2422065GPB34d120014sousouStatens offentliga utredningar 2001:4Statens offentliga utredningarStatens offentliga utredningard1402001-01-15 00:00:002024-08-12 16:22:002001-01-15 00:00:00Kemikalieinspektionen - del 1hämtadhtml-echttps://data.riksdagen.se/dokument/GPB34d1/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GPB34d1https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GPB34d1
<div style="margin:3px;">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 89px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_19 #dimg1z{position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:438px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_19 #dimg1 #img1 {width:438px;height:1px;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_20 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_20 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_20 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_20 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_20 #id_3 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_20 #dimg1z{position:absolute;top:412px;left:63px;z-index:-1;width:225px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_20 #dimg1 #img1 {width:225px;height:1px;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_21 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:438px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_21 #dimg1 #img1 {width:438px;height:1px;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_22 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_2 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_23 #dimg1z{position:absolute;top:223px;left:63px;z-index:-1;width:443px;height:521px;}
#page_23 #dimg1 #img1 {width:443px;height:521px;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_24 #dimg1z{position:absolute;top:676px;left:63px;z-index:-1;width:443px;height:36px;}
#page_24 #dimg1 #img1 {width:443px;height:36px;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_25 #dimg1z{position:absolute;top:136px;left:63px;z-index:-1;width:443px;height:572px;}
#page_25 #dimg1 #img1 {width:443px;height:572px;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_26 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_2 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_27 #dimg1z{position:absolute;top:68px;left:63px;z-index:-1;width:443px;height:72px;}
#page_27 #dimg1 #img1 {width:443px;height:72px;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_28 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_28 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_29 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:438px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_29 #dimg1 #img1 {width:438px;height:1px;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_30 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:438px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_30 #dimg1 #img1 {width:438px;height:1px;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_32 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_2 {border:none;z:b;margin:23px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_32 #dimg1z{position:absolute;top:84px;left:63px;z-index:-1;width:268px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_32 #dimg1 #img1 {width:268px;height:1px;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_52 #dimg1z{position:absolute;top:343px;left:0px;z-index:-1;width:432px;height:315px;}
#page_52 #dimg1 #img1 {width:432px;height:315px;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_57 #dimg1z{position:absolute;top:666px;left:42px;z-index:-1;width:432px;height:57px;}
#page_57 #dimg1 #img1 {width:432px;height:57px;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_61 #dimg1z{position:absolute;top:390px;left:42px;z-index:-1;width:432px;height:56px;}
#page_61 #dimg1 #img1 {width:432px;height:56px;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_64 #dimg1z{position:absolute;top:99px;left:0px;z-index:-1;width:432px;height:108px;}
#page_64 #dimg1 #img1 {width:432px;height:108px;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_68 #dimg1z{position:absolute;top:506px;left:0px;z-index:-1;width:432px;height:142px;}
#page_68 #dimg1 #img1 {width:432px;height:142px;}
#page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_71 #dimg1z{position:absolute;top:96px;left:42px;z-index:-1;width:432px;height:91px;}
#page_71 #dimg1 #img1 {width:432px;height:91px;}
#page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_72 #dimg1z{position:absolute;top:224px;left:0px;z-index:-1;width:432px;height:91px;}
#page_72 #dimg1 #img1 {width:432px;height:91px;}
#page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_76 #dimg1z{position:absolute;top:476px;left:0px;z-index:-1;width:432px;height:264px;}
#page_76 #dimg1 #img1 {width:432px;height:264px;}
#page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_80 #dimg1z{position:absolute;top:79px;left:0px;z-index:-1;width:432px;height:392px;}
#page_80 #dimg1 #img1 {width:432px;height:392px;}
#page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_83 #dimg1z{position:absolute;top:252px;left:42px;z-index:-1;width:432px;height:487px;}
#page_83 #dimg1 #img1 {width:432px;height:487px;}
#page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_84 #dimg1z{position:absolute;top:32px;left:0px;z-index:-1;width:432px;height:53px;}
#page_84 #dimg1 #img1 {width:432px;height:53px;}
#page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_85 #dimg1z{position:absolute;top:148px;left:42px;z-index:-1;width:432px;height:194px;}
#page_85 #dimg1 #img1 {width:432px;height:194px;}
#page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_88 #dimg1z{position:absolute;top:256px;left:0px;z-index:-1;width:432px;height:368px;}
#page_88 #dimg1 #img1 {width:432px;height:368px;}
#page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_91 #dimg1z{position:absolute;top:148px;left:42px;z-index:-1;width:432px;height:505px;}
#page_91 #dimg1 #img1 {width:432px;height:505px;}
#page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_95 #dimg1z{position:absolute;top:79px;left:336px;z-index:-1;width:432px;height:90px;}
#page_95 #dimg1 #img1 {width:432px;height:90px;}
#page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_97 #dimg1z{position:absolute;top:406px;left:336px;z-index:-1;width:432px;height:305px;}
#page_97 #dimg1 #img1 {width:432px;height:305px;}
#page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_103 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_104 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_105 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_106 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_107 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_108 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_109 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_110 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_111 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_112 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_113 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_114 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_115 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_116 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_116 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_116 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_117 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_118 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_119 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_120 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_121 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_122 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_123 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_124 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_125 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_125 #dimg1z{position:absolute;top:182px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:556px;}
#page_125 #dimg1 #img1 {width:413px;height:556px;}
#page_126 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_126 #dimg1z{position:absolute;top:32px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:89px;}
#page_126 #dimg1 #img1 {width:413px;height:89px;}
#page_127 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_127 #dimg1z{position:absolute;top:449px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:295px;}
#page_127 #dimg1 #img1 {width:416px;height:295px;}
#page_128 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_129 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_130 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_130 #dimg1z{position:absolute;top:476px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:229px;}
#page_130 #dimg1 #img1 {width:413px;height:229px;}
#page_131 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_132 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_133 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_133 #dimg1z{position:absolute;top:148px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:488px;}
#page_133 #dimg1 #img1 {width:413px;height:488px;}
#page_134 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_135 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_136 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_136 #dimg1z{position:absolute;top:355px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:229px;}
#page_136 #dimg1 #img1 {width:413px;height:229px;}
#page_137 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_137 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_137 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_138 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_139 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_139 #dimg1z{position:absolute;top:61px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:402px;}
#page_139 #dimg1 #img1 {width:413px;height:402px;}
#page_140 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_141 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_142 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_143 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_143 #dimg1z{position:absolute;top:61px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:160px;}
#page_143 #dimg1 #img1 {width:413px;height:160px;}
#page_144 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_145 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_146 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_147 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_148 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_149 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_150 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_151 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_152 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_153 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_153 #dimg1z{position:absolute;top:79px;left:42px;z-index:-1;width:432px;height:496px;}
#page_153 #dimg1 #img1 {width:432px;height:496px;}
#page_154 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_155 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_156 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_157 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_158 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_158 #dimg1z{position:absolute;top:79px;left:0px;z-index:-1;width:432px;height:201px;}
#page_158 #dimg1 #img1 {width:432px;height:201px;}
#page_159 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_160 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_160 #dimg1z{position:absolute;top:217px;left:0px;z-index:-1;width:432px;height:493px;}
#page_160 #dimg1 #img1 {width:432px;height:493px;}
#page_161 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_161 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:42px;z-index:-1;width:432px;height:234px;}
#page_161 #dimg1 #img1 {width:432px;height:234px;}
#page_162 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_163 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_164 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_165 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_166 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_167 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_168 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_169 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_170 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_171 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_172 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_173 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_174 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_175 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_176 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_177 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_178 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_179 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_179 #dimg1z{position:absolute;top:61px;left:42px;z-index:-1;width:432px;height:692px;}
#page_179 #dimg1 #img1 {width:432px;height:692px;}
#page_180 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_181 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_182 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_183 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_184 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_185 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_186 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_187 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_187 #dimg1z{position:absolute;top:540px;left:42px;z-index:-1;width:432px;height:192px;}
#page_187 #dimg1 #img1 {width:432px;height:192px;}
#page_188 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_188 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_188 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_188 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_188 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_188 #id_3 {border:none;z:b;margin:4px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_188 #dimg1z{position:absolute;top:32px;left:0px;z-index:-1;width:432px;height:272px;}
#page_188 #dimg1 #img1 {width:432px;height:272px;}
#page_189 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_190 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_191 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_192 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_193 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_194 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_195 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_196 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_196 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_196 #id_2 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_197 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_198 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_199 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_199 #dimg1z{position:absolute;top:321px;left:42px;z-index:-1;width:432px;height:356px;}
#page_199 #dimg1 #img1 {width:432px;height:356px;}
#page_200 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_201 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_201 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_201 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_202 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_203 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_203 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_203 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_204 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_204 #dimg1z{position:absolute;top:131px;left:0px;z-index:-1;width:432px;height:263px;}
#page_204 #dimg1 #img1 {width:432px;height:263px;}
#page_205 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_205 #dimg1z{position:absolute;top:355px;left:42px;z-index:-1;width:432px;height:180px;}
#page_205 #dimg1 #img1 {width:432px;height:180px;}
#page_206 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_207 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_208 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_209 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_209 #dimg1z{position:absolute;top:436px;left:0px;z-index:-1;width:432px;height:303px;}
#page_209 #dimg1 #img1 {width:432px;height:303px;}
#page_210 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_210 #dimg1z{position:absolute;top:32px;left:42px;z-index:-1;width:432px;height:156px;}
#page_210 #dimg1 #img1 {width:432px;height:156px;}
#page_211 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_212 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_213 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_214 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_215 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_215 #dimg1z{position:absolute;top:269px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:323px;}
#page_215 #dimg1 #img1 {width:413px;height:323px;}
#page_216 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_217 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_218 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_219 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_220 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_221 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_222 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_223 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_224 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_225 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_226 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_227 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_227 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_227 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_228 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_229 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_230 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_231 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_231 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_231 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_232 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_233 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_234 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_235 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_236 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_237 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_237 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_237 #id_2 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
.ft0{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 28px;}
.ft1{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft2{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft3{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft4{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft5{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft6{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 17px;}
.ft7{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft8{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft9{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;}
.ft10{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft11{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft12{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft13{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft14{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft15{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;}
.ft16{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft17{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft18{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft19{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft20{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;}
.ft21{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 17px;}
.ft22{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft23{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft24{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft25{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft26{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft27{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft28{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft29{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft30{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 17px;}
.ft31{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 18px;}
.ft32{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft33{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft34{font: italic bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft35{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft36{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 3px;}
.ft37{font: 18px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 29px;}
.ft38{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 29px;}
.ft39{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 36px;l-h: 19px;}
.ft40{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 36px;l-h: 18px;}
.ft41{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft42{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft43{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 24px;l-h: 18px;}
.ft44{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 18px;}
.ft45{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft46{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft47{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 14px;l-h: 17px;}
.ft48{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 18px;}
.ft49{font: 14px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 17px;}
.ft50{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft51{font: bold 12px 'Verdana' !important;margin-left: 24px;l-h: 16px;}
.ft52{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft53{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 20px;l-h: 17px;}
.ft54{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft55{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft56{font: bold 12px 'Comic Sans MS' !important;l-h: 19px;}
.ft57{font: bold 12px 'Comic Sans MS' !important;l-h: 16px;}
.ft58{font: bold 12px 'Comic Sans MS' !important;l-h: 17px;}
.ft59{font: 12px 'Comic Sans MS' !important;l-h: 17px;}
.ft60{font: 12px 'Comic Sans MS' !important;l-h: 18px;}
.ft61{font: bold 12px 'Verdana' !important;margin-left: 24px;l-h: 16px;}
.ft62{font: italic 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 17px;}
.ft63{font: italic 14px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 17px;}
.ft64{font: italic 14px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 17px;}
.ft65{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 29px;}
.ft66{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 29px;}
.ft67{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 14px;l-h: 17px;}
.ft68{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 14px;l-h: 18px;}
.ft69{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 16px;}
.ft70{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft71{font: italic 14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 17px;}
.ft72{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft73{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 17px;}
.ft74{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 23px;}
.ft75{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft76{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;}
.ft77{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 13px;}
.ft78{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft79{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;}
.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p1{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p2{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 120px;margin-bottom: 0px !important;}
.p3{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p4{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p5{text-align: left;padding-right: 483px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p6{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p7{text-align: left;padding-left: 320px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p8{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p9{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p10{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p11{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p12{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p13{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p14{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p15{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p16{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p17{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p18{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p19{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p20{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p21{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p22{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;}
.p23{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p24{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p25{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p27{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p28{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p29{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p30{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 106px;margin-bottom: 0px !important;}
.p31{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p32{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p33{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p34{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p35{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p36{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p37{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p38{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 481px;margin-bottom: 0px !important;}
.p39{text-align: left;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px !important;}
.p40{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p41{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p42{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p43{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 10px;}
.p44{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 10px;}
.p45{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p46{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p47{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p48{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p49{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p50{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p51{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p52{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p53{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p54{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p55{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p56{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px !important;}
.p57{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p58{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p59{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p60{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p61{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p62{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px !important;}
.p63{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p64{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p65{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p66{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p67{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p68{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p69{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p70{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;}
.p71{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p72{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p73{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p74{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p75{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p76{text-align: left;padding-right: 504px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p77{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p78{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;}
.p79{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p80{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p81{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p82{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p83{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p84{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p85{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p86{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p87{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p88{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p89{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p90{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p91{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p92{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;}
.p93{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p94{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p95{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p96{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p97{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p98{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p99{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p100{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 107px;margin-bottom: 0px !important;}
.p101{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p102{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p103{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p104{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p105{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p106{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p107{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p108{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p109{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p110{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p111{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p112{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p113{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p114{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p115{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p116{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p117{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 105px;margin-bottom: 0px !important;}
.p118{text-align: left;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px !important;}
.p119{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p120{text-align: left;padding-right: 378px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p121{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p122{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p123{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p124{text-align: left;margin-top: 200px;margin-bottom: 0px !important;}
.p125{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p126{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p127{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p128{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p129{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p130{text-align: left;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;}
.p131{text-align: left;margin-top: 363px;margin-bottom: 0px !important;}
.p132{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p133{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p134{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p135{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p136{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p137{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p138{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p139{text-align: center;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p140{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p141{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p142{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p143{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p144{text-align: center;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p145{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p146{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p147{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p148{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p149{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p150{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p151{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p152{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p153{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p154{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p155{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px !important;}
.p156{text-align: right;padding-right: 378px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p157{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p158{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p159{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p160{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 84px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p161{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 84px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p162{text-align: left;margin-top: 142px;margin-bottom: 0px !important;}
.p163{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p164{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p165{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p166{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p167{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p168{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 281px;margin-bottom: 0px !important;}
.p169{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p170{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p171{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p172{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p173{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p174{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p175{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;}
.p176{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p177{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p178{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p179{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p180{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p181{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p182{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 384px;margin-bottom: 0px !important;}
.p183{text-align: right;padding-right: 378px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;}
.p184{text-align: center;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p185{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p186{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p187{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p188{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p189{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p190{text-align: center;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p191{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p192{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p193{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p194{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p195{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p196{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 651px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p197{text-align: right;padding-right: 378px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;}
.p198{text-align: center;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p199{text-align: center;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p200{text-align: left;margin-top: 485px;margin-bottom: 0px !important;}
.p201{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p202{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p203{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p204{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p205{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p206{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p207{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 649px;margin-bottom: 0px !important;}
.p208{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p209{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p210{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p211{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p212{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p213{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p214{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p215{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p216{text-align: left;margin-top: 674px;margin-bottom: 0px !important;}
.p217{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p218{text-align: left;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px !important;}
.p219{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p220{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p221{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;}
.p222{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p223{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p224{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p225{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p226{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p227{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p228{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p229{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p230{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p231{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p232{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p233{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p234{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 154px;margin-bottom: 0px !important;}
.p235{text-align: left;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p236{text-align: left;padding-right: 546px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p237{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p238{text-align: left;padding-right: 525px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p239{text-align: left;padding-right: 630px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p240{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px !important;}
.p241{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p242{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p243{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p244{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 185px;margin-bottom: 0px !important;}
.p245{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 22px;}
.p246{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p247{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 590px;margin-bottom: 0px !important;}
.p248{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px !important;}
.p249{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p250{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p251{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p252{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p253{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p254{text-align: left;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;}
.p255{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;}
.p256{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p257{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p258{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p259{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p260{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p261{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p262{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;}
.p263{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p264{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p265{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p266{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p267{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p268{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;}
.p269{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 89px;margin-bottom: 0px !important;}
.p270{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 141px;margin-bottom: 0px !important;}
.p271{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p272{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p273{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p274{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p275{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p276{text-align: left;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;}
.p277{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p278{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p279{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p280{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px !important;}
.p281{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p282{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p283{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p284{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p285{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p286{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p287{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;}
.p288{text-align: left;padding-left: 280px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p289{text-align: left;padding-left: 280px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p290{text-align: left;padding-left: 280px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p291{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p292{text-align: left;padding-left: 280px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p293{text-align: left;padding-left: 280px;padding-right: 63px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p294{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px !important;}
.p295{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p296{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p297{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p298{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p299{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p300{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p301{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p302{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p303{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p304{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px !important;}
.p305{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;}
.p306{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p307{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p308{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p309{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px !important;}
.p310{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p311{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p312{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p313{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p314{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p315{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p316{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p317{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p318{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;}
.p319{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 173px;margin-bottom: 0px !important;}
.p320{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p321{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p322{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p323{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p324{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p325{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p326{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p327{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px !important;}
.p328{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p329{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p330{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p331{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 123px;margin-bottom: 0px !important;}
.p332{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p333{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p334{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p335{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p336{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p337{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p338{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p339{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p340{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p341{text-align: left;padding-left: 280px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p342{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p343{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p344{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p345{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 221px;margin-bottom: 0px !important;}
.p346{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p347{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p348{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p349{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p350{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 248px;margin-bottom: 0px !important;}
.p351{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p352{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p353{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p354{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p355{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p356{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p357{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 693px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p358{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 609px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p359{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 735px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p360{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 735px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p361{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p362{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p363{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p364{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p365{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p366{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p367{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p368{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p369{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p370{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p371{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p372{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p373{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p374{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p375{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p376{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p377{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p378{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p379{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p380{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p381{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.48px;}
.p382{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p383{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p384{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p385{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p386{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p387{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;}
.p388{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p389{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p390{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;}
.p391{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;}
.p392{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p393{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;}
.p394{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p395{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p396{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p397{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p398{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p399{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p400{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p401{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p402{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;}
.p403{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p404{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p405{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px !important;}
.p406{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p407{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p408{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 539px;margin-bottom: 0px !important;}
.p409{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p410{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p411{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p412{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p413{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p414{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p415{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p416{text-align: right;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px !important;}
.p417{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p418{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p419{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p420{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p421{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p422{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p423{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p424{text-align: left;padding-left: 300px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p425{text-align: left;padding-left: 300px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p426{text-align: left;padding-left: 300px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p427{text-align: left;padding-left: 300px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p428{text-align: left;padding-left: 300px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p429{text-align: left;padding-left: 280px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p430{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px !important;}
.p431{text-align: left;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;}
.p432{text-align: left;padding-left: 340px;padding-right: 126px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p433{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p434{text-align: left;padding-left: 280px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p435{text-align: left;padding-left: 280px;padding-right: 63px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p436{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p437{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p438{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;}
.p439{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p440{text-align: left;padding-left: 300px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p441{text-align: left;padding-left: 280px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p442{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p443{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p444{text-align: left;padding-left: 300px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p445{text-align: left;padding-left: 300px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p446{text-align: left;padding-left: 300px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p447{text-align: left;padding-left: 280px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p448{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px !important;}
.p449{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p450{text-align: left;padding-left: 280px;padding-right: 1px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p451{text-align: left;padding-left: 280px;padding-right: 1px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p452{text-align: left;padding-left: 280px;padding-right: 1px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p453{text-align: left;padding-left: 300px;padding-right: 1px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p454{text-align: left;padding-left: 300px;padding-right: 1px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p455{text-align: left;padding-left: 300px;padding-right: 1px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p456{text-align: right;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px !important;}
.p457{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p458{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 211px;margin-bottom: 0px !important;}
.p459{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p460{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px !important;}
.p461{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 141px;margin-bottom: 0px !important;}
.p462{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p463{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p464{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p465{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p466{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p467{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p468{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px !important;}
.p469{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p470{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p471{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px !important;}
.p472{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p473{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;}
.p474{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p475{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p476{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p477{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p478{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p479{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;}
.p480{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p481{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 127px;margin-bottom: 0px !important;}
.p482{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p483{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p484{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p485{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p486{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p487{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p488{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;}
.p489{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p490{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p491{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p492{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;}
.p493{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p494{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p495{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p496{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p497{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px !important;}
.p498{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px !important;}
.p499{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p500{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px !important;}
.p501{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p502{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p503{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p504{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p505{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p506{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p507{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px !important;}
.p508{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p509{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p510{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p511{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p512{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p513{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p514{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p515{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p516{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p517{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p518{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p519{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p520{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;}
.p521{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p522{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p523{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p524{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p525{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p526{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p527{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p528{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p529{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p530{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px !important;}
.p531{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 714px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p532{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p533{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p534{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p535{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px !important;}
.p536{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px !important;}
.p537{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p538{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p539{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p540{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p541{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p542{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p543{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p544{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p545{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p546{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px !important;}
.p547{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p548{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p549{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p550{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p551{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px !important;}
.p552{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p553{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p554{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p555{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p556{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p557{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p558{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p559{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 108px;margin-bottom: 0px !important;}
.p560{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p561{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p562{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p563{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p564{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;}
.p565{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p566{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p567{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px !important;}
.p568{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p569{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p570{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p571{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p572{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p573{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p574{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p575{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p576{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 660px;margin-bottom: 0px !important;}
.p577{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p578{text-align: left;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px !important;}
.p579{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p580{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p581{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p582{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p583{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p584{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p585{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p586{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p587{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p588{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;}
.p589{text-align: left;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p590{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px !important;}
.p591{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p592{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p593{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p594{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p595{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p596{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p597{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p598{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p599{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p600{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p601{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p602{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p603{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p604{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p605{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p606{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p607{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p608{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p609{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px !important;}
.p610{text-align: left;padding-right: 525px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p611{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p612{text-align: left;padding-right: 777px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p613{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p614{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p615{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p616{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p617{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p618{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p619{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p620{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p621{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p622{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;}
.p623{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p624{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px !important;}
.p625{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p626{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px !important;}
.p627{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p628{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p629{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p630{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p631{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p632{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p633{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p634{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;}
.p635{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p636{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p637{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p638{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p639{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p640{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 546px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p641{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p642{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p643{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p644{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px !important;}
.p645{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p646{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p647{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p648{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p649{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p650{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;}
.p651{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p652{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.59px;}
.p653{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 125px;margin-bottom: 0px !important;}
.p654{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p655{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p656{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p657{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p658{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p659{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p660{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p661{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p662{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p663{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p664{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 274px;margin-bottom: 0px !important;}
.p665{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p666{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p667{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p668{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p669{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px !important;}
.p670{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p671{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p672{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p673{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p674{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p675{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p676{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 126px;margin-bottom: 0px !important;}
.p677{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p678{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p679{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p680{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p681{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p682{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p683{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px !important;}
.p684{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p685{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px !important;}
.p686{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 609px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p687{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 651px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p688{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p689{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p690{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p691{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p692{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p693{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p694{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p695{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p696{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p697{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p698{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px !important;}
.p699{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p700{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p701{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px !important;}
.p702{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p703{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 95px;margin-bottom: 0px !important;}
.p704{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p705{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p706{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p707{text-align: left;padding-left: 340px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p708{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p709{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p710{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p711{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p712{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p713{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p714{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p715{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p716{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p717{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p718{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p719{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p720{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px !important;}
.p721{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;}
.p722{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p723{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p724{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p725{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p726{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;}
.p727{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p728{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p729{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p730{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 167px;margin-bottom: 0px !important;}
.p731{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p732{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;}
.p733{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p734{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p735{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p736{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p737{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p738{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p739{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p740{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p741{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p742{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p743{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p744{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px !important;}
.p745{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.25px;}
.p746{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p747{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p748{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px !important;}
.p749{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p750{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;}
.p751{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 247px;margin-bottom: 0px !important;}
.p752{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p753{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 502px;margin-bottom: 0px !important;}
.p754{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p755{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px !important;}
.p756{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p757{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p758{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p759{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p760{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p761{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p762{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p763{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p764{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p765{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p766{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p767{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p768{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p769{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p770{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p771{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p772{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p773{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p774{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p775{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p776{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p777{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 205px;margin-bottom: 0px !important;}
.p778{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p779{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;}
.p780{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p781{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p782{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p783{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p784{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p785{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p786{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p787{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p788{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p789{text-align: left;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;}
.p790{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 546px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p791{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p792{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p793{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 693px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p794{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p795{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p796{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p797{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 643px;margin-bottom: 0px !important;}
.p798{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p799{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px !important;}
.p800{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p801{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p802{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p803{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p804{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;}
.p805{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p806{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p807{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p808{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px !important;}
.p809{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p810{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p811{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p812{text-align: left;margin-top: 623px;margin-bottom: 0px !important;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 417px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 390px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 384px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 393px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 337px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 400px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 420px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 346px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 329px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 330px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 388px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 334px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 412px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 408px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 353px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 443px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 430px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td38{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 197px;vertical-align: bottom;}
.td39{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td40{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td41{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 197px;vertical-align: bottom;}
.td42{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td43{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td44{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 197px;vertical-align: bottom;}
.td45{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td46{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td47{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td48{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td49{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td50{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td51{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td52{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td53{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td54{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td55{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td56{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td57{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td58{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 225px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 442px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 173px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 218px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 217px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 190px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 327px;vertical-align: bottom;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;}
.td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 196px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;}
.td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 309px;vertical-align: bottom;}
.td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 205px;vertical-align: bottom;}
.td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 252px;vertical-align: bottom;}
.td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 212px;vertical-align: bottom;}
.td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td138{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td141{padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;}
.td142{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 153px;vertical-align: bottom;}
.td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 234px;vertical-align: bottom;}
.td145{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 176px;vertical-align: bottom;}
.td149{padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;}
.td150{padding: 0px;margin: 0px;width: 189px;vertical-align: bottom;}
.td151{padding: 0px;margin: 0px;width: 181px;vertical-align: bottom;}
.td152{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td153{padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;}
.td154{padding: 0px;margin: 0px;width: 292px;vertical-align: bottom;}
.td155{padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;}
.td156{padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;}
.td157{padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;}
.td158{padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td159{padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;}
.td160{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td161{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td162{padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;}
.td163{padding: 0px;margin: 0px;width: 193px;vertical-align: bottom;}
.td164{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td165{padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;}
.td166{padding: 0px;margin: 0px;width: 301px;vertical-align: bottom;}
.td167{padding: 0px;margin: 0px;width: 210px;vertical-align: bottom;}
.td168{padding: 0px;margin: 0px;width: 359px;vertical-align: bottom;}
.td169{padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;}
.td170{padding: 0px;margin: 0px;width: 303px;vertical-align: bottom;}
.td171{padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;}
.td172{padding: 0px;margin: 0px;width: 348px;vertical-align: bottom;}
.td173{padding: 0px;margin: 0px;width: 162px;vertical-align: bottom;}
.td174{padding: 0px;margin: 0px;width: 375px;vertical-align: bottom;}
.td175{padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td176{padding: 0px;margin: 0px;width: 191px;vertical-align: bottom;}
.td177{padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;}
.td178{padding: 0px;margin: 0px;width: 192px;vertical-align: bottom;}
.td179{border-left: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 191px;vertical-align: bottom;}
.td180{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td181{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td182{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td183{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td184{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 191px;vertical-align: bottom;}
.td185{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td186{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td187{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 191px;vertical-align: bottom;}
.td188{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td189{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td190{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 218px;vertical-align: bottom;}
.td191{padding: 0px;margin: 0px;width: 368px;vertical-align: bottom;}
.td192{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td193{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td194{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 218px;vertical-align: bottom;}
.td195{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td196{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td197{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td198{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td199{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 217px;vertical-align: bottom;}
.td200{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td201{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 217px;vertical-align: bottom;}
.td202{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td203{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td204{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td205{padding: 0px;margin: 0px;width: 207px;vertical-align: bottom;}
.td206{padding: 0px;margin: 0px;width: 302px;vertical-align: bottom;}
.td207{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td208{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td209{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td210{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td211{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td212{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td213{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td214{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td215{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;}
.td216{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td217{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td218{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td219{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;}
.td220{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td221{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td222{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td223{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td224{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td225{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td226{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td227{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td228{padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;}
.td229{padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;}
.td230{padding: 0px;margin: 0px;width: 275px;vertical-align: bottom;}
.td231{padding: 0px;margin: 0px;width: 235px;vertical-align: bottom;}
.td232{padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;}
.td233{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;}
.td234{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td235{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td236{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td237{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;}
.td238{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td239{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;}
.td240{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td241{padding: 0px;margin: 0px;width: 239px;vertical-align: bottom;}
.td242{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td243{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td244{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td245{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td246{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td247{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td248{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td249{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td250{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td251{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td252{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td253{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td254{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td255{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td256{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td257{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td258{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td259{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td260{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td261{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td262{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td263{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td264{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td265{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td266{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td267{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td268{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td269{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td270{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td271{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td272{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;}
.td273{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td274{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td275{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td276{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td277{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td278{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td279{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td280{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 207px;vertical-align: bottom;}
.td281{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 226px;vertical-align: bottom;}
.td282{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 207px;vertical-align: bottom;}
.td283{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 226px;vertical-align: bottom;}
.td284{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 207px;vertical-align: bottom;}
.td285{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 226px;vertical-align: bottom;}
.td286{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td287{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td288{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td289{padding: 0px;margin: 0px;width: 295px;vertical-align: bottom;}
.td290{padding: 0px;margin: 0px;width: 216px;vertical-align: bottom;}
.td291{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.tr0{heightzzz: 21px;}
.tr1{heightzzz: 37px;}
.tr2{heightzzz: 38px;}
.tr3{heightzzz: 28px;}
.tr4{heightzzz: 18px;}
.tr5{heightzzz: 19px;}
.tr6{heightzzz: 20px;}
.tr7{heightzzz: 16px;}
.tr8{heightzzz: 36px;}
.tr9{heightzzz: 17px;}
.tr10{heightzzz: 29px;}
.tr11{heightzzz: 27px;}
.tr12{heightzzz: 49px;}
.tr13{heightzzz: 14px;}
.tr14{heightzzz: 22px;}
.tr15{heightzzz: 34px;}
.tr16{heightzzz: 35px;}
.tr17{heightzzz: 56px;}
.t0{width: 457px;margin-top: 147px;f:bold 15px 'Verdana' !important;}
.t1{width: 420px;margin-leftZ: 34px;margin-top: 2px;f:14px 'Verdana' !important;}
.t2{width: 457px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t3{width: 420px;margin-leftZ: 34px;margin-top: 1px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t4{width: 530px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t5{width: 457px;margin-leftZ: 66px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t6{width: 535px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t7{width: 530px;f:bold 11px 'Verdana' !important;}
.t8{width: 535px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
.t9{width: 426px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 16px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t10{width: 535px;margin-leftZ: 1px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
.t11{width: 447px;margin-top: 19px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t12{width: 353px;margin-top: 18px;f:italic 14px 'Verdana' !important;}
.t13{width: 535px;margin-leftZ: 76px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
.t14{width: 456px;margin-leftZ: 76px;margin-top: 14px;f:italic 15px 'Verdana' !important;}
.t15{width: 353px;margin-top: 36px;f:italic 14px 'Verdana' !important;}
.t16{width: 457px;margin-leftZ: 76px;margin-top: 33px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t17{width: 410px;margin-leftZ: 76px;margin-top: 17px;f:bold 15px 'Verdana' !important;}
.t18{width: 413px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t19{width: 451px;margin-leftZ: 76px;margin-top: 50px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t20{width: 422px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t21{width: 456px;margin-leftZ: 76px;margin-top: 13px;f:italic 15px 'Verdana' !important;}
.t22{width: 535px;f:italic 15px 'Verdana' !important;}
.t23{width: 536px;margin-leftZ: 8px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
.t24{width: 530px;margin-leftZ: 236px;f:bold 11px 'Verdana' !important;}
.t25{width: 536px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
.t26{width: 535px;margin-leftZ: 8px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
.t27{width: 534px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
.t28{width: 535px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t29{width: 531px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t30{width: 534px;margin-leftZ: 76px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
.t31{width: 356px;margin-leftZ: 3px;margin-top: 14px;f:13px 'Comic Sans MS' !important;}
.t32{width: 534px;margin-leftZ: 8px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
.t33{width: 457px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 34px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t34{width: 534px;margin-leftZ: 1px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
.t35{width: 466px;margin-top: 15px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t36{width: 457px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 14px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t37{width: 531px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t38{width: 468px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 17px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t39{width: 457px;margin-top: 18px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t40{width: 457px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 34px;f:12px 'Verdana' !important;}
</STYLE>
<DIV id="page_1">
<P class="p0 ft0">Till statsrådet och chefen för</P>
<P class="p1 ft0">Miljödepartementet</P>
<P class="p2 ft1">Genom beslut vid regeringssammanträdet den 15 oktober 1998 bemyndigade regeringen chefen för Miljödepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppgift att lämna förslag till genomförande av nya riktlinjer inom kemikaliepolitiken (Dir. 1998:91).</P>
<P class="p3 ft1">Med stöd av bemyndigandet den 15 oktober 1998 förordnades f.d. generaldirektören Arne Kardell den 18 december 1998 som särskild utredare.</P>
<P class="p4 ft1">Som huvudsekreterare förordnades departementssekreteraren Mona Blomdin Persson (fr.o.m. den 8 februari 1999).</P>
<P class="p5 ft1">Utredningen har antagit namnet Kemikalieutredningen (M1998:09).</P>
<P class="p4 ft1">Utredningens första uppdrag redovisades i juni 2000 i betänkandet Varor utan faror, SOU 2000:53.</P>
<P class="p6 ft1">Genom beslut vid regeringssammanträdet den 18 maj 2000 beslutades genom tilläggsdirektiv om ett nytt uppdrag till Kemikalieutredningen. Tilläggsuppdraget innebar bl.a. att se över Kemikalieinspektionens verksamhet, inriktning och finansiering.</P>
<P class="p3 ft1">Följande experter har biträtt utredningen i arbetet med tilläggsuppdraget: direktören Richard Almgren (fr.o.m. den 1 juli 2000), enhetschefen Magnus Blomqvist (fr.o.m. den 7 november), miljöingenjören <NOBR>Ann-Sofie</NOBR> Eriksson (fr.o.m. den 1 juli 2000), professorn Sven Ove Hansson (fr.o.m. den 26 april 1999), utredaren Lasse Henricson (fr.o.m. den 1 juli 2000), vice ordföranden Mikael Karlsson (fr.o.m. den 15 juni 1999), ställföreträdande generaldirektören Nils Gunnar Lindquist (fr.o.m.</P>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<P class="p7 ft2">SOU 2001:4</P>
<P class="p8 ft1">den 1 juli 2000), direktören Bernt Nilsson (fr.o.m. den 18 maj 2000 t.o.m. den 7 november 2000), vice verkställande direktören Anita Ringström (fr.o.m. den 19 mars 1999), miljöskyddsdirektören Ulrika Samuelsson (fr.o.m. den 1 juli 2000), ämnesrådet Eva Sandberg (fr.o.m. den 19 mars 1999), departementssekreteraren Anna Sanell (fr.o.m. den 1 juli 2000), departementssekreteraren Maria Sandqvist (fr.o.m. den 1 november 1999), direktören Eva Smith (fr.o.m. den 1 juli 2000) och departementssekreteraren Gia Wickbom (fr.o.m. den 19 april 1999).</P>
<P class="p9 ft1">I arbetet med detta betänkande har även praktikanten från Uppsala universitet Helen Janelöv samt assistenten Marika <NOBR>Kallio-Göthlin</NOBR> deltagit.</P>
<P class="p8 ft1">Vi överlämnar härmed vårt betänkande ”Kemikalieinspektionen – Översyn av verksamhet, resurser och finansiering”.</P>
<P class="p10 ft1">Uppdraget är härmed avslutat.</P>
<P class="p11 ft1">Stockholm i december 2000</P>
<P class="p12 ft1">Arne Kardell</P>
