2422081 GPB357d1 2001 57 sou sou Statens offentliga utredningar 2001:57 Statens offentliga utredningar Statens offentliga utredningar d1 57 0 2002-01-13 00:00:00 2024-08-12 16:22:00 2002-01-13 00:00:00 Välfärdens finansiering och fördelning - del 1 hämtad html-ec https://data.riksdagen.se/dokument/GPB357d1/text https://data.riksdagen.se/dokument/GPB357d1 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GPB357d1 <div style="margin:3px;"> <STYLE type="text/css"> body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;} #page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 60px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:23px 0px 100px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_16 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_16 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_18 #dimg1z{position:absolute;top:133px;left:42px;z-index:-1;width:427px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_18 #dimg1 #img1 {width:427px;height:1px;} #page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_22 #dimg1z{position:absolute;top:115px;left:42px;z-index:-1;width:423px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_22 #dimg1 #img1 {width:423px;height:1px;} #page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_23 #dimg1z{position:absolute;top:648px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_23 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_24 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_24 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_25 #dimg1z{position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_25 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_26 #dimg1z{position:absolute;top:132px;left:84px;z-index:-1;width:401px;height:244px;} #page_26 #dimg1 #img1 {width:401px;height:244px;} #page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_28 #dimg1z{position:absolute;top:98px;left:42px;z-index:-1;width:430px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_28 #dimg1 #img1 {width:430px;height:1px;} #page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_30 #dimg1z{position:absolute;top:263px;left:7px;z-index:-1;width:470px;height:239px;} #page_30 #dimg1 #img1 {width:470px;height:239px;} #page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_31 #dimg1z{position:absolute;top:416px;left:21px;z-index:-1;width:350px;height:227px;} #page_31 #dimg1 #img1 {width:350px;height:227px;} #page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_34 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_34 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_34 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 0px;overflow: hidden;} #page_34 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_34 #id_3 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_34 #dimg1z{position:absolute;top:271px;left:84px;z-index:-1;width:390px;height:269px;} #page_34 #dimg1 #img1 {width:390px;height:269px;} #page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_36 #dimg1z{position:absolute;top:81px;left:42px;z-index:-1;width:430px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_36 #dimg1 #img1 {width:430px;height:1px;} #page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_39 #dimg1z{position:absolute;top:405px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:315px;} #page_39 #dimg1 #img1 {width:415px;height:315px;} #page_39 #inl_img1 {position:relative;width:23px;height:6px;} #page_39 #inl_img2 {position:relative;width:18px;height:6px;} #page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_41 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_41 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_42 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_42 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_43 #dimg1z{position:absolute;top:98px;left:0px;z-index:-1;width:454px;height:634px;} #page_43 #dimg1 #img1 {width:454px;height:634px;} #page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_45 #dimg1z{position:absolute;top:98px;left:0px;z-index:-1;width:425px;height:562px;} #page_45 #dimg1 #img1 {width:425px;height:562px;} #page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_46 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_46 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_47 #dimg1z{position:absolute;top:291px;left:42px;z-index:-1;width:375px;height:305px;} #page_47 #dimg1 #img1 {width:375px;height:305px;} #page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_48 #dimg1z{position:absolute;top:636px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_48 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_51 #dimg1z{position:absolute;top:636px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_51 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_52 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_52 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_53 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_53 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_54 #dimg1z{position:absolute;top:672px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_54 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_55 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_55 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_59 #dimg1z{position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_59 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_62 #dimg1z{position:absolute;top:672px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_62 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_67 #dimg1z{position:absolute;top:133px;left:0px;z-index:-1;width:423px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_67 #dimg1 #img1 {width:423px;height:1px;} #page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_70 #dimg1z{position:absolute;top:660px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_70 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_71 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_71 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_72 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_72 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 992px;} #page_75 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:619px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_75 #dimg1 #img1 {width:619px;height:1px;} #page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 49px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 992px;} #page_76 #dimg1z{position:absolute;top:401px;left:0px;z-index:-1;width:619px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_76 #dimg1 #img1 {width:619px;height:1px;} #page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_77 #dimg1z{position:absolute;top:684px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_77 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_78 #dimg1z{position:absolute;top:410px;left:63px;z-index:-1;width:406px;height:218px;} #page_78 #dimg1 #img1 {width:406px;height:218px;} #page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_79 #dimg1z{position:absolute;top:201px;left:0px;z-index:-1;width:468px;height:253px;} #page_79 #dimg1 #img1 {width:468px;height:253px;} #page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_80 #dimg1z{position:absolute;top:410px;left:0px;z-index:-1;width:491px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_80 #dimg1 #img1 {width:491px;height:1px;} #page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_85 #dimg1z{position:absolute;top:636px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_85 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_88 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_88 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_89 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_89 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_90 #dimg1z{position:absolute;top:115px;left:42px;z-index:-1;width:434px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_90 #dimg1 #img1 {width:434px;height:1px;} #page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_91 #dimg1z{position:absolute;top:115px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:349px;} #page_91 #dimg1 #img1 {width:416px;height:349px;} #page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_92 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_92 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_93 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_93 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_95 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_95 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_99 #dimg1z{position:absolute;top:98px;left:0px;z-index:-1;width:423px;height:646px;} #page_99 #dimg1 #img1 {width:423px;height:646px;} #page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_100 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_100 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_101 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_101 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_103 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_104 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_104 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_104 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_105 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_106 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_107 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_107 #dimg1z{position:absolute;top:95px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:649px;} #page_107 #dimg1 #img1 {width:415px;height:649px;} #page_108 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_109 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_109 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_109 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_110 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_111 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_111 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_111 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_112 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_112 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_112 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_113 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_113 #dimg1z{position:absolute;top:612px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_113 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_114 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_115 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_115 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_115 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_116 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_116 #dimg1z{position:absolute;top:684px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_116 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_117 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_118 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_119 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_120 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_121 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_122 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_123 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_124 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_125 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_126 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_127 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} .ft0{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 28px;} .ft1{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft2{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft3{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft4{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft5{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft6{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft7{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft8{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft9{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 17px;} .ft10{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft11{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft12{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft13{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft14{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft15{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;} .ft16{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;} .ft17{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;} .ft18{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft19{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft20{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft21{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 30px;} .ft22{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 30px;} .ft23{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft24{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 36px;l-h: 19px;} .ft25{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 18px;} .ft26{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;} .ft27{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;position: relative; bottom: 4px;} .ft28{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft29{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 36px;l-h: 18px;} .ft30{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft31{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft32{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft33{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft34{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft35{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft36{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft37{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft38{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 12px;} .ft39{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft40{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 13px;} .ft41{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft42{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft43{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft44{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft45{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 24px;l-h: 18px;} .ft46{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft47{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft48{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft49{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft50{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 21px;} .ft51{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;} .ft52{font: 10px 'Verdana' !important;color: #010000;l-h: 12px;} .ft53{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;} .ft54{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;} .ft55{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;position: relative; bottom: 3px;} .ft56{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft57{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;position: relative; bottom: 3px;} .ft58{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft59{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft60{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft61{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft62{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;} .ft63{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 12px;} .ft64{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;} .ft65{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 12px;} .ft66{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft67{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 13px;} .ft68{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 12px;} .ft69{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 14px;} .ft70{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 12px;} .ft71{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 14px;} .ft72{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft73{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft74{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft75{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft76{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft77{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft78{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft79{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft80{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;position: relative; bottom: 3px;} .ft81{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;} .ft82{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 15px;} .ft83{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft84{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 14px;} .ft85{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft86{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 15px;} .ft87{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 14px;} .ft88{font: 18px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 30px;} .ft89{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 30px;} .ft90{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft91{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft92{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft93{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft94{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft95{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft96{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft97{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft98{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft99{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 14px;} .ft100{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft101{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft102{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 12px;} .ft103{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft104{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft105{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 15px;l-h: 18px;} .ft106{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft107{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 12px;} .ft108{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;position: relative; bottom: 6px;} .ft109{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 17px;} .ft110{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 17px;} .ft111{font: 14px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 17px;} .p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p1{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p2{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px !important;} .p3{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p4{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p5{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p6{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p7{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p8{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p9{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p10{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p11{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p12{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p13{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p14{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p15{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p16{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p17{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p18{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p19{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p20{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p21{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p22{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p23{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p24{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p25{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p26{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p27{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px !important;} .p28{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p29{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 386px;margin-bottom: 0px !important;} .p30{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p31{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px !important;} .p32{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p33{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p34{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p35{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p36{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p37{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p38{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px !important;} .p39{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p40{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p41{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;} .p42{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p43{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p44{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p45{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p46{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p47{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p48{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p49{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p50{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p51{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 663px;margin-bottom: 0px !important;} .p52{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p53{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p54{text-align: left;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px !important;} .p55{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p56{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p57{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p58{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p59{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p60{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p61{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p62{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p63{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p64{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;} .p65{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p66{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p67{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p68{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p69{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p70{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p71{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p72{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p73{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p74{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p75{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p76{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p77{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p78{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p79{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p80{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p81{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p82{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p83{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 234px;margin-bottom: 0px !important;} .p84{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p85{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p86{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p87{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p88{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p89{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p90{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p91{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p92{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p93{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p94{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p95{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p96{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p97{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p98{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p99{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p100{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p101{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p102{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p103{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p104{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;} .p105{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p106{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p107{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p108{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p109{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p110{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p111{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p112{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p113{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p114{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p115{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p116{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px !important;} .p117{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p118{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p119{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p120{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:35px;height:12px;} .p121{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p122{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p123{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p124{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 179px;margin-bottom: 0px !important;} .p125{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p126{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p127{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p128{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p129{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p130{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p131{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p132{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p133{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p134{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 630px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p135{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p136{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;} .p137{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p138{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p139{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:48px;height:12px;} .p140{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 108px;margin-bottom: 0px !important;} .p141{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p142{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p143{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p144{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p145{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p146{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p147{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p148{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:205px;height:12px;} .p149{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p150{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p151{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p152{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p153{text-align: right;padding-right: 630px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p154{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p155{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p156{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p157{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px !important;} .p158{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p159{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px !important;} .p160{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p161{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p162{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p163{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p164{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p165{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p166{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p167{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p168{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p169{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p170{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px !important;} .p171{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p172{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p173{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p174{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;} .p175{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p176{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p177{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p178{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:46px;height:12px;} .p179{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p180{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p181{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p182{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;} .p183{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p184{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p185{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p186{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p187{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p188{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 458px;margin-bottom: 0px !important;} .p189{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p190{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p191{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p192{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p193{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p194{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p195{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p196{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p197{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p198{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p199{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 167px;margin-bottom: 0px !important;} .p200{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p201{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p202{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p203{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p204{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p205{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p206{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p207{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p208{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p209{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p210{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:31px;height:69px;} .p211{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p212{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p213{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;} .p214{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p215{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p216{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p217{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p218{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p219{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p220{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px !important;} .p221{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px !important;} .p222{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p223{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p224{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p225{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p226{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p227{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p228{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p229{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p230{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p231{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p232{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p233{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p234{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p235{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p236{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p237{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p238{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p239{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p240{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p241{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p242{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p243{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p244{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p245{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p246{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p247{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p248{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p249{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p250{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 128px;margin-bottom: 0px !important;} .p251{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p252{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p253{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p254{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p255{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p256{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p257{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p258{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p259{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p260{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p261{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p262{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p263{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p264{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p265{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p266{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p267{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p268{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p269{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p270{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p271{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p272{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p273{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p274{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p275{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p276{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p277{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px !important;} .p278{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p279{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p280{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 385px;margin-bottom: 0px !important;} .p281{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p282{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p283{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 120px;margin-bottom: 0px !important;} .p284{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p285{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p286{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p287{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p288{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p289{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 477px;margin-bottom: 0px !important;} .p290{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p291{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p292{text-align: left;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p293{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px !important;} .p294{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p295{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p296{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p297{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p298{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p299{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p300{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p301{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p302{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p303{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 121px;margin-bottom: 0px !important;} .p304{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p305{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p306{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 417px;margin-bottom: 0px !important;} .p307{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p308{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p309{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p310{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p311{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p312{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p313{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p314{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p315{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p316{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p317{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p318{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p319{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p320{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p321{text-align: center;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p322{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p323{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p324{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p325{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p326{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p327{text-align: center;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p328{text-align: center;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p329{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p330{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p331{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p332{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p333{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p334{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p335{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;} .p336{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p337{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p338{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p339{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p340{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p341{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p342{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p343{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p344{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p345{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p346{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px !important;} .p347{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p348{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p349{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p350{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;} .p351{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 112px;margin-bottom: 0px !important;} .p352{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p353{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p354{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p355{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p356{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p357{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p358{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p359{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p360{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p361{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p362{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p363{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p364{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p365{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p366{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p367{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 190px;margin-bottom: 0px !important;} .p368{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p369{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p370{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p371{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p372{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 177px;margin-bottom: 0px !important;} .p373{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p374{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p375{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p376{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p377{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p378{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p379{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;} .p380{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p381{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p382{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p383{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p384{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p385{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p386{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p387{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p388{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p389{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p390{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p391{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p392{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p393{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p394{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p395{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 272px;margin-bottom: 0px !important;} .p396{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p397{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p398{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p399{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p400{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p401{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p402{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p403{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 89px;margin-bottom: 0px !important;} .p404{text-align: left;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px !important;} .p405{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p406{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;} .p407{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;} .p408{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p409{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;} .p410{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p411{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p412{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p413{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p414{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 348px;margin-bottom: 0px !important;} .p415{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p416{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p417{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p418{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p419{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p420{text-align: left;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;} .p421{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;} .p422{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p423{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p424{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p425{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p426{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p427{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p428{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p429{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p430{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p431{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;} .p432{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p433{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p434{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p435{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p436{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p437{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p438{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;} .p439{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;} .p440{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p441{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p442{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;} .p443{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p444{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p445{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 646px;margin-bottom: 0px !important;} .p446{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p447{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p448{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p449{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p450{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p451{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p452{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p453{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p454{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p455{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p456{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p457{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p458{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p459{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p460{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p461{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 556px;margin-bottom: 0px !important;} .p462{text-align: left;padding-right: 504px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p463{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p464{text-align: left;padding-right: 651px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p465{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p466{text-align: left;padding-right: 462px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p467{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p468{text-align: left;padding-right: 651px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p469{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p470{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 222px;margin-bottom: 0px !important;} .td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 218px;vertical-align: bottom;} .td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;} .td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;} .td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;} .td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;} .td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;} .td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 384px;vertical-align: bottom;} .td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;} .td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 420px;vertical-align: bottom;} .td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;} .td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;} .td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 349px;vertical-align: bottom;} .td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;} .td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;} .td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 357px;vertical-align: bottom;} .td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;} .td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 333px;vertical-align: bottom;} .td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;} .td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 393px;vertical-align: bottom;} .td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;} .td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;} .td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;} .td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 390px;vertical-align: bottom;} .td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;} .td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;} .td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 408px;vertical-align: bottom;} .td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;} .td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 381px;vertical-align: bottom;} .td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 412px;vertical-align: bottom;} .td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 376px;vertical-align: bottom;} .td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;} .td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;} .td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;} .td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 382px;vertical-align: bottom;} .td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;} .td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 400px;vertical-align: bottom;} .td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;} .td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;} .td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 375px;vertical-align: bottom;} .td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 380px;vertical-align: bottom;} .td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 441px;vertical-align: bottom;} .td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 388px;vertical-align: bottom;} .td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;} .td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 328px;vertical-align: bottom;} .td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;} .td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 332px;vertical-align: bottom;} .td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 481px;vertical-align: bottom;} .td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 435px;vertical-align: bottom;} .td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 451px;vertical-align: bottom;} .td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 288px;vertical-align: bottom;} .td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 222px;vertical-align: bottom;} .td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;} .td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;} .td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;} .td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;} .td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;} .td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;} .td57{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;} .td58{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;} .td59{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;} .td60{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;} .td61{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;} .td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;} .td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;} .td64{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;} .td65{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;} .td66{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;} .td67{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;} .td68{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;} .td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;} .td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;} .td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;} .td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;} .td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;} .td74{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;} .td75{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;} .td76{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;} .td77{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;} .td78{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;} .td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;} .td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;} .td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;} .td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;} .td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;} .td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;} .td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;} .td86{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;} .td87{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;} .td88{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;} .td89{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;} .td90{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;} .td91{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;} .td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;} .td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;} .td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;} .td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;} .td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;} .td97{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;} .td98{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;} .td99{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;} .td100{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;} .td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;} .td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;} .td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;} .td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;} .td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;} .td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;} .td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;} .td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;} .td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;} .td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;} .td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;} .td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 190px;vertical-align: bottom;} .td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;} .td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;} .td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;} .td117{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;} .td118{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;} .td119{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;} .td120{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;} .td121{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;} .td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;} .td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;} .td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;} .td125{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 219px;vertical-align: bottom;} .td126{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;} .td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 219px;vertical-align: bottom;} .td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;} .td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;} .td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;} .td131{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;} .td132{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;} .td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;} .td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;} .td135{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;} .td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;} .td137{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 197px;vertical-align: bottom;} .td138{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;} .td139{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;} .td140{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;} .td141{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;} .td142{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 197px;vertical-align: bottom;} .td143{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;} .td144{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;} .td145{padding: 0px;margin: 0px;width: 197px;vertical-align: bottom;} .td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;} .td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;} .td148{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;} .td149{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;} .td150{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 185px;vertical-align: bottom;} .td151{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;} .td152{padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;} .td153{padding: 0px;margin: 0px;width: 185px;vertical-align: bottom;} .td154{padding: 0px;margin: 0px;width: 203px;vertical-align: bottom;} .td155{padding: 0px;margin: 0px;width: 307px;vertical-align: bottom;} .td156{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;} .td157{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;} .td158{padding: 0px;margin: 0px;width: 204px;vertical-align: bottom;} .td159{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;} .td160{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;} .td161{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;} .td162{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;} .td163{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;} .td164{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;} .td165{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;} .td166{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;} .td167{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;} .td168{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;} .td169{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;} .td170{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;} .td171{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;} .td172{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;} .td173{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;} .td174{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;} .td175{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;} .td176{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;} .td177{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;} .td178{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;} .td179{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;} .td180{padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;} .td181{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;} .td182{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;} .td183{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;} .td184{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;} .td185{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;} .td186{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td187{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td188{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;} .td189{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td190{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td191{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td192{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td193{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td194{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td195{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;} .td196{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;} .td197{padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;} .td198{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;} .td199{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;} .td200{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;} .td201{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;} .td202{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;} .td203{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;} .td204{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;} .td205{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;} .td206{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;} .td207{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;} .td208{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;} .td209{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;} .td210{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;} .td211{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;} .tr0{heightzzz: 22px;} .tr1{heightzzz: 52px;} .tr2{heightzzz: 17px;} .tr3{heightzzz: 18px;} .tr4{heightzzz: 21px;} .tr5{heightzzz: 38px;} .tr6{heightzzz: 29px;} .tr7{heightzzz: 20px;} .tr8{heightzzz: 28px;} .tr9{heightzzz: 57px;} .tr10{heightzzz: 16px;} .tr11{heightzzz: 37px;} .tr12{heightzzz: 19px;} .tr13{heightzzz: 27px;} .tr14{heightzzz: 47px;} .tr15{heightzzz: 14px;} .tr16{heightzzz: 49px;} .tr17{heightzzz: 30px;} .tr18{heightzzz: 24px;} .tr19{heightzzz: 25px;} .tr20{heightzzz: 15px;} .tr21{heightzzz: 13px;} .tr22{heightzzz: 23px;} .tr23{heightzzz: 26px;} .tr24{heightzzz: 35px;} .tr25{heightzzz: 10px;} .tr26{heightzzz: 34px;} .tr27{heightzzz: 50px;} .tr28{heightzzz: 4px;} .tr29{heightzzz: 12px;} .tr30{heightzzz: 8px;} .tr31{heightzzz: 46px;} .tr32{heightzzz: 45px;} .tr33{heightzzz: 31px;} .tr34{heightzzz: 6px;} .tr35{heightzzz: 9px;} .tr36{heightzzz: 3px;} .tr37{heightzzz: 2px;} .tr38{heightzzz: 11px;} .tr39{heightzzz: 32px;} .t0{width: 371px;margin-top: 31px;f:15px 'Verdana' !important;} .t1{width: 456px;margin-top: 167px;f:bold 15px 'Verdana' !important;} .t2{width: 419px;margin-leftZ: 34px;margin-top: 2px;f:13px 'Verdana' !important;} .t3{width: 419px;margin-leftZ: 34px;margin-top: 1px;f:13px 'Verdana' !important;} .t4{width: 419px;margin-leftZ: 34px;f:15px 'Verdana' !important;} .t5{width: 457px;f:15px 'Verdana' !important;} .t6{width: 530px;f:15px 'Verdana' !important;} .t7{width: 457px;margin-leftZ: 66px;f:15px 'Verdana' !important;} .t8{width: 535px;f:15px 'Verdana' !important;} .t9{width: 456px;f:15px 'Verdana' !important;} .t10{width: 419px;margin-leftZ: 101px;margin-top: 1px;f:13px 'Verdana' !important;} .t11{width: 535px;f:bold 11px 'Verdana' !important;} .t12{width: 530px;f:bold 11px 'Verdana' !important;} .t13{width: 535px;f:bold 9px 'Verdana' !important;} .t14{width: 469px;margin-leftZ: 59px;margin-top: 22px;f:italic 11px 'Verdana' !important;} .t15{width: 465px;margin-leftZ: 59px;margin-top: 35px;f:11px 'Verdana' !important;} .t16{width: 463px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 43px;f:9px 'Verdana' !important;} .t17{width: 473px;margin-leftZ: 59px;margin-top: 16px;f:italic 12px 'Verdana' !important;} .t18{width: 517px;margin-leftZ: 7px;margin-top: 29px;f:italic 11px 'Verdana' !important;} .t19{width: 407px;margin-leftZ: 2px;margin-top: 30px;f:9px 'Verdana' !important;} .t20{width: 393px;margin-leftZ: 50px;f:9px 'Verdana' !important;} .t21{width: 342px;margin-leftZ: 78px;f:9px 'Verdana' !important;color: #010000;} .t22{width: 473px;margin-leftZ: 59px;margin-top: 18px;f:italic 9px 'Verdana' !important;} .t23{width: 389px;margin-leftZ: 3px;margin-top: 23px;f:9px 'Verdana' !important;} .t24{width: 535px;margin-leftZ: 1px;f:bold 9px 'Verdana' !important;} .t25{width: 499px;margin-top: 18px;f:11px 'Verdana' !important;} .t26{width: 467px;margin-top: 16px;f:italic 12px 'Verdana' !important;} .t27{width: 535px;margin-leftZ: 2px;f:bold 9px 'Verdana' !important;} .t28{width: 452px;margin-top: 29px;f:9px 'Verdana' !important;} .t29{width: 339px;margin-leftZ: 79px;margin-top: 8px;f:8px 'Verdana' !important;} .t30{width: 499px;margin-top: 32px;f:11px 'Verdana' !important;} .t31{width: 465px;margin-top: 17px;f:italic 11px 'Verdana' !important;} .t32{width: 680px;margin-top: 10px;f:9px 'Verdana' !important;} .t33{width: 680px;margin-top: 9px;f:9px 'Verdana' !important;} .t34{width: 487px;margin-top: 18px;f:12px 'Verdana' !important;} .t35{width: 446px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 18px;f:13px 'Verdana' !important;} .t36{width: 501px;margin-leftZ: 9px;margin-top: 21px;f:8px 'Verdana' !important;} .t37{width: 540px;margin-top: 18px;f:11px 'Verdana' !important;} .t38{width: 477px;margin-leftZ: 57px;margin-top: 17px;f:12px 'Verdana' !important;} .t39{width: 457px;margin-top: 34px;f:12px 'Verdana' !important;} .t40{width: 465px;margin-top: 18px;f:13px 'Verdana' !important;} .t41{width: 407px;margin-leftZ: 1px;margin-top: 20px;f:11px 'Verdana' !important;} </STYLE> <DIV id="page_1"> <P class="p0 ft0">Till statsrådet och chefen för</P> <P class="p1 ft0">Socialdepartementet</P> <P class="p2 ft2">Genom regeringsbeslut den 4 februari 1999 bemyndigades chefen för Socialdepartementet, statsrådet Lars Engqvist, att tillkalla en kommitté bestående av forskare med uppdrag att göra ett välfärdsbokslut över <NOBR>1990-talet</NOBR> (direktiv 1999:7). Kommittén antog sedermera namnet ”Kommittén Välfärdsbokslut”. Under år 2000 överlämnade kommittén delbetänkandet <SPAN class="ft1">Välfärd vid vägskäl, utvecklingen under </SPAN><NOBR><SPAN class="ft1">1990-talet</SPAN></NOBR><SPAN class="ft1"> </SPAN>(SOU 2000:3) och de sex forskarvolymerna; <SPAN class="ft1">Välfärdens förutsättningar </SPAN>(SOU 2000:37), <SPAN class="ft1">Välfärd, vård och omsorg </SPAN>(SOU 2000:38), <SPAN class="ft1">Välfärd och skola </SPAN>(SOU 2000:39), <SPAN class="ft1">Välfärd och försörjning </SPAN>(SOU 2000:40), <SPAN class="ft1">Välfärd, ofärd och ojämlikhet </SPAN>(SOU 2000:41) samt <SPAN class="ft1">Two of a Kind? Economic crisis, policy responses and </SPAN><NOBR><SPAN class="ft1">well-being</SPAN></NOBR><SPAN class="ft1"> during the 1990s in Sweden and Finland </SPAN>(SOU 2000:83).</P> <P class="p3 ft2">Under år 2001 har kommittén kompletterat de tidigare beskrivningarna med uppgifter om utvecklingen under <NOBR>1990-talets</NOBR> sista år och arbetat med att täcka en del av de kunskapsluckor som identifierats. Kommittén har här strävat efter att ta fram fördjupad kunskap om såväl välfärdens nyckelområden som socialpolitiskt viktiga samhällsgrupper. Detta forskningsarbete publiceras nu i en serie betänkanden och utgör därmed en väsentlig grund för det slutbetänkande som kommittén skall överlämna i oktober år 2001. Hittills har kommittén överlämnat <SPAN class="ft1">Välfärdstjänster i omvandling</SPAN></P> <P class="p4 ft1"><SPAN class="ft2">(SOU 2001:52), </SPAN>Välfärd och arbete i arbetslöshetens årtionde <SPAN class="ft2">(SOU 2001:53), </SPAN>Ofärd i välfärden <SPAN class="ft2">(SOU 2001:54), </SPAN>Barns och ungdomars välfärd <SPAN class="ft2">(SOU 2001:55) och </SPAN>Funktionshinder och välfärd <SPAN class="ft2">(SOU 2001:56).</SPAN></P> <P class="p5 ft1"><SPAN class="ft2">Föreliggande volym, </SPAN>Välfärdens finansiering och fördelning, <SPAN class="ft2">är den sjätte och sista i serien av skrifter där nya forskarunderlag presenteras. I fokus för uppmärksamheten står denna gång frågor kring välfärdstatens finansiering och legitimitet samt olika aspekter på välfärdens fördelning.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_2"> <P class="p6 ft2">Kommitténs ledamöter tar inte ställning till innehållet i de enskilda kapitlen. Det är med andra ord författarnas analyser, tolkningar och slutsatser som presenteras här och författarna ansvarar själva för innehållet. Vår förhoppning är att föreliggande forskarvolym skall bidra till en nyanserad diskussion, baserad på kunskap kring välfärdens tillstånd och utveckling i Sverige.</P> <P class="p7 ft2">Stockholm i september 2001</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p8 ft2">Joakim Palme</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td0"><SPAN class="p8 ft2">Åke Bergmark</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td1"><SPAN class="p8 ft2">/Felipe Estrada</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td0"><SPAN class="p8 ft2">Johan Fritzell</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p8 ft2">Olof Bäckman</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td0"><SPAN class="p8 ft2">Olle Lundberg</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p8 ft2">Michael Gähler</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td0"><SPAN class="p8 ft2">Lena Sommestad</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p9 ft2">Ola Sjöberg</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td0"><SPAN class="p8 ft2">Marta Szebehely</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p8 ft2"><NOBR>Gun-Britt</NOBR> Trydegård</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_3"> <P class="p0 ft0">Innehåll</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td2"><SPAN class="p8 ft4">Introduktion ......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p10 ft4">11</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td2"><SPAN class="p8 ft5">Johan Fritzell och Joakim Palme</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p8 ft4">1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p11 ft6">Välfärdsstatens finansiering under <NOBR>1990-talet ...............</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p10 ft4">17</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p11 ft5">Ola Sjöberg</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p8 ft2">1.1</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p11 ft7">Inledning...................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p10 ft2">17</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p11 ft8">1.1.1 Syfte och avgränsningar................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p10 ft2">18</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p12 ft2"><SPAN class="ft2">1.2</SPAN><SPAN class="ft9">Välfärdsstatens finansiering – Sverige i ett historiskt och</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr3 td6"><SPAN class="p8 ft7">jämförande perspektiv..............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td7"><SPAN class="p10 ft2">19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p13 ft2"><SPAN class="ft2">1.3</SPAN><SPAN class="ft9">Den offentliga sektorns inkomster och utgifter under</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr3 td6"><SPAN class="p8 ft7"><NOBR>1990-talet ..................................................................................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td7"><SPAN class="p10 ft2">22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p13 ft2"><SPAN class="ft2">1.4</SPAN><SPAN class="ft9">Socialförsäkringarnas finansiering i Sverige under 1990-</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p8 ft7">talet............................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p10 ft2">25</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td6"><SPAN class="p8 ft2">1.4.1 Ekonomisk trygghet för familjer och barn..................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td7"><SPAN class="p10 ft2">31</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td6"><SPAN class="p8 ft2">1.4.2 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp......</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td7"><SPAN class="p10 ft2">34</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td6"><SPAN class="p8 ft2">1.4.3 Ekonomisk trygghet vid ålderdom ..............................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td7"><SPAN class="p10 ft2">37</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td6"><SPAN class="p8 ft2">1.4.4 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet..........................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td7"><SPAN class="p10 ft2">40</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p12 ft2"><SPAN class="ft2">1.5</SPAN><SPAN class="ft9">Finansieringen av kommunernas och landstingens</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td8"><SPAN class="p14 ft8">välfärdsåtaganden under <NOBR>1990-talet.........................................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td9"><SPAN class="p15 ft2">42</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td8"><SPAN class="p14 ft2">1.5.1 Den kommunala skattebasen och kommunernas</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td9"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td10"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td11"><SPAN class="p10 ft7">skatteintäkter.................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td9"><SPAN class="p15 ft2">46</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td10"><SPAN class="p14 ft2">1.5.2</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td11"><SPAN class="p10 ft2">Statsbidrag och skatteutjämningssystem.....................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td9"><SPAN class="p10 ft2">51</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td10"><SPAN class="p14 ft2">1.5.3</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td11"><SPAN class="p10 ft2">Kommunernas avgiftsfinansiering ...............................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td9"><SPAN class="p10 ft2">58</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td8"><SPAN class="p10 ft2">1.6 Sammanfattande diskussion.....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p15 ft2">61</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p8 ft2">Referenser</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p10 ft7">..........................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p15 ft2">65</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td9"><SPAN class="p15 ft10">5</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_4"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p8 ft11">Innehåll</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p8 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td14"><SPAN class="p10 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td15"><SPAN class="p10 ft13">Appendix ...........................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td17"><SPAN class="p10 ft2">69</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td12"><SPAN class="p16 ft4">2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td18"><SPAN class="p17 ft6">Social, avtalad och privat försäkring i Sverige under</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td17"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td12"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td18"><SPAN class="p10 ft4"><NOBR>1990-talet .................................................................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td17"><SPAN class="p10 ft4">71</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td12"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr12 td18"><SPAN class="p17 ft5">Gunvall Grip</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td17"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p16 ft2">2.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td18"><SPAN class="p10 ft7">Inledning ..................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td17"><SPAN class="p10 ft2">71</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p16 ft2">2.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td18"><SPAN class="p10 ft2">De tre försäkringssystemen ....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td17"><SPAN class="p10 ft2">74</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td12"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td13"><SPAN class="p17 ft2">2.2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td16"><SPAN class="p10 ft7">Social försäkring ...........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td17"><SPAN class="p10 ft2">75</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td12"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td13"><SPAN class="p17 ft2">2.2.2</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td16"><SPAN class="p10 ft7">Avtalad försäkring........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td17"><SPAN class="p10 ft2">79</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td12"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td13"><SPAN class="p17 ft2">2.2.3</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td16"><SPAN class="p10 ft7">Privat försäkring...........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td17"><SPAN class="p10 ft2">81</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td12"><SPAN class="p16 ft2">2.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr13 td18"><SPAN class="p10 ft2">Perspektiv på relationen offentlig och privat försäkring.......</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td17"><SPAN class="p10 ft2">83</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p16 ft2">2.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td18"><SPAN class="p10 ft2">Förändringar i respektive förmånsslag ...................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td17"><SPAN class="p10 ft2">87</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td12"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td13"><SPAN class="p17 ft2">2.4.1</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td16"><SPAN class="p10 ft7">Ålderspension...............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td17"><SPAN class="p10 ft2">87</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td12"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td13"><SPAN class="p17 ft2">2.4.2</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td16"><SPAN class="p10 ft7">Avtalad pensionsförsäkring .........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td17"><SPAN class="p10 ft2">90</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td12"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td13"><SPAN class="p17 ft2">2.4.3</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td16"><SPAN class="p10 ft7">Privat pensionsförsäkring ............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td17"><SPAN class="p10 ft2">91</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td12"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td13"><SPAN class="p17 ft2">2.4.4</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td16"><SPAN class="p10 ft7">Sjukförsäkring...............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td17"><SPAN class="p10 ft2">95</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td12"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td13"><SPAN class="p17 ft2">2.4.5</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td16"><SPAN class="p10 ft7">Avtalad sjukförsäkring .................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td17"><SPAN class="p10 ft2">97</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td12"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td13"><SPAN class="p17 ft2">2.4.6</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td16"><SPAN class="p8 ft8">Privat sjukförsäkring..................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td17"><SPAN class="p10 ft2">100</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td12"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td13"><SPAN class="p17 ft2">2.4.7</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td16"><SPAN class="p8 ft8">Arbetsskadeförsäkringen ...........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td17"><SPAN class="p10 ft2">101</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td12"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td13"><SPAN class="p17 ft2">2.4.8</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td16"><SPAN class="p8 ft8">Arbetslöshetsförsäkring.............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td17"><SPAN class="p10 ft2">103</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td12"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td13"><SPAN class="p17 ft2">2.4.9</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td16"><SPAN class="p8 ft7">Tandvårdsförsäkring...................