<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2357412</hangar_id>
 <dok_id>GP10401</dok_id>
 <rm>2001/02</rm>
 <beteckning>401</beteckning>
 <typ>ip</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>ip</doktyp>
 <typrubrik>Interpellation 2001/02:401 av Viklund, Margareta (kd)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Interpellation</dokumentnamn>
 <debattnamn>Interpellationsdebatt</debattnamn>
 <tempbeteckning>kd</tempbeteckning>
 <organ>kd</organ>
 <mottagare>utrikesminister Anna Lindh</mottagare>
 <nummer>401</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2002-04-23 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2009-03-31 13:44:27</systemdatum>
 <publicerad>2002-04-23 00:00:00</publicerad>
 <titel>assyrierna/syrianerna i Turkiet</titel>
 <subtitel>Viklund, Margareta (kd)</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat></htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GP10401/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GP10401</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GP10401</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;I&gt;&lt;FONT FACE="Verdana,Tahoma" SIZE=2&gt;&lt;P&gt;den 23 april&lt;/P&gt;&lt;/I&gt;&lt;B&gt;&lt;P&gt;Interpellation 2001/02:401&lt;/B&gt; av &lt;I&gt;Margareta Viklund&lt;/I&gt; (kd) till utrikesminister Anna Lindh om assyrierna/syrianerna i Turkiet&lt;/P&gt;&lt;P&gt;&lt;A NAME="Temp"&gt;&lt;/A&gt;Turkiet redovisade f&amp;ouml;rra &amp;aring;ret de &amp;auml;ndringar man &amp;auml;mnade g&amp;ouml;ra i sitt anpassningsprogram f&amp;ouml;r intr&amp;auml;de i EU. D&amp;aring; den f&amp;ouml;rsta tidsfristen gick ut den 20 mars 2002 kunde konstateras att ingen reell &amp;auml;ndring hade skett i programmet vad g&amp;auml;ller minoriteternas grundl&amp;auml;ggande r&amp;auml;ttigheter. De har fortfarande ingen r&amp;auml;ttighet att undervisa p&amp;aring; och i sitt modersm&amp;aring;l. De har inte r&amp;auml;tt att genom TV och radio s&amp;auml;nda program p&amp;aring; annat spr&amp;aring;k &amp;auml;n turkiska. Kr&amp;auml;nkningarna av m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter forts&amp;auml;tter.&lt;/P&gt;&lt;P&gt;I det f&amp;ouml;ljande ges n&amp;aring;gra exempel p&amp;aring; fr&amp;aring;gor som s&amp;auml;llan f&amp;aring;r utrymme i internationella sammanhang. &lt;/P&gt;&lt;P&gt;I skuggan av uppm&amp;auml;rksamheten p&amp;aring; krisen i Afghanistan och krisen mellan Israel-Palestina, passar den turkiska regeringen p&amp;aring; att sl&amp;aring; h&amp;aring;rt mot de resterande spillrorna av de kristna i landet. EU-kandidaturen tycks inte vara n&amp;aring;gon &amp;aring;terh&amp;aring;llande faktor. Turkiet tycks vara fast beslutet att f&amp;ouml;lja m&amp;aring;ls&amp;auml;ttningen att de kristna ska p&amp;aring; ett eller annat s&amp;auml;tt f&amp;ouml;rdrivas fr&amp;aring;n landet.