2286192GP03202001/0220propproppropProposition 2001/02:20PropositionPropositionNTU2002001-10-03 00:00:002013-02-16 15:13:182001-10-03 00:00:00Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemhämtad_2html-echttps://data.riksdagen.se/dokument/GP0320/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GP0320https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GP0320
<div style="margin:3px;">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_1 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_2 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_2 #id_2 {border:none;z:b;margin:109px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:18px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 904px;}
#page_3 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 904px;overflow: hidden;}
#page_3 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 1351px;}
#page_4 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 907px;overflow: hidden;}
#page_4 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:130px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 902px;overflow: hidden;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_5 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_5 #id_2 {border:none;z:b;margin:91px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_6 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_6 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_7 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_7 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_8 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_8 #id_2 {border:none;z:b;margin:9px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_8 #dimg1z{position:absolute;top:807px;left:0px;z-index:-1;width:507px;height:43px;}
#page_8 #dimg1 #img1 {width:507px;height:43px;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_9 #dimg1z{position:absolute;top:442px;left:0px;z-index:-1;width:507px;height:61px;}
#page_9 #dimg1 #img1 {width:507px;height:61px;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_10 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_2 {border:none;z:b;margin:3px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_11 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_11 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_12 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_12 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_12 #dimg1z{position:absolute;top:69px;left:252px;z-index:-1;width:89px;height:157px;}
#page_12 #dimg1 #img1 {width:89px;height:157px;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_13 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_13 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_14 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_14 #id_2 {border:none;z:b;margin:24px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:18px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_15 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_15 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_15 #dimg1z{position:absolute;top:553px;left:0px;z-index:-1;width:507px;height:119px;}
#page_15 #dimg1 #img1 {width:507px;height:119px;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_16 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_16 #id_2 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_17 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_17 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_19 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_19 #id_2 {border:none;z:b;margin:3px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_22 #dimg1z{position:absolute;top:37px;left:63px;z-index:-1;width:507px;height:215px;}
#page_22 #dimg1 #img1 {width:507px;height:215px;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_23 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_23 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_24 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_2 {border:none;z:b;margin:32px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_24 #dimg1z{position:absolute;top:132px;left:0px;z-index:-1;width:507px;height:61px;}
#page_24 #dimg1 #img1 {width:507px;height:61px;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:18px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_25 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_25 #id_2 {border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_25 #dimg1z{position:absolute;top:110px;left:1px;z-index:-1;width:488px;height:176px;}
#page_25 #dimg1 #img1 {width:488px;height:176px;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_26 #dimg1z{position:absolute;top:324px;left:63px;z-index:-1;width:488px;height:119px;}
#page_26 #dimg1 #img1 {width:488px;height:119px;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_27 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_2 {border:none;z:b;margin:4px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_27 #dimg1z{position:absolute;top:691px;left:1px;z-index:-1;width:488px;height:272px;}
#page_27 #dimg1 #img1 {width:488px;height:272px;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_28 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_28 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_30 #dimg1z{position:absolute;top:458px;left:63px;z-index:-1;width:488px;height:196px;}
#page_30 #dimg1 #img1 {width:488px;height:196px;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_31 #dimg1z{position:absolute;top:573px;left:63px;z-index:-1;width:488px;height:176px;}
#page_31 #dimg1 #img1 {width:488px;height:176px;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_32 #dimg1z{position:absolute;top:477px;left:63px;z-index:-1;width:499px;height:157px;}
#page_32 #dimg1 #img1 {width:499px;height:157px;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_33 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 {border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_33 #dimg1z{position:absolute;top:271px;left:1px;z-index:-1;width:488px;height:696px;}
#page_33 #dimg1 #img1 {width:488px;height:696px;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:18px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_34 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_2 {border:none;z:b;margin:4px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_35 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_36 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_2 {border:none;z:b;margin:5px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_36 #dimg1z{position:absolute;top:37px;left:0px;z-index:-1;width:507px;height:61px;}
#page_36 #dimg1 #img1 {width:507px;height:61px;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_37 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_37 #dimg1z{position:absolute;top:113px;left:0px;z-index:-1;width:489px;height:130px;}
#page_37 #dimg1 #img1 {width:489px;height:130px;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_38 #dimg1z{position:absolute;top:266px;left:63px;z-index:-1;width:507px;height:61px;}
#page_38 #dimg1 #img1 {width:507px;height:61px;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_39 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_2 {border:none;z:b;margin:28px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_40 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_2 {border:none;z:b;margin:16px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_3 {border:none;z:b;margin:9px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_4 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_40 #dimg1z{position:absolute;top:51px;left:63px;z-index:-1;width:534px;height:624px;}
#page_40 #dimg1 #img1 {width:534px;height:624px;}
#page_40 #inl_img1 {position:relative;width:42px;height:11px;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_41 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_41 #dimg1z{position:absolute;top:69px;left:42px;z-index:-1;width:461px;height:555px;}
#page_41 #dimg1 #img1 {width:461px;height:555px;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_42 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_42 #id_2 {border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_42 #dimg1z{position:absolute;top:225px;left:42px;z-index:-1;width:435px;height:259px;}
#page_42 #dimg1 #img1 {width:435px;height:259px;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_43 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_2 {border:none;z:b;margin:19px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_44 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 902px;overflow: hidden;}
#page_44 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_45 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_45 #id_2 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_45 #dimg1z{position:absolute;top:611px;left:0px;z-index:-1;width:507px;height:138px;}
#page_45 #dimg1 #img1 {width:507px;height:138px;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_46 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_46 #id_2 {border:none;z:b;margin:19px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:18px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_47 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_2 {border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_48 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_48 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_48 #dimg1z{position:absolute;top:578px;left:4px;z-index:-1;width:483px;height:267px;}
#page_48 #dimg1 #img1 {width:483px;height:267px;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_49 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_49 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_50 #dimg1z{position:absolute;top:535px;left:1px;z-index:-1;width:488px;height:349px;}
#page_50 #dimg1 #img1 {width:488px;height:349px;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_51 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_52 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_52 #id_2 {border:none;z:b;margin:3px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_52 #dimg1z{position:absolute;top:122px;left:42px;z-index:-1;width:332px;height:145px;}
#page_52 #dimg1 #img1 {width:332px;height:145px;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_53 #dimg1z{position:absolute;top:427px;left:126px;z-index:-1;width:436px;height:197px;}
#page_53 #dimg1 #img1 {width:436px;height:197px;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_54 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_54 #id_2 {border:none;z:b;margin:70px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_54 #dimg1z{position:absolute;top:125px;left:21px;z-index:-1;width:416px;height:250px;}
#page_54 #dimg1 #img1 {width:416px;height:250px;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_55 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_55 #id_2 {border:none;z:b;margin:24px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_55 #dimg1z{position:absolute;top:36px;left:105px;z-index:-1;width:501px;height:365px;}
#page_55 #dimg1 #img1 {width:501px;height:365px;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_56 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_56 #id_2 {border:none;z:b;margin:25px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_56 #dimg1z{position:absolute;top:255px;left:0px;z-index:-1;width:487px;height:213px;}
#page_56 #dimg1 #img1 {width:487px;height:213px;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_57 #dimg1z{position:absolute;top:4px;left:84px;z-index:-1;width:481px;height:702px;}
#page_57 #dimg1 #img1 {width:481px;height:702px;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_58 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_58 #dimg1z{position:absolute;top:430px;left:0px;z-index:-1;width:350px;height:397px;}
#page_58 #dimg1 #img1 {width:350px;height:397px;}
#page_58 #tx1 {position:absolute;top:720px;left:161px;width:60px;height:18px;}
#page_58 #tx2 {position:absolute;top:733px;left:161px;width:58px;height:35px;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_59 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_59 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_60 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_60 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_61 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_61 #id_2 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_61 #dimg1z{position:absolute;top:286px;left:0px;z-index:-1;width:233px;height:442px;}
#page_61 #dimg1 #img1 {width:233px;height:442px;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_62 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_62 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_63 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_63 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_64 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_64 #id_2 {border:none;z:b;margin:75px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_65 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:390px;height:535px;}
#page_65 #dimg1 #img1 {width:390px;height:535px;}
#page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_66 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_66 #id_2 {border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_67 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_67 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_68 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_68 #id_2 {border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_69 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_69 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_70 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_70 #id_2 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_70 #dimg1z{position:absolute;top:60px;left:231px;z-index:-1;width:382px;height:159px;}
#page_70 #dimg1 #img1 {width:382px;height:159px;}
#page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_71 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_71 #id_2 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_72 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_2 {border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_73 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;}
#page_73 #id_2 {border:none;z:b;margin:54px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_74 #dimg1z{position:absolute;top:42px;left:42px;z-index:-1;width:344px;height:216px;}
#page_74 #dimg1 #img1 {width:344px;height:216px;}
#page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_75 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_75 #id_2 {border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_76 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_76 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_77 #dimg1z{position:absolute;top:37px;left:63px;z-index:-1;width:488px;height:195px;}
#page_77 #dimg1 #img1 {width:488px;height:195px;}
#page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_78 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_78 #id_2 {border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_78 #dimg1z{position:absolute;top:179px;left:1px;z-index:-1;width:488px;height:177px;}
#page_78 #dimg1 #img1 {width:488px;height:177px;}
#page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_79 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_79 #id_2 {border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_79 #dimg1z{position:absolute;top:927px;left:0px;z-index:-1;width:507px;height:42px;}
#page_79 #dimg1 #img1 {width:507px;height:42px;}
#page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_80 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_80 #id_2 {border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_80 #dimg1z{position:absolute;top:755px;left:1px;z-index:-1;width:488px;height:100px;}
#page_80 #dimg1 #img1 {width:488px;height:100px;}
#page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_81 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_81 #id_2 {border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_81 #dimg1z{position:absolute;top:869px;left:1px;z-index:-1;width:488px;height:42px;}
#page_81 #dimg1 #img1 {width:488px;height:42px;}
#page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_83 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_83 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_84 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_84 #id_2 {border:none;z:b;margin:5px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_85 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;}
#page_85 #id_2 {border:none;z:b;margin:30px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_85 #dimg1z{position:absolute;top:751px;left:0px;z-index:-1;width:505px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_85 #dimg1 #img1 {width:505px;height:1px;}
#page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_86 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;}
#page_86 #id_2 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_86 #dimg1z{position:absolute;top:162px;left:0px;z-index:-1;width:505px;height:222px;}
#page_86 #dimg1 #img1 {width:505px;height:222px;}
#page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_87 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_87 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_88 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;}
#page_88 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_88 #dimg1z{position:absolute;top:232px;left:0px;z-index:-1;width:505px;height:434px;}
#page_88 #dimg1 #img1 {width:505px;height:434px;}
#page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_89 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;}
#page_89 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_89 #dimg1z{position:absolute;top:468px;left:4px;z-index:-1;width:499px;height:335px;}
#page_89 #dimg1 #img1 {width:499px;height:335px;}
#page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_90 #dimg1z{position:absolute;top:418px;left:105px;z-index:-1;width:409px;height:202px;}
#page_90 #dimg1 #img1 {width:409px;height:202px;}
#page_90 #inl_img1 {position:relative;width:8px;height:8px;}
#page_90 #inl_img2 {position:relative;width:1px;height:8px;}
#page_90 #inl_img3 {position:relative;width:8px;height:8px;}
#page_90 #inl_img4 {position:relative;width:1px;height:8px;}
#page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_91 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_91 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_92 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_92 #id_2 {border:none;z:b;margin:5px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_92 #dimg1z{position:absolute;top:841px;left:0px;z-index:-1;width:507px;height:119px;}
#page_92 #dimg1 #img1 {width:507px;height:119px;}
#page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_93 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_93 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_94 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_94 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_95 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_95 #id_2 {border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_95 #dimg1z{position:absolute;top:454px;left:1px;z-index:-1;width:488px;height:99px;}
#page_95 #dimg1 #img1 {width:488px;height:99px;}
#page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_96 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_96 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_96 #dimg1z{position:absolute;top:568px;left:1px;z-index:-1;width:488px;height:330px;}
#page_96 #dimg1 #img1 {width:488px;height:330px;}
#page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_97 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_97 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_98 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_98 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_98 #dimg1z{position:absolute;top:524px;left:1px;z-index:-1;width:488px;height:119px;}
#page_98 #dimg1 #img1 {width:488px;height:119px;}
#page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_99 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_99 #id_2 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_99 #dimg1z{position:absolute;top:524px;left:1px;z-index:-1;width:488px;height:119px;}
#page_99 #dimg1 #img1 {width:488px;height:119px;}
#page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_100 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_100 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_101 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_101 #id_2 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_101 #dimg1z{position:absolute;top:37px;left:1px;z-index:-1;width:488px;height:844px;}
#page_101 #dimg1 #img1 {width:488px;height:844px;}
#page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_102 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_102 #id_2 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_102 #dimg1z{position:absolute;top:780px;left:1px;z-index:-1;width:488px;height:100px;}
#page_102 #dimg1 #img1 {width:488px;height:100px;}
#page_103 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_103 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_103 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_104 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_104 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_104 #id_2 {border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_104 #dimg1z{position:absolute;top:850px;left:1px;z-index:-1;width:488px;height:61px;}
#page_104 #dimg1 #img1 {width:488px;height:61px;}
#page_105 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_105 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_105 #id_2 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_105 #dimg1z{position:absolute;top:888px;left:0px;z-index:-1;width:489px;height:73px;}
#page_105 #dimg1 #img1 {width:489px;height:73px;}
#page_106 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_106 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_106 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_107 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_107 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_107 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_107 #dimg1z{position:absolute;top:383px;left:0px;z-index:-1;width:499px;height:199px;}
#page_107 #dimg1 #img1 {width:499px;height:199px;}
#page_108 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_108 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_108 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_108 #dimg1z{position:absolute;top:31px;left:1px;z-index:-1;width:488px;height:349px;}
#page_108 #dimg1 #img1 {width:488px;height:349px;}
#page_109 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_109 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_109 #id_2 {border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_110 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_110 #dimg1z{position:absolute;top:428px;left:0px;z-index:-1;width:489px;height:92px;}
#page_110 #dimg1 #img1 {width:489px;height:92px;}
#page_111 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_112 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_113 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_113 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_113 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_114 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_114 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_114 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_115 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_115 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_115 #id_2 {border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_115 #dimg1z{position:absolute;top:505px;left:0px;z-index:-1;width:507px;height:157px;}
#page_115 #dimg1 #img1 {width:507px;height:157px;}
#page_116 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_117 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_117 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_117 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_118 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_118 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_118 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_119 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_119 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_119 #id_2 {border:none;z:b;margin:3px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_120 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_120 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_120 #id_2 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_120 #dimg1z{position:absolute;top:30px;left:1px;z-index:-1;width:488px;height:253px;}
#page_120 #dimg1 #img1 {width:488px;height:253px;}
#page_121 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_121 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_121 #id_2 {border:none;z:b;margin:43px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_122 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:18px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_122 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_122 #id_2 {border:none;z:b;margin:27px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_122 #dimg1z{position:absolute;top:54px;left:0px;z-index:-1;width:507px;height:234px;}
#page_122 #dimg1 #img1 {width:507px;height:234px;}
#page_123 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_123 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_123 #id_2 {border:none;z:b;margin:3px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_123 #dimg1z{position:absolute;top:31px;left:0px;z-index:-1;width:507px;height:935px;}
#page_123 #dimg1 #img1 {width:507px;height:935px;}
#page_124 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_124 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_124 #id_2 {border:none;z:b;margin:5px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_124 #dimg1z{position:absolute;top:325px;left:0px;z-index:-1;width:507px;height:99px;}
#page_124 #dimg1 #img1 {width:507px;height:99px;}
#page_125 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_125 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_125 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_126 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}
#page_127 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_127 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;}
#page_127 #id_2 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_127 #dimg1z{position:absolute;top:638px;left:9px;z-index:-1;width:488px;height:42px;}
#page_127 #dimg1 #img1 {width:488px;height:42px;}
#page_128 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_128 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;}
#page_128 #id_2 {border:none;z:b;margin:25px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_128 #dimg1z{position:absolute;top:537px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:41px;}
#page_128 #dimg1 #img1 {width:416px;height:41px;}
#page_129 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:18px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_129 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_129 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_129 #dimg1z{position:absolute;top:132px;left:0px;z-index:-1;width:507px;height:81px;}
#page_129 #dimg1 #img1 {width:507px;height:81px;}
#page_130 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_130 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_130 #id_2 {border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_130 #dimg1z{position:absolute;top:614px;left:1px;z-index:-1;width:488px;height:138px;}
#page_130 #dimg1 #img1 {width:488px;height:138px;}
#page_131 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_131 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_131 #id_2 {border:none;z:b;margin:3px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_132 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}
#page_132 #dimg1z{position:absolute;top:250px;left:0px;z-index:-1;width:507px;height:61px;}
#page_132 #dimg1 #img1 {width:507px;height:61px;}
#page_133 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_133 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_133 #id_2 {border:none;z:b;margin:5px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_134 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_134 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 902px;overflow: hidden;}
#page_134 #id_2 {border:none;z:b;margin:25px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_134 #dimg1z{position:absolute;top:103px;left:84px;z-index:-1;width:376px;height:247px;}
#page_134 #dimg1 #img1 {width:376px;height:247px;}
#page_135 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_135 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_135 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_135 #dimg1z{position:absolute;top:37px;left:0px;z-index:-1;width:489px;height:130px;}
#page_135 #dimg1 #img1 {width:489px;height:130px;}
#page_136 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_136 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_136 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_136 #dimg1z{position:absolute;top:592px;left:0px;z-index:-1;width:489px;height:111px;}
#page_136 #dimg1 #img1 {width:489px;height:111px;}
#page_137 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_137 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_137 #id_2 {border:none;z:b;margin:56px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_138 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_138 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_138 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:3px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_138 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_138 #id_2 {border:none;z:b;margin:20px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_138 #id_3 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_139 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_139 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_139 #id_2 {border:none;z:b;margin:94px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_140 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_140 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_140 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:3px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_140 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_140 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_140 #id_3 {border:none;z:b;margin:106px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_141 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_141 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_141 #id_2 {border:none;z:b;margin:97px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_141 #dimg1z{position:absolute;top:206px;left:1px;z-index:-1;width:151px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_141 #dimg1 #img1 {width:151px;height:1px;}
.ft0{font: 20px 'Verdana' !important;l-h: 36px;}
.ft1{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 26px;}
.ft2{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft3{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft4{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft5{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft6{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft7{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;}
.ft8{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 0px;}
.ft9{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 0px;}
.ft10{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 0px;}
.ft11{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 170px;l-h: 0px;}
.ft12{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft13{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 43px;l-h: 19px;}
.ft14{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft15{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft16{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;}
.ft17{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 31px;l-h: 19px;}
.ft18{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 34px;l-h: 19px;}
.ft19{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft20{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft21{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft22{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft23{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft24{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 19px;}
.ft25{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 19px;}
.ft26{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 19px;}
.ft27{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 10px;l-h: 19px;}
.ft28{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 9px;l-h: 19px;}
.ft29{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 19px;}
.ft30{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;}
.ft31{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 64px;l-h: 26px;}
.ft32{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;}
.ft33{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 51px;l-h: 21px;}
.ft34{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft35{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft36{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft37{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft38{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;}
.ft39{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft40{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft41{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;}
.ft42{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft43{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;}
.ft44{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft45{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft46{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft47{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft48{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft49{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft50{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft51{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 42px;l-h: 19px;}
.ft52{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft53{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft54{font: italic bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;}
.ft55{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft56{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft57{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft58{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 28px;}
.ft59{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft60{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft61{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft62{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft63{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 43px;l-h: 19px;}
.ft64{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft65{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft66{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft67{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 19px;}
.ft68{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 9px;l-h: 19px;}
.ft69{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 51px;l-h: 22px;}
.ft70{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;}
.ft71{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft72{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft73{font: 12px 'Verdana' !important;color: #010000;l-h: 16px;}
.ft74{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft75{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;}
.ft76{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft77{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft78{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft79{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 20px;}
.ft80{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft81{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;position: relative; bottom: 2px;}
.ft82{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft83{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft84{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft85{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft86{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft87{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 42px;l-h: 21px;}
.ft88{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft89{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft90{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft91{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft92{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft93{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft94{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft95{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft96{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft97{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft98{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft99{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 14px;}
.ft100{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft101{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 14px;}
.ft102{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft103{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft104{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft105{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft106{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft107{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft108{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft109{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft110{font: 14px 'Symbol' !important;l-h: 21px;}
.ft111{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 21px;l-h: 19px;}
.ft112{font: 12px 'Verdana' !important;color: #010000;l-h: 14px;}
.ft113{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft114{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 34px;l-h: 19px;}
.ft115{font: italic bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft116{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft117{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft118{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft119{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft120{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft121{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft122{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft123{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft124{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 19px;}
.ft125{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft126{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft127{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft128{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft129{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft130{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;}
.p0{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 546px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p1{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p2{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p3{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p4{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p5{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p6{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p7{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p8{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;}
.p9{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p10{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p11{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p12{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p13{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p14{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p15{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p16{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p17{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p18{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p19{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p20{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p21{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p22{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p24{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p25{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p27{text-align: right;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p28{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p29{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p30{text-align: right;padding-left: 0px;padding-right: 693px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p31{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p32{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p33{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p34{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p35{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p36{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p37{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p38{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p39{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p40{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p41{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p42{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p43{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p44{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p45{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p46{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p47{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p48{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p49{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p50{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p51{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p52{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p53{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p54{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p55{text-align: left;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px !important;}
.p56{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p57{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p58{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p59{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p60{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p61{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p62{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p63{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p64{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p65{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p66{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p67{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p68{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p69{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p70{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p71{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p72{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p73{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p74{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p75{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p76{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p77{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p78{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p79{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p80{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p81{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p82{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p83{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p84{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p85{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p86{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p87{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p88{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p89{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p90{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p91{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p92{text-align: left;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;}
.p93{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p94{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p95{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p96{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p97{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p98{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p99{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p100{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p101{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p102{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p103{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p104{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p105{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p106{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p107{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p108{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p109{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p110{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p111{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p112{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p113{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p114{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p115{text-align: center;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p116{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p117{text-align: center;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p118{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p119{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p120{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p121{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p122{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p123{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p124{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p125{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p126{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p127{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p128{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p129{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p130{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p131{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p132{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p133{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p134{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p135{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p136{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p137{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p138{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p139{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p140{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p141{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p142{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p143{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p144{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p145{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p146{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p147{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p148{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p149{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p150{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p151{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p152{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p153{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p154{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p155{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p156{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p157{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p158{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p159{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p160{text-align: left;padding-right: 4px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p161{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p162{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p163{text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p164{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p165{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 950px;margin-bottom: 0px !important;}
.p166{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p167{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p168{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p169{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p170{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p171{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p172{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p173{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p174{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p175{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p176{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p177{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p178{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p179{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p180{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p181{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p182{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p183{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p184{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p185{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p186{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p187{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p188{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p189{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p190{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p191{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p192{text-align: left;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p193{text-align: left;padding-right: 4px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p194{text-align: left;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p195{text-align: left;padding-right: 3px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p196{text-align: left;padding-right: 2px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p197{text-align: left;padding-right: 2px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p198{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p199{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p200{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p201{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p202{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p203{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p204{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p205{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p206{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p207{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p208{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p209{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p210{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p211{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p212{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p213{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p214{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p215{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p216{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p217{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p218{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p219{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p220{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p221{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p222{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p223{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p224{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p225{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p226{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p227{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p228{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p229{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p230{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p231{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p232{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p233{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p234{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p235{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p236{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p237{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p238{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p239{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p240{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p241{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p242{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p243{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p244{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p245{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p246{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p247{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p248{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p249{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p250{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p251{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p252{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p253{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p254{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p255{text-align: left;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px !important;}
.p256{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p257{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p258{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p259{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p260{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p261{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:40px;height:18px;}
.p262{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:40px;height:211px;}
.p263{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p264{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p265{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p266{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:39px;height:18px;}
.p267{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p268{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p269{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p270{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p271{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p272{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p273{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p274{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p275{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p276{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p277{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p278{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p279{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p280{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p281{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p282{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p283{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p284{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p285{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p286{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p287{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p288{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p289{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p290{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p291{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p292{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p293{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p294{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p295{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p296{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p297{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p298{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p299{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p300{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p301{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p302{text-align: left;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p303{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p304{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p305{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p306{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p307{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p308{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p309{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p310{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p311{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p312{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p313{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p314{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p315{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 89px;margin-bottom: 0px !important;}
.p316{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p317{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p318{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p319{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p320{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;}
.p321{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p322{text-align: left;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p323{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p324{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p325{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p326{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p327{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p328{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p329{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p330{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p331{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p332{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p333{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p334{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p335{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p336{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p337{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p338{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p339{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p340{text-align: right;padding-right: 525px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p341{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p342{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p343{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p344{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p345{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p346{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p347{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p348{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p349{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p350{text-align: center;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p351{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p352{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p353{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p354{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p355{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p356{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p357{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p358{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p359{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p360{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p361{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p362{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p363{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p364{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p365{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p366{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p367{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p368{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p369{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p370{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p371{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p372{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p373{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p374{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p375{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p376{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p377{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p378{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:36px;height:13px;}
.p379{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p380{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p381{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p382{text-align: center;padding-right: 294px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p383{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p384{text-align: left;padding-left: 560px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p385{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 291px;margin-bottom: 0px !important;}
.p386{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p387{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p388{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p389{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p390{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 567px;margin-top: 359px;margin-bottom: 0px !important;}
.p391{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p392{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p393{text-align: left;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p394{text-align: left;padding-right: 2px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p395{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p396{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p397{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p398{text-align: left;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;}
.p399{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p400{text-align: left;margin-top: 500px;margin-bottom: 0px !important;}
.p401{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p402{text-align: left;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p403{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p404{text-align: left;padding-left: 480px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p405{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 536px;margin-bottom: 0px !important;}
.p406{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p407{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p408{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p409{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p410{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p411{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p412{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p413{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p414{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p415{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p416{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p417{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p418{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p419{text-align: left;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px !important;}
.p420{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p421{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p422{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p423{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p424{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p425{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p426{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p427{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p428{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p429{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p430{text-align: center;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p431{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p432{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:39px;height:18px;}
.p433{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p434{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p435{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p436{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p437{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p438{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p439{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p440{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p441{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p442{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p443{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p444{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p445{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p446{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p447{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p448{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p449{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p450{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p451{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p452{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p453{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p454{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p455{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p456{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p457{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p458{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p459{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p460{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p461{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p462{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p463{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p464{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p465{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p466{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p467{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p468{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p469{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p470{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p471{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p472{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p473{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p474{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p475{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p476{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p477{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p478{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p479{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 672px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p480{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p481{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p482{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p483{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p484{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p485{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p486{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p487{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p488{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p489{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p490{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p491{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p492{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p493{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p494{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p495{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p496{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;}
.p497{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p498{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p499{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p500{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p501{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.30px;}
.p502{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 4px;}
.p503{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p504{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p505{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p506{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p507{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p508{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p509{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p510{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p511{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p512{text-align: left;padding-left: 420px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p513{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p514{text-align: left;padding-right: 2px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p515{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p516{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p517{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p518{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p519{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p520{text-align: left;padding-right: 3px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p521{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p522{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p523{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p524{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p525{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p526{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p527{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p528{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p529{text-align: left;padding-right: 4px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p530{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p531{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p532{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 20px;}
.p533{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p534{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p535{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p536{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p537{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p538{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p539{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p540{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p541{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p542{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p543{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p544{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p545{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p546{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p547{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p548{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p549{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p550{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p551{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p552{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p553{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 950px;margin-bottom: 0px !important;}
.p554{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p555{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p556{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p557{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p558{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p559{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p560{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p561{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p562{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p563{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p564{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p565{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p566{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p567{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p568{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p569{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p570{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p571{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p572{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p573{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p574{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p575{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p576{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p577{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p578{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p579{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p580{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p581{text-align: left;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p582{text-align: left;padding-right: 2px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p583{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p584{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p585{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p586{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p587{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p588{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p589{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p590{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p591{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p592{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p593{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p594{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p595{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p596{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p597{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p598{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p599{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p600{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p601{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p602{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p603{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p604{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p605{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p606{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p607{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p608{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p609{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p610{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p611{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p612{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p613{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p614{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p615{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p616{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p617{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p618{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p619{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p620{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p621{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p622{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 735px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p623{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p624{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p625{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p626{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p627{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p628{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p629{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p630{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p631{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p632{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p633{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p634{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p635{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p636{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p637{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p638{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p639{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p640{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.25px;}
.p641{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p642{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p643{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p644{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p645{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p646{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p647{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p648{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p649{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p650{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p651{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p652{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p653{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p654{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p655{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p656{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p657{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p658{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p659{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p660{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p661{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p662{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p663{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p664{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p665{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p666{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px !important;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 446px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 214px;vertical-align: bottom;}
.td2{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 446px;vertical-align: bottom;}
.td3{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 214px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 497px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 489px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 487px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: -302px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 475px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 418px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 488px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 341px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 439px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 429px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 479px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 430px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 478px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 328px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 423px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 421px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 406px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 165px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 557px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 533px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 585px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td50{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 171px;vertical-align: bottom;}
.td51{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td52{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td53{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 171px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td55{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 171px;vertical-align: bottom;}
.td56{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 171px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 173px;vertical-align: bottom;}
.td58{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td59{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td60{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td61{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td62{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td63{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 173px;vertical-align: bottom;}
.td64{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 171px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 476px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 244px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 584px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 481px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 442px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;}
.td82{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 525px;vertical-align: bottom;}
.td83{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 522px;vertical-align: bottom;}
.td84{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 417px;vertical-align: bottom;}
.td85{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td86{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 522px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 525px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 336px;vertical-align: bottom;}
.td90{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td91{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 510px;vertical-align: bottom;}
.td92{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 510px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 530px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 247px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 249px;vertical-align: bottom;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td111{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 191px;vertical-align: bottom;}
.td112{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td113{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td114{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td115{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 191px;vertical-align: bottom;}
.td116{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td117{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td118{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 455px;vertical-align: bottom;}
.td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 253px;vertical-align: bottom;}
.td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 202px;vertical-align: bottom;}
.td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 330px;vertical-align: bottom;}
.td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 458px;vertical-align: bottom;}
.td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 179px;vertical-align: bottom;}
.td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td138{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;}
.td141{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td142{padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td145{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 242px;vertical-align: bottom;}
.td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;}
.td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td149{padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;}
.td150{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td151{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td152{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td153{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td154{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 197px;vertical-align: bottom;}
.td155{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 241px;vertical-align: bottom;}
.td156{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td157{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 197px;vertical-align: bottom;}
.td158{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 181px;vertical-align: bottom;}
.td159{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td160{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td161{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td162{padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;}
.td163{padding: 0px;margin: 0px;width: 450px;vertical-align: bottom;}
.td164{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 532px;vertical-align: bottom;}
.td165{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 530px;vertical-align: bottom;}
.td166{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 530px;vertical-align: bottom;}
.td167{padding: 0px;margin: 0px;width: 532px;vertical-align: bottom;}
.td168{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;}
.td169{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td170{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td171{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td172{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td173{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td174{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td175{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;}
.td176{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td177{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td178{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td179{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td180{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td181{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td182{padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;}
.td183{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td184{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td185{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td186{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td187{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td188{padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td189{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td190{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td191{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td192{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td193{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td194{padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td195{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td196{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td197{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td198{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td199{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td200{padding: 0px;margin: 0px;width: 354px;vertical-align: bottom;}
.td201{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td202{padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td203{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;}
.td204{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td205{padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;}
.td206{padding: 0px;margin: 0px;width: 192px;vertical-align: bottom;}
.td207{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td208{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td209{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td210{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td211{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td212{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td213{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td214{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td215{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td216{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td217{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td218{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td219{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td220{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td221{padding: 0px;margin: 0px;width: 189px;vertical-align: bottom;}
.td222{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td223{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td224{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td225{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td226{padding: 0px;margin: 0px;width: 273px;vertical-align: bottom;}
.td227{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td228{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td229{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td230{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td231{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td232{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;background: #7f7f7f;}
.td233{border-right: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td234{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;background: #7f7f7f;}
.td235{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;background: #7f7f7f;}
.td236{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td237{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td238{padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;}
.td239{padding: 0px;margin: 0px;width: 275px;vertical-align: bottom;}
.td240{padding: 0px;margin: 0px;width: 170px;vertical-align: bottom;}
.td241{padding: 0px;margin: 0px;width: 362px;vertical-align: bottom;}
.td242{padding: 0px;margin: 0px;width: 185px;vertical-align: bottom;}
.td243{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td244{padding: 0px;margin: 0px;width: 243px;vertical-align: bottom;}
.td245{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 306px;vertical-align: bottom;}
.td246{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td247{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 306px;vertical-align: bottom;}
.td248{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td249{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td250{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td251{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td252{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td253{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td254{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td255{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td256{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td257{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td258{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td259{padding: 0px;margin: 0px;width: 507px;vertical-align: bottom;}
.td260{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td261{padding: 0px;margin: 0px;width: 511px;vertical-align: bottom;}
.td262{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 510px;vertical-align: bottom;}
.td263{padding: 0px;margin: 0px;width: 582px;vertical-align: bottom;}
.td264{padding: 0px;margin: 0px;width: 435px;vertical-align: bottom;}
.td265{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td266{padding: 0px;margin: 0px;width: 472px;vertical-align: bottom;}
.td267{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td268{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td269{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td270{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td271{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td272{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td273{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td274{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td275{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td276{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td277{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td278{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td279{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td280{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td281{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td282{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td283{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td284{padding: 0px;margin: 0px;width: 301px;vertical-align: bottom;}
.td285{padding: 0px;margin: 0px;width: 259px;vertical-align: bottom;}
.td286{padding: 0px;margin: 0px;width: 522px;vertical-align: bottom;}
.td287{padding: 0px;margin: 0px;width: 0px;vertical-align: bottom;}
.td288{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td289{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td290{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td291{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td292{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td293{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td294{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td295{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td296{padding: 0px;margin: 0px;width: 349px;vertical-align: bottom;}
.td297{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 349px;vertical-align: bottom;}
.td298{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td299{padding: 0px;margin: 0px;width: 467px;vertical-align: bottom;}
.td300{padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;}
.td301{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td302{padding: 0px;margin: 0px;width: 447px;vertical-align: bottom;}
.td303{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td304{padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;}
.td305{padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;}
.td306{padding: 0px;margin: 0px;width: 233px;vertical-align: bottom;}
.tr0{heightzzz: 32px;}
.tr1{heightzzz: 28px;}
.tr2{heightzzz: 35px;}
.tr3{heightzzz: 41px;}
.tr4{heightzzz: 27px;}
.tr5{heightzzz: 20px;}
.tr6{heightzzz: 19px;}
.tr7{heightzzz: 883px;}
.tr8{heightzzz: 0px;}
.tr9{heightzzz: 373px;}
.tr10{heightzzz: 127px;}
.tr11{heightzzz: 22px;}
.tr12{heightzzz: 24px;}
.tr13{heightzzz: 18px;}
.tr14{heightzzz: 210px;}
.tr15{heightzzz: 5px;}
.tr16{heightzzz: 16px;}
.tr17{heightzzz: 30px;}
.tr18{heightzzz: 25px;}
.tr19{heightzzz: 7px;}
.tr20{heightzzz: 9px;}
.tr21{heightzzz: 10px;}
.tr22{heightzzz: 11px;}
.tr23{heightzzz: 4px;}
.tr24{heightzzz: 12px;}
.tr25{heightzzz: 8px;}
.tr26{heightzzz: 15px;}
.tr27{heightzzz: 6px;}
.tr28{heightzzz: 3px;}
.tr29{heightzzz: 13px;}
.tr30{heightzzz: 14px;}
.tr31{heightzzz: 21px;}
.tr32{heightzzz: 26px;}
.tr33{heightzzz: 2px;}
.tr34{heightzzz: 37px;}
.tr35{heightzzz: 36px;}
.tr36{heightzzz: 34px;}
.tr37{heightzzz: 40px;}
.tr38{heightzzz: 23px;}
.tr39{heightzzz: 39px;}
.tr40{heightzzz: 59px;}
.tr41{heightzzz: 17px;}
.tr42{heightzzz: 54px;}
.tr43{heightzzz: 47px;}
.tr44{heightzzz: 51px;}
.tr45{heightzzz: 52px;}
.tr46{heightzzz: 29px;}
.tr47{heightzzz: 33px;}
.tr48{heightzzz: 31px;}
.tr49{heightzzz: 38px;}
.tr50{heightzzz: 53px;}
.tr51{heightzzz: 66px;}
.tr52{heightzzz: 60px;}
.tr53{heightzzz: 46px;}
.tr54{heightzzz: 43px;}
.tr55{heightzzz: 50px;}
.t0{width: 691px;margin-top: 16px;f:23px 'Verdana' !important;}
.t1{width: 1122px;f:17px 'Verdana' !important;}
.t2{width: 707px;f:17px 'Verdana' !important;}
.t3{width: 687px;margin-leftZ: 94px;f:17px 'Verdana' !important;}
.t4{width: 503px;margin-leftZ: 33px;f:17px 'Verdana' !important;}
.t5{width: 540px;f:17px 'Verdana' !important;}
.t6{width: 503px;margin-leftZ: 33px;f:16px 'Verdana' !important;}
.t7{width: 1105px;f:1px 'Verdana' !important;}
.t8{width: 649px;margin-leftZ: 33px;f:17px 'Verdana' !important;}
.t9{width: 436px;margin-leftZ: 94px;f:17px 'Verdana' !important;}
.t10{width: 540px;f:16px 'Verdana' !important;}
.t11{width: 685px;f:23px 'Verdana' !important;}
.t12{width: 669px;f:17px 'Verdana' !important;}
.t13{width: 685px;margin-leftZ: 8px;f:17px 'Verdana' !important;}
.t14{width: 696px;margin-leftZ: 8px;margin-top: 8px;f:17px 'Verdana' !important;}
.t15{width: 685px;f:italic 16px 'Verdana' !important;}
.t16{width: 445px;margin-leftZ: 61px;margin-top: 27px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t17{width: 685px;f:bold 17px 'Verdana' !important;}
.t18{width: 685px;f:17px 'Verdana' !important;}
.t19{width: 685px;f:bold 16px 'Verdana' !important;}
.t20{width: 705px;margin-top: 8px;f:17px 'Verdana' !important;}
.t21{width: 705px;margin-top: 7px;f:17px 'Verdana' !important;}
.t22{width: 685px;margin-leftZ: 76px;f:19px 'Verdana' !important;}
.t23{width: 685px;margin-leftZ: 4px;f:17px 'Verdana' !important;}
.t24{width: 709px;margin-top: 35px;f:17px 'Verdana' !important;}
.t25{width: 685px;f:19px 'Verdana' !important;}
.t26{width: 650px;margin-leftZ: 32px;f:16px 'Verdana' !important;}
.t27{width: 441px;f:16px 'Verdana' !important;}
.t28{width: 520px;margin-leftZ: 36px;margin-top: 23px;f:10px 'Verdana' !important;}
.t29{width: 506px;margin-leftZ: 28px;margin-top: 32px;f:9px 'Verdana' !important;}
.t30{width: 511px;margin-leftZ: 24px;margin-top: 28px;f:8px 'Verdana' !important;}
.t31{width: 333px;margin-leftZ: 106px;f:17px 'Verdana' !important;}
.t32{width: 556px;margin-top: 14px;f:17px 'Verdana' !important;}
.t33{width: 411px;margin-leftZ: 16px;margin-top: 5px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t34{width: 705px;margin-top: 17px;f:17px 'Verdana' !important;}
.t35{width: 480px;margin-top: 22px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t36{width: 504px;margin-leftZ: 108px;margin-top: 17px;f:6px 'Verdana' !important;}
.t37{width: 449px;margin-leftZ: 29px;margin-top: 33px;f:8px 'Verdana' !important;}
.t38{width: 574px;margin-leftZ: 72px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t39{width: 514px;margin-leftZ: 24px;margin-top: 20px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t40{width: 286px;margin-leftZ: 98px;margin-top: 15px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t41{width: 705px;margin-top: 14px;f:17px 'Verdana' !important;}
.t42{width: 503px;margin-leftZ: 109px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t43{width: 556px;margin-top: 33px;f:16px 'Verdana' !important;}
.t44{width: 423px;margin-top: 11px;f:16px 'Verdana' !important;}
.t45{width: 705px;margin-top: 16px;f:17px 'Verdana' !important;}
.t46{width: 713px;margin-top: 68px;f:17px 'Verdana' !important;}
.t47{width: 557px;margin-top: 17px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t48{width: 555px;margin-top: 19px;f:italic 11px 'Verdana' !important;}
.t49{width: 694px;f:italic 11px 'Verdana' !important;}
.t50{width: 555px;margin-top: 19px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t51{width: 694px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t52{width: 555px;margin-top: 18px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t53{width: 694px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t54{width: 548px;margin-leftZ: 1px;margin-top: 39px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t55{width: 457px;margin-leftZ: 105px;margin-top: 3px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t56{width: 705px;margin-leftZ: 1px;margin-top: 13px;f:17px 'Verdana' !important;}
.t57{width: 694px;f:17px 'Verdana' !important;}
.t58{width: 501px;margin-leftZ: 8px;margin-top: 17px;f:17px 'Verdana' !important;}
.t59{width: 548px;f:17px 'Verdana' !important;}
.t60{width: 551px;margin-top: 15px;f:italic 17px 'Verdana' !important;}
.t61{width: 715px;f:17px 'Verdana' !important;}
.t62{width: 715px;margin-top: 39px;f:17px 'Verdana' !important;}
.t63{width: 704px;margin-top: 19px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t64{width: 721px;margin-top: 19px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t65{width: 715px;margin-leftZ: 8px;f:17px 'Verdana' !important;}
.t66{width: 716px;margin-top: 19px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t67{width: 457px;f:17px 'Verdana' !important;}
.t68{width: 723px;margin-top: 36px;f:17px 'Verdana' !important;}
.t69{width: 478px;margin-leftZ: 105px;margin-top: 90px;f:9px 'Verdana' !important;}
.t70{width: 685px;f:16px 'Verdana' !important;}
</STYLE>
<DIV id="page_1">
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft0">Regeringens proposition 2001/02:20</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p1 ft1">Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p2 ft1">Prop.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p1 ft1">transportsystem</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p2 ft1">2001/02:20</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p3 ft2">Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.</P>
<P class="p4 ft2">Stockholm den 3 oktober 2001</P>
<P class="p5 ft3">Mona Sahlin</P>
<P class="p6 ft3">Björn Rosengren</P>
<P class="p7 ft2">(Näringsdepartementet)</P>
<P class="p8 ft1">Propositionens huvudsakliga innehåll</P>
<P class="p9 ft2">Regeringen redovisar i denna proposition förslag till inriktning av den fortsatta planeringen av transportinfrastrukturen. Förslagen omfattar mål, ekonomiska ramar, planeringskriterier och ansvarsfördelning i den kommande planeringsprocessen.</P>
<P class="p10 ft4">Det övergripande transportpolitiska målet från 1998 att transportpolitiken skall säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet ligger fast. Det övergripande målet kompletteras med ett nytt sjätte delmål om ett jämställt transportsystem samt en justering av delmålet om hög transportkvalitet så att det omfattar såväl medborgarna som näringslivet. Etappmål föreslås utformas för samtliga delmål för att underlätta en väl avvägd balans mellan de olika delmålen inom transportpolitiken.</P>
<P class="p11 ft2">En närtidssatsning som omfattar cirka 12 miljarder kronor i ökade resurser kommer att göras <NOBR>2002–2004.</NOBR> Av detta går 18 procent till åtgärder som innefattar tjälsäkring, bärighet och rekonstruktion av vägarna, 36 procent till väginvesteringar, 3 procent till drift och underhåll av järnvägar och 44 procent till järnvägsinvesteringar. 8 miljarder kronor av närtidssatsningen finansieras med lån i Riksgäldskontoret. Resterande del finansieras med anslagsökning fr.o.m. 2004.</P>
<P class="p12 ft2">Planeringsperioden för långsiktsplanerna utökas till 12 år och planeringsramen omfattar 364 miljarder kronor under perioden <NOBR>2004–2015.</NOBR> För att säkerställa och bevara transportinfrastrukturen avsätts 150 miljarder kronor, varav 87 miljarder kronor för drift och underhåll av statliga vägar, 38 miljarder kronor för drift och underhåll av statliga järnvägar, 8 miljarder kronor för sektorsuppgifter samt 17 miljarder kronor för tjälsäkring, bärighet och rekonstruktion av vägar.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">1</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft2">För att modernisera och utveckla transportinfrastrukturen avsätts 100 Prop. 2001/02:20 miljarder kronor till åtgärder inom järnvägssystemet, 39 miljarder kronor</P>
<P class="p15 ft2">till åtgärder på stamvägnätet och 30 miljarder kronor till åtgärder i länsplanerna för regional transportinfrastruktur. Här ingår ett investeringsbidrag till spårfordon för regionaltrafik på 4,5 miljarder kronor.</P>
