralkaliindustrin och att minska sin egen brytning i motsvarande mån.</P>
<P class="p32 ft1">EuroChlors förhandlingsförslag har accepterats av samtliga kloralkaliindustrier i Europa. OSPAR kommer först år 2002 att fatta en formell rekommendation om hanteringen av kvicksilvret. Rekommendationen om att kvicksilveranvändningen i kloralkaliindustrin skall upphöra till år 2010 står dock fast. Det rådande exportförbudet mot kvicksilver i Sverige skulle vidare omöjliggöra att kvicksilver från kloralkaliindustrin i Sverige såldes till kloralkaliindustrier i andra länder eller att det överlämnades till det spanska företaget. Sverige motsätter sig också förslaget och har i förhandlingarna anfört att EuroChlors lösning skulle gynna kloralkaliindustrin på staternas bekostnad. Många stater samlar in kvicksilveravfall till stora kostnader som betalas av skattemedel. EuroChlors förslag innebär att kloralkaliindustrin skulle kunna göra sig av med avfall utan att erlägga betalning. Kvicksilvret skulle sedan spridas på världsmarknaden. Därefter skulle det av miljöskäl åter behöva samlas in. Ansvaret för detta skulle vila på de enskilda staterna och allmänna medel skulle därmed utgöra betalningsunderlag. Sverige har vidare anfört att kloralkaliindustrins kvicksilver efter en avveckling kommer att juridiskt att betraktas som avfall. Därmed skulle ett överlämnande av avfallet från ett europeiskt land till Spanien kräva tillstånd enligt förordningen 259/93 om övervakning och kontroll av avfallstransporter inom, till och från den europeiska Gemenskapen, jämför avsnitt 1.4.2 i bilaga 2. Sådant tillstånd skulle sannolikt inte att komma att beviljas, eftersom det inte skulle vara fråga om bortskaffande på ett miljömässigt godtagbart sätt.</P>
<P class="p142 ft15"><SPAN class="ft15">4.2</SPAN><SPAN class="ft32">Norden</SPAN></P>
<P class="p30 ft1">I <SPAN class="ft31">Finland </SPAN>utgörs kvicksilveravfallet i huvudsak av hushållsavfall och avfall från gruvindustrin eller metallförädlingsindustrin. Det finns vidare en kloralkalianläggning som använder kvicksilver. Verksamheten planeras att pågå till längst år 2010. En del av avfallet stabiliseras och deponeras i ytförvar. Återstående delen exporteras för upparbetning och återvinning. Finland exporterar även kvicksilver som utvinns ur processavfall.</P>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td84"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td85"><SPAN class="p10 ft9">Internationellt perspektiv <SPAN class="ft8">33</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td86"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td87"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p143 ft1">I <SPAN class="ft31">Danmark </SPAN>är det huvudsakligen fråga om hushållsavfall, eftersom landet saknar gruvindustri och metallförädlingsindustri. Vidare stängdes den sista kloralkalianläggningen år 1997. Med undantag av batterier exporteras allt avfall för återvinning eller deponering i tyska saltgruvor. Batteriavfall läggs på en särskild ytdeponi i Danmark.</P>
<P class="p100 ft2">Även <SPAN class="ft54">Islands </SPAN>kvicksilveravfall består huvudsakligen av hushållsavfall och det exporteras i sin helhet till Danmark.</P>
<P class="p36 ft1">I <SPAN class="ft31">Norge </SPAN>kommer kvicksilveravfallet från gruvindustrin, metallförädlingsindustrin och hushållen. Industriavfallet deponeras i ytförvar, dels inom berörda industrianläggningar, dels i ett f.d. dagbrott på en ö i en fjord på västkusten. Inneslutning i betong används ofta. Hushållsavfallet exporteras för upparbetning och återvinning eller lagras i avvaktan på behandling och deponering.</P>
<P class="p36 ft1">Som framgår av ovanstående beskrivning skiljer sig de nordiska ländernas syn på hantering av kvicksilveravfall. Gemensamt för de nordiska länderna är i och för sig att man önskar fasa ut användningen av kvicksilver och samla in befintligt kvicksilver samt att man vill skapa miljömässigt säkra förvar till en rimlig kostnad. Det är dock endast Sverige som infört ett förbud mot export av kvicksilver och som uttalat att kvicksilver inte bör återvinnas samt förordat förvaring av kvicksilveravfall i djupt bergförvar.</P>
<P class="p102 ft1">Inom det Nordiska Ministerrådet har det sedan 1996 pågått ett projekt med syfte att utröna om det är möjligt att finna en gemensam nordisk lösning för kvicksilverhaltigt avfall. Projektet drivs av en särskild arbetsgrupp. Skälen för att skapa en gemensam lösning skulle vara att samtliga länder innehar kvicksilverhaltigt avfall och att behandling och förvaring skulle kunna bli billigare i gemensam regi. Vidare skulle en samnordisk lösning ha större politisk tyngd i övriga Europa. Det är dock arbetsgruppens nuvarande uppfattning att det inte är möjligt att åstadkomma ett djupförvar i nordiskt samarbete. Det huvudsakliga skälet för det är att inget land är berett att förvara annans lands kvicksilveravfall. På grund av de skiftande geologiska förhållanden är det inte heller möjligt att skapa ett djupförvar i samtliga de nordiska länderna. Vidare anser arbetsgruppen att det beslut om exportförbud Sverige redan fattat försvårar ett samarbete, eftersom det skulle innebära att det förelåg formella hinder mot en djupförvaring av svenskt avfall i ett annat nordiskt land. Däremot kan det enligt gruppen i framtiden finnas utrymme för ett samarbete beträffande behandling av avfall. Arbetet inom projektet kommer därför att fortsätta med en sådan inriktning.</P>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p10 ft3"><SPAN class="ft1">34 </SPAN>Internationellt perspektiv</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td17"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td34"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td20"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft15"><SPAN class="ft15">4.3</SPAN><SPAN class="ft32">Tyskland/Storbritannien</SPAN></P>
<P class="p30 ft1">I Tyskland har användningen av kvicksilver minskat sedan <NOBR>1970-talet.</NOBR> Ur en stor andel av kvicksilveravfallet återvinns kvicksilvret. Den återstående delen deponeras. Deponering sker i övergivna gruvor. Avsikten med deponeringen är att långsiktigt isolera det farliga avfallet från biosfären. Gruvorna har dock inte förslutits. Det finns därmed möjlighet att vid behov återta avfallet.</P>
<P class="p71 ft1">I Storbritannien återvinns kvicksilver från lampor, termometrar och dylika produkter. Merparten av avfallet deponeras dock. En stor del av avfallet kommer från kloralkaliindustrin. Deponering sker i specialkonstruerade deponier som har till uppgift att isolera kvicksilveravfallet. Inte heller dessa är förslutna utan övervakas.</P>
<P class="p85 ft15"><SPAN class="ft15">4.4</SPAN><SPAN class="ft32">USA</SPAN></P>
<P class="p30 ft1">I USA har tidigare kvicksilver återvunnits i hög utsträckning. Under de senaste åren har dock USA ändrat sin policy om kvicksilver och inriktningen är numera att försöka finna alternativa behandlingstekniker för att permanent stabilisera kvicksilveravfall för slutförvaring. Det kommer därvid förmodligen att bli fråga om ytdeponier. Skälen för den förändrade inriktningen är att efterfrågan på återvunnet kvicksilver tenderar att vara mindre än tillgången och att återvinningsprocesserna ger utsläpp av kvicksilver till luft.</P>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td88"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td89"><SPAN class="p10 ft9">Tekniska och miljömässiga aspekter på djupförvar <SPAN class="ft8">35</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td90"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td91"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p144 ft36"><SPAN class="ft0">5</SPAN><SPAN class="ft35">Tekniska och miljömässiga aspekter på djupförvar</SPAN></P>
<P class="p145 ft15"><SPAN class="ft15">5.1</SPAN><SPAN class="ft32">Mål för skydd av hälsa och miljö</SPAN></P>
<P class="p146 ft2">De mål för skyddet av hälsa och miljö som vi har lagt till grund för våra överväganden är i huvudsak följande:</P>
<P class="p147 ft2">Eventuellt läckage av kvicksilver från förvar till brunn skall ge en kvicksilverhalt i dricksvatten som understiger en miljondels gram</P>
<P class="p148 ft1">per liter (1 <SPAN class="ft55">µ </SPAN>g/l) enligt Livsmedelsverkets dricksvattenkriterium.</P>
<P class="p149 ft1">Eventuellt läckage av kvicksilver från förvar till vattendrag skall understiga <NOBR>0,5-10</NOBR> g/år för att skydda näringsfattiga sjöar enligt Naturvårdsverket. Också för eventuellt läckage till havet från kustförlagda förvar gäller stränga skyddsmål.</P>
<P class="p150 ft2">Bördor skall inte läggas på kommande generationer för att upprätthålla skyddsnivån. Målet är ett i möjligaste mån underhållsfritt förvar som isolerar kvicksilvret från biosfären under mycket långa tidsrymder (mer än 1000 år).</P>
<P class="p151 ft1">Redan mycket översiktliga säkerhetsanalyser av ett ’modellförvar’ om 1000m<SPAN class="ft56">3 </SPAN>(se följande figurer) leder till slutsatsen att dessa mål för skyddet av människa och miljö inte kan nås utan att höghaltigt kvicksilveravfall slutförvaras i djupa bergrum. En avgörande faktor är att bördor inte skall läggas på kommande generationer för att upprätthålla skyddsnivån.</P>
<P class="p3 ft1">Slutförvar i djupa bergrum erbjuder samtidigt sådana kemiska och hydrologiska förhållanden att det jämfört med ytnära deponier finns större utrymme för <NOBR>teknisk-ekonomisk</NOBR> optimering av behandlingsteknik för avfallet och detaljutformning av slutförvaret. Detta diskuteras i ett följande avsnitt. För utförligare beskrivningar och analyser av olika slutförvarsalternativ hänvisas till underlagsrapporterna till Naturvårdsverkets rapport från 1997.</P>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GPB35834x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p10 ft3"><SPAN class="ft1">36 </SPAN>Tekniska och miljömässiga aspekter på djupförvar</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td17"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td34"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td20"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p152 ft58">Total förvarsvolym: 1000 m<SPAN class="ft57">3</SPAN></P>
<P class="p153 ft58">Genomflödad yta: 500m<SPAN class="ft57">2</SPAN></P>
<P class="p154 ft58">Totalt flöde genom avfallsvolymen: 50 l/år</P>
<P class="p155 ft58">Löslighet: < 0,1 mg/l</P>
<P class="p154 ft58">Utflöde Hg: < 5 mg/år</P>
<P class="p156 ft59">Ca 3m</P>
<P class="p157 ft58">REALISTISKAVARIATIONERI ANSATTAVÄRDEN</P>
<P class="p158 ft64"><SPAN class="ft60">•</SPAN><SPAN class="ft61">VATTENFLÖDE I BERG: </SPAN><NOBR>10<SPAN class="ft62">-1</SPAN></NOBR><SPAN class="ft62"> l/m</SPAN><SPAN class="ft63">2</SPAN>,ÅR</P>
<P class="p159 ft67"><SPAN class="ft60">•</SPAN><SPAN class="ft65">LERBARRIÄR’BROMSAR’ FLÖDET MEDFAKTOR: 1 – 0,001(BEROENDE PÅ VALD</SPAN><SPAN class="ft66">lerkvalitet)</SPAN></P>
<P class="p160 ft62"><SPAN class="ft60">•</SPAN><SPAN class="ft61">LÖSLIGHET: 0,005 – </SPAN>0,05 mg/l (sulfid <SPAN class="ft64">– </SPAN>metalliskt Hg i</P>
<P class="p161 ft64">DJUPFÖRVARSMILJÖ)</P>
<P class="p162 ft64"><SPAN class="ft60">•</SPAN><SPAN class="ft61">NATURLIG ELLERTILFÖRD SULFID PÅ FÖRVARSDJUP KANFÄLA UTLÖSTHG</SPAN></P>
<P class="p163 ft69"><SPAN class="ft60">•</SPAN><SPAN class="ft68">VATTENUTTAG I BRUNN> 10 000 L/ÅR(>30 L/DYGN) GER UTSPÄDNINGSFAKTORFÖRDRICKSVATTEN</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr21 td5"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td92"><SPAN class="p164 ft70">0m</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr21 td5"><SPAN class="p165 ft59">Ca</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td92"><SPAN class="p166 ft71">15</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td92"><SPAN class="p10 ft72"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td93"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td94"><SPAN class="p167 ft59">Barriär</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td95"><SPAN class="p10 ft59">Diffusions-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td93"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr18 td95"><SPAN class="p10 ft70">styrt flöde</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td93"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr24 td94"><SPAN class="p167 ft59">av lera</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td93"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr25 td95"><SPAN class="p10 ft73">genom</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td93"></TD>
<TD class="tr26 td94"><SPAN class="p10 ft74"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td93"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr22 td94"><SPAN class="p10 ft59">Kvicksilver i</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td95"><SPAN class="p10 ft59">lerbarriär:</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td93"></TD>
<TD class="tr27 td95"><SPAN class="p10 ft76">0,1 l/m<SPAN class="ft75">2</SPAN>,år</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td93"></TD>
<TD class="tr24 td94"><SPAN class="p10 ft59">lämplig form</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td95"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p168 ft79"><SPAN class="ft77">Figur 2: </SPAN><SPAN class="ft78">Enkel uppskattning av årligt utflöde av kvicksilver från ett djupförvar </SPAN>(Källa: Utredningens expertgrupp)</P>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<DIV id="id_4_1">
<P class="p168 ft49">VATTENFLÖDE</P>
<P class="p168 ft81"><NOBR>0,5-5-50</NOBR> l/m<SPAN class="ft80">2</SPAN><SPAN class="ft44">, ÅR</SPAN></P>
<P class="p169 ft83"><SPAN class="ft82">(i tidsperspektivet </SPAN><NOBR><SPAN class="ft82">0-100-</SPAN>1000ÅR)</NOBR></P>
<P class="p170 ft84">BEROENDE PÅ FÖRSÄMRAD FUNKTION HOS TÄTANDE SKIKT</P>
</DIV>
<DIV id="id_4_2">
<P class="p168 ft59">Total förvarsvolym: 1000 m<SPAN class="ft85">3</SPAN></P>
<P class="p171 ft59">Genomflödad yta: 500 m<SPAN class="ft85">2</SPAN></P>
<P class="p172 ft59">Totalt flöde: <NOBR>250-25</NOBR> 000 l/år</P>
<P class="p173 ft59">Löslighet: <NOBR>1-40</NOBR> mg/l p.g.a. med tiden ökande syrehalt i vattnet</P>
<P class="p174 ft59">Utflöde Hg: 250 <NOBR>mg-1</NOBR> kg/år</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_5">
<P class="p175 ft8"><SPAN class="ft86">Figur 3: </SPAN>Enkel uppskattning av årligt utflöde av kvicksilver från en klass 1 markdeponi. (<SPAN class="ft87">Källa: NV rapport 4771, s 49)</SPAN></P>
<P class="p176 ft2">Det bör noteras att när volymen på förvaret ökar ökar också den totala vattenmängd som flödar genom förvaret och kan lösa ut kvicksilver. Därmed blir det totala utflödet av kvicksilverhaltigt vatten i motsvarande grad större. Utspädningen till brunn kan därmed komma att minska, vilket slår mot dricksvattenkriteriet.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td88"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td89"><SPAN class="p10 ft9">Tekniska och miljömässiga aspekter på djupförvar <SPAN class="ft8">37</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td90"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td91"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft15"><SPAN class="ft15">5.2</SPAN><SPAN class="ft32">Lämpliga avfallsformer för slutförvaring</SPAN></P>
<P class="p177 ft2">Vid genomgångar med utredningens <NOBR>teknisk-vetenskapliga</NOBR> expertgrupp har följande bedömningar gjorts:</P>
<P class="p5 ft1">För det första bör kvicksilveravfall med ”ren”, d.v.s. enkel och väldefinierad kemisk sammansättning (metalliskt Hg, sulfid eller selenid), inte blandas med avfall av blandad och delvis svårkarakteriserad kemisk sammansättning (t.ex. blandat processavfall). Skälet är att den kemiska miljön i ett gemensamt bergrum då skulle bli onödigt svårbestämd och svårkontrollerad. Detta utesluter inte djupförvaring av sådant processavfall i väl stabiliserad form i ett separat bergrum på lämpligt säkerhetsavstånd från det bergrum där ”rent” kvicksilveravfall förvaras. Säkerhetsavståndet skall förhindra att det blandade avfallet kemiskt påverkar förhållandena i det ”renare” förvaret. Över huvud taget bör så ”rena” systemlösningar som möjligt eftersträvas för det mest höghaltiga avfallet. Betongingjutning kan exempelvis leda till onödig osäkerhet om de kemiska förhållandena på lång sikt i ett slutförvar.</P>
<P class="p71 ft1">För det andra talar mycket för att kvicksilversulfid är den lämpligaste formen för slutförvaring eftersom dess egenskaper är väl kända, och det bör vara möjligt att upprätthålla en miljö i förvaret som främjar att Hg hålls bundet i en mycket svårlöslig sulfidform. Vattnet i berget på stora djup är syrefritt och har i många fall en viss naturlig sulfidhalt. Det är dock rätt begränsade ”fönster” i form av kombinationer av olika kemiska egenskaper hos miljön i djupförvaret man bör hålla sig inom för att nå de lägsta lösligheterna. Kvicksilvers sulfidkemi är väl känd. Selenid är ett andra alternativ, men selen är ett dyrare ämne än svavel och med mer begränsad tillgång. Man kan heller inte nå de fördelar som torde hänga samman med en naturligt stabiliserad sulfidmiljö i ett djupförvar.</P>
<P class="p140 ft1">Vidare bör noteras att överföring av metalliskt kvicksilver till sulfid eller selenid i industriell skala kan komma att kräva en relativt komplicerad process med åtföljande problem vad gäller arbetsmiljö och begränsning av processutsläpp och processavfall. Om man kan finna ett bergrum med rimligt låg vattengenomströmning och kompletterar med en lerbarriär skulle det löslighets- och strömningshastighetsbegränsade läckaget av kvicksilver ligga väl under skyddsmålen för högsta belastningsnivå på miljön <NOBR>(0,5-10g</NOBR> Hg/år), även med avfall i form av metalliskt kvicksilver. Sulfid- eller <NOBR>selenid-formen</NOBR> skulle i den reducerande miljön i ett djupförvar ge en ytterligare reduktion med minst en faktor 5<SPAN class="ft19">1</SPAN>. Det skall vidare noteras att det inte är möjligt att deponera flytande avfall, eftersom det framgår av EU:s deponeringsdirektiv att medlems-</P>
<P class="p178 ft6"><SPAN class="ft19">1 </SPAN>Naturvårdsverkets rapport 4771 (1997), sid 44</P>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p10 ft3"><SPAN class="ft1">38 </SPAN>Tekniska och miljömässiga aspekter på djupförvar</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td17"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td34"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td20"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p35 ft1">staterna skall vidta åtgärder för att se till att flytande avfall inte tas emot vid en deponi, se vidare om detta direktiv i avsnitt 1.4.2 i bilaga 2. Naturvårdsverket anser också att slutförvaring av kvicksilver i flytande, metallisk form är direkt olämplig från miljösynpunkt</P>
<P class="p101 ft1">Om det skulle ge bättre förutsättningar för en optimal systemlösning (tekniskt, ekonomiskt och miljömässigt) kan det därför vara intressant att undersöka andra alternativ än överföring av metalliskt kvicksilver till sulfid eller selenid. I första hand kan då amalgamer med metaller lämpliga ur slutförvarssynpunkt vara lämpliga att studera. Exempelvis förekommer en <NOBR>koppar-kvicksilveramalgam</NOBR> med sammansättningen 27 procent koppar, 73 procent kvicksilver som ett naturligt mineral. Uppgifter saknas för att här kunna bedöma i vad mån amalgamering kan minska utlakningen av kvicksilver. Lösligheten för metalliskt kvicksilver sätter under alla förhållanden en övre gräns. Man kan också överväga att skapa en kemisk miljö i förvaret som med tiden leder till en successiv omvandling av kvicksilver i amalgamform till kvicksilversulfid. Det kan ske genom blandning med ämnen som tillför sulfid och i övrigt skapar en lämplig vattenkemi.</P>
<P class="p104 ft2">Slutligen vill vi återigen erinra om att ett läckage av kvicksilver från ett slutförvar ytterst är löslighetsbegränsat. Det talar naturligtvis för att välja avfallsformer med så låg löslighet som möjligt under aktuella förvarsbetingelser. Men det talar också för att göra förvaret så kompakt som möjligt för att på så sätt geometriskt begränsa den mängd vatten som kan ta upp kvicksilver till aktuell löslighet.</P>
<P class="p179 ft38"><SPAN class="ft15">5.3</SPAN><SPAN class="ft37">Behandling och upparbetning av kvicksilveravfall</SPAN></P>
<P class="p180 ft1">Slutförvarets krav på lämpliga egenskaper hos det avfall som skall deponeras blir styrande för kraven på behandling och upparbetning av olika avfallstyper. I föregående avsnitt diskuterade vi översiktligt vilka avfallsformer som i första hand är lämpliga i ett slutförvar djupt nere i berggrunden. En slutsats blir att man i möjligaste mån bör söka vägar att upparbeta blandat avfall, såsom batterier, för att utvinna kvicksilvret och överföra det i för slutförvaring lämplig form. Vi rekommenderar med stöd av utredningens <NOBR>teknisk-vetenskapliga</NOBR> expertgrupp metalliskt kvicksilver eller kvicksilversulfid som lämplig slutprodukt av sådan upparbetning av blandat avfall. Kvicksilversulfid är en kemisk form lämplig för slutförvaring, och metoder för att överföra stora mängder metalliskt kvicksilver i för slutförvaring lämplig form måste ändå utvecklas.</P>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GPB35837x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td88"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td89"><SPAN class="p10 ft9">Tekniska och miljömässiga aspekter på djupförvar <SPAN class="ft8">39</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td90"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td91"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p72 ft1">För vissa typer av blandat avfall, t.ex. processavfall från metallurgisk industri, kan skälighetsbedömningar med stöd av miljöbalken leda till att också andra behandlingsformer kan behöva prövas, såsom stabilisering av avfallet genom inblandning av lämpliga ämnen som gör kvicksilver och andra giftiga ämnen svårlösliga under de förhållanden som råder i ett djupförvar. Vid användning av olika tillsatsämnen måste emellertid deras långsiktiga inverkan på miljön i ett djupförvar noga utredas och prövas.</P>
<P class="p134 ft2">Tänkbara vägar för behandling och upparbetning före deponering i ett djupförvar kan sammanfattas i följande figur:</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr2 td96"><SPAN class="p10 ft88">Metalliskt</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td97"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td29"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td98"><SPAN class="p181 ft88">Amalgamering <SPAN class="ft89">?</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td30"><SPAN class="p182 ft88">Hg-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr9 td96"><SPAN class="p10 ft88">Hg</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td97"><SPAN class="p10 ft90"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td29"><SPAN class="p10 ft90"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td99"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td100"><SPAN class="p10 ft90"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=3 class="tr10 td30"><SPAN class="p182 ft88">amalgam</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 rowspan=3 class="tr17 td64"><SPAN class="p183 ft89">?</SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td100"><SPAN class="p10 ft91"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td96"><SPAN class="p10 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td100"><SPAN class="p10 ft74"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td96"><SPAN class="p10 ft92"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td100"><SPAN class="p10 ft92"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td30"><SPAN class="p10 ft92"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td96"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td101"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr31 td102"><SPAN class="p184 ft88">Lakning,</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td30"><SPAN class="p26 ft88">Hg-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td96"><SPAN class="p10 ft93"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td101"><SPAN class="p10 ft93"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td30"><SPAN class="p26 ft94">sulfid</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td96"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td101"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td102"><SPAN class="p184 ft88">destillation</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td30"><SPAN class="p26 ft88">(selenid)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr32 td96"><SPAN class="p185 ft88">Blandat</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td101"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td29"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr32 td98"><SPAN class="p186 ft88">Stabilisering <SPAN class="ft89">?</SPAN></SPAN> </TD>
<TD rowspan=4 class="tr33 td30"><SPAN class="p182 ft89">?</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td97"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td29"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr29 td96"><SPAN class="p185 ft95">process-</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td97"><SPAN class="p10 ft90"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td29"><SPAN class="p10 ft90"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td99"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td100"><SPAN class="p10 ft90"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td97"><SPAN class="p10 ft96"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td29"><SPAN class="p10 ft96"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td103"><SPAN class="p10 ft96"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td100"><SPAN class="p10 ft96"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td96"><SPAN class="p185 ft88">avfall</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td97"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td29"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td103"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td100"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td30"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td96"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr19 td104"><SPAN class="p10 ft88"><SPAN class="ft89">? anger </SPAN>behov av processutveckling</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td30"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p187 ft98"><SPAN class="ft97">Figur 4: </SPAN>Principlösningar för behandling och upparbetning</P>
<P class="p188 ft1">Det är inte utredningens uppgift att i detalj ange specifika behandlingsvägar för olika typer av kvicksilveravfall. Det är avfallsägarna som har ansvaret för att välja och vid behov se till att tekniskt utveckla lämpliga behandlingsmetoder i industriell skala. Däremot bör vi kunna peka på några principiellt möjliga och miljömässigt godtagbara avfallsformer för slutförvaring med tillhörande behandlingsmetoder, särskilt då för metalliskt kvicksilver. För detta ändamål har vi via ett konsultuppdrag låtit ta fram ett översiktligt underlag om industriellt tillgängliga eller rimligt utvecklingsbara behandlings- och upparbetningsmetoder som</P>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p10 ft3"><SPAN class="ft1">40 </SPAN>Tekniska och miljömässiga aspekter på djupförvar</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td17"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td34"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td20"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p189 ft2">komplettering till Naturvårdsverkets tidigare utredningar. Några av de viktigaste slutsatserna i konsultutredningen<SPAN class="ft21">2 </SPAN>är följande:</P>
<P class="p5 ft1">Principiella tekniker finns för överföring av elementärt kvicksilver i lämplig form för slutförvar (stabilisering). Dessa tekniker har setts fungera väl i mindre skala, men erfarenheter av drift i Sverige i större skala är begränsade. Kvicksilver i tvåvärd form kan stabiliseras genom tillsats av svavelföreningar.</P>
<P class="p6 ft1">De tekniker som skulle kunna vara användbara är:</P>
<P class="p190 ft1">Tillsats av elementärt svavel. Detta bedöms i konsultrapporten vara en tänkbar metod, under förutsättning att reaktionen kontrolleras noggrant, både med hänsyn till värmeutveckling och för att undvika svavelöverskott i slutprodukten.</P>
<P class="p191 ft2">Stabilisering med pyrit. Laboratorieförsök har visat goda resultat, men praktiska erfarenheter i större skala saknas. Reaktionstider på flera månader behövs troligen.</P>
<P class="p89 ft1">Stabilisering med ”svavelcement” (SPC). Detta är en metod som studeras i USA. Kvicksilvret överförs i sulfidform och gjuts in i svavel med vissa polymeriserande tillsatser. Metoden bedöms som intressant och ytterligare undersökningar rekommenderas i konsultrapporten.</P>
<P class="p89 ft1">Tillsats av elementärt selen. Denna metod används i flera olika processer i Sverige för behandling av främst lysrör.</P>
<P class="p89 ft1">Amalgamering. Tekniker för amalgamering med syfte att stabilisera kvicksilver i avfall i industriell skala saknas i dagsläget. Tekniken bedöms i konsultrapporten enkel att genomföra, men uppgifter saknas för att göra bedömningar av amalgamets lakbarhet. Lösligheten för metalliskt kvicksilver ger dock en övre gräns.</P>
<P class="p192 ft2">Våtkemisk behandling. Avfall som innehåller kvicksilver i tvåvärd form behandlas i en våtkemisk process med tillsats av olika typer av svavelföreningar. Industriella tillämpningar finns för exempelvis <NOBR>COD-avfall</NOBR> (avfallslösningar från kemiska analyser).</P>
<P class="p96 ft1">För att separera kvicksilver från blandat avfall i industriell skala används avdrivning av kvicksilvret genom upphettning i relativt hög utsträckning. Metoderna är principiellt enkla, men måste utformas för att undvika olika problem som kan uppstå t.ex. med utsläpp av kvicksilverånga och kondensation av kvicksilver på oönskade ställen i behandlingsutrustningen. Erfarenheter av våtkemiska metoder för att behandla kvicksilverhaltigt avfall finns; dock kan det vara nödvändigt att anpassa processen efter eventuella andra toxiska ämnen i avfallet.</P>
