2226433GP031072001/02107propproppropProposition 2001/02:107PropositionPropositionJUJuU10702002-03-13 00:00:002013-02-16 14:28:082002-03-13 00:00:00Lag om grupprättegånghämtad_2html-echttps://data.riksdagen.se/dokument/GP03107/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GP03107https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GP03107
<!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd">
<HTML>
<HEAD>
<META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8">
<META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8">
<TITLE>Lag om grupprättegång</TITLE>
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 65px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 63px 0px 0px 76px;padding: 0px;border: none;width: 1020px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 66px 0px 65px 0px;padding: 0px;border: none;width: 709px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 64px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 65px 0px 65px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 65px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 633px;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 64px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 65px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 65px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 65px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 66px 0px 65px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_15 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_15 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_15 #dimg1 {position:absolute;top:370px;left:0px;z-index:-1;width:154px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_15 #dimg1 #img1 {width:154px;height:1px;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 64px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_16 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_16 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 71px;padding: 0px;border:none;width: 500px;overflow: hidden;}
#page_16 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 243px;overflow: hidden;}
#page_16 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 15px;padding: 0px;border:none;width: 242px;overflow: hidden;}
#page_16 #id_3 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 793px;overflow: hidden;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_17 #dimg1 {position:absolute;top:556px;left:76px;z-index:-1;width:154px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_17 #dimg1 #img1 {width:154px;height:1px;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 66px 0px 63px 72px;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_19 #dimg1 {position:absolute;top:234px;left:0px;z-index:-1;width:503px;height:43px;}
#page_19 #dimg1 #img1 {width:503px;height:43px;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 66px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_22 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 226px;overflow: hidden;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_23 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_23 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_24 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_25 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_25 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_26 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 66px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 66px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 66px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_30 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_31 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_31 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_32 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_33 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 64px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_34 #dimg1 {position:absolute;top:499px;left:76px;z-index:-1;width:489px;height:54px;}
#page_34 #dimg1 #img1 {width:489px;height:54px;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_35 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 226px;overflow: hidden;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 65px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_36 #dimg1 {position:absolute;top:608px;left:76px;z-index:-1;width:489px;height:53px;}
#page_36 #dimg1 #img1 {width:489px;height:53px;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 69px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_37 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 64px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_38 #dimg1 {position:absolute;top:623px;left:71px;z-index:-1;width:500px;height:62px;}
#page_38 #dimg1 #img1 {width:500px;height:62px;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_39 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 226px;overflow: hidden;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 65px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_40 #dimg1 {position:absolute;top:129px;left:77px;z-index:-1;width:488px;height:157px;}
#page_40 #dimg1 #img1 {width:488px;height:157px;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_41 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 226px;overflow: hidden;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 66px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_43 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 64px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_45 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_45 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_46 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_46 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 65px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_48 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_48 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 226px;overflow: hidden;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 64px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_49 #dimg1 {position:absolute;top:148px;left:71px;z-index:-1;width:500px;height:81px;}
#page_49 #dimg1 #img1 {width:500px;height:81px;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_50 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_50 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 64px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_51 #dimg1 {position:absolute;top:780px;left:71px;z-index:-1;width:500px;height:120px;}
#page_51 #dimg1 #img1 {width:500px;height:120px;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 65px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_53 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_53 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 66px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_55 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_55 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 64px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_56 #dimg1 {position:absolute;top:473px;left:71px;z-index:-1;width:500px;height:63px;}
#page_56 #dimg1 #img1 {width:500px;height:63px;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 64px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_57 #dimg1 {position:absolute;top:799px;left:71px;z-index:-1;width:500px;height:62px;}
#page_57 #dimg1 #img1 {width:500px;height:62px;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 69px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_58 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 226px;overflow: hidden;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_59 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_59 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 64px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_60 #dimg1 {position:absolute;top:186px;left:71px;z-index:-1;width:500px;height:62px;}
#page_60 #dimg1 #img1 {width:500px;height:62px;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_61 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_61 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 226px;overflow: hidden;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 63px 71px;padding: 0px;border: none;width: 646px;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_63 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_63 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_64 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_64 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_65 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_65 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_67 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_67 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_68 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_68 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_69 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_69 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 66px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 71px;padding: 0px;border: none;width: 722px;}
#page_72 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_72 #dimg1 {position:absolute;top:67px;left:0px;z-index:-1;width:500px;height:43px;}
#page_72 #dimg1 #img1 {width:500px;height:43px;}
#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_73 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_73 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 65px 0px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 65px 71px;padding: 0px;border: none;width: 722px;}
#page_75 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_75 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_75 #dimg1 {position:absolute;top:31px;left:0px;z-index:-1;width:500px;height:43px;}
#page_75 #dimg1 #img1 {width:500px;height:43px;}
#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 64px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_76 #dimg1 {position:absolute;top:186px;left:71px;z-index:-1;width:500px;height:120px;}
#page_76 #dimg1 #img1 {width:500px;height:120px;}
#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 64px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_77 #dimg1 {position:absolute;top:665px;left:71px;z-index:-1;width:500px;height:43px;}
#page_77 #dimg1 #img1 {width:500px;height:43px;}
#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 65px 0px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 71px;padding: 0px;border: none;width: 722px;}
#page_79 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_79 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_79 #dimg1 {position:absolute;top:67px;left:0px;z-index:-1;width:500px;height:197px;}
#page_79 #dimg1 #img1 {width:500px;height:197px;}
#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_80 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_80 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_81 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_81 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 226px;overflow: hidden;}
#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 64px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_82 #dimg1 {position:absolute;top:32px;left:71px;z-index:-1;width:500px;height:100px;}
#page_82 #dimg1 #img1 {width:500px;height:100px;}
#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_83 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_83 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 226px;overflow: hidden;}
#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_84 #id_1 {float:left;border:none;margin: 17px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_84 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 65px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_85 #dimg1 {position:absolute;top:224px;left:69px;z-index:-1;width:502px;height:139px;}
#page_85 #dimg1 #img1 {width:502px;height:139px;}
#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_86 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_86 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 226px;overflow: hidden;}
#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 64px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_87 #dimg1 {position:absolute;top:358px;left:71px;z-index:-1;width:500px;height:63px;}
#page_87 #dimg1 #img1 {width:500px;height:63px;}
#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_88 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_88 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 64px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_89 #dimg1 {position:absolute;top:183px;left:71px;z-index:-1;width:504px;height:119px;}
#page_89 #dimg1 #img1 {width:504px;height:119px;}
#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_90 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_90 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 226px;overflow: hidden;}
#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_91 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_91 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_92 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_92 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 64px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_93 #dimg1 {position:absolute;top:205px;left:71px;z-index:-1;width:500px;height:139px;}
#page_93 #dimg1 #img1 {width:500px;height:139px;}
#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_94 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_94 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_95 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_95 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 226px;overflow: hidden;}
#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_96 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_96 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 226px;overflow: hidden;}
#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 64px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_97 #dimg1 {position:absolute;top:167px;left:71px;z-index:-1;width:500px;height:100px;}
#page_97 #dimg1 #img1 {width:500px;height:100px;}
#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_98 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_98 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 226px;overflow: hidden;}
#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 64px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_99 #dimg1 {position:absolute;top:224px;left:71px;z-index:-1;width:500px;height:101px;}
#page_99 #dimg1 #img1 {width:500px;height:101px;}
#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 64px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_100 #dimg1 {position:absolute;top:780px;left:71px;z-index:-1;width:500px;height:43px;}
#page_100 #dimg1 #img1 {width:500px;height:43px;}
#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_101 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_101 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 65px 71px;padding: 0px;border: none;width: 722px;}
#page_102 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_102 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_102 #dimg1 {position:absolute;top:31px;left:0px;z-index:-1;width:500px;height:43px;}
#page_102 #dimg1 #img1 {width:500px;height:43px;}
#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 65px 71px;padding: 0px;border: none;width: 722px;}
#page_103 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_103 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_103 #dimg1 {position:absolute;top:31px;left:0px;z-index:-1;width:500px;height:43px;}
#page_103 #dimg1 #img1 {width:500px;height:43px;}
#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 64px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_104 #dimg1 {position:absolute;top:469px;left:71px;z-index:-1;width:500px;height:82px;}
#page_104 #dimg1 #img1 {width:500px;height:82px;}
#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_105 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_105 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 226px;overflow: hidden;}
#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 64px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_106 #dimg1 {position:absolute;top:109px;left:71px;z-index:-1;width:500px;height:62px;}
#page_106 #dimg1 #img1 {width:500px;height:62px;}
#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_107 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_107 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 226px;overflow: hidden;}
#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 64px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_108 #dimg1 {position:absolute;top:723px;left:71px;z-index:-1;width:500px;height:196px;}
#page_108 #dimg1 #img1 {width:500px;height:196px;}
#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_109 #dimg1 {position:absolute;top:854px;left:71px;z-index:-1;width:500px;height:119px;}
#page_109 #dimg1 #img1 {width:500px;height:119px;}
#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_110 #id_1 {float:left;border:none;margin: 16px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_110 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_111 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_111 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 226px;overflow: hidden;}
#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 64px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_112 #dimg1 {position:absolute;top:243px;left:71px;z-index:-1;width:500px;height:178px;}
#page_112 #dimg1 #img1 {width:500px;height:178px;}
#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 64px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_113 #dimg1 {position:absolute;top:569px;left:68px;z-index:-1;width:507px;height:119px;}
#page_113 #dimg1 #img1 {width:507px;height:119px;}
#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 66px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 650px;}
#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 64px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_117 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_117 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 63px 71px;padding: 0px;border: none;width: 655px;}
#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 69px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_119 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_119 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_120 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_120 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 63px 71px;padding: 0px;border: none;width: 655px;}
#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_122 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_122 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 226px;overflow: hidden;}
#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 63px 71px;padding: 0px;border: none;width: 655px;}
#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 63px 71px;padding: 0px;border: none;width: 722px;}
#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 69px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_125 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_125 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 226px;overflow: hidden;}
#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 63px 71px;padding: 0px;border: none;width: 655px;}
#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_127 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_127 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 226px;overflow: hidden;}
#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 65px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_128 #dimg1 {position:absolute;top:823px;left:68px;z-index:-1;width:507px;height:119px;}
#page_128 #dimg1 #img1 {width:507px;height:119px;}
#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 69px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_129 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_129 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_130 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_130 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 226px;overflow: hidden;}
#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 64px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_131 #dimg1 {position:absolute;top:44px;left:71px;z-index:-1;width:500px;height:43px;}
#page_131 #dimg1 #img1 {width:500px;height:43px;}
#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_132 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_132 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 65px 0px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 63px 71px;padding: 0px;border: none;width: 722px;}
#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 65px 0px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_136 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_136 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 226px;overflow: hidden;}
#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 65px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_137 #dimg1 {position:absolute;top:709px;left:71px;z-index:-1;width:500px;height:81px;}
#page_137 #dimg1 #img1 {width:500px;height:81px;}
#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 65px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_141 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_141 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_142 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_142 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 65px 0px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_144 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_144 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_145 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_145 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_146 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_146 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 226px;overflow: hidden;}
#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_147 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_147 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 64px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_149 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_149 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_150 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_150 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 65px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 650px;}
#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_152 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_152 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 65px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_154 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_154 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 226px;overflow: hidden;}
#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 64px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_156 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_156 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 65px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_158 #id_1 {float:left;border:none;margin: 33px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_158 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_159 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_159 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_160 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_160 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_161 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_161 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_162 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_162 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 226px;overflow: hidden;}
#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_163 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_163 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_164 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_164 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_165 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_165 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_166 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_166 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_167 #id_1 {float:left;border:none;margin: 33px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_167 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 650px;}
#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 64px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_170 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_170 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_171 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_171 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 226px;overflow: hidden;}
#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_172 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_172 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 650px;}
#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_174 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_174 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_175 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_175 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 65px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 69px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_177 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_177 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 226px;overflow: hidden;}
#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_178 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_178 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_179 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_179 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 66px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 650px;}
#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_181 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_181 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 64px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_183 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_183 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 65px 0px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 64px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_185 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_185 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 4px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_185 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_185 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 793px;overflow: hidden;}
#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 66px 0px 64px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_188 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_188 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_189 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_189 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 226px;overflow: hidden;}
#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 65px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 650px;}
#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_191 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_191 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_192 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_192 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 226px;overflow: hidden;}
#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 65px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 650px;}
#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_194 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_194 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 66px 0px 65px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_196 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_196 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 226px;overflow: hidden;}
#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_197 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_197 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 66px 0px 65px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 66px 0px 65px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 66px 0px 64px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 0px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 66px 0px 65px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_204 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_204 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 66px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 650px;}
#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 66px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 650px;}
#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 69px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_207 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_207 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 66px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 650px;}
#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 65px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 66px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 650px;}
#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 66px 0px 65px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 66px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 650px;}
#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 66px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 66px 0px 65px 0px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 66px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 650px;}
#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 66px 0px 64px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 66px 0px 65px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 66px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 650px;}
#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_219 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_219 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_220 #id_1 {float:left;border:none;margin: 3px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_220 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_221 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_221 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_222 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_222 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_223 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_223 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_224 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_224 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_225 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_225 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_226 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_226 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 66px 0px 65px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 65px 0px 65px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_229 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_229 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_230 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_230 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_231 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_231 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_232 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_232 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_233 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_233 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 66px 0px 65px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_235 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_235 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_236 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_236 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_236 #dimg1 {position:absolute;top:56px;left:0px;z-index:-1;width:154px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_236 #dimg1 #img1 {width:154px;height:1px;}
#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_237 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_237 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_237 #dimg1 {position:absolute;top:435px;left:0px;z-index:-1;width:154px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_237 #dimg1 #img1 {width:154px;height:1px;}
#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_238 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_238 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_238 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_238 #id_2 {border:none;margin: 15px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 793px;overflow: hidden;}
#page_238 #dimg1 {position:absolute;top:186px;left:76px;z-index:-1;width:154px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_238 #dimg1 #img1 {width:154px;height:1px;}
#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_239 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_239 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_239 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_239 #id_2 {border:none;margin: 15px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 793px;overflow: hidden;}
#page_239 #dimg1 {position:absolute;top:397px;left:76px;z-index:-1;width:154px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_239 #dimg1 #img1 {width:154px;height:1px;}
#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 65px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_240 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_240 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 4px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_240 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_240 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 793px;overflow: hidden;}
#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 65px 0px 64px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 64px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 65px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_243 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_243 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 20px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_243 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_243 #id_2 {border:none;margin: 15px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 793px;overflow: hidden;}
#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_244 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_244 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 65px 0px 65px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 66px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 650px;}
#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 66px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 650px;}
#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 66px 0px 65px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 64px 0px 65px 0px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 66px 0px 65px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_250 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_250 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_250 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 234px;overflow: hidden;}
#page_250 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 23px;padding: 0px;border:none;width: 234px;overflow: hidden;}
#page_250 #id_3 {border:none;margin: 36px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 793px;overflow: hidden;}
#page_250 #dimg1 {position:absolute;top:538px;left:76px;z-index:-1;width:154px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_250 #dimg1 #img1 {width:154px;height:1px;}
#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 65px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_251 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_251 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 4px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_251 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_251 #id_2 {border:none;margin: 9px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_252 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_252 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 226px;overflow: hidden;}
#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 66px 0px 65px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 65px 0px 65px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_255 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_255 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_255 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_255 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 793px;overflow: hidden;}
#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 66px 0px 65px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 64px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_257 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_257 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_257 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_257 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 793px;overflow: hidden;}
#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 65px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 650px;}
#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 66px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 650px;}
#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 66px 0px 65px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 66px 0px 65px 0px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 64px 0px 65px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_262 #dimg1 {position:absolute;top:827px;left:76px;z-index:-1;width:154px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_262 #dimg1 #img1 {width:154px;height:1px;}
#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 66px 0px 65px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_264 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_264 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_265 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_265 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 226px;overflow: hidden;}
#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_266 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_266 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_267 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_267 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_268 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_268 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_269 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_269 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_270 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_270 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_271 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_271 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_272 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_272 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_273 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_273 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_274 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_274 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_275 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_275 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_276 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_276 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_277 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_277 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_278 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_278 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_279 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_279 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_280 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_280 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_280 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_281 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_281 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_281 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_282 {position:relative; overflow: hidden;margin: 66px 0px 64px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_283 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_283 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_283 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_284 {position:relative; overflow: hidden;margin: 71px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_284 #id_1 {float:left;border:none;margin: 3px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_284 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_284 #dimg1 {position:absolute;top:222px;left:1px;z-index:-1;width:151px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_284 #dimg1 #img1 {width:151px;height:1px;}
#page_285 {position:relative; overflow: hidden;margin: 66px 0px 65px 0px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
.dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;}
.ft0{font: 32px 'Times New Roman';line-height: 40px;}
.ft1{font: 23px 'Times New Roman';line-height: 26px;}
.ft2{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 25px;}
.ft3{font: 23px 'Times New Roman';line-height: 25px;}
.ft4{font: 17px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft5{font: italic 17px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft6{font: 17px 'Times New Roman';line-height: 20px;}
.ft7{font: 17px 'Times New Roman';line-height: 21px;}
.ft8{font: 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft9{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;}
.ft10{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 1px;}
.ft11{font: 17px 'Times New Roman';line-height: 0px;}
.ft12{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 0px;}
.ft13{font: 17px 'Times New Roman';margin-left: 170px;line-height: 0px;}
.ft14{font: 17px 'Times New Roman';margin-left: 246px;line-height: 0px;}
.ft15{font: 17px 'Times New Roman';line-height: 5px;}
.ft16{font: 17px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 19px;}
.ft17{font: 19px 'Times New Roman';line-height: 21px;}
.ft18{font: 19px 'Times New Roman';margin-left: 51px;line-height: 21px;}
.ft19{font: bold 17px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft20{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft21{font: 17px 'Times New Roman';line-height: 22px;}
.ft22{font: italic 17px 'Times New Roman';line-height: 20px;}
.ft23{font: 17px 'Times New Roman';margin-left: 8px;line-height: 20px;}
.ft24{font: 17px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 20px;}
.ft25{font: 17px 'Times New Roman';margin-left: 8px;line-height: 21px;}
.ft26{font: 17px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 20px;}
.ft27{font: 17px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 19px;}
.ft28{font: 17px 'Times New Roman';margin-left: 11px;line-height: 19px;}
.ft29{font: 17px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 21px;}
.ft30{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 7px;}
.ft31{font: 17px 'Times New Roman';line-height: 11px;}
.ft32{font: 17px 'Times New Roman';margin-left: 10px;line-height: 20px;}
.ft33{font: 17px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 19px;}
.ft34{font: italic 17px 'Times New Roman';line-height: 22px;}
.ft35{font: 16px 'Times New Roman';line-height: 20px;}
.ft36{font: 17px 'Times New Roman';margin-left: 8px;line-height: 19px;}
.ft37{font: 17px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 19px;}
.ft38{font: 17px 'Times New Roman';margin-left: 7px;line-height: 19px;}
.ft39{font: 17px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 19px;}
.ft40{font: italic 17px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft41{font: italic 17px 'Times New Roman';line-height: 21px;}
.ft42{font: bold 17px 'Times New Roman';line-height: 22px;}
.ft43{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 6px;}
.ft44{font: 17px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft45{font: italic 17px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft46{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 5px;}
.ft47{font: bold 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft48{font: bold 17px 'Times New Roman';margin-left: 42px;line-height: 19px;}
.ft49{font: bold 17px 'Times New Roman';line-height: 21px;}
.ft50{font: bold 17px 'Times New Roman';line-height: 20px;}
.ft51{font: 17px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft52{font: 17px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft53{font: bold 16px 'Times New Roman';line-height: 20px;}
.ft54{font: 17px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft55{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 11px;}
.ft56{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft57{font: 16px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft58{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft59{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 9px;}
.ft60{font: 16px 'Times New Roman';line-height: 21px;}
.ft61{font: 17px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft62{font: 17px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft63{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 20px;}
.ft64{font: italic 17px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft65{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft66{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 8px;}
.ft67{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 10px;}
.ft68{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft69{font: 23px 'Times New Roman';margin-left: 64px;line-height: 29px;}
.ft70{font: 23px 'Times New Roman';line-height: 29px;}
.ft71{font: 19px 'Times New Roman';margin-left: 42px;line-height: 21px;}
.ft72{font: 17px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft73{font: 22px 'Times New Roman';line-height: 29px;}
.ft74{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft75{font: 17px 'Times New Roman';margin-left: 20px;line-height: 20px;}
.ft76{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft77{font: 17px 'Times New Roman';margin-left: 20px;line-height: 21px;}
.ft78{font: 17px 'Times New Roman';margin-left: 20px;line-height: 19px;}
.ft79{font: 17px 'Times New Roman';text-decoration: underline;line-height: 20px;}
.ft80{font: 17px 'Times New Roman';text-decoration: underline;line-height: 19px;}
.ft81{font: 19px 'Times New Roman';line-height: 24px;}
.ft82{font: 17px 'Times New Roman';margin-left: 14px;line-height: 19px;}
.ft83{font: 17px 'Times New Roman';margin-left: 7px;line-height: 20px;}
.ft84{font: 17px 'Times New Roman';margin-left: 10px;line-height: 19px;}
.ft85{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft86{font: 17px 'Times New Roman';margin-left: 9px;line-height: 19px;}
.ft87{font: 17px 'Times New Roman';margin-left: 9px;line-height: 21px;}
.ft88{font: 17px 'Times New Roman';margin-left: 9px;line-height: 20px;}
.ft89{font: 17px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 22px;}
.ft90{font: 17px 'Times New Roman';margin-left: 11px;line-height: 20px;}
.ft91{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft92{font: 17px 'Times New Roman';margin-left: 7px;line-height: 21px;}
.ft93{font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft94{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.p0{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 404px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p2{text-align: left;padding-left: 142px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p3{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p4{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p7{text-align: left;padding-left: 255px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p8{text-align: left;padding-left: 255px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p10{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p11{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p12{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p13{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p14{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p15{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p16{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 139px;margin-bottom: 0px;}
.p17{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p18{text-align: left;padding-left: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p19{text-align: right;padding-right: 141px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p20{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p21{text-align: right;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p22{text-align: left;padding-left: 40px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: left;padding-left: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p24{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p25{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: right;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p27{text-align: right;margin-top: 394px;margin-bottom: 0px;}
.p28{text-align: right;padding-right: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p29{text-align: left;padding-left: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p30{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p31{text-align: justify;padding-left: 92px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p32{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 869px;margin-bottom: 0px;}
.p33{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p34{text-align: left;padding-left: 91px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p35{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p36{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p37{text-align: left;padding-left: 91px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p38{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p39{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p40{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p41{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p42{text-align: left;padding-left: 91px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p43{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p44{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p45{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p46{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p47{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p48{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p49{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 17px;}
.p50{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 16px;}
.p51{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p52{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p53{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p54{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p55{text-align: justify;padding-left: 91px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p56{text-align: justify;padding-left: 109px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p57{text-align: justify;padding-left: 109px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p58{text-align: justify;padding-left: 91px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p59{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p60{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p61{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p62{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p63{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p64{text-align: right;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p65{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p66{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p67{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p68{text-align: right;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p69{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p70{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p71{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p72{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 221px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p73{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p74{text-align: right;padding-right: 76px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p75{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p76{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 221px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p77{text-align: right;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p78{text-align: justify;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p79{text-align: justify;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p80{text-align: justify;padding-left: 15px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p81{text-align: justify;padding-right: 17px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p82{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p83{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p84{text-align: right;padding-right: 76px;margin-top: 949px;margin-bottom: 0px;}
.p85{text-align: right;padding-right: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p86{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 395px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p87{text-align: left;padding-right: 226px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p88{text-align: left;padding-left: 227px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p89{text-align: left;padding-left: 20px;padding-right: 374px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 222px;}
.p90{text-align: justify;padding-right: 226px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 20px;}
.p91{text-align: justify;padding-left: 20px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p92{text-align: justify;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p93{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p94{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 20px;}
.p95{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 21px;}
.p96{text-align: left;padding-left: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p97{text-align: left;padding-left: 333px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p98{text-align: justify;padding-left: 333px;padding-right: 226px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p99{text-align: left;padding-left: 348px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p100{text-align: left;padding-left: 333px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p101{text-align: justify;padding-left: 333px;padding-right: 221px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p102{text-align: justify;padding-left: 333px;padding-right: 221px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p103{text-align: left;padding-left: 333px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p104{text-align: justify;padding-left: 333px;padding-right: 226px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p105{text-align: left;padding-left: 91px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p106{text-align: right;padding-right: 76px;margin-top: 374px;margin-bottom: 0px;}
.p107{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 221px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p108{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p109{text-align: justify;padding-left: 4px;padding-right: 226px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p110{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p111{text-align: justify;padding-left: 4px;padding-right: 226px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 17px;}
.p112{text-align: right;padding-right: 67px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p113{text-align: left;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p114{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p115{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p116{text-align: justify;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 17px;}
.p117{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p118{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p119{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p120{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p121{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p122{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p123{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p124{text-align: justify;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p125{text-align: justify;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p126{text-align: justify;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p127{text-align: justify;padding-right: 17px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p128{text-align: justify;padding-right: 17px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p129{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p130{text-align: justify;padding-right: 17px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p131{text-align: justify;padding-right: 17px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 17px;}
.p132{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p133{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p134{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p135{text-align: justify;padding-right: 17px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p136{text-align: justify;padding-right: 16px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 17px;}
.p137{text-align: justify;padding-right: 16px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 17px;}
.p138{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 17px;}
.p139{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 17px;}
.p140{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 17px;}
.p141{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p142{text-align: justify;padding-right: 16px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p143{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p144{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p145{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p146{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p147{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 237px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p148{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p149{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p150{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 238px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p151{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p152{text-align: right;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p153{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 17px;}
.p154{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p155{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p156{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p157{text-align: justify;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p158{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 231px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p159{text-align: justify;padding-left: 100px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p160{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 235px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p161{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p162{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 221px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p163{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 221px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p164{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p165{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p166{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p167{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 221px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p168{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p169{text-align: justify;padding-right: 17px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p170{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 221px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p171{text-align: justify;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p172{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p173{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p174{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p175{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p176{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p177{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 221px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p178{text-align: right;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p179{text-align: justify;padding-right: 16px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p180{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p181{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p182{text-align: justify;padding-right: 16px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p183{text-align: justify;padding-right: 17px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p184{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 221px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p185{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p186{text-align: left;padding-left: 5px;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p187{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 145px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p188{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 150px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p189{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 150px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p190{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p191{text-align: left;padding-left: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p192{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 17px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p193{text-align: justify;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p194{text-align: justify;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 17px;}
.p195{text-align: justify;padding-right: 17px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 17px;}
.p196{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p197{text-align: left;padding-right: 32px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p198{text-align: justify;padding-right: 16px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p199{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p200{text-align: justify;padding-right: 150px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p201{text-align: left;padding-left: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p202{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p203{text-align: justify;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p204{text-align: justify;padding-right: 17px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p205{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p206{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 221px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 17px;}
.p207{text-align: right;padding-right: 76px;margin-top: 121px;margin-bottom: 0px;}
.p208{text-align: justify;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p209{text-align: justify;padding-right: 17px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p210{text-align: justify;padding-right: 17px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p211{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p212{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 150px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p213{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 145px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p214{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 150px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p215{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 150px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p216{text-align: right;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p217{text-align: justify;padding-right: 17px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p218{text-align: justify;padding-right: 17px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p219{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p220{text-align: left;padding-left: 91px;padding-right: 235px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p221{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p222{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p223{text-align: left;padding-left: 91px;padding-right: 226px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p224{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 145px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p225{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 150px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p226{text-align: right;margin-top: 127px;margin-bottom: 0px;}
.p227{text-align: center;padding-right: 17px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p228{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p229{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p230{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p231{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p232{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p233{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -1px;}
.p234{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 20px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p235{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p236{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p237{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p238{text-align: center;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p239{text-align: right;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p240{text-align: left;padding-left: 91px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p241{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p242{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 36px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p243{text-align: justify;padding-right: 17px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p244{text-align: justify;padding-right: 17px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p245{text-align: justify;padding-right: 16px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p246{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p247{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p248{text-align: left;padding-left: 91px;padding-right: 240px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p249{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p250{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p251{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 221px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p252{text-align: right;padding-right: 67px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p253{text-align: right;padding-right: 67px;margin-top: 949px;margin-bottom: 0px;}
.p254{text-align: justify;padding-right: 17px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p255{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 16px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p256{text-align: justify;padding-right: 17px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p257{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 36px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p258{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 17px;}
.p259{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p260{text-align: left;padding-left: 91px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p261{text-align: right;padding-right: 67px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p262{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 20px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p263{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p264{text-align: justify;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p265{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p266{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 221px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p267{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p268{text-align: justify;padding-left: 91px;padding-right: 226px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p269{text-align: right;padding-right: 67px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p270{text-align: right;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p271{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 17px;}
.p272{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 17px;}
.p273{text-align: left;padding-left: 92px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p274{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 245px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p275{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 245px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p276{text-align: left;padding-left: 94px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p277{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p278{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p279{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 17px;}
.p280{text-align: left;padding-left: 5px;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p281{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 159px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p282{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 159px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p283{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 159px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p284{text-align: left;padding-left: 43px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p285{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p286{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p287{text-align: left;padding-left: 5px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p288{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p289{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 226px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p290{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 226px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p291{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p292{text-align: right;padding-right: 67px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p293{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p294{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p295{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p296{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 159px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p297{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 159px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p298{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 154px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p299{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 159px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p300{text-align: right;margin-top: 123px;margin-bottom: 0px;}
.p301{text-align: left;padding-left: 513px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p302{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p303{text-align: left;padding-left: 50px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p304{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 159px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p305{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 159px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p306{text-align: justify;padding-left: 151px;padding-right: 177px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p307{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 159px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p308{text-align: right;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p309{text-align: justify;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 17px;}
.p310{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p311{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p312{text-align: left;padding-left: 91px;padding-right: 221px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p313{text-align: right;padding-right: 67px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p314{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p315{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p316{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p317{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p318{text-align: right;padding-right: 67px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p319{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 17px;}
.p320{text-align: right;padding-right: 67px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p321{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p322{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p323{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p324{text-align: justify;padding-right: 16px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p325{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p326{text-align: justify;padding-right: 17px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p327{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p328{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p329{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 154px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p330{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 159px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 17px;}
