2246019GP031282001/02128propproppropProposition 2001/02:128PropositionPropositionM t.o.m. -04BoU12802002-03-21 00:00:002013-02-16 14:35:542002-03-21 00:00:00Vissa inomhusmiljöfrågorhämtad_2html-echttps://data.riksdagen.se/dokument/GP03128/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GP03128https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GP03128
<div style="margin:3px;">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:18px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_5 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_5 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_6 #dimg1z{position:absolute;top:114px;left:63px;z-index:-1;width:507px;height:114px;}
#page_6 #dimg1 #img1 {width:507px;height:114px;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_8 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_8 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:18px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_10 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_11 #dimg1z{position:absolute;top:114px;left:63px;z-index:-1;width:507px;height:574px;}
#page_11 #dimg1 #img1 {width:507px;height:574px;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_12 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_12 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_13 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_13 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_14 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_14 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:18px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_15 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_15 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_17 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_17 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_18 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_18 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_19 #dimg1z{position:absolute;top:168px;left:63px;z-index:-1;width:507px;height:280px;}
#page_19 #dimg1 #img1 {width:507px;height:280px;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_20 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_20 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_21 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_21 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:18px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_23 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_23 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_27 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_28 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_28 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_29 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_31 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_31 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_32 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_33 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_34 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_35 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_36 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_37 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_38 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_39 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_40 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:18px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
.ft0{font: 20px 'Verdana' !important;l-h: 40px;}
.ft1{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 26px;}
.ft2{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 25px;}
.ft3{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 25px;}
.ft4{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft5{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft6{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft7{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft8{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft9{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft10{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 21px;l-h: 19px;}
.ft11{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft12{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 19px;}
.ft13{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft14{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 34px;l-h: 19px;}
.ft15{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 34px;l-h: 18px;}
.ft16{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft17{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;}
.ft18{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;}
.ft19{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;}
.ft20{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft21{font: 14px 'MS PGothic' !important;l-h: 16px;}
.ft22{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft23{font: italic 14px 'Verdana' !important;margin-left: 26px;l-h: 18px;}
.ft24{font: italic 14px 'Verdana' !important;margin-left: 26px;l-h: 19px;}
.ft25{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft26{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft27{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft28{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft29{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft30{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft31{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft32{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft33{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft34{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft35{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft36{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 18px;}
.ft37{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 19px;}
.ft38{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 19px;l-h: 19px;}
.ft39{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft40{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft41{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;}
.ft42{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 51px;l-h: 21px;}
.ft43{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft44{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft45{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft46{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft47{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 29px;}
.ft48{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 19px;}
.ft49{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 29px;}
.ft50{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 27px;}
.p0{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 546px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p1{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p2{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p3{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p4{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p5{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p6{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p7{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p8{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p9{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;}
.p10{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p11{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p12{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p13{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 95px;margin-bottom: 0px !important;}
.p14{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p15{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p16{text-align: right;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p17{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p18{text-align: right;margin-top: 443px;margin-bottom: 0px !important;}
.p19{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p20{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p21{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p22{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p23{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p24{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 796px;margin-bottom: 0px !important;}
.p25{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p26{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p27{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p28{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p29{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p30{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p31{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.39px;}
.p32{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.39px;}
.p33{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p34{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p35{text-align: right;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p36{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p37{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p38{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p39{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p40{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 949px;margin-bottom: 0px !important;}
.p41{text-align: left;padding-left: 560px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p42{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;}
.p43{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p44{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p45{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p46{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p47{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p48{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p49{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p50{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p51{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p52{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p53{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p54{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p55{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p56{text-align: right;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p57{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p58{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p59{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.38px;}
.p60{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.38px;}
.p61{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.38px;}
.p62{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;padding-top: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p63{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p64{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p65{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p66{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p67{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p68{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p69{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p70{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p71{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p72{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p73{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p74{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p75{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p76{text-align: right;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p77{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p78{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p79{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p80{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p81{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 949px;margin-bottom: 0px !important;}
.p82{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p83{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p84{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;padding-top: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p85{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p86{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p87{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p88{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p89{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p90{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p91{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p92{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p93{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p94{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p95{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p96{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p97{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p98{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p99{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p100{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p101{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p102{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p103{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p104{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p105{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p106{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p107{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p108{text-align: left;padding-right: 0px;padding-top: 2px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p109{text-align: left;padding-top: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p110{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p111{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p112{text-align: left;padding-left: 480px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p113{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p114{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p115{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p116{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p117{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p118{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p119{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p120{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p121{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p122{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p123{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p124{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p125{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p126{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p127{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p128{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p129{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 8px;}
.p130{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 8px;}
.p131{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p132{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p133{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p134{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p135{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p136{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p137{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p138{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p139{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p140{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p141{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p142{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p143{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p144{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p145{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p146{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p147{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p148{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p149{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p150{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p151{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p152{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p153{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p154{text-align: right;margin-top: 445px;margin-bottom: 0px !important;}
.p155{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p156{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p157{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p158{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p159{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p160{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p161{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p162{text-align: left;padding-left: 480px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p163{text-align: left;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;}
.p164{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p165{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p166{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p167{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p168{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p169{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p170{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p171{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p172{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p173{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p174{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p175{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p176{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 930px;margin-bottom: 0px !important;}
.p177{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p178{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p179{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p180{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p181{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p182{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p183{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p184{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p185{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p186{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p187{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p188{text-align: left;padding-right: 0px;padding-top: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p189{text-align: left;padding-right: 0px;padding-top: 2px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p190{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p191{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p192{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p193{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p194{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p195{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p196{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p197{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 574px;margin-bottom: 0px !important;}
.p198{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p199{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 734px;margin-bottom: 0px !important;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 388px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 273px;vertical-align: bottom;}
.td2{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 388px;vertical-align: bottom;}
.td3{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 273px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 497px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 165px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 489px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 420px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 488px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 585px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 298px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 227px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 665px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 199px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 384px;vertical-align: bottom;}
.td25{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 437px;vertical-align: bottom;}
.td26{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 367px;vertical-align: bottom;}
.td28{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 199px;vertical-align: bottom;}
.td29{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td30{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td31{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 472px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;}
.td35{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 532px;vertical-align: bottom;}
.td36{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 530px;vertical-align: bottom;}
.td37{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 530px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 532px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 533px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 445px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 345px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td45{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td46{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td47{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 422px;vertical-align: bottom;}
.td48{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 423px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 508px;vertical-align: bottom;}
.td51{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 378px;vertical-align: bottom;}
.tr0{heightzzz: 36px;}
.tr1{heightzzz: 25px;}
.tr2{heightzzz: 39px;}
.tr3{heightzzz: 42px;}
.tr4{heightzzz: 27px;}
.tr5{heightzzz: 26px;}
.tr6{heightzzz: 19px;}
.tr7{heightzzz: 20px;}
.tr8{heightzzz: 21px;}
.tr9{heightzzz: 22px;}
.tr10{heightzzz: 24px;}
.tr11{heightzzz: 32px;}
.tr12{heightzzz: 18px;}
.tr13{heightzzz: 30px;}
.tr14{heightzzz: 9px;}
.tr15{heightzzz: 35px;}
.tr16{heightzzz: 5px;}
.tr17{heightzzz: 17px;}
.tr18{heightzzz: 37px;}
.tr19{heightzzz: 16px;}
.tr20{heightzzz: 15px;}
.tr21{heightzzz: 12px;}
.tr22{heightzzz: 13px;}
.tr23{heightzzz: 33px;}
.tr24{heightzzz: 29px;}
.tr25{heightzzz: 34px;}
.tr26{heightzzz: 10px;}
.tr27{heightzzz: 11px;}
.tr28{heightzzz: 6px;}
.tr29{heightzzz: 23px;}
.tr30{heightzzz: 40px;}
.t0{width: 693px;margin-leftZ: 75px;margin-top: 6px;f:23px 'Verdana' !important;}
.t1{width: 695px;margin-leftZ: 76px;f:17px 'Verdana' !important;}
.t2{width: 695px;margin-leftZ: 76px;f:23px 'Verdana' !important;}
.t3{width: 696px;margin-leftZ: 76px;f:16px 'Verdana' !important;}
.t4{width: 696px;f:16px 'Verdana' !important;}
.t5{width: 697px;f:16px 'Verdana' !important;}
.t6{width: 696px;margin-leftZ: 2px;f:16px 'Verdana' !important;}
.t7{width: 713px;margin-top: 66px;f:16px 'Verdana' !important;}
.t8{width: 695px;margin-leftZ: 8px;f:16px 'Verdana' !important;}
.t9{width: 713px;margin-top: 45px;f:16px 'Verdana' !important;}
.t10{width: 713px;margin-top: 30px;f:16px 'Verdana' !important;}
.t11{width: 713px;margin-top: 44px;f:16px 'Verdana' !important;}
.t12{width: 705px;margin-top: 13px;f:italic 16px 'Verdana' !important;}
.t13{width: 668px;margin-leftZ: 100px;f:16px 'Verdana' !important;}
.t14{width: 695px;margin-leftZ: 76px;f:16px 'Verdana' !important;}
</STYLE>
<DIV id="page_1">
<P class="p0 ft0">Regeringens proposition 2001/02:128</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p1 ft1">Vissa inomhusmiljöfrågor</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p2 ft1">Prop.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p2 ft3">2001/02:128</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p4 ft4">Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.</P>
<P class="p5 ft4">Stockholm den 19 mars 2002</P>
<P class="p6 ft5">Lena <NOBR>Hjelm-Wallén</NOBR></P>
<P class="p7 ft5">Lena Sommestad</P>
<P class="p8 ft6">(Miljödepartementet)</P>
<P class="p9 ft1">Propositionens huvudsakliga innehåll</P>
<P class="p10 ft8">I propositionen föreslås att miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft7">God bebyggd miljö </SPAN>skall kompletteras med ett delmål för inomhusmiljön. Delmålet skall vara uppnått till år 2020 och innebär att byggnader och deras egenskaper inte skall påverka hälsan negativt. Delmålet skall utgöra ett led i att uppnå även andra miljökvalitetsmål, såsom <SPAN class="ft7">Giftfri miljö </SPAN>och <SPAN class="ft7">Begränsad klimatpåverkan</SPAN>. Bl.a. skall effektiv energianvändning i byggnader eftersträvas.</P>
<P class="p11 ft8">Regeringen preciserar i denna proposition hur delmålet skall säkerställas avseende radon och ventilation, faktorer som är centrala i arbetet med att nå delmålet. Andra väsentliga faktorer som buller och fukt- och mögelskador övervägs ytterligare inom ramen för det samlade miljömålsarbetet. Samtidigt kommer en översyn av plan- och bygglagstiftningen och dess relation till miljöbalken att genomföras.</P>