<P class="p13 ft1">/Mona Blomdin Persson</P>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<P class="p0 ft0">Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td0"><SPAN class="p14 ft3">Sammanfattning ................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft3">11</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td0"><SPAN class="p14 ft3">Författningsförslag .............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p15 ft3">23</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><SPAN class="p14 ft3">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td3"><SPAN class="p16 ft4">Uppdrag, avgränsningar och genomförande ...................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p15 ft3">37</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p14 ft1">1.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p16 ft5">Uppdraget och bakgrunden.....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p15 ft1">37</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p14 ft1">1.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p16 ft5">Definitioner ..............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p15 ft1">39</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p14 ft1">1.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p16 ft5">Avgränsningar ..........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p15 ft1">40</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p14 ft1">1.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p16 ft5">Genomförande och metoder ...................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p15 ft1">41</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><SPAN class="p14 ft3">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td3"><SPAN class="p16 ft3">Kemikaliekontrollen växer fram....................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p15 ft3">45</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p17 ft1"><SPAN class="ft1">2.1</SPAN><SPAN class="ft6">År </SPAN><NOBR>1663–1985:</NOBR> Från apotekare och kryddkrämare till</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr4 td4"><SPAN class="p14 ft7">Produktkontrollnämnd............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td5"><SPAN class="p15 ft1">45</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p17 ft1"><SPAN class="ft1">2.2</SPAN><SPAN class="ft6">Perioden </SPAN><NOBR>1986–1998:</NOBR> Lagen om kemiska produkter,</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td7"><SPAN class="p18 ft1">Kemikalieinspektionen och <NOBR>EU-medlemskap</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p15 ft9">........................52</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p19 ft3">3</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p18 ft4">Synpunkter från intervjuer och utredningar ...................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td8"><SPAN class="p15 ft3">57</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p20 ft1"><SPAN class="ft1">3.1</SPAN><SPAN class="ft6">Synpunkter från våra intervjuer och möten med olika</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr4 td4"><SPAN class="p14 ft5">intressenter ...............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td5"><SPAN class="p15 ft1">57</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p17 ft1"><SPAN class="ft1">3.2</SPAN><SPAN class="ft6">Företagens syn på Kemikalieinspektionen –</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr6 td2"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p16 ft1">Kemikontorets enkätundersökning ........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td5"><SPAN class="p15 ft1">62</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p21 ft1">3.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td9"><SPAN class="p16 ft5">En omvärldsanalys....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td5"><SPAN class="p15 ft1">66</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p21 ft1">3.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td9"><SPAN class="p16 ft5">Tillsynen ...................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td5"><SPAN class="p15 ft1">69</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p22 ft10">5</P>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p23 ft10">Innehåll</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td11"><SPAN class="p14 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td12"><SPAN class="p15 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td11"><SPAN class="p14 ft1">3.4.1 En <NOBR>ESO-rapport</NOBR> om den kommunala</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td10"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td11"><SPAN class="p24 ft5">miljötillsynen................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td12"><SPAN class="p15 ft1">69</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td11"><SPAN class="p14 ft1">3.4.2 Svenska kommunförbundets uppföljning av</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td12"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td11"><SPAN class="p24 ft5">miljötillsynen................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td12"><SPAN class="p15 ft1">73</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td10"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td13"><SPAN class="p14 ft1">3.4.3 Naturvårdsverkets rapport om den kommunala</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td11"><SPAN class="p24 ft1">tillsynsorganisationen beträffande miljöfarlig</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td12"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td10"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td11"><SPAN class="p24 ft5">verksamhet....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td12"><SPAN class="p15 ft1">76</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p25 ft3">4</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td11"><SPAN class="p14 ft12">Giftfri miljömålet – vad och vem? .................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p15 ft3">77</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft1"><SPAN class="ft1">4.1</SPAN><SPAN class="ft6">Giftfri miljömålet – en kraftig ambitionshöjning för</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td14"><SPAN class="p27 ft5">kemikaliekontrollen ................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p15 ft1">77</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td15"><SPAN class="p27 ft1">4.1.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td16"><SPAN class="p28 ft1">Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö.................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td5"><SPAN class="p15 ft1">77</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td14"><SPAN class="p27 ft1">4.1.2 De nya riktlinjerna inom kemikaliepolitiken .............</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td5"><SPAN class="p15 ft1">78</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td14"><SPAN class="p27 ft1">4.1.3 Miljömålskommitténs förslag till etappmål för</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td5"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td15"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td16"><SPAN class="p28 ft7">Giftfri miljömålet .........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td5"><SPAN class="p15 ft1">79</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td15"><SPAN class="p27 ft1">4.1.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td16"><SPAN class="p28 ft5">Vår bedömning .............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td5"><SPAN class="p15 ft1">80</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td14"><SPAN class="p28 ft1">4.2 Ökat varuperspektiv – vad och vem? .....................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td5"><SPAN class="p15 ft1">81</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p29 ft1"><SPAN class="ft1">4.3</SPAN><SPAN class="ft6">Naturvårdsverket, Arbetarskyddsstyrelsen och</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr5 td17"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td18"><SPAN class="p16 ft5">Kemikalieinspektionen............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p15 ft1">85</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td17"><SPAN class="p14 ft1">4.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td18"><SPAN class="p16 ft1">Myndigheternas ansvar för Giftfri miljömålet ......................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p15 ft1">88</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td17"><SPAN class="p14 ft1">4.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td18"><SPAN class="p16 ft5">Vilken roll har företagen? .......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p15 ft1">90</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td17"><SPAN class="p14 ft3">5</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td18"><SPAN class="p16 ft13">EU är den viktigaste arenan .........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p15 ft3">93</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td17"><SPAN class="p14 ft1">5.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td18"><SPAN class="p16 ft1"><NOBR>EU-arbetet</NOBR> och övrigt internationellt arbete är</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td1"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td18"><SPAN class="p16 ft1">avgörande för att uppnå miljömålet Giftfri miljö..................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p15 ft1">93</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td17"><SPAN class="p14 ft1">5.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td18"><SPAN class="p16 ft1">Sex år i EU – några slutsatser om</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td18"><SPAN class="p16 ft1">Kemikalieinspektionens arbete i framtiden ...........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p15 ft1">96</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p29 ft1"><SPAN class="ft1">5.3</SPAN><SPAN class="ft6">Gemensam svensk handlingsplan för internationellt</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p16 ft7">kemikaliearbete bör tas fram ................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td19"><SPAN class="p15 ft1">100</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td17"><SPAN class="p21 ft1">5.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td4"><SPAN class="p16 ft1">Tillsynen inom EU över kemikaliereglerna.........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td19"><SPAN class="p15 ft1">101</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td17"><SPAN class="p21 ft1">5.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td4"><SPAN class="p16 ft1">En gemensam kemikaliemyndighet i EU?...........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td19"><SPAN class="p15 ft1">102</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p30 ft10">6</P>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td20"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td21"><SPAN class="p14 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td22"><SPAN class="p15 ft2">Innehåll</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p14 ft3">6</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td18"><SPAN class="p31 ft3">Miljöbalken – tillsynen över kemiska produkter</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td22"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td18"><SPAN class="p31 ft3">behöver förbättras ....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td22"><SPAN class="p32 ft3">107</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p14 ft1">6.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td18"><SPAN class="p31 ft1">Kemiska produkter och varor i miljöbalken.........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td22"><SPAN class="p32 ft1">107</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td18"><SPAN class="p31 ft1">6.1.1 Miljöbalkens bakgrund, mål och</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td22"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td1"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td23"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td21"><SPAN class="p14 ft5">tillämpningsområde ....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td22"><SPAN class="p32 ft1">108</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td1"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td23"><SPAN class="p31 ft1">6.1.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td21"><SPAN class="p14 ft7">De allmänna hänsynsreglerna.....................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td22"><SPAN class="p32 ft1">108</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td23"><SPAN class="p31 ft1">6.1.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td21"><SPAN class="p14 ft1">Miljökvalitetsnormer (5 kap.)....................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td22"><SPAN class="p32 ft1">113</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td1"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td18"><SPAN class="p31 ft1">6.1.4 Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (9 kap.) ......</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td22"><SPAN class="p32 ft1">114</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td1"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td18"><SPAN class="p31 ft1">6.1.5 Särskilda bestämmelser om kemiska produkter</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td22"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td23"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td21"><SPAN class="p14 ft5">(14 kap.).......................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td22"><SPAN class="p32 ft1">116</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td1"><SPAN class="p14 ft1">6.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td18"><SPAN class="p31 ft7">Tillsynen över kemiska produkter ........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td22"><SPAN class="p32 ft1">119</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td23"><SPAN class="p31 ft1">6.2.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td21"><SPAN class="p14 ft5">Allmänt om tillsynen..................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td22"><SPAN class="p32 ft1">119</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td1"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td18"><SPAN class="p31 ft1">6.2.2 Vad menas med hanteringen av kemiska</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td22"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td1"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td23"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td21"><SPAN class="p14 ft5">produkter?...................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td22"><SPAN class="p32 ft1">121</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td18"><SPAN class="p31 ft1">6.2.3 <NOBR>EG-kommissionens</NOBR> granskning av Sveriges</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td22"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td1"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td23"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td21"><SPAN class="p14 ft1">tillsyn över regler på</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td22"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td1"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td23"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td21"><SPAN class="p14 ft7">bekämpningsmedelsområdet......................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td22"><SPAN class="p32 ft1">121</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td18"><SPAN class="p31 ft1">6.2.4 Dagens ansvar för tillsyn över kemiska produkter...</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td22"><SPAN class="p32 ft1">122</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td1"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td18"><SPAN class="p31 ft1">6.2.5 Tillsyns- och föreskriftsrådet vid</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td22"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td23"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td21"><SPAN class="p14 ft5">Naturvårdsverket ........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td22"><SPAN class="p32 ft1">126</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td1"><SPAN class="p14 ft1">6.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td18"><SPAN class="p31 ft7">Överväganden och förslag om tillsynen ...............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td22"><SPAN class="p32 ft1">128</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td1"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td18"><SPAN class="p31 ft1">6.3.1 Operativ tillsyn över tillverkare och importörer</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td22"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td23"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td21"><SPAN class="p14 ft5">av kemiska produkter .................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td22"><SPAN class="p32 ft1">131</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td1"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td18"><SPAN class="p31 ft1">6.3.2 Operativ tillsyn över återförsäljare och</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td22"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td1"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td23"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td21"><SPAN class="p14 ft1">yrkesmässiga användare av kemiska produkter ........</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td22"><SPAN class="p32 ft1">136</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td1"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td18"><SPAN class="p31 ft1">6.3.3 Annan operativ tillsyn över kemiska produkter –</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td22"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td23"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td21"><SPAN class="p14 ft7">Livsmedelsverket och Läkemedelsverket ..................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td22"><SPAN class="p32 ft1">139</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td1"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td18"><SPAN class="p31 ft1">6.3.4 Krav på tillsynsutredning och tillsynsplan................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td22"><SPAN class="p32 ft1">142</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td1"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td23"><SPAN class="p31 ft1">6.3.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td21"><SPAN class="p14 ft5">Tillsynsvägledning ......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td22"><SPAN class="p32 ft1">145</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td18"><SPAN class="p31 ft1">6.3.6 Fortsatt utbildning, vägledning, information och</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td22"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td1"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td23"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td21"><SPAN class="p14 ft5">utvärdering behövs......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td22"><SPAN class="p32 ft1">147</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td18"><SPAN class="p31 ft1">6.3.7 Tillsynen enligt miljöbalken bör utvärderas .............</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td22"><SPAN class="p32 ft1">149</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p14 ft3">7</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td18"><SPAN class="p31 ft3">Kemikalieinspektionens framtida verksamhet och</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td22"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td18"><SPAN class="p31 ft3">resursbehov .............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td22"><SPAN class="p32 ft3">153</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p14 ft1">7.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td18"><SPAN class="p31 ft1">Kemikalieinspektionen i dag – en sammanfattning .............</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td22"><SPAN class="p32 ft1">153</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td18"><SPAN class="p31 ft1">7.1.1 Dagens uppgifter enligt instruktionen ......................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td22"><SPAN class="p32 ft1">153</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td1"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td23"><SPAN class="p31 ft1">7.1.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td21"><SPAN class="p14 ft5">Toxikologiska rådet ....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td22"><SPAN class="p32 ft1">154</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td18"><SPAN class="p31 ft1">7.1.3 Dagens mål, regler och verksamhet...........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td22"><SPAN class="p32 ft1">154</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td1"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td23"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td21"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td22"><SPAN class="p33 ft10">7</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td24"><SPAN class="p34 ft10">Innehåll</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td25"><SPAN class="p14 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td26"><SPAN class="p15 ft14">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td24"><SPAN class="p19 ft1">7.1.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td25"><SPAN class="p14 ft1">Organisation och verksamhetsområden</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p15 ft15">................... 158</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td24"><SPAN class="p19 ft1">7.1.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td25"><SPAN class="p14 ft7">Personal- och kompetensfrågor ................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td26"><SPAN class="p15 ft1">159</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p29 ft1"><SPAN class="ft1">7.2</SPAN><SPAN class="ft6">Kemikalieinspektionen i framtiden – förslag till</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr5 td27"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td28"><SPAN class="p31 ft7">övergripande mål och verksamhet........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td17"><SPAN class="p15 ft1">160</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td27"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td28"><SPAN class="p31 ft1">7.2.1 Huvudansvarig myndighet för miljömålet Giftfri</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td27"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td30"><SPAN class="p35 ft5">miljö ............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p15 ft1">160</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td27"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p31 ft1">7.2.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td30"><SPAN class="p35 ft1">Kemikalieinspektionen måste verka</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td27"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td29"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td30"><SPAN class="p35 ft1">internationellt – främst inom ramen för Sveriges</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td27"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td30"><SPAN class="p35 ft5"><NOBR>EU-medlemskap.........................................................</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p15 ft1">165</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td27"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p31 ft1">7.2.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td30"><SPAN class="p35 ft1">Riskbedömning – allmänkemikalier och</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td27"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td30"><SPAN class="p35 ft5">bekämpningsmedel.....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p15 ft1">167</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td27"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td29"><SPAN class="p31 ft1">7.2.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td30"><SPAN class="p35 ft1">Riskhantering/riskbegränsning .................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p15 ft1">186</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td27"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p31 ft1">7.2.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td30"><SPAN class="p35 ft5">Bekämpningsmedel ....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p15 ft1">194</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td27"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p31 ft1">7.2.6</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td30"><SPAN class="p35 ft1">Kemikalieinspektionens framtida</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td27"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td29"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td30"><SPAN class="p35 ft5">tillsynsverksamhet......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p15 ft1">206</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td27"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p31 ft1">7.2.7</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td30"><SPAN class="p35 ft1">Forskning och miljöövervakning ..............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p15 ft1">211</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td27"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td28"><SPAN class="p31 ft1">7.2.8 Ny instruktion för Kemikalieinspektionen..............</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p15 ft1">212</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td27"><SPAN class="p14 ft3">8</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td28"><SPAN class="p31 ft4">Kemikalieinspektionens budget och finansiering..........</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p15 ft3">215</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td27"><SPAN class="p14 ft1">8.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td28"><SPAN class="p31 ft5">Vårt uppdrag ..........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td17"><SPAN class="p15 ft1">215</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td27"><SPAN class="p14 ft1">8.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td28"><SPAN class="p31 ft1">Kemikalieinspektionens förslag i UFP ................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td17"><SPAN class="p15 ft1">215</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p29 ft1"><SPAN class="ft1">8.3</SPAN><SPAN class="ft6">Sammanfattning av våra förslag till resurser för åren</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr5 td27"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td28"><SPAN class="p31 ft5"><NOBR>2001–2003 ..............................................................................</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td17"><SPAN class="p15 ft1">217</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td27"><SPAN class="p14 ft1">8.4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td28"><SPAN class="p31 ft1">Förslag till finansiering av Kemikalieinspektionen .............</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td17"><SPAN class="p15 ft1">223</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td27"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td28"><SPAN class="p31 ft1">8.4.1 Principer för fördelning mellan skattefinansierad</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td27"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td30"><SPAN class="p35 ft1">verksamhet och avgiftsfinansierad verksamhet........</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p15 ft1">225</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td27"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td28"><SPAN class="p31 ft1">8.4.2 Hur mycket kan och bör avgiftsfinansieras av</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td27"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td30"><SPAN class="p35 ft1">Kemikalieinspektionens verksamhet?.......................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p15 ft1">227</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td27"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td29"><SPAN class="p31 ft1">8.4.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td30"><SPAN class="p35 ft1">Kemikalieavgifterna – avgiftskonstruktionen ..........</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p15 ft1">233</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td27"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td28"><SPAN class="p31 ft1">8.4.4 Finns risk för dubbla avgifter? ..................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p15 ft1">235</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td27"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td29"><SPAN class="p31 ft1">8.4.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td30"><SPAN class="p35 ft5">Tjänsteexport..............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p15 ft1">235</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td27"><SPAN class="p14 ft3">9</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td28"><SPAN class="p31 ft4">Övriga konsekvenser av utredningens förslag ...............</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p15 ft3">237</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft1"><SPAN class="ft1">9.1</SPAN><SPAN class="ft6">Konsekvenser för den kommunala självstyrelsen,</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr5 td31"><SPAN class="p36 ft1">brottsligheten m.m. ...............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p15 ft1">237</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td31"><SPAN class="p36 ft1">9.2 Ekonomiska konsekvenser ...................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td19"><SPAN class="p15 ft1">237</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p37 ft10">8</P>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td32"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td22"><SPAN class="p15 ft2">Innehåll</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td32"><SPAN class="p14 ft3">Litteraturförteckning ........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td22"><SPAN class="p32 ft3">243</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td33"><SPAN class="p14 ft3">Bilagor</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td34"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td22"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td32"><SPAN class="p14 ft5">Bilaga 1 Kommittédirektiv..............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td22"><SPAN class="p32 ft1">247</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td32"><SPAN class="p14 ft1">Bilaga 2 Kemikalieinspektionens underlag för fördjupad</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td22"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td33"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td34"><SPAN class="p15 ft5">prövning............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td22"><SPAN class="p32 ft1">253</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td32"><SPAN class="p14 ft1">Bilaga 3 Avgiftsbelagd statlig verksamhet – underlag till</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td22"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td33"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td34"><SPAN class="p15 ft5">Kemikalieutredningen ......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td22"><SPAN class="p32 ft1">313</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td33"><SPAN class="p14 ft1">Bilaga 4</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td34"><SPAN class="p15 ft1">Kemikalieinspektionens riskbedömningsarbete .............</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td22"><SPAN class="p32 ft1">355</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td33"><SPAN class="p14 ft1">Bilaga 5</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td34"><SPAN class="p14 ft1">Tabeller över våra förslag till budget och finansiering</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td22"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td33"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td34"><SPAN class="p15 ft1">av Kemikalieinspektionen år <NOBR>2001-2003..........................</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td22"><SPAN class="p32 ft1">453</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td33"><SPAN class="p14 ft1">Bilaga 6</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td34"><SPAN class="p15 ft5">Särskilda yttranden............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td22"><SPAN class="p32 ft1">465</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p38 ft10">9</P>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<P class="p0 ft0">Sammanfattning</P>
<P class="p39 ft16">Utredningens bakgrund och uppdrag</P>
<P class="p40 ft17">Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö</P>
<P class="p41 ft1">Regeringen föreslog i propositionen Svenska miljömål (prop. 1997/98:145) femton miljökvalitetsmål som bör nås inom en generation, dvs. till omkring år 2020. Riksdagen godkände dessa mål i april 1999 (1998/99:MJU6). Ett av miljökvalitetsmålen kallas Giftfri miljö och är formulerat enligt följande:</P>
<P class="p42 ft1">”Miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Miljökvalitetsmålet innebär att:</P>
<P class="p43 ft18">halterna av ämnen som förekommer naturligt i miljön är nära bakgrundsnivåerna,</P>
<P class="p44 ft1">halterna av naturfrämmande ämnen i miljön är nära noll.”</P>
<P class="p11 ft17">Nya riktlinjer inom kemikaliepolitiken</P>
<P class="p41 ft1">För att uppnå miljökvalitetsmålet om en giftfri miljö beslutade regeringen bl.a. om följande nya riktlinjer inom kemikaliepolitiken (prop. 1997/98:145):</P>
<P class="p45 ft1">”Nyproducerade varor som introduceras på marknaden är i huvudsak fria från:</P>
<P class="p46 ft1">av människan framställda organiska ämnen som är långlivade och bioackumulerbara samt ämnen som ger upphov till dessa ämnen,</P>
<P class="p47 ft18">av människan framställda ämnen som är cancerframkallande, arvsmassepåverkande och hormonstörande – inklusive fortplantningsstörande,</P>
<P class="p48 ft10">11</P>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p14 ft2">Sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p49 ft1">kvicksilver, kadmium, bly och deras föreningar.</P>
<P class="p50 ft18">Metaller används i sådana tillämpningar att metallerna inte kommer ut i miljön i en omfattning som medför att miljö och människors hälsa kan komma till skada.</P>
<P class="p51 ft1">Av människan framställda organiska ämnen som är långlivade och bioackumulerbara förekommer i produktionsprocesser endast om företaget kan visa att hälsa eller miljö inte kommer till skada. Tillstånd och villkor enligt miljöbalken är utformade så att denna riktlinje kan säkerställas.”</P>
<P class="p52 ft17">Kemikalieutredningens första uppdrag...</P>
<P class="p53 ft1">Kemikalieutredningen (M1998:09) tillsattes för att föreslå hur de nya riktlinjerna inom kemikaliepolitiken skall genomföras (se dir. 1998:91). Dessa förslag presenterade vi den 5 juni 2000 i betänkandet Varor utan faror – Förslag till genomförande av nya riktlinjer inom kemikaliepolitiken (SOU 2000:53). Betänkandet har remissbehandlats och regeringens ställningstaganden förväntas i början av år 2001.</P>
<P class="p54 ft17">....och detta uppdrag</P>
<P class="p53 ft1">Den 18 maj 2000 beslutade regeringen om ett nytt uppdrag till Kemikalieutredningen (dir. 2000:41 – se bilaga 1). Detta tilläggsuppdrag innebär sammanfattningsvis att vi ges i uppdrag att göra en översyn av och lämna förslag om Kemikalieinspektionens framtida inriktning, verksamhet, resurser och finansiering.</P>
<P class="p55 ft1">I direktiven anges att arbetet skall ske med utgångspunkt i miljökvalitetsmålet Giftfri miljö, Kemikalieutredningens förslag i SOU 2000:53, utvecklingen på kemikalieområdet inom EU och internationellt, miljöbalkens regler samt Kemikalieinspektionens underlag till regeringen inför fördjupad prövning (UFP). Dessutom ingår i uppdraget att översiktligt belysa de centrala, regionala och lokala tillsynsmyndigheternas samt företagens roll inom kemikaliekontrollen.</P>
<P class="p56 ft10">12</P>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr13 td36"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td37"><SPAN class="p14 ft19">Sammanfattning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft16">Giftfri miljömålet innebär en kraftig ambitionshöjning för kemikaliekontrollen (kapitel 4)</P>
<P class="p58 ft18">Enligt vår bedömning innebär miljökvalitetsmålet Giftfri miljö en kraftig ambitionshöjning och en viktig konkretisering och tidsangivande av målen för kemikaliekontrollen.</P>
<P class="p59 ft1">Vi framhåller att kemikalierelaterade hälso- och miljörisker som är kopplade till andra varor än kemiska produkter bör uppmärksammas i större utsträckning. Kemikalieinspektionen bör i samråd med Naturvårdsverket ta fram en plan för kemikaliearbetet i ett varuperspektiv som inkluderar handlingsplan, prioriteringar och arbetsfördelning.</P>
<P class="p60 ft16"><NOBR>EU-arbetet</NOBR> och övrigt internationellt arbete är avgörande för att uppnå Giftfri miljömålet (kapitel 5)</P>
<P class="p58 ft1">Enligt vår uppfattning kommer den kemikaliestrategi som EU håller på att ta fram, att spela en avgörande roll för möjligheterna att uppnå det svenska miljömålet Giftfri miljö. EU:s utveckling på detta område kommer att påverka den svenska kemikaliekontrollen och Kemikalieinspektionens arbete i framtiden. Vi anser därför att Sverige bör utnyttja varje möjlighet att påverka utformningen och genomförandet av EU:s kommande kemikaliestrategi.</P>
<P class="p61 ft1">EU:s kommande kemikaliestrategi kommer sannolikt att innebära en höjd ambitionsnivå inom EU för kemikaliefrågorna. En utveckling av nya regler kan förutses liksom en eventuell gemensam kemikaliemyndighet.</P>
<P class="p4 ft1">Sverige bör aktivt delta och påverka utformning och tillämpning av nya och befintliga regler inom EU. <NOBR>EU-arbetet</NOBR> och det internationella arbetet behöver enligt vår uppfattning en kraftig förstärkning om Sverige vill vara med och påverka den konkreta utformningen samt genomförandet av den nya kemikaliestrategin.</P>
<P class="p3 ft1">Under de sex år Sverige har varit medlem i EU har Kemikalieinspektionens <NOBR>EU-arbete</NOBR> till stor del präglats av att försvara de undantag på kemikalieområdet som Sverige fick i samband med medlemskapsförhandlingarna.</P>
<P class="p62 ft10">13</P>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p14 ft2">Sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft1">De närmaste året/åren framöver är på många sätt avgörande för vilken inriktning EU:s, och därmed Sveriges, kemikaliesäkerhetsarbete kommer att få. Dels kommer en kemikaliestrategi att antas och närmare utformas inom EU, dels står en rad konkreta beslut för dörren som gäller riskbedömning och riskhantering – både avseende s.k. allmänkemikalier och bekämpningsmedel (växtskyddsmedel och biocider).</P>
<P class="p55 ft1">Vi föreslår att en gemensam svensk handlingsplan för internationellt kemikaliearbete bör tas fram. Kemikalieinspektionen bör ges i uppdrag att i samarbete med Naturvårdsverket, Arbetarskyddsstyrelsen och övriga berörda myndigheter ta fram en svensk handlingsplan för vårt internationella kemikaliearbete, inklusive EU- arbetet.</P>
<P class="p64 ft17">En gemensam kemikaliemyndighet i EU</P>
<P class="p65 ft1">Vi föreslår att Sverige driver frågan om att inrätta en gemensam kemikaliemyndighet inom EU. En sådan myndighet bör kunna effektivisera kemikaliearbetet, framför allt när det gäller riskbedömningar. EU:s läkemedelsmyndighet bör kunna tjäna som modell vid utformningen av en gemensam kemikaliemyndighet.</P>
<P class="p66 ft1">En gemensam kemikaliemyndighet i EU bör bl.a. ansvara för</P>
<P class="p67 ft1">administrativ samordning av riskbedömning och strategi för riskhantering på kemikalieområdet, både avseende allmänkemikalier och bekämpningsmedel,</P>
<P class="p68 ft18">administrativt ansvar för den omfattande dokumentationen, databaser m.m.,</P>
<P class="p69 ft1">informationsspridning och riskkommunikation.</P>
<P class="p70 ft16">Tillsynen enligt 14 kap. miljöbalken behöver förbättras (kapitel 6)</P>
<P class="p71 ft1">Vår bedömning är att tillsynen enligt 14 kap. miljöbalken över tillverkare och importörer (primärleverantörer) av kemiska produkter är en grundläggande förutsättning för att övrig kemikalietillsyn och övrigt kemikaliesäkerhetsarbete (bl.a. användningen av kemikalier) skall fungera effektivt.</P>
<P class="p72 ft10">14</P>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr13 td36"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td37"><SPAN class="p14 ft19">Sammanfattning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft1">Vi har noterat en rad brister i nuvarande tillsyn enligt 14 kap. i miljöbalken. Bristerna hänger samman med brist på resurser och prioritering av denna tillsyn samt oklarheter och dubbleringar beträffande ansvarsfördelningen.</P>
<P class="p4 ft1">Vi föreslår att Kemikalieinspektionen ensam bör ansvara för det operativa tillsynsansvaret över tillverkare och importörer (primärleverantörer) av kemiska produkter. Det innebär att kommunernas ansvar tas bort på detta område. Kommunernas tillsynsansvar bör i stället koncentreras till att gälla återförsäljare (sekundärleverantörer) och yrkesmässiga användare av kemiska produkter.</P>
<P class="p3 ft1">Vi föreslår i likhet med ovanstående princip att enbart staten bör ansvara för bl.a. tillsynen över tillverkare och importörer av kosmetiska och hygieniska produkter (Läkemedelsverket) samt material och produkter som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel (Livsmedelsverket). Också i dessa fall kommer kommunernas tillsynsansvar att gälla hanteringen i leden efter primärleverantörerna.</P>
<P class="p74 ft1">Författningsförslag med ändring i miljöbalken (1998:808) och i förordningen (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken lämnas.</P>
<P class="p6 ft18">Vi anser vidare att de centrala myndigheternas stöd till de lokala och regionala tillsynsmyndigheterna när det gäller 14 kap. miljöbalken behöver förbättras.</P>
<P class="p75 ft1">Vi föreslår att tillsynen enligt miljöbalken bör utvärderas i sin helhet. Viktiga frågor i en sådan utvärdering bör bl.a. vara frågor om ansvaret mellan stat och kommun, tillsynens metoder, kvalitet, resurser och omfattning, tillsynens inriktning och prioriteringar samt möjligheten och lämpligheten av en ny regional statlig tillsynsorganisation.</P>
<P class="p76 ft16">Kemikalieinspektionens framtida verksamhet och resursbehov (kapitel 7)</P>
<P class="p77 ft1">Kemikalieinspektionens övergripande mål skall även i fortsättningen vara att arbeta för att förebygga skador på människor och</P>
<P class="p78 ft10">15</P>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p14 ft2">Sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft1">miljö från kemiska produkter och biotekniska organismer. Detta övergripande mål bör framgå av myndighetens instruktion.</P>
<P class="p63 ft1">Kemikalieinspektionen bör ha huvudansvar för miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. I ansvaret för Giftfri miljömålet bör bl.a. ingå att driva på, följa upp och utvärdera olika aktörers arbete samt att utveckla och föra en dialog om framtida insatser. Detta huvudansvar samt vissa preciseringar och ändringar i myndighetens inriktning och uppgifter bör framgå av myndighetens instruktion.</P>
<P class="p55 ft1">Vi föreslår att Kemikalieinspektionens huvudinriktning bör vara att verka för att EU:s kemikaliekontrollarbete och övrigt internationellt kemikaliearbete får en inriktning som gör att målet Giftfri miljö kan uppnås. Dessutom föreslår vi att ambitionsnivån för den nationella tillsynen över tillverkare och importörer av kemiska produkter höjs.</P>
<P class="p79 ft1">Vi föreslår betydande förstärkningar av Kemikalieinspektionen de närmaste tre åren. Förstärkningarna avser främst:</P>
<P class="p80 ft1">det <NOBR>EU-inriktade</NOBR> riskbedömningssamt riskbegränsningsarbetet, för allmän kemikalier och för bekämpningsmedel, tillsynen enligt 14 kap. miljöbalken,</P>
<P class="p81 ft1">arbete med anledning av huvudansvaret för miljökvalitetsmålet Giftfri miljö.</P>
<P class="p82 ft1">Kemikalieinspektionens arbete har förändrat karaktär genom Sveriges medlemskap i EU. Myndighetens arbete består i dag till stor del av att delta i <NOBR>EU-arbete.</NOBR> Delvis handlar detta om att utföra Sveriges andel av den arbetsbörda som fördelas mellan medlemsländerna, men till största delen består den i att företräda svensk kemikaliepolitik i riskbedömnings- och riskbegränsningsarbetet.</P>
<P class="p55 ft1">Följande tre utgångspunkter för medlemsländernas medverkan i EU:s arbete bör enligt vår uppfattning ligga till grund för bedömningar av arten och graden av Sveriges insatser inom kemikalieområdet (se avsnitt 7.2.3 och bilaga 4).</P>
<P class="p83 ft1"><SPAN class="ft1">1.</SPAN><SPAN class="ft20">Kemikalieregleringen är totalharmoniserad inom EU. Här skiljer sig kemikalieområdet från de flesta andra områden inom miljöpolitiken, liksom arbetsmiljön, vilka hanteras genom minimidirektiv. Detta innebär att inom kemikalieområdet är det i stort sett enda sättet att påverka det regelverk för</SPAN></P>
<P class="p84 ft10">16</P>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr13 td36"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td37"><SPAN class="p14 ft19">Sammanfattning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft1">kemikalier som skall gälla i Sverige att påverka de regler som gäller generellt i EU. Den riskbedömning som exempelvis görs inom EU är den riskbedömning som kommer att ligga till grund för det regelverk som ska tillämpas i Sverige.</P>
<P class="p86 ft1"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft21">Kemikalieregleringens utformning inom EU avgörs i praktiken av en stor mängd tekniska beslut, dels om hur enskilda kemikalier skall bedömas, dels om testmetoder, testkrav och bedömningsprinciper. Dessa beslut bygger på arbetet i ett stort antal tekniska kommittéer där medlemsländerna deltar.</SPAN></P>
<P class="p87 ft1"><SPAN class="ft1">3.</SPAN><SPAN class="ft21">Kemikaliearbetet inom EU är i allt väsenligt medlemsdrivet. Det praktiska arbetet med att skriva underlagsmaterial och förslag till beslut fördelas mellan medlemsländerna, och texterna justeras sedan i förhandlingar mellan länderna. Ett lands inflytande står i proportion till resursinsatserna.</SPAN></P>
<P class="p88 ft17">Riskbedömning</P>
<P class="p41 ft1">Kemikalieinspektionen bör de närmaste åren prioritera arbetet med att påverka utformandet och genomförandet av en ny kemikaliestrategi inom EU samt att aktivt delta i riskbedömningsarbetet vad gäller särskilt hälso- och miljöskadliga ämnen. Utgångspunkt för arbetet bör vara de etappmål som kommer att beslutas inom ramen för Giftfri miljömålet samt de förslag som lämnas i Varor utan faror (SOU 2000:53). Kemikalieinspektionen bör sträva efter att påverka EU i syfte att få gehör för ett effektivare riskbedömningssystem inom EU. Kemikalieinspektionen bör bl.a. särskilt verka för att:</P>
<P class="p89 ft1">regler införs om att alla kemiska ämnen på marknaden skall vara undersökta med avseende på hälso- och miljöfarlighet, testmetoder vidareutvecklas inom områdena nedbrytning och hormonell påverkan,</P>
<P class="p90 ft1">förenklade riskbedömningar och mer generella angreppssätt (inkl. generella utfasningskriterier för bl.a. PB+CMR) införs, skapa effektivare beslutsprocesser inom riskbedömnings- och riskhanteringsarbetet,</P>
<P class="p91 ft18">varuperspektivet får ett ökat genomslag i riskbedömnings- och riskhanteringsarbetet,</P>
<P class="p92 ft10">17</P>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p14 ft2">Sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p93 ft1">utveckla samarbetet med högskolor och öka samverkan med andra myndigheter i syfte att effektivare utnyttja den riskbedömningskompetens som finns i Sverige.</P>
<P class="p94 ft1">Resurserna för Kemikalieinspektionens riskbedömningsarbete bör förstärkas.</P>
<P class="p95 ft17">Riskhantering/riskbegränsning</P>
<P class="p53 ft1">Vår bedömning är att riskbegränsningsarbetet i dag bör utökas såväl inom EU som i det svenska arbetet. Kemikalieinspektionen har i dag inte tillräckliga resurser för att klara av att vara pådrivande i EU. De nya riktlinjerna inom kemikaliekontrollen och Giftfri miljömålets etappmål om särskilt farliga ämnen innebär en konkretisering och kraftig ambitionshöjning för arbetet med riskhantering/riskbegränsning.</P>
<P class="p55 ft18"><NOBR>EU-arbetet</NOBR> bör prioriteras. Förslagen i Varor utan faror (SOU 2000:53) bör tjäna som vägledning för närmare prioriteringar inom området. Vi betonar särskilt:</P>
<P class="p96 ft1">Utfasning av särskilt skadliga ämnen, framför allt PB+CMRH.</P>
<P class="p97 ft1">Förstärkning av riskhanteringsarbetet inom ramen för EU:s riskbedömningsprogram.</P>
<P class="p98 ft18">Utveckling av begränsningsdirektivet, inkl. direktivets roll i riskbedömningsarbetet.</P>
<P class="p69 ft1">Skadliga kemikalier i varor</P>
<P class="p82 ft18">Resurserna för Kemikalieinspektionens <NOBR>EU-inriktade</NOBR> riskhanteringsarbete och det övriga internationella riskbegränsningsarbetet bör förstärkas.</P>
<P class="p99 ft1">Inom området riskbegränsning är ett varuinriktat angreppssätt en ny uppgift för Kemikalieinspektionen inom ramen för Giftfri miljömålsansvaret. Verksamheten bör vidareutvecklas de närmaste åren. Informationsspridning och dialog med näringslivet om skadliga kemikalier i varor är särskilt angelägna uppgifter.</P>
<P class="p100 ft10">18</P>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr13 td36"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td37"><SPAN class="p14 ft19">Sammanfattning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p10 ft17">Bekämpningsmedel</P>
<P class="p41 ft1">Sverige har redan vidtagit kraftfulla åtgärder för at begränsa riskerna med bekämpningsmedel. Dagens ambition för bekämpningsmedelsarbetet bör gälla även fortsättningsvis. Därvid bör Kemikalieinspektionen vara aktiv och pådrivande i riskbegränsningsarbetet avseende bekämpningsmedel såväl nationellt, inom EU som internationellt. Förstärkningar av bekämpningsmedelsarbetet föreslås.</P>
<P class="p3 ft1">Prioriterade uppgifter för Kemikalieinspektionens bekämpningsmedelsarbete de närmaste åren bör bl.a. vara att:</P>
<P class="p101 ft1">aktivt delta i EU:s arbete med att utveckla och tillämpa regler för att uppnå en hög skyddsnivå,</P>
<P class="p102 ft1">verka för att den nationella prövningen av bekämpningsmedel sker på en hög skyddsnivå och med kortast möjliga handläggningstid.</P>
<P class="p103 ft17">Kemikalieinspektionens tillsyn enligt 14 kap. miljöbalken</P>
<P class="p41 ft1">Tillsynen över tillverkare och importörer är av central betydelse för kemikaliekontrollen. Denna tillsyn behöver förbättras. Vi föreslår i kapitel 6 att Kemikalieinspektionen ensam bör ansvara för det operativa tillsynsansvaret över tillverkare och importörer (primärleverantörer) av kemiska produkter. Det innebär att kommunernas ansvar tas bort på detta område. Kommunernas tillsynsansvar bör i stället koncentreras till att gälla återförsäljare och yrkesmässiga användare av kemiska produkter.</P>
<P class="p61 ft1">Det finns i dag omkring 3500 tillverkare och importörer av kemiska produkter. Kemikalieinspektionen utför i dag mellan 100– 150 inspektioner per år. Mätt i andelen tillsynsobjekt innebär detta att i genomsnitt enbart 5 procent av företagen nås varje år. Relativt många mindre företag har aldrig fått något inspektionsbesök av Kemikalieinspektionen. Vi menar att ambitionerna rörande tillsynen måste höjas väsentligt. Vi anser att företagen i genomsnitt skall ha ett inspektionsbesök åtminstone vart femte år.</P>
<P class="p3 ft18">Vi anser också att stödet till de lokala och regionala tillsynsmyndigheterna behöver förbättras.</P>
<P class="p75 ft1">Med stöd av övervägandena ovan föreslår vi resursförstärkningar av Kemikalieinspektionens tillsyn.</P>
<P class="p104 ft10">19</P>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p14 ft2">Sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p105 ft16">Sammanfattning av Kemikalieinspektionens resursbehov och finansiering (kapitel 8)</P>
<P class="p71 ft18">I nedanstående tabell redovisas sammanfattningsvis de förstärkningar (i antal årsarbetskrafter) som vi ser behov av under perioden <NOBR>2001–2003.</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr7 td38"><SPAN class="p16 ft22">Verksamheter som bör förstärkas</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td39"><SPAN class="p106 ft22">Förstärk-</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td40"><SPAN class="p35 ft22">Förstärk-</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td40"><SPAN class="p35 ft22">Förstärk-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td41"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td42"><SPAN class="p106 ft22">ningar år</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td43"><SPAN class="p35 ft22">ningar år</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td43"><SPAN class="p35 ft22">ningar</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td44"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td45"><SPAN class="p106 ft22">2001</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td46"><SPAN class="p35 ft22">2002</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td46"><SPAN class="p35 ft22">år 2003</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td41"><SPAN class="p16 ft23">Riskbedömning EU och inter-</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td42"><SPAN class="p106 ft22">+5</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td43"><SPAN class="p35 ft22">+5</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td43"><SPAN class="p35 ft22">+2</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td41"><SPAN class="p16 ft22"><SPAN class="ft23">nationellt </SPAN>(riskbedömningsprogr.,</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td43"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td43"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td44"><SPAN class="p16 ft22">kemikaliepolicyn, nya ämnen m.m.</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td45"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td46"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td46"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td41"><SPAN class="p16 ft23">Riskbegränsning EU och</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td42"><SPAN class="p106 ft22">+5</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td43"><SPAN class="p35 ft22">+5</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td43"><SPAN class="p35 ft22">+2</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td41"><SPAN class="p16 ft22"><SPAN class="ft23">internationellt</SPAN>, riskhantering i</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td43"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td43"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td41"><SPAN class="p16 ft22">riskbedömningsprogr.,</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td43"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td43"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td41"><SPAN class="p16 ft22">begränsningsdirektivet och andra</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td43"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td43"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td41"><SPAN class="p16 ft22">direktiv samt internationella</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td43"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td43"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td44"><SPAN class="p16 ft22">konventioner</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td45"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td46"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td46"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td41"><SPAN class="p16 ft23">Bekämpningsmedel EU och övrigt</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td42"><SPAN class="p106 ft22">+2</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td43"><SPAN class="p35 ft22">+2</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td43"><SPAN class="p35 ft22">+1</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td41"><SPAN class="p16 ft22"><SPAN class="ft23">internationellt </SPAN>(riskbedömning och</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td43"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td43"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td41"><SPAN class="p16 ft22">riskhantering för växtskyddsmedel</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td43"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td43"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td44"><SPAN class="p16 ft22">och biocider)</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td45"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td46"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td46"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td41"><SPAN class="p16 ft23">Övrigt arbete p.g.a. huvudansvaret</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td42"><SPAN class="p106 ft22">+2</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td43"><SPAN class="p35 ft22">+1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td43"><SPAN class="p35 ft22">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td41"><SPAN class="p16 ft23">för Giftfri miljömålet <SPAN class="ft22">(inkl</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td43"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td43"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td41"><SPAN class="p16 ft22">forskningssamverkan, strategiarbete,</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td43"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td43"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td41"><SPAN class="p16 ft22">pådrivande, uppföljande och</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td43"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td43"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td44"><SPAN class="p16 ft22">samordnande arbete.</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td41"><SPAN class="p16 ft25">Varuinriktat arbete <SPAN class="ft24">nationella projekt</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td42"><SPAN class="p106 ft22">+2</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td43"><SPAN class="p35 ft22">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td43"><SPAN class="p35 ft22">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td41"><SPAN class="p16 ft22">om kem.prod. och andra varor,</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td43"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td43"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td41"><SPAN class="p16 ft22">branschdialoger, handlings-</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td43"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td43"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td44"><SPAN class="p16 ft22">plan/strategi</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td45"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td46"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td46"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td41"><SPAN class="p16 ft23">Operativ tillsyn och</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td42"><SPAN class="p106 ft22">+5</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td43"><SPAN class="p35 ft22">+5</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td43"><SPAN class="p35 ft22">+1</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td41"><SPAN class="p16 ft23">tillsynsvägledning <SPAN class="ft22">enl. miljöbalken</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td43"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td43"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td44"><SPAN class="p16 ft22">14 kap.</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td45"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td46"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td46"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td44"><SPAN class="p16 ft23">SUMMA</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td45"><SPAN class="p106 ft23">+21</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td46"><SPAN class="p35 ft23">+18</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td46"><SPAN class="p35 ft23">+6</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft1">Vi anser att Kemikalieinspektionen också i framtiden bör finansieras med skattemedel samt med avgifter från företagen. Kemikalieinspektionens alla verksamheter kan enligt vår bedömning inte finansieras med avgifter eftersom sambandet mellan vissa verksamheter och de företag som betalar avgifterna är för svagt.</P>
<P class="p95 ft10">20</P>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr13 td36"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td37"><SPAN class="p14 ft19">Sammanfattning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft1">Det är svårt att fastställa en exakt och tydlig gräns för hur mycket av Kemikalieinspektionens verksamhet som kan och bör finansieras med avgifter respektive skatter. Vi har tillsammans med Ekonomistyrningsverket, Kemikalieinspektionen och representanter från de berörda branschorganisationerna som betalar kemikalieavgifterna gjort en genomgång av Kemikalieinspektionens olika verksamhetsgrenar utifrån vår bedömning av vad som bör finansieras via avgifter. Enligt Kemikalieutredningens uppfattning var de deltagande parterna i allt väsentligt överens om hur stor andel av olika verksamheter som bör avgiftsfinansieras.</P>
<P class="p108 ft1">Den fördelning mellan skatter och avgifter som vi i allt väsentligt kom överens om har vi tillämpat för de förslag till Kemikalieinspektionens resurser och finansiering som vi lämnar för budgetåren <NOBR>2001–2003.</NOBR></P>
<P class="p109 ft1">Vi anser att frågor om fördelningen mellan skatter och avgifter enligt miljöbalken samt andra frågor kring avgifterna på kemikalieområdet bör ses över med sikte på tiden efter år 2003. Vi har erfarit att Miljöbalkskommittén (M 1999:03) avser att göra en översyn av bl.a. miljöbalkens regler om avgifter. Vi välkomnar denna översyn.</P>
<P class="p110 ft17">Sammanfattning av våra budget och finansieringsförslag</P>
<P class="p111 ft1">Utgiftsområde 20 (Allmän miljö- och naturvård), anslaget A6 Kemikalieinspektionen (ramanslag).</P>
<P class="p112 ft1"><NOBR>1000-tals</NOBR> kronor</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr7 td47"><SPAN class="p16 ft22">Finansiering</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td48"><SPAN class="p113 ft23">År 2000</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td49"><SPAN class="p114 ft23">År 2001</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td49"><SPAN class="p114 ft23">År 2002</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td50"><SPAN class="p115 ft23">År 2003</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td51"><SPAN class="p16 ft22">Kemikalie-</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td52"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td53"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td53"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td54"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td55"><SPAN class="p16 ft22">avgifter</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td56"><SPAN class="p116 ft22">56 800</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td57"><SPAN class="p114 ft22">39 886</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td57"><SPAN class="p25 ft22">46 286</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td58"><SPAN class="p25 ft22">48 561</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td51"><SPAN class="p16 ft22">Bekämpnings-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td52"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td53"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td53"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td54"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td55"><SPAN class="p16 ft22">medelsavgifter</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td56"><SPAN class="p116 ft22">18 200</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td57"><SPAN class="p114 ft22">19 931</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td57"><SPAN class="p25 ft22">21 446</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td58"><SPAN class="p25 ft22">22 581</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td55"><SPAN class="p16 ft22">Skattemedel</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td56"><SPAN class="p116 ft22">8 600</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td57"><SPAN class="p114 ft22">38 104</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td57"><SPAN class="p25 ft22">42 721</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td58"><SPAN class="p25 ft22">45 579</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td55"><SPAN class="p16 ft23">SUMMA</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td56"><SPAN class="p116 ft23">83 600</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td57"><SPAN class="p114 ft23">97 921</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td57"><SPAN class="p25 ft23">111 721</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td58"><SPAN class="p25 ft23">116 721</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p117 ft10">21</P>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GPB34d119x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft0">Författningsförslag</P>
<P class="p118 ft16">Förslag till</P>
<P class="p0 ft16">Lag om ändring i miljöbalken (1998:808)</P>
<P class="p119 ft1">Utfärdad den</P>
<P class="p120 ft1">Härigenom föreskrivs att 26 kap. 3 § miljöbalken(1998:808) skall ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr4 td59"><SPAN class="p14 ft17">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td60"><SPAN class="p14 ft26">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p121 ft27">26 kap.</P>
<P class="p122 ft1">3 §<SPAN class="ft28">1</SPAN></P>
<P class="p123 ft1">Tillsynen utövas av Naturvårdsverket, generalläkaren, länsstyrelsen, andra statliga myndigheter och kommunerna (tillsynsmyndigheter), i enlighet med vad regeringen bestämmer.</P>
<P class="p4 ft1">Bestämmelser om tillsyn finns också i lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.</P>
<P class="p124 ft22"><SPAN class="ft29">1 </SPAN>Senaste lydelse 1999:385</P>
<P class="p125 ft10">23</P>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GPB34d120x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td61"><SPAN class="p14 ft2">Författningsförslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td62"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p126 ft1">Varje kommun utövar genom den eller de nämnder som fullmäktige bestämmer tillsyn inom kommunen över miljö- och hälsoskyddet enligt 9 kap., med undantag för sådan miljöfarlig verksamhet som kräver tillstånd, <SPAN class="ft17">över hanteringen av kemiska produkter enligt 14 kap. och över </SPAN>avfallshanteringen enligt 15 kap.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p126 ft1">Varje kommun utövar genom den eller de nämnder som fullmäktige bestämmer tillsyn inom kommunen över</P>
<P class="p127 ft1"><SPAN class="ft26">1.</SPAN><SPAN class="ft30">miljö- och hälsoskyddet enligt 9 kap., med undantag för sådan miljöfarlig verksamhet som kräver tillstånd,</SPAN></P>
<P class="p128 ft18"><SPAN class="ft17">2.</SPAN><SPAN class="ft31">avfallshanteringen enligt 15 kap.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p129 ft1">Regeringen får föreskriva att den tillsynsmyndighet regeringen bestämmer får överlåta åt en kommun att i ett visst avseende utöva sådan tillsyn som annars skulle skötas av en statlig tillsynsmyndighet, om kommunen har gjort framställning om det. Detta gäller inte verksamhet som utövas av Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk eller Försvarets radioanstalt.</P>
<P class="p130 ft1">Denna lag träder i kraft den</P>
<P class="p131 ft10">24</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GPB34d121x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr13 td14"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td63"><SPAN class="p14 ft19">Författningsförslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p132 ft16">Förslag till</P>
<P class="p133 ft16">Förordning om ändring i förordningen (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken</P>
<P class="p134 ft1">Utfärdad den</P>
<P class="p135 ft1">Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken</P>
<P class="p136 ft1"><SPAN class="ft17">dels </SPAN>att 4, 13 §§ och bilagan till förordningen skall ha följande lydelse,</P>
<P class="p137 ft1"><SPAN class="ft17">dels </SPAN>att det i förordningen skall införas en ny paragraf, 11 a §, av följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD colspan=4 class="tr14 td64"><SPAN class="p14 ft17">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td65"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td66"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr14 td67"><SPAN class="p106 ft17">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td68"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td69"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td2"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td70"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td71"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td72"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td73"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td65"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td66"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td74"><SPAN class="p106 ft1">4 §<SPAN class="ft28">2</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td8"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td19"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td75"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td76"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td68"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td69"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td2"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td70"><SPAN class="p14 ft1">Av</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td77"><SPAN class="p138 ft1">26 kap.</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td73"><SPAN class="p139 ft1">3 §</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td78"><SPAN class="p21 ft1">miljöbalken</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td74"><SPAN class="p106 ft1">Av</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td79"><SPAN class="p140 ft1">26 kap.</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td76"><SPAN class="p141 ft1">3 §</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td37"><SPAN class="p15 ft1">miljöbalken</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td80"><SPAN class="p14 ft1">framgår</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td72"><SPAN class="p142 ft1">att</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td73"><SPAN class="p139 ft1">inom</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td78"><SPAN class="p21 ft1">kommunen</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td81"><SPAN class="p106 ft1">framgår</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td82"><SPAN class="p142 ft1">att</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td76"><SPAN class="p143 ft1">inom</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td37"><SPAN class="p15 ft1">kommunen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td80"><SPAN class="p14 ft1">utövar</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td83"><SPAN class="p144 ft1">den</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td78"><SPAN class="p21 ft1">kommunala</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td81"><SPAN class="p106 ft1">utövar</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td19"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td29"><SPAN class="p145 ft1">den</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td37"><SPAN class="p15 ft1">kommunala</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr9 td84"><SPAN class="p14 ft1">nämnden tillsyn över</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td66"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr9 td85"><SPAN class="p106 ft1">nämnden tillsyn över</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td69"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td2"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr9 td86"><SPAN class="p14 ft1">1. miljö- och hälsoskyddet en-</SPAN> </TD>
<TD colspan=8 class="tr9 td87"><SPAN class="p106 ft1">1. miljö- och hälsoskyddet en-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td86"><SPAN class="p14 ft1">ligt 9 kap., med undantag för</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td74"><SPAN class="p106 ft1">ligt</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td66"><SPAN class="p14 ft1">9 kap.,</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td75"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td88"><SPAN class="p14 ft1">med undantag</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p15 ft1">för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td80"><SPAN class="p14 ft1">sådan</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td83"><SPAN class="p146 ft1">miljöfarlig</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td78"><SPAN class="p21 ft1">verksamhet</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td81"><SPAN class="p106 ft1">sådan</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td89"><SPAN class="p147 ft1">miljöfarlig</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td37"><SPAN class="p15 ft1">verksamhet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr9 td64"><SPAN class="p14 ft1">som kräver tillstånd,</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td65"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td66"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=7 class="tr9 td90"><SPAN class="p106 ft1">som kräver tillstånd, och</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td2"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr9 td86"><SPAN class="p14 ft17">2. hanteringen av kemiska pro-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td74"><SPAN class="p106 ft1">2.</SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr9 td91"><SPAN class="p148 ft1">avfallshanteringen</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td92"><SPAN class="p15 ft1">enligt</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td86"><SPAN class="p14 ft26">dukter enligt 14 kap. miljöbalken<SPAN class="ft7">,</SPAN></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td81"><SPAN class="p106 ft1">15 kap.</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td19"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td75"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td76"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td68"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td69"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td70"><SPAN class="p14 ft1">och</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td71"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td72"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td73"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td65"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td66"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=8 rowspan=2 class="tr15 td87"><SPAN class="p106 ft1">Den kommunala nämnden ut-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td70"><SPAN class="p14 ft17">3.</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr9 td93"><SPAN class="p14 ft1">avfallshanteringen</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td66"><SPAN class="p21 ft1">enligt</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td80"><SPAN class="p14 ft1">15 kap.</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td72"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td73"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td74"><SPAN class="p106 ft1">övar</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td8"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td89"><SPAN class="p149 ft1">inom</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td37"><SPAN class="p15 ft1">kommunen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr9 td86"><SPAN class="p14 ft1">Den kommunala nämnden ut-</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td94"><SPAN class="p106 ft1">därutöver</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td29"><SPAN class="p150 ft26">sådan</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td29"><SPAN class="p14 ft17">tillsyn</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td2"><SPAN class="p15 ft26">över</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td70"><SPAN class="p14 ft1">övar</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td71"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td83"><SPAN class="p18 ft1">inom</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td78"><SPAN class="p21 ft1">kommunen</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td94"><SPAN class="p106 ft26">hanteringen</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td75"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td95"><SPAN class="p114 ft17">enligt</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td92"><SPAN class="p15 ft17">14 kap.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr9 td96"><SPAN class="p14 ft1">därutöver</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td94"><SPAN class="p151 ft17">tillsynen</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td66"><SPAN class="p21 ft17">över</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td94"><SPAN class="p106 ft26">miljöbalken</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td75"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td76"><SPAN class="p152 ft17">av</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td68"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td92"><SPAN class="p15 ft26">kemiska</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td96"><SPAN class="p14 ft17">hanteringen</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td73"><SPAN class="p153 ft26">av</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td78"><SPAN class="p21 ft17">biotekniska</SPAN> </TD>
<TD colspan=8 class="tr4 td87"><SPAN class="p106 ft26">produkter, varor och biotekniska</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr9 td96"><SPAN class="p14 ft17">organismer</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td73"><SPAN class="p139 ft26">enligt</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td65"><SPAN class="p154 ft17">14</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td66"><SPAN class="p21 ft17">kap.</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td94"><SPAN class="p106 ft17">organismer</SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr9 td97"><SPAN class="p15 ft17">där tillsynsansvaret</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr9 td96"><SPAN class="p14 ft17">miljöbalken.</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td73"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td65"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td66"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=8 class="tr9 td87"><SPAN class="p106 ft17">inte ligger på en statlig</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td70"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td71"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td72"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td73"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td94"><SPAN class="p106 ft17">myndighet<SPAN class="ft1">.</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td75"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td76"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td68"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td69"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p155 ft22"><SPAN class="ft29">2 </SPAN>Senaste lydelse 1998:1589</P>
<P class="p156 ft10">25</P>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td61"><SPAN class="p14 ft2">Författningsförslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td62"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p129 ft1">Statliga myndigheter och de kommunala nämnderna utövar därutöver den operativa tillsynen rörande miljöbalkens tillämpning enligt den närmare fördelning som framgår av bilagan till denna förordning.</P>
<P class="p157 ft1">Regeringen kan, om det finns särskilda skäl, efter framställning från en myndighet med centralt samordningsansvar enligt 13 § eller från länsstyrelsen, i enskilda fall besluta att det operativa tillsynsansvaret skall fördelas på annat sätt än som framgår av bilagan.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr4 td59"><SPAN class="p14 ft17">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td60"><SPAN class="p14 ft26">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p158 ft1">11 a §</P>
<P class="p159 ft17">Kemikalieinspektionen får överlåta åt en kommunal nämnd att utöva den operativa tillsyn som åligger inspektionen enligt D1 i bilagan till denna förordning, om kommunfullmäktige har gjort framställning om det. En sådan överlåtelse skall avse tillsyn av vissa angivna tillsynsobjekt inom kommunen<SPAN class="ft1">.</SPAN></P>
<P class="p160 ft32">Vid prövningen av en överlåtelse enligt första stycket skall Kemikalieinspektionen beakta vad som sägs i 11 § första stycket <NOBR>2–4.</NOBR></P>
<P class="p161 ft17">Kemikalieinspektionen skall ersätta nämnden för utförd tillsyn med belopp som motsvarar vad som enligt kommunfullmäktiges föreskrifter tas ut för tillsyn över kemikaliehantering.</P>
<P class="p162 ft10">26</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GPB34d123x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr13 td14"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td63"><SPAN class="p14 ft19">Författningsförslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p163 ft1">13 §<SPAN class="ft28">3</SPAN></P>
<P class="p164 ft18">Naturvårdsverket har det centrala ansvaret för tillsynsvägledningen vad gäller miljöbalkens tillämpning, om inte annat följer av andra stycket.</P>
<P class="p165 ft18">Nedanstående myndigheter har det centrala ansvaret för tillsynsvägledningen vad gäller miljöbalkens tillämpning inom angivna ansvarsområden</P>
<P class="p166 ft27">Myndighet Ansvarsområde</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr14 td98"><SPAN class="p14 ft1">Statens</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr14 td99"><SPAN class="p31 ft1">Frågor som rör verksamheter, inklusive miljö-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td98"><SPAN class="p14 ft1">jordbruksverk</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td99"><SPAN class="p31 ft1">farliga verksamheter enligt 9 kap. miljöbalken,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td98"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td99"><SPAN class="p31 ft1">inom jordbruks- och trädgårdsområdet eller</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td98"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td99"><SPAN class="p31 ft1">som rör djurhållande verksamhet. Frågor som</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td98"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td99"><SPAN class="p31 ft1">rör miljöhänsyn i jordbruket enligt 12 kap.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td98"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td22"><SPAN class="p31 ft1">miljöbalken.</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td100"><SPAN class="p141 ft1">Genteknikfrågor enligt</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td101"><SPAN class="p15 ft1">13 kap.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td98"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td99"><SPAN class="p31 ft1">miljöbalken inom det område som anges i bila-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td98"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td99"><SPAN class="p31 ft1">gan. Vad avser 14 kap. miljöbalken, frågor som</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td98"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td99"><SPAN class="p31 ft1">verket beslutat om enligt förordningen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td98"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td22"><SPAN class="p31 ft1">(1998:947)</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td100"><SPAN class="p19 ft1">om bekämpningsmedel.</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td101"><SPAN class="p28 ft1">Frågor</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p167 ft18">enligt 15 kap. miljöbalken enligt den närmare fördelning som framgår av förordningen (1996:971) om farligt avfall.</P>
<P class="p168 ft22"><SPAN class="ft29">3 </SPAN>Senaste lydelse 2000:341</P>
<P class="p156 ft10">27</P>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GPB34d124x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td102"><SPAN class="p14 ft2">Författningsförslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td103"><SPAN class="p14 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td104"><SPAN class="p14 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td8"><SPAN class="p14 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td105"><SPAN class="p14 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p14 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td26"><SPAN class="p14 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td72"><SPAN class="p14 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td106"><SPAN class="p14 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td70"><SPAN class="p14 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td107"><SPAN class="p14 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td108"><SPAN class="p14 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td109"><SPAN class="p14 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td110"><SPAN class="p15 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td102"><SPAN class="p169 ft1">Kemikalie-</SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr8 td111"><SPAN class="p14 ft1">Genteknikfrågor</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td72"><SPAN class="p170 ft1">en-</SPAN> </TD>
<TD colspan=8 class="tr8 td112"><SPAN class="p14 ft1">Genteknikfrågor enligt</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td102"><SPAN class="p169 ft1">inspektionen</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td103"><SPAN class="p14 ft1">ligt</SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td91"><SPAN class="p170 ft1">13 kap. miljöbal-</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td101"><SPAN class="p14 ft1">13 kap.</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td107"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td108"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td83"><SPAN class="p15 ft1">miljöbalken</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td102"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=7 class="tr9 td113"><SPAN class="p14 ft1">ken inom det område</SPAN> </TD>
<TD colspan=8 class="tr9 td112"><SPAN class="p14 ft1">inom det område som</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td102"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td103"><SPAN class="p14 ft1">som</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td101"><SPAN class="p152 ft1">anges</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td5"><SPAN class="p148 ft1">i</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td114"><SPAN class="p170 ft1">bilagan.</SPAN> </TD>
<TD colspan=8 class="tr9 td112"><SPAN class="p14 ft1">anges i bilagan. Frågor</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td102"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td115"><SPAN class="p14 ft1">Frågor</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td116"><SPAN class="p106 ft1">enligt</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td114"><SPAN class="p170 ft1">14 kap.</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td101"><SPAN class="p14 ft1">enligt</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td117"><SPAN class="p148 ft1">14 kap.</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td118"><SPAN class="p15 ft1">miljö-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td102"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr9 td95"><SPAN class="p14 ft1">miljöbalken</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td73"><SPAN class="p171 ft1">som</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td72"><SPAN class="p170 ft1">rör</SPAN> </TD>
<TD colspan=8 class="tr9 td112"><SPAN class="p14 ft1">balken som rör till-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td102"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=7 class="tr9 td113"><SPAN class="p14 ft1">tillverkning, införsel,</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr9 td119"><SPAN class="p14 ft1">verkning,</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr9 td83"><SPAN class="p15 ft1">införsel, ut-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td102"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td114"><SPAN class="p14 ft1">utförsel</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td17"><SPAN class="p14 ft1">eller</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td114"><SPAN class="p170 ft1">annat</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td101"><SPAN class="p14 ft1">försel,</SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr9 td120"><SPAN class="p172 ft26">försäljning</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td82"><SPAN class="p15 ft1">eller</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td102"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=7 class="tr4 td113"><SPAN class="p14 ft1">utsläppande på mark-</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td101"><SPAN class="p14 ft1">annat</SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td121"><SPAN class="p15 ft1">utsläppande på</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td102"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td115"><SPAN class="p14 ft1">naden</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td122"><SPAN class="p152 ft1">av</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td83"><SPAN class="p170 ft1">kemiska</SPAN> </TD>
<TD colspan=8 class="tr9 td112"><SPAN class="p14 ft1">marknaden av kemiska</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td102"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=7 class="tr9 td113"><SPAN class="p14 ft1">produkter, varor som</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr9 td119"><SPAN class="p14 ft1">produkter,</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td109"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td65"><SPAN class="p14 ft1">varor</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td82"><SPAN class="p15 ft1">som</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td102"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td114"><SPAN class="p14 ft1">innehåller</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td105"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td73"><SPAN class="p138 ft1">eller</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td72"><SPAN class="p170 ft1">har</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td119"><SPAN class="p14 ft1">innehåller</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td109"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td65"><SPAN class="p148 ft1">eller</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td82"><SPAN class="p15 ft1">har</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td102"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr9 td95"><SPAN class="p14 ft1">behandlats</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td73"><SPAN class="p106 ft1">med</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td72"><SPAN class="p170 ft1">en</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr9 td119"><SPAN class="p14 ft1">behandlats</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td109"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td65"><SPAN class="p16 ft1">med</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td82"><SPAN class="p15 ft1">en</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td102"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=7 class="tr9 td113"><SPAN class="p14 ft1">kemisk produkt samt</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td101"><SPAN class="p14 ft1">kemisk</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td107"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr9 td123"><SPAN class="p148 ft1">produkt</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td82"><SPAN class="p15 ft1">samt</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td102"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr9 td95"><SPAN class="p14 ft1">biotekniska</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td5"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td72"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr9 td124"><SPAN class="p14 ft1">biotekniska</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td103"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td109"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td82"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td102"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td95"><SPAN class="p14 ft1">organismer,</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td83"><SPAN class="p170 ft1">utom i</SPAN> </TD>
<TD colspan=8 class="tr4 td112"><SPAN class="p14 ft1">organismer, utom i frå-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td102"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td115"><SPAN class="p14 ft1">fråga</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td122"><SPAN class="p141 ft1">om</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td83"><SPAN class="p170 ft1">drivmedel</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td106"><SPAN class="p14 ft7">ga</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td70"><SPAN class="p171 ft1">om</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td107"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr9 td123"><SPAN class="p14 ft1">drivmedel</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td82"><SPAN class="p15 ft1">och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td102"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td103"><SPAN class="p14 ft1">och</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr9 td62"><SPAN class="p138 ft1">bränslen,</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td114"><SPAN class="p170 ft1">ämnen</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr9 td119"><SPAN class="p14 ft1">bränslen,</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td92"><SPAN class="p14 ft1">ämnen</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td82"><SPAN class="p15 ft1">som</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td102"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=7 class="tr9 td113"><SPAN class="p14 ft1">som bryter ner ozon-</SPAN> </TD>
<TD colspan=8 class="tr9 td112"><SPAN class="p14 ft1">bryter ner ozonskiktet,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td102"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td114"><SPAN class="p14 ft1">skiktet,</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td33"><SPAN class="p172 ft1">HFC</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td72"><SPAN class="p170 ft1">och</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td101"><SPAN class="p14 ft1">HFC</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td122"><SPAN class="p173 ft1">och</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td110"><SPAN class="p15 ft1">batterier.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td102"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td114"><SPAN class="p14 ft1">batterier.</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr9 td125"><SPAN class="p170 ft1">Allmänhe-</SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr9 td98"><SPAN class="p14 ft1">Allmänhetens</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td118"><SPAN class="p15 ft1">hante-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td102"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td103"><SPAN class="p14 ft1">tens</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td104"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr9 td126"><SPAN class="p138 ft1">hantering</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td72"><SPAN class="p170 ft1">av</SPAN> </TD>
<TD colspan=8 class="tr9 td112"><SPAN class="p14 ft1">ring av sådana pro-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td102"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td115"><SPAN class="p14 ft1">sådana</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td8"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td105"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td83"><SPAN class="p170 ft1">produkter</SPAN> </TD>
<TD colspan=8 class="tr4 td112"><SPAN class="p14 ft1">dukter eller varor som</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td102"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=7 class="tr9 td113"><SPAN class="p14 ft1">eller varor som anges</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td101"><SPAN class="p14 ft1">anges</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td107"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td108"><SPAN class="p138 ft1">i</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td109"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td110"><SPAN class="p15 ft1">föregående</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td102"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=7 class="tr9 td113"><SPAN class="p14 ft1">i föregående mening.</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td29"><SPAN class="p14 ft1">mening.</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td127"><SPAN class="p174 ft1">Skydd</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td109"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td82"><SPAN class="p15 ft1">mot</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td102"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=7 class="tr9 td113"><SPAN class="p14 ft1">Skydd mot effekter i</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td29"><SPAN class="p14 ft1">effekter</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td108"><SPAN class="p142 ft1">i</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td109"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td103"><SPAN class="p138 ft1">den</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td109"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td82"><SPAN class="p15 ft1">yttre</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td102"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td103"><SPAN class="p14 ft1">den</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td128"><SPAN class="p138 ft1">yttre</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td33"><SPAN class="p106 ft1">miljön</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td72"><SPAN class="p170 ft1">vid</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td101"><SPAN class="p14 ft1">miljön</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td107"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td26"><SPAN class="p138 ft1">vid</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td110"><SPAN class="p15 ft1">spridning</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td102"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=7 class="tr9 td113"><SPAN class="p14 ft1">spridning eller annan</SPAN> </TD>
<TD colspan=8 class="tr9 td112"><SPAN class="p14 ft1">eller annan användning</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td102"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=7 class="tr9 td113"><SPAN class="p14 ft1">användning av kemis-</SPAN> </TD>
<TD colspan=8 class="tr9 td112"><SPAN class="p14 ft1">av kemiska eller bio-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td102"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td103"><SPAN class="p14 ft1">ka</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td128"><SPAN class="p138 ft1">eller</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td105"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td83"><SPAN class="p170 ft1">biologiska</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td101"><SPAN class="p14 ft1">logiska</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td107"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td129"><SPAN class="p15 ft1">bekämpnings-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td102"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=7 class="tr9 td113"><SPAN class="p14 ft1">bekämpningsmedel.</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td101"><SPAN class="p14 ft1">medel.</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td107"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td108"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td109"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td103"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td109"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td82"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td102"><SPAN class="p169 ft1">Livsmedels-</SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr9 td111"><SPAN class="p14 ft1">Genteknikfrågor</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td79"><SPAN class="p138 ft1">enligt</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td127"><SPAN class="p14 ft1">13 kap.</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr9 td83"><SPAN class="p15 ft1">miljöbalken</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td102"><SPAN class="p169 ft1">verket</SPAN> </TD>
<TD colspan=15 class="tr9 td130"><SPAN class="p14 ft1">inom det område som anges i bilagan. Frågor</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td102"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=15 class="tr4 td130"><SPAN class="p14 ft1">enligt 14 kap. miljöbalken som rör material och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td102"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=15 class="tr9 td130"><SPAN class="p14 ft1">produkter som är avsedda att komma i kontakt</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td102"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=9 class="tr4 td131"><SPAN class="p14 ft1">med livsmedel, samt nappar.</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td107"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td108"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td109"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td103"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td109"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td82"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p37 ft1">Denna förordning träder i kraft den</P>
<P class="p175 ft10">28</P>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GPB34d125x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr13 td14"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td63"><SPAN class="p14 ft19">Författningsförslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p176 ft17">Bilaga<SPAN class="ft33">4</SPAN></P>
<P class="p177 ft27">Fördelning av ansvar för den operativa tillsynen</P>
<P class="p178 ft17">Nuvarande lydelse</P>
<P class="p179 ft17">Nedan anges områden inom vilka, förutom den kommunala nämnden, även statlig myndighet har ansvar för den operativa tillsynen.</P>
<P class="p180 ft17">Om två myndigheter har operativt tillsynsansvar, får överenskommelse träffas mellan myndigheterna om hur ansvaret normalt skall fördelas. Båda är dock alltid operativa om så krävs.</P>
<P class="p181 ft27">D. Kemiska produkter och biotekniska organismer</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr5 td132"><SPAN class="p14 ft27">Tillsynsområde</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td93"><SPAN class="p14 ft27">Ansvarig myndighet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p182 ft22"><SPAN class="ft29">4 </SPAN>Senaste lydelse 2000:341</P>
<P class="p183 ft10">29</P>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td61"><SPAN class="p14 ft2">Författningsförslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td62"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR height=0>
<TD width=32px></TD>
<TD width=47px></TD>
<TD width=17px></TD>
<TD width=24px></TD>
<TD width=11px></TD>
<TD width=21px></TD>
<TD width=21px></TD>
<TD width=17px></TD>
<TD width=44px></TD>