<P class="p178 ft6"><SPAN class="ft19">2 </SPAN>Kemakta Konsult AB: Rapport AR <NOBR>2000-22,</NOBR> December 2000</P>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td88"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td89"><SPAN class="p10 ft9">Tekniska och miljömässiga aspekter på djupförvar <SPAN class="ft8">41</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td90"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td91"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p193 ft1">Tillgängliga behandlingsmetoder och behandlingskapaciteter hos olika företag har vidare i konsultrapporten jämförts med aktuella avfallsmängder. För upparbetning och stabilisering av blandat avfall med elementärt kvicksilver finns flera tillgängliga tekniker och företag inom EU, inklusive Sverige. Tekniker för att omvandla elementärt kvicksilver till en form som är lämplig för slutförvaring finns i princip och i laboratorieskala, men har i mycket begränsad utsträckning testats i större skala. Berörda avfallsinnehavare har vid genomgångar med utredningen inte heller kunnat peka på några färdigutvecklade och kommersiellt tillgängliga processer för att i industriell skala överföra metalliskt kvicksilver i en form som är lämplig för slutförvaring. I Norden samt i övriga EU finns några exempel på våtkemiska metoder som, eventuellt efter modifieringar av processen, bör kunna användas för samtidig upparbetning och stabilisering av avfall som innehåller elementärt kvicksilver.</P>
<P class="p104 ft1">När det gäller upparbetning och stabilisering av avfall med tvåvärt kvicksilver konstateras att tekniker och metoder finns, men eventuellt kommer modifieringar av processerna att krävas. Däremot är det tveksamt om kapaciteten att behandla aktuella avfallsmängder inom en rimlig tidsrymd finns inom Sveriges gränser. Går man till övriga Norden och övriga EU ökar möjligheterna och kapacitetsbehovet kan troligen fyllas. Företag som ägnar sig åt upparbetning av avfall som innehåller kvicksilversulfid eller kvicksilverselenid har inte hittats. Det kan dock vara möjligt att slutförvara detta avfall i befintlig form, även om en uppkoncentrering av avfallet skulle reducera förvarsvolymen avsevärt.</P>
<P class="p194 ft1">Vid val av metoder för upparbetning gäller särskilt att hanteringen av restprodukterna måste beaktas. Avskiljningsgraden för kvicksilver måste givetvis vara så hög att återstoden kan omhändertas med enkla konventionella metoder. Så långt det är möjligt bör man utgå från en helhetssyn på de olika tänkbara hanteringsstegen och avfallsströmmarna.</P>
<P class="p101 ft2">Slutligen kan nämnas att det vid Örebro universitet pågår ett doktorandarbete med stöd av SAKAB, som syftar till att närmare studera olika kvicksilverföreningars och avfallsmatrisers lämplighet ur slutförvarssynpunkt, bl.a. för att man skall kunna välja lämpliga behandlingsmetoder för olika typer av kvicksilveravfall. En avhandling beräknas läggas fram om ca tre år.</P>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p10 ft3"><SPAN class="ft1">42 </SPAN>Tekniska och miljömässiga aspekter på djupförvar</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td17"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td34"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td20"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td105"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td106"><SPAN class="p10 ft9">Jämförelse med organisatoriska lösningar... <SPAN class="ft8">43</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td107"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td108"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p195 ft18"><SPAN class="ft0">6</SPAN><SPAN class="ft17">Jämförelse med organisatoriska lösningar för hantering av kärnavfall</SPAN></P>
<P class="p196 ft1">De höga grundkostnaderna för att anlägga ett djupförvar och den begränsade avfallsvolymen talar för att påtagliga kostnadsmässiga fördelar skulle uppnås om avfallsägarna kunde samarbeta kring ett gemensamt djupförvar. Tänkbara förebilder för ett sådant samarbete finns inom kärnavfallsområdet.</P>
<P class="p197 ft2">Frågorna om organisation och finansiering för omhändertagande av kärnkraftens avfall utreddes under <NOBR>1970-talet</NOBR> och riktlinjerna lades fast av regeringen under <NOBR>1980-talet.</NOBR> Det skapades ett system som byggde på ett samspel mellan staten och kraftindustrin med tydlig rollfördelning. Nedan beskriver vi huvuddragen i detta system.</P>
<P class="p198 ft53"><SPAN class="ft15">6.1</SPAN><SPAN class="ft52">Lösningar på kärnavfallsområdet som tänkbar förebild</SPAN></P>
<P class="p199 ft1">I den modell som skapades slogs tre grundprinciper fast.</P>
<P class="p200 ft2"><SPAN class="ft1">1.</SPAN><SPAN class="ft99">Den som bedriver verksamhet där radioaktiva restprodukter uppkommer skall svara för att dessa tas om hand på ett säkert sätt.</SPAN></P>
<P class="p16 ft1"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft100">Staten har ett övergripande ansvar för det radioaktiva avfallet.</SPAN></P>
<P class="p201 ft2"><SPAN class="ft1">3.</SPAN><SPAN class="ft99">Kostnaderna för avfallshanteringen skall täckas av intäkterna av den elproduktion om ger upphov till avfallet.</SPAN></P>
<P class="p202 ft33"><SPAN class="ft33">6.1.1</SPAN><SPAN class="ft34">Ansvarsfördelning stat/kärnkraftsindustri</SPAN></P>
<P class="p203 ft3">Kärnkraftsindustrins ansvar</P>
<P class="p86 ft2">Det skulle i första hand ankomma på kärnkraftsföretagen att ta hand om restprodukterna. Detta var en följd inte bara av den allmänna principen om att den som driver industriell verksamhet skall ta hand om de pro-</P>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p10 ft3"><SPAN class="ft1">44 </SPAN>Jämförelse med organisatoriska lösningar...</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td17"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td34"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td20"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p189 ft2">blem som uppstår utan även av praktiska skäl, kraftföretagen hade den tekniska kompetensen att ta hand om avfallet.</P>
<P class="p5 ft1">Den tänkta samverkan skulle i huvudsak ske på frivillig väg och förutsättningar skapades i lagstiftningen. I lag (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (kärntekniklagen) anges att den som har tillstånd att inneha eller driva en kärnkraftsreaktor skall i samråd med övriga reaktorinnehavare upprätta eller låta upprätta ett program för den allsidiga forsknings- och utvecklingsverksamhet och de övriga åtgärder som behövs. Reaktorinnehavarna hade därmed inte bara ett allmänt ansvar för avfallet utan också en lagfäst skyldighet att driva den forskning och utveckling som behövs för att nå målet, säker slutförvaring.</P>
<P class="p71 ft1">Kärnkraftsföretagen bildade ett gemensamt ägt aktiebolag. Medverkan i bolaget skulle vara en förutsättning för att få driva kärnkraftreaktorer. Bolagen skulle underteckna ett konsortieavtal, som även skulle godkännas av regeringen. Den dominerande uppgiften för det gemensamma bolaget skulle vara att svara för forskning och teknikutveckling inför uppförandet av erforderliga anläggningar. Avfallet skulle kunna tas om hand inom kärnkraftsproducenternas egna organisationer eller genom det gemensamma bolagets köp av erforderliga tjänster. Ekonomiska, rationella och säkerhetsmässiga skäl talade för att hanteringen och förvaringen skulle ske i ett fåtal gemensamma anläggningar.</P>
<P class="p204 ft3">Statens ansvar</P>
<P class="p86 ft1">Statens ansvar skulle komma att bestå av flera olika komponenter. Först och främst skulle staten på sedvanligt sätt ha ett övergripande ansvar för att det fanns en fungerande lagstiftning och en tillsynsorganisation på området. Detta återspeglas i de lagar och förordningar som nu gäller på området, samt i att staten genom tillsynsmyndigheterna Statens kärnkraftsinspektion (SKI) och Statens strålskyddsinstitut (SSI) utövar tillsyn för att skyddet av människor och miljö blir tillfredsställande. Detta övergripande statliga ansvar är numera juridiskt fastlagt genom att Sverige ratificerat Konventionen om säkerheten vid hantering av använt kärnbränsle och om säkerheten vid hantering av radioaktivt avfall. Konventionen träder ikraft i slutet av juni 2001.</P>
<P class="p31 ft1">Statens ansvar för kärnavfall skulle dock komma att omfatta ytterligare komponenter. Staten skulle sålunda också ha ett pådrivande och övervakande ansvar för kärnkraftindustrins grundläggande arbete med att utveckla lämplig teknik och lämpliga konstruktioner för slutförvar. Dessutom skulle staten se till att finansieringen av framtida utgifter för kärnavfallshanteringen tryggades genom uppbyggnad av en särskild, av staten förvaltad fond. För att staten skulle ha möjlighet att bära det på-</P>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GPB35843x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr16 td109"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td110"><SPAN class="p10 ft9">Jämförelse med organisatoriska lösningar...</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td111"><SPAN class="p12 ft1">45</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p205 ft1">drivande ansvaret och ansvaret för en tryggad finansiering bildades det en särskild myndighet med uppgift att övervaka industrins forsknings- och utvecklingsprogram på området och att administrera det finansieringssystem som byggdes upp.</P>
<P class="p71 ft1">Slutligen förutsatte regeringen att staten ensam skulle komma att bära ansvaret för slutförvaren sedan dessa förslutits. Detta ansvar har inte lagfästs, men har klart uttryckts i lagförarbeten. Skälet för att staten skulle bära ett ”efteransvar” för förvaret var att det ansågs orimligt att enskilda bolag skulle vara ansvariga under den mycket långa tidsperiod som förvaret skulle existera. Det är dock inte närmare reglerat när och hur ansvaret övergår till staten, bara att eventuella överskjutande fondmedel som inte behövts tas i anspråk skall återbetalas till kärnkraftföretagen.</P>
<P class="p206 ft33"><SPAN class="ft33">6.1.2</SPAN><SPAN class="ft34">Finansiering</SPAN></P>
<P class="p86 ft1">Redan före organisationsmodellens tillkomst hade kraftföretagen varit införstådda med att de ansvarade för en godtagbar hantering av avfallet. Företagen hade därför i sina priskalkyler redan från start av sin verksamhet räknat med dessa kostnader och gjort särskilda avsättningar i sina räkenskaper. Efter framställning från företagen genomfördes en ändring i kommunalskattelagen om att framtida utgifter för hantering av utbränt kärnbränsle och dylikt skulle vara avdragsgillt vid inkomsttaxeringen. När lagen första gången tillämpades 1979 uppgick avdraget till 0,8 öre per kärnkraftsproducerad kilowattimme.</P>
<P class="p71 ft1">Regeringen var dock inte helt tillfreds med ovanstående ordning. Ett problem var att säkerställa att medel fanns tillgängliga under den mycket långa tidsrymd som det var fråga om, ett annat att värdesäkra medlen. I den helhetslösning som tillskapades av regeringen ingick därför ett finansieringssystem, vilket lagfästes i lagen om finansiering av framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m. Systemet innebar i huvudsak följande:</P>
<P class="p71 ft1">En statligt förvaltad fond tillskapades. De medel som kraftföretagen redan avsatt för omhändertagandet av avfallet överfördes till fonden. I grunden skulle dock elkonsumenterna betala kostnaderna för omhändertagandet av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall. Innehavare av varje kärnkraftverk skulle årligen erlägga en avgift till fonden. Dessa skulle i princip beräknas så att det byggdes upp medel i fonden för att bestrida samtliga kostnader för att ta om hand det använda kärnbränslet som uppkommer under varje reaktors livstid samt för att riva reaktorerna. I lag föreskrivs numera att fonden skall vara fullt utbyggd för att täcka alla kostnader då reaktorn drivits i 25 år. Därefter skall fonden</P>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p10 ft3"><SPAN class="ft1">46 </SPAN>Jämförelse med organisatoriska lösningar...</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td17"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td34"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td20"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p33 ft1">tillföras medel för de kostnader som uppkommer för varje års ytterligare drift. Varje års avgifter fördelas på motsvarande energiproduktion och övervältras i slutändan på elkonsumenterna. Avgifterna skulle vara avdragsgilla vid inkomsttaxeringen. De har under fondens uppbyggnad legat runt två öre per kwh.</P>
<P class="p31 ft1">De inbetalda avgiftsmedlen skulle sedan utbetalas till det av kraftindustrin gemensamt ägda bolag för kontrakterade tjänster, investeringar för omhändertagande av använt kärnbränsle samt den forskningsverksamhet som är nödvändig för ett säkert hanterande av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall från detta. Vidare skulle medlen täcka framtida rivningar av anläggningar. Utbetalningarna skulle skattemässigt vara att betrakta som statsbidrag.</P>
<P class="p207 ft102"><SPAN class="ft33">6.1.3</SPAN><SPAN class="ft101">Samarbete kring driftavfall från kärnkraftverken</SPAN></P>
<P class="p208 ft1">Det relativt komplicerade juridiska och ekonomiska system som beskrivits ovan avser omhändertagandet av använt kärnbränsle och rivning av kärnkraftreaktorerna. Utifrån sitt allmänna ansvar för allt kärnavfall har kärnkraftföretagen emellertid också byggt upp ett samarbete kring s.k. låg- och medelaktivt driftavfall från kärnkraftverken. Detta avfall består bl.a. av filtermassor. För detta avfall har kärnkraftföretagen i samarbete uppfört det gemensamma slutförvaret för reaktoravfall, SFR, en bergrumsanläggning intill Forsmarks kärnkraftverk. SFR är i drift sedan 1988 och finansieras huvudsakligen ur kärnkraftverkens driftbudgetar.</P>
<P class="p206 ft33"><SPAN class="ft33">6.1.4</SPAN><SPAN class="ft34">Utfallet</SPAN></P>
<P class="p86 ft1">Den modell som tillskapades i början av <NOBR>1980-talet</NOBR> har i huvudsak bestått fram till dagens datum. Ett flertal översyner har gjorts, vilka dock endast lett till smärre förändringar. Det bolag de fyra kärnkraftsföretagen äger gemensamt benämns idag Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB AB. Bolaget hanterar avfallet och äger de avfallsanläggningar som är i drift. Organisationsmodellen kan även beskrivas schematiskt se nedanstående figur.</P>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GPB35845x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr16 td109"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td110"><SPAN class="p10 ft9">Jämförelse med organisatoriska lösningar...</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td111"><SPAN class="p12 ft1">47</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p209 ft87">Regeringen beslutar om avgifter efter förslag från SKI</P>
<P class="p210 ft103">Elkonsumenterna</P>
<P class="p211 ft104">Kärnavfallsavgiften finns i elpriset</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr4 td93"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr19 td112"><SPAN class="p10 ft103">Kärnkraftföretagen</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td113"><SPAN class="p212 ft105">Kärnavfalls-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td93"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr24 td113"><SPAN class="p213 ft106">fonden</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td93"></TD>
<TD class="tr28 td112"><SPAN class="p10 ft90"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p214 ft104">SKI beslutar om ersättning ur fonden</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr4 td62"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td98"><SPAN class="p58 ft103">SKB AB</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr19 td62"><SPAN class="p215 ft87">SFR</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td92"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td114"><SPAN class="p216 ft107">Rivning</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td92"><SPAN class="p10 ft108"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td114"><SPAN class="p10 ft108"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><SPAN class="p10 ft87">(Slutförvar)</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td115"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr35 td114"><SPAN class="p217 ft87">Slutförvar</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr18 td62"><SPAN class="p218 ft109">CLAB</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td92"><SPAN class="p10 ft72"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td92"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td114"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td62"><SPAN class="p219 ft107">(Mellanlager)</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr10 td98"><SPAN class="p10 ft87">Forskning och Transporter</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td62"><SPAN class="p10 ft90"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td62"><SPAN class="p10 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr24 td98"><SPAN class="p10 ft87">utveckling</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p220 ft53"><SPAN class="ft15">6.2</SPAN><SPAN class="ft52">Analys – likheter/skillnader mellan kärnkraftsavfall och kvicksilveravfall</SPAN></P>
<P class="p221 ft33"><SPAN class="ft33">6.2.1</SPAN><SPAN class="ft34">Likheter</SPAN></P>
<P class="p222 ft1">En första likhet är att det på samma sätt som för kraftbolagen ankommer på avfallsägarna att ta hand om sitt kvicksilveravfall. Det är också fråga om ett fåtal ägare av större mängder kvicksilveravfall. Det förhållande att det är fråga om ett fåtal ägare borde innebära att det är lättare att organisera en gemensam lösning. Vidare är det just avfallsägarna som besitter lämplig teknisk kompetens att omhänderta avfallet.</P>
<P class="p31 ft1">En annan uppenbar likhet är förstås att det är fråga om ett skapa ett slutförvar, som kommer att finnas under en mycket lång tidsperiod. På samma sätt som gäller för kärnkraftsavfall talar ekonomiska, rationella och säkerhetsmässiga skäl med styrka för att hanteringen och förvaringen sker i ett fåtal gemensamma anläggningar.</P>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p10 ft3"><SPAN class="ft1">48 </SPAN>Jämförelse med organisatoriska lösningar...</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td17"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td34"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td20"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p131 ft33"><SPAN class="ft33">6.2.2</SPAN><SPAN class="ft34">Skillnader</SPAN></P>
<P class="p222 ft1">En avgörande skillnad är tidsfaktorn. När organisationen för kärnkraftsavfallet tillkom räknades det med att alla radioaktiva restprodukter tagits om hand och placerats i slutligt förvar först omkring år 2060. Det sammanhänger bl.a. med att värmeutvecklingen på grund av radioaktivt sönderfall i det använda kärnbränslet behöver klinga av under åtskilliga decennier innan man kan placera det i ett slutförvar. I denna utredning räknar vi med att det är möjligt att redan om några år ta hand om en mycket stor andel av det kvicksilverhaltiga avfallet och att den återstående andelen skulle kunna omhändertas i rimlig tid därefter. Det synes därför som själva perioden för behandling och placering i slutförvar skulle vara betydligt kortare för kvicksilveravfallet. Detta kan ha bäring på följande:</P>
<P class="p223 ft3">Finansieringstiden</P>
<P class="p133 ft1">När finansieringsplanen för kärnkraftsavfall tillkom i början på 1980- talet räknades det med att kärnkraft skulle komma att produceras fram till år 2010. Det innebar att det fanns en tid om 25 år att bygga upp fonder för att ta hand om avfallet. Hur förhåller det sig då med kvicksilveravfallet? Kloralkaliindustrin saknar lagrat kvicksilveravfall och kommer att kunna fortsätta att använda kvicksilver i sin produktion till år 2010. För denna industri är det därför fullt möjligt att göra framtida avsättningar under produktionsåren för att finansiera att avfallet tas om hand. I förhållande till kärnkraftsavfallet kommer det dock vara fråga om en kortare tid. För SAKAB:s och Boliden Mineral AB:s del är det dock i första hand fråga om lagrat avfall, varför det framstår som svårare att bygga upp ett finansieringssystem som inkluderar dessa bolags avfall. Det skall dock noteras att företagen har gjort avsättningar för den framtida slutförvaringen. Det varierar dock om avsättningarna återfinns i det enskilda bolaget eller på koncernnivå. Det är också så att de avsättningar som gjorts inte är tillräckliga, eftersom bolagen inte förutsett ett krav om djupförvaring. För SAKAB:s del skall noteras att företaget uppburit betalning för sitt omhändertagande av avfallet.</P>
<P class="p224 ft3">Statens ansvar</P>
<P class="p133 ft2">När kärnkraftsmodellen tillskapades var en grundläggande princip att staten inte bara skulle ha ett sedvanligt övergripande ansvar för lagstiftning och allmän tillsyn utan även ett pådrivande och övervakande ansvar över utvecklingen för att skapa slutförvaren, samt ett ansvar för</P>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GPB35847x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr16 td109"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td110"><SPAN class="p10 ft9">Jämförelse med organisatoriska lösningar...</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td111"><SPAN class="p12 ft1">49</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p205 ft1">finansieringssystemet. Slutligen skulle staten även ta över ansvaret efter en förslutning av förvaret, eftersom det ansågs orimligt att ett företag skulle kunna bära ansvaret under den mycket långa tid som förvaret skulle komma att existera.</P>
<P class="p71 ft1">För kvicksilveravfall är statens allmänna övergripande ansvar också utvecklat. Det finns lagstiftning om miljöfarlig verksamhet och farligt avfall samt tillsynsmyndigheter. En annan sak är att denna lagstiftning möjligen skulle behöva kompletteras för att underlätta tillkomsten av ett djupförvar, jämför avsnitt 9.2. Hur statens ansvar för ett djupförvar efter en förslutning skulle gestalta sig är dock mindre klart. Som kommer att redovisas i avsnitt 8.5 är det vår uppfattning i denna utredning att det rimligen är samhället som på lång sikt måste ombesörja erforderliga åtgärder för ett förvar när verksamhetsutövarens ansvar klingat av. Det skulle nämligen knappast vara möjligt av en myndighet att utkräva ansvar av en verksamhetsutövare efter många år om tillstånden följts. Därmed skulle det hårddraget kunna påstås att staten redan har ett dolt efteransvar för ett förvar.</P>
<P class="p31 ft1">En annan fråga är emellertid om staten även skulle kunna ta på sig ett ansvar för att driva på och övervaka utvecklingen att skapa slutförvaren på samma sätt som sker för kärnkraftsavfall. Om staten önskar detta måste den i så fall också tillförsäkras möjligheten att utöva en kontrollfunktion. Den möjlighet som närmast skulle stå öppen är att lägga en sådan uppgift på de tillsynsmyndigheter som redan har att övervaka hantering av farligt avfall eller miljöfarlig verksamhet. En effektiv övervakning skulle dock förutsätta sanktionsmöjligheter.</P>
<P class="p206 ft15"><SPAN class="ft15">6.3</SPAN><SPAN class="ft32">Slutsatser</SPAN></P>
<P class="p30 ft1">Den ovanstående jämförande analysen utvisar att det precis som för kärnkraftsindustrin finns starka skäl för en samverkan mellan bolagen med kvicksilveravfall. En fråga är då om den beskrivna kärnkraftsmodellen skulle kunna utgöra en förebild.</P>
<P class="p3 ft1">Som framgår består kärnkraftsmodellen av såväl ett finansieringssystem som kraftbolagens samverkan i ett bolag. Vidare har staten ett långtgående ansvar. Det kan därmed sägas att den utgör en välutvecklad och långtgående form av samverkan.</P>
<P class="p3 ft2">Kärnkraftsmodellen med alla dess komponenter är enligt vår mening inte direkt och fullt ut tillämpbar för kvicksilveravfallet. Mot bakgrund av de förhållanden som diskuterats ovan finner vi sålunda det inte rimligt att överväga att nu bygga upp ett system med statligt förvaltade fonder (utöver den fond för batteriavfall som staten redan byggt upp). Det är också tveksamt om staten skall ta på sig en pådrivande roll för</P>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p10 ft3"><SPAN class="ft1">50 </SPAN>Jämförelse med organisatoriska lösningar...</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td17"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td34"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td20"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p35 ft1">forskning och utveckling. Behovet av kvalificerad teknikutveckling är rimligen väsentligt mindre för kvicksilverhanteringen än för det använda kärnbränslet och kräver därmed rimligen inte flera decennier. Det kan med skäl ifrågasättas om detta motiverar uppbyggnaden av särskilda kontrollfunktioner med tillhörande lagstiftning. Dock kvarstår rimligen behovet av ett uttalat eller dolt efteransvar för staten efter förslutning som diskuterats ovan.</P>
<P class="p225 ft2">Det som i stället närmast skulle kunna vara aktuellt som förebild är en lösning liknande den som använts för slutförvaret av reaktoravfall (SFR).</P>
<P class="p36 ft1">Vi utgår av ovan anförda skäl från en förenklad modell som möjlig förebild för samverkan mellan bolagen för att behandla och förvara kvicksilveravfall. En utgångspunkt är sålunda att finansiering skulle ske separat via varje bolag, utan att statligt förvaltade fonder tillskapas, dvs. på liknande sätt som för SFR. I denna modell skulle också statens ansvar vara mer begränsat än vad det är för hanteringen av använt kärnbränsle. Vi anser att en sådan förenklad modell skulle kunna utgöra en väl avvägd lösning för samarbete kring ett slutförvar för kvicksilveravfall.</P>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td116"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td117"><SPAN class="p10 ft9">Juridiska aspekter på ett djupförvar – en sammanfattning <SPAN class="ft8">51</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td118"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td119"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p226 ft36"><SPAN class="ft0">7</SPAN><SPAN class="ft35">Juridiska aspekter på ett djupförvar - en sammanfattning</SPAN></P>
<P class="p196 ft2">I detta kapitel behandlar vi den svenska och europeiska lagstiftningen som kan ha betydelse för tillkomsten av ett djupförvar. Kapitlet utgör en sammanfattning. Den juridiska analysen i dess helhet finns presenterad som bilaga 2.</P>
<P class="p202 ft15"><SPAN class="ft15">7.1</SPAN><SPAN class="ft32">Tillståndsprövningen</SPAN></P>
<P class="p30 ft1">Anläggningen av ett djupförvar för kvicksilverhaltigt avfall skulle kräva tillstånd enligt förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Eftersom den tillförda mängden kommer att understiga 1 000 ton per år skulle länsstyrelse ha att pröva tillståndsfrågan som första instans. Beslutet skulle kunna överklagas till miljödomstol och därefter till Miljööverdomstol. Prövningstillstånd krävs i Miljööverdomstolen.</P>
<P class="p227 ft1">Det kan förutses att en sådan prövning skulle kunna bli tidskrävande. Inledningsvis skulle ett prövningsförfarande behöva föregås av ett utökat samråd med miljökonsekvensbedömning. Det skulle ankomma på den blivande verksamhetsutövaren att samråda med statliga myndigheter samt de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Samrådet skall avse verksamhetens lokalisering, omfattning, utformning och miljöpåverkan. Sedan skulle sökanden behöva upprätta en miljökonsekvensbeskrivning, som skulle ingå i en ansökan om tillstånd. I samband därmed skulle sökanden behöva visa att denne använde sig av bästa möjliga teknik som var skälig.</P>
<P class="p32 ft1">Därefter skulle det egentliga prövningsförfarandet ta vid. Ett beslut av länsstyrelse skulle föregås av en förhandling. En mängd aktörer, såsom berörda enskilda personer, vissa miljöorganisationer, lokala arbetstagarorganisationer, Naturvårdsverket, Kammarkollegiet samt kommuner vars allmänna intressen är berörda skulle kunna överklaga länsstyrelsens beslut till miljödomstolen och Miljööverdomstolen. Un- der prövningsförfarandet skulle även den s.k. stoppregeln kunna aktualiseras. Den innebär att om verksamheten kan befaras föranleda skada</P>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p10 ft3"><SPAN class="ft1">52 </SPAN>Juridiska aspekter på ett djupförvar – en sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td17"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td34"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td20"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p189 ft1">eller olägenhet av väsentlig betydelse för människors hälsa eller miljön får den bara tillåtas om det finns särskilda skäl. Skulle länsstyrelsen eller domstolarna finna att regeln skulle kunna aktualiseras skall den överlämna frågan till regeringen för slutlig prövning.</P>
<P class="p71 ft1">Förfarandet skulle dock redan från början kunna ersättas av en prövning av regeringen. Denna har möjlighet att göra en s.k. fakultativ tillåtlighetsprövning om verksamheten kan beskrivas vara av ingripande slag. Detta krav får anses vara uppfyllt för ett djupförvar. Om regeringen väljer detta alternativ skulle det ankomma på länsstyrelsen att efter samrådsförfarandet bereda ärendet och därefter överlämna det till regeringen för ett slutligt beslut. Den berörda kommunen skulle dock vid en tillåtlighetsprövning kunna stoppa verksamheten genom att lägga in sitt veto.</P>
<P class="p85 ft15"><SPAN class="ft15">7.2</SPAN><SPAN class="ft32">Det juridiska ansvaret</SPAN></P>
<P class="p96 ft1">En självklar utgångspunkt är att varje avfallsägare ansvarar för sitt avfall. Nästa fråga är dock vem som enligt gällande lagstiftning skulle att komma att bära det juridiska ansvaret för ett djupförvar. Frågan är särskilt intressant, eftersom det kan ta mycket lång tid innan kvicksilvret når markytan.</P>
