2288620 GP038 2001/02 8 prop prop prop Proposition 2001/02:8 Proposition Proposition UD KU 8 0 2001-09-20 00:00:00 2013-02-16 15:37:37 2001-09-20 00:00:00 Nicefördraget hämtad_2 html-ec https://data.riksdagen.se/dokument/GP038/text https://data.riksdagen.se/dokument/GP038 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GP038 <div style="margin:3px;"> <STYLE type="text/css"> body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;} #page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_1 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_1 #id_2 {border:none;z:b;margin:44px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:18px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_2 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_2 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:18px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 903px;} #page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_4 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_4 #id_2 {border:none;z:b;margin:45px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_5 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_5 #id_2 {border:none;z:b;margin:107px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_6 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 902px;overflow: hidden;} #page_6 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_7 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 902px;overflow: hidden;} #page_7 #id_2 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_8 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_8 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_8 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_8 #id_2 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_8 #id_3 {border:none;z:b;margin:114px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_9 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_9 #id_2 {border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_12 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_12 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_13 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_13 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_14 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_14 #id_2 {border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_15 #dimg1z{position:absolute;top:688px;left:63px;z-index:-1;width:488px;height:61px;} #page_15 #dimg1 #img1 {width:488px;height:61px;} #page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_19 #dimg1z{position:absolute;top:37px;left:63px;z-index:-1;width:488px;height:42px;} #page_19 #dimg1 #img1 {width:488px;height:42px;} #page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_20 #dimg1z{position:absolute;top:37px;left:1px;z-index:-1;width:488px;height:734px;} #page_20 #dimg1 #img1 {width:488px;height:734px;} #page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_21 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_21 #id_2 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_22 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_22 #id_2 {border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_22 #dimg1z{position:absolute;top:716px;left:1px;z-index:-1;width:488px;height:61px;} #page_22 #dimg1 #img1 {width:488px;height:61px;} #page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_26 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_26 #id_2 {border:none;z:b;margin:5px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_26 #dimg1z{position:absolute;top:480px;left:1px;z-index:-1;width:488px;height:42px;} #page_26 #dimg1 #img1 {width:488px;height:42px;} #page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_28 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_28 #id_2 {border:none;z:b;margin:19px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_29 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_29 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_30 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_30 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_30 #dimg1z{position:absolute;top:531px;left:1px;z-index:-1;width:488px;height:61px;} #page_30 #dimg1 #img1 {width:488px;height:61px;} #page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_31 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_31 #id_2 {border:none;z:b;margin:29px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_32 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_32 #id_2 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 902px;overflow: hidden;} #page_32 #dimg1z{position:absolute;top:31px;left:63px;z-index:-1;width:507px;height:119px;} #page_32 #dimg1 #img1 {width:507px;height:119px;} #page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_33 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_33 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_33 #dimg1z{position:absolute;top:166px;left:1px;z-index:-1;width:488px;height:100px;} #page_33 #dimg1 #img1 {width:488px;height:100px;} #page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_36 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_36 #id_2 {border:none;z:b;margin:5px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_37 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_37 #id_2 {border:none;z:b;margin:9px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_37 #dimg1z{position:absolute;top:867px;left:0px;z-index:-1;width:507px;height:81px;} #page_37 #dimg1 #img1 {width:507px;height:81px;} #page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_38 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_38 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_38 #dimg1z{position:absolute;top:571px;left:1px;z-index:-1;width:488px;height:118px;} #page_38 #dimg1 #img1 {width:488px;height:118px;} #page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_40 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_40 #id_2 {border:none;z:b;margin:3px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_40 #dimg1z{position:absolute;top:406px;left:0px;z-index:-1;width:507px;height:81px;} #page_40 #dimg1 #img1 {width:507px;height:81px;} #page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_41 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_41 #id_2 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_41 #dimg1z{position:absolute;top:103px;left:0px;z-index:-1;width:507px;height:847px;} #page_41 #dimg1 #img1 {width:507px;height:847px;} #page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:18px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_42 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_42 #id_2 {border:none;z:b;margin:18px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_43 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_43 #id_2 {border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_47 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_47 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_48 #dimg1z{position:absolute;top:37px;left:63px;z-index:-1;width:488px;height:99px;} #page_48 #dimg1 #img1 {width:488px;height:99px;} #page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_49 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_49 #id_2 {border:none;z:b;margin:5px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_50 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_50 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_50 #dimg1z{position:absolute;top:662px;left:1px;z-index:-1;width:488px;height:138px;} #page_50 #dimg1 #img1 {width:488px;height:138px;} #page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_51 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_51 #id_2 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_51 #dimg1z{position:absolute;top:799px;left:1px;z-index:-1;width:488px;height:118px;} #page_51 #dimg1 #img1 {width:488px;height:118px;} #page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_52 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_52 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_52 #dimg1z{position:absolute;top:761px;left:1px;z-index:-1;width:488px;height:81px;} #page_52 #dimg1 #img1 {width:488px;height:81px;} #page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_53 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_53 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_53 #dimg1z{position:absolute;top:588px;left:0px;z-index:-1;width:507px;height:42px;} #page_53 #dimg1 #img1 {width:507px;height:42px;} #page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_54 #dimg1z{position:absolute;top:37px;left:1px;z-index:-1;width:488px;height:81px;} #page_54 #dimg1 #img1 {width:488px;height:81px;} #page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_55 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_55 #id_2 {border:none;z:b;margin:5px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_56 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_56 #id_2 {border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_58 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_58 #id_2 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_59 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_59 #id_2 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_60 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_60 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_61 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_61 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_62 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_62 #id_2 {border:none;z:b;margin:5px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_63 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_63 #id_2 {border:none;z:b;margin:16px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_64 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_64 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_67 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_67 #id_2 {border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_68 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_68 #id_2 {border:none;z:b;margin:3px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_69 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_69 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_70 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_70 #id_2 {border:none;z:b;margin:4px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_72 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_72 #id_2 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_74 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_74 #id_2 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_75 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_75 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:18px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_76 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_76 #id_2 {border:none;z:b;margin:5px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_77 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_77 #id_2 {border:none;z:b;margin:3px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_78 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_78 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_81 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_81 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_82 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_82 #id_2 {border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_83 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_83 #id_2 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_84 #dimg1z{position:absolute;top:116px;left:1px;z-index:-1;width:488px;height:119px;} #page_84 #dimg1 #img1 {width:488px;height:119px;} #page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_85 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_85 #id_2 {border:none;z:b;margin:20px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_86 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_86 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_87 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_87 #id_2 {border:none;z:b;margin:18px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:18px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_88 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_88 #id_2 {border:none;z:b;margin:4px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_88 #dimg1z{position:absolute;top:63px;left:1px;z-index:-1;width:488px;height:42px;} #page_88 #dimg1 #img1 {width:488px;height:42px;} #page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_89 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_89 #id_2 {border:none;z:b;margin:17px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:18px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_90 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_90 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_90 #dimg1z{position:absolute;top:74px;left:1px;z-index:-1;width:488px;height:81px;} #page_90 #dimg1 #img1 {width:488px;height:81px;} #page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_92 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_92 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_93 #dimg1z{position:absolute;top:469px;left:0px;z-index:-1;width:507px;height:296px;} #page_93 #dimg1 #img1 {width:507px;height:296px;} #page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_95 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_95 #id_2 {border:none;z:b;margin:94px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_96 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_96 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:3px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_96 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_96 #id_2 {border:none;z:b;margin:4px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_98 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_98 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:17px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_98 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_98 #id_2 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_98 #id_3 {border:none;z:b;margin:107px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_99 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_99 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:3px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_99 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_99 #id_2 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_100 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_100 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:3px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_100 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_100 #id_2 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_101 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_101 #id_2 {border:none;z:b;margin:78px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_102 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_102 #id_2 {border:none;z:b;margin:95px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_102 #dimg1z{position:absolute;top:244px;left:1px;z-index:-1;width:151px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_102 #dimg1 #img1 {width:151px;height:1px;} .ft0{font: 20px 'Verdana' !important;l-h: 36px;} .ft1{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 26px;} .ft2{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 25px;} .ft3{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 25px;} .ft4{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft5{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft6{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft7{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft8{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 40px;l-h: 19px;} .ft9{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft10{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;} .ft11{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;} .ft12{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft13{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 0px;} .ft14{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 0px;} .ft15{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 170px;l-h: 0px;} .ft16{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft17{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft18{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft19{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;} .ft20{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;} .ft21{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 21px;} .ft22{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;} .ft23{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 19px;} .ft24{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 64px;l-h: 26px;} .ft25{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft26{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 19px;} .ft27{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 19px;} .ft28{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 19px;} .ft29{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 19px;} .ft30{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 19px;} .ft31{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft32{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 10px;l-h: 18px;} .ft33{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft34{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 19px;} .ft35{font: italic 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 19px;} .ft36{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;position: relative; bottom: 6px;} .ft37{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;} .ft38{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 51px;l-h: 21px;} .ft39{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft40{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 42px;l-h: 19px;} .ft41{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft42{font: 14px 'Symbol' !important;l-h: 19px;} .ft43{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 19px;} .ft44{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft45{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft46{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft47{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft48{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft49{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft50{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft51{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;} .ft52{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft53{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft54{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 19px;} .ft55{font: 14px 'Symbol' !important;l-h: 21px;} .ft56{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft57{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft58{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;} .ft59{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft60{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;} .ft61{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 34px;l-h: 19px;} .ft62{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;} .ft63{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 19px;} .ft64{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 53px;l-h: 26px;} .ft65{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 42px;l-h: 21px;} .ft66{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;} .ft67{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 19px;} .ft68{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .p0{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 546px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p1{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p2{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p3{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p4{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p5{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p6{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p7{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p8{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p9{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;} .p10{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p11{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p12{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p13{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p14{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p15{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p16{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p17{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p18{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p19{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p20{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p21{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p22{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p23{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p24{text-align: right;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p25{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p26{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p27{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p28{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p29{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p30{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p31{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p32{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p33{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p34{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p35{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p36{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p37{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p38{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p39{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p40{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p41{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p42{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p43{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p44{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p45{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p46{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p47{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p48{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p49{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p50{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p51{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p52{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p53{text-align: left;padding-left: 300px;padding-right: 294px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p54{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p55{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p56{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p57{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p58{text-align: left;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px !important;} .p59{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p60{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p61{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p62{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p63{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p64{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p65{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p66{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p67{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p68{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p69{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p70{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p71{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p72{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p73{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p74{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p75{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p76{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p77{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p78{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p79{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p80{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p81{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p82{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p83{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p84{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p85{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p86{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p87{text-align: left;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px !important;} .p88{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p89{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p90{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p91{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p92{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p93{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p94{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p95{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p96{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p97{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p98{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p99{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p100{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p101{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p102{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p103{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p104{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p105{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p106{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p107{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p108{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p109{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p110{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p111{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p112{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p113{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p114{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p115{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p116{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p117{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p118{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p119{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p120{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p121{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p122{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p123{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p124{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p125{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p126{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p127{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p128{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p129{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p130{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p131{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p132{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p133{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p134{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p135{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p136{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p137{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p138{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p139{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p140{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p141{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p142{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p143{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p144{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p145{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p146{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p147{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p148{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p149{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p150{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p151{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p152{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p153{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p154{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p155{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p156{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p157{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p158{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p159{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p160{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p161{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p162{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p163{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p164{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p165{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p166{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p167{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p168{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p169{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p170{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p171{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p172{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p173{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p174{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p175{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p176{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p177{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p178{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p179{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p180{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p181{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p182{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p183{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p184{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p185{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p186{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p187{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p188{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p189{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p190{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p191{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p192{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p193{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p194{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p195{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p196{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p197{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p198{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p199{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p200{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p201{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p202{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p203{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p204{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p205{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p206{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p207{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p208{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p209{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p210{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p211{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p212{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p213{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p214{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p215{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p216{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p217{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p218{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p219{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p220{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p221{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p222{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p223{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p224{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p225{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p226{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p227{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p228{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p229{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p230{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p231{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p232{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p233{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p234{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p235{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p236{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p237{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p238{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p239{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p240{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p241{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p242{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p243{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p244{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p245{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p246{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p247{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p248{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p249{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p250{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p251{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p252{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p253{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p254{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p255{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p256{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p257{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p258{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p259{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p260{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p261{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p262{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p263{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p264{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p265{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p266{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p267{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p268{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p269{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p270{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p271{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p272{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p273{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p274{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p275{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p276{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p277{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p278{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p279{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p280{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p281{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p282{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p283{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p284{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p285{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p286{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p287{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p288{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p289{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p290{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p291{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p292{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p293{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p294{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p295{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p296{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p297{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p298{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p299{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p300{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p301{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p302{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p303{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p304{text-align: right;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p305{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p306{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p307{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p308{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p309{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p310{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p311{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p312{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p313{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p314{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p315{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p316{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p317{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p318{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p319{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p320{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p321{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p322{text-align: center;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p323{text-align: center;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p324{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p325{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p326{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p327{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p328{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p329{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p330{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p331{text-align: center;padding-right: 294px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p332{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p333{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p334{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p335{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p336{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p337{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p338{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p339{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p340{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p341{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p342{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p343{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p344{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p345{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p346{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p347{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p348{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p349{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p350{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p351{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p352{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p353{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p354{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p355{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p356{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p357{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px !important;} .p358{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p359{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p360{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p361{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p362{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p363{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p364{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p365{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p366{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p367{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p368{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p369{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p370{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;} .p371{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p372{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p373{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p374{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p375{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p376{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p377{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p378{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p379{text-align: left;padding-left: 320px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p380{text-align: left;padding-left: 300px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p381{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p382{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p383{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p384{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p385{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p386{text-align: left;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px !important;} .td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 328px;vertical-align: bottom;} .td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 331px;vertical-align: bottom;} .td2{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 328px;vertical-align: bottom;} .td3{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 331px;vertical-align: bottom;} .td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 497px;vertical-align: bottom;} .td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;} .td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;} .td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 489px;vertical-align: bottom;} .td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;} .td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 441px;vertical-align: bottom;} .td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;} .td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 342px;vertical-align: bottom;} .td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 439px;vertical-align: bottom;} .td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;} .td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 170px;vertical-align: bottom;} .td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 318px;vertical-align: bottom;} .td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;} .td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 488px;vertical-align: bottom;} .td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;} .td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 429px;vertical-align: bottom;} .td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;} .td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;} .td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 487px;vertical-align: bottom;} .td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 430px;vertical-align: bottom;} .td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 496px;vertical-align: bottom;} .td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;} .td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;} .td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;} .td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 336px;vertical-align: bottom;} .td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;} .td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;} .td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 178px;vertical-align: bottom;} .td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 495px;vertical-align: bottom;} .td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;} .td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;} .td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;} .td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 252px;vertical-align: bottom;} .td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;} .td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 257px;vertical-align: bottom;} .td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;} .td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 269px;vertical-align: bottom;} .td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;} .td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 306px;vertical-align: bottom;} .td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;} .td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 533px;vertical-align: bottom;} .td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;} .td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 380px;vertical-align: bottom;} .td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 153px;vertical-align: bottom;} .td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;} .td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 481px;vertical-align: bottom;} .td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 583px;vertical-align: bottom;} .td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;} .td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;} .td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 312px;vertical-align: bottom;} .td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 486px;vertical-align: bottom;} .td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;} .td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 534px;vertical-align: bottom;} .td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;} .td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;} .td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 511px;vertical-align: bottom;} .td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;} .td61{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;} .td62{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 510px;vertical-align: bottom;} .td63{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 510px;vertical-align: bottom;} .td64{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 510px;vertical-align: bottom;} .td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 582px;vertical-align: bottom;} .td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 585px;vertical-align: bottom;} .td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 463px;vertical-align: bottom;} .td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;} .td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 476px;vertical-align: bottom;} .td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 417px;vertical-align: bottom;} .td71{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;} .td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 530px;vertical-align: bottom;} .td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 421px;vertical-align: bottom;} .td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;} .td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 367px;vertical-align: bottom;} .td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;} .td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;} .td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;} .td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;} .td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;} .td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 581px;vertical-align: bottom;} .td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 584px;vertical-align: bottom;} .td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 428px;vertical-align: bottom;} .td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 217px;vertical-align: bottom;} .td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 432px;vertical-align: bottom;} .td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 240px;vertical-align: bottom;} .td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 673px;vertical-align: bottom;} .td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;} .td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 472px;vertical-align: bottom;} .td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;} .td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 571px;vertical-align: bottom;} .td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;} .td93{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 499px;vertical-align: bottom;} .td94{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;} .td95{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 499px;vertical-align: bottom;} .td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 500px;vertical-align: bottom;} .td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 258px;vertical-align: bottom;} .td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 506px;vertical-align: bottom;} .td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 260px;vertical-align: bottom;} .td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 325px;vertical-align: bottom;} .td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;} .td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 510px;vertical-align: bottom;} .td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 268px;vertical-align: bottom;} .td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 282px;vertical-align: bottom;} .td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 162px;vertical-align: bottom;} .td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;} .td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 249px;vertical-align: bottom;} .tr0{heightzzz: 32px;} .tr1{heightzzz: 25px;} .tr2{heightzzz: 35px;} .tr3{heightzzz: 41px;} .tr4{heightzzz: 27px;} .tr5{heightzzz: 19px;} .tr6{heightzzz: 28px;} .tr7{heightzzz: 20px;} .tr8{heightzzz: 23px;} .tr9{heightzzz: 1008px;} .tr10{heightzzz: 0px;} .tr11{heightzzz: 156px;} .tr12{heightzzz: 5px;} .tr13{heightzzz: 22px;} .tr14{heightzzz: 26px;} .tr15{heightzzz: 24px;} .tr16{heightzzz: 21px;} .tr17{heightzzz: 30px;} .tr18{heightzzz: 31px;} .tr19{heightzzz: 6px;} .tr20{heightzzz: 53px;} .tr21{heightzzz: 4px;} .tr22{heightzzz: 13px;} .tr23{heightzzz: 3px;} .tr24{heightzzz: 2px;} .tr25{heightzzz: 37px;} .tr26{heightzzz: 18px;} .tr27{heightzzz: 12px;} .tr28{heightzzz: 36px;} .tr29{heightzzz: 7px;} .tr30{heightzzz: 8px;} .tr31{heightzzz: 9px;} .tr32{heightzzz: 59px;} .tr33{heightzzz: 38px;} .tr34{heightzzz: 39px;} .t0{width: 691px;margin-top: 16px;f:23px 'Verdana' !important;} .t1{width: 676px;f:16px 'Verdana' !important;} .t2{width: 540px;f:17px 'Verdana' !important;} .t3{width: 1121px;f:17px 'Verdana' !important;} .t4{width: 754px;margin-leftZ: 33px;f:17px 'Verdana' !important;} .t5{width: 676px;f:17px 'Verdana' !important;} .t6{width: 364px;margin-top: 47px;f:17px 'Verdana' !important;} .t7{width: 352px;margin-top: 55px;f:bold 19px 'Verdana' !important;} .t8{width: 676px;f:23px 'Verdana' !important;} .t9{width: 420px;margin-leftZ: 71px;margin-top: 19px;f:italic 17px 'Verdana' !important;} .t10{width: 685px;f:17px 'Verdana' !important;} .t11{width: 705px;f:17px 'Verdana' !important;} .t12{width: 676px;margin-leftZ: 76px;f:19px 'Verdana' !important;} .t13{width: 676px;f:19px 'Verdana' !important;} .t14{width: 537px;f:17px 'Verdana' !important;} .t15{width: 705px;margin-top: 36px;f:17px 'Verdana' !important;} .t16{width: 676px;f:bold 16px 'Verdana' !important;} .t17{width: 705px;margin-top: 31px;f:17px 'Verdana' !important;} .t18{width: 705px;margin-top: 68px;f:17px 'Verdana' !important;} .t19{width: 705px;margin-top: 8px;f:17px 'Verdana' !important;} .t20{width: 676px;f:italic 16px 'Verdana' !important;} .t21{width: 705px;margin-top: 7px;f:17px 'Verdana' !important;} .t22{width: 676px;f:bold 17px 'Verdana' !important;} .t23{width: 540px;margin-top: 1px;f:17px 'Verdana' !important;} .t24{width: 705px;margin-top: 16px;f:17px 'Verdana' !important;} .t25{width: 705px;margin-leftZ: 8px;margin-top: 25px;f:italic 17px 'Verdana' !important;} .t26{width: 705px;margin-top: 11px;f:17px 'Verdana' !important;} .t27{width: 420px;margin-top: 20px;f:italic 17px 'Verdana' !important;} .t28{width: 676px;margin-leftZ: 76px;f:17px 'Verdana' !important;} .t29{width: 399px;f:italic 17px 'Verdana' !important;} .t30{width: 466px;margin-top: 17px;f:17px 'Verdana' !important;} .t31{width: 539px;margin-top: 13px;f:17px 'Verdana' !important;} </STYLE> <DIV id="page_1"> <DIV id="id_1"> <P class="p0 ft0">Regeringens proposition 2001/02:8</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p1 ft1">Nicefördraget</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p2 ft1">Prop.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td2"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td3"><SPAN class="p2 ft3">2001/02:8</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p4 ft4">Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.</P> <P class="p5 ft4">Stockholm den 13 september 2001</P> <P class="p6 ft5">Göran Persson</P> <P class="p7 ft5">Anna Lindh</P> <P class="p8 ft4">(Utrikesdepartementet)</P> <P class="p9 ft1">Propositionens huvudsakliga innehåll</P> <P class="p10 ft4">I propositionen föreslås att riksdagen godkänner Nicefördraget om ändring av Fördraget om Europeiska unionen, fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna och vissa akter som hör samman med dem (Nicefördraget) samt de protokoll som har förtecknats i slutakten till fördraget. Syftet med fördraget är att inför den förestående utvidgningen effektivisera samarbetet i unionen.</P> <P class="p11 ft4">Nicefördraget innehåller ändringar i de grundläggande fördragen och i vissa protokoll som hör till dem. I propositionen redovisas dessa ändringar.</P> <P class="p12 ft4">Genom Nicefördraget överlåts beslutanderätt i begränsad omfattning till Europeiska gemenskaperna (EG).</P> <P class="p13 ft4">Ett tillträde till Nicefördraget föranleder en ändring av lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. I propositionen läggs fram förslag till en sådan lagändring. Lagändringen föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft4">1</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_2"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD colspan=4 class="tr2 td4"><SPAN class="p3 ft1">Innehållsförteckning</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td5"><SPAN class="p15 ft4">Prop. 2001/02:8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td6"><SPAN class="p3 ft6">1</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr3 td7"><SPAN class="p16 ft6">Förslag till riksdagsbeslut ..................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p17 ft4">5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p3 ft6">2</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td7"><SPAN class="p16 ft4">Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1500) med anledning av</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td7"><SPAN class="p16 ft6">Sveriges anslutning till Europeiska unionen .....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p17 ft4">6</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p3 ft6">3</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td7"><SPAN class="p16 ft4">Ärendet och dess beredning ..............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p17 ft4">9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p3 ft6">4</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td7"><SPAN class="p16 ft6">Tillkomsten av Nicefördraget ............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p17 ft4">9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p16 ft6">4.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td9"><SPAN class="p18 ft6">Regeringskonferensen.........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p17 ft4">9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td10"><SPAN class="p18 ft4">4.1.1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p19 ft6">Sveriges prioriterade frågor ............................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p17 ft6">12</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td10"><SPAN class="p18 ft4">4.1.2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p19 ft4">Dialogen med riksdagen .................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p17 ft6">13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p3 ft6">5</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td7"><SPAN class="p16 ft4">Nicefördragets uppbyggnad ............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p17 ft6">14</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p3 ft6">6</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td7"><SPAN class="p16 ft4">Sveriges tillträde till Nicefördraget .................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p17 ft6">14</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p16 ft6">6.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td9"><SPAN class="p18 ft4">De nya bestämmelserna i den första pelaren ....................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p17 ft6">15</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p16 ft6">6.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td9"><SPAN class="p18 ft4">De nya bestämmelserna i den andra pelaren.....................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p17 ft6">19</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p16 ft6">6.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td9"><SPAN class="p18 ft4">De nya bestämmelserna i den tredje pelaren ....................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p17 ft6">20</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p16 ft6">6.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td9"><SPAN class="p18 ft4">Andra ändringar beträffande Unionsfördraget ..................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p17 ft6">20</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p16 ft6">6.5</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td9"><SPAN class="p18 ft4">Konstitutionella överväganden .........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p17 ft6">21</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td8"><SPAN class="p16 ft6">6.6</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td9"><SPAN class="p18 ft4">Varför Sverige bör tillträda det nya fördraget ..................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p17 ft6">26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p20 ft4"><SPAN class="ft6">6.7</SPAN><SPAN class="ft8">Lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td12"><SPAN class="p18 ft4">anslutning till Europeiska unionen ...................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p15 ft4">27</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p15 ft6">7</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td14"><SPAN class="p16 ft9">Institutionerna..................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td15"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p15 ft4">28</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p16 ft6">7.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td12"><SPAN class="p18 ft4">Europaparlamentet ............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p15 ft4">30</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p18 ft4">7.1.1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p3 ft6">Antalet platser i Europaparlamentet ...............