&lt;/P&gt;&lt;P&gt;Den katolska kyrkan Saint Antuan i Icel (tidigare Mersin) har med st&amp;ouml;d av ett officiellt fattat beslut sedan 1991 tagit hand om sju f&amp;ouml;r&amp;auml;ldral&amp;ouml;sa barn och barn i familjer med besv&amp;auml;rlig social situation. Barnen fick mat, husrum och kl&amp;auml;der av kyrkan samt gick i den officiella turkiska skolan. &lt;/P&gt;&lt;P&gt;I ett nytt beslut den 29 november 2001 av valin, guvern&amp;ouml;ren, i Icel f&amp;ouml;rbj&amp;ouml;ds hj&amp;auml;lpverksamheten utan f&amp;ouml;rvarning och med omedelbar verkan. N&amp;aring;gon motivering f&amp;ouml;r beslutet l&amp;auml;mnades inte. Kyrkan f&amp;ouml;rbj&amp;ouml;ds att &amp;auml;ven i framtiden hj&amp;auml;lpa dessa barn. Beslutet innebar &amp;auml;ven att ingen annan &amp;auml;n kyrkans personal skulle f&amp;aring; vistas i eller bes&amp;ouml;ka kyrkans lokaler. Kyrkan f&amp;ouml;rs&amp;ouml;kte &amp;ouml;verklaga beslutet med tanke p&amp;aring; att barnen saknade n&amp;aring;gonstans att ta v&amp;auml;gen. &amp;Ouml;verklagandet gav ingen framg&amp;aring;ng.&lt;/P&gt;&lt;P&gt;Den 30 mars 2002 infann sig polisen vid kyrkan och verkst&amp;auml;llde beslutet genom att k&amp;ouml;ra i v&amp;auml;g barnen. Dessutom har polisen hotat den ansvarige munken, Giorgio Bruno Simonelli, att det skulle st&amp;aring; honom dyrt om h&amp;auml;ndelsen skulle komma till omv&amp;auml;rldens k&amp;auml;nnedom.&lt;/P&gt;&lt;P&gt;Konsekvenserna av beslutet, och dess verkst&amp;auml;llande, &amp;auml;r att de sju barnen h&amp;auml;nvisas till en tillvaro som gatubarn utan vuxna v&amp;aring;rdnadshavare. Det kr&amp;auml;ver inte mycket fantasi f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rst&amp;aring; hur detta p&amp;aring;verkar barnens framtid.&lt;/P&gt;&lt;P&gt;Valin i Icel har tidigare st&amp;auml;ngt den protestantiska kyrkan i Icel.&lt;/P&gt;&lt;P&gt;Turkiet har fortfarande en mot kristna och judar riktad diskriminerande konfiskeringslagstiftning. &lt;/P&gt;&lt;P&gt;Turkiet inf&amp;ouml;rde 1936 diskriminerande lagar, som f&amp;ouml;rbj&amp;ouml;d kristna och judiska stiftelser och f&amp;ouml;rsamlingar att ha fastigheter och andra tillg&amp;aring;ngar. Dessa lagar g&amp;auml;ller fortfarande. Fastigheter som tillh&amp;ouml;r assyrier/kald&amp;eacute;er/syrianer, greker och armenier har sedan 1936 blivit utsatta f&amp;ouml;r konfiskering.&lt;/P&gt;&lt;P&gt;N&amp;aring;gra exempel p&amp;aring; fastigheter som konfiskerats:&lt;/P&gt;&lt;P&gt;Gedik Pasha Kilisesi (en kyrka med kringliggande fastigheter i Istanbul) &lt;/P&gt;&lt;P&gt;Kurucesme Kilisesi (en kyrka med kringliggande egendom i Istanbul) &lt;/P&gt;&lt;P&gt;Syrisk-katolska patriarkatets residens i Mardin&lt;/P&gt;&lt;P&gt;Syrisk-ortodoxa kyrkan i Istanbul&lt;/P&gt;&lt;P&gt;Assyrier/syrianer fr&amp;aring;n Tur Abdin v&amp;auml;gras ocks&amp;aring; att &amp;aring;terf&amp;aring; sin konfiskerade egendom. &lt;/P&gt;&lt;P&gt;&amp;Aring;r 1984 inledde kurderna sin v&amp;auml;pnade kamp mot den turkiska staten. Detta inb&amp;ouml;rdeskrig i syd&amp;ouml;stra Turkiet blev alltmer h&amp;auml;nsynsl&amp;ouml;st. Civila drabbades mycket h&amp;aring;rt i hela den syd&amp;ouml;stra regionen. Trots m&amp;aring;nga provokationer fr&amp;aring;n turkiska staten v&amp;auml;grade assyrier/syrianer att delta vid n&amp;aring;gon av sidorna i krigf&amp;ouml;ringen. Assyrier/syrianers neutralitet bem&amp;ouml;ttes av den turkiska staten som om den vore fiendskap riktad mot staten.