.p331{text-align: right;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p332{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p333{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p334{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p335{text-align: left;padding-left: 584px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p336{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p337{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p338{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p339{text-align: right;padding-right: 67px;margin-top: 89px;margin-bottom: 0px;}
.p340{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p341{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p342{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p343{text-align: justify;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 17px;}
.p344{text-align: left;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p345{text-align: justify;padding-right: 159px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p346{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p347{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p348{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p349{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p350{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p351{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 19px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p352{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 19px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p353{text-align: justify;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p354{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p355{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p356{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 221px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p357{text-align: right;padding-right: 67px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p358{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p359{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p360{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 221px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p361{text-align: left;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p362{text-align: right;margin-top: 427px;margin-bottom: 0px;}
.p363{text-align: left;padding-right: 93px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p364{text-align: justify;padding-right: 17px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p365{text-align: justify;padding-left: 101px;padding-right: 226px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p366{text-align: left;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 508px;}
.p367{text-align: left;padding-left: 25px;padding-right: 226px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p368{text-align: justify;padding-left: 25px;padding-right: 226px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p369{text-align: justify;padding-left: 25px;padding-right: 226px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p370{text-align: justify;padding-left: 25px;padding-right: 226px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p371{text-align: justify;padding-left: 25px;padding-right: 226px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p372{text-align: justify;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p373{text-align: justify;padding-left: 25px;padding-right: 226px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p374{text-align: right;padding-right: 67px;margin-top: 930px;margin-bottom: 0px;}
.p375{text-align: justify;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p376{text-align: right;padding-right: 67px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p377{text-align: right;padding-right: 67px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p378{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 90px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p379{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p380{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 159px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p381{text-align: right;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p382{text-align: right;padding-right: 67px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p383{text-align: right;padding-right: 67px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p384{text-align: justify;padding-right: 226px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p385{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 295px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p386{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 154px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p387{text-align: right;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p388{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p389{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p390{text-align: justify;padding-right: 17px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p391{text-align: justify;padding-right: 17px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p392{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 17px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p393{text-align: justify;padding-right: 17px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p394{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p395{text-align: left;padding-right: 17px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p396{text-align: justify;padding-right: 17px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p397{text-align: justify;padding-right: 17px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p398{text-align: justify;padding-right: 17px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p399{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p400{text-align: right;padding-right: 67px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p401{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p402{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 358px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p403{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 221px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p404{text-align: right;padding-right: 67px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p405{text-align: justify;padding-right: 16px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p406{text-align: justify;padding-right: 16px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p407{text-align: left;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p408{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p409{text-align: left;padding-left: 91px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p410{text-align: right;padding-right: 67px;margin-top: 744px;margin-bottom: 0px;}
.p411{text-align: right;padding-right: 67px;margin-top: 533px;margin-bottom: 0px;}
.p412{text-align: left;padding-right: 47px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p413{text-align: left;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p414{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p415{text-align: right;padding-right: 67px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p416{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p417{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p418{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p419{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p420{text-align: left;padding-left: 92px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p421{text-align: justify;padding-left: 100px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p422{text-align: justify;padding-left: 91px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p423{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 225px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p424{text-align: justify;padding-right: 17px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p425{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 221px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p426{text-align: right;padding-right: 67px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p427{text-align: justify;padding-left: 92px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p428{text-align: right;padding-right: 67px;margin-top: 228px;margin-bottom: 0px;}
.p429{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p430{text-align: right;margin-top: 527px;margin-bottom: 0px;}
.p431{text-align: left;padding-left: 508px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p432{text-align: right;padding-right: 120px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p433{text-align: right;padding-right: 67px;margin-top: 396px;margin-bottom: 0px;}
.p434{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 154px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p435{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 159px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p436{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p437{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p438{text-align: right;padding-right: 67px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p439{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p440{text-align: right;padding-right: 67px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px;}
.p441{text-align: justify;padding-left: 109px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p442{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 225px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p443{text-align: right;padding-right: 67px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p444{text-align: right;margin-top: 218px;margin-bottom: 0px;}
.p445{text-align: right;padding-right: 69px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p446{text-align: left;padding-left: 67px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p447{text-align: left;padding-left: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p448{text-align: left;padding-left: 82px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p449{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p450{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p451{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p452{text-align: left;padding-left: 91px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p453{text-align: right;padding-right: 67px;margin-top: 108px;margin-bottom: 0px;}
.p454{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 17px;}
.p455{text-align: left;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p456{text-align: justify;padding-right: 17px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p457{text-align: center;padding-right: 17px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p458{text-align: center;padding-right: 17px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p459{text-align: justify;padding-right: 17px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p460{text-align: justify;padding-right: 16px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p461{text-align: left;padding-right: 20px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p462{text-align: left;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p463{text-align: right;margin-top: 726px;margin-bottom: 0px;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 358px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 272px;vertical-align: bottom;}
.td2{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 358px;vertical-align: bottom;}
.td3{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 272px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 474px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 466px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 462px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: -300px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 304px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 162px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 412px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 317px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 315px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 399px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 492px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 464px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 465px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 508px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 490px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 632px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 459px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 257px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 558px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 421px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 446px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 146px;vertical-align: bottom;}
.td50{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 500px;vertical-align: bottom;}
.td51{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 498px;vertical-align: bottom;}
.td52{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 498px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 500px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 454px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 441px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 463px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 420px;vertical-align: bottom;}
.td62{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td63{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 419px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 470px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 481px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 491px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 183px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 0px;vertical-align: bottom;}
.td74{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 154px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 354px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 348px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 179px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 190px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 381px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 263px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 442px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 191px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 251px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 493px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;}
.td93{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;}
.td94{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 296px;vertical-align: bottom;}
.tr0{height: 36px;}
.tr1{height: 25px;}
.tr2{height: 39px;}
.tr3{height: 42px;}
.tr4{height: 974px;}
.tr5{height: 0px;}
.tr6{height: 598px;}
.tr7{height: 196px;}
.tr8{height: 157px;}
.tr9{height: 5px;}
.tr10{height: 22px;}
.tr11{height: 24px;}
.tr12{height: 19px;}
.tr13{height: 20px;}
.tr14{height: 28px;}
.tr15{height: 27px;}
.tr16{height: 26px;}
.tr17{height: 32px;}
.tr18{height: 29px;}
.tr19{height: 51px;}
.tr20{height: 37px;}
.tr21{height: 30px;}
.tr22{height: 59px;}
.tr23{height: 21px;}
.tr24{height: 52px;}
.tr25{height: 7px;}
.tr26{height: 35px;}
.tr27{height: 56px;}
.tr28{height: 6px;}
.tr29{height: 18px;}
.tr30{height: 58px;}
.tr31{height: 23px;}
.tr32{height: 11px;}
.tr33{height: 12px;}
.tr34{height: 38px;}
.tr35{height: 49px;}
.tr36{height: 9px;}
.tr37{height: 33px;}
.tr38{height: 13px;}
.tr39{height: 8px;}
.tr40{height: 10px;}
.tr41{height: 14px;}
.tr42{height: 62px;}
.tr43{height: 15px;}
.tr44{height: 40px;}
.tr45{height: 55px;}
.tr46{height: 61px;}
.tr47{height: 41px;}
.tr48{height: 16px;}
.tr49{height: 57px;}
.tr50{height: 31px;}
.tr51{height: 17px;}
.tr52{height: 43px;}
.t0{width: 630px;margin-left: 75px;margin-top: 6px;font: 23px 'Times New Roman';}
.t1{width: 1020px;font: 17px 'Times New Roman';}
.t2{width: 678px;margin-left: 34px;font: 17px 'Times New Roman';}
.t3{width: 616px;margin-left: 94px;font: 1px 'Times New Roman';}
.t4{width: 676px;margin-left: 34px;font: 17px 'Times New Roman';}
.t5{width: 632px;margin-left: 76px;font: 17px 'Times New Roman';}
.t6{width: 632px;margin-left: 76px;font: 23px 'Times New Roman';}
.t7{width: 633px;font: 17px 'Times New Roman';}
.t8{width: 641px;font: 17px 'Times New Roman';}
.t9{width: 632px;font: 19px 'Times New Roman';}
.t10{width: 383px;margin-top: 30px;font: italic 17px 'Times New Roman';}
.t11{width: 632px;margin-left: 4px;font: 17px 'Times New Roman';}
.t12{width: 641px;margin-left: 4px;margin-top: 11px;font: 17px 'Times New Roman';}
.t13{width: 641px;font: italic 17px 'Times New Roman';}
.t14{width: 646px;margin-top: 28px;font: 17px 'Times New Roman';}
.t15{width: 641px;font: italic 16px 'Times New Roman';}
.t16{width: 632px;margin-left: 76px;font: bold 16px 'Times New Roman';}
.t17{width: 650px;font: 17px 'Times New Roman';}
.t18{width: 655px;margin-top: 30px;font: 17px 'Times New Roman';}
.t19{width: 655px;margin-top: 29px;font: 17px 'Times New Roman';}
.t20{width: 655px;margin-top: 44px;font: 17px 'Times New Roman';}
.t21{width: 655px;margin-top: 34px;font: 17px 'Times New Roman';}
.t22{width: 655px;margin-top: 27px;font: 17px 'Times New Roman';}
.t23{width: 655px;margin-top: 25px;font: 17px 'Times New Roman';}
.t24{width: 632px;margin-left: 76px;font: bold 17px 'Times New Roman';}
.t25{width: 650px;margin-top: 27px;font: 17px 'Times New Roman';}
.t26{width: 650px;margin-top: 11px;font: 17px 'Times New Roman';}
.t27{width: 627px;margin-left: 76px;font: 17px 'Times New Roman';}
.t28{width: 627px;font: 17px 'Times New Roman';}
.t29{width: 491px;margin-top: 15px;font: 17px 'Times New Roman';}
.t30{width: 632px;margin-left: 76px;font: italic 17px 'Times New Roman';}
.t31{width: 383px;font: 17px 'Times New Roman';}
.t32{width: 617px;margin-left: 91px;font: 17px 'Times New Roman';}
.t33{width: 634px;margin-left: 74px;font: bold 15px 'Times New Roman';}
</STYLE>
</HEAD>
<BODY>
<DIV id="page_1">
<P class="p0 ft0">Regeringens proposition 2001/02:107</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><P class="p1 ft1">Lag om grupprättegång</P></TD>
<TD class="tr0 td1"><P class="p2 ft1">Prop.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr1 td3"><P class="p2 ft3">2001/02:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p4 ft4">Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.</P>
<P class="p5 ft4">Stockholm den 7 mars 2002</P>
<P class="p6 ft5">Göran Persson</P>
<P class="p7 ft5">Thomas Bodström</P>
<P class="p8 ft4">(Justitiedepartementet)</P>
<P class="p9 ft1">Propositionens huvudsakliga innehåll</P>
<P class="p10 ft4">I propositionen föreslår regeringen att en ny taleform – grupptalan – skall införas. Förslaget innebär att det som ett komplement till det vanliga rättegångsförfarandet införs en lag om grupprättegång vid allmän dom- stol och särskilda bestämmelser om grupprättegång i miljöbalken.</P>
<P class="p11 ft4">I det moderna samhället inträffar olika händelser som ger upphov till att många personer kan rikta likadana eller likartade anspråk mot någon annan, s.k. gruppanspråk. Sådana anspråk är svåra att göra gällande vid domstol eller på annat sätt. Inte minst gäller detta när varje enskilt anspråk har ett mindre ekonomiskt värde. Bristerna i rättsskyddet inskränker sig då inte till att den enskilda medborgaren drabbas av en rättsförlust. Att överträdelser av materiella bestämmelser lämnas opåtalade i för stor utsträckning medför dessutom att domstolarna inte kan utöva sin handlingsdirigerande, prejudikatskapande och rätts- utfyllande funktion. Förslaget om grupptalan syftar till att på ett över- gripande och generellt sätt komma till rätta med dessa brister i det processuella rättsskyddet. Syftet med reformen är ytterst att förbättra genomslaget för redan gällande materiella rättsregler.</P>
<P class="p11 ft6">Med grupptalan avses att någon utan rättegångsfullmakt för talan för medlemmarna i en grupp. Gruppmedlemmarna är inte parter i rätte- gången och behöver inte medverka aktivt. En dom i processen gäller för och mot alla som ingår i gruppen.</P>
<P class="p12 ft4">Grupptalan skall kunna väckas av enskilda personer, organisationer eller myndigheter. För att ha rätt att väcka enskild grupptalan skall käranden vara medlem i den grupp han eller hon vill företräda. Organisationstalan skall på konsument- och miljörättens områden kunna väckas av ideella föreningar. I fråga om offentlig grupptalan meddelar</P>
<P class="p13 ft4">1</P>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<P class="p14 ft6">regeringen särskilda föreskrifter om talerätt för myndigheter. De Prop. 2001/02:107 tingsrätter som är fastighetsdomstolar skall vara behöriga att handlägga</P>
<P class="p15 ft4">en grupprättegång.</P>
<P class="p12 ft4">En grupprättegång skall tillåtas endast om det finns gemensamma tvistefrågor, om grupptalan är det bästa tillgängliga processalternativet, om käranden är lämplig som företrädare för gruppen samt om vissa ytterligare särskilda processförutsättningar är uppfyllda.</P>
<P class="p12 ft4">Grupptalan skall omfatta de gruppmedlemmar som inom en viss tid efter det att talan har väckts anmält till domstolen att de önskar omfattas av kärandens talan. Gruppmedlemmarna skall underrättas om att en grupprättegång har inletts. Underrättelsen skall ske på det sätt domstolen finner lämpligt. Domstolen kan förelägga en part att ombesörja under- rättelsen.</P>
<P class="p12 ft4">En förlikning som ingås av käranden förutsätter rättens godkännande för att bli gällande mot gruppmedlemmarna. Lagförslaget innehåller särskilda bestämmelser om bl.a. individuella förhållanden, byte av kärande, avbrytande av grupprättegången och uppskov med prövningen av en viss fråga (en särskild form av mellandom). I stor utsträckning kommer dock rättegångsbalkens regler att vara tillämpliga också i en grupprättegång. Det gäller t.ex. bestämmelserna om pågående rättegång (lis pendens), förening av mål (kumulation), inträde i rättegången (inter- vention), säkerhetsåtgärder samt förberedelse och huvudförhandling i tvistemål.</P>
<P class="p12 ft6">Domar och beslut i en grupprättegång skall kunna överklagas i samma utsträckning som avgöranden i en vanlig rättegång. Därutöver skall det finnas särskilda möjligheter att överklaga domar och beslut som med- delas i en process där det förs en grupptalan.</P>
<P class="p12 ft4">Rättegångsbalkens kostnadsregler för tvistemål skall gälla även i en grupprättegång, vilket innebär att gruppmedlemmar som inte är parter saknar ansvar för rättegångskostnader. Undantag skall dock gälla om gruppmedlemmen av försummelse eller liknande skäl orsakar kostnader. Dessutom skall käranden ur inprocessade medel kunna tillgodogöra sig ersättning för rättegångskostnader som inte blir ersatta av svaranden.</P>
<P class="p12 ft4">Enskild grupptalan och organisationstalan skall föras genom ombud som är advokat, om inte särskilda skäl ger anledning till annat. Den som vill väcka grupptalan skall kunna träffa avtal med ombudet om att arvodet skall bestämmas med hänsyn till utgången av tvisten (s.k. riskavtal). Ett sådant avtal skall dock gälla mot gruppmedlemmarna endast om det har godkänts av en domstol.</P>
<P class="p12 ft6">Den nya lagen om grupprättegång föreslås träda i kraft den 1 januari 2003.</P>
<P class="p12 ft7">Förslagen i denna proposition har utformats i samarbete med miljö- partiet och vänsterpartiet.</P>
<P class="p16 ft4">2</P>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD colspan=4 class="tr2 td4"><P class="p3 ft1">Innehållsförteckning</P></TD>
<TD class="tr2 td5"><P class="p17 ft4">Prop. 2001/02:107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td6"><P class="p3 ft8">1</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td7"><P class="p18 ft4">Förslag till riksdagsbeslut .................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td5"><P class="p19 ft4">5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p3 ft8">2</P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p18 ft4">Lagtext</P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p17 ft9">..............................................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p19 ft4">6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p3 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p3 ft11">2.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td11"><P class="p3 ft11">Förslag till lag om grupprättegång .....................................</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p19 ft9">6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p3 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p17 ft9">2.2 .........................</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td11"><P class="p3 ft11">Förslag till lag om ändring i miljöbalken</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p19 ft9">16</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p3 ft11">3</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td7"><P class="p3 ft11">Ärendet ............................................................och dess beredning</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p19 ft9">18</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p3 ft11">4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td12"><P class="p3 ft12">En ny taleform ................................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p3 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p19 ft9">19</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p3 ft11">5</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td7"><P class="p3 ft11">Grupprättegång ...............................................vid allmän domstol</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p19 ft9">34</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p3 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p17 ft9">5.1 ......................</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td11"><P class="p3 ft11">Val av reglering och former av grupptalan</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p19 ft9">34</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p3 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p17 ft9">..............................................</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p3 ft11">5.1.1</P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p3 ft11">Val av reglering</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p19 ft9">34</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p3 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p17 ft9">.....................................</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p3 ft11">5.1.2</P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p3 ft11">Former av grupptalan</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p19 ft9">36</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p3 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p17 ft9">5.2 ......................................</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td11"><P class="p3 ft11">Inledandet av en grupprättegång</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p19 ft9">38</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p3 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p17 ft9">.................................</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p3 ft11">5.2.1</P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p3 ft11">Väckande av grupptalan</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p19 ft9">38</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p3 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p17 ft9">....................</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p3 ft11">5.2.2</P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p3 ft11">Särskilda processförutsättningar</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p19 ft9">40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p3 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p17 ft9">...................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p3 ft11">5.2.3</P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p3 ft11">Forumfrågor</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p19 ft9">49</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p3 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p17 ft9">. ..................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p3 ft11">5.2.4</P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p3 ft11">Talerätt m.m</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p19 ft9">51</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p3 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p17 ft9">...............................................</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p3 ft11">5.2.5</P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p3 ft11">Krav på ombud</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p19 ft9">56</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p3 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p17 ft9">............................</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p3 ft11">5.2.6</P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p3 ft11">Rättens inledande prövning</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p19 ft9">57</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p3 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p17 ft9">...................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p3 ft11">5.2.7</P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p3 ft11">Litispendens</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p19 ft9">60</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p20 ft11"><SPAN class="ft9">5.3</SPAN><SPAN class="ft13">Gruppens bestämning och underrättelse om</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr6 td13"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td14"><P class="p3 ft11">grupprättegången..............................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p17 ft9">62</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td13"><P class="p17 ft9">5.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td14"><P class="p3 ft11">Den fortsatta handläggningen...........................................</P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p17 ft9">72</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td13"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p3 ft11">5.4.1</P></TD>
<TD class="tr5 td17"><P class="p3 ft11">Förberedelsen .................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p17 ft9">72</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td13"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p3 ft11">5.4.2</P></TD>
<TD class="tr5 td17"><P class="p3 ft11">Huvudförhandlingen ......................................</P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p17 ft9">75</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td13"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p3 ft11">5.4.3</P></TD>
<TD class="tr5 td17"><P class="p3 ft11">Parts utevaro...................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p17 ft9">76</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td13"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p3 ft11">5.4.4</P></TD>
<TD class="tr5 td17"><P class="p3 ft11">Säkerhetsåtgärder ...........................................</P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p17 ft9">77</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td13"><P class="p17 ft9">5.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td14"><P class="p3 ft11">Målets avgörande .............................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p17 ft9">79</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td13"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p3 ft11">5.5.1</P></TD>
<TD class="tr5 td17"><P class="p3 ft11">Avbrytande av grupprättegången ...................</P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p17 ft9">79</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td13"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p3 ft11">5.5.2</P></TD>
<TD class="tr5 td17"><P class="p3 ft11">Förlikning.......................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p17 ft9">82</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td13"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p3 ft11">5.5.3</P></TD>
<TD class="tr5 td17"><P class="p3 ft11">Särskild mellandom........................................</P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p17 ft9">85</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td13"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p3 ft11">5.5.4</P></TD>
<TD class="tr5 td17"><P class="p3 ft11">Domens innehåll och rättskraft ......................</P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p17 ft9">87</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td13"><P class="p17 ft9">5.6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td14"><P class="p3 ft11">Vissa andra frågor om förfarandet ...................................</P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p17 ft9">89</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td13"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p3 ft11">5.6.1</P></TD>
<TD class="tr5 td17"><P class="p3 ft11">Ändring av talan.............................................</P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p17 ft9">89</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td13"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p3 ft11">5.6.2</P></TD>
<TD class="tr5 td17"><P class="p3 ft11">Individuella förhållanden ...............................</P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p17 ft9">93</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td13"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p3 ft11">5.6.3</P></TD>
<TD class="tr5 td17"><P class="p3 ft11">Byte av kärande..............................................</P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p17 ft9">97</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td13"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p3 ft11">5.6.4</P></TD>
<TD class="tr5 td17"><P class="p3 ft11">Överlåtelse av tvisteföremålet........................</P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p17 ft9">99</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td13"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p3 ft11">5.6.5</P></TD>
<TD class="tr5 td17"><P class="p3 ft11">Förening av mål (kumulation)......................</P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p17 ft9">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td13"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p3 ft11">5.6.6</P></TD>
<TD class="tr5 td17"><P class="p3 ft11">Intervention ..................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p17 ft9">102</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td13"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p3 ft11">5.6.7</P></TD>
<TD class="tr5 td17"><P class="p3 ft11">Gruppmedlemmen som bevismedel.............</P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p17 ft9">103</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td13"><P class="p17 ft9">5.7</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td14"><P class="p3 ft11">Överklagande..................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p17 ft9">104</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p20 ft11"><SPAN class="ft9">5.7.1</SPAN><SPAN class="ft14">Möjligheten att överklaga domar och beslut 104</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td18"><P class="p21 ft9">5.7.2</P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p3 ft11">Rätt att överklaga m.m. ................................</P></TD>
<TD class="tr7 td20"><P class="p17 ft9">106</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p20 ft11"><SPAN class="ft9">5.7.3</SPAN><SPAN class="ft14">Avbrytande av grupprättegången i överrätt</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr8 td13"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td16"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td19"><P class="p3 ft11">m.m...............................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td20"><P class="p17 ft9">108</P></TD>
<TD class="tr8 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td13"><P class="p17 ft9">5.8</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td22"><P class="p3 ft11">Rättegångskostnader.......................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td20"><P class="p17 ft9">109</P></TD>
<TD class="tr5 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td13"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p3 ft11">5.8.1</P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p3 ft11">Kostnadsansvar vid tingsrätt ........................</P></TD>
<TD class="tr5 td20"><P class="p17 ft9">109</P></TD>
<TD class="tr5 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td13"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p3 ft11">5.8.2</P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p3 ft11">Rättegångskostnader i högre rätt..................</P></TD>
<TD class="tr5 td20"><P class="p17 ft9">112</P></TD>
<TD class="tr5 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td13"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td16"><P class="p22 ft15">5.8.3</P></TD>
<TD class="tr9 td19"><P class="p23 ft15">Riskavtal m.m. .............................................</P></TD>
<TD class="tr9 td20"><P class="p17 ft15">113</P></TD>
<TD class="tr9 td21"><P class="p17 ft15">3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr1 td23"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr1 td24"><P class="p24 ft4">5.9</P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p25 ft4">Underrättelser till gruppmedlemmarna ..........................</P></TD>
<TD class="tr1 td26"><P class="p26 ft4">118</P></TD>
<TD class="tr1 td27"><P class="p3 ft8">Prop. 2001/02:107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td23"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr10 td24"><P class="p24 ft4">5.10</P></TD>
<TD class="tr10 td25"><P class="p25 ft4">Bestämmande och fördelning av ersättning ...................</P></TD>
<TD class="tr10 td26"><P class="p26 ft4">121</P></TD>
<TD class="tr10 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td23"><P class="p3 ft4">6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td28"><P class="p25 ft4">Grupptalan enligt miljöbalken ......................................................</P></TD>
<TD class="tr11 td26"><P class="p26 ft4">123</P></TD>
<TD class="tr11 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td23"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr12 td24"><P class="p24 ft4">6.1</P></TD>
<TD class="tr12 td25"><P class="p25 ft4">Allmänt om reformbehovet på miljörättens område ......</P></TD>
<TD class="tr12 td26"><P class="p26 ft4">123</P></TD>
<TD class="tr12 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td23"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr13 td24"><P class="p24 ft4">6.2</P></TD>
<TD class="tr13 td25"><P class="p25 ft4">Skadestånd för vissa miljöskador...................................</P></TD>
<TD class="tr13 td26"><P class="p26 ft4">124</P></TD>
<TD class="tr13 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td23"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr12 td24"><P class="p24 ft4">6.3</P></TD>
<TD class="tr12 td25"><P class="p25 ft4">Talan om förbud eller försiktighetsmått.........................</P></TD>
<TD class="tr12 td26"><P class="p26 ft4">126</P></TD>
<TD class="tr12 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td23"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr10 td24"><P class="p24 ft4">6.4</P></TD>
<TD class="tr10 td25"><P class="p25 ft4">Organisationstalan enligt miljöbalken............................</P></TD>
<TD class="tr10 td26"><P class="p26 ft4">128</P></TD>
<TD class="tr10 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td23"><P class="p3 ft4">7</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td28"><P class="p25 ft4">Grupptalan enligt jämställdhetslagen ...........................................</P></TD>
<TD class="tr1 td26"><P class="p26 ft4">131</P></TD>
<TD class="tr1 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td23"><P class="p3 ft4">8</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td28"><P class="p25 ft4">Ekonomiska konsekvenser............................................................</P></TD>
<TD class="tr14 td26"><P class="p26 ft4">134</P></TD>
<TD class="tr14 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td23"><P class="p3 ft4">9</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr15 td29"><P class="p26 ft4">Konsekvensanalys av förslagets effekter för små företags villkor 135</P></TD>
<TD class="tr15 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td23"><P class="p3 ft8">10</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td28"><P class="p25 ft4">Ikraftträdande................................................................................</P></TD>
<TD class="tr15 td26"><P class="p26 ft4">137</P></TD>
<TD class="tr15 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td23"><P class="p3 ft8">11</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td28"><P class="p25 ft4">Författningskommentar.................................................................</P></TD>
<TD class="tr16 td26"><P class="p26 ft4">138</P></TD>
<TD class="tr16 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td23"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr12 td24"><P class="p24 ft4">11.1</P></TD>
<TD class="tr12 td25"><P class="p25 ft4">Förslaget till lag om grupprättegång ..............................</P></TD>
<TD class="tr12 td26"><P class="p26 ft4">138</P></TD>
<TD class="tr12 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td23"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr10 td24"><P class="p24 ft4">11.2</P></TD>
<TD class="tr10 td25"><P class="p25 ft4">Förslaget till lag om ändring i miljöbalken ....................</P></TD>
<TD class="tr10 td26"><P class="p26 ft4">182</P></TD>
<TD class="tr10 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td30"><P class="p3 ft4">Bilaga 1 Sammanfattning av Grupptalansutredningens betänkande</P></TD>
<TD class="tr11 td26"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td23"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr10 td24"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr10 td25"><P class="p25 ft4">Grupprättegång (SOU 1994:151)........................................</P></TD>
<TD class="tr10 td26"><P class="p26 ft4">185</P></TD>
<TD class="tr10 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr16 td30"><P class="p3 ft4">Bilaga 2 Lagförslag i betänkandet Grupprättegång...........................</P></TD>
<TD class="tr16 td26"><P class="p26 ft4">220</P></TD>
<TD class="tr16 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr16 td30"><P class="p3 ft4">Bilaga 3 Lagförslag i promemorian Lag om Grupprättegång</P></TD>
<TD class="tr16 td26"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr16 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td23"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr10 td24"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr10 td25"><P class="p25 ft4"><NOBR>(2001-06-08) .......................................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td26"><P class="p26 ft4">240</P></TD>
<TD class="tr10 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td31"><P class="p3 ft4">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p25 ft4">Remissinstanser ..................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td26"><P class="p26 ft4">251</P></TD>
<TD class="tr1 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr15 td31"><P class="p3 ft4">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr15 td25"><P class="p25 ft4">Lagrådsremissens lagförslag...............................................</P></TD>
<TD class="tr15 td26"><P class="p26 ft4">253</P></TD>
<TD class="tr15 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr14 td31"><P class="p3 ft4">Bilaga 6</P></TD>
<TD class="tr14 td25"><P class="p25 ft4">Lagrådets yttrande...............................................................</P></TD>
<TD class="tr14 td26"><P class="p26 ft4">263</P></TD>
<TD class="tr14 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr15 td30"><P class="p3 ft8">Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 mars 2002.........</P></TD>
<TD class="tr15 td26"><P class="p26 ft4">284</P></TD>
<TD class="tr15 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr15 td30"><P class="p3 ft4">Rättsdatablad.........................................................................................</P></TD>
<TD class="tr15 td26"><P class="p26 ft4">285</P></TD>
<TD class="tr15 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p27 ft4">4</P>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr17 td32"><P class="p28 ft1">1</P></TD>
<TD class="tr17 td33"><P class="p29 ft1">Förslag till riksdagsbeslut</P></TD>
<TD class="tr17 td27"><P class="p3 ft8">Prop. 2001/02:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p30 ft4">Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till</P>
<P class="p31 ft4"><SPAN class="ft4">1.</SPAN><SPAN class="ft16">lag om grupprättegång,</SPAN></P>
<P class="p31 ft4"><SPAN class="ft4">2.</SPAN><SPAN class="ft16">lag om ändring i miljöbalken.</SPAN></P>
<P class="p32 ft4">5</P>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr17 td32"><P class="p28 ft1">2</P></TD>
<TD class="tr17 td33"><P class="p29 ft1">Lagtext</P></TD>
<TD class="tr17 td27"><P class="p3 ft8">Prop. 2001/02:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p30 ft4">Regeringen har följande förslag till lagtext.</P>
<P class="p33 ft17"><SPAN class="ft17">2.1</SPAN><SPAN class="ft18">Förslag till lag om grupprättegång</SPAN></P>
<P class="p34 ft4">Härigenom föreskrivs följande.</P>
<P class="p6 ft19">Inledande bestämmelser</P>
<P class="p35 ft20">Grupptalan</P>
<P class="p36 ft4">1 § Med grupptalan avses i denna lag en talan som en kärande för som företrädare för flera personer med rättsverkningar för dem, trots att de inte är parter i målet. Grupptalan kan väckas som enskild grupptalan<SPAN class="ft5">, </SPAN>organisationstalan eller offentlig grupptalan<SPAN class="ft5">.</SPAN></P>
<P class="p37 ft4">Med gruppen avses de personer för vilka käranden för talan.</P>
<P class="p38 ft20">Grupprättegång</P>
<P class="p39 ft6">2 § En rättegång där grupptalan förs kallas grupprättegång. En grupp- rättegång får avse anspråk som kan tas upp av allmän domstol enligt reglerna i rättegångsbalken om tvistemål.</P>
<P class="p12 ft4">För grupprättegång tillämpas bestämmelserna om tvistemål i rätte- gångsbalken, med undantag av 1 kap. 3 d §, om inte annat sägs i denna lag.</P>
<P class="p12 ft7">En grupprättegång kan också föras enligt särskilda bestämmelser i miljöbalken.</P>
<P class="p40 ft19">Hur grupptalan väcks m.m.</P>
<P class="p35 ft20">Behöriga domstolar</P>
<P class="p36 ft6">3 § De tingsrätter som regeringen bestämmer skall vara behöriga att handlägga mål enligt denna lag. Det skall finnas minst en behörig tingsrätt i varje län.</P>
<P class="p41 ft20">Talerätt</P>
<P class="p36 ft21">4 § Enskild grupptalan får väckas av en fysisk eller juridisk person som själv har ett anspråk som omfattas av talan.</P>
<P class="p10 ft6">5 § Organisationstalan får väckas av en ideell förening som i enlighet med sina stadgar tillvaratar konsument- eller löntagarintressen i tvister mellan konsumenter och en näringsidkare om någon vara, tjänst eller annan nyttighet som näringsidkaren erbjuder till konsumenter.</P>
<P class="p42 ft4">I första stycket avses med</P>
<P class="p43 ft4">6</P>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<P class="p44 ft6"><SPAN class="ft22">konsumenter</SPAN>: fysiska personer som handlat huvudsakligen för ändamål Prop. 2001/02:107 som faller utanför näringsverksamhet,</P>
<P class="p12 ft4"><SPAN class="ft5">näringsidkare</SPAN>: en fysisk eller juridisk person som handlat för ändamål som har samband med den egna näringsverksamheten.</P>
<P class="p12 ft6">En organisationstalan som avses i första stycket får omfatta även en tvist av annat slag, om det medför betydande fördelar med hänsyn till ut- redningen och övriga omständigheter att tvisterna handläggs gemensamt.</P>
<P class="p45 ft6">6 § Offentlig grupptalan får väckas av en myndighet som med hänsyn till vad tvisten rör är lämpad att företräda gruppmedlemmarna. Regeringen bestämmer vilka myndigheter som får väcka offentlig grupptalan.</P>
<P class="p46 ft7">7 § Rätten att företräda gruppen upphör inte om det inträffar en förändring i de förhållanden på vilka rätten att väcka talan enligt <NOBR>4–6</NOBR> §§ har grundats.</P>
<P class="p47 ft20">Särskilda processförutsättningar</P>
<P class="p35 ft4">8 § En grupptalan får tas upp till prövning om</P>
<P class="p48 ft7">1. talan grundas på omständigheter som är gemensamma eller likartade för gruppmedlemmarnas anspråk,</P>
<P class="p49 ft4">2. en grupprättegång inte framstår som olämplig på grund av att vissa gruppmedlemmars anspråk till sina grunder skiljer sig väsentligt från övriga anspråk,</P>
<P class="p12 ft6"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft23">merparten av de anspråk som talan avser inte lika väl kan göras gällande genom talan av gruppmedlemmarna själva,</SPAN></P>
<P class="p12 ft6"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft24">gruppen med hänsyn till storlek, avgränsning och övrigt är lämpligt bestämd samt</SPAN></P>
<P class="p50 ft7"><SPAN class="ft4">5.</SPAN><SPAN class="ft25">käranden med hänsyn till sitt intresse i saken, sina ekonomiska förutsättningar att föra en grupptalan och förhållandena i övrigt är lämpad att företräda gruppmedlemmarna i målet.</SPAN></P>
<P class="p47 ft20">Ansökans innehåll</P>
<P class="p51 ft6">9 § En ansökan om stämning skall, utöver vad som sägs i 42 kap. 2 § rättegångsbalken, innehålla uppgifter om</P>
<P class="p42 ft4">1. den grupp som talan avser,</P>
<P class="p12 ft6"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft23">de omständigheter som är gemensamma eller likartade för grupp- medlemmarnas anspråk,</SPAN></P>
<P class="p12 ft6"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft26">de för käranden kända förhållanden som har betydelse för prövningen av endast vissa gruppmedlemmars anspråk samt</SPAN></P>
<P class="p12 ft6"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft26">andra omständigheter som har betydelse för frågan om anspråken bör handläggas i en grupprättegång.</SPAN></P>
<P class="p12 ft6">Käranden skall i ansökan ange namn och adress på samtliga gruppmed- lemmar. Sådana uppgifter får utelämnas om de inte behövs för målets handläggning. Käranden skall dessutom lämna upplysningar om förhållanden i övrigt av betydelse för underrättelse till gruppmedlem- marna.</P>
<P class="p52 ft4">7</P>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr18 td34"><P class="p3 ft20">Byte av taleform</P></TD>
<TD class="tr18 td27"><P class="p3 ft8">Prop. 2001/02:107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p3 ft4">10 § Den som är kärande i en rättegång kan hos tingsrätten skriftligen</P></TD>
<TD class="tr16 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">ansöka om att målet skall omvandlas till en grupprättegång. Då skall</P></TD>
<TD class="tr12 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">bestämmelserna i 9 § och 42 kap. <NOBR>2–4</NOBR> §§ rättegångsbalken tillämpas. En</P></TD>
<TD class="tr13 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">ansökan får bifallas endast om svaranden medger detta eller om det är</P></TD>
<TD class="tr12 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">uppenbart att fördelarna med en grupprättegång överväger de olägenheter</P></TD>
<TD class="tr12 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">som en sådan kan antas medföra för svaranden.</P></TD>
<TD class="tr12 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p53 ft4">Ansökan skall delges svaranden för yttrande. Är ansökan ogrundad får</P></TD>
<TD class="tr12 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">domstolen omedelbart avslå den.</P></TD>
<TD class="tr12 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p53 ft4">Om den tingsrätt där målet pågår inte är behörig att ta upp grupptalan</P></TD>
<TD class="tr13 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">skall ansökan överlämnas till en behörig domstol. Är ansökan uppenbart</P></TD>
<TD class="tr12 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">ogrundad får domstolen omedelbart avslå ansökan i stället för att över-</P></TD>
<TD class="tr12 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">lämna den.</P></TD>
<TD class="tr10 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td34"><P class="p3 ft20">Ombud</P></TD>
<TD class="tr19 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td34"><P class="p3 ft4">11 § Enskild grupptalan och organisationstalan skall föras genom ombud</P></TD>
<TD class="tr18 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">som är advokat. Om det finns särskilda skäl, får rätten medge att talan förs</P></TD>
<TD class="tr12 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">utan ombud eller genom ombud som inte är advokat.</P></TD>
<TD class="tr10 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td34"><P class="p3 ft4">12 § En fullmakt som avser rättegång i allmänhet ger inte ombudet</P></TD>
<TD class="tr20 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">behörighet att väcka grupptalan eller att ta emot stämning i en</P></TD>
<TD class="tr12 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">grupprättegång.</P></TD>
<TD class="tr10 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td34"><P class="p3 ft20">Underrättelse till medlemmarna om att en grupprättegång har inletts</P></TD>
<TD class="tr19 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td34"><P class="p3 ft4">13 § Avvisas inte kärandens ansökan om att inleda en grupprättegång,</P></TD>
<TD class="tr18 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">skall gruppmedlemmarna underrättas om rättegången.</P></TD>
<TD class="tr12 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p54 ft4">Underrättelsen skall efter vad domstolen finner lämpligt innehålla</P></TD>
<TD class="tr13 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p55 ft4"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft16">en kortfattad redogörelse för ansökan,</SPAN></P>
<P class="p55 ft4"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft16">upplysningar om</SPAN></P>
<P class="p56 ft4"><SPAN class="ft4">a)</SPAN><SPAN class="ft27">grupprättegången som handläggningsform,</SPAN></P>
<P class="p57 ft4"><SPAN class="ft4">b)</SPAN><SPAN class="ft28">medlemmarnas möjligheter att själva delta i rättegången,</SPAN></P>
<P class="p57 ft4"><SPAN class="ft8">c)</SPAN><SPAN class="ft27">rättsverkan av en dom i en grupprättegång, och</SPAN></P>
<P class="p57 ft4"><SPAN class="ft4">d)</SPAN><SPAN class="ft28">vad som gäller i fråga om rättegångskostnader,</SPAN></P>
<P class="p58 ft4"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft16">uppgifter om kärandens och ombudets namn och adress,</SPAN></P>
<P class="p58 ft4"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft16">besked om tiden som rätten bestämmer för anmälan enligt 14 §, samt</SPAN></P>
<P class="p48 ft7"><SPAN class="ft8">5.</SPAN><SPAN class="ft29">uppgifter om andra förhållanden som har betydelse för gruppmedlem- marnas rätt.</SPAN></P>
<P class="p41 ft20">Gruppens bestämning</P>
<P class="p36 ft6">14 § En gruppmedlem som inte skriftligen inom den tid som rätten bestämmer har anmält till domstolen att han eller hon vill omfattas av grupptalan skall anses ha trätt ur gruppen.</P>
<P class="p59 ft4">8</P>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td34"><P class="p3 ft20">Gruppmedlemmens ställning</P></TD>
<TD class="tr18 td35"><P class="p60 ft8">Prop. 2001/02:107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p3 ft4">15 § En gruppmedlem skall likställas med part vid tillämpning av rätte-</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">gångsbalkens regler om jävsförhållanden, pågående rättegång, förening</P></TD>
<TD class="tr12 td35"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">av mål, hörande under rättegången och andra frågor som rör bevisningen.</P></TD>
<TD class="tr10 td35"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td34"><P class="p3 ft20">Jäv</P></TD>
<TD class="tr19 td35"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td34"><P class="p3 ft4">16 § En gruppmedlem som inte är part får, även om han eller hon inte</P></TD>
<TD class="tr21 td35"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">inträtt i rättegången som intervenient, framställa en invändning om jäv</P></TD>
<TD class="tr12 td35"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">mot en domare inom två veckor från den dag när han eller hon fick veta att</P></TD>
<TD class="tr12 td35"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">domaren deltar i målets handläggning. Om den jävsgrundande omständig-</P></TD>
<TD class="tr12 td35"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">heten då inte var känd för medlemmen, får invändningen framställas inom</P></TD>
<TD class="tr12 td35"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">två veckor från den dag medlemmen fick sådan kännedom.</P></TD>
<TD class="tr10 td35"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td34"><P class="p3 ft19">Den fortsatta handläggningen</P></TD>
<TD class="tr22 td35"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td34"><P class="p3 ft20">Kärandens skyldigheter</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td34"><P class="p3 ft4">17 § Vid talans utförande skall käranden ta till vara gruppmedlemmarnas</P></TD>
<TD class="tr18 td35"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">intressen.</P></TD>
<TD class="tr12 td35"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p53 ft4">I viktiga frågor skall käranden ge gruppmedlemmarna tillfälle att yttra</P></TD>
<TD class="tr12 td35"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">sig, om det kan ske utan större olägenhet. Om en gruppmedlem begär det</P></TD>
<TD class="tr12 td35"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">skall käranden lämna sådana upplysningar som har betydelse för</P></TD>
<TD class="tr13 td35"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td34"><P class="p3 ft4">medlemmens rätt.</P></TD>
<TD class="tr23 td35"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td34"><P class="p3 ft20">Utvidgning av talan</P></TD>
<TD class="tr24 td35"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td34"><P class="p3 ft4">18 § Rätten får medge käranden att utvidga en grupptalan till att omfatta</P></TD>
<TD class="tr18 td35"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">andra anspråk hos gruppmedlemmarna eller nya gruppmedlemmar, om</P></TD>
<TD class="tr12 td35"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">detta kan ske utan att det föranleder en betydande försening av avgörandet</P></TD>
<TD class="tr12 td35"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">i målet och utan betydande olägenheter i övrigt för svaranden. En ansökan</P></TD>
<TD class="tr12 td35"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">om utvidgning av talan skall ske skriftligen och innehålla sådana uppgifter</P></TD>
<TD class="tr13 td35"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td34"><P class="p3 ft4">som anges i 9 §.</P></TD>
<TD class="tr23 td35"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td34"><P class="p3 ft20">Överlåtelse av tvisteföremålet</P></TD>
<TD class="tr19 td35"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td34"><P class="p3 ft4">19 § Om käranden eller en gruppmedlem överlåter det som tvisten rör</P></TD>
<TD class="tr21 td35"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">till någon annan, skall vad som sägs i 13 kap. 7 § rättegångsbalken gälla</P></TD>
<TD class="tr12 td35"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">om förvärvarens rätt och skyldighet att träda in som medlem i gruppen.</P></TD>
<TD class="tr10 td35"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td34"><P class="p3 ft20">Undergrupper</P></TD>
<TD class="tr19 td35"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td34"><P class="p3 ft4">20 § Rätten får förordna någon att vid sidan av käranden eller i stället för</P></TD>
<TD class="tr18 td35"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">käranden föra talan i en viss fråga eller en del av saken som gäller endast</P></TD>
<TD class="tr13 td35"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">vissa gruppmedlemmars rätt, om det främjar en ändamålsenlig handlägg-</P></TD>
<TD class="tr12 td35"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">ning. Ett sådant förordnande får ges en gruppmedlem eller, om det inte är</P></TD>
<TD class="tr12 td35"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">möjligt, någon annan.</P></TD>
<TD class="tr12 td35"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p53 ft4">Parterna och berörda gruppmedlemmar skall ges tillfälle att yttra sig</P></TD>
<TD class="tr12 td35"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">innan rätten fattar beslut, om detta inte är uppenbart obehövligt. I beslutet</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr18 td35"><P class="p17 ft4">9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td34"><P class="p3 ft30"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<P class="p14 ft6">skall rätten ange den del av gruppen och den fråga eller del av saken som Prop. 2001/02:107 förordnandet avser.</P>
<P class="p49 ft7">Bestämmelserna i denna lag om käranden gäller i tillämpliga delar också den som har förordnats att föra talan enligt första stycket.</P>
<P class="p61 ft20">Byte av kärande</P>
<P class="p39 ft6">21 § Om käranden inte längre bedöms vara lämpad att företräda grupp- medlemmarna i målet, skall rätten utse någon annan som har talerätt enligt <NOBR>4–6</NOBR> §§ att som kärande föra gruppens talan.</P>
<P class="p12 ft6">Om någon ny kärande inte kan utses enligt första stycket, skall grupptalan avvisas. Om käranden är klagandens motpart i högre rätt får dock rätten förordna någon annan som bedöms vara lämpad att som kärande föra gruppens talan.</P>
<P class="p62 ft7">22 § I andra fall än som avses i 21 § får någon annan överta kärandens talan endast om käranden överlåtit sin del av det som tvisten rör eller det finns andra särskilda skäl.</P>
<P class="p47 ft20">Avbrytande av grupprättegången eller del av den</P>
<P class="p36 ft6">23 § Återkallar käranden grupptalan inom tiden för anmälan enligt 14 § skall målet avskrivas i dess helhet. Om käranden inom den tiden återkallar målet i en del som hänför sig till en viss gruppmedlems anspråk skall det käromålet avskrivas.</P>
<P class="p12 ft4">Om det efter anmälningstidens utgång uppkommer en fråga om att avskriva målet i dess helhet eller att avvisa grupptalan skall rätten lämna parterna och gruppmedlemmarna tillfälle att yttra sig, om det inte är uppenbart obehövligt.</P>
<P class="p48 ft6">Andra stycket tillämpas också om fråga uppkommer om att avskriva målet eller avvisa talan i en del som hänför sig till en viss gruppmedlems anspråk.</P>
<P class="p63 ft6">24 § Rätten får bestämma en tid inom vilken en gruppmedlem skriftligen till domstolen kan anmäla att han eller hon, om grupprättegången när det gäller hans eller hennes anspråk avbryts, vill träda in som part och föra talan angående sin rätt.</P>
<P class="p12 ft4">Görs en anmälan om inträde enligt första stycket, skall rätten avskilja det käromål som anmälan gäller och besluta om den fortsatta handlägg- ningen. Rätten får under de förutsättningar som anges i 1 kap. 3 d § rätte- gångsbalken besluta att målet skall handläggas med tillämpning av den paragrafen.</P>
<P class="p12 ft7">Rätten kan flytta över ett avskilt mål till en annan behörig domstol, om detta är bäst med hänsyn till utredningen och övriga omständigheter.</P>
<P class="p63 ft6">25 § Om ett överklagande återkallas eller skall avvisas av annan anled- ning än att det har kommit in för sent tillämpas bestämmelserna i 23 § andra och tredje styckena och 24 § första och andra styckena.</P>
<P class="p42 ft4">Om ett överklagande har förfallit på grund av att käranden uteblivit från</P>
<P class="p15 ft31">ett sammanträde för huvudförhandling, skall målet återupptas enligt</P>
<P class="p64 ft4">10</P>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<P class="p14 ft6">50 kap. 22 § rättegångsbalken på ansökan av en gruppmedlem, även om Prop. 2001/02:107 käranden saknat laga förfall för sin utevaro. Gruppmedlemmens ansökan</P>
<P class="p15 ft4">får begränsas till ett visst käromål.</P>
<P class="p65 ft20">Förlikning</P>
<P class="p36 ft6">26 § En förlikning som käranden ingår för en grupps räkning gäller, om rätten stadfäster den genom dom. Förlikningen skall på begäran av parterna stadfästas, om den inte är diskriminerande mot vissa gruppmed- lemmar eller på annat sätt uppenbart oskälig.</P>
<P class="p41 ft20">Om uppskov med prövningen av en viss fråga</P>
<P class="p39 ft4">27 § Om det är lämpligt med hänsyn till utredningen och kan ske utan betydande olägenhet för svaranden, får rätten meddela en dom som för vissa gruppmedlemmar innebär ett slutligt avgörande av saken och som för andra gruppmedlemmar innebär att prövningen av en viss fråga skjuts upp.</P>
<P class="p48 ft4">Rätten skall förelägga varje gruppmedlem för vilken målet inte slutligt avgjorts att inom en viss tid begära att den återstående frågan prövas. I fråga om gruppmedlemmar som lämnar in en sådan begäran skall rätten besluta enligt 24 § andra och tredje styckena om avskiljande och om den fortsatta handläggningen. Om en gruppmedlem inte lämnar in en begäran om prövning av den återstående frågan, skall medlemmens talan ogillas, om inte svaranden har medgett yrkandet eller det är uppenbart att talan är grundad.</P>
<P class="p40 ft20">Avgörandets innehåll</P>
<P class="p36 ft6">28 § I en dom skall rätten ange de gruppmedlemmar som domen avser. Detta gäller också ett beslut, om det behövs med hänsyn till frågans beskaffenhet.</P>
<P class="p41 ft20">Rättskraft</P>
<P class="p36 ft7">29 § Rättens avgörande i en grupprättegång har rättskraft i förhållande till alla gruppmedlemmar som omfattas av avgörandet.</P>
<P class="p66 ft19">Särskilda regler om rättegångskostnader m.m.</P>
<P class="p35 ft20">Rätt till ersättning och ansvar för kostnader</P>
<P class="p67 ft4">30 § Den som enligt 21 § andra stycket har förordnats att som kärande föra en grupps talan har rätt till ersättning av allmänna medel som motsvarar kostnaden för rättegångens förberedande och talans utförande samt arvode till ombud eller biträde, om kostnaden skäligen varit påkallad för att ta till vara gruppmedlemmarnas rätt. Ersättning skall också ges för kärandens eget arbete och tidsspillan med anledning av rättegången. Såsom åtgärd för rättegångens förberedande anses förhand-</P>
<P class="p68 ft4">11</P>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<P class="p14 ft6">ling för biläggande av en tvistefråga som har omedelbar betydelse för Prop. 2001/02:107 den förda talan.</P>
<P class="p12 ft6">Rätten får besluta om förskott på ersättningen med skäligt belopp om det är rimligt med hänsyn till omfattningen av de kostnader eller det arbete som uppdraget har medfört, den tid som rättegången kan beräknas pågå samt övriga förhållanden.</P>
<P class="p69 ft4">31 § Den som enligt 21 § andra stycket har förordnats att som kärande föra en grupps talan är inte skyldig att betala ersättning för motpartens rättegångskostnader i annat fall än som avses i 18 kap. 6 § rättegångs- balken. I stället skall den som tidigare varit kärande i målet såsom part svara för dessa rättegångskostnader. Han eller hon skall också ersätta staten för vad som utgått av allmänna medel enligt 30 §, i den utsträckning inte klaganden eller någon annan är skyldig att betala sådan ersättning.</P>
<P class="p11 ft4">Har någon i samband med överklagande eller därefter övertagit kärandens talan i annat fall än som avses i första stycket svarar han eller hon såsom part endast för rättegångskostnader som har uppkommit i den högre rätten. För rättegångskostnader i lägre rätt svarar i stället den som tidigare varit kärande i målet.</P>
<P class="p70 ft4">32 § Bestämmelserna i rättegångsbalken om ansvar för rättegångs- kostnader skall tillämpas även i fråga om sådan ersättning av allmänna medel som betalats till en kärande med stöd av 30 §. Ersättning för en sådan kostnad skall betalas till staten. Rätten skall pröva frågan om ersättning utan yrkande.</P>
<P class="p71 ft20">Kostnadsansvaret för en gruppmedlem</P>
<P class="p72 ft7">33 § En gruppmedlem som inte är part i rättegången svarar för rättegångs- kostnaderna i målet endast i de fall som avses i 34 och 35 §§.</P>
<P class="p10 ft4">34 § Har svaranden ålagts att ersätta kärandens rättegångskostnader eller att till staten betala sådana kostnader som avses i 32 § och kan svaranden inte betala, är de berörda gruppmedlemmarna skyldiga att ersätta dessa kostnader. Detsamma gäller merkostnader vid riskavtal som svaranden enligt 41 § inte förpliktats betala. Varje gruppmedlem svarar för sin andel av kostnaderna och är inte skyldig att betala mer än som har kommit honom eller henne till godo genom rättegången.</P>
<P class="p73 ft6">35 § En gruppmedlem som inte är part i rättegången skall ersätta de kostnader som medlemmen har vållat genom någon åtgärd som avses i 18 kap. 3 § första stycket rättegångsbalken eller genom sådan vårdslöshet eller försummelse som avses i 6 § samma kapitel.</P>
<P class="p45 ft6">36 § Om en medlem har inträtt som part i grupprättegången i samband med ett överklagande eller därefter, svarar medlemmen som part endast för kostnader som har uppkommit i den högre rätten.</P>
<P class="p74 ft4">12</P>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td34"><P class="p3 ft20">Avskilda käromål</P></TD>
<TD class="tr18 td36"><P class="p75 ft8">Prop. 2001/02:107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p3 ft4">37 § Om ett käromål har avskilts enligt 24 §, svarar käranden och grupp-</P></TD>
<TD class="tr16 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">medlemmen solidariskt för de rättegångskostnader som har uppkommit</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">före avskiljandet. För kostnader som har uppkommit därefter svarar</P></TD>
<TD class="tr13 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">gruppmedlemmen ensam.</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p53 ft4">Har käranden eller gruppmedlemmen orsakat rättegångskostnad genom</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">vårdslöshet eller försummelse, skall han eller hon ensam svara för denna</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">kostnad.</P></TD>
<TD class="tr10 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td34"><P class="p3 ft20">Riskavtal</P></TD>
<TD class="tr19 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td34"><P class="p3 ft4">38 § Har käranden ingått ett avtal med ett ombud om att arvodet till</P></TD>
<TD class="tr18 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">ombudet skall bestämmas med hänsyn till i vilken utsträckning grupp-</P></TD>
<TD class="tr13 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">medlemmarnas anspråk tillgodoses (riskavtal) får avtalet endast åberopas</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">mot gruppmedlemmarna om det har godkänts av domstol.</P></TD>
<TD class="tr10 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td34"><P class="p3 ft4">39 § Ett riskavtal får godkännas endast om avtalet är skäligt med hänsyn</P></TD>
<TD class="tr26 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">till sakens beskaffenhet. Avtalet skall vara upprättat i skriftlig form. Av</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">avtalet skall framgå på vilket sätt arvodet är avsett att avvika från ett</P></TD>
<TD class="tr13 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">normalarvode om gruppmedlemmarnas anspråk bifalls eller ogillas helt.</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">Avtalet får inte godkännas om arvodet grundas enbart på tvisteföremålets</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">värde.</P></TD>