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td17"><SPAN class="p10 ft2">105</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td12"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td13"><SPAN class="p17 ft2">2.4.10</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td16"><SPAN class="p8 ft2">Sjukvårdsförsäkring och övrigt..................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td17"><SPAN class="p10 ft2">107</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p18 ft2"><SPAN class="ft2">2.5</SPAN><SPAN class="ft9">Förändringarna och relationer mellan</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr12 td19"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr12 td20"><SPAN class="p17 ft7">försäkringsområdena .............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td21"><SPAN class="p10 ft2">109</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td19"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td22"><SPAN class="p17 ft2">2.5.1</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td23"><SPAN class="p19 ft14">Huvuddragen i förändringarna ..................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td21"><SPAN class="p10 ft2">109</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td19"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td22"><SPAN class="p17 ft2">2.5.2</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td23"><SPAN class="p19 ft15">Återverkningarna ........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td21"><SPAN class="p10 ft2">111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td19"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td22"><SPAN class="p17 ft2">2.5.3</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td23"><SPAN class="p19 ft15">Försäkringsförbundet ................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td21"><SPAN class="p10 ft2">113</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p8 ft2">2.6</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr13 td20"><SPAN class="p17 ft2">Tre alternativa trygghetsmodeller.........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td21"><SPAN class="p10 ft2">114</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td19"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td22"><SPAN class="p17 ft2">2.6.1</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td23"><SPAN class="p19 ft15">Medborgarlön .............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td21"><SPAN class="p10 ft2">115</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td19"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td22"><SPAN class="p17 ft2">2.6.2</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td23"><SPAN class="p19 ft15">Medborgarkonto ........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td21"><SPAN class="p10 ft2">117</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td19"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td22"><SPAN class="p17 ft2">2.6.3</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td23"><SPAN class="p19 ft15">Grundtrygghetsmodellen ...........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td21"><SPAN class="p10 ft2">118</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td19"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td22"><SPAN class="p17 ft2">2.6.4</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td23"><SPAN class="p19 ft16">Trygghetsmodellernas likhet .....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td21"><SPAN class="p10 ft2">118</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td19"><SPAN class="p8 ft2">2.7</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td20"><SPAN class="p17 ft7">Sammanfattande slutsatser....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td21"><SPAN class="p10 ft2">119</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td24"><SPAN class="p8 ft2">Referenser</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td23"><SPAN class="p19 ft15">........................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td21"><SPAN class="p10 ft2">125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td24"><SPAN class="p8 ft7">Appendix .........................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td23"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td21"><SPAN class="p10 ft2">129</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p20 ft10">6</P> </DIV> <DIV id="page_5"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD colspan=2 class="tr10 td25"><SPAN class="p8 ft11">Innehåll</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td26"><SPAN class="p10 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td25"><SPAN class="p8 ft7">Förkortningar ..................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p21 ft2">129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td4"><SPAN class="p8 ft4">3</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td27"><SPAN class="p11 ft6">Inkomstfördelningens trender under <NOBR>1990-talet ..........</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr11 td26"><SPAN class="p21 ft4">131</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td27"><SPAN class="p11 ft5">Johan Fritzell</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td26"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p8 ft2">3.1</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td27"><SPAN class="p11 ft7">Introduktion...........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td26"><SPAN class="p21 ft2">131</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p13 ft2"><SPAN class="ft2">3.2</SPAN><SPAN class="ft9">Att studera fördelningen av inkomster, några</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr12 td28"><SPAN class="p10 ft2">överväganden ..........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td17"><SPAN class="p10 ft2">134</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td28"><SPAN class="p10 ft2">3.2.1 Inkomstbildningsprocessen........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td17"><SPAN class="p10 ft2">134</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td28"><SPAN class="p10 ft7">3.3 Datamaterial............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td17"><SPAN class="p10 ft2">139</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p13 ft2"><SPAN class="ft2">3.4</SPAN><SPAN class="ft9">Den allmänna inkomstutvecklingen och inkomstför-</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr12 td28"><SPAN class="p10 ft2">delningens övergripande förändringar <NOBR>1991–1999 ...............</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr12 td21"><SPAN class="p15 ft2">140</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td28"><SPAN class="p10 ft2">3.5 Ofärdsutvecklingen: förekomsten av låga inkomster ..........</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td21"><SPAN class="p10 ft2">146</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p13 ft2"><SPAN class="ft2">3.6</SPAN><SPAN class="ft9">Förändrade inkomstrelationer mellan</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td29"><SPAN class="p8 ft7">sociodemografiska grupper....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td17"><SPAN class="p10 ft2">149</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td30"><SPAN class="p8 ft2">3.6.1</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td31"><SPAN class="p22 ft7">Familj och livscykel.....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td17"><SPAN class="p10 ft2">150</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td29"><SPAN class="p8 ft2">3.6.2 Skillnader efter födelseland och vistelsetid ...............</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td17"><SPAN class="p10 ft2">151</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td30"><SPAN class="p8 ft2">3.6.3</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td31"><SPAN class="p22 ft7">Klass och förvärvsarbete.............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td17"><SPAN class="p10 ft2">153</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p12 ft2"><SPAN class="ft2">3.7</SPAN><SPAN class="ft9">Dekomponering av inkomstojämlikheten efter</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr7 td32"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td33"><SPAN class="p10 ft7">befolkningsgrupper ................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td21"><SPAN class="p15 ft2">154</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td32"><SPAN class="p8 ft2">3.8</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td33"><SPAN class="p10 ft2">De låga inkomsternas sociala fördelning ..............................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td21"><SPAN class="p15 ft2">158</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td32"><SPAN class="p8 ft2">3.9</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td33"><SPAN class="p10 ft2">Inkomststrukturen under <NOBR>1990-talet ....................................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td21"><SPAN class="p15 ft2">164</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td32"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td33"><SPAN class="p10 ft2">3.9.1 Inkomstslag och metodik...........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td21"><SPAN class="p15 ft2">165</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td32"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td33"><SPAN class="p10 ft2">3.9.2 Inkomststrukturen i olika inkomstklasser ................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td21"><SPAN class="p10 ft2">165</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td32"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td33"><SPAN class="p23 ft2">3.9.3 Dekomponering och omfördelning efter</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td21"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td32"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td33"><SPAN class="p10 ft2">inkomstkällor ..............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td21"><SPAN class="p10 ft2">168</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td32"><SPAN class="p8 ft2">3.10</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td33"><SPAN class="p10 ft2">Sammanfattning och slutdiskussion......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td21"><SPAN class="p15 ft2">173</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td28"><SPAN class="p10 ft7">Referenser ........................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td21"><SPAN class="p15 ft2">177</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td28"><SPAN class="p24 ft2">Appendix A: Angreppssätt, definitioner och metodologiska</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td21"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td32"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td33"><SPAN class="p10 ft7">diskussioner ............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td21"><SPAN class="p15 ft2">182</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td28"><SPAN class="p10 ft7">Inkomstbegreppet ...........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td21"><SPAN class="p15 ft2">182</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td28"><SPAN class="p10 ft2">Individer, hushåll och försörjningsbördor.....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td21"><SPAN class="p15 ft2">183</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td28"><SPAN class="p10 ft7">Inkomstens tidsaspekt ....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td21"><SPAN class="p10 ft2">186</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td32"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td21"><SPAN class="p15 ft10">7</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_6"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr10 td34"><SPAN class="p8 ft11">Innehåll</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td35"><SPAN class="p25 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td34"><SPAN class="p16 ft4">4</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td36"><SPAN class="p8 ft6">Konsumtionsmönster och välfärd under <NOBR>1990-talet ......</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr11 td37"><SPAN class="p10 ft4">189</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td34"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td36"><SPAN class="p8 ft5">Peter Dellgran och Niklas Karlsson</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td37"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td34"><SPAN class="p16 ft2">4.1</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td36"><SPAN class="p8 ft7">Inledning ................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td37"><SPAN class="p10 ft2">189</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td34"><SPAN class="p16 ft2">4.2</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td36"><SPAN class="p8 ft2">Konsumtion och välfärd – några utgångspunkter ...............</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td37"><SPAN class="p10 ft2">193</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td34"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td36"><SPAN class="p8 ft2">4.2.1 Konsumtionens drivkrafter, komplexitet och</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td37"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td34"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td36"><SPAN class="p26 ft7">förändring ...................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td37"><SPAN class="p10 ft2">195</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td34"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td36"><SPAN class="p8 ft2">4.2.2 Tilltagande sårbarhet och ökade krav på kunskap</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td37"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td34"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td36"><SPAN class="p26 ft7">och kompetens............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td37"><SPAN class="p10 ft2">199</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td34"><SPAN class="p16 ft2">4.3</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td36"><SPAN class="p8 ft8">Underlagsmaterial och bearbetning......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td37"><SPAN class="p10 ft2">200</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td34"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td36"><SPAN class="p8 ft2">4.3.1 Utgiftsundersökningarnas innehåll och</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td37"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td34"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td36"><SPAN class="p26 ft7">begränsningar..............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td37"><SPAN class="p10 ft2">200</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td34"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td36"><SPAN class="p8 ft2">4.3.2 Bearbetning och nya varugruppsindelningar ............</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td37"><SPAN class="p10 ft2">203</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p18 ft2"><SPAN class="ft2">4.4</SPAN><SPAN class="ft9">Den allmänna konsumtionsutvecklingen under 1990-</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr3 td38"><SPAN class="p8 ft7">talet .........................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td21"><SPAN class="p10 ft2">207</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p18 ft2"><SPAN class="ft2">4.5</SPAN><SPAN class="ft9">Konsumtionsmönster: förändringar och skillnader</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td39"><SPAN class="p11 ft7">mellan olika grupper ..............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p10 ft2">217</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td37"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p11 ft2">4.5.1 Konsumtionsmönster hos olika hushållstyper .........</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td37"><SPAN class="p10 ft2">220</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td37"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td39"><SPAN class="p11 ft2">4.5.2 Konsumtionsmönster hos olika inkomst- och</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td37"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td37"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p10 ft2">socioekonomiska grupper..........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td37"><SPAN class="p10 ft2">226</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td37"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p11 ft2">4.5.3 Konsumtionsmönster och sysselsättning .................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td37"><SPAN class="p10 ft2">233</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td37"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td39"><SPAN class="p11 ft2">4.5.4 Inkomst och andra faktorers betydelse för</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td37"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td37"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td39"><SPAN class="p10 ft2">konsumtion – multivariata analyser ..........................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td37"><SPAN class="p10 ft2">234</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td37"><SPAN class="p8 ft2">4.6</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td39"><SPAN class="p11 ft8">Den riskabla konsumtionen..................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td37"><SPAN class="p10 ft2">239</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td37"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p11 ft2">4.6.1 Skuldproblemens framväxt och orsaker....................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td37"><SPAN class="p10 ft2">239</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td37"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td39"><SPAN class="p11 ft2">4.6.2 Nya risker och marginaliseringsfenomen?................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td37"><SPAN class="p10 ft2">241</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td37"><SPAN class="p8 ft2">4.7</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td39"><SPAN class="p11 ft2">Några slutsatser och avslutande kommentarer....................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td37"><SPAN class="p10 ft2">244</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td25"><SPAN class="p10 ft7">Referenser........................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td37"><SPAN class="p10 ft2">248</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td37"><SPAN class="p8 ft4">5</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td39"><SPAN class="p11 ft4">Incitament och arbetsutbud – En diskussion och</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td37"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td37"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td39"><SPAN class="p11 ft4">kunskapsöversikt.......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td37"><SPAN class="p10 ft4">251</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td37"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td39"><SPAN class="p11 ft5">Ola Sjöberg och Olof Bäckman</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td37"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td37"><SPAN class="p8 ft2">5.1</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td39"><SPAN class="p11 ft7">Inledning ................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td37"><SPAN class="p10 ft2">251</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td37"><SPAN class="p8 ft2">5.2</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td39"><SPAN class="p11 ft2">Incitament, ekonomisk effektivitet och social rörlighet.....</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td37"><SPAN class="p10 ft2">254</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p27 ft10">8</P> </DIV> <DIV id="page_7"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr15 td40"><SPAN class="p8 ft11">Innehåll</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td10"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p28 ft2"><SPAN class="ft2">5.3</SPAN><SPAN class="ft9">Incitamentsstrukturer och incitamentseffekter i de</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr12 td3"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr12 td41"><SPAN class="p10 ft2">svenska skatte- och transfereringssystemen.........................</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td42"><SPAN class="p15 ft2">261</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td13"><SPAN class="p17 ft2">5.3.1</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td43"><SPAN class="p10 ft7">Arbetslöshetsförsäkringen .........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td42"><SPAN class="p10 ft2">261</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td3"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td13"><SPAN class="p17 ft2">5.3.2</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td43"><SPAN class="p10 ft2">Sjukförsäkring och förtidspensioner .........................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td42"><SPAN class="p15 ft2">271</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td13"><SPAN class="p17 ft2">5.3.3</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td43"><SPAN class="p10 ft7">Skattesystemet.............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td42"><SPAN class="p15 ft2">288</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td3"><SPAN class="p8 ft2">5.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr13 td41"><SPAN class="p10 ft2">Marginaleffekter – exemplet barnfamiljer.............................</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td42"><SPAN class="p15 ft2">295</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td3"><SPAN class="p8 ft2">5.5</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td41"><SPAN class="p10 ft2">Sammanfattande diskussion...................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td42"><SPAN class="p15 ft2">305</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td44"><SPAN class="p10 ft15">Referenser ........................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td43"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td42"><SPAN class="p15 ft2">311</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td3"><SPAN class="p8 ft4">6</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td41"><SPAN class="p17 ft6">Etnisk segregation i skolan – effekter på ungdomars</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td42"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td3"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr12 td41"><SPAN class="p17 ft6">betyg och övergången till gymnasieskolan ...................</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td42"><SPAN class="p15 ft4">319</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td41"><SPAN class="p17 ft5">Helen Dryler</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td42"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p8 ft2">6.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td41"><SPAN class="p10 ft7">Tidigare studier.......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td42"><SPAN class="p15 ft2">321</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td3"><SPAN class="p8 ft2">6.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td41"><SPAN class="p10 ft2">Invandrarsammansättning som skoleffekt: mekanismer .....</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td42"><SPAN class="p10 ft2">325</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td3"><SPAN class="p8 ft2">6.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td41"><SPAN class="p10 ft2">Förändringar <NOBR>1990-talet .........................................................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td42"><SPAN class="p15 ft2">327</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td3"><SPAN class="p8 ft2">6.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td41"><SPAN class="p10 ft7">Datamaterial............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td42"><SPAN class="p15 ft2">330</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td3"><SPAN class="p8 ft2">6.5</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td41"><SPAN class="p10 ft7">Variabler..................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td42"><SPAN class="p15 ft2">331</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td3"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td13"><SPAN class="p17 ft2">6.5.1</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td43"><SPAN class="p10 ft7">Utfall............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td42"><SPAN class="p15 ft2">331</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td13"><SPAN class="p17 ft2">6.5.2</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td43"><SPAN class="p10 ft7">Oberoende variabler ...................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td42"><SPAN class="p15 ft2">332</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td3"><SPAN class="p8 ft2">6.6</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p17 ft2">Metod</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td43"><SPAN class="p10 ft7">......................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td42"><SPAN class="p15 ft2">334</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td3"><SPAN class="p8 ft2">6.7</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td41"><SPAN class="p10 ft8">Empiriska analyser..................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td42"><SPAN class="p15 ft2">335</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td3"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td13"><SPAN class="p17 ft2">6.7.1</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td43"><SPAN class="p10 ft7">Betygsgenomsnitt .......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td42"><SPAN class="p15 ft2">337</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td3"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td41"><SPAN class="p17 ft2">6.7.2 Övergång till 3- eller <NOBR>4-årig</NOBR> teoretisk</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td42"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td13"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td43"><SPAN class="p10 ft7">gymnasielinje eller program........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td42"><SPAN class="p15 ft2">341</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td41"><SPAN class="p10 ft2">6.7.3 Låga eller ofullständiga betyg.....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td42"><SPAN class="p15 ft2">345</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td3"><SPAN class="p8 ft2">6.8</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr13 td41"><SPAN class="p10 ft2">Slutsatser och diskussion .......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td42"><SPAN class="p15 ft2">348</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td44"><SPAN class="p10 ft15">Referenser ........................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td43"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td42"><SPAN class="p15 ft2">352</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td3"><SPAN class="p8 ft4">7</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td41"><SPAN class="p17 ft4">Kan man lita på välfärdsstaten? – Risk, tilltro och</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td42"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td3"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr12 td41"><SPAN class="p17 ft4">betalningsvilja i den svenska välfärdsopinionen</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td42"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td41"><SPAN class="p17 ft4"><NOBR>1997–2000.............................................................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td42"><SPAN class="p15 ft4">357</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td3"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr12 td41"><SPAN class="p17 ft5">Stefan Svallfors</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td42"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td3"><SPAN class="p8 ft2">7.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td41"><SPAN class="p10 ft7">Inledning.................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td42"><SPAN class="p15 ft2">357</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td3"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td13"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td43"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td42"><SPAN class="p15 ft10">9</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_8"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p8 ft11">Innehåll</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p8 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td14"><SPAN class="p10 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p16 ft2">7.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td20"><SPAN class="p17 ft7">Forskningsläget......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td21"><SPAN class="p10 ft2">358</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td12"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td13"><SPAN class="p17 ft2">7.2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p8 ft7">Nya frågor...................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td21"><SPAN class="p10 ft2">359</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td12"><SPAN class="p16 ft2">7.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr13 td20"><SPAN class="p17 ft7">Data och analysstrategier ......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td21"><SPAN class="p10 ft2">360</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td12"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td20"><SPAN class="p17 ft2">7.3.1 Tilltro och betalningsvilja: empiriska indikatorer ....</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td21"><SPAN class="p10 ft2">362</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td12"><SPAN class="p16 ft2">7.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr13 td20"><SPAN class="p17 ft2">Riskbedömningar och betalningsvilja <NOBR>1997–2000................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr13 td21"><SPAN class="p10 ft2">364</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td12"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td13"><SPAN class="p17 ft2">7.4.1</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p8 ft7">Risk och tillit ..............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td21"><SPAN class="p10 ft2">364</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td12"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td13"><SPAN class="p17 ft2">7.4.2</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p8 ft2">Individuell skattebetalningsvilja ................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td21"><SPAN class="p10 ft2">366</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td12"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td20"><SPAN class="p17 ft2">7.4.3 Samband mellan olika attityddimensioner................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td21"><SPAN class="p10 ft2">367</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td12"><SPAN class="p16 ft2">7.5</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr13 td20"><SPAN class="p17 ft2">Klass, kön och familjetyper: gruppskillnader <NOBR>1997–2000....</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr13 td21"><SPAN class="p10 ft2">371</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p16 ft2">7.6</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td20"><SPAN class="p17 ft7">Slutsats....................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td21"><SPAN class="p10 ft2">380</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td15"><SPAN class="p16 ft15">Referenser .......................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td45"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td21"><SPAN class="p10 ft2">383</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr8 td46"><SPAN class="p16 ft2">Bilaga A Gruppmedelvärden på enskilda frågor............................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td21"><SPAN class="p10 ft2">385</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr8 td46"><SPAN class="p16 ft2">Bilaga B Jämförelse åldersintervallet <NOBR>29–76</NOBR> år med</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td21"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td12"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr12 td20"><SPAN class="p17 ft8">åldersintervallet <NOBR>18–76</NOBR> år 1997..............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td21"><SPAN class="p10 ft2">388</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr8 td46"><SPAN class="p16 ft8">Bilaga C Utdrag ur frågeformulär..................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td21"><SPAN class="p10 ft2">389</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td15"><SPAN class="p16 ft17">Författarna......................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td45"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td21"><SPAN class="p10 ft18">391</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p29 ft10">10</P> </DIV> <DIV id="page_9"> <P class="p0 ft0">Introduktion</P> <P class="p30 ft19">Johan Fritzell och Joakim Palme</P> <P class="p31 ft2">Under <NOBR>1990-talet</NOBR> har frågor kring välfärdens fördelning och välfärdsstatens finansiering på olika sätt kommit i fokus. Kommittén Välfärdsbokslut har i en rad betänkanden uppmärksammat olika teman och förhållanden med anknytning till både fördelnings- och finansieringsfrågor. I den här volymen ingår sju studier som på olika sätt försöker att fylla luckor i den kunskap som hittills kunnat presenteras. De har samtliga koppling till de två övergripande frågorna, men anknyter till dem på olika sätt.</P> <P class="p32 ft2">Finansieringsfrågan rymmer inte bara frågor om hur den finansiella bördan av de välfärdsstatliga arrangemangen skall fördelas i samhället mellan stat, arbetsgivare och medborgare, och frågor kring det finansiella ansvaret mellan stat och kommun för olika åtgärder. Frågan om finansiering är också central när det gäller fördelningen av ansvaret mellan social försäkring, avtalslösningar mellan parterna på arbetsmarknaden och övrig privat försäkring. Finansieringsfrågorna är också intimt förknippade med de incitamentsstrukturer som beror på utformningen av de socialpolitiska programmens förmåner. Vare sig incitamenten påverkar människors beteenden i en negativ eller positiv riktning så får detta konsekvenser för möjligheterna att i slutändan finansiera dessa förmåner.</P> <P class="p33 ft2">Fördelningsfrågan är på olika sätt relaterad till hur man organiserat finansieringen av trygghetssystemen. Inkomsternas fördelning påverkas direkt av hur man utformar skatter och transfereringar. De välfärdsstatliga och fördelningsmässiga implikationerna av inkomstfördelningen går emellertid inte att fullt ut bedöma om inte samtidigt villkor knutna till konsumtionen beaktas, inte minst kostnaderna för boende. Också här kommer finansieringsfrågor in, bl.a. olika konsumtionsskatter och deras betydelse som utgiftspost för konsumenter och ev. intäktskälla för socialpolitiken. Fördelningsfrågorna handlar dock inte bara om</P> <P class="p34 ft10">11</P> </DIV> <DIV id="page_10"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td47"><SPAN class="p8 ft11">Introduktion</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td10"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p35 ft2">inkomst och konsumtion här och nu utan också om hur livschanserna på sikt gestaltar sig för olika grupper av människor, och här framstår utbildningssystemet som en central faktor.</P> <P class="p36 ft2">Den legitimitet som olika institutioner åtnjuter i samhället är rimligen avhängig en rad förhållanden. När det gäller de välfärdsstatliga systemen torde såväl finansieringssom fördelningsfrågor spela viktiga roller. Det är uppenbart att frågor kring vem som skall betala skatter och avgifter – och kanske framförallt hur mycket – rymmer flera legitimitetsaspekter. Incitamentsstrukturen i de olika systemen, inte minst om vi inkluderar <NOBR>icke-ekonomiska</NOBR> incitament, är också förknippade med legitimiteten liksom föreställningar om beteendeeffekter. Framförallt om systemen överutnyttjas. I slutändan hänger rimligen också medborgarna betalningsvilja till systemen på vilken tilltro man sätter till att de utfästelser som gjorts faktiskt kommer att levereras.</P> <P class="p37 ft2">Flera studier i den här volymen tar upp glömda aspekter av välfärd och välfärdsstat. Uppmärksamheten i välfärdsstatsforskningen har t.ex. huvudsakligen ägnats åt utgifter och sociala rättigheter medan finansieringsfrågorna ofta kommit i skymundan. När fattigdom och låginkomstproblem har studerats har fokus riktats mot inkomsterna i sig medan konsumtionsfrågor rönt förvånansvärt liten systematiskt granskning ur ett socialpolitiskt perspektiv. När det gäller olika institutionella former för att organisera försäkring med anknytning till välfärdsfrågor har den avtalade och privata försäkringen utgjort i stora stycken vita fläckar på den socialpolitiska kartan. Även om segregationen i Sverige under <NOBR>1990-talet</NOBR> i sig blivit systematiskt belyst, också inom ramen för Kommitténs arbete, har segregationens konsekvenser på det hela taget förblivit outforskade. I debatten förekommer också mycket starka påståenden om inkomstklyftornas utveckling under <NOBR>1990-talet,</NOBR> om betydelsen av incitamentsproblem i skatte- och transfereringssystemen samt om medborgarnas tillit och betalningsvilja i förhållande till de centrala välfärdsstatliga programområdena. Det är förstås orimligt att förvänta sig att alla de kunskapsluckor som här antyds skall kunna täckas inom ramen för den här forskarvolymen. Det förhållandet att luckorna gäller områden i samhället som är föremål för stor uppmärksamhet, inte minst i den politiska debatten, gör emellertid att alla tillskott i form av tillförlitlig kunskap måste betraktas som välkomna.</P> <P class="p38 ft10">12</P> </DIV> <DIV id="page_11"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr15 td48"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p8 ft20">Introduktion</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p39 ft2">Ola Sjöberg är författare till Kapitel 1<SPAN class="ft1">, Välfärdsstatens finansiering under </SPAN><NOBR><SPAN class="ft1">1990-talet</SPAN>,</NOBR> där förändringar i den svenska välfärdsstatens finansiering granskas. Välfärdsstaten finansieras till stora delar genom beskattning av arbetsinkomster, och massarbetslösheten under <NOBR>1990-talet</NOBR> innebar därför stora påfrestningar på statens och kommunernas ekonomi. Författaren visar att medan statens finanser i stort sett har hämtat sig från dessa påfrestningar, dras många kommuner och landsting fortfarande med betydande underskott. Variationen mellan olika kommuner och landsting med avseende på deras ekonomiska situation är dock stor. Trots de ekonomiska påfrestningarna kan författaren inte påvisa några avgörande förskjutningar i finansieringssystemen under <NOBR>1990-talet,</NOBR> vilket inte hindrar att det finns nya viktiga inslag. I transfereringssystemet har en rad olika fonder försvunnit och medan en del av pensionssystemet blivit fullt fonderat, samtidigt som egenavgifter ökat i betydelse som finansieringskälla. Kommunerna har i ökad omfattning börjat använda sig av brukaravgifter, samtidigt som viktiga förändringar i relationen mellan stat och kommun har skett. Dessa förändringar, bl.a. i form av kravet på att kommunerna skall ha en budget i balans samt förändringar i utjämningssystem och statsbidrag, har skapat delvis nya villkor för kommunerna att finansiera sin verksamhet på välfärdens område.</P> <P class="p40 ft1"><SPAN class="ft2">I Kapitel 2, </SPAN>Social, avtalad och privat försäkring i Sverige under <NOBR>1990-talet<SPAN class="ft2">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft2"> tar författaren Gunvall Grip också sin utgångspunkt i de välfärdstatliga programmen. Hans fokus är emellertid riktat mot de avtalade och privata försäkringarna samt förhållandet mellan social och avtalad/privat försäkring. Grip observerar en ökad betydelse för avtalad och privat försäkring under decenniet, men det är en utveckling som ser väldigt olika ut mellan olika förmånsslag och försäkringsområden. Grip identifierar olika typer av samspel mellan social, avtalad och privat försäkring. Flera av de nedskärningar som gjorts i den offentliga försäkringen har lett till ett ökat inslag av privat försäkring, men inte på alla områden. Andra faktorer utanför den sociala försäkringens domäner har också påverkat utvecklingen. Det gäller såväl ändrade skatteregler som marknadsföring från försäkringsbranschen. Värt att notera är också att det inte uppstått hållbara privata lösningar på alla de områden där den sociala försäkringen minskat i betydelse. Det gäller inte minst tandvårdsförsäkringen, men i praktiken också de privata arbetslöshetsförsäkringarna.</SPAN></P> <P class="p41 ft10">13</P> </DIV> <DIV id="page_12"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td47"><SPAN class="p8 ft11">Introduktion</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td10"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p42 ft1"><SPAN class="ft2">I Kapitel 3</SPAN>, Inkomstfördelningens trender under <NOBR>1990-talet<SPAN class="ft2">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft2"> redovisar författaren Johan Fritzell följande resultat: Under lågkonjunkturen förblev inkomstfördelningen i stort sett oförändrad. Under andra halvan av decenniet ökar däremot inkomstspridningen främst genom en ökning av inkomsterna i toppen av inkomstfördelningen. Samtidigt har det skett en viss ökning av andelen med låga inkomster. Under decenniet har andelen barn som växer upp i familjer med knappa inkomster ökat medan ålderspensionärerna som grupp har klarat sig bäst ekonomiskt under decenniet. Inkomstens sammansättning har också genomgått betydande förändringar. I inkomstfördelningens lägre skikt har betydelsen av selektiva bidrag ökat, medan kapitalinkomsternas betydelse har ökat i fördelningen översta skikt. Fritzell visar att faktorinkomsternas blev klart mer ojämnt fördelade under den ekonomiska krisen men att detta inte fick genomslag i ökad spridning av de disponibla inkomsterna. Välfärdsstatens transfereringar och skatter synes ha varit betydelsefulla motverkande krafter.</SPAN></P> <P class="p43 ft2">Det som Peter Dellgran och Niklas Karlsson uppmärksammar i Kapitel 4, <SPAN class="ft1">Konsumtionsmönster och välfärd under </SPAN><NOBR><SPAN class="ft1">1990-talet</SPAN>,</NOBR> är de socialpolitiska aspekter som kan läggas på konsumtion av olika slag. Inkomstnivåer är otillräckliga som välfärdsindikatorer om de inte kan sättas i relation till konsumtionsfrågor, t.ex. bostadskostnader. I viktiga avseenden menar Dellgran och Karlsson att den bild som givits i tidigare betänkanden från Kommittén Välfärdsbokslut bekräftas av deras analyser av SCB:s hushållsutgiftsundersökningar. Det som framkommer av utgiftsundersökningarna är att bostadskostnaderna har stor betydelse för hushållens möjligheter att konsumera utöver livets nödtorft. Det gäller inte minst för barnfamiljerna. Författarna pekar också på det angelägna i att fylla de kunskapsluckor som finns när det gäller förutsättningarna för olika grupper att möta de förändringar som sker i ekonomin, inte bara på varu- och tjänstemarknaderna utan också på kreditmarknaden.</P> <P class="p44 ft1"><SPAN class="ft2">Kapitel 5, </SPAN>Incitament och arbetsutbud – En diskussion och kunskapsöversikt<SPAN class="ft2">, är författat av Ola Sjöberg och Olof Bäckman. Där beskrivs incitamentsstrukturens utseende inom viktiga delar av den svenska välfärdsstaten och hur den förändrats under </SPAN><NOBR><SPAN class="ft2">1990-talet.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft2"> Författarna ger vidare en översikt av den forskning som försökt uppskatta betydelsen av den här typen av incitament för individers arbetsutbud. Överlag har incitamenten för arbete ökat i de system som behandlas i detta kapitel, men det finns fortfarande stora</SPAN></P> <P class="p45 ft10">14</P> </DIV> <DIV id="page_13"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr15 td48"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p8 ft20">Introduktion</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p46 ft2">marginaleffekter i viktiga delar av den svenska välfärdsstaten. Författarnas genomgång av forskningen visar att även om olika socialpolitiska program påverkar individers arbetsutbud, är dessa effekter enligt de flesta studier förhållandevis små och otillräckliga för att förklara de stora förändringar i t.ex. arbetslöshet och sjukfrånvaro vi kunnat observera under <NOBR>1990-talet.</NOBR></P> <P class="p47 ft1"><SPAN class="ft2">Kapitel 6 av Helén Dryler, </SPAN>Etnisk segregation i skolan – effekter på ungdomars betyg och övergång till gymnasieskolan<SPAN class="ft2">, belyser en central fråga för såväl skolan som samhället i stort. Författaren analyserar nya data där det finns information om såväl de enskilda elevernas uppväxtvillkor, som uppgifter om skolans </SPAN><NOBR><SPAN class="ft2">socio-ekonomiska</SPAN></NOBR><SPAN class="ft2"> och etniska sammansättning. Som Dryler påpekar är det nödvändigt att ha samtidig information om detta för att kunna uttala sig om skolsegregationens betydelse. Hon finner att betygsgenomsnittet vid början av </SPAN><NOBR><SPAN class="ft2">1990-talet</SPAN></NOBR><SPAN class="ft2"> påverkades negativt av att gå i en skola där många elever har invandrarbakgrund men att detta inte gäller vid slutet av </SPAN><NOBR><SPAN class="ft2">1990-talet.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft2"> Risken för ofullständiga betyg är större i invandrartäta skolor, även om den risken inte har ökat. Drylers analyser visar samtidigt – vilket kanske är mer överraskande – att eleverna i invandrartäta skolor i högre grad läser vidare på teoretiska gymnasielinjer, och att detta gäller såväl i inledningen som mot slutet av </SPAN><NOBR><SPAN class="ft2">1990-talet.</SPAN></NOBR></P> <P class="p48 ft1"><SPAN class="ft2">I Kapitel 7, </SPAN>Kan man lita på välfärdsstaten? Risk, tilltro och betalningsvilja i den svenska välfärdsopinionen <NOBR>1997–2000<SPAN class="ft2">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft2"> tar Stefan Svallfors upp såväl finansieringssom legitimitetsaspekter på utvecklingen i den svenska folkopinionen. Svallfors visar att tilliten och betalningsviljan för välfärdspolitiska områden i stort är oförändrade mellan 1997 och år 2000. Bakom denna övergripande stabilitet finner han dock tendenser till en polarisering av välfärdspolitisk tillit på så vis att tilliten tycks öka något i de grupper som redan tidigare hade störst tillit och vice versa. En aspekt av tillit rör den risk människor upplever för olika försörjnings- och vårdproblem. Här visar det sig att ensamstående föräldrar anser sig ha en betydligt högre risk än andra sociodemografiska grupper. När det gäller välfärdsområden konstaterar Svallfors att pensionssystemet dras med ett tillitsproblem och att det område där människors tillit har minskat är sjukvården.</SPAN></P> <P class="p49 ft2">Tidigare versioner av kapitlen i föreliggande volym har varit föremål för vetenskaplig granskning. Detta gjordes inom ramen för en serie seminarier som kommittén arrangerade. Ett stort tack till de externa forskare och experter som kommenterat de olika bidragen:</P> <P class="p50 ft10">15</P> </DIV> <DIV id="page_14"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td47"><SPAN class="p8 ft11">Introduktion</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td10"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p35 ft2">Stefan Ackerby, Thomas Aronsson, Anders Björklund, Kristina Boréus, Robert Erikson, Jan O Jonsson, Clas Olsson och Tapio Salonen. Kommittéassistent Sara Sigfridsson har tillsammans med kommittéassistenterna Monica Berglund och Åsa Malmgren skött det praktiska arbetet med betänkandets texter, tabeller och figurer.</P> <P class="p51 ft10">16</P> </DIV> <DIV id="page_15"> <P class="p52 ft22"><SPAN class="ft0">1</SPAN><SPAN class="ft21">Välfärdsstatens finansiering under </SPAN><NOBR>1990-talet</NOBR></P> <P class="p53 ft19">Ola Sjöberg</P> <P class="p54 ft23"><SPAN class="ft23">1.1</SPAN><SPAN class="ft24">Inledning</SPAN></P> <P class="p55 ft2">I direktiven till Kommittén Välfärdsbokslut (Dir. 1999:7) står att läsa att beskrivningen av välfärdsutvecklingen i Sverige under 1990- talet skall göras mot bakgrund av förändringar i de socialpolitiska systemen. Ett system som utgör en grundläggande förutsättning för att kunna bedriva socialpolitik, men som sällan räknas direkt till de socialpolitiska systemen, är de skatter och avgifter som förser den offentliga sektorn med de ekonomiska resurser som är nödvändiga för att den skall kunna bedriva sina åtaganden på välfärdsområdet. Traditionellt sett har välfärdens finansiering spelat en undanskymd roll i forskningen inom välfärdsområdet, en forskning som istället utmärkts av en kraftig slagsida mot utgifts- eller förmånssidan av olika typer av sociala program.</P> <P class="p3 ft2">Inom politiken har emellertid frågan om hur kostnaderna för välfärden skall betalas och fördelas i samhället varit en ständig källa till diskussion och konflikt. Inte minst fick frågan om välfärdens finansiering förnyad aktualitet i och med de försämrade statsfinanserna i Sverige under <NOBR>1990-talets</NOBR> första hälft. Införandet av ett nytt pensionssystem i Sverige under detta årtionde kom också att aktualisera frågan om hur framtida transfereringssystem skall finansieras för att klara såväl kortsiktiga svängningar i statsfinanser och ekonomisk tillväxt som mer långsiktiga demografiska förändringar. Många menar också, att den ökade internationella rörligheten hos både arbete och kapital och s.k. skattekonkurrens mellan länder kommer att ställa välfärdens finansiering, och därmed hela välfärdsstaten, inför nya utmaningar. Mot denna bakgrund synes det viktigt att klargöra hur finansieringen av den svenska välfärden faktiskt ser ut och har förändrats under <NOBR>1990-talet.</NOBR></P> <P class="p48 ft2">En rad olika perspektiv kan anläggas på de skatter och avgifter som finansierar välfärden. I ekonomiskt hänseende är en grundläggande uppgift för dessa skatter och avgifter att finansiera de</P> <P class="p56 ft10">17</P> </DIV> <DIV id="page_16"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GPB357d116x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td47"><SPAN class="p8 ft11">Välfärdsstatens finansiering under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr15 td10"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p35 ft2">offentliga utgifterna och att skapa ett realekonomiskt utrymme för den offentliga sektorns resursanspråk. Ur ett ekonomiskt perspektiv kommer det sätt på vilket kostnaderna för olika sociala program betalas och fördelas i samhället att påverka sådana faktorer som det fördelningsmässiga nettoutfallet av dessa program, ekonomisk tillväxt, arbetskraftsdeltagande och sparande i ekonomin. Men det vore ett misstag att begränsa välfärdens finansiering till enbart en ekonomisk fråga. Historien ger oss många exempel på att hur välfärdspolitiska program finansieras också kommer att ha betydelse för legitimiteten hos dessa program (Sjöberg 1998). I vilken grad olika välfärdspolitiska system upplevs som legitima kommer till en icke oväsentlig grad att bero på om människor upplever att det finns en rimlig och rättvis koppling mellan de förmåner eller ersättningar människor får och vad människor betalar eller sedan tidigare har betalat för dessa förmåner och ersättningar.</P> <P class="p57 ft4"><SPAN class="ft4">1.1.1</SPAN><SPAN class="ft25">Syfte och avgränsningar</SPAN></P> <P class="p58 ft2">Det övergripande syftet med detta kapitel är att ge en översikt över hur de offentliga välfärdssystemen finansieras i Sverige samt även att ge en bild av hur stabila dessa system var ur finansieringshänseende under <NOBR>1990-talets</NOBR> dubbla tryck av ökande utgifter och vikande skatteunderlag. Förhoppningsvis kan en sådan översikt även ge en antydning om vilka handlingsalternativ som står politiker, väljare och andra till buds inför framtiden. Det är rimligt att anta att framtida vägval när det gäller välfärdens finansiering inte kan göras oberoende av existerande lösningar och strukturer på detta område. Fokus i denna översikt kommer att ligga på en redogörelse av finansieringen av de offentligt finansierade välfärdssystemen, dvs. socialförsäkringssystemen och kommunernas verksamheter inom välfärdsområdet.<SPAN class="ft26">1 </SPAN>När det gäller socialförsäkringssystemen kommer huvuddelen av framställningen att koncentreras på frågan hur kostnaderna för dessa system fördelats mellan arbetsgivare (via arbetsgivaravgifter) och löntagare (via egenavgifter), och hur stor del som finansierats via allmänna skattemedel. Även när det gäller finansieringen av kommunernas verksamheter inom välfärdsområdet kommer fokus att ligga på de inkomstkällor som används för att finansiera dessa verksamheter</P> <P class="p59 ft28"><SPAN class="ft27">1 </SPAN>Fortsättningsvis kommer i detta kapitel termen kommuner att användas som ett samlingsnamn för både landsting och primärkommuner.</P> <P class="p60 ft10">18</P> </DIV> <DIV id="page_17"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr15 td49"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td50"><SPAN class="p8 ft20">Välfärdsstatens finansiering under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p46 ft2">samt på hur dessa inkomstkällor förändrats under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Detta innebär att denna del av kapitlet kommer att innehålla en översikt av den kommunala skattebasen och kommunernas skatteinkomster, statsbidrag och utjämningssystem samt avgifters betydelse för finansieringen av kommunernas åtaganden inom välfärdsområdet.</P> <P class="p61 ft2">Kapitlets beskrivande karaktär och breda anslag innebär att en rad viktiga dimensioner som kan anläggas på välfärdens finansiering inte kommer att behandlas. Exempel på sådana dimensioner är fördelningsmässiga konsekvenser av välfärdens finansiering samt finansieringens effekter på arbetsmarknadsdeltagande, ekonomisk tillväxt och sparande i ekonomin. Inte heller kommer finansieringen av den välfärd som ligger utanför socialförsäkringssystemet och kommunerna eller obetalt arbete som en källa för att finansiera olika former av välfärd och omsorg att behandlas. Socialförsäkringssystemets samverkan med privata försäkringar och avtalsförsäkringar avhandlas dock i ett annat kapitel i denna volym (se Grip i denna volym). Även betydelsen av vinstsyftande driftformer (Trydegård 2001) och frivilliga organisationer (Svedberg 2001) för produktionen av olika välfärdstjänster avhandlas inom ramen för denna kommitté. Uppgifterna i kapitlet grundar sig på befintlig och publicerad statistik.</P> <P class="p62 ft4"><SPAN class="ft23">1.2</SPAN><SPAN class="ft29">Välfärdsstatens finansiering – Sverige i ett historiskt och jämförande perspektiv</SPAN></P> <P class="p63 ft2">I den jämförande välfärdsstatsforskningen brukar man ofta dela in de länder man studerar i ett mindre antal modeller eller idealtyper som anses fånga väsentliga drag i dessa länders socialpolitiska system. Den tidigare nämnda slagsidan mot förmåns- eller utgiftssidan inom den socialpolitiska forskningen har inneburit att frågan om hur välfärden finansieras ofta har varit en försummad dimension vid konstruktionen av dessa typologier. De jämförande studier som trots allt gjorts (se t.ex. Bonoli 1997; Sjöberg 1998; Kautto 2001) tyder dock på att det även gällande välfärdens finansiering kan vara fruktbart att dela in länder i ett mindre antal modeller som delar vissa grundläggande kännetecken. Tabell 1 visar hur finansieringen av socialförsäkringar (pensioner, sjuk- och arbetslöshetsförsäkring) från 1960 till 1990 fördelat sig mellan arbetsgivare, löntagare samt det offentliga (stat och kommun) via allmänna</P> <P class="p64 ft10">19</P> </DIV> <DIV id="page_18"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GPB357d118x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td47"><SPAN class="p8 ft11">Välfärdsstatens finansiering under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr15 td10"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p35 ft2">skattemedel i Sverige, Danmark, Finland, Tyskland, och USA, länder som ofta brukar hänföras till olika socialpolitiska modeller.</P> <P class="p65 ft2"><SPAN class="ft1">Tabell 1. </SPAN>Finansieringen av socialförsäkringar <NOBR>1960–1990</NOBR> (procent)</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr12 td51"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td52"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td53"><SPAN class="p66 ft30">Löntagare</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr12 td26"><SPAN class="p15 ft31">Arbetsgivare</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td55"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr12 td56"><SPAN class="p67 ft31">Allmänna skatter</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td57"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr10 td58"><SPAN class="p68 ft32">(Egenavgifter)</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr10 td59"><SPAN class="p69 ft32">(Arbetsgivaravgifter)</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td60"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td61"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td60"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td51"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td52"><SPAN class="p10 ft31">1960</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td53"><SPAN class="p70 ft31">1975</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td54"><SPAN class="p71 ft30">1990</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td62"><SPAN class="p10 ft31">1960</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td62"><SPAN class="p72 ft31">1975</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td55"><SPAN class="p73 ft30">1990</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td63"><SPAN class="p10 ft31">1960</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td30"><SPAN class="p10 ft31">1975</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td63"><SPAN class="p74 ft31">1990</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td51"><SPAN class="p75 ft32">Sverige</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td52"><SPAN class="p10 ft32">45</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td53"><SPAN class="p70 ft32">9</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td54"><SPAN class="p71 ft32">4</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td62"><SPAN class="p10 ft32">10</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td62"><SPAN class="p72 ft32">45</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td55"><SPAN class="p73 ft32">81</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td63"><SPAN class="p10 ft32">44</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td30"><SPAN class="p10 ft32">45</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td63"><SPAN class="p74 ft32">15</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td51"><SPAN class="p75 ft32">Finland</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td52"><SPAN class="p10 ft32">33</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td53"><SPAN class="p70 ft32">25</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td54"><SPAN class="p71 ft32">10</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td62"><SPAN class="p10 ft32">19</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td62"><SPAN class="p72 ft32">53</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td55"><SPAN class="p73 ft32">63</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td63"><SPAN class="p10 ft32">48</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td30"><SPAN class="p10 ft32">23</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td63"><SPAN class="p74 ft32">27</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td51"><SPAN class="p75 ft32">Danmark</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td52"><SPAN class="p10 ft32">44</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td53"><SPAN class="p70 ft32">4</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td54"><SPAN class="p71 ft32">8</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td62"><SPAN class="p10 ft32">0</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td62"><SPAN class="p72 ft32">21</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td55"><SPAN class="p73 ft32">2</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td63"><SPAN class="p10 ft32">56</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td30"><SPAN class="p10 ft32">75</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td63"><SPAN class="p74 ft32">90</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td51"><SPAN class="p75 ft32">Tyskland</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td52"><SPAN class="p10 ft32">47</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td53"><SPAN class="p70 ft32">46</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td54"><SPAN class="p71 ft32">43</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td62"><SPAN class="p10 ft32">41</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td62"><SPAN class="p72 ft32">46</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td55"><SPAN class="p73 ft32">43</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td63"><SPAN class="p10 ft32">12</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td30"><SPAN class="p10 ft32">9</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td63"><SPAN class="p74 ft32">14</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td51"><SPAN class="p75 ft32">USA</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td52"><SPAN class="p10 ft32">28</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td53"><SPAN class="p70 ft32">26</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td54"><SPAN class="p71 ft32">26</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td62"><SPAN class="p10 ft32">72</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td62"><SPAN class="p72 ft32">73</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td55"><SPAN class="p73 ft32">73</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td63"><SPAN class="p10 ft32">0</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td30"><SPAN class="p10 ft32">1</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td63"><SPAN class="p74 ft32">0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td57"><SPAN class="p75 ft33">Genomsnitt</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td64"><SPAN class="p10 ft32">39</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td65"><SPAN class="p70 ft32">22</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td66"><SPAN class="p71 ft32">18</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td67"><SPAN class="p10 ft32">28</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td67"><SPAN class="p72 ft32">48</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td68"><SPAN class="p73 ft32">52</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td60"><SPAN class="p10 ft32">32</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td61"><SPAN class="p10 ft32">31</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td60"><SPAN class="p74 ft32">29</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p76 ft32"><SPAN class="ft31">Källa</SPAN>: <NOBR>SCIP-databasen.</NOBR> Se Sjöberg 1998 för en presentation av denna databas.</P> <P class="p77 ft2">I Sverige är den mest iögonfallande trenden över tid den ökade betydelse som arbetsgivarna har fått för att finansiera socialförsäkringssystemet. Allmänna skatter och löntagarna (via egenavgifter) bidrog mest till finansieringen av socialförsäkringarna i Sverige 1960, medan arbetsgivarna svarade för en betydligt mindre del av finansieringen. De svenska folkpensionerna var vid denna tid finansierade dels via en särskild inkomstskatt, dels via det offentliga där staten stod för cirka 50 procent av de totala kostnaderna och kommunerna för cirka 15 procent. Både sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen var finansierad via löntagarnas avgifter till arbetslöshets- och sjukkassor, statliga bidrag till dessa kassor samt för sjukförsäkringen även en avgift betald av arbetsgivarna.</P> <P class="p37 ft2">Expansionen av det svenska socialförsäkringssystemet under efterkrigstiden innebar att en allt större finansiell börda kom att läggas på arbetsgivarna. Det nya <NOBR>ATP-systemet</NOBR> finansierades helt via arbetsgivaravgifter, i arbetslöshetsförsäkringen minskade successivt betydelsen av löntagarnas avgifter och sjukförsäkringssystemet har sedan mitten av <NOBR>1970-talet</NOBR> i huvudsak finansierats via arbetsgivaravgifter. Finland brukar vanligtvis sägas ha en liknande socialpolitisk modell som Sverige, och även när det gäller finansieringen av socialförsäkringarna har Finland under efterkrigstiden</P> <P class="p78 ft10">20</P> </DIV> <DIV id="page_19"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr15 td49"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td50"><SPAN class="p8 ft20">Välfärdsstatens finansiering under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p46 ft2">haft en utveckling som liknar den i Sverige: löntagarnas andel av finansieringen via egenavgifter och finansiering via allmänna skatter har minskat medan arbetsgivarnas andel har ökat.</P> <P class="p47 ft2">Förklaringen till detta är i hög grad att de inkomstrelaterade försäkringar som introducerades under denna period i Finland i huvudsak kom (liksom i Sverige) att finansieras via arbetsgivaravgifter. Det tredje nordiska landet i denna jämförelse, Danmark, har ett socialförsäkringssystem som på viktiga punkter skiljer sig från övriga nordiska länders. Detta gäller inte minst finansieringen av detta system, där utvecklingen i Danmark över tid gått mot en allt större grad av finansiering via generella (inkomst) skatter. I Danmark har också förmånssidan av socialförsäkringssystemet haft en betydligt större betoning på grundersättningar och mindre inslag av inkomstersättningar jämfört med Sverige och Finland. Tyskland har, sedan de första socialförsäkringslagarna introducerats under det sena <NOBR>1800-talet</NOBR> av Bismarck, kännetecknats av i huvudsak korporativa lösningar på socialförsäkringsområdet. Ur finansieringssynpunkt har detta inneburit att avgifter från löntagare och arbetsgivare svarat för huvuddelen (och i allmänhet ungefär lika stora delar) av finansieringen, medan det finansiella bidrag som kommit från allmänna skatter i allmänhet varit mindre. I USA, slutligen, finansieras socialförsäkringssystemet i huvudsak genom avgifter från arbetsgivare och löntagare, medan allmänna skatter bara står för en marginell del av finansieringen.</P> <P class="p79 ft2">Produktionen av välfärdstjänster såsom omsorgen om äldre och sjuka har i Sverige (liksom till övervägande del även i övriga nordiska länder) traditionellt sett varit en angelägenhet för det offentliga, och framför allt och över tid i allt högre grad för landsting och primärkommuner. Fram till slutet av <NOBR>1960-talet</NOBR> stod kommuner och landsting för cirka 70 procent av finansieringen av den offentliga sjukvården i Sverige, medan staten stod för resterande del. Sedan dess har landstingens och primärkommunernas andel ökat ytterligare (Olsson 1990:144). Under <NOBR>1990-talet</NOBR> skedde dessutom viktiga förskjutningar mellan primärkommuner och landsting som innebar att primärkommuner fick ett större ansvar, inte minst ur finansieringssynpunkt, för omsorgen om äldre och sjuka.</P> <P class="p33 ft2">Omsorgen om äldre och sjuka har i Sverige traditionellt sett alltså inte betraktats som en försäkringsfråga, utan snarare setts som en del av statens eller kommunernas sociala ansvar för medborgarna. Det innebär att finansieringen av denna del av den</P> <P class="p50 ft10">21</P> </DIV> <DIV id="page_20"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td47"><SPAN class="p8 ft11">Välfärdsstatens finansiering under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr15 td10"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p35 ft2">offentliga välfärden i huvudsak har skett via generella skatter (såsom kommunal- eller landstingsskatten), och bara en mindre del har finansierats via direkta avgifter eller överföringar av egenavgifter och arbetsavgifter från sjukförsäkringssystemet till hälsovården. I vår omvärld finns dock exempel på andra sätt att lösa frågan om hur omsorgen om äldre och sjuka ska finansieras. I USA, till exempel, finns det inte någon allmän sjuk- eller hälsovårdsförsäkring, utan den övervägande delen av befolkningen får istället förlita sig på privata försäkringslösningar som finansieras via premier betalda av de försäkrade själva eller deras arbetsgivare. Ett annat exempel på hur finansieringen av omsorgen om äldre och sjuka kan ordnas står att finna i Tyskland, som 1995 införde en omvårdnadsförsäkring (Pflegeversicherung). Detta är en kollektiv, offentlig och obligatorisk försäkring, där arbetsgivare och löntagare bidrar lika mycket till finansieringen (även pensionärer bidrar till finansieringen). I detta system är riskerna fullständigt poolade och förmånerna helt oberoende av tidigare inbetalningar. Försäkringen är avgiftsbestämd, vilket innebär att de årliga utbetalningarna inte får överskrida vad som flyter in i form av avgiftsintäkter.</P> <P class="p80 ft23"><SPAN class="ft23">1.3</SPAN><SPAN class="ft24">Den offentliga sektorns inkomster och utgifter under </SPAN><NOBR>1990-talet</NOBR></P> <P class="p81 ft2">Den offentliga sektorn i Sverige är, som redan antytts, i hög grad beroende av allmänna skattemedel, och främst då inkomstskatt, samt socialavgifter för att finansiera sina åtaganden på välfärdsområdet. Tabell 2 redovisar, enligt nationalräkenskapernas indelning, den offentliga sektorns inkomster som andel av den offentliga sektorns utgifter samt de offentliga utgifterna som andel av BNP. Vanligtvis brukar i dessa sammanhang den offentliga sektorn delas upp i den statliga sektorn, den kommunala sektorn samt socialförsäkringssektorn. I Tabell 2 har dock för enkelhetens skull socialförsäkringssektorn och den statliga sektorn slagits ihop. 1990 svarade skatt på arbete, dvs. direkta skatter (främst inkomstskatter) samt socialavgifter, för över 50 procent av den statliga sektorns inkomster som andel av dess utgifter; i kommunerna var motsvarande andel över 60 procent.</P> <P class="p43 ft34">Den offentliga sektorns beroende av skatt på arbete för sina inkomster innebär att den offentliga välfärden för sin finansiering i högsta grad är beroende av utvecklingen av samhällsekonomin i</P> <P class="p82 ft10">22</P> </DIV> <DIV id="page_21"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr15 td49"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td50"><SPAN class="p8 ft20">Välfärdsstatens finansiering under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p46 ft2">stort och i synnerhet då utvecklingen av sysselsättning och arbetslöshet. Den ekonomiska kris, och framför allt nedgången i sysselsättning och ökningen i arbetslöshet, som Sverige genomled under början av <NOBR>1990-talet,</NOBR> fick stora konsekvenser för såväl inkomstsom utgiftssidan i statens finanser. Nedgången i sysselsättning innebar att statens inkomster från skatt på arbete (dvs. arbetsgivaravgifter och inkomstskatt) minskade kraftigt, medan den ökande arbetslösheten innebar att statens utgifter för transfereringar, främst till de arbetslösa, ökade. När arbetslösheten steg minskade dessutom hushållens konsumtionsutgifter, vilket i sin tur minskade statens övriga skatteinkomster, och främst då skatt på varor och tjänster (som t.ex. mervärdesskatten).</P> <P class="p3 ft2">Därutöver innebar skattereformen 1991 troligen både ett visst skattebortfall för staten och en omfördelning av dess skatteinkomster, även om det är mycket svårt att isolera effekterna av denna reform från effekterna av den vikande konjunkturen (Agell, Englund & Södersten 1998). För kommunerna ökade däremot den andel av deras inkomster (som andel av kommunernas utgifter) som kom från skatt på arbete i början av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Tabell 2 visar vidare hur hårt trängda statens finanser var under krisåren i början av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Vid ingången till <NOBR>1990-talet</NOBR> visade statens budget, enligt den indelning som redovisas här, ett överskott, medan statens inkomster bara räckte till för att täcka omkring 85 procent av dess utgifter i mitten av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Under senare delen av 1990- talet förbättrades dock statens finanser kraftigt, vilket bland annat visas av att statens inkomster återigen översteg dess utgifter 1999. I synnerhet var det inkomsterna från skatt på arbete som ökade under senare delen av <NOBR>1990-talet,</NOBR> vilket framför allt var en effekt av den ökade sysselsättningen. Kommunernas ekonomi har visat mindre variation under hela <NOBR>1990-talet,</NOBR> och kommunsektorn har dragits med ett mindre underskott under hela denna period.</P> <P class="p83 ft10">23</P> </DIV> <DIV id="page_22"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GPB357d122x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td47"><SPAN class="p8 ft11">Välfärdsstatens finansiering under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr15 td10"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p35 ft2"><SPAN class="ft1">Tabell 2. </SPAN>Den offentliga sektorns inkomster som andel av dess utgifter samt offentliga sektorns utgifter i förhållande till BNP (procent)</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"> <TR> <TD class="tr2 td69"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p84 ft32">1990</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td71"><SPAN class="p85 ft32">1995</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td72"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td73"><SPAN class="p86 ft32">1999</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td74"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td66"><SPAN class="p87 ft32">Stat</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td75"><SPAN class="p71 ft32">Kommuner</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td66"><SPAN class="p88 ft32">Stat</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td76"><SPAN class="p89 ft32">Kommuner</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td77"><SPAN class="p74 ft32">Stat</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td78"><SPAN class="p70 ft32">Kommuner</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td69"><SPAN class="p75 ft32">Direkta skatter</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td54"><SPAN class="p15 ft32">18,7</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p24 ft32">60,6</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td54"><SPAN class="p90 ft32">12,6</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td71"><SPAN class="p91 ft32">67,6</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td72"><SPAN class="p92 ft32">16,0</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td73"><SPAN class="p67 ft32">69,9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td69"><SPAN class="p75 ft32">Övriga skatter</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td54"><SPAN class="p15 ft32">40,3</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td70"><SPAN class="p24 ft32">0,3</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td54"><SPAN class="p90 ft32">29,8</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td71"><SPAN class="p91 ft32">0,2</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td72"><SPAN class="p92 ft32">41,9</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td73"><SPAN class="p67 ft32">0,0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td69"><SPAN class="p75 ft32">Socialavgifter</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td54"><SPAN class="p15 ft32">33,9</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td70"><SPAN class="p93 ft32">–</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td54"><SPAN class="p90 ft32">29,1</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td71"><SPAN class="p94 ft32">–</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td72"><SPAN class="p92 ft32">32,8</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td73"><SPAN class="p95 ft32">–</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td69"><SPAN class="p75 ft32">Statsbidrag</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td54"><SPAN class="p96 ft32">–</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p24 ft32">20,1</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td54"><SPAN class="p97 ft32">–</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td71"><SPAN class="p91 ft32">17,9</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td72"><SPAN class="p98 ft32">–</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td73"><SPAN class="p67 ft32">18,3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td69"><SPAN class="p75 ft32">Övrigt</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td54"><SPAN class="p15 ft32">17,4</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td70"><SPAN class="p24 ft32">16,6</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td54"><SPAN class="p90 ft32">14,3</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td71"><SPAN class="p91 ft32">14,0</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td72"><SPAN class="p92 ft32">14,2</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td73"><SPAN class="p67 ft32">11,4</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td69"><SPAN class="p75 ft31">S:a inkomster som</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td54"><SPAN class="p10 ft31">110,3</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p24 ft31">97,6</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td54"><SPAN class="p90 ft31">85,8</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td71"><SPAN class="p91 ft31">99,7</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td72"><SPAN class="p92 ft31">104,9</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td73"><SPAN class="p67 ft31">99,6</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td69"><SPAN class="p75 ft31">andel av utgifter</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td70"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td71"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td72"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td73"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td69"><SPAN class="p75 ft31">Offentliga utgifter</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td70"><SPAN class="p99 ft30">57,2</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td71"><SPAN class="p100 ft31">64,4</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td72"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td73"><SPAN class="p101 ft31">58,8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td69"><SPAN class="p75 ft30">(i förhållande till BNP)</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td70"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td71"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td72"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td73"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td69"><SPAN class="p102 ft32">varav offentliga</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p99 ft33">22,2</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td71"><SPAN class="p100 ft32">27,8</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td72"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td73"><SPAN class="p101 ft32">23,5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td69"><SPAN class="p102 ft32">transfereringar</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td70"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td71"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td72"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td73"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td69"><SPAN class="p102 ft32">varav kommuners</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p99 ft33">21,2</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td71"><SPAN class="p100 ft32">19,2</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td72"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td73"><SPAN class="p101 ft32">20,5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td69"><SPAN class="p102 ft33">konsumtionsutgifter</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td70"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td71"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td72"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td73"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td69"><SPAN class="p75 ft32">Årlig utveckling av</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td71"><SPAN class="p100 ft32">0,6</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td72"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td73"><SPAN class="p101 ft32">2,7</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td69"><SPAN class="p75 ft35">BNP</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td54"><SPAN class="p8 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td70"><SPAN class="p8 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td54"><SPAN class="p8 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td71"><SPAN class="p8 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td72"><SPAN class="p8 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td73"><SPAN class="p8 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td69"><SPAN class="p75 ft32">(periodgenomsnitt)</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td70"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td71"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td72"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td73"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td69"><SPAN class="p75 ft32">Förändring i</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td71"><SPAN class="p100 ft32"><NOBR>-1,2</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td72"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td73"><SPAN class="p101 ft32">0,9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td69"><SPAN class="p75 ft32">sysselsättning</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td70"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td71"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td72"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td73"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td74"><SPAN class="p75 ft32">(periodgenomsnitt)</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td66"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td75"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td66"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td76"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td77"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td78"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p103 ft32"><SPAN class="ft31">Källa</SPAN>: Ekonomistyrningsverket, 1990, 1995, 1999, SCB Arbetskraftsundersökningar, SCB Nationalräkenskaper.