<P class="p11 ft8">Regeringen bedömer att eftersträvade förbättringar i fråga om radon och ventilation bör nås genom att nuvarande ansvarsfördelning och regelverk kompletteras med ett system av standardiserade byggnadsdeklarationer med uppgifter om byggnadernas egenskaper i vissa avseenden. Den närmare utformningen av ett sådant system kommer att utredas vidare. Åtgärder vidtas på radonområdet för att förbättra utbildning och förstärka effekten av befintliga bidragssystem.</P>
<P class="p12 ft4">Utvecklingen mot delmålet kommer att följas inom ramen för det samlade miljömålsarbetet med en årlig översiktlig redovisning till riksdagen om hur arbetet fortskrider. Vart fjärde år utförs en fördjupad utvärdering av målen i syfte att klarlägga om styrmedel eller mål behöver korrigeras.</P>
<P class="p13 ft6">1</P>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td4"><SPAN class="p3 ft1">Innehållsförteckning</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td5"><SPAN class="p14 ft6">Prop. 2001/02:128</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p3 ft4">1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td7"><SPAN class="p15 ft6">Förslag till riksdagsbeslut .................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td5"><SPAN class="p16 ft6">3</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p3 ft4">2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td7"><SPAN class="p15 ft6">Ärendet och dess beredning..............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td5"><SPAN class="p16 ft6">4</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p3 ft4">3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td7"><SPAN class="p15 ft6">Inomhusmiljö och hälsa....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td5"><SPAN class="p16 ft6">6</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p3 ft4">4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td7"><SPAN class="p15 ft6">Delmål för god inomhusmiljö.........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td5"><SPAN class="p16 ft4">11</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p3 ft4">5</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td7"><SPAN class="p15 ft6">Åtgärder för att nå målen................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p16 ft4">16</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p15 ft6">5.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p17 ft6">Åtgärder i samband med nybyggande..............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td5"><SPAN class="p16 ft4">16</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td8"><SPAN class="p15 ft6">5.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p17 ft6">Åtgärder i befintlig bebyggelse ........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p16 ft4">19</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p15 ft6">5.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p17 ft6">Byggnadsdeklarationer.....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td5"><SPAN class="p16 ft4">22</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td8"><SPAN class="p15 ft6">5.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td9"><SPAN class="p17 ft6">Energianvändning i byggnader.........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p16 ft4">24</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p3 ft4">6</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td7"><SPAN class="p15 ft6">Fortsatt arbete – uppföljning...........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p16 ft4">26</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p3 ft4">7</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td7"><SPAN class="p15 ft6">Konsekvenser av förslagen .............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td5"><SPAN class="p16 ft4">30</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft6">Sammanfattning av Boverkets rapport Deklaration av bostäder, skolor,</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td6"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td7"><SPAN class="p15 ft6">förskolor..........................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td5"><SPAN class="p16 ft4">33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr1 td4"><SPAN class="p3 ft6">Förteckning av remissinstanser till Boverkets rapport Deklaration av</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td5"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td7"><SPAN class="p15 ft6">bostäder, skolor, förskolor ..............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p16 ft4">34</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr1 td4"><SPAN class="p3 ft6">Sammanfattning av Radonutredningens betänkande</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td5"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td6"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td7"><SPAN class="p15 ft6">Radon, SOU 2001:7........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td5"><SPAN class="p16 ft4">35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr10 td4"><SPAN class="p3 ft6">Förteckning över remissinstanser till Radonutredningens betänkande</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td5"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td6"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td7"><SPAN class="p15 ft6">Radon SOU 2001:7.........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td5"><SPAN class="p16 ft4">40</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 mars 2002.........</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p16 ft4">42</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p18 ft6">2</P>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr11 td10"><SPAN class="p19 ft1">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td11"><SPAN class="p20 ft1">Förslag till riksdagsbeslut</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td12"><SPAN class="p3 ft4">Prop. 2001/02:128</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p21 ft4">Regeringen föreslår att riksdagen godkänner</P>
<P class="p22 ft4"><SPAN class="ft4">1.</SPAN><SPAN class="ft10">regeringens förslag om delmål för inomhusmiljön inom miljökvalitetsmålet </SPAN><SPAN class="ft11">God bebyggd miljö </SPAN>(avsnitt 4),</P>
<P class="p23 ft4"><SPAN class="ft4">2.</SPAN><SPAN class="ft12">att det under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande uppförda ramanslaget 31:6 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder för år 2002 också får användas för utbildning på radonområdet (avsnitt 5.2).</SPAN></P>
<P class="p24 ft6">3</P>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<P class="p25 ft6">Prop. 2001/02:128</P>
<P class="p26 ft1">2 Ärendet och dess beredning</P>
<P class="p27 ft8">Riksdagen har fastställt miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft7">God bebyggd miljö </SPAN>(prop.1997/98:145, bet.1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183). Målet är att städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden skall tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet skall nås inom en generation.</P>
<P class="p12 ft4">Riksdagen har beslutat (prop. 2000/01:130, bet. 2001/02:MJU3, rskr. 2001/02:36) om delmål inom miljökvalitetsmålen <SPAN class="ft11">God bebyggd miljö </SPAN>och <SPAN class="ft11">Säker strålmiljö</SPAN>. I propositionen redovisar regeringen sin avsikt att återkomma till riksdagen med överväganden rörande inomhusmiljön och problemen med radon inomhus.</P>
<P class="p28 ft4">Ett annat för framtiden viktigt beslut för inomhusmiljön är delmålet och strategin för att nå miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft11">Giftfri miljö </SPAN>inom en generation (prop. 2000/01:65, bet. 2000/01:MJU15, rskr. 2000/01:269). Innehållet av kemikalier i byggvaror och inredning liksom användningen av produkter under byggnadens brukstid påverkar inomhusmiljön. Även regeringens förslag om mål för den svenska klimatpolitiken (prop. 2001/02:55, bet. 2001/02:MJU10, rskr. 2001/02:163) får betydelse för inomhusmiljön. I propositionen framhålls en effektiv energianvändning i bebyggelsen som ett av de viktigaste medlen för att nå uppsatta mål. Den av regeringen nyligen presenterade propositionen om energipolitiken (prop.2001/02:143) behandlar också sådana frågor.</P>
<P class="p29 ft4">Regler om inomhusmiljön finns i lagstiftningen framför allt i plan- och bygglagstiftningen (plan- och bygglagen 1987:10, PBL, och lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m, BVL), i miljöbalken och, vad avser arbetsmiljön, i arbetsmiljölagen (1977:1160). Regeringen avser att inom kort tillsätta en utredning som bl.a. kommer att få i uppdrag att lämna förslag till hur plan- och bygglagstiftningens och miljöbalkens bestämmelser skall kunna samverka för att stödja uppfyllandet av miljökvalitetsmålen.</P>
<P class="p30 ft4">Utredningsarbete för att analysera situationen i och utvecklingen av vår inomhusmiljö sker kontinuerligt som led i Boverkets reguljära verksamhet i egenskap av sektorsmyndighet för byggsektorn. Boverket har också inom ramen för särskilda utredningar och uppdrag tagit fram ett antal rapporter som har legat till grund för förslag och bedömningar i denna proposition, nämligen:</P>
<P class="p31 ft4"><SPAN class="ft13">-</SPAN><SPAN class="ft14">Boverkets rapport Deklaration av bostäder, skolor, förskolor (dnr M2001/3043/Hs).</SPAN></P>
<P class="p32 ft8"><SPAN class="ft13">-</SPAN><SPAN class="ft15">Boverkets rapport Lågfrekvent buller i boendemiljön. Redovisning av regeringsuppdrag (dnr M1999/189/Hs delvis; M2000/416/Hs).</SPAN></P>
<P class="p33 ft4"><SPAN class="ft13">-</SPAN><SPAN class="ft14">Boverkets redovisning av regeringsuppdrag (dnr M1999/2984/Hs</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p34 ft4">och M2000/789/Hs) avseende obligatorisk funktionskontroll av</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td14"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td13"><SPAN class="p35 ft8">ventilationssystem (OVK).</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td14"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td13"><SPAN class="p34 ft8">En sammanfattning av den förstnämnda rapporten finns i <SPAN class="ft7">bilaga 1</SPAN>.</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td14"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td13"><SPAN class="p34 ft4">Rapporten har remissbehandlats. Remissinstanserna är förtecknade i <SPAN class="ft11">bilaga</SPAN></SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr13 td14"><SPAN class="p14 ft6">4</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td13"><SPAN class="p3 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p36 ft19"><SPAN class="ft18">2</SPAN>. Sammanställningar av remissinstansernas synpunkter finns tillgängliga i Miljödepartementet (M2001/3043/Hs).</P>
<P class="p37 ft4">De utredningsförslag som har särskild bäring på denna proposition återfinns främst i Byggkvalitetsutredningens (1996:39) betänkande Byggkvalitet för framtiden, SOU 1997:177, Miljömålskommitténs (M 1998:07) betänkande Framtidens miljö – allas vårt ansvar, SOU 2000:52 och Radonutredningens (M 1999:02) betänkande Radon, SOU 2001:7. En sammanfattning av Radonutredningens betänkande finns i <SPAN class="ft11">bilaga 3</SPAN>. Samtliga utredningar har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna till Radonutredningen återfinns i <SPAN class="ft11">bilaga 4</SPAN>. Sammanställningar av yttrandena över betänkandena finns tillgängliga i Miljödepartementet (dnr M1999/82/Hs, M2000/2362/Mk respektive 2001/408/Hs).</P>
<P class="p38 ft4">Förslagen i denna proposition har utarbetats i samarbete med miljöpartiet och vänsterpartiet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p39 ft6">Prop. 2001/02:128</P>
<P class="p40 ft6">5</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP031286x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p41 ft6">Prop. 2001/02:128</P>
<P class="p42 ft1">3 Inomhusmiljö och hälsa</P>
<P class="p43 ft4"><SPAN class="ft20">Regeringens bedömning: </SPAN>Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att sänka radonhalterna i inomhusluft. Det finns vidare starka skäl för att säkerställa att ventilationen i de byggnader där människor vistas stadigvarande eller under längre tid är ändamålsenlig. Ändamålsenlig ventilation har en positiv effekt på alla de faktorer som bevisats eller misstänks ha effekter på hälsan, inklusive radonhalten.</P>
<P class="p44 ft4"><SPAN class="ft20">Skälen för regeringens bedömning: </SPAN>Begreppet inomhusmiljö inkluderar en mängd förhållanden och kan tolkas olika beroende på i vilket sammanhang det används. Inom ramen för miljömålet <SPAN class="ft11">God bebyggd miljö </SPAN>är det inomhusmiljön i de avseenden den beror av planering, uppförande och förvaltning (underhåll, skötsel) av byggnader som är det relevanta för förslagen i denna proposition. Inomhusmiljön är utöver detta en funktion av den verksamhet som bedrivs i byggnaderna. Varje individ kan dessutom uppleva samma fysiska inomhusmiljö mycket olika. Regeringen tar i denna proposition inte ställning till verksamheter och beteenden som i och för sig får konsekvenser för inomhusmiljön men som inte har någon direkt koppling till byggnaderna. Inte heller tar regeringen här upp frågor om enskildas behov av särskilda anpassningar av inomhusmiljön.</P>
<P class="p45 ft4">Det finns en mängd faktorer i inomhusmiljön som kan påverka hälsan. Regeringen koncentrerar sig i denna proposition på de problem i inomhusluften som går att påverka vid uppförande och förvaltning av byggnader. Frågor om buller, fukt- och mögelskador, magnetiska och elektriska fält eller luftföroreningar från källor utanför byggnader föranleder i denna proposition begränsade överväganden.</P>
<P class="p46 ft11">Inomhusluft och hälsa</P>
<P class="p47 ft4">Följande faktorer i inomhusluften kan ge upphov till hälsopåverkan men sammanhänger inte med byggnaden eller dess förvaltning. En fungerande ventilation är dock nödvändig för att föra bort uppkomna föroreningar.</P>
<P class="p48 ft4"><SPAN class="ft21">N </SPAN>Kvävedioxid är luftvägsirriterande. Källorna är gasspisar och höga halter i tilluften till byggnaden, t.ex. från garage eller starkt trafikerade gator.</P>
<P class="p49 ft4"><SPAN class="ft21">N </SPAN>Ozon har liknande effekt på människan som kvävedioxid och kan också finnas i tilluften eller bildas genom elektriska urladdningar i apparater.</P>
<P class="p49 ft4"><SPAN class="ft21">N </SPAN>Höga koldioxidhalter påverkar förmågan till koncentration. Den främsta källan är utandningsluft.</P>
<P class="p48 ft4"><SPAN class="ft21">N </SPAN>Avföringen från husdammskvalster ger upphov till de flesta fall av allergier. Husdammskvalster finns företrädesvis i sängar och förutsätter viss temperatur och förhöjd fukthalt inomhus, vilket ofta följer av bristfällig ventilation.</P>
<P class="p48 ft4"><SPAN class="ft21">N </SPAN>Päls, saliv och urin från alla slags pälsdjur innehåller allergen som fäster vid partiklar i luften och ger upphov till allergiska reaktioner hos närmare 20 procent av den vuxna befolkningen.</P>
<P class="p50 ft6">6</P>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<P class="p51 ft4">Följande faktorer och förhållanden har visst samband med byggnader och <SPAN class="ft6">Prop. 2001/02:128 </SPAN>deras förvaltning.</P>
<P class="p52 ft4"><SPAN class="ft21">N </SPAN>Flera hundra flyktiga organiska ämnen har identifierats i rumsluft. Exempel på källor inomhus är bl. a. tobaksrök, byggnadsmaterial, inredning, hygienprodukter och matlagning. Några säkra samband mellan halter av organiska ämnen och hälsan finns inte etablerade.</P>
<P class="p53 ft8"><SPAN class="ft21">N </SPAN>Mikroorganismer i form av svampar och bakterier finns i alla byggnader och sporer från svampar i all inomhusluft. För att mögelsvampar skall tillväxa krävs en viss fukthalt i byggnaden. Vissa mögelsvampar ger upphov till dålig lukt och några arter bildar toxiner. Hälsosambanden är inte klarlagda.</P>
<P class="p54 ft4"><SPAN class="ft21">N </SPAN>Partiklar och fibrer finns i inomhusluften från en mängd olika källor. Partiklar kan vara bärare av cancerogena, allergena och irriterande ämnen, men något direkt samband mellan hälsa och partiklar i luft är inte känt. Asbestfiber har kända cancerogena egenskaper, men problemet är numera begränsat till de fall då äldre byggnader rivs eller byggs om. Även mineralullsfiber har vid höga halter visat samband med lungcancer, dock inte vid de halter som brukar kunna förekomma i inomhusluft.</P>
<P class="p55 ft4">Faktorerna formaldehyd och radon har bevisade hälsoeffekter.</P>
<P class="p52 ft8"><SPAN class="ft21">N </SPAN>Formaldehyd förekommer i <NOBR>kemisk-tekniska</NOBR> produkter, tobaksrök, vissa textiler och i någon mån i limmade träskivor. Formaldehyd har en irriterande effekt på slemhinnorna i ögon och luftvägar. För limmande träskivor finns sedan 1989 gränsvärden i Kemikalieinspektionens författningssamling (KIFS 1998:8) för hur mycket formaldehyd en träfiberskiva får avge. Denna källa till formaldehyd i inomhusluft anses numera vara försumbar.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr1 td13"><SPAN class="p34 ft4"><SPAN class="ft21">N </SPAN>Radon är en ädelgas som bildas i en ständigt pågående process när</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td14"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td13"><SPAN class="p34 ft8">det radioaktiva ämnet radium sönderfaller. Radium finns i mark,</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td14"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p34 ft4">vissa byggmaterial och grundvatten. Av radon bildas i sin tur</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td14"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td13"><SPAN class="p34 ft8">radondöttrar. Det är strålningen från dessa som kan ge höga</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td14"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td13"><SPAN class="p34 ft8">stråldoser i byggnader. Radondöttrarna fastnar ofta på damm- och</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td14"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p34 ft4">rökpartiklar i luften som inandas och kommer på så sätt ner i</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td14"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td13"><SPAN class="p34 ft8">lungorna. Den strålning radondöttrarna då avger kan bidra till att</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td14"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p34 ft4">lungcancer uppkommer. Risken att få lungcancer antas öka i direkt</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td14"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td13"><SPAN class="p34 ft8">proportion till radonhalten och den tid man andas in den</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td14"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td13"><SPAN class="p34 ft8">radonhaltiga luften. Det finns en stark samverkanseffekt med</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td14"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p34 ft4">rökning som innebär att risken är betydligt större för rökare att</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td14"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td13"><SPAN class="p34 ft8">drabbas av lungcancer från radon. Det bedöms ta mellan 10 och 40</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td14"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p34 ft4">år att utveckla lungcancer från det att en cell skadats till dess att</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td14"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td13"><SPAN class="p56 ft4">cancer eventuellt uppträder.</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td14"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td13"><SPAN class="p34 ft4">Vad gäller formaldehyd är den del av problemet som sammanhänger med</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td14"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td13"><SPAN class="p34 ft8">byggnader omhändertaget. Riskerna med radon är en direkt följd av</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td14"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p3 ft4">byggnadernas placering, utformning och underhåll.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td14"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td13"><SPAN class="p34 ft8">Gemensamt för nästan alla problem i inomhusmiljön är att en god</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td14"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td13"><SPAN class="p34 ft8">ventilation kan bidra till problemlösningen. Åtgärder för att säkerställa</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td14"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p34 ft4">funktionen hos ventilationssystemen har därför, tillsammans med åtgärder</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td14"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td13"><SPAN class="p34 ft8">på radonområdet, prioriterats i det inledande arbetet med delmål för</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td14"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td13"><SPAN class="p3 ft4">inomhusmiljön inom miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft11">God bebyggd miljö</SPAN>.</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr5 td14"><SPAN class="p14 ft6">7</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td13"><SPAN class="p3 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p57 ft11">Byggnadsbeståndets status</P>
<P class="p58 ft4">Kunskaperna om det faktiska tillståndet i de svenska byggnaderna är bristfälliga. Den senaste landsomfattande undersökningen av bostadsbeståndets egenskaper med avseende på bl.a. inomhusmiljö avsåg förhållandena i början av <NOBR>1990-talet,</NOBR> den s.k. <NOBR>ELIB-undersökningen.</NOBR> Resultaten visade i korthet följande.</P>
<P class="p59 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft23">Ventilationen </SPAN>i fyra av fem småhus och i ungefär hälften av flerbostadshusen uppfyllde inte ventilationskraven enligt Boverkets byggregler (0,35 liter per sekund och kvadratmeter golvarea). Ventilationen var sämst i självdragsventilerade hus. Husen byggs nu sannolikt tätare än tidigare, i gengäld har allt fler bostäder försetts med mekanisk ventilation. En förbättring av ventilationen bör dock rimligen ha skett som resultat av den år 1992 införda obligatoriska funktionskontrollen av ventilationssystem.</P>
<P class="p60 ft4"><SPAN class="ft4">2.</SPAN><SPAN class="ft24">Luftfuktigheten </SPAN>var ganska låg i en tredjedel av lägenheterna i flerbostadshusen (relativa luftfuktigheten är lägre än 30 procent). I vart femte småhus var luftfuktigheten under vintersäsongen över 45 procent.</P>
<P class="p61 ft4"><SPAN class="ft4">3.</SPAN><SPAN class="ft24">Radongashalten </SPAN>var högre än det av Socialstyrelsen antagna riktvärdet (400 Becquerel per kubikmeter luft, Bq/m<SPAN class="ft25">3 </SPAN>luft) i 70 000 - 120 000 småhus och 20 000 - 80 000 lägenheter i flerbostadshus.</P>
<P class="p62 ft4">Radongashalten var högre än gränsvärdet vid nybyggnad (200 Bq/m<SPAN class="ft25">3 </SPAN>luft) i tre gånger så många bostäder. Höga radonhalter uppmättes i större utsträckning i hus byggda med s.k. blåbetong, i källarförsedda småhus med självdragsventilation, i lägenheter på bottenplan i flerbostadshus samt i hus i mellersta Sverige.</P>
<P class="p63 ft4">Samordnat med <NOBR>ELIB-undersökningen</NOBR> genomfördes i början av <NOBR>1990-talet</NOBR> en liknande undersökning av lokalbyggnader (skolor, vårdlokaler, daghem, kontor). Undersökningen visade att ventilationsåtgärder behövde vidtas i ca 30 procent av skolorna, 20 procent av vårdlokalerna och 10 procent av kontorslokalerna.</P>
<P class="p64 ft11">Radon</P>
<P class="p58 ft4">Riskerna med radon uppmärksammades först bland gruvarbetare. De första epidemiologiska studierna som påvisade ett samband mellan radon och lungcancer fanns tillgängliga i slutet av <NOBR>1960-talet.</NOBR> Svenska studier av radon i byggnader finns dokumenterade från <NOBR>1950-talet.</NOBR> Först i slutet av <NOBR>1970-talet</NOBR> påbörjades ett systematiskt arbete för att identifiera byggnader med höga radonhalter och för att vidta nödvändiga åtgärder. Insatserna koncentrerades då helt till byggnader uppförda med alunskifferbaserad lättbetong, s.k. blåbetong. Sådana byggnader går att identifiera med hjälp av gammamätare som omedelbart visar om byggnaden är radioaktiv. Enligt mätningar som genomfördes i början av <NOBR>1980-talet</NOBR> runt om i landet och som redovisades i betänkandet Radon i bostäder, SOU 1983:6, var de flesta byggnader i landet som uppförts med blåbetong identifierade. Man fann också att den främsta källan till radon i inomhusluft inte utgörs av byggmaterial utan av marken på vilken byggnaden är uppförd. De första gränsvärdena för radon vid nybyggnad infördes år 1981 och samtidigt fastställdes ett riktvärde för sanitär olägenhet i befintlig bebyggelse. Värdena var uttryckta i en annan enhet än den som tillämpas i dag, och gränsvärdet vid nybyggnad var lägre än det som gäller i dag. Redan då konstaterades att en nivå, satt enligt de</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p57 ft6">Prop. 2001/02:128</P>