<TD class="tr10 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td34"><P class="p3 ft4">40 § Frågan om godkännande av ett riskavtal prövas i en pågående grupp-</P></TD>
<TD class="tr26 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">rättegång av domstolen på yrkande av käranden. Har den rättsliga</P></TD>
<TD class="tr13 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">angelägenhet som riskavtalet omfattar inte inletts vid domstol, får den som</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">vill föra grupptalan begära att frågan om godkännande prövas av en</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">domstol som är behörig att pröva tvisten. Går det inte att avgöra vilken</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">domstol som är behörig, prövas frågan om godkännande av Stockholms</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">tingsrätt.</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p53 ft4">Ett godkännande enligt första stycket upphör att gälla, om en grupp-</P></TD>
<TD class="tr13 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">rättegång inte har inletts inom sex månader från godkännandet. Om det</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td34"><P class="p3 ft4">finns skäl för det får domstolen förlänga den tiden.</P></TD>
<TD class="tr23 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td34"><P class="p3 ft4">41 § Vid prövning av vad som är ersättningsgill rättegångskostnad enligt</P></TD>
<TD class="tr0 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">18 kap. 8 § rättegångsbalken skall hänsyn inte tas till sådana merkost-</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">nader som har uppkommit på grund av ett riskavtal.</P></TD>
<TD class="tr10 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td34"><P class="p3 ft19">Överklagande</P></TD>
<TD class="tr22 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td34"><P class="p3 ft4">42 § När prövningen av en viss fråga har skjutits upp enligt 27 §, skall</P></TD>
<TD class="tr14 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">rätten bestämma om domen i den del där avgörandet inte är slutligt får</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">överklagas särskilt. En sådan del av domen får dock alltid överklagas</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">särskilt, om domen i den del den är slutlig överklagas för eller mot en</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">grupp.</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p54 ft4">Om en dom överklagas särskilt enligt första stycket, får rätten bestäm-</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">ma att målet i övrigt skall vila till dess att domen har vunnit laga kraft.</P></TD>
<TD class="tr10 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td34"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr27 td36"><P class="p17 ft4">13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr1 td37"><P class="p3 ft4">43</P></TD>
<TD class="tr1 td38"><P class="p1 ft4">§ Tingsrättens beslut med anledning av en återkallelse av talan får</P></TD>
<TD class="tr1 td27"><P class="p3 ft8">Prop. 2001/02:107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr12 td39"><P class="p3 ft4">inte överklagas, om återkallelsen har skett inom tiden för anmälan enligt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td37"><P class="p3 ft4">14</P></TD>
<TD class="tr13 td38"><P class="p1 ft4">§. Ett beslut i fråga om rättegångskostnader som meddelats i samband</P></TD>
<TD class="tr13 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p15 ft4">med avskrivningen får dock överklagas.</P>
<P class="p45 ft6">44 § En tingsrätts beslut att utse en ny kärande får överklagas av den tidigare käranden och av en gruppmedlem som har föreslagit en annan kärande. En tingsrätts beslut att avslå en begäran om byte av kärande får överklagas av en gruppmedlem som har föreslagit ett sådant byte. I fråga om överklagandet tillämpas bestämmelserna i 49 kap. 4 § och 11 § första stycket rättegångsbalken.</P>
<P class="p69 ft6">45 § En tingsrätts beslut under rättegången får, utöver vad som sägs i rättegångsbalken och 44 §, överklagas särskilt, om tingsrätten i beslutet har</P>
<P class="p50 ft6"><SPAN class="ft4">1.</SPAN><SPAN class="ft32">avslagit kärandens begäran att få föra enskild grupptalan eller organisationstalan utan ombud eller genom ombud som inte är advokat,</SPAN></P>
<P class="p31 ft4"><SPAN class="ft4">2.</SPAN><SPAN class="ft33">prövat en fråga enligt 19 § om inträde som medlem i gruppen, eller</SPAN></P>
<P class="p31 ft4"><SPAN class="ft4">3.</SPAN><SPAN class="ft33">prövat en fråga om godkännande av ett riskavtal enligt 39 §.</SPAN></P>
<P class="p48 ft4">Den som vill överklaga ett beslut som avses i första stycket skall först anmäla missnöje. Anmälan skall göras genast, om beslutet har meddelats vid ett sammanträde, och annars inom en vecka från den dag då klaganden fick del av beslutet. Den som försummar detta har inte längre rätt att överklaga beslutet. Anmäler någon missnöje får rätten förklara målet vilande till dess att överklagandet prövats, om det finns särskilda skäl.</P>
<P class="p76 ft6">46 § Bestämmelserna i 44 och 45 §§ gäller också vid ett överklagande av en hovrätts beslut som inte är slutligt i frågor som avses i de paragraferna och som har uppkommit i hovrätten eller som har överklagats dit.</P>
<P class="p63 ft6">47 § En gruppmedlem får överklaga en dom eller ett slutligt beslut för en grupps räkning samt ett beslut om godkännande av ett riskavtal enligt 39 §.</P>
<P class="p12 ft7">En gruppmedlem är vidare behörig att för egen räkning överklaga en dom eller ett beslut som rör hans eller hennes rätt.</P>
<P class="p63 ft6">48 § En missnöjesanmälan av en gruppmedlem som inte är part i rätte- gången får göras inom en vecka från dagen för beslutet, om beslutet har meddelats vid ett sammanträde till vilket medlemmen inte har kallats och inte heller ändå har inställt sig. Detsamma gäller om beslutet inte har meddelats vid ett sammanträde och inte delges medlemmen.</P>
<P class="p40 ft19">Underrättelse till gruppmedlemmarna</P>
<P class="p36 ft6">49 § Rätten skall, utöver vad som följer av övriga bestämmelser, under- rätta en berörd gruppmedlem om en dom eller ett slutligt beslut samt om en förlikning som begärs stadfäst enligt 26 §.</P>
<P class="p77 ft4">14</P>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP0310715x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p78 ft6">Om det behövs med hänsyn till den betydelse uppgiften kan antas ha för medlemmens rätt, skall rätten vidare underrätta en berörd grupp- medlem om</P>
<P class="p79 ft4"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft16">att käranden har ersatts med en ny kärande,</SPAN></P>
<P class="p79 ft4"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft16">att käranden har anlitat ett nytt ombud,</SPAN></P>
<P class="p79 ft4"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft16">att käranden har eftergett talan,</SPAN></P>
<P class="p80 ft4"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft16">att fråga uppkommit om att godkänna ett riskavtal,</SPAN></P>
<P class="p80 ft4"><SPAN class="ft8">5.</SPAN><SPAN class="ft16">att en dom eller ett beslut överklagats, samt</SPAN></P>
<P class="p80 ft4"><SPAN class="ft8">6.</SPAN><SPAN class="ft16">andra beslut, åtgärder och förhållanden i övrigt.</SPAN></P>
<P class="p81 ft6">50 § Underrättelser enligt denna lag till gruppmedlemmar skall ske på det sätt rätten finner lämpligt och med beaktande av bestämmelserna i 33 kap. 2 § första stycket rättegångsbalken.</P>
<P class="p78 ft4">Rätten får förelägga en part att ombesörja en underrättelse, om detta har betydande fördelar för handläggningen. Parten har i ett sådant fall rätt till ersättning av allmänna medel för kostnader.</P>
<P class="p78 ft7">Det som sägs i andra stycket gäller även när en underrättelse sker genom delgivning.</P>
<P class="p82 ft4">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p83 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p84 ft4">15</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td24"><P class="p85 ft17">2.2</P></TD>
<TD class="tr14 td40"><P class="p18 ft17">Förslag till lag om ändring i miljöbalken</P></TD>
<TD class="tr14 td27"><P class="p3 ft8">Prop. 2001/02:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p86 ft6">Härigenom föreskrivs i fråga om miljöbalken <SPAN class="ft22">dels </SPAN>att 20 kap. 2 § skall ha följande lydelse,</P>
<P class="p87 ft6"><SPAN class="ft22">dels </SPAN>att rubrikerna närmast före 32 kap. 11 och 12 §§ skall lyda ”Inlösen av fastighet” respektive ”Enskild talan och grupptalan”,</P>
<P class="p87 ft21"><SPAN class="ft34">dels </SPAN>att det i balken skall införas två nya paragrafer, 32 kap. 13 och 14 §§, av följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td41"><P class="p3 ft5">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr11 td42"><P class="p3 ft20">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p88 ft19">20 kap.</P>
<P class="p89 ft35">2 § Miljödomstol prövar som första instans mål om</P>
<P class="p90 ft4"><SPAN class="ft4">1.</SPAN><SPAN class="ft36">miljöfarlig verksamhet som är ansökningsmål enligt 21 kap. 1 § första stycket,</SPAN></P>
<P class="p90 ft4"><SPAN class="ft4">2.</SPAN><SPAN class="ft37">vattenverksamhet och vattenanläggningar enligt 11 kap. samt lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet, utom verksamheter som avser markavvattning vilka verksamheter skall prövas av länsstyrelsen,</SPAN></P>
<P class="p90 ft4"><SPAN class="ft4">3.</SPAN><SPAN class="ft28">markavvattningar som enligt lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet har överlämnats från länsstyrelsen eller anmälts av fastighetsbildningsmyndighet,</SPAN></P>
<P class="p91 ft4"><SPAN class="ft4">4.</SPAN><SPAN class="ft16">ersättning för skada och intrång enligt 28 kap. </SPAN><NOBR>2–5</NOBR> §§,</P>
<P class="p90 ft6"><SPAN class="ft4">5.</SPAN><SPAN class="ft24">ersättning och inlösen vid ingripande av det allmänna enligt denna balk och vid vattenverksamhet, om inte annat har särskilt föreskrivits,</SPAN></P>
<P class="p92 ft4"><SPAN class="ft4">6.</SPAN><SPAN class="ft37">ersättning för miljöskador och 6. ersättning för miljöskador och</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p93 ft6">inlösen enligt 32 kap. <SPAN class="ft22">samt </SPAN>talan om förbud eller försiktighetsmått enligt 32 kap. 12 §,</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p93 ft4">inlösen enligt 32 kap., talan om förbud eller försiktighetsmått enligt 32 kap. 12 § <SPAN class="ft5">samt grupptalan enligt 32 kap. 13 §</SPAN>,</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p94 ft4"><SPAN class="ft4">7.</SPAN><SPAN class="ft38">fördelning av solidariskt ansvar mellan flera enligt 10 kap. 6 och 7 §§ på talan av någon av de solidariskt ansvariga,</SPAN></P>
<P class="p94 ft4"><SPAN class="ft4">8.</SPAN><SPAN class="ft39">utdömande av vite som förelagts med stöd av balken efter särskild framställan av den myndighet som har förelagt vitet. Har vitet förelagts i förfarandet gäller 6 § andra stycket lagen (1985:206) om viten.</SPAN></P>
<P class="p95 ft4">Som anges i 19 kap. 1 § tredje stycket prövar miljödomstol, om inte annat är föreskrivet, efter överklagande länsstyrelsens och andra statliga myndigheters beslut enligt denna balk eller föreskrifter som har meddelats med stöd av balken samt enligt lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Att miljödomstol efter överklagande prövar kronofogdemyndighets beslut om handräckning framgår av 26 kap. 17 § andra stycket.</P>
<P class="p96 ft19">32 kap.</P>
<P class="p97 ft5">13 §</P>
<P class="p98 ft22">Talan om skadestånd får föras som grupptalan enligt lagen (0000:000) om grupprättegång.</P>
<P class="p99 ft40">Talan om förbud mot fortsatt</P>
<P class="p64 ft4">16</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP0310717x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p100 ft22">verksamhet eller om skyddsåt- <SPAN class="ft6">Prop. 2001/02:107 </SPAN>gärder eller andra försiktighets-</P>
<P class="p101 ft20">mått enligt 12 § får föras enligt samma lag som enskild grupptalan eller organisationstalan.</P>
<P class="p102 ft20">Vid en grupptalan enligt första eller andra stycket tillämpas lagen (0000:000) om grupprättegång med undantag för 2 § första stycket andra meningen och andra stycket, 3 och 5 §§ samt 24 § andra stycket andra meningen och tredje stycket.</P>
<P class="p103 ft5">14 §</P>
<P class="p102 ft20">Organisationstalan enligt 13 § första eller andra stycket får väckas av en ideell förening som i enlighet med sina stadgar tillvara- tar naturskydds- eller miljöskydds- intressen eller av en sammanslut- ning av yrkesverksamma inom <NOBR>fiske-,</NOBR> <NOBR>jordbruks-,</NOBR> ren- och skogs- bruksnäringen.</P>
<P class="p104 ft22">Det som sägs i första stycket gäller också en sammanslutning av sådana organisationer som nämns där.</P>
<P class="p105 ft4">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.</P>
<P class="p106 ft4">17</P>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr17 td32"><P class="p28 ft1">3</P></TD>
<TD class="tr17 td33"><P class="p29 ft1">Ärendet och dess beredning</P></TD>
<TD class="tr17 td27"><P class="p3 ft8">Prop. 2001/02:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p30 ft4">I propositionen föreslås att en ny lag om grupprättegång införs.</P>
<P class="p12 ft4">Genom beslut den 27 juni 1991 bemyndigade regeringen chefen för Justitiedepartementet att tillkalla en särskild utredare för att utreda om det går att förbättra möjligheterna att i domstol driva anspråk som är gemensamma eller likartade för en större grupp människor. Till utredare utsågs professor Per Henrik Lindblom. Utredningen antog namnet Grupptalanutredningen.</P>
<P class="p12 ft4">Enligt direktiven skulle utredaren överväga möjligheten att beträffande anspråk som är gemensamma eller likartade för en större grupp människor – som ett komplement till de traditionella rättegångsreglerna – införa regler om s.k. grupptalan. Utredaren skulle också föreslå de ändringar i övrigt som behövs i det processuella regelsystemet för att säkerställa möjligheterna att driva sådana anspråk i domstol. Frågan om ett förbättrat processuellt rättsskydd i dessa hänseenden skulle särskilt övervägas för konsument- och miljörättsområdena, men det stod utredaren fritt att föreslå en reglering som omfattar även andra rätts- områden.</P>
<P class="p48 ft4">Grupptalanutredningen överlämnade i januari 1995 betänkandet Grupprättegång. Del <NOBR>A-C</NOBR> (SOU 1994:151). En sammanfattning av betänkandet finns i <SPAN class="ft5">bilaga 1. </SPAN>De lagförslag som lades fram i betänkandet finns i <SPAN class="ft5">bilaga 2. </SPAN>Betänkandet har remissbehandlats. En remissamman- ställning finns i Justitiedepartementet (Ju1995/405/DOM).</P>
<P class="p107 ft4">Den 22 december 2000 hölls ett samrådsmöte i Justitiedepartementet för att framför allt få belyst hur den ekonomiska utvecklingen de senaste åren påverkat synen på grupptalan. Mötet gällde också hur grupptalan kan påverka villkoren för särskilt de mindre företagen och det allmänna investeringsklimatet, särskilt när det gäller utländska företags benägenhet att förlägga verksamhet till Sverige. Inför mötet fick de inbjudna ta del av ett utkast till lagrådsremiss om grupprättegång. Minnesanteckningar från mötet finns tillgängliga i Justitiedepartementet (Ju1995/405/DOM).</P>
<P class="p11 ft4">Inom Justitiedepartementet utarbetades under våren 2001 promemorian Lag om grupprättegång. Promemorian skiljer sig från det tidigare utkastet till lagrådsremiss framför allt i frågan om gruppens bestämning. I promemorian föreslås ett anmälningsförfarande i stället för automatisk grupptillhörighet. Promemorian har varit föremål för remissbehandling. En sammanställning av remissvaren finns tillgänglig i Justitiedeparte- mentet (Ju1995/405/DOM). Lagförslagen i promemorian återfinns i <SPAN class="ft5">bilaga 3.</SPAN></P>
<P class="p11 ft7">Förteckningar över samtliga remissinstanserna under ärendets bered- ning finns i <SPAN class="ft41">bilaga 4</SPAN>.</P>
<P class="p108 ft20">Lagrådet</P>
<P class="p39 ft6">Regeringen beslutade den 15 november 2001 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i <SPAN class="ft22">bilaga 5.</SPAN></P>
<P class="p12 ft4">Lagrådet har föreslagit ändringar såväl i sak som när det gäller utformningen av lagtexten. Regeringen har på de flesta punkter följt Lagrådets förslag. Lagrådets synpunkter har bl.a. medfört att lagtexten</P>
<P class="p64 ft4">18</P>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP0310719x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr1 td34"><P class="p3 ft4">har preciserats och att svarandens intressen uttryckligen lyfts fram på</P></TD>
<TD class="tr1 td27"><P class="p3 ft8">Prop. 2001/02:107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">flera ställen. I några avseenden har regeringen valt andra lösningar än de</P></TD>
<TD class="tr12 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td39"><P class="p3 ft4">Lagrådet har förordat. Vi återkommer till Lagrådets synpunkter i</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p109 ft6">avsnitten 5.2.2, 5.2.4, 5.2.6, 5.2.7, 5.3, 5.5.1, 5.5.2, 5.5.3, 5.6.1, 5.6.2, 5.6.3, 5.6.7, 5.7.2, 5.8.1 och 5.8.3 samt i författningskommentaren. Vidare har vissa andra redaktionella ändringar gjorts i lagtexten. Lagrådets yttrande finns i <SPAN class="ft22">bilaga 6.</SPAN></P>
<P class="p110 ft1">4 En ny taleform</P>
<P class="p111 ft21"><SPAN class="ft42">Regeringens förslag: </SPAN>En ny taleform – grupptalan <SPAN class="ft42">– </SPAN>införs som komplement till det vanliga rättegångsförfarandet.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr16 td43"><P class="p112 ft19">Utredningens och promemorians förslag <SPAN class="ft4">överensstämmer med</SPAN></P></TD>
<TD class="tr16 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">regeringens.</P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p112 ft4"><SPAN class="ft19">Remissinstanserna: </SPAN>Remissinstansernas inställning till behovet av en</P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p112 ft4">reform varierar. <SPAN class="ft5">Konsumentverket </SPAN>ansluter sig i allt väsentligt till de</P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p112 ft4">överväganden som utredningen redovisar och ser det som ytterst</P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p112 ft4">angeläget att den föreslagna reformen genomförs. <SPAN class="ft5">Allmänna rekla-</SPAN></P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td43"><P class="p112 ft8"><SPAN class="ft20">mationsnämnden </SPAN>anser att det, inte minst inom konsumentområdet, finns</P></TD>
<TD class="tr13 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p112 ft8">brister i det processuella rättsskyddet som motiverar en reform. <SPAN class="ft20">Finans-</SPAN></P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p112 ft4"><SPAN class="ft5">inspektionen </SPAN>uttalar att det finns många rättsligt grundade anspråk på</P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p112 ft4">konsumentområdet som aldrig görs gällande i domstol och att det är</P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p112 ft8">positivt med förändringar som förbättrar konsumenternas möjligheter att</P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p112 ft4">driva anspråk i domstol. Inspektionen ser lagförslaget som ett bra</P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td43"><P class="p112 ft4">komplement till redan befintliga utomprocessuella tvistlösningsorgan.</P></TD>
<TD class="tr13 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p112 ft4"><SPAN class="ft5">Konkurrensverket </SPAN>menar att grupptalan bl.a. kan bidra till att utjämna</P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p112 ft4">obalans mellan enskilda konsumenter och företag. Bland övriga remiss-</P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p112 ft4">instanser som instämmer i utredningens bedömning av behovet och</P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p112 ft4">tillstyrker att en lag om grupprättegång införs är <SPAN class="ft5">Östersunds tingsrätt,</SPAN></P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p112 ft5">Umeå tingsrätt, Naturvårdsverket, Handelshögskolan vid Göteborgs</P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p112 ft5">universitet, Konsumentvägledarnas förening, Landsorganisationen i</P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td43"><P class="p112 ft20">Sverige (LO), Stiftelsen Miljöcentrum, Sveriges Aktiesparares Riksför-</P></TD>
<TD class="tr13 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p112 ft5">bund <SPAN class="ft4">och </SPAN>Sveriges Konsumentråd. <SPAN class="ft4">Även </SPAN>Hovrätten över Skåne och</P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4"><SPAN class="ft5">Blekinge </SPAN>ansluter sig i stort till bedömningen i promemorian.</P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p112 ft4"><SPAN class="ft5">Svea hovrätt </SPAN>har utifrån sina erfarenheter svårt att se det uttalade</P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p112 ft4">behovet av allmänna regler om grupptalan, men motsätter sig inte att</P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td43"><P class="p112 ft4">reformen genomförs. <SPAN class="ft5">Sveriges advokatsamfund </SPAN>anser att det finns ett</P></TD>
<TD class="tr13 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p112 ft4">behov av reformering av det processuella rättsskyddet, men ifrågasätter</P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">om promemorians förslag är det rätta sättet att bota de luckor som finns.</P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p112 ft4"><SPAN class="ft5">Hovrätten för Västra Sverige </SPAN>anser att nuvarande processordning är</P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p112 ft4">mindre väl anpassad för massanspråk och att det finns ett påtagligt behov</P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p112 ft4">av en reform i de fall tvister kan utmynna i ett för den enskilda</P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td43"><P class="p112 ft4">gruppmedlemmen gynnsamt ekonomiskt resultat. Enligt hovrätten kan</P></TD>
<TD class="tr13 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p112 ft4">dock massanspråkens behov tillgodoses på andra sätt än genom grupp-</P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p112 ft4">talan. Enligt Hovrätten för Västra Sverige kan bristerna i rättsskyddet för</P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p112 ft4">gruppanspråk i stället åtgärdas genom att möjligheten att kumulera flera</P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p112 ft4">käromål i ett mål vidgas eller genom att den i dag tillämpade ordningen</P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td43"><P class="p112 ft4">med pilotmål effektiviseras. Hovrätten menar vidare att förslaget om ett</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr14 td44"><P class="p17 ft4">19</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td43"><P class="p3 ft43"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<P class="p113 ft6">anmälningsförfarande (se avsnitt 5.3) onödiggör en särskild lag om Prop. 2001/02:107 grupprättegång.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr29 td43"><P class="p53 ft45">Juridiska fakultetsstyrelsen vid Lunds universitet <SPAN class="ft44">pekade i sitt</SPAN></P></TD>
<TD class="tr29 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">remissvar år 1995 särskilt på att utredningen inte tillräckligt noga har</P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td43"><P class="p3 ft4">prövat förslagets förenlighet med artikel 6 i Europakonventionen och att</P></TD>
<TD class="tr13 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">det – mot bakgrund av medlemskapet i EU – inte kunde uteslutas att en</P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">reform snedvrider konkurrens och negativt påverkar svensk företags-</P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">etablering. Med hänsyn till bl.a. att förslaget nu begränsats till s.k. opt in</P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">(anmälningsförfarande, se avsnitt 5.3) och att möjligheterna till en</P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">gemensam reglering av grupptalan för hela den Europeiska gemenskapen</P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">analyserats på ett övertygande sätt finner sig fakultetsstyrelsen nu kunna</P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td43"><P class="p3 ft4">tillstyrka förslaget. Också <SPAN class="ft5">Domstolsverket </SPAN>anser numera att förslaget</P></TD>
<TD class="tr13 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">innebär en bra utveckling för rättslivet.</P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p53 ft4"><SPAN class="ft5">Stockholms tingsrätt </SPAN>bedömer utifrån sin erfarenhet att enskilda verkar</P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">ha god förmåga att med nuvarande möjligheter hävda också mindre</P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">anspråk av olika slag. Andra remissinstanser som anser att det saknas</P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft5"><SPAN class="ft4">behov av en reform är </SPAN>Uppsala tingsrätt, Malmö tingsrätt, Delegationen</P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td43"><P class="p3 ft5">för utländska investeringar i Sverige (ISA), Handelshögskolan i</P></TD>
<TD class="tr13 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft5">Stockholm, Sveriges domareförbund, Svenska Bankföreningen, Finans-</P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft5">bolagens förening, Svensk Handel, Föreningen Svenskt Näringsliv,</P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft5">Sveriges Försäkringsförbund <SPAN class="ft4">och </SPAN>Svenska <NOBR>IT-företagens</NOBR> Organisation<SPAN class="ft4">.</SPAN></P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">Invändningarna från remissinstanserna gäller sammanfattningsvis att</P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td43"><P class="p3 ft4">reformbehovet i stället borde mötas genom vidareutveckling av den s.k.</P></TD>
<TD class="tr13 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">pilotmålsmetoden eller rättegångsbalkens regler om kumulation, att</P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">grupptalan ökar risken för utpressning till <NOBR>icke-berättigade</NOBR> förlikningar,</P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">att företags investeringsvilja riskerar att minska och att frågan om</P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td43"><P class="p3 ft4">grupptalan bör beredas på europeisk nivå.</P></TD>
<TD class="tr10 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td43"><P class="p3 ft19">Skälen för regeringens förslag</P></TD>
<TD class="tr30 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td43"><P class="p3 ft20">Rättsordningens och processens syften och funktioner</P></TD>
<TD class="tr14 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td43"><P class="p3 ft4">För att rättsregler som garanterar människor rättelse vid överträdelser av</P></TD>
<TD class="tr21 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">de materiellrättsliga reglerna skall fungera reparativt och preventivt krävs</P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">att det finns sanktionsmekanismer för ett effektivt och rättvist ingripande.</P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">Ett sanktionssystem måste bygga på grundsatsen att lagar och</P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">förordningar stiftas med utgångspunkt från att deras innehåll skall följas</P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">och att sanktionerna skall kunna effektueras, i sista hand genom tvång.</P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td43"><P class="p3 ft4">Sanktionsmekanismerna kan utformas på många sätt. Det kan vara fråga</P></TD>
<TD class="tr13 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">om prövning i judiciell eller administrativ ordning, vid privata eller</P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">allmänna nämnder, skiljeförfarande m.m. Statliga och privata alternativ</P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">kan visa sig lika verkningsfulla när det gäller att medverka till att den</P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">enskilde får igenom sin rätt eller att utöva en handlingsdirigerande</P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">funktion. Utgångspunkten måste emellertid vara att staten bär ansvaret</P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td43"><P class="p3 ft4">för medborgarnas tillgång till verkningsfulla sanktionsmedel.</P></TD>
<TD class="tr13 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p53 ft4">Möjligheten till process vid domstol är det mest betydelsefulla av de</P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">statliga tvistlösningsalternativen. Domstolarna har en grundlagsrättslig</P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">förankring som ger dem en särställning som rättskipningsorgan. Rätte-</P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">gångsförfarandet bygger på grundläggande rättssäkerhetskrav, såsom att</P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">domstolen skall iaktta saklighet och opartiskhet och att dess avgöranden</P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td43"><P class="p3 ft4">skall bygga på lika bedömning av lika fall. Domstolen står i den</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr15 td44"><P class="p17 ft4">20</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td43"><P class="p3 ft46"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr1 td34"><P class="p3 ft4">dömande verksamheten obunden från statsmakten i övrigt och skall tjäna</P></TD>
<TD class="tr1 td36"><P class="p75 ft8">Prop. 2001/02:107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">som en yttersta garant för upprätthållandet av enskildas rättigheter också</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">gentemot det allmänna.</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p53 ft4">Den svenska rättegångsordningen, grundlagd i rättegångsbalken, är</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">utformad som ett instrument för den enskilde att driva igenom egna</P></TD>
<TD class="tr13 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">anspråk. Förfarandet är ackusatoriskt och, som huvudregel, dispositivt.</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">Domstolens roll är således formulerad med utgångspunkt från att det</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">föreligger en rättslig konflikt mellan två jämbördiga motståndare, som</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">båda förutsätts på egen hand kunna ta till vara sin rätt. Först när hänsyn</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">till utomstående intressen riskerar att bli satta åt sidan har domstolen ett</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">självständigt ansvar för att utreda tvistefrågan, t.ex. genom att införa nytt</P></TD>
<TD class="tr13 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">processmaterial. Så är endast undantagsvis fallet när det gäller förmögen-</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">hetsrättsliga tvister. Däremot är det vanligt att domstolen har ett eget</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">utredningsansvar i t.ex. miljörättsliga tillståndsmål. I enlighet med</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">uppfattningen att det är var och ens sak att själv bestämma om ett rättsligt</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">grundat anspråk skall göras gällande eller inte, är det normalt otillåtet för</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">någon att agera för annans räkning utan att det finns ett uppdragsför-</P></TD>
<TD class="tr13 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td34"><P class="p3 ft4">hållande.</P></TD>
<TD class="tr23 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td34"><P class="p3 ft20">Brister i rättsskyddet – behovet av en reform</P></TD>
<TD class="tr24 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td34"><P class="p3 ft4">Det moderna samhället har gett upphov till nya former av rättsliga</P></TD>
<TD class="tr18 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">anspråk. På t.ex. konsument- och miljöområdena omfattas numera stora</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">grupper människor av likadana eller likartade anspråk. Svårbevakade och</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">svårdefinierade gruppintressen uppkommer när t.ex. en olyckshändelse,</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">en farlig produkt eller ett utsläpp från en miljöfarlig verksamhet drabbar</P></TD>
<TD class="tr13 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">många personer på ett likartat sätt. Det skapas en tillfällig grupp som har</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">liknande anspråk mot t.ex. ett företag eller ett affärsdrivande verk.</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p53 ft4">En distinktion som förekommer i den allmänna debatten om nya</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">anspråkstyper i det moderna samhället är den mellan individuellt pro-</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">cessbara, <NOBR>icke-individuellt</NOBR> processbara och processimmuna anspråk.</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p53 ft4">Ett anspråk är <SPAN class="ft5">individuellt processbart </SPAN>om kostnaderna för att driva</P></TD>
<TD class="tr13 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">igenom anspråket genom enskild talan understiger det ekonomiska värde</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">som käranden tillgodogörs genom en framgångsrik rättegång. Är så inte</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">fallet, kan anspråket vara <NOBR><SPAN class="ft5">icke-individuellt</SPAN></NOBR><SPAN class="ft5"> processbart</SPAN>. Ett ekonomiskt</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">vinstgivande rättsligt agerande kan då komma till stånd genom att flera</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">gör gemensam sak och därigenom sänker den totala kostnaden för att</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">driva igenom anspråken. Är inte heller detta möjligt, talar man om ett</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft5">processimmunt anspråk<SPAN class="ft4">.</SPAN></P></TD>
<TD class="tr13 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p54 ft4">Grupptalanutredningen har gjort en utförlig och genomgripande studie</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">av det processuella rättsskyddets olika funktioner och ändamålsenlighet</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">vid genomdrivandet av dessa nya typer av anspråk och funnit att den på</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">en <NOBR>individualistisk-dualistisk</NOBR> grundsyn baserade processordningen inte</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">alltid uppfyller de krav man kan ställa på den. Enligt utredningen saknar</P></TD>
<TD class="tr13 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">medborgarna i tillräcklig utsträckning tillgång till realistiska processuella</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">institut för att driva igenom sin rätt. Utredningen konkretiserar sin</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">undersökning med ett flertal exempel (se särskilt del A, SOU 1994:151).</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">Remissutfallet bekräftar utredningens slutsatser. Det finns bland</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">myndigheter och andra organ såsom <SPAN class="ft5">Konsumentverket, Allmänna rekla-</SPAN></P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft5">mationsnämnden, Konsumentvägledarnas förening, Sveriges Aktie-</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td34"><P class="p3 ft20">sparares Riksförbund, Naturvårdsverket <SPAN class="ft8">och </SPAN>Jämställdhetsombudsman-</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft4">21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft6"><SPAN class="ft22">nen </SPAN>en uttalad erfarenhet av att enskilda människor inte kommer till sin rätt så ofta som de borde göra i ett modernt rättssamhälle.</P>
<P class="p114 ft4">Det finns många orsaker som tillsammans ger upphov till luckorna i det processuella rättsskyddet. Svårigheterna för enskilda att agera genom domstol eller andra rättsliga prövningsorgan sammanhänger med både ekonomiska, psykologiska, kunskapsmässiga och sociala faktorer. För andra som har mod, kraft och vilja att handla ställer processuella regler och principer hinder i vägen. För den enskilde leder bristen på agerande till rättsförluster som kan gälla små belopp men också så stora summor att privatekonomin påtagligt påverkas. Allmänna intressen, som lika- behandling av medborgarna, konsumentskydd och miljövård lider skada. Centrala rättsområden drabbas av prejudikattorka samt brist på rättsut- veckling och rättsskapande genom praxis.</P>
<P class="p114 ft4">Vissa remissinstanser har satt i fråga om domstolarna bör tas i anspråk för att ersätta enskilda mindre ekonomiska förluster. Mot detta kan sägas att i situationer då det finns gruppanspråk beror rättskränkningens storlek på från vems sida man ser saken. Från samhällssynpunkt är det lika allvarligt om 1 000 personer lider en rättsförlust på 1 000 kr var som att 10 personer förlorar 100 000 kr var. Att lämna många små rättskränk- ningar opåtalade kan skada konkurrensen, motverka miljöfrämjande investeringar och ha en allmänt uppluckrande effekt på människors rättsuppfattning. Det kan dessutom bidra till att oseriösa affärsmetoder utvecklas och att dåliga produkter tillverkas.</P>
<P class="p115 ft4">Det bör poängteras att en självklar utgångspunkt för reformförslaget är att näringslivet i Sverige är och vill vara seriöst. Det är enligt regeringens bedömning av värde för de seriösa aktörerna att det skapas processuella instrument för att stävja oönskat beteende på marknaden. Vidare gagnas naturligtvis det seriösa näringslivet av att möjligheterna att skapa klarhet i rättsliga frågor genom domstolsavgöranden ökar.</P>
<P class="p115 ft4">För att luckorna i rättsskyddet för gruppanspråk skall kunna täppas igen krävs att samtliga eller i vart fall flertalet människor med samma eller likartade anspråk har realistiska möjligheter att göra sin rätt gällande. Det är inte nödvändigt att alla rättskränkningar i samhället påtalas, men det går inte att uppnå en önskad påverkan av ett handlings- mönster, om det saknas möjligheter att få de flesta rättsförlusterna ersatta. Först då sådana möjligheter finns framstår sanktionstrycket som tillräckligt effektivt.</P>
<P class="p116 ft4">Grupptalanutredningen går i sitt betänkande utförligt igenom tänkbara alternativ för att avhjälpa bristerna vid gruppanspråk. Utredningen behandlar bl.a. särreglering av kostnadsfördelningen, rättshjälp, rätts- skyddsförsäkringar, kriminalisering, utomprocessuella tvistlösningsorgan samt förening av mål (kumulation) och pilotmål. De två sistnämnda alternativen behandlas utförligare i nästa avsnitt. När det gäller övriga möjligheter kan i korthet sägas följande.</P>
<P class="p115 ft4">Den allmänna rättegångsordningen har under de senaste decennierna vid ett flertal tillfällen reformerats för att göra handläggningen mindre omständlig, formaliserad och kostnadskrävande. Särskilt syftet att minska kostnaderna låg bakom tillkomsten av den s.k. småmålslagen, vars bestämmelser numera till stor del har arbetats in i rättegångsbalken. Småmålsreglernas bestämmelser begränsar kostnadsansvaret för den förlorande parten. Inom vattenrätten, expropriationsrätten och på vissa</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p117 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p84 ft4">22</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p118 ft4">andra rättsområden gäller sedan lång tid regler som snedfördelar kost- nadsansvaret. Där förs i första instans en process om t.ex. tillstånd eller ersättning på den presumtive skadevållarens bekostnad, oavsett vilken utgången blir i målet.</P>
<P class="p119 ft4">Regler om annorlunda kostnadsfördelningar är ett effektivt instrument om man vill underlätta eller försvåra för enskilda att vända sig till domstol. Regeringens bedömning är dock att man inte bör använda undantag från rättegångsbalkens kostnadsregler som en generell åtgärd mot bristerna i det processuella rättsskyddet för gruppanspråk. Skälen bakom huvudregeln i tvistemål om tappande parts ersättningsskyldighet för motpartens rättegångskostnader gör sig gällande också i en rättegång om gruppanspråk.</P>
<P class="p115 ft8">Rättshjälpen ger enskilda förmånen av att processa med en minskad kostnadsrisk. Avgifter och andra begränsningar gör dock att tillvara- tagandet av små anspråk underlättas i endast begränsad utsträckning. Processer som rör gruppanspråk orsakar inte sällan stora kostnader för ombudsarvode och bevisning. Svarandens bedömning av en rimlig kostnadsnivå görs med utgångspunkt från det totala belopp som skall betalas till samtliga i gruppen vid en eventuell processförlust. En stor insats kan därför vara motiverad och underlättas av att kostnaderna är avdragsgilla vid beskattningen. För käranden blir kostnadsrisken lätt sådan att en rättegång framstår som ett ekonomiskt orealistiskt alternativ.</P>
<P class="p120 ft4">Rättsskyddsförsäkringen erbjuder i detta hänseende ett bättre skydd än rättshjälpen, eftersom den omfattar även ersättningsskyldighet för mot- partens kostnader. För anspråk av mindre värde som rör komplicerade rätts- eller bevisfrågor är dock självrisken många gånger ett tillräckligt hinder mot att väcka talan. Försäkringsersättningen är dessutom normalt maximerad till ett visst belopp, vilket begränsar nyttan av försäkringen i komplicerade mål.</P>
<P class="p121 ft4">Traditionellt anses kriminalisering ha en god effekt som styrmedel. Kumulation av åtal och enskilt anspråk underlättar dessutom väsentligt att driva igenom ekonomiskt små anspråk. Kriminalisering bör emellertid förbehållas beteenden som framstår som särskilt straffvärda. En reform på det aktuella området avser däremot främst att underlätta för enskilda att göra sina civilrättsliga anspråk gällande.</P>
<P class="p120 ft4">Utomprocessuella tvistlösningsorgan som t.ex. reklamations- och försäkringsnämnder fyller en viktig uppgift genom att erbjuda ett snabbt och enkelt förfarande som alternativ till domstolsprövning. De avlastar domstolarna från en hel del tvister. De alternativa tvistlösningsorganens kompetens är dock inskränkt i flera avseenden. För tvistlösningen vid Allmänna reklamationsnämnden (ARN) gäller t.ex. att nämnden inte tar upp muntlig bevisning. ARN prövar inte heller alla typer av tvister. Av särskilt intresse för frågan om anspråk av begränsat ekonomiskt värde (dvs. typiska gruppanspråk) är de beloppsgränser som gäller vid nämnden.</P>
<P class="p122 ft4">Det kan vidare rent allmänt ifrågasättas om bristerna i det processuella rättsskyddet när det gäller reparation, prevention och rättsbildning bör åtgärdas genom åtgärder utanför domstolsväsendet. Utomprocessuella instanser kan på ett värdefullt sätt komplettera men inte alltid ersätta domstolsprövning, som måste utgöra systemets ryggrad.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p123 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p84 ft4">23</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p124 ft8">Det allmänna har genom sina myndigheter en stark ställning som bevakare av att gällande rättsregler efterlevs. Som representanter för allmänintresset har myndigheter som Konsumentombudsmannen (KO), Jämställdhetsombudsmannen (JämO) och Naturvårdsverket påverkat rättsutvecklingen på flera centrala rättsområden. I detta sammanhang kan nämnas att det sedan den 1 december 1997 pågår en femårig försöksverk- samhet avseende KO:s medverkan i finansiella tvister. Enligt lagen (SFS 1997:379) om försöksverksamheten avseende medverkan av Konsument- ombudsmannen i vissa tvister får KO biträda konsumenter som ombud vid allmän domstol och kronofogdemyndighet, om tvisten är av betydelse för rättstillämpningen eller om det annars finns särskilda skäl för det. Exempel på särskilda skäl är att tvisten är av betydelse för en större grupp konsumenter (se prop. 1996/97:104, s. 15 och 26). Som regeringen framhöll när försöksverksamheten föreslogs skulle ett system enligt vilket KO kan företräda en enskild konsument och ett system med grupprättegång komma att komplettera varandra (prop. 1996/97:104</P>
<P class="p125 ft4"><SPAN class="ft8">s.</SPAN><SPAN class="ft16">10).</SPAN></P>
<P class="p79 ft4">Möjligheten för myndigheter att ingripa och bistå enskilda personer i</P>
<P class="p126 ft4">en privat rättskonflikt är även med beaktande av den nyss berörda försöksverksamheten starkt begränsad. Effektiviteten i myndigheternas verksamhet är beroende av tillgången på statliga och kommunala budgetmedel och kunnig personal. Mycket talar för att varken pengar eller kunskap räcker till, om det allmänna skall fortsätta att ensamt handha värnandet av gemensamma intressen. Kontroll, tillsyn och annan liknande verksamhet som inte innefattar myndighetsutövning måste fördelas på flera samverkande organ, såväl offentliga som privata. Det är nödvändigt att anlägga en pluralistisk syn på enskildas och samhällets roller när det gäller att ta till vara de intressen som rättsordningen vill slå vakt om.</P>
<P class="p127 ft4">Informationsverksamhet har en viktig funktion när det gäller att påverka handlingsmönster. Information kan därför utgöra ett värdefullt komplement vid avhjälpande av bristerna vid gruppanspråk, men utgör naturligtvis inget självständigt alternativ till ett processuellt förfarande. Spridande av information har inte heller några reparativa, process- ekonomiska eller rättsskapande uppgifter.</P>
<P class="p128 ft4">Slutsatsen är att det inom ramen för den nuvarande rättegångsformen inte är möjligt att förena behovet av gruppagerande med kraven på ett snabbt, billigt och enkelt förfarande. Åtgärdsalternativ som har till syfte att underlätta för den enskilde att själv vända sig till domstol eller något annat prövningsorgan är således inte i sig några verkningsfulla boteme- del.</P>
<P class="p128 ft4">Problemet är alltså det saknas realistiska möjligheter att göra små anspråk gällande i domstol. Det är inget samhällsproblem så länge man ser till ett enskilt fall. Samhällsutvecklingen har emellertid lett till att det i dag är vanligt att många människor står i likartade rättsförhållanden mot någon annan.</P>
<P class="p127 ft4">Svårbevakade gruppanspråk kan uppstå vid brott mot miljöbalken, om det är fel på en vara som har sålts till många, om en leasinggivare använder sig av oskäliga avtalsvillkor, om en researrangör inte lever upp till löften i sin marknadsföring, om en kreditgivare inte följer konsument- kreditlagens bestämmelser eller på värdepappersmarknaden.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p83 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p84 ft4">24</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p78 ft4">Målet med en reform är att skapa en rättegångsform som anpassad till de krav som ställs i dagens samhälle. Reglerna i rättegångsbalken utgår från att två jämnstarka parter står mot varandra. En reform är, som <SPAN class="ft5">Konkurrensverket </SPAN>har påpekat, ägnad att utjämna den processuella obalans som kan råda mellan t.ex. enskilda konsumenter och ett företag.</P>
<P class="p78 ft4">Den svenska rättsordningen bygger på att rättigheter på olika områden skall kunna genomdrivas i domstol. En rättegång är dock inget självända- mål. Däremot utgör en realistisk möjlighet till process den yttersta garantin för att enskildas rättigheter på t.ex. miljö- och konsumenträttens områden inte stannar på papperet. Enskilda måste ha en reell tillgång till rättsväsendet.</P>
<P class="p127 ft4">Blickarna bör mot den här bakgrunden riktas mot den representativa processen, mot grupptalan. En sådan process ger domstolen bättre möjligheter att göra en bredare intresseavvägning och motverkar uppkomsten av motstridiga avgöranden. Detta gynnar prejudikatbild- ningen. I processekonomiskt hänseende kan den representativa processen medföra fördelar för rättegångar som i dag förs individuellt. Grupptalan har, som redan berörts, också en reparativ uppgift att fylla genom att kompensation kan erbjudas till fler. Slutligen har den nya processformen en preventiv, handlingsdirigerande, funktion.</P>
<P class="p127 ft4">Syftet med en reform är således ytterst att förbättra genomslaget för redan gällande materiella rättsregler. Att konsument- och miljörätten är två rättsområden som berörs särskilt av förslaget har redan nämnts. Som utvecklas i avsnitt 5.1.1 bör reformen dock inte begränsas till dessa områden.</P>
<P class="p129 ft20">Särskilt om pilotmål och förening av mål (kumulation)</P>
<P class="p130 ft4">Ett flertal remissinstanser, som t.ex. <SPAN class="ft5">Hovrätten för Västra Sverige, Kristianstads tingsrätt, Svensk Handel, Föreningen Svenskt Näringsliv </SPAN>och <SPAN class="ft5">Svenska </SPAN><NOBR><SPAN class="ft5">IT-företagens</SPAN></NOBR><SPAN class="ft5"> Organisation</SPAN>, har fört fram tankar på att möta reformbehovet i fråga om rättsskyddet för gruppanspråk genom en vidareutveckling av den s.k. pilotmålsmetoden eller av reglerna om kumulation. Några av remissinstanserna anför vidare att behovet av en reform minskat ytterligare genom det i promemorian förordade anmälningsförfarandet (se avsnitt 5.3). Remissinstanserna menar att den valda lösningen minskar skillnaden mellan grupptalan och kumulation enligt rättegångsbalken.</P>
<P class="p131 ft6">Skillnaderna mellan en grupprättegång och en reformerad pilot- målsmetod beror i viss utsträckning på hur de olika processformerna tekniskt utformas. Man kan dock i huvudsak utpeka följande olikheter.</P>
<P class="p78 ft4">Medan pilotprocessen bygger på den traditionella individualistiska partsrättegången är en grupprättegång till sin karaktär en process mellan en grupp, företrädd av en representant, och dennas motpart. Det finns inga fristående skäl till att gruppföreträdaren måste tillhöra gruppen. Också en myndighet eller en organisation kan föra gruppens talan. Tale- formen kan anpassas till de behov som processen i det särskilda fallet skall tillgodose eller utifrån anspråkshavarnas förutsättningar att själva föra talan. Vidare är representanten vid en grupptalan utbytbar på ett annat sätt än som gäller vid pilotmål. I en grupprättegång bör vidare domstolen utöva viss kontroll av gruppföreträdarens lämplighet och</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p83 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p84 ft4">25</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p118 ft4">agerande i processen. Detta är inte bara till förmån för gruppmedlem- marna. Också motparten har fördelar av det. Risken för att domen skall kunna angripas i efterhand av andra gruppmedlemmar reduceras väsentligt. En annan fördel för motparten är att utsikterna att få ersättning för rättegångskostnader vid en processvinst ökar, i vart fall om gruppen företräds av en myndighet eller en väletablerad organisation. En grupp- rättegång leder vidare till att samtliga gruppmedlemmar får tillgång till en exekutionstitel samtidigt.</P>
<P class="p119 ft4">Grupprättegången kan på ett annat sätt än som är möjligt vid pilotmål bryta genom de olika barriärer, både kostnadsrelaterade och icke- rättsliga, som hindrar att anspråk görs gällande. Särskilt påfallande är detta om det saknas krav på någon viljeyttring som grund för att bli medlem i gruppen, dvs. alla anspråkshavare som inte anmält utträde är med i processen. Men också om grupptalans rättsverkningar förutsätter ett aktivt ställningstagande från gruppmedlemmarna att omfattas av grupptalan kommer en sådan talan att få ett betydligt bättre genomslag än ett pilotmål. Därigenom ökar möjligheterna att ge domstolen ett brett och allsidigt bedömningsunderlag.</P>
<P class="p115 ft8">Ett pilotmål kräver för sin tillkomst att det finns anspråk som är ekonomiskt meningsfulla att processa för individuellt. Vid icke- individuellt processbara och processimmuna anspråk är så inte fallet (se om begreppen i förra avsnittet). Pilotmålsalternativet är en realistisk väg endast för dem som har mod, kraft och vilja att vända sig till domstol. Pilotmålsmetoden bygger vidare på tanken att det finns en överens- kommelse mellan flera anspråkshavare om att först få prövat något eller några anspråk eller att det i särskild ordning konstateras att prövningen av ett anspråk är vägledande för bedömningen av andra rättsförhållanden. Ett pilotmål är dock ett ganska bräckligt skydd mot upprepade processer. Det torde sällan förekomma att parterna på ömse sidor i förväg förbinder sig att godta pilotmålets avgörande som en slutlig prövning av samtliga anspråk. Tvärtom finns det alltid en risk för att såväl enskilda anpråks- havare som motparten inte accepterar pilotavgörandet som prejudikat, med hänvisning till omständigheterna i det enskilda fallet. Domstolen har ju inte möjlighet att i sin bedömning väga in omständigheter som hänför sig till andra än parterna. Bristerna i pilotmålsförfarandet sammanhänger alltså sammanfattningsvis med två processuella frågor, nämligen omfatt- ningen av domstolens prövningsrätt och domens rättskraft.</P>
<P class="p132 ft4">En annan nackdel med metoden är att pilotprocessen när som helst kan avbrytas genom förlikning eller på grund av att pilotparten överlåter sitt anspråk, flyttar, avlider eller återkallar sin talan. Det finns i de senare situationerna ingen (bortsett från dödsboet) som kan ta över partens talan och driva pilotprocessen vidare.</P>
<P class="p115 ft8">Nackdelarna med grupprättegång, i jämförelse med pilotmålsmetoden, är att processen riskerar att bli mer komplicerad och utdragen. Kostnads- risken för den processande parten ökar. Eftersom man kan utgå från att tvistemålets värde som regel blir högre vid en grupprättegång tenderar motståndet från motparten att bli större. Svaranden kan inte lika lätt använda sig av förlikningserbjudanden för att få stopp på rättegången. Å andra sidan blir den ekonomiska belastningen av en process mer betungande för motparten, vilket kan uppmuntra till materiellt sett berättigade förlikningar som annars inte hade kommit till stånd.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p123 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p84 ft4">26</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr1 td34"><P class="p53 ft4">Väger man de olika argumenten mot varandra framstår grupprättegång</P></TD>
<TD class="tr1 td36"><P class="p75 ft8">Prop. 2001/02:107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">som en i jämförelse med ett pilotmålsförfarande överlägsen metod för att</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">på ett övergripande och generellt sätt komma till rätta med de brister som</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">det processuella rättsskyddet för gruppanspråk lider av. Det är i och för</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">sig tänkbart att modifiera pilotmålsförfarandet så att dess slagkraft ökar</P></TD>
<TD class="tr13 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">vid gruppanspråk. Detta skulle dock kräva så genomgripande för-</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">ändringar att pilotmålet närmast blev att betrakta som en form av enskild</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">grupptalan.</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p53 ft4">En annan sak är att en grupptalan i det enskilda fallet måste framstå</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">som det bästa processalternativet (se vidare nedan i avsnitt 5.2.2).</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">Merparten av de anspråk som talan avser skall inte lika väl kunna göras</P></TD>
<TD class="tr13 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">gällande genom t.ex. pilotmål eller kumulation. Grupprättegångar är</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">avsedda att komplettera, inte ersätta, befintliga processvägar.</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p53 ft4">När det gäller kumulation enligt rättegångsbalken är den kanske allvar-</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">ligaste bristen vid gruppanspråk att handläggningsreglerna inte är</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">lämpade för större grupper. Bestämmelser om bl.a. delgivning, kost-</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">nader, skriftväxling och sammanträde utgår från ett begränsat antal</P></TD>
<TD class="tr13 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">parter. Med en enhetlig grupp som företräds av ett gemensamt ombud är</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">en process visserligen hanterbar också om antalet parter på ena sidan</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">uppgår till tiotals, kanske hundra, personer. Men finns det inom gruppen</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">splittringar, t.ex. angående vem som skall vara ombud eller om vilken</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">bevisning som bör åberopas, ger en kumulation inga större process-</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">ekonomiska vinster, oavsett gruppens storlek. Och är partsantalet flera</P></TD>
<TD class="tr13 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">hundra, tusen eller större än så är kumulation i praktiken utesluten. Till</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">detta kommer bl.a. att kumulationsreglerna inte erbjuder någon</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">framkomlig väg vid s.k. individuellt oprocessbara gruppanspråk, dvs. när</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">kostnaderna för att driva igenom anspråket genom en enskild talan</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">överstiger tvisteföremålets ekonomiska värde (jfr ovan). Det kan i detta</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">sammanhang påpekas att även en grupptalan innebär en förening av mål.</P></TD>
<TD class="tr13 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">Kärandens talan omfattar ett antal anspråk (mål). Till skillnad från</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">kumulation enligt rättegångsbalken är dock anspråkshavarna inte parter i</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">rättegången.</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p53 ft4">Det faktum att en passiv gruppmedlem inte bär något kostnadsansvar</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">gör att en grupptalan för den enskilde många gånger är att föredra</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">framför kumulation enligt rättegångsbalken eller pilotmålsmetoden. En</P></TD>
<TD class="tr13 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">grupptalan i den utformning som föreslås här kräver vidare endast en</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">mycket begränsad aktivitet från gruppmedlemmens sida. Kumulation och</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">pilotmål förutsätter normalt ett betydligt större engagemang från den</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">enskilde. Trots den begränsade aktiviteten blir gruppmedlemmen –</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">genom de rättssäkerhetsgarantier som enlig förslaget omgärdar en</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">grupprättegång – tillförsäkrad en process med högt ställda krav.</P></TD>
<TD class="tr13 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td34"><P class="p3 ft4">Regeringen återkommer till den frågan senare i detta kapitel.</P></TD>
<TD class="tr23 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td34"><P class="p3 ft20">Tidigare lagstiftningsärenden</P></TD>
<TD class="tr24 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td34"><P class="p3 ft4">Tankar på en representativ process eller liknande utvidgningar av tale-</P></TD>
<TD class="tr18 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">rätten har tidigare övervägts i lagstiftningsärenden och har också i några</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">fall lett till lagstiftning. Reklamationsutredningen föreslog redan i</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">betänkandet Tvistlösning på konsumentområdet (SOU 1978:40) att</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">Konsumentombudsmannen (KO) skulle ges rätt att föra talan för enskilda</P></TD>
<TD class="tr13 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td34"><P class="p3 ft4">konsumenter i tvister som har ett prejudikatvärde. En liknande propå</P></TD>
<TD class="tr31 td36"><P class="p17 ft4">27</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr1 td45"><P class="p3 ft4">framfördes</P></TD>
<TD class="tr1 td46"><P class="p26 ft4">av Konsumentpolitiska kommittén i dess betänkande</P></TD>
<TD class="tr1 td36"><P class="p75 ft8">Prop. 2001/02:107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">Konsumentpolitik i en ny tid (SOU 1994:14). Försöksverksamheten</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">avseende KO:s medverkan i finansiella tvister enligt lagen 1997:379 har</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">redan nämnts, liksom att regeringen då konstaterade att KO:s möjlighet</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">att företräda en enskild konsument och en lag om grupprättegång skulle</P></TD>
<TD class="tr13 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td45"><P class="p3 ft4">komplettera</P></TD>
<TD class="tr12 td46"><P class="p26 ft4">varandra. KO kan vidare föra grupptalan enligt 1 a §</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">förordningen (1988:1583) med instruktion för Allmänna reklamations-</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">nämnden. Bestämmelsen trädde i kraft den 1 januari 1999. Möjligheten</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">att föra grupptalan vid Allmänna reklamationsnämnden infördes dock på</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">försök redan år 1991.</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td34"><P class="p26 ft4">Förslag om att införa grupptalan eller att utreda förutsättningarna för</P></TD>
<TD class="tr13 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">en sådan reformåtgärd har också förts fram av Kommissionen mot rasism</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">och främlingsfientlighet i betänkandet Mångfald mot enfald Del II (SOU</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">1989:14), av Miljöskyddskommittén i betänkandet Miljöbalk (SOU</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">1993:27), av Marknadsföringsutredningen i betänkandet Ny marknads-</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">föringslag (SOU 1993:59), av Löneskillnadsutredningen i betänkandet</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">Löneskillnader och lönediskriminering (SOU 1993:7) och av Avgifts-</P></TD>
<TD class="tr13 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">gruppen i betänkandet Avgifter inom kommunal verksamhet (Ds</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">1993:16). I propositionen Ny marknadsföringslag (prop. 1994/95:123)</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">diskuterade regeringen möjligheten att låta enskilda föra talan till förmån</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">för allmänna intressen enligt marknadsföringslagen, men beslöt att låta</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">frågan vila i väntan på Grupptalanutredningens betänkande.</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td34"><P class="p26 ft4">Nämnas bör vidare att riksdagen vid flera tillfällen har behandlat</P></TD>
<TD class="tr13 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">frågan om organisationstalan på miljörättens område (se bl.a. bet.</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">1980/81:JoU21 och 1982/83:JoU30). Med miljöbalken har införts en</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">allmän behörighet för ideella miljöorganisationer att överklaga domar</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">och beslut om tillstånd, godkännande eller dispens enligt balken. För att</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">få överklaga skall dock föreningen ha bedrivit verksamhet i Sverige</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">under minst tre år och ha lägst 2 000 medlemmar.</P></TD>
<TD class="tr13 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td34"><P class="p26 ft4">Riksdagen har även haft uppe frågan om grupptalan som ett medel att</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">stärka genomslagskraften hos diskrimineringsförbuden i jämställdhets-</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">lagen (se prop. 1993/94:147 och bet. 1993/94:AU17).</P></TD>
<TD class="tr10 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr19 td34"><P class="p3 ft20">Uppfyller en representativ process kraven på rättssäkerhet?</P></TD>
<TD class="tr19 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr18 td34"><P class="p3 ft4">Vissa remissinstanser berörde i sina svar över utredningens betänkande</P></TD>
<TD class="tr18 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">frågan om det är förenligt med grundlag och internationella konventioner</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">att någon tillåts att processa för annans räkning utan att ha dennes</P></TD>
<TD class="tr13 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">uppdrag till det. Flera remissinstanser har vidare menat att grupptalan</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">skulle vara ett främmande inslag i den svenska rättsordningen.</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td34"><P class="p26 ft4">Sverige har anslutit sig till den Europeiska konventionen om skydd för</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (den s.k.</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">Europakonventionen). I dess artikel 6 punkt 1 sägs att var och en skall,</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">vid prövningen av hans civila rättigheter och skyldigheter eller</P></TD>
<TD class="tr13 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">anklagelser mot honom för brott, vara berättigad till en rättvis och</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">offentlig förhandling inom skälig tid och inför en oavhängig och opartisk</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">domstol, som upprättats enligt lag. Konventionen gäller som lag i</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">Sverige (SFS 1994:1219).</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td34"><P class="p26 ft4">Ingenting i konventionen träds för när om grupprättegång införs i</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">Sverige. Som utvecklas i avsnitt 5.3 innebär möjligheten till grupptalan</P></TD>
<TD class="tr13 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td45"><P class="p3 ft4">tvärtom att</P></TD>
<TD class="tr31 td46"><P class="p26 ft4">den enskildes tillgång till rättvisa ökar. Skyddet enligt</P></TD>
<TD class="tr31 td36"><P class="p17 ft4">28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr1 td34"><P class="p3 ft4">Europakonventionen stärks. Genom regler om tillkännagivande av</P></TD>
<TD class="tr1 td36"><P class="p75 ft8">Prop. 2001/02:107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">processen, krav på anmälan till domstolen för att den enskilde skall</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">träffas av grupptalans rättsverkningar, om rätt för en medlem att själv</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">träda in som part och att överklaga, om domstolens materiella process-</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">ledning och om prövning av den representerande partens kvalifikationer</P></TD>
<TD class="tr13 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">att processa för allas räkning tillgodoses gruppmedlemmarnas intresse av</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">en rättvis och opartisk rättegång. Förfarandet kommer att inrymma högt</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">ställda rättssäkerhetsgarantier. En grupprättegång ger alltså den enskilde</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">en möjlighet att komma till sin rätt i situationer där den möjligheten i</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">praktiken annars skulle saknas.</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p53 ft4">Det finns inget i svensk grundlag som talar mot att införa regler om</P></TD>
<TD class="tr13 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">grupprättegång. Det kan i detta sammanhang noteras att regeringsformen</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">inte innehåller någon motsvarighet till kravet i USA:s konstitution om att</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">”no person shall be ... deprived of life, liberty or property without due</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">process of law” eller den tyska grundlagens krav på ”rechtliches Gehör”.</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">De relativt långtgående konstitutionella kraven i USA har för övrigt inte</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">ansetts hindra representativa taleformer.</P></TD>
<TD class="tr13 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p53 ft4">Grupptalan innebär en nyhet i svensk rätt. Men förslaget ansluter nära</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">till rättegångsbalkens huvudprinciper, institut och förfaranderegler. Så</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">gott som varje enskilt moment i förslaget har en motsvarighet i gällande</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">svensk rätt.</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p53 ft4">Det finns alltså inte några grundlagsenliga eller liknande hinder mot att</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">i svensk rätt införa regler om representativ process i en vidare omfattning</P></TD>
<TD class="tr13 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">än som redan i dag gäller på t.ex. arbetsrättens, miljörättens och</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">marknadsrättens område.</P></TD>
<TD class="tr10 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td34"><P class="p3 ft20">Finns det risker med grupptalan?</P></TD>
<TD class="tr19 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td34"><P class="p3 ft4">I det följande berörs vissa ytterligare invändningar som framförs mot att</P></TD>
<TD class="tr18 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">tillåta representativa processer av det slag som grupptalan utgör.</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p53 ft4">Många rättegångar ges i dag stor uppmärksamhet i massmedia. Detta</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">gäller i stor utsträckning brottmål, men också vissa tvistemål. Av särskilt</P></TD>
<TD class="tr13 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">intresse är exempelvis om tvisten rör ett stort eller annars välkänt företag,</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">om stora värden står på spel eller om det saken rör har intresse för många</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">människor. En rättegång där gruppanspråk hanteras gemensamt kan</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">givetvis i sig leda till att målet uppmärksammas på ett annat sätt än en</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">individuell talan. För ett företag kan detta leda till <NOBR>bad-will</NOBR> med</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">allvarliga ekonomiska konsekvenser. Vidare är kostnadstrycket på</P></TD>