</P> <P class="p77 ft2">Om vi tittar på utgiftssidan av den offentliga sektorn ser vi att i slutet av <NOBR>1990-talet</NOBR> var de offentliga utgifterna som andel av BNP i stort sett tillbaka på samma nivå som i början av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Tidigare har Palme (2000) visat att även räknat i fasta priser var utgifterna för de viktigaste socialförsäkringsprogrammen i slutet av <NOBR>1990-talet</NOBR> tillbaka på ungefär den nivå de låg på vid ingången till <NOBR>1990-talet.</NOBR> Även konsumtionsutgifterna i kommuner och landsting var, räknat i fasta priser, i slutet av <NOBR>1990-talet</NOBR> på ungefär samma nivå som vid decenniets början (Regeringen 2000). Under 1990- talets första hälft ökade dock den offentliga sektorns utgifter i förhållande till samhällets samlade resurser kraftigt. Detta berodde dels på att utgifterna reellt sett ökade, främst på grund av den ökande arbetslösheten och ökande räntor för statens upplåning,</P> <P class="p104 ft10">24</P> </DIV> <DIV id="page_23"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GPB357d123x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr15 td49"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td50"><SPAN class="p8 ft20">Välfärdsstatens finansiering under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p46 ft2">men också på grund av att samhällets samlade resurser (mätt som BNP) ökade förhållandevis måttligt under denna period. Den ekonomiska krisen under <NOBR>1990-talets</NOBR> första hälft verkar också ha drabbat olika delar av den offentliga välfärden olika hårt. Medan kommunernas och landstingens konsumtionsutgifter som andel av BNP sjönk, steg transfereringsutgifterna som andel av BNP kraftigt. I det följande avsnittet kommer vi att titta närmare på hur dessa ökande transfereringsutgifter finansierades.</P> <P class="p105 ft23"><SPAN class="ft23">1.4</SPAN><SPAN class="ft24">Socialförsäkringarnas finansiering i Sverige under </SPAN><NOBR>1990-talet</NOBR></P> <P class="p106 ft2">Socialförsäkringarna i Sverige finansieras främst genom socialavgifter betalda av arbetsgivare (hädanefter arbetsgivaravgifter), egenavgifter (vilka betalas av löntagare), allmänna skattemedel samt avkastning från fonder.<SPAN class="ft26">2 </SPAN>I den genomgång av socialförsäkringssystemets finansiering som följer kommer denna uppdelning på olika finansieringskällor för enskilda försäkringsprogram att vara ett bärande tema. Det skall dock påpekas att denna uppdelning inte är problemfri. Dels är det inte alltid självklart vad som är skatt och vad som är avgift, särskilt inte om den senare är obligatorisk. Man kan dock argumentera för att vad som skiljer de obligatoriska avgifterna (i detta fall arbetsgivar- och egenavgifter) från skatter är att de förra är förenade med bestämda förmåner.<SPAN class="ft26">3 </SPAN>Dels säger denna uppdelning inte med nödvändighet vem som i slutändan bär bördan av en skatt eller avgift. Enligt konventionell ekonomisk analys kommer företagen endast i begränsad utsträckning att bära bördan av de arbetsgivaravgifter de betalar, vilka på lång sikt istället fördelas på företagens kunder (genom höjda priser) och/eller de anställda (genom lägre löner). Dessutom kan det argumenteras för att en redovisning av inkomster respektive utgifter för enskilda försäkringsprogram skapar en fiktiv bild av finansiell autonomi för dessa program, när det i själva verket inte finns någon sådan enkel</P> <P class="p107 ft39"><SPAN class="ft37">2</SPAN><SPAN class="ft38">Ofta brukar socialavgifter som tas ut av egenföretagare kallas egenavgifter medan socialavgifter som tas ut av löntagare brukar benämnas allmänna egenavgifter. Denna uppsats kommer emellertid enbart att behandla socialavgifter betalda av arbetsgivare respektive löntagare (och alltså inte egenföretagare), och socialavgifter betalda av löntagare kommer att benämnas egenavgifter.</SPAN></P> <P class="p4 ft41"><SPAN class="ft37">3</SPAN><SPAN class="ft40">I enlighet med detta kan det även argumenteras för att bara ersättningar eller förmåner som finansieras via avgifter (arbetsgivar- eller egenavgifter) är socialförsäkringar i egentlig mening. I detta kapitel kommer dock för enkelhetens skull alla program som redovisas i Tabell A1 (Appendix) att benämnas socialförsäkringsprogram.</SPAN></P> <P class="p108 ft10">25</P> </DIV> <DIV id="page_24"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GPB357d124x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td47"><SPAN class="p8 ft11">Välfärdsstatens finansiering under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr15 td10"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p109 ft2">koppling mellan inkomster och utgifter för enskilda försäkringsprogram.</P> <P class="p110 ft2">En redogörelse för hur kostnaderna för enskilda försäkringsprogram fördelat sig mellan allmänna skattemedel, arbetsgivare och löntagare är dock viktig att göra av åtminstone tre olika anledningar. För det första har frågan om hur kostnaderna för den offentliga välfärden fördelas i samhället en vad man kan kalla för pedagogisk betydelse, vilket inte minst visas av de utredningar och den debatt som föregick den senaste pensionsreformen. Ett grundläggande motiv för att införa egenavgifter i det nya pensionssystemet var att tydliggöra sambandet mellan avgifter och förmåner i pensionssystemet: om människor såg till vilket ändamål deras skattepengar gick skulle också deras betalningsvilja öka (SOU 1994:20). Flertalet av de remissinstanser som tillfrågades i samband med denna pensionsreform underströk också det angelägna i detta motiv (Socialdepartementet 1994).</P> <P class="p111 ft2">För andra har det i debatten om socialförsäkringssystemets framtid från många håll framhållits det önskvärda i att olika socialförsäkringsprogram ges en mer fristående ställning i förhållande till statsbudgeten än vad som är fallet i dag (se t.ex. Ds 1994:81; SOU 1996:113). En sådan ordning skulle, enligt de argument som framförts, göra det lättare att utläsa en viss försäkrings finansiella ställning och därmed ge beslutsfattare och andra ett mer entydigt underlag vid bedömningen av behov av förändringar. I Sverige har en rad olika redovisningsmodeller för enskilda socialförsäkringsprogram funnits under <NOBR>1990-talet,</NOBR> från fristående fondlösningar av det slag som finns i <NOBR>ATP-systemet,</NOBR> till fiktiva fonder av det slag som tillämpats inom sjuk- och föräldraförsäkringen till den form av redovisning som dominerar i dag, där ingen formell koppling finns mellan inkomster och utgifter för ett visst socialförsäkringsprogram.<SPAN class="ft26">4 </SPAN>Genom att finansieringen för olika försäkringsprogram i detta kapitel redovisas separat kan läsaren få en indikation på hur försäkringens finansiering över en längre skulle ha fungerat om den varit fristående, trots att så inte varit fallet.</P> <P class="p112 ft2">För det tredje kommer frågan om hur kostnaderna för socialförsäkringssystemet fördelas mellan arbetsgivare, löntagare och allmänna skattemedel att vara en viktig bestämningsfaktor för framtida finansieringsmöjligheter. Dels är avgiftsväxlingar mellan t.ex. arbetsgivar- och egenavgifter inte okomplicerade att göra rent</P> <P class="p113 ft28"><SPAN class="ft27">4 </SPAN>För en översikt över de olika alternativ som finns och har använts i Sverige i detta avseende, se SOU <NOBR>1996:113:533–537.</NOBR></P> <P class="p60 ft10">26</P> </DIV> <DIV id="page_25"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GPB357d125x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr15 td49"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td50"><SPAN class="p8 ft20">Välfärdsstatens finansiering under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p114 ft2">tekniskt, och många av remissvaren till det reformerade pensionssystemet uttryckte sina tvivel om huruvida avgiftsväxlingen mellan arbetsgivar- och egenavgifter som skulle ske inom ramen för denna reform skulle kunna genomföras med ett neutralt kostnadsutfall (Socialdepartementet 1994). Dels är inte valet mellan arbetsgivar- och egenavgifter nödvändigtvis fördelningsmässigt neutralt mellan löntagare i olika inkomstlägen. Arbetsgivaravgifter belastar sedan 1982 hela lönesumman, medan egenavgifter tas ut på de inkomstdelar som ger förmåner i socialförsäkringssystemet (för närvarande upp till 7,5 basbelopp). Detta innebär att arbetsgivaravgifter har en större omfördelande effekt än egenavgifter. Dessutom innebär det faktum att arbetsgivaravgiften tas ut på lönesumman, medan egenavgiften även belastar transfereringar, att en avgiftsväxling mellan arbetsgivar- och egenavgifter på kort sikt kommer att reducera transfereringsmottagares inkomster. Att växlingar mellan arbetsgivar- och egenavgifter kan vara svåra att göra fördelningsmässigt neutrala innebär att olika finansieringslösningar kommer att upplevas som mer eller mindre rättvisa av olika grupper i samhället och därmed påverka legitimiteten för dessa lösningar.</P> <P class="p115 ft2">Den övervägande delen av de svenska socialförsäkringarna finansieras, helt eller delvis, via avgifter från arbetsgivarna, särskilt inom områdena ”ersättning vid sjukdom och handikapp” och ”ersättning vid ålderdom” (se Tabell A1 i Appendix). Däremot svarar löntagarna via egenavgifter för finansieringen av ett relativt fåtal program, även om löntagarna naturligtvis svarar för en stor del av de allmänna skattemedel som finansierar ett flertal socialförsäkringsprogram. Även i volymtermer är avgifter från arbetsgivarna mycket viktiga när det gäller finansieringen av de svenska socialförsäkringarna. Figur 1 visar hur socialförsäkringssystemets totala inkomster fördelat sig mellan sociala avgifter från arbetsgivare (arbetsgivaravgifter), egenavgifter (betalda av löntagare) samt allmänna skattemedel under perioden 1991/92 till år 2000.<SPAN class="ft26">5</SPAN></P> <P class="p116 ft41"><SPAN class="ft27">5 </SPAN>Utfallet av en beräkning av hur socialförsäkringens inkomster fördelat sig mellan arbetsgivare, löntagare och allmänna skattemedel kommer naturligtvis att bero på vilka ersättningar eller förmåner som ingår i beräkningsunderlaget. I Figur 1 har jag valt att inkludera alla de ersättningar eller förmåner som redovisas i Tabell A1 (Appendix). Vidare är alla siffror i denna figur, liksom i resten av kapitlet, så långt som möjligt rensade för finansieringen av administrationskostnader.</P> <P class="p117 ft10">27</P> </DIV> <DIV id="page_26"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GPB357d126x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td47"><SPAN class="p8 ft11">Välfärdsstatens finansiering under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr15 td10"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p118 ft2"><SPAN class="ft1">Figur 1. </SPAN>Andel av socialförsäkringarnas inkomster som kommer från arbetsgivaravgifter, egenavgifter och allmänna skatter (procent)</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr10 td7"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td79"><SPAN class="p119 ft33">80</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td62"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td53"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td63"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td80"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td81"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td82"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td63"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td7"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td79"><SPAN class="p119 ft33">70</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td62"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td53"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td63"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td80"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td81"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td82"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td63"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td7"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td79"><SPAN class="p119 ft33">60</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td62"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td53"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td63"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td80"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td81"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td82"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td63"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td7"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td79"><SPAN class="p119 ft33">50</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td62"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td63"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td80"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td81"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td82"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td63"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr24 td7"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-26px;margin-bottom:0px;" class="p120 ft33"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-20px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:23px;" class="p120 ft33"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-9px;margin-top:12px;margin-right:-14px;margin-bottom:11px;" class="p120 ft33"><![endif]>Procent</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td79"><SPAN class="p119 ft33">40</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td62"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td53"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td63"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td80"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td81"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td82"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td63"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td79"><SPAN class="p8 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td62"><SPAN class="p8 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td53"><SPAN class="p8 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td54"><SPAN class="p8 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td63"><SPAN class="p8 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td80"><SPAN class="p8 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td81"><SPAN class="p8 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td82"><SPAN class="p8 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td63"><SPAN class="p8 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td7"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td79"><SPAN class="p119 ft33">30</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td62"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td53"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td63"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td80"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td81"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td82"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td63"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td7"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td79"><SPAN class="p119 ft33">20</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td62"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td53"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td63"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td80"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td81"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td82"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td63"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td7"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td79"><SPAN class="p119 ft33">10</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td62"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td53"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td63"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td80"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td81"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td82"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td63"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td7"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td79"><SPAN class="p119 ft33">0</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td62"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td53"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td63"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td80"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td81"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td82"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td63"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td7"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td79"><SPAN class="p10 ft33">1991/92</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td62"><SPAN class="p87 ft33">1992/93</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td53"><SPAN class="p71 ft33">1993/94</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td54"><SPAN class="p10 ft33">1994/95</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td63"><SPAN class="p10 ft33">1995/96</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td80"><SPAN class="p92 ft33">1997</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td81"><SPAN class="p10 ft33">1998</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td82"><SPAN class="p10 ft33">1999</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td63"><SPAN class="p10 ft33">2000</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td7"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td79"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr13 td83"><SPAN class="p15 ft33">Arbetsgivaravgifter</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr13 td84"><SPAN class="p73 ft33">Egenavgifter</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr13 td85"><SPAN class="p19 ft33">Allmänna skattemedel</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td56"><SPAN class="p87 ft33"><SPAN class="ft30">Källa</SPAN>: RFV Årsredovisningar</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td63"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td80"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td63"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p121 ft2">Som vi såg i det inledande avsnittet har arbetsgivaravgifter länge varit en viktig inkomstkälla för att finansiera socialförsäkringarna i Sverige, och de var så även under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Arbetsgivarnas andel av de totala inkomsterna till socialförsäkringen var över 70 procent budgetåret 1991/92, en andel som sjönk stadigt fram till budgetåret 1994/95 då den var nere i cirka 60 procent. När det gäller enskilda socialförsäkringsprogram minskade arbetsgivarnas andel av inkomsterna till såväl folkpensionen som sjuk- och föräldraförsäkringen under denna period. Även om minskningen inte var dramatisk i någon av dessa program var de volymmässigt viktiga. Mellan budgetåren 1994/95 och 1995/96 steg arbetsgivarnas andel av inkomsterna till socialförsäkringssystemet till nära 63 procent, och denna andel var relativt stabil fram till 1998. Efter en mindre nedgång 1999 steg arbetsgivaravgifternas andel av socialförsäkringssystemets inkomster till 65 procent år 2000. Under de sista åren av <NOBR>1990-talet</NOBR> är det främst förändringar i finansieringen av pensioner och sjukförsäkring som förklarar variationen i den andel som arbetsgivarna betalar av de totala inkomsterna till socialför-</P> <P class="p122 ft10">28</P> </DIV> <DIV id="page_27"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr15 td49"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td50"><SPAN class="p8 ft20">Välfärdsstatens finansiering under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p46 ft2">säkringssystemet. Dessutom infördes under 1998 en delpensionsavgift och en föräldraförsäkringsavgift som båda betalas av arbetsgivarna.</P> <P class="p123 ft2">Egenavgifternas andel av inkomsterna till socialförsäkringssystemet uppvisar en klart stigande trend under <NOBR>1990-talet</NOBR> fram till 1999, då en viss avmattning kan skönjas. Mellan 1994 och 1999 steg dessa avgifter från noll till 17,8 procent. Fram till 1998 är det egenavgiften i form av sjukförsäkringsavgift som står för denna ökning, men 1998 tas denna avgift bort och ersätts med en egenavgift i form av pensionsavgift (se nedan).</P> <P class="p32 ft2">Den del av socialförsäkringssystemets totala inkomster som finansieras via allmänna skattemedel steg markant under 1990- talets första hälft, från cirka 27 procent 1991/92 till nära 38 rocent budgetåren 1994/95 och 1995/96. Framför allt är det den andel av arbetslöshetsförsäkringen som finansieras via allmänna skattemedel som ökar under denna period, men även ökande kostnader för läkemedelsersättning, bostadsbidrag och assistansersättning bidrar till denna utveckling. Under senare delen av <NOBR>1990-talet</NOBR> är den andel av socialförsäkringssystemets totala inkomster som finansierades via allmänna skatter betydligt lägre: mellan 1997 och 1999 låg den andel mellan 20 och 23 procent, för att år 2000 sjunka ytterligare till 18 procent. Framför allt är det statens minskade börda för att finansiera ersättning till arbetslösa som förklarar den kraftiga minskningen mellan budgetåret 1995/96 och 1997.</P> <P class="p48 ft2">Inkomster från arbetsgivaravgifter är alltså på aggregerad nivå den viktigaste inkomstkällan för att finansiera socialförsäkringarna i Sverige. Underlaget för arbetsgivaravgifter är i princip lön och annan ersättning för utfört arbete, dock inte pension och andra skattepliktiga förmåner, medan underlaget för egenavgifter i princip utgörs av pensionsgrundande inkomster, dvs. förutom lön även inkomster från ett flertal transfereringar. Tabell 3 visar hur nivån på arbetsgivaravgifterna och egenavgifterna som procent av bruttolönen har utvecklats under <NOBR>1990-talet.</NOBR></P> <P class="p124 ft10">29</P> </DIV> <DIV id="page_28"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GPB357d128x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td47"><SPAN class="p8 ft11">Välfärdsstatens finansiering under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr15 td10"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p118 ft2"><SPAN class="ft1">Tabell 3. </SPAN>Arbetsgivar- och egenavgifter <NOBR>1990–2000</NOBR> (i procent av bruttolönen)</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr7 td86"><SPAN class="p75 ft43">Arbetsgivaravgifter</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td87"><SPAN class="p10 ft43">1990</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p15 ft43">1992</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p15 ft43">1994</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td65"><SPAN class="p125 ft43">1996</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td90"><SPAN class="p10 ft43">1998</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td91"><SPAN class="p126 ft43">2000</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td92"><SPAN class="p75 ft44">ATP</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td93"><SPAN class="p19 ft44">13,00</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td94"><SPAN class="p10 ft44">13,00</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td95"><SPAN class="p10 ft44">13,00</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td53"><SPAN class="p10 ft44">13,00</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td82"><SPAN class="p10 ft44">6,40</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td96"><SPAN class="p89 ft44">10,21</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td92"><SPAN class="p75 ft44">Sjuk- och föräldra-</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td93"><SPAN class="p19 ft44">10,10</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td94"><SPAN class="p10 ft44">7,80</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td95"><SPAN class="p10 ft44">8,43</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td53"><SPAN class="p10 ft44">5,28</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td82"><SPAN class="p10 ft44">7,90</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td96"><SPAN class="p89 ft44">8,50</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td92"><SPAN class="p75 ft44">försäkring</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td93"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td94"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td95"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td53"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td82"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td96"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td92"><SPAN class="p75 ft44">Folkpension</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td93"><SPAN class="p19 ft44">7,45</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td94"><SPAN class="p10 ft44">7,45</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td95"><SPAN class="p10 ft44">5,86</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td53"><SPAN class="p10 ft44">5,86</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td82"><SPAN class="p10 ft44">6,83</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td96"><SPAN class="p91 ft44">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td92"><SPAN class="p75 ft44">Arbetsmarknad</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td93"><SPAN class="p19 ft44">2,16</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td94"><SPAN class="p10 ft44">2,14</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td95"><SPAN class="p10 ft44">2,12</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td53"><SPAN class="p10 ft44">5,42</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td82"><SPAN class="p10 ft44">5,42</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td96"><SPAN class="p89 ft44">5,84</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td92"><SPAN class="p75 ft44">Arbetsskadeförsäkring</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td93"><SPAN class="p19 ft44">0,90</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td94"><SPAN class="p10 ft44">1,14</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td95"><SPAN class="p10 ft44">1,38</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td53"><SPAN class="p10 ft44">1,38</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td82"><SPAN class="p10 ft44">1,38</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td96"><SPAN class="p89 ft44">1,38</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td92"><SPAN class="p75 ft44">Delpension</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td93"><SPAN class="p19 ft44">0,50</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td94"><SPAN class="p10 ft44">0,35</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td95"><SPAN class="p10 ft44">0,20</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td53"><SPAN class="p10 ft44">0,20</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td82"><SPAN class="p10 ft44">0,20</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td96"><SPAN class="p91 ft44">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td92"><SPAN class="p75 ft44">Arbetarskydd</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td93"><SPAN class="p19 ft44">0,35</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td94"><SPAN class="p10 ft44">0,35</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td95"><SPAN class="p10 ft44">0,17</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td53"><SPAN class="p10 ft44">0,17</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td82"><SPAN class="p10 ft44">0,17</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td96"><SPAN class="p91 ft44">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td92"><SPAN class="p75 ft44">Allmän löneavgift</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td93"><SPAN class="p19 ft44">0,34</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td94"><SPAN class="p127 ft44">-</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td95"><SPAN class="p127 ft44">-</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td53"><SPAN class="p10 ft44">1,50</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td82"><SPAN class="p10 ft44">4,48</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td96"><SPAN class="p89 ft44">3,09</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td92"><SPAN class="p75 ft44">Lönegaranti</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td93"><SPAN class="p19 ft44">0,20</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td94"><SPAN class="p10 ft44">0,20</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td95"><SPAN class="p10 ft44">0,20</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td53"><SPAN class="p10 ft44">0,20</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td82"><SPAN class="p10 ft44">0,25</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td96"><SPAN class="p91 ft44">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td92"><SPAN class="p75 ft44">Föräldraförsäkring</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td93"><SPAN class="p128 ft44">-</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td94"><SPAN class="p127 ft44">-</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td95"><SPAN class="p127 ft44">-</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td53"><SPAN class="p127 ft44">-</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td82"><SPAN class="p127 ft44">-</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td96"><SPAN class="p89 ft44">2,20</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td92"><SPAN class="p75 ft44">Efterlevandepension</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td93"><SPAN class="p128 ft44">-</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td94"><SPAN class="p127 ft44">-</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td95"><SPAN class="p127 ft44">-</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td53"><SPAN class="p127 ft44">-</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td82"><SPAN class="p127 ft44">-</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td96"><SPAN class="p89 ft44">1,70</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td92"><SPAN class="p75 ft43">Summa</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td93"><SPAN class="p19 ft43">35,00</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td94"><SPAN class="p10 ft43">32,43</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td95"><SPAN class="p10 ft43">31,36</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td53"><SPAN class="p10 ft43">33,01</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td82"><SPAN class="p10 ft43">33,03</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td96"><SPAN class="p89 ft43">32,92</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td86"><SPAN class="p75 ft43">Egenavgifter</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td87"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td88"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td89"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td65"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td90"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td91"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td92"><SPAN class="p75 ft44">Sjukförsäkring</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td93"><SPAN class="p128 ft44">-</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td94"><SPAN class="p127 ft44">-</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td95"><SPAN class="p10 ft44">0,95</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td53"><SPAN class="p10 ft44">3,95</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td82"><SPAN class="p127 ft44">-</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td96"><SPAN class="p91 ft44">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td92"><SPAN class="p75 ft44">Pension</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td93"><SPAN class="p128 ft44">-</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td94"><SPAN class="p127 ft44">-</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td95"><SPAN class="p127 ft44">-</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td53"><SPAN class="p10 ft44">1,00</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td82"><SPAN class="p10 ft44">6,95</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td96"><SPAN class="p89 ft44">7,00</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td92"><SPAN class="p75 ft44">Arbetslöshet</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td93"><SPAN class="p128 ft44">-</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td94"><SPAN class="p127 ft44">-</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td95"><SPAN class="p10 ft44">1,00</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td53"><SPAN class="p127 ft44">-</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td82"><SPAN class="p127 ft44">-</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td96"><SPAN class="p91 ft44">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td86"><SPAN class="p75 ft43">Summa</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td87"><SPAN class="p128 ft44">-</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td88"><SPAN class="p127 ft44">-</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td89"><SPAN class="p10 ft43">1,95</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td65"><SPAN class="p10 ft43">4,95</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td90"><SPAN class="p10 ft43">6,95</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td91"><SPAN class="p89 ft43">7,00</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p129 ft2">Inte bara storleken utan också sammansättningen på de sociala avgifter som arbetsgivarna betalar har varierat relativt kraftigt under <NOBR>1990-talet.</NOBR> <NOBR>ATP-avgiften,</NOBR> som används för att finansiera den inkomstrelaterade tilläggspensionen (ATP), var 13,00 procent av lönesumman under perioden <NOBR>1990–1997,</NOBR> sänktes till 6,40 procent under 1998 och 1999 för att under år 2000 ligga på 10,21 procent. Sjukförsäkringsavgiften, som fram till 1998 även finansierade föräldraförsäkringen, sänktes i omgångar från 10,10 procent 1990 till 4,04 procent 1997, för att därefter öka till 8,50 procent år 2000. Arbetsmarknadsavgiften, som bl.a. skall täcka statens bidrag till erkända arbetslöshetskassor, steg från 2,60 till 5,84 procent mellan 1990 och 2000. Arbetsskadeavgiften ökade från 0,90 till 1,38 procent mellan 1991 och 1993, en nivå som denna avgift behållit under resten av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Under 1998 och 1999 förändrades avgiftsstrukturen på arbetsgivaravgifterna kraftigt. Fyra avgifter försvann;</P> <P class="p45 ft10">30</P> </DIV> <DIV id="page_29"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr15 td49"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td50"><SPAN class="p8 ft20">Välfärdsstatens finansiering under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p114 ft2">folkpensionsavgiften, delpensionsavgiften, lönegarantiavgiften samt arbetarskyddsavgiften. Samtidigt tillkom två arbetsgivaravgifter; föräldraförsäkringsavgiften samt efterlevandepensionsavgiften. Föräldraförsäkringsavgiften (som låg på 2,20 procent 1999 och 2000) finansierar föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning, medan efterlevandepensionsavgiften (som låg på 1,70 procent 1999 och 2000) finansierar efterlevandepensioner.</P> <P class="p5 ft2">1994 infördes två olika former av egenavgifter, dels en sjukförsäkringsavgift på 0,95 procent och dels en arbetslöshetsförsäkringsavgift på 1,00 procent. Året efter infördes även en pensionsavgift på 1,00 procent, samtidigt som arbetslöshetsförsäkringsavgiften försvann. Åren som följde steg sjukförsäkringsavgiften för att 1997 nå 4,95 procent. 1998 omvandlades den allmänna egenavgiften till sjukförsäkringen till en pensionsavgift som 1998 uppgick till 6,95 procent. Genom omvandlingen av egenavgiften i sjukförsäkringen till en egenavgift i pensionssystemet hoppades regeringen dels komma tillrätta med det kraftiga överuttaget i sjukförsäkringen (se nedan), och dels lösa problemet i pensionsreformen med hur avgiftsväxlingen mellan egenavgifter och arbetsgivaravgifter skulle ske.</P> <P class="p33 ft34">Efter denna inledande översikt över finansieringen av socialförsäkringarna på aggregerad nivå kommer jag i det följande mera i detalj gå in på finansieringen av specifika försäkringsprogram.</P> <P class="p130 ft4"><SPAN class="ft4">1.4.1</SPAN><SPAN class="ft45">Ekonomisk trygghet för familjer och barn</SPAN></P> <P class="p106 ft2">Ett flertal av de förmåner som avser ekonomisk trygghet för familjer och barn finansieras via allmänna skatter. Barnbidrag, bidrag till vissa adoptivbarn, adoptionskostnadsbidrag samt vårdbidrag för handikappade barn finansierades alla via allmänna skattemedel under hela <NOBR>1990-talet.</NOBR> 1994 övertog staten genom försäkringskassorna även ansvaret för bostadsbidragen från kommunerna.</P> <P class="p32 ft2">Fram till 1999 hade sjuk- och föräldraförsäkringen gemensam finansiering. Inkomster från arbetsgivaravgifter (i form av sjukförsäkringsavgift) och från 1994 till 1997 också egenavgifter betalda av löntagare var fram till budgetåret 1995/96 avsedda att täcka 85 procent av utgifterna för sjuk- och föräldraförsäkringen. Statsbidrag var ämnade att täcka de resterande 15 procenten av utgifterna. Fr.o.m. budgetåret 1995/96 skall 100 procent av utgifterna i sjuk- och föräldraförsäkringen täckas med avgifter, och</P> <P class="p131 ft10">31</P> </DIV> <DIV id="page_30"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GPB357d130x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td47"><SPAN class="p8 ft11">Välfärdsstatens finansiering under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr15 td10"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p35 ft2">allmänna skattemedel skall användas till finansieringen av dessa förmåner endast om utgifterna överstiger inkomsterna. Från budgetåret 1993/94 gav sjuk- och föräldraförsäkringen stora avgiftsöverskott som tillfördes statsbudgeten (Tabell 4). En viktig förklaring till dessa överskott är att arbetsgivarna 1992 tog över kostnadsansvaret för korttidsfrånvaron genom införandet av en sjuklöneperiod, vilket minskade de statliga utgifterna för sjukfrånvaron.</P> <P class="p132 ft2"><SPAN class="ft1">Tabell 4. </SPAN>Sjuk- och föräldraförsäkringens finanser <NOBR>1991/92–1998</NOBR> (löpande priser)</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD class="tr10 td97"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td98"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td87"><SPAN class="p15 ft31">1991/92</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td89"><SPAN class="p10 ft31">1992/93</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td89"><SPAN class="p10 ft31">1993/94</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td89"><SPAN class="p10 ft31">1994/95</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td89"><SPAN class="p10 ft31">1995/96</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td99"><SPAN class="p66 ft31">1997</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td100"><SPAN class="p133 ft31">1998</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td12"><SPAN class="p75 ft32">Inkomster</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td79"><SPAN class="p8 ft46">Arbetsgivar-</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td93"><SPAN class="p10 ft32">63 552</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td95"><SPAN class="p10 ft32">50 541</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td95"><SPAN class="p10 ft32">51 968</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td95"><SPAN class="p10 ft32">49 737</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td95"><SPAN class="p10 ft32">60 144</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td80"><SPAN class="p10 ft32">31 668</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td101"><SPAN class="p74 ft32">59 335</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td79"><SPAN class="p8 ft31">avgifter</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td93"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td95"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td95"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td95"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td95"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td80"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td101"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td12"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td79"><SPAN class="p8 ft30">Egenavgifter</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td93"><SPAN class="p10 ft32">0</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td95"><SPAN class="p10 ft32">0</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td95"><SPAN class="p10 ft32">9 366</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td95"><SPAN class="p10 ft32">12 875</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td95"><SPAN class="p10 ft32">40 207</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td80"><SPAN class="p10 ft32">38 461</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td101"><SPAN class="p74 ft32">2 630</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td12"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td79"><SPAN class="p8 ft31">Statsbidrag</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td93"><SPAN class="p10 ft32">10 794</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td95"><SPAN class="p10 ft32">9 351</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td95"><SPAN class="p10 ft32">8 154</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td95"><SPAN class="p10 ft32">8 012</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td95"><SPAN class="p10 ft32">0</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td80"><SPAN class="p10 ft32">0</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td101"><SPAN class="p74 ft32">0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td12"><SPAN class="p75 ft32">Utgifter</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td79"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td93"><SPAN class="p10 ft32">67 530</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td95"><SPAN class="p10 ft32">57 831</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td95"><SPAN class="p10 ft32">54 373</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td95"><SPAN class="p10 ft32">53 409</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td95"><SPAN class="p10 ft32">73 173</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td80"><SPAN class="p10 ft32">49 025</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td101"><SPAN class="p74 ft32">54 236</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td12"><SPAN class="p75 ft47">Avgiftsöverskott</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td79"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td93"><SPAN class="p10 ft32"><NOBR>-3</NOBR> 978</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td95"><SPAN class="p10 ft32"><NOBR>-7</NOBR> 290</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td95"><SPAN class="p10 ft32">6 961</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td95"><SPAN class="p10 ft32">9 203</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td95"><SPAN class="p10 ft32">27 178</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td80"><SPAN class="p10 ft32">21 104</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td101"><SPAN class="p74 ft32">7 729</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td12"><SPAN class="p75 ft47">Avgiftsöverskott</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td79"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td93"><SPAN class="p10 ft32"><NOBR>-6,2</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td95"><SPAN class="p10 ft32"><NOBR>-14,4</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td95"><SPAN class="p10 ft32">11,3</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td95"><SPAN class="p10 ft32">14,7</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td95"><SPAN class="p10 ft32">27,1</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td80"><SPAN class="p10 ft32">30,1</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td101"><SPAN class="p74 ft32">12,5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td12"><SPAN class="p75 ft35">som andel</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td79"><SPAN class="p8 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td93"><SPAN class="p8 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td95"><SPAN class="p8 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td95"><SPAN class="p8 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td95"><SPAN class="p8 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td95"><SPAN class="p8 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td80"><SPAN class="p8 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td101"><SPAN class="p8 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p134 ft48">av avgiftsinkomsterna (%)</P> <P class="p135 ft32"><SPAN class="ft31">Källa</SPAN>: RFV, Årsredovisningar.</P> <P class="p77 ft2">Överskotten i sjuk- och föräldraförsäkringen var som störst i mitten av <NOBR>1990-talet,</NOBR> medan avskaffandet av egenavgiften till sjuk- och föräldraförsäkringen 1998 fick underskottet att minska. 1999 innebar, som redan påpekats, stora förändringar inte minst gällande finansieringen av föräldraförsäkringen. En föräldraförsäkringsavgift, betald av arbetsgivarna, på 2,2 procent infördes för att finansiera föräldraförsäkringen och den tillfälliga föräldraförsäkringen. Havandeskapspenningen finansierades dock fortfarande från sjukförsäkringsavgiften. Trots dessa förändringar i finansiering har föräldraförsäkringen fortsatt att gå med stora avgiftsöverskott. Under 1999 betalade arbetsgivare 16 476 miljoner kronor i form av föräldraförsäkringsavgift. Under detta år var försäkringskostnaden</P> <P class="p136 ft10">32</P> </DIV> <DIV id="page_31"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GPB357d131x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr15 td49"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td50"><SPAN class="p8 ft20">Välfärdsstatens finansiering under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p114 ft2">för föräldraförsäkringen 11 382 miljoner kronor och för tillfällig föräldraförsäkring 3 033 miljoner kronor, vilket innebär att föräldraförsäkringsavgiften gav ett överskott på 2 061 miljoner kronor. Under år 2000 betalade arbetsgivarna 19 141 miljoner kronor i föräldraförsäkringsavgift, utgifterna för föräldraförsäkring och tillfällig föräldraförsäkring var 11 850 respektive 3 132 miljoner kronor, vilket innebär ett överskott på 4 159 miljoner kronor för detta år.</P> <P class="p137 ft2">Underhållsstöd, eller bidragsförskott som det hette fram till 1997, kan lämnas för barn under 18 år som är bosatta i Sverige och som bor tillsammans med en förälder (som också har den rättsliga vårdnaden om barnet), om den förälder som är underhållsskyldig betalar ett lågt eller inget underhållsbidrag. Den andel av kostnaderna för underhållsstöd/bidragsförskott som finansieras av de underhållsskyldiga uppvisar ett mönster som tydligt sammanfaller med den allmänna ekonomiska konjunkturen (Figur 2).</P> <P class="p138 ft34"><SPAN class="ft49">Figur 2. </SPAN>De underhållsskyldigas andel av finansieringen av underhållstöd/bidragsförskott (procent)</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr2 td102"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td3"><SPAN class="p66 ft33">45</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td81"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td55"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td55"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td81"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td55"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td103"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td81"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td55"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td81"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td102"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td3"><SPAN class="p66 ft33">40</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td81"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td55"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td55"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td81"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td55"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td103"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td81"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td55"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td81"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td102"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td3"><SPAN class="p66 ft33">35</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td81"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td55"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td55"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td81"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td55"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td103"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td81"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td55"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td81"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td102"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td3"><SPAN class="p66 ft33">30</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td81"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td55"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td55"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td81"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td55"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td103"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td81"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td55"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td81"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr27 td102"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:-2px;margin-right:-36px;margin-bottom:2px;" class="p139 ft33"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-36px;margin-top:-2px;margin-right:0px;margin-bottom:38px;" class="p139 ft33"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-18px;margin-top:16px;margin-right:-18px;margin-bottom:20px;" class="p139 ft33"><![endif]>Procent</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td3"><SPAN class="p66 ft33">25</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td81"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td55"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td55"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td81"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td55"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td103"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td81"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td55"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td81"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td3"><SPAN class="p66 ft33">20</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td81"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td55"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td55"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td81"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td55"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td103"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td81"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td55"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td81"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td102"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td3"><SPAN class="p66 ft33">15</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td81"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td55"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td55"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td81"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td55"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td103"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td81"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td55"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td81"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td102"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td3"><SPAN class="p66 ft33">10</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td81"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td55"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td55"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td81"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td55"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td103"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td81"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td55"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td81"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td102"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td3"><SPAN class="p66 ft33">5</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td81"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td55"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td55"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td81"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td55"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td103"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td81"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td55"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td81"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td102"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td3"><SPAN class="p66 ft33">0</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td81"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td55"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td55"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td81"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td55"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td103"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td81"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td55"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td81"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td102"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td3"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td81"><SPAN class="p10 ft33">1991/92</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td55"><SPAN class="p10 ft33">1992/93</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td55"><SPAN class="p10 ft33">1993/94</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td81"><SPAN class="p10 ft33">1994/95</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td55"><SPAN class="p10 ft33">1995/96</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td103"><SPAN class="p10 ft33">1997</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td81"><SPAN class="p10 ft33">1998</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td55"><SPAN class="p10 ft33">1999</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td81"><SPAN class="p10 ft33">2000</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td104"><SPAN class="p87 ft30">Källa:</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr23 td105"><SPAN class="p67 ft33">RFV Årsredovisningar</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td81"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td55"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td103"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td81"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td55"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td81"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p140 ft10">33</P> </DIV> <DIV id="page_32"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td47"><SPAN class="p8 ft11">Välfärdsstatens finansiering under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr15 td10"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p35 ft2">1991/92 svarade de underhållsskyldiga för 29 procent av de totala kostnaderna för underhållsbidragen, och allmänna skattemedel svarade alltså för resterande andel. Den djupa lågkonjunkturen med därtill hörande lägre betalningsförmåga hos många grupper, orsakad framför allt av högre arbetslöshet och men också av sänkta ersättningsnivåer i bl.a. sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen, bidrog till att de underhållningsskyldigas andel av kostnaderna sjönk till 26 procent av de totala kostnaderna för underhållsbidragen 1993/94. Under <NOBR>1990-talets</NOBR> andra hälft ökade inbetalningsgraden för att år 2000 nå strax över 41 procent.</P> <P class="p141 ft4"><SPAN class="ft4">1.4.2</SPAN><SPAN class="ft25">Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp</SPAN></P> <P class="p142 ft2">Jämfört med området “ekonomisk trygghet för familjer och barn” är det bara ett mindre antal bidrag och förmåner inom området “ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp” som under hela <NOBR>1990-talet</NOBR> finansierades helt via allmänna skatter. Både handikappersättningen och bilstöd till handikappade finansieras i sin helhet via allmänna skattemedel. Assistansersättningen, som infördes 1994, var från början helt finansierad av staten, men från den 1 november 1997 finansierar kommunerna de 20 första assistanstimmarna varje vecka medan resterande del finansieras av staten. Kostnadsansvaret för läkemedel, läkemedelersättningen, övergick 1998 till landstingen i och med den så kallade läkemedelsreformen. Genom denna reform övertog landstinget kostnadsansvaret för läkemedel, inklusive den öppna vårdens läkemedelskostnader, från staten. I den öppna vården delas därför kostnaden mellan landstingen och den enskilde patienten. Läkemedel och andra produkter för den slutna vården betalas helt av landstinget och finansieras främst via landstingsskatten. Genom ett system av specialdestinerade statsbidrag får dock landstingens kompensation för sina kostnader för läkemedel. Detta statbidrag fastställs i årliga förhandlingar mellan staten och landstingen baserade på föregående års faktiska läkemedelskostnad.</P> <P class="p143 ft2">Som tidigare nämnts hade sjuk- och föräldraförsäkringen gemensam finansiering fram till 1999, med statsbidrag (15 procent av kostnaderna fram till 1995, därefter eventuella underskott), sjukförsäkringsavgifter från arbetsgivare samt egenavgifter (under perioden 1994 till 1997). En viktig del i finansieringen av sjukförsäkringen är också den sjuklöneperiod, betald av arbetsgivarna,</P> <P class="p122 ft10">34</P> </DIV> <DIV id="page_33"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr15 td49"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td50"><SPAN class="p8 ft20">Välfärdsstatens finansiering under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p114 ft2">som infördes 1992. Fram till 1991 fanns en sjukförsäkringsfond, som hade till syfte att dels att utgöra en reserv vid tillfälliga påfrestningar på försäkringens finanser, dels att ge information om inkomsterna var tillräckliga för att finansiera 85 procent av sjukförsäkringens kostnader. Återföring från eller insättning till fonden bestämdes av regeringen. Efter regleringen av 1981 års överskott gjordes inga nya avsättningar till sjukförsäkringsfonden. Sjuk– försäkringsfondens storlek den 30 juni 1991 var 4,9 miljarder kronor, och i början av juli 1991 överfördes detta belopp till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 så att fonden efter detta blev nollställd och i praktiken avvecklades. Som tidigare visats gick sjuk- och föräldraförsäkringen med stora överskott under i stort sett hela <NOBR>1990-talet.</NOBR> Sedan en separat föräldraförsäkringsavgift (betald av arbetsgivarna) infördes 1999, och finansieringen av sjuk- och föräldraförsäkringen därmed i praktiken skildes åt, har sjukförsäkringen uppvisat stora avgiftsunderskott. 1999 var inkomsterna från arbetsgivaravgiften till sjukförsäkringen (inklusive slutregleringen av egenavgiften till sjukförsäkringen som alltså togs bort 1998) 62 271 miljoner kronor, medan utgifterna var 70 114 miljoner kronor. Avgiftsunderskottet var alltså detta år 7 843 miljoner kronor. År 2000 var avgiftsinkomsterna 74 574 miljoner kronor, utgifterna 80 068 miljoner kronor vilket således innebar ett avgiftsunderskott på 5 494 miljoner kronor. Som ett led i att komma tillrätta med dessa avgiftsunderskott har arbetsgivaravgiften till sjukförsäkringen höjts, från 7,5 procent 1999 till 8,5 procent år 2000 och till 8,8 procent år 2001.</P> <P class="p144 ft2"><NOBR>1990-talet</NOBR> var ett turbulent årtionde när det gäller arbetsskadeförsäkringen, inte minst då finansieringen av de ersättningar och förmåner som ingår i denna försäkring. Från och med 1 juli, 1993 upphörde i huvudsak rätten till arbetsskadesjukpenning, och de förmåner som efter detta utgavs från arbetsskadeförsäkringen var i allt väsentligt livräntor och i viss mån även sjukvårdsersättning. Fram till 1998 fördes arbetsskadeavgifterna, betalda av arbetsgivarna, till arbetsskadefonden med vars tillgångar kostnaden för ersättningar enligt lagen om arbetsskadeförsäkring och motsvarande äldre bestämmelser täcktes. Arbetsskadefondens tillgångar tog emellertid slut under 1987, och under perioden 1988 till 1992 uppvisade fonden stora underskott. Dessa underskott täcktes via lån från statsbudgeten. Mellan 1991 och 1993 höjdes arbetsskadeavgiften stegvis från 0,9 till 1,38 procent. Dessutom gjordes en överföring av 8,3 miljarder kronor från delpensionsfonden till</P> <P class="p145 ft10">35</P> </DIV> <DIV id="page_34"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GPB357d134x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td47"><SPAN class="p8 ft11">Välfärdsstatens finansiering under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr15 td10"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p146 ft2">arbetsskadefonden under budgetåret 1992/93. Som ett led i att minska utgifterna begränsades som påpekats även de försäkringsförmåner som utbetalades via arbetsskadefonden under 1993. De ökade inkomsterna och minskade utgifterna bidrog till att arbetsskadeförsäkringen började ge ett överskott, vilket användes till att minska fondens ackumulerade underskott och betala tillbaka de tidigare tagna lånen från staten (Figur 3).</P> <P class="p147 ft34"><SPAN class="ft49">Figur 3. </SPAN>Arbetsskadefondens finanser (miljoner kronor, löpande priser)</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-193px;margin-bottom:0px;" class="p148 ft33"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-193px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:193px;" class="p148 ft33"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-97px;margin-top:97px;margin-right:-96px;margin-bottom:96px;" class="p148 ft33"><![endif]>Miljoner kronor</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr10 td106"><SPAN class="p10 ft33">1991/92</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td94"><SPAN class="p10 ft33">1992/93</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td96"><SPAN class="p10 ft33">1993/94</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td94"><SPAN class="p10 ft33">1994/95</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td94"><SPAN class="p10 ft33">1995/96</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td62"><SPAN class="p10 ft33">1997</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td94"><SPAN class="p10 ft33">1998</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p149 ft33">25 000</P> <P class="p150 ft33">20 000</P> <P class="p151 ft33">15 000</P> <P class="p150 ft33">10 000</P> <P class="p152 ft33">5 000</P> <P class="p153 ft50">0 <NOBR>-5</NOBR> 000 <NOBR>-10</NOBR> 000 <NOBR>-15</NOBR> 000 <NOBR>-20</NOBR> 000 <NOBR>-25</NOBR> 000 <NOBR>-30</NOBR> 000</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"> <TR> <TD class="tr28 td107"><SPAN class="p8 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr29 td108"><SPAN class="p154 ft33">Inkomster</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr29 td109"><SPAN class="p8 ft52">Utgifter</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr29 td110"><SPAN class="p8 ft52">Fond 31 december</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td111"><SPAN class="p8 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p155 ft47"><SPAN class="ft46">Källa: </SPAN>RFV Årsredovisningar</P> <P class="p156 ft2">Arbetsskadefonden togs bort 1998, och arbetsskadeförsäkringen finansieras därefter från ett anslag i statsbudgeten. Skulden till statsbudgeten uppgick till 6 894 miljoner kronor den 31 december 1998. Skulden avskrevs på bokslutsdagen enligt regeringens beslut den 26 mars 1998. Arbetsskadeavgiften finns dock kvar, och finansierar skador enligt lagen om arbetsskadeförsäkring (LAF) och motsvarande äldre förmåner, t.ex. lagen om yrkesskadeförsäkring.</P> <P class="p157 ft10">36</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_35"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr15 td49"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td50"><SPAN class="p8 ft20">Välfärdsstatens finansiering under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p158 ft4"><SPAN class="ft4">1.4.3</SPAN><SPAN class="ft45">Ekonomisk trygghet vid ålderdom</SPAN></P> <P class="p55 ft2">Utgifter för ekonomisk trygghet vid ålderdom är den mest kostnadskrävande delen av det svenska socialförsäkringssystemet. Det är också en del av socialförsäkringssystemet där stora förändringar har skett gällande finansieringen av olika bidrag och ersättningar. Folkpensionerna finansieras formellt med anslag över statsbudgeten. Fram till 1999 fanns det dock en folkpensionsavgift, betald av arbetsgivarna, som finansierade en stor del av kostnaden för folkpensioner. Fram till dess avskaffande täckte folkpensionsavgiften omkring <NOBR>50–60</NOBR> procent av statens utgifter för folkpensioner. Sedan 1999 finansieras folkpension till <NOBR>ATP-pensionärer</NOBR> från <NOBR>AP-fonden,</NOBR> och endast folkpension för de pensionärer som inte har ATP finansieras via anslag över statsbudgeten. Tilläggsförmånerna (pensionstillskott till ålderspension, barntillägg till ålderspension och hustrutillägg samt särskilt pensionstillägg för långvarig vård av sjukt och handikappat barn) finansieras dock även efter 1999 via anslag i statsbudgeten oavsett om pensionären är berättigad till ATP eller inte.</P> <P class="p49 ft2">Den allmänna tilläggspensionen (ATP) infördes 1960 och finansierades t.o.m. 1994 helt via arbetsgivaravgifter som betalades av arbetsgivarna <NOBR>(ATP-avgifter)</NOBR> samt avkastning från Allmänna Pensionsfonden <NOBR>(AP-fonden).</NOBR> <NOBR>ATP-systemet</NOBR> är ett så kallat fördelningssystem som bygger på att varje års pensionsutbetalningar finansieras genom avgifter på den aktiva befolkningens förvärvsinkomster under samma år. Trots att <NOBR>ATP-systemet</NOBR> utformades som ett fördelningssystem fann man när systemet skulle introduceras det motiverat att få till stånd en betydande fondbildning. Motiven var dels att bidra till sparandet i ekonomin, dels att bygga upp en buffert för att klara perioder då avgiftsinkomsterna eventuellt skulle understiga pensionsutbetalningarna. Från och med 1995 finansieras ATP även av egenavgifter vilka inbetalas av löntagarna. Under 1998 skedde en avgiftsväxling mellan arbetsgivaravgifter och egenavgifter i så måtto att de förstnämnda sänktes från 13 till 6,4 procent samtidigt som de senare höjdes från 1 till 6,95 procent. Under år 2000 höjdes arbetsgivaravgifterna till ATP från 6,4 till 10,21 procent. Tabell 5 visar inkomsterna till och överföringarna från <NOBR>ATP-systemet</NOBR> under <NOBR>1990-talet.</NOBR></P> <P class="p159 ft10">37</P> </DIV> <DIV id="page_36"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GPB357d136x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td47"><SPAN class="p8 ft11">Välfärdsstatens finansiering under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr15 td10"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p160 ft2"><SPAN class="ft1">Tabell 5. </SPAN><NOBR>ATP-systemets</NOBR> finanser <NOBR>1991/92–2000</NOBR> (procent)</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"> <TR> <TD class="tr3 td112"><SPAN class="p75 ft43">År</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td113"><SPAN class="p161 ft43">Inkomster (andel av utgifter)</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td114"><SPAN class="p162 ft30">Till Riksgälden</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td115"><SPAN class="p163 ft30">Till statsbudgeten</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td112"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td116"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td110"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td114"><SPAN class="p162 ft30">(premiereserv)</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td115"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td117"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td118"><SPAN class="p73 ft32">Arbetsgivaravgift</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td119"><SPAN class="p164 ft44">Egenavgift</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td120"><SPAN class="p162 ft33">(Procent av avgifter)</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td121"><SPAN class="p8 ft33">(Procent av avgifter)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td112"><SPAN class="p75 ft44">1991/92</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td116"><SPAN class="p165 ft44">91,1</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td110"><SPAN class="p166 ft33">–</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td114"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td115"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td112"><SPAN class="p75 ft44">1992/93</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td116"><SPAN class="p165 ft44">83,2</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td110"><SPAN class="p166 ft33">–</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td114"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td115"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td112"><SPAN class="p75 ft44">1993/94</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td116"><SPAN class="p165 ft44">77,2</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td110"><SPAN class="p166 ft33">–</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td114"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td115"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td112"><SPAN class="p75 ft44">1994/95</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td116"><SPAN class="p165 ft44">77,5</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td110"><SPAN class="p167 ft33">2,8</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td114"><SPAN class="p168 ft33">11,0</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td115"><SPAN class="p163 ft33">7,0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td112"><SPAN class="p75 ft44">1995/96</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td116"><SPAN class="p165 ft44">79,4</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td110"><SPAN class="p167 ft33">6,5</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td114"><SPAN class="p168 ft33">11,0</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td115"><SPAN class="p163 ft33">7,0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td112"><SPAN class="p75 ft44">1997</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td116"><SPAN class="p165 ft44">80,3</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td110"><SPAN class="p167 ft33">6,4</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td114"><SPAN class="p168 ft33">11,0</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td115"><SPAN class="p163 ft33">7,0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td112"><SPAN class="p75 ft44">1998</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td116"><SPAN class="p165 ft44">44,5</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td110"><SPAN class="p166 ft33">41,7</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td114"><SPAN class="p168 ft33">22,4</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td115"><SPAN class="p163 ft33">7,0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td112"><SPAN class="p75 ft44">1999</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td116"><SPAN class="p165 ft44">40,0</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td110"><SPAN class="p166 ft33">44,1</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td114"><SPAN class="p168 ft33">32,3</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td115"><SPAN class="p163 ft33">5,4</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td117"><SPAN class="p75 ft44">2000</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td118"><SPAN class="p165 ft44">63,0</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td119"><SPAN class="p166 ft33">45,9</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td120"><SPAN class="p168 ft33">18,5</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td121"><SPAN class="p163 ft33">9,0</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p169 ft44"><SPAN class="ft43">Källa</SPAN>: RFV Årsredovisningar.</P> <P class="p77 ft2">Kostnaderna för <NOBR>ATP-pensionen</NOBR> översteg avgiftsinkomsterna under alla år på <NOBR>1990-talet</NOBR> fram till år 2000. Detta berodde i hög grad på ett ökande antal pensionärer med ATP och högre medel- ATP för de pensionärer som kvalificerade sig för denna förmån. Skillnaden mellan inkomsterna från avgifter och utgifterna fick därmed täckas med avkastningen från <NOBR>AP-fonden.</NOBR> Den kraftiga ökningen av egenavgifterna till pensionssystemet 1998 (från 1 till 6,95 procent) ökade visserligen egenavgifternas andel av inkomsterna, men inte de totala avgiftsinkomsterna eftersom arbetsgivaravgifterna till <NOBR>ATP-systemet</NOBR> samma år sänktes (från 13 till 6,4 procent). Från och med 1995 överförs också en del av inkomsterna från arbetsgivar- och egenavgifterna till Riksgäldskontoret i avvaktan på att tillföras det nya premiepensionssystemet. Denna andel var 11 procent 1995/96, men steg till hela 32,3 procent 1998. Dessutom har sedan 1995 en viss del av avgiftsinkomsterna (mellan 5,4 och 9 procent) tillförts statsbudgeten. Denna andel anses motsvara avgiftsmedel över 7,5 förhöjda basbelopp som är taket vid beräkning av pensionspoäng. Utöver detta har statsbudgeten kompenserats för den försvagning av densamma som pensionsreformen anses ha gett upphov till. Både 1999 och 2000 överfördes därför 45 miljarder kronor till statskassan från <NOBR>AP-fonden.</NOBR> En ytterligare överföring om 155 miljarder kronor skedde den 1 ja– nuari 2001 och under 2004 ska en slutlig prövning ske om ytterligare medel ska överföras 2005.