<P class="p40 ft6">8</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td15"><SPAN class="p1 ft4">normer som gällde för strålningsrisker i</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td16"><SPAN class="p65 ft4">samhället i</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td17"><SPAN class="p66 ft4">övrigt,</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td18"><SPAN class="p3 ft6"><SPAN class="ft4">borde ligga </SPAN>Prop. 2001/02:128</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr17 td19"><SPAN class="p1 ft26">betydligt lägre. En jämförelse kan göras mellan å ena sidan det av riksdagen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td19"><SPAN class="p1 ft4">fastställda delmålet inom miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft11">Säker strålmiljö</SPAN>, som innebär</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr12 td19"><SPAN class="p1 ft8">att dostillskottet från varje enskild verksamhet till allmänheten skall</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td19"><SPAN class="p1 ft4">understiga 0,01 millisievert per person och år, och å andra sidan det faktum</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr12 td19"><SPAN class="p1 ft8">att den stråldos en person tillförs från en genomsnittlig bostad med</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td19"><SPAN class="p1 ft4">radonhalten 100 Bq/m3 luft motsvarar ca 2 millisievert per år. Det förslag</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr12 td19"><SPAN class="p1 ft8">till gränsvärden som presenterades i betänkandet Radon i bostäder, och som</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr12 td19"><SPAN class="p1 ft8">alltså är grunden till dagens gränsvärde vid nybyggnad, blev i allt väsentligt</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td19"><SPAN class="p1 ft4">en politisk och praktisk fråga där hänsyn togs även till sociala och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td20"><SPAN class="p1 ft8">ekonomiska förhållanden.</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td21"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td16"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td17"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td22"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td23"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td19"><SPAN class="p16 ft4">Jordarter och berggrund innehåller radium och avger som nämnts radon</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr12 td19"><SPAN class="p1 ft8">till markluften. Den radonhaltiga markluften kan sugas in till inomhusluften</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr12 td19"><SPAN class="p1 ft8">genom otätheter i husgrunden och ge upphov till höga radonhalter. Halten</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td19"><SPAN class="p1 ft4">radon i markluften varierar över landet enligt följande: ca 10 procent av ytan</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr12 td19"><SPAN class="p1 ft8">bedöms vara högradonmark (alunskiffer, radioaktiva graniter, grusåsar,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td19"><SPAN class="p1 ft4">m.m.), ca 70 procent normalradonmark (morän, m.m.) och ca 20 procent</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr12 td19"><SPAN class="p1 ft8">lågradonmark (kalksten, sandsten, lera). Enligt plan- och bygglagen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr12 td19"><SPAN class="p1 ft8">(1987:10),PBL, skall mark, för att få användas för bebyggelse, vara lämplig</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td19"><SPAN class="p1 ft4">för ändamålet. Lämplighetsbedömningen görs av kommunerna vid</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr12 td19"><SPAN class="p1 ft8">planläggningen och vid bygglovsprövningen. Många kommuner har</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td19"><SPAN class="p1 ft4">upprättat översikter om markradonförhållandena. Förhöjda radonhalter i</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr12 td19"><SPAN class="p1 ft8">inomhusluft förekommer dock även på lågradonmark. Radonutredningen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr12 td19"><SPAN class="p1 ft8">(M 1999:02) konstaterar i sitt betänkande Radon, SOU 2001:7, att</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr12 td19"><SPAN class="p1 ft8">radonhalten i jordluften alltid är så hög att radonhalten i en byggnad kan bli</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td19"><SPAN class="p1 ft4">högre än 400 Bq/ m<SPAN class="ft25">3 </SPAN>luft. För att det skall bli fallet krävs dock bl.a. att</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr12 td19"><SPAN class="p1 ft8">marken eller en del av marken under byggnaden är luftgenomsläpplig.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td19"><SPAN class="p16 ft4">Täta jordarter som t.ex. lera släpper normalt inte igenom så mycket</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr12 td19"><SPAN class="p1 ft8">markluft. Radongas kan dock transporteras via t.ex. ledningsnät och det</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td19"><SPAN class="p1 ft4">mera luftgenomsläppliga material som normalt tillförs vid grundläggningen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr12 td19"><SPAN class="p1 ft8">av byggnaden. Att koncentrera mätningar enbart till t.ex. högradonmark för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr12 td19"><SPAN class="p1 ft8">att identifiera de byggnader som har för höga radonhalter är därmed inte</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td20"><SPAN class="p1 ft4">möjligt.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td21"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td16"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td22"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td23"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr12 td19"><SPAN class="p16 ft8">Radonutredningen redovisar ett exempel från Hudiksvalls kommun där</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td19"><SPAN class="p1 ft4">samtliga småhus byggda efter 1980 har mätts med avseende på radon i</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td24"><SPAN class="p1 ft4">inomhusluften. Resultatet framgår av tabellen nedan.</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td17"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td22"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td23"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr0 td25"><SPAN class="p1 ft4"><SPAN class="ft11">Tabell </SPAN>Radonhalter i småhus i Hudiksvall byggda efter 1980</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td23"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td20"><SPAN class="p1 ft27">Typ av område</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td21"><SPAN class="p67 ft27">Antal mätta hus</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr19 td27"><SPAN class="p68 ft27">Procentuell andel</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td20"><SPAN class="p3 ft28"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td21"><SPAN class="p3 ft28"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td16"><SPAN class="p69 ft29"><NOBR>0-200</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td17"><SPAN class="p70 ft29"><SPAN class="ft30">></SPAN>200</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td22"><SPAN class="p71 ft29"><SPAN class="ft30">></SPAN>400</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td23"><SPAN class="p3 ft28"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td20"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td21"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr9 td27"><SPAN class="p68 ft32"><SPAN class="ft27">(</SPAN>Bq/m<SPAN class="ft31">3 </SPAN>luft<SPAN class="ft27">)</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td28"><SPAN class="p3 ft33"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td29"><SPAN class="p3 ft33"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td30"><SPAN class="p3 ft33"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td31"><SPAN class="p3 ft33"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td26"><SPAN class="p3 ft33"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td23"><SPAN class="p3 ft34"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td20"><SPAN class="p1 ft30">Högriskområde</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td21"><SPAN class="p72 ft30">290</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td16"><SPAN class="p73 ft30">88</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td17"><SPAN class="p70 ft30">12</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td22"><SPAN class="p74 ft30">3</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td23"><SPAN class="p3 ft28"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td20"><SPAN class="p1 ft27">Normalriskområde</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td21"><SPAN class="p72 ft27">310</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td16"><SPAN class="p73 ft27">90</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td17"><SPAN class="p70 ft27">10</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td22"><SPAN class="p74 ft27">3</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td23"><SPAN class="p3 ft35"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td28"><SPAN class="p1 ft27">Lågriskområde</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td29"><SPAN class="p72 ft27">180</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td30"><SPAN class="p73 ft27">86</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td31"><SPAN class="p70 ft27">14</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td26"><SPAN class="p74 ft27">3</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td23"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft4">Av tabellen framgår att den procentuella andelen byggnader med radonhalter över 200 respektive 400 Bq/m<SPAN class="ft25">3 </SPAN>luft är ungefär lika stor oberoende av markens bedömda radonrisk. Vad som också framgår av</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr17 td13"><SPAN class="p76 ft26">tabellen är att kraven på radonsäkert byggande åsidosätts.</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td14"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p34 ft4">Byggmaterial som innehåller radium kan som nämnts avge radon till</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td14"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td13"><SPAN class="p34 ft8">inomhusluften. Ett sådant byggmaterial är blåbetong, som tillverkades</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td14"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td13"><SPAN class="p34 ft8">mellan åren 1929 och 1975. Detta byggmaterial användes i småhus, såväl i</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td14"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td13"><SPAN class="p34 ft4">ytterväggar som i bärande och icke bärande innerväggar samt i bjälklag. I</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr5 td14"><SPAN class="p14 ft6">9</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td13"><SPAN class="p3 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p36 ft4">flerbostadshus förekommer blåbetong normalt endast i ytterväggar och icke bärande innerväggar samt som värmeisolerande fyllning i bjälklag över källarvåningar. Mängden radon som avges från betongen är dock som regel avsevärt mindre än den mängd som avges från marken. Enligt en enkätundersökning till landets kommuner, som Radonutredningen låtit utföra, uppger 72 kommuner att det finns s.k. blåbetong i större omfattning i 5,2 procent av dessa kommuners byggnader. Enligt en bedömning år 1993 av Statens strålskyddsinstitut (SSI) finns det i landet totalt ca 300 000 bostäder i småhus och flerbostadshus med blåbetong i varierande omfattning.</P>
<P class="p77 ft4">På vissa ställen i landet kan radon i hushållsvattnet från borrade brunnar i bl.a. radiumrik granit bidra till höga radonhalter i inomhusluften. Den vanligaste åtgärden för att avhjälpa detta är att ”lufta” vattnet innan det tas in i byggnaderna.</P>
<P class="p78 ft4">Sammantaget kan noteras att den mängd radon som kommer in i en byggnad i huvudsak beror på markens radiumhalt och luftgenomsläpplighet, lufttrycket inomhus jämfört med markens, förekomst av otätheter i grundkonstruktionen samt byggnadens täthet och luftomsättning.</P>
<P class="p37 ft8">Radonutredningen har beträffande omfattningen av problem med radon utgått från resultaten av <NOBR>ELIB-undersökningen,</NOBR> och pekat på att de innebar att 200 000 - 400 000 människor år 1993 bodde i bostäder med radongashalter överstigande riktvärdet för befintliga byggnader. Gränsvärdet vid nybyggnad, 200 Bq/m<SPAN class="ft25">3 </SPAN>luft, överskreds i 400 000 - 460 000 bostäder. Radonutredningen beräknar att mätning av radon hade fram till år 1999 utförts i 380 000 bostäder och 25 000 lokaler i skolor och förskolor.</P>
<P class="p37 ft8">Boverket har under år 1998 på uppdrag av regeringen redovisat en utvärdering av statens och kommunernas insatser för att avhjälpa radonproblem i byggnader. I redovisningen uppskattas att det återstår mellan 60 000 och 100 000 småhus att sanera.</P>
<P class="p79 ft4">Radonutredningen redovisar SSI:s senaste riskuppskattning att ca 500 personer varje år drabbas av lungcancer med dödlig utgång till följd av radon i inomhusluft. En sänkning av nivån till 400 Bq/m<SPAN class="ft25">3 </SPAN>luft leder till en statistisk minskning med 150 fall och en minskning till 200 Bq/m<SPAN class="ft25">3 </SPAN>luft med ytterligare ca 50 fall om året dvs. en sammanlagd minskning med 200 fall per år. De allra flesta som drabbas av lungcancer framkallad av radon är rökare.</P>
<P class="p80 ft4">Frågan om uppgifter om mätta radonvärden är offentliga eller inte har diskuterats på senare tid. Ett uppmärksammat fall som ledde till en ändring i sekretesslagen (1980:100) behandlade frågan om en radonmätning som utförts av en kommun på uppdrag av enskilda, skall bli offentlig hos kommunen. Förändringen i sekretesslagen innebär att sådana uppgifter i normalfallet bör vara offentliga. Regeringen konstaterade i propositionen (prop. 1998/99:22, bet. 1998/99:KU09, rskr. 1998/99:120) att det förhållandet kan komma att negativt påverka uppdragsgivares vilja att lämna mätuppdrag till myndigheter. Liksom tidigare gäller att uppgifter som tagits fram som en del av kommunernas myndighetsutövning är offentliga, medan uppgifter som tagits fram av privata företag tillhör uppdragsgivaren, om inte annat har överenskommits.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p39 ft6">Prop. 2001/02:128</P>
<P class="p81 ft6">10</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP0312811x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p41 ft6">Prop. 2001/02:128</P>
<P class="p42 ft1">4 Delmål för god inomhusmiljö</P>
<P class="p82 ft4"><SPAN class="ft20">Regeringens förslag: </SPAN>Miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft11">God bebyggd miljö </SPAN>skall kompletteras med ett delmål för inomhusmiljön:</P>
<P class="p83 ft8">År 2020 skall byggnader och deras egenskaper inte påverka hälsan negativt. Därför skall det säkerställas att</P>
<P class="p22 ft4"><SPAN class="ft13">-</SPAN><SPAN class="ft12">samtliga byggnader där människor vistas ofta eller under längre tid senast år 2015 har en dokumenterat fungerande ventilation,</SPAN></P>
<P class="p84 ft8"><SPAN class="ft13">-</SPAN><SPAN class="ft36">radonhalten i alla skolor och förskolor år 2010 är lägre än 200 Bq/m</SPAN><SPAN class="ft25">3 </SPAN>luft och att</P>
<P class="p85 ft4"><SPAN class="ft13">-</SPAN><SPAN class="ft37">radonhalten i alla bostäder år 2020 är lägre än 200 Bq/m</SPAN><SPAN class="ft25">3 </SPAN>luft.</P>
<P class="p86 ft4"><SPAN class="ft20">Regeringens bedömning: </SPAN>Radon, fukt och mögel är exempel på faktorer som vi exponeras för inomhus och som påvisats ha betydelse för människors hälsa. Det är väsentligt att dessa problem avhjälps och att nya problem förebyggs. Ett första steg för att avhjälpa en del av dessa brister är att säkerställa en god ventilation.</P>
<P class="p87 ft4">Hälsoeffekterna till följd av problem i inomhusmiljön uppstår i allmänhet vid långvarig exponering. Det är därför viktigt att i första hand lösa problemen där människor, och särskilt barn och ungdomar, vistas ofta eller under längre tid. Följaktligen är det väsentligt att ventilationen fungerar i skolor och förskolor.</P>
<P class="p30 ft8">En fortlöpande väl fungerande ventilation är av stor betydelse för att begränsa inomhusmiljöproblemen. En god ventilation minskar koncentrationerna av partiklar och emissioner i inomhusluften, liksom fukthalter och i vissa fall halterna av radon och utgör därmed ett viktigt led i strävan att uppnå en inomhusluft av fullgod kvalitet.</P>
<P class="p88 ft4">Radon utgör en hälsorisk i de halter som kan uppstå inne i byggnader. Radon bör därför behandlas inom ramen för miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft11">God bebyggd miljö</SPAN>. Sambanden mellan radon och ohälsa är väl dokumenterade. Det är därför motiverat att nu ta ställning för en allmän sänkning av radonhalterna i inomhusluft till 200 Bq/m<SPAN class="ft25">3 </SPAN>luft. Att minska radonriskerna i byggnader där barn och ungdomar vistas bör prioriteras.</P>
<P class="p23 ft4"><SPAN class="ft20">Miljömålskommitténs förslag: </SPAN>Överensstämmer delvis med regeringens förslag. Utredningen föreslog att miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft11">God bebyggd miljö </SPAN>skulle kompletteras med en punkt som innefattar boende- och fritidsmiljön, utom- och inomhus. Som etappmål till 2015 föreslogs bl.a. att alla byggnader skall ha en tillfredsställande inomhusmiljö, vilket skulle innebära att</P>
<P class="p89 ft4"><SPAN class="ft13">-</SPAN><SPAN class="ft38">olägenheter som orsakats av fukt och mögel är avhjälpta. Årligen återkommande skadefall är högst 1/10 av nivån år 2000</SPAN></P>
<P class="p90 ft4"><SPAN class="ft13">-</SPAN><SPAN class="ft38">inomhusluften är av fullgod kvalitet och ventilationen är ändamålsenlig.</SPAN></P>
<P class="p91 ft4"><SPAN class="ft20">Remissinstanserna: </SPAN>Få remissinstanser har kommenterat målformuleringen. <SPAN class="ft11">Statens folkhälsoinstitut </SPAN>stöder utredningens breda målformulering. <SPAN class="ft11">Hyresgästernas riksförbund </SPAN>och <SPAN class="ft11">Handikappförbundens</SPAN></P>
<P class="p92 ft6">11</P>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft19"><SPAN class="ft18">Samarbetsorgan </SPAN>vill att även faktorer som trygghet respektive tillgänglighet finns med i målen för inomhusmiljö.</P>
<P class="p93 ft20">Miljömålskommitténs förslag på radonområdet: <SPAN class="ft4">Utredningen föreslog att radonhalten inomhus i alla bostäder, förskolor, fritidshem och skolor skulle understiga 200 Bq/m</SPAN><SPAN class="ft25">3 </SPAN><SPAN class="ft4">luft år 2020, vilket i huvudsak överensstämmer med regeringens förslag. Utredningen föreslog också att åtgärder för att nå nivån 400 </SPAN><SPAN class="ft13">Bq/m</SPAN><SPAN class="ft39">3 </SPAN><SPAN class="ft13">luft </SPAN><SPAN class="ft4">skulle vidtas först i skolor, förskolor och fritidshem samt formulerade en långsiktig målsättning som innebär att ingen individ skall utsättas för radonhalter överstigande 50 </SPAN><SPAN class="ft13">Bq/m</SPAN><SPAN class="ft39">3 </SPAN><SPAN class="ft13">luft.</SPAN></P>
<P class="p93 ft4"><SPAN class="ft20">Radonutredningens förslag: </SPAN>Skiljer sig från regeringens förslag i så måtto att en miljökvalitetsnorm för radon på 400 Bq/<SPAN class="ft13">m</SPAN><SPAN class="ft39">3 </SPAN>luft föreslås. Normen föreslås vara uppnådd för skolor och förskolor år 2005, för flerbostadshus år 2010 och för småhus år 2020.</P>
<P class="p94 ft8"><SPAN class="ft40">Remissinstanserna: </SPAN>Bland de få remissinstanser som kommenterat Miljömålskommitténs förslag finner <SPAN class="ft7">Statens strålskyddsinstitut </SPAN>och <SPAN class="ft7">Byggforskningsrådet </SPAN>att det krävs kraftigare styrmedel än tidigare om målen skall nås och Statens strålskyddsinstitut pekar dessutom på behovet av kraftiga utbildningssatsningar. <SPAN class="ft7">Chalmers tekniska högskola </SPAN>stödjer förslagets prioritering av lokaler där barn vistas.</P>
<P class="p95 ft8">Remissinstanserna är delade i sin inställning till en miljökvalitetsnorm. De positiva, såsom <SPAN class="ft7">Hudiksvalls tingsrätt, Högskolan i Gävle, Lunds universitet/juridiska fakultetsnämnden, Statens geotekniska institut</SPAN>, <SPAN class="ft7">Sveriges geologiska undersökning, Folkhälsoinstitutet, Täby </SPAN>och <SPAN class="ft7">Linköpings kommuner, Hyresgästföreningen, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande </SPAN>samt <SPAN class="ft7">Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag</SPAN>, anger som skäl att radonsanering skulle drivas fram och att kommunernas arbete i frågan skulle få större tyngd.</P>
<P class="p96 ft18"><SPAN class="ft19">De negativa remissinstanserna, </SPAN>Svea Hovrätt, Södra Roslags tingsrätt, Länsstyrelsen Västra Götaland, Statens strålskyddsinstitut, Boverket <SPAN class="ft19">och</SPAN></P>
<P class="p58 ft4"><SPAN class="ft11">Svenska Kommunförbundet</SPAN>, m.fl., anger både formella och sakliga skäl. Som formellt skäl framförs att en miljökvalitetsnorm <SPAN class="ft13">enligt miljöbalken skall </SPAN>sättas med hänsyn till den känsligaste delen av befolkningen, utan hänsyn till ekonomiska och tekniska förhållanden. Nivån 400 Bq/<SPAN class="ft13">m</SPAN><SPAN class="ft39">3 </SPAN><SPAN class="ft13">luft </SPAN>– nuvarande nivå för olägenhet i befintliga byggnader – är baserad på vad som kan anses vara tekniskt och ekonomiskt rimligt och motsvarar därför inte de formella kraven på en miljökvalitetsnorm. Beträffande de sakliga skälen anges att en miljökvalitetsnorm tvingar fram ett nytt tillsynsansvar hos kommunerna som innebär ökade kostnader för dessa. Andra skäl som förs fram är att tvingande normer drabbar hela byggnadsbeståndet, fastän endast en liten andel <NOBR>(3-4%)</NOBR> beräknas ha förhöjda halter (över 400 Bq/m<SPAN class="ft25">3</SPAN>) och att det skulle räcka att identifiera dessa.</P>
<P class="p97 ft20">Skälen för regeringens förslag och bedömning</P>
<P class="p57 ft11">Inomhusmiljön i ett generationsperspektiv</P>
<P class="p58 ft4">Inomhusmiljön i svenska byggnader är i en internationell jämförelse god, med hög utrymmes- och utrustningsstandard i bostäder och arbetslokaler. Arbetet för framtiden måste inriktas på att bibehålla de goda miljöer som finns i en allt äldre bebyggelse och att successivt förändra de äldre byggnaderna så att de möter dagens krav. Detta skall ske samtidigt som</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p57 ft6">Prop. 2001/02:128</P>
<P class="p81 ft6">12</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft4">konstaterade problem måste avhjälpas och byggnaderna måste bli avsevärt energieffektivare.</P>
<P class="p98 ft8">Att införa ett delmål för inomhusmiljön innebär att denna för människors hälsa så viktiga fråga ges samma betydelse som andra miljöfaktorer för vilka riksdagen beslutat om delmål. Det är även viktigt att delmålet för inomhusmiljön tydligt kopplas till det samlade folkhälsoarbetet. Det innebär inte minst att det skapas ett tydligt stöd för att tillämpa miljöbalken och dess hälsoskyddsbestämmelser på miljön inne i byggnader och att kommunerna ges underlag för beslut om tillsynsinsatser med stöd av dessa bestämmelser.</P>
<P class="p98 ft8">Byggbestämmelserna avser den byggnadstekniska och installationstekniska utformningen av byggnader. De är baserade på de vetenskapliga rön som fanns vid den tidpunkt då kraven fastställdes, och syftar till att byggnaderna skall fungera för avsett ändamål. I detta innefattas bl.a. en god inomhusmiljö. Det åligger byggnadsägaren att, under en rimlig ekonomisk livslängd för byggnaden, upprätthålla av samhället uppställda väsentliga krav. Redan att uppnå och bibehålla de förhållanden som utgör dagens kravnivåer förutsätter fortlöpande underhåll och förbättringsarbete.</P>
<P class="p99 ft4">Då det yttersta syftet med att fastställa mål för inomhusmiljön är att skydda och främja människors hälsa, kunde det ligga nära till hands att överväga att formulera ett delmål i termer av hälsa hos dem som vistas i byggnader. Människors hälsa är emellertid en funktion av en stor mängd faktorer, såväl ärftliga som omgivningsfaktorer. Frågor om mål och åtgärder på folkhälsoområdet bereds för närvarande i annat sammanhang inom Regeringskansliet och regeringen har för avsikt att återkomma under hösten 2002 med en proposition om folkhälsomål.</P>