</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p15 ft4">30</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td8"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p18 ft4">7.1.2</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td15"><SPAN class="p3 ft4">Övriga ändringar som rör Europa-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p3 ft4">parlamentet .....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p15 ft4">32</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p16 ft6">7.2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p18 ft10">Rådet .................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p15 ft4">32</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p18 ft4">7.2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p3 ft4">Röstvikten i rådet ............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p15 ft4">33</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p18 ft4">7.2.2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p3 ft4">Övriga ändringar som rör rådet ......................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p15 ft4">37</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td8"><SPAN class="p16 ft6">7.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td12"><SPAN class="p18 ft4">Kommissionen ..................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p15 ft4">38</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p18 ft4">7.3.1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p3 ft4">Kommissionens storlek och</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p3 ft4">sammansättning ..............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p15 ft4">38</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p18 ft4">7.3.2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p3 ft6">Övriga ändringar som rör kommissionen .......</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p15 ft4">40</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p16 ft6">7.4</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p18 ft10">Domstolen.........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p15 ft4">41</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p18 ft4">7.4.1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p3 ft4">Regeringskonferensen ....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p15 ft4">43</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p18 ft4">7.4.2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p3 ft4">Förhandlingsresultatet ....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p15 ft4">43</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td8"><SPAN class="p16 ft6">7.5</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td12"><SPAN class="p18 ft4">Revisionsrätten..................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p15 ft4">48</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p16 ft6">7.6</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td12"><SPAN class="p18 ft4">Övriga institutionella frågor ..............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p15 ft4">50</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p18 ft4">7.6.1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p3 ft6">Ekonomiska och sociala kommittén (ESK) ....</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p15 ft4">50</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p18 ft4">7.6.2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p3 ft4">Regionkommittén ...........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p15 ft4">51</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p18 ft4">7.6.3</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p3 ft4">Europeiska centralbanken (ECB) ...................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p15 ft4">52</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p18 ft4">7.6.4</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p3 ft4">Europeiska investeringsbanken (EIB) ............</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p15 ft4">53</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p16 ft6">7.7</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td12"><SPAN class="p18 ft4">Europeiska rådets möten ...................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p15 ft4">54</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p15 ft6">8</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td17"><SPAN class="p16 ft4">Beslut med kvalificerad majoritet m.m. ..........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p15 ft4">54</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p16 ft6">8.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td12"><SPAN class="p18 ft4">Bestämmelser i Unionsfördraget ......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p15 ft4">57</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p18 ft4">8.1.1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p3 ft6">Särskilda representanter (artikel 23.2) ............</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p15 ft4">57</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p18 ft4">8.1.2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p3 ft6">Internationella avtal (artiklarna 24 och 38) ....</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p15 ft4">57</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p16 ft6">8.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td12"><SPAN class="p18 ft4">Bestämmelser i <NOBR>EG-fördraget ...........................................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p15 ft4">59</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft4">2</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_3"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td19"><SPAN class="p21 ft4">8.2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td20"><SPAN class="p3 ft11">Åtgärder mot diskriminering (artikel 13) .......</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td21"><SPAN class="p22 ft4">59</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p23 ft6">Prop. 2001/02:8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td18"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td19"><SPAN class="p21 ft4">8.2.2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td20"><SPAN class="p3 ft12">Unionsmedborgarskap (artikel 18) .................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td21"><SPAN class="p22 ft4">60</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td6"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td18"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td19"><SPAN class="p21 ft4">8.2.3</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td20"><SPAN class="p3 ft13">Visering, asyl, invandring och civilrättsligt</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td21"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td6"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td19"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td20"><SPAN class="p3 ft13">samarbete (artikel 67) .....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td21"><SPAN class="p22 ft14">61</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td6"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td19"><SPAN class="p3 ft13">8.2.4</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td20"><SPAN class="p3 ft13">Ekonomisk politik (artikel 100) ......................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td21"><SPAN class="p22 ft14">63</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td6"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td19"><SPAN class="p3 ft13">8.2.5</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td20"><SPAN class="p3 ft13">Monetär politik (artikel 111.4) .......................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td21"><SPAN class="p22 ft14">64</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td6"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td19"><SPAN class="p3 ft13">8.2.6</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td20"><SPAN class="p3 ft13">Euro (artikel 123.4) .........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td21"><SPAN class="p22 ft14">64</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td6"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td19"><SPAN class="p3 ft13">8.2.7</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td20"><SPAN class="p3 ft13">Den gemensamma handelspolitiken</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td21"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td6"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td19"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td20"><SPAN class="p3 ft13">(artikel 133) ....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td21"><SPAN class="p22 ft14">64</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td6"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td19"><SPAN class="p3 ft13">8.2.8</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td20"><SPAN class="p3 ft13">Socialpolitik (artiklarna 137 och 144) ............</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td21"><SPAN class="p22 ft14">67</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td6"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td19"><SPAN class="p3 ft13">8.2.9</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td20"><SPAN class="p3 ft13">Industri (artikel 157.3) ....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td21"><SPAN class="p22 ft14">69</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td6"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td19"><SPAN class="p3 ft13">8.2.10</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td20"><SPAN class="p3 ft13">Ekonomisk och social sammanhållning</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td21"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td6"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td19"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td20"><SPAN class="p3 ft13">(artiklarna 159 och 161) .................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td21"><SPAN class="p22 ft14">70</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td6"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td19"><SPAN class="p3 ft13">8.2.11</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td20"><SPAN class="p3 ft13">Miljö (artikel 175.2) .......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td21"><SPAN class="p22 ft14">72</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td6"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td19"><SPAN class="p3 ft13">8.2.12</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td20"><SPAN class="p3 ft13">Biståndssamarbete (artikel 181 a) ...................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td21"><SPAN class="p22 ft14">73</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td6"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td19"><SPAN class="p3 ft13">8.2.13</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td20"><SPAN class="p3 ft13">Stadga för ledamöterna av Europaparlamentet</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td21"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td6"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td19"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td20"><SPAN class="p3 ft13">(artikel 190.5) .................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td21"><SPAN class="p22 ft14">73</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td6"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td19"><SPAN class="p3 ft13">8.2.14</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td20"><SPAN class="p3 ft13">Politiska partier på europeisk nivå</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td21"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td6"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td19"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td20"><SPAN class="p3 ft13">(artikel 191) ....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td21"><SPAN class="p22 ft14">74</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td6"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td19"><SPAN class="p3 ft13">8.2.15</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td20"><SPAN class="p3 ft13">Generalsekreterare och biträdande</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td21"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td6"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td19"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td20"><SPAN class="p3 ft13">generalsekreterare (artikel 207.2) ...................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td21"><SPAN class="p22 ft14">75</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td6"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td19"><SPAN class="p3 ft13">8.2.16</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td20"><SPAN class="p3 ft13">Kommissionen (artiklarna 214.2 och 215) .....</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td21"><SPAN class="p22 ft14">75</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td6"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td19"><SPAN class="p3 ft13">8.2.17</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td20"><SPAN class="p3 ft13">Domstolens rättegångsregler (artiklarna 223,</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td21"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td6"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td19"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td20"><SPAN class="p3 ft13">224 och 225a) .................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td21"><SPAN class="p22 ft14">76</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td6"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td19"><SPAN class="p3 ft13">8.2.18</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td20"><SPAN class="p3 ft13">Revisionsrätten</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td21"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td6"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td19"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td20"><SPAN class="p3 ft13">(artiklarna 247.3 och 248.4) ...........................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td21"><SPAN class="p22 ft14">76</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td6"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td19"><SPAN class="p3 ft13">8.2.19</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td20"><SPAN class="p3 ft13">Ekonomiska och sociala kommittén</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td21"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td6"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td19"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td20"><SPAN class="p3 ft13">(artikel 259.1) .................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td21"><SPAN class="p22 ft14">77</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td6"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td19"><SPAN class="p3 ft13">8.2.20</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td20"><SPAN class="p3 ft13">Regionkommittén (artikel 263) ......................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td21"><SPAN class="p22 ft14">77</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td6"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td19"><SPAN class="p3 ft13">8.2.21</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td20"><SPAN class="p3 ft13">Budget (artikel 279) ........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td21"><SPAN class="p22 ft14">78</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td6"><SPAN class="p15 ft14">9</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td22"><SPAN class="p24 ft14">Närmare samarbete</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td20"><SPAN class="p25 ft14">..........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td21"><SPAN class="p22 ft14">79</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td6"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p3 ft13">9.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td23"><SPAN class="p25 ft14">Gällande bestämmelser .....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td21"><SPAN class="p22 ft14">80</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td6"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p3 ft13">9.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td23"><SPAN class="p25 ft14">Regeringskonferensen.......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td21"><SPAN class="p22 ft14">81</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td6"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p3 ft13">9.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td23"><SPAN class="p25 ft14">Förhandlingsresultatet .......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td21"><SPAN class="p22 ft14">82</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr10 td24"><SPAN class="p25 ft14">10 Den gemensamma utrikes .........................- och säkerhetspolitiken</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td21"><SPAN class="p22 ft14">83</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td6"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p3 ft13">10.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td23"><SPAN class="p25 ft14"><NOBR>Säkerhets- ............................och</NOBR> försvarspolitiska frågor</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td21"><SPAN class="p22 ft14">84</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td6"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td19"><SPAN class="p3 ft13">10.1.1 ....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td20"><SPAN class="p3 ft13">Regeringskonferensen</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td21"><SPAN class="p22 ft14">85</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td6"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td19"><SPAN class="p3 ft13">10.1.2 ....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td20"><SPAN class="p3 ft13">Förhandlingsresultatet</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td21"><SPAN class="p22 ft14">86</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td6"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p3 ft13">10.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td23"><SPAN class="p25 ft14">Övriga ändringar .................................på <NOBR>GUSP-området</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr10 td21"><SPAN class="p22 ft14">86</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td6"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td19"><SPAN class="p3 ft13">10.2.1 .........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td20"><SPAN class="p3 ft13">Närmare samarbete</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td21"><SPAN class="p22 ft14">86</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td6"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td19"><SPAN class="p3 ft13">10.2.2 ........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td20"><SPAN class="p3 ft13">Internationella avtal</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td21"><SPAN class="p22 ft14">86</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td6"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td19"><SPAN class="p3 ft13">10.2.3 ..................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td20"><SPAN class="p3 ft13">Särskilda representanter</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td21"><SPAN class="p22 ft14">87</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td6"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td19"><SPAN class="p3 ft13">10.2.4 .....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td20"><SPAN class="p3 ft13">Röstviktningen i rådet</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td21"><SPAN class="p22 ft14">87</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr10 td24"><SPAN class="p25 ft14">11 Samarbete i rättsliga ...........................................och inrikes frågor</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td21"><SPAN class="p22 ft14">87</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p3 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p26 ft13"><SPAN class="ft14">11.1</SPAN><SPAN class="ft15">Europeiska enheten för rättsligt samarbete (Eurojust)</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr11 td25"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td23"><SPAN class="p3 ft13">(artiklarna 29 och 31 i Unionsfördraget) ..........................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td13"><SPAN class="p15 ft14">88</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td26"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td25"><SPAN class="p15 ft14">11.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td23"><SPAN class="p3 ft13">Övriga ändringar på <NOBR>RIF-området .....................................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p15 ft14">89</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td26"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td25"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td27"><SPAN class="p3 ft13">11.2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td28"><SPAN class="p3 ft13">Närmare samarbete .........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p15 ft14">89</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td26"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td25"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td27"><SPAN class="p3 ft13">11.2.2</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td28"><SPAN class="p3 ft13">Röstviktningen i rådet .....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p15 ft14">89</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td26"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td25"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td27"><SPAN class="p3 ft13">11.2.3</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td28"><SPAN class="p3 ft13">Internationella avtal ........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p15 ft14">89</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr12 td26"><SPAN class="p15 ft16">3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td25"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td27"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td28"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td13"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_4"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr13 td29"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td30"><SPAN class="p27 ft4">11.2.4</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p3 ft4">Visering, asyl, invandring och civilrättsligt</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td26"><SPAN class="p15 ft4">Prop. 2001/02:8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td29"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p25 ft4">samarbete ........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p17 ft4">89</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr4 td24"><SPAN class="p28 ft6">12 Protokollet om de ekonomiska följderna av <NOBR>EKSG-fördragets</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td31"><SPAN class="p15 ft9">upphörande ......................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p17 ft4">90</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr4 td24"><SPAN class="p25 ft4">13 Övriga ändringar genom Nicefördraget ..........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p17 ft4">91</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td29"><SPAN class="p15 ft4">13.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td23"><SPAN class="p25 ft4">Bestämmelser i Unionsfördraget ......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p17 ft4">91</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td29"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p27 ft4">13.1.1</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td15"><SPAN class="p3 ft4">Åtgärder mot en enskild medlemsstat</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td26"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td29"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p25 ft4">(artikel 7) ........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p17 ft4">91</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td29"><SPAN class="p15 ft4">13.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td23"><SPAN class="p25 ft4">Bestämmelser i <NOBR>EG-fördraget ...........................................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p17 ft4">92</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td29"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p27 ft4">13.2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p25 ft4">EGT blir EUT (artikel 254) ............................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p17 ft4">92</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td29"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p27 ft4">13.2.2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p3 ft4">Gemenskapens ståndpunkt i organ</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td29"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p25 ft4">(artikel 300.2) .................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p17 ft4">93</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td32"><SPAN class="p3 ft4">14 Regeringskonferens om unionens framtid</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td33"><SPAN class="p15 ft17">....................................... 93</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p29 ft4">14.1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p15 ft4">Regeringens arbete............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td33"><SPAN class="p15 ft4">94</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p3 ft4">Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p15 ft4">Promemorians lagförslag ...................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td33"><SPAN class="p15 ft4">96</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p3 ft4">Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p15 ft6">Förteckning över remissinstanser ......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td33"><SPAN class="p15 ft4">99</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p3 ft4">Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p22 ft4">Förkortningar ...................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td33"><SPAN class="p15 ft18">100</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td32"><SPAN class="p3 ft4">Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td33"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td32"><SPAN class="p3 ft4">den 13 september 2001 ..........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td33"><SPAN class="p15 ft18">102</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr14 td35"><SPAN class="p3 ft4">Del 2</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td36"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td35"><SPAN class="p3 ft4">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td36"><SPAN class="p3 ft4">Nicefördraget</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p3 ft4">Bilaga 5</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p3 ft4">Protokollen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p3 ft4">Bilaga 6</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p3 ft6">Slutakten med bifogade förklaringar</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr1 td37"><SPAN class="p3 ft19">OBS!</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td38"><SPAN class="p3 ft20">Del 2 finns inte som bilaga här.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p3 ft21">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td38"><SPAN class="p3 ft22">Den kan beställas hos</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td37"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td38"><SPAN class="p3 ft20">Riksdagens tryckeriexpedition</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p3 ft21">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td38"><SPAN class="p3 ft22">Telefon <NOBR>08-786</NOBR> 58 10</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td37"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td38"><SPAN class="p3 ft19">Telefax <NOBR>08-786</NOBR> 61 76</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft4">4</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_5"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr17 td39"><SPAN class="p30 ft1">1</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p31 ft1">Förslag till riksdagsbeslut</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td30"><SPAN class="p3 ft6">Prop. 2001/02:8</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p32 ft4">Regeringen föreslår att riksdagen</P> <P class="p33 ft4"><SPAN class="ft6">1.</SPAN><SPAN class="ft23">antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen,</SPAN></P> <P class="p34 ft4"><SPAN class="ft6">2.</SPAN><SPAN class="ft23">godkänner Nicefördraget om ändring av Fördraget om Europeiska unionen, fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna och vissa akter som hör samman med dem samt de protokoll som har förtecknats i slutakten till fördraget.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft4">5</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_6"> <DIV id="id_1"> <P class="p35 ft4">Prop. 2001/02:8</P> <P class="p36 ft1"><SPAN class="ft1">2</SPAN><SPAN class="ft24">Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen</SPAN></P> <P class="p37 ft4">Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen skall ha följande lydelse.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td40"><SPAN class="p3 ft5">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td41"><SPAN class="p3 ft25">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p38 ft4">4 §</P> <P class="p39 ft4">De fördrag och andra instrument som avses i 2 och 3 §§ är:</P> <P class="p40 ft4"><SPAN class="ft6">1.</SPAN><SPAN class="ft26">Fördraget den 18 april 1951 om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen</SPAN></P> <P class="p41 ft4"><SPAN class="ft6">2.</SPAN><SPAN class="ft27">Fördraget den 25 mars 1957 om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen</SPAN></P> <P class="p40 ft4"><SPAN class="ft6">3.</SPAN><SPAN class="ft27">Fördraget den 25 mars 1957 om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen</SPAN></P> <P class="p40 ft4"><SPAN class="ft6">4.</SPAN><SPAN class="ft28">Konventionen den 13 november 1962 om ändring av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen i syfte att göra den särskilda ordningen för associering av utomeuropeiska länder och territorier som behandlas i fjärde delen av detta fördrag tillämplig med avseende på Nederländska Antillerna</SPAN></P> <P class="p42 ft4"><SPAN class="ft6">5.</SPAN><SPAN class="ft27">Protokollet den 8 april 1965 om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier</SPAN></P> <P class="p40 ft4"><SPAN class="ft6">6.</SPAN><SPAN class="ft29">Fördraget den 22 april 1970 om ändring av vissa budgetbestämmelser i fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna och i fördraget om upprättandet av ett gemensamt råd och en gemensam kommission för Europeiska gemenskaperna</SPAN></P> <P class="p43 ft4"><SPAN class="ft6">7.</SPAN><SPAN class="ft30">Fördraget den 22 januari 1972 om Konungariket Danmarks, Irlands, Konungariket Norges och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands anslutning till Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen</SPAN></P> <P class="p43 ft4"><SPAN class="ft6">8.</SPAN><SPAN class="ft30">Beslutet av Europeiska gemenskapernas råd av den 22 januari 1972 om Konungariket Danmarks, Irlands, Konungariket Norges och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands anslutning till Europeiska kol- och stålgemenskapen</SPAN></P> <P class="p44 ft33"><SPAN class="ft31">9.</SPAN><SPAN class="ft32">Fördraget den 10 juli 1975 om ändring av vissa bestämmelser i protokollet om Europeiska investeringsbankens stadga</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft4">6</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_7"> <DIV id="id_1"> <P class="p35 ft4">Prop. 2001/02:8</P> <P class="p45 ft4"><SPAN class="ft6">10.</SPAN><SPAN class="ft27">Fördraget den 22 juli 1975 om ändring av vissa finansiella bestämmelser i fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna och i fördraget om upprättandet av ett gemensamt råd och en gemensam kommission för Europeiska gemenskaperna</SPAN></P> <P class="p46 ft4"><SPAN class="ft6">11.</SPAN><SPAN class="ft29">Akten den 20 september 1976 om allmänna direkta val av företrädare i församlingen (Europaparlamentet) samt beslutet av Europeiska gemenskapernas råd av den 1 februari 1993 om ändring av nämnda akt</SPAN></P> <P class="p43 ft4"><SPAN class="ft6">12.</SPAN><SPAN class="ft26">Fördraget den 28 maj 1979 om Hellenska republikens anslutning till Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen</SPAN></P> <P class="p47 ft4"><SPAN class="ft6">13.</SPAN><SPAN class="ft26">Beslutet av Europeiska gemenskapernas råd av den 24 maj 1979 om Hellenska republikens anslutning till Europeiska kol- och stålgemenskapen</SPAN></P> <P class="p48 ft4"><SPAN class="ft6">14.</SPAN><SPAN class="ft27">Fördraget den 13 mars 1984 om ändring av fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna i fråga om Grönland</SPAN></P> <P class="p43 ft4"><SPAN class="ft6">15.</SPAN><SPAN class="ft27">Fördraget den 12 juni 1985 om Konungariket Spaniens och Portugisiska republikens anslutning till Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen</SPAN></P> <P class="p47 ft4"><SPAN class="ft6">16.</SPAN><SPAN class="ft26">Beslutet av Europeiska gemenskapernas råd av den 11 juni 1985 om Konungariket Spaniens och Portugisiska republikens anslutning till Europeiska kol- och stålgemenskapen</SPAN></P> <P class="p49 ft4"><SPAN class="ft6">17.</SPAN><SPAN class="ft29">Europeiska enhetsakten den 17 och 28 februari 1986</SPAN></P> <P class="p50 ft4"><SPAN class="ft6">18.</SPAN><SPAN class="ft34">Fördraget den 7 februari 1992 om Europeiska unionen</SPAN></P> <P class="p51 ft4"><SPAN class="ft6">19.</SPAN><SPAN class="ft28">Fördraget den 24 juni 1994 om Konungariket Norges, Republiken Österrikes, Republiken Finlands och Konungariket Sveriges anslutning till Europeiska unionen</SPAN></P> <P class="p52 ft4"><SPAN class="ft6">20.</SPAN><SPAN class="ft28">Amsterdamfördraget den 2 oktober 1997 om ändring av Fördraget om Europeiska unionen, fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna och vissa akter som hör samman med dem, med förklaring av Sverige enligt artikel K 7.2 och K 7.3 b i Fördraget om Europeiska unionen i deras lydelse enligt Amsterdamfördraget</SPAN></P> <P class="p53 ft25"><SPAN class="ft25">21.</SPAN><SPAN class="ft35">Nicefördraget den 26 februari 2001 om ändring av Fördraget om Europeiska unionen, fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna och vissa akter som hör samman med dem</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr1 td40"><SPAN class="p3 ft4">21. Bilagor och protokoll som hör</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td42"><SPAN class="p3 ft4"><SPAN class="ft5">22. </SPAN>Bilagor och protokoll som hör</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr18 td43"><SPAN class="p15 ft4">7</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td40"><SPAN class="p3 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td42"><SPAN class="p3 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> </DIV> <DIV id="page_8"> <DIV id="id_1"> <DIV id="id_1_1"> <P class="p14 ft4">till de fördrag och andra instrument som anges i <NOBR>1–20.</NOBR></P> </DIV> <DIV id="id_1_2"> <P class="p14 ft4">till de fördrag och andra instrument Prop. 2001/02:8 som anges i <NOBR><SPAN class="ft5">1–21.</SPAN></NOBR></P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft4">__________</P> <P class="p14 ft4">Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.</P> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p14 ft4">8</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_9"> <DIV id="id_1"> <P class="p14 ft1">3 Ärendet och dess beredning <SPAN class="ft36">Prop. 2001/02:8</SPAN></P> <P class="p54 ft4">Den 14 februari 2000 samlades representanter för medlemsstaternas i Europeiska unionen (EU) regeringar för att inleda den regeringskonferens som stats- och regeringscheferna på Europeiska rådets möte i Köln år 1999 hade fattat beslut om. De politiska förhandlingarna om ett nytt fördrag avslutades vid Europeiska rådets möte i Nice den 11 december 2000. Efter en juridisk och språklig granskning undertecknades det nya fördraget och regeringskonferensens slutakt i Nice den 26 februari 2001.</P> <P class="p55 ft4">Enligt artikel 12.1 i Nicefördraget om ändring av Fördraget om Europeiska unionen, fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna och vissa akter som hör samman med dem (Nicefördraget) skall det ratificeras av medlemsstaterna i enlighet med deras konstitutionella bestämmelser. Fördraget träder i enlighet med artikel 12.2 i kraft den första dagen i den andra månaden efter den månad då det sista ratifikationsinstrumentet har deponerats.</P> <P class="p56 ft4">Innebörden av Nicefördraget och behovet av lagändringar har redovisats i departementspromemorian Nicefördraget EU:s regeringskonferens 2000 (Ds 2001:29). Promemorians lagförslag finns som <SPAN class="ft5">bilaga 1 </SPAN>till propositionen. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över de remissinstanser som har avgett svar finns i <SPAN class="ft5">bilaga 2</SPAN>. Remissammanställning finns tillgänglig i Utrikesdepartementet (Dnr UD 2001/794/ERS). En lista över de i propositionen förekommande förkortningarna finns i <SPAN class="ft5">bilaga 3</SPAN>.</P> <P class="p56 ft4">Nicefördraget i svensk text finns som <SPAN class="ft5">bilaga 4 </SPAN>till propositionen. De protokoll som antogs av medlemsstaterna i regeringskonferensen finns i <SPAN class="ft5">bilaga 5 </SPAN>och fördragets slutakt med de förklaringar som antogs respektive beaktades av medlemsstaterna i regeringskonferensen finns i <SPAN class="ft5">bilaga 6</SPAN>.</P> <P class="p57 ft4">I artiklarna 3 och 4 i Nicefördraget anges de ändringar som görs i Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen respektive Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen. De hänvisningar som görs i propositionen till bestämmelser i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen gäller i tillämpliga delar även motsvarande bestämmelser i de förstnämnda fördragen.</P> <P class="p58 ft1">4 Tillkomsten av Nicefördraget</P> <P class="p59 ft37"><SPAN class="ft37">4.1</SPAN><SPAN class="ft38">Regeringskonferensen</SPAN></P> <P class="p32 ft39">Bakgrund</P> <P class="p60 ft4">Den förra regeringskonferensen <NOBR>(1996–1997)</NOBR> ledde fram till att ett nytt fördrag, nämligen Amsterdamfördraget om ändring av Fördraget om Europeiska unionen, fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna och vissa akter som hör samman med dem (Amsterdam-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft4">9</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_10"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr13 td44"><SPAN class="p3 ft4">fördraget), kunde antas (prop. 1997/98:58, bet. 1997/98:UU13, rskr.</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td45"><SPAN class="p61 ft6">Prop. 2001/02:8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">1997/98:197, SÖ 1999:4).</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p62 ft4">Ett av huvudsyftena med den förra regeringskonferensen var att</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">effektivisera arbetet i institutionerna inför den kommande utvidgningen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">av EU. Genom Amsterdamfördraget, som trädde i kraft den 1 maj 1999,</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">uppnåddes flera viktiga resultat vad gäller att effektivisera arbetet i</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft4">institutionerna och bl.a. infördes förenklade beslutsprocedurer och ett</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">ökat inflytande för Europaparlamentet. På två av de centrala punkterna,</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">nämligen röstreglerna i rådet och kommissionens sammansättning,</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">visade det sig emellertid inte möjligt att nå en av alla parter accepterad</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">lösning.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p62 ft4">Resultatet i denna del blev i stället att den förra regeringskonferensen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft4">antog ett protokoll om institutionerna inför en utvidgning av Europeiska</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">unionen (protokoll D.11, se SÖ 1999:4, s. 214). I protokollets första</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">artikel anges att, när den första utvidgningen träder i kraft, kommissionen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">skall ”bestå av en medborgare från varje medlemsstat, förutsatt att</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">vägningen av röster i rådet då har ändrats, antingen genom ny vägning av</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">rösterna eller genom dubbel majoritet, på ett sätt som kan godtas av alla</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">medlemsstater”. Enligt artikel 2 i protokollet skall minst ett år innan</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft4">antalet medlemsstater överstiger 20 en regeringskonferens sammankallas</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">för att utföra en grundlig översyn av de bestämmelser i fördragen som rör</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">kommissionens sammansättning och institutionernas funktionssätt.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p62 ft4">Belgien, Frankrike och Italien framförde i en förklaring om protokollet</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">om institutionerna inför en utvidgning av Europeiska unionen att en</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft4">påtagligt utvidgad användning av omröstning med kvalificerad majoritet</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">utgjorde en del av de relevanta faktorer som borde beaktas vid</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">avgörandet av frågorna om kommissionens sammansättning och</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">vägningen av röster i ministerrådet (förklaring 6 som har bifogats</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">slutakten, se SÖ 1999:4, s. 304).</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p62 ft4">Frågorna om röstviktningen i rådet, kommissionens storlek och</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">sammansättning samt en utökad tillämpning av kvalificerad majoritet vid</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft4">beslutsfattandet i rådet brukar allmänt benämnas de s.k. Amsterdam-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">resterna.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p62 ft4">Vid Europeiska rådets möte i Luxemburg i december 1997</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">konstaterades på nytt att utvidgningen måste föregås av en förstärkning</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">och förbättring av institutionernas funktion i enlighet med ovan nämnda</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">protokoll D.11 om institutionerna. Europeiska rådet konstaterade i Wien i</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft4">december 1998 att man vid det kommande Europeiska rådets möte i Köln</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">i juni 1999 skulle fatta beslut om när och hur dessa institutionella frågor</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">skulle lösas före utvidgningen.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td44"><SPAN class="p3 ft39">Förberedelserna</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td44"><SPAN class="p3 ft4">Vid Europeiska rådets möte i Köln i juni 1999 fattades beslut om</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">förberedelser och tidsplan för en kommande regeringskonferens.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p62 ft4">I korthet innebar beslutet i Köln följande. Konferensen skulle behandla</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">frågorna om röstviktningen i rådet vid beslutsfattande med kvalificerad</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">majoritet, kommissionens storlek och sammansättning och en eventuell</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">utökad tillämpning av beslut med kvalificerad majoritet i rådet.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">Konferensen kunde också komma att omfatta andra nödvändiga</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td44"><SPAN class="p3 ft4">förändringar av fördragen beträffande EU:s institutioner, som hade ett</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td45"><SPAN class="p15 ft4">10</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_11"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr13 td46"><SPAN class="p3 ft4">samband med de tre just nämnda frågorna och</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td47"><SPAN class="p3 ft4">genomförandet av</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td45"><SPAN class="p61 ft6">Prop. 2001/02:8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p3 ft4">Amsterdamfördraget.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td47"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p62 ft4">Före mötet i Köln fanns det ett förslag om att man skulle tillsätta en</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">grupp av ”vise män” för att förbereda regeringskonferensen. Beslutet vid</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">Europeiska rådets möte i Köln blev emellertid att ge ordförandelandet</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">Finland i uppgift att på eget ansvar lägga fram en rapport som förklarade</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft4">och redovisade olika sätt att lösa de utestående frågorna.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p62 ft4">På grundval av konsultationer med bl.a.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td47"><SPAN class="p63 ft4">medlemsstaterna,</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">kommissionen och Europaparlamentet och en teknisk genomgång av de</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">aktuella frågeställningarna överlämnade det finländska ordförandeskapet</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">en rapport till Europeiska rådet i Helsingfors den <NOBR>10–11</NOBR> december 1999.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">Det slogs fast att konferensen skulle behandla röstviktningen i rådet,</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft4">kommissionens storlek och sammansättning och en eventuell utökad</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">tillämpning av kvalificerad majoritet vid beslutsfattande i rådet samt</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">andra nödvändiga ändringar i fördragen beträffande de europeiska</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">institutionerna som kunde komma upp i samband med ovan nämnda</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">frågor och vid genomförandet av Amsterdamfördraget. Något definitivt</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">beslut om dagordningens omfattning fattades dock inte i Helsingfors.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p62 ft4">Det slutliga politiska ansvaret för regeringskonferensen hade stats- och</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft4">regeringscheferna i Europeiska rådet, som också gav de övergripande</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">politiska riktlinjerna för arbetet. Vid Europeiska rådets möte i</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">Helsingfors enades man dock om att ge utrikesministrarna i rådet för</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">allmänna frågor (det s.k. allmänna rådet) det övergripande politiska</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">ansvaret för konferensen. Arbetet skulle förberedas av en arbetsgrupp</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft4">bestående av företrädare för varje medlemsstats regering.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">Kommissionens företrädare skulle delta på såväl politisk som</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">förberedande nivå. Europaparlamentet fick ha två observatörer vid den</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">förberedande arbetsgruppens möten och varje möte på ministernivå</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">skulle föregås av en diskussion med Europaparlamentets talman.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td46"><SPAN class="p3 ft39">Dagordningen för regeringskonferensen</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td47"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr17 td44"><SPAN class="p3 ft4">Regeringskonferensen inleddes formellt av ministrarna i allmänna rådet</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">den 14 februari 2000 under portugisiskt ordförandeskap. Under denna</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft4">första halva av konferensen behandlades samtliga frågor, men fokus kom</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">att ligga på frågan om en eventuell utökad tillämpning av kvalificerad</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">majoritet vid beslutsfattande i rådet, domstolsreformer och dag-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">ordningens slutliga utformning. För att förbereda frågan om domstols-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">reformerna upprättades under den förberedande gruppen en grupp</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">bestående av experter från samtliga medlemsstater, Europa parlamentet</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td46"><SPAN class="p3 ft6">och kommissionen, det s.k. ordförandeskapets vänner.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td47"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p62 ft4">Inte heller vid Europeiska rådets möte i Santa Maria da Feira den 19–</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">20 juni 2000 fastställdes dagordningen slutgiltigt. Den enda tilläggsfråga</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">som ordförandeskapet rekommenderade att man skulle ta upp vid</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p3 ft4">konferensen var frågan om närmare samarbete. I</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td47"><SPAN class="p64 ft4">ordförande skapets</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft4">rapport, som noterades av Europeiska rådet, sades uttryckligen att</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">frågorna om en stadga för de grundläggande rättigheterna och</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">utformningen av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken var</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">att se som parallella processer. Den senare frågan återkom i det absoluta</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">slutskedet av konferensen och ledde till vissa fördragsändringar (se</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td44"><SPAN class="p3 ft4">avsnitt 10), medan stadgan förblev en politisk förklaring.</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td45"><SPAN class="p15 ft4">11</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_12"> <DIV id="id_1"> <P class="p65 ft4">Från och med hösten år 2000 intensifierades arbetet i regerings- Prop. 2001/02:8 konferensen. De intensiva slutförhandlingarna inleddes vid Europeiska</P> <P class="p66 ft4">rådets möte i Nice den 8 december 2000. En politisk slutuppgörelse nåddes den 11 december 2000.</P> <P class="p67 ft41"><SPAN class="ft39">4.1.1</SPAN><SPAN class="ft40">Sveriges prioriterade frågor</SPAN></P> <P class="p68 ft4">Det övergripande svenska målet för regeringskonferensen var att säkerställa en väl fungerande utvidgad union. En mycket omfattande dagordning för konferensen skulle kunna dra ut på tiden och medföra en risk för att EU:s utvidgning skulle skjutas på framtiden. Regeringen förespråkade därför en begränsad dagordning.</P> <P class="p69 ft4">En viktig generell svensk utgångspunkt var att värna de mindre medlemsstaternas möjlighet till inflytande i EU. De mindre staterna i unionen har, såvitt gäller det överstatliga samarbetet inom EU, relativt sett en – i förhållande till befolkningsmängden – starkare ställning än de större staterna i unionen. En prioriterad fråga för Sverige var att säkerställa Sveriges relativa inflytande i EU, med bibehållande och stärkande av unionens effektivitet och legitimitet. Det var regeringens ambition att se till att Sverige inte hamnade i ett sämre läge, i fråga om inflytande, än andra i storlek jämförbara medlemsstater.</P> <P class="p69 ft4">Förslag som i grunden skulle ändra den balans som i dag råder mellan större och mindre medlemsländer avvisades. Det ligger inte minst i de små medlemsstaternas intresse att EU verkligen fungerar effektivt. Samtidigt måste också de större medlemsstaterna uppfatta systemet som trovärdigt.</P> <P class="p70 ft4">I fråga om röstviktningen i rådet ansåg regeringen att en uppgörelse borde grundas på en kompromiss mellan å ena sidan det förhållandet att medlemsstaterna är suveräna stater och å andra sidan medlemsstaternas folkmängd, eller med andra ord mellan principerna om ”en stat – en röst” och ”en medborgare – en röst”. Regeringens ambition var att bibehålla Sveriges relativa styrka i rådet och, om möjligt, rätta till den snedfördelning som reglerna innebar för Sveriges del. Sverige har nämligen, i motsats till den allmänna principen, en något mindre röstvikt – även <SPAN class="ft5">per capita </SPAN>– än närmast större medlemsstater. Förändringen borde dessutom ske en gång för alla, så att inte omförhandling behövde ske så snart ett nytt land skulle anslutas till unionen. Lösningen på frågan om röstviktningen borde enligt regeringen också bygga på klara och objektiva kriterier och inte grundas på godtyckliga ändringar av dagens fördelning.</P> <P class="p71 ft4">Regeringen ansåg att det ligger i Sveriges intresse att kommissionen även i fortsättningen har en stark och självständig ställning. Kommissionen måste också i framtiden vara en drivkraft för samarbetet i EU och vaka över fördragens tillämpning. Liksom under den förra regeringskonferensen <NOBR>(1996–1997)</NOBR> var den svenska positionen att varje medlemsstat även i fortsättningen borde ha rätt att nominera en ledamot av kommissionen med full rösträtt och ett eget ansvarsområde. Även principen om nationell likabehandling var central. Den var styrande för regeringens inställning till alla förslag om hierarkier eller rotation av ledamöter.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft4">12</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_13"> <DIV id="id_1"> <P class="p65 ft4">Regeringen förespråkade att reformer beträffande tillämpningen av Prop. 2001/02:8 omröstningsregler med kvalificerad majoritet i rådet skedde på grundval</P> <P class="p72 ft4">av en genomgång från fall till fall där de sakliga förutsättningarna i varje enskilt fall fick ligga till grund för Sveriges inställning. Detta blev också den metod som tillämpades, trots motstånd från ett antal medlemsstater som ansåg att frågan snarare borde diskuteras utifrån en generell princip om kvalificerad majoritet som huvudregel med endast ett fåtal undantag.</P> <P class="p57 ft4">Regeringen förespråkade en övergång till beslut med kvalificerad majoritet i rådet i en rad fall på socialpolitikens område, på de områden av den inre marknaden som alltjämt krävde enhällighet samt på asyl- och migrationsområdet.</P> <P class="p69 ft4">För familjerättens del var den svenska positionen att så långt möjligt söka behålla beslutsfattande med enhällighet. Bakgrunden till denna position var att Sverige inte skulle tvingas acceptera bestämmelser som inte går ihop med grundläggande svenska värderingar. De familjerättsliga reglerna är mycket starkt knutna till ett lands kulturella, ekonomiska och sociala särart. Familjerätten skiljer sig i detta avseende markant från civilrätten i övrigt.</P> <P class="p69 ft4">Regeringen motsatte sig, förutom den grupp bestämmelser med EU- konstitutionell anknytning och bestämmelser om organens sammansättning som tidigt undantogs, även en övergång till beslutsfattande med kvalificerad majoritet på skatteområdet, som ligger nära kärnan i den nationella suveräniteten. Regeringen motsatte sig också en övergång till beslutsfattande med kvalificerad majoritet på områden där sådana förändringar skulle kunna leda till att beslut, som strider mot svensk grundlag, skulle kunna fattas mot vår vilja.</P> <P class="p73 ft4">För att rusta domstolen att möta det ökande antalet mål och förkorta de redan alltför långa handläggningstiderna verkade regeringen aktivt för reformer och effektiviseringar av såväl domstolsstrukturen som arbetsformerna. Ambitionen var att öka effektiviteten och flexibiliteten i systemet samt att underlätta för senare reformer.</P> <P class="p67 ft41"><SPAN class="ft39">4.1.2</SPAN><SPAN class="ft40">Dialogen med riksdagen</SPAN></P> <P class="p74 ft4">Löpande samråd med <NOBR>EU-nämnden</NOBR> ägde rum inför och under hela regeringskonferensen. Detta skedde i samband med ministerrådsmöten i allmänna rådet. Därtill hölls under hela förhandlingsarbetet regelbundna möten mellan förhandlingsledningen och en beredningsgrupp inom EU- nämnden med representanter för samtliga riksdagspartier för närmare information om förhandlingsläget. Även under själva slutförhandlingen i Nice skedde löpande samråd.</P> <P class="p73 ft4"><NOBR>EU-nämnden</NOBR> fick också skriftliga promemorior i vilka regeringen redogjorde för de aktuella frågorna, förhandlingsförloppet samt regeringens position.</P> <P class="p56 ft4">Föredragningar och samråd ägde även rum med konstitutionsutskottet och utrikesutskottet. Ansvariga statsråd lämnade vidare informa tion i kammaren vid flera tillfällen.</P> <P class="p75 ft4">Den nära och kontinuerliga dialogen med riksdagen bidrog till att Sverige kunde framföra de svenska positionerna i förhandlingen med kraft och på ett konstruktivt sätt.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft4">13</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_14"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr17 td39"><SPAN class="p30 ft1">5</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p31 ft1">Nicefördragets uppbyggnad</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td30"><SPAN class="p3 ft6">Prop. 2001/02:8</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p76 ft4">Nicefördraget består av två delar som innehåller dels materiella ändringar bl.a. i de grundläggande fördragen, dels övergångs- och slutbestämmelser. Fördraget inleds med en kort ingress.