</P> <P class="p170 ft10">38</P> </DIV> <DIV id="page_37"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr15 td49"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td50"><SPAN class="p8 ft20">Välfärdsstatens finansiering under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p39 ft2">1999 trädde det nya pensionssystemet formellt i kraft, och de första utbetalningarna av ålderspension från det nya systemet kommer att äga rum 2001. Det nya pensionssystemet kommer att bestå av en inkomstgrundad ålderspension och en garantipension. Garantipensionen är avsedd för dem som haft låga eller inga inkomster alls och kommer som helhet att finansieras via allmänna skatter. Den inkomstgrundade ålderspensionen kommer att bestå av inkomstpension, premiepension, och s.k. tilläggspension som omfattar tidigare <NOBR>ATP-pensioner</NOBR> samt folkpension för de ålderspensionärer som har rätt till ATP. Inkomstpensionen kommer (liksom det nuvarande <NOBR>ATP-systemet)</NOBR> att vara ett fördelningssystem, där de avgifter (arbetsgivar- och egenavgifter) som kommer in slussas vidare som pension till dem som är pensionärer i dag. Inkomstpension och tilläggspension kommer att finansieras från den allmänna pensionsfonden (första t.o.m. sjätte delfonden). Premiepensionen är ett s.k. premiereservsystem som kommer att administreras av Premiepensionsmyndigheten (PPM). Premiereservsystemet innebär att de pengar som avsätts till premiepensionen inte betalas ut till dagens pensionärer utan sparas (placeras i värdepappersfonder) för att användas när de som betalat in pengarna själva går i pension. Varje blivande pensionär får själv bestämma i vilken fond (av de fonder som är registrerade hos PPM) de pengar som avsätts till premiepensionen skall placeras. För dem som inte gör något aktivt val kommer premiepensionsmedlen att placeras hos Premiesparfonden, som förvaltas av sjunde <NOBR>AP-fonden.</NOBR> Till premiepensionen betalades mellan 1995 och 1998 en avgift på 2 procent av den pensionsgrundande inkomsten, en avgift som 1999 höjdes till 2,5 procent.</P> <P class="p171 ft2">Fram till 1999 fanns en delpensionsavgift som skulle finansiera inkomstbortfallet för de individer som beviljats deltidspension. Fram till 1998 finansierades dock folkpensionsdelen av förtidspensionen från folkpensionsavgiften, för att efter detta år finansieras via sjukförsäkringsavgiften. Delpensionsavgiften (betald av arbetsgivarna) var 0,5 procent av avgiftsunderlaget fram till 1992, då avgiften sänktes till 0,2 procent. Influtna avgifter överfördes till delpensionsfonden som förvaltades av Riksförsäkringsverket. Efter budgetåret 1992/93, då 8 300 miljoner kronor från Delpensionsfonden överfördes till Arbetsskadefonden, var behållningen i denna fond relativt stabil runt <NOBR>5–6</NOBR> miljarder kronor. Under hösten 1998 avvecklades Delpensionsfonden, och sedan 1999 finansieras del-</P> <P class="p172 ft10">39</P> </DIV> <DIV id="page_38"> <P class="p0 ft11">Välfärdsstatens finansiering under <NOBR>1990-talet</NOBR> SOU 2001:57</P> <P class="p109 ft2">pensioner helt med allmänna skattemedel via anslag i statsbudgeten.</P> <P class="p173 ft2">1999 infördes en särskild arbetsgivaravgift på 1,7 procent för att finansiera efterlevandepensioner (barnpension, särskild efterlevandepension, omställningspension, förlängd omställningspension och änkepension) från såväl folkpensioneringen som ATP. År 2000 inflöt 14 790 miljoner kronor i efterlevandepensionsavgifter. Utgifterna för dessa pensioner var 13 806 miljoner kronor, vilket innebar att år 2000 gav ett avgiftsöverskott på 935 miljoner kronor. År 1999 inflöt 12 730 miljoner kronor i efterlevandepensionsavgifter, medan utgifterna för dessa pensioner var 13 597 miljoner kronor. Om avgifterna periodiserats till rätt år hade emellertid även 1999 givit ett avgiftsöverskott.</P> <P class="p111 ft2">Den som har ålderspension, förtidspension, änkepension, omställningspension, särskild efterlevandepension eller hustrutillägg kan få bostadstillägg. Fram till 1995 hette detta kommunalt bostadstillägg (KBT) och var fram till 1993 till ca 75 finansierat av kommunerna, medan staten stod för resten av finansieringen. 1993 skedde en regeländring som innebar att statens andel av kostnaderna för det kommunala bostadstillägget steg från 25 till 75 procent. Den 1 januari 1995 ersattes det kommunala bostadstillägget med ett statligt bostadstillägg till pensionärer (BTP) och förmånen blev i och med det helt finansierad av staten via allmänna skattemedel.</P> <P class="p174 ft4"><SPAN class="ft4">1.4.4</SPAN><SPAN class="ft25">Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet</SPAN></P> <P class="p142 ft2">Ersättning vid arbetslöshet lämnades fram till 1998 i två former, dels som dagpenning från arbetslöshetsförsäkringen, dels som kontant arbetsmarknadsstöd (KAS). Sedan 1998 består arbetslöshetsförsäkringen av två delar, en grundförsäkring och en frivillig inkomstrelaterad försäkring. Grundförsäkringen ersatte KAS som fanns tidigare. Ersättning från den frivilliga inkomstrelaterade försäkringen får den som är medlem i en arbetslöshetskassa och som uppfyller arbetsvillkoret.</P> <P class="p175 ft2">Såväl den inkomstrelaterade arbetslöshetsersättningen som grundförsäkringen (och tidigare KAS) har under <NOBR>1990-talet</NOBR> i huvudsak finansierats via inkomster från arbetsmarknadsavgiften. Fram till 1995 överfördes avgiftsinkomsterna från arbetsmarknadsavgiften löpande till ett konto i Riksgäldskontoret, den s.k. Arbets-</P> <P class="p122 ft10">40</P> </DIV> <DIV id="page_39"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GPB357d139x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr15 td49"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td50"><SPAN class="p8 ft20">Välfärdsstatens finansiering under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p46 ft2">marknadsfonden. Från detta konto, som disponerades av Riksförsäkringsverket, finansierades bl.a. arbetslöshetsersättning och KAS. Underskott på detta konto täcktes via en kredit i Riksgäldskontoret. Arbetsmarknadsfonden tillfördes också medel från den egenavgift i form av en arbetslöshetsavgift som fanns under andra halvåret 1994. Budgetåret 1995/96 avskaffades arbetsmarknadsfonden, och från detta år redovisas arbetsmarknadsavgiften på statsbudgetens inkomstsida medan utgifterna för ersättning vid arbetslöshet redovisas på statsbudgetens utgiftssida. Figur 6 visar hur stor del av utgifterna för ersättning vid arbetslöshet (inkomstrelaterade ersättningar samt grundersättning/KAS) som under <NOBR>1990-talet</NOBR> finansierats via arbetsmarknadsavgiften, via krediten i Riksgäldskontoret samt via egenavgifter. Dessa siffror är rensade från de belopp som fram till budgetåret 1995/96 överfördes från Arbetsmarknadsfonden till statsbudgeten för att finansiera utbildningsbidrag.<SPAN class="ft26">6</SPAN></P> <P class="p176 ft34"><SPAN class="ft49">Figur 4. </SPAN>Finansiering av ersättning vid arbetslöshet <NOBR>1991/92–1997</NOBR> (procent)</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"> <TR> <TD class="tr2 td102"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td122"><SPAN class="p177 ft33">100</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td96"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td94"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td96"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td96"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td62"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td102"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td122"><SPAN class="p177 ft33">90</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td96"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td94"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td96"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td96"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td62"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td102"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td122"><SPAN class="p177 ft33">80</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td96"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td94"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td96"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td96"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td62"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td102"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td122"><SPAN class="p177 ft33">70</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td96"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td94"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td96"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td96"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td62"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=3 class="tr31 td102"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-34px;margin-bottom:0px;" class="p178 ft33"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-34px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:34px;" class="p178 ft33"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-17px;margin-top:17px;margin-right:-17px;margin-bottom:17px;" class="p178 ft33"><![endif]>Procent</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td122"><SPAN class="p177 ft33">60</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td96"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td94"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td96"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td96"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td62"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td122"><SPAN class="p177 ft33">50</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td96"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td94"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td96"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td96"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td62"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr3 td122"><SPAN class="p177 ft33">40</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td96"><SPAN class="p8 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td94"><SPAN class="p8 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td96"><SPAN class="p8 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td96"><SPAN class="p8 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td62"><SPAN class="p8 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td102"><SPAN class="p8 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td96"><SPAN class="p8 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td94"><SPAN class="p8 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td96"><SPAN class="p8 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td96"><SPAN class="p8 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td62"><SPAN class="p8 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td102"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td122"><SPAN class="p177 ft33">30</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td96"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td94"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td96"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td96"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td62"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td102"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td122"><SPAN class="p177 ft33">20</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td96"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td94"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td96"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td96"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td62"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td102"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td122"><SPAN class="p177 ft33">10</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td96"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td94"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td96"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td96"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td62"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td102"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td122"><SPAN class="p177 ft33">0</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td96"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td94"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td96"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td96"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td62"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td102"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td122"><SPAN class="p10 ft33">1991/92</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td96"><SPAN class="p10 ft33">1992/93</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td94"><SPAN class="p10 ft33">1993/94</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td96"><SPAN class="p10 ft33">1994/95</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td96"><SPAN class="p10 ft33">1995/96</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td62"><SPAN class="p10 ft33">1997</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p179 ft33"><INGENBILD zsrc="GPB357d139xi2.jpg/" id="inl_img1"><INGENBILD zsrc="GPB357d139xi3.jpg/" id="inl_img2"> Inkomster arbetsmarknadsavgift</P> <P class="p180 ft33"><SPAN class="ft30">Källa: </SPAN>RFV Årsredovisningar <SPAN class="ft54">Inkomster egenavgift</SPAN></P> <P class="p181 ft33">Kredit i Riksgälden</P> <P class="p182 ft28"><SPAN class="ft27">6 </SPAN>De belopp som överfördes från kontot i Riksgäldskontoret till statsbudgeten för finansiering av utbildningsbidrag var (i miljoner kronor): 1991/92: 7 505, 1992/93: 4 038, 1993/94: 5 000, 1994/95: 5 200.</P> <P class="p183 ft10">41</P> </DIV> <DIV id="page_40"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td47"><SPAN class="p8 ft11">Välfärdsstatens finansiering under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr15 td10"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p184 ft2">Mellan budgetåren 1991/92 och 1994/95 sjönk den andel av utgifterna för ersättning vid arbetslöshet som täcktes via inkomster från arbetsmarknadsavgiften från 81 till 34 procent i samband med den snabbt ökande arbetslösheten. Under samma period ökade det underskott i arbetsmarknadsfonden som fick täckas via krediten i Riksgäldskontoret från 19 till 60 procent. Mellan 1994 och 1996 höjdes arbetsmarknadsavgiften kraftigt (från 2,12 till 5,42 procent), vilket tillsammans med den minskade arbetslösheten fick den andel av utgifterna för arbetslöshet som finansieras via arbetsmarknadsavgiften, att öka kraftigt.</P> <P class="p37 ft2">Som synes kom de egenavgifter som fanns under andra halvåret 1994 att få en marginell finansiell betydelse. De avgifter som medlemmar i arbetslöshetskassorna betalar skall främst täcka arbetslöshetskassornas förvaltningskostnader samt kostnader för utjämningsbidrag och finansieringsavgift. Utjämningsbidraget används för att utjämna skillnader i nivån på arbetslöshetskassornas medlemsavgifter. Kassorna betalar in avgiften till staten i början av året, och sedan går den tillbaka till vissa kassor i form av utjämningsbidrag. Under 1999 erhöll 23 arbetslöshetskassor utjämningsbidrag med sammanlagt 65,8 miljoner kronor, och den totala storleken på utjämningsbidraget har hållit sig runt detta belopp under hela <NOBR>1990-talet.</NOBR> Finansieringsavgiften utgjorde under 1999 131 procent av kassans genomsnittligt utbetalda dagpenning per månad gånger kassans medlemsantal den sista december föregående år. Under 1999 betalade <NOBR>A-kassorna</NOBR> totalt 2,53 miljarder kronor till staten i form av finansieringsavgift. Denna finansieringsavgift används bl.a. för statens tillsyn av arbetslöshetskassornas utbetalning av arbetslöshetsersättning.</P> <P class="p185 ft4"><SPAN class="ft23">1.5</SPAN><SPAN class="ft29">Finansieringen av kommunernas och landstingens välfärdsåtaganden under </SPAN><NOBR>1990-talet</NOBR></P> <P class="p142 ft2">Kommunerna i Sverige har traditionellt sett haft ett betydande ansvar för olika offentliga åtaganden inom välfärdsområdet, och en mycket stor del av den offentliga produktionen av välfärdstjänster inom t.ex. vård och omsorg sker i kommunal regi. Kommunerna har också ett visst utrymme att själva bestämma utformningen på dessa åtaganden. Det kommunala självstyret har djupa rötter i Sverige, och en viktig komponent i detta självstyre är den (begränsade) autonomitet visavi staten som uppkommer genom</P> <P class="p186 ft10">42</P> </DIV> <DIV id="page_41"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GPB357d141x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr15 td49"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td50"><SPAN class="p8 ft20">Välfärdsstatens finansiering under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p46 ft2">kommunernas beskattningsrätt (Bergmark 2001). Trots att det lokala självstyret är starkt, har staten emellertid ensam rätt att stifta lagar som styr kommunsektorns uppgifter och verksamhetsformer. Det är också staten som har den offentliga finansmakten, och decentraliseringen av makt från staten till kommuner och landsting kan därmed sägas vara en decentralisering under villkor.</P> <P class="p47 ft2"><NOBR>1990-talet</NOBR> innebar svåra påfrestningar på den kommunala ekonomin, såväl på intäktssom på utgiftssidan. På intäktssidan innebar den vikande sysselsättningen under <NOBR>1990-talets</NOBR> första hälft att kommunernas skatteintäkter urholkades. Samtidigt innebar förändringar i relationen mellan staten och kommunerna att kommunernas ekonomiska handlingsutrymme beskars i viktiga avseenden. De skattestopp och restriktioner mot skattehöjningar som staten ålade kommunerna under delar av <NOBR>1990-talet</NOBR> innebar att kommunernas möjlighet att via ökade skattesatser kompensera för de vikande intäkterna minskade.</P> <P class="p3 ft2">Samtidigt innebar det balanskrav som trädde i kraft 1 januari, 2000, och som enkelt uttryckt innebär att kommunerna åläggs att för varje år ha en budget i balans, att de ökande intäkter som många kommuner fick ta del av under senare delen av <NOBR>1990-talet</NOBR> snarare gick åt till att täcka de underskott som uppstod under första hälften av <NOBR>1990-talet</NOBR> än till att förbättra eller bygga ut verksamheten.<SPAN class="ft26">7 </SPAN>Vikande intäkter under första hälften av <NOBR>1990-talet</NOBR> kombinerades också med en ökad efterfrågan på kommunernas tjänster. Efterfrågan på platser inom den kommunala barnomsorgen ökade, fler barn började skolan, de äldre blev fler och kostnaderna för socialbidrag ökade kraftigt. Dessutom gjorde en rad reformer, såsom t.ex. barnomsorgsgarantin och gymnasiereformen, att trycket ökade ytterligare på kommunernas utgifter (Svenska Kommunförbundet 2000a).</P> <P class="p33 ft2">Vilka finansiella förutsättningar hade då kommuner och landsting för att möta denna utveckling under <NOBR>1990-talet?</NOBR> Tabell 6 redovisar primärkommunernas och landstingens resultaträkning för valda år under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Som synes är skatteintäkter den absolut största inkomstkällan för både primärkommuner och landsting. Skatteintäkter har under hela <NOBR>1990-talet</NOBR> svarat för mellan hälften och två tredjedelar av primärkommunernas intäkter, motsvarande</P> <P class="p187 ft41"><SPAN class="ft27">7 </SPAN>Mer precist innebär balanskravet att kommunernas resultat efter extraordinära poster skall vara positivt. Ett eventuellt negativt resultat vid räkenskapsårets slut skall återställas inom två år. Det är därmed först efter utgången av år 2002 som efterlevandet av balanskravet kan utläsas.</P> <P class="p108 ft10">43</P> </DIV> <DIV id="page_42"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GPB357d142x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td47"><SPAN class="p8 ft11">Välfärdsstatens finansiering under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr15 td10"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p35 ft2">siffra för landstingen är något högre. Den näst största inkomstkällan för både primärkommuner och landsting är statsbidrag. Dessa statsbidrag är både riktade (eller specialdestinerade) och generella, där de riktade statsbidragen innebär att de resurser som tillförs kommunerna följer de krav som ställs på utökad verksamhet. Det generella statsbidraget är däremot inte knutet till bestämda verksamhetsområden. I Tabell 6 ingår de riktade statsbidragen i posten “verksamhetens intäkter”, och minskningen av denna post och motsvarande ökning av de generella statsbidragen i början av <NOBR>1990-talet</NOBR> beror på omläggningen av statsbidragssystemet 1993.<SPAN class="ft26">8 </SPAN>Den tredje viktigaste inkomstkällan för primärkommuner och landsting är olika former av avgifter, som också de ingår i posten “verksamhetens intäkter”.</P> <P class="p188 ft28"><SPAN class="ft27">8 </SPAN>Den kraftigt ökade inkomsten för landsting från posten ”verksamhetens intäkter” i slutet av <NOBR>1990-talet</NOBR> härrör från omläggningen av läkemedelsförmånen (se avsnittet ”Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp”).</P> <P class="p189 ft10">44</P> </DIV> <DIV id="page_43"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GPB357d143x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"> <TR> <TD class="tr15 td49"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td50"><SPAN class="p8 ft20">Välfärdsstatens finansiering under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p190 ft2"><SPAN class="ft1">Tabell 6. </SPAN>Primärkommunernas och landstingens resultaträkningar <NOBR>1991–2000</NOBR> (miljarder kronor, löpande priser)</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"> <TR> <TD class="tr12 td69"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td72"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr12 td123"><SPAN class="p71 ft32">Primärkommuner</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td82"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr12 td124"><SPAN class="p128 ft32">Landsting</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td53"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td74"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td77"><SPAN class="p10 ft32">1991</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td60"><SPAN class="p10 ft32">1994</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td117"><SPAN class="p96 ft32">1997</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td90"><SPAN class="p126 ft32">2000<SPAN class="ft55">a</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td66"><SPAN class="p10 ft32">1991</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td60"><SPAN class="p10 ft32">1994</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td90"><SPAN class="p15 ft32">1997</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p74 ft32">2000<SPAN class="ft55">a</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td69"><SPAN class="p11 ft32">Verksamhetens</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td72"><SPAN class="p10 ft32">114,5</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td63"><SPAN class="p10 ft32">81,7</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td112"><SPAN class="p96 ft32">74,8</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td82"><SPAN class="p126 ft32">80,1</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td54"><SPAN class="p10 ft32">18,9</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td63"><SPAN class="p10 ft32">23,3</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td82"><SPAN class="p15 ft32">22,5</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td53"><SPAN class="p74 ft32">41,0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td69"><SPAN class="p11 ft32">intäkter</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td72"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td63"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td112"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td82"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td63"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td82"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td53"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td69"><SPAN class="p11 ft32">Verksamhetens</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td72"><SPAN class="p10 ft32"><NOBR>-245,1</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td63"><SPAN class="p10 ft32"><NOBR>-283,3</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td112"><SPAN class="p96 ft32"><NOBR>-314,5</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td82"><SPAN class="p126 ft32"><NOBR>-343,3</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td54"><SPAN class="p10 ft32"><NOBR>-127,4</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td63"><SPAN class="p10 ft32"><NOBR>-126,3</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td82"><SPAN class="p15 ft32"><NOBR>-120,5</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td53"><SPAN class="p74 ft32"><NOBR>-163,7</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td69"><SPAN class="p11 ft32">kostnader och</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td72"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td63"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td112"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td82"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td63"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td82"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td53"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td69"><SPAN class="p11 ft32">avskrivningar</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td72"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td63"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td112"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td82"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td63"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td82"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td53"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td69"><SPAN class="p11 ft30">Verksamhetens netto-</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td72"><SPAN class="p10 ft31"><NOBR>-130,6</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td63"><SPAN class="p10 ft31"><NOBR>-201,6</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td112"><SPAN class="p96 ft31"><NOBR>-239,7</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td82"><SPAN class="p126 ft31"><NOBR>-263,3</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td54"><SPAN class="p10 ft31"><NOBR>-108,5</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td63"><SPAN class="p10 ft31"><NOBR>-103,0</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td82"><SPAN class="p15 ft31"><NOBR>-98,0</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td53"><SPAN class="p74 ft31"><NOBR>-122,6</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td69"><SPAN class="p11 ft31">kostnader</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td72"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td63"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td112"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td82"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td63"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td82"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td53"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td69"><SPAN class="p11 ft32">Skatteintäkter</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td72"><SPAN class="p10 ft32">126,8</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td63"><SPAN class="p10 ft32">168,8</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td112"><SPAN class="p96 ft32">197,2</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td82"><SPAN class="p126 ft32">225,9</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td54"><SPAN class="p10 ft32">94,3</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td63"><SPAN class="p10 ft32">87,5</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td82"><SPAN class="p15 ft32">86,3</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td53"><SPAN class="p74 ft32">107,8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td69"><SPAN class="p11 ft33">Generella statsbidrag</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td72"><SPAN class="p10 ft32">5,0</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td63"><SPAN class="p10 ft32">31,2</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td112"><SPAN class="p96 ft32">37,4</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td82"><SPAN class="p126 ft32">41,3</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td54"><SPAN class="p10 ft32">16,1</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td63"><SPAN class="p10 ft32">9,0</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td82"><SPAN class="p15 ft32">6,8</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td53"><SPAN class="p74 ft32">10,8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td69"><SPAN class="p11 ft32">Finansnetto</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td72"><SPAN class="p10 ft32"><NOBR>-4,3</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr12 td63"><SPAN class="p10 ft32"><NOBR>-1,8</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr12 td112"><SPAN class="p96 ft32">0,3</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td82"><SPAN class="p126 ft32">1,4</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td54"><SPAN class="p10 ft32"><NOBR>-1,0</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr12 td63"><SPAN class="p10 ft32">0,8</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td82"><SPAN class="p15 ft32">0,9</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td53"><SPAN class="p74 ft32">0,2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td69"><SPAN class="p11 ft31">Resultat efter</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td72"><SPAN class="p10 ft31"><NOBR>-3,1</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td63"><SPAN class="p10 ft31"><NOBR>-3,4</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td112"><SPAN class="p96 ft31"><NOBR>-4,9</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td82"><SPAN class="p126 ft31">5,3</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td54"><SPAN class="p10 ft31">0,9</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td63"><SPAN class="p10 ft31"><NOBR>-5,7</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td82"><SPAN class="p15 ft31"><NOBR>-4,0</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td53"><SPAN class="p74 ft31"><NOBR>-3,9</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td69"><SPAN class="p11 ft56">skatteintäkter och</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td72"><SPAN class="p8 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td63"><SPAN class="p8 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td112"><SPAN class="p8 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td82"><SPAN class="p8 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td54"><SPAN class="p8 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td63"><SPAN class="p8 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td82"><SPAN class="p8 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td53"><SPAN class="p8 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td69"><SPAN class="p11 ft31">finansnetto</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td72"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td63"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td112"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td82"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td63"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td82"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td53"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td69"><SPAN class="p11 ft33">Extraordinära intäkter</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td72"><SPAN class="p10 ft32">6,6</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td63"><SPAN class="p10 ft32">5,9</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td112"><SPAN class="p96 ft32">9,3</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td82"><SPAN class="p126 ft32">7,4</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td54"><SPAN class="p10 ft32">0,4</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td63"><SPAN class="p10 ft32">0,5</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td82"><SPAN class="p15 ft32">0,1</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td53"><SPAN class="p74 ft32">0,0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td69"><SPAN class="p11 ft32">Extraordinära</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td72"><SPAN class="p10 ft32"><NOBR>-7,6</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td63"><SPAN class="p10 ft32"><NOBR>-1,4</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td112"><SPAN class="p96 ft32"><NOBR>-1,5</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td82"><SPAN class="p126 ft32"><NOBR>-3,6</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td54"><SPAN class="p10 ft32"><NOBR>-1,9</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td63"><SPAN class="p10 ft32"><NOBR>-0,2</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td82"><SPAN class="p15 ft32"><NOBR>-0,1</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td53"><SPAN class="p74 ft32"><NOBR>-0,1</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td69"><SPAN class="p11 ft32">kostnader</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td72"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td63"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td112"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td82"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td63"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td82"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td53"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td69"><SPAN class="p11 ft31">Årets resultat</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td72"><SPAN class="p10 ft31"><NOBR>-4,0</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td63"><SPAN class="p10 ft31">1,1</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td112"><SPAN class="p96 ft31">2,9</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td82"><SPAN class="p126 ft31">9,2</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td54"><SPAN class="p10 ft31"><NOBR>-0,6</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td63"><SPAN class="p10 ft31"><NOBR>-5,3</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td82"><SPAN class="p15 ft31"><NOBR>-4,0</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td53"><SPAN class="p74 ft31"><NOBR>-3,9</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td69"><SPAN class="p11 ft56">(förändring av eget</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td72"><SPAN class="p8 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td63"><SPAN class="p8 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td112"><SPAN class="p8 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td82"><SPAN class="p8 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td54"><SPAN class="p8 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td63"><SPAN class="p8 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td82"><SPAN class="p8 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td53"><SPAN class="p8 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td74"><SPAN class="p11 ft31">kapital)</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td77"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td60"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td117"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td90"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td66"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td60"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td90"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td65"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p191 ft58"><SPAN class="ft57">a </SPAN><NOBR>2000-års</NOBR> skatteintäkter har periodiserats enligt nya redovisningsprinciper. Prognostiserad slutavräkning för år 2000 ingår. Resultatet för år 2000 är preliminärt.</P> <P class="p192 ft60"><SPAN class="ft59">Källa</SPAN>: Regeringen 2000, samt bearbetningar av Landstingsförbundets och Svenska Kommunförbundets bokslutsstatistik.</P> <P class="p193 ft2">Primärkommunsektorn uppvisade ett relativt stabilt positivt resultat under perioden <NOBR>1994–1999,</NOBR> medan resultatet i början av 1990- talet var betydligt sämre. Under varje enskilt år från mitten av <NOBR>1990-talet</NOBR> fram till 1999 är det emellertid de extraordinära posterna som bidragit till att förbättra resultatet, som annars hade varit negativt.<SPAN class="ft26">9 </SPAN>Det kraftigt förbättrade resultatet för primärkommunsektorn för år 2000 beror främst på de stora retroaktiva skatteintäkter som primärkommunerna får för detta år p.g.a. den oväntat positiva sysselsättningsutvecklingen under 1998 och 1999.</P> <P class="p194 ft2">Landstingssektorns resultat har under hela <NOBR>1990-talet</NOBR> varit negativt frånsett 1992 och 1993, då landstingen sammanlagt upp-</P> <P class="p195 ft28"><SPAN class="ft27">9 </SPAN>Typexempel på extraordinära intäkter är den reavinst som uppkommer vid försäljning av ett kommunägt företag.</P> <P class="p196 ft10">45</P> </DIV> <DIV id="page_44"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td47"><SPAN class="p8 ft11">Välfärdsstatens finansiering under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr15 td10"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p35 ft2">visade ett mindre överskott främst beroende på att den goda inkomstutvecklingen under 1990 gav höga skatteintäkter med några års eftersläpning. Den förbättring av landstingssektorns resultat som kan skönjas mot slutet av <NOBR>1990-talet</NOBR> beror också den till stor del på en positiv utveckling av skatteunderlaget p.g.a. det förbättrade arbetsmarknadsläget. Observeras skall dock att trots denna förbättring är landstingssektorns resultat fortfarande negativt. Frapperande är också att landstingens nettokostnader minskade även i nominella termer fram till slutet av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Denna bild av primärkommuns- och landstingssektorns finanser som helhet döljer också stora variationer i resultatet för enskilda primärkommuner och landsting. Som exempel kan nämnas att år 2000, då primärkommunsektorn som helhet uppvisade ett jämförelsevis stort överskott, uppvisade över en tredjedel av kommunerna ett negativt resultat.</P> <P class="p197 ft2">I följande avsnitt skall vi titta lite närmare på hur kommunernas inkomster utvecklades under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Redovisningen kommer att disponeras efter de viktigaste inkomstkällorna för kommunerna, dvs. först kommer en genomgång av den kommunala skattebas som är underlaget för kommunens skatteintäkter, följt av en redovisning av statsbidrag och utjämningssystem, och sist kommer en genomgång av avgifternas betydelse för den kommunala ekonomin.</P> <P class="p198 ft4"><SPAN class="ft4">1.5.1</SPAN><SPAN class="ft25">Den kommunala skattebasen och kommunernas skatteintäkter</SPAN></P> <P class="p142 ft2">Som redan nämnts finansieras den absolut största delen av kommunens verksamhet med egna skattemedel via kommunalskatten. Kommunalskatten är en proportionell skatt som tas ut på den till kommunalskatt beskattningsbara förvärvsinkomsten (skattebasen). Tabell 7 visar den relativa betydelsen av olika komponenter i denna skattebas (siffrorna avser bruttoskattebasen, dvs. skatteunderlaget före avdrag) för åren 1980, 1990 samt 1998.</P> <P class="p199 ft10">46</P> </DIV> <DIV id="page_45"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GPB357d145x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"> <TR> <TD class="tr15 td49"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td50"><SPAN class="p8 ft20">Välfärdsstatens finansiering under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p200 ft2"><SPAN class="ft1">Tabell 7. </SPAN>Den kommunala och landstingskommunala skattebasen (procent)</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"> <TR> <TD class="tr7 td125"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td126"><SPAN class="p201 ft43">1980</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td78"><SPAN class="p201 ft43">1990</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td91"><SPAN class="p92 ft43">1998</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td127"><SPAN class="p11 ft44">Lön inklusive förmåner</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td128"><SPAN class="p201 ft44">72,8</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td73"><SPAN class="p201 ft44">70</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td96"><SPAN class="p89 ft44">72,6</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td127"><SPAN class="p11 ft44">Inkomst av näringsverksamhet</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td128"><SPAN class="p201 ft44">3,7</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td73"><SPAN class="p201 ft44">3</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td96"><SPAN class="p89 ft44">2,2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td127"><SPAN class="p11 ft44">Pensioner</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td128"><SPAN class="p201 ft44">16,9</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td73"><SPAN class="p201 ft44">18,6</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td96"><SPAN class="p89 ft44">21,2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td127"><SPAN class="p11 ft44">Bidrag till arbetslösa och</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td128"><SPAN class="p201 ft44">1,6</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td73"><SPAN class="p201 ft44">1,6</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td96"><SPAN class="p89 ft44">5,2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td127"><SPAN class="p11 ft44">studerande</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td128"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td73"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td96"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td127"><SPAN class="p11 ft44">Sjuk- och föräldrapenning</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td128"><SPAN class="p201 ft44">5</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td73"><SPAN class="p201 ft44">6,8</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td96"><SPAN class="p89 ft44">3,6</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td127"><SPAN class="p11 ft44">Egenavgifter</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td128"><SPAN class="p201 ft44">–</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td73"><SPAN class="p201 ft44">–</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td96"><SPAN class="p89 ft44"><NOBR>-4,9</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td125"><SPAN class="p11 ft43">Summa</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td126"><SPAN class="p201 ft43">100</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td78"><SPAN class="p201 ft43">100</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td91"><SPAN class="p89 ft43">100</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p202 ft44"><SPAN class="ft43">Källa</SPAN>: Svenska Kommunförbundet 1999:23.</P> <P class="p203 ft2">Sedan 1980 har de beskattningsbara transfereringarna, och framför allt pensioner och ersättningarna till arbetslösa, ökat i betydelse i den kommunala skattebasen. Ökningen i pensionernas andel av skattebasen beror både på ett ökat antal pensionärer och att genomsnittspensionären fått det bättre genom högre inkomst från <NOBR>ATP-systemet.</NOBR> Att betydelsen av beskattning av bidrag till arbetslösa och studerande ökade under <NOBR>1990-talet</NOBR> är inte förvånade med tanke på den högre arbetslösheten och att fler personer börjat studera under denna period. Noterbart är också att arbetsinkomsternas andel av skattebasen minskade från 76,5 till 74,8 procent mellan 1980 och 1998, en minskning som i praktiken är större än så eftersom de införda egenavgifterna reducerat löneinkomstens del av skattebasen.<SPAN class="ft26">10</SPAN></P> <P class="p204 ft2">Lönernas dominerande betydelse för den kommunala skattebasen innebär att utvecklingen av sysselsättning och löner kommer att vara av avgörande betydelse för hur kommunernas inkomster utvecklas. Men löneökningar i sig innebär inte med nödvändighet att det blir mer resurser över till den kommunala verksamheten.</P> <P class="p205 ft39"><SPAN class="ft27">10 </SPAN>De närmaste åren kommer kommunernas skatteunderlag att öka på grund av regelförändringar i skattesystemet. De skattesänkningar som löntagarna kommer att få som kompensation för avgifterna till pensionssystemet kommer att minska avdragsrätten för dessa avgifter. År 2003 ökar dessutom kommunernas skatteunderlag kraftigt (med 2,5 procent) då den obeskattade folkpensionen ersätts med en beskattad garantipension. Skatteunderlaget kommer dock att minska från år 2001 p.g.a. det höjda grundavdraget. Dessa förändringar kommer dock att neutraliseras med minskade generella statsbidrag (Svenska Kommunförbundet 2000b:7).</P> <P class="p206 ft10">47</P> </DIV> <DIV id="page_46"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GPB357d146x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td47"><SPAN class="p8 ft11">Välfärdsstatens finansiering under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr15 td10"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p184 ft2">Kommunernas verksamheter är personalintensiva, vilket innebär att kommunernas kostnader till stor del består av lönekostnader.<SPAN class="ft26">11 </SPAN>Om löneökningar för anställda i den kommunala sektorn följer löneutvecklingen för anställda utanför den kommunala sektorn kommer ökade kommunala skatteintäkter till följd av ökande löner därför till stor del att “ätas upp” av de ökande kostnaderna för de kommunalanställdas löner.</P> <P class="p175 ft2">Det är därför sysselsättningen, räknat i antalet arbetade timmar, som i praktiken kommer att bestämma vad löneinkomsterna i skattebasen ger för resurser till den kommunala verksamheten. Bara om sysselsättningen (i arbetade timmar) ökar kommer kommunernas skatteinkomster att öka utan att (löne) kostnaderna ökar i motsvarande mån. Under de senaste tre senaste decennierna har en långsiktig trend varit de fallande relativlönerna för anställda i offentlig sektor (Le Grand, Szulkin & Tåhlin 2001). Även om kommunerna vid en given sysselsättningsnivå därigenom har fått ett visst utrymme att öka sina skatteinkomster med mer än sina lönekostnader, kan dock denna utveckling vara problematisk för rekryteringen av kvalificerad personal till kommunernas verksamheter. Denna problematik ligger dock utanför detta kapitels frågeställning.</P> <P class="p197 ft2">Inkluderingen av transfereringsinkomster, och framför allt då pensioner, i den kommunala skattebasen gör också att denna skattebas potentiellt kan växa snabbare än vad som följer av sysselsättningsutvecklingen. En ökning av antalet pensionärer och en över tid högre genomsnittlig pensionsnivå kommer att innebära att, allt annat lika, kommunernas skatteinkomster ökar. Beskattningen av de framtida premiepensionerna kommer också att ge kommunerna del av avkastningen på kapitalinvesteringar. Eftersom de två viktigaste komponenterna i den kommunala och landstingskommunala skattebasen är löner och beskattning av transfereringar är skattebasen också konjunkturstabiliserande på kort sikt. Vid en lågkonjunktur ökar utbetalningarna av skattepliktiga transfereringar i form av arbetslöshetsersättningar, vilket mildrar effekten av minskade löneinkomster när sysselsättningen faller. Det omvända gäller i en högkonjunktur, dvs. de minskande inkomsterna av skatt på arbetslöshetsersättning kommer mer än väl att kompenseras av ökningen i löneinkomster. Detta innebär emellertid att den</P> <P class="p121 ft28"><SPAN class="ft27">11 </SPAN>Till exempel ökade primärkommunernas kostnader med totalt 44 miljarder kronor under perioden <NOBR>1996–2000.</NOBR> Av denna kostnadsökning förklarade löneökningar 34 miljarder (Svenska Kommunförbundet 2001:21).</P> <P class="p189 ft10">48</P> </DIV> <DIV id="page_47"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GPB357d147x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"> <TR> <TD class="tr15 td49"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td50"><SPAN class="p8 ft20">Välfärdsstatens finansiering under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p207 ft2">kommunala ekonomin inte förbättras i lika hög utsträckning som de statliga finanserna i en högkonjunktur. I en högkonjunktur kommer statens inkomster att förstärkas både av ökande skatteinkomster och minskande utgifter för transfereringar.</P> <P class="p208 ft2">På den ovan redovisade skattebasen tas en proportionell (primär) kommunal- och landstingsskatt ut. Dessa båda skatter uppgick sammanlagt till i genomsnitt strax över 30 kronor för varje beskattningsbar inkomstdel om 100 kronor år 2000, varav kommunalskatten utgjorde något mer än 20 kronor och landstingsskatten knappt 10 kronor (Figur 5).</P> <P class="p209 ft2"><SPAN class="ft1">Figur 5. </SPAN>Kommunala skattesatser <NOBR>1990–2000</NOBR> (kronor)</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"> <TR> <TD class="tr10 td129"><SPAN class="p94 ft33">25,00</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td106"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td106"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr32 td129"><SPAN class="p94 ft33">20,00</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td106"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td106"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td129"><SPAN class="p94 ft33">15,00</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td106"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td106"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr33 td129"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:4px;margin-top:0px;margin-right:34px;margin-bottom:0px;" class="p210 ft33"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:42px;margin-top:0px;margin-right:-4px;margin-bottom:-38px;" class="p210 ft33"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:23px;margin-top:-19px;margin-right:15px;margin-bottom:-19px;" class="p210 ft33"><![endif]>Kronor</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td106"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td106"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td129"><SPAN class="p94 ft33">10,00</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td106"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td106"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr31 td129"><SPAN class="p94 ft33">5,00</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td106"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td106"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td129"><SPAN class="p94 ft33">0,00</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td106"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td54"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td106"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td129"><SPAN class="p10 ft33">1990</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td54"><SPAN class="p10 ft33">1991</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td54"><SPAN class="p10 ft33">1992</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td54"><SPAN class="p10 ft33">1993</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td106"><SPAN class="p10 ft33">1994</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td54"><SPAN class="p10 ft33">1995</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td54"><SPAN class="p10 ft33">1996</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td54"><SPAN class="p10 ft33">1997</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td54"><SPAN class="p10 ft33">1998</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td54"><SPAN class="p10 ft33">1999</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td106"><SPAN class="p10 ft33">2000</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"> <TR> <TD class="tr34 td130"><SPAN class="p8 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr35 td131"><SPAN class="p8 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr35 td132"><SPAN class="p8 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=4 class="tr10 td133"><SPAN class="p154 ft33">Kommunalskatt, medel</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td130"><SPAN class="p8 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td107"><SPAN class="p8 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td9"><SPAN class="p8 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=4 class="tr10 td134"><SPAN class="p211 ft61">Lägsta kommunalskatt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr36 td132"><SPAN class="p8 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td132"><SPAN class="p8 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr34 td107"><SPAN class="p8 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td135"><SPAN class="p8 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr37 td130"><SPAN class="p8 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr34 td136"><SPAN class="p8 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr34 td130"><SPAN class="p8 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td130"><SPAN class="p8 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td9"><SPAN class="p8 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td130"><SPAN class="p8 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td130"><SPAN class="p8 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td107"><SPAN class="p8 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td9"><SPAN class="p8 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr38 td132"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td131"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td132"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr20 td133"><SPAN class="p154 ft33">Högsta kommunalskatt</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td130"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td107"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td9"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr20 td134"><SPAN class="p211 ft61">Landstingsskatt, medel</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr36 td130"><SPAN class="p8 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td136"><SPAN class="p8 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td130"><SPAN class="p8 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td130"><SPAN class="p8 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td107"><SPAN class="p8 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td9"><SPAN class="p8 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td130"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td136"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td130"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td133"><SPAN class="p154 ft33">Lägsta landstingsskatt</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td130"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td107"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td9"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td134"><SPAN class="p211 ft61">Högsta landstingsskatt</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p212 ft2">Den kommunala skattesatsen ökade med 3 kronor och 20 öre (från 17,31 till 20,51 kronor) mellan 1990 och år 2000, samtidigt som den landstingskommunala skattesatsen minskade med 4 kronor och 9 öre (från 13,96 kronor till 9,87 kronor). Skillnaden mellan den kommun med högst respektive lägst kommunalskatt ökade med över 50 öre mellan 1990 och år 2000, medan motsvarande siffra för</P> <P class="p213 ft10">49</P> </DIV> <DIV id="page_48"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GPB357d148x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td47"><SPAN class="p8 ft11">Välfärdsstatens finansiering under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr15 td10"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p214 ft2">landstingen var oförändrad mellan dessa båda år.<SPAN class="ft26">12 </SPAN>Från <NOBR>1990-talets</NOBR> början fram till mitten av <NOBR>1990-talet</NOBR> ökade dock skillnaden mellan högsta och lägsta skattesats för både kommuner och landsting, för att därefter sjunka. Under hela <NOBR>1990-talet</NOBR> var det främst kommuner i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö samt förorter till dessa storstadskommuner som hade de lägsta skattesatserna, medan de högsta skattesatserna framför allt återfanns i glesbygdskommuner.</P> <P class="p215 ft2">En viktig del i det kommunala självstyret och i kommunernas förmåga att själva påverka sin ekonomi och därigenom bestämma omfattningen och utformningen av sina verksamheter är inflytandet över skattesatsens storlek. Under <NOBR>1990-talet</NOBR> lade staten dock viktiga restriktioner på det kommunala skatteuttaget. Under perioden 1991 till 1993 rådde ett skattestopp i kommuner och landsting.<SPAN class="ft26">13 </SPAN>Under perioden <NOBR>1997–99</NOBR> tillämpades även statliga sanktioner mot kommunala och landstingskommunala skattehöjningar.<SPAN class="ft26">14 </SPAN>Sanktionerna innebar att för de kommuner som höjde skatten, reducerades statsbidraget med ett belopp som motsvarade halva den inkomstökning som följde av skattehöjningen. De ökningar i kommunalskatten och motsvarande minskningar i landstingsskatten som trots skattestopp kan noteras mellan 1991 och 1992 berodde främst på den skatteväxling som skedde i samband med den s.k. Ädelreformen. Som ett led i att huvudmannaskapet för stora delar av landstingens omsorg och vård av äldre överfördes till primärkommunerna ålades landstingen enligt lag att sänka sina skattesatser med mellan 1,80 och 3,20 kronor per skattekrona, medan primärkommunerna i samma län kunde höja sina skattesatser i motsvarande grad (Riksskatteverket 1996:87). Mellan 1994 och 1996 gjordes ytterligare skatteväxlingar mellan primärkommuner och landsting, främst med anledning av att de senare lämnade över ansvaret för ytterligare verksamheter till kommunerna i samband med handikapp- och psykiatrireformerna. Nedgången i landstingens genomsnittliga skattesats 1999 beror främst</P> <P class="p216 ft39"><SPAN class="ft37">12</SPAN><SPAN class="ft63">Även spridingen i skattesatser för kommuner mätt som standardavvikelsen ökade mellan 1990 och 2000, medan den var oförändrad för landsting mellan dessa båda år. För landsting var dock standardavvikelsen större i mitten av </SPAN><NOBR>1990-talet</NOBR> än den var både i början och slutet av <NOBR>1990-talet.</NOBR></P> <P class="p217 ft39"><SPAN class="ft37">13</SPAN><SPAN class="ft38">Under 1994 rådde ett ”frivilligt” skattestopp, vilket innebar att de kommuner som fastställde en högre skattesats för detta år än den som gällde för 1993 fick återföra den ökade skatteinkomst som uppkommit till följd av att grundavdraget minskade 1994 (Riksskatteverket 1996:87).</SPAN></P> <P class="p218 ft28"><SPAN class="ft37">14</SPAN><SPAN class="ft64">Lågskattekommunerna Täby, Danderyd och Lidingö var undantagna från dessa sanktioner (Riksskatteverket 1999:49).</SPAN></P> <P class="p60 ft10">50</P> </DIV> <DIV id="page_49"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr15 td49"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td50"><SPAN class="p8 ft20">Välfärdsstatens finansiering under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p46 ft2">på ytterligare skatteväxlingar med primärkommunerna i samband med överförandet av huvudmannaskapet för naturbruksgymnasierna samt på skattesänkningen i Stockholms län.</P> <P class="p219 ft4"><SPAN class="ft4">1.5.2</SPAN><SPAN class="ft45">Statsbidrag och skatteutjämningssystem</SPAN></P> <P class="p63 ft2">Staten har en rad olika styrinstrument till förfogande för att kontrollera den välfärdsproduktion som sker i kommunernas regi och för att bestämma de ekonomiska ramar kommunerna har till förfogande för att bedriva denna verksamhet (Bergmark 2001). Restriktioner mot kommunala skattehöjningar är, som vi sett, ett viktigt sådant styrinstrument. Ett annat viktigt styrinstrument är utformningen av det kommunala utjämningssystemet och de statsbidrag som staten lämnar till primärkommuner och landsting.</P> <P class="p32 ft2">Utan ett system för att utjämna kostnader och intäkter i primärkommuner och landsting skulle dessas ekonomiska förutsättningar att driva sina lagstadgade verksamheter inklusive sina åtaganden på välfärdens område variera kraftigt. Som visats ovan är den absolut största inkomstkällan för kommuner beskattning av förvärvsinkomster. Kommunernas inkomster kommer därför att variera i enlighet med variationer i sysselsättning (arbetade timmar) och löner mellan kommuner. Till exempel, eftersom skattekraften (inkomsten per invånare) är 2,5 gånger större i Danderyd jämfört med Borgholm skulle kommunalskattesatsen behöva var 2,5 gånger större i Borgholm jämfört med Danderyd om båda kommunerna skulle få likvärdiga skatteintäkter per invånare. Samtidigt kommer kommunernas kostnader för att utföra olika åtaganden inom välfärdsområdet att variera i enlighet med variationer i t.ex. ålderssammansättning och social sammansättning. För att utjämna dessa skillnader i invånarnas förmåga att betala skatt och invånarnas behov av kommunalt finansierade tjänster har det sedan länge funnits olika former av utjämningssystem i Sverige. Redan 1917 fattade riksdagen beslut om ett generellt system för statsunderstöd åt synnerligt skattetyngda kommuner (Svenska Kommunförbundet 2000c). Det första utjämningssystemet i egentlig mening infördes dock 1966 och byggde i stor utsträckning på det förslag som 1964 lades fram av Skatteutjämningskommittén (SOU 1964:19). Detta utjämningssystem bestod av två delar: inkomstutjämning samt ett särskilt utjämningsbidrag till kommuner och landsting med hög</P> <P class="p220 ft10">51</P> </DIV> <DIV id="page_50"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td47"><SPAN class="p8 ft11">Välfärdsstatens finansiering under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr15 td10"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p109 ft2">utdebitering. Dessutom fanns ett flertal specialdestinerade statsbidrag.</P> <P class="p36 ft2">I samband med den kommunalekonomiska reformen 1993 genomfördes omfattande förändringar i de statliga bidragssystemen till kommuner och landsting (SOU 1991:98). Ett viktigt inslag i denna reform var att flertalet av de specialdestinerade statsbidragen till kommuner och landsting ersattes med ett generellt bidrag, den s.k. “påsen” (Regeringens proposition 1991/92:150). De specialdestinerade bidragen uppgick 1993 till 40 procent av de totala statsbidragen, och reformen innebar att cirka 85 procent av de statliga bidragen stoppades i denna “påse” (Svenska Kommunförbundet 2000b:27). När “statsbidragspåsen” knöts ihop undantogs dock vissa bidrag som betraktades som ersättningar för tjänster som primärkommunerna utförde åt staten. De kanske viktigaste av dessa bidrag var flyktingbidraget och de arbetsmarknadspolitiska bidragen. Ett nytt utjämningssystem för primärkommunerna infördes också detta år (för landstingen gjordes endast små förändringar i utjämningssystemet vid denna tidpunkt).</P> <P class="p111 ft2">Själva utjämningssystemet kom att bestå av tre olika delar: inkomstutjämning, kostnadsutjämning samt ett tillägg för befolkningsminskning. Inkomstutjämning innebar ett bidrag med syfte att utjämna primärkommunernas skatteinkomster upp till en generell garantinivå. Kostnadsutjämning innebar ett tillägg till eller ett avdrag från ovanstående bidrag baserat på opåverkbara skillnader i strukturella förhållanden. Den tredje delen av utjämningssystemet var ett tillägg som utbetalades beroende på om kommunens befolkning minskade med mer än 2 procent under en femårsperiod. Kritken mot detta system var emellertid stark. Framför allt ifrågasattes metoden för att beräkna sambandet mellan strukturfaktorerna och primärkommunerna kostnader. Även beaktandet av klimat som ett strukturellt förhållande kritiserades. Dessutom kom inte alla kommuner att omfattas av systemet, eftersom flera kommuner hade en skattekraft som låg över eller mycket nära garantinivån.</P> <P class="p44 ft2">Ett antal nya utredningar (SOU 1993:53; SOU 1994:70; SOU 1994:144) tillsattes i början av <NOBR>1990-talet</NOBR> för att göra en översyn av utjämningssystemet, och det system som infördes 1996 och är i bruk i dag består av fyra delar; inkomstutjämning, kostnadsutjämning, ett generellt statsbidrag samt införanderegler (Rege-</P> <P class="p221 ft10">52</P> </DIV> <DIV id="page_51"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GPB357d151x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr15 td49"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td50"><SPAN class="p8 ft20">Välfärdsstatens finansiering under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p222 ft2">ringens proposition 1995/96:64).<SPAN class="ft26">15 </SPAN>Syftet med inkomstutjämningen är att alla kommuner ska garanteras ett lika stort skatteunderlag oavsett storleken på det egna skatteunderlaget. Utjämningen sker genom att den beskattningsbara inkomsten i varje primärkommun respektive landsting jämförs med den beskattningsbara inkomsten per invånare i landet. De kommuner vars skattekraft är lägre än medelskattekraften får ett tillskott av skattekraft medan de kommuner som har en högre skattekraft än riksgenomsnittet får ett avdrag. Den del av skattekraften som ligger över eller under riksgenomsnittet multipliceras med den så kallade länsvisa skattesatsen, som utgörs av 95 procent av primärkommunernas respektive landstingens genomsnittliga skattesats i landet justerat för de skatteväxlingar som gjorts. Användandet av länsvisa skattesatser innebär att kommuner inte kan påverka sina bidrag eller avgifter i systemet genom att ändra den egna skattesatsen. Förändringar i den egna skattesatsen resulterar endast i att de egna skatteintäkterna ökar eller minskar.</P> <P class="p49 ft2">Kostnadsutjämningen utgör den andra delen av det utjämningssystem som är i bruk i dag. Syftet med kostnadsutjämningen är att det ska utjämna kostnader mellan kommuner som dessa själva inte kan påverka. Den metod som ligger till grund för kostnadsutjämningen kallas standardkostnadsmodellen, och metoden är utformad enligt samma principer i primärkommunrespektive landstingssektorn. Denna metod innebär att kostnadsutjämningen byggs upp av ett antal delmodeller (i primärkommunerna sexton delmodeller, i landstingen fyra delmodeller). Varje sådan modell avser antingen en verksamhet (t.ex. grundskola) eller kostnader som återfinns i samtliga eller flertalet verksamheter (t.ex. uppvärmningskostnader). Till exempel beräknas standardkostnaden för grundskolan utifrån följande komponenter; andelen ungdomar i skolåldern, andelen utomnordiska och finska elever samt barnens geografiska fördelning inom kommunen.<SPAN class="ft26">16 </SPAN>De fyra delmodellerna för landstingens kostnadsutjämning är hälso- och sjukvård, kallort,</P> <P class="p223 ft66"><SPAN class="ft37">15</SPAN><SPAN class="ft65">Finansdepartementet tillkallade 1995 en kommitté med uppgift att följa upp och utvärdera samt lämna förslag i syfte att utveckla det system för statsbidrag och utjämning för kommuner som trädde i kraft 1996. Kommittén antog namnet Kommunala utjämningsutredningen och överlämnade sitt slutbetänkande 1998 (SOU 1998:151). Riksdagen beslutade i juni 1999 att nuvarande principer för utjämningssystemet skall ligga fast.</SPAN></P> <P class="p224 ft41"><SPAN class="ft37">16</SPAN><SPAN class="ft67">De övriga femton delmodellerna för kommunerna i kostnadsutjämningssystemet är: äldreomsorg, individ- och familjeomsorg, barnomsorg, gymnasieskola, kollektivtrafik, befolkningsunderlag, näringsliv och sysselsättning, befolkningsminskning, barn och ungdomar med utländsk bakgrund, gator och vägar, byggkostnader, kallort, vatten och avlopp, administration m.m., samt uppvärmning.</SPAN></P> <P class="p225 ft10">53</P> </DIV> <DIV id="page_52"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GPB357d152x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td47"><SPAN class="p8 ft11">Välfärdsstatens finansiering under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr15 td10"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p184 ft2">högskoleutbildning och kollektivtrafik. Summan av standardkostnaderna för alla delmodeller kallas för kommunens strukturkostnad. Om strukturkostnaden är högre än genomsnittet för riket anses kommunen ha en ogynnsam struktur och kommunen får ett bidrag motsvarande skillnaden gentemot riksgenomsnittet.<SPAN class="ft26">17</SPAN></P> <P class="p36 ft2">Införandet till ett nytt utjämningssystem 1996 medförde stora bidragsförändringar för många primärkommuner och landsting. Till exempel innebar det faktum att det geografiska läget inte fick samma betydelse i 1996 års system som det hade haft tidigare att en del kommuner i norra Sverige fick kraftigt minskade bidrag i den nya kostnadsutjämningen. Särskilda införanderegler skulle därför se till att kommuner fick möjlighet att under en övergångsperiod anpassa sig till de nya ekonomiska villkoren. De kommuner som fick ökade intäkter i och med det nya utjämningssystemet fick ökningen successivt under en period av tre år, 1996 till 1998, och för de kommuner som fick minskade intäkter begränsades intäktsminskningen.<SPAN class="ft26">18</SPAN></P> <P class="p197 ft2">Både inkomst- och kostnadsutjämningssystemen är i princip självfinansierande, i den meningen att summan av bidrag i princip motsvarar summan av avgifter. Tabell 8 visar storleken på de summor som omfördelas i inkomst- och kostnadsutjämningssystemet under perioden 1996 till 2000. Totalt omfördelade inkomstutjämningen år 2000 nära 10 miljarder kronor mellan primärkommunerna och 3,6 miljarder kronor mellan landstingen. Samma år erhöll 232 primärkommuner bidrag som finansierades genom avgifter från övriga 57 primärkommuner. Flertalet avgiftsbetalande kommuner är förortskommuner till storstäderna, medan de primärkommuner som fick de största bidragen från inkomstutjämningssystemet återfanns framför allt i gles- och landsbygden. Av landstingen är det bara Stockholms läns landsting som år 2000 betalar en avgift medan övriga landsting får ett bidrag. I likhet med inkomstutjämningen är kostnadsutjämningen i princip statsfinansiellt neutral, dvs. summan av bidragen motsvarar summan av avgifterna. År 2000 omfördelades 4,8 miljarder kronor mellan primärkommunerna i kostnadsutjämningssystemet och 1,1 miljarder kronor mellan landstingen.</P> <P class="p226 ft39"><SPAN class="ft37">17</SPAN><SPAN class="ft38">Inför år 2000 har regeringen fattat beslut om vissa förändringar i kostnadsutjämningen. Dessa förändringar kommer dock inte att redovisas här.</SPAN></P> <P class="p227 ft66"><SPAN class="ft37">18</SPAN><SPAN class="ft68">De förändringar i kostnadsutjämningen som regeringen beslutat om inför år 2000 kommer också att påverka införandereglerna. Inte heller dessa förändringar kommer att redovisas här.</SPAN></P> <P class="p228 ft10">54</P> </DIV> <DIV id="page_53"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GPB357d153x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"> <TR> <TD class="tr15 td49"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td50"><SPAN class="p8 ft20">Välfärdsstatens finansiering under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p190 ft2"><SPAN class="ft1">Tabell 8. </SPAN>Omfördelningen inom utjämningssystemet, statsbidragens storlek samt höjda statsbidrag och bidrag till särskilda insatser för vissa kommuner och landsting <NOBR>1996–2000</NOBR> (miljarder kronor, löpande priser)</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"> <TR> <TD class="tr10 td137"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr10 td138"><SPAN class="p229 ft32">Primärkommuner</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td139"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td140"><SPAN class="p230 ft47">Landsting</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td141"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td142"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td68"><SPAN class="p92 ft32">1996</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td87"><SPAN class="p102 ft32">1998</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td67"><SPAN class="p19 ft32">2000</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td143"><SPAN class="p231 ft32">1996</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td88"><SPAN class="p72 ft32">1998</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td144"><SPAN class="p8 ft32">2000</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td145"><SPAN class="p11 ft32">Inkomstutjämning</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td55"><SPAN class="p96 ft32">8,1</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td93"><SPAN class="p102 ft32">8,3</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td62"><SPAN class="p66 ft32">9,7</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td146"><SPAN class="p231 ft32">3,2</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td94"><SPAN class="p127 ft32">3,2</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td147"><SPAN class="p8 ft32">3,6</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td145"><SPAN class="p11 ft32">Kostnadsutjämning</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td55"><SPAN class="p96 ft32">4,7</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td93"><SPAN class="p102 ft32">5,0</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td62"><SPAN class="p66 ft32">4,8</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td146"><SPAN class="p231 ft32">5,0</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td94"><SPAN class="p127 ft32">4,7</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td147"><SPAN class="p8 ft32">1,1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td145"><SPAN class="p11 ft32">Generella statsbidrag (brutto)</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td55"><SPAN class="p96 ft32">44,8</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td93"><SPAN class="p102 ft32">57,5</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td62"><SPAN class="p66 ft32">59,2</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td146"><SPAN class="p231 ft32">12,0</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td94"><SPAN class="p127 ft32">17,4</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td147"><SPAN class="p8 ft32">18,9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td145"><SPAN class="p11 ft32">Specialdestinerade statsbidrag</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td55"><SPAN class="p96 ft32">12,5</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td93"><SPAN class="p102 ft32">13,6</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td62"><SPAN class="p66 ft32">12,0</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td146"><SPAN class="p231 ft32">3,4</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td94"><SPAN class="p127 ft32">2,7</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td147"><SPAN class="p8 ft32">3,6</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td145"><SPAN class="p11 ft32">Höjda statsbidrag och resurstillskott</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td55"><SPAN class="p127 ft32">–</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td93"><SPAN class="p102 ft32">7,6</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td62"><SPAN class="p66 ft32">13,2</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td146"><SPAN class="p231 ft32">–</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td94"><SPAN class="p127 ft32">3,6</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td147"><SPAN class="p8 ft32">7,3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td145"><SPAN class="p11 ft32">jämfört med 1996 års</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td55"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td93"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td62"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td146"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td94"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td147"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td145"><SPAN class="p11 ft32">statsbidragsnivå</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td55"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td93"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td62"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td146"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td94"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td147"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td145"><SPAN class="p11 ft32">Bidrag till särskilda insatser för vissa</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td55"><SPAN class="p96 ft32">0,4</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td93"><SPAN class="p102 ft32">1,1</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td62"><SPAN class="p66 ft32">1,1</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td146"><SPAN class="p231 ft32">–</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td94"><SPAN class="p91 ft32">–</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td147"><SPAN class="p8 ft32">–</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td145"><SPAN class="p11 ft35">kommuner och landsting (totalt för</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td55"><SPAN class="p8 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td93"><SPAN class="p8 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td62"><SPAN class="p8 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td146"><SPAN class="p8 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td94"><SPAN class="p8 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td147"><SPAN class="p8 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td142"><SPAN class="p11 ft35">kommuner och landsting)</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td68"><SPAN class="p8 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td87"><SPAN class="p8 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td67"><SPAN class="p8 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td143"><SPAN class="p8 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td88"><SPAN class="p8 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td144"><SPAN class="p8 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p232 ft32"><SPAN class="ft31">Källa</SPAN>: SCB 2000, Svenska Kommunförbundet 2000b.</P> <P class="p203 ft2">Statsbidragen ligger vid sidan av systemen för inkomst- och kostnadsutjämning. Statsbidragen består som nämnts tidigare dels av en generell och dels av en riktad, eller specialdestinerad, del. Sedan 1993 tillämpas finansieringsprincipen mellan stat och kommuner, vilket innebär att primärkommuner och landsting inte skall ges nya eller utökade obligatoriska uppgifter utan att de samtidigt får möjlighet att finansiera dessa med annat än med höjda skatter.<SPAN class="ft26">19 </SPAN>Regleringen sker via höjningar eller sänkningar av statsbidragen. Vid det nuvarande utjämningssystemets införande fördelades de generella bidragen med ett lika stort belopp per invånare till alla kommuner, 1997 tillkom även ett åldersbaserat bidrag. 1996 utbetalades nästan 45 miljarder kronor i generella statsbidrag till primärkommunerna, en summa som år 2000 växt till nära 60 miljarder kronor (Tabell 8). Motsvarande siffror för landstingen var 1996 12 miljarder kronor och år 2000 18,9 miljarder kronor. Vid sidan av de ökade generella statsbidragen under senare delen av <NOBR>1990-talet</NOBR> har primärkommuner och landsting dessutom fått ytter-</P> <P class="p233 ft41"><SPAN class="ft27">19 </SPAN>Om finansieringsprincipen även skall omfatta regelförändringar som leder till förändringar i skatteunderlaget har varierat under åren. Till exempel innebar arbetsgivarnas erbjudande till sina anställda om hemdatorer mot löneavdrag att kommunernas skatteinkomster minskade p.g.a. beslutet om att förmånen av hemdatorer inte skulle beskattas (Landstingsförbundet 1998:25).