<TD width=142px></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td70"><SPAN class="p14 ft1">D1</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr0 td133"><SPAN class="p18 ft1">Tillverkare</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td70"><SPAN class="p184 ft1">och</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p172 ft1">andra</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td76"><SPAN class="p170 ft1">pri-</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td24"><SPAN class="p14 ft1">Kemikalieinspektionen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td70"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td134"><SPAN class="p18 ft1">märleverantörer,</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td65"><SPAN class="p21 ft1">som</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td76"><SPAN class="p170 ft1">släp-</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td24"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td70"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr9 td134"><SPAN class="p18 ft1">per ut kemiska</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td135"><SPAN class="p170 ft1">produkter,</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td70"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=8 class="tr9 td136"><SPAN class="p18 ft1">varor och biotekniska orga-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td70"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=8 class="tr4 td136"><SPAN class="p18 ft1">nismer på marknaden med</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td24"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td70"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td133"><SPAN class="p18 ft1">avseende</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td105"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td6"><SPAN class="p185 ft1">på</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td6"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td62"><SPAN class="p150 ft1">deras</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td70"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=8 class="tr9 td136"><SPAN class="p18 ft1">produkter och varor utom i</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td70"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td116"><SPAN class="p18 ft1">fråga</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr9 td95"><SPAN class="p186 ft1">om varor</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td135"><SPAN class="p170 ft1">(material)</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td70"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td116"><SPAN class="p18 ft1">och</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td95"><SPAN class="p14 ft1">produkter</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td65"><SPAN class="p172 ft1">enligt</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td76"><SPAN class="p170 ft1">D3</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td24"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td70"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td116"><SPAN class="p18 ft1">och</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td73"><SPAN class="p148 ft1">D4,</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr9 td15"><SPAN class="p21 ft1">drivmedel</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td76"><SPAN class="p170 ft1">och</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td70"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=8 class="tr9 td136"><SPAN class="p18 ft1">bränslen, ämnen som bryter</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td70"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=8 class="tr4 td136"><SPAN class="p18 ft1">ned ozonskiktet, bl.a. HFC,</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td24"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td70"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr9 td121"><SPAN class="p18 ft1">och batterier</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td6"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td6"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td71"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td76"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr15 td24"><SPAN class="p14 ft1">Länsstyrelsen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td70"><SPAN class="p14 ft1">D2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td137"><SPAN class="p18 ft1">Frågor</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td138"><SPAN class="p187 ft1">om</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td127"><SPAN class="p16 ft17">skydd</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td71"><SPAN class="p188 ft26">av</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td76"><SPAN class="p170 ft17">den</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td70"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=8 class="tr9 td136"><SPAN class="p18 ft17">yttre miljön vid <SPAN class="ft1">hantering av</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td70"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td137"><SPAN class="p18 ft1">kemiska</SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td139"><SPAN class="p170 ft1">produkter, varor</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td24"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td70"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=8 class="tr9 td136"><SPAN class="p18 ft1">och biotekniska organismer</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td70"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr9 td121"><SPAN class="p18 ft1">i miljöfarliga</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr9 td140"><SPAN class="p170 ft1">verksamheter</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td70"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=8 class="tr9 td136"><SPAN class="p18 ft1">enligt B1 utom ifråga om</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td70"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td141"><SPAN class="p18 ft1">vad som anges i D1</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td71"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td76"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td24"><SPAN class="p14 ft1">Läkemedelsverket</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td70"><SPAN class="p14 ft1">D3</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td133"><SPAN class="p18 ft1">Tillverkare</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td70"><SPAN class="p184 ft1">och</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td65"><SPAN class="p172 ft1">andra</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td76"><SPAN class="p170 ft1">pri-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td70"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr9 td134"><SPAN class="p18 ft1">märleverantörer</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td6"><SPAN class="p14 ft1">av</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td62"><SPAN class="p170 ft1">kosme-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td70"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=8 class="tr4 td136"><SPAN class="p18 ft1">tiska och hygieniska pro-</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td24"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td70"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td137"><SPAN class="p18 ft1">dukter</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td138"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td105"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td6"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td6"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td71"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td76"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr15 td24"><SPAN class="p14 ft1">Livsmedelsverket</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td70"><SPAN class="p14 ft1">D4</SPAN> </TD>
<TD colspan=8 class="tr9 td136"><SPAN class="p18 ft1">Material och produkter som</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td70"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=8 class="tr9 td136"><SPAN class="p18 ft1">är avsedda att komma i</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td70"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td137"><SPAN class="p18 ft1">kontakt</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td81"><SPAN class="p31 ft1">med</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td135"><SPAN class="p170 ft1">livsmedel,</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td24"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td70"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td133"><SPAN class="p18 ft1">samt nappar</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td105"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td6"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td6"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td71"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td76"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr15 td24"><SPAN class="p14 ft1">Sjöfartsverket</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td70"><SPAN class="p14 ft1">D5</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr9 td121"><SPAN class="p18 ft1">Anläggningar</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td115"><SPAN class="p185 ft1">och</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td62"><SPAN class="p170 ft1">anord-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td70"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=8 class="tr4 td136"><SPAN class="p18 ft1">ningar i fartyg vad gäller</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td24"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td70"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td137"><SPAN class="p18 ft1">ämnen</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td142"><SPAN class="p185 ft1">som</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td117"><SPAN class="p147 ft1">bryter</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td76"><SPAN class="p170 ft1">ned</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td70"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr9 td121"><SPAN class="p18 ft1">ozonskiktet,</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td115"><SPAN class="p189 ft1">bl.a.</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td62"><SPAN class="p170 ft1">HFC,</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td70"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=8 class="tr9 td136"><SPAN class="p18 ft1">utom där generalläkaren har</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td70"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td137"><SPAN class="p18 ft1">ansvar</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td138"><SPAN class="p190 ft1">för</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td70"><SPAN class="p16 ft1">den</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td135"><SPAN class="p170 ft1">operativa</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td24"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td70"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td133"><SPAN class="p18 ft1">tillsynen</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td105"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td6"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td6"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td71"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td76"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td70"><SPAN class="p14 ft1">D6</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td137"><SPAN class="p18 ft1">Tillsyn</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr9 td37"><SPAN class="p187 ft1">i fråga om</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td62"><SPAN class="p150 ft1">sådana</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p14 ft1">Yrkesinspektionen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td70"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td137"><SPAN class="p18 ft1">tillstånd</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td138"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td70"><SPAN class="p184 ft1">att</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td135"><SPAN class="p170 ft1">använda</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td24"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td70"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr9 td141"><SPAN class="p18 ft1">bekämpningsmedel</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td71"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td76"><SPAN class="p170 ft1">som</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td70"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td116"><SPAN class="p18 ft1">krävs</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td33"><SPAN class="p191 ft1">enligt</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr9 td140"><SPAN class="p170 ft1">förordningen</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td70"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td133"><SPAN class="p18 ft1">(1998:947)</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td70"><SPAN class="p171 ft1">om</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td135"><SPAN class="p170 ft1">bekämp-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td70"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td133"><SPAN class="p18 ft1">ningsmedel</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td105"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td115"><SPAN class="p192 ft1">eller</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td62"><SPAN class="p170 ft1">förord-</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td24"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td70"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=8 class="tr9 td136"><SPAN class="p18 ft1">ningen (2000:338) om bio-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td70"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=8 class="tr9 td136"><SPAN class="p18 ft1">cidprodukter, i de fall då</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td70"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=8 class="tr9 td136"><SPAN class="p18 ft1">tillståndsfrågan skall prövas</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td70"><SPAN class="p14 ft10">30</SPAN> </TD>
<TD colspan=8 class="tr4 td136"><SPAN class="p18 ft1">av Arbetarskyddsstyrelsen</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td24"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GPB34d127x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr13 td14"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td63"><SPAN class="p14 ft19">Författningsförslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p176 ft17">Föreslagen lydelse</P>
<P class="p193 ft27">D. Kemiska produkter och biotekniska organismer</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr14 td91"><SPAN class="p14 ft27">Tillsynsområde</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td101"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td19"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td33"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td24"><SPAN class="p35 ft27">Ansvarig myndighet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td101"><SPAN class="p14 ft1">D1</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td143"><SPAN class="p14 ft1">Tillverkare och andra</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td37"><SPAN class="p194 ft1">primär-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p14 ft1">Kemikalieinspektionen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td101"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td83"><SPAN class="p14 ft1">leverantörer,</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td101"><SPAN class="p195 ft1">som</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td92"><SPAN class="p28 ft1">släpper</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td33"><SPAN class="p194 ft1">ut</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td24"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td101"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr9 td144"><SPAN class="p14 ft1">kemiska produkter, varor och</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td101"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td83"><SPAN class="p14 ft1">biotekniska</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td129"><SPAN class="p18 ft1">organismer</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td33"><SPAN class="p194 ft1">på</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td101"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td83"><SPAN class="p14 ft1">marknaden</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td129"><SPAN class="p28 ft1">med avseende</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td33"><SPAN class="p194 ft1">på</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td24"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td101"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td91"><SPAN class="p14 ft1">deras produkter</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td19"><SPAN class="p172 ft1">och</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td37"><SPAN class="p194 ft1">varor</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td101"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr9 td144"><SPAN class="p14 ft1">utom i fråga om varor (mate-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td101"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr9 td144"><SPAN class="p14 ft1">rial) och produkter enligt D3</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td101"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td144"><SPAN class="p14 ft1">och D4, drivmedel och bräns-</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td24"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td101"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr9 td144"><SPAN class="p14 ft1">len, ämnen som bryter ned</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td101"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td83"><SPAN class="p14 ft1">ozonskiktet,</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td101"><SPAN class="p142 ft1">bl.a.</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td92"><SPAN class="p14 ft1">HFC,</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td33"><SPAN class="p194 ft1">och</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td101"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td83"><SPAN class="p14 ft1">batterier</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td101"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td19"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td33"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td24"><SPAN class="p14 ft1">Länsstyrelsen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td101"><SPAN class="p14 ft1">D2</SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr9 td144"><SPAN class="p14 ft1">Frågor om hantering av kemis-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td101"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr9 td144"><SPAN class="p14 ft1">ka produkter, varor och bio-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td101"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr9 td144"><SPAN class="p14 ft1">tekniska organismer i miljö-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td101"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td144"><SPAN class="p14 ft1">farliga verksamheter enligt B1</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td24"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td101"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr9 td144"><SPAN class="p14 ft1">utom ifråga om vad som anges</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td101"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td83"><SPAN class="p14 ft1">i D1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td101"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td19"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td33"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td101"><SPAN class="p14 ft1">D3</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td143"><SPAN class="p14 ft1">Tillverkare och andra</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td37"><SPAN class="p194 ft1">primär-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p14 ft1">Läkemedelsverket</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td101"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td144"><SPAN class="p14 ft1">leverantörer av kosmetiska och</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td24"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td101"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td143"><SPAN class="p14 ft1">hygieniska produkter</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td33"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr15 td24"><SPAN class="p14 ft1">Livsmedelsverket</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td101"><SPAN class="p14 ft1">D4</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td143"><SPAN class="p14 ft1">Tillverkare och andra</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td37"><SPAN class="p194 ft1">primär-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td101"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td83"><SPAN class="p14 ft1">leverantörer</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td129"><SPAN class="p16 ft1">av material</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td33"><SPAN class="p194 ft1">och</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p196 ft18">produkter som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel, samt nappar</P>
<P class="p197 ft10">31</P>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td61"><SPAN class="p14 ft2">Författningsförslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td62"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr14 td101"><SPAN class="p14 ft1">D5</SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr14 td144"><SPAN class="p14 ft1">Anläggningar och anordningar</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td145"><SPAN class="p14 ft1">Sjöfartsverket</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td101"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr9 td144"><SPAN class="p14 ft1">i fartyg vad gäller ämnen som</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td145"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td101"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td92"><SPAN class="p14 ft1">bryter</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td2"><SPAN class="p198 ft1">ned</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td146"><SPAN class="p35 ft1">ozonskiktet,</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td147"><SPAN class="p194 ft1">bl.a.</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td145"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td101"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td144"><SPAN class="p14 ft1">HFC, utom där generalläkaren</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td145"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td101"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr9 td144"><SPAN class="p14 ft1">har ansvar för den operativa</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td145"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td101"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td89"><SPAN class="p14 ft1">tillsynen</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td115"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td72"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td108"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td147"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr15 td145"><SPAN class="p14 ft1">Yrkesinspektionen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td101"><SPAN class="p14 ft1">D6</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td92"><SPAN class="p14 ft1">Tillsyn</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td2"><SPAN class="p199 ft1">i</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td115"><SPAN class="p14 ft1">fråga</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td72"><SPAN class="p148 ft1">om</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td15"><SPAN class="p194 ft7">sådana</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td101"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td144"><SPAN class="p14 ft1">tillstånd att använda bekämp-</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td145"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td101"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td89"><SPAN class="p14 ft1">ningsmedel</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td115"><SPAN class="p35 ft1">som</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td72"><SPAN class="p14 ft1">krävs</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td15"><SPAN class="p149 ft1">enligt</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td145"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td101"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr9 td148"><SPAN class="p14 ft1">förordningen (1998:947)</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td147"><SPAN class="p194 ft1">om</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td145"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td101"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td148"><SPAN class="p14 ft1">bekämpningsmedel eller</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td147"><SPAN class="p194 ft1">för-</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td145"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td101"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr9 td144"><SPAN class="p14 ft1">ordningen (2000:338) om bio-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td145"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td101"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr9 td144"><SPAN class="p14 ft1">cidprodukter, i de fall då</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td145"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td101"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr9 td144"><SPAN class="p14 ft1">tillståndsfrågan skall prövas av</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td145"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td101"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td149"><SPAN class="p14 ft1">Arbetarskyddsstyrelsen</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td108"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td147"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td145"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p200 ft10">32</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GPB34d129x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr13 td14"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td63"><SPAN class="p14 ft19">Författningsförslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p132 ft16">Förslag till</P>
<P class="p201 ft16">Förordning om ändring i förordningen (1988:525) med instruktion för Kemikalieinspektionen</P>
<P class="p202 ft1">Utfärdad den</P>
<P class="p135 ft18">Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1988:525) med instruktion för Kemikalieinspektionen</P>
<P class="p203 ft1"><SPAN class="ft17">dels </SPAN>att 1, 2 §§ och rubriken före 1 § skall ha följande lydelse,</P>
<P class="p204 ft1"><SPAN class="ft17">dels </SPAN>att det i förordningen skall införas en ny paragraf, 1 a §, samt två nya rubriker före 1 a § och 2 § av följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr14 td86"><SPAN class="p14 ft17">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td150"><SPAN class="p106 ft17">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td17"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr16 td86"><SPAN class="p14 ft34">Uppgifter</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td150"><SPAN class="p106 ft34">Inledande bestämmelser</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td17"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td103"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td150"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td128"><SPAN class="p143 ft1">1 §<SPAN class="ft28">5</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td143"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td17"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td86"><SPAN class="p14 ft1">Kemikalieinspektionen är cent-</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td87"><SPAN class="p106 ft1">Kemikalieinspektionen är cent-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td103"><SPAN class="p14 ft1">ral</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td150"><SPAN class="p21 ft1">förvaltningsmyndighet för</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td128"><SPAN class="p106 ft1">ral</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td143"><SPAN class="p172 ft1">förvaltningsmyndighet</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p15 ft1">för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td86"><SPAN class="p14 ft1">ärenden om hälso och miljö-</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td87"><SPAN class="p106 ft1">ärenden om hälso och miljö-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td86"><SPAN class="p14 ft1">risker med kemiska produkter</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td87"><SPAN class="p106 ft1">risker med kemiska produkter,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td103"><SPAN class="p14 ft17">och</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td150"><SPAN class="p21 ft1">biotekniska organismer, i</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td87"><SPAN class="p106 ft17">varor som innehåller eller har</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td86"><SPAN class="p14 ft1">den mån inte någon annan</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td87"><SPAN class="p106 ft17">behandlats med en kemisk pro-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td86"><SPAN class="p14 ft1">myndighet har detta till uppgift.</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td87"><SPAN class="p106 ft1"><SPAN class="ft17">dukt samt </SPAN>biotekniska organis-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td103"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td150"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td87"><SPAN class="p106 ft1">mer, i den mån inte någon</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td103"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td150"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td87"><SPAN class="p106 ft1">annan myndighet har detta till</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td103"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td150"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td150"><SPAN class="p106 ft1">uppgift.</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td103"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td150"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td150"><SPAN class="p106 ft34">Verksamhetens mål</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td17"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td103"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td150"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td128"><SPAN class="p185 ft7">1a §</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td143"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td17"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td103"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td150"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td150"><SPAN class="p106 ft17">Kemikalieinspektionen</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p15 ft26">skall</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td103"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td150"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td87"><SPAN class="p106 ft26">arbeta för att förebygga skador på</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td103"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td150"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td87"><SPAN class="p106 ft26">människor och miljö från kemis-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td103"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td150"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td128"><SPAN class="p106 ft17">ka</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td151"><SPAN class="p15 ft17">produkter och biotekniska</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td103"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td150"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td150"><SPAN class="p106 ft17">organismer<SPAN class="ft1">.</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p155 ft22"><SPAN class="ft29">5 </SPAN>Senaste lydelse 1998:921</P>
<P class="p156 ft10">33</P>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GPB34d130x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td61"><SPAN class="p14 ft2">Författningsförslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td62"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p205 ft34">Uppgifter</P>
<P class="p206 ft1">2 §<SPAN class="ft28">6</SPAN></P>
<P class="p207 ft22"><SPAN class="ft29">6 </SPAN>Senaste lydelse 1998:921</P>
<P class="p208 ft10">34</P>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td120"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td70"><SPAN class="p14 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td8"><SPAN class="p14 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td142"><SPAN class="p14 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td69"><SPAN class="p14 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td82"><SPAN class="p14 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td142"><SPAN class="p14 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td122"><SPAN class="p14 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td152"><SPAN class="p14 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td122"><SPAN class="p14 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td1"><SPAN class="p14 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td106"><SPAN class="p14 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td27"><SPAN class="p14 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td106"><SPAN class="p14 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td152"><SPAN class="p14 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td88"><SPAN class="p15 ft10">Författningsförslag</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr8 td153"><SPAN class="p14 ft26">Inspektionen skall särskilt</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td69"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td82"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=10 class="tr8 td154"><SPAN class="p106 ft17">Kemikalieinspektionen är huvud-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td86"><SPAN class="p14 ft17">1. uppmärksamt följa utveck-</SPAN> </TD>
<TD colspan=10 class="tr4 td154"><SPAN class="p106 ft17">ansvarig myndighet för miljö-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr9 td86"><SPAN class="p14 ft17">lingen i fråga om förekomsten av</SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr9 td155"><SPAN class="p106 ft17">kvalitetsmålet Giftfri</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td76"><SPAN class="p106 ft17">miljö</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td88"><SPAN class="p33 ft17">och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr9 td86"><SPAN class="p14 ft17">kemiska produkter och biotek-</SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr9 td64"><SPAN class="p106 ft26">skall därvid särskilt</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td106"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td27"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td106"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td152"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td88"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td86"><SPAN class="p14 ft17">niska organismer och de risker</SPAN> </TD>
<TD colspan=10 class="tr4 td154"><SPAN class="p106 ft17">1. vara pådrivande i frågor om</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr9 td86"><SPAN class="p14 ft26">användningen av dessa kan med-</SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr9 td64"><SPAN class="p106 ft17">kemikaliekontroll</SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr9 td156"><SPAN class="p33 ft17">nationellt, i</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p14 ft35">föra,</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td115"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td70"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td142"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td69"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td82"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=10 class="tr9 td154"><SPAN class="p106 ft17"><NOBR>EU-samarbetet</NOBR> och i övrigt inter-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr9 td86"><SPAN class="p14 ft26">2. utöva tillsyn enligt miljöbalken</SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr9 td155"><SPAN class="p106 ft17">nationellt samarbete,</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td27"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td106"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td152"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td88"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td86"><SPAN class="p14 ft17">i enlighet med vad som framgår</SPAN> </TD>
<TD colspan=10 class="tr4 td154"><SPAN class="p106 ft17">2. verka för att reglerna i 14 kap.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr9 td86"><SPAN class="p14 ft17">av förordningen (1998:900) om</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td83"><SPAN class="p106 ft26">miljöbalken</SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr9 td146"><SPAN class="p152 ft17">(1998:808)</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td152"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td88"><SPAN class="p32 ft17">om</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr9 td153"><SPAN class="p14 ft26">tillsyn enligt miljöbalken,</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td69"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td82"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td119"><SPAN class="p106 ft17">kemiska</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr9 td89"><SPAN class="p14 ft17">produkter,</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td70"><SPAN class="p15 ft26">varor</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td152"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td88"><SPAN class="p33 ft26">som</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p14 ft1">3.</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td89"><SPAN class="p31 ft1">pröva</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td147"><SPAN class="p171 ft1">frågor</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td69"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td82"><SPAN class="p21 ft1">om</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td83"><SPAN class="p106 ft17">innehåller</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td122"><SPAN class="p14 ft17">eller</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td122"><SPAN class="p140 ft17">har</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td157"><SPAN class="p32 ft26">behandlats</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr9 td10"><SPAN class="p14 ft1">godkännande</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td142"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td69"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td82"><SPAN class="p21 ft1">av</SPAN> </TD>
<TD colspan=10 class="tr9 td154"><SPAN class="p106 ft17">med en kemisk produkt samt</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr9 td158"><SPAN class="p14 ft1">bekämpningsmedel</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td142"><SPAN class="p209 ft1">och</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td33"><SPAN class="p21 ft1">svara</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td83"><SPAN class="p106 ft26">biotekniska</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr9 td78"><SPAN class="p35 ft17">organismer</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td134"><SPAN class="p33 ft26">efterlevs</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p14 ft1">för</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td115"><SPAN class="p210 ft1">annan</SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr9 td157"><SPAN class="p21 ft1">förhandsgranskning</SPAN> </TD>
<TD colspan=10 class="tr9 td154"><SPAN class="p106 ft17">och därvid utöva operativ tillsyn</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td86"><SPAN class="p14 ft1">av kemiska produkter och bio-</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td142"><SPAN class="p106 ft17">och</SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td159"><SPAN class="p211 ft26">tillsynsvägledning i</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td134"><SPAN class="p33 ft26">enlighet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr9 td153"><SPAN class="p14 ft1">tekniska organismer,</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td69"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td82"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=10 class="tr9 td154"><SPAN class="p106 ft17">med vad som framgår av balken</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr9 td86"><SPAN class="p14 ft1">4. föra och utveckla register</SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr9 td155"><SPAN class="p106 ft26">och dess förordningar,</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td27"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td106"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td152"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td88"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p14 ft1">över</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td89"><SPAN class="p212 ft1">kemiska</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td37"><SPAN class="p138 ft1">produkter</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td82"><SPAN class="p21 ft1">och</SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr9 td64"><SPAN class="p106 ft17">3. samverka med</SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr9 td156"><SPAN class="p33 ft26">myndigheter,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td153"><SPAN class="p14 ft1">biotekniska organismer,</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td69"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td82"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td83"><SPAN class="p106 ft17">kommuner</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td122"><SPAN class="p171 ft26">och</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td123"><SPAN class="p141 ft17">företag</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td160"><SPAN class="p32 ft17">inom</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td120"><SPAN class="p14 ft1">5. utreda,</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr9 td161"><SPAN class="p18 ft1">sammanställa</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td82"><SPAN class="p21 ft1">och</SPAN> </TD>
<TD colspan=10 class="tr9 td154"><SPAN class="p106 ft17">näringslivet i syfte att uppnå</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr9 td162"><SPAN class="p14 ft1">dokumentera <SPAN class="ft17">verksamheten</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td82"><SPAN class="p21 ft17">av-</SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr9 td64"><SPAN class="p106 ft17">miljökvalitetsmålet,</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td106"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td27"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td106"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td152"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td88"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td10"><SPAN class="p14 ft17">seende kemiska</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td37"><SPAN class="p171 ft17">produkter</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td82"><SPAN class="p21 ft26">och</SPAN> </TD>
<TD colspan=10 class="tr4 td154"><SPAN class="p106 ft17">4. vid behov föreslå nya</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td120"><SPAN class="p14 ft26">biotekniska</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td63"><SPAN class="p142 ft17">organismer</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td69"><SPAN class="p14 ft26">och</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td82"><SPAN class="p21 ft17">de</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td119"><SPAN class="p106 ft17">styrmedel</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td152"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td114"><SPAN class="p213 ft17">eller</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td27"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td106"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td160"><SPAN class="p32 ft26">andra</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr9 td86"><SPAN class="p14 ft17">hälso- och miljörisker sådana</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr9 td161"><SPAN class="p106 ft17">kompletterande</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td79"><SPAN class="p152 ft26">insatser</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td26"><SPAN class="p35 ft17">för</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td88"><SPAN class="p33 ft17">att</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td120"><SPAN class="p14 ft17">produkter</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td70"><SPAN class="p14 ft17">och</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td37"><SPAN class="p14 ft17">organismer</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td82"><SPAN class="p21 ft26">kan</SPAN> </TD>
<TD colspan=9 class="tr9 td163"><SPAN class="p106 ft26">miljökvalitetsmålet skall nås,</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td88"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td120"><SPAN class="p14 ft17">medföra,</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td70"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td8"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td142"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td69"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td82"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=10 class="tr4 td154"><SPAN class="p106 ft17">5. följa upp, utvärdera och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p14 ft17">6.</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td115"><SPAN class="p199 ft17">lämna</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td63"><SPAN class="p212 ft17">information</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td33"><SPAN class="p21 ft17">inom</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td119"><SPAN class="p106 ft17">redovisa</SPAN> </TD>
<TD colspan=7 class="tr9 td164"><SPAN class="p14 ft26">hur genomförandet</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td88"><SPAN class="p33 ft17">av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr9 td86"><SPAN class="p14 ft17">området för kontroll av kemi-</SPAN> </TD>
<TD colspan=7 class="tr9 td85"><SPAN class="p106 ft17">miljökvalitetsmålet sker,</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td106"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td152"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td88"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td86"><SPAN class="p14 ft17">kalier och biotekniska organis-</SPAN> </TD>
<TD colspan=10 class="tr4 td154"><SPAN class="p106 ft17">6. utarbeta föreskrifter och all-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p14 ft17">mer,</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td115"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td70"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td142"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td69"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td82"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=10 class="tr9 td154"><SPAN class="p106 ft17">männa råd om kemiska pro-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr9 td86"><SPAN class="p14 ft17">7. stödja regionala och lokala</SPAN> </TD>
<TD colspan=10 class="tr9 td154"><SPAN class="p106 ft17">dukter och biotekniska organis-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr9 td158"><SPAN class="p14 ft17">tillsynsmyndigheter</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td142"><SPAN class="p138 ft17">inom</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td33"><SPAN class="p21 ft17">områ-</SPAN> </TD>
<TD colspan=10 class="tr9 td154"><SPAN class="p106 ft17">mer i enlighet med vad som</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td86"><SPAN class="p14 ft26">det för kontroll av kemikalier och</SPAN> </TD>
<TD colspan=10 class="tr4 td154"><SPAN class="p106 ft17">framgår av miljöbalken och dess</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr9 td153"><SPAN class="p14 ft17">biotekniska organismer,</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td69"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td82"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr9 td161"><SPAN class="p106 ft17">förordningar,</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td1"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td106"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td27"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td106"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td152"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td88"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr9 td86"><SPAN class="p14 ft17">8. medverka i det internationella</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td142"><SPAN class="p106 ft1">7.</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td89"><SPAN class="p214 ft1">pröva</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td79"><SPAN class="p143 ft1">frågor</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td106"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td152"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td88"><SPAN class="p33 ft1">om</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td120"><SPAN class="p14 ft17">samarbetet</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td33"><SPAN class="p16 ft17">inom</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td23"><SPAN class="p184 ft26">området</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td82"><SPAN class="p21 ft17">för</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr9 td161"><SPAN class="p106 ft1">godkännande</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td1"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td106"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td27"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td106"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td152"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td88"><SPAN class="p33 ft1">av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td86"><SPAN class="p14 ft17">kontroll av kemikalier och bio-</SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td64"><SPAN class="p106 ft1">bekämpningsmedel</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td106"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td70"><SPAN class="p147 ft1">och</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td160"><SPAN class="p33 ft1">svara</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr9 td153"><SPAN class="p14 ft17">tekniska organismer,</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td69"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td82"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td142"><SPAN class="p106 ft1">för</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td66"><SPAN class="p172 ft1">annan</SPAN> </TD>
<TD colspan=7 class="tr9 td165"><SPAN class="p32 ft1">förhandsgranskning</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr9 td86"><SPAN class="p14 ft1">9. ansvara för officiell statistik</SPAN> </TD>
<TD colspan=10 class="tr9 td154"><SPAN class="p106 ft1">av kemiska produkter och bio-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td86"><SPAN class="p14 ft1">enligt förordningen (1992:1668)</SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td155"><SPAN class="p106 ft1">tekniska organismer,</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td27"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td106"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td152"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td88"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr9 td162"><SPAN class="p14 ft1">om den officiella statistiken,</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td82"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=10 class="tr9 td154"><SPAN class="p106 ft1"><SPAN class="ft17">8</SPAN>. föra och utveckla register</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td115"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td70"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td142"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td69"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td82"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td142"><SPAN class="p106 ft1">över</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td89"><SPAN class="p195 ft1">kemiska</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr9 td123"><SPAN class="p15 ft1">produkter</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td152"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td88"><SPAN class="p32 ft1">och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td115"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td70"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td142"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td69"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td82"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=7 class="tr9 td85"><SPAN class="p106 ft1">biotekniska organismer,</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td106"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td152"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td88"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td115"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td70"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td8"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td142"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td69"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td82"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=10 class="tr4 td154"><SPAN class="p106 ft1"><SPAN class="ft17">9. </SPAN>utreda, sammanställa och <SPAN class="ft36">35</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td115"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td70"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td142"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td69"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td82"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=10 class="tr9 td154"><SPAN class="p106 ft17"><SPAN class="ft1">dokumentera </SPAN>hälso- och miljö-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td115"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td70"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td142"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td69"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td82"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td83"><SPAN class="p106 ft17">risker hos</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td80"><SPAN class="p140 ft26">särskilt</SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr9 td156"><SPAN class="p33 ft17">prioriterade</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td115"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td70"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td8"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td142"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td69"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td82"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=10 class="tr4 td154"><SPAN class="p106 ft17">kemiska produkter och biotek-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td115"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td70"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td142"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td69"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td82"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr9 td64"><SPAN class="p106 ft17">niska organismer,</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td106"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td27"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td106"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td152"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td88"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td115"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td70"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td142"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td69"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td82"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=10 class="tr9 td154"><SPAN class="p106 ft1"><SPAN class="ft17">10</SPAN>. ansvara för officiell statistik</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td115"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td70"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td142"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td69"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td82"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=10 class="tr9 td154"><SPAN class="p106 ft1">enligt förordningen (1992:1668)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td115"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td70"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td8"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td142"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td69"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td82"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=9 class="tr4 td163"><SPAN class="p106 ft1">om den officiella statistiken,</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td88"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td115"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td70"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td142"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td69"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td82"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=10 class="tr9 td154"><SPAN class="p106 ft17">11. verka för att forsknings- och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td115"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td70"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td142"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td69"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td82"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr9 td161"><SPAN class="p106 ft26">utvecklingsarbete</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td1"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td70"><SPAN class="p215 ft17">av</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td134"><SPAN class="p33 ft26">särskild</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td115"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td70"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td8"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td142"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td69"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td82"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=10 class="tr4 td154"><SPAN class="p106 ft17">betydelse för att kunna uppnå</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td115"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td70"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td8"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td142"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td69"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td82"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=10 class="tr4 td154"><SPAN class="p106 ft17">miljökvalitetsmålet genomförs.</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GPB34d132x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td61"><SPAN class="p14 ft2">Författningsförslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td62"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft1">Dennna förordning träder i kraft den</P>
<P class="p216 ft10">36</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<P class="p217 ft38"><SPAN class="ft0">1</SPAN><SPAN class="ft37">Uppdrag, avgränsningar och genomförande</SPAN></P>
<P class="p218 ft16"><SPAN class="ft16">1.1</SPAN><SPAN class="ft39">Uppdraget och bakgrunden</SPAN></P>
<P class="p41 ft1">I detta avsnitt finns en kort bakgrund och en sammanfattning av regeringens tilläggsuppdrag till Kemikalieutredningen. Regeringens tilläggsdirektiv (Dir 2000:41) till utredningen återfinns i sin helhet i Bilaga 1.</P>
<P class="p12 ft17">Kemikalieutredningens bakgrund</P>
<P class="p219 ft1">Regeringen föreslog år 1998 femton övergripande miljökvalitetsmål för det framtida miljöarbetet och riksdagen beslöt i april 1999 att godkänna dessa mål (prop. 1997/98:145, 1998/99:MJU6). Ett av de femton målen handlar om att åstadkomma en giftfri miljö, vilket innebär att miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Målet skall nås till omkring år 2020. För att målet om en giftfri miljö skall kunna nås bedömde regeringen att kemikaliepolitiken skulle kompletteras med nya riktlinjer. De nya riktlinjerna handlar bl.a. om ett mer generellt angreppssätt inom kemikaliepolitiken som exempelvis innebär att nyproducerade varor skall vara fria från vissa ämnen som har vissa inneboende egenskaper.</P>
<P class="p220 ft1">Genom beslut vid regeringssammanträde den 15 oktober 1998 bemyndigade regeringen chefen för Miljödepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppgift att lämna förslag till genomförande av de nya riktlinjerna inom kemikaliepolitiken (Dir. 1998:91). Utredningen antog namnet Kemikalieutredningen. I juni 2000 överlämnade utredningen betänkandet Varor utan faror – Genomförande av nya riktlinjer inom kemikaliepolitiken (SOU 2000:53) till regeringen.</P>
<P class="p221 ft10">37</P>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p14 ft2">Uppdrag, avgränsningar och genomförande</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft17">Kemikalieinspektionens underlag för fördjupad prövning (UFP)</P>
<P class="p53 ft1">Kemikalieinspektionen bedömer i sitt underlag för fördjupad prövning (UFP) att det krävs kraftfulla insatser för att det skall vara möjligt att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. För perioden 2001– 2003 bedömer Kemikalieinspektionen att ett resurstillskott till Kemikalieinspektionen behövs som motsvarar 55 personer (33 miljoner kronor) samt 12,6 miljoner kronor för övriga kostnader, dvs. totalt cirka 45 miljoner kronor. Det innebär en resursförstärkning med cirka 55 procent. Kemikalieinspektionen bedömer också att det även efter år 2003 krävs ett kraftigt resurstillskott som successivt planar ut. I UFP föreslår Kemikalieinspektionen att en större andel än i dag av de framtida kostnaderna bör finansieras via skattemedel.</P>
<P class="p37 ft17">Tilläggsdirektiv till Kemikalieutredningen</P>
<P class="p53 ft18">Vid regeringssammanträdet den 18 maj 2000 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv till Kemikalieutredningen (Dir. 2000:41). Detta direktiv återfinns i sin helhet i Bilaga 1.</P>
<P class="p82 ft1">Tilläggsdirektivet innebär sammanfattningsvis att Kemikalieutredningen ges i uppdrag att göra en översyn av och lämna förslag om Kemikalieinspektionens framtida inriktning, verksamhet, resurser och finansiering. Det anges att arbetet skall ske med utgångspunkt i bl.a.:</P>
<P class="p222 ft1">Miljöbalkens regler, Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö,</P>
<P class="p98 ft1">Kemikalieutredningens förslag i Varor utan faror (SOU 2000:53)</P>
<P class="p223 ft1">Utvecklingen på kemikalieområdet inom EU och internationellt</P>
<P class="p97 ft1">Kemikalieinspektionens underlag till regeringen inför fördjupad prövning (UFP).</P>
<P class="p82 ft18">I vårt uppdrag ingår också att översiktligt belysa företagens samt de centrala, regionala och lokala tillsynsmyndigheternas framtida roll inom kemikaliekontrollen.</P>
<P class="p99 ft18">Tilläggsuppdraget skall redovisas till regeringen senast den 31 december 2000.</P>
<P class="p224 ft10">38</P>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr13 td166"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td167"><SPAN class="p14 ft19">Uppdrag, avgränsningar och genomförande</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p225 ft16"><SPAN class="ft16">1.2</SPAN><SPAN class="ft39">Definitioner</SPAN></P>
<P class="p40 ft17">Kemikaliekontroll, kemikalietillsyn, produktkontroll</P>
<P class="p41 ft1">När man allmänt talar om kemikalietillsyn eller kemikaliekontroll finns en risk att man lägger olika innebörd i begreppet. Med kemikalietillsyn avser vi sådan tillsyn och kontroll som avses i 14 kapitlet i miljöbalken. Fokus är således på de kemiska ämnena och produkterna (se definitioner nedan) och i vissa fall även varornas innehåll av kemiska produkter. Det kan exempelvis handla om regler för klassificering och märkning, varuinformationsblad, tillståndsprövning samt begränsningar eller förbud av farliga ämnen. Vi avser däremot inte t.ex. tillsyn av utsläpp av kemikalier från en industrianläggning – sådana utsläpp regleras genom 9 kap. miljöbalken.</P>
<P class="p220 ft1">Begreppen kemikaliekontroll och kemikaliearbete används i detta betänkande i ett vidare sammanhang än bara tillsynen över gällande regler. Det inkluderar t.ex. arbetet med utveckling av riskbedömning, riskhantering och regler för kemiska ämnen och produkter.</P>
<P class="p88 ft17">Kemiska ämnen, kemiska produkter och varor</P>
<P class="p226 ft1">Grundläggande begrepp inom kemikaliekontrollen är kemiska ämnen, kemiska produkter och varor.</P>
<P class="p4 ft1">Med <SPAN class="ft17">kemiska ämnen </SPAN>avses här grundämnen och deras föreningar, t.ex. organiska ämnen, metaller och metallföreningar.</P>
<P class="p6 ft1">Med <SPAN class="ft17">kemiska produkter </SPAN>menar vi kemiska ämnen och kemiska beredningar, där beredningar är blandningar eller lösningar som består av två eller flera ämnen. En kemisk produkt kan t.ex. vara målarfärg, lim eller tvätt- och rengöringsmedel.</P>
<P class="p227 ft1">Med <SPAN class="ft17">varor </SPAN>avser vi såväl kemiska produkter som övriga varor såsom exempelvis bilar, kläder, datorer och byggmaterial.</P>
<P class="p4 ft1">Det är värt att notera att i internationella sammanhang, framför allt i EU:s lagstiftning, skiljer man på kemiska ämnen (substances) och preparat (preparations). Med preparat avses då det som i svensk lagstiftning benämns beredningar. Med produkter (products) avser EU vanligen vad vi kallar varor.</P>
<P class="p228 ft10">39</P>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p14 ft2">Uppdrag, avgränsningar och genomförande</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p229 ft16"><SPAN class="ft16">1.3</SPAN><SPAN class="ft39">Avgränsningar</SPAN></P>
<P class="p230 ft17">Avgränsningar i tiden</P>
<P class="p53 ft1">Vi har sett som en av våra huvuduppgifter att utifrån dagens mål, erfarenheter och förutsättningar blicka framåt och lämna förslag till Kemikalieinspektionens framtida verksamhetsinriktning. När det gäller verksamhetens inriktning har vi inte funnit det lämpligt och meningsfullt att gå längre än omkring fyra till fem år framåt i tiden. Viktiga avgöranden, bl.a. inom EU väntas inom de närmaste åren och det kan därför finnas skäl att vid decenniets mitt göra en ny översyn av kemikaliekontrollens och Kemikalieinspektionens verksamhet och inriktning.</P>
<P class="p231 ft18">När det gäller våra förslag till resurser gäller förslagen år 2001– 2003, dvs. samma period som Kemikalieinspektionens underlag till regeringen inför en fördjupad prövning (UFP).</P>
<P class="p232 ft17">Bioteknik</P>
<P class="p53 ft1">Bioteknikkommittén (U 1998:01) tillsattes år 1998 och har bl.a. haft i uppdrag att se över tillsynsorganisationen över biotekniska produkter. Kommittén överlämnade betänkandet <SPAN class="ft17">Att spränga gränser</SPAN>. <SPAN class="ft17">Bioteknikens möjligheter och risker (SOU 2000:103) </SPAN>till regeringen den 1 december 2000. Bioteknikkommittén lämnar bl.a. förslag om hur samhällets kontroll av biotekniken skall ske. Kommittén föreslår bl.a. att två nya myndigheter inrättas – en Bioteknikinspektion och ett Teknologiråd. Bioteknikinspektionen föreslås bildas genom en omorganisation av Gentekniknämnden och föreslås ansvara för en samlad samhällskontroll över nya tillämpningar.</P>
<P class="p233 ft18">Mot bakgrund av Bioteknikkommitténs arbete har vi inte haft anledning att närmare behandla Kemikalieinspektionens ansvar och uppgifter beträffande biotekniska organismer.</P>
<P class="p234 ft10">40</P>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr13 td166"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td167"><SPAN class="p14 ft19">Uppdrag, avgränsningar och genomförande</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p10 ft17">Oavsiktligt bildade kemiska ämnen</P>
<P class="p41 ft1">I avsnitt 1.2 definierade vi vad som avses med kemiska ämnen och kemiska produkter. Det är i första hand kemiska ämnen och kemiska produkter som tillverkas, importeras, marknadsförs och används som vi behandlar i denna utredning. Oavsiktligt bildade kemiska ämnen och/eller utsläpp från exempelvis förbränning, industriella processer eller avfallshantering behandlas inte i utredningen.</P>
<P class="p235 ft16"><SPAN class="ft16">1.4</SPAN><SPAN class="ft39">Genomförande och metoder</SPAN></P>
<P class="p41 ft1">Arbetet med tilläggsuppdraget till Kemikalieutredningen påbörjades i augusti 2000 och skall avrapporteras i slutet av december 2000.</P>
<P class="p12 ft1">Till förfogande har Kemikalieutredningen haft följande experter:</P>
<P class="p236 ft1">Richard Almgren, Sveriges Industriförbund <NOBR>Ann-Sofie</NOBR> Eriksson, Svenska Kommunförbundet Sven Ove Hansson, Kungliga Tekniska Högskolan Lasse Henricson, Ekonomistyrningsverket Mikael Karlsson, Svenska Naturskyddsföreningen Nils Gunnar Lindquist, Kemikalieinspektionen</P>
<P class="p237 ft18">Bernt Nilsson och Magnus Blomkvist, Arbetarskyddsstyrelsen Anita Ringström, Kemikontoret</P>
<P class="p238 ft1">Ulrika Samuelsson, Länsstyrelsen i Västra Götaland Eva Sandberg, Miljödepartementet</P>
<P class="p239 ft1">Maria Sandqvist, Näringsdepartementet Anna Sanell, Miljödepartementet</P>
<P class="p0 ft1">Eva Smith, Naturvårdsverket</P>
<P class="p1 ft1">Gia Wickbom, Finansdepartementet</P>
<P class="p4 ft1">Inom ramen för arbetet har också annan expertis anlitats, bl.a. har Ekonomistyrningsverket (ESV) genomfört en beskrivning och analys av Kemikalieinspektionens finansiering på uppdrag av utredningen. Uppdraget har utförts av Lasse Henricson vid ESV och presenteras i form av en underlagsrapport. Underlagsrapporten återfinns i sin helhet som Bilaga 3 i detta betänkande.</P>
<P class="p240 ft10">41</P>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p14 ft2">Uppdrag, avgränsningar och genomförande</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft1">Dessutom har vi gett en särskild arbetsgrupp i uppdrag att utvärdera Kemikalieinspektionens riskbedömningsarbete. Syftet har varit att få ett underlag inför utredningens ställningstaganden om framtida inriktning och omfattning av riskbedömningsarbetet vid Kemikalieinspektionen. Arbetsgruppen har letts av Sven Ove Hansson, professor vid Kungliga Tekniska Högskolan. I arbetsgruppen har också ingått Ingvar Brandt, professor vid Uppsala universitet, och Peter Sundin, docent vid Sveriges lantbruksuniversitet. Peter Sundin har varit gruppens sekreterare. Arbetsgruppens rapport återfinns i sin helhet som Bilaga 4 i detta betänkande.</P>
<P class="p241 ft1">Vårt huvudsyfte i detta tilläggsuppdrag har varit att ta reda på vilken inriktning, omfattning och finansiering Kemikalieinspektionen skall ha i framtiden. Mot bakgrund av den knappa utredningstiden har vi valt att skapa oss en bild av kemikaliekontrollen och Kemikalieinspektionen huvudsakligen utifrån befintligt material och genom egna intervjuer. Bland annat följande ligger som underlag för våra överväganden och förslag.</P>
<P class="p242 ft1">Kemikalieinspektionens egen dokumentation och beskrivningar av verksamheten, bl.a. inspektionens underlag inför en fördjupad prövning av verksamheten som överlämnades till regeringen den 15 januari 2000.</P>
<P class="p93 ft18">Befintliga utredningar, omvärldsanalyser, forskningsrapporter m.m.</P>
<P class="p243 ft1">Intervjuer med Kemikalieinspektionens styrelseledamöter.</P>
<P class="p93 ft1">Möten och intervjuer med personer från Kemikalieinspektionen, andra berörda myndigheter, näringslivets branschorganisationer, Naturskyddsföreningen, Svenska kommunförbundet samt representant för länsstyrelserna.</P>
<P class="p244 ft10">42</P>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr13 td166"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td167"><SPAN class="p14 ft19">Uppdrag, avgränsningar och genomförande</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p245 ft1">Ekonomistyrningsverkets underlagsrapport till Kemikalieutredningen angående finansieringen av Kemikalieinspektionen (Bilaga 3).</P>
<P class="p246 ft1">Underlagsrapport till Kemikalieutredningen om Kemikalieinspektionens riskbedömningsarbete (Bilaga 4).</P>
<P class="p4 ft1">Under utredningens gång har också Kemikalieinspektionens arbetstagarorganisationer givits tillfälle att framföra synpunkter på våra förslag.</P>
<P class="p247 ft10">43</P>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<P class="p0 ft0">2 Kemikaliekontrollen växer fram</P>
<P class="p248 ft1">I detta kapitel ges en beskrivning av kemikaliekontrollens utveckling i Sverige fram till idag. Vårt syfte är inte en heltäckande beskrivning, utan att beskriva huvuddragen i kemikaliekontrollens utveckling för att ge en förståelse för varför dagens kemikaliekontroll ser ut som den gör – såväl ur regleringssynpunkt som ur organisatorisk synpunkt.</P>
<P class="p249 ft16"><SPAN class="ft16">2.1</SPAN><SPAN class="ft39">År </SPAN><NOBR>1663–1985:</NOBR> Från apotekare och kryddkrämare till Produktkontrollnämnd</P>
<P class="p58 ft1">I Kemikommissionens huvudbetänkande Kemikaliekontroll (SOU 1984:77), finns en utförlig genomgång av kemikaliekontrollens framväxt. Där konstateras bl.a. att den svenska kemikaliekontrollen kan följas ända från <NOBR>1600-talet,</NOBR> då de första bestämmelserna om gifter meddelades. Då var det mest frågan om att mota undan kvacksalvarna. De apotek som då fanns tillhandahöll läkemedel, men läkemedel såldes även av de s.k. kryddkrämarna. Nedan följer en sammanfattning av bl.a. Kemikommissionens genomgång.</P>
<P class="p250 ft17">1663 års privilegiebrev och första medicinalordningen</P>
<P class="p41 ft1">År 1663 bildade fyra stockholmsläkare Collegium Medicorum för att reglera läkarnas verksamhet och avgränsa den från kvacksalveriet. Dessutom ville man få kontrollen över handeln med gifter. Kungl. Maj:t utfärdar ett privilegiebrev som innehåller de första föreskrifterna om utövandet av läkar- och apotekaryrkena. Av privilegiebrevet framgår bl.a. att gifter och farliga läkemedel kunde förorsaka stora olägenheter om de inte hanterades med behörig varsamhet. Dessa varor skulle därför förvaras med särskild omsorg</P>
<P class="p251 ft10">45</P>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td61"><SPAN class="p14 ft2">Kemikaliekontrollen växer fram</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td62"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft1">och fick bara lämnas ut till personer som kunde förete särskilda attester. Kryddkrämarna fick i fortsättningen inte sälja sådant som betraktades som läkemedel.</P>
<P class="p95 ft17">1688 års medicinalordningar</P>
<P class="p65 ft1">Gifthandeln skulle skötas av apotekarna, men något allmänt förbud för kryddkrämare eller andra att sälja gifter föreskrevs inte.</P>
<P class="p95 ft17">1734 års lag</P>
<P class="p53 ft1">Flera bestämmelser om gifter infördes, bl.a. bötesstraff för envar som sålde gift till icke trovärdig person.</P>
<P class="p95 ft17">1756 års kungörelse av Collegium medicum</P>
<P class="p65 ft1">Collegium medicum ombildades år 1813 till Kongl. sundhetskollegium som i sin tur år 1878 fick benämningen Kungliga medicinalstyrelsen. Denna gick i sin tur år 1968 upp i Socialstyrelsen. I Collegium medicums kungörelse år 1756 infördes begränsningar i rätten för kryddkrämare och handlande att sälja gifter. Till kungörelsen fogades två listor där gifterna på lista 1 bara fick lämnas ut av apotek mot läkarrecept. På lista 2 fanns gifter som var avsedda för färgeri, bekämpning av ohyra och liknande ändamål. Försäljningen av dessa gifter var i första hand förbehållen apoteken. Önskemålet att begränsa åtkomligheten till gifter motiverades då främst av att kriminella förgiftningar i möjligaste mån skulle förhindras.</P>
<P class="p252 ft17">År 1813</P>
<P class="p230 ft1">Kongliga Sundhetskollegium bildas.</P>
<P class="p95 ft17">1876 års arsenikförordning</P>
<P class="p53 ft1">Förordningen innehöll bl.a. bestämmelser om import och tillverkning av arseniksyrlighet. Andra gifter än arseniksyrlighet skulle enligt denna förordning av sundhetskollegium delas in i två avdelningar. Den första avsåg ämnen eller grupper av ämnen framställda</P>
<P class="p253 ft10">46</P>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr13 td168"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td169"><SPAN class="p14 ft19">Kemikaliekontrollen växer fram</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p4 ft1">”medelst kemisk åtgärd”. Den andra avdelningen avsåg gifter som användes för allmänt förekommande tekniska ändamål eller hushållsbehov. Tillverkning av andra gifter än arseniksyrlighet fick bedrivas av apoteksföreståndare samt av den som hade anmält vilka gifter han tänkte tillverka och hade intyg om skicklighet att förestå tillverkningen. Försäljning av de till första avdelningen hörande gifterna fick bedrivas av apoteksföreståndare och av fabrikant som hade tillverkat giftet. De gifter som allmänt användes för tekniskt ändamål eller till hushållsbruk fick säljas även av handelsidkare som hade anmält vilka gifter han tänkte saluhålla. Vid sådan handel skulle bl.a. iakttas att varorna förvarades i särskilt rum skilda från andra handelsvaror och att utlämnandet skedde i ändamålsenligt emballage försett med tydlig och lätt i ögonen fallande påskrift. Barnleksaker med giftiga färger fick inte saluhållas. Det var också förbjudet att sälja tapeter, gardiner, tyger, lampskärmar, lack, oblat eller ljus som var löst belagda med eller innehöll giftiga ämnen. Detta förbud ersattes senare med föreskrifter om maximihalt av arsenik.</P>
<P class="p254 ft17">1906 års giftstadga</P>
<P class="p41 ft1">I stadgan hänfördes gifterna till två klasser, nämligen gifter av första klassen och gifter av andra klassen. Dessa gifter angavs i två till stadgan fogade förteckningar som nära överensstämde med varuförteckningarna från år 1876. Arsenik och arsenikföreningar intog inte längre någon särställning utan dessa behandlades som övriga gifter av första klassen. Även märkningskrav ställdes. Arsenikfärger skulle vid utlämnandet vara försett med bl.a. följande påskrift: ”Arsenikfärg. Häftigt gift. Användes endast till förgörande av skadliga trädgårdsinsekter”. Exempel på andra märkningskrav var att vissa av andra klassens gifter skulle förses med varningstexten ”Farligt att förtära”. I 1906 års giftstadga fanns också detaljföreskrifter om högsta tillåtna arsenikhalt i t.ex. papper, vävnader, färg på barnleksaker och garn. Motsvarande bestämmelser fanns om tapeter eller målning med vattenfärg i boningsrum samt i samlings- och arbetslokaler. Även till skydd mot blyförgiftning fanns vissa bestämmelser, bl.a. om förbud mot saluhållande av kosmetiskt medel eller annat toalettmedel innehållande blyförening eller giftig färg. Även vissa bestämmelser om livsmedel fanns i giftstadgan, bl.a. angavs vilka färgämnen som var lämpliga för konditorivaror m.m.</P>
<P class="p255 ft10">47</P>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td61"><SPAN class="p14 ft2">Kemikaliekontrollen växer fram</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td62"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft17"><NOBR>1913–1919</NOBR> Arsenikkommissionen</P>
<P class="p53 ft1">Dåvarande civildepartementet tillkallade en kommitté – Arsenikkommissionen – med uppgift att biträda vid utredning i fråga om de åtgärder som från det allmännas sida borde vidtagas för att i möjligaste mån upptäcka, förebygga och motverka faran av kronisk arsenikförgiftning. Hittills hade kemikaliekontrollen varit inriktad på akutgiftiga varor. I början av <NOBR>1900-talet</NOBR> började således även mera långsiktiga effekter uppmärksammas. Arsenikkommissionen ledde bl.a. till föreskrifter om högsta tillåtna arsenikhalt i vissa varor och till en officiellt fastställd undersökningsmetod för arsenikanalyser.</P>
<P class="p37 ft17">År 1921</P>
<P class="p53 ft1">Medicinalstyrelsen hade fått bemyndiganden att förklara vissa varor som gifter av första eller andra klassen. År 1921 hade styrelsen fått rätt att förklara medel mot skadeinsekter vid trädgårdsskötsel och andra bekämpningsmedel som gifter av andra klassen.</P>
<P class="p256 ft17">1938 års arbetarskyddskommitté</P>
<P class="p53 ft1">Bestämmelser som riktade sig till försäljare och tillverkare av farliga ämnen och material föreslogs. Den som tillverkade eller sålde eldfarligt, explosivt, giftigt eller eljest farligt ämne eller material skulle se till dels att detta vid avlämnandet åtföljdes av skyddsföreskrifter, dels att det var på lämpligt sätt försett med föreskriven märkning eller påskrift.</P>
<P class="p257 ft1">För giftigt eller hälsofarligt ämne föreslog kommittén att tillverkaren eller försäljaren skulle lämna tydlig uppgift om ämnets sammansättning. Vid remissbehandlingen av kommitténs förslag avstyrktes detta dock från flera håll och förslaget ledde i denna del inte till någon lagstiftning. Under <NOBR>1950-talet</NOBR> behandlade riksdagen flera motioner om skyldighet för tillverkare att deklarera ingående ämnen i produkterna. År 1960 föreslog arbetarskyddsstyrelsen att deklarationsplikt skulle föreskrivas i arbetarskyddslagen eller i en omarbetad giftstadga.</P>
<P class="p30 ft10">48</P>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr13 td168"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td169"><SPAN class="p14 ft19">Kemikaliekontrollen växer fram</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p10 ft17">1943 års Giftstadga</P>
<P class="p40 ft1">Legala former för grosshandel med gifter infördes bl.a. i stadgan.</P>
<P class="p12 ft17">År 1953</P>
<P class="p40 ft1">Registreringsplikt införs för växtskyddsmedel.</P>
<P class="p12 ft17">År 1962 Giftförordning och Giftnämnd</P>
<P class="p219 ft1">Tillämpningsområdet i 1962 års Giftförordning bestämdes genom en allmän beskrivning som kompletterades med vägledande förteckningar. Enligt förordningen skulle benämningen ”gift” i huvudsak användas för sådana ämnen som tidigare hade kallats ”gifter av första klassen”. För sådana ämnen som tidigare hade hänförts till ”gifter av andra klassen” infördes benämningen ”vådliga ämnen”.</P>
<P class="p258 ft1">Vid utlämnande av hälsofarlig vara från tillverkningsställe och försäljningsställe skulle enligt giftförordningen förpackningen vara märkt på sådant sätt at riskerna för förgiftning eller annan skada genom varan i möjligaste mån begränsades. Av märkningen skulle också framgå vilket eller vilka ämnen som gav varan dess hälsofarliga egenskaper. Bestämmelsen om deklarationsplikt fick således sin plats i giftlagstiftningen.</P>
<P class="p3 ft18">Samtidigt med giftförordningen infördes nya författningar för läkemedel, för bekämpningsmedel och för narkotika. Den tidigare splittrade lagstiftningen ersattes således av fyra förordningar.</P>
<P class="p59 ft1">Registreringsplikten för växtskyddsmedel utvidgas till att gälla för samtliga bekämpningsmedel. Dessutom infördes villkor för registrering så att registreringen förutsatte en prövning av medlet från myndighetens sida.</P>
<P class="p3 ft1">Ärenden om hälsofarliga varor och bekämpningsmedel skulle enligt 1962 års giftförordning handläggas av en självständigt beslutande nämnd – Giftnämnden – som organisatoriskt anknöts till dåvarande medicinalstyrelsen. I Giftnämnden fanns sakkunskap om arbetarskydd, farmakologi, hygien, teknisk kemi, toxikologi, veterinärmedicin samt växtskydd.</P>
<P class="p228 ft10">49</P>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td61"><SPAN class="p14 ft2">Kemikaliekontrollen växer fram</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td62"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft17">År 1969 Miljöskyddslagen</P>
<P class="p259 ft18">Miljöskyddslagen trädde i kraft, men kunde inte användas för att lösa en rad miljöproblem som t.ex. svavel i olja, bly i bensin och fosfat i tvättmedel.</P>
<P class="p232 ft17">År <NOBR>1969–1972</NOBR> Miljökontrollutredningen</P>
<P class="p259 ft1">Det fanns ett behov att minska den allt större spridningen av kemiska ämnen med skadlig, okänd eller svårbedömd långsiktig inverkan på den yttre miljön. Man hade funnit allt högre halter av bl.a. tungmetaller som bly och kadmium i omgivningen och man hade också konstaterat att de vitt spridda föroreningarna i naturen inte bara härrörde från olika industrier utan också till stor del kom från en rad vanliga handelsprodukter som användes av allmänheten. Miljökontrollutredningen lämnade mot denna bakgrund förslag till en ny lagstiftning.</P>
<P class="p52 ft17">År 1971 <NOBR>PCB-lagen</NOBR></P>
<P class="p53 ft18">En ämnesgrupp som visade sig ha stor beständighet i naturen och som dessutom anrikades i näringskedjorna var PCB. PCB begränsades genom egen författning år 1971, den s.k. <NOBR>PCB-lagen.</NOBR></P>
<P class="p260 ft17">År 1973 Lagen om hälso- och miljöfarliga varor och Produktkontrollnämnden</P>
<P class="p65 ft1">I linje med Miljökontrollutredningens förslag ersattes giftförordningen, bekämpningsmedelsförordningen och <NOBR>PCB-lagen</NOBR> av lagen om hälso- och miljöfarliga varor (LHMV). Den nya lagen var en ramlagstiftning som innehöll grundläggande bestämmelser om tillverkning, försäljning, annan hantering och import av hälso- och miljöfarliga varor, samt bemyndigande för regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att ingripa mot olika kemiska varor. Även totalförbud mot hantering eller import av hälso- eller miljöfarlig vara kunde meddelas. En grundregel i LHMV var att den som hanterar hälso- och miljöfarliga varor skulle vidta de åtgärder och iaktta de försiktighetsmått som behövs för att hindra eller motverka att varorna får skadliga verkningar. Detta innebär en långtgående undersökningsskyldighet. Tillverkare och importörer</P>
<P class="p261 ft10">50</P>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr13 td168"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td169"><SPAN class="p14 ft19">Kemikaliekontrollen växer fram</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p4 ft1">behöver vidta aktiva åtgärder för att förvissa sig om sammansättningen av sina varor och att de klarlägger riskerna för eventuell skada på människor eller i miljön. LHMV föreskrev också en långtgående skyldighet för den som hanterar eller importerar kemiska produkter att lämna uppgifter om produkterna till myndighet.</P>
<P class="p258 ft1">För prövning av frågor om hälso- och miljöfarliga varor enligt LHMV inrättades produktkontrollnämnden som blev självständigt beslutande i fråga om tillämpningen av lagstiftningen. Nämnden bestod bl.a. av cheferna för Naturvårdsverket, Socialstyrelsen, Arbetarskyddsstyrelsen, Livsmedelsverket, Konsumentverket och Lantbruksstyrelsen. Nämnden hade inget eget verkställande organ utan var knuten till Naturvårdsverket vars Produktkontrollbyrå tjänstgjorde som nämndens kansli. År 1984 fanns ca 50 tjänster knutna till Produktkontrollbyrån. Genom tillkomsten av Produktkontrollnämnden upphörde Giftnämnden.</P>
<P class="p61 ft1">Tillsynen av efterlevnaden av LHMV åvilade Naturvårdsverket/Produktkontrollbyrån och Arbetarskyddsstyrelsen på central nivå. Under Arbetarskyddsstyrelsen utövades den närmare tillsynen av Yrkesinspektionen. Den regionala och lokala tillsynen utövades i övrigt av länsstyrelserna respektive av miljö- och hälsoskyddsnämnderna.</P>
<P class="p258 ft1">Produktkontrollnämnden var bl.a. avsedd att vara ett samordningsorgan mellan de centrala myndigheter som verkade inom kemikaliekontrollen. Produktkontrollbyrån samarbetade exempelvis med andra kemikaliekontrollerande myndigheter vid utarbetande av författningar. Produktkontrollnämnden deltog också i arbetet i flera internationella organisationer, varav särskilt OECD, IPCS och IRPTC och Nordiska ministerrådet kan nämnas.</P>
<P class="p88 ft17">År 1977 Arbetsmiljölagen</P>
<P class="p219 ft1">Syftet med den nya lagen var att skydda arbetstagare från ohälsa och olycksfall. Huvudansvaret för att produkter som används i arbetslivet inte medför risker för ohälsa och olycksfall åvilar arbetsgivaren. Men lagen lade skyddsansvaret även på leverantörerna av kemikalier, bl.a. infördes krav på produktinformation från leverantörer.</P>
<P class="p262 ft10">51</P>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td61"><SPAN class="p14 ft2">Kemikaliekontrollen växer fram</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td62"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft17">År <NOBR>1978–1980</NOBR> Utredning om produktkontrollens organisation</P>
<P class="p53 ft1">I utredningen om produktkontrollens organisation (Ds Jo 1980:4) konstateras stora brister i kontrollen över hälso- och miljöfarliga varor. Den grundläggande orsaken angavs vara arbetsuppgifternas storlek, men även organisationsformen bedömdes ha bidragit. Utredningen föreslog att ett fristående produktkontrollverk skulle inrättas. Vid remissbehandlingen visade svaren en splittrad bild. Utredningens förslag ledde inte till någon åtgärd från regeringen.</P>
<P class="p52 ft17">År <NOBR>1983–1984</NOBR> Kemikommissionen</P>
<P class="p53 ft1">Regeringen tillsatte Kemikommissionen för att se över frågor om kontrollen över användningen av kemiska ämnen och produkter. Kommissionen skulle också göra en samlad översyn av de problem för hälsa och miljö som den ökade kemikalieanvändningen medfört. Samhällets kontroll över utvecklingen inom kemikalieområdet och av kemikalieanvändningen skulle effektiviseras och samordnas bättre. Kommissionen föreslog att en ny självständig kemikaliemyndighet skulle överta Produktkontrollnämndens uppgifter och dessutom få nya uppgifter. Lagen om hälso- och miljöfarliga varor (LHMV) föreslogs förändras och ges namnet Lagen om kemiska produkter.</P>
<P class="p263 ft3"><SPAN class="ft3">2.2</SPAN><SPAN class="ft40">Perioden </SPAN><NOBR>1986–1998:</NOBR> Lagen om kemiska produkter, Kemikalieinspektionen och EU- medlemskap</P>
<P class="p230 ft17">År 1986 Lagen om kemiska produkter och Kemikalieinspektionen</P>
<P class="p53 ft1">Den 1 januari 1986 träder en ny lagstiftning, i form av lagen (1985:426) om kemiska produkter, i kraft och en ny självständig myndighet för kemikaliekontroll inrättas. Myndigheten får namnet Kemikalieinspektionen.</P>
<P class="p63 ft1">Syftet med lagen (1985:426) om kemiska produkter var enligt regeringen och riksdagen (prop. 1984/85:118, bet. 1984/85:JoU30, rskr. 340) framför allt att förebygga att skador på människors hälsa eller i miljön förorsakades av kemiska ämnens inneboende egenskaper. Lagen angav också att skadliga ämnen och produkter så långt som möjligt skulle ersättas med mindre skadliga och helt</P>
<P class="p264 ft10">52</P>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr13 td168"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td169"><SPAN class="p14 ft19">Kemikaliekontrollen växer fram</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p4 ft1">ofarliga. För att målen skulle nås poängterades också att det var viktigt att alla kemiska produkter som hanterades var utredda med avseende på sina effekter på hälsa och miljö. De som hanterar kemiska produkter skulle vara tillräckligt informerade om skaderisker och förebyggande åtgärder för att kunna hantera produkterna på ett säkert sätt. Vidare skulle ansvaret i första hand ligga hos de företag som tillverkar, importerar, överlåter eller använder kemiska produkter. Det angavs också att myndigheternas huvuduppgift skulle vara att se till att företagen gör vad som behövs för att undanröja och förebygga hälso- och miljörisker. Myndigheternas kontroll av att företagen följer gällande bestämmelser skulle vara effektiv. Ett nära samarbete mellan myndigheter med uppgifter i kemikaliekontrollen betonades också.</P>
<P class="p220 ft1">Viktiga mål för kemikaliekontrollen sammanfattades i följande punkter:</P>
<P class="p265 ft1">Kunskapsmålet, dvs. att kemiska ämnen och produkter skall vara väl utredda med avseende på deras effekter på hälsa och miljö.</P>
<P class="p266 ft1">Informationsmålet, dvs. att kunskap skall föras vidare till bl.a. dem som använder de kemiska ämnena och produkterna. Produktmålet, dvs. att så ofarliga produkter som möjligt skall väljas och att skadliga ämnen så långt möjligt skall ersättas med mindre skadliga och helst ofarliga sådana.</P>
<P class="p267 ft18">Hanteringsmålet, dvs. att hälso- och miljörisker skall undanröjas genom säker hantering av kemiska ämnen och produkter.</P>
<P class="p268 ft17">År 1988 och 1990 Halveringsprogram för användning av bekämpningsmedel</P>
<P class="p41 ft1">Först skulle användningen av bekämpningsmedel inom jordbruket halveras till år 1990 jämfört med den genomsnittliga årliga användningen under perioden <NOBR>1981–1985</NOBR> (prop.1987/88:128, bet. 1987/88:JoU24, rskr. 1987/88:374). Målet uppnåddes år 1990. Då beslutades att en ytterligare halvering skulle ske till strax efter mitten av <NOBR>1990-talet</NOBR> jämfört med användningen år 1989 (prop. 1989/90:146, bet. 1989/90:JoU25, rskr 1989/90:327).</P>
<P class="p269 ft10">53</P>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td61"><SPAN class="p14 ft2">Kemikaliekontrollen växer fram</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td62"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft17">År 1988 Utredning om nya arbetsformer inom kemikaliekontrollen</P>
<P class="p53 ft1">Regeringen tillsatte en särskild utredare med uppdrag att utvärdera arbetsformerna inom kemikaliekontrollen. I utredningens betänkande Kontroll av kemiska produkter och varor (SOU 1988:44) föreslås bl.a. att lagen om kemiska produkter på ett mer generellt sätt utvidgas till att också omfatta vissa varor, att Kemikalieinspektionen bör se som en av sina huvuduppgifter att ha en systemgranskande och systemuppföljande roll när det gäller systemet för kemikaliekontrollen som helhet, att viss tillståndsgivning hos länsstyrelserna flyttas till kommunerna, att Kemikalieinspektionens resurser ökar med cirka 35 nya tjänster och att en sådan expansion av förutsätter en ny finansieringsform med ett betydande inslag av anslagsfinansiering.</P>
<P class="p37 ft17">År <NOBR>1989–1990</NOBR></P>
<P class="p53 ft18">Ytterligare medel beräknades för Kemikalieinspektionens informationsverksamhet.</P>
<P class="p82 ft1">Ett förtydligande av substitutionsprincipen i lagen om kemiska produkter beslutas (prop.1989/90:100, bil.16, bet.1989/90:JoU16, rskr.1989/90:241). Frågor om avfall, producentansvar och farliga ämnen i slam beslutas också.</P>
<P class="p256 ft17"><NOBR>1990-års</NOBR> miljöproposition – avvecklingsplaner för farliga ämnen</P>
<P class="p53 ft1">Regeringens och riksdagens beslut om propositionen En god livsmiljö (prop. 1990/91:90, bet. 1990/91:JoU30, rskr, 1990/91:338) innebar bl.a. att beslut fattades om begränsningar eller successiv avveckling av cirka 15 olika ämnen eller ämnesgrupper, bl.a. kvicksilver, kadmium, bly, arsenik- och kromföreningar, klorerade organiska lösningsmedel, organiska tennföreningar, ftalater, bromerade flamskyddsmedel, klorparaffiner och nonylfenoletoxylater. Avvecklingen av ozonnedbrytande ämnen skulle också utvidgas.</P>
<P class="p270 ft10">54</P>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr13 td168"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td169"><SPAN class="p14 ft19">Kemikaliekontrollen växer fram</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p10 ft17">År 1992 FN:s konferens om miljö och utveckling</P>
<P class="p41 ft1">Deklarationen Agenda 21 antas. I den behandlas kemikaliefrågorna framförallt i kapitel 19. Detta omfattande handlingsprogram för den globala kemikaliekontrollen sammanfattas i sex programområden. De övergripande målen är bl.a.:</P>
<P class="p271 ft1">att utöka och påskynda den internationella riskbedömningen av kemikalier</P>
<P class="p272 ft1">att harmonisera klassificering och märkning av kemikalier</P>
<P class="p273 ft1">att öka informationsutbytet om farliga kemikalier och kemiska risker</P>
<P class="p272 ft1">att upprätta riskreduktionsprogram</P>
<P class="p274 ft1">att stärka den nationella kompetensen och kapaciteten för kemikaliehantering</P>
<P class="p275 ft1">att förhindra illegal handel med giftiga och farliga produkter.</P>
<P class="p276 ft17">År <NOBR>1991–1995</NOBR> Förhandlingar om <NOBR>EES-avtal</NOBR> och medlemskap i EU</P>
<P class="p219 ft1">De svenska medlemskapsförhandlingarna med EU innebär att Sverige får vissa undantag på kemikalieområdet. Sverige blir medlem i EU 1 januari 1995.</P>
<P class="p12 ft17">1993 års kretsloppsproposition</P>
<P class="p219 ft1">I propositionen (prop.1992/93:180) ”Riktlinjer för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling” angavs att flödena och användningen av hälso- och miljöskadliga ämnen skulle minska. De flöden som ändå innehåller skadliga kemikalier borde i möjligaste mån slutas. Det betonades att en systematisk riskhantering av kemikalier behöver utvecklas ytterligare och att användningen av de mest skadliga ämnena bör avvecklas. Planer för riskbegränsning skulle tas fram för ett antal ämnen. Vidare konstaterades att substitutionsprincipen bör hävdas internationellt och att tillämpningen i Sverige bör utvecklas. Arbetet med att öka kunskaperna om och begränsa riskerna med hälso- och miljöskadliga ämnen borde intensifieras. Ett sådant arbete skulle i princip bekostas och bedrivas av industrin. Dessutom poängterades att kemikaliekontrollen så långt det är möjligt skulle genomföras i internationellt samarbete i vilket Sverige bör vara pådrivande. Regeringen föreslog</P>
<P class="p277 ft10">55</P>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td61"><SPAN class="p14 ft2">Kemikaliekontrollen växer fram</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td62"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft1">också att principerna för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling borde gälla även för kemikaliekontrollen och att nya produktgrupper och varuområden successivt skulle anges för producentansvar.</P>
<P class="p278 ft17">1994 års proposition med riktlinjer för en fortsatt kretsloppsanpassning</P>
<P class="p53 ft1">Propositionen innehöll riktlinjer för den fortsatta inriktningen av kemikaliekontrollen och förslag till den fortsatta inriktningen av Kemikalieinspektionens verksamhet. Det slogs bl.a. fast att kemikaliekontrollen ingår i arbetet mot en långsiktigt hållbar utveckling. Kvicksilver, bl.a. användningen av amalgam behandlades, liksom frågan om vissa ämnen i tvätt- och rengöringsmedel.</P>
<P class="p52 ft17">År 1995 Den fjärde Nordsjökonferensen: Esbjergdeklarationen</P>
<P class="p53 ft1">Nordsjöländernas miljöministrar och EU enas om att alla utsläpp av farliga ämnen skall avvecklas inom en generation (25 år) så att nivåerna i miljön därefter är nära noll.</P>
<P class="p95 ft17">År 1998 Miljökvalitetsmål</P>
<P class="p65 ft1">Under senare delen av <NOBR>1990-talet</NOBR> har arbetet med nationella miljökvalitetsmål påbörjats. I regeringens proposition ”Svenska miljömål” (prop.1997/98:145, MJU6) presenterades 15 nationella miljökvalitetsmål som riksdagen ställde sig bakom. Ett av miljökvalitetsmålen handlar om att åstadkomma en giftfri miljö. För en närmare presentation och bedömning av Giftfri miljömålet och de nya riktlinjerna – se kapitel 4.</P>
<P class="p55 ft1">För att målet om en giftfri miljö skall kunna nås bedömde regeringen i propositionen ”Svenska miljömål” (prop.1997/98:145) att kemikaliepolitiken också behövde kompletteras med nya riktlinjer. För att kunna genomföra de nya riktlinjerna behövde de nya riklinjerna definieras och genomförandet analyseras. Det var det som var grunden till Kemikalieutredningens uppdrag. Våra förslag till genomförande av de nya riktlinjerna redovisades i betänkandet Varor utan faror (SOU 200:53). De nya riktlinjerna tar sikte på bl.a. farliga ämnen i varor.</P>
<P class="p52 ft10">56</P>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GPB34d152x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr13 td170"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td171"><SPAN class="p14 ft19">Synpunkter från intervjuer och utredningar</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p279 ft38"><SPAN class="ft0">3</SPAN><SPAN class="ft37">Synpunkter från intervjuer och utredningar</SPAN></P>
<P class="p280 ft18">I detta kapitel redovisas hur kemikaliekontrollen och kemikalieinspektionen fungerar i dag utifrån de synpunkter och erfarenheter som vi funnit via intervjuer och i olika studier och rapporter.</P>
<P class="p281 ft16"><SPAN class="ft16">3.1</SPAN><SPAN class="ft39">Synpunkter från våra intervjuer och möten med olika intressenter</SPAN></P>
<P class="p282 ft27">Sammanfattning:</P>
<P class="p283 ft27">Synpunkter på Kemikalieinspektionen: <SPAN class="ft1">De intervjuade framför både positiva och negativa åsikter om myndigheten. Överlag ger de Kemikalieinspektionen ett gott betyg. På den positiva sidan utpekas den höga trovärdigheten och specialistkompetensen. På den negativa sidan framhålls att Kemikalieinspektionen har ”djup” men saknar ”bredd”, myndigheten brister bl.a. i att informera och föra dialog med sina intressenter.</SPAN></P>
<P class="p284 ft27">Synpunkter på kemikaliekontrollen: <SPAN class="ft1">Flera av de intervjuade framför kritik mot tillsynsmyndigheternas kemikalietillsyn, både vad gäller omfattningen (för lite tillsyn) och kvaliteten (brist på kemikaliekompetens hos kommunerna). Flera framför också att Kemikalieinspektionens samarbete med andra centrala myndigheter borde utvecklas.</SPAN></P>
<P class="p285 ft18"><SPAN class="ft41">Synpunkter på framtiden: </SPAN>I stort sett alla intervjuade lyfter fram betydelsen av att satsa på <NOBR>EU-arbetet</NOBR> och det internationella arbetet.</P>
<P class="p286 ft1">För att bilda oss en uppfattning av olika intressenters syn på Kemikalieinspektionen och kemikaliekontrollen i dag och de närmaste åren framöver har vi haft en rad kontakter. Vi har dels genomfört ett antal individuella intervjuer, dels haft ett antal möten där flera</P>