<P class="p16 ft2">Räntor och amorteringar på lån inom väg- och järnvägsområdet beräknas uppgå till 45 miljarder kronor under den kommande <NOBR>12-årsperi-</NOBR> oden.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">2</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD colspan=4 class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft1">Innehållsförteckning</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td5"><SPAN class="p18 ft2">Prop. 2001/02:20</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p17 ft4">1</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td7"><SPAN class="p19 ft4">Förslag till riksdagsbeslut ..................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td5"><SPAN class="p20 ft2">6</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p17 ft4">2</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td7"><SPAN class="p19 ft2">Ärendet och dess beredning ..............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td5"><SPAN class="p20 ft2">7</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p17 ft4">3</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td7"><SPAN class="p19 ft4">Utgångspunkter för utveckling av transportsystemet ........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td5"><SPAN class="p20 ft2">8</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p19 ft2">3.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td9"><SPAN class="p17 ft6">Transportsystemets roll i samhället ....................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p20 ft2">8</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p19 ft2">3.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td9"><SPAN class="p17 ft7">Utveckling av transportsystemet är nödvändig ...................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td5"><SPAN class="p20 ft2">9</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td8"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p17 ft8">3.2.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td11"><SPAN class="p17 ft4">Strukturomvandling i näringslivet ....................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p20 ft2">9</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p17 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td8"><SPAN class="p17 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p17 ft8">3.2.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td11"><SPAN class="p17 ft8">Förändrad</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p17 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p17 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td8"><SPAN class="p17 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p17 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td11"><SPAN class="p17 ft8">befolkningsstruktur/bebyggelsestruktur .........</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p20 ft9">13</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p17 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td8"><SPAN class="p17 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p17 ft8">3.2.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td11"><SPAN class="p17 ft8">Transporter och resande i <NOBR>IT-samhället ..........</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p20 ft9">14</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p17 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td8"><SPAN class="p17 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p17 ft8">3.2.4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td12"><SPAN class="p17 ft8">Transportsystemet och samhället utvecklas i en</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p17 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td8"><SPAN class="p17 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p17 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td11"><SPAN class="p17 ft8">växelverkan. ....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p20 ft9">15</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p17 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td8"><SPAN class="p17 ft8">3.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td9"><SPAN class="p17 ft8">Omställning till ett långsiktigt hållbart transportsystem ...</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p20 ft9">15</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p17 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td8"><SPAN class="p17 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p17 ft8">3.3.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td11"><SPAN class="p17 ft8">Det transportpolitiska beslutet ........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p20 ft9">16</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p17 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td8"><SPAN class="p17 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p17 ft8">3.3.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td11"><SPAN class="p17 ft8">Miljöbalken .....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p20 ft9">18</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p17 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td8"><SPAN class="p17 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p17 ft8">3.3.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td11"><SPAN class="p17 ft8">Miljökvalitetsmål ............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p20 ft9">18</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p17 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td8"><SPAN class="p17 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p17 ft8">3.3.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td11"><SPAN class="p17 ft8">Miljömålspropositionen ..................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p20 ft9">19</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p17 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td8"><SPAN class="p17 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p17 ft8">3.3.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td11"><SPAN class="p17 ft8">Direktiv om bedömning av vissa planers och</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p17 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p17 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td8"><SPAN class="p17 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p17 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td11"><SPAN class="p17 ft8">programs påverkan på miljön .........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p20 ft9">19</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p17 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td8"><SPAN class="p17 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p17 ft8">3.3.6</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td11"><SPAN class="p17 ft8">Ramdirektivet för vatten .................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p20 ft9">20</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p17 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td8"><SPAN class="p17 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p17 ft8">3.3.7</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td11"><SPAN class="p17 ft8">Handikappropositionen...................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p20 ft9">20</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p17 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td8"><SPAN class="p17 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p17 ft8">3.3.8</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td11"><SPAN class="p17 ft8">Mål för kulturmiljö samt arkitektur,</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p17 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p17 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td8"><SPAN class="p17 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p17 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td11"><SPAN class="p17 ft8">formgivning och design ..................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p20 ft9">21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p17 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td8"><SPAN class="p17 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p17 ft8">3.3.9</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td11"><SPAN class="p17 ft8">Regional samverkan och statlig läns-</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p17 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p17 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td8"><SPAN class="p17 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p17 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td11"><SPAN class="p17 ft8">förvaltning .......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p20 ft9">21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p17 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td8"><SPAN class="p17 ft8">3.4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td9"><SPAN class="p17 ft8">Ansvarsfördelning inom transportområdet .......................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p20 ft9">22</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p17 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td8"><SPAN class="p17 ft8">3.5</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td9"><SPAN class="p17 ft8">Olika tidsperspektiv inom transportområdet .....................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p20 ft9">24</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p17 ft8">4</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td7"><SPAN class="p17 ft8">Fortsatt utveckling av mål och uppföljning inom transport-</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p17 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p17 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td8"><SPAN class="p17 ft8">politiken</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p17 ft10">...........................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td11"><SPAN class="p17 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p20 ft9">25</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p17 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td8"><SPAN class="p17 ft8">4.1 ...............................................</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td9"><SPAN class="p17 ft8">Transportpolitikens delmål</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p20 ft9">25</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p17 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td8"><SPAN class="p17 ft8">4.2 ........................................</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td9"><SPAN class="p17 ft8">Fortsatt utveckling av etappmål</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p20 ft9">26</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p21 ft8"><SPAN class="ft9">4.3</SPAN><SPAN class="ft11">Utveckling av etappmål för tillgänglighet och positiv</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td6"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td13"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td14"><SPAN class="p17 ft8">regional utveckling............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td15"><SPAN class="p18 ft9">27</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td13"><SPAN class="p17 ft8">4.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td14"><SPAN class="p17 ft8">Utveckling av etappmål för hög transportkvalitet ............</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td15"><SPAN class="p18 ft9">29</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td13"><SPAN class="p17 ft8">4.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td14"><SPAN class="p17 ft8">Etappmål för en säker trafik ..............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td15"><SPAN class="p18 ft9">30</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td13"><SPAN class="p17 ft8">4.6</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td14"><SPAN class="p17 ft8">Etappmål för en god miljö ................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td15"><SPAN class="p18 ft9">31</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td13"><SPAN class="p17 ft8">4.7</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td14"><SPAN class="p17 ft8">Uppföljning och fortsatt arbete .........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td15"><SPAN class="p18 ft9">32</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p18 ft9">5</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td16"><SPAN class="p17 ft8">Vision för utveckling av ett långsiktigt hållbart transportsystem ....</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td15"><SPAN class="p18 ft9">33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td13"><SPAN class="p17 ft8">5.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td14"><SPAN class="p17 ft8">Vision................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td15"><SPAN class="p18 ft9">33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td13"><SPAN class="p17 ft8">5.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td14"><SPAN class="p17 ft8">Bygg vidare på positiva erfarenheter ................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td15"><SPAN class="p18 ft9">36</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td13"><SPAN class="p17 ft8">5.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td14"><SPAN class="p17 ft8">Hur långt kan vi nå med infrastrukturåtgärder? ................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td15"><SPAN class="p18 ft9">37</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td13"><SPAN class="p17 ft8">5.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td14"><SPAN class="p17 ft8">Arbetssätt ..........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td15"><SPAN class="p18 ft9">38</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p18 ft9">6</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td16"><SPAN class="p17 ft8">Ett transportsystem i förändring ......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td15"><SPAN class="p18 ft9">39</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p21 ft8"><SPAN class="ft9">6.1</SPAN><SPAN class="ft11">Utvecklingen av persontrafik och godstrafik i et</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td17"><SPAN class="p17 ft8">historiskt perspektiv..........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td15"><SPAN class="p18 ft9">39</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td18"><SPAN class="p17 ft8">6.1.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td19"><SPAN class="p17 ft8">Den internationella utvecklingen....................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td15"><SPAN class="p18 ft9">39</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td18"><SPAN class="p17 ft8">6.1.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td19"><SPAN class="p17 ft8">Den svenska utvecklingen ..............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td15"><SPAN class="p18 ft9">40</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft12">3</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr11 td20"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td21"><SPAN class="p22 ft4">6.1.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td19"><SPAN class="p23 ft4">Kollektivtrafikens utveckling <SPAN class="ft2">...........................</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td15"><SPAN class="p18 ft2">42</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td20"><SPAN class="p18 ft4">6.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td22"><SPAN class="p23 ft2">Genomförandeläge för planer <NOBR>1998–2007 ........................</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p18 ft2">43</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td20"><SPAN class="p18 ft4">6.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td22"><SPAN class="p23 ft2">Uppfyllelse av transportpolitiska mål 2000 ......................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p18 ft2">44</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td20"><SPAN class="p18 ft4">6.4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td22"><SPAN class="p23 ft2">Prognoser för transporternas utveckling ...........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p18 ft2">45</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td20"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td21"><SPAN class="p22 ft2">6.4.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td19"><SPAN class="p23 ft2">Förväntad transportutveckling i Europa .........</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p18 ft2">45</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p24 ft2"><SPAN class="ft4">6.4.2</SPAN><SPAN class="ft13">Förväntad transportutveckling i Sverige utan</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr11 td23"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td24"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td25"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td26"><SPAN class="p23 ft14">ytterligare investeringar ..................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td15"><SPAN class="p18 ft2">47</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td23"><SPAN class="p17 ft2">7</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr12 td27"><SPAN class="p23 ft2">Brister i transportsystemet...............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td15"><SPAN class="p18 ft2">50</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td23"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td24"><SPAN class="p25 ft2">7.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td28"><SPAN class="p26 ft2">Det går inte att lita på att befintliga väg- och</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td23"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td24"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td28"><SPAN class="p23 ft2">järnvägssystem fungerar ...................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p18 ft2">51</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td23"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td24"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td25"><SPAN class="p26 ft2">7.1.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td26"><SPAN class="p23 ft7">Brister i det statliga vägnätet ..........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p18 ft2">51</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td23"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td24"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td25"><SPAN class="p26 ft2">7.1.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td26"><SPAN class="p23 ft15">Brister i järnvägsnätet .....................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p18 ft2">56</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td23"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td24"><SPAN class="p25 ft2">7.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td28"><SPAN class="p23 ft2">Tilltagande trängsel i och kring storstäderna ....................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td15"><SPAN class="p18 ft2">57</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td23"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td24"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td25"><SPAN class="p26 ft2">7.2.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td26"><SPAN class="p23 ft16">Stockholm .......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p18 ft2">57</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td23"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td24"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td25"><SPAN class="p26 ft2">7.2.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td26"><SPAN class="p23 ft16">Göteborg .........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p18 ft2">60</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td23"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td24"><SPAN class="p25 ft2">7.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td28"><SPAN class="p23 ft2">Kapacitetsproblem i järnvägssystemet ..............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p18 ft2">61</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td23"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td24"><SPAN class="p25 ft2">7.4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td28"><SPAN class="p23 ft2">Minskande kollektivtrafikandel och cykelandel ...............</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p18 ft2">62</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td23"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td24"><SPAN class="p25 ft2">7.5</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td28"><SPAN class="p23 ft2">Bristande tillgänglighet .....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p18 ft2">64</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td23"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td24"><SPAN class="p25 ft2">7.6</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td28"><SPAN class="p23 ft2">Höga transportkostnader för företagen och samhället ......</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p18 ft2">66</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td23"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td24"><SPAN class="p25 ft2">7.7</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td28"><SPAN class="p23 ft2">Minskande konkurrens inom inrikesflyget .......................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td15"><SPAN class="p18 ft2">67</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td23"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td24"><SPAN class="p25 ft2">7.8</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td28"><SPAN class="p23 ft2">Sjöfartens kapacitet utnyttjas inte till fullo .......................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p18 ft2">68</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td23"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td24"><SPAN class="p25 ft2">7.9</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td28"><SPAN class="p23 ft2">Transportsystemet medför miljöpåverkan ........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p18 ft2">69</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td23"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td24"><SPAN class="p25 ft4">7.10</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td28"><SPAN class="p23 ft2">Bristande trafiksäkerhet ....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p18 ft2">73</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td23"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td24"><SPAN class="p25 ft4">7.11</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td28"><SPAN class="p23 ft2">Bristande jämställdhet .......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p18 ft2">75</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td23"><SPAN class="p17 ft2">8</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr1 td27"><SPAN class="p23 ft2">Styrmedel i transportpolitiken .........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td15"><SPAN class="p18 ft2">76</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td23"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td24"><SPAN class="p25 ft2">8.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td28"><SPAN class="p23 ft2">Utvecklad tillämpning av kostnadsansvaret .....................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p18 ft2">77</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td23"><SPAN class="p17 ft2">9</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td29"><SPAN class="p27 ft2">En satsning i närtid</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td26"><SPAN class="p23 ft16">..........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td15"><SPAN class="p18 ft2">82</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td23"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td24"><SPAN class="p25 ft2">9.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td25"><SPAN class="p18 ft2">Vägar .................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td26"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p18 ft2">83</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td23"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td24"><SPAN class="p25 ft2">9.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td25"><SPAN class="p18 ft2">Järnvägar ...........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td26"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p18 ft2">86</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td23"><SPAN class="p17 ft4">10</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td27"><SPAN class="p23 ft2">Transportpolitiska satsningar ....................................på längre sikt</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td15"><SPAN class="p18 ft2">89</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td23"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td24"><SPAN class="p25 ft4">10.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td28"><SPAN class="p23 ft2">Planeringsram ............................för perioden <NOBR>2004–2015</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p18 ft2">89</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p28 ft2"><SPAN class="ft4">10.2</SPAN><SPAN class="ft17">Bevara och säkerställa befintliga vägar och järnvägar ..... 92</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr6 td30"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td31"><SPAN class="p26 ft2">10.2.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td32"><SPAN class="p25 ft4">Drift och underhåll..........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td33"><SPAN class="p18 ft2">94</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td30"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td31"><SPAN class="p26 ft2">10.2.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td32"><SPAN class="p25 ft4">Tjälsäkring, bärighet och rekonstruktion ........</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td33"><SPAN class="p18 ft2">95</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td30"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td31"><SPAN class="p26 ft2">10.2.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td32"><SPAN class="p25 ft4">Sektorsuppgifter..............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td33"><SPAN class="p18 ft2">96</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td30"><SPAN class="p18 ft4">10.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td34"><SPAN class="p26 ft4">Utveckla och modernisera transportsystemet .................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td33"><SPAN class="p18 ft4">101</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td30"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td31"><SPAN class="p26 ft2">10.3.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td32"><SPAN class="p25 ft2">Genomföra vissa delar av gällande planer</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td33"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td30"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td31"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td32"><SPAN class="p25 ft4">för perioden <NOBR>1998–2007 ................................</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td33"><SPAN class="p18 ft4">101</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p29 ft2"><SPAN class="ft4">10.3.2</SPAN><SPAN class="ft18">En planeringsram för järnvägsinvesteringar . 102</SPAN></P>
<P class="p24 ft2"><SPAN class="ft4">10.3.3</SPAN><SPAN class="ft18">En planeringsram för nationella</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr6 td35"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td36"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td26"><SPAN class="p23 ft16">väginvesteringar ............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td37"><SPAN class="p18 ft4">112</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td36"><SPAN class="p26 ft19">10.3.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td26"><SPAN class="p23 ft15">En regional planeringsram ............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td37"><SPAN class="p18 ft20">115</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td36"><SPAN class="p26 ft2">10.3.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p17 ft8">Kriterier för prioritering av åtgärder för att</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td37"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td35"><SPAN class="p17 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td36"><SPAN class="p17 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p17 ft8">utveckla och modernisera transport</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td37"><SPAN class="p17 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td35"><SPAN class="p17 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td36"><SPAN class="p17 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p23 ft9">systemet <NOBR>2004–2015 .....................................</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td37"><SPAN class="p18 ft9">122</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td35"><SPAN class="p17 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td36"><SPAN class="p17 ft8">10.3.6</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p23 ft9">Samhällsekonomiska bedömningar ..............</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td37"><SPAN class="p18 ft9">123</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td16"><SPAN class="p23 ft9">11 Finansiering av planeringsramen...................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td37"><SPAN class="p18 ft9">123</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td35"><SPAN class="p18 ft9">11.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td36"><SPAN class="p17 ft8">Anslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p23 ft9">.............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td37"><SPAN class="p18 ft9">123</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td35"><SPAN class="p18 ft12">11.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td36"><SPAN class="p18 ft12">Lån ..................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td26"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td37"><SPAN class="p18 ft21">124</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft8">Prop. 2001/02:20</P>
<P class="p30 ft9">4</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr11 td38"><SPAN class="p31 ft4">11.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td39"><SPAN class="p32 ft2">Finansiering av utgifter för infrastruktur under</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td40"><SPAN class="p18 ft2">Prop. 2001/02:20</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td38"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td39"><SPAN class="p32 ft2">planperioden....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td40"><SPAN class="p20 ft4">127</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p33 ft2">12 Ett planeringssystem för utveckling av transportinfrastrukturen .. 129</P>
<P class="p28 ft2"><SPAN class="ft4">12.1</SPAN><SPAN class="ft17">En planeringsprocess för ett långsiktigt hållbart</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr11 td41"><SPAN class="p17 ft2">transportsystem ...............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td37"><SPAN class="p18 ft4">129</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p34 ft2"><SPAN class="ft4">12.2</SPAN><SPAN class="ft17">Förändringar i ansvarsfördelning vid upprättande av</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr6 td41"><SPAN class="p17 ft2">långsiktsplaner ................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td37"><SPAN class="p18 ft4">130</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p34 ft2"><SPAN class="ft4">12.3</SPAN><SPAN class="ft17">Uppföljning av Vägverkets och Banverkets</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr16 td42"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td36"><SPAN class="p23 ft22">planeringsunderlag..........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td37"><SPAN class="p18 ft23">132</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p23 ft2">12.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td36"><SPAN class="p23 ft2">Koppling till annan planering .........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td37"><SPAN class="p18 ft4">132</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p23 ft2">12.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td36"><SPAN class="p23 ft2">Luftfartens planerade investeringar i infrastruktur .........</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td37"><SPAN class="p18 ft4">135</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p23 ft2">12.6</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td36"><SPAN class="p23 ft2">Sjöfartens planerade investeringar i infrastruktur ...........</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td37"><SPAN class="p18 ft4">136</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td42"><SPAN class="p35 ft4">Bilaga 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td36"><SPAN class="p36 ft4">Remissinstanser som yttrat sig över Nationell strategisk</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td37"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td36"><SPAN class="p23 ft2">analys...................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td37"><SPAN class="p18 ft4">138</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td42"><SPAN class="p35 ft4">Bilaga 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td36"><SPAN class="p23 ft2">Miljökvalitetsmål ...................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td37"><SPAN class="p18 ft4">140</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td16"><SPAN class="p23 ft4">Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 oktober 2001.....</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td37"><SPAN class="p18 ft4">157</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">5</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr17 td43"><SPAN class="p36 ft1">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td16"><SPAN class="p37 ft1">Förslag till riksdagsbeslut</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td44"><SPAN class="p17 ft4">Prop. 2001/02:20</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p38 ft2">Regeringen föreslår att riksdagen</P>
<P class="p39 ft2"><SPAN class="ft4">1.</SPAN><SPAN class="ft24">godkänner att delmålet om hög transportkvalitet utvidgas samt att ett nytt delmål om ett jämställt transportsystem införs (avsnitt 4.1),</SPAN></P>
<P class="p40 ft2"><SPAN class="ft4">2.</SPAN><SPAN class="ft24">godkänner att den ekonomiska planeringsramen för transportinfra– struktur för perioden </SPAN><NOBR>2004–2015</NOBR> skall uppgå till 364 miljarder kronor och skall användas enligt följande:</P>
<P class="p41 ft2"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft25">87 miljarder kronor för drift och underhåll av statliga vägar,</SPAN></P>
<P class="p42 ft2"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft25">38 miljarder kronor för drift och underhåll av statliga järnvägar,</SPAN></P>
<P class="p41 ft2"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft25">8 miljarder kronor för sektorsuppgifter,</SPAN></P>
<P class="p43 ft2"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft26">17 miljarder kronor för tjälsäkring, bärighet och rekonstruktion av vägar,</SPAN></P>
<P class="p41 ft2"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft25">100 miljarder kronor för investeringar i järnvägar,</SPAN></P>
<P class="p44 ft2"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft27">69 miljarder kronor för vägar, varav 39 miljarder kronor för nationella väginvesteringar och 30 miljarder kronor för regional transportinfrastruktur, samt</SPAN></P>
<P class="p45 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft28">45 miljarder kronor för kapitalkostnader i form av räntor och amorteringar för investeringar som finansieras med lån (avsnitt 10.1),</SPAN></P>
<P class="p46 ft2"><SPAN class="ft4">3.</SPAN><SPAN class="ft24">godkänner att av de 8 miljarder kronor som avsätts för sektorsuppgifter skall 6 miljarder kronor fördelas till Vägverket och 2 miljarder kronor till Banverket (avsnitt 10.2.3),</SPAN></P>
<P class="p47 ft4"><SPAN class="ft4">4.</SPAN><SPAN class="ft29">godkänner att planeringsramen för järnvägsinvesteringar skall omfatta investeringar på hela det statliga järnvägsnätet, miljöförbättrande åtgärder längs samma nät samt statsbidrag till investeringar i järnvägar, spåranläggningar, rullande materiel för regional kollektivtrafik och terminaler som staten inte är huvudman för (avsnitt 10.3.2),</SPAN></P>
<P class="p48 ft2"><SPAN class="ft4">5.</SPAN><SPAN class="ft24">godkänner att färdigställande av järnvägstunneln genom Hallandsås finansieras inom planeringsramen för järnvägsinvesteringar (avsnitt 10.3.2),</SPAN></P>
<P class="p49 ft2"><SPAN class="ft4">6.</SPAN><SPAN class="ft24">godkänner att statens andel av den kostnadsfördyring som uppstått för Botniabanan skall inrymmas i planeringsramen för järnvägsinvesteringar (avsnitt 10.3.2),</SPAN></P>
<P class="p50 ft2"><SPAN class="ft4">7.</SPAN><SPAN class="ft24">bemyndigar regeringen att godkänna att Banverket ensamt skall ansvara för genomförande av Citytunneln i Malmö samt godkänner att statens del av finansieringen av Citytunneln i Malmö skall inrymmas inom planeringsramen för järnvägsinvesteringar och med ändring av riksdagens tidigare beslut godkänner att SVEDAB AB inte skall svara för någon delfinansiering av Citytunneln i Malmö samt godkänner att Statens järnvägar ges rätt att till Banverket avyttra sina aktier i bolaget Tunnelpersonalen i Malmö AB (avsnitt 10.3.2),</SPAN></P>
<P class="p51 ft2"><SPAN class="ft4">8.</SPAN><SPAN class="ft24">godkänner att planeringsramen för nationella väginvesteringar skall omfatta investeringar på stamvägnätet, åtgärder för förbättrad miljö på hela det statliga vägnätet samt åtgärder för förbättrad trafiksäkerhet på stamvägnätet (avsnitt 10.3.3),</SPAN></P>
<P class="p50 ft2"><SPAN class="ft4">9.</SPAN><SPAN class="ft24">godkänner att den regionala planeringsramen skall omfatta investeringar i statliga vägar som inte är nationella stamvägar, bidrag till regionala kollektivtrafikanläggningar, inkl. kommunala flygplatser</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr5 td45"><SPAN class="p17 ft2">och kajanläggningar, bidrag till kommunala väghållare för fysiska åt-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td46"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td45"><SPAN class="p17 ft19">gärder och transportinformatik för förbättrad miljö och trafiksäkerhet</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr18 td46"><SPAN class="p18 ft2">6</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td45"><SPAN class="p17 ft30"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<DIV id="id_1">
<P class="p52 ft2">samt bidrag till trafikhuvudmän för investeringar i spårfordon för Prop. 2001/02:20 regional kollektivtrafik och åtgärder som ökar tillgängligheten för</P>
<P class="p53 ft2">funktionshindrade resenärer (avsnitt 10.3.4),</P>
<P class="p49 ft2"><SPAN class="ft4">10.</SPAN><SPAN class="ft25">godkänner att statsbidraget till åtgärder för en mer tillgänglig kollektivtrafik för funktionshindrade resenärer får disponeras t.o.m. 2004 (avsnitt 10.3.4),</SPAN></P>
<P class="p46 ft2"><SPAN class="ft4">11.</SPAN><SPAN class="ft25">godkänner att vägledande för prioritering av åtgärder och fördelning av planeringsramen skall vara samhällsekonomisk lönsamhet för föreslagna åtgärder, där hänsyn också tas till hur mycket åtgärderna bidrar till uppfyllelse av de transportpolitiska målen. För att uppnå de transportpolitiska målen skall vid prioritering av åtgärder de mest samhällsekonomiskt lönsamma åtgärderna väljas (avsnitt 10.3.5),</SPAN></P>
<P class="p54 ft2"><SPAN class="ft4">12.</SPAN><SPAN class="ft25">godkänner att indelningen av de statliga järnvägarna i stomjärnvägar och länsjärnvägar avskaffas (avsnitt 12.2).</SPAN></P>
<P class="p55 ft1">2 Ärendet och dess beredning</P>
<P class="p56 ft4">År 1998 fattade riksdagen ett transportpolitiskt beslut där mål, principer och riktlinjer för transportpolitiken fastslogs (prop. 1997/98:56, bet. 1997/98:TU10, rskr. 1997/98:266). Med tanke på att det tar minst <NOBR>5–6</NOBR> år, ofta längre, att planera och genomföra investeringar i transportinfrastruktur kräver infrastrukturåtgärder god framförhållning och prioriteringarna görs därför i en långsiktig planeringsprocess som resulterar i åtgärdsplaner för en period på cirka tio år. De nu gällande planerna avser åren <NOBR>1998–2007.</NOBR> Planerna har successivt utvecklats från renodlade investeringsplaner till planer som också omfattar drift och underhåll och andra typer av åtgärder än investeringar i infrastruktur. Inför det transportpolitiska beslutet 1998 tog trafikutskottet ställning för att planeringssystemet bör utformas så att en samordning och avvägning mellan olika åtgärder i transportsektorn främjas (bet. 1997/98:TU10). Planerings– arbetet inleds med en inriktningsplanering där mål, ekono miska ramar och strategier utreds för att därefter läggas fast av riksdagen. Syftet med denna proposition är att lämna förslag till riksdagens ställ ningstagande till inriktningen av den fortsatta planeringen inom väg- och järnvägssektorn. Efter riksdagens beslut följer sedan en åtgärdsplanering där trafikverken och länen upprättar förslag till nya långsiktsplaner.</P>
<P class="p57 ft2">Inriktningsplaneringen inleddes med att regeringen gav Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) i uppdrag att genomföra en lägesanalys. Lägesanalysen behandlades vid ett remissammanträde den 20 januari 1999. I januari och februari 1999 redovisade länsstyrelser och i förekommande fall regionala självstyrelseorgan regionalt viktiga strategiska frågor och brister i förhållande till de transportpolitiska målen. Lägesanalysen, synpunkterna vid remissammanträdet och länens avrapporteringar låg till grund för det uppdrag att genomföra en nationell strategisk analys som regeringen gav SIKA, Banverket, Vägverket, Sjöfartsverket och Luftfartsverket den 6 maj 1999. Uppdraget utfördes med aktivt deltagande från länsstyrelser och i förekommande fall regionala självstyrelseorgan, Riksantikvarieämbetet, Boverket, Naturvårds-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">7</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP03208x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">verket och Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) och av- Prop. 2001/02:20 rapporterades i november 1999. Den nationella strategiska analysen</P>
<P class="p59 ft2">(SAMPLAN Rapport 1999:2) har remissbehandlats. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Näringsdepartementet (dnr N1999/5598/IRT).</P>
<P class="p60 ft2">En förteckning över remissinstanserna finns i <SPAN class="ft3">bilaga 1</SPAN>. Dessutom har ett antal myndigheter, organisationer och enskilda personer på eget initiativ kommit in med skrivelser som berör inriktningsplaneringen.</P>
<P class="p61 ft2">Ett antal utredningar av mer övergripande transportpolitisk karaktär har också utgjort underlag för propositionen. Det är SIKA:s redovisning av det s.k. etappmålsuppdraget, SIKA:s översyn av förutsättningarna för marginalkostnadsbaserade avgifter i transportsystemet (SIKA 2000:10) samt utredningen om miljöstyrande vägavgifter (SOU 1998:169).</P>
<P class="p60 ft2">Regeringens bedömning av framtida transportutveckling utgår från den strategiska analysen, kompletterat med SIKA:s uppdaterade prognoser för persontransporter 2010 och 2020 samt för godstransporter 2010. För den internationella transportutvecklingen har använts underlag från STREAMS, ett forskningsprojekt initierat av kommissionen under det fjärde ramprogrammet för transportforskning.</P>
<P class="p62 ft4">Betänkanden från tre kommittéer inom områden som berör transportpolitiken har använts som underlag. Det är Miljömålskommitténs betänkande (SOU 2000:52), Klimatkommitténs betänkande (SOU 2000:23) och Regionalpolitiska utredningens betänkande (SOU 2000:87).</P>
<P class="p63 ft4">Två utredningar inom kommunikationsområdet har nyligen avgivit sina slutbetänkanden. Godstransportdelegationens slutbetänkande (SOU 2001:61) är föremål för remiss under hösten 2001. I en särskild skrivelse till regeringen i mars 2001 har delegationen redogjort för sina slutsatser beträffande infrastrukturfrågor. Denna skrivelse har remissbehandlats. Slutbetänkandet från Rådet för jämställdhetsfrågor (JÄMIT) (SOU 2001:44) remissbehandlas under hösten 2001. Dessa utredningar utgör i relevanta delar underlag för regeringens ställningstaganden.</P>
<P class="p64 ft2">Förslagen i denna proposition har utformats i samarbete med vänsterpartiet.</P>
<P class="p65 ft1"><SPAN class="ft1">3</SPAN><SPAN class="ft31">Utgångspunkter för utveckling av transportsystemet</SPAN></P>
<P class="p66 ft32"><SPAN class="ft32">3.1</SPAN><SPAN class="ft33">Transportsystemets roll i samhället</SPAN></P>
<P class="p67 ft2"><SPAN class="ft34">Regeringens bedömning: </SPAN>Det finns ett ömsesidigt samband mellan ett långsiktigt hållbart transportsystem och utvecklingen i samhället.</P>
<P class="p68 ft34">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft2">Målet om en hållbar samhällsutveckling omfattar ekologiska, sociala, kulturella och ekonomiska aspekter. Ett väl fungerande transportsystem är därför mer än bara en fråga om vägar, järnvägar och annan transportinfrastruktur.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">8</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP03209x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr11 td47"><SPAN class="p69 ft2">Det är, för det första, en viktig rättvise- och jämlikhetsfråga. Ett väl</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td44"><SPAN class="p17 ft4">Prop. 2001/02:20</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">fungerande transportsystem underlättar människors vardag och ger ökade</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">möjligheter att själva välja boende, arbete och fritid.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p69 ft2">Det är, för det andra, en viktig välfärdsfråga. Väl fungerande och lång-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">siktigt hållbara gods- och persontransporter är en förutsättning för</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">Sveriges konkurrenskraft i en global miljö. Därmed ökar tillväxten och</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td47"><SPAN class="p17 ft2">ger oss resurser till den gemensamma välfärden och möjlighet till ökad</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">rättvisa.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p69 ft2">Det är, för det tredje, en viktig sysselsättningsfråga. Väl fungerande</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">transporter och infrastruktur vidgar människors arbetsmarknad.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p69 ft2">Det är, för det fjärde, en viktig fråga för en regional utveckling och</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">livskraft. Olika delar av Sverige har olika behov på infrastrukturområdet</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td47"><SPAN class="p17 ft2">– men en väl fungerande infrastruktur i hela landet är en förutsättning för</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">regional utveckling och livskraft.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p69 ft2">Det är, för det femte, en viktig miljö- och hälsofråga. Ett långsiktigt</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">ekologiskt hållbart Sverige är inte möjligt att uppnå utan en hållbar</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">transportpolitik. En omställning av transportsystemet är också en förut-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">sättning för att de av riksdagen beslutade nationella miljömålen skall nås.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">Ett säkert transportsystem är viktigt också ur folkhälsosynpunkt.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p70 ft32">3.2 Utveckling av transportsystemet är nödvändig</P>
<P class="p71 ft2"><SPAN class="ft34">Regeringens bedömning: </SPAN>Eftersom samhället är i ständig förändring är det nödvändigt att transportsystemet inom ramen för en långsiktigt hållbar utveckling anpassas till förändrade behov och krav i samhället.</P>
<P class="p72 ft34">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft2">Under de senaste femtio åren har det skett omfattande förändringar av näringslivet, av hur vi bor och arbetar och hur vi tillbringar vår fritid. Därmed har också kraven på samhället förändrats. Transportsystemet är en del av samhället, som både påverkas av och påverkar samhällets utveckling. De viktigaste drivkrafterna för transporternas utveckling är den allmänna ekonomiska utvecklingen med bland annat förändringar av näringsliv och befolknings utvecklingen. Allt mer betydelsefullt för transportsystemets utveckling är den internationella utvecklingen och globaliseringen.</SPAN></P>
<P class="p73 ft34">3.2.1 Strukturomvandling i näringslivet</P>
<P class="p74 ft35">Från industrisamhälle till tjänstebaserat kunskapssamhälle</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td48"><SPAN class="p17 ft2">Sverige genomgår en strukturomvandling som innebär ett skifte från en</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td49"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><SPAN class="p17 ft19">industridominerad till en tjänstedominerad ekonomi liksom en utveckling</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td49"><SPAN class="p17 ft36"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td48"><SPAN class="p17 ft2">mot alltmer kunskapsintensiv produktion.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td49"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p69 ft2">En större andel av sysselsättningen finns dock fortfarande inom indu-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p17 ft2">strin vilket beror på att industriföretagen i genomsnitt har fler anställda</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p17 ft2">än tjänsteföretagen. Sysselsättningsminskningen har dock varit om fat-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p17 ft2">tande inom industrin den senaste tioårsperioden. Men samtidigt har pro-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p17 ft2">duktionen ökat.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p69 ft2">Den tekniska utvecklingen inom <NOBR>IT-området</NOBR> är en av flera faktorer</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td48"><SPAN class="p17 ft2">som under de senaste årtiondena har påverkat samhällets utveckling mot</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr18 td49"><SPAN class="p18 ft2">9</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td48"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">ett kunskapsbaserat tjänstesamhälle. Detta förändrar också perspektivet Prop. 2001/02:20 på konkurrenskraft. I de traditionella industriregionerna var produktivitet,</P>
<P class="p75 ft2">lönsamhet och expansion förknippade med materiella investeringar, dvs. med det gamla industrisamhällets utvecklingsmönster. I dag och i morgon är det i stället i allt högre grad de immateriella investeringarna, forskning och utveckling, produktutveckling och marknadsföring som är grunden för lönsamhet, produktivitet och expansion.</P>
<P class="p76 ft35">Nya organisationslösningar och nätverk</P>
<P class="p77 ft2">Övergången från industritill tjänstesamhälle får konsekvenser på ett antal olika områden.</P>
<P class="p61 ft2">Produktionsfaktorer (kapital, arbetskraft och kunskap) är inte längre på samma sätt knutna till geografin utan allt mer internationellt rörliga. Därmed utjämnas också pris- och kostnadsskillnader för olika produktionsfaktorer. Inte minst har IT, och möjligheterna att sprida och utbyta information till mycket ringa kostnader, skapat marknader som i det närmaste kan ses som globala.</P>
<P class="p78 ft2">Företagens förmåga och möjligheter att ingå i nätverk blir ett allt viktigare konkurrensmedel. Den nya informations- och kommunikationsteknologin har underlättat bildandet av dessa nätverk. Organisationen av strategiska allianser, underleverantörssystem och decentraliserat beslutsfattande i storföretag skulle varit omöjlig utan den nya tekniken. Även de små och medelstora företagens förmåga att bilda nätverk inbördes och med de stora företagen är i stor utsträckning beroende av den nya tekniken.</P>
<P class="p79 ft4">Genom att förlägga olika led i värdekedjan och därmed olika verksamheter i skilda länder och regioner kan de internationella företagen utnyttja olika länders och regioners specifika resursutbud. Genom att arbeta med flexibla produktionsmetoder i nätverk kan företagen möta den allt större efterfrågan på differentierade och kundanpassade produkter.</P>
<P class="p60 ft2">Nätverken kan t.ex. vara kluster. Ett kluster består vanligtvis av företag verksamma inom ett antal relaterade branscher. Kluster identifieras utifrån de företag som producerar de färdiga huvudprodukterna, men omfattar också de branscher som producerar viktiga insatsvaror och som köper de färdiga produkterna. Klusteranalys fokuserar på länkar, dvs. flöden av varor, tjänster och kunskaper mellan företag och tar fasta på det faktum att konkurrenskraftiga företag i ett land eller en region ofta har täta och betydelsefulla relationer med varandra. Möjligheterna till kontakter och fysiska transporter har därmed stor betydelse.</P>
<P class="p80 ft2">I takt med att fler geografiska marknader utvidgas skapas förutsättningar för en ökad arbetsdelning och specialisering inom olika näringar. I en allt raskare takt omstruktureras näringslivet och regioner och länder specialiserar sig på de områden där de har störst konkurrens- och utvecklingsmöjlighet. De unika fördelarna för länder, regioner eller enskilda orter består, åtminstone i välutvecklade ekonomier, i mindre utsträckning av lägre löner, modernare maskinpark eller tillgång till mer allmänt spridd kunskap. I stället är den ekonomiska framgången mer knuten till förmågan att ta till sig och snabbt omsätta kunskap i nya produkter och tjänster på den globala marknaden.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">10</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr11 td47"><SPAN class="p17 ft35">Regional näringslivsutveckling</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td44"><SPAN class="p17 ft4">Prop. 2001/02:20</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p81 ft2">Internationalisering och snabb teknisk utveckling leder till en kraftig strukturomvandling och ställer krav på omfattande regional omvandling. Det går oftast bättre för regioner med en högre andel tjänsteproducerande företag. Regioner med en hög andel standardiserad produktion är ofta beroende av att andra regioner med mer kvalificerad produktion kan fungera som motorer för utvecklingen.</P>
<P class="p82 ft2">Vad gäller nyetableringar kan generellt sägas att nyetableringsnivån är hög i storstäder, utbildningsorter och i viss mån i traditionell glesbygd, medan den är låg i bruksorter. I övriga regioner är dock inte skillna derna i nyföretagande så stora. Några regioner som präglas av ett högt nyföretagande och som lyckats bättre än vad som kan förväntas utifrån regionernas allmänna förutsättningar framträder dock. Det rör sig främst om regioner med goda förutsättningar för turism, natur- och kulturupplevelser, gränshandel och en för många attraktiv boendemiljö, exempelvis Åre, Strömstad, Halland och Österlen. Dessa regioner präglas av ett högt nyföretagande inom tjänstesektorn. I glesbygdsområden finns regioner med såväl högt som lågt nyföretagande. Regioner med högt nyföretagande har ofta en stark besöksnäring och av tradition en större andel småföretag än stor företag. Nyföretagandet i glesbygd präglas också ofta av att många företag startas, men samtidigt att många företag läggs ned.</P>
<P class="p83 ft35">Strukturomvandlingen i näringslivet ställer nya krav på transportsystemet</P>
<P class="p84 ft2">Företagens behov av transporter påverkas av flera faktorer. Av betydelse är om företaget producerar varor eller tjänster, om dessa exporteras, om tjänsten kan transporteras eller ej, om varan kan transporteras och i så fall hur, samt om transporten sker till hushåll, till grossister, till företag eller andra.</P>
<P class="p85 ft2">Godstransporterna blir allt mer individuella och mer frekventa. Marknadens krav har medfört att företagen har riktat in sig på en differentierad produktion. Ökade krav på kapitalrationaliseringar har tvingat företagen att hålla allt mindre lager. I stället har varuflödena mellan underleverantörer, producenter och kunder anpassats på ett sådant sätt att varorna skall komma i rätt tid. Möjligheterna att samordna transporter i bulkflöden har minskat. Höga krav ställs på snabba och framför allt leveranssäkra transporter, vilket i sin tur kräver transportsystem med hög framkomlighet och tillgänglighet.</P>
<P class="p86 ft2">Godstransportdelegationen har studerat hur näringslivsutvecklingen påverkar godstransportsystemet. En sådan analys finns i rapporten (SOU 2000:8) Framtida godstransporter – Transportköparnas krav på transportsystem från januari 2000. En slutsats av denna studie, utförd av Växjö Universitet, är att bilden är mycket komplicerad, att näringslivets transportsystem i hög grad styrs av varuvärde, geografisk marknad och av kraven på lastbärare. Produkternas varuvärde är det mest grundläggande vid utformning av godstransportsystem. De produkter som har en tydlig lågvärdig eller högvärdig produktinriktning har generellt sett ett mer omfattande globalt varuflöde än mellanvärdiga produkter som oftast har sin huvudmarknad inom Europa. Valet av lastbärare styrs i stor utsträckning av produktens karaktär och egenskaper. Studien visar också att det finns</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">11</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP032012x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">en lång rad faktorer och aktörer som kommer att påverka den fortsatta Prop. 2001/02:20 utvecklingen:</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr12 td50"><SPAN class="p87 ft37">Framtida industristrukturer</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td51"><SPAN class="p17 ft38"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td52"><SPAN class="p17 ft39"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr5 td53"><SPAN class="p88 ft40">Framtida</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td54"><SPAN class="p17 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td52"><SPAN class="p17 ft14"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td54"><SPAN class="p17 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td52"><SPAN class="p17 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr16 td55"><SPAN class="p89 ft40">transportstrukturer</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td56"><SPAN class="p17 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td54"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td52"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td57"><SPAN class="p17 ft43"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td54"><SPAN class="p17 ft43"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td52"><SPAN class="p17 ft43"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td58"><SPAN class="p17 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td59"><SPAN class="p17 ft30"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td57"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td54"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td52"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td60"><SPAN class="p90 ft37">Fysiska flöde</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td61"><SPAN class="p91 ft37">Aktörer</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td57"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td54"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td52"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td62"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td59"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td63"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td54"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td52"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td60"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td61"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td64"><SPAN class="p87 ft37">Transportnäringens nuvarande</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td54"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td52"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td60"><SPAN class="p90 ft37">Volymer</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td61"><SPAN class="p91 ft37">Resurser</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td64"><SPAN class="p87 ft37">struktur</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td54"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td52"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td60"><SPAN class="p90 ft37">Godsslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td61"><SPAN class="p91 ft37">Nya aktörer</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td56"><SPAN class="p17 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td54"><SPAN class="p17 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr29 td52"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr29 td60"><SPAN class="p90 ft45">Lastbärare</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr29 td61"><SPAN class="p91 ft45">Styrmedel</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td57"><SPAN class="p17 ft38"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td54"><SPAN class="p17 ft38"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td57"><SPAN class="p17 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td54"><SPAN class="p17 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td52"><SPAN class="p17 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td60"><SPAN class="p90 ft47">Transportmedel</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td61"><SPAN class="p17 ft46"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td63"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td54"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr29 td52"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr29 td60"><SPAN class="p90 ft45">Geografi</SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td61"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr31 td64"><SPAN class="p87 ft37">Industrin och handelns krav</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td54"><SPAN class="p17 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td61"><SPAN class="p17 ft30"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td54"><SPAN class="p17 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td52"><SPAN class="p17 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td60"><SPAN class="p90 ft47">Infrastruktur</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td61"><SPAN class="p17 ft46"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr16 td56"><SPAN class="p87 ft37">och behov</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td54"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td52"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td62"><SPAN class="p17 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td59"><SPAN class="p17 ft14"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td54"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td65"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td66"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td67"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p92 ft49"><SPAN class="ft48">Figur 3.1 </SPAN>Framtida transportstrukturer (Källa: SOU 2000:8)</P>
<P class="p93 ft2">Delvis påverkar dessa faktorer utvecklingen av behovet av godstransporter i olika riktning. Exempelvis kan nämnas att ökade internationella handels- och industrimönster tenderar att öka transportarbetet globalt sett, medan det för enskilda företag och regioner till följd av sammanslagningar och specialisering kan innebära minskat transportarbete. En generell och internationell trend är dock att varuvärdena på det transporterade godset ökar och därmed kvalitetskraven på transporten. Denna utveckling har hittills i stor utsträckning gynnat landsvägstransporter och i viss mån flygfrakt.</P>
<P class="p94 ft35">Olika branscher har olika transportbehov</P>
<P class="p95 ft4">Eftersom näringslivet är skiftande och mångfacetterat är det naturligt att transportbehoven varierar kraftigt mellan olika branscher. Lastbärare, sändningsstorlekar och vikt, krav på hastighet och flexibilitet etc. varierar beroende av transporterad produkt och dess värde. En transport av tungt/lågvärdigt gods ställer krav på t.ex. långa tåg med hög axellast och lastprofil på järnväg, medan högvärdigt gods i gengäld ställer krav på möjlighet till snabba transporter av mindre sändningar med garanterad ankomsttid. Det är centralt för förståelsen av näringslivets godstransportbehov att betrakta dem som flöden i olika transportkedjor snarare än enskilda transporter med vissa trafikslag. Det är över huvud taget svårt att tala om en godstransportmarknad – snarare visar Godstransportdelegationens analyser på många marknader av olika karaktär. För vissa transporter finns få om ens några realistiska alternativ till lastbil. Det gäller bl.a. lokal distribution, anslutningstransporter till/från kund av långväga gods (i enhetslastbärare eller efter omlastning i terminaler), råvarutransporter av typ rundvirke från skog till närbelägen industri samt bygg- och anläggningstransporter. För vissa andra godstransporter, t.ex. långväga transport av olja och malm, är lastbilstransporter å andra sidan inget realistiskt alternativ ens i dag.</P>
<P class="p96 ft2">Persontrafik är också viktig att beakta i näringslivssammanhang. Högst väsentligt för företagen är att infrastrukturen ger förutsättningar för att</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">12</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">rätt arbetskraft kan arbeta på företaget, med hjälp av IT eller annan Prop. 2001/02:20 kommunikation eller genom att resa till arbetsplatsen.</P>
<P class="p97 ft4">Enligt en undersökning som Företagarnas Riksorganisation har gjort är Sveriges små företag så starkt beroende av vägarna att de prioriterar ökade satsningar på vägarna oavsett var man bedriver sin verksamhet. Bussförbindelser prioriteras generellt sett lågt av företagarna, men företag i hotell- och restaurangbranschen, inom detaljhandeln och sektorn för övriga privata tjänster prioriterar bättre bussförbindelser relativt högt.</P>
<P class="p98 ft2">Turism definieras som människors aktiviteter när de reser till eller vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år, för fritid, affärer eller andra syften. Turism är alltid förknippat med transport. Vissa turistföretag är helt beroende av sin geografiska placering. I december 1999 kom Näringsdepartementet och Rese- och Turistindustrin i Sverige, RTS, överens om att forma strategier och handlingslinjer som gör det möjligt för regeringen och turistnäringen att gemensamt initiera en process som med konkreta åtgärder syftar till att skapa tillväxt i svensk rese- och turistindustri. Den gemensamt etablerade Framtidsgruppen överlämnade en rapport, Framtidsprogrammet, i juni 2001. Gruppen har i sitt arbete satt fokus på tre affärsområden och fem generella utvecklingsområden som särskilt strategiska för utvecklingen av svensk turism. Ett av utvecklingsområdena är infrastruktur. Turismens behov avviker i vissa hänseenden från vad som kan ses som normala förhållanden. Det är till exempel inte ovanligt med mycket stora säsongsvariationer i behoven och med åtföljande svårigheter att dimensionera kapaciteten.</P>
<P class="p99 ft2">Eftersom det svenska näringslivet har så tydliga internationella kopplingar är det nödvändigt att transportsystemet inte enbart ses som nationellt utan också som en del av ett europeiskt och globalt nät för godstransporter och resor. Transport- och resekedjor måste inkludera inte bara goda förbindelser inom Sverige utan också väl fungerande nav och terminaler med effektiva förbindelser till och från utlandet. Hamnar, godsterminaler av olika slag och flygplatser är därför en väl så viktig del av transportsystemet som vägar och järnvägar.</P>
<P class="p100 ft34"><SPAN class="ft50">3.2.2</SPAN><SPAN class="ft51">Förändrad befolkningsstruktur/bebyggelsestruktur</SPAN></P>
<P class="p101 ft4">En viktig förutsättning för transportsystemets fortsatta utveckling är hur vårt boende är fördelat över landet. Den regionala befolkningsutvecklingen följer stabila utvecklingsmönster sedan slutet av <NOBR>1960-talet.</NOBR> I vissa delar av landet har befolkningen vuxit, samtidigt som den kontinuerligt minskat i andra delar. Förändringstakten har dock varierat. En tydlig tendens är att befolkningen blir mer koncentrerad till storstadsområdena.</P>
<P class="p102 ft2">Boende och arbetsplatser tenderar samtidigt att bli allt mer utspridda. Den tid som vi använder under ett dygn för förflyttningar är relativt konstant kring 80 minuter. Samtidigt har vi utvecklat allt snabbare transportsystem. Det innebär att den transportsträcka som tillryggalagts per dag har kunnat öka kraftigt under de senaste 60 åren. Ökningen förklaras framför allt av ökat bilresande.</P>
<P class="p64 ft2">Såväl svenska som utländska erfarenheter pekar på att det industriella flyttmönstret håller på att avlösas av ett postindustriellt. Det senare</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">13</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">kännetecknas av minskade flyttningar. I stället har pendlingsregionerna Prop. 2001/02:20 blivit allt större och även den långväga pendlingen – veckopendlingen –</P>
<P class="p75 ft2">tycks ha ökat under senare år. De som flyttar gör det av andra skäl än arbetsmarknadsskäl. Skäl för att bo kvar i en region med högre arbetslöshet och lägre nominella löner är t.ex. lägre levnadskostnader, speciellt lägre boendekostnader, renare miljö och närhet till natur. Olika yrkes- och utbildningskategorier har olika pendlingsmönster. I synnerhet för högutbildade har den långväga pendlingen blivit ett reellt alternativ till flyttning.</P>
<P class="p79 ft2">Bebyggelsestrukturen i och kring städerna har förändrats framför allt på två sätt. Dels har glesa och utspridda bostadsområden vuxit upp kring städerna, dels har verksamheter som drar kunder och publik etablerats vid vägarna utanför stadskärnorna. Bilismen har gjort det möjligt att välja boendemiljö och gjort att många accepterar längre avstånd än tidigare till arbetsplatser, service etc. Samtidigt inkräktar den allt mer utspridda bebyggelsen runt storstäderna på värdefulla natur- och kulturmiljöer och områden av betydelse för friluftslivet. Den innebär också försämrade möjligheter för kollektivtrafiken att bli konkurrenskraftig.</P>
<P class="p100 ft34"><SPAN class="ft50">3.2.3</SPAN><SPAN class="ft51">Transporter och resande i </SPAN><NOBR>IT-samhället</NOBR></P>
<P class="p103 ft2">De flesta bedömare menar att <NOBR>IT-utvecklingen</NOBR> inte kommer att leda till ett minskat totalt resande. <NOBR>IT-kommunikation</NOBR> kan underlätta verksamheten och bidra till tillväxt, men inte ersätta behovet av väl fungerande fysiska transporter. En ökad användning av avancerad IT påverkar organisationsformer, vidgar kontaktytor och ökar behov av möten och transporter. Resandet förändras till omfattning, ärende och färdmedelsval. Den ökade flexibiliteten som informationsteknologin möjliggör, förändrar sannolikt på sikt också bosättningsmönstren. Med ökade avstånd mellan ordinarie arbetsplats och bostad ökar antalet distansarbetsdagar, vilket leder till färre men längre resor.</P>
<P class="p104 ft4">En tendens som kan skönjas i den kommunikationsvaneundersökning som genomfördes 1997 är att andelen resor för att uträtta vissa ärenden, t.ex. bank, post och bokning av biljetter, minskar till förmån för att uträtta ärendet med <NOBR>IT-hjälpmedel.</NOBR> Av samma undersökning framgår att distansarbetande reser mer <SPAN class="ft35">och </SPAN>längre – både arbetsresor och fritidsresor</P>
<P class="p105 ft2">– och kör bil i större utsträckning än andra. Det finns också en tendens till att mer distansarbete medför eller möjliggör en förskjutning av resorna i tiden, vilket kan leda till minskad belastning under högtrafiktid och därmed ett effektivare utnyttjande av resurserna i transportsystemet.</P>
<P class="p98 ft2">Ur miljömässig synvinkel är det därmed oklart om ett ökat distansarbete leder till fler eller färre negativa miljöeffekter. Minskad bilpendling och effektivare utnyttjande av resurser skall ställas mot ett mer utspritt boende som är svårare att försörja med kollektivtrafik och en ökning av andra resor än de som går till och från arbetet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">14</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP032015x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr12 td18"><SPAN class="p106 ft50">3.2.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td68"><SPAN class="p107 ft34">Transportsystemet och samhället utvecklas i en</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td44"><SPAN class="p17 ft4">Prop. 2001/02:20</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td18"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td68"><SPAN class="p107 ft34">växelverkan.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p108 ft2">Transportsystemet behöver utvecklas för att svara mot omvärldens krav. Samtidigt påverkar utvecklingen av transportsystemet omvärlden. Sett över en längre tidsperiod har utbyggnad av väg- och bannät, bättre färdmedel m.m. inneburit att tillgängligheten blivit bättre. Dessa tillgänglighetsvinster har inte alltid omsatts i kortare transporttider, utan även gjort det möjligt med mer utspridd bebyggelse och annan strukturomvandling i form av t.ex. koncentration och ökad specialisering inom näringslivet. Särskilt i vissa regioner har detta medfört att avståndet till arbete och service blivit längre. Dessa effekter är dock en viktig del av transportsystemets bidrag till den ekonomiska tillväxten. Samtidigt kan negativa effekter uppstå. Dels kan tillgängligheten till service försämras, särskilt för personer utan tillgång till bil i områden där underlaget för kollektivtrafikförsörjning blir mindre. Dels har transporter negativa bieffekter i form av miljöpåverkan, buller, slitage på infrastruktur, trafikolyckor, trängsel m.m.</P>
<P class="p109 ft2">Att ha en tydlig bild av de viktigaste trenderna i samhällets omvandling och vilka krav de innebär på transportsystemet är en god grund för att göra avvägningar om transportsystemets fortsatta utveckling. Viktiga frågor att ställa sig är om transportsystemet stödjer samhällets utveckling i den riktning vi vill och i vilken mån vi kan och vill påverka utvecklingen genom åtgärder i transportsystemet.</P>
<P class="p110 ft32"><SPAN class="ft32">3.3</SPAN><SPAN class="ft33">Omställning till ett långsiktigt hållbart transportsystem</SPAN></P>
<P class="p111 ft2"><SPAN class="ft34">Regeringens bedömning: </SPAN>Utvecklingen av transportsystemet bör leda till ett transportsystem som bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling. Det innebär att utgångspunkter för den fortsatta planeringen bör vara det övergripande målet, de långsiktiga delmålen och principerna för transportpolitiken som riksdagen fattade beslut om 1998 samt de 15 miljökvalitetsmålen med tillhörande delmål.</P>
<P class="p112 ft34">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft2">En hållbar utveckling är en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov (Brundtlandkommissionen 1988). FN:s konferens i Rio de Janeiro 1992 betonade sambandet mellan social, kulturell, ekonomisk och ekologisk utveckling. I den resolution om integrering av miljö och hållbarhet i transportpolitiken som utarbetades inom ramen för den s.k. Cardiffprocessen och antogs av EU:s transportministrar i april 2001 definierades ett hållbart transportsystem. Det är ett transportsystem som:</SPAN></P>
<P class="p113 ft2">gör det möjligt att tillgodose enskilda människors, företags och föreningars grundläggande behov av kommunikation och utveckling på ett säkert och för människor och ekosystem sunt sätt och som främjar jämlikhet inom och mellan generationerna,</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">15</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr11 td69"><SPAN class="p114 ft2">är prisvärt, fungerar</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td70"><SPAN class="p17 ft2">rättvist</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td71"><SPAN class="p115 ft4">och</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td72"><SPAN class="p17 ft2">effektivt, erbjuder</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td73"><SPAN class="p17 ft2">olika typer av Prop. 2001/02:20</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td69"><SPAN class="p116 ft2">transportmöjligheter,</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td70"><SPAN class="p91 ft2">stöder</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td71"><SPAN class="p117 ft4">en</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td72"><SPAN class="p118 ft2">konkurrenskraftig</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td73"><SPAN class="p1 ft2">ekonomi och</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p119 ft2">balanserad regional utveckling,</P>
<P class="p120 ft2">begränsar utsläpp och avfall till en mängd som jorden kan absorbera, använder förnybara tillgångar till eller under den nivå där dessa kan förnya sig, icke förnybara tillgångar i eller under den takt förnybara ersättningar kan utvecklas samt minimerar konsekvenserna av markutnyttjande och buller.</P>
<P class="p121 ft2">Regeringen och riksdagen, men även EU:s organ har vid upprepade tillfällen konstaterat behovet av att ta hållbarhetsfrågorna på allvar i samhället, att inte fortsätta att låta framtida generationer betala våra tillkortakommanden inom en rad samhällsfält. En hållbar utveckling kräver en helhetssyn och samspel mellan en socialt, kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling i världen. Alla fyra aspekterna förutsätter varandra och ingen ger ensam långsiktig hållbarhet.</P>
<P class="p122 ft2">EU:s toppmöte mellan medlemsstaternas stats- och regeringschefer i Göteborg i juni i år tog sin utgångspunkt bl.a. i det nyligen antagna sjätte miljöhandlingsprogrammet. I slutsatserna från toppmötet framhåller man att målen för hållbar utveckling kommer att medföra betydande ekonomiska möjligheter. De kan skapa förutsättningar för en ny våg av tekniska innovationer och investeringar som genererar tillväxt och sysselsättning. I slutsatserna framhålls vidare att en hållbar transportpolitik bör omfatta åtgärder mot ökande transportvolymer och trängsel, buller och luftföroreningar och uppmuntra användningen av miljövänliga transportsätt. Den bör dessutom innefatta internalisering av trafikens externa kostnader.</P>
<P class="p60 ft2">Frågor som berör omställningen till ett långsiktigt hållbart transportsystem har tagits upp i ett flertal politiska beslut. De viktigaste, som samtidigt är utgångspunkten för regeringens förslag senare i denna proposition, refereras i det följande.</P>
<P class="p123 ft34"><SPAN class="ft50">3.3.1</SPAN><SPAN class="ft51">Det transportpolitiska beslutet</SPAN></P>
<P class="p124 ft4">År 1998 fattade riksdagen ett transportpolitiskt beslut där mål, principer och riktlinjer för transportpolitiken fastslogs (prop. 1997/98:56, bet. 1997/98:TU10, rskr. 1997/98:266). Det övergripande transportpolitiska målet är att transportpolitiken skall säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Fem delmål anger ambitionsnivån på lång sikt:</P>
<P class="p120 ft2"><SPAN class="ft3">Tillgängligt transportsystem </SPAN>: Transportsystemet skall utformas så att medborgarnas och näringslivets grundläggande transportbehov kan tillgodoses.</P>
<P class="p125 ft2"><SPAN class="ft3">Hög transportkvalitet </SPAN>: Transportsystemets utformning och funktion skall medge en hög transportkvalitet för näringslivet.</P>
<P class="p126 ft2"><SPAN class="ft3">Säker trafik </SPAN>: Det långsiktiga målet för trafiksäkerheten är att ingen dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor. Transportsystemets utformning och funktion skall anpassas till de krav som följer av detta.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">16</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<DIV id="id_1">
<P class="p119 ft2"><SPAN class="ft3">God miljö </SPAN>: Transportsystemets utformning och funktion skall anpas- Prop. 2001/02:20 sas till krav på en god och hälsosam livsmiljö för alla, där natur- och</P>
<P class="p127 ft2">kulturmiljö skyddas mot skador. En god hushållning med mark, vatten, energi och andra naturresurser skall främjas.</P>
<P class="p128 ft2"><SPAN class="ft3">Positiv regional utveckling</SPAN>: Transportsystemet skall främja en positiv regional utveckling genom att dels utjämna skillnader i möjligheterna för olika delar av landet att utvecklas, dels motverka nackdelar av långa transportavstånd.</P>
<P class="p129 ft2">I beslutet betonades betydelsen av kundperspektivet i transportsystemet och ett mer trafikslagsövergripande synsätt. Detta har sedan dess lett till inrättande av flera organ i linje med dessa strävanden: Rikstrafiken, Godstransportdelegationen (GTD) och Rådet för jämställdhetsfrågor som rör transport- och <NOBR>IT-tjänster</NOBR> (JÄMIT).</P>
<P class="p130 ft4">Rikstrafiken startade sin verksamhet den 1 juli 1999. Rikstrafiken skall verka för utveckling och samordning av den interregionala kollektivtrafiken samt följa kollektivtrafikens utveckling och särskilt kartlägga brister i den interregionala kollektivtrafiken. Rikstrafiken upphandlar också kommersiellt olönsam interregional persontrafik. Regeringen har, på förslag från Rikstrafiken, gett myndigheten i uppdrag att genomföra ett större antal upphandlingar av persontrafik. Rikstrafiken har inom ramen för sitt ansvarsområde genomfört eller inlett dessa upphandlingar. Flera sker i samverkan med trafikhuvudmännen i syfte att förbättra integrationen av den interregionala och regionala kollektivtrafiken.</P>
<P class="p131 ft2">Godstransportdelegationen inrättades av regeringen i september 1998 och fick i uppdrag att öka samverkan mellan godstransportsystemets aktörer och staten samt att förtydliga statens ansvar i detta system. Delegationen avlämnade sitt slutbetänkande med en samlad godstransportstrategi den 5 juli i år. Detta betänkande är nu föremål för remissbehandling.</P>
<P class="p132 ft2">Regeringen beslutade i oktober 1999 om direktiv för Rådet för jämställdhetsfrågor som rör transport- och <NOBR>IT-tjänster</NOBR> (JÄMIT). I enlighet med direktiven skulle JÄMIT följa olika jämställdhetsfrågor inom tjänsteområdena transporter och informationsteknik (IT) på kort och lång sikt samt lämna förslag till åtgärder som syftar till att stärka jämställdheten, förslag till hur sådana åtgärder skall finansieras, opinionsbildande verksamhet m.m. JÄMIT har lämnat ett delbetänkande i juli 2000 och ett slutbetänkande i juni 2001. JÄMIT föreslår bl.a. i sitt slutbetänkande vad gäller transportområdet att en ny myndighet inrättas vars uppgift skulle vara att verka som ett nationellt pådrivande kunskaps- och resurscentrum för samhälle och näringsliv. Vidare föreslås att ett nytt transportpolitiskt delmål och ett nytt etappmål för ett jämställt transportsystem införs, att berörda myndigheter får i uppdrag att utveckla etappmål för trygghet och säkerhet samt att utveckla handlingsplaner för transportmyndigheternas externa och interna jämställdhetsarbete. Slutligen föreslås att jämställdhetsperspektivet förs in i kommunikationslagarna, plan- och bygglagen och miljöbalken.</P>
<P class="p133 ft2">Utredningarna från Godstransportdelegationen och JÄMIT remissbehandlas för närvarande.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">17</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr12 td18"><SPAN class="p106 ft50">3.3.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td68"><SPAN class="p107 ft34">Miljöbalken</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td44"><SPAN class="p17 ft4">Prop. 2001/02:20</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p134 ft2">Miljöbalken som trädde i kraft den 1 januari 1999 har som mål att främja en hållbar utveckling och att tillförsäkra nuvarande och kommande generationer en hälsosam och god livsmiljö. Balkens regler skall tillämpas vid all verksamhet och alla åtgärder som har betydelse för balkens mål parallellt med annan lagstiftning som reglerar verksamheten.</P>
<P class="p135 ft2">Genom miljöbalken infördes flera nyheter av stor betydelse för transportområdet. En av dessa är miljökvalitetsnormer. Miljökvalitetsnormer är ett viktigt styrmedel för att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen. Regeringen får för vissa geografiska områden eller hela landet, meddela föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt, om det behövs för att varaktigt skydda människors hälsa eller miljön. De kan också användas för att komma till rätta med redan uppkomna skador eller olägenheter. Miljökvalitetsnormer finns för närvarande för bl.a. högsta halt i utomhusluft av kvävedioxid, svaveldioxid, bly och partiklar. Normen för kvävedioxid skall vara uppfylld den 31 december 2005 och normen för partiklar den 31 december 2004. Övriga normer skall redan ha uppnåtts. Som en följd av bl.a. <NOBR>EG-direktiv</NOBR> kan ytterligare miljökvalitetsnormer komma att införas. För kolmonoxid och bensen har högsta tillåtna halter i utomhusluft fastställts i ett <NOBR>EG-direktiv</NOBR> som skall vara genomfört den 13 december 2002. Myndigheter och kommuner skall säkerställa att normerna uppfylls vid planering, planläggning, tillståndsprövning m.m. Tillstånd får inte meddelas för en verksamhet som medverkar till att en miljökvalitetsnorm överskrids. Om det behövs för att en norm skall uppfyllas skall ett åtgärdsprogram upprättas av de myndigheter eller kommuner som regeringen bestämmer.</P>
<P class="p136 ft4">En annan nyhet i miljöbalken är att regeringen tillåtlighetsprövar nya, större infrastrukturprojekt; allmänna farleder, flygplatser med en banlängd av minst 2 100 meter, järnvägar för fjärrtrafik och anläggande av nytt spår på en sträcka av minst 5 kilometer på en befintlig järnväg för fjärrtrafik, motorvägar, motortrafikleder samt andra vägar med minst fyra körfält och en sträckning av minst tio kilometer. Regeringen kan även förbehålla sig att pröva andra projekt med stor påverkan på miljön och hushållningen med mark och vatten. Regeringens första beslut om tillåtlighet för ett infrastrukturprojekt togs den 20 juni 2001 och avser Botniabanan, etappen mellan Nyland och Arnäsvall. Det första beslutet i ett vägärende togs den 20 september 2001 och avser väg E 6 mellan Torp och Håby. Inom Regeringskansliet handläggs för närvarande ett tiotal ansökningar om tillåtlighet enligt miljöbalken för trafikanläggningar.</P>
<P class="p92 ft34">3.3.3 Miljökvalitetsmål</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr11 td74"><SPAN class="p17 ft2">I april 1999 antog riksdagen 15 miljökvalitetsmål (prop. 1997/98:145,</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td75"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td74"><SPAN class="p17 ft19">bet. 1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183) som gör den ekologiska dimen-</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td75"><SPAN class="p17 ft36"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td74"><SPAN class="p17 ft2">sionen i begreppet hållbar utveckling tydlig. De är formulerade utifrån</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td75"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td74"><SPAN class="p17 ft2">den miljöpåverkan naturen tål och definierar det tillstånd för den svenska</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td75"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td74"><SPAN class="p17 ft2">miljön som miljöarbetet skall sikta mot. Miljökvalitetsmålen är frisk luft,</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td75"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td74"><SPAN class="p17 ft2">grundvatten av god kvalitet, levande sjöar och vattendrag, myllrande</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td75"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td74"><SPAN class="p17 ft2">våtmarker, hav i balans samt levande kust och skärgård, ingen övergöd-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td75"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td74"><SPAN class="p17 ft2">ning, bara naturlig försurning, levande skogar, ett rikt odlingslandskap,</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr32 td75"><SPAN class="p18 ft2">18</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td74"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr11 td47"><SPAN class="p17 ft2">storslagen fjällmiljö, god bebyggd miljö, giftfri miljö, säker strålmiljö,</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td44"><SPAN class="p17 ft4">Prop. 2001/02:20</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">skyddande ozonskikt och begränsad klimatpåverkan.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p137 ft34"><SPAN class="ft50">3.3.4</SPAN><SPAN class="ft51">Miljömålspropositionen</SPAN></P>
<P class="p138 ft2">Regeringen har den 3 maj 2001 överlämnat propositionen Svenska miljömål – delmål och åtgärdsstrategier till riksdagen (prop. 2000/01:130). Riksdagen förväntas fatta beslut om propositionen i november 2001. Den innehåller en vidareutveckling av den miljömålsstruktur som riksdagen i april 1999 fattade beslut om. I propositionen föreslås delmål för 14 av de 15 nationella miljökvalitetsmålen, vägledande strategier att uppnå miljömålen samt att den nya miljömålsstrukturen ersätter tidigare mål inom ramen för miljöpolitiken. Delmål för målet Begränsad klimatpåverkan avses behandlas i en särskild proposition.</P>
<P class="p139 ft2">Delmålen avser i de flesta fall läget 2010. De kan avse en viss miljökvalitet som skall vara uppnådd eller vissa förändringar som skall vara genomförda. Ett uppföljningssystem baserat på bl.a. indikatorer föreslås och ett särskilt miljömålsråd, knutet till Naturvårdsverket, föreslås ansvara för uppföljning och rapportering.</P>
<P class="p140 ft4">Många av de föreslagna delmålen är av stor betydelse för transportsektorn och en av de föreslagna strategierna rör just effektivare energianvändning och transporter. Också övriga strategier för kretslopp och hushållning är av betydelse för olika delar av transportsektorn.</P>
<P class="p110 ft34"><SPAN class="ft50">3.3.5</SPAN><SPAN class="ft51">Direktiv om bedömning av vissa planers och programs påverkan på miljön</SPAN></P>
<P class="p141 ft2">Ett <NOBR>EU-direktiv</NOBR> om bedömning av vissa planers och programs påverkan på miljön har trätt i kraft under 2001. Direktivet innebär att det skall göras en miljöbedömning av vissa myndighetsplaner och program som riskerar att ge betydande miljöpåverkan. Meningen är att denna påverkan därigenom skall kunna undvikas eller mildras och att miljöaspekterna skall integreras i planering i syfte att främja en hållbar utveckling. Den befarade miljöpåverkan skall beskrivas utförligt i en miljörapport och alternativa lösningar skall redovisas. Samråd med berörda myndigheter och allmänheten skall genomföras och miljörapporten och resultaten av samråden skall beaktas innan planen eller programmet antas.</P>
<P class="p142 ft4">Direktivet gäller de planer och program som sätter ramarna för projekt som kräver miljökonsekvensbeskrivning eller kräver en bedömning enligt art- och habitatdirektivet. Miljöbedömningen blir obligatorisk för ett antal viktiga samhällssektorer som exempelvis transporter. I Sverige bedöms direktivets krav att gälla bl.a. för den nationella väghållningsplanen, stomnätsplanen och länsplanerna för regional transportinfrastruktur. Eftersom medlemsländerna skall genomföra direktivet i sin egen lagstiftning senast till juni 2004 kommer planerna för nästa planeringsomgång sannolikt att behöva uppfylla den lagstiftning som blir följden av direktivet. Det innebär att dessa planers miljöpåverkan måste redovisas betydligt utförligare än hittills, att samrådsförfaranden med bl.a. allmänheten</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">19</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<P class="p58 ft2">skall införas och att miljörapporten och samrådena skall beaktas i beslu- Prop. 2001/02:20 ten.</P>
<P class="p137 ft34"><SPAN class="ft50">3.3.6</SPAN><SPAN class="ft51">Ramdirektivet för vatten</SPAN></P>
<P class="p143 ft2">Ramdirektivet för vatten trädde i kraft den 21 december 2000. Direktivets övergripande syfte är att se till att en god vattenstatus uppnås och bibehålls i samtliga vatten. Det omfattar både ytvatten (sjöar, vattendrag och kustvatten) samt grundvatten. Så kallade konstgjorda eller kraftigt modifierade vatten (t.ex. uppdämda älvar, kanaler och sänkta sjöar) omfattas också, men för dessa vatten är kvalitetskravet lägre. För att uppnå de uppställda miljömålen skall medlemsländerna upprätta åtgärdsprogram för olika avrinningsdistrikt. Transportsektorns fysiska och kemiska påverkan på yt- och grundvatten är en av de frågor som kan komma att behandlas när sådana program upprättas. Indelningen av vattendistrikt avgörs av varje land självt, men den skall följa de naturliga flodområdena. För varje distrikt skall utses en s.k. avrinningsmyndighet som svarar för direktivets genomförande.</P>
<P class="p144 ft2">Behovet av eventuella ändringar i miljöbalken med anledning av direktivet utreds för närvarande av Miljöbalkskommittén (M1999:03). Senast den 21 december 2003 skall Sverige ha genomfört de legala och administrativa ändringar som behövs för att genomföra direktivet.</P>
<P class="p145 ft34">3.3.7 Handikappropositionen</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr11 td48"><SPAN class="p17 ft2">Riksdagen fattade den 6 maj 2000 beslut om den s.k. handikappolitiska</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td76"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p17 ft2">propositionen; Från patient till medborgare – en nationell handlingsplan</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td76"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p17 ft2">för handikappolitiken (prop. 1999/2000:79, bet. 1999/2000: SoU14, rskr.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td76"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p17 ft2">1999/2000:240). I beslutet fastslogs regeringens förslag om nationella</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td76"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p17 ft2">mål och inriktning för handikappolitiken. Insatserna bör under de när-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td76"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p17 ft2">maste åren koncentreras till att skapa ett tillgängligt samhälle, att för-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td76"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p17 ft2">bättra bemötandet av funktionshindrade samt att se till att handikapper-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td76"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td48"><SPAN class="p17 ft2">spektivet genomsyrar alla samhällssektorer.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td76"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p69 ft2">En förbättrad tillgänglighet betraktas som en viktig demokratifråga och</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td76"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p17 ft2">den leder till att människor med funktionshinder får bättre förutsättningar</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td76"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p17 ft2">att studera, arbeta och klara sitt dagliga liv. Grundläggande för arbetet</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td76"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p17 ft2">med tillgängligheten är ansvars- och finansieringsprincipen, dvs. att</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td76"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p17 ft2">kostnader för nödvändiga åtgärder skall finansieras inom ramen för den</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td76"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p17 ft2">ordinarie verksamheten. I de fall kostnaderna blir för stora i förhållande</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td76"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td48"><SPAN class="p17 ft2">till huvudmännens ekonomiska möjligheter kan de offentliga systemen</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td76"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p17 ft2">träda in.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td76"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p69 ft2">För kommunikationerna anges att tillgängligheten till transportsyste-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td76"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p17 ft2">met fortlöpande bör förbättras och beaktas vid all planering och upp-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td76"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p17 ft2">handling av infrastruktur, färdmedel, trafik och övriga tjänster. Arbetet</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td76"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td48"><SPAN class="p17 ft2">bör ha som mål att kollektivtrafiken bör vara tillgänglig för funktions-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td76"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><SPAN class="p17 ft19">hindrade senast 2010. Med detta mål som utgångspunkt skall en tra-</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td76"><SPAN class="p17 ft36"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td48"><SPAN class="p17 ft2">fikslagsövergripande planering genomföras, där kollektivtrafik med stort</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td76"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p17 ft2">utbud och resande prioriteras. Gällande föreskrifter om tillgänglighet för</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td76"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p17 ft2">funktionshindrade till färdmedel inom olika trafikslag bör ses över och</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td76"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p17 ft2">skärpas.</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr12 td76"><SPAN class="p18 ft2">20</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td48"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<P class="p146 ft2">Myndigheterna på transportområdet har fått olika uppdrag med anled- Prop. 2001/02:20 ning av riksdagens beslut. Vägverket har fått i uppdrag att se över före-</P>
<P class="p147 ft2">skrifterna och kommit med en första rapport. Vägverket, Banverket, Sjöfartsverket och Luftfartsverket har enligt sina instruktioner ett ansvar för att hänsyn tas till funktionshindrades behov. Rikstrafiken har fått ansvar för att anpassningen av kollektiva färdmedel till funktionshindrades behov samordnas mellan samtliga trafikslag. Ansvaret för den s.k. Rådgivande Delegationen för Handikappfrågor har flyttats från Vägverket till Rikstrafiken. Rikstrafiken har dessutom fått i uppdrag att utreda en trafikslagsövergripande planering för ökad tillgänglighet för funktionshindrade.</P>
<P class="p148 ft34"><SPAN class="ft50">3.3.8</SPAN><SPAN class="ft51">Mål för kulturmiljö samt arkitektur, formgivning och design</SPAN></P>
<P class="p141 ft2">Mål för kulturmiljö samt arkitektur, formgivning och design beslutades av riksdagen i behandlingen av propositionen Kulturarv – kulturmiljöer och kulturföremål (prop. 1998/99:114, bet. 1999/2000:KrU7, rskr. 1999/2000:1964). Genom målen förtydligas bl.a. vikten av att olika sektorer i samhället samverkar till gagn för en långsiktigt hållbar förvaltning och utveckling av kultur- och naturmiljön.</P>
<P class="p98 ft2">Andra för infrastruktursektorn viktiga mål är riksdagens beslutade mål för statens engagemang i arkitektur, formgivning och design (prop. 1997/98:117, bet. 1997/98:KRU14). Där beslutades bl.a. att kulturhistoriska och estetiska värden i befintliga miljöer skall tas till vara och förstärkas samt att bestämmelser om estetisk utformning skulle införas som ett allmänt intresse vid planläggning, byggande och underhåll av järnvägar samt vid väghållning.</P>
<P class="p60 ft2">Den 1 januari 1999 trädde de nya bestämmelserna om estetisk utformning samt hänsyn till stads- och landskapsbild och natur- och kulturvärden i kraft i väglagen och i lagen om byggande av järnväg. Trafikverken har även fått regeringens uppdrag att upprätta kvalitetsprogram för hur arkitektoniska och gestaltningsmässiga kvaliteter skall främjas och tillvaratas när myndigheterna bygger och förvaltar anläggningar. Arbetet med kvalitetsprogrammen har vidareutvecklats under Arkitekturåret 2001 och skall redovisas till regeringen den 15 februari 2002. Resultat av arbetet märks bl.a. i att Vägverket nu upprättar gestaltningsprogram för alla större vägprojekt.</P>
<P class="p149 ft34">3.3.9 Regional samverkan och statlig länsförvaltning</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr11 td74"><SPAN class="p17 ft2">Regeringen föreslår i propositionen Regional samverkan och statlig läns-</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td75"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td74"><SPAN class="p17 ft2">förvaltning (prop. 2001/02:7) att samtliga län från 2003 skall få möjlighet</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td75"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td74"><SPAN class="p17 ft2">att bilda kommunala samverkansorgan för regional utveckling. Samver-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td75"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td74"><SPAN class="p17 ft2">kansorganet föreslås bl.a. få rätt att besluta om länsplaner för regional</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td75"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td74"><SPAN class="p17 ft19">transportinfrastruktur.</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td75"><SPAN class="p17 ft36"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td74"><SPAN class="p69 ft2">Ansvaret för länsplanerna ligger för närvarande hos länsstyrelserna</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td75"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td74"><SPAN class="p17 ft2">eller i förekommande fall de regionala självstyrelseorganen. Fortsätt-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td75"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td74"><SPAN class="p17 ft2">ningsvis används i denna proposition benämningen länen för den myn-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td75"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td74"><SPAN class="p17 ft2">dighet som har ansvar för länsplanen.</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr12 td75"><SPAN class="p18 ft2">21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td74"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP032022x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr32 td77"><SPAN class="p150 ft32">3.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td78"><SPAN class="p151 ft32">Ansvarsfördelning inom transportområdet</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td44"><SPAN class="p17 ft4">Prop. 2001/02:20</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p152 ft2"><SPAN class="ft34">Regeringens bedömning: </SPAN>Ansvarsfördelningen mellan olika aktörer inom transportområdet bör även fortsättningsvis baseras på principen att beslut i transportfrågor bör vara så decentraliserade som möjligt med en tydlig rollfördelning mellan planeringsnivåer och aktörer. Konsumenterna bör ha så stor valfrihet som möjligt. Transportfrågor som har en tydlig <NOBR>EU-dimension</NOBR> bör drivas av regeringen inom Europeiska unionen. Stat och kommun har ett ansvar för att sådana trafikanläggningar som behövs för allmänna transportbehov kommer till utförande. Statens ansvar omfattar sådana anläggningar som svarar mot nationella och internationella trafikbehov. Staten har också ett ansvar för en tillfredsställande interregional persontransportförsörjning.</P>
<P class="p153 ft34">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft2">Inriktningen i det transportpolitiska beslutet att skilja på vilka frågor som bör behandlas på olika nivåer och av olika aktörer har varit framgångsrik.</SPAN></P>
<P class="p154 ft2">Det är nödvändigt att skilja på rollfördelningen mellan den del av politiken som riktar sig mot planering och förvaltning av infrastrukturen och den del som riktas mot transportproduktionen och transportkonsumtionen. När det gäller infrastrukturen finns ett naturligt behov av samordning och avvägning mellan åtgärder inom olika trafikslag och i olika delar av landet. Staten har ett särskilt ansvar för sådana trafikanläggningar som svarar mot nationella och internationella trafikbehov. Planeringen bedrivs på ett sådant sätt att avvägningarna skall förankras regionalt och lokalt.</P>
<P class="p155 ft4">Planeringen och finansieringen av infrastrukturen för de olika trafikslagen har anpassats till grundläggande skillnader i förutsättningar mellan trafikslagen. De statliga väg- och järnvägssystemen finansieras huvudsakligen via statsbudgeten. Vägar och järnvägar omfattar många kilometer och kräver relativt omfattande medel för vidmakthållande och utveckling varje år. Luftfartens och sjöfartens infrastruktur har däremot relativt små fasta kostnader och kraven på infrastrukturinvesteringar är också betydligt mindre än inom väg- och järnvägsområdet. Infrastrukturen för luftfart och sjöfart finansieras huvudsakligen av brukarna genom avgifter som används för infrastrukturhållningen. För nationella vägar och järnvägar upprättas åtgärdsplaner som anger prioriteringarna för utvecklingen av systemen för en period om cirka 10 år. För luft- och sjöfart upprättas inga motsvarande planer. Däremot deltar såväl Luftfartsverket som Sjöfartsverket aktivt i den långsiktiga planeringen för utveckling av transportsystemet. I den mer detaljerade fasen av den långsiktiga planeringen av väg- och järnvägsåtgärder, åtgärdsplaneringen, är särskilt sammankopplingen av landtransportsystemens infrastruktur med luftfart och sjöfart till hamnar och flygplatser intressant. Behov av t.ex. nya kopplingar och kapacitetsförstärkningar på befintliga länkar fångas upp och övervägs i planeringsprocessen både på nationell och regional nivå.</P>
<P class="p156 ft2">Det finns också infrastruktur där ansvaret ligger hos enskilda. Det gäller framför allt de 284 000 km enskilda vägar som finns i Sverige, där den vägförening eller den enskilde som har ansvar för respektive väg styr vilka åtgärder som skall genomföras på vägen. Mätt i antal kilometer</P>
<P class="p157 ft52">utgör de enskilda vägarna två tredjedelar av vägnätet, men deras andel av</P>
<P class="p158 ft2">22</P>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p159 ft2">trafikarbetet är endast 4 procent. Statsbidrag för byggande och drift av enskilda vägar utgår med drygt en halv miljard kronor per år till i första hand de mest trafikerade enskilda vägarna. De enskilda vägarna behandlas inte i den långsiktiga planeringsprocessen och därför inte heller i denna proposition. Utredningen Bidrag och regler för enskilda vägar (BREV), lämnade sitt slutbetänkande den 2 juli 2001 (SOU 2001:67). Regeringen kommer att ta ställning till slutbetänkandet när det har remissbehandlats.</P>
<P class="p160 ft2">På järnvägssidan finns också icke statlig infrastruktur. Cirka 300 mil kapillära järnvägar drivs i annan regi. Arlandabanan och Inlandsbanan är andra exempel.</P>
<P class="p161 ft2">Beslut om transportförsörjning som främst berör lokala och regionala behov fattas på läns- eller kommunnivå. Kommunerna har ansvar för det kommunala väg- och gatunätet, där ca 30 procent av transportarbetet utförs. Det fanns tidigare riktade statsbidrag för de kommunala genomfartsvägarna, men sedan 1993 ingår dessa medel i det generella statsbidraget till kommunerna. Riksdagen har genom lagstiftning slagit fast att det i varje län skall finnas länstrafikansvariga som svarar för den lokala och regionala linjetrafiken för persontransporter. Samtidigt uppmärksammades i det transportpolitiska beslutet 1998 behovet av samordning över större geografiska områden än län. I enlighet med det transportpolitiska beslutet bildades 1999 myndigheten Rikstrafiken. Rikstrafikens uppgift är att samordna den interregionala persontrafiken med den lokala och regionala trafiken samt för statens räkning upphandla viss olönsam interregional trafik. Rikstrafiken har också ansvar för färjetrafiken till Gotland.</P>
<P class="p162 ft4">Valet att resa eller transportera och i så fall med vilket färdsätt, ligger hos den enskilde konsumenten. En mängd olika aktörer erbjuder person- och godstransporter. Den decentraliserade beslutsmodellen gynnar flexibilitet och ger snabbare anpassningar till efterfrågan. Samtidigt har staten genom vissa insatser kunnat påverka konsumenternas och producenternas val i önskvärd riktning. Exempel på det är Vägverkets arbete med kvalitetssäkring av transporter, som bl.a. omfattar krav på hastighet, nykterhet och miljöpåverkan i samband med yrkesmässiga transporter.</P>
<P class="p162 ft4">Godstransportdelegationen har haft till uppgift att analysera och precisera statens roll på godstransportområdet. Utredningen identifierade det som statens ansvar att fastslå mål och riktlinjer för transportpolitiken, att styra inriktningen och omfattningen av den nationella infrastrukturen, samt att samverka med andra länder om internationella förbindelser. Vidare framhålls det som statens roll att utforma kostnadsansvaret liksom att i övrigt sätta ramar och spelregler för godstransportmarknaden. En uppgift för staten är enligt delegationen också att stödja forskning och utveckling inom transportområdet och främja samordning mellan trafikslagsföreträdare på marknaden. Statens arbete inom dessa områden måste ske koordinerat i form av nationella åtgärder, aktivt och målinriktat arbete i EU:s olika institutioner, samt pådrivande och understödjande svenskt agerande i sådana internationella forum som har roller att spela för utveckling av ett effektivt och långsiktigt hållbart transportsystem. En bred samverkan med näringslivet i detta arbete bör eftersträvas.</P>
<P class="p163 ft2">Ansvarsfördelningen i enskilda sakfrågor kan behöva justeras då och då som en följd av olika ändrade förhållanden, t.ex. ändrade <NOBR>EU-regler</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p164 ft2">Prop. 2001/02:20</P>
<P class="p165 ft2">23</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP032024x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">eller uppdelningen av det tidigare SJ i olika bolag. Förändringarna bör Prop. 2001/02:20 ske inom ramen för den princip för ansvarsfördelning som slogs fast i</P>
<P class="p13 ft2">1998 års transportpolitiska beslut.</P>
<P class="p137 ft32"><SPAN class="ft32">3.5</SPAN><SPAN class="ft33">Olika tidsperspektiv inom transportområdet</SPAN></P>
<P class="p166 ft2"><SPAN class="ft34">Regeringens bedömning</SPAN>: Inom transportområdet finns särskilda krav på framförhållning som medför att olika tidsperspektiv måste beaktas i planeringen.</P>
<P class="p167 ft34">Skälen för regeringens bedömning <SPAN class="ft2">: Det finns ett flertal olika tidsperspektiv att beakta inom transportområdet. De sträcker över hela skalan från de mycket långa till de allra kortaste. Ett exempel på långt perspektiv finns inom miljöpolitiken, där det övergripande målet är att till nästa generation överlämna ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Då utvecklingen av transportsystemet är en del av strävandena mot en långsiktigt hållbar utveckling finns även inom transportpolitiken ett mycket långt perspektiv. Också varaktigheten, den tekniska livslängden, på infrastrukturanläggningarna ställer krav på ett långsiktigt synsätt. De omvärldsförändringar som beskrivits i avsnitt 3.2 måste också beaktas i ett långt perspektiv, liksom de förändringar som kan åstadkommas genom internationellt arbete. Den vision för transportsystemets utveckling som presenteras i kapitel 5 är ett sätt att fånga in de långa tidsperspektiven och styra utvecklingen i rätt riktning.</SPAN></P>
<P class="p136 ft2">Den långsiktiga planeringsprocessen skall hantera både åtgärder för att bevara och säkerställa den infrastruktur vi redan har och åtgärder för att utveckla och modernisera transportsystemet. För att kunna göra en sammanvägd bedömning av vilka investeringsprojekt som bör utredas i den fysiska planeringsprocessen behöver prioriteringar för cirka en tioårsperiod göras. Planeringsprocessens tidsperspektiv svarar också mot det som kommer till uttryck i flertalet av miljöpolitikens delmål 2010. Den fysiska planeringsprocessen för en infrastrukturinvestering med utredningar och demokratisk förankring i samråd och beslut tenderar att ta allt längre tid och sträcker sig ofta över en period av mellan fem och tio år.</P>
<P class="p168 ft2">För att kunna ta hänsyn till det ekonomiska läget och det finansiella utrymmet i statens budget måste behovet av flexibilitet för att hantera förändringar på kortare sikt, i vissa fall från år till år, också finnas.</P>
<P class="p135 ft2">Till de riktigt korta tidsperspektiv som finns inom transportområdet hör exempelvis den stund då en resenär gör sitt val av resväg och färdsätt eller det ögonblick då en bilist låter bli att sätta på sig bilbältet. Kundperspektiv, attityder och värderingar måste också vägas in i transportområdets tidsaxel.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">24</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP032025x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td43"><SPAN class="p36 ft1">4</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p37 ft1">Fortsatt utveckling av mål och uppföljning</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td44"><SPAN class="p17 ft4">Prop. 2001/02:20</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td43"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td16"><SPAN class="p37 ft1">inom transportpolitiken</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p169 ft32"><SPAN class="ft32">4.1</SPAN><SPAN class="ft33">Transportpolitikens delmål</SPAN></P>
<P class="p170 ft2"><SPAN class="ft34">Regeringens förslag: </SPAN>Delmålet om hög transportkvalitet skall utvidgas och innebära att transportsystemets utformning och funktion medger en hög transportkvalitet för medborgarna och näringslivet.</P>
<P class="p171 ft2">Ett sjätte delmål inom transportpolitiken införs. Målet skall vara ett jämställt transportsystem, där transportsystemet är utformat så att det svarar mot både kvinnors och mäns transportbehov. Kvinnor och män skall ges samma möjligheter att påverka transportsystemets tillkomst, utformning och förvaltning och deras värderingar skall tillmätas samma vikt.</P>
<P class="p172 ft2"><SPAN class="ft34">JÄMIT:s utredning: </SPAN>De utredningar som bedrivits inom området har inte haft som specifikt uppdrag att utvärdera det övergripande målet eller de fem delmålen. Jämställdhetsrådet för transporter och IT (JÄMIT) har dock i sitt slutbetänkande (SOU 2001:44) föreslagit att ett sjätte transportpolitiskt delmål skall fastställas. Detta jämställdhetsmål skulle enligt förslaget vara ett jämställt transportsystem, där transportsystemet utformas så att det svarar mot både kvinnors och mäns transportbehov. Där både kvinnor och män ges samma möjligheter att påverka transportsystemets tillkomst, utformning och förvaltning och där både kvinnors och mäns värderingar tillmäts samma tyngd.</P>
<P class="p173 ft2"><SPAN class="ft34">Remissinstanser</SPAN>: Slutbetänkandet från JÄMIT remissbehandlas under hösten 2001.</P>
<P class="p174 ft34">Skälen för regeringens förslag: <SPAN class="ft2">Den målstruktur som fastslogs i samband med 1998 års trafikpolitiska beslut ger en god grund för transportpolitiken. Det övergripande målet liksom huvuddelen av delmålen är fortfarande relevanta. Regeringen anser dock att ett sjätte delmål om jämställdhet skall införas samt att delmålet om hög transportkvalitet skall breddas till att omfatta också medborgarna.</SPAN></P>
<P class="p79 ft2">Det finns markanta skillnader mellan mäns och kvinnors förutsättningar och villkor. Även kvinnors och mäns resmönster skiljer sig åt. Resmönstren är ett resultat av kvinnors och mäns olika vardagsliv, normer och värderingar men också av hur den fysiska strukturen kommit att utformas. Männen gör fler resor, reser längre sträckor och använder mer tid till resor än kvinnor. Män kör mer bil än kvinnor och kvinnor reser oftare kollektivt än män. Kvinnors och mäns olika villkor och olika förhållande till förvärvsarbete och konsumtion skapar olika resbehov. Vidare domineras de statliga trafikverkens ledningar i dag starkt av män liksom ledningarna för trafikhuvudmän, bransch- och intresseorganisationer. Sammantaget är kvinnors perspektiv dåligt företrädda vid planering, beslut och förvaltning av dagens transportsystem. Mot denna bakgrund bör ett transportpolitiskt delmål om jämställdhet utformas. Målet föreslås föreskriva att skillnader mellan kvinnor och män i transportbehov skall beaktas, att möjligheterna att påverka transportsystemets utformning skall vara rättvisa och att kvinnors och mäns värderingar skall tillmätas samma vikt.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">25</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP032026x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p175 ft2">Tidigare har delmålet om transportkvalitet refererat enbart till närings- Prop. 2001/02:20 livets transporter. Genom att bredda delmålet vill regeringen klargöra att</P>
<P class="p176 ft2">hög transportkvalitet är ett viktigt mål för både näringslivets transporter och för privatresor. Samtidigt underlättas uppföljningen av delmålet genom att det i praktiken är mycket svårt att särskilja kvalitetsförbättringar för tjänsteresor inom näringslivet från kvalitetsförbättringar för privatresor. I enlighet med det perspektiv som anges i det övergripande transportpolitiska målet skall detta, liksom övriga delmål, avse situationen i hela landet.</P>
<P class="p177 ft2">Den föreslagna förändringen skall inte uppfattas som någon förändring av behovet av att lyfta fram kvalitetsfrågorna i näringslivets godstransporter. Regeringen återkommer i avsnitt 4.4 till behovet av konkretisering av delmålet i denna del.</P>
<P class="p178 ft32"><SPAN class="ft32">4.2</SPAN><SPAN class="ft33">Fortsatt utveckling av etappmål</SPAN></P>
<P class="p179 ft2"><SPAN class="ft34">Regeringens bedömning: </SPAN>Etappmål bör nu utformas för samtliga sex transportpolitiska delmål för att underlätta en väl avvägd balans mellan de olika delmålen. Etappmålen bör vara mer övergripande till sin karaktär än de tidigare etappmålen varit. I den utsträckning det är lämpligt bör etappmålen vara tydligt kvantifierade och tidsatta. Vissa etappmål bör innefatta mål för hur frågor skall hanteras.</P>
<P class="p180 ft34">SIKA:s rapport om de transportpolitiska målen: <SPAN class="ft2">SIKA avrapporterade den 31 januari 2000 ett regeringsuppdrag om vidareutveckling av de transportpolitiska målen, det s.k. etappmålsuppdraget. Analysen visar att det finns flera svårigheter med att ställa upp kvantifierade och heltäckande etappmål för transportpolitiken. En anledning är att de transportpolitiska delmålen har olika karaktär. För delmålet en säker trafik och större delen av delmålet en god miljö finns tydliga önskvärda tillstånd att eftersträva. Delmålen för god tillgänglighet, hög transportkvalitet och en positiv regional utveckling handlar snarast om att uppnå ständiga förbättringar. SIKA framför att det är tveksamt om man skall eftersträva heltäckande etappmål för delmålen om tillgänglighet, transportkvalitet och positiv regional utveckling. Ett skäl är att det för dessa mål inte går att ange några målnivåer som en gång för alla uttrycker ett önskvärt tillstånd. Begreppet etappmål blir då mindre relevant. SIKA förordar att man i första hand inriktar sig på att utveckla ett så heltäckande uppföljningssystem med olika mått och indikatorer som möjligt.</SPAN></P>
<P class="p181 ft34">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft2">Enligt det transportpolitiska beslutet från 1998 skall transportpolitiken vägledas dels av ett övergripande mål med ett antal delmål som anger ambitionsnivån på lång sikt, dels av etappmål som anger lämpliga steg på vägen mot de långsiktiga målen. På lång sikt skall alla delmål uppnås. På kort sikt kan det bli aktuellt med en prioritering mellan olika delmål. Sådana prioriteringar bör komma till uttryck genom etappmålen som bör vara avstämda mot varandra och realistiska med hänsyn till bl.a. tillgängliga resurser, tekniska möjligheter, miljöförutsättningar och internationella åtaganden.</SPAN></P>
<P class="p182 ft2">Det utvecklingsarbete som bedrivits inom området har visat att den typ</P>
<P class="p157 ft53">av etappmål som skissades i det transportpolitiska beslutet är förknippade</P>
<P class="p158 ft2">26</P>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP032027x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p13 ft2">med påtagliga problem. Medan det är förhållandevis lätt att utforma Prop. 2001/02:20 kvantifierade, precisa mål inom vissa områden är det svårt, eller kanske</P>
<P class="p15 ft2">t.o.m. omöjligt att göra det på ett meningsfullt sätt inom andra. Detta har medfört obalans. Vissa delmål har täckts in väl med etappmål – medan andra helt saknat etappmål. Det har också visat sig att förändringar i omvärlden påverkat förutsättningarna för att uppnå vissa mål. Exempelvis har ökad ekonomisk tillväxt bidragit till ökat trafikarbete, vilket i sin tur inverkar på förutsättningarna att uppnå etappmålen bl.a. för trafiksäkerhet och koldioxidutsläpp. Sådana omvärldsförändringar kan medföra att prioriteringarna mellan delmål blir andra än avsett. En uppenbar risk är att icke kvantifierade delmål får stå tillbaka.</P>
<P class="p183 ft2">Slutsatsen av analysen är att minst ett etappmål bör utformas för varje delmål för att minska risken för obalanser. De skall vända sig till fler än en myndighet och helst till hela transportsektorn. Etappmålen kan vara kvantifierade och tidsatta, dvs. tidpunkten anges för när målet skall vara uppfyllt, men detta skall inte vara något krav. Etappmålen bör regelmässigt ses över och vid behov revideras. Detta kan exempelvis ske i samband med den proposition om transportpolitikens inriktning som läggs ungefär vart fjärde år.</P>
<P class="p184 ft2">I den nya strukturen blir skillnaden mellan etappmål och myndighetsmål i regleringsbreven tydligare. Regleringsbreven blir i än större grad ett dokument där målen mer i detalj preciseras och kvantifieras för respektive myndighet.</P>
<P class="p184 ft2">Etappmålen kan vara av karaktären resultatmål eller processmål. Resultatmål är den typ av mål som hittills ställts upp för att beskriva hur transportsystemets fysiska egenskaper skall utvecklas vad gäller tillgänglighet, transportkvalitet, säkerhet, miljöpåverkan och regional utveckling. Denna typ av etappmål bör kompletteras med mål som beskriver vad som skall känneteckna processen där de åtgärder som skall genomföras prioriteras. Syftet med processmålen är att säkerställa att de åtgärder som övervägs får en allsidig belysning.</P>
<P class="p185 ft32"><SPAN class="ft32">4.3</SPAN><SPAN class="ft33">Utveckling av etappmål för tillgänglighet och positiv regional utveckling</SPAN></P>
<P class="p186 ft2"><SPAN class="ft34">Regeringens bedömning: </SPAN>När det gäller delmålen om tillgänglighet och positiv regional utveckling bör följande etappmål gälla:</P>
<P class="p187 ft2">Tillgängligheten för medborgare och näringsliv mellan glesbygd och centralorter samt mellan regioner och omvärlden bör successivt förbättras.</P>
<P class="p188 ft2">Tillgängligheten inom storstadsområden och mellan tätortsområden bör öka.</P>
<P class="p189 ft2">Beträffande delmålet om tillgänglighet skall dessutom följande etappmål gälla: Senast 2010 bör kollektivtrafiken vara tillgänglig för funktionshindrade.</P>
<P class="p190 ft2">Ett etappmål bör vidare vara att cykeltrafikens andel av antalet resor ökar, särskilt i tätort.</P>
<P class="p191 ft2">Ett uppföljningssystem i form av mått och indikatorer bör utvecklas för delmålen om tillgänglighet och positiv regional utveckling.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">27</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p192 ft2"><SPAN class="ft34">Utredningens förslag: </SPAN>Enligt SIKA:s rapport 2000:1 är det som nämnts tveksamt om heltäckande etappmål för delmålen om tillgänglighet och positiv regional utveckling över huvud taget bör eftersträvas. Utredningen föreslår i stället att goda uppföljningssystem i form av mått och indikatorer utvecklas. Vidare föreslår utredningen etappmål beträffande trafikantinformation till funktionshindrade och utbildning för personal att bättre möta funktionshindrade trafikanter.</P>
<P class="p162 ft50">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft4">Att skapa god tillgänglighet är transportsektorns viktigaste bidrag till att åstadkomma en positiv regional utveckling. Samtidigt är den regionala dimensionen helt grundläggande i tillgänglighetsbegreppet. När delmålen om tillgänglighet respektive positiv regional utveckling konkretiseras i form av etappmål är det därför naturligt att de ges en gemensam kärna. I det nya, gemensamma etappmålet lyfts den regionala dimensionen fram i begreppen glesbygd, centralorter, regioner, storstadsområden och omvärlden. Tillgänglighetsbegreppet ges samtidigt en bred innebörd. Det bör omfatta res- och transporttid, pris, förekomst av alternativ liksom turtäthet i kollektivtrafiken. Res- och transporttiderna skall minska. Integration och samspel mellan olika transportslag är betydelsefullt i sammanhanget. Samhället skall säkerställa en tillgänglig kollektivtrafik. Målen skall relateras till medborgarna i allmänhet, men även trafikantgrupper med särskilda behov såsom äldre och funktionshindrade, skall särskilt beaktas.</SPAN></P>
<P class="p193 ft2">Att förbättra förutsättningarna för cykeltrafik är väsentligt ur ett tillgänglighetsperspektiv, men har samtidigt fördelar från miljö- och folkhälsosynpunkt. När korta resor med bil ersätts har det särskild betydelse för luftmiljön genom att de s.k. kallstartsutsläppen minskar.</P>
<P class="p194 ft2">De etappmål som här föreslås gör inte anspråk på att vara heltäckande. De beskriver exempelvis inte tillgänglighet till service och tjänster (funktionstillgänglighet). Denna tillgänglighet påverkas inte bara av transportsystemets utformning, utan också av annan samhällsplanering och serviceutbud. Frågan om funktionstillgänglighet i relation till transportpolitiken och regionalpolitiken bör analyseras vidare.</P>
<P class="p195 ft2">Ett uppföljningssystem i form av mått och indikatorer bör utvecklas för delmålen om tillgänglighet och positiv regional utveckling. Ett sådant system skall möjliggöra uppföljning av etappmålen men också ha ambitionen att på ett bredare sätt täcka in de bägge delmålen. En ambition skall vara att uppföljningen i möjligaste mån integreras i det löpande arbetet och att befintliga modeller i största möjliga utsträckning utnyttjas. Regeringen avser att engagera SIKA, trafikverken och andra berörda myndigheter i detta arbete så att konkreta mått och indikatorer kan användas för att beskriva effekterna av föreslagna åtgärder redan i remissversionen av nästkommande långsiktsplaner för utveckling av infrastrukturen.</P>