<P class="p5 ft1">Verksamhetsutövaren ansvarar för sin nuvarande verksamhet. En verksamhet, såsom exempelvis en deponi, anses pågå oavsett att avfall inte längre deponeras, så länge deponin genererar utsläpp. Det synes innebära att verksamhetsutövaren rimligen skulle ansvara för ett djupförvar under en mycket lång tid. Det förhållande att förvaret skulle förslutas skulle sakna juridisk relevans för det formella ansvaret.</P>
<P class="p31 ft1">Verksamhetsutövaren är den juridiska person som driver förvaret. Är den juridiska personen exempelvis ett dotterbolag ansvarar bara det bolaget och inte moderbolaget. Skulle utövaren överlåta verksamheten kvarstår ansvaret under förutsättning att denne haft del i föroreningarna.</P>
<P class="p3 ft1">Som framgår ovan skulle ansvaret för ett djupförvar formellt sett vara långtgående. Det är dock viktigt att analysera vad ansvaret i praktiken skulle innebära. Ansvar kan bara utkrävas under förutsättning att det är skäligt. Av propositionen till miljöbalken följer att det inte är möjligt att utkräva ansvar om verksamhetsutövaren följt miljöbalkens regler och givna tillstånd. För att ett ansvar skall kunna utkrävas krävs det att verksamhetsutövaren överträtt gällande regler för förvaret. Det skulle därmed i slutändan rimligen ändå bli samhället som på lång sikt måste ombesörja eventuella erforderliga åtgärder när verksamhetsutövarens ansvar klingat av.</P>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td116"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td117"><SPAN class="p10 ft9">Juridiska aspekter på ett djupförvar – en sammanfattning <SPAN class="ft8">53</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td118"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td119"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft15"><SPAN class="ft15">7.3</SPAN><SPAN class="ft32">Möjligheter att lagstifta</SPAN></P>
<P class="p133 ft1">Av 15 kap 9 § miljöbalken följer att regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om hanteringen av avfall. Med hantering av avfall avses enligt 15 kap 3 § samma balk en verksamhet eller åtgärd som utgörs av insamling, transport, återvinning och bortskaffande av avfall. Därmed skulle det tveklöst förhålla sig på det sättet att regeringen för allt som är avfall skulle kunna föreskriva att det skall deponeras i ett djupförvar. För en del av det kvicksilver som utpekats i Naturvårdsverkets rapport och i direktiven, som exempelvis SAKAB:s kvicksilver, är det självklart att detta är avfall. Det har dock anförts att det är möjligt att en del av det kvicksilver som utpekats inte är att betrakta som avfall och särskilt skulle detta gälla det kvicksilver som används i kloralkaliindustrin.</P>
<P class="p228 ft2">I miljöbalken har <NOBR>EG-rättens</NOBR> avfallsdefinition införlivats och den lyder på följande sätt:</P>
<P class="p84 ft1">Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med.</P>
<P class="p5 ft1"><NOBR>EG-domstolen</NOBR> har uttalat att avfallsbegreppet inte förutsätter att innehavaren uteslutit att substansen eller objektet återutnyttjas ekonomiskt av andra.</P>
<P class="p5 ft1">Kvicksilverhaltigt avfall ingår i den avfallskatalog som 15 kap. 1 § miljöbalken hänvisar till. Som framgår av paragrafen utgör det dock bara avfall under vidare förutsättning att innehavaren gör sig av med det eller avser att göra sig av med det eller det föreligger en skyldighet att göra sig av med det.</P>
<P class="p3 ft1">Vid en avveckling av användningen av kvicksilver i kloralkaliindustrin skulle kvicksilvret utgöra en restprodukt för kloralkaliindustrin. Eftersom industrin inte längre skulle kunna använda kvicksilvret måste det förutsättas att företagen skulle "avse att göra sig av med det". En hypotes skulle kunna vara att företagen ansåg att det hade ett värde och därför skulle vilja exportera det till exempelvis andra kloralkaliindustrier i Europa. Oavsett denna inställning kan det dock med stöd av EG- domstolens uttolkning av avfallsbegreppet hävdas att det ändå är fråga om avfall. Det skall vidare beaktas att det på grund av exportförbudet för kvicksilver enligt förordning (1998:944) om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter inte skulle vara möjligt för företagen att exportera kvicksilver. Vi anser därför med ovan beskrivna förutsättningar att det är en rimlig tolkning att kloralkaliindustrins kvicksilver vid en avveckling utgör avfall.</P>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p10 ft3"><SPAN class="ft1">54 </SPAN>Juridiska aspekter på ett djupförvar – en sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td17"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td34"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td20"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p229 ft53"><SPAN class="ft15">7.4</SPAN><SPAN class="ft52">Kan </SPAN><NOBR>EG-rätten</NOBR> utgöra ett hinder för Sverige att bygga ett djupförvar?</P>
<P class="p138 ft1">Den rättsliga reglering som skulle kunna ha betydelse i sammanhanget är direktiv 99/31 om deponering av avfall som trädde i kraft den 16 juli 1999. Direktivets syfte är att skydda miljön från föroreningar när avfall deponeras. Det ställer krav på skyddsåtgärder för deponering av avfall. Som angetts i kapitel 5 följer av direktivet att medlemsstaterna skall vidta åtgärder för att se till att flytande avfall inte tas emot vid en deponi. Vidare delas deponier upp i tre klasser utifrån farligheten av det avfall som deponeras. Kriterier för vilka avfallsslag som får deponeras i respektive deponiklass är under utarbetande av en verkställighetskommitté, som skall slutföra sitt arbete senast den 16 juli 2001. Under tiden får medlemsländerna uppställa egna kriterier. Medlemsländerna är skyldiga att införliva direktivet, men de har rätt att uppställa striktare krav.</P>
<P class="p104 ft1">Av det anförda följer att det än så länge inte finns något hinder för Sverige att förvara kvicksilverhaltigt avfall i ett djupförvar. De kriterier i direktivet som är under utarbetning skulle dock möjligen kunna bli ett hinder, men enligt Naturvårdsverket som deltar i arbetet kommer direktivet inte att utgöra ett hinder.</P>
<P class="p230 ft38"><SPAN class="ft15">7.5</SPAN><SPAN class="ft37">Kan </SPAN><NOBR>EG-rätten</NOBR> innebära en skyldighet för Sverige att ta emot och förvara även utländskt kvicksilverhaltigt avfall?</P>
<P class="p138 ft1">Den rättsliga reglering som är av betydelse för denna fråga är förordningen 259/93 om övervakning och kontroll av avfallstransporter inom, till och från den Europeiska Gemenskapen. En förordning är direkt gällande i Sverige och gäller på samma sätt som den nationella rätten. Förordningen ger medlemsstaterna en entydig rätt att som huvudregel motsätta sig import av avfall. Det finns ett undantag för farligt avfall, som produceras i ett land i en så liten mängd att inrättandet av nya specialiserade anläggningar för bortskaffande i den staten skulle framstå som oekonomiskt. Enligt förordningen kräver det särskilda problemet med bortskaffande av så små mängder ett samarbete mellan de berörda medlemsstaterna och möjlighet att utnyttja ett gemenskapsförfarande. Undantaget är specialkonstruerat för länder som exempelvis Luxemburg. Kvicksilverhaltigt avfall är farligt avfall och därmed skulle det synas som om undantaget skulle kunna tillämpas i detta fall. Enligt en strikt juridisk bedömning skulle därmed slutsatsen bli att det skulle fö-</P>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td116"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td117"><SPAN class="p10 ft9">Juridiska aspekter på ett djupförvar – en sammanfattning <SPAN class="ft8">55</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td118"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td119"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p231 ft2">religga en liten risk för att Sverige skulle kunna tvingas att ta emot mindre mängder kvicksilverhaltigt avfall.</P>
<P class="p36 ft1">Det är dock vidare viktigt att notera att export av avfall inte bara är en juridisk fråga utan i hög grad en politisk fråga. Enligt uppgift från Naturvårdsverket tillämpas inte undantaget i praktiken och enligt verket skulle det av politiska skäl inte heller kunna tillämpas. Medlemsstaterna värnar om relationerna med varandra och det skulle inte vara gångbart att påtvinga ett annat land avfall. En realistisk bedömning skulle därmed vara att Sverige inte skulle komma att behöva att ta emot utländskt kvicksilverhaltigt avfall.</P>
<P class="p232 ft38"><SPAN class="ft15">7.6</SPAN><SPAN class="ft37">Skatterättsliga och konkurrensrättsliga aspekter</SPAN></P>
<P class="p99 ft1">Ett företag kan göra avsättningar i sin bokföring för framtida kostnader för avfallshantering. För att skattemyndigheterna skall godkänna avsättningarna krävs det att kostnaden är möjlig att beräkna och att den är sannolik. Om kostnaden uppkommer först efter mycket lång tid kan det innebära att den är svårare att beräkna och att sannolikheten för uppkomsten skulle framstå som mindre. Det skulle kunna medföra att skattemyndigheterna inte skulle godkänna avsättningen. Den anförda problematiken utgjorde 1979 skäl för att det i kommunalskattelagen infördes en särreglering för kärnkraftsavfall. Vi kommer att i kapitel 8 överväga om en sådan är lämplig även för kvicksilveravfall.</P>
<P class="p104 ft1">Som kommer att framgå anser vi att det kommer att vara nödvändigt att avfallsägarna samverkar för att kunna skapa ett djupförvar. Vid en sådan samverkan aktualiseras konkurrensrättsliga aspekter. Avgörande är om resultatet av ett samarbete skulle vara konkurrensbegränsande. Det är därvid tillräckligt med ett potentiellt framtida hämmande av konkurrensen. För bedömningen finns vissa riktlinjer, som presenteras i avsnitt 1.8 i bilaga 2. En konkurrensrättslig bedömning förutsätter dock ett konkret avtal.</P>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p10 ft3"><SPAN class="ft1">56 </SPAN>Juridiska aspekter på ett djupförvar – en sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td17"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td34"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td20"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr0 td120"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td121"><SPAN class="p10 ft9">Utredningens överväganden och slutsatser <SPAN class="ft8">57</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td122"><SPAN class="p10 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td123"><SPAN class="p10 ft72"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p233 ft36"><SPAN class="ft0">8</SPAN><SPAN class="ft110">Utredningens överväganden och slutsatser</SPAN></P>
<P class="p234 ft53"><SPAN class="ft15">8.1</SPAN><SPAN class="ft111">Utgångspunkter för utredningens överväganden</SPAN></P>
<P class="p235 ft1">Den allmänna utgångspunkten för våra överväganden är att användningen av kvicksilver i Sverige skall upphöra senast år 2010, med ett fåtal undantag där mycket begränsade mängder används på dispens i slutna kretslopp. Det avfall som då finns som följd av tidigare användning skall tas om hand och förvaras på ett säkert sätt med hänsyn till kvicksilvers och kvicksilverföreningars skaderisker för hälsa och miljö.</P>
<P class="p236 ft1">År 2010 kommer det att finnas ca 15 000 ton kvicksilveravfall med en kvicksilverhalt om minst 1 procent, vilket motsvarar 1 100 ton rent kvicksilver. Därutöver skulle det finnas ytterligare ca 51 000 ton avfall med en kvicksilverhalt om <NOBR>0,1-1</NOBR> procent, vilket ger ytterligare 300 ton kvicksilver samt slutligen ca 500 miljoner ton avfall med en kvicksilverhalt understigande 0,1 procent. Det avfall med en kvicksilverhalt om mer än 0,1 procent som föreligger i dag innehas till övervägande del av Boliden Mineral AB och SAKAB. När kvicksilveranvändningen i kloralkaliindustrin avvecklas, vilket enligt regeringens målsättning skall ske senast år 2010, tillkommer Hydro Polymers AB:s och Eka Chemicals AB:s kvicksilveravfall, sammanlagt ca 400 ton rent kvicksilver. Därutöver finns det ett dolt lager av varor och produkter i samhället som innehåller kvicksilver. Dessa varor skall successivt fasas ut och tas om hand som följd av att användningen av kvicksilver skall upphöra. Naturvårdsverket har uppskattat att det dolda lagret motsvarar ca 100 ton rent kvicksilver. Vi utgår från att en stor del av detta kommer under de närmaste <NOBR>10-20</NOBR> åren att successivt levereras till SAKAB och andra avfallsföretag; för enskilda hushålls del via kommunernas insamlingsstationer för farligt avfall.</P>
<P class="p237 ft30">Mot den bakgrunden har vi utgått ifrån att en lösning på slutförvarsfrågan i första hand bör sökas via en samverkan mellan det lilla antal fö-</P>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr0 td124"><SPAN class="p10 ft3"><SPAN class="ft1">58 </SPAN>Utredningens överväganden och slutsatser</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td125"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td126"><SPAN class="p10 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td127"><SPAN class="p10 ft72"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p238 ft1">retag som kommer att vara innehavare av den helt övervägande delen av det höghaltiga kvicksilveravfallet. Vi skall ju vidare också enligt utredningens direktiv föra överläggningar med avfallsägarna och andra berörda för att etablera ett djupt bergförvar i första hand i Sverige eller i andra hand i ett nordiskt samarbete.</P>
<P class="p239 ft1">Vi kan då inledningsvis konstatera att vi inte finner det möjligt att etablera ett djupförvar i ett nordiskt samarbete. Som redan framgått skulle ett framtida nordiskt samarbete kunna omfatta behandling av avfallet, men inte förvaringen. Det huvudsakliga skälet för det är att inget nordiskt land är berett att förvara andra länders avfall. Vidare skall noteras att det på grund av det gällande svenska exportförbudet mot kvicksilver skulle finnas formella hinder mot en djupförvaring av svenskt avfall i ett annat nordiskt land.</P>
<P class="p240 ft30">Det som därmed skulle återstå skulle vara att åstadkomma slutförvaring av kvicksilverhaltigt avfall i ett djupt bergförvar i Sverige, och detta blir därmed en utgångspunkt för våra fortsatta överväganden.</P>
<P class="p241 ft53"><SPAN class="ft15">8.2</SPAN><SPAN class="ft111">De tekniska och miljömässiga förutsättningarna för ett djupförvar</SPAN></P>
<P class="p235 ft1">Naturvårdsverket fann i sin rapport att utsläppen från ett förvar borde uppgå till högst <NOBR>0,5-10</NOBR> gram kvicksilver per år till vattendrag för att skydda en näringsfattig sjö. Enligt verket kunde detta mål uppnås såväl i ett ytförvar eller ett ytnära bergförvar som i ett djupförvar under förutsättning att avfallet stabiliserades och tekniska barriärer användes. Verket förordade dock ett djupförvar, eftersom det vid en sådan lösning inte skulle föreligga en nämnvärd risk för yttre påverkan, även i mycket långa tidsperspektiv.</P>
<P class="p242 ft2">Naturvårdsverkets förslag har redan accepterats av regeringen som gett utredningen i uppdrag att åstadkomma ett djupförvar. Vi vill därutöver tillägga följande om valet av alternativet djupförvar. Som Naturvårdsverket angett skiljer sig kvicksilver från många andra typer av farligt avfall, då metallen är särskilt giftig. Eftersom det är ett grundämne bryts det inte heller ner. Detta motiverar ett förvar som isolerar kvicksilvret från biosfären under mycket långa tidsrymder (helst långt mer än 1000 år). Utöver Naturvårdsverkets miljöskyddsmål enligt ovan skall även Livsmedelsverkets dricksvattenkriterium uppfyllas. Eventuellt läckage av kvicksilver från ett förvar skall ge halter i brunnsvatten understigande en miljondels gram per liter, även detta i mycket långa tidsperspektiv.</P>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr0 td120"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td121"><SPAN class="p10 ft9">Utredningens överväganden och slutsatser <SPAN class="ft8">59</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td122"><SPAN class="p10 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td123"><SPAN class="p10 ft72"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p243 ft2">En utgångspunkt är slutligen att negativa miljöeffekter från en generation inte skall belasta kommande generationer. Det är därför enligt vår uppfattning olämpligt att övervältra ett omfattande tillsyns- och underhållsansvar för förvaret på kommande generationer. En slutsats är därför att ett förvar bör vara underhållsfritt. Därmed är det endast ett djupförvar som uppfyller kraven för förvaring av kvicksilverhaltigt avfall. Därtill kommer att ett djupförvar enligt vår bedömning ger ett större utrymme för <NOBR>teknisk-ekonomisk</NOBR> optimering av behandlingsteknik för avfallet och detaljutformning av slutförvaret.</P>
<P class="p244 ft102"><SPAN class="ft33">8.2.1</SPAN><SPAN class="ft112">Behandling och upparbetning av kvicksilveravfall</SPAN></P>
<P class="p235 ft1">Det avfall med mer än 0,1 procent kvicksilver, som kommer att föreligga år 2010, har, som framgår av kapitel 3, olika kemisk form. Kloralkaliindustrins avfall är metalliskt kvicksilver och motsvarar knappt en tredjedel av kvicksilvret. Boliden Mineral AB:s kvicksilver motsvarar drygt hälften av kvicksilvret och finns i stora mängder avfall som utöver kvicksilver även innehåller koppar, arsenik, zink, bly och kadmium. Återstående mängd kvicksilver (i huvudsak SAKAB:s kvicksilver) återfinns även det i stora mängder avfall. Som framgått är det inför en djupförvaring som huvudregel nödvändigt att utvinna kvicksilvret ur avfallet och överföra detta till en lämplig form för förvaring. Möjligen kan det dock vara så att det för delar av Boliden Mineral AB:s avfall är mer ändamålsmässigt att försöka stabilisera avfallet som helhet, eftersom detta utöver kvicksilver även innehåller andra farliga ämnen. Även kloralkaliindustrins rena kvicksilver skulle behöva överföras till en annan form, eftersom det för det första skulle strida mot EU:s deponeringsdirektiv att deponera flytande avfall och dessutom vara tveksamt om dessa angivna utsläppsmål skulle kunna uppnås i det fallet. Det framstår som om kvicksilver lämpligen bör djupförvaras som kvicksilversulfid eller kvicksilverselenid. För det metalliska kvicksilvret skulle vidare amalgamering vara möjligt.</P>
<P class="p245 ft2">Det är inte vår uppgift att närmre ange hur avfallet bäst bör upparbetas eller behandlas. Detta ankommer på avfallsinnehavarna. Det kan dock slås fast att det finns utvecklingsbar teknik tillgänglig, även om det i dag saknas industriellt utvecklade metoder för behandling och upparbetning av det metalliska kvicksilvret i större mängder. SAKAB har inlett en försöksverksamhet med behandling och upparbetning av batterier, men kostnaderna för behandlingen är höga. Det kommer att ankomma på avfallsägarna att utveckla dessa metoder och på ansvariga tillstånds-</P>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr0 td124"><SPAN class="p10 ft3"><SPAN class="ft1">60 </SPAN>Utredningens överväganden och slutsatser</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td125"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td126"><SPAN class="p10 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td127"><SPAN class="p10 ft72"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p246 ft2">myndigheter att påverka processen genom att godkänna eller att underkänna de valda metoderna. Grunden för myndigheternas agerande utgör miljöbalkens bestämmelse om bästa möjliga teknik.</P>
<P class="p247 ft33"><SPAN class="ft33">8.2.2</SPAN><SPAN class="ft113">Principiella överväganden om val av plats</SPAN></P>
<P class="p248 ft1">Valet av plats styrs av en rad faktorer, såsom lämplig berggrundsmiljö, ekonomi och möjlighet att nå ett väl förankrat lokalt samtycke till lokaliseringen. Det är avfallsägarna som har det fulla ansvaret för att välja plats för ett slutförvar och för att söka tillstånd för lokalisering, byggande och drift av slutförvaret enligt de juridiska procedurer som behandlas i kapitel 7. Det innebär bl.a. att val av metod och plats för slutförvaret skall motiveras och försvaras av avfallsägarna i en miljökonsekvensbedömning med s.k. utökat samråd. Vi vill dock anföra några principiella överväganden.</P>
<P class="p249 ft1">För det första anser vi att förvaret bör lokaliseras till en bergkropp med låg vattengenomströmning och lämplig vattenkemi som främjar kvicksilverföreningar med låg löslighet. Låg vattengenomströmning främjas av en någorlunda tät bergkropp, belägen mellan de större sprickzoner som alltid finns i urberget, samt en låg gradient för grundvattennivån, d.v.s. den kraft som driver grundvattenflödet är liten. Vidare bör förvaret lokaliseras på ett sådant djup, minst ca 400 m, att de geologiska och hydrologiska förhållandena kan förväntas vara stabila under mycket långa tidrymder. De omfattande geologiska undersökningar<SPAN class="ft19">1 </SPAN>som Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) bedrivit visar att det bör finnas goda förutsättningar att finna bergkroppar på många platser i Sverige som uppfyller dessa krav, bl.a. vattenflöden understigande ca 10 liter/m<SPAN class="ft56">2 </SPAN>och år. Det gäller särskilt med tanke på de förhållandevis begränsade förvarsvolymer det är fråga om när det gäller kvicksilveravfall.</P>
<P class="p250 ft2">För det andra anser vi att det är lämpligast att i första hand pröva möjligheterna att utnyttja ett befintligt schakt för att nå det lämpliga förvarsdjupet. Detta skulle kunna bidra till att hålla kostnaderna för ett djupförvar för kvicksilveravfall på en skälig nivå. Förvaret skulle exempelvis kunna lokaliseras till en lämplig granitkropp i anslutning till en befintlig eller nedlagd gruva. Ett krav blir då att förvaret förses med en fullgod förslutning mot gamla gruvgångar och schakt för att förhindra att dessa blir en enkel transportväg för kvicksilver till biosfären.</P>
<P class="p251 ft114"><SPAN class="ft21">1 </SPAN>Se t.ex. <NOBR>SKB-rapporten</NOBR> från november 1999 “Djupförvar för använt kärnbränsle. SR 97 – Säkerheten efter förslutning“</P>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr0 td120"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td121"><SPAN class="p10 ft9">Utredningens överväganden och slutsatser <SPAN class="ft8">61</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td122"><SPAN class="p10 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td123"><SPAN class="p10 ft72"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p252 ft1">Det har i remissyttrandena till Naturvårdsverkets huvudrapport invänts att en lokalisering av ett slutförvar i anslutning till en gruva skulle vara mindre lämplig, bl.a. med hänsyn till sannolikheten för framtida intrång i förvaret. Vi finner dock sådana invändningar mindre tungt vägande. Dels innebär exempelvis en borrkärna från ett hål oavsiktligt borrat i undersökningssyfte inga särskilda arbetarskyddsproblem, vilket skulle vara fallet med en borrkärna från slutförvar för använt kärnbränsle. Dels är det inte skäligt att kräva en skyddsnivå som skall skydda mot medvetna och avsiktliga intrång från kommande generationer. Varje generation måste ta ansvar för sina beslut. Den ansvarsbördan måste varje generation bära och det är något annat än att den nuvarande generationen inte skall lägga bördor på kommande generationer i form av underhåll och övervakning av ett slutförvar.</P>
<P class="p253 ft2">För det tredje visar erfarenheter att lokalisering av anläggningar för behandling och förvaring av miljöfarligt avfall kräver att den lokala samrådsprocessen bedrivs med stor omsorg. Detta har visat sig vara en nödvändig förutsättning för att det skall gå att nå ett väl förankrat lokalt samtycke till lokaliseringen. Lärdomar från andra områden, t.ex. kärnavfallsområdet, bör tas tillvara av både företag och myndigheter.</P>
<P class="p247 ft33"><SPAN class="ft33">8.2.3</SPAN><SPAN class="ft113">Vad kommer ett djupförvar att kosta?</SPAN></P>
<P class="p254 ft2">Följande kostnadsuppskattningar är mycket grova och skall endast betraktas som en fingervisning om var kostnaderna kan hamna.</P>
<P class="p255 ft2">I Naturvårdsverkets utredning uppskattades kostnaderna för ett djupförvar med en kapacitet i området <NOBR>1000-20</NOBR> 000 ton höghaltigt kvicksilveravfall till ca <NOBR>200-300</NOBR> miljoner kr vilket grovt skulle motsvara ca 250 <NOBR>000-650</NOBR> 000 kr per ton rent kvicksilver<SPAN class="ft21">2</SPAN>. (Den högre siffran avser deponering av blandat avfall såsom processavfall med kvicksilverhalter i området <NOBR>1-10</NOBR> procent.) En stor del av kostnaderna är fasta kostnader för iordningställande av schakt och utsprängning av tillträdes- och förvarstunnlar, där dock själva förvarsvolymen inom intervallet bara påverkar totalkostnaden till en mindre del, uppskattningsvis under 20 procent. Härav följer att betydande kostnadsfördelar uppnås om berörd industri kan samarbeta om en gemensam förvarslösning. Kostnaden för att lägga avfall på en klass 1 ytdeponi ligger på ca 1300 kronor per ton avfall eller ca 15 miljoner kronor för 10 000 ton. Det innebär således att ett djupförvar blir ca 15 gånger dyrare än ett ytförvar.</P>
<P class="p256 ft114"><SPAN class="ft21">2 </SPAN>Detta innebär att slutförvarskostnaden per kilo skulle bli upp mot tio gånger världsmarknadspriset för kvicksilver.</P>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr0 td124"><SPAN class="p10 ft3"><SPAN class="ft1">62 </SPAN>Utredningens överväganden och slutsatser</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td125"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td126"><SPAN class="p10 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td127"><SPAN class="p10 ft72"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p243 ft1">Till själva förvarskostnaderna kommer kostnaderna för eventuell upparbetning och stabilisering. Dessa är starkt beroende på avfallstyp och önskad slutprodukt. I rapporten från utredningens konsultuppdrag anges typiska kostnader på <NOBR>10-20</NOBR> kr per kilo avfall, för vissa avfallstyper och behandlingsformer dock upp mot 100 kr per kilo. Det skulle innebära att kostnaderna för upparbetning och stabilisering av det svenska avfallet med kvicksilverhalter över en procent (ca 15 000 ton ) skulle bli av samma storleksordning som kostnaderna för själva djupförvaret. Det bör noteras att man kan förvänta sig i stort sett samma kostnader för upparbetning och stabilisering vid en ytnära förvaring. Med de kostnader det här är fråga om finns det således starka skäl att finna optimala lösningar för hela kedjan upparbetning – stabilisering – slutförvar för att hålla kostnaderna nere samtidigt som skyddskraven uppfylls. Ansvaret för att finna sådana optimala lösningar vilar på avfallsinnehavarna.</P>
<P class="p257 ft1">Det har framkommit att de ekonomiska avsättningar som gjorts i företagen för en slutlig hantering av kvicksilveravfall inte är tillräckliga. Det gäller de företag som sedan lång tid tillbaka mellanlagrat kvicksilveravfall i avvaktan på en slutlig lösning. Företagen har anfört att det för detta kvicksilveravfall inte haft anledning att räkna med ett krav om djupförvaring. De avsättningar som gjorts har beräknats med utgångspunkt från att avfallet slutligt skulle läggas på en ytdeponi. Eftersom djupförvaring är 15 gånger dyrare än ytförvaring är de gjorda avsättningarna inte tillräckliga. Ett annat problem skulle vara att det inte heller har varit möjligt för företagen att göra tillräckligt höga avsättningar, eftersom det har varit svårt för företagen att göra dessa höga kostnader sannolika för skattemyndigheterna. Enligt uppgift skulle skattemyndigheterna ställt som krav att företagen kunde visa att avsättningen hade stöd i avtal eller lag för att godkänna den.</P>
<P class="p258 ft2">När det gäller det första problemet utvecklar vi vår syn på det i kapitel 10. För att försöka åtgärda det andra problemet har vi övervägt om vi skulle föreslå en specialreglering för kvicksilveravfall i kommunalskattelagen på sätt som gäller för kärnavfall. Det skulle vara fråga om en särreglering av avdragsrätten för kostnader för kvicksilveravfall där vi skulle föreslå konkreta belopp. Ett sådant förslag skulle dock endast kunna ta sikte på framtiden. En svårighet för utredningen är vidare att vi för närvarande inte kan ange de exakta kostnaderna för djupförvaring och därmed skulle det vara svårt att föreslå konkreta belopp. De kostnader som vi angett ovan är preliminära och vi är övertygade om att industrin kommer att kunna pressa dessa när metoderna utvecklas industriellt. Vidare är det så att det i framtiden kommer att vara lättare för företagen att få igenom sina avdrag, eftersom vi, som kommer att framgå i kapitel 9, kommer att lägga ett förslag om en tvingande lagstiftning om</P>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr0 td120"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td121"><SPAN class="p10 ft9">Utredningens överväganden och slutsatser <SPAN class="ft8">63</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td122"><SPAN class="p10 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td123"><SPAN class="p10 ft72"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p246 ft2">djupförvaring. Med en sådan lag som stöd bör det i framtiden inte vara svårt för företagen att göra kostnader för djupförvaring sannolika. Sammantaget anser vi att övervägande skäl talar för att det är obehövligt med en ändring i kommunalskattelagen och att det i vart fall är för tidigt i processen för att föreslå konkreta belopp. Vi har därför stannat för att inte föreslå en ändring i kommunalskattelagen.</P>
<P class="p259 ft15"><SPAN class="ft15">8.3</SPAN><SPAN class="ft115">Kriterier för att kräva djupförvaring</SPAN></P>
<P class="p260 ft117"><SPAN class="ft33">8.3.1</SPAN><SPAN class="ft116">Principiella utgångspunkter för att fastställa kriterier</SPAN></P>
<P class="p261 ft2">Naturvårdsverket har i sin rapport angett att i första hand befintligt och kommande avfall från kvicksilverhaltiga varor och produkter, avfall från kloralkaliindustrin samt delar av Boliden Mineral AB:s avfall bör djupförvaras. Allt detta avfall skulle ha en högre kvicksilverhalt än en procent.</P>
<P class="p255 ft1">Enligt direktiven ankommer det på utredningen att föreslå de kriterier som bör gälla ifråga om kvicksilverhaltigt avfall som skall förvaras i ett djupt bergförvar. Frågan är då hur dessa kriterier skall utformas.</P>