<P class="p100 ft8">Vad gäller Miljömålskommitténs förslag i fråga om fukt- och mögelskador vill regeringen anföra följande. Regeringen ser i likhet med kommittén allvarligt på fukt- och mögelskador. Eftersom fukt- och mögelskador uppkommer av flera olika orsaker är det enligt regeringens bedömning förenat med stora svårigheter att formulera uppföljningsbara etappmål av den karaktär som Miljömålskommittén har föreslagit och som i övrigt lagts fast i miljömålsarbetet. Det fortsatta miljömålsarbetet, med beaktande av nya forskningsrön och erfarenheter, och ökad uppmärksamhet på kvalitetsfrågor inom byggsektorn tillsammans med förbättringar vad gäller ventilation bör rimligen medföra färre fukt- och mögelskador.</P>
<P class="p101 ft4">Regeringen utgår från att Boverket som ansvarig myndighet för miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft11">God bebyggd miljö </SPAN>tillsammans med övriga berörda myndigheter kommer att bevaka utvecklingen avseende fukt- och mögelskador, bl.a. vad gäller påverkan på hälsan och direkt eller i samband med Miljömålsrådets redovisningar rapportera och vid behov föreslå åtgärder. Flera av de frågor som kan relateras till uppkomna problem med fukt och mögel kommer dessutom att beröras i den förestående översynen av plan- och bygglagstiftningen.</P>
<P class="p102 ft11">Fungerande ventilation</P>
<P class="p58 ft4">Riksdagen bedömde redan 1991 att en fungerande ventilation i byggnader var en fråga av sådan vikt att man bemyndigade regeringen att utfärda bestämmelser om kontroll av funktionen hos praktiskt taget samtliga ventilationssystem i landet.</P>
<P class="p103 ft4">Genom att formulera ett tidsbundet krav på en dokumenterat fungerande ventilation understryker regeringen att ventilationens betydelse ligger fast. Att dokumenterat fungerande ventilation skall finnas i alla byggnader senast år 2015 ligger i linje med Miljömålskommitténs förslag och innebär inte att</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p57 ft6">Prop. 2001/02:128</P>
<P class="p81 ft6">13</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft8">den gällande obligatoriska ventilationskontrollen kan åsidosättas och att kontinuerligt underhåll av ventilationssystem kan minska i omfattning. Verksamheten med kontroll av ventilationssystemen skall fortsätta, och nya styrmedel införas - t.ex. i form av byggnadsdeklarationer och regler om ventilationskontroll som villkor för statligt stöd till åtgärder med påverkan på inomhusmiljön <SPAN class="ft40">- </SPAN>för att se till att den får fullt genomslag.</P>
<P class="p104 ft8">Säkerställandet av fungerande ventilation innebär att den funktion, dvs. de luftflöden, som en gång förutsågs när byggnaden uppfördes, skall bibehållas över tiden. Detta förutsätter att användningen av byggnaden inte ändrats. Ventilationssystemen måste underhållas fortlöpande med filterbyten m.m. för att inte försämra funktionen.</P>
<P class="p105 ft4">Regeringen har inför sitt ställningstagande övervägt att i stället för att sätta mål för fungerande ventilation, precisera en tidpunkt då en viss luftkvalitet skall vara uppnådd. Ett sådant övervägande leder dock till att hänsyn måste tas till en rad andra faktorer utöver sådana som beror av byggnaden. I den mån brister i luftkvaliteten beror av byggnaden är den primära åtgärd som bör vidtas att se till att ventilationen fungerar tillfredsställande. Först därefter bör andra åtgärder övervägas. Detta ligger i linje med vad som framgår av förarbetena till miljöbalken, nämligen att byggnadslagstiftningens regler, såvitt avser byggnader, skall tillämpas i första hand men att miljöbalkens regler ger tillsynsmyndigheterna möjlighet att ställa krav på åtgärder, även rörande byggnader, i de fall olägenheter för människors hälsa kvarstår. Regeringen ser därmed ingen motsättning mellan det övergripande målet om en god inomhusmiljö och ambitionen att dokumentera ventilationssystems funktion senast år 2015.</P>
<P class="p106 ft4">I olika sammanhang har framförts önskemål om att öka kraven på luftomsättningen vid nybyggnad från nuvarande 0,35 liter per sekund och person, motsvarande 0,5 luftomsättningar per timme. Boverket har att kontinuerligt bevaka att byggreglerna baseras på relevanta fakta. Vid den senaste översynen av byggreglerna i början på <NOBR>1990-talet</NOBR> övervägdes följaktligen också luftomsättningsnivåer. Därvid framkom att skäl för ändringar inte förelåg. Det finns inte grund för någon annan bedömning i dag.</P>
<P class="p107 ft11">Radon</P>
<P class="p58 ft8">Riskerna med radon är som tidigare nämnts väl dokumenterade. Den naturliga markradonhalten i Sverige gör ett mål om en helt radonfri inomhusluft orealistiskt även i ett mycket långt tidsperspektiv. De gräns- och riktvärden för bostäder som tillämpas i dag, 200 Bq/m<SPAN class="ft25">3 </SPAN>luft för nya byggnader och 400 Bq/m<SPAN class="ft25">3 </SPAN>luft för befintlig bebyggelse, är satta mot bakgrund av vad som ansetts vara tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt.</P>
<P class="p108 ft4">Miljömålskommittén föreslog att nivån 200 Bq/m<SPAN class="ft25">3 </SPAN>luft borde utgöra målnivån i ett generationsperspektiv, ett förslag som inte mött några invändningar från remissinstanserna. Samtidigt menade kommittén att förslaget inte motsvarade vad som kan sägas utgöra en långsiktigt ekologiskt hållbar nivå. Därför framförde kommittén förslag om ett mera långsiktigt mål om 50 <SPAN class="ft13">Bq/m</SPAN><SPAN class="ft39">3 </SPAN><SPAN class="ft13">luft </SPAN>men utan att beräkna konsekvenserna. I Radonutredningens uppdrag ingick inte att föreslå eller bedöma effekterna av en justering av gällande gränsvärden. Regeringen har i dag inget underlag för att frångå den avvägning mellan ekonomi, teknik och hälsa som tidigare är gjord. Värdet 200 Bq/m<SPAN class="ft25">3 </SPAN>luft som regeringen nu föreslår innebär att den bedömning som gjordes 1992, då gränsen 200 Bq/m<SPAN class="ft25">3 </SPAN>luft infördes i</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p57 ft6">Prop. 2001/02:128</P>
<P class="p81 ft6">14</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p36 ft4">byggreglerna, läggs till grund för vilken nivå som skall vara uppnådd i ett generationsperspektiv.</P>
<P class="p109 ft4">Andelen bostäder med radonhalter över 200 Bq/m<SPAN class="ft25">3 </SPAN>luft uppskattades av Radonutredningen till <NOBR>16-18</NOBR> procent av småhusen och <NOBR>5-8</NOBR> procent av lägenheterna i flerbostadshus. För skolor och förskolor är motsvarande andel 16 procent. Att sänka radonhalten i dessa bostäder kommer att ta betydande resurser i anspråk för att genomföra mätningar och vidta åtgärder för att avhjälpa problemen. Åtgärderna torde behöva spridas i tiden även om många erfarenhetsmässigt vidtas i samband med t.ex. ombyggnader och av andra skäl nödvändiga förbättringar av ventilationen, vilket i många fall samtidigt avhjälper radonproblem. Regeringen anser att målet kan nås till år 2020.</P>
<P class="p110 ft4">Regeringen anser i likhet med Miljömålskommittén att byggnader där barn vistas under en stor del av sin uppväxt bör prioriteras. Antalet skol- och förskolebyggnader med för höga radonvärden är betydligt färre än antalet bostäder. Mot denna bakgrund föreslås att nivån 200 Bq/m<SPAN class="ft25">3 </SPAN>luft skall vara uppnådd i skolor och förskolor år 2010.</P>
<P class="p37 ft4">Radonutredningen har föreslagit att en miljökvalitetsnorm för radon i bostäder och lokaler på 400 Bq/m<SPAN class="ft25">3 </SPAN>luft införs; ett gränsvärde som inte får överskridas efter en viss angiven tidpunkt. En miljökvalitetsnorm skall som framgått ange de föroreningsnivåer eller störningsnivåer som miljön och människors hälsa kan utsättas för utan olägenheter. I likhet med flera remissinstanser konstaterar regeringen att varken nivån 400 Bq/m<SPAN class="ft25">3 </SPAN>luft eller den av regeringen föreslagna nivån 200 Bq/m<SPAN class="ft25">3 </SPAN>luft motsvarar de formella krav som kan ställas på en miljökvalitetsnorm. Regeringen vill därutöver erinra om att syftet med miljökvalitetsnormer är att skapa förutsättningar för att reglera komplexa miljöproblem, där utsläppskällorna är många och det aktuella miljöproblemet behöver bedömas samlat inom ett åtgärdsprogram. I ett sådant program fördelas ansvar för åtgärder och tillsyn på verksamhetsutövare och myndigheter. När det gäller radon i inomhusluft måste behovet av en sådan samlad bedömning anses vara litet. Oavsett om radonkällan är marken, grundvattnet eller det material byggnaden är uppförd av finns det ingen annan verksamhetsutövare än den aktuella byggnadsägaren som kan bära ansvaret för att åtgärder vidtas. Tillsynsansvaret för att så sker ligger på kommunerna. Genom regeringens förslag att sätta upp delmål för radon i inomhusluft som skall vara uppnådda vid en viss tidpunkt skapas en tydlig grund för kommuners tillsynsarbete på radonområdet utan att en miljökvalitetsnorm behöver införas.</P>
<P class="p111 ft4">En annan väg att författningsreglera radon i inomhusluft är att regeringen utnyttjar det bemyndigande som finns att med stöd av 9 kap. 12 § miljöbalken, utfärda en bestämmelse om högsta radonhalt i inomhusluft till skydd för människors hälsa. Frågan belyses i avsnitt 5.2.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p39 ft6">Prop. 2001/02:128</P>
<P class="p81 ft6">15</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<P class="p112 ft6">Prop. 2001/02:128</P>
<P class="p113 ft1">5 Åtgärder för att nå målen</P>
<P class="p114 ft4">Det som byggs nytt varje år utgör knappt en procent av de byggnader som är i bruk. Att säkerställa kvaliteten på nya byggnader är därför en nödvändig men inte tillräcklig förutsättning för en god inomhusmiljö för befolkningen. Byggnader används för nya behov och av brukare med nya vanor. Det som en gång var ändamålsenliga lokaler och bostäder används på ett sätt som inte var förutsett när de uppfördes, vilket medför risker för brister i funktion och komfort. Exempel på detta kan vara att ny teknik införs i befintliga byggnader, men också att människors livsmönster, t.ex. fördelningen mellan arbete och fritid, förändras. Ett annat exempel är ändrade hygienvanor: ökat duschande och att allt fler tvättar och torkar tvätt i bostaden leder till en ökad fuktbelastning.</P>
<P class="p115 ft8">Mot bakgrund av detta står samhället inför två utmaningar när det gäller att vidmakthålla en god inomhusmiljö. Den första utmaningen är att nya byggnader skall planeras och uppföras med sådan omsorg att inomhusmiljöproblem förebyggs. Viktiga instrument är plan- och bygglagstiftningen och den tillsyn som olika samhällsorgan har att utöva för att säkra lagtillämpningen. Vid omfattande ombyggnader ställer bygglagstiftningen i huvudsak samma krav som vid nybyggnad. Begreppet ”nybyggnad” omfattar därför i det följande även sådana ombyggnader.</P>
<P class="p116 ft4">Den andra och betydligt större utmaningen vad gäller inomhusmiljön är att förmå byggnadsägare att över tiden minst bibehålla egenskaperna hos de byggnader de förvaltar, förutsatt oförändrad användning. Regeringen ser byggnadsdeklarationer som ett viktigt verktyg för att göra alla berörda parter uppmärksamma på inomhusmiljöfrågorna. Samtidigt behöver kommunerna få en stabilare grund för tillsyn med stöd av miljöbalkens hälsoskyddsbestämmelser<SPAN class="ft20">.</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr23 td32"><SPAN class="p117 ft41">5.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td33"><SPAN class="p15 ft41">Åtgärder i samband med nybyggande</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td34"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr24 td35"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td34"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td36"><SPAN class="p118 ft4"><SPAN class="ft20">Regeringens bedömning: </SPAN>Kontrollen av att samhällskraven på ventilation</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td36"><SPAN class="p118 ft8">och radon följs vid nybyggnad bör skärpas. I den kommande översynen av</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td34"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td36"><SPAN class="p118 ft8">plan- och bygglagstiftningen kommer bl.a. att utredas hur tillsynen</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td34"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td36"><SPAN class="p118 ft4">ytterligare kan förbättras samt hur information kan göras tillgänglig om</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td36"><SPAN class="p118 ft8">vilka byggprodukter som används i nya byggnader.</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td34"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td36"><SPAN class="p119 ft4">Beredskap bör skapas för att snabbt analysera orsaker till uppkomna</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td36"><SPAN class="p118 ft8">skador eller brister.</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td34"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td36"><SPAN class="p119 ft8">I de fall fel uppstår i relativt nya byggnader bör de som drabbas vara</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td34"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td36"><SPAN class="p118 ft4">skyddade. Möjligheterna att utvidga kravet på byggfelsförsäkring även till</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td37"><SPAN class="p118 ft4">andra områden än bostäder bör utredas.</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td34"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td38"><SPAN class="p65 ft20">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft4">Regeringen eller, i de fall</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td34"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td38"><SPAN class="p118 ft8">regeringen så bestämmer, Boverket får enligt gällande byggbestämmelser</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td34"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p118 ft4">utfärda föreskrifter avseende nybyggnad för att bl.a. tillförsäkra kommande</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td38"><SPAN class="p118 ft8">brukare en god inomhusmiljö. De nuvarande kraven vad avser ventilation</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td34"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td38"><SPAN class="p118 ft4">och radon är enligt regeringens bedömning ändamålsenliga.</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td34"><SPAN class="p14 ft6">16</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p37 ft4">Det finns däremot brister i uppfyllandet av kraven. Regeringens uppfattning är att många av dessa brister är att hänföra till problem inom byggsektorn. Regeringen har den 21 februari 2002 beslutat att tillsätta en kommission med uppdrag att föreslå åtgärder som syftar till att bryta strukturer som motverkar en effektiv konkurrens inom bygg- och anläggningssektorn (dir. 2002:24). I uppdraget ingår bl.a. att föreslå hur kvaliteten i byggandet kan säkerställas. Det finns också anledning att inom ramen för Boverkets myndighetsansvar ytterligare öka bevakningen av hur lagstiftningen följs liksom att ha beredskap för att snabbt kunna genomföra närmare granskning av orsakssambanden vid påträffade skador eller brister i nybyggnader.</P>
<P class="p120 ft4">Den lagstiftning som reglerar den offentliga tillsynen över att samhällskraven uppfylls ändrades 1995. Då infördes nuvarande ordning där kommunen tar ställning till en kontrollplan, som sedan följs upp av en särskild kvalitetsansvarig. Erfarenheterna tyder på att det finns några inslag i gällande ordning som nu bör tas upp till diskussion. Ett av dessa är möjligheterna för en kommun att för visst arbete godkänna någon som inte har riksbehörighet som kvalitetsansvarig (PBL 9 kap. 14 §). Detta förutsattes vid bestämmelsens tillkomst vara en undantagssituation. I verkligheten förekommer det att kommuner ger s.k. ”lokal behörighet” för viss tid snarare än för ett visst projekt, vilket strider mot syftet med bestämmelsen.</P>
<P class="p121 ft8">Ett annat förhållande som vid skilda tillfällen orsakat kritik är att en kvalitetsansvarig kan hamna i situationer med dubbla lojaliteter mot såväl sin uppdragsgivare, byggherren, som de samhällskrav denne är satt att bevaka. Under den korta tid nuvarande regler tillämpats har de kvalitetsansvariga inte hunnit skaffa sig den ställning som självständig, professionell yrkeskår, som är en förutsättning för att hantera dessa dubbla krav. Endast ett fåtal av dem som erhållit riksbehörighet som kvalitetsansvariga kan försörja sig på denna typ av uppdrag. De uppträder med andra ord även i andra roller i byggverksamhet, vilket inte är ägnat att skapa förtroende för deras roll som kvalitetsansvariga enligt PBL.</P>
<P class="p122 ft4">Efter sju år med nuvarande ordning är tiden nu mogen för en översyn för att klarlägga på vilket sätt tillämpningen av nuvarande regler kan förbättras. En sådan översyn bör ske i anslutning till den tidigare nämnda översynen av plan- och bygglagstiftningen.</P>
<P class="p37 ft8">Ytterligare ett förhållande där dagens regler inte tillämpas på det sätt som lagstiftaren förutsatt är möjligheten för byggherren att få ett intyg på att byggnaden uppfyller samhällets krav, ett s.k. slutbevis. Detta förhållande bör även ingå i översynen. I och med att det statliga stödet till byggandet minskat har efterfrågan på slutbevis, som var ett villkor för bidrag, avtagit. Därmed saknas ett verifikat på att samhällskraven är uppfyllda. Behovet av ett sådant verifikat är enligt regeringens mening stort.</P>
<P class="p123 ft4">När det rör de nu aktuella frågorna om ventilation och radon är läget i dag att en dokumenterad besiktning av ventilationssystemets funktion är ett obligatoriskt krav för nya skolor, förskolor, vårdlokaler, kontor, flerbostadshus och småhus med mekanisk till- och frånluftsventilation enligt förordningen (1991:973) om funktionskontroll av ventilationssystem. För radon finns inget motsvarande generellt krav. Mätning av radonhalt i inomhusluft kan ske, om kommunen särskilt begär det, i den kontrollplan som upprättas i samband med att bygglov beviljas. Det kan finnas behov av att generellt kunna kräva att efterlevnaden av väsentliga samhällskrav dokumenteras och att uppgifterna om detta görs tillgängliga för kommande</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p39 ft6">Prop. 2001/02:128</P>
<P class="p81 ft6">17</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p36 ft4">köpare och brukare. En förändring av plan- och bygglagstiftningen som innebär att denna typ av generell dokumentation skall göras kommer att övervägas inom ramen för översynen av plan- och bygglagstiftningen.</P>
<P class="p37 ft4">Kunskaperna om risker med kemiska ämnen och material som används i byggandet är i dag små. Ett av delmålen för miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft11">Giftfri miljö </SPAN>(prop.2000/01:65) innebär att det senast år 2010 skall finnas uppgifter om egenskaperna hos alla kemiska ämnen. I takt med att sådan kunskap ökar kan riskerna med kemiska ämnen och material i byggnader komma att omvärderas. När sådan kunskap finns tillgänglig kan det med tanke på byggnaders livslängd bli nödvändigt att vidta åtgärder även i den befintliga bebyggelsen. Det finns därför ett behov av en översiktlig dokumentation i någon form av vilka byggprodukter som använts vid byggandet, var i byggnaden de finns samt av vem och när de tillverkats. En sådan dokumentation kan påskynda och underlätta åtgärder och skulle ha varit värdefull och kostnadsbesparande t.ex. vad gäller den s.k. blåbetongen. Frågan bör belysas i samband med ovan nämnda överväganden om det s.k. slutbeviset.</P>
<P class="p124 ft8">Det finns också behov av att säkra att farliga ämnen och komponenter inte förs in i nya byggnader. Byggherren/beställaren har behov av att relativt ingående få kännedom om det kemiska innehållet i byggprodukter som underlag för sitt val mellan byggprodukter vid nybyggnadstillfället. Även för att den önskvärda utvecklingen mot mera återbruk av byggmaterial skall kunna ske på ett kvalitetssäkert sätt är nämnda uppgifter av stort intresse.</P>
<P class="p125 ft4">För närvarande finns ett system för klassificering och märkning av kemiska produkter inom EU. För varor som inte är kemiska produkter finns inga lagstadgade krav om att informera om varans innehåll. Regeringen vill här erinra om att riksdagen, på förslag av regeringen i propositionen Kemikaliestrategi för giftfri miljö (prop. 2000/01:65, bet. 2000/01:MJU15, rskr. 2000/01:269) beslutat om ett delmål som innebär att varor senast år 2010 skall vara försedda med hälso- och miljöinformation om de farliga ämnen som ingår. Detta omfattar alla varor, inklusive byggvaror. Som också framgår av propositionen verkar regeringen för att ett EU- gemensamt system tas fram för utformning av hälso- och miljöinformation för varor som inte är kemiska produkter.</P>
<P class="p38 ft4">Fel och skador kan upptäckas i samband med att byggnaden uppförs. I sådana fall då fel upptäcks i en färdigställd ny byggnad som överlämnats för brukande bör ansvaret för att rätta till felet enligt regeringens mening gå att återföra till de parter som ansvarade för byggandet. Under de första två åren regleras ansvaret mellan de huvudsakliga parterna, byggherren och entreprenören, genom de standardavtal som tillämpas i Sverige. Enligt avtalen är entreprenören skyldig att avhjälpa fel som uppträder inom en tvåårsperiod. För att säkerställa att byggnadens ägare kan få ersättning för att avhjälpa fel - oavsett om det råder oenighet om hur ansvaret bör fördelas mellan byggherre och entreprenör eller om någon av dessa hamnat på obestånd, och främst för att skydda de boende - finns sedan närmare tio år en lagstadgad byggfelsförsäkring, som är obligatorisk för flerbostadshus och vissa småhus. Ett förslag om att bredda försäkringen till att omfatta alla småhus bereds för närvarande inom Regeringskansliet.</P>
<P class="p110 ft4">Byggkvalitetsutredningen (1996:39) hade enligt sina direktiv i uppdrag att bl.a. belysa möjligheterna att utöka den lagstadgade byggfelsförsäkringen till andra byggnader än flerbostadshus. Utredningen ansåg sig inte, med hänvisning till den då korta tid som förflutit sedan lagen om byggfelsförsäkring trätt i kraft, kunna föreslå en utvidgning av systemet till att</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p39 ft6">Prop. 2001/02:128</P>
<P class="p81 ft6">18</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP0312819x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p126 ft4">omfatta andra byggnader (SOU 1997:177). Eftersom det nu finns ytterligare <SPAN class="ft6">Prop. 2001/02:128 </SPAN>fem års erfarenhet av lagens tillämpning avser regeringen att låta utvärdera</P>
<P class="p22 ft4">effekterna av den nuvarande försäkringen och mot bakgrund av detta överväga möjligheterna att vidga systemet med byggfelsförsäkring till att omfatta andra byggnader än bostäder.</P>
<P class="p127 ft41"><SPAN class="ft41">5.2</SPAN><SPAN class="ft42">Åtgärder i befintlig bebyggelse</SPAN></P>
<P class="p86 ft4"><SPAN class="ft20">Regeringens förslag: </SPAN>För att få större effekt av de bidrag som ges för radonsanering skall medel avsättas till ökad utbildning av dem som hanterar ansökningar. Medel ur det under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, uppförda ramanslaget 31:6 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder för år 2002 skall därför också användas för utbildning på radonområdet.</P>
<P class="p128 ft4"><SPAN class="ft20">Regeringens bedömning</SPAN>: Lantmäteriverket bör få i uppdrag att utreda hur uppgifter om radon- och ventilationsstatus kan samlas i ett nationellt register.</P>
<P class="p129 ft4">Bidrag till radonsanering bör lämnas på villkor att radonkällan anges och att uppföljningsmätningar görs.</P>
<P class="p130 ft4">Som villkor för statligt ekonomiskt stöd till sådana åtgärder i befintliga byggnader som påverkar inomhusmiljön bör införas krav på ventilationskontroll och radonmätning.</P>
<P class="p131 ft4"><SPAN class="ft20">Radonutredningens förslag: </SPAN>Radonutredningen föreslår att tre nationella radonregister inrättas; för byggnader, mark och dricksvatten. Utredningen föreslår också att kraven på ansökningar om radonstöd skall skärpas, att ett krav på uppföljningsmätning införs samt att granskningen av föreslagna åtgärder flyttas från kommunerna till länsstyrelsen. Utredningen föreslår också att en omfattande informations- och utbildningsinsats genomförs skyndsamt.</P>
<P class="p27 ft4"><SPAN class="ft20">Remissinstanserna</SPAN>: Förslaget om radonregister har givit något fler positiva reaktioner än negativa. Såväl positiva som negativa remissinstanser lyfter fram integritetsfrågor och kravet på kvalitet på uppgifterna i registren.</P>