<P class="p196 ft4">Skillnader i tillgänglighet mellan könen skall, liksom skillnader mellan regioner, redovisas och analyseras. Beträffande skillnader mellan könen framstår det t.ex. som intressant att uppmärksamma trygghetsaspekter eftersom stationsmiljöer som upplevs som otrygga särskilt kan begränsa tillgängligheten för kvinnor. I propositionen Från patient till medborgare</P>
<P class="p197 ft4">– en nationell handlingsplan för handikappolitiken (prop. 1999/2000:79) redovisade regeringen bedömningen att målet bör vara att kollektivtrafiken senast 2010 är tillgänglig för funktionshindrade. Denna bedömning</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p164 ft2">Prop. 2001/02:20</P>
<P class="p165 ft2">28</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td47"><SPAN class="p17 ft2">står fast. En del i detta är att informationssystem gör det möjligt för</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td44"><SPAN class="p17 ft4">Prop. 2001/02:20</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">funktionshindrade att vara väl informerade före och under en resa. Det är</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">viktigt att framhålla att detta mål är uttryck för en process som skall</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">sträcka sig över en lång tidsperiod. Genom att synen på vad tillgänglig-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">hetsbegreppet innebär kan förändras över tiden, kan fokus för etappmålet</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">också komma att flyttas något.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr17 td79"><SPAN class="p198 ft32">4.4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr17 td80"><SPAN class="p17 ft32">Utveckling av etappmål för hög transportkvalitet</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td81"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr22 td82"><SPAN class="p17 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td81"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td83"><SPAN class="p199 ft2"><SPAN class="ft34">Regeringens bedömning: </SPAN>Kvaliteten i det svenska transportsystemet</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td81"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td83"><SPAN class="p199 ft2">bör, mätt i termer av förutsägbarhet, säkerhet, flexibilitet, bekvämlighet,</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td81"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td83"><SPAN class="p199 ft2">framkomlighet och tillgång till information successivt förbättras.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td81"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td83"><SPAN class="p200 ft2">Sverige bör arbeta för att kunna jämföra dessa kvalitetstermer med öv-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td81"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td84"><SPAN class="p199 ft2">riga <NOBR>EU-länders.</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td85"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td81"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td83"><SPAN class="p200 ft4">Ett uppföljningssystem i form av mått och indikatorer bör utvecklas för</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td81"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td84"><SPAN class="p199 ft2">delmålet om transportkvalitet.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td85"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td81"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr33 td86"><SPAN class="p17 ft16"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td81"><SPAN class="p17 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr34 td87"><SPAN class="p200 ft50">SIKA:s rapport om de transportpolitiska målen: <SPAN class="ft4">SIKA konstaterar i</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td81"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td87"><SPAN class="p199 ft2">sin etappmålsutredning att de etappmål som presenterades i 1998 års</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td81"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td87"><SPAN class="p199 ft2">transportpolitiska proposition är helt knutna till standarden på vägar och</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td81"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td87"><SPAN class="p199 ft2">järnvägar. Analysen visar att det är förknippat med betydande metodpro-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td81"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td87"><SPAN class="p199 ft2">blem att lägga fast och följa upp etappmål för centrala transportkvalitets-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td81"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td87"><SPAN class="p199 ft2">begrepp som säkerhet, precision och generaliserade transportkostnader.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td81"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td87"><SPAN class="p199 ft2">Utredningen diskuterar möjliga mått och uppföljningsmetoder med sär-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td81"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td14"><SPAN class="p199 ft2">skild inriktning på transportkvalitet vid godstransporter.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td88"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td81"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td87"><SPAN class="p200 ft2">Godstransportdelegationen tar i sitt slutbetänkande upp att det trans-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td81"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td87"><SPAN class="p199 ft2">portpolitiska delmålet om transportkvalitet måste konkretiseras genom</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td81"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td87"><SPAN class="p199 ft2">utformning av mått och riktmärkning (jämförelser med kvalitetsnivåer i</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td81"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td87"><SPAN class="p199 ft2">andra länder) som kan leda fram till utformning av lämpliga etappmål.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td81"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td87"><SPAN class="p199 ft2">Näringslivets egna transportkvalitetsparametrar måste vara en viktig ut-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td81"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td87"><SPAN class="p199 ft2">gångspunkt för arbetet. Dessa bedöms vara transporttiden, förutsägbarhet</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td81"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td14"><SPAN class="p199 ft4">(leveransprecision/pålitlighet), säkerheten, informationen,</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td88"><SPAN class="p201 ft2">flexibiliteten</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td81"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td87"><SPAN class="p199 ft2">och effektiviteten. Godstransportdelegationen bedömer att områdena bör</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td81"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td87"><SPAN class="p199 ft2">kunna följas upp och att kontinuerliga jämförelser skulle kunna ge möj-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td81"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td87"><SPAN class="p199 ft2">lighet att lägga fast etappmål i enlighet med transportpolitikens intentio-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td81"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td87"><SPAN class="p199 ft2">ner. Delegationen föreslår att utformningen av lämpliga indikatorer och</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td81"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td87"><SPAN class="p199 ft2">uppföljningen av dem, undersökningsfrågor etc. skall ske genom ett upp-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td81"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td87"><SPAN class="p199 ft2">drag till trafikverken i samverkan med transportbranschen och närings-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td81"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td14"><SPAN class="p199 ft2">livet i övrigt.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td88"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td81"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td87"><SPAN class="p200 ft34">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft2">Regeringens bedömning ligger i</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td81"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td87"><SPAN class="p199 ft2">linje med SIKA:s och Godstransportdelegationens förslag. Det nya</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td81"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td87"><SPAN class="p199 ft2">etappmålet pekar ut faktorer av central betydelse för transportkvaliteten,</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td81"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td87"><SPAN class="p199 ft2">nämligen förutsägbarhet, säkerhet, flexibilitet, framkomlighet och infor-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td81"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td87"><SPAN class="p199 ft2">mationstillgång. I linje med förslaget i avsnitt 4.1 att även inkludera</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td81"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td87"><SPAN class="p199 ft2">medborgarnas transportkvalitet i delmålet bör även bekvämlighet tillfo-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td81"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td87"><SPAN class="p199 ft2">gas som en kvalitetsfaktor. Begreppet framkomlighet beskriver målet att</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td81"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td87"><SPAN class="p199 ft2">transportsystemet bör hålla sådan kvalitet att det i allt mindre omfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td81"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td87"><SPAN class="p199 ft2">uppstår framkomlighetsproblem till följd av bärighetsproblem, tjälskador</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td81"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td87"><SPAN class="p199 ft2">m.m. Etappmålet bör tills vidare vara att transportkvaliteten i alla dessa</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td81"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td79"><SPAN class="p199 ft2">avseenden</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td89"><SPAN class="p91 ft2">successivt förbättras. Ambitionen på sikt</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td88"><SPAN class="p17 ft2">bör vara att</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr1 td81"><SPAN class="p18 ft2">29</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td79"><SPAN class="p17 ft38"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td89"><SPAN class="p17 ft38"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td88"><SPAN class="p17 ft38"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP032030x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p202 ft2">kvalitetsnivån i dessa termer skall kunna relateras till motsvarande för- Prop. 2001/02:20 hållanden i övriga <NOBR>EU-länder.</NOBR> Kvalitetsvariablerna har valts ut med tanke</P>
<P class="p203 ft2">på att jämförelserna med andra länder skall avse kvaliteter som inte är beroende av transportavstånd och trafikmängder som kan variera kraftigt mellan olika länder. Uppföljningen bör på sikt ske genom riktmärkning/jämförelser (” benchmarking”). Sverige bör eftersträva att ha ett av de ledande transportsystemen inom Europa vad gäller kvalitet. Ett uppföljningssystem i form av mått och indikatorer bör utvecklas för delmålet om transportkvalitet. Ett sådant system skall möjliggöra uppföljning av etappmålen men också ha ambitionen att på ett bredare sätt täcka in delmålet. SIKA:s utredning och Godstransportdelegationens betänkande bör vara två utgångspunkter för detta utvecklingsarbete. Regeringen avser ta hjälp av SIKA, trafikverken och andra berörda myndigheter för att utveckla uppföljningsmodeller. Det är viktigt att näringslivet inbjuds att delta i detta arbete. Det finns viktiga kopplingar mellan tillgänglighet och transportkvalitet. Arbetet inom de bägge områdena skall därför samordnas och bedrivas så att konkreta mått och indikatorer för Sverige kan användas för att beskriva effekterna av föreslagna åtgärder redan i remissversionen av nästkommande långsiktsplaner för utveckling av infrastrukturen.</P>
<P class="p204 ft32"><SPAN class="ft32">4.5</SPAN><SPAN class="ft33">Etappmål för en säker trafik</SPAN></P>
<P class="p205 ft2"><SPAN class="ft34">Regeringens bedömning: </SPAN>Antalet dödade och allvarligt skadade till följd av trafikolyckor inom alla transportslag bör, i enlighet med nollvisionen, fortlöpande minska. Särskilt bör åtgärder som syftar till att förbättra barns trafiksäkerhet prioriteras.</P>
<P class="p206 ft2">Antalet personer som dödas till följd av vägtrafikolyckor bör fram till 2007 minska med hälften räknat från 1996 års nivå.</P>
<P class="p207 ft2">Trafiksäkra transportsystem bör utvecklas. Ökad användning av teknik som främjar god trafiksäkerhet är en del i detta.</P>
<P class="p208 ft2">Kommuner, skolor, företag och frivilligorganisationer bör engageras ytterligare i trafiksäkerhetsarbetet.</P>
<P class="p209 ft34">SIKA:s rapport om de transportpolitiska målen: <SPAN class="ft2">Utredningens analys ledde till slutsatsen att de etappmål för säker trafik som redovisades i den transportpolitiska propositionen (prop. 1997/98:56) kan behöva omprövas. Analysen tyder bl.a. på att målet om antalet döda i vägtrafiken skulle kräva mycket stora insatser och att det skulle få återverkningar på andra etappmål, kanske företrädesvis sådana som inte är etappmålsbestämda. För </SPAN><NOBR><SPAN class="ft2">järnvägs-,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft2"> flyg- och sjöfartssäkerhet anser man det lämpligare att styra med mål i regleringsbrev, snarare än med etappmål. För vägtrafik redovisas ett antal möjliga mål. De avser bl.a. trafiknykterhet och minskat antal hastighetsöverträdelser. En del i förslaget är också att utveckla säkerhetsklassning av fordon och vägar och sätta upp mål i relation till trafikarbete respektive fordonspark.</SPAN></P>
<P class="p210 ft34">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft2">I enlighet med de allmänna överväganden som redovisats utformar regeringen ett trafikslagsövergripande etappmål om att antalet dödade och allvarligt skadade till följd av</SPAN></P>
<P class="p157 ft52">trafikolyckor fortlöpande bör minska. För vägtrafik kvarstår etappmålet</P>
<P class="p158 ft2">30</P>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP032031x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p202 ft2">att antalet personer som dödas till följd av vägtrafikolyckor bör ha mins- Prop. 2001/02:20 kat med 50 procent till 2007 räknat från 1996 års nivå. Ambitionsnivåer</P>
<P class="p203 ft2">och prioriteringar kommer för järnväg, sjöfart och luftfart i större utsträckning att ske som en del i myndighetsstyrningen. I denna del ligger regeringens bedömning i linje med utredningens förslag.</P>
<P class="p154 ft2">Nya personbilar är påtagligt mer trafiksäkra än äldre fordon. Enligt föreliggande bedömningar skulle antalet dödade och allvarligt skadade i trafiken minska med i storleksordningen 30 procent om man ersatte hela den svenska bilparken med fordon som uppfyller de säkerhetsprestanda som dagens nya fordon gör. På motsvarande sätt kan ny teknik inom andra delar av transportsystemet bidra till förbättrad säkerhet. Det är därför viktigt att nya trafiksäkra lösningar snabbare får genomslag och att drivkrafterna för att utveckla ny säkra lösningar ökar.</P>
<P class="p177 ft2">För att nollvision skall kunna förverkligas är det viktigt att påverka enskilda individernas attityder och beteenden. Insatser inom detta område skall bl.a. bidra till att öka efterlevnaden av lagar och regler liksom att åstadkomma ökad användning av cykelhjälm. Den vikt regeringen tillmäter detta arbete kommer till uttryck i det mål som rör kommuners, skolors, företags och frivilligorganisationers arbete. Regering och myndigheter skall stimulera till ett starkare engagemang från dessa parter.</P>
<P class="p211 ft2">Satsningar för ökad <NOBR>gång-,</NOBR> cykel- och kollektivtrafik skall genomföras på sådant sätt att de bidrar till att delmålet om trafiksäkerhet uppnås.</P>
<P class="p212 ft2">I enlighet med nollvisionen och Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter, som antogs 1989, pekas barns trafiksäkerhet ut som ett särskilt angeläget område. Åtgärder bör särskilt vidtas för att förbättra säkerheten utmed skolvägarna.</P>
<P class="p178 ft32"><SPAN class="ft32">4.6</SPAN><SPAN class="ft33">Etappmål för en god miljö</SPAN></P>
<P class="p213 ft2"><SPAN class="ft34">Regeringens bedömning: </SPAN>Transportsektorn bör bidra till att miljöpolitikens delmål nås. Nuvarande transportpolitiska etappmål för en god miljö bör fortsätta att gälla. När riksdagen fattat beslut om miljömålspropositionen, denna proposition och den kommande klimatpropositionen bör transportpolitikens etappmål för en god miljö ses över och uppdateras och en samlad genomförandestrategi för transportsektorn tas fram.</P>
<P class="p214 ft2">Ökad användning av miljöanpassade fordon och drivmedel är en del i arbetet med att utveckla ett långsiktigt hållbart transportsystem.</P>
<P class="p215 ft34">SIKA:s rapport om de transportpolitiska målen: <SPAN class="ft2">Beträffande kretslopps- och hälsoområdena anser utredningen att det inte bör finnas några principiella svårigheter att fastställa kvantifierade och tidsatta etappmål. Man drar slutsatsen att transportsystemets påverkan på bebyggelse, natur- och kulturmiljö m.m. däremot är komplicerade att kvantifiera och tidsätta. Betydande utredningsarbete anses återstå innan det kan ske. Inga konkreta förslag till nya etappmål redovisas.</SPAN></P>
<P class="p216 ft34">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft2">Tidigare etappmål för en god miljö har varit detaljerade i vissa avseenden och i dessa delar givit sektorns miljöarbete stadga. En brist har varit att det saknats motsvarande</SPAN></P>
<P class="p157 ft52">riktlinjer för andra viktiga miljöaspekter, så som intrång och biologisk</P>
<P class="p158 ft2">31</P>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP032032x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p202 ft2">mångfald. I den s.k. miljömålspropositionen har regeringen föreslagit en Prop. 2001/02:20 ny mer heltäckande målbild för miljöarbetet. Denna målbild skall i</P>
<P class="p217 ft2">tillämpliga delar vara vägledande och utgöra en grund för en genomförandestrategi för transportsektorn. Kommande klimatbeslut och de förslag som läggs i föreliggande proposition är andra viktiga utgångspunkter för detta arbete. En ambition bör vara att skapa en mer direkt koppling mellan miljöpolitikens mål och transportpolitikens etappmål för en god miljö. En översikt över miljökvalitetsmålen och delmålen i miljömålspropositionen finns i <SPAN class="ft3">bilaga 2</SPAN>.</P>
<P class="p218 ft2">Även fortsättningsvis kommer beskattning av drivmedel och fordon, liksom fordonskrav att vara viktiga styrmedel för att bidra till uppfyllelse av etappmålet. Den överenskommelse om minskade koldioxidutsläpp, som slutits med den europeiska bilindustrin spelar en viktig roll i sammanhanget. På samma sätt som det är viktigt att stimulera användningen av ny säker fordonsteknik är det viktigt att öka ansträngningarna för att nya miljövänliga lösningar snabbare skall komma till användning och ges en bred spridning. Det pågående samverkansprogrammet för utveckling av mer miljöanpassade fordon (”Gröna bilen”) är också av betydelse i sammanhanget. För att klimatpolitikens mål skall uppnås måste även transportsektorns energiförsörjning på lång sikt vara baserad på förnybara energikällor.</P>
<P class="p204 ft32"><SPAN class="ft32">4.7</SPAN><SPAN class="ft33">Uppföljning och fortsatt arbete</SPAN></P>
<P class="p219 ft2"><SPAN class="ft34">Regeringens bedömning: </SPAN>Den årliga redovisningen till riksdagen av hur de transportpolitiska målen uppfyllts bör innehålla en uppföljning av delmål och etappmål. Utvecklingen kan illustreras med hjälp av ett antal mått och indikatorer. Relevanta myndigheter kommer att engageras i arbetet med att utveckla uppföljningssystem.</P>
<P class="p220 ft2">När Vägverket, Banverket och länen presenterar sina förslag till prioriteringar inför den kommande planeringsperioden skall effekterna beskrivas.</P>
<P class="p221 ft34">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft2">SIKA har regeringens uppdrag att fortlöpande följa upp de transportpolitiska målen. Detta arbete utgör en god grund för framtiden. Utvecklingsarbete krävs dock när det gäller att mäta uppfyllelsen av flera av de etappmål som presenterats ovan. SIKA och andra berörda myndigheter kommer att engageras i detta arbete i syfte att i god tid inför upprättandet av nya planer klargöra hur uppföljningssystemet skall utformas och i vilken takt det skall utvecklas.</SPAN></P>
<P class="p222 ft2">Det är angeläget att beskriva de förväntade effekterna av de åtgärder som prioriteras för den kommande planeringsperioden och sedan följa upp utvecklingen mot de transportpolitiska delmålen. Effekterna skall beskrivas och uppföljningen skall ske med hjälp av mått och indikatorer som täcker samtliga delmål, även om de inte kan täcka alla aspekter av delmålen. För aspekter som inte täcks av måtten och indikatorerna skall kompletterande information lämnas. När inriktningen av åtgärder i transportinfrastrukturen har beslutats av riksdagen kommer Vägverket, Banverket och länen att få i uppdrag att upprätta planer för den kom-</P>
<P class="p157 ft52">mande planeringsperioden. I detta sammanhang avser regeringen att ge</P>
<P class="p158 ft2">32</P>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP032033x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">berörda myndigheter i uppdrag att redovisa de effekter för de transport- Prop. 2001/02:20 politiska målen som uppnås vid ett genomförande av planerna. Rege-</P>
<P class="p59 ft2">ringen avser sedan att återrapportera effekterna tillsammans med utfallet av planeringen i den skrivelse som lämnas till riksdagen efter att åtgärdsplaneringen genomförts. Utvecklingen följs sedan upp årligen.</P>
<P class="p223 ft1"><SPAN class="ft1">5</SPAN><SPAN class="ft31">Vision för utveckling av ett långsiktigt hållbart transportsystem</SPAN></P>
<P class="p169 ft32"><SPAN class="ft32">5.1</SPAN><SPAN class="ft33">Vision</SPAN></P>
<P class="p224 ft2"><SPAN class="ft34">Regeringens bedömning: </SPAN>De transportpolitiska målen och övriga relevanta mål bör vara utgångspunkten för en omställning till ett långsiktigt hållbart transportsystem. Det kommer att krävas ett målmedvetet arbete under lång tid. Vad som skall uppnås kan förtydligas med en vision för transportsystemet 2030. En tydlig uppfattning om vart vi är på väg på längre sikt underlättar prioriteringar på kortare sikt.</P>
<P class="p225 ft34">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft2">Omställningen till ett hållbart transportsystem är en omfattande uppgift som kommer att ta tid. Under en tioårsperiod hinner vi endast ta steg på vägen. Det krävs ett längre perspektiv för att tydliggöra vilken utveckling som är önskvärd och för att ge vägledning för de beslut om inriktning som riksdagen skall fatta. Ett sätt att tydliggöra strävandena är att försöka konkretisera målen i en vision för transportsystemet i ett längre perspektiv, t.ex. till 2030. Nedan beskrivs regeringens vision för 2030.</SPAN></P>
<P class="p226 ft54">En vision för transportsystemet 2030</P>
<P class="p227 ft2">Visionen för 2030 är att transportsystemet har förändrats i takt med de krav som ställts som följd av ett ekologiskt, socialt, kulturellt och ekonomiskt hållbart samhälle i en internationaliserad värld med en välfärd som omfattar hela befolkningen i såväl Sverige som globalt. Genom väl avvägda lösningar har förändringarna genomförts på ett effektivt sätt.</P>
<P class="p228 ft2">Ekonomiska styrmedel, lagstiftning, infrastrukturutveckling, samhällsplanering, myndighetsutövning, offentlig upphandling och andra styrmedel samt människors attityder och beteende har påverkat efterfrågan på transporter i riktning mot ökad användning av mer miljöanpassade och säkra färdsätt. Nya tekniska möjligheter nyttjas för att styra trafiken så att den fungerar effektivt, ger stor säkerhet och värnar miljön. Allt fler människor väljer att resa kollektivt när kollektivtrafiken har anpassats efter människors behov av effektiva, tillgängliga och prisvärda transporter. Infrastrukturen möjliggör en effektiv samverkan mellan transportslagen. Samhällsekonomiskt motiverade marginalkostnader för olika transportslag används där det är motiverat. Andelen fordon som drivs med drivmedel från förnybara energikällor</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">33</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr18 td90"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td91"><SPAN class="p91 ft2">har ökat markant. Transportsystemet är tillgängligt för alla trafikanter,</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td15"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td44"><SPAN class="p17 ft4">Prop. 2001/02:20</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td90"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td91"><SPAN class="p91 ft2">oavsett funktionshinder, ålder eller kön. Kvinnor och män har samma</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td90"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td91"><SPAN class="p91 ft2">möjlighet att påverka transportsystemets tillkomst, utformning och</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td90"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td91"><SPAN class="p91 ft2">förvaltning. Detta har gjort att transportsystemet svarar mot kvinnors</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td90"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td91"><SPAN class="p91 ft2">behov och värderingar i lika mån som mäns. Helhetssyn och sam-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td90"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td91"><SPAN class="p91 ft2">hällsekonomisk effektivitet är styrande för de demokratiskt fattade</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td90"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td91"><SPAN class="p91 ft2">besluten om transportsystemet. Omsorg om människors liv och hälsa</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td15"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td90"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td91"><SPAN class="p91 ft2">liksom miljöhänsyn är självklara utgångspunkter. Risken att dödas</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td90"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td91"><SPAN class="p91 ft2">eller skadas svårt i trafiken har minskat kraftigt.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td90"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td91"><SPAN class="p229 ft2">Det statliga vägnätet håller en standard som är väl anpassad efter</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td90"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td91"><SPAN class="p91 ft2">behoven. Människokroppens tolerans mot yttre våld är en dimensione-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td90"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td91"><SPAN class="p91 ft2">rande faktor i trafiksäkerhetsarbetet. Järnvägsnätet har snabbtågsstan-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td90"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td91"><SPAN class="p91 ft2">dard där det bedöms finnas en marknad. Regionalt resande sker i ökad</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td15"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td90"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td91"><SPAN class="p91 ft2">utsträckning med tåg vilket möjliggjorts av en kapacitetsstark, turtät</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td90"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td91"><SPAN class="p91 ft2">och välbyggd regional tågtrafik. Genom ökad axellast och anpassad</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td90"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td91"><SPAN class="p91 ft2">lastprofil på järnvägsnätet har effektiva godskorridorer skapats. Till-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td90"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td91"><SPAN class="p91 ft2">gängligheten för näringslivets godstransporter på järnväg har ökat</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td90"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td91"><SPAN class="p91 ft2">genom utbyggnad av det kapillära bannätet. Transportinfrastrukturen</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td90"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td91"><SPAN class="p91 ft2">är väl underhållen och fungerar tillförlitligt. Väg- och järnvägsnäten är</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td90"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td91"><SPAN class="p91 ft2">väl anpassade till natur- och kulturmiljön och håller hög internationell</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td15"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td90"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td91"><SPAN class="p91 ft2">klass vad gäller estetiska värden. De är utformade så att risken för per-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td90"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td91"><SPAN class="p91 ft2">sonskador minimeras.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td90"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td91"><SPAN class="p230 ft2">Ett trafikslagsövergripande synsätt är grundläggande inom både</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td90"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td91"><SPAN class="p91 ft2">persontrafiken och godstrafiken och många gamla invanda föreställ-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td90"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td91"><SPAN class="p91 ft2">ningar har brutits i samarbete mellan näringsliv och myndigheter.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td15"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td90"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td91"><SPAN class="p91 ft2">Effektiva intermodala godstransportkedjor har utvecklats som ger</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td90"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td91"><SPAN class="p91 ft2">näringslivet goda möjligheter till effektiva och långsiktigt hållbara</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td90"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td91"><SPAN class="p91 ft2">godstransporter.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td90"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td91"><SPAN class="p230 ft2">Näten säkerställer mycket goda internationella förbindelser, både</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td90"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td91"><SPAN class="p91 ft2">via fasta förbindelser och effektiva terminalpunkter. Det europeiska</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td90"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td91"><SPAN class="p91 ft2">samarbetet har bidragit till att de svenska näten väl ansluter till de</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td90"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td91"><SPAN class="p91 ft2">europeiska transportnäten. Villkoren för trafikering inom EU känne-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td15"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td90"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td91"><SPAN class="p91 ft2">tecknas av en sund konkurrens som kunnat skapas genom gemen-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td90"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td91"><SPAN class="p91 ft2">samma regler. Möjligheter till dagspendling inom större områden har</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td90"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td91"><SPAN class="p91 ft2">öppnats, framför allt genom goda spårtrafikförbindelser. Ett långsik-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td90"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td91"><SPAN class="p91 ft2">tigt hållbart transportsystem är på väg att uppnås.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td15"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td90"><SPAN class="p17 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td92"><SPAN class="p17 ft16"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td15"><SPAN class="p17 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td44"><SPAN class="p17 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td93"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr35 td94"><SPAN class="p115 ft2">Utgångspunkter för visionen är att transportsystemet kontinuerligt</SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td47"><SPAN class="p17 ft2">skall utvecklas så att det uppfyller de mål som samhället sätter upp och</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">tillgodoser de behov som finns i samhället. Att kunna svara mot efterfrå-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">gan vid en given tidpunkt är en utmaning i sig. Det tar tid att planera,</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">projektera och bygga infrastruktur vilket gör att man måste försöka för-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">utse de behov som finns och de krav som ställs om några år för att und-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td47"><SPAN class="p17 ft2">vika att brister uppstår. Samtidigt måste det finnas utrymme för en strä-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">van att genom infrastrukturutveckling, prissättning, samhällsplanering</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">och attitydpåverkan styra transportmönstren i riktning mot vad som krävs</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">för att vi skall uppnå övergripande samhällsmål. För att på ett effektivt</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">sätt kunna påverka utvecklingen måste kreativiteten vad gäller att hitta</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">lösningar vara stor och alternativ vägas mot varandra. Väl avvägda lös-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td47"><SPAN class="p17 ft2">ningar där både positiva och negativa effekter beaktas är nödvändiga.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">34</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft2">Transportinfrastrukturen måste samspela med andra åtgärder som kan Prop. 2001/02:20 vidtas i samhället för att nå målen. Med hjälp av ny teknik kan vi möta</P>
<P class="p231 ft2">kraven på resande och transporter på ett nytt sätt. Tillgång till information i digital form och tillämpning av informationsteknik gör det möjligt att använda betydligt mer flexibla systemlösningar för att tillgodose transportbehoven och möta högt ställda krav på effektivitet, trafiksäkerhet och miljöhänsyn. Planeringen av infrastruktur bör samspela med åtgärder för att påverka efterfrågan på transporter.</P>
<P class="p232 ft2">De möjligheter tekniska framsteg ger måste tas till vara. Möjligheter att ta ut avgifter för att använda olika transportslag som motsvarar slitage, utsläpp till miljön och andra negativa externa effekter (s.k. internalisering) bör övervägas och samhällsekonomiskt motiverade marginalkostnader för olika transportslag användas där det är motiverat. Restriktiva styrmedel, t.ex. avgifter för att påverka efterfrågans omfattning och fördelning bör kompletteras med åtgärder som syftar till att påverka människors attityder och beteende i riktning mot ett mer miljöanpassat, säkert och effektivt resande genom ett minskat individuellt bilåkande och ökad användning av färdsätt som kollektivtrafik, samåkning, gång- och cykeltrafik. Här bör erfarenheter från arbetet med s.k. mobility management inom andra <NOBR>EU-länder</NOBR> utnyttjas. Användningen av transportsystemet påverkas av den aktuella situationen på vägarna och annan infrastruktur. Det aktuella läget bör förmedlas snabbt genom nya informationssystem. Det kan vara fråga om variationer i trafik- och parkeringsavgifter eller anpassning av den tillåtna hastigheten beroende på aktuell trafik- eller vädersituation.</P>
<P class="p233 ft2">För att åstadkomma ett minskat användande av fossila drivmedel bör kundens valfrihet och andelen fordon som drivs med alternativa drivmedel från förnybara energikällor öka markant. Det kan ske genom en övergång till bränslecellsbilar, hybridbilar och andra fordon som drivs av förnybar energi. För att kunna åstadkomma detta är det väsentligt att kostnaderna och processerna för att tillverka och distribuera alternativa drivmedel kan minska i förhållande till kostnaderna för bensin och diesel. Detta påverkar i sin tur utvecklingstakt och lönsamhet för att tillverka och distribuera dessa drivmedel. Det är även viktigt att säkerhetsproblemen kan lösas och att regelverken med denna typ av drivmedel inriktas mot en ökad användning.</P>
<P class="p234 ft2">Det är också väsentligt att fokusera på vad som påverkar möjligheterna att resa eller transportera på ett effektivt och miljöanpassat sätt från dörr till dörr. Det bör bli naturligt att välja reskedjor där varje färdmedel utnyttjas där det fungerar bäst.</P>
<P class="p235 ft2">För att lyckas med omställningen till ett hållbart transportsystem är det nödvändigt att vidta åtgärder av olika slag. Det är väsentligt att arbeta med såväl infrastrukturutveckling som regelverk och attitydpåverkan. Åtgärderna kan påverka såväl utbudet av som efterfrågan på transporter, såväl infrastrukturen som trafiken, såväl myndigheter och organisationer som medborgarna. De kan också ha effekt på olika lång sikt. I vissa fall är det nödvändigt att ta små steg som ger effekt först på längre sikt, men då ger stora effekter. Det kan t.ex. gälla forskning.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">35</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP032036x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr32 td77"><SPAN class="p150 ft32">5.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td78"><SPAN class="p151 ft32">Bygg vidare på positiva erfarenheter</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td44"><SPAN class="p17 ft4">Prop. 2001/02:20</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p236 ft2"><SPAN class="ft34">Regeringens bedömning: </SPAN>I det fortsatta arbetet med utveckling av transportsystemet bör goda erfarenheter av tidigare arbete och lovande försök med nya lösningar tas till vara.</P>
<P class="p237 ft34">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft2">I enlighet med principen om att politiken skall vara lärande måste träffsäkerheten för att uppnå målen med de verktyg vi använder regelbundet analyseras. Nya, kreativa lösningar behöver övervägas och prövas, samtidigt som det är viktigt att goda erfarenheter av tidigare arbete tas tillvara och sprids.</SPAN></P>
<P class="p132 ft2">Under de senaste åren har flera utvecklingsinsatser med mycket lovande resultat genomförts. Erfarenheterna av uppsättning av mitträcken är ett tydligt sådant exempel. Den första sträckan med mitträcke på E4 vid Gävle öppnades 1998 och t.o.m. 2000 hade ingen dödsolycka inträffat på den tidigare mycket olycksdrabbade vägsträckan. Ar- bete med att sätta upp ytterligare mitträcken på sträckor med många mötesolyckor pågår och vägutformningen med mitträcken vidareutvecklas för att även kunna användas i miljöer med andra förutsättningar i form av korsande vägar m.m. Mitträckena ger goda trafiksäkerhetseffekter till förhållandevis låga kostnader.</P>
<P class="p238 ft2">Försök med automatiska hastighetsövervakningskameror har också varit mycket lovande. Trafikanterna informeras tydligt om övervakningen och tanken är att kamerorna skall sättas upp på platser där olyckor till följd av hastighetsöverträdelser är särskilt vanliga. Det är positivt att polisen tar tillvara de hjälpmedel som modern teknik tillhandahåller. Hastighetsövervakningskameror är bra som ett komplement till annan trafikövervakning. Arbetet med att utveckla metoden och ärendehandläggningen pågår och bör kunna leda till en effektiv kombination av ny teknik och trafikövervakning med direktkontakt mellan polis och trafikant som sammantaget leder till en högre trafiksäkerhet</P>
<P class="p239 ft2">Samhällsplanering och vägtrafikledning väntas få en ökande betydelse för att optimera trafikflöden i storstäderna och därmed öka kapaciteten och minska trängseln. Bland annat tyder flera studier på att modernisering av trafiksignaler kan vara en av de mest lönsamma åtgärder som kan genomföras i transportsystemet. Detta bör tas tillvara.</P>
<P class="p240 ft2">Stockholmsområdet har en med internationella mått hög andel kollektivtrafikresenärer. Det beror till stor del på den samordnade planeringen av kollektivtrafik och ny bebyggelse som bedrivits från <NOBR>1950-talet</NOBR> och framåt.</P>
<P class="p241 ft2">Vägverkets och Banverkets sektorsansvar syftar till att vidga verkens åtgärdsarsenal. Verken skall inte enbart överväga åtgärder som direkt är att hänföra till infrastrukturen, utan också analysera och, i den mån det bedöms lämpligt, vidta åtgärder som påverkar användare och andra aktörer att verka i riktning mot de transportpolitiska målen. Som exempel på sådana åtgärder kan projektet Sparsam körning nämnas. Genom att utbilda förare i effektiv körning har det visat sig att man kan minska det genomsnittliga fordonets energiförbrukning med 10 procent. Ett annat exempel är arbete med kvalitetssäkring av transporter som verken bedriver. Genom att tillämpa funktionella upphandlingskrav kan köpare av</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">36</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP032037x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">transporttjänster på väg- och järnvägsmarknaden påverka faktorer som Prop. 2001/02:20 hastighet, trafiknykterhet och miljöpåverkan.</P>
<P class="p242 ft32"><SPAN class="ft32">5.3</SPAN><SPAN class="ft33">Hur långt kan vi nå med infrastrukturåtgärder?</SPAN></P>
<P class="p243 ft2"><SPAN class="ft34">Regeringens bedömning: </SPAN>Omvärldsutvecklingen liksom priset på transporter har stor betydelse för efterfrågan på transporter och för de transportpolitiska målen. Dagens situation och den framtida utvecklingen påverkar tillsammans med de resurser som kan avsättas och de styrmedel och åtgärder som väljs i vilken grad målen kan uppfyllas under planeringsperioden och på längre sikt.</P>
<P class="p244 ft34">Den nationella strategiska analysen: <SPAN class="ft2">De prognoser som gjorts för perioden </SPAN><NOBR><SPAN class="ft2">2002–2011</SPAN></NOBR><SPAN class="ft2"> av persontransportarbetet för de tre olika inriktningarna Regional utveckling, Samhällsekonomiska alternativet samt Trafiksäkerhet och miljö visar att transportarbetet endast i liten omfattning skiljer sig från jämförelsealternativets (som inte innehåller några investeringar efter 2002).</SPAN></P>
<P class="p245 ft4">Det är enbart i inriktningen Trafiksäkerhet och miljö, där även kostnaden för att köra bil och hastighetsgränserna förändras, som efterfrågan ändras markant. I analysen dras slutsatsen att åtgärder i infrastrukturen har relativt liten påverkan på efterfrågan av transporter. Omvärldsfaktorer som befolkning, sysselsättning och inkomster har väsentligt större betydelse. Investeringarnas måttliga effekt på bilresandet kan illustreras genom att studera vad som skulle hända om enbart järnvägssystemet byggdes ut i det samhällsekonomiska alternativet och att inga vägutbyggnader utöver de som ingår i jämförelsealternativet genomförs. Med dessa förutsättningar beräknas järnvägsresandet öka med cirka 4 procent i förhållande till jämförelsealternativet. Bilresandet minskar med mindre än 1 procent i förhållande till jämförelsealternativet. Exemplet illustrerar att det är mycket svårt att påverka biltrafikens omfattning genom investeringar i andra transportslag. Däremot ger järnvägsinvesteringar upphov till stora relativa ökningar av efterfrågan på järnvägstransporter.</P>
<P class="p246 ft4"><SPAN class="ft50">Skälen för regeringens bedömning: </SPAN>Det är väsentligt att ha en realistisk syn på vad som kan åstadkommas. Det är tydligt att faktorer som befolkningsutveckling och näringslivsstruktur har stor inverkan på resandeutveckling och transportmönster. Även ekonomiska och juridiska styrmedel kan påverka transportutvecklingen på kort och lång sikt.</P>
<P class="p98 ft2">De förändringar som görs i transportinfrastrukturen under en tioårsperiod är små i förhållande till den totala infrastrukturen. Det statliga vägnätet består av 98 100 km väg. Det statliga järnvägsnätet består av 11 600 km järnväg. Även om betydande investeringar genomförs kan dessa omfattande nät som helhet endast förändras marginellt under en planeringsperiod. Samtidigt är det dock viktigt att vara medveten om att de investeringar som genomförs kan ha stor betydelse för transportmönster i de områden som i första hand berörs av investeringen. Exempel från den innevarande planeringsperioden, bl.a. järnvägsinvesteringar i Mälardalen och Blekinge, visar detta. Möjligheterna att påverka de totala transportmönstren med infrastrukturåtgärder på kort och medellång sikt</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">37</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP032038x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p202 ft2">är i viss mån begränsade. Detta understryker vikten av att överväga även Prop. 2001/02:20 andra insatser för att uppnå resultat.</P>
<P class="p247 ft2">Ambitionen bör vara att ständigt ta steg i riktning mot det man vill uppnå. För att klara det måste man dels ha en god bild av dagens situation och utvecklingstendenser, dels en tydlig bild av vilken verkan olika tänkbara insatser får, såväl var och en för sig som tillsammans. Valet av styrmedel och åtgärder för den närmaste planeringsperioden påverkar hur långt vi når både till planperiodens slut och på längre sikt, eftersom det vi väljer att prioritera i dag kommer att öppna eller stänga möjligheter som kan ha betydelse under lång tid.</P>
<P class="p248 ft32"><SPAN class="ft32">5.4</SPAN><SPAN class="ft33">Arbetssätt</SPAN></P>
<P class="p249 ft2"><SPAN class="ft34">Regeringens bedömning: </SPAN>För att det skall gå att göra en medveten och effektiv prioritering bör ett brett spektrum av styrmedel och åtgärder övervägas.</P>
<P class="p250 ft34">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft2">I 1998 års transportpolitiska beslut konstaterade regeringen att det finns en rad styrmedel som i olika kombinationer kan användas av riksdag, regering, myndigheter och kommuner för att uppnå de transportpolitiska målen. Några av de viktigaste styrmedlen är olika former av ekonomiska styrmedel (prissättning av transporter, principer för fördelning av infrastrukturmedel, subventioner av trafik), regleringar, information, forskning och utveckling, målstyrning av trafikverken samt förhandlingar och överenskommelser. Samhällets påverkan på transportkonsumenternas val av transportlösningar skall även fortsättningsvis i första hand ske med sådana styrmedel som ger konsumenterna så stor valfrihet som möjligt inom ramen för det befintliga transportutbudet. Ett styrmedel som står till buds är samhällsekonomiskt grundad marginalkostnadsprissättning. Samhällsekonomiskt motiverade marginalkostnader för olika transportslag används där det är motiverat, t.ex. för att minska trafikens miljöpåverkan. Vid tillämpningen av en sådan prissättning måste hänsyn tas till internationella förpliktelser m.m.</SPAN></P>
<P class="p222 ft2">Medan regeringens avsikt är att konsumenterna i största möjliga utsträckning själva skall avgöra hur de skall anpassa sig till skilda styrmedel finns det andra områden inom transportområdet som ställer andra krav på styrning. Det gäller t.ex. planering som syftar till att samordna och prioritera åtgärder inom transportinfrastrukturen och åtgärder inom transportsystemet utifrån ett transportslagsövergripande perspektiv. Den långsiktiga planeringen har tidigare i första hand avsett investeringar i transportinfrastrukturen. I dag ses transportsystemet som en helhet där åtgärder inom transportinfrastrukturen är ett medel bland andra för att nå de transportpolitiska målen. Detta ställer krav på arbetssättet för att hitta effektiva kombinationer av styrmedel och åtgärder. Kännetecknande bör vara god kännedom om faktiska problem och avvikelser i förhållande till mål samt att helt olika slags lösningar övervägs. Detta bör stimulera till nytänkande och kreativitet och i längden gynna utveckling av nya effektiva lösningar. Här kan t.ex. strategiska miljöbedömningar vara ett an-</P>
<P class="p157 ft55">vändbart redskap. Det är också väsentligt med god uppföljning för att</P>
<P class="p158 ft2">38</P>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr11 td47"><SPAN class="p17 ft2">kunna avgöra om valda åtgärder får avsedda effekter. Det är nödvändigt</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td44"><SPAN class="p17 ft4">Prop. 2001/02:20</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">att fundera över vad som skulle kunna påverka såväl efterfrågan som ut-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">budet av transporter.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p69 ft2">Redan i dag finns goda exempel på arbetssätt som är i linje med detta.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">Ett sådant exempel är Vägverkets s.k. fyrstegsmodell, som är ett allmänt</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">förhållningssätt i åtgärdsanalyser för vägtransportsystemet. Modellen är</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td47"><SPAN class="p17 ft2">en allmän planeringsprincip för hushållning av resurser och minskning av</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">vägtransportsystemets negativa effekter. De fyra stegen innebär att åtgär-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">der skall analyseras i följande ordning:</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p251 ft2"><SPAN class="ft4">1.</SPAN><SPAN class="ft24">Åtgärder som kan påverka transportbehovet och val av transportsätt.</SPAN></P>
<P class="p252 ft2"><SPAN class="ft4">2.</SPAN><SPAN class="ft24">Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät och fordon.</SPAN></P>
<P class="p253 ft2"><SPAN class="ft4">3.</SPAN><SPAN class="ft24">Begränsade ombyggnadsåtgärder.</SPAN></P>
<P class="p253 ft2"><SPAN class="ft4">4.</SPAN><SPAN class="ft24">Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder.</SPAN></P>
<P class="p254 ft2">Ett annat exempel är åtgärder för ett hållbart resande, eller s.k. mobility management, som är samlingsbeteckning inom EU för ett brett spektrum av aktiviteter som avser att påverka efterfrågan på transporter. Aktiviteterna syftar till att minska efterfrågan av transporter genom påverkan på samhälls- och bebyggelseplanering, att minska det individuella bilresandet till förmån för mer miljöanpassade transportsätt som <NOBR>gång-,</NOBR> cykel- och kollektivtrafik, att åstadkomma effektivare användning av bilen t.ex. via samåkning och bilpooler, att effektivisera användningen av transportsystemet via infartsparkeringar och cykelparkeringar, flexibla arbetstider för minskad trängsel i högtrafik m.m. Ett kännetecken för arbetet är ett brett samarbete med många aktörer. Huvudverktygen är information, kommunikation, samordning och organisation. Mycket av arbetet förutsätter ett lokalt och individnära arbete.</P>
<P class="p255 ft1">6 Ett transportsystem i förändring</P>
<P class="p256 ft32"><SPAN class="ft32">6.1</SPAN><SPAN class="ft33">Utvecklingen av persontrafik och godstrafik i ett historiskt perspektiv</SPAN></P>
<P class="p257 ft34"><SPAN class="ft50">6.1.1</SPAN><SPAN class="ft51">Den internationella utvecklingen</SPAN></P>
<P class="p141 ft2">Perioden <NOBR>1970–1998</NOBR> innebar en kraftig ökning av godstrafiken på lastbil, som tredubblades under perioden. Järnvägstransporterna minskade under samma period med 15 procent. Jämfört med USA transporteras något mindre gods på lastbil inom EU, medan skillnaden inom järnvägsgods är betydligt större; inom USA transporteras nästan tio gånger så mycket järnvägsgods som inom EU.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">39</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GP0320/GP032040x1.jpg" style="width:556px;height:650px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr32 td42"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td95"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td96"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td95"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td95"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td96"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td95"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td95"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td96"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td97"><SPAN class="p258 ft4">Prop. 2001/02:20</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td42"><SPAN class="p259 ft56">1 400</SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td95"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td96"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td95"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td95"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td96"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td95"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td95"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td96"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td97"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td42"><SPAN class="p259 ft56">1 200</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td95"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td96"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td95"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td95"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td96"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td95"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td95"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td96"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr37 td97"><SPAN class="p260 ft56">Lastbil</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr18 td42"><SPAN class="p259 ft56">1 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td95"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td96"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td95"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td95"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td96"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td95"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td95"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td96"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td95"><SPAN class="p17 ft39"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td96"><SPAN class="p17 ft39"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td95"><SPAN class="p17 ft39"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td95"><SPAN class="p17 ft39"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td96"><SPAN class="p17 ft39"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td95"><SPAN class="p17 ft39"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td95"><SPAN class="p17 ft39"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td96"><SPAN class="p17 ft39"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr12 td97"><SPAN class="p260 ft56">Sjöfart</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr18 td42"><SPAN class="p259 ft56">800</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td95"><SPAN class="p17 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td96"><SPAN class="p17 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td95"><SPAN class="p17 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td95"><SPAN class="p17 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td96"><SPAN class="p17 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td95"><SPAN class="p17 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td95"><SPAN class="p17 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td96"><SPAN class="p17 ft46"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td95"><SPAN class="p17 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td96"><SPAN class="p17 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td95"><SPAN class="p17 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td95"><SPAN class="p17 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td96"><SPAN class="p17 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td95"><SPAN class="p17 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td95"><SPAN class="p17 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td96"><SPAN class="p17 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr18 td97"><SPAN class="p260 ft56">Tåg</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr12 td42"><SPAN class="p259 ft56">600</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td95"><SPAN class="p17 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td96"><SPAN class="p17 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td95"><SPAN class="p17 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td95"><SPAN class="p17 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td96"><SPAN class="p17 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td95"><SPAN class="p17 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td95"><SPAN class="p17 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td96"><SPAN class="p17 ft46"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td95"><SPAN class="p17 ft39"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td96"><SPAN class="p17 ft39"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td95"><SPAN class="p17 ft39"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td95"><SPAN class="p17 ft39"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td96"><SPAN class="p17 ft39"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td95"><SPAN class="p17 ft39"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td95"><SPAN class="p17 ft39"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td96"><SPAN class="p17 ft39"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr12 td97"><SPAN class="p260 ft56">Inre vattenvägar</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr18 td42"><SPAN class="p259 ft56">400</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td95"><SPAN class="p17 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td96"><SPAN class="p17 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td95"><SPAN class="p17 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td95"><SPAN class="p17 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td96"><SPAN class="p17 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td95"><SPAN class="p17 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td95"><SPAN class="p17 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td96"><SPAN class="p17 ft46"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td95"><SPAN class="p17 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td96"><SPAN class="p17 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td95"><SPAN class="p17 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td95"><SPAN class="p17 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td96"><SPAN class="p17 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td95"><SPAN class="p17 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td95"><SPAN class="p17 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td96"><SPAN class="p17 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr12 td97"><SPAN class="p260 ft56">Pipeline</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr18 td42"><SPAN class="p259 ft56">200</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td95"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td96"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td95"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td95"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td96"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td95"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td95"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td96"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td95"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td96"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td95"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td95"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td96"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td95"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td95"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td96"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td97"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td42"><SPAN class="p259 ft56">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td95"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td96"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td95"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td95"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td96"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td95"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td95"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td96"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td97"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td42"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:46px;margin-top:0px;margin-right:-68px;margin-bottom:0px;" class="p261 ft56"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:24px;margin-top:0px;margin-right:-46px;margin-bottom:22px;" class="p261 ft56"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:35px;margin-top:11px;margin-right:-57px;margin-bottom:11px;" class="p261 ft56"><![endif]>1970</SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td95"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:18px;margin-top:0px;margin-right:-40px;margin-bottom:0px;" class="p261 ft56"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-4px;margin-top:0px;margin-right:-18px;margin-bottom:22px;" class="p261 ft56"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:7px;margin-top:11px;margin-right:-29px;margin-bottom:11px;" class="p261 ft56"><![endif]>1973</SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td96"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:19px;margin-top:0px;margin-right:-41px;margin-bottom:0px;" class="p261 ft56"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-3px;margin-top:0px;margin-right:-19px;margin-bottom:22px;" class="p261 ft56"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:8px;margin-top:11px;margin-right:-30px;margin-bottom:11px;" class="p261 ft56"><![endif]>1976</SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td95"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:18px;margin-top:0px;margin-right:-40px;margin-bottom:0px;" class="p261 ft56"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-4px;margin-top:0px;margin-right:-18px;margin-bottom:22px;" class="p261 ft56"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:7px;margin-top:11px;margin-right:-29px;margin-bottom:11px;" class="p261 ft56"><![endif]>1979</SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td95"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:18px;margin-top:0px;margin-right:-40px;margin-bottom:0px;" class="p261 ft56"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-4px;margin-top:0px;margin-right:-18px;margin-bottom:22px;" class="p261 ft56"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:7px;margin-top:11px;margin-right:-29px;margin-bottom:11px;" class="p261 ft56"><![endif]>1982</SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td96"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:19px;margin-top:0px;margin-right:-41px;margin-bottom:0px;" class="p261 ft56"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-3px;margin-top:0px;margin-right:-19px;margin-bottom:22px;" class="p261 ft56"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:8px;margin-top:11px;margin-right:-30px;margin-bottom:11px;" class="p261 ft56"><![endif]>1985</SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td95"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:18px;margin-top:0px;margin-right:-40px;margin-bottom:0px;" class="p261 ft56"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-4px;margin-top:0px;margin-right:-18px;margin-bottom:22px;" class="p261 ft56"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:7px;margin-top:11px;margin-right:-29px;margin-bottom:11px;" class="p261 ft56"><![endif]>1988</SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td95"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:18px;margin-top:0px;margin-right:-40px;margin-bottom:0px;" class="p261 ft56"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-4px;margin-top:0px;margin-right:-18px;margin-bottom:22px;" class="p261 ft56"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:7px;margin-top:11px;margin-right:-29px;margin-bottom:11px;" class="p261 ft56"><![endif]>1991</SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td96"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:19px;margin-top:0px;margin-right:-41px;margin-bottom:0px;" class="p261 ft56"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-3px;margin-top:0px;margin-right:-19px;margin-bottom:22px;" class="p261 ft56"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:8px;margin-top:11px;margin-right:-30px;margin-bottom:11px;" class="p261 ft56"><![endif]>1994</SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td97"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:25px;margin-top:0px;margin-right:146px;margin-bottom:0px;" class="p262 ft56"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:196px;margin-top:0px;margin-right:-25px;margin-bottom:-171px;" class="p262 ft56"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:111px;margin-top:-86px;margin-right:60px;margin-bottom:-85px;" class="p262 ft56"><![endif]>1997</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p263 ft49"><SPAN class="ft48">Figur 6.1 </SPAN>Godstransportarbetet inom EU fördelat på olika transportslag <NOBR>1970–1998</NOBR> (Källa: Europeiska kommissionen)</P>
<P class="p264 ft2">På persontrafiksidan mer än fördubblades biltrafiken inom EU under perioden <NOBR>1970–1998</NOBR> medan järnvägsresandet ökade med drygt 30 procent. Den största ökningen står flygresandet för, som sjudubblades under perioden, dock från en låg utgångspunkt.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr18 td35"><SPAN class="p265 ft56">4 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td98"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td98"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td96"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td98"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td96"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td98"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td96"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td98"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td96"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td35"><SPAN class="p265 ft56">3 500</SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td98"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td98"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td96"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td98"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td96"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td98"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td96"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td98"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td96"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td35"><SPAN class="p265 ft56">3 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td98"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td98"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td96"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td98"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td96"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td98"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td96"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td98"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td96"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td35"><SPAN class="p265 ft56">2 500</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td98"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td98"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td96"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td98"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td96"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td98"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td96"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td98"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td96"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td35"><SPAN class="p265 ft56">2 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td98"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td98"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td96"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td98"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td96"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td98"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td96"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td98"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td96"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td35"><SPAN class="p265 ft56">1 500</SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td98"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td98"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td96"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td98"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td96"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td98"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td96"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td98"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td96"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td35"><SPAN class="p265 ft56">1 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td98"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td98"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td96"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td98"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td96"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td98"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td96"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td98"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td96"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td35"><SPAN class="p265 ft56">500</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td98"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td98"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td96"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td98"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td96"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td98"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td96"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td98"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td96"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td35"><SPAN class="p265 ft56">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td98"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td98"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td96"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td98"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td96"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td98"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td96"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td98"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td96"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td35"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:45px;margin-top:0px;margin-right:-66px;margin-bottom:0px;" class="p266 ft56"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:24px;margin-top:0px;margin-right:-45px;margin-bottom:21px;" class="p266 ft56"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:34px;margin-top:11px;margin-right:-55px;margin-bottom:10px;" class="p266 ft56"><![endif]>1970</SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td98"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:20px;margin-top:0px;margin-right:-41px;margin-bottom:0px;" class="p266 ft56"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-1px;margin-top:0px;margin-right:-20px;margin-bottom:21px;" class="p266 ft56"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:9px;margin-top:11px;margin-right:-30px;margin-bottom:10px;" class="p266 ft56"><![endif]>1973</SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td98"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:20px;margin-top:0px;margin-right:-41px;margin-bottom:0px;" class="p266 ft56"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-1px;margin-top:0px;margin-right:-20px;margin-bottom:21px;" class="p266 ft56"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:9px;margin-top:11px;margin-right:-30px;margin-bottom:10px;" class="p266 ft56"><![endif]>1976</SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td96"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:19px;margin-top:0px;margin-right:-40px;margin-bottom:0px;" class="p266 ft56"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-2px;margin-top:0px;margin-right:-19px;margin-bottom:21px;" class="p266 ft56"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:8px;margin-top:11px;margin-right:-29px;margin-bottom:10px;" class="p266 ft56"><![endif]>1979</SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td98"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:20px;margin-top:0px;margin-right:-41px;margin-bottom:0px;" class="p266 ft56"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-1px;margin-top:0px;margin-right:-20px;margin-bottom:21px;" class="p266 ft56"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:9px;margin-top:11px;margin-right:-30px;margin-bottom:10px;" class="p266 ft56"><![endif]>1982</SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td96"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:19px;margin-top:0px;margin-right:-40px;margin-bottom:0px;" class="p266 ft56"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-2px;margin-top:0px;margin-right:-19px;margin-bottom:21px;" class="p266 ft56"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:8px;margin-top:11px;margin-right:-29px;margin-bottom:10px;" class="p266 ft56"><![endif]>1985</SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td98"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:20px;margin-top:0px;margin-right:-41px;margin-bottom:0px;" class="p266 ft56"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-1px;margin-top:0px;margin-right:-20px;margin-bottom:21px;" class="p266 ft56"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:9px;margin-top:11px;margin-right:-30px;margin-bottom:10px;" class="p266 ft56"><![endif]>1988</SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td96"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:19px;margin-top:0px;margin-right:-40px;margin-bottom:0px;" class="p266 ft56"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-2px;margin-top:0px;margin-right:-19px;margin-bottom:21px;" class="p266 ft56"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:8px;margin-top:11px;margin-right:-29px;margin-bottom:10px;" class="p266 ft56"><![endif]>1991</SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td98"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:20px;margin-top:0px;margin-right:-41px;margin-bottom:0px;" class="p266 ft56"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-1px;margin-top:0px;margin-right:-20px;margin-bottom:21px;" class="p266 ft56"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:9px;margin-top:11px;margin-right:-30px;margin-bottom:10px;" class="p266 ft56"><![endif]>1994</SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td96"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:19px;margin-top:0px;margin-right:-40px;margin-bottom:0px;" class="p266 ft56"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-2px;margin-top:0px;margin-right:-19px;margin-bottom:21px;" class="p266 ft56"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:8px;margin-top:11px;margin-right:-29px;margin-bottom:10px;" class="p266 ft56"><![endif]>1997</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p267 ft58">Bil</P>
<P class="p268 ft58">Buss</P>
<P class="p269 ft58">Tåg</P>
<P class="p270 ft58"><INGENBILD zsrc="GP032040xi2.jpg/" id="inl_img1"> Flyg</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p271 ft49"><SPAN class="ft48">Figur 6.2 </SPAN>Persontransportarbetet inom EU fördelat på olika transportslag <NOBR>1970–1998</NOBR> (Källa: Europeiska kommissionen)</P>
<P class="p123 ft34"><SPAN class="ft50">6.1.2</SPAN><SPAN class="ft51">Den svenska utvecklingen</SPAN></P>
<P class="p138 ft2">Persontransportarbetet har femfaldigats sedan 1950. Under samma period har befolkningen vuxit med 24 procent. Detta innebär att vi reser fyra gånger längre per person och år än vad vi gjorde 1950. Ökningen har framför allt skett genom ett ökat bilresande. Även bussresandet har utvecklats, medan järnvägsresandet varit mer varierande över tiden men haft en positiv trend under senare år. Gång och cykel har haft en svagt</P>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p13 ft2">40</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GP0320/GP032041x1.jpg" style="width:480px;height:578px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p13 ft2">nedåtgående trend ända sedan <NOBR>1950-talet.</NOBR> Flyget har i relativa tal haft den Prop. 2001/02:20 största resandeökningen av alla färdmedelsslag.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr30 td96"><SPAN class="p106 ft59">150</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td99"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td99"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td99"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td100"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td99"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td100"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td96"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td99"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td99"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td99"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td100"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td99"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td100"><SPAN class="p272 ft60">Summa</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td96"><SPAN class="p106 ft59">100</SPAN> </TD>
<TD class="tr40 td99"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr40 td99"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr40 td99"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr40 td100"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr40 td99"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr40 td100"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td96"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td99"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td99"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td99"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td100"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td99"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td100"><SPAN class="p273 ft61">Bil</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr42 td96"><SPAN class="p106 ft61">50</SPAN> </TD>
<TD class="tr42 td99"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr42 td99"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr42 td99"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr42 td100"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr42 td99"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr42 td100"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td96"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td99"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td99"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td99"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td100"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td99"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td100"><SPAN class="p274 ft61">Övrigt</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td96"><SPAN class="p106 ft61">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr43 td99"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr43 td99"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr43 td99"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr43 td100"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr43 td99"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr43 td100"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td96"><SPAN class="p18 ft61">1950</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td99"><SPAN class="p18 ft61">1960</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td99"><SPAN class="p18 ft61">1970</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td99"><SPAN class="p18 ft61">1980</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td100"><SPAN class="p18 ft61">1990</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td99"><SPAN class="p18 ft61">2000</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td100"><SPAN class="p18 ft61">2010</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p275 ft49"><SPAN class="ft48">Figur 6.3 </SPAN>Beräknat transportarbete inom Sverige från 1950 till 2010, för bil och övriga transportslag, mätt som miljarder personkm (Källa: SAMPLAN rapport 1999:2)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr30 td101"><SPAN class="p106 ft59">12</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td100"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td102"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td100"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td102"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td103"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td104"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td101"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td100"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td102"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td100"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td102"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td103"><SPAN class="p276 ft59">Buss</SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td104"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td101"><SPAN class="p106 ft59">10</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td100"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td102"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td100"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td102"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td103"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td104"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr2 td101"><SPAN class="p106 ft59">8</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td100"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td102"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td100"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td102"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td103"><SPAN class="p277 ft59">Tåg</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td104"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td100"><SPAN class="p17 ft43"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td102"><SPAN class="p17 ft43"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td100"><SPAN class="p17 ft43"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td102"><SPAN class="p17 ft43"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td103"><SPAN class="p17 ft43"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td104"><SPAN class="p17 ft43"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td101"><SPAN class="p106 ft59">6</SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td100"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td102"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td100"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td102"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td103"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td104"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr2 td101"><SPAN class="p106 ft59">4</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td100"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td102"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td100"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td102"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td103"><SPAN class="p276 ft59">Gång och cykel</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td104"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td100"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td102"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td100"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td102"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td103"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td104"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td101"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td100"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td102"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td100"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td102"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td103"><SPAN class="p278 ft59">Flyg</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td104"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td101"><SPAN class="p106 ft59">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td100"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td102"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td100"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td102"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td103"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td104"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td101"><SPAN class="p106 ft59">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td100"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td102"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td100"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td102"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td103"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td104"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td101"><SPAN class="p18 ft59">1950</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td100"><SPAN class="p18 ft59">1960</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td102"><SPAN class="p18 ft59">1970</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td100"><SPAN class="p18 ft59">1980</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td102"><SPAN class="p18 ft59">1990</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td103"><SPAN class="p279 ft59">2000</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td104"><SPAN class="p18 ft59">2010</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p280 ft49"><SPAN class="ft48">Figur 6.4 </SPAN>Beräknat transportarbete från 1950 till 2010, för buss, tåg, gång och cykel samt flyg. Enhet miljarder personkm (Källa: SAMPLAN rapport 1999:2)</P>
<P class="p281 ft2">Det finns tydliga skillnader mellan mäns och kvinnors resande. Män gör betydligt fler tjänsteresor än kvinnor, medan kvinnor reser mer i service- och inköpsärenden. Att kvinnor har ett annorlunda resmönster kan till viss del förklara skillnaden mellan mäns och kvinnors bilanvändning. Män är betydligt oftare än kvinnor bilförare medan kvinnor oftare är bilpassagerare. Kvinnor åker mer kollektivt än män och har också en betydligt mer positiv inställning till kollektivtrafiken än vad männen har. Sammantaget reser också män längre än vad kvinnor gör.</P>
<P class="p282 ft2">Det finns stora skillnader i åldersfördelning bland cyklister i olika städer. I mindre städer cyklar de som är över 65 år i högre grad än i större städer. Detta förklaras av att biltrafiken är lugnare och trafikmiljön är mindre komplicerad i en liten än i en stor stad, och att äldre därmed vågar sig ut på cykel. I Stockholm är största delen av cyklisterna i</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">41</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP032042x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">åldersgruppen <NOBR>20–30</NOBR> år, medan cyklisterna i Malmö är jämnt spridda Prop. 2001/02:20 över alla åldrar.</P>
<P class="p283 ft2">Män cyklar något mer än kvinnor. År 1999 var den genomsnittliga dagliga färdlängden med cykel 0,7 km för män och 0,6 km för kvinnor. Framför allt används cykeln vid kortare resor inom tätorter som arbetsresor, resor till skolan, till affären och till busshållsplatsen. I tätort utförs cirka 35 procent av alla resor till fots eller med cykel.</P>
<P class="p284 ft2">Utvecklingen av de inrikes godstransporterna har i ett historiskt perspektiv följt utvecklingen av bruttonationalproduktionen. Lastbilstrafiken har stått för den största delen av volymökningen sedan <NOBR>1950-talet.</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr24 td105"><SPAN class="p285 ft62">50000</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td102"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td106"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td107"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td102"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td102"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td102"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td105"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td102"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td106"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td107"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td102"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td102"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td102"><SPAN class="p276 ft62">Lastbil</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td105"><SPAN class="p285 ft62">40000</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td102"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td106"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td107"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td102"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td102"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td102"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td105"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td102"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr37 td106"><SPAN class="p286 ft62">Sjöfart längs svenska kusten</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td107"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td102"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td108"><SPAN class="p287 ft62">Sjöfart i Sverige</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td105"><SPAN class="p17 ft43"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td102"><SPAN class="p17 ft43"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td107"><SPAN class="p17 ft43"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td102"><SPAN class="p17 ft43"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td102"><SPAN class="p17 ft43"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td102"><SPAN class="p17 ft43"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td105"><SPAN class="p285 ft62">30000</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td102"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td106"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td107"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td102"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td102"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td102"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td105"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td102"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td106"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td107"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td102"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td102"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td102"><SPAN class="p36 ft62">Tåg</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td105"><SPAN class="p285 ft62">20000</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td102"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td106"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td107"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td102"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td102"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td102"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr44 td105"><SPAN class="p285 ft62">10000</SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td102"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td106"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td107"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td102"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td102"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td102"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr45 td105"><SPAN class="p285 ft62">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr45 td102"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr45 td106"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr45 td107"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr45 td102"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr45 td102"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr45 td102"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td105"><SPAN class="p18 ft62">1950</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td102"><SPAN class="p18 ft62">1960</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td106"><SPAN class="p288 ft62">1970</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td107"><SPAN class="p18 ft62">1980</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td102"><SPAN class="p18 ft62">1990</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td102"><SPAN class="p18 ft62">2000</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td102"><SPAN class="p18 ft62">2010</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p289 ft49"><SPAN class="ft48">Figur 6.5 </SPAN>Godstransportarbetets utveckling fördelat på transportslag <NOBR>1950–1997</NOBR> samt med prognos för 2010 (miljoner tonkm). Brottet i kurvan beror på skillnader i definitioner av ”Sjöfart längs svenska kusten” och ”Sjöfart i Sverige” (Källa: SAMPLAN rapport 1999:2)</P>
<P class="p123 ft50"><SPAN class="ft50">6.1.3</SPAN><SPAN class="ft63">Kollektivtrafikens utveckling</SPAN></P>
<P class="p290 ft2">Efter den s.k. trafikhuvudmannareformen i slutet på <NOBR>1970-talet</NOBR> utvecklades den lokala och regionala kollektivtrafiken kraftigt. Trafik och taxor samordnades regionalt, trafiken byggdes ut och utvecklades. Låga taxor och ett ökat utbud har trots ett kraftigt ökat resande, främst i början av <NOBR>1980-talet,</NOBR> medfört ökande underskott i trafiken, vilket krävt ökade tillskott till denna från kollektivtrafikansvariga kommuner och landsting. Trafikhuvudmännen har under <NOBR>1990-talet</NOBR> upphandlat allt mer av kollektivtrafiken. Konkurrensen mellan operatörerna har medfört kraftigt sänkta priser för kontrakten. Det frigjorda utrymmet har i allmänhet använts till att minska ägarnas tillskott till trafiken. Det s.k. täckningsbidraget har minskat över hela landet. Vanligt är att cirka hälften av kostnaden för trafiken betalas via resenärernas biljetter och hälften via ägarnas tillskott.</P>
<P class="p291 ft2">Med 1987 som basår kan man bl.a. konstatera att konsumentpriserna inom transportsektorn har ökat betydligt mer än KPI (konsumentprisindex). Medan KPI har ökat med 56 procent till 2000 så har bensinpriset under samma period ökat med 138 procent. För <NOBR>tåg-,</NOBR> flygrespektive lokal kollektivtrafik har priset ökat med 110, 82 respektive 112 procent.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">42</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">Prisutvecklingen i kollektivtrafiken som helhet har således utvecklats Prop. 2001/02:20 förmånligare än drivmedelspriset under perioden. Man kan också kon-</P>
<P class="p292 ft2">statera att prisutvecklingen har varit cirka 30 procent högre inom tåg- och lokal kollektivtrafik jämfört med flygtrafiken.</P>
<P class="p137 ft32"><SPAN class="ft32">6.2</SPAN><SPAN class="ft33">Genomförandeläge för planer </SPAN><NOBR>1998–2007</NOBR></P>
<P class="p293 ft2">Riksdagens beslut om inriktningsplaneringen <NOBR>1998–2007</NOBR> (prop. 1996/97:53, bet. 1997/98:TU10, rskr. 1996/97:174) resulterade i att Vägverket, Banverket och länen fick i uppdrag att upprätta investeringsplaner för perioden <NOBR>1998–2007</NOBR> med den inriktning och inom de planeringsramar som riksdagen beslutat.</P>
<P class="p98 ft2">Regeringen fastställde i juni 1998 den nationella väghållningsplanen för perioden <NOBR>1998–2007</NOBR> och stomnätsplanen för perioden <NOBR>1998–2007.</NOBR> Länsplanerna för regional transportinfrastruktur fastställdes av respektive län under 1998. Regeringen har för riksdagen redovisat en sammanfattning av innehållet i Vägverkets nationella väghållningsplan, Banverkets stomnätsplan och länens länsplaner för regional transportinfrastruktur (skr. 1998/99:8). Skrivelsen redovisade även regeringens ställningstaganden.</P>
<P class="p82 ft4">Den nationella väghållningsplanen innehåller investeringar för 30,5 miljarder kronor. Regeringens fastställelsebeslut innebar bl.a. att åtgärder som motiverades av särskilt goda trafiksäkerhetseffekter, s.k. fysiska trafiksäkerhetsåtgärder, skulle inplaneras under perioden <NOBR>1998–2003.</NOBR> Under perioden <NOBR>1998–2000</NOBR> har Vägverket genomfört investeringar för totalt 8 424 miljoner kronor i den nationella väghållningspla nen. Till de större objekt som färdigställdes under perioden hör bland annat E 6 Yttre Ringvägen i Malmö, E 6 <NOBR>Lerbo–Torp</NOBR> (Sunningeleden) och E 18/E 20 <NOBR>Örebro–Arboga.</NOBR> Regeringens prioritering av trafiksäkerhetsåtgärder har lett till att ett stort antal objekt med goda trafiksäkerhetseffekter har genomförts, bl.a. har fram till och med 2000 drygt 200 km väg byggts om till mötesfri landsväg genom att mitträcke satts upp som till stor del förhindrar att fordon kommer över i motriktad körbana.</P>
<P class="p68 ft2">Stomnätsplanen innehåller investeringar för 36 miljarder kronor. Under perioden <NOBR>1998–2000</NOBR> har Banverket genomfört investeringar för totalt 11 211 miljoner kronor i stomnätsplanen. Största investeringsvolymen har lagts på Västkustbanan, 3 379 miljoner kronor. Till de objekt som färdigställts under perioden hör bland annat Ostkustbanan <NOBR>Söderhamn–Enånger,</NOBR> Västkustbanan <NOBR>Helsingborg–Kävlinge</NOBR> via Landskrona, Mälarbanan <NOBR>Kungsängen–Kallhäll,</NOBR> dubbelspår Degerön– Stenstorp på Godsstråket genom Bergslagen och utbyggnad till 25 tons axellast på ett utpekat nät.</P>
<P class="p122 ft2">Länsplanerna för regional transportinfrastruktur innehåller sammantaget investeringar för 29,3 miljarder kronor. Under perioden <NOBR>1998–2000</NOBR> genomfördes åtgärder för totalt 7 441 miljoner kronor i länsplanerna, fördelade på följande åtgärdskategorier:</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">43</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<DIV id="id_1">
<P class="p294 ft2">Prop. 2001/02:20</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD class="tr6 td109"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td110"><SPAN class="p18 ft2">Milj.kr.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td109"><SPAN class="p17 ft2">Nyinvesteringar väg</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td110"><SPAN class="p18 ft2">2 841</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td109"><SPAN class="p17 ft2">Bärighet, rekonstruktion</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td110"><SPAN class="p18 ft2">1 561</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td109"><SPAN class="p17 ft2">Fysiska trafiksäkerhetsåtgärder</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td110"><SPAN class="p18 ft2">670</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td109"><SPAN class="p17 ft2">Fysiska miljöåtgärder</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td110"><SPAN class="p18 ft2">304</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td109"><SPAN class="p17 ft2">Väginformatikåtgärder</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td110"><SPAN class="p18 ft2">45</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td109"><SPAN class="p17 ft2">Bidrag, trafiksäkerhet och miljö</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td110"><SPAN class="p18 ft2">317</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td109"><SPAN class="p17 ft2">Bidrag, handikapp</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td110"><SPAN class="p18 ft2">497</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td109"><SPAN class="p17 ft2">Bidrag, kollektivtrafik</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td110"><SPAN class="p18 ft2">430</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td109"><SPAN class="p17 ft2">Länsjärnvägar</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td110"><SPAN class="p18 ft2">778</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p295 ft2">Nästa planeringsomgång föreslås omfatta perioden <NOBR>2004–2015.</NOBR> Vägverkets bedömningar, med utgångspunkt från budgeten för 2002 och 2003, är att man vid ingången av 2004 kommer att ha investeringar för 18,5 miljarder kronor kvar att genomföra i den nationella väghållningsplanen <NOBR>1998–2007.</NOBR> Banverkets motsvarande bedömning är att investeringar för 22 miljarder kronor kommer att återstå att genomföra i stomnätsplanen. Av länsplanerna beräknas återstående åtgärder uppgå till 9 miljarder kronor. I den summan ingår ej återstående <NOBR>tjälsäkrings-,</NOBR> bärighets- och rekonstruktionsåtgärder.</P>
<P class="p248 ft32"><SPAN class="ft32">6.3</SPAN><SPAN class="ft33">Uppfyllelse av transportpolitiska mål 2000</SPAN></P>
<P class="p296 ft2">Regeringen har i kapitel 4 i denna proposition presenterat förslag och bedömningar av hur mål och uppföljning inom transportpolitiken bör utvecklas. SIKA har på regeringens uppdrag gjort en uppföljning av hur de befintliga transportpolitiska målen uppfylls inom hela transportsektorn för 2000 (SIKA 2001:4). I det följande görs ett kortfattat referat av SIKA:s slutsatser.</P>
<P class="p297 ft2">När det gäller delmålet ett tillgängligt transportsystem innebär avsaknaden av etappmål att det inte är givet vilka mått som bör följas upp. En bättre tillgänglighet omsätts inte alltid i kortare transporttider utan möjliggör också t.ex. en mer utspridd bebyggelse.</P>
<P class="p298 ft2">SIKA konstaterar att det ökade resandet och de ökade godstransporterna under 2000 är ett uttryck för att tillgängligheten blir bättre. Men samtidigt har restiderna med bil ökat något, framkomligheten försämrats i storstäderna och förseningarna ökat inom tåg och flyg.</P>
<P class="p299 ft2">Nuvarande etappmål för delmålet en hög transportkvalitet för näringslivet är knutna till utvecklingen av standarden på vägar och järnvägar. Vägarnas standard – uttryckt i de tekniska mått Vägverket använder om vägytans jämnhet, grusväglängd, avstängningar under tjällossningen och andel väg i högsta bärighetsklass – har blivit något bättre under 2000. Takten i förbättringarna räcker inte för att uppnå etappmålen. På järnvägssidan har förbättringar skett när det gäller axellast och lastprofil, medan störningarna för godstrafiken har ökat och etappmålet bedöms ej kunna nås.</P>
<P class="p300 ft19">För delmålet en positiv regional utveckling saknas etappmål. För närvarande används inom Vägverket måttet restidsförbättringar på grund av investeringar i det statliga vägnätet som mått på den regionala utveck-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">44</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP032045x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">lingen. Restiden och reskostnaden i stödområdena är cirka 30 procent av Prop. 2001/02:20 landets totala restid och reskostnad. Andelen restidsminskning i stödom-</P>
<P class="p59 ft2">rådena var 3 procent, 8 procent respektive 1 procent för åren 1998, 1999 och 2000. Restidsminskningen har således relativt sett varit betydligt mindre i stödområdena än i landet som helhet.</P>
<P class="p168 ft2">Utvecklingen för delmålet en säker trafik har de senaste åren gått i en riktning som gör att etappmålet om en halvering av antalet döda från vägtrafikolyckor mellan 1996 och 2007 förefaller mycket svårt att nå. Under 2000 omkom 591 personer i vägtrafiken, vilket är en ökning med knappt 2 procent jämfört med 1999, då 580 personer dödades. Utvecklingen för övriga transportslag är gynnsam.</P>
<P class="p80 ft2">För delmålet en god miljö finns etappmål som avser utsläpp av olika ämnen. Av dessa bedöms koldioxidmålet inte kunna nås. Koldioxidutsläppen från vägtrafiken, som utgör närmare 80 procent av utsläppen från transportsektorn, ökade under 2000 med 1,4 procent. Från basåret 1990 har ökningen varit 8 procent. Etappmålet är att utsläppen från transportsektorn 2010 skall ligga på 1990 års nivå.</P>
<P class="p168 ft2">Tekniska förbättringar av fordon, farkoster och bränslen bidrar till att minska trafikens utsläpp av luftföroreningar, hittills särskilt för svavel och kväveoxider. Därmed väntas fastlagda etappmål för utsläpp av dessa ämnen bli uppfyllda även om utsläppsstatistiken är så pass osäker att bedömningen bör göras med viss försiktighet.</P>
<P class="p168 ft2">Målet för buller vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av trafikanläggningar uppfylls i de flesta fall. Däremot är åtgärdstakten otillräcklig för att riktvärdena för buller i befintlig miljö skall nås under perioden <NOBR>1998–2007.</NOBR></P>
<P class="p283 ft2">Regeringen har i kapitel 4 föreslagit en fortsatt utveckling av mål och uppföljning inom transportpolitiken.</P>
<P class="p137 ft32"><SPAN class="ft32">6.4</SPAN><SPAN class="ft33">Prognoser för transporternas utveckling</SPAN></P>
<P class="p301 ft2"><SPAN class="ft34">Regeringens bedömning: </SPAN>Transporternas utveckling är nära kopplad till den ekonomiska utvecklingen, användningen av olika styrmedel och utvecklingen i samhället i övrigt. Även förändringar inom transportsystemet påverkar transportutvecklingen. Med nuvarande transportinfrastruktur och prissättning förväntas persontransportarbetet i Sverige öka med 1,8 procent per år till 2010. Godstransportarbetet förväntas öka med 1,7 procent per år under samma period.</P>
<P class="p302 ft34"><SPAN class="ft50">6.4.1</SPAN><SPAN class="ft51">Förväntad transportutveckling i Europa</SPAN></P>
<P class="p303 ft2">STREAMS (Strategic Transport Research for European Member States) är ett forskningsprojekt som har initierats av Kommissionen under det fjärde ramprogrammet för transportforskning. Syftet är att bygga och implementera en prototypmodell för att kunna bestämma efterfrågan på transporter inom EU samt att fördela denna efterfrågan på en uppsättning nätverk som representerar utbudet av transporter inom EU. Syftet var också att använda modellen för att göra ett referensscenario av transpor-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">45</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<DIV id="id_1">
<P class="p304 ft2">ter i EU (för 2020) och att utveckla en ny mjukvara som gör modellen Prop. 2001/02:20 användarvänlig.</P>
<P class="p305 ft2">Modellen bygger på gemensamma förutsättningar och antaganden på <NOBR>EU-nivå.</NOBR> Det går på så sätt att jämföra utvecklingen för EU och inom EU (för olika länder).</P>
<P class="p306 ft2">STREAMS innehåller antaganden om persontransportefterfrågan avseende populationen, bilinnehav, utnyttjandegrad, tidsvärdering och resfrekvenser. Antagandena baserar sig på tillgängliga officiella uppskattningar för enskilda medlemsländer. För fraktefterfrågan finns antaganden om utvecklingen om privat konsumtion, offentlig konsumtion, investeringar, export utanför EU och import till EU. Data baserar sig på uppgifter från Kommissionen. <NOBR>BNP-tillväxten</NOBR> antas vara 2,25 procent per år mellan 1994 och 2020.</P>
<P class="p307 ft2">För att bestämma det framtida utbudet krävs antaganden om framtida transportnätverk och kostnader för olika transportslag. Det framtida transportnätverket bygger på antagandet att de transeuropeiska nätverken är fullt utbyggda till 2020. Kostnaderna för biltransporter antas öka med 2 procent årligen. Samma kostnadsutveckling antas för järnväg, buss och långväga lastbilar. För flyget antas kostnaderna öka 0,5 procent per år. Ekonomin bedöms expandera med 2,55 procent per år, vilket innebär att den faktiska transportkostnaden bedöms minska för samtliga transportslag. Detta är i linje med de senaste årens europeiska utveckling.</P>
<P class="p308 ft2">I jämförelse med basåret 1994 producerar modellen resultat som mycket väl matchar den transportutveckling som observerats i offentlig statistik både för person- och godstransporter.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr12 td111"><SPAN class="p309 ft2">Trafikslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td112"><SPAN class="p116 ft2">1994</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td113"><SPAN class="p114 ft2">2020</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td114"><SPAN class="p310 ft2">Tillväxt/år</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td115"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td116"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td117"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td118"><SPAN class="p116 ft2">i %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td115"><SPAN class="p309 ft2">Flyg</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td116"><SPAN class="p116 ft2">664 444</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td117"><SPAN class="p114 ft2">4 090 654</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td118"><SPAN class="p116 ft2">7,3</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td115"><SPAN class="p309 ft2">Bil</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td116"><SPAN class="p116 ft2">10 639 159</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td117"><SPAN class="p114 ft2">12 989 902</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td118"><SPAN class="p116 ft2">0,8</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td115"><SPAN class="p309 ft2">Buss</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td116"><SPAN class="p116 ft2">1 061 237</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td117"><SPAN class="p114 ft2">1 147 265</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td118"><SPAN class="p116 ft2">0,3</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td115"><SPAN class="p309 ft2">Långsamma transporter</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td116"><SPAN class="p116 ft2">725 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td117"><SPAN class="p114 ft2">684 215</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td118"><SPAN class="p116 ft2"><NOBR>-0,2</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td115"><SPAN class="p309 ft2">Tåg</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td116"><SPAN class="p116 ft2">781 364</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td117"><SPAN class="p114 ft2">1 584 596</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td118"><SPAN class="p116 ft2">2,8</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td115"><SPAN class="p309 ft34">Totalt</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td116"><SPAN class="p116 ft34">13 871 204</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td117"><SPAN class="p114 ft34">20 505 632</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td118"><SPAN class="p116 ft34">1,5</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p311 ft49"><SPAN class="ft48">Tabell 6.6. </SPAN>Passagerarkilometer efter transportslag 2020 inom EU (1 000 personkm/dag) (Källa: Europeiska kommissionen)</P>
<P class="p312 ft2">Den genomsnittliga resandetillväxten per år (1,5 procent) stämmer väl överens med den observerade ökningen mellan 1990 och 1997 på 1,8 procent per år.</P>