<P class="p255 ft2">Den grundläggande principen är miljöbalkens bestämmelser om att bästa möjliga teknik skall användas vid yrkesmässig verksamhet. Detta gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt. Vid den bedömningen skall nyttan jämföras med kostnaderna. Avgörande är alltså den miljömässiga nyttan i förhållande till de ekonomiska kostnaderna.</P>
<P class="p255 ft1">I kapitel 5 diskuterade vi översiktligt olika förvarstypers möjligheter att erbjuda skydd för hälsa och miljö, också över mycket långa tidsrymder. En slutsats härav är att den miljömässiga nyttan av att djupförvara kvicksilver i normalfallet får anses vara hög. Som framgår av Naturvårdsverkets rapport är kvicksilver vidare ett av de farligaste miljögifterna. Varje tillskott av kvicksilver är olämpligt. Det är därmed inte möjligt att påstå att avfall med en mycket låg kvicksilverhalt är ofarligt. Detta innebär vidare att vi anser att det är angeläget att djupförvara en stor andel av det totala kvicksilverhaltiga avfallet.</P>
<P class="p262 ft30">En slutsats av detta skulle vara att det i normalfallet är först när de ekonomiska kostnaderna blir orimligt höga som djupförvaring är olämpligt.</P>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr0 td124"><SPAN class="p10 ft3"><SPAN class="ft1">64 </SPAN>Utredningens överväganden och slutsatser</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td125"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td126"><SPAN class="p10 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td127"><SPAN class="p10 ft72"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p263 ft33"><SPAN class="ft33">8.3.2</SPAN><SPAN class="ft113">Den miljömässiga nyttan av djupförvaring</SPAN></P>
<P class="p264 ft1">Inledningsvis kan undersökas hur stor andel av det kvicksilverhaltiga avfallet som innefattas vid den gränssättning om en procent som Naturvårdsverket valt. Som tidigare framgår skulle det om gränsen sattes vid en procent år 2010 föreligga 400 ton kvicksilver från kloralkaliindustrin och 100 ton från det dolda lagret i samhället. Vidare skulle Boliden Mi- neral AB med denna gräns bidra med ca 500 ton kvicksilver och SAKAB med cirka 100 ton. Totalt skulle detta avfall uppgå till ca 1100 ton kvicksilver. Det är i huvudsak avfall med en kvicksilverhalt som vida överstiger en procent. Kloralkaliindustrins avfall utgörs av metalliskt kvicksilver. Bolidens AB:s lagrade kvicksilver per dagens datum om ca 280 ton återfinns i knappt 5 000 ton avfall, vilket ger en medelhalt om fem procent. SAKAB:s lagrade kvicksilver om 60 ton skulle återfinnas i drygt 2 000 ton avfall, vilket ger en medelhalt om två procent. Den totala avfallsmängden skulle grovt uppskattat uppgå till 15 000 ton.</P>
<P class="p265 ft1">Som vidare framgår av kapitel 3 finns det därutöver övrigt kvicksilverhaltigt avfall som uppskattningsvis motsvarar ca 800 ton rent kvicksilver. Det är i huvudsak låghaltigt avfall från gruvindustrin. Boliden Mineral AB innehar utöver vad som anges ovan avfall som motsvarar 300 ton kvicksilver. Cirka 250 ton av detta finns i avfall med en kvicksilverhalt om <NOBR>0,5-1</NOBR> procent och cirka 60 ton i avfall med en kvicksilverhalt om 0,1- 0,5 procent. I övrigt är det fråga om avfall med halter som vida understiger 0,1 procent. Det är fråga om ca 500 ton kvicksilver som finns i en total avfallsmängd som enligt Naturvårdsverkets uppskattningar skulle överstiga 500 miljoner ton.</P>
<P class="p266 ft1">Vid bedömningen av den miljömässiga nyttan bör man även beakta miljöeffekterna av en förbehandling av avfallet och behovet av transport av avfallet. Från avfallsägarnas sida har anförts att utsläppen av kvicksilver till luft kommer att vara betydande vid en förbehandling av avfallet. Som en jämförelse kan nämnas att SAKAB har tillstånd att vid behandling av kvicksilveravfall släppa ut <NOBR>ett-två</NOBR> kg kvicksilver per år till luft. SAKAB behandlar då betydligt mindre mängder kvicksilveravfall än vad som skall gå till ett djupförvar. Enligt avfallsägarnas uppfattning bör detta utsläppsvärde sättas i relation till de mycket ringa utsläppen som ett djupförvar ger. Bara SAKAB:s nuvarande utsläpp för behandling under ett år skulle motsvara ett djupförvars utsläpp under <NOBR>100-1000</NOBR> år. Enligt avfallsägarna talar jämförelsen för att ett djupförvar skulle vara en alltför ambitiös lösning.</P>
<P class="p265 ft2">Enligt vår uppfattning är det värdefullt att jämföra utsläpp från behandling av kvicksilveravfall med utsläpp från slutförvaringen, eftersom jämförelsen kan ge perspektiv på värdena. Samtidigt är det så att det är</P>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr0 td120"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td121"><SPAN class="p10 ft9">Utredningens överväganden och slutsatser <SPAN class="ft8">65</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td122"><SPAN class="p10 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td123"><SPAN class="p10 ft72"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p238 ft1">viktigt att notera att höga utsläppsvärden från behandling i sig inte kan vara ett argument mot djupförvaring. Kvicksilveravfall måste oavsett slutförvarsmetod först förbehandlas. Förbehandlingen är nödvändig för att säkerställa mycket låga utsläpp från en deponi, oavsett typ. Det innebär att även om avfallet skulle läggas på en ytdeponi skull det vara nödvändigt med behandling med relativt höga utsläpp till luft som effekt. Vidare är jämförelsen inte relevant, eftersom recipienterna för utsläppen olika. Vid beräkningen av tillåten utsläppsmängd från ett förvar har vi med stöd av Naturvårdsverket och Livsmedelsverket utgått från att hela utsläppet hamnar i en näringsfattig sjö, eller når en brunn, medan utsläpp till luft har en helt annan spridningseffekt.</P>
<P class="p267 ft2">Slutligen vill vi också anlägga en principiell invändning mot argumentationen om att jämförelsen med utsläpp till luft talar för att ett djupförvar skulle vara en alltför ambitiös lösning. Innehållet i argumentationen är förenklat uttryckt att eftersom man vid behandling ändå släpper ut mycket kvicksilver borde man även kunna tillåta högre utsläppsvärden från ett förvar. Regeringens policy är dock att kvicksilvrets belastning på miljön måste minska och varje ytterligare tillskott undvikas. Vid en sådan bedömning måste varje källa till utsläpp behandlas för sig i enlighet med miljöbalkens bestämmelser.</P>
<P class="p268 ft117"><SPAN class="ft33">8.3.3</SPAN><SPAN class="ft116">Skälighetsbedömning - den miljömässiga nyttan i förhållande till kostnaderna</SPAN></P>
<P class="p269 ft2">Vår uppfattning är att miljöskäl talar för att så stor andel som möjligt av det kvicksilverhaltiga avfallet bör djupförvaras. Samtidigt är det dock uppenbart att kostnaderna för djupförvaring är höga. Som redovisats skulle ett djupförvar vara 15 gånger dyrare än en ytdeponi.</P>
<P class="p270 ft1">Frågan är då för vilket avfall som det framstår som rimligt och skäligt att kräva djupförvar, när man skall göra en avvägning mellan den miljömässiga nyttan och de höga kostnaderna för ett djupförvar. Enligt tidigare redovisade sammanställningar finns ca 60 procent av den totala mängden kvicksilver i avfall med kvicksilverhalter över en procent. Sätter man en undre gräns vid en kvicksilverhalt av 0,1 procent får man med ca 75 procent av den totala kvicksilvermängden. Samtidigt ökar de totala avfallsmängderna från ca 15 000 ton till ca 65 000 ton. Resterande ca 25 procent är till helt övervägande del utspädd i mycket stora avfallsvolymer – många hundra miljoner ton.</P>
<P class="p240 ft2">Det går således en mycket klar skiljelinje mellan det avfall som Na- turvårdsverket pekat ut från kloralkaliindustrin, SAKAB och del av Bo- liden Mineral AB:s avfall å ena sidan samt det mycket låghaltiga avfallet</P>
</DIV>
<DIV id="page_64">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr0 td124"><SPAN class="p10 ft3"><SPAN class="ft1">66 </SPAN>Utredningens överväganden och slutsatser</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td125"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td126"><SPAN class="p10 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td127"><SPAN class="p10 ft72"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p246 ft1">å andra sidan. För det avfall som Naturvårdsverket pekat ut gäller att det är fråga om en begränsad mängd avfall som delvis har mycket höga kvicksilverhalter och som innehåller en huvuddel av den totala kvicksilvermängden. Motsatsen gäller för det avfall som har en kvicksilverhalt understigande 0,1 procent. Det är fråga om mycket stora mängder avfall som dels har en mycket låg halt av kvicksilver, dels innehåller en begränsad del (ca en fjärdedel) av den totala mängden kvicksilver. Redan vid en första anblick talar därför en avvägning mellan den miljömässiga nyttan i förhållande till kostnaderna för att det framstår som orimligt att djupförvara de mycket stora mängder avfall som har mycket låg kvicksilverhalt. Vidare är det också klart att det saknas anledning att frångå Naturvårdsverkets bedömning om att avfall med en kvicksilverhalt överstigande en procent skall djupförvaras. Vad som gäller avfallet med en kvicksilverhalt om <NOBR>0,1-1</NOBR> procent kvicksilver är det svårare att ha en generellt giltig uppfattning om lämplig förvarsmetod<SPAN class="ft31">. </SPAN>Om det för det enskilda avfallsslaget finns behandlingsteknik och behandlingskapacitet tillgänglig och avfallsvolymerna är måttliga är det dock sannolikt skäligt att djupförvara. Vi finner att frågan om djupförvaring är rimligt för denna grupp av avfall bör bedömas i det enskilda fallet av ansvariga myndigheter.</P>
<P class="p271 ft15"><SPAN class="ft15">8.4</SPAN><SPAN class="ft115">Förslag till organisatorisk lösning</SPAN></P>
<P class="p272 ft33"><SPAN class="ft33">8.4.1</SPAN><SPAN class="ft113">Samverkan mellan avfallsägarna</SPAN></P>
<P class="p264 ft1">Som vi anfört inledningsvis ingår det i vårt uppdrag att utarbeta ett förslag till organiserad samverkan mellan olika intressenter. Det skulle alltså vara fråga om en samverkan mellan i första hand Boliden Mineral AB, Hydro Polymers AB, Eka Chemicals AB och SAKAB. För att åstadkomma detta har vi överlagt med dessa avfallsägare.</P>
<P class="p262 ft1">Vår utgångspunkt har varit att avfallsägarna vid sökandet av en lämplig samverkansform för slutförvaring av kvicksilver bör ta tillvara de erfarenheter som finns om samverkan för slutförvaring av kärnavfall. Vi inledde därför överläggningarna med avfallsägarna med att presentera lösningar från kärnavfallsområdet som tänkbar förebild. Den lösning som då i första hand skulle kunna utgöra en förebild är den förenklade modell som kärnkraftsföretagen byggt upp för att ta hand om låg- och medelaktivt driftavfall som exempelvis filtermassor från kärnkraftverken.</P>
<P class="p273 ft30">Samverkan skulle innebära att avfallsägarna bildade ett gemensamt aktiebolag med enda syfte att omhänderta kvicksilveravfallet. Bolagets</P>
</DIV>
<DIV id="page_65">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr0 td120"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td121"><SPAN class="p10 ft9">Utredningens överväganden och slutsatser <SPAN class="ft8">67</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td122"><SPAN class="p10 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td123"><SPAN class="p10 ft72"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p238 ft1">tillgångar skulle utgöras av medel som sköts till av de enskilda bolagen. Medlen skulle motsvara kostnaderna för att omhänderta kvicksilveravfallet. Eftersom bolagen äger olika mängder avfall av olika typer skulle tillskotten fastställas i förhållande till andel och typ av kvicksilveravfall. Avfallsägarna skulle kunna överlåta sitt kvicksilveravfall till detta bolag som därefter ensamt skulle kunna ansvara för avfallet. Om detta inte skulle anses önskvärt borde det självfallet även vara möjligt att skapa en alternativ juridisk lösning. Exempelvis ger en jämförelse med kärnavfall vid handen att de ursprungliga avfallsägarna behållit ett sekundärt ansvar för kärnavfallet. Detta följer dock av lag. Vi har dock utgått från att vid en frivillig samarbetslösning som enbart skulle ha stöd i ett avtal och inte förankras i lag att de ursprungliga avfallsägarna skulle komma att befrias från ansvaret för avfallet.</P>
<P class="p269 ft2">Det skulle sedan ankomma på det gemensamma aktiebolaget att uppföra och driva ett djupförvar eller att uppdra åt annan att göra detta. Det gemensamma bolaget skulle också kunna driva viss gemensam teknikutveckling, t.ex. teknik för stabilisering av metalliskt kvicksilver. Med en sådan lösning skulle de enskilda avfallsägarna inte längre behöva belasta sina egna bokslut med osäkra framtida kostnader för att omhänderta kvicksilveravfall. Den närmre utformningen av ett avtal mellan avfallsägarna skulle behöva utarbetas i samråd med dessa. Det har dock till utredningen från avfallsägarna som en första synpunkt anförts att ansvarsförhållandena och statens medverkan i ett sådant avtal skulle behöva klarläggas.</P>
<P class="p274 ft102"><SPAN class="ft33">8.4.2</SPAN><SPAN class="ft112">En utveckling av det juridiska ansvaret för avfallet</SPAN></P>
<P class="p235 ft2">Vi har i vår analys av ansvaret för kvicksilveravfall utgått från gällande lag. Det är dock viktigt att inledningsvis notera att ett djupförvar kommer att finnas under i princip all framtid och att den gällande lagstiftningen i detta tidsperspektiv kommer att förändras många gånger om. Vi kan därför bara ge en ögonblicksbild av hur ansvaret kommer att gestalta sig. Det är en självklar utgångspunkt enligt gällande rätt att varje avfallsägare ansvarar för sitt avfall. Det innebär att den juridiska person som äger avfallet även ansvarar för detta. I ansvaret ingår att omhänderta det på sätt lagstiftningen föreskriver. En fråga som bör begrundas inför ett avtalsslut som ovan skissats är om detta ansvar på något sätt skulle kunna upphöra innan avfallet hunnit överlåtas till det gemensamma bolaget. Det som i första hand skulle kunna inträffa är att ett av de berörda företagen överlät sin verksamhet på annan. En sådan händelse</P>
</DIV>
<DIV id="page_66">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr0 td124"><SPAN class="p10 ft3"><SPAN class="ft1">68 </SPAN>Utredningens överväganden och slutsatser</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td125"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td126"><SPAN class="p10 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td127"><SPAN class="p10 ft72"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p246 ft1">skulle endast ha en mindre inverkan på ett framtida gemensamt avtal om djupförvaring, eftersom i ett sådant fall den nye verksamhetsutövaren skulle ansvara för avfallet och därmed kunna träda in som avtalspart. Annorlunda skulle det dock förhålla sig om någon avfallsägare försattes i konkurs innan kvicksilveravfallet lagts ner i ett djupförvar. Inledningsvis skulle konkursboet träda in som verksamhetsutövare. Efter en avslutad konkurs skulle det dock kunna uppstå en situation där ingen var ansvarig för avfallet. I ett sådant fall skulle dock de försäkringar som gäller för farligt avfall aktualiseras. Enligt förordningen om farligt avfall är varje avfallsägare som mellanlagrar kvicksilveravfall skyldiga att ställa ekonomisk säkerhet som skall täcka kostnaderna för bortskaffandet av avfallet. Dessa medel skulle i ett sådant fall kunna användas för djupförvaring. Förvaringen skulle dock i det fallet ske genom myndigheters försorg.</P>
<P class="p265 ft2">Om avfallet skulle komma att överlåtas på ett gemensamt bolag skulle den juridiska personen även komma att överta ansvaret för avfallet. Det skulle därför vara angeläget att säkerställa att det bolaget innehade tillgångar som motsvarade kostnaderna för djupförvaring. Om det bolaget därefter åtog sig att driva ett djupförvar skulle bolaget formellt ansvara för den verksamheten så länge förvaret genererade utsläpp, vilket teoretiskt skulle kunna innebära miljoner år. Det skulle dock i praktiken knappast vara möjligt eller skäligt för en myndighet att utkräva ansvar av en verksamhetsutövare efter många år om tillstånden följts och alla skyldigheter fullgjorts i form av ett väl tillslutet djupförvar. Det innebär enligt vår uppfattning att samhället kommer att tvingas att ta ett ansvar för ett förvar.</P>
<P class="p275 ft33"><SPAN class="ft33">8.4.3</SPAN><SPAN class="ft113">Statens roll</SPAN></P>
<P class="p264 ft2">När det gäller kvicksilveravfall är statens roll komplicerad. Staten har låtit Naturvårdsverket samla in batterier. Dessa mellanlagras hos SAKAB som kvicksilveravfall. Staten äger inte dessa batterier, men har ett kostnadsansvar för dem. Staten är också beredd att betala slutförvaringen av batterierna. För detta finns det medel avsatta i batterifonden, som förvaltas av Naturvårdsverket. Beloppet uppgår till 50 miljoner kronor och det framstår därför som om beloppet mycket väl skulle täcka en djupförvaring. Vi drar av det anförda den slutsatsen att staten beträffande batterierna är att jämställa med en avfallsägare. Staten skulle därmed enligt vår uppfattning kunna ingå som en avtalspart vid bildandet av det gemensamma bolaget för slutförvaring av kvicksilver.</P>
</DIV>
<DIV id="page_67">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr0 td120"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td121"><SPAN class="p10 ft9">Utredningens överväganden och slutsatser <SPAN class="ft8">69</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td122"><SPAN class="p10 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td123"><SPAN class="p10 ft72"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p252 ft1">En annan fråga är dock om staten utöver sitt ansvar för batterierna även av något skäl skulle bära ett ansvar för övrigt kvicksilveravfall eller för ett djupförvar. Som anförts ovan skulle statens ansvar för det övriga kvicksilveravfallet endast kunna aktualiseras om någon avfallsägare försattes i konkurs innan djupförvaring var ett faktum.</P>
<P class="p276 ft2">Vi har vidare ovan anfört att staten kommer att tvingas att ta någon form av långsiktigt ansvar för ett djupförvar. Formellt är det verksamhetsutövaren som ansvarar för ett förvar utan tidsbegränsning. I praktiken kommer det dock vara svårt att efter en viss tid kunna utkräva ansvaret. Därmed kommer rimligen samhället att tvingas överta detta ansvar. Om staten inte formellt kommer att ta på sig detta ansvar kommer det att bli fråga om ett dolt efteransvar. Staten skulle också vid exempelvis ett avtalsslut om djupförvaring kunna välja att uttala att det har ett efteransvar för ett djupförvar. Så har skett för kärnkraftsavfall.</P>
<P class="p259 ft33"><SPAN class="ft33">8.4.4</SPAN><SPAN class="ft113">Avfallsägarnas inställning till ett avtal</SPAN></P>
<P class="p254 ft1">Avfallsägarna har under vissa förutsättningar ställt sig positiva till en samverkan. SAKAB har förklarat sig beredd att omgående inleda förhandlingar. Ett skäl för detta är att detta bolag sedan den 1 december 2000 ägs av Sydkraft AB, vilket har positiva erfarenheter av samverkan om kärnkraftsavfall. Boliden Mineral AB och kloralkaliindustrin har anmält att man inte avvisar tanken på en samverkanslösning, men har förklarat att man inte ser några förutsättningar för konkreta förhandlingar innan det har klargjorts vilket avfall som kommer att omfattas av kraven på djupförvaring och förutsättningarna såvitt avser ansvaret för berörda parter.</P>
<P class="p277 ft2">Kloralkaliindustrin förordar dock en annan lösning. Som framgår av kapitel 1 har regeringen anmält ett förslag till förordning med förbud mot användning av kvicksilver i kloralkaliindustrin från år 2010 till EU. Vi anser att användningsförbudet medför att kloralkaliindustrins kvicksilver kommer att betraktas som avfall. Hydro Polymers AB accepterar i och för sig att det införs ett användningsförbud för kvicksilver, men önskar att avfallshanteringen samordnas med övrig kloralkaliindustri i Eu- ropa. Även Eka Chemicals AB eftersträvar en sameuropeisk lösning. Bolaget vill att ett användningsförbud av konkurrensskäl träder i kraft samtidigt i hela Europa och arbetar för en gemensam avfallslösning. Skälen för bolagens hållning är följande: Det finns redan en välutvecklad europeisk organisation som företräder kloralkaliindustrin, nämligen Eu- roChlor. Förekomsten av organisationen gör det möjligt för kloralkaliindustrin att ingå konkreta avtal. För Hydro Polymers AB och Eka Chemi-</P>
</DIV>
<DIV id="page_68">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr0 td124"><SPAN class="p10 ft3"><SPAN class="ft1">70 </SPAN>Utredningens överväganden och slutsatser</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td125"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td126"><SPAN class="p10 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td127"><SPAN class="p10 ft72"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p238 ft1">cals AB är det lättare och mer rationellt att samarbeta med andra kloralkaliföretag i Europa än med företag inom främmande branscher i Sverige. Inom den totala kloralkaliindustrin i Europa finns det vidare en mycket hög teknisk kompetens som skulle kunna utnyttjas, t.ex. för samverkan kring metodutveckling. EuroChlor har utarbetat ett förslag som är rationellt även ur en miljöaspekt enligt bolaget. Förslaget innebär i korthet att användningen av kvicksilver skall successivt upphöra i de olika företagen fram till år <NOBR>2020-2025.</NOBR> Det kvicksilver som blir överflödigt vid övergången skall i första hand avsättas hos andra kloralkaliföretag och i andra hand överföras till det företag i Spanien som bryter kvicksilver i gruvan Almadén mot att detta åtager sig att minska sin brytning av kvicksilver i motsvarande mån.</P>
<P class="p278 ft2">Utredningen har enligt direktiven inte haft utrymme att diskutera en europeisk samlösning för kloralkaliindustrins kvicksilver. Vi har vidare för kloralkaliindustrin framhållit att det rådande svenska exportförbudet omöjliggör en export av svenskt kvicksilver till Europa.</P>
<P class="p279 ft1">Som framgår av avsnitt 4.1 diskuteras vidare EuroChlors förslag inom <NOBR>OSPAR-samarbetet.</NOBR> Vid dessa diskussioner motsätter sig Sverige förslaget. Skälen är följande. Sverige är av den uppfattningen att kloralkaliindustrins kvicksilver vid en avveckling kommer att utgöra avfall. Därmed skulle ett överlämnande av avfallet från ett europeiskt land till Spanien kräva tillstånd av myndigheterna i såväl avsändarlandet, transitländerna och det mottagande landet enligt förordningen 259/93 om övervakning och kontroll av avfallstransporter inom, till och från den Europeiska Gemenskapen (jämför avsnitt 1.4.2 i bilaga 2). Sådant tillstånd skulle sannolikt inte att komma att beviljas, eftersom det inte skulle vara fråga om bortskaffande på ett miljömässigt godtagbart sätt. Vidare anser Sverige att den föreslagna lösningen skulle gynna kloralkaliindustrin på staternas bekostnad. Många stater samlar in kvicksilveravfall till stora kostnader som betalas av skattemedel. EuroChlors förslag innebär att kloralkaliindustrierna skulle kunna göra sig av med avfall utan att betala för detta. Kvicksilvret skulle sedan spridas på världsmarknaden för att i slutändan av miljömässiga skäl behöva samlas in av olika länder med allmänna medel som betalningsunderlag. Vidare anser vi att den lösning EuroChlor förespråkar därutöver har den svagheten att det finns risk för att kvicksilvret säljs till länder i tredje världen och där används på ett hälsovådligt sätt. Exempelvis är det känt att kvicksilver används vid manuell vaskning av guld, vilket medför stora hälso- och miljörisker. Vid avveckling av användningen av kvicksilver inom kloralkaliindustrin i hela Europa frigörs så mycket som 12 000 ton kvicksilver. Endast en bråkdel av detta skulle kunna avsättas inom kloralkaliindustrin under en övergångsperiod. Övrig kvicksilveranvändning inom EU</P>
</DIV>
<DIV id="page_69">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr0 td120"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td121"><SPAN class="p10 ft9">Utredningens överväganden och slutsatser <SPAN class="ft8">71</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td122"><SPAN class="p10 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td123"><SPAN class="p10 ft72"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p238 ft1">kan också förväntas minska i framtiden på grund av stegvis skärpta miljödirektiv inom EU. Brytningen i Almadén uppgår till ca 1 000 ton kvicksilver om året, varför mängden skulle motsvara så mycket som drygt tio års brytning. När denna mängd överlåtits till det spanska företaget skulle det komma att säljas på världsmarknaden, eftersom EU saknar ett exportförbud mot kvicksilver.</P>
<P class="p280 ft1">Boliden Mineral AB:s skäl för sin inställning är sammanfattningsvis följande: Bolaget har i och för sig inga invändningar mot ett krav på djupförvaring av höghaltigt kvicksilveravfall. Detta skulle även gälla Boliden Mineral AB:s eget höghaltiga avfall. Merparten av det avfall som innehas av bolaget har dock en kvicksilverhalt kring en procent eller lägre. För detta avfall skulle en kvalificerad ytdeponi inom Boliden Mi- neral AB:s område på Rönnskär enligt bolagets uppfattning väl tillgodose de krav ifråga om utsläpp och skydd mot oavsiktliga intrång som rimligen kan ställas på en slutlig förvaring. Boliden Mineral AB anser vidare att en haltgräns inte är ett tillräckligt kriterium för att avgöra vilket avfall som skäligen bör djupförvaras och vilken förbehandling som krävs. Enligt bolaget bör hänsyn även tas till avfallets kemiska egenskaper. Vi har till bolaget anfört att ett avgörande argument för ett djupförvar är att det är underhållsfritt och att det därmed inte kommer att utgöra en börda för kommande generationer. I detta sammanhang vill Boliden Mineral AB framhålla att det så länge verksamhet pågår vid Rönnskärsverken kommer att vara bolagets ansvar att övervaka befintliga och tillkommande avfallsdeponier inom området. Det menar också att det faktum att det sedan början av <NOBR>1930-talet</NOBR> bedrivits smältverksamhet inom området (vilket lett till utfyllda markområden och avfallsdeponier m.m.) innebär att det kommer att krävas att bolaget tillser att området övervakas även i framtiden. Detta kommer exempelvis genom fondering av medel att vara möjligt. En eventuell deponi för kvicksilverhaltigt avfall skulle därmed inte öka ”bördan” för kommande generationer. Argumentet att ett djupförvar är underhållsfritt skulle därmed vara mindre relevant med avseende på detta avfall.</P>
<P class="p281 ft2">Vi anser i och för sig att det kan vara riktigt att området på Rönnskär av miljöskäl måste övervakas under lång tid. Kvicksilveravfall är dock säreget, eftersom det inte bryts ner utan behåller sin toxicitet för evigt. Ett förvar som innehöll 1000 ton kvicksilver skulle förr eller senare spridas till biosfären, eftersom det ter sig orimligt att förutsätta övervakning under mycket lång tid. Vidare vill vi peka på att det också är fråga om stora mängder avfall och kvicksilver för Boliden Mineral AB, sammanlagt rör det sig idag om ca 600 ton kvicksilver. Därtill kommer att Boliden Mineral AB är den enda avfallsägaren som fortfarande pro-</P>
</DIV>
<DIV id="page_70">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr0 td124"><SPAN class="p10 ft3"><SPAN class="ft1">72 </SPAN>Utredningens överväganden och slutsatser</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td125"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td126"><SPAN class="p10 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td127"><SPAN class="p10 ft72"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p282 ft2">ducerar kvicksilveravfall i stora mängder. Sammantaget anser vi att det saknas skäl för att särbedöma Boliden Mineral AB:s avfall.</P>
<P class="p283 ft33"><SPAN class="ft33">8.4.5</SPAN><SPAN class="ft113">Tidsplan för att införa krav om djupförvaring</SPAN></P>
<P class="p284 ft1">Kvicksilver är i miljölagstiftningen klassat som ett av de farligaste miljögifterna. Regeringen har genom en rad olika åtgärder under en längre tid begränsat användningen av kvicksilver. I framtiden kommer det bara undantagsvis vara tillåtet att använda kvicksilver och den användningen skall ske i slutna kretslopp. Mot denna bakgrund anser vi det vara mycket angeläget att det befintliga kvicksilveravfall som i dag mellanlagras i avvaktan på en slutlig lösning och det kvicksilveravfall som kommer att uppkomma i framtiden utan onödigt dröjsmål kommer till ett djupförvar. Vi anser inte att det är acceptabelt att efter en avveckling av användningen av kvicksilver mellanlagra obehandlat avfall under en längre tid. En fråga är då hur lång en acceptabel mellanlagringsperiod i framtiden kan vara. Avfallsägarna har till utredningen framfört att det är nödvändigt med en mycket lång övergångstid innan en förvaring i ett djupförvar kan vara möjlig. Från SAKAB:s sida har särskilt framförts följande. Att förvara stabila och uppkoncentrerade former av kvicksilver i en byggnad ovan mark under en lång period medför inte någon miljöbelastning. Det är tvärtom enligt SAKAB i vissa fall angeläget att efter behandling av avfallet mellanlagra det ytterligare en period före slutförvaringen för att kunna visa att de mindre mängder föroreningar som oundvikligen finns i en industriell avfallsprodukt inte äventyrar den eftersträvade stabiliteten hos kvicksilverföreningarna. En rimlig tid för detta är tio år. Det är vidare svårt att klara av att på ett miljömässigt riktigt sätt behandla och lagra inkommande mängder avfall under en kortare tid. Utredningens tekniska expertis har för sin del angett att ca sju år erfarenhetsmässigt erfordras för att genomföra tekniska projekt av den typ det här är fråga om, som ju bl.a. innefattar viss processutveckling.</P>
<P class="p285 ft1">Vår uppfattning är att det är viktigt med en realistisk målsättning. Som vi inledningsvis anfört är det mycket angeläget att obehandlat kvicksilveravfall i fortsättningen inte mellanlagras under långa tidsperioder. Vår utgångspunkt är därför att kvicksilveravfall i framtiden inte skall mellanlagras under längre tidsperioder än vad som verkligen är nödvändigt. En svårighet för oss är dock att bedöma vad som i dagsläget utgör en realistisk tid för att genomföra de åtgärder som behövs för att kunna börja föra kvicksilveravfallet till ett djupförvar.</P>
<P class="p286 ft2">I dagsläget är det flera tekniska och organisatoriska frågor som måste lösas innan kvicksilveravfall kan föras till ett djupförvar. Dels behöver</P>