</P> <P class="p77 ft4">Den första delen i fördraget (artiklarna <NOBR>1–6)</NOBR> innehåller materiella ändringar i</P> <P class="p78 ft4"><SPAN class="ft42">·</SPAN><SPAN class="ft43">Fördraget om Europeiska unionen (Unionsfördraget)</SPAN></P> <P class="p79 ft4"><SPAN class="ft42">·</SPAN><SPAN class="ft43">Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen </SPAN><NOBR>(EG-för-</NOBR> draget)</P> <P class="p80 ft4"><SPAN class="ft42">·</SPAN><SPAN class="ft43">Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen (Euratomfördraget)</SPAN></P> <P class="p81 ft4"><SPAN class="ft42">·</SPAN><SPAN class="ft43">Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen (Kol- och stålfördraget eller </SPAN><NOBR>EKSG-fördraget)</NOBR></P> <P class="p82 ft4"><SPAN class="ft42">·</SPAN><SPAN class="ft43">Protokollet om stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken</SPAN></P> <P class="p83 ft4"><SPAN class="ft42">·</SPAN><SPAN class="ft43">Protokollet om Europeiska gemenskapernas immunitet och pri-</SPAN></P> <P class="p84 ft4">vilegier.</P> <P class="p85 ft4">Den andra delen i fördraget (artiklarna <NOBR>7–13)</NOBR> innehåller övergångs- och slutbestämmelser.</P> <P class="p86 ft4">Vid regeringskonferensen antogs 4 protokoll. Dessa har samma rättsliga status som de fördrag till vilka de fogas. Vid regeringskonferensen antogs även 24 gemensamma förklaringar och beaktades 3 ensidiga förklaringar av en eller flera medlemsstater.</P> <P class="p69 ft4">Regeringskonferensens slutakt innehåller en förteckning över de texter som medlemsstaterna i konferensen antog eller beaktade, nämligen Nicefördraget, de 4 protokollen och samtliga förklaringar. Förklaringarna bifogas slutakten. Till skillnad från fördraget och protokollen utgör slutakten inte en del av gemenskapsrätten. Den rättsliga statusen av de förklaringar som har fogats till slutakten bör ses mot bakgrund av de tolkningsbestämmelser, vilka finns i 1969 års Wienkonvention om traktaträtten och som kodifierar den allmänna folkrättens regler om tolkning av internationella överenskommelser. Det är emellertid ytterst <NOBR>EG-domstolen</NOBR> som avgör vilken rättsverkan som förklaringarna skall tillerkännas.</P> <P class="p87 ft1">6 Sveriges tillträde till Nicefördraget</P> <P class="p88 ft4">För att åskådliggöra samarbetet inom EU brukar man beskriva detta som ett samarbete inom tre pelare.</P> <P class="p75 ft4">Det traditionella gemenskapssamarbetet återfinns i den första pelaren och grundar sig på <NOBR>EG-fördraget.</NOBR> I denna pelare finns även samarbetet inom de övriga gemenskaperna, dvs. det samarbete som grundas på Kol- och stålfördraget samt Euratomfördraget. Sålunda hör samarbetet i bl.a. tull- och handelspolitiska frågor, den inre marknaden, den ekonomiska och monetära unionen (EMU), miljöpolitiken, socialpolitiken, visering, asyl och invandring samt civilrättsligt samarbete hemma i den första</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft4">14</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_15"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GP03815x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p89 ft4">pelaren. På grundval av fördragen och gemenskapslagstiftningen har en Prop. 2001/02:8 särskild rättsordning, <NOBR>EG-rätten</NOBR> eller gemenskapsrätten, utvecklats.</P> <P class="p90 ft4">Samarbetet brukar betecknas som överstatligt bl.a. genom att medlemsstaterna har överlämnat viss beslutanderätt till EG. De beslut som gemenskapsinstitutionerna fattar kan sålunda direkt skapa rättigheter och skyldigheter för enskilda i medlemsstaterna.</P> <P class="p91 ft4">Samarbetet i den andra pelaren rör den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP). Samarbetet i den tredje pelaren rör polissamarbete och straffrättsligt samarbete. Samarbetet i dessa pelare grundas på Unionsfördraget. Medlemsstaterna är bundna av de gemensamma besluten på samma sätt som normalt följer av ett internationellt samarbete enligt folkrättens regler. Det är alltså frågan om ett mellanstatligt samarbete i dessa pelare.</P> <P class="p92 ft4">Nicefördraget innehåller bestämmelser som utgör ändringar i eller tillägg till <NOBR>EG-fördraget,</NOBR> Kol- och stålfördraget, Euratomfördraget och Unionsfördraget. Det nya fördraget påverkar samarbetet i alla de tre pelarna. Nicefördraget, liksom de nämnda grundläggande fördragen, är att betrakta som en sedvanlig folkrättslig överenskommelse. Fördraget skall, i enlighet med artikel 12.1 i fördraget, ratificeras av alla medlemsstater i enlighet med deras konstitutionella bestämmelser. För att Sverige skall kunna tillträda Nicefördraget måste därför de konstitutionella förutsättningarna för detta vara uppfyllda.</P> <P class="p93 ft4">I det följande presenteras först helt kort de nya bestämmelserna i de tre pelarna. Regeringen tar därvid kortfattat ställning till om det genom Nicefördraget sker någon överlåtelse av beslutanderätt. Mot bakgrund av dessa ställningstaganden utvecklar och sammanfattar regeringen frågan om överlåtelse av beslutanderätt och gör konstitutionella överväganden, dvs. en undersökning av om de konstitutionella förutsättningarna för ett tillträde till Nicefördraget är uppfyllda. Därefter redovisar regeringen varför den anser att Sverige bör tillträda det nya fördraget. Slutligen presenterar regeringen den s.k. anslutningslagen och de ändringar av lagen som är nödvändiga.</P> <P class="p94 ft37"><SPAN class="ft37">6.1</SPAN><SPAN class="ft38">De nya bestämmelserna i den första pelaren</SPAN></P> <P class="p95 ft4"><SPAN class="ft41">Regeringens bedömning: </SPAN>De nya bestämmelserna i den första pelaren innebär att beslutanderätt i vissa fall överlåts till EG. Överlåtelsen är av begränsad omfattning.</P> <P class="p96 ft4"><SPAN class="ft41">Promemorians bedömning: </SPAN>Överensstämmer med regeringens bedömning.</P> <P class="p97 ft4"><SPAN class="ft41">Remissinstanserna: </SPAN>De remissinstanser som har yttrat sig särskilt i frågan, <SPAN class="ft5">Uppsala tingsrätt </SPAN>och <SPAN class="ft5">Kommerskollegium</SPAN>, delar regeringens bedömning.</P> <P class="p97 ft41">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft4">Genom Amsterdamfördraget gavs möjligheter till </SPAN><SPAN class="ft5">närmare samarbete </SPAN><SPAN class="ft4">mellan medlemsstaterna i den första pelaren. Genom Nicefördraget ändras dessa bestämmelser något. Ett beslut om att upprätta ett närmare samarbete skall som hittills fattas med kvalificerad majoritet, men en medlemsstat får begära att frågan</SPAN></P> <P class="p98 ft44">hänskjuts till Europeiska rådet. Europeiska rådet behöver emellertid inte</P> <P class="p99 ft4">15</P> </DIV> <DIV id="page_16"> <P class="p89 ft4">fatta något formellt beslut. Det räcker att frågan hänskjuts till Europeiska Prop. 2001/02:8 rådet för att ministerrådet skall kunna fatta beslut med kvalificerad</P> <P class="p100 ft4">majoritet (artikel 2.1 i Nicefördraget). Samma förfarande gäller för närmare samarbete i den tredje pelaren. I artiklarna <NOBR>1.11–1.14</NOBR> i Nicefördraget anges gemensamma bestämmelser om närmare samarbete. Ett närmare samarbete innebär inte att beslutanderätt överlåts till EG.</P> <P class="p101 ft4">En av regeringskonferensens huvudfrågor var att utöka tillämpningsområdet för beslutsfattande med kvalificerad majoritet i rådet. Det finns därför ett flertal bestämmelser i <NOBR>EG-fördraget,</NOBR> vilka genom Nicefördraget har blivit föremål för en ändring av <SPAN class="ft5">omröstningsreglerna </SPAN>, dvs. rådet har tidigare fattat beslut med enhällighet men det nya fördraget anger kvalificerad majoritet för beslutsfattandet. Ett exempel på en sådan bestämmelse är <SPAN class="ft5">artikel 100 </SPAN>i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> som rör den ekonomiska och monetära politiken. Ändringen innebär att rådet kan fatta beslut med kvalificerad majoritet dels om lämpliga åtgärder med hänsyn till det ekonomiska läget, dels om ekonomiskt bistånd från gemenskapen till en medlemsstat som har, eller allvarligt hotas av, stora svårigheter till följd av osedvanliga händelser utanför medlemsstatens kontroll (artikel 2.5 i Nicefördraget). Ett annat exempel är <SPAN class="ft5">artikel 207.2 </SPAN>i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> där ändringen innebär att rådet skall utse generalsekreteraren och den ställföreträdande generalsekreteraren genom beslut med kvalificerad majoritet (artikel 2.20 i Nicefördraget). Flera bestämmelser i Nicefördraget anger att rådet skall fatta beslut i enlighet med förfarandet i artikel 251 i <NOBR>EG-fördraget,</NOBR> dvs. medbeslutandeförfarandet. Ett exempel på en sådan bestämmelse är den nya <SPAN class="ft5">artikeln 67.5 </SPAN>i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> som innebär att rådet, om gemenskaps lagstiftning har antagits i relevanta delar, skall besluta med kvalificerad majoritet och att medbeslutandeförfarandet i artikel 251 i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> skall tillämpas bl.a. vad gäller vissa åtgärder som rör asyl och åtgärder som rör civilrättsligt samarbete med undantag för frågor som berör familjerätten (artikel 2.4 i Nicefördraget). En ändring av beslutsformen i rådet från enhällighet till kvalificerad majoritet, eventuellt i kombination med ett medbeslutandeförfarande, innebär i sig inte att ytterligare beslutanderätt överlåts till EG.</P> <P class="p102 ft6"><SPAN class="ft25">Artikel 133 </SPAN>i <NOBR>EG-fördraget,</NOBR> som gäller gemenskapens yttre ekonomiska förbindelser, har ändrats på så sätt att beslut om förhandlingar om och ingående av avtal med tredje land eller en internationell organisation på områdena handel med tjänster och handelsrelaterade aspekter av immateriella rättigheter i princip skall fattas med kvalificerad majoritet (artikel 2.8 i Nicefördraget). I bestämmelsen görs emellertid flera viktiga undantag från denna huvudregel. Beslutsfattande med enhällighet krävs dels för avtal som innehåller bestämmelser för vilka enhällighet krävs för att anta interna regler, dels för avtal som rör områden som ännu inte varit föremål för en intern reglering inom EG. Dessutom skall beslut om förhandlingar om och ingående av avtal på vissa områden som kulturella och audiovisuella tjänster, utbildningstjänster samt sociala tjänster och tjänster som rör människors hälsa alltid fattas i samförstånd mellan gemenskapen och medlemsstaterna. Den nya bestämmelsen innebär inte att ytterligare beslutanderätt överlåts till gemenskapen.</P> <P class="p103 ft4">I det nya fördraget har bestämmelser införts som innebär att nya</P> <P class="p98 ft44"><SPAN class="ft45">rättsliga grunder </SPAN>har skapats. Genom Nicefördraget införs en ny</P> <P class="p99 ft4">16</P> </DIV> <DIV id="page_17"> <P class="p89 ft4">avdelning i <NOBR>EG-fördraget,</NOBR> nämligen avdelning XXI som avser Prop. 2001/02:8 ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredje land (artikel</P> <P class="p104 ft4">2.16 i Nicefördraget). Syftet med den nya bestämmelsen, <SPAN class="ft5">artikel 181a</SPAN>, är att skapa en särskild rättslig grund för annat samarbete än det som avses i avdelning XX och som enbart rör samarbetet med utvecklingsländer. Det kan t.ex. vara fråga om program om ekonomiskt och tekniskt samarbete med länderna i Central- och Östeuropa. Vad gäller dessa frågor har rådet hittills fattat sina beslut med artikel 308 i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> som rättslig grund. Genom den nya bestämmelsen överlåts således ingen ny beslutanderätt till EG. <SPAN class="ft5">Artikel 191 </SPAN>i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> anger bl.a. att politiska partier på europeisk nivå är viktiga som en integrationsfaktor inom unionen. Genom Nicefördraget skapas, med ett tillägg till denna bestämmelse, en särskild rättslig grund för att fastställa regler för europeiska politiska partier och deras finansiering (artikel 2.19 i Nicefördraget). Den nya bestämmelsen innebär inte heller någon ytterligare överlåtelse av beslutanderätt till EG. Regeringskonferensen antog en förklaring av vilken bl.a. framgår att bestämmelserna i artikel 191 inte innebär någon överföring av behörighet till EG och inte påverkar tillämpningen av relevanta nationella konstitutionella bestämmelser (<SPAN class="ft5">gemensam förklaring 11 </SPAN>). En ny rättslig grund skapas även t.ex. genom den nya artikeln <SPAN class="ft5">229a </SPAN>i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> och <SPAN class="ft5">artikel 4.2 i protokollet om utvidgningen av Europeiska unionen </SPAN>– se nedan.</P> <P class="p105 ft6">Flera bestämmelser i Nicefördraget rör den nya befogenhet som rådet får att <SPAN class="ft25">nominera och utse ledamöter </SPAN>i olika organ. Genom Nicefördraget skall rådet, på stats- eller regeringschefsnivå, med kvalificerad majoritet, och i enlighet med nya <SPAN class="ft25">artikeln 214.2 </SPAN>i <NOBR>EG-fördraget,</NOBR> nominera den person som rådet vill utse till kommissionens ordförande. Rådet skall vidare med kvalificerad majoritet dels nominera övriga ledamöter av kommissionen, dels genom beslut med kvalificerad majoritet utse ordföranden och de övriga ledamöterna av kommissionen (artikel 2.22 i Nicefördraget). Om en ledamot entledigas, avsätts eller avlider skall en ersättare för den återstående mandattiden, enligt nya <SPAN class="ft25">artikeln 215</SPAN>, utses av rådet genom ett beslut med kvalificerad majoritet. Om en ersättare behöver utses för ordföranden under återstoden av mandattiden skall förfarandet i artikel 214.2 tillämpas (artikel 2.23 i Nicefördraget). Enligt gällande bestämmelser är det medlemsstaternas regeringar i samförstånd som skall fatta samtliga dessa beslut. De nya bestämmelserna förutsätter därför att beslutanderätt överlåts till EG. De nya artiklarna 127.2 i Euratomfördraget och 10.2 i Kol- och stålfördraget respektive nya artiklarna 128 andra och tredje styckena i Euratomför draget samt 12 andra och tredje styckena i Kol- och stålfördraget innehåller motsvarande bestämmelser. Rådet får även befogenhet att utse ledamöterna av de särskilda rättsinstanserna – se nedan.</P> <P class="p106 ft4">Genom Nicefördraget får rådet, med stöd av nya <SPAN class="ft5">artikeln 225a första stycket </SPAN>i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> och genom ett enhälligt beslut, upprätta särskilda rättsinstanser som knyts till förstainstansrätten (artikel 2.32 i Nicefördraget). De särskilda rättsinstanserna har till uppgift att i första instans pröva och avgöra vissa grupper av ärenden på särskilda områden. I rådsbeslutet om att upprätta en särskild rättsinstans skall bestämmelser om rättsinstansens sammansättning fastställas och omfattningen av dess</P> <P class="p98 ft47">behörighet preciseras. Rådet har, genom nya <SPAN class="ft46">artikel 225a fjärde stycket </SPAN>i</P> <P class="p99 ft4">17</P> </DIV> <DIV id="page_18"> <P class="p89 ft4"><NOBR>EG-fördraget,</NOBR> fått befogenhet att genom enhälligt beslut utse Prop. 2001/02:8 ledamöterna av de särskilda rättsinstanserna. Bestämmelsen förutsätter,</P> <P class="p90 ft4">såvitt gäller rådets befogenhet att utse ledamöterna, en viss överlåtelse av beslutanderätt. De nya artiklarna 140b fjärde stycket i Euratomfördraget och 32e fjärde stycket i Kol- och stålfördraget innehåller motsvarande bestämmelser. Bestämmelsen i övrigt föranleder inte att någon ytterligare beslutanderätt överlåts till EG.</P> <P class="p101 ft4">Genom en ny bestämmelse, artikel <SPAN class="ft5">229a </SPAN>i <NOBR>EG-fördraget,</NOBR> får rådet enhälligt anta bestämmelser för att ge domstolen behörighet att avgöra tvister som rör industriellt rättsskydd (artikel 2.33 i Nicefördraget). Den nya bestämmelsen tar främst sikte på att skapa en möjlighet för domstolen att döma i tvister mellan enskilda – fysiska eller juridiska personer – om giltigheten av och intrång i patent. Bestämmelsen i Nicefördraget föranleder ingen överlåtelse av beslutanderätt från medlemsstaterna till EG eftersom medlemsstaterna skall anta dessa bestämmelser i enlighet med sina konstitutionella regler.</P> <P class="p107 ft4">Genom ändringar i Nicefördraget får rådet utökade befogenheter att besluta om fördragsändringar, s.k. <SPAN class="ft5">förenklat ändringsförfarande </SPAN>. Artikel 48 i Unionsfördraget anger den procedur som skall tillämpas vid ändringar i de grundläggande fördragen. Enligt artikeln skall ändringar ratificeras av samtliga medlemsstater i enlighet med deras konstitutionella bestämmelser. Ett förenklat ändringsförfarande finns emellertid fördragsfäst vad gäller vissa bestämmelser som rör domstolen</P> <P class="p108 ft4">– se t.ex. artiklarna 221 fjärde stycket, 222 tredje stycket och 245 andra stycket i <NOBR>EG-fördraget.</NOBR> Enligt dessa artiklar kan rådet enhälligt besluta om att ändra i fördraget och i domstolens stadga. Genom ändringen i <SPAN class="ft5">artikel 245 </SPAN>i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> ges rådet möjlighet att i större omfattning med enhällighet besluta om att ändra i domstolens stadga såvitt gäller i första hand domstolens organisation (artikel 2.35 i Nicefördraget). Bestämmelsen förutsätter att ytterligare beslutanderätt överlåts till EG. De nya artiklarna 160 andra stycket i Euratomfördraget och 45 andra stycket i Kol- och stålfördraget innehåller i stort motsvarande bestämmelser. Europeiska investeringsbankens stadga är som protokoll fogad till <NOBR>EG-fördraget.</NOBR> Genom Nicefördraget införs en möjlighet till ett förenklat ändringsförfarande av investeringsbankens stadga (artikel 2.43 i Nicefördraget). Enligt den nya bestämmelsen, <SPAN class="ft5">artikel 266 tredje stycket </SPAN>i <NOBR>EG-fördraget,</NOBR> kan rådet med enhällighet besluta om att ändra vissa bestämmelser i stadgan. Den nya bestämmelsen förutsätter att beslutanderätt överlåts till EG.</P> <P class="p109 ft5">Artikel 4.2 i protokollet om utvidgningen av Europeiska unionen <SPAN class="ft4">fastställer kommissionens sammansättning när unionen har 27 medlemsstater. Efter vederbörliga ändringar i fördragen skall ledamöterna av kommissionen utses på grundval av en jämlik rotation, för vilken rådet genom enhälligt beslut skall fastställa närmare föreskrifter. Genom den nya bestämmelsen skapas en ny rättslig grund för rådet att besluta om bindande föreskrifter såvitt gäller kommissionens sammansättning. Detta förutsätter att medlems staterna överlåter viss beslutanderätt till EG.</SPAN></P> <P class="p110 ft4">De nya bestämmelserna i den första pelaren innebär sammanfattningsvis att beslutanderätt i vissa fall överlåts till EG. Överlåtelsen måste anses vara av begränsad omfattning. Detta utvecklas närmare i</P> <P class="p98 ft44">avsnitt 6.5.</P> <P class="p99 ft4">18</P> </DIV> <DIV id="page_19"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GP03819x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr14 td48"><SPAN class="p111 ft37">6.2</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td49"><SPAN class="p112 ft37">De nya bestämmelserna i den andra pelaren</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td30"><SPAN class="p3 ft6">Prop. 2001/02:8</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p113 ft4"><SPAN class="ft41">Regeringens bedömning: </SPAN>De nya bestämmelserna i den andra pelaren innebär inte att någon beslutanderätt överlåts till EU.</P> <P class="p96 ft4"><SPAN class="ft41">Promemorians bedömning: </SPAN>Överensstämmer med regeringens bedömning.</P> <P class="p114 ft4"><SPAN class="ft41">Remissinstanserna: </SPAN><SPAN class="ft5">Justitiekanslern (JK) </SPAN>har yttrat sig i frågan. Regeringen behandlar JK:s synpunkter i avsnitt 6.5.</P> <P class="p115 ft41">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft4">För att öka effektiviteten i den andra pelaren införs bestämmelser som innebär att rådet i vissa fall skall fatta beslut med kvalificerad majoritet i stället för med enhällighet.</SPAN></P> <P class="p91 ft4">Rådet skall, enligt nya <SPAN class="ft5">artikeln 23.2 </SPAN>första stycket i Unionsfördraget, fatta beslut med kvalificerad majoritet om att utse en särskild representant som skall ha mandat för särskilda politiska frågor i enlighet med artikel 18.5 i Unionsfördraget (artikel 1.3 i Nicefördraget).</P> <P class="p91 ft4">Rådet kan på området för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP), med stöd av <SPAN class="ft5">artikel 24 </SPAN>i Unionsfördraget, ingå internationella avtal med en eller flera stater eller internationella organisationer. När ett sådant avtal syftar till att genomföra en gemensam åtgärd eller en gemensam ståndpunkt i den andra pelaren skall rådet, efter ändring av bestämmelsen, fatta beslut med kvalificerad majoritet och avtalet skall vara bindande för unionens institutioner (artikel 1.4 i Nicefördraget).</P> <P class="p116 ft5">Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik <SPAN class="ft4">(KUSP) inrättades genom rådets beslut av den 22 januari 2001 (2001/78/GUSP). Genom ändringarna i Nicefördraget (artikel 1.5) fördragsfästs den roll som KUSP skall ha. Rådet får i vissa fall bemyndiga KUSP att fatta lämpliga beslut om den politiska kontrollen och den strategiska ledningen av en krishanteringsinsats. Rådet fattar sitt beslut i enlighet med artikel 23 i Unionsfördraget.</SPAN></P> <P class="p117 ft4">Genom Nicefördraget ges en möjlighet till <SPAN class="ft5">närmare samarbete </SPAN>i den andra pelaren (artikel 1.6 i Nicefördraget). Det närmare samarbetet kan endast avse genomförande av en gemensam åtgärd eller en gemensam ståndpunkt i den andra pelaren. Frågor som har militära eller försvarsmässiga konsekvenser får inte bli föremål för närmare samarbete.</P> <P class="p118 ft4">Rådsbeslutet om att upprätta ett närmare samarbete fattas i enlighet med artikel 23.2 andra och tredje styckena i Unionsfördraget. Detta innebär att om en medlemsstat förklarar att den av viktiga och uttalade skäl som rör nationell politik avser att motsätta sig att beslutet fattas med kvalificerad majoritet kan frågan hänskjutas till Europeiska rådet för enhälligt beslut, där alltså ett s.k. nationellt veto kan läggas fram. Rådsbeslutet om att tillåta en medlemsstat att delta i ett närmare samarbete fattas med kvalificerad majoritet. I artiklarna <NOBR>1.11–1.14</NOBR> i Nicefördraget anges gemensamma bestämmelser om närmare samarbete. <NOBR>EG-domstolen</NOBR> har inte genom Nicefördraget fått någon behörighet i den andra pelaren att pröva om de i fördraget noga angivna förutsättningarna för ett närmare samarbete är uppfyllda.</P> <P class="p119 ft4">De nya bestämmelserna i den andra pelaren innebär inte att någon beslutanderätt överlåts till EU. Skälen för detta utvecklas ytterligare i</P> <P class="p98 ft48">avsnitt 6.5.</P> <P class="p99 ft4">19</P> </DIV> <DIV id="page_20"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GP03820x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr14 td48"><SPAN class="p111 ft37">6.3</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td49"><SPAN class="p112 ft37">De nya bestämmelserna i den tredje pelaren</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td30"><SPAN class="p3 ft6">Prop. 2001/02:8</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p120 ft4"><SPAN class="ft41">Regeringens bedömning: </SPAN>De nya bestämmelserna i den tredje pelaren innebär inte att någon beslutanderätt överlåts till EU.</P> <P class="p121 ft4"><SPAN class="ft41">Promemorians bedömning: </SPAN>Överensstämmer med regeringens bedömning.</P> <P class="p75 ft4"><SPAN class="ft41">Remissinstanserna: </SPAN><SPAN class="ft5">Justitiekanslern (JK) </SPAN>har yttrat sig i frågan. Regeringen behandlar JK:s synpunkter i avsnitt 6.5.</P> <P class="p75 ft41">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft4">De nya bestämmelserna i artikel 24 i Unionsfördraget rör även frågor om polissamarbete och straffrättsligt samarbete i den tredje pelaren (</SPAN><SPAN class="ft5">artikel 38 </SPAN><SPAN class="ft4">i Unionsfördraget). När ett avtal som gäller polissamarbete och straffrättsligt samarbete avser en fråga där kvalificerad majoritet krävs för antagande av interna beslut eller åtgärder skall rådet besluta med kvalificerad majoritet och avtalet skall vara bindande för unionens institutioner (artikel 1.4 i Nicefördraget).</SPAN></P> <P class="p122 ft4">Genom Nicefördraget understryks den roll som Europeiska enheten för rättsligt samarbete (<SPAN class="ft5">Eurojust</SPAN>) har i kampen mot grov organiserad brottslighet (artiklarna 1.7 och 1.8 i Nicefördraget).</P> <P class="p56 ft4">Genom Amsterdamfördraget gavs möjligheter till <SPAN class="ft5">närmare samarbete </SPAN>mellan medlemsstaterna i den tredje pelaren. Genom Nicefördraget ändras dessa bestämmelser något. Ett beslut om att upprätta ett närmare samarbete skall som hittills fattas med kvalificerad majoritet, men en rådsmedlem kan begära att frågan hänskjuts till Europeiska rådet. Europeiska rådet behöver inte fatta något formellt beslut. Det räcker, på samma sätt som gäller för ett närmare samarbete i den första pelaren, att frågan hänskjuts till Europeiska rådet för att ministerrådet skall kunna fatta beslut med kvalificerad majoritet (artikel 1.9 i Nicefördraget). I artiklarna <NOBR>1.11–1.14</NOBR> i Nicefördraget anges gemensamma bestämmelser om närmare samarbete.</P> <P class="p123 ft4">De nya bestämmelserna i den tredje pelaren innebär inte att någon beslutanderätt överlåts till EU. Detta utvecklas närmare i avsnitt 6.5.</P> <P class="p124 ft37">6.4 Andra ändringar beträffande Unionsfördraget</P> <P class="p125 ft4"><SPAN class="ft41">Regeringens bedömning: </SPAN>De nya bestämmelserna som ger EG- domstolen viss behörighet till prövning av förfarandet i artikel 7 i Unionsfördraget innebär inte att någon beslutanderätt överlåts till EU.</P> <P class="p126 ft4"><SPAN class="ft41">Promemorians bedömning: </SPAN>Överensstämmer med regeringens bedömning.</P> <P class="p127 ft4"><SPAN class="ft41">Remissinstanserna: </SPAN>Ingen remissinstans har haft något att invända i fråga om bedömningen att de nya bestämmelserna är förenliga med regeringsformen.</P> <P class="p128 ft6"><SPAN class="ft39">Skälen för regeringens bedömning: </SPAN><NOBR>EG-domstolen</NOBR> har fått behörighet såvitt gäller de bestämmelser som avser förfarandet i artikel 7 i Unionsfördraget (nya <SPAN class="ft25">artikeln 46 e </SPAN>i Unionsfördraget). Rådet kan enligt nya <SPAN class="ft25">artikeln 7 </SPAN>dels slå fast att det finns en klar risk för att en medlemsstat</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr8 td50"><SPAN class="p3 ft4">allvarligt åsidosätter principerna om frihet, demokrati och respekt för de</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr4 td51"><SPAN class="p15 ft4">20</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td50"><SPAN class="p3 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_21"> <DIV id="id_1"> <P class="p129 ft4">mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt rättsstats- Prop. 2001/02:8 principen, dels slå fast att en medlemsstat allvarligt och ihållande</P> <P class="p130 ft4">åsidosätter dessa principer. Om rådet slår fast att en medlemsstat allvarligt och ihållande har åsidosatt dessa principer får rådet också besluta om att tillfälligt upphäva vissa av de rättigheter som staten har enligt Unionsfördraget, inbegripet statens rösträtt i rådet. Den behörighet som domstolen får genom Nicefördraget är begränsad till en prövning av procedurfrågorna.</P> <P class="p131 ft4">De nya bestämmelserna innebär inte att någon beslutanderätt överlåts till EU. Detta utvecklas närmare i avsnitt 6.5.</P> <P class="p132 ft37"><SPAN class="ft37">6.5</SPAN><SPAN class="ft38">Konstitutionella överväganden</SPAN></P> <P class="p32 ft39">Konstitutionella bestämmelser som rör internationella avtal</P> <P class="p133 ft4">Enligt 10 kap. 1 § regeringsformen är behörigheten att ingå internationella avtal förbehållen regeringen.</P> <P class="p134 ft4">I vissa fall krävs att riksdagen godkänner det internationella avtalet. Enligt 10 kap. 2 § första stycket regeringsformen får regeringen inte ingå ett för riket bindande internationellt avtal utan att riksdagen har godkänt detta, om avtalet förutsätter att lag ändras eller upphävs eller att ny lag stiftas eller om avtalet i övrigt gäller något ämne i vilket riksdagen skall besluta. Dessutom krävs att riksdagen enligt 10 kap. 2 § tredje stycket regeringsformen godkänner avtal som är av större vikt, även om de inte förutsätter någon åtgärd inom riksdagens behörighetsområde.</P> <P class="p70 ft4">Bestämmelserna i 10 kap. 5 § regeringsformen reglerar frågan om överlåtelse av beslutanderätt. Överlåtelse av beslutanderätt innebär att befogenheter att fatta beslut som annars tillkommer svenska organ, t.ex. riksdagen eller regeringen, överlämnas till exempelvis ett mellanstatligt organ. Det kan bl.a. vara fråga om att överlåta befogenheten att ingå internationella avtal (traktatmakten) eller att överlåta befogenheten att meddela bindande föreskrifter (normgivningsmakten).</P> <P class="p70 ft4">10 kap. 5 § första stycket regeringsformen gör det möjligt att överlämna beslutanderätt, t.ex. traktatmakt eller normgivnings makt, till EG. Bestämmelsen pekar ut EG och inte EU som mottagare av beslutanderätten. Det är riksdagen som fattar beslut om överlåtelsen. Beslutet skall fattas med tre fjärdedels majoritet eller i den ordning som gäller för stiftande av grundlag. En förutsättning för att riksdagen skall kunna besluta om överlåtelse av beslutanderätt till EG är att gemenskaperna har ett fri- och rättighetsskydd som motsvarar det som ges i regeringsformen och i den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen). I övrigt föreskrivs inte i bestämmelsen några uttryckliga begränsningar vad gäller möjligheten att överlåta beslutanderätt, varken vad gäller i sak eller i omfattning.</P> <P class="p71 ft4">Av 10 kap. 2 § andra stycket regeringsformen framgår att om det finns en särskild ordning föreskriven för det riksdagsbeslut som förutsätts, skall samma ordning iakttas vid godkännandet av avtalet. Innebär ett internationellt avtal att beslutanderätt överlåts till EG, skall avtalet alltså</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft4">21</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_22"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GP03822x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p129 ft4">godkännas av riksdagen med minst tre fjärdedels majoritet eller i den Prop. 2001/02:8 ordning som gäller för stiftande av grundlag.</P> <P class="p75 ft4">Som nyss har sagts gäller som enda uttryckliga förutsättning för att riksdagen skall kunna besluta om överlåtelse av beslutanderätt till EG att EG har ett fri- och rättighetsskydd som motsvarar regeringsformens och</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr7 td52"><SPAN class="p3 ft4">Europakonventionens. Av</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td53"><SPAN class="p3 ft4">förarbetena till den gällande lydelsen av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td52"><SPAN class="p3 ft4">10 kap. 5 § första stycket</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p135 ft4">regeringsformen (prop. 1993/94:114, bet.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p136 ft4">1993/94:KU21, rskr. 1993/94:275, bet. 1994/95:KU9, rskr. 1994/95:24) framgår emellertid att en överlåtelse av beslutanderätt inte utan grundlagsändring kan ske i sådan omfattning att regeringsformens bestämmelser om statsskickets grunder upphör att vara giltiga. Konstitutionsutskottet betonade i samma lagstiftningsärende vidare att riksdagens ställning som det främsta statsorganet inte genom överlåtelse av normgivningsmakt får urholkas i väsentlig grad. Vidare fram hålls att 10 kap. 5 § första stycket regeringsformen inte kan anses öppna en möjlighet att överlåta beslutsbefogenheter på det område som omfattar bestämmelser som bär upp grundläggande principer i vårt konstitutionella system. Här har utskottet särskilt pekat på den fria åsiktsbildningens stora betydelse för vårt statsskick, liksom allmän och lika rösträtt. Andra grundläggande konstitutionella principer som utskottet särskilt har pekat på är offentlighetsprincipen, meddelar friheten, förbudet mot censur, skyddet av uppgiftslämnare, ansvarighets systemet samt andra viktiga principer i tryckfrihetsförordningen och ytt randefrihetsgrundlagen som har stor betydelse för den fria åsikts bildningen. (Se bet. 1993/94:KU21, s. <NOBR>27–28.)</NOBR></P> <P class="p137 ft4">Inför tillträdet till varje nytt fördrag inom EU måste därför bedömas om fördraget innebär att medlemsstaterna överlåter någon beslutanderätt. De frågor som måste besvaras är om de ändringar och tillägg som görs i de grundläggande fördragen genom Nicefördraget innebär någon överlåtelse av beslutanderätt dels vad gäller EG (den första pelaren), dels vad gäller EU (den andra och tredje pelaren). Innebär en ändring eller ett tillägg att beslutanderätt överlåts till EU är det, med nuvarande lydelse av 10 kap. 5 § första stycket regeringsformen, inte möjligt för Sverige att tillträda fördraget.</P> <P class="p138 ft39">Överlåtelse av beslutanderätt</P> <P class="p139 ft4"><SPAN class="ft41">Regeringens bedömning: </SPAN>Nicefördraget innebär att beslutanderätt i begränsad omfattning överlåts till EG. Det finns inga konstitutionella hinder för att Sverige skall kunna tillträda det nya fördraget.</P> <P class="p121 ft4"><SPAN class="ft41">Promemorians bedömning: </SPAN>Överensstämmer med regeringens bedömning.</P> <P class="p140 ft4"><SPAN class="ft41">Remissinstanserna: </SPAN>Samtliga de remissinstanser, förutom två, som uttryckligen har uttalat sig i frågan har antingen tillstyrkt eller inte haft något att erinra mot regeringens bedömning att det inte finns några konstitutionella hinder för att Sverige skall kunna tillträda det nya fördraget. Bland de remissinstanser som delar regeringens bedömning finns t.ex. <SPAN class="ft5">Hovrätten för Västra Sverige, Uppsala tingsrätt, Kammarrätten i Jönköping, Kommerskollegium, Marknadsdomstolen,</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft4">22</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_23"> <P class="p98 ft5">Uppsala universitet, Lunds universitet <SPAN class="ft4">och </SPAN>Sveriges advokatsamfund. <SPAN class="ft4">Prop. 2001/02:8</SPAN></P> <P class="p141 ft6"><SPAN class="ft25">Justitiekanslern, JK, </SPAN>gör bedömningen att regeringsformen inte medger en ratifikation av Nicefördraget såvitt avser nya artikeln 24 i Unionsfördraget. JK ifrågasätter om inte de nya möjligheterna att fatta beslut om internationella avtal med kvalificerad majoritet innebär en överlåtelse av regeringens traktatmakt och därmed en överlåtelse av beslutanderätt till EU. JK anför att ett för Sverige folkrättsligt bindande avtal skulle kunna komma till stånd utan att Sverige har biträtt avtalet. Den omständigheten att en stat kan göra förbehåll för konstitutionella krav och sålunda undgå att bli bunden av avtalet innan dessa krav har uppfyllts kan inte, menar JK, leda till en annan bedömning. Inte heller det förhållandet att en stat kan inlägga ett s.k. nationellt veto synes kunna åberopas till stöd för att regeringens traktatmakt inte inskränks. <SPAN class="ft25">Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet </SPAN>konstaterar att Nicefördraget bidrar till den pågående utvecklingen av unionssamarbetet mot en mindre strikt uppdelning mellan pelarna. Fakultetsnämndens mening är att det därför skulle vara lämpligast om ratifikationen av Nicefördraget kunde anstå till dess den föreslagna grundlagsändringen (SOU 2001:19) hunnit genomföras. Fakultets nämnden framhåller emel lertid att förändringarna i Nicefördraget inte ändrar pelarstrukturen på ett avgörande sätt varför nämnden inte vill motsätta sig att Nicefördraget ratificeras utan föregående grundlagsändring.</P> <P class="p142 ft41">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft4">I avsnitten </SPAN><NOBR><SPAN class="ft4">6.1–6.4</SPAN></NOBR><SPAN class="ft4"> har ställning tagits till om det genom Nicefördraget sker någon överlåtelse av beslutanderätt i respektive pelare. I det följande vill regeringen utveckla några principiella resonemang.</SPAN></P> <P class="p143 ft6">Som framgår av avsnitt 4 var huvudfrågorna under regeringskonferensen röstviktningen i rådet, kommissionens storlek och sammansättning samt en utökad tillämpning av beslut med kvalificerad majoritet i rådet. Frågor om närmare samarbete och domstolsreformer diskuterades också under regeringskonferensen. Frågan om att ändra beslutsformen i rådet från enhällighet till kvalificerad majoritet och frågorna om närmare samarbete och domstolsreformer kommer att beröras i det följande.</P> <P class="p107 ft4">För frågan om överlåtelse av beslutanderätt spelar det, såvitt avser den första pelaren, principiellt ingen roll vilken beslutsform som tillämpas i rådet (prop. 1993/94:114, s. 21). Rådet kan fatta besluten med enhällighet eller med kvalificerad majoritet. Den avgörande frågan är om det sker någon överlåtelse av beslutskompetens som annars tillkommer svenska organ. Det förhåller sig på samma sätt vad gäller den andra och tredje pelaren. I förarbetena till riksdagens godkännande av Amsterdamfördraget anförde utrikesutskottet (bet. 1997/98:UU13, s. 30) med anledning av samarbetet i den andra och tredje pelaren i Amsterdamfördraget att det ”faktum att ett beslut fattas med kvalificerad majoritet (eller att kommissionen, liksom medlemsländerna, har initiativrätt) innebär enligt utskottets uppfattning inte att samarbetet övergår från att vara mellanstatligt till att vara överstatligt. Det är inte beslutsformen som är avgörande utan i vad mån beslutsbefogenheter som annars tillkommer nationella organ förs över eller ej till en mellanstatlig organisation.” I detta sammanhang kan erinras om den nya artikeln 24 i Unionsfördraget (se avsnitt 6.2) där rådet i vissa fall skall fatta beslut med kvalificerad</P> <P class="p98 ft49">majoritet.</P> <P class="p99 ft4">23</P> </DIV> <DIV id="page_24"> <P class="p144 ft4">Justitiekanslern har i sitt remissyttrande funnit anledning att ifrågasätta Prop. 2001/02:8 om inte de nya möjligheter som öppnas genom den nya artikeln 24, dvs.</P> <P class="p145 ft4">att fatta beslut om att ingå internationella avtal med kvalificerad majoritet, innebär en överlåtelse av regeringens traktatmakt och att artikeln därmed strider mot 10 kap. 5 § första stycket regeringsformen eftersom den förutsätter överlåtelse av beslutanderätt till EU.</P> <P class="p146 ft4">Regeringen vill med anledning av Justitiekanslerns uppfattning framföra följande. Artikel 24 förutsätter, som tidigare har nämnts, inte någon överlåtelse av beslutanderätt. Detta följer av punkten 5 i artikeln enligt vilken ett avtal inte skall vara bindande för en medlemsstat vars företrädare i rådet förklarar att medlemsstaten måste uppfylla vissa krav som följer av dess egna konstitutionella förfaranden. En sådan förklaring kan avges både när beslut skall fattas med enhällighet och när beslut fattas med kvalificerad majoritet. Detta innebär att i de fall en medlemsstat avger en förklaring enligt punkten 5, kommer något för den staten folkrättsligt bindande avtal inte till stånd förrän de konstitutionella kraven i medlemsstaten har uppfyllts och utgången av den prövning som därvid görs dessutom innebär att medlemsstaten vill bli bunden av avtalet. Blir utgången av t.ex. en parlamentsbehandling däremot att medlemsstaten inte vill bli bunden av avtalet uppstår aldrig någon folkrättslig bundenhet. Genom att avge en förklaring enligt punkten 5 förfogar således varje medlemsstat över om staten önskar bli bunden av avtalet och detta gäller oavsett vilken beslutsform som tillämpas i rådet.</P> <P class="p147 ft4">Till detta kommer att medlemsstaterna enligt artikel 23.2 i Unionsfördraget kan motsätta sig att beslut fattas med kvalificerad majoritet under åberopande av viktiga och uttalade skäl som rör nationell politik. Vilka frågor som påkallar att vetorätten utnyttjas avgör varje medlemsstat suveränt. Härigenom är situationen i princip densamma som om beslut fortfarande alltid skall fattas med enhällighet.</P> <P class="p148 ft4">För svenskt vidkommande gäller vid ingående av avtal enligt artikel 24 att regeringsformens bestämmelser måste iakttas fullt ut, dvs. regeringen måste fatta beslut om att ingå det aktuella avtalet och, i de fall så krävs, riksdagen lämna sitt godkännande. En förklaring enligt punkten 5 gör det möjligt för regeringen att uppfylla regeringsformens krav på t.ex. riksdagsgodkännande. En förklaring gör det också möjligt att i varje enskilt fall självständigt ta ställning till om Sverige önskar bli bundet av avtalet. Till detta kommer att regeringen, som har nämnts ovan, kan motsätta sig att beslut fattas med kvalificerad majoritet under åberopande av viktiga och uttalade skäl som rör nationell politik. I samband med riksdagens behandling av Amsterdamfördraget framhöll konstitutionsutskottet att det förhållandet att beslut i andra pelaren i vissa fall kan fattas med kvalificerad majoritet inte – mot bakgrund av den kvarstående vetorätten – påverkade den grundläggande mellanstatliga karaktären av samarbetet. Utskottet konstaterade avslutningsvis att några beslutsbefogenheter inte överlämnades (bet. 1997/98:UU13, s. 127). Ändringen av artikel 24 innebär alltså inte att beslutanderätt överförs till vare sig EG eller EU. Artikeln strider följaktligen inte mot 10 kap. 5 § första stycket regeringsformen.</P> <P class="p149 ft4">Genom Amsterdamfördraget fördragsreglerades möjligheten för en majoritet av medlemsstaterna att gå in i ett närmare samarbete, s.k.</P> <P class="p98 ft44">flexibel integration. Detta närmare samarbete kunde enbart bedrivas i den</P> <P class="p99 ft4">24</P> </DIV> <DIV id="page_25"> <P class="p89 ft4">första och tredje pelaren. Genom Nicefördraget kommer närmare Prop. 2001/02:8 samarbete att kunna bedrivas även i den andra pelaren och de</P> <P class="p150 ft4">bestämmelser som avser den första och tredje pelaren ändras något. Proceduren för rådet att besluta om att upprätta ett närmare samarbete</P> <P class="p151 ft4">måste hållas åtskild från proceduren att ändra de grundläggande fördragen. Ett närmare samarbete måste bedrivas inom de av medlemsstaterna i fördragen fastlagda ramarna, dvs. en förutsättning för samarbetet är att det faller inom unionens eller gemenskapens behörighet (artikel 1.11 i Nicefördraget). Det går inte att ändra de grundläggande fördragen genom ett rådsbeslut om att upprätta ett närmare samarbete. Det går därför inte heller att överföra ytterligare beslutanderätt till gemenskaperna genom ett sådant rådsbeslut. Överlåtelse av ytterligare beslutanderätt kräver fördragsändringar i enlighet med den procedur som anges i artikel 48 i Unionsfördraget. Dessa fördragsändringar skall ratificeras av samtliga medlemsstater i enlighet med deras konstitutionella bestämmelser. En annan sak är att medlemsstaterna kan komma överens om att i fördraget reglera t.ex. att ett beslut som rådet får fatta skall antas i enlighet med medlemsstaternas konstitutionella regler. Någon överlåtelse av beslutanderätt sker då inte i samband med att staten tillträder fördraget utan först då medlemsstaterna nationellt beslutar om den överlåtelse som rådets beslut förutsätter. (Se nedan beträffande nya artikeln 229a i <NOBR>EG-fördraget.)</NOBR></P> <P class="p152 ft4">Genom Nicefördraget får rådet möjlighet att besluta om att upprätta särskilda rättsinstanser som knyts till förstainstansrätten (nya artikeln 225a i <NOBR>EG-fördraget).</NOBR> Den omständigheten att särskilda rättsinstanser upprättas förutsätter i sig inte att ytterligare beslutanderätt överlåts från medlemsstaterna till EG. Verksamheten i de särskilda rättsinstanserna får ses som en organisationsfråga för domstolen som inte kräver ytterligare överlåtelse av beslutanderätt. Inte heller den nya bestämmelsen genom vilken rådet kan anta bestämmelser för att ge domstolen behörighet att avgöra tvister som rör industriellt rättsskydd föranleder, som tidigare nämnts, överlåtelse av beslutanderätt (nya artikeln 229a i <NOBR>EG-fördraget).</NOBR> Den nya artikeln i Nicefördraget förutsätter nämligen att medlemsstaterna skall anta dessa bestämmelser i enlighet med sina konstitutionella bestämmelser. Som ovan har nämnts är det först genom det sistnämnda förfarandet som den nödvändiga behörighetsöverlåtelsen aktualiseras och ytterligare beslutanderätt överlåts från medlemsstaterna till EG.</P> <P class="p153 ft4"><NOBR>EG-domstolen</NOBR> har genom Nicefördraget fått en ny behörighet såvitt gäller de bestämmelser som avser förfarandet i artikel 7 i Unionsfördraget. Den behörighet som domstolen får genom Nicefördraget är således begränsad till procedurfrågor och innebär inte att någon beslutanderätt som tillkommer svenska organ överförs från medlemsstaterna till domstolen. De beslut som domstolen fattar påverkar inte den nationella beslutanderätten.</P> <P class="p143 ft4">Genom Nicefördraget får rådet nya befogenheter som innebär att rådet dels får nominera och utse ledamöter i olika organ, dels får besluta om vissa fördragsändringar, s.k. förenklat ändringsförfarande (se avsnitt 6.1). Enligt gällande bestämmelser tillkommer det medlemsstaterna att fatta beslut i dessa fall. Genom de nya bestämmelserna överförs denna</P> <P class="p98 ft47">beslutanderätt från medlemsstaterna till gemenskapsinstitutionen rådet.</P> <P class="p99 ft4">25</P> </DIV> <DIV id="page_26"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GP03826x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr13 td54"><SPAN class="p3 ft4">Bestämmelserna förutsätter därför att beslutanderätt överlåts</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td55"><SPAN class="p3 ft4">till</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td30"><SPAN class="p3 ft6">Prop. 2001/02:8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td54"><SPAN class="p3 ft4">gemenskaperna.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td55"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p62 ft4">Som tidigare har redovisats gäller enligt 10 kap. 5 § första stycket</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">regeringsformen som förutsättning för överlåtelse av beslutanderätt till</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">EG att EG har ett fri- och rättighetsskydd som motsvarar det som ges i</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">2 kap. regeringsformen och i Europakonventionen. I nu berört hänseende</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td54"><SPAN class="p3 ft4">strider inte Nicefördraget mot kravet i 10 kap. 5 § regeringsformen.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p62 ft4">Nicefördraget innebär alltså att beslutanderätt överlåts till EG, men</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">inte till EU. Av konstitutionsutskottets uttalanden i samband med</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">tillkomsten av 10 kap. 5 § första stycke t regeringsformen framgår att</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">överlåtelse av beslutanderätt till EG inte kan ske i sådan omfattning att</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">bestämmelserna i regeringsformen om statsskickets grunder upphör att</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td54"><SPAN class="p3 ft6">vara giltiga. Som framgår av redogörelsen i avsnitt 6.1 är överlåtelsen</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p154 ft4">av</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">begränsad omfattning. Den beslutanderätt som genom Nicefördraget</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">överlåts till EG är varken i sak eller i omfattning av sådan natur att</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">statsskickets grunder upphör att vara giltiga. Inte heller tillsammans med</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">vad som redan har överlåtits är överlåtelsen av sådan omfattning att det</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">kan anses strida mot konstitutionsutskottets uttalande. Det finns således</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">inga konstitutionella hinder för att Sverige skall kunna tillträda</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft4">Nicefördraget samt de protokoll som har förtecknats i slutakten till</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td54"><SPAN class="p3 ft4">fördraget.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td55"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p155 ft37">6.6 Varför Sverige bör tillträda det nya fördraget</P> <P class="p156 ft4"><SPAN class="ft41">Regeringens förslag: </SPAN>Riksdagen godkänner Nicefördraget samt de protokoll som har förtecknats i slutakten till fördraget.</P> <P class="p157 ft4"><SPAN class="ft41">Promemorians förslag: </SPAN>Överensstämmer med regeringens förslag. <SPAN class="ft41">Remissinstanserna: </SPAN>Flera remissinstanser tillstyrker att Sverige</P> <P class="p158 ft4">ratificerar Nicefördraget eller har inget att erinra. Sålunda anser t.ex.</P> <P class="p159 ft25">Stockholms Handelskammare, Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet, Företagarnas Riksorganisation, Landsorganisationen i Sverige <SPAN class="ft6">och </SPAN>Tjänstemännens Centralorganisation <SPAN class="ft6">att det är positivt att Sverige ratificerar Nicefördraget. Ingen remissinstans avstyrker att Sverige tillträder fördraget.</SPAN></P> <P class="p86 ft41">Skälen för regeringens förslag: <SPAN class="ft4">Regeringskonferensens huvudmål var att förbereda unionen för utvidgningen. Att återknyta banden mellan de europeiska staterna, som har varit avskurna under flera decennier, måste anses vara en av de mest centrala uppgifterna i europeisk politik. Det gemensamma målet inom unionen, att säkra freden och säkerheten i Europa och att skapa garantier för fortsatt demokrati i de europeiska staterna, har skapat en stark vilja i stater, som ännu inte deltar i samarbetet, att ansluta sig till den politiska, ekonomiska och kulturella gemenskap som svetsar samman medlemsstaterna i unionen. Det är frågan om att göra Europas återförening möjlig.</SPAN></P> <P class="p160 ft4">Utvidgningen har varit en av de starkt prioriterade frågorna för Sverige. Sverige visade därför ett stort engagemang för dessa frågor under regeringskonferensen och var också mycket drivande för att söka</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft4">26</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_27"> <P class="p161 ft4">hitta lösningar för att genomföra de institutionella reformer som är Prop. 2001/02:8 nödvändiga för att kunna välkomna fler medlemmar i unionen.</P> <P class="p162 ft4">I och med Nicefördraget har huvudmålet för regeringskonferensen uppnåtts. Medlemsstaternas regeringar har kommit överens om de institutionella förändringar som är nödvändiga för att samarbetet skall kunna fungera i en utvidgad union. Ändringarna i omröstningsreglerna säkrar en fungerande beslutsprocess, vilket är en förutsättning för en väl fungerande union. Fördraget innehåller även bestämmelser om den framtida fördelningen av platser i Europaparlamentet och sammansättningen av kommissionen. Genom fördraget underlättas även framtida anpassningar av <NOBR>EG-domstolens</NOBR> och förstainstansrättens procedurregler för att möta den ökade måltillströmning som utvidgningen kan antas innebära. Dessa ändringar leder till att unionen även i framtiden kan arbeta effektivt och därigenom uppfattas som trovärdig och meningsfull för medborgarna.</P> <P class="p163 ft4">Nicefördraget innebär ett grundläggande framsteg för de av Sverige starkt prioriterade strävandena att genomföra en utvidgning av EU. Fördraget innebär inte att samarbetet inom unionen ändrar karaktär. Pelarstrukturen ändras inte på något avgörande sätt. Genom att tillträda Nicefördraget deltar Sverige aktivt för att möjliggöra Europas återförening.</P> <P class="p164 ft4">Det ankommer på riksdagen att godkänna det nya fördraget. Enligt regeringens uppfattning finns, som framgår av det ovan anförda, goda skäl för att Sverige bör tillträda fördraget. Regeringen föreslår därför att riksdagen godkänner Nicefördraget och de protokoll som har förtecknats i slutakten till fördraget.</P> <P class="p165 ft4">Ett tillträde till fördraget föranleder en ändring i lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"> <TR> <TD colspan=2 class="tr14 td48"><SPAN class="p3 ft37">6.7</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td56"><SPAN class="p112 ft37">Lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td57"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td58"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td8"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr13 td56"><SPAN class="p112 ft37">anslutning till Europeiska unionen</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td57"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td58"><SPAN class="p3 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr22 td59"><SPAN class="p3 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td60"><SPAN class="p3 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td57"><SPAN class="p3 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td61"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td62"><SPAN class="p154 ft4"><SPAN class="ft41">Regeringens förslag: </SPAN>Nicefördraget införs i förteckningen över de</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td60"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td57"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td63"><SPAN class="p154 ft4">grundläggande fördragen m.m. i 4 § anslutningslagen.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td60"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td61"><SPAN class="p3 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr24 td64"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td60"><SPAN class="p3 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td57"><SPAN class="p3 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td58"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr25 td65"><SPAN class="p63 ft4"><SPAN class="ft41">Promemorians förslag: </SPAN>Överensstämmer med regeringens förslag.</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td57"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td58"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td65"><SPAN class="p63 ft4"><SPAN class="ft41">Remissinstanserna: </SPAN>Samtliga de remissinstanser som uttryckligen har</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr7 td66"><SPAN class="p3 ft4">uttalat sig i frågan har tillstyrkt lagförslaget eller har lämnat det utan</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td57"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr26 td66"><SPAN class="p3 ft33">erinran. Bland dessa remissinstanser märks <SPAN class="ft52">Riksdagens ombudsmän,</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr26 td57"><SPAN class="p3 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr7 td66"><SPAN class="p3 ft5">Hovrätten för Västra Sverige, Stockholms tingsrätt, Kammarrätten i</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td57"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td66"><SPAN class="p3 ft5">Jönköping, Justitiekanslern <SPAN class="ft4">och </SPAN>Kommerskollegium.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td58"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td65"><SPAN class="p63 ft4"><SPAN class="ft41">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>I Sverige tillämpas den principen att</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td66"><SPAN class="p3 ft4">ett internationellt avtal som Sverige har tillträtt inte omedelbart blir en</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td66"><SPAN class="p3 ft4">del av den svenska rätten, utan på ett eller annat sätt måste införlivas med</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr7 td66"><SPAN class="p3 ft4">svensk rätt för att bli gällande inför svenska domstolar och andra</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td57"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td66"><SPAN class="p3 ft4">myndigheter (SOU 1974:100, s. 44). En sådan metod är inkorporering.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td66"><SPAN class="p3 ft4">Inkorporeringen innebär att det i en lag eller en annan författning anges</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td66"><SPAN class="p3 ft4">att det internationella avtalet eller delar av det skall gälla i Sverige. Detta</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td66"><SPAN class="p3 ft4">innebär i sin tur att avtalsbestämmelserna, utan att omarbetas, överförs</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td66"><SPAN class="p3 ft4">till svensk rätt och blir direkt tillämpliga som svensk författningstext. En</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr1 td57"><SPAN class="p15 ft4">27</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td58"><SPAN class="p3 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td8"><SPAN class="p3 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td67"><SPAN class="p3 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td60"><SPAN class="p3 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_28"> <DIV id="id_1"> <P class="p129 ft4">annan metod är transformering. Denna metod innebär att det interna- Prop. 2001/02:8 tionella avtalet eller delar av det omarbetas till svensk författningstext.</P> <P class="p166 ft4">Mot bakgrund av detta dualistiska synsätt i Sverige på förhållandet mellan svensk rätt och traktaträtt ansågs det krävas någon form av nationell lagstiftning för att 1994 års anslutningsfördrag skulle kunna införlivas med svensk rätt (prop. 1994/95:19, del 1, s. 500). Övergripande bestämmelser om Sveriges anslutning till EU har därför tagits in i lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen, den s.k. anslutningslagen. I anslutningslagen föreskrivs att anslutningsfördraget och de grundläggande fördragen m.m. gäller här i landet med den verkan som följer av fördragen (2 §). Vidare föreskrivs i 3 § i lagen att gemenskapernas beslut gäller här i landet i den omfattning och med den verkan som följer av bl.a. de fördrag som anges i 4 §. I 3 § kommer således överlåtelse av beslutanderätt till gemenskaperna till uttryck. I 4 § räknas de fördrag och andra instrument upp som avses i 2 och 3 §§. Sveriges tillträde till Amsterdamfördraget föranledde en ändring i 4 § anslutningslagen (SFS 1998:215 och SFS 1999:185).</P> <P class="p167 ft4">Sveriges tillträde till Nicefördraget föranleder en ändring i 4 § anslutningslagen. Paragrafen bör ändras på det sättet att Nicefördraget läggs till i förteckningen i 4 §. Detta innebär att Nicefördraget införlivas med den svenska nationella rätten och blir gällande här i landet med den verkan som den övriga <NOBR>EG-rätten</NOBR> har.</P> <P class="p69 ft4">Lagändringen skall träda i kraft vid fördragets ikraftträdande. Enligt artikel 12 i Nicefördraget skall fördraget ratificeras av de höga fördragsslutande parterna i enlighet med deras konstitutionella bestämmelser. Fördraget träder i kraft den första dagen i den andra månaden efter den månad då samtliga ratifikationsinstrument har deponerats hos Italienska republikens regering.</P> <P class="p56 ft4">Det kan inte nu förutses när samtliga förutsättningar för ikraftträdande av Nicefördraget är uppfyllda. Det bör ankomma på regeringen att bevaka detta och besluta när lagändringarna skall träda i kraft.</P> <P class="p58 ft1">7 Institutionerna</P> <P class="p168 ft4">Av artikel 7 i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> framgår att Europaparlamentet, rådet, kommissionen, domstolen och revisionsrätten är institutioner som skall genomföra de uppgifter som har anförtrotts gemenskapen. Varje institution skall handla inom ramen för de befogenheter som den har tilldelats genom fördraget.</P> <P class="p75 ft4">Det viktigaste resultatet av regeringskonferensen är att den anses utgöra den genomgripande institutionella översyn som krävs innan unionen får fler än 20 medlemsstater. En mycket viktig del av förhandlingsresultatet är således det nya utvidgningsprotokoll och medlemsstaternas gemensamma förklaring som rör utvidgningen av EU.