<TD class="tr13 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">svaranden i regel större vid en process som berör många. En process-</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">förlust kan leda till finansiella problem, i värsta fall till konkurs. Dessa</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">omständigheter kan innebära att en svarande kan känna sig mer eller</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">mindre tvingad att träffa en snabb förlikning på oförmånliga villkor. Ett</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft5"><SPAN class="ft4">flertal remissinstanser, som </SPAN>Handelshögskolan i Stockholm, Svenska</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft20">Bankföreningen, Finansbolagens Förening, Svensk Handel, Föreningen</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft5">Svenskt Näringsliv, Sveriges Försäkringsförbund <SPAN class="ft4">och </SPAN>Svenska IT-</P></TD>
<TD class="tr13 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4"><SPAN class="ft5">företagens Organisation, </SPAN>befarar att hot om att inleda grupptalan skulle</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">kunna användas för att pressa fram <NOBR>icke-berättigade</NOBR> förlikningar. Flera</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">har särskilt betonat risken för utpressning i det förprocessuella stadiet. De</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">nämnda remissinstanserna – samt även t.ex. <SPAN class="ft5">Delegationen för utländska</SPAN></P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft5">investeringar i Sverige (ISA) <SPAN class="ft4">och </SPAN>Sveriges advokatsamfund <SPAN class="ft4">– menar</SPAN></P></TD>
<TD class="tr13 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td34"><P class="p3 ft4">vidare att företags vilja att investera i Sverige riskerar att minska.</P></TD>
<TD class="tr31 td36"><P class="p17 ft4">29</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p119 ft4">Påståenden om att hot om att inleda grupprocesser utnyttjas otillbörligt för att uppnå oberättigade förlikningar (s.k. legal <NOBR>black-mail)</NOBR> har förekommit också i lagstiftningsärenden av detta slag utomlands. Studier från länder med rättssystem som tillåter representativ talan (”class action”) ger emellertid inga belägg för sådana påståenden. Det ameri- kanska class <NOBR>action-institutet</NOBR> är dock kritiserat och omdebatterat (av t.ex. domaren och rättsvetenskapsmannen Richard A. Posner). Tillgänglig statistik ger inte heller stöd för att svaranden i class <NOBR>action-mål</NOBR> ingår förlikning för att slippa ifrån processen även då kärandens anspråk inte framstår som välgrundat (förlikningar som träffats på det förprocessuella stadiet ingår dock inte i sådan statistik). Frivilliga överenskommelser förekommer inte i högre grad än i individuella processer. Varken kostnaderna för försvaret eller riskerna att förlora är så stora i class <NOBR>action-mål</NOBR> jämfört med vanliga mål att detta bör leda till en förlikningsbenägenhet utan hänsyn till hur välgrundad kärandens talan verkar vara. (Frågorna behandlas bl.a. i Ontario Law Reform Com- mission, Report on Class Actions, Volume I, 1982, s. 146 ff. och Basedow, Hopt, Kötz & Baetge (red.), Die Bündelung gleichgerichteter Interessen im Prozess, Tübingen 1999, s. 48 f. Lindblom berör dessa frågor i Grupptalan, 1989, s. 151 ff. och 166 ff., samt Progressiv Process, 2000, s. 429.)</P>
<P class="p120 ft4">Vid en bedömning av riskerna för missbruk av en möjlighet att föra en grupptalan här i landet måste hela det svenska regelverket beaktas. Bedömningen måste innefatta både de processuella reglerna, inklusive de advokatetiska, och de materiella rättsreglerna.</P>
<P class="p119 ft4">I detta sammanhang bör påpekas, liksom <SPAN class="ft5">Sveriges advokatsamfund </SPAN>har gjort, att de hos vissa remissinstanser vanligt förekommande hänvis- ningarna till förhållandena i USA lätt blir missvisande. USA har t.ex. en helt annan processuell reglering än Sverige har, en helt annan skade- ståndsrätt och en advokatverksamhet som skiljer sig betydligt från den svenska. I Sverige gäller som huvudregel att förlorande part svarar för motpartens rättegångskostnader. Detta kommer att gälla även vid en grupprättegång (se vidare avsnitt 5.8) och kommer att verka avskräck- ande på den som inte har grund för en talan. Höga krav ställs vidare på utformningen av en stämningsansökan. Kraven för att motparten skall åläggas att ge in handlingar som kan utgöra bevis eller underkastas säkerhetsåtgärder är också högt ställda.</P>
<P class="p133 ft4">Därutöver är de krav som måste uppfyllas för att få föra en grupptalan mycket högt ställda (avsnitt 5.2.2), bl.a. genom kraven på gruppföre- trädaren och advokattvånget. Det medför, som t.ex. <SPAN class="ft5">Konsumentverket </SPAN>konstaterar, att skyddet mot grundlösa processer t.o.m. är bättre än vid sedvanliga rättegångar.</P>
<P class="p115 ft8">Man måste utgå ifrån att en svarande som för förhandlingar under hot om grupptalan, gör sina bedömningar med hänsyn till sannolikheten att en grupptalan tillåts och sedermera bifalls. Det framstår därmed inte som sannolikt att grundlösa förlikningar kan tvingas fram i större utsträckning genom hot om grupprättegång än genom hot om individuella rättegångar. Framhållas skall också att en för gruppmedlemmarna bindande förlikning förutsätter att den stadfästs av rätten, dvs. förlikningen förutsätter att käranden tillåtits inleda en grupprättegång. Enligt regeringens bedöm- ning saknas alltså anledning att befara att denna typ av obehöriga</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p123 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p84 ft4">30</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p126 ft6">påtryckningar skulle öka i Sverige på grund av att det införs regler om grupptalan.</P>
<P class="p78 ft4">Mot den bakgrunden kan införandet av en möjlighet att föra grupptalan inte heller anses påverka viljan att investera i Sverige för den som gör en seriös företagsekonomisk analys. I de provinser i Kanada och delstater i Australien där grupptalan har införts de senaste decennierna har far- hågorna om störningar och påfrestningar på näringslivet inte besannats. Det är samhällen som liknar Sverige i fråga om t.ex. befolkningsmängd, processbenägenhet samt process- och skadeståndsrätt.</P>
<P class="p78 ft4">Det bör också framhållas att förslaget till lag om grupprättegång inte medför någon förändring av den materiella rätten. Det medför alltså inga nya rättigheter för konsumenter eller andra grupper. Införandet av grupp- talan utgör endast en, trots allt, begränsad anpassning av rättegångs- ordningen till samhällsutvecklingen.</P>
<P class="p78 ft4">En annan sak är att en för gruppen framgångsrik grupprättegång kan få besvärliga ekonomiska följder för svaranden. Det är emellertid svårt att se att det processuella rättsskyddet för gruppanspråk skall styras, eller ens påverkas, av svarandens ekonomiska förutsättningar att ersätta orsakade rättsförluster. Tvärtom får det antas att den ekonomiska press, som risken att utsättas för en framgångsrik process utövar, har en preventiv effekt som avhåller från rättsstridigt handlande. Som bl.a. <SPAN class="ft5">Konkurrensverket </SPAN>framhåller är förslaget således ägnat att gynna seriös näringsverksamhet.</P>
<P class="p128 ft6">Konkurs, betalningssvårigheter och dylikt är naturligtvis aldrig önskvärda resultat av en grupprättegång. Att lindra sådana effekter måste dock anses vara en materiellrättslig fråga, rörande t.ex. regler om jämkning av skadestånd. Den representativa processen underlättar ofta bedömningen av dessa frågor genom att samtliga, eller i vart fall flertalet, anspråk finns uppe till prövning samtidigt.</P>
<P class="p134 ft20">Grupptalan på europeisk nivå?</P>
<P class="p135 ft4">På det internationella planet har överväganden om behov att stärka rättsskyddet för massanspråk lett till ny lagstiftning om bl.a. grupptalan. Av särskilt intresse i det sammanhanget är, som sagt, utvecklingen i Kanada och Australien, där nya lagar om grupptalan har införts under <NOBR>1990-talet.</NOBR></P>
<P class="p136 ft20"><SPAN class="ft8">Flera remissinstanser, såsom </SPAN>Delegationen för utländska investeringar i Sverige (ISA), Handelshögskolan i Stockholm, Sveriges advokatsam- fund, Svenska Bankföreningen, Svensk Handel, Svenska Försäkrings- förbundet <SPAN class="ft8">och </SPAN>Svenska <NOBR>IT-företagens</NOBR> Organisation <SPAN class="ft8">har invänt att frågan om grupptalan bör beredas på europeisk nivå.</SPAN></P>
<P class="p137 ft4">Det kan i detta sammanhang noteras att det i Nederländerna år 1994 infördes regler om grupptalan i form av organisationstalan. Inom ramen för EU har flera steg tagits som kan leda fram till nationell lagstiftning om grupptalan åtminstone i vid mening. Här kan nämnas rådets direktiv 93/13/EEG av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal (EGT L 95, 21.4.1993, s. 29). Enligt artikel 7 skall medlemsstaterna tillhandahålla lämpliga och effektiva medel för att hindra fortsatt använd- ning av oskäliga villkor. Dessa medel skall göra det möjligt för godkända sammanslutningar av konsumenter att väcka talan vid domstolar.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p83 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p84 ft4">31</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p118 ft4">Direktivet har lett till lag (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentför- hållanden. Europaparlamentets och rådets direktiv 98/27/EG av den 19 maj 1998 om förbudsföreläggande för att skydda konsumenternas intres- sen (EGT L166, 11.6.1998, s. 51) ligger bakom den lag (2000:1175) om talerätt för vissa utländska konsumentorganisationer som har trätt i kraft den 1 januari 2001.</P>
<P class="p138 ft4">Ett betänkande om grupptalan lades fram i Finland år 1994. Det har dock inte lett till lagstiftning. I Norge har i december 2001 presenterats en offentlig utredning (NOU 2001:32) med förslag bl.a. om införande av grupptalan (gruppesøksmål). Det norska förslaget har flera likheter med det som regeringen lägger fram i denna proposition. Enligt det norska förslaget skall grupptalan kunna föras av enskilda och av organisationer. För anspråk av litet ekonomiskt värde finns en möjlighet till grupp- bestämning genom automatisk grupptillhörighet (”opt out”). I övrigt bygger förslaget på ett anmälningsförfarande (”opt in”, jfr avsnitt 5.3). Även det i Danmark pågående arbetet med en reformering av civil- processen har föranlett en livlig diskussion om grupptalan. I Portugal infördes år 1995 en allmän talerätt för tillvaratagandet av kollektiva intressen på bl.a. <NOBR>hälso-,</NOBR> miljö- och konsumentskyddsområdena (Lei Nº 83/95, de 31 de Agosto, Direito de participação procedimental e de acção popular).</P>
<P class="p139 ft4">I den ansats till en framtida harmonisering av processrätten inom EU, som presenterades av en arbetsgrupp år 1994 framhålls grupptalan som ett värdefullt institut (Rapprochement du Droit Judiciaire de l’Union europeénne, Approximation of Judiciary Law in the European Union under red. av M. Storme, s. 52). Det kan givetvis finnas vissa fördelar med en harmonisering, i vart fall delvis, av processordningarna i EU:s medlemsstater. En harmonisering är dock förenad med avsevärda svårigheter.</P>
<P class="p139 ft4">I <NOBR>EG-fördraget</NOBR> (artikel 65) finns numera en rättslig grund för att vidta åtgärder på civilprocessrättens område. Bestämmelsen behandlar gräns- överskridande rättsligt samarbete inklusive nationella procedurregler. En rad förutsättningar skall vara uppfyllda för att gemenskapen skall kunna besluta rättsakter som rör civilrättsliga förfaranden. Det är långt ifrån säkert att initiativ om någon form av reglering av grupptalan kan grundas på artikel 65. Dessutom måste beaktas att arbetet med dessa frågor inom EU har planerats för relativt lång tid framöver. Ett nytt projekt skulle inte utan vidare ges prioritet.</P>
<P class="p140 ft8">En viss processuell harmonisering skulle möjligen också kunna grundas på <NOBR>EG-fördragets</NOBR> bestämmelser om konsumentskydd och miljöpolitik. Någon generell lagstiftning av det slag som föreslås här är dock inte möjlig att uppnå den vägen. Vidare måste beaktas att vi, om vi avvaktar med en svensk reglering om grupptalan och i stället driver frågan inom EU, inte skulle kunna nå några resultat inom en överskådlig framtid. Alla erfarenheter har visat att frågor som rör medlemsstaternas processuella regler är mycket komplicerade och tar avsevärd tid att behandla. Oavsett vilken form av reglering som väljs skulle en rättsakt om grupprättegång behöva anpassas till det processuella regelsystemet i övrigt, precis som regeringens förslag nära ansluter till rättegångsbalken. Det är således inte möjligt att avvakta en oviss europeisk harmonisering</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p123 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p84 ft4">32</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p126 ft6">när det gäller en angelägen processuell reform, med syfte att öka genomslaget för redan gällande materiell rätt.</P>
<P class="p124 ft8">Några remissinstanser har tagit upp frågan om verkställighet utom- lands av ett avgörande efter en grupprättegång. Regeringen har tidigare i detta kapitel berört de högt ställda rättssäkerhetsgarantierna som är förknippade med en sådan rättegång. Det finns enligt regeringens bedöm- ning följaktligen inte några hinder mot verkställighet med stöd av Brysselkonventionen, som skulle vara grundade på brister i förfarandet. Det finns inte heller några andra skäl att anta att ett avgörande efter en grupprättegång, vilket faller inom konventionens sakliga tillämpnings- område, inte skulle kunna verkställas enligt den. <SPAN class="ft20">Svea hovrätt </SPAN>har efter en översiktlig granskning kommit till samma slutsats. Frågor om tolkningen av Brysselkonventionen avgörs dock förstås ytterst av <NOBR>EG-domstolen.</NOBR></P>
<P class="p141 ft20">Sammanfattande och avslutande synpunkter</P>
<P class="p142 ft8">Sammanfattningsvis finns det tre huvudsakliga faktorer som förklarar varför rättsligt skyddade intressen inte blir tillgodosedda i tillräckligt stor omfattning. Den första orsaken är att det alltför ofta finns en disproportion mellan ett anspråks ekonomiska värde för den enskilde och de kostnadsrisker som följer med ett rättsligt agerande. En annan anledning är att anspråkshavaren på grund av psykologiska, sociala eller andra <NOBR>icke-rättsliga</NOBR> faktorer inte känner till rättskränkningen eller saknar mod, kraft och vilja att hävda sin rätt. Som ett tredje hinder finns det pro- cessuella regler och principer som endast undantagsvis tillåter någon att utan uppdrag processa för att tillgodose annat än sin egen personliga rätt.</P>
<P class="p128 ft6">Dessa omständigheter leder till slutsatsen att det finns behov av åt- gärder för att stärka det processuella rättsskyddet för gruppanspråk. Ett sätt att åtgärda problemet är att införa regler om representativ process vid domstol – grupptalan.</P>
<P class="p124 ft8">Många remissinstanser har framfört kritik mot förslaget om grupptalan. Invändningarna gäller att reformbehovet i stället borde mötas genom vidareutveckling av den s.k. pilotmålsmetoden eller rättegångsbalkens regler om kumulation, att grupptalan ökar risken för utpressning till icke- berättigade förlikningar, att företags investeringsvilja riskerar att minska och att frågan om grupptalan bör beredas på europeisk nivå.</P>
<P class="p78 ft4">Invändningarna kan inte negligeras. Lagstiftningens effekter skall också följas upp senast fyra år efter det att regleringen har trätt i kraft. Uppföljningen skall bl.a. ske ur ett småföretagarperspektiv. En under- sökning skall göras med avseende på vilka effekter grupptalan har fått för småföretagen, exempelvis när det gäller den risk för missbruk och legal blackmail som flera remissinstanser befarar. Remissinstansernas invänd- ningar måste dock värderas och vägas mot behovet av en reform för att förbättra genomslaget för redan gällande materiella rättsregler. Reformen berör både konsument- och miljöskydd samt andra rättsområden. Det finns i detta sammanhang anledning att framhålla det goda skydd mot missbruk av processformen som finns inbyggt i förslaget. Här kan nämnas kärandens kostnadsansvar, kraven på ombudet, de särskilda processförutsättningarna och den domstolskontroll de innebär. Rege- ringens bedömning är således att det bör införas regler om grupptalan i svensk process.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p83 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p84 ft4">33</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP0310734x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p44 ft6">En sådan taleform bör utformas med utgångspunkt från att den å ena Prop. 2001/02:107 sidan skall vara reellt öppen för var och en som har ett befogat intresse</P>
<P class="p143 ft4">av att få sin sak prövad vid domstol och å andra sidan skall avhålla och avskräcka från grundlösa processer. Regleringen skall utformas så att den möjliggör för en grupprättegång att allt efter omständigheterna medverka till</P>
<P class="p12 ft4"><SPAN class="ft5">att </SPAN>kompensation erbjuds till rättskränkta som i dag inte har realistiska möjligheter att göra sin rätt gällande,</P>
<P class="p12 ft4"><SPAN class="ft5">att </SPAN>processordningen utövar sin handlingsdirigerande funktion också i fall där de samlade skadeverkningarna är omfattande men de enskilda anspråken är så små att ingen annars vill ta på sig arbetet med att driva igenom dem,</P>
<P class="p12 ft4"><SPAN class="ft5">att </SPAN>domstolarna får tillräckligt underlag för att göra de breda intresse- avvägningar som är en förutsättning för deras prejudikatbildande, rättsutfyllande, rättsutvecklande och rättsskapande verksamhet samt</P>
<P class="p12 ft6"><SPAN class="ft22">att </SPAN>för gruppanspråk gemensamma eller likartade bevis- och rättsfrågor prövas på ett så säkert, snabbt, billigt och enkelt sätt som möjligt så att domstol och parter sparar tid och kostnader.</P>
<P class="p144 ft1">5 Grupprättegång vid allmän domstol</P>
<P class="p145 ft17"><SPAN class="ft17">5.1</SPAN><SPAN class="ft18">Val av reglering och former av grupptalan</SPAN></P>
<P class="p146 ft19"><SPAN class="ft47">5.1.1</SPAN><SPAN class="ft48">Val av reglering</SPAN></P>
<P class="p147 ft7"><SPAN class="ft49">Regeringens förslag: </SPAN>Det införs en särskild lag om grupprättegång i tvistemål vid allmän domstol.</P>
<P class="p148 ft50">Utredningens och promemorians förslag <SPAN class="ft6">överensstämmer med regeringens.</SPAN></P>
<P class="p12 ft4"><SPAN class="ft19">Remissinstanserna: </SPAN>I stort sett samtliga remissinstanser som har yttrat sig i denna del tillstyrker att regler om grupprättegång införs i en särskild, fristående lag.</P>
<P class="p12 ft4"><SPAN class="ft19">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>Grupptalanutredningen har på ett utförligt sätt kartlagt det materiella rättsläget på konsumenträttens och miljörättens område samt enligt jämställdhetslagen (betänkandets del C, bilaga B). Kartläggningen ger underlag för ett författningsförslag om grupprättegång, som beaktar de särskilda problem som de materiell- rättsliga bestämmelserna kan ge upphov till vid en representativ process på dessa områden. Detta kan tala för att låta grupptalan ha ett till vissa rättsområden begränsat tillämpningsområde. Beroende på omständig- heterna kan regler om grupptalan då antingen ges fristående eller tas in i olika materiellrättsliga regelverk.</P>
<P class="p12 ft4">En generellt tillämplig lag om grupprättegång innebär emellertid i sig inte att taleformens användning försvåras inom nu nämnda rättsområden. Med en allmängiltig lag vinner man dessutom att grupptalan blir möjlig vid rättsliga massöverträdelser på andra områden än konsument- och miljörätt. Sålunda torde t.ex. avgränsningen till dessa rättsområden</P>
<P class="p15 ft44">innebära att grupprättegång inte kan användas för att driva ersättnings-</P>
<P class="p64 ft4">34</P>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft4">krav i situationer som typiskt sett lämpar sig för handläggning i en representativ processform, såsom t.ex. efter en olyckshändelse där ett större antal personer drabbats på ett likartat sätt. Det skall dessutom beaktas att det inte finns någon klar och entydig definition av vad som menas med t.ex. konsumenträtt och miljörätt. En begränsning av grupptalans tillämplighet i detta hänseende kan därför leda till betydande avgränsningsproblem.</P>
<P class="p115 ft4">Övervägande skäl talar alltså för att regler om grupprättegång ges ett brett användningsområde. Begränsningen i tillämpningen bör endast styras av sådana kompetens- och handläggningsregler som allmänt präglar svensk processrätt, nämligen åtskillnaden mellan allmän domstol och specialdomstol samt mellan <NOBR>civil-,</NOBR> straff- och förvaltningsprocess.</P>
<P class="p114 ft6">I enlighet med det nyss sagda bör införandet av regler om grupptalan utgå från den fördelning i kompetens som finns mellan dels domstolar och andra myndigheter, dels domstolar med allmän behörighet och förvaltningsdomstolar.</P>
<P class="p114 ft4">De civilrättsliga anspråk som kan komma i fråga för en grupptalan är till sin karaktär sådana att de i något fall kan tänkas uppstå som en följd av kriminell verksamhet. En brottslig handling, t.ex. svindleri, kan ge upphov till ersättningsanspråk från ett stort antal personer. Sådana anspråk kan enligt rättegångsbalken prövas i samband med åtal för brott. En gemensam handläggning av skadeståndstalan och åtalet har flera fördelar, inte minst i processekonomiskt hänseende. Det kan därför inte bortses från att det i vissa situationer vore önskvärt att kunna förena en grupptalan med ett åtal. Talan om ansvar för brott är dock så artskild från civilprocessen att processformerna i de allra flesta fall lämpligen bör hållas åtskilda i grupptalansammanhang.</P>
<P class="p114 ft6">Nästa fråga att ta ställning till är hur regler om grupprättegång bör inordnas i den nuvarande processordningen.</P>
<P class="p114 ft4">En grundläggande riktlinje i reformarbetet bör vara att åtgärderna skall ansluta så nära som möjligt till den systematik som utmärker det gällande processuella regelsystemet. Därigenom gynnas enhetlighet i lag- regleringen och underlättas arbetet för de rättstillämpande organen. I överensstämmelse med detta bör regler om grupptalan i civilmål bygga på handläggningsreglerna i rättegångsbalken. Därmed kommer i många avseenden samma bestämmelser att gälla vid en grupprättegång som vid en sedvanlig tvistemålsprocess.</P>
<P class="p114 ft4">Införandet av regler om grupptalan kräver särskilda bestämmelser angående centrala processuella frågor som talerätt, kostnadsansvar och överklagande. Grupptalan medför vidare behov av en helt ny typ av regler till skydd för gruppmedlemmar som inte deltar aktivt i processen. Det bör alltså ställas upp särskilda förutsättningar för att en grupp- rättegång skall få inledas och ges anvisningar angående underrättelse till gruppmedlemmar om att en grupprättegång har inletts och i anledning av händelser under processen, t.ex. vid förlikningsförslag och återkallelse. Gruppens bestämning och möjlighet för gruppmedlemmarna att få till stånd ett byte av företrädare är andra processuella frågor som måste regleras särskilt.</P>
<P class="p115 ft6">Behovet av nyreglering vid införandet av grupptalan ställer höga krav på valet av lagstiftningsteknik. En grupptalanprocess bör huvudsakligen följa samma handläggningsrutiner som rättegångar i allmänhet. Det</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p117 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p84 ft4">35</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP0310736x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p14 ft6">innebär att rättegångsbalkens regelsystem i princip bör vara tillämpligt Prop. 2001/02:107 också i en grupprättegång. Att införa de nya regler som krävs om</P>
<P class="p143 ft4">grupptalan i själva rättegångsbalken har därför vissa fördelar. Domstolar samt advokater och andra som regelbundet uppträder vid domstol är vana vid systematiken i disposition och regeluppbyggnad. Särregler för grupptalan kan infogas i anslutning till den motsvarande grundregeln för ordinära processer, vilket gör det förhållandevis enkelt att söka upp och tolka särbestämmelser.</P>
<P class="p12 ft4">Samtidigt måste det vara möjligt för domstolen samt parterna och deras företrädare att snabbt och enkelt skaffa sig en klar bild av de särdrag som präglar en grupptalanprocess. Detta gäller inte enbart proce- durfrågor, utan också omständigheter som domens rättsverkan och förlikningsmöjligheter. Det är från rättssäkerhetssynpunkt önskvärt att enskilda på ett lättöverskådligt sätt kan skaffa sig en uppfattning om vad grupptalan innebär i dessa hänseenden. Kostnadsfrågor och gruppmed- lemmarnas möjligheter att påverka skeendet i processen är andra exempel på förhållanden som kan ha betydelse för den som har att ta ställning till om han eller hon skall låta sig omfattas av en grupptalan. En annan viktig synpunkt är att rättegångsbalken inte bör belastas med specialregler på ett sätt som gör att överblicken går förlorad och balkens användning i sedvanliga processer försvåras.</P>
<P class="p48 ft4">De argument som talar för en särreglering väger tyngre än de faktorer som kan anföras för att låta regler om grupprättegång flyta in i rättegångsbalken. Det bör således införas en särskild lag om grupprätte- gång. Lagen skall ansluta till rättegångsbalken på så sätt att den skall innehålla bestämmelser om de avvikelser från balkens regler som skall gälla vid handläggningen av en grupprättegång. Rättegångsbalken skall alltså vara subsidiärt tillämplig.</P>
<P class="p149 ft19"><SPAN class="ft47">5.1.2</SPAN><SPAN class="ft48">Former av grupptalan</SPAN></P>
<P class="p150 ft21"><SPAN class="ft42">Regeringens förslag: </SPAN>Grupptalan skall kunna väckas av enskilda personer, organisationer eller myndigheter.</P>
<P class="p151 ft6"><SPAN class="ft50">Utredningens förslag </SPAN>överensstämmer med regeringens, dock att utredningen dessutom föreslår grupptalan på svarandesidan. <SPAN class="ft50">Promemorians förslag </SPAN>överensstämmer med regeringens.</P>
<P class="p12 ft4"><SPAN class="ft19">Remissinstanserna: </SPAN>De remissinstanser som tillstyrkt att det införs en lag om grupprättegång har i allt väsentligt anslutit sig till utredningens förslag. <SPAN class="ft5">Marknadsdomstolen </SPAN>och <SPAN class="ft5">Riksrevisionsverket </SPAN>har dock avstyrkt förslaget att införa enskild grupptalan. <SPAN class="ft5">Malmö tingsrätt </SPAN>anför att nackdelarna med grupprättegångar skulle bli särskilt påtagliga vid enskild grupptalan. Särskild tveksamhet angående enskild grupptalan har också uttryckts av <SPAN class="ft5">Göteborgs tingsrätt, Sveriges domareförbund, Svenska Bankföreningen, Svensk Handel </SPAN>och <SPAN class="ft5">Föreningen Svenskt Näringsliv. Svenska Kommunförbundet </SPAN>däremot avstyrker förslaget när det gäller offentlig grupptalan. Förbundet menar att denna form av talan kan innebära ett statligt ingrepp i den kommunala självstyrelsen.</P>
<P class="p152 ft4">36</P>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p153 ft5"><SPAN class="ft4">Vidare har </SPAN>Svea hovrätt <SPAN class="ft4">och </SPAN>Sveriges advokatsamfund <SPAN class="ft4">avstyrkt utredningens förslag om grupptalan på svarandesidan. Också </SPAN>Stockholms tingsrätt <SPAN class="ft4">delar den uppfattningen. </SPAN>Fristående Sparbankers Riksförbund <SPAN class="ft4">förordar däremot av processekonomiska skäl en möjlighet till grupptalan på svarandesidan.</SPAN></P>
<P class="p139 ft4"><SPAN class="ft19">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>Utredningen har föreslagit att en lag om grupprättegång skall omfatta tre former av grupptalan, nämligen sådan som förs av en enskild medlem i gruppen (enskild grupptalan), av en myndighet (offentlig grupptalan) eller av en organisation (organi- sationstalan). Enligt utredningen talar flera skäl för att kraven på repara- tion, prevention, rättsbildning och processekonomi bäst tillgodoses genom att taleformerna får samverka. Den bedömningen framstår som riktig.</P>
<P class="p121 ft4">Offentliga myndigheter är mindre kostnadskänsliga än enskilda, i den meningen att de oftare kan antas sakna ekonomiska motiv att förlikas eller att avstå från att överklaga. Offentlig grupptalan kan därför sägas gynna utsikterna för att tvister av prejudikatintresse eller som kan antas ha en betydande preventiv effekt drivs med full kraft. En annan fördel med offentlig grupptalan är att kostnaderna för motparten av en processförlust vanligtvis blir lägre. Myndigheter har inte sällan internt tillgång till juridisk sakkunskap och behöver inte anlita dyrare advokat- hjälp. Samtidigt kan motparten vara säker på att få sina kostnader ersatta vid en processvinst.</P>
<P class="p115 ft4">Det framstår emellertid som tveksamt om offentlig grupptalan är ett ändamålsenligt alternativ, om syftet med processen i första hand är att säkerställa att gruppmedlemmarna får sina anspråk tillgodosedda, dvs. reparativt. Behovet av prioriteringar i fråga om användningen av det allmännas resurser, men också andra mer principiella skäl, gör det nöd- vändigt att avgränsa det offentligas ansvar till sådana sektorer där ett agerande från det allmänna framstår som särskilt nödvändigt. Att myndigheter genom talan vid domstol bistår enskilda med att driva igenom rättsliga anspråk bör förbehållas de fall där det finns ett vidare samhällsintresse av att tvistefrågor blir rättsligt prövade. I detta samman- hang bör också beaktas att offentlig grupptalan kanske inte alltid är ett realistiskt alternativ när det är staten som står på svarandesidan.</P>
<P class="p133 ft4">I många av de fall där en grupprättegång framstår som den lämpligaste processformen kan det därför antas vara mer ändamålsenligt att enskilda gruppmedlemmar eller organisationer för grupptalan. Mycket talar för att taleformerna kommer att komplettera varandra väl. Offentlig grupptalan kan väntas fylla en speciellt viktig funktion när huvudsyftet med processen är att verka handlingsdirigerande eller att främja prejudikat- bildning och rättsskapande. Processen ligger då väl i linje med myndig- heternas allmänna roll att arbeta för främjandet av samhällsintressen och endast undantagsvis ingripa i enskildas inbördes rättsförhållanden. Grupptalan som förs av enskilda eller organisationer kommer att förutsätta att det finns någon som är tillräckligt engagerad i saken för att inleda rättegång, med den kostnadsrisk det innebär. I första hand torde så vara fallet när tvisten rör individuellt större ekonomiska eller andra värden. Särskilt enskild grupptalan får därför antas bota brister i reparativt och processekonomiskt hänseende.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p123 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p84 ft4">37</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP0310738x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p44 ft6">Vissa remissinstanser har ställt sig avvisande till att enskild grupptalan Prop. 2001/02:107 införs. De tveksamheter som anförts mot denna taleform delas inte av</P>
<P class="p143 ft4">regeringen. Förutom värdet av den pluralistiska syn som införandet av samtliga tre grupptalanformer ger uttryck för kan det konstateras att enskild grupptalan är den taleform som står den individuella processen närmast. Det är sålunda enbart vid enskild grupptalan som käranden har ett eget privaträttsligt intresse i saken.</P>
<P class="p12 ft4">Det kan visserligen hävdas att det vid grupptalan som förs av enskilda personer finns en större risk för obefogade processer än vid en offentlig grupptalan. Faran för chikanöst eller annat illojalt processande är emellertid överdriven. Den som vill föra en grupptalan kommer att behöva ta sig igenom flera spärrar, vilka erbjuder domstolarna och motparten ett bättre skydd mot illojal processföring än som är fallet vid reguljära rättegångar.</P>
<P class="p12 ft4">Sammanfattningsvis anser regeringen alltså att införandet av regler om grupprättegång i svensk rätt bör omfatta både offentlig och enskild grupptalan samt organisationstalan.</P>
<P class="p12 ft4">Enligt utredningens förslag skulle det finnas möjlighet att väcka talan mot en grupp. Det finns visserligen områden där det kan anses före- komma ett praktiskt behov av en sådan talemöjlighet. Som utredningen och <SPAN class="ft5">Svea hovrätt </SPAN>framhåller väcker emellertid grupptalan på svarande- sidan särskilda frågor, bland annat när det gäller gruppens bestämning och i kostnadshänseende. Det är inte givet att, som utredningen föreslår, medlemmarna i en grupp på svarandesidan inte skall ha möjlighet att träda ur gruppen eller att de skall svara fullt ut för rättegångskostnader. Dessa frågor kräver vidare överväganden. För närvarande bör inte införas regler om grupptalan på svarandesidan.</P>
<P class="p154 ft17"><SPAN class="ft17">5.2</SPAN><SPAN class="ft18">Inledandet av en grupprättegång</SPAN></P>
<P class="p155 ft19"><SPAN class="ft47">5.2.1</SPAN><SPAN class="ft48">Väckande av grupptalan</SPAN></P>
<P class="p69 ft7"><SPAN class="ft49">Regeringens förslag: </SPAN>En grupptalan skall väckas genom stämning eller genom att käranden i en pågående rättegång ansöker hos rätten om att få omvandla talan till en grupptalan.</P>
<P class="p156 ft50">Utredningens och promemorians förslag <SPAN class="ft6">överensstämmer i sak med regeringens.</SPAN></P>
<P class="p12 ft5"><SPAN class="ft19">Remissinstanserna: </SPAN>Handelshögskolan i Stockholm, Sveriges advo- katsamfund <SPAN class="ft4">och </SPAN>Svensk Handel <SPAN class="ft4">ifrågasätter den föreslagna regeln om byte av taleform. De menar att svarandens möjlighet att planera sin processföring kan försvåras väsentligt.</SPAN></P>
<P class="p12 ft4"><SPAN class="ft19">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>Enligt 13 kap. 4 § RB väcks talan genom stämning, om inte annat är stadgat. Med denna paragraf korresponderar 42 kap. 1 § RB, som anger att den som vill inleda en rättegång mot någon skall hos rätten skriftligen ansöka om stämning. Talan anses enligt 13 kap. 4 § tredje stycket RB väckt, då ansökan om stämning inkom till rätten. Av bestämmelser i 14 kap. RB följer att en och samma ansökan kan avse stämning såväl av flera som på flera. Vilka</P>
<P class="p15 ft44">uppgifter en ansökan skall innehålla framgår av bestämmelser i 33 kap.</P>
<P class="p64 ft4">38</P>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft4">och 42 kap. RB. Enligt regeringens mening kan dessa regler tillämpas även i mål där det förs grupptalan. Vissa kompletteringar i bestäm- melserna om en ansökans innehåll bör dock göras (se vidare avsnitt 5.3 och författningskommentaren).</P>
<P class="p114 ft4">Det kan under handläggningen av en vanlig process inträffa om- ständigheter som gör att en representativ taleform framstår som ett mer lämpligt processuellt alternativ. Som exempel kan nämnas att en part som söker genomdriva ett anspråk får kännedom om andra med samma eller likartade anspråk. Det kan i sådant fall framstå som lämpligt att behandla anspråken inom ramen för en grupprättegång.</P>
<P class="p115 ft4">För att käranden då skall kunna väcka en ny talan enligt lagen om grupprättegång krävs en återkallelse av den individuella talan, eftersom en ny talan angående en fråga som redan är föremål för rättegång mellan samma parter inte får tas upp till prövning (13 kap. 6 § RB). Rätten till återkallelse är dock begränsad enligt 13 kap. 5 § RB. I dispositiva mål kan en svarande, som har ingått i svaromål, yrka att målet ändock prövas. För att en grupprättegång skall bli möjlig i alla de fall där en grupptalan är påkallad måste därför 13 kap. 5 § RB ändras så att käranden ges en ovillkorlig rätt till återkallelse om avsikten är att i stället inleda en grupprättegång. En sådan regeländring skulle emellertid kunna miss- brukas av t.ex. en kärande som under processens gång finner att bevisläget är ogynnsamt. Den situationen kan uppkomma att en kärande som påstår sig vilja inleda en grupprättegång tillåts att återkalla sin individuella talan men därefter underlåter att väcka talan eller misslyckas med att uppfylla förutsättningarna för en sådan talan.</P>
<P class="p157 ft4">Ett lämpligare alternativ är att en kärande som önskar omvandla en individuell talan till en grupptalan skall få denna fråga prövad under rättegången. Oavsett om rättegången omvandlas eller inte kan hand- läggningen i så fall fortsätta på grundval av det förberedelsearbete som redan lagts ned i målet. Några remissinstanser har gjort gällande att svarandens möjlighet att planera sin processföring skulle försvåras väsentligt genom en möjlighet att byta taleform. Vad saken gäller är att fler anspråk mot svaranden aktualiseras. Frågan blir då hur de lämpligast hanteras processuellt. Att nya krav riktas mot en svarande är normalt inte något denna kan gardera sig mot genom planeringen av en viss pågående process.</P>
<P class="p115 ft4">Frågan om en begäran om byte av taleform skall bifallas eller inte bör överlämnas till domstolen att pröva utifrån förhållandena i det aktuella målet och de allmänna krav som gäller för inledande av en grupptalan. Som utvecklas närmare i avsnitt 5.2.2 skall som en särskild processförut- sättning för grupptalan gälla att en sådan talan framstår som den bästa tillgängliga metoden för att få anspråken rättsligt prövade vid domstol. Rätten kommer följaktligen alltid att behöva bedöma behovet av gruppta- lan mot bl.a. möjligheten att processa individuellt. Att talan redan inletts kan vid en sådan prövning tillmätas särskild betydelse, allt efter omständigheterna i det enskilda fallet.</P>
<P class="p157 ft4">Begäran om att en individuell talan skall övergå till att handläggas som en grupptalan bör göras genom en särskild ansökan. Anser domstolen att det finns fördelar med att byta taleform bör rätten inom ramen för sin processledande roll kunna uppmärksamma parterna på detta. Däremot bör domstolen inte självmant (ex officio) ha möjlighet att besluta att en</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p117 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p84 ft4">39</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP0310740x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p14 ft6">individuell talan fortsättningsvis skall handläggas som en grupptalan. Prop. 2001/02:107 Ingen skall behöva processa som kärande i en grupprättegång mot sin</P>
<P class="p15 ft4">vilja.</P>
<P class="p33 ft19"><SPAN class="ft47">5.2.2</SPAN><SPAN class="ft48">Särskilda processförutsättningar</SPAN></P>
<P class="p158 ft6"><SPAN class="ft50">Regeringens förslag: </SPAN>En grupptalan får tas upp till prövning i sak om vissa processförutsättningar är uppfyllda. Processförutsättningarna är</P>
<P class="p159 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft16">att grupptalan rör gemensamma tvistefrågor,</SPAN></P>
<P class="p160 ft6"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft24">att målet inte framstår som ohanterligt på grund av individuella omständigheter,</SPAN></P>
<P class="p159 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft16">att grupptalan är det bästa tillgängliga processalternativet,</SPAN></P>
<P class="p159 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft16">att det finns en lämpligt bestämd grupp samt</SPAN></P>
<P class="p159 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft16">att käranden är lämplig som företrädare för gruppen.</SPAN></P>
<P class="p161 ft50">Utredningens och promemorians förslag <SPAN class="ft6">överensstämmer i sak väsentligen med regeringens.</SPAN></P>
<P class="p162 ft8"><SPAN class="ft47">Remissinstanserna: </SPAN>Ett flertal av de remissinstanser som yttrat sig i denna del har framställt önskemål om att processförutsättningarna skall ges ett klarare och mer detaljerat innehåll. Detta gäller bl.a. <SPAN class="ft20">Göteborgs tingsrätt, Östersunds tingsrätt, Sveriges advokatsamfund, Handels- högskolan i Stockholm, Finansbolagens förening, Svensk Handel </SPAN>och <SPAN class="ft20">Villaägarnas Riksförbund. Naturvårdsverket</SPAN>, å sin sida, anser att det är att föredra att ha allmänt hållna regler än detaljstyrning i detta avseende. Andra remissinstanser, såsom <SPAN class="ft20">JO, Svea hovrätt, Hovrätten över Skåne och Blekinge </SPAN>och <SPAN class="ft20">Kristianstads tingsrätt </SPAN>har framhållit att den föreslagna regleringen ställer stora krav på den enskilda domarens kompetens och omdöme. <SPAN class="ft20">Juridiska fakultetsstyrelsen vid Lunds universitet </SPAN>menar att det knappast kan vara en oöverstiglig eller alltför främmande uppgift för domstolen att göra de bedömningar som en grupprättegång kan kräva.</P>
<P class="p163 ft8">I fråga om prövningen av kärandens lämplighet att företräda gruppen har <SPAN class="ft20">Malmö tingsrätt </SPAN>anfört att det inte är invändningsfritt att ställa krav på särskilda kvalifikationer på en part. Enligt tingsrätten bör också övervägas att kräva säkerhet från käranden till förmån för svarandens rättegångskostnader. Samma åsikt har framförts av <SPAN class="ft20">Svea hovrätt, Svenska Bankföreningen, Svensk Handel </SPAN>och <SPAN class="ft20">Föreningen Svenskt Näringsliv.</SPAN></P>
<P class="p164 ft19">Skälen för regeringens förslag</P>
<P class="p39 ft4">En grupprättegång är inte avsedd att ersätta den individuella tvåparts- rättegången, i de fall denna fungerar på ett effektivt och funktionsenligt sätt. Den representativa processen skall utnyttjas när behovet av rättsliga handlingsalternativ inte tillgodoses inom ramen för den nuvarande processordningen eller då en grupptalan kan förväntas leda till påtagliga processekonomiska vinster. För att säkerställa att dessa ändamål uppnås måste det ställas upp särskilda rekvisit för när en grupptalan skall vara tillåten.</P>
<P class="p48 ft6">En grupprättegång utmärks typiskt sett av att den rör någon för gruppen gemensam tvistefråga. Som en processförutsättning bör därför</P>
<P class="p64 ft4">40</P>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft6">gälla att det finns omständigheter som förenar gruppmedlemmarna och som är lämpade för en samtidig rättslig prövning.</P>
<P class="p114 ft4">Grupptalan förutsätter speciella förfaranderegler. Det kan inte bortses från att dessa i undantagssituationer medför att en grupprättegång i det enskilda fallet blir så otymplig och ohanterbar att den rimligen inte bör tillåtas, även om den framstår som det bästa processalternativet. Förhål- landen hänförliga till individuella tvistefrågor kan göra en grupptalan ohanterlig. Det bör därför finnas ett särskilt processhinder, som gör det möjligt för domstolen att visa en sådan talan från sig.</P>
<P class="p114 ft4">Syftet med att införa regler om grupptalan är att därigenom förbättra det processuella rättsskyddet när det finns gruppanspråk. Grupptalan skall fylla brister i det rådande processuella regelsystemet. För att uppnå dessa effekter krävs att grupprättegången utformas på ett sätt som i flera avseenden skiljer sig från den sedvanliga processen. Det särskilda förfarandet medför att en grupprättegång ibland kommer att kräva en större arbetsinsats från domstolens sida än en individuell talan. En sådan rättegång kan också i vissa fall bli mer tids- och kostnadskrävande för gruppens motpart än andra processformer. Grupprättegångar bör mot denna bakgrund förbehållas situationer där det finns ett verkligt behov av en ny taleform. Grupptalan skall vara tillåten endast om man når ett bättre rättsskydd eller samma rättsskydd, men till en lägre kostnad och mindre besvär, än gällande taleformer tillhandahåller. En särskild processförutsättning bör därför utformas med inriktning på att en grupp- rättegång framstår som ett i det särskilda fallet bättre alternativ än andra tillgängliga former för att få anspråken rättsligt prövade.</P>
<P class="p115 ft4">En processförutsättning bör ta sikte på gruppens bestämning. Att det går att urskilja och avgränsa gruppmedlemmarna från utomstående subjekt krävs om domstolen skall kunna dels ta ställning till i vilken form gruppmedlemmarna skall underrättas om att en grupprättegång har inletts, dels pröva om personer som anmäler att de önskar att omfattas av grupptalan ingår i den av käranden bestämda gruppen. Gruppens bestäm- ning kan vidare vara av betydelse för svarandens möjlighet att ta ställning till stämningsansökan.</P>
<P class="p115 ft4">För att skydda de gruppmedlemmar, som inte själva deltar i rätte- gången, krävs bestämmelser som säkerställer att käranden kan föra gruppens talan på ett sätt som tillgodoser samtliga medlemmars intres- sen. Men även för motparten är det viktigt att gruppen företräds på ett sakkunnigt sätt. Det stärker svarandens skydd mot att en dom angrips i efterhand på grund av att medlemmarnas rätt inte har tagits till vara på ett tillbörligt sätt. En särskild processförutsättning bör därför vara att käranden är lämplig att föra gruppens talan.</P>
<P class="p122 ft4">Innan de olika processförutsättningar som skall ställas upp närmare diskuteras bör något sägas om utformningen av bestämmelsernas inne- håll. Några remissinstanser har pekat på att processförutsättningarna enligt utredningens lagförslag är allmänt hållna och att lagtexten bör ge klarare och mer detaljerat besked om lagens innehåll. <SPAN class="ft5">Lagrådet </SPAN>fram- håller det önskvärda i att kriterierna för att tillåta en grupptalan ges en så precis utformning som möjligt. Särskilt viktigt är detta, menar Lagrådet, om beslutet att ta upp eller vägra att ta upp en grupptalan skall ses som en fråga om rättegångshinder (se avsnitt 5.2.6). För svaranden, som kan</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p117 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p84 ft4">41</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr1 td34"><P class="p3 ft4">tvingas in i processformen, är det enligt Lagrådet givetvis särskilt</P></TD>
<TD class="tr1 td36"><P class="p75 ft8">Prop. 2001/02:107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">angeläget att kriterierna så klart som möjligt framgår av lagtexten.</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p53 ft4">Grupptalan är avsedd att användas i många olika situationer, för att</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">genomdriva anspråk av olika slag. En grupprättegång avseende prisned-</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">sättning på grund av fel i en konsumentvara ställer i många avseenden</P></TD>
<TD class="tr13 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">andra krav på den processuella regleringen än en grupptalan för att</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">utverka förbud mot en miljöstörande verksamhet. Också vid rättegångar</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">som till sin rättsliga art liknar varandra kan förhållandena variera</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">betydligt. Gruppens storlek kan skilja sig väsentligt. Betydelsen av</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">individuella tvistefrågor kan skifta. Behovet av eller formen för att</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">underrätta gruppmedlemmarna kan växla.</P></TD>
<TD class="tr13 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p53 ft4">Dessa och andra faktorer av liknande slag innebär att det inte är</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">lämpligt att i lagtext ställa upp alltför detaljerade anvisningar för när</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">processförutsättningarna skall anses uppfyllda i det enskilda fallet. Som</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">Lagrådet anfört är det dock viktigt att så långt möjligt utforma precisa</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">förutsättningar för en grupptalan. Bestämmelsen har därför formulerats</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">med beaktande av Lagrådets synpunkter. Regeringen återkommer i</P></TD>
<TD class="tr13 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">författningskommentaren till förhållanden som bör beaktas vid tolk-</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">ningen av varje processförutsättnings närmare innebörd.</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p53 ft4">Under särskilda rubriker behandlas i det följande de processförutsätt-</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">ningar som bör ställas upp.</P></TD>
<TD class="tr10 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td34"><P class="p3 ft20">Gemensamma tvistefrågor</P></TD>
<TD class="tr19 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td34"><P class="p3 ft4">Civilprocesser beror, om man bortser från rena indrivningsärenden, på att</P></TD>
<TD class="tr18 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">det finns en oenighet mellan parterna i fråga om anspråkets riktighet.</P></TD>
<TD class="tr13 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">Oftast är tvisten begränsad till en eller några av de flera omständigheter</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">som tillsammans konstituerar anspråket. Vid gruppanspråk kan en del av</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">tvistefrågorna vara gemensamma eller likartade för gruppmedlemmarna,</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">medan andra frågor är olikartade. För att en grupprättegång skall framstå</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">som ett effektivt processalternativ bör domstolsprövningen i så stor</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">utsträckning som möjligt begränsas till tvistiga omständigheter som är</P></TD>
<TD class="tr13 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">gemensamma för gruppmedlemmarna. En grundläggande förutsättning</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">för den representativa processen är således att rättegången rör ett</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">förhållande av samma eller likartat slag för hela gruppen.</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p53 ft4">Den svenska processordningen tillåter inte en part att väcka talan</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">enbart om en rättsfråga, såsom t.ex. att få fastställt att ett avtal är att</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">bedöma enligt reglerna om köp eller som ett entreprenadavtal. Det är</P></TD>
<TD class="tr13 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">med hänsyn härtill svårt att se en grupprättegång som meningsfull, om</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">det enda som förenar gruppmedlemmarnas anspråk utgörs av en sådan</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">fråga. På samma sätt förhåller det sig med gemensamhetskrav som</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">ansluter sig till rättsföljden (yrkandet). Även om rättsföljden är</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">densamma för samtliga gruppmedlemmar, framstår en grupptalan som</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">mindre lämplig, om det inte finns åtminstone ett rättsfaktum som förenar</P></TD>
<TD class="tr13 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">gruppen.</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p53 ft4">Vägledning för att finna det förhållande som skall tjäna som</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">förbindelselänk mellan gruppanspråken bör i stället sökas i bestäm-</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">melserna i rättegångsbalken om förening av mål (kumulation). Enligt 14</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">kap. 1 eller 2 § RB förutsätter obligatorisk kumulation att de olika</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">käromålen stöder sig på väsentligen samma grund. Det är alltså enbart</P></TD>
<TD class="tr13 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td34"><P class="p3 ft4">likheter med avseende på rättsfakta som kan föranleda en obligatorisk</P></TD>
<TD class="tr31 td36"><P class="p17 ft4">42</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p118 ft4">gemensam handläggning. Däremot krävs för fakultativ kumulation enligt 14 kap. 6 § RB endast att det är till gagn för utredningen att målen handläggs gemensamt. Sammanläggning kan då ske av det skälet att be- visningen är i huvudsak densamma eller att kumulation minskar kost- naderna i målet.</P>
<P class="p121 ft4">Man kan hysa tvivel om grupprättegång är en lämplig processform, om den enda gemensamma förutsättningen för en grupptalan är att bevisningen är densamma. En av fördelarna med den representativa processen är att de enskilda anspråkshavarna inte annat än undantagsvis behöver uppträda i rättegången. Samtidigt bör den som företräder gruppen inte behöva höra efter med alla gruppmedlemmar om grunderna för anspråken. Åtminstone vid grupptalan omfattande ett större antal gruppmedlemmar skulle det i annat fall kunna uppstå närmast oöver- stigliga kostnader och besvär för käranden. Och vid mindre grupper skulle likheterna med kumulation bli så påtagliga att det knappast blev möjligt att betrakta grupptalan som ett bättre processalternativ. Att tillåta en grupprättegång vid anspråk som vilar på olikartad grund, men där bevisningen är gemensam, skulle dessutom medföra särskilda komplika- tioner när det gäller bl.a. gruppens bestämning, rättskraft och verkstäl- lighet.</P>
<P class="p120 ft4">En annan situation då fakultativ kumulation kan komma i fråga föreligger när flera käromål stöder sig på väsentligen <SPAN class="ft5">likartad </SPAN>grund. Detta brukar sägas innebära att grunderna har vissa överensstämmande drag, medan de skiljer sig från varandra med avseende på t.ex. tid och rum (jfr Ekelöf, Rättegång II, 1996, s. 178). Det är givet att en grupp- rättegång kommer att ha en särskild funktion att fylla i sådana fall. Det kan vara fråga om flera personer som köpt likadana felaktiga varor, tecknat likalydande standardavtal eller låtit uppföra småhus med samma typ av konstruktionsfel. I de flesta tvister av detta slag är rättsfrågan och bevisningen i huvudsak densamma, vilket än mer påkallar att anspråken behandlas samtidigt av domstolen.</P>
<P class="p157 ft8">På grund av det sagda bör det som en särskild förutsättning för en grupprättegång föreskrivas att talan grundas på omständigheter (rätts- fakta) som är helt eller delvis desamma eller likartade för gruppmed- lemmarna. Det kan tyckas självklart att de rättsfakta som utmärker gruppgemenskapen skall vara tvistiga. Det finns litet att vinna med en grupptalan, om rättegången i sak är inriktad på andra tvistefrågor än dem som är gemensamma eller likartade för gruppmedlemmarna. Ibland finns det emellertid inte någon tvistig sakomständighet alls. Parternas oenighet rör i stället en rättsfråga. Vid andra tillfällen är parterna inte oeniga i någon fråga, utan rättegången föranleds av tredska från svaranden att fullgöra en viss prestation. Det bör enligt regeringen då inte finnas några hinder att få denna fråga avgjord genom en grupprättegång, förutsatt att grunderna för de enskilda gruppmedlemmarnas anspråk är så likartade att en sådan rättegång framstår som ett i övrigt lämpligt processalternativ.</P>
<P class="p165 ft4">I många situationer kommer det dock att finnas både tvistefrågor som är gemensamma för gruppen och tvistefrågor som hänför sig enbart till någon eller några gruppmedlemmar. Att avgöra om grupptalan skall få väckas bör i sådant fall inte ske utifrån en kvantitativ jämförelse mellan antalet tvistefrågor av olika slag. I stället måste särskild vikt läggas på den bevisning, utredning, kostnader osv. som prövningen av omständig-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p123 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p84 ft4">43</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<P class="p14 ft6">heterna i fråga kan antas kräva. Inte heller en sådan kvalitativ vägning Prop. 2001/02:107 mellan omständigheter av olika slag bör dock vara ensamt utslagsgivande</P>
<P class="p143 ft6">för om en grupptalan bör tillåtas. Bedömningen får grundas på en allmän prövning av om grupprättegången är ett bättre alternativ än andra processformer. Dessa frågor behandlas vidare nedan och i författnings- kommentaren.</P>
<P class="p61 ft20">En hanterlig rättegång</P>
<P class="p39 ft4">Det ligger i sakens natur att en grupprättegång kräver speciella förfaranderegler, som avviker från dem som är tillämpliga i den sedvan- liga civilprocessen. Handläggningen av en grupptalan kräver särskilda åtgärder från rättens sida, vilka medför att en grupprättegång normalt blir mer tids- och arbetskrävande för domstolen än en typisk individuell process. Jämförs däremot grupptalan med den samlade insats som en individuell tvistehantering av samtliga gruppanspråk kräver, blir emeller- tid slutsatsen den motsatta. Om inte, kommer den väckta talan inte att uppfylla kravet på att vara det bästa processalternativet (se under nästa rubrik).</P>
<P class="p166 ft4">Även om denna förutsättning är uppfylld kan en grupprättegång i det enskilda fallet framstå som så otymplig och ohanterlig att den inte bör tillåtas. En faktor som kan göra en grupprättegång olämplig är före- komsten av individuella omständigheter. Att det finns tvistefrågor som hänför sig till enstaka gruppmedlemmar är visserligen inte något hinder mot att talan anses grunda sig på likartade rättsfakta eller att en grupprättegång betraktas som det bästa processalternativet. Det är dock inte svårt att tänka sig situationer där grunder och invändningar hänförliga till enskilda gruppmedlemmar avsevärt kommer att försvåra genomförandet av en representativ process. En ersättningstalan kan t.ex. kräva utredning som förutsätter medverkan från den enskilda anspråks- havaren, om inte ersättningen är ostridig eller kan beräknas med hjälp av förhållandevis enkla matematiska formler och dylikt. En grupprättegång bör i sådana situationerna kunna avvisas som en olämplig processform.</P>
<P class="p40 ft20">Grupptalan som det bästa processalternativet</P>
<P class="p39 ft4">Det är viktigt att grupptalanförfarandet förbehålls situationer där det finns ett verkligt behov av en ny taleform. Står andra processvägar – främst kumulation eller pilotmål – öppna, skall dessa användas, om de är likvärdiga med en grupprättegång i kostnadshänseende, med avseende på tidsåtgång osv. Man kan i det sammanhanget dra paralleller till fakultativ kumulation enligt 14 kap. 6 § RB, som förutsätter att en gemensam handläggning är till gagn för utredningen. På motsvarande sätt bör en grupptalan tillåtas endast om man når ett bättre rättsskydd eller samma rättsskydd, men till en lägre kostnad och mindre besvär, än gällande taleformer tillhandahåller.</P>
<P class="p167 ft6">När man bedömer grupprättegångens förtjänster och nackdelar jämfört med andra alternativ kan det bara göras en egentlig jämförelse med andra handläggningsformer i de fall en individuell rättegång framstår som</P>
<P class="p15 ft51">realistisk. Är en grupptalanprocess det enda tillgängliga verktyget att</P>
<P class="p64 ft4">44</P>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft35">använda för att hävda ett anspråk rättsligt framstår en sådan process alltid som det bästa processuella alternativet. Domstolens prövning får i sådant fall inriktas på om övriga förutsättningar för en grupptalan är uppfyllda.</P>
<P class="p114 ft8">Grupprättegångens för- och nackdelar skall bedömas i förhållande till andra former för att göra gruppanspråk gällande vid domstol. Däremot bör det inte göras någon jämförelse i förhållande till övriga former av grupptalan än den som väckts. Inte heller bör utomprocessuella instanser, såsom nämnder och administrativa myndigheter, beaktas. De former för domstolsprövning som bör tjänstgöra som jämförelseobjekt kan delas upp i tre kategorier: 1) varje anspråk blir föremål för process i enskilda rättegångar, 2) gruppmedlemmarna för talan individuellt i en och samma rättegång (kumulation) och 3) ett eller flera anspråk prövas som pilotmål.</P>
<P class="p119 ft4">Alternativet med individuella rättegångar bör omfatta såväl att samt- liga (eller de flesta) gruppmedlemmar processar samtidigt vid ett flertal domstolar som att någon eller några i gruppen processar först medan övriga medlemmar låter utgången i dessa mål bestämma om de skall väcka talan eller inte, utan att det föreligger ett sådant organiserat sam- arbete som utmärker pilotmålsmetoden.</P>
<P class="p119 ft4">Möjligheten till kumulation skall bedömas med beaktande av att talan vid olika underrätter kan förenas vid en domstol (14 kap. 7 a § RB) och att målen kan särskiljas efter t.ex. mellandom över en gemensam rätts- eller sakfråga. Hänsyn bör också tas till vilka utsikter det finns för den som väcker grupptalan att i stället samla in fullmakter från gruppmed- lemmarna och själv eller genom någon annan processa som ombud för deras räkning. Bedömningen skall ske med beaktande av i vilken utsträckning gruppmedlemmarna kan antas vara beredda att processa med ett eget kostnadsansvar.</P>
<P class="p121 ft4">Pilotmålsmetoden måste värderas efter de faktiska möjligheterna att organisera gruppen så att de mest lämpliga pilotanspråken kan väljas ut och med hänsyn till den homogenitet som gruppen kan antas uppvisa. Också motpartens förväntade inställning till metoden och vilja att gentemot övriga gruppmedlemmar frivilligt rätta sig efter en ogynnsam dom bör vägas in i bedömningen.</P>
<P class="p121 ft4">En naturlig utgångspunkt för en jämförelse mellan olika processformer är de skillnader som finns i fråga om talans handläggning. Den representativa processen kräver i allmänhet särskilda procedurer och rutiner som avviker från dem som gäller för tvistemål i allmänhet. Det är nödvändigt att rätten gör klart vilka tids- och kostnadsmässiga bespa- ringar och fördyringar som en grupprättegång medför jämfört med t.ex. kumulation och pilotmål.</P>
<P class="p121 ft4">Det förhållandet att det ställs krav på anmälan till domstolen för att en person skall omfattas av grupptalan kan inte utan vidare tas till intäkt för att personen är beredd att processa själv om sitt anspråk. Ett av de grundläggande ändamålen med grupptalan är att underlätta prövningen av massanspråk genom att gruppmedlemmar kan förhålla sig passiva under rättegången och normalt slippa ett eget kostnadsansvar. En anmälan att omfattas av grupptalan bör därför regelmässigt inte ses som en viljeyttring om mer än att vara en passiv gruppmedlem.</P>
<P class="p120 ft6">En viktig faktor att beakta är relationen mellan å ena sidan rätts- och sakfrågor som är gemensamma eller likartade för gruppen och å andra sidan individuella förhållanden. Frågan har berörts under föregående två</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p123 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p84 ft4">45</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p126 ft4">rubriker. Förekomsten av individuella rättsfakta kan som regel antas komplicera en grupprättegång. En grupptalan som förutsätter att de enskilda anspråkshavarna skall uppträda i rättegången kan endast undan- tagsvis anses vara det bästa processalternativet. Individuella tvistefrågor blir dock inte något absolut hinder mot en grupptalan. Bestämmelser om upprättande av undergrupper, efterföljande individuell tvistlösning, särskild mellandom och andra handläggningsregler gör det möjligt att inom grupptalanprocessens ramar hantera också till viss del disparata anspråk.</P>
<P class="p128 ft4">Det går inte att ge detaljerade riktlinjer för hur avvägningar av detta slag bör ske. Domstolen måste ges en viss frihet att utifrån omständig- heterna i det särskilda fallet pröva grupptalanprocessens eventuella före- träde framför andra tillgängliga former för att göra gruppanspråken gällande rättsligt. Några allmänna riktlinjer för bedömningen ges i författningskommentaren.</P>
<P class="p127 ft4">Att grupptalan skall vara det bästa processalternativet uttrycktes i lagrådsremissen genom ett krav på att merparten av de anspråk som talan avser inte lika väl kan göras gällande genom talan av gruppmedlem- marna själva. <SPAN class="ft5">Lagrådet </SPAN>har i sitt yttrande föreslagit en annan formulering av processförutsättningen. Enligt regeringen finns det dock skäl att hålla fast vid förslaget i lagrådsremissen. Vi återkommer till den närmare utformningen av bestämmelsen i författningskommentaren. När det gäller svarandens intressen vill vi framhålla att grupprättegången normalt kommer att medföra lägre kostnader för honom eller henne än vid individuella processer mot var och en av gruppmedlemmarna. Det kan mot detta sägas att en grupprättegång i vissa fall kan orsaka motparten kostnader som man annars inte skulle ha haft, nämligen om grupptalan är det enda realistiska sättet att få till stånd en domstolsprövning. Att så är fallet beror emellertid då inte på omständigheter hänförliga till svaran- den, utan på ekonomiska, sociala och andra <NOBR>icke-rättsliga</NOBR> faktorer som minskar gruppmedlemmarnas möjligheter att föra talan. En annan sak är att förfarandet givetvis måste utformas så att svarandens processuella rättigheter inte träds för när.</P>
<P class="p168 ft20">Gruppens identitet och storlek</P>
<P class="p169 ft4">Frågan om vilka krav som skall ställas på käranden när det gäller att ange den grupp som talan avser har nära samband med frågorna om gruppen skall bestämmas genom automatisk grupptillhörighet eller genom ett sådant särskilt anmälningsförfarande som föreslås i avsnitt 5.3 och hur gruppmedlemmarna skall underrättas om rättegången (se vidare avsnitt 5.9).</P>
<P class="p128 ft4">Behovet av att utifrån kärandens gruppbestämning kunna identifiera gruppmedlemmarna anknyter alltså främst till domstolens inledande prövning av hur underrättelse till gruppmedlemmarna skall ske, till prövningen av om en anmälan att omfattas av grupptalan härrör från en person som avses med kärandens talan och svarandens möjligheter att ta ställning till stämningsansökan. Gruppens bestämning har därutöver betydelse för t.ex. litispendensfrågor, men prövningen av dessa kan normalt anstå till dess gruppens slutliga omfattning bestämts genom det särskilda anmälningsförfarandet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p83 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p84 ft4">46</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<P class="p44 ft6">Kravet på att gruppen skall vara tydligt angiven bör vidare bedömas Prop. 2001/02:107 med utgångspunkt från att gruppens storlek har betydelse för rättens</P>
<P class="p170 ft4">prövning av de andra förutsättningar som måste vara för handen för att en grupptalan skall tas upp, såsom att en grupprättegång är ett bättre alternativ än andra processformer. Visserligen kommer domstolen att ha ett slutligt underlag för sin prövning av dessa frågor först sedan tiden för anmälan från gruppmedlemmarna om att de önskar att omfattas av grupptalan löpt ut. Av processekonomiska skäl bör emellertid domstolen redan inledningsvis veta om talan rör 10, 100 eller 1 000 personer. Det finns inget skäl att inleda ett underrättelseförfarande, om det redan på grund av hur käranden formulerat gruppen i sin ansökan står klart att talan inte uppfyller de särskilda processförutsättningarna. Däremot är det för detta ändamål inte nödvändigt att gruppens storlek kan bestämmas till t.ex. 11, 98 eller 977 personer. Det kommer att räcka med en ungefärlig, men dock välgrundad uppskattning av antalet gruppmedlemmar.</P>
<P class="p162 ft4">Det sagda innebär att det som förutsättning för en grupptalan inte alltid bör krävas att käranden kan i stämningsansökan exakt precisera gruppens storlek och medlemmar till antal och identitet. Men utgångspunkten bör ändå vara att gruppmedlemmarna anges med namn och adress i ansökan. Sådana uppgifter bör dock kunna utelämnas om de inte behövs för målets handläggning. Oavsett om gruppmedlemmarna anges med namn och adress eller inte bör domstolen på det underlag som parten presenterar kunna urskilja en bestämd grupp, så att det blir möjligt för rätten att vidta de åtgärder som talans fortgång förutsätter. Personer som har intresse i saken skall med utgångspunkt från gruppens beskrivning kunna utläsa om de genom en anmälan till domstolen kan komma att omfattas av grupptalan. Regeringen utvecklar i författningskommentaren de över- väganden som domstolen kan behöva göra.</P>
<P class="p11 ft4">Det ligger i sakens natur att en grupprättegång kommer att vara det mest ändamålsenliga processalternativet främst när talan rör ett större antal personer. Vid bedömningen av för- och nackdelarna med olika handläggningsalternativ måste emellertid även vägas in i vilken utsträckning det är realistiskt att räkna med att alternativen används. Grupptalan kan sålunda framstå som den mest lämpliga taleformen för att tillfredsställa ett behov av prevention eller prejudikatbildning i situationer där gruppen är liten, men en individuell talan inte kan påräknas. Man kan inte heller bortse från att en grupprättegång kan leda till processekonomiska vinster redan vid en jämförelse med ett fåtal individuella processer. Av bland annat dessa skäl bör det inte ställas upp något krav på lägsta gruppstorlek. I stället får gruppens storlek vägas in i en allmän bedömning av handläggningsformens förtjänster och olägenheter i jämförelse med andra processuella alternativ.</P>
<P class="p66 ft20">Kärandens lämplighet att företräda gruppen</P>
<P class="p39 ft6">På vilken nivå man skall sätta kraven på kärandens förmåga att utföra talan beror typiskt sett på förhållanden som i vilken utsträckning gruppmedlemmarna kommer att underrättas individuellt om rättegången, om grupptalans rättsverkningar för medlemmarna grundas på krav på anmälan eller rätt till utträde och hur aktivt rätten bör utöva sin pro-</P>
<P class="p64 ft4">47</P>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft6">cessledning. Andra faktorer att beakta är möjligheten för varje grupp- medlem att intervenera eller på annat sätt påverka hur talan utförs.</P>
<P class="p114 ft4">Med utgångspunkt från de ställningstaganden som regeringen gör i bl.a. dessa frågor kan en prövning av kärandens förutsättningar att föra en grupptalan baseras på i huvudsak två förhållanden, nämligen kärandens ekonomiska förutsättningar att processa samt de rättsliga intressen som finns inom gruppen.</P>
<P class="p114 ft4">När det gäller kärandens ekonomiska förutsättningar att driva en grupptalan är av intresse såväl kärandens finansiella resurser att löpande svara för kostnaderna i processen som utsikterna för en vinnande motpart att få sina rättegångskostnader ersatta.</P>
<P class="p114 ft4">Ett sätt att försäkra sig om att den som utses till representant har nödvändiga ekonomiska resurser är, som <SPAN class="ft5">Malmö tingsrätt </SPAN>med flera pekar på, att kräva att det ställs säkerhet för t.ex. kärandens eventuella kostnadsansvar gentemot motparten. Det slaget av åtgärder är dock inte de mest ändamålsenliga. Inte heller är det lämpligt att den som vill väcka talan skall underkastas en mer ingående undersökning av sina privateko- nomiska förhållanden. Utgångspunkten bör vara att var och en med en ordnad ekonomi skall kunna väcka grupptalan.</P>
<P class="p115 ft4">En enskild grupptalans genomförande kommer sannolikt i ett stort antal fall vara beroende av att käranden erhåller ekonomisk hjälp utifrån. Endast få personer kommer att vara villiga eller ha möjlighet att ta på sig den ekonomiska risk som en grupptalan är förknippad med. I vissa fall kan ekonomiskt bistånd erhållas inom ramen för rättshjälpen eller genom att utnyttja det försäkringsskydd som finns inom gruppen. En annan metod för en kärande att finansiera talan kan vara genom ett s.k. riskavtal med ombudet. I dessa fall uppstår det inte några större svårigheter för domstolen att avgöra om käranden är lämplig utifrån en bedömning av kärandens ekonomiska förutsättningar att processa. Väcker någon grupptalan utan ekonomiskt bistånd utifrån bör domstolen genom frågor kunna skaffa tillräcklig kunskap om hur talan är avsedd att finansieras utan att kränka kärandens personliga integritet.</P>
<P class="p115 ft4"><SPAN class="ft5">Malmö tingsrätt </SPAN>anför också att det inte är invändningsfritt att ställa särskilda kvalifikationer på en part. Mot det måste ställas att käranden företräder gruppen i processen och därmed har en skyldighet att ta till vara gruppmedlemmarnas intressen. Det viktigaste förhållandet att upp- märksamma när det gäller kärandens lämplighet att föra grupptalan är förekomsten av eventuella intressekonflikter mellan käranden och några eller flera gruppmedlemmar. Med intresse menas här de rättsliga förhållanden som talan angår. Att det i andra sammanhang föreligger tvister eller andra former av stridigheter mellan parten och en grupp- medlem bör inte påverka kärandens lämplighet att representera gruppen i processen. På motsvarande sätt bör det normalt inte spela någon roll om representanten eller någon gruppmedlem har mer att vinna eller förlora på processen än som framgår direkt av talan. Här finns dock skäl att vara uppmärksam. Situationer kan föreligga där parten utformar talan på ett sätt som ligger bäst i linje med egna privata intressen i stället för enligt det för gruppen mest förmånliga alternativet. I ett sådant fall måste domstolen överväga om parten är lämplig att företräda hela gruppen.</P>