</DIV>
<DIV id="page_71">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr0 td120"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td121"><SPAN class="p10 ft9">Utredningens överväganden och slutsatser <SPAN class="ft8">73</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td122"><SPAN class="p10 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td123"><SPAN class="p10 ft72"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p246 ft1">behandlingsmetoder i industriell skala utvecklas för vissa delar av avfallet. Dels skall lämplig plats hittas för ett djupförvar, och förvaret skall konstrueras tillståndsprövas och byggas. Som vi tidigare anfört talar starka tekniska och ekonomiska skäl för att dessa frågor löses i samverkan mellan avfallsägarna och att det blir fråga om <SPAN class="ft16">ett </SPAN>djupförvar. En samverkan mellan avfallsägarna måste dock ske på frivillig basis. Vi kan därför på nuvarande stadium inte utgå från att det kommer att bli frågan om <SPAN class="ft16">ett </SPAN>djupförvar och att det kvicksilveravfall som uppstår i framtiden kan läggas i ett befintligt förvar.</P>
<P class="p273 ft1">Vår slutsats blir att de krav som skall ställas på djupförvaring bör utformas både med hänsyn till det kvicksilveravfall som föreligger i dag och med sikte på situationen i framtiden. Det innebär enligt vår mening att det inledningsvis behöver ges extra tid för en nödvändig utveckling av behandlingsprocesser, anläggningar och organisation, men att man rimligen kan kräva att kvicksilveravfall förs snabbare till ett djupförvar när denna utveckling väl har skett.</P>
<P class="p287 ft2">Sammantaget bedömer vi med dessa utgångspunkter att det i normalfallet i framtiden är rimligt med en tidsfrist om fem år från det avfallet uppkommit till dess det skall föras till ett djupförvar. Inledningsvis, innan behandlingsprocesser, anläggningar och organisation är utvecklade bedömer vi dock att denna tidsfrist måste utsträckas till uppskattningsvis åtta år från det krav på djupförvaring trätt i kraft.</P>
<P class="p288 ft15"><SPAN class="ft15">8.5</SPAN><SPAN class="ft115">Utredningens slutsatser</SPAN></P>
<P class="p289 ft2">Vi anser att avfall med en kvicksilverhalt om minst en procent alltid skall djupförvaras och avfall med en kvicksilverhalt om minst 0,1 procent skall djupförvaras i den mån det är skäligt. Det är angeläget att ett djupförvar kommer till stånd utan onödigt dröjsmål. Inför en djupförvaring skulle avfallet först behöva behandlas och upparbetas. Utvecklingsbar teknik finns tillgänglig, men det saknas i dag utvecklade metoder för behandling och upparbetning av metalliskt kvicksilver i industriell skala. Det är avfallsägarna som har ansvaret för att utveckla dessa metoder samt välja lämplig plats för slutförvaret. Kostnaderna för ett djupförvar kan grovt uppskattas till <NOBR>200-300</NOBR> miljoner kr. Därtill kommer kostnaderna för behandling och upparbetning. Betydande kostnadsfördelar kan uppnås om avfallsägarna kan samarbeta om en gemensam förvarslösning och erforderlig teknikutveckling. Ett problem för det historiska avfallet är att avfallsägarna inte förutsett att det i framtiden skulle uppstå krav om djupförvaring. Avsättningarna som gjorts är därför inte tillräckliga. Vi kommer att i kapitel 10 utveckla vår syn på denna problematik. Ett</P>
</DIV>
<DIV id="page_72">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr0 td124"><SPAN class="p10 ft3"><SPAN class="ft1">74 </SPAN>Utredningens överväganden och slutsatser</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td125"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td126"><SPAN class="p10 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td127"><SPAN class="p10 ft72"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p238 ft1">annat problem är att avfallsägarna vidare enligt uppgift haft problem med att få skattemyndigheterna att godta höga avsättningar för framtida hantering av kvicksilveravfall. Vi har dock bedömt att detta inte kommer att utgöra ett problem i framtiden, eftersom avfallsägarna i framtiden kommer att ha stöd av den konkreta förordning om djupförvaring som vi föreslår i kapitel 9. Av främst detta skäl föreslår vi ingen särreglering i kommunalskattelagen på sätt som gäller för kärnavfall.</P>
<P class="p240 ft1">Vi har med förebilder från kärnavfallsområdet utarbetat ett översiktligt förslag till samverkan mellan avfallsägarna. Samverkan skulle innebära att avfallsägarna bildade ett gemensamt aktiebolag med enda syfte att omhänderta kvicksilveravfallet. Avfallsägarna hade som en första synpunkt att det juridiska ansvaret för förvaret och statens roll vid en sådan samverkan skulle behöva klarläggas. Enligt vår uppfattning skulle det framtida gemensamma aktiebolaget överta ansvaret för avfallet. Om bolaget sedan åtog sig att driva ett djupförvar skulle bolaget formellt ansvara för detta så länge förvaret genererade utsläpp, vilket i princip skulle kunna innebära miljoner år. Eftersom det inte skulle vara möjligt att utkräva ett ansvar efter många år skulle det rimligen innebära att samhället kommer att tvingas ta ett ansvar när avfallsägarna fullgjort alla rimliga skyldigheter i form av ett godkänt och förslutet slutförvar. Staten skulle enligt vår uppfattning på grund av sitt kostnadsansvar för batterierna vara att jämställa med en avfallsägare. Som tidigare redovisats har SAKAB och Naturvårdsverket inlett en försöksverksamhet om upparbetning av batterierna. Avsikten är sedan att det kvicksilver som avskiljs skall lagras i ett djupförvar. Därmed skulle staten kunna bli en avtalspart vid bildandet av det gemensamma bolaget.</P>
<P class="p290 ft2">Avfallsägarna har genomgående ställt sig positiva till tanken att samarbeta under vissa förutsättningar. Dock har majoriteten av dem inte accepterat att deras kvicksilveravfall skall förvaras i ett djupt bergförvar i Sverige. De har anfört att de inte är beredda att påbörja konkreta förhandlingar innan det föreligger lagligt tvingande krav om djupförvaring.</P>
<P class="p291 ft2">Vi har dragit den slutsatsen att det är nödvändigt med lagligt tvingande krav för att åstadkomma djupförvaring och att det i detta skede inte är meningsfullt att fortsätta överläggningarna med industrin. I stället kommer vi i kapitel 9 att föreslå sådana lagligt tvingande krav i förordning. Vi har bedömt att det i normalfallet i framtiden är rimligt med en tidsfrist om fem år från det avfallet uppkommit till dess det skall föras till ett djupförvar. Inledningsvis, innan behandlingsprocesser, anläggningar och organisation är utvecklade bedömer vi dock att denna tidsfrist måste utsträckas till uppskattningsvis åtta år från det krav på djupförvaring trätt i kraft. Vi kommer vidare att förorda att regeringen med stöd av Naturvårdsverket håller sig fortlöpande underrättad om utvecklingen inom in-</P>
</DIV>
<DIV id="page_73">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr0 td120"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td121"><SPAN class="p10 ft9">Utredningens överväganden och slutsatser <SPAN class="ft8">75</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td122"><SPAN class="p10 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td123"><SPAN class="p10 ft72"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p238 ft2">dustrin för att kunna vidta de eventuella ytterligare åtgärder som kan visa sig vara påkallade från regeringens sida för att driva på utvecklingen mot ett djupförvar på grundval av den föreslagna förordningen.</P>
</DIV>
<DIV id="page_74">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr0 td124"><SPAN class="p10 ft3"><SPAN class="ft1">76 </SPAN>Utredningens överväganden och slutsatser</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td125"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td126"><SPAN class="p10 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td127"><SPAN class="p10 ft72"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_75">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GPB35875x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td23"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td128"><SPAN class="p10 ft3">Utredningens förslag <SPAN class="ft1">77</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td129"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td130"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p292 ft0">9 Utredningens förslag</P>
<P class="p293 ft1"><SPAN class="ft31">Vårt förslag</SPAN>: Vi föreslår att avfall som innehåller minst en viktprocent kvicksilver skall djupförvaras inom en tid om fem år. Detta skall även gälla avfall som innehåller minst 0,1 viktprocent kvicksilver om detta är skäligt. Som övergångsbestämmelse föreslår vi att denna tidsfrist förlängs till åtta år från det bestämmelserna trätt i kraft.</P>
<P class="p294 ft2">Vi föreslår vidare att en anläggning för permanent förvaring av kvicksilveravfall med minst 0,1 viktprocent kvicksilver skall tillståndsprövas av Miljödomstol som första instans.</P>
<P class="p295 ft2">Vi föreslår slutligen att regeringen via ett särskilt rapporteringsuppdrag till Naturvårdsverket håller sig underrättad om utvecklingen inom industrin.</P>
<P class="p95 ft15"><SPAN class="ft15">9.1</SPAN><SPAN class="ft32">Utgångspunkter</SPAN></P>
<P class="p133 ft1">Vi har dragit den slutsatsen att det är nödvändigt med tvingande lagstiftning för att åstadkomma djupförvaring. Vi har funnit att berörd industri har svårt att avsätta erforderliga resurser utan tvingande krav. Vi finner därför att det i detta skede är föga meningsfullt att fortsätta överläggningarna med industrin. I stället kommer vi nedan att föreslå lagstiftning med tvingande krav på djupförvaring.</P>
<P class="p31 ft2">Vi har vidare uppmärksammat att tillståndsmyndigheternas nuvarande instansordning möjligen inte är helt anpassad för en framtida tillståndsprövning av ett djupförvar för kvicksilveravfall. Vi föreslår därför en anpassning av denna lagstiftning under 9.3.</P>
</DIV>
<DIV id="page_76">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p10 ft3"><SPAN class="ft1">78 </SPAN>Utredningens förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td17"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td34"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td20"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p296 ft53"><SPAN class="ft15">9.2</SPAN><SPAN class="ft52">Lagstiftning om djupförvaring av kvicksilverhaltigt avfall</SPAN></P>
<P class="p297 ft1">Syftet med lagstiftningen skulle vara att införa ett tvång om att kvicksilverhaltigt avfall skall djupförvaras. En första fråga är då vilket kvicksilverhaltigt avfall som avses. Som vi anfört under 8.3.3 anser vi att avfall med en kvicksilverhalt som överstiger en procent alltid skall djupförvaras och att avfall med en halt om <NOBR>0,1-l</NOBR> procent skall djupförvaras i den mån det är skäligt. Till grund för skälighetsbedömningen skulle miljöbalkens bestämmelse i andra kapitlet 7 § om att nyttan av skyddsåtgärden skall jämföras med kostnaden för åtgärden ligga.</P>
<P class="p100 ft1">Våra lagförslag bör dock inte bara syfta till att se till att slutförvaring av höghaltigt kvicksilveravfall i framtiden sker i ett djupt bergförvar. Enligt direktiven skall vi söka åstadkomma en organiserad samverkan mellan olika intressenter i syfte att få till stånd lämpliga behandlingsanläggningar och djupförvar för svenskt kvicksilveravfall. Avfallsägarna är dock som ovan nämnts inte villiga att medverka till en sådan lösning innan tvingande lagstiftning föreligger som berör deras avfall. Det innebär enligt vår uppfattning att det i lagstiftningen både måste finnas krav på djupförvaring av kvicksilveravfall och krav som har till syfte att se till att sådan djupförvaring kommer till stånd inom en rimlig tid.</P>
<P class="p104 ft1">En fråga är då hur lång denna tidsfrist skall vara. Från avfallsägarnas sida har framförts att det är nödvändigt med en mycket lång övergångstid. Vår uppfattning är att det är viktigt att ha en realistisk målsättning. De kvarstående hindren för djupförvaring av kvicksilveravfall är av såväl teknisk som organisatorisk natur. Avfallet måste inför en djupförvaring först behandlas. Det finns metoder för detta, men dessa måste i flera fall utvecklas industriellt för att kunna användas för stora mängder avfall. Vidare måste plats väljas för ett djupförvar och anläggningen byggas. Ansökan om tillstånd till att bygga och driva anläggningen skall prövas enligt miljöbalken med tillämpning av reglerna om utökat samråd. En organisatorisk lösning skall förhandlas fram om samarbete kring behandlingsteknik och slutförvar. Uppräkningen visar att flera olika frågor måste lösas innan kvicksilveravfall kan föras till ett djupförvar. Som framgår av kapitel 8 är det vår uppfattning att det innan behandlingsmetoderna är utvecklade och övriga frågor lösts finns anledning att räkna med en tid om åtta år innan en djupförvaring är möjlig, men att det i framtiden bör vara möjligt och lämpligt att kräva djupförvaring inom fem år från det avfallet uppkommit. Vi föreslår därför att det som generell regel införs ett krav om att kvicksilveravfall skall djupförvaras inom en tid om fem år, men att det av en övergångs-</P>
</DIV>
<DIV id="page_77">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td23"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td128"><SPAN class="p10 ft3">Utredningens förslag <SPAN class="ft1">79</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td129"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td130"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p35 ft1">bestämmelse skall följa att det inledningsvis skall vara fråga om åtta år från det lagstiftningen trätt i kraft. Det kan dock vidare finnas svårigheter som på nuvarande stadium inte kan förutses. Det bör därför även finnas en generell möjlighet för tillståndsmyndigheterna att i undantagsfall förlänga de respektive tiderna om fem eller åtta år. Vi föreslår därför att det skall vara möjligt att förlänga tidsfristerna om fem år eller åtta år om särskilda skäl för detta skulle föreligga. Vad som skulle kunna utgöra sådana särskilda skäl är för närvarande svårt att ange uttryckligen. Det vi dock i första hand ser framför oss är en situation där tidsfristen inte kan uppfyllas beroende på omständigheter som avfallsägaren inte råder över. Exempelvis skulle prövningsprocessen för ett förvar kunna dra ut på tiden. I syfte att främja samverkan mellan avfallsägare bör det också vara möjligt att förlänga tidsfristen om en avfallsinnehavare kan visa bindande avtal om tillgång till ett djupförvar som skall vara driftklart om ytterligare ett fåtal år.</P>
<P class="p106 ft1">En konsekvens av en sådan lagstiftning blir att de olika avfallsägarna kommer att ha olika tidskrav på sig om djupförvaring. En lagstiftning skulle förstås ta sikte på kvicksilveravfall. Det avfall som kommer att omfattas i en nära framtid innehas idag till övervägande del av SAKAB och Boliden Mineral AB. Mindre kvantiteter torde finnas hos olika avfallshanteringsföretag. Avfallet mellanlagras i dag. Dessa avfallsägare skulle då redan åtta år från ikraftträdandet få krav på sig om att djupförvara kvicksilveravfall. Som vidare angetts i kapitel 7 är det vår uppfattning att kloralkaliindustrins kvicksilver blir avfall först vid en avveckling av kvicksilveranvändningen, vilket senast skall ske år 2010. Detta avfall skulle industrin med ovanstående lösning kunna mellanlagra i ytterligare fem år, varför djupförvaring skulle kunna bli ett krav först år 2015 för kloralkaliindustrins del. Dock skall avfallet fram till detta datum även behandlas och ges lämplig form för slutförvaring. I praktiken måste därför kloralkaliindustrin behöva planera sin avveckling i god tid före år 2010.</P>
<P class="p104 ft1">Starka tekniska och ekonomiska skäl talar för en samarbetslösning mellan de olika avfallsägarna. Vi utesluter dock inte att det, oavsett tvingande krav, kan behövas ytterligare initiativ av regeringen för att underlätta att en lösning på djupförvarsfrågan kommer till stånd utan onödiga dröjsmål. Regeringen behöver därför hålla sig underrättad om utvecklingen inom industrin. Vi i föreslår därför att regeringen ger Naturvårdsverket i uppdrag att i samverkan med berörda länsstyrelser noga följa utvecklingen och rapportera till regeringen. Ett sådant uppdrag skulle lämpligen kunna ingå som en specificerad del i verkets allmänna uppdrag att följa upp olika miljömål. Vi finner det också lämpligt att lägga in en specificerad avstämningstidpunkt, förslagsvis 2005, då verket i en särskild rapport till regeringen redovisar och analyserar</P>
</DIV>
<DIV id="page_78">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p10 ft3"><SPAN class="ft1">80 </SPAN>Utredningens förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td17"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td34"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td20"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p35 ft1">utvecklingen och föreslår de eventuella ytterligare åtgärder som kan var påkallade från regeringens sida. Ett sådant uppdrag skulle också ge Naturvårdsverket vissa möjligheter att driva på ett samarbete kring en djupförvarslösning. Den närmare utformningen av ett sådant uppdrag skulle självfallet behöva definieras av regeringen i en särskild uppdragsbeskrivning i verkets regleringsbrev.</P>
<P class="p102 ft1">Vilka konsekvenser skulle våra förslag om en kompletterande lagstiftning vidare kunna få? Som framgår av avsnitt 3.1 finns det utöver ovan nämnda avfallsägares innehav mycket lite avfall med en kvicksilverhalt som överstiger 0,1 procent. Naturvårdsverket har uppskattat att det finns ett dolt lager om ca 200 ton varor och produkter som innehåller kvicksilver. Detta blir dock på samma sätt som gäller för kloralkaliindustrins kvicksilver avfall först när innehavaren önskar göra sig av med det (jämför kapitel 7). En mindre del av detta kommer förmodligen från hushållen. Enligt vår uppfattning bör förslaget om djupförvaring inte direkt drabba de enskilda hushållen. Kravet bör därför inte omfatta det avfall som fortfarande innehas direkt av hushållen. Kommunerna ansvarar dock enligt 15 kap 8 § miljöbalken för att hushållsavfall vid behov sorteras och transporteras till en behandlingsanläggning. När det väl sorterats utgör det enligt juridisk definition inte längre hushållsavfall.</P>
<P class="p104 ft1">Det skulle innebära att kommunerna skulle kunna få krav på sig om djupförvaring av små mängder kvicksilveravfall. Vidare måste våra förslag självfallet även omfatta allt industriavfall som har den angivna kvicksilverhalten. Det kan i framtiden bli komplicerat för kommuner eller industrier som innehar små mängder att se till att deras kvicksilveravfall djupförvaras. En möjlighet skulle vara att sådana innehavare mot skälig ersättning överlåter sitt kvicksilveravfall till innehavare som har tillgång till lämpliga behandlingsanläggningar och djupförvar. Om detta inte skulle vara möjligt måste lagstiftningen kunna medge att dessa innehavare kan få dispens från en djupförvaring. I lagstiftningen måste det därför finnas en generell möjlighet att medge undantag från djupförvaring för innehavare av små mängder avfall. I sådana fall bör det ankomma på sökanden att ange hur en godtagbar alternativ slutförvaring skall ske. Ett förhållande som vidare måste beaktas vid utformandet av en lagstiftning är att en del kvicksilver i dag återvinns. Det är i och för sig regeringens policy att kvicksilver som huvudregel inte skall återvinnas. Det är dock fortfarande undantagsvis tillåtet att använda kvicksilver i bl.a. olika typer av ljuskällor. Kvicksilvret i detta avfall återvinns. Det är fråga om en mindre mängd avfall, sammantaget omsätts ca ett ton om året. Den tillåtna användningen av kvicksilver i varor m.m. förväntas även fortsättningsvis ske i slutna kretslopp. Utredningen ser det inte som sin uppgift att överväga om denna återvinning</P>
</DIV>
<DIV id="page_79">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td23"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td128"><SPAN class="p10 ft3">Utredningens förslag <SPAN class="ft1">81</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td129"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td130"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p103 ft1">av dessa mindre mängder kvicksilveravfall skall upphöra. Det saknas också i Sverige avsättningsområden för kvicksilvret i de stora mängder kvicksilveravfall som i dag mellanlagras. Detsamma kommer att gälla det kvicksilveravfall som uppkommer vid avvecklingen av användningen av kvicksilver i kloralkaliindustrin. På grund av exportförbudet av kvicksilver är det inte heller möjligt att föra ut kvicksilver ur Sverige. Sammantaget är det därför så att en kvarstående möjlighet att återvinna och återanvända kvicksilver saknar praktisk betydelse för frågan om den slutliga förvaringen av de stora mängderna kvicksilveravfall. En slutsats av det anförda är att det i utredningens lagförslag om att kvicksilveravfall skall djupförvaras även måste finnas en möjlighet att undanta dessa små mängder kvicksilveravfall som återvinns.</P>
<P class="p104 ft1">Det är vidare nödvändigt att överväga om det finns ett behov av att införa ytterligare övergångsbestämmelser i den nya lagstiftningen. Vi har ovan föreslagit att visst kvicksilveravfall skall djupförvaras inom en tid om fem, övergångsvis åtta år. En fråga är då vad som skall gälla för det kvicksilveravfall som har gällande tillstånd som kan vara i strid med dessa föreslagna bestämmelser. Vi har från Naturvårdsverket inhämtat att det i dag skulle saknas tillstånd om slutförvaring av kvicksilveravfall med halter som överstiger 0,1 viktprocent. Allt detta avfall mellanlagras och för sådant avfall finns det bara tillstånd om mellanlagring. Vidare har framkommit att gällande tillstånd om mellanlagring för det kvicksilveravfallet löper ut senast år 2009, dvs. efter ca 7 år från ikraftträdandet. Gällande tillstånd skulle därmed inte strida mot de nya bestämmelserna om krav på djupförvaring. Därmed saknas det anledning att föreslå ytterligare övergångsbestämmelser.</P>
<P class="p298 ft1">Med ovanstående utgångspunkter föreslår vi att följande paragrafer förs in i förordningen om farligt avfall. Denna förordning gäller inte hushållsavfall, varför förslagen inte kommer att omfatta sådant avfall.</P>
<P class="p36 ft1">Regeringens bemyndigande för att i förordning föreskriva om slutförvaring av kvicksilveravfall, eller bortskaffande av kvicksilveravfall som den etablerade juridiska termen lyder återfinns som redogjorts för i 7.1.3 i 15 kap 9 § miljöbalken.</P>
<P class="p102 ft2">Definitionen av underjordsförvar ansluter till Rådets direktiv 1999/31/EG av den 26 april 1999 om deponering av avfall.</P>
</DIV>
<DIV id="page_80">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p10 ft3"><SPAN class="ft1">82 </SPAN>Utredningens förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td17"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td34"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td20"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p299 ft33">Förslag till författningsändringar</P>
<P class="p300 ft2">Vi föreslår med hänvisning till det anförda att följande paragrafer läggs till i förordning (1996:971) om farligt avfall. Paragraferna bör lämpligen föras in i slutet av förordningen, men före de allmängiltiga rubrikerna som inleds med överklagande. Numreringen skulle då börja med § 37 och de efterföljande paragraferna skulle behöva erhålla ny numrering.</P>
<P class="p301 ft31">Bortskaffande av kvicksilveravfall</P>
<P class="p86 ft1"><SPAN class="ft31">37 § </SPAN>Avfall som innehåller minst en viktprocent kvicksilver skall bortskaffas på sätt som anges i D 16 i bilaga 4. Sådant bortskaffande skall ske inom fem år om inte särskilda skäl föreligger. Är det dock fråga om så små mängder avfall att ett sådant bortskaffande framstår som uppenbart oskäligt får detta i stället återvinnas eller bortskaffas på annat sätt.</P>
<P class="p302 ft1"><SPAN class="ft31">38 § </SPAN>Även avfall som innehåller minst 0,1 viktprocent kvicksilver skall bortskaffas på sätt som anges i D 16 i bilaga 4 om detta är skäligt. Vid bedömningen skall nyttan av bortskaffandet jämföras med kostnaderna för åtgärden. Sådant bortskaffande skall också ske inom fem år om inte särskilda skäl föreligger.</P>
<P class="p135 ft31">Definition</P>
<P class="p86 ft2">I förordningen skulle vidare i bilaga 4 under D 16 föras in termen underjordsförvar med definitionen anläggning för permanent lagring av avfall i djup geologisk hålighet.</P>
<P class="p69 ft31">Ikraftträdandebestämmelse och övergångsbestämmelse</P>
<P class="p203 ft1">Ovanstående författningsändringar träder i kraft den 1 juli 2002.</P>
<P class="p303 ft2">För kvicksilveravfall som uppkommit före den 1 juli 2005 och som skall bortskaffas på sätt som anges i D 16 i bilaga 4 gäller i stället för tidsfristen om fem år att det skall bortskaffas senast den 1 juli 2010 om inte särskilda skäl föreligger.</P>
</DIV>
<DIV id="page_81">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td23"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td128"><SPAN class="p10 ft3">Utredningens förslag <SPAN class="ft1">83</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td129"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td130"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p131 ft33"><SPAN class="ft33">9.2.1</SPAN><SPAN class="ft34">Hur ser man till att paragraferna följs?</SPAN></P>
<P class="p222 ft1">Nästa fråga skulle vara hur man ser till att paragraferna efterlevs. Vad gäller de föreslagna paragraferna 37 och 38 finns det med gällande regelsystem inbyggda garantier för efterlevnaden. Som framgår av 9.3 kräver all mellanlagring och bortskaffande av kvicksilveravfall tillstånd. När de föreslagna paragraferna trätt i kraft innebär det att tillstånd bara kommer att ges för bortskaffande och mellanlagring som är i enlighet med dessa. Den som utan tillstånd skulle utöva miljöfarlig verksamhet är enligt 30 kap miljöbalken och förordning (1998:950) om miljösanktionsavgifter skyldig att erlägga en avgift.</P>
<P class="p304 ft53"><SPAN class="ft15">9.3</SPAN><SPAN class="ft52">Förslag om förändringar i instansordningen</SPAN></P>
<P class="p305 ft1">Som närmare framgår av avsnitt 1.1 i bilaga 2 är det utöver miljöbalken två skilda förordningar som reglerar hanteringen av kvicksilverhaltigt avfall.</P>
<P class="p5 ft1">Enligt förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd kräver en anläggning för mellanlagring eller deponering av farligt avfall samt viss annan hantering tillstånd. Sådant tillstånd ges av länsstyrelse eller miljödomstol som första instans. Avgörande är om verksamheten är klassad som A- verksamhet eller <NOBR>B-verksamhet.</NOBR> För <NOBR>A-verksamhet</NOBR> är miljödomstol första instans, för <NOBR>B-verksamhet</NOBR> är det länsstyrelse. Länsstyrelsens beslut kan överklagas till miljödomstol och därefter till Miljööverdomstolen. Prövningstillstånd skulle krävas i Miljööverdomstolen. Om miljödomstolen är första instans kan dennes dom överklagas till Miljööverdomstolen och därefter är Högsta domstolen slutlig instans. Prövningstillstånd skulle krävas i Högsta domstolen.</P>
<P class="p32 ft1">En anläggning för mellanlagring av farligt avfall klassas som B- verksamhet medan en anläggning för deponering av farligt avfall klassas som <NOBR>A-verksamhet</NOBR> om den tillförda mängden är mer än 1000 ton per år och i annat fall som <NOBR>B-verksamhet.</NOBR> Därmed blir mängden avgörande för om det ankommer på miljödomstol eller länsstyrelse att pröva tillståndsfrågan om deponering som första instans.</P>
<P class="p71 ft1">Enligt förordning (1996:971) om farligt avfall får farligt avfall mellanlagras, återvinnas eller bortskaffas yrkesmässigt endast av den som har särskilt tillstånd. Frågor om tillstånd prövas som första instans av länsstyrelsen i det län där anläggningen är belägen. Har frågorna redan prövats enligt förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd skall dessa frågor inte prövas på nytt.</P>
</DIV>
<DIV id="page_82">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p10 ft3"><SPAN class="ft1">84 </SPAN>Utredningens förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td17"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td34"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td20"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p193 ft1">Det anförda innebär att djupförvaringen av kvicksilverhaltigt avfall kommer att tillståndsprövas enligt förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. I många fall kommer länsstyrelse att vara första instans. Vi bedömer att även för den slutliga deponeringen i ett djupförvar kommer länsstyrelse att utgöra första instans enligt gällande lagstiftning. Vi har i kapitel 5 översiktligt redogjort för lämpliga avfallsformer för slutförvaring. Det framgår därvid att det som huvudregel kommer att vara nödvändigt att utvinna kvicksilvret ur avfallet och därefter överföra det till en lämplig form för förvaring. Som vidare framgår av avsnitt 3.1 har vi beräknat att det sammanlagt är fråga om ca 66 000 ton avfall med en kvicksilverhalt som överstiger 0,1 procent, vilket skulle motsvara ca 1400 ton kvicksilver. Hur mycket detta kvicksilver skulle väga när det överförts till en lämplig form för förvaring går det för närvarande inte att uppskatta. Avgörande för instansordningen är vidare inte den totala mängden utan den årliga mängden som tillförs ett förvar. Vi har som förutsättning att det i framtiden kommer att bli fråga om ett nationellt förvar i Sverige. Som framgår av avsnitt 9.2 innebär vårt förslag att de olika avfallsägarna kommer att få krav på sig om djupförvaring vid skilda tidpunkter. Det skulle vidare ha till följd att den totala kvicksilvermängden kommer att kunna deponeras successivt under flera år. Eftersom den totala mängden endast uppgår till ca 1 400 ton kvicksilver bedömer vi det som sannolikt att den årliga mängden som kommer att tillföras ett djupförvar uppgår till mindre än 1 000 ton. Därmed skulle det ankomma på länsstyrelse att som första instans pröva tillståndsfrågan</P>
<P class="p306 ft117"><SPAN class="ft33">9.3.1</SPAN><SPAN class="ft118">Författningsförslag om förändrad instansordning</SPAN></P>