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft4">28</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_29"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr8 td44"><SPAN class="p3 ft39">Utvidgningen av EU</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td30"><SPAN class="p3 ft6">Prop. 2001/02:8</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p169 ft4">Som framgår av avsnitt 4.1 antog den förra regeringskonferensen (1996– 1997) ett protokoll om institutionerna inför en utvidgning av Europeiska unionen. Detta protokoll upphävs genom Nicefördraget och ersätts med ett nytt, <SPAN class="ft5">Protokollet om utvidgningen av Europeiska unionen</SPAN>, det s.k. utvidgningsprotokollet. Utvidgningsprotokollet innehåller de principer och metoder som skall tillämpas i vissa av institutionerna i det framtida samarbetet. Protokollet skall fogas till Unionsfördraget, <NOBR>EG-fördraget,</NOBR> Kol- och stålfördraget samt Euratomfördraget. Av protokollet framgår fördelningen av platser i Europaparlamentet, den nya röst viktningen i rådet och kommissionens sammansättning. Protokollet gäller emellertid endast för en union med 15 medlemsstater. Medlemsstaternas förhandlingsposition gentemot kandidat länderna regleras i en <SPAN class="ft5">gemensam förklaring (20) </SPAN>, se nedan, som har fogats till slutakten.</P> <P class="p170 ft4">Enligt artikel 2 i utvidgningsprotokollet blir den nya fördelningen av platser i Europaparlamentet gällande från och med den 1 januari 2004 och med verkan från och med valperioden <NOBR>2004–2009.</NOBR> Den nya röstviktningen i rådet blir, enligt artikel 3, tillämplig från och med den 1 januari 2005 och regleringen av kommissionens sammansättning kommer, enligt artikel 4, att gälla från och med den 1 januari 2005 och med verkan från och med den dag då den första kommissionen därefter tillträder. Om utvidgningen påbörjas före år 2005 måste det i de kommande anslutningsfördragen tas in övergångsbestämmelser i enlighet med de principer som hittills har gällt för anslutningsförhandlingar.</P> <P class="p56 ft4">I den <SPAN class="ft5">gemensamma förklaringen (20) </SPAN>om utvidgningen av Europeiska unionen anges den förhandlingsposition, den s.k. gemensamma ståndpunkt, som medlemsstaterna kommer att inta vid anslutningsförhandlingarna med de tolv kandidatländer med vilka förhandlingar redan har inletts. Den gemensamma ståndpunkten om fördelningen av platser i Europaparlamentet, vägningen av röster i rådet, sammansättningen av Ekonomiska och sociala kommittén (ESK) och sammansättningen av Regionkommittén skall överensstämma med vissa i förklaringen angivna tabeller för en union med 27 medlemsstater. Antalet platser i parlamentet, ESK och Regionkommittén för kandidatländerna samt deras röstetal i rådet kommer med rättsligt bindande verkan att fastställas i anslutningsfördragen.</P> <P class="p138 ft39">Övriga ändringar</P> <P class="p171 ft4">Nicefördraget innebär att även andra ändringar görs. Europaparlamentet får t.ex. ett ökat medbestäm mande till följd av att medbeslutandeproceduren i artikel 251 i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> tillämpas i större omfattning. Parlamentet får även en ökad rätt att väcka ogiltighetstalan i EG- domstolen. Rådet får nya befogen heter som innebär att det dels får nominera och utse ledamöter i kommissionen och ledamöter i de s.k. särskilda rättsinstanserna, dels får besluta om vissa fördragsändringar som rör domstolens stadga respektive Europeiska investeringsbankens stadga. Det nya fördraget ger ordföranden i kommissionen en starkare ställning. Ordföranden får t.ex. rätt att utse vice ordförande och rätt att begära att en ledamot skall avgå; kommissionskollegiet måste dock i</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft4">29</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_30"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GP03830x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr13 td44"><SPAN class="p3 ft4">båda fallen godkänna ordförandens beslut. Ändringarna genom Nice-</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td30"><SPAN class="p3 ft6">Prop. 2001/02:8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">fördraget leder till reformer av domstolssystemet som kommer att</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">underlätta framtida förändringar av domstolens arbetsformer. En nyhet är</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">att särskilda rättsinstanser kan inrättas som skall pröva vissa typer av</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">ärenden i första instans. Dessutom fördragsfästs att <NOBR>EG-domstolen</NOBR> och</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">revisionsrätten skall bestå av en ledamot per medlemsstat. Revisions-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft4">rätten kan, enligt de nya bestämmelserna, inrätta avdelningar inom sig</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">för att anta vissa kategorier av rapporter eller yttranden.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p62 ft4">I det följande kommer utvidgningsprotokollet och den gemensamma</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">förklaringen att kommenteras särskilt i anslutning till varje berörd</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">institution. Även övriga ändringar som rör institutionerna kommer att</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">beröras i respektive avsnitt. Tabeller över fördelningen av platser i</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft4">parlamentet, den nya röstviktningen i rådet samt sammansättningen av</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">ESK och Regionkommittén finns i del 2 av denna proposition.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p124 ft37">7.1 Europaparlamentet</P> <P class="p172 ft4">Europaparlamentets roll i samarbetet inom EU och platsfördelningen mellan medlemsstaterna hörde inte till de egentliga Amsterdamresterna, men fördelningen av antalet platser i Europaparlamentet var en fråga som krävde sin lösning inför EU:s förestående utvidgning.</P> <P class="p173 ft4">Under regeringskonferensen diskuterades även förslag till andra ändringar som rör Europaparlamentet (se avsnitt 7.1.2).</P> <P class="p174 ft41">7.1.1 Antalet platser i Europaparlamentet</P> <P class="p139 ft4"><SPAN class="ft41">Sammanfattning: </SPAN>Taket för antalet platser i Europaparlamentet höjs till 732. Sverige förutses ha 18 ledamöter i parlamentet efter utvidgningen.</P> <P class="p175 ft5"><SPAN class="ft41">Remissinstanserna: </SPAN>Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet <SPAN class="ft4">efterlyser en fortsatt reformverksamhet bl.a. för Europaparlamentet som, enligt nämnden, framstår som alltför otympligt. Nämnden framhåller att den nationella representationsprincipen på sikt måste ge vika för ett europeiskt perspektiv.</SPAN></P> <P class="p56 ft4"><SPAN class="ft41">Bakgrund: </SPAN>I dag fördelas Europaparlamentets 626 platser på 15 medlemsländer och 376 miljoner invånare. Sverige har med sina knappt nio miljoner invånare 22 platser. Platsfördelningen i Europaparlamentet – liksom röstviktningen i rådet – grundar sig på en kompromiss mellan principerna om ”en stat – en röst” och ”en medborgare – en röst”. I samband med den förra regerings konferensen <NOBR>(1996–1997)</NOBR> beslutades att Europaparlamentet skulle bestå av högst 700 ledamöter oavsett hur många nya medlemmar EU får.</P> <P class="p122 ft4">Då de 74 nya platserna inte räcker till för en fördelning mellan de nya medlemsstaterna efter dagens modell, var ett beslut om en ny ordning med annan fördelning av platserna i Europaparlamentet nödvändig.</P> <P class="p75 ft4"><SPAN class="ft41">Regeringskonferensen: </SPAN>Inledningsvis presenterades i konferensen två modeller för en fördelning av platserna i Europaparlamentet i en union med 27 medlemsländer: dels en utsträckning av den nuvarande</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft4">30</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_31"> <DIV id="id_1"> <P class="p14 ft4">fördelningsmodellen, dels en proportionell fördelning direkt relaterad till Prop. 2001/02:8 befolkningsstorlek. Regeringens uppfattning var att dagens modell</P> <P class="p176 ft6">balanserar hänsynen till både medlemsstaternas och befolkningens representation i parlamentet och därför borde behållas så långt det är möjligt. EU är en union av såväl stater som folk och det är därför rimligt att inte låta befolkningstalen slå igenom i alltför stor utsträckning. Dessutom är proportionaliteten redan i dag större i parlamentet än i rådet.</P> <P class="p177 ft4">Regeringens utgångspunkt när det gällde att fastställa lägsta antalet platser per medlemsstat var att varje medlemsstat måste ha tillräckligt många platser för att tillgodose kraven på representativitet för regioner, politiska partier etc. I förhandlingarna stannade man för ett lägsta antal platser om fem per medlemsstat, ett för svensk del tillfredsställande resultat.</P> <P class="p178 ft4"><SPAN class="ft41">Förhandlingsresultatet: </SPAN>Något oväntat, eftersom det under konferensens gång rått stor enighet mellan medlemsstaterna om att respektera taket på 700 ledamöter, ökades dock i slutförhandlingarna antalet platser i Europaparlamentet till högst 732. Detta berodde på att platserna i Europaparlamentet kom att bli en integrerad del i överenskommelsen om röstviktningen i rådet. I syfte att kompensera de medlemsstater som ansåg sig förfördelade i den senare frågan fördelades ytterligare ett antal platser i parlamentet mellan medlemsländerna. Den överenskomna platsfördelningen framgår av artikel 2 i <SPAN class="ft5">protokollet om utvidgningen av Europeiska unionen</SPAN>. Antalet platser för de nuvarande medlemsstaterna minskas med 91. Endast Tyskland och Luxemburg kommer i fortsättningen att ha samma antal ledamöter som i dag. Sverige kommer efter valet år 2004 att ha 18 ledamöter i Europa parlamentet.</P> <P class="p179 ft4">Kandidatländernas platser i Europaparlamentet kommer att med rättsligt bindande verkan fastställas först i de olika anslutningsfördragen. I den <SPAN class="ft5">gemensamma förklaringen (20) </SPAN>anges den gemensamma ståndpunkt om platsfördelningen som medlemsstaterna skall iaktta vid anslutningsförhandlingarna med kandidatländerna.</P> <P class="p178 ft4">Den nya platsfördelning som följer av nya artikeln 190.2 första stycket i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> träder i kraft den 1 januari 2004 men börjar tillämpas efter 2004 års val till Europaparlamentet. Vid denna tidpunkt kommer dock unionen sannolikt inte att ha 27 medlemsstater. Regeringskonferensen har därför beslutat om övergångsregler. För det fall ledamöterna från nuvarande medlemsstater tillsammans med ledamöterna från de kandidatländer som senast den 1 januari 2004 har undertecknat anslutningsfördraget har färre ledamöter än 732, skall antalet företrädare som utses genom 2004 års europaval ökas proportionellt till 732. Rådet skall fatta ett särskilt beslut om detta. Efter valet medges att den övre gränsen om 732 tillfälligtvis överskrids under resten av mandatperioden <NOBR>2004–2009</NOBR> i takt med att fler länder undertecknar anslutningsfördrag och plats skall beredas åt nya ledamöter.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft4">31</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_32"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GP03832x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr15 td68"><SPAN class="p180 ft39">7.1.2</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td69"><SPAN class="p181 ft41">Övriga ändringar som rör Europaparlamentet</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td30"><SPAN class="p3 ft6">Prop. 2001/02:8</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p171 ft4"><SPAN class="ft41">Sammanfattning: </SPAN>Europaparlamentet får bl.a. ett ökat medbestämmande genom att medbeslutandeförfarandet tillämpas i större utsträckning samt får samma rätt som medlemsstaterna, rådet och kommissionen att väcka ogiltighetstalan i domstolen vad gäller rättsakter och samma rätt som dessa att inhämta domstolens yttrande om ett tilltänkt internationellt avtal är förenligt med gemenskapsrätten.</P> <P class="p182 ft5"><SPAN class="ft41">Remissinstanserna: </SPAN>Företagarnas Riksorganisation <SPAN class="ft4">anser att det är positivt bl.a. för balansen mellan institutionerna att Europaparlamentet får ett ökat medbestämmande.</SPAN></P> <P class="p73 ft4"><SPAN class="ft41">Förhandlingsresultatet: </SPAN>Förändringar vidtogs även i andra avseenden vad gäller Europaparlamentets verksamhet eller som har nära samband med denna verksamhet.</P> <P class="p81 ft4"><SPAN class="ft42">·</SPAN><SPAN class="ft43">Bestämmelserna i artikel 190.5 i </SPAN><NOBR>EG-fördraget</NOBR> om möjligheten för Europaparlamentet att fastställa regler och allmänna villkor för hur parlamentets ledamöter skall utföra sina åligganden ändras (se avsnitt 8.2.13).</P> <P class="p81 ft4"><SPAN class="ft42">·</SPAN><SPAN class="ft43">Artikel 191 i </SPAN><NOBR>EG-fördraget</NOBR> kompletteras med en särskild rättslig grund för att fastställa regler för europeiska politiska partier och deras finansiering (se avsnitt 8.2.14).</P> <P class="p183 ft4"><SPAN class="ft42">·</SPAN><SPAN class="ft43">Tillämpningsområdet för medbeslutandeförfarandet utökas. Förutom ovan nämnda artiklar om en stadga för Europaparlamentets ledamöter och europeiska politiska partier utsträcks förfarandet till att omfatta även beslut om regler för åtgärder mot diskriminering, visering och asyl, civilrättsligt samarbete samt vissa bestämmelser på det socialpolitiska området och för ekonomisk och social samman hållning (se avsnitt 8).</SPAN></P> <P class="p184 ft4"><SPAN class="ft42">·</SPAN><SPAN class="ft54">En koppling till medbeslutandeförfarandet och Europaparlamentets roll görs när det gäller närmare samarbete inom första pelaren. Omfattas ett område som är aktuellt för närmare samarbete av medbeslutandeförfarandet, krävs parlamentets samtycke för att sådant samarbete skall kunna inledas.</SPAN></P> <P class="p79 ft4"><SPAN class="ft42">·</SPAN><SPAN class="ft43">Europaparlamentet får ökad rätt att väcka ogiltighetstalan i EG- domstolen (se avsnitt 7.4.2).</SPAN></P> <P class="p81 ft4"><SPAN class="ft42">·</SPAN><SPAN class="ft43">Europaparlamentet får rätt att begära domstolens yttrande om fördragsförenligheten av tilltänkta internationella avtal (se avsnitt 7.4.2).</SPAN></P> <P class="p78 ft4"><SPAN class="ft42">·</SPAN><SPAN class="ft43">Vid tillämpningen av det nya förfarandet i artikel 7 i Unionsfördraget</SPAN></P> <P class="p185 ft4">– om åtgärder mot en enskild medlemsstat när det finns en klar risk för att landet allvarligt åsidosätter principerna i artikel 6.1 i Unionsfördraget – ges Europaparlamentet rätt att ta initiativ till sådana åtgärder samt att lägga in sitt veto inför rådets beslut (se avsnitt 13.1.1).</P> <P class="p132 ft37"><SPAN class="ft37">7.2</SPAN><SPAN class="ft38">Rådet</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p98 ft4">En av de tre huvudfrågorna i regeringskonferensen var vägningen av</P> <P class="p98 ft48">rösterna i rådet. Sedan flera år gäller kvalificerad majoritet för de flesta</P> <P class="p99 ft4">32</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_33"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GP03833x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p129 ft4">beslut inom EG. Inför kommande utvidgningar måste man bestämma Prop. 2001/02:8 vilken röstvikt de nya medlemsstaterna skall ha, liksom den andel av</P> <P class="p14 ft4">rösterna som skall krävas för kvalificerad majoritet.</P> <P class="p186 ft4">Under regeringskonferensen diskuterades även förslag till andra ändringar som rör rådet (se avsnitt 7.2.2).</P> <P class="p132 ft41"><SPAN class="ft39">7.2.1</SPAN><SPAN class="ft40">Röstvikten i rådet</SPAN></P> <P class="p187 ft4"><SPAN class="ft41">Sammanfattning: </SPAN>En viss ändring av röstviktningen sker. Tröskeln för kvalificerad majoritet höjs något. Beslut måste stödjas av en majoritet av medlemsstaterna. Ett medlemsland kan kräva att de stater som står bakom beslutet också representerar minst 62 % av EU:s samlade befolkning.</P> <P class="p188 ft4"><SPAN class="ft41">Remissinstanserna: </SPAN>De flesta remissinstanser har inte yttrat sig särskilt i denna fråga. <SPAN class="ft5">Kommerskollegium </SPAN>framhåller att Nicefördraget innebär bl.a. just det som regeringen ville undvika, nämligen krav på omförhandling vid varje ny utvidgning. Risken för blockeringar och dödlägen blir enligt kollegiet uppenbar och kommer då sannolikt att få återverkningar även på det övriga samarbetet. Kollegiet menar att lösningen i Nicefördraget är en mycket bräcklig kompromiss, men att den i vart fall skapar de nödvändiga förutsättningarna för att gå vidare med utvidgningen. <SPAN class="ft5">Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet </SPAN>påpekar att det ur ett nationellt svenskt perspektiv finns anledning att vara nöjd med förhandlingsresultatet vad gäller röstviktningen i rådet, men att det i ett utvidgningsperspektiv är helt nödvändigt med en fortsatt reformverksamhet.</P> <P class="p71 ft4"><SPAN class="ft41">Bakgrund: </SPAN>Av artikel 205.2 i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> framgår att när rådets beslut skall fattas med kvalificerad majoritet skall medlemsstaternas röster vägas på ett i fördraget angivet sätt. Systemet innebär att varje medlemsstats röst har en viss vikt. De större medlemsstaterna har flera röster men inte i proportion till folkmängden. Spännvidden är för närvarande från tio röster för de största länderna (Tyskland, Frankrike, Italien och Förenade kungariket) till två för det minsta landet (Luxemburg). De större medlemsstaterna är alltså något underrepresenterade i förhållande till folkmängden. För närvarande har flertalet av dem ca tre fjärdedelar av den röstvikt de skulle ha haft vid en proportionell fördelning. De mindre staterna är överrepresenterade. Detta brukar kallas degresssiv proportionalitet. Man kan se det som en sammanvägning mellan den mellanstatliga principen ”en stat – en röst” och hänsyn till ländernas folkmängd. Medlemsstaterna är i praktiken indelade i ”klasser” med samma antal röster och någorlunda samma folkmängd. Systemet är inte helt konsekvent. Tyskland har t.ex. efter återföreningen en väsentligt större folkmängd än de andra stora medlemsstaterna med samma röstvikt. Detsamma gäller Nederländerna. Sverige har något mindre röstvikt – även <SPAN class="ft5">per capita </SPAN>– än närmast större medlemsstater.</P> <P class="p160 ft4">För beslut med kvalificerad majoritet krävs för närvarande 62 röster av totalt 87. Det motsvarar ca 71 % av rösterna. Detta innebär att medlemsstater med minst 26 röster kan blockera ett beslut. I de fall då</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft4">33</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_34"> <P class="p89 ft4">det inte finns ett förslag från kommissionen, främst i andra och tredje Prop. 2001/02:8 pelaren, krävs dessutom att två tredjedelar av medlemsstaterna står</P> <P class="p104 ft4">bakom beslutet. I samband med den senaste utvidgningen enades medlemsstaterna om den s.k. Ioanninakompromissen, som i korthet innebär att medlemsstater som företräder mellan 23 röster (den gamla minimitröskeln för att blockera ett beslut) och 26 röster kan fördröja ett beslut upp till tre månader. I de fall det inte finns ett kommissionsförslag kan dessutom minst sex länder blockera ett beslut.</P> <P class="p91 ft4"><SPAN class="ft41">Regeringskonferensen: </SPAN>Inför de kommande utvidgningarna måste man bestämma vilken röstvikt de nya medlemsstaterna skall ha. Det var inte helt givet hur man skulle placera in vissa av kandidatländerna, inte ens om man skulle fortsätta med de nuvarande röstreglerna. Man måste också bestämma den andel av rösterna som skall krävas för kvalificerad majoritet.</P> <P class="p116 ft4">De större medlemsstaterna begärde liksom tidigare att röstviktningen skulle ändras till deras fördel. Detta motiverades, utöver den kompensation som överenskommits i Amsterdamfördraget (se avsnitt 4.1) med att ökad hänsyn till ländernas folkmängd skulle ge en större s.k. demokratisk legitimitet och med föreställningen att de större medlemsstaterna skulle ha missgynnats genom utvidgningarna. Spanien åberopade också en gemensam förklaring 50, som antogs av den förra regeringskonferensen <NOBR>(1996–1997),</NOBR> om protokollet om institutionerna inför en utvidgning av Europeiska unionen. Av förklaringen framgår att en särskild lösning för Spanien skulle åstadkommas.</P> <P class="p189 ft4">Det krävs ett brett stöd bland medlemsstaterna för att det skall vara möjligt att uppnå en kvalificerad majoritet. Knappast någon homogen intressegrupp bland medlemsländerna kan på egen hand skapa en kvalificerad majoritet, utan stöd från andra medlemsstater.</P> <P class="p190 ft4">Det som är avgörande för olika medlemsstaters och gruppers inflytande är i stället möjligheten att blockera ett beslut, och därmed tvinga fram andra förslag. Diskussionen om röstviktning mellan dåvarande medlemsstater inför den senaste utvidgningen, liksom under de två senaste regeringskonferenserna, har till stor del handlat just om att möjligheterna att blockera beslut minskade genom utvidgningarna. Några av de större medlemsstaterna uttalade också att ett mål var att tre av dem tillsammans skulle kunna blockera beslut även efter utvidgningen.</P> <P class="p191 ft4">Under regeringskonferensen diskuterades två huvudmodeller för att lösa problemen med röstviktning i rådet, nämligen ändring av den nuvarande röstviktningen och s.k. dubbel majoritet.</P> <P class="p91 ft4">Tre varianter av modellen ändrad röstviktning framfördes. En gick ut på att de fem medlemsstater som avstod en kommissionsledamot skulle få ytterligare ett antal röster. Sverige lade fram en modell som behandlas nedan. En tredje variant innebar en kraftig ökning av de större medlemsstaternas röstvikt.</P> <P class="p192 ft4">Det framfördes två varianter av modellen dubbel majoritet. Den ena innebar att ett beslut skulle kräva en kvalificerad majoritet av rösterna enligt nuvarande röstviktning och att medlemsstaterna bakom denna också skulle representera en kvalificerad majoritet av befolkningen. Den andra, som var kommissionens förslag, innebar att ett beslut skulle kräva en enkel majoritet av antalet stater och att dessa stater också</P> <P class="p98 ft47">representerade en enkel majoritet av EU:s hela befolkning.</P> <P class="p99 ft4">34</P> </DIV> <DIV id="page_35"> <P class="p144 ft4">Under förhandlingarna förespråkade flertalet av de större medlems- Prop. 2001/02:8 staterna, samt några av de mindre och medelstora, en ändring av</P> <P class="p90 ft4">röstviktningen med motiveringen att det skulle vara den lättaste lösningen. Flertalet av de mindre och medelstora medlemsstaterna förespråkade dubbel majoritet. Några medlemsstater hade ingen bestämd uppfattning utan ville hålla flera möjligheter öppna.</P> <P class="p191 ft4">En viktig svensk utgångspunkt var att värna om de små medlemsstaternas möjlighet till inflytande samtidigt som de större medlemsstaterna måste uppfatta systemet som trovärdigt.</P> <P class="p97 ft4">Sverige tillbakavisade argumentet att balansen i röstviktningen skulle ha ändrats till de stora medlemsstaternas nackdel genom ändringar under årens lopp. Alla medlemsländers vikt minskar när nya medlemmar tillkommer, men proportionerna mellan de enskilda ländernas vikt förändras inte. Varje medlemsstat avstår procentuellt sett lika stor del av sin röstvikt. De större medlemsstaternas underrepresentation ökar något när andelen små och medelstora medlemsstater ökar genom utvidgningarna, men de mindre medlemsstaternas överrepresentation minskar procentuellt sett lika mycket. Däremot konstaterades att den andel av EU:s befolkning som måste stå bakom ett beslut med kvalificerad majoritet (för närvarande 58,2 %) minskar. Detta kunde vara ett giltigt skäl att ändra röstviktningen.</P> <P class="p193 ft4">Sverige var öppet för flera modeller, men förespråkade en ändring av röstviktningen. En ändring av röstviktningen borde enligt den svenska uppfattningen grundas på objektiva kriterier för att undvika godtycke och vara en permanent lösning. Man skulle därmed kunna slippa nya förhandlingar vid varje ny utvidgning. Under förhandlingarna lade Sverige som illustration fram olika varianter av en modell där röstvikten fördelades i proportion till kvadratroten på medlemsstaternas folkmängd. Det skulle ge en konsekvent degressiv proportionalitet.</P> <P class="p91 ft4">Ett skäl till att Sverige inte i första hand förespråkade dubbel majoritet var att en ändring av reglerna om röstviktning skulle vara enklare att tillämpa. Men framför allt skulle en dubbel majoritet innebära att de större medlemsstaterna kunde använda hela tyngden i sin folkmängd för att blockera ett beslut. Detta bör inte vara möjligt i ett röstviktningssystem med degressivitet, där de större medlemsstaterna är något underrepresenterade, och som kan ses som en sammanvägning mellan hänsyn till varje stat och till folkmängden. De medelstora och mindre medlemsstaterna skulle ha större vikt genom den andra komponenten (röster i den ena varianten av dubbel majoritet, antal stater i den andra), men det är tveksamt om den skulle få någon större praktisk betydelse, eftersom små och stora medlemsstater sällan eller aldrig står emot varandra i det dagliga arbetet.</P> <P class="p194 ft4">Den andra varianten, dvs. kommissionens förslag om en dubbel enkel majoritet av folkmängd och stater, skulle dessutom i realiteten innebära att flertalet av de större medlemsstaterna skulle få något mindre vikt än vid en fortsättning av nuvarande system, i stället för större vikt som man kommit överens om vid den förra regeringskonferensen <NOBR>(1996–1997).</NOBR> Därför var den knappast realistisk. De större medlemsstaterna hade i och för sig kunnat ges större vikt genom att man hade angett en högre andel av befolkningen än hälften. Om man i stället hade angett en högre andel</P> <P class="p98 ft47">av medlemsstaterna än hälften, skulle det innebära att medlemsstater med</P> <P class="p99 ft4">35</P> </DIV> <DIV id="page_36"> <DIV id="id_1"> <P class="p129 ft4">en mycket liten andel av befolkningen skulle kunna blockera. Inget av Prop. 2001/02:8 kriterierna i kommissionens förslag skulle gynna medelstora stater som</P> <P class="p14 ft4">Sverige.</P> <P class="p195 ft4"><SPAN class="ft41">Förhandlingsresultatet: </SPAN>I praktiken innebär förhandlingsresultatet både ändrad röstviktning och dubbel majoritet. Ändringarna i reglerna om röstviktning är relativt måttliga. Några objektiva kriterier för förändringarna finns dock inte. Totalt sett är ökningen av de fyra stora medlemsstaternas sammanlagda röstvikt t.o.m. aningen mindre än i vissa av de modeller som lagts fram av mindre och medelstora stater, bl.a. några av de svenska modellerna. Tyskland får inte större röstvikt än de andra stora medlemsstaterna. Däremot ökar Spaniens röstvikt betydligt. Nederländerna får en röst mer. För flertalet av övriga medelstora och mindre medlemsstater är minskningen av den relativa röstvikten ganska måttlig. Av dessa skäl är också förändringarna i medlemsstaternas överrespektive underrepresentation ganska små. På samma sätt som Sverige för närvarande missgynnas något kommer Rumänien, Lettland och Malta också att något missgynnas.</P> <P class="p196 ft4">Tröskeln för kvalificerad majoritet blir 169 röster av 237 i nuvarande EU, dvs. 71,3 % eller ungefär nuvarande nivå. Under utvidgningen skall tröskeln höjas successivt till en maximal nivå av 73,4 % i ett EU med 26 medlemsländer. Den exakta siffran får fastställas i varje anslutningsfördrag. När antalet medlemsstater uppgår till 27 skall tröskeln höjas ytterligare. På denna punkt finns det något motsägelsefulla förklaringar som antogs vid regeringskonferensen, men deras ordningsföljd anger hur de skall tolkas. I en <SPAN class="ft5">gemensam förklaring (21) </SPAN>om tröskeln för kvalificerad majoritet och antalet röster för en blockerande minoritet i en utvidgad union anges följande. Den blockerande minoriteten i ett EU med 27 medlemsstater skall vara 91 röster och tröskeln för kvalificerad majoritet, som följer av tabellen i den <SPAN class="ft5">gemensamma förklaringen (20) </SPAN>om utvidgningen av Europeiska unionen, skall anpassas till detta. Det innebär att tröskeln kommer att vara 73,91 % av rösterna.</P> <P class="p160 ft4">Liksom i nuvarande fördrag krävs dessutom två tredjedelar av medlemsstaterna i de fall det inte finns något kommissionsförslag, vilket är vanligast förekommande inom områdena för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken samt rättsliga och inrikes frågor.</P> <P class="p69 ft4">Den största förändringen är att en medlemsstat har möjlighet att kräva att medlemsstater som utgör den kvalificerade majoriteten motsvarar minst 62 % av unionens hela befolkning. Om detta villkor inte är uppfyllt skall beslutet inte antas. Denna regel gäller inte automatiskt utan först om någon medlemsstat begär att den skall tillämpas. Under förhandlingarna framställdes den som ett ”säkerhetsnät”. Om regeln tillämpas innebär den att Tyskland får en väsentligt större möjlighet att blockera än de andra stora medlemsstaterna, och större än om Tyskland hade fått större röstvikt än de andra staterna enligt olika modeller som cirkulerade. Den innebär också att tre av de stora medlemsstaterna kommer att ha kvar möjligheten att blockera ett beslut även med 27 medlemsstater, förutsatt att Tyskland ingår bland dem.</P> <P class="p122 ft4">De fördragsändringar som skall gälla för nuvarande krets av medlemsstater skall, enligt artikel 3 i <SPAN class="ft5">protokollet om utvidgningen av Europeiska unionen</SPAN>, träda i kraft den 1 januari 2005.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft4">36</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_37"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GP03837x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr8 td44"><SPAN class="p3 ft39">Konsekvenser för Sveriges del och för EU</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td30"><SPAN class="p3 ft6">Prop. 2001/02:8</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p197 ft4">De svenska förhandlingsmålen har till stor del uppnåtts genom Nicefördragets röstregler. Det viktigaste är att en lösning, som öppnar vägen för utvidgningen, har uppnåtts. En rimlig balans har bibehållits mellan större och mindre medlemsstaters inflytande, samtidigt som ungefär nuvarande andel av EU:s samlade befolkning och en majoritet av EU:s medlemsstater måste stå bakom ett beslut med kvalificerad majoritet. Inte minst det sista var en fråga som Sverige drev konsekvent.</P> <P class="p71 ft4">Sveriges röstvikt påverkas ganska litet av uppgörelsen. Sveriges andel av rösterna minskar från 4,60 % till 4,22 % i ett EU med 15 medlemsstater, och från 2,99 % till 2,90 % i ett EU med 27 medlemsstater. Det är en klart mindre minskning än för flertalet andra mindre och medelstora medlemsstater. Även fortsättningsvis missgynnas Sverige något, men omfattningen minskar till ungefär hälften genom de förskjutningar som sker i olika gruppers röstvikt.</P> <P class="p69 ft4">Höjningen av tröskeln för kvalificerad majoritet innebär ökade möjligheter att blockera för i princip alla medlemsländer. Det förstärker naturligtvis den relativt måttliga ökning av röstvikten som de större medlemsstaterna får. Det mildrar emellertid också effekterna för mindre och medelstora medlemsstater. Sammantaget behåller alla medelstora medlemsstater samma andel av en möjlig blockerande minoritet i det utvidgade EU som om man hade fortsatt med nuvarande röstregler. För Sveriges del ökar den t.o.m. en aning. Detta ökar röstviktens betydelse i förhållande till befolkningen. Vissa grupper av medlemsstater får större möjligheter att påverka beslutsfattandet, och blockera, genom röstvikten än genom folkmängden.</P> <P class="p57 ft4">Nicefördraget har kritiserats för att det skulle minska EU:s beslutsförmåga. Enligt regeringens uppfattning är så knappast fallet. De allvarliga fall av blockeringar som har inträffat i EU har gällt frågor som skall beslutas med enhällighet. Genom Nicefördraget minskar antalet sådana frågor ytterligare. De nya röstreglerna gäller frågor som beslutas med kvalificerad majoritet. Det går knappast att hitta något exempel på att det har uppstått ett permanent dödläge i sådana frågor. Man förhandlar sig i stället fram till en lösning som flertalet kan acceptera, även om det kan ta tid. De olika möjligheterna att blockera bestämmer snarare medlemsstaternas förhandlingsstyrka.</P> <P class="p160 ft4">En svaghet med Nicefördragets röstregler är att de inte anger fullt ut vilken tröskel som skall gälla under alla skeden av utvidgningen, även om en högsta nivå finns angiven. Det innebär att det kommer att bli nödvändigt med nya förhandlingar vid varje utvidgning för att fastställa den exakta nivån.</P> <P class="p67 ft41"><SPAN class="ft39">7.2.2</SPAN><SPAN class="ft40">Övriga ändringar som rör rådet</SPAN></P> <P class="p198 ft4"><SPAN class="ft41">Sammanfattning: </SPAN>Rådet får nya befogenheter som innebär att det dels får nominera och utse ledamöterna i kommissionen och i de särskilda rättsinstanserna, dels får besluta om vissa fördragsändringar som rör domstolens respektive EIB:s stadga.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft4">37</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_38"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GP03838x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p65 ft4"><SPAN class="ft41">Förhandlingsresultatet: </SPAN>Genom Nicefördraget får rådet nya befogen- Prop. 2001/02:8 heter på följande områden.</P> <P class="p199 ft4"><SPAN class="ft42">·</SPAN><SPAN class="ft43">Rådet, på stats- eller regeringschefsnivå, skall nominera den person som det vill utse till kommissionens ordförande. Rådet skall vidare anta den förteckning över de övriga personer som det vill utse till ledamöter av kommissionen. Rådet får även befogenhet att med kvalificerad majoritet utse ordföranden och de övriga ledamöterna samt att utse ersättare för dem. (Se avsnitt 7.3.2.)</SPAN></P> <P class="p81 ft4"><SPAN class="ft42">·</SPAN><SPAN class="ft43">Rådet får befogenhet att utse ledamöter i de särskilda rättsinstanser som rådet enligt nya artikeln 225a i </SPAN><NOBR>EG-fördraget</NOBR> får besluta om att upprätta (se avsnitt 7.4.2).</P> <P class="p200 ft4"><SPAN class="ft55">· </SPAN>Rådet får nya befogenheter att besluta om vissa fördrags ändringar som rör domstolens stadga (se avsnitt 7.4.2) respektive Europeiska investeringsbankens (EIB) stadga (se avsnitt 7.6.4).</P> <P class="p201 ft37"><SPAN class="ft37">7.3</SPAN><SPAN class="ft38">Kommissionen</SPAN></P> <P class="p202 ft6">En annan av de tre huvudfrågorna i regeringskonferensen var kommissionens storlek och sammansättning. I protokollet om institutionerna inför en utvidgning av Europeiska unionen (se avsnitt 4.1) som antogs av regeringskonferensen <NOBR>1996–1997</NOBR> anges att kommissionen vid tidpunkten för den första utvidgningen skall bestå av en medborgare från varje medlemsstat, förutsatt att röstviktningen har ändrats.</P> <P class="p186 ft4">Under regeringskonferensen diskuterades även förslag till andra ändringar som rör kommissionen (se avsnitt 7.3.2).</P> <P class="p67 ft41"><SPAN class="ft39">7.3.1</SPAN><SPAN class="ft40">Kommissionens storlek och sammansättning</SPAN></P> <P class="p187 ft4"><SPAN class="ft41">Sammanfattning: </SPAN>Den kommission som tillträder efter den 1 januari 2005 skall bestå av en medborgare från varje medlemsstat. När unionen består av 27 medlemsstater skall antalet ledamöter av kommissionen vara lägre än antalet medlemsstater. Ledamöterna skall utses på grundval av en jämlik rotation. Rådet skall besluta om hur denna rotation skall se ut.</P> <P class="p203 ft5"><SPAN class="ft41">Remissinstanserna: </SPAN>Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet <SPAN class="ft4">påpekar att det ur ett nationellt svenskt perspektiv finns anledning att vara nöjd med förhandlingsresultatet vad gäller kommissionens storlek och sammansättning, men att det i ett utvidgningsperspektiv är helt nödvändigt med en fortsatt reformverksamhet och att den nationella representationsprincipen på sikt måste ge vika för ett mera europeiskt perspektiv.</SPAN></P> <P class="p70 ft4"><SPAN class="ft41">Bakgrund: </SPAN>I artikel 213.1 i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> anges att kommissionen skall bestå av 20 ledamöter. Minst en medborgare från varje medlems stat men högst två ledamöter får vara av samma nationalitet. De fem största medlemsstaterna (Tyskland, Spanien, Frankrike, Italien och Förenade kungariket) kan nominera två ledamöter.</P> <P class="p204 ft33"><SPAN class="ft56">Regeringskonferensen: </SPAN>Under förhandlingarna gick det en klar skiljelinje mellan medlemsstaternas uppfattningar i frågan om antalet</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft4">38</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_39"> <P class="p89 ft4">ledamöter i kommissionen. Å ena sidan de stora medlemsstaterna som Prop. 2001/02:8 trots protokollet om institutionerna inför en utvidgning av EU hävdade</P> <P class="p141 ft6">att kommissionen efter utvidgningen borde bestå av ett lägre antal ledamöter än antalet medlemsstater för att bibehålla effektiviteten. Å andra sidan de små och medelstora medlemsstaterna som hävdade principen ”en medlemsstat – en kommissionsledamot”. Bland de senare – där bl.a. Sverige intog en framträdande roll – hävdades vikten av att varje medlemsland fanns ”representerat” i kommissionen för att säkerställa och stärka kommissionens och unionens legitimitet i medlemsländerna. Bland andra Sverige hävdade att det var nödvändigt för kommissionen att någon ledamot kände till varje medlemslands historiska, kulturella och politiska särdrag. Därigenom skulle också rimliga garantier finnas för att skilda nationella perspektiv togs till vara i beslutsprocessen. En mindre representativ kommission skulle förmodligen ses som mindre kapabel att utföra de uppgifter som kommissionen är ålagd.</P> <P class="p205 ft4">De förslag som ordförandeskapet presenterade om kommissionens storlek och sammansättning i konferensen kan sammanfattas i tre olika förslag.</P> <P class="p192 ft4">Det första förslaget var att kommissionen skulle bestå av en medborgare från varje medlemsstat, oberoende av antal medlemsstater i unionen.</P> <P class="p101 ft4">Det andra förslaget var i grunden identiskt med det första förslaget, men skapade möjligheter till hierarkisering, antingen genom att utse ett stort antal (sex) vice ordförande med uppdrag att samordna och leda kommissionens verksamhet på bestämda områden eller genom att fastställa ett högsta antal portföljer. Ledamöter utan portfölj skulle tilldelas samordningsuppgifter eller särskilda uppdrag. En fråga som kopplades till denna inre organisationsmodell var om den borde åtföljas av vissa garantier för likabehandling av medlemsstaterna, t.ex. genom att varje medlemsstat under en period som omfattar två på varandra följande mandatperioder för kommissionen tillförsäkras en medborgare som ordinarie ledamot.</P> <P class="p143 ft4">Det tredje förslaget innebar att en övre gräns sattes, dvs. ett kollegium bestående av ett bestämt antal ledamöter, oberoende av antal medlemsstater i unionen, men där det återigen betonades att alla medlemsstater skulle behandlas lika genom att en rotationsordning infördes.</P> <P class="p206 ft4">De största medlemsstaterna förespråkade framför allt det tredje men även det andra förslaget. Övriga medlemsstater – däribland Sverige – förespråkade det första förslaget.</P> <P class="p91 ft4">För svensk del var frågan om medlemsstaternas rätt att nominera en kommissionsledamot av hög prioritet (se avsnitt 4.1.1). Resultatet av regeringskonferensen kan betecknas som en kompromiss, där kommissionen skall bestå av en medborgare från varje medlemsstat till dess att unionen består av 27 medlemsstater, då en övre gräns införs.</P> <P class="p207 ft25"><SPAN class="ft39">Förhandlingsresultatet: </SPAN><SPAN class="ft6">Enligt artikel 4 i </SPAN>protokollet om utvidgningen av Europeiska unionen <SPAN class="ft6">skall artikel 213.1 i </SPAN><NOBR><SPAN class="ft6">EG-fördraget</SPAN></NOBR><SPAN class="ft6"> ändras så att bestämmelsen enbart anger att kommissionen skall bestå av en medborgare från varje medlemsstat. Det innebär dels att de fem största medlemsstaterna (Tyskland, Spanien, Frankrike, Italien och Förenade kungariket) inte längre kan nominera två ledamöter, dels att varje stat</SPAN></P> <P class="p98 ft47">som ansluter sig till unionen har rätt att ha en ledamot. Ändringen träder i</P> <P class="p99 ft4">39</P> </DIV> <DIV id="page_40"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GP03840x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p129 ft4">kraft först den 1 januari 2005 och med verkan från och med den dag då Prop. 2001/02:8 den första kommissionen därefter tillträder.</P> <P class="p208 ft4">Medlemsstaterna kom även överens om att när unionen består av 27 medlemsstater skall antalet ledamöter av kommissionen vara lägre än antalet medlemsstater. Detta sker när den första kommissionen tillträder efter den 27:e medlemsstatens inträde. Rådet skall då enhälligt besluta om antalet ledamöter. Ledamöterna skall utses på grundval av en jämlik rotation. Rådet beslutar enhälligt om hur denna rotation skall se ut (se avsnitt 6.1). Två principer skall vara vägledande när rotationen fastställs.</P> <P class="p56 ft4">För det första skall medlemsstaterna behandlas på strikt lika villkor och skillnaden mellan det totala antalet mandat som innehas av medborgare från två givna medlemsstater får aldrig överstiga ett.</P> <P class="p209 ft4">För det andra skall varje sammansättning av kommissionen spegla unionens samtliga medlemsstaters demografiska och geografiska spännvidd på ett tillfredsställande sätt, dock med förbehåll för den första principen.</P> <P class="p67 ft41"><SPAN class="ft39">7.3.2</SPAN><SPAN class="ft40">Övriga ändringar som rör kommissionen</SPAN></P> <P class="p210 ft39">Kommissionens ordförande</P> <P class="p198 ft4"><SPAN class="ft41">Sammanfattning: </SPAN>Kommissionens ordförande bestämmer vilka ansvarsområden varje ledamot skall ha och får rätt att, efter kollegiets godkännande, utse vice ordförande. Ordföranden får även rätt att, efter kollegiets godkännande, begära att en ledamot skall avgå.</P> <P class="p211 ft4"><SPAN class="ft41">Remissinstanserna </SPAN>har inte yttrat sig i frågan. <SPAN class="ft41">Förhandlingsresultatet: </SPAN>Artikel 2.24 i Nicefördraget ändrar artikel</P> <P class="p212 ft4">217 i <NOBR>EG-fördraget.</NOBR> Artikeln behandlar de befogenheter som kommissionens ordförande skall ha. Här klargörs att det är ordföranden som leder och fördelar arbetet i kommissionen.</P> <P class="p69 ft4">Artikel 219 första stycket i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> upphävs genom artikel 2.25 i Nicefördraget och kommer i stället att ingå i artikel 217.1 i <NOBR>EG-fördraget,</NOBR> av vilken framgår bl.a. att kommissionen skall arbeta under politisk ledning av sin ordförande.</P> <P class="p213 ft4"><SPAN class="ft5">Punkten 2 </SPAN>klargör att det är ordföranden som bestämmer vilka ansvarsområden eller s.k. portföljer varje ledamot skall ha.</P> <P class="p127 ft4"><SPAN class="ft5">Punkten 3 </SPAN>ger ordföranden ensamrätt att utse vice ordförande bland ledamöterna. Det krävs emellertid att kollegiet godkänner dessa. Detta sker med enkel majoritet enligt artikel 219 andra stycket i <NOBR>EG-fördraget.</NOBR> Begränsningen till två vice ordförande togs alltså bort.</P> <P class="p69 ft4"><SPAN class="ft5">Punkten 4 </SPAN>ger ordföranden rätt att begära att en ledamot skall avgå. Det krävs även här att kollegiet godkänner med enkel majoritet. Bestämmelsen är en kodifiering av det som kallas <SPAN class="ft5">Lex Prodi</SPAN>. När den nuvarande kommissionen tillträdde ingick den nye ordföranden Prodi en överenskommelse med samtliga ledamöter, som innebär att om han, som ordförande, ber en ledamot att avgå skall denne göra det. En sådan s.k. <SPAN class="ft5">gentlemen's agreement </SPAN>är dock inte juridiskt bindande varför vissa medlemsstater önskade se denna befogenhet för ordföranden fördragsfäst. Detta blev också resultatet av förhandlingarna med det tillägget att</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft4">40</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_41"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GP03841x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p129 ft4">kollegiet skall godkänna ordförandens begäran om en ledamots Prop. 2001/02:8 entledigande.</P> <P class="p214 ft39">Utseende av ledamöter i kommissionen m.m.</P> <P class="p215 ft4"><SPAN class="ft41">Sammanfattning: </SPAN>Rådet skall, på stats- eller regeringschefsnivå, nominera den person som det vill utse till kommissionens ordförande. Rådet skall vidare anta den förteckning över de övriga personer som det vill utse till ledamöter av kommissionen. Rådet får befogenhet att utse ordföranden och de övriga ledamöterna samt att utse ersättare för dem. Samtliga beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet.</P> <P class="p216 ft4"><SPAN class="ft41">Remissinstanserna </SPAN>har inte yttrat sig i frågan. <SPAN class="ft41">Förhandlingsresultatet: </SPAN>Artikel 2.22 i Nicefördraget ändrar artikel</P> <P class="p217 ft4">214.2 i <NOBR>EG-fördraget.</NOBR> Enligt den nya artikeln skall rådet, på stats- eller regeringschefsnivå, nominera den person som rådet vill utse till kommissionens ordförande med kvalificerad majoritet. Även förteckningen över de övriga personer som skall utses till ledamöter skall antas med kvalificerad majoritet av rådet samt som tidigare i samförstånd med kommissionens nominerade ordförande. Slutligen skall ordföranden och de övriga ledamöter som har nominerats godkännas som kollegium av Europaparlamentet. Efter detta godkännande skall rådet genom beslut med kvalificerad majoritet utse ordföranden och de övriga ledamöterna av kommissionen. (Se avsnitt 6.1.) Europaparlamentet kan alltså fortfarande enbart godkänna eller avsätta hela kommissionen, inte en enskild ledamot.</P> <P class="p55 ft4">Som en logisk följd av de ändringar som görs i artikel 214 i EG- fördraget kommer även beslut enligt artikel 215 i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> (artikel 2.23 i Nicefördraget) om ersättare för en entledigad eller avsatt ledamot att fattas med kvalificerad majoritet. Övriga ändringar i artikel 215 kan betecknas som förtydliganden med anledning av vad som skedde vid den förra kommissionens avgång i förtid. (Se avsnitt 6.1.)</P> <P class="p132 ft37"><SPAN class="ft37">7.4</SPAN><SPAN class="ft38">Domstolen</SPAN></P> <P class="p218 ft4"><SPAN class="ft41">Sammanfattning: </SPAN>Grunden läggs för att förbereda domstolen för en utvidgning av unionen genom ett stort antal förändringar som syftar till att göra det möjligt att reformera och effektivisera domstolsstrukturen och arbetsformerna. Principen om att <NOBR>EG-domstolen</NOBR> skall bestå av en domare per medlemsstat fördragsfästs. En möjlighet öppnas att vid ett senare tillfälle ge <NOBR>EG-domstolen</NOBR> behörighet att avgöra tvister som rör industriellt rättsskydd, främst tvister mellan enskilda i patentmål.</P> <P class="p219 ft4">Förstainstansrättens ställning stärks genom att de särskilda bestämmelserna om den förs över till fördraget. Förstainstansrätten skall bestå av minst en domare per medlemsstat. Förstainstansrätten kan ges behörighet att pröva nya typer av mål, bl.a. mål om förhandsavgörande.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft4">41</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_42"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr1 td61"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td63"><SPAN class="p181 ft4">Särskilda rättsinstanser för särskilda grupper av mål får knytas till</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td13"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p3 ft6">Prop. 2001/02:8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td63"><SPAN class="p154 ft4">förstainstansrätten. Deras avgöranden kan överklagas till första-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td63"><SPAN class="p154 ft4">instansrätten och i undantagsfall överprövas av <NOBR>EG-domstolen.</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td63"><SPAN class="p181 ft4">De olika stadgor för domstolen som gällt för respektive fördrag förs</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td63"><SPAN class="p154 ft4">samman till en stadga som nu fogas även till Unionsfördraget och</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td63"><SPAN class="p154 ft4">Euratomfördraget. Det blir enklare att göra ändringar i domstolens</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td61"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td63"><SPAN class="p154 ft4">stadga och i domstolens och förstainstansrättens rättegångsregler.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td70"><SPAN class="p181 ft4">Kommissionen får i vissa fall förslagsrätt.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td71"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td61"><SPAN class="p3 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr24 td64"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td13"><SPAN class="p3 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td30"><SPAN class="p3 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td58"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr25 td72"><SPAN class="p63 ft5"><SPAN class="ft41">Remissinstanserna: </SPAN>Företagarnas Riksorganisation <SPAN class="ft4">instämmer i</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr25 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">Sveriges position vad gäller förstainstansrätten och framhåller vidare att</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">det skulle effektivisera domstolens arbete om flera måltyper kunde</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td73"><SPAN class="p3 ft4">prövas i förstainstansrätten. <SPAN class="ft5">Jämställdhetsombudsmannen</SPAN></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft4">har yttrat sig</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft4">om ändringen av beslutsregeln beträffande rättegångsreglerna (se avsnitt</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td73"><SPAN class="p3 ft4">8.2.17).</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td74"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td58"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td72"><SPAN class="p63 ft4"><SPAN class="ft41">Bakgrund: </SPAN><NOBR>EG-domstolen</NOBR> har till uppgift att säkerställa att lag och rätt</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">följs vid tolkning och tillämpning av fördragen (t.ex. artikel 220 i EG-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">fördraget). Till domstolen är knuten en förstainstansrätt med behörighet</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft4">att i första instans pröva vissa särskilda grupper av ärenden som bestäms</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">i ett särskilt beslut av rådet (rådets beslut 88/591/EKSG, EEG och</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">Euratom av den 24 oktober 1988 om upprättandet av Europeiska</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">gemenskapernas förstainstansrätt). I det beslutet har bl.a. fastställts att</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">förstainstansrätten skall pröva och avgöra mål där talan har väckts av en</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">enskild fysisk eller juridisk person. Förstainstansrätten kan enligt</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft4">fördraget inte ges behörighet att döma i mål om förhandsavgöranden</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">enligt artikel 234 i <NOBR>EG-fördraget.</NOBR> Förstainstansrättens avgöranden kan</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td73"><SPAN class="p3 ft4">överklagas till <NOBR>EG-domstolen,</NOBR> dock endast i rättsfrågor.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td74"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td58"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td72"><SPAN class="p63 ft4">Både <NOBR>EG-domstolen</NOBR> och förstainstansrätten består av 15 ledamöter.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4"><NOBR>EG-domstolen</NOBR> skall biträdas av åtta generaladvokater. I förstainstans-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">rätten finns inte generaladvokater men någon av förstainstansrättens</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">ledamöter kan kallas att tjänstgöra som generaladvokat, en möjlighet som</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td73"><SPAN class="p3 ft4">inte utnyttjas.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td74"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td58"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td72"><SPAN class="p63 ft4"><NOBR>EG-domstolen</NOBR> skall som huvudregel sammanträda i plenum. Den får</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">dock inom sig upprätta avdelningar med tre, fem eller sju domare med</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">uppgift att bl.a. avgöra vissa grupper av ärenden (artikel 221 i EG-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td73"><SPAN class="p3 ft4">fördraget).</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td74"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td58"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr7 td72"><SPAN class="p63 ft4">Domstolens verksamhet regleras i fördrag, stadga och rättegångsregler.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr26 td44"><SPAN class="p3 ft33">En stadga har samma rättsliga status som <NOBR>EG-fördraget,</NOBR> dvs. ändringar i</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td30"><SPAN class="p3 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft4">stadgan skall godkännas av medlemsstaterna. Enligt ett förenklat</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">ändringsförfarande får dock rådet med enhällighet – på begäran av</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">domstolen och efter att ha hört kommissionen och Europaparlamentet –</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">ändra bestämmelserna i avdelning III i stadgan (artikel 245 i EG-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">fördraget). Avdelning III innehåller bestämmelser om förfarandet vid</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td73"><SPAN class="p3 ft4">domstolen. Rättegångsreglerna, som innehåller mer</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td30"><SPAN class="p220 ft4">detaljerade</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p221 ft4">bestämmelser om <NOBR>EG-domstolens</NOBR> och förstainstansrättens organisation och arbetsformer, antas av <NOBR>EG-domstolen</NOBR> och förstainstansrätten själva efter enhälligt godkännande av rådet.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft4">42</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_43"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr15 td68"><SPAN class="p180 ft39">7.4.1</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td69"><SPAN class="p181 ft41">Regeringskonferensen</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td30"><SPAN class="p3 ft6">Prop. 2001/02:8</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p222 ft4">I avsnitt 7.4 i promemorian finns en utförlig redogörelse för de problem som domstolen står inför, de förslag som lades fram inför regeringskonferensen och regeringens överväganden i denna del. Regeringen ansåg att regeringskonferensen borde undvika alltför omfattande reformer på domstolsområdet eftersom detta kunde riskera att förlänga konferensen och därmed fördröja utvidgningsprocessen. Regeringskonferensen borde i första hand inrikta sig på sådana fördragsändringar som var ägnade att öka effektiviteten och flexibiliteten i <NOBR>EG-domstolens</NOBR> och förstainstansrättens arbetsformer. Under inga omständigheter fick reformerna äventyra domstolarnas grundläggande funktioner när det gäller tolkningen och tillämpningen av gemenskapsrätten.</P> <P class="p223 ft41"><SPAN class="ft39">7.4.2</SPAN><SPAN class="ft40">Förhandlingsresultatet</SPAN></P> <P class="p224 ft6">Resultatet av regeringskonferensen ligger väl i linje med regeringens mål för förhandlingen. Genom dessa ändringar får det anses att möjligheterna har ökat att fortlöpande reformera domstolsväsendet på gemenskapsnivå.</P> <P class="p214 ft39"><NOBR>EG-domstolen</NOBR></P> <P class="p225 ft4">Principen att <NOBR>EG-domstolen</NOBR> skall bestå av en domare per medlemsstat har nu kommit till tydligt uttryck i fördraget (artikel 221 i <NOBR>EG-fördraget,</NOBR> artikel 2.27 i Nicefördraget). Fördraget behöver därför inte ändras på denna punkt med anledning av en utvidgning av unionen med nya medlemsstater.</P> <P class="p56 ft4">Efter den planerade utvidgningen av EU med nya medlemsstater kan alltså domstolen inom några år komma att bestå av drygt 20 ledamöter. Den nuvarande huvudregeln, att domstolen skall sammanträda i plenum, skulle då varken vara praktiskt möjlig eller önskvärd. Genom Nicefördraget har artikel 221 i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> ändrats så att <NOBR>EG-domstolen</NOBR> som huvudregel skall sammanträda i olika avdelningar eller i en stor avdelning. I domstolens stadga har införts en bestämmelse om att den stora avdelningen skall bestå av elva domare och att dess ordförande skall vara domstolens ordförande (artikel 16 i stadgan). I den stora avdelningen skall också ingå ordförandena på avdelningar med fem domare samt andra ledamöter. Domstolen skall sammanträda i stor avdelning när en medlemsstat eller en gemenskapsinstitution som är part i ärendet begär det. I undantagsfall skall domstolen även i fortsättningen kunna sammanträda i plenum, bl.a. när den bedömer att ett ärende har särskilt stor betydelse (artikel 221 i <NOBR>EG-fördraget,</NOBR> artikel 2.27 i Nicefördraget och artikel 16 i stadgan).</P> <P class="p137 ft4">Genom Nicefördraget införs en regel om att generaladvokaterna inte, som nu, behöver yttra sig i varje mål vid <NOBR>EG-domstolen.</NOBR> Om EG- domstolen anser att ett ärende inte omfattar någon ny rättsfråga kan den, efter att ha hört generaladvokaten, besluta att ärendet skall avgöras utan yttrande från generaladvokaten (artikel 20 i stadgan, jämför artikel 222 i <NOBR>EG-fördraget).</NOBR> Härigenom öppnas en möjlighet att förkorta handläggningstiderna i ett antal mål.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft4">43</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_44"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr13 td44"><SPAN class="p62 ft4">Det förenklade ändringsförfarandet beträffande domstolens stadga har</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td45"><SPAN class="p61 ft6">Prop. 2001/02:8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">utökats till att avse också avdelning II, som innehåller bestämmelser om</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">domstolens organisation (artikel 245 i <NOBR>EG-fördraget,</NOBR> artikel 2.35 i</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">Nicefördraget) (se avsnitt 6.1). Det är alltså endast avdelning I i stadgan,</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">som innehåller de grundläggande bestämmelserna om domares och</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">generaladvokaters ställning, som härefter kräver godkännande av</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft4">medlemsstaterna för att kunna ändras. Ändringar av domstolens</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">rättegångsregler kommer inte, som nu, att kräva enhälligt godkännande</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">av rådet utan det räcker med kvalificerad majoritet (artikel 223 i EG-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">fördraget, artikel 2.29 i Nicefördraget). Genom dessa ändringar blir det</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">enklare att reformera domstolens organisation och arbetsformer och att</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">effektivisera processen vid domstolen.