<P class="p171 ft6">Är käranden inte lämplig att företräda gruppen bör talan inte tillåtas. Ett beslut om avvisning av talan eller ansökan om byte av taleform</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p117 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p84 ft4">48</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP0310749x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p14 ft6">kommer inte att hindra någon annan från att väcka ny talan angående Prop. 2001/02:107 samma sak. Också den som har fått sin talan eller ansökan avvisad kan</P>
<P class="p172 ft7">återkomma med en ny begäran om att få föra grupptalan, om den grundas på nya omständigheter.</P>
<P class="p173 ft19"><SPAN class="ft47">5.2.3</SPAN><SPAN class="ft48">Forumfrågor</SPAN></P>
<P class="p174 ft6"><SPAN class="ft50">Regeringens förslag: </SPAN>De tingsrätter som regeringen bestämmer skall vara behöriga att handlägga mål enligt lagen om grupprättegång.</P>
<P class="p49 ft21"><SPAN class="ft42">Regeringens bedömning: </SPAN>Behörigheten bör tillkomma de tingsrätter som är fastighetsdomstolar, med motsvarande domsområde.</P>
<P class="p175 ft6"><SPAN class="ft50">Utredningens förslag: </SPAN>Utredningsförslaget innebär att samtliga tingsrätter skall vara behöriga att handlägga en grupprättegång och att Högsta domstolen skall kunna besluta om överflyttning av ett mål där det förs grupptalan från en domstol till en annan behörig domstol.</P>
<P class="p12 ft5"><SPAN class="ft19">Remissinstanserna: </SPAN>JO <SPAN class="ft4">och </SPAN>Göteborgs tingsrätt <SPAN class="ft4">har ifrågasatt att mindre tingsrätter klarar att handlägga en grupprättegång. </SPAN>Östersunds tingsrätt <SPAN class="ft4">och </SPAN>Sveriges domareförbund <SPAN class="ft4">har framfört att Stockholms tings- rätt bör vara exklusivt forum för grupptalan. </SPAN>Svea hovrätt <SPAN class="ft4">har anfört att det bör övervägas att koncentrera grupprättegångarna till vissa tingsrätter så att personal där får möjlighet att skaffa sig erfarenhet av handlägg- ningen och för att beslut under rättegången kan behöva fattas av tre domare. Enligt hovrätten bör dessa mål lämpligen förbehållas en tingsrätt i varje län.</SPAN></P>
<P class="p42 ft4"><SPAN class="ft19">Promemorians förslag </SPAN>överensstämmer med regeringens.</P>
<P class="p12 ft5"><SPAN class="ft19">Remissinstanserna: </SPAN>Uppsala tingsrätt <SPAN class="ft4">och </SPAN>Göteborgs tingsrätt <SPAN class="ft4">har ifrågasatt det lämpliga i att fastighetsdomstolarna skall utses att handlägga grupprättegångar. Tingsrätterna menar att handläggningen bör koncentreras till ett fåtal större domstolar. </SPAN>Umeå tingsrätt <SPAN class="ft4">har uttryckt en liknande ståndpunkt. </SPAN>Domstolsverket <SPAN class="ft4">pekar på möjligheten att välja en domstol per hovrättsområde för att därigenom minska resursbehoven.</SPAN></P>
<P class="p143 ft5">Hovrätten över Skåne och Blekinge <SPAN class="ft4">och </SPAN>Gävle tingsrätt <SPAN class="ft4">instämmer däremot i promemorians bedömning. Även </SPAN>Juridiska fakultetsstyrelsen vid Lunds universitet <SPAN class="ft4">menar att promemorian har en bra lösning på forumfrågan.</SPAN></P>
<P class="p48 ft19">Skälen för regeringens förslag och bedömning: <SPAN class="ft4">En grupprättegång kommer att i de allra flesta fall vara mer </SPAN><NOBR><SPAN class="ft4">tids-,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft4"> arbets- och kostnads- mässigt krävande än en individuell process. Även om följderna inte skall överdrivas bör det inte bortses från att ett mål där det förs grupptalan kan leda till belastningar för domstolen. En förutsättning måste då vara att domstolen genom tillgång till administrativa rutiner och personal kan möta de extra krav som ställs på domstolen, utan att verksamheten i övrigt lider men.</SPAN></P>
<P class="p107 ft4">Antalet grupprättegångar kan antas bli förhållandevis få varje år. Grupptalanutredningen uppskattade antalet till mellan 15 och 20 varje år. Den uppskattningen ligger förmodligen snarare i överkant än i underkant. Mot bakgrund av utländska erfarenheter kan det dessutom förväntas att antalet rättegångar under de första åren blir betydligt färre. För att införa</P>
<P class="p15 ft52">specialfora för grupptalan talar därför, förutom domstolens storlek, även</P>
<P class="p64 ft4">49</P>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p118 ft6">att en koncentration av sådana rättegångar till ett färre antal domstolar ökar förutsättningarna för att på domstolen utveckla särskilda rutiner för handläggningen.</P>
<P class="p119 ft4">När det gäller att välja ut de tingsrätter som bör vara behöriga att handlägga mål enligt lagen om grupprättegång måste även kravet på geografisk spridning tillgodoses. Det finns här anledning att ta fasta på den indelning av tingsrätter i fastighetsdomstolar, som gäller enligt 1 § kungörelse (1971:549) om fastighetsdomstol. I den bestämmelsen utpekas följande tingsrätter som fastighetsdomstol: Stockholms, Uppsala, Nyköpings, Linköpings, Jönköpings, Växjö, Kalmar, Gotlands, Blekinge, Malmö, Halmstads, Göteborgs, Vänersborgs, Mariestads, Karlstads, Örebro, Västmanlands, Falu, Gävle, Ångermanlands, Östersunds, Umeå och Luleå tingsrätt. Eftersom fastighetsmål inte sällan involverar ett stort antal sakägare och andra intressenter, har dessa tingsrätter särskilt goda förutsättningar att hantera de handläggningsfrågor som en grupptalan kan ge upphov till. Flera av tingsrätterna är dessutom miljödomstolar, vilket ytterligare stärker deras förutsättningar att på ett effektivt och ändamåls- enligt sätt handlägga mål där det förs grupptalan. De framtida erfaren- heterna av lagens tillämpning får visa om det finns anledning att utöka antalet behöriga tingsrätter eller på annat sätt ändra forumbestäm- melserna.</P>
<P class="p119 ft4">Regeringen föreslår alltså att en grupptalan skall kunna väckas endast vid tingsrätt, som även är fastighetsdomstol. Domkretsen bör överens- stämma med domsområdet för fastighetsdomstol. Den inbördes kompe- tensen mellan dessa behöriga tingsrätter får bedömas med utgångspunkt från forumreglerna i 10 kap. RB. Belägenheten av den tingsrätt vid vilken talan skulle ha väckts i ett sedvanligt tvistemål enligt rättegångs- balken blir alltså bestämmande för vid vilken utvald domstol grupptalan skall väckas.</P>
<P class="p120 ft6">I detta sammanhang bör frågan beröras om de verkningar införandet av regler om grupptalan kan få för svenska domstolars behörighet i tvister med internationell anknytning.</P>
<P class="p119 ft4">Handel med varor och tjänster över nationsgränserna, storskaliga miljöstörningar med skadeverkningar över stora geografiska områden och internationaliseringen av samhället i övrigt ger upphov till händelser genom vilka många människor får samma eller likartade anspråk mot någon. Det finns därför anledning att räkna med att det i en grupptalan- situation kan finnas anspråk som tillkommer personer bosatta utomlands. Dessutom kan det inte bortses från möjligheten att någon vill väcka grupptalan i Sverige mot en svarande som befinner sig utomlands. Frågan är hur en svensk domstol skall ställa sig i sådana fall.</P>
<P class="p114 ft8">Forumreglerna i rättegångsbalken reglerar den lokala inbördes behörig- heten mellan svenska domstolar. I de fall det inte finns en lagfäst doms- rättsregel får dock vägledning sökas i de interna forumreglerna. Bestäm- melsen i 10 kap. 14 § RB om käromål mot flera svarande och om gen- käromål kan enligt praxis under vissa förutsättningar tillämpas analogt på parter som har hemvist utomlands (se NJA 1986 s. 729). Lagfästa doms- rättsregler på det privaträttsliga området finns numera genom att Bryssel- konventionen liksom Luganokonventionen om domstols behörighet och erkännande och verkställighet av utländska domar gäller som lag i Sverige. Brysselkonventionen gäller mellan EU:s medlemsstater</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p123 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p84 ft4">50</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP0310751x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p14 ft6">inbördes. Den i allt väsentligt likalydande Luganokonventionen gäller Prop. 2001/02:107 mellan EU:s medlemsstater och Island, Norge, Schweiz och Polen. Den</P>
<P class="p143 ft4">s.k. Bryssel <NOBR>I-förordningen</NOBR> (EG nr 44/2001, EGT L 12, 16.1.2001, s. 1) trädde i kraft den 1 mars 2002 och ersätter Brysselkonventionen utom i förhållande till Danmark och vissa utomeuropeiska territorier.</P>
<P class="p12 ft4">Allmänt forum enligt konventionerna är domstol i den konventionsstat där svaranden har sin hemvist. Grundas behörigheten för en tingsrätt på att grupptalan väcks vid sådan tingsrätt finns inga problem från doms- rättssynpunkt. Rättegångsbalken innehåller emellertid även bestämmelser som gör det möjligt för käranden att som forumgrundande fakta åberopa omständigheter hänförliga till processföremålet. Till följd av dessa bestämmelser kan exempelvis en grupptalan väckas vid en domstol inom vars domkrets skada har uppkommit (10 kap. 8 § RB). Bryssel- och Luganokonventionerna innehåller en behörighetsregel av motsvarande slag. Vidare innehåller konventionerna bestämmelser om forum i konsu- menttvister. Dessa innebär i huvudsak att konsumenten kan välja mellan att väcka talan där svaranden har hemvist eller vid en domstol i hemvist- landet. Bryssel <NOBR>I-förordningen</NOBR> överensstämmer i dessa avseenden med konventionerna.</P>
<P class="p12 ft4">För att grupptalan skall kunna väckas vid en domstol som nu sagts krävs att samtliga gruppmedlemmars anspråk faller inom samma forum. Någon möjlighet enligt rättegångsbalken eller nämnda konventioner att föra samman gruppanspråk utan att samma domstol har domsrätt med avseende på samtliga anspråk finns inte. Därmed kommer domsrätts- frågan inte att bedömas annorlunda i en grupprättegång än vid en individuell process där käranden eller svaranden saknar hemvist i Sverige.</P>
<P class="p48 ft4">Regeringen vill påpeka att kravet på anmälan för att omfattas av grupptalan (se avsnitt 5.3) gör att domstolens underlag för att bedöma forumfrågor inte kommer att skilja sig från vanliga rättegångar. Fram- hållas bör också att det här inte, såsom däremot utredningen gjort, före- slås en regel som innebär att grupptalan får väckas vid en domstol som är behörig att ta upp en tvist rörande något av de anspråk som talan avser.</P>
<P class="p11 ft6">Sammanfattningsvis kan konstateras att det för bedömningen av om talan väckts vid rätt forum inte uppstår några för grupptalan särskilda problem, om det bland gruppmedlemmarna finns personer bosatta utom- lands eller svaranden har hemvist utanför Sverige.</P>
<P class="p176 ft19"><SPAN class="ft47">5.2.4</SPAN><SPAN class="ft48">Talerätt m.m.</SPAN></P>
<P class="p69 ft6"><SPAN class="ft50">Regeringens förslag: </SPAN>För att ha rätt att väcka enskild grupptalan skall käranden själv ha ett anspråk som omfattas av talan. Rätt att väcka organisationstalan skall tillkomma ideella föreningar av konsumenter eller löntagare när det gäller konsumenttvister. I fråga om offentlig grupptalan skall regeringen meddela särskilda föreskrifter om myndig- heters talerätt.</P>
<P class="p177 ft35"><SPAN class="ft53">Utredningens förslag: </SPAN>Överensstämmer i sak med regeringens när det gäller talerätt vid enskild och offentlig grupptalan, dock att utredningen</P>
<P class="p15 ft54">föreslår talerätt även för kommuner. Beträffande organisationstalan</P>
<P class="p64 ft4">51</P>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<P class="p14 ft6">föreslår utredningen att talerätt, utöver de krav regeringen föreslår, skall Prop. 2001/02:107 förutsätta att organisationen har varit verksam under minst tre år och ha</P>
<P class="p15 ft4">lägst 1 000 medlemmar.</P>
<P class="p12 ft4"><SPAN class="ft19">Remissinstanserna: </SPAN><SPAN class="ft5">JO </SPAN>har framfört att talerätt för kommuner skulle innebära en utvidgning av den kommunala kompetensen som kräver en närmare analys. <SPAN class="ft5">Stockholms tingsrätt </SPAN>har ifrågasatt de särskilda villkoren rörande organisationens verksamhetsålder och medlemsantal.</P>
<P class="p42 ft4"><SPAN class="ft19">Promemorians förslag </SPAN>överensstämmer i sak med regeringens.</P>
<P class="p12 ft5"><SPAN class="ft19">Remissinstanserna: </SPAN>Svenska Bankföreningen, Finansbolagens Förening <SPAN class="ft4">och </SPAN>Föreningen Svenskt Näringsliv <SPAN class="ft4">anser att det i enlighet med utredningens förslag bör ställas upp särskilda villkor rörande organi- sationens verksamhetsålder och medlemsantal. </SPAN>Företagarnas Riksorgani- sation <SPAN class="ft4">menar att även näringslivets organisationer bör kunna föra organisationstalan för sina medlemmars anspråk. </SPAN>Stockholms tingsrätt <SPAN class="ft4">har instämt i promemorians bedömning.</SPAN></P>
<P class="p6 ft19">Skälen för regeringens förslag</P>
<P class="p35 ft20">Enskild grupptalan</P>
<P class="p36 ft4">Enskild grupptalan är den vanligaste formen för grupptalan interna- tionellt. Närmast undantagslöst ställs som krav för rätten att väcka en sådan talan att käranden är medlem i den grupp till vars förmån talan förs. Det förutsätts alltså att käranden själv har ett anspråk som omfattas av yrkandet i målet och som han eller hon kunnat processa om i en individuell rättegång. Att det är så anses sammanhänga med bland annat uppfattningen att den som har ett direkt personligt intresse i saken kan förväntas lägga ner den tid och det arbete som krävs för att få igenom sin rätt och därmed hela gruppens anspråk. En ogillad talan medför ekono- misk eller annan förlust för vederbörande själv.</P>
<P class="p11 ft4">Det saknas skäl att lägga andra synpunkter på talerätten när enskild grupptalan skall införlivas med den svenska processordningen. Kravet på att käranden själv skall ha ett anspråk som omfattas av talan (dvs. vara medlem i gruppen) innebär en tydlig anknytning mellan enskild grupp- talan och den individuella processformen. Käranden skall med andra ord ha talerätt beträffande något av de anspråk som grupptalan avser. Pröv- ningen av om käranden har talerätt bör ske på samma sätt vid grupptalan som vid en individuell process. Domstolens prövning skall varken vara vidare eller grundligare än den prövning som görs av kärandens talerätt i en vanlig rättegång. Det betyder att käranden normalt endast kommer att behöva framställa ett yrkande för egen del för att anses ha rätt att företräda gruppen i målet.</P>
<P class="p40 ft20">Organisationstalan</P>
<P class="p39 ft4">Olika former av organisationstalan finns i svensk rätt på bl.a. marknads- rättens, miljörättens, arbetsrättens och hyresrättens område. Argument kan anföras för att nu ta steget fullt ut och ge organisationerna en allmän rätt att föra talan i tvister rörande gruppanspråk. Organisationernas processuella handlingsfrihet på ett så allmänt plan har emellertid ett</P>
<P class="p178 ft4">52</P>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p126 ft4">vidare perspektiv, som kräver överväganden i en omfattning som går utöver ramarna för detta lagstiftningsärende. Reformförslag bör därför begränsas till rättsområden där det finns ett klart behov av en friare talerätt för organisationer för att bättre kunna ta till vara civilprocessuella massanspråk.</P>
<P class="p124 ft8">Utredningen har kartlagt behovet av organisationstalan inom väsentligen tre rättsområden, nämligen konsumenträtt, miljörätt och lönediskriminering. Miljörättsliga anspråk handläggs vid miljödom- stolarna. Frågor om lönediskriminering handläggs huvudsakligen vid Arbetsdomstolen. Regeringen återkommer längre fram till dessa områden (kapitel 6 och 7). I det följande behandlas enbart organisationstalan för att ta till vara civilrättsliga anspråk inom konsumenträtten.</P>
<P class="p179 ft4">Organisationstalan är en känd taleform på marknadsrättens område. Gemensamt för bestämmelserna är att talerätt tillerkänns samman- slutningar av konsumenter, löntagare eller näringsidkare, se 38 § mark- nadsföringslagen (1995:450), 4 § avtalsvillkorslagen (1994:1512) och 17 § produktsäkerhetslagen (1988:1604). Som allmänna krav för tale- rätten gäller att organisationen har rättskapacitet och att den har till syfte att ta till vara sina medlemmars intressen som konsumenter, löntagare eller näringsidkare (jfr prop. 1953:103 s. 264 och prop. 1988/89:23 s. 113 f.). Dessa regler kan stå som förebild vid utformning av talerätt i lagen om grupprättegång. Bestämmelsen bör utformas i enlighet med</P>
<P class="p180 ft5">Lagrådets <SPAN class="ft4">förslag.</SPAN></P>
<P class="p78 ft4">Det finns i vårt land ett mycket stort antal föreningar och andra sammanslutningar av olika slag. Självklart har inte samtliga de förutsätt- ningar som krävs för att driva en grupptalan vid allmän domstol. Utred- ningen har därför föreslagit att det i lag anges särskilda rekvisit för organisationers talerätt, hänförliga till den tid organisationen varit verksam och antalet föreningsmedlemmar. Motsvarande kriterier har införts i miljöbalken för att avgränsa vilka organisationer som har klago- rätt enligt balken.</P>
<P class="p127 ft4">En nackdel med att ställa upp särskilda förutsättningar av detta slag är att de starkt minimerar antalet taleberättigade organisationer. Risken är påtaglig att mindre, särskilt lokalt förankrade, organisationer stängs ute, om talerättskraven inte förenas med en undantagsmöjlighet. Sålunda torde få ideella föreningar på konsumenträttens område uppfylla de av utredningen föreslagna villkoren.</P>
<P class="p128 ft4">Samtidigt kan det inte bortses från de skäl som utredningen anfört som grund för att begränsa organisationers talerätt. Grupptalan innebär en utvidgning av organisationernas talerätt till nya anspråkstyper. Utgången av en grupprättegång får direkt inflytande på enskilda människors rättsliga ställning i förhållande till tredje man på ett annat sätt än som gäller vid organisationstalan inom marknadsrätten. Dessa och andra faktorer gör det särskilt viktigt att grupptalan väcks av organisationer som har en sådan stadga, ekonomisk stabilitet, sakkunskap och allmän förankring på det aktuella intresseområdet att de kan förväntas utföra talan på ett sakkunnigt och rationellt sätt och väl ta till vara gruppmed- lemmarnas rätt.</P>
<P class="p127 ft6">En grupprättegång är, till skillnad mot andra rättegångsformer, kringgärdad av särskilda processhinder. Sålunda ställs det speciella krav på kärandens förmåga att föra gruppens talan. Bland de faktorer som då</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p83 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p84 ft4">53</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr1 td34"><P class="p3 ft4">skall beaktas är kärandens ekonomiska förutsättningar att driva målet och</P></TD>
<TD class="tr1 td36"><P class="p75 ft8">Prop. 2001/02:107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">att käranden inte har något intresse som kolliderar med gruppmedlem-</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">mars. Syftet med kraven på käranden är att trygga gruppmedlemmarnas</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">behov av att tvistefrågorna blir allsidigt belysta så att samtliga grupp-</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">medlemmar får sina anspråk lika rättssäkert prövade som om de själva</P></TD>
<TD class="tr13 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">fört talan som parter.</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p53 ft4">En organisation, som uppfyller de olika, högt ställda krav, som gäller</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">för att få en grupptalan upptagen till prövning i sak, har utan vidare</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">villkor rätt att föra enskild grupptalan, om organisationen har ett eget</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">krav som omfattas av grupptalan. Det saknas anledning att göra någon</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">annan bedömning av organisationens lämplighet att väcka organisations-</P></TD>
<TD class="tr13 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">talan. Det är alltså inte nödvändigt att utöver de förutsättningar som</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">allmänt gäller för talerätt i en grupprättegång ställa upp särskilda villkor</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">rörande organisationers verksamhetsålder och medlemsantal. I samman-</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">hanget kan också nämnas att en organisation som inte uppfyller villkoren</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">i vissa fall kan förvärva ett anspråk från en gruppmedlem och därefter</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">väcka enskild grupptalan.</P></TD>
<TD class="tr13 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p53 ft4">Som nämnts tidigare bör organisationstalan i en allmän lag om grupp-</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">rättegång för närvarande inskränkas till konsumenträtten. Vid bestäm-</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">mande av avgränsningen kan ledning hämtas från dels regeln om s.k.</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">konsumentforum i 10 kap. 8 a § RB, dels den civilrättsliga konsument-</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">skyddslagstiftningen. Talerätten för konsumentföreningar bör i enlighet</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">därmed omfatta tvister mellan konsumenter och en näringsidkare rörande</P></TD>
<TD class="tr13 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">någon vara, tjänst eller annan nyttighet som näringsidkaren erbjudit till</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">konsumenter. Detta innefattar också tvister om fast egendom, t.ex. när en</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">kommun eller ett byggföretag sålt eller uppfört gruppbebyggelse till ett</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">flertal konsumenter (se prop. 1976/77:110 s. 43 och prop. 1994/95:17</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">s. 86).</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p53 ft4">En sådan begränsning av det sakliga kompetensområdet kan ge upphov</P></TD>
<TD class="tr13 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">till gränsdragningsproblem eller andra svårigheter. Exempelvis kan det</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">uppstå ovisshet angående om alla konsumenter i gruppen har köpt varan</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">huvudsakligen för enskilt bruk. I andra fall kan det finnas anspråk av en</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">annan typ än de som talerätten omfattar och som lämpligen bör handläg-</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">gas på samma gång. För att underlätta att man i så många situationer som</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">möjligt skall kunna få till stånd en effektiv, rationell och kostnads-</P></TD>
<TD class="tr13 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">besparande hantering av gruppanspråk bör det därför införas en regel</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">som tillåter en organisation att i undantagsfall föra talan även beträffande</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">andra anspråk än dem som har angetts i det föregående. Kraven för det</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">skall vara att en sådan utvidgad talan bedöms lämplig med hänsyn till</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">utredningen och övriga omständigheter.</P></TD>
<TD class="tr10 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td34"><P class="p3 ft20">Offentlig grupptalan</P></TD>
<TD class="tr19 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td34"><P class="p3 ft4">Offentlig grupptalan bör främst komma i fråga då en enskild grupptalan</P></TD>
<TD class="tr21 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">eller organisationstalan inte kan antas bli väckt eller det i övrigt finns ett</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">särskilt allmänt intresse av att en grupprättegång inleds. Det är svårt att</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">på förhand peka ut dessa situationer. Risken är dessutom att en uttrycklig</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">lagbestämmelse om i vilka fall myndigheter bör ingripa med en grupp-</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">talan medför att offentlig grupptalan på dessa områden betraktas som</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">huvudalternativet. Det bör därför inte i lag närmare anges inom vilka</P></TD>
<TD class="tr13 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td34"><P class="p3 ft4">gränser offentlig grupptalan får väckas. I stället bör det överlämnas till</P></TD>
<TD class="tr31 td36"><P class="p17 ft4">54</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p126 ft4">regeringen att i instruktioner eller andra administrativa författningar skriva in i vilken utsträckning en myndighet skall kunna föra talan enligt lagen om grupprättegång. Exempel på organ som det kan komma i fråga att tillerkänna sådan kompetens är KO, Naturvårdsverket och läns- styrelser.</P>
<P class="p128 ft6">Utredningen har anfört att det ibland kan vara lämpligare att ett ingripande sker genom ett lokalt organ i stället för av ett centralt ämbets- verk. Såsom <SPAN class="ft22">JO </SPAN>har framhållit krävs dock en närmare analys av förslagets konsekvenser i ett kommunalrättsligt perspektiv.</P>
<P class="p181 ft20">Något om fastställelsetalan</P>
<P class="p135 ft4">Vid fastställelsetalan gäller enligt 13 kap. 2 § första stycket RB som förutsättning att talan avser frågan om ett visst rättsförhållande består eller inte består och att det skall råda en ovisshet om rättsförhållandet som leder käranden till förfång. Förfångsrekvisitet medför att det vid en sådan talan mer sällan aktualiseras en talerättsprövning. Rekvisiten för fastställelsetalan är processförutsättningar som rätten skall beakta självmant, när anledning till det förekommer (34 kap. 1 § RB). Det finns anledning att i detta sammanhang beröra domstolens prövning av rekvisiten vid en grupprättegång.</P>
<P class="p128 ft4">Att talan avser ett rättsförhållande (en konkret rättslig relation) får bedömas utifrån det yrkande och de grunder som käranden framställer i målet. Allmänt har domstolen att noga pröva om denna processförut- sättning föreligger, med hänvisning till den rättsverkan en dom i ett fastställelsemål har. Detta bör inte medföra några särskilda problem vid en grupptalan. Att käranden processar om andras rättsförhållanden påverkar i sig inte kraven på käranden att noga ange yrkande och grunder eller domstolens möjlighet att göra en allsidig och ingående prövning av att talan rör ett rättsförhållande.</P>
<P class="p182 ft8">Kravet på ovisshet anses normalt tillgodosett redan genom att det väcks talan i saken. Tanken är att käranden saknar anledning att gå till domstol om parterna är överens om att det föreligger eller inte föreligger ett rättsförhållande mellan dem och vilket innehåll rättsförhållandet i förekommande fall har. Vid grupprättegång kan detta vid talans väckande med säkerhet konstateras endast beträffande den som väcker enskild grupptalan. Att det föreligger en motsvarande ovisshet mellan svaranden och samtliga gruppmedlemmar är inte utan vidare givet.</P>
<P class="p183 ft4">Den som väcker grupptalan bör emellertid normalt kunna utgå från att ovissheten är densamma för alla i gruppen. Det kan inte begäras att käranden i förväg har undersökt att rekvisitet är uppfyllt beträffande varje medlem. Å andra sidan kan det inte accepteras att en talan om fastställelse förs till förmån för en grupp, om det bland medlemmarna finns många för vilka rättsförhållandet i fråga inte är ovisst. Det skulle skapa utrymme för onödiga processer. Lagen om grupprättegång bör dock innehålla bestämmelser som motverkar sådana oönskade konse- kvenser. Sålunda kommer en grupptalan slutligt att omfatta endast de gruppmedlemmar som genom en särskild anmälan till domstolen gett uttryck för en sådan vilja. Den som inte vill tillhöra gruppen kan låta bli att göra anmälan till rätten och därmed bli ställd utanför processen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p83 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p84 ft4">55</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP0310756x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p44 ft6">Dessa särbestämmelser medför att det inte bör ställas alltför stora krav Prop. 2001/02:107 på domstolen att självmant undersöka om det råder ovisshet i fråga om</P>
<P class="p143 ft4">samtliga de rättsförhållanden som den aktuella grupptalan avser. Det får anses tillräckligt att en sådan prövning kommer till stånd när det finns en konkret anledning till det på grund av en invändning från svaranden eller av någon annan orsak. En sådan rättstillämpning torde stämma väl överens med vad som gäller vid en individuell process (jfr Ekelöf, Rättegång II, 1996, s. 118 f.).</P>
<P class="p12 ft4">På motsvarande sätt förhåller det sig med förfångsrekvisitet. Den som väcker talan bör också i detta hänseende normalt kunna utgå från att förfånget är detsamma för samtliga medlemmar i gruppen. Underrättelse- och anmälningsförfarandet kommer att vara tillräckliga garantier mot onödigt processande.</P>
<P class="p12 ft4">Utredningen har anfört att det kan sättas i fråga om förfångsrekvisitet är uppfyllt, om talan lika väl kan föras om fullgörelse, och har av den anledningen föreslagit att det i lagen om grupprättegång införs en särskild bestämmelse om att fastställelsetalan får föras utan hinder av att förutsättningarna för att yrka fullgörelse är för handen. De syften som utredningen härigenom vill uppnå kan tillgodoses genom en ändamåls- enlig tolkning av förfångsrekvisitet. Någon särskild bestämmelse behövs därför inte.</P>
<P class="p149 ft19"><SPAN class="ft47">5.2.5</SPAN><SPAN class="ft48">Krav på ombud</SPAN></P>
<P class="p69 ft6"><SPAN class="ft50">Regeringens förslag: </SPAN>Enskild grupptalan och organisationstalan skall föras genom ombud som är advokat, om inte särskilda skäl ger anledning till annat.</P>
<P class="p161 ft50">Utredningens och promemorians förslag <SPAN class="ft6">överensstämmer med regeringens.</SPAN></P>
<P class="p42 ft5"><SPAN class="ft19">Remissinstanserna: </SPAN>Handelshögskolan vid Göteborgs universitet <SPAN class="ft4">och</SPAN></P>
<P class="p15 ft4"><SPAN class="ft5">Stiftelsen Miljöcentrum </SPAN>har motsatt sig den föreslagna ordningen. Enligt</P>
<P class="p143 ft5">Sveriges Försäkringsförbund <SPAN class="ft4">och </SPAN>Sveriges Aktiesparares Riksförbund <SPAN class="ft4">bör andra kvalificerade jurister jämställas med advokater i detta sammanhang. </SPAN>Sveriges advokatsamfund <SPAN class="ft4">och </SPAN>Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet <SPAN class="ft4">har uttalat att de är positiva till ett huvudsakligt advokattvång. </SPAN>Göteborgs tingsrätt <SPAN class="ft4">och </SPAN>Villaägarnas Riksförbund <SPAN class="ft4">har anfört att det bör ställas högre krav på ombudet än att denne skall vara advokat.</SPAN></P>
<P class="p12 ft19">Skälen för regeringens förslag: <SPAN class="ft4">Av avsnitt 5.2.2 framgår att en förutsättning för att grupptalan skall prövas i sak är att käranden bedöms lämplig att ta till vara medlemmarnas intressen i målet. Detta innefattar dock inget krav på att käranden har sakkunskap eller egenskaper i övrigt som gör honom eller henne särskilt skicklig att föra talan vid domstol. Det förutsätts alltså inte att käranden har processvana, är juridiskt utbildad eller dylikt. Samtidigt kan det antas att en grupptalan många gånger kräver en avsevärd arbetsinsats från den som aktivt driver målet. Redan på det förprocessuella stadiet kan det behöva vidtas åtgärder för att klarlägga tvistefrågor, utmönstra en lämpligt bestämbar grupp och</SPAN></P>
<P class="p15 ft51">utreda tveksamma bevisförhållanden. Också arbete med att organisera</P>
<P class="p64 ft4">56</P>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP0310757x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p14 ft6">gruppen och förhandlingar med motparten kan bli aktuella. Dessa Prop. 2001/02:107 uppgifter får normalt antas ligga utanför vad en enskild person eller en</P>
<P class="p143 ft4">mindre ideell förening klarar av utan hjälp av ett ombud. Än mer påfallande är behovet av biträde när talan inleds vid domstol.</P>
<P class="p12 ft4"><SPAN class="ft5">Sveriges advokatsamfund </SPAN>framhöll i sitt remissvar över utredningens förslag att det är en viktig princip att en part själv får bestämma om han vill anlita ombud eller inte och att den part som vill anlita ombud själv får välja vilket ombud han vill ha. Det är lätt att instämma i att det är viktigt att enskilda får välja om de vill representeras av ett ombud och i så fall vilket ombud. Därmed är dock inte sagt att den principen bör gälla också för den som vill föra en sådan representativ process som grupptalan innebär. Vid en grupptalan står det den enskilde fritt att välja om han eller hon vill omfattas av grupptalan eller driva sin sak själv (se avsnitt 5.3). Det är också möjligt att träda in som part i rättegången (avsnitt 5.6.6). I båda fallen är ombudsfrågan i den enskildes händer.</P>
<P class="p12 ft4">För att säkerställa att arbetsuppgifter av det slag som nyss berördes utförs på ett för samtliga gruppmedlemmar rättssäkert sätt bör det ställas upp krav på att grupptalan skall föras genom ombud. Kravet bör dock inte vara absolut. Vid en offentlig grupptalan finns det anledning att utgå från att gruppens intressen blir tillvaratagna på bästa möjliga sätt utan en regel om ombudstvång. Men också vid enskild grupptalan och organisa- tionstalan bör det kunna göras undantag från ombudstvånget, om det finns särskilda skäl.</P>
<P class="p12 ft4">För att ett ombudstvång skall få en reell verkan krävs att det ställs särskilda krav på ombudet. Visserligen har rätten att enligt 12 kap. 2 § RB pröva ombudets lämplighet att företräda parten i målet. Vid grupptalan bör emellertid därutöver ställas upp särskilda villkor, till ytterligare säkerhet för passiva gruppmedlemmar. Ombudstvånget bör därför förenas med en bestämmelse om att ombudet skall vara advokat. På det sättet uppnås i praktiken också ett ytterligare skydd mot obefogade processer.</P>
<P class="p166 ft4">Alla grupprättegångar kan inte förväntas bli av den svårighetsgrad att ombudssysslan kräver sådan särskild insikt och erfarenhet som förknippas med advokattiteln. Ibland kan talan lika väl föras genom en biträdande jurist eller någon annan som inte är advokat. Det kan också tänkas att en organisation företräds av någon som är väl skickad att företräda gruppen, men som inte är advokat. Advokattvånget bör därför förenas med en undantagsmöjlighet.</P>
<P class="p149 ft19"><SPAN class="ft47">5.2.6</SPAN><SPAN class="ft48">Rättens inledande prövning</SPAN></P>
<P class="p184 ft6"><SPAN class="ft50">Regeringens bedömning: </SPAN>Domstolens prövning av om det finns förutsättningar att ta upp en grupptalan till sakbehandling bör ske på samma sätt som för tvistemål i allmänhet enligt rättegångsbalkens regler.</P>
<P class="p161 ft50">Utredningens och promemorians bedömning <SPAN class="ft6">överensstämmer med regeringens.</SPAN></P>
<P class="p162 ft8"><SPAN class="ft47">Remissinstanserna: </SPAN><SPAN class="ft20">Svea hovrätt </SPAN>förordar att det införs ett särskilt förfarande för prövning av om grupptalan skall tillåtas. <SPAN class="ft20">Sveriges advokat-</SPAN></P>
<P class="p15 ft40">samfund, Svenska Bankföreningen, Finansbolagens Förening, Svensk</P>
<P class="p64 ft4">57</P>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft22">Handel, Föreningen Svenskt Näringsliv <SPAN class="ft6">och </SPAN>Sveriges Försäkringsförbund <SPAN class="ft6">anser att ett beslut om att tillåta inledandet av en grupprättegång alltid skall kunna överklagas särskilt.</SPAN></P>
<P class="p114 ft19">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft4">Grupptalan är avsedd att användas i de fall den vanliga tvistemålsprocessen inte utgör ett realistiskt och effektivt alternativ. Möjligheten att väcka grupptalan är bl.a. av denna anledning kringgärdad av särskilda processhinder. Det är av stor vikt att domstolen på ett tidigt stadium i processen klargör, utreder och beslutar i frågor som rör de formella kriterierna för talans tillåtlighet. I andra länder där grupptalan förekommer är det inte ovanligt med ett speciellt förfarande för prövning av att processförutsättningarna är uppfyllda. Det finns bland remissinstanserna förespråkare för ett särskilt prövningsförfarande i en svensk lag om grupprättegång. </SPAN><SPAN class="ft5">Lagrådet </SPAN><SPAN class="ft4">har i denna del anfört att eftersom domstolens beslut i frågan om en grupprättegång skall tillåtas är ett för den nya lagen specifikt beslut, kan det också, till undvikande av oklarhet, vara lämpligt att i lagen införa en särskild bestämmelse som ger båda parter rätt att överklaga detta för dem centrala beslut.</SPAN></P>
<P class="p115 ft4">Fördelarna med en särskild prövning är att den tvingar både domstolen och parterna att noga överväga om talerekvisiten är uppfyllda innan handläggningen av själva saken påbörjas. Parterna ges också tidigt ett tydligt besked om grupptalan tillåts eller inte. Erfarenheterna visar vidare att en kärande som lyckas passera genom tillståndsslussen i de allra flesta fall når framgång med sin talan. Kravet på auktorisation fungerar alltså som ett slags filter mot ogrundade eller på annat sätt opåkallade processer.</P>
<P class="p115 ft4">Regeringen menar att processförutsättningarna enligt lagen om grupp- rättegång kan fungera på motsvarande sätt om rekvisiten behandlas i samma ordning som rättegångshinder i allmänhet enligt rättegångs- balken. Också enligt balkens bestämmelser skall frågan om talan får tas upp av domstolen behandlas före prövningen av själva saken.</P>
<P class="p115 ft4">Rättegångsbalken ger vidare domstolen goda möjligheter att dela upp handläggningen av målet i olika delar under förberedelsen (42 kap. 8 § RB). Således är det möjligt att i ett första skede inskränka ett föreläggande för svaranden att inkomma med svaromål till frågan om rättegångshinder. Rätten kan dessutom sätta ut ett särskilt förberedelse- sammanträde för behandling av en rättegångsfråga (42 kap. 12 § RB) eller hålla en särskild huvudförhandling i den delen av målet (42 kap. 20 § RB). Vid sådana förhandlingar är parternas utevaro inget hinder mot att frågan avgörs (44 kap. 7 § RB).</P>
<P class="p122 ft4">Enligt 34 kap. 1 § RB skall vidare frågan om rättegångshinder prövas av rätten när anledning förekommer därtill. Detta ger uttryck för en bättre balans mellan domstolens hantering av å ena sidan processförutsätt- ningarna och å andra sidan själva saken än som är fallet om det införs ett särskilt auktorisationsförfarande. Det senare alternativet innefattar en risk för att alltför stor tyngd läggs på den formella prövningen och att det däri flyter in omständigheter som hör till själva saken. Sådana farhågor får stöd av internationella erfarenheter. Ett särskilt tillståndsförfarande innebär också fara för att domstolen lägger ner tid och arbete på rättegångsfrågor som det vid en närmare utredning kan konstateras att det saknas anledning att pröva i målet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p117 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p84 ft4">58</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p119 ft4">Enligt 34 kap. 3 § RB gäller att om svaranden gör invändning om annat rättegångshinder än som avser rättens behörighet att ta upp målet, skall rätten ge ett särskilt beslut däröver, om dess beskaffenhet fordrar det. Det betyder att domstolen kommer att meddela ett formellt positivt beslut om att processförutsättningarna för en grupprättegång föreligger bara om svaranden har framställt (en oriktig) invändning om rättegångs- hinder som är sådan att den kräver ett särskilt beslut. Vill svaranden överklaga rättens beslut att ogilla invändningen om rättegångshinder skall han eller hon först anmäla missnöje (49 kap. 4 § RB). Om svaranden anmäler missnöje, skall rättens med hänsyn till omständig- heterna bestämma om beslutet skall få överklagas särskilt eller endast i samband med att dom eller slutligt beslut överklagas. Ett beslut att avvisa en grupptalan är ett slutligt beslut som enligt rättegångsbalkens bestäm- melser alltid kan överklagas. Frågan om processförutsättningarna kan därmed, som <SPAN class="ft5">Hovrätten över Skåne och Blekinge </SPAN>framhåller bli, över- prövade också i ett sådant läge.</P>
<P class="p120 ft4">När det gäller värdet av att domstolen alltid ger ett uttryckligt besked om att rekvisiten för tillåtandet av grupptalan är uppfyllda, dvs. även i fall då det inte görs invändning om rättegångshinder, kan följande tilläggas. Ett sådant beslut skulle efter förebild från utlandet kunna innehålla en beskrivning av gruppen, de rättsföljder som yrkas och vilka för gruppen gemensamma eller likartade tvistefrågor som talan avser.</P>
<P class="p121 ft4">Det är emellertid tveksamt om ett sådant beslut får något självständigt värde. Kärandens ansökan i målet skall för att kunna läggas till grund för rättegången innehålla de uppgifter som beslutet avser att tydliggöra. Det finns, som nyss har berörts, inte heller skäl att genom ett beslut ge käranden eller svaranden möjlighet att få frågan prövad i högre rätt. Regleringen i rättegångsbalken är väl anpassad för domstolens prövning av att det finns förutsättningar för en grupptalan.</P>
<P class="p122 ft8">Som utvecklats ovan (avsnitt 5.1.1) menar regeringen att man bör sträva efter att i största möjliga utsträckning anpassa processen vid en grupptalan till rättegångsbalkens regelsystem. Avvikelser från det i balken föreskrivna förfarandet bör ske bara om det kan leda till beaktans- värda handläggningsmässiga vinster eller det i övrigt framstår som klart motiverat. Rättens prövning av om det finns förutsättningar att ta upp en grupptalan bör alltså behandlas i samma ordning som rättegångshinder i allmänhet. Enligt regeringens mening finns det med andra ord inte skäl att föreskriva en vidare skyldighet för rätten att meddela beslut om rättegångshinder än som gäller vid en sedvanlig process.</P>
<P class="p115 ft8">En särskild fråga är vilken skyldighet domstolen har att aktivt undersöka om samtliga processförutsättningar för grupptalan föreligger. Här kan hänvisas till utredningens uttalande om att rätten bör ha en aktiv roll att kontrollera att premisserna för att ta upp en grupptalan är för handen. Det är dock inte möjligt att ge mer utförliga anvisningar till domstolen om när och hur den skall agera för att fullständiga utredningen i frågor om rättegångshinder. Det får bli en uppgift för rättstillämpningen att närmare klargöra rättens ansvar i det hänseendet i en grupprättegång.</P>
<P class="p120 ft6">Det förtjänar att nämnas att bedömningen av om de för grupptalan särskilda processförutsättningarna är uppfyllda påverkas av omständig- heter som rättens ställningstagande till hur gruppmedlemmarna skall underrättas om rättegången och dess förlopp, i vilken utsträckning</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p123 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p84 ft4">59</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP0310760x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p14 ft6">gruppmedlemmar anmäler att de önskar omfattas av grupptalan, Prop. 2001/02:107 förekomsten av individuella förhållanden och möjligheterna att upprätta</P>
<P class="p143 ft6">undergrupper. Dessa frågor har emellertid en sådan omfattning och betydelse för förfarandet i dess helhet att de behandlas för sig och inte endast i förbindelse med de överväganden och beslut som rätten har att företa i rättegångens inledande skede.</P>
<P class="p185 ft19"><SPAN class="ft47">5.2.7</SPAN><SPAN class="ft48">Litispendens</SPAN></P>
<P class="p174 ft7"><SPAN class="ft49">Regeringens förslag: </SPAN>En gruppmedlem skall uttryckligen likställas med en part när det gäller tillämpning av rättegångsbalkens regler om pågående rättegång (lis pendens).</P>
<P class="p156 ft4"><SPAN class="ft19">Utredningens förslag </SPAN>överensstämmer med regeringens, utom så till vida att utredningen föreslår dels att grupptalan skall kunna väckas trots att det pågår rättegång i annan ordning angående ett anspråk som omfattas av grupptalan, dels att om två eller flera kärande väcker grupptalan rörande helt eller delvis samma sak innan gruppföreträdare utsetts, skall domstolen välja någon av kärandena att utföra grupptalan.</P>
<P class="p12 ft6"><SPAN class="ft50">Remissinstanserna: </SPAN><SPAN class="ft22">Svea hovrätt </SPAN>har anfört att den av utredningen föreslagna regleringen bör utgå. Hovrätten menar att förslaget komplicerar förfarandet mer än vad som står att vinna.</P>
<P class="p12 ft4"><SPAN class="ft19">Promemorians bedömning </SPAN>överensstämmer med regeringens, med den skillnaden att det i promemorian inte föreslås någon uttrycklig lag- reglering av frågan.</P>
<P class="p12 ft4"><SPAN class="ft19">Remissinstanserna: </SPAN><SPAN class="ft5">Stockholms tingsrätt </SPAN>ansluter sig till promemo- rians bedömning. <SPAN class="ft5">Svea hovrätt </SPAN>menar att utredningens förslag, att i lagtext ange när gruppmedlemmen skall likställas med part, bör behållas. Liknande synpunkter har framförts av <SPAN class="ft5">Hovrätten över Skåne och Blekinge.</SPAN></P>
<P class="p12 ft19">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft4">Enligt 13 kap. 6 § RB får ny talan angående en fråga som redan är föremål för rättegång mellan samma parter inte tas upp till prövning. Avsikten med förbudet är att hindra att ett och samma rättsförhållande blir föremål för två samtidiga prövningar. En ändamålsenlig tillämpning av paragrafen i grupptalan- sammanhang kräver att gruppmedlemmarna jämställs med parter. Det innebär att en pågående individuell process är hinder (litispendens) mot en grupptalan rörande samma anspråk. Detta förbud kan leda till att grupprättegångens kostnadsbesparande, reparativa och preventiva effekter inte alltid kan tillgodogöras fullt ut. Utredningen har därför föreslagit en undantagsregel, som innebär att en grupptalan får tas upp även om det pågår rättegång i annan ordning beträffande ett anspråk som omfattas av grupptalan.</SPAN></P>
<P class="p11 ft4">Att beakta i detta sammanhang är att en gruppmedlem kommer att omfattas av grupptalan endast om han eller hon gör en anmälan om detta till rätten (se avsnitt 5.3). Det kan därför inte bli tal om att i strid mot gruppmedlemmens vilja överflytta en individuell talan att handläggas som en grupptalan. Är parterna å andra sidan överens om att det är lämpligare att få saken prövad i grupprättegången kan käranden återkalla</P>
<P class="p15 ft52">sin talan och därigenom undanröja processhindret. Något egentligt behov</P>
<P class="p64 ft4">60</P>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft4">av en särskild regel finns således endast för det fall käranden vill återkalla talan, men svaranden gör gällande sin rätt till dom enligt 13 kap. 5 § RB. Detta behov är dock inte så påtagligt att det motiverar ett avsteg från huvudprincipen om verkan av en pågående rättegång som rättegångshinder.</P>
<P class="p114 ft4">En grupptalan kan, förutom i nyss angivet hänseende, föranleda frågor om litispendens i två situationer, nämligen på så sätt att en pågående grupprättegång är hinder för att inleda en ny grupprättegång eller en individuell talan angående samma sak och med samma parter eller gruppmedlemmar inblandade.</P>
<P class="p115 ft4">Det kan inträffa, om än i undantagsfall, att flera var för sig väcker grupptalan som helt eller delvis rör samma anspråk. Med hänsyn till att gruppmedlemmarna bör jämställas med parter vid tillämpning av 13 kap. 6 § RB är en väckt grupptalan hinder för någon annan att väcka talan rörande samma anspråk och samma gruppmedlemmar. Enligt utred- ningen bör man i det sammanhanget se olika på litispendensverkan beroende på om den nya talan väckts före eller efter det att rätten utsett käranden som gruppföreträdare. Regeringens förslag innebär emellertid att rätten skall pröva kärandens lämplighet att föra talan för gruppen som en av flera processförutsättningar och att det inte kommer att fattas något formellt beslut om att käranden utses till gruppföreträdare. Ett avsteg från 13 kap. 6 § RB skulle därför kräva en särreglering med sikte enbart på den nu diskuterade situationen. Med tanke på att bestämmelsen endast skulle avse sällsynta undantagssituationer bör det inte ske någon sådan särreglering. En annan sak är att domstolen kan avvakta med att pröva frågan om lis pendens till dess att tiden för anmälan om deltagande i grupprättegången gått ut. Det är först därefter som det står klart vilka personer som slutligen vill omfattas av en grupptalan.</P>
<P class="p171 ft4">En grupprättegång kommer enligt 13 kap. 6 § RB också att hindra en gruppmedlem från att själv väcka talan angående samma sak. Hindret undanröjs om medlemmen väljer att inte omfattas av grupptalan. Det är inte säkert att käranden känner till grupptalanmålet när den egna talan väcks. Rätten har kanske inte hunnit underrätta gruppmedlemmarna om rättegången. Ett avvisningsbeslut kan i sådant fall leda till onödigt besvär, om käranden avser att inte låta sig omfattas av grupptalan. Rätten kan då i stället avvakta med prövningen till dess att tiden för anmälan om deltagande i grupprättegången löpt ut utan att käranden anmält att han eller hon vill omfattas av grupptalan. Därigenom blir grupptalans litispendensverkan att behandla som ett avhjälpbart rättegångshinder.</P>
<P class="p122 ft4"><SPAN class="ft5">Lagrådet </SPAN>har föreslagit en bestämmelse enligt vilken en ny talan angående en fråga som omfattas av en pågående grupprättegång inte får tas upp till prövning. Lagrådet menar också att man i så stor utsträckning som möjligt redan i lagtexten bör klargöra när en gruppmedlem vid tillämpning av rättegångsbalkens regler skall likställas med part. Rege- ringen föreslår i enlighet med det att gruppmedlemmarna uttryckligen likställs med part vid tillämpning av rättegångsbalkens regler om pågående rättegång (13 kap. 6 §). På det sättet klargörs dels att en pågående individuell talan är hinder mot en grupptalan rörande samma sak, dels att en pågående grupprättegång är hinder för såväl en ny grupp- rättegång som en individuell talan angående samma sak.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p117 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p84 ft4">61</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<P class="p186 ft6">Avslutningsvis skall beröras litispendensfrågan i ett internationellt Prop. 2001/02:107 processrättsligt perspektiv.</P>
<P class="p187 ft4">Enligt allmänna svenska processuella grundsatser gäller att en utländsk rättegång mellan samma parter angående samma sak är rättegångshinder (litispendens) endast om en blivande dom i målet kan förväntas bli erkänd här i landet. I förmögenhetsrättsliga tvister är huvudprincipen att utländska domar erkänns bara om detta följer av lag. Det finns i det sammanhanget anledning att se närmare på Brysselkonventionen och Luganokonventionen, som innehåller bestämmelser om domstols behörighet m.m. inom EU respektive <NOBR>EFTA-området.</NOBR> Konventionerna innehåller speciella regler om litispendens (artikel 21) och mål som har samband med varandra, s.k. konnexitetsfall (artikel 22).</P>
<P class="p188 ft4">Enligt konventionerna gäller motsvarande villkor för litispendensver- kan som enligt rättegångsbalken, det skall vara frågan om samma sak och samma parter. Rekvisiten skall tolkas konventionsautonomt (dvs. självständigt, utan bundenhet till konventionsstaternas nationella rätt), vilket inte hindrar att även en passiv gruppmedlem i litispendens- hänseende anses likställd med part.</P>
<P class="p188 ft4">Konnexitetsfall föreligger om käromål är så förenade, att en gemensam handläggning och dom är påkallad för att undvika att oförenliga domar meddelas som en följd av att käromålen prövas i olika rättegångar. I sådant fall får domstolen i en senare inledd rättegång låta målet vila till dess att den först väckta talan är avgjord. Domstolen har dessutom rätt – men är inte skyldig – att avvisa den senare väckta talan, om en part yrkar det och förening av målen är tillåten. Den domstol vid vilken talan först väckts måste vara behörig att pröva båda käromålen. Inte heller i detta hänseende medför förekomsten av internationella rättsförhållanden andra tillämpningsproblem när talan förs enligt lagen om grupprättegång än vid tvistemålsprocesser i allmänhet.</P>
<P class="p189 ft6">Den 1 mars 2002 trädde den s.k. Bryssel <NOBR>I-förordningen</NOBR> (EG nr 44/2001, EGT L 12, 16.1.2001, s. 1) i kraft. Den ersätter Brysselkonven- tionen utom i förhållande till Danmark och vissa utomeuropeiska terri- torier. Dess reglering av litispendens och konnexitetsfall överensstämmer väsentligen med konventionernas.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr21 td47"><P class="p85 ft17">5.3</P></TD>
<TD class="tr21 td48"><P class="p18 ft17">Gruppens bestämning och underrättelse om</P></TD>
<TD class="tr21 td49"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td47"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr16 td48"><P class="p18 ft17">grupprättegången</P></TD>
<TD class="tr16 td49"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr32 td50"><P class="p3 ft55"> </P></TD>
<TD class="tr33 td49"><P class="p3 ft56"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td51"><P class="p190 ft8"><SPAN class="ft47">Regeringens förslag: </SPAN>Grupptalan skall omfatta de gruppmedlemmar som</P></TD>
<TD class="tr12 td49"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td51"><P class="p190 ft4">inom en viss tid efter det att talan har väckts anmält till domstolen att de</P></TD>
<TD class="tr13 td49"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td51"><P class="p190 ft4">önskar omfattas av kärandens talan. Gruppmedlemmarna skall under-</P></TD>
<TD class="tr12 td49"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td51"><P class="p190 ft8">rättas om att en grupprättegång har inletts. Underrättelsen skall ske på det</P></TD>
<TD class="tr12 td49"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr23 td52"><P class="p190 ft4">sätt som domstolen finner lämpligt.</P></TD>
<TD class="tr10 td49"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr34 td53"><P class="p191 ft4"><SPAN class="ft19">Utredningens förslag: </SPAN>Utredningen har föreslagit att grupptalan skall</P></TD>
<TD class="tr34 td49"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft4">omfatta samtliga gruppmedlemmar som inte inom viss tid anmält sitt</P></TD>
<TD class="tr12 td49"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft4">utträde från gruppen. Enligt utredningens förslag skall vidare under-</P></TD>
<TD class="tr12 td49"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft4">rättelse om att grupprättegång inletts delges medlemmarna.</P></TD>
<TD class="tr12 td49"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p191 ft4"><SPAN class="ft19">Remissinstanserna: </SPAN>Förslaget att låta gruppmedlemmar som inte</P></TD>
<TD class="tr12 td49"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td53"><P class="p190 ft4">anmält utträde ur gruppen omfattas av grupptalan, i stället för att ställa</P></TD>
<TD class="tr1 td49"><P class="p17 ft4">62</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p126 ft4">upp anmälan om inträde som krav för gruppmedlemskap har mött invändning eller tveksamhet från ett flertal remissinstanser, såsom <SPAN class="ft5">Svea hovrätt, Hovrätten för Västra Sverige, Stockholms tingsrätt, Malmö tingsrätt, Domstolsverket, Marknadsdomstolen, Juridiska fakultets- styrelsen vid Lunds universitet, Handelshögskolan i Stockholm, Finans- bolagens förening, Svensk Handel, Företagarnas Riksorganisation, Industriförbundet, SAF, Svenska Bankföreningen, Sveriges advokat- samfund, Sveriges Försäkringsförbund, Sveriges Köpmannaförbund </SPAN>och <SPAN class="ft5">Villaägarnas Riksförbund.</SPAN></P>
<P class="p192 ft6"><SPAN class="ft50">Promemorians förslag </SPAN>överensstämmer med regeringens. <SPAN class="ft50">Remissinstanserna: </SPAN>En majoritet av remissinstanserna är positiva till</P>
<P class="p193 ft8">promemorians förslag om anmälningsförfarande. Det gäller <SPAN class="ft20">Stockholms tingsrätt, Uppsala tingsrätt, Malmö tingsrätt, Östersunds tingsrätt, Delegationen för utländska investeringar i Sverige (ISA), Naturvårds- verket, Handelshögskolan i Stockholm, Sveriges advokatsamfund, Svenska Bankföreningen, Föreningen Svenskt Näringsliv, Företagarnas Riksorganisation, Landstingsförbundet </SPAN>och <SPAN class="ft20">Villaägarnas Riksförbund.</SPAN></P>
<P class="p194 ft5">Hovrätten över Skåne och Blekinge <SPAN class="ft4">anför att skälen för automatisk grupptillhörighet har betydande styrka, medan argumenten mot ett sådant system inte har samma tyngd. Hovrätten motsätter sig dock inte att man försöksvis prövar en ordning som bygger på ett krav på anmälan från gruppdeltagarnas sida. </SPAN>Allmänna reklamationsnämnden <SPAN class="ft4">och </SPAN>LO <SPAN class="ft4">har liknande synpunkter.</SPAN></P>
<P class="p195 ft4">Enligt <SPAN class="ft5">Konsumentverket </SPAN>finns det en risk för att reformens praktiska tillämpning blir mycket liten på grund av att antalet konsumenter som väljer att anmäla sig blir för få. Konsumentverket föreslår att automatisk grupptillhörighet tillämpas upp till ett visst anspråksbelopp eller att automatisk grupptillhörighet i vart fall skall gälla vid offentlig grupp- talan. Även <SPAN class="ft5">Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet</SPAN>, <SPAN class="ft5">Sveriges Konsumentråd, Sveriges Aktiesparares Riksförbund, Svenska Natur- skyddsföreningen </SPAN>och <SPAN class="ft5">Stiftelsen Miljöcentrum </SPAN>föredrar utredningens förslag framför promemorians.</P>
<P class="p196 ft19">Skälen för regeringens förslag</P>
<P class="p197 ft20">Allmänt om valet mellan automatisk grupptillhörighet och ett anmälnings- förfarande</P>
<P class="p198 ft8">Även om käranden när grupptalan väcks anger den grupp för vilken talan förs (jfr avsnitt 5.2.2) är det därmed inte slutligt avgjort att talan omfattar samtliga rättssubjekt som faller inom kärandens gruppbestämning. Det kan hävdas att endast den som uttryckligen anmält önskemål om att ingå i gruppen skall träffas av processens rättsverkningar. En annan metod är att låta alla som stämmer in på kärandens beskrivning av gruppmedlem- mar omfattas av talan, om de inte anmäler att de önskar träda ur gruppen.</P>
<P class="p127 ft6">All utländsk lagstiftning om class action som utredningen tagit del av utgår från en automatisk grupptillhörighet, med rätt till utträde (SOU 1994:151, del B, s. 162). Huvudskälet för detta är, som utredningen framhåller, att internationella erfarenheter visar att det regelmässigt är fler som låter bli att ansluta sig till en grupptalan än som hoppar av en sådan talan. Och ju fler anspråkshavare som grupptalan omfattar, desto</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p83 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p84 ft4">63</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_64">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p118 ft6">effektivare blir processformen som en förstärkning av den enskildes rättsskydd.</P>
<P class="p114 ft8">Anledningen till att ett automatiskt medlemskap för den som inte gör en anmälan om utträde ur gruppen erfarenhetsmässigt leder till större grupper anses stå att finna i samma förhållanden som medför att människor inte gör gällande rättsliga anspråk utanför den representativa processen, nämligen att de saknar mod, kraft och förmåga att agera på egen hand. Förutom ekonomiska omständigheter spelar också sociala och psykologiska faktorer in på enskildas reella möjlighet att gå till domstol. Barriärerna som hindrar dem från att processa på egen hand får, som <SPAN class="ft20">LO </SPAN>har berört, också till följd att de inte anmäler sitt inträde i gruppen.</P>
<P class="p114 ft8">Genom att gruppen omfattar flertalet likartade anspråk ökar förutsätt- ningarna att komma till rätta med bristerna i det processuella rättsskyddet för gruppanspråk. Talan kommer då att ge ett mer utvecklat skydd för dem som på grund av ekonomiska, sociala och psykologiska faktorer inte har möjlighet att själva ta till vara sina rättsliga anspråk. Genom att talan omfattar många anspråkshavare blir dessutom de processekonomiska vinsterna större. Risken för upprepat processande minskar. Både parter, domstolen och andra rättegångsaktörer, såsom vittnen, besparas tid, besvär och kostnader. Också uppkomsten av motstridiga avgöranden motverkas. En annan fördel är att domstolen får ett så brett och alltom- fattande beslutsunderlag som möjligt. Genom dessa förhållanden stärks processens preventiva och rättsbildande funktioner.</P>
<P class="p119 ft4">Att talan får så stor uppslutning som möjligt bland medlemmarna resulterar även i ökad trygghet för gruppens motpart. Svaranden får gruppanspråken prövade i ett sammanhang, med minskade utgifter för rättegångskostnader och förlikningsförhandlingar. Men också vid rätts- liga bedömningar såsom angående vållande- och jämkningsfrågor kan gruppens motpart ha särskild nytta av att mångas anspråk hanteras samtidigt.</P>
<P class="p121 ft4">Behovet av reformåtgärder för att stärka det processuella rättsskyddet för gruppanspråk utgår från att civilprocessen har att fullgöra fyra huvud- sakliga uppgifter: att verka reparativt, preventivt och rättsbildande samt att tillgodose processekonomiska hänsyn. Införandet av regler om grupptalan syftar till att bota brister i fullgörandet av samtliga dessa funktioner. Valet av modell för gruppmedlemskap måste styras av dessa ändamål. Som angetts ovan tillgodoses ändamålen typiskt sett bäst, om grupptalan omfattar så många av gruppmedlemmarna som möjligt. Samtidigt skall märkas att det inte finns något egenvärde i att avvika mer än nödvändigt från de grundprinciper som bär upp den sedvanliga rättegången. Tvärtom bygger den föreslagna reformen på att rättegångs- balken skall vara tillämplig i så stor utsträckning som möjligt.</P>
<P class="p133 ft6">Mot ett system med automatiskt medlemskap för den som inte anmäler utträde ur gruppen kan anföras vissa mer principiella argument.</P>
<P class="p114 ft4">Sålunda kan det sägas att det genom att låta passivitet grunda medlemskap finns en risk för att talan kommer att omfatta personer som saknar vilja och intresse av att få sin sak prövad rättsligt. Gruppens omfång kommer därmed inte att ge en rättvis bild av det tvistevärde som processen i praktiken angår. Faran är att det läggs ned kostnader på att processa om anspråk som sannolikt aldrig kommer att realiseras, ens om</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p123 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p84 ft4">64</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_65">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p118 ft6">grupptalan är framgångsrik, eftersom ett antal gruppmedlemmar inte kommer att begära fullgörelse av svaranden.</P>
<P class="p119 ft4">Detta argument har bärkraft endast om man ser processens syfte som rent reparativt. Är däremot en talan motiverad utifrån behovet av prevention eller att klarlägga rättsläget genom ett auktoritativt domstols- uttalande saknar argumentet samma styrka.</P>
<P class="p119 ft4">Nära samband med nyssnämnda invändning har påståendet att ett gruppmedlemskap utan krav på uttrycklig viljeyttring inkräktar på den enskildes rätt att fritt bestämma över sina civilrättsliga anspråk. Ett demokratiskt samhällssystem byggt på marknadsekonomi och medborg- arnas fria dispositionsrätt kan sägas inbegripa att varje medborgare skall kunna välja fritt om han eller hon vill delta i en rättegång som kärande. Det automatiska gruppmedlemskapet riskerar att träda denna frihet för när.</P>
<P class="p119 ft4">Flera av de remissinstanser som ställt sig kritiska till att enskilda personer omfattas av grupptalan utan föregående anmälan har i linje med detta menat att ett medlemskap genom passivitet kan strida mot rätten till en rättvis rättegång i artikel 6 i Europakonventionen. Särskilt har i det sammanhanget framhållits risken för att gruppmedlemmar av någon anledning inte uppmärksammar rättegången, men blir bundna av domens rättskraft och därigenom berövas möjligheten att väcka en ny talan om samma sak.</P>
<P class="p119 ft4">Mot detta kan emellertid sägas grupptalan som processform har till syfte att öka den enskildes tillgång till domstolsprövning. Genom grupptalan undanröjs en del av de praktiska hinder som i dag finns mot domstolsprövning av gruppanspråk, speciellt om varje anspråk har ett mindre värde. Införandet av regler om grupptalan, oavsett om de grundas på ett medlemskap med rätt till utträde eller krav på anmälan, är en reform som varken försvagar eller kränker utan tvärtom stärker den enskildes processuella rättsskydd och rätten till en rättvis rättegång enligt artikel 6 i Europakonventionen.</P>
<P class="p122 ft8">Genom en reform om grupptalan blir Sverige den första europeiska stat att i en mer vid omfattning komplettera den traditionella processord- ningen med en representativ processform, anpassad att möta det moderna samhällets mer komplexa tvisteförhållanden. Som nämnts bör reglerna utformas så att reformen ger bästa möjliga förstärkning av det processuella rättsskyddet för massanspråk. Därmed är emellertid inte sagt att man i Sverige, liksom i bl.a. Australien, Kanada och USA, skall välja modellen med gruppmedlemskap för den som inte anmäler sitt utträde. Det är inte givet att de internationella erfarenheterna om denna modell bäst tillgodoser behovet av ett ökat processuellt rättsskydd för grupp- anspråk utan vidare kan översättas till svenska förhållanden.</P>
<P class="p199 ft4">Sedan 1991 har KO möjlighet att föra grupptalan vid Allmänna reklamationsnämnden. Talan, som inte förutsätter gruppmedlemmarnas samtycke eller medverkan på annat sätt, leder inte till något rättskraftigt avgörande av medlemmarnas anspråk. Företagens efterlevnad av nämndens avgöranden är dock god. På så sätt kan sägas att det redan föreligger ett förstärkt processuellt rättsskydd för konsumentanspråk av masskaraktär, om än detta inte kan anses tillräckligt.</P>
<P class="p133 ft6">Erfarenheter från Allmänna reklamationsnämndens utslag tyder på att enskilda konsumenter är aktiva för att få ut av nämnden rekommenderad</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p123 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p84 ft4">65</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_66">
<P class="p113 ft6">kompensation. Det saknas skäl att befara att enskilda konsumenter skulle Prop. 2001/02:107 vara mindre benägna att agera för att omfattas av en grupptalan, som förs</P>
<P class="p200 ft4">utan kostnadsrisk för dem. Detta tyder på att den reella skillnaden mellan ett gruppmedlemskap grundat på automatik och ett med krav på anmälan inte kommer att bli särskilt stor.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p53 ft4">Av kanske största betydelse för i vilken utsträckning personer kan</P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">förväntas anmäla att de vill omfattas av en grupptalan är emellertid i</P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">vilken form och på vilket sätt gruppmedlemmarna skall underrättas om</P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">den väckta grupptalan och hur ett anmälningsförfarande närmare</P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td43"><P class="p3 ft4">utformas.</P></TD>
<TD class="tr10 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td43"><P class="p3 ft20">Närmare om underrättelse- och anmälningsförfarandet samt innehållet i</P></TD>
<TD class="tr35 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td43"><P class="p3 ft20">stämningsansökan</P></TD>
<TD class="tr23 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td43"><P class="p3 ft4">Regeringen föreslog i lagrådsremissen att domstolen skulle ombesörja</P></TD>
<TD class="tr14 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">underrättelsen om grupprättegången och att grupptalan skulle omfatta de</P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">gruppmedlemmar som inom en viss har anmält till domstolen att de vill</P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">omfattas av kärandens talan.</P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td43"><P class="p53 ft4"><SPAN class="ft5">Lagrådet </SPAN>har i denna del anfört följande:</P></TD>
<TD class="tr10 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td43"><P class="p24 ft8">Lagrådet finner det tillfredsställande att förslaget bygger på principen</P></TD>
<TD class="tr26 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p24 ft8">att en grupprättegång får rättsverkningar enbart för de personer som</P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td43"><P class="p24 ft57">tillkännagivit sin önskan att ingå i gruppen. Emellertid kompliceras</P></TD>
<TD class="tr29 td44"><P class="p3 ft58"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td43"><P class="p24 ft57">det föreslagna systemet i hög grad av att den som väcker en enskild</P></TD>
<TD class="tr29 td44"><P class="p3 ft58"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p24 ft8">grupptalan inte behöver precisera vilka personer som ingår i gruppen.</P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td43"><P class="p24 ft57">Han eller hon kan enligt 9 § andra stycket andra meningen nöja sig</P></TD>
<TD class="tr29 td44"><P class="p3 ft58"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p24 ft8">med att upplysa domstolen om att uppgifter om gruppmedlemmarnas</P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td43"><P class="p24 ft57">namn och adresser inte är tillgängliga utan särskild utredning, och det</P></TD>
<TD class="tr29 td44"><P class="p3 ft58"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td43"><P class="p24 ft57">ankommer då enligt 13 och 14 §§ på domstolen att identifiera grupp-</P></TD>
<TD class="tr29 td44"><P class="p3 ft58"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p24 ft8">medlemmarna och att införskaffa besked om vilka av dem som vill</P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td43"><P class="p24 ft57">omfattas av grupptalan. Osäkerheten om hur stor gruppen är, vilka</P></TD>
<TD class="tr29 td44"><P class="p3 ft58"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td43"><P class="p24 ft57">personer som ingår i gruppen och vilka anspråk dessa personer har gör</P></TD>
<TD class="tr29 td44"><P class="p3 ft58"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p24 ft8">det också svårt för domstolen att bedöma om en grupptalan bör tillåtas</P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td43"><P class="p24 ft57">och för svaranden att ta ställning till stämningsansökningen.</P></TD>
<TD class="tr29 td44"><P class="p3 ft58"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p201 ft8">Lagrådet anser att uppgiften att utreda vilka personer som skall</P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td43"><P class="p24 ft57">omfattas av en grupptalan inte är av sådant slag att den bör åvila dom-</P></TD>
<TD class="tr29 td44"><P class="p3 ft58"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td43"><P class="p24 ft57">stolen utan att det i stället bör ankomma på den som vill väcka en</P></TD>
<TD class="tr29 td44"><P class="p3 ft58"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p24 ft8">grupptalan att klargöra för vilkas räkning denna talan skall föras. Om</P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td43"><P class="p24 ft57">uppgiften läggs på en domstol, är det t.o.m. möjligt att domstolen i</P></TD>
<TD class="tr29 td44"><P class="p3 ft58"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p24 ft8">vissa fall tvingas ta ställning till frågor av sådant slag att dess opartisk-</P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td43"><P class="p24 ft57">het i det fortsatta förfarandet kan komma att ifrågasättas av någondera</P></TD>
<TD class="tr29 td44"><P class="p3 ft58"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td43"><P class="p24 ft57">parten. Lagrådet anser att ett bättre system, som dessutom skulle ge</P></TD>