<P class="p313 ft2">Flyget förutspås få den snabbaste utvecklingen under perioden 1994– 2020. Här är det viktigt att notera att prognoserna är upprättade innan terrorattackerna i New York och Washington i september 2001. Dessa bidrar till att öka prognosernas osäkerhet. Vidare är det så att modellen inte innehåller några kapacitetsrestriktioner för flygtrafiken. Sannolikt överskattas därför tillväxten hos flygtrafiken.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">46</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr12 td119"><SPAN class="p17 ft34">6.4.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td120"><SPAN class="p118 ft34">Förväntad transportutveckling i Sverige utan ytterligare</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td44"><SPAN class="p17 ft4">Prop. 2001/02:20</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td119"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td121"><SPAN class="p118 ft34">investeringar</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td122"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr46 td47"><SPAN class="p17 ft34">Prognos för persontransporter 2010 och 2020: <SPAN class="ft2">Statens institut för</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr46 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td47"><SPAN class="p17 ft2">kommunikationsanalys (SIKA) har på regeringens uppdrag deltagit i det</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">pågående arbetet med den tredje svenska nationalrapporten till FN:s</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">klimatkommitté och i detta arbete bidragit med prognoser för transport-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td123"><SPAN class="p17 ft2">sektorns utveckling.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td122"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td47"><SPAN class="p69 ft2">Transporternas utveckling är nära kopplad till den ekonomiska utveck-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td47"><SPAN class="p17 ft2">lingen och utvecklingen i samhället i övrigt. Prognosen för transportut-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">vecklingen utgår därför från antaganden om förväntad ekonomisk ut-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td119"><SPAN class="p17 ft2">veckling,</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td121"><SPAN class="p17 ft2">befolkningsutveckling, planerade</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td122"><SPAN class="p287 ft4">infrastrukturinvesteringar,</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">antaganden om framtida trafikering och transportkostnader m.m.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td47"><SPAN class="p69 ft2">Prognoser för den ekonomiska utvecklingen tas fram av Konjunktur-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">institutet och bryts sedan ned på regioner och branscher. Befolkningens</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">bilinnehav har stor betydelse för persontransportprognosen. Ett ökat bil-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td47"><SPAN class="p17 ft2">innehav innebär ett ökat resande totalt och en förändrad fördelning</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">mellan färdmedlen till fördel för bilresande. I prognosen för persontrans-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">porter är inkomsten en variabel som bestämmer sannolikheten att en per-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">son skaffar bil eller gör sig av med bilen. Dessa sannolikheter är beräk-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">nade utifrån det historiska sambandet mellan bilinnehav och inkomst.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">Även köns- och ålderseffekter beaktas. Den totala inkomstökningen är</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td47"><SPAN class="p17 ft2">beräknad från <NOBR>BNP-utvecklingen</NOBR> och produktiviteten/löneutrymmet i</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td123"><SPAN class="p17 ft2">olika branscher.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td122"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td47"><SPAN class="p69 ft2">Antaganden om trafikering på järnväg och i luften har gjorts av</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">Banverket respektive Luftfartsverket. Den långväga busstrafikens trafike-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">ring 2010 motsvarar verklig trafikering 1999 (efter avregleringen).</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td47"><SPAN class="p17 ft2">Regional kollektivtrafik har befintlig trafikering enligt basåret för</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td123"><SPAN class="p17 ft2">prognoserna, som är 1997 eller tidigare.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td122"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td47"><SPAN class="p69 ft2">Personbilarnas genomsnittliga bränsleförbrukning antas minska på</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">grund av genomslaget av internationella överenskommelser. Bensinpriset</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">antas dock realt oförändrat till 2010. Orsaken till detta är att man i</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">prognosmodellen generellt antar att nuvarande politik gäller hela</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">prognosperioden. Sammantaget innebär detta ett antagande om att</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td47"><SPAN class="p17 ft2">bränslekostnaden per kilometer sjunker med 13 procent i reala priser från</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">1997 till 2010. Biljettpriset på tåg och buss antas realt oförändrat, men</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">för flyget antas en real ökning av biljettpriset med 0,5 procent per år.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td47"><SPAN class="p69 ft2">När det gäller infrastrukturen bygger prognosen på att inga nya inve-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">steringar i infrastrukturen eller andra åtgärder än de som bedöms vara</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">genomförda eller påbörjade vid årsskiftet 2001/2002 vidtas. Prognosen</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td47"><SPAN class="p17 ft2">ger alltså en bild av hur transportutvecklingen kan förväntas bli om upp-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">ställda antaganden för förväntad ekonomisk utveckling uppfylls, samt om</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">inga ytterligare infrastrukturinvesteringar genomförs utöver de som i</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td123"><SPAN class="p17 ft2">princip redan pågår.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td122"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td123"><SPAN class="p69 ft2">Det totala persontransportarbetet förväntas</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td122"><SPAN class="p106 ft2">öka med i genomsnitt</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td47"><SPAN class="p17 ft2">1,8 procent per år mellan 1997 och 2010 och med 1,2 procent per år</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">mellan 2010 och 2020. En viktig förklaring till ökningen är att bilinneha-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">vet, mätt som antalet bilar per 1 000 invånare, förväntas öka från 419 år</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td123"><SPAN class="p17 ft2">1997 till 510 år 2010 och 568 år 2020.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td122"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td47"><SPAN class="p69 ft2">Personbilstrafiken står både för den största absoluta ökningen och för</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td119"><SPAN class="p17 ft2">den största</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td121"><SPAN class="p309 ft2">relativa ökningen. Detta innebär</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td122"><SPAN class="p106 ft2">att bilen i basprognosen</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">47</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP032048x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">ytterligare ökar sin dominerande marknadsandel från 83 procent av Prop. 2001/02:20 transportarbetet 1997 till 85 procent 2020. Totalt ökar bilt rafiken med</P>
<P class="p13 ft2">29 procent mellan 1997 och 2010 enligt prognoserna.</P>
<P class="p60 ft2">Flygresandet ökar också starkt till 2010 enligt prognosen och det fortsätter att öka starkt fram till 2020. Efterfrågan på flygresor är starkt korrelerat med den ekonomiska utvecklingen. Antagandet om en fortsatt god utveckling av hushållens inkomster ger därför en fortsatt snabb utveckling av flygtrafiken trots att trafikeringen antagits oförändrad under perioden <NOBR>2010–2020.</NOBR> Prognoserna är upprättade innan terrorattackerna i New York och Washington i september 2001. Dessa bidrar till att öka prognosernas osäkerhet.</P>
<P class="p98 ft2">Järnvägstrafiken ökar relativt sett nästan lika kraftigt som biltrafiken till 2010 men betydligt långsammare mellan 2010 och 2020. Detta beror till viss del på att prognosen görs under antagande att det inte görs några nya investeringar i järnvägsinfrastruktur efter dem som påbörjats 2001 samt på att trafikeringen hålls konstant på 2010 års nivå.</P>
<P class="p64 ft2">För gång- och cykeltrafiken visar prognoserna en minskning med 4 procent.</P>
<P class="p314 ft2">Generellt förväntas resorna bli både fler och längre till 2010. Största ökningen blir det för resandet under fritiden (inköp och service, fritid samt besök hos släkt och vänner).</P>
<P class="p80 ft2">Skillnaderna mellan mäns och kvinnors resande väntas bestå 2010, bl.a. kommer män fortfarande att göra fler tjänsteresor än kvinnor, medan kvinnor kommer att resa mer i service- och inköpsärenden. En viss ökning av kvinnors andel av det totala transportarbetet kan dock noteras, främst i kategorin bilförare.</P>
<P class="p315 ft64">Transportarbete</P>
<P class="p316 ft65">Miljarder pkm</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR>
<TD class="tr5 td40"><SPAN class="p317 ft66">150</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td124"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td125"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td54"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td40"><SPAN class="p317 ft66">125</SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td124"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td125"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr32 td54"><SPAN class="p318 ft66">1997</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td40"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td124"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td125"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td40"><SPAN class="p317 ft66">100</SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td124"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td125"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td54"><SPAN class="p318 ft66">2010</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td40"><SPAN class="p317 ft66">75</SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td124"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td125"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td54"><SPAN class="p318 ft66">2020</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td40"><SPAN class="p317 ft66">50</SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td124"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td125"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td54"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td40"><SPAN class="p317 ft66">25</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td124"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td125"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td54"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td40"><SPAN class="p317 ft66">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td124"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td125"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td54"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td40"><SPAN class="p319 ft66">Bil</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td124"><SPAN class="p17 ft66">Buss</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td125"><SPAN class="p17 ft66">Tåg</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td54"><SPAN class="p18 ft66">Flyg</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p320 ft49"><SPAN class="ft48">Figur 6.7 </SPAN>Transportarbetets storlek i miljarder personkilometer 1997 och prognostiserade utveckling 2010 och 2030 (Källa: SIKA)</P>
<P class="p321 ft34">Prognos för godstransporter 2010: <SPAN class="ft2">SIKA redovisade i september 2000 prognoser, uppdaterade från den nationella strategiska analysen, för godstransporterna inom Sverige samt till och från landet 2010.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">48</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p322 ft2">När det gäller infrastrukturen bygger prognosen på att inga nya investeringar i infrastrukturen eller andra åtgärder än de som bedöms vara genomförda eller påbörjade vid årsskiftet 2001/2002 vidtas.</P>
<P class="p323 ft2">Enligt prognosen kommer godstransportarbetet i Sverige att öka med 25 procent mellan 1997 och 2010, från 81,8 miljarder tonkilometer till 102,5 miljarder tonkilometer. Ökningen motsvarar en årlig tillväxt under perioden <NOBR>1997–2010</NOBR> på cirka 1,7 procent. Lastbilstransporterna ökar mest i såväl absoluta som relativa tal. Godstransportarbetet på väg beräknas således öka med 13 miljarder tonkilometer från 1997 till 2010 – en tillväxt på 38 procent. Det motsvarar en genomsnittlig årlig ökning på cirka 2,5 procent. Att lastbilstransporterna ökar så kraftigt beror främst på att gods med högre varuvärde produceras och hanteras. Högvärdigt gods transporteras huvudsakligen med lastbil eftersom lastbilstransporter ger förutsättningar för transport av små volymer med hög frekvens, vilket i dag ofta är av avgörande betydelse för att snabbt och effektivt kunna distribuera varor med högt förädlingsvärde.</P>
<P class="p324 ft2">Även övriga transportslag ökar sitt transportarbete. Sjöfarten ökar med 20 procent och järnvägen med 10 procent. Den förhållandevis låga ö k- ningen för järnvägen beror bl.a. på förväntade framkomlighetsproblem på kontinenten.</P>
<P class="p325 ft2">Godstransportarbetet med flyg i Sverige har inte beräknats. Volymerna är små och start- eller målpunkterna ligger oftast utomlands. En del av transportarbetet sker dock i svenskt luftrum och det totala godstransportarbetet med flyg – i Sverige och utomlands – beräknas öka med hela 82 procent. På grund av att flygfrakten fortfarande svarar för en mycket liten del av det totala transportarbetet blir dock ökningen i tonkilometer förhållandevis liten.</P>
<P class="p326 ft2">Sammantaget innebär utvecklingen för de olika transportslagen att lastbilens andel av godstransporterna i Sverige ökar från 42 procent 1997 till omkring 46 procent 2010, medan andelen för övriga transportslag minskar något. Tågens andel minskar från cirka 22,5 procent till 20 procent och sjöfartens från 35 procent till 33 procent. Färjorna behåller sin andel på knappt 1 procent.</P>
<P class="p196 ft2">Prognosen innebär inget trendbrott om den ställs i relation till den hittillsvarande utvecklingen under efterkrigstiden. Den beräknade tillväxten för lastbilstrafiken är dock relativt kraftig i förhållande till perioden <NOBR>1972–1994,</NOBR> men mindre än utvecklingen <NOBR>1995–1999.</NOBR> Prognosen för järnväg ligger i linje med den långsiktiga utveckling som hittills uppmätts.</P>
<P class="p322 ft34">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft2">Väg- och järnvägstrafiken förväntas öka under den kommande tioårsperioden. Vägtrafiken kommer även fortsättningsvis att ha en dominerande ställning. Ökade inkomster leder till ett ökat bilinnehav och strukturomvandlingen i näringslivet leder till att allt mer högvärdigt gods produceras och konsumeras, vilket ökar efterfrågan på lastbilstransporter.</SPAN></P>
<P class="p326 ft2">Samtidigt innebär de genomförda, pågående och planerade järnvägs investeringarna att resandet med järnväg förväntas få den relativt sett snabbaste utvecklingen. En viktig fråga för järnvägsgodsets utveckling är framkomligheten på järnvägarna på kontinenten liksom prisnivån för järnvägsfrakter. Om de problem som finns i stora delar av Europa med framkomligheten för godstransporter på järnväg kan lösas skulle det</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p327 ft2">Prop. 2001/02:20</P>
<P class="p165 ft2">49</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP032050x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p58 ft2">kunna innebära en överflyttning av gods från väg till järnväg som fram- Prop. 2001/02:20 för allt får betydelse för de delar av transporterna som går i utlandet.</P>
<P class="p328 ft2">Även i Sverige finns kapacitetsproblem på vissa delar av järnvägsnätet, främst på grund av att långsamgående gods- och regionaltågstrafik trafikerar samma banor som snabbtågen.</P>
<P class="p98 ft2">Huvuddelen av det godstransportarbete som sker till eller från orter i Sverige (dvs. summan av inrikes transporter och transporter till och från utlandet) utförs i andra länder. Här dominerar handeln med <NOBR>EU-länder.</NOBR> Väl fungerande transporter är en förutsättning för att den inre marknaden skall fungera. Detta förutsätter i sin tur en bra infrastruktur i form av vägar och järnvägar m.m. i såväl Sverige som övriga Europa.</P>
<P class="p329 ft2">Utvecklingen i de länder Sverige har störst handelsutbyte med kommer liksom den kommande utvidgningen av EU att få betydelse för de svenska transportflödena. Av särskilt intresse för Sverige är utvecklingen av länderna på andra sidan Östersjön. Sveriges handelsutbyte med Östersjöstaterna ökade kraftigt under <NOBR>1990-talet</NOBR> men är fortfarande en liten del av Sveriges handel med omvärlden. Beroende på den politiska och ekonomiska utvecklingen i Ryssland kan också transportstråk mot Finland och Ryssland utvecklas ytterligare. Den fasta förbindelsen över Öresund har påverkat transportstråken, främst i Sydsverige. Det är väsentligt att kontinuerligt följa utvecklingen för att kunna svara mot behoven i den takt de uppstår.</P>
<P class="p255 ft1">7 Brister i transportsystemet</P>
<P class="p330 ft2"><SPAN class="ft34">Regeringens bedömning</SPAN>: Det finns brister i dagens transportsystem.</P>
<P class="p53 ft2">Vägtransportsystemet har:</P>
<P class="p331 ft2"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft67">bristande bärighet,</SPAN></P>
<P class="p332 ft2"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft68">alltför stora avstängningar på grund av tjällossning</SPAN></P>
<P class="p331 ft2"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft67">kapacitetsproblem i storstadsregionerna</SPAN></P>
<P class="p331 ft2"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft67">trafiksäkerhetsbrister</SPAN></P>
<P class="p53 ft2">Järnvägstransportsystemet har:</P>
<P class="p331 ft2"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft67">problem med driftstörningar</SPAN></P>
<P class="p331 ft2"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft67">kapacitetsproblem</SPAN></P>
<P class="p53 ft2">Brister finns även när det gäller</P>
<P class="p333 ft2">– transportsystemets miljöpåverkan</P>
<P class="p334 ft2">– effektiviteten i godstransportsystemet</P>
<P class="p334 ft2">– tillgängligheten till arbetsplatser</P>
<P class="p334 ft2">– tillgängligheten för utsatta grupper</P>
<P class="p334 ft2">– jämställdheten inom transportområdet</P>
<P class="p334 ft2">– kollektivtrafikens och cykeltrafikens marknadsandel</P>
<P class="p333 ft2">– marknadssituationen för svenskt inrikesflyg</P>
<P class="p334 ft2">– utnyttjandet av sjöfartens kapacitet</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr38 td48"><SPAN class="p69 ft34">Skälen för regeringens bedömning <SPAN class="ft2">: För att kunna göra en bedömning</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td76"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p17 ft2">av vilka prioriteringar som bör göras behöver man ha en uppfattning om</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td76"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p17 ft2">både vad man vill uppnå – mål och vision – och hur det aktuella läget ser</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td76"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p17 ft2">ut i form av brister i transportsystemet. Dessa brister kan definieras som</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr4 td76"><SPAN class="p18 ft2">50</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td48"><SPAN class="p17 ft43"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">områden där den verkliga situationen kraftigt avviker från den önsk- Prop. 2001/02:20 värda. Transportsystemet är omfattande och tar tid att förändra. Därför</P>
<P class="p75 ft2">behöver man ha en uppfattning både om vilka brister som finns i dagens transportsystem och om vilka brister som kan förväntas uppstå senare. Prioriteringar och finansiellt utrymme avgör sedan i vilken utsträckning bristerna kan avhjälpas.</P>
<P class="p60 ft2">Den transportutveckling som prognostiseras i kapitel 6 innebär en fortsatt ökad trafik inom Sverige och Europa, särskilt på vägarna. En sådan utveckling kan leda till problem att uppnå vissa av de transportpolitiska delmålen. Prognoserna bygger på nu kända förhållanden när det gäller teknisk och ekonomisk utveckling. De fångar däremot inte in eventuellt ändrade framtida värderingar som kan få betydelse för t.ex. individens val av transportmedel. Det finns vidare en rad styrmedel som i olika kombinationer kan användas av riksdag, regering, kommuner och myndigheter för att styra i riktning mot de transportpolitiska målen. Några av de viktigaste medlen är olika former av ekonomiska styrmedel (prissättning av transporter, principer för fördelning av infrastrukturmedel, subventionering av trafik), lagar och regler, information, forskning och utveckling, målstyrning av trafikverken samt förhandlingar och överenskommelser.</P>
<P class="p122 ft2">I 1998 års transportpolitiska beslut behandlades samtliga dessa styrmedel. I den här propositionen berörs främst de styrmedel som har direkt koppling till infrastrukturen, men även i viss utsträckning målstyrning av trafikverken och prissättning av transporter.</P>
<P class="p335 ft70"><SPAN class="ft32">7.1</SPAN><SPAN class="ft69">Det går inte att lita på att befintliga väg- och järnvägssystem fungerar</SPAN></P>
<P class="p336 ft34"><SPAN class="ft50">7.1.1</SPAN><SPAN class="ft51">Brister i det statliga vägnätet</SPAN></P>
<P class="p337 ft2">Det statliga vägnätet består av 98 000 km väg. Detta vägnät består till stor del av vägar som är byggda på en tid när trafiken var betydligt mindre och fordonen betydligt lättare. Vägverket bedömer att 40 procent av vägnätet tillkom på 1950- och <NOBR>1960-talen.</NOBR> Därefter har ungefär 10 procent tillkommit per decennium. Resterande 30 procent är s.k. obyggda vägar, alltså äldre vägar som egentligen aldrig har byggts från grunden utan har tillkommit genom att man jämnat ut lokalt material och lagt ett tunt asfalt- eller grusslitlager ovanpå. Dessa vägar är inte dimensionerade och byggda med hänsyn till trafikbelastning och krav på vattenavledning.</P>
<P class="p94 ft35">Bristande bärighet</P>
<P class="p338 ft2">Vägnätet har kontinuerligt tillåtits för trafik med högre last. Den senaste höjningen skedde 1993, då maximal tillåten bruttovikt blev 60 ton. Belastningseffekten beräknas öka med fjärde potensen av axeltrycket, vilket innebär att ett dubbelt så tungt fordon ger 16 gånger större belastningseffekt, förutsatt samma antal hjulaxlar. 10 000 personbilar motsvarar därmed en fullastad lastbil. I ett historiskt perspektiv har besluten att höja de tillåtna belastningarna på vägarna inte i tillräcklig utsträckning</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">51</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP032052x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr11 td47"><SPAN class="p17 ft2">följts av förstärkningar för att öka förmågan att bära de nya lasterna.</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td44"><SPAN class="p17 ft4">Prop. 2001/02:20</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">Figur 7.1 visar hur den maximalt tillåtna bruttovikten utvecklats.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p339 ft65">Max tillåten bruttovikt (ton)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35">
<TR>
<TD class="tr38 td126"><SPAN class="p340 ft71">60</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td126"><SPAN class="p340 ft71">50</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td126"><SPAN class="p340 ft71">40</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td126"><SPAN class="p340 ft71">30</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td126"><SPAN class="p340 ft71">20</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td126"><SPAN class="p340 ft71">10</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td126"><SPAN class="p340 ft71">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td126"><SPAN class="p341 ft71">1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td126"><SPAN class="p18 ft49"><SPAN class="ft48">Figur 7.1 </SPAN>Utvecklingen av den tillåtna bruttovikten på vägnätet (Källa: Vägverket)</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p342 ft2">Tillgängligheten för godstransporter på väg avgörs främst av de bärighetsbegränsningar som förekommer på vägnätet. Begränsningarna är av två typer. Dels handlar det om permanenta begränsningar av bärigheten, dvs. att den maximalt tillåtna bruttovikten – som i dag uppgår till 60 ton</P>
<P class="p343 ft2">– inte kan tillåtas under någon del av året. Dels handlar det om tillfälliga begränsningar under den del av året då tjällossning pågår.</P>
<P class="p344 ft2">Bärighetsrestriktioner innebär en tydlig begränsning av tillgängligheten samtidigt som de innebär en avsevärt sänkt transportkvalitet. Huvuddelen av bärighetsnedsättningarna sker på det lågtrafikerade vägnätet. Det är främst de norra och mellersta delarna av landet som drabbas av restriktioner under tjällossningen men även i vissa delar av södra Sverige finns restriktioner under tjällossningsperioden. Dessa problem innebär därför samtidigt en starkt negativ påverkan på delmålet om regional utveckling.</P>
<P class="p78 ft2">Den låga vägstandarden i skogslän och glesbygd innebär att skogsindustrin tvingas lagra upp extra virkesvolymer för att klara en kontinuerlig råvaruförsörjning av fabrikerna. Virkeslagren medför ökade kostnader på grund av försämrad råvarukvalitet, extra hantering och överkapacitet. Utvecklingen kan avläsas i att alternativ importtillförsel av virkesråvara sjöledes till industrianläggningarna i Sverige blivit allt mer vanligt. Importen har alltså ersatt svårtillgänglig, och därmed dyrare råvara från avverkningsområden i landet. En sådan utveckling gynnar på sikt givetvis inte en fortsatt industriell och regional utveckling i Sverige inom denna sektor.</P>
<P class="p174 ft19">Figur 7.2 visar hur längden väg avstängd för tung trafik under tjällossningsperioden varierat <NOBR>1992–2000.</NOBR> I Vägverkets Region Mitt (Västernorrland, Jämtland, Gävleborg och Dalarnas län) tillämpas sedan 1995 andra riktlinjer för tjälavstängningar. Riktlinjerna innebär att samarbetet mellan Vägverket och de olika åkarna intensifieras samt att Vägverket accepterar större skador under tjällossningsperioderna. Det framgår tydligt av figuren att de ändrade riktlinjerna innebär att en avsevärt mindre del av vägnätet behöver stängas av. Samtidigt har riktlinjerna också inneburit att nedbrytningen av vägarna i regionen gått fortare.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">52</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP032053x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p175 ft2">Den totala siffran på hur lång vägsträcka som stängts av för tung trafik Prop. 2001/02:20 varje år har de senaste åren varierat mellan 12 000 och 15 000 km. En</P>
<P class="p157 ft2">avstängning är i genomsnitt <NOBR>40–50</NOBR> dagar lång.</P>
<P class="p177 ft2">Som framgår av figur 7.2 är problemet med tjälavstängda vägar störst i skogslänen, men förekommer i relativt stor omfattning även i övriga län, förutom Stockholm, Gotland och Skåne. Vidare kan man se att variationerna mellan åren bitvis kan vara mycket stor. Närmare analyser som gjorts av Vägverket visar att den del av vägnätet som någon gång under en femårsperiod stängs av är betydligt större än 15 000 km. Många av de vägar som är öppna ett visst år kan tvingas stängas av året efter. Denna variation bidrar ytterligare till att minska tillförlitligheten hos vägnätet.</P>
<P class="p218 ft2">För de som bor i glesbygden där många vägar är avstängda för tung trafik innebär tjällossningen att framkomligheten och komforten blir låg samt att fordonsslitaget ökar. De sönderkörda och för tung trafik avstängda vägarna är ett stort problem för skogsindustrin, som kräver en kontinuerlig tillförsel av råvara med hög kvalitet. Beräkningar från Skogsforskningsinstitutet gör gällande att merkostnaderna för skogsindustrin under tjällossningen är 900 miljoner kronor årligen ( Skogforsk, arbetsrapport nr 433). Även turistindustrin drabbas av problem med sönderkörda vägar, särskilt eftersom tjällossningen ofta sammanfaller med vinterturismens högsäsong.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36">
<TR>
<TD class="tr13 td127"><SPAN class="p345 ft72">8000</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td128"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td129"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td130"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td129"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td110"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td131"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td132"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td127"><SPAN class="p345 ft72">7000</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td128"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td129"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td130"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td129"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td110"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td131"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr17 td132"><SPAN class="p18 ft66">1992</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr11 td127"><SPAN class="p345 ft72">6000</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td128"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td129"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td130"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td129"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td110"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td131"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td128"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td129"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td130"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td129"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td110"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td131"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr6 td132"><SPAN class="p18 ft73">1993</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td127"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td128"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td129"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td130"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td129"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td110"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td131"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td127"><SPAN class="p345 ft74">5000</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td128"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td129"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td130"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td129"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td110"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td131"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr5 td132"><SPAN class="p18 ft73">1994</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td127"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td128"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td129"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td130"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td129"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td110"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td131"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td127"><SPAN class="p345 ft72">4000</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td128"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td129"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td130"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td129"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td110"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td131"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td132"><SPAN class="p18 ft73">1995</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td127"><SPAN class="p345 ft72">3000</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td128"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td129"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td130"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td129"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td110"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td131"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td132"><SPAN class="p18 ft66">1996</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td127"><SPAN class="p345 ft72">2000</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td128"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td129"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td130"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td129"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td110"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td131"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td132"><SPAN class="p18 ft73">1997</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td127"><SPAN class="p345 ft72">1000</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td128"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td129"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td130"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td129"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td110"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td131"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td132"><SPAN class="p18 ft73">1998</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td127"><SPAN class="p345 ft72">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td128"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td129"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td130"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td129"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td110"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td131"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td132"><SPAN class="p18 ft73">1999</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td127"><SPAN class="p346 ft75">Norrbotten,</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td128"><SPAN class="p347 ft76">Västernorrland,</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td129"><SPAN class="p348 ft76">Stockholm,</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td130"><SPAN class="p349 ft76">Västra</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td129"><SPAN class="p350 ft76">Uppsala,</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td110"><SPAN class="p351 ft76">Östergötland,</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td131"><SPAN class="p17 ft75">Skåne</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr13 td132"><SPAN class="p18 ft66">2000</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td127"><SPAN class="p286 ft75">Västerbotten</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td128"><SPAN class="p352 ft76">Jämtland,</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td129"><SPAN class="p353 ft76">Gotland</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td130"><SPAN class="p349 ft76">Götaland,</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td129"><SPAN class="p350 ft76">Västmanland,</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td110"><SPAN class="p354 ft76">Jönköping,</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td131"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td127"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td128"><SPAN class="p352 ft75">Gävleborg,</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td129"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td130"><SPAN class="p349 ft76">Värmland,</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td129"><SPAN class="p355 ft76">Örebro,</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td110"><SPAN class="p356 ft76">Kalmar,</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td131"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td132"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td127"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td128"><SPAN class="p347 ft75">Dalarna</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td129"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td130"><SPAN class="p349 ft76">Halland</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td129"><SPAN class="p357 ft76">Södermanland</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td110"><SPAN class="p358 ft75">Kronoberg,</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td131"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td132"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td127"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td128"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td129"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td130"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td129"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td110"><SPAN class="p358 ft76">Blekinge</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td131"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td132"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p359 ft49"><SPAN class="ft48">Figur 7.2 </SPAN>Längden väg avstängd för tung trafik under tjällossningen (Källa: Vägverket)</P>
<P class="p360 ft35">Slitage och nedbrytning</P>
<P class="p361 ft2">Den del av nedbrytningen av vägarna som orsakas av trafiken har ökat i omfattning på senare år. Detta beror på två saker. Dels har de senaste årens högkonjunktur lett till en snabb trafikökning, särskilt för den tunga trafiken. Dels har allt fler tunga fordon börjat använda s.k. supersingledäck, alltså enkelmonterade däck med högre lufttryck som ersättning för dubbelmonterade. Denna däcktyp innebär ökade vägpåkänningar och därmed ökad spårbildning och andra skador på vägen.</P>
<P class="p299 ft2">Vägens ytstandard har betydelse för framkomligheten och komforten. I figur 7.3 visas hur stor del av vägnätet som inte har tillfredsställande standard avseende jämnhet i längsled. Jämnhet mäts som IRI (ett index som mäter ojämnhet längs vägen). Vid ett <NOBR>IRI-värde</NOBR> över 4 mm/m börjar</P>
<P class="p157 ft77">de åkande uppleva diskomfort och föraren sänker normalt hastigheten.</P>
<P class="p158 ft2">53</P>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP032054x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">Av figuren kan man avläsa att tillståndet förbättrades under första halvan Prop. 2001/02:20 av <NOBR>1990-talet</NOBR> för att på senare år ha legat relativt konstant. Ungefär</P>
<P class="p362 ft2">20 procent av vägarna med mindre än 2 000 fordon/dygn är så ojämna att trafikanterna tvingas sänka hastigheten. För vägar med trafik över 2 000 fordon per dygn är motsvarande siffra ungefär 3 procent.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr26 td98"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td104"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td133"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td134"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=7 class="tr26 td135"><SPAN class="p90 ft78">Tillståndsförändring Hela Vägnätet</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td136"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td104"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td137"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td98"><SPAN class="p363 ft62">40%</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td104"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td133"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td134"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td133"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td133"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td104"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td104"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td133"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td133"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td96"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td136"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td104"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td137"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td98"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td104"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td133"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td134"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td133"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td133"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td104"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td104"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td133"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td133"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td96"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td136"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td104"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td137"><SPAN class="p364 ft62">Andel</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td98"><SPAN class="p363 ft62">35%</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td104"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td133"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td134"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td133"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td133"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td104"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td104"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td133"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td133"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td96"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td136"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td104"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td137"><SPAN class="p364 ft62">IRI</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td98"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td104"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td133"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td134"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td133"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td133"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td104"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td104"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td133"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td133"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td96"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td136"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td104"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td137"><SPAN class="p364 ft62">> 4mm/m</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td98"><SPAN class="p363 ft62">30%</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td104"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td133"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td134"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td133"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td133"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td104"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td104"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td133"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td133"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td96"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td136"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td104"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td137"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td98"><SPAN class="p363 ft62">25%</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td104"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td133"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td134"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td133"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td133"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td104"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td104"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td133"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td133"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td96"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td136"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td104"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td137"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td98"><SPAN class="p363 ft62">20%</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td104"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td133"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td134"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td133"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td133"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td104"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td104"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td133"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td133"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td96"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td136"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td104"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td137"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td98"><SPAN class="p363 ft62">15%</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td104"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td133"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td134"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td133"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td133"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td104"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td104"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td133"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td133"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td96"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td136"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td104"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td137"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td98"><SPAN class="p363 ft62">10%</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td104"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td133"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td134"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td133"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td133"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td104"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td104"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td133"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td133"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td96"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td136"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td104"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td137"><SPAN class="p365 ft62">< 2' ÅDT</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr32 td98"><SPAN class="p363 ft62">5%</SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td104"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td133"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td134"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td133"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td133"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td104"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td104"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td133"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td133"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td96"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td136"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td104"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td137"><SPAN class="p365 ft62">> 2' ÅDT</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td104"><SPAN class="p17 ft38"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td133"><SPAN class="p17 ft38"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td134"><SPAN class="p17 ft38"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td133"><SPAN class="p17 ft38"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td133"><SPAN class="p17 ft38"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td104"><SPAN class="p17 ft38"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td104"><SPAN class="p17 ft38"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td133"><SPAN class="p17 ft38"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td133"><SPAN class="p17 ft38"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td96"><SPAN class="p17 ft38"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td136"><SPAN class="p17 ft38"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td104"><SPAN class="p17 ft38"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td137"><SPAN class="p17 ft38"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td98"><SPAN class="p363 ft62">0%</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td104"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td133"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td134"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td133"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td133"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td104"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td104"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td133"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td133"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td96"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td136"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td104"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td137"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td98"><SPAN class="p18 ft62">87</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td104"><SPAN class="p18 ft62">88</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td133"><SPAN class="p18 ft62">89</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td134"><SPAN class="p18 ft62">90</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td133"><SPAN class="p90 ft62">91</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td133"><SPAN class="p18 ft62">92</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td104"><SPAN class="p18 ft62">93</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td104"><SPAN class="p18 ft62">94</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td133"><SPAN class="p18 ft62">95</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td133"><SPAN class="p18 ft62">96</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td96"><SPAN class="p318 ft62">97</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td136"><SPAN class="p18 ft62">98</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td104"><SPAN class="p18 ft62">99</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td137"><SPAN class="p90 ft62">00</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p366 ft49"><SPAN class="ft48">Figur 7.3 </SPAN>Andel väg med ej tillfredsställande standard (Källa: Vägverket <SPAN class="ft2">)</SPAN></P>
<P class="p367 ft2">Trafikanternas synpunkter på vägunderhållet mäts av Vägverket med hjälp av årliga enkäter. Andelen trafikanter som är nöjda med vägunderhållet har successivt minskat under de senaste fem åren. Trafikanterna i de södra delarna av landet är mer nöjda än trafikanterna i de norra delarna och privatbilisterna är mer nöjda än yrkestrafikanterna.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">54</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP032055x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p368 ft2">Prop. 2001/02:20</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38">
<TR>
<TD colspan=5 class="tr5 td5"><SPAN class="p350 ft79">Yrkestrafikanter</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td138"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td139"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td140"><SPAN class="p369 ft79">Privatbilister</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td141"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td142"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td107"><SPAN class="p18 ft72">100</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td143"><SPAN class="p369 ft80">%</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td139"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td139"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td139"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td138"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td139"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td18"><SPAN class="p346 ft72">100<SPAN class="ft81">%</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td101"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td101"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td71"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td141"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td142"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td107"><SPAN class="p18 ft72">90</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td143"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td139"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td139"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td139"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td138"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td139"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td18"><SPAN class="p370 ft72">90</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td101"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td101"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td71"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td141"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td142"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td107"><SPAN class="p18 ft72">80</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td143"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td139"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td139"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td139"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td138"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td139"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td18"><SPAN class="p370 ft72">80</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td101"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td101"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td71"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td141"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td142"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr47 td107"><SPAN class="p18 ft72">70</SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td143"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td139"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td139"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td139"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td138"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td139"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td18"><SPAN class="p370 ft72">70</SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td101"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td101"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td71"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td141"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td142"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td107"><SPAN class="p18 ft72">60</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td143"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td139"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td139"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td139"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td138"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td139"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td18"><SPAN class="p370 ft72">60</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td101"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td101"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td71"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td141"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td142"><SPAN class="p371 ft72">Nationella</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td107"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td143"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td139"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td139"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td139"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td138"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td139"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td18"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td101"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td101"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td71"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td141"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td142"><SPAN class="p371 ft74">stamvägar</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td107"><SPAN class="p18 ft72">50</SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td143"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td139"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td139"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td139"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td138"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td139"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td18"><SPAN class="p370 ft72">50</SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td101"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td101"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td71"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td141"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td142"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td107"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td143"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td139"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td139"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td139"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td138"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td139"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td18"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td101"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td101"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td71"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td141"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td142"><SPAN class="p371 ft72">Regionala</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td107"><SPAN class="p18 ft72">40</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td143"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td139"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td139"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td139"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td138"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td139"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td18"><SPAN class="p370 ft72">40</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td101"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td101"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td71"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td141"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td142"><SPAN class="p371 ft72">vägar</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr47 td107"><SPAN class="p18 ft72">30</SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td143"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td139"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td139"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td139"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td138"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td139"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td18"><SPAN class="p370 ft72">30</SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td101"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td101"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td71"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td141"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr34 td142"><SPAN class="p371 ft59">Övriga statliga</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td107"><SPAN class="p17 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td143"><SPAN class="p17 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td139"><SPAN class="p17 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td139"><SPAN class="p17 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td139"><SPAN class="p17 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td138"><SPAN class="p17 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td139"><SPAN class="p17 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td18"><SPAN class="p17 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td101"><SPAN class="p17 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td101"><SPAN class="p17 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td71"><SPAN class="p17 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td141"><SPAN class="p17 ft41"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr46 td107"><SPAN class="p18 ft72">20</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td143"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td139"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td139"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td139"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td138"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td139"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td18"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td101"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td101"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td71"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td141"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td142"><SPAN class="p371 ft72">vägar</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td143"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td139"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td139"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td139"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td138"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td139"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td18"><SPAN class="p370 ft72">20</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td101"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td101"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td71"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td142"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td107"><SPAN class="p18 ft72">10</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td143"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td139"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td139"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td139"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td138"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td139"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td18"><SPAN class="p370 ft72">10</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td101"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td101"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td71"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td141"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td142"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr46 td107"><SPAN class="p18 ft72">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr46 td143"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr46 td139"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr46 td139"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr46 td139"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr46 td138"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr46 td139"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr47 td18"><SPAN class="p370 ft72">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr46 td101"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr46 td101"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr46 td71"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr46 td141"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr46 td142"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td107"><SPAN class="p17 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td143"><SPAN class="p17 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td139"><SPAN class="p17 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td139"><SPAN class="p17 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td139"><SPAN class="p17 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td138"><SPAN class="p17 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td139"><SPAN class="p17 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td101"><SPAN class="p17 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td101"><SPAN class="p17 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td71"><SPAN class="p17 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td141"><SPAN class="p17 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td142"><SPAN class="p17 ft41"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr24 td24"><SPAN class="p18 ft82">1995</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td139"><SPAN class="p18 ft82">1996</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td139"><SPAN class="p18 ft82">1997</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td139"><SPAN class="p23 ft82">1998</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td138"><SPAN class="p18 ft82">1999</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td139"><SPAN class="p18 ft82">2000</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td18"><SPAN class="p18 ft72">1995</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td101"><SPAN class="p18 ft72">1996</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td101"><SPAN class="p18 ft72">1997</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td71"><SPAN class="p277 ft72">1998</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td141"><SPAN class="p18 ft72">1999</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td142"><SPAN class="p87 ft72">2000</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td107"><SPAN class="p17 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td143"><SPAN class="p17 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td139"><SPAN class="p17 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td139"><SPAN class="p17 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td139"><SPAN class="p17 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td138"><SPAN class="p17 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td139"><SPAN class="p17 ft41"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p372 ft49"><SPAN class="ft48">Figur 7.4 </SPAN>Andel yrkestrafikanter och privatbilister som är nöjda med belagda statliga vägar (Källa: Vägverkets årsredovisning 2000)</P>
<P class="p373 ft2">Mätningarna av vägytan på statliga vägar visar således i stort sett ett oförändrat tillstånd sedan 1994 med utgångspunkt från de metoder Vägverket använder för att mäta vägtillståndet. Samtidigt har andelen trafikanter som är nöjda med vägarna genomgående minskat sedan 1995 i de mätningar Vägverket gör. Mätningar av vägytans spårighet och ojämnhet fångar inte försämringar i form av t.ex. krackeleringar, kanthäng, dränering eller nedbrytningen av vägkroppen. Samtidigt finns det osäkerhetsfaktorer i trafikantundersökningar. Svaren kan påverkas av t.ex. opinionsbildning och massmedias bevakning, liksom av ändrade krav hos trafikanterna.</P>
<P class="p374 ft4">Regeringens bedömning är att ingen av de redovisade mätmetoderna ger en fullständig bild av tillståndet. Vägverket fick i regleringsbrevet för 2001 ett regeringsuppdrag att utveckla mått för att kunna mäta tillståndet på landets vägar som sammantaget ger en god bild av vägarnas tillstånd. Redovisningen skall lämnas till regeringen senast 31 december 2001.</P>
<P class="p375 ft2">Den prognostiserade trafikökningen som redovisades i kapitel 6.5 gör att behoven av medel för drift och underhåll förväntas öka under den kommande planeringsperioden. Denna trend förstärks av att många av de trafikanläggningar som byggs innehåller komplicerade konstbyggnader i form av broar, tunnlar och avancerad transportinformatik som är kostsamma att sköta.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">55</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP032056x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr12 td18"><SPAN class="p106 ft50">7.1.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td68"><SPAN class="p107 ft34">Brister i järnvägsnätet</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td44"><SPAN class="p17 ft4">Prop. 2001/02:20</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p376 ft2">Under <NOBR>1990-talet</NOBR> gjordes stora insatser för att bygga ut det svenska järnvägssystemet. Insatserna för att bevara och säkerställa det befintliga järnvägssystemet har dock inte ökat i motsvarande grad.</P>
<P class="p283 ft2">Banöverbyggnadens spårlägeskvalitet förbättrades under <NOBR>1990-talet</NOBR> men har försämrats något de senaste åren. Figur 7.5 visar sambandet mellan driftstörningar i järnvägssystemet och anslaget till drift och underhåll. Satsningar på ökad driftsäkerhet under 1995 och 1996 gav minskade driftstörningar och visar därmed på stora förbättringspotentialer. Från 1997 ökar driftstörningarna åter. Minskade anslag till drift och underhåll har lett till fler driftstörningar och därmed också fler försenade tåg.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr31 td144"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td145"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td98"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr31 td146"><SPAN class="p114 ft65">Utveckling för järnvägen <NOBR>1994-2000</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td147"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td144"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td145"><SPAN class="p377 ft72">140</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td98"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td98"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td98"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td96"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td98"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td148"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td147"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td144"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td145"><SPAN class="p377 ft72">120</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td98"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td98"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td98"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td96"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td98"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td148"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr48 td147"><SPAN class="p17 ft72">Driftstörningar (timmar)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td144"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr6 td145"><SPAN class="p377 ft72">100</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td98"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td98"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td98"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td96"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td98"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td148"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td144"><SPAN class="p17 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td98"><SPAN class="p17 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td98"><SPAN class="p17 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td98"><SPAN class="p17 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td96"><SPAN class="p17 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td98"><SPAN class="p17 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td148"><SPAN class="p17 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td147"><SPAN class="p17 ft30"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr49 td144"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:-2px;margin-right:-23px;margin-bottom:2px;" class="p378 ft83"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-23px;margin-top:-2px;margin-right:0px;margin-bottom:25px;" class="p378 ft83"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-12px;margin-top:10px;margin-right:-11px;margin-bottom:13px;" class="p378 ft83"><![endif]>Index</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td145"><SPAN class="p377 ft72">80</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td98"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td98"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td98"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td96"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td98"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td148"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr11 td147"><SPAN class="p17 ft61">DoU+reinvestering (anslag</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td145"><SPAN class="p17 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td98"><SPAN class="p17 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td98"><SPAN class="p17 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td98"><SPAN class="p17 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td96"><SPAN class="p17 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td98"><SPAN class="p17 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td148"><SPAN class="p17 ft41"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td145"><SPAN class="p377 ft72">60</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td98"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td98"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td98"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td96"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td98"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td148"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td147"><SPAN class="p17 ft72">och lån)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td144"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr6 td145"><SPAN class="p377 ft72">40</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td98"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td98"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td98"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td96"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td98"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td148"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td147"><SPAN class="p17 ft72">Trafikering (personkm)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td144"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td98"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td98"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td98"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td96"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td98"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td148"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td147"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td144"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td145"><SPAN class="p377 ft72">20</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td98"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td98"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td98"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td96"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td98"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td148"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td147"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td144"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td145"><SPAN class="p377 ft72">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td98"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td98"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td98"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td96"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td98"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td148"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td147"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td144"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td145"><SPAN class="p18 ft72">1994</SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td98"><SPAN class="p18 ft72">1995</SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td98"><SPAN class="p18 ft72">1996</SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td98"><SPAN class="p18 ft72">1997</SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td96"><SPAN class="p18 ft72">1998</SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td98"><SPAN class="p18 ft72">1999</SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td148"><SPAN class="p379 ft72">2000</SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td147"><SPAN class="p380 ft49">Källa:</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p381 ft49"><SPAN class="ft48">Figur 7.5 </SPAN>Sambandet mellan medel till drift och underhåll av järnvägsnätet och driftstörningarna (Källa: Banverket)</P>
<P class="p382 ft4">För resenärer och transportörer är järnvägssystemets tillförlitlighet mycket viktig. Utvecklingen av persontrafiken på järnväg har under senare år varit mycket positiv med ett kraftigt ökat resande. De ökade driftstörningarna leder dock till försenade och t.o.m. inställda tåg, vilket i förlängningen innebär ett minskat förtroende för järnvägen. Därmed hotas den goda utvecklingen för persontrafiken både när det gäller fjärrtåg och regionala tåg. Även för godstrafiken är en hög tillförlitlighet nödvändig. Detta gäller särskilt som värdet på de varor som transporteras ökar, vilket i sin tur leder till att kraven på att de utlovade transporttiderna skall hållas också ökar. Sammantaget leder således de ökade driftstörningarna till en försämrad marknadsposition för järnvägstrafiken. Banverket har de senaste åren använt ökade insatser för avhjälpande underhåll (underhåll som genomförs efter det att ett fel upptäckts) på bekostnad av det förebyggande underhållet (underhåll som genomförs vid förutbestämda intervaller med avsikten att reducera sannolikheten för fel). En sådan utveckling innebär att antalet driftstörningar ökar och för-</P>
<P class="p383 ft2">dyrar verksamheten både för Banverket och transportköparna.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">56</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GP0320/GP032057x1.jpg" style="width:501px;height:731px" id="img1">
</DIV>
<P class="p384 ft2">Prop. 2001/02:20</P>
<P class="p385 ft49"><SPAN class="ft48">Figur 7.6 </SPAN>Samband mellan förebyggande och avhjälpande underhåll <NOBR>1997–2000</NOBR> (Källa: Banverket)</P>
<P class="p178 ft32"><SPAN class="ft32">7.2</SPAN><SPAN class="ft33">Tilltagande trängsel i och kring storstäderna</SPAN></P>
<P class="p386 ft2">Tilltagande trängsel i trafiken i och kring storstäderna är en trend i hela Europa. Transportbehovet inom storstadsområdena ökar som en följd av ökad befolkning och ökat antal arbetstillfällen. I Sverige är detta tydligast i Stockholm, men även i Göteborg finns problem. I Malmö har trängselsituationen förbättrats avsevärt efter utbyggnaden av Yttre Ringleden på väg E 6/E 20. Nu finns endast några kortare vägavsnitt där trängsel kan uppstå i Malmö.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40">
<TR>
<TD class="tr31 td149"><SPAN class="p387 ft66">600 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td125"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td150"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td149"><SPAN class="p387 ft66">500 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td125"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td150"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr11 td149"><SPAN class="p387 ft66">400 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td125"><SPAN class="p18 ft66">1998</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td150"><SPAN class="p18 ft66">2010</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td125"><SPAN class="p17 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td150"><SPAN class="p17 ft41"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td149"><SPAN class="p387 ft66">300 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td125"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td150"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td149"><SPAN class="p387 ft66">200 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td125"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td150"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td149"><SPAN class="p387 ft66">100 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td125"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td150"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td149"><SPAN class="p387 ft66">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td125"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td150"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td149"><SPAN class="p370 ft66">Stockholm</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td137"><SPAN class="p287 ft66">Göteborg</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p388 ft49"><SPAN class="ft48">Figur 7.7 </SPAN>Beräknat antal vägfordon i flaskhalsar (relativ hastighetsreduktion minst 50 %) under morgonens maxtimme 1998 och prognos för 2010 (Källa: SIKA/Transeks studie ”Flaskhalsar i transportsystemet”)</P>
<P class="p248 ft34"><SPAN class="ft50">7.2.1</SPAN><SPAN class="ft51">Stockholm</SPAN></P>
<P class="p389 ft2">Stockholmsregionens transportnät har en tydlig radiell uppbyggnad, historiskt framvuxen från vägarna längs bland annat Stockholmsåsen som förband det medeltida Stockholm med andra landsändar. Senare utvecklades sommar- och vintervägar som löpte in mot stadens tullar. Vattenvägarna har alltid varit en viktig del av Stockholms transportsy-</P>
<P class="p157 ft77">stem. Med industrialismen kom järnvägsnätet, förortsbanorna och spår-</P>
<P class="p158 ft2">57</P>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GP0320/GP032058x1.jpg" style="width:364px;height:414px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft84">Ljusgrå</SPAN></DIV>
<DIV id="tx2"><SPAN class="ft72">Mörkgrå Svart</SPAN></DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">vägslinjerna som senare omvandlades till tunnelbana. De städer, stations- Prop. 2001/02:20 samhällen och tunnelbaneförorter som utvecklades längs spåren utgör</P>
<P class="p59 ft2">fortfarande tydligt urskiljbara samhällen i förortsområdet. Efterhand som vägnätet i modern tid utvecklats till kapacitetsstarka leder har särskilt arbetsplatser och kommersiella verksamheter lokaliserats till områden inom bekvämt räckhåll från de stora vägarnas avfarter. Mellan trafiksektorerna finns alltjämt stora natur och vattenområden.</P>
<P class="p104 ft2">Mälarens och Saltsjöns vatten utgör fortfarande en barriär som försvårar kontakterna mellan norr och söder. Sedan mitten av <NOBR>1960-talet</NOBR> har inga nya <NOBR>nord-sydliga</NOBR> förbindelser tillkommit i vare sig väg- eller bannät trots att befolkningen ökat med mer än 400 000 personer sedan dess.</P>
<P class="p60 ft2">Figur 7.8 visar trängselsituationen på Stockholms vägnät 2010, givet att inga åtgärder görs. Trängselsituationen mäts som den genomsnittliga hastigheten på en viss väg i förhållande till frifordonshastigheten på den vägen, dvs. medelhastigheten när inga andra fordon finns på vägen. En trängselsituation anses uppstå om hastighetsreduktionen är 35 procent eller högre. Figuren visar att den största trängseln finns på de begrän sade antalet förbindelser mellan norra och södra Stockholmsregionen, på infartslederna och inom Stockholms innerstad. Som mått på trängseln har hastighetsreduktion under morgonens mest trafikerade timme valts.</P>
<P class="p390 ft85">Bandbredden motsvarar trafikvolymen och gråskalan visar beräknad relativ hastighetsreduktion:</P>
<P class="p334 ft84"><NOBR>0–50%</NOBR></P>
<P class="p334 ft84"><NOBR>50–65%</NOBR></P>
<P class="p334 ft84"><NOBR>65–100%</NOBR></P>
<P class="p391 ft49"><SPAN class="ft48">Figur 7.8 </SPAN>Beräknade flaskhalsar i Stockholms vägnät 2010, morgonens maxtimme (Källa: SIKA rapport 2001:2)</P>
<P class="p392 ft2">Inom Stockholms län görs varje dag cirka 4 miljoner personresor varav cirka 40 procent är bilresor, 40 procent kollektivtrafik och 20 procent gång- och cykeltrafik. Det gör att Stockholmsregionen har den högsta andelen kollektivtrafikresande i landet. På infartslederna under högtrafik</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">58</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p393 ft2">utgör andelen kollektivtrafikresor cirka 70 procent. Trots det är trängseln på vägarna den värsta i landet. Inom Stockholms län beräknas trängsel i vägsystemet i rena tidskostnader uppgå till miljardbelopp varje år. Till det skall fogas ökade utsläpp till miljön genom ökad energiåtgång vid kökörning och ökade säkerhetsrisker. Trängseln förlänger restider för såväl arbetssom tjänsteresor men försvårar även avsevärt för distributionstrafiken.</P>
<P class="p394 ft2">En omfattande trängsel råder också inom kollektivtrafiken. Det gäller alla kollektiva färdmedel men tydligast i pendeltågstrafiken. Den bristande kapaciteten på spåren genom centrala Stockholm gör att det inte är möjligt att trafikera med fler tåg. På senare tid har också bristande underhåll och ålderstigna tåg bidragit till inställda turer. Konsekvensen blir en omfattande trängsel i tågen och sämre komfort för resenärerna samt minskad tillförlitlighet för kollektivtrafiken. Det riskerar i sin tur att minska kollektivtrafikens attraktivitet.</P>
<P class="p162 ft2">Fram till <NOBR>1970-talet</NOBR> var bebyggelseutvecklingen i regionen i stort anpassad till kollektivtrafiken. Det främsta exemplet på det är utbyggnaden av tunnelbaneförorterna. Under senare decennier har utvecklingen varit en annan. Stora villaområden har uppförts i perifera lägen och områden med fritidsbostäder har gradvis permanentats. Dessa områden har oftast sämre koppling till kollektivtrafiken, vilket har bidragit till en ökad biltrafik.</P>
<P class="p326 ft2">Trängseln i trafiksystemet innebär stora problem för distributionstrafiken i de centrala delarna och genom nuvarande placering av godsterminaler riskeras förseningar till följd av att trängsel och köer fortplantar sig ut i det nationella godstransportnätet.</P>
<P class="p325 ft2">Arbetsplatsernas läge, förvärvsfrekvens, arbetstider och arbetsformer påverkar både resor till och från arbetet samt resor i tjänsten. Tillväxten av befolkning och arbetsplatser, den höga sysselsättningsnivån, liksom karaktären på regionens näringsliv med ett stort inslag av tjänsteproduktion och IT, innebär att resandet ökar inom en geografiskt alltmer utspridd arbetsmarknad och under en växande del av dygnet. Distansarbete, som snarast kan ses som ett komplement till det konventionella arbetsmönstret, har bara fått en marginell effekt på resmönstret. Det har inte inneburit någon väsentlig minskning av arbetsresorna.</P>
<P class="p395 ft2">Befolkningen i Stockholmsregionen har de senaste decennierna ökat med cirka 1 procent per år. Ökningen har varit kraftigare under senare delen av <NOBR>1990-talet.</NOBR> För de kommande tio åren spås en befolkningsökning i regionen på cirka 200 000 invånare. På 30 års sikt pekar prognoserna mot en befolkningsökning på 600 000 invånare. Antalet bilar inom Stockholms län förväntas öka med drygt 25 procent fram till 2010. Förklarande orsaker är, vid sidan av befolkningsutvecklingen, även ett ökat bilinnehav till följd av ökade inkomster och alltmer utspritt boendemönster.</P>
<P class="p161 ft2">Stockholm lider av trängsel i kombination med bostadsbrist i sådan omfattning att det har hämmande effekter på näringslivets utvecklingsmöjligheter. Inom regionen finns och uppstår en bredd av näringar som inte existerar i andra delar av landet. Det gäller inte minst uppkomsten och utvecklingen av kunskapsintensiva verksamheter. Eftersom näringar och företag efter ett utvecklingsskede ofta etablerar sig i andra delar av landet bidrar de till en positiv utveckling även där. Väl fungerande trans-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p327 ft2">Prop. 2001/02:20</P>
<P class="p165 ft2">59</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">porter inom Stockholmsregionen och med andra regioner och länder är Prop. 2001/02:20 därför en förutsättning för näringslivets utveckling inte bara i Stockholm</P>
<P class="p396 ft2">och Mälardalen utan även i övriga delar av Sverige. Stockholmsberedningen är en statlig kommitté (N2001:02, dir.</P>
<P class="p397 ft4">2000:96, dir. 2001:17) som tillsatts av regeringen för att lämna väl förankrade förslag på insatser som förbättrar transportsituationen inom Stockholms län men också transportmöjligheterna mellan Stockholm och övriga Mälardalen, övriga landet samt internationellt. Arbetet syftar till att utveckla transportsystemet på ett för regionen och hela landet miljömässigt, socialt och samhällsekonomiskt hållbart sätt. Stockholmsberedningen har hittills utarbetat en problemanalys och en målbild som kommer att ligga till grund för det fortsatta arbetet med en långsiktig utvecklingsstrategi för transporterna för en period av <NOBR>25–30</NOBR> år. Som en första etapp i att förverkliga utvecklingsstrategin skall beredningen redovisa förslag till infrastrukturåtgärder till kommande långsiktsplaner.</P>
<P class="p398 ft34"><SPAN class="ft50">7.2.2</SPAN><SPAN class="ft51">Göteborg</SPAN></P>
<P class="p95 ft4">Göteborgs läge vid havet innebär ett transportnät som är uppbyggt kring de <NOBR>nord-sydgående</NOBR> stråken längs kusten och förbindelserna från inlandet mot Göteborg. Trängselproblemen i Göteborgsområdet återfinns främst på infartslederna men även på vissa gator i centrala staden, i båda fallen främst under rusningstid. Flera stora vägar möts i utkanten av centrala Göteborg och de största problemen finns vid trafikplatserna i anslutning till Tingstadstunneln under Göta Älv på väg E 6. Orsaken till trängseln är förutom trafikmängderna, även att vävningssträckorna mellan E 6 och andra huvudvägar är korta och att det därför kan bli många körfältsbyten för bilisterna. Köerna i Göteborg fortplantar sig under högtrafiktid in mot stadens centrala delar. Kostnaderna för trängseln i vägsystemet kring Tingstadstunneln och anslutande trafikleder har av Vägverket beräknats till cirka 120 miljoner kronor per år i rena tidskostnader. Utöver det kommer kostnader för försämrad miljö och för olyckor. Trängselproblem kan också uppstå längs övriga större infartsleder mot staden.</P>
<P class="p167 ft2">Till skillnad från Stockholm har Göteborgsregionen redan från början en relativ spridd bebyggelsestruktur. Befolkningsutvecklingen har varit strax under 1 procent per år under <NOBR>1990-talet,</NOBR> en ökningstakt som bedöms bestå. För de kommande tio åren kan en befolkningsökning på cirka 80 000 personer förväntas. Utvecklingen av antalet bilar bedöms till 2010 i stort följa utvecklingen i landet som helhet med en ökning på cirka 15 procent. Person- och godstrafik konkurrerar i ökande grad om utrymmet.</P>
<P class="p168 ft2">I Göteborgsregionen finns en starkt exportinriktad industri. Närheten till hamnen är viktig för många av dessa företag. Göteborgs hamn är också Sveriges och Nordens största och fungerar som en viktig port för svenska produkters transport ut i världen. Hamnen är även mycket viktig för Sveriges import av varor. Trängselproblemen i Göteborg påverkar därför transporttider och transportkostnader för en stor del av den svenska utrikeshandeln.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">60</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP032061x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr32 td77"><SPAN class="p150 ft32">7.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td78"><SPAN class="p151 ft32">Kapacitetsproblem i järnvägssystemet</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td44"><SPAN class="p17 ft4">Prop. 2001/02:20</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p399 ft2">Kapacitetsproblemen i järnvägsnätet är störst i och omkring Stockholm och Göteborg samt i Skåne. Problemen kring storstäderna uppstår genom att snabbtågstrafiken och den täta regionaltågstrafiken delar på banutrymmet. Främst kring Göteborg och Malmö tillkommer även en omfattande godstrafik. Kapacitetsproblemen innebär att efterfrågan på fler tågavgångar under högtrafiktid inte kan tillfredsställas. Detta är ett hinder för storstädernas utveckling och attraktivitet. Det innebär dessutom en större miljöbelastning genom att antalet tågavgångar blir mindre än antalet efterfrågade och därmed kommer ett antal tänkbara tågresenärer att i stället behöva ta bilen.</P>
<P class="p329 ft2">Figur 7.9 visar de bandelar där kapacitetsutnyttjandet under dygnet är högst. Dessa kapacitetsproblem påverkar all tågtrafik i hela landet.</P>
<P class="p400 ft49"><SPAN class="ft48">Figur 7.9 </SPAN>Kapacitetsutnyttjande på järnväg (Källa: Banverket)</P>
<P class="p392 ft2">Även på andra delar av bannätet förekommer kapacitetsproblem. Det gäller främst det stora <NOBR>nord-sydliga</NOBR> godsstråket från Luleå ner till Skåne. Dessa problem uppstår främst nattetid på de enkelspåriga delarna av godsstråket när godstrafiken är som störst. (Som tumregel brukar anges att 75 procent av all persontrafik går dagtid och att 75 procent av all godstrafik går på natten.) Längre godstransporter, som inte hinner fram till slutdestinationen över en natt, konkurrerar dock med persontågen även dagtid. Längs Södra stambanan finns även en konflikt med snabbtå-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">61</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">gens sena kvällsavgångar som tvingas skära rakt igenom den omfattande Prop. 2001/02:20 godstrafiken på kvällen.</P>
<P class="p283 ft2">Kapacitetsproblemen har lett till att Banverket för första gången tvingats säga nej till vissa operatörers önskemål om tåglägen i tidtabellen för andra halvåret 2001. Därmed minskar möjligheterna att möta den ökade efterfrågan som finns på järnvägstrafik. Utan insatser för att öka järnvägskapaciteten kommer därför överföring till mer miljöanpassade transportslag som skulle kunna ske redan i dag att försenas. Omställningen till ett långsiktigt hållbart transportsystem riskerar därmed också att fördröjas.</P>
<P class="p123 ft32"><SPAN class="ft32">7.4</SPAN><SPAN class="ft33">Minskande kollektivtrafikandel och cykelandel</SPAN></P>
<P class="p401 ft2">En ökning av marknadsandelen för kollektivtrafik och cykeltrafik är viktig för omställningen till ett långsiktigt hållbart transportsystem. Med ökad kollektivtrafik och cykeltrafik kan den ökande trängseln på vägnätet i storstäderna mildras. Som en del i omställningsarbetet bör därför kollektiv- och cykeltrafik aktivt försöka göras till trafikslag som resenärerna själva väljer i högre grad än i dag.</P>
<P class="p60 ft2">Det senaste decenniet har resandet i den lokala och regionala kollektivtrafiken stagnerat, samtidigt som resandet med bil har ökat. Enligt SIKA:s senaste prognos kommer, om inga styråtgärder vidtas, transportarbetet med bil att öka med 26,6 miljarder personkilometer (29 procent) perioden <NOBR>1997<SPAN class="ft84">–</SPAN>2010,</NOBR> medan kollektivtrafiken med buss och tåg bara kommer att öka med 2,9 miljarder personkilometer (14 procent) under samma period. Det betyder att resandet med bil kommer att öka sin andel medan kollektivtrafiken kommer att minska sin. Särskilt resandet med buss beräknas tappa andelar, medan järnvägsresandets andel av transportarbetet i stort förblir konstant. Om detta inträffar innebär det ökade svårigheter att uppnå ett långsiktigt uthålligt transportsystem. Därför bör trenden brytas.</P>
<P class="p122 ft2">Den lokala och regionala kollektivtrafiken bidrar till ökad välfärd, regional utveckling och jämlikhet genom att ge människor möjlighet att nå arbetsplatser, skolor och olika typer av service. Kollektivtrafiken är också fördelningspolitiskt viktig eftersom den för stora resenärsgrupper är det enda alternativet. Många resenärer är låginkomsttagare, pensionärer, skolbarn och studerande. Kvinnor reser mer med kollektivtrafik än män. Kollektivtrafiken är även betydelsefull för tillväxten och för sysselsättningen. Goda möjligheter till pendling med kollektivtrafik ökar förutsättningarna för att separata, lokala arbetsmarknader skall kunna knytas ihop till större arbetsmarknadsregioner. Dessutom bidrar kollektivtrafiken, liksom cykeltrafiken, till att miljö- och hälsoproblem kan minska i tätorter. Det är ett viktigt bidrag till uppfyllelsen av de nationella miljökvalitetsmålen.</P>
<P class="p86 ft2">Den ökande personbilstrafiken och konkurrensen om utrymmet i våra större tätorter leder inte bara till mer avgasutsläpp och buller utan även till en minskad effektivitet i näringslivet, ökade reskostnader för resenärerna och en sämre livskvalitet för dem som bor och verkar i dessa orter. En ökad andel kollektivtrafik kan motverka denna utveckling. En ökad kollektivtrafik har positiva sociala, ekonomiska och ekologiska effekter</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">62</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p402 ft2">för samhället och medborgarna. En ökad andel kollektivt resande är därför en viktig komponent i arbetet med att utforma ett långsiktigt hållbart transportsystem.</P>
<P class="p161 ft2">De senaste decenniernas tätortsutveckling har karakteriserats av en utspridning av bebyggelsen och en minskning av befolkningstätheten. Den utspridda och glesa bebyggelsen har inneburit ökade kostnader och svårigheter för kollektivtrafiken att kunna erbjuda bra alternativ till bilen, vilket ökat miljöbelastningen från transportsystemet.</P>
<P class="p322 ft2">Kollektivtrafiken måste få en större tyngd och komma in tidigare i bebyggelse- och samhällsplaneringen, framför allt i och kring våra tätorter för att ett uthålligt och väl fungerande transportsystem skall kunna byggas upp.</P>
<P class="p195 ft2">I glesbygden innebär avfolkningen problem för trafikhuvudmannen att kunna upprätthålla en god tillgänglighet för medborgarna till ekonomiskt rimliga insatser. Den inomregionala tillgängligheten är här det viktigaste problemet och uppgiften för kollektivtrafiken.</P>
<P class="p161 ft2">Regeringen har tillsatt en kommitté (dir. 2001:1) med uppgift att utifrån ett konsument- och helhetsperspektiv identifiera, analysera och beskriva kollektivtrafikens problem och möjligheter. Med denna utgångspunkt skall kommittén formulera mål och visioner samt föreslå förändringar av organisation, regelverk och dylikt av betydelse för kollektivtrafikens utveckling och ett ökat kollektivt resande. Kommittén skall utgöra ett forum för samarbete mellan staten och övriga aktörer på kollektivtrafikområdet. Tyngdpunkten i kommitténs arbete skall ligga på den lokala och regionala kollektivtrafikens område. Kommittén skall slutredovisa sitt arbete i december 2002.</P>
<P class="p323 ft2">Cyklandet har minskat sin andel av transportarbetet sedan mitten av <NOBR>1990-talet.</NOBR> I dag sker cirka 12 procent av alla resor i Sverige på cykel. Potentialen för överföring av trafik från bil till cykel är störst på korta resor. Ungefär hälften av alla bilresor är kortare än 5 km och skulle således åtminstone delvis kunna ersättas med cykelresor.</P>
<P class="p326 ft2">Det finns stora variationer i cyklandet i Sverige. I Stockholm och Norrköping är cykelandelen mindre än 5 procent, i Uppsala och Umeå är cykelandelen ca 25 procent och i Malmö och Västerås är andelen cirka <NOBR>30<SPAN class="ft84">–</SPAN>35</NOBR> procent. Flera av städerna med hög cykelandel i Sverige och i andra länder kännetecknas av att de har täta, ibland medeltida stadskärnor och en stor andel ung befolkning. Dessa städer lämpar sig väl för cykling genom att biltrafiken inte har så stor framkomlighet och genom att de har en stor andel unga invånare som gärna nyttjar cykel. Vissa städer har dessutom omfattande cykling av tradition. Den stora spännvidden visar att möjligheterna att lokalt höja andelen cyklister genom strategiska åtgärder är stora.</P>
<P class="p162 ft2">Samarbetet mellan statliga myndigheter, kommuner och frivilligorganisationer på cykelområdet bör utvecklas och intensifieras. Vägverket har tillsammans med Svenska Kommunförbundet och andra aktörer på området tagit fram en nationell strategi för ökad och säker cykeltrafik (Mer cykeltrafik på säkrare vägar, publikation 2000:8). Strategin identifierar fem insatsområden som särskilt viktiga: infrastruktur, organisation, kunskapsuppbyggnad, kommunikation och uppföljning. Regeringen utgår från att denna strategi skall kunna stimulera till en ökad andel säker cykeltrafik.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p327 ft2">Prop. 2001/02:20</P>
<P class="p165 ft2">63</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_64">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr32 td77"><SPAN class="p150 ft32">7.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td78"><SPAN class="p151 ft32">Bristande tillgänglighet</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td44"><SPAN class="p17 ft4">Prop. 2001/02:20</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p403 ft35">Minskande tillgänglighet till arbetsplatser</P>
<P class="p141 ft2">En av transportsystemets viktigaste uppgifter är att sörja för individernas tillgänglighet till arbetsplatser. Vikten av en väl fungerande arbetsmarknad är extra stor eftersom Sverige, i likhet med många andra utvecklade länder, för närvarande är inne i en snabb omvandlingsfas från industrisamhälle till informations- och kunskapssamhälle. Både utvecklingen av befolkningens storlek och boendemönster, lokalisering av bostäder och arbetsplatser samt åtgärder i transportsystemet påverkar denna tillgänglighet.</P>
<P class="p60 ft2">Figur 7.10 visar hur individernas tillgänglighet till arbetsplatser påverkas av den strukturomvandling av näringslivet som förväntas. Måttet i detta fall är hur många arbetsplatser man når inom 45 minuters bilresa från kommuncentrum. Figuren visar utvecklingen till 2010 jämfört med 1997 om inga infrastrukturåtgärder vidtas. Rastrerade områden visar att färre arbetsplatser nås och svarta områden att fler arbetsplatser nås. Kartan visar att de flesta områden då får försämringar. Orsaken är att sysselsättningen minskar i stora delar av landet vilket medför att färre arbetsplatser kan nås. Att inte förbättringen är större i Stockholmsområdet förklaras av att den ökade trängseln leder till ökade restider och därmed tas den förbättring som annars skulle ske när fler arbetsplatser finns att tillgå delvis ut. Nästan alla områden som får en försämring av tillgängligheten på mer än 25 procent ligger i EU:s regionalpolitiska målområden.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">64</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_65">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GP0320/GP032065x1.jpg" style="width:407px;height:557px" id="img1">
</DIV>
<P class="p404 ft2">Prop. 2001/02:20</P>
<P class="p405 ft49"><SPAN class="ft48">Figur 7.10 </SPAN>Förändring av tillgängligheten mellan 1997 och 2010 (Kvoten anger hur många arbetsplatser som nås med bil 2010, jämfört med 1997 om inga åtgärder vidtas. En kvot över 1 innebär att fler arbetsplatser nås 2010, medan en kvot under 1 innebär att färre arbetsplatser nås 2010 (Källa: SIKA)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41">
<TR>
<TD class="tr11 td48"><SPAN class="p69 ft2">Transportsystemet bedöms kunna bidra till effektivare fungerande</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td76"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p17 ft2">arbetsmarknadsregioner särskilt då restiden vid pendling kan sänkas i</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td76"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p17 ft2">eller ner till intervallet <NOBR>20<SPAN class="ft84">–</SPAN>60</NOBR> minuter enkel resa. Särskilt trafik med</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td76"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p17 ft2">regionala snabbtåg bedöms kunna ha goda potentialer för att leda till</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td76"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p17 ft2">effektivare fungerande arbetsmarknadsregioner.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td76"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p69 ft2">Åtgärder i transportsystemet har också goda förutsättningar att leda till</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td76"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p17 ft2">effektivare fungerande arbetsmarknader då man lyckas koppla en mindre</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td76"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td48"><SPAN class="p17 ft2">region till en större universitets- eller storstadsregion eller då åtgärder</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td76"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p17 ft2">sätts in i regioner som redan är på väg att förstoras. Potentialen är också</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td76"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p17 ft2">god då åtgärderna är skräddarsydda efter regionens näringsliv. Effekterna</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td76"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p17 ft2">kan också gynnas av att åtgärderna samordnas med andra åtgärder i</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td76"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p17 ft2">transportsystemet, samhällsplaneringen eller med andra regionala ut-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td76"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p17 ft2">vecklingsinsatser.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td76"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr50 td48"><SPAN class="p17 ft35">Bristande tillgänglighet för utsatta grupper</SPAN> </TD>
<TD class="tr50 td76"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td48"><SPAN class="p17 ft2">Möjligheterna att tillgodose sina transportbehov varierar för olika grup-</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td76"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td48"><SPAN class="p17 ft2">per av medborgare. Enligt SCB finns det cirka 1 350 000 funktionshind-</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td76"><SPAN class="p18 ft2">65</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_66">
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">rade i åldern <NOBR>16<SPAN class="ft84">–</SPAN>84</NOBR> år. Av dessa är 480 000 yrkesverksamma eller stude- Prop. 2001/02:20 rande. Det innebär att cirka 35 procent är yrkesverksamma jä mfört med</P>
<P class="p292 ft2">cirka 60 procent av hela befolkningen. Bristerna i reskedjor är det största tillgänglighetsproblemet för de funktionshindrade.</P>
<P class="p284 ft2">Funktionshindrade gör färre resor med nästan alla färdsätt än befolkningen i övrigt. Taxi är det enda färdsätt som funktionshindrade använder i större utsträckning än andra. En majoritet (cirka 70 procent) av de funktionshindrade har tillgång till bil i hushållet. I befolkningen som helhet är motsvarande siffra cirka 80 procent. Av dem som åkt kollektivt under de senaste två veckorna är cirka 40 procent nöjda med kollektivtrafiken. Av dem som sällan reser kollektivt anger 13 procent att de inte kan åka buss på grund av funktionshindret. Cirka 5 procent av dem som reser kollektivt uppger någon form av problem förknippat med detta resande.</P>
<P class="p60 ft2">Särskild hänsyn måste tas till barns behov vid utformning av transportsystemet. En knapp fjärdedel av Sveriges befolkning är barn mellan 0 och 18 år. Barnens frihet att själva på ett säkert sätt förflytta sig mellan hemmet och skolan har minskat, liksom deras frihet att leka i och utforska den egna närmiljön. Vägverket har under 2000 studerat tillgängligheten för barn till skolan. Tillgängligheten beror på avståndet och på hur gena och säkra gång- och cykelvägarna är, liksom föräldrarnas uppfattning om säkerhet och trygghet. Studien visade att en majoritet av barnen har under 1 kilometer till skolan, att 60 procent tar sig dit till fots eller med cykel och att en knapp majoritet av föräldrarna bedömer att skolvägen är osäker (Vägverkets sektorsrapport 2000).</P>
<P class="p123 ft32"><SPAN class="ft32">7.6</SPAN><SPAN class="ft33">Höga transportkostnader för företagen och samhället</SPAN></P>
<P class="p406 ft4">En stor del av kostnaderna för den svenska tillverkningsindustrin består i att förflytta gods och varor mellan olika led i en förädlingskedja. Kostnaderna i en sådan förädlingskedja uppstår av transporter, hantering, lager, kapitalbindning och administration av företagets logistik.</P>
<P class="p329 ft2">De relativt sett högre logistikkostnaderna som konstaterats i Sverige jämfört med övriga <NOBR>EU-länder</NOBR> innebär att de svenska företagen är mycket beroende av effektiva internationella transporter för att kunna upprätthålla konkurrensen med företag i andra länder. Godstransportdelegationen har behandlat logistikkostnaderna och de svenska företagens transportbehov i sitt slutbetänkande (SOU 2001:61).</P>
<P class="p135 ft2">Sverige är ett av Europas mest utrikeshandelsberoende länder. Exporten går huvudsakligen till Västeuropa och därifrån kommer den mesta importen. USA och Fjärran Östern har också betydande andelar av utrikeshandeln. Handeln med Östeuropa är jämfört med de andra marknaderna obetydlig (endast några procentenheter), men uppvisar en snabb tillväxt.</P>
<P class="p61 ft19">Varusammansättningen i exporten domineras i ton räknat av de tunga klassiska basvarorna malm, pappersmassa, papper och trä. Verkstadsindustrin har emellertid med åren fått en betydande andel produkter som maskiner, bilar, telefoner och telemateriel. Importen består i icke obetydlig omfattning av insatsvaror till de svenska exportvarorna. Vidare finns avsevärd import av bränslen, främst oljeprodukter, samt vissa livsmedel. Under senare tid märks en tendens till att lättare men industriellt</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">66</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_67">
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">mer avancerade produkter tar en allt större andel av den svenska utrikes- Prop. 2001/02:20 handeln om man räknar i varuvärde (och ej i varans vikt). Den kun-</P>
<P class="p292 ft2">skapsintensiva industrin får allt större betydelse i den svenska varuhandeln.</P>
<P class="p135 ft2">Järnvägen har i Sverige liksom i de flesta <NOBR>EU-länder</NOBR> successivt förlorat marknadsandelar på godstransportmarknaden under de senaste decennierna, trots den snabba tillväxten av godsvolymen. Järnvägen har främst förlorat marknadsandelar inom varugrupper med högt varuvärde, som varit de mest snabbväxande under perioden. Nästan hela ökningen har tagits om hand av lastbilen. De företag som transporterar gods på järnväg har försökt möta konkurrensen från vägtrafiken genom att satsa på ökad kapacitet för att kunna ta gods med större volym och vikt. Heltåg med 40 vagnar är en utgångspunkt i planeringen.</P>
<P class="p64 ft2">Även i ett svenskt perspektiv är trängseln i Europa ett stort framkomlighetsproblem. Av finansiella och geografiska skäl kan inte vägnätet byggas ut för att fullt ut kunna möta vägtrafikökningen. Schweiz har infört, medan Tyskland, Österrike och Nederländerna planerar att införa kilometerskatter för att tackla framkomlighetsproblemen.</P>
<P class="p80 ft2">Sveriges geografiska läge brukar beskrivas som en nackdel; långa inhemska avstånd och ett perifert läge i förhållande till den europeiska marknaden. Sveriges långa kust är dock en obestridlig tillgång i transporthänseende.</P>
<P class="p168 ft2">Väl fungerande och rimligt prissatta transportkedjor är en förutsättning för att vår exportindustri skall bli framgångsrik i den internationella konkurrensen. Därför är det väsentligt att kontinuerligt arbeta med att effektivisera transportkedjorna och att arbeta för ett harmoniserat prissättningssystem av infrastrukturen inom EU.</P>
<P class="p242 ft32"><SPAN class="ft32">7.7</SPAN><SPAN class="ft33">Minskande konkurrens inom inrikesflyget</SPAN></P>
<P class="p407 ft2">När avregleringen av inrikesflyget i Sverige gjordes 1992 var förhoppningen att den skulle leda till konkurrens och lägre biljettpriser.</P>
<P class="p61 ft2">I dag är bilden en helt annan. Inrikesmarknaden domineras av SAS och Skyways som har befäst sina marknadsandelar, tillsammans har de 90 procent av den inrikes flygmarknaden. SAS äger 25 procent av Skyways och samarbetet mellan bolagen är omfattande. Skyways har i sin tur de senaste åren köpt upp huvuddelen av regionalbolagen på den svenska inrikesmarknaden. Det finns inga tecken på att någon aktör försöker ta upp konkurrensen med SAS – Skyways. Direkt konkurrens existerar enbart på linjen mellan Bromma och Visby. Mellan Stockholm och Göteborg respektive Malmö opererar dock både SAS och Malmö Aviation men med olika produkter och från olika Stockholmsflygplatser.</P>
<P class="p144 ft2">Läget på marknaden i dag kan närmast beskrivas som en monopolsituation, där konsumentintressen inte längre kan regleras av marknaden själv.</P>
<P class="p174 ft19">När inrikesflyget avreglerades innebar den fria prissättningen och rätten att fritt träda ut och in på marknaden att olönsamma linjer kunde överges. Före avregleringen hade underskottet på de trafiksvaga linjerna i bland annat Norrlands inland täckts genom korssubventionering inom flygtransportsystemet. Detta gick att åstadkomma genom resultatutjäm-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">67</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_68">
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">ning mellan flygbolagen SAS och Linjeflyg. Omedelbart efter avregle- Prop. 2001/02:20 ringen ställdes frågan om glesbygdsflygets framtida villkor. Flera mindre</P>
<P class="p59 ft2">linjer har upplevt turbulens med allt från nedlagd trafik till kraftigt höjda biljettpriser. Hittills har kommunerna själva tagit det transportpolitiska ansvaret att finansiera regionalpolitiskt motiverad men företagsekonomiskt olönsam flygtrafik. Syftet har varit att åstadkomma en nödvändig trafikförsörjning så att en positiv regionalutveckling inte skall hindras av bristen på transportförbindelser med omvärlden. Dessa regioner saknar ofta realistiska transportalternativ till flyget.</P>
<P class="p60 ft2">Avregleringen av inrikesflyget har således inneburit konsekvenser för utbud och flygpriser. Med anledning av detta har regeringen den 31 maj 2001 lämnat ett uppdrag till Luftfartsverket att utreda förutsättningarna för en utvidgad upphandling av flygtrafik. Verket skall även kartlägga marknadssituationen för inrikesflyget och hur den påverkar målen för regionalpolitiken och transportpolitiken.</P>
<P class="p123 ft32"><SPAN class="ft32">7.8</SPAN><SPAN class="ft33">Sjöfartens kapacitet utnyttjas inte till fullo</SPAN></P>
<P class="p408 ft2">Sjöfarten svarar för den dominerande delen av transporterna i utrikeshandeln. Godsomsättningen i de svenska hamnarna har ökat med 30 procent under den senaste femårsperioden. En fortsatt ökning kan förutses men inte i samma snabba takt som de senaste åren. <NOBR>EU-utvidg-</NOBR> ningen, en fortsatt positiv utveckling i Östersjöområdet samt en fortsatt liberalisering av handeln är faktorer som talar för ökade sjöfartsvolymer även i ett längre perspektiv. För vissa svenska hamnar kan den ökade utrikeshandeln vara av stor regional betydelse.</P>
<P class="p135 ft2">Både farleds- och hamnsystemet har god kapacitet och generellt goda förutsättningar att klara betydande volymökningar utan stora nyinvesteringar. Ökad sjöfart i framför allt Europatrafiken kan bidra till att lätta på kapacitetstrycket för landtransporterna i Europa och innebär säkerhets- och miljövinster för samhället.</P>
<P class="p98 ft2">Sjöfartens infrastruktur i direkt mening består av farledssystemet och hamnarna, men lika viktigt är behovet av goda anslutningar till hamnarna i form av vägar och järnvägar för att effektiva totala transportkedjor skall kunna uppnås. Det är också av stor vikt att dessa anslutningar beaktas i infrastrukturplaneringen.</P>