<P class="p28 ft4"><SPAN class="ft11">Konsumentverket </SPAN>anser att förslaget om uppföljningsmätning är positivt då det ger egnahemsägare möjlighet att begära rättelse enligt konsumenttjänstlagen.</P>
<P class="p30 ft11">Statens strålskyddsinstitut<SPAN class="ft4">, </SPAN>Linköpings kommun <SPAN class="ft4">och </SPAN>Hudiksvalls kommun <SPAN class="ft4">avstyrker förslaget att flytta granskningen av föreslagna åtgärder till länsstyrelsen då detta innebär att ny kompetens måste byggas upp. </SPAN>Boverket <SPAN class="ft4">bedömer förslaget att låta länsstyrelserna pröva åtgärder och bidrag som effektivt.</SPAN></P>
<P class="p129 ft4">Samtliga remissinstanser som kommenterat frågan är positiva till utredningens förslag om utökade resurser för information och utbildning.</P>
<P class="p23 ft4"><SPAN class="ft20">Boverkets förslag: </SPAN>Boverket föreslår att vissa av de uppgifter som lämnas i verkets förslag till deklarationer av vissa byggnader skall samlas i ett nationellt register för framtagande av statistik.</P>
<P class="p132 ft6">19</P>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p36 ft11"><SPAN class="ft20">Remissinstanserna: </SPAN>Skolverket, Arbetsmiljöverket <SPAN class="ft4">och </SPAN>Astma- och Allergiförbundet <SPAN class="ft4">stöder Boverkets förslag till registrering. </SPAN>Sveriges Fastighetsägareförbund <SPAN class="ft4">och </SPAN>Skanska <SPAN class="ft4">avstyrker förslaget.</SPAN></P>
<P class="p133 ft20">Skälen för regeringens förslag och bedömning: <SPAN class="ft4">Riskerna med radon har varit kända för allmänheten sedan slutet av </SPAN><NOBR><SPAN class="ft4">1970-talet.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft4"> Varken den tidigare hälsoskyddslagen eller dagens miljöbalk ger kommunen rätt att kräva att byggnadsägaren skall utföra mätningar annat än om det finns anledning att misstänka att det föreligger olägenhet i det enskilda fallet. Kommunernas miljö- och hälsoskyddsförvaltningar har bedrivit ett aktivt arbete för att förmå byggnadsägare att mäta radonhalten i inomhusluft och vidta åtgärder i de fall halterna överstigit gällande riktvärde för olägenhet för hälsan. Under samma period har staten erbjudit småhusägare lån eller bidrag i den händelse åtgärder behöver vidtas och bekostat flera informationssatsningar. Det samlade resultatet är att ganska få byggnadsägare låtit sig påverkas. Radonutredningen anger som exempel att en aktiv kommun som Sollentuna efter 20 års arbete förmått ägare till 18 procent av byggnaderna i kommunen att utföra mätningar.</SPAN></P>
<P class="p134 ft4">Någon annan väg att identifiera de byggnader som har förhöjda radonhalter än genom individuella mätningar finns inte när radonkällan är marken, vilket är det vanligaste. Radonutredningen har undersökt förutsättningarna för att genom riskklassificering av markområden koncentrera mätningarna till vissa områden. Utredningen har funnit att detta inte är möjligt med hänsyn till markens varierande beskaffenhet och till transport av radon i anslutning till ledningsnät i marken.</P>
<P class="p110 ft8">Sedan början på <NOBR>1990-talet</NOBR> finns ett krav på att byggnadsägare skall låta besiktiga sina ventilationssystem. Sedan 1999 omfattas inte en- och tvåbostadshus av kravet på att detta skall ske återkommande enligt förordningen (1999:373) om ändring i förordningen (1991:1273) om funktionskontroll av ventilationssystem. Någon löpande uppföljning av resultaten från ventilationskontrollen görs inte på nationell nivå. Byggkvalitetsutredningen konstaterade vid utgången av år 1997 att den av Boverket föreskrivna tidplanen för kontroller inte hade hållits. En mycket stor andel av de kontrollerade systemen hade också påtagliga brister.</P>
<P class="p135 ft4">Boverket har på regeringens uppdrag undersökt hur kommunernas arbete med tillsyn över ventilationskontrollen fungerar och vilka resurser som avsätts för detta (regeringsuppdrag M1999/2984/Hs och M2000/789/Hs). Resultatet visar att 62 procent av kommunerna anger att de inte har möjlighet att utöva tillsyn i önskvärd omfattning och på önskvärt sätt. Den främsta orsaken som anges av kommunerna för att förklara att frågan om ventilationskontroll prioriterats ned, är det faktum att nuvarande lagstiftning inte medger att kostnaderna för registerhållning och uppföljning finansieras genom avgifter.</P>
<P class="p136 ft4">Mot bakgrund av dessa uppgifter bedömer regeringen dels att möjligheterna behöver förbättras att få till stånd en ändamålsenlig tillsyn, dels att åtgärder bör vidtas för att underlätta för köpare, hyresgäster, brukare och kreditgivare att ställa krav på byggnadsägarna att vidta åtgärder.</P>
<P class="p37 ft8">Frågor om hur tillsynen fungerar i dag och hur förutsättningar kan skapas för förbättring inom ramen för plan- och bygglagstiftningen får övervägas inom den tidigare nämnda översynen av denna lagstiftning.</P>
<P class="p37 ft4">I avsnitt 5.3 sin tas frågor upp om hur köpare, hyresgäster m.fl. skall få tillgång till ett adekvat informationsunderlag för att ges bättre möjligheter att ställa krav på fastighetsägarna.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p39 ft6">Prop. 2001/02:128</P>
<P class="p81 ft6">20</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p37 ft4">Ett nationellt register med information om byggnaders radon- och ventilationsstatus kan underlätta den kommunala tillsynen. För det första skulle kommunerna avlastas de kostnader man i dag har för att påverka byggnadsägare att genomföra mätningar och för att registerhålla resultaten, i den mån dessa kommer till kommunens kännedom. För det andra skulle det faktum att en uppgift saknas i ett nationellt register kunna föranleda krav från kommunen på byggnadsägaren att ta fram uppgifter med stöd av 26 kap. 22 § miljöbalken. Ett register ger därutöver grunden för en nationell uppföljning av miljömålet om god inomhusmiljö och kan också användas som stöd för fortsatt forskning om samband mellan faktorer i inomhusmiljön och hälsan.</P>
<P class="p134 ft8">Radonutredningen har presenterat ett väl utarbetat förslag om hur ett radonregister bör byggas upp kopplat till byggnadsregistret vid Lantmäteriverket. Det innehåller också förslag till lagstiftning. Naturligt nog omfattas bara uppgifter om radon av utredningens förslag. Regeringen avser att ge Lantmäteriverket i uppdrag att i samråd med berörda myndigheter utreda förutsättningarna för att anpassa Radonutredningens förslag så att också uppgifter om ventilation kan infogas.</P>
<P class="p125 ft4">Med det här föreslagna delmålet får byggnadsägare som uppmäter halter mellan 200 och 400 Bq/m<SPAN class="ft25">3 </SPAN>luft ett motiv att agera för att avhjälpa den olägenhet som den förhöjda radonhalten innebär. Det riktvärde som kan utgöra grund för ingripande mot enskilda byggnadsägare med stöd av miljöbalken är dock tillsvidare 400 Bq/m<SPAN class="ft25">3 </SPAN>luft. Avsikten är att senare under målperioden ändra detta värde till nivån 200 Bq/m<SPAN class="ft25">3</SPAN>. Från den tidpunkten blir den nya nivån fullt ut styrande för kommunernas agerande vid tillsyn. Ett beslut om ett förändrat värde bör avvakta den utredning om byggnadsdeklarationer som beskrivs i avsnitt 5.3. Under förutsättning att radonhalt i inomhusluft blir en faktor som skall redovisas i en deklaration, kommer en stor mängd byggnadsägare att upptäcka att deras byggnader har radonhalter mellan 200 och 400 Bq/m<SPAN class="ft25">3 </SPAN>luft. Dessa bör då ges en skälig tid att avhjälpa problemen innan värdet 200 Bq/m<SPAN class="ft25">3 </SPAN>luft etableras som nivån för olägenhet med stöd av miljöbalken. De flesta byggnadsägare som har en radonhalt över det nya riktvärdet kommer förmodligen att avhjälpa denna brist utan påpekanden från tillsynsmyndigheterna. I flera fall kommer det dock att bli nödvändigt med förelägganden. I dessa situationer är det viktigt att fastighetsägarna ges rimlig tid att vidta åtgärder i samband med andra planerade ombyggnader och reparationer om dessa inte ligger alltför långt framåt i tiden.</P>
<P class="p137 ft8">Radonutredningen föreslår att det i ansökan om bidrag för radonsanering skall anges från vilken källa (mark, byggmaterial eller dricksvatten) radonet i inomhusluften kommer. Därigenom har den myndighet som skall bedöma ansökan möjlighet att bedöma om de föreslagna åtgärderna kan förväntas få avsedd effekt. Regeringen delar utredningens bedömning. Radonutredningen föreslog också att en vidtagen åtgärd som skett med stöd av bidrag skulle följas av en uppföljningsmätning, för att därigenom vinna ny kunskap om vilka åtgärder som ger bäst effekt i relation till gjorda insatser. Regeringen delar även denna uppfattning. Bidragen för radonsanering bör därför förenas med villkor i enlighet med detta. Dessutom bör krav på godkänd ventilationsbesiktning införas för bidraget för att understryka det samband som råder mellan fungerande ventilation och radonhalt.</P>
<P class="p134 ft4">Radonutredningen har också förespråkat att handläggningen av bidragsärenden om radon samlas hos länsstyrelsen. I dag är ett villkor för länsstyrelsens beslut att sökanden kan visa att kommunen funnit åtgärden</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p39 ft6">Prop. 2001/02:128</P>
<P class="p81 ft6">21</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p3 ft4">nödvändig. Mot bakgrund av regeringens bedömning att beslut om bidrag</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td12"><SPAN class="p3 ft4">Prop. 2001/02:128</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td39"><SPAN class="p3 ft8">bör villkoras med att vissa andra uppgifter lämnas behöver arbets-</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td12"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p138 ft4">fördelningen vid handläggningen klarläggas. Regeringen kommer att överväga denna fråga ytterligare i samråd med länsstyrelserna och andra berörda.</P>
<P class="p139 ft8">Radonutredningen presenterar ett antal relativt precisa förslag på informationsinsatser som utredningen anser bör genomföras med Statens strålskyddsinstitut (SSI) som huvudansvarig. Regeringen bedömer att de byggnadsdeklarationer som övervägs i avsnitt 5.3 kommer att öka intresset för den information som redan tillhandahålls av bl.a. SSI. Särskilda riktade åtgärder bedöms därför inte vara nödvändiga.</P>
<P class="p140 ft4">Utredningen bedömer att det finns ett fortlöpande behov av utbildning på radonområdet. Behovet av personer med särskild kompetens att utföra mätningar m.m. kommer att öka. Särskilda kunskaper beträffande sambanden mellan radon i inomhusluft och andra inomhusmiljöproblem erfordras. Kunskapsinhämtandet bör liksom hittills vara en fråga för berörda branscher.</P>
<P class="p141 ft4">Ett nytt utbildningsbehov skapas hos handläggare av radonbidrag genom vad regeringen ovan förordat om villkor för sådana bidrag. Medel för radonsanering omfördelas för att möta det nya behovet.</P>
<P class="p142 ft4">I den mån statliga bidrag lämnas till sådana åtgärder i befintlig bebyggelse som påverkar inomhusmiljön avser regeringen att införa som villkor för bidrag att funktionskontroll av ventilationen har skett och att radonhalten i inomhusluft har klarlagts. Skäl för detta är den inbördes påverkan mellan olika funktioner i en byggnad liksom effekterna på inomhusmiljön. I gällande förordningar om statligt ekonomiskt stöd avseende åtgärder som påverkar inomhusmiljön där det ankommer på regeringen att utfärda de närmare bestämmelserna för stödet bör det även ankomma på regeringen att införa de nyligen nämnda villkoren för stöd.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr25 td40"><SPAN class="p143 ft41">5.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td41"><SPAN class="p3 ft41">Byggnadsdeklarationer</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td34"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr26 td35"><SPAN class="p3 ft43"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td34"><SPAN class="p3 ft44"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td36"><SPAN class="p118 ft4"><SPAN class="ft20">Regeringens bedömning: </SPAN>För att göra inomhusmiljön till en angelägenhet</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td36"><SPAN class="p118 ft8">för alla inom bygg- och fastighetssektorn bör såväl nya som befintliga</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td34"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td36"><SPAN class="p118 ft4">byggnaders egenskaper i vissa avseenden deklareras. Sådana deklarationer</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td36"><SPAN class="p118 ft8">bör kunna användas både för uppföljningen av miljömålen och som en del</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td34"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td36"><SPAN class="p118 ft4">av den information som normalt lämnas vid ägarbyten och förhyrning av</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td37"><SPAN class="p118 ft4">byggnader och lokaler.</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td34"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td38"><SPAN class="p118 ft4"><SPAN class="ft20">Boverkets förslag</SPAN>: Boverket föreslår att en relativt omfattande deklaration</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td34"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td38"><SPAN class="p118 ft8">för flerbostadshus och skolor introduceras på frivillig väg med stöd av en</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td34"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td38"><SPAN class="p118 ft8">omfattande informationsinsats. Ett förslag till deklarationer för en- och</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td34"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td38"><SPAN class="p118 ft4">tvåbostadshus bör vidareutvecklas.</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td34"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr15 td38"><SPAN class="p118 ft4"><SPAN class="ft20">Remissinstanserna: </SPAN>De flesta remissinstanser är positiva till deklaration av</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td34"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td40"><SPAN class="p118 ft8">byggnader.</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td41"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td34"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td38"><SPAN class="p144 ft8">Många har dock angett att de av Boverket föreslagna deklarationerna är</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td34"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p118 ft4">för omfattande och avstyrkt Boverkets förslag till utformning. Det</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td38"><SPAN class="p118 ft8">sistnämnda gäller speciellt de organisationer som i dag arbetar med andra</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td34"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p118 ft4">system t. ex. det s.k. <NOBR>MIBB-systemet</NOBR> (<SPAN class="ft11">Hyresgästernas riksförbund, SABO,</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td38"><SPAN class="p118 ft7">Sveriges Fastighetsägareförbund, HSB <SPAN class="ft8">och </SPAN>Riksbyggen<SPAN class="ft8">). Andra instanser</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td34"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td38"><SPAN class="p118 ft4">har lämnat förslag till förändringar samt även kompletteringar av Boverkets</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr4 td34"><SPAN class="p14 ft6">22</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td40"><SPAN class="p3 ft45"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td41"><SPAN class="p3 ft45"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft4">förslag. Någon anser därvid att vissa uppgifter bör prioriteras t.ex. sådana som kan ha betydelse för brukarnas hälsa.</P>
<P class="p98 ft4">Vissa remissinstanser menar att deklarationerna skall vara obligatoriska såsom <SPAN class="ft11">Astma- och Allergiförbundet.</SPAN></P>
<P class="p145 ft8">Beträffande deklaration av egnahem vid försäljning pekar</P>
<P class="p58 ft11">Konsumentverket <SPAN class="ft4">och </SPAN>Villaägarnas Riksförbund <SPAN class="ft4">på att deklarationerna leder till en förskjutning av undersökningsskyldigheten enligt jordabalken från köparen till säljaren.</SPAN></P>
<P class="p146 ft4"><SPAN class="ft20">Skälen för regeringens bedömning: </SPAN>Som framgått tidigare är det angeläget att på olika sätt skapa underlag för förbättrad tillsyn och uppföljning av hur miljömålsarbetet fortskrider. Det finns också behov av att skapa tillgång till information som kan göra parterna på marknaden uppmärksamma på betydelsen av en god inomhusmiljö. De som har huvudansvaret för byggnadens egenskaper, och därmed inomhusmiljön, är byggherrar och byggnadsägare. Ett sätt att få dem att noga beakta dessa faktorer vid uppförande och förvaltning av byggnader kan vara att på ett tydligare sätt göra åtgärder på inomhusmiljöområdet ekonomiskt motiverade. Deklarationer av byggnaders egenskaper skulle bidra till detta. Vidare skulle byggnadsdeklarationer utgöra ett medel för att ge andra grupper av brukare av byggnader, t.ex. hyresgäster och anställda, en möjlighet att formulera krav på sin inomhusmiljö utifrån ett objektivt underlag. Detta ligger i linje med riksdagens tillkännagivande (bet. 1995/96:BoU1, mom. 35, rskr. 1995/96:30) om kvalitetsdeklaration av bostäder.</P>
<P class="p100 ft4">Regeringen har övervägt Boverkets förslag att med en bred informationsinsats övertyga byggnadsägare i hela landet att frivilligt upprätta byggnadsdeklarationer. Det som talar emot ett frivilligt system är att de byggnadsägare som är lättast att nå med information, de stora och organiserade, redan arbetar aktivt med deklarationer på frivillig väg. Dessa byggnadsägare har i sina remissvar på Boverkets rapport redovisat att de avser att fortsätta med sina egna system, oavsett om regeringen tar ställning för en alternativ, frivillig modell. I ett sådant läge kan en situation uppstå där olika deklarationer förekommer parallellt och skapar osäkerhet bland användarna om sin inbördes status. Samtidigt finns en risk att de många enskilda byggnadsägarna aldrig tar till sig informationen och att deklarationerna inte blir allmänt accepterade.</P>
<P class="p147 ft8">Att göra en omfattande deklaration av den typ som Boverket föreslagit obligatorisk skulle leda till att staten åtar sig uppgifter för informationsförsörjningen på marknaden långt utöver vad som är rimligt med hänsyn till den nytta som därigenom kan vinnas. En stor mängd av de förhållanden som ingår i Boverkets förslag till deklaration är också sådana att de är lätta att observera även utan fackkunskaper. Andra uppgifter har en nytta som är begränsad till vissa situationer eller vissa grupper.</P>
<P class="p148 ft4">Regeringen har i det föregående föreslagit ett delmål för inomhusmiljön som precisering av miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft11">God bebyggd miljö </SPAN>och därvid särskilt pekat på radon och ventilation. Dessa förhållanden bör följaktligen redovisas i en byggnadsdeklaration. Om det <NOBR>EG-direktiv</NOBR> om byggnaders energianvändning, som för närvarande behandlas i Rådet och som beskrivs närmare i avsnitt 5.4, utmynnar i krav på byggnadsägare att redovisa byggnadens energianvändning bör också sådana uppgifter kunna ingå. Formerna för hur sådana mer begränsade byggnadsdeklarationer skall kunna utformas och få brett genomslag bör utredas vidare. I det arbetet bör frågor om frivillighet kontra obligatorium, möjligheter att infoga informationen i</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p57 ft6">Prop. 2001/02:128</P>
<P class="p81 ft6">23</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<P class="p149 ft4">befintliga system för deklarationer, genomförandetider, övergångsregler och <SPAN class="ft6">Prop. 2001/02:128 </SPAN>konsekvenser för olika grupper, såsom mindre och medelstora företag,</P>
<P class="p138 ft4">belysas<SPAN class="ft20">. </SPAN>Utredningsarbetet bör bedrivas så att resultatet föreligger senast år 2004 för att kunna beaktas i den första fördjupade utvärderingen av miljökvalitetsmålen.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr23 td32"><SPAN class="p117 ft41">5.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td33"><SPAN class="p15 ft41">Energianvändning i byggnader</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td34"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr23 td35"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td34"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td36"><SPAN class="p118 ft4"><SPAN class="ft20">Regeringens bedömning: </SPAN>Inomhusmiljö och energianvändning i byggnader</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td36"><SPAN class="p118 ft8">hör nära samman. Den totala energianvändningen behöver effektiviseras.</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td34"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td36"><SPAN class="p144 ft8">Det kommande <NOBR>EG-direktivet</NOBR> om byggnaders energianvändning bör</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td34"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td36"><SPAN class="p118 ft4">beaktas om byggnadsdeklarationer införs samt vid översynen av plan- och</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td36"><SPAN class="p118 ft8">bygglagstiftningen.</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td34"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td36"><SPAN class="p144 ft4">Nyckeltal för att beskriva energianvändning i byggnadsdeklarationer</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td37"><SPAN class="p118 ft4">behöver utvecklas.</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td34"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td38"><SPAN class="p118 ft4"><SPAN class="ft20">Skälen för regeringens bedömning: </SPAN>Inomhusmiljö och energianvändning i</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td34"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td38"><SPAN class="p118 ft8">byggnader hör nära samman. Vilket klimat som råder i byggnaden är direkt</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td34"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td38"><SPAN class="p118 ft8">kopplat till hur väl isolerad byggnaden är mot omgivningen samt vilka</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td34"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p118 ft4">uppvärmnings- och i förekommande fall nedkylningskällor och distribu-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td38"><SPAN class="p118 ft8">tionssystem som används. Ventilationssystem och andra installationer som</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td34"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p118 ft4">syftar till att skapa en god inomhusmiljö kräver kraftförsörjning, vilket</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td38"><SPAN class="p118 ft8">också ger en koppling mellan inomhusmiljö och energianvändning.</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td34"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td38"><SPAN class="p144 ft8">Riksdagen har beslutat om ett delmål för energianvändningen i bostäder</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td34"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p118 ft4">och lokaler (prop. 2000/2001:130, bet. 2001/02:MJU3, rskr. 2001/02:36).</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td38"><SPAN class="p118 ft8">Av detta framgår att miljöbelastningen från energianvändningen i bostäder</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td34"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p118 ft4">och lokaler skall minska och vara lägre år 2010 än år 1995. Detta skall ske</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td38"><SPAN class="p118 ft8">bl.a. genom att den totala energianvändningen effektiviseras för att på sikt</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td34"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td38"><SPAN class="p118 ft8">minska. Regeringen har i propositionen beskrivit vilka åtgärder som</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td34"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p118 ft4">behöver vidtas för att nå det av riksdagen fastställda målet. Ytterligare</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td38"><SPAN class="p118 ft8">åtgärder har föreslagits i den energipolitiska propositionen (prop.</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td34"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p118 ft4">2001/02:143). Inom EU pågår ett arbete med ett direktiv rörande energi-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td38"><SPAN class="p118 ft8">användning i byggnader som på flera punkter kan komma att ge verktyg för</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td34"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td38"><SPAN class="p118 ft8">att genomföra och följa upp delmålet. Det behandlas för närvarande av</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td34"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p118 ft4">ministerrådet och Europaparlamentet och ett beslut kan förväntas under</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td38"><SPAN class="p118 ft8">innevarande år.</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td34"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p144 ft4"><NOBR>EG-direktivets</NOBR> krav på att åtgärder för energieffektivisering skall</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td38"><SPAN class="p118 ft8">genomföras i samband med att andra åtgärder genomförs i större byggnader</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td34"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td38"><SPAN class="p118 ft8">innebär i förhållande till dagens bestämmelser ett nytt moment, som kan</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td34"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p118 ft4">behöva samordnas med andra krav på åtgärder i befintliga byggnader.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td38"><SPAN class="p118 ft8">Denna fråga bör övervägas i anslutning till den kommande översynen av</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td34"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p118 ft4">plan- och bygglagstiftningen.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td38"><SPAN class="p144 ft8">Målet om effektivisering av energianvändningen i byggnader kräver</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td34"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td38"><SPAN class="p118 ft8">många parters medverkan och hänsynstagande till många olika intressen.</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td34"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p118 ft4">För att alla aktörer skall kunna rikta sina insatser mot ett gemensamt mål är</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td38"><SPAN class="p118 ft8">det väsentligt att detta är enkelt och entydigt definierat och möjligt att följa</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td34"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p118 ft4">upp över tiden. I Boverkets byggregler, som är det regelverk som styr</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td38"><SPAN class="p118 ft8">utformningen av byggnader, finns inget krav på att beräkna en byggnads</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td34"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td38"><SPAN class="p118 ft8">kommande energibehov. Byggreglerna är inriktade på att begränsa</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td34"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p118 ft4">värmeförluster och ställa krav på värmeinstallationer och effektiv värme-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr29 td38"><SPAN class="p118 ft4">och elanvändning. Den som vill avvika från byggreglernas krav kan dock få</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td34"><SPAN class="p14 ft6">24</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<P class="p150 ft4">göra det, om det kan visas att byggnadens behov av tillförd energi för <SPAN class="ft6">Prop. 2001/02:128 </SPAN>uppvärmning, tappvarmvatten och värmeåtervinning inte överskrider vad</P>