<P class="p287 ft10">57</P>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p14 ft2">Synpunkter från intervjuer och utredningar</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p288 ft1">personer har deltagit. Vi har haft kontakter med Naturvårdsverket, näringslivets branschorganisationer, Svenska kommunförbundet, Miljödepartementet, Svenska Naturskyddsföreningen samt enskilda forskare. Dessutom har vi också haft en rad kontakter med Kemikalieinspektionen, såväl chefer som nuvarande och tidigare medarbetare på Kemikalieinspektionen samt ledamöterna i Kemikalieinspektionens styrelse.</P>
<P class="p289 ft1">Intervjuerna och mötena har övergripande handlat om Kemikalieinspektionens och kemikaliekontrollens inriktning i dag och de behov man ser de närmaste åren framöver. Allmänna frågor har gällt Kemikalieinspektionen och kemikaliekontrollen i ljuset av miljökvalitetsmålet Giftfri miljö, miljöbalken och <NOBR>EU-arbetet</NOBR> på kemikalieområdet. Andra frågor har mer specifikt handlat om Kemikalieinspektionens arbete med riskbedömning, riskhantering, information, prövning och tillsyn samt myndighetens omfattning och finansiering. Även frågor om kommunernas, länsstyrelsernas samt de övriga centrala myndigheternas arbete i dag och framöver på kemikalieområdet har omfattats.</P>
<P class="p290 ft18">Nedan följer våra sammanfattande slutsatser utifrån dessa intervjuer och möten.</P>
<P class="p291 ft17">Synpunkter på Kemikalieinspektionen i dag</P>
<P class="p292 ft1">I stort sett samtliga intervjuade ger Kemikalieinspektionen ett gott betyg när det gäller verksamheten generellt sett. Det goda betyget gäller särskilt myndighetens trovärdighet och specialistkompetens som av många anges som hög eller mycket hög. Många lyfter exempelvis fram att Kemikalieinspektionen anses ha en hög sakkunskap och en hög trovärdighet internationellt och inom EU som har lett till att Sverige har fått gehör för mer än vårt lands storlek skulle motivera. Någon uttrycker det som att ”Sverige och KemI har ett grundmurat gott rykte internationellt – det måste vi utnyttja.” Den ”spetskompetens” som Kemikalieinspektionen besitter anges av flertalet som mycket viktig.</P>
<P class="p293 ft18">Myndighetens satsning på <NOBR>EU-inriktat</NOBR> och internationellt arbete bedöms också som positivt och helt nödvändigt av majoriteten.</P>
<P class="p294 ft10">58</P>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr13 td170"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td171"><SPAN class="p14 ft19">Synpunkter från intervjuer och utredningar</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p4 ft1">På den negativa sidan har flera angett att myndigheten måste ha både ”djup” och ”bredd” och att ”bredden” saknas i dag. Flera anger att Kemikalieinspektionen brister i arbetet med att vara en drivkraft i kemikaliearbetet nationellt genom att i för liten utsträckning satsa på att t.ex. informera, föra dialog och kommunicera med näringslivet och övriga intressenter. Sakkunskapen på det toxikologiska och kemiska området är hög, men flera påtalar att myndigheten saknar tillräcklig kompetens att förstå hur ”företagsvärlden” fungerar och att kommunicera kemikaliefrågorna med <NOBR>”icke-kemister”.</NOBR></P>
<P class="p74 ft1">Ett område som flertalet pekat på allvarligare brister är att Kemikalieinspektionen ägnar sig för lite åt operativ tillsyn, dvs. inspektionsverksamhet. Både näringslivsföreträdare och övriga verkar ha en likartad uppfattning i detta avseende.</P>
<P class="p4 ft1">En särskild fråga som det har framförts kritik mot – främst från näringslivsföreträdarna – är Kemikalieinspektionens nuvarande finansiering. Det hänger ihop med den kritik som förs fram från några beträffande den ökade ”politisering” av verksamheten som man tycks ha sett under de senaste åren. Det kan belysas genom uttalanden som ”om myndigheten skall driva vissa politiska frågor i EU åt regeringen skall åtminstone inte den svenska kemiindustrin behöva betala detta arbete med kemikalieavgifterna som ju är avsedda för tillsyn” eller ”myndigheten skall ägna sig åt den neutrala sakargumentationen, politiken måste Miljödepartementet driva”.</P>
<P class="p61 ft1">När det gäller dimensioneringen av Kemikalieinspektionen varierar synpunkterna, framför allt när det gäller inspektionens bedömning av resursbehovet i sitt underlag till regeringen inför en fördjupad prövning av verksamheten (som bl.a. inkluderar 55 nya tjänster till Kemikalieinspektionen). Flertalet anger att det är svårt att bedöma huruvida Kemikalieinspektionens bedömning av resursbehovet är riktig eller ej. Några anser att resurskraven på 55 nya tjänster är orimliga, andra att de kanske är rimliga, någon att det kanske är för litet.</P>
<P class="p74 ft1">Flertalet ser positivt på att myndigheten ses över. Några betonar vikten av att se över myndigheten för att hitta möjligheter till effektivisering. Områden som nämns i detta sammanhang är framför allt riskbedömningsarbetet, men även bekämpningsmedelsarbetet nämns.</P>
<P class="p295 ft10">59</P>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p14 ft2">Synpunkter från intervjuer och utredningar</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p296 ft1">Vissa av de intervjuade anser att det läggs för mycket resurser på bekämpningsmedel i dag jämfört med de resurser som läggs på allmänkemikalier. Andra anser däremot att handläggningstiderna är för långa när det gäller prövning av bekämpningsmedel och att det därför skulle behövas mer resurser till detta område.</P>
<P class="p55 ft1">Några anger att Kemikalieinspektionens inre omorganisation i mitten av nittiotalet ledde till viss turbulens, men de konstaterar att det nu verkar ”ha rättat till sig”.</P>
<P class="p296 ft42">Synpunkter på kemikaliekontrollen i stort – kommunernas, länsstyrelsernas och de övriga centrala myndigheternas roll</P>
<P class="p297 ft1">De allra flesta är tveksamma till kommunernas kemikalietillsyn. Att tillsynen varierar allt för mycket mellan olika kommuner framförs av de flesta. Kritiken gäller framför allt att flertalet kommuner inte klarar av att upprätthålla kompetens och resurser kemikalieområdet. Särskilt tillsyn över de regler som gäller tillverkare och importörer av kemiska produkter anges som särskilt kompetenskrävande och viktig att den fungerar väl. Men även tillsynen över användare av kemiska produkter måste förbättras, enligt många.</P>
<P class="p55 ft18">Några betonar att kommunerna behöver och vill ha ett ökat stöd från Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket i kemikaliefrågorna. Detta gäller särskilt de mindre kommunerna.</P>
<P class="p99 ft1">När det gäller Kemikalieinspektionens samarbete och ansvarsfördelning gentemot andra centrala aktörer nämnde många att samarbetet med framför allt Naturvårdsverket borde utvecklas, men även samarbetet med Arbetarskyddsstyrelsen, Konsumentverket, Livsmedelsverket, Läkemedelsverket, forskningen och Miljödepartementet ansågs av några behöva utvecklas eller tydliggöras.</P>
<P class="p55 ft18">Några för fram att det i dag saknas helhetssyn, målstyrning och en sammanhållen nationell kemikaliestrategi.</P>
<P class="p82 ft1">Bland de som hade uppfattningar om det centrala samarbetet har flera betonat behovet av att myndigheterna ”talar med en tunga” gentemot kommuner, länsstyrelser och företagen. Ingen har däremot tyckt att Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket skulle</P>
<P class="p298 ft10">60</P>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr13 td170"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td171"><SPAN class="p14 ft19">Synpunkter från intervjuer och utredningar</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p4 ft1">slås samman. Många menar att det finns ett stort värde med två myndigheter och att kemikaliefrågorna förmodligen skulle drunkna och tappa i kompetenshänseende om det skulle bli en enda stor myndighet. Några har dock nämnt möjligheten att renodla tillsynsfunktionen genom att t.ex. skapa regionala, statliga tillsynsmyndigheter, eventuellt i tillsammans med tillsynen på arbetarskyddsområdet. Andra har nämnt möjligheten att slå samman de delar som gäller industrifrågor, avfall, kemikalier, varor.</P>
<P class="p3 ft18">Vikten av att kemikaliekontrollen fungerar väl även i andra länder angavs av några. Det ökade varuperspektivet accentuerar bl.a. behovet av kemikaliekontroll i utvecklingsländerna.</P>
<P class="p299 ft17">Synpunkter och förslag om framtiden</P>
<P class="p41 ft1">Flera framför att det allmänt återstår oerhört mycket att göra i kemikaliesäkerhetsarbetet. Någon uttrycker det som att ”vi står i dag mycket långt från miljökvalitetsmålet och att 20 år är egentligen inte så lång tid i dessa sammanhang”. En annan uttrycker det som ”om miljömålet skall gälla och om Sverige skall ha en framskjuten plats internationellt och i EU behövs betydligt mer resurser än i dag”.</P>
<P class="p258 ft1">Det är oerhört viktigt enligt i stort sett samtliga att satsa på EU- arbetet och det internationella arbetet. Detta arbete är visserligen resurskrävande, men man konstaterar att det finns mycket att vinna ur såväl miljösynpunkt som ur företagens synpunkt.</P>
<P class="p3 ft1">Flera personer har nämnt att Kemikalieinspektionen måste bredda sin roll. I dag är det en expertmyndighet men i framtiden bör komplettering ske med mer allmän kompetens att kommunicera, driva, utveckla och följa upp kemikaliearbetet. Några har efterlyst en helt ny roll för myndigheten och ansett att myndigheten måste bli ”mycket mer samhällsinriktad” i sin verksamhet där huvudfrågan för myndigheten bör vara ”hur skall kemikaliesäkerhetsarbetet styras på effektivaste sätt?”.</P>
<P class="p3 ft1">Ett par av de intervjuade ifrågasätter om inte en del av Kemikalieinspektionens mer vetenskapligt inriktade arbete (utvärdering av ämnen m.m.) kan läggas ut som uppdrag till forskningen och till konsulter. Huvudfrågan för myndigheten i framtiden uttrycks av</P>
<P class="p300 ft10">61</P>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GPB34d157x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p14 ft2">Synpunkter från intervjuer och utredningar</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft1">någon som ”Kemikalieinspektionen måste hitta styrmedel att få företagen att göra rätt” och av en annan som att styrningen av myndigheten bör inriktas mot ”mer av tydlig målstyrning från regeringen och mindre detaljstyrning och uppdrag”.</P>
<P class="p63 ft1">Bland framför allt näringslivsföreträdarna, men även bland några andra lyftes de marknadsdrivna verktygens möjligheter fram.</P>
<P class="p63 ft1">Kemikalieinspektionen borde vara mer pådrivande i kemikaliearbetet. ”Företagen har det grundläggande ansvaret, myndigheten måste driva på.” Några nämner att nya styrmedel behöver utvecklas.</P>
<P class="p296 ft1">Flertalet, från såväl näringslivssidan som övriga, betonar att tillsynen måste förbättras och förstärkas. Några har också föreslagit organisationsförändringar när det gäller tillsynen. Att renodla den operativa kemikalietillsynen till några regionala organ nämns som ett förslag. Flera föreslog att den kommunala tillsynen på området skulle tas bort, t.ex. framfördes synpunkter som ”området är alldeles för komplicerat för kommunal tillsyn”.</P>
<P class="p231 ft1">Några betonar att Kemikalieinspektionen måste arbeta mer med att få ut sin kunskap till företagen genom information och rådgivning. Någon uttrycker detta som att ”företagen måste få tillgång till Kemikalieinspektionens kunskap”. Mer stöd till små företag behövs enligt många.</P>
<P class="p66 ft1">Kemikalieinspektionen bör föra mer dialog med industrin.</P>
<P class="p63 ft1">Flera betonar att ett förbättrat samarbete mellan framför allt de centrala myndigheterna behövs i framtiden om målet om en giftfri miljö skall kunna uppnås.</P>
<P class="p301 ft3"><SPAN class="ft3">3.2</SPAN><SPAN class="ft40">Företagens syn på Kemikalieinspektionen – Kemikontorets enkätundersökning</SPAN></P>
<P class="p302 ft27">Sammanfattning:</P>
<P class="p303 ft1">De svarande företagen har delade åsikter om Kemikalieinspektionen och dess verksamhet.</P>
<P class="p304 ft10">62</P>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr13 td170"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td171"><SPAN class="p14 ft19">Synpunkter från intervjuer och utredningar</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p4 ft1">Kemikalieinspektionen gjorde under hösten år 1998 en förfrågan till Kemikontoret om de kunde göra en enkät bland sina medlemsföretag angående vilka synpunkter de har på Kemikalieinspektionen och dess verksamhet. Kemikontoret utarbetade ett första förslag till enkät som kommenterades och kompletterades av Kemikalieinspektionen. Parterna var överens om den slutliga utformningen av enkäten. Kemikontoret skickade ut enkäten till 163 medlemsföretag. Totalt fick man in 76 svar från cirka 70 företag. Några företag lämnade flera svar från olika personer med olika befattning. Svarsfrekvensen var således cirka 40 procent.</P>
<P class="p61 ft1">Resultaten av enkäten redovisas i Kemikontorets rapport ”Kemikalieinspektionen är…” daterad den 16 juni 1999.</P>
<P class="p4 ft1">Nedan följer en sammanfattning av resultaten av enkäten – baserad på Kemikontorets rapport.</P>
<P class="p12 ft17">Kemikalieinspektionens tillsyn</P>
<P class="p41 ft1">46 procent av de svarande företagen hade haft tillsynsbesök eller annan kontakt med Kemikalieinspektionen under de senaste tre åren. 53 procent hade inte haft något tillsynsbesök de senaste tre åren. Av de som inte hade haft besök svarade 89 procent att de inte önskade ett tillsynsbesök.</P>
<P class="p88 ft17">Ärenden hos Kemikalieinspektionen</P>
<P class="p219 ft1">38 procent av företagen hade haft ett skriftligt ärende (t.ex. angående produktregistret, avgifter, märkning, dispens eller liknande) insänt till Kemikalieinspektionen. Av dessa ansågs ärendet alltid ha behandlats på tillräckligt snabb tid.</P>
<P class="p4 ft1">24 procent hade däremot haft ett prövningsärende (bekämpningsmedel). För dessa ansåg 70 procent att de inte hade hanterats inom rimlig tidsram. De som ansåg att prövningsärenden hade behandlats inom rimlig tid gällde framför allt omregistreringsärenden.</P>
<P class="p4 ft18">Majoriteten av de svarande hade sökt Kemikalieinspektionen för råd och anvisningar i enskilda ärenden. 55 svar av 76 hade haft</P>
<P class="p305 ft10">63</P>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p14 ft2">Synpunkter från intervjuer och utredningar</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft1">kontaktat per telefon. Även <NOBR>E-post,</NOBR> brev och personliga besök användes av vissa (mellan 11 och 17 svar).</P>
<P class="p95 ft17">Deltagande i utbildning m.m. där Kemikalieinspektionen medverkat</P>
<P class="p53 ft1">39 procent hade deltagit i någon utbildning där Kemikalieinspektionen hade medverkat. Av dessa angavs att cirka 30 procent var utbildning eller seminarier som anordnats av Kemikontoret eller IVT. 61 procent hade inte deltagit i någon utbildning där Kemikalieinspektionen medverkat.</P>
<P class="p256 ft17">Kemikalieinspektionens kompetens</P>
<P class="p65 ft1">53 svar av 76 ansåg att Kemikalieinspektionens kompetens var hög. 5 svar ansåg att kompetensen var mycket hög och 5 svar att den var låg.</P>
<P class="p306 ft17">Service</P>
<P class="p65 ft1">12 procent ansåg att servicegraden var mycket bra. 68 procent ansåg att servicegraden var tillfredsställande och 12 procent ansåg att den var dålig.</P>
<P class="p95 ft17">Verksamhetens inriktning m.m.</P>
<P class="p53 ft1">62 procent ansåg att Kemikalieinspektionen arbetar på rätt sätt och med rätt saker. Dessutom ställdes en rad öppna frågor (utan fasta svarsalternativ) som har bäring på Kemikalieinspektionens verksamhet, inriktning, framtid, attityder, arbetssätt m.m. På frågan vad Kemikalieinspektionen borde börja med eller öka omfattningen av nämndes bl.a. flexibelt tänkande, stöd till småföretag, mer fokus på riskreduktion än faroreduktion, mer kontakt med företag för information och dialog, öka framtagningen av olika ”allmänna råd”, informera om sig själva och vad vilken nytta Kemikalieinspektionen kan innebära, inspektion och tillsyn, harmonisering med EU, förbättrat samarbete med branschorgan.</P>
<P class="p307 ft1">På frågan vad Kemikalieinspektionen borde sluta med eller minska omfattningen av nämndes bl.a. produktregistret (tidsödande pro-</P>
<P class="p308 ft10">64</P>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr13 td170"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td171"><SPAN class="p14 ft19">Synpunkter från intervjuer och utredningar</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p4 ft1">duktanmälningar samt att avgifterna upplevdes som en skatt), arbetet med <NOBR>EU-undantagen,</NOBR> detaljarbete, <NOBR>OBS-listan.</NOBR></P>
<P class="p4 ft1">På frågan om Kemikalieinspektionens verksamhet och regelverk har ökat företagets skydds- och säkerhetsmedvetande var svaren delade. En del svarade att det var regler självklart var viktiga, att ingen myndighet har så bra detaljreglerande föreskrifter och att verksamheten hade lett till ökad kunskap. Andra företag ansåg att företagets interna regelverk baserades på företagets egen kunskap inte på myndighetsdirektiv.</P>
<P class="p3 ft1">På frågan om vilka förbättringar inom miljöarbetet man kan se under den senaste <NOBR>5-årsperioden</NOBR> där Kemikalieinspektionens verksamhet bidragit handlade svaren om höjt riskmedvetande, att lagstiftningen hade blivit mer harmoniserad med EU, att vissa farliga ämnen hade begränsats eller fasats ut, att Kemikalieinspektionen bidragit till att begränsa olika ”kemikalielistor” till enbart OBS- och begränsningslistan. Andra ansåg att Kemikalieinspektionen inte hade bidragit med någonting.</P>
<P class="p3 ft1">Även på frågan vad företaget behöver av Kemikalieinspektionen för att utveckla och förbättra företagets arbete med att minska miljö- och hälsoriskerna var svaren delade. En del ansåg att Kemikalieinspektionen borde utveckla servicekänslan, ha enklare regler, aktivare inspektionsarbete, mer rådgivning och mindre pekpinnar, att svensk lagstiftning skulle vara exakt anpassad till övriga Europa och att inspektionen skulle ha en bra kontaktperson att ringa. Andra ansåg att inget behövde utvecklas eller att de skulle fortsätta som de gjort.</P>
<P class="p74 ft1">På frågan vad som sågs som de mest troliga förändringarna hos aktörerna när det gäller kemikaliekontrollarbetet inom den kommande <NOBR>5-årsperioden</NOBR> nämndes riskbedömning och riskgradering av kemikalier och grupper, product stewardship, mindre detaljer och mer systemrevision, ökad harmonisering, ökad internkontroll, ökad fokusering på produkterna i stället för enskilda ämnen. Andra pekade på att byråkratin skulle öka och därmed att fler okunniga skulle få jobb. Ytterligare andra såg framför sig ett ökat inflytande från politiker och massmedia som ledde till att beslut fattades med hänvisning till försiktighetsprincipen.</P>
<P class="p309 ft10">65</P>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GPB34d161x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p14 ft2">Synpunkter från intervjuer och utredningar</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft1">På frågan där man med fem ord skulle ange vad som bäst beskriver Kemikalieinspektionen gavs olika svar. En del angav följande omdömen: omständlig, byråkratisk, politikerstyrd, ser risken men aldrig nyttan, enkelspårig, ointresserad av dialog, långt från verkligheten, anonym, paragrafer och register. Andra angav följande omdömen om Kemikalieinspektionen: mycket kunskap om kemikalier, samarbetsvillig, kompetent, bra föreskrifter, resursfattiga, korrekt bemötande och lyssnar.</P>
<P class="p55 ft1">Bland övriga kommentarer kan nämnas att en del ansåg att myndigheten borde vara finansierad över budgeten, att Kemikalieinspektionen skulle vara mer flexibel, att Kemikalieinspektionens hemsida var mycket bra, att det är en myndighet som man respekterar och kan samarbeta med i de flesta fall, att Kemikalieinspektionen borde ha en klarare organisation och att de borde öka sitt deltagande i informationsutbyte med industrin. Även ett antal kommentarer om <NOBR>OBS-listan</NOBR> nämndes.</P>
<P class="p310 ft16"><SPAN class="ft16">3.3</SPAN><SPAN class="ft39">En omvärldsanalys</SPAN></P>
<P class="p311 ft27">Sammanfattning:</P>
<P class="p312 ft1">Synen på miljöfrågor i vid mening och på kemikaliefrågor skiljer sig åt. Kemikaliefrågor betraktas i allmänhet som mer komplexa.</P>
<P class="p231 ft1">På uppdrag av Kemikalieinspektionen har Bo Thunberg tagit fram en rapport om Kemikalieinspektionens omvärlds syn på miljöfrågorna. Rapporten publicerades av Kemikalieinspektionen år 1999 (PM nr 4/99 ”Underlag till omvärldsanalys år 1999 för Kemikalieinspektionen”). Rapporten utgjorde underlag till Kemikalieinspektionens underlag till regeringen inför en fördjupad prövning av myndigheten. I detta avsnitt gör vi en sammanfattning av slutsatserna i rapporten.</P>
<P class="p233 ft1">Thunberg tolkar Kemikalieinspektionens omvärld i vid betydelse, dvs. inte endast aktörer som av tradition berörs, och definierar den som:</P>
<P class="p313 ft18">aktörer som formellt påverkar myndighetens verksamhet (politiker, andra myndigheter)</P>
<P class="p314 ft1">aktörer som påverkas av myndighetens arbete (företag, branschorganisationer, kommuner, länsstyrelser, landsting)</P>
<P class="p315 ft10">66</P>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr13 td170"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td171"><SPAN class="p14 ft19">Synpunkter från intervjuer och utredningar</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p316 ft1">aktörer som påverkar myndighetens samlade omvärld och/eller skapar opinion (NGO:s, media)</P>
<P class="p273 ft18">aktörer som stöder och utvecklar myndighetens arbete innehållsmässigt (medarbetare, forskare).</P>
<P class="p59 ft1">Ur dessa skilda kategorier genomfördes anonyma djupintervjuer med 80 strategiska nyckelpersoner. De intervjuade fick utifrån en lista med bestämda ”stomfrågor” resonera förhållandevis fritt.</P>
<P class="p12 ft17">Vägskälsfrågor och miljöfrågornas position i dag</P>
<P class="p219 ft1">De intervjuade anser att miljöfrågorna har integrerats och blivit mer vardagliga. Miljö uppfattas inte längre som en särfråga. Den allmänna medvetenhet som i övrigt anses råda på miljöområdet gäller emellertid inte för kemikaliefrågor. Angående just kemikalier finns det brist på kunskap på flera nivåer. Flertalet små, vardagliga, återkommande händelser bedöms ha haft större inverkan på miljöutvecklingen än s.k. vägskälsfrågor eller ”critical incidents”.</P>
<P class="p88 ft17">Framtidstendenser</P>
<P class="p219 ft1">En övervägande majoritet av de intervjuade pekar ut kemikaliefrågorna som sannolika att i framtiden få en framträdande plats debattmässigt och i det reella åtgärdsarbetet. Kemikaliefrågorna beskrivs som ”viktiga” och ”heta” i det framtida arbetet med miljön.</P>
<P class="p317 ft17">Betydelsefulla aktörer och deras drivkrafter</P>
<P class="p41 ft1">Företagen ses som de aktörer med potential att starkast driva på utvecklingen. Politikers och miljöorganisationers roll tros däremot komma att hamna i skymundan, likadant gäller för statliga myndigheter. Företagens miljöarbete drivs fram av kommersiella möjligheter och säkerhetstänkande (man önskar skydda det egna varumärket). Politikernas och myndigheternas påverkansmöjligheter anses begränsade men likväl framhävs betydelsen av tydliga och definierbara politiska riktlinjer och beslut. En övervägande majoritet av de intervjuade hyser stor tilltro till vad som på sikt kan åstadkommas med miljö- och kemikaliearbetet inom EU.</P>
<P class="p318 ft10">67</P>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p14 ft2">Synpunkter från intervjuer och utredningar</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft17">Synen på Kemikalieinspektionen</P>
<P class="p53 ft1">Helhetsintrycket som framkommer i intervjuerna är förhållandevis positivt. De flesta anser att Kemikalieinspektionens anställda är mycket kunniga ur ett områdes- och sakmässigt perspektiv. Kompetensen vad gäller kommunikation och ”dialogförståelse” är det däremot sämre ställt med. Flera intervjuade menar att de anställda har dålig förståelse för villkoren för näringslivets aktörer och att kunskaperna om hur företag arbetar är inskränkta. Flera uttrycker också kritik mot informationen från myndigheten. Ett ganska stort antal personer uppfattar myndigheten som lättillgänglig och berömmer dess hemsida.</P>
<P class="p252 ft17">Thunbergs slutsatser</P>
<P class="p53 ft1">En av Thunbergs slutsatser är att miljöfrågorna under de senaste tio åren har integrerats, i den politiska sfären, i företagens arbete och hos enskilda medborgare/konsumenter. Miljöfrågorna har blivit en del av vardagen, de utgör inget särintresse utan finns levande i samhället. Synen på miljöfrågor i vid mening och kemikaliefrågor skiljer sig dock. Kemikaliefrågorna anses vara mer ”obearbetade” och komplexa. Förhållningssättet till kemikaliefrågor är annorlunda och det finns en utbredd uppfattning att de kan komma att plötsligt hamna överst på agendan. Thunberg hävdar också att miljöarbetet i dag förefaller befinna sig i ett slags ”väntläge” då stora insatser gjorts under senare år. Aktörerna avvaktar hur miljöfrågorna kommer att utvecklas och vilka initiativ som tas. Dessutom menar han att miljöfrågorna har ändrat karaktär/dimension. Det tidigare så starka mediala fokus som funnits på hot och katastrofer har tonats ned och lämnat plats för ett mer lågmält och ”vardagsgrått” förhållningssätt. Slutligen är tilltron till näringslivets egna system för miljöarbete mycket utbredd. Införandet av miljöledningssystem, värderingsförskjutningar inom företagen och socialt tryck på näringslivets ledare kan komma att generera förbättringar.</P>
<P class="p319 ft10">68</P>
</DIV>
<DIV id="page_64">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GPB34d164x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr13 td170"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td171"><SPAN class="p14 ft19">Synpunkter från intervjuer och utredningar</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p320 ft16"><SPAN class="ft16">3.4</SPAN><SPAN class="ft39">Tillsynen</SPAN></P>
<P class="p321 ft3"><SPAN class="ft3">3.4.1</SPAN><SPAN class="ft43">En </SPAN><NOBR>ESO-rapport</NOBR> om den kommunala miljötillsynen</P>
<P class="p322 ft27">Sammanfattning:</P>
<P class="p323 ft1">Ett flertal olika och allvarliga problem med den kommunala miljötillsynen konstateras. Många kommuner anser sig t.ex. inte ha tillräckliga resurser för tillsynen enligt miljöbalken. Det är också svårt att inom en kommun hålla hög kompetens inom alla tillsynsområden.</P>
<P class="p324 ft1">Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) tillsattes år 1981 och är en kommitté under Finansdepartementet. ESO:s huvuduppgift är att bredda och fördjupa underlaget för budgetpolitiska och samhällsekonomiska avgöranden. En särskild uppgift är att belysa frågor om den offentliga sektorns effektivitet och produktivitet. ESO arbetar främst genom att lämna uppdrag till myndigheter, institutioner och enskilda forskare.</P>
<P class="p325 ft1">ESO har låtit forskarna Mikael Johannesson och Jens Johansson studera kommunernas miljötillsyn. Resultaten redovisades nyligen i rapporten <SPAN class="ft17">Att granska sig själv – en </SPAN><NOBR><SPAN class="ft17">ESO-rapport</SPAN></NOBR><SPAN class="ft17"> om den kommunala miljötillsynen (Ds 2000:67)</SPAN>.</P>
<P class="p326 ft1">Med miljötillsyn avses i <NOBR>ESO-rapporten</NOBR> tillsynen enligt miljöbalken, livsmedelslagen och djurskyddslagen. Rapporten bygger på 15 detaljerade intervjuer med tjänstemän som arbetar med tillsynsfrågor på kommuner och på centrala myndigheter (varav fem chefer för kommunala miljöförvaltningar, fem kommunala inspektörer och fem personer med ledande befattningar på centrala myndigheter). Rapporten bygger också på ett enkätmaterial som skickats till kommunerna. En första enkät med både fasta svarsalternativ och öppna frågor, skickades till samtliga kommuner. Ena hälften gick till chefer för miljöförvaltningar och andra hälften till inspektörer. Andelen svarande uppgick till 45 procent. Därefter skickades ytterligare en enkät till den grupp som inte inkommit med svar. I denna hade ca en tredjedel av de fasta frågorna från den första enkäten valts ut. Svarsandelen för den andra enkäten blev 87 procent. Svarsandelen för dessa 11 frågor uppgick således till över 90 procent.</P>
<P class="p327 ft10">69</P>
</DIV>
<DIV id="page_65">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p14 ft2">Synpunkter från intervjuer och utredningar</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p288 ft1">Huvuddelen av de viktigaste resultaten samt utredarnas bedömningar och förslag sammanfattas nedan.</P>
<P class="p328 ft17">De kommunala och centrala myndigheternas tillsynsresurser</P>
<P class="p292 ft1">En överväldigande majoritet av de svarande i intervjuerna och enkäten menar att arbetsbelastningen har ökat sedan miljöbalken införts. Resurserna däremot har överlag inte ökat i motsvarande grad. Cirka 80 procent av de som besvarat enkäten och nästan samtliga av de intervjuade anser sig inte ha tillräckliga resurser för miljötillsynen. I enkäten råder i denna fråga inte stora skillnader mellan små och stora kommuner, av samtliga svarande i större kommuner anser cirka 70 procent att resurserna inte räcker till. Enligt utredarna krävs ökade resurser på samtliga nivåer inom miljötillsynen för att verksamheten skall kunna fungera bättre.</P>
<P class="p329 ft17">De centrala myndigheternas samordning av tillsynen</P>
<P class="p292 ft1">Undersökningen visar att det finns brister i samordningen mellan de tillsynsvägledande myndigheterna. Från centralt håll ges i dag inte ett enhetligt budskap till kommunerna. En komplicerande faktor är att det saknas en gemensam definition av begreppet tillsyn. De centrala myndigheterna behöver ta fram en gemensam definition av relevanta begrepp och även en gemensam syn på vad som bör prioriteras inom miljötillsynen.</P>
<P class="p330 ft17">De centrala myndigheternas stöd till den kommunala tillsynen</P>
<P class="p292 ft1">Kemikalieinspektionens stöd till kommunerna uppges enligt enkätsvaren fungera relativt tillfredsställande, ungefär 50 procent menar att det fungerar bra eller mycket bra. De centrala myndigheterna bör regelbundet utvärdera hur deras tillsynsvägledning fungerar, framhäver utredarna. Utvärderingen bör helst ske av oberoende aktörer. Dessutom bör de vägledande myndigheterna utbyta erfarenheter med varandra.</P>
<P class="p331 ft10">70</P>
</DIV>
<DIV id="page_66">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr13 td170"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td171"><SPAN class="p14 ft19">Synpunkter från intervjuer och utredningar</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p10 ft17">Länsstyrelsernas roll i den kommunala tillsynen</P>
<P class="p41 ft1">Relationen mellan kommunerna och länsstyrelserna förefaller god. Ungefär 75 procent av de svarande i enkäten uppger att samarbetet med länsstyrelserna fungerar bra eller mycket bra, men flera tillägger att det inte är omfattande. Flera av de intervjuade anser att länsstyrelserna är passiva i tillsynsfrågor. Om ansvaret för tillsynen på regional nivå skall ligga kvar på länsstyrelserna, krävs att de prioriterar miljötillsynen i högre grad än som görs i dag, anser utredarna.</P>
<P class="p332 ft17">Den svagaste länken i tillsynskedjan</P>
<P class="p41 ft1">När det gäller regelefterlevnad framkommer det i undersökningen att det råder olika uppfattningar om var i kedjan; miljöbalken, tillsynsmyndigheterna, polis och åklagare det finns störst brister. Utredarna anser att tillsynsmyndigheterna och polisen utgör de svagaste länkarna, och det är därmed också dessa som är i störst behov av åtgärder.</P>
<P class="p333 ft17">Den kommunala nämnd- och förvaltningsorganisationen</P>
<P class="p41 ft1">En separat miljöförvaltning och nämnd finns i dag i ungefär en tredjedel av landets kommuner. Enligt utredarna bör förbudet mot tillsyn över egen verksamhet utsträckas till att även gälla på förvaltningsnivå. Mycket talar för att det tidigare kravet på en specialreglerad nämnd med egen förvaltning bör återinföras.</P>
<P class="p334 ft17">Prioritering mellan regelefterlevnadskontroll och information/rådgivning</P>
<P class="p219 ft1">De centrala myndigheterna har divergerande uppfattningar om huruvida regelefterlevnadskontrollen eller andra uppgifter som information och rådgivning, skall prioriteras i tillsynsarbetet. Överlag anses dock kontrollen viktigast. På kommunal nivå anses uppgifterna vara lika betydelsefulla. Eftersom kontrollen av regelefterlevnaden är en myndighetsspecifik uppgift och inte gärna kan utföras av andra aktörer, görs bedömningen att detta bör prioriteras i tillsynen. Det är därmed viktigt att de centrala myndigheterna kommer överens om att så skall vara fallet.</P>
<P class="p335 ft10">71</P>
</DIV>
<DIV id="page_67">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p14 ft2">Synpunkter från intervjuer och utredningar</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft17">Kommunala rättsliga åtgärder</P>
<P class="p53 ft1">Andelen inspektioner vilka följs av skriftliga krav, vitesförelägganden eller polisanmälningar varierar mycket mellan kommunerna. De stora skillnaderna antas framför allt bero på att kommunerna har olika sätt att hantera regelöverträdelser och inte att andelen regelöverträdelser skiljer sig åt mellan kommunerna. Att arbeta för att kommunernas hantering av de rättsliga åtgärderna blir mer likartad, bör bli en uppgift för de tillsynsvägledande och rättsvårdande myndigheterna.</P>
<P class="p54 ft17">Otillbörlig politisk påverkan</P>
<P class="p53 ft1">Politiska hänsyn påverkar tillsynen i cirka en tredjedel av kommunerna. Särskilt i kommuner med sammanslagen nämnd eller förvaltning är det vanligt att politisk påverkan förekommer, t.ex. i form av att politikerna undviker att besluta om miljösanktionsavgifter.</P>
<P class="p64 ft17">Tillsynens kvalitet och omfattning</P>
<P class="p65 ft1">Medan cirka 60 procent i de största kommunerna anser att tillsynen fungerar bra eller mycket bra, är motsvarande siffra för de minsta kommunerna cirka 30 procent. Miljötillsynen förefaller alltså fungera bäst i de största kommunerna. När det gäller kompetensen, anser de svarande i intervjuerna och enkäten att inom en kommun är det svårt att hålla hög kompetens inom alla tillsynsområden. Av de som besvarat enkäten anser cirka 70 procent att detta är ett problem. Konstant fortbildning samt mer resurser till kommuner med få inspektörer och/eller samarbete/sammanslagning mellan olika kommuners miljöförvaltningar, är nödvändigt för att kunna hålla hög och bred kompetens menar utredarna.</P>
<P class="p52 ft17">Skillnader inom den kommunala tillsynen</P>
<P class="p65 ft1">I undersökningen konstateras att den kommunala miljötillsynen varierar kraftigt avseende kvalitet, omfattning, inriktning och utförande. Detta anses vara ett problem i sig eftersom det bl.a. påverkar konkurrensen mellan företag. Det kan också innebära att skyddet för innevånarnas hälsa och miljö skiljer sig åt mellan olika kommu-</P>
<P class="p336 ft10">72</P>
</DIV>
<DIV id="page_68">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GPB34d168x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr13 td170"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td171"><SPAN class="p14 ft19">Synpunkter från intervjuer och utredningar</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p326 ft1">ner. Möjliga åtgärder som nämns för att erhålla en mer likformig tillsyn är: samverkan mellan kommuner, tydligare samordning inklusive krav från centralt håll, samt borttagande av ansvaret från kommunerna beträffande den del av tillsynen som avser regelefterlevnadskontroll.</P>
<P class="p337 ft17">Huvudmannaskapet för den operativa tillsynen</P>
<P class="p338 ft1">Medan cirka var tredje av de som besvarat enkäten ser positivt på en avkommunalisering av tillsynen, är cirka 60 procent negativa. De som är negativa för oftast fram betydelsen av lokalkännedom som argument för att låta kommunerna behålla tillsynsansvaret. Utredarna påpekar dock att även en tillsyn med statligt huvudmannaskap kan vara organiserad på ett sådant sätt att den lokala kännedomen bevaras. Utredarna anser att eftersom så många olika och allvarliga problem konstaterats inom miljötillsynen är det rimligt att ifrågasätta om den lokala tillsynen är organiserad på bästa sätt. De föreslår att en förutsättningslös utredning angående den lokala miljötillsynens organisation bör göras. I denna bör även länsstyrelsernas och de centrala myndigheternas roll behandlas. Möjligheten att samordna den operativa tillsynen inom arbetsmiljön och den yttre miljön bör studeras.</P>
<P class="p339 ft3"><SPAN class="ft3">3.4.2</SPAN><SPAN class="ft43">Svenska kommunförbundets uppföljning av miljötillsynen</SPAN></P>
<P class="p282 ft27">Sammanfattning:</P>
<P class="p283 ft1">Den ökning i arbetsvolymen som miljöbalken har medfört för kommunerna, har inte åtföljts av motsvarande personalförstärkningar. Totalt har kommunerna fått ytterligare 100 tjänster, vilket i genomsnitt motsvarar 0,35 årsarbetskrafter per kommun.</P>
<P class="p284 ft18">Kommunerna har svårigheter att ta ut avgifter för sin tillsynsverksamhet.</P>
<P class="p326 ft1">Svenska kommunförbundet gjorde år 1996 en enkätundersökning om kommunernas verksamhet på miljö- och hälsoskyddsområdet. Studien publicerades i en rapport ett år senare. I Miljö- och hälsoskydd i kommunerna – en enkätundersökning 2000, presenteras Kommunförbundets första uppföljning av studien. Denna uppfölj-</P>
<P class="p340 ft10">73</P>
</DIV>
<DIV id="page_69">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p14 ft2">Synpunkter från intervjuer och utredningar</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p288 ft1">ning bygger på en enkät som i början av år 2000 skickades ut till samtliga kommuners miljöchefer. Svarsfrekvensen blev 91 procent, vilket innebär att 264 kommuner besvarade frågorna.</P>
<P class="p328 ft17">Tillsynen</P>
<P class="p341 ft1">Av undersökningen framgår att det totala antalet tillsynsobjekt som kommunerna har ansvar för enligt miljöbalken har ökat markant sedan 1996. Antalet tillsynsobjekt har ökat från 500 000 till 900 000. Av dessa finns det 53 000 objekt (där kommunerna har återkommande tillsyn) som rör kemisk och bioteknisk produktion. Beträffande det i författning ställda kravet på tillsynsutredning, visar det sig att 22 procent av kommunerna inte haft tid eller resurser att göra sådan utredning före mars år 2000.</P>
<P class="p330 ft17">Kostnader</P>
<P class="p292 ft1">I takt med att kommunerna fått utökat tillsynsansvar, avsätts mer resurser till tillsynen och mindre till annan slags verksamhet som långsiktigt miljöarbete, Agenda 21 och klimatfrågor. I dag läggs 65 procent av kommunernas resurser på de formella uppgifter som åvilar kommunen i egenskap av lokal myndighet medan 35 procent ägnas åt det långsiktiga miljöarbete m.m. som inte är statligt styrt. De totala bruttokostnaderna för miljö- och hälsoskyddsnämndernas verksamhet år 1999 var cirka 1,6 miljarder kronor. Jämfört med 1996 är det en ökning med cirka 550 miljoner. Miljö- och hälsoskyddsnämndernas kostnader för själva tillsynen var emellertid tämligen konstanta (1350 miljoner år 1996 respektive 1300 miljoner år 1999). (Sistnämnda uppgift baseras på en fördjupad analys i 28 kommuner).</P>
<P class="p342 ft17">Personal</P>
<P class="p292 ft1">Den ökning i arbetsvolymen som miljöbalken har medfört, har inte åtföljts av motsvarande nyanställningar. I förhållande till år 1996 har kommunerna fått 100 nya tjänster, vilket i genomsnitt motsvarar 0,35 årsarbetskrafter per kommun. Flertalet kommuner uppger att man i medeltal behöver drygt två årsarbetskrafter ytterligare. Cirka 1800 inspektörer har i genomsnitt att ansvara för 500 tillsynsobjekt vardera. I var tionde kommun finns det färre än två</P>
<P class="p343 ft10">74</P>
</DIV>
<DIV id="page_70">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr13 td170"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td171"><SPAN class="p14 ft19">Synpunkter från intervjuer och utredningar</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p4 ft1">handläggare för hela miljöområdet. Sett områdesvis, används mest resurser inom miljöskydd/kemikalier (miljöfarlig verksamhet, kemikaliefrågor m.m.), men antalet årsarbetskrafter inom detta område har inte förändrats jämfört med år 1996. Allt mer personalresurser läggs på administration.</P>
<P class="p88 ft17">Avgifter</P>
<P class="p41 ft1">Vidare pekar Kommunförbundets resultat på att kommunerna har svårigheter att debitera avgifter. Som anledningar till detta nämns att kommunerna ibland saknar kunskap om vilka kostnader som ska räknas in i avgifterna och att det förekommer viss försiktighet med att ta ut ersättning för all den tid som går åt. Timtaxans belopp varierar kraftigt mellan kommunerna. Timtaxan är i genomsnitt 530 kronor, vilket kan jämföras med länsstyrelsens som ligger på 800 kronor. Den lägsta timtaxan inom miljöskyddet uppgår till 250 kronor medan den högsta är 800 kronor. Kostnadstäckningen skiljer sig åt mellan verksamhetsområden. Störst kostnadstäckning förekommer inom livsmedelsområdet där den uppgår till 71 procent. Inom miljöskyddet har kostnadstäckningen ökat och är i dag 42 procent (32 procent tidigare).</P>
<P class="p344 ft17">Samverkan</P>
<P class="p41 ft1">Drygt en tredjedel av kommunerna samverkar med grannkommuner i någon form. När samverkan sker, görs det oftast i form av nätverk och mellankommunalt samarbete. Mindre förekommande är delegering av uppgifter till en tjänsteman i en annan kommun, kommunalförbund och gemensam nämnd eller kontor. Av de som samverkar anser nio av tio att det fungerar bra, ingen har uppfattningen att det fungerar dåligt.</P>
<P class="p345 ft10">75</P>
</DIV>
<DIV id="page_71">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GPB34d171x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p14 ft2">Synpunkter från intervjuer och utredningar</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p346 ft3"><SPAN class="ft3">3.4.3</SPAN><SPAN class="ft44">Naturvårdsverkets rapport om den kommunala tillsynsorganisationen beträffande miljöfarlig verksamhet</SPAN></P>
<P class="p347 ft27">Sammanfattning:</P>
<P class="p348 ft1">Utredningen berör och lämnar förslag till lösning på problemet med jäv vid kommunal tillsyn.</P>
<P class="p348 ft1">Naturvårdsverket aviserar att det kan finnas skäl att utreda hela miljöbalkens tillsyn.</P>
<P class="p349 ft1">Naturvårdsverket fick i november 1999 ett regeringsuppdrag att utreda den kommunala organisationen för tillsynen över miljöfarlig verksamhet. Arbetet redovisas i rapporten ”Kommunernas organisation för tillsyn över miljöfarlig verksamhet”, nr 5127, oktober 2000. I rapporten sätts jävsfrågor avseende kommunens tillsyn över egen verksamhet i fokus. Förslag lämnas till hur den nuvarande kommunala tillsynsorganisationen och länsstyrelsens roll som tillsynsvägledande myndighet på olika sätt kan stärkas.</P>
<P class="p55 ft1">Naturvårdsverket framhäver dessutom behovet av en statlig samordnad utvärdering av det utredningsarbete som pågår inom tillsynssektorn. Verket anser att ett flertal faktorer talar för en lokalt förankrad operativ tillsyn inom miljö- och hälsoskydd, <NOBR>kemikalie-,</NOBR> <NOBR>livsmedels-,</NOBR> och djurskyddsområdet. Eftersom det förekommer flera utredningar som berör frågan och nyligen har avslutats eller kommer att avslutas inom kort, menar verket att det kan finnas anledning att utvärdera dessa i ett enda sammanhang. En bedömning av om frågan om annat huvudmannaskap skall diskuteras, är möjlig först efter detta. I så fall anser verket att det krävs en grundlig och förutsättningslös statlig utredning som gör en samlad analys av hela tillsynsområdet.</P>
<P class="p350 ft10">76</P>
</DIV>
<DIV id="page_72">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GPB34d172x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p351 ft0">4 Giftfri miljömålet – vad och vem?</P>
<P class="p352 ft16"><SPAN class="ft16">4.1</SPAN><SPAN class="ft39">Giftfri miljömålet – en kraftig ambitionshöjning för kemikaliekontrollen</SPAN></P>
<P class="p353 ft27">Vår bedömning:</P>
<P class="p354 ft1">Målet om en giftfri miljö – inkl. de föreslagna etappmålen samt de nya riktlinjerna inom kemikaliepolitiken – innebär en kraftig ambitionshöjning och en viktig konkretisering av målen för kemikaliekontrollen.</P>
<P class="p355 ft3"><SPAN class="ft3">4.1.1</SPAN><SPAN class="ft43">Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö</SPAN></P>
<P class="p338 ft1">Under senare delen av <NOBR>1990-talet</NOBR> har arbetet med nationella miljökvalitetsmål påbörjats. Regeringen föreslog i propositionen ”Svenska miljömål” (prop. 1997/98:145) 15 miljökvalitetsmål som bör nås inom en generation, dvs. till omkring år 2020. Riksdagen godkände dessa mål i april 1999 (1998/99:MJU6). Följande 15 miljökvalitetsmål är nu beslutade av statsmakterna.</P>
<P class="p356 ft1">Frisk luft</P>
<P class="p357 ft1">Grundvatten av god kvalitet Levande sjöar och vattendrag Myllrande våtmarker</P>
<P class="p358 ft1">Hav i balans, levande kust och skärgård Ingen övergödning</P>
<P class="p359 ft1">Bara naturlig försurning Levande skogar</P>
<P class="p360 ft1">Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Giftfri miljö</P>
<P class="p361 ft1">Säker strålmiljö</P>
<P class="p362 ft10">77</P>
</DIV>
<DIV id="page_73">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td61"><SPAN class="p14 ft2">Giftfri miljömålet – vad och vem?</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td62"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p363 ft1">Skyddande ozonskikt</P>
<P class="p364 ft1">Begränsad klimatpåverkan</P>
<P class="p365 ft18">Ett av miljökvalitetsmålen handlar om att uppnå en giftfri miljö och är formulerat enligt följande:</P>
<P class="p366 ft45">Miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden.</P>
<P class="p367 ft5">Miljökvalitetsmålet innebär att:</P>
<P class="p368 ft46">halterna av ämnen som förekommer naturligt i miljön är nära bakgrundsnivåerna,</P>
<P class="p369 ft5">halterna av naturfrämmande ämnen i miljön är nära noll.</P>
<P class="p310 ft3"><SPAN class="ft3">4.1.2</SPAN><SPAN class="ft44">De nya riktlinjerna inom kemikaliepolitiken</SPAN></P>
<P class="p297 ft1">För att uppnå miljökvalitetsmålet om en giftfri miljö beslutade regeringen bl.a. om följande nya riktlinjer inom kemikaliepolitiken:</P>
<P class="p370 ft46">Nyproducerade varor som introduceras på marknaden är i huvudsak fria från:</P>
<P class="p371 ft46">av människan framställda organiska ämnen som är långlivade och bioackumulerbara samt ämnen som ger upphov till dessa ämnen, av människan framställda ämnen som är cancerframkallande, arvsmassepåverkande och hormonstörande – inklusive fortplantningsstörande,</P>
<P class="p372 ft5">kvicksilver, kadmium, bly och deras föreningar.</P>
<P class="p373 ft45">Metaller används i sådana tillämpningar att metallerna inte kommer ut i miljön i en omfattning som medför att miljö och människors hälsa kan komma till skada.</P>
<P class="p374 ft45">Av människan framställda organiska ämnen som är långlivade och bioackumulerbara förekommer i produktionsprocesser endast om företaget kan visa att hälsa eller miljö inte kommer till skada. Tillstånd och villkor enligt miljöbalken är utformade så att denna riktlinje kan säkerställas.</P>
<P class="p375 ft1">Enligt regeringen bör ovanstående riktlinjer vara vägledande för företagens produktutveckling och tjäna som mål för deras kemika-</P>
<P class="p253 ft10">78</P>
</DIV>
<DIV id="page_74">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr13 td172"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td173"><SPAN class="p14 ft19">Giftfri miljömålet – vad och vem?</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p4 ft1">liestrategier. De skall också vara ett stöd för myndigheternas arbete och för tillämpningen av miljöbalken. Regeringen avser att verka för att riktlinjerna skall vara genomförda inom <NOBR>10–15</NOBR> år (2008– 2013).</P>
<P class="p73 ft1">Vi har tidigare haft i uppdrag att föreslå hur de nya riktlinjerna inom kemikaliepolitiken skall genomföras. I uppdraget ingick bl.a. att definiera de ämnen som bör omfattas av de nya riktlinjerna samt att föreslå vilka ytterligare åtgärder och styrmedel som behövs för att kunna genomföra riktlinjerna. Vi redovisade våra förslag i betänkandet ”Varor utan faror – förslag till genomförande av nya riktlinjer inom kemikaliepolitiken” (SOU 2000:53). Parallellt med det arbetet hade Miljömålskommittén i uppdrag att arbeta vidare med bl.a. etappmål för de olika miljökvalitetsmålen, bl.a. målet om en giftfri miljö. Kemikalieutredningen och Miljömålskommittén hade ett nära samarbete vad gäller miljökvalitetsmålet giftfri miljö. Miljömålskommitténs förslag till precisering av miljökvalitetsmålet och förslag till etappmål redovisas nedan. Etappmål 1 och 3 har tagits fram i samarbete med Kemikalieutredningen.</P>
<P class="p376 ft3"><SPAN class="ft3">4.1.3</SPAN><SPAN class="ft43">Miljömålskommitténs förslag till etappmål för Giftfri miljömålet</SPAN></P>
<P class="p377 ft1">Miljömålskommittén har i samråd med Kemikalieutredningen preciserat Giftfri miljömålet. Förslagen till preciseringar och etappmål m.m. presenteras i Framtidens miljö – allas vårt ansvar (SOU 2000:52). Regeringens ställningstagande till förslagen väntas i början av år 2001. Nedan sammanfattas de förslag till preciseringar av miljömålet samt förslag till etappmål som Miljömålskommittén lämnat. Etappmål 1 och 3 bygger i huvudsak på Kemikalieutredningens förslag i Varor utan faror (SOU 2000:53).</P>
<P class="p333 ft17">Preciseringar av miljömålet:</P>
<P class="p378 ft1">Den sammanlagda exponeringen i arbetsmiljö, yttre miljö och inomhusmiljö är för särskilt farliga ämnen nära noll och för övriga kemiska ämnen inte skadlig för människor.</P>
<P class="p275 ft1">Förorenade områden är undersökta och vid behov åtgärdade.</P>
<P class="p318 ft10">79</P>
</DIV>
<DIV id="page_75">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td61"><SPAN class="p14 ft2">Giftfri miljömålet – vad och vem?</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td62"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft17">Etappmål:</P>
<P class="p379 ft1"><SPAN class="ft1">1.</SPAN><SPAN class="ft20">År 2010 har alla avsiktligt framställda eller utvunna kemiska ämnen som hanteras på marknaden data motsvarande de krav som ställs på nya ämnen. För ämnen som hanteras i höga respektive medelhöga volymer bör data finnas redan år 2005 respektive år 2009.</SPAN></P>
<P class="p380 ft1"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft21">År 2010 är varor försedda med hälso- och miljöinformation.</SPAN></P>
<P class="p381 ft1"><SPAN class="ft1">3.</SPAN><SPAN class="ft47">Nyproducerade varor är i huvudsak fria från; cancerframkallande, arvsmassepåverkande och fortplantningsstörande ämnen senast år 2007,</SPAN></P>
<P class="p382 ft1">mycket långlivade och mycket bioackumulerande ämnen senast år 2010,</P>
<P class="p371 ft1">långlivade och bioackumulerande ämnen senast år 2015, kvicksilver senast år 2003 samt kadmium och bly senast år 2010.</P>
<P class="p348 ft1">Sådana ämnen används inte heller i produktionsprocesser på ett sådant sätt att hälsa och miljö kan komma till skada.</P>
<P class="p383 ft1"><SPAN class="ft1">4.</SPAN><SPAN class="ft21">Hälso- och miljöriskerna med användningen av kemiska ämnen har minskat fortlöpande fram till år 2010 enligt indikatorer/nyckeltal som fastställts av berörda myndigheter, liksom förekomst och användning av kemiska ämnen som försvårar återvinning av material.</SPAN></P>
<P class="p384 ft18"><SPAN class="ft1">5.</SPAN><SPAN class="ft48">För minst 100 utvalda kemiska ämnen, som inte omfattas av etappmål 3, finns år 2010 riktvärden fastlagda av berörda myndigheter.</SPAN></P>
<P class="p385 ft18"><SPAN class="ft1">6.</SPAN><SPAN class="ft48">Förorenade områden är identifierade samt undersökta och minst 30 procent av områdena av riskklass mycket stor och stor är åtgärdade senast år 2010.</SPAN></P>
<P class="p386 ft3"><SPAN class="ft3">4.1.4</SPAN><SPAN class="ft44">Vår bedömning</SPAN></P>
<P class="p297 ft1">Vi konstaterar att arbetet med miljökvalitetsmålen har inneburit en viktig utveckling av det svenska miljöarbetet, inte minst arbetet med målet om en giftfri miljö. Många har varit engagerade i arbetet med att ta fram och precisera målet. Själva arbetet med att uppnå</P>
<P class="p387 ft10">80</P>
</DIV>
<DIV id="page_76">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GPB34d176x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr13 td172"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td173"><SPAN class="p14 ft19">Giftfri miljömålet – vad och vem?</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p326 ft1">en giftfri miljö återstår dock. Många bedömer just detta mål som särskilt svårt att uppnå och att vi i dag står väldigt långt ifrån målet.</P>
<P class="p326 ft1">Vår bedömning är att målet om en giftfri miljö, inkl. de föreslagna etappmålen samt de nya riktlinjerna inom kemikaliepolitiken, innebär en kraftig ambitionshöjning och en viktig konkretisering av ambitionsnivån för kemikaliekontrollen. Liknande bedömningar gör Kemikalieinspektionen i sitt underlag till regeringen inför en fördjupad prövning samt Miljömålskommittén i sitt betänkande ”Miljön – allas vårt ansvar” (SOU 2000:52).</P>
<P class="p325 ft1">För flera av de svenska miljömålen gäller att de kan uppnås endast om miljöbelastningen från andra länder minskar. Att nå framgång i EU:s och övrigt internationellt miljöarbete är därför en nödvändighet för att klara miljömålen, inte minst målet om en giftfri miljö. Det behövs stora förändringar av EU:s kemikaliepolitik om vi skall kunna uppnå Giftfri miljömålet, men också i övrigt internationellt kemikalie- och miljöarbete. Möjligheterna att uppnå målet om en giftfri miljö är knutet till såväl de diffusa utsläppen från de kemikalier och andra varor som vi importerar, som de direkta utsläppen i andra länder av t.ex. svårnedbrytbara ämnen som transporteras via vindar till bl.a. Sverige.</P>
<P class="p388 ft16"><SPAN class="ft16">4.2</SPAN><SPAN class="ft39">Ökat varuperspektiv – vad och vem?</SPAN></P>
<P class="p322 ft27">Våra bedömningar och förslag:</P>
<P class="p323 ft18">Kemikalierelaterade hälso- och miljörisker som är kopplade till andra varor än kemiska produkter bör uppmärksammas i större utsträckning. Samspelet mellan olika berörda aktörer behöver öka.</P>
<P class="p389 ft1">En plan för kemikaliearbetet i ett varuperspektiv som inkluderar handlingsplan, prioriteringar och arbetsfördelning bör tas fram.</P>
<P class="p286 ft1">Planen bör ta sin utgångspunkt i bl.a. Giftfri miljömålet och dess etappmål, miljöbalken, de nya riktlinjerna inom kemikaliekontrollen, arbetet med integrerad produktpolicy samt det pågående arbetet inom EU och i andra internationella organ.</P>
<P class="p325 ft1">Kemikalieinspektionen bör i samråd med Naturvårdsverket ta fram en sådan plan.</P>
<P class="p390 ft10">81</P>
</DIV>
<DIV id="page_77">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td61"><SPAN class="p14 ft2">Giftfri miljömålet – vad och vem?</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td62"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft1">I arbetet med miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och de nya riktlinjerna inom kemikaliepolitiken läggs ökat fokus på varor. Etappmål 2 (se ovan) handlar om hälso- och miljöinformation på varor, dvs. även andra varor än kemiska produkter. Etappmål 3 handlar om att särskilt hälso- och miljöfarliga ämnen inte skall finnas i varor efter vissa årtal. Även här tar man sikte på även andra varor än bara kemiska produkter.</P>
<P class="p79 ft1">Dagens kemikalieanvändning är komplex och omfattande. Det finns ett stort antal kemiska ämnen som ingår i ett ännu större antal kemiska produkter som i sin tur ingår i ett mycket stort antal varor. Enligt Kemikalieinspektionens produktregister finns det i dag cirka 60 000 kemiska produkter som tillverkas i eller importeras till Sverige. Det totala antalet ämnen i dessa produkter är cirka 11 400. Ingen vet dock säkert hur många ämnen som finns på den svenska marknaden om man även inkluderar de kemiska ämnen som finns i olika varor som inte är kemiska produkter. En vanlig bedömning brukar dock vara att det totalt kan röra sig om cirka 20 000 kemiska ämnen.</P>
<P class="p233 ft1">De flesta varor är sammansatta av flera material, samt innehåller olika sorters kemikalier som komponenter och tillsatser för att ge varan olika önskvärda egenskaper såsom t.ex. hållbarhet, mjukhet och flamskydd.</P>
<P class="p79 ft1">Under de senaste åren har insikten vuxit om att många miljöproblem inte i första hand är relaterade till framställningen eller användningen av det rena ämnet eller den kemiska produkten utan till varor som innehåller eller har behandlats med kemikalier. Även om risken för exponering vid kontakt med varan kan vara liten, innebär det stora antalet varor i samhället en potentiell risk såväl under användningen som när vara är förbrukad och blir till avfall. Vissa varugrupper som innehåller problematiska kemikalier har också ökat i användning under senare år, t.ex. datorer. Att varumängderna generellt sett har ökat de senaste decennierna har alltså inneburit en ökande tillförsel av kemikalier till samhället, inkl skadliga kemikalier.</P>
<P class="p233 ft1"><NOBR>EG-kommissionen</NOBR> planerar att lämna ett förslag till en s.k. grönbok om en miljöorienterad produktpolicy inom kort. Vi föreslog i vårt tidigare betänkande Varor utan faror (SOU2000:53) vad en sådan policy bör innehålla.</P>
<P class="p252 ft10">82</P>
</DIV>
<DIV id="page_78">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr13 td172"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td173"><SPAN class="p14 ft19">Giftfri miljömålet – vad och vem?</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p4 ft1">Den svenska regeringen beslutade i maj 2000 om en skrivelse till riksdagen om en miljöorienterad produktpolitik (regeringens skrivelse 1999/2000:114). I skrivelsen presenteras den fortsatta strategin med att formulera en miljöorienterad produktpolicy på nationell bas och <NOBR>EU-nivå.</NOBR> En miljöanpassad produktpolitik syftar till att förebygga och minska produkters negativa påverkan på människors hälsa eller på miljön under produktens hela livscykel. Alla aktörer har ett ansvar och såväl administrativa, ekonomiska och marknadsdrivna styrmedel som näringslivets och andra aktörers egna initiativ behövs. Företag som producerar varor bör arbeta aktivt för att de varor de sätter ut på marknaden inte skadar människors hälsa eller miljön.</P>
<P class="p74 ft1">Syftet med produktarbetet inom EU är att säkerställa en miljöorienterad produktpolicy som skapar förutsättningar för en effektiv inre marknad med ett starkt skydd för människors hälsa och för miljön.</P>
<P class="p258 ft1">Enligt vår uppfattning bör den förändrade problembilden, från punktutsläpp till diffusa utsläpp från varor, innebära att också kemikaliearbetet behöver utvecklas. Arbetet måste i högre grad riktas in mot att förebygga och minska varors negativa påverkan på människors hälsa eller på miljön. Detta gäller under varans hela livscykel och kräver en helhetssyn. En viktig förutsättning är i de flesta fall att åtgärder vidtas så nära källan som möjligt. Alla aktörer har ett ansvar och olika former av styrmedel behövs. Eftersom den stora mängden varor importeras måste perspektivet vara internationellt.</P>
<P class="p74 ft1">Många kemiska ämnen som används i varor kan ge upphov till exponering under alla stadier i varornas livscykel och därvid ge upphov till effekter på människan och miljön. I jämförelse med kemiska produkter produceras övriga varor generellt I mer komplexa produktionskedjor, ofta med tillverkning av delkomponenter. Detta medför att många aktörer kan påverka varornas produktutveckling. För kemiska produkter sker oftast den huvudsakliga exponeringen under användningen av dessa, medan exponeringsmönstret för varor oftare kännetecknas av exponeringen under tillverkning och avfallshantering. Vidare finns generellt sett sämre kunskap om kemikalieinnehållet i varor i jämförelse med kemiska produkter. Kraven på information om riskerna vid hanteringen saknas ofta eller är mindre preciserade.</P>
<P class="p391 ft10">83</P>
</DIV>
<DIV id="page_79">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td61"><SPAN class="p14 ft2">Giftfri miljömålet – vad och vem?</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td62"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft1">Även i ett varuinriktat perspektiv bör utgångspunkten vara att byta ut och minska användningen av farliga kemikalier som tillsätts i kemiska produkter och i andra varor. Farliga ämnen bör inte heller bildas vid användningen av varan eller när den har blivit till avfall. Ett ökat samspel mellan och en integrering i bedömningen av exempelvis <NOBR>kemikalie-,</NOBR> avfalls- och utsläppsfrågor bör underlättas av ett varuinriktat arbetssätt. Kontrollen över kemiska produkter är en särskilt viktig del i detta arbete eftersom det är angeläget att åtgärder för att förebygga skada vidtas så tidigt som möjligt i varans livscykel, dvs. redan innan tillverkningen av den färdiga varan. Särskilt höga krav måste därför ställas på tillverkare och importörer av kemiska produkter och av andra varor.</P>
<P class="p231 ft1">En avgörande förutsättning för en miljöorienterad produktpolitik måste vara att kunskapsnivån är tillräcklig i kemikaliehanteringens alla led och att det finns en strategi för att få bort de skadligaste ämnena. Flertalet av de kemikalier som i dag används saknar information om de hälso- och miljöegenskaper de har. På grund av den stora kunskapsbristen kan vi i dag vare sig identifiera alla ämnen som är hälso- eller miljöfarliga, göra riskbedömningar eller vidta riskbegränsningsåtgärder i tillräcklig omfattning. Vi lämnade i betänkandet ”Varor utan faror – förslag till genomförande av nya riktlinjer inom kemikaliekontrollen” (SOU 2000:53) förslag på bl.a. hur kunskapskravet bör uppnås och hur ett mer generellt angreppssätt kan tillämpas mot de mest hälso- och miljöskadligaste ämnena. Mot bakgrund av varuperspektivet ansåg vi det vara helt nödvändigt med åtgärder på internationell nivå, i ett första steg inom EU.</P>
<P class="p392 ft1">Enligt vår bedömning bör arbetet med en svensk varustrategi fortsätta och konkretiseras och också inkludera en handlingsplan med prioriteringar och arbetsfördelning mellan olika aktörer. En samordning mellan myndigheterna är nödvändig. En viktig del i arbetet med att miljöanpassa varorna är kemikaliefrågorna, som bör ägnas särskild uppmärksamhet och utvecklas i en plan för kemikaliearbetet i ett varuperspektiv. Denna arbetsplan bör ta sin utgångspunkt i bl.a. Giftfri miljömålet och dess etappmål, de nya riktlinjerna inom kemikaliekontrollen, arbetet med miljöanpassad produktpolitik samt det pågående arbetet inom EU och i andra internationella organ. Vi föreslår att Kemikalieinspektionen i samråd med Naturvårdsverket bör ta fram en sådan plan för kemikaliearbetet i ett varuperspektiv.</P>
<P class="p393 ft10">84</P>
</DIV>
<DIV id="page_80">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GPB34d180x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr13 td172"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td173"><SPAN class="p14 ft19">Giftfri miljömålet – vad och vem?</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p394 ft3"><SPAN class="ft16">4.3</SPAN><SPAN class="ft40">Naturvårdsverket, Arbetarskyddsstyrelsen och Kemikalieinspektionen</SPAN></P>
<P class="p322 ft27">Våra bedömningar och förslag:</P>
<P class="p323 ft1">Samarbetet mellan Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen och Arbetarskyddsstyrelsen bör vidareutvecklas. En tydlig ansvarsfördelning och arbetsfördelning samt ett fördjupat samarbete är en förutsättning för att kunna möta den höjda ambitionsnivån inom kemikaliekontrollen i syfte att uppnå målet om en Giftfri miljö. Samverkansgrupper kring olika kemikalie- och varufrågor bör finnas.</P>
<P class="p395 ft1">Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket bör vidareutveckla och fördjupa samarbetet i frågor av gemensamt intresse. Sådana frågor är:</P>
<P class="p396 ft1">Strategifrågor, planeringsfrågor och andra principiella frågor som gäller genomförande och uppföljning av Giftfri miljömålet. Viktiga områden är t.ex. handlingsplan för kemikalier i varor, internationell handlingsplan och informationsfrågor,</P>
<P class="p397 ft18">Internationellt arbete, främst <NOBR>EU-arbete</NOBR> och internationellt konventionsarbete,</P>
<P class="p398 ft1">Tillsynsvägledning, bl.a. inom ramen för Tillsyns- och föreskriftsrådet,</P>
<P class="p399 ft1">Forskningsfrågor för att uppnå Giftfri miljömålet.</P>
<P class="p400 ft1">För att kunna nå målet om en giftfri miljö krävs att en rad aktörer är aktiva i arbetet mot målet. Inte minst behöver de centrala myndigheterna med ansvar inom kemikaliekontrollen vara samordnade och ha en gemensam syn på genomförandet av miljömålsarbetet. Särskilt Kemikalieinspektionen, Arbetarskyddsstyrelsen och Naturvårdsverket är viktiga i detta sammanhang.</P>
<P class="p325 ft1">I arbetet med att minska riskerna för hälsa och miljö från kemiska produkter krävs en rad åtgärder av olika slag i olika hanteringsled – från tillverkning och import, till distribution, användning och återvinning och avfallshantering. Alla aktörer behöver ta sitt ansvar. Flera centrala myndigheter har olika, men kompletterande ansvarsområden och uppgifter inom kemikaliekontrollen. Vi kan konstatera att, förutom Kemikalieinspektionen, har också Arbetarskyddsstyrelsen och Naturvårdsverket mycket viktiga roller. Dessa tre</P>
<P class="p401 ft10">85</P>
</DIV>
<DIV id="page_81">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td61"><SPAN class="p14 ft2">Giftfri miljömålet – vad och vem?</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td62"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft1">myndigheter har också kontinuerligt utvecklat samarbetet för att effektivisera kontrollen av kemikalier.</P>
<P class="p63 ft1">År 1992 tog Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket och Arbetarskyddsstyrelsen fram en gemensam strategi för kemikalieområdet (KemI, 1992). I samband med strategin träffades en överenskommelse mellan de dåvarande generaldirektörerna för de tre myndigheterna om principer för ansvars- och arbetsfördelningen mellan myndigheterna.</P>
<P class="p55 ft1">Ansvarsfördelningen enligt dåvarande lagstiftning innebar att Kemikalieinspektionen gavs huvudansvar för åtgärder som riktade sig mot leverantörsledet, dvs., marknadsföringen av kemikalier. Det var också i första hand Kemikalieinspektionen som skulle meddela tillämpningsföreskrifter till lagen om kemiska produkter som avsåg överlåtarnas ansvar. Naturvårdsverket hade bemyndigande att reglera sådan användning och liknande hantering av kemiska produkter som innebär risk för skada på den yttre miljön.</P>
<P class="p79 ft1">När det gällde åtgärder för att begränsa risker innebar överenskommelsen att huvudansvaret för sådana riskbegränsande åtgärder som syftar till att styra leverantörers utredningar och information och till att begränsa flödet av kemiska ämnen ut på marknaden låg på Kemikalieinspektionen. Kemikalieinspektionen hade också ansvaret för åtgärder gällande den allmänna konsumentanvändningen av kemiska produkter.</P>
<P class="p231 ft1">Det konstaterades i överenskommelsen att huvudansvaret för förebyggande åtgärder mot och begränsning av den yrkesmässiga användningen och hanteringen av produkter och varor (inkl avfall) för att begränsa exponeringen i arbetsmiljön och i den yttre miljön ligger på Arbetarskyddsstyrelsen respektive på Naturvårdsverket.</P>
<P class="p63 ft1">I överenskommelsen uttalades också att de berörda myndigheterna i enskilda fall skulle kunna tillämpa en annan ansvars- och arbetsfördelning samt att myndigheterna i tillsynen skulle bevaka att substitutionsprincipen tillämpas. Det betonades att det var viktigt att myndigheterna samråder och samarbetar dels om principer för riskbegränsning dels om vilka ämnen som bör prioriteras inklusive underlag för beslut samt om åtgärder för att få till stånd begränsning.</P>
<P class="p402 ft10">86</P>
</DIV>
<DIV id="page_82">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr13 td172"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td173"><SPAN class="p14 ft19">Giftfri miljömålet – vad och vem?</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p4 ft1">När det gällde vägledning till regionala och lokala tillsynsmyndigheter skulle det också följa ovanstående arbets- och ansvarsfördelning.</P>
<P class="p73 ft1">Slutligen konstateras i överenskommelsen att myndigheterna generellt bör utveckla samarbetet i verksamhetsplaneringen och att samråd bör ske så tidigt som möjligt i planeringsprocessen. Beslutade verksamhetsplaner skulle delges respektive myndighet.</P>
<P class="p4 ft1">År 1995 vidareutvecklades arbetet med en gemensam strategi mellan myndigheterna som fokuserades på det internationella arbetet. Det dokumenterades i skriften Gemensam strategi för det internationella kemikaliearbetet (KemI, 1995). Det konstaterades att det för att få ett enhetligt svenskt agerande internationella kemikaliefrågor skall det finnas en gemensam strategi för Kemikalieinspektionen, Arbetarskyddsstyrelsen och Naturvårdsverket. Denna strategi skall baseras på kemikaliekontrollens grundsyfte att minska riskerna för skador på människor och miljö av kemiska ämnen, kemiska produkter och varor.</P>
<P class="p61 ft1">Enligt vår bedömning behövs nu en vidareutveckling av samarbetet mellan myndigheterna. En tydlig ansvarsfördelning och arbetsfördelning samt ett fördjupat samarbete är viktiga förutsättningar för att kunna möta den ökande ambitionsnivån och utvecklingen inom kemikaliekontrollen och därmed uppnå målet om en Giftfri miljö.</P>
<P class="p258 ft1">De överenskommelser som finns bör i sina huvuddrag gälla också framöver. Vi vill ändå särskilt framhålla att Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket bör samråda och samarbeta i alla frågor av gemensamt intresse. Frågor som vi anser är särskilt viktiga i detta avseende är strategifrågor och andra principiella frågor, t.ex. genomförande och uppföljning av Giftfri miljömålet, informationsstrategier och varustrategi. Den konkreta planen för en myndighets verksamhet läggs ofta i samband med verksamhetsplaneringen. Ett nära samarbete i denna del beträffande kemikalie- och varufrågor borde därför vara en självklarhet. Även det internationella arbetet kräver koordinering och nära samverkan mellan myndigheterna (se avsnitt 5.3). Ytterligare ett område där myndigheterna bör kunna samarbeta gäller tillsynsvägledningen på kemikalieområdet. Det finns skäl att överväga att ha en gemensam tillsynsvägledningsstrategi gentemot övriga centrala myndigheter</P>
<P class="p104 ft10">87</P>
</DIV>
<DIV id="page_83">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GPB34d183x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td61"><SPAN class="p14 ft2">Giftfri miljömålet – vad och vem?</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td62"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p403 ft1">samt länsstyrelserna och kommunerna i syfte att stödja, stärka och följa upp den operativa tillsynen på kemikalieområdet i högre grad. Även ett nära samarbete kring forskningsbehov och forskningsfinansiering som är av vikt för att uppnå Giftfri miljömålet bör betonas. Ett effektivt sätt tror vi är att ha en eller flera samverkansgrupper kring olika kemikalie- och varufrågor.</P>
<P class="p55 ft1">Våra överväganden och förslag beträffande inriktningen av Kemikalieinspektionens fortsatta verksamhet redovisas vidare i kapitel 7.</P>
<P class="p404 ft16"><SPAN class="ft16">4.4</SPAN><SPAN class="ft39">Myndigheternas ansvar för Giftfri miljömålet</SPAN></P>
<P class="p311 ft27">Vår bedömning:</P>
<P class="p312 ft1">Samhällets alla sektorer måste låta hänsyn till hälsa och miljö genomsyra sin verksamhet. På kemikalieområdet bör detta innebära att alla sektorer och sektorsmyndigheter måste bidra till att uppnå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö.</P>
<P class="p63 ft1">Viktiga centrala miljömålsmyndigheter är Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket, Socialstyrelsen, Sveriges geologiska undersökningar och Boverket. Viktiga sektorsmyndigheter är Arbetarskyddsstyrelsen, Statens Jordbruksverk, Skogsstyrelsen, Vägverket, Banverket, Sjöfartsverket, Livsmedelsverket, Läkemedelsverket, Konsumentverket och Sida.</P>
<P class="p55 ft1">Miljömålsmyndigheterna bör bl.a., inom ramen för sina bemyndiganden, verka för att</P>
<P class="p314 ft1">miljöbalkens regler i 14 kapitlet om kemiska produkter och varor efterlevs,</P>
<P class="p364 ft1">ytterligare åtgärder och styrmedel initieras/föreslås,</P>
<P class="p348 ft1">arbetet mot miljömålet Giftfri miljö genomsyrar myndigheternas internationella arbete.</P>
<P class="p94 ft18">Sektorsmyndigheternas uppgift är bl.a. att utveckla sektorsmål och åtgärdsstrategier för att uppnå miljömålen.</P>
<P class="p82 ft18">Myndigheter som deltar i standardiseringsarbete bör ta ett större ansvar för miljö- och hälsofrågor, och därmed kemikaliefrågor, vid utformningen av nya harmoniserade produktstandarder.</P>
<P class="p405 ft10">88</P>
</DIV>
<DIV id="page_84">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GPB34d184x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr13 td172"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td173"><SPAN class="p14 ft19">Giftfri miljömålet – vad och vem?</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p326 ft1">Kemikalieinspektionen har ett särskilt ansvar för att utveckla målet Giftfri miljö, föreslå styrmedel och informera, samt att följa upp och utvärdera sektorernas arbete.</P>
<P class="p325 ft1">Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Det innebär att vår påverkan på miljön om ett par decennier inte får vara större än vad som är långsiktigt hållbart. Skall vi lyckas med detta behövs en grundläggande omställning av samhället. I arbetet med miljökvalitetsmålen är därför en bärande princip att samhällets alla sektorer skall låta hänsyn till miljön genomsyra sin verksamhet.</P>
<P class="p325 ft1">I Miljömålskommitténs betänkande (SOU 2000:52) har nio myndigheter pekats ut som särskilt ansvariga för hela eller delar av de olika 15 miljökvalitetsmålen. Dessa miljömålsmyndigheter behöver samordna sina insatser och samarbeta om bl.a. information. Miljömålskommittén föreslog därför att ett särskilt miljömålsråd skulle inrättas för att svara för denna samordning. Regeringen har ännu inte tagit ställning till Miljömålskommitténs förslag.</P>
<P class="p325 ft1">Vi anser att sektorsansvaret bör innebära att sektorsmyndighetens eget beslutsansvar inriktas mot att nå bl.a. målet om en giftfri miljö samt att sektorsmyndigheterna i övrigt bör följa upp, utvärdera samt ge förslag till åtgärder som syftar till att nå målen. Att arbetet mot att nå miljömålen genomsyras i sektorsmyndighetens internationella arbete är också av vikt.</P>
<P class="p325 ft1">Kemikalieinspektionen är också beroende av den särskilda kunskap som sektorsmyndigheterna har för att kunna driva arbetet mot giftfri miljömålet och att driva den mest effektiva tillämpningen av miljöbalkens regler liksom för att kunna följa upp hur arbetet mot målet fortskrider. Ett effektivt arbete för att uppnå miljökvalitetsmålet förutsätter därför ett ömsesidigt utbyte av kunskaper mellan de centrala miljömyndigheterna och sektorsmyndigheterna.</P>
<P class="p400 ft1">Kemikaliekontrollen omfattar många kemikalier inom många skilda sektorer och områden, bl.a. jordbruk, industrier, kommunikationer, handel, försvaret, arbetarskyddet, yttre miljöområdet m.m. Detta gör att området är svårt att överblicka, och därmed också att följa upp, utvärdera och vidareutveckla. De myndigheter som har tillsynsansvar har också många andra uppgifter. Kemikalieinspektionen har därför en viktig roll och bör</P>
<P class="p406 ft10">89</P>
</DIV>
<DIV id="page_85">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GPB34d185x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td61"><SPAN class="p14 ft2">Giftfri miljömålet – vad och vem?</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td62"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft1">ges en tydlig uppgift att samlat följa och redovisa det svenska kemikaliekontrollarbetet. Vi föreslår att Kemikalieinspektionen ges en sådan uppgift och roll (se kapitel 7).</P>
<P class="p404 ft16"><SPAN class="ft16">4.5</SPAN><SPAN class="ft39">Vilken roll har företagen?</SPAN></P>
<P class="p311 ft27">Våra bedömningar:</P>
<P class="p312 ft18">Olika former av styrmedel kommer att behövas för att uppnå Giftfri miljömålet – såväl lagstiftning som olika former av marknadsdrivna styrmedel.</P>
<P class="p99 ft1">Företagen har ansvaret för de kemiska produkter och varor de tillverkar, importerar och använder. Företagen håller successivt på att bli mer aktiva i sitt kemikaliesäkerhetsarbete. I takt med att företagens engagemang ökar kommer kraven sannolikt att öka på Kemikalieinspektionen att på olika sätt stödja företagen – inte minste de små och medelstora – i deras kemikaliesäkerhetsarbete.</P>
<P class="p307 ft1">En god kemikaliekontroll förutsätter god kunskap. De kemikalier som skall användas måste bedömas ur ett hälso- och miljöperspektiv. Tyvärr är kunskaperna om såväl hälso- och miljöegenskaper hos många ämnen bristfällig eller saknas helt (se beskrivningar och förslag i Varor utan faror, SOU 2000:53). Men trots – och kanske just på grund av – bristerna är det nödvändigt att företag arbetar med kemikaliefrågorna på ett systematiskt sätt. Kemikalieanvändande företag måste exempelvis ställa krav på tillverkare och importörer om kunskap om kemikaliernas hälso- och miljöegenskaper och risker betydligt större utsträckning än hittills.</P>
<P class="p307 ft1">Att arbeta med miljöfrågor har blivit allt vanligare hos näringslivet under framför allt det senaste decenniet. Många företag har i dag en miljöpolicy och en del är också direkt miljöprofilerade genom att de säljer sina varor och sig själv med miljöargument. Men långt ifrån alla företag har insikt, vilja, kompetens eller någon drivkraft från marknaden att bedriva ett systematiskt miljöarbete. Samtidigt finns det naturligtvis många företag som ligger mycket långt framme i sitt miljö- och kemikaliearbete. Bilden av företagens arbete med kemikaliefrågor är alltså mycket skiftande.</P>
<P class="p55 ft18">Kemikalieinspektionen förväntas vara en relativt liten myndighet eftersom huvudansvaret för kemikaliesäkerhetsarbetet enligt miljö-</P>
<P class="p256 ft10">90</P>
</DIV>
<DIV id="page_86">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr13 td172"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td173"><SPAN class="p14 ft19">Giftfri miljömålet – vad och vem?</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p4 ft1">balken ligger på företagen. Men om företagen inte tar sitt ansvar tvingas myndigheten till ytterligare arbetsuppgifter. Inte minst innebär arbetet med att delta och försöka påverka EU i utvecklingen av regelverket på kemikalieområdet att Kemikalieinspektionen i dag behöver betydligt mer resurser än om de själva skulle kunna utfärda nationella regler.</P>
<P class="p3 ft1">Vår bedömning är att det effektivaste sättet att uppnå miljömålet Giftfri miljö är regleringar inom ramen för samarbetet inom EU. På nationell nivå behövs dessutom en väl fungerande tillsyn samt användning och utveckling av mjukare styrmedel, bl.a. information och stöd till företagen i deras kemikaliesäkerhetsarbete. Inte minst gäller detta företag vars kemikalieverksamhet är av mindre omfattning, och som därför endast har liten egen kompetens inom området.</P>
<P class="p258 ft1">Kemikalieinspektionen har enligt vår bedömning varit ganska osynlig för företagen, inte minste de senaste åren som har inriktats allt mer mot <NOBR>EU-arbete</NOBR> och som på grund av resursbrist därför inte tillräckligt har kunnat prioritera varken den viktiga nationella tillsynen eller dialogen med företagen och deras branschorganisationer.</P>
<P class="p258 ft1">I vårt tidigare betänkande Varor utan faror (SOU 2000:53) konstaterade vi att det behövs en väsentligt förstärkt lagstiftning inom EU på kemikalieområdet för att vi skall kunna uppnå målet om en Giftfri miljö. Inte minst finns ett behov av lagstiftningskrav på kunskap om ämnens hälso- och miljöegenskaper samt behov av att reglera de skadligaste kemikalierna. Men vi konstaterade också att regleringar knappast kommer att räcka till för att lösa alla kemikalieproblem som vi har eller kan få i framtiden. Därför behöver vi också använda en rad mjukare och frivilliga åtgärder och marknadsdrivna styrmedel såsom t.ex. miljömärkning, miljövarudeklarationer, upphandling och inköp, produktstandarder, miljöledningssystem m.m. I vårt tidigare betänkande lämnade vi också förslag till utveckling av dessa styrmedel.</P>
<P class="p220 ft1">Ett viktigt frivilligt initiativ och åtagande från den kemiska industrin är arbetet inom ramen för ”Responsible Care” som innebär ett frivilligt åtagande från de anslutna företagens sida att arbeta med ständiga förbättringar inom säkerhet, hälsa och miljö. De företag som ansluter sig till ”Responsible Care” åtar sig att</P>
<P class="p407 ft10">91</P>
</DIV>
<DIV id="page_87">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td61"><SPAN class="p14 ft2">Giftfri miljömålet – vad och vem?</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td62"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft1">arbeta med ständiga förbättringar inom säkerhet, hälsa och miljö samt att öppet informera om sin verksamhet och de framsteg som görs. I Sverige infördes Responsible Care år 1991 under namnet Ansvar och Omsorg. I arbetet ingår bl.a. frågor om ”product stewardship”, dvs. att den kemiska industrin tar ett ansvar för sin produkt även i fortsatta hanteringsled.</P>
<P class="p55 ft1">Sammanfattningsvis anser vi att arbetet med att nå det övergripande målet om en giftfri miljö är komplext och måste huvudsakligen ske såväl genom lagstiftning inom EU och hos de som tillverkar, importerar och använder kemiska produkter. Företagens kunnande och marknadskrafterna bör utnyttjas. Därigenom förbättras förutsättningarna att nå målet på ett kostnadseffektivt sätt.</P>
<P class="p408 ft10">92</P>
</DIV>
<DIV id="page_88">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GPB34d188x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr13 td174"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td175"><SPAN class="p14 ft19">EU är den viktigaste arenan</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p409 ft0">5 EU är den viktigaste arenan</P>
<P class="p410 ft3"><SPAN class="ft3">5.1</SPAN><NOBR><SPAN class="ft40">EU-arbetet</SPAN></NOBR> och övrigt internationellt arbete är avgörande för att uppnå miljömålet Giftfri miljö</P>
<P class="p322 ft27">Våra bedömningar och förslag:</P>
<P class="p354 ft1">Den kemikaliestrategi som EU håller på att ta fram kommer att spela en avgörande roll för möjligheterna att uppnå det svenska miljömålet Giftfri miljö. EU:s utveckling på detta område kommer att påverka den svenska kemikaliekontrollen och Kemikalieinspektionens arbete i framtiden. Sverige bör därför utnyttja varje möjlighet att påverka utformningen och genomförandet av EU:s kommande kemikaliestrategi.</P>
<P class="p411 ft1">EU:s kommande kemikaliestrategi kommer sannolikt att innebära en höjd ambitionsnivå inom EU för kemikaliefrågorna. En utveckling av nya regler kan förutses liksom en eventuell gemensam kemikaliemyndighet. Dessutom förväntas den nya kemikaliestrategin medföra nya arbetsuppgifter, av vilka en stor andel kommer att åläggas industrin.</P>
<P class="p284 ft1">Sverige bör aktivt delta och påverka utformning och tillämpning av de nya reglerna. <NOBR>EU-arbetet</NOBR> och det internationella arbetet behöver därför en kraftig förstärkning om Sverige vill vara med och påverka den konkreta utformningen och genomförandet av den nya kemikaliestrategin.</P>
<P class="p412 ft1">I vårt tidigare betänkande Varor utan faror (SOU 2000:53) redovisade vi utförligt arbetet inom EU och vilka åtgärder som skulle behöva vidtas inom EU för att lösa väsentliga problem. Vi gör alltså ingen sådan genomgång här, utan hänvisar till de ställningstaganden och förslag som vi lämnade i vårt tidigare betänkande. I detta kapitel finns våra överväganden och förslag om</P>
<P class="p287 ft10">93</P>
</DIV>
<DIV id="page_89">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p14 ft2">EU är den viktigaste arenan</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p413 ft1">det nationella arbetet, framför allt Kemikalieinspektionens arbete, med anledning av EU.</P>
<P class="p413 ft1">En allmän utgångspunkt för våra bedömningar är att internationella åtgärder är nödvändiga för att komma till rätta med många av de problem som är förknippade med kemikalier. Inte minst är möjligheterna att uppnå Giftfri miljömålet avhängigt av det internationella arbetet, framför allt inom EU.</P>
<P class="p413 ft1">Handeln med kemikalier och andra varor är global och skadliga ämnen sprids därför via handeln. Många långlivade organiska miljögifter och andra skadliga ämnen kan dessutom transporteras via vindar till platser långt från tillverkning och användning. Det står därför klart att problemen inte kan lösas på nationell nivå, utan strategin måste vara att på nationell nivå bidra till och försöka påverka det internationella kemikaliesäkerhetsarbetet. Särskilt viktigt är arbetet inom ramen för vårt medlemskap i EU.</P>
<P class="p414 ft1">Vi kan konstatera att den svenska kemikaliepolitiken påverkas starkt av vårt <NOBR>EU-medlemskap.</NOBR> EU har sedan länge en omfattande lagstiftning på området, och denna lagstiftning har tillkommit mot bakgrund av att man vill underlätta handeln med varor och kemiska produkter mellan medlemsstaterna. Detta har skett genom harmoniering av medlemsstaternas krav på exempelvis klassificering, märkning och begränsningar av farliga kemikalier. Gemenskapen har haft flera miljöhandlingsprogram, men först genom den europeiska enhetsakten (som trädde i kraft 1987) införlivades för miljön viktiga principer i den övergripande lagstiftningen – EG- fördraget.</P>
<P class="p415 ft1">Den europeiska enhetsakten innebar bl.a. att gemenskapens miljömål fick en tydlig formulering (tidigare artikel 130r, nu artikel 174), där det uttalades att gemenskapens åtgärder i fråga om miljön skall bevara, skydda och förbättra miljön, bidra till skyddet av människors hälsa samt säkerställa ett varsamt och rationellt utnyttjande av naturresurserna. Genom den europeiska enhetsakten införlivades också fyra principer i <NOBR>EEG-fördraget</NOBR> som handlar om att förebyggande åtgärder bör vidtas, att miljöförstöring bör hejdas vid källan, att den som förorenar/skadar miljön skall betala och att miljöskyddskraven skall ingå som en del av gemenskapens övriga politik.</P>
<P class="p416 ft10">94</P>
</DIV>
<DIV id="page_90">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr13 td174"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td175"><SPAN class="p14 ft19">EU är den viktigaste arenan</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p4 ft1">Genom Maastrichtfördraget (som trädde i kraft 1993) har miljöaspekterna ytterligare tydliggjorts. Bland annat skall gemenskapen, utöver de tidigare miljösyftena, verka för att främja åtgärder på internationell nivå för att lösa de regionala eller globala miljöproblemen. Vidare infördes försiktighetsprincipen i <NOBR>EG-fördraget.</NOBR></P>
<P class="p4 ft1">Kemikaliepolitiken inom EU består dels av den nationella politiken, dels av besluten på gemenskapsnivå. Lagstiftning på gemenskapsnivå kan utgöras av s.k. harmoniserade regler. Harmoniserade regler lämnar litet utrymme för nationella särregler. Det är en viktig utgångspunkt att kemikalieområdet till största delen regleras av harmoniserad lagstiftning.</P>
<P class="p3 ft1">I betänkande Varor utan faror (SOU 2000:53) förespråkade vi att EU borde anta en gemensam kemikaliestrategi som innebär betydliga skärpningar av EU:s politik och regler på kemikalieområdet. Det gäller framför allt krav på kunskap om kemiska ämnens hälso- och miljöegenskaper samt åtgärder mot de mest skadliga ämnena. Vi föreslog ett gemensamt system inom EU som bl.a. innebär att det för alla kemiska ämnen skall finnas kunskap om ämnenas hälso- och miljöegenskaper om ämnena skall ut på marknaden. Vi föreslog att huvudansvaret för att ta fram sådan kunskap skall ligga på industrin. Ju snabbare och effektivare ett sådant system införs, desto snabbare kan nödvändiga åtgärder identifieras, prioriteras och vidtas.</P>
<P class="p220 ft1">Vi kan också konstatera att den kemikalieistrategi som EU håller på att ta fram kommer att få stor betydelse för kemikaliekontrollen och Kemikalieinspektionens arbete i framtiden. Möjligheterna att uppnå miljömålet om En giftfri miljö bedömer vi som starkt beroende av hur den kommande <NOBR>EU-strategin</NOBR> och genomförandet av densamma kommer att ske. Sverige och Kemikalieinspektionen bör därför utnyttja varje möjlighet att påverka utformningen och genomförandet av EU:s kommande kemikaliestrategi.</P>
<P class="p61 ft1">Den kommande kemikaliestrategin i EU kommer sannolikt att innebära en ökad ambitionsnivå inom EU för kemikaliefrågorna som förhoppningsvis innebär en utveckling av EU:s lagstiftning på området. Det är då särskilt viktigt att Sverige på flera nivåer deltar och påverkar utformning och tillämpning av de nya reglerna. EU- arbetet och det internationella arbetet behöver därför även fortsättningsvis vara prioriterat, och dessutom öka för Sveriges del, om vi</P>
<P class="p407 ft10">95</P>
</DIV>
<DIV id="page_91">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GPB34d191x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p14 ft2">EU är den viktigaste arenan</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p417 ft1">vill vara med och påverka den konkreta utformningen och genomförandet av den nya kemikaliestrategin.</P>
<P class="p418 ft3"><SPAN class="ft3">5.2</SPAN><SPAN class="ft40">Sex år i EU – några slutsatser om Kemikalieinspektionens arbete i framtiden</SPAN></P>
<P class="p311 ft27">Våra bedömningar och förslag:</P>
<P class="p419 ft1">Under de sex år Sverige har varit medlem i EU har Kemikalieinspektionens <NOBR>EU-arbete</NOBR> till stor del präglats av att försvara svenska positioner bl.a. de undantag på kemikalieområdet som Sverige fick i samband med medlemskapsförhandlingarna.</P>
<P class="p420 ft1">Det närmaste året/åren framöver är på många sätt avgörande för vilken inriktning EU:s, och därmed Sveriges, kemikaliesäkerhetsarbete kommer att få. Dels kommer en kemikaliestrategi att antas och närmare utformas inom EU, dels står en rad konkreta beslut för dörren som gäller riskbedömning och riskhantering – både avseende s.k. allmänkemikalier och bekämpningsmedel (växtskyddsmedel och biocider).</P>
<P class="p420 ft1">Kemikalieinspektionen bör de närmaste åren framöver i högre utsträckning än tidigare arbeta med inriktningen att bli en stark kraft inom EU:s kemikaliekontrollarbete. I samverkan med regeringen och övriga medlemsländer bör Kemikalieinspektionen aktivt verka för att skapa en väl fungerande kemikaliekontroll med hög skyddsnivå inom hela EU. Tidiga initiativ i kommissionsarbetet kommer att vara viktigt. Kemikalieinspektionen bör vara engagerad i utformningen och genomförandet av en ny <NOBR>EU-strategi</NOBR> på kemikalieområdet samt vara aktiv i påverkandet av de konkreta beslut i övrigt som kommer att fattas på kemikalieområdet.</P>
<P class="p421 ft18">Kemikalieinspektionens <NOBR>EU-arbete</NOBR> bör vara prioriterat och ges resursförstärkningar fr.o.m. år 2001. (I kapitel 7 behandlas Kemikalieinspektionens inriktning och resurser närmare.)</P>
<P class="p94 ft1">Vi kan konstatera att under de sex år som Sverige har varit medlem i EU har Kemikalieinspektionens arbete på kemikalieområdet till betydande del inneburit att försvara svenska positioner och beslut. Detta arbete har berört flera olika delar av EU:s verksamhetsområden, t.ex. inom miljö, jordbruk, näringsliv samt hälsa och konsu-</P>
<P class="p422 ft10">96</P>
</DIV>
<DIV id="page_92">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr13 td174"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td175"><SPAN class="p14 ft19">EU är den viktigaste arenan</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p4 ft1">mentskydd. En stor del av detta arbete har handlat om att försvara våra undantag på kemikalieområdet som vi fick i samband med medlemskapsförhandlingarna. Tanken har varit att få med oss övriga medlemsländer för att få en högre skyddsnivå inte bara i Sverige utan inom hela EU. Så här i efterhand kan slutsatsen dras att arbetet med våra undantag till stor del lyckades. Samtidigt kan vi i efterhand konstatera att denna inriktning av arbetet delvis gjordes på bekostnad av att Kemikalieinspektionen inte fullt ut kunde ta tillfället i akt och etablera sig som en offensiv <NOBR>EU-inriktad</NOBR> kemikaliemyndighet. Kemikalieinspektionens resurser för <NOBR>EU-arbetet</NOBR> har visserligen gradvis utökats under de sex år vi har varit medlemmar, men under de första åren av vårt <NOBR>EU-medlemskap</NOBR> gick en stor del av resurserna till att försvara de svenska undantagen. Samtidigt har Kemikalieinspektionen nedprioriterat arbetet i andra internationella fora.</P>
<P class="p220 ft1">Enligt vår bedömning – och våra förslag i Varor utan faror (SOU 2000:53) – är ett av de huvudsakliga problemen på kemikalieområdet den stora kunskapsbristen, dvs. frånvaron av testdata om ämnens inneboende hälso- och miljöegenskaper. Sådana data krävs för att kunna bedöma faror och risker samt för att kunna vidta nödvändiga riskbegränsande åtgärder. Det andra stora problemet som vi pekade på i Varor utan faror är frånvaron av gemensam syn inom EU på vad som är oacceptabelt i fråga om faror och risker samt frånvaro av gemensam syn på hur faror och risker skall åtgärdas. Vi föreslog i Varor utan faror att krav på data för alla existerande ämnen skulle införas samt att EU:s riskbedömningsarbete skulle snabbas upp och kompletteras med ett mer generellt angreppssätt för att kunna fasa ut särskilt oönskade ämnen på grundval av ämnenas inneboende egenskaper (t.ex. generella utfasningskriterier för bioackumulerande och persistenta ämnen samt för cancerframkallande, arvsmassepåverkande och reproduktionsstörande ämnen).</P>
<P class="p423 ft1">Inför framtiden ser vi det som angeläget att Kemikalieinspektionen är engagerad i utformningen och genomförandet av en ny EU- strategi på kemikalieområdet och att det finns tillräckliga resurser hos myndigheten för dessa uppgifter. I samverkan med regeringen och övriga medlemsländer bör man kraftfullt verka för att skapa en väl fungerande kemikaliekontroll med hög skyddsnivå inom hela EU. Tidiga initiativ i kommissionsarbetet påverkar hur frågorna</P>
<P class="p318 ft10">97</P>
</DIV>
<DIV id="page_93">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p14 ft2">EU är den viktigaste arenan</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p288 ft1">formuleras och kan påverka hur arbetet med regelverk m.m. utformas.</P>
<P class="p288 ft1">Med anledning av pågående omformning av EU:s arbete är det enligt vår bedömning bråttom att Kemikalieinspektionen i högre utsträckning arbetar med inriktningen att bli en stark kraft inom EU:s kemikaliekontrollarbete. Redan innan EU:s kemikaliepolicy är antagen pågår många viktiga arbeten inom EU.</P>
<P class="p288 ft18">För närvarande diskuteras många viktiga problem och beslut väntas inom de närmaste året/åren, t.ex. när det gäller:</P>
<P class="p424 ft1">synen på persistenta, bioackumulerande och toxiska ämnen, cancerframkallande, arvsmassepåverkande och reproduktionsstörande ämnen,</P>
<P class="p425 ft1">synen och konkretiseringen av principer och skyddsnivå för bekämpningsmedel (växtskyddsmedel och biocider), bedömningen av ett antal enskilda bekämpningsmedel som vi inte tillåter i Sverige längre,</P>
<P class="p426 ft1">synen på risker med reproduktionsstörande ämnen, särskilt sådana som verkar genom hormonell effekt,</P>
<P class="p425 ft18">omfattningen av de testdata som erfordras för att få kunskap om faror och risker,</P>
<P class="p427 ft1">kvaliteten av industrins egna bedömningar,</P>
<P class="p425 ft1">principer för riskhantering inom existerande ämnesprogrammet,</P>
<P class="p428 ft1">kopplingen mellan existerande ämnesprogrammet och begränsningsdirektivet,</P>
<P class="p429 ft1">Vår förhoppning är att grunden för framtidens kemikaliesäkerhetsarbete kommer att läggas i den kommande <NOBR>EU-strategin.</NOBR> Vi vill dock peka på att många konkreta beslut som sannolikt kommer att fattas de närmaste året/åren kan komma att ligga utanför strategin. <NOBR>EU-strategin</NOBR> kan således ge en bra grund för de framtida beslut som tas vid uppdateringar av förordningar och direktiv. Men för de ovan nämnda områdena kan beslut väntas ”före” själva införandet och genomförandet av den nya kemikaliestrategin.</P>
<P class="p290 ft1">Mot denna bakgrund är det bl.a. viktigt att Kemikalieinspektionen får resursförstärkning för arbetet med riskhantering och riskbedömning inom EU redan under år 2001. Vi återkommer till detta i kapitel 7.</P>
<P class="p430 ft10">98</P>
</DIV>
<DIV id="page_94">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr13 td174"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td175"><SPAN class="p14 ft19">EU är den viktigaste arenan</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p10 ft17">Hur sker arbetet?</P>
<P class="p41 ft1">Grundprincipen i det svenska arbetet i EU är att myndigheterna står för arbetet i kommissionen och regeringskansliet för rådsarbetet. Det finns i allmänhet en mer politisk dimension i rådsarbetet och en mer teknisk dimension i kommissionens arbete. Det har därför blivit naturligt att myndighetsexperter arbetar i kommissionens arbetsgrupper med utarbetande av förslag och genomförande medan regeringskansliet står för de politiska bedömningarna och förhandlingarna i rådet. Vi kan konstatera att denna gränsdragning och ansvarsfördelning inte är lika tydlig på kemikalieområdet jämfört med andra politikområden. Många myndighetsuppgifter inom kemikalieområdet är mycket politiknära. Kemikalieinspektionens expertkunskap är många gånger avgörande för framgången i rådsarbetsförhandlingarna liksom den politiska dimensionen också kan bli väl så påtaglig i kommissionens och olika vetenskapliga arbetsgruppers arbete. Gränsdragningen mellan tekniska och politiska frågor är därför svår att dra på kemikalieområdet. Ofta har den specifika sakfrågan eller förhandlingstillfällets behov av kompetens och sakkunskap varit avgörande för vilka som deltar i olika <NOBR>EU-arbeten.</NOBR> I avsnitt 7.2.3 om Kemikalieinspektionens riskbedömningsarbete inom EU redovisas ytterligare aspekter på EU.</P>
<P class="p431 ft17">EU:s utvidgning</P>
<P class="p41 ft1">EU:s förestående utvidgning kommer med stor sannolikhet också att påverka kemikaliearbetet inom unionen. För samtliga ansökarländer har miljöområdet pekats ut som särskilt problematiskt. Att anpassa EU:s miljöregler till respektive lands lagstiftning och tillämpa dem kommer att kräva stora insatser. Utvidgningen innebär dock en stor möjlighet att förbättra miljön i Europa.</P>
<P class="p3 ft1">Om EU:s pågående regeringskonferens leder till ändrad röststyrka och fler majoritetsbeslut får troligen Sverige formellt mindre inflytande över besluten. Behovet av att arbeta via nationella experter i kommissionen kan då vara lämpligt. Det blir än mer viktigt för Sverige att vara med i inledningsskedet då olika frågor tas upp i kommissionen för att kunna påverka.</P>
<P class="p240 ft10">99</P>
</DIV>
<DIV id="page_95">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GPB34d195x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p14 ft2">EU är den viktigaste arenan</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p432 ft3"><SPAN class="ft16">5.3</SPAN><SPAN class="ft40">Gemensam svensk handlingsplan för internationellt kemikaliearbete bör tas fram</SPAN></P>
<P class="p433 ft27">Våra bedömningar och förslag:</P>
<P class="p434 ft1">Kemikalieinspektionen bör ges i uppdrag att i samarbete med Naturvårdsverket, Arbetarskyddsstyrelsen och övriga berörda myndigheter ta fram ett förslag till en svensk handlingsplan för vårt internationella kemikaliearbete, inklusive <NOBR>EU-arbetet.</NOBR></P>
<P class="p290 ft1">För att kunna uppnå målet om en giftfri miljö krävs en samlad internationell handlingsplan för Sverige på kemikalie- och varuområdet. Syftet bör vara, att utifrån statsmakternas mål och etappmål för att uppnå en giftfri miljö, ta fram en samlad handlingsplan för det internationella kemikaliearbetet där prioriteringar av olika åtgärder i olika fora utgör en viktig del. Sverige behöver en sådan plan för arbetet såväl inom EU som i det övriga internationella arbetet för att kemikaliearbetet skall blir effektivt. Det är viktigt att de prioriterade svenska frågorna kommer in i ett tidigt skede i såväl forskningsarbete, i sjätte miljöhandlingsprogrammet, i arbetet med sektorintegrering, i arbetet med olika direktiv inom EU, i konventionsarbetet m.m.</P>
<P class="p435 ft1">Det är också viktigt att de svenska synpunkterna och frågorna är väl koordinerade såväl inom olika arbetsgrupper inom EU som inom det övriga internationella arbetet, t.ex. inom konventionsarbetet, inom FN, OECD och Forum för kemikaliesäkerhet (IFCS). I Varor utan faror (SOU 2000:53) konstaterade vi att det viktigaste organet för att globalt föra ut en sammanhållen svensk kemikaliepolitik är det mellanstatliga organet Forum för kemikaliesäkerhet (IFCS). Även inom OECD bedrivs sedan länge ett viktigt arbete inom flera olika delar av kemikaliekontrollen som utmynnar i gemensamma överenskommelser. Dessa överenskommelser ligger sedan till grund för regler, t.ex. inom EU. I vårt förra betänkande lämnade vi en rad förslag till prioriteringar av olika frågor som Sverige bör driva inom olika internationella organ, konventioner etc. (se kapitel 8 i SOU 2000:53).</P>