</P> <P class="p234 ft10">55</P> </DIV> <DIV id="page_54"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GPB357d154x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td47"><SPAN class="p8 ft11">Välfärdsstatens finansiering under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr15 td10"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p184 ft2">ligare resurstillskott från staten. År 2000 uppgick dessa statsbidrag och resurstillskott till sammanlagt drygt 20 miljarder kronor, varav drygt 13 miljarder kronor gick till primärkommunerna och drygt 7 miljarder kronor gick till landstingen.<SPAN class="ft26">20</SPAN></P> <P class="p235 ft2">När dessa tillskott till de generella bidragen först kom 1997 uttalade regeringen att huvuddelen av pengarna skulle gå till skolan, vården och omsorgen. Denna prioritering syns i de principer som styr fördelningen av dessa medel: hälften av resurstillskottet fördelas efter antalet barn, ungdomar och äldre i var kommun med syfte att kommuner som på grund av sin demografiska profil hade särskilda behov ska få särskilda resurstillskott. Efter år 2000 kommer dessutom ytterligare tillskott från staten till primärkommuner och landsting att knytas till särskilda satsningar. Från år 2001 får primärkommunerna särskilda bidrag till personalförstärkningar inom skolan, och från år 2002 utgår ett särskilt bidrag för kvalitetssäkrande insatser i förskolan som alla primärkommuner som ansluter sig till maxtaxesystemet inom barnomsorgen får ta del av.<SPAN class="ft26">21 </SPAN>Dessutom har regeringen föreslagit att 8 miljarder kronor skall satsas på vård och omsorg under perioden 2002 till 2004 inom den de s.k. försvarsuppgörelsen. Dessutom kommer de generella statsbidragen till kommuner och landsting att höjas med ytterligare 4 miljarder kronor mellan år 2000 och 2001. Av detta avser cirka en miljard kronor den nationella handlingsplanen för vården (Regeringens proposition 2000/01:100).</P> <P class="p112 ft2">Vid sidan av höjda statsbidrag och resurstillskott har sedan 1995 statliga medel avsatts för särskilda insatser i vissa kommuner. Kravet att primärkommuner och landsting senast år 2000 skall ha en budget i balans har medfört stora påfrestningar på ekonomin i många kommuner. 1999 visade 105 kommuner (av 289) och 2 landsting (av 20) ett positivt resultat, motsvarande siffror år 2000 var 177 kommuner och 6 landsting (Regeringen 2000). De kommuner som haft svårigheter att få balans i sin ekonomi har kunnat ansöka om medel hos Kommundelegationen. Dessutom har primärkommuner med kommunalägda bostadsbolag som uppvisat stora ekonomiska underskott kunnat ansöka om medel från</P> <P class="p236 ft39"><SPAN class="ft37">20</SPAN><SPAN class="ft63">En del av denna resursförstärkning utgörs av att de 200 kronor alla inkomsttagare betalat i statlig inkomstskatt från år 2000 tillfaller kommuner och landsting. Dessa 200 kronor tillföll kommuner och landsting även 1999, men då som en kompensation för engångsvisa retroaktiva pensionsutbetalningar till följd av Arbetsdomstolens dom om det kommunala pensionsavtalet (den s.k. </SPAN><NOBR>Törling-domen).</NOBR></P> <P class="p218 ft28"><SPAN class="ft37">21</SPAN><SPAN class="ft69">De satsningar som görs på skolan kommer dock, enligt regeringen, att så småningom överföras till det generella statsbidraget (Regeringens proposition 2000/01:100).</SPAN></P> <P class="p60 ft10">56</P> </DIV> <DIV id="page_55"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GPB357d155x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr15 td49"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td50"><SPAN class="p8 ft20">Välfärdsstatens finansiering under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p46 ft2">Bostadsdelegationen. Regeringen tecknade under år 2000 överenskommelser med 36 primärkommuner och 4 landsting som innebar att kommunerna och landstingen åtar sig att sänka sina bruttokostnader med ett bestämt belopp och att uppnå ekonomisk balans senast år 2002. Regeringen åtog sig å sin sida att betala bidrag till dessa kommuner om sammanlagt 1,3 miljarder kronor.<SPAN class="ft26">22 </SPAN>De kommuner som fick medel från Kommun- och/eller Bostadsdelegationen var i huvudsak små eller medelstora kommuner utanför tillväxtregionerna som drabbats av stora befolkningsminskningar, och vars möjligheter till inkomstförstärkningar är små (t.ex. på grund av en redan hög skattesats). Vid sidan om dessa satsningar har under senare delen av <NOBR>1990-talet</NOBR> bidrag även utgått till större kommuner med syfte att arbeta med integrationsfrågor inom den s.k. Storstadsdelegationen (se Regeringens proposition 1997/98:165) samt till kommuner med stor andel flyktingar. Sammanlagt betalades år 2000 över en miljard kronor ut till primärkommuner och landsting under anslaget “Bidrag till särskilda insatser för vissa kommuner och landsting”.</P> <P class="p33 ft2">Primärkommunernas specialdestinerade statsbidrag utgjorde 1992 ca 21 procent av de totala inkomsterna. 1993, då statsbidragssystemet gjorts om, hade denna siffra sjunkit till 14 procent vilket i absoluta tal motsvarade ca 23 miljarder kronor (SCB 1993:22). Som visas av Tabell 8 sjönk de specialdestinerade statsbidragen ytterligare fram till mitten av <NOBR>1990-talet</NOBR> och uppgick 1996 till drygt 12 miljarder kronor, en nivå som sedan var stabil under resten av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Viktiga förklaringar till denna minskning är att staten tog över ansvaret för bostadsbidragen 1994 samt att antalet arbetslösa och flyktingar sjönk under andra hälften av <NOBR>1990-talet</NOBR> vilket minskat de specialdestinerade bidragen till primärkommunerna avsedda för arbetsmarknadspolitiska åtgärder och flyktingmottagande.</P> <P class="p33 ft2">De specialdestinerade statsbidragen till landstingen ingår främst i de s.k. Dagmaröverenskommelserna, som är årliga överenskommelser mellan regeringen och landstingen om principer för fördelning av riktade statsbidrag (den kommunala vården och omsorgen omfattas inte av dessa överenskommelser). Vid sidan av den allmänna sjukvårdsersättningen har det i alla Dagmaröverens-</P> <P class="p187 ft41"><SPAN class="ft27">22 </SPAN>Av bidragen till kommuner med avsikt att dessa skall uppnå det s.k. balanskravet kommer 25 procent att utbetalas i början av 2002 medan resterande medel kommer att utbetalas senast 2003, under förutsättning att kommunerna och landstingen uppfyllt sina åtaganden enligt överenskommelsen med regeringen.</P> <P class="p108 ft10">57</P> </DIV> <DIV id="page_56"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td47"><SPAN class="p8 ft11">Välfärdsstatens finansiering under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr15 td10"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p184 ft2">kommelserna funnits särskilda ersättningar vars syfte varit att underlätta utvecklingen av vissa prioriterade insatser enligt sjukvårdspolitiska målsättningar (Anell & Svarvar 1999). År 1990 var Dagmarmedlen totalt nära 15 miljarder kronor, en siffra som 1999 sjunkit till 1,2 miljarder kronor vilket motsvarar endast ca 1 procent av landstingens hälso- och sjukvårdskostnader. Den kraftiga minskningen beror främst på omläggningar av statsbidrags- och utjämningssystemen samt finansieringen av Ädelreformen.</P> <P class="p235 ft2">Vid det nya utjämningssystemets införande förändrades även utformningen av det s.k. kommunkontosystemet (SOU 1999:133). Bakgrunden till detta system är att i och med skattereformen 1990/91 blev fler tjänster än tidigare belagda med en högre enhetlig mervärdesskatt. Med rådande system skulle detta ha inneburit att konkurrenssnedvridningar uppstod mellan kommuner och privata entreprenörer till fördel för kommunal verksamhet i egen regi. För att uppnå konkurrensneutralitet i detta avseende lät man därför den offentliga sektorn få generell rätt att få all ingående mervärdeskatt (dvs. mervärdesskatt på inköp och investeringar i verksamheten) återbetald via ett mervärdesskattesystem. Fram till 1995 hanterades det generella kommunala momsavdraget inom det statliga skattesystemet. 1996 infördes ett system med kommunal självfinansiering, vilket innebär att all moms som återbetalas till kommunerna finansieras via kommunala avgifter baserade på invånarantal. När systemet infördes höjdes också de generella statsbidragen till kommuner och landsting; 1996 med 14 miljarder kronor, år 2000 med 16 miljarder kronor (Svenska Kommunförbundet 2001:31).</P> <P class="p237 ft2">I slutet av <NOBR>1990-talet</NOBR> ökade underskottet i kommunkontosystemet då avgifterna inte höjts i den takt som uttagen ökat. Detta underskott uppgick år 2000 till strax över 2 miljarder kronor. För att lösa problemen med dessa underskott avser regeringen att återkomma i budgetpropositionen för år 2002 med förslag till ett nytt system för de kommunala momsavdragen (Regeringens proposition 2000/01:100).</P> <P class="p238 ft4"><SPAN class="ft4">1.5.3</SPAN><SPAN class="ft25">Kommunernas avgiftsfinansiering</SPAN></P> <P class="p239 ft2">Den tredje viktigaste inkomstkällan för primärkommuner och landsting (vid sidan om posten “övrigt”) är inkomster från avgifter. Mycket tyder på att avgifternas betydelse för att finansiera offentliga välfärdstjänster har ökat under <NOBR>1990-talet,</NOBR> såväl hos primär-</P> <P class="p240 ft10">58</P> </DIV> <DIV id="page_57"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr15 td49"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td50"><SPAN class="p8 ft20">Välfärdsstatens finansiering under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p46 ft2">kommunerna som hos landstingen. På grund av de förändringar i verksamhetens innehåll och huvudmannaskap samt i redovisningsprinciper som skett under <NOBR>1990-talet</NOBR> är dock meningsfulla jämförelser över tid av avgiftsfinansieringens betydelse för enskilda verksamhetsområden mycket svåra att göra. Inte heller är det meningsfullt att med hjälp av befintlig statistik göra jämförelser över tid över avgifternas totala betydelse för den kommunala ekonomin. Vid sidan om förändringar i huvudmannaskap har stora delar av den främst primärkommunala affärsmässiga verksamheten som kännetecknas av hög avgiftsfinansiering, som t.ex. VA- verksamhet, fjärrvärme, el- och gasverksamhet samt avfallshantering, förts över till kommunägda företag. Samtidigt har omsorgsverksamheterna, med jämförelsevis låg avgiftsfinansiering, ökat i omfattning under samma period. Vi får därför i detta avsnitt nöja oss med att titta på avgiftsfinansieringens betydelse för olika verksamheter inom välfärdsområdet för ett enskilt år (1999) samt diskutera utvecklingen av avgifternas konstruktion inom enskilda verksamhetsområden under <NOBR>1990-talet.</NOBR></P> <P class="p49 ft2">När det gäller primärkommunerna var 1999 avgifternas betydelse störst inom förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, där de stod för 16,9 procent av bruttokostnaderna (Regeringen 2000:32). Inom den kommunala barnomsorgen får kommunen ta ut skäliga avgifter enligt grunder som kommunen bestämmer. Någon definition av begreppet “skäliga avgifter” finns inte i lagstiftningen, men avgifterna får dock inte överstiga kommunens självkostnader. I de flesta kommunerna är avgifterna beroende såväl av föräldrarnas inkomst som av barnens närvaro i verksamheten. Kartläggningar gjorda av bl.a. Socialstyrelsen (Socialstyrelsen 1994; 1997a) och Skolverket (Skolverket 1999) tyder på att avgiftsskillnaderna mellan olika familjetyper och kommuner är stora och dessutom har ökat under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Avgifternas betydelse och andel av kommunernas intäkter kommer dock troligtvis att minska i framtiden på grund av den “frivilliga” maxtaxan inom barnomsorgen.</P> <P class="p33 ft2">Av primärkommunernas bruttokostnader för äldre- och handikappomsorg täcktes 7,8 procent av avgifter 1999 (Regeringen 2000:32). Kommunerna har sedan 1993 stor frihet att själva bestämma vilka avgifter som skall tas ut inom äldre- och handikappomsorgen (Socialstyrelsen 2000a). Det åvilar kommunen att bevaka att den enskilde har tillräckliga medel kvar för sina behov (förbehållsbelopp). Kartläggningar gjorda av Socialstyrelsen (Socialstyrelsen 1997b; 2000b) visar att antalet kommuner där</P> <P class="p241 ft10">59</P> </DIV> <DIV id="page_58"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td47"><SPAN class="p8 ft11">Välfärdsstatens finansiering under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr15 td10"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p35 ft2">inkomstens och förmögenhetens storlek har betydelse för avgifternas storlek har ökat under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Dessutom har progressiviteten i avgiftssystemen ökat och avgiftstaken höjts i många kommuner. Detta har lett till att skillnaderna såväl inom som mellan kommuner gällande avgiftssystemens utformning har ökat under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Även inom äldreomsorgen planerar dock regeringen ett förslag till maxtaxa vilket kan komma att minska avgifternas betydelse som finansieringskälla inom denna del av primärkommunernas verksamhet.</P> <P class="p215 ft2">När det gäller landstingens verksamhet har avgifterna störst betydelse som finansieringskälla inom tandvården, där de 1999 stod för 1,5 procent av de externa intäkterna. Förändringar i tandvårdsförsäkringen har successivt medfört ökade avgifter för patienterna, och det reformerade tandvårdsstöd som infördes 1999 innebar att vårdgivarnas prissättning blev fri (Socialstyrelsen 2000a). Patientens avgift i detta nya system är skillnaden mellan det pris tandläkaren begär för behandlingen och den ersättning som Försäkringskassan lämnar vårdgivaren.</P> <P class="p175 ft2">Näst stört betydelse som finansieringskälla för landstingen har avgifterna inom den öppna vården, där de 1999 utgjorde 1,2 procent av landstingens externa inkomster. Genom 1990 års Dagmaröverenskommelse slopades från 1991 det avgiftstak som regeringen fastställt inom den öppna vården, och varje sjukvårdshuvudman fick därefter möjlighet att själv utforma sitt avgiftssystem inom den öppna sjukvården. Patientavgifterna har som en konsekvens höjts under <NOBR>1990-talet,</NOBR> och dessutom varierar dessa avgifter mellan olika landsting (Socialstyrelsen <NOBR>1999:319–320).</NOBR> Nationella högkostnadsskydd begränsar emellertid möjligheterna för landstingen att öka inkomsterna denna väg. Dessutom är samtliga barn och ungdomar under 20 år avgiftsbefriade i såväl öppen som sluten sjukvård.</P> <P class="p37 ft2">Inom den slutna vården, slutligen, utgjorde avgifterna endast 0,4 procent av landstingens externa inkomster 1999 (Regeringen 2000). Inom den slutna vården finns det bestämmelser om vilken maximal patientavgift lanstingen får ta ut (för närvarande 80 kronor för varje vårddag), något som begränsar betydelsen av avgifter inom den slutna vården som finansieringskälla för landstingen. Mellan landsting varierar dock storleken på patientavgiften i sluten vård, samtidigt som olika landsting tillämpar olika system för att bestämma avgifterna för t.ex. förtidspensionärer, patienter med låga inkomster eller för patienter som stannar en längre tid inom den slutna vården (Socialstyrelsen 1999:321).</P> <P class="p82 ft10">60</P> </DIV> <DIV id="page_59"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GPB357d159x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr15 td49"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td50"><SPAN class="p8 ft20">Välfärdsstatens finansiering under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p242 ft2">Olika former av avgifter spelar alltså en relativt blygsam roll som finansieringskälla för de välfärdstjänster som primärkommuner och landsting producerar. Avgifternas betydelse inom dessa områden är snarare att påverka konsumtionen och efterfrågan av dessa tjänster (Socialstyrelsen 2000a). Höjningar av olika avgifter kan därför bli mycket kännbara för de enskilda konsumenterna av primärkommunernas och landstingens tjänster utan att dessa avgifter för den skull ökar kommunernas inkomster i nämnvärd grad. Genomgången av regelförändringarna ovan pekar också på att variationen mellan kommuner i fråga om avgiftsfinansieringens betydelse har ökat under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Med de ovan redovisade reservationerna för statistikens tillförlitlighet i åtanke visar en jämförelse mellan primärkommunerna över tid av avgiftsfinansieringens faktiska betydelse inom den kommunala barn- och äldreomsorgen att skillnaderna mellan primärkommunerna har ökat under <NOBR>1990-talet.<SPAN class="ft26">23</SPAN></NOBR><SPAN class="ft26"> </SPAN>Motsvarande jämförelse mellan verksamheter i landstingens regi visar att de relativa skillnaderna mellan landstingen vad gäller betydelsen av avgiftsfinansiering inom tandvården har ökat, men minskat inom öppenvården och slutenvården.<SPAN class="ft26">24</SPAN></P> <P class="p243 ft23"><SPAN class="ft23">1.6</SPAN><SPAN class="ft24">Sammanfattande diskussion</SPAN></P> <P class="p55 ft2">Syftet med detta kapitel har varit att utifrån en beskrivning av välfärdsstatens finansiering under <NOBR>1990-talet</NOBR> dels ge en bild av hur stabila de offentliga välfärdssystemen visat sig vara ur finansieringshänseende under denna period, dels även antyda vilka handlingsalternativ som står politiker, väljare och andra till buds i detta avseende inför framtiden. Gällande den första frågan tyder denna genomgång på att någon radikal förändring av finansieringsformerna för socialförsäkringssystemet under <NOBR>1990-talets</NOBR> dubbla tryck av ökande utgifter och vikande inkomster inte skett. Det stora undantaget från denna generella slutsats är reformeringen av pensionssystemet. Ett fonderat system av det slag som premiereservsystemet representerar har inte använts i stor skala i Sverige tidigare. När det gäller övriga delen av socialförsäkringssystemet</P> <P class="p244 ft39"><SPAN class="ft37">23</SPAN><SPAN class="ft70">Standardavvikelsen för avgifternas andel av bruttokostnaderna 1992 för den kommunala barnomsorgen var 2,17 och inom äldreomsorgen 3,0. 1999 var motsvarande siffror 3,3 respektive 5,9.</SPAN></P> <P class="p245 ft28"><SPAN class="ft37">24</SPAN><SPAN class="ft71">Standardavvikelsen för avgifternas andel av bruttokostnaderna 1992 inom landstingens öppenvård var 0,5, för slutenvården 0,4 och för tandvården 0,2. Motsvarande siffror för 1999 var 0,2, 0,1 samt 0,3.</SPAN></P> <P class="p183 ft10">61</P> </DIV> <DIV id="page_60"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td47"><SPAN class="p8 ft11">Välfärdsstatens finansiering under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr15 td10"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p118 ft2">var reaktionen på det försämrade statsfinansiella läget under 1990- talets första hälft i hög utsträckning att sänka kostnaderna, även om egenavgifter som finansieringskälla för socialförsäkringssystemet har ökat i betydelse under <NOBR>1990-talet,</NOBR> en utveckling som stämmer väl överens med utvecklingen i övriga Europa (Sjöberg 1999).</P> <P class="p246 ft2">Pensionsreformen, och speciellt då införandet av premiereservsystemet, samt den ökade betydelsen av egenavgifter kan tolkas som en väg att införa de “rakare rör” mellan avgifter och förmåner i socialförsäkringssystemet som många efterlyst. En trend som emellertid gått i motsatt riktning under <NOBR>1990-talet</NOBR> är att finansiering av förmåner eller ersättningar via fonder eller konton, dvs. där avgifter helt eller delvis förs över till en fond eller ett konto utanför statsbudgeten, har minskat i betydelse. Under <NOBR>1990-talet</NOBR> försvann bl.a. Arbetsskadefonden, Delpensionsfonden, Sjukförsäkringsfonden samt Arbetsmarknadsfonden. De ersättningar som tidigare finansierades via dessa fonder eller konton finansieras numer direkt över statsbudgeten. Den direkta ekonomiska betydelsen av dessa fonder eller konton var inte stor, och dessa fonder skall inte förväxlas med ett fonderat system av det slag som premiereservsystemet representerar. Det kan dock argumenteras för att användningen av denna typ av fonder eller konton gör det lättare för såväl enskilda individer som beslutsfattare att se det långsiktiga sambandet mellan inkomster och utgifter för enskilda socialförsäkringsprogram. Det är därför för tidigt att svara på frågan om det nya pensionssystemet är det första steget i en mer allmän utveckling mot en tydligare koppling mellan avgifter och förmåner i socialförsäkringssystemet som helhet. Pensionssystemet är dock av en sådan vikt, i såväl utgiftstermer som i antalet människor som får sin inkomst från detta försäkringssystem, att förändringar i detta system är betydelsefulla i sig.</P> <P class="p247 ft2">Den debatt som föregick pensionsreformen visar också att hur kostnaderna för den offentliga sektorns välfärdsåtaganden fördelas i samhället har stor betydelse för legitimiteten för olika välfärdsprogram och därmed också för framtida handlingsalternativ när det gäller reformer av välfärdssystemet. Till exempel var ett genomgående tema i de motioner som behandlade socialförsäkringssystemets finansiering inför socialdemokraternas partikongress 1996 att egenavgifter ansågs vara ett avsteg från den traditionella svenska välfärdsmodellen (Sveriges socialdemokratiska arbetareparti 1996). Detta pekar på att eventuella reformer eller</P> <P class="p82 ft10">62</P> </DIV> <DIV id="page_61"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr15 td49"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td50"><SPAN class="p8 ft20">Välfärdsstatens finansiering under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p46 ft2">förändringar i existerande finansieringssystem, vid sidan av den faktiska påverkan olika finansieringslösningar har på t.ex. inkomstfördelningen, även bör beakta huruvida en viss finansieringslösning uppfattas som mer eller mindre “rättvis” av olika grupper i samhället. Dessa uppfattningar är avhängiga fler aspekter än de rent ekonomiska konsekvenserna av en viss finansieringslösning.</P> <P class="p47 ft2">Utvecklingen under <NOBR>1990-talet</NOBR> visade också hur beroende både stat och kommuner är av sysselsättningsläget för sina inkomster. För statens del innebär högre arbetslöshet dels att transfereringsutgifterna ökar, dels att skatteinkomsterna minskar. Kommunernas ekonomi har emellertid inneboende konjunkturstabiliserande element som gör dem något mindre känsliga för svängningar i konjunkturen och sysselsättningsläget. Detta innebär å andra sidan att kommunernas ekonomi inte förbättras lika snabbt som statens i en högkonjunktur. Dessutom innebär den kommunala sektorns stora beroende av skatt på arbete för sina inkomster att det i princip inte skapas något ytterligare utrymme för tillväxt i den kommunala verksamheten när full sysselsättning nåtts. I detta läge kan därför inte den kommunala verksamheten växa utan att skatterna höjs eller staten tillför ytterligare resurser. Att den ekonomiska krisen i slutet av <NOBR>1990-talet,</NOBR> trots den förbättrade konjunkturen, fortfarande är högst reell för många kommuner visas inte minst av det stora antalet kommuner som har svårt att få balans i sin budget och därmed uppfylla det s.k. balanskravet. Detta pekar på att även om kommunernas ekonomiska problem möjligen var något mindre akuta jämfört med statens i början av <NOBR>1990-talet,</NOBR> har dessa problem för många kommuner i gengäld visat sig vara betydligt mer långlivade. Det finns också en stor variation mellan enskilda kommuner i fråga om deras ekonomiska situation.</P> <P class="p248 ft2">När det gäller kommunernas och landstingens finansiering av sina verksamheter på välfärdsområdet har de viktigaste kvalitativa förändringarna under <NOBR>1990-talet</NOBR> skett i relationen mellan stat och kommun. Restriktioner mot kommunala skattehöjningar och kravet på en balanserad budget har i praktiken fungerat som ett utgiftstak för primärkommuner och landsting och därmed begränsat deras handlingsmöjligheter på välfärdens område. Från kommunalt håll har det även uttryckts farhågor för att statens bidrag till kommunerna håller på att ändra karaktär till ett allt större inslag av riktade bidrag (se t.ex. Svenska Kommunförbundet 2000b). Om dessa farhågor är riktiga är det ett ytterligare uttryck för att staten finansiellt har kringskurit kommunerna på ett sätt som inneburit en</P> <P class="p249 ft10">63</P> </DIV> <DIV id="page_62"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GPB357d162x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td47"><SPAN class="p8 ft11">Välfärdsstatens finansiering under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr15 td10"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p109 ft2">kvalitativ förändring av förutsättningarna för kommunal verksamhet.</P> <P class="p173 ft2">En viktig fråga att ställa sig inför framtiden är vad de processer som vanligen brukar betecknas som globalisering och internationalisering kommer att få för konsekvenser för finansieringen av den svenska välfärden. Vilka hot och möjligheter innebär dessa processer och vilka förutsättningar har staten och kommunerna att möta denna utveckling?<SPAN class="ft26">25 </SPAN>Om man med ökad globalisering och internationalisering menar en tilltagande geografisk rörlighet för olika verksamheter, har detta hittills främst manifesterat sig i ökade kapitalflöden över gränserna. Att även arbetskraftens rörlighet ökar i framtiden kan dock inte uteslutas. Den svenska välfärden är för sin finansiering till stor del beroende av beskattning av arbete; egenavgifter och den kommunala inkomstskatten för hushåll och arbetsgivaravgifter för företag. En ökad rörlighet för arbetskraft kan därmed potentiellt få viktiga konsekvenser för finansieringen av den offentliga välfärden.</P> <P class="p44 ft2">Men det är viktigt att komma ihåg att skattetryck bara är en av många faktorer som påverkar människors benägenhet att röra sig över gränserna. Viktiga faktorer som den offentliga sektorn kan påverka i detta avseende är också omfattningen och kvaliteten på de tjänster denna producerar. Det är i detta sammanhang viktigt att komma ihåg att det troligen är samspelet mellan vad människor betalar och vad de tycker sig få för dessa pengar som har betydelse för människors benägenhet att röra sig över gränserna. Detta pekar på att en förståelse av välfärdsstatens finansiering är en omistlig del av förståelsen för välfärden som helhet, både enskilda individers välfärd och välfärdssystemens samspel med såväl nationella som internationella institutioner.</P> <P class="p250 ft39"><SPAN class="ft27">25 </SPAN>En viktig anledning till att det är svårt att föra en insiktsfull diskussion om konsekvenserna av den ökande rörligheten för arbete och kapital för den svenska skattebasen och därmed för den offentliga välfärdens finansiering är att det är mycket svårt att få en uppfattning om såväl nuvarande som framtida omfattning av denna rörlighet. Förhoppningsvis kan den av regeringen tillsatta s.k. skattebasutredningen (dir. 2000:51), som skall analysera internationaliseringens betydelse för svenska skattebaser och svensk skattestruktur, ge svar på några av dessa frågor.</P> <P class="p251 ft10">64</P> </DIV> <DIV id="page_63"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr15 td49"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td50"><SPAN class="p8 ft20">Välfärdsstatens finansiering under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p252 ft23">Referenser</P> <P class="p253 ft2">Agell, J., P. Englund & J. Södersten, 1998. <SPAN class="ft1">Incentives and Redistribution in the Welfare State – The Swedish Tax Reform.</SPAN></P> <P class="p254 ft2">London: Macmillan Press.</P> <P class="p255 ft1"><SPAN class="ft2">Anell, A. & P. Svarvar, 1999. </SPAN>Statlig styrning av hälso- och sjukvården genom Dagmaröverenskommelsen<SPAN class="ft2">. Bilaga 5 till SOU 1999:66. Stockholm: Fakta info direkt.</SPAN></P> <P class="p256 ft2">Bergmark, Å. 2001. ”Den lokala välfärdsstaten? Decentraliseringstrender under <NOBR>1990-talet”,</NOBR> i M. Szebehely (red.), <SPAN class="ft1">Välfärdstjänster i omvandling</SPAN>. SOU 2001:52. Antologi från Kommittén Välfärdsbokslut. Stockholm: Fritzes.</P> <P class="p256 ft34">Bonoli, G. 1997. ”Classifying Welfare States: a <NOBR>Two-dimension</NOBR> Approach”, <SPAN class="ft49">Journal of Social Policy</SPAN>, <NOBR>26(3):351–372.</NOBR></P> <P class="p255 ft2">Dir. 1999:7. Socialdepartementet. <SPAN class="ft1">Välfärdsbokslut över </SPAN><NOBR><SPAN class="ft1">1990-talet</SPAN>.</NOBR> Beslut vid regeringssammanträde den 4 februari 1999.</P> <P class="p255 ft2">Dir. 2000:51. Finansdepartementet. <SPAN class="ft1">Utredningen om internationaliseringens betydelse för svenska skattebaser och framtida skattestruktur (Skattebasutredningen). </SPAN>Beslut vid regeringssammanträde den 13 oktober 2000.</P> <P class="p257 ft2">Ds 1994:81. <SPAN class="ft1">En social försäkring. </SPAN>Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO). Finansdepartementet.</P> <P class="p255 ft2">Ekonomistyrningsverket. 1990. <SPAN class="ft1">Statens finanser</SPAN>. Stockholm: Ekonomistyrningsverket.</P> <P class="p255 ft34">Ekonomistyrningsverket. 1995. <SPAN class="ft49">Statens finanser</SPAN>. Stockholm: Ekonomistyrningsverket.</P> <P class="p255 ft2">Ekonomistyrningsverket. 1999. <SPAN class="ft1">Statens finanser</SPAN>. Stockholm: Ekonomistyrningsverket.</P> <P class="p255 ft2">Kautto, M. 2001. “Moving Closer? Diversity and Convergence in Financing of Welfare States”, i M. Kautto, J. Fritzell, B. Hvinden, J. Kvist, H Uusitalo (red.), <SPAN class="ft1">Nordic Welfare States in the European Context</SPAN>. London: Routledge.</P> <P class="p258 ft2">Landstingsförbundet. Olika år. <SPAN class="ft1">Bokslutsstatistik</SPAN>. Stockholm: Landstingsförbundet.</P> <P class="p255 ft1"><SPAN class="ft2">Landstingsförbundet. 1998. </SPAN>Landstingens ekonomi december 1998<SPAN class="ft2">. Stockholm: Landstingsförbundet.</SPAN></P> <P class="p256 ft2">Le Grand, C., R. Szulkin & M. Tåhlin, 2001. ”Lönestrukturens förändring i Sverige”, i J. Fritzell, M. Gähler och O. Lundberg (red.), <SPAN class="ft1">Välfärd och arbete i arbetslöshetens årtionde</SPAN>. SOU 2001:52. Antologi från kommittén Välfärdsbokslut. Stockholm: Fritzes.</P> <P class="p259 ft10">65</P> </DIV> <DIV id="page_64"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td47"><SPAN class="p8 ft11">Välfärdsstatens finansiering under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr15 td10"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p260 ft1"><SPAN class="ft2">Olson, S. E. 1990. </SPAN>Social Policy and Welfare State in Sweden<SPAN class="ft2">. Lund: Arkiv.</SPAN></P> <P class="p261 ft34">Palme, J. 2000. ”Socialförsäkringar och kontanta familjestöd”, i SOU 2000:40, <SPAN class="ft49">Välfärd och försörjning</SPAN>. Stockholm: Fritzes.</P> <P class="p262 ft1"><SPAN class="ft2">Regeringen, 2000. </SPAN>Utvecklingen inom den kommunala sektorn<SPAN class="ft2">. Regeringens skrivelse 2000/01:102. Stockholm.</SPAN></P> <P class="p263 ft2">Regeringens proposition 1991/92:150. <SPAN class="ft1">Med förslag om slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition).</SPAN></P> <P class="p262 ft2">Regeringens proposition 1995/96:64. <SPAN class="ft1">Ett nytt utjämningssystem för kommuner och landsting, m.m.</SPAN></P> <P class="p262 ft34">Regeringens proposition 1997/98:165. <SPAN class="ft49">Utveckling och rättvisa – en politik för storstaden på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft49">2000-talet.</SPAN></NOBR></P> <P class="p261 ft2">Regeringens proposition 2000/01:100. <SPAN class="ft1">2001 års ekonomiska vårproposition.</SPAN></P> <P class="p217 ft2">Riksförsäkringsverket. Olika år. Årsredovisningar. Riksskatteverket, 1996. <SPAN class="ft1">Skattestatistisk årsbok</SPAN>. Stockholm: Riks-</P> <P class="p264 ft2">skatteverket.</P> <P class="p262 ft2">Riksskatteverket, 1999. <SPAN class="ft1">Skattestatistisk årsbok</SPAN>. Stockholm: Riksskatteverket.</P> <P class="p265 ft34">SCB, olika år. Arbetskraftsundersökning (AKU). SCB, olika år. Nationalräkenskaper.</P> <P class="p266 ft2">SCB, 1993. <SPAN class="ft1">Kommunernas finanser</SPAN>. Stockholm: SCB.</P> <P class="p267 ft2">SCB, 2000. <SPAN class="ft1">Årsbok för Sveriges kommuner</SPAN>. Stockholm: SCB. Sjöberg, O. 1998. <SPAN class="ft1">Paying for Social Rights</SPAN>. Licentiatserien nr. 12</P> <P class="p268 ft2">Stockholm: Institutet för social forskning, Stockholms universitet.</P> <P class="p269 ft2">Sjöberg, O. 1999. “Financing Social Protection in Europe: an Historical Outline”, i Ministry of Social Affairs and Health,</P> <P class="p270 ft49">Financing Social Protection in Europe<SPAN class="ft34">. Helsinki: Ministry of Social Affairs and Health Publications 1999:21.</SPAN></P> <P class="p262 ft1"><SPAN class="ft2">Skolverket, 1999. </SPAN>Avgifter i förskola och fritidshem 1999<SPAN class="ft2">. Skolverkets rapport nr. 174. Stockholm: Skolverket.</SPAN></P> <P class="p263 ft1"><SPAN class="ft2">Socialdepartementet, 1994. </SPAN>Sammanställning av remissyttranden över pensionsarbetsgruppens betänkande Reformerat pensionssystem <SPAN class="ft2">(Ds 1994:82). Stockholm: Socialdepartementet.</SPAN></P> <P class="p262 ft1"><SPAN class="ft2">Socialstyrelsen, 1994. </SPAN>Daghemsavgifternas utveckling 1993 och 1994<SPAN class="ft2">. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft2">SoS-rapport</SPAN></NOBR><SPAN class="ft2"> 1994:20. Stockholm: Socialstyrelsen.</SPAN></P> <P class="p271 ft73"><SPAN class="ft72">Socialstyrelsen, 1997a. </SPAN>Råd med barnomsorg? En kartläggning av avgifterna i dag- och fritidshem för 14 typfamiljer<SPAN class="ft72">. Socialstyrelsen följer upp och utvärderar 1997:5. Stockholm: Socialstyrelsen.</SPAN></P> <P class="p272 ft10">66</P> </DIV> <DIV id="page_65"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr15 td49"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td50"><SPAN class="p8 ft20">Välfärdsstatens finansiering under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p273 ft1"><SPAN class="ft2">Socialstyrelsen, 1997b. </SPAN>Kommunernas avgiftsregler för äldre- och handikappomsorg 1997<SPAN class="ft2">. Äldreuppdraget 1998:2. Stockholm: Socialstyrelsen</SPAN></P> <P class="p255 ft1"><SPAN class="ft2">Socialstyrelsen, 1999. </SPAN>Hälso- och sjukvårdsstatistisk årsbok 1999<SPAN class="ft2">. Statistik hälso- och sjukvård 1999:1. Stockholm: Socialstyrelsen.</SPAN></P> <P class="p274 ft73"><SPAN class="ft72">Socialstyrelsen, 2000a. </SPAN>Patientavgifter och vårdefterfrågan – en kunskapsöversikt<SPAN class="ft72">. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft72">SoS-rapport</SPAN></NOBR><SPAN class="ft72"> 2000:8. Stockholm: Socialstyrelsen.</SPAN></P> <P class="p255 ft1"><SPAN class="ft2">Socialstyrelsen, 2000b. </SPAN>Taxor och avgifter för vård och omsorg<SPAN class="ft2">. Äldreuppdraget 2000:1. Stockholm: Socialstyrelsen.</SPAN></P> <P class="p256 ft2">SOU 1964:19. <SPAN class="ft1">Kommunal skatteutjämning</SPAN>. Betänkande av 1958 års skatteutjämningskommitté. Stockholm: 1958 års skatteutjämningskommitté.</P> <P class="p255 ft1"><SPAN class="ft2">SOU 1991:98. </SPAN>Kommunal ekonomi i samhällsekonomisk balans: statsbidrag för ökat handlingsutrymme och nya samarbetsformer<SPAN class="ft2">. Betänkande av Kommunalekonomiska kommittén. Stockholm: Allmänna förlaget.</SPAN></P> <P class="p258 ft1"><SPAN class="ft2">SOU 1993:53. </SPAN>Kostnadsutjämning mellan kommuner<SPAN class="ft2">. Betänkande av Strukturkostnadsutredningen. Stockholm: Allmänna förlaget.</SPAN></P> <P class="p255 ft2">SOU 1994:20. <SPAN class="ft1">Reformerat pensionssystem</SPAN>. Betänkande av Pensionsarbetsgruppen. Stockholm: Fritzes.</P> <P class="p255 ft34">SOU 1994:70. <SPAN class="ft49">Inomkommunal utjämning</SPAN>. Betänkande av Landstingsekonomiska utredningen. Stockholm: Fritzes.</P> <P class="p255 ft1"><SPAN class="ft2">SOU 1994:144. </SPAN>Utjämning av kostnader och intäkter i kommuner och landsting<SPAN class="ft2">. Betänkande från Beredningen för statsbidrag och utjämning i kommunsektorn. Stockholm: Fritzes.</SPAN></P> <P class="p275 ft1"><SPAN class="ft2">SOU 1996:113. </SPAN>En allmän och aktiv försäkring vid sjukdom och rehabilitering<SPAN class="ft2">. Betänkande av Sjuk- och arbetsskadekommittén. Stockholm: Fritzes.</SPAN></P> <P class="p276 ft1"><SPAN class="ft2">SOU 1998:151. </SPAN>Kostnadsutjämning för kommuner och landsting: en översyn av statsbidrags- och utjämningssystemet<SPAN class="ft2">. Betänkande från Kommunala utjämningsutredningen. Stockholm: Fritzes.</SPAN></P> <P class="p256 ft1"><SPAN class="ft2">SOU 1999:133. </SPAN>Kommunkontosystemet och rättvisan – momsen, kommunerna och konkurrensen<SPAN class="ft2">. Slutbetänkande från utredningen om utvärdering av kommunkontosystemet. Stockholm: Fakta info direkt.</SPAN></P> <P class="p258 ft2">Svedberg, L. 2001. ”Spelar ideella och informella insatser någon roll för svensk välfärd?”, i M. Szebehely (red.), <SPAN class="ft1">Välfärdstjänster i omvandling</SPAN>. SOU 2001:52. Antologi från kommittén Välfärdsboksluten. Stockholm: Fritzes.</P> <P class="p277 ft10">67</P> </DIV> <DIV id="page_66"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td47"><SPAN class="p8 ft11">Välfärdsstatens finansiering under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr15 td10"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p278 ft2">Svenska Kommunförbundet, olika år. <SPAN class="ft1">Bokslut (Vad kostar verksamheten i din kommun?)</SPAN>. Stockholm: Svenska Kommunförbundet.</P> <P class="p262 ft2">Svenska Kommunförbundet, 1999. <SPAN class="ft1">Skattebasens historia</SPAN>. PM från finanssektionen. Stockholm: Svenska Kommunförbundet.</P> <P class="p262 ft34">Svenska Kommunförbundet, 2000a. <SPAN class="ft49">Kommunernas ekonomiska läge mars 2000</SPAN>. Stockholm: Svenska Kommunförbundet.</P> <P class="p261 ft2">Svenska Kommunförbundet, 2000b. <SPAN class="ft1">Kommunernas ekonomiska läge oktober 2000</SPAN>. Stockholm: Svenska Kommunförbundet.</P> <P class="p263 ft2">Svenska Kommunförbundet, 2000c. <SPAN class="ft1">Växa och krympa. Flyttströmmarna, utjämningen och de kommunalekonomiska konsekvenserna</SPAN>. Stockholm: Svenska Kommunförbundet.</P> <P class="p261 ft2">Svenska Kommunförbundet, 2001. <SPAN class="ft1">Kommunernas ekonomiska läge mars 2001</SPAN>. Stockholm: Svenska Kommunförbundet.</P> <P class="p262 ft2">Sveriges socialdemokratiska arbetareparti, 1996. <SPAN class="ft1">Välfärdens vägval. Motionerna nummer </SPAN><NOBR><SPAN class="ft1">0325–0704</SPAN></NOBR><SPAN class="ft1"> till kongress </SPAN><NOBR><SPAN class="ft1">15–17</SPAN></NOBR><SPAN class="ft1"> mars 1996, Stockholm</SPAN>. Stockholm: Socialdemokraterna.</P> <P class="p279 ft34">Trydegård, <NOBR>G.-B.</NOBR> 2001. ”Välfärdstjänster till salu. Privatisering och alternativa driftformer under <NOBR>1990-talet”,</NOBR> i M. Szebehely (red.),</P> <P class="p270 ft1">Välfärdstjänster i omvandling. <SPAN class="ft2">SOU 2001:52. Antologi från Kommittén Välfärdsbokslut. Stockholm: Fritzes.</SPAN></P> <P class="p280 ft10">68</P> </DIV> <DIV id="page_67"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GPB357d167x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"> <TR> <TD class="tr15 td49"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td50"><SPAN class="p8 ft20">Välfärdsstatens finansiering under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p281 ft23">Appendix</P> <P class="p282 ft34"><SPAN class="ft49">Tabell A1. </SPAN>Finansieringskällor för det svenska socialförsäkringssystemet</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr2 td148"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td149"><SPAN class="p8 ft31">Ersättning/förmån</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td150"><SPAN class="p88 ft31">Finansieringskällor</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td151"><SPAN class="p11 ft31">Ekonomiskt stöd</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td152"><SPAN class="p8 ft32">Barnbidrag</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td153"><SPAN class="p88 ft32">Allmänna skattemedel</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td151"><SPAN class="p11 ft75">till barnfamiljer</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td152"><SPAN class="p8 ft76">Underhållsstöd/Bidragsförskott</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td153"><SPAN class="p88 ft61">Allmänna skattemedel, underhållskyldiga</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td151"><SPAN class="p8 ft77">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td152"><SPAN class="p8 ft78">Bidrag till vissa adoptivbarn</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td153"><SPAN class="p88 ft78">Allmänna skattemedel</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td151"><SPAN class="p8 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td152"><SPAN class="p8 ft35">Bostadsbidrag</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td153"><SPAN class="p88 ft33">Allmänna skattemedel (kommunerna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td151"><SPAN class="p8 ft77">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td152"><SPAN class="p8 ft77">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td153"><SPAN class="p88 ft78">fram till 1994, därefter staten)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td151"><SPAN class="p8 ft77">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td152"><SPAN class="p8 ft78">Adoptionskostnadsbidrag</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td153"><SPAN class="p88 ft78">Allmänna skattemedel</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td151"><SPAN class="p8 ft77">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td152"><SPAN class="p8 ft78">Barnpension</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td153"><SPAN class="p88 ft33">Arbetsgivare<SPAN class="ft80">a</SPAN>, allmänna skattemedel</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td151"><SPAN class="p8 ft77">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td152"><SPAN class="p8 ft33">Vårdbidrag för handikappat barn</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td153"><SPAN class="p88 ft78">Allmänna skattemedel</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td151"><SPAN class="p8 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td152"><SPAN class="p8 ft35">Föräldraförsäkring</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td153"><SPAN class="p88 ft61"><NOBR>1990-1998:</NOBR> Gemensam finansiering med</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td151"><SPAN class="p8 ft77">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td152"><SPAN class="p8 ft33">(Föräldrapenning, tillfällig föräldra-</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td153"><SPAN class="p88 ft61">sjukförsäkringen. Allmänna skattemedel,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td151"><SPAN class="p8 ft77">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td152"><SPAN class="p8 ft33">penning, havandeskapspenning)</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td153"><SPAN class="p88 ft33">arbetsgivare<SPAN class="ft80">b</SPAN>, löntagare <NOBR>(1994-1997)</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td151"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td152"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td153"><SPAN class="p88 ft32"><NOBR>1998-2000:</NOBR> Arbetsgivare<SPAN class="ft55">c</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td151"><SPAN class="p11 ft31">Ersättning vid</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td152"><SPAN class="p8 ft32">Sjukpenning</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td153"><SPAN class="p88 ft61"><NOBR>1990-1998:</NOBR> Gemensam finansiering med</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td151"><SPAN class="p11 ft75">sjukdom och</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td152"><SPAN class="p8 ft77">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td153"><SPAN class="p88 ft78">föräldraförsäkring (se ovan).</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td151"><SPAN class="p11 ft75">handikapp</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td152"><SPAN class="p8 ft77">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td153"><SPAN class="p88 ft78"><NOBR>1998-2000:</NOBR> Arbetsgivare<SPAN class="ft55">b</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td151"><SPAN class="p8 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td152"><SPAN class="p8 ft35">Närståendepenning</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td153"><SPAN class="p88 ft35">Arbetsgivare<SPAN class="ft55">b</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td151"><SPAN class="p8 ft77">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td152"><SPAN class="p8 ft78">Rehabiliteringsersättning</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td153"><SPAN class="p88 ft78">Arbetsgivare<SPAN class="ft55">b</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td151"><SPAN class="p8 ft77">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td152"><SPAN class="p8 ft78">Arbetsskadesjukpenning</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td153"><SPAN class="p88 ft78">Arbetsgivare<SPAN class="ft55">d</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td151"><SPAN class="p8 ft77">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td152"><SPAN class="p8 ft78">Arbetsskadelivränta</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td153"><SPAN class="p88 ft78">Arbetsgivare<SPAN class="ft55">d</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td151"><SPAN class="p8 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td152"><SPAN class="p8 ft35">Förtidspension</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td153"><SPAN class="p88 ft33">Arbetsgivare<SPAN class="ft80">e</SPAN>, allmänna skattemedel</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td151"><SPAN class="p8 ft77">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td152"><SPAN class="p8 ft78">Sjukbidrag</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td153"><SPAN class="p88 ft33">Arbetsgivare<SPAN class="ft80">e</SPAN>, allmänna skattemedel</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td151"><SPAN class="p8 ft77">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td152"><SPAN class="p8 ft78">Handikappersättning</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td153"><SPAN class="p88 ft78">Allmänna skattemedel</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td151"><SPAN class="p8 ft77">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td152"><SPAN class="p8 ft78">Bilstöd till handikappade</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td153"><SPAN class="p88 ft78">Allmänna skattemedel</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td151"><SPAN class="p8 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td152"><SPAN class="p8 ft35">Assistansersättning</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td153"><SPAN class="p88 ft35">Allmänna skattemedel (stat och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td151"><SPAN class="p8 ft77">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td152"><SPAN class="p8 ft77">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td153"><SPAN class="p88 ft78">kommun)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td151"><SPAN class="p8 ft77">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td152"><SPAN class="p8 ft78">Läkemedel</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td153"><SPAN class="p88 ft33">Arbetsgivare<SPAN class="ft80">b </SPAN><NOBR>(1990-1997),</NOBR> allmänna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td151"><SPAN class="p8 ft77">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td152"><SPAN class="p8 ft77">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td153"><SPAN class="p88 ft33">skattemedel (landsting och stat) (1998-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td151"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td152"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td153"><SPAN class="p88 ft32">2000)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td151"><SPAN class="p11 ft31">Ersättning vid</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td152"><SPAN class="p8 ft32">Folkpension</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td153"><SPAN class="p88 ft33">Allmänna skattemedel, arbetsgivare<SPAN class="ft80">f</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td151"><SPAN class="p11 ft75">ålderdom</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td152"><SPAN class="p8 ft78">Tilläggspension</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td153"><SPAN class="p88 ft33">Arbetsgivare<SPAN class="ft80">g</SPAN>, löntagare <NOBR>(1995-2000)</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td151"><SPAN class="p8 ft77">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td152"><SPAN class="p8 ft78">Änkepension</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td153"><SPAN class="p88 ft33">Arbetsgivare<SPAN class="ft80">a</SPAN>, Allmänna skattemedel</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td151"><SPAN class="p8 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td152"><SPAN class="p8 ft35">Omställningspension</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td153"><SPAN class="p88 ft33">Arbetsgivare<SPAN class="ft80">a</SPAN>, Allmänna skattemedel</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td151"><SPAN class="p8 ft77">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td152"><SPAN class="p8 ft78">Särskild efterlevandepension</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td153"><SPAN class="p88 ft33">Arbetsgivare<SPAN class="ft80">a</SPAN>, Allmänna skattemedel</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td151"><SPAN class="p8 ft77">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td152"><SPAN class="p8 ft78">Delpension</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td153"><SPAN class="p88 ft33">Arbetsgivare<SPAN class="ft80">h </SPAN><NOBR>(1990-1998),</NOBR> stat (1999-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td151"><SPAN class="p8 ft77">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td152"><SPAN class="p8 ft77">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td153"><SPAN class="p88 ft78">2000)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td151"><SPAN class="p8 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td152"><SPAN class="p8 ft35">Bostadstillägg</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td153"><SPAN class="p88 ft35">Allmänna skattemedel (stat och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td151"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td152"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td153"><SPAN class="p88 ft32">kommuner)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td151"><SPAN class="p11 ft31">Ersättning vid</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td152"><SPAN class="p8 ft32">KAS/Grundersättning och</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td153"><SPAN class="p88 ft33">Arbetsgivare<SPAN class="ft80">i</SPAN>, allmänna skattemedel,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td148"><SPAN class="p11 ft31">arbetslöshet</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td149"><SPAN class="p8 ft32">arbetslöshetsersättning</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td150"><SPAN class="p88 ft32">löntagare</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p283 ft10">69</P> </DIV> <DIV id="page_68"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td47"><SPAN class="p8 ft11">Välfärdsstatens finansiering under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr15 td10"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft32">Noter</P> <P class="p284 ft83"><SPAN class="ft81">a</SPAN><NOBR><SPAN class="ft82">1990–1998</SPAN></NOBR> finansierades folkpensionsförmånerna för respektive ersättning via folkpensionsavgiften och med allmänna skattemedel medan <NOBR>ATP-förmånerna</NOBR> finansierades via <NOBR>AP-fonden.</NOBR> <NOBR>1999–2000</NOBR> finansierades dessa förmåner via efterlevandepensionsavgiften.</P> <P class="p285 ft32"><SPAN class="ft81">b</SPAN><SPAN class="ft84">Via sjukförsäkringsavgiften</SPAN></P> <P class="p217 ft58"><SPAN class="ft85">c</SPAN><SPAN class="ft86">Via föräldraförsäkringsavgiften. Havandeskapspenningen finansieras även efter 1999 via sjukförsäkringsavgiften.</SPAN></P> <P class="p285 ft32"><SPAN class="ft81">d</SPAN><SPAN class="ft84">Via arbetsskadeavgiften</SPAN></P> <P class="p286 ft48"><SPAN class="ft81">e</SPAN><SPAN class="ft87">Folkpensionsdelen av förtidspension och sjukbidrag finansierades fram till 1998 via folkpensionsavgiften. 1998 finansierades dessa förmåner via sjukförsäkringsavgiften. </SPAN><NOBR>1999–2000</NOBR> finansierades dessa förmåner via sjukförsäkringsavgiften endast om förtidspensionären även har rätt till ATP. Förmåner för de med rätt till enbart folkpensionsdelen av förtidspension och sjukbidrag bekostas från 1999 av allmänna skattemedel. <NOBR>ATP-delen</NOBR> av förtidspensionen finansierades fram till 1998 via <NOBR>ATP-avgiften.</NOBR> Från 1999 finansieras denna förmån via sjukförsäkringsavgiften.</P> <P class="p287 ft32"><SPAN class="ft81">f</SPAN><SPAN class="ft84">Via folkpensionsavgiften</SPAN></P> <P class="p288 ft32"><SPAN class="ft81">g</SPAN><SPAN class="ft84">Via </SPAN><NOBR>ATP-avgiften</NOBR></P> <P class="p288 ft32"><SPAN class="ft81">h</SPAN><SPAN class="ft84">Via delpensionsavgiften</SPAN></P> <P class="p285 ft32"><SPAN class="ft81">i</SPAN><SPAN class="ft84">Via arbetsmarknadsavgiften</SPAN></P> <P class="p289 ft10">70</P> </DIV> <DIV id="page_69"> <P class="p290 ft89"><SPAN class="ft0">2</SPAN><SPAN class="ft88">Social, avtalad och privat försäkring i Sverige under </SPAN><NOBR>1990-talet</NOBR></P> <P class="p291 ft19">Gunvall Grip</P> <P class="p292 ft23"><SPAN class="ft23">2.1</SPAN><SPAN class="ft24">Inledning</SPAN></P> <P class="p63 ft2">Ett flertal mer eller mindre sammanfallande ekonomiska kriser drabbade Sverige under de första åren av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Krisen drabbade också de finansiella institutionerna – bankkris med omfattande samhälleliga räddningsaktioner, kreditförsäkringskris med svenska kreditförsäkringsbolag i konkurs och livförsäkringsbolagens konsolideringskris (hösten 1992) som alla djupt oroade finansinspektionen(Grip 1992, Lindgren, Wallander och Sjöberg 1994,). Lägg därtill fastighetskris och naturligtvis det som kan kallas för den statsfinansiella krisen. Med dessa olika kriser följde arbetslöshet, nedskärningar inom den offentliga välfärdstjänstesektorn (SOU 2000:38; SOU 2001:52), otaliga förändringar och ändrade villkor inom socialförsäkringssystemet (SOU 2000:40) samtidigt som efterfrågan på ersättningar från vissa transfereringssystem successivt ökade. Först ökade utgifter i samband med arbetslöshet och sedan ökade utgifter både för kort och mer långvarig sjukdom (SOU 2000:3).</P> <P class="p49 ft2">Sett i ett perspektiv från <NOBR>1950-talet</NOBR> skiljer sig <NOBR>1990-talet</NOBR> från tidigare årtionden genom det faktum att tidigare årtiondens olika välfärdspolitiska reformer minskade den privata försäkringens marknadsutrymme, medan <NOBR>1990-talet</NOBR> karaktäriserades av det motsatta. År 1955 infördes den allmänna sjukförsäkringen som minskade försäkringsbolagens sjukförsäkringsmarknad; genom ATP 1960 minskade pensionssparmarknaden; genom tjänstegrupplivförsäkringen år 1963 minskade behovet av individuell dödsfallsförsäkring och genom andra nya avtalade försäkringar inom LO- kollektivet under <NOBR>1970-talet</NOBR> minskade marknaden för privatpensions- och sjukförsäkring ytterligare.</P> <P class="p293 ft10">71</P> </DIV> <DIV id="page_70"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GPB357d170x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td47"><SPAN class="p8 ft11">Social, avtalad och privat försäkring i Sverige under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr15 td10"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p294 ft2">Under <NOBR>1990-talet</NOBR> har alltså den sociala försäkringen förändrats ett flertal gånger.<SPAN class="ft26">1 </SPAN>Även de på arbetsmarknaden avtalade försäkringarna (arbetsmarknadsförsäkringarna) har i flera avseenden förändrats, inte minst pensionssystemen. Därtill har även annan privat försäkring förändrats genom bland annat nya produkter och nya uppgifter, delvis som en följd av förändringar inom den sociala försäkringen. Det kan naturligtvis på goda grunder antas, att förändringar inom den sociala försäkringen direkt påverkar utformningen och utvecklingen av både avtalad och privat försäkring. Försämringar i form av lägre sjukersättningsnivåer (kompensationsgrader) inom den sociala försäkringen lämnar naturligen ökat utrymme för kompletteringar. Objektivt påvisbara försämringar inom t.ex. det allmänna pensionssystemet kan antas motivera ökat pensionssparande inom både avtalad och privat pensionsförsäkring, osv.</P> <P class="p197 ft2">Att förändringar inom de allmänna försäkringarna har återverkningar på spelrummet för privata försäkringar har uppmärksammats av bl.a. Riksförsäkringsverket, som redovisat sin syn på vilka effekter förändringarna inom den sociala försäkringen kan leda till. RFV skriver:</P> <P class="p295 ft90">Reglerna för de olika socialförsäkringsförmånerna har förändrats mycket ofta under de senaste åren. En del av dessa förändringar har dessvärre varit kortsiktiga. Ett exempel är sjukpenningförsäkringen där kompensationsnivåer har höjts och sänkts om vartannat. Det finns risk för att medborgarna tappar förtroendet för socialförsäkringen om villkoren fortsätter att variera kraftigt. Detta fortsätter. Man kan spekulera i vad som kommer att hända. Många kommer kanske att spara extra mycket eller teckna egna försäkringar. Det kanske blir allt vanligare med åsikter att den offentliga sjukpenningförsäkringen ska tas bort och ersättas med avtalsförsäkringar eller privata försäkringar. Om man vill slå vakt om en offentlig socialförsäkring är det viktigt att denna har medborgarnas förtroende. <SPAN class="ft26">2 </SPAN>(RFV 2001)</P> <P class="p296 ft2">RFV pekar alltså på tre effekter av förändringarna: Ökat marknadsutrymme för privat och avtalad försäkring, ökad benägenhet att spara också i andra former än försäkring, men också risk för minskat allmänt förtroende för välfärdssystemen överhuvudtaget.</P> <P class="p297 ft39"><SPAN class="ft27">1 </SPAN>Med social försäkring menas vanligen de förmånsslag som hanteras av Riksförsäkringsverket och försäkringskassorna. Här inkluderas också den lagstadgade arbetslöshetsförsäkringen i resonemanget om den sociala försäkringen. Om ändringar inom den sociala försäkringen, se RFV ”Förändringar i regelsystemen under de senaste 30 åren” som utlagts också på RFV:s hemsida (http:/www.rfv.se).</P> <P class="p298 ft28"><SPAN class="ft27">2 </SPAN>Frågan om individernas tilltro till socialförsäkringen, se också Riksförsäkringsverket 1999:61 ff. Det kan vara av intresse att peka på att även inom den privata försäkringen finns en diskussion om förtroende- och legitimitetsfrågor, se G Grip 1991:121 ff.</P> <P class="p189 ft10">72</P> </DIV> <DIV id="page_71"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GPB357d171x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr15 td154"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td155"><SPAN class="p8 ft20">Social, avtalad och privat försäkring i Sverige under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p242 ft2">Företrädare för de privata försäkringsbolagen påminner gärna allmänheten om de förändringar (försämringar) som skett inom bl.a. den sociala försäkringen. Försäkringsbolagen annonserar om att pensionen knappast kommer att räcka till, man anordnar seminarier och skriver debattartiklar. Försäkringsbolag inrättar numera särskilda välfärdsenheter och försöker utveckla välfärdsprodukter med syfte att fånga in den marknad som den offentliga sektorn, inklusive socialförsäkringen, anses ha lämnat eller snart kommer att bli tvingad att överlämna till den privata försäkringens aktörer. Det påpekas att vi inte endast behöver spara i egen ålderspensionsförsäkring utan också till egen föräldraförsäkring, till våra barns skolgång och till äldrevården.<SPAN class="ft26">3</SPAN></P> <P class="p32 ft2">I den allmänpolitiska debatten har under <NOBR>1990-talet</NOBR> påpekats, att behovet av kompletterande trygghetslösningar ökat på grund av de nedskärningar i välfärdssystemen som, som man menat, resulterat i välfärdssamhällets allmänna förfall. Den s.k. ”förfallsdebatten” har varit relativt omfattande – inte minst i massmedia och på det politiska planet. Till det hävdas att den kompletterande tryggheten allt mera måste bli den enskilde individens eget val. Anledningen till det är att varken det politiska systemet eller parterna på arbetsmarknaden kommer att kunna orka besluta om ökade välfärdskostnader. Skälet till det, i sin tur, är det redan höga allmänna skattetrycket. Den s.k. marknaden, globaliseringen, <NOBR>EMU-inte-</NOBR> grationen, konvergenskrav i Maastricht fördraget, det finansiella kapitalets rörlighet, frihandel eller andra liknande faktorer – gärna på internationell nivå – anses förklara nödvändigheten av lägre skatter och avgifter vilket därmed försvårar eller omöjliggör de allmänna och generella välfärdssystemens finansiering i den utsträckning vi varit vana vid.<SPAN class="ft26">4</SPAN></P> <P class="p49 ft2">Det är mot den bakgrunden det finns anledning att närmare försöka beskriva utvecklingen av den sociala, den avtalade och den privata försäkringen under <NOBR>1990-talet,</NOBR> vilka förändringar som vidtagits och hur dessa förändringar kan tänkas ha påverkat utvecklingen inom de övriga försäkringsområdena. Kapitlet innehåller därför en deskriptiv del med tyngdpunkt på de olika försäkringarnas utveckling och en resonerande del med inriktning på frågan om framför allt den sociala försäkringens tänkbara effekter på de övriga två försäkringsområdena. Kapitlet inleds med en kort-</P> <P class="p299 ft41"><SPAN class="ft37">3</SPAN><SPAN class="ft40">Intervju med försäkringsdirektör i tidningen Expressen den 5/12 1999.</SPAN></P> <P class="p300 ft66"><SPAN class="ft37">4</SPAN><SPAN class="ft65">Om några inlägg i socialförsäkringsdebatten, se Ds 1992:26,; Riksförsäkringsverket 1993</SPAN><SPAN class="ft91">; </SPAN>Ds 1994:81; Grip 1996<SPAN class="ft91">. </SPAN>Om välfärden och den allmänna samhällsdebatten, se Lindberg 1999<SPAN class="ft91">.</SPAN></P> <P class="p301 ft10">73</P> </DIV> <DIV id="page_72"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GPB357d172x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td47"><SPAN class="p8 ft11">Social, avtalad och privat försäkring i Sverige under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr15 td10"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p35 ft2">fattad beskrivning av de tre försäkringssystemen – social försäkring, avtalad försäkring och annan privat försäkring. Sedan följer ett avsnitt om relationen mellan social och annan försäkring. Därpå redovisas förmånsslagsvis de förändringar som skett inom den sociala försäkringen, de förändringar som vidtagits inom den avtalade försäkringen och den privata försäkringens utveckling under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Därnest kommer ett avsnitt om alternativa trygghetsmodeller. Rapporten avslutas med ett resonemang om tänkbara samband kring implikationerna av de observationer som gjorts av den faktiska utvecklingen inom och mellan avtalad och privat försäkring i Sverige på <NOBR>1990-talet.</NOBR></P> <P class="p141 ft23"><SPAN class="ft23">2.2</SPAN><SPAN class="ft24">De tre försäkringssystemen</SPAN></P> <P class="p302 ft2">Genom årtiondena har i Sverige utvecklats tre var för sig relativt skilda försäkringssystem – ett offentligt system, ett system knutet till aktörerna på arbetsmarknaden och ett mer renodlat privat försäkringssystem. Individens anslutning till respektive försäkringssystem är direkt beroende av riksdagsbeslut (den sociala försäkringen), beslut av arbetsmarknadens parter i form av kollektivavtal (avtalad försäkring) och på beslut av den enskilde individen själv (privat försäkring). En första avgörande skillnad när det gäller dessa tre försäkringssystem är alltså respektive systems beslutsarena. Ett annat särskiljande karaktärsdrag är anslutningsformerna till systemen. Anslutningsformen är nära knuten till beslutsarenan. Till social och avtalad försäkring är de försäkrades anslutning i de allra flesta fall obligatorisk; till privat försäkring är anslutningen i de flesta fall frivillig.<SPAN class="ft26">5</SPAN></P> <P class="p43 ft2">Gränserna mellan dessa tre system var tidigare relativt strikta, men har under det senaste årtiondet blivit mindre entydiga. Numera handhar även privata försäkringsbolag förmånsslag knutna till avtalad försäkring. Likaså handhar privata försäkringsbolag (och andra privata kapitalförvaltare) premiepensionen inom den sociala försäkringen.</P> <P class="p303 ft28"><SPAN class="ft27">5 </SPAN>Trafikförsäkringen är dock av obligatorisk natur.</P> <P class="p304 ft10">74</P> </DIV> <DIV id="page_73"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr15 td154"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td155"><SPAN class="p8 ft20">Social, avtalad och privat försäkring i Sverige under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p158 ft4"><SPAN class="ft4">2.2.1</SPAN><SPAN class="ft25">Social försäkring</SPAN></P> <P class="p63 ft2">Med social försäkring menas vanligen de förmånsslag som hanteras av Riksförsäkringsverket, försäkringskassorna och <NOBR>AP-fonden.</NOBR> Med <NOBR>1990-talets</NOBR> pensionsreform har därtill kommit Premiepensionsmyndigheten (om pensionsreformen, se nedan). Här inkluderas också den lagstadgade arbetslöshetsförsäkringen som handhas av särskilda arbetslöshetskassor. Med avseende på storleken på både inkomster och utgifter är det offentliga försäkringssystemet – den sociala försäkringen – dominerande. Även när det gäller antalet förmånsslag är den sociala försäkringen omfattande. Den sociala försäkringen indelas vanligen i förmånsslag och ersättningar knutna till familjer och barn (som föräldraförsäkring, barnbidrag, bostadsbidrag till barnfamiljer, barnpension och underhållsstöd), ersättningar och förmånsslag knutna till sjukdom och handikapp (som sjukpenning, sjukbidrag, förtidspension, arbetsskador och assistansersättning) och ersättningar och förmånsslag knutna till ålderdom (som ålderspension, änkepension, bostadstillägg till ålderspensionärer och delpension). Under år 1990 utgavs 263 miljarder kronor inom den sociala försäkringen med en höjning till 293 miljarder kronor året därpå. Därefter har utgifterna legat på ungefär samma nivå fram till år 2000 då återigen en höjning av utgifterna är skönjbar. Till det bör noteras ökningen av arbetslöshetsersättningen redan från 1991 som därefter till 1993 snabbt ökade till över 36 miljarder kronor för att mot slutet av perioden successivt minska till ca 30 miljarder kronor.</P> <P class="p305 ft2">Utbetalningarna till familjer och barn har under en stor del av perioden 1991 till 2000 legat på en stabil nivå, dvs. på mellan ca 45 och 53 miljarder kronor årligen. Inom sjukförsäkringens olika förmånsslag uppvisas däremot relativt stora förändringar. Sjukpenningersättningen sjönk kraftigt från 1990 till 1997 för att därefter åter öka. Ersättningarna för förtidspension och sjukbidrag uppvisar en viss trendmässig ökning om än begränsad – från drygt 27 miljarder kronor år 1990 till ca 39 miljarder kronor under 2000. Ersättningarna från det under år 1994 beslutade förmånsslaget assistansersättning har från 1994 till 2000 ökat från 1,7 till närmare 7 miljarder kronor. Det bör också noteras att den administrativa hanteringen av den sociala försäkringen (Riksförsäkringsverket, försäkringskassorna, <NOBR>AP-fonden</NOBR> och Premiepensionsmyndigheten) uppvisar successivt ökade kostnader från drygt 5,5 miljarder kronor år 1990 till 9 miljarder kronor år 2000. Förklaringarna till de</P> <P class="p64 ft10">75</P> </DIV> <DIV id="page_74"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td47"><SPAN class="p8 ft11">Social, avtalad och privat försäkring i Sverige under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr15 td10"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p35 ft2">administrativa kostnadsökningen torde främst vara ökade hanteringskostnader på grund av ökad ärendemängd inom den sociala försäkringen och den nya pensionsreformen.</P> <P class="p110 ft2">Av Tabell 1 framgår alltså att den sociala försäkringens utveckling avseende (skade)utbetalningar åren från 1991 till slutet av <NOBR>1990-talet</NOBR> varit relativt stabil. Inkluderas arbetslöshetsersättningen blir ökningen av utgifterna under periodens början trots allt påtaglig.</P> <P class="p246 ft2">Under slutet av perioden steg utbetalningarna åter för de allt fler sjukfallen och nådde återigen den nivå som gällde vid periodens början. Den under mitten av <NOBR>1990-talet</NOBR> införda förmånen Assistansersättning har successivt ökat och nådde under slutet av perioden närmare 7 miljarder kronor. Arbetsskadeersättningarna har på grund av reformerna i början av årtiondet minskat successivt. Pensionsutbetalningarna uppvisar en jämn ökning under praktiskt taget hela perioden.</P> <P class="p37 ft34">I tabellen bör uppmärksammas att läkemedelsutgifterna har förts till annan huvudman fr.o.m. 1998, vilket påverkar utbetalningarna mot slutet av perioden med <NOBR>15–20</NOBR> miljarder kronor.</P> <P class="p306 ft10">76</P> </DIV> <DIV id="page_75"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GPB357d175x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p180 ft2"><SPAN class="ft1">Tabell 1. </SPAN>Social försäkring, utbetalt belopp (mkr) <NOBR>1990–2000</NOBR> (exklusive ålderspensionsavgifter)</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"> <TR> <TD class="tr2 td121"><SPAN class="p75 ft20">Förmånsslag</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td87"><SPAN class="p96 ft20">1990</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td156"><SPAN class="p96 ft20">1991</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td156"><SPAN class="p96 ft20">1992</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td156"><SPAN class="p96 ft20">1993</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td156"><SPAN class="p96 ft20">1994</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td156"><SPAN class="p96 ft20">1995</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td156"><SPAN class="p96 ft20">1996</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td156"><SPAN class="p96 ft20">1997</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td156"><SPAN class="p96 ft20">1998</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td156"><SPAN class="p96 ft20">1999</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td88"><SPAN class="p72 ft20">2000</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td115"><SPAN class="p75 ft20">Familjer och barn</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td93"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td94"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td115"><SPAN class="p75 ft33">Föräldraförsäkring</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td93"><SPAN class="p10 ft33">1 5727</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td157"><SPAN class="p10 ft33">17 917</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td157"><SPAN class="p10 ft33">18 917</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td157"><SPAN class="p10 ft33">19 093</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td157"><SPAN class="p10 ft33">18 713</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td157"><SPAN class="p10 ft33">18 004</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td157"><SPAN class="p10 ft33">14 210</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td157"><SPAN class="p10 ft33">13 282</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td157"><SPAN class="p10 ft33">14 129</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td157"><SPAN class="p10 ft33">14 720</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td94"><SPAN class="p74 ft33">15 305</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr38 td115"><SPAN class="p75 ft92">Barnbidrag</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td93"><SPAN class="p10 ft92">1 2296</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td157"><SPAN class="p10 ft92">16 387</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td157"><SPAN class="p10 ft92">16 676</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td157"><SPAN class="p10 ft92">16 979</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td157"><SPAN class="p10 ft92">17 265</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td157"><SPAN class="p10 ft92">16 959</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td157"><SPAN class="p10 ft92">14 577</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td157"><SPAN class="p10 ft92">14 424</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td157"><SPAN class="p10 ft92">16 830</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td157"><SPAN class="p10 ft92">16 766</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td94"><SPAN class="p74 ft92">18 878</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td115"><SPAN class="p75 ft93">Bostadsbidrag till</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td93"><SPAN class="p8 ft94">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td157"><SPAN class="p8 ft94">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td157"><SPAN class="p8 ft94">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td157"><SPAN class="p8 ft94">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td157"><SPAN class="p8 ft94">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td157"><SPAN class="p8 ft94">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td157"><SPAN class="p8 ft94">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td157"><SPAN class="p8 ft94">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td157"><SPAN class="p8 ft94">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td157"><SPAN class="p8 ft94">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td94"><SPAN class="p8 ft94">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td115"><SPAN class="p75 ft33">barnfamiljer m.fl.