<P class="p60 ft2">Det har utvecklats en naturlig struktur med en stark koncentration av godsflödena till ett begränsat antal välbelägna och effektiva hamnar. Ett tiotal hamnar står för cirka 80 procent av den totala godsvolymen. EU har beslutat att hamnar med en godsomsättning om minst 1,5 miljon ton eller minst 200 000 resande skall ingå i det transeuropeiska nätverket. Sverige har 22 hamnar som enligt 1999 års hamnstatistik faller inom denna definition. Av dessa är det 17 hamnar som uppfyller kriteriet för godsomsättning. Sådana hamnar bör också naturligen anses som nationellt viktiga.</P>
<P class="p409 ft20">Göteborg är Nordens enda hamn med direktanlöpande transocean linjetrafik och det är av stor vikt att denna trafik kan bibehållas och utvecklas. Omkring 25 procent av den svenska exporten, räknat i vikt, passerar genom Göteborgs hamn. Sjöfartsverket och Göteborgs kommun har träffat en principöverenskommelse om investeringar i förbättrade farleder</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">68</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_69">
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">till Göteborgs hamn. Både säkerhets- och tillgänglighetsskäl talar för att Prop. 2001/02:20 farlederna behöver förbättras för att sådan trafik skall kunna säkerställas.</P>
<P class="p174 ft2">En utökad regional samverkan i hamnfrågor är angelägen. En regional samverkan mellan närliggande hamnar stärker hamnarnas roll rent allmänt och bidrar till att motivera en god landinfrastruktur. Parallellt med diskussioner om Stockholmsregionens hamnfrågor och trafikfrågor i allmänhet pågår också utredningar om farledsförbättringar i Stockholms skärgård. Europeiska kommissionen har nyligen redovisat ett underlag i vissa hamnpolitiska frågor samt lämnat förslag till ett direktiv för tillträde till marknaden för hamntjänster.</P>
<P class="p139 ft2">Trollhätte kanal är ett statligt ansvar genom att kanalen sköts av Sjöfartsverket. Verket har tidigare redovisat en rapport om Vänertrafikens förutsättningar och framhållit att trafiken av flera skäl tappat marknadsandelar. Det finns enligt Sjöfartsverket anledning att säkerställa driften av kanalen genom relativt omfattande underhållsarbeten.</P>
<P class="p64 ft2">Södertälje kanal är också ett statligt ansvar genom Sjöfartsverket. Kanalen är en förutsättning för Mälarsjöfarten och för närvarande diskuteras en uppgradering av kanalens och Mälarfarledens dimensioner för att medge passage av större fartyg.</P>
<P class="p242 ft32"><SPAN class="ft32">7.9</SPAN><SPAN class="ft33">Transportsystemet medför miljöpåverkan</SPAN></P>
<P class="p410 ft2">Transporter av människor och gods orsakar betydande miljöproblem. De luftföroreningar som uppstår genom förbränning av drivmedel vid transporter påverkar på lokal nivå människors hälsa. Regionalt bidrar utsläppen till övergödning och försurning. Globalt påverkas klimatet och ozonskiktet. Utsläppen hotar skogens produktionsförmåga och känslig fjällmiljö liksom djur och växter i hav, sjöar och vattendrag. Trafikanläggningar tar stora markarealer i anspråk, skapar barriärer och minskar natur- och kulturlandskapens värden liksom den biologiska mångfalden. I tätorterna, liksom längs större vägar utanför tätorter, påverkas livsmiljön avsevärt av biltrafiken och de miljöproblem den för med sig. Transportsektorns resursanvändning för infrastruktur, fordon och bränslen är betydande. Gifter kan skada miljön vid hantering av drivmedel och andra ämnen som behövs för användningen av fordonen, liksom vid transporter av farligt gods.</P>
<P class="p83 ft35">Koldioxid</P>
<P class="p289 ft2">De svenska utsläppen av koldioxid minskade kraftigt under 1970- och <NOBR>1980-talen</NOBR> som ett resultat framför allt av den energipolitik som bedrevs under perioden och som syftade till att minska oljeberoendet. Efter lågkonjunkturen i början av <NOBR>1990-talet</NOBR> ökade koldioxidutsläppen igen. Införandet av koldioxidskatt 1991 har dock bidragit till att dämpa ökningstakten. Av de totala utsläppen av koldioxid i Sverige står transporterna för ungefär 40 procent, och av dessa står persontransporterna för cirka <NOBR>2/3-delar.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">69</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_70">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP032070x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p368 ft19">Prop. 2001/02:20</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr18 td151"><SPAN class="p411 ft86">Miljoner ton</SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td125"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td125"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td152"><SPAN class="p369 ft65">Koldioxid</SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td141"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td125"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td153"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td125"><SPAN class="p17 ft43"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td125"><SPAN class="p17 ft43"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td152"><SPAN class="p17 ft43"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td141"><SPAN class="p17 ft43"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td125"><SPAN class="p17 ft43"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td153"><SPAN class="p17 ft43"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td151"><SPAN class="p412 ft72">30</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td125"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td125"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td152"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td141"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td125"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td153"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td151"><SPAN class="p412 ft72">25</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td125"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td125"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td152"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td141"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td125"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr35 td153"><SPAN class="p413 ft72">Spår</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td151"><SPAN class="p17 ft39"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td125"><SPAN class="p17 ft39"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td125"><SPAN class="p17 ft39"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td152"><SPAN class="p17 ft39"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td141"><SPAN class="p17 ft39"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td125"><SPAN class="p17 ft39"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td151"><SPAN class="p412 ft72">20</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td125"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td125"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td152"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td141"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td125"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td153"><SPAN class="p413 ft72">Luft</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr32 td151"><SPAN class="p412 ft72">15</SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td125"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td125"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td152"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td141"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td125"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td153"><SPAN class="p413 ft72">Sjö</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td125"><SPAN class="p17 ft38"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td125"><SPAN class="p17 ft38"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td152"><SPAN class="p17 ft38"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td141"><SPAN class="p17 ft38"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td125"><SPAN class="p17 ft38"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr41 td153"><SPAN class="p413 ft72">Väg</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td151"><SPAN class="p17 ft43"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td125"><SPAN class="p17 ft43"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td125"><SPAN class="p17 ft43"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td152"><SPAN class="p17 ft43"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td141"><SPAN class="p17 ft43"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td125"><SPAN class="p17 ft43"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td151"><SPAN class="p412 ft72">10</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td125"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td125"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td152"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td141"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td125"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td153"><SPAN class="p413 ft72">Etappmål</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td151"><SPAN class="p370 ft72">5</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td125"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td125"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td152"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td141"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td125"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td153"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td151"><SPAN class="p370 ft72">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td125"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td125"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td152"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td141"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td125"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td153"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td151"><SPAN class="p18 ft72">1990</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td125"><SPAN class="p18 ft72">1995</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td125"><SPAN class="p18 ft72">2000</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td152"><SPAN class="p412 ft72">2005</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td141"><SPAN class="p18 ft72">2010</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td125"><SPAN class="p18 ft72">2015</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td153"><SPAN class="p89 ft72">2020</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p414 ft49"><SPAN class="ft48">Figur 7.11. </SPAN>Transportsektorns utsläpp av koldioxid sedan 1990 och prognos till 2020 givet fattade beslut (Källa: Trafikverkens miljörapport 1999)</P>
<P class="p373 ft2">Enligt trafikverkens prognos kommer transportsektorns etappmål om oförändrade koldioxidutsläpp 2010 jämfört med 1990 inte att nås med hittills beslutade åtgärder. Prognosen förutser en ökning av trafiken som är större än energieffektiviseringen inom sektorn. Vägtrafiken ger upphov till cirka 80 procent av transportsektorns koldioxidutsläpp, men även luftfarten och sjöfarten är betydelsefulla i sammanhanget. Utsläppen från spårtrafiken är däremot i det närmaste försumbara.</P>
<P class="p415 ft2">För att minska koldioxidutsläppen krävs åtgärder som minskar förbrukningen av fossila drivmedel. Detta kan ske på olika sätt: minskat transportarbete, minskad bränsleförbrukning per körd sträcka genom bränslesnålare fordon, anpassade hastigheter, övergång till mer energieffektiva transportslag och ökad användning av förnybara drivmedel. Val av styrmedel bör ske så att det även bidrar till måluppfyllelse för andra transportpolitiska delmål .</P>
<P class="p416 ft2">Beträffande förnybara drivmedel kan vissa krav formuleras. Drivmedlet måste ha låga nettoutsläpp av klimatpåverkande ämnen och bidra till att miljömålen kan uppnås. Det skall vara möjligt att använda i så väl dagens som morgondagens transportsystem och det skall gå att på sikt uppnå en produktion som bär sig ekonomiskt. Slutligen skall det ur ett livscykelperspektiv innebära en god energieffektivitet. Det finns i dag ett antal olika förnybara drivmedel på marknaden. Tillsammans utgör de för närvarande omkring 0,3 procent av drivmedelsanvändningen i Sverige. Den låga marknadsandelen beror på flera orsaker. Många förnybara drivmedel kan i dag inte tillverkas till konkurrenskraftiga priser och heller inte med tillräckligt effektiva och klimatvänliga processer.</P>
<P class="p417 ft4">I regeringens budgetproposition för 2002 (prop. 2001/02:1) lägger regeringen fram en skattestrategi för att stimulera en fortsatt introduktion av alternativa drivmedel. Strategin innefattar att skattelättnader ges i form av dels en energi- och koldioxidskattebefrielse för pilotprojektsdispenser i enskilda fall, samt en generell koldioxidskattebefrielse för koldioxidneutrala drivmedel. En utredning om innebörden av vilka produkter som ryms inom begreppet koldioxidneutrala drivmedel samt hur koldioxidskattebefrielsen för sådana drivmedel bör utformas i praktisk skattelagstiftning bör skyndsamt genomföras.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">70</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_71">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr11 td47"><SPAN class="p17 ft35">Buller</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td44"><SPAN class="p17 ft4">Prop. 2001/02:20</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p418 ft2">Buller definieras som oönskat eller störande ljud. Människor reagerar olika på ljud; t.ex. kan ljud från väg respektive järnväg uppfattas olika även om ljudnivån är densamma. Riksdagen har 1997 (prop. 1996/97:53, bet. 1996/97:TU7, rskr. 1996/97:174) slagit fast den långsiktiga ambitionsnivån för åtgärder mot trafikbuller för alla trafikslag med riktvärden som normalt inte bör överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastrukturen. Riktvärdena är inga rättsligt bindande normer, utan skall vara vägledande för bedömningar med hänsyn till lokala faktorer och särskilda omständigheter i det enskilda fallet.</P>
<P class="p245 ft4">Drygt 2 miljoner människor utsattes 1999 för buller från trafiken överstigande 55 dB(A) ekvivalentnivå utomhus. Av dessa bor cirka 85 procent i tätort. Vägtrafiken, framför allt på de kommunala vägarna, svarar för mer än tre fjärdedelar av bullerstörningarna, tågtrafiken för en femtedel och flygtrafiken för resterande andel. Vägverket och Banverket har rapporterat att de inte kommer att uppnå det första etappmålet för buller, som enligt det transportpolitiska beslutet skall uppnås till 2003. Detta beror bl.a. på att biltrafiken ökat mer än beräknat. Luftfartsverket har anmält att det finns behov av att definiera den trafikvolym som motiverar bulleråtgärder. I Luftfartsverkets åtgärdsprogram anges att åtgärder bör vidtas när bullernivån regelbundet överstiger vissa angivna bullernivåer. För att räknas som regelbunden anser Luftfartsverket att antalet störningstillfällen bör uppgå till minst 1 100 per år. Enligt regeringens bedömning är emellertid även koncentrationen av störningstillfällena av betydelse<SPAN class="ft35">. </SPAN>Regeringen har i propositionen Svenska miljömål – delmål och åtgärdsstrategier (prop. 2000/01:130) sammantaget gjort bedömningen att man i dag med tillgängliga kunskaper och resurser endast kan uppnå en minskning av bullret med 5 procent fram till 2010. Det blir svårt att nå generationsmålet för en god bebyggd miljö med denna ambitionsnivå. Regeringen kommer noga att följa utvecklingen genom det föreslagna uppföljningssystemet och ambitionen är att kunna nå en minskning med 10 procent till 2010.</P>
<P class="p419 ft35">Kväveoxider</P>
<P class="p84 ft2">Transportsektorns etappmål för kväveoxider väntas enligt trafikverkens miljörapport kunna nås. Utsläppen från vägtrafiken har minskat med cirka 10 procent under perioden 1998 till 2000 och väntas fortsätta att minska i åtminstone samma takt fram till 2005. Sjöfartens kväveoxidutsläpp har minskat och förväntas enligt prognos minska påtagligt under de kommande åren till följd av installation av modern avgasrening i fartyg. Utsläppen från luftfarten förutses däremot öka.</P>
<P class="p168 ft2">Trots minskande utsläpp från vägtrafiken ligger halterna av kvävedioxid fortfarande nära eller över miljökvalitetsnormen på vissa platser i landet. För Stockholms- och Göteborgsregionerna kan åtgärdsprogram komma att behöva genomföras för att uppnå normen till 2006. I Stockholm är det främst i innerstaden och på infartslederna som överskridandena beräknas ske.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">71</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_72">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr11 td47"><SPAN class="p17 ft35">Kolväten</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td44"><SPAN class="p17 ft4">Prop. 2001/02:20</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p420 ft2">Transportsektorns etappmål för kolväten kommer enligt trafikverkens miljörapport troligen att nås, dock med relativt knapp marginal. Vägtrafikens kolväteutsläpp har minskat kraftigt tack vare katalytisk avgasrening och system som minskar avdunstningen av bränsle från bilar. Även luftfartens kolväteutsläpp har minskat. Enligt trafikverkens prognoser väntas kolväteutsläppen fortsätta minska påtagligt. Fortsatta minskningar av kväveoxid- och kolväteutsläppen är angelägna för att minska bildningen av marknära ozon.</P>
<P class="p76 ft35">Svavel</P>
<P class="p399 ft2">Trafikverkens bedömning är att etappmålet för svavelutsläpp med bred marginal kommer att nås. Redan till i dag har svavelutsläppen sjunkit väl under etappmålet för 2005. Utsläppsminskningen beror på ökad användning av lågsvavlig fartygsbunker samt introduktionen av miljöklass 1- diesel inom vägtrafiken.</P>
<P class="p421 ft35">Partiklar</P>
<P class="p124 ft2">Partikelhalterna i tätortsluften har generellt sett sjunkit påtagligt till följd av åtgärder inom vägtrafiken. De senaste årens forskning har visat att mycket små partiklar, mindre än 2,5 mikrometer (PM2,5), kan vara av större betydelse ut hälsosynpunkt än man tidigare trott. Vidare forskning inom området har initierats och regeringen har i miljömålspropositionen aviserat målsättningen att senast 2005 fastställa ett delmål för PM2,5.</P>
<P class="p421 ft35">Annan miljöpåverkan</P>
<P class="p303 ft2">Arbetet med att utveckla åtgärder som minskar <NOBR>intrångs-,</NOBR> fragmenterings- och barriäreffekter samt även i övrigt minskar påverkan på natur- och kulturmiljön i såväl befintlig som tillkommande infrastruktur bör fortsätta. De arbeten som Vägverket och Banverket bedriver tillsammans med natur- och kulturskyddande myndigheter med att utveckla kvalitetskrav och kriterier för vägars och banors anpassning till natur- och kulturmiljön utgör ett värdefullt bidrag i detta avseende. Gestaltningen och de arkitektoniska kvaliteterna hos infrastrukturen bör utvecklas samtidigt som slitna väg- och järnvägsmiljöer åtgärdas.</P>
<P class="p62 ft2">Dagvattnet från vägar kan påverka ekosystemens struktur och funktion genom att mark, yt- och grundvatten förorenas samt växt- och djurliv skadas. Förloppen kan vara långsamma och ge effekter först efter en längre tids anrikning. Kunskapen har under de senaste åren starkt förbättrats om var skyddsbehovet är störst längs både väg- och järnvägsnäten. Inventeringar visar på ett stort åtgärdsbehov för att skydda vattentäkter från förorening, t.ex. vid olyckor med farligt gods eller från vägsaltning. Regeringen anser att åtgärder för att skydda vattentäkter vid vägar och järnvägar bör hanteras i infrastrukturplaneringen. En utgångspunkt bör då vara att först åtgärda de vattentäkter där risken för en olycka och konsekvenserna av olyckan sammantaget är svårast. Åtgärder är även ange-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">72</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_73">
<DIV id="id_1">
<P class="p422 ft2">lägna för att skydda vattentäkter från kloridgenomträngning från dag- Prop. 2001/02:20 vattnet.</P>
<P class="p423 ft2">Kretsloppsanpassningen av infrastrukturen bör fortsätta genom att miljöfarliga material inte införs, användandet av icke förnyelsebara material minimeras och att material återanvänds.</P>
<P class="p424 ft32"><SPAN class="ft32">7.10</SPAN><SPAN class="ft87">Bristande trafiksäkerhet</SPAN></P>
<P class="p425 ft2">Dödsfall och allvarliga personskador till följd av olyckor inom vägtransportsystemet utgör ett av de större folkhälsoproblemen i Sverige. 3 <SPAN class="ft84">– </SPAN>4 procent av individerna i varje årskull dör eller invalidiseras av trafikolyckor.</P>
<P class="p426 ft2">Risken att dödas eller allvarligt skadas varierar påtagligt mellan olika transportsätt. Riskerna att dödas är störst för mopedister, motorcyklister, privatflygare, fotgängare och cyklister. Risken är påtagligt mindre för bilister. Samtidigt är risken att dödas många gånger större för bilister än de är för kollektivtrafikresenärer.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43">
<TR>
<TD class="tr18 td154"><SPAN class="p309 ft34">Transportsätt</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr18 td155"><SPAN class="p427 ft50">Antalet dödade per:</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td156"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td157"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td158"><SPAN class="p428 ft34">miljarder pkm</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td159"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td160"><SPAN class="p87 ft34">år</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td157"><SPAN class="p309 ft2">Moped</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td158"><SPAN class="p429 ft4">90,4</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td159"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td160"><SPAN class="p430 ft4">12</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td157"><SPAN class="p309 ft19">Motorcykel</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td158"><SPAN class="p429 ft20">86,1</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td159"><SPAN class="p17 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td160"><SPAN class="p430 ft20">38</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td157"><SPAN class="p309 ft2">Privatflyg</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td158"><SPAN class="p429 ft4">59,3</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td159"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td160"><SPAN class="p430 ft2">5</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td157"><SPAN class="p309 ft2">Fotgängare</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td158"><SPAN class="p429 ft4">26,4</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td159"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td160"><SPAN class="p430 ft4">75</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td157"><SPAN class="p309 ft2">Cykel</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td158"><SPAN class="p429 ft4">17,4</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td159"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td160"><SPAN class="p430 ft4">48</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td157"><SPAN class="p309 ft2">Personbil, förare</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td158"><SPAN class="p429 ft4">4,3</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td159"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td160"><SPAN class="p430 ft4">277</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td157"><SPAN class="p309 ft2">Personbil, passagerare</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td158"><SPAN class="p429 ft4">3,1</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td159"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td160"><SPAN class="p430 ft4">99</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td157"><SPAN class="p309 ft19">Buss, landsväg</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td158"><SPAN class="p429 ft20">0,2</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td159"><SPAN class="p17 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td160"><SPAN class="p430 ft19">2</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td157"><SPAN class="p309 ft2">Tåg</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td158"><SPAN class="p429 ft4">0,1</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td159"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td160"><SPAN class="p430 ft2">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td157"><SPAN class="p309 ft2">Flyg, linjefart</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td158"><SPAN class="p429 ft4">0,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td159"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td160"><SPAN class="p430 ft2">0</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p431 ft49"><SPAN class="ft48">Tabell 7.11 </SPAN>Risken att dödas vid olika transportsätt per miljarder personkilometer respektive antal per år (genomsnitt för åren 1997 till 2000) (Källa SOU 2000:43)</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">73</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_74">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP032074x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p404 ft2">Prop. 2001/02:20</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44">
<TR>
<TD class="tr5 td161"><SPAN class="p285 ft56">1400</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td141"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td141"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td30"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td141"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td30"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td141"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td141"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td30"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td141"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td30"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td141"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td161"><SPAN class="p285 ft88">1300</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td30"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td30"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td30"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td30"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td161"><SPAN class="p285 ft88">1200</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td30"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td30"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td30"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td30"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td161"><SPAN class="p285 ft88">1100</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td30"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td30"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td30"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td30"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td161"><SPAN class="p285 ft88">1000</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td30"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td30"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td30"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td30"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td161"><SPAN class="p285 ft88">900</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td30"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td30"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td30"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td30"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td161"><SPAN class="p285 ft88">800</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td30"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td30"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td30"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td30"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td161"><SPAN class="p285 ft88">700</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td30"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td30"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td30"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td30"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td161"><SPAN class="p285 ft88">600</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td30"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td30"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td30"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td30"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td161"><SPAN class="p285 ft88">500</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td30"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td30"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td30"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td30"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td161"><SPAN class="p285 ft88">400</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td30"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td30"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td30"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td30"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td161"><SPAN class="p285 ft88">300</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td30"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td30"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td30"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td30"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td161"><SPAN class="p285 ft88">200</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td30"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td30"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td30"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td30"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td161"><SPAN class="p285 ft88">100</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td30"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td30"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td30"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td30"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p17 ft57"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td161"><SPAN class="p285 ft89">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td141"><SPAN class="p17 ft90"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td141"><SPAN class="p17 ft90"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td30"><SPAN class="p17 ft90"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td141"><SPAN class="p17 ft90"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td30"><SPAN class="p17 ft90"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td141"><SPAN class="p17 ft90"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td141"><SPAN class="p17 ft90"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td30"><SPAN class="p17 ft90"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td141"><SPAN class="p17 ft90"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td30"><SPAN class="p17 ft90"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td141"><SPAN class="p17 ft90"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td161"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:23px;margin-top:0px;margin-right:-44px;margin-bottom:0px;" class="p432 ft56"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:44px;margin-top:0px;margin-right:-65px;margin-bottom:21px;" class="p432 ft56"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:33px;margin-top:11px;margin-right:-54px;margin-bottom:10px;" class="p432 ft56"><![endif]>1955</SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td141"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:-10px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:0px;" class="p432 ft56"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:11px;margin-top:0px;margin-right:-32px;margin-bottom:21px;" class="p432 ft56"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:11px;margin-right:-21px;margin-bottom:10px;" class="p432 ft56"><![endif]>1959</SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td141"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:-10px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:0px;" class="p432 ft56"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:11px;margin-top:0px;margin-right:-32px;margin-bottom:21px;" class="p432 ft56"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:11px;margin-right:-21px;margin-bottom:10px;" class="p432 ft56"><![endif]>1963</SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td30"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:-9px;margin-top:0px;margin-right:-12px;margin-bottom:0px;" class="p432 ft56"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:12px;margin-top:0px;margin-right:-33px;margin-bottom:21px;" class="p432 ft56"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:11px;margin-right:-22px;margin-bottom:10px;" class="p432 ft56"><![endif]>1967</SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td141"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:-10px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:0px;" class="p432 ft56"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:11px;margin-top:0px;margin-right:-32px;margin-bottom:21px;" class="p432 ft56"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:11px;margin-right:-21px;margin-bottom:10px;" class="p432 ft56"><![endif]>1971</SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td30"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:-9px;margin-top:0px;margin-right:-12px;margin-bottom:0px;" class="p432 ft56"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:12px;margin-top:0px;margin-right:-33px;margin-bottom:21px;" class="p432 ft56"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:11px;margin-right:-22px;margin-bottom:10px;" class="p432 ft56"><![endif]>1975</SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td141"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:-10px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:0px;" class="p432 ft56"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:11px;margin-top:0px;margin-right:-32px;margin-bottom:21px;" class="p432 ft56"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:11px;margin-right:-21px;margin-bottom:10px;" class="p432 ft56"><![endif]>1979</SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td141"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:-10px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:0px;" class="p432 ft56"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:11px;margin-top:0px;margin-right:-32px;margin-bottom:21px;" class="p432 ft56"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:11px;margin-right:-21px;margin-bottom:10px;" class="p432 ft56"><![endif]>1983</SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td30"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:-9px;margin-top:0px;margin-right:-12px;margin-bottom:0px;" class="p432 ft56"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:12px;margin-top:0px;margin-right:-33px;margin-bottom:21px;" class="p432 ft56"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:11px;margin-right:-22px;margin-bottom:10px;" class="p432 ft56"><![endif]>1987</SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td141"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:-10px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:0px;" class="p432 ft56"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:11px;margin-top:0px;margin-right:-32px;margin-bottom:21px;" class="p432 ft56"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:11px;margin-right:-21px;margin-bottom:10px;" class="p432 ft56"><![endif]>1991</SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td30"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:-9px;margin-top:0px;margin-right:-12px;margin-bottom:0px;" class="p432 ft56"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:12px;margin-top:0px;margin-right:-33px;margin-bottom:21px;" class="p432 ft56"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:11px;margin-right:-22px;margin-bottom:10px;" class="p432 ft56"><![endif]>1995</SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td141"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:-10px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:0px;" class="p432 ft56"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:11px;margin-top:0px;margin-right:-32px;margin-bottom:21px;" class="p432 ft56"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:11px;margin-right:-21px;margin-bottom:10px;" class="p432 ft56"><![endif]>1999</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=12 class="tr51 td162"><SPAN class="p433 ft49"><SPAN class="ft48">Figur 7.12 </SPAN>Antalet dödade i vägtrafiken 1955 <NOBR><SPAN class="ft66">–</SPAN>2000</NOBR> (Källa: Vägverket)</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45">
<TR>
<TD class="tr11 td48"><SPAN class="p69 ft2">Trots att regeringen under senare år prioriterat trafiksäkerhetsåtgärder</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td76"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p17 ft2">har antalet dödade i vägtrafiken stigit de senaste åren. Förklaringen till</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td76"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><SPAN class="p17 ft19">detta är det starka samband som finns mellan trafiksäkerhet och trafikens</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td76"><SPAN class="p17 ft36"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td48"><SPAN class="p17 ft2">omfattning. När den ekonomiska tillväxten var låg i början av <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td76"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p17 ft2">skedde ingen ökning av trafikarbetet. När tillväxten tog fart i mitten av</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td76"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p17 ft2"><NOBR>1990–talet</NOBR> ökade trafiken snabbt. Den ökade med 5 procent mellan åren</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td76"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p17 ft2">1998 och 2000. Särskilt stor har ökningen av den tunga trafiken varit.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td76"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p17 ft2">Trots detta har antalet mötandeolyckor mellan tunga fordon och person-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td76"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td48"><SPAN class="p17 ft2">bilar minskat. Den ekonomiska tillväxten har också medfört att betydligt</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td76"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p17 ft2">fler unga människor har tagit körkort. Detta har bidragit till att andelen</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td76"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p17 ft2">unga förare på vägarna ökat, vilket också medfört fler olyckor. Studier</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td76"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p17 ft2">visar att bilförare i åldern 18 <NOBR><SPAN class="ft84">–</SPAN>24</NOBR> år är överrepresenterade i trafikolyckor</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td76"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p17 ft2">med dödlig utgång.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td76"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p69 ft2">Ungefär hälften av de som dödas i vägtrafiken är bilförare. Bilpassage-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td76"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td48"><SPAN class="p17 ft2">rare utgör ungefär 20 procent av de dödade under senare år medan</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td76"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p17 ft2">gående utgör cirka 15 procent. Tre fjärdedelar av alla dödsfall sker på</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td76"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p17 ft2">statligt vägnät, medan en fjärdedel sker på kommunalt och enskilt väg-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td76"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p17 ft2">nät.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td76"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p69 ft2">De vanligaste olyckstyperna med dödlig utgång är singelolyckor (187</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td76"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td48"><SPAN class="p17 ft2">dödade 1999) och mötesolyckor (132 dödade 1999).</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td76"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><SPAN class="p69 ft19">Nya bilar är normalt krocksäkrare än äldre, och förnyelsen av bilpar-</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td76"><SPAN class="p17 ft36"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td48"><SPAN class="p17 ft2">ken ger därmed positiva trafiksäkerhetseffekter. Under senare år har</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td76"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p17 ft2">krocksäkerheten särskilt förbättrats för små och medelstora bilar. För</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td76"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p17 ft2">närvarande märks en utveckling mot en storleksmässigt mer homogen</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td76"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p17 ft2">bilpark, vilket också är positivt för trafiksäkerheten. Andelen av trafikar-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td76"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p17 ft2">betet som utförs med personbilar utrustade med krockkudde på förarplats</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td76"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td48"><SPAN class="p17 ft2">fortsätter att öka och uppgick 2000 till 53 procent (48 procent 1999).</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td76"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p17 ft2">Någon statistiskt säkerställd förändring har inte skett av användningen av</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td76"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p17 ft2">cykelhjälm och av bilbälte i personbilar sedan mitten av <NOBR>1990-talet.</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td76"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p17 ft2">Cykelhjälmsanvändningen var 16 procent 2000, och har pendlat mellan</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td76"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p17 ft2">14 och 18 procent sedan 1995. Bilbältesanvändningen 2000 var för förare</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr4 td76"><SPAN class="p18 ft2">74</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td48"><SPAN class="p17 ft43"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_75">
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">i personbilar 90 procent och för passagerare i framsätet 92 procent. Prop. 2001/02:20 Användningen av bilbälte bland förare av taxi och tunga lastbilar har</P>
<P class="p13 ft2">ökat betydligt efter lagändringen den 1 oktober 2000.</P>
<P class="p102 ft2">En jämförelse av dödsrisken och skaderisken mellan män och kvinnor visar att män löper 2,7 gånger så stor dödsrisk som kvinnor med hänsyn taget till hur mycket män respektive kvinnor vistas i trafiken. Skaderisken är i princip lika för män och kvinnor. I dag dödas ca 50 cyklister per år och cirka 5 000 skadas så svårt att de måste läggas in på sjukhus. Mer än hälften av de som dödas är över 65 år. Barn och ungdom är också en utsatt grupp, 15 procent av alla dödade cyklister är barn eller ungdomar. Att för cyklister blandas med biltrafik är i många miljöer ett allvarligt problem. Av de cyklister som dödades 1998 omkom 80 procent i kollisioner med personbilar eller tunga fordon. 55 procent av dödsfallen skedde i tätort.</P>
<P class="p60 ft2">Barn är en hårt utsatt grupp i vägtrafiken. De tre senaste åren har i genomsnitt 43 barn dödats i trafiken. Cirka 60 procent av alla barn i åldern upp till 15 år som omkommer i olyckor gör det i trafiken. Motsvarande andel i åldern <NOBR>15<SPAN class="ft84">–</SPAN>19</NOBR> år är hela 80 procent.</P>
<P class="p168 ft2">Tillgänglig statistik visar att risken att dödas i en trafikolycka är relativt jämnt fördelad över landet. Av Vägverkets regioner har Stockholm en något lägre risk än genomsnittet, mätt som dödsolyckor per fordonskilometer medan Region Mitt (Västernorrlands, Jämtlands, Gävleborgs och Dalarnas län) har en något högre risk. En orsak till detta kan vara att risken att dödas är mindre i tätortsområden på grund av lägre hastigheter än i glest bebyggda områden som Region Mitt.</P>
<P class="p168 ft2">För att nollvisionen skall kunna nås krävs lösningar av trafiksäkerhetsbrister inom respektive transportslag. Överflyttning av transporter till säkrare transportslag kan bidra till en lösning men kan i sig inte leda hela vägen fram mot ett förverkligande av nollvisionen.</P>
<P class="p137 ft32"><SPAN class="ft32">7.11</SPAN><SPAN class="ft87">Bristande jämställdhet</SPAN></P>
<P class="p434 ft2">Kvinnors och mäns resmönster är olika. Män kör sammantaget mer än dubbelt så mycket bil som kvinnor, medan kvinnor gör fler resor som bilpassagerare och med kollektivtrafik. Könsskillnader finns även i vilka ärenden som män och kvinnor reser. Tjänsteresor är vanligare hos män än hos kvinnor, medan kvinnor gör fler resor i serviceärenden, speciellt när det gäller barntillsyn, och inköpsärenden.</P>
<P class="p80 ft2">Dessutom skiljer sig kvinnors och mäns värderingar av olika transportfrågor åt. Av Vägverkets trafiksäkerhetsenkät (2000:37) framgår till exempel att fler kvinnor än män anser att det är oacceptabelt att människor dödas i trafiken och det är rimligt att sänka hastigheten för att öka trafiksäkerheten. Män anser i högre grad än kvinnor att det är viktigare att följa trafikrytmen än att hålla hastighetsgränserna samt värderar möjligheten att köra fort mycket högre än kvinnor.</P>
<P class="p409 ft20">Enligt JÄMIT:s slutbetänkande (SOU 2001:44) har studier också visat att när män diskuterar säkerhet inom kollektivtrafiken så handlar det mest om klämrisk i bussar och kollisioner mellan fordon och mellan fordon och personer. Kvinnor inkluderar trygghet i begreppet säkerhet. Att bli utsatt för våld, hot om våld eller rädsla för våld inskränker kvinnors</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">75</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_76">
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">rörelsefrihet och påverkar deras val av transporter. Om kvinnor undviker Prop. 2001/02:20 cykelvägar och undergångar, är det rimligt att de löper mindre risk att bli</P>
<P class="p75 ft2">överfallna men större risk att bli påkörda. Det är viktigt att de som ansvarar för den fysiska planeringen är medvetna om detta. En studie om allmänhetens attityder till lokaliseringen av Västkustbanan har även visat att kvinnor tenderar att oroa sig mer för projektets konsekvenser än vad män gör. Kvinnor anger i mindre omfattning än män att industriell tillväxt och tekniska framsteg är väsentliga värden. Kvinnor anser inte heller i lika hög grad som män att det är viktigt med snabbtåg.</P>
<P class="p98 ft2">De olika synsätten har i dag olika möjligheter att få genomslag. Transportsektorn är historiskt sett och även i dag en klart mansdominerad sektor. Det kan till en viss del handla om en generationsfråga. Inom vissa myndigheter inom sektorn är som exempel fördelningen anställda kvinnor och män relativt jämn upp till 35 <NOBR><SPAN class="ft84">–</SPAN>40</NOBR> år. I åldersgrupperna däröver är män kraftigt överrepresenterade.</P>
<P class="p122 ft2">Inom transportsektorn finns en tydlig segregering både i fråga om yrke och i fråga om position (horisontell och vertikal segregering). Kvinnor återfinns ofta inom områden som information, ekonomi och administration. Mansdominerade yrken är reparatörer, lokförare, lotsar och transportplanerare. Det finns också fler män än kvinnor i ledande positioner. Bransch- och intresseorganisationerna representeras nästan av enbart män (vd och ordförande). Inom kollektivtrafiken är det, generellt sett, män som beslutar om och planerar trafiken medan fler kvinnor än män utnyttjar kollektivtrafiken.</P>
<P class="p62 ft2">En sned könsfördelning i beslutsfattande instanser innebär risk för att frågor som är av stort intresse för den underrepresenterade gruppen inte behandlas i tillräcklig utsträckning. Det gäller särskilt om det som i detta fall går att visa att mäns och kvinnors värderingar skiljer sig åt i flera frågor. Det är därför angeläget att säkerställa att både män och kvinnor ges samma möjligheter att påverka transportsystemets utformning.</P>
<P class="p55 ft1">8 Styrmedel i transportpolitiken</P>
<P class="p56 ft4">I det transportpolitiska beslutet 1998 konstaterade regeringen att det finns en rad styrmedel som i olika kombinationer kan användas av riksdag, regering, myndigheter och kommuner för att uppnå de transportpolitiska målen. Några av de viktigaste styrmedlen är olika former av ekonomiska styrmedel (prissättning av transporter, kostnadsansvaret, principer för fördelning av infrastrukturmedel, subventioner av trafik), regleringar, information, forskning och utveckling, målstyrning av trafikverken samt förhandlingar och överenskommelser.</P>
<P class="p435 ft2">I detta kapitel redogör regeringen för sin bedömning när det gäller hur kostnadsansvaret bör utvecklas. I kapitel 9 och 10 lämnar regeringen förslag för hur infrastrukturmedlen bör fördelas dels i närtid, dels på längre sikt och bedömningar av fortsatt utveckling av sektorsansvaret.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">76</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_77">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP032077x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr32 td77"><SPAN class="p150 ft32">8.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td78"><SPAN class="p151 ft32">Utvecklad tillämpning av kostnadsansvaret</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td44"><SPAN class="p17 ft4">Prop. 2001/02:20</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p436 ft2"><SPAN class="ft34">Regeringens bedömning: </SPAN>Enligt vad som fastslogs i 1998 års transportpolitiska beslut skall de skatter och avgifter som tas ut av trafiken, och är transportpolitiskt motiverade, motsvara trafikens samhällsekonomiska marginalkostnader och bidra till att de transportpolitiska målen nås. Utvecklad tillämpning av kostnadsansvaret på såväl nationell som internationell nivå är ett viktigt medel i utvecklingen mot ett effektivt och långsiktigt hållbart transportsystem. Under de närmast kommande åren bör fokus ligga på att åstadkomma ökad differentiering av avgifter för att bidra till utvecklingen av ett långsiktigt hållbart transportsystem.</P>
<P class="p153 ft2"><SPAN class="ft34">Utredningens förslag: </SPAN>SIKA har, i samarbete med trafikverken, genomfört en översyn av förutsättningarna för marginal kostnadsbaserade avgifter i transportsystemet (SIKA Rapport 2000:10). Arbetet har initierats av en förfrågan från <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> och har varit en del av ett gemensamt utvecklingsarbete som bedrivits av Näringsdepartementet och det finska transportministeriet. En huvudslutsats från studien är att det fortsatta arbetet i ett kortsiktigt perspektiv bör inriktas på ökad differentiering.</P>
<P class="p210 ft2">Godstransportdelegationen anser i sitt slutbetänkande (SOU 2001:61) att kostnadsansvaret är en viktig del i svensk transportpolitik. Delegationen poängterar betydelsen av internationell samordning och förespråkar ett målmedvetet svenskt arbete i internationella sammanhang för att få en bred uppslutning kring dessa principer. I avvaktan på en harmoniserad tillämpning anser man dock att vissa svenska åtgärder bör kunna vidtas.</P>
<P class="p437 ft2"><SPAN class="ft34">Remissinstanserna: </SPAN>Godstransportdelegationens slutbetänkande remissbehandlas för närvarande.</P>
<P class="p438 ft34">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft2">I 1998 års transportpolitiska beslut utvecklades kostnadsansvarets innebörd. Där fastslogs att strävan skall vara att de trafikpolitiskt motiverade skatterna och avgifterna skall motsvara de samhällsekonomiska marginalkostnaderna, dvs. de ytterligare kostnader som uppstår för samhället om ytterligare ett fordon använder infrastrukturen. Det handlar främst om kostnader i form av slitage, olycksrisker, miljöpåverkan, hälsoeffekter och bidrag till trängsel. Det finns goda möjligheter att närma sig principen om full marginalkostnadsprissättning, samtidigt som hänsyn tas till de förutsättningar som råder på den internationella transportmarknaden m.m.</SPAN></P>
<P class="p222 ft2">Vidare framhålls i det transportpolitiska beslutet att transportsystemets fasta kostnader skall finansieras så att oönskade, snedvridande effekter i möjligaste mån undviks.</P>
<P class="p439 ft2">När vi nu följer upp utvecklingen sedan det trafikpolitiska beslutet kan vi konstatera att utvecklingen inom avgiftsområdet i flera avseenden gått framåt.</P>
<P class="p440 ft2">Europeiska kommissionen, har i en vitbok om rättvisa trafikavgifter, formulerat en avgiftspolitik som ligger väl i linje med det svenska kostnadsansvaret (KOM(1998) 466). Således pekas samhällsekonomisk marginalkostnad ut som en principiellt viktig grund för infrastrukturavgifter. Den svenska remissbehandlingen av vitboken gav vid handen att margi-</P>
<P class="p157 ft52">nalkostnadsprissättning har ett mycket brett stöd i Sverige. Däremot finns</P>
<P class="p158 ft2">77</P>
</DIV>
<DIV id="page_78">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP032078x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">från vissa håll tveksamhet inför praktiska problem som prissättningen Prop. 2001/02:20 kan vara förknippad med.</P>
<P class="p344 ft2">I april 2001 lyftes frågan också fram av EU:s transportministrar i samband med en resolution om miljö och hållbarhet i trafikpolitiken, liksom i slutsatserna från <NOBR>EU-toppmötet</NOBR> i Göteborg. På det nationella planet pågår utvecklingsarbete inom samtliga transportslag.</P>
<P class="p76 ft35">Vägtrafik</P>
<P class="p441 ft2"><SPAN class="ft34">Regeringens bedömning: </SPAN>Stockholmsberedningen bör ges tilläggsdirektiv att utreda frågan om hur användning av trängselavgifter i trafiken kan genomföras. Sverige bör arbeta för en ändring av gällande europeiska vägavgiftsdirektiv i syfte att göra det möjligt att införa ett effektivt kilometerskattesystem för tunga lastbilar i Sverige. Kommittén Översyn av vägtrafikbeskattningen bör ges tilläggsdirektiv att analysera hur ett eventuellt svenskt kilometerskattesystem kan utformas.</P>
<P class="p442 ft4"><SPAN class="ft50">Utredningarna: </SPAN>Utredningen om miljöstyrande vägavgifter lämnade sitt förslag i januari 1999 (SOU 1998:169). Uppdraget var att analysera konstitutionella förutsättningar, lämna förslag till en generell lagstiftning för miljöstyrande vägavgifter liksom förslag till särskilda regler för miljöstyrande vägavgifter i en särskild tätort. En ambition med arbetet var att ta fram en lagstiftning som klart angav att införandet av ett avgiftssystem ska ske genom respektive kommuns beslut och att det också är respektive kommuns ansvar att utforma och förändra avgiftssystemet. Utredningen föreslog en lagstiftning som skulle bestå dels av en lag innehållande generella bestämmelser om miljöstyrande vägavgifter, dels av lagar innehållande lokala bestämmelser för respektive kommun. Kommunerna föreslogs ges rätt att i fall där miljöproblem motiverar miljöstyrande vägavgifter göra en anmälan till regeringen och därigenom initiera en lagstiftningsprocess. Avgiftsintäkterna skulle till 75 procent tillfalla berörd eller berörda kommuner.</P>
<P class="p443 ft2">Beträffande vägtrafik framhöll Godstransportdelegationen att en övergång från dagens fordons- och bränslebaserade beskattning mot kilometerskatt torde ligga i linje med kostnadsansvarets principer.</P>
<P class="p61 ft2"><SPAN class="ft34">Remissinstanserna: </SPAN>Vid remissbehandlingen av förslaget om miljöstyrande vägavgifter lyftes en rad juridiska problem fram. En avgift för tillträde till ett befintligt vägnät är enligt utredning, såväl som enligt en stor majoritet av remissinstanserna, i juridisk mening att betrakta som en skatt. Flera remissinstanser menade att kommunernas föreslagna initiativrätt i realiteten skulle bli en beskattningsrätt som inte vore möjlig enligt regeringsformen. Förslaget skulle därmed inte kunna genomföras utan grundlagsändring.</P>
<P class="p62 ft34">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft2">Ett sätt att hantera både miljö- och trängselproblem handlar om att påverka efterfrågan. Detta kan ske exempelvis genom någon form av trängselavgifter. Trängselavgifter är en åtgärd som prövats på flera håll internationellt och som nu även är föremål för studier runt om i Europa. Avgiftsintäkter kan användas för att</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">78</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_79">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP032079x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">finansiera kapacitetsförstärkningar inom exempelvis kollektivtrafiken i Prop. 2001/02:20 den aktuella regionen.</P>
<P class="p444 ft4">Ett införande av miljöstyrande vägavgifter eller trängselavgifter i tätort kan vara juridiskt komplicerat. Genom att miljöstyrande vägavgifter i juridisk mening är en skatt måste beslut i frågan fattas av riksdagen. Samtidigt är de problem som avgifterna är avsedda att bidra till att lösa i huvudsak lokala eller regionala. Riksdagen måste också fatta beslut om eventuella justeringar av avgiftsnivåer eller avgiftsbelagt område. En förutsättning för att sådana avgifter ska kunna komma i fråga måste enligt regeringens mening vara att aktuella kommuner eller regioner själva vill införa sådana avgifter. Mot denna bakgrund avser rege ringen ge Stockholmsberedningen, som har till uppgift att lämna förslag till förbättringar av transportsituationen i Stockholmsregionen, tilläggsdirektiv att utreda frågan om användning av trängselavgifter i trafiken. En delrapport om trängselavgifter skall lämnas den 31 december 2002. Om kommuner eller regioner efter beslut av en betydande majoritet gör framställan om att införa trängselavgifter som ett led i en bredare strategi för att komma tillrätta med trafikens trängsel och miljöproblem kommer regeringen att bereda frågan. En sådan beredning bör omfatta möjligheten att nå en överenskommelse mellan staten och aktuella kommuner eller aktuell region om hur en strategi skall kunna förverkligas.</P>
<P class="p445 ft2">Ett nytt europeiskt vägavgiftsdirektiv har antagits och införts. Den tidsrelaterade vägavgift som tas ut av tunga lastbilar (över 12 ton) har därigenom miljödifferentieras. Vägavgiften tas i Sverige ut av svenska fordon på årsbasis medan utlandsregisterade fordon kan välja att lösa avgiften per dag, per vecka, per månad eller per år. Miljödifferentieringen av vägavgiften är en förändring i rätt riktning. I rapporten Effekter av alternativ till Eurovinjettsystemet (SIKA Rapport 2000:4) analyseras möjligheterna att givet dagens <NOBR>EG-lagstiftning</NOBR> införa ett samhällsekonomiskt effektivt kilometerskattesystem för tunga lastbilar på det svenska vägnätet. Man konstaterar att det inte är möjligt att införa ett sådant system. Begränsningar avseende det vägnät som kan avgiftsbeläggas skulle medföra omledning av trafik till sämre och l ängre vägar. Kommissionen har nu i en s.k. Vitbok (KOM(2001) 370) aviserat att man avser ta fram ett nytt vägavgiftsdirektiv i syfte att uppmuntra mer effektiva och rättvisa vägavgiftssystem för tunga lastbilar. Regeringen har tillsatt en kommitté för översyn av vägtrafikbeskattningen (Fi 2001:08). Uppdraget skall redovisas senast 30 april 2003. Regeringen avser ge kommittén tilläggsdirektiv att analysera hur ett eventuellt svenskt kilometerskattesystem kan utformas. Detta arbete kräver att man nära följer den europeiska utvecklingen inom området. Det handlar dels om det pågående lagstiftningsarbetet, dels om utvecklingen avseende införda och planerade kilometerskattesystem i andra länder. Resultatet bör redovisas så snart den internationella utvecklingen medger en relevant analys. Regeringen avser därefter återkomma till frågan.</P>
<P class="p83 ft35">Järnväg</P>
<P class="p446 ft2"><SPAN class="ft34">Regeringens bedömning: </SPAN>Nuvarande system för uttag av banavgifter bör reformeras.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">79</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_80">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP032080x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p146 ft2"><SPAN class="ft34">Utredningarna: </SPAN>I december 2000 redovisade SIKA ett uppdrag att i Prop. 2001/02:20 samarbete med trafikverken se över förutsättningarna för marginalkost-</P>
<P class="p447 ft2">nadsbaserade infrastrukturavgifter (SIKA Rapport 2000:10). Översynen indikerade att de marginalkostnadsrelaterade avgiftskomponenterna kan behöva justeras för att bättre spegla marginalkostnaderna. Det kan finnas potential att förbättra dagens avgiftssystem i flera avseenden.</P>
<P class="p80 ft2">Godstransportdelegationen (SOU 2001:61) ser höga banavgifter i de viktiga transitländerna för den svenska marknaden, Danmark och Tyskland, som ett huvudproblem för järnvägens utveckling inom godstransportområdet. I dessa länder ligger avgifterna påtagligt över marginalkostnaderna.</P>
<P class="p61 ft2"><SPAN class="ft34">Remissinstanserna: </SPAN>Enligt <SPAN class="ft3">Banverkets </SPAN>syn är det svårt att dra mer långtgående policyslutsatser på grundval av SIKA:s rapport. Man efterfrågar svar på vilka omfördelningar mellan transportslag som kan uppstå till följd av internalisering, vem som skall disponera intäkterna och hur fasta kostnader skall täckas. Verket ser en vidareutveckling inom området som högst väsentlig. <SPAN class="ft3">Branschföreningen Tågoperatörerna </SPAN>ser det som riktigt att banavgifter tas ut i enlighet med marginalkostnaden och framhåller att det är viktigt att samma princip tillämpas för andra transportslag. <SPAN class="ft3">VINNOVA </SPAN>har satsat påtagliga resurser på forskning om järnvägens kapacitets- och trängselkostnader och ser det nu som angeläget att det sista steget mot effektiv prissättning av tåglägen tas.</P>
<P class="p448 ft2">Godstransportdelegationens slutbetänkande remissbehandlas för närvarande.</P>
<P class="p61 ft34">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft2">En ny europeisk järnvägslagstiftning har tagits fram. Den föreskriver marginalkostnadsprissättning som huvudprincip men tillåter under vissa förutsättningar påslag för vissa kostnader. I Sverige skall nu banavgifterna ses över så att de bättre speglar marginalkostnaderna och uppfyller de krav som den gemensamma lagstiftningen ställer. I detta sammanhang skall hänsyn tas till järnvägens konkurrenssituation i förhållande till andra transportslag. Regeringen har därför uppdragit åt Banverket och Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) att analysera och föreslå en justering av dagens banavgiftssystem så att det bättre speglar järnvägstrafikens kortsiktiga marginalkostnader och uppfyller </SPAN><NOBR><SPAN class="ft2">EG-lagstiftningens</SPAN></NOBR><SPAN class="ft2"> villkor. Uppdraget skall redovisas senaste den 2 april 2002.</SPAN></P>
<P class="p94 ft35">Sjöfart</P>
<P class="p449 ft2"><SPAN class="ft34">Regeringens bedömning: </SPAN>Sverige bör i internationella sammanhang driva frågan om miljödifferentierade farledsrespektive hamnavgifter.</P>
<P class="p450 ft2">Behovet av en översyn av nuvarande farledsavgiftssystem får bedömas efter det att respektive genomförda utredningar remiss– behandlats.</P>
<P class="p451 ft2"><SPAN class="ft34">Utredningarna: </SPAN>SIKA konstaterar i sin översyn av förutsättningarna för marginalkostnadsbaserade avgifter i transportsystemet (SIKA Rapport 2001:10) att sjöfartens marginalkostnader helt domineras av kostnader för utsläpp av luftföroreningar. Utredningen indikerar att de avgifter sjöfarten betalar inte fullt ut täcker sektorns samlade kostnader.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">80</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_81">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP032081x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">Man lyfter också fram möjligheten att öka miljödifferentieringen av far- Prop. 2001/02:20 ledsavgifterna.</P>
<P class="p61 ft2">Godstransportdelegationen (SOU 2001:61) konstaterar att nuvarande farledsavgifter innebär ett avsteg från kostnadsansvarets grundprincip. Delegationen föreslår att regeringen skall ge en utredare i uppdrag att i samverkan med Sjöfartsverket och berörda parter analysera möjligheterna att utveckla farledsavgifter som bidrar till effektiva och hållbara godstransporter.</P>
<P class="p102 ft2"><SPAN class="ft34">Remissinstanserna: </SPAN>Enligt <SPAN class="ft3">Sjöfartsverket </SPAN>finns det mot bakgrund av SIKA:s rapport ingen anledning att ifrågasätta marginalkostnadsprincipen. Man anser att marginalkostnadsbaserade avgifter bör införas på ett likartat sätt inom alla transportslag och gemensamt inom EU. <SPAN class="ft3">Sveriges Redareförening </SPAN>ser rapporten som ett stort steg framåt och delar synen att infrastrukturavgifter bör baseras på marginalkostnaden. Man förordar ett gemensamt införande på <NOBR>EU-nivå,</NOBR> men framhåller att Sverige, om det inte är möjligt, bör gå före. Man anser att SIKA bör ges i uppdrag att fullfölja arbetet och ta fram kompletterande underlag.</P>
<P class="p452 ft2">Godstransportdelegationens slutbetänkande remissbehandlas för närvarande.</P>
<P class="p444 ft4"><SPAN class="ft50">Skälen för regeringens bedömning </SPAN>: Det system för miljödifferentierade farledsavgifter som infördes den 1 januari 1998 har utvärderats. Det har konstaterats att detta system har haft positiva styreffekter. Sverige och Sjöfartsverket har verkat för att försöka sprida denna praxis. I juli 2000 införde Sjöfartsverket nya, bättre kostnadsrelaterade lotsavgifter. Miljödifferentieringen av hamnavgifter har också bidragit till en närmare koppling mellan avgiftsbelastning och miljökostnader.</P>
<P class="p453 ft2">För den närmaste framtiden framstår det som särskilt angeläget att analysera om miljödifferentieringen bör öka för att bättre spegla kostnadsskillnader mellan olika fartyg.</P>
<P class="p60 ft2">Regeringen är medveten om att den nuvarande finansieringen av sjöfartens fasta kostnader kan ses som ett avsteg från marginal kostnadsprincipen. Bedömningen är emellertid att de snedvridande effekterna av detta avsteg är måttliga. Godstransportdelegationen framhöll att nuvarande avgiftssystem innebär ett avsteg från grundprincipen, men presenterar dock inget material som indikerar att dagens system, med inslag av fasta avgifter, innebär några snedvridande effekter av betydelse. Föreliggande analyser av sjöfartens miljökostnader indikerar samtidigt att den totala avgiftsbelastningen är fullt rimlig i förhållande till de samlade samhällsekonomiska kostnaderna. Refererade utredningar visar att det kan finnas skäl att se över farledsavgifterna. Regeringen avser att ta ställning till behovet av en översyn efter det att genomförda utredningar remissbehandlats.</P>
<P class="p94 ft35">Flyg</P>
<P class="p454 ft4"><SPAN class="ft50">Regeringens bedömning: </SPAN>Sverige bör fortsätta att arbeta nationellt och internationellt för ökad miljödifferentiering av luftfartens avgifter.</P>
<P class="p455 ft2"><SPAN class="ft34">Utredningarna: </SPAN>SIKA konstaterar i sin översyn av förutsättningarna för marginalkostnadsbaserade infrastrukturavgifter (SIKA Rapport</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">81</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_82">
<P class="p456 ft2">2001:10) att det krävs en fördjupad analys för att få en bra bild av luft- Prop. 2001/02:20 fartens marginalkostnader. Man konstaterar att dagens avgiftssystem har</P>
<P class="p457 ft2">tydliga inslag av genomsnittsprissättning och menar att alternativa system, med närmare koppling till marginalkostnaderna, kan utformas.</P>
<P class="p458 ft2">Godstransportdelegationen (SOU 2001:61) anser inte att luftfartsavgifternas avsteg från huvudprincipen innebär några stora snedvridningar ur flygfraktsynpunkt.</P>
<P class="p459 ft34">Remissinstanserna: <SPAN class="ft3">Luftfartsverket </SPAN><SPAN class="ft2">anser att det miljödifferentierade avgiftssystem som finns i dag kan utvecklas för att i större utsträckning internalisera externa miljökostnader. På grund av det internationella regelverket och risk för ekonomitankning ser verket det som orimligt att införa drivmedelsrelaterad koldioxidskatt på flyget.</SPAN></P>
<P class="p460 ft2">Godstransportdelegationens slutbetänkande remissbehandlas för närvarande.</P>
<P class="p461 ft34">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft2">Luftfartsverket har vidareutvecklat miljödifferentieringen av flygplatsavgifter. Sedan den 1 oktober 2000 beror avgiften också på flygplatsens bullerkänslighet. Det är viktigt att Sverige fortsatt arbetar för att miljödifferentierade flygplatsavgifter införs internationellt. Från svensk sida har också frågan om miljödifferentierade undervägsavgifter (en </SPAN><NOBR><SPAN class="ft2">route-avgift)</SPAN></NOBR><SPAN class="ft2"> drivits i internationella sammanhang. Även det arbetet skall fortsätta.</SPAN></P>
<P class="p462 ft2">Möjligheten att tillämpa tidsdifferentiering av flygplatsavgifter, som ett sätt att hantera kapacitetsproblem på flygplatser har aktualiserats i internationella fora (Kommissionen och ECACs Airport Capacity Task Force). Ett sådant angreppssätt ligger i linje med kostnadsansvaret och bör analyseras i positiv anda. I det sammanhanget måste bl.a. regionalflygets särskilda förutsättningar beaktas.</P>
<P class="p461 ft2">Den nuvarande finansieringen av luftfartens fasta kostnader, är på samma sätt som för sjöfarten ett avsteg från marginal kostnadsprincipen. Bedömningen är dock att de snedvridande effekterna av detta avsteg är måttliga och att avgiftsfinansiering är att föredra framför andra finansieringsformer.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46">
<TR>
<TD class="tr2 td46"><SPAN class="p463 ft1">9</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td163"><SPAN class="p464 ft1">En satsning i närtid</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr24 td164"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td108"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td165"><SPAN class="p309 ft2"><SPAN class="ft34">Regeringens bedömning: </SPAN>Regeringen bedömer att en ökad satsning på</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td165"><SPAN class="p309 ft2">infrastrukturen under perioden <NOBR>2002–2004</NOBR> är nödvändig. Regeringen</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td165"><SPAN class="p309 ft4">anser att cirka 12 miljarder kronor i ökade resurser bör avsättas för åtgär-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td165"><SPAN class="p309 ft2">der i infrastrukturen.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr33 td166"><SPAN class="p17 ft16"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td108"><SPAN class="p17 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr34 td167"><SPAN class="p465 ft2">En ökad satsning i närtid innebär att ca 12 miljarder kronor i ökade</SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td167"><SPAN class="p309 ft2">resurser avsätts för åtgärder i infrastrukturen. Av dessa ökade resurser</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td167"><SPAN class="p309 ft2">avsätts 18 procent till bärighet, tjälsäkring och rekonstruktion av vägar,</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td167"><SPAN class="p309 ft2">36 procent till investeringar i vägar, 3 procent till drift och underhåll av</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td167"><SPAN class="p309 ft2">järnvägar och 44 procent till investeringar i järnvägar. Finansieringen av</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td167"><SPAN class="p309 ft2">dessa ambitionshöjningar sker till viss del genom upplåning i Riksgälds-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td167"><SPAN class="p309 ft2">kontoret med 2 miljarder kronor 2002, 3 miljarder kronor 2003 och 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td46"><SPAN class="p309 ft2">miljarder</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td163"><SPAN class="p17 ft2">kronor 2004. De lån som tas upp under <NOBR>2002–2004</NOBR> skall</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr4 td108"><SPAN class="p18 ft2">82</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td46"><SPAN class="p17 ft43"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td163"><SPAN class="p17 ft43"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_83">
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">återbetalas till 2015. Dessutom tillförs anslagsmedel om ytterligare 2,8 Prop. 2001/02:20 miljarder kronor 2004. Genom att senarelägga vissa amorteringar från</P>
<P class="p466 ft2">2002 och 2003 till 2004 och 2005 frigörs ytterligare cirka 1 miljard kronor.</P>
<P class="p80 ft2">Regeringen har i budgetproposition för 2002 utlovat vissa redovisningar av hur medlen för vägar och järnvägar närmare skall användas. Riksdagen har också begärt en redovisning av hur lånefinansierade investeringar i vägar och järnvägar långsiktigt påverkar framtida anslag. Nedan följer dessa redovisningar.</P>
<P class="p242 ft32"><SPAN class="ft32">9.1</SPAN><SPAN class="ft33">Vägar</SPAN></P>
<P class="p467 ft2">Utgångspunkten för hur medlen under anslaget väghållning och statsbidrag för 2002 skall användas är främst riksdagens beslut om infrastrukturinriktning för framtida transporter (prop. 1996/97:53, bet. 1996/97:TU7, rskr. 1996/97:174) och riksdagens beslut om det trafiksäkra samhället (prop. 1996/97:137, bet. 1997/98:TU4, rskr. 1997/98:11). I budgetpropositionen för 2002 föreslogs 13 370 miljoner kronor för väghållning och statsbidrag.</P>
<P class="p168 ft2">För 2002 bedöms det särskilt angeläget att säkerställa och bevara det befintliga vägnätet. Detta kräver en fortsatt satsning på drift och underhåll samt en satsning på ökad tjälsäkring, bärighet och rekonstruktion av det regionala vägnätet.</P>
<P class="p135 ft2">Den riktade trafiksäkerhetssatsningen, det s.k. <NOBR>11-punktsprogrammet,</NOBR> skall också fullföljas genom omprioritering från byggande av stamvägar till riktade trafiksäkerhetsåtgärder på stamvägnätet. Den 1999 påbörjade satsningen på riktade trafiksäkerhetsåtgärder på vägnätet för 400 miljoner kronor per år fullföljs.</P>
<P class="p102 ft2">Samtidigt är det mycket angeläget att övriga investeringsinsatser inom gällande planer, eller som regering och riksdag beslutat om på annat sätt, som inte kunnat genomföras på grund av de senaste årens prioriteringar, kan påbörjas under perioden <NOBR>2002–2004.</NOBR> För att möjliggöra sådana investeringsinsatser, kommer regeringen under perioden <NOBR>2002–2004</NOBR> att lånefinansiera vissa investeringar. Under 2002 kommer lån om 1 100 miljoner kronor att tas upp i Riksgäldskontoret för väginvesteringar. Regeringen har i budgetpropositionen föreslagit att Vägverkets anslag för väghållning höjs med 1 400 miljoner kronor 2004.</P>
<P class="p102 ft2">När det gäller väginvesteringar i regionala planer bedömer regeringen att anslagsposten bör fortsätta ligga på hög nivå och uppgå till 2 883 miljoner kronor för 2002 jämfört med 2 271 miljoner kronor 2001. An- slagsbeloppet motiveras av att regeringen vill säkerställa och bevara nuvarande infrastruktur och därför skapa förutsättningar för en satsning för ökad bärighet, tjälsäkring och rekonstruktion av det regionala vägnätet. Regeringen bedömer att cirka 1 600 miljoner kronor av medel till regionala planer kommer att gå till denna typ av riktade vägåtgärder.</P>
<P class="p468 ft2">Regeringens bedömning är att medel för drift och underhåll bör ligga på ungefär samma nivå som för 2001. Regeringen bedömer att nivån för drift och underhåll bör vara 6 002 miljoner kronor.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">83</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_84">
<DIV id="id_1">
<P class="p146 ft2">Regeringen bedömer också att den särskilda satsningen på investe- Prop. 2001/02:20 ringar i fysiska trafiksäkerhetsåtgärder på hela det statliga vägnätet skall</P>
<P class="p13 ft2">fortsätta med cirka 415 miljoner kronor per år, <NOBR>2002–2004.</NOBR></P>
<P class="p135 ft2">Det är vidare regeringens uppfattning att medel till verkets myndighetsutövning måste tillhandahållas i erforderlig omfattning. Regeringens bedömning är att anslagsposten för myndighetsutövning bör uppgå till 268 miljoner kronor.</P>
<P class="p85 ft2">När det gäller investeringar och förbättringsåtgärder på stamvägar är det regeringens uppfattning att medel i första hand måste ställas till förfogande för fysiska trafiksäkerhetsåtgärder och åtgärder med hög samhällsekonomisk lönsamhet. Regeringen bedömer att anslagsposten In- vesteringar i nationella vägar under 2002 bör uppgå till 1 208 miljoner kronor för fullföljande av pågående vägutbyggnadsprojekt och för påbörjandet av ytterligare fysiska trafiksäkerhetsåtgärder.</P>
<P class="p102 ft2">Anslagsposten Bidrag i regionala planer omfattar statsbidrag till kollektivtrafikanläggningar, bidrag till förbättring av miljö och säkerhet samt bidrag till ökad tillgänglighet till kollektivtrafik. Regeringen bedömer behovet av medel under 2002 till 621 miljoner kronor. Fördelningen mellan statsbidrag och medel för förbättringar av statliga vägar följer av de länsplaner som länen respektive regeringen fastställt. Det åvilar dock Vägverket att i genomförandet av planerna verka för att detta sker så effektivt och produktionstekniskt rationellt som möjligt, vilket temporärt kan innebära vissa avvikelser från länsplanernas fördelning mellan olika ändamål. Efter fem år skall dock samtliga planer ha kommit lika långt i sitt genomförande.</P>
<P class="p144 ft2">Regeringen bedömer behovet av medel för sektorsuppgifterna totalt till 516 miljoner kronor 2002, vilket motsvarar nivån för 2001. Det är angeläget att de åtgärder inom <NOBR>11-punktsprogrammet</NOBR> för ökad trafiksäkerhet som finansieras via anslagsposten Sektorsuppgifter, genomförs. Regeringen ser positivt på att Vägverket arbetar för att begränsa koldioxidutsläppen inom den del av sektorn som ökar mest, godstransporter på väg.</P>
<P class="p60 ft2">Det särskilda statsbidraget till storstädernas trafiksystem beräknas under 2002 uppgå till 485 miljoner kronor och avser statsbidrag till utbyggnader av kollektivtrafiksystemet i enlighet med de s.k. storstadsöverenskommelserna.</P>
<P class="p98 ft2">När det gäller anslagsposten Byggande och drift av enskilda vägar bedömer regeringen att anslagsposten bör uppgå till 584 miljoner kronor för 2002, vilket överensstämmer med anslagspostens storlek 2001. Vägföreningar som har sina andelstal grundade på taxeringsvärden skall omprövas före utgången av 2002 enligt lagen om upphävande av lagen (1939:608) om enskilda vägar (1997:620). För att underlätta och påskynda denna process får bidrag till omprövningsförrättningar av enskilda vägar ske under <NOBR>2001–2003,</NOBR> till en sammanlagd kostnad av 25 miljoner kronor.</P>
<P class="p80 ft2">De räntor och återbetalningar av lån som finansieras med anslagsposten kostnader för räntor och återbetalning av lån samt garantiavgifter avser Vägverket lånefinansierade investeringsprojekt som riksdagen beslutat om. Regeringen beräknar att anslagsposten bör uppgå till 370 miljoner kronor för 2002.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">84</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_85">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP032085x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p469 ft2">Regeringen bedömer vidare att Rikspolisstyrelsen under åren 2002– Prop. 2001/02:20 2004 bör få disponera sammanlagt 50 miljoner kronor från Vägverkets</P>
<P class="p304 ft2">anslagspost Kostnader för kameror för hastighetskontroll.</P>
<P class="p470 ft2">I nedanstående tabell framgår regeringens bedömning av hur anslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag skall fördelas på olika anslagsposter mot bakgrund av de överväganden som gjorts ovan.</P>
<P class="p471 ft2"><SPAN class="ft3">Tabell 9.1 </SPAN>36:2 Väghållning och statsbidrag.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47">
<TR>
<TD class="tr26 td168"><SPAN class="p309 ft91">Miljoner kronor</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td169"><SPAN class="p472 ft91">Utfall<SPAN class="ft92">1</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td170"><SPAN class="p90 ft91">Utfall</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td171"><SPAN class="p464 ft91">Anslag<SPAN class="ft92">2</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td172"><SPAN class="p199 ft91">Prognos</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td173"><SPAN class="p464 ft91">Förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td174"><SPAN class="p17 ft91">Beräknad</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td173"><SPAN class="p464 ft91">Beräknat</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td175"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td176"><SPAN class="p35 ft93">1999</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td177"><SPAN class="p473 ft93">2000</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td178"><SPAN class="p473 ft93">2001</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td179"><SPAN class="p286 ft93">2001</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td180"><SPAN class="p31 ft93">2002</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td181"><SPAN class="p285 ft93">2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td180"><SPAN class="p116 ft93">2004</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td175"><SPAN class="p309 ft94">Sektorsuppgifter</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td176"><SPAN class="p35 ft94">707</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td177"><SPAN class="p473 ft94">492</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td178"><SPAN class="p473 ft94">491</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td179"><SPAN class="p286 ft94">522</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td180"><SPAN class="p31 ft94">516</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td181"><SPAN class="p285 ft94">528</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td180"><SPAN class="p116 ft94">537</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td175"><SPAN class="p309 ft94">Myndighetsutövning</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td176"><SPAN class="p35 ft94">525</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td177"><SPAN class="p473 ft94">653</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td178"><SPAN class="p473 ft94">315</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td179"><SPAN class="p286 ft94">260</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td180"><SPAN class="p31 ft94">268</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td181"><SPAN class="p285 ft94">275</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td180"><SPAN class="p116 ft94">279</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td175"><SPAN class="p309 ft95">Investeringar i nationell plan</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td176"><SPAN class="p35 ft94">2 530</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td177"><SPAN class="p473 ft94">2 210</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td178"><SPAN class="p473 ft94">1 735</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td179"><SPAN class="p286 ft94">1 835</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td180"><SPAN class="p31 ft94">1 208</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td181"><SPAN class="p285 ft94">2 731</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td180"><SPAN class="p116 ft94">2 058</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td182"><SPAN class="p309 ft96">Investeringar i regionala</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td125"><SPAN class="p35 ft96">1 584</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td77"><SPAN class="p473 ft96">1 295</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td132"><SPAN class="p473 ft96">2271</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td150"><SPAN class="p286 ft96">2 240</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td18"><SPAN class="p31 ft96">2 883</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td161"><SPAN class="p285 ft96">2 538</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td18"><SPAN class="p116 ft96">3 707</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td175"><SPAN class="p309 ft97">planer</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td176"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td177"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td178"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td179"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td180"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td181"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td180"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td175"><SPAN class="p309 ft94">Investeringar i Södra länken</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td176"><SPAN class="p35 ft94">400</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td177"><SPAN class="p473 ft94">400</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td178"><SPAN class="p473 ft94">148</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td179"><SPAN class="p286 ft94">148</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td180"><SPAN class="p31 ft94">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td181"><SPAN class="p285 ft94">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td180"><SPAN class="p116 ft94">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td182"><SPAN class="p309 ft94">Investeringar i fysisk trafik-</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td125"><SPAN class="p35 ft94">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td77"><SPAN class="p473 ft94">412</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td132"><SPAN class="p473 ft94">401</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td150"><SPAN class="p286 ft94">425</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td18"><SPAN class="p31 ft94">414</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td161"><SPAN class="p285 ft94">424</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td18"><SPAN class="p116 ft94">431</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td175"><SPAN class="p309 ft94">säkerhet</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td176"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td177"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td178"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td179"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td180"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td181"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td180"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td175"><SPAN class="p309 ft94">Drift och underhåll</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td176"><SPAN class="p35 ft94">5 366</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td177"><SPAN class="p473 ft94">5 744</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td178"><SPAN class="p473 ft94">6 209</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td179"><SPAN class="p286 ft94">6 090</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td180"><SPAN class="p31 ft94">6 002</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td181"><SPAN class="p285 ft94">6 190</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td180"><SPAN class="p116 ft94">6 351</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td182"><SPAN class="p309 ft94">Räntor och återbetalning av</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td125"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td77"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td132"><SPAN class="p473 ft94">817</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td150"><SPAN class="p286 ft94">905</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td18"><SPAN class="p31 ft94">370</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td161"><SPAN class="p285 ft94">573</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td18"><SPAN class="p116 ft94">1 709</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td175"><SPAN class="p309 ft94">lån för vägar</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td176"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td177"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td178"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td179"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td180"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td181"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td180"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td182"><SPAN class="p309 ft94">Drift och byggande av</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td125"><SPAN class="p35 ft94">100</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td77"><SPAN class="p473 ft94">571</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td132"><SPAN class="p473 ft94">578</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td150"><SPAN class="p286 ft94">578</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td18"><SPAN class="p31 ft94">584</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td161"><SPAN class="p285 ft94">598</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td18"><SPAN class="p116 ft94">608</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td175"><SPAN class="p309 ft97">enskilda vägar</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td176"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td177"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td178"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td179"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td180"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td181"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td180"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td175"><SPAN class="p309 ft94">Storstadsöverenskommelsen</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td176"><SPAN class="p35 ft94">488</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td177"><SPAN class="p473 ft94">803</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td178"><SPAN class="p473 ft94">462</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td179"><SPAN class="p286 ft94">319</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td180"><SPAN class="p31 ft94">485</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td181"><SPAN class="p285 ft94">401</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td180"><SPAN class="p116 ft94">134</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td175"><SPAN class="p309 ft96">Bidrag i regionala planer</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td176"><SPAN class="p35 ft96">444</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td177"><SPAN class="p473 ft96">420</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td178"><SPAN class="p473 ft96">476</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td179"><SPAN class="p286 ft96">618</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td180"><SPAN class="p31 ft96">621</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td181"><SPAN class="p285 ft96">598</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td180"><SPAN class="p116 ft96">608</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td182"><SPAN class="p309 ft94">Kostnader för kameror för</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td125"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td77"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td132"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td150"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td18"><SPAN class="p31 ft94">17</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td161"><SPAN class="p285 ft94">17</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td18"><SPAN class="p116 ft94">17</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td175"><SPAN class="p309 ft97">hastighetskontroll</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td176"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td177"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td178"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td179"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td180"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td181"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td180"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td182"><SPAN class="p309 ft96">Till Regeringskansliets</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td125"><SPAN class="p17 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td77"><SPAN class="p473 ft96">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td132"><SPAN class="p473 ft96">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td150"><SPAN class="p286 ft96">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td18"><SPAN class="p31 ft96">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td161"><SPAN class="p285 ft96">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td18"><SPAN class="p116 ft96">2</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td175"><SPAN class="p309 ft97">disposition</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td176"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td177"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td178"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td179"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td180"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td181"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td180"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td175"><SPAN class="p309 ft93">Summa</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td176"><SPAN class="p35 ft93">12 144</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td177"><SPAN class="p473 ft93">13 002</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td178"><SPAN class="p473 ft93">13 905</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td179"><SPAN class="p286 ft93">13 942</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td180"><SPAN class="p31 ft93">13 370</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td181"><SPAN class="p285 ft93">14 875</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td180"><SPAN class="p116 ft93">16 441</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p474 ft100"><SPAN class="ft98">1</SPAN><SPAN class="ft99">Utfallet 1999 inkluderar även Vägverkets del av anslaget A4 Banhållning och utfall avseende äldreanslag.</SPAN></P>
<P class="p475 ft100"><SPAN class="ft98">2</SPAN><SPAN class="ft101">Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vårproposition och budgetproposition för 2002.</SPAN></P>
<P class="p476 ft2">Regeringen har redan i budgetpropositionen för 2002 redovisat effekterna av hittills beslutade lån. I nedanstående tabeller redovisas upplåningen för en satsning på infrastrukturen i närtid (tabell 9.2) och anslagsbehovet för räntor och amorteringar som dessa lån ger upphov till (tabell 9.3). För att få en uppfattning om den totala skuldsättningen och anslagsbehovet för räntor och amorteringar för vägar, så skall dessa uppgifter läggas till dem som redovisas i budgetpropositionen för 2002 (volym 12, sid <NOBR>47–48).</NOBR></P>
<P class="p477 ft2"><SPAN class="ft3">Tabell 9.2 </SPAN>Beräknad nettoupplåning och total låneskuld för lånefinansierade vägar <NOBR>2002–2004.</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48">
<TR>
<TD class="tr30 td128"><SPAN class="p309 ft102">Miljoner</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td43"><SPAN class="p286 ft100">Skuld</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td101"><SPAN class="p18 ft100">2001</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td131"><SPAN class="p18 ft100">2002</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td105"><SPAN class="p18 ft100">2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td131"><SPAN class="p18 ft100">2004</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td105"><SPAN class="p18 ft100">2005</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td131"><SPAN class="p18 ft100">2006</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td105"><SPAN class="p18 ft100">2007</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td131"><SPAN class="p18 ft100">2008</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td105"><SPAN class="p18 ft100">2009</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td125"><SPAN class="p433 ft100">Skuld</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td128"><SPAN class="p309 ft103">kronor</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td43"><SPAN class="p286 ft94">2000-</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td101"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td131"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td105"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td131"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td105"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td131"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td105"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td131"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td105"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td125"><SPAN class="p433 ft94">2009-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td183"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td184"><SPAN class="p286 ft94"><NOBR>12-31</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td185"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td186"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td187"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td186"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td187"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td186"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td187"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td186"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td187"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td176"><SPAN class="p433 ft94"><NOBR>12-31</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td128"><SPAN class="p309 ft94">Nettoupp-</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td43"><SPAN class="p286 ft94">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td101"><SPAN class="p18 ft94">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td131"><SPAN class="p18 ft94">1 100</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td105"><SPAN class="p18 ft94">1 295</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td131"><SPAN class="p18 ft94">1 410</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td105"><SPAN class="p18 ft94"><NOBR>-346</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td131"><SPAN class="p18 ft94"><NOBR>-346</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td105"><SPAN class="p18 ft94"><NOBR>-346</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td131"><SPAN class="p18 ft94"><NOBR>-346</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td105"><SPAN class="p18 ft94"><NOBR>-346</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td125"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td183"><SPAN class="p309 ft94">låning</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td184"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td185"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td186"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td187"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td186"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td187"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td186"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td187"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td186"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td187"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td176"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td128"><SPAN class="p309 ft94">Total</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td43"><SPAN class="p286 ft94">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td101"><SPAN class="p18 ft94">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td131"><SPAN class="p18 ft94">1 100</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td105"><SPAN class="p18 ft94">2 395</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td131"><SPAN class="p18 ft94">3 805</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td105"><SPAN class="p18 ft94">3 459</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td131"><SPAN class="p18 ft94">3 113</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td105"><SPAN class="p18 ft94">2 767</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td131"><SPAN class="p18 ft94">2 421</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td105"><SPAN class="p18 ft94">2 075</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td125"><SPAN class="p433 ft94">2 075</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td183"><SPAN class="p309 ft97">låneskuld</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td184"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td185"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td186"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td187"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td186"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td187"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td186"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td187"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td186"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td187"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td176"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">85</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_86">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP032086x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49">
<TR>
<TD colspan=11 class="tr11 td94"><SPAN class="p309 ft2"><SPAN class="ft3">Tabell 9.3 </SPAN>Anslagsbehov för räntor och återbetalning av lån för vägar</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td188"><SPAN class="p478 ft4">Prop. 2001/02:20</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td189"><SPAN class="p309 ft4"><NOBR>2000–2009.</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td133"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td43"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td43"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td190"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td43"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td43"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td190"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td43"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td43"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td132"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td188"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td191"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td192"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td184"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td184"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td193"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td184"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td184"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td193"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td184"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td184"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td178"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td188"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td189"><SPAN class="p309 ft104">Miljoner</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td133"><SPAN class="p18 ft105">2000</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td43"><SPAN class="p18 ft96">2001</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td43"><SPAN class="p18 ft96">2002</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td190"><SPAN class="p18 ft96">2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td43"><SPAN class="p18 ft96">2004</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td43"><SPAN class="p18 ft96">2005</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td190"><SPAN class="p18 ft96">2006</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td43"><SPAN class="p18 ft96">2007</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td43"><SPAN class="p18 ft96">2008</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td132"><SPAN class="p433 ft96">2009</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td188"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td191"><SPAN class="p309 ft106">kronor</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td192"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td184"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td184"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td193"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td184"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td184"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td193"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td184"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td184"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td178"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td188"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td191"><SPAN class="p309 ft94">Räntor</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td192"><SPAN class="p18 ft94">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td184"><SPAN class="p18 ft94">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td184"><SPAN class="p18 ft94">33</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td193"><SPAN class="p18 ft94">105</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td184"><SPAN class="p18 ft94">186</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td184"><SPAN class="p18 ft94">218</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td193"><SPAN class="p18 ft94">197</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td184"><SPAN class="p18 ft94">176</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td184"><SPAN class="p18 ft94">156</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td178"><SPAN class="p433 ft94">135</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td188"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td191"><SPAN class="p309 ft94">Amorteringar</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td192"><SPAN class="p18 ft94">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td184"><SPAN class="p18 ft94">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td184"><SPAN class="p18 ft94">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td193"><SPAN class="p18 ft94">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td184"><SPAN class="p18 ft94">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td184"><SPAN class="p18 ft94">346</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td193"><SPAN class="p18 ft94">346</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td184"><SPAN class="p18 ft94">346</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td184"><SPAN class="p18 ft94">346</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td178"><SPAN class="p433 ft94">346</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td188"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td189"><SPAN class="p309 ft93">Summa</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td133"><SPAN class="p18 ft93">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td43"><SPAN class="p18 ft93">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td43"><SPAN class="p18 ft93">33</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td190"><SPAN class="p18 ft93">105</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td43"><SPAN class="p18 ft93">186</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td43"><SPAN class="p18 ft93">564</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td190"><SPAN class="p18 ft93">543</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td43"><SPAN class="p18 ft93">522</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td43"><SPAN class="p18 ft93">502</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td132"><SPAN class="p433 ft93">481</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td188"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td189"><SPAN class="p309 ft91">anslags-</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td133"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td43"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td43"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td190"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td43"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td43"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td190"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td43"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td43"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td132"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td188"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p479 ft107">belastning riksgäldslån</P>
<P class="p471 ft34">Investeringsplan</P>
<P class="p480 ft2">Vägverkets verksamhetsvolym bestäms av anvisade anslag, de lån Vägverket tar upp och de tillskott som erhålls via externa bidrag. In- vesteringsverksamheten omfattar i princip de investeringar som fastställs av regeringen i nationell väghållningsplan och av länen i de regionala planerna. Därutöver omfattar Vägverkets investeringar broar som ersätter färjor, tidigarelagda väginvesteringar och anläggningstillgångar.</P>