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td44"><SPAN class="p3 ft39">Förstainstansrätten</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td44"><SPAN class="p3 ft4">Förstainstansrättens ställning har förstärkts genom Nicefördraget till följd</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">av ett antal reformer. Förstainstansrätten har fått en egen tydligare plats i</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">domstolsstrukturen genom att dess behörighet har reglerats i fördraget</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">och det har förutsetts att förstainstansrätten skall tilldelas ytterligare</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">behörighet.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p62 ft4">Förstainstansrätten nämns numera även vid sidan av domstolen i nya</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">artikeln 220 i <NOBR>EG-fördraget,</NOBR> och båda domstolarna skall alltså inom</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft4">ramen för sina respektive behörighetsområden säkerställa att lag och rätt</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">följs vid tolkning och tillämpning av fördragen (artikel 2.26 i Nice-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">fördraget). Bestämmelserna i rådets beslut av den 24 oktober 1988 om</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">förstainstansrättens sammansättning, organisation och behörighet har i</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">allt väsentligt förts över till <NOBR>EG-fördraget,</NOBR> artiklarna <NOBR>224–225.</NOBR> I samband</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft4">med det har också vissa materiella ändringar genomförts. Det har bl.a.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">föreskrivits att förstainstansrätten skall ha minst en domare per</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">medlemsstat och att domarna skall vara valbara till höga domarämbeten.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">Det har också införts en möjlighet att i domstolens stadga bestämma att</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">förstainstansrätten skall biträdas av generaladvokater på liknande sätt</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">som gäller för <NOBR>EG-domstolen.</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p62 ft4">Den nuvarande behörigheten för förstainstansrätten att avgöra mål har i</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft4">huvudsak förts in i <NOBR>EG-fördraget.</NOBR> Dessutom beslutade regerings-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">konferensen att förstainstansrätten kan göras behörig att avgöra andra</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">ärenden genom att bestämmelser om detta kan föras in i stadgan. Man</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">bör dock notera att artikel 51 i domstolens stadga innebär att talan som</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">har väckts av medlemsstaterna, gemenskapernas institutioner och</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">Europeiska centralbanken alltjämt skall omfattas av <NOBR>EG-domstolens</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft4">behörighet. Det har också införts en möjlighet för förstainstansrätten att</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">pröva förhands avgöranden på särskilda områden som kan fastställas i</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">stadgan. Detta innebär att grunden nu är lagd för framtida beslut i rådet</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">om överföringar av behörighet i alla typer av mål från <NOBR>EG-domstolen</NOBR> till</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">första instansrätten.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p62 ft4">Förstainstansrätten har också fått behörighet att pröva överklaganden</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">mot sådana avgöranden av särskilda rättsinstanser som upprättas enligt</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">de nya bestämmelserna i artikel 225a i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> (artikel 2.32 i</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">Nicefördraget).</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p62 ft4">Regeringskonferensen uppmanade domstolen och kommissionen att</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td44"><SPAN class="p3 ft4">snarast granska hela behörighetsfördelningen mellan <NOBR>EG-domstolen</NOBR> och</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td45"><SPAN class="p15 ft4">44</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_45"> <P class="p129 ft4">förstainstansrätten, och pekade därvid särskilt ut s.k. direkt talan (mål Prop. 2001/02:8 mellan två parter), och lägga fram lämpliga förslag så att beslut kan fattas</P> <P class="p14 ft4">så snart som Nicefördraget har trätt i kraft ( <SPAN class="ft5">gemensam förklaring 12 </SPAN>).</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr14 td75"><SPAN class="p3 ft39">Särskilda rättsinstanser</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td76"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td77"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td57"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr14 td66"><SPAN class="p3 ft4">Under regeringskonferensen förelåg det enighet om att det kan finnas</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td57"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td66"><SPAN class="p3 ft4">behov att i framtiden bygga ut domstolsorganisationen med ytterligare</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td66"><SPAN class="p3 ft4">domstolar för att avlasta <NOBR>EG-domstolen</NOBR> och förstainstansrätten. Det som</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr7 td66"><SPAN class="p3 ft4">man framför allt tänkte på var en domstol för att i första instans pröva</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td57"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td66"><SPAN class="p3 ft4">tvister mellan gemenskapen och dess anställda (jämför artikel 236 i EG-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td66"><SPAN class="p3 ft4">fördraget). Man enades också om förutsättningarna för att inrätta sådana</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td66"><SPAN class="p3 ft4">domstolar. Bestämmelserna finns i en ny artikel 225a i <NOBR>EG-fördraget</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td75"><SPAN class="p3 ft4">(artikel 2.32 i Nicefördraget).</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td76"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td77"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td66"><SPAN class="p62 ft4">De nya domstolarna skall knytas till förstainstansrätten, såsom</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr7 td66"><SPAN class="p3 ft4">förstainstansrätten är knuten till <NOBR>EG-domstolen.</NOBR> På svenska har de</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td57"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td75"><SPAN class="p3 ft4">kommit att benämnas ”särskilda rättsinstanser”</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td76"><SPAN class="p226 ft4">(franska</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td77"><SPAN class="p227 ft4">” chambres</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td75"><SPAN class="p3 ft4">juridictionelles”, engelska ”judicial panels”).</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td76"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td77"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td66"><SPAN class="p62 ft4">De särskilda rättsinstanserna inrättas genom ett beslut av rådet, på</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td66"><SPAN class="p3 ft4">förslag av antingen kommissionen eller domstolen och efter att</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td66"><SPAN class="p3 ft4">Europaparlamentet och kommissionen eller domstolen har hörts. De skall</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td66"><SPAN class="p3 ft4">ha till uppgift att i första instans pröva och avgöra vissa grupper av</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr7 td66"><SPAN class="p3 ft4">ärenden på särskilda områden. När rådet beslutar att inrätta en särskild</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td57"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td66"><SPAN class="p3 ft4">rättsinstans skall rådet också bestämma dess sammansättning och</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td66"><SPAN class="p3 ft4">omfattningen av dess behörighet. Ledamöterna skall vara självständiga</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td66"><SPAN class="p3 ft4">och vara kvalificerade att utöva domarämbeten. De skall utses av rådet</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td75"><SPAN class="p3 ft4">genom enhälligt beslut (se avsnitt 6.1).</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td76"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td77"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr7 td66"><SPAN class="p62 ft4">De särskilda rättsinstansernas beslut skall kunna överklagas till</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td57"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td66"><SPAN class="p3 ft4">förstainstansrätten, antingen bara i rättsfrågor eller också, om rådet</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td75"><SPAN class="p3 ft4">bestämmer det, i sakfrågor.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td76"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td77"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td66"><SPAN class="p62 ft4">Regeringskonferensen ansåg att det är mest brådskande att inrätta en</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td66"><SPAN class="p3 ft4">särskild rättsinstans för tvister mellan gemenskapen och dess anställda</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td66"><SPAN class="p3 ft4">och uppmanade domstolen och kommissionen att snarast utarbeta ett</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td66"><SPAN class="p3 ft4">förslag till beslut om en sådan rättsinstans ( <SPAN class="ft5">gemensam förklaring 16 </SPAN>).</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td75"><SPAN class="p3 ft39">Övriga ändringar</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td76"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td77"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td57"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td75"><SPAN class="p3 ft25">Patenttvister</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td76"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td77"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td57"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr17 td66"><SPAN class="p3 ft4">Inom gemenskapen pågår ett arbete för att skapa ett gemenskapspatent.</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td57"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td66"><SPAN class="p3 ft4">Under arbetets gång har det visat sig nödvändigt att finna en ordning för</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td66"><SPAN class="p3 ft4">att lösa patenttvister på gemenskapsnivå. En sådan ordning måste</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td66"><SPAN class="p3 ft4">innehålla regler om tvistlösning mellan enskilda – fysiska eller juridiska</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr7 td66"><SPAN class="p3 ft4">personer – om giltigheten av och intrång i patent. Det saknas dock för</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td57"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td66"><SPAN class="p3 ft4">närvarande en rättslig grund i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> som ger domstolen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td75"><SPAN class="p3 ft4">behörighet att slita sådana tvister.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td76"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td77"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td66"><SPAN class="p62 ft4">Under regeringskonferensen gjorde man försök att föra in en sådan</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td66"><SPAN class="p3 ft4">rättslig grund i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> men frågan visade sig svår att lösa inom</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr7 td66"><SPAN class="p3 ft4">konferensens ram. I stället uppnåddes en lösning som i huvudsak innebär</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td57"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr26 td66"><SPAN class="p3 ft33">att en reform kan genomföras i flera steg. Rådet kan, på förslag av</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td57"><SPAN class="p3 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td75"><SPAN class="p3 ft4">kommissionen, ge domstolen behörighet att</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td76"><SPAN class="p3 ft4">avgöra</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td77"><SPAN class="p3 ft4">tvister om</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr14 td57"><SPAN class="p15 ft4">45</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td75"><SPAN class="p3 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td76"><SPAN class="p3 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td77"><SPAN class="p3 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_46"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr13 td44"><SPAN class="p3 ft4">tillämpningen av rättsakter som skapar gemenskapsrättigheter om</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td45"><SPAN class="p61 ft6">Prop. 2001/02:8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">industriellt rättsskydd (bl.a. patentmål). För att sådana bestämmelser</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">skall bli bindande för medlemsstaterna krävs dock att medlemsstaterna</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">antar dem enligt sina respektive konstitutionella bestämmelser (artikel</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">229a i <NOBR>EG-fördraget,</NOBR> artikel 2.33 i Nicefördraget). När domstolen har fått</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">behörighet att avgöra tvister mellan enskilda på detta sätt kan rådet, med</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft4">tillämpning av artikel 225 eller 225a i <NOBR>EG-fördraget,</NOBR> besluta att låta</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">förstainstansrätten eller en särskild rättsinstans avgöra tvisterna. Sådana</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">avgöranden kan sedan prövas i nästa instans enligt reglerna om</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">överprövning (se nedan).</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p62 ft4">Mellan medlemsstaterna råder ännu oenighet om hur den rättsliga</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">prövningen av patenttvister i första instans på gemenskapsnivå bör</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft4">utformas. Regeringskonferensen uttalade därför att den nu införda</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">möjligheten att inrätta ett system för prövning av patenttvister på</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">gemenskapsnivå inte skall påverka det slutliga valet av den rättsliga</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">ramen för sådana patentmål ( <SPAN class="ft5">gemensam förklaring 17 </SPAN>).</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td44"><SPAN class="p3 ft25">Överprövning av avgöranden</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td44"><SPAN class="p3 ft4">När särskilda rättsinstanser införs skall de avgöra mål i första instans och</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">deras avgöranden skall kunna överklagas till förstainstansrätten (artikel</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">225 i <NOBR>EG-fördraget,</NOBR> artikel 2.31 i Nicefördraget). Om dagens</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft4">bestämmelser om överklaganden behålls oförändrade skulle mål kunna</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">komma att prövas i tre instanser. Fördelarna med att avlasta EG-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">domstolen vissa måltyper skulle därigenom kunna utebli. Därför har det</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">nu införts bestämmelser som begränsar rätten till omprövning i EG-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">domstolen av förstainstansrättens avgöranden av överklagade mål från de</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft4">särskilda rättsinstanserna. Detsamma gäller förhandsavgöranden när</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">förstainstansrätten har fått behörighet att besluta sådana. De nya</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">bestämmelserna, som har tagits in i artikel 225 i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> (artikel</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">2.31 i Nicefördraget) och artikel 62 i domstolens stadga, innebär i huvud-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">sak följande.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p62 ft4">Ett avgörande av en särskild rättsinstans kan överklagas till</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">förstainstansrätten. Förstainstansrättens avgörande av ett sådant mål, eller</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft4">ett förhandsavgörande som förstainstansrätten har meddelat, kan i</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">undantagsfall omprövas av <NOBR>EG-domstolen</NOBR> om det finns en allvarlig risk</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">för att avgörandet undergräver enhetligheten eller konsekvensen i</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">gemenskapsrätten. Bedömningen görs i första hand av förste general-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">advokaten, som inom en månad från förstainstansrättens avgörande kan</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">föreslå att <NOBR>EG-domstolen</NOBR> omprövar detta. <NOBR>EG-domstolen</NOBR> skall inom en</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft4">månad därefter besluta om avgörandet skall tas upp till omprövning eller</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">inte.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p62 ft4">Förstainstansrätten kan också självmant besluta att inte pröva ett mål</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">om förhandsavgörande, om den anser att ärendet kräver ett principbeslut</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">som kan påverka enhetligheten eller konsekvensen i gemenskapsrätten,</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft4">och i stället hänskjuta ärendet till <NOBR>EG-domstolen</NOBR> för avgörande.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p62 ft4">Omprövningsförfarandet innebär att en form av prövningstillstånd har</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">införts i dessa mål. Det har kommit till som kompromiss av olika förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">under regeringskonferensen och flera frågor måste lämnas olösta, bl.a.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">frågor om parternas ställning i domstolen i ett mål som tas upp till</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td44"><SPAN class="p3 ft4">omprövning samt omprövningens inverkan på förstainstansrättens</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td45"><SPAN class="p15 ft4">46</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_47"> <DIV id="id_1"> <P class="p129 ft4">avgörande. Regeringskonferensen gjorde därför ett uttalande om att de Prop. 2001/02:8 väsentliga bestämmelserna om omprövningsförfarandet bör läggas fast i</P> <P class="p14 ft5"><SPAN class="ft4">domstolens stadga (</SPAN>gemensam förklaring 13 <SPAN class="ft4">).</SPAN></P> <P class="p228 ft25">Förslagsrätten</P> <P class="p60 ft4">Endast domstolen kan för närvarande lägga fram förslag till rådet om reformer på domstolsområdet (se t.ex. artikel 221 fjärde stycket, artikel 222 tredje stycket, artikel 245 andra stycket i <NOBR>EG-fördraget).</NOBR> Genom Nicefördraget har även kommissionen fått rätt att lägga fram förslag på domstolsområdet i vissa fall. Det gäller inrättandet av särskilda rättsinstanser (artikel 225a i <NOBR>EG-fördraget,</NOBR> artikel 2.32 i Nicefördraget), införandet av behörighet för domstolen att avgöra tvister på det industriella rättsskyddets område, där kommissionen ensam har förslagsrätten (artikel 229a i <NOBR>EG-fördraget,</NOBR> artikel 2.33 i Nicefördraget) och ändringar av domstolens stadga (artikel 245 i <NOBR>EG-fördraget,</NOBR> artikel 2.35 i Nicefördraget).</P> <P class="p138 ft25">Europaparlamentets talerätt</P> <P class="p229 ft4">Europaparlamentet får samma rätt som medlemsstaterna, rådet och kommissionen att vid domstolen väcka ogiltighetstalan rörande rättsakter (artikel 230 i <NOBR>EG-fördraget,</NOBR> artikel 2.34 i Nicefördraget). Europaparlamentet får också samma rätt som rådet, kommissionen och medlemsstaterna att inhämta domstolens yttrande huruvida ett tilltänkt internationellt avtal är förenligt med gemenskapsrätten (artikel 300 i EG- fördraget, artikel 2.46 b i Nicefördraget).</P> <P class="p138 ft25">Språkreglerna</P> <P class="p68 ft4">Regler om rättegångsspråken finns för närvarande i rättegångsreglerna för <NOBR>EG-domstolen</NOBR> respektive förstainstansrätten. Eftersom rättegångsreglerna kräver enhälligt godkännande av rådet har varje medlemsstat vetorätt beträffande ändringar. Efter Nicefördragets ikraftträdande kan dock ändringar i rättegångsreglerna godkännas med kvalificerad majoritet. För att inte språkreglerna skall kunna ändras utan enhällighet beslutade regeringskonferensen att språkreglerna skall flyttas över till domstolens stadga. Härigenom kan språkregimen vidmakthållas eftersom kravet på att ändringar skall beslutas med enhällighet består.</P> <P class="p138 ft25">Sammanslagning av domstolens stadga</P> <P class="p229 ft4">De grundläggande bestämmelserna om domstolens ledamöter och andra befattningshavare och dess organisation samt om förfarandet vid domstolen finns i olika stadgor för domstolen. Genom Nicefördraget förs dessa stadgor samman till en enda stadga som görs tillämplig även på Unionsfördraget och Euratomfördraget.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft4">47</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_48"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GP03848x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr14 td48"><SPAN class="p111 ft37">7.5</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td49"><SPAN class="p112 ft37">Revisionsrätten</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td30"><SPAN class="p3 ft6">Prop. 2001/02:8</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p230 ft4"><SPAN class="ft41">Sammanfattning: </SPAN>Revisionsrätten skall bestå av en medborgare från varje medlemsstat.</P> <P class="p231 ft4">Revisionsrätten får rätt att inrätta avdelningar, vilka kan besluta om vissa kategorier av rapporter eller yttranden enligt villkor som skall slås fast i revisionsrättens interna arbetsordning.</P> <P class="p232 ft5"><SPAN class="ft41">Remissinstanserna: </SPAN>Riksrevisionsverket (RRV) <SPAN class="ft4">anser att det är väsentligt att revisionsrätten presenterar principer för rådets ställningstagande till hur effektivitet och kvalitet skall säkerställas i beslutsfattandet vid revisionsrätten. Vidare anser RRV att arbetsordningen tydligt bör ange vilken sorts rapporter och yttranden som kan beslutas på avdelningsnivå. RRV framhåller vidare vikten av att, särskilt inför en utvidgning av unionen, fastställa tydliga krav på professionella meriter för att bli antagen som ledamot av revisionsrätten och att Sverige bör verka för detta. Såvitt gäller den </SPAN>gemensamma förklaringen (18) <SPAN class="ft4">ser RRV en risk för att skrivningarna i förklaringen, dvs. att revisionsrätten ges rätt att sammankalla en kontaktkommitté, kan skapa oklarheter i förhållande till den gällande fördragstexten (artikel 248 i Unionsfördraget) om revisionsrättens och de nationella revisionsorganens samverkan.</SPAN></P> <P class="p233 ft4"><SPAN class="ft41">Bakgrund: </SPAN>Revisionsrätten består av 15 ledamöter (artikel 247.1 i EG- fördraget). Att det är fråga om en ledamot från respektive medlemsstat är inte uttalat i fördraget men det framgår ändå indirekt då det sägs att ledamöterna skall utses bland privatpersoner i sina respektive länder (artikel 247.2).</P> <P class="p233 ft4">När det gäller arbetsformer anger fördraget enbart att ledamöterna bland sig skall utse ordförande (artikel 247.3 i <NOBR>EG-fördraget)</NOBR> samt att revisionsrättens ledamöter skall anta rättens rapporter och yttranden med en majoritet av sina ledamöter (artikel 248.4).</P> <P class="p192 ft4"><SPAN class="ft41">Regeringskonferensen: </SPAN>De frågor som diskuterades under regeringskonferensen rörde antalet ledamöter i revisionsrätten och deras behörighetskrav samt revisions rättens arbetsformer.</P> <P class="p91 ft4">Såväl kommissionen som Europaparlamentet ansåg att antalet ledamöter borde slås fast, oberoende av antalet medlemsstater. Medlemsstaterna, liksom revisionsrätten, ansåg emellertid att den nuvarande principen med en ledamot från respektive medlemsstat borde permanentas. Sverige ansåg att det var viktigt att vidmakthålla regeln om en ledamot från varje medlemsland. Regeringen ansåg samtidigt att fördraget på denna punkt borde formuleras så att det inte behöver justeras vid varje utvidgning.</P> <P class="p91 ft4">Skälen till att kommissionen och Europaparlamentet ansåg att antalet ledamöter borde slås fast var att man befarade att för många ledamöter skulle leda till ineffektivitet. Revisionsrätten och medlemsstaterna framförde i förhandlingarna att frågan om effektivitet bäst säkrades genom effektiva arbetsformer. Mot denna bakgrund föreslog revisionsrätten att rätten skulle ges en fördragsenlig rätt att inrätta ett system med avdelningar där rättens ledamöter, som knöts till respektive avdelning, också gavs rätt att besluta om rapporter som arbetats fram</P> <P class="p98 ft44">inom berört område. Detta förslag vann regeringskonferensens gillande.</P> <P class="p99 ft4">48</P> </DIV> <DIV id="page_49"> <DIV id="id_1"> <P class="p234 ft4">Utöver dessa förslag diskuterades dels ett förslag om att uppmana Prop. 2001/02:8 revisionsrätten att komplettera revisionsförklaringen med bedömningar</P> <P class="p235 ft4">för de olika utgiftsområdena i gemenskapernas budget, dels ett förslag om förstärkt samarbete mellan revisionsrätten och medlemsstaternas revisionsmyndigheter. För att undvika i ntrång i revisionsrättens, men också de nationella revisionsmyndigheternas, oberoende formulerades det senare förslaget så att det ankommer på revisionsrätten själv och berörda myndigheter att genom aktiva beslut genomföra dessa åtgärder. Sverige gav sitt stöd åt båda dessa förslag.</P> <P class="p236 ft4">Redan i inledningen av förhandlingarna inom ramen för den generella översyn som gjordes väcktes frågan om det inte skulle vara lämpligt att ändra beslutsregeln i rådet för att utse ledamöterna från enhällighet till kvalificerad majoritet (se avsnitt 8.2.18).</P> <P class="p177 ft4">Europaparlamentet föreslog i sammanhanget att dess roll skulle förstärkas genom att parlamentet inte endast skulle bli konsulterat av rådet om föreslagen ledamot, utan också ge sitt samtycke. Detta förslag vann dock inte stöd hos medlemsstaterna.</P> <P class="p237 ft4"><SPAN class="ft41">Förhandlingsresultatet: </SPAN>Artikel 247.1 i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> ändras i enlighet med det svenska önskemålet genom att fördraget, i stället för att ange ett visst antal ledamöter, anger att revisionsrätten skall bestå av en medborgare från varje medlemsstat (artikel 2.36 a i Nicefördraget). Medlemsstaterna enades vidare om att inte göra någon ändring i fråga om mandatperiodens längd eller möjlighet till omförordnande.</P> <P class="p238 ft4">Regeringskonferensen antog en förklaring ( <SPAN class="ft5">gemensam förklaring 18 </SPAN>) med uppmaning till revisionsrätten och de nationella revisionsorganen att förbättra sitt samarbete med bibehållande av deras självständighet. För detta ändamål kan revisionsrättens ordförande inrätta en kontaktkommitté med de nationella revisionsorganens ordförande.</P> <P class="p239 ft4">Artikel 248 i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> kompletterades med en bestämmelse som ger revisionsrätten rätt att inrätta avdelningar, vilka kan besluta om vissa kategorier av rapporter eller yttranden enligt villkor som skall slås fast i revisionsrättens interna arbetsordning (artikel 248.4 tredje stycket i EG- fördraget, artikel 2.37 b i Nicefördraget). En ny bestämmelse ålägger revisionsrätten att slå fast en intern arbetsordning (se avsnitt 8.2.18).</P> <P class="p240 ft4">Slutligen kompletterades även artikel 248 i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> med ett tillägg till reglerna om revisionsförklaringen där det anges att det till denna förklaring kan fogas separata bedömningar för respektive huvudsakligt verksamhetsområde inom EU (artikel 248.1 andra stycket).</P> <P class="p241 ft4">Ändringarna i fördraget som rör revisionsrätten torde inte få några direkta konsekvenser för Sveriges del, men bekräftar att revisionsrätten även fortsättningsvis skall ha en svensk ledamot.</P> <P class="p242 ft4">Riksrevisionsverket kan komma att beröras om revisionsrättens ordförande önskar bilda en kontaktkommitté i enlighet med den <SPAN class="ft5">gemensamma förklaringen (18) </SPAN>. Chefen för revisionsrätten och cheferna för de nationella revisionsmyndigheterna har emellertid sedan länge ett utvecklat samarbete och har tillsammans kommit överens om och träffats vid regelbundna möten. De nationella revisionsorganen har även bejakat samarbete med revisionsrätten så länge som respektive myndighet inte uppfattat samarbetet som ett hot mot sin organisations ställning och oberoende.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft4">49</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_50"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GP03850x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p65 ft4">Regeringen vill med anledning av Riksrevisionsverkets (RRV) Prop. 2001/02:8 yttrande framföra följande. I sitt remissvar invänder inte RRV mot de</P> <P class="p136 ft4">föreslagna ändringarna i fördraget men anser att klarare principer borde slås fast för såväl revisionsrättens interna arbetsformer som för vilka professionella krav som bör ställas på en ledamot i revisionsrätten. Eftersom regeringen anser att det bör ankomma på revisionsrätten själv att organisera sitt arbete ser inte regeringen något behov av att i ett rådsbeslut precisera principer för vad rättens arbetsordning skall innehålla. Regeringen ser för närvarande inte heller behov av att komplettera fördragets regler om krav på ledamöternas professionella bakgrund. Regeringen noterar avslutningsvis verkets kommentarer till den <SPAN class="ft5">gemensamma förklaringen (18) </SPAN>. Även om regeringen anser det angeläget att det finns ett utvecklat och väl fungerande samarbete mellan revisionsrätten och de nationella revisionsorganen vill regeringen understryka att detta inte får innebära att respektive revisionsorgans oberoende sätts i fråga.</P> <P class="p223 ft37"><SPAN class="ft37">7.6</SPAN><SPAN class="ft38">Övriga institutionella frågor</SPAN></P> <P class="p243 ft4">Genom Nicefördraget införs en begränsning av antalet ledamöter i Ekonomiska och sociala kommittén (ESK) och Regionkommittén. En övre gräns om 350 ledamöter fastställs.</P> <P class="p86 ft4">Genom Nicefördraget införs en möjlighet till förenklat ändringsförfarande vad gäller bestämmelserna i fördragen om beslutsfattande i Europeiska centralbanken (ECB) och Europeiska investeringsbanken (EIB).</P> <P class="p73 ft4">Sammansättningen av ESK respektive Regionkommittén och den förhandlingsposition som medlemsstaterna kommer att inta vid anslutningskonferenserna för en union med 27 medlemsstater framgår av förklaringen om utvidgningen av EU.</P> <P class="p67 ft41"><SPAN class="ft39">7.6.1</SPAN><SPAN class="ft40">Ekonomiska och sociala kommittén (ESK)</SPAN></P> <P class="p244 ft4"><SPAN class="ft41">Sammanfattning: </SPAN>I fördraget anges att antalet ledamöter i ESK inte får överstiga 350, inte heller efter utvidgningen. Sverige kommer, liksom i dag, att ha 12 ledamöter i kommittén.</P> <P class="p245 ft4">Kommittén skall även i fortsättningen vara sammansatt av företrädare för olika grupper inom det ekonomiska och sociala livet och till listan i fördraget med de särskilt angivna grupperna läggs kategorin konsumenter.</P> <P class="p246 ft4"><SPAN class="ft41">Remissinstanserna </SPAN>har inte yttrat sig i frågan.</P> <P class="p75 ft4"><SPAN class="ft41">Bakgrund: </SPAN>Ekonomiska och sociala kommittén (ESK) skall enligt artikel 7.2 i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> biträda rådet och kommissionen med rådgivande uppgifter. De närmare bestämmelserna om kommittén finns i artiklarna <NOBR>257–262</NOBR> <NOBR>EG-fördraget.</NOBR> I dag gäller att ESK skall bestå av företrädare för olika grupper inom det ekonomiska och sociala livet, särskilt företrädare för tillverkare, jordbrukare, transportföretag, arbetstagare, köpmän, hantverkare, fria yrken och allmänna samhällsintressen.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft4">50</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_51"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GP03851x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p129 ft4">Kommittén har 222 ledamöter, men det anges i dag i fördraget inte någon Prop. 2001/02:8 övre gräns för antalet ledamöter. Vid utseende av medlemmar av</P> <P class="p247 ft4">kommittén tillställer varje medlemsstat rådet en lista med dubbelt så många kandidater som det antal platser som har tilldelats statens medborgare. Vid kommitténs sammansättning skall hänsyn tas till nödvändigheten av att säkerställa en tillräcklig representation för de olika grupperna inom det ekonomiska och sociala livet.</P> <P class="p56 ft41">Regeringskonferensen och förhandlingsresultatet: <SPAN class="ft4">Under regeringskonferensen diskuterades frågan om vilka kategorier inom det ekonomiska och sociala livet som särskilt skall representeras i kommittén. Förslag framfördes om att även kategorin konsumenter skulle anges. Resultatet blev att artikeln anger att kommittén skall vara sammansatt av företrädare för de olika ekonomiska och sociala grupperingarna i det organiserade civila samhället. Till listan med de särskilt angivna kategorierna lades även kategorin konsumenter (artikel 2.39 i Nicefördraget).</SPAN></P> <P class="p71 ft4">Vidare diskuterades behovet av artikel 259.1 andra stycket i EG- fördraget, dvs. nödvändigheten av att säkerställa en tillräcklig representation för de olika grupperna inom det ekonomiska och sociala livet vid kommitténs sammansättning. Förslag lades om att detta stycke skulle strykas. Regeringen hade inget att invända mot detta, då representationsfrågan får anses vara omhändertagen i artikel 257 i EG- fördraget. Resultatet av förhandlingarna blev att artikel 259.1 andra stycket utgår.</P> <P class="p57 ft4">Mot bakgrund av den förestående utvidgningen diskuterades också frågan om att införa en begränsning av antalet ledamöter i ESK. Regeringen stödde detta förslag. Resultatet blev att det i artikel 258 i EG- fördraget (artikel 2.40 i Nicefördraget) anges att antalet ledamöter inte får överstiga 350.</P> <P class="p56 ft5"><SPAN class="ft4">Av den </SPAN>gemensamma förklaringen (20) <SPAN class="ft4">om utvidgningen av Europeiska unionen framgår den gemensamma ståndpunkt om sammansättningen av ESK som medlemsstaterna kommer att inta vid anslutningskonferenserna för en union med 27 medlemsstater. Av förklaringen framgår att Sverige, liksom i dag, kommer att ha 12 ledamöter i ESK.</SPAN></P> <P class="p56 ft4">När det gäller utseende av ledamöter hänvisas till avsnitt 8.2.19. Det kan i detta sammanhang noteras att andra stycket i artikel 258 i EG- fördraget har ändrats och flyttats till artikel 259 i samma fördrag.</P> <P class="p132 ft41"><SPAN class="ft39">7.6.2</SPAN><SPAN class="ft40">Regionkommittén</SPAN></P> <P class="p248 ft4"><SPAN class="ft41">Sammanfattning: </SPAN>I fördraget anges att antalet ledamöter i Regionkommittén inte får överstiga 350, inte heller efter utvidgningen. Sverige kommer, liksom i dag, att ha 12 ledamöter i kommittén.</P> <P class="p249 ft4">När det lokala eller regionala politiska mandatet för en ledamot upphör skall mandatet i Regionkommittén automatiskt upphöra.</P> <P class="p246 ft4"><SPAN class="ft41">Remissinstanserna </SPAN>har inte yttrat sig i frågan.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft4">51</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_52"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GP03852x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p65 ft4"><SPAN class="ft41">Bakgrund: </SPAN>Regionkommittén skall enligt artikel 7.2 i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> Prop. 2001/02:8 biträda rådet och kommissionen med rådgivande uppgifter. De</P> <P class="p250 ft4">bestämmelser som närmare reglerar Regionkommitténs verksamhet finns i artiklarna <NOBR>263–265</NOBR> i <NOBR>EG-fördraget.</NOBR> Kommittén, som består av företrädare för regionala och lokala organ, har 222 ledamöter. I fördraget anges ingen övre gräns för antalet ledamöter.</P> <P class="p73 ft4"><SPAN class="ft41">Regeringskonferensen: </SPAN>Inför unionens utvidgning fanns behov av att fastställa en övre gräns för antalet ledamöter i kommittén. Det fanns också skäl att skärpa kravet på ledamöternas mandat. Båda dessa frågor initierades av bl.a. Regionkommittén.</P> <P class="p73 ft4">Regeringen intog en positiv hållning till förslaget om ökning av antalet ledamöter till 350, även om man på svensk sida från början förespråkade ett något lägre antal. Sverige förde i förhandlingarna fram krav på skärpning av kraven för ledamöternas mandat. Enligt regeringens uppfattning skulle ledamöterna inneha ett lokalt eller regionalt politiskt mandat och de skulle förlora sin plats i Regionkommittén, om de förlorade detta mandat.</P> <P class="p75 ft4"><SPAN class="ft41">Förhandlingsresultatet: </SPAN>En övre gräns om 350 ledamöter i Regionkommittén fastställs (artikel 2.42 i Nicefördraget). Regionkommittén skall bestå av företrädare för regionala och lokala organ som antingen valts till ett regionalt eller lokalt organ eller är politiskt ansvariga inför en vald församling.</P> <P class="p160 ft4">Rådet skall med kvalificerad majoritet anta en förteckning över ledamöter och suppleanter som skall upprättas enligt medlemsstaternas förslag (se avsnitt 8.2.20). När ett mandat som ligger till grund för förslaget upphör, skall mandatet i Regionkommittén automatiskt upphöra och ledamoten skall för den återstående delen av mandatperioden ersättas enligt samma förfarande.</P> <P class="p56 ft5"><SPAN class="ft4">Av den </SPAN>gemensamma förklaringen (20) <SPAN class="ft4">om utvidgningen av Europeiska unionen framgår den gemensamma ståndpunkt om sammansättningen av Regionkommittén som medlemsstaterna kommer att inta vid anslutningskonferenserna för en union med 27 medlemsstater.</SPAN></P> <P class="p173 ft4">För Sveriges del innebär förändringarna att Sverige även efter utvidgningen behåller samma antal ledamöter av kommittén som i dag. Sverige kan därmed även fortsättningsvis upprätthålla en god representativitet från såväl lokal som regional nivå.</P> <P class="p67 ft41"><SPAN class="ft39">7.6.3</SPAN><SPAN class="ft40">Europeiska centralbanken (ECB)</SPAN></P> <P class="p251 ft4"><SPAN class="ft41">Sammanfattning: </SPAN>Rådet får, på stats- eller regeringschefsnivå, genom ett enhälligt beslut ändra reglerna för röstförfarandet i <NOBR>ECB-rådet.</NOBR> Ändringarna skall godkännas av medlemsstaterna i enlighet med deras konstitutionella bestämmelser.</P> <P class="p252 ft4"><SPAN class="ft41">Remissinstanserna</SPAN>: <SPAN class="ft5">Uppsala universitet </SPAN>ifrågasätter att det i varken Nicefördraget eller promemorian nämns det faktum att styrningen av ECB har lämnats utanför en samlad bedömning.</P> <P class="p86 ft33"><SPAN class="ft56">Bakgrund: </SPAN>För att ändra i artikel 10.2 i protokollet om stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken (ECBS- stadgan), som reglerar röstförfarandet i <NOBR>ECB-rådet,</NOBR> krävs enligt gällande</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft4">52</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_53"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GP03853x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p129 ft4">bestämmelser att medlemsstaterna i samförstånd beslutar om ändringarna Prop. 2001/02:8 inom ramen för en regeringskonferens.</P> <P class="p253 ft4"><SPAN class="ft41">Regeringskonferensen: </SPAN>Initiativet att införa ett tillägg till artikel 10 i <NOBR>ECBS-stadgan</NOBR> togs av ordförandeskapet. Förslaget motiverades av EU:s förestående utvidgning och syftade till att underlätta en förändring av röstförfarandet i <NOBR>ECB-rådet.</NOBR> Avsikten var att anpassa styrelseformerna till utvidgningen. Sverige ställde sig positivt till förslaget.</P> <P class="p70 ft4"><SPAN class="ft41">Förhandlingsresultatet: </SPAN>I korthet går förändringen ut på att rådet, på stats- eller regeringschefsnivå, enhälligt på rekommendation från ECB och efter att ha hört Europaparlamentet och kommissionen eller på rekommendation från kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet och ECB skall kunna besluta om ändringar i den artikel som styr <NOBR>ECB-rådets</NOBR> röstförfarande. En sådan ändring skulle därmed inte, som nu, behöva hanteras inom en regeringskonferens. Ändringarna måste emellertid godkännas av medlemsstaterna i enlighet med deras konstitutionella bestämmelser. Förändringen innebär att en ny <SPAN class="ft5">punkt 6 </SPAN>fogas till artikel 10 i <NOBR>ECBS-stadgan</NOBR> (artikel 5 i Nicefördraget). Den svenska riksbankschefen är inte medlem av <NOBR>ECB-rådet</NOBR> och Sverige påverkas därför för närvarande inte av tilläggsartikeln. Riksbankschefen blir medlem av <NOBR>ECB-rådet</NOBR> först vid ett inträde i valutaunionen.</P> <P class="p71 ft4">Med anledning av Uppsala universitets remissvar vill regeringen framföra följande. Frågan om styrningen av ECB, dvs. röstförfarandet i <NOBR>ECB-rådet,</NOBR> väcktes i ett sent skede och det fanns därför inte förutsättningar att föra en sakdiskussion. Frågan har därför inte reglerats i Nicefördraget.</P> <P class="p70 ft4">Enligt en <SPAN class="ft5">gemensam förklaring (19) </SPAN>skall en rekommendation enligt den nya artikeln 10.6 i <NOBR>ECBS-stadgan</NOBR> läggas fram snarast möjligt.</P> <P class="p67 ft41"><SPAN class="ft39">7.6.4</SPAN><SPAN class="ft40">Europeiska investeringsbanken (EIB)</SPAN></P> <P class="p254 ft4"><SPAN class="ft41">Sammanfattning: </SPAN>Rådet kan genom ett enhälligt beslut ändra vissa bestämmelser i EIB:s stadga som rör bankens ledningsstruktur.</P> <P class="p246 ft4"><SPAN class="ft41">Remissinstanserna </SPAN>har inte yttrat sig i frågan.</P> <P class="p73 ft4"><SPAN class="ft41">Bakgrund: </SPAN>I artikel 266 tredje stycket i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> anges att Europeiska investeringsbankens (EIB) stadga är såsom protokoll fogad till <NOBR>EG-fördraget.</NOBR> Enligt gällande bestämmelser kan därför ändringar i bankens stadga endast beslutas vid en regeringskonferens.</P> <P class="p173 ft4"><SPAN class="ft41">Regeringskonferensen: </SPAN>Det är nödvändigt att anpassa EIB:s ledningsstruktur till den kommande utvidgningen. Det var inte möjligt att nå enighet i frågan före Europeiska rådets möte i Nice i december 2000 varför initiativet togs till att ändra i fördraget så att ledningsstrukturen kan anpassas genom ett beslut i rådet. Sverige gav sitt stöd till denna fördragsändring.</P> <P class="p69 ft4"><SPAN class="ft41">Förhandlingsresultatet: </SPAN>Genom artikel 2.43 i Nicefördraget görs ett tillägg i artikel 266 med innebörd att rådet med enhällighet på begäran av EIB eller kommissionen kan ändra ett antal artiklar i EIB:s stadga som har att göra med bankens ledningsstruktur (se avsnitt 6.1).</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft4">53</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_54"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GP03854x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr14 td48"><SPAN class="p111 ft37">7.7</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td49"><SPAN class="p112 ft37">Europeiska rådets möten</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td30"><SPAN class="p3 ft6">Prop. 2001/02:8</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p255 ft5"><SPAN class="ft41">Sammanfattning: </SPAN><SPAN class="ft4">Av en </SPAN>gemensam förklaring (22) <SPAN class="ft4">framgår att från och med år 2002 skall ett av Europeiska rådets möten under varje ordförandeskap hållas i Bryssel. När unionen har 18 medlemmar skall samtliga Europeiska rådets möten hållas i Bryssel.</SPAN></P> <P class="p256 ft4"><SPAN class="ft41">Remissinstanserna </SPAN>har inte yttrat sig i frågan.</P> <P class="p127 ft4"><SPAN class="ft41">Bakgrund: </SPAN>Europeiska rådet skall ge unionen de impulser som behövs för dess utveckling och fastställa allmänna politiska riktlinjer för denna utveckling (artikel 4 första stycket i Unionsfördraget). Europeiska rådet skall sammanträda minst två gånger om året under ordförandeskap av stats- eller regeringschefen i den medlemsstat som innehar ordförandeskapet i rådet (artikel 4 andra stycket).</P> <P class="p56 ft41">Regeringskonferensen och förhandlingsresultatet: <SPAN class="ft4">Frågan om var Europeiska rådet i framtiden skall hålla sina möten kom upp i regeringskonferensens slutskede. Medlemsstaternas regeringar enades om att anta en förklaring om var dessa möten skall hållas. Förklaringen innebär att från och med år 2002 skall ett av Europeiska rådets möten under varje ordförandeskap hållas i Bryssel. När EU har 18 medlemmar skall däremot alla Europeiska rådets möten äga rum i Bryssel </SPAN><SPAN class="ft5">(gemensam förklaring 22) </SPAN><SPAN class="ft4">.</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft1">8</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td59"><SPAN class="p64 ft1">Beslut med kvalificerad majoritet m.m.</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td58"><SPAN class="p3 ft57">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr27 td59"><SPAN class="p3 ft57">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td80"><SPAN class="p3 ft57">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td79"><SPAN class="p3 ft57">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td61"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td62"><SPAN class="p154 ft4"><SPAN class="ft41">Sammanfattning: </SPAN>För att även efter en utvidgning av unionen bevara</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td80"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td63"><SPAN class="p154 ft4">effektiviteten i rådets beslutsordning ändras omröstningsreglerna i</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td80"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td63"><SPAN class="p154 ft4">rådet och beslut genom kvalificerad majoritet införs i ett flertal fall.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td80"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td61"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td63"><SPAN class="p154 ft4">Tillämpningen av medbeslutandeförfarandet utökas i flera fall. En</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td80"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td63"><SPAN class="p154 ft4">redogörelse lämnas för de bestämmelser som berörs.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td80"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td61"><SPAN class="p3 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr24 td64"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td80"><SPAN class="p3 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td79"><SPAN class="p3 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td58"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr28 td81"><SPAN class="p63 ft4"><SPAN class="ft41">Bakgrund: </SPAN>Möjligheten för rådet att fatta beslut med kvalificerad</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr7 td82"><SPAN class="p3 ft4">majoritet har funnits på viktiga områden alltsedan Kol- och stålfördragets</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td82"><SPAN class="p3 ft4">ikraftträdande (1952). I lagstiftningsfrågor infördes denna möjlighet</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td82"><SPAN class="p3 ft4">emellertid först i och med ikraftträdandet av Europeiska enhetsakten</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr16 td82"><SPAN class="p3 ft4">(enhetsakten<SPAN class="ft58">) </SPAN>år 1987 och tillämpningsområdet utökades såväl genom</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td82"><SPAN class="p3 ft4">Maastrichtfördraget (1993) som genom Amsterdamfördraget (1999).</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td82"><SPAN class="p3 ft4">Redan i dag kan den överväldigande delen av besluten i unionen fattas av</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td82"><SPAN class="p3 ft4">rådet med kvalificerad majoritet. I fördragen återstår endast ett <NOBR>70-tal</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td82"><SPAN class="p3 ft4">artiklar som helt eller i någon del föreskriver enhälligt beslutsfattande i</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr7 td82"><SPAN class="p3 ft4">rådet. Bland dessa återfinns frågor som anses nära förknippade med den</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td82"><SPAN class="p3 ft4">nationella suveräniteten, frågor av <NOBR>EU-konstitutionell</NOBR> natur samt frågor</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td82"><SPAN class="p3 ft4">som för en grupp medlemsländer är politiskt känsliga och där flertalet</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td82"><SPAN class="p3 ft4">medlemsstater är överens om att beslut måste fattas med enhällighet.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td58"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td81"><SPAN class="p63 ft4">Det bör i detta sammanhang även understrykas att det sällan sker</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr7 td82"><SPAN class="p3 ft4">någon formell omröstning i rådet. Det stora flertalet beslut fattas med</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td82"><SPAN class="p3 ft4">konsensus. Den omständigheten att det i det enskilda fallet finns en</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td78"><SPAN class="p3 ft4">möjlighet</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td59"><SPAN class="p3 ft4">till majoritetsbeslut bidrar emellertid till att öka medlems-</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr15 td79"><SPAN class="p15 ft4">54</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td58"><SPAN class="p3 ft59">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td80"><SPAN class="p3 ft59">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td9"><SPAN class="p3 ft59">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td80"><SPAN class="p3 ft59">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_55"> <DIV id="id_1"> <P class="p14 ft4">staternas vilja att finna en för alla acceptabel lösning. Möjligheten att Prop. 2001/02:8 fatta beslut med kvalificerad majoritet har visat sig mycket viktig för</P> <P class="p257 ft4">utvecklingen på miljö- och konsumentområdet. Likaså har den på ett tydligt sätt bidragit till effektiviteten i rådsarbetet när det gäller gemenskapens <NOBR>ekonomisk-politiska</NOBR> samarbete. Genomförandet av t.ex. den inre marknaden hade knappast varit möjligt om inte rådet hade kunnat fatta beslut med kvalificerad majoritet.</P> <P class="p177 ft4">Artikel 93 och, i viss mån, artikel 94 i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> reglerar beslut om lagstiftning på skatteområdet. Artikel 93 behandlar de indirekta skatterna (mervärdesskatt och punktskatt) under det att artikel 94 är den artikel som utgör den rättsliga grunden för beslut på området för direkt beskattning. Båda artiklarna föreskriver att besluten skall vara enhälliga. Innan beslut fattas skall yttrande inhämtas från Europaparlamentet och Ekonomiska och sociala kommittén.</P> <P class="p258 ft4">Redan vid den förra regeringskonferensen <NOBR>(1996–1997)</NOBR> fördes diskussioner om en eventuell övergång till beslutsfattande med kvalificerad majoritet vad gällde vissa frågor på skatteområdet. Genom en sådan övergång hoppades man kunna förbättra möjligheterna för EG att uppnå resultat på detta område.</P> <P class="p242 ft4">Som framgår av avsnitt 4 stod det redan efter Europeiska rådets möte i Köln i juni 1999 klart att regeringskonferensen skulle granska möjligheterna att utöka tillämpningsområdena för beslutsfattande med kvalificerad majoritet i syfte att bevara effektiviteten i rådets beslutsprocess i en utvidgad union. Det fanns, som också framgår av avsnitt 4, under förberedelsearbetet, men också i inledningsskedet av själva konferensen, olika uppfattningar om hur man organisatoriskt skulle gå till väga med denna fråga.</P> <P class="p259 ft4"><SPAN class="ft41">Regeringskonferensen: </SPAN>Det portugisiska ordförandeskapet, som hade ansvaret för den första delen av regeringskonferensen, valde att inledningsvis dela in frågan i ett antal kategorier: dels de artiklar som kunde omfattas av kvalificerad majoritet i sin helhet utan ändring av innehållet, dels de artiklar för vilka det skulle vara svårt att tänka sig en fullständig övergång till kvalificerad majoritet men som i vissa delar kunde omfattas av kvalificerad majoritet (det gällde bestämmelser om skatter och avgifter, socialpolitik och miljö), dels vissa artiklar inom området för rättsliga och inrikes frågor, det s.k. <NOBR>RIF-området,</NOBR> som väckte speciella frågor, dels slutligen den särskilda problematiken i samband med artikel 308 i <NOBR>EG-fördraget.</NOBR> Artikel 308 har sedan enhetsaktens ikraftträdande i ett stort antal fall åberopats som rättslig grund för rättsakter särskilt vad gäller vissa områden, nämligen skapandet av decentraliserade organ som är juridiska personer och skall arbeta för att uppnå ett av målen i fördraget, ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredje land samt energisektorn. Den fråga som diskuterades under konferensen var om det kunde finnas ett behov av att skapa en särskild rättslig grund för respektive område utan att detta skulle behöva innebära en överlåtelse av beslutanderätt.</P> <P class="p260 ft4">En förteckning över bestämmelser av <NOBR>EU-konstitutionell</NOBR> karaktär och bestämmelser om organens sammansättning lades fram vid konferensen. Dessa artiklar kom, med endast något undantag, att uteslutas från vidare överväganden för en övergång till kvalificerad majoritet.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft4">55</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_56"> <DIV id="id_1"> <P class="p65 ft4">Arbetet fortsatte på grundval av en uppdelning på två typer av Prop. 2001/02:8 bestämmelser, nämligen</P> <P class="p261 ft4"><SPAN class="ft42">·</SPAN><SPAN class="ft43">bestämmelser som kunde omfattas av kvalificerad majoritet utan att någon ändring av bestämmelsen i övrigt var nödvändig, och</SPAN></P> <P class="p262 ft4"><SPAN class="ft42">·</SPAN><SPAN class="ft43">komplicerade och politiskt känsliga bestämmelser som i vissa delar kunde omfattas av kvalificerad majoritet, men beträffande vilka en</SPAN></P> <P class="p84 ft4">ändring av bestämmelsen även i övrigt var nödvändig.</P> <P class="p263 ft4">Den senare kategorin medförde naturligen de svåraste och mest tidskrävande förhandlingarna och kom att omfatta, förutom skatter, även sociala bestämmelser, miljö, <NOBR>RIF-området</NOBR> (framför allt bestämmelserna om viseringar, asyl och invandring), frågan om särskilda rättsliga grunder (se ovan), åtgärder mot diskriminering, den gemensamma handelspolitiken samt ekonomisk och social sammanhållning. Med undantag för skatteområdet (se nedan) ledde dessa fördjupade förhandlingar fram till förändringar i gällande bestämmelser och kommenteras därför utförligare i avsnitten 8.1 och 8.2.</P> <P class="p70 ft4">I samband med diskussionen om en utökad tillämpning av beslutsfattande i rådet med kvalificerad majoritet kom även frågan om att utöka tillämpningen av medbeslutandeförfarandet med Europaparlamentet i enlighet med artikel 251 i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> upp. Även här föregicks sakdiskussionen av en diskussion kring metodval. Konferensen enades inte om någon generell princip, men medbeslutandeförfarandet kom att tillämpas i ett flertal fall där rådet fick möjlighet att fatta beslut med kvalificerad majoritet.</P> <P class="p138 ft25">Skatteområdet</P> <P class="p264 ft4">På skatteområdet framhölls särskilt vikten av att man inför den förestående utvidgningen såg över möjligheterna att effektivisera beslutsfattandet inom gemenskapen. Mot denna bakgrund, ansåg flera medlemsstater, borde en ändring av omröstningsreglerna inom i vart fall delar av skatteområdet övervägas.</P> <P class="p69 ft4">Sverige har ända sedan anslutningen till EU betonat vikten av enhällighet på skatteområdet. Denna inställning har sin grund främst i principiella överväganden. Skatteområdet ligger nära kärnan i den nationella suveräniteten. Genom en övergång till kvalificerad majoritet på skatteområdet skulle Sverige komma att i någon mån avhända sig kontrollen över sina skatteintäkter. Möjligheterna att föra en parlamentariskt förankrad ekonomisk politik skulle komma att begränsas och det skulle med en sådan ordning inte kunna uteslutas att det på gemenskapsnivå fattas beslut som har direkt effekt på den svenska statsbudgeten.</P> <P class="p55 ft4">Under förberedelserna inför Europeiska rådets möte i Nice diskuterades ett flertal kompromissförslag från ordförandeskapet som syftade till att försöka avgränsa delar av skatteområdet inom vilka enighet skulle kunna uppnås om en ändring. På svensk sida framhölls att det inte syntes möjligt att avgränsa vissa delar på ett sådant sätt att det skulle gå att tillämpa olika beslutsordningar inom olika delar av skatteområdet, t.ex. på miljöområdet. Sverige förklarade sig däremot i och för sig kunna godta att en ny bestämmelse infördes för att</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft4">56</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_57"> <P class="p129 ft4">uttryckligen ange att beslut kan fattas med kvalificerad majoritet för Prop. 2001/02:8 vissa åtgärder som faller utanför det egentliga skatteområdet. Det var</P> <P class="p136 ft4">fråga om bestämmelser om ömsesidigt bistånd, informationsutbyte och samarbete mellan skattemyndigheterna inom gemenskapen. Inget av de förslag som ordförandeskapet presenterade kunde dock fullt ut accepteras från svenska utgångspunkter. Sverige var inte ensamt om att inta en avvisande hållning.