<TD class="tr29 td44"><P class="p3 ft58"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p24 ft8">stadga åt processen och väl harmoniera med bestämmelserna i 42 kap.</P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td43"><P class="p24 ft57">2 § rättegångsbalken, är att den som vill väcka en grupptalan skall</P></TD>
<TD class="tr29 td44"><P class="p3 ft58"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p24 ft8">ange vilka personer som ingår i gruppen och vilka yrkanden var och</P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td43"><P class="p24 ft57">en av dessa personer vill framställa. Till stämningsansökningen bör</P></TD>
<TD class="tr29 td44"><P class="p3 ft58"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td43"><P class="p24 ft57">också fogas en förklaring från varje gruppmedlem om att han eller hon</P></TD>
<TD class="tr29 td44"><P class="p3 ft58"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p24 ft8">önskar ingå i gruppen. Denna förklaring skulle alltså ersätta den</P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td43"><P class="p24 ft57">anmälan som anges i 14 § i förslaget. Om det föreligger någon brist i</P></TD>
<TD class="tr29 td44"><P class="p3 ft58"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p24 ft8">fråga om de uppgifter som käranden skall lämna, t.ex. på så sätt att</P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td43"><P class="p24 ft57">namnet på en gruppmedlem saknas eller att en gruppmedlems yrkande</P></TD>
<TD class="tr29 td44"><P class="p3 ft58"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td43"><P class="p24 ft8">inte preciserats, skall med Lagrådets uppläggning käranden, på sätt</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr21 td44"><P class="p17 ft4">66</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td43"><P class="p3 ft59"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_67">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p202 ft8">som sägs i 42 kap. 3 § rättegångsbalken, föreläggas att inom viss tid avhjälpa bristen.</P>
<P class="p203 ft8">Regeringen delar Lagrådets uppfattning att uppgiften att utreda vilka personer som skall omfattas av en grupptalan inte bör åvila domstolen. Domstolens roll bör förbli principiellt densamma i grupprättegångar som i sedvanliga mål. En annan sak är att det inte råder fullständig enighet om hur den rollen bör beskrivas. Regeringen instämmer självklart också i vikten av att domstolen får ett bra underlag för sin bedömning av om en grupptalan skall tas upp till prövning eller inte och att svaranden får fullgoda möjligheter att ta ställning till stämningsansökan. Frågan hur gruppen definieras av käranden är naturligtvis central i det samman- hanget. Oberoende av vilken modell man väljer för bestämning av gruppen måste gruppens storlek anges med tillräcklig precision. Vidare måste yrkandet eller yrkandena i målet vara bestämt angivna.</P>
<P class="p199 ft4">Lagrådet har ett relativt långtgående förslag för att komma till rätta med de problem man pekar på. Lagrådet anser att ett bättre system än det i remissen föreslagna är att käranden alltid skall ange samtliga grupp- medlemmar med namn och adress redan i stämningsansökan samt bifoga förklaringar från var och en att han eller hon vill ingå i gruppen. En sådan lösning aktualiserar dock en rad närliggande och principiellt viktiga frågor som rör bland annat gruppmedlemmarnas rättssäkerhet.</P>
<P class="p120 ft4">Regeringen menar att de bästa garantierna för att gruppmedlemmarna får ett fullödigt, informativt och därmed rättssäkert underlag för sitt ställningstagande att omfattas av en grupptalan ges om det är domstolen som står för informationen och underrättelsen om grupprättegången. Vid bedömningen av hur anmälningsförfarandet bör gå till är det vidare viktigt att också beakta vilka kostnader den ena eller andra ordningen kan medföra för parterna. Den av Lagrådet föreslagna modellen skulle medföra ökade kostnader för käranden inför rättegången och verka avhållande vid fall där en grupptalan i och för sig skulle vara lämplig. I de fall en grupprättegång ändå kommer till stånd skulle dessutom svarandens kostnader öka vid en eventuell förlust. Enligt regeringen kan det ifrågasättas om en ordning där käranden har ansvaret för under- rättelserna om grupprättegången skulle förbättra det processuella rätts- skyddet för gruppanspråk i sådan grad att det motiverar genomförandet av en reform. Vi återkommer till dessa frågor i det följande.</P>
<P class="p120 ft4">Gruppmedlemmarnas intresse av ett rättssäkert beslutsunderlag, kost- nadsfrågorna och reformens genomslag i praktiken talar alltså emot Lagrådets förslag att lägga anmälningsförfarandet helt i kärandens händer. Innan vi tar slutlig ställning till frågan bör det därför övervägas om Lagrådets kritik mot den ordning som föreslogs i lagrådsremissen kan tillgodoses på något annat – mindre ingripande – sätt.</P>
<P class="p121 ft4">Lagrådets synpunkter tar sin utgångspunkt i lagrådsremissens förslag till 9 § andra stycket. Enligt den i remissen föreslagna lydelsen skulle käranden i ansökan ange namn och adress på samtliga gruppmedlemmar om uppgifterna behövs för målets handläggning. Om uppgifterna inte var tillgängliga för käranden utan särskild utredning skulle käranden i stället upplysa om det.</P>
<P class="p122 ft60">Regeringen håller med om att det finns brister i den i remissen föreslagna lagtexten. Enligt en av de processförutsättningar som föreslås</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p123 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p84 ft4">67</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_68">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p126 ft4">gälla för grupptalan krävs att käranden i stämningsansökan anger en lämpligt bestämd grupp (jämför avsnitt 5.2.2). I detta krav ligger att domstolen – med det anmälningsförfarande som föreslås i lagrådsremiss- en – skall ges ett underlag för sitt val av underrättelseform. Kravet motiveras därutöver av att domstolen måste ges ett underlag för att bedöma om processförutsättningarna är uppfyllda, och svaranden en möjlighet att ta ställning till stämningsansökan. Dessa krav på käranden får givetvis inte skymmas av otydligheter i bestämmelsen om vad stämningsansökan skall innehålla.</P>
<P class="p128 ft4">Kärandens skyldigheter att lämna uppgifter i stämningsansökan bör mot den bakgrunden preciseras och förtydligas. Huvudregeln bör vara att käranden anger gruppmedlemmarna med namn och adress. Käranden bör vidare åläggas att alltid lämna upplysningar om förhållanden av betydelse för underrättelse till gruppmedlemmarna. Kravet på identitets- uppgifter bör dock inte vara absolut. Som framhålls vid diskussionen om de särskilda processförutsättningarna är det inte alltid lämpligt att kräva att käranden i ansökan om stämning exakt preciserar gruppens storlek och medlemmar till antal och identitet (se avsnitt 5.2.2).</P>
<P class="p127 ft6">I vilka situationer skulle då namn och adress på gruppmedlemmarna kunna undvaras?</P>
<P class="p124 ft8">Frågan har ett nära samband med hur gruppmedlemmarna lämpligen skall underrättas om rättegången. Som regeringen återkommer till i avsnitt 5.9 föreslås domstolen få relativt stor frihet i val av underrättelse- form. Bland annat ges domstolen en möjlighet att förelägga en part att ombesörja underrättelsen. Om svaranden och gruppmedlemmarna står i ett fortlöpande rättsförhållande med varandra kan underrättelsen ske t.ex. i samband med fakturering. Utgörs gruppen exempelvis av en tidnings samtliga prenumeranter under en viss tid och avser yrkandet återfående av en felaktigt uttagen avgift, behöver gruppmedlemmarnas namn och adresser inte ha något självständigt värde för frågan om underrättelserna till gruppmedlemmarna. Det är alltså en situation då man skulle kunna göra undantag från huvudregeln att gruppmedlemmarnas identiteter skall preciseras redan i stämningsansökan. En annan sak är att det vid ett anmälningsförfarande efter anmälningstidens utgång naturligtvis står klart vilka som vill omfattas av talan.</P>
<P class="p204 ft4">I detta sammanhang finns det skäl att påminna om att rättegångs- balkens krav på vad en stämningsansökan skall innehålla gäller också vid en grupptalan. Det innebär att käranden måste ange ett bestämt yrkande som hänför sig till samtliga gruppmedlemmar. Brister en ansökan i det avseendet skall rätten på samma sätt som i en vanlig rättegång förelägga käranden att avhjälpa bristen (42 kap. 3 § RB).</P>
<P class="p128 ft4">Kärandens gruppbestämning är vidare betydelsefull för domstolens möjlighet att pröva om förutsättningarna för att få föra en grupptalan är uppfyllda. Gruppen måste anges på ett sådant sätt att domstolen kan ta ställning till om talan grundas på omständigheter som är gemensamma eller likartade för gruppmedlemmarnas anspråk, att rättegången inte blir ohanterlig på grund av individuella omständigheter, om grupptalan är ett bättre alternativ än kumulation eller pilotmål samt om käranden är lämplig som representant för gruppen.</P>
<P class="p205 ft4">Kraven på käranden i dessa hänseenden gäller i lika hög grad i ett fall</P>
<P class="p83 ft4">– som det tänkta exemplet med tidningsprenumeranter – där gruppmed-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p83 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p84 ft4">68</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_69">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p118 ft4">lemmarna inte anges med namn och adress. Domstolen måste ges en tillräckligt säker uppfattning av antalet medlemmar även om gruppens omfattning slutligen bestäms först efter utgången av en anmälningstid. Det är naturligtvis också av stor vikt för svaranden att känna till omfattningen av gruppen. En annan sak är att svaranden ofta torde vara den som har bäst kännedom om antalet gruppmedlemmar.</P>
<P class="p119 ft4">Ett miljömål kan tjäna som ett annat exempel där gruppen skulle kunna bestämmas utan att käranden redan i stämningsansökan anger alla med namn och adress (se vidare om miljömål i kapitel 6). Gruppen kan i ett sådant fall t.ex. definieras som alla boende inom ett visst avstånd från en fabrik. Inte heller i det fallet görs det avkall på domstolens möjligheter att bedöma om talan skall tas upp till prövning, svarandens processuella rättigheter eller underlag för domstolens val av underrättelseform. Den skyldighet för käranden att lämna upplysningar om förhållanden av betydelse för underrättelse till gruppmedlemmarna som regeringen förordar skulle t.ex. kunna avse lämpliga sätt att nå ut med information i det aktuella området.</P>
<P class="p120 ft4">Domstolens närmare prövning av processförutsättningarna kan i en sådan situation anstå till dess att tiden för anmälan har gått ut. Det bör här framhållas att det med ett anmälningsförfarande av den modell som föreslås i lagrådsremissen många gånger finns skäl att vänta med att förelägga svaranden att komma in med svaromål till dess att anmälningstiden har gått ut och det står klart vilka som vill omfattas av grupptalan.</P>
<P class="p120 ft4">Regeringen menar sammanfattningsvis att regleringen av kraven på käranden när det gäller stämningsansökans innehåll måste förtydligas och preciseras i förhållande till lagrådsremissens lagförslag. Vidare bör det klart framgå av lagtexten att käranden inte kan övervältra något utredningsansvar beträffande gruppens bestämning på domstolen. Huvudregeln bör vara att käranden skall ange gruppmedlemmarnas namn och adress. I de fall där målets handläggning inte kräver namn och adressuppgifter kan detta underlåtas. Det görs dock inte något avkall på kravet att gruppen skall vara lämpligt bestämd. Uppfyller käranden inte den processförutsättningen skall talan avvisas. Vidare skall käranden alltid upplysa om förhållanden av betydelse för underrättelse till gruppmedlemmarna.</P>
<P class="p121 ft4">Enligt regeringens mening innebär de nu förordade skärpningarna av lagtexten när det gäller innehållet i stämningsansökan att frågan om vem som bör ombesörja underrättelsen om rättegången kommer i ett annat läge. Som vi redan har varit inne på finns det flera faktorer som talar för att domstolen bör svara för underrättelserna.</P>
<P class="p122 ft4">Det viktigaste skälet för den ordning som föreslogs i lagrådsremissen har med gruppmedlemmarnas rättsäkerhet att göra. En grupptalan innebär att käranden för talan som representant för medlemmarna. För att rättegångsformen skall fungera effektivt är det väsentligt att gruppmed- lemmarna i stor utsträckning kan förhålla sig passiva. Det är därför av största värde att de kan förlita sig på att den information de får om talan och rättegångsformen är saklig, tillräcklig och korrekt. Enligt lagråds- remissens förslag skall domstolens underrättelse om grupprättegången innehålla en kortfattad redogörelse för ansökan samt upplysningar om grupprättegången som handläggningsform, medlemmarnas möjligheter</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p123 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p84 ft4">69</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_70">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr1 td34"><P class="p3 ft4">att själva delta i rättegången, rättsverkan av en dom i en grupprättegång</P></TD>
<TD class="tr1 td36"><P class="p75 ft8">Prop. 2001/02:107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">och vad som gäller i fråga om rättegångskostnader. Genom att låta</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">domstolen ombesörja underrättelsen får man en garanti för att</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">gruppmedlemmarna får objektiv och opartisk information till grund för</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">sitt beslut. Det torde ha en beaktansvärd betydelse för anmälnings-</P></TD>
<TD class="tr13 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">frekvensen i det enskilda fallet och därmed reformens praktiska genom-</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">slag i stort. Det är vidare avgörande för att en representativ taleform kan</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">accepteras från rättssäkerhetssynpunkt.</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p53 ft4">Att domstolen ombesörjer underrättelsen stämmer också bäst överens</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">med den ordning vi har i svensk processrätt. Kommunikation av process-</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">material mellan parter eller till andra verkställs som regel av domstolen.</P></TD>
<TD class="tr13 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">Det talar för att detsamma bör gälla för underrättelser vid inledandet av</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">en grupprättegång. Det är ju inte heller unikt för grupptalan att ett stort</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">antal personer kan vara berörda av en rättegång. Exempelvis i fastighets-</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">och miljömål förekommer det att det finns många s.k. sakägare som skall</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">informeras om målet.</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p53 ft4">Den ekonomiska belastningen på parterna och vissa praktiska aspekter</P></TD>
<TD class="tr13 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">är också viktiga faktorer att beakta vid bedömningen av hur anmälnings-</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">förfarandet närmare skall utformas. En grupprättegång kommer inte att</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">medföra någon kostnadslättnad för den som för talan för gruppen.</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">Tvärtom kan en grupptalan innebära att käranden tar på sig en större</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">kostnadsrisk än vid en talan bara för egen del. Om denna ekonomiska</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">belastning vidgas med en skyldighet att tillsammans med stämnings-</P></TD>
<TD class="tr13 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">ansökan inge förklaringar från gruppmedlemmarna om att de vill ingå i</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">gruppen, riskerar man att käranden väljer att processa individuellt även</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">om en grupprättegång framstår som den klart bästa processformen ur ett</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">samhälls- och processekonomiskt perspektiv. En överföring av omfat-</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">tande skyldigheter på käranden påverkar också det slutliga kostnads-</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">ansvaret, vilket ju kan hamna på svaranden.</P></TD>
<TD class="tr13 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p53 ft4">Sammantaget menar regeringen att en ordning där domstolen ombe-</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">sörjer underrättelserna om en grupprättegång bättre tillgodoser syftet att</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">förbättra det processuella rättsskyddet för gruppanspråk. Vi vill här</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">erinra om vikten av att det bakomliggande ändamålet med lagförslaget –</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">att få ett bättre genomslag för redan gällande materiella rättsregler på</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">t.ex. konsument- och miljörättens områden – uppnås. Reformen tar</P></TD>
<TD class="tr13 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">framför allt sikte på rättsanspråk som i dag i praktiken inte kan göras</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">gällande i domstol. Det är därför angeläget att man skapar ett realistiskt</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">alternativ till befintliga processvägar.</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p53 ft4">Regeringen stannar alltså för att låta domstolen ombesörja under-</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">rättelsen om grupprättegången. Det innebär att gruppmedlemmarna</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">garanteras ett rättssäkert och bra underlag för sitt ställningstagande att</P></TD>
<TD class="tr13 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">omfattas av grupptalan eller inte. Man undviker vidare att lägga ytter-</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">ligare kostnadsansvar på parterna. Regeringen menar att den ordningen</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">bättre bidrar till syftet att förbättra det processuella skyddet för grupp-</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">anspråk.</P></TD>
<TD class="tr10 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td34"><P class="p3 ft20">Slutligt ställningstagande i frågan om gruppens bestämning</P></TD>
<TD class="tr19 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td34"><P class="p3 ft4">När det gäller en medlems anmälan om att han eller hon vill omfattas av</P></TD>
<TD class="tr18 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">grupptalan bör denna alltså göras till domstolen. Anmälan kan inskränkas</P></TD>
<TD class="tr13 td36"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td34"><P class="p3 ft4">till ett godtagande av att vederbörandes anspråk prövas genom grupp-</P></TD>
<TD class="tr31 td36"><P class="p17 ft4">70</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_71">
<P class="p14 ft6">talan. Enklast kan detta ske genom att de som omfattas av kärandens Prop. 2001/02:107 gruppbestämning i samband med underrättelsen erhåller en förtryckt anmälningsblankett, som efter undertecknande återsänds till domstolen.</P>
<P class="p143 ft4">På samma sätt som gäller delgivningskvitton till kallelser bör post- befordran av anmälan ske utan kostnad för den enskilde.</P>
<P class="p206 ft4">Med ett så utformat anmälningsförfarande och med hänsyn till vilken aktivitet som sannolikt kan förväntas av svenska konsumenter för att få igenom sin rätt, när detta inte är förenat med de särskilda barriärer som den traditionella rättegången sätter upp, gör regeringen den bedömningen att skillnaden i antal mellan dem som vid krav på anmälan ställer sig utanför rättegången och dem som vid automatiskt medlemskap hoppar av rättegången, sett ur ett svenskt perspektiv, inte blir särskilt stor.</P>
<P class="p162 ft6">Med beaktande vidare av intresset att ansluta en grupptalan så långt möjligt till redan gällande regelsystem och processuella grundprinciper finns därför skäl att stanna för att utforma lagförslaget med utgångspunkt i att en grupptalan skall omfatta endast de gruppmedlemmar som genom en särskild anmälan till domstolen förklarar sig villiga att ingå i gruppen. Emellertid bör utvecklingen beträffande anmälningsfrekvens noga följas.</P>
<P class="p47 ft20">Något om domstolens hantering av anmälningar</P>
<P class="p67 ft4">När en grupprättegång aktualiseras kan det naturligtvis inträffa att även sådana som inte ingår i kärandens gruppbestämning anmäler sitt intresse att omfattas av grupptalan. Sådana anmälningar kan hanteras med tillämpning av allmänna processrättsliga principer efter omständig- heterna i det enskilda fallet. Några typfall kommenteras i det följande.</P>
<P class="p48 ft4">Om käranden inom ramen för gruppbestämningen har angett alla gruppmedlemmar med namn är gruppen klart avgränsad. En anmälan från någon utanför den angivna medlemskretsen bör då avvisas. Det- samma gäller anmälningar från personer med anspråk som skiljer sig från dem som käranden har framfört mot svaranden. En annan sak är att anmälningarna kan leda till att käranden vill justera sin gruppbestämning i enlighet med reglerna för det (se avsnitt 5.2.1 och 5.6.1).</P>
<P class="p11 ft4">Gruppmedlemmarna behöver inte alltid namnges. Gruppen kan, som ytterligare ett exempel, bestämmas som alla som har hyrt en bil hos en viss biluthyrare under en viss tid. En person som gör anmälan om att ingå i gruppen får genom sin anmälan anses ha gjort ett påstående om att han eller hon ingår i den av käranden angivna gruppen och innehar ett anspråk som omfattas av grupptalan. På samma sätt som gäller för talerätt i allmänhet bör påståendet normalt anses tillräckligt för att anmälaren skall betraktas som gruppmedlem. Frågan om påståendet är riktigt eller inte skall däremot avgöras i en dom efter en prövning i sak. Är saken uppenbar kan dom meddelas omedelbart med stöd av 42 kap. 5 § första stycket RB.</P>
<P class="p207 ft4">71</P>
</DIV>
<DIV id="page_72">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP0310772x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft17"><SPAN class="ft17">5.4</SPAN><SPAN class="ft18">Den fortsatta handläggningen</SPAN></P>
<P class="p208 ft19"><SPAN class="ft47">5.4.1</SPAN><SPAN class="ft48">Förberedelsen</SPAN></P>
<P class="p209 ft7"><SPAN class="ft49">Regeringens bedömning: </SPAN>Rättegångsbalkens bestämmelser om förbe- redelse i tvistemål kan tillämpas även i en grupprättegång.</P>
<P class="p210 ft50">Utredningens och promemorians bedömning <SPAN class="ft6">överensstämmer med regeringens.</SPAN></P>
<P class="p78 ft4"><SPAN class="ft19">Remissinstanserna: </SPAN>Flertalet remissinstanser har lämnat utredningens betänkande i denna del utan erinran. <SPAN class="ft5">Hovrätten för Västra Sverige, Kristianstads tingsrätt, Malmö tingsrätt </SPAN>och <SPAN class="ft5">Domstolsverket </SPAN>har dock framhållit att en grupptalan kräver en betydligt mer aktiv roll från domstolens sida än som är fallet i ordinära dispositiva tvistemål och att det kan ifrågasättas om detta står i överensstämmelse med den traditionella synen på rättens processledning.</P>
<P class="p78 ft19">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft4">När stämning utfärdats i ett tvistemål skall enligt 42 kap. 6 § RB förberedelse äga rum. Med förbere- delsen börjar rättens handläggning av själva saken. I nyssnämnda lagrum anges i fem punkter syftet med förberedelsen.</SPAN></P>
<P class="p78 ft4">Förberedelsen skall för det första tjäna ändamålet att klarlägga parternas yrkanden och invändningar samt de omständigheter som parterna åberopar till grund för sin talan. Vid en grupprättegång behöver domstolen inte bara vara uppmärksam på att reda ut vilka yrkanden, invändningar och grunder som parterna gör gällande. Domstolen måste också göra klart om påståendena gäller hela gruppen eller bara vissa gruppmedlemmar och i så fall vilka.</P>
<P class="p128 ft4">Det andra syftet med förberedelsen är att utreda i vilken utsträckning parterna är oense om åberopade sakförhållanden. Också här blir det viktigt att domstolen i en grupprättegång uppmärksammar sakför- hållanden som rör bara vissa medlemmars rätt så att eventuella tvister i dessa hänseenden blir klarlagda.</P>
<P class="p128 ft4">Som ett tredje syfte med förberedelsen anges i paragrafen att det skall fastställas vilka bevis som skall förebringas och vad som skall styrkas med varje bevis. Av intresse här är 42 kap. 8 § första stycket sista meningen RB, som föreskriver att parterna är skyldiga att på framställ- ning av motparten uppge vilka andra skriftliga bevis de innehar. Passiva gruppmedlemmar bör likställas med parter vid bestämmelsens tillämp- ning i en grupprättegång (jfr avsnitt 5.6.7 om gruppmedlemmen som bevismedel).</P>
<P class="p127 ft4">Det fjärde syftet med förberedelsen är att klarlägga om det behövs ytterligare utredning eller andra åtgärder före målets avgörande. Frågan aktualiseras främst i indispositiva mål, där rätten har ett mer eller mindre långtgående eget utredningsansvar. Men även i dispositiva mål kan det bli aktuellt för rätten att på egen hand föranstalta om utredningar eller andra åtgärder. Också i detta hänseende är det viktigt att rätten i en grupprättegång uppmärksammar individuella förhållanden.</P>
<P class="p127 ft6">Slutligen nämns som ett femte syfte med förberedelsen att det därigenom skall klarläggas om det finns förutsättningar för förlikning. Denna fråga behandlas vidare i avsnitt 5.5.2.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p83 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p84 ft4">72</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_73">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p119 ft4">I ett andra stycke i 42 kap. 6 § RB uttalas att förberedelsen skall drivas med inriktning på ett snabbt avgörande i målet. Så snart det lämpligen kan ske bör rätten höra parterna angående målets handläggning och upprätta en tidsplan för denna. I en grupprättegång är det särskilt viktigt att domstolen anstränger sig för att tillsammans med parterna få fram en tidsplan redan i ett tidigt skede av rättegången. Tidsplanen kan vara mer eller mindre detaljerad och mer eller mindre exakt i sina tidsangivelser. Precisionsgraden får bestämmas utifrån förhållandena i varje enskild process. Syftet är att domstolen redan från rättegångens början har ett fast grepp över processens förlopp. Erfarenheter från utlandet understry- ker vikten av att det förs en öppen dialog mellan domstolen och parterna för att nå en rimlig och effektiv handläggningsplan. Domstolen bör vara öppen för parternas önskemål om tid för förlikningsförhandlingar, studier av rättsfrågor, utredningsåtgärder och kontakter med passiva gruppmed- lemmar. Samtidigt får domstolen inte ge efter för parternas vilja så mycket att det äventyrar att handläggningen blir så snabb, enkel och billig som möjligt.</P>
<P class="p120 ft4">Enligt 42 kap. 16 § RB får rätten innan förberedelsen avslutas göra en skriftlig sammanfattning av parternas ståndpunkter, så som de uppfattas av rätten. En sådan sammanfattning får antas ha ett stort värde i en grupprättegång. Sammanfattningen bör i första hand innehålla en redogörelse för parternas yrkanden, invändningar och grunder, med särskilt angivande av individuella förhållanden och i vilka frågor eller delar av saken som det på grund av intervention eller något annat förhållande finns mer än en part. Rättens redogörelse blir ett viktigt kontrollinstrument för gruppföreträdaren, gruppens motpart och even- tuella medparter på endera sidan. Utgångspunkten bör vara att även passiva gruppmedlemmar får ta del av den skriftliga sammanfattningen.</P>
<P class="p133 ft4">Sedan den 1 juli 2000 har domstolen enligt 42 kap. 15 a § RB möjlig- het att i dispositiva mål meddela parterna att förberedelsen vid en viss senare tidpunkt skall anses vara avslutad. I sådant fall får efter den tidpunkten en part åberopa en ny omständighet eller ett nytt bevis endast om parten gör sannolikt att han har haft en giltig ursäkt att inte åberopa omständigheten eller beviset tidigare eller målets prövning inte fördröjs i någon väsentlig mån, om åberopandet tillåts. I meddelandet skall parterna upplysas om den verkan som meddelandet har. Skäl saknas att vid tillämpningen av bestämmelsen utgå från andra överväganden än i processer i allmänhet.</P>
<P class="p121 ft4">Domstolen ansvarar inte bara för att rättegångens yttre förlopp formas efter kraven på ett så snabbt, billigt och enkelt förfarande som möjligt. Det vilar också på domaren att vidta åtgärder som har direkt inverkan på processinnehållet. Man talar i det sammanhanget om rättens materiella processledning. Flera remissinstanser har framfört synpunkter på den materiella processledningen i en grupprättegång och framhållit risken för att domstolens strävan att skydda passiva gruppmedlemmar kommer i konflikt med kravet på rättens opartiskhet.</P>
<P class="p122 ft4">Att rätten skall utöva materiell processledning framgår av 42 kap. 8 § andra stycket RB. Enligt bestämmelsen skall rätten, allt efter målets beskaffenhet, vid förberedelsen verka för att tvistefrågorna blir klarlagda och att parterna anger allt som de vill åberopa i målet. Rätten skall vidare genom frågor och påpekanden försöka avhjälpa otydligheter och ofull-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p123 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p84 ft4">73</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_74">
<P class="p211 ft6">ständigheter i parternas framställningar. Bestämmelsens närmare Prop. 2001/02:107 innebörd diskuterades tämligen ingående i samband med den reformering</P>
<P class="p212 ft4">av tingsrättsförfarandet som trädde i kraft den 1 januari 1988 (se prop. 1986/87:89 s. <NOBR>103–108).</NOBR> Departementschefen uttalade då att det var olämpligt att lagstiftaren motivledes tar ställning till konkreta exempel på när processledning skall förekomma eller inte. En sådan teknik skulle kunna låsa rättsutvecklingen på ett olyckligt sätt. I stället bör lagstiftaren nöja sig med att mer allmänt uttala att domstolen i varje särskilt fall måste överväga om det är förenligt med domstolens opartiskhet och intresset av att undvika onödigt vidlyftiga processer att man t.ex. tar upp frågan om det finns några alternativa grunder som en part kan åberopa vid sidan av dem han uttryckligen åberopat. Det måste allmänt sett krävas att det framstår som nära till hands liggande att parten, om han kommit att tänka på det, hade önskat åberopa det nya materialet. Domaren måste hela tiden göra avvägningen mellan den hjälpbehövande partens intresse att få ut så mycket som möjligt av rättegången, å ena sidan, och hänsynen till motpartens intressen, till hans förlitan på domstolens objektivitet och till intresset av att hålla rättegången inom rimliga gränser, å den andra sidan.</P>
<P class="p213 ft4">Uttalandena har fortfarande bärkraft och anger en god utgångspunkt för domstolens agerande i en grupprättegång. Den materiella process- ledningen skall ske med hänsyn till de speciella förhållanden som föreligger i varje enskilt mål. Rätten skall när den bedömer behovet av att agera väga mellan faktorer som intresset av att avgörandet blir materiellt riktigt, strävan efter att förfarandet präglas av snabbhet och effektivitet och kravet på att domstolen skall framstå som saklig och opartisk.</P>
<P class="p214 ft4">Grupptalanutredningen vidareutvecklar i vissa hänseenden de uttalanden som görs i förutnämnda lagstiftningsärende. Vad utredningen anför i det sammanhanget kan tolkas som att rätten, med hänsyn till kravet på käranden att ta till vara gruppmedlemmarnas intressen, kan gå längre i sin processledning i en grupprättegång än som är fallet i en ordinär process. Exempel på sådana uttalanden är att rätten, enligt utredningen, bör verka för att nytt processmaterial förs in eller att käranden framställer alternativa yrkanden, om det kan antas att gruppmedlemmarnas bästa i annat fall åsidosätts.</P>
<P class="p215 ft4">Här rör man sig i gränslandet mellan processledning och materiell rådgivning. Även om det inte kan uteslutas att domstolen i ett enskilt fall kan, med bevarande av opartiskheten, genom frågor till käranden rikta uppmärksamhet på nya grunder eller yrkanden, bör stor försiktighet prägla domstolens agerande i sådana situationer. Att saken rör även andras rätt än dem som formellt är parter är inte i sig tillräckligt för att domstolen skall gå längre i materiell processledning i en grupprättegång än i en ordinär process. Det bör särskilt framhållas den möjlighet rätten har att genom underrättelse till gruppmedlemmarna – t.ex. av en sammanfattning enligt 42 kap. 16 § RB – lämna dessa tillfälle att själva avgöra om de yrkanden och grunder som käranden framställer är tillräckliga för att bevaka deras rätt.</P>
<P class="p216 ft4">74</P>
</DIV>
<DIV id="page_75">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP0310775x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft19"><SPAN class="ft47">5.4.2</SPAN><SPAN class="ft48">Huvudförhandlingen</SPAN></P>
<P class="p217 ft21"><SPAN class="ft42">Regeringens bedömning: </SPAN>Rättegångsbalkens reglering av huvudför- handlingen i tvistemål är väl lämpad att gälla även i en grupprättegång.</P>
<P class="p218 ft50">Utredningens och promemorians bedömning <SPAN class="ft6">överensstämmer med regeringens.</SPAN></P>
<P class="p78 ft4"><SPAN class="ft19">Remissinstanserna </SPAN>har lämnat utredningens och promemorians bedömning utan erinran.</P>
<P class="p78 ft19">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft4">Rättegångsbalkens utformning av en huvudförhandlings förlopp bygger på principerna om koncentra- tion, muntlighet och omedelbarhet. Regleringen syftar till att erbjuda domstolen ett flexibelt instrument för att forma en huvudförhandling efter förhållandena i varje enskild process så att förfarandet blir så snabbt, billigt och enkelt som möjligt.</SPAN></P>
<P class="p78 ft4">Rättens formella processledning regleras i 43 kap. 4 § första stycket RB. Paragrafen ger domstolen möjlighet att dela upp handläggningen på olika frågor eller delar av målet. Sålunda kan domstolen i en grupprätte- gång besluta att yrkanden och åberopanden som hänför sig till bara vissa medlemmar behandlas för sig eller att bevisningen beträffande vissa fakta skall tas upp före eller efter t.ex. sakframställan om andra delar av talan. Det är varken möjligt eller ändamålsenligt att här ange närmare riktlinjer för hur den formella processledningen bör bedrivas. Frågan löses bäst av domstolen utifrån förhållandena i varje särskild rättegång.</P>
<P class="p128 ft4">Det kan inträffa att parterna under huvudförhandlingen vill dra in pro- cessmaterial som inte har förekommit under förberedelsen. Någon av parterna önskar kanske åberopa ytterligare omständigheter till grund för sin talan eller ny bevisning. En likartad händelse är att parterna ändrar eller gör tillägg till tidigare lämnade uppgifter. Kan det antas att en part genom en sådan åtgärd försöker att förhala rättegången eller att över- rumpla motparten eller att parten annars handlar i otillbörligt syfte eller av grov vårdslöshet får rätten enligt 43 kap. 10 § RB lämna det nya materialet utan avseende. När det gäller parternas möjligheter att ändra sin talan finns dessutom bestämmelser i 13 kap. 3 § RB. Kan det nya materialet inte avvisas med stöd av någon av dessa paragrafer återstår möjligheten att sanktionera partens förfarande med användning av kostnadsregeln i 18 kap. 6 § RB eller att döma till påföljd för rättegångs- förseelse enligt 9 kap. 3 § RB.</P>
<P class="p127 ft4">Preklusionsbestämmelsen i 43 kap. 10 § RB har till ändamål att avskära parterna från att företa handlingar som framstår som särskilt förkastliga från processekonomisk och processetisk synpunkt. Bestäm- melsen bör med hänsyn till detta tillämpas i en grupprättegång också när det nya materialet förs in i målet av en medlem som intervenerar under huvudförhandlingen. Detta torde stämma överens med rättsläget när tredje man intervenerar enligt 14 kap. 11 § andra stycket RB. Mot- svarande synsätt kan anläggas när rätten har meddelat förklaring enligt 42 kap. 15 a § RB om att förberedelsen är avslutad.</P>
<P class="p127 ft6">Att parterna för in nytt processmaterial eller gör ändringar och tillägg i tidigare lämnade uppgifter kan föranleda ett uppehåll i en påbörjad huvudförhandling. Om detta finns bestämmelser i 43 kap. <NOBR>11–13</NOBR> §§ RB. Rättens hantering av huvudförhandlingens yttre förlopp påverkas i dessa</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p83 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p84 ft4">75</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_76">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP0310776x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p14 ft6">hänseenden inte av att rättegången rör grupptalan. Däremot ger före- Prop. 2001/02:107 skrifterna om uppehåll i en huvudförhandling domstolen ett verktyg för</P>
<P class="p172 ft4">att hantera individuella förhållanden, genom att dela upp huvudförhand- lingen på olika frågor eller delar av saken.</P>
<P class="p219 ft7">Sammanfattningsvis får rättegångsbalkens reglering av huvudförhand- ling i tvistemål anses väl lämpad att gälla även i en grupprättegång.</P>
<P class="p185 ft19"><SPAN class="ft47">5.4.3</SPAN><SPAN class="ft48">Parts utevaro</SPAN></P>
<P class="p174 ft6"><SPAN class="ft50">Regeringens förslag: </SPAN>Innan ett mål skrivs av på grund av kärandens utevaro skall rätten lämna parterna och gruppmedlemmarna tillfälle att yttra sig, om detta inte är uppenbart obehövligt. Rätten kan i under- rättelsen ange en tid inom vilken en gruppmedlem kan anmäla till domstolen att han eller hon vill träda in som part och föra talan angående sin rätt.</P>
<P class="p220 ft35"><SPAN class="ft53">Utredningens förslag </SPAN>överensstämmer väsentligen med regeringens. <SPAN class="ft53">Promemorians förslag </SPAN>överensstämmer i sak med regeringens.</P>
<P class="p12 ft5"><SPAN class="ft19">Remissinstanserna: </SPAN>Svea hovrätt <SPAN class="ft4">och </SPAN>Stockholms tingsrätt <SPAN class="ft4">anser att en gruppmedlem inte bör tillåtas att träda in som part för egen del eftersom det kan förutses komma att komplicera och fördröja grupprättegångarna. </SPAN>Malmö tingsrätt <SPAN class="ft4">avstyrker en ordning som innebär att talan i vissa fall skall avvisas i stället för att tredskodom meddelas.</SPAN></P>
<P class="p12 ft4"><SPAN class="ft19">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>Att käranden i en grupprättegång uteblir kan antas bli högst ovanligt. Konsekvenserna av kärandens utevaro kan emellertid bli så betydande att förhållandet inte kan lämnas utan avseende.</P>
<P class="p12 ft4">Enligt 44 kap. 1 och 4 §§ RB skall ett mål skrivas av om båda parter uteblir från ett sammanträde. Detsamma gäller om käranden uteblir och svaranden, i ett dispositivt tvistemål, inte yrkar tredskodom eller, vid utevaro från huvudförhandling, begär att målet avgörs (44 kap. 2 och 4 §§). Ett avskrivningsbeslutet hindrar inte käranden eller en gruppmedlem från att återkomma senare med samma talan. Att avbryta en grupprättegång kan däremot innebära ett betydande processekono- miskt slöseri. Det ligger i både gruppmedlemmarnas, svarandens och domstolens intresse att motverka ett sådant slöseri. Av denna anledning bör det i lagen om grupprättegång införas regler om att domstolen normalt skall underrätta gruppmedlemmarna innan målet skrivs av och därigenom ge dem tillfälle att överta käromålet, antingen för gruppen eller för egen del. Dessa frågor behandlas vidare i författnings- kommentaren. Frågan om rätten att träda in som part (intervention) behandlas i avsnitt 5.6.6.</P>
<P class="p11 ft4">Som nämnts kan svaranden vid kärandens utevaro i vissa fall få målet avgjort genom tredskodom. Denna rätt är så viktig att det inte bör göras undantag från den i grupprättegångar. Samtidigt krävs garantier för att gruppmedlemmarna inte lider rättsförluster till följd av en oriktig dom som meddelas på formell grund. Skyddsintresset är ungefär detsamma, om gruppföreträdaren efterger talan beträffande något anspråk. I dessa fall kan medlemmarnas rättsskydd tillgodoses genom att de underrättas</P>
<P class="p15 ft51">om utevaron eller processhandlingen, genom att de kan överklaga</P>
<P class="p64 ft4">76</P>
</DIV>
<DIV id="page_77">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP0310777x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p14 ft6">avgörandet och genom att domen kan angripas i efterhand med stöd av Prop. 2001/02:107 särskilda rättsmedel, om gruppföreträdaren handlat illojalt mot</P>
<P class="p15 ft4">medlemmarna.</P>
<P class="p12 ft4">I fråga om eftergift skall gruppmedlemmarna enligt huvudregeln underrättas om processhandlingen innan den läggs till grund för dom (se avsnitt 5.9). Detta sammanhänger med att en sådan processhandling normalt inte kan återtas i högre rätt. Ett motsvarande underrättelsekrav vid tredskodom skulle påtagligt försvaga tredskodomen som ett snabbt och effektivt sanktionsinstrument. Det får därför anses tillräckligt att medlemmarna underrättas om att en sådan dom har meddelats och att de ges möjlighet att genom ansökan om återvinning få till stånd en förnyad behandling av målet.</P>
<P class="p12 ft4">Grupptalanutredningen tar särskilt upp frågan om den inbördes ordningen mellan prövningen av rättegångshinder och beslut om sanktioner enligt 44 kap. RB. Att käranden uteblir från ett sammanträde ger anledning att sätta i fråga hans eller hennes lämplighet att processa som gruppföreträdare. Kärandens lämplighet i detta hänseende är en processförutsättning. Av allmänna processrättsliga principer följer att rätten skall ta ställning till om förutsättningarna för att ta upp en talan är för handen innan målet prövas i sak. Föreligger det ett rättegångshinder skall domstolen avvisa talan, även om det samtidigt finns grund för att besluta om påföljd i anledning av en parts utevaro.</P>
<P class="p48 ft4">En tillämpning av rättegångsbalkens ordning för prövning av rättegångshinder i förhållande till själva saken bör inte föranleda att domstolen skall tvingas göra antaganden om anledningen till kärandens utevaro. Tvärtom bör domstolen kunna utgå från att gruppföreträdaren trots utevaron är lämplig som part, om inte speciella omständigheter talar mot det. Rätten kan dessutom genom frågor till svaranden eller närvarande gruppmedlemmar försöka ta reda på anledningen till att käranden har uteblivit. Någon närmare undersökning om orsaken till utevaron behöver domstolen dock inte företa.</P>
<P class="p221 ft19"><SPAN class="ft47">5.4.4</SPAN><SPAN class="ft48">Säkerhetsåtgärder</SPAN></P>
<P class="p174 ft21"><SPAN class="ft42">Regeringens bedömning: </SPAN>Rättegångsbalkens bestämmelser om säker- hetsåtgärder bör gälla även vid grupptalan.</P>
<P class="p222 ft6"><SPAN class="ft50">Utredningens förslag: </SPAN>Överensstämmer med regeringens bedömning, dock att utredningen föreslår att det i lag uttrycks att en person som väckt särskild talan om säkerhetsåtgärd inte är part i senare väckt talan avseende samma anspråk.</P>
<P class="p223 ft4"><SPAN class="ft19">Promemorians bedömning </SPAN>överensstämmer med regeringens. <SPAN class="ft19">Remissinstanserna: </SPAN><SPAN class="ft5">Svea hovrätt </SPAN>har anfört att behörigheten att</P>
<P class="p143 ft4">ansöka om säkerhetsåtgärder för en grupps räkning bör regleras uttryckligen. I övrigt har förslaget lämnats utan erinran.</P>
<P class="p12 ft19">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft4">Ett viktigt syfte med civil- processen är att den, när talan förs om fullgörelse, kan leda fram till ett avgörande som kan användas för en tvångsvis verkställighet av svarandens prestationsskyldighet. För käranden är erhållandet av en</SPAN></P>
<P class="p15 ft54">exekutionstitel ibland den största drivkraften att inleda en rättegång.</P>
<P class="p64 ft4">77</P>
</DIV>
<DIV id="page_78">
<P class="p211 ft6">Möjligheten att vidta exekutionsrättsliga åtgärder mot en trilskande Prop. 2001/02:107 motpart blir inte mycket värd om motparten får tillfälle att undanskaffa</P>
<P class="p212 ft4">egendom eller på annat sätt försätta sig i ett sådant läge att det blir omöjligt att ens tvångsvis genomdriva fullgörelseskyldigheten. För att förhindra att en part handlar på ett sådant sätt inför eller under en rättegång medger rättegångsbalken den berättigade parten att utverka vissa säkerhetsåtgärder. Behovet att vidta säkerhetsåtgärder kan natur- ligtvis finnas också vid andra typer av anspråk än sådana som gäller fordringar.</P>
<P class="p224 ft4">Det är uppenbart att rättegångsbalkens bestämmelser om civil- processuella säkerhetsåtgärder i 15 kap. skall ha en motsvarande tillämp- ning i grupprättegångar. Denna bedömning omfattar också möjligheten att få till stånd kvarstad eller andra säkerhetsåtgärder innan en rättegång har inletts. I ett sådant fall har sökanden att inom en månad från beslutet väcka talan i saken. Frågan är då vilken inverkan på åtgärden det skall ha att en medlem väcker en individuell talan om något av anspråken eller att någon annan än sökanden inleder en grupprättegång om de ifrågavarande anspråken. I det sammanhanget kan följande uttalanden göras.</P>
<P class="p214 ft4">I 15 kap. 7 § RB sägs uttryckligen att det är sökanden som skall väcka talan inom en månad från beslutet. Formuleringen bör ses i belysning av att det normalt bara är sökanden som har talerätt angående anspråken i fråga. Vid en grupprättegång blir förhållandena annorlunda. Det kommer då att finnas flera personer som var för sig är behöriga att inleda en grupprättegång. Att det redan pågår en rättegång om säkerhetsåtgärder kommer inte att vara hinder (litispendens) för någon annan att inleda en grupprättegång angående samma anspråk.</P>
<P class="p225 ft4">Det väsentliga i sammanhanget bör inte vara vem som företräder gruppen, utan att det kommer till stånd en rättegång angående de ifrågavarande anspråken med någon behörig gruppföreträdare som part. Är käranden någon annan än sökanden bör sökanden självklart underrättas om den inledda grupprättegången. Genom reglerna om byte av gruppföreträdare kan domstolen förordna den som är mest lämplig att föra talan som kärande i grupprättegången.</P>
<P class="p215 ft4">Är gruppbestämningen i det senare inledda målet annorlunda får rätten korrigera sitt åtgärdsbeslut i enlighet med det. Ett beslut om att utvidga säkerhetsåtgärden till att avse andra anspråk bör dock kräva ett yrkande från part. Kvarstår det anspråk som omfattas av säkerhetsåtgärden men som inte berörs av grupprättegången, måste domstolen vänta på att tidsfristen för talans väckande löper ut innan den kan häva åtgärden med stöd av 15 kap. 7 § RB. Inget kommer att hindra sökanden från att inleda en grupprättegång om de anspråk som inte omfattas av den andra rättegången, om bara de allmänna förutsättningarna för en sådan talan är uppfyllda. Målen kan sedan eventuellt förenas (kumuleras) och hand- läggas gemensamt.</P>
<P class="p226 ft4">78</P>
</DIV>
<DIV id="page_79">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP0310779x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft17"><SPAN class="ft17">5.5</SPAN><SPAN class="ft18">Målets avgörande</SPAN></P>
<P class="p208 ft19"><SPAN class="ft47">5.5.1</SPAN><SPAN class="ft48">Avbrytande av grupprättegången</SPAN></P>
<P class="p209 ft4"><SPAN class="ft19">Regeringens förslag: </SPAN>Om en grupprättegång helt eller delvis skall avbrytas på grund av processhinder som uppkommit efter talans väckande eller på grund av återkallelse, skall rätten lämna parterna och gruppmedlemmarna tillfälle att yttra sig, om detta inte är uppenbart obehövligt. Rätten får i samband med detta ge gruppmedlemmarna möjlighet att inträda som parter och föra talan om sina rättsanspråk. Vidare föreslås att svarandens rätt till dom vid återkallelse av käromål endast skall gälla när återkallelse sker efter utgången av den tid inom vilken en gruppmedlem skall anmäla att han eller hon vill omfattas av grupptalan.</P>
<P class="p227 ft6"><SPAN class="ft50">Utredningens förslag </SPAN>överensstämmer väsentligen med regeringens. <SPAN class="ft50">Remissinstanserna: </SPAN><SPAN class="ft22">Svea hovrätt </SPAN>anser inte att en gruppmedlem bör tillåtas att träda in som part för egen del. Hovrätten anser inte heller att en svarande skall ha rätt till dom enligt 13 kap. 5 § RB eftersom det kan</P>
<P class="p83 ft4">komma att komplicera förfarandet.</P>
<P class="p228 ft4"><SPAN class="ft19">Promemorians förslag </SPAN>överensstämmer i sak med regeringens.</P>
<P class="p78 ft5"><SPAN class="ft19">Remissinstanserna: </SPAN><SPAN class="ft4">Även </SPAN>Stockholms tingsrätt <SPAN class="ft4">och </SPAN>Göteborgs tingsrätt <SPAN class="ft4">ifrågasätter om enskilda gruppmedlemmar skall tillåtas att träda in som parter i rättegången.</SPAN></P>
<P class="p78 ft4"><SPAN class="ft19">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>I detta avsnitt behandlas dels det förhållandet att det efter stämning inträffar en omständighet som medför att de för en grupprättegång nödvändiga processförutsättningarna inte längre är för handen, dels den situationen att käranden återkallar talan helt eller delvis. Vid brister i processförutsättningarna skall domstolen avvisa grupptalan. Återkallar käranden talan skall målet antingen skrivas av eller, på svarandens begäran, ändå prövas.</P>
<P class="p78 ft4"><SPAN class="ft5">Lagrådet </SPAN>har anfört att en påbörjad grupprättegång endast undantags- vis bör avbrytas genom att grupptalan avvisas om de i paragrafen angivna förutsättningarna inte längre föreligger. Att avbryta en pågående rättegång kan medföra stora olägenheter för en part eller för båda parterna och leder till att kostnader som nedlagts på målet blir onyttiga. Huvudregeln bör därför enligt Lagrådet vara att en grupprättegång som påbörjats skall fullföljas och att avvisning på ett senare stadium endast bör komma i fråga i speciella situationer då en fortsatt prövning av gruppmedlemmarnas krav inom ramen för en grupprättegång framstår som nära nog omöjlig.</P>
<P class="p127 ft4">Regeringen instämmer i att ett avbrytande av en grupprättegång kan få olyckliga konsekvenser. Svaranden kan ha lagt ner mycket tid och arbete på att få anspråken avgjorda genom grupprättegången och uppnå den trygghet för framtiden som en rättskraftig dom mot hela gruppen erbjuder. Ett avbrytande av grupprättegången kan följas av ett antal nya rättegångar där det tidigare processmaterialet kanske bara delvis kan utnyttjas. Ekonomiska förluster uppstår vidare genom att domstols- väsendets resurser tas i anspråk för att handlägga samma tvisteförhållan- den ytterligare gånger. Att avbryta en grupprättegång kan också åsamka passiva gruppmedlemmar skada. Lagrådets förslag i den här delen måste</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p83 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p84 ft4">79</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_80">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p118 ft4">dock ses mot bakgrund av att Lagrådet förordar en ordning där tings- rätten alltid skall fatta ett överklagbart beslut om att tillåta eller inte tillåta en grupptalan, se avsnitt 5.2.6. Som framgår av det avsnittet menar regeringen emellertid att det inte finns skäl att föreskriva en vidare skyldighet för rätten att meddela beslut om rättegångshinder än som gäller vid en sedvanlig process. Eftersom tingsrätten kommer att fatta ett formellt beslut om att processförutsättningarna är uppfyllda bara när det är påkallat, kommer det inte alltid att finnas en lämplig tidpunkt för en jämförelse av om de fortfarande föreligger eller inte.</P>
<P class="p122 ft8">En annan sak är att tillämpningen av de särskilda processhindren givetvis påverkas av hur långt processen har fortskridit. Det gäller exempelvis processförutsättningen att grupptalan skall vara det bästa processalternativet. Ju längre gruppmedlemmarnas anspråk har handlagts inom ramen för en grupprättegång, desto sämre framstår det – typiskt sett</P>
<P class="p93 ft8">– att övergå till någon alternativ processform. Enligt regeringens bedöm- ning är det svårt att föreställa sig annat än att en ändamålsenlig tillämp- ning av processförutsättningarna medför att det endast undantagsvis kommer att bli aktuellt att avvisa en påbörjad och tillåten grupprättegång.</P>
<P class="p119 ft4">Det sagda innebär dock inte att en påbörjad grupprättegång till varje pris bör fullföljas. Om t.ex. käranden under processens gång visar sig vara klart olämplig av någon anledning och det inte finns någon annan med talerätt som är villig att överta talan ligger det inte i någons intresse att talan inte kan avvisas.</P>
<P class="p121 ft4">För att söka undvika de negativa konsekvenser som kan bli resultatet av att en grupptalan trots allt inte kan fortgå bör domstolen inte kunna skriva av eller avvisa en grupptalan utan att gruppmedlemmarna har getts tillfälle att yttra sig. En gruppmedlem kommer i en sådan situation i regel att kunna överta hela grupptalan, och således träda i kärandens ställe, se avsnitt 5.6.3. Om det inte framställs någon begäran om att överta grupp- talan bör medlemmen kunna processa vidare bara om sitt eget anspråk. Det bör alltså finnas en möjlighet att ombilda en grupprättegång till ett antal vanliga processer. Detsamma bör gälla även om det endast är ett eller flera av de käromål som grupptalan omfattar som inte längre kan handläggas i grupprättegången.</P>
<P class="p120 ft6">En ombildning – helt eller delvis – av en grupprättegång till ett antal vanliga individuella rättegångar kräver överväganden i flera processuella frågor, angående bl.a. forum och rättegångskostnader.</P>
<P class="p114 ft8">En grupprättegång får inledas vid en domstol som enligt en särskild förordning är behörig att ta upp en grupptalan. Regleringen innebär ett avsteg från forumbestämmelserna i rättegångsbalken och kan medföra att grupprättegången handläggs vid en domstol som hade saknat behörighet att ta upp samtliga medlemmars individuella talan mot en gemensam motpart. Av 10 kap. 15 § RB får emellertid anses följa att den domstol som tagit upp grupptalan är behörig att fortsätta handlägga gruppmed- lemmarnas anspråk i en ordinär rättegång. Enligt detta lagrum är en ändring i förhållanden som betingat domstolens behörighet utan verkan, om ändringen har inträtt efter det att svaranden delgetts stämning.</P>
<P class="p229 ft6">Det bör emellertid inte bortses från att handläggningsmässiga överväganden kan resultera i bedömningen att vissa käromål lämpligen bör handläggas vid en annan domstol än den där grupprättegången ägt rum. I ett sådant fall bör domstolen ha möjlighet att flytta hand-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p123 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p84 ft4">80</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_81">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft6">läggningen till den andra domstolen. Villkoren för en sådan åtgärd bör bestämmas med utgångspunkt från de förutsättningar som gäller för sammanföring av mål enligt 14 kap. 7 a § RB.</P>
<P class="p114 ft4">En särskild fråga är vilka handläggningsregler som skall tillämpas i de enskilda mål, som uppstår genom att grupprättegången avbryts. I många fall kommer de individuella anspråken att understiga hälften av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. För mål där yrkandet understiger det beloppet gäller speciella bestämmelser i rättegångsbalken om bl.a. rättens sammansättning och möjligheten att få ersättning för rättegångskostnader. Enligt stadgad praxis kan ett käromål inte byta handläggningsform från ordinär rättegång till s.k. småmål, vilket framför allt sammanhänger med rättegångskostnadsregleringen. När en grupprättegång övergår till en vanlig process är emellertid förut- sättningarna annorlunda eftersom en sådan ombildning i sig kräver att ansvaret för rättegångskostnaderna fördelas mellan den som fört grupp- talan och de som parter tillträdande gruppmedlemmarna. I det samman- hanget bör man skilja mellan kostnader som uppstått i grupprättegången och kostnader som hänför sig till den efterföljande individuella talan. För kostnader som uppstått i grupprättegången skall käranden och grupp- medlemmen svara solidariskt, till den del kostnaderna belöper på medlemmens anspråk, och för kostnader som uppstått därefter skall ansvaret ligga enbart på den enskilda gruppmedlemmen. Med en sådan reglering av rättegångskostnadernas fördelning kommer en övergång av ett måls handläggning från en ordinär rättegång till ett s.k. småmål inte i sig att medföra särskilda komplikationer i kostnadshänseende.</P>
<P class="p115 ft4">Det finns i detta sammanhang anledning att ta upp en särskild fråga angående svarandens rätt till dom när käranden återkallar talan. Svaranden har enligt rättegångsbalken en sådan rätt så fort svaromål avgetts. Dessförinnan kan käranden fritt återkalla talan.</P>
<P class="p115 ft4">Normalt kan förväntas att domstolen avvaktar med att utfärda stämning till dess att det står klart hur många gruppmedlemmar som anmäler att de vill omfattas av grupptalan. Emellertid kan det förekomma situationer där stämning utfärdas redan dessförinnan. En prövning av en gruppmedlems anspråk är då beroende av att han eller hon inkommer med en anmälan till domstolen. Underlåter gruppmedlemmen att göra anmälan blir verkan av detta densamma som om medlemmen återkallat talan, utan att svaranden har rätt till dom. I linje med detta bör det göras undantag från svarandens rätt till dom vid en återkallelse som sker inom den tid för anmälan som domstolen bestämmer i varje grupprättegång. En sådan regel tillgodoser också önskemålet att käranden i rättegångens inledande skede skall kunna justera gruppens bestämning för att på bästa sätt tillgodose de särskilda processförutsättningarna som kommer att gälla för en sådan rättegång. Det finns dock inte skäl att därutöver göra något undantag från svarandens skydd mot negativa verkningar av en återkallelse.</P>
<P class="p157 ft7">Frågan om rätten att träda in som part (intervention) behandlas i avsnitt 5.6.6.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p117 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p84 ft4">81</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_82">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP0310782x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr11 td47"><P class="p230 ft47">5.5.2</P></TD>
<TD class="tr11 td54"><P class="p23 ft19">Förlikning</P></TD>
<TD class="tr11 td27"><P class="p3 ft8">Prop. 2001/02:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p231 ft6"><SPAN class="ft50">Regeringens förslag: </SPAN>Käranden skall kunna ingå förlikning för en grupps räkning. För att förlikningen skall gälla krävs att domstolen stad- fäster den genom dom. Förlikningen skall på begäran av parterna stad- fästas, om den inte är diskriminerande mot vissa gruppmedlemmar eller på annat sätt uppenbart oskälig.</P>
<P class="p232 ft50">Utredningens och promemorians förslag: <SPAN class="ft6">Käranden skall kunna ingå förlikning för en grupps räkning. För att förlikningen skall gälla krävs att domstolen stadfäster den genom dom.</SPAN></P>
<P class="p42 ft5"><SPAN class="ft19">Remissinstanserna: </SPAN>Stockholms tingsrätt, Malmö tingsrätt <SPAN class="ft4">och</SPAN></P>
<P class="p143 ft4"><SPAN class="ft5">Göteborgs tingsrätt </SPAN>har anfört att det inte bör läggas på domstolen att i samband med stadfästelse av en förlikning göra någon grundligare prövning av förlikningens materiella innehåll. Även <SPAN class="ft5">Svea hovrätt </SPAN>pekar på risken att domstolens prövning kan komma i konflikt med kravet på opartiskhet. Enligt <SPAN class="ft5">Hovrätten över Skåne och Blekinge </SPAN>bör domstolen visa återhållsamhet när det gäller att självmant verka för förlikning i en grupprättegång. Hovrätten menar vidare att den föreslagna ordningen beträffande stadfästelse av förlikning otvivelaktigt har skäl för sig, men att den ställer stora krav på domstolens förmåga att opartiskt bedöma förlikningens värde för de två sidorna i rättegången.</P>
<P class="p12 ft4"><SPAN class="ft19">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>Det finns skäl att inledningsvis något beröra frågan om i vilken utsträckning domstolen skall verka för att parterna träffar en uppgörelse i godo. Enligt 42 kap. 6 § RB är ett av syftena med förberedelsen att klarlägga om det finns förutsättningar för förlikning. I 42 kap. 17 § RB utvecklas detta på så sätt att rätten i ett dispositivt mål skall verka för att parterna förliks, om det är lämpligt med hänsyn till målets beskaffenhet och övriga omständigheter. I propo- sitionen Ett reformerat tingsrättsförfarande (prop. 1986/87:89 s. 110– 115) utvecklar dåvarande departementschefen sin syn på rättens förlik- ningsverksamhet. Uttalandena har fortfarande bärkraft och kan tjäna som ledning för rättens agerande också i en grupprättegång.</P>
<P class="p48 ft4">I nämnda förarbeten görs uttalanden om att rätten med vissa förbehåll även bör kunna väga in utomrättsliga faktorer i förlikningsdiskussioner. Det kan vara svårt att uppskatta betydelsen av sådana faktorer för gruppmedlemmarna. Rätten bör därför i en grupprättegång vara mer återhållsam med att väga in faktorer av denna art i en förliknings- diskussion än som är fallet i en ordinär rättegång.</P>
<P class="p48 ft4">En grupprättegång rör normalt tämligen stora ekonomiska värden. Varje gruppmedlems anspråk kan däremot vara litet. Enligt regeringen bör man ta fasta på det senare när man bedömer hur aktiv rätten skall vara i sin strävan att undersöka förutsättningarna för förlikning. I överensstämmelse med vad som uttalas i ovan nämnda förarbeten finns det därför förutsättningar att acceptera en längre gående förliknings- verksamhet från domstolens sida i mål som rör små individuella anspråk än i mål som gäller stora belopp för varje gruppmedlem eller där de förväntade kostnaderna är måttliga.</P>
<P class="p167 ft6">När det gäller vilka möjligheter käranden bör ha att träffa en förlikning för gruppmedlemmarnas räkning och hur en sådan förlikning skall</P>
<P class="p15 ft61">hanteras av domstolen bör man skilja mellan förlikningar som avser</P>
<P class="p64 ft4">82</P>
</DIV>
<DIV id="page_83">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft6">enstaka medlemmars rätt och uppgörelser som omfattar en grupp medlemmar.</P>
<P class="p114 ft4">Kärandens rätt att föra talan för annans räkning innebär endast en processuell behörighet att vidta dispositioner som är bindande för tredje man (gruppmedlemmarna). Någon civilrättslig dispositionsrätt över gruppmedlemmarnas anspråk har käranden inte. Följaktligen kan käranden inte på grund av sin rätt att föra grupptalan träffa en förlikning som binder medlemmarna. En förlikning blir därför möjlig att uppnå i en grupprättegång bara om varje medlem själv medverkar i uppgörelsen. Detta är otillfredsställande. Att förutsätta varje medlems medverkan för att nå en förlikning är att fjärma sig från den grundsyn som ligger bakom grupprättegångens funktion och berättigande. Särskilt om talan rör en stor grupp är risken uppenbar att utsikten att nå en allmän förlikning blir utopisk, trots att en uppgörelse i godo kan framstå som högst väl- motiverad.</P>
<P class="p114 ft4">Det finns alltså starka skäl att tillåta käranden att träffa förlikning för gruppmedlemmarnas räkning. Kärandens kompetens att ingå förlikning för gruppens räkning bör inte begränsas till uppgörelser som omfattar samtliga gruppmedlemmar. Också en i omfattning begränsad förlikning mellan käranden och svaranden bör binda berörda gruppmedlemmar. Däremot saknas bärkraftiga motiv att utöka kärandens behörighet att företräda gruppmedlemmarna till att gälla överenskommelser som är be- gränsade till enstaka medlemmar. Sådana förlikningar kan nås lika väl genom direkta kontakter mellan den berörda medlemmen och gruppens motpart.</P>
<P class="p115 ft4">Sammanfattningsvis föreslår regeringen att käranden skall ha behörig- het att med bindande verkan för gruppens medlemmar träffa förlikning angående gruppens anspråk. Behörigheten förutsätter att käranden ansetts lämplig att föra grupptalan. Det skall alltså inte vara möjligt för käranden att ingå en förprocessuell förlikning för gruppens räkning.</P>
<P class="p115 ft4">För att värna gruppmedlemmarnas intressen bör förlikningen vidare ges rättsverkan i förhållande till medlemmarna endast om rätten stad- fäster den. Därigenom tillhandahålls ett kontrollinstrument som mini- merar risken för att en uppgörelse kommer att stå i strid med medlem- marnas intresse av en rättvis rättegång. Regeringen vill i detta samman- hang påpeka att i samtliga de utländska lagar om class actions som grupptalanutredningen studerat närmare har värnandet om de passiva gruppmedlemmarnas intresse ansetts väga så tungt att en förlikning är bindande för dem bara om den godkänns av domstol.</P>
<P class="p115 ft6">Mot den här bakgrunden föreslogs i lagrådsremissen en bestämmelse enligt vilken en förlikning som käranden ingår skall gälla endast om den ingås för en grupps räkning och om rätten stadfäster den genom en dom.</P>
<P class="p114 ft4"><SPAN class="ft5">Lagrådet </SPAN>har anfört att det är klart otillfredsställande att det i lagrådsremissens förslag till lagtext inte finns någon antydan om de kriterier som rätten skall tillämpa vid sin bedömning av om en förlikning skall stadfästas eller ej. Eftersom det här är fråga om en avvikelse från bestämmelsen i 17 kap. 6 § rättegångsbalken, enligt vilken en förlikning i ett dispositivt tvistemål alltid skall kunna stadfästas på begäran, bör det enligt Lagrådet framgå av lagtexten på vilka grunder rätten i en grupprättegång skall kunna vägra att acceptera en frivillig uppgörelse mellan parterna. Lagrådet har vidare anfört följande:</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p117 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p84 ft4">83</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_84">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p233 ft8">Lagrådet anser att det inte bör vara domstolens uppgift att pröva om förlikningen till sitt innehåll är förmånlig eller mindre förmånlig för den ena eller andra parten eller för gruppmedlemmarna. Detta skulle förutsätta en bedömning av sakförhållandena i tvisten, en bedömning som knappast låter sig göra av någon som inte deltagit i förhand- lingarna och som inte är väl informerad om de överväganden som legat bakom parternas beslut att ingå förlikningen. För en domstol är det dessutom främmande att göra en bedömning i sak av en tvist innan förfarandet slutförts i enlighet med de rättegångsregler som gäller för behandling av tvisten.</P>
<P class="p234 ft8">Däremot kan det, eftersom förlikningen blir bindande för grupp- medlemmar som inte är parter i målet, finnas anledning för domstolen att pröva om gruppmedlemmarna behandlats på ett likvärdigt sätt eller om det i förlikningen ingår element som är diskriminerande eller eljest uppenbart oskäliga mot vissa gruppmedlemmar.</P>
<P class="p235 ft4">Regeringen instämmer i värdet av att i lagtext ange kriterier för stadfästelse av en förlikning. Det framstår som lämpligt att prövningen skall ta sikte på om gruppmedlemmarna behandlas på ett likvärdigt sätt i förlikningen och att den inte är uppenbart oskälig mot dem. Vi återkom- mer till den närmare utformningen av bestämmelsen i författningskom- mentaren.</P>
<P class="p119 ft4">När det gäller den prövning som domstolen skall göra innan den stad- fäster förlikningen har det från remisshåll gjorts invändningar mot vad utredningen uttalat i frågan. Särskilt gäller detta domstolens materiella prövning av förlikningens innehåll. Utredningen anför i det samman- hanget bl.a. att domstolens kontroll skall innefatta att käranden inte utan saklig grund har eftergett medlemmarnas rätt och att det då kan vägas in i vilken utsträckning käranden respektive svaranden haft fog för sina ståndpunkter.</P>
<P class="p121 ft4">Gruppmedlemmarnas intresse av en rättvis rättegång kräver att dom- stolens prövning av om en förlikning skall stadfästas inte kan vara enbart formell. Å andra sidan får inte prövningen drivas så långt att domstolens opartiskhet riskeras. På samma sätt som när det gäller domstolens mate- riella processledning får den närmare omfattningen av domstolens pröv- ning överlämnas att bestämmas i det praktiska rättslivet.</P>
<P class="p121 ft4">Mer allmänt kan emellertid sägas att rätten noggrant bör pröva att förlikningsavtalet är klart och tydligt formulerat. Det får inte råda någon oklarhet om vad parterna åsyftat med uppgörelsen och enskilda avtals- villkor. Domstolen bör även kontrollera att samtliga tvistefrågor regleras genom överenskommelsen. Även förhållanden som ligger vid sidan av den sak grupptalan gäller (s.k. supplerande moment) bör uppmärksam- mas. Kärandens behörighet att träffa förlikning omfattar ju endast de rättsförhållanden som grupptalan avser.</P>
<P class="p122 ft6">Det är däremot inte lämpligt att domstolens ställningstagande till begäran om stadfästelse skall grundas på en bedömning av hur domstolen kan förväntas döma i målet. Gruppmedlemmarnas intresse i detta hän- seende får anses tillgodosett genom ett krav på domstolen att reagera om förlikningen är uppenbart oskälig t.ex. genom att den i sak uppenbart strider mot den materiella rätten. Att domstolen har att göra en sådan</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p123 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p84 ft4">84</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_85">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP0310785x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p14 ft6">preliminär eller summarisk bedömning av rättsläget på ett begränsat Prop. 2001/02:107 underlag förekommer också i flera andra sammanhang.</P>
<P class="p12 ft4">Här kan slutligen nämnas att en stadfästelse skall föregås av en obliga- torisk underrättelse till medlemmarna om uppgörelsens innebörd. Däri- genom får varje medlem möjlighet att ta ställning till om han eller hon skall omfattas av förlikningen eller inte. Den som inte anser förlikningen godtagbar kan inträda som part i rättegången och få sitt anspråk sak- prövat av domstolen.</P>
<P class="p236 ft19"><SPAN class="ft47">5.5.3</SPAN><SPAN class="ft48">Särskild mellandom</SPAN></P>
<P class="p69 ft4"><SPAN class="ft19">Regeringens förslag: </SPAN>Domstolen skall i en dom kunna skjuta upp prövningen av en viss fråga som har betydelse endast för vissa gruppmedlemmars rätt, om det är lämpligt med hänsyn till utredningen och kan ske utan betydande olägenhet för svaranden. Underlåter en gruppmedlem att inom viss tid begära att den uppskjutna frågan prövas skall käromålet ogillas, om inte svaranden medgett yrkandet eller det är uppenbart att käromålet är grundat.</P>
<P class="p237 ft7"><SPAN class="ft49">Utredningens förslag </SPAN>överensstämmer i sak väsentligen med rege- ringens.</P>
<P class="p12 ft4"><SPAN class="ft19">Remissinstanserna: </SPAN>Utredningens förslag har i allt väsentligt godtagits. <SPAN class="ft5">Malmö tingsrätt </SPAN>har dock erinrat om att det finns en risk för rättsförlust för den som inte nås av domstolens underrättelse. <SPAN class="ft5">Svea hovrätt </SPAN>har ifrågasatt om särskild mellandom löser de problem den är avsedd att göra och menar att processekonomiska skäl talar emot regleringen. <SPAN class="ft5">Domstolsverket </SPAN>ifrågasatte om det är lämpligt att införa en särskild form av dom utanför rättegångsbalken och för förhållandevis få mål.</P>
<P class="p238 ft8"><SPAN class="ft47">Promemorians förslag </SPAN>överensstämmer väsentligen med regeringens. <SPAN class="ft47">Remissinstanserna: </SPAN><SPAN class="ft20">Malmö tingsrätt </SPAN>förordar att gruppmedlemmens talan i den aktuella situationen avskrivs. <SPAN class="ft20">Svensk Handel </SPAN>anser att bestämmelsen om uppskov med prövning av viss fråga kan medför stora olägenheter för svaranden och ifrågasätter därför om det finns fog för att ge käranden sådana möjligheter. <SPAN class="ft20">Domstolsverket </SPAN>instämmer numera i att</P>
<P class="p15 ft4">möjligheten till särskild mellandom behövs.</P>