<P class="p151 ft4">som skulle behövas enligt de ställda kraven. I dessa fall behöver alltså väsentliga delar av byggnadens energibehov beräknas. Exempel på hur sådana beräkningar kan genomföras finns som allmänna råd till byggreglerna.</P>
<P class="p152 ft8">I dag tillämpas på marknaden ett antal olika modeller för att i projekteringsskedet beräkna energianvändningen. De har det gemensamt att de inte avspeglar de verkliga värden på energianvändning som uppmätts efter det att byggnaden tagits i bruk. Detta beror delvis på att den faktiska förbrukningen är en funktion av hur byggnaden används, men också på att modellerna inte tar med alla byggnadstekniska parametrar. Forskning som bedrivits med stöd av Statens energimyndighet visar att det går att skapa modeller som på ett bättre sätt än de i dag kommersiellt tillgängliga hanterar sambandet mellan beräknad och faktisk energianvändning.</P>
<P class="p153 ft4">Regeringen anser att det är önskvärt att finna ett nyckeltal som går att använda såväl för beskrivning av enskilda byggnaders prestanda som för nationell uppföljning. Boverket har tidigare på regeringens uppdrag (M2001/226/Hs) utrett lämpliga nyckeltal baserade på den faktiska energianvändningen i byggnader. I sin redovisning föreslår Boverket ett nyckeltal baserat på till byggnaden tillförd energimängd, energikälla och uppvärmd byggnadsyta. Boverket har i sitt arbete funnit att det finns ett behov av standardisering av begrepp, mätmetoder och statistikredovisning. Standardiseringen bör göras på internationell nivå, med tanke på att resultaten kan komma att användas i ett globalt klimatsammanhang. Den tekniska kommitté inom ISO (TC 163) som ansvarar för standardisering inom detta område har sitt sekretariat i Sverige. Svenska företag har visat stort intresse för deltagande, och de svenska kunskaperna på området är ledande internationellt.</P>
<P class="p154 ft6">25</P>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<P class="p112 ft6">Prop. 2001/02:128</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr2 td42"><SPAN class="p155 ft1">6</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td43"><SPAN class="p156 ft1">Fortsatt arbete – uppföljning</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td44"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td34"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr21 td35"><SPAN class="p3 ft33"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td34"><SPAN class="p3 ft34"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td36"><SPAN class="p118 ft4"><SPAN class="ft20">Regeringens bedömning: </SPAN>Det fortsatta arbetet med inomhusmiljöfrågor bör</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr12 td36"><SPAN class="p118 ft8">inriktas på att komma till rätta med fukt, mögel, buller och kemiska ämnen i</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td34"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr12 td36"><SPAN class="p118 ft8">byggmaterial. Ytterligare åtgärder kommer att behövas för att förbättra</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td34"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td36"><SPAN class="p118 ft4">luftkvaliteten inomhus. Detta är särskilt angeläget när det gäller skolor och</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td45"><SPAN class="p118 ft8">förskolor.</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td43"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td46"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td34"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td36"><SPAN class="p119 ft4">Stora delar av befolkningen anser sig störda av buller i bostaden eller på</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr12 td36"><SPAN class="p118 ft8">arbetsplatsen. Riksdagen har beslutat om ett delmål för trafikbuller till</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td34"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr12 td36"><SPAN class="p118 ft8">miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft7">God bebyggd miljö</SPAN>. Uppdrag bör lämnas till berörda</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td34"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td36"><SPAN class="p118 ft4">myndigheter för att samordna metoder för mätning av buller och utfärdade</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr12 td36"><SPAN class="p118 ft8">bestämmelser. Den av riksdagen begärda översynen av lågfrekvent buller</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td34"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td45"><SPAN class="p118 ft4">redovisas.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td43"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td46"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr12 td36"><SPAN class="p119 ft8">I byggsektorn används kemiska ämnen inom en rad olika verksamheter</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td34"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr12 td36"><SPAN class="p118 ft8">och i olika produkter. Arbetet för att nå miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft7">Giftfri miljö</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td34"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td36"><SPAN class="p118 ft4">behöver fortsätta och inriktas bl.a. mot att fasa ut grupper av farliga ämnen.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr12 td36"><SPAN class="p118 ft8">Det bör också möjliggöra att bl.a. byggprodukter framöver skall vara</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td34"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td36"><SPAN class="p118 ft4">försedda med hälso- och miljöinformation om ingående farliga ämnen.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr12 td36"><SPAN class="p118 ft8">Regeringen har uppdragit åt Naturvårdsverket att bl.a. intensifiera</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td34"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td47"><SPAN class="p118 ft4">kartläggningen av PCB i äldre byggnader.</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td48"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td34"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr0 td38"><SPAN class="p65 ft4"><SPAN class="ft20">Skälen för regeringens bedömning: </SPAN>Avsikten är att årligen översiktligt</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td34"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr12 td38"><SPAN class="p118 ft8">redovisa till riksdagen hur arbetet mot här föreslaget delmål liksom av</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td34"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td38"><SPAN class="p118 ft4">riksdagen redan beslutade sådana fortskrider. Vart fjärde år utförs en</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr12 td38"><SPAN class="p118 ft8">fördjupad utvärdering av målen i syfte att klarlägga om styrmedel eller mål</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td34"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td38"><SPAN class="p118 ft4">behöver korrigeras. De åtgärder som presenteras i denna proposition utgör</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr12 td38"><SPAN class="p118 ft8">led i ett arbete som kommer att behöva breddas till andra väsentliga faktorer</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td34"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr12 td38"><SPAN class="p118 ft8">som har betydelse för inomhusmiljön och som påverkar hälsan, t.ex. den</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td34"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td38"><SPAN class="p118 ft4">faktiska luftkvaliteten inomhus. Arbetet måste bedrivas långsiktigt. Miljö-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr12 td38"><SPAN class="p118 ft8">hälsoutredningen lyfte i sitt betänkande Miljö för en hållbar hälsoutveckling</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td34"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td38"><SPAN class="p118 ft4">(SOU 1996:124) fram fuktiga byggnader som den byggnadsrelaterade faktor</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr12 td38"><SPAN class="p118 ft8">vid sidan av radon och ventilation som utgör den största hälsorisken. Det</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td34"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr12 td38"><SPAN class="p118 ft8">som av de flesta upplevs som ett problem är buller i inomhusmiljön.</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td34"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p118 ft4">Kemiska</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td43"><SPAN class="p3 ft4">ämnen i byggmaterial används i stor mängd</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p65 ft4">samtidigt som</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr12 td38"><SPAN class="p118 ft8">kunskaperna om deras effekter är begränsade. Regeringen ser dessa tre</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td34"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td38"><SPAN class="p118 ft4">områden som de som står närmast på tur att hanteras i arbetet för att uppnå</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr12 td38"><SPAN class="p118 ft8">delmålet om en god inomhusmiljö. Det är även av största vikt att arbetet</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td34"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr12 td38"><SPAN class="p118 ft8">med inomhusmiljön samordnas med folkhälsoarbetet. Andra faktorer att</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td34"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td38"><SPAN class="p118 ft4">bevaka för framtiden är legionella i tappvarmvatten samt magnetiska och</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td49"><SPAN class="p118 ft8">elektriska fält.</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td44"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td34"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td38"><SPAN class="p65 ft4">På regeringens initiativ har bygg- och fastighetssektorn bildat ett råd för</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr12 td38"><SPAN class="p118 ft8">byggkvalitet med huvuduppgift att intensifiera kvalitetsarbetet på bygg-</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td34"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr12 td38"><SPAN class="p118 ft8">området. Inom rådet bör flera av nu nämnda frågor bli föremål för</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td34"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td49"><SPAN class="p118 ft4">behandling.</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td44"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td34"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr15 td49"><SPAN class="p118 ft11">Fukt och mögel</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td44"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td34"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr12 td38"><SPAN class="p118 ft8">För att mögel skall uppstå krävs organiskt material, viss värme samt fukt.</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td34"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr12 td38"><SPAN class="p118 ft8">Att fuktproblem uppstår beror i korthet på brister i markavvattning och</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td34"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td49"><SPAN class="p118 ft4">dränering, brister i grundkonstruktionen samt brister eller</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td44"><SPAN class="p65 ft4">skador i ytter-</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr5 td34"><SPAN class="p14 ft6">26</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td42"><SPAN class="p3 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td43"><SPAN class="p3 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td44"><SPAN class="p3 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft4">väggar, fönster, dörrar, yttertak eller terrasstak. Vidare kan fuktproblem uppstå genom brister i tak- och bjälklagskonstruktioner samt i utförande av vindsutrymmen och våtutrymmen. Fukt kan komma in i byggnader vid nybyggnad genom att byggmaterial och konstruktioner exponeras för väta under byggtiden.</P>
<P class="p103 ft4">Kunskap om hur oönskad fukt skall undvikas i byggnader finns tillgänglig bl.a. i material framtaget av Boverket, FORMAS och Sveriges provnings- och forskningsinstitut, AB, som finns tillgängligt i form av handböcker och på Internet. Däremot är det påtagligt att tillgänglig kunskap inte alltid tillämpas. Detta är en central kvalitetsfråga för byggsektorn där regeringen tagit initiativ genom uppdraget till de statliga byggherrarna att inrätta ett råd för byggkvalitet och att tillsätta den tidigare nämnda kommissionen (dir 2002:24).</P>
<P class="p107 ft11">Buller</P>
<P class="p58 ft8">I dag bedöms ca 2 miljoner människor vara utsatta för bullernivåer över de riktvärden som riksdagens ställt sig bakom. Bullret kommer främst från <NOBR>flyg-,</NOBR> väg- och järnvägstrafiken med den största delen från vägtrafiken. Riksdagen har beslutat om delmål för buller i bostäder som innebär att antalet människor som utsätts för buller över riktvärdena skall ha minskat med fem procent fram till år 2010 jämfört med läget år 1998. Det är särskilt viktigt att barn och ungdomar inte utsätts för skadliga ljudnivåer. Öronsus, s.k. tinnitus, vars uppkomst kan ha samband med höga ljudnivåer är ett stort problem, och det tycks debutera i allt yngre åldrar.</P>
<P class="p99 ft4">Regeringen avser att återkomma med ytterligare delmål för buller efter den första utvärderingen av miljömålen. Som en förberedelse för detta har Naturvårdsverket fått i uppdrag att tillsammans med övriga berörda myndigheter ta fram riktvärden för andra miljöer än de som i dag finns fastställda.</P>
<P class="p100 ft8">Riksdagen har begärt av regeringen att en översyn av problemen med lågfrekvent buller skall genomföras (bet. 1997/98:BoU4, mom.11, rskr.1997/98:146). Boverket har i samråd med Socialstyrelsen och Naturvårdsverket lämnat rapporten Lågfrekvent buller i boendemiljön (regeringsuppdrag M1999/189/Hs delvis; M2000/416/Hs), där det konstateras att lågfrekvent buller upplevs som störande där det uppträder, att de tekniska möjligheterna att förebygga och åtgärda sådant buller är goda och att de myndighetskrav som gäller lågfrekventa ljud i bostäder är ändamålsenliga. Vad gäller lågfrekventa ljud från installationer utomhus, vanligen fläktar, finns enligt Boverkets uppfattning en lucka i bygglovhanteringen. Denna fråga kommer, liksom bygglovhanteringen i övrigt, att behandlas i anslutning till översynen av plan- och bygglagstiftningen.</P>
<P class="p157 ft4">Myndigheterna bakom rapporten har ansvar för olika regelverk där begränsningar av buller ingår. Enligt rapporten är dagens föreskrifter om metoder för bullermätningar inte samordnade. Det finns en risk för att en installation som ger upphov till buller kan godkännas enligt Boverkets byggregler, medan den sedan den tagits i drift utgör en olägenhet enligt Socialstyrelsens föreskrifter. Socialstyrelsen kommer att ges i uppdrag att utvärdera de allmänna råden och identifiera olika åtgärder för att komma till rätta med problemet med höga ljudnivåer inomhus. Naturvårdsverkets riktlinjer för industribuller tar ingen särskild hänsyn till lågfrekvent buller. Regeringen kommer att uppdra åt myndigheterna att samordna sina krav i olika avseenden bl.a. vad gäller mätmetoder. Regeringen anser sig härmed ha lämnat den av riksdagen begärda redovisningen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p57 ft6">Prop. 2001/02:128</P>
<P class="p81 ft6">27</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p57 ft11">Kemiska ämnen</P>
<P class="p58 ft4">Inom byggsektorn används kemikalier inom en mängd olika verksamheter och i olika produkter. Vissa produkter förknippas tydligt med kemikalier, t.ex. limmer, målarfärger, spackel och fogmassor. Kemikalier finns dock även i andra material som cement och betong, golvbeläggningar, tapeter och isoleringsmaterial.</P>
<P class="p158 ft4">Under årens lopp har det visat sig att användningen av vissa farliga kemikalier i byggprodukter har givit upphov till problem. Exempel på sådana är kasein i flytspackel, PCB i fogmassor och asbest i ventilationssystem. Nämnda kemikalier m.m. används inte längre i byggsammanhang. Förhållandet visar tydligt på behovet av att känna till vilka material och kemikalier som byggs in i byggnader för att, då kunskap om tidigare oförutsedda effekter kommer fram, ha möjlighet att identifiera och helst lokalisera sådana produkter. Detta är inte minst viktigt vid återanvändning och återvinning av byggprodukter. Som redan nämnts bör fortsatta överväganden ske om hur detta informationsbehov kan tillgodoses.</P>
<P class="p159 ft4">För att försöka få en bättre bild av vilka kemikalier som förekommer i byggprodukter inledde Kemikalieinspektionen 1997 ett projekt – Kemikalier i byggvaror. Av de 15 000 kemiska ämnen som enligt Kemikalieinspektionens produktregister finns på den svenska marknaden används ca 3 700 enskilda kemiska ämnen som kan förknippas med byggvaror. I detta projekt har Kemikalieinspektionen undersökt några viktiga byggmaterial ( cement och betong, fogmassa, isoleringsmaterial och impregnerat trä) och redovisat vilka kemiska ämnen som kan förekomma i dessa material. Dessutom har man redovisat vilka risker användningen av sådana ämnen kan medföra. Denna typ av information bör givetvis finnas tillgänglig vid valet av byggprodukter.</P>
<P class="p147 ft8">Strategin för att uppnå miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft7">Giftfri miljö </SPAN>innefattar som nämnts en utfasning av grupper av farliga ämnen och en satsning på information om varors innehåll av farliga ämnen. Arbete med denna inriktning fortgår och kommer att följas upp inom ramen för det samlade miljömålsarbetet. Ett betydelsefullt komplement härvidlag är arbetet med att ta fram en miljöorienterad produktpolitik, s.k. IPP (Integrated Product Policy), som utifrån ett livscykelperspektiv skall bidra till att minska påverkan från produkter på miljö och hälsa. Viktiga delar i en IPP är aktörssamverkan, koordinering och effektivisering av verktyg samt tillgång till information och kunskap om produkters miljöpåverkan i alla led.</P>
<P class="p147 ft4">Naturvårdsverket har fått i uppdrag att i samråd med Boverket föreslå åtgärder för att intensifiera kartläggning och omhändertagande av PCB i äldre byggnader. Särskilt bör utredas om det finns ett behov av tvingande åtgärder. Vid bedömningen av nya åtgärder skall mindre fastighetsägares situation särskilt beaktas.</P>
<P class="p160 ft11">Kunskapsuppbyggnad och information</P>
<P class="p58 ft4">Som framgått av den hittillsvarande redovisningen saknas kunskaper om samband mellan faktorer i inomhusmiljön och hälsan i flera fall. Statligt finansierad forskning inom området byggnadsrelaterad ohälsa bedrivs bl.a. inom forskningsprogrammet Det sunda huset, som drivs av Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (FORMAS). Andra delar av programmet avser relationen mellan brukaren, byggnaden och inomhusmiljön samt de ekonomiska, juridiska och kulturella förutsättningar som styr vad som upplevs som möjligt och rimligt att göra för att säkerställa och</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p57 ft6">Prop. 2001/02:128</P>
<P class="p81 ft6">28</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft4">förbättra inomhusmiljön. Programmet omsätter ca 50 miljoner kronor under sin andra etapp år <NOBR>2001-2003.</NOBR> Resultaten förväntas vara till stor nytta vid den utvärdering av delmålet för god inomhusmiljö som skall genomföras inom en fyraårsperiod.</P>
<P class="p98 ft8">Befintlig kunskap måste kontinuerligt föras ut till dem som ansvarar för byggande och förvaltning. För närvarande finns materialet Hus & Hälsa, framtaget av Boverket och FORMAS, som interaktiv utbildning på Internet. Det behandlar människors hälsa och innemiljön, byggnadsutformningen, byggprocessen, fukt, byggnadsförvaltning, ventilation och byggnadsmaterial. I materialet beskrivs bakgrund och orsaker till att problem uppstår samt hur man kan förebygga problem och hur man kan avhjälpa problem när de uppstått. Utbildningen vänder sig i första hand till alla som arbetar eller utbildar inom planering, projektering, byggande och förvaltning av hus.</P>
<P class="p105 ft4">Sammanställningar över kunskapsläget beträffande sambanden mellan bl.a. inomhusmiljö och hälsa har vid flera tillfällen gjorts tillgängliga vid särskilt utlysta allergiår och inomhusmiljöår. Sådana tvärsektoriella kampanjer torde även behövas framöver, vartefter ytterligare kunskap kommer fram. En redovisning från Statens folkhälsoinstitut och Boverket har lämnats till regeringen av vilka insatser som vidtogs under innemiljöåret år 1999 för att förbättra barns och ungdomars inomhusmiljö (dnr S2000/596/Hs).</P>
<P class="p161 ft11">Uppföljning</P>
<P class="p58 ft4">Införandet av ett delmål för god inomhusmiljö innebär att inomhusmiljön förs in i det uppföljningssystem som finns knutet till miljökvalitetsmålen. I prop. 2000/01:130 beskriver regeringen hur uppföljningen av miljökvalitetsmålen skall gå till. Avsikten är, enligt propositionen, att regeringen rapporterar årligen översiktligt till riksdagen hur arbetet med att nå miljökvalitetsmålen fortskrider. Vart fjärde år avses en fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålen ske i syfte att klarlägga om styrmedel eller mål behöver korrigeras. Uppdraget att utveckla, kvalitetssäkra och vidmakthålla driften av lämpliga indikatorer läggs på utpekade miljömålsansvariga myndigheter. För miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft11">God bebyggd miljö </SPAN>är Boverket ansvarig myndighet.</P>