<P class="p435 ft1">Att konkretisera vilka mål Sverige skall verka för inom EU samt i det övriga internationella arbetet är en angelägen uppgift för att vi skall kunna fokusera och prioritera rätt i syfte att uppnå miljökvalitetsmålen. En gemensam handlingsplan behövs för att säkerställa samordning av internationella aktiviteter. Det finns således</P>
<P class="p436 ft10">100</P>
</DIV>
<DIV id="page_96">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr13 td174"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td175"><SPAN class="p14 ft19">EU är den viktigaste arenan</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p4 ft1">ett behov av att stärka arbetet med strategiska frågor och genomförandefrågor i kemikaliearbetet. En gemensam handlingsplan bör också utgöra underlag för samarbete och samordning mellan myndigheter och mellan myndigheter och regeringskansliet.</P>
<P class="p4 ft1">Handlingsplanen bör baseras på bl.a. de slutsatser och förslag som finns i Miljömålskommitténs betänkande om Giftfri miljö (SOU 2000:52) inkl de etappmål som anges samt i Kemikalieutredningens betänkande om genomförande av nya riktlinjer inom kemikaliekontrollen (SOU 2000:53). Planen bör gälla såväl <NOBR>EU-arbetet</NOBR> som övrigt internationellt arbete. I planen bör exempelvis finnas en beskrivning av pågående aktiviteter samt planer och prioriteringar i det samlade internationella kemikaliearbetet. Handlingsplanen bör uppdateras årligen och vara väl känd för medarbetare inom de berörda myndigheterna och inom regeringskansliet.</P>
<P class="p61 ft1">Vi föreslår att regeringen ger Kemikalieinspektionen i uppdrag att i samarbete med Naturvårdsverket, Arbetarskyddsstyrelsen och andra berörda myndigheter ta fram ett förslag till en sådan svensk handlingsplan för det internationella kemikaliearbetet. Vid utformningen och genomförandet av handlingsplanen vill vi också peka på att den svenska industrin ges möjlighet att vara delaktig i arbetet.</P>
<P class="p437 ft16"><SPAN class="ft16">5.4</SPAN><SPAN class="ft39">Tillsynen inom EU över kemikaliereglerna</SPAN></P>
<P class="p41 ft1">När det gäller tillsynen kan vi konstatera att det totalt i EU:s medlemsländer finns en mycket stor kemikalietillverkning. En samordnad tillsyn gentemot tillverkarledet inom EU skulle kunna innebära en potential till goda miljövinster. Det förutsätter dock en god överblick över de produkter som tillverkas och importeras samt att en effektiv tillsyn gentemot tillverkarna verkligen sker. I dag finns enligt vår erfarenhet dock en stor tveksamhet till tillsyn på gemenskapsnivå, både i Sverige och i övriga <NOBR>EU-länder.</NOBR> Tillsyn över efterlevnaden av regler är därför i dag en nationell angelägenhet. Det har dock uppmärksammats inom EU att stora skillnader mellan länderna vad gäller resurser och prioriteringar inom tillsynen kan ge negativa effekter. Bland annat av detta skäl startade år 1995 ett frivilligt baserat projekt om <NOBR>EU-samordnad</NOBR> tillsyn på kemikalieområdet. Arbetet har bl.a. varit inriktat på kontroll av reglerna om förhandsanmälan av nya ämnen. Syftet med var framför allt</P>
<P class="p438 ft10">101</P>
</DIV>
<DIV id="page_97">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GPB34d197x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p439 ft2">EU är den viktigaste arenan SOU 2001:4</P>
<P class="p440 ft1">att åstadkomma bättre regelefterlevnad bland företagen</P>
<P class="p426 ft1">att ta fram och pröva en manual för tillsynsmetodik på regelområdet</P>
<P class="p426 ft1">att skapa ett nätverk mellan tillsynsmyndigheterna i medlemsländerna.</P>
<P class="p429 ft1">Ytterligare några liknande projekt kring vissa regler på kemikalieområdet har avslutats eller pågår.</P>
<P class="p441 ft1">Vi framhöll i vårt betänkande Varor utan faror (SOU 2000:53) att medlemsstaternas tillsyn är en viktig del av riskbegränsningsarbetet och en förutsättning för trovärdigheten i EU:s regelverk. Frågor om tillsyn och regelefterlevnad måste därför uppmärksammas i högre utsträckning och förstärkas i den politiska diskussionen om en ny kemikaliestrategi. Vi föreslog bl.a. att vägledningsdokument, förslagsvis i form av en rekommendation från rådet, med minimikrav på tillsyn och regelefterlevnad av kemikaliereglerna bör tas fram.</P>
<P class="p442 ft16"><SPAN class="ft16">5.5</SPAN><SPAN class="ft39">En gemensam kemikaliemyndighet i EU?</SPAN></P>
<P class="p433 ft27">Våra bedömningar och förslag:</P>
<P class="p434 ft1">Sverige bör driva frågan om att inrätta en gemensam kemikaliemyndighet inom EU. En sådan myndighet bör kunna effektivisera kemikaliearbetet, framför allt när det gäller riskbedömningar. EU:s läkemedelsmyndighet bör kunna tjäna som modell vid utformningen av en gemensam kemikaliemyndighet.</P>
<P class="p443 ft1">En gemensam kemikaliemyndighet i EU bör bl.a. ansvara för</P>
<P class="p444 ft1">administrativ samordning av riskbedömning och strategi för riskhantering på kemikalieområdet, både avseende allmänkemikalier och bekämpningsmedel,</P>
<P class="p445 ft1">administrativt ansvar för den omfattande dokumentationen, databaser m.m.,</P>
<P class="p446 ft1">informationsspridning och riskkommunikation.</P>
<P class="p447 ft1">Vi lämnar i detta avsnitt förslag till tänkbara uppgifter för en sådan myndighet.</P>
<P class="p448 ft10">102</P>
</DIV>
<DIV id="page_98">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr13 td174"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td175"><SPAN class="p14 ft19">EU är den viktigaste arenan</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p4 ft1">Det pågående arbetet inom EU att ta fram en ny kemikaliestrategi kan komma att innebära att kommissionen lämnar ett förslag om att inrätta en gemensam kemikaliemyndighet inom EU. Vi ställer oss positiva till att inrätta en sådan myndighet och föreslår att Sverige bör driva denna fråga.</P>
<P class="p4 ft1">I dag saknas ännu data för många kemiska ämnen. Vi har tidigare föreslagit (Varor utan faror, SOU 2000:53) att data om ämnenas inneboende hälso- och miljöegenskaper skall finnas före vissa bestämda tidpunkter. Vi vet ännu inte om den kommande kemikaliestrategin i EU kommer att innehålla liknande krav, men det är vår förhoppning. Detta kommer att innebära att en mycket stor mängd data måste tas om hand på ett effektivt sätt.</P>
<P class="p61 ft1">En gemensam kemikaliemyndighet skulle också genom en effektivare administration kunna effektivisera det omfattande och tidskrävande arbetet med bl.a. riskbedömningar av tusentals ämnen som kan bli aktuella för riskbedömning.</P>
<P class="p4 ft18">Dessutom skulle en sådan myndighet ytterligare kunna sätta fokus på kemikaliefrågorna och ge värdefull draghjälp åt arbetet att nå vårt svenska mål Giftfri miljö.</P>
<P class="p59 ft1">EU har i dag en liten kemikaliebyrå som framför allt sköter visst administrativt arbetet inom ramen för EG:s förordning om existerande ämnen. Byrån heter European Chemicals Bureau, ECB, och dess resurser är enligt vår bedömning redan i dag otillräckliga för att det tekniska arbetet kopplat till gällande regelsystem ska fungera effektivt.</P>
<P class="p3 ft1">EU:s kommande kemikaliestrategi kommer förhoppningsvis och med stor sannolikhet att innebära en höjning av ambitionsnivån när det gäller hälso- och miljöaspekter beträffande kemikalier. Detta medför att det är viktigt att det finns tillräckligt med resurser på <NOBR>EU-nivå</NOBR> för att möta ambitionshöjningen. Vi har tidigare konstaterat att det miljömålet Giftfri miljö innebär en kraftig ambitionshöjning i Sverige när det gäller kemikaliekontrollen.</P>
<P class="p74 ft1">De förslag som tidigare har lämnats av oss i Varor utan faror (SOU 2000:53) och i Miljömålskommitténs betänkande (SOU 2000:52) handlar till stor del om viktiga förändringar i EU:s harmoniserade</P>
<P class="p449 ft10">103</P>
</DIV>
<DIV id="page_99">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p14 ft2">EU är den viktigaste arenan</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p450 ft1">direktiv. Det innebär att för Sverige och andra länder med hög ambitionsnivå är det viktigt att det finns kapacitet på central EU- nivå för att möta de ökade kraven på tekniskt och administrativt stöd. Antalet ärenden och frågeställningar som ska behandlas kommer troligtvis att öka markant.</P>
<P class="p450 ft18">Mot ovanstående bakgrund föreslår vi att Sverige aktivt bör driva frågan om att EU bör inrätta en gemensam kemikaliemyndighet.</P>
<P class="p451 ft1">Enligt vår uppfattning bör en sådan myndighet i första hand ha en samordnande och administrativ roll. Den skulle exempelvis kunna lägga ut riskbedömningar på medlemsländerna i likhet med EU:s läkemedelsmyndighet. Detta bör vara effektivt både av resursskäl och utifrån möjligheten att få acceptans (”mutual recognition”) från medlemsländerna. Myndigheten skulle kunna vara knutpunkten i ett nätverk av de nationella myndigheterna och de vetenskapliga kommittéerna. Vi anser inte att beslut bör fattas av myndigheten utan att den nuvarande beslutsstrukturen bör följas.</P>
<P class="p452 ft1">Enligt vår uppfattning bör myndighetens ansvar begränsas till de harmoniserade direktiven inom kemikaliekontrollen.</P>
<P class="p450 ft1">Exempel på viktiga arbetsuppgifter för en gemensam kemikaliemyndighet inom EU är att</P>
<P class="p453 ft1">vara tekniskt samordningssekretariat, på samma sätt som EU:s läkemedelsmyndighet, dvs. planera och samordna arbetet med medlemsländernas riskbedömnings- och riskhanteringsrapporter samt föreslå prioriteringar.</P>
<P class="p454 ft1">vara stöd till gemenskapens institutioner och beslutsprocess (t.ex. kommissionen, vetenskapliga kommittéer, rådet).</P>
<P class="p455 ft1">ansvara för att hålla nödvändiga register, t.ex. utveckla en uppdaterat EINECS lista som ger en bättre bild över vilka ämnen som faktiskt finns på marknaden, ytterligare utveckla IUCLID (International Uniform Chemicals Information Database) vad det gäller information om kemiska risker. Samordna industrins aktiviteter för att publicera (eller ev. föra register över) effektdata för alla ämnen på marknaden.</P>
<P class="p456 ft10">104</P>
</DIV>
<DIV id="page_100">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr13 td174"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td175"><SPAN class="p14 ft19">EU är den viktigaste arenan</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft1">utveckla EUSES (European Union System for Evaluation of Substances) för att effektivare utföra exponerings- och effektbedömningar.</P>
<P class="p85 ft1">initiera arbete som syftar till att vidareutveckla ”guidelines”, t.ex. ”Technical Guidance Document”, inom riskbedömnings- och riskhanteringsområdet.</P>
<P class="p85 ft1">ge vägledning till industrin i deras arbete med riskbedömningar och riskbegränsningsstrategier. Punkterna 2, 3 och 4 är exempel på arbete som är viktigt för att underlätta för industrin att ta sitt ansvar. Ett annat exempel är att ge vägledning till industrin vad det gäller vilka tester som ska utföras för att uppfylla ev. kommande regler om testkrav för alla ämnen på marknaden.</P>
<P class="p457 ft1">informera. Enskilda medborgare och myndigheter m.m. bör kunna vända sig till myndigheten för att få information om det arbete som gjorts, planering av kommande utvärderingar, beställning av publikationer m.m. Internet bör kunna utnyttjas och myndighetens webbsida bör bli en naturlig plats att söka den senaste informationen.</P>
<P class="p4 ft1">För att få ett fördjupat underlag inför en svensk uppfattning i denna fråga anser vi att Kemikalieinspektionen bör ta fram ett underlag om vad en gemensam kemikaliemyndighet närmare bör ha för roll, uppgifter, befogenheter och omfattning.</P>
<P class="p10 ft1">En tänkbar lokalisering av myndigheten kan vara i Sverige.</P>
<P class="p4 ft1">Slutligen anser vi att det är viktigt att myndigheten kan börja fungera så snart som möjligt.</P>
<P class="p458 ft10">105</P>
</DIV>
<DIV id="page_101">
<P class="p459 ft38"><SPAN class="ft0">6</SPAN><SPAN class="ft37">Miljöbalken – tillsynen över kemiska produkter behöver förbättras</SPAN></P>
<P class="p460 ft1">I detta kapitel redovisas först (avsnitt 6.1) miljöbalkens regler som gäller kemiska produkter och varor. Därefter (i avsnitt 6.2) redogör vi för fördelningen av tillsynsansvaret i dag och vad tillsynsansvaret innebär. Slutligen (i avsnitt 6.3) lämnar vi våra överväganden och förslag om tillsynen.</P>
<P class="p437 ft16"><SPAN class="ft16">6.1</SPAN><SPAN class="ft39">Kemiska produkter och varor i miljöbalken</SPAN></P>
<P class="p41 ft1">Den 1 januari 1999 trädde miljöbalken (SFS 1998:808) i kraft. I denna balk har reglerna från 15 lagar arbetats samman, t.ex. lagen om kemiska produkter, miljöskyddslagen och hälsoskyddslagen. Miljöbalken är en omfattande lagstiftning med 33 kapitel och sammanlagt närmare 500 paragrafer. Dessutom tillkommer mer detaljerade bestämmelser i en rad olika förordningar.</P>
<P class="p3 ft1">Syftet med en samlad miljöbalk är att minska svåröverskådligheten med den tidigare miljölagstiftningen, att förstärka reglerna för de områden som hade en bristfällig reglering och att reglera all verksamhet som kan förorsaka en dålig miljö. I och med sammanslagningen av de 15 tidigare lagarna har en rad likartade regler ersatts med gemensamma regler.</P>
<P class="p3 ft1">Nedan finns en översiktlig genomgång av de bestämmelser i miljöbalken och dess förordningar som i första hand berör Kemikaliekontrollen.</P>
<P class="p461 ft10">107</P>
</DIV>
<DIV id="page_102">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p14 ft2">Miljöbalken – tillsynen över kemiska produkter behöver förbättras</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p462 ft3"><SPAN class="ft3">6.1.1</SPAN><SPAN class="ft44">Miljöbalkens bakgrund, mål och tillämpningsområde</SPAN></P>
<P class="p297 ft1">Enligt 1 kap. 1 § i miljöbalken syftar bestämmelserna i balken till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling skall bygga på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl. Det anges också vad som skall gälla för att miljöbalkens mål skall uppnås. Det anges exempelvis att miljöbalken skall tillämpas så att:</P>
<P class="p463 ft1">människors hälsa och miljö skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan,</P>
<P class="p464 ft1">värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas, den biologiska mångfalden bevaras,</P>
<P class="p465 ft1">mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas, och</P>
<P class="p465 ft1">återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås.</P>
<P class="p82 ft1">Miljöbalkens tillämpningsområde är alltså mycket vidsträckt. Reglerna kan tillämpas för all verksamhet och alla åtgärder som påverkar miljön – från stora industriprojekt till små enstaka åtgärder av privatpersoner.</P>
<P class="p310 ft3"><SPAN class="ft3">6.1.2</SPAN><SPAN class="ft44">De allmänna hänsynsreglerna</SPAN></P>
<P class="p297 ft1">I miljöbalkens 2 kap. finns allmänna hänsynsregler som gäller vid alla åtgärder som inte är av försumbar betydelse i det enskilda fallet. Detta är en viktig nyhet jämfört med tidigare lagstiftning. För kemikaliereglerna fanns dock redan i tidigare lagstiftning allmänna hänsynsregler.</P>
<P class="p466 ft49">Omvända bevisbördan (2 kap. 1 §)</P>
<P class="p94 ft1">Enligt miljöbalken är verksamhetsutövaren vid exempelvis tillståndsprövning och tillsyn skyldig att visa att miljöbalkens allmänna hänsynsregler följs. Bevisbördan är alltså omvänd. Det ankommer på den som söker tillstånd enligt miljöbalken att genom utredningar och i övrigt visa att verksamheten kan bedrivas på ett</P>
<P class="p264 ft10">108</P>
</DIV>
<DIV id="page_103">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr13 td176"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td177"><SPAN class="p14 ft19">Miljöbalken – tillsynen över kemiska produkter behöver förbättras</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p4 ft1">godtagbart sätt i förhållande till hänsynsreglerna. Det ankommer också på en verksamhetsutövare att kunna visa för tillsynsmyndigheten att den verksamhet som bedrivs eller den åtgärd som vidtas inte medför effekter eller på annat sätt motverkar miljöbalkens mål på ett sätt som inte kunnat begränsas eller medför olägenheter för människors hälsa eller miljön i sådan grad att det inte kan accepteras.</P>
<P class="p88 ft49">Kunskap (2 kap. 2 §)</P>
<P class="p4 ft1">En grundläggande förutsättning för allt hälso- och miljöskyddsarbete är kunskap om vilka problem som finns och såvitt möjligt också om hur de kan lösas. Det är exempelvis rimligt att den som skall påbörja en verksamhet först skaffar sig den kunskap som behövs för att avgöra vilka miljöeffekter som kan uppkomma.</P>
<P class="p4 ft18">Vid tillämpningen är det den eventuella effekten av en åtgärd som skall vara avgörande för vilken kunskap som behövs. Enligt regeringen (prop.1997/98:45, Miljöbalk, del 2, sid. 14):</P>
<P class="p467 ft50">...begränsar sig kraven i det dagliga livet till att den information som förmedlas genom innehållsförteckningar etc. på varuförpackningar och i övrigt lättillgänglig information från t.ex. kommunen eller statliga myndigheter kan inhämtas. Av den som bedriver en industriell verksamhet kan däremot krävas att den kunskap av relevans som finns inom och utom landet inhämtas samt att, om tidigare erfarenheter inte har gjorts, egna utredningar och undersökningar genomförs så snart det finns skäl att anta att verksamheten inte saknar betydelse för hälsa och miljö. Vid myndighetsutövning där balken skall tillämpas kan mycket omfattande krav på kunskap om beslutets hälso- och miljökonsekvenser ställas.</P>
<P class="p61 ft1">Redan enligt lagen om kemiska produkter ankom det på tillverkare och importörer av kemiska produkter att genom egna undersökningar eller på annat sätt skaffa sig relevant kunskap för bedömning av vilka hälso- eller miljöskador som produkterna kan orsaka. Det fanns också ett krav på tillgång till kemisk och toxikologisk kunskap.</P>
<P class="p468 ft10">109</P>
</DIV>
<DIV id="page_104">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p14 ft2">Miljöbalken – tillsynen över kemiska produkter behöver förbättras</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft1">De mer konkreta kraven på kunskap finns också i balkens tillsynskapitel (26 kap. 19 §).</P>
<P class="p63 ft1">Kunskapskravet är enligt balken också tillämpligt på varor som innehåller eller har behandlats med en kemisk produkt. Detta är nytt i förhållande till tidigare lagstiftning.</P>
<P class="p66 ft49">Försiktighetsmått (2 kap. 3 §)</P>
<P class="p469 ft1">Den grundläggande hänsynsregeln i miljöbalken innebär att alla som skall vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att åtgärden inte skall skada hälsan eller miljön.</P>
<P class="p55 ft1">Skada eller olägenhet för människors hälsa eller för miljön skall enligt regeln om försiktighetsmått förebyggas, hindras eller motverkas.</P>
<P class="p296 ft1">Såväl fysisk som psykisk skada på människors hälsa omfattas. Ut- trycket ”olägenhet för människors hälsa” definieras i 9 kap. 3 § som en störning som enligt en medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig. Enligt regeringen (prop.1997/98:45, sid. 15) skall hänsyn också tas till personer som är något känsligare än normalt, exempelvis allergiker.</P>
<P class="p79 ft1">Vid yrkesmässig verksamhet skall bästa möjliga teknik användas för att undvika skador. Tekniken skall från teknisk och ekonomisk synpunkt vara industriellt möjlig att använda inom branschen i fråga. Det innebär att den skall vara tillgänglig och inte bara förekomma på experimentstadiet. Tekniken behöver dock inte finnas i Sverige.</P>
<P class="p79 ft18">Vid bedömningen av vilka försiktighetsmått som skall vidtas skall en avvägning göras enligt vad som sägs enligt skälighetsregeln i 2 kap. 7 § (se nedan).</P>
<P class="p99 ft1">Regeln om försiktighetsmått kan sägas vara en naturlig följd av den princip som utarbetades inom OECD i början av <NOBR>1970-talet</NOBR> – principen att förorenaren skall betala (polluter pays principle), som också kommer till uttryck i skyldigheten att avhjälpa skador enligt 2 kap. 8 § miljöbalken.</P>
<P class="p252 ft10">110</P>
</DIV>
<DIV id="page_105">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr13 td176"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td177"><SPAN class="p14 ft19">Miljöbalken – tillsynen över kemiska produkter behöver förbättras</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p4 ft1">Skyldigheten att vidta försiktighetsmått hänger också nära samman med den internationellt vedertagna försiktighetsprincipen. Försiktighetsprincipen uttrycks i 2 kap. 3 § genom att försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en åtgärd kan skada människors hälsa eller miljön. Verksamhetsutövaren kan inte ursäkta sig med att det saknas full vetenskaplig bevisning om att skada uppkommer.</P>
<P class="p470 ft49">Produktvalsprincipen (2 kap. 6 §)</P>
<P class="p4 ft1">Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall undvika att använda eller sälja kemiska produkter som kan skada människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med sådana produkter som kan antas vara mindre farliga. Motsvarande krav gäller också i fråga om varor som innehåller eller har behandlats med en kemisk produkt. I tidigare lagstiftning kallades produktvalsprincipen för substitutionsprincipen.</P>
<P class="p3 ft1">Enligt regeringen (prop.1997/98:45, del 2, sid. <NOBR>21–24)</NOBR> måste en bedömning göras i varje enskilt fall. Generella förbud mot användning eller försäljning kan aldrig meddelas för en produkt eller en vara enbart med stöd av produktvalsprincipen i 2 kap. miljöbalken. Generella förbud kan däremot ske med stöd av bestämmelserna i miljöbalkens 14 kap. 24 och 25 §§.</P>
<P class="p3 ft1">Produktvalsprincipen innebär vidare att skadliga ämnen och beredningar som i och för sig är tillåtna, skall undvikas eller, om användaren ändå uppnår ändamålet med användningen, ersättas med sådana som är mindre riskabla eller helt ofarliga. Alla som använder en kemisk produkt skall bedöma om de kan nå samma resultat med en annan kemisk produkt som är mindre farlig eller helt ofarlig.</P>
<P class="p3 ft1">Ofta är det betydligt lättare för den som saluhåller en sådan produkt än för köparen att avgöra om det finns mindre farliga alternativ för en särskild användning. Förutsättningen är då att försäljaren vet eller kan förutse hur köparen avser att använda varan. Genom att ge kunderna information om vikten av att produktvalsprincipen följs, kombinerat med information om olika kemiska produkters och varors hälso- och miljöegenskaper, kan säljaren aktivt påverka produktvalet till miljöns och hälsans fördel.</P>
<P class="p471 ft10">111</P>
</DIV>
<DIV id="page_106">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p14 ft2">Miljöbalken – tillsynen över kemiska produkter behöver förbättras</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft1">Enligt principen om försiktighetsmått kan det också komma i fråga att ersätta användningen av en kemisk produkt med en annan metod som innebär att någon användning av kemiska produkter över huvud taget inte behövs.</P>
<P class="p63 ft18">Ett miljömässigt bra produktval förutsätter att varorna märks på ett sådant sätt att användaren får en rättvisande information om varans miljöegenskaper. Detta regleras i miljöbalkens 14 kap.</P>
<P class="p99 ft1">I regeringens proposition om miljöbalken (prop. 1997/98:45) står också att skälighetsregeln i 2 kap. 7 § skall tillämpas vid tillämpningen av produktvalsprincipen, liksom vid tillämpningen av övriga hänsynsregler. En avvägning måste därvid göras med hänsyn till vad som kan anses vara rimligt avseende vedertaget godtagbart beteende och andra intressen än miljöintressen. Som exempel nämns personlig integritet och valfrihet.</P>
<P class="p231 ft1">Vidare kan produktvalsprincipen vid yrkesmässig verksamhet läggas till grund för villkor för verksamheten och på så sätt närmare preciseras i det enskilda fallet. En viktig ståndpunkt som regeringen (prop. 1997/98:45) förde fram var att det ofta inte är tillräckligt att en enskild verksamhetsutövare gör en skälighetsbedömning enbart med hänsyn till att effekterna av hans egen begränsade användning är små i förhållande till kostnaderna för honom att ersätta en kemisk produkt eller en vara. Detta gäller t.ex. vid användning av kemiska produkter eller varor om de negativa effekterna är summan av användningen i ett mycket stort antal verksamheter. Detta är ju i praktiken en mycket vanlig situation, inte minst på kemikalie- och varuområdet.</P>
<P class="p233 ft1">Produktvalsprincipen börjar få ett visst stöd i <NOBR>EG-rätten.</NOBR> Det gäller till att börja med <NOBR>IPPC-direktivet</NOBR> (96/61/EG) där det anges att när bästa tillgängliga teknik skall fastställas skall särskilt beaktas bl.a. användning av ämnen som är mindre farliga.</P>
<P class="p466 ft49">Hushållningsprincipen och kretsloppsprincipen (2 kap. 5 §)</P>
<P class="p94 ft1">Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. I första hand skall förnybara energikällor användas. Bestämmelsen ger uttryck för hushållnings- och kretsloppsprinciperna.</P>
<P class="p252 ft10">112</P>
</DIV>
<DIV id="page_107">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr13 td176"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td177"><SPAN class="p14 ft19">Miljöbalken – tillsynen över kemiska produkter behöver förbättras</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p4 ft1">Beträffande båda principerna gäller att de bästa effekterna nås i samband med konstruktion och tillverkning. Bestämmelsen skall tillämpas bland annat vid prövning av tillstånd till miljöfarlig verksamhet. Det innebär en utvidgad prövning jämfört med tidigare lagstiftning.</P>
<P class="p10 ft49">Skälighetsregeln (2 kap. 7 §)</P>
<P class="p4 ft1">Enligt 2 kap. 7 § skall kraven på hänsyn enligt <NOBR>2–6</NOBR> §§ gälla i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Vid bedömningen skall särskilt beaktas nyttan av skyddsåtgärder jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder. Den avvägningen får inte medföra att en miljökvalitetsnorm åsidosätts.</P>
<P class="p470 ft49">Ytterligare allmänna hänsynsregler m.m.</P>
<P class="p6 ft1">Utöver ovan nämnda principer och regler finns ytterligare allmänna regler införda i 2 kap. miljöbalken. Det är lokaliseringsprincipen (4 §), ansvar för avhjälpande av skador (8 §) vilken liksom reglerna om försiktighetsmått är ett uttryck för principen att förorenaren skall betala, samt stoppregeln (9 §).</P>
<P class="p472 ft3"><SPAN class="ft3">6.1.3</SPAN><SPAN class="ft43">Miljökvalitetsnormer (5 kap.)</SPAN></P>
<P class="p41 ft1">I 5 kap. miljöbalken finns bestämmelser om miljökvalitetsnormer. Möjligheten att införa miljökvalitetsnormer är en viktig nyhet i lagstiftningen och den innebär att regeringen får meddela föreskrifter för vissa geografiska områden eller för hela landet om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt, om det behövs för att varaktigt skydda människors hälsa eller miljön eller för att avhjälpa skador. Dessa miljökvalitetsnormer är ett helt nytt verktyg i svensk miljölagstiftning.</P>
<P class="p3 ft1">Miljökvalitetsnormer skall ange de högsta föroreningsnivåer eller störningsnivåer som människor kan utsättas för utan fara för olägenheter av betydelse eller som miljön eller naturen kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter. Miljökvalitetsnormernas nivåer får inte överskridas eller underskridas efter en viss angiven tidpunkt och de kan t.ex. ange högsta halt av förekomst i mark, vatten eller luft av kemikalier.</P>
<P class="p473 ft10">113</P>
</DIV>
<DIV id="page_108">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p14 ft2">Miljöbalken – tillsynen över kemiska produkter behöver förbättras</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft1">Till skillnad från gränsvärden och riktvärden skall miljökvalitetsnormer alltså enbart ta fasta på vad människan och naturen tål – utan hänsyn till ekonomiska eller tekniska förhållanden.</P>
<P class="p63 ft1">Om en miljökvalitetsnorm meddelats skall statliga myndigheter och kommuner iaktta att normen uppfylls när myndigheterna och kommunerna planerar och planlägger, prövar tillstånd, godkännanden, dispenser och anmälningsärenden, utövar tillsyn och meddelar föreskrifter. Tillstånd skall inte beviljas för verksamheter som medverkar till att en miljökvalitetsnorm överträds. Tillstånd och villkor får omprövas om en verksamhet med någon betydelse medverkar till att en miljökvalitetsnorm inte uppfylls.</P>
<P class="p55 ft1">Vidare skall åtgärdsplaner upprättas av regeringen eller andra myndigheter om det behövs för att en miljökvalitetsnorm skall uppfyllas.</P>
<P class="p79 ft1">Idag finns miljökvalitetsnormer beslutade för kvävedioxid, svaveldioxid och bly i luft. Det finns också ett antal <NOBR>EG-direktiv</NOBR> som innehåller t.ex. gränsvärden för miljökvalitet.</P>
<P class="p474 ft3"><SPAN class="ft3">6.1.4</SPAN><SPAN class="ft44">Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (9 kap.)</SPAN></P>
<P class="p297 ft1">I 9 kap. miljöbalken finns särskilda bestämmelser om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. För miljöfarlig verksamhet och för andra åtgärder som kan påverka hälsoskyddet gäller också miljöbalkens gemensamma regler, t.ex. de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap.</P>
<P class="p79 ft1">Med miljöfarlig verksamhet avses all användning av mark, byggnader eller fasta anläggningar som innebär utsläpp till mark, luft eller vatten. För att anses utgöra miljöfarlig verksamhet behöver inte verksamheten vara miljöfarlig i det enskilda fallet. Inte heller skall ordet verksamhet övertolkas. Begreppet användning skall ses i ett långt tidsperspektiv, vilket medför att exempelvis en soptipp som inte längre tillförs något avfall omfattas så länge den kan leda till en förorening. Det är verkningarna av verksamheten och inte den faktiska driften som är avgörande.</P>
<P class="p231 ft1">Med stöd av miljöbalken ställer regeringen i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, krav på till-</P>
<P class="p264 ft10">114</P>
</DIV>
<DIV id="page_109">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr13 td176"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td177"><SPAN class="p14 ft19">Miljöbalken – tillsynen över kemiska produkter behöver förbättras</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p4 ft1">stånd eller anmälan för miljöfarlig verksamhet. I en bilaga till förordningen förtecknas sådan miljöfarlig verksamhet som kräver tillstånd vid miljödomstol, som skall tillståndsprövas av länsstyrelserna respektive miljöfarlig verksamhet som skall anmälas till länsstyrelsen eller kommunen.</P>
<P class="p4 ft1">Även ändringar av pågående verksamheter kan vara tillståndspliktiga. I sådana fall skall en samlad prövning ske av hela verksamheten.</P>
<P class="p258 ft1">Tidigare omfattade tillståndsprövningen av en miljöfarlig verksamhet i princip bara utsläppen från verksamheten. Enligt miljöbalken kommer en bredare prövning att ske. Även frågor om resurshushållning och kemikalieanvändning skall prövas utifrån balkens hänsynsregler och omfattas av villkor. Det innebär att såväl försiktighetsprincipen och produktvalsprincipen måste uppmärksammas vid prövningen.</P>
<P class="p258 ft1">Enligt regeringen (prop. 1997/98:45, del 1, sid. 347) har det tidigare varit en brist att tillståndsmyndigheten, vid prövning enligt miljöskyddslagen, inte i större utsträckning på ett mera självständigt sätt har kunnat pröva kemikalieanvändningen vid miljöfarlig verksamhet. Endast i den mån kemikalierna har haft betydelse för utsläpp till omgivningen har kemikalieanvändningen prövats, och därför har det varit utsläppsmängderna som till helt övervägande del varit styrande för denna prövning. Ett sådant synsätt är enligt regeringen alltför statiskt och bygger på en föråldrad syn på vad en prövning bör innebära. Därför ankommer det, enligt regeringen, på tillståndsmyndigheten att vid prövningen av en miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken, överväga användningen av kemikalier och att genom villkor fastställa regler om kemikaliehanteringen. Den kemikaliehantering som det gäller är den som kan leda till att förhållandena i den yttre miljön påverkas negativt, t.ex. genom varornas miljöpåverkan.</P>
<P class="p475 ft1">Enligt regeringen bör det betonas att det är fråga om en prövning enligt produktvalsprincipen och inte för att avgöra huruvida den framställda varan får marknadsföras eller inte. För sådana avgöranden skall de särskilda föreskrifterna om kemiska produkter i 14 kap. miljöbalken tillämpas. Villkoren bör därför utformas så att de inte omöjliggör för verksamhetsutövaren att själv tillämpa produktvalsprincipen när verksamheten utövas. Tilläggas kan att</P>
<P class="p476 ft10">115</P>
</DIV>
<DIV id="page_110">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p14 ft2">Miljöbalken – tillsynen över kemiska produkter behöver förbättras</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft1">produktvalsprincipen fortlöpande skall tillämpas av alla verksamhetsutövare, oavsett om de har tillstånd eller inte och oavsett om kemikaliefrågorna har prövats.</P>
<P class="p403 ft1">Ytterligare hänsynsregler som skall tillämpas vid prövning av miljöfarlig verksamhet är kretsloppsprincipen och principen om hushållning med råvaror och energi. Möjligheterna att återvinna och återanvända material samt frågor om avfallshanteringen bör enligt regeringen särskilt uppmärksammas. Inte heller här skall man bedöma huruvida den producerade varan bör få föras ut på marknaden eller inte.</P>
<P class="p55 ft1">Den ovan redovisade tillämpningen av hänsynsreglerna har stöd även i <NOBR>EG-rätten.</NOBR> I direktivet (96/61/EG) om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar <NOBR>(IPPC-direktivet)</NOBR> anges det i definitionerna i artikel 2 att punkterna i bilaga 4 särskilt bör beaktas när det skall fastställas vad som är bästa tillgängliga teknik. De viktigaste punkterna är användning av avfallssnål teknik, användning av ämnen som är mindre farliga, främjande av återvinning och återanvändning av utsläppta ämnen som används i processen, hushållning med råvaror och energieffektivitet samt tekniska framsteg och utvecklingen av vetenskapliga kunskaper.</P>
<P class="p477 ft3"><SPAN class="ft3">6.1.5</SPAN><SPAN class="ft44">Särskilda bestämmelser om kemiska produkter (14 kap.)</SPAN></P>
<P class="p297 ft1">Miljöbalkens regler om kemiska produkter innebär inga stora förändringar i förhållande till den tidigare lagen om kemiska produkter.</P>
<P class="p296 ft1">För hantering och andra åtgärder med kemiska produkter gäller de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken. Av särskild betydelse är som vi tidigare har nämnt kraven på kunskap, försiktighetsmått och produktval. I 14 kap. miljöbalken finns dessutom särskilda bestämmelser om just kemiska produkter. Dessa regler kan utvidgas till att även omfatta varor (se vidare nedan).</P>
<P class="p55 ft18">Förordningar som utfärdats om kemiska produkter och varor är bland annat:</P>
<P class="p478 ft1">Förordningen (1985:837) om PCB m.m.</P>
<P class="p479 ft10">116</P>
</DIV>
<DIV id="page_111">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr13 td176"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td177"><SPAN class="p14 ft19">Miljöbalken – tillsynen över kemiska produkter behöver förbättras</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p480 ft1">Förordningen (1998:941) om kemiska produkter och biotekniska organismer</P>
<P class="p90 ft1">Förordningen (1998:947) om bekämpningsmedel Förordningen (1998:944) om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter.</P>
<P class="p103 ft49">Även varor kan omfattas</P>
<P class="p4 ft1">Med kemiska produkter avses enligt miljöbalken kemiska ämnen och beredningar av kemiska ämnen. Regeringen får även föreskriva att bestämmelserna om kemiska produkter skall tillämpas på varor som innehåller eller har behandlats med en kemisk produkt. Exempel på sådana varor som redan regleras är träskyddsbehandlat virke, varor som innehåller asbest och kvicksilverhaltiga varor.</P>
<P class="p470 ft49">Krav på miljö- och hälsoutredning</P>
<P class="p4 ft1">Den som tillverkar eller importerar en kemisk produkt skall se till att det finns en tillfredsställande miljö- och hälsoutredning. Utredningsskyldigheten gäller oavsett om det finns några konkreta farhågor och är fortlöpande. Den upphör således inte då produkten släpps ut på marknaden.</P>
<P class="p10 ft49">Krav på produktinformation</P>
<P class="p4 ft1">Den som yrkesmässigt tillverkar, importerar eller överlåter en kemisk produkt skall genom märkning eller på annat sätt lämna de uppgifter som behövs till skydd för människors hälsa eller miljön. Regeringen har föreskrivit att kravet också gäller för varor som innehåller eller har behandlats med en kemisk produkt och på grund av sina egenskaper kan befaras medföra skador på människor eller miljön. Enligt Kemikalieinspektionens föreskrifter skall hälso- och miljöfarliga kemiska produkter märkas. Vid överlåtelse till yrkesmässig användare skall även varuinformationsblad lämnas. När krav på märkning inte finns kan produktinformation lämnas på annat sätt, t.ex. genom att ett informationsblad bifogas den kemiska produkten.</P>
<P class="p481 ft10">117</P>
</DIV>
<DIV id="page_112">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p14 ft2">Miljöbalken – tillsynen över kemiska produkter behöver förbättras</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft49">Produktregister</P>
<P class="p94 ft18">Kemiska produkter som yrkesmässigt tillverkas i Sverige eller importeras hit skall registreras i ett produktregister i den utsträckning regeringen och Kemikalieinspektionen har föreskrivit det.</P>
<P class="p482 ft49">Regler om förhandsanmälan, tillstånd och godkännande</P>
<P class="p63 ft1">Krav på förhandsanmälan kan införas för tillverkning och import av kemiska produkter som inte tidigare varit i bruk i landet. Dessutom kan tillstånd krävas för import av särskilt farliga kemiska produkter från länder som inte är medlemmar i EU och vid yrkesmässig överlåtelse och annan hantering av särskilt farliga produkter.</P>
<P class="p79 ft1">För kemiska bekämpningsmedel gäller särskilda krav. Sådana får inte importeras från länder utanför EU, släppas ut på marknaden eller användas utan att vara godkända. Kemiska produkter som inte har godkänts, eller som omfattas av ett undantag från kravet på godkännande, får användas för bekämpning endast om det är uppenbart att användningen inte medför risker för människors hälsa eller miljön.</P>
<P class="p466 ft49">Skyldighet att underrätta om skadliga verkningar</P>
<P class="p63 ft1">Den som tillverkar eller släpper ut en kemisk produkt på marknaden skall omedelbart underrätta behörig myndighet om det kommer fram nya uppgifter om att produkten kan vara skadlig.</P>
<P class="p66 ft49">Förbud</P>
<P class="p94 ft1">Om det är av särskild betydelse från hälso- eller miljöskyddssynpunkt får kemiska produkter generellt förbjudas. Detta kan bli aktuellt även för produkter vars befarade skadeverkningar i det enskilda fallet inte behöver vara av allvarligt slag, men som genom den utbredda användningen kan leda till skadeverkningar.</P>
<P class="p55 ft18">I förordningen (1998:944) om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter finns idag förbud som gäller bl.a.:</P>
<P class="p483 ft1">kadmium (ytbehandling, stabilisator eller som färgämne),</P>
<P class="p253 ft10">118</P>
</DIV>
<DIV id="page_113">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr13 td176"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td177"><SPAN class="p14 ft19">Miljöbalken – tillsynen över kemiska produkter behöver förbättras</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p484 ft1">vissa klorerade lösningsmedel,</P>
<P class="p90 ft1">kvicksilver i bl.a. vissa varor (termometrar, viss utrustning, mätinstrument m.m.),</P>
<P class="p90 ft1">metaller (kvicksilver, bly, kadmium, sexvärt krom) över vissa värden i förpackningsmaterial.</P>
<P class="p485 ft1">Det finns även förbud som gäller vissa andra hälso- och miljöfarliga produkter och varor.</P>
<P class="p486 ft16"><SPAN class="ft16">6.2</SPAN><SPAN class="ft39">Tillsynen över kemiska produkter</SPAN></P>
<P class="p487 ft3"><SPAN class="ft3">6.2.1</SPAN><SPAN class="ft43">Allmänt om tillsynen</SPAN></P>
<P class="p377 ft1">Med tillsyn på kemikalieområdet avses här myndigheternas tillsyn över kemiska produkter och biotekniska organismer enligt 14 kapitlet i miljöbalken (område D i bilagan till förordning (1998: 900) om tillsyn enligt miljöbalken), över hanteringen av kemikalier inom försvarets verksamheter (område C i förordningens bilaga) och myndigheternas tillsyn enligt vissa <NOBR>EG-förordningar</NOBR> som rör kemikalier (område G i förordningens bilaga).</P>
<P class="p3 ft1">Kemikalieinspektionen har ett visst tillsynsansvar över genteknikfrågor enligt 13 kap. miljöbalken. Vi behandlar dock inte denna tillsyn här. Här behandlas inte heller tillsynen över hanteringen av kemiska produkter och biotekniska organismer till skydd mot ohälsa och olycksfall i arbetsmiljön, eftersom arbetsmiljöfrågor enligt 1 kap. 3 § andra stycket miljöbalken, i huvudsak faller utanför balkens tillämpningsområde (ansvaret åvilar Arbetarskyddsstyrelsen och Yrkesinspektionen).</P>
<P class="p61 ft1">Bestämmelser om tillsyn finns huvudsakligen i 26 kap. miljöbalken och i förordning (1998: 900) om tillsyn enligt miljöbalken. I 26 kap. miljöbalken beskrivs bl.a. vilka uppgifter som ingår i tillsynen, vilka rättigheter och skyldigheter myndigheterna har samt vilka som är tillsynsmyndigheter. Miljöbalksutredningen ansåg (SOU 1996: 103 del 1 s. 542) beträffande själva definitionen av tillsynsbegreppet, att med tillsyn skulle förstås myndighetsutövande verksamhet (myndigheternas kontroll, uppsikt och åtgärder för att vidta rättelse vid regelöverträdelser, med befogenhet att ingripa med tvångsåtgärder mot enskilda rättssubjekt). Myndigheterna skulle därutöver även syssla med annan verksamhet av stödjande</P>
<P class="p488 ft10">119</P>
</DIV>
<DIV id="page_114">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p14 ft2">Miljöbalken – tillsynen över kemiska produkter behöver förbättras</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft1">och främjande karaktär t.ex. information och rådgivning men dessa uppgifter skulle inte vara ett led i själva tillsynen. Regeringen föreslog dock i miljöbalkspropositionen (prop. 1997/98: 45 del 1 s. 493, bet. 1997/98: JoU20, rskr. 1997/98: 278) en vid definition av tillsynsbegreppet där båda slagen av verksamheter inkluderades. Riksdagen antog denna definition. Vad tillsynen innebär föreskrivs i 26 kap. 1 § miljöbalken.</P>
<P class="p489 ft50">Tillsynen skall säkerställa syftet med miljöbalken och föreskrifter som meddelats med stöd av balken. Tillsynsmyndigheterna skall för detta ändamål i nödvändig utsträckning kontrollera efterlevnaden av miljöbalken samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken samt vidta de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse. Tillsynsmyndigheten skall dessutom, genom rådgivning, information och liknande verksamhet, skapa förutsättningar för att balkens ändamål skall kunna tillgodoses.</P>
<P class="p55 ft1">Om det finns misstanke om brott, är myndigheterna skyldiga att till polis- eller åklagarmyndigheterna anmäla överträdelser av balkens regler eller av andra regler som utfärdats med stöd av balken (26 kap. 2 §). Regeringen menade i miljöbalkspropositionen att en anmälan skall göras så snart en straffbar överträdelse konstaterats, myndigheterna bör inte avvakta anmälan genom att försöka bedöma brottets allvarlighetsgrad eller om en fällande dom är trolig.</P>
<P class="p79 ft18">De myndigheter som bedriver tillsyn har rätt att meddela de förelägganden och förbud som behövs i ett enskilt fall för att balken och tillhörande regler efterlevs (26 kap. 9 §).</P>
<P class="p99 ft1">Förelägganden eller förbud kan bl.a. utfärdas med stöd av de allmänna hänsynsreglerna som stadgas i balkens 2 kap. De allmänna hänsynsreglerna har generell giltighet för hela miljöbalken och är rättsligt bindande. Dessa bestämmelser uppställer olika krav på kunskap, försiktighetsmått, val av produkter m.m. som den som utövar en verksamhet har att ta hänsyn till. De är tillämpliga på alla typer av åtgärder, inte endast åtgärder som förekommer i näringsverksamhet. Deras tillämpning begränsas dock till att omfatta åtgärder som inte är av försumbar betydelse i det enskilda fallet.</P>
<P class="p175 ft10">120</P>
</DIV>
<DIV id="page_115">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr13 td176"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td177"><SPAN class="p14 ft19">Miljöbalken – tillsynen över kemiska produkter behöver förbättras</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p4 ft1">För att uppnå en så god tillsyn som möjligt stadgas i 26 kap. 6 § att tillsynsmyndigheterna skall samarbeta med varandra och med andra statliga och kommunala organ som inte är tillsynsmyndigheter men som fullgör uppgifter av betydelse för tillsynsverksamheten. Enligt 26 kap. 7 § ges kommunen rätt att avtala med en annan kommun om att den senare skall sköta kommunens tillsynsuppgifter. Uppgifter som kan överlåtas är inspektioner, mätningar och dylikt, dock inte befogenhet att meddela beslut.</P>
<P class="p490 ft3"><SPAN class="ft3">6.2.2</SPAN><SPAN class="ft43">Vad menas med hanteringen av kemiska produkter?</SPAN></P>
<P class="p377 ft1">Med hantering av kemikalier åsyftas en rad olika slags verksamheter och åtgärder. Under begreppet hantering inryms tillverkning, bearbetning, behandling, förpackning, transport, användning, saluförande, överlåtelse etc. av kemiska produkter (14 kap. 4 §). Tillsynen över hanteringen sker i flera led och bedrivs av olika myndigheter. Fördelningen av tillsynsansvaret på kemikalieområdet bygger bl.a. på hanteringsled men är också geografiskt betingad. I Kemikalieinspektionens rapport, Kemikalietillsyn i leverantörsledet 4/94, beskrivs att hanteringskedjan består av primärleverantörer, återförsäljare och yrkesmässiga användare. Det första ledet utgörs alltså av primärleverantörer, med vilka menas tillverkare och importörer som sätter ut kemikalier på marknaden. Dessa är ofta större företag med internationell koppling vars verksamhetsområde omfattar hela eller stora delar av landet. Det andra ledet utgörs av återförsäljare. Hit räknas grossister och detaljister vilka främst finns lokalt och regionalt. Yrkesmässiga användare t.ex. tillverkare av varor som innehåller eller har behandlats med kemikalier, utgör det tredje ledet. Kemikalier hanteras även i ett ytterligare led, hos allmänheten.</P>
<P class="p491 ft13"><SPAN class="ft3">6.2.3</SPAN><NOBR><SPAN class="ft51">EG-kommissionens</SPAN></NOBR> granskning av Sveriges tillsyn över regler på bekämpningsmedelsområdet</P>
<P class="p219 ft1">I september år 2000 företog generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd (DG SANCO) en studie av de svenska kontrollsystemen för utsläppande på marknaden och användning av växtskyddsmedel (inom ramen för Rådets direktiv 91/414/EEG av den 15 juli 1991). Studien ingick som en del i ett uppdrag att undersöka medlemsstaternas kontrollsystem för bekämpningsmedelsrester i</P>
<P class="p492 ft10">121</P>
</DIV>
<DIV id="page_116">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GPB34d1116x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p14 ft2">Miljöbalken – tillsynen över kemiska produkter behöver förbättras</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft1">och på produkter av vegetabiliskt ursprung. Resultaten publicerades i Europeiska kommissionens utkast till rapport med referensnummer DG <NOBR>(SANCO)/1189/2000-MR</NOBR> (draft).<SPAN class="ft28">1</SPAN></P>
<P class="p63 ft1">Kommissionen fann vissa brister i det svenska kontrollsystemet. Bristerna bestod bl.a. i att det inte finns någon central organisering eller planering av kommunernas tillsynsaktiviteter. Den kommunala tillsynen kan variera i hög grad och kommunerna har ingen laglig skyldighet att rapportera påträffade överträdelser till Kemikalieinspektionen. De tre senaste åren har Kemikalieinspektionen inte lämnat den årliga rapport till kommissionen som krävs enligt artikel 17 direktiv 91/414/EEG. Skälet är bl.a. att det på central nivå inte har funnits sådan data tillgänglig som belyser kommunernas tillsynsaktiviteter på området. Kommissionen ansåg vidare att tillsynssystemet har visat begränsad effektivitet då tillsynsmetoder och tillvägagångssätt är oklart definierade, inspektörerna använder sig inte alltid av <NOBR>”check-listor”.</NOBR> Dessutom görs provtagningar sällan. Kommissionen påpekade också att det inte krävs särskild utbildning eller övning för de personer som saluför växtskyddsmedel samt att Sverige inte har utfört någon laboratorieanalys av innehållet i produkterna sedan 1991.</P>
<P class="p493 ft3"><SPAN class="ft3">6.2.4</SPAN><SPAN class="ft44">Dagens ansvar för tillsyn över kemiska produkter</SPAN></P>
<P class="p53 ft1">De myndigheter som har ansvar för tillsynen är enligt 26 kap. 3 § Naturvårdsverket, generalläkaren, länsstyrelsen, andra statliga myndigheter och kommunerna. Myndigheternas respektive ansvarsområden utpekas inte i balken. Regeringen bemyndigas enligt 3 § första stycket att bestämma fördelningen av tillsynsansvaret, dock stadgas i andra stycket vilket ansvar som åvilar kommunerna.</P>
<P class="p494 ft17">Varje kommun utövar genom den eller de nämnder som fullmäktige bestämmer tillsyn inom kommunen över miljö- och hälsoskyddet enligt 9 kap., med undantag för sådan miljöfarlig verksamhet som kräver tillstånd, över hanteringen av kemiska produkter enligt 14 kap., och över avfallshanteringen enligt 15 kap.</P>
<P class="p296 ft22"><SPAN class="ft29">1 </SPAN>Draft report of a mission carried out in Sweden from 18 september to 22 september 2000 in the field of control systems for the placing on the market and uses of plant protection products and for residues in foodstuffs of plant origin.</P>
<P class="p495 ft10">122</P>
</DIV>
<DIV id="page_117">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr13 td176"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td177"><SPAN class="p14 ft19">Miljöbalken – tillsynen över kemiska produkter behöver förbättras</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p4 ft1">Enligt bestämmelsen har kommunerna ett ansvar för hanteringen av kemikalier i alla hanteringsled, vilket avser allt ifrån tillverkning till användning av kemiska produkter. Kommunerna har även ett helhetsansvar för hanteringen av biotekniska organismer enligt 14 kap., vilket följer av 4 § förordning (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken.</P>
<P class="p258 ft1">I och med miljöbalkens tillkomst, delades myndigheternas ansvar upp på operativ tillsyn och tillsynsvägledning. Denna åtskillnad existerade inte enligt lagen om kemiska produkter. Operativ tillsyn är enligt förordningens 3 § sådan tillsyn som utövas direkt gentemot den som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd. Tillsynen kan utövas centralt, regionalt och lokalt. Med tillsynsvägledning avses däremot utvärdering, uppföljning och samordning av den operativa tillsynen samt stöd och råd till de operativa tillsynsmyndigheterna. Vägledningsansvaret ligger centralt och regionalt.</P>
<P class="p490 ft27"><SPAN class="ft52">6.2.4.1</SPAN><SPAN class="ft53">Operativ tillsyn</SPAN></P>
<P class="p41 ft1">Vilket ansvar för den operativa tillsynen som åvilar myndigheterna föreskrivs i bilagan till förordningen (1998: 900) om tillsyn enligt miljöbalken. Den operativa tillsynen enligt miljöbalken ankommer i regel endast på en myndighet men när det gäller kemiska produkter och biotekniska organismer samt avfall och producentansvar (kategorierna D och E i bilagan), finns ett dubbelt ansvar. För varje tillsynsområde ligger alltså det operativa tillsynsansvaret enligt 14 kap. miljöbalken både hos kommunerna och en statlig myndighet (totalt sju statliga myndigheter). Av bilagan till förordningen framgår vidare att om två myndigheter har operativt tillsynsansvar, får de träffa överenskommelse om hur ansvaret skall fördelas.</P>
<P class="p220 ft1">Nedan anges hur den operativa tillsynen enligt 14 kap. miljöbalken är spridd mellan de statliga myndigheterna och kommunerna.</P>
<P class="p4 ft1"><SPAN class="ft17">Kemikalieinspektionen: </SPAN>Tillverkare och andra primärleverantörer, som släpper ut kemiska produkter, varor och biotekniska organismer på marknaden, utom där den operativa tillsynen utövas av Läkemedelsverket och Livsmedelsverket och då det gäller drivmedel och bränslen, ämnen som bryter ned ozonskiktet, bl.a. HFC, och batterier.</P>
<P class="p496 ft10">123</P>
</DIV>
<DIV id="page_118">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p14 ft2">Miljöbalken – tillsynen över kemiska produkter behöver förbättras</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft1"><SPAN class="ft17">Läkemedelsverket: </SPAN>Tillverkare och andra primärleverantörer av kosmetiska och hygieniska produkter.</P>
<P class="p63 ft1"><SPAN class="ft17">Livsmedelsverket: </SPAN>Material och produkter som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel, samt nappar.</P>
<P class="p94 ft18"><SPAN class="ft42">Sjöfartsverket: </SPAN>Anläggningar och anordningar i fartyg vad gäller ämnen som bryter ned ozonskiktet, bl.a. HFC, utom där generalläkaren har ansvar för den operativa tillsynen.</P>
<P class="p82 ft1"><SPAN class="ft17">Yrkesinspektionen: </SPAN>Tillsyn i fråga om sådana tillstånd att använda bekämpningsmedel som krävs enligt förordningen (1998: 947) om bekämpningsmedel eller förordningen om biocidprodukter, i de fall då tillståndsfrågan skall prövas av Arbetarskyddsstyrelsen.</P>
<P class="p63 ft1"><SPAN class="ft17">Länsstyrelsen: </SPAN>Frågor om skydd av den yttre miljön vid hanteringen av kemiska produkter, varor och biotekniska organismer i de fall det rör tillståndspliktiga verksamheter vilka länsstyrelsen utövar tillsyn över enligt reglerna om miljöfarlig verksamhet och då tillsynen inte utövas av Kemikalieinspektionen.</P>
<P class="p55 ft1"><SPAN class="ft17">Generalläkaren</SPAN>: Speciella omständigheter föreligger beträffande tillsynsansvaret för frågor om kemikalier inom försvarssektorn. Med försvarssektorn avses Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk samt Försvarets radioanstalt. Ansvaret för den operativa tillsynen ligger då hos generalläkaren med vissa undantag. Tillsynsansvaret delas dock med kommunerna för de områden som regleras i kategori D i tillsynsförordningens bilaga.</P>
<P class="p55 ft1">Generalläkaren har inte operativ tillsyn beträffande försvarssektorns tillverkning samt in- och utförsel av kemiska produkter, varor eller biotekniska organismer, detta ansvarar istället Kemikalieinspektionen och kommunerna för. Tillverkningen samt in- och utförsel av drivmedel och bränslen, ämnen som bryter ned ozonskiktet, bl.a. HFC, och batterier ligger inte heller hos generalläkaren, utan hos kommunerna. Undantaget är också försvarssektorns tillverkning samt in- och utförsel av kosmetiska och hygieniska produkter, och produkter som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel, samt nappar, som delas av Läkemedelsverket och kommunerna respektive Livsmedelsverket och kommunerna.</P>
<P class="p497 ft10">124</P>
</DIV>
<DIV id="page_119">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr13 td176"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td177"><SPAN class="p14 ft19">Miljöbalken – tillsynen över kemiska produkter behöver förbättras</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p4 ft1">Operativ tillsyn över kemikaliehanteringen utövas vidare enligt vissa <NOBR>EG-förordningar.</NOBR> Här bedriver Kemikalieinspektionen tillsyn över efterlevnaden av bestämmelser om tillverkare och importörers skyldigheter enligt rådets förordning (EEG) nr 793/93 av den 23 mars 1993 om bedömning och kontroll av risker med existerande ämnen samt efterlevnaden av rådets förordning (EEG) nr 2455/92 av den 23 juli 1992 om export och import av vissa farliga kemikalier.</P>
<P class="p258 ft1">De myndigheter som har tilldelats operativt tillsynsansvar måste enligt 7 § i förordningen avsätta resurser som i tillräcklig grad svarar mot behovet av tillsyn och ha personal med tillräcklig kompetens för tillsynsarbetet. Det åligger dem också att göra en utredning om tillsynsbehovet som uppdateras varje år, föra register över verksamheter som kräver återkommande tillsyn, för varje verksamhetsår upprätta en plan för hur tillsynen skall bedrivas samt regelbundet följa upp och utvärdera tillsynen.</P>
<P class="p490 ft27"><SPAN class="ft52">6.2.4.2</SPAN><SPAN class="ft53">Tillsynsvägledning</SPAN></P>
<P class="p219 ft1">När det gäller ansvaret för tillsynsvägledning, regleras detta i förordningens <NOBR>13–14</NOBR> §§. Totalt nio statliga myndigheter utövar tillsynsvägledning enligt 14 kap. miljöbalken. Hur ansvaret fördelas mellan dessa anges nedan.</P>
<P class="p4 ft1"><SPAN class="ft17">Kemikalieinspektionen: </SPAN>Tillverkning, införsel, utförsel eller annat utsläppande på marknaden av kemiska produkter, varor som innehåller eller har behandlats med en kemisk produkt samt biotekniska organismer, utom i fråga om drivmedel och bränslen, ämnen som bryter ned ozonskiktet, HFC och batterier. Allmänhetens hantering av sådana produkter eller varor som anges i föregående mening. Skydd mot effekter i den yttre miljön vid spridning eller annan användning av kemiska eller biologiska bekämpningsmedel.</P>
<P class="p74 ft1"><SPAN class="ft17">Läkemedelsverket: </SPAN>Frågor enligt förordningen (1977: 994) om försäljning och förvaring av vissa flyktiga lösningsmedel m.m. samt enligt förordningen (1993: 1283) om kosmetiska och hygieniska produkter.</P>
<P class="p498 ft10">125</P>
</DIV>
<DIV id="page_120">
<P class="p0 ft2">Miljöbalken – tillsynen över kemiska produkter behöver förbättras SOU 2001:4</P>
<P class="p63 ft1"><SPAN class="ft17">Livsmedelsverket: </SPAN>Material och produkter som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel, samt nappar.</P>
<P class="p63 ft1"><SPAN class="ft17">Arbetarskyddsstyrelsen: </SPAN>Frågor om tillstånd att använda bekämpningsmedel enligt förordningen (1998: 947) om bekämpningsmedel eller förordningen (2000: 338) om biocidprodukter i de fall då tillståndsfrågan skall prövas av Arbetarskyddsstyrelsen.</P>
<P class="p63 ft1"><SPAN class="ft17">Boverket</SPAN>: Frågor som verket har reglerat med stöd av förordningen (1998: 941) om kemiska produkter och biotekniska organismer.</P>
<P class="p63 ft1"><SPAN class="ft17">Statens jordbruksverk: </SPAN>Frågor som verket beslutat om enligt förordningen (1998: 947) om bekämpningsmedel.</P>
<P class="p63 ft1"><SPAN class="ft17">Socialstyrelsen: </SPAN>Frågor som Socialstyrelsen beslutat om enligt förordningen (1998: 947) om bekämpningsmedel eller förordningen (2000: 338) om biocidprodukter.</P>
<P class="p63 ft1"><SPAN class="ft17">Naturvårdsverket: </SPAN>Enligt 13 § första stycket har verket ett centralt ansvar för tillsynsvägledning vad gäller hela miljöbalkens tillämpning. Verket har alltså ansvar för alla de områden som inte ligger på andra myndigheter.</P>
<P class="p63 ft18"><SPAN class="ft42">Länsstyrelsen: </SPAN>Enligt 14 § svarar länsstyrelsen för tillsynsvägledningen i länet med undantag för den tillsyn som utövas av generalläkaren eller skogsvårdsstyrelsen.</P>
<P class="p499 ft3"><SPAN class="ft3">6.2.5</SPAN><SPAN class="ft44">Tillsyns- och föreskriftsrådet vid Naturvårdsverket</SPAN></P>
<P class="p53 ft1">I och med miljöbalken inrättades Tillsyns- och föreskriftsrådet vid Naturvårdsverket. Enligt förordning (1988:518) med instruktion för Naturvårdsverket hör det till rådets uppgifter att vara ett samrådsorgan för myndigheternas arbete med tillsyns- och föreskriftsfrågor enligt miljöbalken. Rådet skall föra ett register över samtliga förordningar och föreskrifter som är utfärdade med stöd av balken samt över de allmänna råd som utfärdats inom miljöbalksområdet. I registret skall även ingå berörda <NOBR>EG-förordningar</NOBR> och direktiv. Enligt instruktionen skall rådet också varje år lämna en skriftlig rapport till regeringen om sin verksamhet.</P>
<P class="p500 ft10">126</P>
</DIV>
<DIV id="page_121">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr13 td176"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td177"><SPAN class="p14 ft19">Miljöbalken – tillsynen över kemiska produkter behöver förbättras</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p4 ft1">Regeringen uttalade i miljöbalkspropositionen (prop. 1997/98: 45 del 1 s. 579), att syftet med rådets verksamhet är att uppnå ett effektivt miljöarbete bl.a. genom att skapa överblick över regelsystemet, stärka tillsynen och öka samordningen mellan olika myndigheter. Regeringen pekade på att rådet skulle kunna utgöra ett forum för allmänt erfarenhetsutbyte mellan lokala, regionala och centrala tillsynsmyndigheter och näringslivet. Det skulle också ha möjlighet att initiera uppföljningar och utvärderingar av myndigheternas regler.</P>
<P class="p501 ft1">Tillsyns- och föreskriftsrådets ledamöter utgörs av representanter från Naturvårdsverket, Socialstyrelsen, Boverket, Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Läkemedelsverket, Arbetarskyddsstyrelsen, Fiskeriverket, Kemikalieinspektionen, Skogsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet, Generalläkaren, länsstyrelserna och Svenska Kommunförbundet. Ordförande är Mats Olsson vid Naturvårdsverket. Näringslivet har inga företrädare i rådet. Till sitt förfogande har rådet ett särskilt kansli som uppgår till cirka tre årsarbetskrafter.</P>
<P class="p59 ft1">För att fullgöra sina uppgifter har rådet i nuläget tillsatt följande arbetsgrupper.</P>
<P class="p502 ft1">Arbetsgrupp för uppföljning och utvärdering av operativ tillsyn. Ett gemensamt uppföljningssystem för den operativa tillsynen skall tas fram. Vid årsskiftet 2000/2001 planeras ett försök att testa systemet i praktiken, frågor kommer då att ställas till samtliga operativa tillsynsmyndigheter via rådets webbplats. Försöket syftar bl.a. till att följa upp hur 7 § förordning (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken efterlevs.</P>
<P class="p503 ft1">Arbetsgrupp för utbildning.</P>
<P class="p504 ft18">Arbetsgrupp för register. Gruppen arbetar med inrättandet av rådets register och frågor om samordning av föreskriftsarbete m.m.</P>
<P class="p505 ft1">Arbetsgrupp för samordnad informationsspridning inom miljöbalksområdet. Gruppen började arbeta i september år 2000 och skall inledningsvis upprätta en samlad webbinformation om balken till de operativa tillsynsmyndigheterna.</P>
<P class="p502 ft18">Arbetsgrupp för allmänna råd/tillsynsvägledning. Även denna grupp startade i september år 2000 och har bl.a. till uppgift att försöka skapa en ökad samsyn mellan myndigheterna.</P>
<P class="p506 ft10">127</P>
</DIV>
<DIV id="page_122">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p14 ft2">Miljöbalken – tillsynen över kemiska produkter behöver förbättras</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p229 ft16"><SPAN class="ft16">6.3</SPAN><SPAN class="ft39">Överväganden och förslag om tillsynen</SPAN></P>
<P class="p53 ft18">En effektivare tillsyn var ett av målen med miljöbalken. Tillsynsreglerna finns samlade i en och samma lagstiftning och tillsynsbegreppet har definierats tydligare än som var fallet tidigare.</P>
<P class="p99 ft1">En av vår utrednings frågeställningar har gällt att översiktligt bedöma hur tillsynen över miljöbalkens bestämmelser om kemiska produkter enligt 14 kap. miljöbalken fungerar. Vi lämnar i detta avsnitt våra bedömningar om de brister och oklarheter som vi har funnit när det gäller tillsynen enligt 14 kap. miljöbalken samt våra förslag som syftar till att förstärka och förtydliga denna tillsyn. Se även våra författningsförslag.</P>
<P class="p55 ft1">Vi har tidigare (i avsnitt 6.2) beskrivit vad tillsynen enligt miljöbalken allmänt innebär och hur ansvaret för tillsynen enligt 14 kapitlet fördelas mellan tillsynsmyndigheterna. I tabellen nedan sammanfattas vår tolkning av dagens fördelning av tillsynsansvaret enligt 14 kap. miljöbalken. Tabellen bygger på vad som framkommer i tillsynsförordningen (ändringar som trädde i kraft <NOBR>2000-07-01</NOBR> har tagits med). Sorterat efter ansvarsområde beskrivs vilka myndigheter som bedriver operativ tillsyn samt vägledning. Vi har i denna tabell inte tagit med generalläkarens tillsynsansvar. Vi vill erinra om att kommunerna generellt har ett ansvar för all operativ tillsyn enligt 14 kap. miljöbalken. För en rad särskilt utpekade områden finns utöver den kommunala operativa tillsynen också en central statlig myndighet med operativt tillsynsansvar. I de fall ett ansvarsområde inte särskilt utpekas så ansvarar alltså kommunerna ensamma för det operativa tillsynsansvaret enligt 26 kap. 3 § miljöbalken (4 § tillsynsförordningen). Naturvårdsverket har, enligt 13 § tillsynsförordningen, ansvaret för tillsynsvägledningen när det gäller sådana områden som inte är särskilt utpekade. I kolumnen benämnd ”operativ tillsynsmyndighet” återfinns både den kommunala nämnden och en statlig myndighet eftersom de har ett dubbelt ansvar. Den centrala tillsynsvägledningen har skiljts från den regionala. I kolumnen benämnd ”regional vägledande tillsynsmyndighet” anges länsstyrelsen för varje ansvarsområde, då myndigheten är ansvarig för all hantering inom länets gränser.</P>
<P class="p507 ft10">128</P>
</DIV>
<DIV id="page_123">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr7 td178"><SPAN class="p172 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td177"><SPAN class="p14 ft19">Miljöbalken – tillsynen över kemiska produkter behöver förbättras</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td178"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td17"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td124"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td81"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td15"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td179"><SPAN class="p16 ft22">Ansvarsområde</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td180"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td181"><SPAN class="p35 ft22">Operativ</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td182"><SPAN class="p35 ft22">Central</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td183"><SPAN class="p35 ft22">Regional</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td15"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td184"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td185"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td53"><SPAN class="p35 ft22">tillsyns-</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td54"><SPAN class="p35 ft22">väg-</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td186"><SPAN class="p35 ft22">väg-</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td15"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td184"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td185"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td53"><SPAN class="p35 ft22">myndighet</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td54"><SPAN class="p35 ft22">ledande</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td186"><SPAN class="p35 ft22">ledande-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td15"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td184"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td185"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td53"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td54"><SPAN class="p35 ft22">myndigh.</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td186"><SPAN class="p35 ft22">myndigh</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td15"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td187"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td188"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td57"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td58"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td189"><SPAN class="p35 ft22">.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td15"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td190"><SPAN class="p16 ft24">1. Tillverkare och andra primärleverantörer</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td53"><SPAN class="p35 ft22">KemI +</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td54"><SPAN class="p35 ft22">KemI</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td186"><SPAN class="p35 ft22">Lst</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td15"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td190"><SPAN class="p16 ft22">som släpper ut kemiska produkter, varor</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td53"><SPAN class="p35 ft22">Kommunal</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td54"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td186"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td15"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td190"><SPAN class="p16 ft22">eller biotekniska organismer på markna-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td53"><SPAN class="p35 ft22">nämnd</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td54"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td186"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td15"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td190"><SPAN class="p16 ft22">den, med avseende på deras produkter och</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td53"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td54"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td186"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td15"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td184"><SPAN class="p16 ft24">varor, utom där Läkemedelsverket och</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td185"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td53"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td54"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td186"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td15"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td184"><SPAN class="p16 ft24">Livsmedelsverket har ansvaret för den</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td185"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td53"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td54"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td186"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td15"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td190"><SPAN class="p16 ft22">operativa tillsynen, drivmedel och bräns-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td53"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td54"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td186"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td15"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td190"><SPAN class="p16 ft22">len, ämnen som bryter ned ozonskiktet</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td53"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td54"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td186"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td15"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td187"><SPAN class="p16 ft22">samt batterier.</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td188"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td57"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td58"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td189"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td15"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td190"><SPAN class="p16 ft22">2. Frågor om skydd av den yttre miljön vid</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td53"><SPAN class="p113 ft22">Lst (om</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td54"><SPAN class="p35 ft22">NV</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td186"><SPAN class="p113 ft22">Lst</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td15"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td190"><SPAN class="p16 ft22">hantering av kemiska produkter, varor och</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td53"><SPAN class="p35 ft22">ansv. inte</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td54"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td186"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td15"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td190"><SPAN class="p16 ft22">biotekniska organismer i miljöfarliga verk-</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td53"><SPAN class="p35 ft22">överlåtits) +</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td54"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td186"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td15"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td190"><SPAN class="p16 ft22">samheter vilka är tillståndspliktiga, utom</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td53"><SPAN class="p35 ft22">Kommunal</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td54"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td186"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td15"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td190"><SPAN class="p16 ft22">där KemI har ansvaret för den operativa</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td53"><SPAN class="p35 ft22">nämnd (obe-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td54"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td186"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td15"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td184"><SPAN class="p16 ft22">tillsynen.</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td185"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td53"><SPAN class="p35 ft22">roende om</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td54"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td186"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td15"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td184"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td185"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td53"><SPAN class="p35 ft22">ansvaret</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td54"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td186"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td15"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td187"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td188"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td57"><SPAN class="p35 ft22">överlåtits)</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td58"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td189"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td15"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td190"><SPAN class="p16 ft24">3. Tillverkare och andra primärleverantörer</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td53"><SPAN class="p35 ft22">LV + Kom-</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td54"><SPAN class="p35 ft22">LV</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td186"><SPAN class="p35 ft22">Lst</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td15"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td190"><SPAN class="p16 ft22">av kosmetiska och hygieniska produkter</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td53"><SPAN class="p35 ft22">munal</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td54"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td186"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td15"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td187"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td188"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td57"><SPAN class="p35 ft22">nämnd</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td58"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td189"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td15"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td190"><SPAN class="p16 ft22">4. Material och produkter som är avsedda</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td53"><SPAN class="p35 ft22">SLV +</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td54"><SPAN class="p35 ft22">SLV</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td186"><SPAN class="p35 ft22">Lst</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td15"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td190"><SPAN class="p16 ft22">att komma i kontakt med livsmedel, samt</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td53"><SPAN class="p35 ft22">Kommunal</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td54"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td186"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td15"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td187"><SPAN class="p16 ft22">nappar</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td188"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td57"><SPAN class="p35 ft22">nämnd</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td58"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td189"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td15"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td190"><SPAN class="p16 ft22">5. Anläggningar och anordningar i fartyg</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td53"><SPAN class="p35 ft22">SjöV +</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td54"><SPAN class="p35 ft22">NV</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td186"><SPAN class="p35 ft22">Lst</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td15"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td190"><SPAN class="p16 ft22">vad gäller ämnen som bryter ned ozon-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td53"><SPAN class="p35 ft22">Kommunal</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td54"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td186"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td15"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td190"><SPAN class="p16 ft22">skiktet, bl.a. HFC, utom där generalläka-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td53"><SPAN class="p35 ft22">nämnd (inkl</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td54"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td186"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td15"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td190"><SPAN class="p16 ft24">ren har ansvaret för den operativa tillsynen</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td53"><SPAN class="p35 ft22">där general-</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td54"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td186"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td15"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td184"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td185"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td53"><SPAN class="p35 ft22">läkaren har</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td54"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td186"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td15"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td184"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td185"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td53"><SPAN class="p35 ft22"><NOBR>tillsyns-an-</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td54"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td186"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td15"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td187"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td188"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td57"><SPAN class="p35 ft22">svar).</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td58"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td189"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td15"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td190"><SPAN class="p16 ft22">6. Tillsyn i fråga om tillstånd för bekämp-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td53"><SPAN class="p35 ft22">YI + Kom-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td54"><SPAN class="p35 ft22">ASS</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td186"><SPAN class="p35 ft22">Lst</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td15"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td184"><SPAN class="p16 ft24">ningsmedel enligt förordningen (1998:</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td185"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td53"><SPAN class="p35 ft22">munal</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td54"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td186"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td15"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td190"><SPAN class="p16 ft22">947) om bekämpningsmedel eller förord-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td53"><SPAN class="p35 ft22">nämnd</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td54"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td186"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td15"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td190"><SPAN class="p16 ft22">ningen (2000: 338) om biocidprodukter, i</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td53"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td54"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td186"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td15"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td184"><SPAN class="p16 ft22">de fall då tillstånd prövas av Arbetar-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td185"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td53"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td54"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td186"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td15"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td187"><SPAN class="p16 ft22">skyddsstyrelsen</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td188"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td57"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td58"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td189"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td15"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td178"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td17"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td124"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td81"><SPAN class="p15 ft10">129</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td15"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_124">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td191"><SPAN class="p14 ft10">Miljöbalken – tillsynen över kemiska produkter behöver förbättras</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td192"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td62"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td193"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td194"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td195"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td196"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td197"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td198"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td199"><SPAN class="p106 ft22">7. Frågor som Boverket har reglerat med</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td54"><SPAN class="p106 ft22">Kommunal</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td192"><SPAN class="p35 ft22">Boverket</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td200"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td186"><SPAN class="p35 ft22">Lst</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td199"><SPAN class="p106 ft22">stöd av förordningen (1998: 941) om ke-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td54"><SPAN class="p106 ft22">nämnd</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td192"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td200"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td186"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td199"><SPAN class="p106 ft22">miska produkter och biotekniska organis-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td54"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td192"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td200"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td186"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td201"><SPAN class="p106 ft22">mer</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td58"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td196"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td202"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td189"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td199"><SPAN class="p106 ft22">8. Frågor som Jordbruksverket beslutat</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td54"><SPAN class="p106 ft22">Kommunal</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td192"><SPAN class="p35 ft22">SJV</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td200"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td186"><SPAN class="p35 ft22">Lst</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td199"><SPAN class="p106 ft22">om enligt förordningen (1998: 947) om</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td54"><SPAN class="p106 ft22">nämnd</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td192"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td200"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td186"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td201"><SPAN class="p106 ft22">bekämpningsmedel</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td58"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td196"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td202"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td189"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td199"><SPAN class="p106 ft22">9. Frågor som Socialstyrelsen beslutat om</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td54"><SPAN class="p106 ft22">Kommunal</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td192"><SPAN class="p113 ft22">SoS</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td200"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td186"><SPAN class="p35 ft22">Lst</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td199"><SPAN class="p106 ft22">enligt förordningen (1998: 947) om</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td54"><SPAN class="p106 ft22">nämnd</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td192"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td200"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td186"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td199"><SPAN class="p106 ft22">bekämpningsmedel eller förordningen</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td54"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td192"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td200"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td186"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td201"><SPAN class="p106 ft22">(2000: 338) om biocidprodukter</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td58"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td196"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td202"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td189"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td199"><SPAN class="p106 ft22">10. Frågor enligt förordningen (1977: 994)</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td54"><SPAN class="p106 ft22">Kommunal</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td192"><SPAN class="p35 ft22">LV</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td200"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td186"><SPAN class="p35 ft22">Lst</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td199"><SPAN class="p106 ft22">om försäljning och förvaring av vissa flyk-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td54"><SPAN class="p106 ft22">nämnd</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td192"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td200"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td186"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td201"><SPAN class="p106 ft22">tiga lösningsmedel m.m.</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td58"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td196"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td202"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td189"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td199"><SPAN class="p106 ft22">11. Frågor enligt förordningen</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td54"><SPAN class="p106 ft22">LV + Kom-</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td192"><SPAN class="p35 ft22">LV</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td200"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td186"><SPAN class="p35 ft22">Lst</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td199"><SPAN class="p106 ft22">(1993:1283) om kosmetiska och hygie-</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td54"><SPAN class="p106 ft22">munal</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td192"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td200"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td186"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td201"><SPAN class="p106 ft22">niska produkter.</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td58"><SPAN class="p106 ft22">nämnd</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td196"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td202"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td189"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td199"><SPAN class="p106 ft22">12. Skydd mot effekter i den yttre miljön</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td54"><SPAN class="p106 ft22">Kommunal</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td192"><SPAN class="p35 ft22">KemI</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td200"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td186"><SPAN class="p35 ft22">Lst</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td199"><SPAN class="p106 ft22">vid spridning eller annan användning av</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td54"><SPAN class="p106 ft22">nämnd</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td192"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td200"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td186"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td199"><SPAN class="p106 ft22">kemiska och biologiska</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td54"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td192"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td200"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td186"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td201"><SPAN class="p106 ft22">bekämpningsmedel</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td58"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td196"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td202"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td189"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td199"><SPAN class="p106 ft22">13. Allmänhetens hantering av kemiska</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td54"><SPAN class="p106 ft22">Kommunal</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td192"><SPAN class="p35 ft22">KemI</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td200"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td186"><SPAN class="p35 ft22">Lst</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td199"><SPAN class="p106 ft22">produkter, varor som innehåller eller har</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td54"><SPAN class="p106 ft22">nämnd</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td192"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td200"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td186"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td199"><SPAN class="p106 ft22">behandlats med en kemisk produkt samt</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td54"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td192"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td200"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td186"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td201"><SPAN class="p106 ft22">biotekniska organismer.</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td58"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td196"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td202"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td189"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td199"><SPAN class="p106 ft22">14. Övriga frågor om kem. produkter,</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td54"><SPAN class="p106 ft22">Kommunal</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td192"><SPAN class="p35 ft22">NV</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td200"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td186"><SPAN class="p35 ft22">Lst</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td199"><SPAN class="p106 ft22">varor och biotekniska organismer enligt 14</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td54"><SPAN class="p106 ft22">nämnd</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td192"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td200"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td186"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td199"><SPAN class="p106 ft22">kap. miljöbalken, bl.a. drivmedel och</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td54"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td192"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td200"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td186"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td199"><SPAN class="p106 ft22">bränslen, ämnen som bryter ned ozon-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td54"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td192"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td200"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td186"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td201"><SPAN class="p106 ft22">skiktet samt batterier.</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td58"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td196"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td202"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td189"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft1"><SPAN class="ft17">Tabell 6.1 </SPAN>Tabell över ansvariga myndigheter för den operativa tillsynen respektive tillsynsvägledningen enligt 14 kapitlet i miljöbalken. Indelning efter ansvarsområde. Följande förkortningar används i tabellen:</P>
<P class="p230 ft55"><SPAN class="ft54">ASS= </SPAN>Arbetarskyddsstyrelsen</P>
<P class="p508 ft55"><SPAN class="ft54">KemI= </SPAN>Kemikalieinspektionen</P>
<P class="p508 ft55"><SPAN class="ft54">Lst= </SPAN>Länsstyrelsen</P>
<P class="p509 ft55">LV= Läkemedelsverket</P>
<P class="p508 ft55"><SPAN class="ft54">NV= </SPAN>Naturvårdsverket</P>
<P class="p508 ft55"><SPAN class="ft54">SJV= </SPAN>Statens jordbruksverk</P>
<P class="p52 ft10">130</P>
</DIV>
<DIV id="page_125">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GPB34d1125x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr13 td176"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td177"><SPAN class="p14 ft19">Miljöbalken – tillsynen över kemiska produkter behöver förbättras</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p510 ft55"><SPAN class="ft54">SjöV= </SPAN>Sjöfartsverket</P>
<P class="p511 ft55"><SPAN class="ft54">SLV</SPAN>= Statens livsmedelsverk</P>
<P class="p512 ft55"><SPAN class="ft54">SoS= </SPAN>Socialstyrelsen</P>
<P class="p512 ft55"><SPAN class="ft54">YI= </SPAN>Yrkesinspektionen.</P>
<P class="p513 ft3"><SPAN class="ft3">6.3.1</SPAN><SPAN class="ft43">Operativ tillsyn över tillverkare och importörer av kemiska produkter</SPAN></P>
<P class="p514 ft27">Våra bedömningar och förslag<SPAN class="ft1">:</SPAN></P>
<P class="p515 ft1">Tillsynen enligt 14 kap. miljöbalken över tillverkare och importörer (primärleverantörer) av kemiska produkter är en grundläggande förutsättning för att övrig kemikalietillsyn (bl.a. över användningen av kemikalier) skall verka på ett effektivt sätt.</P>
<P class="p516 ft1">En rad brister i nuvarande tillsyn enligt 14 kap. i miljöbalken kan noteras. Bristerna hänger samman med brist på resurser och prioritering av denna tillsyn samt oklarheter och dubbleringar beträffande ansvarsfördelningen.</P>
<P class="p517 ft1">Tillsynen (enligt 14 kap. miljöbalken) över tillverkare och importörer (primärleverantörer) av kemiska produkter behöver förstärkas och förtydligas. Det gäller bl.a. miljöbalkens krav på klassificering och märkning med avseende på hälso- och miljöfarlighet samt när det gäller varuinformationsblad.</P>
<P class="p518 ft1">Tillsynen över tillverkare och importörer av kemiska produkter är grundläggande och kräver specialistkompetens inom områdena toxikologi, ekotoxikologi, kemi samt den omfattande lagstiftning som gäller för tillverkare och importörer. Vår bedömning är att denna specialistkompetens vanligen saknas hos kommunerna.</P>
<P class="p519 ft1">Vi föreslår att Kemikalieinspektionen ensam bör ansvara för det operativa tillsynsansvaret över tillverkare och importörer (primärleverantörer) av kemiska produkter. Det innebär att kommunernas ansvar tas bort på detta område. Kommunernas tillsynsansvar bör i stället koncentreras till att gälla återförsäljare och yrkesmässiga användare av kemiska produkter (se avsnitt 6.3.2). Vi föreslår dock att Kemikalieinspektionen får möjlighet</P>
<P class="p520 ft10">131</P>
</DIV>
<DIV id="page_126">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GPB34d1126x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p14 ft2">Miljöbalken – tillsynen över kemiska produkter behöver förbättras</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p521 ft1">att överlåta åt en kommunal nämnd att utöva den operativa tillsynen om kommunen önskar det.</P>
<P class="p521 ft1">Författningsförslag med ändring i miljöbalken (1998:808) och i förordningen (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken lämnas.</P>
<P class="p233 ft17">Tillsynen över att tillverkare och importörer tar sitt ansvar är grunden för övrigt kemikaliesäkerhetsarbete</P>
<P class="p65 ft1">Vi vill särskilt framhålla att miljöbalkens krav på tillverkare och importörer av kemiska produkter är en grundläggande förutsättning för övrigt arbete med att minska hälso- och miljöriskerna med kemiska produkter. Att just denna tillsyn fungerar och håller en hög kvalitet är därför av särskild vikt för övrig kemikalietillsyn (t.ex. tillsyn över yrkesmässiga användare av kemiska produkter) och inte minst för att de företag som använder kemiska produkter skall kunna bidra till att minska riskerna med kemikalieanvändningen.</P>
<P class="p54 ft17">Vad innebär tillsynen över tillverkare och importörer?</P>
<P class="p53 ft1">I tillsynen över tillverkare och importörer, dvs. primärleverantörerna, enligt 14 kap. miljöbalken ingår bl.a. att kontrollera de kemiska produkternas klassificering och märkning och att de är försedda med korrekta varuinformationsblad. Det handlar om systemtillsyn där företagens ansvar och egenkontroll tydliggörs samt mer traditionella inspektioner av regelefterlevnaden. Syftet är bl.a. att företagen skall lämna bättre information om hälso- och miljörisker samt behov av skyddsåtgärder för kemiska produkter.</P>
<P class="p231 ft1">När det gäller varuinformationsbladen har en del synpunkter förts fram som pekar på stora brister i dagens varuinformationsblad. Vi vill poängtera vikten av varuinformationsbladens roll i kemikaliehanteringen. Vi har erfarit att Kemikalieinspektionen, Arbetarskyddsstyrelsen, Naturvårdsverket och Sprängämnesinspektionen nyligen har startat ett arbete som syftar till att varuinformationsbladen för kemiska produkter skall bli bättre. Varuinformationsbladen berör såväl användare som leverantörer av kemiska produkter. Vi bedömer att det finns stora och viktiga behov av att förbättra varuinformationsbladens innehåll och utformning. Goda</P>
<P class="p522 ft10">132</P>
</DIV>
<DIV id="page_127">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GPB34d1127x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr13 td176"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td177"><SPAN class="p14 ft19">Miljöbalken – tillsynen över kemiska produkter behöver förbättras</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p4 ft1">förutsättningar för detta bör kunna ges genom det påbörjade samarbetet mellan de ovan nämnda myndigheterna och genom en bättre dialog mellan leverantörer och användare.</P>