</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td93"><SPAN class="p10 ft33">3 140</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p10 ft33">5 065</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p10 ft33">5 928</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p10 ft33">7 164</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p10 ft33">8 669</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p10 ft33">9 220</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p10 ft33">8 373</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p10 ft33">6 195</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p10 ft33">5 749</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p10 ft33">5 067</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td94"><SPAN class="p74 ft33">4 373</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td115"><SPAN class="p75 ft33">Vårdnadsbidrag</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td93"><SPAN class="p10 ft33">-</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p10 ft33">-</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p10 ft33">-</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p10 ft33">-</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p10 ft33">1 755</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p10 ft33">-</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p10 ft33">-</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p10 ft33">-</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p10 ft33">-</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p10 ft33">-</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td94"><SPAN class="p74 ft33">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td115"><SPAN class="p75 ft93">Vårdbidrag för</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td93"><SPAN class="p8 ft94">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td157"><SPAN class="p8 ft94">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td157"><SPAN class="p8 ft94">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td157"><SPAN class="p8 ft94">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td157"><SPAN class="p8 ft94">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td157"><SPAN class="p8 ft94">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td157"><SPAN class="p8 ft94">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td157"><SPAN class="p8 ft94">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td157"><SPAN class="p8 ft94">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td157"><SPAN class="p8 ft94">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td94"><SPAN class="p8 ft94">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr38 td115"><SPAN class="p75 ft92">funktionshindrade</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td93"><SPAN class="p8 ft95">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td157"><SPAN class="p8 ft95">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td157"><SPAN class="p8 ft95">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td157"><SPAN class="p8 ft95">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td157"><SPAN class="p8 ft95">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td157"><SPAN class="p8 ft95">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td157"><SPAN class="p8 ft95">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td157"><SPAN class="p8 ft95">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td157"><SPAN class="p8 ft95">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td157"><SPAN class="p8 ft95">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td94"><SPAN class="p8 ft95">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td115"><SPAN class="p75 ft33">barn</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td93"><SPAN class="p10 ft33">725</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p10 ft33">819</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p10 ft33">1 014</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p10 ft33">1 265</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p10 ft33">1 369</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p10 ft33">1430</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p10 ft33">1 496</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p10 ft33">1 567</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p10 ft33">1 656</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p10 ft33">1 752</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td94"><SPAN class="p74 ft33">1 814</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td115"><SPAN class="p75 ft33">Bidragsförskott</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td93"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td94"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td115"><SPAN class="p90 ft33">m.m. 1)</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td93"><SPAN class="p10 ft33">3246</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td157"><SPAN class="p10 ft33">3 628</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td157"><SPAN class="p10 ft33">3 892</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td157"><SPAN class="p10 ft33">4 121</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td157"><SPAN class="p10 ft33">4476</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td157"><SPAN class="p10 ft33">4 585</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td157"><SPAN class="p10 ft33">4 648</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td157"><SPAN class="p10 ft33">4 538</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td157"><SPAN class="p10 ft33">4 604</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td157"><SPAN class="p10 ft33">4 613</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td94"><SPAN class="p74 ft33">4 853</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td115"><SPAN class="p75 ft33">Särskilt bidrag till</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td93"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td94"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td115"><SPAN class="p75 ft33">ensamstående</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td93"><SPAN class="p10 ft33">-</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p10 ft33">-</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p10 ft33">336</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p10 ft33">338</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p10 ft33">46</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p10 ft33">-</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p10 ft33">-</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p10 ft33">-</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p10 ft33">-</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p10 ft33">-</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td94"><SPAN class="p74 ft33">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td115"><SPAN class="p75 ft33">Barnpension, totalt</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td93"><SPAN class="p10 ft33">698</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p10 ft33">793</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p10 ft33">825</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p10 ft33">842</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p10 ft33">874</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p10 ft33">898</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p10 ft33">911</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p10 ft33">917</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p10 ft33">920</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p10 ft33">938</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td94"><SPAN class="p74 ft33">941</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td115"><SPAN class="p75 ft30">Summa milj. kronor</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td93"><SPAN class="p10 ft30">35832</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft30">44 609</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft30">47 588</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft30">49 802</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft30">53 167</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft30">51 096</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft30">4 4215</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft30">40 923</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft30">43 888</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft30">43 856</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td94"><SPAN class="p74 ft30">46 164</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td115"><SPAN class="p75 ft20">Sjukdom och</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td93"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td94"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td115"><SPAN class="p75 ft20">handikapp</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td93"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td94"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td115"><SPAN class="p75 ft33">Sjukförsäkring 2)</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td93"><SPAN class="p10 ft33">34 974</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">31 858</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">20 040</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">17 904</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">19 267</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">19 534</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">17 117</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">15 877</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">20 755</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">26 733</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td94"><SPAN class="p74 ft33">33 714</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td115"><SPAN class="p75 ft33">Sjukvårds-</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td93"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td94"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td115"><SPAN class="p75 ft33">förmåner 3)</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td93"><SPAN class="p10 ft33">25 501</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td157"><SPAN class="p10 ft33">27 872</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td157"><SPAN class="p10 ft33">26 233</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td157"><SPAN class="p10 ft33">19 260</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td157"><SPAN class="p10 ft33">16 146</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td157"><SPAN class="p10 ft33">15 802</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td157"><SPAN class="p10 ft33">15 686</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td157"><SPAN class="p10 ft33">15 390</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td157"><SPAN class="p10 ft33">1 880</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td157"><SPAN class="p10 ft33">1 899</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td94"><SPAN class="p74 ft33">2 001</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td115"><SPAN class="p75 ft33">Förtidspension/-</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td93"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td94"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td115"><SPAN class="p75 ft33">sjukbidrag</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td93"><SPAN class="p10 ft33">27 293</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p10 ft33">30 244</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p10 ft33">32 771</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p10 ft33">34 948</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p10 ft33">37 306</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p10 ft33">37 506</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p10 ft33">36 650</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p10 ft33">36 989</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p10 ft33">37 164</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p10 ft33">37 906</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td94"><SPAN class="p74 ft33">39 006</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td115"><SPAN class="p75 ft33">Bostadstillägg till</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td93"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td94"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td115"><SPAN class="p75 ft33">förtidspensionärer</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td93"><SPAN class="p10 ft33">1 193</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p10 ft33">1 514</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p10 ft33">1 685</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p10 ft33">2 050</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p10 ft33">2 150</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p10 ft33">2 297</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p10 ft33">2 183</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p10 ft33">2 233</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p10 ft33">2 346</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p10 ft33">2498</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td94"><SPAN class="p74 ft33">2 564</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td115"><SPAN class="p75 ft61">Handikappersättning</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td93"><SPAN class="p10 ft33">703</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">826</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">877</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">912</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">935</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">945</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">968</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">979</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">996</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">1 012</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td94"><SPAN class="p74 ft33">1 036</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr38 td115"><SPAN class="p75 ft92">Arbetsskador</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td93"><SPAN class="p10 ft92">10 164</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td157"><SPAN class="p10 ft92">11 678</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td157"><SPAN class="p10 ft92">12 046</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td157"><SPAN class="p10 ft92">11 383</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td157"><SPAN class="p10 ft92">7 999</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td157"><SPAN class="p10 ft92">6 793</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td157"><SPAN class="p10 ft92">6 334</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td157"><SPAN class="p10 ft92">6 080</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td157"><SPAN class="p10 ft92">6 009</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td157"><SPAN class="p10 ft92">5 775</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td94"><SPAN class="p74 ft92">5 742</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr38 td115"><SPAN class="p75 ft92">Bilstöd</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td93"><SPAN class="p10 ft92">223</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td157"><SPAN class="p10 ft92">159</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td157"><SPAN class="p10 ft92">186</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td157"><SPAN class="p10 ft92">183</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td157"><SPAN class="p10 ft92">153</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td157"><SPAN class="p10 ft92">164</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td157"><SPAN class="p10 ft92">257</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td157"><SPAN class="p10 ft92">214</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td157"><SPAN class="p10 ft92">212</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td157"><SPAN class="p10 ft92">201</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td94"><SPAN class="p74 ft92">209</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr38 td115"><SPAN class="p75 ft92">Assistansersättning</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td93"><SPAN class="p10 ft92">-</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td157"><SPAN class="p10 ft92">-</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td157"><SPAN class="p10 ft92">-</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td157"><SPAN class="p10 ft92">-</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td157"><SPAN class="p10 ft92">1 771</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td157"><SPAN class="p10 ft92">3 717</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td157"><SPAN class="p10 ft92">4 184</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td157"><SPAN class="p10 ft92">4 496</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td157"><SPAN class="p10 ft92">5 192</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td157"><SPAN class="p10 ft92">6 039</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td94"><SPAN class="p74 ft92">6 960</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td115"><SPAN class="p75 ft30">Summa milj. kronor</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td93"><SPAN class="p10 ft30">100 051</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft30">104 151</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft30">93 838</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft30">86 640</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft30">85 727</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft30">86 758</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft30">83 379</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft30">82 258</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft30">74 554</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft30">82 063</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td94"><SPAN class="p74 ft30">91 232</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_76"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GPB357d176x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p180 ft1">Tabell 1. <SPAN class="ft2">Forts.</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"> <TR> <TD colspan=3 class="tr2 td158"><SPAN class="p75 ft61"><SPAN class="ft96">Ålderdom </SPAN>(exkl. frivillig pension och sjömanspension)</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td106"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td94"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td159"><SPAN class="p75 ft33">Ålderspension 4)</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td55"><SPAN class="p10 ft33">99 843</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td160"><SPAN class="p72 ft33">11 1678</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td106"><SPAN class="p10 ft33">119 550</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td157"><SPAN class="p10 ft33">122 588</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td157"><SPAN class="p10 ft33">127 854</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td157"><SPAN class="p10 ft33">132 112</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td157"><SPAN class="p10 ft33">135 875</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td157"><SPAN class="p10 ft33">138 826</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td157"><SPAN class="p10 ft33">141 517</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td157"><SPAN class="p10 ft33">146 494</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td94"><SPAN class="p74 ft33">149 680</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td159"><SPAN class="p75 ft33">Änkepension</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td55"><SPAN class="p10 ft33">8 712</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td160"><SPAN class="p72 ft33">9 767</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td106"><SPAN class="p10 ft33">10 558</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">10 868</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">11 454</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">11 924</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">12 426</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">11 910</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">11 937</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">12 379</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td94"><SPAN class="p74 ft33">12 575</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td159"><SPAN class="p75 ft61">Omställningspens. 5)</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td55"><SPAN class="p10 ft33">56</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td160"><SPAN class="p72 ft33">163</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td106"><SPAN class="p10 ft33">209</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">242</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">277</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">311</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">330</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">308</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">257</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">280</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td94"><SPAN class="p74 ft33">290</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td159"><SPAN class="p75 ft33">Hustrutillägg</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td55"><SPAN class="p10 ft33">358</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td160"><SPAN class="p72 ft33">376</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td106"><SPAN class="p10 ft33">348</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">327</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">307</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">240</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">166</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">105</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">57</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">19</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td94"><SPAN class="p74 ft33">2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td159"><SPAN class="p75 ft33">Bostadstillägg till</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td55"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td160"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td106"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td94"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td159"><SPAN class="p75 ft33">ålderspension</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td55"><SPAN class="p10 ft33">4 971</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td160"><SPAN class="p72 ft33">6 281</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td106"><SPAN class="p10 ft33">6 621</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">7 804</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">8 778</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">8 142</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">7 740</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">7 311</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">7 245</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">7 437</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td94"><SPAN class="p74 ft33">7 055</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td159"><SPAN class="p75 ft33">Delpension</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td55"><SPAN class="p10 ft33">1 654</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td160"><SPAN class="p72 ft33">1 759</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td106"><SPAN class="p10 ft33">2 233</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td157"><SPAN class="p10 ft33">2 514</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td157"><SPAN class="p10 ft33">2 564</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td157"><SPAN class="p10 ft33">2 370</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td157"><SPAN class="p10 ft33">1 710</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td157"><SPAN class="p10 ft33">1065</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td157"><SPAN class="p10 ft33">585</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td157"><SPAN class="p10 ft33">284</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td94"><SPAN class="p74 ft33">200</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td159"><SPAN class="p75 ft30">Summa milj. kronor</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td55"><SPAN class="p10 ft30">115 594</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td160"><SPAN class="p72 ft30">130 024</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td106"><SPAN class="p10 ft30">139 519</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft30">144 343</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft30">151 234</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft30">155 099</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft30">158 247</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft30">159 525</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft30">161 598</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft30">166 893</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td94"><SPAN class="p74 ft30">169 802</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td159"><SPAN class="p75 ft20">Annan utbetalning</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td55"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td160"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td106"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td94"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td159"><SPAN class="p75 ft33">Utbildningsbidrag 6)</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td55"><SPAN class="p10 ft33">3 690</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td160"><SPAN class="p72 ft33">6 153</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td106"><SPAN class="p10 ft33">11 990</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td157"><SPAN class="p10 ft33">12 464</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td157"><SPAN class="p10 ft33">12 438</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td157"><SPAN class="p10 ft33">11 200</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td157"><SPAN class="p10 ft33">9 761</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td157"><SPAN class="p10 ft33">9575</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td157"><SPAN class="p10 ft33">8 737</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td157"><SPAN class="p10 ft33">10 192</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td94"><SPAN class="p74 ft33">8 511</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td159"><SPAN class="p75 ft33">KAS 7)</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td55"><SPAN class="p10 ft33">255</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td160"><SPAN class="p72 ft33">698</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td106"><SPAN class="p10 ft33">1 420</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">1 960</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">2 250</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">2 600</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">2 412</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">1 865</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">0</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">0</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td94"><SPAN class="p74 ft33">0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td159"><SPAN class="p75 ft61">Dagpenning VPL m.fl.</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td55"><SPAN class="p10 ft33">321</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td160"><SPAN class="p72 ft33">218</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td106"><SPAN class="p10 ft33">119</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">226</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">174</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">88</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">36</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">25</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">10</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">16</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td94"><SPAN class="p74 ft33">12</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td159"><SPAN class="p75 ft61">Familjebidrag till VPL</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td55"><SPAN class="p10 ft33">0</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td160"><SPAN class="p72 ft33">0</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td106"><SPAN class="p10 ft33">135</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">226</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">218</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">192</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">185</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">337</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">260</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">103</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td94"><SPAN class="p74 ft33">87</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td159"><SPAN class="p75 ft33">Företagshälsovård</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td55"><SPAN class="p10 ft33">987</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td160"><SPAN class="p72 ft33">957</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td106"><SPAN class="p10 ft33">966</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">194</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">-</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">-</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">-</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">-</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">-</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">-</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td94"><SPAN class="p74 ft33">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td159"><SPAN class="p75 ft33">Övrigt</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td55"><SPAN class="p10 ft33">498</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td160"><SPAN class="p72 ft33">307</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td106"><SPAN class="p10 ft33">454</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">530</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">556</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">606</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">473</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">459</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">469</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">420</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td94"><SPAN class="p74 ft33">108</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td159"><SPAN class="p75 ft30">Summa milj. kr</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td55"><SPAN class="p10 ft30">5 751</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td160"><SPAN class="p72 ft30">8 333</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td106"><SPAN class="p10 ft30">15 084</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft30">15 600</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft30">15 636</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft30">14 686</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft30">12 867</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft30">12 261</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft30">9 476</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft30">10 731</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td94"><SPAN class="p74 ft30">8 718</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td159"><SPAN class="p75 ft20">Administration</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td55"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td160"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td106"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td157"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td94"><SPAN class="p8 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td159"><SPAN class="p75 ft33">Försäkringskassan</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td55"><SPAN class="p10 ft33">4 581</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td160"><SPAN class="p72 ft33">4 800</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td106"><SPAN class="p10 ft33">5 051</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td157"><SPAN class="p10 ft33">4 740</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td157"><SPAN class="p10 ft33">5 002</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td157"><SPAN class="p10 ft33">5 081</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td157"><SPAN class="p10 ft33">5 374</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td157"><SPAN class="p10 ft33">5 198</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td157"><SPAN class="p10 ft33">5 080</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td157"><SPAN class="p10 ft33">5 466</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td94"><SPAN class="p74 ft33">6 341</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td159"><SPAN class="p75 ft61">Riksförsäkringsverket</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td55"><SPAN class="p10 ft33">742</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td160"><SPAN class="p72 ft33">780</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td106"><SPAN class="p10 ft33">824</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">797</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">826</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">741</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">869</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">913</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">947</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">1 229</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td94"><SPAN class="p74 ft33">1 285</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td159"><SPAN class="p75 ft33"><NOBR>AP-fonden</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr29 td55"><SPAN class="p10 ft33">275</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td160"><SPAN class="p72 ft33">282</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td106"><SPAN class="p10 ft33">293</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">335</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">383</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">396</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">366</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">494</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">450</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">470</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td94"><SPAN class="p74 ft33">746</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td159"><SPAN class="p75 ft33">PPM</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td55"><SPAN class="p10 ft33">-</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td160"><SPAN class="p72 ft33">-</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td106"><SPAN class="p10 ft33">-</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">-</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">-</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">-</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">-</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">-</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">42</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft33">246</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td94"><SPAN class="p74 ft33">635</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td159"><SPAN class="p75 ft30">Summa milj. kr</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td55"><SPAN class="p10 ft30">5 598</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td160"><SPAN class="p72 ft30">5 862</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td106"><SPAN class="p10 ft30">6 168</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft30">5 872</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft30">6 211</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft30">6 218</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft30">6 609</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft30">6 605</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft30">6 519</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td157"><SPAN class="p10 ft30">7 411</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td94"><SPAN class="p74 ft30">9 007</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td161"><SPAN class="p75 ft20">TOTALT, MILJ. KR</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td68"><SPAN class="p10 ft20">262 826</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td162"><SPAN class="p72 ft20">292 979</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td163"><SPAN class="p10 ft20">302 197</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td156"><SPAN class="p10 ft20">302 257</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td156"><SPAN class="p10 ft20">311 975</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td156"><SPAN class="p10 ft20">313 857</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td156"><SPAN class="p10 ft20">305 317</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td156"><SPAN class="p10 ft20">301 572</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td156"><SPAN class="p10 ft20">296 034</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td156"><SPAN class="p10 ft20">310 954</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td88"><SPAN class="p74 ft20">324 923</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td159"><SPAN class="p75 ft93">Utbet. från arbets-</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td55"><SPAN class="p8 ft94">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td160"><SPAN class="p8 ft94">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td106"><SPAN class="p8 ft94">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td157"><SPAN class="p8 ft94">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td157"><SPAN class="p8 ft94">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td157"><SPAN class="p8 ft94">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td157"><SPAN class="p8 ft94">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td157"><SPAN class="p8 ft94">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td157"><SPAN class="p8 ft94">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td157"><SPAN class="p8 ft94">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td94"><SPAN class="p8 ft94">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr38 td161"><SPAN class="p75 ft92">löshetskassor</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td68"><SPAN class="p10 ft92">6 556</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td162"><SPAN class="p72 ft92">11 986</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td163"><SPAN class="p10 ft92">24 071</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td156"><SPAN class="p10 ft92">36 631</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td156"><SPAN class="p10 ft92">36 286</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td156"><SPAN class="p10 ft92">36 068</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td156"><SPAN class="p10 ft92">35 200</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td156"><SPAN class="p10 ft92">35 864</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td156"><SPAN class="p10 ft92">32 633</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td156"><SPAN class="p10 ft92">30 885</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td88"><SPAN class="p74 ft92">27 872</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td161"><SPAN class="p75 ft97">SUMMA MILJ. KR</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td68"><SPAN class="p10 ft97">269 382</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td162"><SPAN class="p72 ft97">304 965</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td163"><SPAN class="p10 ft97">326 268</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td156"><SPAN class="p10 ft97">338 888</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td156"><SPAN class="p10 ft97">348 261</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td156"><SPAN class="p10 ft97">349 925</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td156"><SPAN class="p10 ft97">340 517</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td156"><SPAN class="p10 ft97">337 436</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td156"><SPAN class="p10 ft97">328 667</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td156"><SPAN class="p10 ft97">341 839</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td88"><SPAN class="p74 ft97">352 795</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td159"><SPAN class="p75 ft97">SUMMA MILJ. KR</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td55"><SPAN class="p8 ft94">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td160"><SPAN class="p8 ft94">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td106"><SPAN class="p8 ft94">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td157"><SPAN class="p8 ft94">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td157"><SPAN class="p8 ft94">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td157"><SPAN class="p8 ft94">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td157"><SPAN class="p8 ft94">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td157"><SPAN class="p8 ft94">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td157"><SPAN class="p8 ft94">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td157"><SPAN class="p8 ft94">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td94"><SPAN class="p8 ft94">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td159"><SPAN class="p90 ft96">exkl. administration</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td55"><SPAN class="p10 ft20">263 784</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td160"><SPAN class="p72 ft20">299 103</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td106"><SPAN class="p10 ft20">320 100</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p10 ft20">333 016</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p10 ft20">342 050</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p10 ft20">343 707</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p10 ft20">333 908</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p10 ft20">330 831</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p10 ft20">322 148</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p10 ft20">334 428</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td94"><SPAN class="p74 ft20">343 788</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p307 ft98">a) Inkl. underhållsstöd och adoptionsbidrag. b) Avser sjukpenning, rehabiliteringsersättning och närtståendepenning. c) T.o.m. 1997 ingick även läkemedel förmånen. Kostnadsansvaret för läkemedel övertogs fr.o.m. 1998 av sjukvårdshuvudmännen. d) Inklusive pensionstillägg. e) Inklusive efterlevandepension. f) Inklusive starta <NOBR>eget-bidrag.</NOBR> g) Kontant arbetsmarknadsstöd (KAS) ersattes 1998 av ny arbetslöshetsförsäkring som utbetalas av Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS).</P> <P class="p308 ft33"><SPAN class="ft30">Källa: </SPAN>RFV, direkt information till Kommittén Välfärdsbokslut; Arbetsmarknadsverket.</P> </DIV> <DIV id="page_77"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GPB357d177x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"> <TR> <TD class="tr15 td154"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td155"><SPAN class="p8 ft20">Social, avtalad och privat försäkring i Sverige under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p309 ft4"><SPAN class="ft4">2.2.2</SPAN><SPAN class="ft25">Avtalad försäkring</SPAN></P> <P class="p310 ft2">Avtalad försäkring är alltså försäkring avtalad mellan arbetsmarknadens parter och bygger på kollektivavtal.<SPAN class="ft26">6 </SPAN>Avtalad försäkring betraktas i allt väsentligt som ett direkt komplement till den sociala försäkringen. Detta komplement gäller främst sjukförsäkring och ålderspensionsförsäkring. Andra viktiga komplement är trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA), avgångsbidragsersättning vid arbetslöshet (AGB el. motsvarande) och tjänstegrupplivförsäkring (TGL), som är ren dödsfallsersättning. I Sverige finns fyra större avtalsförsäkringsområden, nämligen avtal mellan SAF och LO, mellan PTK och SAF, avtal som gäller för kommunal- och landstingsanställda samt för statsanställda. En stor del av den svenska arbetskraften är knuten till dessa avtal. Hanteringen av den avtalade försäkringen sköts på uppdrag av parterna på arbetsmarknaden av bolag som AMF Pension, AFA, SPP (Alecta), SPV och KPA.<SPAN class="ft26">7 </SPAN>Tabell 2 ger en översikt över den avtalade försäkringen och dess förmånsslag.</P> <P class="p311 ft2"><SPAN class="ft1">Tabell 2. </SPAN>Avtalad försäkring – en översikt</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"> <TR> <TD class="tr0 td164"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td165"><SPAN class="p22 ft32">Privatanställda</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td165"><SPAN class="p22 ft32">Privatanställda</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td166"><SPAN class="p22 ft44">Kommun- och</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td167"><SPAN class="p22 ft44">Statligt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td168"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td169"><SPAN class="p22 ft44">arbetare</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td169"><SPAN class="p22 ft44">tjänstemän</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td170"><SPAN class="p22 ft32">landstingsanställda</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td171"><SPAN class="p22 ft44">anställda</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td172"><SPAN class="p230 ft44">Sjukdom</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td173"><SPAN class="p11 ft44">AGS</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td173"><SPAN class="p22 ft44">Sjuklöneavtal</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td174"><SPAN class="p22 ft44">Sjuklöneavtal</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td175"><SPAN class="p22 ft44">Sjuklöneavtal</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td172"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td173"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td173"><SPAN class="p22 ft44">och ITP</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td174"><SPAN class="p22 ft44">och <NOBR>AGS-KL</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td175"><SPAN class="p22 ft44">och PA91</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td172"><SPAN class="p11 ft44">Arbetsskada</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td173"><SPAN class="p22 ft44">TFA</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td173"><SPAN class="p22 ft44">TFA</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td174"><SPAN class="p22 ft44"><NOBR>TFA-KL</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td175"><SPAN class="p22 ft44">PSA</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td172"><SPAN class="p11 ft44">Arbetslöshet</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td173"><SPAN class="p22 ft44">AGB</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td173"><SPAN class="p22 ft44">AGE och</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td174"><SPAN class="p22 ft44"><NOBR>AGF-KL</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr26 td175"><SPAN class="p22 ft32">Trygghetsavtal</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td172"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td173"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td173"><SPAN class="p22 ft32">Trygghetsrådet</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td174"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td175"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td172"><SPAN class="p11 ft44">Dödsfall</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td173"><SPAN class="p22 ft44">TGL</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td173"><SPAN class="p22 ft44">TGL</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td174"><SPAN class="p22 ft44"><NOBR>TGL-KL</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td175"><SPAN class="p22 ft44">TGL</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td172"><SPAN class="p230 ft44">Pension</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td173"><SPAN class="p22 ft44">Avtalspension</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td173"><SPAN class="p22 ft44">ITP</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td174"><SPAN class="p22 ft44">PFA 98</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td175"><SPAN class="p22 ft44">PA91</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td168"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td169"><SPAN class="p22 ft44"><NOBR>SAF-LO</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td169"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td170"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td171"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p282 ft2">Inom den avtalade försäkringen har under <NOBR>1990-talet</NOBR> vidtagits en del strukturella förändringar. I samband med bolagiseringen av det</P> <P class="p312 ft39"><SPAN class="ft37">6</SPAN><SPAN class="ft63">Avtalad försäkring, eller kollektivavtalad försäkring, är en företeelse som vuxit fram främst under senare delen av </SPAN><NOBR>1900-talet.</NOBR> Tidigare kan sägas att förmåner knutna till arbete främst bestod av ensidiga utfästelser från arbetsgivarnas sida.</P> <P class="p313 ft28"><SPAN class="ft37">7</SPAN><SPAN class="ft99">AMF står för Arbetsmarknadsförsäkringar; AFA för Arbetsmarknadens försäkringsaktiebolag, SPP för Svenska personal- och pensionskassan, SPV för Statens pensionsverk och KPA står för Kommunernas pensionsanstalt.</SPAN></P> <P class="p314 ft10">79</P> </DIV> <DIV id="page_78"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GPB357d178x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td47"><SPAN class="p8 ft11">Social, avtalad och privat försäkring i Sverige under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr15 td10"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p35 ft2">ömsesidiga försäkringsbolaget <NOBR>Trygg-Hansa</NOBR> (bolaget förändrades från ömsesidigt försäkringsbolag till försäkringsaktiebolag) under slutet av <NOBR>1980-talet,</NOBR> skedde en samordning av organisationerna <NOBR>Trygg-Hansa</NOBR> och SPP under början av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Samarbetet upphörde dock relativt snabbt. AMF sjukförsäkring har samordnats med <NOBR>AFA-försäkring,</NOBR> som handhar bl.a. tjänstegrupplivförsäkring för att nu verka under företaget AFA arbetsmarknadsförsäkring. Det tidigare helt kommun- och landstingsägda KPA har till 60 procent köpts av Folksam. Därutöver har SPP:s liv- och fondförsäkringsverksamhet sålts till Handelsbanken. Den del av gamla SPP:s verksamhet som avser avtalad försäkring går numera under bolagsnamnet Alecta.</P> <P class="p315 ft2">Dessa strukturella förändringar – dock inte alla – speglar högst sannolikt de förändringar som skett inom den avtalade försäkringsmarknaden, dvs. det faktum att pensionssystemen börjat konkurrensutsättas till följd av att de avtalade pensionssystemen tillåter val av olika kapitalförvaltare.</P> <P class="p316 ft2"><SPAN class="ft1">Tabell 3</SPAN>. Avtalad försäkring. Skadeutbetalningar (mkr) från vissa arbetsmarknadsförsäkringar <NOBR>1990–2000</NOBR></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35"> <TR> <TD class="tr18 td144"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td176"><SPAN class="p317 ft100">AGS</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td177"><SPAN class="p317 ft100">TFA</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td178"><SPAN class="p317 ft100">AGB</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td179"><SPAN class="p92 ft100">TGL</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr39 td147"><SPAN class="p10 ft100">1990</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td180"><SPAN class="p317 ft100">1 659,5</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td181"><SPAN class="p317 ft100">1 269,1</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td182"><SPAN class="p317 ft100">81,5</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td183"><SPAN class="p92 ft100">542,1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td147"><SPAN class="p10 ft100">1991</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td180"><SPAN class="p317 ft100">1 648,4</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td181"><SPAN class="p317 ft100">1 344,9</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td182"><SPAN class="p317 ft100">150,6</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td183"><SPAN class="p92 ft100">582,1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td147"><SPAN class="p10 ft100">1992</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td180"><SPAN class="p317 ft100">1 991,8</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td181"><SPAN class="p317 ft100">1 081,0</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td182"><SPAN class="p317 ft100">377,6</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td183"><SPAN class="p92 ft100">560,7</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td147"><SPAN class="p10 ft100">1993</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td180"><SPAN class="p317 ft100">2 235,9</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td181"><SPAN class="p317 ft100">1 207,6</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td182"><SPAN class="p317 ft100">635,4</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td183"><SPAN class="p92 ft100">554,7</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td147"><SPAN class="p10 ft100">1994</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td180"><SPAN class="p317 ft100">2 491,0</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td181"><SPAN class="p317 ft100">994,8</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td182"><SPAN class="p317 ft100">585,7</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td183"><SPAN class="p92 ft100">514,5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td147"><SPAN class="p10 ft100">1995</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td180"><SPAN class="p317 ft100">2 865,8</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td181"><SPAN class="p317 ft100">747,2</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td182"><SPAN class="p317 ft100">420,9</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td183"><SPAN class="p92 ft100">559,8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td147"><SPAN class="p10 ft100">1996</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td180"><SPAN class="p317 ft100">3 034,0</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td181"><SPAN class="p317 ft100">781,0</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td182"><SPAN class="p317 ft100">284,4</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td183"><SPAN class="p92 ft100">534,3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td147"><SPAN class="p10 ft100">1997</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td180"><SPAN class="p317 ft100">3 286,0</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td181"><SPAN class="p317 ft100">762,0</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td182"><SPAN class="p317 ft100">288,6</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td183"><SPAN class="p92 ft100">508,7</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td147"><SPAN class="p10 ft100">1998</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td180"><SPAN class="p317 ft100">3 791,0</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td181"><SPAN class="p317 ft100">841,0</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td182"><SPAN class="p317 ft100">255,9</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td183"><SPAN class="p92 ft100">474,0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td147"><SPAN class="p10 ft100">1999</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td180"><SPAN class="p317 ft100">4 726,0</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td181"><SPAN class="p317 ft100">884,0</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td182"><SPAN class="p317 ft100">273,5</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td183"><SPAN class="p92 ft100">463,6</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td147"><SPAN class="p10 ft100">2000</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td180"><SPAN class="p317 ft100">5 405,0</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td181"><SPAN class="p317 ft100">964,0</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td182"><SPAN class="p317 ft100">250,9</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td183"><SPAN class="p92 ft100">520,0</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p217 ft44"><SPAN class="ft43">Källa: </SPAN>Afa arbetsmarknadsförsäkring, Årsredovisningar 1990 till 2000 avseende bolagen AFA, AMF sjukförsäkring och AMF trygghetsförsäkring.</P> <P class="p297 ft2">Av Tabell 3 framgår att avtalssjukförsäkringen (AGS) successivt ökat, främst mot slutet av perioden, vilket förklaras av att ökade sjuktal får direkta effekter också på den avtalade försäkringen. Det omvända gäller arbetsskadeförsäkringen (TFA) där sjunkande kostnader är märkbara. Avgångsbidragsförsäkringen följer till dels</P> <P class="p318 ft10">80</P> </DIV> <DIV id="page_79"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GPB357d179x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"> <TR> <TD class="tr15 td154"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td155"><SPAN class="p8 ft20">Social, avtalad och privat försäkring i Sverige under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p190 ft2">arbetslöshetens utveckling och uppvisar alltså ökade kostnader under periodens inledande skede. Tjänstegrupplivförsäkringen (TGL) uppvisar inget nämnvärt förändrat förlopp under <NOBR>1990-talet,</NOBR> vilket speglar att dödsfallstalen inte ökat, men heller inte drastiskt minskat.</P> <P class="p319 ft2"><SPAN class="ft1">Tabell 4. </SPAN>Avtalad försäkring. Avgifter i procent av lönesumman inom respektive förmånsslag <NOBR>1990–2000</NOBR></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"> <TR> <TD class="tr2 td32"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td95"><SPAN class="p75 ft32">AGS</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td106"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td129"><SPAN class="p320 ft32">TFA</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td32"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td184"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td71"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td30"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td136"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td103"><SPAN class="p74 ft32">AGB</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td185"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td103"><SPAN class="p126 ft32">TGL</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr37 td32"><SPAN class="p8 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td186"><SPAN class="p8 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td187"><SPAN class="p8 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td188"><SPAN class="p8 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td189"><SPAN class="p8 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td190"><SPAN class="p8 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td191"><SPAN class="p8 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td192"><SPAN class="p8 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td193"><SPAN class="p8 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td136"><SPAN class="p8 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td194"><SPAN class="p8 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td185"><SPAN class="p8 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td194"><SPAN class="p8 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td32"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td95"><SPAN class="p321 ft61">SAF/LO</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td106"><SPAN class="p322 ft33">KL</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td129"><SPAN class="p323 ft61">SAF/LO/PTK</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td32"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td184"><SPAN class="p324 ft61">Kommunal</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td71"><SPAN class="p325 ft33">Kooperationen</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td30"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td136"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td103"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td185"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td103"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td32"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td95"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td106"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td188"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p326 ft61">Arbetare</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td159"><SPAN class="p327 ft61">Övriga</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td71"><SPAN class="p325 ft32">Arbetare</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td30"><SPAN class="p328 ft61">Övriga</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td136"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td103"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td185"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td103"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td32"><SPAN class="p89 ft33">1990</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td95"><SPAN class="p321 ft61">0,40</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td106"><SPAN class="p322 ft61">0,20</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td129"><SPAN class="p329 ft61">0,60</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td32"><SPAN class="p330 ft33">0,05</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td184"><SPAN class="p127 ft32">0,21</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td71"><SPAN class="p331 ft32">0,59</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td30"><SPAN class="p321 ft61">0,04</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td195"><SPAN class="p19 ft32">0,10</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td147"><SPAN class="p66 ft32">0,35</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td32"><SPAN class="p89 ft33">1991</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td95"><SPAN class="p321 ft61">1,60</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td106"><SPAN class="p322 ft61">1,10</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td129"><SPAN class="p329 ft61">0,85</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td32"><SPAN class="p330 ft33">0,05</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td184"><SPAN class="p127 ft32">0,30</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td71"><SPAN class="p331 ft32">0,84</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td30"><SPAN class="p321 ft61">0,04</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td195"><SPAN class="p19 ft32">0,10</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td147"><SPAN class="p66 ft32">0,62</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td32"><SPAN class="p89 ft33">1992</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td95"><SPAN class="p321 ft61">1,10</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td106"><SPAN class="p322 ft61">0,80</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td129"><SPAN class="p329 ft61">0,85</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td32"><SPAN class="p330 ft33">0,05</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td184"><SPAN class="p127 ft32">0,35</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td71"><SPAN class="p331 ft32">0,84</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td30"><SPAN class="p321 ft61">0,04</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td195"><SPAN class="p19 ft32">0,10</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td147"><SPAN class="p66 ft32">0,67</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td32"><SPAN class="p89 ft33">1993</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td95"><SPAN class="p321 ft61">0,95</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td106"><SPAN class="p322 ft61">0,80</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td129"><SPAN class="p329 ft61">0,75</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td32"><SPAN class="p330 ft33">0,05</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td184"><SPAN class="p127 ft32">0,35</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td71"><SPAN class="p331 ft32">0,74</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td30"><SPAN class="p321 ft61">0,04</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td195"><SPAN class="p19 ft32">0,17</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td147"><SPAN class="p66 ft32">0,67</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td32"><SPAN class="p89 ft33">1994</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td95"><SPAN class="p321 ft61">0,95</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td106"><SPAN class="p322 ft61">0,97</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td129"><SPAN class="p329 ft61">1,00</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td32"><SPAN class="p330 ft33">0,05</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td184"><SPAN class="p127 ft32">0,48</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td71"><SPAN class="p331 ft32">0,99</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td30"><SPAN class="p321 ft61">0,04</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td195"><SPAN class="p19 ft32">0,37</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td147"><SPAN class="p66 ft32">0,55</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td32"><SPAN class="p89 ft33">1995</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td95"><SPAN class="p321 ft61">0,95</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td106"><SPAN class="p322 ft61">0,97</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td129"><SPAN class="p329 ft61">1,00</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td32"><SPAN class="p330 ft33">0,05</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td184"><SPAN class="p127 ft32">0,48</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td71"><SPAN class="p331 ft32">0,99</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td30"><SPAN class="p321 ft61">0,04</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td195"><SPAN class="p19 ft32">0,15</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td147"><SPAN class="p66 ft32">0,50</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td32"><SPAN class="p89 ft33">1996</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td95"><SPAN class="p321 ft61">0,95</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td106"><SPAN class="p322 ft61">1,10</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td129"><SPAN class="p329 ft61">0,50</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td32"><SPAN class="p330 ft33">0,03</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td184"><SPAN class="p127 ft32">0,25</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td71"><SPAN class="p331 ft32">0,49</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td30"><SPAN class="p321 ft61">0,02</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td195"><SPAN class="p19 ft32">0,15</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td147"><SPAN class="p66 ft32">0,42</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td32"><SPAN class="p89 ft33">1997</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td95"><SPAN class="p321 ft61">1,55</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td106"><SPAN class="p322 ft61">1,10</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td129"><SPAN class="p329 ft61">0,50</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td32"><SPAN class="p330 ft33">0,03</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td184"><SPAN class="p127 ft32">0,20</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td71"><SPAN class="p331 ft32">0,49</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td30"><SPAN class="p321 ft61">0,02</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td195"><SPAN class="p19 ft32">0,25</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td147"><SPAN class="p66 ft32">0,04</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td32"><SPAN class="p89 ft33">1998</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td95"><SPAN class="p321 ft61">1,20</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td106"><SPAN class="p322 ft61">0,78</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td129"><SPAN class="p329 ft61">0,02</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td32"><SPAN class="p330 ft33">0,01</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td184"><SPAN class="p127 ft32">0,02</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td71"><SPAN class="p331 ft32">0,01</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td30"><SPAN class="p321 ft61">0,01</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td195"><SPAN class="p19 ft32">0,07</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td147"><SPAN class="p66 ft32">0,18</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td32"><SPAN class="p89 ft33">1999</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td95"><SPAN class="p321 ft61">1,20</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td106"><SPAN class="p322 ft61">0,78</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td129"><SPAN class="p329 ft61">0,02</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td32"><SPAN class="p330 ft33">0,01</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td184"><SPAN class="p127 ft32">0,02</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td71"><SPAN class="p331 ft32">0,01</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td30"><SPAN class="p321 ft61">0,01</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td195"><SPAN class="p19 ft32">0,23</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td147"><SPAN class="p66 ft32">0,20</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td32"><SPAN class="p89 ft33">2000</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td95"><SPAN class="p321 ft61">1,30</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td106"><SPAN class="p322 ft61">1,18</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td129"><SPAN class="p329 ft61">0,02</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td32"><SPAN class="p330 ft33">0,01</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td184"><SPAN class="p127 ft32">0,02</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td71"><SPAN class="p331 ft32">0,01</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td30"><SPAN class="p321 ft61">0,01</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td195"><SPAN class="p19 ft32">0,09</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td147"><SPAN class="p66 ft32">0,34</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p332 ft32"><SPAN class="ft31">Källa: </SPAN>Afa Arbetsmarknadsförsäkring, Årsredovisningar 1990 till 2000 avseende bolagen AFA, AMF sjukförsäkring och AMF trygghetsförsäkring. Av tabellen framgår att flera förmånsslag avser olika grupper anställda med olika kollektivavtal.</P> <P class="p333 ft2">Avgifternas utveckling (se Tabell 4) följer i allt väsentligt förloppet av skadeutbetalningarna (enligt Tabell 3). Av intresse är att uppmärksamma avgiftsskillnaderna mellan olika försäkrade. Särskilt märkbar är skillnaden inom arbetsskadeförsäkringen, vilket naturligtvis främst förklaras av skillnader i försäkringsrisk.</P> <P class="p334 ft4"><SPAN class="ft4">2.2.3</SPAN><SPAN class="ft25">Privat försäkring</SPAN></P> <P class="p310 ft2">Den privata försäkringen är ytterligare ett komplement till den sociala försäkringen och naturligtvis också ett komplement till den avtalade försäkringen. Den privata försäkringen består av två skilda verksamheter, dels livförsäkring dels skadeförsäkring eller sakförsäkring. Här kommer sakförsäkring <NOBR>(hem-,</NOBR> villahem- och bilför-</P> <P class="p335 ft10">81</P> </DIV> <DIV id="page_80"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GPB357d180x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td47"><SPAN class="p8 ft11">Social, avtalad och privat försäkring i Sverige under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr15 td10"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p109 ft2">säkring o.dyl.) att beröras marginellt. Huvudfokus riktas av naturliga skäl mot det privata pensionssparandet och utvecklingen av andra till den sociala och avtalade försäkringen näraliggande försäkringsområden.</P> <P class="p235 ft2">Den privata försäkringen domineras av ett fåtal större försäkringsbolag. Under <NOBR>1990-talet</NOBR> har den privata försäkringen delvis omstrukturerats. <NOBR>Trygg-Hansas</NOBR> liv- och fondförsäkringsverksamhet har inlemmats i <NOBR>SEB-banken,</NOBR> medan företags- och civilskadeförsäkringsverksamheterna sålts till utländska bolag. En fortsatt koncentration präglar branschen med uppköp och samgåenden. Så har t.ex. Länsförsäkringsbolagen införlivat Wasa försäkring (som tidigare sammanslagit t.ex. Valand och Vegete). Trots avreglering av marknaden när det gäller såväl försäkring som den finansiella marknaden i övrigt, domineras svensk försäkring av blott en handfull försäkringsbolag (Skandia, Länsförsäkringsbolagen, <NOBR>Trygg-Hansa,</NOBR> if, Folksam).</P> <P class="p336 ft34"><SPAN class="ft49">Tabell 5. </SPAN>Premieinkomst och skadeersättning i svensk försäkring <NOBR>1991–1999.</NOBR> Avtalad och privat försäkring i relation till utgifterna i socialförsäkring (inkl. arbetslöshetsersättningar)</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"> <TR> <TD class="tr12 td196"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td197"><SPAN class="p337 ft32">Premieinkomst i</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td12"><SPAN class="p9 ft32">Skadeersättning i</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td198"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td199"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td79"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td196"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td197"><SPAN class="p337 ft32">Liv och fondförsäkring</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p8 ft32">Livförsäkring i %</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td198"><SPAN class="p8 ft47">Avtalsförsäkring i %</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td199"><SPAN class="p8 ft33">Fondförsäkring i %</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td79"><SPAN class="p90 ft32">Social</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td196"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td197"><SPAN class="p337 ft32">i % av socialförs. ers.</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td12"><SPAN class="p8 ft47">av socialförs. ers.</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td198"><SPAN class="p8 ft32">av socialförs. ers.</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td199"><SPAN class="p8 ft47">av socialförs. ers.</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td79"><SPAN class="p90 ft32">förs.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td200"><SPAN class="p8 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td59"><SPAN class="p8 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td97"><SPAN class="p8 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td201"><SPAN class="p8 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td202"><SPAN class="p8 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td98"><SPAN class="p8 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td196"><SPAN class="p10 ft32">1990</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td197"><SPAN class="p338 ft32">16,41</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p339 ft32">2,54</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td198"><SPAN class="p340 ft32">7,35</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td199"><SPAN class="p201 ft32">0,00</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td79"><SPAN class="p73 ft32">263784</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td196"><SPAN class="p10 ft32">1991</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td197"><SPAN class="p338 ft32">15,94</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td12"><SPAN class="p339 ft32">2,68</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td198"><SPAN class="p340 ft32">7,80</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td199"><SPAN class="p201 ft32">0,00</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td79"><SPAN class="p73 ft32">299103</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td196"><SPAN class="p10 ft32">1992</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td197"><SPAN class="p338 ft32">15,49</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p339 ft32">4,56</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td198"><SPAN class="p340 ft32">6,90</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td199"><SPAN class="p201 ft32">0,01</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td79"><SPAN class="p73 ft32">320100</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td196"><SPAN class="p10 ft32">1993</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td197"><SPAN class="p338 ft32">15,31</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td12"><SPAN class="p339 ft32">4,38</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td198"><SPAN class="p340 ft32">7,85</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td199"><SPAN class="p201 ft32">0,07</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td79"><SPAN class="p73 ft32">333016</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td196"><SPAN class="p10 ft32">1994</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td197"><SPAN class="p338 ft32">16,24</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td12"><SPAN class="p339 ft32">3,97</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td198"><SPAN class="p340 ft32">7,13</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td199"><SPAN class="p201 ft32">0,14</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td79"><SPAN class="p73 ft32">342050</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td196"><SPAN class="p10 ft32">1995</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td197"><SPAN class="p338 ft32">17,04</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p339 ft32">3,46</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td198"><SPAN class="p340 ft32">8,91</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td199"><SPAN class="p201 ft32">0,19</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td79"><SPAN class="p73 ft32">343707</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td196"><SPAN class="p10 ft32">1996</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td197"><SPAN class="p338 ft32">18,93</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td12"><SPAN class="p339 ft32">3,54</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td198"><SPAN class="p340 ft32">10,10</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td199"><SPAN class="p201 ft32">0,37</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td79"><SPAN class="p73 ft32">333908</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td196"><SPAN class="p10 ft32">1997</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td197"><SPAN class="p338 ft32">21,12</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td12"><SPAN class="p339 ft32">4,03</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td198"><SPAN class="p340 ft32">10,35</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td199"><SPAN class="p201 ft32">0,76</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td79"><SPAN class="p73 ft32">330831</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td196"><SPAN class="p10 ft32">1998</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td197"><SPAN class="p338 ft32">25,14</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p339 ft32">4,89</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td198"><SPAN class="p340 ft32">10,09</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td199"><SPAN class="p201 ft32">1,51</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td79"><SPAN class="p73 ft32">322148</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td196"><SPAN class="p10 ft32">1999</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td197"><SPAN class="p338 ft32">30,72</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td12"><SPAN class="p339 ft32">5,40</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td198"><SPAN class="p340 ft32">13,24</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td199"><SPAN class="p201 ft32">2,15</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td79"><SPAN class="p73 ft32">334428</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td200"><SPAN class="p10 ft47">2000</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td59"><SPAN class="p338 ft32">39,03</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td97"><SPAN class="p339 ft32">6,15</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td201"><SPAN class="p340 ft32">11,13</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td202"><SPAN class="p201 ft32">3,26</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td98"><SPAN class="p73 ft47">343788</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td196"><SPAN class="p8 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td197"><SPAN class="p133 ft35">Källa: SFÅ <NOBR>1992–2000</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr21 td12"><SPAN class="p8 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td198"><SPAN class="p8 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td199"><SPAN class="p8 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td79"><SPAN class="p8 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p266 ft32">Livförsäkring inkluderar <NOBR>AMF-sjuk</NOBR></P> <P class="p266 ft32">Avtalsförsäkring är AMF sjuk, AMF pension, SPP, AFA, KFA/KPA</P> <P class="p341 ft34">Den övergripande utvecklingen av de tre försäkringssystemen under <NOBR>1990-talet</NOBR> kan sammanfattas på följande sätt:</P> <P class="p342 ft2"><SPAN class="ft1">För det första</SPAN>: <NOBR>1990-talet</NOBR> har inneburit en stagnation i den sociala försäkringens utgiftsexpansion (arbetslöshetsersättningarna undan-</P> <P class="p343 ft10">82</P> </DIV> <DIV id="page_81"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr15 td154"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td155"><SPAN class="p8 ft20">Social, avtalad och privat försäkring i Sverige under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p114 ft2">tagna) även om en utgiftsökning är skönjbar under slutet av årtiondet. En översiktlig betraktelse av den sociala försäkringen ger vid handen att den avgörande förändringen under <NOBR>1990-talet</NOBR> inte består i en omfattande ”slakt” av förmånsslag. Däremot blir bilden av <NOBR>1990-talets</NOBR> sociala försäkring annorlunda när fokus riktas på ändringarna inom respektive förmånsslag, dels vad gäller villkor, dels vad gäller ersättningsnivåer se nedan.</P> <P class="p5 ft2"><SPAN class="ft1">För det andra</SPAN>: Den sociala försäkringen är dominerande både till antalet förmånsslag och till volym. Både avtalad försäkring och privat försäkring kan fortfarande betraktas som komplement.