</P> <P class="p70 ft4">Trots stora ansträngningar från ordförande skapet visade det sig att de invändningar som Sverige och ett antal andra medlemsstater hade mot de kompromissförslag som presenterades gjorde att enighet inte kunde uppnås om att ändra omröstningsreglerna beträffande någon del av skatteområdet. Artiklarna 93 och 94 kvarstår därför oförändrade och enhällighet gäller fortfarande som beslutsregel på hela skatteområdet.</P> <P class="p132 ft37"><SPAN class="ft37">8.1</SPAN><SPAN class="ft38">Bestämmelser i Unionsfördraget</SPAN></P> <P class="p265 ft4">I det följande lämnas en redogörelse för de bestämmelser i Unionsfördraget, vilka ändras så att rådet kan besluta med kvalificerad majoritet.</P> <P class="p132 ft41"><SPAN class="ft39">8.1.1</SPAN><SPAN class="ft40">Särskilda representanter (artikel 23.2)</SPAN></P> <P class="p68 ft4">Rådet får, enligt artikel 18.5 i Unionsfördraget, när det anser det nödvändigt utse en särskild representant med mandat för en särskild politisk fråga. Rådet fattar sitt beslut med enhällighet (artikel 23.1 i Unionsfördraget). Representanterna är ansvariga inför rådet och skall rapportera till rådet genom generalsekreteraren/den höge representanten för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.</P> <P class="p266 ft6">Det finns för närvarande fyra särskilda representanter, nämligen för området kring de afrikanska stora sjöarna (2000/792/GUSP), för uppdraget som samordnare för stabilitetspakten för sydöstra Europa (2000/793/GUSP), för fredsprocessen i Mellanöstern (2000/794/GUSP) och i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien (2001/492/GUSP).</P> <P class="p86 ft4"><SPAN class="ft41">Regeringskonferensen: </SPAN>För att effektivisera beslutsförfarandet föreslog ordförandeskapet att beslut om att utse en särskild representant skulle kunna fattas med kvalificerad majoritet. Regeringen hade inget att erinra mot förslaget.</P> <P class="p69 ft4"><SPAN class="ft41">Förhandlingsresultatet: </SPAN>Genom Nicefördraget fogas en ny tredje strecksats till artikel 23.2 första stycket med innebörd att rådet med kvalificerad majoritet skall besluta om att utse en särskild representant i enlighet med artikel 18.5 i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> (artikel 1.3 i Nicefördraget).</P> <P class="p174 ft41">8.1.2 Internationella avtal (artiklarna 24 och 38)</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr13 td82"><SPAN class="p3 ft4">Genom Amsterdamfördraget infördes en möjlighet för rådet att på det</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td82"><SPAN class="p3 ft33">utrikes- och säkerhetspolitiska området (GUSP) ingå internationella avtal</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td79"><SPAN class="p3 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td82"><SPAN class="p3 ft4">(artikel 24). Bestämmelserna i artikel 24 skall också gälla för frågor som</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p3 ft4">omfattas av den tredje pelaren, dvs. polissamarbete och straffrättsligt</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p3 ft4">samarbete (artikel 38).</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr14 td79"><SPAN class="p15 ft4">57</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td82"><SPAN class="p3 ft60">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_58"> <DIV id="id_1"> <P class="p234 ft4">Enligt artikel 24 kan rådet, när det är nödvändigt att ingå ett avtal med Prop. 2001/02:8 en stat eller en internationell organisation för att genomföra GUSP, ingå</P> <P class="p221 ft4">ett sådant avtal efter ett enhälligt beslut i rådet och efter rekommendation av ordförandelandet. Om en medlemsstat i rådet förklarar att medlemsstaten måste uppfylla vissa krav som följer av den egna konstitutionen kan de övriga rådsmedlemmarna komma överens om att avtalet skall gälla provisoriskt för dem. Den medlemsstat som har lämnat en förklaring i rådet blir inte bunden av den provisoriska tillämpningen av avtalet så länge nödvändiga interna konstitutionella förfaranden inte har genomförts.</P> <P class="p267 ft4">De internationella avtal som EG skall ingå förhandlas av kommissionen. Vad gäller den här typen av avtal, inom den andra och tredje pelaren, får rådet genom enhälligt beslut bemyndiga ordförandelandet att inleda avtalsförhandlingarna. Ordförandelandet skall, om det är lämpligt, biträdas av kommissionen.</P> <P class="p268 ft4"><SPAN class="ft41">Regeringskonferensen: </SPAN>I syfte att effektivisera beslutsfattandet och göra EU mer handlingskraftigt lade ordförandeskapet fram ett förslag om beslutsfattande med kvalificerad majoritet för vissa beslut. Ändringsförslagen i övrigt i artikel 24 innebar att man delvis försökte spegla artikel 300 i <NOBR>EG-fördraget,</NOBR> dvs. den bestämmelse som reglerar förfarandet då gemenskapen skall ingå en internationell överenskommelse.</P> <P class="p179 ft4">Förslaget att ändra beslutsfattandet från enhällighet till kvalificerad majoritet och övriga ändringsförslag föranledde en del diskussioner under regeringskonferensen. Den svenska ståndpunkten under konferensen var att det var positivt om samarbetet i den andra och tredje pelaren kunde effektiviseras, men att detta inte fick påverka den mellanstatliga karaktären av samarbetet i dessa pelare. Regeringen vill här också hänvisa till de konstitutionella överväganden som har gjorts i avsnitt 6.5.</P> <P class="p242 ft4">Den svenska positionen i frågan om beslutsfattande med kvalificerad majoritet var följande. Den omständigheten, att beslut fattas med kvalificerad majoritet i stället för med enhällighet, innebär i sig inte något problem så länge det är möjligt för Sverige att uppfylla sina konstitutionella krav, t.ex. att riksdagen under vissa förhållanden skall godkänna ett internationellt avtal innan regeringen kan ingå avtalet.</P> <P class="p242 ft4">Den svenska positionen såvitt gällde övriga ändringsförslag var följande. På svensk sida kunde inga ändringsförslag accepteras som likställde s.k. andra- och tredjepelaravtal med s.k. förstapelaravtal. Anledningen till detta är att medlemsstaterna har överlämnat beslutanderätt i den första pelaren, dvs. till EG. Genom en sådan överlåtelse har medlemsstaterna accepterat att gemenskapen ingår folkrättsligt bindande avtal med bindande verkan även för medlemsstaterna. De internationella avtal som EG inom sitt kompetensområde ingår binder inte bara EG:s institutioner utan även dess medlemsstater i enlighet med artikel 300.7 i <NOBR>EG-fördraget.</NOBR> Sveriges hållning var att vi inte kunde acceptera att avtal som unionen ingår i enlighet med artiklarna 24 och 38 med automatik binder även medlemsstaterna, eftersom Sverige enligt grundlagen inte kan överlåta beslutanderätt till EU utan enbart till EG (10 kap. 5 § första stycket regeringsformen).</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft4">58</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_59"> <DIV id="id_1"> <P class="p65 ft4"><SPAN class="ft41">Förhandlingsresultatet: </SPAN>De ändringar som medlemsstaterna kunde Prop. 2001/02:8 enas om under regeringskonferensen var följande (artikel 1.4 i</P> <P class="p269 ft4">Nicefördraget). I artikel 24, <SPAN class="ft5">punkten 3</SPAN>, anges att rådet skall fatta beslut med kvalificerad majoritet när avtalet syftar till att genomföra en gemensam åtgärd eller en gemensam ståndpunkt enligt artiklarna 14 och 15 i Unionsfördraget. Rådet fattar i dessa fall beslut om att bemyndiga ordförandelandet att inleda avtalsförhandlingarna och beslut om att ingå avtalet i enlighet med artikel 23.2 i Unionsfördraget. Bestämmelsen innebär, förutom beslutsfattande med kvalificerad majoritet, att en medlemsstat kan motsätta sig att beslut fattas med kvalificerad majoritet under åberopande av viktiga och uttalade skäl som rör nationell politik. Om en medlemsstat på detta sätt inlägger ett s.k. nationellt veto skall beslut inte fattas. Rådet kan dock med kvalificerad majoritet begära att frågan skall hänskjutas till Europeiska rådet för enhälligt beslut. Av artikel 23.2 fjärde stycket framgår även att alla beslut som har militära eller försvarsmässiga konsekvenser skall fattas med enhällighet i enlighet med artikel 23.1.</P> <P class="p270 ft4">När vidare ett avtal, enligt <SPAN class="ft5">punkten 4</SPAN>, avser en fråga där kvalificerad majoritet krävs för antagande av interna beslut eller åtgärder i enlighet med artikel 34.2 sista stycket i Unionsfördraget skall rådet besluta med kvalificerad majoritet. Rådet fattar i dessa fall beslut i enlighet med artikel 34.3.</P> <P class="p73 ft4">I övrigt skall rådet, enligt <SPAN class="ft5">punkten 2</SPAN>, besluta enhälligt när avtalet avser en fråga där enhällighet krävs för att fatta interna beslut.</P> <P class="p75 ft4">Enligt <SPAN class="ft5">punkten 5 </SPAN>kan rådsmedlemmarna enas om att avtalet skall tillämpas provisoriskt i avvaktan på att en medlemsstat uppfyller vissa konstitutionella krav. På samma sätt som tidigare blir den medlemsstat som har lämnat en förklaring i rådet, dvs. att den måste uppfylla vissa konstitutionella krav, inte bunden av den provisoriska tillämpningen av avtalet.</P> <P class="p69 ft4">Enligt <SPAN class="ft5">punkten 6 </SPAN>skall de avtal som ingås i enlighet med artiklarna 24 och 38 vara bindande för unionens institutioner.</P> <P class="p201 ft37"><SPAN class="ft37">8.2</SPAN><SPAN class="ft38">Bestämmelser i </SPAN><NOBR>EG-fördraget</NOBR></P> <P class="p271 ft4">I det följande lämnas en redogörelse för de bestämmelser i EG- fördraget, vilka ändras så att rådet kan besluta med kvalificerad majoritet.</P> <P class="p272 ft41"><SPAN class="ft39">8.2.1</SPAN><SPAN class="ft40">Åtgärder mot diskriminering (artikel 13)</SPAN></P> <P class="p273 ft5"><SPAN class="ft41">Remissinstanserna: </SPAN>Handikappombudsmannen, Jämställdhetsombudsmannen <SPAN class="ft4">och </SPAN>Svenska Röda Korset <SPAN class="ft4">anser att det är positivt att rådet med kvalificerad majoritet kan fatta beslut om stimulansåtgärder för att bekämpa diskriminering på de grunder som omfattas av artikel 13.</SPAN></P> <P class="p274 ft4"><SPAN class="ft41">Bakgrund: </SPAN>Genom Amsterdamfördraget infördes en ny artikel i EG- fördraget, artikel 13, som ger rådet befogenhet att, inom ramen för de befogenheter fördraget ger gemenskapen, vidta lämpliga åtgärder för att bekämpa diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning. Åtgärder</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft4">59</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_60"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr13 td83"><SPAN class="p3 ft4">enligt artikeln skall beslutas enhälligt av rådet på</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td84"><SPAN class="p275 ft4">förslag av Prop. 2001/02:8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td83"><SPAN class="p3 ft4">kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td84"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td83"><SPAN class="p62 ft4"><SPAN class="ft41">Regeringskonferensen: </SPAN>Under regeringskonferensen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td84"><SPAN class="p3 ft4">diskuterades</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p276 ft4">frågan om beslut om åtgärder för att bekämpa diskriminering på de grunder som omfattas av artikel 13 borde fattas enligt medbeslutandeförfarandet i artikel 251 i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> i stället för genom enhälligt beslut. Enligt artikel 251 beslutar rådet med kvalificerad majoritet och Europaparlamentet har medbeslutanderätt.</P> <P class="p204 ft4">Medlemsstaterna kunde emellertid inte enas om att låta alla beslut om åtgärder för att bekämpa diskriminering fattas enligt medbeslutandeförfarandet. Under regeringskonferensen lades i stället fram ett förslag som innebar att medbeslutandeförfarandet endast skulle gälla för beslut om stimulansåtgärder på gemenskapsnivå som fattas för att stödja åtgärder som medlemsstaterna vidtar för att bekämpa diskriminering på de grunder som omfattas av artikel 13. Detta skulle dock inte gälla åtgärder som omfattar harmonisering av medlemsstaternas lagar eller andra författningar. Regeringen stödde förslaget, eftersom det skulle ge ökade förutsättningar för beslut om åtgärder mot diskriminering på gemenskapsnivå utan risk för att besluten skulle komma att strida mot bestämmelser i svensk grundlag. Förslaget kunde godtas av alla medlemsstater.</P> <P class="p71 ft4"><SPAN class="ft41">Förhandlingsresultatet: </SPAN>Genom Nicefördraget (artikel 2.2 i Nicefördraget) läggs därmed en <SPAN class="ft5">andra punkt </SPAN>till artikel 13, som innebär att rådet skall fatta beslut i enlighet med förfarandet i artikel 251 i EG- fördraget när rådet, i syfte att stödja åtgärder som medlemsstaterna vidtar för att bidra till att förverkliga målen i <SPAN class="ft5">punkt 1</SPAN>, beslutar om stimulansåtgärder på gemenskapsnivå, som dock inte får omfatta någon harmonisering av medlemsstaternas lagar eller andra författningar.</P> <P class="p223 ft41"><SPAN class="ft39">8.2.2</SPAN><SPAN class="ft40">Unionsmedborgarskap (artikel 18)</SPAN></P> <P class="p277 ft4">Enligt nuvarande artikel 18 har varje unionsmedborgare rätt att fritt röra och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier, om inte annat följer av villkor och begränsningar i fördraget och i bestämmelserna om genomförande av fördraget. Rådet kan anta bestämmelser i syfte att underlätta utövandet av rättigheten enligt medbeslutandeförfarandet i artikel 251 i <NOBR>EG-fördraget.</NOBR> Rådet skall dock besluta med enhällighet under hela detta förfarande.</P> <P class="p128 ft4"><SPAN class="ft41">Regeringskonferensen: </SPAN>För att effektivisera beslutsfattandet på området och för att följa den allmänna regeln om beslut med kvalificerad majoritet på den inre marknaden föreslog ordförandeskapet att beslut enligt artikel 18 i stället skulle fattas med kvalificerad majoritet enligt medbeslutandeförfarandet i artikel 251 i <NOBR>EG-fördraget.</NOBR> Regeringen ställde sig positiv till förslaget eftersom det kan bidra till att underlätta utövandet av rättigheterna om fri rörlighet för unionsmedborgare.</P> <P class="p70 ft4"><SPAN class="ft41">Förhandlingsresultatet: </SPAN>Regeringskonferensen beslutade (artikel 2.3 i Nicefördraget) att ändra <SPAN class="ft5">punkten 2 </SPAN>i bestämmelsen, vilket innebär att gemenskapen får en möjlighet att med kvalificerad majoritet besluta om en åtgärd som är nödvändig för att uppnå målet att varje unionsmedborgare skall ha rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft4">60</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_61"> <DIV id="id_1"> <P class="p14 ft4">medlemsstaternas territorier om befogenheterna inte föreskrivs i Prop. 2001/02:8 fördraget. Rådet skall även fortsättningsvis besluta enligt medbeslutande-</P> <P class="p235 ft4">förfarandet i artikel 251 i <NOBR>EG-fördraget.</NOBR> Det beslutades även att artikel 18 skall kompletteras med en ny <SPAN class="ft5">tredje punkt </SPAN>som anger att åtgärden som beslutas inte skall omfatta bestämmelser om pass, identitetskort, uppehållstillstånd eller andra jämförbara dokument och inte heller bestämmelser om social trygghet eller socialt skydd.</P> <P class="p278 ft41"><SPAN class="ft39">8.2.3</SPAN><SPAN class="ft40">Visering, asyl, invandring och civilrättsligt samarbete (artikel 67)</SPAN></P> <P class="p279 ft5"><SPAN class="ft41">Remissinstanserna: </SPAN>Svenska Röda Korset <SPAN class="ft4">välkomnar att fler områden inom avdelningen IV i </SPAN><NOBR><SPAN class="ft4">EG-fördraget</SPAN></NOBR><SPAN class="ft4"> skall omfattas av medbeslutandeförfarandet och beklagar att det inte varit möjligt att utvidga tillämpningen av detta förfarande till samtliga åtgärder som avser lagstiftning inom asyl- och invandringsområdet.</SPAN></P> <P class="p280 ft4"><SPAN class="ft41">Bakgrund: </SPAN>Artikel 67 reglerar beslutsproceduren inom avdelning IV i <NOBR>EG-fördraget,</NOBR> vilken handlar om visering, asyl, invandring och civilrättsligt samarbete.</P> <P class="p281 ft4">Enligt nuvarande huvudregel, i artikel 67.1, beslutar rådet med enhällighet, efter att ha hört Europaparlamentet, om åtgärder inom avdelning IV i <NOBR>EG-fördraget.</NOBR> Rätten till initiativ tillkommer både kommissionen och medlemsstaterna. Detta beslutsförfarande gäller under en övergångsperiod av fem år efter Amsterdamfördragets ikraftträdande, dvs. till den 1 maj 2004.</P> <P class="p177 ft4">Undantag från huvudregeln följer av artikel 67.3. I två fall beslutar rådet med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet. Dessa två fall är dels åtgärder för att upprätta listor över tredje länder vars medborgare är tvungna eller vars medborgare inte är tvungna att ha visering för att passera medlemsstaternas yttre gränser för vistelser som skall vara i högst tre månader (artikel 62.2 b i), dels regler för en enhetlig utformning av viseringar (artikel 62.2 b iii).</P> <P class="p242 ft4">Efter utgången av femårsperioden efter Amsterdamfördragets ikraftträdande går rätten till initiativ inom avdelning IV automatiskt över till kommissionen, enligt artikel 67.2. Vid samma tidpunkt uppkommer även möjligheten att låta områden som omfattas av avdelning IV övergå till medbeslutandeförfarandet enligt artikel 251 i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> samt att anpassa bestämmelserna om domstolens behörighet. Beslut om övergång till medbeslutandeförfarandet skall, enligt artikel 67.2, fattas enhälligt av rådet, efter att rådet har hört Europaparlamentet.</P> <P class="p242 ft4">Från och med den 1 maj 2004 omfattas, enligt artikel 67.4, beslut om åtgärder inom två områden automatiskt av medbeslutandeförfarandet i artikel 251 i <NOBR>EG-fördraget.</NOBR> Detta gäller förfarandet för att utfärda viseringar (artikel 62.2 b ii) och regler för enhetligt utformade viseringar (artikel 62.2 b iv).</P> <P class="p282 ft4"><SPAN class="ft41">Regeringskonferensen: </SPAN>Förhandlingarna vid regeringskonferensen rörde frågan om beslutsförfarandet i avdelning IV skulle ändras redan före den 1 maj 2004 till antingen beslutsförfarandet med kvalificerad majoritet och samråd eller medbeslutandeförfarandet enligt artikel 251 i</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft4">61</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_62"> <DIV id="id_1"> <P class="p14 ft4"><NOBR>EG-fördraget.</NOBR> Lagstiftningsarbetet inom avdelning IV har gått trögt. Prop. 2001/02:8 Detta beror till stor del på att det är mycket svårt att anta rättsakter med</P> <P class="p221 ft4">enhällighet på dessa områden. Den svenska positionen var därför att man på så många områden som möjligt inom asyl, gränskontroll, invandring och civilrättsligt samarbete, med undantag för familjefrågor, skulle övergå till medbeslutandeförfarandet.</P> <P class="p283 ft4"><SPAN class="ft41">Förhandlingsresultatet: </SPAN>Resultatet av regeringskonferensen (artikel 2.4 i Nicefördraget) innebär enbart förändringar av reglerna om övergång till medbeslutandeförfarandet på områdena asyl och civilrättsligt samarbete, med undantag för de aspekter som berör familjerätten. Huvudregeln i artikel 67.2, som beskrivs ovan, lämnades oförändrad. Vidare angavs i ett <SPAN class="ft5">protokoll om artikel 67 </SPAN>(se nedan) att övergång till beslut med kvalificerad majoritet skulle ske automatiskt beträffande åtgärder som rör samarbete mellan nationella myndigheter. Slutligen gjorde medlemsstaterna vissa uttalanden om övergång till medbeslutandeförfarandet på ytterligare områden i en <SPAN class="ft5">förklaring om artikel 67 </SPAN>(se nedan).</P> <P class="p284 ft4">På asylområdet innebär Nicefördraget att medbeslutandeförfarandet i artikel 251 i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> skall användas för de åtgärder som avses i artikel 63.1 i <NOBR>EG-fördraget,</NOBR> dvs. vissa åtgärder om asyl, samt för de åtgärder som avses i artikel 63.2 a i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> om tillfälligt skydd åt fördrivna personer och om s.k. subsidiärt skydd för personer som av andra skäl behöver internationellt skydd. Övergången till medbeslutandeförfarandet sker dock inte automatiskt, utan först efter det att rådet har antagit gemenskapslagstiftning som fastställer gemensamma regler och viktiga principer på området. Detta innebär en möjlighet att tidigarelägga övergång till medbeslutandeförfarandet inom områdena för asyl och tillfälligt skydd för fördrivna personer. Enligt gällande regler skall rådet från och med den 1 maj 2004 enhälligt besluta, efter att ha hört Europaparlamentet, om övergång till medbeslutandeproceduren på dessa områden. Nicefördraget innebär i stället att övergången till medbeslutandeförfarandet blir beroende av att gemenskapslagstiftning har antagits och att övergången därmed kan ske redan före den 1 maj 2004. Förslag om sådan lagstiftning har också lagts fram genom förslaget till direktiv om tillfälligt skydd som antogs av rådet den 20 juli 2001 (2001/55/EG) och som grundas på artikel 63.2 a i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> samt förslaget om miniminormer för medlemsstaternas förfaranden för att bevilja eller återkalla flyktingstatus (KOM [2000] 578 slutlig), enligt artikel 63.1 d i <NOBR>EG-fördraget.</NOBR> Vidare har kommissionen nyligen lagt förslag till ett direktiv om miniminormer för mottagande av asylsökande (KOM [2000] 181 slutlig), enligt artikel 63.1 a i <NOBR>EG-fördraget.</NOBR> Från och med den 1 maj 2004 gäller dock huvudregeln om övergång till medbeslutandeförfarandet i artikel 67.2. Den nya möjligheten till övergång till medbeslutandeförfarandet på asylområdet utgör nämligen endast en avvikelse från nuvarande regler om vad som skall gälla under övergångsperioden efter Amsterdamfördragets ikraftträdande.</P> <P class="p285 ft6">Vidare beslutades att från den tidpunkt då det nya fördraget träder i kraft skall åtgärder för civilrättsligt samarbete, som grundas på artikel 65 i <NOBR>EG-fördraget,</NOBR> med undantag för de aspekter som berör familjerätten, beslutas enligt medbeslutandeförfarandet. Åtgärder för civilrättsligt</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft4">62</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_63"> <DIV id="id_1"> <P class="p129 ft4">samarbete som berör familjerätten skall således även fortsättningsvis Prop. 2001/02:8 beslutas med enhällighet.</P> <P class="p195 ft5"><SPAN class="ft4">I ett </SPAN>protokoll om artikel 67 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen <SPAN class="ft4">som fogas till </SPAN><NOBR><SPAN class="ft4">EG-fördraget</SPAN></NOBR><SPAN class="ft4"> regleras beslutsförfarandet för åtgärder för att säkerställa samarbete mellan de relevanta nationella myndigheterna i medlemsstaterna, samt mellan dessa myndigheter och kommissionen, enligt artikel 66 i </SPAN><NOBR><SPAN class="ft4">EG-fördraget.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft4"> I protokollet anges att rådet skall besluta om sådana åtgärder med kvalificerad majoritet, på förslag av kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet, från och med den 1 maj 2004. Detta innebär alltså en automatisk övergång till kvalificerad majoritet på detta område.</SPAN></P> <P class="p286 ft4">Regeringskonferensen antog en <SPAN class="ft5">gemensam förklaring (5) </SPAN>beträffande artikel 67. I förklaringen uttalar medlemsstaterna att rådet, från och med den 1 maj 2004, i ökad utsträckning skall använda sig av medbeslutandeförfarandet enligt artikel 251 i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> vid beslutsfattande inom avdelning IV. Rådet skall vidare bemöda sig om att från och med denna tidpunkt eller så snart som möjligt därefter göra medbeslutandeförfarandet tillämpligt på övriga områden inom avdelning IV eller på vissa av dessa områden. Enligt förklaringen åtar sig alltså medlemsstaterna att i rådet besluta om att gå över till medbeslutandeförfarandet för fler områden än vad som anges i fördraget och i protokollet till fördraget.</P> <P class="p223 ft41"><SPAN class="ft39">8.2.4</SPAN><SPAN class="ft40">Ekonomisk politik (artikel 100)</SPAN></P> <P class="p60 ft4">I dag kan rådet med enhällighet besluta om att ge ekonomiskt bistånd till en medlemsstat om det uppstår allvarliga försörjningsproblem eller om en medlemsstat har eller hotas av svårigheter utanför dess kontroll. Om svårigheterna har orsakats av naturkatastrofer beslutar rådet i dag med kvalificerad majoritet.</P> <P class="p75 ft4"><SPAN class="ft41">Regeringskonferensen: </SPAN>Ordförandeskapet tog initiativ till en övergång till kvalificerad majoritet för hela artikeln med motiveringen att det skulle underlätta beslut om ekonomiskt bistånd. Regeringen ansåg att en övergång till kvalificerad majoritet var motiverad i de fall det rörde sig om allvarliga försörjningsproblem. Kvalificerade majoritetsbeslut vid allvarliga störningar vad gäller försörjning av vissa varor torde underlätta möjligheterna till stöd från EU i dessa lägen. Regeringen kunde också acceptera kvalificerad majoritet i de andra fallen eftersom den inte ansåg att det fanns någon större risk för att ett beslut skulle fattas utan att ett verkligt behov förelåg.</P> <P class="p73 ft4"><SPAN class="ft41">Förhandlingsresultatet: </SPAN>Resultatet av förhandlingarna (artikel 2.5 i Nicefördraget) blev att rådet kan besluta med kvalificerad majoritet vad gäller alla fall av ekonomiskt bistånd som omfattas av artikel 100.</P> <P class="p56 ft4">En <SPAN class="ft5">gemensam förklaring (6) </SPAN>om artikel 100 antogs av regeringskonferensen. Förklaringen innebär att beslut om ekonomiskt bistånd skall överensstämma med budgetplanen och med det interinstitutionella avtalet om budgetdisciplin.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft4">63</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_64"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr15 td68"><SPAN class="p180 ft39">8.2.5</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td69"><SPAN class="p181 ft41">Monetär politik (artikel 111.4)</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td30"><SPAN class="p3 ft6">Prop. 2001/02:8</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p197 ft4">I dag kan rådet med kvalificerad majoritet besluta om gemenskapens ståndpunkt på internationell nivå när det gäller frågor av särskild betydelse för den ekonomiska och monetära unionen och med enhällighet besluta om hur denna skall företrädas. Endast de medlemsstater som är med i valutaunionen har rösträtt.</P> <P class="p75 ft4"><SPAN class="ft41">Regeringskonferensen: </SPAN>Kommissionen föreslog att kvalificerad majoritet skulle gälla för hela artikeln med motiveringen att det skulle underlätta snabba beslut om extern representation. Regeringen kunde acceptera en övergång till kvalificerad majoritet dels av praktiska skäl eftersom gemensamma ståndpunkter redan kan beslutas med kvalificerad majoritet, dels för att underlätta att EU/Eurogruppen kan ”tala med en röst” på internationell nivå.</P> <P class="p73 ft4"><SPAN class="ft41">Förhandlingsresultatet: </SPAN>Resultatet av förhandlingarna (artikel 2.6 i Nicefördraget) blev att kvalificerad majoritet gäller både för beslutet om en gemensam ståndpunkt och för extern representation.</P> <P class="p73 ft4">En <SPAN class="ft5">gemensam förklaring (7) </SPAN>klargör att alla medlemsstater i valutaunionen skall delta fullt ut i utarbetandet av gemenskapens ståndpunkt på internationell nivå när det gäller frågor av särskild betydelse för den ekonomiska och monetära unionen.</P> <P class="p67 ft41"><SPAN class="ft39">8.2.6</SPAN><SPAN class="ft40">Euro (artikel 123.4)</SPAN></P> <P class="p287 ft4">Fördraget stadgar att rådet genom enhälligt beslut av medlemsstaterna utan undantag skall fastställa omräkningskurserna gentemot euron då valutaunionen startar samt genom enhälligt beslut av medlemsstaterna besluta om att vidta övriga åtgärder som behövs för att snabbt införa euron.</P> <P class="p288 ft4"><SPAN class="ft41">Regeringskonferensen: </SPAN>Kommissionen lämnade ett förslag om att ändra beslutsregeln till kvalificerad majoritet med motiveringen att artikeln är obsolet utom i de delar som avser övriga åtgärder för att införa euron. Den del av bestämmelsen som rör fastställande av omräkningskurser gällde endast när den tredje etappen av EMU startade och är därmed obsolet. Den del av bestämmelsen som inte är obsolet är alltså den rättsliga grunden för euroområdets monetära lagstiftning. Det bör vara lätt att ändra denna, för den inre marknaden viktiga, lagstiftning. Regeringen accepterade en övergång till kvalificerad majoritet.</P> <P class="p55 ft4"><SPAN class="ft41">Förhandlingsresultatet: </SPAN>Resultatet av förhandlingarna (artikel 2.7 i Nicefördraget) blev att rådet genom beslut med kvalificerad majoritet av medlemsstaterna utan undantag, på förslag av kommissionen och efter att ha hört Europeiska centralbanken, skall vidta de övriga åtgärder som behövs för att snabbt införa euron som den gemensamma valutan. Sverige deltar inte i valutaunionen och påverkas därför för närvarande inte av bestämmelsen.</P> <P class="p223 ft41"><SPAN class="ft39">8.2.7</SPAN><SPAN class="ft40">Den gemensamma handelspolitiken (artikel 133)</SPAN></P> <P class="p289 ft4"><SPAN class="ft41">Remissinstanserna: </SPAN><SPAN class="ft5">Kommerskollegium </SPAN>anser att artikel 133 borde omfatta även investeringar och att tjänster och immateriella rättigheter</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft4">64</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_65"> <P class="p89 ft4">samt investeringar borde beslutas med kvalificerad majoritet utan de Prop. 2001/02:8 undantag som föreslås i Nicefördraget.</P> <P class="p290 ft4"><SPAN class="ft41">Bakgrund: </SPAN>I artikel 133 återfinns principerna för den gemensamma handelspolitiken. <NOBR>EG-domstolen</NOBR> har uttalat att gemenskapens kompetens vad avser tillämpningsområdet för nuvarande artikel 133 är exklusiv. Beslut om förhandlingar om och ingående av avtal på de områden som omfattas av artikel 133 fattas med kvalificerad majoritet. Genom en ändring av artikel 133, som beslutades genom Amsterdamfördraget, gavs rådet en möjlighet att på förslag av kommissionen och efter hörande av Europaparlamentet fatta beslut om att utsträcka tillämpningsområdet av artikel 133 till avtal om tjänster och immateriella rättigheter som ännu inte omfattades av den gemensamma handelspolitiken. Något sådant beslut fattades dock aldrig.</P> <P class="p153 ft4"><SPAN class="ft41">Regeringskonferensen: </SPAN>I förhandlingarna föreslog kommissionen att frågan på nytt skulle tas upp om förhandlingar och avtal om tjänstehandel och immateriella rättigheter kunde beslutas med kvalificerad majoritet genom att dessa områden gjordes till en del av artikel 133. Syftet var att underlätta gemenskapens beslutsförmåga och därmed öka dess förhandlingsstyrka i framtida förhandlingar på de berörda områdena, särskilt inom Världshandelsorganisationen (WTO). Diskussioner fördes också om att inbegripa investeringar i artikel 133, men stöd för detta saknades hos en majoritet av medlemsstaterna.</P> <P class="p153 ft4">Regeringen delade kommissionens önskemål om ökad beslutsförmåga på dessa områden. Vid beslut med kvalificerad majoritet minskar möjligheterna för ett enskilt medlemsland att blockera en förhandling eller ett avtal som andra medlemsländer stödjer. Därmed skulle gemenskapen lättare kunna förhandla nya avtal om handel med tjänster och handelsrelaterade aspekter av immateriella rättigheter, vilket skulle verka i riktningen mot friare tjänstehandel och stärkt skydd för svenska ekonomiska aktörers patent, upphovsrättigheter m.m. Under förhandlingen var det dock viktigt för regeringen att säkerställa att inga förändringar gjordes som innebar att olika beslutsregler skulle gälla vid beslut om intern harmonisering inom gemenskapen jämfört med förhandlingar om och ingående av internationella avtal på samma område. Detta var ett potentiellt problem eftersom både åtaganden om liberalisering av tjänstehandeln och avtal om respekt för immateriella rättigheter på detta stadium delvis regleras i gemenskapslagstiftning. Under förhandlingarnas gång diskuterades olika utformningar av artikel 133. Ingen av dessa fann gehör hos alla medlemsstater och stora delar av artikeln fick sin slutliga utformning först i slutskedet av förhandlingarna i Nice.</P> <P class="p189 ft4"><SPAN class="ft41">Förhandlingsresultatet: </SPAN>Resultatet av förhandlingarna (artikel 2.8 i Nicefördraget) blev att beslut om förhandlingar och ingående av avtal om tjänstehandel och handelsrelaterade aspekter av immateriella rättigheter som huvudregel skall fattas med kvalificerad majoritet (<SPAN class="ft5">punkten 5 första stycket</SPAN>). Denna regel är dock föremål för omfattande undantag där beslut med enhällighet gäller.</P> <P class="p233 ft4">Det första undantaget avser avtal som innehåller bestämmelser där enhällighet krävs när motsvarande interna regler beslutas, eller när avtalet omfattar ett område där gemenskapen ännu inte har utnyttjat sin</P> <P class="p98 ft44">befogenhet att anta interna regler (<SPAN class="ft45">punkten 5 andra stycket</SPAN>). I praktiken</P> <P class="p99 ft4">65</P> </DIV> <DIV id="page_66"> <P class="p89 ft4">styrs därför beslutsregeln i externa relationer av vilken beslutsregel som Prop. 2001/02:8 gäller för samma sektor internt samt graden av harmonisering inom</P> <P class="p98 ft4">gemenskapen.</P> <P class="p191 ft4">Det andra undantaget avser förhandlingar om och ingående av avtal av horisontell karaktär (dvs. ett avtal av övergripande karaktär som omfattar ett flertal områden), i den mån avtalet innehåller bestämmelser som i sig är föremål för undantag ( <SPAN class="ft5">punkten 5 tredje stycket</SPAN>).</P> <P class="p291 ft4">Det tredje undantaget avser beslut om förhandlingar om och ingående av avtal på vissa områden såsom kulturella och audiovisuella tjänster, utbildningstjänster, sociala tjänster och tjänster som rör människors hälsa där beslut om förhandlingar fattas i samförstånd mellan gemenskapen och medlemsstaterna och där framförhandlade avtal ingås gemensamt av EG och medlemsstaterna (<SPAN class="ft5">punkten 6 andra stycket</SPAN>).</P> <P class="p91 ft4">Förutom de nya bestämmelserna om beslut med kvalificerad majoritet har i artikel 133 tillförts ytterligare bestämmelser varav några är generella, dvs. omfattar hela artikel 133, och några är begränsade till handel med tjänster och handelsrelaterade aspekter av immateriella rättigheter.</P> <P class="p116 ft4">Gemenskapens behörighet att förhandla om och ingå avtal på de nya områdena (tjänstehandeln och handelsrelaterade aspekter av immateriella rättigheter) skall inte påverka medlemsstaternas rätt att behålla och ingå avtal med tredje land och internationella organisationer under förutsättning att gemenskapsrätten och andra relevanta internationella avtal respekteras (<SPAN class="ft5">punkten 5 fjärde stycket </SPAN>).</P> <P class="p116 ft4">Rådet har uttryckligen ålagts begränsningen att det inte får ingå avtal som innehåller bestämmelser som går utöver gemenskapens interna behörighet ( <SPAN class="ft5">punkten 6 första stycket </SPAN>). Dessutom har rådet och kommissionen ålagts att se till att de avtal som förhandlats fram är förenliga med gemenskapens interna politik och interna regler ( <SPAN class="ft5">punkten 3 första stycket andra meningen </SPAN>). I artikeln har också införts en uttrycklig skyldighet för kommissionen att regelbundet rapportera om förhandlingsläget till den särskilda kommitté som utsetts ( <SPAN class="ft5">punkten 3 andra stycket andra meningen</SPAN>). Samtliga de ändringar som har redovisats i detta stycke gäller hela artikelns tillämpningsområde, dvs. inte enbart förhandlingar om och ingående av avtal om handel med tjänster och handelsrelaterade aspekter av immateriella rättigheter.</P> <P class="p233 ft4">Förhandlingar och avtal om tjänster på transportområdet skall även fortsättningsvis regleras av avdelning V och artikel 300 i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> (<SPAN class="ft5">punkten 6 tredje stycket</SPAN>).</P> <P class="p92 ft4">Rådet har en möjlighet att genom enhälligt beslut, på förslag av kommissionen och efter hörande av Europaparlamentet, utvidga tillämpningen av artikeln till att omfatta immateriella rättigheter, i den mån de inte redan omfattas av artikeln genom de nu föreslagna ändringarna (<SPAN class="ft5">punkten 7</SPAN>). Ett sådant beslut får dock inte avse frågor som faller utanför gemenskapens interna behörighet.</P> <P class="p292 ft4">Konsekvenserna för Sveriges del av ändringarna i artikel 133 torde inte komma att bli särskilt stora. Tillämpningen av artikeln måste först prövas i något konkret fall. Det är möjligt att de viktiga undantag som har gjorts från regeln om att besluten skall fattas med kvalificerad majoritet kommer att göra att nya förhandlingar och avtal om handel med tjänster</P> <P class="p98 ft47">och handelsrelaterade aspekter av immateriella rättigheter även i</P> <P class="p99 ft4">66</P> </DIV> <DIV id="page_67"> <DIV id="id_1"> <P class="p129 ft4">fortsättningen till stor del kommer att kräva enhällighet för godkännande Prop. 2001/02:8 i rådet.</P> <P class="p132 ft41"><SPAN class="ft39">8.2.8</SPAN><SPAN class="ft40">Socialpolitik (artiklarna 137 och 144)</SPAN></P> <P class="p293 ft5"><SPAN class="ft41">Remissinstanserna: </SPAN>Jämställdhetsombudsmannen <SPAN class="ft4">instämmer i regeringens positiva syn på att beslut med kvalificerad majoritet blir huvudregel vad gäller samarbetet på det socialpolitiska området.</SPAN></P> <P class="p294 ft5">Tjänstemännens Centralorganisation <SPAN class="ft4">anser att rådets möjlig heter att fatta beslut med kvalificerad majoritet borde ha gått längre för att stärka EU:s befogenheter att motverka social dumpning.</SPAN></P> <P class="p288 ft4"><SPAN class="ft41">Bakgrund: </SPAN>Artikel 137 utgör den fördragsmässiga grunden för medlemsstaternas samarbete på det socialpolitiska området. Begreppet socialpolitik rymmer i detta sammanhang frågor som rör såväl arbetsrätt, arbetsliv, arbetsmiljö och jämställdhet som socialpolitiska frågor i gängse svensk bemärkelse. Genom Amsterdamfördraget blev EG:s politik på det sociala området ett intresse för samtliga medlemsstater genom att avtalet om socialpolitik integrerades i <NOBR>EG-fördraget.</NOBR> Ändringar gjordes också som innebar att arbetsmarknadens parter fick stärkta roller och dessutom lyftes grundläggande sociala rättigheter fram. Gemenskapen fick vidare befogenhet att besluta om programsamarbete för att bekämpa social utslagning.</P> <P class="p55 ft4">Enligt artikel 137 kan rådet inom vissa uppräknade områden anta minimidirektiv enligt medbeslutandeförfarandet i artikel 251 i EG- fördraget och således fatta beslut med kvalificerad majoritet efter att ha hört Ekonomiska och sociala kommittén (ESK) och Regionkommittén. På de områden som anges i artikel 137.3 fordras dock enhälligt beslut av rådet, varvid rådet skall höra Europaparlamentet, ESK och Regionkommittén.</P> <P class="p56 ft4"><SPAN class="ft41">Regeringskonferensen: </SPAN>Under regeringskonferensen diskuterades i huvudsak två frågor beträffande artikel 137. Medlemsstaterna diskuterade dels en omstrukturering av texten, dels möjligheten att övergå till beslutsfattande med kvalificerad majoritet på fler områden än vad som gäller i dag. Förutom dessa två huvudfrågor diskuterades om artikel 137.3 femte strecksatsen, som rör möjligheten att fatta beslut om ekonomiska bidrag till åtgärder för att främja sysselsättning och skapa arbetstillfällen, skulle utgå. Regeringen hade inget att invända mot dessa förslag.</P> <P class="p295 ft4"><SPAN class="ft41">Förhandlingsresultatet: </SPAN>Resultatet av konferensen (artikel 2.9 i Nicefördraget) blev att den tidigare strukturen i artikel 137 med två olika punkter för de olika beslutsformerna frångicks. De olika områden beträffande vilka rådet har kompetens att anta rättsakter räknas i stället upp i <SPAN class="ft5">första punkten </SPAN>och i <SPAN class="ft5">andra punkten </SPAN>anges vilket beslutsförfarande som gäller för de olika områdena. För samtliga områden gäller att rådet kan besluta om åtgärder som är avsedda att främja samarbetet mellan medlemsstaterna genom initiativ som exempelvis syftar till att utvärdera erfarenheter. På de områden som anges i punkten 1 <NOBR>a–i</NOBR> kan rådet genom direktiv anta minimikrav (<SPAN class="ft5">punkten 2 b första stycket </SPAN>). Detta innebär att direktiv inte kan antas för punkterna j och k som rör kampen mot social utslagning och modernisering av systemen för socialt skydd. För dessa</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft4">67</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_68"> <DIV id="id_1"> <P class="p129 ft4">områden kan rådet besluta om åtgärder som är avsedda att främja Prop. 2001/02:8 samarbetet mellan medlemsstaterna genom initiativ som exempelvis</P> <P class="p14 ft4">syftar till att utvärdera erfarenheter.</P> <P class="p57 ft4">Av artikelns nya struktur följer att huvudregeln är att rådet beslutar enligt medbeslutandeförfarandet i artikel 251 i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> efter att ha hört ESK samt Regionkommittén. I punkten 2 b andra stycket anges att undantag gäller för punkten 1 c, d, f och g. På dessa områden skall rådet fatta beslut enhälligt efter att ha hört Europaparlamentet, ESK och Regionkommittén. Däremot kan rådet genom enhälligt beslut på förslag av kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet besluta att göra medbestämmandeförfarandet tillämpligt på punkten 1 d, f och g.</P> <P class="p69 ft4">Som ett resultat av regeringskonferensen utgår artikel 137.3 femte strecksatsen om möjligheten att fatta beslut om ekonomiska bidrag till åtgärder för att främja sysselsättning och skapa arbetstillfällen.</P> <P class="p214 ft39">Arbetsrättsliga frågor</P> <P class="p296 ft4">På det arbetsrättsliga området sker inga förändringar vad gäller formen för beslutsfattande i rådet.</P> <P class="p73 ft4">Det medlemsstaterna däremot kunde enas om var att ge rådet en möjlighet att genom enhälligt beslut på förslag av kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet göra förfarandet i artikel 251 i EG- fördraget tillämpligt på punkten 1 d, f och g. Detta gäller således beträffande skydd för arbetstagarna då deras anställningsavtal slutar gälla, företrädande och kollektivt tillvaratagande av arbetstagarnas och arbetsgivarnas intressen, inbegripet medbestämmande, samt anställningsvillkor för medborgare i tredje land som lagligt vistas inom gemenskapens territorium.</P> <P class="p228 ft39">Sociala frågor</P> <P class="p297 ft25">Social trygghet och socialt skydd för arbetstagarna (nya artikeln 137.1 c)</P> <P class="p277 ft4">Samarbetsområdet social trygghet och socialt skydd för arbetstagarna regleras i dag i artikel 137.3 första strecksatsen. På detta område fattar rådet beslut med enhällighet.</P> <P class="p56 ft4">Genom nya artikeln 137.2 första stycket a och b framgår att rådet kan besluta om åtgärder som är avsedda att främja samarbetet mellan medlemsstaterna (a) och anta minimidirektiv (b). Enligt nya artikeln 137.2 andra stycket skall beslut fattas med enhällighet såvitt avser frågor om social trygghet och socialt skydd för arbetstagarna.</P> <P class="p73 ft4">Den nya artikeln 137.4 första strecksatsen understryker att bestämmelserna i artikel 137 inte skall påverka medlemsstaternas erkända rätt att fastställa de grundläggande principerna för sina system för social trygghet och inte i väsentlig grad påverka den finansiella jämvikten i dessa.</P> <P class="p128 ft6">Samarbetsområdet är detsamma som i dag och ändras inte genom det nya fördraget. Inte heller omröstningsreglerna ändras, dvs. rådet fattar sina beslut med enhällighet. Artikeln kompletteras med en skrivning i <SPAN class="ft25">punkten 4 </SPAN>att de nationella systemen för social trygghet inte får påverkas.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft4">68</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_69"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr13 td44"><SPAN class="p3 ft25">Kampen mot social utslagning (nya artikeln 137.1 j)</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td30"><SPAN class="p3 ft6">Prop. 2001/02:8</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p298 ft4">Rådet kan enligt gällande bestämmelser och enligt förfarandet i artikel 251 i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> besluta om åtgärder som är avsedda att främja samarbetet mellan medlemsstaterna vad avser kampen mot social utslagning (artikel 137.2 tredje stycket). Genom Nicefördraget ändras bestämmelsen endast i redaktionellt hänseende.</P> <P class="p138 ft25">Modernisering av systemen för socialt skydd (nya artikeln 137.1 k)</P> <P class="p299 ft4">Samarbetsområdet modernisering av systemen för socialt skydd är nytt och omfattas inte i dag av artikel 137. I enlighet med nya artikeln 137.2 första stycket a och andra stycket i samma artikel skall rådet i enlighet med förfarandet i artikel 251 i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> och efter att ha hört ESK och Regionkommittén besluta om åtgärder som är avsedda att främja samarbetet mellan medlemsstaterna. Rådet får besluta om åtgärder avsedda att främja samarbetet kring modernisering av systemen för socialt skydd utan att det påverkar tillämpningen av punkten c, dvs. social trygghet och socialt skydd för arbetstagarna.</P> <P class="p160 ft4">Detta nya samarbetsområde speglar medlemsstaternas möjlighet till s.k. öppen samordning inom detta område, vilket för närvarande sker inom ramen för Kommittén för social trygghet (se vidare under artikel 144).</P> <P class="p214 ft39">Socialt skydd (artikel 144)</P> <P class="p133 ft4">Enligt artikel 144 får rådet genom enhälligt beslut och efter att ha hört Ekonomiska och sociala kommittén tilldela kommissionen uppgifter i samband med att gemensamma åtgärder genomförs särskilt vad gäller social trygghet för de migrerande arbetstagare som avses i artiklarna 39– 42 i <NOBR>EG-fördraget.</NOBR></P> <P class="p69 ft4">Vissa medlemsstater tog under regeringskonferensen upp frågan om att fördragsfästa Kommittén för social trygghet. Regeringen, som anser att den nuvarande bestämmelsen i artikel 144 kan anses ha blivit obsolet, ställde sig positiv till förslaget att fördragsfästa kommittén.</P> <P class="p56 ft4">Genom Nicefördraget (artikel 2.11 i Nicefördraget) får rådet behörighet, efter att ha hört Europaparlamentet, att inrätta en rådgivande kommitté för att främja samarbetet mellan medlems staterna och med kommissionen i fråga om socialt skydd. Varje medlemsstat och kommissionen skall utse två ledamöter i kommittén. Kommittén har bl.a. till uppgift att övervaka den sociala situationen, underlätta utbytet av information mellan medlemsstaterna och kommissionen samt att sammanställa rapporter och yttranden.</P> <P class="p67 ft41"><SPAN class="ft39">8.2.9</SPAN><SPAN class="ft40">Industri (artikel 157.3)</SPAN></P> <P class="p300 ft6">Artikel 157 behandlar gemenskapsindustrins konkurrensförmåga och syftar till att, inom ramen för en öppen och konkurrensutsatt marknad, påskynda industrins anpassning till strukturförändringar, främja ett gynnsamt företagsklimat och nyttogörande av innovationer och forskning</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft4">69</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_70"> <DIV id="id_1"> <P class="p129 ft4">och utveckling. Rådet får i dag enhälligt besluta om särskilda åtgärder för Prop. 2001/02:8 att stödja de insatser som görs av medlemsstaterna för att förverkliga</P> <P class="p14 ft4">målen för gemenskapens industripolitik.</P> <P class="p56 ft4">Gemenskapen och medlemsstaterna skall enligt fördraget säkerställa att det finns nödvändiga förutsättningar för industrins konkurrenskraft. Det konkreta arbetet rör områden som gemenskapens konkurrenskraft, småföretagsfrågor och vissa sektoriella frågor och sker främst i form av utbyte av erfarenheter och riktmärkning, s.k. <SPAN class="ft5">benchmarking</SPAN>, samt genom annat, inte rättsligt bindande, policyarbete.</P> <P class="p86 ft4"><SPAN class="ft41">Regeringskonferensen: </SPAN>Sverige var sedan tidigare av uppfattningen att man skulle kunna övergå från att i rådet fatta beslut med enhällighet till att fatta beslut med kvalificerad majoritet, varför förslaget till en sådan ändring inte heller mötte något svenskt motstånd under regeringskonferensen. Grunden för denna inställning är att utvecklingen inom den europeiska företagspolitiken är att allt mer frångå sektoriell, stödinriktad politik till en mer horisontell politik, där den europeiska industrins generella förutsättningar diskuteras. Regeringen stödjer denna inriktning eftersom den sätter frågor såsom företagens ramvillkor och möjligheter att internationaliseras i centrum. Näringslivsfrågorna har dessutom en nära koppling till inre marknadsfrågorna, vilka i dag beslutas med kvalificerad majoritet.</P> <P class="p301 ft4">Den typ av åtgärder på gemenskapsnivå som i dag diskuteras och genomförs inom detta område har vidare ofta karaktären av jämförande studier, t.ex. som rör den europeiska industrins konkurrenskraft i förhållande till konkurrentregionerna USA och Asien. Sådana insatser kräver inte omfattande resurser och de eventuella åtgärder som föreslås som en följd av dessa studier har ofta en nationell anknytning, såsom uppmaningar att förbättra riskkapitalförsörjningen eller innovationsklimatet.</P> <P class="p127 ft4"><SPAN class="ft41">Förhandlingsresultatet: </SPAN>Resultatet av förhandlingarna (artikel 2.12 i Nicefördraget) blev en övergång till kvalificerad majoritet i artikel 157.3. Rådet får, i enlighet med medbeslutandeförfarandet i artikel 251 i EG- fördraget och efter att ha hört Ekonomiska och sociala kommittén, besluta om särskilda åtgärder för att stödja de insatser som görs av medlemsstaterna för att förverkliga målen för gemenskapens industripolitik.</P> <P class="p302 ft41"><SPAN class="ft39">8.2.10</SPAN><SPAN class="ft61">Ekonomisk och social sammanhållning (artiklarna 159 och 161)</SPAN></P> <P class="p210 ft39">Artikel 159</P> <P class="p133 ft4">Artikel 159 behandlar frågor om ekonomisk och social sammanhållning. Den aktuella frågan i artikelns tredje stycke anger att om särskilda åtgärder behöver vidtas utanför de olika strukturfonderna och utan att det påverkar tillämpningen av de åtgärder som beslutas inom ramen för gemenskapens övriga politik, skall rådet enhälligt besluta om sådana särskilda åtgärder på förslag av kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén (ESK) samt Regionkommittén.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft4">70</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_71"> <P class="p65 ft4"><SPAN class="ft41">Regeringskonferensen: </SPAN>Regeringen ställde sig positiv till förslaget Prop. 2001/02:8 om beslut med kvalificerad majoritet för frågan om särskilda åtgärder</P> <P class="p212 ft4">behöver vidtas utanför strukturfonderna och utan att det påverkar tillämpningen av de åtgärder som beslutas inom ramen för gemenskapens övriga politik. Detta ställningstagande grundade sig bl.a. på bedömningen att beslutsprocessen skulle bli mer effektiv i denna fråga. Beslut om särskilda åtgärder behöver vidtas utanför fonderna och utan att det påverkar tillämpningen av de åtgärder som beslutas inom ramen för gemenskapens övriga politik har emellertid tillämpats mycket sällan. Regeringen var även positiv till ett utökat medbeslutande förfarande i enlighet med artikel 251 i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> för denna artikel.</P> <P class="p73 ft4"><SPAN class="ft41">Förhandlingsresultatet: </SPAN>Resultatet av förhandlingarna (artikel 2.13 i Nicefördraget) blev att rådet får fatta beslut om särskilda åtgärder med kvalificerad majoritet i enlighet med förfarandet i artikel 251 i EG- fördraget och efter att ha hört ESK och Regionkommittén.</P> <P class="p138 ft39">Artikel 161</P> <P class="p303 ft5"><SPAN class="ft41">Remissinstanserna: </SPAN>Jämställdhetsombudsmannen <SPAN class="ft4">ser positivt på att beslut om regler för strukturfonderna genom beslut om en sammanhållningspolitik kommer att fattas med kvalificerad majoritet, även om detta har senarelagts till den 1 januari 2007, eftersom det sker ett viktigt utvecklingsarbete inom jämställdhetsområdet genom medel från strukturfonderna.</SPAN></P> <P class="p69 ft4"><SPAN class="ft41">Bakgrund: </SPAN>Även artikel 161 behandlar frågor om ekonomisk och social sammanhållning. Bestämmelsen innehåller dels reglerna för strukturfonderna, dels reglerna för upprättandet av en sammanhållningsfond. Enligt det första stycket skall rådet genom enhälligt beslut på förslag av kommissionen, med Europaparlamentets samtycke och efter att ha hört Ekonomiska och sociala kommittén (ESK) samt Regionkommittén, fastställa strukturfondernas uppgifter, huvudmål och organisation, vilket kan omfatta en omgruppering av fonderna. Rådet skall enligt samma förfarande också fastställa de allmänna regler som skall tillämpas på fonderna och de bestämmelser som behövs för att säkerställa deras effektivitet och samordning av fonderna med varandra och med andra befintliga finansieringsorgan.</P> <P class="p137 ft4">Enligt det andra stycket skall en av rådet enligt samma förfarande upprättad sammanhållningsfond lämna ekonomiska bidrag till projekt på miljöområdet och till transeuropeiska nät inom infrastrukturen på transportområdet.</P> <P class="p75 ft4"><SPAN class="ft41">Regeringskonferensen: </SPAN>Regeringen hade inga invändningar mot förslaget om kvalificerad majoritet för beslut om regler för strukturfonderna och upprättande av en sammanhållningsfond. Regeringens ställningstagande grundades bl.a. på en bedömning att beslutsprocessen skulle bli mer effektiv i dessa frågor om bestämmelsen ändrades. Detta ställningstagande skall också ses i ett perspektiv där unionen utökas med nya medlemsstater. Dagens krav på enhällighet har resulterat i att välbehövliga och rimliga reformer i vissa fall har blockerats av enstaka</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr7 td85"><SPAN class="p3 ft4">medlemsländer. Regeringen var även positiv till</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td86"><SPAN class="p304 ft4">ett utökat</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td87"><SPAN class="p3 ft4">medbeslutandeförfarande i enlighet med artikel 251 i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td85"><SPAN class="p3 ft4">denna artikel.</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td86"><SPAN class="p15 ft4">71</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_72"> <DIV id="id_1"> <P class="p65 ft4"><SPAN class="ft41">Förhandlingsresultatet: </SPAN>Resultatet av förhandlingarna (artikel 2.14 i Prop. 2001/02:8 Nicefördraget) innebär att <SPAN class="ft5">ett tredje stycke </SPAN>skall läggas till artikel 161.</P> <P class="p294 ft4">Det nya stycket har följande innebörd. Från och med den 1 januari 2007 skall rådet besluta om sammanhållningspolitiken med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen, efter Europaparlamentets samtycke och efter att ha hört ESK och Regionkommittén, under förutsättning att den fleråriga budgetplan som skall tillämpas från och med den 1 januari 2007 och det därmed sammanhörande interinstitutionella avtalet har antagits vid den tidpunkten. I annat fall skall det förfarande som föreskrivs i det tredje stycket tillämpas från och med den tidpunkt då de antas.</P> <P class="p305 ft4">Såvitt gäller frågan om beslut med kvalificerad majoritet blev resultatet av förhandlingarna en kompromiss som innebär att reformen om kvalificerad majoritet senarelades till dess den fleråriga budgetplan som skall tillämpas från och med den 1 januari 2007 och det därmed sammanhängande institutionella avtalet har antagits. Tanken med en gräns år 2007 för övergång till kvalificerad majoritet är att rådet till dess bör ha beslutat om ett nytt system och budget för strukturfonderna.</P> <P class="p67 ft41"><SPAN class="ft39">8.2.11</SPAN><SPAN class="ft61">Miljö (artikel 175.2)</SPAN></P> <P class="p60 ft4">Rådet skall enligt förfarandet i artikel 251 med kvalificerad majoritet besluta om vilka åtgärder som skall vidtas av gemenskapen för att uppnå de mål som anges för gemenskapens miljöpolitik. Med avvikelse från denna beslutsordning skall rådet enhälligt enligt artikel 175.2 besluta om a) bestämmelser av främst skattekaraktär, b) åtgärder som påverkar fysisk planering, förvaltning av vattenresurser och markanvändning utom avfallshantering samt c) åtgärder som väsentligen påverkar en medlemsstats val mellan olika energikällor och den allmänna strukturen hos dess energiförsörjning.</P> <P class="p73 ft4"><SPAN class="ft41">Regeringskonferensen: </SPAN>Ett flertal medlemsstater önskade att artikelns krav på enhällighet inte skulle gälla miljöskatter. Ingen enighet nåddes dock.</P> <P class="p86 ft4"><SPAN class="ft41">Förhandlingsresultatet: </SPAN>Resultatet av förhandlingarna (artikel 2.15 i Nicefördraget) blev att <SPAN class="ft5">punkt a </SPAN>kvarstår oförändrad och att <SPAN class="ft5">punkt b </SPAN>förändrades i liten utsträckning, främst genom en omredigering för att tydligare avgränsa områdena fysisk planering, förvaltning av vattenresurser och markanvändning. Beträffande enhällighetskravet för åtgärder som påverkar förvaltning av vattenresurser lades dels ordet kvantitativ till, dels en formulering om att kravet också gäller tillgången till dessa resurser. Regeringen ställde sig positiv till dessa förändringar eftersom de endast bekräftar den tolkning av artikeln som rådet redan har gjort. Rådet beslutar redan om vattnets kvalitet med kvalificerad majoritet. Dessutom förtydligas enhällighets kravet för åtgärder som påverkar markanvändning genom att den tidigare formuleringen om undantag för åtgärder av allmän karaktär tas bort.</P> <P class="p306 ft4">Enhällighetskravet i <SPAN class="ft5">punkt c </SPAN>för åtgärder som väsentligt påverkar energikällor och energiförsörjningens struktur behandlades inte och kvarstår oförändrat.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft4">72</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_73"> <P class="p65 ft4">Regeringskonferensen antog också en <SPAN class="ft5">gemensam förklaring (9) </SPAN>om Prop. 2001/02:8 vikten av att främja miljöskyddet inom unionen. I förklaringen betonas</P> <P class="p307 ft4">att unionens strävan att nå detta mål även gäller den globala nivån. Alla möjligheter som fördraget erbjuder måste utnyttjas fullt ut i strävan att nå detta mål. Även marknadsinriktade instrument avsedda att främja en hållbar utveckling skall användas.</P> <P class="p67 ft41"><SPAN class="ft39">8.2.12</SPAN><SPAN class="ft61">Biståndssamarbete (artikel 181 a)</SPAN></P> <P class="p133 ft4">Med Nicefördraget (artikel 2.16 i Nicefördraget) införs en ny avdelning XXI som innehåller en ny artikel 181a om ekonomiskt, tekniskt och finansiellt samarbete med tredje land.</P> <P class="p209 ft4">Syftet med ändringen, som regeringen ställde sig positiv till, är att ange en särskild rättslig grund för annat samarbete än det som avses i avdelning XX (artiklarna <NOBR>177–181</NOBR> i <NOBR>EG-fördraget)</NOBR> och som enbart rör samarbetet med utvecklingsländer. Det kan t.ex. vara fråga om program om ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med länderna i Central- och Östeuropa. Vad gäller dessa frågor har rådet hittills fattat besluten med artikel 308 i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> som rättslig grund, dvs. beslut har fattats med enhällighet.</P> <P class="p56 ft4">Den nya artikeln innebär att rådet skall besluta om program om ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredje land, på förslag av kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet, med kvalificerad majoritet. Beslut avseende associeringsavtal regleras emellertid även i fortsättningen genom artikel 310 i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> och antas med enhällighet (<SPAN class="ft5">punkten 2</SPAN>). Framtida avtal med kandidatländerna kommer också att antas med enhällighet ( <SPAN class="ft5">punkten 2</SPAN>). Dessa undantag begränsar bestämmelsens tillämpnings område något.