<P class="p12 ft17">Hanteringskedjan</P>
<P class="p219 ft1">Bland företag och verksamheter som närmast berörs av kemikaliekontrollen finns kemikalieleverantörer, kemikalieanvändare och behandlare av kemikalieavfall. Leverantörerna kan grovt indelas i primära leverantörer, dvs. tillverkare eller importörer, respektive återförsäljare, dvs. grossister och detaljister. Stora inhemska tillverkare och dotterbolag till stora utländska kemiföretag särskiljer sig bland mängden leverantörer. De står för huvuddelen av de kemikalier som sätts ut på marknaden. Bland återförsäljarna märks de stora dagligvarukedjorna och detaljhandelskedjorna.</P>
<P class="p3 ft1">Den största användningen av kemikalier sker yrkesmässigt. Mellan 80- och 90 procent av den totala användningen i antal produkter räknat sker i olika yrkesmässiga verksamheter. Förhållandet är likartat om man jämför hanterade volymer.<SPAN class="ft28">2</SPAN></P>
<P class="p470 ft1">Figur 6.1 nedan visar de viktigaste leden i kemikaliekontrollen.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD class="tr14 td203"><SPAN class="p14 ft56">Primär-</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td94"><SPAN class="p14 ft56">Åter-</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td204"><SPAN class="p14 ft56">Yrkesmässiga</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td137"><SPAN class="p14 ft57">Allmänheten</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td203"><SPAN class="p14 ft58">leverantörer</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td94"><SPAN class="p138 ft58">försäljare</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td204"><SPAN class="p14 ft58">användare</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td137"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td203"><SPAN class="p14 ft59">(tillverkare</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td94"><SPAN class="p138 ft59">(grossister</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td204"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td137"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td203"><SPAN class="p14 ft59">och</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td94"><SPAN class="p138 ft59">och</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td204"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td137"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td203"><SPAN class="p14 ft60">importörer)</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td94"><SPAN class="p138 ft60">detaljister)</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td204"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td137"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p523 ft1"><SPAN class="ft17">Figur 6.1</SPAN>: De viktigaste leden i hanteringen av kemiska produkter. I dag har kommunerna och staten (främst Kemikalieinspektionen) ett delat ansvar för tillsynen över primärleverantörerna. Vi föreslår att detta delade ansvar tas bort.</P>
<P class="p88 ft17">Ansvaret för tillsynen över tillverkare och importörer</P>
<P class="p41 ft1">Kommunerna och Kemikalieinspektionen har i dag ett parallellt ansvar för tillsynen över tillverkare och importörer (primärleve-</P>
<P class="p524 ft22"><SPAN class="ft29">2 </SPAN>Se rapport ”Kemikalietillsyn i leverantörsledet”, Kemikalieinspektionen, nr 4/94.</P>
<P class="p525 ft10">133</P>
</DIV>
<DIV id="page_128">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p14 ft2">Miljöbalken – tillsynen över kemiska produkter behöver förbättras</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft1">rantörer) av kemiska produkter. Kommunerna har också ansvar för all övrig tillsyn över hanteringen av kemiska produkter enligt 14 kap. miljöbalken, dvs. även över återförsäljare och yrkesmässiga användare av kemiska produkter.</P>
<P class="p63 ft1">Inspektioner utgör grunden i den offentliga kemikalietillsynen. Vi har noterat brister i dagens tillsyn enligt miljöbalken över kemiska produkter. Varken kommunerna eller Kemikalieinspektionen har enligt vår uppfattning bedrivit en tillräckligt omfattande tillsyn över miljöbalkens regler om kemiska produkter.</P>
<P class="p55 ft1">Svenska kommunförbundet har nyligen följt upp kommunernas miljö- och hälsoskyddsarbete (Svenska Kommunförbundet, 2000.). Där konstateras att kommunerna till följd av miljöbalken har fått en resursförstärkning med i medeltal 0,35 årsarbetare. Det innebär sammanlagt cirka 100 ytterligare tjänster hos kommunerna. Det totala antalet anställda inom miljönämnderna har därför ökat till cirka 2 200. Omkring 25 procent, dvs. cirka 550 tjänster, av nämndernas totala resurser gick år 1999 till tillsyn av miljöskydd och kemikalier enligt miljöbalken.</P>
<P class="p231 ft1">Vi kan vidare konstatera att merparten av landets kommuner är små. Av landets 289 kommuner har, enligt Svenska kommunförbundet, cirka 30 bara en miljö- och hälsoskyddsinspektör, <NOBR>80–90</NOBR> två till fyra inspektörer och <NOBR>170–180</NOBR> kommuner har mer än fyra inspektörer. Dessa inspektörer skall ansvara för tillsyn över hela miljöbalkens område samt i de flesta fall även tillsyn över djurskyddslagstiftning och livsmedelslagstiftning. Vi anser att det inte kan vara skäligt att kräva att små och även medelsstora kommuner, förutom all annan nödvändig kunskap som skall finnas i en miljö- och hälsoskyddsförvaltning, också måste ha särskild kompetens inom det komplexa kemikalieområdet. Det samarbete mellan kommuner som miljöbalken ger möjlighet till anser vi inte är tillfyllest för att lätta på arbetsbördan. Till viss del kan kommunen köpa in kompetens eller dela på kompetens med annan kommun på detta område, men vi vill ändå betona att tillsynen över de kemiska produkter som tillverkas och importeras är av sådan art att det krävs mycket specialistbetonad kunskap för att kunna bedriva sådan tillsyn.</P>
<P class="p392 ft1">I Sverige finns totalt 3500 tillverkare och importörer av kemiska produkter. Hur många tillsynsobjekt det finns totalt i Sverige</P>
<P class="p52 ft10">134</P>
</DIV>
<DIV id="page_129">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr13 td176"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td177"><SPAN class="p14 ft19">Miljöbalken – tillsynen över kemiska produkter behöver förbättras</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p4 ft1">enligt 14 kapitlet miljöbalken är svårt att bedöma. Det torde röra sig om tiotusentals yrkesmässiga användare samt grossister, detaljister och andra återförsäljare. Kemikalieinspektionen ansvarar i dag parallellt med kommunerna för tillsynen över de 3500 tillverkarna och importörerna. Kommunerna har ensamt ansvar för resterande tillsynsobjekt (återförsäljare och yrkesmässiga användare).</P>
<P class="p3 ft1">I kapitel 7 redovisas våra överväganden och förslag om Kemikalieinspektionens tillsynsverksamhet och resursbehov. Vi vill också allmänt ifrågasätta det lämpliga i att dubblera tillsynsansvaret mellan kommunerna och Kemikalieinspektionen och vissa övriga centrala myndigheter.</P>
<P class="p4 ft1">Dubbleringen av tillsynsansvaret i fråga om primärleverantörerna innebär bl.a. att Kemikalieinsinspektionen och kommunerna inte kan planera och följa upp tillsynsverksamheten på ett effektivt sätt. Tillsynsförordningens regel om att tillsynsmyndigheten skall avsätta tillräckliga resurser samt ha kompetens är svår att uppfylla, eftersom det finns en osäkerhet om vilka tillsynsobjekt man egentligen ansvarar för. Det är också möjligt att Kemikalieinspektionen och kommunerna underlåter att bedriva tillsyn gentemot en del tillsynsobjekt p.g.a. att ansvaret ”faller mellan stolarna”, men det finns också en viss risk för att tillsynen riktas gentemot samma företag. En konsekvens av det sistnämnda är att ett företag skulle kunna få betala tillsynsavgifter både till staten och kommunen. En annan konsekvens kan vara, åtminstone teoretiskt, att två operativa tillsynsmyndigheter kommer fram till olika beslut beträffande samma företag. Enligt vad vi har erfarit tar dock Kemikalieinspektionen vanligen kontakt med aktuell länsstyrelse eller kommun innan en inspektion sker.</P>
<P class="p423 ft1">Enligt vår uppfattning är det nödvändigt att skapa ordning och reda i fråga om tillsynsansvaret för tillverkare och importörer. I syfte att få en mer effektiv tillsyn över primärleverantörerna föreslår vi därför att det operativa tillsynsansvaret bör åvila Kemikalieinspektionen ensam. Vi föreslår dock att Kemikalieinspektionen får överlåta åt en kommunal nämnd att utöva den operativa tillsynen om kommunfullmäktigt har gjort en framställning därom. En sådan överlåtelse skall avse tillsyn av visst eller vissa företag inom kommunen. Vi anser också att överlåtelsen inte bör få omfatta verksamhet som kommunen själv bedriver. När det gäller finansieringen av denna tillsyn föreslår vi att Kemikalie-</P>
<P class="p526 ft10">135</P>
</DIV>
<DIV id="page_130">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GPB34d1130x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p14 ft2">Miljöbalken – tillsynen över kemiska produkter behöver förbättras</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft1">inspektionen skall ersätta den kommunala nämnden för utförd tillsyn med belopp som motsvarar vad som enligt kommunfullmäktiges föreskrifter tas ut för tillsyn över kemikaliehantering.</P>
<P class="p63 ft1">Vi lämnar ett förslag om ändring i miljöbalken och i förordningen om tillsyn enligt miljöbalken.</P>
<P class="p63 ft1">Kommunerna har även det operativa tillsynsansvaret över förordning (1985:838) om motorbränslen, förordning (1995:555) om HFC samt förordning (1995:636) om ämnen som bryter ned ozonskiktet samt förordningen (1997:645) om batterier. Enligt vår uppfattning bör det ifrågasättas om inte det operativa tillsynsansvaret bör ligga på Kemikalieinspektionen i stället för hos kommunerna när det gäller tillverkare och importörer av drivmedel och bränslen samt tillverkare och importörer av ämnen som bryter ned ozonskiktet. Vi har inom ramen för vårt uppdrag inte tillräckligt ingående hunnit utreda denna fråga för att kunna lämna ett färdigt förslag. Vi förespråkar därför att myndigheterna, i första hand Naturvårdsverket, närmare analyserar och vid behov föreslår ändringar i fråga om fördelningen av tillsynsansvaret över dessa förordningar.</P>
<P class="p527 ft3"><SPAN class="ft3">6.3.2</SPAN><SPAN class="ft44">Operativ tillsyn över återförsäljare och yrkesmässiga användare av kemiska produkter</SPAN></P>
<P class="p528 ft27">Våra överväganden och förslag:</P>
<P class="p529 ft1">Tillsynen över återförsäljare och yrkesmässiga användare av kemiska produkter behöver öka i kvalitet och omfattning.</P>
<P class="p529 ft1">Vi har föreslagit att Kemikalieinspektionen, och i vissa fall annan statlig myndighet, ensam bör ansvara för den operativa tillsynen över tillverkare och importörer (primärleverantörer) av kemiska produkter (se 6.3.1 och 6.3.3). Det innebär att kommunernas ansvar tas bort på detta område. Kommunernas tillsynsansvar bör i stället koncentreras till att gälla grossister, återförsäljare och yrkesmässiga användare (sekundärleverantörer) av kemiska produkter.</P>
<P class="p530 ft10">136</P>
</DIV>
<DIV id="page_131">
<P class="p0 ft2">SOU 2001:4 Miljöbalken – tillsynen över kemiska produkter behöver förbättras</P>
<P class="p4 ft17">Vad innebär tillsynen över återförsäljare och yrkesmässiga användare?</P>
<P class="p41 ft18">När det gäller tillsynen över detaljister, grossister, andra återförsäljare samt framför allt de yrkesmässiga användarna bör bl.a. kontroll ske av:</P>
<P class="p531 ft1">förpackning och förvaring, tillståndskrav,</P>
<P class="p532 ft1">distribution av varuinformationsblad,</P>
<P class="p533 ft1">kunskapen om vad klassificeringen och märkningen innebär, ev. användning av begränsade farliga ämnen,</P>
<P class="p532 ft1">tillämpningen av substitutionsprincipen,</P>
<P class="p534 ft1">att de bekämpningsmedel som används är godkända.</P>
<P class="p73 ft17">Tillsynen över återförsäljare och de yrkesmässiga användarna behöver stärkas</P>
<P class="p41 ft1">Vi har tidigare konstaterat att tillsynen över primärleverantörerna behöver förstärkas och förtydligas. Enligt vår bedömning behöver även den operativa tillsynen över sekundärleverantörerna och över de yrkesmässiga användarna förstärkas. En effektiv tillsyn i användarledet (yrkesmässiga användare av kemiska produkter) bör kunna leda till att de företag som använder kemiska produkter ställer högre krav på leverantörerna. Det kan gälla t.ex. ökade krav på information om hälso- och miljöegenskaper, information om risker och hantering samt krav på kemiska produkter som är miljö- och hälsomässigt bättre alternativ.</P>
<P class="p61 ft1">I dag och i framtiden kommer troligtvis inte allmänhetens användning av kemiska produkter vara det största problemet med kemikalieanvändningen, utan det är framför allt varorna och deras kemikalieinnehåll som utgör ett hot som vi sannolikt bara anar toppen på isberget av. Därför behöver vi fokusera på källorna till kemikalieproblematiken, dvs. förutom tillverkare och importörer även de yrkesmässiga användarna av kemikalier. De yrkesmässiga användarna anser vi är en nyckelgrupp eftersom de tillverkar de varor som innehåller eller har behandlats med kemiska produkter. De använder dessutom ofta kemiska produkter även på annat sätt i produktionsprocessen.</P>
<P class="p535 ft10">137</P>
</DIV>
<DIV id="page_132">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p14 ft2">Miljöbalken – tillsynen över kemiska produkter behöver förbättras</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft17">Länsstyrelsens operativa tillsynsansvar</P>
<P class="p53 ft1">Länsstyrelsens operativa ansvar begränsas i dag till frågor om ”skydd av den yttre miljön” i miljöfarlig verksamhet. Enligt vad vi uppfattat härrör denna skrivning från tidigare lagstiftning. Vi anser att länsstyrelsens tillsyn till ”skydd för den yttre miljön” onödigt inskränker länsstyrelsernas tillsynsansvar. 14 kap. miljöbalken handlar i stor utsträckning om regler om kemiska produkter som direkt syftar till att skydda hälsan och inte primärt – eller enbart - till skydd för den yttre miljön. Vi föreslår därför att denna begränsning tas bort.</P>
<P class="p233 ft1">Vi vill också nämna att det i länsstyrelsernas årliga resultatredovisningar framgår att flera länsstyrelser bedriver olika former av kemikaliearbete. Sju länsstyrelser (C, D, E, S, T, Z och BD) anger att kemikaliehantering är ett prioriterat område. Bland annat har D, E, U, <NOBR>T-län</NOBR> gemensamt med kommuner genomfört projektet ”Kemikalielyftet”. <NOBR>Z-län</NOBR> har bedrivit flera projekt bl.a. mot detaljhandeln för att sprida kunskap om kemikalier.</P>
<P class="p233 ft17">Kommunerna bör ha ansvar för yrkesmässig användning och återförsäljare</P>
<P class="p53 ft1">Våra förslag till förändringar i ansvarsfördelningen innebär att kommunernas ansvar begränsas till tillsynen i andra led i hanteringen av kemiska produkter än tillverkare och importörer av kemiska produkter. De fortsätter således att ha tillsyn över återförsäljare (detaljister, grossister) och yrkesmässiga användare. En betydande ambitionshöjning behöver enligt vår uppfattning ske på detta område. Om Kemikalieinspektionen tar över allt ansvar över tillverkare och importörer av kemiska produkter bör kommunernas tillsynsresurser på detta område kunna koncentreras till övriga hanteringsled.</P>
<P class="p233 ft1">Enligt vad vi har erfarit försummar många kommuner i dag tillsynen över återförsäljare och yrkesmässiga användare av kemiska produkter och har kanske inte heller tillräcklig kompetens för att bedriva sådan tillsyn. För att uppnå effektivitet och likvärdighet i hela landet har det framförts förslag om att man bör överväga om kemikalietillsynen i sin helhet bör föras över till staten. Vi finner</P>
<P class="p536 ft10">138</P>
</DIV>
<DIV id="page_133">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GPB34d1133x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr13 td176"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td177"><SPAN class="p14 ft19">Miljöbalken – tillsynen över kemiska produkter behöver förbättras</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p537 ft1">dock att vi saknar tillräckligt underlag för att kunna ta ställning i denna fråga.</P>
<P class="p538 ft4"><SPAN class="ft3">6.3.3</SPAN><SPAN class="ft61">Annan operativ tillsyn över kemiska produkter – Livsmedelsverket och Läkemedelsverket</SPAN></P>
<P class="p539 ft27">Våra bedömningar och förslag<SPAN class="ft1">:</SPAN></P>
<P class="p540 ft1">Bestämmelsen om Livsmedelsverkets tillsyn enligt 14 kap. miljöbalken (material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel, samt nappar) kan, i enlighet med Livsmedelsverkets förslag (Livsmedelsverket, 2000) tas bort från miljöbalken och i stället föras in i livsmedelslagen. Om detta inte kommer att kunna genomföras föreslår vi att Livsmedelsverket ensamt behåller tillsynsansvaret för primärleverantörer, medan kommunernas ansvar begränsas till övriga hanteringsled.</P>
<P class="p541 ft1">Ansvaret för den operativa tillsynen över kosmetiska och hygieniska produkter bör tydliggöras. Läkemedelsverket bör ensam ansvara för den operativa tillsynen över tillverkare och andra primärleverantörer av kosmetiska och hygieniska produkter. Den operativa tillsynen över tillverkare och importörer måste fungera effektivt. Läkemedelsverkets operativa tillsynsansvar över kosmetiska och hygieniska produkter enligt 14 kap. miljöbalken bör bl.a. av det skälet inte vara parallellt med kommunernas ansvar, vilket är fallet i dag. Se vidare avsnitt 6.3.1. Kommunerna bör ansvara för tillsynen över sekundärleverantörerna (detaljister, återförsäljare) samt de yrkesmässiga användarna av kosmetiska och hygieniska produkter.</P>
<P class="p542 ft1">Frågor om miljöeffekter av bl.a. kosmetiska och hygieniska produkter bör utredas, liksom tillsynen enligt miljöbalken över dessa produkter. Det finns också ett behov av att förstärka EU:s lagstiftning på detta område.</P>
<P class="p61 ft18">Vi har tidigare i detta avsnitt redovisat ansvarsfördelningen för övriga tillsynsområden vad gäller 14 kap. miljöbalken.</P>
<P class="p75 ft18">Av samma skäl och principer som vi förde fram i avsnitt 6.3.1 anser vi att ansvarsfördelningen måste renodlas och tydliggöras. Staten bör således ha det operativa tillsynsansvaret över tillverkare och</P>
<P class="p543 ft10">139</P>
</DIV>
<DIV id="page_134">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p14 ft2">Miljöbalken – tillsynen över kemiska produkter behöver förbättras</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft1">importörer för de områden som pekas ut i bilaga D i miljöbalkens tillsynsförordning. Kommunerna bör således ansvara för tillsynen över övriga hanteringsled.</P>
<P class="p296 ft42">Livsmedelsverkets tillsyn - material och produkter som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel, samt nappar</P>
<P class="p297 ft1">Som framkommer tidigare i avsnitt 6.3 faller hanteringen av material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel, samt nappar, under Livsmedelsverkets och kommunernas operativa tillsynsansvar enligt bilagan till förordning (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken.</P>
<P class="p55 ft1">Livsmedelsverket fick i juli 1999 ett regeringsuppdrag att beskriva de ekonomiska konsekvenserna av förslagen i betänkandet Livsmedelstillsyn i Sverige (SOU 1998:61). I synnerhet förslaget till nytt avgiftssystem skulle analyseras. Verket ombads även lämna alternativa förslag. Livsmedelsverkets redovisning av arbetet presenteras i rapporten ”Effektivare livsmedelstillsyn” (rapport nr 9, 2000), vilken för närvarande bereds inom Regeringskansliet.</P>
<P class="p55 ft1">I rapporten uppmärksammas att regler om material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel, förekommer både i livsmedelslagstiftningen och miljöbalken och dess följdförfattningar. Reglerna i livsmedelslagstiftningen avser yrkesmässig hantering av material och produkter i samband med hantering av livsmedel, medan miljöförfattningarna avser hantering av material och produkter i övriga fall utan samband med hantering av livsmedel. Verket identifierar flera tillämpningsproblem med miljöbalken. Dessa innebär bl.a. att det är otydligt vilken lagstiftning som skall användas vid en eventuell åtgärd från myndigheten. Fördelningen av tillsynsansvaret mellan Livsmedelsverket och kommunerna är olika i lagarna, dessutom anger lagarna olika principer för finansieringen av tillsynen. Livsmedelsverket föreslår därför att bestämmelserna lyfts ut ur miljöbalken och införs i livsmedelslagstiftningen. De föreslår att livsmedelslagen ändras till att även omfatta hantering av material och produkter avsedda för livsmedel, men ännu inte hanterade tillsammans med livsmedel.</P>
<P class="p544 ft1">Om Livsmedelsverkets förslag inte genomförs föreslår vi att Livsmedelsverket ensamt behåller sitt tillsynsansvar enligt miljöbalken</P>
<P class="p264 ft10">140</P>
</DIV>
<DIV id="page_135">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr13 td176"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td177"><SPAN class="p14 ft19">Miljöbalken – tillsynen över kemiska produkter behöver förbättras</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p545 ft1">över primärleverantörer, medan kommunernas ansvar begränsas till övriga hanteringsled.</P>
<P class="p12 ft17">Läkemedelsverket - kosmetiska och hygieniska produkter</P>
<P class="p41 ft1">Ansvaret för den operativa tillsynen över tillverkare och andra primärleverantörer av kosmetiska och hygieniska produkter åvilar Läkemedelsverket och kommunerna. För dessa produkter har en särskild förordning utfärdats med stöd av 14 kap. miljöbalken. Kosmetiska och hygieniska produkter är i stor utsträckning undantagna från de bestämmelser som i övrigt gäller för kontrollen av kemikalier. Enligt förordning (1993:1283) om kosmetiska och hygieniska produkter får Läkemedelsverket meddela föreskrifter om bl.a. försiktighetsmått, produktval, miljö- och hälsoutredning och produktinformation. Något tillstånd eller någon förhandsgranskning krävs inte för att saluföra produkterna. Alla tillverkare och importörer är dock skyldiga att anmäla sin verksamhet till Läkemedelsverket som för ett register över de kosmetiska och hygieniska produkter som tillverkarna och importörerna har anmält.</P>
<P class="p423 ft1">Läkemedelsverket uppskattar att cirka 550 företag kommer att ingå i det register som verket skall upprätta över objekt vilka kräver återkommande tillsyn. Verket bedömer också att varje företag bör kontrolleras i genomsnitt vart femte år.</P>
<P class="p4 ft1">Tillverkares och importörers skyldighet att skaffa kunskap om sina produkters hälso- och miljöegenskaper är central i miljöbalkens regler om kemiska produkter. Det är därför särskilt angeläget att den operativa tillsynen över just tillverkare och importörer fungerar effektivt. I dag har både kommunerna och Läkemedelsverket det operativa tillsynsansvaret i denna del. Vi föreslår att Läkemedelsverket ensamt bör ansvara för den operativa tillsynen över tillverkare och importörer och kommunerna ensamma ansvara för övrig tillsyn såsom sekundärleverantörer (återförsäljare och detaljister) samt användare. Detta är i överensstämmelse med de förslag om den operativa tillsynen i övrigt beträffande kemiska produkter (se avsnitt 6.3.1). Detta är också innebörden i det författningsförslag som vi lämnar.</P>
<P class="p546 ft10">141</P>
</DIV>
<DIV id="page_136">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GPB34d1136x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p14 ft2">Miljöbalken – tillsynen över kemiska produkter behöver förbättras</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft1">Slutligen vill vi lyfta fram att frågor om miljöeffekter av bl.a. kosmetiska och hygieniska produkter kan behöva utredas särskilt, liksom tillsynen enligt miljöbalken över dessa produkter. Det finns också ett behov av att förstärka EU:s lagstiftning på detta område. I Läkemedelsverkets remissvar till regeringen på betänkandet Varor utan faror (SOU 2000:53) framhåller verket, beträffande tillsynsfrågor, att det i princip inte föreligger något hinder att de föreslagna åtgärderna i betänkandet (de nya riktlinjerna inom kemikaliekontrollen) skall gälla även för kosmetiska och hygieniska produkter. Läkemedelsverket understryker dock att området styrs av <NOBR>EG-rättsakter</NOBR> och att utan stöd i <NOBR>EG-lagstiftning</NOBR> begränsas verkets möjligheter att agera i dessa avseenden. För att föreslagna handlingsvägar skall få genomslagskraft anser Läkemedelsverket därför att en utökad samordning av de svenska insatserna inom EU bör komma till stånd.</P>
<P class="p547 ft3"><SPAN class="ft3">6.3.4</SPAN><SPAN class="ft44">Krav på tillsynsutredning och tillsynsplan</SPAN></P>
<P class="p132 ft27">Våra bedömningar och förslag:</P>
<P class="p529 ft1">I syfte att säkra den operativa tillsynen och att möjliggöra en uppföljning av den, bör en gemensam syn utarbetas på form och innehåll i de tillsynsutredningar resp. tillsynsplaner som krävs enligt 7 § förordningen (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken. Vi föreslår att Tillsyns- och föreskriftsrådet vid Naturvårdsverket tar initiativ till ett sådant arbete.</P>
<P class="p548 ft1">De krav som ställs på de operativa tillsynsmyndigheterna i 7 § förordningen (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken efterlevs i dag i varierande utsträckning när det gäller tillsynen enligt 14 kap. miljöbalken.</P>
<P class="p549 ft18">I 7 § förordning (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken föreskrivs följande:</P>
<P class="p550 ft32">En myndighet som har tilldelats operativa tillsynsuppgifter skall för tillsynsarbetet avsätta resurser som i tillräcklig grad svarar mot behovet av tillsyn samt ha personal med tillräcklig kompetens för tillsynsarbetet.</P>
<P class="p551 ft10">142</P>
</DIV>
<DIV id="page_137">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GPB34d1137x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr13 td176"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td177"><SPAN class="p14 ft19">Miljöbalken – tillsynen över kemiska produkter behöver förbättras</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p552 ft17">Myndigheten skall</P>
<P class="p553 ft17"><SPAN class="ft17">1.</SPAN><SPAN class="ft62">senast den 30 juni 1999 ha gjort en utredning om tillsynsbehovet inom sina ansvarsområden och därefter varje år uppdatera utredningen med hänsyn till de förutsättningar som kan ha ändrats,</SPAN></P>
<P class="p554 ft17"><SPAN class="ft17">2.</SPAN><SPAN class="ft63">föra ett register över de verksamheter som fordrar återkommande tillsyn,</SPAN></P>
<P class="p555 ft17"><SPAN class="ft17">3.</SPAN><SPAN class="ft64">för varje verksamhetsår upprätta en plan, baserad på utredningen enligt 1 och verksamhetsregistret enligt 2, för hur tillsynsarbetet skall bedrivas, samt</SPAN></P>
<P class="p555 ft17"><SPAN class="ft17">4.</SPAN><SPAN class="ft64">regelbundet följa upp och utvärdera tillsynsverksamheten.</SPAN></P>
<P class="p75 ft1">Enligt tillsynsförordningen finns det alltså ett krav på att de operativa myndigheterna skulle ha gjort en utredning om behovet av tillsyn senast 30 juni 1999 för att därmed kunna avsätta tillräckliga resurser till verksamheten. Utifrån utredningen och ett register över objekt vilka kräver återkommande tillsyn, skall myndigheterna också ha upprättat en plan.</P>
<P class="p3 ft1">För att ta reda på om utredningar och planer enligt tillsynsförordningens 7 § har tagits fram av myndigheterna för tillsynen enligt miljöbalkens 14 kapitel, har vi varit i kontakt med de myndigheter som har ett operativt ansvar. Vi har dock inte gjort någon djupgående studie av innehållet i utredningarna, utan har främst varit intresserade av om det finns en tillsynsplan/utredning för det aktuella området eller inte. Efter våra kontakter kan vi notera att sådana planer/utredningar som avses i förordningen till stor del saknas. De flesta länsstyrelser har dock tillsynsutredningar/planer. Bland kommunerna har cirka 225 kommuner (av 289 kommuner) tillsynsutredningar/planer klara i år.<SPAN class="ft28">3 </SPAN>När det gäller de centrala myndigheterna med operativt tillsynsansvar ser det sämre ut. Kemikalieinspektionen har visserligen en intern verksamhetsplan för tillsynen samt en beslutad generell tillsynsstrategi, men någon av myndigheten beslutad årlig tillsynsplan saknas dock. Läkemedelsverket, Livsmedelsverket, Sjöfartsverket, Yrkesinspektionen och generalläkaren har såvitt vi kan bedöma, inte heller uppfyllt bestämmelsens krav. Läkemedelverket håller dock på att ta fram en utredning om tillsynen enligt miljöbalken. Flera av de sistnämnda</P>
<P class="p556 ft22"><SPAN class="ft29">3 </SPAN>Enligt Svenska Kommunförbundets enkätundersökning ”Miljö- och hälsoskydd i kommunerna”, 2000, s 10.</P>
<P class="p557 ft10">143</P>
</DIV>
<DIV id="page_138">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p14 ft2">Miljöbalken – tillsynen över kemiska produkter behöver förbättras</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft1">myndigheterna, vars uppgifter huvudsakligen styrs av annan lagstiftning, säger sig dock beakta tillsynen enligt 14 kap. miljöbalken i den interna verksamhetsplaneringen. Icke desto mindre är det av betydelse att särskilda utredningar och planer görs för respektive myndighet enligt kraven i tillsynsförordningens 7 §. Tillsynsarbetet bör utföras som en kontinuerlig process, med utredning om behovet, översyn av resurser och kompetens, planering, genomförande och utvärdering.</P>
<P class="p79 ft1">Enligt vår mening, borde utredningarna/planerna inte enbart ha karaktären av internt verksamhetsplaneringsdokument för den enskilda myndigheten, utan även vara beslutade av myndigheten och offentliga. På så sätt kan de göras tillgängliga och finnas till hands för exempelvis berörda myndigheter och organisationer.</P>
<P class="p55 ft1">Enligt tillsynsförordningen skall en myndighet som har tilldelats operativa tillsynsuppgifter för tillsynsarbetet avsätta resurser som i tillräcklig grad svarar mot behovet av tillsyn samt ha personal med tillräcklig kompetens för tillsynsarbetet. Mot bakgrund av att tillsynsutredningar och planer saknas för många myndigheter, är det svårt att bedöma om tillräckliga resurser avsätts för tillsynen, om tillsynen sker i tillräcklig omfattning, vilka prioriteringar tillsynsmyndigheterna gör etc. För Kemikalieinspektionens del behandlar vi vår bedömning av deras resurser för tillsyn separat i avsnitt 7.2.6. När det gäller övriga myndigheter med tillsynsansvar enligt 14 kap. har vi fått uppfattningen att tillräckliga resurser inte avsätts för tillsynen enligt 14 kap. miljöbalken. Inte heller följs tillsynen enligt 14 kap. miljöbalken upp tillräckligt av de myndigheter som har vägledningsansvar.</P>
<P class="p558 ft1">Det är också av betydelse att utredningarna och planerna inte ser alltför olika ut. De vägledande myndigheternas ansvar för uppföljning och utvärdering av tillsynen underlättas också av om tillsynsutredningarna/planerna innehåller samma minimikrav på uppgifter och gärna är utformade på ett likartat sätt. Vi föreslår därför att Tillsyns- och föreskriftsrådet vid Naturvårdsverket tar initiativ till att utarbeta en gemensam syn på vad en tillsynsutredning och plan enligt 7 § förordning (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken bör innehålla.</P>
<P class="p559 ft10">144</P>
</DIV>
<DIV id="page_139">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GPB34d1139x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr13 td176"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td177"><SPAN class="p14 ft19">Miljöbalken – tillsynen över kemiska produkter behöver förbättras</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p560 ft3"><SPAN class="ft3">6.3.5</SPAN><SPAN class="ft43">Tillsynsvägledning</SPAN></P>
<P class="p561 ft1">Våra bedömningar och förslag:</P>
<P class="p562 ft1">Stödet till de operativa tillsynsmyndigheterna från de centrala myndigheter som har vägledningsansvar när det gäller 14 kap. miljöbalken, behöver generellt sett förstärkas.</P>
<P class="p562 ft1">Uppföljning och fördjupad utvärdering av tillsynen enligt 14 kap. miljöbalken bör ske regelbundet, förslagsvis vart tredje år med start år 2001. Kemikalieinspektionen bör initiera ett sådant arbete i samråd med Tillsyns- och föreskriftsrådet.</P>
<P class="p562 ft1">Det bör klargöras i tillsynsförordningen att ansvaret för vägledning till de operativa tillsynsmyndigheterna (främst kommunerna) när det gäller tillsyn över sekundärleverantörer av kemiska produkter (dvs. grossister, detaljister och andra återförsäljare) ligger på Kemikalieinspektionen. Vi lämnar ett författningsförslag.</P>
<P class="p563 ft1">Länsstyrelsens regionala vägledande ansvar bör framför allt inriktas mot samordning inom länet när det gäller den operativa tillsynen enligt 14 kap. miljöbalken. Detta bör ske i samråd och samarbete med kommunerna och de centrala vägledande myndigheterna.</P>
<P class="p130 ft17">Vad ingår i ansvaret som vägledande myndighet?</P>
<P class="p41 ft1">I och med miljöbalkens tillkomst, delades myndigheternas ansvar upp på operativ tillsyn och tillsynsvägledning. Denna åtskillnad existerade inte enligt lagen om kemiska produkter. Operativ tillsyn är enligt tillsynsförordningens 3 § sådan tillsyn som utövas direkt gentemot den som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd. Med tillsynsvägledning avses däremot utvärdering, uppföljning och samordning av den operativa tillsynen samt stöd och råd till de operativa tillsynsmyndigheterna.</P>
<P class="p3 ft18">Som framgår av vår beskrivning av tillsynsansvaret i avsnitt 6.2 är många myndigheter inblandade när det gäller såväl den operativa tillsynen, men även tillsynsvägledningen. Flera myndigheter har</P>
<P class="p564 ft10">145</P>
</DIV>
<DIV id="page_140">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p14 ft2">Miljöbalken – tillsynen över kemiska produkter behöver förbättras</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft1">ålagts ett väl definierat och avgränsat ansvar medan andras ansvar är mer otydligt.</P>
<P class="p63 ft1">Med nuvarande utformning av Kemikalieinspektionens ansvarsområde för tillsynsvägledning enligt 13 § tillsynsförordningen är det oklart huruvida Kemikalieinspektionen har ansvar för sådan vägledning i fråga om detaljister och andra återförsäljare av kemiska produkter. Enligt vår uppfattning är det självklart att detta ansvar skall ligga på Kemikalieinspektionen. Vi förordar därför ett förtydligande om detta i enlighet med vårt författningsförslag.</P>
<P class="p55 ft1">När det gäller länsstyrelsens ansvar för tillsynsvägledning anges i 14 § att länsstyrelsen har ansvar för tillsynsvägledningen i länet med undantag för den tillsyn som utövas av generalläkaren eller skogsvårdsstyrelsen. Vi anser att länsstyrelsernas regionala vägledande ansvar framför allt bör inriktas mot samordning inom länet när det gäller den operativa tillsynen enligt 14 kap. miljöbalken. Detta bör ske i samråd och samarbete med kommunerna och de centrala vägledande myndigheterna.</P>
<P class="p55 ft1">När det gäller Naturvårdsverkets vägledningsansvar anges i 13 § första stycket att de har ett centralt ansvar för tillsynsvägledning vad gäller hela miljöbalkens tillämpning. De områden som inte täcks av andra myndigheters tillsynsansvar enligt 14 kap miljöbalken ligger alltså på Naturvårdsverket. Vi har försökt att ta reda på vilka dessa övriga frågor är och har kommit fram till följande områden:</P>
<P class="p565 ft1">Tillverkare och andra primärleverantörer av drivmedel och bränslen, ämnen som bryter ned ozonskiktet, bl.a. HFC, och batterier.</P>
<P class="p566 ft1">Frågor om yrkesmässig användning av kemiska produkter.</P>
<P class="p82 ft18">Naturvårdsverket bör förstärka sitt vägledande ansvar när det gäller de operativa myndigheternas tillsyn över yrkesmässiga användare av kemiska produkter.</P>
<P class="p82 ft1">Stödet till de operativa tillsynsmyndigheterna från de centrala myndigheter som har vägledningsansvar när det gäller 14 kap. miljöbalken, behöver generellt sett förstärkas.</P>
<P class="p567 ft10">146</P>
</DIV>
<DIV id="page_141">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr13 td176"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td177"><SPAN class="p14 ft19">Miljöbalken – tillsynen över kemiska produkter behöver förbättras</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p4 ft1">Avslutningsvis bör uppföljning och fördjupad utvärdering av tillsynen enligt 14 kap. miljöbalken ske regelbundet, förslagsvis vart tredje år med start år 2001. Kemikalieinspektionen bör initiera ett sådant arbete i samråd med Tillsyns- och föreskriftsrådet.</P>
<P class="p568 ft3"><SPAN class="ft3">6.3.6</SPAN><SPAN class="ft43">Fortsatt utbildning, vägledning, information och utvärdering behövs</SPAN></P>
<P class="p377 ft1">Det är svårt att uttala sig med säkerhet hur tillsynen enligt miljöbalken fungerar i sin helhet förrän balken har varit ikraft ytterligare en tid. Vi anser i stället att det är angeläget att miljöbalkens olika tillsynsområden följs upp löpande, samt att hela miljöbalkens tillsyn utvärderas om något eller några år. Den uppföljning som vi har erfarit att Tillsyns- och föreskriftsrådet vid Naturvårdsverket planerar att utföra år 2001 bör kunna utgöra ett värdefullt underlag inför en grundlig och heltäckande utvärdering av hur genomförandet av tillsynen enligt miljöbalken har skett. Tillsyns- och föreskriftsrådets planerade arbete att i samarbete med berörda myndigheter utveckla och löpande följa upp tillsynen ser vi som angeläget.</P>
<P class="p220 ft1">Miljöbalkens tillkomst innebar en stor förändring på miljöområdet. Förutom att den ersatte 15 lagar innebar den en skärpning och breddning av miljölagstiftningen. Många myndigheter fick också nya arbetsuppgifter. Vi redogjorde i avsnitt 6.1 för miljöbalkens regler som berör kemikalier och varor. Vi konstaterar att reglerna i den tidigare lagen om kemiska produkter också återfinns i miljöbalken.</P>
<P class="p258 ft1">Vid en så betydande förändring som miljöbalken innebar blir behovet av utbildning och information extra tydligt. Myndigheter som skall tillämpa miljöbalken, dess förordningar och föreskrifter måste självfallet känna till dessa. Detsamma gäller för polis, åklagare och domstolar för att kunna hantera sanktioner. Företag, politiker, organisationer och allmänhet som berörs av miljöbalken måste känna till bestämmelserna för att veta vad de har att rätta sig efter. För att möta det stora behovet av utbildning i miljöbalken tillsatte regeringen år 1997 en kommitté med uppgiften att initiera och samordna utbildningsinsatser om miljöbalken. Kommittén tog bl.a. fram ett omfattande kursmaterial och har sett till att de mest berörda aktörerna har fått genomgå en utbildning. Dessutom fanns</P>
<P class="p569 ft10">147</P>
</DIV>
<DIV id="page_142">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p14 ft2">Miljöbalken – tillsynen över kemiska produkter behöver förbättras</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft1">en populär ”frågelåda” på kommitténs hemsida på Internet. Kommitténs utbildningsinsatser skedde främst i samband med ikraftträdandet av miljöbalken. Sammanlagt har cirka 20 000 personer genomgått undervisning under sammanlagt 38 000 kursdagar inom ramen för Miljöbalksutbildningens kursverksamhet. Kommitténs arbete avslutades i samband med en utvärdering av utbildningsarbetet i december 1999.</P>
<P class="p55 ft1">Vi vill peka på vikten av att ansvariga myndigheter och andra aktörer fortsätter att utbilda, informera och vidareutbilda om miljöbalken. Det finns fortfarande behov av fortsatt grundutbildning, vidareutbildning, information och diskussion om miljöbalken, inte minst om hur kemikaliekontrollen enligt miljöbalken skall ske, hur olika tillsynsmyndigheter skall samverka och hur exempelvis kemikaliereglerna i 14 kapitlet i miljöbalken samverkar med prövningen av miljöfarlig verksamhet enligt 9 kapitlet. Vi anser att det är av stor vikt att respektive myndighet, organisation och företag tar ansvar för detta fortlöpande <NOBR>informations-,</NOBR> utbildnings- och utvecklingsarbete. Det krävs också löpande informationsinsatser riktade mot olika målgrupper. Vi noterar även här att Tillsyns- och föreskriftsrådet vid Naturvårdsverket har en viktig samrådsfunktion innan t.ex. föreskrifter, allmänna råd och informations- och utbildningsmaterial som rör miljöbalkens tillsyn och föreskrifter ges ut.</P>
<P class="p392 ft1">I förarbetena till miljöbalken förutsätts också ett samspel mellan balken och miljömålen. Det saknas dock tydliga kopplingar i lagstiftningen mellan balken och miljömålen som visar på detta samspel. Giftfri miljömålet kan komma in i tillämpningen av balken i flera sammanhang. Miljökvalitetsmålet och dess preciseringar och etappmål kan exempelvis underlätta tillämpningen av de generella hänsynsreglerna.</P>
<P class="p79 ft1">Ett annat exempel är att tillsynsmyndigheternas årliga tillsynsplan. Då tillsynsmyndigheten gör sina prioriteringar utifrån knappa resurser bör rimligen detta ske med bl.a. miljömålen som bedömningsgrund. Enligt vad vi har erfarit utreds frågan om hur miljömålen och miljöbalken kan kopplas samman av Miljöbalkskommittén (M1999:03).</P>
<P class="p100 ft10">148</P>
</DIV>
<DIV id="page_143">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GPB34d1143x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr13 td176"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td177"><SPAN class="p14 ft19">Miljöbalken – tillsynen över kemiska produkter behöver förbättras</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p560 ft3"><SPAN class="ft3">6.3.7</SPAN><SPAN class="ft43">Tillsynen enligt miljöbalken bör utvärderas</SPAN></P>
<P class="p561 ft27">Vårt förslag:</P>
<P class="p570 ft1">Tillsynen enligt miljöbalken bör utvärderas i sin helhet. Viktiga frågor i en sådan utvärdering bör bl.a. vara:</P>
<P class="p571 ft1">frågor om ansvaret mellan stat och kommun, tillsynens metoder, kvalitet, resurser och omfattning, tillsynens inriktning och prioriteringar,</P>
<P class="p572 ft18">möjligheten och lämpligheten av en ny regional statlig tillsynsorganisation.</P>
<P class="p4 ft1">Vi har noterat att flera utredningar under året har lämnat förslag som berör tillsynen enligt miljöbalken (se vår redovisning i kapitel 3).</P>
<P class="p73 ft17"><SPAN class="ft1">I rapporten </SPAN>Att granska sig själv <SPAN class="ft1">– </SPAN>en <NOBR>ESO-rapport</NOBR> om den kommunala tillsynen (Ds 2000:67) <SPAN class="ft1">uppmärksammas ett flertal olika problem med den kommunala miljötillsynen. Många kommuner och andra tillsynsmyndigheter anser sig inte ha tillräckliga resurser för tillsynen enligt miljöbalken. Det är framför allt svårt att inom en kommun hålla hög kompetens inom alla tillsynsområden. Särskilt stort är problemet för de mindre kommunerna. I rapporten föreslås ökade resurser på samtliga nivåer inom miljötillsynen för att verksamheten skall kunna fungera bättre. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft1">ESO-rapporten</SPAN></NOBR><SPAN class="ft1"> pekar också på vissa brister i samordningen mellan de tillsynsvägledande myndigheterna. De centrala myndigheterna behöver enligt rapporten ta fram en gemensam definition av relevanta begrepp och även en gemensam syn på vad som bör prioriteras inom tillsynen.</SPAN></P>
<P class="p573 ft1"><NOBR>ESO-rapporten</NOBR> pekar också på att andelen inspektioner vilka följs av skriftliga krav, vitesförelägganden eller polisanmälningar varierar mycket mellan kommunerna. Att arbeta för att kommunernas hantering av de rättsliga åtgärderna blir mer likartad, bör bli en uppgift för de tillsynsvägledande och rättsvårdande myndigheterna enligt rapporten.</P>
<P class="p3 ft1">I <NOBR>ESO-rapporten</NOBR> konstaterar sammanfattningsvis att den kommunala miljötillsynen varierar kraftigt avseende kvalitet, omfattning, inriktning och utförande, vilket är ett problem i sig eftersom det bl.a. påverkar konkurrensen mellan företag. För att minska skillnaderna föreslås åtgärder som samverkan mellan kommuner,</P>
<P class="p574 ft10">149</P>
</DIV>
<DIV id="page_144">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p14 ft2">Miljöbalken – tillsynen över kemiska produkter behöver förbättras</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft1">tydligare samordning inklusive krav från centralt håll, samt borttagande av ansvaret från kommunerna beträffande den del av tillsynen som avser regelefterlevnadskontroll.</P>
<P class="p63 ft1"><NOBR>ESO-rapporten</NOBR> anser slutligen att eftersom så många olika och allvarliga problem konstaterats inom miljötillsynen är det rimligt att ifrågasätta om den lokala tillsynen är organiserad på bästa sätt. De föreslår att en förutsättningslös utredning angående den lokala miljötillsynens organisation bör göras. I denna bör även länsstyrelsernas och de centrala myndigheternas roll behandlas. Hänsyn bör tas till möjligheten att samordna den operativa tillsynen inom arbetsmiljön och den yttre miljön.</P>
<P class="p55 ft1">Även statistik från Svenska kommunförbundet (Svenska Kommunförbundet, 2000) pekar bl.a. på att den ökning i arbetsvolymen som miljöbalken medfört för kommunerna, inte har åtföljts av motsvarande personalförstärkningar.</P>
<P class="p55 ft1">Naturvårdsverket har också utrett den kommunala tillsynsorganisationen när det gäller 9 kap. miljöbalken, dvs. om miljöfarlig verksamhet. I rapporten ”Kommunernas organisation för tillsyn över miljöfarlig verksamhet (nr 5127)” sätts bl.a. jävsfrågor avseende kommunens tillsyn över egen verksamhet i fokus. Förslag lämnas bl.a. till hur den nuvarande kommunala tillsynsorganisationen och länsstyrelsens roll som tillsynsvägledande myndighet på olika sätt kan stärkas. Verket anser att ett flertal faktorer talar för en lokalt förankrad operativ tillsyn inom miljö- och hälsoskydd, <NOBR>kemikalie-,</NOBR> <NOBR>livsmedels-,</NOBR> och djurskyddsområdet. Verket framhåller att en bedömning av om frågan om annat huvudmannaskap behöver utredas i en grundlig och förutsättningslös statlig utredning som gör en samlad analys av hela tillsynsområdet.</P>
<P class="p307 ft1">Även Livsmedelsverket har utrett tillsynen på kommunal nivå. I rapporten ”Effektivare livsmedelstillsyn” (Livsmedelsverket, 2000) pekar verket på brister i den kommunala livsmedelstillsynen. Livsmedelsverket föreslår därför att staten bör ansvara för livsmedelstillsynen.</P>
<P class="p63 ft1">Mot ovanstående bakgrund anser vi att det finns flera skäl som pekar på att tillsynen enligt miljöbalken bör utvärderas generellt. Vi stödjer därför de förslag som lämnats i bl.a. Naturvårdsverkets rapport och i <NOBR>ESO-rapporten.</NOBR> Viktiga frågor i en sådan utvärdering</P>
<P class="p252 ft10">150</P>
</DIV>
<DIV id="page_145">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr13 td176"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td177"><SPAN class="p14 ft19">Miljöbalken – tillsynen över kemiska produkter behöver förbättras</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p575 ft1">bör bl.a. vara frågor om ansvaret mellan stat och kommun, tillsynens metoder, kvalitet, resurser och omfattning, tillsynens inriktning och prioriteringar samt möjligheten och lämpligheten av en ny regional statlig tillsynsorganisation. Det är bl.a. angeläget att en sådan utvärdering tar sikte på utveckling och utvärdering av effektiva metoder för tillsynsarbetet.</P>
<P class="p576 ft10">151</P>
</DIV>
<DIV id="page_146">
<P class="p577 ft66"><SPAN class="ft0">7</SPAN><SPAN class="ft65">Kemikalieinspektionens framtida verksamhet och resursbehov</SPAN></P>
<P class="p578 ft16"><SPAN class="ft16">7.1</SPAN><SPAN class="ft39">Kemikalieinspektionen i dag – en sammanfattning</SPAN></P>
<P class="p41 ft1">I detta avsnitt (avsnitt 7.1) redovisas Kemikalieinspektionens verksamhet i dag på ett sammanfattande sätt. Våra överväganden och förslag om Kemikalieinspektionens framtida roll, verksamhet redovisas i avsnitt 7.2.</P>
<P class="p4 ft18">Kemikalieinspektionens egen bedömning av verksamhetens inriktning och resursbehov återfinns i myndighetens underlag till fördjupad prövning, UFP (se Bilaga 2).</P>
<P class="p579 ft3"><SPAN class="ft3">7.1.1</SPAN><SPAN class="ft43">Dagens uppgifter enligt instruktionen</SPAN></P>
<P class="p41 ft1">De uppgifter som Kemikalieinspektionen har enligt förordningen (1988:525) med instruktion för Kemikalieinspektionen är följande.</P>
<P class="p4 ft1">Av 1 § framgår att Kemikalieinspektionen är central förvaltningsmyndighet för ärenden om hälso- och miljörisker med kemiska produkter och biotekniska organismer, i den mån inte någon annan myndighet har detta till uppgift.</P>
<P class="p10 ft1">I 2 § anges att Kemikalieinspektionen särskilt skall</P>
<P class="p580 ft1">uppmärksamt följa utvecklingen i fråga om förekomsten av kemiska produkter och biotekniska organismer och de risker användningen av dessa kan medföra,</P>
<P class="p581 ft1">utöva tillsyn enligt miljöbalken i enlighet med vad som framgår av förordningen (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken, pröva frågor om godkännande av bekämpningsmedel och svara för annan förhandsgranskning av kemiska produkter och biotekniska organismer,</P>
<P class="p582 ft10">153</P>
</DIV>
<DIV id="page_147">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p14 ft2">Kemikalieinspektionens framtida verksamhet och resursbehov</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p583 ft1">föra och utveckla register över kemiska produkter och biotekniska organismer,</P>
<P class="p419 ft1">utreda, sammanställa och dokumentera verksamheten avseende kemiska produkter och biotekniska organismer och de hälso- och miljörisker sådana produkter och organismer kan medföra, lämna information inom området för kontroll av kemikalier och biotekniska organismer,</P>
<P class="p348 ft1">stödja regionala och lokala tillsynsmyndigheter inom området för kontroll av kemikalier och biotekniska organismer, medverka i det internationella samarbetet inom området för kontroll av kemikalier och biotekniska organismer,</P>
<P class="p584 ft1">ansvara för officiell statistik enligt förordningen (1992:1668) om den officiella statistiken.</P>
<P class="p474 ft3"><SPAN class="ft3">7.1.2</SPAN><SPAN class="ft44">Toxikologiska rådet</SPAN></P>
<P class="p297 ft1">I förordningen (1985:525) med instruktion för Kemikalieinspektionen framgår också att det skall finnas ett toxikologiskt råd knutet till inspektionen. Rådet är ett expertorgan för rådgivning och samråd i toxikologiska frågor. Till toxikologiska rådets uppgifter hör:</P>
<P class="p585 ft1">att verka för en hög vetenskaplig standard i myndigheternas analyser av risker med kemiska ämnen,</P>
<P class="p586 ft18">att ge myndigheterna vägledning i deras arbete med kriterier och principer för vetenskapliga tolkningsfrågor,</P>
<P class="p586 ft18">att medverka till en sådan samordning att myndigheterna kan göra grundläggande delar av riskanalysen på ett så enhetligt sätt som möjligt.</P>
<P class="p587 ft1">Toxikologiska rådet består av inspektionens generaldirektör, som är rådets ordförande, och representanter för myndigheter samt enskilda forskare. Ledamöterna förordnas av regeringen.</P>
<P class="p474 ft3"><SPAN class="ft3">7.1.3</SPAN><SPAN class="ft44">Dagens mål, regler och verksamhet</SPAN></P>
<P class="p53 ft1">Vi har i kapitel 2, 4 och 5 redovisat utvecklingen av kemikaliekontrollen, de nyligen påbörjade arbetet med miljökvalitetsmålet Giftfri miljö samt arbetet inom EU. I detta avsnitt sammanfattas några av de viktiga utgångspunkter som gäller för Kemikalie-</P>
<P class="p588 ft10">154</P>
</DIV>
<DIV id="page_148">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr13 td205"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td206"><SPAN class="p14 ft19">Kemikalieinspektionens framtida verksamhet och resursbehov</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p4 ft1">inspektionens arbete och som ligger till grund för våra bedömningar.</P>
<P class="p589 ft17">Miljöbalken</P>
<P class="p41 ft1">Utredningen konstaterar att femton år har gått sedan lagen (1985:426) om kemiska produkter trädde i kraft, och att drygt ett år har gått sedan den ersattes med miljöbalken (1998:808). Det övergripande syftet med svensk kemikaliepolitik under dessa båda lagstiftningar har varit och är att förebygga skador på människors hälsa eller miljön av kemiska ämnen, kemiska produkter och varor.</P>
<P class="p3 ft1">En viktig utgångspunkt är att tillverkare och importörer har huvudansvar för de kemiska ämnen och produkter som de levererar. Myndigheterna uppgift är att se till att företagen gör vad som behövs för att minska och undanröja miljö- och hälsorisker.</P>
<P class="p3 ft1">En vedertagen princip, som har funnits länge i Sverige och som också finns i miljöbalken, är försiktighetsprincipen, vilken bl.a. innebär att den som hanterar eller importerar en kemisk produkt skall vidta de åtgärder och försiktighetsmått som behövs för att hindra skada på människa eller miljö redan vid en välgrundad misstanke om att sådana skador kan uppkomma.</P>
<P class="p3 ft1">En annan viktig princip i svensk kemikaliekontroll är den s.k. produktvalsprincipen (substitutionsprincipen) som också finns i miljöbalken. Denna princip innebär att sådana kemiska produkter som kan ersättas med mindre farliga produkter skall undvikas.</P>
<P class="p12 ft17">Giftfri miljömålet och etappmål</P>
<P class="p219 ft1">Giftfri miljömålet och de föreslagna etappmålen (se kapitel 4) är de viktigaste målen i dag för Kemikalieinspektionens verksamhet. Tidigare mål handlar dock om i grunden samma sak som de nya etappmålen, men med den viktiga skillnaden att etappmålen inom ramen för Giftfri miljömålet är tidsatt och mer preciserat. De tidigare målen som bl.a. har legat till grund för Kemikalieinspektionens arbete och den tidigare lagen om kemiska produkter, var följande:</P>
<P class="p590 ft10">155</P>
</DIV>
<DIV id="page_149">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p14 ft2">Kemikalieinspektionens framtida verksamhet och resursbehov</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p591 ft1">Kunskapsmålet, dvs. att kemiska ämnen och produkter skall vara väl utredda med avseende på deras effekter på hälsa och miljö.</P>
<P class="p592 ft1">Informationsmålet, dvs. att kunskap skall föras vidare till bl.a. dem som använder de kemiska ämnena och produkterna. Produktmålet, dvs. att så ofarliga produkter som möjligt skall väljas och att skadliga ämnen så långt möjligt skall ersättas med mindre skadliga och helst ofarliga sådana.</P>
<P class="p584 ft1">Hanteringsmålet, dvs. att hälso- och miljörisker skall undanröjas genom säker hantering av kemiska ämnen och produkter.</P>
<P class="p94 ft1">Miljömålskommitténs förslag (SOU 2000:52) till preciseringar och etappmål till Giftfri miljömålet är ännu inte beslutade av regering och riksdag. Miljömålskommitténs förslag till etappmål bygger bl.a. på Kemikalieinspektionens förslag i regeringsuppdraget om miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Etappmålen 1 och 3 (nedan) bygger på Kemikalieutredningens förslag i Varor utan faror (SOU 2000:53). Regeringen väntas ta ställning till Miljömålskommitténs och Kemikalieutredningens förslag i början av år 2001. Miljömålskommitténs föreslår följande preciseringar och följande etappmål.</P>
<P class="p52 ft17">Preciseringar av miljömålet:</P>
<P class="p593 ft1">Den sammanlagda exponeringen i arbetsmiljö, yttre miljö och inomhusmiljö är för särskilt farliga ämnen nära noll och för övriga kemiska ämnen inte skadlig för människor.</P>
<P class="p594 ft1">Förorenade områden är undersökta och vid behov åtgärdade.</P>
<P class="p95 ft17">Etappmål:</P>
<P class="p379 ft1"><SPAN class="ft1">1.</SPAN><SPAN class="ft20">År 2010 har alla avsiktligt framställda eller utvunna kemiska ämnen som hanteras på marknaden data motsvarande de krav som ställs på nya ämnen. För ämnen som hanteras i höga respektive medelhöga volymer bör data finnas redan år 2005 respektive år 2009.</SPAN></P>
<P class="p380 ft1"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft21">År 2010 är varor försedda med hälso- och miljöinformation.</SPAN></P>
<P class="p595 ft1"><SPAN class="ft1">3.</SPAN><SPAN class="ft21">Nyproducerade varor är i huvudsak fria från;</SPAN></P>
<P class="p536 ft10">156</P>
</DIV>
<DIV id="page_150">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr13 td205"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td206"><SPAN class="p14 ft19">Kemikalieinspektionens framtida verksamhet och resursbehov</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p596 ft1">cancerframkallande, arvsmassepåverkande och fortplantningsstörande ämnen senast år 2007,</P>
<P class="p597 ft18">mycket långlivade och mycket bioackumulerande ämnen senast år 2010,</P>
<P class="p598 ft1">långlivade och bioackumulerande ämnen senast år 2015, kvicksilver senast år 2003 samt kadmium och bly senast år 2010.</P>
<P class="p316 ft1">Sådana ämnen används inte heller i produktionsprocesser på ett sådant sätt att hälsa och miljö kan komma till skada.</P>
<P class="p86 ft1"><SPAN class="ft1">4.</SPAN><SPAN class="ft21">Hälso- och miljöriskerna med användningen av kemiska ämnen har minskat fortlöpande fram till 2010 enligt indikatorer/ nyckeltal som fastställts av berörda myndigheter, liksom förekomst och användning av kemiska ämnen som försvårar återvinning av material.</SPAN></P>
<P class="p86 ft18"><SPAN class="ft1">5.</SPAN><SPAN class="ft48">För minst 100 utvalda kemiska ämnen, som inte omfattas av etappmål 3, finns år 2010 riktvärden fastlagda av berörda myndigheter.</SPAN></P>
<P class="p599 ft18"><SPAN class="ft1">6.</SPAN><SPAN class="ft48">Förorenade områden är identifierade samt undersökta och minst 30 procent av områdena av riskklass mycket stor och stor är åtgärdade senast år 2010.</SPAN></P>
<P class="p59 ft18">Enligt vår bedömning berörs Kemikalieinspektionen av samtliga etappmål, utom det sista (förorenade områden). Kemikalieinspektionen bör ha ett särskilt pådrivande ansvar för</P>
<P class="p600 ft18">etappmålet 1, (dvs. kunskaper om kemiska ämnen), etappmålet 3 (dvs. om särskilt farliga ämnen) etappmålet 4 (systematiskt riskminskningsarbete).</P>
<P class="p299 ft17"><NOBR>EU-medlemskapet</NOBR></P>
<P class="p41 ft1">I kapitel 5 behandlade vi frågor och förslag om kemikaliekontrollen i ett <NOBR>EU-perspektiv.</NOBR> I våra överväganden om Kemikalieinspektionens framtida verksamhet och resurser i detta kapitel behandlas frågor om hur <NOBR>EU-medlemskapet</NOBR> påverkar inriktningen av Kemikalieinspektionens olika verksamhetsgrenar. Övergripande kan vi konstatera att den svenska kemikaliepolitiken mycket starkt påverkas av vårt <NOBR>EU-medlemskap.</NOBR></P>
<P class="p449 ft10">157</P>
</DIV>
<DIV id="page_151">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p14 ft2">Kemikalieinspektionens framtida verksamhet och resursbehov</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft1">EU har sedan länge en omfattande lagstiftning på området, och denna lagstiftning tillkom från början främst mot bakgrund av att man vill underlätta handeln med varor och kemiska produkter mellan medlemsstaterna. Detta har skett genom harmoniering av medlemsstaternas krav på exempelvis klassificering, märkning och begränsningar av farliga kemikalier. Successivt har gemensamma skyddskrav också varit allt viktigare skäl för regleringar.</P>
<P class="p55 ft1">Kemikaliepolitiken inom EU består dels av den nationella politiken, dels av besluten på gemenskapsnivå. Lagstiftning på gemenskapsnivå kan utgöras av s.k. harmoniserade regler. Harmoniserade regler lämnar litet utrymme för nationella särregler. Kemikalieområdet regleras i stora delar av just harmoniserad lagstiftning.</P>
<P class="p310 ft3"><SPAN class="ft3">7.1.4</SPAN><SPAN class="ft44">Organisation och verksamhetsområden</SPAN></P>
<P class="p297 ft1">Kemikalieinspektionen är i dag organisatoriskt indelat i fyra verksamhetsområden, nämligen riskbedömning, riskbegränsning, bekämpningsmedel och administration. Nedan återges sammanfattningsvis de viktigaste verksamheterna inom respektive område.</P>
<P class="p66 ft27">Riskbedömning</P>
<P class="p601 ft1">Klassificering och märkning av kemiska produkter inom EU Regler om produktinformation</P>
<P class="p602 ft1"><NOBR>EU-programmet</NOBR> för bedömning och kontroll av existerande ämnen</P>
<P class="p603 ft18">Kriterier för farlighet Förhandsanmälan av nya ämnen</P>
<P class="p604 ft1">Metoder för testning och prövning av kemikalier</P>
<P class="p605 ft27">Riskbegränsning</P>
<P class="p606 ft1">Operativ tillsyn och tillsynsvägledning Produktregister</P>
<P class="p607 ft1">Begränsning av riskerna med kemiska produkter och varor Statistik över förekomst, användning och flöden av kemiska ämnen Begränsning av riskerna med särskilt farliga ämnen</P>
<P class="p608 ft1">Begränsningar och förbud inom EU i hanteringen av kemiska ämnen</P>
<P class="p66 ft1">Föreskrifter</P>
<P class="p609 ft10">158</P>
</DIV>
<DIV id="page_152">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr13 td205"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td206"><SPAN class="p14 ft19">Kemikalieinspektionens framtida verksamhet och resursbehov</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p11 ft27">Bekämpningsmedel</P>
<P class="p610 ft1">Förhandsprövning av växtskyddsmedel och biocider Riskbegränsning</P>
<P class="p611 ft1">Riskbedömning (utvärdering av nya ämnen samt EU:s omregistreringsprogram)</P>
<P class="p0 ft1">Register</P>
<P class="p612 ft18">Biotekniska organismer Föreskrifter</P>
<P class="p613 ft27">Administration</P>
<P class="p0 ft1">Ekonomi, IT</P>
<P class="p0 ft1">Juridik</P>
<P class="p0 ft1">Personalfrågor</P>
<P class="p1 ft1">Registratur</P>
<P class="p11 ft27">Information</P>
<P class="p1 ft1">Bibliotek</P>
<P class="p1 ft1">Information</P>
<P class="p486 ft3"><SPAN class="ft3">7.1.5</SPAN><SPAN class="ft43">Personal- och kompetensfrågor</SPAN></P>
<P class="p40 ft17">Hur många arbetar vid Kemikalieinspektionen?</P>
<P class="p41 ft1">När Kemikalieinspektionen nyligen hade bildats, år 1986, fanns cirka 65 årsarbetskrafter. År 2000 arbetar sammanlagt drygt 140 personer vid Kemikalieinspektionen, motsvarande cirka 125 årsarbetskrafter. Myndigheten har grovt sett dubblerats under de femton år den har funnits.</P>
<P class="p88 ft17">Personalens kompetens och utbildningsnivå?</P>
<P class="p41 ft18">Utbildningsnivån hos Kemikalieinspektionens anställda kan betraktas som mycket hög. Omkring 85 procent har en akademisk examen och 20 procent av dessa har disputerat.</P>
<P class="p75 ft1">Bland de med akademisk examen är inriktningen hos de flesta naturvetenskaplig, framförallt med toxikologisk, ekotoxikologisk och kemisk inriktning. Tre jurister arbetar på myndigheten. Få eller inga samhällsvetare, företagsekonomer, nationalekonomer, beteendevetare eller informatörer/kommunikatörer arbetar på Kemikalieinspektionen i dag.</P>
<P class="p614 ft10">159</P>
</DIV>
<DIV id="page_153">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GPB34d1153x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p14 ft2">Kemikalieinspektionens framtida verksamhet och resursbehov</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p615 ft16"><SPAN class="ft16">7.2</SPAN><SPAN class="ft39">Kemikalieinspektionen i framtiden – förslag till övergripande mål och verksamhet</SPAN></P>
<P class="p311 ft27">Våra bedömningar och förslag:</P>
<P class="p616 ft1">Kemikalieinspektionens övergripande mål skall vara att arbeta för att förebygga skador på människor och miljö från kemiska produkter och biotekniska organismer samt från varor som innehåller eller har behandlats med en kemisk produkt. Detta övergripande mål bör framgå av myndighetens instruktion.</P>
<P class="p420 ft1">Kemikalieinspektionen bör ha huvudansvar för miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Detta huvudansvar bör framgå av myndighetens instruktion.</P>
<P class="p591 ft1">I ansvaret för målet bör bl.a. ingå att driva på, följa upp och utvärdera olika aktörers arbete samt att utveckla och föra en dialog om framtida insatser.</P>
<P class="p591 ft1">En huvudinriktning för Kemikalieinspektionen bör vara att verka för att EU:s kemikaliekontrollarbete och övrigt internationellt kemikaliearbete får en inriktning som gör att målet Giftfri miljö och dess etappmål kan nås. Kemikalieinspektionen behöver därför kraftigt öka sina insatser, främst vad gäller det <NOBR>EU-inriktade</NOBR> riskbedömnings- och riskbegränsningsarbetet.</P>
<P class="p617 ft1">Ambitionsnivån för den nationella operativa tillsynen över tillverkare och importörer av kemiska produkter behöver förstärkas. Vi föreslår bl.a. att Kemikalieinspektionen i fortsättningen ensam bör ansvara för denna tillsyn (se avsnitt 6.3.1), vilket innebär att kommunernas ansvar i motsvarande grad minskas.</P>
<P class="p547 ft3"><SPAN class="ft3">7.2.1</SPAN><SPAN class="ft44">Huvudansvarig myndighet för miljömålet Giftfri miljö</SPAN></P>
<P class="p53 ft1">Vi har i kapitel 4 redovisat våra överväganden och förslag om Giftfri miljömålet och vad det innebär för myndigheter, varuperspektivet och företagen. Vi konstaterar att Miljömålskommittén i sitt betänkande (SOU 2000:52, kapitel 20) föreslår bl.a. att Kemikalieinspektionen får huvudansvaret för miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Vi instämmer i Miljömålskommitténs förslag.</P>
<P class="p64 ft10">160</P>
</DIV>
<DIV id="page_154">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr13 td205"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td206"><SPAN class="p14 ft19">Kemikalieinspektionens framtida verksamhet och resursbehov</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p4 ft1">Vad innebär då att en myndighet har ett huvudansvar för ett miljökvalitetsmål? Miljömålskommittén anger bl.a. att det innebär att samordna arbetet gentemot länsstyrelser och kommuner, att följa upp och utvärdera olika aktörers arbete samt att utveckla och föra en dialog om framtida insatser.</P>
<P class="p4 ft1">Vi instämmer i Miljömålskommitténs uppfattning och betonar att Kemikalieinspektionen skall följa upp hur arbetet mot miljökvalitetsmålet sker, driva på, vid behov samordna arbetet mot målet samt föreslå åtgärder som krävs för att målet skall kunna uppnås. Med uppföljning menar vi kontinuerlig efterhandsbedömning av genomförande, prestationer och effekter för att nå Giftfri miljömålet. Med utvärdering menar vi en mer omfattande insats samt kvalificerad analys och efterhandsbedömning av genomförande, prestationer och effekter där även orsaksförhållanden kan tas upp.</P>
<P class="p220 ft1">Myndighetens huvudansvar för miljökvalitetsmålet Giftfri miljö bör innebära att myndigheten skall vara pådrivande i frågor om kemikaliekontroll nationellt, i <NOBR>EU-samarbetet</NOBR> och i övrigt internationellt samarbete. Detta innebär också en ökad inriktning på varor andra än kemiska produkter.</P>
<P class="p4 ft1">Huvudansvaret för Giftfri miljömålet innebär att Kemikalieinspektionen bör initiera dialog, samverkan och strävan efter samsyn mellan olika intressenter (bl.a. centrala, regionala och lokala myndigheter, näringslivet och forskarsamhället) i syfte att uppnå miljökvalitetsmålet. Samverkan bör ske så att alla parter kan dra nytta av arbetet. Kostnadseffektiviteten och samhällsekonomiska konsekvenser av olika åtgärder att uppnå miljömålet och olika etappmål bör också analyseras. Kemikalieinspektionen bör ge regeringen beslutsunderlag i form av information om hur arbetet mot etappmålen och miljökvalitetsmålet fortlöper samt vid behov lämna förslag till ytterligare åtgärder och prioriteringar.</P>
<P class="p573 ft1">Kemikalieinspektionen bör också tydligt verka för att reglerna om kemiska produkter i miljöbalken efterlevs och därvid utöva operativ tillsyn och tillsynsvägledning i enlighet med vad som framgår av balken och dess förordningar. I anslutning till miljöbalken skall myndigheten också utarbeta föreskrifter och allmänna råd om kemiska produkter i enlighet med balken och dess förordningar. I detta sammanhang är det viktigt att Kemikalieinspektionen sam-</P>
<P class="p476 ft10">161</P>
</DIV>
<DIV id="page_155">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p14 ft2">Kemikalieinspektionens framtida verksamhet och resursbehov</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft1">verkar med övriga myndigheter som har ett vägledande ansvar enligt miljöbalken.</P>
<P class="p63 ft1">Vidare bedömer vi det också som angeläget att i högre grad samverka med andra myndigheter, kommuner och företag i syfte att uppnå miljökvalitetsmålet. I detta sammanhang bör Kemikalieinspektionen också vid behov föreslå nya styrmedel eller andra kompletterande insatser för att miljökvalitetsmålet skall nås.</P>
<P class="p63 ft18">I arbetet med miljökvalitetsmålet bör också betonas vikten av att följa upp, utvärdera och redovisa hur genomförandet av miljökvalitetsmålet sker.</P>
<P class="p99 ft18">Dessutom bör Kemikalieinspektionen verka för att forsknings- och utvecklingsarbete av särskild betydelse för att kunna uppnå miljökvalitetsmålet genomförs.</P>
<P class="p82 ft1">Den nya rollen innebär såväl nya uppgifter som ett förändrat arbetssätt.</P>
<P class="p95 ft17">Nya uppgifter</P>
<P class="p618 ft1">övergripande ansvar för att nå miljömålet Giftfri miljö (bl.a. pådrivande arbete, strategiarbete, samordning och överblick) varuinriktat arbete (dvs. kemikalier även i andra varor än kemiska produkter)</P>
<P class="p619 ft18">uppföljning och utvärdering av olika aktörers arbete ökad samverkan med andra myndigheter</P>
<P class="p620 ft1">ökad dialog med företag och branscher</P>
<P class="p620 ft1">utveckling av styrmedel för att nå Giftfri miljömålet</P>
<P class="p95 ft17">Utveckling och förstärkning av befintliga uppgifter</P>
<P class="p618 ft1">förstärkning av den operativa tillsynen och tillsynsvägledningen,</P>
<P class="p621 ft1">ökat arbete i EU och vissa internationella fora, ökad rådgivnings- och informationsverksamhet,</P>
<P class="p348 ft18">ökat samarbete med forskning som behövs för att nå Giftfri miljömålet</P>
<P class="p622 ft10">162</P>
</DIV>
<DIV id="page_156">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr13 td205"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td206"><SPAN class="p14 ft19">Kemikalieinspektionens framtida verksamhet och resursbehov</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p10 ft17">Behov av ytterligare kompetens</P>
<P class="p623 ft1">viss breddning av kompetensen</P>
<P class="p12 ft17">Våra överväganden och förslag om resursbehov</P>
<P class="p41 ft1">Vi kan konstatera att skillnaden mellan beräknade behov för andra miljömål och befintliga resurser finns också uppskattade för några andra myndigheter. Exempel på ökade resursbehov (som bedömts av myndigheten själv eller av Miljömålskommittén i SOU 200:52) är följande: 23 miljoner kronor för Statens strålskyddsinstitut, 30 miljoner kronor för Fiskeriverket, 140 miljoner kronor (exkl. engångskostnader) för Länsstyrelserna, 6 miljoner kronor för Riksantikvarieämbetet (inkl 5 miljoner för kulturmiljöövervakning men exkl. 20 miljoner kronor per år för länsstyrelsernas kulturmiljöarbete) och 52 miljoner kronor för Skogsstyrelsen (främst för regionalisering av målen samt rådgivning och information). Naturvårdsverket anger en engångssumma på 25 miljoner kronor för att få igång och utveckla arbetet med vissa indikatorer för att följa upp målen samt en kostnad för ett Miljömålsråd knutet till verket på ca 5 miljoner kronor per år.</P>
<P class="p423 ft1">I relation till bedömningen av ökade kostnader för myndigheterna bör ställas de direkta och indirekta kostnader som kan vara förknippade med olika miljö- och hälsoproblem i dag och i framtiden (inkl olika välfärdsförluster) som orsakas av kemikalier. I begreppet hälsa ingår exempelvis att söka undvika direkta effekter på hälsan i form av sjukdomar eller andra olägenheter, men vi bör också nämnda kopplingen till välbefinnande, exempelvis i form av att ha tillgång till en rik natur och kulturmiljö, biologisk mångfald m.m.</P>
<P class="p74 ft1">Riksdagens mål om en giftfri miljö innebär, som vi tidigare har konstaterat (se kapitel 4), en kraftig ambitionshöjning och precisering av målen för kemikaliekontrollen. Målet är en stor utmaning och ett uttryck för en stark och tydlig viljeinriktning. Målet skall vara uppnått inom en generation, dvs. till omkring år 2020, och en rad konkreta etappmål skall enligt framlagda förslag vara uppnådda år 2010. Aktiva insatser kommer sannolikt att behövas under hela perioden fram till år 2020.</P>
<P class="p624 ft10">163</P>
</DIV>
<DIV id="page_157">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p14 ft2">Kemikalieinspektionens framtida verksamhet och resursbehov</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft1">Vi vill framhålla att det gäller att arbeta förebyggande, dvs. se till att de kemikalier vi i dag och i framtiden använder inte riskerar att skada människa och miljö.</P>
<P class="p95 ft17">Stort behov av uppföljning och utvärdering</P>
<P class="p65 ft1">Vi måste i betydligt högre utsträckning börja titta på vilka effekter som uppnås inom miljöpolitiken, inte minst inom kemikaliepolitiken. Ofta har avsikterna varit i fokus och inte effekterna. Detta fordrar en löpande uppföljning av såväl tillsynen enligt 14 kap. miljöbalken som arbetet mot miljökvalitetsmålet. Med jämna mellanrum krävs också en fördjupad utvärdering av arbetet. Enligt vår bedömning lägger Kemikalieinspektionen ytterst lite tid till uppföljning och granskning av hur strategier och regler har genomförts eller utfallit, dvs. vilka effekter de har fått.</P>
<P class="p55 ft1">Uppföljningar och utvärderingar av kemikaliepolitiken behövs alltså i betydligt högre utsträckning som en lärandeprocess och som underlag för dialog mellan olika intressenter. En sådan dialog bör löpande föras såväl internt som externt (regeringskansliet, näringslivet, andra myndigheter). Den kan handla om uppföljning och konkretiseringar av mål, verksamhet och strategier/styrmedel/åtgärder att nå målen. Inte minst kräver en ökad målstyrningen, avseende Giftfri miljömålet, en ökad tonvikt på uppföljning och utvärdering samt kommunikation och diskussion om dessas resultat.</P>
<P class="p625 ft32">Förslag till förstärkningar för pådrivande, samordnande och uppföljande arbete på grund av huvudansvaret för miljömålet Giftfri miljö</P>
<P class="p71 ft1">Vi anser sammanfattningsvis att Kemikalieinspektionen i dag inte har resurser att fylla en ny roll som nationellt pådrivande, samordnande, uppföljande och utvärderande inom ramen för arbetet mot Giftfri miljömålet. Vi bedömer att ytterligare 1 årsarbetskraft för år 2001 samt ytterligare 1 årsarbetskraft för år 2002 bör tillföras Kemikalieinspektionen på grund av huvudansvaret för Giftfri miljömålet (dvs. exkl. riskbedömnings- och riskbegränsningsarbete).</P>
<P class="p626 ft10">164</P>
</DIV>
<DIV id="page_158">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GPB34d1158x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr13 td205"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td206"><SPAN class="p14 ft19">Kemikalieinspektionens framtida verksamhet och resursbehov</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p627 ft4"><SPAN class="ft3">7.2.2</SPAN><SPAN class="ft61">Kemikalieinspektionen måste verka internationellt – främst inom ramen för Sveriges </SPAN><NOBR>EU-medlemskap</NOBR></P>
<P class="p628 ft27">Våra bedömningar och förslag:</P>
<P class="p629 ft1">Kemikalieinspektionen bör i sitt internationella arbete:</P>
<P class="p630 ft1">följa och aktivt medverka i den internationella utvecklingen av insatser inom kemikalieområdet</P>
<P class="p631 ft1">på regeringens uppdrag representera Sverige i internationella sammanhang</P>
<P class="p632 ft1">ge regeringen underlag för internationellt samarbete</P>
<P class="p286 ft1">Utgångspunkten för <NOBR>EU-arbetet</NOBR> bör vara att påverka den kemikaliepolitik som skall tillämpas i hela EU, snarare än att försöka få till stånd svenska undantag.</P>
<P class="p400 ft1">Vi har i kapitel 5 redovisat vår syn på hur utvecklingen inom EU påverkar kemikaliekontrollen i Sverige. För att kunna uppnå miljömålet Giftfri miljö måste Kemikalieinspektionen prioritera internationellt samarbete, inte minst inom EU. Att arbeta med begränsningar av skadliga ämnen måste ske i internationell samverkan på grund av. handeln med kemiska produkter och andra varor samt att vissa skadliga ämnen också kan spridas mycket långa vägar via vindar, t.ex. vissa långlivade (persistenta) ämnen. De kunskaper som behövs för att identifiera skadliga ämnen måste dessutom av såväl kostnadssom tidsskäl tas fram i internationell samverkan.</P>
<P class="p400 ft1">Riskhantering och riskbegränsning av kemiska ämnen i produkter/varor är i EU ett totalharmoniserat område (enligt artikel 95 i Amsterdamfördraget) vad avser regler som påverkar den fria rörligheten för produkter/varor. Så är fallet för regler om begränsning/förbud mot användningen av ett ämne.</P>
<P class="p325 ft1">Ett stort antal beslutsnivåer måste passeras – särskilt för ett tidigare oreglerat ämne – innan en reglering i form av ett användningsförbud eller annan riskbegränsning kan realiseras.</P>
<P class="p326 ft1">Ett ämne som riskbedöms inom ramen för existerande ämnesprogrammet genomgår bl.a. följande beslutsprocess.</P>
<P class="p633 ft46"><SPAN class="ft5">1.</SPAN><SPAN class="ft67">Medlemsländerna röstar om slutsatser från riskbedömning och riskhanteringsstrategi i en s.k. verkställighetskommitté.</SPAN></P>
<P class="p634 ft10">165</P>
</DIV>
<DIV id="page_159">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p14 ft2">Kemikalieinspektionens framtida verksamhet och resursbehov</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p384 ft46"><SPAN class="ft5">2.</SPAN><SPAN class="ft67">Kommissionen beslutar om en rekommendation som publiceras i EGT (Europeiska gemenskapens tidning).</SPAN></P>
<P class="p635 ft46"><SPAN class="ft5">3.</SPAN><SPAN class="ft67">Kommissionens generaldirektorat för företagspolitik lägger fram förslag till tillägg till eller ändring av det s.k. begränsningsdirektivet, oftast efter hörande av den vetenskapliga kommittén för miljö, ekotoxikologi och toxikologi. Sedvanlig avstämning sker med andra generaldirektorat om förslaget.</SPAN></P>
<P class="p636 ft46"><SPAN class="ft5">4.</SPAN><SPAN class="ft67">Om ämnet omfattas av bestämmelser för första gången beslutar kommissionen att lägga ett förslag om tillägg till begränsningsdirektivet som skall behandlas av både rådet och europaparlamentet. Direktivförslaget har som regel först diskuterats i kommissionens arbetsgrupp för direktivet.</SPAN></P>
<P class="p637 ft45"><SPAN class="ft5">5.</SPAN><SPAN class="ft68">Om ämnet tidigare är reglerat i begränsningsdirektivet sker det genom en ändring av direktivet. Ändringen diskuteras med medlemsländerna i arbetsgruppen och därefter röstar de i en verkställighetskommitté. Med vägledning av omröstningen beslutar sedan kommissionen om ändringen.</SPAN></P>
<P class="p638 ft45"><SPAN class="ft5">6.</SPAN><SPAN class="ft68">I de fall rådet och parlamentet skall besluta gemensamt (se punkt 5 ovan) överlämnas direktivförslagen till dessa institutioner. i rådet diskuteras förslaget i rådsarbetsgrupp och det antas en s.k. gemensam ståndpunkt av ett ministerråd. Ändringar i förslaget kan ske under denna behandling.</SPAN></P>
<P class="p638 ft45"><SPAN class="ft5">7.</SPAN><SPAN class="ft68">Parlamentet diskuterar ofta parallellt med behandlingen i rådet. De antar förslaget med eller utan ändringar. Om inga ändringar eller om man är överens med rådet kan direktivet antas vid denna första läsning.</SPAN></P>
<P class="p385 ft46"><SPAN class="ft5">8.</SPAN><SPAN class="ft67">Om de tre institutionerna inte är överens sker en andra läsning av förslaget, vilket kan ta ytterligare ett år.</SPAN></P>
<P class="p635 ft46"><SPAN class="ft5">9.</SPAN><SPAN class="ft67">Om rådet och parlamentet blir överens i denna andra läsning kan rättsakten antas av rådet.</SPAN></P>
<P class="p639 ft70"><SPAN class="ft1">10.</SPAN><SPAN class="ft69">Om rådet och parlamentet inte är överens måste en förlikning ske. Denna måste äga rum inom 6 veckor efter det att den påbörjats.</SPAN></P>
<P class="p82 ft1">Denna omständliga beslutsprocess inom EU påverkar naturligtvis i hög grad den mängd arbete Sverige totalt måste lägga ned, för att kunna driva på riskhanteringen för ett eller många ämnen hela vägen fram till slutligt beslut.</P>
<P class="p63 ft1">Innan beslut fattas inom EU om en åtgärd i syfte att begränsa riskerna, görs alltid en omfattande utredning av konsekvenser av eventuella åtgärder. Detta är krävs för att det över huvud taget skall bli möjligt att diskutera åtgärder. Därutöver krävs omfattande dis-</P>
<P class="p224 ft10">166</P>
</DIV>
<DIV id="page_160">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GPB34d1160x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr13 td205"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td206"><SPAN class="p14 ft19">Kemikalieinspektionens framtida verksamhet och resursbehov</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p326 ft1">kussioner/förhandlingar. I detta sammanhang är det viktigt att försiktighetsprincipen tillämpas.</P>
<P class="p326 ft1">I de följande avsnitten – där vi tar ställning till Kemikalieinspektionens verksamhetsområden riskbegräsning, riskbedömning och bekämpningsmedel – är därför <NOBR>EU-arbetet</NOBR> en viktig utgångspunkt.</P>
<P class="p640 ft3"><SPAN class="ft3">7.2.3</SPAN><SPAN class="ft43">Riskbedömning – allmänkemikalier och bekämpningsmedel</SPAN></P>
<P class="p282 ft27">Sammanfattning av våra bedömningar och förslag:</P>
<P class="p323 ft1">Kemikalieinspektionen bör de närmaste åren prioritera arbetet med att påverka utformandet och genomförandet av en ny kemikaliestrategi inom EU samt att aktivt delta i riskbedömningsarbetet vad gäller särskilt hälso- och miljöskadliga ämnen. Utgångspunkt för arbetet bör vara de kommande beslut om etappmål inom ramen för Giftfri miljömålet samt de kommande ställningstaganden till de förslag som lämnas i Varor utan faror (SOU 2000:53). Viktigt härvid är att systemet för riskbedömning effektiviseras. Kemikalieinspektionen bör bl.a. särskilt verka för att:</P>
<P class="p641 ft1">regler införs om att alla kemiska ämnen på marknaden skall vara undersökta med avseende på hälso- och miljöfarlighet, testmetoder och alternativa testmetoder utvecklas (bl.a. är områdena nedbrytning och hormonell påverkan angelägna utvecklingsområden),</P>
<P class="p632 ft1">förenklade riskbedömningar införs,</P>
<P class="p642 ft1">ett generellt angreppssätt införs som inkluderar generella utfasningskriterier (för bl.a. ämnen med <NOBR>PB+CMR-egenskaper),</NOBR> skapa effektivare beslutsprocesser inom riskbedömnings- och riskhanteringsarbetet,</P>
<P class="p354 ft1">varuperspektivet får ett ökat genomslag i riskbedömnings- och riskhanteringsarbetet,</P>
<P class="p354 ft18">utveckla samarbetet med högskolor och öka samverkan med andra myndigheter i syfte att effektivare utnyttja den riskbedömningskompetens som finns i Sverige.</P>
<P class="p643 ft1">Resurserna för Kemikalieinspektionens riskbedömningsarbete bör sammanlagt förstärkas med följande resurser (se även 7.2.5):</P>
<P class="p644 ft10">167</P>
</DIV>
<DIV id="page_161">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GPB34d1161x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p14 ft2">Kemikalieinspektionens framtida verksamhet och resursbehov</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p591 ft1">För år 2001: ytterligare 5 årsarbetskrafter för allmänkemikalier och ytterligare 2 årsarbetskrafter för bekämpningsmedelsarbetet avseende både riskbedömning (totalt + 4,2 Mkr)</P>
<P class="p586 ft1">För år 2002: ytterligare 5 årsarbetskrafter för allmänkemikalier och ytterligare 2 årsarbetskrafter för bekämpningsmedel (totalt + 4,2 Mkr)</P>
<P class="p419 ft18">För år 2003: ytterligare 2 årsarbetskrafter för allmänkemikalier och ytterligare 1 årsarbetskraft för bekämpningsmedel (totalt + 1,8 Mkr)</P>
<P class="p587 ft18">Dessutom föreslås att Kemikalieinspektionen ges ytterligare 1 miljon kronor/år för att inom riskbedömningsområdet i högre grad än i dag anlita konsulter/forskningsinstitut för vissa arbeten.</P>
<P class="p474 ft27"><SPAN class="ft52">7.2.3.1</SPAN><SPAN class="ft53">Vad är riskbedömning?</SPAN></P>
<P class="p53 ft1">Kemikalieinspektionens riskbedömningsarbete sker i dag såväl inom verksamhetsområdet <SPAN class="ft17">Riskbedömning </SPAN>som inom området <SPAN class="ft17">Be- kämpningsmedel</SPAN>. Sammanlagt finns i dag cirka 28 personår inom området <SPAN class="ft17">Riskbedömning. </SPAN>Dessa arbetar inom följande verksamhetsgrenar.</P>
<P class="p645 ft1">Existerande ämnen (cirka 11 personår) Klassificering EU (cirka 10 personår) Förhandsanmälan nya ämnen (cirka 2 personår) Testmetoder och kriterier (cirka 2 personår) Klassificering nationellt (cirka 3 personår)</P>
<P class="p94 ft1">Ovanstående verksamhetsgrenar innefattar dessutom annat myndighetsarbete, t.ex. regeringsuppdrag, expertarbeten med internationella konventioner, deltagande i utredningar, telefonjour och ärendehantering.</P>
<P class="p55 ft1">För framför allt de tre första områdena (dvs. existerande ämnen, klassificering och förhandsanmälan) föreslås förstärkningar av verksamheten med anledning av Giftfri miljömålet och de pågående strategiska förändringarna inom EU:s kemikaliearbete (policy, regelverk m.m.).</P>
<P class="p63 ft18">När det gäller bekämpningsmedel är det svårt att exakt ange hur många som arbetar med riskbedömning respektive riskhantering. På grund av arbetets art går dessa två områden i varandra i ännu</P>
<P class="p646 ft10">168</P>
</DIV>
<DIV id="page_162">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr13 td205"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td206"><SPAN class="p14 ft19">Kemikalieinspektionens framtida verksamhet och resursbehov</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p4 ft1">större utsträckning än för allmänkemikaliearbetet. Totalt på området Bekämpningsmedel finns i dag cirka 20 personår, varav vi uppskattar att cirka 10 personår ägnas åt riskbedömning. Därtill kommer att Kemikalieinspektionen för år 2000 har fått 3 Mkr i extra resurser (engångsbelopp) för att hantera en stor mängd inneliggande ärenden. Bekämpningsmedel behandlas såväl i detta avsnitt som i avsnitt 7.2.5.</P>
<P class="p317 ft17">Risk och riskbedömning</P>
<P class="p219 ft1">Risk är något som i vardagslag associeras med risk för skada av något slag, även om också risk kan innebära möjligheter att vinna mer om man satsar mer. Vår användning av kemiska produkter i olika sammanhang innebär risker, men också vinster/nytta. Den ökade användningen av kemikalier innebär att någon måste göra en bedömning av hur stora risker vi kan ta med vår kemikalieanvändning, vilka ämnen och användningsområden är riskabla, vilka gränser finns för oacceptabla risker etc. Bedömning och beslut om sådana risker handlar i praktiken om olika bedömningar, dels experternas/forskarnas eller företagens riskidentifiering och riskbedömning, dels de beslut om riskbedömning och riskhantering som sker i samhällets namn, dvs. beslut av statsmakterna, av Kemikalieinspektionen eller – som framför allt gäller kemiska riskbedömningar i dag – av EU.</P>
<P class="p647 ft17">Farlighet och risk</P>
<P class="p219 ft1">Man skiljer i allmänhet på kemikaliers inneboende farlighet och deras risk. Ett ämnes farlighet handlar om de inneboende möjligheter ämnet har att framkalla skador på hälsa och miljö. Det grundar sig i huvudsak på en bedömning av ämnets biologiska, kemiska och fysikaliska egenskaper. Dessa egenskaper styr dels ämnens inneboende förmåga att orsaka skador på människa och miljö, dels ämnens inneboende förutsättningar till exponering. Farligheten kan indelas i hälsofarlighet och miljöfarlighet.</P>
<P class="p3 ft1">Det finns stora skillnader i farlighet mellan olika ämnen. Ämnen kan vara irriterande för ögon och hud, andra ämnen kan redan vid låga exponeringsnivåer orsaka t.ex. lever- eller njurskador. Vissa ämnen är cancerframkallande, fortplantningsstörande, arvsmasse-</P>
<P class="p492 ft10">169</P>
</DIV>
<DIV id="page_163">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p14 ft2">Kemikalieinspektionens framtida verksamhet och resursbehov</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft1">påverkande eller allergiframkallande. Vissa ämnen har hög giftighet för fisk, andra ämnen anrikas i näringskedjorna och kan på grund av detta orsaka svåra skador i naturen.</P>
<P class="p63 ft1">Ett ämnes risk innebär att ämnets farlighet vägs samman med ytterligare information med syftet att bedöma sannolikheten för att skada skall uppkomma samt att bedöma skadans möjliga omfattning. För att kunna bedöma risken med ett ämne behövs alltså en exponeringsanalys för det aktuella ämnet. I exponeringsanalysen krävs kännedom om hur och för vilka halter som människor och miljö exponeras.</P>
<P class="p648 ft27"><SPAN class="ft52">7.2.3.2</SPAN><SPAN class="ft53">Bristen på grundläggande kunskap är stor</SPAN></P>
<P class="p259 ft1">Inom EU finns dels ett gemensamt regelverk för hur ämnen och produkter som skall farlighetsklassificeras och märkas. EU:s regelverk för riskbedömning och riskhantering fungerar enligt vår bedömning inte effektivt. Bristen på kunskap om ämnens inneboende hälso- och miljöegenskaper är ett huvudproblem. Dagens <NOBR>EU-lagstiftning</NOBR> förmår inte generera den information om bl.a. ämnens inneboende hälso- och miljöfarlighet, som krävs för att kunna göra riskbedömningar och vidta lämpliga åtgärder. Tre exempel på kunskapsbristen – som alltså är grundläggande för att kunna göra riskbedömningar och vidta riskbegränsande åtgärder – redovisas i figuren nedan (se vidare SOU 2000:53).</P>
<P class="p379 ft46"><SPAN class="ft5">1.</SPAN><NOBR><SPAN class="ft67">EU-rapport</SPAN></NOBR> (ECB) med studie av 2500 högvolymämnen i IUCLID <NOBR>(EU-databas</NOBR> för existerande ämnen) visar att enbart 14 % av ämnena har basdata, 65 % har vissa data och 21 % av ämnena har inga data alls.</P>
<P class="p635 ft46"><SPAN class="ft5">2.</SPAN><SPAN class="ft67">Studie i USA (US/EPA) visar att enbart 7 % av 3000 högvolymämnen har data som motsvarar OECD:s minimidatakrav.</SPAN></P>
<P class="p635 ft45"><SPAN class="ft5">3.</SPAN><SPAN class="ft68">Nordiska substansdatabasen visar att enbart 2000 ämnen av databasens 18000 ämnen har data om ämnets persistens och bioackumulering.</SPAN></P>
<P class="p649 ft1"><SPAN class="ft17">Figur 7.1 </SPAN>Exempel på dagens kunskapsbrist om kemiska ämnens inneboende hälso- och miljöegenskaper</P>
<P class="p63 ft18">Arbete med riskbedömning och bedömning av riskhanteringsåtgärder blir naturligtvis svåra att göra med denna stora grundläggande okunskap.</P>
<P class="p650 ft10">170</P>
</DIV>
<DIV id="page_164">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr13 td205"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td206"><SPAN class="p14 ft19">Kemikalieinspektionens framtida verksamhet och resursbehov</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p4 ft1">Mot bakgrund av bl.a. ovanstående förhållande lämnade vi i betänkandet Varor utan faror (SOU 2000:53) förslag till vad en ny kemikaliestrategi i EU borde innebära. En sådan strategi måste baseras på försiktighetsprincipen, företagens ansvar, substitutionsprincipen och principen att förorenaren skall betala. Vi föreslog vidare att strategin bör innebära förändringar i EU:s lagstiftning som bl.a. innebär att samma dokumentationskrav ställs på existerande ämnen som nya ämnen och att de i dag ineffektiva och tidsödande riskbedömningarna borde kompletteras med ett mer generellt angreppssätt (generella utfasningskriterier baserade på inneboende egenskaper) beträffande vissa särskilt riskabla egenskaper hos ämnen såsom persistens och bioackumulerbarhet samt cancerframkallande, arvsmassepåverkande och reproduktionsstörande förmåga.</P>
<P class="p250 ft17">Företagens ansvar och samhällets ansvar</P>
<P class="p219 ft1">På många områden som innebär risker, har samhället ingripit och tagit på sig ansvaret för riskbedömning. Det gäller även kemikalieområdet även om det enligt miljöbalken läggs ett stort ansvar på företagen som hanterar kemiska produkter att ha tillräcklig kunskap och att värdera riskerna vid hanteringen av kemiska produkter och myndigheterna snarast skall se till att företagen tar sitt ansvar.</P>
<P class="p3 ft1">Kemikaliereglerna i miljöbalken är i stora delar generell och inte detaljerad. Enbart för särskilt farliga ämnen som innebär oacceptabla risker, har lagstiftaren valt att reglera kemikalieanvändningen, t.ex. genom regler för förhandsprövning av bekämpningsmedel samt klassificering och märkning samt begränsningar av vissa särskilt farliga ämnen.</P>
<P class="p3 ft1">Riskbedömning och riskhantering bygger alltså i svensk kemikaliekontroll på att tillverkaren och importören av kemikalien skall ha kunskap om kemikaliens hälso- och miljöegenskaper och att de vid behov hälso- eller miljöfarlighetsklassificerar och märker den kemiska produkten så att den som använder den kan bedöma ytterligare risker och möjligheter att använda mindre skadliga kemikalier i sitt användningsområde. Men denna princip har inte fungerat särskilt effektivt, trots att den finns i svensk lagstiftning sedan femton år tillbaka. Ännu saknas mycket grundläggande kunskap om de flesta kemiska ämnens hälso- och miljöegenskaper</P>
<P class="p651 ft10">171</P>
</DIV>
<DIV id="page_165">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p14 ft2">Kemikalieinspektionens framtida verksamhet och resursbehov</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p403 ft1">som vi använder. Kemikaliekontrollen brister alltså i denna del. Enligt vår uppfattning är det inte möjligt – varken resursmässigt, praktiskt eller principiellt – att låta Kemikalieinspektionen i stället för företagen ansvara för att ta fram data m.m. Vi föreslog därför i Varor utan faror (SOU 2000:53) att företagen måste ges ett betydligt större och tydligare ansvar för såväl dataframtagning och riskbedömning. Det finns i dag gissningsvis över 20 000 ämnen på den europeiska marknaden. Det är enligt vår uppfattning inte möjligt och lämpligt att myndigheterna inom EU skall ta ansvar för att göra omfattande riskbedömningar av varje ämne och dess exponering i olika användningsområden. Detta ansvar måste tydligt åvila de företag som tillverkar och importerar kemiska ämnen och produkter. Detta ansvar måste också utkrävas av företagen, framför allt genom förstärkt tillsyn samt genom att regelverket efter ett visst datum inte tillåter tillverkning eller import av kemikalier som saknar grundläggande information om hälso- och miljöfarliga egenskaper. Hur ett sådant system konkret skulle se ut presenteras i vårt tidigare betänkande Varor utan faror (SOU 2000:53).</P>
<P class="p392 ft1">I detta sammanhang är det också viktigt att betona kan också noteras att myndigheterna inte i tillräcklig utsträckning har varit pådrivande och fört en tillräcklig dialog med industrin om vilket ansvar som egentligen vilar på dem. Det går naturligtvis att åstadkomma riskbegränsningsarbete redan med befintliga kunskaper. Företagen måste således både ta fram ny kunskap samt utnyttja den redan befintliga kunskapen betydligt bättre.</P>
<P class="p231 ft1">De ovanstående beskrivningarna av nuvarande problem och möjliga lösningar är således viktiga utgångspunkter för de bedömningar vi gör av vilken roll och vilken verksamhet Kemikalieinspektionen bör ägna sig åt de närmaste tre åren samt vilka resurser som krävs för detta arbete.</P>
<P class="p652 ft27">7.2.3.3 Utvärdering av Kemikalieinspektionens arbete med riskbedömning</P>
<P class="p53 ft1">Vi har givit en arbetsgrupp i uppdrag att utvärdera Kemikalieinspektionens riskbedömningsarbete. Syftet med uppdraget var att presentera en underlagsrapport som skall kunna utgöra ett underlag för våra förslag om Kemikalieinspektionens framtida</P>
<P class="p261 ft10">172</P>
</DIV>
<DIV id="page_166">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr13 td205"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td206"><SPAN class="p14 ft19">Kemikalieinspektionens framtida verksamhet och resursbehov</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p4 ft1">inriktning av och behov av resurser för riskbedömningsarbetet. Arbetsgruppen har bestått av <NOBR>Sven-Ove</NOBR> Hansson, professor vid KTH (uppdragsledare), Ingvar Brandt, professor vid Uppsala universitet (rådgivare) och Peter Sundin, docent vid Sveriges lantbruksuniversitet (sekreterare). Underlagsrapporten redovisas i sin helhet som Bilaga 4.</P>
<P class="p258 ft1">Sammanfattningsvis lämnar arbetsgruppen nedanstående bedömningar och förslag.</P>
<P class="p4 ft1">Arbetsgruppen konstaterar att Kemikalieinspektionens arbete med riskbedömning hör till de statliga verksamheter som helt har förändrat karaktär genom Sveriges medlemskap i EU. Strax före Sveriges inträde i unionen pågick stora egna riskbedömningsarbeten inom myndigheten. Efter <NOBR>EU-inträdet</NOBR> har denna verksamhet till största delen upphört. Myndighetens riskbedömningsarbete består numera väsentligen i att delta i <NOBR>EU-arbete</NOBR> och internationellt arbete. Delvis handlar detta om att <SPAN class="ft17">utföra Sveriges andel </SPAN>av den arbetsbörda som fördelas mellan länderna, men till största delen består den i att <SPAN class="ft17">företräda svensk kemikaliepolitik </SPAN>i riskbedömningsarbetet.</P>
<P class="p74 ft1">Arbetsgruppen framför också att industrin i dag satsar stora resurser på att aktivt medverka i arbetet i de olika arbetsgrupperna i EU och OECD. Det gäller både arbetet med klassificering och riskbedömningen inom ramen för EU:s program för existerande ämnen. Industrin bidrar med nödvändigt underlag i form av data om ämnens inneboende egenskaper. Under senare år har även insikten om testmetodernas strategiska betydelse ökat, vilket medfört att vissa sådana möten har dominerats numerärt av industrirepresentanter. På grund av olika syn hos medlemsstaterna och industrins omfattande engagemang tar varje fråga som har stor ekonomisk betydelse lång tid att behandla. Stora skillnader inom EU och mellan olika aktörer i syn på mål och ambitionsnivå är sannolikt ett klart viktigare skäl till ”långbänkar” än den tekniska utformningen av riskbedömnings- och riskbegränsningsrapporter.</P>
<P class="p573 ft1">Kemikalieinspektionens riskbedömningsarbete innebär ett mycket aktivt deltagande i de internationella programmen därför att totalt cirka 75 internationella möten per år kräver deltagande. De resurser som åtgår till deltagande på dessa möten är relativt omfattande och behöver inkludera förberedelse- och efterarbete.</P>
<P class="p476 ft10">173</P>
</DIV>
<DIV id="page_167">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p14 ft2">Kemikalieinspektionens framtida verksamhet och resursbehov</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft1">Till detta kommer dessutom det viktiga och tidskrävande arbetet med att utarbeta kriterieförslag, klassificeringsförslag, skriftliga kommentarer till andras riskbedömningar och/eller regelförslag.</P>
<P class="p403 ft1">Cirka 50 av dessa cirka 75 möten är reguljära möten som i stort sett alla medlemsstater alltid deltar i. Undantaget är Luxemburg samt Grekland och Portugal som inte fullt ut deltar på alla reguljära möten, men ändå i huvuddelen. Detta innebär att för vissa länder utgör själva mötestiden, restiden m.m. säkerligen en stor del av deras resursinsats i <NOBR>EU-arbetet.</NOBR></P>
<P class="p55 ft1">Förutom de reguljära mötena finns ytterligare möten. Det är bland dessa möten Kemikalieinspektionen ser möjligheter att göra prioriteringar. Det gäller särskilda arbetsgrupper som tillsätts för att lösa olika frågeställningar, internationell harmonisering av klassificering/märkning (medelprioriterat), t.ex. <NOBR>TGD-revideringen</NOBR> <NOBR>(låg-medelprioriterat),</NOBR> <NOBR>OECD-möten</NOBR> av olika slag (högvolymprogrammet, testmetoder m.m.; <NOBR>bortprioriterat-lågprioriterat),</NOBR> möten anordnade av <NOBR>FN-organisationer,</NOBR> möten om hormonstörande ämnen (medelprioriterat), vetenskapligt inriktade möten (lågprioriterat).</P>
<P class="p241 ft1">Bland de <NOBR>icke-reguljära</NOBR> mötena varierar deltagandet starkt mellan medlemsländerna. Länder som Storbritannien och Nederländerna deltar i stort sett i allt. Sverige ligger klart efter Storbritannien och Nederländerna men ligger dock över ”medelmedlemslandet” i aktivitet. Länder som Grekland och Portugal deltar enbart i vissa möten. Många av de beslut som tas i dessa möten har stark direkt eller indirekt inverkan på <NOBR>EU-arbetet.</NOBR></P>
<P class="p257 ft1">På området förhandsanmälan av nya ämnen är det enligt arbetsgruppen mycket angeläget att vara med och med kraft bidra till att driva utvecklingen. De kommersiella värden som står på spel i fråga om nya ämnen är långt ifrån så stora som för de existerande ämnena, och därför finns här möjlighet att ”gå före”. Det är här som nya principer kan föras in och det är här som den framtida ribban kan sättas.</P>
<P class="p653 ft10">174</P>
</DIV>
<DIV id="page_168">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr13 td205"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td206"><SPAN class="p14 ft19">Kemikalieinspektionens framtida verksamhet och resursbehov</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p10 ft17">Tre viktiga förutsättningar</P>
<P class="p41 ft1">Arbetsgruppen framhåller tre viktiga grundförutsättningar för medlemsländernas medverkan i unionens riskbedömningsarbete. Dessa bör ligga till grund för bedömningar av arten och graden av Sveriges insatser inom området.</P>