</P> <P class="p5 ft2"><SPAN class="ft1">För det tredje</SPAN>: Den sociala, den avtalade och den privata försäkringen handhas i allt väsentligt av relativt få organisationer som dominerar inom respektive område. En förändring är i det avseendet skönjbar under främst slutet av perioden då både avtalspensioner och pensionssparande inom den sociala försäkringen kan handhas av i princip valfri kapitalförvaltare.</P> <P class="p344 ft23"><SPAN class="ft23">2.3</SPAN><SPAN class="ft24">Perspektiv på relationen offentlig och privat försäkring</SPAN></P> <P class="p345 ft2">Innan vi mer i detalj diskuterar den sociala, avtalade och privata försäkringens utveckling under <NOBR>1990-talet</NOBR> finns det anledning att diskutera relationen mellan offentlig och privat försäkring på ett mer principiellt plan. Relationen mellan offentlig och privat försäkring är nu över hundra år gammal och kan hypotetiskt uppfattas på olika sätt. Här ska flera aspekter diskuteras:</P> <P class="p32 ft2">Från den privata försäkringens sida har ”intrånget” av offentlig försäkring från tid till annan setts som ett intrång på det egna <SPAN class="ft1">rättmätiga arbetsfältet</SPAN>. Mot detta synsätt – från den privata försäkringens sida att se sin verksamhet som det rättmätiga verksamhetsfältet – kan naturligtvis ställas det som i demokratisk ordning beslutas av riksdagen och som därmed rimligen inte behöver uppfattas som mindre legitimt. Oavsett utsiktspunkt utgår man här från tanken att både offentlig och privat försäkring utgör en del av en sammanhållen marknad, dvs. risk- eller försäkringsmarknaden. Kampen har alltså gällt ett givet utrymme på marknaden. Större socialpolitiska reformer har också genom årtiondena på ett eller annat sätt motarbetats av den privata försäkringens företrädare – i alla händelser har man inte alltid sett välvilligt på sådana reformer.</P> <P class="p346 ft10">83</P> </DIV> <DIV id="page_82"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td47"><SPAN class="p8 ft11">Social, avtalad och privat försäkring i Sverige under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr15 td10"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p294 ft2">I kampen om det rättmätiga arbetsfältet har de privata försäkringsföreträdarna pekat på behovet av privat försäkring samtidigt som man pekat på dess effektivitet. Sambandet mellan behov och effektivitet uttrycks så att den privata försäkringen mest effektivt svarar mot kundernas/medborgarnas faktiska behov. Emellertid har den privata försäkringens företrädare också pekat på att offentlig försäkring kan öka marknadsutrymme även för privat försäkring. Så sker, har man menat, genom att den offentliga försäkringen genom sin blotta existens uppmärksammar medborgarna på ett behov som kanske tidigare inte uppfattats som uppenbart. Genom den offentliga försäkringen sker ett informationsutbyte om behov som annars kanske inte skulle ha uppmärksammats. Utvecklingen av den offentliga försäkringen är enligt detta synsätt inget nollsummespel. Ett sentida exempel är naturligtvis informationen till de svenska medborgarna om det nya reformerade pensionssystemet, där relativt inträngade information om framtida ålderspensionsnivåer presenteras, vilket direkt kan öka intresset även för privat försäkring och/eller annat privat sparande.</P> <P class="p111 ft2">En ytterligare aspekt knuten till frågan om det rättmätiga arbetsfältet har att göra med både den offentliga och privata försäkringens deltagande i den allmänpolitiska och särskilt den socialpolitiska debatten. Troligtvis uppfattas detta deltagande (i form av seminarier, utgivning av utredningar, förslag på förändringar inom olika förmånsslag etc.) som en del av bevakningen och förstärkningen av det egna, som man uppfattar det, rättmätiga arbetsfältet.</P> <P class="p175 ft2">Ett perspektiv på kampen om det rättmätiga arbetsfältet utgörs av idén om att det ena försäkringssystemet <SPAN class="ft1">undantränger </SPAN>det andra. Särskilt tydlig är naturligtvis den effekten där motivet för införande av en offentlig försäkring med obligatoriska anslutningsformer bygger på det faktum att den privata försäkringen skapar stora grupper oförsäkrade. Genom offentliga försäkring trängs då också sådana grupper undan som eljest skulle ha försäkrats inom den privata försäkringen (Kangas & Palme 1996).</P> <P class="p347 ft2">Även den omvända undanträngningseffekten är uppenbar: Om t.ex. den särskilda formen av privat försäkring – nämligen avtalad försäkring – tillskapar en stor grupp individer visst försäkringsskydd, blir motiven för offentlig försäkring inom samma försäkringsområde naturligtvis mindre bärkraftiga <NOBR>(Esping-Andersen</NOBR> 1990).</P> <P class="p348 ft2">En hypotes när det gäller relationen offentlig och privat försäkring är att se dessa former av försäkring som i princip utbytbara</P> <P class="p251 ft10">84</P> </DIV> <DIV id="page_83"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr15 td154"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td155"><SPAN class="p8 ft20">Social, avtalad och privat försäkring i Sverige under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p46 ft2">storheter, alltså som <SPAN class="ft1">funktionella ekvivalenter</SPAN>. Med det menas att det inte spelar så stor roll hur den offentliga försäkringen utformas, eftersom privata lösningar mer eller mindre med automatik kommer att täcka de resterande försäkringsbehov som uppstår. Privat och offentlig försäkring ses därmed som kommunicerande kärl (Forsell m.fl. 2000).</P> <P class="p349 ft2">Till viss del är det synsättet rimligt av det enkla skälet, att det kan antas att den offentliga försäkringens olika förmånsslag utformats på grundval av att behov av ett sådant förmånsslag varit för handen. Om ett behovsgrundat förmånsslag inom den offentliga försäkringen lagstiftas bort, kommer den privata försäkringen att träda i den offentliga försäkringens ställe. Avgörande för hållbarheten i tesen om den funktionella ekvivalensen blir då den privata försäkringens kompensations- och täckningsnivåer. Här kan antas att framförallt täckningsgraden knappast blir densamma i privat försäkring som med i offentlig. Skälet till det är självfallet den offentliga försäkringens obligatoriska anslutningsform. Här kan vidare antas att också kompensationsnivåerna kommer att kunna variera beroende bland annat av medborgarnas olika riskprofil och betalningsförmåga (Kangas & Palme 1996).</P> <P class="p3 ft2">Ett alternativt synsätt när det gäller relationen mellan offentlig och privat försäkring pekar på att även om det finns viss utbytbarhet mellan offentlig och privat försäkring så är de långt ifrån kommunicerande kärl. Det här perspektivet ser snarare de offentliga och privata systemen som funktionella alternativ, snarare än ekvivalenter. Ett mer omfattande offentligt försäkringssystem uppfattas få mer gynnsamma fördelningsmässiga konsekvenser. Skälet till det är att olika individer och grupper har olika förhandlingsstyrka på de privata respektive offentliga arenorna. I princip förväntas detta leda till att ju lägre man befinner sig i samhällshierarkin, desto mindre kommer man att kunna kompensera sig för eventuella brister i det offentliga systemet.</P> <P class="p48 ft2">En viktig faktor knuten till individers och gruppers förhandlingsstyrka är de olika individernas och gruppernas försäkringsmässiga riskprofil. Det visas enklast i det att den som redan är sjuk (eller bär på stor risk för att bli sjuk) knappast erhåller sjukförsäkring på den privata försäkringsmarknaden. De grupper som bär högre försäkringsmässiga risker torde heller inte vara de grupper som det privata försäkringssystemet först erbjuder sina tjänster till. Vissa kundgrupper kommer alltså inte i åtnjutande av</P> <P class="p350 ft10">85</P> </DIV> <DIV id="page_84"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td47"><SPAN class="p8 ft11">Social, avtalad och privat försäkring i Sverige under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr15 td10"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p109 ft2">den privata försäkringens marknadsföring, eller produkter (för den delen).</P> <P class="p36 ft2">Ytterligare ett perspektiv på relationen mellan privat och offentlig försäkring har med det <SPAN class="ft1">idémässiga utbytet </SPAN>att göra. Här kan således antas att de olika försäkringssystemen på ett idé- eller produktutvecklingsmässigt plan drar ömsesidig nytta av varandra. Flera exempel tyder på det: Den privata försäkringens utveckling av gruppförsäkringslösningar kan ses som ett utflöde av den sociala eller offentliga försäkringens framväxt under början av <NOBR>1900-talet.</NOBR> Utformningen av ATP, befruktades till viss del av det pensionssystem som hade utformats för de privata industritjänstemännen. Pensionssystem inom den privata försäkringsmarknaden som utformats med valfri placeringsinriktning har utgjort förebilder för motsvarande utformning av offentlig försäkring. Ett tydligt exempel på det idémässiga utbytet gäller den avgiftsbestämda utformningen av det svenska offentliga reformerade pensionssystemet. Den avgiftsbestämda formen har också spridit sig i de avtalade pensionssystemen – om än inte i sin helhet ännu. Premiepensionens utformning som en fondförsäkringslösning med valfri kapitalplaceringsinriktning har idéursprung i s.k. <NOBR>unit-link</NOBR> lösningar och i industritjänstemännens <NOBR>ITPK-försäkring.</NOBR></P> <P class="p237 ft2">När det gäller det avtalade försäkringsområdet är förändringarna inom det området vanligen inte är så dramatiska som de kan tyckas vara inom övrig privat försäkring. Ett viktigt skäl till det är att parterna på arbetsmarknaden vid t.ex. försämringar inom den sociala försäkringen inte omedelbart agerar för att komplettera sådan försämring inom sitt eget avtalsområde. Innan sådan komplettering sker försöker man vanligen få en uppfattning om hur pass långsiktigt stabil förändringen inom den sociala försäkringen är. Till det kommer att de fackliga representanterna i dessa avtal vanligen förordar social försäkring framför kompletterande alternativ, därför att alltför omfattande trygghetslösningar inom respektive avtalsområde med stor säkerhet skulle resultera i avgiftsdifferentieringar på grund av skillnader i försäkringsrisk mellan avtalsområdena. Under slutet av <NOBR>1990-talet</NOBR> och början av <NOBR>2000-talet</NOBR> kanske märks en viss förskjutning i det synsättet (se exemplet kompletterande arbetslöshetsförsäkring, nedan).</P> <P class="p351 ft10">86</P> </DIV> <DIV id="page_85"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GPB357d185x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr15 td154"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td155"><SPAN class="p8 ft20">Social, avtalad och privat försäkring i Sverige under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p352 ft23"><SPAN class="ft23">2.4</SPAN><SPAN class="ft24">Förändringar i respektive förmånsslag</SPAN></P> <P class="p55 ft2">Hur har då de tre försäkringsområdena utvecklats under <NOBR>1990-talet</NOBR> och vad har dessa förändringar haft för återverkningar? Beskrivningen nedan följer respektive förmånsslag med början i ålderspensioner.<SPAN class="ft26">8 </SPAN>Beskrivningen följs därpå av sjukförsäkring, arbetsskadeförsäkring, arbetslöshetsförsäkring, tandvårdsförsäkring och sjukvårdskostnadsförsäkring.</P> <P class="p353 ft4"><SPAN class="ft4">2.4.1</SPAN><SPAN class="ft25">Ålderspension</SPAN></P> <P class="p354 ft101">Den sociala försäkringen</P> <P class="p63 ft2">De utgående ålderspensionerna inom den sociala försäkringen har under <NOBR>1990-talet</NOBR> påverkats av en rad förändringar i framförallt indexeringen av förmånerna (Palme 2000). Detta har minskat det reala värdet av de lagstadgade pensionerna. Detta kan ha påverkat det allmänna förtroendet för de framtida offentliga åtagandena på pensionsområdet och därför ökat intresset för avtalade och andra privata pensionslösningar. Samtidigt har det pågått ett mer grundläggande reformarbete med pensionssystemet med större potentiell betydelse för de framtida offentliga pensionerna och därmed för de andra försäkringsområdena. Detta motiverar varför den följande texten helt ägnas åt den ”stora” pensionsreformen. <SPAN class="ft26">9</SPAN></P> <P class="p48 ft2">Reformerna av det allmänna pensionssystemet har ventilerats åtminstone sedan mitten av <NOBR>1980-talet.<SPAN class="ft26">10</SPAN></NOBR><SPAN class="ft26"> </SPAN>De bakomliggande motiven för den reform som genomfördes under <NOBR>1990-talet</NOBR> är flera. Det mest avgörande motivet torde ha varit medvetenheten om de kommande kostnadsökningarna inom det gamla <NOBR>ATP-systemet.</NOBR> Den demografiska utvecklingen i kombination med antaganden om framtida tillväxt skulle enligt vissa beräkningar resultera i pensionsavgifter på över 30 procent.<SPAN class="ft26">11 </SPAN>Det allmänna pensionssystemet skulle således riskera att ta en allt större del av det</P> <P class="p355 ft39"><SPAN class="ft37">8</SPAN><SPAN class="ft38">Här har i första hand valts förmånsslag som kan antas ha direkt relevans för även andra försäkringsområden. Det innebär att t.ex. barnbidragens utveckling inte redovisas här. Av det bör dock inte dras den slutsatsen att ändringar av förmånsslag som inte har direkt relevans för privat försäkring inte påverkar alternativa försäkrings- och sparandeformer.</SPAN></P> <P class="p224 ft39"><SPAN class="ft37">9</SPAN><SPAN class="ft102">Det reformerade allmänna pensionssystemet bygger på ett omfattande underlag. Den promemoria som varit styrande för en stor del av utvecklingen är Pensionsarbetsgruppens Ds 1992:89, Ett reformerat pensionssystem – bakgrund, principer och skiss, som presenterades hösten 1992.</SPAN></P> <P class="p356 ft41"><SPAN class="ft37">10</SPAN><SPAN class="ft40">Se Pensionsberedningens slutbetänkande SOU 1990:76.</SPAN></P> <P class="p357 ft28"><SPAN class="ft37">11</SPAN><SPAN class="ft64">Se SOU 1994</SPAN><SPAN class="ft103">:20</SPAN>, särskilt Tabellerna 2.8 och 2.9.</P> <P class="p108 ft10">87</P> </DIV> <DIV id="page_86"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td47"><SPAN class="p8 ft11">Social, avtalad och privat försäkring i Sverige under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr15 td10"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p184 ft2">framtida löneutrymmet, samtidigt som pensionskostnaderna skulle tränga undan andra angelägna socialpolitiska utgiftsområden. Ett annat inte oväsentligt motiv som framfördes, var att det gamla systemet ansågs vara till nackdel för personer med lång tid i arbete, medan systemet å andra sidan skulle vara till fördel för personer med kortare tid i arbete i kombination med snabb lönetillväxt. Argumenteringen i det avseendet byggde således på ett slags rättviseresonemang. Ett ytterligare motiv var att det gamla pensionssystemet riskerade att förvandlas till ett folkpensionssystem ifall tillväxten i ekonomin skulle bli långvarigt hög; allt fler skulle alltså erhålla löner över taket.</P> <P class="p358 ft2">Ett viktigt inslag i pensionsreformen blev därför en systemförändring från det tidigare förmånsbestämda systemet till ett avgiftsbestämt. Därmed skulle intjänandet av pension ske från i princip första intjänade krona. Intjänandetiden skulle alltså i princip bli obegränsad, vilket ansågs gynna dels dem inträder i arbetsmarknaden tidigt, dels dem som utträder sent. Systemet skulle således skapa incitament till arbete. Ett viktigt inslag blev således att försöka skapa ett system med överblickbara fasta avgifter till skillnad från det förra systemet som hade utformats med principen om fasta förmåner.</P> <P class="p215 ft2">Tre pensionsslag infördes: En inkomstpension vars avgift bestämdes till 16 procent av pensionsgrundande inkomst; en premiepension med avgift på 2,5 procent och därtill en garantipension, som kan betraktas som en utfyllnadspension vid låga eller inga alls intjänade pensionsrättigheter. Inkomstpensionen skulle alltjämt vara ett ofonderat system (bortsett från buffertfonderna i <NOBR>AP-fonden)</NOBR> medan premiepensionen utformades som en renodlad fonderad del, där var och en försäkrad själv väljer både fondinriktning på sparandet och kapitalförvaltare. Den delen av systemet utformades alltså som en fondförsäkring med den nya myndigheten Premiepensionsmyndigheten som försäkringsgivare. Första val av sparande och kapitalförvaltare skedde år 2000. Över fyra miljoner pensionssparare erhöll försändelse för val av fonder.</P> <P class="p359 ft2">En annan egenskap i det nya pensionssystemet är att ålderspensionssystemet skulle utformas fristående från andra delar, som förtidspension och efterlevandepension. Dessa förmånsslag skulle läggas vid sidan om finansieringen av ålderspensionen.</P> <P class="p235 ft34">Ett återkommande inslag i debatten om det nya ålderspensionssystemet har varit i vad mån det ger högre eller lägre pension än det gamla. Svaret på den frågan är självfallet beroende av vilka förut-</P> <P class="p272 ft10">88</P> </DIV> <DIV id="page_87"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr15 td154"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td155"><SPAN class="p8 ft20">Social, avtalad och privat försäkring i Sverige under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p46 ft2">sättningar som sådana beräkningar bygger på. Med de standardantaganden som görs av finansdepartementet ger dock pensionsreformen högre utgifter än ett oförändrat system (SOU 1994:20). Att se reformen som en ensidig nedskärningspolitik är därför missvisande. Däremot kan reformen med andra scenarier – längre livslängd och/eller lägre tillväxt – ge betydligt lägre förmåner.</P> <P class="p360 ft101">Delpension</P> <P class="p361 ft2">Delpensionssystemet infördes 1976 och innebar att förvärvsarbetande i åldrarna <NOBR>60–64</NOBR> år kunde erhålla delpensionsbelopp under förutsättning att man arbetade minst 17 timmar i veckan samtidigt som arbetstidsminskningen motsvarade minst 5 timmar i veckan. Det inkomstbortfall som nedtrappningen i arbetstid medförde ersattes fr.o.m. 1987 med 65 procent. Under <NOBR>1980-talet</NOBR> utbetalades årligen mellan 1 och 1,5 miljarder kronor från delpensionssystemet till mot slutet av <NOBR>1980-talet</NOBR> ca 40 000 delpensionärer.</P> <P class="p137 ft2">Från och med juli 1994 ändrades reglerna så att förvärvsarbetande kunde erhålla delpension i åldrarna <NOBR>61–64</NOBR> år. Det inkomstbortfall som nedtrappningen av arbete medförde ersattes nu med 55 procent. Med dessa regeländringar sjönk antalet delpensionsärer successivt. År 2000 upphörde rätten att söka delpension, vilket innebär att delpensionsutbetalningarna kommer att upphöra i sin helhet år 2005.</P> <P class="p362 ft101">Efterlevandepension</P> <P class="p55 ft2">Före 1990 fanns inom den allmänna försäkringen en familjepension bestående av änkepension och barnpension, dvs. ersättningar i samband med dödsfall. Systemet förvandlades år 1990 till en könsneutral efterlevandepension, där den livslånga änkepensionen ändrades till en temporär ersättning under ett år (omställningspension), med den kompletteringen att pension kunde utgå så länge som den efterlevande hade barn under 12 år. I april 1997 infördes återigen en nyhet i det att änkepension från folkpension blev inkomstprövad, en regel som, märkligt nog, också skulle gälla för redan pågående skadefall. Samtidigt sänktes ersättningstiden för</P> <P class="p220 ft10">89</P> </DIV> <DIV id="page_88"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GPB357d188x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td47"><SPAN class="p8 ft11">Social, avtalad och privat försäkring i Sverige under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr15 td10"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p363 ft2">omställningspension från 12 till 6 månader, dock med bibehållen rätt till pension om den försäkrade hade barn under 12 år.</P> <P class="p364 ft4"><SPAN class="ft4">2.4.2</SPAN><SPAN class="ft25">Avtalad pensionsförsäkring</SPAN></P> <P class="p302 ft2">De avtalade pensionerna var tidigare utformade som förmånsbestämda pensionssystem. En viss förändring inleddes med kompletteringspensionen, ITPK, inom avtalspension ITP för de privata tjänstemännen. Under slutet av <NOBR>1980-talet</NOBR> kunde varje <NOBR>ITP-för-</NOBR> säkrad välja att placera sin extra pensionsavgift på 2 procent av lönen i SPP eller i annat försäkringsbolag. Under början av 1990- talet avsattes 1,5 procent av lönen för motsvarande pensionsförmån inom pensionsavtalet PA 91 för statsanställda. Den anställde kunde dock inte välja särskild pensionsförvaltare.</P> <P class="p175 ft2">Under slutet av <NOBR>1990-talet</NOBR> och början av <NOBR>2000-talet</NOBR> reformerades två andra av de fyra större avtalspensionssystemen, nämligen det från <NOBR>1970-talet</NOBR> gällande <NOBR>STP-systemet</NOBR> inom <NOBR>SAF-LO-området</NOBR> och pensionssystemet inom kommuner och landsting, PAKL.<SPAN class="ft26">12 </SPAN>Båda dessa system ändrades till avgiftsbestämda system med avgifter som var och en pensionsförsäkrad får placera hos valfri kapitalförvaltare (liv- eller fondförsäkringsbolag). Den pensionssparare som avstår att välja får sitt pensionssparande placerat i AMF Pension respektive KPA. Inom <NOBR>SAF-LO-området</NOBR> avsätts 3,5 procent av inkomsten för framtida avtalspension och inom kommunal- och landstingsområdet kommer att avsättas 4 procent efter en uppgörelse under våren 2001. Inom <NOBR>SAF-PTK-området</NOBR> pågår förhandlingar om den s.k. <NOBR>ITP-planen.</NOBR> Denna kommer möjligen att förvandlas till ett avgiftsbestämt system i kombination med vissa förmånsbestämda delar inom olika inkomstintervall.</P> <P class="p43 ft2">Inom de nya avgiftsbestämda avtalspensionerna finns möjligheter för var och en pensionssparare att välja efterlevandeskydd, delvis i olika former. Därtill finns möjligheter att välja tidpunkt för utbetalning av pension. Dessa två villkor knutna till avtalspensionerna kan möjligen ses som effekter av förändringar inom den sociala försäkringens efterlevandepensioner och till det successiva borttagandet av delpension.</P> <P class="p347 ft2">Inom det avtalade försäkringsområdet finns också sedan 1960- talet en tjänstegrupplivförsäkring (TGL) som ger ersättning i samband med dödsfall. Under <NOBR>1990-talet</NOBR> har inga väsentliga för-</P> <P class="p365 ft28"><SPAN class="ft27">12 </SPAN>Avtalspensionssystemet för statsanställda reformerades 1991.</P> <P class="p304 ft10">90</P> </DIV> <DIV id="page_89"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GPB357d189x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr15 td154"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td155"><SPAN class="p8 ft20">Social, avtalad och privat försäkring i Sverige under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p46 ft2">ändringar skett i denna försäkringsform annat än att försäkringsbeloppen justerats genom basbeloppsförändringar. Inom försäkringsbolaget AFA har det årliga försäkringsersättningarna under hela <NOBR>1990-talet</NOBR> motsvarat ca 500 miljoner kronor årligen.</P> <P class="p360 ft101">Arbetstidskonto – en specialvariant</P> <P class="p366 ft2">Mot slutet av <NOBR>1990-talet</NOBR> utformades inom vissa avtalsområden s.k. arbetstidskonto.<SPAN class="ft26">13 </SPAN>Sådant konto ger den anställde möjligheter att byta avtalad arbetstidsförkortning mot pensionssparande. Arbetstidskontot är således en kollektivavtalad arbetstidsförkortning med en avsättning motsvarande 1,5 procent av lönen. Den avsättningen kommer successivt att höjas för att år 2004 motsvara 3 procent. Genom denna konstruktion finns alltså möjligheter för anställda att ytterligare komplettera den ordinarie avtalspensionen.</P> <P class="p353 ft4"><SPAN class="ft4">2.4.3</SPAN><SPAN class="ft25">Privat pensionsförsäkring</SPAN></P> <P class="p55 ft2">Att bedöma den allmänna pensionsreformens effekter på den privata försäkringens utveckling är långt ifrån enkelt. Liv- och fondförsäkringsbolagens premieintäkter har successivt stigit under <NOBR>1990-talet</NOBR> samtidigt som allt fler inkomsttagare dragit av pensionsförsäkringspremie i sin självdeklaration, se Tabell 6. Detta skulle i så fall kunna indikera ett ökat intresse för kompletterande pensionssparande som en direkt följd av de allmänna och mycket omfattande diskussionerna om reformerna inom det allmänna pensionssystemet.</P> <P class="p367 ft28"><SPAN class="ft27">13 </SPAN>Arbetstidskonto med möjligheter att byta arbetstidsförkortning mot pensionssparande finns bl.a. i vissa <NOBR>LO-förbund,</NOBR> som inom delar av Industrifacket, inom <NOBR>Metall-,</NOBR> <NOBR>Pappers-,</NOBR> Skogs- och Träfacket.</P> <P class="p183 ft10">91</P> </DIV> <DIV id="page_90"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GPB357d190x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td47"><SPAN class="p8 ft11">Social, avtalad och privat försäkring i Sverige under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr15 td10"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p304 ft2"><SPAN class="ft1">Tabell 6. </SPAN>Individuellt pensionssparande 1980, <NOBR>1985–1999.</NOBR> Andel</P> <P class="p368 ft2">(%) av befolkningen inom respektive åldersgrupp med individuellt pensionssparande, män och kvinnor</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"> <TR> <TD class="tr7 td203"><SPAN class="p369 ft44">År</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p370 ft44"><NOBR>18-34</NOBR></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td10"><SPAN class="p201 ft44"><NOBR>35-44</NOBR></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td204"><SPAN class="p67 ft44"><NOBR>45-54</NOBR></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td204"><SPAN class="p324 ft44"><NOBR>55-64</NOBR></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td184"><SPAN class="p370 ft44"><NOBR>18-64</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td80"><SPAN class="p74 ft44"><NOBR>18-64</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td205"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td99"><SPAN class="p89 ft44">män</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td206"><SPAN class="p72 ft44">kv</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td66"><SPAN class="p89 ft44">män</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td163"><SPAN class="p98 ft44">kv</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td163"><SPAN class="p96 ft44">män</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td163"><SPAN class="p98 ft44">kv</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td163"><SPAN class="p96 ft44">män</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td163"><SPAN class="p98 ft44">kv</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td66"><SPAN class="p89 ft44">män</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td207"><SPAN class="p71 ft44">kv</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td99"><SPAN class="p74 ft44">samtl.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td203"><SPAN class="p133 ft44">1980</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td80"><SPAN class="p89 ft44">2</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td103"><SPAN class="p70 ft44">1</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td54"><SPAN class="p89 ft44">9</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td106"><SPAN class="p98 ft44">3</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td106"><SPAN class="p96 ft44">10</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td106"><SPAN class="p98 ft44">2</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td106"><SPAN class="p96 ft44">7</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td106"><SPAN class="p98 ft44">1</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td54"><SPAN class="p89 ft44">6</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td104"><SPAN class="p71 ft44">4</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td80"><SPAN class="p92 ft44">4</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td203"><SPAN class="p133 ft44">1985</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td80"><SPAN class="p89 ft44">3</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td103"><SPAN class="p70 ft44">2</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td54"><SPAN class="p89 ft44">14</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td106"><SPAN class="p98 ft44">4</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td106"><SPAN class="p96 ft44">13</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td106"><SPAN class="p98 ft44">5</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td106"><SPAN class="p96 ft44">11</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td106"><SPAN class="p98 ft44">4</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td54"><SPAN class="p89 ft44">9</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td104"><SPAN class="p71 ft44">3</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td80"><SPAN class="p92 ft44">6</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td203"><SPAN class="p133 ft44">1986</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td80"><SPAN class="p89 ft44">3</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td103"><SPAN class="p70 ft44">2</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td54"><SPAN class="p89 ft44">16</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td106"><SPAN class="p98 ft44">5</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td106"><SPAN class="p96 ft44">17</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td106"><SPAN class="p98 ft44">6</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td106"><SPAN class="p96 ft44">13</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td106"><SPAN class="p98 ft44">6</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td54"><SPAN class="p89 ft44">11</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td104"><SPAN class="p71 ft44">4</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td80"><SPAN class="p92 ft44">7</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td203"><SPAN class="p133 ft44">1987</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td80"><SPAN class="p89 ft44">5</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td103"><SPAN class="p70 ft44">3</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td54"><SPAN class="p89 ft44">17</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td106"><SPAN class="p98 ft44">9</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td106"><SPAN class="p96 ft44">20</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td106"><SPAN class="p98 ft44">10</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td106"><SPAN class="p96 ft44">12</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td106"><SPAN class="p98 ft44">6</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td54"><SPAN class="p89 ft44">12</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td104"><SPAN class="p71 ft44">6</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td80"><SPAN class="p92 ft44">9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td203"><SPAN class="p133 ft44">1988</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td80"><SPAN class="p89 ft44">6</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td103"><SPAN class="p70 ft44">6</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td54"><SPAN class="p89 ft44">21</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td106"><SPAN class="p98 ft44">14</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td106"><SPAN class="p96 ft44">24</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td106"><SPAN class="p98 ft44">17</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td106"><SPAN class="p96 ft44">14</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td106"><SPAN class="p98 ft44">7</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td54"><SPAN class="p89 ft44">14</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td104"><SPAN class="p71 ft44">10</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td80"><SPAN class="p92 ft44">12</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td203"><SPAN class="p133 ft44">1989</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td80"><SPAN class="p89 ft44">8</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td103"><SPAN class="p70 ft44">9</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td54"><SPAN class="p89 ft44">25</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td106"><SPAN class="p98 ft44">19</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td106"><SPAN class="p96 ft44">28</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td106"><SPAN class="p98 ft44">22</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td106"><SPAN class="p96 ft44">18</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td106"><SPAN class="p98 ft44">13</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td54"><SPAN class="p89 ft44">18</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td104"><SPAN class="p71 ft44">15</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td80"><SPAN class="p92 ft44">16</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td203"><SPAN class="p133 ft44">1990</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td80"><SPAN class="p89 ft44">9</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td103"><SPAN class="p70 ft44">11</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td54"><SPAN class="p89 ft44">22</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td106"><SPAN class="p98 ft44">21</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td106"><SPAN class="p96 ft44">29</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td106"><SPAN class="p98 ft44">25</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td106"><SPAN class="p96 ft44">18</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td106"><SPAN class="p98 ft44">13</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td54"><SPAN class="p89 ft44">18</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td104"><SPAN class="p71 ft44">17</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td80"><SPAN class="p92 ft44">17</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td203"><SPAN class="p133 ft44">1991</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td80"><SPAN class="p89 ft44">9</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td103"><SPAN class="p70 ft44">12</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td54"><SPAN class="p89 ft44">23</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td106"><SPAN class="p98 ft44">26</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td106"><SPAN class="p96 ft44">27</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td106"><SPAN class="p98 ft44">28</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td106"><SPAN class="p96 ft44">17</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td106"><SPAN class="p98 ft44">15</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td54"><SPAN class="p89 ft44">18</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td104"><SPAN class="p71 ft44">19</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td80"><SPAN class="p92 ft44">19</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td203"><SPAN class="p133 ft44">1992</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td80"><SPAN class="p89 ft44">11</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td103"><SPAN class="p70 ft44">13</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td54"><SPAN class="p89 ft44">21</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td106"><SPAN class="p98 ft44">27</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td106"><SPAN class="p96 ft44">27</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td106"><SPAN class="p98 ft44">29</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td106"><SPAN class="p96 ft44">17</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td106"><SPAN class="p98 ft44">16</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td54"><SPAN class="p89 ft44">18</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td104"><SPAN class="p71 ft44">20</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td80"><SPAN class="p92 ft44">19</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td203"><SPAN class="p133 ft44">1993</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td80"><SPAN class="p89 ft44">12</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td103"><SPAN class="p70 ft44">14</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td54"><SPAN class="p89 ft44">23</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td106"><SPAN class="p98 ft44">28</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td106"><SPAN class="p96 ft44">28</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td106"><SPAN class="p98 ft44">32</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td106"><SPAN class="p96 ft44">21</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td106"><SPAN class="p98 ft44">17</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td54"><SPAN class="p89 ft44">19</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td104"><SPAN class="p71 ft44">22</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td80"><SPAN class="p92 ft44">21</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td203"><SPAN class="p133 ft44">1994</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td80"><SPAN class="p89 ft44">14</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td103"><SPAN class="p70 ft44">16</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td54"><SPAN class="p89 ft44">27</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td106"><SPAN class="p98 ft44">32</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td106"><SPAN class="p96 ft44">28</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td106"><SPAN class="p98 ft44">38</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td106"><SPAN class="p96 ft44">23</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td106"><SPAN class="p98 ft44">22</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td54"><SPAN class="p89 ft44">22</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td104"><SPAN class="p71 ft44">26</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td80"><SPAN class="p92 ft44">24</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td203"><SPAN class="p133 ft44">1995</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td80"><SPAN class="p89 ft44">16</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td103"><SPAN class="p70 ft44">18</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td54"><SPAN class="p89 ft44">27</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td106"><SPAN class="p98 ft44">35</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td106"><SPAN class="p96 ft44">29</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td106"><SPAN class="p98 ft44">41</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td106"><SPAN class="p96 ft44">22</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td106"><SPAN class="p98 ft44">27</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td54"><SPAN class="p89 ft44">22</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td104"><SPAN class="p71 ft44">29</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td80"><SPAN class="p92 ft44">26</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td203"><SPAN class="p133 ft44">1996</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td80"><SPAN class="p89 ft44">19</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td103"><SPAN class="p70 ft44">21</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td54"><SPAN class="p89 ft44">26</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td106"><SPAN class="p98 ft44">38</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td106"><SPAN class="p96 ft44">31</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td106"><SPAN class="p98 ft44">40</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td106"><SPAN class="p96 ft44">22</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td106"><SPAN class="p98 ft44">31</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td54"><SPAN class="p89 ft44">24</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td104"><SPAN class="p71 ft44">31</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td80"><SPAN class="p92 ft44">28</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td203"><SPAN class="p133 ft44">1997</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td80"><SPAN class="p89 ft44">19</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td103"><SPAN class="p70 ft44">22</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td54"><SPAN class="p89 ft44">29</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td106"><SPAN class="p98 ft44">41</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td106"><SPAN class="p96 ft44">33</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td106"><SPAN class="p98 ft44">46</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td106"><SPAN class="p96 ft44">26</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td106"><SPAN class="p98 ft44">30</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td54"><SPAN class="p89 ft44">26</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td104"><SPAN class="p71 ft44">34</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td80"><SPAN class="p92 ft44">30</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td203"><SPAN class="p133 ft44">1998</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td80"><SPAN class="p89 ft44">19</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td103"><SPAN class="p70 ft44">22</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td54"><SPAN class="p89 ft44">32</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td106"><SPAN class="p98 ft44">43</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td106"><SPAN class="p96 ft44">34</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td106"><SPAN class="p98 ft44">47</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td106"><SPAN class="p96 ft44">29</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td106"><SPAN class="p98 ft44">36</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td54"><SPAN class="p89 ft44">29</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td104"><SPAN class="p71 ft44">37</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td80"><SPAN class="p92 ft44">33</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td205"><SPAN class="p133 ft44">1999</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td99"><SPAN class="p89 ft44">21</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td206"><SPAN class="p70 ft44">24</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td66"><SPAN class="p89 ft44">35</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td163"><SPAN class="p98 ft44">46</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td163"><SPAN class="p96 ft44">36</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td163"><SPAN class="p98 ft44">49</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td163"><SPAN class="p96 ft44">31</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td163"><SPAN class="p98 ft44">39</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td66"><SPAN class="p89 ft44">31</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td207"><SPAN class="p71 ft44">40</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td99"><SPAN class="p92 ft44">35</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p371 ft32"><SPAN class="ft31">Källa: </SPAN>SCB, särskild bearbetning av inkomstfördelningsundersökningen</P> <P class="p77 ft2">Av Tabell 6 framgår att individuellt pensionssparande i avdragsberättigad pensionsförsäkring ökade från <NOBR>1980-talets</NOBR> början. Under <NOBR>1980-talets</NOBR> inledande skede var en större del av pensionsspararna män, ett förhållande som över tiden förändrats. Under praktiskt taget hela <NOBR>1990-talet</NOBR> har andelen kvinnliga pensionssparare överstigit andelen män. Av tabellen framgår också att pensionssparandet successivt gått ner i åldrarna. Av Tabell 7 framgår de samband som tycks finns mellan andel med pensionssparande, pensionsspararens inkomst och ålder.</P> <P class="p372 ft10">92</P> </DIV> <DIV id="page_91"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GPB357d191x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"> <TR> <TD class="tr15 td154"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td155"><SPAN class="p8 ft20">Social, avtalad och privat försäkring i Sverige under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p190 ft2"><SPAN class="ft1">Tabell 7. </SPAN>Andel med individuellt pensionssparande och pensionssparandets medelvärde efter förvärvsinkomst (1999). Män och kvinnor</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39"> <TR> <TD class="tr7 td198"><SPAN class="p17 ft44">Samman-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td175"><SPAN class="p8 ft44">Män</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td110"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td208"><SPAN class="p8 ft44">Kvinnor</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td122"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td198"><SPAN class="p17 ft44">räknad</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td175"><SPAN class="p8 ft44">Andel (%) med</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td110"><SPAN class="p8 ft44">Medel-</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td208"><SPAN class="p8 ft44">Andel (%) med</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td122"><SPAN class="p317 ft44">Medel-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td198"><SPAN class="p17 ft44">förvärs-</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td175"><SPAN class="p8 ft44">pensions-</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td110"><SPAN class="p8 ft44">värde (tkr)</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td208"><SPAN class="p8 ft44">pensions-</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td122"><SPAN class="p324 ft47">värde (tkr)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td201"><SPAN class="p17 ft44">inkomst (tkr)</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td171"><SPAN class="p8 ft44">sparande</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td119"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td209"><SPAN class="p8 ft44">sparande</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td210"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td198"><SPAN class="p161 ft44"><NOBR>1-99.9</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr10 td175"><SPAN class="p369 ft44">3,8</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td110"><SPAN class="p373 ft44">4,4</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td208"><SPAN class="p331 ft44">6,2</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td122"><SPAN class="p91 ft44">4,5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td198"><SPAN class="p11 ft44"><NOBR>100,0-119,9</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td175"><SPAN class="p369 ft44">6,1</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td110"><SPAN class="p373 ft44">4,8</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td208"><SPAN class="p331 ft44">17,6</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td122"><SPAN class="p91 ft44">4,8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td198"><SPAN class="p11 ft44"><NOBR>120,0-139,9</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td175"><SPAN class="p369 ft44">6,5</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td110"><SPAN class="p373 ft44">5,0</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td208"><SPAN class="p331 ft44">25,0</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td122"><SPAN class="p91 ft44">4,8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td198"><SPAN class="p11 ft44"><NOBR>140,0-159,9</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td175"><SPAN class="p369 ft44">10,4</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td110"><SPAN class="p373 ft44">5,2</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td208"><SPAN class="p331 ft44">32,8</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td122"><SPAN class="p91 ft44">4,8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td198"><SPAN class="p11 ft44"><NOBR>160,0-179,9</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td175"><SPAN class="p369 ft44">16,5</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td110"><SPAN class="p373 ft44">4,8</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td208"><SPAN class="p331 ft44">38,6</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td122"><SPAN class="p91 ft44">4,9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td198"><SPAN class="p11 ft44"><NOBR>180,0-199,9</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td175"><SPAN class="p369 ft44">23,5</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td110"><SPAN class="p373 ft44">4,7</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td208"><SPAN class="p331 ft44">43,9</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td122"><SPAN class="p91 ft44">5,2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td198"><SPAN class="p11 ft44"><NOBR>200,0-219,9</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td175"><SPAN class="p369 ft44">29,2</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td110"><SPAN class="p373 ft44">4,9</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td208"><SPAN class="p331 ft44">47,6</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td122"><SPAN class="p91 ft44">5,8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td198"><SPAN class="p11 ft44"><NOBR>220,0-239,9</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td175"><SPAN class="p369 ft44">33,3</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td110"><SPAN class="p373 ft44">5,3</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td208"><SPAN class="p331 ft44">50,7</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td122"><SPAN class="p91 ft44">6,5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td198"><SPAN class="p11 ft44"><NOBR>240,0-259,9</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td175"><SPAN class="p369 ft44">36,7</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td110"><SPAN class="p373 ft44">6,0</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td208"><SPAN class="p331 ft44">54,4</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td122"><SPAN class="p91 ft44">7,4</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td198"><SPAN class="p11 ft44"><NOBR>260,0-279,9</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td175"><SPAN class="p369 ft44">40,7</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td110"><SPAN class="p373 ft44">7,0</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td208"><SPAN class="p331 ft44">58,2</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td122"><SPAN class="p91 ft44">8,5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td198"><SPAN class="p11 ft44"><NOBR>280,0-299,9</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td175"><SPAN class="p369 ft44">42,7</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td110"><SPAN class="p373 ft44">7,5</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td208"><SPAN class="p331 ft44">58,6</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td122"><SPAN class="p91 ft44">8,8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td198"><SPAN class="p11 ft44"><NOBR>300,0-339,9</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td175"><SPAN class="p369 ft44">44,7</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td110"><SPAN class="p373 ft44">8,5</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td208"><SPAN class="p331 ft44">59,7</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td122"><SPAN class="p91 ft44">9,3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td198"><SPAN class="p11 ft44"><NOBR>340,0-399,9</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td175"><SPAN class="p369 ft44">47,7</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td110"><SPAN class="p373 ft44">9,7</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td208"><SPAN class="p331 ft44">61,7</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td122"><SPAN class="p91 ft44">10,5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td198"><SPAN class="p11 ft44"><NOBR>400,0-499,9</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td175"><SPAN class="p369 ft44">52,7</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td110"><SPAN class="p373 ft44">11,9</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td208"><SPAN class="p331 ft44">65,0</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td122"><SPAN class="p91 ft44">12,3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td198"><SPAN class="p11 ft44"><NOBR>500,0-999,9</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td175"><SPAN class="p369 ft44">56,6</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td110"><SPAN class="p373 ft44">17,2</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td208"><SPAN class="p331 ft44">65,7</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td122"><SPAN class="p91 ft44">16,7</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td198"><SPAN class="p11 ft44">1000,0-</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td175"><SPAN class="p369 ft44">49,9</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td110"><SPAN class="p373 ft44">27,4</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td208"><SPAN class="p331 ft44">51,3</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td122"><SPAN class="p91 ft44">24,7</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p374 ft43">Källa: <SPAN class="ft44">SCB</SPAN></P> <P class="p203 ft2">Av Tabell 7 framgår att pensionssparandet både vad gäller andel och storlek, mätt i medelvärde, tycks vara korrelerat med pensionsspararens förvärvsinkomst.</P> <P class="p375 ft2">Emellertid bör påpekas att tillväxten i det privata pensionssparandet påbörjades redan under <NOBR>1980-talet.</NOBR> Dessförinnan (1970- talet) hade tillväxten i det privata pensionssparandet varit relativt svag, troligen främst beroende på införande av ATP 1960 och avtalspension för <NOBR>LO-kollektivet</NOBR> under början av <NOBR>1970-talet,</NOBR> men också på grund av förändrade skatteregler, som t.ex. begränsningar i rätt till avdrag för pensionsförsäkringspremie.</P> <P class="p376 ft2">Förklaringarna till den begynnande tillväxten av pensionssparande under <NOBR>1980-talet</NOBR> står sannolikt inte att finna i <NOBR>1990-talets</NOBR> pensionsreform av det enkla skälet, att den reformen till sina beståndsdelar var helt okänd åtminstone fram till början av 1990-</P> <P class="p377 ft10">93</P> </DIV> <DIV id="page_92"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GPB357d192x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td47"><SPAN class="p8 ft11">Social, avtalad och privat försäkring i Sverige under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr15 td10"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p109 ft2">talet. Det var sannolikt andra faktorer som påverkade den utvecklingen.</P> <P class="p378 ft2"><SPAN class="ft1">För det första</SPAN>: Under <NOBR>1980-talet</NOBR> exponerades sparande i försäkring mycket aktivt av både banker och försäkringsbolag. Ett viktigt skäl till det var de stigande återbäringsräntorna, som var en effekt av aktiebörsens positiva utveckling. Under vissa perioder gav livförsäkringsbolagen återbäring på 25 procent av sparvärdet.</P> <P class="p175 ft2"><SPAN class="ft1">För det andra</SPAN>: Under <NOBR>1980-talet</NOBR> började allt fler kvinnor att spara i pensionsförsäkring. Orsaken till det var att de allmänna pensionsförmånerna för kvinnorna började diskuteras. Lägre lön, kortare tid i arbete och skilsmässor kunde inte sällan resultera i att kvinnors pensioner uppfattades som högst otillräckliga. Därutöver bör noteras att allt fler kvinnors inträde på arbetsmarknaden var en förutsättning också för eget pensionssparande. Under slutet av <NOBR>1980-talet</NOBR> märks, så att andelen kvinnor som pensionssparar privat överstiger andelen män. Från att tidigare ha varit en manlig beteende hade <NOBR>1980-talet</NOBR> visat att privat pensionssparande också blev ett kvinnligt, till och med i högre grad.</P> <P class="p37 ft2"><SPAN class="ft1">För det tredje</SPAN>: Den demografiska strukturen anses ha inverkan på sparandets utveckling. Allt fler personer i sparbenägen ålder, dvs. personer i åldrarna runt 45 år och äldre, har möjligheter att spara mera (barnen har flyttat hemifrån, skulder har kunnat amorteras, man har varit i arbetslivet under längre tid m.m.), vilket också påverkar pensionssparandet – data visar att andelen pensionssparare är som högst i de åldrarna. Ett ytterligare skäl till det är naturligtvis att tidpunkten för ålderspensioneringen närmar sig – tiden fram till pensionsdagen börjar bli överblickbar.</P> <P class="p175 ft2"><SPAN class="ft1">För det fjärde</SPAN>: Ytterligare en faktor som förklarar tillväxten i (pensions)sparande är utbudet av sparandeprodukter. Under början av <NOBR>90-talet</NOBR> lanserades en ny form av pensionssparande, nämligen fondförsäkring.<SPAN class="ft26">14 </SPAN>Till skillnad från pensionssparande i traditionellt livförsäkringsbolag ges spararen möjligheter att välja sparinriktning i olika fonder i form av aktier, räntebärande papper etc. Ytterligare en ny pensionssparprodukt presenterades under början av 1990- talet – det individuella pensionssparandet (IPS). Det sparandet har samma skatteregler som annat privat pensionssparande, men till</P> <P class="p379 ft28"><SPAN class="ft27">14 </SPAN>Om fondförsäkring, se Ds 1989:35 och Grip 1991. Om faktorer som påverkar sparande, se Berg 2000, 2001.</P> <P class="p60 ft10">94</P> </DIV> <DIV id="page_93"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GPB357d193x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr15 td154"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td155"><SPAN class="p8 ft20">Social, avtalad och privat försäkring i Sverige under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p380 ft2">skillnad från pensionssparande i försäkring saknar IPS försäkringsmoment.<SPAN class="ft26">15</SPAN></P> <P class="p123 ft2">När det gäller pensionssparandet finns också skäl att peka på ett omvänt påverkansförhållande, nämligen att den privata försäkringen kan tänkas ha påverkat utformningen av den sociala försäkringen. Under <NOBR>1980-talet</NOBR> och delvis under <NOBR>1990-talet</NOBR> kunde vi konstatera relativt kraftig tillväxt på aktiebörserna. Aktiekurserna steg – med undantagsperioder – praktiskt taget oavbrutet. Den privata försäkringen är till sin natur alltid fonderad, vilket betyder att försäkringsbolagen placerar en inte liten del av tillgångarna i aktier. Utvecklingen när det gäller avkastningen har också varit synnerligen positiv under 1980- och stora delar av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Detta har med viss säkerhet också påverkat utformningen av det allmänna pensionssystemet i dess fonderade del, nämligen premiepensionen. Premiepensionen i det allmänna pensionssystemet är utformad som en fondförsäkring.</P> <P class="p48 ft2">Ytterligare en faktor som kan ha påverkat valfrihetsmomentet inom det allmänna pensionssystemet är införandet av placeringsfrihet inom ITPK (ITPK är en avgiftsbestämd del av avtalspension för industritjänstemän, <NOBR>SAF-PTK-avtal)</NOBR> under slutet av <NOBR>1980-talet.</NOBR> Genom detta avtal kunde en mindre del av avgiften placeras av den försäkrade själv på försäkringsmarknaden, sedermera också på fondförsäkringsmarknaden.</P> <P class="p381 ft4"><SPAN class="ft4">2.4.4</SPAN><SPAN class="ft25">Sjukförsäkring</SPAN></P> <P class="p382 ft101">Den sociala sjukförsäkringen</P> <P class="p361 ft2">Sjukförsäkringens uppgift är att ersätta inkomstbortfall vid kortare eller längre tids sjukdom. Under hela <NOBR>1990-talet</NOBR> genomfördes relativt omfattande förändringar i den allmänna sjukförsäkringen.</P> <P class="p47 ft2"><SPAN class="ft1">Ersättningsnivåerna. </SPAN>I mars 1991 sänktes sjukpenningnivån från tidigare 90 procent till 65 procent för de tre första dagarna med ersättning; från och med fjärde dagen fastställdes nivån till 80 procent, och från och med 91:a dagen i ersättningsperioden till 90 procent. 1992 infördes sjuklönen, vilket innebar att arbetsgivarna skulle betala ersättning vid sjukdom till de anställda under de första 14 dagarna av en sjukperiod. Ersättningsnivån fastställdes till 75</P> <P class="p383 ft28"><SPAN class="ft27">15 </SPAN>Om IPS, se Ds 1992:45, Individuellt pensionssparande. Vid utgången av 1994 fanns knappt 2 miljarder på <NOBR>IPS-konton;</NOBR> vid utgången av 1995 närmare 4 miljarder, 1996 7 miljarder, 1997 över 10 miljarder, 1998 14,6, 1999 24,8 och 2000 26,2 miljarder kronor.</P> <P class="p183 ft10">95</P> </DIV> <DIV id="page_94"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td47"><SPAN class="p8 ft11">Social, avtalad och privat försäkring i Sverige under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr15 td10"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p184 ft2">procent för de tre första dagarna och 90 procent för de återstående. 1993 sänktes nivån på sjukpenning till 70 procent efter den 365:e dagen i en sjukperiod. 1996 sänktes ersättningen till 75 procent både för sjuklön och sjukpenning för att åter höjas till 80 procent år 1998.</P> <P class="p348 ft2">Ersättningsnivån avgörs dock inte bara av den fastställda procentsatsen för sjukpenningnivån. En faktor är hur inkomstunderlaget för sjukpenningen beräknas. Fr.o.m. år 1997 ingår inte längre skattepliktiga förmåner såsom kost, logi, bilförmån m.m. i sjukpenningunderlaget. Inte heller semesterlönetillägg är från denna tidpunkt sjukpenninggrundande. Dessa ändringar har sänkt sjukpenningen i viss grad. En annan väsentlig faktor är konstruktionen av inkomsttaket i sjukpenningförsäkringen. Taket är bestämt till 7,5 prisbasbelopp. Det följer alltså prisutvecklingen. När reallönerna ökar, vilket varit fallet under senare år, får allt fler inkomster över 7,5 prisbasbelopp. Cirka 1 100 000 personer har nu inkomster över den nivån och får därför inte ersättning med 80 procent av inkomstbortfallet vid sjukdom.</P> <P class="p111 ft2"><SPAN class="ft1">Ersättningstid. </SPAN>År 1993 infördes karensdag för sjuklön och sjukpenning. För att motverka vissa negativa effekter av återkommande kortare sjukfall infördes samtidigt ett särskilt högkostnadsskydd. Regeln om sjuklön trädde som nämnts i kraft 1992, vilket innebar att arbetsgivaren skulle svara för kostnaderna under sjukperiodens första 14 dagar. I januari 1997 förlängdes perioden till 28 dagar. Efter relativt omfattande diskussion på grund av viss samordning med den avtalade försäkringen sänktes sjuklöneperioden åter till 14 dagar i april 1998.</P> <P class="p175 ft1">Vissa särskilda ersättningsformer. <SPAN class="ft2">Inom den allmänna sjukförsäkringen infördes 1992 s.k. förebyggande sjukpenning, dvs. sjukpenning för att genomgå medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering i syfte att förebygga sjukdom. Omfattning av denna del av den allmänna sjukförsäkringen är i det närmaste försumbar – 1999 betalades 62 miljoner kronor i förebyggande sjukpenning, vilket kan jämföras med 24 miljarder för sjukpenning under samma år. Samma år, 1992, infördes också rehabiliteringsersättningen som gav 100 procents kompensation för inkomstbortfall under 1992 för att sänkas till 95 procent under 1993. Ersättningen ändrades återigen 1996 till 75 procent för att året därpå uppgå till 80 procent, dvs. i nivå med både sjuklön och sjukpenning.</SPAN></P> <P class="p37 ft2"><SPAN class="ft1">Förtidspension. </SPAN>Förtidspensionen är en förlängning av sjuklön och sjukpenning om sjukdomen eller arbetsoförmågan förutsätts</P> <P class="p251 ft10">96</P> </DIV> <DIV id="page_95"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GPB357d195x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr15 td154"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td155"><SPAN class="p8 ft20">Social, avtalad och privat försäkring i Sverige under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p114 ft2">vara bestående. Under 1970- och <NOBR>1980-talen</NOBR> nybeviljades runt 50 000 förtidspensioner per år. I början av <NOBR>1990-talet</NOBR> uppbar ca 400 000 personer förtidspension. Fram till slutet av 1991 kunde förtidspension beviljas inte endast på grund av varaktig arbetsoförmåga, orsakad av sjukdom och olycksfall, utan också, som det hette, av arbetsmarknadsskäl. Regelverket ändrades 1991, vilket från år 1993 och till slutet av <NOBR>1990-talet</NOBR> bidrog till färre nybeviljade förtidspensioner. Ett viktigt inslag i förändringen avsåg en stegvisa prövning av rätt till förtidspension, vilket åtminstone formellt resulterade i en mer hårdhänt prövning.</P> <P class="p3 ft2">De olika sjukförsäkringsreformerna under <NOBR>1990-talet</NOBR> har naturligtvis haft flera syften. Det mest framträdande har varit att försöka minska kostnadsökningarna genom att skapa incitament både för arbetsgivare och anställda att förebygga och rehabilitera sjukdom. Reformarbetet inom den allmänna sjukförsäkringen har dock fortsatt. År 2000 föreslog Sjukförsäkringsutredningen förlängd sjuklöneperiod till 60 dagar. Allt mer diskuteras också både prevention och rehabilitering i mer samordnade och integrerade former, samtidigt som det föreslås att den allmänna sjukförsäkringen utformas mer försäkringsmässigt.<SPAN class="ft26">16</SPAN></P> <P class="p384 ft4"><SPAN class="ft4">2.4.5</SPAN><SPAN class="ft25">Avtalad sjukförsäkring</SPAN></P> <P class="p63 ft2">Flertalet anställda omfattas av kompletterande sjukförsäkring som parterna på arbetsmarknaden träffat kollektivavtal om. Denna avtalade sjukförsäkring har under <NOBR>1990-talet</NOBR> påverkats genom lagstiftning. Regler har införts som begränsar avtalsförmånerna under sjukpenningtid. Innan dessa begränsningsregler infördes kunde parterna avtala om att ersättningen tillsammans med den allmänna sjukpenningen skulle uppgå till 100 procent av inkomstbortfallet.</P> <P class="p32 ft2">Från 1992 infördes en regel som innebär att kompletterande sjukförsäkring enligt avtal inte medges under den lagstadgade sjuklöneperioden. Vidare begränsades ersättningen både i fråga om nivå och under vilken tid komplettering kunde utges. Avtalskomplettering kunde utges med högst 10 procent under dagarna <NOBR>15–90</NOBR> i en sjukperiod (dagarna <NOBR>29–90</NOBR> under perioden januari 1977</P> <P class="p1 ft2">– mars 1998). Om parterna avtalade om att kompletterande</P> <P class="p385 ft28"><SPAN class="ft27">16 </SPAN>Se SOU 2000:72; SOU 2000:121, Om utvecklingen inom sjuk- och förtidspensionsförsäkringen i övrigt, se Ds 1992:49, SOU 1994:148., Om den preventiva inriktningen, se SOU 2000:91, särskilt kapitel 6.</P> <P class="p183 ft10">97</P> </DIV> <DIV id="page_96"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td47"><SPAN class="p8 ft11">Social, avtalad och privat försäkring i Sverige under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr15 td10"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p184 ft2">ersättning skulle utges med högre nivå eller under längre tid skulle avdrag göras på den allmänna sjukpenningen i motsvarande mån. Fr.o.m. april 1998 ändrades begränsningsregeln så att inskränkningen under vilken tid komplettering kunde utges under sjukpenningtid slopades. Begränsningen vad gäller nivån kvarstår dock. Den samlade ersättningen i form av sjukpenning och avtalad sjukförsäkring kan alltså utgå med högst 90 procent (Riksförsäkringsverket 1999:153).</P> <P class="p215 ft2">Under tid sjukbidrag/förtidspension utges har inte införts några regler som begränsar parternas möjligheter att ingå avtal om kompletteringar.</P> <P class="p386 ft101">Gällande avtal för olika grupper på arbetsmarknaden</P> <P class="p387 ft1">Privatanställda arbetare – avtalsgruppsjukförsäkring (AGS)</P> <P class="p388 ft2">Ersättning från AGS utges fr.o.m. 15:e dagen t.o.m. längst 360:e dagen i en sjukperiod. Ersättning lämnas med 12,5 procent av sjukpenningen från försäkringskassan, vilket motsvarar 10 procent av sjukpenninggrundande inkomsten (SGI). Den samlade ersättningsnivån blir alltså 90 procent. Under tid en person, som omfattas av avtalet, uppbär sjukbidrag eller förtidspension enligt den allmänna försäkringen utges månadsersättning från AGS. Denna ersättning bestäms med utgångspunkt från den försäkrades SGI vid tidpunkten för insjuknandet och omfattar inkomster upp till inkomsttaket i den allmänna sjukförsäkringen. Månadsersättning kan längst utges till 65 års ålder.</P> <P class="p389 ft1">Privatanställda tjänstemän – sjuklön enligt avtal samt sjukpension enligt ITP</P> <P class="p58 ft2">Privatanställd tjänsteman erhåller under sjukpenningtid sjuklön enligt avtal under dagarna <NOBR>15–90</NOBR> i en sjukperiod. Sjuklönen utges med 10 procent upp till inkomsttaket 7,5 prisbasbelopp för sjukpenningförsäkringen. Den som har inkomster över detta tak får sjuklön med 90 procent för den lönedelen. Den totala ersättningen blir därmed 90 procent av inkomstbortfallet för lönedelar både över och under 7,5 prisbasbelopp.</P> <P class="p175 ft2">Är tjänstemannen sjuk längre än 90 dagar har han eller hon rätt till sjukpension från ITP för lönedelar över 7,5 prisbasbelopp</P> <P class="p390 ft10">98</P> </DIV> <DIV id="page_97"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr15 td154"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td155"><SPAN class="p8 ft20">Social, avtalad och privat försäkring i Sverige under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p114 ft2">fr.o.m. dag 91 i sjukfallet. Samma gäller om den försäkrade varit sjuk sammanlagt minst 105 dagar under en tolvmånadersperiod. Sjukpension utges med 65 procent i löneintervallet 7,5 till 20 prisbasbelopp. För inkomster mellan 20 och 30 prisbasbelopp är ersättningsnivån 32,5 procent. Ersättning enligt avtal för lönedelar upp till 7,5 prisbasbelopp utges inte fr.o.m. dag 91 i sjukfallet under sjukpenningtid.</P> <P class="p137 ft2">Sjukpension enligt ITP under tid tjänstemannen uppbär sjukbidrag eller förtidspension utges med 15 procent av lönen upp till 7,5 prisbasbelopp. För inkomster mellan 7,5 och 20 prisbasbelopp samt mellan 20 och 30 prisbasbelopp är <NOBR>sjuk-pensionen</NOBR> samma som under sjukpenningtid, alltså 65 procent respektive 32,5 procent av inkomsten.</P> <P class="p362 ft1">Statsanställda – sjuklön enligt avtal samt sjukpension enligt PA 91</P> <P class="p55 ft2">Statsanställd har rätt till sjuklön enligt avtal under dagarna <NOBR>15–90</NOBR> i en sjukperiod. Sjuklönen utges med 10 procent av lönen upp till 7,5 prisbasbelopp och för inkomster däröver med 90 procent. Totala ersättningen blir alltså 90 procent på lönedelar både under och över 7,5 prisbasbelopp.</P> <P class="p5 ft2">Statsanställd som beviljats sjukbidrag eller förtidspension erhåller sjukpension enligt pensionsavtalet PA 91. Sjukpensionen utges med 21 procent av pensionsunderlaget som motsvarar 7,5 prisbasbelopp, 81 procent av pensionsunderlag mellan 7,5 och 20 prisbasbelopp samt med 40,5 procent av pensionsunderlag mellan 20 och 30 prisbasbelopp.</P> <P class="p391 ft49">Kommunalt och landstingskommunalt anställda – sjuklön enligt avtal samt <NOBR>AGS-KL</NOBR></P> <P class="p106 ft2">Sjuklön enligt avtal utges under dagarna <NOBR>15–90</NOBR> med 10 procent upp till 7,5 prisbasbelopp och med 90 procent för inkomst däröver. Under dagarna <NOBR>91–360</NOBR> i ett sjukfall ges ersättning för inkomster upp till 7,5 prisbasbelopp i form av <NOBR>AGS-KL</NOBR> med 10 procent. Den som har inkomster däröver får under denna tid sjuklön från arbetsgivaren med 80 procent för den delen av inkomsten.</P> <P class="p32 ft2">Under tid med sjukbidrag eller förtidspension utges ersättning för inkomster upp till 7,5 prisbasbelopp med månadsersättning</P> <P class="p392 ft10">99</P> </DIV> <DIV id="page_98"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td47"><SPAN class="p8 ft11">Social, avtalad och privat försäkring i Sverige under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr15 td10"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p35 ft2">enligt <NOBR>AGS-KL</NOBR> efter samma regler som gäller för privatanställda arbetare. För inkomster över 7,5 prisbasbelopp utges enligt AGS- KL ersättning med 65 procent i löneintervall mellan 7,5 och 20 prisbasbelopp och med 32,5 procent för inkomstbortfall mellan 20 och 30 prisbasbelopp.</P> <P class="p393 ft4"><SPAN class="ft4">2.4.6</SPAN><SPAN class="ft25">Privat sjukförsäkring</SPAN></P> <P class="p394 ft2">Den privata sjukförsäkringen, som således kompletterar både den sociala och avtalade sjukförsäkringen, är endera utformad som ren individuell försäkring (individuell anslutning) eller som gruppförsäkring. Ersättningen påbörjas vanligen efter längre tids sjukskrivning, dvs. när sjukbidrag eller förtidspension inträder eller vid den tidpunkt som den avtalade försäkringen upphör – t.ex. som komplement när <NOBR>AGS-ersättningen</NOBR> upphör.</P> <P class="p175 ft2">Under slutet av år 1999 fanns inom den privata försäkringen 370 000 individuella sjukförsäkringar och 900 000 gruppsjukförsäkringar med sammanlagda premieinkomster på knappt 1,5 miljarder kronor. Sjukförsäkringen inom den privata försäkringen har expanderat under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Som exempel kan nämnas Folksam som år 1991 innehade 8 000 gruppsjukförsäkringsuppdrag, 32 000 sådana uppdrag 1996, men hela 450 000 år 1999. Beståndet inom den individuella sjukförsäkringen i Folksam var under början av <NOBR>1990-talet</NOBR> måttliga knappt 10 000 försäkringar medan motsvarande bestånd var över 60 000 försäkringar vid utgången av årtiondet, motsvarande utveckling när det gäller individuell sjukförsäkring skönjs hos Länsförsäkringar, Skandia och SEB Trygg (se Tabell 8).</P> <P class="p395 ft10">100</P> </DIV> <DIV id="page_99"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GPB357d199x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"> <TR> <TD class="tr15 td154"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td155"><SPAN class="p8 ft20">Social, avtalad och privat försäkring i Sverige under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p190 ft2"><SPAN class="ft1">Tabell 8. </SPAN>Antalet individuella sjukförsäkringar i privat försäkring. Vissa svenska försäkringsbolag <NOBR>1992–2000</NOBR></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"> <TR> <TD class="tr18 td175"><SPAN class="p373 ft100">År</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td151"><SPAN class="p24 ft100">Folksam Liv</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td175"><SPAN class="p369 ft100">LF Liv</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td182"><SPAN class="p201 ft44">Skandia Liv</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td71"><SPAN class="p92 ft100">SEB Trygg</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr37 td171"><SPAN class="p8 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td148"><SPAN class="p8 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td171"><SPAN class="p8 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td178"><SPAN class="p8 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td76"><SPAN class="p8 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td175"><SPAN class="p331 ft100">1992</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td151"><SPAN class="p24 ft100">7533</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td175"><SPAN class="p369 ft100">44 396</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td182"><SPAN class="p369 ft100">55 998</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td71"><SPAN class="p92 ft100">63 157</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td175"><SPAN class="p331 ft100">1993</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td151"><SPAN class="p24 ft100">7699</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td175"><SPAN class="p369 ft100">51 391</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td182"><SPAN class="p369 ft100">80 162</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td71"><SPAN class="p92 ft100">61 009</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td175"><SPAN class="p331 ft100">1994</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td151"><SPAN class="p24 ft100">11 447</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td175"><SPAN class="p369 ft100">65 661</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td182"><SPAN class="p369 ft100">97 567</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td71"><SPAN class="p92 ft100">71 054</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td175"><SPAN class="p331 ft100">1995</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td151"><SPAN class="p24 ft100">28 262</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td175"><SPAN class="p369 ft100">70 672</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td182"><SPAN class="p369 ft100">135 936</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td71"><SPAN class="p92 ft100">85 293</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td175"><SPAN class="p331 ft100">1996</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td151"><SPAN class="p24 ft100">47 238</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td175"><SPAN class="p369 ft100">65 102</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td182"><SPAN class="p369 ft100">ds</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td71"><SPAN class="p92 ft100">86 000</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td175"><SPAN class="p331 ft100">1997</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td151"><SPAN class="p24 ft100">59 783</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td175"><SPAN class="p369 ft100">56 423</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td182"><SPAN class="p369 ft100">ds</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td71"><SPAN class="p92 ft100">112 000</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td175"><SPAN class="p331 ft100">1998</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td151"><SPAN class="p24 ft100">62 514</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td175"><SPAN class="p369 ft100">50 974</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td182"><SPAN class="p369 ft100">126 708</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td71"><SPAN class="p92 ft100">108 000</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td175"><SPAN class="p331 ft100">1999</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td151"><SPAN class="p24 ft100">64 078</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td175"><SPAN class="p369 ft100">69 584</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td182"><SPAN class="p369 ft100">131 254</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td71"><SPAN class="p92 ft100">115 000</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td175"><SPAN class="p331 ft100">2000</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td151"><SPAN class="p24 ft100">63 433</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td175"><SPAN class="p369 ft100">63 500</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td182"><SPAN class="p369 ft100">138 507</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td71"><SPAN class="p92 ft100">128 000</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p396 ft104">LF Liv avser också Wasa Liv</P> <P class="p396 ft44"><SPAN class="ft43">Källor: </SPAN>Bolagens aktuarieredogörelser och av bolagen lämnade uppgifter</P> <P class="p333 ft34">Det kan antas att utvecklingen av privat tecknad sjukförsäkring i individuella eller gruppmässiga former är en direkt följd av ändringarna inom den allmänna sjukförsäkringen.