<P class="p297 ft1">Vi bedömer att det i framtiden sannolikt kommer att bli fråga om endast ett förvar för kvicksilveravfall i Sverige. Förvaret kommer redan av detta skäl att vara av nationellt intresse. Därtill kommer att förvaret kommer att finnas under mycket lång tid samt att kvicksilver är ett av de farligaste miljögifterna. Prövning av tillstånd för att anlägga och driva ett sådant förvar blir därför av nationellt intresse från miljösynpunkt. Lokaliseringen kan också förväntas väcka en intensiv diskussion mellan motstående intressen i berörd kommun. Överklagande av ett länsstyrelsebeslut till miljödomstol ter sig därför sannolikt. Det anförda talar för att miljödomstol bör göra prövningen i första instans. Vi föreslår därför att en anläggning för bortskaffande av kvicksilveravfall med minst 0,1 viktprocent kvicksilver klassas som <NOBR>A-verksamhet</NOBR> och att det därmed är miljödomstol som blir första instans vid prövning av till-</P>
</DIV>
<DIV id="page_83">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td23"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td128"><SPAN class="p10 ft3">Utredningens förslag <SPAN class="ft1">85</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td129"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td130"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p81 ft1">stånd. Innebörden av en sådan bestämmelse skulle vidare bli att om det undantagsvis kommer att bli fråga om annat bortskaffande än djupförvaring för mycket små mängder kvicksilveravfall så kommer miljödomstolen vara första instans även i detta fall. Vi föreslår att en bestämmelse med denna innebörd förs in i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd för kvicksilveravfall. Regeringens bemyndigande finns i 9 kap 6 § miljöbalken.</P>
<P class="p71 ft2">I bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd skulle därmed enligt vårt förslag efter rubriken radioaktivt avfall föras in följande:</P>
<P class="p307 ft1">KVICKSILVERAVFALL</P>
<P class="p308 ft2">Anläggning för bortskaffande av kvicksilveravfall med minst 0,1 viktprocent kvicksilver A</P>
<P class="p307 ft1">Förändringen skulle träda i kraft den 1 juli 2002.</P>
</DIV>
<DIV id="page_84">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p10 ft3"><SPAN class="ft1">86 </SPAN>Utredningens förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td17"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td34"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td20"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_85">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GPB35885x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr16 td131"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td132"><SPAN class="p10 ft9">Samhällsekonomiska, statsfinansiella och...</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td111"><SPAN class="p12 ft1">87</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p309 ft28"><SPAN class="ft0">10</SPAN><SPAN class="ft119">Samhällsekonomiska, statsfinansiella och företagsekonomiska kostnader av föreslagna åtgärder</SPAN></P>
<P class="p310 ft38"><SPAN class="ft120">10.1</SPAN><SPAN class="ft121">Utredningens förslag om en skyldighet enligt lag att djupförvara kvicksilverhaltigt avfall</SPAN></P>
<P class="p221 ft33"><SPAN class="ft33">10.1.1</SPAN><SPAN class="ft122">Företagsekonomiska kostnader</SPAN></P>
<P class="p311 ft1">Utredningen har föreslagit att kvicksilveravfall med en viss procenthalt skall djupförvaras. Kostnaderna för djupförvaringen skall i sin helhet erläggas av avfallsägarna. Förslaget skulle därmed medföra avsevärt ökade företagsekonomiska kostnader. Naturvårdsverket har uppskattat att kostnaden för ett djupförvar med en plats för <NOBR>1000-20</NOBR> 000 ton kvicksilveravfall skulle vara ca <NOBR>200-300</NOBR> miljoner kronor. Beloppet är beräknat med förutsättning att det skulle vara fråga om ett djupförvar. Lösningen förutsätter därför ett samarbete mellan avfallsägarna. Vi har i vår analys utgått från att så kommer att bli fallet.</P>
<P class="p312 ft1">Därtill skulle det i och för sig komma till kostnader för upparbetning och stabilisering om uppskattningsvis minst <NOBR>10-20</NOBR> kronor per kilo avfall. Vi anser att kostnaderna för upparbetning och stabilisering inte utgör kostnader till följd av utredningens förslag om att djupförvara kvicksilveravfall, eftersom avfallet även om det skulle läggas på en ytdeponi skulle behöva upparbetas och behandlas till minst samma kostnad. Vi utgår därför ifrån att endast kostnaden för djupförvaring av kvicksilveravfall skall ses som en ökad företagsekonomisk kostnad till följd av utredningens förslag.</P>
<P class="p313 ft2">Det skulle alltså vara fråga om ett belopp om ca 250 miljoner kronor. De företag som skulle behöva dela på denna kostnad skulle i huvudsak vara Boliden Mineral AB, SAKAB, Eka Chemicals AB och</P>
</DIV>
<DIV id="page_86">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p10 ft3"><SPAN class="ft1">88 </SPAN>Samhällsekonomiska, statsfinansiella och..</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td17"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td34"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td20"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p314 ft1">Hydro Polymers AB. Vidare skulle staten på grund av sitt kostnadsansvar för batterierna behöva bidra, se vidare nedan under statsfinansiella kostnader. Hur kostnaden om 250 miljoner kronor skulle fördelas mellan företagen skulle bli en framtida förhandlingsfråga. Det kan dock konstateras att Boliden Mineral AB innehar cirka hälften av det kvicksilver som skall djupförvaras. Det befintliga kvicksilveravfallet med en kvicksilverhalt som överstiger en procent skulle motsvara ca 1100 ton kvicksilver. Till detta kan komma Boliden Mineral AB:s avfall med en kvicksilverhalt om <NOBR>0,1-1</NOBR> procent kvicksilver, vilket skulle motsvara ytterligare 300 ton kvicksilver. Avgörande för om även dessa 300 ton skall djupförvaras kommer att vara tillståndsmyndigheterna skälighetsbedömning. Av dessa 1400 eller 1100 ton kvicksilver skulle Boliden Mineral AB:s bidra med <NOBR>500-800</NOBR> ton kvicksilver, beroende på tillståndsmyndigheternas skälighetsbedömning. Kloralkaliföretagen skulle bidra med 200 ton kvicksilver vardera och SAKAB med ca 100 ton kvicksilver.</P>
<P class="p315 ft1">De fyra företagen har rätt att dra av sina kostnader i sin bokföring För Boliden Mineral AB och SAKAB är det dock i huvudsak fråga om lagrat avfall. Företagen har enligt uppgift tidigare gjort avsättningar för detta lagrade avfall. Avsättningarna gjordes dock enligt avfallsägarna under förutsättning att avfallet skulle ytdeponeras. Eftersom en djupförvaring är ca 15 gånger dyrare än en ytdeponering skulle avsättningarna vara otillräckliga. För kloralkaliföretagen är situationen annorlunda. Deras kvicksilver kommer enligt vår bedömning att bli avfall först det år kvicksilveranvändningen avvecklas, vilket senast skall ske år 2010. Därefter kommer företaget att ha en tid på sig att mellanlagra avfallet under några år. Det innebär att företaget under många år i sina bokslut kommer att ha möjlighet att göra avsättningar med utgångspunkt från att avfallet skall djupförvaras.</P>
<P class="p316 ft1">För SAKAB och Boliden Mineral AB utgör dock de otillräckliga avsättningarna ett företagsekonomiskt problem. En fråga är då om staten på grund av att den inför en ny lagstiftning av något skäl skulle bära ett ansvar för detta. Det är helt klart att staten inte har ett juridiskt ansvar för den uppkomna situationen, eftersom det i denna del inte är fråga om en retroaktiv lagstiftning. Det som återstår är då om staten skulle ha någon form av moraliskt ansvar för situationen. Enligt vår uppfattning ligger det i miljöpolitikens natur att i takt med en teknisk utveckling och ny kunskap om miljöpåverkan öka kraven för att säkerställa en bra miljö. Från företagens sida bör det knappast inte heller finnas någon invändning mot en sådan utveckling. Det som problemet i stället tycks gälla är att den förändrade lagstiftningen drabbar historiskt avfall. Kärnan till problemet ligger därför enligt vår uppfattning i att avfallet fort-</P>
</DIV>
<DIV id="page_87">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td133"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td134"><SPAN class="p10 ft9">Samhällsekonomiska, statsfinansiella och.. <SPAN class="ft8">89</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td135"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td136"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p81 ft1">löpande producerats under en lång tid och mellanlagrats. En fråga är då vem som ansvarar för att avfallet mellanlagrats under en lång period utan att metoder tagits fram för att bortskaffa det på ett miljömässigt betryggande sätt och erforderliga medel avsatts härför. Enligt vår uppfattning är detta självfallet i första hand företagens ansvar. Vi anser att den miljöpolitiska utvecklingen i Sverige under många år gett företagen klara indikationer på att det skulle komma att krävas särskilt kvalificerade slutförvar för höghaltigt kvicksilveravfall och att det var avfallsägarnas ansvar att finansiera och bygga sådana slutförvar.</P>
<P class="p95 ft33"><SPAN class="ft33">10.1.2</SPAN><SPAN class="ft122">Konsekvenser för små företag</SPAN></P>
<P class="p317 ft1">Som framgått är det nästan uteslutande de stora företagen Boliden Mi- neral AB, SAKAB samt Hydro Polymers AB och Eka Chemicals AB som innehar eller kommer att inneha kvicksilverhaltigt avfall. Förslaget kommer därför i princip uteslutande att drabba dessa företag. Som vi dock angett i kapitel 9 finns det utöver dessa företags innehav eller kommande innehav även ett dolt lager kvicksilveravfall i samhället som enligt Naturvårdsverkets uppskattningar uppgår till 200 ton avfall eller 100 ton kvicksilver. En del av detta avfall innehas av hushållen och kommunerna är ansvariga för insamlingen av detta. Den återstående delen utgör dock industriavfall och det får antas att små företag innehar en viss mängd. Vårt förslag om djupförvaring kommer att omfatta denna mindre mängd kvicksilveravfall. Som vi angett i kapitel 9 kan det i framtiden bli komplicerat för industrier som innehar små mängder att se till att deras kvicksilveravfall djupförvaras. Den möjlighet som står till buds är att överlåta kvicksilveravfallet till innehavare som har tillgång till lämpliga behandlingsanläggningar och djupförvar. Om detta av någon anledning inte skulle vara möjligt skulle dessa innehavare enligt den föreslagna lagstiftningen att kunna söka dispens från djupförvaring. Detta medför dock i princip ingen skillnad mot vad som gäller i dag. Kvicksilverhaltigt avfall är farligt avfall och en förvaring kräver tillstånd. Kvicksilverhaltigt avfall lämnas redan i dag i stor utsträckning till exempelvis SAKAB. I framtiden skulle dock ett sådant överlämnande kunna bli något dyrare, eftersom exempelvis SAKAB med krav på sig om att djupförvara avfallet kan komma att ta ut högre priser för att ta emot kvicksilverhaltigt avfall (jämför avsnitt 10.1.4). Sammanfattningsvis innebär detta att den enda förändringen som förslaget kan medföra för företag som innehar med mindre mängder avfall är att ett överlämnande av avfallet till ett behandlingsföretag kan bli något dyra-</P>
</DIV>
<DIV id="page_88">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p10 ft3"><SPAN class="ft1">90 </SPAN>Samhällsekonomiska, statsfinansiella och..</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td17"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td34"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td20"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p318 ft30">re. Eftersom det dock är fråga om mycket små mängder kvicksilveravfall är dock förändringen marginell.</P>
<P class="p202 ft33"><SPAN class="ft33">10.1.3</SPAN><SPAN class="ft122">Statsfinansiella kostnader</SPAN></P>
<P class="p317 ft1">Staten är inte avfallsägare, men har ett kostnadsansvar för de kvicksilverhaltiga batterier som för närvarande mellanlagras hos SAKAB. Det är fråga om 180 ton batterier, vilket skulle motsvara 30 ton kvicksilver. Naturvårdsverket har alltså uppskattat kostnaderna för ett djupförvar till ca <NOBR>200-300</NOBR> miljoner kronor, vilket grovt uppskattat skulle motsvara 250 <NOBR>000-650</NOBR> 000 kr per ton kvicksilver. Det skulle innebära att kostnaden för att djupförvara batterierna skulle med hänsyn till bara mängden kvicksilver uppgå till drygt 10 miljoner kronor. Därtill kommer upparbetningskostnaderna. Det är dock som nämnts vår uppfattning att avfallsägarna för att åstadkomma en slutförvaring i ett förvar måste finna en samarbetslösning. Hur kostnaderna vid ett sådant samarbete exakt kommer att fördelas kommer därför att bli en förhandlingsfråga. I den batterifond som förvaltas av Naturvårdsverket finns det 50 miljoner kronor tillgängligt. Sammantaget är det vår slutsats att en lagstiftning om djupförvaring kommer att medföra kostnader för staten på grund av kostnadsansvaret för batterierna. De medel som finns avsatta i batterifonden bör dock vara tillräckliga.</P>
<P class="p319 ft33"><SPAN class="ft33">10.1.4</SPAN><SPAN class="ft122">Samhällsekonomiska kostnader</SPAN></P>
<P class="p317 ft1">Som framgått medför förslaget i första hand företagsekonomiska kostnader. Det skulle dock vara naturligt om företagen övervältrade kostnaderna på nästa producentled för att kostnaderna i slutändan skulle komma att belasta konsumenterna. Boliden Mineral AB har anfört att det på grund av den konkurrens som råder på den globala metallmarknaden inte skulle ha möjlighet att övervältra kostnaderna på nästa led. Kraftigt ökade kostnader för avfallshanteringen påverkar starkt de svenska produktionsenheternas förmåga att konkurrera på denna globala marknad. I vilken utsträckning kloralkaliindustrin skulle ha möjlighet att genom prishöjningar övervältra sina kostnader har inte kunnat klarläggas, men det rör sig även här om företag som skall konkurrera på en internationell marknad. SAKAB opererar på den svenska nationella marknaden. För SAKAB:s del skulle det kunna innebära att det skulle kunna bli dyrare att lämna avfall till SAKAB. Det ligger dock i linje med att avfallsinnehavarna skall betala den fulla kostnaden för omhän-</P>
</DIV>
<DIV id="page_89">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td133"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td134"><SPAN class="p10 ft9">Samhällsekonomiska, statsfinansiella och.. <SPAN class="ft8">91</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td135"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td136"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p320 ft1">dertagandet. Den samhällsekonomiska effekten av att vissa industriers internationella konkurrenskraft försämras är svårbedömd, eftersom många andra faktorer också påverkar den. Vi vill i detta sammanhang erinra om att det finns många historiska erfarenheter som visar att brister i hanteringen av farligt avfall lett till stora kostnader för samhället. Vi kan därför inte finna att samhällsekonomiska skäl skulle tala mot krav på djupförvar för höghaltigt kvicksilveravfall.</P>
<P class="p321 ft38"><SPAN class="ft120">10.2</SPAN><SPAN class="ft121">Samhällsekonomiska, statsfinansiella och företagsekonomiska kostnader av utredningens förslag om ändrad instansordning</SPAN></P>
<P class="p322 ft2">Utredningen har föreslagit att viss typ av ärenden skall anhängiggöras i miljödomstolen som första instans i stället för som tidigare i länsstyrelsen. Enligt vår bedömning kommer det att röra sig om enstaka ärenden, där länsstyrelsens beslut med stor sannolikhet tidigare hade överklagats till miljödomstol. Förslaget har därför ingen ekonomisk påverkan av betydelse.</P>
</DIV>
<DIV id="page_90">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p10 ft3"><SPAN class="ft1">92 </SPAN>Samhällsekonomiska, statsfinansiella och..</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td17"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td34"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td20"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_91">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GPB35891x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td137"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td82"><SPAN class="p10 ft3">Bilaga 1 <SPAN class="ft1">93</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td138"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td139"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p292 ft123">Kommittédirektiv</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td84"><SPAN class="p10 ft120">Samordning av det fortsatta arbetet med</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td81"><SPAN class="p323 ft124">Dir.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td84"><SPAN class="p10 ft120">slutförvaring av kvicksilver</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td81"><SPAN class="p323 ft97">1999:104</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p34 ft1">Beslut vid regeringssammanträde den 9 december 1999</P>
<P class="p34 ft31">Sammanfattning av uppdraget</P>
<P class="p86 ft2">En särskild utredare tillkallas med uppgift att samordna och utreda det fortsatta nationella arbetet med att åstadkomma slutförvaring av kvicksilverhaltigt avfall i djupt bergförvar. Utredaren skall lämna förslag till en väl fungerande lösning där ägarna av kvicksilverhaltigt avfall tar ansvar för slutförvaringen av avfallet.</P>
<P class="p301 ft31">Bakgrund</P>
<P class="p133 ft1">Enligt dagens kunskap är kvicksilver ett av de allra farligaste miljögifterna. Kvicksilvrets belastning på vår miljö får inte öka. Den måste minska. Varje ytterligare tillskott måste undvikas. För att åstadkomma en ekologiskt hållbar utveckling för kommande generationer måste dessutom frågan lösas om hur det kvicksilverhaltiga avfallet slutligt skall tas om hand.</P>
<P class="p3 ft1">I propositionen Svenska miljömål (prop. 1997/98:145) har regeringen gjort bedömningen att användningen av kvicksilver inom kloralkaliindustrin kan fortgå längst till år 2010 och att användningen av kvicksilver i övrigt, med några få undantag, bör avvecklas till år 2000.</P>
<P class="p71 ft1">I dag begränsas användningen av kvicksilver genom bl.a. olika förbud mot kvicksilverhaltiga varor och produkter. Nya förbud planeras. På uppdrag av regeringen arbetar Naturvårdsverket med ett åtgärdsprogram för att effektivisera insamlingen av det kvicksilver som är i omlopp i samhället.</P>
<P class="p324 ft16">Naturvårdsverkets förslag om slutförvar</P>
<P class="p208 ft30">Regeringen gav i juni 1994 Naturvårdsverket i uppdrag att bl.a. utarbeta förslag till slutförvaring av kvicksilverhaltigt avfall i Sverige. Natur-</P>
</DIV>
<DIV id="page_92">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p10 ft3"><SPAN class="ft1">94 </SPAN>Bilaga 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td17"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td34"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td20"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p189 ft2">vårdsverket lämnade sitt förslag i rapporten ”Slutförvar av kvicksilver” (rapport 4752). Rapporten har remissbehandlats.</P>
<P class="p5 ft1">Utgångspunkten för Naturvårdsverkets förslag är att kvicksilver inte skall återvinnas utan i stället tas bort från kretsloppet. Det skall slutligt tas om hand genom förvaring på säkert sätt. Härigenom kan belastningen på miljön minskas snabbare och även långsiktigt hållas på en lägsta möjliga nivå. Naturvårdsverket har jämfört tre alternativa lösningar, nämligen kvalificerat ytförvar, ytnära bergförvar och djupt bergförvar.</P>
<P class="p5 ft1">Enligt Naturvårdsverket är djupt bergförvar den säkraste förvarsmetoden på lång sikt, eftersom den bäst utnyttjar naturen som en barriär och buffert. Djupt bergförvar kan och bör dessutom kompletteras med tekniska skyddsåtgärder för att ytterligare minska riskerna för framtida utsläpp. Metoden kan också i viss mån kompensera vår bristfälliga kunskap om de långsiktiga processer som reglerar kvicksilvrets spridning. Naturvårdsverket har därför föreslagit att kvicksilveravfall från kloralkaliindustrin, insamlade varor och vissa av smältverkens avfall deponeras i djupt bergförvar. För att man skall kunna välja förbehandlings- och slutförvarsmetod behövs grundläggande information från avfallsägarna om avfallets egenskaper, mängder etc. Övergripande kriterier för vilket avfall som skall förvaras i djupt bergförvar samt vilka generella krav som skall ställas på slutförvarets utformning och funktion bör utarbetas när mer information finns tillgänglig.</P>
<P class="p140 ft1">Utifrån sina övergripande kostnadsberäkningar har Naturvårdsverket dragit slutsatsen att ett djupt bergförvar är en ekonomiskt rimlig lösning. Stora besparingar kan göras om avfallsägarna tillsammans kan finna en slutförvarslösning. Genom samarbete kan de relativt stora fasta investeringskostnaderna spridas på en större mängd avfall och fler parter vilket minskar kostnaderna för varje enskild part. Enligt Naturvårdsverket bör det dock vara avfallsägarnas sak att bedöma om fler än ett förvar bör byggas.</P>
<P class="p71 ft2">Några av de mest berörda avfallsägarna är staten, Boliden AB, Eka Chemicals AB, Hydro Polymers AB och SAKAB. Statens ansvar omfattar kasserade kvicksilverhaltiga batterier som i dag lagras hos SAKAB i avvaktan på ett slutligt omhändertagande.</P>
<P class="p325 ft16">Behovet av en utredning</P>
<P class="p326 ft1">Regeringen behöver kunna fastställa vilka krav som skall ställas på det slutliga omhändertagandet av kvicksilverhaltigt avfall. Det behövs mer underlag för att kunna ange en tidpunkt för när ett krav på djupt bergförvar skall införas. Överläggningar mellan berörda parter behövs för att få tydliggjort de närmare organisatoriska, tidsmässiga, ekonomiska,</P>
</DIV>
<DIV id="page_93">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td137"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td82"><SPAN class="p10 ft3">Bilaga 1 <SPAN class="ft1">95</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td138"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td139"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p33 ft1">ansvarsmässiga och miljömässiga förutsättningarna för och konsekvenserna av att etablera ett djupt bergförvar i Sverige. Hänsyn behöver också tas till att det inom Nordiska ministerrådet pågår ett arbete med att se över möjligheter till en gemensam nordisk behandlingsstrategi för kvicksilverhaltigt avfall.</P>
<P class="p31 ft1">För att underlätta samarbetslösningar som reducerar kostnaderna så långt det är möjligt, bör överläggningar hållas mellan avfallsägare, behandlingsföretag och andra berörda. Hänsyn måste dessutom tas till att ett beslut om slutförvar kommer att föregås av diskussioner med berörda kommuner och allmänhet. För att få fram det underlag som behövs, bör en särskild utredare tillkallas.</P>
<P class="p135 ft31">Uppdraget</P>
<P class="p133 ft1">Utgångspunkten för uppdraget är att komma fram till en organisatoriskt, miljömässigt, ekonomiskt och juridiskt väl fungerande lösning där ägarna av kvicksilverhaltigt avfall tar sitt fulla och långsiktiga ansvar för slutförvaringen av avfallet.</P>
<P class="p327 ft1">Utredaren skall</P>
<P class="p328 ft1">initiera och föra överläggningar med avfallsägare och andra berörda kring de närmare förutsättningarna för att etablera ett djupt bergförvar i första hand i Sverige eller, i andra hand i ett nordiskt samarbete,</P>
<P class="p191 ft2">analysera och redovisa marknadsförutsättningarna för etablering och drift av ett djupt bergförvar och lämna förslag till hur det långsiktiga ansvaret och finansieringen skall säkerställas,</P>
<P class="p329 ft1">lämna förslag till huvudmannaskap eller organiserad samverkan mellan olika intressenter,</P>
<P class="p89 ft1">presentera ett förslag till en samlad strategi, övergripande riktlinjer och konkreta åtgärder inklusive tidsplan för att få till stånd lämpliga slutförvar och behandlingsanläggningar för svenskt kvicksilverhaltigt avfall,</P>
<P class="p89 ft2">analysera och redovisa hur staten bäst skall hantera lagret med kasserade kvicksilverhaltiga batterier,</P>
<P class="p89 ft2">i syfte att få en fullständig bild av de samhällsekonomiska konsekvenserna, komplettera Naturvårdsverkets kostnads- och konsekvensbedömningar av olika förvarsalternativ.</P>
<P class="p330 ft2">Naturvårdsverkets rapport ”Slutförvar av kvicksilver” och yttrandena över rapporten skall ligga till grund för arbetet. Utredaren skall belysa hur frågan om omhändertagande av kvicksilverhaltigt avfall hanteras</P>
</DIV>
<DIV id="page_94">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p10 ft3"><SPAN class="ft1">96 </SPAN>Bilaga 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td17"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td34"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td20"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p81 ft2">eller avses bli hanterad i andra länder, främst inom Europeiska Unionen.</P>
<P class="p5 ft1">Utredaren skall samråda med berörda avfallsägare och myndigheter. I avfallsägarnas intresse torde ligga att ta fram det relevanta underlag som kan användas i utredningen, t.ex. när det gäller det kvicksilverinnehållande avfallets sammansättning, egenskaper och mängder. Utredaren skall kunna ta hjälp av myndigheterna för att få fram underlag på området. Utredaren skall utifrån tillgänglig information föreslå de kriterier som bör gälla i fråga om kvicksilverhaltigt avfall som skall förvaras i djupt bergförvar.</P>
<P class="p3 ft2">Utredaren skall utifrån föreslagna kriterier uppskatta de samhällsekonomiska, statsfinansiella och företagsekonomiska kostnaderna av de åtgärder som föreslås. Olika möjligheter till finansiering av åtgärderna bör anges i anslutning till kostnadsberäkningarna. I uppdraget ingår att lämna förslag till de ändringar i lagar och förordningar som utredaren bedömer bör genomföras.</P>
<P class="p331 ft31">Redovisning av uppdraget</P>
<P class="p177 ft2">Utredaren skall redovisa sitt uppdrag till regeringen senast den 1 juli 2001.</P>
<P class="p332 ft1">(Miljödepartementet)</P>
</DIV>
<DIV id="page_95">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td137"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td82"><SPAN class="p10 ft3">Bilaga 2 <SPAN class="ft1">97</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td138"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td139"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p28 ft0">1 Juridiska aspekter på ett djupförvar</P>
<P class="p333 ft1">I denna bilaga ventileras de juridiska frågorna som kan vara av betydelse för tillkomsten av ett djupförvar. Analysen finns presenterad som en sammanfattning i kapitel 7 och utvecklas här i sin helhet. Nedan i 1.1 diskuterar vi hur tillståndsprövningen av ett djupförvar skulle kunna se ut och i 1.2 analyserar vi ansvaret för ett djupförvar. Vidare diskuterar vi i 1.3 statens möjligheter att genom lagstiftning tvinga kvicksilverägare att deponera sitt kvicksilver i ett djupförvar.</P>
<P class="p3 ft1">I 1.4 presenterar vi översiktligt <NOBR>EG-rättsliga</NOBR> bestämmelser om avfall. I 1.5 diskuterar vi om <NOBR>EG-rätten</NOBR> skulle kunna utgöra ett hinder för Sverige att upprätta ett djupförvar för kvicksilverhaltigt avfall och i 1.6 om lagstiftningen i så fall skulle kunna innebära en skyldighet för Sverige att ta emot och förvara även utländskt kvicksilverhaltigt avfall.</P>
<P class="p134 ft2">Slutligen presenterar vi i 1.7 och i 1.8 skatterättsliga respektive konkurrensrättsliga aspekter på ett djupförvar.</P>
<P class="p334 ft15"><SPAN class="ft15">1.1</SPAN><SPAN class="ft32">Tillståndsprövning av ett djupförvar</SPAN></P>
<P class="p30 ft1">En anläggning av ett djupförvar för kvicksilveravfall kräver tillstånd enligt miljöbalken på sätt som närmare anges i förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Enligt bilagan till den förordningen är en anläggning för deponering av farligt avfall klassad som <NOBR>A-verksamhet</NOBR> om den tillförda mängden är mer än 1000 ton per år, och i annat fall klassad som <NOBR>B-verksamhet.</NOBR> En <NOBR>A-verksamhet</NOBR> kräver tillstånd av miljödomstol och en <NOBR>B-verksamhet</NOBR> tillstånd av länsstyrelse. Därmed blir mängden avgörande för om det ankommer på miljödomstol eller länsstyrelse att pröva tillståndsfrågan som första instans. Länsstyrelsens beslut kan överklagas till miljödomstol och därefter till Miljööverdomstolen. Prövningstillstånd skulle krävas i Miljööverdomstolen. Om miljödomstolen är första instans kan dennes dom överklagas till Miljööverdomstolen och därefter är Högsta domstolen slutlig instans. Prövningstillstånd skulle krävas i Högsta domstolen.</P>
<P class="p32 ft2">Ett överklagande skulle i båda fallen kunna initieras av såväl en enskild person som skulle vara berörd av en anläggning som av miljöor-</P>
</DIV>
<DIV id="page_96">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p10 ft3"><SPAN class="ft1">98 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td17"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td34"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td20"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p35 ft1">ganisationer med vissa förutsättningar och av Naturvårdsverket, Kammarkollegiet och länsstyrelsen. Slutligen skulle även kommunen ha rätt att överklaga om anläggningen skulle vara att betrakta som ett allmänt intresse.</P>
<P class="p102 ft1">Anläggningen skulle vidare kräva tillstånd enligt förordning (1996:971) om farligt avfall, vilket ges av länsstyrelse som första instans. I den mån prövning redan skett för verksamheten enligt förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd skall det dock inte bli fråga om en förnyad prövning.</P>
<P class="p101 ft1">Enligt miljöbalken ankommer det dock vidare på regeringen att göra en obligatorisk tillåtlighetsprövning om huvuddelen av avfallet kommer från andra inrättningar och det årliga avfallet överstiger 10 000 ton. Det framstår som uteslutet att det skulle kunna bli fråga om sådana stora mängder kvicksilveravfall och någon obligatorisk prövning av regeringen skulle därmed inte aktualiseras. Däremot får förutsättas att regeringen skulle ha rätt att göra en fakultativ tillåtlighetsprövning, eftersom en anläggning för slutförvaring skulle på sätt som anges i miljöbalken kunna beskrivas som vara av ingripande slag med utgångspunkt från miljöbalkens syfte. Om regeringen skulle välja att göra en tillåtlighetsprövning gäller att den berörda kommunen skulle kunna stoppa verksamheten genom att lägga in sitt veto.</P>