<P class="p12 ft19">Skälen för regeringens förslag: <SPAN class="ft4">Enligt rättegångsbalken kan en domstol begränsa ett avgörande från att avse hela saken. Detta kan ske genom deldom eller mellandom. En deldom kan avse antingen ett av flera käromål som har förenats i en rättegång eller den del av ett käromål som har medgetts. Genom deldomen avgörs käromålet eller den medgivna delen av målet slutligt. En mellandom får avse antingen en talan som prövningen av en annan talan beror av, ett rättsfaktum eller en fråga som främst angår rättstillämpningen. Mellandomen innebär således att domstolen avgör en tvistig fråga som har betydelse för den slutliga prövningen och skiljer sig från deldomen på så sätt att mellandomen förutsätter en fortsatt prövning av käromålet. Såväl deldom som mellan- dom kan antas vara ett verkningsfullt instrument för att effektivisera och förenkla handläggningen i en grupprättegång.</SPAN></P>
<P class="p239 ft4">85</P>
</DIV>
<DIV id="page_86">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p114 ft4">Som närmare diskuteras i avsnitt 5.6.2 erbjuder rättegångsbalken ett väl utvecklat system för en effektiv och rationell hantering av indivi- duella omständigheter inom ramen för en grupprättegång. Därtill kom- mer viss kompletterande reglering i lagen om grupprättegång. Sålunda kan individuella tvistefrågor aktualisera att det förordnas en särskild person att föra talan beträffande en viss fråga eller del av saken.</P>
<P class="p114 ft4">Dessa regler kommer emellertid inte alltid att erbjuda domstolen ett lämpligt handläggningsalternativ. Så kan t.ex. fallet vara om svaranden gör en invändning som riktar sig mot flera medlemmars anspråk och som är av sådan karaktär att den från utredningssynpunkt kräver medlemmar- nas medverkan i processen. Exempel på invändningar av denna art är bristande reklamation, medvållande, saknad av orsakssamband mellan handlande och skada och att ett avtalsbrott inte är så väsentligt för med- lemmen att det finns grund för hävning. Varken alternativet med med- lemsintervention, upprättandet av en undergrupp eller någon annan tidigare behandlad åtgärd torde då nämnvärt komma att underlätta hand- läggningen.</P>
<P class="p122 ft4">Detta förhållande kan allvarligt försämra grupprättegångens möjlig- heter att erbjuda ett processuellt alternativ när andra rättegångsformer är för omständliga, dyrbara och ineffektiva. Bristen på lämpliga handlägg- ningsregler ger en illojal svarande tillfälle att genom illa underbyggda invändningar omöjliggöra en grupptalan, som kanske är den enda realistiska möjligheten att få till stånd en domstolsprövning. Men framför allt kan det leda till att parter och domstol orsakas onödiga kostnader och besvär genom att talan i stället måste föras individuellt av medlemmarna, fastän en grupprättegång är den kanske överlägset bästa handläggnings- formen när det gäller prövningen av flertalet tvistefrågor.</P>
<P class="p157 ft4">Normalt får prövningen av sådana individuella tvistefrågor som här nämnts betydelse i en grupprättegång först om domstolen avser att bifalla kärandens talan och alltså underkänner mot hela gruppen riktade invändningar. Det bör inom ramen för en grupprättegång skapas förut- sättningar för en snabb, enkel och billig hantering av gruppanspråk, även när svaranden vill framställa invändningar av nu berört slag. Regeringen föreslår därför att det införs en möjlighet för domstolen att villkora ett domslut till utfallet av en senare prövning av i domen särskilt angivna frågor. Därigenom förenar man fördelarna med att kunna begränsa prövningen med den ordinarie domens rättskraftsverkan, utan att göra ingrepp i det hävdvunna mellandomsinstitutet. Ett exempel är att domstolen kan meddela en dom varigenom svaranden förpliktas att åter- betala en del av köpeskillingen till medlemmarna som prisavdrag på grund av fel i en vara, men betalningsskyldigheten i förhållande till vissa gruppmedlemmar görs beroende av en senare prövning av en reklama- tionsinvändning. Den nya möjligheten blir alltså en särskild form av mellandom.</P>
<P class="p122 ft4"><SPAN class="ft5">Lagrådet </SPAN>har när det gäller lagrådsremissens förslag i den här delen anfört att det kan ifrågasättas om det är lämpligt att ge utrymme för sådana utvidgade möjligheter att avgöra ett mål etappvis. Lagrådet finner sig emellertid kunna acceptera att det i vissa fall kan av processekono- miska skäl vara önskvärt att separat ta ställning till en fråga, som är gemensam för samtliga gruppmedlemmar eller ett stort antal gruppmed- lemmar, trots att det beträffande en del av gruppmedlemmarna därefter</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p117 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p84 ft4">86</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_87">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP0310787x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p14 ft6">återstår att pröva en följdfråga. Denna möjlighet bör enligt Lagrådet dock Prop. 2001/02:107 användas med stor försiktighet och efter ett noggrant övervägande av om</P>
<P class="p143 ft4">förfarandet kan på något sätt kränka svarandens rätt till en rättvis rättegång. Regeringen instämmer i att den aktuella bestämmelsen bör få en restriktiv tillämpning och att detta markeras i lagtexten. Vi återkommer till frågan i författningskommentaren.</P>
<P class="p12 ft4">En sådan särskild mellandom som föreslås här bör villkoras på så sätt att den i domen bestämda rättsföljden görs beroende av att det sker en ytterligare prövning som inte leder till ett annat resultat. Det bör dessutom föreskrivas en viss tid inom vilken den ytterligare prövningen skall komma till stånd. Det bör vila på berörd gruppmedlem att begära fortsatt prövning. Görs ingen sådan begäran bör domstolen ha att ogilla käromålet, om inte svaranden medgett yrkandet eller det är uppenbart att käromålet är grundat. Regleringen är i sistnämnda hänseende densamma som gäller för tredskodom till fördel för en utebliven part.</P>
<P class="p154 ft19"><SPAN class="ft47">5.5.4</SPAN><SPAN class="ft48">Domens innehåll och rättskraft</SPAN></P>
<P class="p69 ft6"><SPAN class="ft50">Regeringens förslag: </SPAN>I en dom skall anges de gruppmedlemmar som domen avser. Domen i en grupprättegång skall ha samma rättskraft i förhållande till gruppmedlemmarna som till parterna.</P>
<P class="p161 ft50">Utredningens och promemorians förslag <SPAN class="ft6">överensstämmer med regeringens.</SPAN></P>
<P class="p12 ft4"><SPAN class="ft19">Remissinstanserna: </SPAN><SPAN class="ft5">Svea hovrätt </SPAN>menar att en bestämmelse om avgörandets innehåll är överflödig. <SPAN class="ft5">Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet </SPAN>ifrågasätter om förhållandet mellan processförut- sättningarna och rättskraftsregleringen har beaktats i promemorians förslag. <SPAN class="ft5">Juridiska fakultetsstyrelsen vid Lunds universitet </SPAN>menar däremot att rättskraftsproblemen förenklas genom att förslaget har ändrats till ett anmälningsförfarande (se avsnitt 5.3)</P>
<P class="p12 ft19">Skälen för regeringens förslag: <SPAN class="ft4">Enligt 17 kap. 11 § RB äger en dom, sedan tiden för talan utgått, rättskraft, såvitt därigenom avgjorts den sak, varom talan väckts. Den fråga som har avgjorts kan inte upptas till prövning på nytt. Innebörden av stadgandet är att det genom en dom som inte överklagas kommer till stånd en slutlig rättslig prövning av den sak som käranden gjort till föremål för rättegången. Att man inte kan begära förnyad domstolsprövning av samma sak tjänar främst två ändamål. Det ger den vinnande parten skydd och trygghet samtidigt som det besparar samhället de merkostnader som flera rättegångar om samma sak skulle medföra. Dessa ändamål gör sig lika starkt gällande beträffande en dom i en grupprättegång som i en ordinär process. För regeringen står det därför klart att rättskraften hos en dom som meddelas i en grupprättegång skall vara densamma som om domen hade meddelats i en vanlig rättegång med gruppmedlemmarna som parter. Att samtliga grupp- medlemmar omfattas av domens rättskraft är för övrigt en nödvändig förutsättning för medlemmarnas möjlighet att tvångsvis få ut en tillerkänd ersättning.</SPAN></P>
<P class="p240 ft4">Parterna i en rättegång omfattas alltid av rättskraften hos en dom. I det</P>
<P class="p15 ft52">hänseendet föreligger ingen skillnad mellan en vanlig process och en</P>
<P class="p64 ft4">87</P>
</DIV>
<DIV id="page_88">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p118 ft4">grupprättegång. Däremot kan det tyckas mer oklart om passiva gruppmedlemmar träffas av domens rättskraft. I svensk rätt gäller som huvudprincip att en dom normalt har rättskraft enbart med avseende på parterna i rättegången. Denna huvudregel är visserligen förenad med flera undantag och det kan, som utredningen anför, argumenteras för att rättskraftsregeln i 17 kap. 11 § RB skall tolkas så att även passiva grupp- medlemmar omfattas av domens rättskraft. Regeringen anser emellertid, liksom utredningen, att det i lagen om grupprättegång direkt bör uttryckas att en dom har rättskraft i förhållande till gruppmedlemmarna på samma sätt som om de hade varit parter.</P>
<P class="p122 ft5">Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet <SPAN class="ft4">har i sitt remissvar över promemorian berört förhållandet mellan process- förutsättningarna för en grupptalan och rättskraftsregleringen. Enligt fakultetsnämnden innebär en grupprättegång att medlemmarnas särskilda anspråk inte blir föremål för individuell bedömning i en grupprättegång. Fakultetsnämnden gör gällande att detta får oacceptabla konsekvenser med beaktande av att gruppen bestäms efter ett anmälningsförfarande och med den rättskraftsreglering som föreslås. Fakultetsnämnden framhåller både olägenheter för svaranden, särskilt när det gäller möjligheterna att framställa invändningar som hänför sig till vissa gruppmedlemmars anspråk, och för gruppmedlemmarna, som riskerar att deras individuella anspråk inte prövas tillräckligt ingående, trots att prövningen innebär att saken blir rättskraftigt avgjord. Vid en ordning med automatisk grupptillhörighet är gruppen enligt fakultetsnämnden bestämd i mer abstrakta termer vilket skulle innebär att frågan om vilka individuella anspråk som omfattas av en dom kan prövas i efterhand.</SPAN></P>
<P class="p122 ft4">De synpunkter Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet för fram belyser på ett bra sätt de frågor som aktualiseras i en grupp- rättegång. Regeringen delar dock inte fullt ut fakultetsnämndens utgångs- punkter. En grupptalan innebär enligt regeringens förslag att ett antal anspråk (mål) förenas i en rättegång. Några ändringar när det gäller den materiella prövningen av anspråken föreslås inte. Svaranden har därmed i en grupprättegång samma processuella möjligheter att göra invändningar mot vart och ett av anspråken som i en rättegång mellan två parter eller vid kumulation enligt rättegångsbalken. På motsvarande sätt kan käranden och gruppmedlemmarna framföra samtliga omständigheter de vill åberopa och få dessa prövade.</P>
<P class="p122 ft4">En annan sak är att det brister i förutsättningarna för en grupptalan om det förutsätts att många gruppmedlemmar måste uppträda i processen (se avsnitt 5.2.2). Som utvecklas i avsnitt 5.6.2 finns det dock utrymme att behandla individuella omständigheter inom ramen för en grupprättegång. Ytterligare en annan sak är att parterna kan välja att lägga upp processen på olika sätt om det är fråga om en grupprättegång med ett mycket stort antal anspråk jämfört med en process om ett eller flera anspråk som handläggs fullt ut enligt rättegångsbalkens regler. I båda fallen är domstolen bunden av de dispositioner parterna väljer att göra.</P>
<P class="p120 ft4">De nu berörda frågorna medför emellertid inga problem i fråga om rättskraft – vare sig vid automatisk grupptillhörighet eller med ett anmälningsförfarande. Vid en grupptalan med den här föreslagna bestämningen av gruppen träffar rättskraften de anspråk som gruppmed- lemmarna har anmält till prövning.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p123 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p84 ft4">88</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_89">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP0310789x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p44 ft6">Domens rättskraftsverkan för gruppmedlemmarna gör att det är viktigt Prop. 2001/02:107 att dessa anges i domen. Det har betydelse också för fullföljds- och verkställighetsfrågor. Regeringen återkommer till frågor om domens</P>
<P class="p15 ft4">innehåll i författningskommentaren.</P>
<P class="p176 ft17"><SPAN class="ft17">5.6</SPAN><SPAN class="ft18">Vissa andra frågor om förfarandet</SPAN></P>
<P class="p155 ft19"><SPAN class="ft47">5.6.1</SPAN><SPAN class="ft48">Ändring av talan</SPAN></P>
<P class="p174 ft6"><SPAN class="ft50">Regeringens förslag: </SPAN>Käranden skall under rättegången kunna utvidga grupptalan till att omfatta andra anspråk hos gruppmedlemmarna eller nya gruppmedlemmar, om detta kan ske utan att det föranleder en betydande försening av avgörandet i målet och utan betydande olägenheter i övrigt för svaranden. I övrigt skall rättegångsbalkens bestämmelser om ändring av talan tillämpas i en grupprättegång.</P>
<P class="p232 ft19">Utredningens och promemorians förslag <SPAN class="ft4">överensstämmer väsent- ligen med regeringens. Enligt utredningens och promemorians förslag skall käranden under rättegången kunna utvidga grupptalan till att omfatta nya käromål, om det är lämpligt med hänsyn till utredningen och övriga omständigheter.</SPAN></P>
<P class="p48 ft4"><SPAN class="ft19">Remissinstanserna: </SPAN><SPAN class="ft5">Svea hovrätt </SPAN>anser att kravet för att få öka antalet gruppmedlemmar bör ställas högre än vad utredningen förordar. <SPAN class="ft5">Sveriges advokatsamfund </SPAN>menar att svarandens möjligheter att planera processen försämras väsentligt och att balansen mellan svaranden och kärandens intressen förändras till svarandens nackdel. Samfundet pekar vidare på att det inte ges några riktlinjer i lagförslaget om på vilka grunder domstolens bedömning av frågan skall ske. <SPAN class="ft5">Handelshögskolan i Stockholm </SPAN>anför att bestämmelsen om utvidgning av grupptalan riskerar att medföra ökade kostnader för svaranden eftersom planeringen av processen försvåras. Handelshögskolan ifrågasätter om inte möjligheten att öka antalet gruppmedlemmar bör tidsbegränsas och om inte kraven på en sådan ökning bör skärpas. <SPAN class="ft5">Svensk Handel </SPAN>menar att förslaget medför svårigheter för såväl svaranden som för rätten att från början kunna uppskatta processens omfattning, vilken utredning som kommer att erfordras och hur handläggning och svaromål bör läggas upp. Även <SPAN class="ft5">Föreningen Svenskt Näringsliv </SPAN>menar att svarandens möjligheter att planera processen försämras och att tiden för målets avgörande riskerar att förskjutas.</P>
<P class="p166 ft4"><SPAN class="ft19">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>Av 42 kap. 2 § RB följer att den som väcker en grupptalan måste framställa ett bestämt yrkande och ange de omständigheter som åberopas till grund för yrkandet. På motsvarande sätt skall enligt 42 kap. 7 § RB svaranden i svaromålet bemöta kärandens påståenden och ange grunden för bestridandet av kärandens yrkande. Härigenom fastställs gränserna för rättegången.</P>
<P class="p12 ft4">Det kan under rättegången inträffa händelser som gör att käranden vill modifiera de uppgifter som lämnats vid talans väckande eller införa helt nya frågor i målet. I vilken utsträckning det är tillåtet regleras bl.a. i 13 kap. 3 § RB. Bestämmelsen anger som grundprincip att en väckt talan</P>
<P class="p15 ft4">inte får ändras. Från det föreskrivs undantag som ger käranden rätt att</P>
<P class="p64 ft4">89</P>
</DIV>
<DIV id="page_90">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft4">under vissa förutsättningar framställa ett nytt yrkande. Sålunda kan käranden på grund av en omständighet som inträffat under rättegången eller först då blivit känd för honom kräva annan fullgörelse än den om vilken talan väckts (13 kap. 3 § första stycket 1 RB). Enligt samma stycke 2 kan käranden yrka fastställelse av om ett visst rättsförhållande som är stridigt mellan parterna består eller icke består, om sakens prövning beror av den frågan. Slutligen har käranden enligt första stycket 3 rätt att kräva ränta eller annan tilläggsförpliktelse som följer av huvud- förpliktelsen och även i övrigt framställa ett nytt yrkande, om det stöder sig på väsentligen samma grund som det tidigare yrkandet. Som en ändring av talan anses enligt tredje stycket nämnda paragraf inte att käranden beträffande samma sak inskränker sin talan eller, utan att saken ändras, åberopar en ny omständighet till stöd för sin talan. Med omständigheter avses rättsfakta.</P>
<P class="p115 ft4">Vid grupptalan kan det uppstå frågor om ändring av talan redan i samband med processens inledande. Det sammanhänger med att en grupprättegång kan initieras genom att en individuell rättegång byter handläggningsform. Ett annat viktigt förhållande är att frågan om ändring av grupptalan kan behöva bedömas olika i relation till skilda med- lemmars anspråk. Dessutom kan ett nytt yrkande eller åberopandet av en ny omständighet begränsas till att gälla endast vissa medlemmar eller anspråk.</P>
<P class="p122 ft4">En grupprättegång kan inledas på två sätt, antingen genom ansökan om stämning eller genom byte av taleform. Det senare innebär att en individuell talan övergår till att handläggas som en grupptalan. Käranden måste då framställa nya yrkanden och nya grunder. Eftersom det i lagen om grupprättegång införs regler som gör det möjligt att omvandla en individuell talan till en talan för en grupp blir en utvidgning av talan till att omfatta andra än käranden och svaranden tillåten, trots att rättegångs- handlingen strider mot ändringsförbudet i 13 kap. 3 § RB. Käranden får alltså framställa de nya yrkanden och åberopa de nya omständigheter som är nödvändiga för att omvandla processen till en grupprättegång.</P>
<P class="p115 ft4">En särskild fråga är i vilken utsträckning käranden bör kunna fram- ställa nya yrkanden och åberopa nya grunder rörande sitt eget anspråk i samband med en ändring av handläggningsformen. Regeringens bedöm- ning är att 13 kap. 3 § RB ger käranden tillräckligt utrymme att företa de ändringar som kan bli aktuella i det hänseendet.</P>
<P class="p115 ft4">Bestämmelserna i 13 kap. 3 § RB bör också kunna tillämpas då fråga om ändring av talan uppkommer i ett senare skede under en grupp- rättegång. Processekonomiska och andra hänsyn gör det nödvändigt att processen inte tillåts att breda ut sig hur mycket som helst i förhållande till de yrkanden och de grunder som käranden angett i sin stämningsan- sökan. I lagrådsremissen anfördes att det emellertid kan finnas anledning att ge käranden något friare tyglar att ändra talans innehåll än som är fallet i en individuell process. Enligt förslaget i remissen skall käranden under rättegången kunna utvidga grupptalan till att avse både nya grupp- medlemmar och nya anspråk som tillhör personer som redan ingår i gruppen, om det är lämpligt med hänsyn till utredningen och övriga omständigheter.</P>
<P class="p122 ft7"><SPAN class="ft41">Lagrådet </SPAN>förordar i sitt yttrande att försiktighet iakttas vid avvikelser från rättegångsbalkens principer när det gäller t.ex. de i 13 kap. 3 §</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p117 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p84 ft4">90</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_91">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p126 ft4">intagna begränsningarna i möjligheterna att under processens gång ändra väckt talan. Enligt Lagrådet har det i lagrådsremissen inte förebragts något övertygande skäl till att det i detta hänseende bör gälla andra regler för grupprättegångar.</P>
<P class="p241 ft4">Lagrådet har i denna del vidare anfört följande:</P>
<P class="p242 ft8">När det gäller den för grupprättegångar speciella frågan om det skall vara möjligt att utvidga gruppen efter det att målet anhängiggjorts finner Lagrådet däremot att processekonomiska skäl kan tala för att detta skall vara möjligt, eftersom det annars kan bli nödvändigt att i separata rättegångar väcka talan avseende krav som i själva verket är identiska eller närbesläktade med dem som handläggs i grupprätte- gången. Emellertid bör vid bedömningen av om en sådan utvidgning skall tillåtas en viss restriktivitet iakttas för att undvika onödig tidsutdräkt i förfarandet eller för att inte svarandens processföring skall försvåras på ett otillbörligt sätt.</P>
<P class="p243 ft4">Regeringen delar Lagrådets bedömning att det i fråga om att tillåta utvidgning av talan under processens gång bör iakttas viss restriktivitet och att detta bör komma till uttryck i lagtexten. Som Lagrådet anför talar dock processekonomiska skäl för att tillåta taleändringar vid grupprätte- gångar i något större utsträckning än i en vanlig process. Det är sålunda inte alltid möjligt för käranden att i samband med att talan inleds ange en klart fixerad personkategori som omfattas av rättegången. Och även om kärandens gruppangivelse uppfyller högt ställda krav på precisering av medlemmarnas identiteter och antal kan det, som Lagrådet har konsta- terat, i efterhand visa sig nödvändigt att justera bestämningen så att fler personer omfattas av talan. Samma processekonomiska överväganden talar enligt regeringen i lika hög grad för att i viss utsträckning tillåta utvidgning av grupptalan också när det gäller ytterligare anspråk hos gruppmedlemmarna. Behovet av särregler är främst föranlett av att käranden har ställning som representant för andra rättssubjekt med anspråk i rättegången. Särskilt gäller det vid organisationstalan och offentlig grupptalan, då processen är helt utan betydelse för kärandens egen rättsställning.</P>
<P class="p244 ft4">Att käranden vill utvidga sin talan till att omfatta andra rättsanspråk – antingen ytterligare anspråk hos gruppmedlemmarna eller nya gruppmed- lemmar – kan stå i strid med förbudet i rättegångsbalken mot ändring av talan. De nya gruppanspråk som käranden vill föra in i processen kan antas sällan stödja sig på väsentligen samma grund som yrkandena i övrigt (13 kap. 3 § första stycket 3 RB). Det blir också svårt att utvidga rättegången genom en förening av flera käromål. Käranden saknar behörighet att väcka en individuell talan för en gruppmedlems räkning. Och det får antas bli högst ovanligt att antalet nya gruppanspråk är så många att de berättigar till en särskild grupptalan som kan kumuleras med den ursprungliga talan. Det krävs med andra ord en särskild reglering för dessa fall i lagen om grupprättegång.</P>
<P class="p245 ft35">Regeringen menar alltså att det med hänsyn till de angivna förhållandena bör finnas en möjlighet för käranden att inom grupprätte- gångens ramar ändra en grupptalan till att omfatta ytterligare medlemmar eller ytterligare anspråk som tillhör dem som redan ingår i gruppen. Så är</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p83 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p84 ft4">91</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_92">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p118 ft4">fallet i samtliga de utländska lagar som utredningen har studerat. Det är inte känt att regleringen lett till några problem i rättstillämpningen. Tvärtom kan en sådan möjlighet starkt bidra till att grupprättegången blir en effektiv metod för att öka det processuella skyddet för gruppanspråk. En annan ordning riskerar att tynga och komplicera det inledande förfarandet för mycket.</P>
<P class="p121 ft4">En utvidgning av grupptalan utöver de ramar som anges i rättegångs- balken bör ske endast om processförutsättningarna i övrigt är uppfyllda. Det innebär att käranden måste ha talerätt på det sätt som föreskrivs för grupptalan. Vidare får ändringen av gruppens bestämning inte stå i strid med kraven på att gruppen skall vara lämpligt bestämd och att anspråken inte lika väl kan göras gällande genom talan av eller mot gruppmedlem- marna enskilt. Käranden skall dessutom anses lämplig att företräda också de nya medlemmarna.</P>
<P class="p115 ft8">För att undanröja risken att tillkomsten av nya rättsförhållanden som processföremål medför väsentliga tids- och kostnadsförluster bör – som <SPAN class="ft20">Lagrådet </SPAN>påpekat – dessutom ställas upp särskilda villkor för en utvidgning av talan. Att bedömningen främst kommer att inriktas på processekonomiska hänsyn uttrycks enligt regeringen lämpligen genom att utvidgningen tillåts bara om den kan ske utan att det föranleder en betydande försening av avgörandet i målet och utan betydande olägenheter i övrigt för svaranden. Vid bedömningen av om en utvidgning av grupp- talan skall tillåtas bör alltså stor vikt läggas vid svarandens möjligheter att förbereda och utföra sin talan. Som Lagrådet anför bör en utvidgning inte leda till att svarandens processföring försvåras på ett otillbörligt sätt. Rege- ringen återkommer till dessa frågor i författningskommentaren. Redan här kan noteras att en utvidgning som gäller ytterligare anspråk hos gruppmed- lemmarna typiskt sett oftare torde innebära beaktansvärda olägenheter för svaranden jämfört med en utvidgning som avser nya gruppmedlemmar.</P>
<P class="p246 ft6">För övriga fall av taleändring skall, som nämnts ovan, 13 kap. 3 § RB tillämpas. Det finns här skäl att uppmärksamma några förhållanden som kan inverka på paragrafens tillämpning i en grupprättegång.</P>
<P class="p119 ft4">Tillåtligheten av en grupprättegång förutsätter inte att alla grupp- medlemmars anspråk avser samma rättsföljd (yrkande) eller vilar på samma rättsliga grund. Det är tillräckligt att det finns i vart fall en för anspråken gemensam eller likartad omständighet. I övrigt är process- förutsättningarna främst inriktade på de handläggningsmässiga konse- kvenserna av att talan omfattar en grupp.</P>
<P class="p119 ft4">Genom att yrkanden och grunder kan vara olika för olika gruppmed- lemmar blir frågan om ändring av talan att bedöma utifrån den särskilda rättsföljd och de speciella rättsfakta som görs gällande beträffande varje anspråk som grupptalan omfattar. Grupprättegången blir från den syn- punkten att likna vid en rättegång i vilken flera mål kumulerats. En och samma disposition som gruppföreträdaren gör kan därför vara tillåten i förhållande till vissa anspråk samtidigt som åtgärden beträffande andra delar av målet kan utgöra en otillåten ändring av talan.</P>
<P class="p119 ft4">Kärandens rätt att enligt 13 kap. 3 § första stycket 1 kräva annan fullgörelse är beroende av att käranden kan hänvisa till en omständighet som inträffat under rättegången eller som först då har blivit känd för honom eller henne. Tillämpningen av denna regel bör ske med beaktande av att käranden inte rimligen kan förväntas känna till alla omständigheter</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p123 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p84 ft4">92</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_93">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP0310793x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p14 ft6">hänförliga till varje gruppmedlems anspråk. Särskilt i ersättningsmål kan Prop. 2001/02:107 det bli nödvändigt att justera yrkandena under rättegången. Av detta skall</P>
<P class="p143 ft4">inte dras slutsatsen att den som väcker en grupptalan kan nöja sig med en svag och bräcklig grund för att bestämma yrkandet i stämningsansökan. Sålunda kan en modifiering av talan orsaka merkostnader för motparten som käranden riskerar att få betala oavsett utgången av målet i övrigt (18 kap. 6 § RB).</P>
<P class="p236 ft19"><SPAN class="ft47">5.6.2</SPAN><SPAN class="ft48">Individuella förhållanden</SPAN></P>
<P class="p69 ft4"><SPAN class="ft19">Regeringens förslag: </SPAN>Om det främjar en ändamålsenlig handläggning av en fråga eller del av saken som gäller endast vissa gruppmedlemmars rätt, får rätten förordna en särskild person att föra talan i den delen. Företrädaren för undergruppen kan förordnas att föra talan vid sidan av eller i stället för den ursprunglige käranden. Förutom möjligheten att bilda undergrupper skall individuella förhållandena hanteras av domstolen inom ramen för de allmänna handläggningsreglerna.</P>
<P class="p163 ft4"><SPAN class="ft19">Utredningens förslag </SPAN>överensstämmer väsentligen med regeringens. Enligt utredningens förslag får rätten dock endast förordna någon att föra talan vid sidan av käranden, inte i stället för denne. Utredningen föreslår vidare att rätten skall kunna anmoda en gruppmedlem att intervenera, om det är nödvändigt för handläggningen av en viss fråga eller del av saken.</P>
<P class="p48 ft5"><SPAN class="ft19">Remissinstanserna: </SPAN>Stockholms tingsrätt <SPAN class="ft4">och </SPAN>Domstolsverket <SPAN class="ft4">har ifrågasatt om det är förenligt med kravet på rättens opartiskhet att låta domstolen avgöra om en gruppmedlem bör intervenera. </SPAN>Svea hovrätt <SPAN class="ft4">och </SPAN>Göteborgs tingsrätt <SPAN class="ft4">anser att möjligheten att bilda undergrupper komplicerar regleringen i onödan.</SPAN></P>
<P class="p107 ft35"><SPAN class="ft53">Promemorians förslag </SPAN>överensstämmer väsentligen med regeringens. Enligt promemorians förslag får rätten dock endast förordna någon att föra talan vid sidan av käranden, inte i stället för denne.</P>
<P class="p12 ft4"><SPAN class="ft19">Remissinstanserna: </SPAN><SPAN class="ft5">Östersunds tingsrätt </SPAN>menar att den föreslagna regleringen är komplicerad och anser att frågan om behov av under- grupper bör övervägas på nytt.</P>
<P class="p12 ft4"><SPAN class="ft19">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>De särskilda processförutsättningar som ställs upp för grupptalan innehåller förhållandevis låga krav på samstämmighet mellan anspråken när det gäller den materiellrättsliga grunden. Tillåtlighetsprövningen skall i stället fokuseras på de omstän- digheter (rättsfakta) som är tvistiga mellan medlemmarna och gruppens motpart. I vilken utsträckning dessa är likartade eller olikartade får stor betydelse för om en grupprättegång blir hanterbar och kan fullgöra de funktioner som processen är avsedd för. Detta innebär inte att samtliga tvistiga förhållanden nödvändigtvis måste vara samma eller likartade för hela gruppen. Avsikten är att domstolen skall kunna hantera också omständigheter som är av betydelse för prövningen av enbart vissa medlemmars anspråk.</P>
<P class="p12 ft6">Domstolens behov av att kunna avgöra individuella tvistefrågor under grupprättegången kan gälla speciella rättsfakta som måste bedömas för att vissa gruppmedlemmars rättsanspråk skall kunna prövas fullt ut. Men</P>
<P class="p15 ft62">det kan också vara frågan om att svaranden gör en kvittningsinvändning</P>
<P class="p64 ft4">93</P>
</DIV>
<DIV id="page_94">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p118 ft6">eller väcker genkäromål. Även i andra fall av kumulation enligt rättegångsbalken kan det bli nödvändigt att besluta om en individuell tvistehantering.</P>
<P class="p114 ft8">Att det vid en samtidig domstolsprövning av flera rättsanspråk finns rätts- och bevisfakta som har betydelse för några men inte andra anspråk innebär inte i sig att omständigheterna måste behandlas i särskild ordning under rättegången. Tvärtom är det vanligt när flera mål kumuleras att det finns sådana fakta som skiljer sig mellan målen och som prövas av domstolen utan att handläggningen av käromålen säras. I de allra flesta fall kommer situationen att vara densamma vid en grupprättegång.</P>
<P class="p119 ft4">Ibland kan emellertid en snabb, billig och enkel processhantering gynnas av att enskilda tvistefrågor handläggs för sig. Det kan vara frågan om rättsfakta vars prövning kräver att enstaka gruppmedlemmar medverkar aktivt i rättegången. Men motivet kan också vara att om- ständigheterna i fråga hänför sig till flera gruppmedlemmars anspråk och att käranden inte bedöms kunna ta till vara deras intressen i tillräcklig utsträckning.</P>
<P class="p119 ft4">Rättegångsbalken tillhandahåller i huvudsak de instrument som behövs för en effektiv och ändamålsenlig handläggning av en grupprättegång även när det finns behov av speciella procedurer för hanteringen av in- dividuella förhållanden. Sålunda får enligt 42 kap. 8 § tredje stycket RB domstolen bestämma att olika frågor eller delar av ett mål skall behandlas för sig vid förberedelsen. Enligt 42 kap. 20 § RB får domstolen vidare hålla huvudförhandling för handläggning av en del av saken, som kan avgöras särskilt. Ett sådant delavgörande kan meddelas i form av en mellandom enligt 17 kap. 5 § RB. Det kan även bli aktuellt att meddela deldom enligt 17 kap. 4 § RB, t.ex. om en medlems anspråk med fördel kan avgöras före de övriga gruppanspråken.</P>
<P class="p121 ft4">De stora variationer i tvistefrågornas art och karaktär och anspråkens betydelse för enskilda gruppmedlemmar som kan finnas vid en grupp- talan gör det svårt att ställa upp generella riktlinjer för hur rättegången i detalj bör genomföras. Rättegångsbalkens förfaranderegler ger emellertid gott utrymme för domstolen att laga efter omständigheterna i det enskilda målet. En annan fråga är vilken inverkan individuella förhållanden har på kärandens möjligheter att företräda gruppen på ett adekvat sätt och om det uppkommer behov av att enskilda gruppmedlemmar deltar aktivt i rättegången.</P>
<P class="p120 ft4">Förfarandet i en grupprättegång måste vara utformat så att det å ena sidan är möjligt för alla gruppmedlemmar att få samtliga omständigheter som de vill åberopa som grund för sina anspråk prövade och att det å andra sidan finns motsvarande garanti för att motparten kan framställa de invändningar och omständigheter i övrigt som han eller hon vill göra gällande för att freda sig mot gruppmedlemmarnas krav. Det måste finnas mekanismer genom vilka medlemmen eller svaranden inte bara kan föra in individuella förhållanden i målet utan också kan få dessa prövade på ett rättvist sätt.</P>
<P class="p120 ft4">Utredningen har sökt lösa de problem som kan uppkomma med anledning av att det förs in individuella förhållanden i rättegången genom att det i lagen om grupprättegång införs en regel som ger käranden möjlighet att avstå från handlingar som kan gynna en gruppmedlem, om det ur handläggningssynpunkt och i övrigt framstår som mest ända-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p123 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p84 ft4">94</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_95">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft4">målsenligt att ansvaret för det läggs på medlemmen själv. I stället skall rätten enligt utredningens förslag anmoda gruppmedlemmen att inter- venera. Väljer medlemmen i ett sådant fall att inte träda in i rättegången får domstolen med tillämpning av 35 kap. 4 § RB pröva vilken bevis- verkan underlåtenheten skall ha.</P>
<P class="p114 ft4">Som utredningen också framhåller står det i strid med de ändamålshän- syn som ligger bakom grupptalan som processform att tvinga en grupp- medlem att intervenera. Rättsverkningarna av en underlåtenhet att följa rättens anmodan att intervenera innebär i praktiken att utredningens förslag ställer gruppmedlemmen inför valet att antingen intervenera eller förlora målet. Det bör därför sökas andra vägar för att lösa de problem som individuella förhållanden kan skapa. Genom att anknyta till kärandens skyldigheter att ta till vara medlemmarnas intressen och domstolens skyldighet att självmant bevaka att det inte föreligger processhinder kan frågan om individuella förhållanden lösas inom ramen för de allmänna handläggningsreglerna.</P>
<P class="p157 ft4">I den representativa processen ligger sålunda att käranden bevakar och på bästa möjliga sätt tar till vara gruppmedlemmarnas intressen. Aktualiseras individuella förhållanden förutsätts att käranden kontaktar berörda gruppmedlemmar och frågar efter deras inställning. Grupp- medlemmarna får då tillfälle att välja om de vill agera indirekt genom käranden eller direkt genom att intervenera. Hör en medlem inte av sig måste käranden på egen hand ta ställning till vad som skall göras för medlemmens räkning. Kärandens skyldigheter att ta till vara medlem- marnas rätt bör kvarstå fullt ut så länge anspråket omfattas av grupptalan. Visar det sig att de individuella förhållandena är så krävande att utreda och processa om att det inte är lämpligt att pröva anspråket inom ramen för grupptalan, uppstår en brist i processförutsättningarna. Bristen i processförutsättningarna kan då avhjälpas genom att domstolen avvisar talan, när det gäller det käromål till vilket de individuella förhållandena hänför sig. Ett annat alternativ är att gruppmedlemmen inträder som part och målet i den delen avskiljs och handläggs som en individuell talan.</P>
<P class="p122 ft4">Tvistiga omständigheter kan ibland hänföra sig till flera medlemmars anspråk och på grund av det hanteras gemensamt, utan att de rör hela gruppen. Som regel bör gruppmedlemmarnas intressen kunna företrädas av käranden också i dessa fall. Ibland kan emellertid käranden ha ett eget intresse som strider mot eller i vart fall ligger vid sidan av de intressen som är knutna till prövningen av en viss fråga eller del av saken. Grupp- medlemmarnas rätt kan då kräva att det utses en särskild person som för talan i den delen för att deras rätt skall anses tillräckligt skyddad.</P>
<P class="p122 ft4">Ett sätt för domstolen att hantera en sådan situation är att pröva de för hela gruppen gemensamma eller likartade tvistefrågorna genom mellan- dom. Därefter kan gruppen delas upp i flera undergrupper, var och en med sina speciella tvistefrågor som utmärker medlemmarnas anspråk. Men också i övrigt bör det finnas möjlighet för domstolen att inrätta en undergrupp för hantering av tvistefrågor som är gemensamma för endast en del av gruppmedlemmarna. En undergrupp bör företrädas av en sär- skild person, som utses bland berörda gruppmedlemmar. Är detta inte möjligt bör rätten kunna utse någon annan att föra undergruppens talan. Om det finns flera undergrupper kan respektive talan handläggas antingen separat eller gemensamt med varandra och t.ex. avgöras genom</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p117 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p84 ft4">95</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_96">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft6">deldomar. På så sätt kan fördelarna med en grupprättegång utnyttjas utan att man inkräktar på reglerna i rättegångsbalken om parts möjlighet att bestämma hur talan skall utformas.</P>
<P class="p114 ft4">I lagrådsremissen föreslogs att rätten skulle få förordna någon att som part <SPAN class="ft5">vid sidan av </SPAN>käranden föra talan i en viss fråga eller del av saken som gäller endast vissa gruppmedlemmars rätt. <SPAN class="ft5">Lagrådet </SPAN>har påpekat att ett typfall för bildande av undergrupp enligt remissen är att företrädaren för gruppen har egna intressen som skiljer sig från vissa gruppmedlem- mars. Det är enligt Lagrådets mening olämpligt att en företrädare för en undergrupp skall få föra talan ”vid sidan av käranden” i sådana fall. En möjlighet bör därför enligt Lagrådet finnas att företrädaren för under- gruppen får föra talan <SPAN class="ft5">i stället för </SPAN>käranden. Regeringen ansluter sig till Lagrådets förslag att företrädaren för undergruppen skall kunna förord- nas att föra talan antingen vid sidan av käranden eller i stället för denne. Vi återkommer till frågan i författningskommentaren.</P>
<P class="p114 ft4">Undergruppens representant är behörig att föra talan som part endast för undergruppens medlemmar och enbart rörande den fråga eller del av saken som föranlett att undergruppen inrättats. Inget bör hindra att undergruppens talan förs genom ombud. Något krav på ombudstvång bör dock inte gälla. När företrädaren för undergruppen för talan <SPAN class="ft5">vid sidan av </SPAN>käranden förlorar den sistnämnde inte sin behörighet att företräda gruppen och utföra talan i dess fulla vidd (se vidare strax nedan). Följaktligen kommer det i dessa fall att redan finnas ett ombud i målet som kan företa processhandlingar med avseende på alla de tvistefrågor som talan rör. Så är det däremot inte om undergruppsföreträdaren för talan <SPAN class="ft5">i stället för </SPAN>käranden. De skäl som motiverar ombudstvånget vid enskild grupptalan och organisationstalan gör sig dock inte gällande på samma sätt då det är frågan om att föra talan endast i en viss fråga eller del av saken. Däremot bör rätten vid prövningen av någons lämplighet att företräda undergruppen kunna väga in om vederbörande avser att processa ensam eller genom ombud.</P>
<P class="p115 ft4">Om det utsetts en särskild person att <SPAN class="ft5">vid sidan av käranden </SPAN>föra talan för en mindre grupp behåller käranden sin behörighet att föra talan som part i samtliga delar av målet. Det kommer alltså att finnas två kärande, vars talerätt delvis omfattar samma rättsförhållanden. Mellan dem uppkommer vad som brukar betecknas som en speciell processgemen- skap. Det inbördes förhållandet mellan processhandlingar som företas av medparter mellan vilka det råder en sådan processgemenskap regleras i 14 kap. 8 § andra stycket RB. Bestämmelsen kan tillämpas på nu avsedda situation, med beaktande av de speciella förhållanden som utmärker en grupptalan.</P>
<P class="p157 ft4">Enligt 14 kap. 8 § andra stycket RB skall sålunda en rättegångshand- ling som en medpart företar gälla till förmån för övriga parter, även om den strider mot deras handlingar. I denna situation måste då uppmärk- sammas att en av kärandena är part endast beträffande en viss fråga eller del av saken. Dennes processhandlingar bör inte tillåtas inverka på hand- läggningen av målet i övrigt. Det hindrar inte att rättegångshandlingar som saknar ett sådant direkt inflytande på förfarandet ändå kan få betydelse för domstolens prövning av hela talan. Bevisning som förs in i målet av undergruppens företrädare kan t.ex. läggas till grund för att anse rättsfakta som hänför sig till andra medlemmars anspråk styrkta. När det</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p117 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p84 ft4">96</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_97">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP0310797x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p14 ft6">gäller rättegångshandlingar vars rättsföljder håller sig inom det område Prop. 2001/02:107 som omfattas av båda kärandenas talebehörighet bör däremot domstolen,</P>
<P class="p143 ft6">om det föreligger motstridiga rättshandlingar, ge rättsverkan åt den hand- ling som bäst överensstämmer med de berörda gruppmedlemmarnas intressen.</P>
<P class="p247 ft19"><SPAN class="ft47">5.6.3</SPAN><SPAN class="ft48">Byte av kärande</SPAN></P>
<P class="p174 ft6"><SPAN class="ft50">Regeringens förslag: </SPAN>Käranden i en grupprättegång skall kunna ersättas om han eller hon inte längre bedöms vara lämpad att företräda gruppmedlemmarna i målet eller om det annars finns särskilda skäl. Till ny kärande får endast utses någon som kunnat väcka den berörda grupptalan.</P>
<P class="p232 ft50">Utredningens och promemorians förslag <SPAN class="ft6">överensstämmer i sak med regeringens.</SPAN></P>
<P class="p42 ft4"><SPAN class="ft19">Remissinstanserna: </SPAN>Förslaget har lämnats utan erinran.</P>
<P class="p12 ft19">Skälen för regeringens förslag: <SPAN class="ft4">Det kan under en grupprättegång inträffa händelser som aktualiserar frågan om käranden bör tillåtas att fortsätta att föra talan för gruppens räkning. En sådan händelse är att det tillkommer omständigheter som, om de varit för handen vid processens början, hade föranlett att kärandens talan avvisats. De nya förhållandena kan då innebära att en dom som meddelas i målet blir angripbar i efterhand genom särskilda rättsmedel. Den vinnande parten erhåller inte det rättsskydd som en lagakraftvunnen dom normalt erbjuder. Rätte- gångsförfarandet måste innehålla ett system för hantering av sådana situationer. En annan situation där kärandens ställning kan behöva omprövas är den att någon annan framstår som mer lämplig att företräda gruppen.</SPAN></P>
<P class="p12 ft4">Rätten att väcka grupptalan förutsätter att käranden besitter vissa särskilda egenskaper. För enskild grupptalan gäller att käranden måste ha ett anspråk som omfattas av talan, för organisationstalan att käranden är en ideell förening som tillvaratar konsument- eller löntagarintressen samt för offentlig grupptalan att myndigheten har getts särskild behörighet att föra grupptalan. Frågan är vilken rättsföljden bör bli, om käranden på grund av en omständighet som inträffar under rättegången förlorar en sådan egenskap.</P>
<P class="p166 ft4">Ställningen av medlem i gruppen kan ändras på i huvudsak tre olika sätt, nämligen genom att käranden överlåter sitt anspråk, att parterna förliks beträffande kärandens anspråk eller att motparten frivilligt infriar detta anspråk. Dessutom kan medlemmen förlora rådigheten över sitt anspråk, t.ex. genom att försättas i konkurs. I detta fall torde det emellertid vara uppenbart att parten inte längre är lämplig som grupp- företrädare. Talan bör då avvisas eller käranden bytas ut enligt de grunder som anges nedan.</P>
<P class="p162 ft4">I avsnitt 5.6.4 behandlas frågor om överlåtelse av processföremålet. Som anges där bör en överlåtelse inte diskvalificera käranden som grupp- företrädare. Motsvarande bör gälla för det fall parterna förliks eller svaranden frivilligt infriar kärandens anspråk i målet. Kravet på medlem-</P>
<P class="p15 ft52">skap i gruppen är ett sätt att uttrycka att käranden måste ha talerätt</P>
<P class="p64 ft4">97</P>
</DIV>
<DIV id="page_98">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft4">angående något av de anspråk som rättegången avser. Det väsentliga i det sammanhanget är att käranden vid processens början har ett yrkande för egen räkning. Att parterna förliks eller att svaranden ändå frivilligt gör rätt för sig är en bekräftelse på att kärandens påstående i den delen har haft fog för sig. Att låta svarandens betalning leda till att käranden förlorar sin rätt att processa om övriga gruppanspråk skulle öppna alltför stora möjligheter för svaranden att köpa ut de gruppmedlemmar som har mod, kraft och vilja att föra talan för gruppens räkning.</P>
<P class="p114 ft4">En annan behörighetsfråga är vilken betydelse det bör ha att en organisation inte längre uppfyller kraven för att väcka en organisations- talan eller att ett förordnande som ger en myndighet behörighet att inleda en offentlig grupptalan upphävs.</P>
<P class="p115 ft4">Det är inte möjligt att helt se bort från förändringar i de förhållanden som legat till grund för att en organisation eller en myndighet har tillåtits att väcka en grupptalan. Den nya situation som uppstår kan göra det befogat att avbryta talan eller att förordna någon annan att företräda gruppen som part. Särskilt kan detta bli fallet om en organisation på grund av ändrad ändamålsinriktning upphör att vara kvalificerad för att inleda en organisationstalan. Å andra sidan bör det undvikas att avbryta en rättegång, om det kan antas att organisationen eller myndigheten trots de nya förhållandena är lämplig att föra gruppens talan. De nya omständigheternas inverkan på rättegången bör bedömas mot gruppmed- lemmarnas krav på en rättvis rättegång och motpartens intresse av att få ett oantastbart avgörande. Att avbryta talan eller att byta ut parten bör därför komma i fråga endast om käranden inte längre anses lämplig att representera gruppen i rättegången.</P>
<P class="p122 ft4">Rätten skall i enlighet med 34 kap. 1 § RB självmant när helst det finns anledning till det pröva kärandens lämplighet att processa för gruppens räkning. Brister det i lämplighetskravet skall grupptalan avvisas. Innan rätten meddelar ett sådant beslut bör emellertid gruppmedlemmarna ges möjlighet att föreslå någon annan som kan överta kärandens talan i målet. Ett ovillkorligt krav bör vara att en ny kärande själv hade kunnat inleda en grupptalan angående gruppmedlemmarnas rätt. Den nya käranden skall med andra ord ha talerätt. Däremot bör en ny kärandepart inte nödvändigtvis vara medlem i gruppen. Också en organisation eller staten skall kunna träda in som ny kärande, även om talan väckts som enskild grupptalan.</P>
<P class="p157 ft4">Byte av käranden kan vidare aktualiseras på den grunden att det framträder någon annan som är lämpligare att ta till vara gruppens intressen. I ett sådant fall skall man vara försiktig med att förordna om partsbyte. En fungerande representativ processform kan inte utgå från att gruppen alltid skall representeras av den som vid varje tidpunkt under processen är mest lämplig för det. Ett sådant system skulle leda till att förfarandet tyngdes av upprepade partssuccessioner. Å andra sidan måste det finnas möjligheter att byta ut en i sig lämplig kärande, om ett byte exempelvis kan antas leda till betydande processekonomiska vinster eller påtagligt förbättrar möjligheterna till en uppgörelse i godo. Att byta ut en i sig lämplig part bör därför tillåtas, om det finns särskilda skäl. I bedömningen kan beaktas om syftet med bytet i stället kan nås genom att den tänkta parten intervenerar eller stöder talan på annat sätt.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p117 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p84 ft4">98</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_99">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP0310799x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p44 ft6">Ett fall där frågan om byte av kärande kan aktualiseras är när käranden Prop. 2001/02:107 har överlåtit sin del av tvisteföremålet (jämför även nästa avsnitt). Över-</P>
<P class="p143 ft4">låtelsefallet kan, som <SPAN class="ft5">Lagrådet </SPAN>har påpekat, lämpligen i lagtext anges som en typsituation där det kan finnas särskilda skäl för ett byte av kärande. Regeringen återkommer i författningskommentaren till andra exempel på situationer där byte av en i sig lämplig kärande kan vara aktuellt.</P>
<P class="p42 ft4">Frågan om byte av gruppföreträdare i högre rätt berörs i avsnitt 5.7.3.</P>
<P class="p236 ft19"><SPAN class="ft47">5.6.4</SPAN><SPAN class="ft48">Överlåtelse av tvisteföremålet</SPAN></P>
<P class="p69 ft6"><SPAN class="ft50">Regeringens förslag: </SPAN>Rättegångsbalkens regler om inverkan av att processföremålet överlåts skall tillämpas i en grupprättegång. Den som förvärvar ett anspråk från käranden eller en gruppmedlem skall då ha rätt att träda in som gruppmedlem och är skyldig att på svarandens begäran göra detta.</P>
<P class="p248 ft6"><SPAN class="ft50">Utredningens förslag </SPAN>överensstämmer väsentligen med regeringens. <SPAN class="ft50">Promemorians förslag </SPAN>överensstämmer helt med regeringens. <SPAN class="ft50">Remissinstanserna </SPAN>har lämnat förslaget utan erinran.</P>
<P class="p12 ft4"><SPAN class="ft19">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>Att rättegång pågår hindrar inte att den egendom som processen rör överlåts på annan. En sådan överlåtelse kan förekomma på både kärande- och svarandesidan. Vid en grupprätte- gång måste man dessutom skilja mellan transaktioner som görs av käranden och överlåtelse som görs av någon enskild gruppmedlem.</P>
<P class="p12 ft4">Att käranden överlåter sitt eget anspråk kan endast förekomma vid enskild grupptalan. Den fråga som inställer sig är om överlåtelsen bör resultera i att parten inte längre bör eller får föra gruppens talan.</P>
<P class="p12 ft4">Enligt 13 kap. 7 § RB får den som käranden överlåtit processföremålet till överta kärandens talan sådan denna är vid förvärvarens inträde i rätte- gången. Det är uppenbart att denna regel inte kan ges direkt tillämpning i en grupprättegång. Den till vilken käranden överlåtit sitt anspråk kan rimligen inte tillåtas att med stöd av successionsregeln i 13 kap. 7 § RB ta kärandens plats som företrädare för gruppen. Å andra sidan är det inte godtagbart att stänga ute förvärvaren från grupprättegången och däri- genom från möjligheten att bevaka sin rätt. Förvärvaren blir bunden av en dom i målet, om inte förvärvet gjorts i god tro. Regeringen föreslår därför att förvärvaren ges möjlighet att på egen begäran träda in som medlem i gruppen, vilket medför en möjlighet att intervenera i rätte- gången.</P>
<P class="p162 ft4">Intresset av att förvärvaren träder in i grupprättegången kan ibland vara större hos överlåtarens motpart – svaranden – än hos förvärvaren. Svaranden har då enligt 13 kap. 7 § RB möjlighet att tvinga förvärvaren att processa som part vid sidan av överlåtaren. Detsamma bör gälla i en grupprättegång. Förvärvaren bör dock inte mot sin vilja behöva processa som part i grupprättegången. Det är tillräckligt för att uppnå syftet bakom rättegångsbalkens reglering att förvärvaren blir medlem i gruppen.</P>
<P class="p48 ft6">En följd av att käranden i en grupprättegång överlåter sitt anspråk är att han eller hon inte längre är medlem i gruppen. Det uppstår en brist i en</P>
<P class="p15 ft54">av processförutsättningarna för enskild grupptalan. Det finns inte skäl att</P>
<P class="p64 ft4">99</P>
</DIV>
<DIV id="page_100">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP03107100x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p14 ft6">utan vidare låta bristen på grupptillhörighet diskvalificera käranden att Prop. 2001/02:107 föra talan för gruppens räkning. Frågan om grupprättegången skall</P>
<P class="p143 ft4">fortsätta bör i stället bedömas med utgångspunkt från om käranden trots överlåtelsen är lämplig att föra talan för gruppen. Även om överlåtelsen inte gör käranden olämplig kan den – med hänsyn till kärandens minskade intresse i målet – motivera ett byte av kärande (se avsnitt 5.6.3).</P>
<P class="p12 ft4">En gruppmedlem är inte part i grupprättegången. Det är först genom att intervenera som man får tillfälle att företa egna rättegångshandlingar och kan ådra sig ett kostnadsansvar. När det gäller verkan av att en medlem överlåter processföremålet finns det emellertid skäl att jämställa medlem- men med en part. Därigenom kan förvärvaren obehindrat ta överlåtarens plats som medlem i gruppen. Vill förvärvaren inte frivilligt ansluta sig till gruppen kan svaranden i enlighet med grunderna för 13 kap. 7 § tredje stycket RB tvinga förvärvaren att bli medlem och omfattas av grupptalan.</P>
<P class="p12 ft4">Det kan slutligen inträffa att svaranden överlåter det som tvisten rör. Avser en sådan överlåtelse all egendom som omfattas av grupprättegång- en saknas skäl att göra undantag från regleringen i 13 kap. 7 § RB. Däremot finns det anledning att diskutera vad som bör gälla om överlåtelsen endast rör vissa gruppmedlemmars anspråk. En sådan överlåtelse leder till att det materiellrättsligt inte längre finns någon för hela gruppen gemensam motpart. Att det uppstått nya civilrättsliga rättsförhållanden behöver dock inte inverka på den processuella parts- ställningen. Sålunda kan käranden välja att kräva annan fullgörelse av svaranden enligt reglerna om ändring av talan i 13 kap. 3 § RB. Fråga kan emellertid också aktualiseras om förvärvarens inträde i grupprätte- gången. Ett sådant inträde innebär att det uppträder två svarandeparter i processen.</P>
<P class="p11 ft4">Kärandens ställning bör inte påverkas av att det finns två motparter i stället för en. Uppkommer det i anledning av överlåtelsen individuella tvistefrågor kan dessa lösas i särskild ordning, på samma sätt som gäller för sådana frågor i allmänhet. Avser överlåtelsen partens rättsför- hållanden mot ett flertal gruppmedlemmar kan domstolen upprätta en särskild undergrupp med en egen företrädare. Det blir också möjligt att avskilja käromålen för handläggning i enskilda rättegångar eller i en fristående grupprättegång.</P>
<P class="p221 ft19"><SPAN class="ft47">5.6.5</SPAN><SPAN class="ft48">Förening av mål (kumulation)</SPAN></P>
<P class="p249 ft7"><SPAN class="ft49">Regeringens bedömning: </SPAN>Införandet av en lag om grupprättegång kräver inga särskilda regler om förening av mål (kumulation).</P>
<P class="p250 ft50">Utredningens och promemorians bedömning <SPAN class="ft6">överensstämmer med regeringens.</SPAN></P>
<P class="p219 ft4"><SPAN class="ft19">Remissinstanserna </SPAN>har inte särskilt kommenterat förslaget i den här delen.</P>
<P class="p251 ft47">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft8">Den typ av förändringar av rätte- gångens innehåll, som vid individuell talan åstadkoms genom att flera</SPAN></P>
<P class="p15 ft54">mål läggs samman, blir vid en grupptalan många gånger möjliga att</P>
<P class="p252 ft4">100</P>
</DIV>
<DIV id="page_101">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p118 ft4">åstadkomma genom andra processuella verksamheter, såsom att rätte- gången utvidgas till att omfatta ytterligare gruppmedlemmar. Detta innebär dock inte att det saknas behov av kumulationsregler för grupp- talanmål. Kumulation kan t.ex. aktualiseras genom att käranden vill föra grupptalan mot flera svarandeparter eller att svaranden vill väcka genkäromål mot en eller flera av gruppmedlemmarna.</P>
<P class="p119 ft4">Rättegångsbalkens bestämmelser om kumulation bygger på tanken att en gemensam handläggning har fördelar för parter, domstol och andra berörda personer, t.ex. vittnen. Detta framgår uttryckligen av 14 kap. 6 § RB, men samma idé ligger bakom bestämmelserna i 14 kap. <NOBR>1–5</NOBR> §§ RB. Dessa ändamål ändras inte av att det förs grupptalan i mål som blir aktuella för sammanläggning. De särskilda procedurregler som gäller i en grupprättegång leder inte till speciella tillämpningssvårigheter vid ett kumulationsförfarande enligt rättegångsbalken. Balkens föreskrifter om förening av mål skall därför vara omedelbart tillämpliga på grupptalan- mål.</P>
<P class="p157 ft8">Såväl processekonomiska som materiellrättsliga hänsyn påkallar enligt regeringen att det också bör vara möjligt att kumulera en grupptalan med ett ordinärt individuellt käromål. Sålunda kan processekonomiska skäl motivera att en individuell talan, som väcks av någon med likartat anspråk som står utanför gruppen och som käranden av någon anledning inte vill processa för, förenas med en grupptalan. Intresset för en sådan förening av mål torde inte minst finnas hos domstolen och svaranden. En grupprättegång bör vidare inte begränsa svarandens möjligheter att göra gällande kvittningsgilla motfordringar. Också en regresstalan kan i något fall framstå som angelägen, särskilt från bevisfrågesynpunkt.</P>
<P class="p165 ft4">Enligt 14 kap. 7 § RB får mål förenas bara om samma rättegångsform är tillämplig för målen. Grupprättegång är en ny handläggningsform. Även om den har stora likheter med en ordinär rättegång finns det påtagliga särdrag. Dessa är både kvalitativt och kvantitativt av sådan art att den rättegångsform som kommer att tillämpas för grupptalan får anses vara en annan än den som gäller för en individuell talan.</P>
<P class="p121 ft4">I praxis har 14 kap. 7 § RB inte ansetts hindra sammanföring av tvistemål om mindre värden med ordinära mål, trots att målen före – men inte efter – sammanläggningen handläggs i olika rättegångsformer (se NJA 1989 s. 643 I). Vid kumulation mellan en grupptalan och ett ordinärt käromål kommer handläggningen av de förenade käromålen att rymmas inom handlingsramarna för en grupprättegång. Sålunda utgör regleringen för medlemmars medverkan en lämplig metod för hur en gemensam handläggning av ett individuellt käromål och ett grupptalan- mål kan genomföras. De processuella instrumenten för att hantera indivi- duella tvistefrågor ger goda förutsättningar att lösa de speciella problem som kan uppkomma vid en sådan kumulation. På dessa skäl anser regeringen att kumulation mellan en grupptalan och en individuell talan kan ske på samma sätt som när ett s.k. småmål läggs samman med ett ordinärt mål.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p123 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p253 ft4">101</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_102">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP03107102x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft19"><SPAN class="ft47">5.6.6</SPAN><SPAN class="ft48">Intervention</SPAN></P>
<P class="p217 ft21"><SPAN class="ft42">Regeringens bedömning: </SPAN>För intervention i en grupprättegång bör gälla samma bestämmelser som i tvistemål i allmänhet.</P>
<P class="p254 ft6"><SPAN class="ft50">Utredningens förslag </SPAN>överensstämmer i allt väsentligt med regeringens bedömning, dock att utredningen föreslår att en grupp- medlems som intervenient företagna rättegångshandlingar alltid skall gälla, även om de strider mot gruppföreträdarens.</P>
<P class="p228 ft4"><SPAN class="ft19">Promemorians bedömning </SPAN>överensstämmer med regeringens.</P>
<P class="p78 ft5"><SPAN class="ft19">Remissinstanserna: </SPAN>Svea hovrätt <SPAN class="ft4">och </SPAN>Stockholms tingsrätt <SPAN class="ft4">har anfört att gruppmedlemmar inte bör ha möjlighet att intervenera eftersom det kan förutses komma att komplicera och fördröja grupprättegångarna. Också </SPAN>Östersunds tingsrätt <SPAN class="ft4">har satt i fråga behovet av en rätt för gruppmedlemmar att intervenera.</SPAN></P>
<P class="p78 ft19">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft4">Föreskrifter om förfarandet i en grupprättegång måste utformas med särskilt beaktande av de passiva gruppmedlemmarnas skyddsintresse. Ett viktigt inslag i sammanhanget är gruppmedlemmens möjligheter att själv träda in i rättegången och bevaka sin rätt. Enligt regeringen är det klart att det måste finnas en sådan möjlighet för gruppmedlemmen. Inträdet bör ske genom att grupp- medlemmen får egenskap av självständig intervenient med ställning av part i rättegången (14 kap. 11 § andra stycket RB). Detta bör förstås så att medlemmen genom interventionen får samma processuella befogen- heter som om han eller hon själv väckt talan och således varit part i målet redan från början. Medlemmen kan således framställa nya yrkanden, justera grunden för talan och åberopa ny bevisning i samma omfattning som gruppföreträdaren har möjlighet till det. Medlemmen får också rätt att återkalla det egna käromålet, med beaktande av svarandens rätt till dom enligt 13 kap. 5 § RB.</SPAN></P>
<P class="p127 ft4">Medlemmen och gruppföreträdaren kommer efter en intervention att uppträda som medparter i den del av grupptalan som omfattar med- lemmens käromål. Eftersom det bara kan ges en dom för båda upp- kommer det s.k. speciell processgemenskap mellan dem. Det betyder enligt 14 kap. 8 § RB att en rättegångshandling som en av dem företar gäller till förmån för den andre, även om den strider mot dennes hand- lingar. Utredningen har, med hänsyn främst till att gruppföreträdarens behörighet är uteslutande processuell, föreslagit avsteg från denna princip på så sätt att gruppmedlemmens rättegångshandlingar alltid skall ges företräde framför gruppföreträdarens. Det finns emellertid inte tillräckligt tungt vägande skäl för att införa en särreglering. Här skall också beaktas de tillämpningsproblem som, på sätt utredningen beskriver, en sådan reglering skulle kunna ge upphov till vid t.ex. klander av stämmobeslut (se SOU 1994:151, del B, s. 594).</P>
<P class="p128 ft4">I sammanhanget bör uppmärksammas att gruppmedlemmarna ensamma råder över rätten att förlikas angående sina anspråk, med undantag för en förlikning som käranden träffar för en grupp och som stadfästs av domstol.</P>
<P class="p128 ft7">Det kan inträffa att <NOBR>icke-gruppmedlemmar</NOBR> vill intervenera i en grupprättegång. I sådant fall bör de allmänna bestämmelserna om intervention i rättegångsbalken tillämpas.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p83 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p253 ft4">102</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_103">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP03107103x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft19"><SPAN class="ft47">5.6.7</SPAN><SPAN class="ft48">Gruppmedlemmen som bevismedel</SPAN></P>
<P class="p217 ft21"><SPAN class="ft42">Regeringens förslag: </SPAN>Rättegångsbalkens regler om bevisning skall gälla även för en gruppmedlem.</P>
<P class="p255 ft35"><SPAN class="ft53">Utredningens förslag </SPAN>överensstämmer i sak med regeringens. <SPAN class="ft53">Promemorians bedömning </SPAN>överensstämmer i sak med regeringens. I</P>
<P class="p83 ft4">promemorian föreslås dock inte någon uttrycklig reglering av frågan.</P>
<P class="p78 ft5"><SPAN class="ft19">Remissinstanserna: </SPAN>Hovrätten över Skåne och Blekinge <SPAN class="ft4">och </SPAN>Malmö tingsrätt <SPAN class="ft4">anser att det behövs en särskild reglering om att gruppmedlem- marna skall behandlas som parter i bevishänseende.</SPAN></P>
<P class="p78 ft19">Skälen för regeringens förslag: <SPAN class="ft4">Syftet med grupptalan är att enskilda skall få sina anspråk prövade utan att lägga ner tid, arbete eller kostnader på en process. I enlighet med detta är gruppmedlemmar inte parter i en grupprättegång. Önskemålet att gruppmedlemmarna skall kunna förhålla sig passiva i rättegången kan emellertid inte drivas hur långt som helst. Förhör med en gruppmedlem kan åberopas som bevisning av käranden eller svaranden. Frågan är om gruppmedlemmen i ett sådant fall skall betraktas som vittne eller part.</SPAN></P>
<P class="p124 ft8">Enligt rättegångsbalken är det inget som hindrar att vittnesförhör hålls med en tredje man som omfattas av rättskraften av domstolens avgörande av den sak som vittnesmålet avser. Detta gäller även om personen i fråga har rätt att intervenera självständigt enligt 14 kap. 11 § andra stycket RB. Sker sådan intervention skall däremot vederbörande höras som part. Det ligger nära till hands att anlägga samma synsätt på gruppmedlemmarnas medverkan i processen i bevissyfte. Också gruppmedlemmar är parter först om de intervenerar. I sammanhanget bör emellertid beaktas att en gruppmedlem har en mer omedelbar anknytning till processföremålet än en tredje man som kan intervenera självständigt. En gruppmedlem kan ensam förfoga materiellt över sitt anspråk. I lagrådsremissen konstate- rades mot den här bakgrunden att gruppmedlemmarna bör kunna behand- las som parter i bevisfrågor, oavsett om de i övrigt intar ställning av parter i målet eller inte. Någon reglering av frågan föreslogs inte.</P>
<P class="p256 ft6"><SPAN class="ft22">Lagrådet </SPAN>har när det gäller frågan om gruppmedlemmar skall höras som vittnen under ed eller som parter under sanningsförsäkran eller eventuellt utan sådan försäkran anfört följande:</P>
<P class="p257 ft8">Bestämmelserna i 36 och 37 kap. rättegångsbalken gör för den ordinära rättegången en klar distinktion mellan vittne och part och lämnar föga utrymme för skönsmässiga bedömningar när det gäller formerna för en persons hörande inför domstol. Enligt Lagrådets mening finns det anledning att klargöra hur gruppmedlemmar skall behandlas i detta hänseende. I lagen bör införas en regel om detta, och den bör lämpligen gå ut på att gruppmedlemmar skall likställas med parter när det gäller formerna för deras hörande under grupprätte- gången.</P>
<P class="p243 ft7">Regeringen ansluter sig till Lagrådets förslag. Vi föreslår att en grupp- medlem i lagtexten uttryckligen jämställs med part när det gäller hörande under rättegången och andra frågor som rör bevisningen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p83 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p253 ft4">103</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_104">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP03107104x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p258 ft6">Frågan om en gruppmedlem skall höras som vittne eller part är dock Prop. 2001/02:107 inte slutligt avgjord med det. Frågeställningen kan nämligen aktualiseras</P>
<P class="p15 ft4">i flera olika situationer.</P>
<P class="p206 ft4">Om medlemmen åberopas i bevishänseende angående en omständighet som har betydelse för prövningen av det egna anspråket skall han eller hon givetvis behandlas som en part. Men det är inte lika klart om gruppmedlemmen skall höras som part eller vittne angående omständig- heter som hänför sig uteslutande till andra medlemmars anspråk. Det bör t.ex. inte uteslutas att en gruppmedlem hörs som vittne i vart fall rörande individuella tvistefrågor som helt saknar betydelse för prövningen av medlemmens eget anspråk. Liknande frågeställningar uppkommer vid subjektiv kumulation av flera mål när en part åberopar förhör med en medpart. Frågan har i sådana fall överlämnats till rättstillämpningen att besvara. Detsamma bör gälla när frågan uppkommer i en grupprättegång. En domstol kan ställas inför den här typen av bedömningar också när det förekommer målsägande eller medtilltalade i brottmål. För de senare fallen finns en viss reglering i 36 kap. 1 § RB.</P>
<P class="p49 ft7">Regeringen återkommer i författningskommentaren till frågan om en gruppmedlems ställning i bevishänseende (jfr även avsnitt 5.4.1).</P>
<P class="p185 ft17"><SPAN class="ft17">5.7</SPAN><SPAN class="ft18">Överklagande</SPAN></P>
<P class="p155 ft19"><SPAN class="ft47">5.7.1</SPAN><SPAN class="ft48">Möjligheten att överklaga domar och beslut</SPAN></P>
<P class="p184 ft6"><SPAN class="ft50">Regeringens förslag: </SPAN>Domar och beslut i en grupprättegång skall kunna överklagas i samma utsträckning som avgöranden i en vanlig rättegång. Därutöver skall det finnas särskilda överklagandemöjligheter för domar och beslut som meddelas i en process där det förs en grupptalan.</P>
<P class="p232 ft6"><SPAN class="ft50">Utredningens förslag </SPAN>överensstämmer i sak med regeringens, dock att utredningen har föreslagit att en gruppföreträdare inte skall kunna träffa avtal eller göra utfästelse om att inte överklaga en dom.</P>
<P class="p223 ft4"><SPAN class="ft19">Promemorians förslag </SPAN>överensstämmer i sak med regeringens. <SPAN class="ft19">Remissinstanserna </SPAN>har inte haft synpunkter i sak på förslaget i den</P>
<P class="p15 ft4">här delen.</P>
<P class="p12 ft4"><SPAN class="ft19">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>Enligt rättegångsbalken är en dom överklagbar, om inte annat är föreskrivet. Ett undantag gäller tredsko- domar, där rättsmedlet är återvinning. Ett annat undantag är att parterna kan avtala att inte överklaga en dom som meddelas i anledning av en uppkommen tvist eller en framtida tvist som kan härledas till ett visst angivet rättsförhållande, om förlikning om saken är tillåten. I mål rörande mindre värden än ett halvt basbelopp gäller dock inte avtal som ingåtts före tvistens uppkomst. Vid sidan av sådana avtal är det dessutom möjligt för en part att efter domen göra en bindande utfästelse att inte överklaga, om målet är dispositivt.</P>
<P class="p12 ft4">Överenskommelser som gör domstolsprövningen till ett eninstans- förfarande är många gånger ett lämpligt sätt att säkerställa en snabb och billig tvistlösning. Kombinerat med möjligheten enligt 56 kap. 13 § RB att hänskjuta en prejudikatfråga till prövning i Högsta domstolen är</P>
<P class="p15 ft4">avtalet inget hinder mot att rättegången fyller också en rättsbildande</P>
<P class="p252 ft4">104</P>
</DIV>
<DIV id="page_105">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft4">funktion. Denna typ av avtal och utfästelser har sitt berättigande också i en grupprättegång. Det kan stå mycket att vinna, inte minst i processekonomiskt hänseende, om man kan få tvistefrågor som rör många människor på samma eller likartat sätt avgjorda samtidigt genom prövning i endast en instans.</P>
<P class="p114 ft4">Grupptalanutredningen har uttalat att det skulle strida mot grund- principen om att käranden inte har civilrättslig dispositionsrätt över medlemmarnas anspråk att tillåta käranden att träffa avtal eller göra en utfästelse som hindrar den enskilda medlemmen från att få sitt anspråk prövat i högre instans. Regeringen har förståelse för denna synpunkt, men anser inte att det kan anses ligga utanför kärandens behörighet som processuell representant för gruppmedlemmarna att ingå avtal eller göra utfästelser som begränsar medlemmarnas möjlighet att överklaga. Däremot lär käranden inte kunna före talans väckande träffa ett sådant avtal. Frågan om käranden haft fog för att ingå avtal eller göra en utfästelse får bedömas inom ramen för kärandens skyldighet att ta till vara gruppmedlemmarnas bästa. En gruppmedlem kan självklart också på egen hand förbinda sig gentemot motparten att inte överklaga en dom.</P>
<P class="p122 ft4">Att en dom går att överklaga innebär normalt att fullföljd kan ske omedelbart. Dock gäller i fråga om mellandom att rätten med hänsyn till omständigheterna skall bestämma om domen får överklagas särskilt eller endast i samband med att tingsrättens slutliga avgörande överklagas. Samma överklaganderegel bör gälla beträffande en s.k. särskild mellan- dom i en grupprättegång (se avsnitt 5.5.3). En sådan dom kommer oftast att omfatta bara vissa delar av gruppen. Avgörandet av de gemensamma tvistefrågorna blir därmed en slutlig dom för en del av gruppen, medan andra medlemmars rätt blir beroende av utgången av den fortsatta prövningen. Även om rätten bestämmer att domen i den del den villkorats inte får överklagas särskilt bör i sådant fall gälla undantag för det fall någon överklagar domen för eller mot hela gruppen.</P>