</P> <P class="p397 ft4"><SPAN class="ft4">2.4.7</SPAN><SPAN class="ft45">Arbetsskadeförsäkringen</SPAN></P> <P class="p398 ft101">Arbetsskadeförsäkring inom social försäkring</P> <P class="p399 ft2">Arbetsskadeförsäkringen, som är vår äldsta socialförsäkring, uppvisade betydande kostnadsökningar under 1980- och början av <NOBR>1990-talet.<SPAN class="ft26">17</SPAN></NOBR><SPAN class="ft26"> </SPAN>Arbetsskadefonden tömdes och ärendena hopade sig på försäkringskassorna. 1992 förlängdes samordningstiden mellan sjukpenningförsäkringen och arbetsskadeförsäkringen från 90 till 180 dagar. Året därpå ändrades arbetsskadebegreppet, vilket resulterade i att antalet godkända arbetsskador kom att minska drastiskt. Från den 1 juli 1993 upphörde i princip också rätten till arbetsskadesjukpenning, vilket resulterat i att arbetsskadeförsäkringen numera innehåller livränta (vid bestående eller varaktig skada) samt ersättning för kostnader som tandvård, sjukvård och särskilda hjälpmedel.</P> <P class="p204 ft34">Inom arbetsskadeförsäkringen är definitionen av arbetsskada och krav på bevisbörda helt avgörande för att försäkringsfall skall upp-</P> <P class="p400 ft28"><SPAN class="ft27">17 </SPAN>Om arbetsskadeförsäkringen, se Sund & Åmark (1990).</P> <P class="p401 ft10">101</P> </DIV> <DIV id="page_100"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GPB357d1100x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td47"><SPAN class="p8 ft11">Social, avtalad och privat försäkring i Sverige under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr15 td10"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p118 ft2">komma. Här brottas lagstiftaren med en svår balansgång, särskilt när det gäller arbetssjukdomar.<SPAN class="ft26">18</SPAN></P> <P class="p402 ft101">Avtalad arbetsskadeförsäkring – trygghetsförsäkring vid arbetsskada</P> <P class="p58 ft2">En stor del av den svenska arbetskraften har kompletterande arbetsskadeförsäkring i form av trygghetsförsäkring vid arbetsskada. Försäkringen administreras av AFA arbetsmarknadsförsäkring och utger ersättning för viss del av inkomsten (numera från 91:a sjukskrivningsdagen), kostnader i samband med arbetsskada, ersättning för sveda och värk samt lyte och men i samband med invaliditet. Vid dödsfall kan ersättning lämnas för begravningskostnader. Försäkringsersättningarna låg i början av 1990- talet på ca 2 miljarder kronor. Genom den förändring som genomfördes av arbetsskadeförsäkringen inom den sociala försäkringen i början av <NOBR>1990-talet</NOBR> har ersättningarna från den kompletterande arbetsskadeförsäkringen successivt minskat. Även antalet nyanmälda skador har minskat.</P> <P class="p111 ft2">Emellertid bör nämnas att en skiljedom från 1993 mellan å ena sidan SAF och å andra sidan LO och PTK resulterade i betydande avsättningar (reserveringar) för kommande skadekostnader. Skiljedomen innebar att TFA ålades att betala ersättning för vad som skulle ha ersatts av den allmänna arbetsskadeförsäkringen om den försäkringen inte hade ändrats. TFA:s extra reservering uppgick till närmare 10 miljarder kronor. Försäkringsvillkoren anpassades till den allmänna arbetsskadeförsäkringens villkor, vilket medförde färre skador och sedermera också en del s.k. avvecklingsvinster. Avgiften för TFA är numera närmast försumbar.</P> <P class="p251 ft101">Privat arbetsskadeförsäkring</P> <P class="p239 ft34">Privat arbetsskadeförsäkring saknas, se dock avsnittet Försäkringsförbundet, nedan.</P> <P class="p403 ft28"><SPAN class="ft27">18 </SPAN>Om arbetsskadebegreppet, se SOU 1992:39.</P> <P class="p304 ft10">102</P> </DIV> <DIV id="page_101"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GPB357d1101x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr15 td154"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td155"><SPAN class="p8 ft20">Social, avtalad och privat försäkring i Sverige under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p158 ft4"><SPAN class="ft4">2.4.8</SPAN><SPAN class="ft25">Arbetslöshetsförsäkring</SPAN></P> <P class="p354 ft101">Lagstadgad arbetslöshetsförsäkring</P> <P class="p63 ft2">Lagstiftningen på arbetslöshetsförsäkringens område går tillbaka till 1934 och är genom sin konstruktion ett komplement till de statsunderstödda arbetslöshetskassorna.<SPAN class="ft26">19 </SPAN>Det kan nämnas att så sent som år 1970 stod nära hälften av arbetskraften utan statsunderstödd inkomstförsäkring vid arbetslöshet. Idag är ca 90 procent av arbetskraften medlemmar i någon arbetslöshetskassa. Numera finansieras arbetslöshetsförsäkringen praktiskt taget helt av skattemedel, och reglerna för ersättning är lagstadgade. Arbetslöshetskassorna är dock fortfarande knutna till fackföreningarna (och vissa egenföretagargrupper) och har alltså institutionellt inte införlivats i socialförsäkringen.</P> <P class="p3 ft2">Arbetslöshetsförsäkringen uppfattas vanligen som en omställningsförsäkring, dvs. som en försäkring som skall underlätta för den anställde att ställa om sig från ett arbete till ett annat. Därav följer också att arbetslöshetsförsäkringen har åtminstone formella villkor med begränsningar i ersättningstid. Försäkringen är därtill en inkomstrelaterad försäkring, dvs. försäkringen avser att ge ersättning i relation till den försäkrades förutvarande inkomst.</P> <P class="p32 ft2">Arbetslöshetsförsäkringen har under <NOBR>1990-talets</NOBR> utsatts för betydande ekonomiska påfrestningar till följd av den stigande arbetslösheten. Samtidigt har förändringarna i avseende på nivåerna i allt väsentligt följt förändringarna inom sjukpenningen, dvs. från 90 till 80 procent för att ytterligare sänkas till 75 procent för att därpå åter höjas till 80 procent. Ersättningen från försäkringen har också debatterats och diskuterats i betydande omfattning även av andra skäl. Till detta har bidragit att den stipulerade ersättningsnivån på 80 procent av inkomsten i realiteten urholkas genom försäkringens s.k. takbestämmelser. Det kan uppskattas att fler än hälften av de heltidsarbetande är försäkrade för en ersättning som ligger under <NOBR>80-procentsnivån</NOBR> eftersom vi har inkomster över det förmånsgrundande taket. Till det kommer karensdagarna, som är fem, som naturligtvis resulterar i ännu lägre kompensationsnivå, särskilt vid kortare tids arbetslöshet.</P> <P class="p404 ft28"><SPAN class="ft27">19 </SPAN>Om arbetslöshetsförsäkringen, se Ds 1999:58.</P> <P class="p405 ft10">103</P> </DIV> <DIV id="page_102"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td47"><SPAN class="p8 ft11">Social, avtalad och privat försäkring i Sverige under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr15 td10"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p160 ft101">Avtalad arbetslöshetsförsäkring</P> <P class="p58 ft2">Inom den avtalade försäkringen finns en form av avgångsbidragsförsäkring (AGB el. motsv.), som egentligen inte är en traditionell arbetslöshetsförsäkring utan ett ekonomiskt skydd för anställd som mister sitt arbete på grund av att företaget säljs, flyttas eller läggs ner. Ersättningsvolymen (på några hundra miljoner kronor årligen) inom denna del är jämfört med den traditionella arbetslöshetsförsäkringen av mindre betydelse, även om ersättningsvolymen också här ökade i takt med den stigande arbetslösheten under <NOBR>1990-talets</NOBR> första hälft. Avgifterna till systemet är relativt blygsamma.</P> <P class="p406 ft101">Privat arbetslöshetsförsäkring</P> <P class="p142 ft2">Förändringarna inom den allmänna arbetslöshetsförsäkringen har i princip varit föremål för samma slag av förändringar som den allmänna sjukförsäkringen. Från ett behovstäckningsperspektiv är det kompensationsnivåerna som ändrats men också det s.k. taket för högsta ersättningsgrundande inkomst. Framförallt tycks det vara bestämningen av taket som varit utgångspunkt för lanseringen av kompletterande arbetslöshetsförsäkring på den privata försäkringsmarknaden.</P> <P class="p347 ft2">Under slutet av <NOBR>1990-talet</NOBR> lanserade försäkringsbolaget Accept en ny arbetslöshetsförsäkring på den svenska marknaden. Försäkringen avsåg att ge arbetslöshetsersättning på månadsinkomster upp till 53 000 kronor. Under slutet av år 2000 lanserade SACO tillsammans med försäkringsbolaget SalusAnsvar (SACO Inkomstförsäkring) en arbetslöshetsförsäkring med en månadsinkomst på 40 000 kronor som maximalt försäkrat belopp.</P> <P class="p175 ft2">Kvalificeringsreglerna i dessa försäkringar är relativt strikta med 270 dagars respektive 18 månaders kvalificeringstid (innan försäkringen kan börja gälla). Även karenstiderna är relativt väl tilltagna (40 respektive 20 dagar) samtidigt som utbetalningstiden bestämts till maximalt ett år. Dessa vidtagna försiktighetsmått (och andra här inte nämnda) i utformningen av den privata arbetslöshetsförsäkringens villkor är naturligtvis ett utslag av försäkringsekonomiskt risktänkande. Arbetslöshetsförsäkringen är en svårberäknad försäkringsrisk eftersom arbetslöshetsrisken är beroende av ett flertal faktorer, som varken den försäkrade eller</P> <P class="p104 ft10">104</P> </DIV> <DIV id="page_103"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr15 td154"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td155"><SPAN class="p8 ft20">Social, avtalad och privat försäkring i Sverige under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p46 ft2">försäkringsbolaget är herre över – främst förstås den allmänna konjunkturen på arbetsmarknaden. Och återigen, även en arbetslöshetsförsäkring med frivillig individuell anslutning framtvingar från försäkringsbolagets sida vissa regler för att minska moturvalsproblemet, dvs. risken för att endast de i riskzonen för arbetslöshet ansluter sig.</P> <P class="p5 ft2">Anslutningen till arbetslöshetsförsäkringen i det ena bolaget (Accept) torde vara minimal eftersom de årliga premieintäkterna under år 1999 uppgick till endast 3,5 miljoner kronor och försäkringsersättningarna till 269 580 kronor medan driftskostnaderna motsvarade närmare 1,2 miljoner kronor. Verksamheten i det andra bolaget för arbetslöshetsförsäkring (SACO Inkomstförsäkring) startade så sent som hösten 2000 och har fram till våren 2001 drygt 5 000 försäkringstagare. Till dags dato är alltså komplementären privat arbetslöshetsförsäkring en synnerligen begränsad företeelse.</P> <P class="p32 ft2">Med tanke på det takproblem som vidhäftar den lagstadgade arbetslöshetsförsäkringen i det att allt fler inkomsttagare överskrider taket samtidigt som arbetslöshet inte endast är kännetecknande för enbart lågutbildade med lägre inkomster, är det emellertid inte osannolikt att det kan komma att framföras krav på mer omfattande kompletteringar (försäkring med högre täckningsgrad, flera försäkrade) av de lagstadgade arbetslöshetsförsäkringen. I maj/juni 2001 har Svenska Industritjänstemannaförbundet (SIF) inte endast framfört tankar på en kompletterande arbetslöshetsförsäkring utan också begärt koncession för att driva sådan verksamhet.</P> <P class="p407 ft4"><SPAN class="ft4">2.4.9</SPAN><SPAN class="ft25">Tandvårdsförsäkring</SPAN></P> <P class="p382 ft101">Allmän tandvårdsförsäkring</P> <P class="p55 ft2">Den allmänna tandvårdsförsäkringen infördes 1974. Dessförinnan tillämpades inom den privata tandvården en fri prissättning med prestationsanknutna arvoden. I folktandvården betalade patienterna enligt en taxa. Syftet med tandvårdsreformen under 1970- talet var att det skulle vara möjligt för stora delar av befolkningen att erhålla tandvård. Motsvarande motiv framfördes vid införande av folktandvården under slutet av <NOBR>1930-talet.</NOBR></P> <P class="p32 ft2">Sedan den infördes har tandvårdsförsäkringen succesivt kommit att ersätta en allt mindre del av de samlade kostnaderna. Under</P> <P class="p408 ft10">105</P> </DIV> <DIV id="page_104"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GPB357d1104x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p0 ft11">Social, avtalad och privat försäkring i Sverige under <NOBR>1990-talet</NOBR> SOU 2001:57</P> <P class="p184 ft2"><NOBR>1990-talet</NOBR> har frågan om reform av tandvårdsförsäkringen återkommande diskuterats. Inom socialdepartementet tillsattes 1992 en arbetsgrupp för översyn. En proposition med förslag till riktlinjer för ett förändrat ersättningssystem avlämnades i 1994, men propositionen avslogs av riksdagen. I beslutet ingick dock en beställning till regeringen på ett nytt förslag. Återigen drogs proposition tillbaka. I vårpropositionen (1995/96:150) redovisade regeringen sin avsikt att tandvårdsförsäkringen väsentligt skulle begränsas från och med 1998 samtidigt som regeringen skulle föreslå en reviderad åtgärdstaxa från 1996. <SPAN class="ft26">20</SPAN></P> <P class="p37 ft2">Tandvårdsförsäkringens budgetram sänktes från 1993 års nivå på 3,8 miljarder kronor till 1,9 miljarder kronor för år 1997. I den nya taxan betalade patienten hela arvodet för tandvårdsbehandlingen upp till och med 700 kronor. Därefter betalade patienten 65 procent och försäkringskassan 35 procent upp till en total arvodeskostnad på 13 500 kronor. Ovanför denna gräns betalade patienten 30 procent och försäkringen 70 procent av arvodeskostnaden. Under 1999 reformerades tandvårdsförsäkringen återigen, nu med en föreslagen budgetram på 1,3 miljarder kronor. Varje tandvårdsåtgärd subventioneras med ett fast belopp för varje åtgärd. Högkostnadsskydd infördes och även fortsättningsvis är tandvården för barn och ungdomar kostnadsfri (Riksförsäkringsverket 1999:169).</P> <P class="p409 ft101">Avtalad tandvårdsförsäkring</P> <P class="p239 ft34">Inom det avtalade försäkringsområdet finns ingen särskild tandvårdsförsäkring.</P> <P class="p343 ft101">Privat tandvårdsförsäkring</P> <P class="p58 ft2">Mot bakgrund av de förändringar som vidtagits inom den allmänna tandvårdsförsäkringen lanserade ett par svenska försäkringsbolag i mitten av <NOBR>1990-talet</NOBR> individuell tandvårdsförsäkring. Anslutningen skulle vara individuell och prövas mot den försäkrades tandstatus. Försäkringen syftade till att täcka vissa tandvårdskostnader, men också till att förmå den försäkrade att bete sig preventivt, dvs. att återkommande göra tandläkarbesök. Lanseringen av försäkringen</P> <P class="p410 ft28"><SPAN class="ft27">20 </SPAN>Ds 1997:16<SPAN class="ft103">, </SPAN>Burén & Lagercrantz 1998.</P> <P class="p304 ft10">106</P> </DIV> <DIV id="page_105"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr15 td154"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td155"><SPAN class="p8 ft20">Social, avtalad och privat försäkring i Sverige under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p114 ft2">fick en viss uppmärksamhet, men både omfattningen på anslutningen och tandvårdsförsäkringens ekonomi resulterade i att de bolag som lanserade försäkringen relativt snabbt drog sig bort från denna delmarknad.</P> <P class="p5 ft2">Tandvårdsförsäkringen speglar den privata försäkringens balansgång i fråga om försäkringsrisk och moturval. Motsvarande problematik kännetecknar för övrigt också andra försäkringsområden som sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring, om än kanske inte i lika hög grad. Det kan nämligen antas att de kunder som lockas av tandvårdsförsäkring är kunder med redan dålig tandstatus, vilket snabbt kunde resultera i försäkringsfall (skadefall). Att enbart erhålla kunder med dålig tandstatus är försäkringsekonomiskt ogynnsamt för ett försäkringsbolag. Därför fordras särskilda inträdes- eller anslutningsregler. Med allt för hårda eller restriktiva sådana inträdesregler i försäkringen (t.ex. hälsoprövning) riskerar de kunder som mest intresserar sig för försäkringen att inte medges inträde (anslutning) alls. Alltså riskerar anslutningen till försäkringen att bli begränsad.</P> <P class="p3 ft2">De kunder som å andra sidan är mer eller mindre medvetna om sin relativt goda tandstatus finner ingen lockelse i att ansluta sig till försäkringen eftersom de redan på förhand vet att behovet av försäkringen knappast är akut. De finner det privatekonomiskt mer fördelaktigt att vänta med anslutningen, vilket resulterar i att försäkringsbolaget inte i tillräcklig omfattning kan sprida de ekonomiska riskerna. Försäkringsgrenen läggs ner.</P> <P class="p32 ft2">Den privata och individuella tandvårdsförsäkringen speglar alltså den frivilliga försäkringens klassiska dilemma: Att verka som komplementär till den sociala försäkringen är försäkringsekonomiskt ogörligt, om inte försäkringsriskerna kan spridas mellan både hög- och lågrisker.</P> <P class="p411 ft4"><SPAN class="ft4">2.4.10</SPAN><SPAN class="ft105">Sjukvårdsförsäkring och övrigt</SPAN></P> <P class="p55 ft106">I denna rapport ingår inte en beskrivning av hälso- och sjukvårdens utveckling under <NOBR>1990-talet</NOBR> (om den utvecklingen, se SOU 2000:3). Utvecklingen inom hälso- och sjukvården har dock haft bäring på den privata försäkringen. Debatten om den svenska sjukvårdens kvalitet <SPAN class="ft34">och tillgänglighet har nämligen under senare år varit ihållande. Flera privata försäkringsbolag har också sedan länge försökt att bryta sig in på den marknaden genom att erbjuda sjukvårds-</SPAN></P> <P class="p412 ft10">107</P> </DIV> <DIV id="page_106"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td47"><SPAN class="p8 ft11">Social, avtalad och privat försäkring i Sverige under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr15 td10"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p184 ft2">försäkring, en försäkring som främst bör betraktas som en ”tillgänglighetsförsäkring”. Det centrala med den försäkringen är således att den försäkrade vid sjukdom snabbt och obehindrat skall erhålla undersökning och behandling. Det innebär att försäkringsbolaget har avtal med en sjukvårdsproducent. Det kanske helt avgörande inslaget i försäkringen är således, att den försäkrade slipper ställa sig i kö för behandling och vård.</P> <P class="p235 ft2">Anslutningen till försäkringen är frivillig och individuell. Omfattningen av anslutningen till försäkringen på den svenska marknaden är fortfarande begränsad – om än tillväxttakten i försäkringsbeståndet varit relativt stabil under åren. Det bör också noteras att sjukvårdsförsäkringen måhända främst efterfrågas av verkställande ledningspersonal eller andra nyckelpersoner i företag, alltså är försäkringen relaterad till anställningskontrakt.</P> <P class="p235 ft2">I Sverige lanserades sjukvårdsförsäkring under <NOBR>1980-talet.</NOBR> År 1985 fanns 2000 sådana försäkringar, 1990 ca 23 000, i mitten av <NOBR>1990-talet</NOBR> hade antalet fördubblats till 47 000 försäkringar och år 2000 hade antalet försäkringar stigit till ca 115 000 försäkringar (se Figur 1). Det är numera en handfull försäkringsbolag som marknadsför sådan försäkring.</P> <P class="p413 ft34">Nära knuten till hälso- och sjukvårdens utveckling är frågan om äldrevården och <NOBR>–omsorgen.</NOBR> Även här har den privata försäkringen visat visst intresse, se Försäkringsförbundet nedan.</P> <P class="p414 ft10">108</P> </DIV> <DIV id="page_107"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GPB357d1107x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr15 td154"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td155"><SPAN class="p8 ft20">Social, avtalad och privat försäkring i Sverige under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p415 ft2"><SPAN class="ft1">Figur 1. </SPAN>Antalet privata sjukvårdsförsäkringar <NOBR>1990–2000</NOBR></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"> <TR> <TD class="tr7 td84"><SPAN class="p165 ft32">140 000</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td96"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td211"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td84"><SPAN class="p165 ft32">120 000</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td13"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td96"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td13"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td211"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td84"><SPAN class="p165 ft32">100 000</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td96"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td211"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td84"><SPAN class="p165 ft32">80 000</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td96"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td211"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td84"><SPAN class="p165 ft32">60 000</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td96"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td211"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td84"><SPAN class="p165 ft32">40 000</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td96"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td211"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td84"><SPAN class="p165 ft32">20 000</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td96"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td211"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td84"><SPAN class="p165 ft32">0</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td96"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td211"><SPAN class="p8 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td84"><SPAN class="p10 ft32">1990</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p10 ft32">1992</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td96"><SPAN class="p10 ft32">1994</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p10 ft32">1996</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td211"><SPAN class="p10 ft32">2000</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p416 ft32"><SPAN class="ft31">Källa: </SPAN>Data direkt från Folksam och Länsförsäkringar</P> <P class="p417 ft2">Inom den sociala försäkringen har andra förmånsslag utsatts för olika förändringar dels i villkor för ersättning, men också i ersättnings- eller kompensationsnivåer. Det gäller t.ex. föräldraförsäkringen, barnbidragen, underhållsstöd, andra bidrag som bostadsbidrag och vårdbidrag. Det bör också nämnas att läkemedelsförmånen reformerats vilket resulterat i ökade kostnader för de läkemedelsbehövande.<SPAN class="ft26">21</SPAN></P> <P class="p418 ft23"><SPAN class="ft23">2.5</SPAN><SPAN class="ft24">Förändringarna och relationer mellan försäkringsområdena</SPAN></P> <P class="p13 ft4"><SPAN class="ft4">2.5.1</SPAN><SPAN class="ft45">Huvuddragen i förändringarna</SPAN></P> <P class="p63 ft2">Inom varje viktigt förmånsslag var ändringarna många under 1990- talet. Villkor ändrades efter det att skadefall inträffat (vilket i försäkringssammanhang betraktas som anmärkningsvärt), ersättningsvillkor försämrades (särskilt när det gäller sjukersättningen under periodens inledande skede och inom arbetsskadeförsäkringen), diskussionen om ersättningsgrundande inkomst (den s.k. golv- och takdiskussionen) tog fart och allt fler grupper fick</P> <P class="p419 ft28"><SPAN class="ft27">21 </SPAN>Om läkemedelskostnadernas utveckling m.m., se SOU 2000:86.</P> <P class="p405 ft10">109</P> </DIV> <DIV id="page_108"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td47"><SPAN class="p8 ft11">Social, avtalad och privat försäkring i Sverige under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr15 td10"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p184 ft2">svårt att kvalificera sig för försäkringsskydd (främst måhända på grund av att särskilt yngre fick svårigheter att komma in på arbetsmarknaden och stora flyktingkohorter tillkom). Till det kom medvetenheten om den demografiska utvecklingen som resulterade i en diskussion om de långsiktigare problemen att finansiera socialförsäkringen och andra offentliga åtaganden. Sammantaget resulterade detta i en uppfattning om att den sociala försäkringen var otydlig, osäker och instabil både vad gällde omfattning och täckningsgrad. En följd av detta kan vara att attraktionskraften i andra försäkringslösningar tilltagit som en konsekvens.</P> <P class="p175 ft2">Ändringarna inom de olika förmånsslagen skall naturligtvis sättas i samband med den statsfinansiella krisen. Med närmast skenande underskott i statsfinanserna utgjorde socialförsäkringssystemet och transfereringarna till hushållen viktiga områden för översyn. Inom särskilt tre områden har förändringarna varit betydelsefulla – ändringarna av ersättningsnivåerna inom den allmänna sjukförsäkringen under periodens inledande skede, de ändrade villkoren inom arbetsskadeförsäkringen och naturligtvis den omfattande pensionsreformen. Sjukersättningsnivåerna kom emellertid att justeras uppåt igen. Till det bör noteras att en stor del av individerna i arbete innehar kompletterande ersättning inom ramen för den avtalade försäkringen – detta gäller individer med inkomster såväl under som över 7,5 prisbasbelopp.</P> <P class="p111 ft2">Inom arbetsskadeförsäkringen har regelförändringarna under början av <NOBR>1990-talet</NOBR> resulterat i dramatiskt fallande antal godkända arbetsskador, särskilt då inom området arbetssjukdomar. Arbetsskadeförsäkringen har med avseende på arbetssjukdomar i det närmaste blivit en nullitet. Här lämnas ett uppenbart utrymme för annan försäkring när det gäller arbetssjukdomar. Likaså lämnas utrymme på ersättningsnivåsidan, inte endast när det gäller arbetsskador, utan också när det gäller sjukpenning. Dock infördes särskilda begränsningsregler i början av årtiondet, som begränsade utrymmet för avtalade tillägg. Mot slutet av årtiondet kom allt fler över de förmånsgrundande taken men dessa torde med automatik ha kompenserats av existerande avtal för dem som omfattats av dessa.</P> <P class="p197 ft2">Det tredje området med betydande förändringar är pensionssystemet. Debatten kring denna systemförändring har varit omfattande i form av kritik, dels kring själva förändringsprocessen,</P> <P class="p27 ft10">110</P> </DIV> <DIV id="page_109"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GPB357d1109x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr15 td154"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td155"><SPAN class="p8 ft20">Social, avtalad och privat försäkring i Sverige under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p380 ft2">dels till systemets faktiska utformning.<SPAN class="ft26">22 </SPAN>Emellertid bör påpekas att det nya reformerade pensionssystemet utformats med syfte på stabilitet i avgifterna, dvs. med motivet att få kontroll över systemets framtida kostnadsutveckling.<SPAN class="ft26">23 </SPAN>Inte minst av demografiska skäl är det syftet självfallet vällovligt. Till det bör noteras att reformen är ett resultat av politiska kompromisser (fempartiöverenskommelse). Inom pensionssystemet är två områden värda uppmärksamhet: Systemutformningen riskerar resultera i att kunskapen om framtida pensionsnivåer blir otillräcklig. Systemet är således genomskinligt i avseende på avgifterna, men mindre genomskinligt i avseende på förmånerna, särskilt gäller detta naturligtvis för yngre försäkrade. Det andra området värt uppmärksamhet är systemets knytning till aktiemarknaden i form av val av kapitalförvaltare och olika slag av fonder. Här bör påpekas att sådant sparande generellt sett är mycket informationskrävande, vilket också kan resultera i begränsad genomskinlighet i systemet.<SPAN class="ft26">24 </SPAN>Minskad genomskinlighet kan resultera i ökad osäkerhet om de framtida pensionsnivåerna, vilket i sin tur kan resultera i att pensionsspararna lockas till kompletterande alternativa pensionslösningar på den privata marknaden.</P> <P class="p420 ft4"><SPAN class="ft4">2.5.2</SPAN><SPAN class="ft25">Återverkningarna</SPAN></P> <P class="p106 ft2">Den fråga som nu kan ställas är om förändringarna inom den sociala försäkringen resulterat i omvälvande förändringar inom de övriga två försäkringssystemen avtalad och annan privat försäkring. Den kanske viktigaste förändringen inom avtalad försäkring är systemförändringarna i pensionssystemen i form av en fortgående förändring från förmånsbestämt till avgiftsbestämt system. Den förändringen torde i allt väsentligt vara en effekt av motsvarande förändring inom den sociala försäkringens pensionssystem.</P> <P class="p3 ft2">En avgörande effekt av de förändringarna, sammantagna, torde bli att de framtida pensionsnivåerna blir svåra att överblicka, åtminstone för den pensionssparare som har relativt lång tid kvar till pensionen. Ytterligare en viktig effekt är att informationsbehovet runt de nya pensionssystemen kommer att öka i betydande</P> <P class="p28 ft41"><SPAN class="ft37">22</SPAN><SPAN class="ft40">Se t.ex. Scherman 2000.</SPAN></P> <P class="p224 ft39"><SPAN class="ft37">23</SPAN><SPAN class="ft107">För den stabiliteten står ändringen från förmånsbestämt till avgiftsbestämt system, indexeringen under intjänandetiden och det s.k. delningstalet som med ändringar i återstående livslängder automatiskt justerar pensionsnivåerna.</SPAN></P> <P class="p357 ft28"><SPAN class="ft37">24</SPAN><SPAN class="ft64">Om information och sparande i aktier, se Rydén & Norgren, </SPAN><NOBR>DN-Debatt,</NOBR> 2001.06.07.</P> <P class="p405 ft10">111</P> </DIV> <DIV id="page_110"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td47"><SPAN class="p8 ft11">Social, avtalad och privat försäkring i Sverige under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr15 td10"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p109 ft2">utsträckning. Ett avgörande skäl för det är, att var och en har möjligheter att pensionsspara i fonder av olika slag.</P> <P class="p36 ft2">Det är dock sannolikt så, att det privata pensionssparandet knappast ökat enbart som en direkt följd av <NOBR>1990-talets</NOBR> pensionsreform. Andra faktorer som också har varit avgörande för den sparandeökningen identifierades ovan.</P> <P class="p235 ft2">Inom annan privat försäkring har förändringarna inom den sociala försäkringen resulterat i ökade aktiviteter från de privata försäkringsbolagens sida. De aktiviteterna har varit synliga på flera plan i form av att olika försäkringsbolag och Försäkringsförbundet (se nedan) lämnat förslag på alternativa trygghetslösningar, att man deltagit i den allmänpolitiska debatten (den försäkringspolitiska särskilt) och satsat på relativt omfattande marknadsföringsaktiviteter kring olika kompletterande försäkrings- och sparandeprodukter.</P> <P class="p348 ft2">Inom områdena arbetslöshetsförsäkring och tandvårdsförsäkring har marknadsframgångarna för nya produkter praktiskt taget uteblivit. Här har de privata försäkringsbolagen misslyckats. Inom sjukvårds(kostnads)försäkringens område tillväxer marknaden, men antalet försäkrade är fortfarande vid <NOBR>1990-talets</NOBR> slut relativt begränsat. Försäkringen riktas högst sannolikt främst till egenföretagargrupper. Det har inom ramen för denna rapport inte varit möjligt att undersöka om ökningen av antalet sjukvårdskostnadsförsäkringar varit ett resultat av nedskärningar inom vård och omsorg eller om tillväxten, om än begränsad, står i relation till faktiska förändringar inom sjukvården. Återigen kan möjligen antas att en inte obetydlig del av försäkringens utveckling förklaras av den privata försäkringens marknadsföring och den allmänna debatten om sjukvårdsområdet. Inom den frivilliga sjukförsäkringens område har tillväxten varit markerad, vilket med stor säkerhet är en direkt följd av förändringar inom den sociala sjukpenningförsäkringen.</P> <P class="p44 ft2">Den mest omvävlande förändringen torde ha varit en effekt av reformeringen av det allmänna pensionssystemet med införande av premiepensionen, som de privata försäkringsbolagen och andra kapitalförvaltare gavs möjligheter att hantera. Därmed kan det finnas anledning att belysa ytterligare ett par områden knutna till den försäkringsmässiga utvecklingen under <NOBR>1990-talet,</NOBR> nämligen att något beröra Försäkringsförbundets agerande och några av de alternativa trygghetsmodeller som diskuterats under <NOBR>1990-talet.</NOBR></P> <P class="p421 ft10">112</P> </DIV> <DIV id="page_111"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GPB357d1111x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr15 td154"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td155"><SPAN class="p8 ft20">Social, avtalad och privat försäkring i Sverige under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p158 ft4"><SPAN class="ft4">2.5.3</SPAN><SPAN class="ft25">Försäkringsförbundet</SPAN></P> <P class="p63 ft2">En inte obetydlig aktör för att försöka få till stånd överföringar av försäkringsrisker (och därmed överföring av avgifter/premier) från det allmänna systemet till den privata försäkringens sfär är Försäkringsförbundet, dvs. intresse- eller branschorganisationen för privata försäkringsbolag på den svenska försäkringsmarknaden. Tre försäkringsområden tycks särskilt stå i centrum för Försäkringsförbundets intresse: arbetsolycksfallsförsäkring, vårdförsäkring i olika former och överflyttat ekonomiskt ansvar i samband med trafikskada.</P> <P class="p32 ft2"><SPAN class="ft1">Arbetsolycksfallsförsäkring. </SPAN>Försäkringsförbundet förordar en uppdelning av arbetsskadeförsäkringen för att skapa en renodlad arbetsolycksfallsförsäkring att handhas av privata försäkringsgivare. Arbetsskada som leder till sjukdom skulle således inte ingå i denna försäkring. Den beräknade premie- eller avgiftsvolymen för en sådan försäkring uppskattas till mellan 7 och 8 miljarder kronor per år. De viktigaste motivet för ett sådant förslag anses vara den privata försäkringens incitament för att förebygga skador. I det sammanhanget kan antas att avgifterna/premierna kommer att sättas differentierat. När det gäller arbetsskadeförsäkring har även Skandia presenterat ett förslag till reformerad arbetsskadeförsäkring (Skandia 1994).<SPAN class="ft26">25</SPAN></P> <P class="p422 ft2"><SPAN class="ft1">Privata vårdförsäkringar. </SPAN>Försäkringsförbundet förespråkar utökning av marknaden för vårdförsäkringar av olika slag. Inriktningen skulle resultera i ökad valfrihet för kunderna och kanske framförallt snabbare vård. Man menar också att intresset för sådana lösningar kan komma att öka också hos arbetsmarknadens parter. Sannolikt antar man att vårdförsäkring kan komma att bli ett allt mer viktigt inslag i löne- och anställningsförhållandet. I Försäkringsförbundets regi har också äldreomsorgsförsäkring diskuterats (Örtendahl & Grip 2000). Motiven för en sådan försäkring skulle bygga på resonemang kring effekterna av den demografiska utvecklingen som riskerar att ekonomiskt belasta den yngre generationen särskilt hårt, den medicinska utvecklingen som kan resultera i ökade medellivslängder än de antagna och att de framtida äldres krav på kvalitet i boende, omsorg och vård kommer att vara betydligt skarpare än de krav som ställs av dagens äldre.</P> <P class="p79 ft2"><SPAN class="ft1">Utökat trafikskadeansvar. </SPAN>Vid trafikskada finansieras vissa kostnader av det allmänna, t.ex. sjukvårdskostnader. Idén är att trafiken</P> <P class="p423 ft28"><SPAN class="ft27">25 </SPAN>Skandia presenterade också förslag till pensionsreform, se Skandia 1991.</P> <P class="p405 ft10">113</P> </DIV> <DIV id="page_112"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GPB357d1112x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td47"><SPAN class="p8 ft11">Social, avtalad och privat försäkring i Sverige under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr15 td10"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p35 ft2">och trafikförsäkringsbolagen ska överta vissa av dessa kostnader efter den akuta sjukperioden, främst den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Därigenom skulle försäkringsbolagens kostnader, dvs. försäkringstagarnas kostnader, ökad från 5 till närmare 9 miljarder kronor per år. Förslaget skulle alltså minska det allmännas kostnader medan motsvarande kostnader skulle belasta försäkringsbolag och trafikanter. Från ett statsfinansiellt perspektiv skulle ett sådant förslag kunna verka lockande, men förslaget är inte oantastligt. Kostnadsökningen skulle naturligtvis inte fördelas jämnt på de trafikförsäkrade. Högrisktrafikanter, särskilt de yngre, skulle få vidkännas betydande avgiftshöjningar samtidigt som selekteringen av trafikriskerna med stor säkerhet skulle öka.</P> <P class="p37 ft2">Sammantaget kan alltså sägas att Försäkringsförbundet driver vissa specifika försäkringsfrågor för att vidga de privata försäkringsbolagens verksamhetsfält. De aktiviteterna från Försäkringsförbundets sida är naturligtvis fullt legitima och ligger rimligen inom ramen för en intresse- eller branschorganisations uppgifter. Försäkringsförbundet kan därför förväntas företräda de privata försäkringsbolagens intressen i syfte att vidga den privata försäkringens roll – oavsett vad som händer med de offentliga systemen.<SPAN class="ft26">26 </SPAN>Återigen bör noteras att mot dessa legitima branschsträvanden står en annan högst legitim samhällelig kraft, nämligen de på demokratiska grunder beslutade offentliga försäkringslösningarna. Det är i samspelet och konflikterna mellan dessa olika sfärer som utseendet på det samlade försäkringsskyddet formas.</P> <P class="p141 ft23"><SPAN class="ft23">2.6</SPAN><SPAN class="ft24">Tre alternativa trygghetsmodeller</SPAN></P> <P class="p58 ft2">Vid sidan om huvudfåran i debatten om utformningen av den framtida svenska välfärden pågår också en mer undanskymd diskussion, nämligen den om alternativa trygghetsmodeller som medborgarlön, medborgarkonto och den s.k. grundtrygghetsmodellen. Dessa tre modeller till reformering av välfärdssystemen, särskilt då transfereringarna, har olika karaktär. Medborgarlön kan betraktas som ett renodlat fördelningssystem medan medborgarkontot mera inriktas på fördelning av resurser över livscykeln. Grundtrygghetsmodellen kan (beroende hur den utformas) snarast ses som ett mellanting mellan dagens system och medborgarlön.</P> <P class="p424 ft28"><SPAN class="ft27">26 </SPAN>I det sammanhanget bör kanske också individuellt kompetenssparande nämnas, se SOU 2000:51 och SOU 2000:119.</P> <P class="p60 ft10">114</P> </DIV> <DIV id="page_113"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GPB357d1113x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr15 td154"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td155"><SPAN class="p8 ft20">Social, avtalad och privat försäkring i Sverige under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p46 ft2">Något bör nämnas om dessa modeller eftersom de – i likhet med avtalad och privat försäkring – ventilerats som alternativ till den sociala försäkringen.</P> <P class="p219 ft4"><SPAN class="ft4">2.6.1</SPAN><SPAN class="ft25">Medborgarlön</SPAN></P> <P class="p63 ft2">Den internationella debatten om medborgarlön – medborgarlön (i litet olika tappningar) kallas bl.a. <SPAN class="ft1">basic income </SPAN>(BI), <SPAN class="ft1">state bonus, social wage, guaranteed income, citizen’s wage, existence income, bürgergeld </SPAN>– har under några årtionden varit relativt omfattande, kanske främst i Holland, och har historiska rötter långt tillbaka i tiden. Det var också i Holland som debatten om medborgarlön tog fart i mitten av <NOBR>1970-talet.</NOBR> Även politiker, fackföreningsrörelse och framstående nationalekonomer som Jan Tinbergen, James Meade och Milton Friedman har visat frågan intresse.<SPAN class="ft26">27 </SPAN>Sedan 1986 anordnas till och med kongresser under temat medborgarlön. Den 8:e medborgarlönekongressen hölls i Berlin i oktober 2000.</P> <P class="p3 ft34">Här redogörs i korthet för medborgarlön såsom idén presenterats i Sverige. Och utmärkande för ett medborgarlönesystem i denna tappning kan sägas vara följande<SPAN class="ft108">28 </SPAN>:</P> <P class="p425 ft2"><SPAN class="ft2">1.</SPAN><SPAN class="ft109">Medborgarlön utges till alla vuxna medborgare (från 18 års ålder) och skall betraktas som en medborgerlig rättighet. Medborgarlönen utbetalas oavsett privata förhållanden och oberoende om man har (eller vill ha) ett fast arbete eller inte. Medborgarlönen är alltså inte en rättighet man tillskansar sig genom traditionellt lönearbete utan som medborgare. Medborgarlön är inte en förmån enligt inkomstbortfallsprincipen.</SPAN></P> <P class="p426 ft2"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft109">Medborgarlönen skall vara så stor att den är möjlig att leva på,</SPAN></P> <P class="p427 ft34">om än på en begränsad materiell nivå. Beloppet bör kunna ligga på ca 7 000 kronor skattefritt per månad eller 84 000 kronor</P> <P class="p428 ft39"><SPAN class="ft37">27</SPAN><SPAN class="ft38">Miljöpartiet i Sverige arbetar för en form av medborgarlön, som Per Garthon redan under </SPAN><NOBR>1980-talet</NOBR> propagerade för. Ett förslag om en allmän medborgarlön har därtill föreslagits av vänsterpartiets Carin Högstedt och moderaternas Bo Frank, se <NOBR>DN-debatt</NOBR> 2000.01.11. I tidningen Arbetet 2000.01.26 rubricerades en artikel av doktoranden i historia Hans Dahlkvist med orden: ”Medborgarlön – den största idén och den viktigaste reformfrågan sedan demokratins införande.” Genom medborgarlön, påpekas det, frigörs människans <NOBR>lutherans-ka</NOBR> plikt att arbeta. Åke Elmér påpekar i Arbetet den 2000.02.10 att medborgarlön började diskuteras på <NOBR>1960-talet</NOBR> i Sverige och att diskussionen då redan pågått i England sedan <NOBR>1940-talet,</NOBR> där benämnd som ”national dividend”.</P> <P class="p429 ft39"><SPAN class="ft37">28</SPAN><SPAN class="ft70">Här följs Ekstrand 1996 och 1995. En sammanställning över den svenska debatten om medborgarlön, se Jansson 2000. Intressanta inlägg om medborgarlön, se nyutkomna boken</SPAN></P> <P class="p356 ft103">Den sociala frågan; om arbete, inkomst och rättvisa. <SPAN class="ft28">Se Kildal 2001.</SPAN></P> <P class="p405 ft10">115</P> </DIV> <DIV id="page_114"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td47"><SPAN class="p8 ft11">Social, avtalad och privat försäkring i Sverige under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr15 td10"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p430 ft2">skattefritt per år. Här är det kanske alltför lätt att associera förslaget till ett mer renodlat socialbidrag; storleken på medborgarlönen blir då en parallell diskussion till socialbidraget och den s.k. socialbidragsnormen. Utgångspunkten är således ett slags grundskydd, eller grundlön, lika till alla vuxna medborgare.</P> <P class="p129 ft2">Införande av medborgarlön resulterar, anser förespråkarna, i flera positiva effekter: <SPAN class="ft1">Den första</SPAN>: Medborgarlönen ger en större personlig frihet för den enskilde, var och en kan inrätta sin tillvaro efter eget önskemål; medborgarlön ger större möjligheter för den enskilde att själv välja att arbeta eller inte. Det centrala i denna punkt är således önskan om ökad medborgerlig frihet, medborgarna kommer att kunna välja livsprojekt på ett friare sätt än idag. <SPAN class="ft1">Den andra</SPAN>: Medborgarlönen förstärker det sociala skyddsnätet, vilket innebär att en stor del av det arbete som idag utförs av den offentliga sektorn kommer att utföras som oavlönat arbete. Med medborgarlön måste vi, vare sig vi vill det eller inte, ta ett större direkt ansvar för varandra. Det centrala här tycks vara återupprättandet, eller återskapandet, av det civila samhället. <SPAN class="ft1">Den tredje</SPAN>: Medborgarlönen förhindrar social utslagning och bidrar till social integration och därmed till social fred. Ett samhälle där människor inte utesluts, påpekas det, är ett samhälle som hänger ihop. Denna effekt av medborgarlön är således en konsekvens av förstärkningen av det lokala samhället.</P> <P class="p112 ft2">Dessa punkter betraktas som centrala för idén om medborgarlön. Det avgörande är kanske att medborgarlön är en resa långt från det traditionella lönearbetet. Idén om medborgarlön bygger på att vi lagt industrialismen bakom oss och redan gått in i det postindustriella samhället. De värderingar vi förbundit med industriellt arbete betraktas inte som relevanta i framtiden. <SPAN class="ft1">Arbetssamhällets </SPAN>tid är förbi. Och förespråkare för medborgarlön uppmärksammar oss på samhällsvetare som anser att arbetslösheten mycket väl kan vara 50 procent inom en inte alltför avlägsen framtid. Medborgarlön är alltså en metod för att avdramatisera arbetslösheten – och, tydligen, en metod för att finansiera arbetslösheten (i dagens termer). Medborgarlön, likt andra modeller, kan naturligtvis utformas på olika sätt. Det vanligaste är dock att medborgarlönen utges villkorslöst, dvs. utan direkta motprestationer från medborgarnas sida, men den kan också avräknas mot inkomst, vilket alltså är ett annat slag av medborgarlön än den direkt villkorslösa.</P> <P class="p431 ft10">116</P> </DIV> <DIV id="page_115"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GPB357d1115x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr15 td154"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td155"><SPAN class="p8 ft20">Social, avtalad och privat försäkring i Sverige under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p158 ft4"><SPAN class="ft4">2.6.2</SPAN><SPAN class="ft25">Medborgarkonto</SPAN></P> <P class="p55 ft2">När medborgarlönen framstår som en ren fördelningspolitisk operation – lika grundlön till alla – framstår medborgarkontot som en betydligt mer renodlad individualisering av dagens socialförsäkringssystem. Medborgarkontots karaktärsdrag är att dagens avgifter och skatter som disponeras av staten (i t.ex. socialförsäkringssystemet) i stället för att inbetalas till statskassan skall inbetalas på ett individuellt sparkonto, som var och en individ själv därefter disponerar över. Dispositionsrätt över kontot ges vid sjukdom, läkarbesök, vid barnafödande, vid arbetslöshet osv. De medel som kvarstår på kontot vid tidpunkten för ålderspensioneringen skall nyttjas som pension. I de fall medlen på kontot inte räcker till, skall det individuella kontot kompletteras med en form av utfyllnad på viss lägsta nivå både under aktiv period och under ålderspensioneringen.<SPAN class="ft26">29</SPAN></P> <P class="p432 ft2">Det karaktäristiska för medborgarkonto kan sägas vara följande:</P> <P class="p433 ft2"><SPAN class="ft2">1.</SPAN><SPAN class="ft109">Ett medborgarkonto är för det första ett </SPAN><SPAN class="ft1">tvångssparande</SPAN>. SAF föreslår att avgiften till kontot bör ligga på 20 procent av lönen, dock högst 50 000 kronor i årlig insättning, vilket betyder ett lönetak på 250 000 kronor. Obligatoriet är centralt när det gäller kontoidén. Kontoidén skiljer sig på denna punkt inte alls från nuvarande svenska socialförsäkringssystem som också det är helt obligatoriskt. I det avseendet ökar inte medborgarnas frihetsgrad med medborgarkonto.</P> <P class="p434 ft2"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft109">Medborgarkonto är dessutom </SPAN><SPAN class="ft1">avgifts- och skatteväxling</SPAN>: I stället för avgifter (eller skatter) till ålderspensionsförsäkring, sjukförsäkringspremier och avgifter till arbetslöshetsförsäkring sätts motsvarande medel in på konto. Medborgarkonto innebär en växling <SPAN class="ft1">från </SPAN>skatter och avgifter till statskassan <SPAN class="ft1">till </SPAN>avgifter i form av tvångssparande som inbetalas på ett individuellt konto. Medborgarkontot innebär alltså en växling från <SPAN class="ft1">betalning till statskassan </SPAN>(allas konto) till <SPAN class="ft1">betalning till en individkassa </SPAN>(det egna kontot). Kontoinnehavaren skall därefter använda tillgångarna på kontot när t.ex. sjukdom, arbetslöshet och ålderdom inträffar. Medlen på kontot kan också användas för läkemedel och sjukvårdsavgifter o.dyl., eller för framtida utbildning eller kompetensutveckling – om man så vill.</P> <P class="p435 ft28"><SPAN class="ft27">29 </SPAN>Om medborgarkonto, se Fölster 1994a, 1994b och 1996. Se SAF 1998 och Skattebetalarnas förening 1997.</P> <P class="p436 ft10">117</P> </DIV> <DIV id="page_116"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GPB357d1116x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td47"><SPAN class="p8 ft11">Social, avtalad och privat försäkring i Sverige under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr15 td10"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p437 ft2"><SPAN class="ft2">3.</SPAN><SPAN class="ft110">Man kan också säga att ett medborgarkonto i allt stort liknar, eller är, </SPAN><SPAN class="ft1">ett flexibelt pensionssparande </SPAN>i den meningen att uppsamlat sparkapital, som annars skulle användas för ålderdomen, också kan användas för andra händelser i livet, t.ex. vid sjukdom och föräldraskap eller för betalning av vissa samhälleliga avgifter. Det är knappast någon dramatisk skillnad mellan medborgarkonto och ett helt vanligt, traditionellt, men flexiblare, pensionssystem.</P> <P class="p438 ft4"><SPAN class="ft4">2.6.3</SPAN><SPAN class="ft25">Grundtrygghetsmodellen</SPAN></P> <P class="p302 ft2">Modellen för grundtrygghet i transfereringssystemen bygger på en annan inriktning än medborgarkonto, och kan samtidigt till viss del sägas likna medborgarlönen. Huvudinriktningen är att försöka skapa ett ersättningssystem där var och en individ erhåller en grundersättning på sådan nivå, att den täcker det väsentligaste för varje individ att leva på. Ersättningen bör utformas lika till alla, vilket därmed vanligen innebär lägre ersättning för medel- och höginkomsttagare och vanligen något högre ersättning för dem med lägre inkomster.</P> <P class="p315 ft2">Grundtrygghetsmodellen kan i likhet med de andra alternativa trygghetsmodellerna utformas litet olika.<SPAN class="ft26">30 </SPAN>Den avgörande tanken med grundtrygghet är dock att staten eller det offentliga skall svara för ett system som värnar vissa grundersättningsnivåer. Ersättningar utöver dessa nivåer bör enligt förespråkarna lämnas till andra försäkringsområden, dvs. till marknaden.</P> <P class="p141 ft4"><SPAN class="ft4">2.6.4</SPAN><SPAN class="ft25">Trygghetsmodellernas likhet</SPAN></P> <P class="p394 ft2">De olika alternativa trygghetsmodellerna förefaller vid första påseendet relativt olika. Emellertid finns också påtagliga likheter mellan modellerna. Till det kommer att förespråkare för de alternativa modellerna väger in både inkomstrelaterade ersättningar och kontantpåfyllnadsprincipen (en form av minimiersättning) i</P> <P class="p142 ft41"><SPAN class="ft27">30 </SPAN>De politiska partier som föreslagit någon form av grundtrygghetsmodell är centerpartiet och miljöpartiet. Miljöpartiet vill låta grundtrygghetsmodellen vara en övergångslösning till medborgarlön, som man menar bör kunna införas senare. Centerpartiet tycks föreslå en grundtrygghetsmodell med obligatorisk komplettering liknande dagens socialförsäkringssystem. Andra förespråkare för någon form av grundtrygghetsmodell, se Feldt (1994) och Isaksson (1993; 1994).</P> <P class="p160 ft10">118</P> </DIV> <DIV id="page_117"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr15 td154"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td155"><SPAN class="p8 ft20">Social, avtalad och privat försäkring i Sverige under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p114 ft2">systemen. I alla tre systemen medborgarlön, medborgarkonto och grundtrygghet kan var och en medborgare komplettera sitt försäkringsskydd endera privat eller genom avtalade försäkringslösningar. Centerpartiet menar till och med att de inkomstrelaterade ersättningarna i princip skall utformas som dagens, dvs. i obligatoriska former. Även när det gäller alternativen medborgarlön och medborgarkonto ges utrymme för kompletterande försäkringslösningar. Det noterbara är dock att förespråkarna för samtliga modeller tycks anamma en grundersättningsnivå, alltså en form av miniminivå. Till det kommer att förespråkarna inte bortser från kompletterande inkomstrelaterade förmåner.</P> <P class="p3 ft2">Emellertid, vid en närmare granskning av respektive alternativ modell tycks effekten kunna bli den, att de mest riskutsatta individerna (långtidsarbetslösa och långtidssjuka) systematiskt tycks hamna på just minimiersättningsnivåer (möjligen med undantag av grundtrygghetsmodell med obligatorisk komplettering av inkomstrelaterade ersättningar).</P> <P class="p353 ft23"><SPAN class="ft23">2.7</SPAN><SPAN class="ft24">Sammanfattande slutsatser</SPAN></P> <P class="p106 ft2">Ett försök att nedteckna vissa slutsatser om <NOBR>1990-talets</NOBR> utveckling när det gäller <SPAN class="ft1">försäkring </SPAN>på välfärdsområdet måste i hög grad bli tentativa till sin karaktär. Fokus är i det följande riktat på de förändringar som skett inom den sociala försäkringen och dess effekter och påverkan på den privata försäkringens område. Det bör också uppmärksammas att företeelser inom den privata försäkringen sannolikt påverkat utformningen av delar av den sociala försäkringen under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Här iakttar vi således en ömsesidig påverkan.</P> <P class="p422 ft2"><NOBR>1990-talet</NOBR> skiljer sig från tidigare årtionden efter andra världskriget i så måtto att den privata försäkringen erövrat nya områden från den sociala försäkringen. Under tidigare årtionden gällde det omvända. Med den allmänna sjukförsäkringsreformen 1955, ATP 1960 och med kompletterande reformer under <NOBR>1970-talet</NOBR> som tandvårdsförsäkringsreformen, fångade den sociala försäkringen in tidigare viktiga områden för den privata försäkringen. På motsvarande sätt (om än inte i lika stor utsträckning) har den avtalade försäkringen genom årtiondena minskat på den privata försäkringens arbetsfält genom kompletterande <NOBR>sjukförsäkrings-,</NOBR> ålderspensions- och efterlevandeskydd (som ITP, STP och TGL).</P> <P class="p439 ft10">119</P> </DIV> <DIV id="page_118"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td47"><SPAN class="p8 ft11">Social, avtalad och privat försäkring i Sverige under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr15 td10"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p294 ft2">I flera avseenden är <NOBR>1990-talet</NOBR> således ett trendbrott. Under <NOBR>1990-talet</NOBR> har utrymme för kompletteringar av försäkring inom det privata området ökat. Så har skett inom sjukförsäkringen, ålderspensionen, efterlevandeskyddet och inom området arbetslöshet. Så har skett också inom arbetsskadeförsäkringsområdet och inom tandvårdsförsäkringens område. Även tycks försäkringsbolagens marknadsföring av privat sjukvårdsförsäkring ha ökat, samtidigt som också behovet av en äldreomsorgsförsäkring i privat regi diskuterats.</P> <P class="p215 ft2">Omfattningen av de kompletteringsbehov som uppkommit är ibland svår att uppskatta, särskilt gäller detta inom pensionsområdet. I flera fall är det också komplicerat att avgöra i vad mån en negativ socialförsäkringsreform (striktare villkor för ersättning och/eller lägre kompensationsnivåer) per automatik kompenseras inom den privata försäkringens område. Det kan antas att det individuella pensionssparandet ökat till viss del beroende på 1990- talets pensionsreform (åtminstone torde fokus på pensionsfrågan kunna ha viss betydelse), men samtidigt bör noteras att ökningen av pensionssparandet påbörjades redan under tidigt <NOBR>1980-tal.</NOBR> Andra faktorer än <NOBR>1990-talets</NOBR> pensionsreform har sannolikt varit minst lika, om inte mera, avgörande för det ökade pensionssparandet. Sådana faktorer är ökat produktutbud – fondförsäkring, IPS, och annat fondsparande. Lägg därtill den omfattande marknadsföringen av produkterna från försäkringsbolagens och den övriga finansiella sektorns sida. En annan faktor är av demografisk natur i det att allt fler individer nått sparbenägen ålder. En tredje är kvinnornas ökade intresse för pensionssparande.</P> <P class="p111 ft2">Inom andra områden har kompletteringsutrymmet varit mera påtagligt. Detta gäller kanske särskilt inom sjukpenningförsäkringens område, där den privata försäkringen haft något av en renässans under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Här har inte endast individuella försäkringslösningar ökat i volym utan också marknaden för gruppsjukförsäkring. Orsaken till det senare är att vissa fackförbund varit måna om att kompensera sina medlemmar för försämringar inom den sociala försäkringen.</P> <P class="p215 ft2">Den avtalade försäkringen har dock inte fångat in alla områden där behovet torde ha ökat under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Skälen till det är troligen främst fyra: För det första är försäkringslösningar, knutna till parterna på arbetsmarknaden, kollektivavtalsbundna. Det ligger i kollektivavtalets natur att inte allt för snabbt vidta förändringar av befintliga avtal. Förändringar av t.ex. pensionsavtalen är vanligen en</P> <P class="p45 ft10">120</P> </DIV> <DIV id="page_119"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr15 td154"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td155"><SPAN class="p8 ft20">Social, avtalad och privat försäkring i Sverige under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p46 ft2">relativt långvarig, i alla händelser en flerårig, process. Ett andra viktigt skäl, särskilt från fackföreningarnas sida, är att man inte allt för snabbt önskar kompensera en försämring inom den sociala försäkringen, eftersom en sådan åtgärd sannolikt kan komma att sätta hinder i vägen för en förbättring inom den sociala försäkringen. Detta resulterar vidare i att den privata försäkringen ges ett visst handlingsförsprång, åtminstone kortsiktigt. Ett tredje skäl är att kompletteringar inom det avtalade försäkringsområdet är ett led i förhandling mellan parterna på arbetsmarknaden. Ökade avgifter inom förhandlingsområdet tär på det direkt förhandlingsbara löneutrymmet. Och att de grupper som bär på de största riskerna, och får de högsta premierna, också är de som har de lägsta lönerna. Ett fjärde skäl är att lagstiftaren förbjudit viss komplettering av den sociala försäkringen, såsom skett när det gäller sjukförsäkringen.</P> <P class="p422 ft2">Här bör dock påpekas att de senare årens förändringar inom avtalspensionsområdet – <NOBR>SAF-LO-området</NOBR> och inom kommuner och landsting – till dels kan ses som direkta kompletteringar av den allmänna pensionen. Nyligen har parterna inom kommuner och landsting kommit överens om en avsättning på 4 procent av lönen för framtida pension, vilket, jämfört med premiepensionens 2,5 procent, bör betraktas som ett inte obetydligt komplement och dessutom en betydande del av förhandlingsutrymmet.</P> <P class="p5 ft2">Inom pensionsområdet kan vi därutöver iaktta en viss följsamhet i produkt- och systemutformningen. Tendensen är en övergång från förmånsbestämda system till avgiftsbestämda. Därtill fonderas avgifterna med valfrihet för pensionsspararen att inte endast välja pensionsförvaltare utan också sparinriktning. Utformningen av det allmänna systemets premiepension har alltså fått sin parallell inom det avtalade försäkringsområdet. Den modellen (med rätt för den försäkrade att välja kapitalförvaltare/försäkringsbolag) skapades dock först inom det avtalade området, nämligen inom ITP- systemet under slutet av <NOBR>1980-talet</NOBR> (ITPK). Andra influenser eller påverkan är skönjbara. Genom införande av fondförsäkring under början av <NOBR>1990-talet</NOBR> har den formen för pensionssparande också kunnat nyttjas inte endast inom den sociala försäkringen utan också inom det avtalade försäkringsområdet.</P> <P class="p79 ft2">En nyhet under <NOBR>1990-talet</NOBR> är att den privata försäkringen givits möjligheter att handha delar av den sociala försäkringen. Så har skett inom det allmänna pensionssystemets premiepension där försäkringsbolag och andra kapitalförvaltare efter pensions-</P> <P class="p440 ft10">121</P> </DIV> <DIV id="page_120"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td47"><SPAN class="p8 ft11">Social, avtalad och privat försäkring i Sverige under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr15 td10"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p109 ft2">spararnas val sköter placeringarna. Det torde vidare stå klart att de privata försäkringsbolagen strävar efter att ta över eller komplettera den sociala försäkringen och att den privata försäkringsbranschen i vissa fall driver frågor i den riktningen. Skandia presenterade i början av <NOBR>1990-talet</NOBR> ett (fullfonderat) pensionsförslag, som inte var alldeles olikt den kommande allmänna pensionsreformen. Även inom andra områden lämnas förslag på nya eller nygamla lösningar</P> <P class="p441 ft2">– t.ex. om kompetenssparande, ett förslag som utretts av statlig utredning och som för närvarande är föremål för remissbehandling (hearing). Det kan antas att förslaget snart kan komma att ligga på lagstiftarens bord. Även har från branschens sida diskuterats en äldreomsorgsförsäkring. I andra sammanhang driver branschorganisationen Försäkringsförbundet frågor om privatisering av vissa försäkringsområden, som arbetsolycksfallsförsäkring, utökat trafikskadeansvar och ökning av antalet vårdförsäkringar. Kampen är klassisk och kan sägas gälla de olika försäkringssfärernas rättmätiga arbetsfält.</P> <P class="p359 ft2">Genom förändringar inom den sociala försäkringen har alltså utrymmet för avtals- och privat försäkring ökats. I viss utsträckning har dessa försäkringsområden övertagit detta utrymme, dock inte för alla och inte på alla områden.</P> <P class="p235 ft2">Rena misslyckanden och tillkortakommanden från den privata försäkringens sida kan också noteras. Det gäller lanseringen av tandvårdsförsäkringen som snart befanns vara synnerligen bristfällig. Produkten speglade på ett tydligt sätt den privata försäkringens avgörande balansgång, nämligen den mellan hög- och lågriskkunder. Inom arbetslöshetsförsäkringens område har de privata försäkringsbolagen varit återhållsamma. De två bolag som intresserat sig för området har hittills varit måttligt lyckosamma på marknaden. Inom arbetsskadeförsäkringens område vill man uttalat (åtminstone från Försäkringsförbundets sida) överta en arbetsolycksfallsförsäkring, men är knappast alls intresserad av att försäkra arbetssjukdomar.</P> <P class="p37 ft2">Inom sjukvårdsförsäkringens område har de svenska försäkringsbolagen nu efter 15 års verksamhet ett försäkringsbestånd på ca 120 000 försäkringar. Tillväxttakten har ökat under senare år, vilket rimligen förklaras av debatten om sjukvården – främst köerna, men också av att den privata sjukvårdsförsäkringen (som i allt väsentligt kan ses som en ”tillgänglighetsförsäkring”) allt mer torde ses som en anställningsförmån för företagsledningar</P> <P class="p442 ft10">122</P> </DIV> <DIV id="page_121"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr15 td154"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td155"><SPAN class="p8 ft20">Social, avtalad och privat försäkring i Sverige under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p114 ft2">och nyckelpersoner i företag. En privat sjukvårdsförsäkring på bredden saknas dock.</P> <P class="p123 ft2">Den privata sjuk(penning)försäkringen har expanderat under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Den allmänna sjukförsäkringens utformning har i allt väsentligt skapat det utrymmet. Det gäller både kompensationsnivån och framförallt det s.k. takproblematiken. Allt fler har sjukförsäkrat sig individuellt eller i gruppsjukförsäkring. Inom detta försäkringsområde bör noteras att även den privata sjuk(penning)försäkringen har belastats till den grad att kraftiga avgiftshöjningar aviserats.</P> <P class="p137 ft2">Efterlevandeskyddet i den allmänna efterlevandepensionen har försämrats vilket objektivt skapat ökat utrymme för ren dödsfallsförsäkring. Om så har skett har inte varit möjligt att uttala sig om eftersom data kring dödsfallsförsäkringar är svårtillgängliga av det skälet att de ofta kombineras med andra försäkringsprodukter. Däremot bör nämnas att ålderspensionerna i avtalad försäkring ofta kombineras med både ett extra familjeskydd och ett s.k. återbetalningsskydd, vilket tyder på att effekterna av försämringarna naturligtvis uppmärksammats också inom den avtalade försäkringsområdet.</P> <P class="p32 ft2"><NOBR>1990-talets</NOBR> relativt omfattande ändringar inom den sociala försäkringen kan givetvis få konsekvenser också på socialförsäkringssystemet självt. Det myckna ändrandet riskerar att underminera systemets trovärdighet. Om allt för stort utrymme för kompletteringar av systemet lämnas till den privata försäkringen finns risk att den sociala försäkringens legitimitet ytterligare undermineras. Det bör också nämnas att den sociala försäkringens bristande genomskinlighet har kritiserats. Delar av lagstiftningen betraktas som en av de mest komplicerade inom svenskt rättsväsende. Samtidigt bör observeras att praktiskt taget samtliga förmånsslag, som fanns år 1990, också finns kvar vid utgången av årtiondet.</P> <P class="p33 ft2">Volymen inom socialförsäkringen är fortfarande betydande – för år 2001 prognosticeras utgifter på 360 miljarder kronor <NOBR>(a-kassan</NOBR> undantagen). Det är alltså fortfarande så att den sociala försäkringen är dominerande när det gäller trygghet mätt i utbetalningar</P> <P class="p443 ft2">– den statsfinansiella krisen under <NOBR>1990-talet</NOBR> till trots. Den sociala försäkringen står alltså i det avseendet förvånande intakt.</P> <P class="p47 ft34">Till vissa delar har den avtalade försäkringen följt den sociala i avseende på utgifter – så märks t.ex. inom avtalsgruppsjukförsäkringen, vars kostnader ökat och inom arbetsskade-</P> <P class="p444 ft10">123</P> </DIV> <DIV id="page_122"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td47"><SPAN class="p8 ft11">Social, avtalad och privat försäkring i Sverige under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr15 td10"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p35 ft2">försäkringen, vars kostnader har minskat. Den privata försäkringen har fått ökat handlingsutrymme under <NOBR>1990-talet.</NOBR> De privata sjukpenningförsäkringarna har ökat, detsamma gäller pensionssparandet och framryckningar har gjorts inom flera andra förmånsslag som inom arbetslöshetsförsäkringen, tandvårdsförsäkringen och inom sjukvårdskostnadsförsäkringen – dock inte alltid med lyckade resultat.</P> <P class="p445 ft10">124</P> </DIV> <DIV id="page_123"> <P class="p0 ft11">SOU 2001:57 Social, avtalad och privat försäkring i Sverige under <NOBR>1990-talet</NOBR></P> <P class="p252 ft23">Referenser</P> <P class="p446 ft2">Berg, L. 2000. <SPAN class="ft1">Sparandets guldålder. </SPAN>Stockholm: Merita Nordbanken.</P> <P class="p255 ft2">Berg, L. 2001. <SPAN class="ft1">I slott och koja. </SPAN>De svenska hushållens förmögenhetsfördelning. Stockholm: Nordbanken.</P> <P class="p275 ft34">Burén <NOBR>P-O.</NOBR> & R. Lagercrantz. (red.) 1998. <SPAN class="ft49">Tandhälsan. Samhällsekonomin och det personliga ansvaret. </SPAN>Stockholm: Norstedts.</P> <P class="p255 ft1"><SPAN class="ft2">Ds 1989:35. </SPAN>Livförsäkringar med fondanknytning. <SPAN class="ft2">Förslag från Bank- och försäkringsrörelsegruppen. Finansdepartementet. Stockholm: Allmänna förlaget.</SPAN></P> <P class="p256 ft2">Ds 1992:49. <SPAN class="ft1">Karensdagar vid sjukersättning. </SPAN>Stockholm: Allmänna förlaget.</P> <P class="p255 ft1"><SPAN class="ft2">Ds 1992:89. </SPAN>Ett reformerat pensionssystem: bakgrund, principer och skiss. <SPAN class="ft2">Stockholm: Allmänna förlaget.</SPAN></P> <P class="p275 ft49"><SPAN class="ft34">Ds 1994:81. </SPAN>En social försäkring. Rapport till expertgruppen för studier i offentlig ekonomi – ESO. <SPAN class="ft34">Stockholm: Fritzes.</SPAN></P> <P class="p255 ft1"><SPAN class="ft2">Ds 1994:91. </SPAN>Rätten till förtidspension och sjukpenning. <SPAN class="ft2">Stockholm: Fritzes.</SPAN></P> <P class="p256 ft1"><SPAN class="ft2">Ds 1997:16. </SPAN>Tandvårdsförsäkring i omvandling. Tandhälsan, samhällsekonomin och det personliga ansvaret. <SPAN class="ft2">Stockholm: Fritzes.</SPAN></P> <P class="p275 ft1"><SPAN class="ft2">Ds 1999:58. </SPAN>Kontrakt för arbete: rättvisa och tydliga regler i arbetslöshetsförsäkringen. <SPAN class="ft2">Stockholm: Fritzes.</SPAN></P> <P class="p447 ft1"><SPAN class="ft2">Ekstrand, L. 1995. </SPAN>Den befriade tiden; om arbete och medborgarlön.</P> <P class="p254 ft2">Göteborg: Bokförlaget Korpen.</P> <P class="p448 ft2">Ekstrand, L. 1996. <SPAN class="ft1">Arbetets död och medborgarlön. </SPAN>En essä om det goda livet. Göteborg: Bokförlaget Korpen.</P> <P class="p0 ft1"><NOBR><SPAN class="ft2">Esping-Andersen,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft2"> G. 1990. </SPAN>The Three Worlds of Welfare Capitalism.</P> <P class="p254 ft2">Cambridge: Polity Press.</P> <P class="p449 ft34">Expressen den 5/12 1999, Intervju med försäkringsdirektör. Feldt, <NOBR>K-O.</NOBR> 1994. <SPAN class="ft49">Rädda välfärdsstaten. </SPAN>Stockholm: Norstedts.</P> <P class="p255 ft2">Forsell, Å., M. Medelberg & <NOBR>A-C.</NOBR> Ståhlberg. 2000. ”Olika transfereringssystem men lika inkomster. De äldres ekonomiska situation i ett internationellt perspektiv”, <SPAN class="ft1">Ekonomisk Debatt 28</SPAN>, (2), <NOBR>143–158.</NOBR></P> <P class="p255 ft1"><SPAN class="ft2">Fölster, S. 1994a. </SPAN>Verkliga och skenbara socialförsäkringsreformer i Sveriges framtida socialförsäkringssystem. <SPAN class="ft2">Stockholm: City University Press.</SPAN></P> <P class="p258 ft34">Fölster, S. 1994b. ”Socialförsäkring genom medborgarkonto: Vilka är argumenten?”, <SPAN class="ft49">Ekonomisk Debatt </SPAN>1994:4.</P> <P class="p450 ft10">125</P> </DIV> <DIV id="page_124"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td47"><SPAN class="p8 ft11">Social, avtalad och privat försäkring i Sverige under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr15 td10"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p260 ft2">Fölster, S. 1996. ”Social insurance based on personal savings accounts: A possible reform strategy for overburdened welfare states?” Stockholm: The Industrial Institute for Economic and Social Research.</P> <P class="p451 ft1"><SPAN class="ft2">Grip, G. 1991. </SPAN>Den försäkringsbehövande allmänhetens förtroende. Sju uppsatser om svensk försäkring. <SPAN class="ft2">Stockholm: Assurans förlag.</SPAN></P> <P class="p262 ft1"><SPAN class="ft2">Grip, G. 1991. </SPAN>Fondförsäkringsfrågan. Om livförsäkringar med anknytning till värdepappersfonder. <SPAN class="ft2">Stockholm: Assurans förlag.</SPAN></P> <P class="p262 ft1"><SPAN class="ft2">Grip, G. 1996. </SPAN>Reform eller systemskifte; ett inlägg i socialförsäkringsdebatten. <SPAN class="ft2">Stockholm: Folksam och Försäkringskasseförbundet.</SPAN></P> <P class="p368 ft34">Grip, G. 199X. Opublicerad Promemoria. Folksam. Stockholm. Isaksson, A. 1992. <SPAN class="ft49">När pengarna är slut. </SPAN>Stockholm: Brombergs</P> <P class="p452 ft2">förlag.</P> <P class="p261 ft1"><SPAN class="ft2">Isaksson, A. 1994. </SPAN>Alltid mer, aldrig nog. Om medborgaren, staten och välfärden. <SPAN class="ft2">Stockholm: T. Fischer & Co.</SPAN></P> <P class="p263 ft1"><SPAN class="ft2">Jansson, P. 2000. </SPAN>Basic Income and the Swedish Welfare State. <SPAN class="ft2">Lund: Statsvetenskapliga institutionen, Lunds universitet.</SPAN></P> <P class="p368 ft2">Kangas, O. & J. Palme 1996. ”The Development of Occupational Pensions in Finland and Sweden. Class Politics and Institutional Feedbacks”, i M. Shaleu (red.), <SPAN class="ft1">The Privatization of Social Policy.</SPAN></P> <P class="p266 ft2">London: MacMillan.</P> <P class="p279 ft1"><SPAN class="ft2">Kildal, N. (red.) 2001 </SPAN>Den sociala frågan; om arbete, inkomst och rättvisa. <SPAN class="ft2">Göteborg: Daidalos.</SPAN></P> <P class="p262 ft1"><SPAN class="ft2">Lindberg, I. 1999. </SPAN>Välfärdens idéer, Globaliseringen, elitismen och välfärdsstatens framtid. <SPAN class="ft2">Stockholm: Atlas.</SPAN></P> <P class="p261 ft2">Lindgren, H., J. Wallander & G. Sjöberg, 1994. <SPAN class="ft1">Bankkrisen. Rapporter utgivna av bankkriskommittén. </SPAN>Finansdepartementet. Stockholm: Fritzes.</P> <P class="p279 ft2">Palme, J. 2000. ”Socialförsäkringar och kontanta familjestöd” i Å. Bergmark, (red.) <SPAN class="ft1">Välfärd och försörjning. </SPAN>SOU 2000:40. Antologi från Kommittén Välfärdsbokslut. Stockholm: Fritzes.</P> <P class="p279 ft49"><SPAN class="ft34">Riksförsäkringsverket, 1993. </SPAN>En ny socialförsäkring. Rapport till Ekonomikommissionen. <SPAN class="ft34">Stockholm: Riksförsäkringsverket.</SPAN></P> <P class="p262 ft2">Riksförsäkringsverket, 1999. <SPAN class="ft1">Socialförsäkringsboken 1999: </SPAN>socialförsäkringens idé. Stockholm: Riksförsäkringsverket.</P> <P class="p266 ft2">Riksförsäkringsverket, 2000. <SPAN class="ft1">Socialförsäkringsboken 2000</SPAN>: Efter 55</P> <P class="p453 ft2">– välfärd, arbete och fritid. Stockholm: Riksförsäkringsverket. Riksförsäkringsverket 2000b. ”Förändringar i regelsystemen under</P> <P class="p264 ft2">de senaste 30 åren”, <SPAN class="ft111">www.rfv.se</SPAN></P> <P class="p406 ft10">126</P> </DIV> <DIV id="page_125"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr15 td154"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td155"><SPAN class="p8 ft20">Social, avtalad och privat försäkring i Sverige under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p273 ft2">Riksförsäkringsverket 2001. ”Yttrande över slutbetänkandet Sjukfrånvaro och sjukskrivning – fakta och förslag (SOU 2000:21)” /dnr 1131/01/.</P> <P class="p255 ft2">Rydén, B. & C. Norgren, 2001. ”Naiva kunder dumpingplats för aktier” DNdebatt <NOBR>2001-06-07.</NOBR></P> <P class="p275 ft49"><SPAN class="ft34">SAF, 1998. </SPAN>Proportionell skatt med trygghetskonton – för enkelhet och ökad valfrihet. <SPAN class="ft34">Stockholm: SAF.</SPAN></P> <P class="p255 ft1"><SPAN class="ft2">Scherman, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft2">K-G.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft2"> 2000. </SPAN>Den nya pensionen. En reform med stora problem. <SPAN class="ft2">Sveriges Pensionärsförbund. Stockholm: SPF förlag.</SPAN></P> <P class="p0 ft2">Skandia, 1991. <SPAN class="ft1">ATP i nytt ljus. </SPAN>Stockholm: Skandia.</P> <P class="p454 ft1"><SPAN class="ft2">Skandia, 1994</SPAN>. Arbetsskadeförsäkring i nytt ljus. <SPAN class="ft2">Stockholm: Skandia. Skattebetalarnas förening, 1997. </SPAN>Liberala välfärdskonton; modell för</P> <P class="p455 ft2"><SPAN class="ft1">framtidens samhälle. </SPAN>Stockholm: Skattebetalarnas förening. SOU 1990:76. <SPAN class="ft1">Allmän pension. </SPAN>Huvudbetänkande från Pensions-</P> <P class="p456 ft2">beredningen. Stockholm: Fritzes.</P> <P class="p275 ft2">SOU 1992:39. <SPAN class="ft1">Begreppet arbetsskada. </SPAN>Delbetänkande från Arbetsskadeförsäkringsutredningen. Stockholm: Fritzes.</P> <P class="p255 ft34">SOU 1994:22. <SPAN class="ft49">Reformerat pensionssystem. </SPAN>Betänkande från Pensionsarbetsgruppen. Stockholm: Fritzes.</P> <P class="p0 ft1"><SPAN class="ft2">SOU 1994:148. </SPAN>Förtidspension – en arbetsmarknadspolitisk ventil?</P> <P class="p457 ft2">Rapport från Sjuk- och arbetsskadeberedningen och Arbetsmarknadspolitiska kommittén. Stockholm: Fritzes.</P> <P class="p256 ft2">SOU 2000:38. <SPAN class="ft1">Välfärd, vård och omsorg, </SPAN>Szebehely, M. (red.), Antologi från Kommittén Välfärdsbokslut. Stockholm: Fritzes.</P> <P class="p275 ft2">SOU 2000:40. <SPAN class="ft1">Välfärd och försörjning, </SPAN>Bergmark, Å. (red.), Antologi från Kommittén Välfärdsbokslut. Stockholm: Fritzes.</P> <P class="p255 ft1"><SPAN class="ft2">SOU 2000:51</SPAN>. Individuellt kompetenssparande. IKS – en stimulans för det livslånga lärandet. <SPAN class="ft2">Delbetänkande från Utredningen om individuellt kompetenssparande. Stockholm: Fritzes.</SPAN></P> <P class="p1 ft1"><SPAN class="ft2">SOU 2000:72. </SPAN>Sjukförsäkringen: basfakta och utvecklingsmöjligheter.</P> <P class="p457 ft2">Delbetänkande från Sjukförsäkringsutredningen. Stockholm: Fritzes.</P> <P class="p458 ft34">SOU 2000:86. <SPAN class="ft49">Den nya läkemedelsförmånen. </SPAN>Slutbetänkande från Utredningen om läkemedelsförmånen. Stockholm: Fritzes.</P> <P class="p0 ft1"><SPAN class="ft2">SOU 2000:91. </SPAN>Hälsa på lika villkor - nationella mål för folkhälsan.</P> <P class="p457 ft2">Slutbetänkande från Nationella folkhälsokommittén. Stockholm: Fritzes.</P> <P class="p0 ft1"><SPAN class="ft2">SOU 2000:119. </SPAN>Individuellt kompetenssparande – med start år 2002.</P> <P class="p427 ft34">Slutbetänkande från Utredningen om individuellt kompetenssparande. Stockholm: Fritzes.</P> <P class="p459 ft10">127</P> </DIV> <DIV id="page_126"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td47"><SPAN class="p8 ft11">Social, avtalad och privat försäkring i Sverige under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr15 td10"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p304 ft1"><SPAN class="ft2">SOU 2000:121. </SPAN>Sjukfrånvaro och sjukskrivning: fakta och förslag.</P> <P class="p268 ft2">Betänkande från Sjukförsäkringsutredningen. Stockholm: Fritzes.</P> <P class="p269 ft2">SOU 2001:52. <SPAN class="ft1">Välfärdstjänster i omvandling, </SPAN>Szebehely, M. (red.), Antologi från Kommittén Välfärdsbokslut. Stockholm: Fritzes.</P> <P class="p460 ft1"><SPAN class="ft2">Sund, B. & K. Åmark, 1990. </SPAN>Makt och arbetsskador under <NOBR>1900-talet.</NOBR></P> <P class="p452 ft2">Stockholm: Carlssons.</P> <P class="p266 ft2">Svensk Försäkrings Årsbok (SFÅ). <NOBR>1991–2001.</NOBR></P> <P class="p263 ft49"><SPAN class="ft34">Örtendahl, C. & G. Grip, 2000. </SPAN>Lovar och försäkrar<SPAN class="ft34">. </SPAN>De äldres välfärd i en balanserad samhällsekonomi. <SPAN class="ft34">Stockholm: Sveriges Försäkringsförbund.</SPAN></P> <P class="p461 ft10">128</P> </DIV> <DIV id="page_127"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr15 td154"><SPAN class="p8 ft11">SOU 2001:57</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td155"><SPAN class="p8 ft20">Social, avtalad och privat försäkring i Sverige under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p252 ft23">Appendix</P> <P class="p354 ft4">Förkortningar</P> <P class="p462 ft34">AFA AFA Arbetsmarknadens Försäkringsaktieboloag AGB Avgångsbidragsförsäkring</P> <P class="p0 ft2">AGS Avtalsgruppsjukförsäkring</P> <P class="p463 ft2"><NOBR>AGS-KL</NOBR> Avtalsgruppsjukförsäkring för kommuner och landsting ATP Allmän tilläggspension</P> <P class="p464 ft2">IKS Individuellt kompetenssparande IPS Individuellt pensionssparande</P> <P class="p0 ft2">ITP Industrins och handelns tilläggspension för tjänstemän</P> <P class="p465 ft2"><NOBR>ITP-K</NOBR> Industrins och handelns tilläggspension för tjänstemän – Komplettering</P> <P class="p0 ft2">KL Kommuner och Landsting</P> <P class="p0 ft2">PFA 98 Pensions- och föräsäkringsavtal <NOBR>–98</NOBR></P> <P class="p466 ft34"><NOBR>PA-KL</NOBR> Pensionsavtal för kommun- och landstingsanställda PA 91 Pensionsavtal för statsanställda</P> <P class="p467 ft2">PSA Avtal om ersättning vid personskada för statligt anställda PTK Privattjänstemannakartellen</P> <P class="p0 ft2">RFV Riksförsäkringsverket</P> <P class="p468 ft2">SAF Svenska Arbetsgivareföreningen SGI Sjukpenninggrundande inkomst SPV Statens pensionsverk</P> <P class="p447 ft2">STP Särskild tilläggspension</P> <P class="p447 ft2">TFA Trygghetsförsäkring vid arbetsskada</P> <P class="p469 ft2"><NOBR>TFA-KL</NOBR> Trygghetsförsäkring vid arbetsskada för kommuner och landsting</P> <P class="p447 ft2">TGL Tjänstegrupplivförsäkring</P> <P class="p465 ft2"><NOBR>TGL-KL</NOBR> Tjänstegrupplivförsäkring för kommun- och landstingsanställda</P> <P class="p470 ft10">129</P> </DIV> </div><style> TD,TD.p2h { zzzfont-size:90%; zzzmargin-right:2px; zzzoverflow:visable; zzzword-wrap: break-word; } P { zdisplay:block; } .divbreak { clear:both; display:block; zwidth: 100%; zheight: 1px; zword-wrap: break-word; } .xecp { display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .ec { border-style:solid; border-width:1px; display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .TOPS { overflow:visable; margin:2px; width:690px !important; } </style> GPB357d1 SOU_2001__57_d1.pdf 619350 pdf Välfärdens finansiering och fördelning - del 1 https://data.riksdagen.se/fil/ADBA5B06-69A1-4266-BDB3-35B4C4762A56 GPB357d2 SOU_2001__57_d2.pdf 600994 pdf Välfärdens finansiering och fördelning - del 2 https://data.riksdagen.se/fil/D1E75A6F-82C4-4B56-9C1C-BD73FECD6FF5 GPB357d3 SOU_2001__57_d3.pdf 715346 pdf Välfärdens finansiering och fördelning - del 3 https://data.riksdagen.se/fil/3A6E1A2A-301A-4DE9-8E1B-592851DA2527