</P> <P class="p73 ft4">Insatserna skall, enligt <SPAN class="ft5">punkten 1, </SPAN>vara förenliga med gemenskapens utvecklingspolitik och utgöra ett komplement till de insatser som genomförs av medlemsstaterna. Den nya artikeln innebär som tidigare har nämnts inte att ytterligare kompetens överförs från medlemsstaterna till gemenskapen (se avsnitt 6.1).</P> <P class="p69 ft4">Enligt en <SPAN class="ft5">gemensam förklaring (10) </SPAN>bekräftas att den nya artikeln inte omfattar insatser avseende betalningsbalansstöd till tredje land.</P> <P class="p308 ft41">8.2.13 Stadga för ledamöterna av Europaparlamentet (artikel 190.5)</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"> <TR> <TD class="tr8 td66"><SPAN class="p3 ft4">Artikel 190.5 reglerar möjligheten för Europaparlamentet att fastställa</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td57"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td66"><SPAN class="p3 ft4">regler och allmänna villkor för hur dess ledamöter skall utföra sina</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td66"><SPAN class="p3 ft4">åligganden. Enligt bestämmelsen skall Europaparlamentet fastställa dessa</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td66"><SPAN class="p3 ft4">regler efter yttrande från kommissionen och sedan rådet genom enhälligt</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td66"><SPAN class="p3 ft4">beslut har gett sitt godkännande. Artikel 190.5 utgör den rättsliga</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td66"><SPAN class="p3 ft4">grunden för stadgan för ledamöter av Europaparlamentet <NOBR>(EP-stadgan).</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td57"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td66"><SPAN class="p3 ft33">Bland de frågor som skall regleras i stadgan ingår lön, pension, skatt</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td57"><SPAN class="p3 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td66"><SPAN class="p3 ft4">samt kostnadsersättningar. Stadgan har diskuteras sedan år 1998 utan att</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td57"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td66"><SPAN class="p3 ft4">en överenskommelse kunnat nås mellan rådet och Europaparlamentet.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td66"><SPAN class="p62 ft4"><SPAN class="ft41">Regeringskonferensen: </SPAN>I regeringskonferensen diskuterades artikel</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td66"><SPAN class="p3 ft4">190.5 enbart inom ramen för frågan om en övergång till kvalificerad</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr15 td57"><SPAN class="p15 ft4">73</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td66"><SPAN class="p3 ft59">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_74"> <DIV id="id_1"> <P class="p129 ft4">majoritet för beslut i rådet. Frågan var om medlemsstaterna kunde Prop. 2001/02:8 acceptera en övergång från enhällighet till kvalificerad majoritet när</P> <P class="p309 ft4">rådet ger sitt godkännande till Europaparlamentets förslag till <NOBR>EP-stadga.</NOBR> <SPAN class="ft41">Förhandlingsresultatet: </SPAN>Artikel 2.18 i Nicefördraget ändrar artikel</P> <P class="p250 ft4">190.5 på följande sätt. När rådet skall ge sitt godkännande till Europaparlamentets <NOBR>EP-stadga</NOBR> krävs en kvalificerad majoritet, förutom beslut om regler för beskattning av ledamöter eller före detta ledamöter som även fortsättningsvis kräver enhällighet.</P> <P class="p67 ft41"><SPAN class="ft39">8.2.14</SPAN><SPAN class="ft61">Politiska partier på europeisk nivå (artikel 191)</SPAN></P> <P class="p264 ft4">I artikel 191 anges att politiska partier på europeisk nivå är viktiga som en integrationsfaktor inom unionen. Gemenskapsbestämmelser om politiska partiers verksamhet saknas emellertid.</P> <P class="p127 ft4"><SPAN class="ft41">Regeringskonferensen: </SPAN>För att skapa en särskild rättslig grund för att fastställa regler för europeiska politiska partier och deras finansiering lade kommissionen ett förslag till regeringskonferensen om en komplettering av artikel 191.</P> <P class="p128 ft4">Regeringen ställde sig positiv till förslaget. För närvarande är finansieringen av Europaparlamentets partigrupper inte reglerad på europeisk nivå, vilket har försvårat insyn och kontroll. Tillskapandet av en särskild rättslig grund för att fastställa regler för politiska partier öppnar ytterligare möjligheter att anta en partistatut som i sin tur kan bidra till att öka effektiviteten och insynen i partigruppernas verksamhet.</P> <P class="p70 ft4"><SPAN class="ft41">Förhandlingsresultatet: </SPAN>Regeringskonferensen beslutade att skapa en särskild rättslig grund för att fastställa regler för politiska partier på europeisk nivå. Artikel 191 kompletteras med ett nytt stycke där det hänvisas till förfarandet i artikel 251 i <NOBR>EG-fördraget,</NOBR> dvs. rådet skall genom medbeslutande tillsammans med Europaparlamentet fastställa regler för politiska partier verksamma på europeisk nivå (artikel 2.19 i Nicefördraget).</P> <P class="p73 ft4">En förklaring om artikel 191 fogades även till konferensens slutakt (<SPAN class="ft5">gemensam förklaring 11 </SPAN>). I förklaringen erinras om att bestämmelserna i artikeln inte innebär någon kompetensöverföring från medlemsstaterna till EG och att tillämpningen av gällande nationella konstitutionella regler inte påverkas. Vidare anges uttryckligen att finansiering över gemenskapsbudgeten av politiska partiers verksamhet på europeisk nivå inte får utnyttjas för att direkt eller indirekt finansiera nationell partiverksamhet. I förklaringen anges att bestämmelser om finansiering av de politiska partierna skall tillämpas på samma grund för alla politiska krafter som är företrädda inom Europaparlamentet, detta som en markering för att inte politiska grupperingar med en negativ inställning till EU, eller ledamöter som inte tillhör någon partigrupp, skall kunna undantas från rätten till ekonomiskt stöd.</P> <P class="p137 ft4">Tillägget i artikel 191 och förtydligandena i den gemensamma förklaringen stämde väl överens med regeringens önskan att skapa en särskild rättslig grund för att fastställa regler för politiska partier på europeisk nivå, särskilt vad gäller finansiering. Valet av medbeslutandeförfarandet – där rådet och Europaparlamentet beslutar</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft4">74</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_75"> <DIV id="id_1"> <P class="p129 ft4">tillsammans – som tillämplig beslutsprocedur föreföll lämpligt eftersom Prop. 2001/02:8 Europaparlamentets verksamhet berörs.</P> <P class="p310 ft41"><SPAN class="ft39">8.2.15</SPAN><SPAN class="ft61">Generalsekreterare och biträdande generalsekreterare (artikel 207.2)</SPAN></P> <P class="p133 ft4">Enligt artikel 207.2 skall rådet utse generalsekreteraren och den ställföreträdande generalsekreteraren vid generalsekretariatet genom enhälligt beslut.</P> <P class="p173 ft4"><SPAN class="ft41">Regeringskonferensen: </SPAN>För att öka effektiviteten i beslutsprocessen föreslog ordförandeskapet att rådets beslut om att utse generalsekreteraren och den ställföreträdande generalsekreteraren skulle kunna fattas med kvalificerad majoritet.</P> <P class="p311 ft4">Rent principiellt är det av stort värde att utnämningar och tillsättningar av tjänster i gemenskapsorganen beslutas enhälligt. Enhälliga beslut kan sägas stärka den utnämndes ställning och auktoritet. Mot detta bör dock vägas den ökade risken att i en utvidgad union en enda medlemsstat motsätter sig utnämningen av en person, vars kandidatur i stort sett samtliga medlemsländer stödjer. Rådet kan då inte fatta något beslut. Vid en samlad bedömning fann regeringen det därför rimligt att utnämningen av generalsekreteraren och den ställföreträdande generalsekreteraren för rådet skulle kunna vila på beslut som fattas med kvalificerad majoritet. Detta kom också att bli den lösning som medlemsstaterna förespråkade.</P> <P class="p69 ft4"><SPAN class="ft41">Förhandlingsresultatet: </SPAN>Ändringen i artikel 207.2 innebär alltså att generalsekreteraren och den biträdande generalsekreteraren skall utses av rådet genom beslut med kvalificerad majoritet (artikel 2.20 i Nicefördraget).</P> <P class="p223 ft41"><SPAN class="ft39">8.2.16</SPAN><SPAN class="ft61">Kommissionen (artiklarna 214.2 och 215)</SPAN></P> <P class="p312 ft6">När ledamöterna i kommissionen skall nomineras och utses är det enligt artiklarna 214.2 och 215 medlemsstaternas regeringar som i samförstånd fattar besluten. Medlemsstaternas regeringar skall i samförstånd även utse en ersättare för en avgående ledamots återstående mandattid.</P> <P class="p75 ft4"><SPAN class="ft41">Regeringskonferensen: </SPAN>I förhandlingarnas slutskede återupptog ordförandeskapet förslaget att beslut att nominera och utse ledamöterna i kommissionen skulle fattas av rådet med kvalificerad majoritet. Ett sådant beslut skulle dock även i fortsättningen tas i samförstånd med kommissionens ordförande. Regeringen hade inget att invända mot förslaget.</P> <P class="p311 ft6"><SPAN class="ft39">Förhandlingsresultatet: </SPAN>Resultatet av förhandlingarna blev att artikel 214.2 ändras och rådet skall såväl nominera som utse ordföranden och de övriga ledamöterna av kommissionen, genom beslut med kvalificerad majoritet (artikel 2.22 i Nicefördraget). Som en konsekvens av de ändringar som görs i artikel 214.2 skall rådet fatta beslutet om att utse en ersättare för en entledigad eller avsatt ledamot med kvalificerad majoritet (artikel 2.23 i Nicefördraget). (Se avsnitt 7.3.2.)</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft4">75</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_76"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"> <TR> <TD class="tr15 td88"><SPAN class="p313 ft39">8.2.17</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td89"><SPAN class="p314 ft41">Domstolens rättegångsregler (artiklarna 223, 224 och</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td30"><SPAN class="p3 ft6">Prop. 2001/02:8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td88"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td89"><SPAN class="p314 ft41">225a)</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p315 ft5"><SPAN class="ft41">Remissinstanserna: </SPAN>Jämställdhetsombudsmannen <SPAN class="ft4">anser att det är positivt att rådet med kvalificerad majoritet kan ge sitt godkännande till ändringar av </SPAN><NOBR><SPAN class="ft4">EG-domstolens</SPAN></NOBR><SPAN class="ft4"> och förstainstansrättens rättegångsregler, eftersom detta bidrar till att öka effektiviteten och flexibiliteten i EG- domstolens arbete.</SPAN></P> <P class="p77 ft4"><SPAN class="ft41">Bakgrund: </SPAN><NOBR>EG-domstolens</NOBR> och förstainstansrättens rättegångsregler skall enligt gällande bestämmelser godkännas av rådet med enhällighet (artiklarna 245 tredje stycket och 225.4 i <NOBR>EG-fördraget).</NOBR></P> <P class="p73 ft4"><SPAN class="ft41">Regeringskonferensen: </SPAN>Domstolen lade inför regeringskonferensen fram förslag om att ge domstolen rätt att själv anta sina rättegångsregler utan rådets godkännande eller, i andra hand, att rättegångsreglerna skulle kunna ändras efter godkännande av rådet med kvalificerad majoritet. Domstolen ansåg att kravet på enhällighet innebar svårigheter att få till stånd nödvändiga anpassningar av rättegångsformerna.</P> <P class="p316 ft4">Samtliga medlemsstater var positivt inställda till att övergå från enhällighet till kvalificerad majoritet</P> <P class="p57 ft4">Regeringen stödde domstolens förslag och ansåg att de föreslagna ändringarna skulle bidra till att öka effektiviteten och flexibiliteten i domstolens arbete.</P> <P class="p75 ft4"><SPAN class="ft41">Förhandlingsresultatet: </SPAN>Resultatet blev att rådet kan ge sitt godkännande till ändringar av <NOBR>EG-domstolens</NOBR> och förstainstansrättens rättegångsregler med kvalificerad majoritet (artiklarna 2.29 och 2.30 i Nicefördraget). Detsamma kommer att gälla för de särskilda rättsinstansernas rättegångsregler (artikel 2.32 i Nicefördraget).</P> <P class="p67 ft41"><SPAN class="ft39">8.2.18</SPAN><SPAN class="ft61">Revisionsrätten (artiklarna 247.3 och 248.4)</SPAN></P> <P class="p210 ft39">Revisionsrättens ledamöter</P> <P class="p60 ft4">I artikel 247.3 anges att revisionsrättens ledamöter skall utses för sex år av rådet som beslutar med enhällighet efter det att Europaparlamentet har hörts.</P> <P class="p195 ft4"><SPAN class="ft41">Regeringskonferensen: </SPAN>Frågan om att övergå från enhällighet till kvalificerad majoritet för beslut i rådet om att utse ledamöterna i revisionsrätten väcktes mycket tidigt under förhand lingarna. Regeringen var öppen för att göra en ändring i fördraget på denna punkt i syfte att effektivisera revisionsrättens utnämnings förfarande. Ingen medlemsstat motsatte sig förslaget att ändra omröst ningsreglerna.</P> <P class="p69 ft4"><SPAN class="ft41">Förhandlingsresultatet: </SPAN>Regeringskonferensen enades om att ändra artikel 247.3 så att rådet med kvalificerad majoritet och efter att ha hört Europaparlamentet skall anta den förteckning över ledamöter som skall upprättas i enlighet med förslag från varje medlemsstat (artikel 2.36 b i Nicefördraget).</P> <P class="p228 ft39">Revisionsrättens arbetsordning</P> <P class="p297 ft4">Revisionsrätten fastställer i dag själv sin arbetsordning.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft4">76</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_77"> <DIV id="id_1"> <P class="p65 ft4"><SPAN class="ft41">Regeringskonferensen: </SPAN>Medlemsstaterna och revisionsrätten fram- Prop. 2001/02:8 förde under förhandlingarna att frågan om effektivitet i revisions rättens</P> <P class="p212 ft4">verksamhet bäst säkrades genom effektiva arbetsformer. Mot denna bakgrund presenterades ett förslag om att revisionsrätten själv skulle fastställa sin arbetsordning, vilken sedan rådet skulle godkänna genom beslut med kvalificerad majoritet. Regeringens position i första hand var att revisionsrätten även i fortsättningen skulle få besluta om arbetsordningen.</P> <P class="p69 ft4"><SPAN class="ft41">Förhandlingsresultatet: </SPAN>En ny bestämmelse, artikel 248.4 sista stycket, förs in i fördraget som ålägger revisionsrätten att slå fast en intern arbetsordning (artikel 2.37 b i Nicefördraget). Arbetsordningen skall godkännas av rådet med kvalificerad majoritet.</P> <P class="p67 ft41"><SPAN class="ft39">8.2.19</SPAN><SPAN class="ft61">Ekonomiska och sociala kommittén (artikel 259.1)</SPAN></P> <P class="p133 ft4">Ekonomiska och sociala kommittén (ESK) har 222 ledamöter. Sverige har 12 ledamöter. Enligt artikel 259 skall, vid utseende av ledamöter i kommittén, varje medlemsstat tillställa rådet en lista med dubbelt så många kandidater som det antal platser som har tilldelats statens medborgare. ESK:s medlemmar utses, enligt artikel 158 i <NOBR>EG-fördraget,</NOBR> för fyra år genom enhälligt beslut av rådet. De kan återväljas.</P> <P class="p195 ft4"><SPAN class="ft41">Regeringskonferensen: </SPAN>Under regeringskonferensen diskuterades två frågor. Den första frågan rörde formerna för att utse ledamöter i ESK. Förslag fördes fram om att frångå förfarandet med att medlemsstaterna tillställer rådet en lista med dubbelt så många kandidater som det antal platser som har tilldelats statens medborgare. Regeringen hade inget att invända mot förslaget.</P> <P class="p160 ft4">Den andra frågan rörde möjligheten för rådet att besluta med kvalificerad majoritet vad gäller tillsättning av ledamöter i ESK. Regeringen hade inte något att invända mot detta förslag heller.</P> <P class="p75 ft4"><SPAN class="ft41">Förhandlingsresultatet: </SPAN>Resultatet av förhandlingarna blev, såvitt gäller den första frågan, att förfarandet med en lista med dubbelt så många kandidater som det antal platser som har tilldelats statens medborgare skall frångås. Rådet kan således inte ändra medlemsstaternas förslag. Såvitt gäller den andra frågan blev resultatet att rådet med kvalificerad majoritet skall anta den förteckning över ledamöter som skall upprättas i enlighet med förslag från varje medlemsstat (artikel 2.41 i Nicefördraget).</P> <P class="p223 ft41"><SPAN class="ft39">8.2.20</SPAN><SPAN class="ft61">Regionkommittén (artikel 263)</SPAN></P> <P class="p68 ft4">Regionkommittén har 222 ledamöter och lika många suppleanter. Sverige har 12 ledamöter. Kommitténs ledamöter och suppleanter skall, enligt artikel 263, utses för fyra år genom enhälligt beslut av rådet på förslag av respektive medlemsstater. De kan återväljas.</P> <P class="p253 ft4"><SPAN class="ft41">Regeringskonferensen: </SPAN>För att öka effektiviteten i beslutsprocessen föreslog ordförandeskapet att rådets beslut om att utse Regionkommitténs ledamöter skulle kunna fattas med kvalificerad majoritet. Ingen av medlemsstaterna hade något att erinra mot förslaget.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft4">77</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_78"> <DIV id="id_1"> <P class="p65 ft4"><SPAN class="ft41">Förhandlingsresultatet: </SPAN>Resultatet av förhandlingarna blev att artikel Prop. 2001/02:8 263 ändras på så sätt att rådet med kvalificerad majoritet skall anta den</P> <P class="p317 ft4">förteckning över ledamöter och suppleanter som har upprättats enligt medlemsstaternas förslag (artikel 2.42 i Nicefördraget).</P> <P class="p67 ft41"><SPAN class="ft39">8.2.21</SPAN><SPAN class="ft61">Budget (artikel 279)</SPAN></P> <P class="p68 ft4">Artikel 279 reglerar beslutsordningen för vissa budgetrelaterade frågor. I artikeln föreskrivs att rådet enhälligt skall besluta på förslag från kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet och erhållit revisionsrättens yttrande om tre olika regelverk:</P> <P class="p80 ft4"><SPAN class="ft42">·</SPAN><SPAN class="ft43">budgetförordningen som är den grundläggande förordningen på budgetområdet och som särskilt skall innehålla närmare bestämmelser om budgetens uppställning och genomförande och om redovisning och revision;</SPAN></P> <P class="p318 ft4"><SPAN class="ft42">·</SPAN><SPAN class="ft43">regler för gemenskapens egna medel och de sätt och det förfarande enligt vilka budgetinkomster skall ställas till kommissionens förfogande samt bestämma nödvändiga åtgärder för att möta ett eventuellt likviditetsbehov som fastställs;</SPAN></P> <P class="p79 ft4"><SPAN class="ft42">·</SPAN><SPAN class="ft43">regler för ekonomichefers, utanordnares och räkenskapsförares ansvar och lämplig ordning för kontroll.</SPAN></P> <P class="p127 ft4"><SPAN class="ft41">Regeringskonferensen: </SPAN>Ordförandeskapet presenterade artikel 279 som en artikel som i sin helhet skulle kunna bli föremål för beslut med kvalificerad majoritet. En övergång till kvalificerad majoritet syftade till en förbättrad effektivitet i beslutsprocessen. Regeringen ställde sig positiv till en övergång till kvalificerad majoritet vad gäller beslut om budgetförordningen och regler för ekonomichefers, utanordnares och räkenskapsförares ansvar och lämplig ordning för kontroll, eftersom beslutsprocessen därigenom skulle bli mer effektiv. Dagens krav på enhällighet har resulterat i att välbehövliga och rimliga reformer i vissa fall har blockerats av enstaka medlemsländer.</P> <P class="p286 ft4">Däremot ansåg regeringen vad gäller beslut om egna medel att dessa även fortsättningsvis bör fattas med enhällighet. En grundläggande svensk position är att beskattningsrätten är en nationell kompetens. Mot bakgrund av detta faktum och ett svenskt intresse om en begränsad svensk <NOBR>EU-avgift</NOBR> vore någon annan beslutsregel än enhällighet inte ändamålsenlig.</P> <P class="p73 ft4">Det stod redan inledningsvis under förhandlingarna klart att det inte fanns något intresse bland medlemsstaterna att övergå till kvalificerad majoritet när det gäller egna medel. Däremot vad gällde de övriga två frågorna (budgetförordningen och regler för styrekonomer, utanordnare och räkenskapsförare) utkristalliserade sig tidigt en majoritet för detta förslag, även om vissa länder under förhandlingarna intog en mer negativ eller tveksam inställning.</P> <P class="p195 ft4"><SPAN class="ft41">Förhandlingsresultatet: </SPAN>Resultatet av regeringskonferensen (artikel 2.44 i Nicefördraget) blev en kompromiss på så sätt att övergången till kvalificerad majoritet träder i kraft först år 2007. Från och med den 1 januari 2007 skall rådet fatta beslut med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen vad gäller budgetförordningen och regler för styrekonomers, utanordnares och räkenskapsförares ansvar och lämplig</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft4">78</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_79"> <P class="p161 ft4">ordning för kontroll. För beslut om egna medel kommer även fortsätt- Prop. 2001/02:8 ningsvis enhällighet att gälla.</P> <P class="p162 ft4">När det gäller tidpunkten för en övergång till kvalificerad majoritet finns det en koppling till artikel 161 i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> (strukturfonderna) (se avsnitt 8.2.10). För artikel 161 sker en övergång dock tidigast den 1 januari 2007 medan det för artikel 279 blir en övergång till kvalificerad majoritet den 1 januari 2007. I budgetförordningen återfinns regler som har bäring på strukturfondsområdet.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td90"><SPAN class="p3 ft1">9</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td91"><SPAN class="p319 ft1">Närmare samarbete</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td58"><SPAN class="p3 ft57">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr27 td59"><SPAN class="p3 ft57">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td80"><SPAN class="p3 ft57">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td79"><SPAN class="p3 ft57">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td61"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td62"><SPAN class="p154 ft4"><SPAN class="ft41">Sammanfattning</SPAN>: Bestämmelserna om närmare samarbete i den</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td80"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td63"><SPAN class="p154 ft4">första och tredje pelaren ändras något genom det nya fördraget. Ett</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td80"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td63"><SPAN class="p154 ft4">beslut om att upprätta ett närmare samarbete skall även i</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td80"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td61"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td63"><SPAN class="p154 ft4">fortsättningen fattas av rådet med kvalificerad majoritet, men en</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td80"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td63"><SPAN class="p154 ft4">medlemsstat kan inte längre genom ett nationellt veto blockera ett</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td80"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td63"><SPAN class="p154 ft4">sådant beslut. En medlemsstat kan begära att frågan hänskjuts till</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td80"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td63"><SPAN class="p154 ft4">Europeiska rådet, men något beslut i Europeiska rådet krävs inte för</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td80"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td63"><SPAN class="p154 ft4">att ministerrådet skall kunna besluta med kvalificerad majoritet.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td80"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td61"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td92"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td93"><SPAN class="p320 ft4">Bestämmelser som möjliggör närmare samarbete i den andra</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td80"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td63"><SPAN class="p154 ft4">pelaren införs. Detta samarbete kan endast avse genomförande av en</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td80"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td63"><SPAN class="p154 ft4">gemensam åtgärd eller en gemensam ståndpunkt. Frågor som har</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td80"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td63"><SPAN class="p154 ft4">militära eller försvarsmässiga konsekvenser får inte bli föremål för</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td80"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td63"><SPAN class="p154 ft4">närmare samarbete. Rådets beslut om att upprätta ett närmare</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td80"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td63"><SPAN class="p154 ft4">samarbete fattas med kvalificerad majoritet, men en medlemsstat kan</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td80"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td63"><SPAN class="p154 ft4">genom ett nationellt veto blockera ett sådant beslut.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td80"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td61"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td92"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td93"><SPAN class="p321 ft6">För alla tre pelare gäller att det närmare samarbetet måste inbegripa</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td80"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td63"><SPAN class="p154 ft4">minst åtta medlemsstater.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td80"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td61"><SPAN class="p3 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td94"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td95"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td80"><SPAN class="p3 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td79"><SPAN class="p3 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td58"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td92"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr25 td91"><SPAN class="p322 ft6"><SPAN class="ft39">Remissinstanserna: </SPAN><SPAN class="ft25">Statskontoret </SPAN>gör den bedömningen att eftersom</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td82"><SPAN class="p3 ft4">kommissionens generalsekretariat under de senaste åren har presenterat</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr7 td82"><SPAN class="p3 ft4">flera rapporter om hur närmare samarbete kan användas för att utveckla</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr26 td82"><SPAN class="p3 ft33"><NOBR>EU-samarbetet</NOBR> på bl.a. förstapelarområdet, ökar sannolikheten för att</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td79"><SPAN class="p3 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr7 td82"><SPAN class="p3 ft4">reglerna för närmare samarbete kan komma att tillämpas i praktiken. För</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td82"><SPAN class="p3 ft4">att skapa en hög svensk beredskap pekar Statskontoret på att det finns</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td82"><SPAN class="p3 ft4">skäl att utreda hur behovet av närmare samarbete ser ut på specifika</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td82"><SPAN class="p3 ft4">politikområden samt vilken praktisk utformning det kan få.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td58"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td92"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td91"><SPAN class="p1 ft4"><SPAN class="ft41">Bakgrund: </SPAN>Begreppet närmare samarbete, s.k. flexibel integration, har</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr7 td82"><SPAN class="p3 ft4">kommit att bli den sammanfattande beteckningen på möjligheten för en</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td82"><SPAN class="p3 ft4">mindre grupp medlemsstater att fördjupa sitt samarbete inom ett visst</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td82"><SPAN class="p3 ft4">politikområde i EU.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td58"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td92"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td91"><SPAN class="p323 ft4">Den här möjligheten fördragsreglerades genom Amsterdamfördraget</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td82"><SPAN class="p3 ft4">och bestämmelser om ett närmare samarbete finns i den första och tredje</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td82"><SPAN class="p3 ft4">pelaren. Reglerna om närmare samarbete har ännu inte tillämpats, men</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td82"><SPAN class="p3 ft4">eftersom det under en längre tid har funnits ett behov av att inom EU-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr7 td82"><SPAN class="p3 ft4">samarbetet hitta flexibla lösningar på vissa områden finns det exempel på</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td82"><SPAN class="p3 ft4">flexibel integration i vid mening. De mest kända exemplen torde vara</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td82"><SPAN class="p3 ft4">samarbetet inom EMU och Schengensamarbetet.</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr4 td79"><SPAN class="p15 ft4">79</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td58"><SPAN class="p3 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td92"><SPAN class="p3 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td96"><SPAN class="p3 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td80"><SPAN class="p3 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_80"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr14 td48"><SPAN class="p111 ft37">9.1</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td49"><SPAN class="p112 ft37">Gällande bestämmelser</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td30"><SPAN class="p3 ft6">Prop. 2001/02:8</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p324 ft4">I det följande lämnas en redogörelse för vad som gäller i dag beträffande de olika pelarna.</P> <P class="p325 ft39">Första och tredje pelaren</P> <P class="p254 ft4">Fördragens bestämmelser om närmare samarbete behandlar endast de förutsättningar som skall vara uppfyllda för att ett sådant samarbete skall kunna komma i fråga och beslutsformerna då rådet beslutar om ett bemyndigande att inleda ett närmare samarbete. Några exempel på vilka samarbetsområden som kan bli aktuella ges alltså inte i fördragen.</P> <P class="p173 ft4">Fördragsbestämmelserna omfattar en mer allmän del med generella villkor för närmare samarbete (artiklarna <NOBR>43–45</NOBR> i Unionsfördraget). Till detta kommer specifika bestämmelser för första och tredje pelaren i artikel 11 i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> och artikel 40 i Unionsfördraget.</P> <P class="p326 ft4">Ett närmare samarbete</P> <P class="p80 ft4"><SPAN class="ft42">·</SPAN><SPAN class="ft43">skall bl.a. syfta till att främja unionens mål och att skydda och tjäna dess intresse,</SPAN></P> <P class="p81 ft4"><SPAN class="ft42">·</SPAN><SPAN class="ft43">skall ligga inom ramen för de befogenheter som gemenskapen har fått genom </SPAN><NOBR>EG-fördraget,</NOBR></P> <P class="p327 ft4"><SPAN class="ft42">·</SPAN><SPAN class="ft43">får endast användas som en sista utväg när fördragens mål inte kan uppnås på annat sätt, och</SPAN></P> <P class="p328 ft6"><SPAN class="ft42">·</SPAN><SPAN class="ft63">måste omfatta åtminstone en majoritet av medlemsstaterna och tillåta samtliga medlemsstater att bli parter i samarbetet när som helst.</SPAN></P> <P class="p329 ft4">Ett närmare samarbete</P> <P class="p330 ft4"><SPAN class="ft42">·</SPAN><SPAN class="ft43">får inte innebära diskriminering eller begränsning av handeln mellan medlemsstaterna och inte snedvrida konkurrensvillkoren mellan medlemsstaterna,</SPAN></P> <P class="p83 ft4"><SPAN class="ft42">·</SPAN><SPAN class="ft43">får inte påverka gemenskapens politik, åtgärder eller program, och</SPAN></P> <P class="p83 ft4"><SPAN class="ft42">·</SPAN><SPAN class="ft43">får inte beröra ett område där gemenskapen är ensam behörig, dvs.</SPAN></P> <P class="p84 ft4">har exklusiv kompetens.</P> <P class="p127 ft4">Beslut om att upprätta ett närmare samarbete fattas av rådet med kvalificerad majoritet. Om en medlem i rådet motsätter sig att ett beslut fattas, ”av viktiga och uttalade skäl som rör nationell politik”, skall omröstning inte äga rum. Rådet får med kvalificerad majoritet begära att frågan skall hänskjutas till rådet i dess sammansättning av stats- eller regeringscheferna, för förstapelarfrågor, och till Europeiska rådet, för tredjepelarfrågor, för enhälligt beslut. Varje medlemsstat kan alltså utnyttja en vetorätt.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr14 td66"><SPAN class="p3 ft39">Andra pelaren</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td57"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td66"><SPAN class="p3 ft4">Beslut inom den andra pelaren fattas i princip med enhällighet.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td57"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td66"><SPAN class="p3 ft4">Undantagen avser huvudsakligen vissa s.k. genomförandebeslut.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td66"><SPAN class="p62 ft4">Inom den andra pelaren finns ingen möjlighet till närmare samarbete.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td66"><SPAN class="p3 ft4">Genom Amsterdamfördraget infördes emellertid en bestämmelse om s.k.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td66"><SPAN class="p3 ft4">konstruktivt avstående (artikel 23.1 andra stycket i Unionsfördraget).</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td66"><SPAN class="p3 ft4">Konstruktivt avstående innebär att en rådsmedlem som avstår från att</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td57"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td66"><SPAN class="p3 ft4">rösta och motiverar sitt avstående inte blir bunden av beslutet.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td66"><SPAN class="p3 ft4">Bestämmelsen om konstruktivt avstående medger en viss flexibilitet i</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr14 td57"><SPAN class="p15 ft4">80</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td66"><SPAN class="p3 ft60">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_81"> <DIV id="id_1"> <P class="p129 ft4">den andra pelaren eftersom den innebär att en medlemsstat i stället för att Prop. 2001/02:8 motsätta sig ett beslut (och därmed förhindra det) accepterar att övriga</P> <P class="p247 ft4">medlemsstater går vidare i samarbetet. Den icke deltagande staten förbinder sig emellertid att avhålla sig från varje handling som skulle kunna strida mot, eller hindra, en unionshandling på grundval av det fattade beslutet. De övriga medlemsstaterna skall respektera medlemsstatens ståndpunkt. Flertalet länder, däribland Sverige, ställde sig positiva till denna reform som ett sätt att effektivisera beslutsfattandet i den andra pelaren.</P> <P class="p132 ft37"><SPAN class="ft37">9.2</SPAN><SPAN class="ft38">Regeringskonferensen</SPAN></P> <P class="p331 ft6">I avsnitt 9.2 och 9.3 i promemorian redogörs utförligt för förhandlingarna och den svenska positionen. Nedan belyses huvudpunkterna i diskussionerna under regeringskonferensen och den svenska positionen. Möjligheten att inleda närmare samarbete sågs av flera medlemsstater som en viktig symbolfråga. Hos vissa medlemsstater har funnits en rädsla för att utvidgningen skulle kunna leda till att unionen handlingsförlamas. Flera medlemsstater ansåg därför att det var viktigt att stärka möjlig-</P> <P class="p158 ft4">heterna till fördjupning, samtidigt som utvidgningen förbereds.</P> <P class="p75 ft4">Redan på ett tidigt stadium fanns en relativt bred enighet om att det var rimligt att se över vissa bestämmelser om närmare samarbete såvitt gällde den första och tredje pelaren. De frågor det gällde var dels frågan om det lägsta antal medlemsstater som skall kunna bedriva närmare samarbete inom EU:s ramar, dels frågan om vetomöjligheten, dvs. möjligheten som fördragen ger en medlemsstat att begära att frågan om att inleda ett närmare samarbete skall avgöras i ministerrådet eller Europeiska rådet med enhälligt beslut. När det gällde frågan om att införa en möjlighet till närmare samarbete i den andra pelaren visade det sig, inte överraskande, finnas olika uppfattningar bland medlemsstaterna. Ett antal medlemsstater framhöll utrikes- och säkerhetspolitiken som ett område som särskilt lämpade sig för flexibla lösningar. Andra medlemsstater, däribland Sverige, påpekade det olämpliga i att frångå principen om enhällighet på det utrikespolitiska området. Särskilt frågor som rörde den militära krishanteringen diskuterades grundligt och det fanns olika uppfattningar bland medlemsstaterna huruvida detta område lämpade sig för närmare samarbete.</P> <P class="p134 ft4">Grundläggande för den svenska inställningen var att närmare samarbete måste förbli öppet för alla medlemsstater i unionen och att möjligheten för vissa medlemsstater att upprätta närmare samarbete inte får leda till en uppdelning av medlemsstaterna i första och andra rang. Vad gällde diskussionen om ändringar av bestämmelserna i den första och tredje pelaren ansåg regeringen att det var viktigt att värna om dels bibehållandet och utvecklandet av unionens regelverk, dels konsolideringen av ett enhetligt institutionellt ramverk. Sverige skulle i sak på de flesta av dessa områden emellertid ha ett intresse av att delta i närmare samarbete. Vad gällde diskussionen om att införa möjligheter till närmare samarbete i den andra pelaren såg regeringen inga starka skäl till att ändra i fördragen. Enhälligheten i de utrikespolitiska frågorna är av särskilt stor betydelse eftersom unionen agerar mot omvärlden och det</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft4">81</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_82"> <DIV id="id_1"> <P class="p129 ft4">gäller att värna om trovärdigheten och styrkan i det agerandet. Vad Prop. 2001/02:8 gällde alla beslut inom krishanteringen var det, enligt den svenska</P> <P class="p332 ft4">uppfattningen, helt olämpligt att skapa mekanismer för närmare samarbete. Mot denna bakgrund var regeringen ändå beredd att delta i diskussionerna i en strävan att bidra till en samlad uppgörelse.</P> <P class="p132 ft37"><SPAN class="ft37">9.3</SPAN><SPAN class="ft38">Förhandlingsresultatet</SPAN></P> <P class="p333 ft4">De bakomliggande kriterierna, som är avsedda att garantera sammanhållningen i unionens agerande, är även i fortsättningen strikt reglerade – något som också varit en förutsättning för regeringens deltagande i diskussionen om att ändra det övriga regelverket. Det resultat som regeringskonferensen uppnådde beträffande respektive pelare innebär följande.</P> <P class="p228 ft39">Den första pelaren</P> <P class="p60 ft4">Såvitt gäller den första pelaren (artiklarna <NOBR>1.11–1.14</NOBR> och 2.1 i Nicefördraget) kan även i fortsättningen ett närmare samarbete bara inledas på grundval av ett förslag från kommissionen. Minst åtta medlemsstater måste delta i det närmare samarbetet. Ett beslut om att inleda ett närmare samarbete fattas, som hittills, av rådet med kvalificerad majoritet. En medlemsstat kan emellertid begära att frågan om att inleda närmare samarbete hänskjuts till Europeiska rådet. Ändringen genom Nicefördraget innebär emellertid inte att Europeiska rådet efter det att frågan har hänskjutits dit måste fatta något formellt beslut. Det räcker att frågan har hänskjutits till Europeiska rådet för att ministerrådet skall kunna fatta beslut om att upprätta det närmare samarbetet.</P> <P class="p138 ft39">Den andra pelaren</P> <P class="p287 ft4">Vad gäller den andra pelaren (artiklarna <NOBR>1.11–1.14</NOBR> och 1.6 i Nicefördraget) enades medlemsstaterna om att närmare samarbete skall kunna inledas på det utrikespolitiska området, men enbart kunna avse genomförande av gemensamma åtgärder och gemensamma ståndpunkter. Alla frågor med militära konsekvenser är dock undantagna, liksom hela försvarsområdet. Fördraget möjliggör alltså inte närmare samarbete på dessa områden. Ett närmare samarbete måste enligt den nya artikeln 27a i Unionsfördraget bl.a. respektera den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitikens principer, mål, och allmänna riktlinjer samt de beslut som fattas inom ramen för denna politik. Samarbetet måste också falla inom unionens eller gemenskapens behörighet (nya artikeln 43 d i Unionsfördraget). Även i den andra pelaren måste minst åtta medlemsstater delta i det närmare samarbetet. De medlemsstater som avser att delta i ett närmare samarbete skall rikta en begäran om detta till rådet. Begäran skall översändas till kommissionen för yttrande och till Europaparlamentet för kännedom. Beslut om att inleda ett närmare samarbete fattas av rådet med kvalificerad majoritet i enlighet med</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft4">82</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_83"> <DIV id="id_1"> <P class="p129 ft4">artikel 23.2 andra och tredje styckena i Unionsfördraget. En medlemsstat Prop. 2001/02:8 har möjlighet att åberopa ett nationellt veto för den händelse staten i</P> <P class="p130 ft4">fråga motsätter sig att en grupp medlemsstater inleder ett sådant samarbete. Frågan kan då komma att hänskjutas till Europeiska rådet för enhälligt beslut.</P> <P class="p228 ft39">Den tredje pelaren</P> <P class="p133 ft4">Vad gäller den tredje pelaren (artiklarna <NOBR>1.11–1.14</NOBR> och 1.9 i Nicefördraget) kommer ett närmare samarbete även efter Nicefördragets ikraftträdande att upprättas i princip på samma sätt som i den första pelaren. En skillnad är att medlemsstaterna inom den tredje pelarens område själva kan lägga fram ett förslag om att inleda ett samarbete, om kommissionen väljer att inte göra det (nya artikeln 40a.1 i Unionsfördraget).</P> <P class="p334 ft1"><SPAN class="ft1">10</SPAN><SPAN class="ft64">Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken</SPAN></P> <P class="p54 ft4">Samarbetet på det utrikes- och säkerhetspolitiska området (GUSP) tillkom i sin nuvarande utformning genom Maastrichtfördraget (1993) och samarbetsformerna har sedermera ändrats genom Amsterdamfördraget (1999).</P> <P class="p73 ft4">Europeiska rådet fastställer allmänna riktlinjer för samarbetet inom GUSP och rådet, normalt i dess sammansättning av medlemsstaternas utrikesministrar (allmänna rådet), fattar de verkställande besluten på grundval av Europeiska rådets riktlinjer.</P> <P class="p57 ft4">De viktigaste instrumenten för den gemensamma politiken utgörs av gemensamma åtgärder och gemensamma ståndpunkter. Genom Amsterdamfördraget infördes en möjlighet för Europeiska rådet att besluta om gemensamma strategier som skall genomföras av unionen på områden där medlemsstaterna har viktiga gemensamma intressen.</P> <P class="p56 ft4">Kommissionen deltar fullt ut i samarbetet inom GUSP och har vid sidan av medlemsstaterna rätt att lägga förslag. Europaparlamentets roll i GUSP är begränsad till att ordförandelandet skall samråda med parlamentet om de viktigaste frågorna i GUSP. Parlamentet har också rätt att ställa frågor och lämna rekommendationer till rådet.</P> <P class="p127 ft4">Som huvudregel fattas besluten i rådet med enhällighet. Vissa s.k. genomförandebeslut fattas emellertid av rådet med kvalificerad majoritet. Det saknas gemensamma övervakningsmekanismer av den karaktär som återfinns i förstapelarsamarbetet.</P> <P class="p209 ft4">De ändringar i fördraget, vilka rör <NOBR>GUSP-området</NOBR> och som diskuterades under regeringskonferensen, var dels frågor med anknytning till säkerhets- och försvarspolitiken (se avsnitt 10.1), dels frågor om närmare samarbete (se avsnitt 10.2.1). Även inom ramen för diskussionerna om beslut i rådet med kvalificerad majoritet blev vissa</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft4">83</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_84"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GP03884x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr13 td44"><SPAN class="p3 ft4">bestämmelser i den andra pelaren föremål för ändringar (se avsnitt</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td30"><SPAN class="p3 ft6">Prop. 2001/02:8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">10.2.4).</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p201 ft37"><SPAN class="ft37">10.1</SPAN><SPAN class="ft65">Säkerhets- och försvarspolitiska frågor</SPAN></P> <P class="p218 ft4"><SPAN class="ft41">Sammanfattning: </SPAN>Hänvisningarna i fördraget till Västeuropeiska unionen (VEU) vad gäller samarbetet inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP) stryks. Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (KUSP) fördragsfästs och dess roll preciseras, vilken är att bl.a. utöva politisk kontroll och strategisk ledning av krishanteringsinsatser.</P> <P class="p256 ft4"><SPAN class="ft41">Remissinstanserna </SPAN>har inte yttrat sig i frågan.</P> <P class="p75 ft4"><SPAN class="ft41">Bakgrund: </SPAN>Genom Amsterdamfördraget infördes en artikel som öppnade för utvecklingen av en gemensam försvarspolitik (artikel 17.1 i Unionsfördraget). Bakgrunden var de diskussioner som hade förts inom ramen för <NOBR>1996–1997</NOBR> års regeringskonferens om att lägga grunden för en gemensam politik på området. Sverige och Finland föreslog vid 1996– 1997 års konferens att EU skulle bygga vidare på sin grundläggande fredstanke genom att skaffa sig en förmåga att genomföra humanitära uppdrag, räddningsuppdrag samt fredsbevarande och fredsskapande uppdrag. Det <NOBR>svensk-finska</NOBR> initiativet fick ett brett stöd och ledde till att dessa s.k. Petersbergsuppgifter skrevs in i fördraget (artikel 17.2). Tanken var att Västeuropeiska unionen (VEU) skulle utföra uppgifterna för EU:s räkning. I fördraget fastslogs också att alla <NOBR>EU-medlemmar,</NOBR> såväl militärt alliansfria som Natoanslutna, skall kunna delta i dessa uppgifter fullt ut och på lika villkor.</P> <P class="p335 ft4">Sedan Amsterdamfördraget trädde i kraft har utvecklingen av en europeisk säkerhets- och försvarspolitik (ESDP) kommit att bli en central fråga inom GUSP. Genom den <NOBR>brittisk-franska</NOBR> s.k. Saint Maloförklaringen från år 1998 och de beslut som fattades vid EU:s och Nato:s</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr7 td82"><SPAN class="p3 ft4">toppmöten under åren 1999 och 2000 togs de första stegen mot målet att</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p3 ft4">EU, genom en egen krishanteringsförmåga och en närmare relation med</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p3 ft4">Nato, skall kunna bemöta konflikter och hot om konflikter med civila</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p3 ft4">och militära åtgärder.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p62 ft4">Vid Europeiska rådets möte i Helsingfors i december 1999 drogs</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p3 ft4">riktlinjerna upp för hur den nya organisationen i EU för civil och militär</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p3 ft4">krishantering skall se ut. Ett politiskt beslut fattades om att inrätta nya</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td82"><SPAN class="p3 ft4">organ för planering, beslut och genomförande av krishanteringsinsatser:</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p3 ft4">en kommitté för utrikes- och säkerhetspolitik (KUSP), en militär</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p3 ft4">kommitté (EUMC) och en militär stab (EUMS). Kommittéerna började</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p3 ft4">fungera i provisorisk form redan under år 2000. I maj 2000 inrättades</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p3 ft4">också en särskild kommitté för civila aspekter av krishantering. KUSP</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p3 ft4">inrättades formellt, under det svenska ordförandeskapet i EU, den 22</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p3 ft4">januari 2001 (rådets beslut samma dag; 2001/78/GUSP). Den politiska</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td82"><SPAN class="p3 ft4">kommitté (POCO) som enligt gällande bestämmelser i artikel 25 i</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p3 ft4">Unionsfördraget har KUSP:s uppgifter sammanträder i dag inom ramen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p3 ft4">för KUSP. EUMC inrättades genom beslut den 22 januari 2001</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p3 ft4">(2001/79/GUSP), men beslutet tillämpas från och med den 9 april 2001</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p3 ft4">då den förste ordföranden i kommittén, general Gustav Hägglund,</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr6 td79"><SPAN class="p15 ft4">84</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr31 td82"><SPAN class="p3 ft66">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_85"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td44"><SPAN class="p3 ft4">utnämndes av rådet. Även EUMS inrättades den 22 januari 2001 (rådets</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td30"><SPAN class="p3 ft6">Prop. 2001/02:8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">beslut samma dag; 2001/80/GUSP), men beslutet tillämpas från och med</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">den 11 juni 2001 enligt ett särskilt beslut (2001/442/GUSP). Den</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">särskilda kommitté för de civila aspekterna av krishantering som</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">inrättades i maj 2000 (rådets beslut av den 22 maj 2000;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">2000/354/GUSP) ger, liksom den militära kommittén, råd till KUSP i</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft4">olika frågor inom sitt ansvarsområde.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p62 ft4">I fråga om resurser för krishantering fattades ett politiskt beslut vid</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">toppmötet i Helsingfors att år 2003 kunna sätta in en militär kapacitet</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">omfattande 60 000 man inom 60 dagar och under minst ett år, samt</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">stödjande marin- och flygstridskrafter. Beträffande civila resurser för</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">krishantering fattades ett politiskt beslut vid Europeiska rådets möte i</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft4">Santa Maria da Feira i juni 2000 att medlemsstaterna senast år 2003 skall</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">kunna sätta in 5 000 poliser i internationella insatser, varav 1 000 skall</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">kunna finnas på plats inom 30 dagar. Under mötet i Santa Maria da Feira</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">identifierades även som prioriterade områden stärkande av rättsväsendet</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">och civil förvaltning samt räddningstjänst inom den civila kris-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">hanteringen.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p62 ft4">Förutom frågor som rör strukturer och resurser för krishantering</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft4">beslutade Europeiska rådet i Helsingfors också att ett nära samarbete</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">mellan EU och Nato skulle utvecklas, liksom lämpliga strukturer för att</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">EU:s kandidatländer respektive Natomedlemmar utanför EU, och andra</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">intresserade, skall kunna delta i operationer. Dessutom fattades beslut om</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">att EU skulle ta över vissa funktioner från VEU. Rådet beslutade vidare</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft4">att utveckla arbetet med konfliktförebyggande.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr32 td88"><SPAN class="p3 ft41">10.1.1</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td89"><SPAN class="p314 ft41">Regeringskonferensen</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p336 ft4">Europeiska rådet i Helsingfors gav ordförandeskapet i uppdrag att undersöka behovet av fördragsändringar med anledning av utvecklingen av EU:s säkerhets- och försvarspolitik. Rådets generalsekretariat fick mot denna bakgrund i uppdrag av POCO att avge ett yttrande, om utvecklingen inom ESDP av rättsliga skäl nödvändiggjorde en ändring av fördraget. Generalsekretariatet (juridiska avdelningen) kom till den slutsatsen att det inte förelåg något rättsligt hinder i fördraget att genomföra de politiska riktlinjer, vilka hade uttalats vid Europeiska rådets möten i Köln och Helsingfors. Ändringar i fördraget var däremot, enligt generalsekretariatet, nödvändiga om inte rådet, utan annat organ än rådet, i EU skulle få beslutanderätt eller om hänvisningarna i fördraget till VEU skulle utgå. Vid Europeiska rådets möte i Santa Maria da Feira beslutades att behovet av fördragsändringar skulle studeras närmare.</P> <P class="p281 ft4">Under regeringskonferensen lade några medlemsstater fram ett gemensamt förslag om att hänvisningarna till VEU i fördraget borde utgå eftersom de hade blivit förlegade genom de beslut som hade fattats sedan toppmötet i Helsingfors. Vidare framfördes förslag om en precisering av KUSP:s roll vid krishanteringsinsatser.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft4">85</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_86"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr15 td88"><SPAN class="p313 ft39">10.1.2</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td89"><SPAN class="p314 ft41">Förhandlingsresultatet</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td30"><SPAN class="p3 ft6">Prop. 2001/02:8</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p298 ft4">I Nice beslutade medlemsstaterna att anta delar av det presenterade förslaget. Förhandlingsresultatet innebär dels att hänvisningarna till VEU (artikel 17.1 andra stycket och 17.3 första, andra och tredje styckena i Unionsfördraget, artikel 1.2 i Nicefördraget) stryks, dels att det i artikel 25 i Unionsfördraget införs bestämmelser som preciserar KUSP:s roll (artikel 1.5 i Nicefördraget). KUSP, som fördragsfästs genom Nicefördraget och i fördraget ersätter POCO, skall övervaka den internationella situationen på de områden som omfattas av GUSP och avge yttrande till rådet. KUSP skall också övervaka genomförandet av den beslutade politiken, men den uppgiften får inte påverka ordförandelandets eller kommissionens befogenheter. De nya bestämmelserna innebär vidare att KUSP på rådets ansvar skall utöva politisk kontroll och strategisk ledning av krishanteringsinsatser. Därvid kan rådet, för en krishanteringsinsats som har beslutats av rådet, bemyndiga KUSP att fatta lämpliga beslut om den politiska kontrollen och den strategiska ledningen av insatsen.</P> <P class="p167 ft4">I en <SPAN class="ft5">gemensam förklaring (1) </SPAN>om ESDP bekräftar medlemsstaterna att det är unionens mål att politiken på området för ESDP snabbt skall bli operativ och att ett beslut i det avseendet kommer att fattas senast vid Europeiska rådets möte i Laeken/Bryssel år 2001. Förklaringen markerar att EU kan bli operativt på krishanteringsområdet utan att Nicefördraget först måste ha trätt i kraft.</P> <P class="p132 ft37"><SPAN class="ft37">10.2</SPAN><SPAN class="ft65">Övriga ändringar på </SPAN><NOBR>GUSP-området</NOBR></P> <P class="p337 ft41"><SPAN class="ft39">10.2.1</SPAN><SPAN class="ft61">Närmare samarbete</SPAN></P> <P class="p338 ft4">Genom det nya fördraget ges en möjlighet till närmare samarbete i den andra pelaren. Minst åtta medlemsstater kan upprätta ett närmare samarbete sinsemellan om detta faller inom unionens behörighet och syftar till att främja unionens mål. Det närmare samarbetet får inte avse frågor som har militära eller försvarsmässiga konsekvenser. Det kan endast avse genomförande av en gemensam åtgärd eller en gemensam ståndpunkt. Rådets beslut om att upprätta ett närmare samarbete fattas med kvalificerad majoritet. En medlemsstat kan emellertid genom s.k. nationellt veto blockera ett sådant beslut. (Se vidare avsnitt 9.3.)</P> <P class="p67 ft41"><SPAN class="ft39">10.2.2</SPAN><SPAN class="ft61">Internationella avtal</SPAN></P> <P class="p338 ft4">Rådet kan på <NOBR>GUSP-området,</NOBR> med stöd av artikel 24 i Unionsfördraget, ingå internationella avtal med en stat eller en internationell organisation. Efter ändringen genom Nicefördraget skall rådet besluta enhälligt när avtalet avser en fråga där enhällighet krävs för att fatta interna beslut. När ett sådant avtal syftar till att genomföra en gemensam åtgärd eller en gemensam ståndpunkt i den andra pelaren skall rådet emellertid fatta beslut med kvalificerad majoritet. Beslutet skall fattas i enlighet med artikel 23.2 i Unionsfördraget, dvs. en medlemsstat kan lägga in ett s.k. nationellt veto. Ett avtal skall inte vara bindande för en medlemsstat som</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft4">86</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_87"> <DIV id="id_1"> <P class="p129 ft4">i rådet förklarar att staten måste uppfylla vissa krav som följer av dess Prop. 2001/02:8 egna konstitutionella förfaranden. (Se vidare avsnitt 8.1.2.)</P> <P class="p132 ft41"><SPAN class="ft39">10.2.3</SPAN><SPAN class="ft61">Särskilda representanter</SPAN></P> <P class="p68 ft4">Rådet har genom artikel 18.5 i Unionsfördraget möjlighet att utse en särskild representant med mandat för en särskild politisk fråga. Genom det nya fördraget kan rådet utse en särskild representant genom beslut med kvalificerad majoritet. (Se vidare avsnitt 8.1.1.)</P> <P class="p67 ft41"><SPAN class="ft39">10.2.4</SPAN><SPAN class="ft61">Röstviktningen i rådet</SPAN></P> <P class="p133 ft4">Enligt artikel 3 i utvidgningsprotokollet skall från och med den 1 januari 2005 rådets röster, när rådet beslutar med kvalificerad majoritet i den andra pelaren, vägas på sätt som framgår av den nya bestämmelsen i artikel 23.2 tredje stycket i Unionsfördraget. Denna innebär dels att minst 169 röster från minst två tredjedelar av medlemmarna skall krävas för beslut, dels att en rådsmedlem får begära en kontroll av att de medlemsstater som utgör denna kvalificerade majoritet motsvarar minst 62 % av unionens hela befolkning. (Se vidare avsnitt 7.2.1.)</P> <P class="p58 ft1">11 Samarbete i rättsliga och inrikes frågor</P> <P class="p54 ft4">Amsterdamfördraget innebar att flera av de tidigare samarbetsområdena i den tredje pelaren flyttades över till den första pelaren. Det gällde samarbete om yttre gränskontroller, asyl och invandring samt civilrättsligt samarbete. Polis- och tullsamarbete samt straffrättsligt samarbete regleras fortfarande i den tredje pelaren. Amsterdamfördraget innebar också att Schengensamarbetet införlivades i EU. Samarbetet på det rättsliga och inrikes området (RIF) syftar till att inrätta ett område med frihet, säkerhet och rättvisa och bedrivs både i den första och tredje pelaren.</P> <P class="p286 ft4">Det fördjupade och utvidgade samarbetet på <NOBR>RIF-området</NOBR> var ett av Amsterdamfördragets viktigaste resultat. Under regeringskonferensen år 2000 kom dessa frågor däremot inte att inta någon framskjuten plats, men vissa delfrågor togs upp till diskussion.</P> <P class="p209 ft4">I ett sent skede av förhandlingarna kom medlemsstaterna överens om att i fördraget föra in bestämmelser om det nya europeiska åklagarsamarbetet, Eurojust (se avsnitt 11.1). De nya bestämmelserna om närmare samarbete rör även samarbetet i den tredje pelaren (se avsnitt 11.3.1). Även inom ramen för diskussionerna om beslut i rådet med kvalificerad majoritet blev vissa bestämmelser på <NOBR>RIF-området</NOBR> föremål för ändringar (se avsnitt 11.3.2).