<P class="p654 ft17"><SPAN class="ft1">1.</SPAN><SPAN class="ft71">Kemikalieregleringen är harmoniserad inom EU</SPAN><SPAN class="ft1">. Här skiljer sig området från flertalet andra områden inom miljöpolitiken, liksom arbetsmiljön, vilka hanteras genom minimidirektiv. Detta innebär att inom kemikalieområdet är det i stort sett enda sättet att påverka det regelverk för kemikalier som ska gälla i Sverige att påverka de regler som gäller generellt i EU. Den riskbedömning som görs inom EU är den riskbedömning som kommer att ligga till grund för det regelverk som ska tillämpas i Sverige.</SPAN></P>
<P class="p655 ft17"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft71">Kemikalieregleringens utformning inom EU avgörs i praktiken av en stor mängd tekniska beslut, </SPAN><SPAN class="ft1">dels om hur enskilda kemikalier ska bedömas, dels om testmetoder, testkrav och bedömningsprinciper. Dessa beslut bygger på arbetet i ett stort antal tekniska kommittéer där medlemsländerna deltar.</SPAN></P>
<P class="p3 ft1">Idealt skulle man kanske vilja föreställa sig att de avgörande besluten om skyddsnivån fattades på policynivå, och att den tekniska nivåns arbete bestod i en relativt okontroversiell implementering av policybeslut. Denna idealbild stämmer inte alls med verkligheten. De avgörande besluten om hur olika kemikalier skall bedömas (och därmed om hur de ska regleras och hanteras) fattas i tekniska kommittéer där man avhandlar t.ex. testmetoder (som kan skilja sig åt avsevärt i känslighet och tillförlitlighet), om tolkningen av testresultat och andra undersökningar, om modellering och säkerhetsmarginaler. Det finns ofta stora skillnader i hur sträng olika <NOBR>EU-länder</NOBR> önskar att kemikaliekontrollen ska vara i olika avseenden. Dessa skillnader får fullt genomslag i deras ställningstaganden i de tekniska frågorna. Policyfrågor diskuteras därför till största delen i <NOBR>teknisk-naturvetenskapliga</NOBR> termer. I stället för att t.ex. diskutera hur man policymässigt skall hantera ett genuint svårtolkat försöksresultat för man en debatt mellan olika vetenskapliga tolkningar. Detta sätt att föra debatten har i ett annat sammanhang kallats ”vetenskapscharaden” (”the science charade”, se Wagner, 1995). Man kan beklaga att diskussionen förs på detta sätt, men systemet är inte lätt att ändra. Som det nu är består ett</P>
<P class="p574 ft10">175</P>
</DIV>
<DIV id="page_169">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p14 ft2">Kemikalieinspektionens framtida verksamhet och resursbehov</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p417 ft1">medlemslands möjligheter att påverka kemikalieregleringen till stor del i att argumentera i en mycket stor mängd tekniska detaljfrågor.</P>
<P class="p656 ft17"><SPAN class="ft1">3.</SPAN><SPAN class="ft71">Kemikaliearbetet inom EU är i allt väsenligt medlemsdrivet. </SPAN><SPAN class="ft1">Det praktiska arbetet med att skriva underlagsmaterial och förslag till beslut fördelas mellan medlemsländerna, och texterna justeras sedan i förhandlingar mellan länderna. Kommissionens arbete inom detta område är alltså mera administrativt. En stor del av detta medlemsdrivna arbete består av riskbedömningar.</SPAN></P>
<P class="p55 ft1">Arbetet inom EU går visserligen långsamt i varje enskild fråga, men det är ett mycket stort antal frågor som samtidigt rör sig långsamt framåt i ett stort antal arbetsgrupper och kommittéer. Det medför att arbetet blir betydligt mer effektivt än vad som är möjligt på nationell nivå. De stora programmen är inte heller möjliga att genomföra på nationell nivå för någon medlemsstat. Det är bara några få länder som deltar i alla arbetsgrupper. Flertalet länder, däribland Sverige, uteblir av resursskäl från många arbetsgrupper. Det gäller framför allt arbetsgrupper med korta tidsmandat för att lösa särskilda frågor, t.ex. uppdatering av principer för riskbedömning. Ett lands inflytande i en arbetsgrupp beror till största delen på dess aktivitetsnivå. Deltar man inte, har man inget inflytande. Om man deltar, får man mer inflytande ju mer man genom egna åtaganden och arbetsinsatser bidrar till att föra arbetsgruppens insatser framåt.</P>
<P class="p558 ft1">Kombinationen av dessa tre faktorer, nämligen att processen är harmoniserad, teknikaliserad och medlemsdriven, leder till att ländernas inflytande inom detta område av EU:s verksamhet i praktiken fördelas efter en princip som inte är förutsedd i fördragstexterna: Inflytandet står i proportion till resursinsatserna.</P>
<P class="p256 ft17">Sveriges position i EU:s riskbedömningsarbete</P>
<P class="p53 ft18">Arbetsgruppen bedömer att Sverige generellt befinner sig på en mellanposition i fråga om inflytande i EU:s kemikaliearbete.</P>
<P class="p82 ft1">I ett av programmen, det för klassificering och märkning, tillhör Sverige den lilla tätgrupp av länder som genom kriteriearbete och genom kommentarer till andra länders farobedömningar driver programmet framåt och som därmed också har stort inflytande.</P>
<P class="p261 ft10">176</P>
</DIV>
<DIV id="page_170">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr13 td205"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td206"><SPAN class="p14 ft19">Kemikalieinspektionens framtida verksamhet och resursbehov</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p4 ft1">För att behålla inflytande på sikt är det nödvändigt att också bidra med egna farobedömningar.</P>
<P class="p4 ft1">I andra program är Sveriges inflytande mindre. Särskilt lågt är deltagandet och därmed inflytandet i arbetet med testmetoder, förhandsgranskning av nya ämnen och vägledningsdokument (technical guidance documents, TGDs).</P>
<P class="p4 ft1">I programmet för existerande ämnen är Sverige ett av de deltagande länderna, men tillhör inte den grupp av länder som bär upp programmet. Med tanke på att den nu pågående revisionen av TGD ur svensk synpunkt är mycket viktig för miljökvalitetsmålet om en giftfri miljö framstår det, enligt arbetsgruppen, som olyckligt att Kemikalieinspektionen inte anser sig kunna lägga tillräckligt med resurser på arbetet med existerande ämnen. TGD styr bl.a. vilka ämnesområden som är aktuella att beakta, och det vore för Sveriges del ytterst väsentligt att arbeta för att bl.a. varuperspektivet skall föras in. Nästa revision av TGD inleds om kanske sju år, och då har redan vissa tidsgränser passerats som föreslagits av Miljömålskommittèn (SOU 2000:52) och Kemikalieutredningen (SOU 2000:53).</P>
<P class="p220 ft1">De länder som deltar aktivt i alla EU:s delprogram inom kemikaliekontrollen har ett starkt övertag över länder som i likhet med Sverige inte mäktar med detta. Det framstår tydligt att konkret närvaro i det sammanhanget där man vill utöva inflytande är av stor betydelse. För att kunna påverka dessa diskussioner krävs ett kraftfullt engagemang, och helst att man ”håller i pennan”. Detta är inte minst viktigt med tanke på den syn som Sverige vill föra ut, att PB- egenskaper (där kunskap om T endast erfordras för de ämnen vars egenskaper inte uppfyller de föreslagna kriterierna) ska kunna vara avgörande för åtgärder mot kemikalier (se SOU 2000:53). Argumentationen ligger vanligtvis på en hög, teknisk nivå, vilket förutsätter motsvarande höga kunskapsnivå, även om ofta policyöverväganden finns i bakgrunden.</P>
<P class="p250 ft17">EU:s kemikaliestrategi och riskbedömningsarbetet</P>
<P class="p219 ft1">Enligt arbetsgruppens bedömning kommer många av de tekniska/policy diskussioner som blir ett resultat av EU:s kemikaliestrategi att föras inom ramen för programmet för Existerande</P>
<P class="p657 ft10">177</P>
</DIV>
<DIV id="page_171">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p14 ft2">Kemikalieinspektionens framtida verksamhet och resursbehov</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft1">ämnen. Det gäller t.ex. diskussioner som knyter an till krav på testning och kriterier för utfasning av <NOBR>PBT-ämnen.</NOBR> För att kunna ha någon möjlighet att påverka inriktning och ambitionsnivå i tillämpningen av en ny kemikaliestrategi är det därför viktigt att aktivt delta i kommissionens arbete med att utveckla existerande ämnesprogrammet. Inom arbetsgrupperna för miljöeffekter och inom flera arbetsgrupper på hälsosidan, t.ex. reproduktionstoxikologi och mutagenicitet, har Kemikalieinspektionen emellertid tvingats hålla en mycket låg ambitionsnivå eller har ingen aktivitet alls, enligt arbetsgruppen.</P>
<P class="p231 ft1">Det som sker i de olika programmen hänger ofta samman, och ett beslut t.ex. i klassificeringsarbetet kan komma ”neutraliseras” genom förändringar i testmetoderna, som beslutas i en annan grupp. Prioriteringen av klassificeringsarbetet framstår som välmotiverad mot bakgrund av den stora betydelsen för hantering och faktiska risker av de riskbedömningar som görs i arbetet med klassificering och märkning. (följdregleringar, ”downstream regulations”)</P>
<P class="p54 ft17">Sveriges goda förutsättningar ger möjligheter till inflytande</P>
<P class="p53 ft18">Arbetsgruppen bedömer att Sveriges möjligheter att öka sitt inflytande i EU:s riskbedömningsprocess ändå är goda, av bl.a. följande tre skäl:</P>
<P class="p658 ft1">Tillgången till komptenta forskare inom toxikologi, ekotoxikologi och miljökemi är god i Sverige.</P>
<P class="p419 ft1">Den statliga svenska organisationen inom kemikalieområdet är mera samlad än i flertalet andra länder, genom att samma myndighet har ansvar för både hälsa och miljö, både bekämpningsmedel och allmänkemikalier.</P>
<P class="p659 ft1">Den svenska industrin och dess organisationer har en tradition av konstruktivt samarbete med myndigheterna.</P>
<P class="p82 ft1">Arbetsgruppen poängterar dock att ett ökat inflytande också kräver en ökad resursinsats. Insatser enbart på övergripande policynivå har begränsad räckvidd. Policybeslut inom kemikalieområdet lämnar med nödvändighet ett mycket stort utrymme för olika tekniska tolkningar. Dessa tolkningar blir i praktiken avgörande för de faktiska effekterna på hälsa och miljö, liksom för kostnaderna för medlemsländer och industriföretag. En viktig</P>
<P class="p52 ft10">178</P>
</DIV>
<DIV id="page_172">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr13 td205"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td206"><SPAN class="p14 ft19">Kemikalieinspektionens framtida verksamhet och resursbehov</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p660 ft1">osäkerhetsfaktor är att andra länders resursinsatser förväntas öka, men det är oklart hur stor ökningen blir.</P>
<P class="p661 ft17">Övrigt internationellt arbete inom riskbedömningsområdet</P>
<P class="p662 ft1">Enligt arbetsgruppen har Sverige tappat en stark ställning efter <NOBR>EU-inträdet.</NOBR> På grund av handelns globalisering och stora kostnader kopplade till ökad ambitionsnivå, t.ex. vad beträffar kostnader för testning, är även EU på sikt ”litet”. Detta gäller särskilt miljökvalitetsmålet om en giftfri miljö etappmål 1, 2 och 3. Här är även <NOBR>OECD-arbetet</NOBR> viktigt i form av utarbetande av testmetoder och testkrav (etappmål 1). Global harmonisering av hälso- och miljöinformation, borde även gälla för information om varor (etappmål 2).</P>
<P class="p663 ft17">Resursförslag från arbetsgruppen</P>
<P class="p662 ft1">Arbetsgruppen anger tre ambitionsnivåer i fråga om den del av arbetet för miljökvalitetsmålet om en giftfri miljö som består av riskbedömningsarbete inom EU, och vad man kan förväntas uppnå med resurstilldelning på dessa tre nivåer. Ambitionsnivåerna anges med utgångspunkt från den förstärkning – räknat som personår – myndigheten behöver för riskbedömningsverksamheten. Därutöver medför nysatsningar naturligtvis ytterligare behov av expensmedel, både för aktivitet på internationella möten och för uppdrag till experter, samt en utvidgad dimensionering på stora delar av den övriga verksamheten, inte minst på riskbegränsningssidan</P>
<P class="p664 ft10">179</P>
</DIV>
<DIV id="page_173">
<P class="p0 ft2">Kemikalieinspektionens framtida verksamhet och resursbehov SOU 2001:4</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR>
<TD class="tr5 td207"><SPAN class="p16 ft5">Område</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td208"><SPAN class="p174 ft5">Nuvarande</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td209"><SPAN class="p31 ft5">Mellannivå</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td210"><SPAN class="p665 ft5">Hög nivå</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td211"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td212"><SPAN class="p666 ft5">nivå</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td213"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td214"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td211"><SPAN class="p16 ft5">Riskbedömning</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td212"><SPAN class="p667 ft5">25</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td213"><SPAN class="p668 ft5">+20</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td214"><SPAN class="p210 ft5">+30</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td211"><SPAN class="p16 ft5">Bekämpningsmedel</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td212"><SPAN class="p668 ft5">21,5</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td213"><SPAN class="p667 ft5">+9</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td214"><SPAN class="p210 ft5">+18</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft1"><SPAN class="ft17">Tabell 7</SPAN>. Arbetsgruppens bedömning av resurser (se bilaga 3). Antal personår inom Kemikalieinspektionens områden Riskbedömning och Bekämpningsmedel vid nuvarande nivå, samt det tillskott av personår som behöver ägnas åt riskbedömningsaktiviteter, i förhållande till nuvarande nivå, för att miljömålsarbetet ska kunna drivas på en godtagbar (= ”mellannivå”, ungefär motsvarande 2000 års underlag till fördjupad prövning) respektive heltäckande nivå (= ”hög nivå”).</P>
<P class="p241 ft1">Enligt arbetsgruppens bedömning kan miljökvalitetsmålet om en giftfri miljö inte uppnås som planerat med en låg ambitionsnivå på riskbedömningsverksamheten. Den lägsta ambitionsnivån innebär att myndigheten inte driver riskbedömningsverksamheten av vikt för miljökvalitetsmålet om en giftfri miljö av egen kraft, utan nöjer sig med att genomföra målen i den mån andra länder med kapacitet att driva frågorna tar likartade initiativ. Det egna svenska riskbedömningsarbetet kan då inskränkas i huvudsak till de för Sverige specifika frågorna, dvs. i huvudsak frågor som avser särskilt känsliga svenska naturmiljöer. Denna ambitionsnivå bör kunna genomföras med Kemikalieinspektionens nuvarande resursinsats.</P>
<P class="p231 ft1">Med resurser motsvarande 2000 års UFP kan de krav som miljökvalitetsmålet om en giftfri miljö medför drivas i viss omfattning enligt arbetsgruppen. En del förutsättningar har förändrats sedan Kemikalieinspektionens UFP skrevs i början av år 2000. De strängare krav på bl.a. PBT och CMR som föreslås i SOU 2000:53 var exempelvis inte kända då. Skall vi ha någon chans att få gehör för dessa i bekämpningsmedelsarbetet är kraftfulla insatser i EU nödvändiga, både i riskbedömningsarbetet och i strategidiskussioner. Det är enligt arbetsgruppen bråttom inom bekämpningsmedelsarbetet att få gehör för denna stränga syn, för att motverka att ämnen med klart persistenta egenskaper tas upp på Annex I.</P>
<P class="p307 ft1">Biocidarbetet i EU har haft liten omfattning fram till nu, men kommer att expandera mycket under de närmaste åren. I dag får</P>
<P class="p650 ft10">180</P>
</DIV>
<DIV id="page_174">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr13 td205"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td206"><SPAN class="p14 ft19">Kemikalieinspektionens framtida verksamhet och resursbehov</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p4 ft1">Kemikalieinspektionen inom bekämpningsmedelsområdet in cirka <NOBR>16–20</NOBR> <NOBR>EU-monografier</NOBR> per år för läsning och kommentarer. När andra etappens monografier kommer ungefär sommaren 2003 så blir det ca 70 <NOBR>EU-monografier/år.</NOBR> Dessa omständigheter gör att det skulle behövas samma resurser som 1997 för <NOBR>EU-arbetet</NOBR> dvs. ett tillskott på 5 personer att kunna täcka en rimlig del av de uppgifter som krävs. I UFP beräknades ett totalt tillskott till bekämpningsmedelsområdet på 9 personår, 2003 främst inom biocider och nationellt. Orsaken var att själva miljömålen inte ställde mycket större krav på bekämpningsmedelsområdet, eftersom det redan i dag finns rimligt god dokumentation, ett riskminskningsprogram o.dyl. och att det är svårt att expandera mycket under kort tid.</P>
<P class="p220 ft1">Med en hög ambitionsnivå har Sverige de bästa möjligheterna att driva de förändringar som krävs i EU för att målet om en giftfri miljö ska nås enligt arbetsgruppen. Den högsta ambitionsnivån består i att Sverige skaffar sig bästa möjligheter att driva etappmålen inom miljökvalitetsmålet om en giftfri miljö inom EU:s riskbedömningsarbete. Detta kräver att Sverige gör substantiella insatser i alla EU:s delprogram för kemikaliekontrollen, och därmed skaffar sig positionen som ett av de mest inflytelserika länderna inom detta område. Det är då av strategisk betydelse för de centrala målsättningarna inom miljökvalitetsmålet om en giftfri miljö att snarast öka insatserna inom området existerande ämnen. På något längre sikt är det också angeläget att bli en stark kraft inom delprogrammen för testmetoder och nya ämnen, eftersom de framtida kraven för existerande ämnen är starkt beroende av utvecklingen där.</P>
<P class="p220 ft1">Frågan är hur stort tillskott varje verksamhetsområde/delområde skulle behöva i förhållande till dagens nivå för att det internationella arbetet skulle kunna utföras till ”100 %”? Och hur stort tillskott skulle behövas för att därutöver utföra det ”extra arbete” som etappmålen i miljökvalitetsmålet om en giftfri miljö beräknas medföra med avseende på riskbegränsningsverksamhet? Vad det handlar om är att kunna vara ungefär lika aktiva (pålästa och ge förslag i samma omfattning som Storbritannien och Nederländerna). Det innebär enligt arbetsgruppen ett tillskott om cirka 30 personer.</P>
<P class="p669 ft10">181</P>
</DIV>
<DIV id="page_175">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p14 ft2">Kemikalieinspektionens framtida verksamhet och resursbehov</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft1">När det gäller bekämpningsmedel har arbetet inom ramen för biociddirektivet just påbörjats medan det pågått under flera år för växtskyddsmedel. I och med de beslut som nu tas för växtskyddsmedel sätts ”acceptansnivåerna” nu. Dessa blir sedan normgivande också för andra typer av kemikalier. Om ett bekämpningsmedel med persistenta, bioackumulerande egenskaper är acceptabelt i EU kan även en allmänkemikalie bedömas kunna vara det.</P>
<P class="p55 ft1">För att granska och kommentera alla monografier och på EU- möten argumentera effektivt för Sveriges ståndpunkt skulle det behövas ca 3 personår för den omfattning detta arbete har i dag, dvs. <NOBR>16–20</NOBR> <NOBR>EU-monografier</NOBR> per år. År 2003 när andra etappens monografier börjar komma ökar antalet till ca 70 (täcks ej av UPF)</P>
<P class="p256 ft17">Kemikalieinspektionens kompetens inom riskbedömningsområdet</P>
<P class="p53 ft1">Arbetsgruppens allmänna intryck är att den vetenskapliga nivån hos Kemikalieinspektionen är hög. Myndighetens insatser för kompetensutveckling framstår som ändamålsenliga och välbefogade. Dock finns några sakområden där en förstärkning är angelägen. Arbetsgruppen nämner särskilt tre sådana områden:</P>
<P class="p670 ft1">Myndighetens specialisttillgång inom området reproduktionstoxikologi är kvantitativt otillräcklig mot bakgrund av detta områdes snabbt ökande betydelse.</P>
<P class="p586 ft1">Myndigheten avsaknad av egen kompetens inom patologi. Sådan kompetens behövs för att göra en egen bedömning av hur fynden vid djurförsök ska tolkas.</P>
<P class="p419 ft1">Myndigheten avsaknad av egen kompetens inom biostatistik. Detta behövs bl.a. för att bedöma den praktiska relevansen av negativa testutfall. Dessutom behövs <NOBR>matematisk-statistisk</NOBR> kompetens för att delta i internationellt arbete med QSAR (Quantitative <NOBR>Structure-Activity</NOBR> Relationship, dvs. strukturaktivitetsmodeller) och probabilistisk (sannolikhetsbaserad) riskbedömning.</P>
<P class="p296 ft1">Som ett led i en kompetensförstärkning föreslår arbetsgruppen att myndighetens samarbete med högskolor bör utvecklas. Möjligheten att anlita svenska forskare som representanter i internationellt arbete borde t.ex. kunna utnyttjas bättre, särskilt i de mera tekniska frågorna om t.ex. testmetoder.</P>
<P class="p54 ft10">182</P>
</DIV>
<DIV id="page_176">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr13 td205"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td206"><SPAN class="p14 ft19">Kemikalieinspektionens framtida verksamhet och resursbehov</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p4 ft1">För myndighetens långsiktiga kompetensutveckling är styrkan hos svensk toxikologisk, ekotoxikologisk och miljökemisk forskning av stor betydelse. Det är för närvarande oklart hur denna forskning kommer att kunna hävda sig i den nya svenska organisationen för forskningsfinansiering. Arbetsgruppen föreslår att Kemikalieinspektionen ges i uppdrag att bevaka denna fråga.</P>
<P class="p472 ft27"><SPAN class="ft52">7.2.3.4</SPAN><SPAN class="ft53">Våra överväganden och förslag</SPAN></P>
<P class="p40 ft17">Några utgångspunkter</P>
<P class="p219 ft1">Vi kan konstatera att man med begreppet ”riskbedömning” kan avse olika saker. I Kemikalieinspektionens verksamhet används begreppet riskbedömning:</P>
<P class="p671 ft1">i teknisk/vetenskaplig bemärkelse för att beteckna omfattande, kvantitativa riskuppskattningar,</P>
<P class="p273 ft1">allmänt och vardagligt för att beteckna bedömningar av kemiska risker och faror.</P>
<P class="p6 ft1">I våra överväganden i detta avsnitt om Kemikalieinspektionens framtida inriktning och omfattning av riskbedömningsarbetet avser vi båda dessa ovanstående betydelser, dvs. vi inbegriper såväl noggranna kvantitativa riskuppskattningar till mer översiktliga risk- och farobedömningar. Vi avser också såväl riskbedömningsarbete avseende allmänkemikalier som bekämpningsmedel. Ytterligare bedömningar av bekämpningsmedel (utöver riskbedömning) finns i avsnitt 7.2.5. De resursförstärkningar vi föreslår i detta avsnitt avser bekämpningsmedelsarbetet totalt, dvs. både riskbedömning och riskbegränsning, eftersom dessa verksamheter är svåra att särskilja på bekämpningsmedelsområdet.</P>
<P class="p61 ft1">De <NOBR>EU-regler</NOBR> som berör större delen av området kemiska produkter, t.ex. riskbedömningar och begränsningar av farliga ämnen är harmoniserad lagstiftning, dvs. Sverige har inga, eller små, möjligheter att tillämpa strängare bestämmelser.</P>
<P class="p4 ft18">Vi delar i allt väsentligt arbetsgruppens beskrivning av <NOBR>EU-arbetet</NOBR> och dess betydelse för att nå Giftfri miljömålet.</P>
<P class="p669 ft10">183</P>
</DIV>
<DIV id="page_177">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p14 ft2">Kemikalieinspektionens framtida verksamhet och resursbehov</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft17"><NOBR>EU-arbetet</NOBR> är resurs- och tidskrävande</P>
<P class="p53 ft1">Såsom arbetsgruppen framhållit ger ökade resurser på deltagandet i <NOBR>EU-arbetet</NOBR> ett större inflytande över resultatet. Den reella makten i <NOBR>EU-arbetet</NOBR> ligger i att konkret vara med och aktivt driva arbetet genom att ta på sig uppdrag och att ta initiativ. Ett aktivt deltagande i det övriga internationella arbetet är också betydelsefullt. Det är även viktigt att Kemikalieinspektionen har goda kontakter med myndigheter i enskilda länder.</P>
<P class="p55 ft18">Som systemet nu ser ut består ett enskilt medlemslands möjligheter att påverka kemikalieregleringen till stor del i att argumentera i en mycket stor mängd tekniska detaljfrågor.</P>
<P class="p232 ft17">Giftfri miljömålet – nya och utökade krav på riskbedömningsarbetet</P>
<P class="p53 ft1">De svenska miljömålen ställer, som vi har konstaterat flera gånger tidigare, nya och utökade krav på det svenska <NOBR>EU-arbetet</NOBR> i förhållande till övriga medlemsländer. Flera av de föreslagna etappmålen i miljökvalitetsmålet Giftfri miljö bygger nästintill helt på att den svenska synen på kemikaliepolitiken får genomslag i EU, men också i övriga internationella organ, t.ex. OECD och FN. För flera av etappmålen har nationella åtgärder enbart en begränsad betydelse för om målen skall kunna uppnås.</P>
<P class="p233 ft17">Helheten är viktig för att nå framgång – riskbedömning och riskhantering hänger nära samman</P>
<P class="p65 ft1">Vi vill framhålla att resursåtgången för Sveriges deltagande i EU- arbetet och det internationella arbetet är starkt beroende av ambitionsnivån i arbetet. Det är också såsom arbetsgruppen framfört viktigt att se <NOBR>EU-arbetet</NOBR> som en helhet, där den svagaste länken styr hur framgångsrika vi kan vara. Det innebär att vinster i en arbetsgrupp kan förvandlas till en förlust i en annan arbetsgrupp. Allt hänger ihop från testmetoder, kriterier, klassificering av ämnen, och riskbedömningar till riskbegränsningar. Riskbedömnings- och riskhanteringsfrågorna hänger alltså nära samman. I den mån man väljer att satsa på ökat svenskt deltagande i EU:s riskbedömningsarbete bör detta, för att ge avsedd effekt, åtföljas av ett motsvarande engagemang i EU:s riskhanteringsarbete.</P>
<P class="p37 ft10">184</P>
</DIV>
<DIV id="page_178">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr13 td205"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td206"><SPAN class="p14 ft19">Kemikalieinspektionens framtida verksamhet och resursbehov</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p112 ft17">Resursförstärkningar behövs för att kunna driva viktiga frågor</P>
<P class="p111 ft1">Vi instämmer generellt i de bedömningar som arbetsgruppens utvärdering av Kemikalieinspektionens riskbedömningsarbete gör. När det gäller resursfrågan ser vi behovet av att förstärka riskbedömningsarbetet – såväl på bekämpningsmedelssidan som för allmänkemikalier. Att i dagsläget förstärka myndigheten med 30 nya tjänster på tre år enbart för riskbedömning ser vi dock inte som möjligt eller lämpligt. Dels är det svårt för en relativt liten myndighet att på så kort tid rekrytera och inlemma så många nyanställda. Det bör vidare ställas höga krav på de personer som anställs. Det är mycket väl kvalificerade och erfarna personer som myndigheten behöver komplettera med för denna verksamhet.</P>
<P class="p108 ft1">Även om det är helt riktigt att satsningarna bör göras nu – och de närmaste åren framöver – finns ändå viss osäkerhetsfaktor i och med att vi ännu inte känner till hur EU:s kommande kemikaliepolicy kommer att se ut ens i grova drag. Det kan därför vara olyckligt att anställa alltför många personer som – om t.ex. en gemensam <NOBR>EU-myndighet</NOBR> skulle bildas – kan komma att påverka inriktningen på Kemikalieinspektionens verksamhet och/eller omfattning. Vi föreslår mot denna bakgrund sammanfattningsvis följande resursförstärkningar för riskbedömningsarbetet och bekämpningsmedelsarbetet:</P>
<P class="p672 ft18"><SPAN class="ft42">Tabell 7.2 </SPAN>Våra förslag till förstärkningar av riskbedömningsarbetet och bekämpningsmedelsarbetet (årsarbetskrafter).</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35">
<TR>
<TD class="tr5 td215"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td216"><SPAN class="p673 ft5">År 2001</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td217"><SPAN class="p673 ft5">År 2002</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td218"><SPAN class="p674 ft5">År 2003</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td219"><SPAN class="p16 ft5">Riskbedömning</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td213"><SPAN class="p210 ft5">+5</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td214"><SPAN class="p210 ft5">+5</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td220"><SPAN class="p210 ft5">+2</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td219"><SPAN class="p16 ft5">Bekämpningsmedel</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td213"><SPAN class="p210 ft5">+2</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td214"><SPAN class="p210 ft5">+2</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td220"><SPAN class="p210 ft5">+1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p675 ft1">Vi föreslår dessutom att ytterligare 1 miljon kronor/år används till att utnyttja konsulter och vetenskapliga institutioner. Vissa experttjänster som kräver viss typ av vetenskaplig och annan specialistkompetens bör därmed i ökad utsträckning kunna användas utan att de behöver anställas av Kemikalieinspektionen.</P>
<P class="p676 ft10">185</P>
</DIV>
<DIV id="page_179">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GPB34d1179x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p14 ft2">Kemikalieinspektionens framtida verksamhet och resursbehov</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p462 ft3"><SPAN class="ft3">7.2.4</SPAN><SPAN class="ft44">Riskhantering/riskbegränsning</SPAN></P>
<P class="p311 ft27">Våra bedömningar och förslag:</P>
<P class="p312 ft1">Vår bedömning är att riskbegränsningsarbetet i dag är en svag länk såväl inom EU som i det svenska arbetet. Kemikalieinspektionen har i dag inte tillräckliga resurser för att klara av att vara pådrivande i EU. De nya riktlinjerna inom kemikaliekontrollen och Giftfri miljömålets etappmål om särskilt farliga ämnen innebär en konkretisering och kraftig ambitionshöjning för arbetet med riskhantering/riskbegränsning.</P>
<P class="p55 ft1"><NOBR>EU-arbetet</NOBR> måste prioriteras. Förslagen i Varor utan faror (SOU 2000:53) bör tjäna som vägledning för närmare prioriteringar inom området. Nämnas bör bl.a.:</P>
<P class="p616 ft1">Utfasning av särskilt skadliga ämnen, framför allt PB+CMRH. Förstärkning av riskhanteringsarbetet inom ramen för EU:s riskbedömningsprogram.</P>
<P class="p586 ft18">Utveckling av begränsningsdirektivet, inkl. direktivets roll i riskbedömningsarbetet.</P>
<P class="p620 ft1">Skadliga kemikalier i varor</P>
<P class="p82 ft18">Resurserna för Kemikalieinspektionens <NOBR>EU-inriktade</NOBR> riskhanteringsarbete och det övriga internationella riskbegränsningsarbetet bör sammanlagt förstärkas med följande resurser:</P>
<P class="p677 ft18">För år 2001: ytterligare 5 årsarbetskrafter (+3,0 Mkr) För år 2002: ytterligare 5 årsarbetskrafter (+3,0 Mkr) För år 2003: ytterligare 2 årsarbetskrafter (+1,2 Mkr)</P>
<P class="p587 ft18">Dessutom föreslås att Kemikalieinspektionen ges ytterligare 1 miljon kronor/år för att inom riskhanteringsområdet i högre grad än i dag anlita konsulter/forskningsinstitut för vissa arbeten.</P>
<P class="p99 ft1">Inom området riskbegränsning är ett varuinriktat angreppssätt en ny uppgift inom ramen för Kemikalieinspektionens pådrivande roll inom ramen för Giftfri miljömålsansvaret. Vår bedömning är att detta arbete är ett resurseffektivt arbete som kan ge effekter relativt snabbt. Verksamheten bör därför utvecklas och förstärkas de närmaste åren. Arbetet med informationsspridning och dialog med näringslivet (bl.a. branschvis) om skadliga kemikalier i varor är särskilt angeläget, liksom utveckling av statistik. Vi föreslår resurser motsvarande 2 ytterligare årsarbetskrafter fr.o.m. år 2001.</P>
<P class="p253 ft10">186</P>
</DIV>
<DIV id="page_180">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr13 td205"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td206"><SPAN class="p14 ft19">Kemikalieinspektionens framtida verksamhet och resursbehov</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p560 ft27"><SPAN class="ft52">7.2.4.1</SPAN><SPAN class="ft53">Våra överväganden och förslag</SPAN></P>
<P class="p41 ft1">Riskhantering återfinns i dag inom såväl Kemikalieinspektionens verksamhetsområde Riskhantering och inom verksamhetsområdet Bekämpningsmedel. Detta avsnitt behandlar inte riskhantering av bekämpningsmedel. Det behandlar vi i avsnitt 7.2.5.</P>
<P class="p4 ft1">Sammanlagt finns i dag cirka 27 personår som arbetar inom Kemikalieinspektionens verksamhetsområde Riskbegränsning. Inom ramen för Kemikalieinspektionens riskbegränsningsarbete återfinns i dag följande verksamheter:</P>
<P class="p678 ft1">Riskhantering och begränsningar av farliga ämnen (ca 8 personår)</P>
<P class="p316 ft18">Riskhantering av farliga ämnen i kemiska produkter och andra varor (ca 3 personår)</P>
<P class="p272 ft1">Produktregistret (ca 8 personår)</P>
<P class="p272 ft1">Statistik och materialflöden (ca 2,5 personår)</P>
<P class="p275 ft1">Tillsyn och vägledning enligt miljöbalken (ca 5 personår)</P>
<P class="p75 ft1">För de två första områdena föreslås förstärkningar av verksamheten med anledning av Giftfri miljömålet, miljöbalken samt de pågående förändringarna inom EU. Även tillsynen föreslås förstärkas, men vi behandlar inte tillsynen i detta avsnitt, utan senare, i avsnitt 7.2.6</P>
<P class="p73 ft1">När det gäller produktregistret bör noteras att detta arbete framför allt handlar om kunskapsuppbyggnad och inte primärt riskbegränsning. I Kemikalieinspektionens organisation hör dock produktregistret till området Riskbegränsning.</P>
<P class="p88 ft17">Riskhantering och begränsningar av särskilt farliga ämnen</P>
<P class="p219 ft1">En central del i Kemikalieinspektionens arbete framöver kommer att vara att inom EU söka driva fram ett mer generellt angreppssätt för en stor del av ämnena, i enlighet med förslagen i vårt betänkande Varor utan Faror (SOU 2000:53).</P>
<P class="p4 ft18">Samtidigt kan det gamla angreppssättet förväntas leva kvar i EU- arbetet under ganska lång tid. Det ställer krav på oss att parallellt med att verka för det nya angreppssättet, fortsätta arbeta enligt det</P>
<P class="p476 ft10">187</P>
</DIV>
<DIV id="page_181">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p14 ft2">Kemikalieinspektionens framtida verksamhet och resursbehov</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft1">gamla för de ämnen som kommer upp på dagordningen. Annars missas möjligheterna verka för en för Sverige acceptabel skyddsnivå för dessa ämnen.</P>
<P class="p63 ft1">Nedan finns överväganden om dels arbetet inom ramen för EU:s existerande ämnesprogram vad gäller riskbegränsning, dels begränsningsdirektivet.</P>
<P class="p63 ft1">Arbetet inom programmet för Existerande ämnen är i huvudsak inriktat på ämnen med särskilt farliga egenskaper. Ett medlemsland utses till rapportör för ett eller flera ämnen. Rapportören utarbetar förslag till riskhantering för de riskbedömda ämnena i de fall där slutsatsen är att riskbegränsande åtgärder behöver vidtas. Detta arbete har kommit att fördröjas, beroende på både interna problem i kommissionen och svårigheter för rapportörerna. Hittills har rekommenderad riskhanteringsstrategi antagits för fyra ämnen. Arbetet utvecklas emellertid snabbt för närvarande och programmets betydelse för <NOBR>EU-arbetet</NOBR> med riskhantering ökar mycket starkt. Under år 2000 har sex förslag till riskhantering bearbetats.</P>
<P class="p231 ft18">I arbetet med riskhanteringsförslag från andra rapportörer/länder innebär arbetet för Kemikalieinspektionen att:</P>
<P class="p679 ft1">Återförsäkra med riskbedömningen att alla viktiga användningsscenarier och detaljer däromkring beaktats.</P>
<P class="p419 ft1">Gå igenom valet av styrmedel, bedöma i vad mån de kan leda till den riskminskning som krävs. Detta förutsätter god kompetens i olika styrmedels effektivitet i olika situationer på <NOBR>EU-nivå.</NOBR></P>
<P class="p420 ft1">Gå igenom utredningen av konsekvenser av föreslagna åtgärder, granska använd metodik, bedöma resultatets rimlighet. Detta förutsätter god kompetens i bl.a. samhällsekonomiska bedömningar.</P>
<P class="p586 ft1">Inhämta nationella synpunkter och bereda en svensk position. Detta kan i vissa fall inbegripa att bidra med beskrivningar av alternativa tekniska möjligheter och beskrivningar av alternativa konsekvenser.</P>
<P class="p659 ft1">Lämna skriftliga kommentarer till rapportörernas underlagsrapporter. Argumentera i diskussioner på flera olika beslutsnivåer inom programmet. Återförsäkra kopplingen till arbetet inom andra regelverk inom EU som ska genomföra den beslutade riskhanteringsstrategin.</P>
<P class="p522 ft10">188</P>
</DIV>
<DIV id="page_182">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr13 td205"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td206"><SPAN class="p14 ft19">Kemikalieinspektionens framtida verksamhet och resursbehov</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p4 ft1">När det gäller egna riskhanteringsstrategier är Sverige för närvarande rapportör för fyra ämnen. För ftalaten DEHP är riskbedömningen näst intill klar och den pekar på behov av ett antal åtgärder. Riskhanteringsstrategin bedöms i detta fall kräva en stor arbetsinsats den närmaste tiden (cirka 1 personår) mot bakgrund både av att DEHP är ett ”stort” och komplext ämne och viljan att avveckla är begränsad på <NOBR>EU-nivå.</NOBR> Riskhanteringsstrategin blir också den första vi tar fram – vilket innebär behov utveckla metodik, kompetens etc.</P>
<P class="p74 ft1">Begränsningsdirektivet är det viktigaste direktivet för utfasning av skadliga ämnen. Det är tillämpbart både på användning i kemiska produkter och i varor. Just nu står på dagordningen ändringsdirektiv rörande ämnen som klorparaffiner, pentaPBDE, azofärger, vissa <NOBR>CMR-ämnen,</NOBR> kreosot, arsenik. Dessutom väntas riskbedömningar av många ämnen som är av stort svenskt intresse, bl.a. nonylfenoletoxilater, kvicksilver, kadmium, trikloretylen och metylenklorid. För dessa ämnen har vi i de flesta fall svenska regler på hög skyddsnivå att försvara.</P>
<P class="p3 ft1">Konkret innebär arbetet att reagera på de direktivförslag och de riskbedömningar och konsekvensanalyser (ofta konsultrapporter) som <NOBR>EG-kommissionen</NOBR> lägger fram. Kemikalieinspektionens arbete innebär att</P>
<P class="p680 ft1">Kritiskt granska underlag för och slutsatser om risker och riskhantering samt att formulera synpunkter. I vissa fall behöver kompletterande underlagsmaterial tas fram,</P>
<P class="p681 ft1">utan stöd från expertis på ekonomiska konsekvensanalyser (finns ännu inte på Kemikalieinspektionen) bedöma om det finns brister i underlag för och slutsatser om konsekvenser, inhämta kunskap om när svenska företag redan hittat alternativ/lyckats med utfasning, formulera synpunkter och i vissa fall ta fram kompletterande underlagsmaterial,</P>
<P class="p682 ft1">granska själva direktivtexten, ta fram svenska positioner angående behov av ändringar i kommissionens förslag.</P>
<P class="p6 ft1">Ett enda ämne kan kräva arbetsinsatser i storleksordningen upp till 1 personår samt konsultmedel. I dag använder Kemikalieinspektionen sällan mer än totalt någon/några få personmånader på ett enskilt ämne.</P>
<P class="p683 ft10">189</P>
</DIV>
<DIV id="page_183">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p14 ft2">Kemikalieinspektionens framtida verksamhet och resursbehov</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p403 ft1">Totalt satsas cirka 1 personår/år på detta arbete. Enligt Kemikalieinspektionen förutsätter en rimlig absolut miniminivå ett tillskott om cirka 1,5 personår/år. Detta kan även jämföras med arbetet på grund av de svenska undantagen, som för 4 ämnen när arbetet var som tyngst krävde 6 personår/år samt konsultinsatser om upp mot 2 mkr. Det handlar enligt Kemikalieinspektionen alltså i nuläget om att försöka uppnå en mycket blygsam ambitionsnivå jämfört med i undantagsarbetet, som utgör exempel på vilka resurser som kan krävas för att åtminstone inte behöva backa från nuvarande skyddsnivå.</P>
<P class="p233 ft1">Vilka resurser behövs då sammanlagt för det <NOBR>EU-inriktade</NOBR> och internationella riskbegränsningsarbetet, dvs. både inom ramen för existerande ämnesprogrammet och begränsningsdirektivet? När det gäller tillkommande uppgifter, behov och effekt på resurs/ kompetensbehov för arbetet med begränsningsdirektivet väntas, enligt Kemialieinspektionens UFP, att antalet ämnen som kommer upp till diskussion ökar främst genom att ämnen ”blir klara” i existerande ämnesprogrammet (riskbedömning) och behövliga utfasningar av användningen då behöver tas om hand i begränsningsdirektivet.</P>
<P class="p233 ft1">I flera fall gäller det ämnen där Sverige har särskilda intressen att bevaka. Redan under perioden <NOBR>2001–2002</NOBR> väntas nivån avgöras på <NOBR>EU-regler</NOBR> för ämnen som bl.a. kvicksilver, kadmium, trikloretylen där Sverige redan har skarpa regler och mål.</P>
<P class="p63 ft1">Arbetet med att inom EU få gehör för ett generellt angreppssätt på den skyddsnivå som regeringens nya riktlinjer inom kemikaliekontrollen innebär (och som preciseras i Varor utan faror, SOU 2000:53) kommer att kräva ytterligare resurser.</P>
<P class="p55 ft1">Vidare gäller att vi vårt tidigare betänkande Varor utan faror (SOU 2000:53) föreslår ett stort antal mycket omfattande förändringar av begränsningsdirektivet för att nå de generella utfasningsmålen för persistenta och bioackumulerande samt cancerframkallande, arvsmassepåverkande och reproduktionsstörande ämnen, bl.a.:</P>
<P class="p684 ft1">förbud 2005 för nya <NOBR>PB-ämnen</NOBR> i kemiska produkter och i varor,</P>
<P class="p685 ft10">190</P>
</DIV>
<DIV id="page_184">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr13 td205"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td206"><SPAN class="p14 ft19">Kemikalieinspektionens framtida verksamhet och resursbehov</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft1">förbud 2007 för <NOBR>CMR-ämnen</NOBR> även i konsumenttillgängliga varor (senare även förbud mot yrkesanvändning i produkter och varor),</P>
<P class="p686 ft1">förbud 2010 för de värsta <NOBR>PB-ämnena,</NOBR> förbud 2015 för alla <NOBR>PB-ämnen.</NOBR></P>
<P class="p75 ft18">Härtill kommer bl.a. regeringens och riksdagens mål att nyproducerade varor i huvudsak ska vara fria från kvicksilver, kadmium, och bly inom <NOBR>10–15</NOBR> år.</P>
<P class="p59 ft1">Dessa behov att åstadkomma synnerligen genomgripande förändringar jämfört med nuläget bör jämföras med den arbetsmängd som i dag krävs för att kunna få igenom oftast bara delförbud för ett mycket blygsamt antal ämnen. Därav framgår att mycket betydande tillskott av resurser med hög kompetens erfordras för att kunna driva på mot uppsatta mål.</P>
<P class="p3 ft18">Till arbetet inom ramen för EU tillkommer arbetet med begränsningar av särskilt farliga ämnen i olika internationella konventioner, framför allt:</P>
<P class="p687 ft18">OSPAR POP CLRTAP</P>
<P class="p688 ft18">Dessutom pekar vi i vårt betänkande Varor utan faror (2000:53) på behovet av nationella åtgärder mot metaller i användningar som ger stor spridning, innan åtgärder på <NOBR>EU-nivå</NOBR> kan åstadkommas.</P>
<P class="p59 ft18">Sammanfattningsvis innebär de nya uppgifterna minst ett behov av ytterligare 5 personår fr.o.m. år 2001, ytterligare 5 personår år 2002 samt ytterligare 2 personår 2003.</P>
<P class="p59 ft1">De personer som behöver rekryteras på detta område bör vara ”breda”, erfarna personer, med god förmåga utreda, analysera, tänka strategiskt, argumentera, helst redan med förhandlingsvana inom EU och internationellt. Flera bör ha samhällsvetenskaplig, juridisk, nationalekonomisk utbildning i botten, andra bör vara naturvetare. Kunskap om näringslivets villkor är också önskvärt.</P>
<P class="p3 ft1">Utöver tillskotten av personal behövs även tillskott av expensmedel på förslagsvis 1 miljon kronor/år för att kunna anlita</P>
<P class="p689 ft10">191</P>
</DIV>
<DIV id="page_185">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p14 ft2">Kemikalieinspektionens framtida verksamhet och resursbehov</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft1">extern expertis/konsulter i samband med bl.a. diskussioner om visst ämne inom ramen för begränsningsdirektivet.</P>
<P class="p95 ft17">Produktregistret</P>
<P class="p53 ft1">Arbetet med produktregistret har under de senaste åren utvecklats ur teknisk synpunkt, bl.a. har förutsättningarna för att kunna följa och skaffa överblick av kemikalieanvändningen förbättrats. Statistiken i produktregistret har gjorts mer tillgänglig och användarvänlig. Det underlag som produktregistret kan ge är viktig när det gäller att följa upp import, tillverkning och användning av olika skadliga ämnen.</P>
<P class="p54 ft17">Varuinriktat angreppssätt och dialog med näringslivet</P>
<P class="p53 ft1">I kapitel 4 konstaterade vi att kemikalierelaterade hälso- och miljörisker som är kopplade till andra varor än kemiska produkter bör uppmärksammas i större utsträckning och att samspelet mellan olika aktörer också bör öka på detta område. Vi föreslår också (i avsnitt 4.2.) att en plan för kemikaliearbetet i ett varuperspektiv bör tas fram av Kemikalieinspektionen i samråd med Naturvårdsverket. En sådan plan bör ta sin utgångspunkt i bl.a. Giftfri miljömålet och dess etappmål, miljöbalken, de nya riktlinjerna inom kemikaliepolitiken, arbetet med s.k. integrerad produktpolicy samt det pågående arbetet inom EU och i andra internationella organ.</P>
<P class="p558 ft1">En viktig förutsättning i kemikaliekontrollen är att producenter och övriga hanteringsled lämnar riktig och relevant information om t.ex. produkternas innehåll av sådana kemiska ämnen som kan ge upphov till risker för människor och miljö under något av produktens hanteringsled, så att användarna får nödvändig kunskap för säker hantering och möjlighet att ställa krav på mindre miljöbelastande produkter.</P>
<P class="p55 ft1">När det gäller arbetet med att begränsa skadliga kemikalier i kemiska produkter och andra varor sker detta inom Kemikalieinspektionens verksamhetsområde ”Renare Produkter”.</P>
<P class="p567 ft10">192</P>
</DIV>
<DIV id="page_186">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr13 td205"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td206"><SPAN class="p14 ft19">Kemikalieinspektionens framtida verksamhet och resursbehov</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p4 ft1">För systematisk riskbegränsning av kemikalierelaterade hälso- och miljörisker är det en fördel att, parallellt med ämnesinriktad riskbegränsning, också utgå från produkttyp alternativt tillverkar- eller importbransch. Då kan kemikalier bedömas i ett sammanhang där både funktion och alternativa ämnen eller produktutvecklingen kan beaktas. Strategier för riskbegränsningen bör beakta produkternas miljöbelastning över hela livscykeln, vilket förutsätter en helhetssyn med god kännedom om olika drivkrafter och hinder som påverkar företagens kemikaliekontrollarbete.</P>
<P class="p61 ft1">Det är företagens ansvar att se till att de produkter de sätter ut på marknaden inte innebär oacceptabla risker. Genom dialog kring risker och produktutveckling kan företagens eget riskbegränsningsarbete stimuleras. Att sprida kunskap om ämnens farliga egenskaper kan initiera företagens eget kemikaliekontrollarbete.</P>
<P class="p4 ft1">Kemikalieinspektionen har under de senaste åren fört dialoger kring kemikalierelaterade risker med några branscher/företag som marknadsför produkter med stora volymer och som har betydande spridning i samhället. Det gäller exempelvis målarfärger, tvätt- och rengöringsmedel, textilier, byggvaror och elektronik. I vissa fall har detta arbete skett parallellt med Naturvårdsverkets branscharbete. En bättre samordning bör därför ske mellan myndigheterna. Det bör underlättas av den plan för det varuinriktade arbetet som vi föreslår i avsnitt 4.2.</P>
<P class="p61 ft1">Vi anser generellt att dialog med näringslivet är ett viktigt komplement till andra styrmedel för att ge en effektiv riskbegränsning, inte minst på varuområdet och att Kemikalieinspektionen i högre utsträckning än hittills bör ägna sig åt detta.</P>
<P class="p88 ft17">Resursbehov</P>
<P class="p41 ft18">Kemikalieinspektionen har för år 2000 cirka 3 årsarbetskrafter för det varuinriktade (kemiska produkter och andra varor) angreppssättet inom sin verksamhetsgren ”Renare produkter”.</P>
<P class="p59 ft1">Enligt vår uppfattning är detta ett av de nyare områden som Kemikalieinspektionen bör utveckla mot bakgrund av Giftfri miljömålet. Arbetsuppgifterna och möjligheterna inom varuinriktad riskbegränsning bedöms som i det närmaste obegränsade och det</P>
<P class="p496 ft10">193</P>
</DIV>
<DIV id="page_187">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GPB34d1187x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p14 ft2">Kemikalieinspektionens framtida verksamhet och resursbehov</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft1">är svårt att ange nivåer vad ett resurstillskott exakt kan räcka till. Vi har därför, som tidigare nämnts, i avsnitt 4.2 föreslagit att Kemikalieinspektionen i samarbete med Naturvårdsverket tar fram en handlingsplan för det varuinriktade kemikaliearbetet.</P>
<P class="p63 ft1">Vår bedömning är att det varuinriktade riskhanteringsarbetet som bl.a. inkluderar dialog med branscher, bör stärkas. Vi föreslår ytterligare 2 årsarbetskraft fr.o.m. år 2001. Dessa utökade resurser bör framför allt användas till att utveckla fler dialoger kring kemikalierisker med fler branscher som marknadsför volymmässigt stora produktgrupper med stor spridning i samhället.</P>
<P class="p55 ft18">När handlingsplanen (se avsnitt 4.2) för det varuinriktade kemikaliearbetet är klar får ställning tas till vilka ytterligare resurser som kan behöva tillföras till detta arbetsområde.</P>
<P class="p232 ft17">Vilken kompetens behövs?</P>
<P class="p347 ft1">Arbetet med riskhantering ställer – liksom riskbedömningsarbetet</P>
<P class="p312 ft1">– krav på hög kompetens, men av annat slag och i högre grad dominerad av lång och bred erfarenhet än av djup vetenskaplig kompetens. Bland annat kan nämnas behov av kompetens och kunskap om styrmedel, samhällsekonomiska bedömningar, branschkännedom, kunskap om EU:s lagstiftning och internationell förhandlingsvana.</P>
<P class="p690 ft3"><SPAN class="ft3">7.2.5</SPAN><SPAN class="ft44">Bekämpningsmedel</SPAN></P>
<P class="p311 ft27">Våra bedömningar och förslag<SPAN class="ft1">:</SPAN></P>
<P class="p312 ft1">Sverige har sedan tidigare höga ambitioner relativt andra medlemsländer i EU genom våra tidigare riskbegränsningar av bekämpningsmedel. Dagens målsättning för bekämpningsmedelsarbetet bör gälla även fortsättningsvis, dvs. målet är att minska riskerna för hälsa och miljö som uppstår i samband med användningen av växtskyddsmedel, biocider och biotekniska organismer och att därvid ha en aktivt deltagande och pådrivande roll i riskbegränsningsarbetet såväl nationellt, inom EU som internationellt. Giftfri miljömålet innebär därutöver en ambitionshöjning och konkretisering av målet.</P>
<P class="p567 ft10">194</P>
</DIV>
<DIV id="page_188">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GPB34d1188x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr13 td205"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td206"><SPAN class="p14 ft19">Kemikalieinspektionens framtida verksamhet och resursbehov</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p691 ft1">Prioriterade uppgifter för Kemikalieinspektionens bekämpningsmedelsarbete de närmaste åren bör bl.a. vara att:</P>
<P class="p692 ft18">aktivt delta i EU:s arbete med att utveckla och tillämpa regler för att uppnå en hög skyddsnivå,</P>
<P class="p693 ft1">verka för att den nationella prövningen av bekämpningsmedel sker på en hög skyddsnivå och med kortast möjliga handläggningstid.</P>
<P class="p694 ft1">Vi föreslår att arbetet med riskbedömning och riskbegränsning av bekämpningsmedel behöver förstärkningar med följande resurser(se även 7.2.3):</P>
<P class="p695 ft1">År 2001: Ytterligare 2 årsarbetskrafter (totalt 1,2 Mkr) År 2002: Ytterligare 2 årsarbetskrafter (totalt 1,2 Mkr) År 2003: Ytterligare 1 årsarbetskraft (totalt 0,6 Mkr)</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p126 ft1">Området Bekämpningsmedel är årsarbetskrafter anger år 2000, hade ett extra engångsbelopp medelsarbetet)</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p126 ft18">indelat i tre delområden. Antal (dvs. då Kemikalieinspektionen på 3 Mkr för bekämpnings-</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p696 ft18">Bekämpningsmedelskansliet (ca 5 årsarbetskrafter), Riskbedömning av bekämpningsmedel (ca 10 årsarbetskrafter), Förprövning och riskminskning (ca 9 årsarbetskrafter).</P>
<P class="p688 ft1">Målsättningen i dag för Kemikalieinspektionens bekämpningsmedelsarbete är att minska riskerna för hälsa och miljö som uppstår i samband med användningen av växtskyddsmedel, biocider och biotekniska organismer och att därvid ha en aktivt deltagande och pådrivande roll i riskbegränsningsarbetet såväl nationellt, inom EU som internationellt.</P>
<P class="p470 ft1">Viktiga uppgifter är att:</P>
<P class="p580 ft18">delta i det svenska handlingsprogrammet för bekämpningsmedel i jordbruket och i trädgårdsnäringen,</P>
<P class="p697 ft1">delta i EU:s arbete med att utveckla och tillämpa regler för att nå en god skyddsnivå och en kostnadseffektiv riskbegränsning, och att</P>
<P class="p85 ft1">verka för att den nationella prövningen av bekämpningsmedel sker på en god skyddsnivå och med kortast möjliga handläggningstid.</P>
<P class="p473 ft10">195</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_189">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p14 ft2">Kemikalieinspektionens framtida verksamhet och resursbehov</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft1">Nedan följer en genomgång av Kemikalieinspektionens arbete uppdelat på delområden och olika aspekter på <NOBR>EU-arbetet.</NOBR> Underlaget kommer dels från arbetsgruppens rapport (Bilaga 4), dels från Kemikalieinspektionen. allmänna slutsatser och bedömningar om bekämpningsmedelsarbetets resurser m.m. återfinns också i avsnittet om riskbedömning (avsnitt 7.2.3).</P>
<P class="p256 ft17">Delområdet Bekämpningsmedelskansliet</P>
<P class="p53 ft1">Kansliets uppgift är att där samla huvuddelen av de administrativa arbetsuppgifterna i syfte att ge goda förutsättningar för ökad effektivitet och kvalitet. En enhetlig bedömning av inkommande ärenden möjliggörs, vilket underlättar de kraftiga prioriteringar av arbetsinsatserna som krävs. Handläggningen styrs av riskminskningspotentialen i ärendena, såtillvida att ärenden som bedöms ha hög riskminskningspotential prioriteras högt. För de prioriterade områdena har policydokument utarbetats för att underlätta enhetlig handläggning.</P>
<P class="p252 ft17">Delområdet Riskbedömning för bekämpningsmedel</P>
<P class="p259 ft1">Syftet med verksamheten är att samla faro- och riskbedömningar av nya verksamma ämnen och organismer, samt andra ärenden och bedömningar i ärenden som bedöms ha hög riskminskningspotential, och koordinera detta med motsvarande arbete i <NOBR>EU-sam-</NOBR> manhanget för att utveckla enhetliga bedömningar och minska risken för dubbelarbete. Djupet i riskbedömningen anpassas till dels möjligheterna att kunna påverka internationellt, och dels riskminskningspotentialen, där ärenden som bedöms ha hög riskminskningspotential ägnas fördjupad riskbedömning.</P>
<P class="p231 ft1">I den svenska bevakningen av EU:s genomgång av aktiva substanser i bekämpningsmedel utgörs det huvudsakliga arbetet av granskning av och kommentarer till andra medlemsländers rapporter. Kemikalieinspektionen gör en egen grundlig toxikologisk och ekotoxikologisk bedömning endast när Sverige är rapportörsland, dvs. ansvarigt för utvärdering av ämne inför Annex <NOBR>I-listning.</NOBR></P>
<P class="p698 ft10">196</P>
</DIV>
<DIV id="page_190">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr13 td205"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td206"><SPAN class="p14 ft19">Kemikalieinspektionens framtida verksamhet och resursbehov</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p10 ft17">Delområdet Förprövning och riskminskning av bekämpningsmedel</P>
<P class="p40 ft1">Syftet med verksamheten är att:</P>
<P class="p699 ft18">göra <NOBR>risk/nytta-bedömningar</NOBR> och behovsprövningar och svara för utveckling av policyfrågor i samband med beslut,</P>
<P class="p274 ft1">driva implementeringen av det nyligen i kraft trädda biociddirektivet samt annan regelutveckling,</P>
<P class="p274 ft1">att samla det utåtriktade riskminskningsarbetet för att tydliggöra detta,</P>
<P class="p700 ft1">handlingsprogram för användning av bekämpningsmedel i jordbruk och trädgårdsnäring.</P>
<P class="p12 ft17">EU:s lagstiftning och regler på bekämpningsmedelsområdet</P>
<P class="p219 ft1">Inom EU görs en uppdelning av bekämpningsmedel mellan växtskyddsmedel och biocider. Växtskyddsmedel behandlas i direktiv 91/414/EEG (under DG SANCO) om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden, och biocider behandlas i direktiv 98/8/EG (under DG ENV) om utsläppande av biocidprodukter på marknaden. Direktiv 98/8/EG reglerar andra bekämpningsmedel än växtskyddsmedel – exempelvis slembekämpningsmedel, råttgift, desinfektionsmedel, träskyddsmedel och antifoulingprodukter (båtbottenfärger). Direktivet om växtskyddsmedel är utformat så att medlemsstaterna skall godkänna produkter som motsvarar direktivets kravregler förutsatt att produktens verksamma ämne är uppsatt på bilaga I, den s.k. <NOBR>positiv-listan.</NOBR> Detta avgörande sker i enlighet med direktivets regler i artikel 5. Regleringen rörande godkännande av själva produkten/bekämpningsmedlet finns i artikel 4 och är ytterligare preciserad i bilaga VI till direktivet, om gemensamma principer (uniform principles) rörande godkännandet, där också anges hur riskbedömningen ska gå till. Biociddirektivet är uppbyggt på ett liknande sätt. Det är obligatoriskt att följa och implementera regelverken.</P>
<P class="p475 ft1">Ansökningar om godkännande som lämnas till myndigheten måste behandlas, enligt detaljerade gemensamma bestämmelser även för riskbedömningen (Se ”uniform principles”, i annex VI till 91/414). Beslut om enskilda ämnen som får ingå i bekämpningsmedel tas på <NOBR>EU-nivå</NOBR> och förs till positivlista, Annex I.</P>
<P class="p701 ft10">197</P>
</DIV>
<DIV id="page_191">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p14 ft2">Kemikalieinspektionens framtida verksamhet och resursbehov</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft17">Konsekvenser av <NOBR>EU-medlemskapet</NOBR> för arbetet med bekämpningsmedel</P>
<P class="p53 ft1">För bekämpningsmedelsarbetet har <NOBR>EU-inträdet</NOBR> inneburit en betydande ökning i komplexitet av de i Sverige gällande reglerna. En relativt enkel nationell förordning om bekämpningsmedel har ersatts av två långa förordningar om växtskyddsmedel respektive biocider, och de mycket detaljerade direktiven implementeras direkt in i svensk författning.</P>
<P class="p55 ft1">Inom bekämpningsmedelsarbetet EU är den grundläggande nivån för riskbedömningar relativt harmoniserad. Några riktlinjer har tagits fram och flera är på gång. Sverige bidrar i viss utsträckning i utformningen av de riktlinjer som anses ha störst strategisk betydelse i riskminskningsarbetet. De inledande beräkningarna speglar vanligen ett ”worst <NOBR>case”-scenario</NOBR> med förenklade presumtioner. Dessa bedömningar är vanligen översiktliga. I de fall risker identifierats i de inledande beräkningarna måste i regel en mer förfinad analys och fältstudier göras. Här saknas i stor utsträckning vägledning och bedömning görs från fall till fall. I dessa sammanhang spelar ”policy” och acceptans av risker en stor roll i argumentationen. En stor del av de svenska insatserna handlar om den typen av bedömningar.</P>
<P class="p558 ft1">I det nationella bekämpningsmedelsarbetet övertas således riktlinjer från <NOBR>EU-arbetet</NOBR> i växande utsträckning. I vissa fall kan bedömningarna som gjorts för EU användas för svenska beslut om växtskyddsmedel men bedömningen är att allt fler riskbedömningar med nationella scenarier behöver göras, i takt med att ämnen upptas på Annex I.</P>
<P class="p54 ft17">Sveriges engagemang i EU:s arbete på bekämpningsmedelsområdet</P>
<P class="p53 ft1">Verksamheten på området Bekämpningsmedel har sedan det svenska <NOBR>EU-inträdet</NOBR> i stor omfattning handlat om att förhindra att tidigare förbjudna och strängt begränsade ämnen, samt ämnen med motsvarande egenskaper, åter får tillträde till den svenska marknaden. Några särskilda undantag gjordes ej för bekämpningsmedel i de svenska övergångsavtalen.</P>
<P class="p56 ft10">198</P>
</DIV>
<DIV id="page_192">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr13 td205"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td206"><SPAN class="p14 ft19">Kemikalieinspektionens framtida verksamhet och resursbehov</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p4 ft1">Bekämpningsmedelsområdet regleras av de två direktiven om växtskyddsmedel respektive om biocider. Inom båda dessa direktiv ska de tidigare godkända aktiva substanserna omregistreras. Detta omregistreringsprogram har inletts för växtskyddsmedel och är i startfasen för biocider.</P>
<P class="p4 ft1">För att kunna påverka EU i riktning mot att anta det svenska synsättet när det gäller kriterier för bekämpningsmedel är det ytterst viktigt att redan i dag arbetar kraftfullt för att påverka processen. Om detta inte lyckas, och ämnen som tidigare förbjudits i Sverige sätts upp på Annex I, kommer möjligheten att behålla förbud på nationell nivå att minska betydligt, och resurserna måste i stället läggas på utförandet av riskbedömningar som visar att användningen i Sverige är oacceptabel.</P>
<P class="p333 ft17">Arbete med växtskyddsmedel</P>
<P class="p219 ft1">I alla medlemsstater utom Sverige och Danmark sorterar växtskyddsmedel under jordbruksministerierna. I Sverige är Miljödepartementet ansvarigt på detta område.</P>
<P class="p4 ft1">Det nu pågående omregistreringsprogramet omfattar totalt ca 300 tidigare godkända substanser, och i dag är ca 75 monografier under arbete och ett <NOBR>30-tal</NOBR> ämnen klara för bedömning. Kommissionen fördelar ämnen för bedömning efter respektive medlemsstats röstetal, dvs. storlek. Sverige har i första etappen ansvarat för fyra gamla ämnen och ett nytt.</P>
<P class="p3 ft1">I den andra etappen har Sverige tilldelats fem ämnen, men arbetet med dessa ämnen görs med full kostnadstäckning från tillverkaren (upp till max 3,25 miljoner kronor per ämne, vilket är dyrare än de flesta andra medlemsländer). Arbetet beräknas ta fyra personår i anspråk.</P>
<P class="p73 ft1">Samtliga medlemsstater inbjuds att granska och kommentera de monografier som färdigställs. Vid specialistmötena (European Commission Coordination, ECCO) deltar de länder som är rapportörländer och <NOBR>5–7</NOBR> ämnen behandlas vid varje möte. De specialistområden som omfattas är bl.a. fysikalisk/ kemisk utvärdering, toxikologi, resthalter och ekotoxikologi.</P>
<P class="p473 ft10">199</P>
</DIV>
<DIV id="page_193">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p14 ft2">Kemikalieinspektionens framtida verksamhet och resursbehov</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft1">Representanter för Kemikalieinspektionen åker allt mer sällan på de specialistmöten där de ”egna” ämnena inte kommer upp, och har bara resurser att se över och kommentera ca en tredjedel av de monografier som cirkuleras. Därefter diskuteras riskbedömningen vidare på möten i Evaluatron Working Group (EWG) dit samtliga medlemsländer inbjuds. Här följer Sverige upp tidigare kommentarer och försöker så långt möjligt se till att riskerna dels blir ordentligt utredda och dels blir tydligt formulerade.</P>
<P class="p55 ft1">Monografin, tillsammans med alla kommentarer från medlemsstaterna m.fl. går först vidare till den vetenskapliga kommittén för växter, som avger ett utlåtande, sedan till den ständiga kommittén för växtskydd för omröstning. Det krävs kvalificerad majoritet (2/3 av rösterna) för att kommissionen ska kunna ta ett beslut. Om kvalificerad majoritet inte uppnås går frågan till rådet, som har tre månader på sig att besluta. Utfallet blir antingen att ett ämne accepteras för upptag på Annex I (dvs. att det godkänns för fortsatt användning), eller att det nekas upptag.</P>
<P class="p231 ft18">Av de 87 ”omregistreringsämnen” som finns på den första listan är 24 tidigare förbjudna samt 8 starkt begränsade i Sverige på grund av. hälso- eller miljörisker.</P>
<P class="p99 ft1">Inom de närmsta åren ska ytterligare 67 ämnen riskbedömas för sedan följas av ytterligare ca 140 ämnen. Dessa innefattar flera problematiska och/eller förbjudna ämnen som enligt Kemikalieinspektionens bedömning inte är önskvärda på den svenska marknaden.</P>
<P class="p256 ft17">Arbete med biocider</P>
<P class="p702 ft1">Biociddirektivet som nyligen trätt i kraft kommer att innebära att Sverige ska ta sin del av arbetsbördan på ett liknande sätt som för växtskyddsmedel. Arbetet har just påbörjats, och ett omregistreringsprogram liknande det för växtskyddsmedel är skisserat. Viktiga dokument för riskbedömning arbetas för närvarande fram, och man räknar på Kemikalieinspektionen med att praxis kommer att sättas under de närmsta fem åren.</P>
<P class="p703 ft10">200</P>
</DIV>
<DIV id="page_194">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr13 td205"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td206"><SPAN class="p14 ft19">Kemikalieinspektionens framtida verksamhet och resursbehov</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p10 ft17">Svenskt inflytande på området bekämpningsmedel</P>
<P class="p41 ft1">Från Kemikalieinspektionens sida upplever man att det svenska inflytande ökat avsevärt sedan Sverige blev medlem i EU. Såsom tidigare har betonats anser man på myndigheten att det är mer resurseffektivt att ”stämma i bäcken än i ån”, dvs. man bör försöka påverka EU till att anta en bedömningsstrategi som innebär att så få oönskade ämnen som möjligt kommer upp på Annex I och därmed i största möjliga utsträckning undvika omfattande riskbedömning och riskbegränsning på det nationella planet Arbete med kriteriedokument blir därför allt mer avgörande. En viktig punkt är följaktligen fortsatt argumentering inför varje beslut av enskilda ämnen inför Annex I som förväntas sätta normer för riskbedömning av viktiga egenskaper.</P>
<P class="p220 ft1">För varken växtskyddsmedel eller biocider finns det stöd i direktiven för att tillämpa <NOBR>risk/nytto-bedömning.</NOBR> Beslut baseras endast på riskbedömningar. Nationellt finns emellertid fortfarande i lagstiftningen att behov måste finnas för att bekämpningsmedel ska godkännas. Praxis har under åren utvecklats på området, bl.a. genom omfattande remissomgångar och kontakter med rådgivare, SLU och Jordbruksverket. Agronomerna på Kemikalieinspektionen gör här ett betydelsefullt arbete. Med nya användningsområden måste nya behovsutredningar göras.</P>
<P class="p3 ft1">Om aktiva substanser som bedöms vara oönskade trots detta hamnar på Annex I ser Kemikalieinspektionen en risk för att insatser inte kan göras för alla ämnen, eftersom det kräver mycket resurser att bevisa skäligheten i de svenska ståndpunkterna. Detta beror på att arbetet alltmer drivs från farotill detaljerade riskbedömningar, därför att den svenska argumentationen handlar om att påvisa orealistiska presumptioner i de ursprungliga bedömningarna, som kan innebära att minsta felanvändning leder till skador på hälsa eller miljö.</P>
<P class="p74 ft1">När det gäller biociddirektivet har endast Sverige och sju andra länder erfarenhet av bedömning av biocider. De andra länderna har inte tidigare haft någon lagstiftning på området. Möjligheterna för Sverige att påverka är därmed i princip stora på grund av. den erfarenhet som finns i landet. De resurser som finns tillgängliga de närmaste åren medger dock inte att den ökning av arbetet på biocidområdet inom EU som kan förväntas mötas med en motsva-</P>
<P class="p651 ft10">201</P>
</DIV>
<DIV id="page_195">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p14 ft2">Kemikalieinspektionens framtida verksamhet och resursbehov</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft1">rande satsning inom Området bekämpningsmedel. När det gäller att få in substitutionsprincipen i ändringarna av växtskyddsmedelsdirektivet, något som är både politiskt och riskminskningsmässigt prioriterat, så kan endast mycket begränsade resurser avsättas, och det är tveksamt om målet här kan nås.</P>
<P class="p63 ft1">Det finns en politisk målsättning att Sverige på bekämpningsmedelsområdet skall bibehålla den skyddsnivå som uppnåtts i dag. I dag finns möjlighet att kommentera endast en mindre del av de monografier som rör ämnen som tidigare förbjudits i Sverige. Det finns en miniminivå för hur ytligt man kan läsa och kommentera <NOBR>EU-dokument</NOBR> och ändå ha kvar en påverkansmöjlighet. I många fall är den nivån nådd och i andra fall underskriden, dvs. Sveriges inflytande minskar.</P>
<P class="p231 ft18">Arbetsgruppen (bilaga 4) betonar att det krävs ett betydande arbete för att förhindra att tidigare förbjudna bekämpningsmedel åter måste tillåtas.</P>
<P class="p99 ft1">På bekämpningsmedelssidan, liksom på övriga områden, är möjligheterna att förenkla och effektivisera riskbedömningsarbetet störst om man har resurser som tillåter att man i så stor utsträckning som möjligt själv håller i pennan i arbetet inom EU.</P>
<P class="p63 ft18">I bilaga 4 redovisar arbetsgruppen ett antal omständigheter som kan försvåra för Sverige att upprätthålla vår höga skyddsnivå.</P>
<P class="p704 ft1">Den rättsliga grunden för rådsdirektiv 91/414/EEG är artikel 43 i fördraget (jfr Biociddirektivet, art. 100a). Huvudsyftet med 91/414/EEG är alltså inte främst att reglera riskerna med växtskyddsmedel utan bygger i stället på genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken, speciellt gemensamma villkor för handeln med dessa medel.</P>
<P class="p420 ft1">I 13 av EU:s 15 medlemsländer ligger ansvaret för reglering av växtskyddsmedel under jordbruksministeriet. Det finns en tydlig intressekonflikt mellan jordbruks- och <NOBR>miljö/hälsa-sidan</NOBR> i denna fråga.</P>
<P class="p591 ft18">I frågan om den huvudsakliga riskbedömningen ska ske på EU- nivå eller nationell nivå finns en tydlig skillnad mellan små och större länder. Små länder med mindre resurser såsom Sverige,</P>
<P class="p705 ft10">202</P>
</DIV>
<DIV id="page_196">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr13 td205"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td206"><SPAN class="p14 ft19">Kemikalieinspektionens framtida verksamhet och resursbehov</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p706 ft1">Portugal, Danmark och Grekland vill att bedömningen så långt möjligt kan ske på <NOBR>EU-nivå.</NOBR> I kraft av de stora länderna är trenden dock en förskjutning av arbetsbördan mot medlemslandsnivå.</P>
<P class="p73 ft1">Erfarenheter av registrerings- och riskminskningsarbete inom bekämpningsmedelsområdet skiljer sig kraftigt åt mellan medlemsländerna. Sverige är t.ex. det enda medlemsland som redan omprövat godkännandet för alla gamla bekämpningsmedel. Det gemensamma omprövningsarbete som nu pågår inom EU har blottlagt stora skillnader mellan ländernas tidigare erfarenheter och riskacceptans. Det pågående arbetet kan beskrivas som en stor kompromissprocess där de länder som avviker mest också är de som drabbas mest i slutändan. Till dessa länder kan räknas Sverige och Danmark. De skillnader som gör sig allt mer tydliga kan enligt arbetsgruppen grovt hänföras till två policyinriktningar, en mer aktiv och en mer passiv till karaktären. Sverige står för den mer passiva medan flertalet andra länder står för en mer aktiv (se bilaga 2)</P>
<P class="p573 ft1">Behovet och användningen av bekämpningsmedel i Sverige skiljer sig på några väsentliga punkter från den gängse i de centrala och södra delarna av Europa. I Sverige dominerar t.ex. ogräsmedlen framför insekts- och svampmedlen. En stor del av svampbekämpningen sker genom betning av utsäde i Sverige medan behandling i växande gröda dominerar i övriga Europa. I Sverige förekommer ingen jorddesinfektion eller behandling efter skörd i frukt, vilket däremot är en mycket stor användning i Mellan- och Sydeuropa. Att dessa skillnader innebär merarbete för Sverige kan åskådliggöras med exemplet tiabendazol. Ämnet ingår för närvarande endast i betningsmedel i Sverige, en användning som Sverige bedömt som acceptabel med hänsyn till medlets persistenta egenskaper. Det föreligger nu ett förslag att inkludera ämnet i Annex I till 91/414, men endast för behandling efter skörd i frukt och potatis vilket är den stora användningen i EU. För att möjliggöra en fortsatt användning för betning krävs att Sverige gör en nationell riskbedömning. Samtidigt kan vi få en ansökan om att utvidga godkännandet till att även omfatta behandling efter skörd i frukt och potatis. För att behålla vår höga skyddsnivå krävs en riskbedömning som visar att den senare användningen inte är acceptabel utifrån svenska förhållanden. Sammanfattningsvis</P>
<P class="p707 ft10">203</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_197">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p14 ft2">Kemikalieinspektionens framtida verksamhet och resursbehov</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p591 ft1">innebära detta två resurskrävande riskbedömningar för svensk del, enbart för att bibehålla den nivå som vi tidigare fastställt genom nationellt beslut för ämnet.</P>
<P class="p591 ft1">Reglerna om ”ömsesidigt erkännande av godkännanden” (art. 10 i 91/414) begränsar ländernas handlingsfrihet. Det finns goda skäl att tro att detta kan bli den dominerande ansökningsformen av det enkla skälet att regeln har tillkommit för att harmonisera godkännandeproceduren, förenkla för sökanden (företagen) och undvika onödig upprepning av tester, etc. Artikel 10 öppnar vissa möjligheter för undantag. Ett land kan vägra godkännande av en produkt som redan finns godkänd i ett annat medlemsland om de yttre förhållandena skiljer sig åt på ett avgörande sätt. Denna möjlighet blir förmodligen endast aktuell i fråga om risker för miljön. Huvuddelen av de ämnen som Sverige nekat godkännande för har emellertid skett på grund av. risker för hälsan.</P>
<P class="p708 ft1">Sverige begärde inget undantag i medlemsskapsfördraget från reglerna i 91/414. Anledningen var att det vid det tillfället inte kunde avgöras om den svenska prövningen var strängare än den kommande inom EU.</P>
<P class="p256 ft17">Riskhantering</P>
<P class="p53 ft1">Systemet med förprövning innebär stora fördelar för riskhanteringsarbetet med bekämpningsmedel. Riskhantering har också spelat en dominerande roll i Kemikalieinspektionens arbete med bekämpningsmedel. Som ett av få länder i världen har Sverige omprövat godkännandet för samtliga existerande medel. Periodiskt återkommande genomgångar av medel med samma användningsområden har möjliggjort en effektiv riskbegränsning där kriterier för godkännande (”stupstockar”) och våra svenska ”principer” (försiktighets- och substitutionsprincipen) varit viktiga inslag. Förutom reglering av godkännanden präglas riskhanteringsarbetet i allt högre grad också av de speciella insatser som görs i samverkan med andra aktörer (myndigheter, företag, odlarorganisationer etc.), t.ex. för att begränsa riskerna med träskyddsmedel, båtbottenfärger och s.k. växtskyddsmedel. Arbetet med att begränsa riskerna med bekämpningsmedel inom jordbruk och trädgård (växtskyddsmedel) har i en mer formaliserad form tagit</P>
<P class="p253 ft10">204</P>
</DIV>
<DIV id="page_198">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr13 td205"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td206"><SPAN class="p14 ft19">Kemikalieinspektionens framtida verksamhet och resursbehov</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p4 ft1">sig uttryck i de handlingsprogram som pågått sedan 1987, där KemI tillsammans med Jordbruksverket varit drivande.</P>
<P class="p4 ft1">Till skillnad från vår tidigare lagstiftning innehåller växtskyddsmedelsdirektivet (91/414/EEG) inga regler om tillämpning av substitutionsprincipen vid prövning om godkännande. Denna skillnad innebär att Sverige för närvarande saknar ett mycket effektivt verktyg i riskhanteringsarbetet. Det betyder att riskhanteringsarbetet i högre grad än tidigare måste förlita sig på de frivilliga initiativen från näringen i riktning mot säkrare produkter och användningar. Avsaknaden av substitution som ett myndighetsverktyg medför att betydande resurser i stället behöver läggas på samverkansprojekt av den typ som ”Säkert Växtskydd” representerar för att fortsättningsvis kunna bibehålla den tidigare höga skyddsnivån på bekämpningsmedelsområdet.</P>
<P class="p61 ft1">När det gäller biociddirektivet kommer Sveriges arbete in i en ny fas. Nu finns biociddirektivet genomfört i svensk lag. Ett betydande arbete är på gång inom EU med riktlinjedokument och att dra upp den administrativa processen för hur arbetet ska gå till. Här kan och bör vi dra lärdom från växtskyddsarbetet. Eftersom vi i Sverige har en och samma myndighet för dessa regelverk/områden underlättas arbetet och vi bör därför ha goda möjligheter att påverka detta arbete. Dels skall viktiga vägledningsdokument diskuteras, varav ett är ett förslag till kriterier för upptag på Annex 1 och det är utarbetat av Sverige på uppdrag av <NOBR>EG-kommissionen.</NOBR> Motståndet mot att använda ”cut off” kriterier är stort bland medlemsländerna i EU men Sverige har givetvis en fördel av att ha utarbetat förslaget. Det fordras dock stor förhandlingsskicklighet och resurser för att kunna sälja det till de andra länderna, så inte förslaget urvattnas till att bli betydligt mindre strikt. Under de närmsta åren tas alltså redskapen fram för det fortsatta biocidarbetet som blir än mer intensivt <NOBR>2003–2004</NOBR> då <NOBR>EU-monografierna</NOBR> börjar produceras av medlemsländerna. Sverige kan uppskattas behöva producera ca 6 biocidmonografier/år under ca 6 år framåt efter 2004. För själva monografiskrivandet tar Kemikalieinspektionen dock in full kostnadstäckning från tillverkaren. Följande är viktigt att påbörja så snart som möjligt i syfte att kunskapen skall finnas när monografiarbetet startar.</P>
<P class="p709 ft1">Av de 23 produkttyper som omfattas av biociddirektivet prövar Sverige i dag en dryg tredjedel. För övriga har vi inte kunskap</P>
<P class="p710 ft10">205</P>
</DIV>
<DIV id="page_199">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GPB34d1199x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p14 ft2">Kemikalieinspektionens framtida verksamhet och resursbehov</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p583 ft1">för att göra ingående riskbedömningar. Vi behöver tillsammans med de andra medlemsstaterna lära oss de olika användarscenarierna och utsläppsscenarierna för alla produktgrupper, för att kunna riskbedöma.</P>
<P class="p419 ft1">Kunskapsuppbyggnad avseende hur man kan riskhantera inom de för Sverige nya produktområdena.</P>
<P class="p586 ft1">Analysera konsekvenser av olika styrmedel vid riskhantering och då inhämta kunskap bl.a. från industrin om tekniska alternativa möjligheter</P>
<P class="p594 ft1">Ta fram förslag till svenska positioner</P>
<P class="p419 ft1">Beredskap att ta fram egna riskbedömningar, konsekvensanalyser vid riskhantering eller annat underlag för att kunna gå emot, i de fall vi inte kan stödja <NOBR>EU-positioner</NOBR></P>
<P class="p474 ft3"><SPAN class="ft3">7.2.6</SPAN><SPAN class="ft44">Kemikalieinspektionens framtida tillsynsverksamhet</SPAN></P>
<P class="p311 ft27">Våra bedömningar och förslag:</P>
<P class="p312 ft1">Tillsynen enligt 14 kap. miljöbalken över tillverkare och importörer (primärleverantörer) av kemiska produkter är en grundläggande förutsättning för att övrig kemikalietillsyn (bl.a. över användningen av kemikalier) skall verka på ett effektivt sätt.</P>
<P class="p63 ft1">En rad brister och oklarheter i nuvarande tillsyn enligt 14 kap. miljöbalken har noterats. Vi lämnar därför förslag till förtydliganden i bl.a. ansvarsfördelningen mellan myndigheterna (se kapitel 6).</P>
<P class="p79 ft1">Kemikalieinspektionens tillsyn över tillverkare och importörer av kemiska produkter föreslås förstärkas med medel motsvarande följande resurser:</P>
<P class="p711 ft1">År 2001: ytterligare 5 personår År 2002: ytterligare 5 personår År 2003: ytterligare 1 personår.</P>
<P class="p365 ft18">Av dessa totalt 11 personår räknar vi med att ytterligare 1 personår bör ägnas åt tillsynsvägledning.</P>
<P class="p507 ft10">206</P>
</DIV>
<DIV id="page_200">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr13 td205"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td206"><SPAN class="p14 ft19">Kemikalieinspektionens framtida verksamhet och resursbehov</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p181 ft17">Tillsyn och vägledning enligt miljöbalken</P>
<P class="p662 ft18">För operativ tillsyn föreslås sammanfattningsvis en kraftig ambitionshöjning med sammanlagt ytterligare 10 personår samt 1 personår för tillsynsvägledning.</P>
<P class="p165 ft18">När det gäller resursbehovet för operativ tillsyn grundar det sig på bl.a. de bedömningar om brister samt förslag till förändrad ansvarsfördelning som vi redovisar i kapitel 6.</P>
<P class="p165 ft1">Miljöbalkens krav på tillverkare och importörer av kemiska produkter är en grundläggande förutsättning för övrigt arbete med att minska hälso- och miljöriskerna med kemiska produkter. Vi har utförligare beskrivit detta i kapitel 6. Att just denna tillsyn fungerar och håller en hög kvalitet är av särskild vikt för övrig kemikalietillsyn (t.ex. tillsyn över yrkesmässiga användare av kemiska produkter) och inte minst för att de företag som använder kemiska produkter skall kunna ta sitt ansvar och bidra till att minska riskerna med kemikalieanvändningen.</P>
<P class="p712 ft1">Våra utgångspunkter/förutsättningar i bedömningarna av ambitionsnivåer är följande:</P>
<P class="p713 ft1">Antalet företag (tillverkare och importörer) i Kemikalieinspektionens produktregister är i dag cirka 3500.</P>
<P class="p714 ft1">För den operativa tillsynen beräknas tidsåtgång per företag till cirka 3,5 dagar. Detta är en siffra som bygger på uppgift från Kemikalieinspektionen och deras erfarenheter från regionala inspektionsprojekt. Tidsåtgången inkluderar alla moment från planering, genomförande, uppföljning till slutrapportering. Kemikalieinspektionen påpekar att tidigare har tiden per företag varit något under 3 dagar per företag, men att tidsåtgången nu är något längre på grund av. att miljösanktionsavgifter infördes i miljöbalken. Kemikalieinspektionen har således uppskattat att det medför en ökning av ca 0,5 dag per företag.</P>
<P class="p715 ft1">Antal dagar för operativt arbete per inspektör och år är enligt Kemikalieinspektionen 170 persondagar (ett personår).</P>
<P class="p716 ft18">När det gäller tillsynen bedömer vi att det behövs resursförstärkningar både avseende den operativa tillsynen och tillsynsvägledningen. Den operativa tillsynen hos Kemikalieinspektionen uppgår</P>
<P class="p717 ft10">207</P>
</DIV>
<DIV id="page_201">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GPB34d1201x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p14 ft2">Kemikalieinspektionens framtida verksamhet och resursbehov</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft1">år 2000 till cirka fyra personår. Vi har gjort några resursberäkningar för att belysa vilka konsekvenser olika resursförstärkningar av den operativa tillsynen innebär. Utgångspunkterna är redovisade i punkterna ovan.</P>
<P class="p63 ft1">Även om det ger en förenklad bild att enbart titta på tidsintervall mellan inspektionerna (antal inspektioner per tillverkare och importör) och inte heller tar hänsyn till att det finns ”större” respektive ”mindre” tillsynsobjekt, så ger det ändå en uppfattning om i vilken storleksordning resursförstärkningar behövs och vilka konsekvenser olika ambitionsnivåer får. Om varje tillverkare och importör får ett tillsynsbesök (inspektionsinsats) av Kemikalieinspektionen vart annat, vart tredje, vart femte respektive vart sjunde år får det följande resursmässiga konsekvenser.</P>
<P class="p231 ft18"><SPAN class="ft42">Tabell 7.3 </SPAN>Olika ambitionsnivåer av Kemikalieinspektionens operativa tillsyn mätt i tidsintervall mellan inspektioner av tillverkare/ importörer av kemiska produkter.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36">
<TR>
<TD class="tr5 td221"><SPAN class="p16 ft5">Tidsintervall</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td40"><SPAN class="p35 ft5">Kostnad</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td222"><SPAN class="p35 ft5">Kostnad i</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td182"><SPAN class="p35 ft5">Ökning i</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td210"><SPAN class="p35 ft5">Ökning i</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td223"><SPAN class="p16 ft5">mellan</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td43"><SPAN class="p35 ft5">i person-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td224"><SPAN class="p35 ft5">kronor<SPAN class="ft72">1</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td54"><SPAN class="p35 ft5">personår</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td225"><SPAN class="p35 ft5">kronor (jfrt</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td223"><SPAN class="p16 ft5">inspektioner</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td43"><SPAN class="p35 ft5">år</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td224"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td54"><SPAN class="p35 ft5">(jfrt med</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td225"><SPAN class="p35 ft5">med år 2000)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td226"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td46"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td227"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td58"><SPAN class="p35 ft5">år 2000)</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td214"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td226"><SPAN class="p718 ft5">2 år</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p210 ft5">36</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td227"><SPAN class="p719 ft5">21 600 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td58"><SPAN class="p210 ft5">+32</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td214"><SPAN class="p35 ft5">+19 200 000</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td226"><SPAN class="p718 ft5">3 år</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p210 ft5">24</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td227"><SPAN class="p719 ft5">14 400 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td58"><SPAN class="p210 ft5">+20</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td214"><SPAN class="p35 ft5">+12 000 000</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td226"><SPAN class="p718 ft5">5 år</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p210 ft5">14</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td227"><SPAN class="p719 ft5">8 400 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td58"><SPAN class="p210 ft5">+10</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td214"><SPAN class="p35 ft5">+ 6 000 000</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td226"><SPAN class="p718 ft5">7 år</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td46"><SPAN class="p210 ft5">10,3</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td227"><SPAN class="p719 ft5">6 180 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td58"><SPAN class="p210 ft5">+6,3</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td214"><SPAN class="p35 ft5">+ 3 780 000</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft1">Inspektionsinsatserna från Kemikalieinspektionens sida uppgår i dag till omkring <NOBR>100–150</NOBR> inspektioner per år. Det finns i dag totalt omkring 3500 tillsynsobjekt. Det innebär att det går många år mellan inspektionerna – i genomsnitt över 25 år mellan inspektionerna av tillsynsobjekten (tillverkare eller importör). Mätt i antal tillsynsobjekt innebär det att inte ens 5 procent av företagen nås varje år. Detta innebär – och är ett särskilt problem – att det finns företag (gissningsvis mindre företag) som aldrig har fått ett inspektionsbesök under de femton år som Kemikalieinspektionen har funnits.</P>
<P class="p720 ft22"><SPAN class="ft29">1 </SPAN>Kostnaden per personår är beräknad till 600 000 kronor inkl lönekostnadspåslag</P>
<P class="p208 ft10">208</P>
</DIV>
<DIV id="page_202">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr13 td205"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td206"><SPAN class="p14 ft19">Kemikalieinspektionens framtida verksamhet och resursbehov</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p4 ft1">Om man jämför med exempelvis Livsmedelsverket framgår av rapporten ”Effektivare livsmedelstillsyn” (Livsmedelsverkets rapport nr 9, 2000) att nästan 90% av objekten får ett tillsynsbesök per år.</P>
<P class="p4 ft1">Vi vill också peka på att man i andra sammanhang när det gäller miljöbalkens tillsyn brukar anse att en återkommande tillsyn bör innebära en tillsyn över ett företag vart tredje år. När det gäller Läkemedelsverkets pågående arbete med tillsynsutredning enligt miljöbalkens 14 kapitel, har vi erfarit att ambitionen framöver kommer att vara ett besök vart femte år hos tillverkare och importörer av kosmetiska och hygieniska produkter.</P>
<P class="p3 ft1">Vi vill dock betona att tillsynen på kemikalieområdet givetvis inte enbart kan mätas genom antal tillsynsbesök per objekt och år. Måttet ger enbart en uppfattning om kvantiteten av tillsynsarbetet. Ett annat mått på kvantiteten i tillsynsarbetet är exempelvis att titta på antalet kemiska produkter eller övrigt riskbegränsande arbete som Kemikalieinspektionen arbetar med. Inom kemikaliekontrollen står dessutom ett förhållandevis litet antal företag för en majoritet av antalet kemiska produkter som släpps ut på marknaden. Bland dessa företag är tillsynsbesöken betydligt tätare. Vi har tagit hänsyn till detta i våra slutsatser om behovet av förstärkningar på tillsynsområdet. Även om vi ser på antalet produkter som blir föremål för tillsyn måste alltså ambitionsnivån höjas väsentligt. Bakom vår bedömning står värderingen att tillsyn är ett viktigt medel i arbetet mot att uppnå miljöbalkens intentioner och i arbetet mot Giftfri miljömålet.</P>
<P class="p423 ft1">Ytterligare ett skäl för en förstärkning av tillsynen ger <NOBR>EG-kom-</NOBR> missionens nyligen utförda granskning av tillsynen när det gäller reglerna om bekämpningsmedel. Kemikalieinspektionen är ansvarig för tillsynen när det gäller reglerna för att släppa ut bekämpningsmedel på marknaden (the placing on the market and uses of plant protection products). I september år 2000 företog generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd (DG SANCO) en studie av de svenska kontrollsystemen för utsläppande på marknaden och användning av växtskyddsmedel (inom ramen för Rådets direktiv 91/414/EEG av den 15 juli 1991). Studien ingick som en del i ett uppdrag att undersöka medlemsstaternas kontrollsystem för bekämpningsmedelsrester i och på produkter av vegetabiliskt ursprung. Resultaten publicerades i Europeiska</P>
<P class="p721 ft10">209</P>
</DIV>
<DIV id="page_203">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GPB34d1203x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p14 ft2">Kemikalieinspektionens framtida verksamhet och resursbehov</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft1">kommissionens utkast till rapport med referensnummer <NOBR>DG(SANCO)/1189/2000-MR</NOBR> (draft) <SPAN class="ft28">2</SPAN>.</P>
<P class="p63 ft1">Kommissionen fann vissa brister i det svenska kontrollsystemet. Bristerna bestod bl.a. i att det inte finns någon central organisering eller planering av kommunernas tillsynsaktiviteter. Den kommunala tillsynen kan variera i hög grad och kommunerna har ingen laglig skyldighet att rapportera påträffade överträdelser till KemI. De tre senaste åren har Kemikalieinspektionen inte lämnat den årliga rapport till kommissionen som krävs enligt artikel 17 direktiv 91/414/EEG. Skälet är bl.a. att det på central nivå inte har funnits sådan data tillgänglig som belyser kommunernas tillsynsaktiviteter på området. Kommissionen ansåg vidare att tillsynssystemet har visat begränsad effektivitet då tillsynsmetoder och tillvägagångssätt är oklart definierade, inspektörerna använder sig inte alltid av ”checklistor”. Dessutom görs provtagningar sällan. Kommissionen påpekade också att det inte krävs särskild utbildning eller övning för de personer som saluför växtskyddsmedel samt att Sverige inte har utfört någon analys av innehållet i produkterna sedan 1991.</P>
<P class="p392 ft1">Med hänsyn till de redovisade omständigheter och till arten av den verksamhet som skall inspekteras anser vi det viktigt med ett inspektionsbesök vart femte år från Kemikalieinspektionens sida.</P>
<P class="p63 ft1">Vi har också i kapitel 6 bedömt att Kemikalieinspektionens tillsynsvägledning, dvs. stöd, uppföljning och utvärdering av kommunernas, länsstyrelsernas och övriga centrala myndigheters operativa tillsyn enligt 14 kap. miljöbalken, också behöver vissa förstärkningar. I dag (år 2000) avsätter Kemikalieinspektionen omkring 2 personår för vägledningsarbetet. Vi bedömer att en viss förstärkning behövs även här, särskilt inledningsvis under ett par år. Vi bedömer att omkring 3 personår för tillsynsvägledning skulle vara en rimlig nivå. Detta innebär en förstärkning med 1 personår för vägledningsarbetet.</P>
<P class="p233 ft1">Sammanfattningsvis föreslår vi således att Kemikalieinspektionens operativa tillsyn och tillsynsvägledning sammanlagt bör förstärkas med 11 årsarbetskrafter så att det år 2003 finns totalt 16 års-</P>
<P class="p231 ft22"><SPAN class="ft29">2 </SPAN>Draft report of a mission carried out in Sweden from 18 september to 22 september 2000 in the field of control systems for the placing on the market and uses of plant protection products and for residues in foddstuffs of plant origin.</P>
<P class="p495 ft10">210</P>
</DIV>
<DIV id="page_204">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GPB34d1204x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr13 td205"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td206"><SPAN class="p14 ft19">Kemikalieinspektionens framtida verksamhet och resursbehov</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p722 ft1">arbetskrafter för Kemikalieisnpektionens tillsyn och tillsynsvägledning enligt 14 kap. miljöbalken.</P>
<P class="p723 ft3"><SPAN class="ft3">7.2.7</SPAN><SPAN class="ft43">Forskning och miljöövervakning</SPAN></P>
<P class="p322 ft27">Våra bedömningar och förslag:</P>
<P class="p323 ft1">Kemikalieinspektionen bör ges möjlighet att påverka inriktningen på den statligt finansierade forskningen samt miljöövervakningen som är av betydelse för att uppnå Giftfri miljömålet.</P>
<P class="p326 ft1">Utifrån sitt expertkunnande och sitt kommande huvudansvar för Giftfri miljömålet bör Kemikalieinspektionen ha stor kännedom om brister och problem som kräver forskningsinsatser för att åtgärdas. Syftet är att identifiera forskningsinsatser som krävs för att uppnå etappmålen inom ramen för Giftfri miljömålet.</P>
<P class="p325 ft1">Vi föreslår en förstärkning med 1 årsarbetskraft för att möjliggöra för Kemikalieinspektionen att i högre utsträckning än i dag fullgöra uppgiften att följa och påverka forskning och miljöövervakning.</P>
<P class="p724 ft1">Vi konstaterade i betänkandet Varor utan faror (SOU 2000:53) att arbetet mot en Giftfri miljö kräver en utvidgning av miljöforskningen. Vi presenterade också en rad förslag om forskning, miljöövervakning och uppföljning av betydelse för att genomföra de nya riktlinjerna inom kemikaliepolitiken och uppnå miljökvalitetsmålet, bl.a. konstaterade vi att en kraftfull nationell satsning på grundläggande miljökemisk, ekotoxikologisk och toxikologisk forskning liksom vidareutveckling av testmetoder m.m. är viktigt för att Sverige skall kunna driva kemikaliefrågorna i internationella fora på ett välgrundat sätt. Även miljöövervakningen framhölls som ett viktigt uppföljningsinstrument och en källa till information som kan utgöra underlag för beslut om kompletterande åtgärder för att nå Giftfri miljömålet.</P>
<P class="p324 ft1">Naturvårdsverket ansvarar för miljöövervakningen i Sverige. Kemikalieinspektionens roll bör enligt vår uppfattning vara att identifiera behovet av och föreslå miljöövervakningsinsatser av särskild betydelse för miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Det bör exempelvis handla om behovet att följa flera av de utfasningsämnen som inte i dag är föremål för miljöövervakning samt att fokusera på över-</P>
<P class="p725 ft10">211</P>
</DIV>
<DIV id="page_205">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GPB34d1205x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p14 ft2">Kemikalieinspektionens framtida verksamhet och resursbehov</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft1">vakning närmare källan (se vidare i betänkandet Varor utan faror, SOU 2000:53, kapitel 9).</P>
<P class="p63 ft1">När det gäller forskning har inte Kemikalieinspektionen några egna forskningsmedel för att prioritera forskning av särskild betydelse för kemikaliekontrollen. Vi ser inga skäl i nuläget att ändra detta utan vi anser att Kemikalieinspektionen i stället övergripande skall identifiera och bedöma de forskningsbehov som krävs för att uppnå miljökvalitetsmålet. Därvid bör myndigheten exempelvis samverka med de statliga forskningsfinansiärerna.</P>
<P class="p55 ft1">Vi föreslår att Kemikalieinspektionen ges möjligheter att i högre grad påverka inriktningen på den statligt finansierade forskningen. Vi föreslår att myndigheten ges medel motsvarande ytterligare 1 årsarbetskraft för detta arbete.</P>
<P class="p474 ft3"><SPAN class="ft3">7.2.8</SPAN><SPAN class="ft44">Ny instruktion för Kemikalieinspektionen</SPAN></P>
<P class="p302 ft27">Våra bedömningar och förslag:</P>
<P class="p704 ft1">Kemikalieinspektionens instruktion bör ändras. Ett författningsförslag med ändringar i förordningen (1988:525) med instruktion för Kemikalieinspektionen lämnas.</P>
<P class="p659 ft1">Förslagen till ändringar i Kemikalieinspektionens instruktion innebär att Kemikalieinspektionens övergripande mål och föreslagna nya verksamhetsinriktning framgår av instruktionen samt att inspektionens uppgifter tydligare framgår av instruktionen.</P>
<P class="p726 ft1">Vi anser att det övergripande syftet och målet med Kemikalieinspektionen bör framgå av förordningen (1988:525) med instruktion för Kemikalieinspektionen. Verksamhetens mål föreslås vara att arbeta för att förebygga skador på människor och miljö från kemiska produkter och biotekniska organismer.</P>
<P class="p55 ft1">Vi anser också att det i instruktionen för myndigheten bör framgå vilken inriktning verksamheten bör ha. Den nya rollen och de förändringar som skett i omvärlden de senaste åren innebär att vi ser ett behov av att förändra och förnya instruktionen. Vi föreslår därför att det framgår av instruktionen att Kemikalieinspektionens</P>
<P class="p64 ft10">212</P>
</DIV>
<DIV id="page_206">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr13 td205"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td206"><SPAN class="p14 ft19">Kemikalieinspektionens framtida verksamhet och resursbehov</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p727 ft1">bör vara huvudansvarig myndighet för miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och att myndigheten därvid särskilt skall:</P>
<P class="p580 ft1">vara pådrivande i frågor om kemikaliekontroll nationellt och företräda Sverige i <NOBR>EU-samarbetet</NOBR> och i övrigt internationellt samarbete i dessa frågor,</P>
<P class="p681 ft1">verka för att reglerna i 14 kap. miljöbalken ( 1998:808) om kemiska produkter och biotekniska organismer samt varor som innehåller eller har behandlats med kemiska produkter, efterlevs och därvid utöva operativ tillsyn och tillsynsvägledning i enlighet med vad som framgår av balken och dess förordningar, samverka med myndigheter, kommuner och företag inom näringslivet i syfte att uppnå miljökvalitetsmålet,</P>
<P class="p728 ft1">vid behov föreslå nya styrmedel eller andra kompletterande insatser för att miljökvalitetsmålet skall nås,</P>
<P class="p697 ft1">följa upp, utvärdera och redovisa hur genomförandet av miljökvalitetsmålet sker,</P>
<P class="p729 ft1">utarbeta föreskrifter och allmänna råd om kemiska produkter och biotekniska organismer i enlighet med vad som framgår av miljöbalken (1998:808) och dess förordningar,</P>
<P class="p681 ft1">pröva frågor om godkännande av bekämpningsmedel och svara för annan förhandsgranskning av kemiska produkter och biotekniska organismer,</P>
<P class="p681 ft1">föra och utveckla register över kemiska produkter och biotekniska organismer,</P>
<P class="p697 ft1">utreda, sammanställa och dokumentera hälso- och miljörisker hos särskilt prioriterade kemiska produkter och biotekniska organismer,</P>
<P class="p85 ft18">ansvara för officiell statistik enligt förordningen (1992:1668) om den officiella statistiken,</P>
<P class="p697 ft1">verka för att forsknings- och utvecklingsarbete av särskild betydelse för att kunna uppnå miljökvalitetsmålet genomförs.</P>
<P class="p485 ft18">De ovanstående uppgifterna bör framgå av Kemikalieinspektionens instruktion. Vi lämnar ett författningsförslag.</P>
<P class="p730 ft10">213</P>
</DIV>
<DIV id="page_207">
<P class="p731 ft38"><SPAN class="ft0">8</SPAN><SPAN class="ft37">Kemikalieinspektionens budget och finansiering</SPAN></P>
<P class="p218 ft16"><SPAN class="ft16">8.1</SPAN><SPAN class="ft39">Vårt uppdrag</SPAN></P>