&lt;/P&gt;&lt;P&gt;Assyrier/syrianer deporterades fr&amp;aring;n ett stort antal byar. Turkiska statens tillv&amp;auml;gag&amp;aring;ngss&amp;auml;tt var ofta att med vapenhot och misshandel samla byborna och ge dem order att inom 24 timmar l&amp;auml;mna byn. I m&amp;aring;nga byar som tillh&amp;ouml;rde assyrier/syrianer f&amp;ouml;rdrevs befolkningen och staten placerade i st&amp;auml;llet ut sina egna grupper i de olika byarna.&lt;/P&gt;&lt;P&gt;Som exempel kan n&amp;auml;mnas byarna Sare (turkiska Sari) och Gaznag (turkiska Gevizagaci) som 1996 t&amp;ouml;mdes p&amp;aring; sin assyrisk/syrianska befolkning. Byborna har sedan dess v&amp;auml;nt sig till alla t&amp;auml;nkbara instanser f&amp;ouml;r att f&amp;aring; sin egendom och by tillbaka. Detta har hittills ignorerats. Nyligen v&amp;auml;nde sig byborna till presidenten men med samma resultat.&lt;/P&gt;&lt;P&gt;Ett antal fr&amp;aring;gor har tidigare st&amp;auml;llts till utrikesministern om minoriteternas f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden i Turkiet i dag. Utrikesministerns policy synes ha varit att t&amp;auml;mligen genomg&amp;aring;ende h&amp;auml;nvisa till det p&amp;aring;g&amp;aring;ende EU-arbetet. Men hitintills har detta EU-arbete varit otillr&amp;auml;ckligt.&lt;/P&gt;&lt;P&gt;Mina fr&amp;aring;gor till utrikesministern &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r:&lt;/P&gt;&lt;P&gt;P&amp;aring; vad s&amp;auml;tt har regeringen i EU-sammanhang tagit upp fr&amp;aring;gan om den turkiska statens f&amp;ouml;rf&amp;ouml;ljelse av den kristna minoritetsgruppen assyrier/syrianers situation inklusive konfiskering av egendom?&lt;/P&gt;&lt;P&gt;Vad kan den svenska regeringen g&amp;ouml;ra f&amp;ouml;r att p&amp;aring;skynda EU:s aktiviteter f&amp;ouml;r att med konkreta &amp;aring;tg&amp;auml;rder hindra den p&amp;aring;g&amp;aring;ende utrotningen av icke-muslimska minoriteter i Turkiet?&lt;/P&gt;&lt;P&gt;P&amp;aring; vad s&amp;auml;tt kan den svenska regeringen agera f&amp;ouml;r att f&amp;aring; EU:&lt;A NAME="PassTempLäge"&gt;&lt;/A&gt;s kandidatland Turkiet att f&amp;ouml;lja ing&amp;aring;ngna konventioner och avtal? &lt;/P&gt;&lt;/FONT&gt;</html>
</dokument>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämnad</namn>
<datum>2002-04-23 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>0</ordning>
<process>behandling</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>ANM</kod>
<namn>Anmäld</namn>
<datum>2002-05-14 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>0</ordning>
<process>behandling</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>BESV</kod>
<namn>Besvarad</namn>
<datum>2002-06-03 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>0</ordning>
<process>behandling</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0812087943307</intressent_id>
<namn>Viklund, Margareta (kd) </namn>
<partibet>KD</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0987448696517</intressent_id>
<namn>utrikesminister Anna Lindh </namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>besvaradav</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0987448696517</intressent_id>
<namn>utrikesminister Anna Lindh </namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>stalldtill</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Interpellationen är besvarad</text>
<dok_id>GP10401</dok_id>
<systemdatum>2017-10-20 11:01:30</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
</dokumentstatus>