</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft4">87</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_88"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GP03888x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr6 td68"><SPAN class="p180 ft37">11.1</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td69"><SPAN class="p181 ft37">Europeiska enheten för rättsligt samarbete (Eurojust)</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td30"><SPAN class="p3 ft6">Prop. 2001/02:8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td68"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td69"><SPAN class="p181 ft37">(artiklarna 29 och 31 i Unionsfördraget)</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p339 ft4"><SPAN class="ft41">Sammanfattning: </SPAN>Eurojust fördragsfästs och dess samordnande och stödjande roll i det straffrättsliga samarbetet betonas.</P> <P class="p340 ft41">Remissinstanserna: <SPAN class="ft5">Riksåklagaren </SPAN><SPAN class="ft4">har framhållit det ändamålsenliga i att Eurojust nämns i Unionsfördraget.</SPAN></P> <P class="p341 ft4"><SPAN class="ft41">Bakgrund: </SPAN>I enlighet med punkten 46 i ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte i Tammerfors år 1999, skall en enhet för straffrättsligt samarbete (Eurojust) upprättas för att stärka kampen mot grov organiserad brottslighet. Enheten skall bemannas av åklagare, förundersökningsdomare eller polismän med motsvarande behörighet, som har avdelats från varje medlemsstat. Dessa skall verka för att de nationella rättsliga myndigheternas insatser samordnas i ärenden som berör flera medlemsstater. Enligt slutsatserna från mötet i Tammerfors skall rådet för rättsliga och inrikes frågor före utgången av år 2001 fatta beslut om inrättandet av en permanent Eurojustenhet.</P> <P class="p342 ft4">Frågor om beslutets närmare innehåll, dvs. utförliga bestämmelser om bl.a. Eurojusts materiella behörighet, befogenheter och organisation, är för närvarande föremål för beredning i en särskild arbetsgrupp. Den 1 mars 2001 påbörjade en provisorisk Eurojustenhet sitt arbete, vilket sker med stöd av ett särskilt rådsbeslut (rådets beslut av den 14 december 2000; 2000/799/RIF). Den provisoriska Eurojustenheten skall upphöra när den permanenta enheten påbörjar sitt arbete. Då det fanns mycket klara och tydliga politiska beslut fattade i Tammerfors om inrättandet av Eurojust blev frågan inte föremål för någon större diskussion under regeringskonferensen.</P> <P class="p242 ft4"><SPAN class="ft41">Förhandlingsresultatet: </SPAN>Genom tillägg till artiklarna 29 och 31 i Unionsfördraget understryks Eurojusts roll i det europeiska rättsliga samarbetet (artiklarna 1.7 och 1.8 i Nicefördraget). I artikel 29 anges Eurojust som ett av medlen för att uppnå det övergripande målet om en hög säkerhetsnivå för unionens medborgare inom ett område med frihet, säkerhet och rättvisa. I artikel 31.1 anges att samarbete genom Eurojust skall vara en av de gemensamma insatserna i det straffrättsliga samarbetet. Enligt artikel 31.2 skall rådet på olika sätt främja samarbete genom Eurojust. Sålunda skall rådet möjliggöra för Eurojust att underlätta samordning mellan nationella åklagarmyndigheter och att stödja brottsutredningar och grov gränsöverskridande brottslighet. Detta gäller särskilt när det rör sig om organiserad brottslighet. Eurojust skall också ges möjlighet till nära samarbete med det europeiska rättsliga nätverket för att underlätta verkställighet av framställningar om rättslig hjälp och utlämning.</P> <P class="p343 ft4">I en <SPAN class="ft5">gemensam förklaring (2) </SPAN>erinras om beslutet att inrätta Eurojust, och att det europeiska rättsliga nätverket inrättades genom beslut av rådet den 29 juni 1998. Regeringen ställde sig positiv till den föreslagna texten i tilläggen. De nya bestämmelserna underlättar förhandlingarna och har betydelse för utformningen av Eurojusts uppgifter och ger organisationen en tyngd och stadga som den inte skulle ha haft utan att nämnas i fördraget.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft4">88</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_89"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr14 td68"><SPAN class="p180 ft37">11.2</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td69"><SPAN class="p181 ft37">Övriga ändringar på <NOBR>RIF-området</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr14 td30"><SPAN class="p3 ft6">Prop. 2001/02:8</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p344 ft41"><SPAN class="ft39">11.2.1</SPAN><SPAN class="ft61">Närmare samarbete</SPAN></P> <P class="p345 ft6">Genom Nicefördraget ändras de bestämmelser något som rör närmare samarbete i den tredje pelaren. Minst åtta medlemsstater kan upprätta ett närmare samarbete sinsemellan om detta faller inom unionens behörighet och syftar till att främja unionens mål. Ett beslut om att upprätta ett närmare samarbete skall som hittills fattas med kvalificerad majoritet, men en rådsmedlem kan begära att frågan hänskjuts till Europeiska rådet. Europeiska rådet behöver inte fatta något beslut för att ministerrådet skall kunna fatta beslut med kvalificerad majoritet. (Se vidare avsnitt 9.3.)</P> <P class="p67 ft41"><SPAN class="ft39">11.2.2</SPAN><SPAN class="ft61">Röstviktningen i rådet</SPAN></P> <P class="p338 ft4">Enligt artikel 3 i utvidgningsprotokollet skall från och med den 1 januari 2005 rådets röster, när rådet beslutar med kvalificerad majoritet i den tredje pelaren, vägas på sätt som framgår av nya artikeln 34.3 i Unionsfördraget. Detta innebär dels att minst 169 röster från minst två tredjedelar av medlemmarna skall krävas för beslut, dels att en rådsmedlem får begära en kontroll av att de medlemsstater som utgör denna kvalificerade majoritet motsvarar minst 62 % av unionens hela befolkning. (Se vidare avsnitt 7.2.1.)</P> <P class="p67 ft41"><SPAN class="ft39">11.2.3</SPAN><SPAN class="ft61">Internationella avtal</SPAN></P> <P class="p133 ft4">Rådet kan på <NOBR>RIF-området,</NOBR> med stöd av artikel 38 i Unionsfördraget, ingå internationella avtal med en stat eller en internationell organisation. Efter ändringen genom Nicefördraget skall rådet fatta beslut med enhällighet när avtalet avser en fråga där enhällighet krävs för att fatta interna beslut. När ett sådant avtal avser en fråga där kvalificerad majoritet krävs för att anta interna beslut eller åtgärder i enlighet med artikel 34.2 sista stycket i Unionsfördraget skall rådet besluta med kvalificerad majoritet. Ett avtal skall inte vara bindande för en medlemsstat som i rådet förklarar att staten måste uppfylla vissa krav som följer av dess egna konstitutionella förfaranden. (Se vidare avsnitt 8.1.2.)</P> <P class="p223 ft41"><SPAN class="ft39">11.2.4</SPAN><SPAN class="ft61">Visering, asyl, invandring och civilrättsligt samarbete</SPAN></P> <P class="p346 ft4">Artikel 67 i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> reglerar beslutsproceduren inom avdelning IV i <NOBR>EG-fördraget,</NOBR> vilken behandlar frågor om visering, asyl, invandring och civilrättsligt samarbete. Nicefördraget innebär en utökad möjlighet för rådet att fatta beslut med kvalificerad majoritet och tillämpning av medbeslutandeproceduren enligt artikel 251 i <NOBR>EG-fördraget.</NOBR> (Se vidare</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"> <TR> <TD class="tr13 td97"><SPAN class="p3 ft4">avsnitt</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td38"><SPAN class="p15 ft4">8.2.3.)</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft4">89</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_90"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GP03890x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr0 td48"><SPAN class="p347 ft1">12</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td49"><SPAN class="p112 ft1">Protokollet om de ekonomiska följderna av</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td30"><SPAN class="p3 ft6">Prop. 2001/02:8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td48"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td49"><SPAN class="p112 ft1"><NOBR>EKSG-fördragets</NOBR> upphörande</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p348 ft4"><SPAN class="ft41">Sammanfattning: </SPAN>Genom protokollet om de ekonomiska följderna av att <NOBR>EKSG-fördraget</NOBR> upphör att gälla regleras bl.a. hur Europeiska kol- och stålgemenskapens (EKSG) tillgångar och skulder skall förvaltas när EKSG upphör att gälla år 2002.</P> <P class="p246 ft4"><SPAN class="ft41">Remissinstanserna </SPAN>har inte yttrat sig i frågan.</P> <P class="p73 ft4"><SPAN class="ft41">Bakgrund: </SPAN>Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen (Kol- och stålfördraget eller <NOBR>EKSG-fördraget)</NOBR> har en giltighetstid på 50 år och giltighetstiden löper ut den 23 juli 2002, vilket för med sig att hela det juridiska systemet och alla förfaranden som rör den europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG) upphör att gälla. Kol- och stålindustrin kommer därefter att vara underkastad samma regler som andra industrigrenar.</P> <P class="p73 ft4">När <NOBR>EKSG-fördraget</NOBR> upphör krävs emellertid att någon tar ansvar för fortsatt förvaltning av EKSG:s ännu oavslutade finansiella ärenden och tar över dess tillgångar och skulder.</P> <P class="p349 ft4">I den resolution om tillväxt och sysselsättning som Europeiska rådet antog i Amsterdam den 16 juni 1997 (97/C 236/02) uppmanades kommissionen att inför <NOBR>EKSG-fördragets</NOBR> utgång lämna lämpliga förslag för att säkerställa att inkomsterna från reserverna skulle användas för forskning och utveckling inom kol- och stålområdet. Mot bakgrund av denna resolution och kommissionens meddelande till rådet av den 8 oktober 1997 om EKSG:s finansiella verksamhet har därefter två resolutioner antagits, den 20 juli 1998 (98/C 247/04) respektive den 21 juni 1999 (1999/C 190/01). I dessa resolutioner kom rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar församlade i rådet bl.a. överens om att EKSG:s tillgångar och skulder skall övertas av de återstående gemenskaperna, att forskningen inom kol- och stålområdet skall upprätthållas även efter juli 2002 och finansieras genom EKSG:s medel samt att medlen skall vara tydligt avskilda från övriga gemenskapsmedel.</P> <P class="p71 ft4"><SPAN class="ft41">Regeringskonferensen: </SPAN>I september 2000 presenterade kommissionen ett förslag för rådet i form av tre rättsakter om de finansiella och forskningsmässiga verksamheter som skall bedrivas efter det att EKSG- fördraget har upphört att gälla. Under arbetet i rådet konstaterades att en rättslig grund för att kunna anta kommissionens förslag och därigenom verkställa resolutionerna saknades. Under regeringskonferensen diskuterades formen för att skapa den rättsliga grunden. Syftet med det ifrågavarande protokollet om de ekonomiska följderna av EKSG- fördragets upphörande är att i fördraget föra in de riktlinjer som har fastställts i de ovan nämnda resolutionerna och tillskapa den erforderliga rättsliga grunden för det fortsatta arbetet.</P> <P class="p134 ft6"><SPAN class="ft39">Förhandlingsresultatet: </SPAN>EKSG:s alla tillgångar och skulder per den 23 juli 2002 skall överföras till Europeiska gemenskapen från och med den 24 juli 2002 (<SPAN class="ft25">artikel 1.1</SPAN>). Nettovärdet av dessa tillgångar och skulder skall betraktas som tillgångar endast avsedda för forskning inom sektorer med anknytning till kol- och stålindustrin (<SPAN class="ft25">artikel 1.2</SPAN>). I protokollet</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft4">90</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_91"> <P class="p129 ft4">stadgas även att rådet, på förslag av kommissionen och efter att ha hört Prop. 2001/02:8 Europaparlamentet, skall anta nödvändiga bestämmelser för att kunna</P> <P class="p350 ft4">genomföra protokollet, särskilt om lämpligt beslutsförfarande för antagande av ekonomiska riktlinjer för förvaltningen av medlen samt tekniska riktlinjer för fortsatta forskningsprogram ( <SPAN class="ft5">artikel 2</SPAN>).</P> <P class="p56 ft4">I en <SPAN class="ft5">gemensam förklaring (24) </SPAN>uppmanar regeringskonferensen rådet att i enlighet med artikel 2 i protokollet sörja för att under hela år 2002 fortsätta med det system för statistikinsamling som finns enligt EKSG- fördraget. I förklaringen uppmanas kommissionen att avge lämpliga rekommendationer.</P> <P class="p58 ft1">13 Övriga ändringar genom Nicefördraget</P> <P class="p59 ft37"><SPAN class="ft37">13.1</SPAN><SPAN class="ft65">Bestämmelser i Unionsfördraget</SPAN></P> <P class="p32 ft4">Nedan redogörs för ändringarna i artikel 7 i Unionsfördraget.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p3 ft41">13.1.1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td98"><SPAN class="p3 ft41">Åtgärder mot en enskild medlemsstat (artikel 7)</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr1 td82"><SPAN class="p3 ft4">Enligt artikel 7 finns en möjlighet för rådet att fatta beslut om att</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td82"><SPAN class="p3 ft4">tillfälligt upphäva vissa rättigheter för en medlemsstat vid allvarligare</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td82"><SPAN class="p3 ft4">kränkningar av de grundläggande principer som samarbetet inom</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td82"><SPAN class="p3 ft4">unionen vilar på. Dessa principer anges i artikel 6.1 i Unionsfördraget.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td82"><SPAN class="p62 ft4"><SPAN class="ft41">Regeringskonferensen: </SPAN>Under regeringskonferensen föreslogs att det</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td82"><SPAN class="p3 ft4">skulle skapas någon form av s.k. varningsmekanism, som skulle kunna</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td82"><SPAN class="p3 ft4">användas redan vid risk för brott mot de grundläggande principerna.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td82"><SPAN class="p62 ft4"><SPAN class="ft41">Förhandlingsresultatet: </SPAN>En sådan varningsmekanism införs nu</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td82"><SPAN class="p3 ft4">genom nya artikeln 7.1 i Unionsfördraget (artikel 1.1 i Nicefördraget). På</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td82"><SPAN class="p3 ft4">motiverat förslag från en tredjedel av medlemsstaterna, kommissionen</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td82"><SPAN class="p3 ft4">eller Europaparlamentet får rådet – med en majoritet på fyra femtedelar</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td82"><SPAN class="p3 ft4">av sina medlemmar och efter att parlamentet givit sitt samtycke (vetorätt)</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td82"><SPAN class="p3 ft4">– slå fast att det finns en klar risk för att en medlemsstat allvarligt</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td82"><SPAN class="p3 ft4">åsidosätter principerna i artikel 6.1 i Unionsfördraget. Om detta slås fast</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td82"><SPAN class="p3 ft4">kan rådet lämna lämpliga rekommendationer till den berörda medlems-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">staten.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td98"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td82"><SPAN class="p62 ft4">En viktig princip är att den berörda medlemsstaten skall höras innan</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td82"><SPAN class="p3 ft4">rekommendationer kan lämnas. Det innebär att staten får tillfälle att yttra</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td82"><SPAN class="p3 ft4">sig i sak över de påstådda riskerna för ett allvarligt åsidosättande av de</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td82"><SPAN class="p3 ft4">grundläggande principerna.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td82"><SPAN class="p62 ft4">En grupp oberoende personer kan tillsättas. Dessa har till uppgift att</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td82"><SPAN class="p3 ft4">lägga fram en rapport om situationen i den berörda medlemsstaten.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td82"><SPAN class="p3 ft4">Rapporten utgör då beslutsunderlag för rådet innan eventuella</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td82"><SPAN class="p3 ft4">rekommendationer lämnas.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td82"><SPAN class="p62 ft4">Slutligen slås det fast att rådet regelbundet skall kontrollera om</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td82"><SPAN class="p3 ft4">rekommendationerna bör kvarstå. Om situationen har förändrats och</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td82"><SPAN class="p3 ft4">kriterierna i artikel 7.1 inte längre uppfylls skall rekommendationerna</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td82"><SPAN class="p3 ft4">upphöra att gälla.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td82"><SPAN class="p62 ft4">Genom Nicefördraget har <NOBR>EG-domstolen</NOBR> fått behörighet såvitt gäller</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td82"><SPAN class="p3 ft4">de bestämmelser som avser förfarandet i artikel 7 i Unionsfördraget.</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td79"><SPAN class="p15 ft4">91</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_92"> <DIV id="id_1"> <P class="p129 ft4">Domstolen fattar beslut på begäran av den berörda medlemsstaten och Prop. 2001/02:8 inom en månad från det att rådet har gjort det fastslående som avses i</P> <P class="p66 ft4">artikel 7. <NOBR>EG-domstolens</NOBR> nya behörighet är således begränsad till en prövning av procedurfrågorna. (Se avsnitt 6.4.)</P> <P class="p132 ft37"><SPAN class="ft37">13.2</SPAN><SPAN class="ft65">Bestämmelser i </SPAN><NOBR>EG-fördraget</NOBR></P> <P class="p351 ft4">I det följande lämnas en redogörelse för övriga ändringar i <NOBR>EG-fördraget.</NOBR></P> <P class="p272 ft41"><SPAN class="ft39">13.2.1</SPAN><SPAN class="ft61">EGT blir EUT (artikel 254)</SPAN></P> <P class="p352 ft6">I artikel 254 anges de grundläggande bestämmelserna om Europeiska gemenskapernas officiella tidning (EGT). I den <SPAN class="ft25">första punkten </SPAN>anges att förordningar, direktiv och beslut som antas enligt förfarandet i artikel 251 skall undertecknas av Europaparlamentets ordförande och rådets ordförande samt offentliggöras i EGT. I den <SPAN class="ft25">andra punkten </SPAN>anges att rådets och kommissionens förordningar samt dessa institutioners direktiv som är riktade till samtliga medlemsstater skall offentliggöras på samma sätt. För samtliga dessa rättsakter gäller att de skall träda i kraft en viss angiven dag eller den tjugonde dagen efter offentliggörandet i EGT.</P> <P class="p286 ft4">EGT utges i tre serier, nämligen <NOBR>L-serien,</NOBR> <NOBR>C-serien</NOBR> och <NOBR>S-serien.</NOBR> L- serien innehåller rättsakter, t.ex. förordningar, direktiv, gemensamma åtgärder, rambeslut och internationella överenskommelser som EG respektive EU har ingått. <NOBR>C-serien</NOBR> innehåller olika information och meddelanden såsom t.ex. kommissionens förslag till rådet och Europaparlamentets protokoll och yttranden. <NOBR>S-serien</NOBR> innehåller bl.a. utannonseringar av offentliga upphandlingar inom <NOBR>EU-medlemsstaterna.</NOBR></P> <P class="p69 ft4">I EGT publiceras således inte enbart rättsakter som hör till det traditionella gemenskapssamarbetet i den första pelaren utan även rättsakter som har antagits med tillämpning av avdelning V och VI i Unionsfördraget, dvs. den andra och tredje pelaren. I <NOBR>L-serien</NOBR> publiceras sålunda t.ex. gemensamma åtgärder och gemensamma ståndpunkter som har antagits på grundval av artikel 14 respektive artikel 15 i Unionsfördraget och gemensamma ståndpunkter och rambeslut som har antagits på grundval av artikel 34.2 a och 34.2 b i Unionsfördraget.</P> <P class="p86 ft4"><SPAN class="ft41">Regeringskonferensen: </SPAN>Mot bakgrund av att det i EGT inte enbart publiceras rättsakter som har antagits i den första pelaren utan även rättsakter som har antagits i såväl den andra som tredje pelaren föreslog ordförandeskapet att benämningen på författningssamlingen skulle ändras från <SPAN class="ft5">Europeiska gemenskapernas officiella tidning </SPAN>till <SPAN class="ft5">Europeiska unionens officiella tidning</SPAN>. Förslaget föranledde inga diskussioner under regeringskonferensen. Den svenska ståndpunkten var att den nya benämningen på författningssamlingen bättre återspeglar de faktiska förhållandena.</P> <P class="p122 ft4"><SPAN class="ft41">Förhandlingsresultatet: </SPAN>Resultatet av regeringskonferensen (artikel 2.38 i Nicefördraget) blev att artikel 254.1 och 254.2 i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> ändras så att författningssamlingen benämns <SPAN class="ft5">Europeiska unionens officiella tidning</SPAN>. Följdändringar görs i andra bestämmelser.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft4">92</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_93"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GP03893x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p353 ft41">13.2.2 Gemenskapens ståndpunkt i organ (artikel 300.2) <SPAN class="ft4">Prop. 2001/02:8</SPAN></P> <P class="p354 ft4">I artikel 300.2 andra och tredje styckena återfinns bestämmelser om det särskilda förfarande som skall tillämpas för att inta gemenskapens ståndpunkt inför beslut med rättslig verkan i organ som inrättats genom associeringsavtal med tredje land. I praktiken har sådana organ, med befogenhet att fatta beslut med rättslig verkan, inrättats även genom andra typer av avtal med tredje land än associeringsavtalen, exempelvis olika samarbetsavtal. I dessa senare fall har det varit oklart vilket förfarande som skall tillämpas.</P> <P class="p355 ft4"><SPAN class="ft41">Regeringskonferensen: </SPAN>Ordförandeskapet föreslog att detta särskilda förfarande skulle göras tillämpligt även på andra typer av avtal än associeringsavtal. Regeringen delade ordförandeskapets uppfattning att denna ändring var bra.</P> <P class="p356 ft4"><SPAN class="ft41">Förhandlingsresultatet: </SPAN>Ändringen (artikel 2.46 a i Nicefördraget) är i princip enbart en kodifiering av vad som redan gäller i praktiken. Bestämmelsen begränsas inte till att gälla enbart associeringsavtal utan gäller alla avtal varigenom ett organ inrättas som fattar beslut med rättslig verkan.</P> <P class="p357 ft1">14 Regeringskonferens om unionens framtid</P> <P class="p358 ft4"><SPAN class="ft41">Sammanfattning: </SPAN>Regeringskonferensen slår i en <SPAN class="ft5">gemensam förklaring (23) </SPAN>fast att en bredare och djupare diskussion om unionens framtida utveckling bör inledas under 2001 genom de svenska och belgiska ordförandeskapens försorg. Konferensen identifierar särskilt fyra frågor bland dem som bör behandlas vid den kommande konferensen, nämligen</P> <P class="p359 ft4"><SPAN class="ft42">·</SPAN><SPAN class="ft43">frågan om hur man skall upprätta och övervaka en mer exakt avgränsning av unionens och medlemsstaternas befogenheter som överensstämmer med subsidiaritetsprincipen,</SPAN></P> <P class="p360 ft4"><SPAN class="ft42">·</SPAN><SPAN class="ft43">vilken ställning EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna som proklamerades i Nice skall ha,</SPAN></P> <P class="p361 ft4"><SPAN class="ft42">·</SPAN><SPAN class="ft43">en förenkling av fördragen för att göra dem tydligare och lättare att förstå utan att deras innebörd ändras, och</SPAN></P> <P class="p362 ft4"><SPAN class="ft42">·</SPAN><SPAN class="ft43">de nationella parlamentens roll i den europeiska strukturen.</SPAN></P> <P class="p363 ft4">En ny regeringskonferens skall sammankallas under år 2004 för att behandla framtidsfrågorna.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td66"><SPAN class="p364 ft5"><SPAN class="ft41">Remissinstanserna: </SPAN>Stockholms Handelskammare <SPAN class="ft4">framhåller att även</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td57"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td66"><SPAN class="p3 ft4">om Nicefördraget underlättar en fungerande beslutsprocess bör Sverige</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td66"><SPAN class="p3 ft4">vid den kommande regeringskonferensen verka för att finna lämpliga</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td66"><SPAN class="p3 ft4">beslutsformer och en adekvat balans mellan olika medlemsstater och</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td66"><SPAN class="p3 ft4">intressen. Stockholms Handelskammare pekar också på behovet av en</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td57"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td99"><SPAN class="p3 ft4">konsolidering av fördragstexterna.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td100"><SPAN class="p364 ft5">Samhällsvetenskapliga fakultets-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td99"><SPAN class="p3 ft25">nämnden vid Göteborgs universitet</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td100"><SPAN class="p365 ft6">efterlyser en samlad författning för</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td66"><SPAN class="p3 ft4">EU i ett dokument och menar att den ordning som finns i dag med ett</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td66"><SPAN class="p3 ft4">flertal olika fördrag som partiellt upphäver varandra ökar misstron mot</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td66"><SPAN class="p3 ft4">EU. Den rättighetskatalog som har antagits anser fakultetsnämnden vara</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td57"><SPAN class="p15 ft4">93</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_94"> <P class="p129 ft4">ett steg i rätt riktning, men efterlyser ett dokument som anger vad EU är Prop. 2001/02:8 och avser att bli. <SPAN class="ft5">Företagarnas Riksorganisation </SPAN>anser att möjligheten till</P> <P class="p366 ft4">närmare samarbete är så viktig att frågan bör tas upp inför den kommande regeringskonferensen.</P> <P class="p86 ft4"><SPAN class="ft41">Regeringskonferensen: </SPAN>Som framgår av avsnitt 4.1 kom regeringskonferensen att få en relativt begränsad dagordning, även om frågornas komplexitet innebar att materian sakligt sett blev ganska omfattande. I likhet med flertalet medlemsstater valde regeringen att tolka mandatet från Europeiska rådets möte i Köln i juni 1999 – som drog upp de yttre ramarna för regeringskonferensen – ganska snävt. De enda tillkommande större frågor som kom med i konferensen, förutom de s.k. resterna från Amsterdam, var frågorna om närmare samarbete och de nödvändiga domstolsreformerna.</P> <P class="p160 ft4">Både inför och under regeringskonferensen uttalades starka önskemål från flera medlemsländer, som ville ta upp ytterligare frågor på dagordningen, om att få en bredare fördragsrevision inför utvidgningen.</P> <P class="p86 ft5"><SPAN class="ft41">Förhandlingsresultatet: </SPAN><SPAN class="ft4">I en </SPAN>gemensam förklaring (23) <SPAN class="ft4">om unionens framtid uttalar konferensen behovet av att en bredare och djupare diskussion om EU:s framtida utveckling inleds. I förklaringen markeras vidare att konferensen är enig om att en ny konferens mellan företrädarna för medlemsstaternas regeringar skall sammankallas under år 2004 för att se över fördragen.</SPAN></P> <P class="p367 ft6">I korthet innebär förklaringen att det svenska och det belgiska ordförandeskapet år 2001, i samarbete med kommissionen och med medverkan av Europaparlamentet, som ett led i förberedelserna för en ny regeringskonferens, gavs i uppdrag att uppmuntra till omfattande diskussioner med alla berörda parter: företrädare för nationella parlament och för den allmänna opinionen, dvs. från politiska och ekonomiska grupper och grupper från universiteten, det civila samhällets företrädare osv. Kandidatländerna skall också knytas till denna process. En rapport lades fram för Europeiska rådet i Göteborg i juni 2001 och Europeiska rådet kommer vid sitt möte i Bryssel/ Laeken i december 2001 att enas om en förklaring med lämpliga initiativ för den fortsatta processen.</P> <P class="p246 ft4">Enligt förklaringen bör i denna process bl.a. följande frågor behandlas:</P> <P class="p262 ft4"><SPAN class="ft42">·</SPAN><SPAN class="ft43">frågan om hur man skall upprätta och övervaka en mer exakt avgränsning av unionens och medlemsstaternas befogenheter som överensstämmer med subsidiaritetsprincipen;</SPAN></P> <P class="p261 ft4"><SPAN class="ft42">·</SPAN><SPAN class="ft43">vilken ställning EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna som proklamerades i Nice skall ha, i enlighet med slutsatserna från Europeiska rådet i Köln;</SPAN></P> <P class="p368 ft4"><SPAN class="ft42">·</SPAN><SPAN class="ft43">en förenkling av fördragen för att göra dem tydligare och lättare att förstå utan att deras innebörd ändras;</SPAN></P> <P class="p83 ft4"><SPAN class="ft42">·</SPAN><SPAN class="ft43">de nationella parlamentens roll i den europeiska strukturen.</SPAN></P> <P class="p124 ft37">14.1 Regeringens arbete</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"> <TR> <TD class="tr13 td82"><SPAN class="p3 ft4">Det svenska ordförandeskapet inledde under våren 2001 ett arbete, där</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p3 ft4">det huvudsakliga syftet var att stimulera till en bred allmän debatt, med</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p3 ft4">deltagande också av kandidatländerna, inklusive Turkiet. De fyra frågor</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p3 ft4">som identifierades vid Europeiska rådets möte i Nice sågs som centrala i</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr4 td79"><SPAN class="p15 ft4">94</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td82"><SPAN class="p3 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_95"> <DIV id="id_1"> <P class="p129 ft4">den debatten. Regeringen underströk dock vikten av att diskutera även Prop. 2001/02:8 andra frågor, utifrån medborgarnas preferenser och önskemål, i en direkt</P> <P class="p14 ft4">dialog med medborgarna.</P> <P class="p56 ft4">Den 7 mars 2001 lanserades i Bryssel officiellt flera initiativ, centrerade kring en gemensam webbplats för europeisk debatt &lt;http://europa.eu.int/futurum&gt;. Statsministern gjorde där ett första inlägg i den europeiska debatten, i likhet med Belgiens premiärminister och kommissionens ordförande. Sverige har ställt sig bakom ett ”öppet forum”.</P> <P class="p75 ft4">För att stimulera den inhemska debatten tillsatte regeringen genom beslut den 26 april 2001 en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppgift att bidra till ökad kunskap om europafrågor, att fungera som katalysator för den inhemska debatten, att länka debatten i Sverige till den i övriga Europa samt att sammanställa och analysera de frågeställningar som lyfts fram i diskussionerna och som kan prövas inför och under regeringskonferensen 2004 (dir. 2001:35).</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft4">95</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_96"> <DIV id="id_1"> <DIV id="id_1_1"> <P class="p369 ft1">Promemorians lagförslag</P> <P class="p370 ft1">Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen</P> <P class="p371 ft4">Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen skall ha följande lydelse.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"> <TR> <TD class="tr16 td40"><SPAN class="p3 ft5">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td41"><SPAN class="p3 ft25">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p372 ft4">4 §</P> <P class="p373 ft4">De fördrag och andra instrument som avses i 2 och 3 §§ är:</P> <P class="p374 ft4"><SPAN class="ft6">1.</SPAN><SPAN class="ft26">Fördraget den 18 april 1951 om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen</SPAN></P> <P class="p375 ft4"><SPAN class="ft6">2.</SPAN><SPAN class="ft27">Fördraget den 25 mars 1957 om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen</SPAN></P> <P class="p374 ft4"><SPAN class="ft6">3.</SPAN><SPAN class="ft27">Fördraget den 25 mars 1957 om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen</SPAN></P> <P class="p375 ft4"><SPAN class="ft6">4.</SPAN><SPAN class="ft28">Konventionen den 13 november 1962 om ändring av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen i syfte att göra den särskilda ordningen för associering av utomeuropeiska länder och territorier som behandlas i fjärde delen av detta fördrag tillämplig med avseende på Nederländska Antillerna</SPAN></P> <P class="p376 ft4"><SPAN class="ft6">5.</SPAN><SPAN class="ft27">Protokollet den 8 april 1965 om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier</SPAN></P> <P class="p374 ft4"><SPAN class="ft6">6.</SPAN><SPAN class="ft29">Fördraget den 22 april 1970 om ändring av vissa budgetbestämmelser i fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna och i fördraget om upprättandet av ett gemensamt råd och en gemensam kommission för Europeiska gemenskaperna</SPAN></P> <P class="p376 ft4"><SPAN class="ft6">7.</SPAN><SPAN class="ft30">Fördraget den 22 januari 1972 om Konungariket Danmarks, Irlands, Konungariket Norges och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands anslutning till Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen</SPAN></P> <P class="p376 ft6"><SPAN class="ft6">8.</SPAN><SPAN class="ft67">Beslutet av Europeiska gemenskapernas råd av den 22 januari 1972 om Konungariket Danmarks, Irlands, Konungariket Norges och Förenade</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_1_2"> <P class="p14 ft4">Prop. 2001/02:8</P> <P class="p14 ft4">Bilaga 1</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft4">96</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_97"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td44"><SPAN class="p3 ft4">konungariket Storbritannien och Nordirlands anslutning till Europeiska</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td30"><SPAN class="p3 ft6">Prop. 2001/02:8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">kol- och stålgemenskapen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft4">Bilaga 1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr33 td44"><SPAN class="p3 ft4">9. Fördraget den 10 juli 1975 om ändring av vissa bestämmelser i</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">protokollet om Europeiska investeringsbankens stadga</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr34 td101"><SPAN class="p3 ft4">10.</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td102"><SPAN class="p377 ft4">Fördraget den 22 juli 1975 om ändring av vissa finansiella</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">bestämmelser i fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">och i fördraget om upprättandet av ett gemensamt råd och en gemensam</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">kommission för Europeiska gemenskaperna</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr33 td44"><SPAN class="p3 ft4">11. Akten den 20 september 1976 om allmänna direkta val av företrädare</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft4">i församlingen (Europaparlamentet) samt beslutet av Europeiska</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">gemenskapernas råd av den 1 februari 1993 om ändring av nämnda akt</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr33 td101"><SPAN class="p3 ft4">12.</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td102"><SPAN class="p275 ft4">Fördraget den 28 maj 1979 om Hellenska republikens anslutning till</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergi-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">gemenskapen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr34 td101"><SPAN class="p3 ft4">13.</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td102"><SPAN class="p275 ft4">Beslutet av Europeiska gemenskapernas råd av den 24 maj 1979 om</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">Hellenska republikens anslutning till Europeiska kol- och</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">stålgemenskapen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr33 td101"><SPAN class="p3 ft4">14.</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td102"><SPAN class="p378 ft4">Fördraget den 13 mars 1984 om ändring av fördragen om</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft4">upprättandet av Europeiska gemenskaperna i fråga om Grönland</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr33 td101"><SPAN class="p3 ft4">15.</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td102"><SPAN class="p377 ft4">Fördraget den 12 juni 1985 om Konungariket Spaniens och</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">Portugisiska republikens anslutning till Europeiska ekonomiska</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr33 td44"><SPAN class="p3 ft4">16. Beslutet av Europeiska gemenskapernas råd av den 11 juni 1985 om</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p3 ft4">Konungariket Spaniens och Portugisiska republikens anslutning till</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">Europeiska kol- och stålgemenskapen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr33 td101"><SPAN class="p3 ft4">17.</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td102"><SPAN class="p135 ft4">Europeiska enhetsakten den 17 och 28 februari 1986</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr33 td101"><SPAN class="p3 ft4">18.</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td102"><SPAN class="p1 ft4">Fördraget den 7 februari 1992 om Europeiska unionen</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr34 td101"><SPAN class="p3 ft4">19.</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td102"><SPAN class="p64 ft4">Fördraget den 24 juni 1994 om Konungariket Norges, Republiken</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">Österrikes, Republiken Finlands och Konungariket Sveriges anslutning</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">till Europeiska unionen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr34 td101"><SPAN class="p3 ft4">20.</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td102"><SPAN class="p64 ft4">Amsterdamfördraget den 2 oktober 1997 om ändring av Fördraget</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">om Europeiska unionen, fördragen om upprättandet av Europeiska</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">gemenskaperna och vissa akter som hör samman med dem, med</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">förklaring av Sverige enligt artikel K 7.2 och K 7.3 b i Fördraget om</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft4">Europeiska unionen i deras lydelse enligt Amsterdamfördraget</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p379 ft5">21. Nicefördraget den 26 februari</P> <P class="p380 ft5">2001 om ändring av Fördraget om</P> <P class="p380 ft68">Europeiska unionen, fördragen om</P> <P class="p99 ft4">97</P> </DIV> <DIV id="page_98"> <DIV id="id_1"> <DIV id="id_1_1"> <P class="p381 ft4">21. Bilagor och protokoll som hör till de fördrag och andra instrument som anges i <NOBR>1–20.</NOBR></P> </DIV> <DIV id="id_1_2"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"> <TR> <TD class="tr8 td103"><SPAN class="p3 ft5">upprättandet av Europeiska gemen-</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td30"><SPAN class="p3 ft6">Prop. 2001/02:8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td103"><SPAN class="p3 ft5">skaperna och vissa akter som hör</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft4">Bilaga 1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td103"><SPAN class="p3 ft5">samman med dem</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td103"><SPAN class="p62 ft4"><SPAN class="ft5">22. </SPAN>Bilagor och protokoll som hör</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td103"><SPAN class="p3 ft4">till de fördrag och andra instrument</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td103"><SPAN class="p3 ft4">som anges i <NOBR><SPAN class="ft5">1–21.</SPAN></NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft4">__________</P> <P class="p14 ft4">Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.</P> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p14 ft4">98</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_99"> <DIV id="id_1"> <DIV id="id_1_1"> <P class="p14 ft1">Förteckning över remissinstanser</P> <P class="p382 ft4">Efter remiss av promemorian Nicefördraget EU:s regeringskonferens 2000 (Ds 2001:29) har svar avgetts av</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"> <TR> <TD class="tr13 td104"><SPAN class="p3 ft4">Riksdagens ombudsmän</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td105"><SPAN class="p3 ft4">Tjänstemännens</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p3 ft4">Hovrätten för Västra Sverige</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p3 ft4">Centralorganisation</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p3 ft4">Stockholms tingsrätt</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p3 ft4">Sveriges Akademikers</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p3 ft4">Uppsala tingsrätt</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p3 ft4">Centralorganisation</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p3 ft4">Linköpings tingsrätt</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p3 ft4">Svenska Röda Korset</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p3 ft4">Kammarrätten i Jönköping</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p3 ft6">Sveriges konsumentråd</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p3 ft4">Länsrätten i Jönköpings län</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p3 ft4">Justitiekanslern</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td104"><SPAN class="p3 ft4">Domstolsverket</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td105"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p3 ft4">Riksåklagaren</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p3 ft4">Rikspolisstyrelsen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p3 ft4">Datainspektionen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p3 ft4">Statskontoret</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td104"><SPAN class="p3 ft4">Migrationsverket</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td105"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p3 ft4">Utlänningsnämnden</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p3 ft4">Kommerskollegium</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p3 ft4">Stockholms Handelskammare</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p3 ft4">Handikappombudsmannen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p3 ft4">Sveriges riksbank</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td104"><SPAN class="p3 ft4">Ekonomistyrningsverket</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td105"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p3 ft4">Riksrevisionsverket</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p3 ft4">Arbetsgivarverket</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p3 ft4">Marknadsdomstolen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p3 ft4">Konsumentverket</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p3 ft4">Uppsala universitet</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p3 ft4">Lunds universitet</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td104"><SPAN class="p3 ft4">Stockholms universitet</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td105"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p3 ft4">Göteborgs universitet</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p3 ft4">Ombudsmannen mot etnisk</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p3 ft4">diskriminering</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p3 ft4">Arbetsmarknadsstyrelsen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td104"><SPAN class="p3 ft4">Arbetslivsinstitutet</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td105"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p3 ft4">Jämställdhetsombudsmannen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p3 ft4">Ombudsmannen mot</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p3 ft4">diskriminering på grund av</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p3 ft4">sexuell läggning</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p3 ft4">Konkurrensverket</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td104"><SPAN class="p3 ft4">Integrationsverket</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td105"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p3 ft4">Sveriges advokatsamfund</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p3 ft4">Föreningen Svenskt Näringsliv</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p3 ft4">Företagarnas Riksorganisation</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p3 ft4">Svenska Kommunförbundet</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p3 ft4">Landstingsförbundet</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p3 ft4">Landsorganisationen i Sverige</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_1_2"> <P class="p14 ft4">Prop. 2001/02:8</P> <P class="p14 ft4">Bilaga 2</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft4">99</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_100"> <DIV id="id_1"> <DIV id="id_1_1"> <P class="p14 ft1">Förkortningar</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr13 td106"><SPAN class="p3 ft4">Amsterdamfördraget</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td107"><SPAN class="p3 ft4">Amsterdamfördraget om ändring</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td106"><SPAN class="p3 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td107"><SPAN class="p3 ft33">av Fördraget om Europeiska</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td106"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td107"><SPAN class="p3 ft4">unionen, fördragen om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td107"><SPAN class="p3 ft4">upprättandet av Europeiska</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td107"><SPAN class="p3 ft4">gemenskaperna och vissa akter</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td107"><SPAN class="p3 ft4">som hör samman med dem</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p3 ft4">anslutningslagen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td107"><SPAN class="p3 ft4">lagen (1994:1500) med anledning</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td106"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td107"><SPAN class="p3 ft4">av Sveriges anslutning till</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td107"><SPAN class="p3 ft4">Europeiska unionen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p3 ft4">bet.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td107"><SPAN class="p3 ft4">betänkande</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p3 ft4">dir.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td107"><SPAN class="p3 ft4">direktiv</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p3 ft4">ECB</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td107"><SPAN class="p3 ft4">Europeiska centralbanken</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p3 ft4">EG</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td107"><SPAN class="p3 ft4">Europeiska gemenskapen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td107"><SPAN class="p3 ft4">/Europeiska gemenskaperna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td106"><SPAN class="p3 ft4"><NOBR>EG-fördraget</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td107"><SPAN class="p3 ft4">Fördraget om upprättandet av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td107"><SPAN class="p3 ft4">Europeiska gemenskapen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p3 ft4">EGT</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td107"><SPAN class="p3 ft4">Europeiska gemenskapernas</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td107"><SPAN class="p3 ft4">officiella tidning</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p3 ft4">EIB</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td107"><SPAN class="p3 ft4">Europeiska investeringsbanken</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p3 ft4">EKSG</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td107"><SPAN class="p3 ft4">Europeiska kol- och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td107"><SPAN class="p3 ft4">stålgemenskapen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td106"><SPAN class="p3 ft4">EMU</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td107"><SPAN class="p3 ft4">ekonomiska och monetära unionen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p3 ft4">enhetsakten</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td107"><SPAN class="p3 ft4">Europeiska enhetsakten</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p3 ft4">ESDP</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td107"><SPAN class="p3 ft4">europeiska säkerhets- och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td107"><SPAN class="p3 ft4">försvarspolitiken</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p3 ft4">ESK</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td107"><SPAN class="p3 ft6">Ekonomiska och sociala kommittén</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td106"><SPAN class="p3 ft4">EU</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td107"><SPAN class="p3 ft4">Europeiska unionen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p3 ft4">EUMC</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td107"><SPAN class="p3 ft4">Europeiska unionens militära</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td107"><SPAN class="p3 ft4">kommitté</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p3 ft4">EUMS</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td107"><SPAN class="p3 ft4">Europeiska unionens militära stab</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p3 ft4">Euratomfördraget</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td107"><SPAN class="p3 ft4">Fördraget om upprättandet av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td107"><SPAN class="p3 ft4">Europeiska</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td106"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td107"><SPAN class="p3 ft4">atomenergigemenskapen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p3 ft4">euro</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td107"><SPAN class="p3 ft4">benämningen på den gemensamma</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td107"><SPAN class="p3 ft4">valutan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p3 ft4">Eurojust</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td107"><SPAN class="p3 ft4">Europeiska enheten för rättsligt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td107"><SPAN class="p3 ft4">samarbete</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p3 ft4">Europakonventionen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td107"><SPAN class="p3 ft4">Europeiska konventionen den 4</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td107"><SPAN class="p3 ft4">november 1950 om skydd för de</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td106"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td107"><SPAN class="p3 ft4">mänskliga rättigheterna och de</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td107"><SPAN class="p3 ft4">grundläggande friheterna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p3 ft4">FN</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td107"><SPAN class="p3 ft4">Förenta nationerna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p3 ft4">GUSP</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td107"><SPAN class="p3 ft4">gemensamma utrikes- och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td107"><SPAN class="p3 ft4">säkerhetspolitiken</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td106"><SPAN class="p3 ft4">Kol- och stålfördraget/ EKSG-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td107"><SPAN class="p3 ft4">Fördraget om upprättandet av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p3 ft4">fördraget</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td107"><SPAN class="p3 ft4">Europeiska kol- och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td107"><SPAN class="p3 ft4">stålgemenskapen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_1_2"> <P class="p14 ft4">Prop. 2001/02:8</P> <P class="p14 ft4">Bilaga 3</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft4">100</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_101"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr8 td106"><SPAN class="p3 ft4">KUSP</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td103"><SPAN class="p3 ft4">Kommittén för utrikes- och</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td30"><SPAN class="p3 ft6">Prop. 2001/02:8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td103"><SPAN class="p3 ft4">säkerhetspolitik</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft4">Bilaga 3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p3 ft4">Maastrichtfördraget</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td103"><SPAN class="p3 ft4">Fördraget den 7 februari 1992 om</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td103"><SPAN class="p3 ft4">Europeiska unionen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td106"><SPAN class="p3 ft4">Nato</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td103"><SPAN class="p3 ft4">Nordatlantiska</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td103"><SPAN class="p3 ft4">försvarsorganisationen;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td103"><SPAN class="p3 ft4">Atlantpakten</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p3 ft4">Nicefördraget</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td103"><SPAN class="p3 ft4">Nicefördraget om ändring av</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td103"><SPAN class="p3 ft4">Fördraget om Europeiska unionen,</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td103"><SPAN class="p3 ft4">fördragen om upprättandet av</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td103"><SPAN class="p3 ft4">Europeiska gemenskaperna och</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td106"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td103"><SPAN class="p3 ft4">vissa akter som hör samman med</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td103"><SPAN class="p3 ft4">dem</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p3 ft4">POCO</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td103"><SPAN class="p3 ft4">Politiska kommittén</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p3 ft4">prop.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td103"><SPAN class="p3 ft4">proposition</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p3 ft4">RIF</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td103"><SPAN class="p3 ft4">rättsliga och inrikes frågor</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td106"><SPAN class="p3 ft4">rskr.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td103"><SPAN class="p3 ft4">riksdagsskrivelse</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p3 ft4">rådet/ministerrådet</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td103"><SPAN class="p3 ft4">Europeiska unionens råd</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p3 ft4">SFS</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td103"><SPAN class="p3 ft4">svensk författningssamling</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p3 ft4">SOU</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td103"><SPAN class="p3 ft4">Statens offentliga utredningar</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p3 ft4">SÖ</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td103"><SPAN class="p3 ft4">Sveriges internationella</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td103"><SPAN class="p3 ft4">överenskommelser</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td106"><SPAN class="p3 ft4">Unionsfördraget</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td103"><SPAN class="p3 ft4">Fördraget om Europeiska unionen</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p3 ft4">VEU</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td103"><SPAN class="p3 ft4">Västeuropeiska unionen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft4">101</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_102"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GP038102x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD rowspan=2 class="tr2 td44"><SPAN class="p3 ft1">Utrikesdepartementet</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td30"><SPAN class="p3 ft6">Prop. 2001/02:8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr31 td30"><SPAN class="p3 ft66">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p383 ft4">Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 september 2001</P> <P class="p384 ft4">Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm- Wallén, Thalén, Winberg, Ulvskog, Lindh, Sahlin, von Sydow, Klingvall, Messing, Engqvist, Larsson, Wärnersson, Lejon, Lövdén, Ringholm, Bodström</P> <P class="p385 ft4">Föredragande: statsrådet Lindh</P> <P class="p386 ft4">Regeringen beslutar proposition 2001/02:8 Nicefördraget.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft4">102</P> </DIV> </DIV> </div><style> TD,TD.p2h { zzzfont-size:90%; zzzmargin-right:2px; zzzoverflow:visable; zzzword-wrap: break-word; } P { zdisplay:block; } .divbreak { clear:both; display:block; zwidth: 100%; zheight: 1px; zword-wrap: break-word; } .xecp { display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .ec { border-style:solid; border-width:1px; display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .TOPS { overflow:visable; margin:2px; width:690px !important; } </style> 1 1 Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. Bifall =utskottet 2001/02:KUU1 ? 2 2 Riksdagen godkänner Nicefördraget om ändring av Fördraget om Europeiska unionen, fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna och vissa akter som hör samman med dem samt de protokoll som har förtecknats i slutakten till fördraget. Bifall =utskottet 2001/02:KUU1 ? B Bordläggning 2001-09-20 00:00:00 inträffat 2 hanvisning HÄN Hänvisning 2001-09-20 00:00:00 inträffat 3 hanvisning INL Inlämning 2001-09-20 00:00:00 inträffat 60 hantering REG Registrering 2001-09-20 00:00:00 inträffat 70 hantering MOT Motionstid slutar 2001-10-05 00:00:00 inträffat 4 hanvisning inlamnatav Inlämnat av Utrikesdepartementet 2014-11-23 15:29:12 statustext statustext Ärendet är avslutat GP038 2017-10-20 11:00:51 tilldelat Tilldelat Konstitutionsutskottet 2014-11-23 15:29:12 GP038 prop_200102__8.pdf 264628 pdf Nicefördraget https://data.riksdagen.se/fil/6CED85E9-BAE1-4A10-897C-2CF15AB79004 behandlas_i 2001/02:KUU1 GP01KUU1 bet 2001/02 KUU1 Nicefördraget Betänkande följdmotion av Alf Svensson m.fl. (KD)<br/> med anledning av prop. 2001/02:8<br/> Nicefördraget GP02K3 mot 2001/02 K3 med anledning av prop. 2001/02:8 Nicefördraget av Alf Svensson m.fl. (KD) Motion följdmotion av Bengt-Ola Ryttar (S)<br/> med anledning av prop. 2001/02:8<br/> Nicefördraget GP02K5 mot 2001/02 K5 med anledning av prop. 2001/02:8 Nicefördraget av Bengt-Ola Ryttar (S) Motion följdmotion av Gudrun Schyman m.fl. (V)<br/> med anledning av prop. 2001/02:8<br/> Nicefördraget GP02K4 mot 2001/02 K4 med anledning av prop. 2001/02:8 Nicefördraget av Gudrun Schyman m.fl. (V) Motion följdmotion av Margit Gennser (M)<br/> med anledning av prop. 2001/02:8<br/> Nicefördraget GP02K2 mot 2001/02 K2 med anledning av prop. 2001/02:8 Nicefördraget av Margit Gennser (M) Motion