<P class="p41 ft1">I direktiven anges särskilt att vi skall utvärdera verksamhetens nuvarande finansiering och bedöma de långsiktiga budgeteffekter som föreslagna förändringar och prioriteringar kan ge för inspektionens verksamhet. Utifrån slutsatserna av vår översyn skall förslag lämnas om hur Kemikalieinspektionens verksamhet skall finansieras. Dessutom anges att vi skall analysera vilka konsekvenser förslaget om finansiering kan få för olika sektorer i deras användning av kemiska produkter. Möjliga omprioriteringar inom miljöpolitikens område bör också belysas.</P>
<P class="p437 ft16"><SPAN class="ft16">8.2</SPAN><SPAN class="ft39">Kemikalieinspektionens förslag i UFP</SPAN></P>
<P class="p41 ft1">I regleringsbrevet för år 1999 gav regeringen Kemikalieinspektionen i uppdrag att senast den 15 januari år 2000 redovisa ett underlag för fördjupad prövning av myndighetens verksamhet. Underlaget skulle avse hela verksamheten och belysa de förändringar i inspektionens verksamhet som följer av <NOBR>EU-medlem-</NOBR> skapet, miljöbalken, miljökvalitetsmålen samt de ytterligare riktlinjer för miljöarbetet som framgår av miljöpropositionen Svenska miljömål (prop. 1997/98:145). I uppdraget ingick också att redovisa möjliga rationaliseringar och effektiviseringar samt eventuella behov av förstärkningar av myndighetens verksamhet. Kemikalieinspektionen skulle också bedöma de långsiktiga budgeteffekterna av dessa förändringar och prioriteringar för inspektionens verksamhet. Även förslag till hur finansieringen av verksamheten borde utformas för att bättre tillgodose kraven på flexibilitet när det gäller tillgången på och användningen av resurser som förändringarna kan leda till, skulle lämnas.</P>
<P class="p732 ft10">215</P>
</DIV>
<DIV id="page_208">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p14 ft2">Kemikalieinspektionens budget och finansiering</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft1">Kemikalieinspektionen redovisade uppdraget till regeringen den 10 januari 2000 i form av ett underlag för en fördjupad prövning av verksamheten (UFP). Kemikalieinspektionens UFP återfinns i sin helhet som Bilaga 2 till detta betänkande.</P>
<P class="p63 ft1">UFP innehåller bl.a. förslag om att verksamheten bör vidgas och omfatta nya arbetsuppgifter. Enligt Kemikalieinspektionen bör ambitionsnivån höjas kraftigt i arbetet på såväl <NOBR>EU-nivå</NOBR> som på den internationella och nationella arenan. Kemikalieinspektionen har föreslagit en förändring i avgiftssystemet som innebär att en större del av verksamheten finansieras över statsbudgeten.</P>
<P class="p66 ft1">Kemikalieinspektionens sammanfattande bedömning i UFP var att</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr5 td228"><SPAN class="p14 ft1">det för perioden</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td192"><SPAN class="p190 ft1"><NOBR>2001–2003</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td229"><SPAN class="p106 ft1">krävs resurstillskott</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td65"><SPAN class="p172 ft1">dels</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td2"><SPAN class="p14 ft1">med</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td228"><SPAN class="p14 ft1">33 miljoner kronor</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td192"><SPAN class="p187 ft1">för 55</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td229"><SPAN class="p14 ft1">nya årsarbetskrafter,</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td65"><SPAN class="p14 ft1">dels</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td2"><SPAN class="p14 ft1">med</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p733 ft1">12,6 miljoner kronor för ytterligare kostnader. Det innebär totalt drygt 45 miljoner kronor i resursförstärkning.</P>
<P class="p95 ft17">Reservationer och särskilt yttrande till UFP</P>
<P class="p65 ft1">Beslut om UFP fattades av Kemikalieinspektionens styrelse. Två ledamöter reserverade sig mot beslutet och en ledamot lämnade ett särskilt yttrande.</P>
<P class="p95 ft17">Sammanfattning av reservationen</P>
<P class="p53 ft1">De två ledamöterna som reserverade sig framförde invändningar dels mot omfattningen av de föreslagna resurstillskotten, dels mot förslaget till finansiering av verksamheten. I reservationen framhålls bl.a. att man inte motsätter sig ambitionen att inspektionens resurser avsätts på föreslagna sätt för insatser i EU och internationellt arbete, men att en sådan verksamhet inte skall finansieras via avgifter, eftersom det då inte finns något samband mellan avgift och motprestation för den delen av verksamheten.</P>
<P class="p231 ft1">Enligt reservationen är en rimlig utgångspunkt i fråga om avgiftsfinansieringen att hälften avgiftsfinansieras och hälften skattefinansieras. I reservationen framförs också att verksamheten måste delas upp på undergrupper för att få en mera preciserad bedömning av vad som å ena sidan ”innebär att fullgöra politiska ambitioner i</P>
<P class="p387 ft10">216</P>
</DIV>
<DIV id="page_209">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GPB34d1209x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr13 td230"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td231"><SPAN class="p14 ft19">Kemikalieinspektionens budget och finansiering</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p326 ft1">det internationella arbetet och å andra sidan att fullgöra de inspektioner, tillståndsprövningar m.m. som är en följd av svensk lagstiftning”.</P>
<P class="p734 ft17">Sammanfattning av det särskilda yttrandet</P>
<P class="p735 ft1">Enligt det särskilda yttrandet kommer en mycket stor del av Kemikalieinspektionens arbetsuppgifter att präglas av miljömålet Giftfri miljö utan att några ekonomiska konsekvensanalyser gjorts av regeringen eller att resurser har avsatts för detta åtagande. Detta arbete bör finansieras via statsbudgeten. En framtida fördelning av Kemikalieinspektionens intäkter bör enligt yttrandet snarare ligga runt 50 procent från avgifter och 50 procent från statsbudgeten.</P>
<P class="p736 ft16"><SPAN class="ft16">8.3</SPAN><SPAN class="ft39">Sammanfattning av våra förslag till resurser för åren </SPAN><NOBR>2001–2003</NOBR></P>
<P class="p737 ft1">I detta avsnitt presenterar vi vårt sammanfattande förslag till budget för Kemikalieinspektionen år <NOBR>2001–2003.</NOBR> Våra förslag och överväganden kring enskilda verksamheter har vi redovisat i kapitel 7. Förslag till finansiering av verksamheten lämnas i avsnitt 8.4.</P>
<P class="p738 ft27">Sammanfattning av våra förslag:</P>
<P class="p739 ft18">År 2001 föreslås en total budget på 97,9 miljoner kronor. År 2002 föreslås en total budget på 111,7 miljoner kronor. År 2003 föreslås en total budget på 116,7 miljoner kronor.</P>
<P class="p628 ft1">Budgetförslagen ovan innebär:</P>
<P class="p740 ft18">förstärkningar motsvarande totalt följande antal årsarbetskrafter per år:</P>
<P class="p741 ft1"><SPAN class="ft1">–</SPAN><SPAN class="ft73">År 2001: Ytterligare 21 årsarbetskrafter</SPAN></P>
<P class="p742 ft1"><SPAN class="ft1">–</SPAN><SPAN class="ft73">År 2002: Ytterligare 18 årsarbetskrafter</SPAN></P>
<P class="p742 ft1"><SPAN class="ft1">–</SPAN><SPAN class="ft73">År 2003: Ytterligare 6 årsarbetskrafter</SPAN></P>
<P class="p743 ft1">totalt 8 miljoner kronor ytterligare under treårsperioden 2001– 2003 för framför allt konsultkostnader, resekostnader samt informationsändamål.</P>
<P class="p744 ft10">217</P>
</DIV>
<DIV id="page_210">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GPB34d1210x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p14 ft2">Kemikalieinspektionens budget och finansiering</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p745 ft74">Resurserna avser förstärkningar av följande verksamheter: <NOBR>EU-inriktat</NOBR> riskbedömningssamt riskbegränsningsarbete,</P>
<P class="p746 ft1">Arbetet som huvudansvarig myndighet för miljökvalitetsmålet Giftfri miljö (arbete med strategi, etappmål och handlingsplan samt övrigt pådrivande, samordnande, uppföljande och utvärderande arbete),</P>
<P class="p747 ft18"><NOBR>EU-inriktat</NOBR> arbete med bekämpningsmedel. Operativ tillsyn enligt miljöbalkens 14 kapitel,</P>
<P class="p55 ft1">I dag arbetar cirka 140 personer vid Kemikalieinspektionen. Det motsvarar sammanlagt cirka 125 årsarbetskrafter. När Kemikalieinspektionen var nybildad år 1986 fanns 65 tjänster. Myndigheten har alltså fördubblats sedan de bildades för femton år sedan. Den totala budgeten omfattar i dag (år 2000) cirka 89 miljoner kronor.</P>
<P class="p256 ft17">En ny fördjupad prövning behövs i mitten av decenniet</P>
<P class="p53 ft1">Vi har konstaterat att det i dagsläget finns flera osäkra faktorer som spelar in i bedömningen av den framtida verksamheten på kemikaliekontrollens område. Inte minst EU:s framtida utveckling på kemikalieområdet med en ny kemikaliestrategi, en eventuell kemikaliemyndighet samt arbetet med en miljöorienterad produktpolitik kan få konsekvenser för vilken väg det nationella arbetet bör gå och vilka resurser det kommer att kräva. Även uppläggningen av det faktiska arbetet mot miljökvalitetsmålen kommer att få konsekvenser för Kemikalieinspektionens omfattning och inriktning. Vi har därför i denna utredning haft ett tidsperspektiv på verksamhetens inriktning, omfattning, budget och finansiering som omfattar omkring tre år, dvs. åren <NOBR>2001–2003.</NOBR> Kemikalieinspektionen, eller en särskild utredning, bör ges i uppdrag i mitten av decenniet att göra en ny fördjupad prövning av kemikaliekontrollen och Kemikalieinspektionen. En sådan prövning bör ske mot bakgrund av, dels de ovan nämnda osäkerhetsfaktorerna inom EU, dels de närmaste årens utveckling i förhållande till de etappmål som sätts till Giftfri miljömålet.</P>
<P class="p748 ft10">218</P>
</DIV>
<DIV id="page_211">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr13 td230"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td231"><SPAN class="p14 ft19">Kemikalieinspektionens budget och finansiering</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p10 ft17">Kemikalieinspektionen behöver förstärkas</P>
<P class="p41 ft1">Vi har frågat oss om det går att omdisponera medel inom Kemikalieinspektionen. Enligt vår bedömning innebär den kraftiga ambitionshöjning av kemikaliekontrollen i och med Giftfri miljömålet och de nya riktlinjerna inom kemikaliekontrollen samt det resurskrävande <NOBR>EU-arbetet,</NOBR> att de flesta verksamheter behöver förstärkningar. Vi har inte funnit någon verksamhet som kan skäras ned för att på så vis frigöra de resurser som skulle behövas för att täcka de förhållandevis stora behov som pekats ut i kapitel 7. Dessutom handlar det enligt vår bedömning om behov av att snabbt förstärka Kemikalieinspektionen på strategiskt viktiga områden, inte minst med anledning av den påbörjade reformering av EU:s kemikaliearbete. Dessutom bedömer vi att viss kompetens i dag saknas eller behöver byggas ut genom nyanställningar, t.ex. nationalekonomer, jurister, andra samhällsvetare samt personer med erfarenhet från näringslivets miljöarbete, men också erfarna riskhanterare. Mot denna bakgrund återstår i huvudsak tillskott av resurser som möjliggör nyanställningar av personer med lämplig kompetens.</P>
<P class="p749 ft17">Kan EU:s pågående förändringar inom kemikaliekontrollen innebära resursbesparingar?</P>
<P class="p41 ft1">Vi har konstaterat att utvecklingen inom EU på kemikaliesäkerhetsområdet innebär en osäkerhet. Vi vet ännu inte hur den kommande nya kemikaliestrategin kommer att ha för inriktning eller hur den så småningom kommer att genomföras. Inte heller vet vi om det kommer att bli någon gemensam kemikaliemyndighet i EU.</P>
<P class="p258 ft1">Den allmänt ökande omfattningen av miljöarbete inom EU:s medlemsstater och särskilt det arbete som pågår med att utveckla en ny kemikaliestrategi inom EU, ger anledning att förvänta sig att också andra medlemsstaters resursinsatser för att förbättra kemikaliearbetet kommer att öka. Även näringslivets ökande medvetenhet om vikten av god kemikaliekontroll och deras insatser på området bidrar till möjligheten att uppnå miljökvalitetsmålet. Vi föreslog dessutom i Varor utan faror (SOU 2000:53) att tillverkarna och importörerna själva måste ges ansvar för dataframtagning och preliminära riskbedömningar.</P>
<P class="p750 ft10">219</P>
</DIV>
<DIV id="page_212">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p14 ft2">Kemikalieinspektionens budget och finansiering</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft1">Det är dock viktigt att betona att ambitionsnivån som anges i det svenska miljökvalitetsmålet Giftfri miljö är betydligt högre än den som finns i andra länders kemikaliestrategier. De förslag som vi lämnar om företagens utökade ansvar är alltså en förutsättning, men långtifrån tillräckligt för att kunna uppnå Giftfri miljömålet.</P>
<P class="p63 ft1">Våra förslag till resursförstärkningar för perioden <NOBR>2001–2003</NOBR> handlar om att Kemikalieinspektionen skall verka för att EU:s kemikaliekontrollarbete och övrigt internationellt kemikaliearbete får en inriktning som gör att målet Giftfri miljö och dess etappmål kan nås.</P>
<P class="p79 ft1">Om beslut fattas om att inrätta en gemensam kemikaliemyndighet inom EU (se avsnitt 5.5) bör det på sikt kunna innebära att medlemsländernas arbete med bl.a. riskbedömningar kan effektiviseras. På kortare sikt, dvs. under den period vi har att bedöma, kan vi dock inte se att ett sådant beslut får någon inverkan på Kemikalieinspektionens arbete och resursbehov.</P>
<P class="p257 ft1">Det tar tid att inrätta en myndighet. Sannolikt kommer den nya kemikaliestrategin att innebära en förhöjd ambitionsnivå på kemikaliekontrollen inom EU. Detta kommer sannolikt att innebära ökade resursbehov hos medlemsländerna under ett antal år då den nya kemikaliestrategin skall utformas och genomföras. Några resursbesparingar för den nationella kemikaliekontrollen kan vi därför inte se den närmaste femårsperioden. Däremot bedömer vi att en offensiv <NOBR>EU-gemensam</NOBR> kemikaliepolitik, som också inkluderar en arbetsfördelning mellan medlemsländerna och en eventuell gemensam myndighet, är en förutsättning för att vi överhuvudtaget skall kunna uppnå miljömålet Giftfri miljö till år 2020.</P>
<P class="p751 ft10">220</P>
</DIV>
<DIV id="page_213">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr13 td230"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td231"><SPAN class="p14 ft19">Kemikalieinspektionens budget och finansiering</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p10 ft17">Vilka verksamheter föreslås förstärkas?</P>
<P class="p41 ft1">Vi har i kapitel 7 beskrivit de olika verksamheterna samt lämnat våra överväganden och förslag till vilken ambitionsnivå som behövs under perioden <NOBR>2001–2003</NOBR> för respektive verksamhet. Sammanfattningsvis föreslås förstärkningar av följande områden:</P>
<P class="p752 ft1">Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö (etappmål, handlingsplan, pådrivande, samordning, uppföljning, utvärdering, varor) Tillsyn enligt miljöbalkens 14 kap.</P>
<P class="p534 ft1">Riskbedömning</P>
<P class="p534 ft1">Riskbegränsning</P>
<P class="p534 ft1">Bekämpningsmedel</P>
<P class="p485 ft1">I nedanstående tabell redovisas de förstärkningar (i antal årsarbetskrafter) som vi föreslår bör ske under perioden <NOBR>2001–2003.</NOBR></P>
<P class="p753 ft10">221</P>
</DIV>
<DIV id="page_214">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td232"><SPAN class="p14 ft2">Kemikalieinspektionens budget och finansiering</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td23"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td119"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td119"><SPAN class="p140 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td193"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td233"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td234"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td235"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td236"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td236"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td237"><SPAN class="p106 ft22">Förslag till verksamheter som</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td53"><SPAN class="p35 ft22">Befintliga</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td238"><SPAN class="p106 ft22">Förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td43"><SPAN class="p35 ft22">Förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td43"><SPAN class="p35 ft22">Förslag</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td237"><SPAN class="p106 ft22">bör förstärkas</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td53"><SPAN class="p35 ft22">resurser</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td238"><SPAN class="p171 ft22">till</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td43"><SPAN class="p171 ft22">till förs-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td43"><SPAN class="p35 ft22">till</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td237"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td53"><SPAN class="p35 ft22">år 2001</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td238"><SPAN class="p106 ft22">förstärkn</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td43"><SPAN class="p35 ft22">tärkn år</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td43"><SPAN class="p35 ft22">förstärkn</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td239"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td57"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td240"><SPAN class="p106 ft22">år 2001</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p35 ft22">2002</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p35 ft22">år 2003</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td237"><SPAN class="p106 ft22">Riskbedömning EU och</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td53"><SPAN class="p35 ft22">Ca 28 för</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td238"><SPAN class="p106 ft22">+5</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td43"><SPAN class="p35 ft22">+5</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td43"><SPAN class="p35 ft22">+2</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td237"><SPAN class="p106 ft22">internationellt riskbedöm-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td53"><SPAN class="p35 ft22">hela riskbe-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td238"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td43"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td43"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td237"><SPAN class="p106 ft22">ningsprogr.</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td53"><SPAN class="p35 ft22">dömnings-</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td238"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td43"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td43"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td237"><SPAN class="p106 ft22">kemikaliepolicyn, nya ämnen</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td53"><SPAN class="p35 ft22">området</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td238"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td43"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td43"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td239"><SPAN class="p106 ft22">m.m.</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td57"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td240"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td46"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td46"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td237"><SPAN class="p106 ft22">Riskbegränsning</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td53"><SPAN class="p35 ft22">Ca 27 för</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td238"><SPAN class="p106 ft22">+5</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td43"><SPAN class="p35 ft22">+5</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td43"><SPAN class="p35 ft22">+2</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td237"><SPAN class="p106 ft22">EU och internationellt, risk-</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td53"><SPAN class="p35 ft22">hela riskbe-</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td238"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td43"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td43"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td237"><SPAN class="p106 ft22">hantering i risk-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td53"><SPAN class="p35 ft22">gränsnings-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td238"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td43"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td43"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td237"><SPAN class="p106 ft22">bedömningsprogr.</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td53"><SPAN class="p35 ft22">området</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td238"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td43"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td43"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td237"><SPAN class="p106 ft22">begränsningsdirektivet och</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td53"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td238"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td43"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td43"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td237"><SPAN class="p106 ft22">andra direktiv samt interna-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td53"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td238"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td43"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td43"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td239"><SPAN class="p106 ft22">tionella konventioner</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td57"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td240"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td46"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td46"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td237"><SPAN class="p106 ft22">Bekämpningsmedel EU och</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td53"><SPAN class="p35 ft22">Ca 24 för</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td238"><SPAN class="p106 ft22">+2</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td43"><SPAN class="p35 ft22">+2</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td43"><SPAN class="p35 ft22">+1</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td237"><SPAN class="p106 ft22">övrigt internationellt (riskbe-</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td53"><SPAN class="p35 ft22">hela bekämp-</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td238"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td43"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td43"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td237"><SPAN class="p106 ft22">dömning och riskhantering</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td53"><SPAN class="p35 ft22">nings-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td238"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td43"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td43"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td237"><SPAN class="p106 ft22">för växtskyddsmedel och</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td53"><SPAN class="p35 ft22">medelsomr.</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td238"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td43"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td43"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td239"><SPAN class="p106 ft22">biocider)</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td57"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td240"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td46"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td46"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td237"><SPAN class="p106 ft22">Övrigt arbete p.g.a. huvudan-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td53"><SPAN class="p35 ft22">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td238"><SPAN class="p106 ft22">+2</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td43"><SPAN class="p35 ft22">+1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td43"><SPAN class="p35 ft22">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td237"><SPAN class="p106 ft22">svaret för Giftfri miljömålet,</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td53"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td238"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td43"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td43"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td237"><SPAN class="p106 ft22">strategiarbete, pådrivande,</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td53"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td238"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td43"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td43"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td237"><SPAN class="p106 ft22">uppföljande och samordnande</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td53"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td238"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td43"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td43"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td237"><SPAN class="p106 ft22">arb. samt forskningssamver-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td53"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td238"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td43"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td43"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td239"><SPAN class="p106 ft22">kan</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td57"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td240"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td46"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td46"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td237"><SPAN class="p106 ft22">Varuinriktat arbete nationella</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td53"><SPAN class="p35 ft22">3</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td238"><SPAN class="p106 ft22">+2</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td43"><SPAN class="p35 ft22">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td43"><SPAN class="p35 ft22">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td237"><SPAN class="p106 ft22">projekt om kem.prod. och</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td53"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td238"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td43"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td43"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td237"><SPAN class="p106 ft22">andra varor, branschdialoger,</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td53"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td238"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td43"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td43"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td239"><SPAN class="p106 ft22">handlingsplan/strategi</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td57"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td240"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td46"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td46"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td237"><SPAN class="p106 ft22">Operativ tillsyn och tillsyns-</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td53"><SPAN class="p35 ft22">5</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td238"><SPAN class="p106 ft22">+5</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td43"><SPAN class="p35 ft22">+5</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td43"><SPAN class="p35 ft22">+1</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td237"><SPAN class="p106 ft22">vägledning enl. miljöbalken 14</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td53"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td238"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td43"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td43"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td239"><SPAN class="p106 ft22">kap.</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td57"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td240"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td46"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td46"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td239"><SPAN class="p106 ft22">SUMMA</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td57"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td240"><SPAN class="p106 ft22">+21</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p35 ft22">+18</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p35 ft22">+6</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p754 ft1"><SPAN class="ft17">Tabell 8.1 </SPAN>Vårt förslag till resursförstärkningar (i årsarbetskrafter) för olika verksamheter.</P>
<P class="p755 ft10">222</P>
</DIV>
<DIV id="page_215">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GPB34d1215x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr13 td230"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td231"><SPAN class="p14 ft19">Kemikalieinspektionens budget och finansiering</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p4 ft1">Till de ovanstående förslagen till förstärkningar i årsarbetskrafter tillkommer vårt förslag på 8 miljoner kronor totalt under perioden <NOBR>2001–2003</NOBR> för övriga kostnader. Dessa övriga kostnader inkluderar kostnader för resor, imformationsinsatser och konsulter (se kapitel 7).</P>
<P class="p73 ft1">Sammanfattningsvis föreslås en total budget på 97,9 miljoner kronor för år 2001. År 2002 föreslås en total budget på 111,7 miljoner kronor och år 2003 föreslås en total budget på 116,7 miljoner kronor.</P>
<P class="p235 ft16"><SPAN class="ft16">8.4</SPAN><SPAN class="ft39">Förslag till finansiering av Kemikalieinspektionen</SPAN></P>
<P class="p756 ft27">Våra bedömningar och förslag:</P>
<P class="p757 ft1">Kemikalieinspektionen bör finansieras med skattemedel och med avgifter från företagen. Kemikalieinspektionens alla verksamheter kan inte finansieras med avgifter eftersom sambandet mellan vissa verksamheter och de företag som betalar avgifterna är för svagt.</P>
<P class="p758 ft1">Det är svårt att fastställa en exakt och tydlig gräns för hur mycket av Kemikalieinspektionens verksamhet som kan och bör finansieras med avgifter respektive skatter. Vi ser sammanfattningsvis svårigheter i att, i någon större utsträckning, utöka avgiftsuttaget för nuvarande betalare. De resursförstärkningar som vi föreslår bör därför huvudsakligen ske med skattemedel.</P>
<P class="p758 ft1">Förslag till principer för hur mycket av de olika verksamheterna som kan och bör avgiftsfinansieras lämnas.</P>
<P class="p74 ft1">Från och med budgetåret 1997 finansieras Kemikalieinspektionens verksamhet huvudsakligen via ett ramanslag. Det innebär att medel anvisas över statsbudgeten. Kemikalieinspektionen skall dock ta in avgifter som motsvarar större delen av ramanslaget. Dessa avgiftsintäkter redovisas mot inkomsttitel på statsbudgeten. Kemikalieinspektionens ramanslag motsvaras i dag till cirka 90 procent av avgifter och till cirka 10 procent av budgetmedel.</P>
<P class="p624 ft10">223</P>
</DIV>
<DIV id="page_216">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p14 ft2">Kemikalieinspektionens budget och finansiering</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft1">De avgifter som i dag tas ut för att finansiera Kemikalieinspektionen gäller för prövning och tillsyn. Avgifterna anges i förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken, förordningen (1999:942) om kemikalieavgifter m.m. samt Kemikalieinspektionens föreskrifter om kemiska produkter och biotekniska organismer (KIFS 1998:8). Intäkterna från den avgiftsbelagda verksamheten redovisas till inkomsttitel. Vissa inkomster från prövningsverksamhet enligt <NOBR>EG-direktiv</NOBR> eller uppdrag inom EU får disponeras av myndigheten. I dessa ingår inkomster för sådana prövningsuppgifter m.m. som fördelas mellan EU:s medlemsländer.</P>
<P class="p231 ft1">Kemikalieinspektionen har i UFP föreslagit att en större andel än i dag av verksamheten finansieras med skattemedel. Skälet för detta är enligt Kemikalieinspektionen att en betydande del av den volymökning som föreslås innebär arbete med kemikalier i andra varor än kemiska produkter. Kemikalieinspektionen ifrågasätter därför om det nuvarande avgiftskollektivet – dvs. främst tillverkare och importörer av kemiska produkter – då är rätt avgiftskollektiv. Kemikalieinspektionen framför att sambandet mellan förorenaransvaret och avgiftsskyldigheten är i väsentlig utsträckning så uttunnat eller obefintligt att annan finansiering bör väljas för sådan verksamhet. Särskilt markant blir detta när det gäller kemikalier i importerade varor. Kemikalieinspektionen anför också skäl att för sådant arbete som följer av att Sverige skall ha en tätposition i EU- arbetet och i annat internationellt arbete, bör finansiering ske med skattemedel. Kemikalieinspektionen anser vidare att avgiftsfinansiering av andra verksamheter också kan diskuteras, exempelvis arbetet med miljömålsuppdraget och vissa regeringsuppdrag.</P>
<P class="p544 ft1">Kemikalieinspektionen förslag till finansiering framgår av Bilaga 2. Sammanfattningsvis föreslås att 35 procent av de totala kostnaderna för verksamheten år 2003 finansieras med skattemedel och 65 procent med olika typer av avgiftsmedel. Av de totalt föreslagna tillskotten finansieras cirka 60 procent med skattemedel och 40 procent med avgifter. För år 2001 föreslår Kemikalieinspektionen att drygt 25 procent finansieras med budgetmedel och knappt 75 procent med avgifter.</P>
<P class="p231 ft1">För att få ytterligare underlag inför våra ställningstaganden om finansieringen av Kemikalieinspektionen har vi givit Ekonomistyrningsverket (ESV) ett uppdrag. ESV har redovisat uppdraget i</P>
<P class="p52 ft10">224</P>
</DIV>
<DIV id="page_217">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr13 td230"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td231"><SPAN class="p14 ft19">Kemikalieinspektionens budget och finansiering</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p4 ft1">form av en underlagsrapport som behandlar regler och riktlinjer för avgiftsbelagd verksamhet, gränsdragningen mellan skatt och avgift, avgiftskonstruktioner, tillsynsverksamheters avgiftskontruktion samt analys av finansieringen av Kemikalieinspektionens verksamhet. ESV:s underlagsrapport till utredningen återfinns i sin helhet som Bilaga 3 i detta betänkande.</P>
<P class="p3 ft1">Som ytterligare ett underlag för våra ställningstaganden har vi haft diskussioner om finansieringen med framför allt den kemiska industrins branschorganisationer, dvs. företrädare för de företag som betalar avgifterna. Vid diskussionerna har företrädare från Kemikontoret, Plast- och Kemibranscherna, <NOBR>Kemisk-tekniska</NOBR> leverantörsförbundet samt Sveriges Industriförbund deltagit.</P>
<P class="p759 ft4"><SPAN class="ft3">8.4.1</SPAN><SPAN class="ft61">Principer för fördelning mellan skattefinansierad verksamhet och avgiftsfinansierad verksamhet</SPAN></P>
<P class="p219 ft1">Offentliga inkomster består huvudsakligen av skatter och avgifter. Skillnaden mellan skatter och avgifter är enligt regeringsformen samt förarbetena, att skatt är tvångsbidrag till det allmänna utan direkt motprestation, medan en avgift däremot motsvaras av en direkt motprestation från statens sida. Det är riksdagen som fattar beslut om skatter. Riksdagen kan inte delegera beslut om skatter. Beslut om offentligrättsliga avgifter kan däremot delegeras till regeringen eller en myndighet.</P>
<P class="p3 ft1">Vid tillsynsverksamhet finns enligt ESV inte alltid ett direkt samband mellan avgiften och den prestation som staten svarar för. I dessa fall finns däremot ett samband mellan den statliga verksamheten och den grupp företag som genom avgifter finansierar verksamheten. Kollektivet svarar för sambandet, inte de enskilda företagen. När verksamheten riktar sig till ett litet antal lätt identifierbara tillsynsobjekt finns ett klart samband mellan avgift och prestation. Vid stigande antal tillsynsobjekt blir sambandet svagare för att i vissa fall upplösas.</P>
<P class="p61 ft1">Tillsynsavgifter betraktas enligt ESV vanligen som avgifter och har ofta karaktären av ”kollektiva avgifter”, men steget till punktskatt är inte långt. För att avgöra vad som kan anses vara skatt eller avgift måste en bedömning göras i varje enskilt fall. Vägledning finns i förarbetena till regeringsformen och i praxis.</P>
<P class="p496 ft10">225</P>
</DIV>
<DIV id="page_218">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p14 ft2">Kemikalieinspektionens budget och finansiering</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft1">Gränsdragningen har ofta aktualiserats vid tillfällen då myndigheter ska finansiera tillsynsverksamhet med avgifter. I ESV:s underlagsrapport finns redovisat ett antal fall som varit föremål för prövning (se Bilaga 3). I ett fallen, år 1991, har Regeringsrätten vid lagprövning enligt 11 kap. 14 § regeringsformen bedömt frågan om en kemikalieavgift för finansiering av Kemikalieinspektionens verksamhet var att anse som en skatt eller en avgift. Regeringsrätten betraktade sammanfattningsvis kemikalieavgiften som en allmän produktavgift utan direkt anknytning till någon motprestation från Kemikalieinspektionens sida. Kemikalieavgiften uppfyllde således inte avgiftskriteriet om motprestation. Regeringsrätten hänvisade dock till att gränsen mellan skatt och avgift är flytande och att ett visst utrymme för en vidare bestämning av det statsrättsliga avgiftsbegreppet inte kunde uteslutas. Regeringsrätten kom därför fram till att författningsregleringen inte var uppenbart felaktig.</P>
<P class="p392 ft1">För att vara säker på att avgiften verkligen är en avgift måste, enligt ESV:s bedömning, motprestationen riktas direkt mot den betalande genom t.ex. prövning, faktisk tillsyn eller dylikt.</P>
<P class="p63 ft1">ESV framhåller att avgiftskriteriet sannolikt också uppfylls om avgiftskollektivet kan definieras väl och att rimligt samband föreligger mellan den prestation som myndigheten utför och summan av de avgifter som avgiftskollektivet erlägger.</P>
<P class="p63 ft1">ESV konstaterar att lagreglerade avgiftsuttag teoretiskt kan vara konstruerade på många olika sätt utan att avgiftsuttaget strider mot lag eller grundlag. Däremot kan avgiftsuttaget vara mindre lämpligt även om det till nöds uppfyller de formella kraven. Erfarenhetsmässigt bör därför avgiftssystemet konstrueras så att tydligt samband erhålls mellan avgift och motprestation. I annat fall ökar enligt ESV risken för att avgiftssystemet ifrågasätts från såväl avgiftskollektivet som rättsvårdande instanser.</P>
<P class="p231 ft1">I ESV:s underlagsrapport (Bilaga 3) redovisas också frågor om själva avgiftskonstruktionen, t.ex. fast avgift, rörlig avgift, och omsättningsavgift m.m. I ESV:s underlagsrapport redovisas också exempel på hur olika statliga tillsynsverksamheter finansieras med avgifter. Slutsatsen är att avgiftskonstruktionerna varierar mycket. Den praxis som gäller, i form av befintliga avgiftskonstruktioner, kan alltså ge utrymme för många olika konstruktioner.</P>
<P class="p252 ft10">226</P>
</DIV>
<DIV id="page_219">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr13 td230"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td231"><SPAN class="p14 ft19">Kemikalieinspektionens budget och finansiering</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p4 ft1">I ESV:s underlagsrapport redovisas vilka kostnader som normalt bör täckas i den avgiftsbelagda verksamheten. Att kostnader som är direkt förenade med den avgiftsbelagda verksamheten skall tas med i kostnadsunderlaget för att beräkna avgiftsnivån betraktas som givet. Vilka indirekta kostnader som ska avgiftsfinansieras är däremot inte alltid självklart. Exempel på gemensamma kostnader som i regel skall belasta både den anslagsfinansierade och den avgiftsfinansierade verksamhet är: ledning, administrativt stöd, bibliotek, lokaler, <NOBR>IT-tjänster,</NOBR> avskrivningar, räntor samt personalvård. Avgifter inom ett specifikt avgiftsområde ska beräknas så att de täcker en rättvisande andel av dessa kostnader.</P>
<P class="p61 ft1">När det gäller kostnader som i vissa fall bör täckas av den avgiftsbelagda verksamheten anger ESV sådana kostnader som kan utgöra en andel av myndighetens kostnader för allmän metodutveckling, forskning, historiskt utvecklingsarbete, <NOBR>EU-arbete,</NOBR> arbete med föreskrifter och allmänna råd.</P>
<P class="p3 ft1">Vägledning för om kostnaderna skall ingå är hur stark kopplingen är till den motprestation som erhålls. Av betydelse är även bemyndigandet som ger myndigheten rätt att ta ut avgifter. Formuleringen att myndigheten skall finansiera prövning och tillsyn med avgifter är exempelvis en snävare avgränsning av kostnadsmassan än om myndigheten ska finansiera verksamheten med avgifter.</P>
<P class="p3 ft1">När det gäller sådana kostnader som sällan skall tas med vid beräkning av avgifterna anger ESV kostnader för överklaganden, remisser samt rådgivning och information som följer av den avgiftsfria serviceskyldighet som gäller enligt förvaltningslagen (1986:223).</P>
<P class="p760 ft4"><SPAN class="ft3">8.4.2</SPAN><SPAN class="ft61">Hur mycket kan och bör avgiftsfinansieras av Kemikalieinspektionens verksamhet?</SPAN></P>
<P class="p41 ft1">Vi kan konstatera att för år 2000 finansieras inspektionen med olika avgifter respektive skatt enligt följande prognos som upprättats till underlaget för fördjupad prövning. Med avgifter avses här samtliga avgiftsintäkter oavsett hur de redovisas. Avgiftsintäkterna redovisas här inklusive övriga inkomster men exklusive vissa avgiftsintäkter enligt <NOBR>EU-direktiv.</NOBR></P>
<P class="p473 ft10">227</P>
</DIV>
<DIV id="page_220">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td241"><SPAN class="p14 ft19">Kemikalieinspektionens budget och finansiering</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td114"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td98"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td125"><SPAN class="p761 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td193"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td242"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td243"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td244"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td245"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td246"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td247"><SPAN class="p762 ft54">Avgifter</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td248"><SPAN class="p667 ft54">Skatt</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td249"><SPAN class="p761 ft54">Totalt</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td246"><SPAN class="p106 ft54">Allmänkemikalier</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td250"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td251"><SPAN class="p763 ft54">56,7</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td248"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td249"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td246"><SPAN class="p106 ft54">Bekämpningsmedel</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td250"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td251"><SPAN class="p763 ft54">18,2</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td248"><SPAN class="p763 ft54">3,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td249"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td252"><SPAN class="p106 ft54">Andra avgiftsin-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td66"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td253"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td254"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td255"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td246"><SPAN class="p106 ft54">komster</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td250"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td251"><SPAN class="p763 ft54">2,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td248"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td249"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td246"><SPAN class="p106 ft54">Övriga inkomster</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td250"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td251"><SPAN class="p763 ft54">2,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td248"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td249"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td252"><SPAN class="p106 ft54">Vissa myndighets-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td66"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td253"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td254"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td255"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td246"><SPAN class="p106 ft54">uppgifter</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td250"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td251"><SPAN class="p764 ft54">-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td248"><SPAN class="p763 ft54">5,6</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td249"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td246"><SPAN class="p106 ft54">Summa</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td250"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td251"><SPAN class="p763 ft54">79</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td248"><SPAN class="p763 ft54">8,6</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td249"><SPAN class="p764 ft54">88</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft42">Tabell 8.2 Kemikalieinspektionens intäkter år 2000 (miljoner kronor).</P>
<P class="p82 ft1">För år 2000 beräknas verksamheten således finansieras till omkring 90 procent genom avgifter.</P>
<P class="p403 ft1">Enligt den planering som genomfördes av Kemikalieinspektionen vid tidpunkten för upprättandet av UFP beräknades skattefinansieringen uppgå till drygt en fjärdedel av verksamheten år 2001. Den skattefinansierade andelen och den totala resursårgången beräknas öka till år 2003.</P>
<P class="p55 ft1">Nedanstående resursuppgifter inkluderar såväl befintliga som tillkommande resurser för åren <NOBR>2001–2003</NOBR> enligt UFP.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38">
<TR>
<TD class="tr4 td256"><SPAN class="p16 ft54">Verks-</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td257"><SPAN class="p765 ft54">År 2001</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td258"><SPAN class="p27 ft54">År 2002</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td259"><SPAN class="p718 ft54">År 2003</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td260"><SPAN class="p16 ft54">samhet</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td261"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td240"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td261"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td262"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td198"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td263"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td260"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td264"><SPAN class="p187 ft54">Mkr</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td240"><SPAN class="p151 ft54">%</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td264"><SPAN class="p766 ft54">Mkr</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td262"><SPAN class="p151 ft54">%</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td189"><SPAN class="p766 ft54">Mkr</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td263"><SPAN class="p767 ft54">%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td265"><SPAN class="p16 ft54">Skatte-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td266"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td238"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td266"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td267"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td186"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td268"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td260"><SPAN class="p16 ft54">finansierad</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td264"><SPAN class="p187 ft54">26</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td240"><SPAN class="p170 ft54">27%</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td264"><SPAN class="p768 ft54">33</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td262"><SPAN class="p768 ft54">30%</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td189"><SPAN class="p768 ft54">40</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td263"><SPAN class="p151 ft54">33%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td265"><SPAN class="p16 ft54">Avgifts-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td266"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td238"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td266"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td267"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td186"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td268"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td260"><SPAN class="p16 ft54">finansierad</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td264"><SPAN class="p187 ft54">71</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td240"><SPAN class="p170 ft54">73%</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td264"><SPAN class="p768 ft54">76</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td262"><SPAN class="p768 ft54">70%</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td189"><SPAN class="p768 ft54">82</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td263"><SPAN class="p151 ft54">67%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td265"><SPAN class="p16 ft54">Totalt</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td266"><SPAN class="p187 ft54">96</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td238"><SPAN class="p170 ft54">100%</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td266"><SPAN class="p768 ft54">109</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td267"><SPAN class="p769 ft54">100</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td186"><SPAN class="p768 ft54">122</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td268"><SPAN class="p151 ft54">100%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td260"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td264"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td240"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td264"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td262"><SPAN class="p768 ft54">%</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td189"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td263"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft17">Tabell 8.3 Resurser för perioden <NOBR>2001–2003</NOBR> enligt Kemikalieinspektionens UFP</P>
<P class="p63 ft1">Det ovan angivna beloppet för inspektionens totala verksamhet, 96 miljoner kronor år 2001, inkluderar följande sju verksamhetsgrenars personella kostnader på 79 miljoner kronor. Dessa</P>
<P class="p72 ft10">228</P>
</DIV>
<DIV id="page_221">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr13 td230"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td231"><SPAN class="p14 ft19">Kemikalieinspektionens budget och finansiering</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p770 ft1">omfattar lönekostnader inklusive myndighetsgemensamma resurser. Övriga kostnader på 17 miljoner kronor, som avser t.ex. kostnader för vissa informationsinsatser, konsulter och resor, beaktas inte i nedanstående sammanställning.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr4 td269"><SPAN class="p16 ft54">Verksamhetsgrenar</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td270"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td271"><SPAN class="p14 ft54">Kostnader</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td272"><SPAN class="p212 ft54">Varav skattefinansierat</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td273"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td116"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td274"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td54"><SPAN class="p771 ft54">Antal</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td275"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td276"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td277"><SPAN class="p28 ft54">Mkr</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td278"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td58"><SPAN class="p772 ft54">tjänster</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td279"><SPAN class="p25 ft54">Mkr</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p145 ft54">%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td273"><SPAN class="p16 ft54">Strategier, uppfölj-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td116"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td274"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td54"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td275"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td273"><SPAN class="p16 ft54">ning och</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td116"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td274"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td54"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td275"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td276"><SPAN class="p16 ft54">utvärdering</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td277"><SPAN class="p36 ft54">12,8</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td278"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td58"><SPAN class="p116 ft54">15,6</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td279"><SPAN class="p25 ft54">4,3</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p25 ft54">34%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td273"><SPAN class="p16 ft54">Kemiska ämnens</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td116"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td274"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td54"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td275"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td276"><SPAN class="p16 ft54">egenskaper</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td277"><SPAN class="p36 ft54">6,1</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td278"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td58"><SPAN class="p116 ft54">7,7</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td279"><SPAN class="p25 ft54">0,6</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td45"><SPAN class="p25 ft54">10%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td276"><SPAN class="p16 ft54">Forskningsstyrning</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td277"><SPAN class="p36 ft54">1,5</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td278"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td58"><SPAN class="p116 ft54">2,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td279"><SPAN class="p25 ft54">1,5</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p25 ft54">100%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td276"><SPAN class="p16 ft54">Operativ tillsyn</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td277"><SPAN class="p36 ft54">6,7</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td278"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td58"><SPAN class="p116 ft54">8,7</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td279"><SPAN class="p25 ft54">1,2</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p25 ft54">18%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td273"><SPAN class="p16 ft54">Hälso- och miljöin-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td116"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td274"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td54"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td275"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td276"><SPAN class="p16 ft54">formation</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td277"><SPAN class="p36 ft54">8,2</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td278"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td58"><SPAN class="p116 ft54">10,2</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td279"><SPAN class="p25 ft54">1,2</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td45"><SPAN class="p25 ft54">15%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td273"><SPAN class="p16 ft54">Systematisk risk-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td116"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td274"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td54"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td275"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td276"><SPAN class="p16 ft54">minskningsarbete</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td277"><SPAN class="p36 ft54">24,9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td278"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td58"><SPAN class="p116 ft54">31,2</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td279"><SPAN class="p25 ft54">8,6</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p25 ft54">35%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td273"><SPAN class="p16 ft54">Särskilt farliga egen-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td116"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td274"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td54"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td275"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td42"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td276"><SPAN class="p16 ft54">skaper</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td277"><SPAN class="p36 ft54">18,3</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td278"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td58"><SPAN class="p116 ft54">22,3</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td279"><SPAN class="p25 ft54">3,2</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td45"><SPAN class="p25 ft54">17%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td276"><SPAN class="p16 ft54">SUMMA</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td277"><SPAN class="p36 ft54">78,5</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td278"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td58"><SPAN class="p116 ft54">97,8</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td279"><SPAN class="p25 ft54">20,6</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p25 ft54">26%</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p773 ft17">Tabell 8.4 Kemikalieinspektionens kostnader och finansiering av olika verksamhetsgrenar. Baserat på Kemikalieinspektionens förslag i UFP för år 2001.</P>
<P class="p770 ft1">Som framgår av sammanställningen beräknas andelen som skattefinansieras variera mellan 10 och 100 procent för de olika verksamhetsgrenarna enligt underlaget för fördjupad prövning.</P>
<P class="p770 ft1">Av beskrivningen av Kemikalieinspektionens förslag framgår att verksamhetens omfattning ökar och att huvuddelen av ökningen avses finansieras med skattemedel. Vi kan med stöd av ESV:s underlagsrapport dra slutsatsen att alla verksamheter inte är möjliga - eller i vart fall inte lämpliga - att finansiera med avgifter. De verksamheter som ESV betraktar som tveksamma att finansiera med avgifter som tas ut av tillverkare och importörer av kemiska produkter redovisas i följande punkter.</P>
<P class="p774 ft18">Verksamhet där avgifter inte kan tas ut med stöd av bemyndigandet i miljöbalken. Bemyndigandet ger stöd för att ta ut</P>
<P class="p775 ft10">229</P>
</DIV>
<DIV id="page_222">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p14 ft2">Kemikalieinspektionens budget och finansiering</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p93 ft1">avgifter för myndigheters kostnader för prövning eller tillsyn enligt balken eller dess föreskrifter samt med stöd av EG:s förordningar inom balkens tillämpningsområde (27 kap. 1 §).</P>
<P class="p93 ft1">Varuinriktade åtgärder där avgiftskollektivet inte kan definieras tillräckligt väl.</P>
<P class="p93 ft1">Internationellt arbete som har svagt samband med prövning och tillsyn i det företagskollektiv som ska finansiera verksamheten.</P>
<P class="p776 ft1">Vissa uppdrag från regeringen samt uppdrag från offentliga utredningar och andra.</P>
<P class="p82 ft1">Definitionen av prövning och tillsyn enligt miljöbalkens bemyndigande har även implikationer på andra myndigheters verksamhet enligt miljöbalken. Kemikalieinspektionens bedömning av vad som ryms inom bemyndigandet framgår i Bilaga 3. Enligt ESV är det sannolikt att definitionen skiljer sig mellan olika myndigheter som bedriver avgiftsbelagd verksamhet inom miljöbalkens område.</P>
<P class="p55 ft1">När det gäller den fördelning av finansieringen på avgifter respektive skatter som Kemikalieinspektionen gjort i underlaget för fördjupad prövning förefaller den enligt ESV att vara rimlig mot bakgrund av att gränsen mellan skatt och avgift är ganska flytande. ESV poängterar dock att det är mycket svårt att fastställa en tydlig gräns för hur mycket som ska finansieras med avgift eller med skatt för den aktuella verksamheten. ESV pekar på att de svårigheter som är förbundna med att utöka avgiftsuttaget för nuvarande betalare, eller att finna nya betalare, huvudsakligen kan härledas till att sambandet mellan verksamheten och enskilda företag är svagt.</P>
<P class="p558 ft1">Detta innebär att även annan fördelning än den inspektionen föreslagit, avseende finansieringens fördelning på avgifter och skatter, kan vara rimlig enligt ESV. Ur ett statsrättsligt perspektiv kan verksamheten helt finansieras med skatt genom att verksamhet flyttas från avgiftstill skattefinansierad verksamhet. Enligt ESV kan det motsatta, att flytta verksamhet från den skattefinansierade till den avgiftsfinansierade delen, endast ske i mindre omfattning.</P>
<P class="p497 ft10">230</P>
</DIV>
<DIV id="page_223">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr13 td230"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td231"><SPAN class="p14 ft19">Kemikalieinspektionens budget och finansiering</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p10 ft17">Branschorganisationerna</P>
<P class="p41 ft1">I finansieringsfrågan har Kemikontoret Plast- och kemibranscherna och Kemiska – Tekniska Leverantörförbundet låtit jur.dr. Börje Leidhammar utarbeta en PM <NOBR>2000-09-25</NOBR> om gränsdragningen mellan skatt och avgift inom Kemikalieinspektionens verksamhetsområde. I denna PM görs en utförlig redovisning av rättsläget i den aktuella frågan. Därvid görs en särskild granskning av Kemikalieinspektionens underlag för fördjupad prövning (UFP). Leidhammars slutsats är att en avgiftsfinansiering av de i UFP:en begärda resurstillskotten till arbete med internationella frågor inte är konstitutionellt tillåten.</P>
<P class="p250 ft17">Våra bedömningar och förslag</P>
<P class="p41 ft1">ESV har analyserat UFP utifrån den nya indelning som Kemikalieinspektionen föreslår av verksamheten. För att kunna se vilka konkreta verksamheter som innefattas i Kemikalieinspektionens olika verksamhetsområden har vi gått igenom verksamheten indelad efter nuvarande verksamhetsgrenar. Den indelningen använder vi fortsättningsvis när det gäller våra bedömningar och förslag om finansieringen. I bilaga 5 har vi tagit fram tabeller där såväl nuvarande verksamhetsindelning som UFP:ens indelning framgår.</P>
<P class="p3 ft1">Vi har, som tidigare nämnts, tillsammans med ESV, Kemikalieinspektionen och representanter från de berörda branschorganisationerna gjort en genomgång av Kemikalieinspektionens olika verksamheter i ljuset av de principer och resonemang som redovisats ovan i detta avsnitt. Resultatet av denna genomgång sammanfattas i tabellen nedan. Enligt Kemikalieutredningens uppfattning var de deltagande parterna i allt väsentligt överens om hur stor andel av olika verksamheter som bör avgiftsfinansieras.</P>
<P class="p777 ft10">231</P>
</DIV>
<DIV id="page_224">
<P class="p0 ft2">Kemikalieinspektionens budget och finansiering SOU 2001:4</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40">
<TR>
<TD class="tr4 td280"><SPAN class="p16 ft75">Verksamhetsgrenar</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td281"><SPAN class="p35 ft54"><SPAN class="ft75">Vårt förslag </SPAN>till andel av verksamsam-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td282"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td283"><SPAN class="p35 ft54">heten som bör avgiftsfinansieras</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td282"><SPAN class="p16 ft75">Riskbedömning</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td283"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td282"><SPAN class="p16 ft54">Existerande ämnen</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td283"><SPAN class="p778 ft54">60%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td282"><SPAN class="p16 ft54">Klassificeringsarbete EU</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td283"><SPAN class="p778 ft54">60%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td282"><SPAN class="p16 ft54">Klassificeringsarbete nationellt</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td283"><SPAN class="p778 ft54">100%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td282"><SPAN class="p16 ft54">Förhandsanmälan av nya ämnen</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td283"><SPAN class="p778 ft54">60%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td282"><SPAN class="p16 ft54">Testmetoder och kriterier</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td283"><SPAN class="p778 ft54">0%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td282"><SPAN class="p16 ft75">Riskbegränsning</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td283"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td282"><SPAN class="p16 ft54">Tillsyn,tillsynsvägledning</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td283"><SPAN class="p778 ft54">100%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td284"><SPAN class="p16 ft54">Prioriterade ämnen, riskbegränsning</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td285"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td284"><SPAN class="p16 ft54">av särskilt farliga ämnen nationellt,</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td285"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td282"><SPAN class="p16 ft54">EU och internationellt</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td283"><SPAN class="p778 ft54">25%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td284"><SPAN class="p16 ft54">Renare produkter (kemiska pro-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td285"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td284"><SPAN class="p16 ft54">dukter + varor, dialog+info när-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td285"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td282"><SPAN class="p16 ft54">ingslivet)</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td283"><SPAN class="p778 ft54">0%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td282"><SPAN class="p16 ft54">Produktregistret</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td283"><SPAN class="p778 ft54">100%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td282"><SPAN class="p16 ft54">Statistik och flöden</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td283"><SPAN class="p778 ft54">100%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td282"><SPAN class="p16 ft75">Bekämpningsmedel</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td283"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td282"><SPAN class="p16 ft54">Kansliet</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td283"><SPAN class="p778 ft54">100%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td282"><SPAN class="p16 ft54">GMO</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td283"><SPAN class="p778 ft54">100%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td282"><SPAN class="p16 ft54">Riskbedömning</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td283"><SPAN class="p778 ft54">75%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td282"><SPAN class="p16 ft54">Förprövning och riskminskning</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td283"><SPAN class="p778 ft54">75%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td282"><SPAN class="p16 ft75">Information</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td283"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td282"><SPAN class="p16 ft54">Jourer</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td283"><SPAN class="p778 ft54">50%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td282"><SPAN class="p16 ft75">Övrig verksamhet</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td283"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td282"><SPAN class="p16 ft54">Toxikologiska rådet</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td283"><SPAN class="p778 ft54">0%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td282"><SPAN class="p16 ft54">Miljömålsarbete</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td283"><SPAN class="p778 ft54">0%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td282"><SPAN class="p16 ft54">Forskningssamverkan</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td283"><SPAN class="p778 ft54">0%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td282"><SPAN class="p16 ft54">Överklaganden</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td283"><SPAN class="p778 ft54">0%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td282"><SPAN class="p16 ft54">Internationella bidrag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td283"><SPAN class="p778 ft54">0%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td282"><SPAN class="p16 ft54">Stöd till andra länder</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td283"><SPAN class="p778 ft54">0%</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft1"><SPAN class="ft17">Tabell 8.5 </SPAN>Vårt förslag till andel av olika verksamhetsgrenar som bör avgiftsfinansieras</P>
<P class="p63 ft1">Den fördelning mellan skatter och avgifter som framgår av tabellen har utredningen tillämpat i fråga om de förslag till Kemikaliein-</P>
<P class="p779 ft10">232</P>
</DIV>
<DIV id="page_225">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr13 td230"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td231"><SPAN class="p14 ft19">Kemikalieinspektionens budget och finansiering</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p773 ft1">spektionens resurser och finansiering för budgetåren <NOBR>2001–2003</NOBR> som utredningen har föreslagit.</P>
<P class="p780 ft18">Vi anser att frågor om fördelningen mellan skatter och avgifter enligt miljöbalken samt andra frågor kring avgifterna på kemikalieområdet bör ses över med sikte på tiden efter år 2003.</P>
<P class="p781 ft1">Vi har erfarit att Miljöbalkskommittén (M 1999:03) avser att göra en översyn av bl.a. miljöbalkens regler om avgifter. Vi välkomnar denna översyn. Vi förutsätter att våra överväganden och det underlag vi har tagit fram i dessa frågor kan vara av värde för Miljöbalkskommitténs arbete.</P>
<P class="p782 ft27"><SPAN class="ft52">8.4.2.1</SPAN><SPAN class="ft53">Sammanfattning av vårt förslag till Kemikalieinspektionens budget och finansiering perioden </SPAN><NOBR>2001–2003</NOBR></P>
<P class="p783 ft18">Utgiftsområde 20 (Allmän miljö- och naturvård), anslag A6 Kemikalieinspektionen (ramanslag).</P>
<P class="p784 ft1"><NOBR>1000-tals</NOBR> kronor</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr4 td47"><SPAN class="p16 ft54">Finansiering</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td48"><SPAN class="p115 ft54">År 2000</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td48"><SPAN class="p115 ft54">År 2001</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td48"><SPAN class="p115 ft54">År 2002</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td286"><SPAN class="p214 ft54">År 2003</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td51"><SPAN class="p16 ft54">Kemikalie-</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td52"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td52"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td52"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td287"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td55"><SPAN class="p16 ft54">avgifter</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td56"><SPAN class="p116 ft54">56 800</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td56"><SPAN class="p665 ft54">39 886</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td56"><SPAN class="p116 ft54">46 286</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td288"><SPAN class="p25 ft54">48 561</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td51"><SPAN class="p16 ft54">Bekämpnings-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td52"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td52"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td52"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td287"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td55"><SPAN class="p16 ft54">medelsavgifter</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td56"><SPAN class="p116 ft54">18 200</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td56"><SPAN class="p665 ft54">19 931</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td56"><SPAN class="p116 ft54">21 446</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td288"><SPAN class="p25 ft54">22 581</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td55"><SPAN class="p16 ft54">Skattemedel</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td56"><SPAN class="p116 ft54">8 600</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td56"><SPAN class="p665 ft54">38 104</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td56"><SPAN class="p116 ft54">42 721</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td288"><SPAN class="p25 ft54">45 579</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td55"><SPAN class="p16 ft54">SUMMA</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td56"><SPAN class="p116 ft54">83 600</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td56"><SPAN class="p665 ft54">97 921</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td56"><SPAN class="p116 ft54">111 721</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td288"><SPAN class="p25 ft54">116 721</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p773 ft1"><SPAN class="ft17">Tabell 8.6 </SPAN>Vårt förslag till resurser och finansiering av Kemikalieinspektionen år <NOBR>2001–2003</NOBR> (utförliga tabeller se bilaga 5)</P>
<P class="p785 ft3"><SPAN class="ft3">8.4.3</SPAN><SPAN class="ft43">Kemikalieavgifterna – avgiftskonstruktionen</SPAN></P>
<P class="p786 ft1">När det gäller kemikalieavgifterna och själva avgiftskonstruktionen tas kemikalieavgifter ut som årsavgift och produktavgift. Årsavgiften tas ut för den sammanlagda mängden anmälningspliktiga kemiska produkter. Produktavgiften skall fastställas till ett genomsnittsvärde som beror på antalet anmälningspliktiga produkter. Avgifterna skall betalas årligen av den som tillverkar eller im-</P>
<P class="p787 ft10">233</P>
</DIV>
<DIV id="page_226">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p14 ft2">Kemikalieinspektionens budget och finansiering</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft1">porterar sammanlagt minst ett ton av sådana kemiska produkter som enligt förordningen (1998:941) om kemiska produkter och biotekniska organismer skall vara anmälda till produktregistret.</P>
<P class="p63 ft1">Dessa omsättningsavgifter baseras primärt på företagens storlek, mätt som hanterad mängd och antal registrerade kemiska produkter, dvs. inte myndighetens kostnader för arbetsinsatser gentemot det enskilda företaget. Det innebär enligt ESV att viss grund finns för att ifrågasätta avgifterna. Om det finns särskilda skäl, får inspektionen i det enskilda fallet besluta att avgift skall sättas ned.</P>
<P class="p55 ft1">Ett skäl för att tillämpa omsättningsavgifter är att avgifterna i annat fall skulle ge oacceptabla styreffekter som t.ex. att avgifterna blir oproportionerligt stora i förhållande till företagets storlek. Omsättningsavgifter innebär, till skillnad mot genomsnittlig fast avgift eller t.ex. tidtaxa för de enskilda insatserna, att mindre och medelstora företag i princip betalar i proportion till sin storlek. De minsta företagen behöver överhuvudtaget inte betala kemikalieavgifter. En kemikalieavgift som framstår som hög i förhållande till kostnaden för tillverkning eller import för ett enskilt företag kan också utgöra en grund för att avgiften kan sättas ned.</P>
<P class="p349 ft1">Om man tittar på statistik avseende antalet ansökningar om nedsättning av avgift och antalet överklaganden som företag riktat mot kemikalieavgifterna finner man att antalet ansökningar om nedsättning av kemikalieavgifterna har minskat de senaste åren. I ESV:s underlagsrapport (Bilaga 3) framgår bl.a. att beträffande den preliminära avgiften 1997 ansökte <NOBR>50–60</NOBR> företag om nedsättning. Beträffande den slutliga avgiften för 1997 och den preliminära avgiften för 1998 ansökte 12 företag om nedsättning. Slutligen vad avser den slutliga avgiften för 1998 och den preliminära avgiften för 1999 ansökte nio företag om nedsättning. Vid vart och ett av dessa tillfällen beviljades ett företag nedsättning av avgiftens storlek. I vissa fall överklagades inspektionens beslut att inte sätta ned avgiften.</P>
<P class="p558 ft1">Med anledning av att några specifika frågor har väckt inom utredningen avseende mer avgiftstekniska frågor föreslår vi att Kemikalieinspektionen gör en översyn av de olika avgiftssystemen, framför allt från tekniska utgångspunkter. För kemikalieavgifterna gäller det att över tiden säkerställa balans mellan budgeterat och reellt avgiftsuttag. På bekämpningsmedelssidan måste beaktas</P>
<P class="p252 ft10">234</P>
</DIV>
<DIV id="page_227">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GPB34d1227x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr13 td230"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td231"><SPAN class="p14 ft19">Kemikalieinspektionens budget och finansiering</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p4 ft1">effekterna bl.a. för de nuvarande årsavgifterna av avgiftsbeläggningen i <NOBR>EU-systemet</NOBR> av såväl prövning av nya aktiva substanser som av omprövning av existerande.</P>
<P class="p4 ft1">I detta sammanhang bör även avgifter för utvärdering av verksamma ämnen i växtskyddsmedel och i biocider ses över.</P>
<P class="p788 ft1">Vi har dessutom fått en skrivelse från Kemikontoret<SPAN class="ft28">1 </SPAN>om principer för nedsättning av kemikalieavgifterna. Vi anser att även denna fråga bör ingå i Kemikalieinspektionens översyn av avgiftssystemet.</P>
<P class="p789 ft3"><SPAN class="ft3">8.4.4</SPAN><SPAN class="ft43">Finns risk för dubbla avgifter?</SPAN></P>
<P class="p41 ft1">I miljöbalken (27 Kap. 1 §) har även kommunerna fått möjlighet att ta ut avgifter för tillsyn som täcker deras kostnader enligt den kommunala självkostnadsprincipen. Om gränsdragningen mellan Kemikalieinspektionens och kommunernas tillsynsområde inte är klargjord, riskerar ett tillsynsobjekt i form av en tillverkare/importör med dagens lagstiftning att bli föremål för tillsyn från såväl kommunen som inspektionen. Därmed kan föreligga en risk att avgift för tillsyn måste betalas till både kommunen och staten.</P>
<P class="p74 ft1">Med vårt förslag i kapitel 6 till ändring av ansvarsfördelningen mellan Kemikalieinspektionen och kommunerna undviker vi sådana risker för dubbla avgifter.</P>
<P class="p437 ft3"><SPAN class="ft3">8.4.5</SPAN><SPAN class="ft43">Tjänsteexport</SPAN></P>
<P class="p377 ft1">Genom export av vårt kunnande kan vi bidra till att utveckla kemikaliekontrollen i andra länder och samtidigt bygga upp värdefulla kontakter mellan svenska myndigheter och deras motsvarigheter utomlands. För Kemikalieinspektionen kan tjänsteexport även ge personalen möjlighet att utveckla sin kompetens i olika avseenden. Det är dock viktigt att tjänsteexportverksamheten bär sig ekonomiskt genom intäkter. Det bör vara en full kostnadstäckning som gäller för sådan verksamhet.</P>
<P class="p344 ft22"><SPAN class="ft29">1 </SPAN>Kemikalieutredningens (M1998:09) Dnr 2000:121.</P>
<P class="p525 ft10">235</P>
</DIV>
<DIV id="page_228">
<P class="p790 ft66"><SPAN class="ft0">9</SPAN><SPAN class="ft65">Övriga konsekvenser av utredningens förslag</SPAN></P>
<P class="p791 ft16"><SPAN class="ft16">9.1</SPAN><SPAN class="ft39">Konsekvenser för den kommunala självstyrelsen, brottsligheten m.m.</SPAN></P>
<P class="p58 ft1">I kommittéförordningen (1998:1474) föreskrivs vad samtliga kommittéer har att beakta vid en konsekvensanalys. Om kommitténs förslag har betydelse för den kommunala självstyrelsen, skall konsekvenserna i det avseendet anges i betänkandet. Detsamma gäller när ett förslag har betydelse för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet, för sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet, för små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt i förhållande till större företags, för jämställdheten mellan kvinnor och män eller för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen (15 §).</P>
<P class="p74 ft1">Vi bedömer att våra förslag är av den arten att de inte medför inverkan på den kommunala självstyrelsen eller brottsligheten. Inte heller berörs sysselsättningen och den offentliga servicen i olika delar av landet, jämställdheten eller möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen.</P>
<P class="p3 ft1">När det gäller villkoren för små företag gör vi bedömningen att våra förslag inte får några negativa konsekvenser för de små företagens arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt, jämfört med i dag.</P>
<P class="p486 ft16"><SPAN class="ft16">9.2</SPAN><SPAN class="ft39">Ekonomiska konsekvenser</SPAN></P>
<P class="p41 ft18">Enligt kommittéförordningen skall kommittén beräkna och redovisa de ekonomiska konsekvenserna av sina förslag, i de fall förslagen påverkar kostnaderna eller intäkterna för staten, kommuner,</P>
<P class="p526 ft10">237</P>
</DIV>
<DIV id="page_229">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p14 ft2">Övriga konsekvenser av utredningens förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft1">landsting, företag eller andra enskilda. Förslag som innebär samhällsekonomiska konsekvenser i övrigt skall också redovisas. När det gäller kostnadsökningar och intäktsminskningar för staten, kommuner eller landsting, skall kommittén föreslå en finansiering (14 §).</P>
<P class="p296 ft1">Utredningens direktiv anger att utredningen skall redovisa möjliga effektivitets- och kvalitetsförbättringar samt kostnadsbesparingar utifrån förslagen om Kemikalieinspektionens inriktning, verksamhet och resursfördelning. Utredningen skall också analysera vilka konsekvenser förslaget om Kemikalieinspektionens finansiering kan få för olika sektorer i deras användning av kemiska produkter. Utredningen bör även belysa möjliga omprioriteringar inom miljöpolitikens område.</P>
<P class="p52 ft17">Kemikalieinspektionen</P>
<P class="p65 ft1">År 2000 har Kemikalieinspektionen en budget på total 89 miljoner kronor. Vi föreslår att Kemikalieinspektionen förstärks och lämnar förslag till följande budget för åren <NOBR>2001–2003.</NOBR></P>
<P class="p792 ft1">År 2001 föreslås en total budget på 97,9 miljoner kronor. År 2002 föreslås en total budget på 111,7 miljoner kronor. År 2003 föreslås en total budget på 16,7 miljoner kronor.</P>
<P class="p82 ft1">Vi föreslår (se avsnitt 8.4) att förstärkningarna av myndigheten huvudsakligen finansieras med skattemedel. Förstärkningarna föreslås mot bakgrund av den betydande höjningen av ambitionsnivån för kemikaliekontrollen genom Giftfri miljömålet och de nya riktlinjerna inom kemikaliekontrollen. Vi förespråkar därför åtgärder som krävs för att kunna finansiera miljömålsarbetet i sin helhet även bör finansiera Kemikalieinspektionens förstärkningar.</P>
<P class="p231 ft1">Ett annat tänkbart alternativ är att en viss del av de medel som kommer att anslås de närmaste åren för att finansiera sanering och återställning av förorenade områden bör kunna användas för finansiering av Kemikalieinspektionens förstärkningar. Om en del av dessa medel ges till Kemikalieinspektionen i stället räknar vi med att spridningen av ett stort antal skadliga ämnen kan minska på sikt och att vi får betydligt bättre förutsättningar att kunna uppnå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö.</P>
<P class="p54 ft10">238</P>
</DIV>
<DIV id="page_230">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr13 td289"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td290"><SPAN class="p14 ft19">Övriga konsekvenser av utredningens förslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p4 ft1">I budgetpropositionen för år 2001 uttalar regeringen att efter tio års systematisk uppbyggnadsarbete, befinner sig efterbehandlingsverksamheten nu i ett expansivt skede. Föroreningar förekommer i mark, grundvatten, sediment, byggnader och anläggningar. Från bl.a. gruvavfall och en del deponier förekommer påtagliga läckage. Buffertmekanismer, fastläggning m.m. medför att läckaget från andra områden i dag ofta är begränsat. De återhållande krafterna kommer dock att försvagas med tiden och läckagen från de förorenade områdena beräknas därmed öka. Med anledning härav beräknade regeringen i 2000 års budgetproposition följande resurser för sanering och återställning av förorenade områden.</P>
<P class="p793 ft1">År 2001: 151 755 000 kronor, År 2002: 312 283 000 kronor, År 2003: 408 778 000 kronor.</P>
<P class="p11 ft17">Samhällsekonomisk bedömning</P>
<P class="p41 ft1">De samhällsekonomiska konsekvenserna av en bristfällig kemikaliekontroll är avsevärda.</P>
<P class="p4 ft1">Ett exempel är kostnaderna för sanering och återställning av förorenade områden, ett annat är kostnaderna för företagen för att sanera t ex PCB i fogmassor, ett tredje exempel är kostnaderna för staten och andra aktörer för att samla in kvicksilver.</P>
<P class="p4 ft1">Vår bedömning är att arbetet med sanering och återställning av förorenade områden är angeläget. En möjlighet kan dock vara att skjuta vissa av dessa åtgärder längre fram i tiden till förmån för ett systematiskt förebyggande riskminskningsarbete av Kemikalieinspektionen. Ett sådant förebyggande arbete är enligt vår uppfattning resurseffektivt och bör på sikt vara samhällsekonomiskt lönsamt. Att spåra, samla in och förstöra eller slutförvara farliga ämnen som hunnit få spridning i samhället är oftast mycket kostnadskrävande. PCB är ett exempel på ett skadligt ämne som har fått en vid spridning i olika produkter, bl.a. byggmaterial, och där saneringen är mycket kostsam. Byggsektorns kretsloppsråd har grovt uppskattat att det krävs 2000 årsarbeten för att sanera PCB i fogmassor. Därutöver tillkommer kostnader bl.a. för att förstöra det insamlade materialet. PCB finns också spritt i andra varor, som</P>
<P class="p669 ft10">239</P>
</DIV>
<DIV id="page_231">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GPB34d1231x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p14 ft2">Övriga konsekvenser av utredningens förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p794 ft1">t.ex. små kondensatorer till bl.a. lysrörsarmaturer och viss typ av plastgolv<SPAN class="ft28">1</SPAN>.</P>
<P class="p94 ft1">Ett annat exempel på höga kostnader för samhället när ett skadligt ämne har blivit spritt via många olika produkter, är kvicksilver. Naturvårdsverket bedömde år 1993 att cirka 100 ton kvicksilver fanns i omlopp i samhället. Ett särskilt åtgärdsprogram på 18 miljoner kronor har inneburit att <NOBR>6–7</NOBR> ton har samlats in.<SPAN class="ft28">2 </SPAN>Naturvårdsverket bedömer dessutom att kostnaderna för att slutförvara kvicksilver i ett djupt bergförvar totalt uppgår till storleksordningen 260+/- 80 miljoner kronor<SPAN class="ft28">3</SPAN>.</P>
<P class="p55 ft18">Till dessa kostnader kommer dessutom kostnader för de skador som de farliga ämnena förorsakar hälsa och miljö, men som är mycket svåra att uppskatta i kronor och ören.</P>
<P class="p232 ft17">Finns möjligheter till omprioriteringar inom myndigheten?</P>
<P class="p53 ft1">Mot bakgrund av den kraftigt höjda ambitionsnivån inom kemikaliekontrollen (Giftfri miljömålet, de föreslagna etappmålen och de beslutade nya riktlinjerna inom kemikaliekontrollen) samt de ökade resurskrav som <NOBR>EU-medlemskapet</NOBR> innebär på kemikalieområdet kan vi inte se några möjligheter till neddragningar eller omprioriteringar inom myndigheten. Vi har utförligt behandlat och motiverat detta i kapitel 7 och 8.</P>
<P class="p52 ft17">Kostnader för övriga myndigheter</P>
<P class="p53 ft1">Vårt förslag att lyfta bort den nuvarande dubbleringen i det operativa tillsynsansvaret kan få betydelse för de statliga myndigheterna. För dessa har vi i nuläget inget underlag för hur mycket resurser som avsätts, bl.a. p.g.a. bristande tillsynsplaner för miljöbalkens tillsyn eller svårigheter att urskilja tillsynen över reglerna i miljöbalken kap. 14 från övrig tillsyn enligt miljöbalken. Vi föreslår också att arbetet generellt med tillsynsvägledning (stöd till de operativa tillsynsmyndigheterna och uppföljning av den operativa tillsynen) bör stärkas hos de centrala myndigheterna.</P>
<P class="p795 ft78"><SPAN class="ft76">1</SPAN><SPAN class="ft77">Kemikalieinspektionen, 1999, ”Miljökvalitetsmål 12, Giftfri miljö”</SPAN></P>
<P class="p796 ft78"><SPAN class="ft76">2</SPAN><SPAN class="ft77">Naturvårdsverket, Åtgärdsprogram för insamling av kvicksilver, rapport 5030</SPAN></P>
<P class="p796 ft22"><SPAN class="ft76">3</SPAN><SPAN class="ft79">Naturvårdsverket, 1997, Slutförvar av kvicksilver, rapport 4752</SPAN></P>
<P class="p208 ft10">240</P>
</DIV>
<DIV id="page_232">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr13 td289"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td290"><SPAN class="p14 ft19">Övriga konsekvenser av utredningens förslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p4 ft1">Vår bedömning är dock att de justeringar och klargöranden vi föreslår i det operativa tillsynsansvaret endast får marginella konsekvenser eftersom myndigheterna redan har detta ansvar i dag. Skillnaden består i att de nu ensamma bär ett ansvar för vissa delar av den operativa tillsynen. Tillsammans med de förstärkningar av ansvaret för tillsynsvägledning kan det dock bli fråga om något ökade kostnader för de centrala myndigheterna. Denna ökning handlar enligt vår bedömning om mindre än en årsarbetskraft per myndighet och berör främst Läkemedelsverket (i viss mån även Livsmedelsverket och Sjöfartsverket). Detta bör i de flesta fall kunna genomföras genom omprioriteringar inom myndigheterna.</P>
<P class="p647 ft17">Kommunerna</P>
<P class="p41 ft1">Förslaget om ändrad ansvarsfördelning för endast den operativa tillsynen, får vissa konsekvenser för kommunerna. Kommunerna föreslås endast ha ansvaret för den operativa tillsynen när ansvaret inte ligger på en statlig myndighet. Eftersom underlag i dag saknas om hur mycket tillsyn kommunerna idag bedriver över 14 kap. miljöbalken är det svårt att bedöma de exakta konsekvenserna. Å ena sidan tas vissa tillsynsområden bort från kommunernas operativa ansvar, vilket bör innebära mindre kostnader för kommunernas del. Å andra sidan föreslår vi en ambitionshöjning beträffande de tillsynsområden som ligger kvar på kommunal nivå (tillsyn över återförsäljare och yrkesmässiga användare), vilket bör innebära att vissa kommuner t.ex. de som har många kemikalieanvändande industrier/branscher/företag, kan behöva lägga ned något mer resurser.</P>
<P class="p250 ft17">Näringslivet</P>
<P class="p219 ft1">Vi föreslår inga förändrade krav på företagens kemikaliearbete i detta betänkande. I stället föreslås förändringar av tillsynsansvaret samt förstärkningar av tillsynen som innebär att Kemikalieinspektionen ensam ges ansvar för tillsynen över tillverkare och importörer av kemiska produkter. Förstärkningen av tillsynen samt förändringen av ansvarsfördelningen bör vara till fördel för företagen. Det ökar troligen konkurrensneutraliteten om tillsynen är central och därmed lika över hela landet. Dessutom får företagen som</P>
<P class="p624 ft10">241</P>
</DIV>
<DIV id="page_233">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p14 ft2">Övriga konsekvenser av utredningens förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft1">betalar tillsynsavgifterna (kemikalieavgifterna) en tydligare ”motprestation” från statens sida.</P>
<P class="p312 ft1">Utöver dessa förändringar berör vårt förslag om Kemikalieinspektionens finansiering tillverkare och importörer av kemiska produkter m.m. Vi föreslår att en ökad del av Kemikalieinspektionens verksamhet i framtiden finansieras via skatter. Vi redogör utförligt för våra överväganden och förslag om finansieringen i avsnitt 8.4.</P>
<P class="p797 ft10">242</P>
</DIV>
<DIV id="page_234">
<P class="p798 ft0">Litteraturförteckning</P>
<P class="p799 ft27">Regeringens propositioner och skrivelser</P>
<P class="p528 ft1">Regeringens proposition 1984/85:118. <SPAN class="ft17">Kemikaliekontroll</SPAN>.</P>
<P class="p800 ft1">Regeringens proposition 1997/98:45. <SPAN class="ft17">Miljöbalk</SPAN>.</P>
<P class="p660 ft1">Regeringens proposition 1997/98:145. <SPAN class="ft17">Svenska miljömål – miljöpolitik för ett hållbart Sverige.</SPAN></P>
<P class="p181 ft1">Regeringens proposition 2000/01:1. <SPAN class="ft17">Budgetpropositionen för 2001</SPAN>.</P>
<P class="p801 ft1">Regeringens skrivelse 1999/2000:114. <SPAN class="ft17">En miljöorienterad produktpolitik.</SPAN></P>
<P class="p802 ft41">Statens offentliga utredningar (SOU) och Departementsserien (Ds)</P>
<P class="p803 ft1">SOU 1984:77. <SPAN class="ft17">Kemikaliekontroll. </SPAN>Betänkande av Kemikommissionen.</P>
<P class="p660 ft17"><SPAN class="ft1">SOU 1988:44. </SPAN>Kontroll av kemiska produkter och varor<SPAN class="ft1">. Betänkande av utredningen om de nya arbetsformerna inom kemikaliekontrollen.</SPAN></P>
<P class="p180 ft42"><SPAN class="ft18">SOU 1996:103. </SPAN>Miljöbalken. En skärpt och samordnad miljölagstiftning för en hållbar utveckling<SPAN class="ft18">. Huvudbetänkande av Miljöbalksutredningen.</SPAN></P>
<P class="p165 ft1">SOU 1997:84. <SPAN class="ft17">En hållbar kemikaliepolitik</SPAN>. Betänkande av Kemikommittén.</P>
<P class="p804 ft10">243</P>
</DIV>
<DIV id="page_235">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p14 ft2">Litteraturförteckning</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft17"><SPAN class="ft1">SOU 2000:52. </SPAN>Framtidens miljö – allas vårt ansvar! <SPAN class="ft1">Betänkande från Miljömålskommittén.</SPAN></P>
<P class="p63 ft17"><SPAN class="ft1">SOU 2000:53. </SPAN>Varor utan faror – Genomförande av nya riktlinjer inom kemikaliepolitiken. <SPAN class="ft1">Betänkande av Kemikalieutredningen.</SPAN></P>
<P class="p94 ft42"><SPAN class="ft18">SOU 2000:103. </SPAN>Att spränga gränser. Bioteknikens möjligheter och risker<SPAN class="ft18">. Betänkande från Bioteknikkommittén.</SPAN></P>
<P class="p82 ft18">Ds 1998:22. <SPAN class="ft42">Tillsyn enligt miljöbalken</SPAN>. Rapport från Arbetsgruppen om miljöbalkens tillsyn och tillämpning.</P>
<P class="p805 ft1">Ds 2000:1. <SPAN class="ft17">Kommittéhandboken</SPAN>. Statsrådsberedningen.</P>
<P class="p63 ft17"><SPAN class="ft1">Ds 2000:27. </SPAN>Vad kostar det att regera? <SPAN class="ft1">– </SPAN>En studie av Regeringskansliets dimensionering nu – och i framtiden.</P>
<P class="p63 ft17"><SPAN class="ft1">Ds 2000:67. </SPAN>Att granska sig själv – en <NOBR>ESO-rapport</NOBR> om den kommunala miljötillsynen<SPAN class="ft1">. Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO).</SPAN></P>
<P class="p95 ft27">Övriga källor</P>
<P class="p53 ft1">Allanou, R., Hansen, B.G. & van der Bilt, Y. (1999) <SPAN class="ft17">Public availability of data on EU high production volume chemicals</SPAN>. European Commission Joint Research centre, Institute for Health and Consumer Protection, Chemical Bureau, <NOBR>I-21020</NOBR> Ispra (VA), Italy, EUR 18996 EN.</P>
<P class="p806 ft17"><SPAN class="ft1">EPA (1998) </SPAN>Chemical hazard data availability study<SPAN class="ft1">. </SPAN>What do we really know about the safety of high production volume chemicals?</P>
<P class="p312 ft1">Prepared by EPA´s Office of Pollution Prevention and Toxics. April 1998.</P>
<P class="p807 ft1">European Commission DG(SANCO) (2000) <SPAN class="ft17">Draft report of a mission carried out in Sweden from 18 september to 22 september 2000 in the field of control systems for the placing on the market and uses of plant protection products and for residues in foodstuffs of plant origin. </SPAN>Ref. nr. DG (SANCO)/1189/2000 – MR Draft.</P>
<P class="p551 ft10">244</P>
</DIV>
<DIV id="page_236">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr13 td291"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td204"><SPAN class="p14 ft19">Litteraturförteckning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p4 ft17"><SPAN class="ft1">Hillborg I., </SPAN>Från Collegium Medicorum till Socialstyrelsen<SPAN class="ft1">, artikel i Socialnytts petitanummer år 1981.</SPAN></P>
<P class="p4 ft1">Kemikalieinspektionen (1992) Gemensam strategi för kemikalieområdet, Arbetarskyddsstyrelsen, Naturvårdsverket.</P>
<P class="p6 ft42"><SPAN class="ft18">Kemikalieinspektionen (1994) </SPAN>Kemikalietillsyn i leverantörsledet<SPAN class="ft18">. Rapport 4/94.</SPAN></P>
<P class="p75 ft18">Kemikalieinspektionen (1995) Gemensam strategi för det internationella kemikaliearbetet för Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket och Arbetarskyddsstyrelsen.</P>
<P class="p59 ft18">Kemikalieinspektionen (1999) <SPAN class="ft42">Marknadsdrivet kemikaliearbete</SPAN>. Rapport nr 3/99.</P>
<P class="p75 ft17"><SPAN class="ft1">Kemikalieinspektionen (1999) </SPAN>Miljökvalitetsmål 12, Giftfri miljö<SPAN class="ft1">. Redovisning av ett regeringsuppdrag om miljömål, best. nr. 360 673.</SPAN></P>
<P class="p73 ft42"><SPAN class="ft18">Kemikalieinspektionen (1999) </SPAN>Underlag till Omvärldsanalys 1999 för Kemikalieinspektionen, <SPAN class="ft18">av Bo Thunberg. PM nr 4/99.</SPAN></P>
<P class="p75 ft1">Kemikalieinspektionen (2000) <SPAN class="ft17">Budskap och verksamhet</SPAN>, januari 2000.</P>
<P class="p73 ft18">Kemikalieinspektionen (2000) Skrivelse till regeringen; <SPAN class="ft42">Underlag för fördjupad prövning </SPAN>(UFP). KemI:s Dnr <NOBR>220-23-00,</NOBR> den 10 januari 2000.</P>
<P class="p59 ft1">Kemikontoret (1999) <SPAN class="ft17">Kemikalieinspektionen är… </SPAN>Rapport, 16 juni, 1999.</P>
<P class="p545 ft1">Kemikontoret (2000) Skrivelse till Kemikalieutredningen, Dnr 2000:121.</P>
<P class="p4 ft17"><SPAN class="ft1">Livsmedelsverket (2000) </SPAN>Effektivare livsmedelstillsyn – förslag till arbetssätt, organisation och finansiering<SPAN class="ft1">. Rapport nr 9, 2000.</SPAN></P>
<P class="p4 ft1">Naturvårdsverket (1997) <SPAN class="ft17">Slutförvar av kvicksilver</SPAN>. Rapport nr 4752.</P>
<P class="p808 ft10">245</P>
</DIV>
<DIV id="page_237">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p14 ft2">Litteraturförteckning</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p14 ft2">SOU 2001:4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p809 ft17"><SPAN class="ft1">Naturvårdsverket (1999) </SPAN>Åtgärdsprogram för insamling av kvicksilver. <SPAN class="ft1">Rapport nr 5030.</SPAN></P>
<P class="p810 ft17"><SPAN class="ft1">Naturvårdsverket (2000) </SPAN>Kommunernas organisation för tillsyn över miljöfarlig verksamhet<SPAN class="ft1">. Rapport nr 5127, oktober 2000.</SPAN></P>
<P class="p811 ft18">Svenska Kommunförbundet (2000) <SPAN class="ft42">Miljö- och hälsoskydd i kommunerna en enkätundersökning 2000.</SPAN></P>
<P class="p812 ft10">246</P>
</DIV>
</DIV>
</div><style>
TD,TD.p2h {
zzzfont-size:90%;
zzzmargin-right:2px;
zzzoverflow:visable;
zzzword-wrap: break-word;
}
P {
zdisplay:block;
}
.divbreak {
clear:both;
display:block;
zwidth: 100%;
zheight: 1px;
zword-wrap: break-word;
}
.xecp {
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.ec {
border-style:solid;
border-width:1px;
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.TOPS {
overflow:visable;
margin:2px;
width:690px !important;
}
</style>
GPB34d1SOU_2001__4_d1.pdf797495pdfKemikalieinspektionen - del 1https://data.riksdagen.se/fil/8ED3DC34-3B9D-49B1-94C6-F4C0C42CB8A6GPB34d2SOU_2001__4_d2.pdf778126pdfKemikalieinspektionen - del 2https://data.riksdagen.se/fil/E56A4985-AA28-42F6-85EB-37A21AEFE871