<P class="p100 ft1">Rent faktiskt skulle en fakultativ tillåtlighetsprövning kunna ske på följande sätt : Enligt 8 § förordning (1998: 905 ) om miljökonsekvensbeskrivningar skall en myndighet eller kommun som fått kännedom om att en verksamhet förbereds som uppfyller kraven för en fakultativ tillåtlighetsprövning anmäla detta till regeringen. Denna kan därefter förbehålla sig prövningen. En ansökan om verksamheten skall ges in till ordinarie prövningsmyndighet som förbereder ärendet och sedan överlämnar det till regeringen. Om den ordinarie prövningsmyndigheten är miljödomstol skall den bereda ärendet och efter huvudförhandling, i stället för att meddela dom, överlämna ärendet med ett eget yttrande. På samma sätt skulle en länsstyrelse bereda ärendet fram till beslutsfattandet och därefter överlämna det till regeringen. Om regeringen skulle besluta att tillåta verksamheten anses tillåtlighetsfrågan avgjord och skall inte prövas ytterligare. I stället är det de närmare villkoren för verksamheten som skall bestämmas. I samband med att regeringen prövar tillåtligheten kan den besluta att särskilda villkor skall iakttas av den som ansvarar för verksamheten. Efter det att regeringen beslutat att tillåta verksamheten skall ärendet gå tillbaka till den ordinarie tillståndsmyndigheten, som har att fastställa de mer detaljerade villkoren. Beslut härom torde kunna överklagas enligt den vanliga instansordningen.</P>
</DIV>
<DIV id="page_97">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td137"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td82"><SPAN class="p10 ft3">Bilaga 2 <SPAN class="ft1">99</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td138"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td139"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p193 ft2">Under förutsättning att regeringen valde att inte göra en fakultativ tillåtlighetsprövning skulle det alltså i stället ankomma på miljödomstol eller länsstyrelse att pröva frågan om tillstånd för en sådan anläggning.</P>
<P class="p36 ft1">Det hade dock vidare varit möjligt för domstolen eller myndigheten att genom åberopande av den s.k. stoppregeln hänskjuta frågan till regeringen. Om miljödomstolen eller länsstyrelsen som skulle pröva frågan om tillstånd skulle finna att verksamheten kunde befaras föranleda skada eller olägenhet av väsentlig betydelse skall tillståndsfrågan överlämnas till regeringen som har att bedöma om det föreligger särskilda skäl. Med hänsyn till att propositionen till miljöbalken nämner anläggningar för farligt avfall som exempel för tillämpning av stoppregeln framstår detta som fullt möjligt (prop.1997/1998:45 del <NOBR>2-3</NOBR> s. 27). En sådan prövning kan även påkallas av Naturvårdsverket under förutsättning att det är miljödomstolen som har att avgöra tillståndsfrågan, men inte om det var länsstyrelsen som avgjorde frågan. Eftersom det är mängden avfall som styr om det är miljödomstol eller länsstyrelse som avgör tillståndsfrågan är alltså mängden även avgörande för om Naturvårdsverket kan "lyfta upp" frågan till regeringsnivå. Om regeringen skulle pröva frågan med hänsyn till stoppregeln skulle bestämmelserna om det kommunala vetot inte bli tillämpliga.</P>
<P class="p100 ft1">Det ankommer på den enskilde verksamhetsutövaren att inhämta det underlag som prövningsmyndigheten är i behov av för att kunna avgöra tillståndsfrågan. Denna utredningsskyldighet som åvilar verksamhetsutövaren är noga reglerad i miljöbalken med tillhörande förordningar. Alla som avser att bedriva verksamhet som kräver tillstånd enligt miljöbalken eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av balken skall tidigt samråda med länsstyrelsen och enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Länsstyrelsen skall efter samrådet besluta om verksamheten kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Regeringen får också föreskriva att vissa verksamheter alltid kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. I förordning (1998: 905) om miljökonsekvensbeskrivningar har regeringen bl.a. föreskrivit att anläggning för deponering av farligt avfall alltid kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Är det fråga om en verksamhet som har en betydande miljöpåverkan skall ett utökat samråd med miljökonsekvensbedömning göras. Vid ett sådant förfarande skall den som avser att bedriva verksamheten samråda med övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Samrådet skall avse verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, omfattning, utformning och miljöpåverkan samt innehåll och utformning av miljökonsekvensbeskrivningen. Samrådet skall hållas innan den som avser att bedriva verksamhet fattat beslut om allt detta.</P>
</DIV>
<DIV id="page_98">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p10 ft3"><SPAN class="ft1">100 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td17"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td34"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td20"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p72 ft1">Därefter skall sökanden upprätta en miljökonsekvensbeskrivning (MKB), som skall ingå i en ansökan om tillstånd. En sådan skall om verksamheten kan antas medföra en betydande miljöpåverkan innehålla en beskrivning av verksamheten eller åtgärden med uppgifter om lokalisering, utformning och omfattning samt en beskrivning över hur skadliga verkningar skall undvikas eller minskas. Vidare skall den innehålla uppgifter om inverkan på människors hälsa och miljön samt en redovisning av alternativa platser och utformningar. För verksamheter som inte kan anses medföra en betydande miljöpåverkan skall en MKB innehålla uppgifter i den omfattning det behövs med hänsyn till företagets art och omfattning.</P>
<P class="p95 ft33"><SPAN class="ft33">1.1.1</SPAN><SPAN class="ft34">Slutsats</SPAN></P>
<P class="p86 ft1">Sammantaget skulle regeringen kunna välja att pröva verksamheten enligt bestämmelserna om tillåtlighetsprövning. Frågan skulle därmed endast komma att avgöras av regeringen, men den berörda kommunen skulle i det fallet kunna avgöra frågan enligt bestämmelserna om det kommunala vetot. Om regeringen avstår från en tillåtlighetsprövning skulle det ankomma på miljödomstol att tillståndspröva verksamheten om mängden skulle överstiga 1000 ton om året och i annat fall länsstyrelsen. Dessa skulle dock genom åberopande av stoppregeln kunna hänskjuta avgörandet till regeringen. Även Naturvårdsverket skulle kunna "lyfta" frågan till regeringsnivå genom att åberopa stoppregeln under förutsättning att avfallsmängden översteg 1000 ton om året. Det kommunala vetot skulle inte aktualiseras i detta fall. Oavsett vem som skulle pröva tillståndsfrågan som första instans skulle en prövning föregås av ett utökat samråd enligt Miljöbalken.</P>
<P class="p335 ft38"><SPAN class="ft15">1.2</SPAN><SPAN class="ft37">Vem skulle bära ansvaret för ett djupförvar ?</SPAN></P>
<P class="p326 ft1">I miljöbalken är ansvarsreglerna intagna på tre skilda ställen. Samtliga ger uttryck för principen om "Polluter Pays Principle (PPP)". Den innebär att förorenaren skall betala kostnaderna för de åtgärder som krävs för att bibehålla en acceptabel miljö. Det är fråga om utövarens ansvar att vidta skyddsåtgärder vid pågående eller historisk verksamhet, verksamhetsutövarens eller fastighetsägarens efterbehandlingsansvar och verksamhetsutövarens skadeståndsansvar. De olika formerna av ansvar är i miljöbalken inte helt åtskilda.</P>
</DIV>
<DIV id="page_99">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td140"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td141"><SPAN class="p10 ft3">Bilaga 2 <SPAN class="ft1">101</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td142"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td143"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p336 ft30">Inledningsvis återfinns i andra kapitlet miljöbalken följande bestämmelse:</P>
<P class="p337 ft20">Alla som bedriver eller har bedrivit en verksamhet eller vidtagit en åtgärd som medfört skada eller olägenhet för miljön ansvarar till dess skadan eller olägenheten har upphört för att denna avhjälps i den omfattning det kan anses skäligt enligt 10 kap. I den mån det föreskrivs i denna balk kan i stället skyldighet att ersätta skadan eller olägenheten uppkomma.</P>
<P class="p91 ft2">Ansvaret enligt denna paragraf avser att avhjälpa skador och olägenheter genom praktisk handling eller finansiering av sådana åtgärder (prop. 1997/98:45 del 1 s. 235).</P>
<P class="p36 ft1">I tionde kapitlet miljöbalken anges vidare att det är möjligt att utkräva ansvar för efterbehandling av en verksamhetsutövare som bedriver eller har bedrivit en verksamhet eller vidtagit en åtgärd som bidragit till föroreningen av mark- och vattenområden samt byggnader och anläggningar som är så förorenade att det kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.</P>
<P class="p36 ft1">Efterbehandlingsansvaret innebär att den ansvarige i skälig omfattning skall utföra eller bekosta de efterbehandlingsåtgärder som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att skador eller olägenheter uppstår för människors hälsa eller miljön. Inom tillämpningsområdet för sådan efterbehandling som anges faller s.k. förvaringsfall som medfört förorening, exempelvis avslutade deponier sedan en verksamhet har upphört (jämför a. prop. del <NOBR>2-3</NOBR> s. 118).</P>
<P class="p338 ft1">Som framgår ansvarar alltså en verksamhetsutövare inte bara för sin nuvarande verksamhet utan även för den historiska verksamheten. Termerna är inte definierade i miljöbalken. För att utröna vad som utgör verksamhet respektive historisk verksamhet måste ledning sökas i tidigare lagstiftning och i propositionen. Begreppet (miljöfarlig) verksamhet förekom redan i miljöskyddslagen (1969:387), som var den lag som före miljöbalkens tillkomst syftade till att reglera vatten- och luftföroreningar. Enligt uttolkningen i rättspraxis av begreppet verksamhet enligt denna lag ansågs en verksamhet pågå under hela den tid förorenade utsläpp skedde till omgivningen. Exempelvis gällde för en deponi att en verksamhet ansågs pågå oavsett att avfall inte längre deponerades så länge den genererade utsläpp (jämför Ulf Bjällås och Thomas Rahm, Miljöskyddslagen, Handbok i miljörätt, andra upplagan, s. <NOBR>203-208).</NOBR> I propositionen till miljöbalken anförs att miljöbalken inte innebär någon begränsning i förhållande till miljöskyddslagen i detta avseende. Vad som utgör miljöfarlig verksamhet skall ses i förhållande till när verk-</P>
</DIV>
<DIV id="page_100">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p10 ft3"><SPAN class="ft1">102 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td17"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td34"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td20"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p339 ft2">ningarna av verksamheten upphört och inte när den faktiska driften upphör (a. prop. del 1 s. 604).</P>
<P class="p6 ft1">I propositionen anförs vidare:</P>
<P class="p340 ft125">Om verksamheten alltjämt pågår, bör en tillsynsmyndighets förelägganden och andra beslut normalt riktas mot den som bedriver verksamheten. Detta gäller särskilt vid tillståndsgiven verksamhet eftersom tillståndet kan behöva omprövas. Om den nuvarande verksamhetsutövaren inte klarar av att avhjälpa olägenheten eller saknar förmåga att stå för kostnaden bör även tidigare verksamhetsutövare som har del i föroreningen sökas. Tillsynsmyndigheten får förelägga denne att vidta åtgärder eller förordna om rättelse på dennes bekostnad. Det är dock att märka att det inte ställs något krav på att verksamhetsutövaren skall sökas före tidigare verksamhetsutövare. Tillsynsmyndigheten är oförhindrad att söka först den ene och sen den andre eller båda. Har verksamheten upphört kan förelägganden och andra beslut riktas mot en, flera eller alla tidigare verksamhetsutövare enligt tillsynsmyndigheternas val (a. prop. del 1 s. 361).</P>
<P class="p341 ft1">Vad skulle då krävas för att det inte skulle vara möjligt att finna en ansvarig verksamhetsutövare? Om utövaren skulle försättas i konkurs övertar konkursboet under en period ansvaret. När konkursen väl avslutats saknas dock en ansvarig verksamhetsutövare. Finns det inte heller en tidigare utövare skulle det därmed vara omöjligt att ställa verksamhetsutövaren till ansvar.</P>
<P class="p3 ft1">I det förslag till efterbehandlingsansvar som föreslogs av utredningen som sett över frågorna föreslogs att utöver verksamhetsutövaren skulle även den kunna bli ansvarig som haft ett stort personligt eller ekonomiskt inflytande över verksamheten. I utredningen anförs om detta bl.a. följande: "Den som utövar eller har utövat ett väsentligt inflytande över verksamheten är att jämställa med den som bedriver eller har bedrivit verksamheten. Exempelvis skall segmentering av associationer inte medföra ett minskat ansvar för delar av associationen som har inflytande på andra delar av associationen. Ett moderbolag har t.ex. normalt att svara för ett dotterbolags verksamhet (SOU 1996: 103 del 2 s. 405).</P>
<P class="p32 ft1">På inrådan av lagrådet avstod dock regeringen från att föreslå ett sådant s.k. ansvarsgenombrott, eftersom detta inte rimmade med svensk reglering inom andra rättsområden. Slutsatsen skulle därmed bli att ett moderbolag inte ansvarar för ett dotterbolags verksamhet.</P>
<P class="p3 ft2">Däremot infördes ett begränsat ansvar för fastighetsägaren. Enligt tionde kapitlet miljöbalken gäller att om inte någon verksamhetsutövare kan utföra eller bekosta efterbehandling av en förorenad fastighet är</P>
</DIV>
<DIV id="page_101">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td140"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td141"><SPAN class="p10 ft3">Bilaga 2 <SPAN class="ft1">103</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td142"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td143"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p189 ft2">var och en efterbehandlingsskyldig som förvärvat fastigheten och vid förvärvet känt till föroreningarna eller då borde ha upptäckt dem.</P>
<P class="p5 ft1">En verksamhetsutövare eller fastighetsägare svarar dock alltid bara i den mån som är skäligt. Vid skälighetsbedömningen skall enligt lagtexten vägas in den tid som förflutit sedan föroreningarna ägt rum, den skyldighet den ansvarige hade att förhindra framtida skadeverkningar och omständigheterna i övrigt. Enligt propositionen bör exempelvis vägas in om verksamheten har bedrivits på ett vid den tiden accepterat sätt med iakttagande av de villkor som gällt för verksamheten. Vidare betonas att den som lojalt följer givna tillstånd eller miljöbalkens regler och således fullgör sina skyldigheter i fråga om efterbehandling inte kommer att drabbas av ansvar över huvud taget (a. prop. del <NOBR>2-3</NOBR> s.121 och del 1 s. 360).</P>
<P class="p71 ft1">Preskriptionslagen gäller inte för 2 kap 8 § eller 10 kapitlet miljöbalken. Verksamhetsutövarens eller fastighetsägarens ansvar gäller därmed utan tidsbegränsning. Vidare gäller en omkastad bevisbörderegel för verksamhetsutövaren. Det ankommer på verksamhetsutövaren att visa att hänsynsreglerna i miljöbalken följts.</P>
<P class="p3 ft1">I miljöbalken finns även skadeståndsregler. I 32 kap. anges att den som bedrivit verksamhet på en fastighet skall betala skadestånd för personskada, sakskada samt ren förmögenhetsskada som verksamheten orsakat på omgivningen. För dessa bestämmelser gäller vanliga preskriptionsregler om tio år och sedvanliga bevisbörderegler om att det ankommer på den skadelidande att styrka sin talan. Beviskraven är dock lägre än i andra skadeståndsmål. Vidare har skadevållaren i huvudsak ett strikt ansvar, dvs. han svarar för skadan oberoende av uppsåt eller vårdslöshet.</P>
<P class="p31 ft2">Slutligen skall anföras att miljöbalken även tillhandahåller miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring. Den som bedriver miljöfarlig verksamhet är skyldig att erlägga premier. Försäkringarna täcker skador eller sanering om den ansvarige inte kan betala.</P>
<P class="p202 ft33"><SPAN class="ft33">1.2.1</SPAN><SPAN class="ft34">Hur skulle det bli i praktiken?</SPAN></P>
<P class="p86 ft1">I detta avsnitt skall med bakgrund av ovan redovisade rättsregler försöka klarläggas hur det juridiska ansvaret i praktiken skulle se ut. Som tankemodell används den förutsättningen att det skulle vara ett aktiebolag som skulle åtaga sig att förvara kvicksilver i ett djupförvar. Det förutsätts vidare att deponering av kvicksilver skulle ske under ett visst antal år och att förvaret därefter skulle förslutas.</P>
<P class="p4 ft2">I ett sådant fall skulle bolaget vara verksamhetsutövare. Om bolaget utgjorde ett dotterbolag skulle det vara verksamhetsutövare och ensamt</P>
</DIV>
<DIV id="page_102">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p10 ft3"><SPAN class="ft1">104 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td17"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td34"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td20"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p35 ft2">ansvarig för verksamheten. Bolaget, men i förekommande fall inte moderbolaget, skulle vara ansvarig för slutförvaret.</P>
<P class="p342 ft1">Verksamheten skulle anses pågå så länge som förvaret genererade utsläpp. Vilken tidsperiod det skulle kunna vara fråga om är inte klart, men det kan förutsättas att det skulle vara fråga om mycket små utsläpp under en mycket lång tidsperiod, teoretiskt många miljoner år. Under den tiden förväntas flera istider ha kommit och gått. Med nuvarande lagstiftning är det svårt att bedöma dessa utsläpp på annat sätt än andra utsläpp. Slutsatsen skulle därmed bli att den miljöfarliga verksamheten av ett slutförvar skulle kunna anses pågå under miljoner år. Om denna slutsats är rimlig kan ifrågasättas, men å andra sidan är det svårt att anlägga ett annat juridiskt synsätt. Därmed skulle bolaget formellt ha ansvaret för slutförvaret under i princip evig tid. Det förhållande att förvaret skulle komma att förslutas skulle sakna juridisk relevans.</P>
<P class="p102 ft1">Om bolaget under tidsperioden skulle överlåta verksamheten hade bolagets ansvar kvarstått under förutsättning att det haft del i föroreningarna. Om det försattes i konkurs utan föregående överlåtelse skulle det komma att saknas en ansvarig verksamhetsutövare. Fastighetsägaren skulle kunna komma att göras ansvarig för efterbehandling av den förorenade fastigheten. Om fastigheten överläts av bolaget eller av bolagets eventuella konkursbo skulle även en ny fastighetsägare kunna göras ansvarig.</P>
<P class="p102 ft1">Bolagets ansvar skulle innebära att det skulle vara skyldigt att avhjälpa skador eller olägenheter på miljön som verksamheten medfört. Vidare skulle det eller fastighetsägaren vara skyldigt att utföra eller bekosta efterbehandlingsåtgärder som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att skador eller olägenheter uppstår för människors hälsa eller miljön. Ansvaret skulle dock i båda fallen begränsas av att ansvar bara skulle kunna utkrävas under förutsättning att det var skäligt. Av uttalandena i propositionen kan dras den slutsatsen att det inte skulle vara möjligt att utkräva ansvar om bolaget följt miljöbalkens regler och givna tillstånd. För att ett ansvar skulle kunna utkrävas skulle det i stället förutsätta att bolaget överträtt gällande regler för förvaret.</P>
<P class="p104 ft2">Vidare skulle bolaget kunna göras skadeståndsskyldig för personskador, sakskador eller rena förmögenhetsskador.</P>
<P class="p36 ft2">Om bolaget skulle komma att vara ansvarig för en skada eller en sanering, men sakna pengar skulle miljöskadeförsäkringen eller saneringsförsäkringen kunna täcka kostnaderna.</P>
</DIV>
<DIV id="page_103">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td140"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td141"><SPAN class="p10 ft3">Bilaga 2 <SPAN class="ft1">105</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td142"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td143"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p131 ft33"><SPAN class="ft33">1.2.2</SPAN><SPAN class="ft34">Slutsats</SPAN></P>
<P class="p222 ft1">Som framgår ovan skulle verksamhetsutövarens ansvar för ett djupförvar formellt sett vara mycket långtgående. Det är dock viktigt att analysera vad ansvaret i praktiken skulle innebära. Ansvar kan bara utkrävas under förutsättning att det är skäligt. Av propositionen till miljöbalken följer att det inte är möjligt att utkräva ansvar om verksamhetsutövaren följt miljöbalkens regler och givna tillstånd. För att ett ansvar skall kunna utkrävas krävs det att verksamhetsutövaren överträtt gällande regler för förvaret. Det skulle därmed i slutändan rimligen ändå bli samhället som på lång sikt måste ombesörja eventuella erforderliga åtgärder när verksamhetsutövarens ansvar klingat av.</P>
<P class="p343 ft38"><SPAN class="ft15">1.3</SPAN><SPAN class="ft37">Statens möjligheter att genom lagstiftning tvinga kvicksilverägare att deponera sitt kvicksilver i ett djupförvar</SPAN></P>
<P class="p344 ft1">Av 15 kap 9 § miljöbalken följer att regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om hanteringen av avfall. Med hantering av avfall avses enligt 15 kap 3 § samma balk en verksamhet eller åtgärd som utgörs av insamling, transport, återvinning och bortskaffande av avfall. Därmed skulle det tveklöst förhålla sig på det sättet att regeringen för allt som är avfall skulle kunna föreskriva att det skall deponeras i ett djupförvar. För en del av det kvicksilver som utpekats i Naturvårdsverkets rapport och i direktiven, som exempelvis SAKAB:s kvicksilver, är det självklart att detta är avfall. Det har dock anförts att det är möjligt att en del av det kvicksilver som utpekats inte är att betrakta som avfall och särskilt skulle detta gälla det kvicksilver som används i kloralkaliindustrin.</P>
<P class="p95 ft33"><SPAN class="ft33">1.3.1</SPAN><SPAN class="ft34">Vad utgör avfall i juridisk mening?</SPAN></P>
<P class="p86 ft1">Historiskt sett har avfall i svensk rätt definierats som föremål som innehavaren inte längre önskade inneha. Om föremålen hade ett ekonomiskt värde som innehavaren önskade utnyttja var det inte att betrakta som avfall. Högsta domstolen har också om begagnad transformatorolja i NJA 1991 s. 460 uttalat att eftersom innehavarens avsikt i målet var att sälja oljan, med motivet att därmed göra en ekonomisk förtjänst, var oljan inte att likställa med avfall.</P>
</DIV>
<DIV id="page_104">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p10 ft3"><SPAN class="ft1">106 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td17"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td34"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td20"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p345 ft2">I samband med medlemskapet i EU förband sig Sverige att följa <NOBR>EG-rättens</NOBR> definition av avfall. Denna har införlivats i miljöbalken. 15 kap 1 § miljöbalken definierar avfall på följande sätt :</P>
<P class="p346 ft20">Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med.</P>
<P class="p347 ft29">Regeringen meddelar föreskrifter om avfallskategorier enligt första stycket.</P>
<P class="p86 ft1">Definitionen är en införlivning av EG:s definition i det s.k. ramdirektivet (75/442 ändrat genom 91/156) och den avfallskategori som hänvisas till utgörs av en bilaga till EU:s avfallskatalog. <NOBR>EG-domstolen</NOBR> är därmed den yttersta uttolkaren av avfallsbegreppet. Domstolen har uttolkat avfallsbegreppet på motsatt sätt än vad Högsta domstolen gjorde. I målet Vessoso och Zanetti (C 206/88 och C 207/88) slog domstolen fast att definitionen av avfall innefattar substanser eller objekt som är möjliga att återvinna. Domstolen uttalade vidare att avfallsbegreppet inte förutsätter att innehavaren uteslutit att substansen eller objektet återutnyttjas ekonomiskt av andra.</P>
<P class="p95 ft33"><SPAN class="ft33">1.3.2</SPAN><SPAN class="ft34">Är kloralkaliindustrins kvicksilver avfall ?</SPAN></P>
<P class="p86 ft1">Vid besök hos Hydro Polymers AB och Eka Chemicals AB framkom att företagen kan förväntas själva hantera det kvicksilverhaltiga avfallet i form av exempelvis slam som tidigare funnits lagrat. Hydro Polymers AB har skickat sitt kvicksilverhaltiga avfall till SAKAB, som tagit hand om avfallet och därefter levererar rent kvicksilver till Hydro Po- lymers AB. Eka Chemicals AB har nyligen startat en jordreningsanläggning. Avsikten är att allt kvicksilverhaltigt avfall skall omvandlas till rent kvicksilver i denna anläggning. Vidare använder båda bolagen rent kvicksilver som flytande elektroder i den s.k. amalgamprocessen. Sammanfattningsvis innebär det anförda att kloralkaliindustrin vid en avveckling år 2010 endast kommer att inneha metalliskt kvicksilver. Den mängd det kommer att vara fråga om uppgår uppskattningsvis till 200 ton per bolag. Det kvicksilver som skulle kunna bli aktuellt att förvara i ett bergförvar från kloralkaliindustrin utgörs därmed av uppskattningsvis 400 ton rent kvicksilver.</P>
<P class="p32 ft2">Kvicksilverhaltigt avfall ingår i den avfallskatalog som 15 kap. 1 § miljöbalken hänvisar till. Som framgår av paragrafen utgör det dock bara avfall under vidare förutsättning att innehavaren gör sig av med</P>
</DIV>
<DIV id="page_105">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td140"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td141"><SPAN class="p10 ft3">Bilaga 2 <SPAN class="ft1">107</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td142"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td143"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p189 ft2">det eller avser att göra sig av med det eller det föreligger en skyldighet att göra sig av med det.</P>
<P class="p5 ft1">Vid en avveckling av användningen av kvicksilver i kloralkaliindustrin skulle kvicksilvret utgöra en restprodukt för kloralkaliindustrin. Eftersom industrin inte längre skulle kunna använda kvicksilvret måste det förutsättas att företagen skulle "avse att göra sig av med det". En hypotes skulle kunna vara att företagen ansåg att det hade ett värde och därför skulle vilja exportera det till exempelvis andra kloralkaliindustrier i Europa under förutsättning att dessa år 2010 fortfarande använde sig av kvicksilverprocessen. Oavsett denna inställning kan det dock med stöd av <NOBR>EG-domstolens</NOBR> uttolkning av avfallsbegreppet hävdas att det ändå skulle vara fråga om avfall. Det skall vidare beaktas att det på grund av exportförbudet för kvicksilver enligt förordning (1998:944) om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter inte skulle vara möjligt för företagen att exportera kvicksilver.</P>
<P class="p31 ft1">I sammanhanget kan vidare diskuteras om det finns någon möjlighet för staten att på sätt som anges i 15 kap 1 § miljöbalken att införa en skyldighet för en innehavare att göra sig av med sitt kvicksilver och att det därigenom blir att betrakta som avfall. I samband med paragrafens tillkomst diskuterades om paragrafen i detta avseende stred mot grundlagens egendomsskydd. Av denna följer att ingen skall tvingas avstå sin egendom till det allmänna utom när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen och att den som tvingas avstå egendom har rätt till ersättning. Den slutsats som dras i propositionen till miljöbalken (prop. 1997/98:45 del 1 s. 422) är att eftersom bestämmelsen i och för sig inte föreskriver en konkret skyldighet för ägaren är paragrafen förenlig med regeringsformen. Skulle däremot en sådan skyldighet införas skulle frågor om ersättning möjligen kunna resas.</P>
<P class="p95 ft33"><SPAN class="ft33">1.3.3</SPAN><SPAN class="ft34">Slutsats</SPAN></P>
<P class="p86 ft1">Staten kan för allt kvicksilver som är att betrakta som avfall föreskriva att detta skall förvaras i ett djupt bergförvar. En fråga är för framför allt det kvicksilver som används i amalgamprocessen i kloralkaliindustrin om detta är att betrakta som avfall. Vi anser att det är en rimlig tolkning att kloralkaliindustrins kvicksilver vid en avveckling skulle utgöra avfall. Därmed skulle det också från denna tidpunkt vara möjligt att genom lagstiftning framtvinga att detta avfall skulle förvaras i ett djupt bergförvar.</P>
</DIV>
<DIV id="page_106">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p10 ft3"><SPAN class="ft1">108 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td17"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td34"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td20"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft15"><SPAN class="ft15">1.4</SPAN><SPAN class="ft32">EG:s avfallslagstiftning</SPAN></P>
<P class="p78 ft33"><SPAN class="ft33">1.4.1</SPAN><SPAN class="ft34">Primärrätten</SPAN></P>
<P class="p222 ft2">Den gemensamma avfallspolitiken har två syften. Utöver att värna om miljön har den till uppgift att underlätta genomförandet av den inre marknaden. <NOBR>EG-domstolen</NOBR> har också i det s.k. <NOBR>Vallonien-målet</NOBR> slagit fast att avfall är en vara och som sådan i princip föremål för fri rörlighet (C 2/90 Commission v. Belgium, Wallonia, 1992, ECR 1; se vidare nedan om detta rättsfall).</P>
<P class="p301 ft3">Den fria rörligheten</P>
<P class="p86 ft1">Den fria rörligheten är en av grundstenarna i <NOBR>EG-fördraget.</NOBR> Grundregeln är att där ingen sekundär lagstiftning existerar skall den fria rörligheten för varor bedömas utifrån artikel 30 (numera 28) i Romfördraget. Denna innebär att en medlemsstat inte får ställa upp kvantitativa importrestriktioner och inte heller vidta andra åtgärder med motsvarande effekt. Alla handelsregler som kan påverka handeln mellan medlemsstater ses som åtgärder med en effekt motsvarande kvantitativa restriktioner.</P>