<P class="p106 ft4">Delmålet för god inomhusmiljö syftar nästan enbart till att tillgodose människors hälsa. För hälsofrågor har Socialstyrelsen ett övergripande ansvar enligt ovannämnda proposition. Där framgår också att den uppföljning av miljömålen som avser hälsan skall samordnas med det arbete med indikatorer och nyckeltal som byggs upp för att följa det nationella folkhälsoarbetet. För detta arbete är Statens Folkhälsoinstitut ansvarig myndighet. De tre myndigheterna, Boverket, Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut, kommer därför att gemensamt bidra till uppföljning och utveckling av delmålet i samarbete med andra berörda myndigheter. Hur samordningen av arbetet skall ske övervägs ytterligare inom Regeringskansliet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p57 ft6">Prop. 2001/02:128</P>
<P class="p81 ft6">29</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<P class="p162 ft6">Prop. 2001/02:128</P>
<P class="p163 ft1">7 Konsekvenser av förslagen</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr10 td13"><SPAN class="p3 ft11">Ekonomiska konsekvenser av förslagen</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td40"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td13"><SPAN class="p3 ft8">Radonutredningen bedömde att åtgärderna på radonområdet för att mäta</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td40"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td13"><SPAN class="p3 ft26">samtliga byggnader och åtgärda dem som har en radonhalt på över 400</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td40"><SPAN class="p3 ft46"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td13"><SPAN class="p3 ft4">Bq/m<SPAN class="ft25">3 </SPAN>luft kostar ca 3,8 miljarder kronor fram till år 2022. I detta inkluderas</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td40"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td13"><SPAN class="p3 ft8">kostnader för installation av mekanisk ventilation, högre driftkostnader till</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td40"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td13"><SPAN class="p3 ft8">följd av detta samt underhållsbehov. Regeringens ambition att nå nivån 200</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td40"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p3 ft4">Bq/m<SPAN class="ft25">3 </SPAN>luft år 2020 bedöms med utgångspunkt från Radonutredningens</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td40"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td13"><SPAN class="p3 ft8">beräkningar bli 9,9 miljarder kronor fördelade under 18 år, dvs. 550 mil-</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td40"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p3 ft4">joner kronor per år. Merkostnaden för den högre ambition, som det</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td40"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td13"><SPAN class="p3 ft26">föreslagna målet att sänka radonhalterna i befintliga byggnader till 200</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td40"><SPAN class="p3 ft46"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td13"><SPAN class="p3 ft4">Bq/m<SPAN class="ft25">3 </SPAN>luft innebär, blir 6,1 miljarder kronor eller 340 miljoner kronor per</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td40"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td13"><SPAN class="p3 ft8">år. Beloppet kan jämföras med att ombyggnad av bostäder omsatt ca 10 mil-</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td40"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td13"><SPAN class="p3 ft8">jarder kronor årligen de senaste fem åren.</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td40"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p164 ft4">Förhöjda radonhalter har uppmätts i byggnader i hela landet. I de</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td40"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td13"><SPAN class="p3 ft8">områden där berggrunden utgörs av kalksten, i första hand Öland, Gotland</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td40"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td13"><SPAN class="p3 ft8">och stora delar av Skåne, är markradonhalterna dock betydligt lägre, vilket</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td40"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p3 ft4">avspeglar sig i de undersökningar av byggnader som gjorts i dessa områden.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td40"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td13"><SPAN class="p164 ft8">För att uppnå målet att samtliga byggnader skall ha en fungerande</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td40"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p3 ft4">ventilation år 2015 krävs funktionskontroll även i alla de byggnader för</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td40"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td13"><SPAN class="p3 ft8">vilka förordningen (1991:1273) om funktionskontroll av ventilationssystem</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td40"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td13"><SPAN class="p3 ft8">för närvarande inte tillämpas, samt ombyggnad av de system som inte klarar</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td40"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p3 ft4">kraven vid kontroll. Dessutom finns ett kvarstående behov av åtgärder i</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td40"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td13"><SPAN class="p3 ft8">byggnader som omfattas av kontroll i dag. Detta senare behov bedömdes i</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td40"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p3 ft4">rapporten Obligatorisk ventilationskontroll (Månsson 1998, utgiven av</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td40"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td13"><SPAN class="p3 ft8">Boverket) till 6 miljarder kronor vid ingången av år 1998. En funktions-</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td40"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td13"><SPAN class="p3 ft8">kontroll av samtliga småhus kostar uppskattningsvis 2,5 miljarder kronor</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td40"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p3 ft4">och att avhjälpa brister i dessa byggnader 9 miljarder kronor. Eftersom en</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td40"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td13"><SPAN class="p3 ft8">del av dessa byggnader är desamma som behöver åtgärdas med anledning av</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td40"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p3 ft4">förhöjda radonhalter kan summan reduceras till 8 miljarder kronor, eller ca</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td40"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td13"><SPAN class="p3 ft8">800 miljoner kronor per år under 13 år. Merkostnaden till följd av kravet på</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td40"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td13"><SPAN class="p3 ft8">dokumenterad funktionskontroll i de byggnader som i dag inte omfattas av</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td40"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td13"><SPAN class="p3 ft8">detta krav beräknas till knappt 200 miljoner kronor per år.</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td40"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p164 ft4">Målet att radonhalten i skolor och förskolor skall sänkas till 200 Bq/m<SPAN class="ft25">3</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td40"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p3 ft4">luft år 2010 innebär kostnader som belastar fastighetsägarna, i huvudsak</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td40"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td13"><SPAN class="p3 ft8">kommunerna. Av de kostnader för radonåtgärder som redovisats ovan avser</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td40"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td13"><SPAN class="p3 ft8">136 miljoner kronor skolor och förskolor, vilket fördelat på åtta år blir 17</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td40"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td13"><SPAN class="p3 ft8">miljoner kronor per år. Av beloppet avser 13 miljoner kronor åtgärder i</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td40"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p3 ft4">byggnader som i dag har radonhalter mellan 200 och 400 Bq/m<SPAN class="ft25">3 </SPAN>luft. Skolor</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td40"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td13"><SPAN class="p3 ft8">och förskolor omfattas redan av obligatorisk ventilationskontroll, varför</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td40"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p3 ft4">förslaget i denna del inte innebär några nya kostnader<SPAN class="ft20">. </SPAN>Samtidigt kan noteras</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td40"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td13"><SPAN class="p3 ft8">generellt att kostnadseffektiviteten ökar i de fall åtgärder för att komma till</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td40"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p3 ft4">rätta med problem i byggnader planeras och samordnas med ombyggnader</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td40"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td13"><SPAN class="p3 ft8">som vidtas av andra skäl. Som exempel på en statlig stödform där effektiv</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td40"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p3 ft4">samordning av åtgärder är lämpligt, kan nämnas det statliga räntestödet till</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td40"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td13"><SPAN class="p3 ft8">ombyggnad.</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td40"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td13"><SPAN class="p164 ft8">Kommunernas kostnader för tillsyn förväntas minska något när ett natio-</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td40"><SPAN class="p3 ft16"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td13"><SPAN class="p3 ft4">nellt register med uppgift om genomförd ventilationskontroll införs.</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr13 td40"><SPAN class="p14 ft6">30</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td13"><SPAN class="p3 ft17"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p98 ft4">Statens kostnader för att genomföra propositionens förslag inklusive de andra åtgärder som regeringen i övrigt har redovisat, beror till största delen på hur bidragen till radonsanering av egnahem utformas och utnyttjas. För treårsperioden <NOBR>2002-2004</NOBR> har i budgetpropositionen hösten 2001 anslagits och beräknats medel på totalt 86 miljoner kronor för sanering av egnahem, vilket kan jämföras med att det år 2001 utbetalades bidrag för radonsanering med 9,9 miljoner kronor. De förslag och bedömningar som presenteras i denna proposition bedöms inrymmas inom de ramar som beräknats i budgetpropositionen för år 2002. Inom ramen föreslås medel omfördelas med 3,2 miljoner kronor avseende budgetåret 2002 för utbildning av handläggare inom radonområdet.</P>
<P class="p165 ft11">Praktiska konsekvenser för enskilda byggnadsägare</P>
<P class="p58 ft4">Av landets uppskattningsvis 2,2 miljoner byggnader är ca 1,7 miljoner småhus, ca 130 000 flerbostadshus och ca 200 000 lokaler av olika slag. Övriga byggnader fördelar sig i huvudsak på industrier och jordbrukets ekonomibyggnader. Av uppräkningen framgår att de allra flesta byggnader ägs, bebos och förvaltas av privatpersoner, utan särskilda kunskaper eller resurser att ta ansvar för att vidta komplicerade eller kostnadskrävande åtgärder i byggnader.</P>
<P class="p157 ft8">Ett genomförande av vad regeringen förordat syftar till att åtgärder skall vidtas av alla byggnadsägare för att avhjälpa brister i inomhusmiljön i de fall sådana föreligger, och att upprätthålla en god inomhusmiljö i övriga fall. Detta är uppgifter som sedan länge åvilat byggnadsägare, och deras möjligheter att lyckas med detta är till största delen beroende av eget intresse och möjligheterna att köpa kompetent rådgivning. Det som kan tillkomma är ett krav på att före ett inte närmare preciserat datum låta mäta radon och kontrollera ventilationens funktion. Detta kan sammantaget komma att uppgå till ca 2 000 kronor per byggnad, en kostnad som återkommer med vissa intervall. Denna kostnad kommer att drabba alla byggnadsägare.</P>
<P class="p166 ft4">I de fall en radonmätning visar på för höga radonvärden, eller en ventilationsbesiktning klarlägger brister i ventilationens funktion, har byggnadsägaren en skyldighet att vidta åtgärder. Innebörden av den målsättning som föreslås i denna proposition är att åtgärder skall vidtas vid radonhalter på över 200 Bq/m<SPAN class="ft25">3 </SPAN>luft, även för byggnader uppförda före 1980. Vilken åtgärd det blir fråga om beror på varifrån radonet kommer. Är det fråga om markradon är den första åtgärd som behöver vidtas att täta byggnaden mot marken. Denna åtgärd kan behöva kompletteras med andra åtgärder beroende på vilken jordart byggnaden står på och byggnadens konstruktion. Är radonkällan byggnadsmaterialet är den lämpliga åtgärden i allmänhet ökad luftväxling genom förstärkt ventilation. En första åtgärd är att se till att befintligt ventilationssystem fungerar på avsett vis.</P>
<P class="p159 ft4">Kostnaderna för att sanera markradon i småhus uppgår till mellan 10 000 och 25 000 kronor. Ungefär samma kostnadsbild torde gälla för en mindre hyresfastighet. Om problemen kommer från byggnadsmaterialet och kräver installation av ett nytt ventilationssystem kan kostnaden uppskattas till mellan 20 000 och 60 000 kronor för småhus och mellan 6 000 och 20 000 kronor per lägenhet i flerbostadshus. Det går inte att förutsäga vilka byggnader som kommer att visa sig ha för hög radonhalt i inomhusluften. Kostnader för sanering kommer att drabba småhusägare och ägare till andra byggnader på ett sätt som inte kan förutsägas i det enskilda fallet, och därmed kan konkurrensförutsättningarna för kommersiella byggnadsägare komma att påverkas.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p57 ft6">Prop. 2001/02:128</P>
<P class="p81 ft6">31</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p37 ft4">Radonutredningen beskriver vilka ekonomiska konsekvenser det i dag får för en byggnadsägare om det blir känt att hans byggnad har för höga radonhalter. Den enda större studie som gjorts av småhusköp avsåg småhusköpen i Stockholms län åren <NOBR>1981-1987.</NOBR> Den faktiska prisskillnaden uppgick till mellan 17 000 och 47 000 kronor i dagens penningvärde, beroende på område.</P>
<P class="p136 ft8">Att åtgärda för höga radonhalter i hyreshus ger inte grund för högre hyror till följd av förbättrat bruksvärde. Kostnaden för åtgärder i hyreshus får därför betalas av byggnadsägarens överskott i fastighetsförvaltningen. Enskilda hyresgäster kan begära hyresreduktion med stöd av hyreslagen (JB 12 kap.) i den händelse för höga radonhalter inte åtgärdas.</P>
<P class="p167 ft4">I bedömningen av vilka åtgärder som krävs i det enskilda fallet för att uppnå en radonhalt om 200 Bq/m<SPAN class="ft25">3 </SPAN>luft skall särskilt beaktas nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnader för sådana åtgärder.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p39 ft6">Prop. 2001/02:128</P>
<P class="p81 ft6">32</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p168 ft47">Sammanfattning av Boverkets rapport Deklaration av bostäder, skolor, förskolor</P>
<P class="p169 ft4">I maj 2000 fick Boverket i uppdrag att genomföra en försöksverksamhet med utgångspunkt i det förslag till deklaration av bostäder som Boverket lämnade i mars 1998.</P>
<P class="p98 ft4">Försöksverksamheten skulle ge svar på hur stora kostnaderna var för att genomföra en deklaration och hur omfattande informationen i deklarationen borde vara. I uppdraget ingick också att ge förslag till hur deklarationer skulle kunna införas i större skala. Deklarationen skulle innehålla förslag till referensvärden för energianvändning. I uppdraget skulle möjligheten att redovisa byggnaders kulturhistoriska värde i deklarationerna bedömas. Försöksverksamheten skulle, utöver flerbostadshus, även omfatta småhus vid försäljning samt skolor och förskolor.</P>
<P class="p170 ft20">Utredningen resulterade i följande slutsatser och förslag:</P>
<P class="p58 ft4">Försöksverksamheten har visat att för att kunna användas i stor skala var förslaget till deklaration tvunget att anpassas och struktureras om. Boverket har anpassat mallen för deklaration så att uppgifterna lätt kan läggas in i en databas.</P>
<P class="p103 ft4">Boverket vill poängtera att huvudsyftet med deklarationerna är att ge kunskap till boende, brukare och byggnadsägare om egenskaper i byggnaden som är av betydelse för människors hälsa och den yttre miljön m.m.</P>
<P class="p171 ft20">Förutsatt att Boverket får uppdrag och resurser, föreslår verket att:</P>
<P class="p172 ft4"><SPAN class="ft21">N </SPAN>Deklarationerna till en början introduceras på frivillig väg, med hjälp av en omfattande informationsinsats.</P>
<P class="p173 ft4"><SPAN class="ft21">N </SPAN>En manual till den som skall fylla i deklarationen utarbetas.</P>
<P class="p172 ft4"><SPAN class="ft21">N </SPAN>Manualer och deklarationer görs tillgängliga för alla genom att läggas ut på Internet.</P>
<P class="p174 ft4"><SPAN class="ft21">N </SPAN>Arbetet med småhusdeklarationer får fortsätta i samarbete med berörda intressenter.</P>
<P class="p171 ft20">Boverket föreslår också att:</P>
<P class="p172 ft4"><SPAN class="ft21">N </SPAN>Vissa uppgifter i deklarationen inrapporteras till en central funktion för sammanställning av statistik. Dessa uppgifter skall vara avkodade.</P>
<P class="p175 ft4"><SPAN class="ft21">N </SPAN>En databas för samlad information byggs upp på lång sikt. Inledningsvis måste ansvarsfördelningen för uppföljning, kvalitetssäkring och kontroll av denna utredas.</P>
<P class="p174 ft4"><SPAN class="ft21">N </SPAN>Skoldeklarationen kopplas till Skolverkets föreskrifter för utmärkelsen miljöskola.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p57 ft6">Prop. 2001/02:128</P>
<P class="p57 ft6">Bilaga 1</P>
<P class="p176 ft6">33</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p177 ft47">Förteckning av remissinstanser till Boverkets rapport Deklaration av bostäder, skolor, förskolor</P>
<P class="p178 ft4"><SPAN class="ft4">1.</SPAN><SPAN class="ft48">Konsumentverket</SPAN></P>
<P class="p179 ft4"><SPAN class="ft4">2.</SPAN><SPAN class="ft48">SIS Miljömärkning AB</SPAN></P>
<P class="p180 ft4"><SPAN class="ft4">3.</SPAN><SPAN class="ft48">Socialstyrelsen</SPAN></P>
<P class="p180 ft4"><SPAN class="ft4">4.</SPAN><SPAN class="ft48">Folkhälsoinstitutet</SPAN></P>
<P class="p179 ft4"><SPAN class="ft4">5.</SPAN><SPAN class="ft48">Statens skolverk</SPAN></P>
<P class="p180 ft4"><SPAN class="ft4">6.</SPAN><SPAN class="ft48">Riksantikvarieämbetet</SPAN></P>
<P class="p180 ft4"><SPAN class="ft4">7.</SPAN><SPAN class="ft48">Naturvårdsverket</SPAN></P>
<P class="p180 ft4"><SPAN class="ft4">8.</SPAN><SPAN class="ft48">Kemikalieinspektionen</SPAN></P>
<P class="p179 ft4"><SPAN class="ft4">9.</SPAN><SPAN class="ft48">Miljövårdsberedningen</SPAN></P>
<P class="p180 ft4"><SPAN class="ft4">10.</SPAN><SPAN class="ft37">Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande</SPAN></P>
<P class="p180 ft4"><SPAN class="ft4">11.</SPAN><SPAN class="ft37">Arbetslivsinstitutet</SPAN></P>
<P class="p179 ft4"><SPAN class="ft4">12.</SPAN><SPAN class="ft37">Arbetsmiljöverket</SPAN></P>
<P class="p180 ft4"><SPAN class="ft4">13.</SPAN><SPAN class="ft37">Statens energimyndighet</SPAN></P>
<P class="p180 ft4"><SPAN class="ft4">14.</SPAN><SPAN class="ft37">Svenska Kommunförbundet</SPAN></P>
<P class="p179 ft4"><SPAN class="ft4">15.</SPAN><SPAN class="ft37">Sveriges Försäkringsförbund</SPAN></P>
<P class="p180 ft4"><SPAN class="ft4">16.</SPAN><SPAN class="ft37">Svenska Bankföreningen</SPAN></P>
<P class="p180 ft4"><SPAN class="ft4">17.</SPAN><SPAN class="ft37">Svensk Teknik & Design</SPAN></P>
<P class="p179 ft4"><SPAN class="ft4">18.</SPAN><SPAN class="ft37">Astma- och Allergiförbundet</SPAN></P>
<P class="p180 ft4"><SPAN class="ft4">19.</SPAN><SPAN class="ft37">Byggherreföreningen</SPAN></P>
<P class="p180 ft4"><SPAN class="ft4">20.</SPAN><SPAN class="ft37">Industrins Byggmaterialgrupp, BYSAM</SPAN></P>
<P class="p180 ft4"><SPAN class="ft4">21.</SPAN><SPAN class="ft37">De Handikappades Riksförbund</SPAN></P>
<P class="p179 ft4"><SPAN class="ft4">22.</SPAN><SPAN class="ft37">Elevorganisationen i Sverige</SPAN></P>
<P class="p180 ft4"><SPAN class="ft4">23.</SPAN><SPAN class="ft37">Handikappförbundens samarbetsorganisation</SPAN></P>
<P class="p180 ft4"><SPAN class="ft4">24.</SPAN><SPAN class="ft37">HSB Riksförbund</SPAN></P>
<P class="p179 ft4"><SPAN class="ft4">25.</SPAN><SPAN class="ft37">Hyresgästernas riksförbund</SPAN></P>
<P class="p180 ft4"><SPAN class="ft4">26.</SPAN><SPAN class="ft37">Lärarförbundet</SPAN></P>
<P class="p180 ft4"><SPAN class="ft4">27.</SPAN><SPAN class="ft37">Lärarnas Riksförbund</SPAN></P>
<P class="p179 ft4"><SPAN class="ft4">28.</SPAN><SPAN class="ft37">Mäklarsamfundet</SPAN></P>
<P class="p180 ft4"><SPAN class="ft4">29.</SPAN><SPAN class="ft37">Riksbyggen</SPAN></P>
<P class="p180 ft4"><SPAN class="ft4">30.</SPAN><SPAN class="ft37">Riksförbundet Hem och Skola</SPAN></P>
<P class="p179 ft4"><SPAN class="ft4">31.</SPAN><SPAN class="ft37">SABO</SPAN></P>
<P class="p180 ft4"><SPAN class="ft4">32.</SPAN><SPAN class="ft37">SISAB HK</SPAN></P>
<P class="p180 ft4"><SPAN class="ft4">33.</SPAN><SPAN class="ft37">Sveriges Fastighetsägareförbund</SPAN></P>
<P class="p180 ft4"><SPAN class="ft4">34.</SPAN><SPAN class="ft37">Villaägarnas Riksförbund</SPAN></P>
<P class="p179 ft4"><SPAN class="ft4">35.</SPAN><SPAN class="ft37">Byggsektorns Kretsloppsråd</SPAN></P>
<P class="p180 ft4"><SPAN class="ft4">36.</SPAN><SPAN class="ft37">SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB</SPAN></P>
<P class="p180 ft4"><SPAN class="ft4">37.</SPAN><SPAN class="ft37">NCC</SPAN></P>
<P class="p179 ft4"><SPAN class="ft4">38.</SPAN><SPAN class="ft37">PEAB</SPAN></P>
<P class="p180 ft4"><SPAN class="ft4">39.</SPAN><SPAN class="ft37">JM AB</SPAN></P>
<P class="p180 ft4"><SPAN class="ft4">40.</SPAN><SPAN class="ft37">SKANSKA Miljö</SPAN></P>
<P class="p179 ft4"><SPAN class="ft4">41.</SPAN><SPAN class="ft37">SBC, Sveriges Bostadsrättsföreningars Centralorganisation</SPAN></P>
<P class="p181 ft4"><SPAN class="ft4">42.</SPAN><SPAN class="ft37">Landstingsförbundet</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p57 ft6">Prop. 2001/02:128</P>
<P class="p57 ft6">Bilaga 2</P>
<P class="p176 ft6">34</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p182 ft47">Sammanfattning av Radonutredningens betänkande Radon, SOU 2001:7</P>
<P class="p183 ft20">En miljökvalitetsnorm för radon</P>
<P class="p58 ft4">Utredningen föreslår att en miljökvalitetsnorm för radon i bostäder och lokaler för förskole- och skolverksamhet införs. Normen innebär att gränsvärdet 400 Bq/m<SPAN class="ft25">3 </SPAN>luft inte får överskridas. Samma värde finns i dag, men som riktvärde. Det nya är att värdet förs in som gränsvärde i en miljökvalitetsnorm, som inte får överskridas efter en vissangiven tidpunkt.</P>
<P class="p184 ft11">Kommunen har tillsynsansvar</P>
<P class="p58 ft4">Normen är i första hand styrande för myndigheter, som i sin tillsynsverksamhet skall kontrollera att värdet inte överskrids. Kommunen, närmare bestämt den nämnd som har ansvar för miljö- och hälsoskyddet inom kommunen, får ansvar för att kontrollera att normen inte överträds.</P>
<P class="p184 ft11">Fastighetsägare skall mäta radonhalten</P>
<P class="p185 ft4">För att underlätta kommunens arbete med tillsyn skall fastighetsägare göra radonmätningar i bostäder och lokaler för förskole- och skolverksamhet och åtgärda om resultatet överskrider gränsvärdet 400 Bq/m<SPAN class="ft25">3 </SPAN>luft. Olika tidpunkter gäller för när gränsvärdet inte får överträdas. För småhus får man tjugo år på sig att mäta och att, vid behov, åtgärda. Flerbostadshusen skall vara mätta och åtgärdade inom tio år och förskolor, skolor inom fem år.</P>