<P class="p481 ft2"><SPAN class="ft3">Tabell 9.4 </SPAN>Investeringsplan</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr30 td194"><SPAN class="p309 ft100">Miljoner kronor</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td67"><SPAN class="p106 ft100">Totalt</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td13"><SPAN class="p106 ft100">Utfall</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td152"><SPAN class="p106 ft100">Prognos</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td13"><SPAN class="p106 ft100">Budget</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td13"><SPAN class="p106 ft100">Budget</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td150"><SPAN class="p433 ft100">Budget</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td178"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td195"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td196"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td197"><SPAN class="p106 ft94">2000</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td198"><SPAN class="p363 ft94">2001</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td197"><SPAN class="p106 ft94">2002</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td197"><SPAN class="p106 ft94">2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td179"><SPAN class="p433 ft94">2004</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr22 td194"><SPAN class="p309 ft96">Investeringar i statliga</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td67"><SPAN class="p106 ft96">12 004</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td13"><SPAN class="p106 ft96">1 876</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td152"><SPAN class="p363 ft96">2 094</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td13"><SPAN class="p106 ft96">1 622</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td13"><SPAN class="p106 ft96">3 155</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td150"><SPAN class="p433 ft96">2 489</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr29 td199"><SPAN class="p309 ft97">vägar, nationell plan</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td196"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td197"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td198"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td197"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td197"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td179"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr24 td194"><SPAN class="p309 ft94">Investeringar i statliga</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td67"><SPAN class="p106 ft94">10 304</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td13"><SPAN class="p106 ft94">1 464</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td152"><SPAN class="p363 ft94">1 832</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td13"><SPAN class="p106 ft94">3 015</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td13"><SPAN class="p106 ft94">2 606</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td150"><SPAN class="p433 ft94">3 758</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr24 td199"><SPAN class="p309 ft94">vägar, regional plan</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td196"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td197"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td198"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td197"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td197"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td179"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr24 td194"><SPAN class="p309 ft94">Lånefinansierade</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td67"><SPAN class="p106 ft94">11 018</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td13"><SPAN class="p106 ft94">1 512</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td152"><SPAN class="p363 ft94">2 383</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td13"><SPAN class="p106 ft94">3 275</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td13"><SPAN class="p106 ft94">3 006</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td150"><SPAN class="p433 ft94">2 847</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td178"><SPAN class="p309 ft97">vägar</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td195"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td196"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td197"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td198"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td197"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td197"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td179"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr22 td194"><SPAN class="p309 ft96">Anläggningstillgångar</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td67"><SPAN class="p106 ft96">1 703</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td13"><SPAN class="p106 ft96">343</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td152"><SPAN class="p363 ft96">340</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td13"><SPAN class="p106 ft96">340</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td13"><SPAN class="p106 ft96">340</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td150"><SPAN class="p433 ft96">340</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td178"><SPAN class="p309 ft97">brutto</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td195"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td196"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td197"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td198"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td197"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td197"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td179"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td132"><SPAN class="p309 ft93">Summa</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td102"><SPAN class="p285 ft93">investe-</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td67"><SPAN class="p106 ft93">35 029</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td13"><SPAN class="p106 ft93">5 195</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td152"><SPAN class="p363 ft93">6 649</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td13"><SPAN class="p106 ft93">8 252</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td13"><SPAN class="p106 ft93">9 107</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td150"><SPAN class="p433 ft93">9 434</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td178"><SPAN class="p309 ft93">ringar</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td195"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td196"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td197"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td198"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td197"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td197"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td179"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr22 td194"><SPAN class="p309 ft96">Finansiering</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td67"><SPAN class="p17 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td13"><SPAN class="p17 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td152"><SPAN class="p17 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td13"><SPAN class="p17 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td13"><SPAN class="p17 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td150"><SPAN class="p17 ft14"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td178"><SPAN class="p309 ft97">anslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td195"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td196"><SPAN class="p106 ft97">21 873</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td197"><SPAN class="p106 ft97">3 270</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td198"><SPAN class="p363 ft97">3 812</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td197"><SPAN class="p106 ft97">4 505</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td197"><SPAN class="p106 ft97">5 693</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td179"><SPAN class="p433 ft97">6 196</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td178"><SPAN class="p309 ft94">Lån</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td195"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td196"><SPAN class="p106 ft94">12 721</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td197"><SPAN class="p106 ft94">1 855</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td198"><SPAN class="p363 ft94">2 723</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td197"><SPAN class="p106 ft94">3 615</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td197"><SPAN class="p106 ft94">3 346</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td179"><SPAN class="p433 ft94">3 187</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td132"><SPAN class="p309 ft94">Externa</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td102"><SPAN class="p285 ft94">bidrag och</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td67"><SPAN class="p106 ft94">434</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td13"><SPAN class="p106 ft94">70</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td152"><SPAN class="p363 ft94">113</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td13"><SPAN class="p106 ft94">132</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td13"><SPAN class="p106 ft94">68</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td150"><SPAN class="p433 ft94">51</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr29 td199"><SPAN class="p309 ft97">förskottering</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td196"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td197"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td198"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td197"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td197"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td179"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr22 td199"><SPAN class="p309 ft108">Summa finansiering</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td196"><SPAN class="p106 ft108">35 028</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td197"><SPAN class="p106 ft108">5 195</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td198"><SPAN class="p363 ft108">6 648</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td197"><SPAN class="p106 ft108">8 252</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td197"><SPAN class="p106 ft108">9 107</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td179"><SPAN class="p433 ft108">9 434</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p482 ft32"><SPAN class="ft32">9.2</SPAN><SPAN class="ft33">Järnvägar</SPAN></P>
<P class="p483 ft2">Utgångspunkten för hur medlen under anslaget banhållning och sektorsuppgifter för 2002 skall användas är främst riksdagens beslut om infrastrukturinriktning för framtida transporter (prop. 1996/97:53, bet. 1996/97:TU7, rskr. 1996/97:174). I budgetpropositionen för 2002 föreslogs att 7 047 miljoner kronor anvisas anslaget Banhållning och sektorsuppgifter. För 2002 bedöms en satsning på drift och underhåll av järnvägsnätet som särskilt angelägen. Samtidigt är det mycket angeläget att de investeringar i järnvägsnätet, som regering och riksdag beslutat om i gällande planer eller på annat sätt och som inte kunnat genomföras på grund av de senaste årens prioriteringar, kan påbörjas i närtid. För att möjliggöra sådana investeringsinsatser, kommer regeringen under perioden <NOBR>2002–2004</NOBR> att lånefinansiera vissa investeringar. Under 2002 kommer lån om 865 miljoner kronor att tas upp i Riksgäldskontoret för järnvägsinvesteringar. Regeringen har i budgetpropositionen föreslagit</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">86</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_87">
<DIV id="id_1">
<P class="p13 ft2">att Banverkets anslag för banhållning höjs med 1 400 miljoner kronor Prop. 2001/02:20 2004.</P>
<P class="p484 ft2">Anslagsposten Myndighetsutövning avser tidtabellsläggning, banupplåtelse samt den verksamhet som bedrivs av Järnvägsinspektionen. Regeringen bedömer att anslagsposten bör ligga på samma nivå som 2001, men hänsyn bör tas till den allmänna prisutvecklingen. Det innebär att 54 miljoner kronor avsätts för detta ändamål.</P>
<P class="p16 ft2">Anslagsposten Bidrag till Inlandsbanan och Öresundsbrokonsortiet bör ligga på samma nivå som 2001, men hänsyn bör tas till den allmänna prisutvecklingen. Det innebär att 304 miljoner kronor avsätts för detta ändamål.</P>
<P class="p485 ft2">Anslagsposten Sektorsuppgifter bör också ligga på samma nivå som 2001, men hänsyn bör tas till den allmänna prisutvecklingen. Det innebär att 114 miljoner kronor avsätts för detta ändamål.</P>
<P class="p486 ft2">När det gäller investeringar och förbättringsåtgärder på stomjärnvägar bedömer regeringen att medlen bör uppgå till 2 907 miljoner kronor. Mot bakgrund av det transportpolitiska beslutet (prop. 1997/98:56, bet. 1997/98:TU10, rskr. 1997/98:266) får högst 1 procent av ramen för nyinvesteringar användas för investeringar i anslutning till det kapillära bannätet i samverkan med externa intressenter. Regeringen bedömer därför att cirka 29 miljoner kronor avsätts för detta ändamål.</P>
<P class="p487 ft2">Mot bakgrund av att Banverket hade ett anslagssparande om cirka 120 miljoner kronor på posten för investeringar i regionala planer anser regeringen att en viss reduktion av anslagsnivån skall ske för 2002. Det innebär att anslagsposten tilldelas 306 miljoner kronor.</P>
<P class="p488 ft4">Anslagsposten för drift och underhåll bör tilldelas 2 171 miljoner kronor. I budgetpropositionen för 2001 redovisade regeringen för riksdagen en bedömning av hur anslaget för banhållning och sektorsuppgifter borde fördelas på anslagsposter. Regeringen gjorde senare en ny bedömning som innebar att anslagsposten för drift och underhåll höjdes. Denna bedömning gjordes bl.a. mot bakgrund av att kostnaderna för det felavhjälpande underhållet ökade. Regeringen anser att denna nya nivå på anslaget för drift och underhåll bör behållas även under 2002. Från 2004 bedömer regeringen att en kraftig nivåhöjning av drift och underhåll kan göras. Då beräknas anslagsposten öka med cirka 300 miljoner kronor.</P>
<P class="p489 ft2">Anslagsposten Tågtrafikledning bör bibehållas på en i stort sett oförändrad nivå. Regeringen bedömer därför att medlen bör uppgå till 394 miljoner kronor. Genom synergieffekter med bandriftsledningen bedöms dock en successiv effektivisering kunna påräknas.</P>
<P class="p184 ft2">De räntor och återbetalningar av lån som finansieras med anslaget avser dels kapitalkostnader för de lånefinansierade investeringsprojekt som riksdagen beslutat om dels lån för eldrift- och teleanläg gningar, telenätsutrustning, projekteringslager, rörelsekapital och st atens andel av lån avseende vissa investeringar i Stockholmsområdet. Regeringen beräknar att anslagsposten bör uppgå till 796 miljoner kronor.</P>
<P class="p240 ft2">Av tabell 9.5 framgår regeringens bedömning av hur anslaget 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter bör fördelas på anslagsposter. Det ankommer dock på regeringen att besluta om medlens slutliga fördelning på poster.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">87</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_88">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP032088x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51">
<TR>
<TD colspan=6 class="tr32 td200"><SPAN class="p309 ft4"><SPAN class="ft35">Tabell 9.5 </SPAN>36:4 Banhållning och sektorsuppgifter</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td18"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td201"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td38"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td202"><SPAN class="p465 ft4">Prop. 2001/02:20</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr16 td203"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td179"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td178"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td178"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td178"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td180"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td159"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td204"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td202"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr24 td205"><SPAN class="p309 ft94">Miljoner kronor</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td150"><SPAN class="p490 ft94">Utfall<SPAN class="ft109">1</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td132"><SPAN class="p490 ft94">Utfall</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td132"><SPAN class="p490 ft94">Anslag<SPAN class="ft109">2</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td132"><SPAN class="p490 ft95">Prognos</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td18"><SPAN class="p285 ft94">Förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td201"><SPAN class="p31 ft95">Beräknat</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr24 td206"><SPAN class="p17 ft94">Beräknat</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td207"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td208"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td179"><SPAN class="p490 ft94">1999</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td178"><SPAN class="p490 ft94">2000</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td178"><SPAN class="p490 ft94">2001</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td178"><SPAN class="p490 ft94">2001</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td180"><SPAN class="p287 ft94">2002</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td159"><SPAN class="p31 ft94">2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td204"><SPAN class="p116 ft94">2004</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td202"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td207"><SPAN class="p309 ft94">1.</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td208"><SPAN class="p118 ft94">Myndighetsutövning</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td179"><SPAN class="p490 ft94">47</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td178"><SPAN class="p490 ft94">48</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td178"><SPAN class="p490 ft94">49</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td178"><SPAN class="p490 ft94">52</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td180"><SPAN class="p287 ft94">54</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td159"><SPAN class="p31 ft94">55</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td204"><SPAN class="p116 ft94">56</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td202"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td209"><SPAN class="p309 ft96">2.</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td103"><SPAN class="p118 ft96">Bidrag till Inlandsbanan</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td150"><SPAN class="p490 ft96">35</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td132"><SPAN class="p490 ft96">31</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td132"><SPAN class="p490 ft96">290</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td132"><SPAN class="p490 ft96">290</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td18"><SPAN class="p287 ft96">304</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td201"><SPAN class="p31 ft96">310</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td38"><SPAN class="p116 ft96">315</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td202"><SPAN class="p17 ft14"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr29 td203"><SPAN class="p309 ft97">och Öresundsbrokonsortiet</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td179"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td178"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td178"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td178"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td180"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td159"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td204"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td202"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td207"><SPAN class="p309 ft94">3.</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td208"><SPAN class="p118 ft94">Sektorsuppgifter</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td179"><SPAN class="p490 ft94">110</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td178"><SPAN class="p490 ft94">110</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td178"><SPAN class="p490 ft94">109</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td178"><SPAN class="p490 ft94">138</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td180"><SPAN class="p287 ft94">114</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td159"><SPAN class="p31 ft94">116</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td204"><SPAN class="p116 ft94">118</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td202"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr24 td205"><SPAN class="p309 ft94">4. Investeringar i nationell</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td150"><SPAN class="p490 ft94">3 993</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td132"><SPAN class="p490 ft94">2 421</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td132"><SPAN class="p490 ft94">2 390</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td132"><SPAN class="p490 ft94">2 622</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td18"><SPAN class="p287 ft94">2 907</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td201"><SPAN class="p31 ft94">2 115</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td38"><SPAN class="p116 ft94">3 437</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td202"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr29 td203"><SPAN class="p309 ft97">plan</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td179"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td178"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td178"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td178"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td180"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td159"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td204"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td202"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td209"><SPAN class="p309 ft96">5.</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td103"><SPAN class="p118 ft96">Investeringar i regional</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td150"><SPAN class="p490 ft96">21</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td132"><SPAN class="p490 ft96">213</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td132"><SPAN class="p490 ft96">350</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td132"><SPAN class="p490 ft96">494</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td18"><SPAN class="p287 ft96">306</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td201"><SPAN class="p31 ft96">312</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td38"><SPAN class="p116 ft96">317</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td202"><SPAN class="p17 ft14"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr29 td203"><SPAN class="p309 ft97">plan</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td179"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td178"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td178"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td178"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td180"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td159"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td204"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td202"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td207"><SPAN class="p309 ft94">6.</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td208"><SPAN class="p118 ft94">Drift och underhåll</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td179"><SPAN class="p490 ft94">1 686</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td178"><SPAN class="p490 ft94">1 906</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td178"><SPAN class="p490 ft94">2 180</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td178"><SPAN class="p490 ft94">2 264</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td180"><SPAN class="p287 ft94">2 171</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td159"><SPAN class="p31 ft94">2 204</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td204"><SPAN class="p116 ft94">2 500</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td202"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td207"><SPAN class="p309 ft96">7.</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td208"><SPAN class="p118 ft96">Tågtrafikledning</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td179"><SPAN class="p490 ft96">504</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td178"><SPAN class="p490 ft96">384</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td178"><SPAN class="p490 ft96">393</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td178"><SPAN class="p490 ft96">413</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td180"><SPAN class="p287 ft96">394</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td159"><SPAN class="p31 ft96">393</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td204"><SPAN class="p116 ft96">392</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td202"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td209"><SPAN class="p309 ft94">8.</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td103"><SPAN class="p118 ft94">Räntor och återbetalning</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td150"><SPAN class="p490 ft94">710</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td132"><SPAN class="p490 ft94">934</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td132"><SPAN class="p490 ft94">850</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td132"><SPAN class="p490 ft94">869</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td18"><SPAN class="p287 ft94">796</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td201"><SPAN class="p31 ft94">1 500</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td38"><SPAN class="p116 ft94">1 284</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td202"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr29 td203"><SPAN class="p309 ft97">av lån för järnväg</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td179"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td178"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td178"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td178"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td180"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td159"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td204"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td202"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr24 td205"><SPAN class="p309 ft93">Summa</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td150"><SPAN class="p490 ft93">7 297</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td132"><SPAN class="p490 ft93">6 064</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td132"><SPAN class="p490 ft93">6 611</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td132"><SPAN class="p490 ft93">7 142</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td18"><SPAN class="p287 ft93">7 046</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td201"><SPAN class="p31 ft93">7 005</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td38"><SPAN class="p116 ft93">8 419</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td202"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p491 ft100"><SPAN class="ft109">1</SPAN>Utfallet 1999 inkluderar även Vägverkets del av anslaget A4 Banhållning och utfall avseende äldreanslag. <SPAN class="ft109">2</SPAN>Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vårproposition och budgetproposition för 2002.</P>
<P class="p492 ft2">Regeringen har redan i budgetpropositionen för 2002 redovisat effekterna av hittills beslutade lån. I nedanstående tabeller redovisas upplåningen för en satsning på infrastrukturen i närtid (tabell 9.6) och anslagsbehovet för räntor och amorteringar som dessa lån ger upphov till (tabell 9.7). För att få en uppfattning om den totala skuldsättningen och anslagsbehovet för räntor och amorteringar för vägar, så skall dessa uppgifter läggas till dem som redovisas i budgetpropositionen för 2002 (volym 22, sid. <NOBR>68–69).</NOBR></P>
<P class="p481 ft2"><SPAN class="ft3">Tabell 9.6 </SPAN>Beräknad nettoupplåning och total låneskuld för järnvägar.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48">
<TR>
<TD class="tr30 td128"><SPAN class="p309 ft102">Miljoner</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td43"><SPAN class="p286 ft100">Skuld</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td101"><SPAN class="p18 ft100">2001</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td131"><SPAN class="p18 ft100">2002</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td105"><SPAN class="p18 ft100">2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td131"><SPAN class="p18 ft100">2004</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td105"><SPAN class="p18 ft100">2005</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td131"><SPAN class="p18 ft100">2006</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td105"><SPAN class="p18 ft100">2007</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td131"><SPAN class="p18 ft100">2008</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td105"><SPAN class="p18 ft100">2009</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td125"><SPAN class="p433 ft100">Skuld</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td128"><SPAN class="p309 ft103">kronor</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td43"><SPAN class="p286 ft94">2000-</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td101"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td131"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td105"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td131"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td105"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td131"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td105"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td131"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td105"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td125"><SPAN class="p433 ft94">2009-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td183"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td184"><SPAN class="p286 ft94"><NOBR>12-31</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td185"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td186"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td187"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td186"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td187"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td186"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td187"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td186"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td187"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td176"><SPAN class="p433 ft94"><NOBR>12-31</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td128"><SPAN class="p309 ft94">Nettoupp-</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td43"><SPAN class="p286 ft94">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td101"><SPAN class="p18 ft94">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td131"><SPAN class="p18 ft94">865</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td105"><SPAN class="p18 ft94">1713</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td131"><SPAN class="p18 ft94">1591</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td105"><SPAN class="p18 ft94"><NOBR>-379</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td131"><SPAN class="p18 ft94"><NOBR>-379</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td105"><SPAN class="p18 ft94"><NOBR>-379</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td131"><SPAN class="p18 ft94"><NOBR>-379</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td105"><SPAN class="p18 ft94"><NOBR>-379</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td125"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td183"><SPAN class="p309 ft97">låning</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td184"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td185"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td186"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td187"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td186"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td187"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td186"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td187"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td186"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td187"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td176"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td128"><SPAN class="p309 ft96">Total</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td43"><SPAN class="p286 ft96">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td101"><SPAN class="p18 ft96">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td131"><SPAN class="p18 ft96">865</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td105"><SPAN class="p18 ft96">2578</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td131"><SPAN class="p18 ft96">4169</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td105"><SPAN class="p18 ft96">3790</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td131"><SPAN class="p18 ft96">3411</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td105"><SPAN class="p18 ft96">3032</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td131"><SPAN class="p18 ft96">2653</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td105"><SPAN class="p18 ft96">2274</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td125"><SPAN class="p433 ft96">2274</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td183"><SPAN class="p309 ft97">låneskuld</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td184"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td185"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td186"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td187"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td186"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td187"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td186"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td187"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td186"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td187"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td176"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p493 ft2"><SPAN class="ft3">Tabell 9.7 </SPAN>Anslagsbehov för räntor och återbetalning av lån för järnvägar <NOBR>2000–2009.</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t52">
<TR>
<TD class="tr30 td210"><SPAN class="p309 ft100">Miljoner kronor</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td211"><SPAN class="p18 ft100">2000</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td212"><SPAN class="p18 ft100">2001</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td213"><SPAN class="p18 ft100">2002</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td213"><SPAN class="p18 ft100">2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td187"><SPAN class="p18 ft100">2004</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td213"><SPAN class="p18 ft100">2005</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td187"><SPAN class="p18 ft100">2006</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td187"><SPAN class="p18 ft100">2007</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td213"><SPAN class="p18 ft100">2008</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td214"><SPAN class="p116 ft100">2009</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td210"><SPAN class="p309 ft94">Räntor</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td211"><SPAN class="p18 ft94">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td212"><SPAN class="p18 ft94">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td213"><SPAN class="p18 ft94">26</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td213"><SPAN class="p18 ft94">103</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td187"><SPAN class="p18 ft94">202</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td213"><SPAN class="p18 ft94">239</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td187"><SPAN class="p18 ft94">216</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td187"><SPAN class="p18 ft94">193</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td213"><SPAN class="p18 ft94">171</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td214"><SPAN class="p116 ft94">148</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td210"><SPAN class="p309 ft94">Amorteringar</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td211"><SPAN class="p18 ft94">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td212"><SPAN class="p18 ft94">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td213"><SPAN class="p18 ft94">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td213"><SPAN class="p18 ft94">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td187"><SPAN class="p18 ft94">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td213"><SPAN class="p18 ft94">379</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td187"><SPAN class="p18 ft94">379</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td187"><SPAN class="p18 ft94">379</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td213"><SPAN class="p18 ft94">379</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td214"><SPAN class="p116 ft94">379</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td215"><SPAN class="p309 ft93">Summa anslagsbe-</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td98"><SPAN class="p18 ft93">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td95"><SPAN class="p18 ft93">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td216"><SPAN class="p18 ft93">26</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td216"><SPAN class="p18 ft93">103</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td105"><SPAN class="p18 ft93">202</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td216"><SPAN class="p18 ft93">618</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td105"><SPAN class="p18 ft93">595</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td105"><SPAN class="p18 ft93">572</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td216"><SPAN class="p18 ft93">550</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td130"><SPAN class="p116 ft93">527</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td215"><SPAN class="p309 ft93">lastning</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td98"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td95"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td216"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td216"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td105"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td216"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td105"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td105"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td216"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td130"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td210"><SPAN class="p309 ft91">riksgäldslån</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td211"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td212"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td213"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td213"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td187"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td213"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td187"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td187"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td213"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td214"><SPAN class="p17 ft44"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p494 ft34">Investeringsplan</P>
<P class="p495 ft2">Banverkets verksamhetsvolym bestäms av anvisade anslag, de lån Banverket tar upp och de tillskott som erhålls via externa bidrag. In- vesteringsverksamheten omfattar i princip de investeringar som fastställs av regeringen i stomnätsplanen och av länen i de regionala planerna. Därutöver omfattar Banverkets investeringar eldrift- och teleanläggningar samt telenätsutrustning.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">88</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_89">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP032089x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t53">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr32 td97"><SPAN class="p309 ft2"><SPAN class="ft3">Tabell 9.8 </SPAN>Investeringsplan</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td102"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td100"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td100"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td18"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td188"><SPAN class="p478 ft4">Prop. 2001/02:20</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td217"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td218"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td219"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td195"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td219"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td219"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td180"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td188"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td220"><SPAN class="p309 ft96">Miljoner</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td49"><SPAN class="p259 ft96">Totalt</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td100"><SPAN class="p259 ft96">Utfall</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td102"><SPAN class="p265 ft96">Prognos</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td100"><SPAN class="p259 ft96">Budget</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td100"><SPAN class="p259 ft96">Budget</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr22 td221"><SPAN class="p25 ft96">Budget</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td217"><SPAN class="p309 ft97">kronor</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td218"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td219"><SPAN class="p259 ft97">2000</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td195"><SPAN class="p265 ft97">2001</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td219"><SPAN class="p259 ft97">2002</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td219"><SPAN class="p259 ft97">2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td180"><SPAN class="p433 ft97">2004</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td188"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td220"><SPAN class="p309 ft96">Investeringar</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td49"><SPAN class="p259 ft96">13 660</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td100"><SPAN class="p259 ft96">2 421</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td102"><SPAN class="p265 ft96">2 740</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td100"><SPAN class="p259 ft96">2 907</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td100"><SPAN class="p259 ft96">2 115</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td18"><SPAN class="p433 ft96">3 437</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td188"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td220"><SPAN class="p309 ft97">i järnvägar,</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td49"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td100"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td102"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td100"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td100"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td18"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td188"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td217"><SPAN class="p309 ft94">nationell plan</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td218"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td219"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td195"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td219"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td219"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td180"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td188"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td220"><SPAN class="p309 ft94">Investeringar</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td49"><SPAN class="p259 ft94">1 404</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td100"><SPAN class="p259 ft94">230</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td102"><SPAN class="p265 ft94">239</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td100"><SPAN class="p259 ft94">306</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td100"><SPAN class="p259 ft94">312</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td18"><SPAN class="p433 ft94">317</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td188"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td220"><SPAN class="p309 ft94">i järnvägar,</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td49"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td100"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td102"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td100"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td100"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td18"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td188"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td220"><SPAN class="p309 ft94">regionala</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td49"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td100"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td102"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td100"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td100"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td18"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td188"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td217"><SPAN class="p309 ft97">planer</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td218"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td219"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td195"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td219"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td219"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td180"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td188"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td220"><SPAN class="p309 ft94">Tidigarelagda</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td49"><SPAN class="p259 ft94">4 019</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td100"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td102"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td100"><SPAN class="p259 ft94">865</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td100"><SPAN class="p259 ft94">1 713</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td18"><SPAN class="p433 ft94">1 591</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td188"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td220"><SPAN class="p309 ft94">järnvägsin-</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td49"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td100"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td102"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td100"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td100"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td18"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td188"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td217"><SPAN class="p309 ft94">vesteringar</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td218"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td219"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td195"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td219"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td219"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td180"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td188"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td220"><SPAN class="p309 ft94">El- och</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td49"><SPAN class="p259 ft94">1 248</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td100"><SPAN class="p259 ft94">526</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td102"><SPAN class="p265 ft94">402</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td100"><SPAN class="p259 ft94">680</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td100"><SPAN class="p259 ft94">650</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td18"><SPAN class="p433 ft94">710</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td188"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td220"><SPAN class="p309 ft94">teleinveste-</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td49"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td100"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td102"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td100"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td100"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td18"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td188"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td217"><SPAN class="p309 ft97">ringar</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td218"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td219"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td195"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td219"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td219"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td180"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td188"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td220"><SPAN class="p309 ft93">Summa</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td49"><SPAN class="p259 ft93">20 441</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td100"><SPAN class="p259 ft93">3 177</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td102"><SPAN class="p265 ft93">3 381</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td100"><SPAN class="p259 ft93">4 758</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td100"><SPAN class="p259 ft93">4 790</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td18"><SPAN class="p433 ft93">6 055</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td188"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td217"><SPAN class="p309 ft93">investeringar</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td218"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td219"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td195"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td219"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td219"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td180"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td188"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td217"><SPAN class="p309 ft94">Finansiering</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td218"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td219"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td195"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td219"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td219"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td180"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td188"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td217"><SPAN class="p309 ft94">Anslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td218"><SPAN class="p259 ft94">15 174</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td219"><SPAN class="p259 ft94">2 651</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td195"><SPAN class="p265 ft94">2 979</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td219"><SPAN class="p259 ft94">3 213</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td219"><SPAN class="p259 ft94">2 427</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td180"><SPAN class="p433 ft94">3 754</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td188"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td217"><SPAN class="p309 ft94">Lån</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td218"><SPAN class="p259 ft94">5 267</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td219"><SPAN class="p259 ft94">526</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td195"><SPAN class="p265 ft94">402</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td219"><SPAN class="p259 ft94">1 545</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td219"><SPAN class="p259 ft94">2 363</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td180"><SPAN class="p433 ft94">2 301</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td188"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td220"><SPAN class="p309 ft93">Summa</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td49"><SPAN class="p259 ft93">20 441</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td100"><SPAN class="p259 ft93">3 177</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td102"><SPAN class="p265 ft93">3 381</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td100"><SPAN class="p259 ft93">4 758</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td100"><SPAN class="p259 ft93">4 790</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td18"><SPAN class="p433 ft93">6 055</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td188"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td217"><SPAN class="p309 ft91">finansiering</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td218"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td219"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td195"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td219"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td219"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td180"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td188"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p496 ft1">10 Transportpolitiska satsningar på längre sikt</P>
<P class="p497 ft32"><SPAN class="ft32">10.1</SPAN><SPAN class="ft87">Planeringsram för perioden </SPAN><NOBR>2004–2015</NOBR></P>
<P class="p498 ft2"><SPAN class="ft34">Regeringens förslag</SPAN>: Regeringen föreslår att den långsiktiga planeringsramen för perioden <NOBR>2004–2015</NOBR> skall uppgå till 364 miljarder kronor, varav 319 miljarder kronor för verksamhet och 45 miljarder kronor för kapitalkostnader i form av räntor och amorteringar för investeringar som finansieras med lån. Uppgiften att bevara och säkerställa väg- och järnvägssystemen skall prioriteras. För bevarande och säkerställande skall 150 miljarder kronor avsättas, varav:</P>
<P class="p499 ft2"><SPAN class="ft110">-</SPAN><SPAN class="ft111">87 miljarder kronor för drift och underhåll av statliga vägar,</SPAN></P>
<P class="p500 ft2"><SPAN class="ft110">-</SPAN><SPAN class="ft111">38 miljarder kronor för drift och underhåll av statliga järnvägar,</SPAN></P>
<P class="p500 ft2"><SPAN class="ft110">-</SPAN><SPAN class="ft111">8 miljarder kronor för sektorsuppgifter,</SPAN></P>
<P class="p501 ft2"><SPAN class="ft110">-</SPAN><SPAN class="ft111">17 miljarder kronor för tjälsäkring, bärighet och rekonstruktion av vägar.</SPAN></P>
<P class="p502 ft2">Resterande del av planeringsramen, 169 miljarder kronor, skall användas för att utveckla och modernisera transportsystemet. Av dessa skall 100 miljarder kronor användas för järnvägar och 69 miljarder kronor för vägar, varav 39 miljarder kronor för nationella väginvesteringar och 30 miljarder kronor för regional transportinfrastruktur.</P>
<P class="p503 ft34">Den nationella strategiska analysen<SPAN class="ft2">: I analysförutsättningarna som regeringen beslutade den 6 maj 1999 ingick att de tre inriktningsalternativ som skulle analyseras skulle anpassas till analysramen 210 miljarder kronor för perioden </SPAN><NOBR><SPAN class="ft2">2002–2011.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft2"> I samtliga inriktningsalternativ har ett fast block omfattande 42 miljarder kronor avsatts för räntor och amorteringar samt för Vägverkets sektors- och myndighetsuppgifter. Resterande del av analysramen har fördelats på olika typer av åtgärder utifrån inriktningarnas olika profil.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">89</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_90">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP032090x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p504 ft2"><SPAN class="ft3">Regional utveckling </SPAN>är den inriktning där mest pengar läggs på in- Prop. 2001/02:20 vesteringar i järnvägar och framför allt vägar. Drift och underhåll ligger</P>
<P class="p505 ft2">på samma nivå som i dag. Riktade åtgärder för trafiksäkerhet och miljö minskar med över två tredjedelar. Mest minskar sektorsuppgifterna. Ett viktigt motiv för ökade investeringar är att de förväntas leda till vidgade arbetsmarknader och lägre transportkostnader för näringslivet. Det <SPAN class="ft3">samhällsekonomiska alternativet </SPAN>innehåller väsentligt mindre investeringar än gällande planer. Drift och underhåll utökas markant, med nästan 20 procent. Åtgärder för trafiksäkerhet och miljö nästan halveras. Motiven för den ökade satsningen på drift och underhåll är att man för vägar tagit hänsyn till hela vägkroppens tillstånd i stället för som tidigare endast utgått från vägytans tillstånd. För järnvägar motiveras ökningen av att sjunkande anslag medfört ökade driftstörningar. I <SPAN class="ft3">trafiksäkerhets- och miljöalternativet </SPAN>minskar investeringarna i ännu högre grad, främst på järnvägarna. Drift och underhåll ligger högt, men framför allt genomförs trafiksäkerhetsåtgärder. Riktade fysiska trafiksäkerhetsåtgärder nästan tredubblas jämfört med i dag. Skälet till att järnvägsinvesteringarna minskar och trafiksäkerhetsinvesteringar på väg ökar är att det är effektivast att satsa pengarna där de flesta olyckor sker för att minska antalet dödade. Fördelningen på olika åtgärder illustreras i figur 10.1.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54">
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr12 td222"><SPAN class="p17 ft72">TS- och miljöåtgärder</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td223"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td223"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td224"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td225"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td226"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td65"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=3 class="tr12 td71"><SPAN class="p1 ft72">TS&M</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td227"><SPAN class="p17 ft39"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td223"><SPAN class="p17 ft39"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td228"><SPAN class="p17 ft39"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td229"><SPAN class="p17 ft39"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td226"><SPAN class="p17 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td65"><SPAN class="p17 ft14"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td230"><SPAN class="p17 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td231"><SPAN class="p17 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td138"><SPAN class="p17 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td33"><SPAN class="p17 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td226"><SPAN class="p17 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td65"><SPAN class="p17 ft30"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td222"><SPAN class="p17 ft38"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td232"><SPAN class="p17 ft43"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td15"><SPAN class="p17 ft38"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td138"><SPAN class="p17 ft38"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td33"><SPAN class="p17 ft38"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td226"><SPAN class="p17 ft38"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td65"><SPAN class="p17 ft38"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td71"><SPAN class="p17 ft38"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p506 ft72"><INGENBILD zsrc="GP032090xi2.jpg/" id="inl_img1"><INGENBILD zsrc="GP032090xi3.jpg/" id="inl_img2"> SE</P>
<P class="p507 ft74">Viss kollektivtrafik</P>
<P class="p508 ft112"><INGENBILD zsrc="GP032090xi4.jpg/" id="inl_img3"><INGENBILD zsrc="GP032090xi5.jpg/" id="inl_img4"> RU</P>
<P class="p509 ft72">Drift och underhåll</P>
<P class="p510 ft72">Järnvägsinvesteringar</P>
<P class="p511 ft82">Väginvesteringar</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55">
<TR>
<TD class="tr25 td233"><SPAN class="p17 ft43"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td234"><SPAN class="p17 ft43"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td235"><SPAN class="p17 ft43"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td128"><SPAN class="p17 ft43"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td152"><SPAN class="p17 ft43"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td102"><SPAN class="p17 ft43"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td152"><SPAN class="p17 ft43"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td236"><SPAN class="p18 ft59">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td102"><SPAN class="p18 ft72">20</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td237"><SPAN class="p35 ft72">40</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td128"><SPAN class="p18 ft72">60</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td152"><SPAN class="p18 ft72">80</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td102"><SPAN class="p18 ft72">100</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td152"><SPAN class="p18 ft72">120</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p512 ft72">Miljarder kronor</P>
<P class="p513 ft97"><SPAN class="ft106">Figur 10.1 </SPAN>Fördelning av medel i de tre inriktningarna trafiksäkerhet och miljö ( TS&M), samhällsekonomi (SE) samt regional utveckling (RU) (exklusive fast block gemensamt för alla tre alternativen omfattande 42 miljarder kronor) (Källa: SAMPLAN Rapport 1999:2)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56">
<TR>
<TD class="tr38 td48"><SPAN class="p69 ft2"><SPAN class="ft34">Remissinstanserna</SPAN>: Majoriteten av remissinstanserna understryker</SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td76"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p17 ft2">behovet av utökade ramar och många nämner också vikten av följsamhet</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td76"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p17 ft2">mellan planeringsramar och årlig budget. Några pekar också på möjlig-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td76"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p17 ft2">heter till alternativ finansiering.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td76"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p69 ft2">Flera av de statliga verken, bl.a. <SPAN class="ft3">Vägverket, Banverket, Glesbygds-</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td76"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td48"><SPAN class="p17 ft3">verket och Boverket<SPAN class="ft2">, praktiskt taget samtliga </SPAN>länsstyrelser <SPAN class="ft2">och </SPAN>regionala</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td76"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p17 ft3">självstyrelseorgan <SPAN class="ft2">samt många övriga instanser, t.ex. </SPAN>SJ, Godstransport-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td76"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p17 ft3">delegationen och Företagarnas Riksorganisation <SPAN class="ft2">understryker behovet</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td76"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p17 ft2">av en utökad planeringsram. De motiverar en utökad ramnivå bl.a. utifrån</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td76"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p17 ft2">den påvisade låga måluppfyllelsegraden med nuvarande ram mot lång-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td76"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td48"><SPAN class="p17 ft2">siktig hållbarhet och transportpolitiska del- och etappmål samt ett stort</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td76"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p17 ft2">nationellt och regionalt åtgärdsbehov. <SPAN class="ft3">Glesbygdsverket </SPAN>konstaterar att</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td76"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p17 ft2">analysramen är alltför snäv för att fylla även gles- och landsbygdens be-</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr12 td76"><SPAN class="p18 ft2">90</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td48"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_91">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p13 ft2">hov. <SPAN class="ft3">De sex nordligaste länsstyrelserna </SPAN>förespråkar en utökad ram bl.a. för att utjämna väg- och järnvägskvaliteten till en lägsta acceptabel standard. <SPAN class="ft3">NUTEK </SPAN>anser att det är svårt att ta ställning till planeringsramens nivå, men att en minskning av anslagen är olämplig eftersom åtgärder i transportsystemet är ett av den regionala näringslivspolitikens huvudinstrument. <SPAN class="ft3">Naturvårdsverket, Boverket, Länsstyrelsen i Östergötlands län och Svenska Lokaltrafikföreningen </SPAN>menar att planeringsramen borde grundas på nödvändiga åtgärder för att nå målen.</P>
<P class="p394 ft2"><SPAN class="ft3">Vägverket </SPAN>och många länsstyrelser menar att det är nödvändigt att det finns en tydlig koppling mellan mål, planeringsramar och årliga budgetar. <SPAN class="ft3">Länsstyrelsen i Värmlands län </SPAN>uppger att stora förändringar i tilldelningen av anslag kan leda till bristfällig planering och otillfredsställande lösningar medan <SPAN class="ft3">Banverket </SPAN>pekar på risk för ineffektivt utnyttjande av materiel och personal.</P>
<P class="p514 ft2"><SPAN class="ft34">Skälen för regeringens förslag </SPAN>: Syftet med denna proposition är i första hand att ge underlag för riksdagens ställningstagande i väsentliga frågor inför upprättande av nya långsiktsplaner för åtgärder i transportinfrastrukturen.</P>
<P class="p161 ft2">Det är dags att återställa väg- och järnvägsnätet till en bra standard. Det är också angeläget att utveckla ett framtida transportsystem som möter Sveriges växande behov av snabba, effektiva, säkra och miljövänliga transporter. Regeringen föreslår därför att 150 miljarder kronor avsätts för bevarande och säkerställande av vägar och järnvägar och 169 miljarder kronor för att utveckla och modernisera transportsystemet. Utgångspunkten för det framtida transportsystemet är den vision om ett långsiktigt hållbart transportsystem, som presenterades i kapitel 5. En omställning mot långsiktigt hållbara transporter – socialt, kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt – skall främja hela Sveriges utveckling samt länka samman den svenska marknaden med övriga Europa och omvärlden. Den föreslagna planeringsramens nivå är dimensionerad med utgångspunkt att vi skall kunna ta ett rejält kliv i riktning mot ett långsiktigt hållbart transportsystem.</P>
<P class="p515 ft2">Planeringsperioden bör förlängas. Tidigare har den varit tio år, men regeringen föreslår i denna proposition att den utökas till tolv år, och omfattar tidsperioden <NOBR>2004–2015.</NOBR> Skälet för detta är framför allt det allt mer uttalade behovet av en längre framförhållning vad gäller den fysiska planeringen.</P>
<P class="p516 ft4">Omfattningen av innehållet i planeringsramen har utökats jämfört med tidigare planeringsomgångar. En utgångspunkt är att planeringsramen skall omfatta alla åtgärder som är relevanta att väga emot varandra inom Vägverkets och Banverkets respektive ansvarsområde. Planeringsramen omfattar däremot inte Luftfartsverkets och Sjöfartsverkets investeringar, drift och underhåll som avgiftsfinansieras. Planeringsramen inkluderar Vägverkets och Banverkets drift och underhåll, investeringar samt sektorsuppgifter. Den inkluderar också kostnader för räntor och amorteringar av Banverkets och Vägverkets lånefinansierade investeringar. Till Banverkets drift och underhåll förs även kostnader för trafikledning, eftersom trafikledning är en nödvändig driftåtgärd för att tågtrafiken skall fungera. Ramen omfattar däremot inte Vägverkets och Banverkets administration, myndighetsuppgifter, statsbidrag till enskilda vägar, Öresundsbrokonsortiet eller Inlandsbanan. Den utökade omfattningen av</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p164 ft2">Prop. 2001/02:20</P>
<P class="p165 ft2">91</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_92">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP032092x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">planeringsramen är naturlig med tanke på att Vägverkets och Banverkets Prop. 2001/02:20 roller under senare år utvecklats från att vara väghållare och banhållare</P>
<P class="p466 ft2">till att vara ansvariga myndigheter för den samlade utvecklingen inom vägtransportsystemet respektive järnvägssystemet.</P>
<P class="p80 ft2">Det är väsentligt att skilja på åtgärder som i första hand säkerställer och bevarar funktionen hos befintlig infrastruktur och åtgärder som utvecklar och moderniserar systemen. Åtgärder som säkerställer och bevarar funktionen måste kontinuerligt genomföras i tillräcklig omfattning eftersom de annars leder till försämrad tillgänglighet och transportkvalitet i hela eller delar av väg- och järnvägsnäten. Samtidigt är det väsentligt att transportsystemet utvecklas och moderniseras för att klara förändringar i efterfrågan på resor och transporter och för att klara miljö- och säkerhetskrav.</P>
<P class="p62 ft2">För att säkerställa och bevara väginfrastrukturen föreslår regeringen en utökad satsning på drift och underhåll av vägar och järnvägar samt en särskild satsning på <NOBR>tjälsäkrings-,</NOBR> bärighets- och rekonstruktionsåtgärder på vägnätet. Ansvaret för den särskilda satsningen på <NOBR>tjälsäkrings-,</NOBR> bärighets- och rekonstruktionsåtgärder har Vägverket. Länen har ansvaret för nyinvesteringar och förbättringsåtgärder på de regionala vägarna och de vägar som inte är stamvägar. Genom att Vägverket har ansvaret för att bevara och säkerställa vägnätet kan väghållningen bedrivas på ett effektivt sätt och grundläggande basservice kan upprätthållas över hela landet. Särskilt gäller detta för åtgärder som har inslag av både underhåll och rekonstruktion. Regeringen har för avsikt att årligen återrapportera till riksdagen hur fördelningen mellan drift och underhåll samt <NOBR>tjälsäkrings-,</NOBR> bärighets- och rekonstruktionsåtgärder varit.</P>
<P class="p122 ft2">I nivån för säkerställande och bevarande ingår också Banverkets och Vägverkets sektorsuppgifter. Sektorsansvaret omfattar tre huvudområden; att samordna skilda aktörer och aktiviteter inom området, att i bred mening informera för att påverka utvecklingen i sektorn samt att finansiera tillämpad forskning, utveckling och demonstration.</P>
<P class="p168 ft2">För att utveckla och modernisera transportsystemet föreslår regeringen en kraftigt utökad ram för järnvägsinvesteringar, en oförändrad ram för investeringar i stamvägnätet och en ram för investeringar i regional transportinfrastruktur som med hänsyn till regeringens förslag till särskild satsning på vägarna i realiteten är större än den nuvarande regionala planeringsramen.</P>
<P class="p517 ft2">Planeringsramen kan behöva justeras vid eventuella större framtida förändringar av de ekonomiska förutsättningarna i landet eller vid större omprioriteringar i statsbudgeten.</P>
<P class="p137 ft32"><SPAN class="ft32">10.2</SPAN><SPAN class="ft87">Bevara och säkerställa befintliga vägar och järnvägar</SPAN></P>
<P class="p518 ft4"><SPAN class="ft50">Regeringens bedömning: </SPAN>Uppgiften att bevara och säkerställa befintliga vägar och järnvägar bör vara prioriterad under planeringsperioden.</P>
<P class="p174 ft2">Vägverket och Banverket bör i samband med upprättandet av de långsiktiga investeringsplanerna ta fram drift- och underhållsstrategier som anger vilken servicenivå som kommer att upprätthållas på olika kategorier av väg- och järnvägsnäten.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">92</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_93">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p519 ft4"><SPAN class="ft50">Den nationella strategiska analysen: </SPAN>56 miljarder kronor används för drift och underhåll av vägarna för perioden <NOBR>2002–2011</NOBR> i det regionala alternativet. Det är lika mycket som ligger på drift och underhåll i nu gällande planer. I det samhällsekonomiska alternativet ingår drift och underhåll på vägar för 70 miljarder kronor medan motsvarande siffra i trafiksäkerhets- och miljöalternativet är drygt 65 miljarder kronor.</P>
<P class="p395 ft2">På järnvägssidan avsätts 26 miljarder kronor till drift och underhåll i det regionala alternativet, 32 miljarder kronor i det samhällsekonomiska alternativet och 30 miljarder kronor i trafiksäkerhets- och miljöalternativet.</P>
<P class="p161 ft2">För tjälsäkring, bärighet och rekonstruktion av vägnätet används drygt 10 miljarder kronor i det regionala alternativet. Ungefär lika mycket ingår i det samhällsekonomiska alternativet.</P>
<P class="p14 ft2"><SPAN class="ft34">Remissinstanserna: </SPAN>En majoritet av remissinstanserna är positivt inställda till en ökad satsning på drift och underhåll, även om det innebär en minskning av utrymmet för nyinvesteringar. Motiven som förs fram för att satsa mer på drift och underhåll är bl.a. att förhindra kapitalförstöring, möta trafikökningen samt att åtgärderna är betydelsefulla för glesbygden. Några remissinstanser, bl.a. <SPAN class="ft3">Länsstyrelsen i Stockholms län </SPAN>, <SPAN class="ft3">Region Skåne </SPAN>och <SPAN class="ft3">NTF </SPAN>poängterar att nivån på drift och underhåll inte får höjas på bekostnad av investeringsnivån.</P>
<P class="p323 ft34">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft2">Stora insatser har gjorts för att utveckla och modernisera infrastrukturen i landet under de senaste </SPAN><NOBR><SPAN class="ft2">10–15</SPAN></NOBR><SPAN class="ft2"> åren. Uppgiften att sköta den befintliga infrastrukturen har inte getts samma prioritet. Som en följd av detta har vi under de senaste åren fått ökade driftstörningar för järnvägstrafiken, ett ökat missnöje med vägstandarden samt stora problem med vägavstängningar under tjällossningsperioden. Regeringen anser därför att uppgiften att bevara och säkerställa befintliga vägar och järnvägar nu bör prioriteras.</SPAN></P>
<P class="p520 ft2">Väg- och banhållarna har i allmänhet goda kunskaper om det fysiska resultatet av en drift- eller underhållsåtgärd, men det finns brister när det gäller att behandla dessa kunskaper på ett systematiskt sätt och följa upp dem i förhållande till de transportpolitiska målen.</P>
<P class="p516 ft2">Det finns vidare ett behov av att klargöra vad de medel som avsätts för drift och underhåll kommer att ge för standard för olika kategorier av vägar och järnvägar. Detta är nödvändigt för att tydliggöra vilka förväntningar hos trafikanter och närboende som olika vägar och järnvägar skall kunna svara upp mot. Det är ett problem att det i dag saknas systematisk information om faktiskt och eftersträvat tillstånd på vägar och järnvägar som lätt kan jämföras med trafikanternas och transportörernas krav. Detta är troligen en av förklaringarna till de sjunkande betyg som trafikanterna ger vägnätet, och som framgår av kapitel 7.1.1, och som endast delvis kan förklaras av de mätningar som görs av vägnätets skick.</P>
<P class="p161 ft2">För att tydliggöra effekterna av vald nivå för drift och underhåll avser regeringen att ställa krav på både Vägverket och Banverket att redovisa drift- och underhållsstrategier i sina planförslag. Strategierna skall utgå från vilken servicenivå som kommer att upprätthållas i olika kategorier av näten givet de ramar för drift och underhåll samt tjälsäkring, bärighet och rekonstruktion som riksdagen avsätter. Strategin bör också innefatta en skadeförebyggande del, som t.ex. kan innehålla en närmare analys av hur gällande regler påverkar vägslitaget och vilka ändringar som kan be-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p327 ft2">Prop. 2001/02:20</P>
<P class="p165 ft2">93</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_94">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t57">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td167"><SPAN class="p309 ft2">höva göras. När det gäller tjälsäkring, bärighet och rekonstruktion är det</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td238"><SPAN class="p201 ft4">Prop. 2001/02:20</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td167"><SPAN class="p309 ft2">angeläget att strategin utgår från det vägnät som bedöms vara viktigt för</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td238"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td167"><SPAN class="p309 ft2">näringslivet i respektive region. Här bör Vägverket i samverkan med det</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td238"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td167"><SPAN class="p309 ft2">lokala näringslivet och länen definiera ett sådant vägnät. Strategin bör</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td238"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td167"><SPAN class="p309 ft2">också ta upp hur drift- och underhållsåtgärder skall minska bristerna i</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td238"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td167"><SPAN class="p309 ft2">vägarnas säkerhetsstandard, minska störningar för närboende och hur</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td238"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td167"><SPAN class="p309 ft2">man avser att möta kraven på hänsyn till natur- och kulturmiljön.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td238"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td167"><SPAN class="p465 ft2">Regeringen avser att ge en oberoende granskare i uppgift att gå igenom</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td238"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td167"><SPAN class="p309 ft2">Vägverkets respektive Banverkets förslag till drift- och underhållsstrate-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td238"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td167"><SPAN class="p309 ft2">gier och ge förslag till eventuella förbättringar. Detta utgör en del av den</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td238"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td167"><SPAN class="p309 ft2">granskning av det samlade planeringsunderlaget som regeringen avser att</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td238"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td167"><SPAN class="p309 ft2">genomföra inför fastställelsen av planerna för perioden <NOBR>2004–2015.</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td238"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr52 td76"><SPAN class="p521 ft34">10.2.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr52 td239"><SPAN class="p17 ft34">Drift och underhåll</SPAN> </TD>
<TD class="tr52 td240"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr52 td238"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr22 td164"><SPAN class="p17 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td238"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td165"><SPAN class="p309 ft2"><SPAN class="ft34">Regeringens bedömning</SPAN>: Genom en utökad satsning på drift och under-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td238"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td165"><SPAN class="p309 ft2">håll kan en god standard på befintliga väg- och järnvägsnät upprätthållas.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td238"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr33 td166"><SPAN class="p17 ft16"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td238"><SPAN class="p17 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr34 td167"><SPAN class="p465 ft34">Den nationella strategiska analysen: <SPAN class="ft2">De resurser som regeringen</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td238"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td167"><SPAN class="p309 ft2">föreslår för drift och underhåll överensstämmer i huvudsak med det</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td238"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td167"><SPAN class="p309 ft2">Samhällsekonomiska alternativet när det gäller vägar och med alterna-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td238"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td167"><SPAN class="p309 ft2">tivet Trafiksäkerhet och miljö när det gäller järnvägar.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td238"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td167"><SPAN class="p465 ft2"><SPAN class="ft34">Remissinstanserna</SPAN>: En majoritet av remissinstanserna är positiva till</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td238"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td167"><SPAN class="p309 ft2">ökade satsningar på drift och underhåll. <SPAN class="ft3">Vägverket </SPAN>förordar en ökning av</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td238"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td167"><SPAN class="p309 ft2">planeringsramen för drift och underhåll till 7,2 miljarder kronor per år.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td238"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td167"><SPAN class="p309 ft2"><SPAN class="ft3">Banverket </SPAN>anser att underhållsnivån i järnvägssystemet måste ligga på en</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td238"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td167"><SPAN class="p309 ft2">sådan nivå att säkerhets- och punktlighetskrav kan tillgodoses.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td238"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td167"><SPAN class="p465 ft4"><SPAN class="ft50">Skälen för regeringens bedömning </SPAN>: Driftåtgärder syftar till att få be-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td238"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td167"><SPAN class="p309 ft2">fintliga anläggningar att fortlöpande fungera som avsett. Underhåll syftar</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td238"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td167"><SPAN class="p309 ft2">till att upprätthålla funktionen på en anläggning när den slits och åldras.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td238"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td167"><SPAN class="p309 ft2">En optimal nivå för drift och underhåll bedöms ligga högre än den nivå</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td238"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td167"><SPAN class="p309 ft2">som beslutades i förra planeringsomgången (56 miljarder kronor för</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td238"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td167"><SPAN class="p309 ft2">vägar och 27 miljarder kronor för järnvägar, exklusive tågtrafikled-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td238"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td241"><SPAN class="p309 ft2">ningen, för perioden <NOBR>1998–2007).</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td240"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td238"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td241"><SPAN class="p465 ft2">Nivån på drift och underhåll av <SPAN class="ft3">järnvägsnätet</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td240"><SPAN class="p115 ft2">har en direkt koppling</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td238"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr13 td167"><SPAN class="p309 ft19">till möjligheten att genomföra effektiva, tillförlitliga och säkra</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td238"><SPAN class="p17 ft36"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td167"><SPAN class="p309 ft2">transporter på järnväg. För järnvägssystemet är det av stor vikt att</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td238"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td167"><SPAN class="p309 ft2">underhållet i allt väsentligt är av förebyggande natur. Störningar blir på</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td238"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td167"><SPAN class="p309 ft2">grund av järnvägens systemstruktur ofta allvarliga för trafikens kvalitet</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td238"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td167"><SPAN class="p309 ft2">och ger kostsamma förseningar för tågtrafiken. För att järnvägen äv en</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td238"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td167"><SPAN class="p309 ft2">fortsättningsvis skall kunna öka sin marknadsandel inom persontrafiken</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td238"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td167"><SPAN class="p309 ft2">är det nöd vändigt att ha en hög tillförlitlighet. Låga anslag till drift och</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td238"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td167"><SPAN class="p309 ft2">underhåll leder till ett ökat antal driftstörningar och därmed också till fler</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td238"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td241"><SPAN class="p309 ft2">försenade tåg.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td240"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td238"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td167"><SPAN class="p465 ft2">Även för godstrafiken är en hög tillförlitlighet nödvändig. Detta gäller</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td238"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td167"><SPAN class="p309 ft2">särskilt som varuvärdet ökar vilket leder till krav på att de utlovade</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td238"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td167"><SPAN class="p309 ft2">transporttiderna skall hållas. Banverket har de senaste åren använt ökade</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td238"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td167"><SPAN class="p309 ft2">resurser för att avhjälpa fel på bekostnad av det förebyggande under-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td238"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td167"><SPAN class="p309 ft2">hållet. I längden innebär en sådan strategi samhällsekonomiska förluster.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td238"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td76"><SPAN class="p309 ft113">Banverket</SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td239"><SPAN class="p199 ft113">behöver därför utökade resurser för</SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td240"><SPAN class="p117 ft113">att kunna reducera</SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td238"><SPAN class="p17 ft90"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">94</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_95">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP032095x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">driftstörningarna där det är samhällsekonomiskt motiverat. Regeringen Prop. 2001/02:20 föreslår därför en planeringsram för drift och underhåll av järnvägar på</P>
<P class="p13 ft2">38 miljarder kronor vilket motsvarar 3,2 miljarder kronor per år.</P>
<P class="p135 ft2">Drift och underhåll av <SPAN class="ft3">vägar </SPAN>bidrar till en hög transportkvalitet och god tillgänglighet. Drift och underhåll är särskilt eftersatt på det regionala vägnätet. Genom att förbättra befintliga vägar och höja standarden förbättras därför särskilt förutsättningarna för företagsamhet och regional utveckling i regioner som i dag inte har de bästa regionala utvecklingsförutsättningarna.</P>
<P class="p522 ft4">Nya trafikanläggningar såsom underjordiska trafikleder i stadsmiljö och avancerade brokonstruktioner är under uppförande eller planeras under de närmaste åren. Det medför höjda kostnader för drift och underhåll. Den trafiktillväxt till 2010 som prognostiseras i kapitel 6.4, framför allt på den tunga lastbilssidan, innebär ökat slitage på vägarna och därmed ett ökat behov av underhållsåtgärder. Drift- och underhållsinsatser behövs också för att säkerställa en rimlig vägstandard för invånarna i alla delar av landet. Utökade anslag ger möjlighet att utföra vinterdrift enligt en standard med högre trafiksäkerhetseffekt. Regeringen föreslår därför en planeringsram för drift och underhåll av statliga vägar på 87 miljarder kronor, vilket motsvarar 7,2 miljarder kronor per år.</P>
<P class="p398 ft34"><SPAN class="ft50">10.2.2</SPAN><SPAN class="ft114">Tjälsäkring, bärighet och rekonstruktion</SPAN></P>
<P class="p523 ft2"><SPAN class="ft34">Regeringens bedömning</SPAN>: En satsning på åtgärder som innefattar tjälsäkring, bärighet och rekonstruktion av vägarna innebär stora förbättringar när det gäller möjligheten att nå delmålet en hög transportkvalitet vad avser näringslivets behov. Även förutsättningarna för regional utveckling i hela landet stärks avsevärt.</P>
<P class="p524 ft34">Den nationella strategiska analysen<SPAN class="ft2">: I alternativet Regional utveckling satsas 10 miljarder kronor på bärighet m.m. I övriga två alternativ är satsningen något mindre.</SPAN></P>
<P class="p444 ft35"><SPAN class="ft50">Remissinstanserna: </SPAN>Länsstyrelserna i de sex nordligaste länen <SPAN class="ft4">anser att om norra Sverige skall uppnå likvärdighet med övriga Sverige behövs en ”återställare” som undanröjer dagens bärighetsproblem. Kostnaden är uppskattad till 16 miljarder kronor för vägar. </SPAN>Skogsindustrierna <SPAN class="ft4">prioriterar förbättrad bärighet och tjälsäkring av vägnätet framför drift och underhåll. </SPAN>Glesbygdsverket <SPAN class="ft4">anser att nivån på tjälsäkring, bärighet och rekonstruktion behöver öka i landets glesare bebyggda områden. </SPAN>Svenska Transportarbetareförbundet <SPAN class="ft4">understryker behovet av rekonstruktion av vägkroppen och bärighetshöjande åtgärder av lågtrafikerade vägar.</SPAN></P>
<P class="p139 ft34">Skälen för regeringens bedömning <SPAN class="ft2">: Tjälsäkring, bärighet och rekonstruktion är åtgärder som varaktigt höjer vägens funktionalitet till nybyggnadsstandard.</SPAN></P>
<P class="p525 ft20">Tjälsäkring är åtgärder som eliminerar eller minskar restriktioner under tjällossningsperioden. Bärighetsåtgärder är förstärkningar av vägar och broar för att kunna höja den tillåtna belastningen på dem (bärighetsklasshöjning). Rekonstruktion är åtgärder för att återställa en vägsträcka med eftersatt underhåll till nybyggnadsstandard. Hit hör också förstärkningsåtgärder på vägar med bärighetsproblem där åtgärderna syftar till att</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">95</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_96">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP032096x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">vägens verkliga bärighet skall motsvara den bärighet vägen är upplåten Prop. 2001/02:20 för.</P>
<P class="p283 ft2">Regeringen föreslår nu en särskild satsning på tjälsäkring, bärighet och rekonstruktion av vägnätet till en nivå som är väsentligt högre än vad något av alternativen i den nationella strategiska analysen föreslog. Under en tolvårsperiod föreslås att 17 miljarder kronor avsätts för detta ändamål.</P>
<P class="p135 ft2">Regeringen bedömer att en sådan insats kommer att göra det möjligt att under planperioden uppnå full bärighet året runt på de vägar som bedöms som viktiga för näringslivet. Regeringen har tidigare i kapitel 10.2 beskrivit hur Vägverket i samverkan med länen och det lokala näringslivet bör definiera ett sådant vägnät. Vidare bör grusvägar med mycket trafik eller randbebyggelse som drabbas av damm beläggas under planeringsperioden.</P>
<P class="p98 ft4">Förstärkningsåtgärder bör genomföras för att förhindra ytterligare nedbrytning av de äldre delar av vägnätet som är upplåtet för all fordonstrafik men ej ursprungligen dimensionerade för sådana belastningar.</P>
<P class="p168 ft2">De direkta effekterna av åtgärderna är att transportkostnaderna kan minskas och konkurrenskraften därmed öka för de delar av näringslivet som nyttjar det regionala vägnätet. Främst är det skogsindustrin och jordbruket som drar fördelar av detta men även turistindustrin gynnas. Därmed sker stora förbättringar när det gäller möjligheten att nå delmålet en hög transportkvalitet vad avser näringslivets behov. Dessutom sker en betydande tillgänglighetsförbättring för såväl medborgare som näringsliv. Förutsättningarna för regional utveckling i hela landet stärks avsevärt.</P>
<P class="p100 ft34"><SPAN class="ft50">10.2.3</SPAN><SPAN class="ft114">Sektorsuppgifter</SPAN></P>
<P class="p526 ft2"><SPAN class="ft34">Regeringens förslag</SPAN>: Av de 8 miljarder kronor som avsätts för sektorsuppgifter skall 6 miljarder kronor fördelas till Vägverket och 2 miljarder kronor till Banverket.</P>
<P class="p450 ft2"><SPAN class="ft34">Regeringens bedömning</SPAN>: Vägverket och Banverket har som statens företrädare på central nivå ett samlat ansvar, s.k. sektorsansvar, för att utvecklingen för respektive transportslag ligger i linje med de transportpolitiska målen. Således bör även det nya jämställdhetsmålet omfattas av sektorsarbetet.</P>
<P class="p527 ft2">Vägverket och Banverket bör på lämpligt sätt verka för väl fungerande samverkan och samordning med berörda aktörer och driva utvecklingen på strategiskt och offensivt sätt. Som en del i denna samverkan bör verken ha möjlighet att träffa överenskommelse med berörda aktörer. Verken bör också ha möjlighet att ta ett ekonomiskt ansvar, helt eller delvis, i de fall ingen naturlig huvudman finns. Vid sidan av verkens samlande och koordinerande roll bör sektorsansvaret i huvudsak omfatta ansvar för information, kunskapsspridning samt för relevant tillämpad forskning, utveckling och demonstration.</P>
<P class="p528 ft34">Den nationella strategiska analysen<SPAN class="ft2">: Regeringens förslag överensstämmer i stort med alternativet Trafiksäkerhet och miljö men med annan fördelning mellan Vägverket och Banverket.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">96</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_97">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p325 ft4"><SPAN class="ft50">Remissinstanserna: </SPAN><SPAN class="ft35">NUTEK </SPAN>anser att <NOBR>FoU-insatser,</NOBR> demonstrationsprojekt och teknikupphandlingar är exempel på alternativa åtgärder som närmare borde ha analyserats när det gäller att uppnå ökad trafiksäkerhet och bättre miljö. <SPAN class="ft35">Naturvårdsverket </SPAN>anser att Vägverkets sektorsåtgärder inom miljöområdet bör prioriteras. <SPAN class="ft35">Regionförbundet </SPAN>och <SPAN class="ft35">Länsstyrelsen i Kalmar län </SPAN>anser att åtgärder som sektorsprojekt och kunskapsuppbyggnad bör komplettera fysiska åtgärder eftersom fysiska åtgärder har liten påverkan på trafikmängder och fördelning mellan transportslag.</P>
<P class="p395 ft34">Skälen för regeringens förslag och bedömning <SPAN class="ft2">: I proposition om Vägverkets sektorsansvar inom vägtransportsystemet och användning av anslaget Drift och underhåll av statliga vägar m.m. (prop. 1995/96:131) utvecklades Vägverkets sektorsansvar inom vägtransportsystemet. Mot bakgrund av propositionen beslutade riksdagen att Vägverket, som statens företrädare på central nivå, skulle ha ett samlat ansvar, s.k. sektorsansvar, för hela vägtransportsystemets miljöpåverkan, trafiksäkerhet, tillgänglighet, framkomlighet och effektivitet. Banverkets sektorsansvar har utvecklats på motsvarande sätt. Sektorsansvaret för tunnelbane- och spårvägssystem skall ligga hos Banverket. Banverket och Vägverket ges därmed ett delat sektorsansvar för kollektivtrafik.</SPAN></P>
<P class="p529 ft2">Det nya transportpolitiska delmålet om ett jämställt transportsystem som föreslås i kapitel 4 i denna proposition innebär att jämställdhetsarbetet skall ingå också i verkens sektorsarbete. En del i det arbetet bör i enlighet med JÄMIT:s förslag (SOU 2001:44) vara att ta fram och genomföra en åtgärdsstrategi för att förverkliga delmålet om jämställdhet i transportsystemet.</P>
<P class="p161 ft2">Samtliga insatser inom sektorsansvaret skall bidra till att de transportpolitiska målen nås.</P>
<P class="p325 ft4">Vägtrafiksäkerhetsarbetet är exempel på ett område där samordningsrollen är viktig. Många olika aktörer kan påverka utvecklingen. Förutom Vägverket är kommuner, andra myndigheter, frivilligorganisationer, internationella organisationer och inte minst näringslivet viktiga aktörer. På motsvarande sätt finns behov av samordning av miljöarbetet. Information inom ramen för sektorsansvaret kan omfatta allt från enklare informationsblad och hemsidor till mer genomarbetad fortbildning av nyckelaktörer. Den kan rikta sig direkt till trafikanter och exempelvis syfta till att öka användningen av cykelhjälm eller till att åstadkomma mer energisnålt körsätt. Information kan också vända sig till kommuner och t.ex. handla om miljöanpassat byggande av vägar, eller till näringslivet och handla om samordning och miljöcertifiering av transporter. Redan i dag har utvecklingen av internettjänster en viktig roll i Vägverkets och Banverkets informationsinsatser inom sektorsansvarets ram.</P>
<P class="p530 ft2">Banverkets och Vägverkets <NOBR>FUD-verksamhet</NOBR> skall komplettera de insatser som görs av andra aktörer. Verket för innovationssystem (VINNOVA) är en viktig aktör i sammanhanget genom att de från januari 2001 tagit över Kommunikationsforskningsberedningens tidigare uppgifter. Därmed har VINNOVA bl.a. ansvar för transportslagsövergripande transportforskning, liksom ett utpekat ansvar för bl.a. kollektivtrafikforskning och ett sektorsansvar för FUD inom sjöfart och luftfart.</P>
<P class="p531 ft2">Det finns ingen skarp gräns mellan FUD och införande av nya lösningar. Huvudlinjen är emellertid klar. När en ny lösning väl tagits fram</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p164 ft2">Prop. 2001/02:20</P>
<P class="p165 ft2">97</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_98">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP032098x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">och är mogen att införas handlar det inte längre om en insats inom sek- Prop. 2001/02:20 torsansvaret. Införandet är en del av väg- och banhållningen och skall</P>
<P class="p13 ft2">således också bekostas inom dessa ramar.</P>
<P class="p532 ft2">Regeringen anser att trafikverken bör ges stor frihet att inom angiven ram själva utforma sektorsarbetet och prioritera mellan olika tänkbara insatser. Regeringen vill dock i det här sammanhanget redovisa sin bedömning att <NOBR>FUD-verksamhet</NOBR> kommer att bli allt mer betydelsefullt för utvecklingen av ett effektivt och hållbart transportsystem.</P>
<P class="p522 ft2">Inom järnvägsforskningen framstår insatser som kan bidra till att lösa kapacitetsproblem, förbättra punktligheten, utveckla kombitrafiken samt fördjupa kunskapen om järnvägstrafikens kostnadsbild som angelägna. Även i andra avseenden bör sektorsarbetet bidra till att förutsättningarna för kombitrafik förbättras och att hållbara godstransporter utvecklas. Sektorsarbetet bör beakta barnens roll och förutsättningar i transportsystemet. Regeringen vill därutöver peka ut två områden som angelägna i de närmast kommande årens sektorsarbete, dels åtgärder för ett hållbart resande, dels ny teknik för ett hållbart och effektivt transportsystem.</P>
<P class="p533 ft2">Regeringen föreslår att 8 miljarder kronor avsätts till Vägverkets och Banverkets sektorsuppgifter. Denna ram bör fördelas så att Vägverket får 6 miljarder kronor och Banverket 2 miljarder kronor. Skälet till att Vägverket skall ha en så betydande del av ramen är att Vägverkets sektorsuppgift är mer omfattande och mer komplex än Banverkets. Regeringens förslag innebär en oförändrad nivå för Vägverket jämfört med i dag och för Banverket en utökad nivå.</P>
<P class="p76 ft35">Åtgärder för ett hållbart resande</P>
<P class="p526 ft2"><SPAN class="ft34">Regeringens bedömning</SPAN>: Vägverket bör arbeta med åtgärder som påverkar efterfrågan på transporter i riktning mot ett hållbart resande, dvs. ett resande som är effektivare, mer miljöanpassat och säkrare än det individuella resandet med personbil. Vägverket bör i samarbete med andra aktörer utforma ett förslag till nationellt program eller en strategi för hur arbetet bör bedrivas.</P>
<P class="p534 ft4"><SPAN class="ft50">Skälen för regeringens bedömning </SPAN>: Ett långsiktigt hållbart transportsystem förutsätter ett långsiktigt hållbart resande. Med ett långsiktigt hållbart resande avses här ett resande som är effektivare, mer miljöanpassat och säkrare än det individuella resandet med personbil. För att kunna åstadkomma detta räcker det inte med de traditionella åtgärderna på utbudssidan av transportsystemet. Här krävs även påverkan på efterfrågan på transporter. Åtgärder för ett hållbart resande, eller Mobility Management som är den internationella beteckningen för denna typ av verksamhet, är en samlingsbeteckning för ett brett spektrum av aktiviteter som syftar till att påverka efterfrågan på transporter i riktning mot ett samhällsekonomiskt effektivt och långsiktigt hållbart transportsystem.</P>
<P class="p226 ft2">Åtgärder för ett hållbart resande syftar ofta till:</P>
<P class="p344 ft2"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft26">att minska efterfrågan på transporter, t.ex. genom att utveckla samhälls- och bebyggelseplanering,</SPAN></P>
<P class="p517 ft2"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft67">att minska det individuella resandet med personbil till förmån för mer miljöanpassade transportsätt, som </SPAN><NOBR>gång-,</NOBR> cykel- och kollektivtrafik,</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">98</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_99">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP032099x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p146 ft2">– att åstadkomma en effektivare användning av bilen, t.ex. via samåk- Prop. 2001/02:20 ning och bilpooler,</P>
<P class="p174 ft2">– att effektivisera användningen av transportsystemet t.ex. genom transportslagsövergripande samordning, infartsparkeringar, flexibla arbetstider för minskad trängsel i högtrafik eller hemsändning av varor.</P>
<P class="p98 ft2">Bredden i dessa efterfrågepåverkande åtgärder är stor. Många av åtgärderna för ökad kollektivtrafik, cykeltrafik, samåkning m.m. är inga nya företeelser. Däremot är sättet man arbetar med dessa frågor delvis annorlunda jämfört med traditionell samhälls- och trafikplanering. Huvudverktygen är information, kommunikation, samordning och organisation, med vars hjälp man avser att påverka individernas attityder och resbeteenden. Det förutsätter ett lokalt och individnära arbete. Kännetecknande är också ett brett och transportslagsövergripande samarbete i nätverk med många aktörer, i första hand på det lokala och regionala planet. Ett vanligt inslag internationellt är inrättande av s.k. Mobilitetscentraler med informatörer, samordnare, marknadsförare och organisatörer av ett brett spektrum av åtgärder för flera transportslag. I Sverige har liknande centraler relativt nyligen inrättats i Lund, Jönköping och Varberg genom samarbete mellan kommuner och trafikhuvudmän.</P>
<P class="p535 ft2">Vägverket bör inom ramen för sitt sektorsansvar, arbeta med efterfrågepåverkande åtgärder för ett hållbart resande. Vägverket bör i samråd med andra aktörer utforma ett förslag till nationellt program eller en strategi för hur arbetet bör bedrivas och stödjas. De möjligheter som modern informationsteknologi erbjuder bör tas tillvara.</P>
<P class="p76 ft35">Ny teknik för ett hållbart och effektivt transportsystem</P>
<P class="p536 ft2"><SPAN class="ft34">Regeringens bedömning</SPAN>: Ett samlat program för teknisk utveckling, demonstration och införande av nya lösningar som verkar för att de transportpolitiska målen nås bör initieras inom ramen för Vägverkets sektorsansvar. Programmet bör genomföras i samverkan med näringslivet. De lösningar som tas fram inom programmet bör ha förutsättningar att nå en bred spridning på marknaden.</P>
<P class="p451 ft2"><SPAN class="ft34">Utredningen</SPAN>: I utredningen Ren luft på väg (SOU 2000:35) föreslogs en samordning av myndigheternas forskning om emissioner från vägfordon och arbetsmaskiner i samarbete med industrin för att bl.a. nå bättre genomslag i det gemensamma forskningsarbetet inom EU.</P>
<P class="p144 ft2">Invest in Sweden Agency presenterade i juni 2001 ett förslag som syftar till att utveckla ett kompetenskluster för intelligenta system för fordonssäkerhet i vidsträckt bemärkelse. Avsikten är att bibehålla och vidareutveckla en stark konkurrensbas. Satsningen föreslås spänna över tio år.</P>
<P class="p97 ft2"><SPAN class="ft34">Remissinstanserna</SPAN>: Remissinstanserna är genomgående mycket positiva till det förslag att samordna den svenska emissionsforskningen som fördes fram i utredningen Ren luft på väg. Naturvårdsverket menar att det krävs en fortsatt satsning av minst en sådan omfattning som utredningen föreslår. Vägverket anser att en samordning bör ske med Programrådet för fordonsforskning (PFF). Fordonsindustrin säger sig vara</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">99</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_100">
<DIV id="id_1">
<P class="p13 ft2">villig att medverka i projekt, framför allt genom egna insatser men även Prop. 2001/02:20 som finansiär.</P>
<P class="p240 ft34">Skälen för regeringens bedömning <SPAN class="ft2">: I propositionen om Vägverkets sektorsansvar inom vägtransportsystemet och användning av anslaget Drift och underhåll av statliga vägar m.m. (prop. 1995/96:131) identifierades ett antal områden som särskilt viktiga att behandla inom Vägverkets sektorsansvar, nämligen väginformatik, fordonsfrågor, kollektivtrafik och yrkestrafik. Beträffande väginformatik betonades också kopplingen till näringspolitiken. Enligt regeringens bedömning är dessa prioriteringar fortsatt aktuella.</SPAN></P>
<P class="p239 ft2">Ett i vid mening hållbart transportsystem måste åstadkommas på ett sätt som främjar ekonomisk tillväxt. Integrering av miljöhänsyn och utveckling mot trafiksäkerhetens nollvision bör ske. Det kan öppna nya affärsmöjligheter och bidra till att nya arbetstillfällen skapas. Ny teknik är enligt regeringens mening en oundgänglig del i utvecklingen mot ett hållbart transportsystem. Sverige har ett gynnsamt utgångsläge att utifrån en samhällsorienterad systemsyn och teknikstark industri ta initiativ när det gäller nya lösningar inom transportsystemet. Aktörer i en sådan process är myndigheter, fordonsindustri och underleverantörer, <NOBR>IT-företag</NOBR> samt högskolor och forskningsinstitut.</P>
<P class="p537 ft2">Det finns också en god tradition av samverkan mellan staten och näringslivet på området fordon och transporter. Samarbetet har visat sig fruktbart och resulterat i teknisk utveckling som bidragit till bättre fordon och inneburit nya affärsmöjligheter för svenska företag. Mot bakgrund av de positiva erfarenheterna och de utmaningar samhället står inför i strävan att utveckla ett effektivt och hållbart transportsystem bör verksamheten vidgas genom att ett nytt program initieras. Insatserna skall bidra till utvecklingen av ett säkert, miljövänligt och effektivt och långsiktigt hållbart transportsystem. Det bör inte bara främja tillkomsten av nya tekniska lösningar utan också skapa förutsättningar för genomslag på marknaden. Programmet bör främja utveckling och kunskapsuppbyggnad inom områdena fordonsteknik, bränslen och emissioner, byggande av energieffektiva, ekologiskt hållbara system och användning av informationsteknologi inom transportsystemet.</P>
<P class="p538 ft2">Programmet bör inledas med en programskrivning med utgångspunkt i utredningen Ren luft på väg (SOU 2000:35), Transporttelematikdelegationens slutbetänkande (SOU 1996:186) samt förslaget från Invest in Sweden Agency, i de delar som gäller s.k. industristyrd forskning och pålitliga system. Insatserna bör ske inom en organisation som främjar flexibilitet och skapar goda förutsättningar för nya aktörer att delta. Skilda utvecklingsprojekt bör i största möjliga utsträckning samfinansieras med näringslivet. Verksamheten bör samordnas med fordonsforskningsprogrammet och samverkansprogrammet för utveckling av mer miljöanpassade fordon, samt med annan verksamhet kring fordon, drivmedel och transporter som finansieras av bl.a. Statens energimyndighet och VINNOVA. Möjligheter till samfinansiering inom EU:s ramprogram och liknande bör tas till vara. Vägverkets insatser i programmet bör finansieras inom angiven ram för sektorsuppgifter.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">100</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_101">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP0320101x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr32 td18"><SPAN class="p106 ft32">10.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td68"><SPAN class="p107 ft32">Utveckla och modernisera transportsystemet</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td44"><SPAN class="p17 ft4">Prop. 2001/02:20</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p539 ft2"><SPAN class="ft34">Regeringens bedömning</SPAN>: Utgångspunkten för utveckling och modernisering av transportsystemet bör vara omställningen till ett långsiktigt hållbart transportsystem. Vad omställningen skall leda till bör preciseras i de transportpolitiska målen.</P>
<P class="p540 ft2">Viktiga åtgärder för att utveckla och modernisera transportsystemet är att genomföra delar av befintliga planer (kapitel 10.3.1). Därutöver bör åtgärder prioriteras i Banverkets, Vägverkets och länens långsiktsplaner (kapitel <NOBR>10.3.2–10.3.4).</NOBR> Dessa åtgärder bör prioriteras enligt vissa kriterier (kapitel 10.5).</P>
<P class="p541 ft34">Den nationella strategiska analysen<SPAN class="ft2">: I alternativet regional utveckling avsätts 75 miljarder kronor till investeringar i vägar och järnvägar, vilket är betydligt mer än i övriga inriktningsalternativ.</SPAN></P>
<P class="p542 ft2"><SPAN class="ft34">Remissinstanserna</SPAN>: Ett stort antal remissinstanser förordar en utökad planeringsram, bl.a. för att möjliggöra en utveckling av transportsystemet. Enstaka, större projekt som bör ingå i planeringsramen förs fram av regionala företrädare.</P>
<P class="p543 ft2"><SPAN class="ft3">Naturvårdsverket </SPAN>anser att det i princip är bättre att möta efterfrågan på transporter genom att utnyttja befintligt vägnät så långt som möjligt.</P>
<P class="p486 ft34">Skälen för regeringens bedömning <SPAN class="ft2">: Framtidens transportsystem utvecklas genom de åtgärder som genomförs under den kommande planeringsperioden. Både små och stora åtgärder har betydelse för helheten. Utgångspunkten för allt som görs måste därför vara omställningen till ett långsiktigt hållbart transportsystem. Vad omställningen skall leda till preciseras i de transportpolitiska målen.</SPAN></P>
<P class="p544 ft2">En kraftigt utökad planeringsram på 169 miljarder kronor för att utveckla och modernisera transportsystemet innebär att ett antal viktiga åtgärder kan vidtas för att påbörja omställningen till ett långsiktigt hållbart transportsystem. Utvecklingen måste ges en särskild tyngd för att åtgärder i infrastrukturen påtagligt skall bidra till uppfyllelse av de transportpolitiska målen. Med de nivåer som redovisades i den strategiska analysen var inte påverkan tillräcklig.</P>
<P class="p545 ft2">En närmare redovisning av regeringens bedömningar och förslag ges i kapitel <NOBR>10.3.1–10.3.4.</NOBR></P>
<P class="p546 ft34"><SPAN class="ft50">10.3.1</SPAN><SPAN class="ft114">Genomföra vissa delar av gällande planer för perioden </SPAN><NOBR>1998–2007</NOBR></P>
<P class="p547 ft2"><SPAN class="ft34">Regeringens bedömning: </SPAN>Planerade investeringar i nu gällande nationell väghållningsplan, stomnätsplan och länsplaner för regional transportinfrastruktur för vilka den fysiska planeringen bedöms ha kommit långt bör genomföras. Dessa investeringar bedöms kosta cirka 17 miljarder kronor.</P>
<P class="p548 ft34">Den nationella strategiska analysen: <SPAN class="ft2">Ej färdigställda väg- och järnvägsinvesteringar för 14,5 miljarder kronor ingick i jämförelsealternativet.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">101</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_102">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP0320102x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p146 ft2"><SPAN class="ft34">Remissinstanserna</SPAN>: Regeringen har inhämtat material från länen i Prop. 2001/02:20 frågan. Materialet visar att länen generellt prioriterar återstående in-</P>
<P class="p549 ft2">vesteringar i de gällande planerna högt.</P>
<P class="p61 ft34">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft2">Regeringen fastställde den 6 juni 1998 den nationella väghållningsplanen och stomnätsplanen för perioden </SPAN><NOBR><SPAN class="ft2">1998–2007.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft2"> Länen fastställde under våren 1998 länsplaner för regional transportinfrastruktur för samma period. Fastställelsebesluten var slut– punkten på den förra planeringsprocessen, som inleddes med Kommuni– kationskommitténs delbetänkande Ny kurs i trafikpolitiken (SOU 1996:26). Ett mycket omfattande planerings- och förankringsarbete ägde rum under åren </SPAN><NOBR><SPAN class="ft2">1996–1998</SPAN></NOBR><SPAN class="ft2"> i denna fråga.</SPAN></P>
<P class="p550 ft4">De åtgärder som nu återstår att genomföra i den nationella väghållningsplanen och stomnätsplanen har fortfarande hög aktualitet. Regeringen har inhämtat material från länen i frågan. Materialet visar att länen generellt prioriterar återstående investeringar i de gällande planerna högt.</P>
<P class="p284 ft2">Regeringen anser att det är viktigt att förtroendet för den ekonomiska långsiktsplaneringen för infrastrukturinvesteringar kan bibehållas. Planeringen måste präglas av strategier som är långsiktiga och stabila. Samtidigt är det nödvändigt att anpassa de nya investeringsplanerna till de mål som nu föreslås och de behov som kan förutses. En avvägning måste därför göras mellan hur mycket av de nu gällande planerna som skall ligga fast och hur mycket som skall omprövas i samband med att nya planer tas fram. Tidigare planeringsomgångar har i vissa fall resulterat i att prioriterade projekt i en plan har omprövats och hamnat utanför den nya planen. I vissa fall har detta medfört att projekt stoppats, trots att den fysiska planeringsprocessen i stort varit avslutad. Detta har inneburit en stor frustration hos andra berörda myndigheter och enskilda. Förtroendet för planeringsprocessen har i dessa fall urholkats. Dessutom har nedlagda kostnader i planeringsarbetet inte kommit till någon nytta.</P>
<P class="p139 ft2">Ovanstående resonemang bör utgöra en av utgångspunkterna vid prioritering av åtgärder i samband med upprättandet av nya planer för perioden <NOBR>2004–2015.</NOBR> Regeringens bedömning är att objekt för cirka 17 miljarder kronor i gällande planer är så långt komna i den fysiska planeringsprocessen att de bör genomföras, varav cirka 10 miljarder kronor i den nationella väghållningsplanen, cirka 6 miljarder kronor i stomnätsplanen och cirka 1 miljard kronor i länsplanerna för regional transportinfrastruktur.</P>
<P class="p123 ft34"><SPAN class="ft50">10.3.2</SPAN><SPAN class="ft114">En planeringsram för järnvägsinvesteringar</SPAN></P>
<P class="p551 ft2"><SPAN class="ft34">Regeringens förslag</SPAN>: Ändamålet med planeringsramen för järnvägsinvesteringar utvidgas till att omfatta investeringar på hela det statliga järnvägsnätet, miljöförbättrande åtgärder längs samma nät samt statsbidrag till investeringar i järnvägar, spåranläggningar, rullande materiel och terminaler som staten inte är huvudman för.</P>
<P class="p534 ft4"><SPAN class="ft50">Den nationella strategiska analysen</SPAN>: I det regionala utvecklingsalternativet föreslogs 28 miljarder kronor till järnvägsinvesteringar, vilket var högre än i de andra inriktningsalternativen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">102</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_103">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p322 ft2"><SPAN class="ft34">Remissinstanserna</SPAN>: Järnvägens möjlighet att vidga arbetsmarknader samt dess goda miljökvaliteter förs fram av ett stort antal remissinstanser som skäl till att höja nivån på järnvägsinvesteringar.</P>
<P class="p195 ft2"><SPAN class="ft34">Skälen för regeringens förslag </SPAN>: Järnvägstrafik har många positiva egenskaper som är betydelsefulla för att uppnå ett långsiktigt hållbart transportsystem. Ett välutvecklat järnvägssystem innebär snabba, säkra och miljövänliga transporter med hög kapacitet och tillförlitlighet.</P>
<P class="p323 ft2">Persontrafiken på järnväg har haft en positiv utveckling de senaste åren. En viktig orsak till det är de kraftigt ökade investeringarna i nya och förbättrade banor som genomförts sedan början av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Järnvägen har visat sig vara ett konkurrenskraftigt alternativ för regionala resor upp till cirka <NOBR>10–12</NOBR> mil. Det visar den positiva utvecklingen av resandet på bl.a. Svealandsbanan, Blekinge kustbana och Öresundsbron. Även på sträckor upp till cirka 60 mil har järnvägstrafiken varit konkurrenskraftig, mycket tack vare att X <NOBR>2000-trafiken</NOBR> inneburit avsevärt kortare restid än tidigare. Det finns trots de genomförda investeringarna fortfarande brister i järnvägens infrastruktur. Kapacitetsproblem längs de tunga godsstråken och i storstadsområdena samt en nätstruktur som ej längre överensstämmer med de största befolkningskoncentrationerna gör att järnvägen fortfarande har en stor utvecklingspotential som måste tas tillvara.</P>
<P class="p552 ft2">Utvecklingen av godstrafiken på järnväg har inte haft samma utveckling som persontrafiken utan i princip legat konstant under ett antal år. Utvecklingen mot högre varuvärden, frekventare sändningar och mindre volym per sänd enhet har lett till att lastbilstrafiken har ökat sin marknadsandel eftersom järnvägen inte har kunnat erbjuda motsvarande transporttjänster. Av Banverkets sektorsprogram framgår att järnvägens möjlighet till ökade marknadsandelar ligger i den del av godsmarknaden som utgörs av varor med höga varuvärden.</P>
<P class="p326 ft4">Regeringen föreslår en i förhållande till tidigare planeringsperioder kraftigt ökad planeringsram för investeringar i järnvägstrafik på 100 miljarder kronor. Regeringens bedömning är att med en sådan planeringsram kan kapacitetsbristerna avhjälpas och vi kan dessutom inleda en utveckling mot ett nytt, modernt järnvägssystem för <NOBR>2000-talet.</NOBR></P>