<P class="p3 ft1">Det finns ett undantag från denna artikel som är intagen i artikel 36 (numera 30) i Romfördraget. Här anges några få undantag från den fria rörligheten. Det som skulle vara av intresse i detta sammanhang är undantaget för allmän säkerhet och skydd för hälsa och liv hos människor, djur och växter. Avsikten är att undantaget skall tillämpas restriktivt. Detta innebär enligt uttalande i litteraturen att de åberopade skyddshänsynen måste vara specifikt angivna och inte enbart syfta till att t.ex. förbättra miljön (jämför Magnus Hagman EU:s avfallslagstiftning- en översikt, 1994, sidan 100).</P>
<P class="p32 ft1">För att få åberopa undantaget krävs vidare att åtgärden är proportionell i förhållande till målet, dvs. åtgärden måste vara nödvändig för att uppnå skyddsändamålet. Åtgärden får vidare inte vara ett förtäckt handelshinder eller en godtycklig diskriminering. Det skall betonas att det inte är möjligt att tillämpa undantagen när det existerar sekundär EG- lagstiftning.</P>
<P class="p71 ft1">I det s.k. Cassis de <NOBR>Dijon-målet</NOBR> <NOBR>(C-120/78</NOBR> Rewe v. Zentralverwaltung, 1979 ECR 649) utsträckte <NOBR>EG-domstolen</NOBR> möjligheten för medlemsstaten att vidta åtgärder för även andra skyddsintressen än de som anges i tidigare artikel 36. Domstolen har därefter uttalat att även skyddet för miljön kan vara ett sådant skyddsvärt intresse att den fria rörligheten får vidkännas inskränkningar, (jämför mål <NOBR>C-302/96</NOBR> Commission</P>
</DIV>
<DIV id="page_107">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td140"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td141"><SPAN class="p10 ft3">Bilaga 2 <SPAN class="ft1">109</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td142"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td143"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p81 ft2">v. Denmark 1988 ECR 4607). Det förutsätts dock även här att det saknas sekundär lagstiftning och att åtgärden är proportionell i förhållande till målet samt att den är <NOBR>icke-diskriminerande.</NOBR></P>
<P class="p69 ft3">Miljöartiklar</P>
<P class="p86 ft1">Ursprungligen fanns det inte någon egen grund i Romfördraget för att anta gemensamma miljöregler. De första miljöreglerna antogs med stöd av artikel 100 i Romfördraget, som avser den gemensamma marknaden och artikel 235, som ger gemenskapen ett slags restkompetens. Genom den s.k. enhetsakten år 1987 blev miljön ett eget politikområde i Romfördraget (artikel <NOBR>130r-130t).</NOBR></P>
<P class="p3 ft1">Miljöreglerna antas numera nästan alltid med stöd av antingen tidigare artikel 100a (numera benämnd artikel 95) eller tidigare artikel 130s (numera benämnd 175) i Romfördraget. Artikel 100a används för regler som behövs för genomförandet av den inre marknaden, dvs. nästan uteslutande regler som ställer krav på varors miljöegenskaper. Andra miljöregler beslutas med stöd av artikel 130s, t.ex. regler om utsläpp för anläggningar och avfall. Det är av stor betydelse om miljöreglerna antas med stöd av artikel 100a eller 130s, eftersom om 130s är grunden får varje medlemsstat uppställa strängare krav, vilket är svårare om regeln antas med stöd av 100a.</P>
<P class="p32 ft1">Om regeln är antagen med stöd av 130s följer nämligen av artikel 130t (numera benämnd 176) att medlemsstaterna får anta striktare, men inte avvikande åtgärder. Detta innebär att den nationella åtgärden skall vara av samma typ och ha samma syften som gemenskapens åtgärd. Den skall vidare vara förenlig med <NOBR>EG-fördraget</NOBR> och får därmed inte vara en förtäckt handelsrestriktion eller ett medel för godtycklig diskriminering. Om å andra sidan regeln är antagen med stöd av 100a har reglerna till syfte att vara harmoniserande. Medlemsstaterna får då i princip inte avvika från dem och införa strängare krav av t.ex. miljöskäl.</P>
<P class="p31 ft1">1997 stärktes dock den s.k. miljögarantin i Romfördraget (artikel <NOBR>95.4-10)</NOBR> och innebär nu följande: Om en medlemsstat efter det att rådet eller kommissionen har beslutat om en harmoniseringsåtgärd anser det nödvändigt att behålla nationella bestämmelser som grundas på väsentliga behov enligt Romfördragets s.k. <NOBR>ordre-public-klausul</NOBR> - närmare bestämt hänsyn till allmän ordning eller säkerhet eller skydd för människors eller djurs hälsa - eller som avser miljö- eller arbetsmiljöskydd så skall den till kommissionen anmäla dessa bestämmelser samt skälen för att behålla dem. Vidare gäller att en medlemsstat t.o.m. får föra in nya bestämmelser under förutsättning att de är grundade på nya vetenskap-</P>
</DIV>
<DIV id="page_108">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p10 ft3"><SPAN class="ft1">110 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td17"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td34"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td20"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p81 ft1">liga belägg för att lösa ett problem, som uppkommit efter beslutet om harmoniseringsåtgärder. Kommissionen skall inom sex månader godkänna eller förkasta de nationella bestämmelserna sedan de konstaterat huruvida dessa utgör ett medel för godtycklig diskriminering eller innebär förtäckta handelshinder samt huruvida de kommer att utgöra ett hinder för den inre marknadens funktion. Om kommissionen inte fattar beslut inom sex månader skall de nationella bestämmelserna anses godkända. Miljögarantin har inte prövats rättsligt.</P>
<P class="p204 ft3">Vallonienmålet</P>
<P class="p133 ft1">Det s.k. Vallonienmålet från 1992 som omnämnts tidigare kan illustrera vad som ovan anförts om medlemsstaternas möjligheter att göra inskränkningar i den fria rörligheten på grund av miljöhänsyn och om möjligheten att avvika från sekundärrätten. Målet gällde ett förbud i den belgiska regionen Vallonien mot att omhänderta avfall som härrörde från andra stater eller från andra belgiska regioner. Förbudet motiverades i huvudsak med hälso- och miljöskäl. Kommissionen hävdade i målet att förbudet stred mot bland annat direktivet 84/631 om gränsöverskridande transporter av farligt avfall samt tidigare artikel 30 i Romföredraget om förbud mot kvantitativa importrestriktioner.</P>
<P class="p71 ft1">Domstolen fann beträffande farligt avfall att genom direktivet 84/631 hade det införts ett fullständigt system som bl.a. avsåg gränsöverskridande transporter av farligt avfall och i detta system fanns inbyggt en möjlighet för medlemsstat att göra invändningar mot en specifik leverans av farligt avfall. Som en konsekvens av direktivets utformning såg man ingen möjlighet för en stat att införa ett generellt verkande förbud. På grund av direktivets utformning stred förbudet mot EG- rätten. Slutsatsen var alltså att eftersom det fanns täckande sekundär lagstiftning som inte möjliggjorde ett generellt förbud var det inte möjligt för Belgien att uppställa ett sådant förbud. Det skall vidare noteras att det omnämnda direktivet hade antagits med stöd av artikel 100 och 235, vilka alltså i motsats till artikel 130s inte ger medlemsstaterna rätt att införa striktare regler. Vid tidpunkten hade miljögarantin ännu inte utarbetats.</P>
<P class="p32 ft1">Transport av annat avfall än farligt var vid tidpunkten inte reglerat i sekundärlagstiftningen och att förbudet mot detta avfall skulle därmed enbart bedömas med hänsyn till tidigare artikel 30 och 36 i Romfördraget. Domstolen fann att förbudet inte stred mot förbudet mot kvantitativa importrestriktioner och motiverade detta med att förbudet var motiverat av tvingande miljöhänsyn. Förbudet kunde vidare inte bedömas som diskriminerande, eftersom hänsyn måste tas till avfallets</P>
</DIV>
<DIV id="page_109">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td140"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td141"><SPAN class="p10 ft3">Bilaga 2 <SPAN class="ft1">111</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td142"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td143"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p189 ft2">särart och till att principen i artikel 130r om miljö att miljöskador i första hand skall åtgärdas vid källan. Som en konsekvens av detta borde avfall deponeras så nära ursprungsplatsen som möjligt för att inskränka avfallstransporterna till ett minimum.</P>
<P class="p202 ft33"><SPAN class="ft33">1.4.2</SPAN><SPAN class="ft34">Sekundärrätten</SPAN></P>
<P class="p86 ft1">Transport av avfall har reglerats tämligen ingående i sekundärrätten. Förklaringen härtill är att det är detta område som i första hand gett upphov till konflikt med bestämmelserna om fri rörlighet. Efter Vallonienmålet har förordningen 259/93 om övervakning och kontroll av avfallstransporter inom, till och från den Europiska Gemenskapen tillkommit och ersätter direktivet 84/631 som behandlades i det målet.</P>
<P class="p71 ft1">Sedan den 16 juli 1999 finns det dock vidare ett direktiv om deponering av avfall. Direktivet behandlar deponering ur ett övergripande perspektiv och det återstår ännu att utarbeta detaljerna. Vidare finns det ett ramdirektiv 75/442, som anger grundläggande bestämmelser om avfall och i vilken EG:s avfallsstrategi återspeglas. EU har också en avfallspolicy som reviderats 1997. Direktivet 91/689 om farligt avfall anger vad som utgör farligt avfall. Slutligen kan även direktiv 91/157 om batterier nämnas. Därutöver finns det även många andra direktiv om avfall, som dock i sammanhanget saknar betydelse.</P>
<P class="p348 ft126">Förordningen 259/93 om övervakning och kontroll av avfallstransporter inom, till och från den Europiska Gemenskapen</P>
<P class="p326 ft1">Förordningen reglerar alla typer av avfall, såväl farligt som <NOBR>icke-farligt</NOBR> avfall och dess rättsliga grund är artikel 130s.Vissa typer av avfall som radioaktivt avfall är dock undantaget. Vidare reglerar den som framgår av titeln inte bara avfallsrörelserna mellan medlemsstaterna utan även mellan medlemsländerna och andra länder. Förordningen inkorporerar de internationella åtaganden som Gemenskapen gjort genom att ansluta sig till FN:s Baselkonvention och fjärde Lomékonventionen, som slutits med de s.k. <NOBR>ACP-staterna.</NOBR></P>
<P class="p71 ft1">I förordningen uppställs krav om informationsutbyte mellan länderna vid transport. Med hänvisning till principerna om närhet och självförsörjning ges här en medlemsstat rätt att motsätta sig import av avfall för bortskaffande, antingen i form av ett generellt förbud eller genom att systematiskt göra invändningar mot transport av främmande avfall. Åtgärderna måste dock vara förenliga med övergripande bestämmelser inom EG om fri rörlighet för varor. Ett generellt förbud och dess till-</P>
</DIV>
<DIV id="page_110">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p10 ft3"><SPAN class="ft1">112 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td17"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td34"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td20"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p33 ft1">lämpning torde t.ex. inte tillåtas vara godtyckligt diskriminerande. Det ankommer på den som avser att transportera avfall från en medlemsstat till annan att anmäla det till behörig myndighet i avsändarlandet, transitländerna och det mottagande landet. Inför transporten skall det finnas ett avtal, varav det framgår att mottagaren åtager sig att snarast möjligt eller senast 180 dagar efter mottagandet av avfallet till anmälaren lämnar ett intyg om att avfallet har bortskaffats på ett miljömässigt godtagbart sätt.</P>
<P class="p32 ft1">Denna möjlighet att motsätta sig transport för bortskaffande gäller dock inte för farligt avfall som produceras i ett land i en så liten mängd att inrättandet av nya specialiserade anläggningar för bortskaffande i den staten skulle framstå som oekonomiskt. Enligt förordningen kräver det särskilda problemet med bortskaffande av så små mängder ett samarbete mellan de berörda medlemsstaterna och möjlighet att utnyttja ett gemenskapsförfarande. Enligt uppgift från Naturvårdsverket tillämpas dock inte detta undantag i praktiken. Enligt verkets bedömning skulle det av politiska skäl inte heller kunna tillämpas. Medlemsstaterna värnar om relationerna med varandra och det skulle inte vara gångbart att påtvinga ett annat land avfall.</P>
<P class="p204 ft3">Ramdirektiv 75/442</P>
<P class="p133 ft1">Direktivet anger övergripande bestämmelser för avfall. Det gäller för såväl farligt som <NOBR>icke-farligt</NOBR> avfall. Om dock direktivet 91/689 om farligt avfall anger avvikande regler har det direktivet företräde. Det anges att medlemsstaterna i första hand skall förebygga att avfall uppkommer och dessutom begränsa avfallets farlighet genom tekniska åtgärder. I andra hand skall avfallet återvinnas och först om detta inte är möjligt kommer deponering i fråga. Gemenskapen som sådan skall vara självförsörjande beträffande det slutliga omhändertagandet och även varje medlemsstat bör ha det som egen målsättning. Avfallsrörelserna bör inskränkas. Bästa tillgängliga teknik bör användas vid det slutliga omhändertagandet. Principen om att det är förorenaren som skall betala gäller.</P>
<P class="p223 ft3">Direktiv 91/689 om farligt avfall</P>
<P class="p86 ft2">I direktivet angavs ursprungligen att avfall skulle definieras som farligt om det hade viss sammansättning och egenskap. Sedan 1994 finns dock en förteckning över farligt avfall. Det avfall som är upptaget i förteckningen omfattas av bestämmelserna om farligt avfall. Kvicksilver-</P>
</DIV>
<DIV id="page_111">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td140"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td141"><SPAN class="p10 ft3">Bilaga 2 <SPAN class="ft1">113</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td142"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td143"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p81 ft1">haltigt avfall är upptaget i förteckningen. Direktivet uppställer vidare krav om att farligt avfall inte får blandas om det inte är betingat av miljöskäl och anger ett generellt tillståndskrav för hantering av farligt avfall. Medlemsstaterna skall se till att det farliga avfallet registreras och offentliggöra en planering för hantering av det. Det är möjligt för medlemsstaterna att uppställa såväl striktare som tillfälliga avvikande krav om det är påkallat av trängande säkerhets- och miljöskäl.</P>
<P class="p204 ft3">Direktiv 99/31 om deponering av avfall</P>
<P class="p86 ft1">Direktivet är antaget med artikel 130s som grund. Dess syfte är att skydda miljön från föroreningar när avfall deponeras. Det ställer krav på skyddsåtgärder för deponering av avfall, bl.a. anges att medlemsstaterna skall vidta åtgärder för att se till att flytande avfall inte tas emot vid en deponi. Utifrån farligheten delas avfallet upp i tre klasser. Kriterier för vilka avfallsslag som får deponeras i respektive deponiklass hänskjuts dock till en verkställighetskommitté. Denna skall inom två år från ikraftträdandet, dvs. till den 16 juli 2001 ha utarbetat kriterierna. Under tiden får medlemsstaterna uppställa egna kriterier. Man avser vidare att inom kommittén avgöra när och hur en deponi bör avslutas samt att bestämma huvudmannens ansvar.</P>
<P class="p134 ft2">Det anges vidare att det enligt principen att förorenaren betalar är nödvändigt att bland annat beakta alla skador på miljön som en deponi ger upphov till. Mängden och farligheten hos avfall som är avsett att deponeras bör minskas och återvinning gynnas. Medlemsstaterna bör kunna tillämpa närhetsprincipen och självförsörjandeprincipen för bortskaffande av sitt avfall på gemenskapsnivå och på nationell nivå.</P>
<P class="p301 ft3">Direktiv 91/157 om batterier</P>
<P class="p86 ft30">I direktiv stadgas att batterier skall vara föremål för en separat insamling oavsett om de sedan skall deponeras eller återvinnas</P>
</DIV>
<DIV id="page_112">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p10 ft3"><SPAN class="ft1">114 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td17"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td34"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td20"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p349 ft38"><SPAN class="ft15">1.5</SPAN><SPAN class="ft37">Skulle </SPAN><NOBR>EG-rätten</NOBR> kunna utgöra ett hinder för Sverige att besluta om djupförvaring av kvicksilverhaltigt avfall ?</P>
<P class="p344 ft1">Inledningsvis skall anföras att EG:s förordningar är direkt gällande i medlemsstaterna på samma sätt som den nationella rätten. Vidare är medlemsstaterna skyldiga att införa de bestämmelser som finns i direktiven.</P>
<P class="p71 ft1">Av EG:s avfallsstrategi följer att avfall i första hand skall återanvändas och i andra hand återvinnas. Samtidigt finns det dock en insikt om att deponering i vissa fall är nödvändigt, vilket inte minst tillkomsten av deponeringsdirektivet visar. Den övergripande avfallsstrategin torde därmed knappast utgöra ett hinder för Sverige att upprätta ett djupförvar för kvicksilverhaltigt avfall. Det upprättade deponeringsdirektivet utgör i dess nuvarande form inte heller ett hinder. De kriterier som kommer att utarbetas för avfall och deponier kan dock självfallet komma att innebära krav om vilka typer av avfall som får deponeras i ett djupt bergförvar eller vilka egenskaper detta måste ha. Enligt uppgift från Naturvårdsverket som deltar i arbetet med att uppställa kriterier kommer dessa inte att utgöra ett hinder för ett svenskt beslut om djupförvaring av kvicksilverhaltigt avfall. Vidare skall anmärkas att direktivet är antaget med stöd av artikel 130s, vilket i och för sig innebär att Sverige får uppställa striktare krav. Det skall dock vara fråga om striktare åtgärder, inte avvikande åtgärder.</P>
<P class="p319 ft33"><SPAN class="ft33">1.5.1</SPAN><SPAN class="ft34">Slutsats</SPAN></P>
<P class="p86 ft1">Sammantaget följer av det anförda att endast direktivet 99/31 om deponering av avfall skulle kunna ha en inverkan på ett beslut om djupförvaring i Sverige. Enligt uppgift från Naturvårdsverket kommer direktivet inte att utgöra ett hinder för ett svenskt beslut om djupförvaring av kvicksilveravfall.</P>
</DIV>
<DIV id="page_113">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td140"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td141"><SPAN class="p10 ft3">Bilaga 2 <SPAN class="ft1">115</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td142"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td143"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p350 ft38"><SPAN class="ft15">1.6</SPAN><SPAN class="ft37">Skulle </SPAN><NOBR>EG-rätten</NOBR> kunna innebära en skyldighet för Sverige att ta emot och förvara även utländskt kvicksilverhaltigt avfall ?</P>
<P class="p351 ft1">Avfall är en vara och som sådan i princip föremål för fri rörlighet. Den fria rörligheten regleras i Romfördraget som även anger vissa undantag, (tidigare artiklar 30 och 36). Genom Cassis de <NOBR>Dijon-målet</NOBR> har EG- domstolen utsträckt möjligheterna till undantag. Samtliga dessa rättskällor är dock bara tillämpliga om det saknas sekundär lagstiftning. Den första saken som måste utredas är därför om det finns någon sekundärrätt som täcker området mottagande och förvaring av utländskt kvicksilveravfall.</P>
<P class="p104 ft1">Förordning 259/93 avser övervakning och kontroll av avfallstransporter inom och till och från den Europeiska Gemenskapen. I denna anges att medlemsstaterna har rätt att motsätta sig import av avfall för bortskaffande. Detta innebär att det finns reglering i sekundärrätten och att tidigare artikel 30 om fri rörlighet inte kan tillämpas. Det är därmed inte heller möjligt att åberopa undantag med stöd av tidigare artikel 36 med dess extensiva uttolkningar i rättspraxis.</P>
<P class="p101 ft1">I och för sig skulle det kunna invändas att förordningen enligt sin rubricering bara avser transport och att därmed exempelvis förvaring av utländskt kvicksilveravfall skulle vara oreglerat i sekundärrätten. Det följer dock av förordningen att den är vidare än sin rubricering. Även en jämförelse med Vallonienmålet visar att denna invändning är ogrundad. Beträffande farligt avfall ansåg <NOBR>EG-domstolen</NOBR> i det målet att det inte var möjligt att uppställa ett förbud om omhändertagande av avfall, eftersom det i ett direktiv om transporter fanns möjligheter för medlemsstaterna att göra invändningar. Därmed står det klart att frågan om mottagande och förvaring av utländskt kvicksilverhaltigt avfall är reglerat i sekundärrätten.</P>
<P class="p104 ft1">Förordningen ger entydigt medlemsstaterna rätt att motsätta sig import av avfall i allmänhet för bortskaffande. Däremot gäller ett undantag för farligt avfall som produceras i en liten mängd att inrättandet av nya specialiserade anläggningar för bortskaffande i den staten skulle framstå som oekonomiskt. Enligt förordningen kräver det särskilda problemet med bortskaffande av så små mängder ett samarbete mellan de berörda medlemsstaterna och möjlighet att utnyttja ett gemenskapsförfarande. Undantaget är specialkonstruerat för länder som exempelvis Luxemburg. Kvicksilverhaltigt avfall är farligt avfall och därmed skulle det synas som om undantaget skulle kunna tillämpas i detta fall. Enligt en strikt juridisk bedömning skulle därmed slutsatsen bli att det skulle</P>
</DIV>
<DIV id="page_114">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p10 ft3"><SPAN class="ft1">116 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td17"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td34"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td20"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p189 ft2">föreligga en liten risk för att Sverige skulle kunna tvingas att ta emot mindre mängder kvicksilverhaltigt avfall.</P>
<P class="p5 ft1">Förordningen är antagen med stöd av 130s och innebär därmed i likhet med vad som anförts under 1.2.1 att Sverige skulle kunna införa strängare, men inte avvikande nationella regler. Ett nationellt förbud mot även mindre mängder farligt avfall bör svårligen kunna framstå som annat än en avvikande reglering, eftersom syftet med undantaget för den mindre mängden farligt avfall är att åstadkomma ett samarbete mellan medlemsstaterna. Med sådan utgångspunkt skulle det vara svårt för Sverige att införa ett nationellt förbud med stöd av artikel 130t mot mindre mängder farligt avfall. Det framstår även som tveksamt att med stöd av den s.k. miljögarantin sätta undantaget ur spel, eftersom det förutsätter redan existerande nationell lagstiftning eller nya vetenskapliga belägg.</P>
<P class="p71 ft1">Det är dock vidare viktigt att notera att export av avfall inte bara är en juridisk fråga utan i hög grad en politisk fråga. Enligt uppgift från Naturvårdsverket tillämpas inte undantaget i praktiken och enligt verket skulle det av politiska skäl inte heller kunna tillämpas. Medlemsstaterna värnar om relationerna med varandra och det skulle inte vara gångbart att påtvinga ett annat land avfall. En realistisk politisk bedömning skulle därmed vara att Sverige inte skulle komma att behöva att ta emot utländskt kvicksilverhaltigt avfall.</P>
<P class="p206 ft33"><SPAN class="ft33">1.6.1</SPAN><SPAN class="ft34">Slutsats</SPAN></P>
<P class="p86 ft1">Slutsatsen av det anförda skulle vara att det av regelverket följer att Sverige som huvudregel kan motsätta sig import av utländskt kvicksilverhaltigt avfall, men att detta inte får gälla utländskt kvicksilverhaltigt avfall som produceras i en mindre mängd. Enligt uppgift från Naturvårdsverket tillämpas dock inte undantaget för den mindre mängden farligt avfall. Bedömningen skulle därmed bli att Sverige inte skulle komma att tvingas att ta emot utländskt kvicksilverhaltigt avfall.</P>
<P class="p206 ft15"><SPAN class="ft15">1.7</SPAN><SPAN class="ft32">Skatterättsliga aspekter på ett djupförvar</SPAN></P>
<P class="p177 ft2">Det som är av intresse är om det är möjligt för avfallsägarna att göra avsättningar i sin bokföring för framtida kostnader för att slutförvara sitt kvicksilveravfall i ett djupt bergförvar.</P>
<P class="p5 ft2">Inkomst av rörelse skall i skattehänseende beräknas enligt bokföringsmässiga grunder. Bokföringsmässigt kan ett företag göra avsättningar för kostnader som har ett samband med en intäkt. Det som</P>
</DIV>
<DIV id="page_115">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td140"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td141"><SPAN class="p10 ft3">Bilaga 2 <SPAN class="ft1">117</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td142"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td143"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p352 ft1">komplicerar saken är att kostnaden för avfallshanteringen oftast uppkommer långt senare än intäkten. En intäkt bokförs i samband med att en vara levereras och företaget erhåller betalning eller skriver ut en faktura. Om kostnaden för varan uppstår först senare kan företaget göra en avsättning för den framtida kostnaden. Ett villkor för att avsättningen skall godkännas är dock att kostnaden är sannolik och möjlig att beräkna. Om kostnaden uppkommer först efter mycket lång tid kan det innebära att den är svårare att beräkna och att sannolikheten för uppkomsten skulle framstå som mindre. Detta skulle då kunna medföra att skattemyndigheterna inte skulle godta avsättningen för kostnaden.</P>
<P class="p31 ft1">Den anförda problematiken utgjorde 1979 skäl för att det i kommunalskattelagen infördes en särreglering för kärnkraftsavfall. Särregleringen gäller än i dag och återfinns i anvisningarna till 24 § punkt 6. I denna anges att företag, som driver kärnkraftsanläggning, får göra avdrag för belopp som i räkenskaperna för beskattningsåret avsätts för att täcka företagets utgifter för framtida hantering av utbränt kärnbränsle, radioaktivt avfall o.d.</P>
<P class="p71 ft1">Från de berörda avfallsägarna har från något företag anförts att det haft problem med att få sina avsättningar för framtida hantering av kvicksilveravfall godkända. Problemet skulle ha varit att företaget inte lyckats göra den framtida kostnaden sannolik, skattemyndigheterna har krävt att kostnaden skulle ha förankring i avtal eller lag. Ett annat problem är att avfallsägarna själva inte räknat med att kvicksilverhaltigt avfall skall djupförvaras. Som framgår tidigare är kostnaden för att djupförvara kvicksilverhaltigt avfall 15 gånger dyrare än en förvaring på en ytdeponi. Det skulle kunna innebära att redan företagens egna beräkningar för avsättningar varit felaktiga med resultat att de avsättningar som gjorts inte är tillräckliga.</P>
<P class="p31 ft2">Det som framkommit om att de avsättningar som tidigare gjorts möjligen inte är tillräckliga är ett företagsekonomiskt problem. Det vi kan göra för att försöka åtgärda problemet skulle vara att överväga ett förslag om särreglering i kommunalskattelagen varav det klart skulle framgå att kostnaderna för djupförvaring är avdragsgilla på sätt som gjorts för kärnkraftsavfall, se vidare om detta kapitel 8.</P>
<P class="p353 ft15"><SPAN class="ft15">1.8</SPAN><SPAN class="ft32">Konkurrensrättliga aspekter</SPAN></P>
<P class="p96 ft1">Som kommer att framgå anser vi att det kommer att vara nödvändigt att avfallsägarna samverkar för att kunna skapa ett djupförvar. En samverkan mellan avfallsägarna skulle kunna formaliseras på flera olika sätt. En möjlighet är att på samma sätt som kärnkraftsindustrin bilda ett gemensamt bolag med syfte att ta hand om kvicksilveravfallet, se vidare</P>
</DIV>
<DIV id="page_116">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p10 ft3"><SPAN class="ft1">118 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td17"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2001:58</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td34"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td20"><SPAN class="p10 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p35 ft1">kapitel 8. Detta bolag skulle sedan kunna upphandla tjänster om behandling och förvaring av avfallet av ett utomstående bolag eller utföra tjänsten i egen regi. Skulle det aktualisera några konkurrensrättsliga aspekter?</P>
<P class="p225 ft1">Inledningsvis kan anföras att nedanstående utgör ytterst preliminära och hypotetiska resonemang, eftersom en konkurrensrättslig bedömning förutsätter ett konkret avtal. Följande skulle dock kunna anföras:</P>
<P class="p36 ft1">För ett avtal som slutits inom näringslivet gäller konkurrenslagen. Ett sådant är förbjudet om det har till syfte att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen på marknaden på ett märkbart sätt eller om det ger ett sådant resultat. Konkurrensverket får dock besluta om undantag från förbudet. Det är även möjligt att ansöka om besked av Konkurrensverket huruvida samarbetet enligt verkets bedömning omfattas av lagens förbudsbestämmelse. I förevarande fall är det uppenbart att det inte kan göras gällande att ett samarbetsavtal om hantering av avfall skulle ha ett konkurrensbegränsande syfte. Avgörande blir i stället om resultatet av ett samarbete skulle vara konkurrensbegränsande. För att bedöma det måste man göra en konkurrenstest, dvs. en bedömning av avtalets effekt på den relevanta marknaden. Det är därvid tillräckligt med ett potentiellt framtida hämmande av konkurrensen. För bedömningen finns vidare vissa riktlinjer. Avtal om gemensamma forskningsinsatser eller om gemensam utveckling av forskningsresultat fram till ett industriellt utnyttjande påverkar inte parternas ställning från konkurrenssynpunkt. Däremot är avtalet konkurrenshämmande om ett företag som inte utgör part i ett avtal genom avtalet hindras att få tillgång till varor eller teknologi. Om företag inte är konkurrenter kan de inte begränsa konkurrensen inbördes genom att bilda konsortier. Den avgörande frågan är dock om det mot bakgrund av de faktiska omständigheterna i det enskilda fallet är möjligt att företagen kan komma att konkurrera med varandra när det gäller ifrågavarande tjänster. Men även om konsortier bildas av företag som är konkurrenter föreligger ingen konkurrensbegränsning om inte någon av de deltagande företagen ensamt kan klara ett visst åtagande.</P>
</DIV>
</div><style>
TD,TD.p2h {
zzzfont-size:90%;
zzzmargin-right:2px;
zzzoverflow:visable;
zzzword-wrap: break-word;
}
P {
zdisplay:block;
}
.divbreak {
clear:both;
display:block;
zwidth: 100%;
zheight: 1px;
zword-wrap: break-word;
}
.xecp {
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.ec {
border-style:solid;
border-width:1px;
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.TOPS {
overflow:visable;
margin:2px;
width:690px !important;
}
</style>
GPB358SOU_2001__58.pdf349883pdfKvicksilver i säkert förvarhttps://data.riksdagen.se/fil/0A2DA53B-2854-4537-A40E-9E7AF8A560CD