<P class="p160 ft11">Fastighetsmäklare skall upplysa om radonhalt vid överlåtelser</P>
<P class="p58 ft4">Fastighetsmäklare skall skriftligen upplysa köpare om radonhalten i ett hus som är till försäljning.</P>
<P class="p171 ft11">Nationella radonregister inrättas</P>
<P class="p58 ft4">Mätresultatet rapporteras in av analysföretaget till ett centralt radondataregister som inrättas hos Lantmäteriverket. Därtill inrättas nationella radonregister för vatten och mark hos Sveriges geologiska undersökning.</P>
<P class="p171 ft20">Bidrag för radonåtgärder</P>
<P class="p58 ft4">Utredningen föreslår också att ett bidragssystem införs som innebär att egnahemsägare får 65 procent av kostnaden, maximalt 25 000 kronor, i bidrag om de utför åtgärderna inom de närmaste tio åren. Därefter trappas bidraget ned; först till 50 procent, maximalt 15 000 kronor under en femårsperiod och sedan till 25 procent, maximalt 10 000 kronor under ytterligare en femårsperiod.</P>
<P class="p186 ft4">För flerbostadshus och förskole- och skollokaler kan bidrag lämnas med 50 procent av åtgärdskostnaden under tio år respektive 25 procent under fem år.</P>
<P class="p103 ft4">Länsstyrelsen bedömer åtgärderna och prövar ansökan. Den som söker bidrag skall lämna uppgift om den förhöjda radonhalten orsakas av radon som kommer från marken, byggnadsmaterialet eller hushållsvattnet, samt beskriva vilka åtgärder man avser genomföra för att komma tillrätta med problemen.</P>
<P class="p186 ft4">Ett bidrag för åtgärder mot radon i dricksvatten införs, som innebär att ett bidrag om 50 procent av åtgärdskostnaden lämnas under fem år för installation av så kallad radonavskiljare.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p57 ft6">Prop. 2001/02:128</P>
<P class="p57 ft6">Bilaga 3</P>
<P class="p176 ft6">35</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p57 ft20">Utbildningsprogram och radonportal</P>
<P class="p58 ft4">Inför normens införande behöver ny information tas fram. Utredningen föreslår också att en radonportal skapas på Internet där information om radon samlas och på så sätt blir lättillgänglig för allmänheten. Länkar skall finnas till de nationella radonregistren där vissa uppgifter skall finnas tillgängliga för allmänheten. Behovet av utbildningar kommer att öka kraftigt under några år för att därefter återgå till någon slags normal nivå.</P>
<P class="p160 ft11">Statens strålskyddsinstitut får en stärkt myndighetsroll</P>
<P class="p58 ft4">Statens strålskyddsinstitut får ansvar för information och utbildning samt ett tydligare ansvar för samordning av insatser mot radon i samarbete med andra myndigheter.</P>
<P class="p171 ft20">Konsekvenser av förslaget</P>
<P class="p58 ft4">Först beskrivs konsekvenserna för samhället i stort av förslagen. Därefter redogörs för de direkta effekterna på statsfinanserna, samt för konsekvenserna för hushåll.</P>
<P class="p171 ft11">Konsekvenser för samhället i stort</P>
<P class="p58 ft8">Med samhällsekonomiska kostnader menas kostnaden av den totala resursförbrukningen av åtgärderna, oavsett om det är staten, kommunerna, hushållen, näringslivet etc. som direkt belastas av kostnaderna. Utredningen redovisar här kostnader för mätning, sanering, ökad energiförbrukning, underhåll, information och utbildning samt tillsyn.</P>
<P class="p95 ft4">De sammanlagda kostnaderna för radonmätningar i bostäder samt skolor och förskolor beräknas uppgå till ca 790 miljoner kronor. Av dessa kostnader rör 500 miljoner kronor mätning av småhus och 250 miljoner kronor mätning av flerbostadshus.</P>
<P class="p98 ft8">Kostnaden för att sanera alla bostäder och lokaler för skolor och förskolor med för höga radonhalter beräknas till ca 2,8 miljarder kronor. Av dessa kostnader står sanering av småhus för den i särklass största delen, ca 2,3 miljarder kronor. För flerbostadshus är siffran betydligt lägre, ca 460 miljoner kronor.</P>
<P class="p98 ft4">Den faktiska ökningen av energibehovet av att åtgärda alla hus är knappt 210 GWh/år. Den totala kostnadsökningen blir ca 105 miljoner kronor per år. Utredningen har valt att i den samhällsekonomiska kalkylen inte räkna med kostnaden för en ökad ventilation upp till 0,5 luftomsättningar per timme eftersom detta är ett befintligt krav på luftomsättning. Det ökade energibehovet för fläktar samt uppvärmning av luft utöver 0,5 luftomsättningar per timme efter det att alla hus radonsanerats blir ca 10 GWh/år. Merkostnaden för detta ökade energibehov blir drygt 9 miljoner kronor per år.</P>
<P class="p94 ft4">Kostnaden av att kontinuerligt byta ut fläktar i radonsugar och radonbrunnar beräknas vara totalt 10,3 miljoner kronor per år, med start år 2013. Den årliga kostnaden av att byta ut fläktar i ventilationsanläggningar beräknas vara 6,5 miljoner kronor per år, med start år 2023.</P>
<P class="p98 ft4">De totala kostnaderna för information och utbildning, inkluderat uppbyggnad av såväl en radonportal som nationella register för radon i bostäder, mark och vatten, uppskattas i ett <NOBR>50-års</NOBR> perspektiv till 67 miljoner kronor.</P>
<P class="p94 ft19">En mycket grov uppskattning är att kommunernas arbetsbelastning för tillsyn över hälsoskyddet i genomsnitt ökar med ca 30 procent som en följd</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p57 ft6">Prop. 2001/02:128</P>
<P class="p57 ft6">Bilaga 3</P>
<P class="p176 ft6">36</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft4">av förslagen. Den uppskattade kostnaden för detta är ca 10 miljoner kronor per år. I ett <NOBR>50-års</NOBR> perspektiv blir kostnaden 220 miljoner kronor.</P>
<P class="p171 ft11">Kostnad per räddat liv</P>
<P class="p58 ft8">En viktig fråga att ställa är hur samhällets resurser skall användas för att minska olika risker för dödsfall. Om alla bostäder med radonhalter över 400 Bq/m<SPAN class="ft25">3 </SPAN>saneras, skulle ca 150 framtida dödsfall i lungcancer undvikas varje år. I ett <NOBR>50-årigt</NOBR> perspektiv undviks ca 4 700 radonrelaterade lungcancerfall vid antagandet att latensperioden för att utveckla lungcancer är 10 år.</P>
<P class="p105 ft4">Kostnaden per räddat liv av att genomföra det åtgärdsprogram som föreslås för att sanera alla bostäder och lokaler för förskolor, skolor m.fl. med för höga radonhalter blir 4,7 miljoner kronor per räddat liv. Kostnaden per räddat liv har visat sig variera kraftigt mellan olika riskområden. Vid en jämförelse med kostnaderna för andra insatser för att rädda liv ligger kostnaderna för att minska radonhalter i bostäder och skollokaler mycket lågt. En analys av insatser i Sverige för att rädda liv visar att medelvärdet är ca 40 miljoner kronor per räddat liv.</P>
<P class="p161 ft11">Statsfinansiella utgifter</P>
<P class="p58 ft8">Den största påverkan på statsfinanserna av förslagen är ökade utgifter för radonbidrag. Statens årliga utgifter för radonbidrag blir enligt utredningens beräkningar 114 miljoner kronor under de första 5 åren och 109 miljoner kronor under de efterföljande 5 åren. Under denna period antas att 70 % av småhusen med för höga radonhalter åtgärdas, samt alla flerbostadshus.</P>
<P class="p95 ft4">Under de två efterföljande <NOBR>5-års</NOBR> perioder blir utgifterna 34,3 respektive 7,5 miljoner kronor per år. Under dessa perioder ges bidrag endast till åtgärder i småhus.</P>
<P class="p98 ft4">Utredningen föreslår att SSI får huvudansvaret för information och utbildning i radonfrågan, samt att de får ett förstärkt samordningsansvar för radonmyndigheterna. År 2002 är SSI:s resursbehov totalt ca 4,8 miljoner kronor. Därefter minskar resursbehovet till 2,3 miljoner kronor åren 2003– 2004, 1,5 miljoner kronor åren <NOBR>2005–2012</NOBR> och 0,7 miljoner kronor åren <NOBR>2013–2023.</NOBR> Vi föreslår uppbyggnad av nationella register för radon i byggnader vid Lantmäteriverket samt för radon i mark och vatten vid SGU. Utvecklingen beräknas ta ca 2 år till en kostnad av 3,7 miljoner kronor per år. De årliga kostnaderna för hantering av registren beräknas vara 1,5 miljoner kronor åren <NOBR>2004–2007.</NOBR> Därefter kommer resursbehovet avta eftersom datamängderna som skall lagras in minskar allt eftersom registren blir mer fullständiga.</P>
<P class="p187 ft11">Konsekvenser för hushåll</P>
<P class="p58 ft4">Den största konsekvensen för landets hushåll av att alla bostäder med för höga halter av radon saneras är att färre människor kommer att dö på grund av radon.</P>
<P class="p103 ft4">I dag kostar det <NOBR>200–500</NOBR> kronor att mäta radonhalten i en bostad. Vissa kommuner subventionerar mätningarna helt eller delvis så att kostnaden för hushållet blir ändå lägre. Kostnaden för att sänka radonhalten varierar kraftigt beroende av problemets karaktär. Den vanligaste orsaken till höga radonhalter i småhus är markradon. Kostnaderna för att sanera markradon ligger vanligtvis mellan 10 000 och 25 000 kronor per småhus. Om problemet i stället kommer ifrån byggnadsmaterialet krävs i de flesta fall att mekaniskt frånluftssystem eller mekaniskt till- och frånluftssystem</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p57 ft6">Prop. 2001/02:128</P>
<P class="p57 ft6">Bilaga 3</P>
<P class="p176 ft6">37</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft4">installeras. Kostnaden för detta uppskattas vara mellan 20 000 och 60 000 kronor per småhus.</P>
<P class="p98 ft4">Den vanligaste orsaken till höga radonhalter i flerbostadshus är radon i byggnadsmaterial. Kostnaderna för åtgärder ligger vanligen mellan ca 5 500 och 20 000 kronor utslaget per bostad. De åtgärder mot radon där man ökar luftväxlingen ger i många fall även en bättre inomhusmiljö.</P>
<P class="p184 ft20">Hälsorisker</P>
<P class="p58 ft8">Statens strålskyddsinstitut bedömer att omkring 500 lungcancerfall per år orsakas av radon i bostäder. Risken för <NOBR>icke-rökare</NOBR> att drabbas av lungcancer från radon är betydligt mindre än för rökare.</P>
<P class="p188 ft4">Radonsänkande åtgärder i alla bostäder med radonhalter över 400 Bq/m<SPAN class="ft25">3 </SPAN>luft kan spara upp till 150 dödsfall i lungcancer per år. Av dem skulle ett trettiotal vara <NOBR>icke-rökare.</NOBR></P>
<P class="p184 ft20">Radonläget i Sverige i dag</P>
<P class="p58 ft8">Radonsituationen varierar i landets kommuner. Många kommuner arbetar eller har arbetat hårt med radonfrågan sedan början på <NOBR>1980-talet.</NOBR> Andra kommuner prioriterar inte radonet lika högt. Detta kan givetvis bero på att det faktiskt är ett större problem inom vissa kommuner med mycket högriskmark än i andra som till stor del består av lågriskområden. Men det kan också bero på att låg risk likställs med ingen risk. Även inom lågriskområden finns många hus med förhöjda radonhalter orsakade av markradon.</P>
<P class="p188 ft4">Överstiger radonhaltens årsmedelvärde 400 Bq/m<SPAN class="ft25">3 </SPAN>i inomhusluften anses det vara en olägenhet för människors hälsa. Enligt den så kallade ELIB- studien, som utfördes i början på <NOBR>1990-talet,</NOBR> (SIB 1993) uppskattas antalet bostäder med radonhalter över detta riktvärde till 100 000 i småhus och 50 000 i flerbostadshus. Hittills har man spårat ca 30 000 bostäder i småhus och 10 000 bostäder i flerbostadshus.</P>
<P class="p98 ft8">För att hitta samtliga bostäder med förhöjda radonhalter måste man mäta alla som har markkontakt, dvs. alla småhus och bostäder i markplan utan underliggande källarvåning i flerbostadshus. Detta eftersom det alltid finns tillräckligt mycket radon i marken för att kunna förorsaka en halt överstigande 400 Bq/m 3 i inomhusluften.</P>
<P class="p98 ft4">Det är husets täthet mot marken samt luftgenomsläppligheten i marken eller delar därav under huset som är avgörande. Parametrar som man inte vet så mycket om utan omfattande undersökningar. I flerbostadshus bör man dessutom mäta förslagsvis ca 20 procent av övriga bostäder, dvs. de som inte har markkontakt. Fram till i dag har radonmätningar utförts i ca 280 000 bostäder i småhus och 100 000 bostäder i flerbostadshus. Antalet bostäder som återstår att mäta beräknas därför till 1 670 000 i småhus och 630 000 i flerbostadshus.</P>
<P class="p189 ft4">Sanering av radonhalter över 400 Bq/m<SPAN class="ft25">3 </SPAN>luft har utförts i 19 000 bostäder i småhus. I två tredje delar av dessa sjönk radonhalten till en nivå under 200 Bq/m<SPAN class="ft25">3 </SPAN>luft, vilket är den gräns som man i första hand bör komma under, ju lägre desto bättre. I en tredjedel nådde man således inte målet med saneringen och i var tionde bostad var radonhalten efter åtgärd fortfarande för hög. Den största orsaken till resultatet är troligen att man valt åtgärdsmetod utan avseende på radonkälla.</P>
<P class="p98 ft4">Antalet sanerade bostäder i flerbostadshus är ungefär 10 000. Här har saneringsåtgärderna varit mera lyckosamma, endast i drygt 1 procent av bostäderna har radonhalten inte sjunkit under 400 Bq/m<SPAN class="ft25">3 </SPAN>luft. Svaren på utredningens kommunenkät tyder på att ca 25 000 lokaler i skolor och</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p57 ft6">Prop. 2001/02:128</P>
<P class="p57 ft6">Bilaga 3</P>
<P class="p176 ft6">38</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p36 ft4">förskolor har radonmätts. Med samma motivering som för flerbostadshusen skulle det återstå 100 000 lokaler att mäta. Uppskattningsvis har 800 av 25 000 skolbyggnader radonhalter över 400 Bq/m<SPAN class="ft25">3 </SPAN>luft. Ett hundratal av dessa har sanerats.</P>
<P class="p37 ft4">Enskilda djupborrade brunnar med radonhalter över 1 000 Bq/l uppskattas till mellan 10 000 och 15 000. Av dessa har ca 2 500 sanerats.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p39 ft6">Prop. 2001/02:128</P>
<P class="p39 ft6">Bilaga 3</P>
<P class="p176 ft6">39</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p190 ft49">Förteckning över remissinstanser till Radonutredningens betänkande Radon SOU 2001:7</P>
<P class="p191 ft4"><SPAN class="ft4">1.</SPAN><SPAN class="ft48">Svea hovrätt</SPAN></P>
<P class="p192 ft4"><SPAN class="ft4">2.</SPAN><SPAN class="ft48">Södra Roslags tingsrätt</SPAN></P>
<P class="p193 ft4"><SPAN class="ft4">3.</SPAN><SPAN class="ft48">Linköpings tingsrätt</SPAN></P>
<P class="p193 ft4"><SPAN class="ft4">4.</SPAN><SPAN class="ft48">Hudiksvalls tingsrätt</SPAN></P>
<P class="p192 ft4"><SPAN class="ft4">5.</SPAN><SPAN class="ft48">Hyresnämnden och arrendenämnden i Stockholm</SPAN></P>
<P class="p193 ft4"><SPAN class="ft4">6.</SPAN><SPAN class="ft48">Hyresnämnden och arrendenämnden i Linköping</SPAN></P>
<P class="p193 ft4"><SPAN class="ft4">7.</SPAN><SPAN class="ft48">Hyresnämnden och arrendenämnden i Gävle</SPAN></P>
<P class="p193 ft4"><SPAN class="ft4">8.</SPAN><SPAN class="ft48">Socialstyrelsen</SPAN></P>
<P class="p192 ft4"><SPAN class="ft4">9.</SPAN><SPAN class="ft48">Folkhälsoinstitutet</SPAN></P>
<P class="p193 ft4"><SPAN class="ft4">10.</SPAN><SPAN class="ft37">Konsumentverket</SPAN></P>
<P class="p193 ft4"><SPAN class="ft4">11.</SPAN><SPAN class="ft37">Fastighetsmäklarnämnden</SPAN></P>
<P class="p192 ft4"><SPAN class="ft4">12.</SPAN><SPAN class="ft37">Länsstyrelsen i Västra Götalands län</SPAN></P>
<P class="p193 ft4"><SPAN class="ft4">13.</SPAN><SPAN class="ft37">Statens bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB)</SPAN></P>
<P class="p193 ft4"><SPAN class="ft4">14.</SPAN><SPAN class="ft37">Stockholms universitet</SPAN></P>
<P class="p192 ft4"><SPAN class="ft4">15.</SPAN><SPAN class="ft37">Kungliga Tekniska högskolan</SPAN></P>
<P class="p193 ft4"><SPAN class="ft4">16.</SPAN><SPAN class="ft37">Uppsala universitet</SPAN></P>
<P class="p193 ft4"><SPAN class="ft4">17.</SPAN><SPAN class="ft37">Högskolan i Gävle</SPAN></P>
<P class="p192 ft4"><SPAN class="ft4">18.</SPAN><SPAN class="ft37">Lunds universitet</SPAN></P>
<P class="p193 ft4"><SPAN class="ft4">19.</SPAN><SPAN class="ft37">Handelshögskolan vid Göteborgs universitet</SPAN></P>
<P class="p193 ft4"><SPAN class="ft4">20.</SPAN><SPAN class="ft37">Umeå universitet</SPAN></P>
<P class="p193 ft4"><SPAN class="ft4">21.</SPAN><SPAN class="ft37">Mitthögskolan</SPAN></P>
<P class="p192 ft4"><SPAN class="ft4">22.</SPAN><SPAN class="ft37">Handelshögskolan i Stockholm</SPAN></P>
<P class="p193 ft4"><SPAN class="ft4">23.</SPAN><SPAN class="ft37">Chalmers tekniska högskola AB</SPAN></P>
<P class="p193 ft4"><SPAN class="ft4">24.</SPAN><SPAN class="ft37">Statens strålskyddsinstitut</SPAN></P>
<P class="p192 ft4"><SPAN class="ft4">25.</SPAN><SPAN class="ft37">Statens geotekniska institut</SPAN></P>
<P class="p193 ft4"><SPAN class="ft4">26.</SPAN><SPAN class="ft37">Boverket</SPAN></P>
<P class="p193 ft4"><SPAN class="ft4">27.</SPAN><SPAN class="ft37">Fonden för fukt- och mögelskador</SPAN></P>
<P class="p192 ft4"><SPAN class="ft4">28.</SPAN><SPAN class="ft37">Lantmäteriverket</SPAN></P>
<P class="p193 ft4"><SPAN class="ft4">29.</SPAN><SPAN class="ft37">Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande</SPAN></P>
<P class="p193 ft4"><SPAN class="ft4">30.</SPAN><SPAN class="ft37">Arbetsmiljöverket</SPAN></P>
<P class="p192 ft4"><SPAN class="ft4">31.</SPAN><SPAN class="ft37">Sveriges geologiska undersökning</SPAN></P>
<P class="p193 ft4"><SPAN class="ft4">32.</SPAN><SPAN class="ft37">Stiftelsen Industrifonden</SPAN></P>
<P class="p193 ft4"><SPAN class="ft4">33.</SPAN><SPAN class="ft37">SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB</SPAN></P>
<P class="p193 ft4"><SPAN class="ft4">34.</SPAN><SPAN class="ft37">ALMI Företagspartner AB</SPAN></P>
<P class="p192 ft4"><SPAN class="ft4">35.</SPAN><SPAN class="ft37">Täby kommun</SPAN></P>
<P class="p193 ft4"><SPAN class="ft4">36.</SPAN><SPAN class="ft37">Linköpings kommun</SPAN></P>
<P class="p193 ft4"><SPAN class="ft4">37.</SPAN><SPAN class="ft37">Hudiksvalls kommun</SPAN></P>
<P class="p192 ft4"><SPAN class="ft4">38.</SPAN><SPAN class="ft37">Svenska Kommunförbundet</SPAN></P>
<P class="p193 ft4"><SPAN class="ft4">39.</SPAN><SPAN class="ft37">Sveriges advokatsamfund</SPAN></P>
<P class="p193 ft4"><SPAN class="ft4">40.</SPAN><SPAN class="ft37">Sveriges Försäkringsförbund</SPAN></P>
<P class="p192 ft4"><SPAN class="ft4">41.</SPAN><SPAN class="ft37">Svenska Bankföreningen</SPAN></P>
<P class="p193 ft4"><SPAN class="ft4">42.</SPAN><SPAN class="ft37">AB Svensk Byggtjänst</SPAN></P>
<P class="p193 ft4"><SPAN class="ft4">43.</SPAN><NOBR><SPAN class="ft37">AI-Företagen</SPAN></NOBR></P>
<P class="p192 ft4"><SPAN class="ft4">44.</SPAN><SPAN class="ft37">ByggherreFöreningen</SPAN></P>
<P class="p193 ft4"><SPAN class="ft4">45.</SPAN><SPAN class="ft37">Fastighetsmäklarförbundet</SPAN></P>
<P class="p193 ft4"><SPAN class="ft4">46.</SPAN><SPAN class="ft37">Funktionskontrollanterna i Sverige</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p57 ft6">Prop. 2001/02:128</P>
<P class="p57 ft6">Bilaga 4</P>
<P class="p176 ft6">40</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr5 td50"><SPAN class="p3 ft4">47. Föreningen Sveriges Bygglovgranskare och</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td12"><SPAN class="p3 ft4">Prop. 2001/02:128</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td50"><SPAN class="p194 ft4">Byggnadsnämndssekreterare</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p3 ft6">Bilaga 4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p195 ft4"><SPAN class="ft4">48.</SPAN><SPAN class="ft37">Föreningen Sveriges </SPAN><NOBR>VVS-inspektörer</NOBR></P>
<P class="p195 ft4"><SPAN class="ft4">49.</SPAN><SPAN class="ft37">Föreningen V, Ventilation Klimat Miljö</SPAN></P>
<P class="p196 ft4"><SPAN class="ft4">50.</SPAN><SPAN class="ft37">HSB Riksförbund</SPAN></P>
<P class="p196 ft4"><SPAN class="ft4">51.</SPAN><SPAN class="ft37">Hyresgästernas Riksförbund</SPAN></P>
<P class="p195 ft4"><SPAN class="ft4">52.</SPAN><SPAN class="ft37">Kommuninvest AB</SPAN></P>
<P class="p196 ft4"><SPAN class="ft4">53.</SPAN><SPAN class="ft37">Mäklarsamfundet</SPAN></P>
<P class="p196 ft4"><SPAN class="ft4">54.</SPAN><SPAN class="ft37">Riksbyggen</SPAN></P>
<P class="p195 ft4"><SPAN class="ft4">55.</SPAN><SPAN class="ft37">Riksförbundet Sveriges Ventilationsrengörare</SPAN></P>
<P class="p196 ft4"><SPAN class="ft4">56.</SPAN><SPAN class="ft37">Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag</SPAN></P>
<P class="p196 ft4"><SPAN class="ft4">57.</SPAN><SPAN class="ft37">Svenska Byggnadsarbetareförbundet</SPAN></P>
<P class="p195 ft4"><SPAN class="ft4">58.</SPAN><SPAN class="ft37">Sveriges Bostadsrätters centralorganisation</SPAN></P>
<P class="p196 ft4"><SPAN class="ft4">59.</SPAN><SPAN class="ft37">Sveriges Byggindustrier</SPAN></P>
<P class="p196 ft4"><SPAN class="ft4">60.</SPAN><SPAN class="ft37">Sveriges Fastighetsägareförbund</SPAN></P>
<P class="p196 ft4"><SPAN class="ft4">61.</SPAN><SPAN class="ft37">Sveriges Trähusfabrikers Riksförbund</SPAN></P>
<P class="p195 ft4"><SPAN class="ft4">62.</SPAN><SPAN class="ft37">Vi i Villa AB</SPAN></P>
<P class="p196 ft4"><SPAN class="ft4">63.</SPAN><SPAN class="ft37">Villaägarnas Riksförbund</SPAN></P>
<P class="p196 ft4"><SPAN class="ft4">64.</SPAN><SPAN class="ft37">VVS Tekniska Föreningen</SPAN></P>
<P class="p195 ft4"><SPAN class="ft4">65.</SPAN><NOBR><SPAN class="ft37">VVS-Installatörerna</SPAN></NOBR></P>
<P class="p197 ft6">41</P>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr30 td39"><SPAN class="p3 ft50">Miljödepartementet</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td12"><SPAN class="p3 ft4">Prop. 2001/02:128</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td39"><SPAN class="p3 ft4">Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 mars 2002</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td12"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr25 td39"><SPAN class="p3 ft4">Närvarande: statsråden <NOBR>Hjelm-Wallén,</NOBR> ordförande, Sahlin, von Sydow,</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td12"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td39"><SPAN class="p3 ft4">Engqvist, Lejon, Sommestad</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td12"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td39"><SPAN class="p3 ft4">Föredragande: statsrådet Sommestad</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td12"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td51"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td52"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td12"><SPAN class="p3 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p198 ft4">Regeringen beslutar proposition 2001/02:128 Vissa inomhusmiljöfrågor</P>
<P class="p199 ft6">42</P>
</DIV>
</div><style>
TD,TD.p2h {
zzzfont-size:90%;
zzzmargin-right:2px;
zzzoverflow:visable;
zzzword-wrap: break-word;
}
P {
zdisplay:block;
}
.divbreak {
clear:both;
display:block;
zwidth: 100%;
zheight: 1px;
zword-wrap: break-word;
}
.xecp {
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.ec {
border-style:solid;
border-width:1px;
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.TOPS {
overflow:visable;
margin:2px;
width:690px !important;
}
</style>
11Riksdagen godkänner regeringens förslag om delmål för inomhusmiljön inom miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö (avsnitt 4).Bifall=utskottet2001/02:BoU14?22Riksdagen godkänner att det under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande uppförda ramanslaget 31:6 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder för år 2002 också får användas för utbildning på radonområdet (avsnitt 5.2).Bifall=utskottet2001/02:BoU14?INLInlämning2002-03-15 00:00:00planerat60hanteringBBordläggning2002-03-21 00:00:00inträffat2hanvisningINLInlämning2002-03-21 00:00:00inträffat60hanteringREGRegistrering2002-03-21 00:00:00inträffat70hanteringHÄNHänvisning2002-03-22 00:00:00inträffat3hanvisningMOTMotionstid slutar2002-04-09 00:00:00inträffat4hanvisninginlamnatavInlämnat avMiljödepartementet2014-11-24 01:54:55statustextstatustextÄrendet är avslutatGP031282017-10-20 11:00:43tilldelatTilldelatBostadsutskottet2014-11-24 01:54:55GP03128prop_200102__128.pdf167418pdfVissa inomhusmiljöfrågorhttps://data.riksdagen.se/fil/646CB421-5AF5-4569-8F7B-ADB40FC4984Dbehandlas_i2001/02:BoU14GP01BoU14bet2001/02BoU14Vissa inomhusmiljöfrågorBetänkandeföljdmotionav Knut Billing m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 2001/02:128<br/>
Vissa inomhusmiljöfrågorGP02Bo27mot2001/02Bo27med anledning av prop. 2001/02:128 Vissa inomhusmiljöfrågorav Knut Billing m.fl. (M)Motionföljdmotionav Rigmor Stenmark m.fl. (C)<br/>
med anledning av prop. 2001/02:128<br/>
Vissa inomhusmiljöfrågorGP02Bo28mot2001/02Bo28med anledning av prop. 2001/02:128 Vissa inomhusmiljöfrågorav Rigmor Stenmark m.fl. (C)Motionföljdmotionav Ulla-Britt Hagström m.fl. (KD)<br/>
med anledning av prop. 2001/02:128<br/>
Vissa inomhusmiljöfrågorGP02Bo29mot2001/02Bo29med anledning av prop. 2001/02:128 Vissa inomhusmiljöfrågorav Ulla-Britt Hagström m.fl. (KD)Motion