<P class="p160 ft2">Planeringsramen för järnvägsinvesteringar omfattar investeringar på hela det statliga järnvägsnätet, miljöförbättrande åtgärder längs samma nät samt statsbidrag till järnvägar, spåranläggningar och terminaler som staten inte är huvudman för.</P>
<P class="p14 ft4">Erfarenheter från de senaste åren har visat att anskaffningen av rullande materiel ej har skett i samma takt som moderniseringen av järnvägssystemet. När regeringen nu föreslår en kraftigt ökad ram för järnvägsinvesteringar finns därför en klar risk att trafikeringen på de banor som byggs och rustas upp ej kommer att motsvara efterfrågan på grund av att nya tåg och vagnar ej kunnat införskaffas av trafikoperatörerna. En sådan eftersläpning i trafikeringen innebär en avsevärd samhällsekonomisk förlust. Stockholmsberedningen (N2001:02) har i en skrivelse till regeringen i juni 2001 föreslagit att ökade finansiella resurser bör skapas för trafikhuvudmännen för att förbättra kollektivtrafiken. Beredningen föreslår därför förutom ökade statliga medel till angelägna investeringar att bidragsreglerna för statsbidrag till vissa regionala kollektivtrafikanläggningar ändras till att omfatta rullande materiel och att statsbidrag</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p327 ft2">Prop. 2001/02:20</P>
<P class="p553 ft2">103</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_104">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP0320104x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">skall kunna ges med 100 procent för byggande av regionala spåranlägg- Prop. 2001/02:20 ningar. Regeringen föreslår därför att statliga bidrag bör kunna ges till</P>
<P class="p554 ft4">investeringar i spårfordon för regional kollektivtrafik. 3 miljarder kronor av planeringsramen för järnvägsinvesteringar bör avsättas för ändamålet. Bidraget kan även avse miljöförbättringar av befintliga fordon.</P>
<P class="p60 ft2">Från planeringsramen finansieras statsbidrag för kollektivtrafikanläggningar för regional spårtrafik. Det innebär att större ombyggnader av järnvägsstationer, där ansvaret tidigare varit uppdelat så att Banverket planerat för spåranläggningarna och trafikhuvudmannen ansökt om statsbidrag för resecentrum hos länen, nu på ett bättre sätt kan samordnas genom en gemensam planeringsram. Erfarenheter från den nu gällande planeringsperioden har visat att det delade ansvaret har inneburit samordningsproblem vid genomförandet av vissa sådana projekt.</P>
<P class="p104 ft2">Åtgärder bör vidtas för att minska miljöstörningarna från den befintliga infrastrukturen. Åtgärder för att minska bullret längs befintliga järnvägar är en väsentlig del i arbetet med att åstadkomma ett långsiktigt hållbart transportsystem. Arbetet med att utveckla åtgärder om minskar <NOBR>intrångs-,</NOBR> fragmenterings- och barriäreffekter samt även i övrigt minskar påverkan på natur- och kulturmiljön i såväl befintlig som tillkommande infrastruktur skall fortsätta. Säkerhetsaspekter bör uppmärksammas. Gestaltningen och de arkitektoniska kvaliteterna hos infrastrukturen bör utvecklas samtidigt som slitna järnvägsmiljöer åtgärdas.</P>
<P class="p535 ft2">Regeringen anser att åtgärder för att skydda grundvattentillgångar och vattentäkter vid järnvägar bör hanteras i infrastrukturplaneringen. Arbetet med sanering och efterbehandling av förorenade områden bör fortgå i nödvändig omfattning.</P>
<P class="p344 ft2">Kretsloppsanpassningen av infrastrukturen skall fortsätta. Målet är att miljöfarliga material inte skall införas i infrastrukturen, att användandet av icke förnyelsebara material skall minimeras och att material skall återanvändas.</P>
<P class="p60 ft2">Regeringen har tidigare bedömt att av planeringsramen för järnvägar på 100 miljarder kronor bör cirka 6 miljarder kronor användas för projekt i gällande planer där den fysiska planeringen är långt gången. Vidare finns ett antal stora, strategiska järnvägsprojekt vars finansiering bör ingå i planeringsramen. Dessa är <SPAN class="ft3">Tunnel genom Hallandsås, Botniabanan, Banverkets andel i Citytunneln i Malmö </SPAN>och i <SPAN class="ft3">Spårkapacitet genom centrala Stockholm. </SPAN>Prioritering av åtgärder för resterande del av planeringsramen skall ske enligt de kriterier som redovisas i kapitel 10.3.5. Under rubriken <SPAN class="ft3">Övriga järnvägsinvesteringar </SPAN>redogör därefter regeringen för sin bedömning av vad denna resterande del av planeringsramen bör kunna användas till.</P>
<P class="p94 ft35">Tunnel genom Hallandsås</P>
<P class="p526 ft2"><SPAN class="ft34">Regeringens förslag: </SPAN>Kostnaden för att färdigställa järnvägstunneln genom Hallandsås skall finansieras inom planeringsramen för järnvägsinvesteringar.</P>
<P class="p555 ft2"><SPAN class="ft34">Banverkets rapporter: </SPAN>Banverket redovisade den 14 november 2000 för regeringen förutsättningarna för om det går att färdigställa tunneln</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">104</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_105">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP0320105x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">genom Hallandsås på ett miljömässigt säkert sätt och i så fall med vilken Prop. 2001/02:20 teknik. Enligt Banverket är det tekniskt möjligt att bygga färdigt</P>
<P class="p556 ft2">tunnlarna på ett miljömässigt acceptabelt sätt. Två alternativa byggmetoder har redovisats.</P>
<P class="p61 ft2"><SPAN class="ft34">Remissinstanserna: </SPAN>Regeringen har kungjort Banverkets rapporter genom kungörelsedelgivning och handlingarna har varit utställda från den 1 februari till den 23 februari 2001. I samband med utställningen inkom yttranden från enskilda, organisationer, Båstads kommun och Länsstyrelsen i Hallands län m.fl. <SPAN class="ft3">Båstads kommun </SPAN>anser att Banverkets redovisning ger en bred belysning av förutsättningarna för att slutföra projektet och den påverkan på miljön detta kan ge, även om det fortfarande delvis saknas redovisning av påverkan under byggtiden och vissa osäkerheter råder beträffande genomförandet. Sammanfattningsvis anför kommunen att det är angeläget att kunna bygga ut hela Västkustbanan, företrädesvis med dubbelspår. <SPAN class="ft3">Länsstyrelsen i Hallands län m.fl. </SPAN>anser att Västkustbanans utbyggnad till dubbelspår måste slutföras utan dröjsmål.</P>
<P class="p144 ft2"><SPAN class="ft34">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>Väl fungerande järnvägstransporter är en viktig förutsättning för att til lgodose näringslivets behov av långväga transporter, för en effektiv och konkurrenskraftig kollektivtrafik och för ett långsiktigt hållbart tran sportsystem. Det är även en förutsättning för att öka godstransporterna på järnväg. Betydande summor har investerats i Västkustbanan i syfte att skapa en konkurrenskraftig järnväg. För att redan gjorda investeringar skall få full effekt krävs att hela Västkustbanan har en god standard.</P>
<P class="p291 ft2">Enligt Banverket är det tekniskt möjligt att bygga färdigt tunneln på ett miljömässigt acceptabelt sätt. Två alternativa byggmetoder har red o- visats. Genom att begära in anbud från flera svenska och europeiska entreprenörer har Banverket fått en indikation på att föreslagna byggmetoder och byggkostnader är riktiga och rimliga.</P>
<P class="p98 ft2">Regeringen anser att Banverket bör få möjlighet att fortsätta planeringen av projektet, bl.a. för att kunna söka de tillstånd som erfordras. Regeringen har genom beslut den 20 juni 2001 ändrat stomnätsplanen för perioden <NOBR>1998–2007</NOBR> så att den omfattar investeringsåtgärder som berör tunnelprojektet vid Hallandsås och åtgärder på andra sträckor med anledning av projektet.</P>
<P class="p284 ft2">Projektet har hittills kostat cirka 2 miljarder kronor. Banverket har beräknat att det kostar mellan 4 och 4,5 miljarder kronor att färdigställa tunneln. För att kunna genomföra pr ojektet krävs även att Banverket erhåller nödvändiga tillstånd av Miljödomstolen och kommunen. Mot bakgrund av projektets omfattning, tekniska komplexitet och risker avser regeringen att utse en oberoende granskningsgrupp som skall följa projektet vad gäller teknik, ekonomi och miljökonsekvenser.</P>
<P class="p76 ft35">Botniabanan</P>
<P class="p557 ft2"><SPAN class="ft34">Regeringens förslag: </SPAN>Statens andel av den kostnadsfördyring som uppstått för Botniabanan skall inrymmas i planeringsramen för järnvägsinvesteringar.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">105</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_106">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p558 ft2"><SPAN class="ft34">Utredningen: </SPAN>Botniabanan AB har den 4 juli 2001 till regeringen lämnat en rapport om planeringsläget för Botniabanan. I rapporten redogörs för den försening av utbyggnaden och den kostnadsfördyring som uppkommit i förhållande till vad som framgår av Botniabaneavtalet som ingicks 1997.</P>
<P class="p516 ft2"><SPAN class="ft34">Expertgruppen: </SPAN>Botniabanan AB:s utredning har granskats av en oberoende expertgrupp som bedömt att totalkostnadskalkylen är tillförlitlig under förutsättning att någon överhettning på anläggningsmarknaden inte uppstår.</P>
<P class="p323 ft4"><SPAN class="ft50">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>Riksdagen har den 2 och 9 juni 1998 lämnat regeringen bemyndiganden att godkänna ett avtal om byggandet av Botniabanan mellan statens förhandlingsman, Kramfors kommun, Örnsköldsviks kommun, Nordmalings kommun, Umeå kommun, Västernorrlands läns landsting och Västerbottens läns landsting (prop. 1997/98:62, bet. 1997/98:TU10, rskr. 1997/98:266 och prop. 1997/98:150, bet. 1997/98:FiU27, rskr. 1997/98:317). Avtalet innebär att Botniabanan, exklusive resecentra, förverkligas genom att staten och berörda kommuner bildar ett aktiebolag, Botniabanan AB, som projekterar, upphandlar och hyr ut Botniabanan. I bolaget, som skall ha ett aktiekapital på minst 1 och högst 4 miljoner kronor, skall staten äga 91 procent och berörda kommuner 9 procent av aktierna. Staten har i avtalet förbundit sig att utfärda kapitaltäckningsgarantier gentemot Botniabanan AB samt att garantera bolagets förpliktelser gentemot långivare, rättighetsinnehavare och fordringsägare. Botniabanan kostnadsberäknades i avtalet till 8 200 miljoner kronor i prisnivå den 1 januari 1997.</P>
<P class="p559 ft2">Den 9 juni 1998 bemyndigade riksdagen (prop. 1997/98:150, bet. 1997/98:FiU27, rskr. 1997/98:317) regeringen att låta Riksgäldskontoret ställa ut garantier om 1 495 000 000 kronor i prisnivå januari 1997 för att påbörja den första utbyggnadsetappen av Botniabanan mellan <NOBR>Örnsköldsvik–Husum</NOBR> samt för kostnader i samband med planering för de två återstående etapperna. Den 15 juni 1999 bemyndigade riksdagen (prop. 1998/99:100, bet. 1998/99:FiU20, rskr. 1998/99:256) regeringen att inom Banverkets anslag göra utfästelser om att till Botniabanan AB betala ersättning som täcker driftkostnader och amorteringar samt ränte- och andra finansiella kostnader. Byggandet av den första etappen startade den 14 augusti 1999.</P>
<P class="p395 ft2">Regeringen har den 20 juni 2001 beslutat om tillåtlighet enligt miljöbalken för Botniabanans etapp 2 <NOBR>Nyland–Örnsköldsvik.</NOBR> Regeringen har i budgetpropositionen för 2002 tagit upp frågan om ökat lånebehov med anledning av den andra utbyggnadsetappen av Botniabanan. Grunderna för den hyra som Banverket skall betala till Botniabanan AB när anläggningen kan tas i drift för trafik har också behandlats i budgetpropositionen.</P>
<P class="p161 ft2">Byggandet av Botniabanan utmed Norrlandskusten mellan Nyland och Umeå är av väsentlig regionalpolitisk betydelse. Regeringen har i proposition 1997/98:62 Regional tillväxt – för arbete och välfärd beskrivit de fördelar som en utbyggd bana längs Norrlandskusten kan ge. Det handlar bl.a. om betydligt kortare restider mellan orterna längs den aktuella sträckan som gör att arbetsmarknaden kan vidgas, att tillgängligheten till högre studier kan ökas och att näringslivet kan ges möjlighet till mer effektiva långväga godstransporter.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p164 ft2">Prop. 2001/02:20</P>
<P class="p553 ft2">106</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_107">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP0320107x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p504 ft2">Botniabanan AB har den 4 juli 2001 till regeringen lämnat en rapport Prop. 2001/02:20 om projektets fortskridande. Tillåtlighetsprövning enligt miljöbalken som</P>
<P class="p560 ft2">trädde i kraft den 1 januari 1999 var inte förutsatt när avtalet om Botniabanan ingicks 1997. Botniabanan AB beräknar att tidsplanen för färdigställande kommer att förlängas på följande sätt:</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t58">
<TR>
<TD class="tr11 td129"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td242"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td103"><SPAN class="p150 ft35">Tidsplan 1997</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td243"><SPAN class="p18 ft35">Aktuell tidsplan</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td129"><SPAN class="p17 ft2">Etapp 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td242"><SPAN class="p17 ft2"><NOBR>Örnsköldsvik–Husum</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td103"><SPAN class="p150 ft2">Jun. 2002</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td243"><SPAN class="p18 ft2">2007</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td129"><SPAN class="p17 ft2">Etapp 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td242"><SPAN class="p17 ft2"><NOBR>Nyland–Örnsköldsvik</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td103"><SPAN class="p150 ft2">Dec. 2005</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td243"><SPAN class="p277 ft2">Hösten 2008</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td244"><SPAN class="p17 ft2">Etapp 3 <NOBR>Husum–Umeå</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td103"><SPAN class="p150 ft2">Dec. 2005</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td243"><SPAN class="p277 ft2">Hösten 2008</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p561 ft2">Botniabanan AB:s rapport redovisar en fördyring av projektet på i storleksordningen 1,5 miljarder kronor jämfört med den kostnadsberäkning som fanns vid tecknandet av Botniabaneavtalet 1997. Enligt bolaget beror kostnadsfördyringen till största delen på en mer omfattande planeringsprocess än vad som tidigare förutsatts. En bidragande orsak till detta har bl.a. varit miljölagstiftningens ändrade prövningsförfarande för järnvägsutbyggnader. Även ändrade normer för att bygga järnvägar har bidragit till kostnadsfördyringen.</P>
<P class="p481 ft115">Tillkommande kostnader i miljoner kronor</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59">
<TR>
<TD class="tr31 td245"><SPAN class="p309 ft2">Botniabanan, kostnadsfördyring i</SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td113"><SPAN class="p364 ft2">Prisnivå</SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td246"><SPAN class="p562 ft2">Prisnivå</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td247"><SPAN class="p309 ft2">Miljoner kronor</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td117"><SPAN class="p114 ft2">januari 1997</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td248"><SPAN class="p116 ft2">januari 2001</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td247"><SPAN class="p309 ft2">Ursprunglig projektbudget</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td117"><SPAN class="p114 ft2">8 200</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td248"><SPAN class="p116 ft2">9 230</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td247"><SPAN class="p309 ft2">Mer omfattande planeringsprocess</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td117"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td248"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td247"><SPAN class="p309 ft2">– tidskostnader</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td117"><SPAN class="p114 ft2">400</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td248"><SPAN class="p116 ft2">450</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td247"><SPAN class="p309 ft2">– ökade åtgärder och utredningar</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td117"><SPAN class="p114 ft2">702</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td248"><SPAN class="p116 ft2">790</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td247"><SPAN class="p309 ft2">Ändrade normer för byggande av järnväg</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td117"><SPAN class="p114 ft2">249</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td248"><SPAN class="p116 ft2">280</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td247"><SPAN class="p309 ft19">Övriga fördyringar</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td117"><SPAN class="p114 ft19">133</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td248"><SPAN class="p116 ft19">150</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td247"><SPAN class="p309 ft34">Summa</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td117"><SPAN class="p114 ft34">9 684</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td248"><SPAN class="p116 ft34">10 900</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p563 ft2">Botniabanan är kostnadsberäknad till 10,9 miljarder kronor i dagens penningvärde. Under byggtiden tillkommer kostnader för räntor. I budgetpropositionen för 2002 tog regeringen upp behovet av ökade medel till utbyggnaden av Botniabanan. Regeringen föreslog även att lånen för utbyggnaden av Botniabanan skall tas upp i Riksgäldskontoret och att nuvarande garantier hos Riksgäldskontoret avvecklas. I budget– propositionen lämnades även en redogörelse för beräkningen av den hyra som Banverket skall betala från och med att banan tas i drift. Under planeringsperioden <NOBR>2004–2015</NOBR> är den beräknad till 8 800 miljoner kronor.</P>
<P class="p564 ft2">Regeringen har den 3 september 2001 uppdragit åt en särskild förhandlingsman att med berörda kommuner och landsting omförhandla avtalet från 1997 i syfte att finna en lösning på den kostnadsfördyring som uppkommit. Resultatet av förhandlingsmannens arbete skall presenteras senast den 31 december 2001.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">107</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_108">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP0320108x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr11 td47"><SPAN class="p17 ft35">Citytunneln i Malmö</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td44"><SPAN class="p17 ft4">Prop. 2001/02:20</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p565 ft2"><SPAN class="ft34">Regeringens förslag</SPAN>: Regeringen bemyndigas godkänna att Banverket ensamt skall ansvara för genomförande av Citytunneln i Malmö. Banverkets del av finansieringen av Citytunneln i Malmö skall inrymmas inom planeringsramen för järnvägsinvesteringar. SVEDAB AB skall inte ta upp något lån i Riksgäldskontoret för delfinansiering av Citytunneln. Statens järnvägar ges rätt att till Banverket avyttra sina aktier i bolaget Tunnelpersonalen i Malmö AB.</P>
<P class="p566 ft2"><SPAN class="ft34">Regeringens bedömning: </SPAN>Den planerade Citytunneln i Malmö beräknas bli cirka 3 miljarder kronor dyrare än tidigare beräknat. Banverkets andel av Citytunnelns totala finansiering, 6 248 miljoner kronor i prisnivå januari 2001, bör finansieras inom planeringsramen för järnvägsinvesteringar. Ett genomförande av Citytunneln med Banverket som ensam byggherre men med medfinansiering från Statens järnvägar, Malmö kommun och Region Skåne kommer att undanröja det som är oklart vad gäller ansvarsförhållanden och förbättra kostnadskontrollen projektet. I beslutsunderlaget för regeringens tillåtlighetsprövning enligt 17 kapitlet miljöbalken bör ytterligare alternativ belysas.</P>
<P class="p567 ft2">Den planerade Citytunneln är en cirka 4,4 km lång dubbelspårig järn– vägstunnel under centrala Malmö. Riksdagen har beslutat om Banverkets och Statens järnvägars deltagande i Citytunnelprojektet (prop. 1996/97:161, bet. 1997/98:TU6, rskr. 1997/98:32). Ett huvudavtal om genomförande av Citytunneln ingicks 1997 mellan staten, Banverket, Statens järnvägar, Malmö kommun och Region Skåne (tidigare Kommunalförbundet för Malmöhus läns kollektivtrafik). Kostnaden för projektet beräknades då till 4 950 miljoner kronor i prisnivå 1996. Banverkets andel i projektet enligt 1997 års budget finns upptagen Banverkets nu gällande stomnätsplan.</P>
<P class="p232 ft2"><SPAN class="ft34">Utredningen: </SPAN>En av regeringen utsedd förhandlingsman har förhandlat en ny projektorganisation och finansiering av den nuvarande projektbudgeten med parterna inom projektet. Förhandlingsmannen redovisade den 6 november 2000 en interimslösning gällande organisationsfrågan. Ett nytt projektavtal om finansiering och byggande av Citytunneln i Malmö ingicks mellan statens förhandlingsman, Banverket, Statens järnvägar, Malmö kommun och Region Skåne den 20 augusti 2001. Innebörden av det nya avtalet överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag och bedömning.</P>
<P class="p568 ft50">Skälen för regeringens förslag och bedömning: <SPAN class="ft4">Under projektets framskridande har fördyringar uppkommit och den aktuella projektbudgeten är i dag 7 663 miljoner kronor i prisnivå 1996. Det innebär en fördyring med 2 713 miljoner kronor eller cirka 55 procent. En redogörelse för kostnadsfördyringen har gjorts till riksdagen våren 2000 (prop. 1999/2000:66). En av regeringen tidigare anlitad expertgrupp liksom ansvariga för miljöledning inom Citytunnelprojektet har även ifrågasatt nuvarande projektorganisation. Invändningarna har främst gällt de oklara gränssnitt som finns inom projektet och som kan innebära bl.a. oklara ansvarsförhållanden gentemot tredje man. Invändningar har också riktats</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">108</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_109">
<DIV id="id_1">
<P class="p569 ft2">mot den nuvarande organisationens möjligheter till en god kostnads- Prop. 2001/02:20 kontroll.</P>
<P class="p570 ft2">Det nya avtalet innebär att ansvaret för att genomföra utbyggnaden av Citytunneln i Malmö överförs från dagens konsortium som ägs av Banverket, Statens järnvägar, Malmö kommun och Region Skåne till Banverket. Banverket skall ensamt planera, projektera, i övrigt förbereda, bygga ut och driftsätta Citytunneln. Det fulla ansvaret för genomförandet av Citytunneln övergår till Banverket den 31 december 2001 under förutsättning att avtalet blir godkänt av regeringen, Malmö kommunfullmäktige och Skåne regionfullmäktige. Statens järnvägar, Malmö kommun och Region Skåne bidrar med finansiering till utbyggnaden enligt tabell 10.1. Malmö kommun och Region Skåne skall betala sina bidrag till Banverket under 2002 och 2003. Regeringen bedömer att den nu föreslagna organisationsformen skapar en tydlig huvudman som effektivt kan driva projektet. Organisationsformen ökar även möjligheterna till en god kostnadskontroll.</P>
<P class="p571 ft2"><SPAN class="ft3">Tabell 10.1 </SPAN>Kostnadsfördelning för utbyggnaden av Citytunneln i Malmö</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t60">
<TR>
<TD class="tr12 td50"><SPAN class="p107 ft3">Kostnadsbärare,</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td249"><SPAN class="p19 ft35">Huvudavtal</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td250"><SPAN class="p19 ft35">Ny kostnads-</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td251"><SPAN class="p107 ft35">Ny kostnads-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td64"><SPAN class="p472 ft3">miljoner kronor</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td252"><SPAN class="p278 ft3">februari 1997,</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td253"><SPAN class="p116 ft3">fördelning</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td254"><SPAN class="p433 ft3">fördelning</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td64"><SPAN class="p91 ft3">(procentuell andel)</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td252"><SPAN class="p433 ft3">prisnivå 1996</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td253"><SPAN class="p116 ft3">2001, prisnivå</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td254"><SPAN class="p433 ft3">2001, prisnivå</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td56"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td255"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td256"><SPAN class="p369 ft3">1996</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td257"><SPAN class="p278 ft3">2001</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td64"><SPAN class="p107 ft2">Banverket</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td252"><SPAN class="p278 ft2">1 827</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td253"><SPAN class="p369 ft4">5 458</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td254"><SPAN class="p278 ft2">6 248</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td56"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td255"><SPAN class="p278 ft2">(36,9%)</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td256"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td257"><SPAN class="p278 ft2">(71,0%)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td64"><SPAN class="p107 ft2">Malmö kommun</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td252"><SPAN class="p278 ft2">995</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td253"><SPAN class="p369 ft4">1 610</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td254"><SPAN class="p278 ft2">1 837</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td56"><SPAN class="p91 ft2">och Region Skåne</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td255"><SPAN class="p278 ft2">(20,1%)</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td256"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td257"><SPAN class="p278 ft2">(20,9%)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td64"><SPAN class="p107 ft19">Statens järnvägar</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td252"><SPAN class="p278 ft19">150</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td253"><SPAN class="p369 ft20">302</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td254"><SPAN class="p278 ft19">345</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td56"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td255"><SPAN class="p278 ft2">(3,0%)</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td256"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td257"><SPAN class="p278 ft2">(3,9%)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td64"><SPAN class="p107 ft2"><NOBR>EU-bidrag</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td252"><SPAN class="p278 ft2">250</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td253"><SPAN class="p369 ft4">293</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td254"><SPAN class="p278 ft2">372</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td56"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td255"><SPAN class="p278 ft2">(5,0%)</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td256"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td257"><SPAN class="p278 ft2">(4,2%)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td64"><SPAN class="p107 ft2"><NOBR>SVEDAB-lån</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td252"><SPAN class="p278 ft2">1 727</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td253"><SPAN class="p369 ft2">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td254"><SPAN class="p278 ft2">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td56"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td255"><SPAN class="p278 ft2">(35,0%)</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td256"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td257"><SPAN class="p278 ft2">(0%)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td56"><SPAN class="p107 ft34">Summa, MSEK</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td255"><SPAN class="p278 ft34">4 950</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td256"><SPAN class="p369 ft34">7 663</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td257"><SPAN class="p278 ft34">8 802</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p572 ft2">I nuvarande huvudavtal om Citytunnelns utbyggnad och idrifttagande skall <NOBR>Svensk-Danska</NOBR> Broförbindelsen SVEDAB AB ta upp ett lån i Riksgäldskontoret om 1 727,5 miljoner kronor i prisnivå 1996 för delfinansiering av Citytunneln. SVEDAB AB skall vara begränsat återbetalningsskyldig fram till det trettionde driftåret av Citytunneln. Därefter skall betalningsskyldigheten övergå på Banverket, Malmö kommun och Region Skåne. SVEDAB AB:s räntebetalningar och avskrivningar av lånet skall ske med intäkter från vägtrafiken på Öresundsförbindelsen.</P>
<P class="p573 ft2">Öresundsavgifterna har sedan huvudavtalet tecknades 1997 belagts med mervärdeskatt enligt <NOBR>EU-lagstiftningen.</NOBR> Intäkterna från avgifterna blir därmed lägre varje år och återbetalningstiden blir också längre för såväl Öresundsförbindelsen som SVEDAB AB:s planerade lån till delfinansiering i Citytunneln. Utbetalning från Öresundskonsortiet till ägarbolaget SVEDAB AB beräknas i dag till år 2018 och <NOBR>kust-till-kust</NOBR> delen av Öresundsförbindelsen bedöms vara återbetald på 30 år. Därefter</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">109</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_110">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP0320110x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p574 ft2">återstår skulder på de svenska landanläggningarna som skall återbetalas. Prop. 2001/02:20 Det gör att återbetalning av <NOBR>SVEDAB-lånet</NOBR> för Citytunneln kan ske först</P>
<P class="p575 ft2">långt senare än det trettionde driftåret, som är den tidpunkt då lånet skulle kunna vara återbetalat enligt tidigare bedömningar. Skulden kommer också med tiden att växa till ett belopp som blir flera gånger större än den ursprungliga lånesumman. Regeringen anser därför att det tidigare planerade <NOBR>SVEDAB-lånet</NOBR> inte skall delfinansiera Citytunneln. Skälet är att kapitalkostnaderna blir mycket höga. Den lokala och regionala medfinansieringen samt Statens järnvägars bidrag till utbyggnaden av Citytunneln är definierad i det nya avtalsförslaget. Banverket skall stå för resterande del av finansieringen och skall ensamt ansvara för utbyggnaden av Citytunneln. Det motiverar att Banverket finansierar hela sin del av kostnaden för Citytunneln med anslag.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t61">
<TR>
<TD class="tr31 td74"><SPAN class="p69 ft2">Citytunnelkonsortiet i Malmö har den 6 juli 2000 ansökt om tillåtlighet</SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td258"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td74"><SPAN class="p17 ft2">enligt 17 kap. 1 § 19. miljöbalken. Banverket har den 2 maj 2001 över-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td258"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td74"><SPAN class="p17 ft2">lämnat ansökan för regeringens prövning. Regeringen anser att besluts-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td258"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td74"><SPAN class="p17 ft2">underlaget bör kompletteras med ytterligare alternativa utformningar.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td258"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td74"><SPAN class="p17 ft2">Det åvilar Banverket att utöka underlaget inför regeringens tillåtlighets-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td258"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td74"><SPAN class="p17 ft2">prövning.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td258"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr50 td74"><SPAN class="p17 ft35">Spårkapacitet genom centrala Stockholm</SPAN> </TD>
<TD class="tr50 td258"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr49 td74"><SPAN class="p201 ft2"><SPAN class="ft34">Regeringens bedömning: </SPAN>En ökad spårkapacitet genom centrala</SPAN> </TD>
<TD class="tr49 td258"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td74"><SPAN class="p201 ft2">Stockholm är mycket angelägen och bör rymmas inom planerings-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td258"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td74"><SPAN class="p201 ft2">ramen för järnvägsinvesteringar. Regional medfinansiering är en</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td258"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td74"><SPAN class="p201 ft2">förutsättning för projektet.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td258"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr53 td74"><SPAN class="p69 ft34">Skälen för regeringens bedömning <SPAN class="ft2">: Dagens spåranläggning genom</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr53 td258"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td74"><SPAN class="p17 ft2">centrala Stockholm är mycket hårt utnyttjad. Önskemål om att köra fler</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td258"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td74"><SPAN class="p17 ft2">tåg i såväl lokal som regional och interregional trafik kan inte tillgodo-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td258"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td74"><SPAN class="p17 ft2">ses. Trängseln är mycket stor ombord på befintliga lokal- och regionaltåg</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td258"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td74"><SPAN class="p17 ft2">samtidigt som systemet är mycket känsligt för störningar.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td258"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td74"><SPAN class="p69 ft2">Utbyggnaden av spårkapaciteten genom centrala Stockholm är viktig</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td258"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td74"><SPAN class="p17 ft2">för de interregionala järnvägstransporterna i hela södra Sverige samt för</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td258"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td74"><SPAN class="p17 ft2">att en attraktiv kollektivtrafik skall kunna erbjudas även på längre sikt.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td258"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td74"><SPAN class="p17 ft2">Under senare år har omfattande investeringar gjorts i <NOBR>Grödinge-,</NOBR> <NOBR>Nynäs-,</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td258"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td74"><SPAN class="p17 ft2"><NOBR>Svealands-,</NOBR> <NOBR>Mälar-,</NOBR> Ostkust- och Arlandabanorna som syftat till att</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td258"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td74"><SPAN class="p17 ft2">förbättra såväl den interregionala och regionala tågtrafiken som</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td258"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td74"><SPAN class="p17 ft2">pendeltågstrafiken från och till Stockholm. Spårutbyggnaden är därför</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td258"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td74"><SPAN class="p17 ft2">angelägen också för att fullt ut kunna nyttiggöra redan gjorda</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td258"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td74"><SPAN class="p17 ft2">investeringar. En utbyggnad av spårkapacitet måste ta stor hänsyn till de</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td258"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td74"><SPAN class="p17 ft2">mycket stora kulturhistoriska värdena av riksintresse som finns i området</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td258"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td74"><SPAN class="p17 ft2">kring Riddarholmen och Gamla stan.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td258"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td74"><SPAN class="p69 ft2">Sommaren 2004 öppnas nya Årstabron för trafik och det blir möjligt</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td258"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td74"><SPAN class="p17 ft2">att köra ytterligare tre tåg per timme mellan Älvsjö och Stockholms</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td258"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td74"><SPAN class="p17 ft2">central. På några års sikt bedömer dock regeringen att detta inte är till-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td258"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td74"><SPAN class="p17 ft2">räckligt och att ytterligare spårförstärkningar är nödvändigt.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td258"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td74"><SPAN class="p69 ft2">Regeringen har den 17 december 2000 uppdragit åt Banverket att pla-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td258"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td74"><SPAN class="p17 ft2">nera för en utbyggnad av spårkapaciteten genom centrala Stockholm.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td258"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td74"><SPAN class="p17 ft2">Banverket skall i planeringsarbetet samordna olika intressen i syfte att nå</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr4 td258"><SPAN class="p18 ft2">110</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td74"><SPAN class="p17 ft43"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_111">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t61">
<TR>
<TD class="tr11 td47"><SPAN class="p17 ft2">en långsiktigt hållbar trafiklösning. Planeringsarbetet bör genomföras så</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td108"><SPAN class="p576 ft4">Prop. 2001/02:20</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">att en utökad spårkapacitet kan tas i drift senast 2011. Den ordinarie pla-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">neringsprocessen är bäst lämpad för att göra de avvägningar som är nöd-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">vändiga i syfte att lösa spårkapacitetsproblemet. En lösning med största</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">möjliga samhällsekonomiska nytta bör väljas. Stockholms kommun är</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">ansvarig för den fysiska planeringen i centrala Stockholm och Banverket</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td47"><SPAN class="p17 ft2">är ansvarig för utvecklingen av landets järnvägssystem. En god samord-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">ning behöver därför eftersträvas mellan kommunens planering och Ban-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">verkets infrastrukturplanering.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p69 ft2">En förutsättning för utbyggnaden bör vara att regionala parter med-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">finansierar projektet.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr50 td47"><SPAN class="p17 ft35">Regeringens bedömning av planeringsramen för järnvägsinvesteringar</SPAN> </TD>
<TD class="tr50 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td47"><SPAN class="p17 ft2">Regeringens bedömning är att med den planeringsram som föreslås bör</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td47"><SPAN class="p17 ft2">pågående och planerade snabbtågsupprustningar kunna slutföras under</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">planeringsperioden, liksom de pågående och planerade ombyggnaderna</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">för att förbättra för godstrafiken på järnväg.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p69 ft2">Vidare bör förutsättningarna för regionaltågstrafik kunna förbättras</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">genom att nya länkar byggs, kapaciteten höjs på stomjärnvägarna i stor-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">stadsregionerna samt bidrag ges till nya och ombyggda stationer för re-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">gional tågtrafik. En elektrifiering av Blekinge Kustbana bör kunna in-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td47"><SPAN class="p17 ft2">rymmas i planeringsramen. I storstäderna är det viktigt att utveckla</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">lokala och regionala spårlösningar för kollektivtrafik.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p69 ft2">En fortsatt satsning på godstrafiken på järnväg med ökade axellaster,</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">metervikt och lastprofil bedöms möjlig liksom en utökad kapacitet i de</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">huvudstråk för godstransporterna som pekats ut i Godstransportdelega-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td47"><SPAN class="p17 ft2">tionens slutbetänkande (SOU 2001:61).</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p69 ft2">Regeringens prioritering av järnvägen innebär att det utöver ovan-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">stående också bör finnas möjlighet att under slutet av planeringsperioden</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">inleda en utveckling mot ett nytt järnvägssystem, som bygger på att nya</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">länkar utvecklas för att erhålla högre hastighet för persontrafik och ytter-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">ligare separering av person- och godstågstrafik samt förbättrade anslut-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">ningar till utlandet. Länkar som tidigare har diskuterats ingå i ett sådant</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td47"><SPAN class="p17 ft2">system, såsom Nyköpingslänken, Östgötalänken och Haparandabanan,</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">bör utvärderas av Banverket i den kommande åtgärdsplaneringen.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p69 ft2">Regeringens bedömning är att åtgärderna under planeringsperioden</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">kommer att innebära en fortsatt positiv utveckling för personresandet på</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">järnväg. Restiderna mellan de större städerna bedöms kunna minskas.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">Genom satsningen på regionaltågstrafik kommer samverkan mellan olika</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td47"><SPAN class="p17 ft2">arbetsmarknadsregioner att förbättras. Detta innebär förbättringar för den</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">enskilde individen som friare kommer att kunna välja bostadsort och</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">samtidigt kunna nå en större arbetsmarknad. För arbetsgivare innebär det</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">förbättrade möjligheter att rekrytera arbetskraft.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p69 ft2">Satsningen på godstrafiken på järnväg leder till en effektiv, flexibel</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td47"><SPAN class="p17 ft2">och kapacitetsstark järnväg som kan möta den svenska industrins trans-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">portbehov och bidra till ökad användning av flera transportslag vid en</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">och samma transport. Därmed kan den stagnation som godstransporterna</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">på järnväg haft under senare år vändas till en mer positiv utveckling.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p69 ft2">En utveckling mot ett nytt järnvägssystem med högre hastigheter för</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td47"><SPAN class="p17 ft2">persontrafiken kan stärka järnvägens marknadsandel. Snabbtåg kan kon-</SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td108"><SPAN class="p18 ft2">111</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_112">
<P class="p574 ft2">kurrera med både flyg och vägtrafik på avstånd upp till 60 mil i dag. Med Prop. 2001/02:20 snabbare persontåg kan konkurrens vara möjlig även på längre sträckor.</P>
<P class="p577 ft2">Sammantaget bedömer regeringen att järnvägssatsningen innebär att delar av den trafik som i dag går på vägarna i ökad utsträckning i stället kan utnyttja järnvägarna. Även vissa delar av den inrikes flygtrafiken kan komma att överföras till järnväg. En sådan överflyttning är av stor betydelse för järnvägssystemet och bidrar till utvecklingen av ett långsiktigt hållbart transportsystem.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t62">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr32 td49"><SPAN class="p17 ft34">10.3.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr32 td259"><SPAN class="p17 ft34">En planeringsram för nationella väginvesteringar</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td260"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td93"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr27 td261"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td67"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td260"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td90"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td262"><SPAN class="p91 ft2"><SPAN class="ft34">Regeringens förslag: </SPAN>Ändamålet med planeringsramen för nationella</SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td67"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td260"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td90"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td91"><SPAN class="p91 ft2">väginvesteringar skall omfatta investeringar på stamvägnätet, åtgärder</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td67"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td260"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td90"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td91"><SPAN class="p91 ft2">för förbättrad miljö på hela det statliga vägnätet samt åtgärder för</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td67"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td260"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td90"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td92"><SPAN class="p91 ft2">förbättrad trafiksäkerhet på stamvägnätet.</SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td67"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td260"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td93"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr34 td263"><SPAN class="p578 ft34">Den nationella strategiska analysen<SPAN class="ft2">: Regeringens förslag är cirka 10</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td260"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr6 td48"><SPAN class="p17 ft2">miljarder kronor högre än vad som föreslogs i alternativet Regional ut-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td260"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr6 td48"><SPAN class="p17 ft2">veckling. I analysen identifierades lönsamma investeringar för 28</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td260"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr6 td48"><SPAN class="p17 ft2">miljarder kronor på stamvägnätet.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td260"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td93"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td263"><SPAN class="p578 ft2"><SPAN class="ft34">Remissinstanserna: </SPAN>Ett antal remissinstanser instämmer i utredning-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td260"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr6 td48"><SPAN class="p17 ft2">ens slutsats att vägtransportsystemets problem med miljö och trafik-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td260"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td48"><SPAN class="p17 ft2">säkerhet löses effektivast med åtgärder i vägtransportsystemet. Några</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td260"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr6 td48"><SPAN class="p17 ft3"><SPAN class="ft2">remissinstanser, bl.a. </SPAN>Svenska Vägföreningen <SPAN class="ft2">och </SPAN>Motormännens</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td260"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr6 td48"><SPAN class="p17 ft2"><SPAN class="ft3">Riksförbund </SPAN>framhåller att eftersom vägtrafiken svarar för större delen av</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td260"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr6 td48"><SPAN class="p17 ft2">transportarbetet bör investeringarna i vägsystemet öka.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td260"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td93"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td263"><SPAN class="p578 ft2"><SPAN class="ft34">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>Regeringen har tidigare i denna pro-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td260"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr6 td48"><SPAN class="p17 ft2">position gjort bedömningen att av planeringsramen för nationella väg-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td260"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr6 td48"><SPAN class="p17 ft2">investeringar, 39 miljarder kronor, bör cirka 10 miljarder kronor använ-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td260"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td48"><SPAN class="p17 ft2">das för projekt i gällande planer där den fysiska planeringen är långt</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td260"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td49"><SPAN class="p17 ft2">gången.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td264"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td67"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td260"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td93"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td263"><SPAN class="p578 ft2">Planeringsramen för nationella väginvesteringar bör i övrigt användas</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td260"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr6 td48"><SPAN class="p17 ft2">till investeringar i stamvägnätet, åtgärder för förbättrad miljö på hela det</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td260"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr6 td48"><SPAN class="p17 ft2">statliga vägnätet, åtgärder för förbättrad trafiksäkerhet på stamvägnätet</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td260"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td48"><SPAN class="p17 ft2">och transportinformatik. Vägledande för prioritering av resterande del av</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td260"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr13 td48"><SPAN class="p17 ft19">ramen för väginvesteringar är de kriterier som regeringen föreslår i av-</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td260"><SPAN class="p17 ft36"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td48"><SPAN class="p17 ft2">snitt 10.3.5.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td260"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr50 td48"><SPAN class="p17 ft35">Utbyggnad av stamvägnätet</SPAN> </TD>
<TD class="tr50 td260"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr17 td48"><SPAN class="p17 ft2">Det nationella stamvägnät som beslutades av riksdagen 1993 (prop.</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td260"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr6 td48"><SPAN class="p17 ft2">1992/93:176, bet. 1992/93:TU35) ligger fast. Nätet är fastlagt för att ge</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td260"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr6 td48"><SPAN class="p17 ft2">stabilitet och långsiktighet i väginvesteringarna samt för att utgöra en</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td260"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr6 td48"><SPAN class="p17 ft2">grundläggande förutsättning vid utvecklingen av de regionala transport-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td260"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td48"><SPAN class="p17 ft2">anläggningarna. Stamvägnätet knyter ihop de större befolkningskon-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td260"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr6 td48"><SPAN class="p17 ft2">centrationerna i hela landet och omfattar sådana vägar som fyller en ut-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td260"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr6 td48"><SPAN class="p17 ft2">präglat mångsidig funktion för landets ekonomi och välfärd. En stor del</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td260"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr6 td48"><SPAN class="p17 ft2">av de inrikes och utrikes godstransporterna går på detta nät. Det är därför</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td260"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr6 td48"><SPAN class="p17 ft2">viktigt för hela landet att stamvägnätet kan erbjuda säkra och effektiva</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td260"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr6 td48"><SPAN class="p17 ft2">transporter.</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr32 td260"><SPAN class="p18 ft2">112</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td93"><SPAN class="p17 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td100"><SPAN class="p17 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td264"><SPAN class="p17 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td67"><SPAN class="p17 ft30"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_113">
<DIV id="id_1">
<P class="p146 ft2">Av den nationella strategiska analysen framgår att Vägverket har iden- Prop. 2001/02:20 tifierat samhällsekonomiskt lönsamma investeringar i stamvägnätet för</P>
<P class="p579 ft2">cirka 28 miljarder kronor. En tredjedel av denna investeringsvolym återfinns på väg E 4 som är en av vårt lands viktigaste vägar. Andra vägobjekt med hög lönsamhet finns på väg E 22, riksväg 45, väg E 20 och väg E 18. I det regionala utvecklingsalternativet ingick även en utbyggnad av återstående delar av väg E 6. Också i andra delar av landet finns behov av förbättringar på stamvägarna. En satsning på stamvägarna bidrar till att öka framkomligheten, öka säkerheten och ge förutsättningar för regionförstoring.</P>
<P class="p76 ft35">Förbättrad miljö längs befintliga stamvägar</P>
<P class="p138 ft2">Åtgärder bör vidtas för att minska miljöstörningarna från den befintliga infrastrukturen. Åtgärder för att minska bullret längs befintliga vägar och att förbättra luftkvaliteten är väsentliga delar i arbetet med att åstad– komma ett långsiktigt hållbart transportsystem. Arbetet med att utveckla åtgärder som minskar intrångsfragmenterings- och barriäreffekter, exempelvis vandringshinder för fiskar och andra djur, samt även i övrigt minskar påverkan på natur- och kulturmiljön i såväl befintlig som tillkommande infrastruktur skall fortsätta. Säkerhetsaspekter bör upp– märksammas. Det arbete som Vägverket bedriver tillsammans med natur- och kulturskyddande myndigheter med att utveckla kvalitetskrav och kriterier för vägars anpassning till natur- och kulturmiljön utgör ett värdefullt bidrag i detta avseende. Gestaltningen och de arkitektoniska kvaliteterna hos infrastrukturen bör utvecklas samtidigt som slitna vägmiljöer åtgärdas.</P>
<P class="p580 ft2">Regeringen anser att åtgärder för att skydda grundvattentillgångar och vattentäkter vid vägar bör hanteras i infrastrukturplaneringen.</P>
<P class="p344 ft2">Kretsloppsanpassningen av infrastrukturen skall fortsätta. Målet är att miljöfarliga material inte skall införas i infrastrukturen, att användandet av icke förnyelsebara material skall minimeras och att material skall återanvändas.</P>
<P class="p64 ft2">3 miljarder kronor av planeringsramen för nationella väginvesteringar bör avsättas för åtgärder för förbättrad miljö längs befintliga statliga vägar.</P>
<P class="p421 ft35">Förbättrad trafiksäkerhet på stamvägnätet</P>
<P class="p141 ft2">Nollvisionen är central i ett långsiktigt hållbart transportsystem. Nollvisionen innebär att vägtransportsystemet på sikt skall uppvisa samma säkra framkomlighet som råder inom de andra transportslagen. Risken att allvarligt skadas eller dö skall så gott som elimineras genom att transportsystemet lokaliseras, utformas och underhålls på ett ändamålsenligt sätt. Detta kräver fortsatta åtgärder.</P>
<P class="p98 ft2">I syfte att effektivisera trafiksäkerhetsarbetet lanserar regeringen nu en utvecklad systemsyn. Det innebär ett synsätt där åtgärder analyseras i ljuset av vägtransportsystemet i sin helhet. Erfarenheterna, bl.a. från den s.k. nollvisionsslingan i Trollhättan, visar att effektiviteten av en investering i säker infrastruktur har förutsättningar att bli bättre om den</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">113</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_114">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p581 ft2">samordnas med fordonsrelaterade säkerhetsåtgärder och vice versa. Den utvecklade systemsynen skall ta sin utgångspunkt i människans förmåga, brister och tolerans mot fysiskt våld.</P>
<P class="p326 ft2">Kärnan i denna utvecklade systemsyn skall enligt regeringens mening vara ett fördjupat samarbete mellan berörda parter, främst infrastrukturhållare och industrin. Sverige har unika möjligheter att utveckla en sådan systemsyn i trafiksäkerhetsarbetet. Förutom aktiva infrastrukturhållare har vi fordonstillverkare med stark säkerhetsprofil verksamma i landet, en framåtsyftande fordonskomponentindustri, samt forskningsinstitutioner som håller hög internationell klass. Bland övriga aktörer kan Bilprovningen, försäkringsbranschen och frivilligorganisationerna nämnas. För att Sverige fortsatt skall vara ett attraktivt land för verksamheter av dessa slag är det viktigt att vi behåller och utvecklar kompetens och också i andra avseenden skapar goda förutsättningar för verksamheten.</P>
<P class="p195 ft2">Arbetet bör ta sin utgångspunkt i en överenskommelse mellan staten och nyckelaktörer. En sådan överenskommelse bör fastslå ambitionen att tillämpa en systemsyn, fördjupa samarbetet och om möjligt, sätta upp en gemensam ambitionsnivå.</P>
<P class="p323 ft2">Regeringen anser att vägtransportsystemet successivt skall utformas för att bättre klara människans förutsättningar och tolerans mot fysiskt våld. Det är inte acceptabelt att människor som följer lagar och regler i trafiken dödas eller skadas svårt. Insatserna måste omfatta hela vägtransportsystemet, dvs. såväl trafikanternas beteende och fordonens aktiva och passiva säkerhet som infrastrukturens standard och utformning. Trafiksäkerheten måste sålunda förbättras genom ett brett spektrum av åtgärder. Regeringen förordar att en god säkerhet skapas genom att vägen, trafikmiljön, regelverken och fordonen får en sådan utformning att de inte medför risk för att människor utsätts för mer våld än vad människokroppen tål.</P>
<P class="p582 ft2">Åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten skall ta sin utgångspunkt i samspelet mellan människa, fordon och omgivande miljö. Regeringens handlingsprogram med 11 punkter för förbättrad trafiksäkerhet från våren 1999 skall vara utgångspunkten för trafiksäkerhetsarbetet. Programmet bygger på samverkan mellan flera samhällsområden där den viktigaste punkten är en trafiksäkerhetssatsning på de farligaste vägarna. I övrigt bör Vägverket ges stor frihet att, inom ramen för en utvecklad systemsyn och den överenskommelse som sluts med andra parter, göra de insatser man bedömer mest effektiva. Åtgärder för ökad trafiksäkerhet på stamvägnätet finansieras inom planeringsramen.</P>
<P class="p395 ft2">Fordonsteknik som kan ge trafiksäkerhetseffekter är bl.a. effektivare bältespåminnarsystem, stödsystem för hastighetsanpassning, alkolås samt förlåtande fronter på tunga fordon. På lite längre sikt introduceras sannolikt det intelligenta fordonet med stödsystem för att hålla bilen på vägen, hålla rätt avstånd till andra fordon, rätt hastighet, m.m. System av dessa slag kan komma att reducera trafikskadorna avsevärt. Det är därför viktigt att skapa förutsättningar som gynnar en snabb introduktion av nya trafiksäkra lösningar.</P>
<P class="p394 ft2">Genomgående är det viktigt att utveckling av sådana system har en nära koppling till infrastrukturutvecklingen.</P>
<P class="p192 ft2">Regeringen avser även att tillsätta en utredare som närmare skall granska förutsättningarna för inrättandet av en vägtrafikinspektion.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p507 ft2">Prop. 2001/02:20</P>
<P class="p553 ft2">114</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_115">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP0320115x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">Utredaren skall bl.a. analysera huruvida en inspektion skall vara en egen Prop. 2001/02:20 myndighet, integreras i Vägverkets ordinarie organisation eller integreras</P>
<P class="p466 ft2">i någon annan befintlig statlig myndighet. Vidare skall utredaren beräkna kostnaderna för inrättandet och för drift av en vägtrafikinspektion.</P>
<P class="p421 ft35">Transportinformatik på stamvägnätet</P>
<P class="p124 ft2">Transportinformatik för ett effektivt nyttjande av det nationella transportsystemet kan vara ett sätt att uppnå de transportpolitiska målen. Vägnätet kan nyttjas effektivare och utbyggnadsbehov av kapacitetsskäl kan senareläggas. Transportinformatik kan också nyttjas för att styra trafik så att miljön kan förbättras och trafikolyckorna minskas. Den nationella planeringsramen får användas för en utbyggnad av sådana system</P>
<P class="p421 ft35">Regeringens bedömningar gällande planeringsramen</P>
<P class="p124 ft2">Regeringens bedömning är att med en planeringsram på 39 miljarder kronor och de kriterier för prioritering av investeringar som föreslås bör ett antal viktiga åtgärder kunna genomföras. Genom satsningarna kommer de mest angelägna kapacitetsbristerna att byggas bort. En satsning på stamvägarna bidrar till att öka framkomligheten, öka säkerheten, minska miljöproblemen och ge förutsättningar för regionförstoring.</P>
<P class="p123 ft34"><SPAN class="ft50">10.3.4</SPAN><SPAN class="ft114">En regional planeringsram</SPAN></P>
<P class="p583 ft2"><SPAN class="ft34">Regeringens förslag</SPAN>: Planeringsramen skall omfatta investeringar och förbättringar i statliga vägar som inte är nationella stamvägar, bidrag till regionala kollektivtrafikanläggningar, inklusive kommunala flygplatser och kajanläggningar, bidrag till kommunala väghållare för fysiska åtgärder och transportinformatik för förbättrad miljö och trafiksäkerhet samt bidrag till trafikhuvudmän för investeringar i spårfordon för regional kollektivtrafik och åtgärder som ökar tillgängligheten för funktionshindrade resenärer.</P>
<P class="p524 ft34">Den nationella strategiska analysen<SPAN class="ft2">: I alternativet Regional utveckling föreslås 17,6 miljarder kronor till investeringar i den regionala vägar och järnvägar.</SPAN></P>
<P class="p60 ft2"><SPAN class="ft34">Remissinstanserna: </SPAN><SPAN class="ft3">Glesbygdsverket </SPAN>anser att investeringar i det regionala vägnätet bör prioriteras.</P>
<P class="p60 ft2">De remissinstanser som behandlat frågan om statsbidrag till kollektivtrafikanläggningar ställer sig i huvudsak positiva till fortsatta bidrag. Några remissinstanser, bl.a. <SPAN class="ft3">Boverket </SPAN>och <SPAN class="ft3">Naturvårdsverket </SPAN>, anser att bidragssystemet bör utökas till att omfatta även cykelåtgärder. <SPAN class="ft3">Svenska Åkeriförbundet </SPAN>anser att analysramen i den strategiska analysen är för knapp för att medel till statsbidrag skall kunna avsättas.</P>
<P class="p174 ft2"><SPAN class="ft34">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>Regeringen anser att det är viktigt att upprätthålla en tillräckligt stor planeringsram för det regionala transportsystemet. De utvecklingsinsatser som görs i det regionala transportsystemet är av utomordentligt stor betydelse för att de</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">115</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_116">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t61">
<TR>
<TD class="tr11 td47"><SPAN class="p17 ft2">transportpolitiska målen skall kunna nås. Det är också nödvändigt att</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td108"><SPAN class="p576 ft4">Prop. 2001/02:20</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">ramen görs så stor att nödvändiga utvecklingsinsatser skall kunna göras i</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">regioner med stark tillväxt.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p69 ft2">Genom den satsning på tjälsäkring, bärighet och rekonstruktion som</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">regeringen föreslog i kapitel 10.2.2 kommer en stor satsning att ske på de</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">regionala vägarna i hela landet. Detta kommer att ge glesbygden och</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td47"><SPAN class="p17 ft2">landsbygden goda grundförutsättningar för fortsatt utveckling. En sådan</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">riktad satsning avlastar den regionala planeringsramen som i stället kan</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">användas för angelägna regionala utvecklingsprojekt. Då problemen i</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">tillväxtregioner ofta är av annat slag – tillgängligheten begränsas sällan</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">av vägens bärighet utan i stället av vägens flödeskapacitet – är det nöd-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">vändigt att den regionala ramen fördelas så att utvecklingsbehoven i till-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td47"><SPAN class="p17 ft2">växtregioner särskilt beaktas.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p69 ft2">I syfte att utveckla och modernisera den regionala transportinfrastruk-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">turen skall den regionala planeringsramen användas för nedanstående</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">ändamål. Vid prioriteringen av åtgärder i de regionala näten skall de</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">kriterier som anges i kapitel 10.3.5 tillämpas. Regeringen kommer i</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">planeringsdirektiv ange förutsättningarna för den fortsatta regionala</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">planeringen.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr50 td47"><SPAN class="p17 ft35">Förbättrat regionalt vägnät</SPAN> </TD>
<TD class="tr50 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr48 td47"><SPAN class="p17 ft2">Med regionala vägar avses alla statliga vägar som inte är stamvägar en-</SPAN> </TD>
<TD class="tr48 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">ligt riksdagens beslut 1993. Det är angeläget att de regionala vägnäten är</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">pålitliga, säkra och medger effektiva transporter. Detta gäller inte minst</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">persontransporterna i de mer befolkningstäta regionerna. Vägin–</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">vesteringar behövs för att underlätta för den fortsatta tillväxten och den</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td47"><SPAN class="p17 ft2">befolkningsökning som väntas äga rum där. Förbättringsåtgärder krävs</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">också för åtgärder som inte omfattas av det särskilda programmet för att</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">bevara och säkerställa vägarna som regeringen tidigare redogjort för. Det</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">gäller att underlätta såväl för näringslivets transporter som för</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">arbetspendling och andra typer av persontransporter. I de mer perifera</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">delarna av dessa tillväxtregioner bygger arbetspendling på vägtransporter</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">– med bil eller med buss.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td47"><SPAN class="p69 ft2">Ett särskilt behov som skall övervägas i den regionala transportplane-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">ringen är att ändamålsenliga anslutningar till hamnar, flygplatser, termi-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">naler och resecentra utvecklas. Kombitransportlösningar skall underlättas</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">och ett transportslagsövergripande synsätt tillämpas av de regionala pla-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">neringsmyndigheterna.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p69 ft2">Det är viktigt att de olika regionerna samverkar aktivt mellan länen för</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td47"><SPAN class="p17 ft2">att få till stånd en ändamålsenlig infrastruktur som är anpassad till</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">näringslivets behov.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p69 ft2">Turismen är en starkt växande näring i Sverige. En grundläggande för-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">utsättning för att denna näring skall fortsätta att utvecklas positivt är att</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">vägnätet är tillfredsställande där turismen är under stark utveckling. Sär-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td47"><SPAN class="p17 ft2">skild hänsyn måste tas till sådana behov i den regionala planeringen av</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">transportinfrastrukturen.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p69 ft2">Det regionala vägnätet behöver moderniseras för att möta kraven på en</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">trafiksäker vägmiljö. En förutsättning för att nollvisionen skall nås är att</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">det regionala vägnätet görs trafiksäkrare. Goda exempel finns numera på</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td108"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td47"><SPAN class="p17 ft2">vägar som har moderniserats genom mitträcken, flacka slänter och ren-</SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td108"><SPAN class="p18 ft2">116</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_117">
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">sade sidoområden. Erfarenheterna från detta arbete bör tas tillvara och Prop. 2001/02:20 tillämpas i den fortsatta regionala transportplaneringen.</P>
<P class="p85 ft2">Inom ramen för de statliga vägarna kan även separata cykelbanor och gångvägar byggas i de fall detta behövs och är en lämpligare lösning än ett gemensamt utnyttjande av vägbanan för såväl skyddade som oskyddade trafikanter. Sådana lösningar bör övervägas när trafikflödena är höga eller när den existerande vägen är smal och riskfylld för de oskyddade trafikanterna. I den regionala transportplaneringen skall särskild hänsyn tas till barns behov av en säker vägmiljö.</P>
<P class="p517 ft2">Det regionala vägnätet kan även behöva rustas upp för att skapa bättre miljö. Det kan vara frågan om miljöprioriterade genomfarter eller ombyggnader i syfte att rusta upp en nedgången och förfallen vägmiljö. Sådana åtgärder, som inte är direkt kopplade till ett ansvar för verksamhetsutövaren (t.ex. för bulleråtgärder eller skydd av vattentäkter) utan snarare hör till estetiska upprustningar bör också kunna finansieras inom ramen för den regionala planeringsramen.</P>
<P class="p94 ft35">Förbättrad miljö och trafiksäkerhet inom kommunal väghållning</P>
<P class="p101 ft4">En förutsättning för att de nationella miljö- och trafiksäkerhetsmålen skall kunna nås är att miljöstörningar från trafiken och att antalet dödade och allvarligt skadade i trafikolyckor på kommunernas vägnät, minskar väsentligt. Därför skall det särskilda statsbidraget till kommunerna för dessa ändamål finnas kvar. I propositionen om Infrastrukturinriktning för framtida transporter, som beslutades 1997 (prop. 1996/97:53, bet. 1997/98:TU10, rskr. 1996/97:174) begränsades planeringsramen för sådana åtgärder till 1 miljard kronor under en femårsperiod. Det är regeringens uppfattning att planeringsramen för detta ändamål inte skall beloppsbegränsas inför planeringsperioden <NOBR>2004–2015.</NOBR> Regeringen anser i stället att det är den regionala planeringsprocessen som slutligt skall avgöra fördelningen på olika ändamål utifrån de kriterier som lagts fast.</P>
<P class="p451 ft2">Inom ramen för den regionala transportplaneringen bör således övervägas och läggas fast vilka program som skall genomföras på de kommunala vägarna i syfte att förbättra miljö och säkerhet. Ett sådant program förutsätter att kommunerna samfinansierar åtgärderna och budgeterar för detta så att avsatta medel i länsplanen kan utnyttjas. Stödet till miljö- och trafiksäkerhetsåtgärder inom det kommunala vägnätet kan även ingå som en del i en större överenskommelse mellan staten och en kommun i syfte att genomföra en systematisk insats som, oberoende av väghållaransvar, skall lösa angelägna miljö- och säkerhetsproblem i en kommun.</P>
<P class="p76 ft35">Cykel- och gångtrafik</P>
<P class="p84 ft2">Nollvisionen kräver en strategisk satsning på oskyddade trafikanter. Längs statliga vägar har staten ansvaret för att vägnätet utformas så att även hänsyn tas till cykel- och gångtrafik. I tätorter är det staten som har ansvaret för huvudvägnätet medan kommunen vanligtvis har ansvaret för övrigt vägnät. Detta innebär att det huvudsakligen är kommunerna som har ansvaret för utbyggnad av gångvägar och cykelleder vid sidan av</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">117</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_118">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr11 td47"><SPAN class="p17 ft2">huvudvägnätet. Det behövs åtgärder för att göra trafikmiljöerna säkrare</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td44"><SPAN class="p17 ft4">Prop. 2001/02:20</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">för gående och cyklister. Det gäller inte minst barnens möjligheter att</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">röra sig säkert och i en miljö utan allvarliga trafiksäkerhetsfällor. Inom</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">ramen för en nätverksanalys bör de farligaste konfliktpunkterna mellan</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">skyddade och oskyddade trafikanter identifieras och förslag till åtgärder</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">lyftas fram. Sådana åtgärder som kan komma i fråga är gång- och</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td47"><SPAN class="p17 ft2">cykelbanor, planskilda passager, gator som utformas efter fotgängarnas</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">villkor etc. Liksom för andra statsbidragsberättigade åtgärder kan den</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">regionala planeringsramen användas för att stödja kommunerna att</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">investera i sådana åtgärder genom att tillhandahålla ett statsbidrag som</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">täcker högst 50 procent av investeringen.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr50 td47"><SPAN class="p17 ft35">Transportinformatik</SPAN> </TD>
<TD class="tr50 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td47"><SPAN class="p17 ft2">Transportinformatik för ett effektivt nyttjande av det nationella trans-</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td47"><SPAN class="p17 ft2">portsystemet kan vara ett sätt att uppnå de transportpolitiska målen. Väg-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">nätet kan eventuellt nyttjas effektivare och utbyggnadsbehov av</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">kapacitetsskäl kan senareläggas. Transportinformatik kan också nyttjas</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">för att styra trafik så att miljön kan förbättras och trafikolyckorna</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">minskas. Den regionala planeringsramen får användas för en utbyggnad</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">av sådana system. När det gäller åtgärder på det statliga regionala</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">vägnätet är det Vägverket som har huvudansvaret för investeringarna. På</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td47"><SPAN class="p17 ft2">det kommunala vägnätet är det på motsvarande sätt kommunerna som</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">har investeringsansvaret. För att i realiteten erbjuda fungerande</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">väginformatiktjänster måste emellertid ett nära samarbete etableras</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">mellan berörda väghållare, dvs. kommuner och Vägverket. Ett sådant</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">samarbete har inletts i Stockholm. För att under lätta kommunernas</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td47"><SPAN class="p17 ft2">investeringar i ett väginformatikprojekt bör även statsbidrag kunna utgå</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">med 50 procent. Grunden för ett beslut om sådant bidrag bör vara ett väl</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">utvecklat, och med Vägverket samordnat program, för hur väginformatik</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">skall införas och drivas i en kommun.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr50 td47"><SPAN class="p17 ft35">Regional kollektivtrafik</SPAN> </TD>
<TD class="tr50 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td47"><SPAN class="p17 ft2">Kollektivtrafiken skall vara ett effektivt och attraktivt sätt att resa. Den</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">regionala kollektivtrafiken är av stor betydelse för många människor och</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">spelar en avgörande roll för den del av befolkningen som inte har körkort</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td47"><SPAN class="p17 ft2">eller som inte har råd att ha egen bil. Det gäller bl.a. barn och ungdomar,</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">äldre och funktionshindrade och kvinnor. En satsning på kollektivtrafi-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">ken är därför viktig ur fördelningssynpunkt. Dessutom utgör den regio-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">nala kollektivtrafiken en viktig förutsättning för arbetspendling. Det</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">gäller bl.a. i storstadsområdena där kollektivtrafiken avlastar vägnätet</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">genom att många reser tillsammans. Ett effektivt kollektivtrafiksystem är</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td47"><SPAN class="p17 ft2">också en förutsättning för de nya arbetsmarknadsregionerna som är under</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">framväxt.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p69 ft2">Regeringen anser därför att den regionala planeringsramen skall an-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">vändas för investeringar i regionala kollektivtrafikanläggningar som</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">hållplatser, terminaler, kajanläggningar, kommunala flygplatser och in-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td47"><SPAN class="p17 ft2">formatiksystem som underlättar för kollektivtrafikfordonens framkom-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">lighet. Även uppbyggnad av regionala informationssystem som under-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">118</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_119">
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">lättar resandet för trafikanten skall vara möjligt att genomföra med stat- Prop. 2001/02:20 ligt stöd. Högst 50 procent av investeringen skall kunna erhållas i stats-</P>
<P class="p13 ft2">bidrag.</P>
<P class="p60 ft2">Minst 1,5 miljarder kronor av den regionala planeringsramen reserveras för investeringar i regional kollektivtrafik. Detta tillsammans med regeringens förslag i kapitel 10.3.2 medför att 4,5 miljarder kronor reserveras för bidrag till investeringar i spårfordon för regional kollektivtrafik.</P>
<P class="p444 ft2">Som regeringen tidigare har redovisat i kapitel 10.3.2 föreslås att uppdelningen av järnvägsnätet i länsjärnvägar och stomjärnvägar upphör. Detta hindrar naturligtvis inte att det inom ramen för den regionala planeringen lyfts fram strategier om att viss regional kollektivtrafik skall ske på järnväg. I den mån planeringsramen för järnvägsinvesteringar på 100 miljarder kronor inte kan anvisa resurser för en önskad investering för att tillgodose ett regionalt önskemål kan åtgärden finansieras med medel ur den regionala planeringsramen. Samma sak gäller för de regionala spåranläggningar som inte ingår i statens spåranläggningar eller som ägs och förvaltas av andra än staten. Sådana anläggningar finns i allt väsentligt inom Stockholms län, t.ex. Roslagsbanan, Saltsjöbanan, tunnelbanan och snabbspårvägen. Investeringar på denna typ av banor kan erhålla statsbidrag på upp till 75 procent om särskilda skäl föreligger. I den mån planeringsramen för järnvägar inte kan inrymma ett sådant projekt kan åtgärden finansieras inom den regionala planeringsramen.</P>
<P class="p83 ft35">Lokal kollektivtrafik</P>
<P class="p289 ft2">Inom ramen för länsplaneringen erbjuder staten statsbidrag till investeringar i regionala kollektivtrafikanläggningar. Infartsparkeringar, terminaler och andra bytespunkter är exempel på vanliga bidragsobjekt. Det finns emellertid vissa åtgärder för kollektivtrafik i lokaltrafik, som med dagens regler inte är berättigade till statsbidrag. Det kan handla om separata busskörfält och signalprioritering för bussar i städerna. Sådana åtgärder kan öka kollektivtrafikens attraktivitet genom bättre regularitet och snabbhet.</P>
<P class="p584 ft4">En friare användning av den statliga planeringsram som avsätts för åtgärder i det regionala transportsystemet bör kunna bidra till en ökad måluppfyllelse. En sådan friare användning bör prövas i några kommuner. Ett sådant försök bör vara förenat med villkor, bl.a. skall inte bidraget innebära minskade kommunala anslag till transportsektorn utan utgöra ett nettotillskott. Medlen bör inte få användas som driftbidrag. Åtgärderna skall dessutom ha goda effekter under lång tid, bidra till högre produktivitet och en bättre ekonomi i trafiken. Ett annat villkor bör vara att försöket samordnas med utvecklandet av lokala transportstrategier. Försöksverksamheten föreslås pågå i 2 år och skall därefter utvärderas.</P>
<P class="p585 ft2">Stockholmsberedningen (dir. 2000:96) har fått i uppdrag att överväga om bidrag även skall kunna ges till investeringar som i dag inte omfattas av de statliga bidragsreglerna för regionala kollektivtrafikanläggningar (jfr. även förslag i kapitel 10.3.2). En sådan vidgning av användningsområdet för de statliga bidragsmedlen kan vara av intresse även utanför Stockholmsområdet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">119</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_120">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP0320120x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr11 td47"><SPAN class="p17 ft35">Ökad tillgänglighet för funktionshindrade resenärer</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td44"><SPAN class="p17 ft4">Prop. 2001/02:20</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p586 ft2"><SPAN class="ft34">Regeringens bedömning</SPAN>: Tillgänglighet för alla bör vara en naturlig utgångspunkt vid utformning av transportsystemet. Tillgängligheten till transportsystemet bör fortlöpande förbättras och beaktas vid all planering av infrastruktur. Staten bör utgöra ett föredöme och se till att höga krav på tillgänglighet tillgodoses vid statlig medverkan i finansiering av investeringar i transportinfrastruktur eller andra delar av transportsystemet. Rikstrafiken bör i samarbete med sektorsansvariga verk och i samråd med övriga berörda aktörer ta fram en samlad strategi för hur transportsystemet skall kunna göras tillgängligt för funktionshindrade till 2010.</P>
<P class="p540 ft2"><SPAN class="ft34">Regeringens förslag</SPAN>: Statsbidraget till åtgärder för en mer tillgänglig kollektivtrafik för funktionshindrade resenärer får disponeras t.o.m. 2004.</P>
<P class="p587 ft34">Den nationella strategiska analysen<SPAN class="ft2">: Tillgängligheten för barn, äldre och funktionshindrade har behandlats i det strategiska området tillgänglighet för alla. En utförlig lista med åtgärder har tagits fram. Kostnader har kunnat beräknas för vissa åtgärder men nyttor har inte kunnat kvantifieras.</SPAN></P>
<P class="p537 ft4"><SPAN class="ft50">Remissinstanserna</SPAN>: Flertalet verk, länsstyrelser och regionala instanser ställer sig positiva till fortsatta bidrag för ökad tillgänglighet i kollektivtrafiken för funktionshindrade. <SPAN class="ft35">Glesbygdsverket </SPAN>anser att en fortsatt bidragsgivning är en förutsättning för att ge människor i samtliga delar av landet likvärdiga villkor. <SPAN class="ft35">Svenska Bussbranschens Riksförbund </SPAN>påtalar goda erfarenheter av nya tekniska lösningar i fordon samt att ytterligare insatser krävs främst i allmän infrastruktur. <SPAN class="ft35">Svenska Lokaltrafikföreningen </SPAN>menar att åtgärder för förbättrad tillgänglighet för funktionshindrade bidrar till förbättrad tillgänglighet för alla resenärer. <SPAN class="ft35">Statskontoret </SPAN>anser att staten bör vara restriktiv med användningen av statsbidrag till anpassning av byggnader, fordon etc. Statsbidrag är ett avsteg från den s.k. ansvars- och finansieringsprincipen enligt vilken kostnader för anpassningar skall betraktas som en självklar del av kostnaderna för verksamheten och finansieras som verksamheten i övrigt. <SPAN class="ft35">Vägverket </SPAN>anser att tillgängligheten till kollektivtrafiken är viktig, men att åtgärder och styrmedel bör utredas före beslut om tillförsel av statliga medel.</P>
<P class="p541 ft34">Skälen för regeringens förslag och bedömning <SPAN class="ft2">: Regeringen anser att tillgänglighet för alla bör vara en naturlig utgångspunkt vid utformningen av transportsystemet, inklusive infrastrukturen. Betydelsen av detta synsätt betonas också genom den deklaration som den europeiska transportministerkonferensen, CEMT, antog i maj 1999 om tillgänglighet till transporter och infrastruktur.</SPAN></P>
<P class="p588 ft4">Inför planeringsomgången <NOBR>1998–2007</NOBR> avsatte riksdagen 1,5 miljarder kronor för perioden <NOBR>1998–2002</NOBR> i syfte att förbättra funktionshindrades tillgänglighet till kollektivtrafiken. Bidrag lämnas till trafikhuvudmän enligt förordningen (1988:1017) om statsbidrag till vissa kollektivtrafikanläggningar m.m. och enligt Vägverkets föreskrifter. Åtgärder kan vara investeringar i bl.a. fordon, terminaler, hållplatser, informationssystem och utbildningar. För att bidrag skall lämnas ställs krav på bl.a. samord-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">120</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_121">
<DIV id="id_1">
<P class="p13 ft2">ning mellan trafikförsörjningsplaner för kollektivtrafik respektive färd- Prop. 2001/02:20 tjänst- och riksfärdtjänst.</P>
<P class="p589 ft2">Statsbidraget har inte kunnat tas i anspråk i avsedd takt eftersom bidragsmottagarna inte har haft tillräckligt med projekt att genomföra. Vägverket bedömer att det för hela perioden <NOBR>1998–2002,</NOBR> utifrån nu kända och möjliga statsbidragsobjekt, kan utbetalas maximalt 1 100 miljoner kronor. Därför anser regeringen att statsbidragets disposition – med oförändrad totalram – bör förlängas med två år t.o.m. 2004.</P>
<P class="p16 ft2">Kraven på anpassning av transportsystemets tillgänglighet för funktionshindrade resenärer bör därför skärpas i förordningar och föreskrifter. Det bör tydligt avspeglas i skärpta villkor för att få statsbidrag under 2003 och 2004. Hänsyn bör tas till mottagarnas behov av framförhållning och stabila villkor. Skärpningar av villkoren bör således aviseras i god tid.</P>
<P class="p590 ft2">Regeringen har gett Statskontoret i uppdrag att genomföra en övergripande utvärdering av handikappolitiken på transportområdet. I sin rapport Hela resan är målet – en utvärdering av handikappolitiken inom transportområdet (2000:51) föreslår Statskontoret att Vägverkets sektorsansvar inriktas mot att förmedla kunskap till kommuner och trafikhuvudmän samt att stödja, följa upp och värdera deras styr- och uppföljningssystem. Vidare föreslås att Vägverket bör följa upp trafikhuvudmännens trafikförsörjningsplaner, att statsbidraget skiljs från länsplaneringsprocessen, att bidragsperioden förlängs och att trafikverken, Rikstrafiken och Boverket bör föreslå mål för reskedjor och tydliggöra ansvarsfördelningen sig emellan.</P>
<P class="p183 ft2">När det gäller förslaget att skilja statsbidraget från länsplaneringsprocessen anser regeringen att detta är en större fråga, som inte kan avgöras enbart med hänsyn tagen till hantering av statsbidrag till funktionshindrade. Hänsyn måste även tas till hantering av statsbidrag till andra ändamål, såsom stöd till uppbyggnad av regional kollektivtrafik.</P>
<P class="p591 ft2">Vägverket och övriga sektorsansvariga verk har på regeringens uppdrag utarbetat ett förslag till gemensamma funktionella krav som kan användas vid det sektorsvisa arbetet.</P>
<P class="p592 ft4">Rikstrafiken har redovisat ett förslag till metod för trafikslagsövergripande bristanalyser och åtgärdsplaner för ökad tillgänglighet till kollektivtrafiken på lokal, regional och nationell nivå. Regeringen anser att det är angeläget att detta arbete fortsätter med sikte på att utarbeta en nationell strategi för hur transportsystemet, framför allt kollektivtrafiken, skall kunna bli tillgängligt för funktionshindrade till 2010.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">121</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_122">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP0320122x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr12 td265"><SPAN class="p287 ft50">10.3.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td266"><SPAN class="p25 ft34">Kriterier för prioritering av åtgärder för att utveckla och</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td44"><SPAN class="p17 ft4">Prop. 2001/02:20</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td265"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td266"><SPAN class="p25 ft34">modernisera transportsystemet <NOBR>2004–2015</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p593 ft2"><SPAN class="ft34">Regeringens förslag: </SPAN>Vägledande för prioritering av åtgärder skall vara samhällsekonomisk lönsamhet för föreslagna åtgärder, där hänsyn också tas till hur mycket åtgärderna bidrar till uppfyllelse av de transportpolitiska målen.</P>
<P class="p545 ft2">För att uppnå de transportpolitiska målen skall vid prioritering av åtgärder de mest samhällsekonomiskt lönsamma åtgärderna väljas.</P>
<P class="p594 ft2">Kriterierna för prioritering skall gälla för alla projekt oavsett finansieringsform.</P>
<P class="p595 ft2"><SPAN class="ft34">Regeringens bedömning: </SPAN>En förutsättning för att denna prioritering skall fungera på ett tillfredsställande sätt är att beslutsunderlaget redovisar samtliga väsentliga effekter som åtgärden har, liksom hur åtgärderna är samordnade med övrig trafikplanering och fysisk planering.</P>
<P class="p112 ft34">Skälen för regeringens förslag och bedömning: <SPAN class="ft2">Det finns många olika åtgärder som kan lösa de problem som finns och bidra till en positiv utveckling av transportsystemet. Åtgärderna kostar olika mycket och har olika effekter. Kostnaderna för alla tänkbara åtgärder kommer säkerligen att överstiga den av regeringen föreslagna planeringsramen avsevärt. Därför kommer det att vara nödvändigt att prioritera vilka åtgärder som skall genomföras först. I 1998 års transportpolitiska beslut fastslogs att samhällsekonomiska </SPAN><NOBR><SPAN class="ft2">nytto-/kostnadsbedömningar</SPAN></NOBR><SPAN class="ft2"> är det grundläggande elementet vid åtgärdsval inom infrastrukturplaneringen. Man framhöll vidare att effekter som inte kan vägas in i samhällsekon omiska kalkyler bör åskådlig göras på ett annat sätt.</SPAN></P>
<P class="p596 ft2">Regeringen har tidigare i denna proposition föreslagit åtgärder och investeringar som bör genomföras. För att uppnå de transportpolitiska målen skall vid prioritering av åtgärder de mest samhällsekonomiskt lönsamma åtgärderna väljas. Hänsyn bör tas till hur nyttan av åtgärderna fördelas över landet. Balans mellan åtgärder i förhållande till mäns och kvinnors värderingar måste övervägas liksom de effekter som åtgärderna får för utsatta grupper. Hänsyn måste också tas till vilka åtgärder som är beroende av, motverkar respektive samspelar med varandra.</P>
<P class="p590 ft2">Regeringen vill också poängtera att ett tydligt beslutsunderlag är centralt för att kunna göra ett bra åtgärdsval. En förutsättning för att denna prioritering skall fungera på ett tillfredsställande sätt är att beslutsunderlaget redovisar samtliga väsentliga effekter de olika åtgärderna har, liksom hur åtgärderna är samordnade med övrig trafikplanering och fysisk planering. Samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar, strategiska miljöbedömningar och andra konsekvensbeskrivningar kommer därvidlag att vara mycket viktiga. En förbättring av beslutsunderlagen i dessa avseenden har också efterfrågats av riksdagen (bet. 2000/01:TU16, rskr. 2000/01:287).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">122</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_123">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP0320123x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr12 td265"><SPAN class="p287 ft50">10.3.6</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td266"><SPAN class="p25 ft34">Samhällsekonomiska bedömningar</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td44"><SPAN class="p17 ft4">Prop. 2001/02:20</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p597 ft2"><SPAN class="ft34">Regeringens bedömning: </SPAN>En samhällsekonomisk bedömning bör alltid tas fram vid planering av ny infrastruktur och vid väsentlig ombyggnad av infrastruktur.</P>
<P class="p598 ft34">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft2">Riksdagen har med bifall överlämnat trafikutskottets betänkande Beslutsunderlag för investeringar i vägar och järnvägar (bet. 2000/01:TU16, rskr. 2000/01:287). Utskottet efterfrågar förbättringar av den övergripande planeringsprocessen som regeringen anser väl behandlas i denna proposition. När det gäller förbättrade möjligheter att göra samhällsekonomiska bedömningar inför infrastrukturutbyggnader anser regeringen att sådana bedömningar alltid skall ingå i beslutsunderlaget. Den samhällsekonomiska kalkylmodellen är ett systematiserat sätt att jämföra olika åtgärder med varandra, men även för att jämföra olika alternativ när utbyggnader planeras.</SPAN></P>
<P class="p599 ft2">Trafikverken har i dag väl utvecklade kalkylmodeller för investeringar i vägar och järnvägar. Statens institut för kommunikationsanalys, SIKA, reviderar även kontinuerligt de kalkylvärden som används. I modellerna vägs kostnader mot nyttor och en s.k. nettonuvärdeskvot räknas ut. En kvot på mer än 0 visar att nyttorna med investeringen är större än de kostnader den medför, medan en negativ kvot visar att investeringen är olönsam enligt kalkylmodellen. Det är dock inte möjligt att ange monetära värden för alla nyttor och kostnader. Denna typ av kalkylmodeller redovisar ej åtgärdernas fördelningseffekter, t.ex. geografiskt eller med avseende på olika grupper i samhället.</P>
<P class="p80 ft2">Bristen på monetära värden är främst förekommande för olika nyttor. Exempelvis är det i samband med en viss utbyggnad angeläget att undvika intrång i natur- och kulturmiljö eller att undvika störningar för de närboende. Allt oftare ställs krav på omfattande och kostsamma skyddsanläggningar för, eller till och med tunnelförläggning av, nya vägar och spår. Kostnader för sådana skyddsanordningar, som kan mångfaldiga kostnaderna jämfört med att bygga exempelvis i ytläge, inräknas i kalkylen. Däremot saknas det i dag kalkylvärden för värdet av uteblivet intrång i boendemiljö eller i natur- och kulturmiljö.</P>
<P class="p144 ft2">Därför anser regeringen att även andra typer av beslutsunderlag som belyser hur planerade investeringar kan uppfylla uppställda mål också skall kunna användas i planeringen. Kravet på att i beslutsunderlaget inkludera en samhällsekonomisk bedömning kvarstår dock.</P>
<P class="p55 ft1">11 Finansiering av planeringsramen</P>
<P class="p66 ft32"><SPAN class="ft32">11.1</SPAN><SPAN class="ft87">Anslag</SPAN></P>
<P class="p600 ft2"><SPAN class="ft34">Regeringens bedömning</SPAN>: Den övervägande delen av de infrastrukturprojekt som skall genomföras under planperioden <NOBR>2004–2015</NOBR> bör finansieras med anslag.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">123</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_124">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP0320124x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p146 ft2"><SPAN class="ft34">Skälen för regeringens bedömning </SPAN>: Anslagsfinansiering är den i dag Prop. 2001/02:20 vanligaste finansieringsformen för infrastrukturverksamhet. Anslags-</P>
<P class="p601 ft2">finansiering används för all drift- och underhållsverksamhet. Enligt 22 § lag (1996:1059) om statsbudgeten skall finansiering av andra tillgångar än anläggningstillgångar som används i statens verksamhet och omsättningstillgångar finansieras med anslag. Det innebär att huvudregeln är att även infrastrukturinvesteringar skall finansieras med anslag.</P>
<P class="p80 ft2">När infrastrukturinvesteringar finansieras med anslag innebär det att anslagen tas i anspråk i takt med att utgifterna uppstår. När anläggningen är färdigställd finansieras sedan drift, underhåll och reinvestering av anläggningen med anslag årligen under anläggningens hela livslängd.</P>
<P class="p64 ft2">Regeringens bedömning är att infrastrukturella investeringar även fortsättningsvis till helt övervägande del skall finansieras med anslag.</P>
<P class="p242 ft32"><SPAN class="ft32">11.2</SPAN><SPAN class="ft87">Lån</SPAN></P>
<P class="p602 ft2"><SPAN class="ft34">Regeringens bedömning</SPAN>: En begränsad del av de infrastrukturprojekt som bör genomföras under planeringsperioden bör finansieras med lån hos Riksgäldskontoret. Lånefinansiering bör vidare användas för att finansiera Botniabanan, Banverkets el- och teleinvesteringar samt Vägverkets investeringar i broar som ersätter färjor.</P>
<P class="p167 ft34">Skälen för regeringens bedömning <SPAN class="ft2">: Grunderna för hur statens investeringar i anläggningstillgångar m.m. skall finansieras finns i främst 20, 22 och 23 §§ lagen (1996:1059) om statsbudgeten. Enligt 22 § skall andra tillgångar än sådana som används i statens verksamhet finansieras med anslag på statsbudgeten och således i sin helhet belasta statsbudgetens utgiftssida under samma period som investeringen genomförs. Till dessa tillgångar räknas bl.a. infrastruktur i form av vägar och järnvägar. Det innebär att huvudregeln är att väg- och järnvägsinvesteringar skall finansieras med anslag. Budgetlagen öppnar dock i 23 § för att riksdagen kan besluta om att finansiering av infrastrukturinvesteringar kan ske med lån i Riksgäldskontoret. I några få fall har också riksdagen beslutat att vissa tidigareläggningar av väginvesteringar och andra projekt skall finansieras med lån i Riksgäldskontoret. Exempel på sådana investeringar är väg E 18/20 delen </SPAN><NOBR><SPAN class="ft2">Örebro–Arboga,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft2"> väg E 4 delen Stora </SPAN><NOBR><SPAN class="ft2">Åby–Väderstad,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft2"> E 22 delen </SPAN><NOBR><SPAN class="ft2">Söderåkra–Hossmo,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft2"> Grödingebanan och Södra länken i Stockholm. Lånen med upplupen ränta återbetalas sedan med anslag över en förutbestämd amorteringsperiod. Denna period varierar men överstiger inte anläggningens beräknade ekonomiska livslängd. Kostnaderna för planering av projektet täcks som regel av anslag och lånen börjar oftast återbetalas när anläggningen tas i drift. När anläggningen är färdigställd finansieras sedan dessutom drift, underhåll och reinvestering av anläggningen med anslag årligen, under anläggningens fysiska livslängd.</SPAN></P>
<P class="p603 ft2">Härtill kommer att några få men mycket stora objekt byggs och drivs av aktiebolag som är delägda av svenska staten, främst Öresundsbron och Botniabanan. Finansiering sker i dessa fall antingen genom upplåning i Riksgäldskontoret eller på marknaden med stöd av statliga garantier.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">124</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_125">
<DIV id="id_1">
<P class="p604 ft2">Regeringens anser att även fortsättningsvis är anslagsfinansiering av Prop. 2001/02:20 investeringar i vägar och järnvägar att föredra. Det finns dock argument</P>
<P class="p605 ft2">som talar för en begränsad omfattning av finansiering med lån i Riksgäldskontoret. Lånefinansiering har tidigare använts för att möjliggöra tidigareläggning av vissa projekt. Även under nästa planeringsperiod finns ett begränsat behov av att kunna utnyttja denna möjlighet i syfte att möjliggöra tidigareläggningar under perioden <NOBR>2002–2004.</NOBR> Regeringen föreslår därför att endast vissa tidigareläggningar inom en ram om 8 miljarder kronor skall lånefinansieras. Dessa lån skall betalas av under planeringsperioden.</P>
<P class="p606 ft2">Det redan tidigare beslutade projektet Botniabanan skall också finansieras med lån i Riksgäldskontoret. Banverkets investering i el- och teleinvesteringar bör även fortsättningsvis finansieras med lån. Möjligheten till att ersätta vägfärjor med bro och finansiera broinvesteringarna med lån som återbetalas med inbesparade driftmedel från färjedriften, skall också finnas fortsättningsvis.</P>
<P class="p607 ft2">Tabell 11.1 nedan redovisar beräknad skuldutveckling och belastning på anslagen för såväl tidigare beslutade låneprojekt som den nu föreslagna satsningen i närtid för perioden <NOBR>2002–2015.</NOBR></P>
<P class="p608 ft117"><SPAN class="ft116">Tabell 11.1 </SPAN>Vägverkets och Banverkets upptagna lån under perioden <NOBR>2002–2015</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t63">
<TR>
<TD class="tr13 td267"><SPAN class="p309 ft118">Milj. kr.</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td268"><SPAN class="p114 ft118">2002</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td268"><SPAN class="p116 ft118">2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td268"><SPAN class="p114 ft118">2004</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td268"><SPAN class="p114 ft118">2005</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td268"><SPAN class="p116 ft118">2006</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td268"><SPAN class="p116 ft118">2007</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td268"><SPAN class="p116 ft118">2008</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td268"><SPAN class="p116 ft118">2009</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td268"><SPAN class="p116 ft118">2010</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td268"><SPAN class="p116 ft118">2011</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td269"><SPAN class="p114 ft118">2012</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td268"><SPAN class="p114 ft118">2013</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td268"><SPAN class="p114 ft118">2014</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td268"><SPAN class="p114 ft118">2015</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td270"><SPAN class="p309 ft119">Vägverket</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td272"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td270"><SPAN class="p309 ft118">Nettouppl.</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p114 ft118">1099</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">1286</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p114 ft118">736</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p114 ft118"><NOBR>-615</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118"><NOBR>-352</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118"><NOBR>-351</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118"><NOBR>-356</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118"><NOBR>-354</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118"><NOBR>-354</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118"><NOBR>-352</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td272"><SPAN class="p114 ft118"><NOBR>-352</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p114 ft118"><NOBR>-350</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p114 ft118"><NOBR>-350</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p114 ft118"><NOBR>-348</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td270"><SPAN class="p309 ft118">Skuld</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p114 ft118">4624</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">5910</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p114 ft118">6646</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p114 ft118">6031</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">5679</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">5328</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">4972</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">4618</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">4264</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">3912</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td272"><SPAN class="p114 ft118">3560</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p114 ft118">3210</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p114 ft118">2860</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p114 ft118">2512</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td270"><SPAN class="p309 ft118">Räntor</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p114 ft118">233</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">304</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p114 ft118">365</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p114 ft118">368</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">339</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">317</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">296</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">274</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">253</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">231</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td272"><SPAN class="p114 ft118">210</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p114 ft118">189</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p114 ft118">167</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p114 ft118">146</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td270"><SPAN class="p309 ft118">Amort.</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p114 ft118">32</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">42</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p114 ft118">708</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p114 ft118">651</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">388</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">388</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">388</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">388</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">388</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">388</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td272"><SPAN class="p114 ft118">388</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p114 ft118">388</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p114 ft118">388</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p114 ft118">387</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td270"><SPAN class="p309 ft118">Ansl.belas.</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p114 ft118">265</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">346</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p114 ft118">1073</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p114 ft118">1019</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">727</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">705</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">684</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">662</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">641</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">619</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td272"><SPAN class="p114 ft118">598</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p114 ft118">577</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p114 ft118">555</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p114 ft118">533</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td270"><SPAN class="p309 ft119">Banverket</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td272"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td270"><SPAN class="p309 ft118">Nettouppl.</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p114 ft118">981</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">1171</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p114 ft118">1416</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p114 ft118"><NOBR>-553</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118"><NOBR>-562</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118"><NOBR>-563</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118"><NOBR>-402</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118"><NOBR>-411</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118"><NOBR>-411</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118"><NOBR>-410</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td272"><SPAN class="p114 ft118"><NOBR>-410</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p114 ft118"><NOBR>-409</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p114 ft118"><NOBR>-339</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p114 ft118"><NOBR>-338</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td270"><SPAN class="p309 ft118">Skuld</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">11433</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">12604</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">14020</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">13467</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">12905</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">12342</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">11940</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">11529</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">11118</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">10708</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td272"><SPAN class="p116 ft118">10298</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p114 ft118">9889</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p114 ft118">9550</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p114 ft118">9212</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td270"><SPAN class="p309 ft118">Räntor</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p114 ft118">566</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">630</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p114 ft118">707</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p114 ft118">733</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">699</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">665</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">635</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">610</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">585</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">560</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td272"><SPAN class="p114 ft118">535</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p114 ft118">510</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p114 ft118">487</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p114 ft118">509</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td270"><SPAN class="p309 ft118">Amort.</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p114 ft100">152</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft100">637</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p114 ft100">301</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p114 ft100">669</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft100">669</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft100">660</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft100">489</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft100">489</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft100">489</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft100">489</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td272"><SPAN class="p114 ft100">489</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p114 ft100">489</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p114 ft100">489</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p114 ft100">489</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td273"><SPAN class="p309 ft118">Ansl.belas.</SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td274"><SPAN class="p114 ft100">718</SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td274"><SPAN class="p116 ft100">1267</SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td274"><SPAN class="p114 ft100">1008</SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td274"><SPAN class="p114 ft100">1402</SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td274"><SPAN class="p116 ft100">1368</SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td274"><SPAN class="p116 ft100">1325</SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td274"><SPAN class="p116 ft100">1124</SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td274"><SPAN class="p116 ft100">1099</SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td274"><SPAN class="p116 ft100">1074</SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td274"><SPAN class="p116 ft100">1049</SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td275"><SPAN class="p114 ft100">1024</SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td274"><SPAN class="p114 ft100">999</SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td274"><SPAN class="p114 ft100">976</SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td274"><SPAN class="p114 ft100">998</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p609 ft2">Utöver de lån som Banverket och Vägverket själva tagit upp för utbyggnader och investeringar i vägar och järnvägar finns även andra finansiella åtaganden för staten. Statliga garantier har utställts till skydd för lån som upptagits för utbyggnader av vägar eller järnvägar som finansierats utanför trafikverkens verksamhet. Det gäller den fasta förbindelsen över Öresund och infrastrukturåtgärder inom transportsystemen i Stockholm och Göteborg. I Stockholm och Göteborg finansieras väginvesteringar och vissa bidrag till kollektivtrafiken genom lån som upptagits av Stockholmsleder AB (SLAB) och Göteborgs trafikleder AB (GTLAB). Räntor och amorteringar på dessa lån betalas av Vägverket genom att Vägverkets anslag belastas årligen.</P>
<P class="p305 ft20">För utbyggnaden av Arlandabanan har staten genom Riksgäldskontoret lämnat ett villkorslån om 1 000 miljoner kronor till koncessionsinnehavaren för tågpendelprojektet. Lånet är ränte- och amorteringsfritt. Banverket betalar via sina anslag årligen räntan på lånet. I stället för amortering</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">125</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_126">
<P class="p610 ft2">av villkorslånet har staten rätt till del av framtida vinster i Arlanda- Prop. 2001/02:20 pendeln. I tabell 11.2 nedan redovisas även de kostnader för staten som</P>
<P class="p611 ft2">följer av avtalet om Botniabanan. Principerna för finansieringen av Botniabanan redovisas i avsnitt 10.3.2.</P>
<P class="p612 ft117"><SPAN class="ft116">Tabell 11.2 </SPAN>Lån upptagna utanför trafikverken där ränta och amortering belastar Vägverket och Banverkets anslag</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t64">
<TR>
<TD class="tr13 td276"><SPAN class="p309 ft118">Milj.kr.</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td268"><SPAN class="p116 ft118">2002</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td268"><SPAN class="p116 ft118">2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td268"><SPAN class="p116 ft118">2004</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td268"><SPAN class="p116 ft118">2005</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td268"><SPAN class="p116 ft118">2006</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td268"><SPAN class="p116 ft118">2007</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td268"><SPAN class="p116 ft118">2008</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td268"><SPAN class="p116 ft118">2009</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td268"><SPAN class="p116 ft118">2010</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td269"><SPAN class="p114 ft118">2011</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td277"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td278"><SPAN class="p114 ft118">2012</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td268"><SPAN class="p114 ft118">2013</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td268"><SPAN class="p114 ft118">2014</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td268"><SPAN class="p114 ft118">2015</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td279"><SPAN class="p309 ft119">Södra</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td272"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td236"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td280"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td279"><SPAN class="p309 ft119">Länken</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td272"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td236"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td280"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td279"><SPAN class="p309 ft118">Skuld</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td271"><SPAN class="p116 ft118">4383</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td271"><SPAN class="p346 ft118">5407</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td271"><SPAN class="p286 ft118">6209</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td271"><SPAN class="p116 ft118">6380</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td271"><SPAN class="p116 ft118">6311</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td271"><SPAN class="p116 ft118">6250</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td271"><SPAN class="p116 ft118">6176</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td271"><SPAN class="p116 ft118">6089</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td271"><SPAN class="p116 ft118">5983</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td272"><SPAN class="p114 ft118">5858</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td236"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td280"><SPAN class="p114 ft118">5714</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td271"><SPAN class="p114 ft118">5551</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td271"><SPAN class="p114 ft118">5369</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td271"><SPAN class="p114 ft118">5168</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td279"><SPAN class="p309 ft118">Anslagsbeh.</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p346 ft118">348</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">378</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">450</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">438</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">447</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">455</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">468</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td272"><SPAN class="p114 ft118">480</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td236"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td280"><SPAN class="p114 ft118">491</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p114 ft118">501</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p114 ft118">510</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p114 ft118">517</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr47 td279"><SPAN class="p309 ft119">Övr. Sthlm</SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td272"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td236"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td280"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td279"><SPAN class="p309 ft119">projekt</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td272"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td236"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td280"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td279"><SPAN class="p309 ft118">Skuld</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td271"><SPAN class="p116 ft118">1902</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td271"><SPAN class="p116 ft118">1967</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td271"><SPAN class="p116 ft118">1982</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td271"><SPAN class="p116 ft118">1984</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td271"><SPAN class="p116 ft118">1963</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td271"><SPAN class="p116 ft118">1938</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td271"><SPAN class="p116 ft118">1906</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td271"><SPAN class="p116 ft118">1881</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td271"><SPAN class="p116 ft118">1850</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td272"><SPAN class="p114 ft118">1813</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td236"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td280"><SPAN class="p114 ft118">1770</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td271"><SPAN class="p114 ft118">1721</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td271"><SPAN class="p114 ft118">1666</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td271"><SPAN class="p114 ft118">1605</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td279"><SPAN class="p309 ft118">Anslagsbehov</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">112</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">116</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">118</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">119</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">139</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">142</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">147</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">139</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">143</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td272"><SPAN class="p114 ft118">147</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td236"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td280"><SPAN class="p114 ft118">150</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p114 ft118">154</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p114 ft118">157</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p114 ft118">159</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr47 td279"><SPAN class="p309 ft119"><NOBR>Gbg-överens-</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td272"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td236"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td280"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td279"><SPAN class="p309 ft119">kommelsen</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td272"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td236"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td280"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td279"><SPAN class="p309 ft118">Skuld</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td271"><SPAN class="p116 ft118">2245</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td271"><SPAN class="p116 ft118">3169</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td271"><SPAN class="p116 ft118">4103</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td271"><SPAN class="p116 ft118">4252</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td271"><SPAN class="p116 ft118">4388</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td271"><SPAN class="p116 ft118">4356</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td271"><SPAN class="p116 ft118">4315</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td271"><SPAN class="p116 ft118">4265</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td271"><SPAN class="p116 ft118">4204</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td272"><SPAN class="p114 ft118">4132</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td236"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td280"><SPAN class="p114 ft118">4049</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td271"><SPAN class="p114 ft118">3955</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td271"><SPAN class="p114 ft118">3850</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td271"><SPAN class="p114 ft118">3734</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td279"><SPAN class="p309 ft118">Anslagsbeh.</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">251</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">259</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">303</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">306</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">307</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">315</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td272"><SPAN class="p114 ft118">322</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td236"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td280"><SPAN class="p114 ft118">328</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p114 ft118">334</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p114 ft118">339</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p114 ft118">344</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr47 td279"><SPAN class="p309 ft119">Summa</SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td272"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td236"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td280"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td279"><SPAN class="p309 ft119">Anslagsbehov</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td272"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td236"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td280"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td279"><SPAN class="p309 ft119">Vägverket</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">112</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">116</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">466</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">748</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">848</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">883</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">900</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">901</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">926</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td272"><SPAN class="p114 ft118">949</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td236"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td280"><SPAN class="p114 ft118">969</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p114 ft118">989</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p114 ft118">1006</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p114 ft118">1020</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td279"><SPAN class="p309 ft120">Arlandabanan</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td272"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td236"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td280"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td279"><SPAN class="p309 ft118">Skuld</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td271"><SPAN class="p116 ft118">1000</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td271"><SPAN class="p116 ft118">1000</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td271"><SPAN class="p116 ft118">1000</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td271"><SPAN class="p116 ft118">1000</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td271"><SPAN class="p116 ft118">1000</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td271"><SPAN class="p116 ft118">1000</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td271"><SPAN class="p116 ft118">1000</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td271"><SPAN class="p116 ft118">1000</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td271"><SPAN class="p116 ft118">1000</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td272"><SPAN class="p114 ft118">1000</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td236"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td280"><SPAN class="p114 ft118">1000</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td271"><SPAN class="p114 ft118">1000</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td271"><SPAN class="p114 ft118">1000</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td271"><SPAN class="p114 ft118">1000</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td279"><SPAN class="p309 ft118">Anslagsbehov</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">60</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">60</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">60</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">60</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">60</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">60</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">60</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">60</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">60</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td272"><SPAN class="p114 ft118">60</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td236"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td280"><SPAN class="p114 ft118">60</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p114 ft118">60</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p114 ft118">60</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p114 ft118">60</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr47 td279"><SPAN class="p309 ft119">Botniabanan</SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td272"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td236"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td280"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td279"><SPAN class="p309 ft118">Skuld</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft100">2231</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft100">4283</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft100">7432</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft100">10345</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft100">12786</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft100">14956</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft100">16371</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft100">15744</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p433 ft100">15088</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td272"><SPAN class="p116 ft100">14432</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td236"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td280"><SPAN class="p116 ft95">13776</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft100">13120</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft100">12464</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft100">11808</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td279"><SPAN class="p309 ft118">Anslagsbehov</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft100">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft100">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft100">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft100">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft100">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft100">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft100">1186</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft100">1162</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft100">1138</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td272"><SPAN class="p114 ft100">1113</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td236"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td280"><SPAN class="p114 ft100">1089</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p114 ft100">1065</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p114 ft100">1041</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p114 ft100">1017</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td279"><SPAN class="p309 ft119">Summa</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td272"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td236"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td280"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td279"><SPAN class="p309 ft119">Anslagsbehov</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td272"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td236"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td280"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td279"><SPAN class="p309 ft119">Banverket</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">60</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">60</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">60</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">60</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">60</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">60</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">1246</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">1222</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">1198</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td272"><SPAN class="p114 ft118">1173</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td236"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td280"><SPAN class="p114 ft118">1149</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p114 ft118">1125</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p114 ft118">1101</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p114 ft118">1077</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td279"><SPAN class="p309 ft118">Summa</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td272"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td236"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td280"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td279"><SPAN class="p309 ft118">Skulder</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">11761</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">15826</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">20726</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">23961</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">26448</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">28500</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">29768</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">28979</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p433 ft118">28125</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td272"><SPAN class="p116 ft118">27235</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td236"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td280"><SPAN class="p116 ft121">26309</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">25347</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">24349</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p116 ft118">23315</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td279"><SPAN class="p309 ft119">Summa</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td272"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td236"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td280"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td281"><SPAN class="p309 ft119">Anslagsbehov</SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td274"><SPAN class="p116 ft118">172</SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td274"><SPAN class="p116 ft118">176</SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td274"><SPAN class="p116 ft118">526</SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td274"><SPAN class="p116 ft118">808</SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td274"><SPAN class="p116 ft118">908</SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td274"><SPAN class="p116 ft118">943</SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td274"><SPAN class="p116 ft118">2146</SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td274"><SPAN class="p116 ft118">2123</SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td274"><SPAN class="p116 ft118">2124</SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td275"><SPAN class="p114 ft118">2122</SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td282"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td283"><SPAN class="p114 ft118">2118</SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td274"><SPAN class="p114 ft118">2114</SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td274"><SPAN class="p114 ft118">2107</SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td274"><SPAN class="p114 ft118">2097</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr34 td284"><SPAN class="p465 ft2">Uppförandet av Öresundsförbindelsens</SPAN> </TD>
<TD colspan=7 class="tr34 td285"><SPAN class="p272 ft2"><NOBR>kust-till-kust</NOBR> del och landan-</SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td131"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td131"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td131"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=12 class="tr6 td286"><SPAN class="p309 ft2">läggningar har finansierats med lån. Ränta på dessa lån samt återbetal-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td95"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td131"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td131"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td131"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=12 class="tr6 td286"><SPAN class="p309 ft2">ning av lånen sker dels med de intäkter som biltrafiken genererar, dels</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td95"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td131"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td131"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td131"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=12 class="tr5 td286"><SPAN class="p309 ft2">med en fastställd ersättning från Banverket för att staten får upplåta an-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td95"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td131"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td131"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td131"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=12 class="tr6 td286"><SPAN class="p309 ft2">läggningen för tågtrafik på samma villkor som gäller på statens spåran-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td95"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td131"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td131"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td131"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr6 td74"><SPAN class="p17 ft2">läggning. Tågoperatörerna finansierar en del av avgiften till Öresunds–</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td258"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td74"><SPAN class="p17 ft2">brokonsortiet genom påslag på den ordinarie banavgiften på statens</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td258"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td74"><SPAN class="p17 ft2">spåranläggningar.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td258"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td74"><SPAN class="p69 ft2">Under de första åren kommer Öresundsbrokonsortiets skuld att öka till</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td258"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td74"><SPAN class="p17 ft2">följd av redovisningsmässiga underskott i verksamheten. Underskotten är</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td258"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td74"><SPAN class="p17 ft2">resultatet av stora avskrivningskostnader för anläggningarna som initialt</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr32 td258"><SPAN class="p18 ft2">126</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td74"><SPAN class="p17 ft30"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_127">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP0320127x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p422 ft2">inte svarar mot ett lika stort intäktsflöde från trafiken. Sett över en Prop. 2001/02:20 trettioårsperiod balanserar dock intäkter och kostnader. Svenska och</P>
<P class="p613 ft2">danska staten har lämnat garanti för de lån som tas upp för finansieringen. Garantiåtagandet är ömsesidigt för hela anläggningen. I tabell 11.3 nedan redovisas den svenska delen av garantiåtagandet förutsatt att Danmark också infriar sitt garantiåtagande. Beloppen i tabellen är redovisade i svenska kronor efter en valutakurs på 0,83 svenska kronor per dansk krona.</P>
<P class="p614 ft2"><SPAN class="ft3">Tabell 11.3 </SPAN>Svenska statens garantiåtagande för Öresundsförbindelsen och kostnader för riskavgift</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t66">
<TR>
<TD class="tr41 td287"></TD>
<TD class="tr41 td288"><SPAN class="p309 ft118">Milj.kr.</SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td289"><SPAN class="p116 ft118">2002</SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td289"><SPAN class="p116 ft118">2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td290"><SPAN class="p114 ft118">2004</SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td291"><SPAN class="p116 ft118">2005</SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td289"><SPAN class="p116 ft118">2006</SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td290"><SPAN class="p114 ft118">2007</SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td289"><SPAN class="p114 ft118">2008</SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td289"><SPAN class="p114 ft118">2009</SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td289"><SPAN class="p114 ft118">2010</SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td289"><SPAN class="p114 ft118">2011</SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td289"><SPAN class="p114 ft118">2012</SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td289"><SPAN class="p116 ft118">2013</SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td289"><SPAN class="p116 ft118">2014</SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td289"><SPAN class="p116 ft118">2015</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td287"></TD>
<TD class="tr16 td292"><SPAN class="p309 ft118">Svenska kr.</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td272"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td293"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td272"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td287"></TD>
<TD class="tr16 td294"><SPAN class="p309 ft118">Prisnivå 2001</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td274"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td274"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td275"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td295"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td274"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td275"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td274"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td274"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td274"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td274"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td274"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td274"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td274"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td274"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td287"></TD>
<TD class="tr26 td292"><SPAN class="p309 ft119">Öresunds-</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td272"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td293"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td272"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td287"></TD>
<TD class="tr16 td292"><SPAN class="p309 ft119">förbindelsen</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td272"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td293"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td272"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td287"></TD>
<TD class="tr16 td292"><SPAN class="p309 ft118">– Svenska</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr18 td271"><SPAN class="p116 ft100">11979</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr18 td271"><SPAN class="p116 ft100">12118</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr18 td272"><SPAN class="p114 ft100">12210</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr18 td293"><SPAN class="p116 ft100">12234</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr18 td271"><SPAN class="p116 ft100">12214</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr18 td272"><SPAN class="p116 ft100">12160</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr18 td271"><SPAN class="p116 ft100">12065</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr18 td271"><SPAN class="p116 ft100">11918</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr18 td271"><SPAN class="p116 ft100">12454</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr18 td271"><SPAN class="p116 ft100">12228</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr18 td271"><SPAN class="p116 ft100">11934</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr18 td271"><SPAN class="p116 ft100">11562</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr18 td271"><SPAN class="p116 ft100">11102</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr18 td271"><SPAN class="p116 ft100">10547</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td287"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td292"><SPAN class="p309 ft118">delen av kust</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td287"></TD>
<TD class="tr19 td271"><SPAN class="p17 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td271"><SPAN class="p17 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td272"><SPAN class="p17 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td293"><SPAN class="p17 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td271"><SPAN class="p17 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td272"><SPAN class="p17 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td271"><SPAN class="p17 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td271"><SPAN class="p17 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td271"><SPAN class="p17 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td271"><SPAN class="p17 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td271"><SPAN class="p17 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td271"><SPAN class="p17 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td271"><SPAN class="p17 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td271"><SPAN class="p17 ft30"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td287"></TD>
<TD class="tr16 td292"><SPAN class="p309 ft118">till kust</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td272"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td293"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td272"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td287"></TD>
<TD class="tr16 td292"><SPAN class="p309 ft118">– Svenska</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr18 td271"><SPAN class="p116 ft100">3600</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr18 td271"><SPAN class="p116 ft100">3862</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr18 td272"><SPAN class="p114 ft100">4137</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr18 td293"><SPAN class="p116 ft100">4427</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr18 td271"><SPAN class="p116 ft100">4737</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr18 td272"><SPAN class="p114 ft100">5066</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr18 td271"><SPAN class="p114 ft100">5417</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr18 td271"><SPAN class="p114 ft100">5791</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr18 td271"><SPAN class="p114 ft100">6187</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr18 td271"><SPAN class="p114 ft100">6611</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr18 td271"><SPAN class="p114 ft100">7061</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr18 td271"><SPAN class="p116 ft100">7541</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr18 td271"><SPAN class="p116 ft100">8052</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr18 td271"><SPAN class="p116 ft100">8595</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td287"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td292"><SPAN class="p309 ft118">landanläggn.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td287"></TD>
<TD class="tr19 td271"><SPAN class="p17 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td271"><SPAN class="p17 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td272"><SPAN class="p17 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td293"><SPAN class="p17 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td271"><SPAN class="p17 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td272"><SPAN class="p17 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td271"><SPAN class="p17 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td271"><SPAN class="p17 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td271"><SPAN class="p17 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td271"><SPAN class="p17 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td271"><SPAN class="p17 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td271"><SPAN class="p17 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td271"><SPAN class="p17 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td271"><SPAN class="p17 ft30"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td287"></TD>
<TD class="tr0 td292"><SPAN class="p309 ft118">Summa</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr34 td274"><SPAN class="p116 ft100">15579</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr34 td274"><SPAN class="p116 ft100">15980</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr34 td275"><SPAN class="p114 ft100">16347</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr34 td295"><SPAN class="p116 ft100">16661</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr34 td274"><SPAN class="p116 ft100">16951</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr34 td275"><SPAN class="p116 ft100">17226</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr34 td274"><SPAN class="p116 ft100">17482</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr34 td274"><SPAN class="p116 ft100">17709</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr34 td274"><SPAN class="p116 ft100">18641</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr34 td274"><SPAN class="p116 ft100">18839</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr34 td274"><SPAN class="p116 ft100">18995</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr34 td274"><SPAN class="p116 ft100">19103</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr34 td274"><SPAN class="p116 ft100">19154</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr34 td274"><SPAN class="p116 ft100">19142</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td287"></TD>
<TD class="tr15 td294"><SPAN class="p17 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td287"></TD>
<TD class="tr16 td294"><SPAN class="p309 ft118">Riskavgift<SPAN class="ft122">1</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td274"><SPAN class="p116 ft100">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td274"><SPAN class="p116 ft100">200</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td275"><SPAN class="p114 ft100">200</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td295"><SPAN class="p116 ft100">200</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td274"><SPAN class="p116 ft100">200</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td275"><SPAN class="p114 ft100">200</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td274"><SPAN class="p114 ft100">200</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td274"><SPAN class="p114 ft100">200</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td274"><SPAN class="p114 ft100">200</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td274"><SPAN class="p114 ft100">200</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td274"><SPAN class="p114 ft100">200</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td274"><SPAN class="p116 ft100">200</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td274"><SPAN class="p116 ft100">200</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td274"><SPAN class="p116 ft100">200</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p304 ft100"><SPAN class="ft123">1</SPAN>Riskavgiften belastar Vägverkets och Banverkets anslag med 100 miljoner kronor vardera<SPAN class="ft2">.</SPAN></P>
<P class="p615 ft2">I den beräknade skuldprofilen har hänsyn tagits till reinvesteringsbehov vart tionde år. Skulden på <NOBR>kust-till-kust</NOBR> delen beräknas vara avbetalad cirka 30 år efter Öresundsförbindelsens öppnande.</P>
<P class="p616 ft32"><SPAN class="ft32">11.3</SPAN><SPAN class="ft87">Finansiering av utgifter för infrastruktur under planperioden</SPAN></P>
<P class="p617 ft2"><SPAN class="ft34">Regeringens bedömning: </SPAN>341 miljarder kronor av planeringsramen bör finansieras med anslag och 23 miljarder kronor med lån.</P>
<P class="p618 ft34">Skälen för regeringens bedömning <SPAN class="ft2">: Regeringen har i avsnitt 10 redogjort för planeringsramens innehåll och fördelning. Totalt omfattar planeringsperioden </SPAN><NOBR><SPAN class="ft2">2004–2015</SPAN></NOBR><SPAN class="ft2"> utgifter för infrastruktur om totalt 364 miljarder kronor varav 150 miljarder kronor avser åtgärder för att bevara och säkerställa infrastrukturen, 100 miljarder kronor avser järnvägsinvesteringar och 69 miljarder kronor avser investeringar i vägar och kollektivtrafik. Därtill kommer utgifter för räntor och amortering av såväl gamla som nya lån, vilket med nu kända förutsättningar och antaganden om amorteringstakt och ränta ger en total utgiftsbelastning på 45 miljarder kronor. Det är således utgifter på totalt 364 miljarder kronor som skall finansieras under den kommande </SPAN><NOBR><SPAN class="ft2">12-årsperioden.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p619 ft2">Som regeringen tidigare redovisat skall i huvudsak anslag användas för finansiering av åtgärder i infrastrukturen, såväl för att säkerställa och</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">127</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_128">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP0320128x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p422 ft2">bevara som för att utveckla och modernisera. Endast i vissa särskilda fall Prop. 2001/02:20 skall åtgärder lånefinansieras.</P>
<P class="p620 ft2">I avsnitt 9 har regeringen redovisat den satsning i närtid som regeringen föreslog i årets budgetproposition. Där framgår bl.a. att fr.o.m. 2004 kommer en årlig anslagsförstärkning att göras med 2,8 miljarder kronor. Detta ger omräknat till tolvårsperioden en total nettoförstärkning av anslag på 33,6 miljarder kronor under hela tolvårsperioden. Utifrån de nya anslagsnivåer som presenteras i budgetpropositionen för 2002 kan tillgängliga anslag för vägar och järnvägar under planeringsperioden beräknas till drygt 283 miljarder kronor. Till detta skall läggas den lånefinansiering om 23 miljarder kronor som beräknas ske under perioden (Botniabanan och tidigareläggning <NOBR>2002–2004).</NOBR> Totalt beräknas tillgängliga resurser till 306 miljarder kronor. Resterande 58 miljarder kronor kommer att finansieras med anslag och anvisas på statsbudgeten under åren <NOBR>2005–2015.</NOBR> Av tabell 11.4 framgår utgifter för och finansiering av planeringsramen.</P>
<P class="p621 ft2">Det är önskvärt att anslagshöjning kan ske i takt med att de redovisade lånefinansierade projekten färdigställs. En sådan successiv metod, där anslag fyller upp efter avklingande lånefinansiering, ger en relativt jämn aktivitetsnivå inom infrastruktursektorn. Regeringens bedömning i dagsläget är att det kommer att finnas utrymme i statsbudgeten för en sådan ambitionsnivå men reservation måste göras för den ekonomiska utvecklingen. Regeringen avser således att återkomma till riksdagen med förslag om ytterligare anslagshöjningar i kommande budgetpropositioner i den takt det statsfinansiella läget medger.</P>
<P class="p481 ft2"><SPAN class="ft3">Tabell 11.4 </SPAN>Utgifter för och finansiering av planeringsramen</P>
<P class="p622 ft35">Utgifter planeringsram, miljarder kronor</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t67">
<TR>
<TD class="tr31 td296"><SPAN class="p309 ft117">Drift och underhåll (Bevara och säkerställ)</SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td76"><SPAN class="p114 ft117">150,0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td296"><SPAN class="p309 ft2">Investering vägar och regionala</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td76"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td296"><SPAN class="p310 ft2">infrastrukturanläggningar</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td76"><SPAN class="p114 ft2">69,0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td296"><SPAN class="p309 ft2">Investering järnvägar</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td76"><SPAN class="p114 ft2">100,0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td296"><SPAN class="p309 ft2">Räntor och amortering på upptagna lån</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td76"><SPAN class="p114 ft2">45,0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td296"><SPAN class="p309 ft34">Summa</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td76"><SPAN class="p114 ft34">364,0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr49 td296"><SPAN class="p309 ft2">Medel för planeringsram</SPAN> </TD>
<TD class="tr49 td76"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td296"><SPAN class="p309 ft2">Beräknade anslag BP 2002</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td76"><SPAN class="p114 ft2">283,2</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td296"><SPAN class="p310 ft2">varav anslagshöjning fr.o.m. 2004</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td76"><SPAN class="p114 ft2">33,6</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td296"><SPAN class="p309 ft2">Lån tidigareläggning <NOBR>2002–2004</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td76"><SPAN class="p114 ft2">8,0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td296"><SPAN class="p309 ft2">Lån Botniabanan</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td76"><SPAN class="p114 ft2">15,0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td296"><SPAN class="p309 ft34">Beräknade tillgängliga medel BP 2002</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td76"><SPAN class="p114 ft34">306,2</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td297"><SPAN class="p309 ft2">Kvarstående finansieringsbehov</SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td298"><SPAN class="p114 ft2">57,8</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">128</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_129">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP0320129x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td77"><SPAN class="p576 ft1">12</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td78"><SPAN class="p151 ft1">Ett planeringssystem för utveckling av</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td44"><SPAN class="p17 ft4">Prop. 2001/02:20</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td77"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td78"><SPAN class="p151 ft1">transportinfrastrukturen</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p623 ft32"><SPAN class="ft32">12.1</SPAN><SPAN class="ft87">En planeringsprocess för ett långsiktigt hållbart transportsystem</SPAN></P>
<P class="p624 ft2"><SPAN class="ft34">Regeringens bedömning</SPAN>: Vilka åtgärder som skall genomföras och när detta skall ske bör bestämmas inom ramen för trafikverkens och länens långsiktiga planering med utgångspunkt från riksdagens beslut till följd av denna proposition.</P>
<P class="p131 ft34">Skälen för regeringens bedömning <SPAN class="ft2">: Planeringsprocessen för investeringar i infrastruktur fastställdes i det transportpolitiska beslutet 1998 (prop. 1997/98:56, bet. 1997/98:TU10, rskr. 1997/98:266). Den består av två steg: inriktningsplanering och åtgärdsplanering. I inriktningsplaneringen fastläggs mål, ekonomiska ramar och inriktning för den kommande planeringsperioden av riksdagen. Avsikten är att övergripande politiska avvägningar i detta skede skall ske av regering och riksdag och inte på myndighetsnivå. Åtgärdsplaneringen sker sedan genom att Vägverket, Banverket och länen utarbetar nationella stomnätsrespektive väghållningsplaner samt länsplaner för regional transportinfrastruktur.</SPAN></P>
<P class="p625 ft4">Riksdagen har med bifall överlämnat trafikutskottets betänkande Be- slutsunderlag för investeringar i vägar och järnvägar (bet. 2000/01:TU16, rskr. 2000/01:287). Utskottets mening är att regeringen bör ta initiativ till en översyn av planeringsprocessen för vägar och järnvägar. Översynen bör ta sikte på att valet av investeringsobjekt skall baseras på samhällsekonomiska bedömningar med utgångspunkt i de transportpolitiska målen och att samtliga väg- och järnvägsinvesteringar som helt eller delvis finansieras med statliga medel prövas inbördes oavsett finansieringsform. Inom ramen för översynen bör kraven på det samhällsekonomiska beslutsunderlaget granskas. Det politiska inflytandet över planeringsprocessen bör inte minska. Utskottet anser också att översynen bör ta sikte på att riksdagens uppgift normalt inte är att ta ställning till enskilda infrastrukturprojekt. Riksdagens roll bör i första hand vara att ange övergripande mål och riktlinjer för planeringen, fastställa finansiella ramar och säkerställa en god kontroll av statens finanser.</P>
<P class="p626 ft2">Regeringen föreslår i denna proposition att innehållet i den planeringsram som riksdagen beslutar (kapitel 10.1) utvidgas så att den numera omfattar alla åtgärder som är relevanta att väga emot varandra inom Vägverkets och Banverkets respektive ansvarsområde. Dit hör drift och underhåll, investeringar samt sektorsuppgifter liksom även kostnader för räntor och amorteringar av Banverkets och Vägverkets lånefinansierade investeringar. Sammantaget anser regeringen att planeringsprocessen genom denna helhetssyn utvecklas i den riktning som riksdagen önskar.</P>
<P class="p232 ft2">I den fortsatta planeringsprocessen efter riksdagens beslut kommer regeringen att besluta om planeringsdirektiv till Vägverket, Banverket, länen. Direktiven innehåller en precisering av riksdagsbeslutet, tidsplanen för arbetet samt de eventuella uppdrag som föranleds av</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">129</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_130">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP0320130x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">propositionen och riksdagsbeslutet. Av direktiven kommer att framgå att Prop. 2001/02:20 strategiska miljöbedömningar, SMB, skall vara en viktig utgångspunkt</P>
<P class="p362 ft2">vid upprättandet av planerna. I direktiven kan också krav ställas på Vägverket, Banverket och länen att i planen redovisa hur ett transportslagsövergripande synsätt lett till ökad måluppfyllelse. Regeringen avser att i kommande planeringsdirektiv fördela preliminära ramar per län. Länen skall redovisa åtgärder för denna nivå och +/- 50 procent.</P>
<P class="p98 ft2">När planerna sedan upprättats och förankrats fastställer regeringen Vägverkets och Banverkets nationella planer, medan respektive länsstyrelse eller regionala självstyrelseorgan fastställer länsplanerna för regional transportinfrastruktur. Om ett trafikverk finner att en länsplan väsentligt avviker från de transportpolitiska målen eller på annat sätt är olämplig har trafikverken möjlighet att överklaga fastställelsebeslutet till regeringen. Regeringen avser att analysera de åtgärder som föreslås för de tre nivåerna i länsplanerna utifrån samhällsekonomisk lönsamhet och måluppfyllelse och därefter besluta om definitiva ramar.</P>
<P class="p122 ft2">Regeringen avser vidare att ge SIKA i uppdrag att analysera Vägverkets och Banverkets planer och planeringsunderlag utifrån ett transportslagsövergripande synsätt.</P>
<P class="p627 ft2">Fastställelsen av planerna bör ske i god tid innan planerna börjar gälla 2004.</P>
<P class="p60 ft2">Regeringen avslutar planeringsprocessen genom att i en skrivelse till riksdagen redogöra för utfallet av planeringen. I det transportpolitiska beslutet 1998 beslutade riksdagen att regeringen årligen i samband med budgetpropositionen skall redogöra för hur de transportpolitiska målen har uppfyllts. En sådan redovisning görs i Utgiftsområde 22 Kommunikationer och omfattar även genomförandet av långsiktsplanerna.</P>
<P class="p628 ft32"><SPAN class="ft32">12.2</SPAN><SPAN class="ft87">Förändringar i ansvarsfördelning vid upprättande av långsiktsplaner</SPAN></P>
<P class="p629 ft2"><SPAN class="ft34">Regeringens förslag: </SPAN>Indelningen av de statliga järnvägarna i stomjärnvägar och länsjärnvägar avskaffas.</P>
<P class="p171 ft2"><SPAN class="ft34">Regeringens bedömning: </SPAN>Stomnätsplanen skall omfatta åtgärder på hela det statliga järnvägsnätet. Banverket skall vidare administrera statsbidragen till spår, resecentrum och andra anläggningar, liksom för statsbidrag till investeringar i rullande materiel som hör till järnväg som ingår i regional kollektivtrafik.</P>
<P class="p226 ft34">Skälen för regeringens förslag och bedömning:</P>
<P class="p421 ft35">Järnväg</P>
<P class="p630 ft4">Indelningen av det statliga järnvägsnätet i stomjärnvägar och länsjärnvägar infördes i samband med det transportpolitiska beslutet 1988. Flera skäl fanns till reformen. För det första fick trafikhuvudmännen ansvar för den regionala tågtrafiken som knöts till ett avgränsat järnvägsnät. För det andra fick man en tydlig avgränsning av ansvaret för planeringen av investeringar i järnvägens infrastruktur mellan länen och Banverket. För</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">130</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_131">
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">det tredje innebar det att man kunde göra en prioritering mellan trafik- Prop. 2001/02:20 slagen även på regional nivå.</P>
<P class="p283 ft2">Sedan denna indelning infördes har emellertid förutsättningarna ändrats. I dag har trafikhuvudmännen trafikeringsrätt även på stomjärnvägarna i länet och den regionala trafiken har haft en god utveckling på dessa banor. Indelningen i stomjärnvägar och länsjärnvägar behövs alltså inte längre för att definiera trafikeringsrätten till banorna. En annan förändring är att de delar av det kapillära bannätet som förvaltades av SJ har förts över till Banverket. Dessa spåranläggningar utgörs t.ex. av spår till och inom industriområden, godsterminaler och hamnar och är främst av intresse för godstrafiken.</P>
<P class="p139 ft2">Planeringen av hela det statliga järnvägssystemet bör ske med ett kundorienterat synsätt och ett systemtänkande vilket är en förutsättning för att kunna skapa konkurrenskraftiga villkor för bl.a. godstransporter på järnväg.</P>
<P class="p80 ft2">Järnvägen är i högre grad än väginfrastrukturen ett sammanhängande system. Enskilda insatser inom bannätet har ofta betydelse för hela eller större delar av systemets funktion och kapacitet. Beroendet mellan investeringsobjekten i stomnätsplanen och objekten i länsplanerna har blivit tydligt då anslagstilldelningen inte legat i nivå med planerna. Att objekt i stomnätsplanen förskjutits i tiden har bidragit till att objekt i länsplanen har försenats eftersom de många gånger måste samordnas.</P>
<P class="p104 ft2">Det kan konstateras att de stora kostnaderna för investeringar i järnvägsinfrastruktur gör att länen i flera fall inte förmått prioritera järnvägsobjekten i länsplanerna eftersom de skulle tränga ut många andra angelägna investeringar på t.ex. vägnätet. Följden har blivit att regeringen har varit tvungen att hantera flera regionala järnvägsprojekt, som Bohusbanan, Blekinge kustbana och Stångådalsbanan i särskild ordning. Därför kan planeringsramen för järnvägen enligt regeringens förslag i avsnitt 10.3.2 även användas för regionala järnvägsinvesteringar.</P>
<P class="p98 ft2">Administrationen av statsbidragen till spår, resecentrum och andra anläggningar, liksom statsbidragen till investeringar i rullande materiel som hör till järnväg som ingår i regional kollektivtrafik bör ske av Banverket. Tidigare har Vägverket skött dessa uppgifter.</P>
<P class="p76 ft35">Utvecklad samverkan i planeringen</P>
<P class="p631 ft2">Varje län och region har sina specifika förutsättningar, behov och prioriteringar när det gäller utvecklingen av den egna regionen. Det kan handla om bebyggelseplanering, näringslivsutveckling eller utvidgning av arbetsmarknadsregioner. Utvecklingen av transportinfrastrukturen är en viktig faktor för den regionala och lokala utvecklingen oavsett om det rör sig om en regional infrastrukturanläggning eller om det är en nationell anläggning. Beslut om sådana infrastrukturåtgärder som avser åtgärder på de regionala väg- och järnvägsnäten bör även fortsättningsvis kunna fattas inom ramen för länsplanen. Detta bör gälla även på sådana vägar som är stamvägar om åtgärderna föranleds av ett lokalt eller regionalt behov. Denna rätt, som länen redan har när det gäller åtgärder på stomjärnvägar, bör även fortsättningsvis gälla för de järnvägar som Banverket har planeringsansvar för, liksom för Inlandsbanan.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">131</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_132">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP0320132x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p632 ft2">Det är viktigt att understryka att länen även med de föreslagna föränd- Prop. 2001/02:20 ringarna har ett stort inflytande i planeringen. Omvänt bör den ändrade ansvarsfördelningen också innebära att såväl Vägverket som Banverket</P>
<P class="p633 ft2">fördjupar samrådsförfarandet och ökar insynen i sin interna beslutsprocess i syfte att på bästa sätt ta hänsyn till lokala och regionala strategier och program, t.ex. de regionala tillväxtprogrammen. Länen och de regionala självstyrelseorganen har vidare en viktig roll när det gäller framtagande av underlag i planeringsprocessen.</P>
<P class="p634 ft32">12.3 Uppföljning av Vägverkets och Banverkets planeringsunderlag</P>
<P class="p635 ft2"><SPAN class="ft34">Regeringens bedömning</SPAN>: En oberoende granskning bör göras av Vägverkets och Banverkets planeringsunderlag inför regeringens fastställelse av planerna för perioden <NOBR>2004–2015.</NOBR></P>
<P class="p636 ft4"><SPAN class="ft50">Skälen för regeringens bedömning </SPAN>: Regeringen har uppmärksammat att beslutsunderlaget från Vägverket och Banverket ibland uppvisar brister. Särskilt gäller det för de bedömningar av projekts totalkostnader som görs tidigt i planeringsprocessen. Det har ofta visat sig att projektens omfattning ökat i förhållande till vad som redovisats i planeringsunderlaget. Riksrevisionsverket uppmärksammade problemet med fördyringar i en rapport (RRV 1994:23). Regeringen införde därför ett krav på Vägverket och Banverket att kostnadsfördyringar på mer än 20 procent innebär att objektet skall omprövas och planen revideras. Trots dessa skärpningar i kraven kvarstår betydande brister i beslutsunderlagets kvalitet.</P>
<P class="p637 ft2">Regeringen har därför för avsikt att låta genomföra en oberoende granskning av Vägverkets och Banverkets planeringsunderlag inför regeringens fastställelse av planerna för perioden <NOBR>2004-2015.</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t68">
<TR>
<TD class="tr46 td161"><SPAN class="p106 ft32">12.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr46 td299"><SPAN class="p107 ft32">Koppling till annan planering</SPAN> </TD>
<TD class="tr46 td300"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr22 td164"><SPAN class="p17 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td300"><SPAN class="p17 ft42"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td165"><SPAN class="p309 ft2"><SPAN class="ft34">Regeringens bedömning</SPAN>: Investeringar i infrastrukturen bör planeras</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td300"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td165"><SPAN class="p309 ft2">utifrån ett brett samhällsperspektiv och samordnas med utvecklingen</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td300"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td165"><SPAN class="p309 ft2">inom andra samhällssektorer. Senast 2010 bör fysisk planering och sam-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td300"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td165"><SPAN class="p309 ft2">hällsbyggande grundas på program och strategier för hur ett varierat ut-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td300"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td165"><SPAN class="p309 ft2">bud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur kan åstadkommas så att</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td300"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td165"><SPAN class="p309 ft2">bilanvändningen kan minska och förutsättningarna för miljöanpassade</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td300"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td166"><SPAN class="p309 ft2">och resurssnåla transporter förbättras.</SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td300"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr34 td167"><SPAN class="p465 ft34">Skälen för regeringens bedömning <SPAN class="ft2">: Infrastrukturplaneringen är en</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td300"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td167"><SPAN class="p309 ft2">del av den fysiska planeringen, som handlar om den geografiska dimen-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td300"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td167"><SPAN class="p309 ft2">sionen av samhällsbyggandet och hushållningen med mark, vatten och</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td300"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td167"><SPAN class="p309 ft2">naturresurser. Fysisk planering sker på nationell, regional och lokal nivå.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td300"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td167"><SPAN class="p465 ft2">Det pågår inom EU ett utvecklingsarbete som berör infrastrukturplane-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td300"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td167"><SPAN class="p309 ft2">ringen. Genom beslut vid ett informellt ministermöte i Potsdam våren</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td300"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td167"><SPAN class="p309 ft2">1999 har ett politiskt ramverk för Europas regionala utveckling etable-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td300"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td167"><SPAN class="p309 ft2">rats. Detta utvecklingsperspektiv inom Europeiska unionen (European</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td300"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr38 td167"><SPAN class="p309 ft2">Spatial Development Perspective, ESDP) finns redovisat i en rapport</SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td300"><SPAN class="p18 ft2">132</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_133">
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">med samma namn. Det europeiska utvecklingsperspektivet är innehålls- Prop. 2001/02:20 mässigt mycket brett och behandlar de sektorer som på skilda sätt påver-</P>
<P class="p59 ft2">kar den rumsliga utvecklingen. Det betraktar denna utveckling utifrån ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter, och omfattar alla delar av Europa.</P>
<P class="p638 ft2">Prioriterade områden och ambitioner som behandlas i ESDP är bl.a.:</P>
<P class="p639 ft2"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft124">en rimligt väl fördelad ekonomisk tillväxt för alla typer av regioner,</SPAN></P>
<P class="p639 ft2"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft124">en hållbar miljö,</SPAN></P>
<P class="p639 ft2"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft124">bevarande av värdefull natur, kulturarv och kulturlandskap,</SPAN></P>
<P class="p639 ft2"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft124">lika tillgång till kunskap genom universitet och högskolor,</SPAN></P>
<P class="p640 ft2"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft124">planering av infrastruktur för god tillgänglighet, t.ex. vägar, järnvägar och informationsteknik,</SPAN></P>
<P class="p639 ft2"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft124">energifrågorna sedda ur ett hållbarhetsperspektiv,</SPAN></P>
<P class="p639 ft2"><SPAN class="ft4">–</SPAN><NOBR><SPAN class="ft124">bebyggelse-,</SPAN></NOBR> stads- och livsmiljöfrågor.</P>
<P class="p344 ft2">Flera politikområden berörs, bl.a. strukturfonderna, konkurrenspolitiken, miljöpolitiken, den gemensamma jordbrukspolitiken, ramprogrammen för forskning och teknisk utveckling och ambitionerna för det transeuropeiska transportnätet (TEN).</P>
<P class="p98 ft2">I <NOBR>ESDP-dokumentet</NOBR> anges tre rumsliga och funktionella mål för den territoriella utvecklingen. Dessa är utvecklandet av ett polycentriskt (flerkärnigt) balanserat tätortssystem och ett stärkt samband mellan stads- och landsbygdsområden, integrerade transport- och kommunikationslösningar samt utveckling och vård av natur- och kulturarvet.</P>
<P class="p102 ft2">Flera av de ambitioner som formulerats i <NOBR>ESDP-processen</NOBR> ligger i linje med den betoning på ett sektorsövergripande synsätt som länge har präglat svensk politik. Samspelet mellan miljö, fysisk planering och ekonomisk utveckling fanns formulerat redan i 1972 års proposition om regional utveckling och fysisk riksplanering. Vidare ger den kommunala översiktsplaneringen, som den utformats i plan- och bygglagen (1987:10), i princip utrymme för en <NOBR>ESDP-process</NOBR> på lokal nivå. Varje kommun skall ha en översiktsplan, som är ett strategiskt dokument som visar samspelet mellan olika markanvändningsanspråk. I en översiktsplan ingår infrastrukturen både som planeringsförutsättning och som möjlighet. En aktiv kommun kan använda en brett förankrad översiktsplan, som i sig saknar rättsverkan, som ett instrument för att ge ramar och villkor för kommunens utveckling. Översiktsplanen kan även innehålla program och strategier för hur ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur skall åstadkommas så att bilanvändningen kan minska och förutsättningarna för miljöanpassade och resurssnåla transporter förbättras.</P>
<P class="p641 ft2">Den stora vikt som ESDP lägger vid infrastrukturinvesteringar, som skall göra det möjligt att binda ihop städer och regioner är naturligtvis av särskild vikt i Sverige, eftersom den svenska tätortsstrukturen karakteriseras av stora avstånd. De investeringar som på senare år har gjorts i regiontågssystem kan ses som exempel på att dessa ambitioner förverkligas, liksom ambitionerna att binda ihop orterna längs Norrlandskusten. Satsningen på Öresundsbron är ytterligare ett transnationellt exempel på ambitionen att binda samman städer och regioner.</P>
<P class="p64 ft2">Den fysiska planeringsprocessen för infrastrukturprojekt framgår schematiskt av figur 11.1.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">133</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_134">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP0320134x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p294 ft2">Prop. 2001/02:20</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD class="tr26 td287"></TD>
<TD class="tr26 td301"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td42"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td99"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td265"><SPAN class="p464 ft125">Vatten</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td161"><SPAN class="p17 ft125">Dispenser</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td35"><SPAN class="p17 ft125">Anmälan</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr31 td265"><SPAN class="p17 ft95">Tillstånd enl<SPAN class="ft126">.</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td287"></TD>
<TD class="tr27 td301"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td42"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td99"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr21 td265"><SPAN class="p464 ft127">dom</SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td161"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td35"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td287"></TD>
<TD class="tr23 td301"><SPAN class="p17 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td42"><SPAN class="p17 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td99"><SPAN class="p17 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td161"><SPAN class="p17 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td35"><SPAN class="p17 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr24 td265"><SPAN class="p17 ft94">miljöbalken</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td287"></TD>
<TD class="tr25 td301"><SPAN class="p17 ft43"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td42"><SPAN class="p17 ft43"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td99"><SPAN class="p17 ft43"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td265"><SPAN class="p17 ft43"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td161"><SPAN class="p17 ft43"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td35"><SPAN class="p17 ft43"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td287"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr3 td301"><SPAN class="p17 ft125">Översikts -</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr3 td42"><SPAN class="p464 ft125">Fördjup -</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td99"><SPAN class="p17 ft125">Eventuell</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr3 td265"><SPAN class="p17 ft125">Detalj-</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr3 td161"><SPAN class="p464 ft125">Bygg-</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr3 td35"><SPAN class="p17 ft125">Bygg-</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr3 td265"><SPAN class="p17 ft100">Kommunala</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td287"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr22 td99"><SPAN class="p17 ft128">Tillåtlighet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td287"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr29 td301"><SPAN class="p17 ft125">plan</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr29 td42"><SPAN class="p464 ft125">ning</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr29 td265"><SPAN class="p17 ft125">plan</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr29 td161"><SPAN class="p464 ft125">lov</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr29 td35"><SPAN class="p17 ft125">samråd</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr29 td265"><SPAN class="p17 ft97">planer</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td287"></TD>
<TD class="tr25 td99"><SPAN class="p17 ft43"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr54 td287"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr43 td301"><SPAN class="p17 ft125">Förstudie</SPAN> </TD>
<TD class="tr54 td42"><SPAN class="p642 ft129">Järnvägs -</SPAN> </TD>
<TD class="tr54 td99"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr54 td265"><SPAN class="p17 ft125">Järnvägs -</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr43 td161"><SPAN class="p17 ft125">Bygg-</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr43 td35"><SPAN class="p464 ft125">Bygge</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr43 td265"><SPAN class="p17 ft95">Infrastruktur</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td287"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr22 td42"><SPAN class="p642 ft129">utredning</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td99"><SPAN class="p17 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr22 td265"><SPAN class="p17 ft128">plan</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td287"></TD>
<TD class="tr19 td301"><SPAN class="p17 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td99"><SPAN class="p17 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr22 td161"><SPAN class="p17 ft128">handling</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td35"><SPAN class="p17 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td265"><SPAN class="p17 ft30"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td287"></TD>
<TD class="tr23 td301"><SPAN class="p17 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr22 td42"><SPAN class="p643 ft128">Väg utr.</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td99"><SPAN class="p17 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr22 td265"><SPAN class="p17 ft128">Arbets-</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td35"><SPAN class="p17 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td265"><SPAN class="p17 ft41"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td287"></TD>
<TD class="tr19 td301"><SPAN class="p17 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td99"><SPAN class="p17 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td161"><SPAN class="p17 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td35"><SPAN class="p17 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td265"><SPAN class="p17 ft30"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td287"></TD>
<TD class="tr21 td301"><SPAN class="p17 ft39"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td42"><SPAN class="p17 ft39"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td99"><SPAN class="p17 ft39"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td265"><SPAN class="p17 ft127">plan</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td161"><SPAN class="p17 ft39"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td35"><SPAN class="p17 ft39"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td265"><SPAN class="p17 ft39"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr55 td287"></TD>
<TD class="tr55 td301"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr55 td42"><SPAN class="p521 ft2">.</SPAN> </TD>
<TD class="tr55 td99"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr55 td265"><SPAN class="p644 ft125">Budget</SPAN> </TD>
<TD class="tr55 td161"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr55 td35"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr55 td265"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td287"></TD>
<TD class="tr18 td301"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td42"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td99"><SPAN class="p464 ft125">Långsiktsplan</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td265"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td161"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td35"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td265"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p645 ft49"><SPAN class="ft48">Figur 12.1 </SPAN>Den fysiska planeringen.</P>
<P class="p646 ft2">Trafikverken är ansvariga för den fysiska planeringen för infrastrukturinvesteringar. Planeringsprocessen, som är reglerad i lag, förutsätter omfattande samråd i de olika planeringsskedena. Samrådsparter är bl.a. berörda markägare, kommuner, länsstyrelse och andra myndigheter samt allmänheten. Enligt plan- och bygglagen är det en kommunal angelägenhet att planlägga mark och vatten. Regleringen av markens användning och av bebyggelsen inom kommunen sker genom detaljplaner. Infrastruktur kan inte byggas ut i strid med gällande detaljplan. Kommunerna är genom det s.k. planmonopolet härigenom garanterade ett högst betydande inflytande på infrastrukturplaneringen. Regeringen föreslår i propositionen Svenska miljömål – delmål och åtgärdsstrategier (prop. 2000/01:130) att plan- och bygglagen skall ses över i syfte att ge lagen en utformning som bättre främjar en långsiktigt hållbar utveckling.</P>
<P class="p210 ft2">Genom att de olika formerna för fysisk planering är kopplade till varandra finns ett grundläggande behov av samordning och samsyn. För att åstadkomma en ändamålsenlig struktur för hållbar utveckling krävs en växelverkan mellan de olika parternas planering och mellan olika planeringsnivåer. Formerna för detta kan inte sägas ha funnit sin slutliga form. I vissa fall skapas särskilda organisationer för att åstadkomma den nödvändiga samsynen. Ett exempel på detta är Stockholmsberedningen (dir. N2001:02) som skall eftersträva att lämna så väl förankrade förslag till bl.a. förbättringar av transportsystemet i regionen att de kan vara hållbara över flera mandatperioder. Inte minst genom att sprida goda exempel kan formerna för planeringssamverkan stegvis förbättras.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">134</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_135">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP0320135x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr32 td18"><SPAN class="p106 ft32">12.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td68"><SPAN class="p107 ft32">Luftfartens planerade investeringar i infrastruktur</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td44"><SPAN class="p17 ft4">Prop. 2001/02:20</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p647 ft2"><SPAN class="ft34">Regeringens bedömning: </SPAN>Luftfarten bör även fortsättningsvis betala avgifter som finansierar luftfartens infrastruktur. Investeringar i och drift av flygplatser ligger därför utanför planeringsramen. För att främja ett transportslagsövergripande synsätt bör Luftfartsverket presentera en bedömning av utvecklingen inom luftfartssektorn för perioden <NOBR>2004–2015</NOBR> som underlag för planeringen av vägar och järnvägar.</P>
<P class="p648 ft2"><SPAN class="ft34">Utredningen: </SPAN>Enligt den nationella strategiska analysen har antalet passagerare med inrikesrespektive utrikesflyg under de senaste åren varierat i tillväxt. Mellan åren 1993 och 1997 har antalet utrikes flygpassagerare ökat med i genomsnitt 11 procent per år. Tillväxten för inrikesflyget har varit lägre. Antalet passagerare med inrikesflyget har däremot under senare år legat relativt stilla. Mellan åren 1997 och 1999 skedde dock en femprocentig ökning varje år. Flygfrakten, vars marknadsandel är cirka 10 procent räknat på godsvärdet, har ökat snabbt och fördubblades mellan åren 1993 och 1997. Prognoserna för inrikesflyget tyder på en fortsatt ökning av passagerartrafiken.</P>
<P class="p183 ft2">Flygmarknadens liberalisering har lett till att flygbolagen i ökad utsträckning gått ihop i globala allianser. Regionala flygbolag, som utvecklat egna nischmarknader, lågprisflyget och charterflyget kompletterar alliansernas utbud.</P>
<P class="p484 ft2">Förbättringar av flygets terminalanläggningar kommer att behövas på flera håll i landet. I Stockholmsregionen bedöms flygplatskapaciteten bli otillräcklig inom en tioårsperiod trots öppnandet av en tredje landningsbana på Arlanda.</P>
<P class="p232 ft2"><SPAN class="ft34">Remissinstanserna: </SPAN><SPAN class="ft3">Glesbygdsverket </SPAN>anser att en utbyggd kapacitet på Arlanda är av mycket stor betydelse för att de små kommunala flygplatserna i Norrland skall få attraktiva start- och landningstider. Åtgärder måste vidtas för att hela Sverige skall få bra och prisvärda flygförbindelser. <SPAN class="ft3">Länsstyrelsen i Stockholms län </SPAN>anser att utan ytterligare flygkapacitet minskar Stockholmsregionens internationella konkurrensmöjligheter och attraktivitet.</P>
<P class="p132 ft34">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft2">En grundläggande princip i transportpolitiken är att få till stånd en ökad samverkan mellan olika transportmedel och trafikslag. En bedömning av utvecklingen för flygplatser och luftfartssektorn under hela planeringsperioden är värdefull för att främja ett transportslagsövergripande synsätt i den fortsatta planeringen av väg- och järnvägsinfrastruktur. En samlad bedömning av luftfarten för perioden </SPAN><NOBR><SPAN class="ft2">2004–2015</SPAN></NOBR><SPAN class="ft2"> bör därför utgöra ett underlag för planeringen av vägar och järnvägar. I Luftfartsverkets sektorsansvar ingår att göra bedömningar av utvecklingen inom hela flygplats- och luftfartsområdet. Alla framtidsbedömningar innehåller naturligen ett visst mått av osäkerhet. Verkets bedömningsunderlag bör därför lyftas fram på ett tydligt sätt.</SPAN></P>
<P class="p183 ft2">Luftfartsverkets verksamhet bedrivs i affärsverksform. Luftfartsverket planerar en investeringsnivå under perioden <NOBR>2001–2003</NOBR> på sammanlagt 9 miljarder kronor. Investeringar görs huvudsakligen inom produktionsverksamheten på flygplatser och inom flygtrafiktjänsten. De största på-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">135</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_136">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP0320136x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">gående och planerade investeringarna görs på Arlanda flygplats, där den Prop. 2001/02:20 tredje banan tas i drift vid årsskiftet 2001/2002. Även det ökade behovet</P>
<P class="p649 ft4">av terminalkapacitet beräknas kunna täckas och anpassningsåtgärder med anledning av Schengenavtalet vidtas under perioden. Bland övriga projekt kan nämnas ett nytt flygtrafikledningssystem och kapacitetsutbyggnad på Landvetter. För landets 26 ickestatliga flygplatser ligger investeringsvolymen fram till 2011 i storleksordningen 2 miljarder kronor.</P>
<P class="p168 ft2">Järnvägsanslutningar till flygplatser kräver betydande trafikeringsunderlag för att nå en tillräcklig samhällsekonomisk lönsamhet. Endast några få flygplatser med tillräcklig trafikvolym och tillväxtmöjligheter bedöms under överskådlig tid vara aktuella för diskussioner om järnvägsanslutning.</P>
<P class="p60 ft2">Luftfartsverket har på regeringens uppdrag utrett behovet av ny flygplatskapacitet i Stockholmsregionen. Verkets slutsats är att det finns behov av ytterligare rullbanekapacitet i Stockholmsregionen senast 2010. Luftfartsverket har i sin bedömning vägt in att kapaciteten på Arlanda utökas vid öppnandet av tredje banan 2002 och att avtalet om Bromma flygplats går ut 2011. Regeringen beslutade den 14 december 2000 (dir. 2000:96) att en ny flygplats i de södra regiondelarna inte är möjlig. En sådan flygplats skulle leda till betydande ingrepp i natur- och kulturmiljön och få en negativ inverkan på Arlandas navfunktion. Regeringen beslutade den 14 december 2000 i direktiv till Stockholmsberedningen (dir. 2000:96) att en ny flygplats i de södra regiondelarna inte är möjlig. En sådan flygplats skulle leda till betydande ingrepp i natur- och kulturmiljön och få en negativ inverkan på Arlandas navfunktion. Stockholmsberedningen har nu i uppdrag att föreslå insatser för att uppnå en tillräcklig flygplatskapacitet i Mälardalen.</P>
<P class="p123 ft32"><SPAN class="ft32">12.6</SPAN><SPAN class="ft87">Sjöfartens planerade investeringar i infrastruktur</SPAN></P>
<P class="p650 ft2"><SPAN class="ft34">Regeringens bedömning: </SPAN>Investeringar i och drift av farleder är avgiftsfinansierade och ligger därför utanför planeringsramen. För att främja ett transportslagsövergripande synsätt bör Sjöfartsverket presentera en bedömning av utvecklingen inom sjöfartssektorn för perioden <NOBR>2004–2015</NOBR> som underlag för planeringen av vägar och järnvägar.</P>
<P class="p651 ft34">Den nationella strategiska analysen: <SPAN class="ft2">Sjöfarten svarar för den dominerande delen av transporterna i utrikeshandeln. Godsomsättningen i de svenska hamnarna har ökat under den senaste femårsperioden. Snabbast växer färje- och </SPAN><NOBR><SPAN class="ft2">ro-ro-trafik</SPAN></NOBR><SPAN class="ft2"> i regionala system och containertrafiken i ett integrerat globalt system. Sjöfarten förväntas fortsätta att öka. Det sker en koncentration av godsflödena till färre hamnar. Ett utökat samarbete mellan näraliggande hamnar och ett ökat privat engagemang i hamnarna skulle kunna stärka sjöfartens och hamnarnas konkurrenskraft.</SPAN></P>
<P class="p144 ft2">Hamnägarnas planerade investeringar kan påverka behovet av farleder och landanslutningar.</P>
<P class="p652 ft2"><SPAN class="ft34">Remissinstanserna: </SPAN>Ett antal centrala verk, däribland <SPAN class="ft3">Sjöfartsverket </SPAN>,</P>
<P class="p653 ft3">NUTEK <SPAN class="ft2">och </SPAN>Glesbygdsverket <SPAN class="ft2">liksom ett antal </SPAN>länsstyrelser <SPAN class="ft2">, </SPAN>regionala självstyrelseorgan <SPAN class="ft2">och </SPAN>intresseföreningar <SPAN class="ft2">har påtalat att frågan om far-</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">136</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_137">
<DIV id="id_1">
<P class="p13 ft2">leder till Göteborgs hamn är ett nationellt intresse och att frågan därför Prop. 2001/02:20 måste lösas. <SPAN class="ft3">Sjöfartsverket </SPAN>anser att det bör övervägas att definiera de</P>
<P class="p654 ft2">hamnar som kan vara av nationellt intresse och även definiera och klart markera statens ansvar för anslutningarna till dessa hamnar genom bl.a. begreppet stomfarleder. <SPAN class="ft3">Föreningen Sveriges hamnar </SPAN>anser att utgångspunkten bör vara att det är staten genom Sjöfartsverket, och inte enskilda hamnar, som har ansvaret för att hålla farlederna. I framtiden bör det vara rimligt att tänka sig möjligheten av statliga anslag till angelägna farledsinvesteringar.</P>
<P class="p591 ft34">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft2">En grundläggande princip för transportpolitiken är en ökad samverkan mellan olika transportmedel och trafikslag. Redan i dag förekommer ett omfattande samarbete mellan trafikverken och det transportslagsövergripande synsättet har ytterligare förstärkts genom planeringsprocessen på länsnivå. Det är angeläget att landanslutningarna till nationellt viktiga hamnar även fortsättningsvis beaktas i infrastrukturplaneringen.</SPAN></P>
<P class="p487 ft2">Sjöfartsverkets verksamhet bedrivs i affärsverksform och investeringsplaner redovisas årligen i form av en rullande treårsplan. Hamnägarnas investeringar under en femårsperiod inventeras årligen i en enkät. Under perioden <NOBR>2002<SPAN class="ft84">–</SPAN>2006</NOBR> planerar hamnägarna att investera cirka 3,8 miljarder kronor. Sjöfartsverkets investeringar finansieras med egna medel och omfattar bl.a. farledshållning, lotsstationer, sjöräddningsbåtar, utrustning för sjökartläggning och isbrytningsfartyg. Sjöfartsverket planerar att under perioden <NOBR>2002–2004</NOBR> investera cirka 900 miljoner kronor, varav en stor del avser återanskaffningar.</P>
<P class="p16 ft2">En bedömning av utvecklingen för hamnarna och sjöfartssektorn under hela planeringsperioden är nödvändig för att främja ett transportslagsövergripande perspektiv. Sjöfartsverket bör därför ges i uppdrag att presentera en sådan bedömning för perioden <NOBR>2004–2015</NOBR> som underlag för planeringen av vägar och järnvägar. I Sjöfartsverkets sektorsansvar ingår att ha en bild av utvecklingen inom hela hamn- och sjöfartsområdet, alltså även vad gäller utvecklingen av trafik till kommunala hamnar. Osäkerheter bör tillsammans med grunderna för bedömningen lyftas fram på ett tydligt sätt.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">137</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_138">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p655 ft1">Remissinstanser som yttrat sig över Nationell strategisk analys</P>
<P class="p656 ft35">Statliga myndigheter</P>
<P class="p657 ft4">Räddningsverket, Post- och telestyrelsen, Statens järnvägar, Banverket, Vägverket, Statens väg- och transportforskningsinstitut, Statens institut för kommunikationsanalys, Kommunikationsforskningsberedningen, Sjöfartsverket, Luftfartsverket, Statens geotekniska institut, Naturvårdsverket, Statskontoret, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket, Arbetsmarknadsstyrelsen, Glesbygdsverket, Riksantikvarieämbetet, Närings- och teknikutvecklingsverket, Konkurrensverket, Boverket, Konsumentverket, Överstyrelsen för civil beredskap, Turistdelegationen, Rikstrafiken, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Uppsala län, Länsstyrelsen i Södermanlands län, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Länsstyrelsen i Kronobergs län, Länsstyrelsen i Kalmar län, Länsstyrelsen i Gotlands län, Länsstyrelsen i Blekinge län, Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen i Hallands län, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Länsstyrelsen i Värmlands län, Länsstyrelsen i Örebro län, Länsstyrelsen i Västmanlands län, Länsstyrelsen i Dalarnas län, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, Länsstyrelsen i Jämtlands län, Länsstyrelsen i Västerbottens län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Godstransportdelegationen, Utredningen om den framtida regionalpolitiken (N 1999:01), Kungliga Tekniska Högskolan.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p13 ft2">Prop. 2001/02:20</P>
<P class="p13 ft2">Bilaga 1</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft35">Regionala självstyrelseorgan</P>
<P class="p403 ft2">Regionförbundet i Kalmar län, Region Skåne, Västra Götalandsregionen.</P>
<P class="p421 ft35">Landsting</P>
<P class="p403 ft2">Stockholms läns landsting.</P>
<P class="p421 ft35">Kommuner och kommunalförbund</P>
<P class="p658 ft2">Gotlands kommun, Göteborgsregionens Kommunalförbund, Nyköpings kommun, Ystads kommun.</P>
<P class="p76 ft35">Övriga</P>
<P class="p95 ft2">Adtranz, Anundsjö företagares ekonomiska förening, Bilindustriföreningen, Cykelbranschrådet, Cykelfrämjandet, Djurgården- Lilla Värtans Miljöskyddsförening, Föreningen Svenska Järnvägsfrämjandet, Föreningen svenska järnvägsindustrier, Föreningen Svenskt Flyg, Företagarnas Riksorganisation, <NOBR>GO-samarbetet</NOBR> Stenkullen, Handikappförbundens samarbetsorgan, Hjälpmedelsinstitutet, Inlandsbanan AB, Institutet för transportforskning, Intresseföreningen Bergslaget, Landstingsförbundet, Lantbrukarnas Riksförbund,</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p13 ft2">138</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_139">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD colspan=6 class="tr11 td302"><SPAN class="p17 ft2">Mellansvenska Handelskammaren, Miljöpartiet de Gröna</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td303"><SPAN class="p106 ft2">i Västra</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td44"><SPAN class="p17 ft4">Prop. 2001/02:20</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">Götaland, Mittsveriges Industri- och Handelskammare, Motormännens</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft2">Bilaga 1</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">Riksförbund, Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande, Nordic</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">Rail Group, Partnerskap Bergslagsbanan, Posten AB, Projekt</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td304"><SPAN class="p17 ft2">Europakorridoren,</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td189"><SPAN class="p265 ft2">Projekt</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td305"><SPAN class="p464 ft2">Götalandsbanan,</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td145"><SPAN class="p17 ft2">Projekt</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td303"><SPAN class="p287 ft2">Norge-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td304"><SPAN class="p17 ft2">Vänernlänken,</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td189"><SPAN class="p377 ft4">Projekt</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td189"><SPAN class="p17 ft2">Region</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td133"><SPAN class="p17 ft2">Y,</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td242"><SPAN class="p428 ft2">Skogsindustrierna,</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td306"><SPAN class="p17 ft2">Statstjänstemannaförbundet</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td189"><SPAN class="p199 ft2">avdelning</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td133"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td139"><SPAN class="p18 ft2">219,</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td305"><SPAN class="p370 ft2">Stockholms</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">Handelskammare, Svenska Bussbranschens Riksförbund, Svenska</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td304"><SPAN class="p17 ft2">Kommunförbundet,</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td189"><SPAN class="p278 ft2">Svenska</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td1"><SPAN class="p659 ft4">Lokaltrafikföreningen,</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td303"><SPAN class="p106 ft2">Svenska</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td302"><SPAN class="p17 ft2">Naturskyddsföreningen, Svenska Transportarbetareförbundet,</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td303"><SPAN class="p106 ft2">Svenska</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">Vägföreningen, Svenska Åkeriförbundet, Sveriges Akademikers</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr6 td47"><SPAN class="p17 ft2">Centralorganisation, Sveriges Hamn- och Stuveriförbund, Sveriges</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td304"><SPAN class="p17 ft2">Industriförbund,</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td189"><SPAN class="p369 ft2">Sveriges</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td1"><SPAN class="p660 ft4">Redareförening,</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td303"><SPAN class="p106 ft2">Sveriges</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p17 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p661 ft2">Transportindustriförbund, Sydsvenska Industri- och Handelskammaren, Tjänstemännens Centralorganisation, Västsvenska Industri- och Handelskammaren, Åkeriföreningen Mitt</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">139</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_140">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p13 ft1">Miljökvalitetsmål</P>
<P class="p656 ft2">I kapitel 4 redovisas transportpolitikens delmål.</P>
<P class="p662 ft2">I det följande presenteras den målstruktur för samtliga av riksdagen fastställda miljökvalitetsmål som regeringen föreslagit i propositionen Svenska miljömål – delmål och åtgärdsstrategier (prop. 2000/01:130).</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p13 ft2">Prop. 2001/02:20</P>
<P class="p13 ft2">Bilaga 2</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft130">Bilaga 2 finns endast i den tryckta upplagan.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p13 ft2">140</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_141">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP0320141x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t70">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr2 td47"><SPAN class="p17 ft1">Näringsdepartementet</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td44"><SPAN class="p17 ft4">Prop. 2001/02:20</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td44"><SPAN class="p17 ft38"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p663 ft2">Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 oktober 2001</P>
<P class="p664 ft2">Närvarande: statsrådet Sahlin, ordförande, och statsråden von Sydow,</P>
<P class="p13 ft2">Engqvist, Rosengren, Larsson</P>
<P class="p665 ft2">Föredragande: statsrådet Björn Rosengren</P>
<P class="p666 ft2">Regeringen beslutar proposition 2001/02:20 Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystem</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">157</P>
</DIV>
</DIV>
</div><style>
TD,TD.p2h {
zzzfont-size:90%;
zzzmargin-right:2px;
zzzoverflow:visable;
zzzword-wrap: break-word;
}
P {
zdisplay:block;
}
.divbreak {
clear:both;
display:block;
zwidth: 100%;
zheight: 1px;
zword-wrap: break-word;
}
.xecp {
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.ec {
border-style:solid;
border-width:1px;
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.TOPS {
overflow:visable;
margin:2px;
width:690px !important;
}
</style>
11att riksdagen godkänner att delmålet om hög transportkvalitet utvidgas samt att ett nytt delmål om ett jämställt transportsystem införs.Bifall=utskottet2001/02:TU2?22att riksdagen godkänner att den ekonomiska planeringsramen för transportinfrastruktur för perioden 2004-2015 skall uppgå till 364 miljarder kronor och skall användas enligt följande: - 87 miljarder kronor för drift och underhåll av statliga vägar, - 38 miljarder kronor för drift och underhåll av statliga vägar, - 8 miljarder kronor för sektorsuppgifter, - 17 miljarder kronor för tjälsäkring, bärighet och rekonstruktion av vägar, - 100 miljarder kronor för investeringar i järnvägar, - 69 miljarder kronor för vägar, varav 39 miljarder kronor för nationella väginvesteringar och 30 miljarder kronor för regional transportinfrastruktur, samt - 45 miljarder kronor för kapitalkostnader i form av räntor och amorteringar för investeringar som finansieras med lån. Bifall=utskottet2001/02:TU2?33att riksdagen godkänner att av de 8 miljarder kronor som avsätts för sektorsuppgifter skall 6 miljarder kronor fördelas till Vägverket och 2 miljarder kronor till Banverket. Bifall=utskottet2001/02:TU2?44att riksdagen godkänner att planeringsramen för järnvägsinveteringar skall omfatta investeringar på hela det statliga järnvägsnätet, miljöförbättrande åtgärder längs samma nät samt statsbidrag till investeringar i järnvägar, spåranläggningar, rullande materiel för regional kollektivtrafik och terminaler som staten inte är huvudman för.Bifall=utskottet2001/02:TU2?55att riksdagen godkänner att färdigställande av järnvägstunnel genom Hallandsås finansieras inom planeringsramen för järnvägsinvesteringar.Bifall=utskottet2001/02:TU2?66att riksdagen godkänner att statens andel av den kostnadsfördyring som uppstått för Botniabanan skall inrymmas i planeringsramen för järnvägsinvesteringar.Bifall=utskottet2001/02:TU2?77att riksdagen bemyndigar regeringen att godkänna att Banverket ensamt skall ansvara för genomförande av Citytunneln i Malmö samt godkänner att statens del av finansieringen av Citytunneln i Malmö skall inrymmas inom planeringsramen för järnvägsinvesteringar och med ändring av riksdagens tidigare beslut godkänner att SVEDAB AB inte skall svara för någon delfinansiering av Citytunneln i Malmö samt godkänner att Statens järnvägar ges rätt att till Banverket avyttra sina aktier i bolaget Tunnelpersonalen i Malmö AB.Bifall=utskottet2001/02:TU2?88att riksdagen godkänner att planeringsramen för nationella väginvesteringar skall omfatta investeringar på stamvägnätet, åtgärder för förbättrad miljö på hela det statliga vägnätet samt åtgärder för förbättrad trafiksäkerhet på stamvägnätet.Bifall=utskottet2001/02:TU2?99att riksdagen godkänner att den regionala planeringsramen skall omfatta investeringar i statliga vägar som inte är nationella stamvägar, bidrag till regionala kollektivtrafikanläggningar, inkl. kommunala flygplatser och kajanläggningar, bidrag till kommunala väghållare för fysiska åtgärder och transportinformatik för förbättrad miljö och trafiksäkerhet samt bidrag till trafikhuvudmän för investeringar i spårfordon för regional kollektivtrafik och åtgärder som ökar tillgängligheten för funktionshindrade resenärer.Bifall=utskottet2001/02:TU2?1010att riksdagen godkänner att statsbidraget till åtgärder för en mer tillgänglig kollektivtrafik för funktionshindrade resenärer får disponeras t.o.m. 2004.Bifall=utskottet2001/02:TU2?1111att riksdagen godkänner att vägledande för prioriteringar av åtgärder och fördelning av planeringsramen skall vara samhällsekonomisk lönsamhet för föreslagna åtgärder, där hänsyn också tas till hur mycket åtgärderna bidrar till uppfyllelse av de transportpolitiska målen. För att uppnå de transportpolitiska målen skall vid prioritering av åtgärder de mest samhällsekonomiskt lönsamma åtgärderna väljas.Bifall=utskottet2001/02:TU2?1212att riksdagen godkänner att indelningen av de statliga järnvägarna i stomjärnvägar och länsjärnvägar avskaffas.Bifall=utskottet2001/02:TU2?BBordläggning2001-10-03 00:00:00inträffat2hanvisningINLInlämning2001-10-03 00:00:00inträffat60hanteringREGRegistrering2001-10-03 00:00:00inträffat70hanteringHÄNHänvisning2001-10-04 00:00:00inträffat3hanvisningINLInlämning2001-10-05 00:00:00planerat60hanteringMOTMotionstid slutar2001-10-18 00:00:00inträffat4hanvisninginlamnatavInlämnat avNäringsdepartementet2014-11-24 08:56:05statustextstatustextÄrendet är avslutatGP03202017-10-20 11:00:47tilldelatTilldelatTrafikutskottet2014-11-24 08:56:05GP0320prop_200102__20.pdf751047pdfInfrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemhttps://data.riksdagen.se/fil/B9F42B84-8DCC-4CCF-B138-147B4C9EB283behandlas_i2001/02:TU2GP01TU2bet2001/02TU2Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemBetänkandeföljdmotionav Agne Hansson m.fl. (C)<br/>
med anledning av prop. 2001/02:20<br/>
Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemGP02T15mot2001/02T15med anledning av prop. 2001/02:20 Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemav Agne Hansson m.fl. (C)Motionföljdmotionav Agneta Ringman m.fl. (S)<br/>
med anledning av prop. 2001/02:20<br/>
Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemGP02T13mot2001/02T13med anledning av prop. 2001/02:20 Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemav Agneta Ringman m.fl. (S)Motionföljdmotionav Anders G Högmark (M)<br/>
med anledning av prop. 2001/02:20<br/>
Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemGP02T11mot2001/02T11med anledning av prop. 2001/02:20 Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemav Anders G Högmark (M)Motionföljdmotionav Anders G Högmark och Jeppe Johnsson (M)<br/>
med anledning av prop. 2001/02:20<br/>
Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemGP02T12mot2001/02T12med anledning av prop. 2001/02:20 Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemav Anders G Högmark och Jeppe Johnsson (M)Motionföljdmotionav Anders Sjölund (M)<br/>
med anledning av prop. 2001/02:20<br/>
Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemGP02T38mot2001/02T38med anledning av prop. 2001/02:20 Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemav Anders Sjölund (M)Motionföljdmotionav Anita Jönsson (S)<br/>
med anledning av prop. 2001/02:20<br/>
Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemGP02T31mot2001/02T31med anledning av prop. 2001/02:20 Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemav Anita Jönsson (S)Motionföljdmotionav Anna Lilliehöök (M)<br/>
med anledning av prop. 2001/02:20<br/>
Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemGP02T16mot2001/02T16med anledning av prop. 2001/02:20 Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemav Anna Lilliehöök (M)Motionföljdmotionav Anne-Katrine Dunker (M)<br/>
med anledning av prop. 2001/02:20<br/>
Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemGP02T23mot2001/02T23med anledning av prop. 2001/02:20 Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemav Anne-Katrine Dunker (M)Motionföljdmotionav Bengt Silfverstrand m.fl. (S)<br/>
med anledning av prop. 2001/02:20<br/>
Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemGP02T32mot2001/02T32med anledning av prop. 2001/02:20 Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemav Bengt Silfverstrand m.fl. (S)Motionföljdmotionav Berndt Ekholm m.fl. (S)<br/>
med anledning av prop. 2001/02:20<br/>
Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemGP02T21mot2001/02T21med anledning av prop. 2001/02:20 Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemav Berndt Ekholm m.fl. (S)Motionföljdmotionav Birgitta Sellén (C)<br/>
med anledning av prop. 2001/02:20<br/>
Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemGP02T19mot2001/02T19med anledning av prop. 2001/02:20 Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemav Birgitta Sellén (C)Motionföljdmotionav Bo Lundgren m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 2001/02:20<br/>
Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemGP02T18mot2001/02T18med anledning av prop. 2001/02:20 Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemav Bo Lundgren m.fl. (M)Motionföljdmotionav Carl Fredrik Graf (M)<br/>
med anledning av prop. 2001/02:20<br/>
Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemGP02T5mot2001/02T5med anledning av prop. 2001/02:20 Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemav Carl Fredrik Graf (M)Motionföljdmotionav Elver Jonsson (FP)<br/>
med anledning av prop. 2001/02:20<br/>
Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemGP02T43mot2001/02T43med anledning av prop. 2001/02:20 Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemav Elver Jonsson (FP)Motionföljdmotionav Elver Jonsson (FP)<br/>
med anledning av prop. 2001/02:20<br/>
Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemGP02T44mot2001/02T44med anledning av prop. 2001/02:20 Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemav Elver Jonsson (FP)Motionföljdmotionav Erling Wälivaara (KD)<br/>
med anledning av prop. 2001/02:20<br/>
Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemGP02T22mot2001/02T22med anledning av prop. 2001/02:20 Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemav Erling Wälivaara (KD)Motionföljdmotionav Eva Arvidsson m.fl. (S)<br/>
med anledning av prop. 2001/02:20<br/>
Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemGP02T27mot2001/02T27med anledning av prop. 2001/02:20 Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemav Eva Arvidsson m.fl. (S)Motionföljdmotionav Gunnar Axén (M)<br/>
med anledning av prop. 2001/02:20<br/>
Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemGP02T10mot2001/02T10med anledning av prop. 2001/02:20 Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemav Gunnar Axén (M)Motionföljdmotionav Göran Lindblad (M)<br/>
med anledning av prop. 2001/02:20<br/>
Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemGP02T2mot2001/02T2med anledning av prop. 2001/02:20 Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemav Göran Lindblad (M)Motionföljdmotionav Inga Berggren m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 2001/02:20<br/>
Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemGP02T14mot2001/02T14med anledning av prop. 2001/02:20 Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemav Inga Berggren m.fl. (M)Motionföljdmotionav Ingemar Josefsson m.fl. (S)<br/>
med anledning av prop. 2001/02:20<br/>
Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemGP02T28mot2001/02T28med anledning av prop. 2001/02:20 Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemav Ingemar Josefsson m.fl. (S)Motionföljdmotionav Jan Backman och Anna Åkerhielm (M)<br/>
med anledning av prop. 2001/02:20<br/>
Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemGP02T3mot2001/02T3med anledning av prop. 2001/02:20 Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemav Jan Backman och Anna Åkerhielm (M)Motionföljdmotionav Johnny Gylling m.fl. (KD)<br/>
med anledning av prop. 2001/02:20<br/>
Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemGP02T41mot2001/02T41med anledning av prop. 2001/02:20 Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemav Johnny Gylling m.fl. (KD)Motionföljdmotionav Jonas Ringqvist (V)<br/>
med anledning av prop. 2001/02:20<br/>
Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemGP02T9mot2001/02T9med anledning av prop. 2001/02:20 Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemav Jonas Ringqvist (V)Motionföljdmotionav Karin Jeppsson m.fl. (S)<br/>
med anledning av prop. 2001/02:20<br/>
Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemGP02T42mot2001/02T42med anledning av prop. 2001/02:20 Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemav Karin Jeppsson m.fl. (S)Motionföljdmotionav Karl Gustav Abramsson (S)<br/>
med anledning av prop. 2001/02:20<br/>
Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemGP02T51mot2001/02T51med anledning av prop. 2001/02:20 Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemav Karl Gustav Abramsson (S)Motionföljdmotionav Karl-Göran Biörsmark (FP)<br/>
med anledning av prop. 2001/02:20<br/>
Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemGP02T48mot2001/02T48med anledning av prop. 2001/02:20 Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemav Karl-Göran Biörsmark (FP)Motionföljdmotionav Kent Olsson m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 2001/02:20<br/>
Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemGP02T34mot2001/02T34med anledning av prop. 2001/02:20 Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemav Kent Olsson m.fl. (M)Motionföljdmotionav Kenth Skårvik m.fl. (FP)<br/>
med anledning av prop. 2001/02:20<br/>
Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemGP02T46mot2001/02T46med anledning av prop. 2001/02:20 Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemav Kenth Skårvik m.fl. (FP)Motionföljdmotionav Kerstin Kristiansson Karlstedt och Göran Norlander (S)<br/>
med anledning av prop. 2001/02:20<br/>
Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemGP02T4mot2001/02T4med anledning av prop. 2001/02:20 Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemav Kerstin Kristiansson Karlstedt och Göran Norlander (S)Motionföljdmotionav Kristina Zakrisson och Berit Andnor (S)<br/>
med anledning av prop. 2001/02:20<br/>
Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemGP02T39mot2001/02T39med anledning av prop. 2001/02:20 Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemav Kristina Zakrisson och Berit Andnor (S)Motionföljdmotionav Lars U Granberg (S)<br/>
med anledning av prop. 2001/02:20<br/>
Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemGP02T29mot2001/02T29med anledning av prop. 2001/02:20 Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemav Lars U Granberg (S)Motionföljdmotionav Leif Jakobsson m.fl. (S)<br/>
med anledning av prop. 2001/02:20<br/>
Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemGP02T33mot2001/02T33med anledning av prop. 2001/02:20 Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemav Leif Jakobsson m.fl. (S)Motionföljdmotionav Lennart Daléus (C)<br/>
med anledning av prop. 2001/02:20<br/>
Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemGP02T20mot2001/02T20med anledning av prop. 2001/02:20 Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemav Lennart Daléus (C)Motionföljdmotionav Lennart Fridén (M)<br/>
med anledning av prop. 2001/02:20<br/>
Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemGP02T1mot2001/02T1med anledning av prop. 2001/02:20 Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemav Lennart Fridén (M)Motionföljdmotionav Lennart Hedquist m.fl. (M, KD, C, FP)<br/>
med anledning av prop. 2001/02:20<br/>
Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemGP02T6mot2001/02T6med anledning av prop. 2001/02:20 Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemav Lennart Hedquist m.fl. (M, KD, C, FP)Motionföljdmotionav Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (S)<br/>
med anledning av prop. 2001/02:20<br/>
Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemGP02T25mot2001/02T25med anledning av prop. 2001/02:20 Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemav Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (S)Motionföljdmotionav Magda Ayoub och Margareta Viklund (KD)<br/>
med anledning av prop. 2001/02:20<br/>
Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemGP02T17mot2001/02T17med anledning av prop. 2001/02:20 Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemav Magda Ayoub och Margareta Viklund (KD)Motionföljdmotionav Margareta Israelsson m.fl. (S)<br/>
med anledning av prop. 2001/02:20<br/>
Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemGP02T40mot2001/02T40med anledning av prop. 2001/02:20 Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemav Margareta Israelsson m.fl. (S)Motionföljdmotionav Marianne Andersson och Birgitta Carlsson (C)<br/>
med anledning av prop. 2001/02:20<br/>
Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemGP02T52mot2001/02T52med anledning av prop. 2001/02:20 Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemav Marianne Andersson och Birgitta Carlsson (C)Motionföljdmotionav Marianne Andersson och Birgitta Carlsson (C)<br/>
med anledning av prop. 2001/02:20<br/>
Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemGP02T53mot2001/02T53med anledning av prop. 2001/02:20 Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemav Marianne Andersson och Birgitta Carlsson (C)Motionföljdmotionav Mikael Johansson m.fl. (MP)<br/>
med anledning av prop. 2001/02:20<br/>
Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemGP02T30mot2001/02T30med anledning av prop. 2001/02:20 Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemav Mikael Johansson m.fl. (MP)Motionföljdmotionav Ola Karlsson (M)<br/>
med anledning av prop. 2001/02:20<br/>
Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemGP02T37mot2001/02T37med anledning av prop. 2001/02:20 Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemav Ola Karlsson (M)Motionföljdmotionav Per Erik Granström m.fl. (S)<br/>
med anledning av prop. 2001/02:20<br/>
Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemGP02T35mot2001/02T35med anledning av prop. 2001/02:20 Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemav Per Erik Granström m.fl. (S)Motionföljdmotionav Per Erik Granström m.fl. (S)<br/>
med anledning av prop. 2001/02:20<br/>
Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemGP02T24mot2001/02T24med anledning av prop. 2001/02:20 Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemav Per Erik Granström m.fl. (S)Motionföljdmotionav Per Erik Granström m.fl. (S)<br/>
med anledning av prop. 2001/02:20<br/>
Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemGP02T54mot2001/02T54med anledning av prop. 2001/02:20 Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemav Per Erik Granström m.fl. (S)Motionföljdmotionav Rigmor Stenmark (C)<br/>
med anledning av prop. 2001/02:20<br/>
Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemGP02T47mot2001/02T47med anledning av prop. 2001/02:20 Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemav Rigmor Stenmark (C)Motionföljdmotionav Roy Hansson (M)<br/>
med anledning av prop. 2001/02:20<br/>
Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemGP02T8mot2001/02T8med anledning av prop. 2001/02:20 Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemav Roy Hansson (M)Motionföljdmotionav Runar Patriksson (FP)<br/>
med anledning av prop. 2001/02:20<br/>
Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemGP02T7mot2001/02T7med anledning av prop. 2001/02:20 Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemav Runar Patriksson (FP)Motionföljdmotionav Sten Lundström och Sven-Erik Sjöstrand (V)<br/>
med anledning av prop. 2001/02:20<br/>
Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemGP02T36mot2001/02T36med anledning av prop. 2001/02:20 Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemav Sten Lundström och Sven-Erik Sjöstrand (V)Motionföljdmotionav Ulf Björklund m.fl. (KD)<br/>
med anledning av prop. 2001/02:20<br/>
Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemGP02T26mot2001/02T26med anledning av prop. 2001/02:20 Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemav Ulf Björklund m.fl. (KD)Motionföljdmotionav Yvonne Ångström (FP)<br/>
med anledning av prop. 2001/02:20<br/>
Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemGP02T45mot2001/02T45med anledning av prop. 2001/02:20 Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemav Yvonne Ångström (FP)Motionföljdmotionav Åke Sandström (C)<br/>
med anledning av prop. 2001/02:20<br/>
Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemGP02T50mot2001/02T50med anledning av prop. 2001/02:20 Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemav Åke Sandström (C)Motionföljdmotionav Åsa Torstensson (C)<br/>
med anledning av prop. 2001/02:20<br/>
Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemGP02T49mot2001/02T49med anledning av prop. 2001/02:20 Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystemav Åsa Torstensson (C)Motion