<P class="p157 ft4">I likhet med domar är slutliga beslut möjliga att överklaga, om inte annat är föreskrivet. Det finns anledning att erinra om att beslut att avvisa eller skriva av enstaka käromål som omfattas av en grupptalan är slutliga beslut. Sådana beslut kan överklagas på samma sätt som om det processats enbart om käromålet i fråga. Undantag bör dock göras för avskrivningsbeslut som grundas på en partiell återkallelse av grupptalan, som skett innan tiden för medlems anmälan om att han eller hon önskar att få sitt anspråk prövat genom grupptalan gått till ända. Anledningen till det är att käranden bör ha möjlighet att i rättegångens inledande skede korrigera talans omfattning så att den på bästa sätt stämmer överens med de särskilda processförutsättningarna för en grupprättegång och de syften och ändamål som bär upp denna rättegångsform. Förbudet mot över- klagande ligger i det avseendet i linje med att svaranden inte har rätt till dom vid en sådan återkallelse av talan som åsyftas här.</P>
<P class="p157 ft4">Under en grupprättegång aktualiseras beslut i olika frågor, både av sådant slag som förekommer i en ordinär process och av för grupp- rättegången speciell art. Som huvudregel gäller enligt rättegångsbalken för sådana beslut att de får överklagas endast i samband med över- klagande av en dom eller ett slutligt beslut. Det finns dock särskilda bestämmelser om när beslut får överklagas särskilt. Också bland de för grupprättegången specifika frågor som kan leda till beslut under rätte-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p117 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p253 ft4">105</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_106">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP03107106x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p14 ft6">gång finns sådana som bör kunna överklagas särskilt. Denna fråga Prop. 2001/02:107 behandlas vidare i författningskommentaren.</P>
<P class="p33 ft19"><SPAN class="ft47">5.7.2</SPAN><SPAN class="ft48">Rätt att överklaga m.m.</SPAN></P>
<P class="p69 ft6"><SPAN class="ft50">Regeringens förslag: </SPAN>Käranden och varje gruppmedlem skall ha rätt att överklaga för en grupps räkning. En gruppmedlem skall dessutom kunna överklaga beträffande sitt eget anspråk.</P>
<P class="p161 ft4"><SPAN class="ft19">Utredningens förslag </SPAN>överensstämmer med regeringens, utom så till vida att gruppmedlemmarnas klagorätt enligt utredningen skall vara subsidiär till kärandens och att även kärandens klagorätt regleras särskilt i lag.</P>
<P class="p12 ft7"><SPAN class="ft49">Remissinstanserna </SPAN>har inte haft synpunkter i sak på utredningens förslag i den här delen.</P>
<P class="p12 ft4"><SPAN class="ft19">Promemorians bedömning </SPAN>överensstämmer med regeringens, dock att det i promemorian inte föreslogs någon lagreglering av frågorna.</P>
<P class="p12 ft4"><SPAN class="ft19">Remissinstanserna: </SPAN><SPAN class="ft5">Malmö tingsrätt </SPAN>avstyrker förslaget om att en gruppmedlem skall kunna överklaga för hela gruppen med motiveringen att regleringen kompliceras i onödan. <SPAN class="ft5">Hovrätten över Skåne och Blekinge </SPAN>instämmer i det stora hela med promemorians bedömningar, men menar att frågorna bör regleras i lag. <SPAN class="ft5">Stockholms tingsrätt </SPAN>föredrar förslaget i promemorian framför utredningsförslaget.</P>
<P class="p12 ft19">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft4">I detta avsnitt behandlas frågan om kärandens respektive gruppmedlemmarnas rätt att överklaga domar och beslut samt vissa frågor om motpartsställning vid ett överklagande. Det kan dock vara på sin plats att inledningsvis påminna om bestäm- melsen i 34 kap. 1 § RB. Enligt den är domstolen skyldig att fortlöpande ta upp frågor om rättegångshinder så snart det finns anledning till det. Bestämmelsen gäller också i hovrätten. Det betyder att hovrätten själv- mant skall se till att processförutsättningarna för en grupprättegång är uppfyllda. En annan sak är att bedömningen av om processförutsätt- ningarna är uppfyllda eller inte kan bli annorlunda i högre rätt jämfört med hur läget var i underrätten.</SPAN></P>
<P class="p12 ft4">När det först gäller kärandens klagorätt ligger det bäst i linje med grupprättegångens syfte och ändamål att begränsa rätten för käranden att överklaga en dom till att avse talan för gruppen. Käranden skall alltså inte kunna överklaga för en enskild medlems räkning. Det bör dock inte krävas att käranden överklagar till förmån för samtliga gruppmedlemmar. Käranden skulle då bli tvungen att överklaga en dom också i delar där en fullföljd framstår som obefogad. Gränslinjen bör i stället lämpligen dras vid att klagorätten knyts an till förutsättningen att talan i hovrätten handläggs som en grupprättegång. Avser överklagandet så få medlemmar att talan lika väl kan föras av dem enskilt uppstår en brist i processförut- sättningarna för en grupprättegång. Hur hovrätten skall agera i ett sådant läge behandlas i avsnitt 5.7.3.</P>
<P class="p11 ft6">Också en gruppmedlem bör kunna, till förmån för hela gruppen, överklaga en dom. Man kan inte bortse från risken att käranden gör en felaktig bedömning av utsikten till ändring i högre rätt eller att käranden</P>
<P class="p15 ft62">intar en alltför försiktig hållning med hänsyn till personliga ekonomiska</P>
<P class="p252 ft4">106</P>
</DIV>
<DIV id="page_107">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft4">överväganden. Rättssäkerhetsskäl, men också praktiska hänsyn, motiverar att en gruppmedlem i sådant fall skall kunna överta grupp- företrädarens roll. Rättegångskostnadsregler, hovrättens kontroll av med- lemmens förutsättningar att föra talan för gruppen m.m. motverkar att klagorätten utnyttjas i illojalt eller annars otillbörligt syfte.</P>
<P class="p114 ft6">Klart är vidare att en gruppmedlem bör kunna begränsa ett överklagande till att gälla enbart det egna anspråket. Gruppmedlemmen kan rimligen inte vara beroende av käranden för att få sitt anspråk prövat i en högre instans.</P>
<P class="p114 ft4">Utredningen har föreslagit att en gruppmedlems klagorätt skall vara subsidiär i förhållande till kärandens klagorätt eller, om medlemmen klagar enbart för egen räkning, till annans överklagande för gruppens räkning. Enligt regeringen kan man dock uppnå samma syften utan att göra klagorätten subsidiär. Käranden kvarstår som part fram till dess att målet slutligen är avgjort. Ett överklagande från en gruppmedlem för gruppens räkning skall därför behandlas av den högre instansen som en samtidig begäran om byte av kärande. Och överklagar en gruppmedlem enbart för egen räkning samtidigt som käranden eller någon annan överklagar till förmån för gruppen, bör medlemmens överklagande behandlas på samma sätt som en ansökan om intervention. I lagråds- remissen föreslogs ingen lagreglering av dessa frågor. <SPAN class="ft5">Lagrådet </SPAN>har dock förordat att passiva gruppmedlemmars möjlighet att överklaga beslut under rättegången framgår av lagtexten. Regeringen instämmer i den bedömningen. Vi menar att regleringen av gruppmedlemmarnas rätt att överklaga lämpligen bör ges en generell utformning. Den närmare utformningen av regleringen redovisas i författningskommentaren (avsnitt 11.1).</P>
<P class="p115 ft4">Det kan inträffa att flera gruppmedlemmar var för sig överklagar domen för en grupps räkning, utan att käranden överklagar. Avser överklagandena hela avgörandet eller identiska delar av domen eller beslutet bör det inte uppstå några svårigheter för domstolen. Hovrätten kan utse den som är mest lämplig av klagandena att föra talan för gruppen. Inte heller bör det leda till problem om överklagandena avser helt skilda delar av domen. Klagandena kan i sådant fall utses att företräda var sin grupp och målen kan sammanföras i en rättegång. Är det till fördel för gruppens intresse kan hovrätten med tillämpning av reglerna om byte av kärande utse en av klagandena att föra talan för båda grupperna gemensamt.</P>
<P class="p115 ft4">Samma handlingsmöjlighet har domstolen om överklagandena omfattar delvis samma och delvis olika delar av en dom. Överklagandena bör då ses som en enhet, i överensstämmelse med hur talan förts i tingsrätten. Hovrätten bör därför utse en av klagandena att företräda samtliga gruppmedlemmar som omfattas av överklagandena. Den andra klaganden kan utses att föra talan för en mindre grupp, om det finns behov av det. Om ingen av klagandena är villig att föra talan för andra än dem som omfattas av det egna överklagandet, får rätten med utgångs- punkt från de särskilda processförutsättningarna avgöra i vilken utsträck- ning grupptalan kan föras i högre rätt.</P>
<P class="p122 ft6">Vad som ovan sagts om överklagande för enskild eller gruppens räkning gäller i tillämplig mån också återvinningstalan samt över- klagande av slutliga beslut.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p117 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p253 ft4">107</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_108">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP03107108x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p44 ft6">När det gäller <NOBR>icke-slutliga</NOBR> beslut har utredningen föreslagit en särskild Prop. 2001/02:107 lagreglering som anger i vilken omfattning en gruppmedlem har klagorätt</P>
<P class="p143 ft4">över sådana beslut. I lagrådsremissen föreslogs inte någon reglering av det slaget. Som nyss nämndes ansluter sig regeringen till <SPAN class="ft5">Lagrådets </SPAN>syn- punkt att det i lagtext bör anges vilka beslut en gruppmedlem kan över- klaga. Vi återkommer till frågan i författningskommentaren.</P>
<P class="p12 ft4">Frågan om vem som är motpart vid olika överklagandesituationer kräver särskilda överväganden. Att svaranden är motpart också i hovrätten, oavsett om domen överklagas för hela gruppens räkning eller enbart av enstaka gruppmedlemmar är klart. Av allmänna process- rättsliga regler följer vidare att medlemmar som har intervenerat i lägre rätt kvarstår som intervenienter, om talan fullföljs i de delar som rör dem. Medlemmarna har dock möjlighet att träda ur rättegången som intervenienter, men inte som medlemmar i gruppen.</P>
<P class="p12 ft4">Mer oklar är motpartsställningen om domen överklagas av svaranden i en del som rör ett begränsat antal medlemmar. Om processförutsätt- ningarna för en grupprättegång är fortsatt uppfyllda skall grupp- medlemmarna företrädas av käranden som part också i hovrätten. Avser däremot överklagandet en så liten grupp att medlemmarnas anspråk lika väl kan göras gällande genom talan av medlemmarna enskilt utgör det hinder mot en grupprättegång. I sådant fall måste medlemmen själv träda in som part i målet. Utredningen har dock föreslagit att det till skydd för medlemmar som inte anser sig ha resurser eller kraft att gå in i processen själva införs en bestämmelse om att den högre rätten kan besluta att en grupprättegång får fortsätta trots att talan lika väl kan föras av medlemmarna enskilt. Samma ändamål nås emellertid redan genom att högre rätt i sin bedömning av om denna processförutsättning är uppfylld har att beakta i vilken utsträckning gruppmedlemmarna, med hänsyn till kostnadsaspekter och övrigt, kan antas vilja processa aktivt. Som framhållits tidigare kan det förhållandet att en person anmält att han eller hon vill få sitt anspråk prövat genom grupptalan inte tas till intäkt för att medlemmen är beredd att processa individuellt, med bl.a. det kostnads- ansvar som då inträder. Att medlemmen inte kan undandra sig att processa i högre rätt bör inte påverka bedömningen.</P>
<P class="p259 ft19"><SPAN class="ft47">5.7.3</SPAN><SPAN class="ft48">Avbrytande av grupprättegången i överrätt m.m.</SPAN></P>
<P class="p69 ft4"><SPAN class="ft19">Regeringens förslag: </SPAN>Finner högre rätt att ett överklagande för en grupp skall avvisas eller återkallas ett sådant överklagande, skall rätten lämna parterna och gruppmedlemmarna tillfälle att yttra sig, om detta inte är uppenbart obehövligt. Rätten får i samband därmed ge gruppmedlem- marna möjlighet att inträda som part och föra talan om sin rätt. Förfaller ett överklagande på grund av kärandens (klagandens) utevaro, kan målet återupptas på begäran av en gruppmedlem, även om klaganden saknat laga förfall. Uppkommer behov av att byta ut en kärande som för talan som klagandens motpart i högre rätt, får rätten utse någon som bedöms vara lämpad att föra gruppens talan.</P>
<P class="p260 ft19">Utredningens och promemorians förslag <SPAN class="ft4">överensstämmer med</SPAN></P>
<P class="p15 ft52">regeringens.</P>
<P class="p252 ft4">108</P>
</DIV>
<DIV id="page_109">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP03107109x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p44 ft6"><SPAN class="ft50">Remissinstanserna: </SPAN><SPAN class="ft22">Svea hovrätt </SPAN>och <SPAN class="ft22">Malmö tingsrätt </SPAN>har ifrågasatt Prop. 2001/02:107 om högre rätt skall kunna utse vem som helst att föra gruppens talan som</P>
<P class="p143 ft4">klagandens motpart, om det saknas någon lämplig taleberättigad person. Svea hovrätt anser vidare att ett överklagande inte bör förfalla på grund av kärandens utevaro.</P>
<P class="p12 ft4"><SPAN class="ft19">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>När käranden eller annan överklagat ett avgörande för gruppens räkning kan det finnas gruppmedlemmar som har avstått från att överklaga för egen del, trots att de vill se överklagandet ändrat. Gruppmedlemmen har nämligen inget att vinna med att själv överklaga. Medlemmens intresse att föra talan i högre rätt tillgodoses genom rätten att intervenera självständigt. Med hänsyn till detta bör finnas en ventil som gör det möjligt för medlemmarna att träda in i processen, om överklagandet för gruppen av någon anledning inte prövas i sak. Det kan vara fråga om att överklagandet skall avvisas eller att överklagandet återkallas. I ett sådant fall kan samma principer tillämpas, som de som gäller om en grupprättegång måste avbrytas vid tingsrätten (se avsnitt 5.5.1). Domstolen skall således kunna underrätta gruppmedlemmarna om det inträffade och därmed ge dem möjlighet att själva träda in i processen eller få till stånd ett byte av part.</P>
<P class="p48 ft4">En grupprättegång kan vidare upphöra genom att den som överklagat som företrädare för gruppen uteblir från ett sammanträde. I sådant fall förfaller överklagandet. Det finns här inte skäl för ett allmänt undantag för grupprättegångar. Hänsynen till gruppmedlemmarnas intressen kräver dock att påföljden för utevaron utformas så att den inte drabbar medlemmarna på ett oskäligt sätt. Det är här frågan om i huvudsak samma ändamålsöverväganden som diskuterats i avsnittet om påföljd vid kärandens utevaro i tingsrätten (se 5.4.3). En gruppmedlem bör därför ges tillfälle att ansöka om att bli förordnad som ny kärande och få målet återupptaget. Ett alternativ är att medlemmen träder in och för talan enbart om sitt eget anspråk.</P>
<P class="p11 ft4">För käranden talan som klagandens motpart bör högre rätt ha samma möjlighet som i individuella rättegångar att avgöra målet trots att ena parten har uteblivit. I de allra flesta fall kommer dock utevaron att leda till frågan om byte av kärande. Som grundprincip gäller att endast den som har talerätt kan utses till kärande (se avsnitt 5.6.3). Det är inte alltid det kommer att finnas en sådan lämplig person, som är villig att överta talan. För att rättegången över huvud taget skall kunna fortsätta måste hovrätten då kunna utse någon annan, som uppfyller kraven för uppdraget, att föra gruppens talan.</P>
<P class="p154 ft17"><SPAN class="ft17">5.8</SPAN><SPAN class="ft18">Rättegångskostnader</SPAN></P>
<P class="p155 ft19"><SPAN class="ft47">5.8.1</SPAN><SPAN class="ft48">Kostnadsansvar vid tingsrätt</SPAN></P>
<P class="p36 ft4"><SPAN class="ft19">Regeringens förslag: </SPAN>Rättegångsbalkens kostnadsregler för tvistemål skall gälla även i en grupprättegång. Gruppmedlemmar som inte är parter skall inte svara för rättegångskostnader. Undantag skall dock gälla om gruppmedlemmen av försummelse eller liknande skäl orsakar kostnader. Dessutom skall käranden ur inprocessade medel kunna tillgodogöra sig ersättning för rättegångskostnader som inte blir ersatta av svaranden.</P>
<P class="p261 ft4">109</P>
</DIV>
<DIV id="page_110">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p119 ft49">Utredningens och promemorians förslag <SPAN class="ft7">överensstämmer med rege- ringens.</SPAN></P>
<P class="p114 ft20"><SPAN class="ft47">Remissinstanserna: </SPAN>Finansbolagens förening, Företagarnas Riks- organisation <SPAN class="ft8">och </SPAN>Sveriges Försäkringsförbund <SPAN class="ft8">anser att grupp- medlemmar skall bära fullt ansvar för rättegångskostnader. Enligt </SPAN>Svea hovrätt <SPAN class="ft8">bör regeln om att käranden ur inprocessade medel skall kunna tillgodogöra sig ersättning för rättegångskostnader utgå. Hovrätten menar att den kan medföra ökad processbenägenhet. </SPAN>Kristianstads tingsrätt <SPAN class="ft8">har framhållit att kostnadsregleringen är komplicerad att tillämpa.</SPAN></P>
<P class="p119 ft19">Skälen för regeringens förslag: <SPAN class="ft4">En grupprättegång kan innebära betydande kostnader för parterna. För käranden kan kostnaderna många gånger bli högre än vid en process enbart för egen räkning. De process- ekonomiska vinster som en grupprättegång kan generera kommer i första hand svaranden, samhället och de passiva gruppmedlemmarna till godo. Inte minst därför anses frågan om fördelning av ansvaret för rättegångs- kostnaderna som en av de viktigaste frågorna vid utformningen av regler om grupptalan. Hur man fördelar ansvaret påverkar taleformens användbarhet, effektivitet och ändamålsenlighet.</SPAN></P>
<P class="p121 ft4">Det är inte tänkbart att överlasta en större del av ansvaret på svaranden än som följer av kostnadsreglerna i tvistemål i allmänhet. Inte heller bör det ske någon avvikelse från rättegångsbalkens regler angående i vilken omfattning rättegångskostnader skall vara ersättningsgilla. Ersättningen skall alltså fullt motsvara kostnaden för rättegångens förberedande och talans utförande samt arvode till ombud eller biträde, om kostnaden skäligen varit påkallad för att ta tillvara partens rätt (18 kap. 8 § RB).</P>
<P class="p119 ft4">Att överväga är däremot vilken kostnadsfördelning som skall råda mellan käranden och gruppmedlemmarna. Att det vid en grupptalan upp- står en större obalans mellan rättegångskostnaderna och kärandens eget anspråk än vid en process enbart för egen räkning medför att ribban för när processandet är ekonomiskt försvarbart ligger högre för enskild grupptalan än för en individuell talan. Emellertid är en grundläggande tanke med grupptalan att gruppmedlemmarna kan få sina anspråk rättsligt prövade utan egna ekonomiska uppoffringar. Detta är en så viktig princip att det inte kan komma i fråga att göra avsteg från den annat än i mycket speciella fall.</P>
<P class="p120 ft6">Ett sådant undantagsfall kan vara att en gruppmedlem förorsakat onödig rättegång eller orsakat rättegångskostnader genom annan vårds- löshet eller försumlighet. I lagrådsremissen föreslogs en bestämmelse enligt vilken medlemmen kunde förpliktas att betala inte bara motpartens utan också kärandens kostnader. Behovet av en sådan bestämmelse har ifrågasatts av <SPAN class="ft22">Lagrådet </SPAN>som har anfört följande:</P>
<P class="p262 ft8">Eftersom en gruppmedlem som inte är kärande i princip inte får företa några processhandlingar, kan det endast undantagsvis tänkas finnas en grund för att anse en sådan gruppmedlem ha uppsåtligen eller genom försummelse föranlett en onödig rättegång eller ha gjort sig skyldig till försumlig processföring. När en sådan grund föreligger, torde det närmast röra sig om bedrägliga eller liknande förfaranden varigenom en gruppmedlem förmått käranden att föra en ogrundad talan eller att handla på visst sätt i processen. Gruppmedlemmen kan i sådana fall</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p123 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p253 ft4">110</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_111">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p263 ft8">bli skadeståndsskyldig, och Lagrådet finner det inte påkallat att för dessa mycket speciella fall ta in en särskild bestämmelse i lagen om ansvar för rättegångskostnader.</P>
<P class="p264 ft4">Regeringen instämmer i att en tillämpning av en bestämmelse som den nu aktuella sällan torde aktualiseras, men vi menar att det ändå finns skäl för en sådan. Det kan vara så att en gruppmedlem har förtigit en viktig omständighet för käranden som annars hade föranlett honom eller henne att inte väcka talan för medlemmens räkning. Svaranden kan t.ex. ha lämnat ett medgivande till gruppmedlemmen. Enligt 18 kap. 3 § första stycket RB kan i ett sådant fall en förlorande svarande vara berättigad till ersättning för sina kostnader eller rätten förordna att kostnaderna i denna del av målet skall kvittas.</P>
<P class="p115 ft4">Man kan också förutse att en gruppmedlem kan komma att orsaka rättegångskostnader genom annan vårdslöshet eller försumlighet. Med- lemmen kanske uteblir från ett sammanträde till vilket han eller hon är kallad att höras i bevissyfte eller underlåter att nämna alla relevanta fakta i målet för käranden eller lämna falska och oriktiga uppgifter till denne.</P>
<P class="p115 ft4">Medlemmen bör i dessa situationer kunna förpliktas att betala inte bara svarandens utan också kärandens kostnader. Detta uppnås genom att de passiva gruppmedlemmarna åläggs ett självständigt ansvar för rätte- gångskostnader motsvarande det som gäller för part enligt 18 kap. 3 och 6 §§ RB.</P>
<P class="p115 ft4">En annan speciell situation är om käranden vinner målet, men svaranden saknar medel att betala kärandens rättegångskostnader. Samtidigt kan det finnas t.ex. försäkringsersättning som helt eller delvis täcker gruppmedlemmarnas anspråk på svaranden enligt domen. Det är då inte rimligt att käranden ensam skall bära den ekonomiska förlusten. Rättviseskäl talar för att kostnaden kan fördelas på hela gruppen genom att käranden får tillgodogöra sig sina rättegångskostnader ur de inpro- cessade medel som tillförs gruppen. En sådan ordning överensstämmer med hur kostnadsfrågan är löst på andra områden där någon processar för ett kollektivs räkning, se bl.a. 15 kap. 9 § aktiebolagslagen (1975:1385) och 4 kap. 20 § konkurslagen (1987:672). Gruppmedlemmarna hamnar därmed i samma läge som om de hade processat för egen räkning. På motsvarande sätt bör gruppmedlemmar genom att inprocessade medel tas i anspråk bidra till den merersättning som kärandens ombud är berättigad till på grund av ett s.k. riskavtal (se avsnitt 5.8.3). Varje gruppmedlem skall dock inte vara skyldig att bidra till större del av kostnaderna än som belöper på medlemmen och med mer än vad som tillförts honom eller henne genom processen.</P>
<P class="p171 ft4">Vid förbuds- och fastställelsetalan tillförs gruppen inte några medel som kan tas i anspråk för att täcka rättegångskostnaderna. Visserligen blir en framgångsrik talan också i dessa fall till nytta för gruppmedlem- marna. Det finns emellertid både praktiska och principiella skäl mot att övervältra en del av kostnadsansvaret på dem. Inte minst strider en sådan princip mot den grundläggande tanken att gruppmedlemmarna skall få sina anspråk prövade utan att tvingas till direkta ekonomiska utgifter. Möjligheten att täcka gruppföreträdarens rättegångskostnader genom bidrag från gruppmedlemmarna skall därför begränsas till sådana fall där</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p117 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p253 ft4">111</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_112">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP03107112x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p14 ft6">rättegången får till följd att svaranden skall betala ett penningbelopp till Prop. 2001/02:107 medlemmarna.</P>
<P class="p12 ft4">När det gäller gruppmedlemmar som intervenerar får dessa ställning som parter i målet. Med avseende på rättegångskostnaderna innebär detta att gruppmedlemmen dels har rätt till ersättning av gruppens motpart för sina egna kostnader, dels riskerar att svara solidariskt med käranden och andra intervenienter för motpartens rättegångskostnader. Häri ligger ingen skillnad mot hur kostnadsansvaret är utformat då en person är part i en rättegång där flera käromål kumulerats.</P>
<P class="p236 ft19"><SPAN class="ft47">5.8.2</SPAN><SPAN class="ft48">Rättegångskostnader i högre rätt</SPAN></P>
<P class="p184 ft8"><SPAN class="ft47">Regeringens förslag: </SPAN>I mål som överklagas skall allmänna bestämmelser om rättegångskostnadsansvar tillämpas, med följande undantag. En gruppmedlem som överklagar för en grupp, skall inte kunna förpliktas att betala svarandens kostnader, som uppkommit i lägre rätt. Om svaranden överklagar och rätten utser en annan person än den som har talerätt att i stället för käranden föra gruppens talan, skall den ursprunglige käranden ändå svara för rättegångskostnader, som uppkommer därefter. Över- klagar svaranden endast i förhållande till enskilda gruppmedlemmar, skall käranden svara för rättegångskostnader i lägre rätt.</P>
<P class="p265 ft50">Utredningens och promemorians förslag <SPAN class="ft6">överensstämmer med regeringens.</SPAN></P>
<P class="p12 ft5"><SPAN class="ft19">Remissinstanserna: </SPAN>Justitiekanslern <SPAN class="ft4">och </SPAN>Svea hovrätt <SPAN class="ft4">menar att det inte framstår som rimligt att en utbytt gruppföreträdare kan bli ersättningsskyldig för rättegångskostnader avseende tiden efter bytet. Hovrätten vänder sig också mot regeln om att den som övertagit kärandens talan i högre rätt inte svarar för kostnaderna i den lägre rätten. Enligt hovrätten riskerar den att öka antalet omotiverade överklaganden.</SPAN></P>
<P class="p12 ft19">Skälen för regeringens förslag: <SPAN class="ft4">Enligt 18 kap. 15 § RB skall skyldigheten att ersätta rättegångskostnader i högre rätt bestämmas med hänsyn till rättegången där. Det betyder att kostnadsansvaret skall fördelas med utgångspunkt från den högre rättens avgörande i jämförelse med de yrkanden som parterna haft där. Dessutom skall utgången av hovrättens prövning styra fördelningen av ansvaret för kostnaderna vid tingsrätten. Dessa bestämmelser kräver vissa modifieringar i en grupprättegång, med hänsyn till det speciella förhållande i kostnads- hänseende som gäller med avseende på käranden och passiva grupp- medlemmar.</SPAN></P>
<P class="p48 ft4">Som framgår av avsnitt 5.7.2 kan en gruppmedlem överklaga ett avgörande för en grupp och följaktligen överta kärandens roll. Den som varit kärande bör rimligen inte göras ansvarig för rättegångskostnader i anledning av överklagandet. Å andra sidan bör inte klaganden riskera att bli ersättningsskyldig för kostnader som gruppens motpart fått sig tillerkända i underinstansen.</P>
<P class="p48 ft6">En annan situation som kräver särskilda överväganden är att svaranden överklagar mot gruppen eller mot en medlem i denna. Vid ett över- klagande mot en grupp kan det, som anförs i avsnitt 5.7.3, uppkomma</P>
<P class="p15 ft62">fråga om att byta ut käranden mot någon annan att företräda gruppen. Det</P>
<P class="p252 ft4">112</P>
</DIV>
<DIV id="page_113">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP03107113x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p14 ft6">kan i ett sådant fall saknas en medlem eller någon annan som har talerätt Prop. 2001/02:107 som är lämplig och villig att ta på sig uppgiften att processa för gruppen,</P>
<P class="p143 ft4">med det kostnadsansvar detta kan medföra. Högre rätt kan då utse någon annan att föra gruppens talan. Den som på detta sätt förordnas att repre- sentera gruppen kan inte påläggas ett rättegångskostnadsansvar, utöver den ersättningsskyldighet som kan uppkomma på grund av försumlig processföring och dylikt. Det kan inte heller komma i fråga att låta de passiva gruppmedlemmarna inträda som betalningsansvariga. I stället bör käranden fortsätta att bära kostnadsansvaret. En sådan lösning innebär inte någon egentlig skillnad för käranden jämfört med en vanlig rätte- gång. Ingen som väckt talan kan motsätta sig att vara svarandens motpart i högre rätt, om han eller hon klagar.</P>
<P class="p12 ft4">Begränsar svaranden ett överklagande till att gälla enbart vissa grupp- medlemmar skall beaktas att passiva medlemmar enligt huvudregeln inte kan åläggas ansvar för rättegångskostnader som har uppkommit i grupprättegången. Undantag gäller, som behandlas i avsnitt 5.8.1, endast för det fall gruppmedlemmen av försummelse eller liknande skäl orsakar kostnader. Följaktligen kan det inte bli fråga om att låta en gruppmedlem, som blir klagandens motpart i högre rätt, utge ersättning till gruppens motpart för kostnader som hänför sig till underinstansen. Vill svaranden i ett sådant fall av någon anledning få till stånd en ändring av underrättens avgörande i kostnadsdelen bör han eller hon därför överklaga det beslutet särskilt. Detta gäller självklart också om svaranden vill få nedsatt sin egen betalningsskyldighet gentemot käranden. I båda dessa fall kommer den som fört talan som kärande vid tingsrätten att vara svarandens motpart i högre rätt i kostnadsfrågan.</P>
<P class="p221 ft19"><SPAN class="ft47">5.8.3</SPAN><SPAN class="ft48">Riskavtal m.m.</SPAN></P>
<P class="p174 ft6"><SPAN class="ft50">Regeringens förslag: </SPAN>Den som vill väcka grupptalan skall kunna träffa avtal med ett ombud om att arvodet skall bestämmas med hänsyn till utgången av tvisten (s.k. riskavtal). Ett sådant avtal skall dock kunna åberopas mot gruppmedlemmarna endast om det har godkänts av en domstol. Ett riskavtal får godkännas endast om det är skäligt med hänsyn till sakens beskaffenhet.</P>
<P class="p222 ft19">Utredningens och promemorians förslag <SPAN class="ft4">överensstämmer i sak väsentligen med regeringens. I utredningen och promemorian föreslås dock en bestämmelse om att arvode enligt ett riskavtal skall vara skäligt med hänsyn till uppdragets art och omfattning, den skicklighet och den omsorg som uppdraget har utförts med, den tid som har lagts ned på uppdraget samt tvisteföremålets värde och den ekonomiska risk som avtalet har inneburit för ombudet och huvudmannen. Vidare skall enligt utredningens och promemorians förslag ett riskavtal kunna träffas endast med ombud som är advokat och avtalet kunna godkännas också av Rätts- hjälpsmyndigheten.</SPAN></P>
<P class="p266 ft35"><SPAN class="ft53">Remissinstanserna: </SPAN>Ett antal remissinstanser har ställt sig tveksamma till eller motsatt sig införandet av regler om riskavtal, bl.a. <SPAN class="ft63">Hovrätten för Västra Sverige, Stockholms tingsrätt, Uppsala tingsrätt, Kristianstads</SPAN></P>
<P class="p15 ft64">tingsrätt, Malmö tingsrätt, Göteborgs tingsrätt, Domstolsverket, Mark-</P>
<P class="p252 ft4">113</P>
</DIV>
<DIV id="page_114">
<P class="p14 ft22">nadsdomstolen, Handelshögskolan i Stockholm, Svenska Bankföre- <SPAN class="ft6">Prop. 2001/02:107 </SPAN>ningen, Finansbolagens Förening, Svensk Handel, Föreningen Svenskt</P>
<P class="p143 ft5">Näringsliv <SPAN class="ft4">och </SPAN>Sveriges Försäkringsförbund<SPAN class="ft4">. Enligt </SPAN>Svea hovrätt <SPAN class="ft4">finns det skäl att ifrågasätta om käranden skall kunna åtnjuta rättshjälp sedan riskavtal slutits och godkänts.</SPAN></P>
<P class="p12 ft4"><SPAN class="ft5">Sveriges advokatsamfund </SPAN>är positivt till regler om riskavtal. Enligt samfundet strider riskavtal i den föreslagna utformningen inte mot god advokatsed. Samfundet har vidare anfört att riskavtal inte utgör någon genomgripande nyhet – ersättning som beror på utgången av en process förekommer redan. Såsom promemorians förslag utformats finns det enligt <SPAN class="ft5">Finansinspektionens </SPAN>uppfattning inte längre några bärande argument för att motsätta sig en möjlighet att upprätta s.k. riskavtal. Även <SPAN class="ft5">Villaägarnas Riksförbund </SPAN>tillstyrker förslaget i denna del.</P>
<P class="p164 ft19">Skälen för regeringens förslag</P>
<P class="p267 ft20">Finansiering av grupptalan genom fonder?</P>
<P class="p39 ft6">Några av remissinstanserna har berört frågan om finansiering av grupptalan genom särskilda fonder. En sådan modell förespråkas av</P>
<P class="p268 ft5">Kristianstads tingsrätt <SPAN class="ft4">och </SPAN>Göteborgs tingsrätt <SPAN class="ft4">framför t.ex. riskavtal. Att samhället ger ekonomiskt stöd till personer som vill inleda en</SPAN></P>
<P class="p170 ft4">rättegång är en viktig del i arbetet för att garantera medborgarna ett reellt rättsskydd (access to justice). I det sammanhanget spelar den rättshjälp som tillhandahålls av det allmänna en betydelsefull roll, genom att den reducerar verkan av att människor har olika ekonomiska förutsättningar att bekosta ett rättsligt förfarande för att få igenom sin rätt. Rättshjälp kan inte beviljas juridiska personer, vilket innebär att organisationstalan inte kan finansieras genom rättshjälp. Rättshjälpen kan dock ha en uppgift att fylla när det gäller att underlätta tillkomsten av enskild grupptalan.</P>
<P class="p12 ft4">Här bör också nämnas den betydelse rättsskyddsförsäkringar har som ekonomisk bas för en rättegång. En rättsskyddsförsäkring skall tas i anspråk i första hand om den omfattar den aktuella tvisten. Försäkrings- skyddet täcker inte bara den försäkrades egna kostnader utan också ett eventuellt ersättningsansvar för motpartens rättegångskostnader. Försäk- ringsskyddet har därför betydelse för den som överväger att ta på sig uppdraget att föra en grupptalan. Som <SPAN class="ft5">Finansinspektionen </SPAN>och <SPAN class="ft5">Sveriges Försäkringsförbund </SPAN>framhåller kan det emellertid inte bli tal om att låta försäkringsfrågan bli avgörande för grupptalans effektivitet som process- form.</P>
<P class="p11 ft4">Att finansiera grupptalan genom offentliga fonder har de fördelarna att finansiering dels är allmän, dels omfattar också en vinnande motparts rättegångskostnader. Å andra sidan finns det principiella aspekter på att staten på detta sätt garanterar ena partens ekonomiska åtaganden i en rättegång. Regeringens förslag till lag om grupprättegång bygger på en pluralistisk syn och öppnar för både enskild grupptalan, organisations- talan och offentlig grupptalan. Ett antagande som ligger nära till hands är att enskild grupptalan främst kommer att användas för att säkerställa kompensation till gruppmedlemmarna (rättegångens reparativa funktion)</P>
<P class="p15 ft4">medan offentlig grupptalan i första hand kommer i fråga när det finns</P>
<P class="p269 ft4">114</P>
</DIV>
<DIV id="page_115">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr1 td34"><P class="p3 ft4">behov av handlingsdirigering eller prejudikatbildning (processens pre-</P></TD>
<TD class="tr1 td21"><P class="p270 ft8">Prop. 2001/02:107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">ventiva och rättsutvecklande roll). Organisationstalan kommer att</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">fungera som ett mellanting, användbar för att tillgodose både enskilda</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">och allmänna intressen.</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p53 ft4">Också en offentlig grupptalan kommer att angå enskildas rätt, eftersom</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">talan skall avse individuella anspråk som är gemensamma eller likartade</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">för många människor. Det innebär att staten genom att föra offentlig</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">grupptalan subventionerar genomdrivandet av gruppmedlemmarnas rätt,</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">även om talans väckande grundas på samhällsviktiga överväganden. Att</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">härutöver genom inrättandet av särskilda fonder öka det allmännas</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">ekonomiska engagemang för att enskilda människor skall få igenom</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">materiellt berättigade anspråk kan för närvarande inte anses motiverat.</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p53 ft4">I dessa överväganden skall även beaktas att det, som utredningen</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">framhåller, finns privata lösningar på hur kärandens kostnadsrisk kan</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">minskas. Utredningen föreslår här regler om s.k. riskavtal.</P></TD>
<TD class="tr10 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td34"><P class="p3 ft20">För- och nackdelar med riskavtal</P></TD>
<TD class="tr19 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td34"><P class="p3 ft4">Med ett riskavtal menas en överenskommelse mellan ombudet och</P></TD>
<TD class="tr18 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">klienten som gör ombudets rätt till arvode helt eller delvis beroende av</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">det resultat klienten uppnår i ärendet.</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p53 ft4">En fördel med riskavtal är att de ger ökade möjligheter för de största</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">advokatbyråerna att ta sig an en grupptalan. Genom ett riskavtal garan-</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">teras ombudet en högre ersättning än normalt, om grupptalan lyckas. Vid</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">motsatt utgång innebär visserligen uppdraget en förlust för ombudet.</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">Sannolikheten för bifall till talan är emellertid något som kan beaktas när</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">ombudet överväger att åta sig uppdraget. Kombinationen av riskavtal och</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">grupptalan kan således göra det intressant för advokater att medverka</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">även i processer om förhållandevis små anspråk.</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p53 ft4">Som <SPAN class="ft5">Sveriges advokatsamfund </SPAN>framhåller får riskavtal i den utform-</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">ning som utredningen föreslagit anses stå i överensstämmelse med god</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">advokatsed. Det innebär dock inte att det saknas argument mot att sådana</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">avtal tillåts. Några av remissinstanserna har framfört farhågor om att</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">riskavtal ger upphov till onödiga och spekulativa rättegångar eller medför</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">en osund konkurrens mellan advokater. Farhågorna är dock kraftigt</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">överdrivna. Riskavtalen torde snarare fungera som ytterligare ett skydd</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">mot missbruk av rättegångsformen. En enskild grupptalan kan innebära</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">en stor kostnadsrisk för käranden. Det kan antas att ett riskavtal många</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">gånger blir en förutsättning för en enskild att föra en grupptalan. Men det</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">är inte sannolikt att ett ombud åtar sig att driva en process som inte är</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">välgrundad när han eller hon riskerar att få ingen eller endast låg</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">ersättning för sitt arbete.</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p53 ft4">Däremot bör man inte helt avfärda risken för intressekonflikter mellan</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">ombudet och klienten, t.ex. rörande frågan om ett förlikningsbud skall</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">accepteras eller inte. Det finns emellertid ingen anledning att tro att</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">ombud kommer att sätta sina egna intressen framför klienternas. Enskild</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">grupptalan och organisationstalan skall enligt huvudregeln föras genom</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">ombud som är advokat. I sådana fall kan lämpliga åtgärder vidtas inom</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">ramen för det tillsynsansvar som advokatsamfundet har.</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p53 ft4">Även om det finns anledning att se allvarligt på vissa av de sakskäl</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td34"><P class="p3 ft4">som kan anföras mot riskavtal väger enligt regeringen de omständigheter</P></TD>
<TD class="tr31 td21"><P class="p17 ft4">115</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_116">
<P class="p14 ft6">som talar för avtalsformen tyngre, om tillämpningsområdet begränsas Prop. 2001/02:107 och arvodessystemet innehåller en kontrollfunktion. En i sistnämnda</P>
<P class="p143 ft7">hänseende väsentlig fråga är riskavtalets konstruktion och under vilka förutsättningar ett riskavtal skall godkännas.</P>
<P class="p61 ft20">Riskavtalets konstruktion och godkännande</P>
<P class="p39 ft4">För att utgöra ett riskavtal skall avtalet innebära att ombudet vid en processförlust får ingen eller låg ersättning, medan han eller hon får extra mycket betalt om talan bifalls. I riskavtalet bör alltid anges vilken ersättning för arvode ombudet skall erhålla för det fall talan misslyckas helt respektive får fullt bifall. Arvodet kan lämpligen anges i procent- satser av ett normalarvode.</P>
<P class="p271 ft4">Ett riskavtal har till syfte att ekonomiskt avlasta käranden. En svarande som förlorar målet skall därför inte förpliktas att betala mer av kärandens rättegångskostnader än som varit fallet om ett riskavtal inte funnits (ett normalarvode). Samtidigt är det i en sådan situation inte rimligt att käranden ensam skall bära merkostnaden. Denna bör i stället fördelas på alla som haft nytta av processens utgång. För att inte komma i strid med grundtanken om frånvaron av rättegångskostnadsansvar för passiva gruppmedlemmar kan detta emellertid komma i fråga endast när grupp- talan har förts om en ekonomisk prestation från svaranden. Gruppmed- lemmarna bör dock ges ett skydd mot oskäliga eller på annat sätt för dem särskilt ogynnsamma avtalsvillkor. Ett riskavtal bör därför inte vara gällande mot gruppmedlemmarna om det inte har godkänts av en dom- stol. Riskavtal bör vidare ha upprättats skriftligt för att kunna åberopas mot gruppens medlemmar. I lagrådsremissen föreslogs bestämmelser med den innebörden (37 §).</P>
<P class="p272 ft4">I remissen föreslogs dessutom en bestämmelse (39 §) om att arvode enligt ett riskavtal skall vara skäligt med hänsyn till uppdragets art och omfattning, den skicklighet och den omsorg som uppdraget har utförts med, den tid som har lagts ned på uppdraget samt tvisteföremålets värde och den ekonomiska risk som avtalet har inneburit för ombudet och huvudmannen.</P>
<P class="p273 ft4"><SPAN class="ft5">Lagrådet </SPAN>har anfört bland annat följande om regleringen av riskavtal:</P>
<P class="p274 ft57">I 18 kap. rättegångsbalken regleras skyldigheten för en part att ersätta motpartens rättegångskostnader men inte rättsförhållandet mellan en part och samma parts ombud. Avtalet dem emellan är ett vanligt civilrättsligt avtal som är att bedöma enligt allmänna principer för tolkning och tillämpning av avtal. Inte heller i fråga om grupptalan finns det anledning att i lagen ta in några regler om avtalsförhållandet mellan käranden och dennes ombud. De föreslagna bestämmelserna i 37 och 39 §§ kan emellertid läsas så att de också gäller detta avtalsförhållande och att de inskränker avtalsfriheten på detta område.</P>
<P class="p275 ft57">Däremot kan det finnas ett legitimt behov av att reglera hur kärandens avtal med ombudet skall påverka de övriga gruppmedlem- marnas betalningsskyldighet. I detta hänseende föreslås i 37 § en reglering av innebörd att ett riskavtal, för att kunna åberopas mot gruppmedlemmarna, skall ha godkänts av domstol eller Rättshjälps-</P>
<P class="p276 ft8">myndigheten. En följd av att ett avtal på detta sätt har fått ett officiellt</P>
<P class="p252 ft4">116</P>
</DIV>
<DIV id="page_117">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p277 ft8">godkännande bör rimligen bli att avtalet därefter skall tillämpas vid fastställande av arvode till ombudet utom i särskilda situationer då ombudet har misskött sig och därmed brutit mot sina åligganden enligt det ingångna avtalet. Någon bestämmelse om att ett godkänt avtal skall tillämpas vid fastställande av ombudsarvode ingår emellertid inte i lagen, som i stället i 39 § anger helt andra grunder för hur arvodet skall fastställas.</P>
<P class="p278 ft6">Lagrådet har mot den här bakgrunden föreslagit att de i lagrådsremissens 39 § föreslagna bestämmelserna får utgå och att man i paragrafen i stället tar in bestämmelser som anger under vilka förutsättningar som ett risk- avtal får godkännas. Regeringen ansluter sig till förslagen.</P>
<P class="p153 ft4">För att ett riskavtal skall få godkännas bör det i enlighet med Lag- rådets förslag vara skäligt med hänsyn till sakens beskaffenhet. Viktiga kriterier vid bedömningen riskavtalets skälighet kan vara tvistefrågornas komplexitet, processföremålets värde och den risk som ombudet kan sägas ta genom att få mindre betalt om talan misslyckas. Regeringen återkommer till dessa frågor i författningskommentaren.</P>
<P class="p119 ft4">Det kan bli aktuellt med en prövning i domstol av frågan om slutlig ersättning till ombudet enligt ett riskavtal i olika situationer. Ett fall är när käranden ur inprocessade medel vill tillgodogöra sig ersättning för rättegångskostnader som inte blir ersatta av svaranden (se avsnitt 5.8.1) och ett annat är om det uppstår en tvist om arvodet mellan käranden och ombudet. Frågan om slutlig ersättning enligt ett riskavtal prövas också i de fall ersättningen skall utgå ur allmänna medel.</P>
<P class="p114 ft8">Som regeringen framhöll inledningsvis bör det i riskavtalet alltid anges på vilket sätt arvodet är avsett att avvika från ett normalarvode. När arvode enligt ett riskavtal skall bestämmas måste domstolen därför först avgöra vad som är ett skäligt normalarvode för det utförda uppdraget. Det första ledet i bedömningen utgår alltså från vad som är ersättningsgill rättegångskostnad enligt 18 kap. 8 § RB och går således till som vanligt vid arvodesfrågor. Eftersom gruppens motpart inte i något fall riskerar att behöva betala högre ersättning än som motsvarar ett skäligt arvode enligt 18 kap. 8 § RB (ett normalarvode) måste en sådan prövning ändå göras i de fall frågan om ansvar för kärandens rättegångskostnader är aktuell. Domstolen har därefter att bestämma om arvodet skall höjas eller sänkas i förhållande till normalersättningen och att fastställa arvodesbeloppet.</P>
<P class="p165 ft4">Bifalls gruppföreträdarens talan endast delvis bör rätten med hänsyn till omständigheterna bestämma vilket arvode ombudet skall ha, med utgångspunkt från normalarvodet och de avvikelser därifrån som avtalet anger vid fullt bifall respektive helt ogillande.</P>
<P class="p138 ft4">I lagrådsremissen föreslogs en särskild bestämmelse om forum för tvister om arvode enligt riskavtal. <SPAN class="ft5">Lagrådet </SPAN>har föreslagit att den får utgå. Regeringen ansluter sig till den bedömningen. Det är tillräckligt med forumregeln i 10 kap. 13 § RB, enligt vilken en tvist om ombudsarvode får väckas vid den domstol som först dömt i målet.</P>
<P class="p279 ft8">Ett riskavtal av den typ som förordas här avviker från det som brukar kallas provisionsarvode. En överenskommelse om provisionsarvode innebär att ombudet får en viss procentsats, t.ex. 30 procent, av inproces- sade medel. En sådan konstruktion medför en helt annan fara för intres- sekonflikter mellan ombudet och klienten än modellen med riskavtal.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p123 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p253 ft4">117</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_118">
<P class="p280 ft6">Som ett exempel kan nämnas att ett provisionsarvode kan locka ombudet Prop. 2001/02:107 att sträva efter en snabb förlikning, som ger ombudet hög timavkastning</P>
<P class="p281 ft4">på sitt arbete, trots att det ligger i klientens intresse att få målet prövat i sak av domstol. Ett avtal om arvode bör följaktligen inte kunna godkän- nas om det grundas enbart på tvisteföremålets värde.</P>
<P class="p282 ft4">I lagrådsremissens förslag var möjligheten att ingå ett för gruppmed- lemmarna bindande riskavtal begränsad till avtal med ombud som är advokat. Enligt <SPAN class="ft5">Lagrådet </SPAN>bör bestämmelserna om riskavtal kunna tillämpas även i förhållande till ett annat ombud som medgivits att före- träda käranden (se avsnitt 5.2.5). Regeringen instämmer i Lagrådets förslag. Som Lagrådet påpekar kan det dock finnas anledning att iaktta restriktivitet vid godkännande av ett riskavtal med annan än advokat, särskilt om någon prövning ännu inte skett av om den som avtalet sluts med skall godtas som ombud enligt bestämmelsen om det.</P>
<P class="p282 ft6">Enligt lagrådsremissen skulle också Rättshjälpsmyndigheten kunna godkänna ett riskavtal. <SPAN class="ft22">Lagrådet </SPAN>har förordat att den möjligheten får utgå. Regeringen ansluter sig till den bedömningen.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr37 td47"><P class="p85 ft17">5.9</P></TD>
<TD class="tr37 td48"><P class="p18 ft17">Underrättelser till gruppmedlemmarna</P></TD>
<TD class="tr37 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr32 td50"><P class="p3 ft55"> </P></TD>
<TD class="tr33 td55"><P class="p3 ft56"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td51"><P class="p190 ft4"><SPAN class="ft19">Regeringens förslag: </SPAN>Domstolen skall i särskilt angivna fall skicka</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td51"><P class="p190 ft4">underrättelser till gruppmedlemmarna. Därutöver skall en berörd grupp-</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td51"><P class="p190 ft4">medlem underrättas om förhållanden som har betydelse för medlemmen.</P></TD>
<TD class="tr13 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td51"><P class="p190 ft4">En underrättelse behöver dock inte lämnas när det är obehövligt med</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td51"><P class="p190 ft4">hänsyn till gruppmedlemmens behov av uppgiften för att kunna bevaka</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td51"><P class="p190 ft4">sin rätt. Underrättelse skall ske på det sätt domstolen finner lämpligt.</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td51"><P class="p190 ft4">Rätten får förelägga en part att ombesörja underrättelsen, om detta har</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td51"><P class="p190 ft4">betydande fördelar för handläggningen. Parten har i ett sådant fall rätt till</P></TD>
<TD class="tr13 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr23 td52"><P class="p190 ft4">ersättning av allmänna medel för kostnader.</P></TD>
<TD class="tr10 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr20 td53"><P class="p191 ft8"><SPAN class="ft47">Utredningens förslag </SPAN>överensstämmer i sak med regeringens, dock att</P></TD>
<TD class="tr20 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td53"><P class="p190 ft4">utredningens förslag saknar regler om att underrättelse skall kunna</P></TD>
<TD class="tr13 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft4">ombesörjas av en part.</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p191 ft8"><SPAN class="ft47">Remissinstanserna: </SPAN><SPAN class="ft20">Stockholms tingsrätt </SPAN>har ifrågasatt rättens under-</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft4">rättelseskyldighet och pekat på kärandens skyldighet att på begäran</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft4">lämna upplysningar till gruppmedlemmarna.</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p191 ft4"><SPAN class="ft19">Promemorians förslag </SPAN>överensstämmer med regeringens.</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p191 ft8"><SPAN class="ft47">Remissinstanserna: </SPAN><SPAN class="ft20">Stockholms tingsrätt </SPAN>anser att det är förbättring i</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td53"><P class="p190 ft4">förhållande till utredningens förslag att en underrättelse ska kunna</P></TD>
<TD class="tr13 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft4">ombesörjas av part, men vidhåller att underrättelser till gruppmedlem-</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft4">marna i princip bör gå genom käranden. <SPAN class="ft5">Göteborgs tingsrätt </SPAN>och</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft4"><SPAN class="ft5">Östersunds tingsrätt </SPAN>är tveksamma till lämplighetsprövningarna i</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft4">samband med underrättelseförfarandet. Även <SPAN class="ft5">Hovrätten över Skåne och</SPAN></P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft4"><SPAN class="ft5">Blekinge </SPAN>önskar tydligare riktlinjer för underrättelseskyldigheten och</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft4">menar vidare att en underrättelse om inledande av en grupprättegång bör</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td53"><P class="p190 ft4">delges gruppmedlemmarna. <SPAN class="ft5">Domstolsverket </SPAN>anser att det finns en risk att</P></TD>
<TD class="tr13 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft4">domstolarna kommer att delge fler underrättelser än vad som är</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft4">nödvändigt. <SPAN class="ft5">Malmö tingsrätt </SPAN>avstyrker förslaget att svaranden skall</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft4">kunna åläggas att ombesörja underrättelser till gruppmedlemmarna. Det</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td53"><P class="p190 ft20"><SPAN class="ft8">gör också </SPAN>Svensk Handel, Föreningen Svenskt Näringsliv <SPAN class="ft8">och </SPAN>Sveriges</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr14 td55"><P class="p17 ft4">118</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td47"><P class="p3 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr28 td48"><P class="p3 ft43"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_119">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p118 ft6"><SPAN class="ft22">Försäkringsförbund</SPAN>, vilka menar att en underrättelseskyldighet skulle vara ett allvarligt ingrepp i friheten att själv bestämma över information till sina kunder.</P>
<P class="p119 ft4"><SPAN class="ft19">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>Genom det som har sagts i tidigare avsnitt framgår att domstolen på grund av uttryckliga bestämmelser i lagen om grupprättegång kommer att vara skyldig att underrätta grupp- medlemmarna om att en grupprättegång har inletts och om en sådan skall avbrytas. Gruppmedlemmarna skall vidare lämnas tillfälle att yttra sig innan rätten fattar beslut om att förordna någon vid sidan av käranden eller i stället för käranden att föra talan för en undergrupp.</P>
<P class="p119 ft4">Självklart skall också varje gruppmedlem underrättas om innehållet i domar och slutliga beslut som angår medlemmens rätt samt om en förlikning som begärs stadfäst. Det finns också andra än de här uppräk- nade händelserna som bör föranleda domstolen att regelmässigt verk- ställa en underrättelse till de passiva medlemmarna. De bör informeras om byte av kärande, om käranden har anlitat ett nytt ombud, om efter- gifter som käranden gör, om riskavtal samt om överklaganden.</P>
<P class="p119 ft4">Även andra beslut och åtgärder av domstolen under rättegången kommer ibland att vara av sådant intresse för gruppmedlemmarna att de bör få kännedom om dem. Det kan vara motiverat att underrätta grupp- medlemmarna om det har beviljats en säkerhetsåtgärd enligt 15 kap. RB, om domstolen har medgett undantag från ombuds- eller advokattvånget, om en sammanfattning enligt 42 kap. 16 § RB, om när sammanträden skall hållas, om den tidsplan som gäller för processen och om andra handläggningsfrågor.</P>
<P class="p122 ft8">Det är inte praktiskt görligt eller lämpligt att i lagtext ange exakt i vilka situationer gruppmedlemmarna skall underrättas. En sådan bestämmelse skulle bli svåröverskådlig och riskera att låsa fast rättstillämpningen på ett olyckligt sätt. I stället anser regeringen att det i lagen bör införas en bestämmelse om att gruppmedlemmar skall underrättas om förhållanden som har betydelse för medlemmen. En underrättelse skall dock inte behöva lämnas om det är obehövligt med hänsyn till gruppmedlemmens behov av uppgiften för att kunna bevaka sin rätt.</P>
<P class="p120 ft4">Meddelanden från domstolen till parter eller andra i en tvistemåls- process sker antingen formlöst (genom t.ex. brev eller telefonsamtal) eller genom delgivning. Enligt 33 kap. 2 § RB skall delgivning användas om det är särskilt föreskrivet, om det med hänsyn till syftet med bestäm- melsen om underrättelse framgår att delgivning bör ske eller om det är påkallat med hänsyn till omständigheterna. Bestämmelsen kommer att vara tillämplig också i en grupprättegång. Den innebär att domstolen i varje enskilt fall måste pröva om delgivning är nödvändig eller om underrättelsen kan lämnas formlöst. En väsentlig faktor att beakta i sammanhanget är hur viktigt det är för domstolen att ha ett bevis för att underrättelsen verkligen kommit fram till mottagaren (jfr prop. 1990/91:11 s. 52).</P>
<P class="p122 ft8">Det är varken möjligt eller lämpligt att lagstiftningsvis ge detaljerade riktlinjer för i vilka fall delgivning bör användas i en grupprättegång vid underrättelse till passiva gruppmedlemmar. Som en generell riktlinje bör dock gälla att delgivning regelmässigt bör ske om underrättelsen inne- fattar att medlemmen skall fullgöra något i rättegången och underlåtenhet att göra det är sanktionerad på något sätt. Ett exempel på ett sådant</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p123 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p253 ft4">119</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_120">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p118 ft4">meddelande är en kallelse till en passiv gruppmedlem som skall höras i bevissyfte. En medlems passivitet efter en sådan anmaning kommer normalt att tolkas till medlemmens nackdel i bevishänseende (se 35 kap. 4 § RB), om rätten inte anser att medlemmens utevaro är hinder mot huvudförhandling. Å andra sidan bör domstolen kunna vara sparsam med att använda delgivning när underrättelsen inte är förknippad med någon sådan direkt rättsföljd för medlemmen. Några exempel på den typen av underrättelser är meddelanden i fråga om en sammanfattning enligt 42 kap. 16 § RB, byte av ombud, beviljande av säkerhetsåtgärder och olika handläggningsåtgärder.</P>
<P class="p121 ft4">Hur delgivning skall gå till framgår av bestämmelser i delgivnings- lagen (1970:428). Man kan grovt dela in de delgivningsformer lagen anvisar i två kategorier: 1) delgivning med en bestämd person och 2) delgivning med en obestämd krets eller ett stort antal personer. Till den förstnämnda kategorin är att hänföra delgivningsformerna ordinär delgivning, särskild postdelgivning, telefondelgivning och stämnings- mannadelgivning. Delgivning som riktar sig till ett obestämt eller stort antal personer sker främst genom kungörelse. Man bör inte bortse från något av alternativen som en möjlig delgivningsform i en grupprätte- gång. Vilken av formerna som bör väljas i det enskilda fallet får bero på omständigheter som syftet med underrättelsen, vilken typ av anspråk talan rör, antalet gruppmedlemmar, gruppens geografiska spridning och tillgången till enkla och rationella informationsvägar. Det är inte görligt att genom lagtext eller motivuttalanden binda domstolarna vid en viss delgivningsform i en bestämd underrättelsesituation. Den frågan avgörs bäst av domstolen med hänsyn till omständigheterna i varje enskilt fall. Som ett mer principiellt påpekande bör dock framhållas att grupprätte- gångar får antas ge större utrymme för delgivning genom kungörelse än som är fallet i en individuell process, när det gäller delgivning med passiva gruppmedlemmar.</P>
<P class="p133 ft4">Utredningen har i det sammanhanget föreslagit att 16 § delgivnings- lagen kompletteras med en uttrycklig anvisning om att domstolen vid bedömning av om kungörelsedelgivning får användas skall väga in förhållandet mellan delgivningskostnaderna och det värde som rätte- gången rör för varje enskild gruppmedlem. Regeringen anser att domstolen bör kunna göra detta övervägande utan någon författnings- ändring.</P>
<P class="p120 ft6">Sammanfattningsvis anser regeringen alltså att underrättelserna enligt lagen om grupprättegång inte kräver några särskilda bestämmelser om delgivning.</P>
<P class="p119 ft4">När en underrättelse skall ske formlöst kan rätten fritt välja med- delandeform. Domstolen kan sålunda besluta att varje gruppmedlem skall informeras personligen, att underrättelse skall ske genom anslag hos rätten eller i annan form eller att informationen skall ges genom en kom- bination av dessa sätt.</P>
<P class="p114 ft8">I motsats till utredningen föreslår regeringen inte att underrättelsen till gruppmedlemmarna om att en grupprättegång har inletts skall delges dem. I och med att grupptalan kommer att omfatta endast de medlemmar som anmäler detta till domstolen föreligger inte samma rättssäkerhetsskäl att delge underrättelsen som då medlemskapet uppkommer genom med- lemmens passivitet. Emellertid är det viktigt att alla medlemmar ges</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p123 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p253 ft4">120</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_121">
<P class="p280 ft6">möjlighet att ta ställning till om deras anspråk skall prövas genom den Prop. 2001/02:107 väckta grupptalan och inkomma med en anmälan.</P>
<P class="p282 ft4">Särskilt när det gäller konsumentanspråk kan grupptalan förväntas avse anspråk som har sin grund i ett fortlöpande rättsförhållande mellan gruppmedlemmarna och svaranden. Det kan t.ex. röra sig om återfående av en felaktigt uttagen avgift i anslutning till ett prenumerationsavtal som löper tills vidare. I sådana fall förekommer regelbundet fakturering eller liknande korrespondens mellan svaranden och prenumeranterna (grupp- medlemmarna). Underrättelse om att en grupptalan väckts kan då tänkas enklast och billigast ske i samband med t.ex. faktureringen.</P>
<P class="p282 ft4">För att ge möjlighet för domstolen att välja den enklaste och mest kostnadseffektiva underrättelseformen föreslås att domstolen skall ges möjlighet att förelägga en part att ombesörja en underrättelse till grupp- medlemmarna. Domstolen skall då i den utsträckning domstolen anser nödvändig och lämplig ge anvisningar om innehållet i och formen för underrättelsen. Regeringen vill understryka att det är fråga om att utnyttja redan etablerade kommunikationsvägar och inte att ålägga parten något betungande uppdrag. Det kan naturligtvis inte uteslutas att ett föreläggande om underrättelse kan vara lämpligt även efter det att t.ex. ett avtalsförhållande redan har upphört. Merkostnaden för underrättelsen bekostas av det allmänna.</P>
<P class="p283 ft7">Det kan nämnas att bestämmelser av motsvarande slag finns i lagstiftningen om class actions i Australien och Ontario, Kanada.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr37 td56"><P class="p230 ft17">5.10</P></TD>
<TD class="tr37 td57"><P class="p23 ft17">Bestämmande och fördelning av ersättning</P></TD>
<TD class="tr37 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr32 td50"><P class="p3 ft55"> </P></TD>
<TD class="tr33 td55"><P class="p3 ft56"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td51"><P class="p190 ft4"><SPAN class="ft19">Regeringens bedömning: </SPAN>Nya regler om bestämmande och fördelning</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr23 td52"><P class="p190 ft4">av ersättning bör inte läggas fram.</P></TD>
<TD class="tr10 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr34 td53"><P class="p191 ft4"><SPAN class="ft19">Utredningens förslag: </SPAN>Utredningen föreslår att domstolen i en</P></TD>
<TD class="tr34 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft4">grupprättegång skall kunna döma ut ett belopp motsvarande grupp-</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td53"><P class="p190 ft4">medlemmarnas sammanlagda anspråk, vilket skall fördelas mellan</P></TD>
<TD class="tr13 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft4">medlemmarna enligt ett särskilt efterföljande förfarande.</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p191 ft4"><SPAN class="ft19">Remissinstanserna: </SPAN>Flera remissinstanser har ställt sig tveksamma</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft4">eller avvisande till förslaget och har ansett att det kan få negativa</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft4">inverkningar på den materiella skadeståndsrätten. Sådana synpunkter har</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft5"><SPAN class="ft4">framförts av </SPAN>Malmö tingsrätt, Marknadsdomstolen, Industriförbundet,</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft5">Svenska Bankföreningen <SPAN class="ft4">och </SPAN>Sveriges Försäkringsförbund.</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p191 ft4"><SPAN class="ft19">Promemorians bedömning </SPAN>överensstämmer med regeringens.</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td53"><P class="p191 ft20"><SPAN class="ft47">Remissinstanserna: </SPAN>Hovrätten för Västra Sverige, Moderatkvinnorna,</P></TD>
<TD class="tr13 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft5">Svensk Handel <SPAN class="ft4">och </SPAN>Föreningen Svenskt Näringsliv <SPAN class="ft4">befarar att redan</SPAN></P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft4">införandet av en lag om grupprättegång kommer att påverka den mate-</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft4">riella skadeståndsrätten genom framför allt schabloniserade bedöm-</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft4">ningar. <SPAN class="ft5">Hovrätten över Skåne och Blekinge, </SPAN>däremot, beklagar att man i</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td53"><P class="p190 ft4">promemorian har avstått från att lägga fram förslag om att domstolen kan</P></TD>
<TD class="tr13 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft4">döma ut en ackumulerad ersättning, att fördelas mellan gruppmedlem-</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft4">marna genom ett särskilt utbetalningsförfarande där svaranden inte</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft4">behöver medverka.</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p191 ft19">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft4">Grupptalan som processform</SPAN></P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td53"><P class="p190 ft4">kan bl.a. användas för att driva genom ekonomiska ersättningskrav, som</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr14 td55"><P class="p17 ft4">121</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td56"><P class="p3 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr28 td57"><P class="p3 ft43"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_122">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft6">grundas på samma eller likartade omständigheter. Det kan vara fråga om ersättning enligt ett standardkontrakt eller fel på en standardvara eller skadestånd i anledning av en massolycka.</P>
<P class="p114 ft4">Att i sådana fall konstatera om en viss person har rätt till ersättning kan kräva att man tar ställning till en rad omständigheter som är speciella för denna person. Det kan i ett skadeståndsmål t.ex. gälla frågan om det föreligger adekvat kausalitet mellan handlandet och skadan, om inverkan av konkurrerande skadeorsaker, om medvållande eller om det föreligger samtycke eller någon annan ansvarsfrihetsgrund. I ett köprättsligt mål kan en säljare invända och hävda att köparen känt till att varan inte helt överensstämde med uttalanden i marknadsföringen eller att det på annat sätt inte brustit i avtalsförutsättningarna eller att köparen inte reklamerat felet i tid.</P>
<P class="p114 ft4">Många gånger kan denna typ av individuella rättsfakta prövas av domstolen på grundval av bevisning som är gemensam för hela gruppen. I andra fall kommer den särskilda bevisning som krävs att vara av mindre omfattning och lätt tillgänglig, varför medlemmen inte behöver agera själv. Bevisningen kan efterforskas och åberopas av den som för talan för gruppen utan alltför stora besvär och kostnader. Ibland kommer dock handläggningen av tvistefrågorna sannolikt att kräva att medlemmen själv tar aktiv del i målet. Behovet av och formerna för medlemmens medverkan får i så fall prövas på samma sätt som beträffande andra individuella omständigheter.</P>
<P class="p115 ft4">Man kan vidare förvänta att det i många grupptalansituationer inte kommer att innebära några större problem att beräkna vad var och en av gruppmedlemmarna skall erhålla i ersättning. I flera fall kommer anspråken att vara identiska eller lätt fastställbara. Som exempel kan nämnas talan om återbetalning av felaktigt erlagda fakturaavgifter. Det torde då inte bli särskilt svårt att slå fast hur stort belopp som skall återbetalas till varje medlem. I andra fall utgår de materiella ersättnings- bestämmelserna från att ersättning kan beräknas på objektiva grunder. Så gäller t.ex. att beräkning av prisavdrag enligt konsumentköplagen ofta måste ske på ett ganska schablonmässigt sätt (jfr prop. 1989/90:89 s. 126). Det förekommer också ibland att omständigheterna är sådana att det är omöjligt att i efterhand prestera full bevisning om den individuella skadans omfattning eller värde eller att kravet på exakthet i beräkningen framstår som ett betydligt mer kostsamt alternativ än en schabloniserad eller på annat sätt förenklad beräkningsmodell. Gällande rätt ger i sådant fall möjlighet att i individuella processer fastställa ersättning med stöd av skälighetsbedömningar, sänkta beviskrav, schabloniseringar och dylikt, trots att beräkningen resulterar i ersättningsbelopp som sannolikt inte exakt motsvarar den verkliga skadan eller förlusten. Domstolen kan bestämma skadans eller förlustens omfattning och värde t.ex. med stöd av 35 kap. 5 § RB eller grunderna för denna bestämmelse. Det finns inget som hindrar att detta sker inom ramen för en grupprättegång.</P>
<P class="p171 ft4">För att bland annat nedbringa kostnaderna i fall som de ovan beskrivna föreslår utredningen att lagen om grupprättegång skall innehålla en bestämmelse som tillåter domstolen att tillerkänna käranden en ackumu- lerad ersättning, att fördelas mellan gruppmedlemmarna genom ett särskilt utbetalningsförfarande i vilket svaranden inte behöver medverka. Ett sådant förfarande skulle vara enklare och mindre kostsamt än att i</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p117 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p253 ft4">122</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_123">
<P class="p280 ft6">grupprättegången fastställa varje gruppmedlems ersättning och döma ut Prop. 2001/02:107 individuella belopp.</P>
<P class="p282 ft4">Det finns i och för sig skäl att instämma i de tankegångar som ligger bakom utredningens förslag. Å andra sidan har regeringen också för- ståelse för de farhågor som framförts från remisshåll, om att ett regel- system av det slag som utredningen föreslagit kan få verkningar på tillämpningen av den materiella ersättningsrätten. Det kan inte bortses från att domstolarna, i syfte att förenkla och förbilliga processen, kan tendera att vid beräkning av ersättning tillgripa schabloniseringar och generaliseringar i större omfattning i en grupprättegång än i en indivi- duell process. Regeringen lägger därför inte fram något förslag om en ny modell för utdömande och fördelning av ersättning. De framtida erfaren- heterna av lagens tillämpning får visa om det finns anledning att återkomma till frågan.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr2 td58"><P class="p230 ft1">6</P></TD>
<TD class="tr2 td59"><P class="p284 ft1">Grupptalan enligt miljöbalken</P></TD>
<TD class="tr2 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td58"><P class="p285 ft17">6.1</P></TD>
<TD class="tr0 td59"><P class="p284 ft17">Allmänt om reformbehovet på miljörättens område</P></TD>
<TD class="tr0 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr33 td50"><P class="p3 ft56"> </P></TD>
<TD class="tr38 td55"><P class="p3 ft65"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td51"><P class="p190 ft8"><SPAN class="ft47">Regeringens bedömning: </SPAN>Det finns även på miljörättens område brister</P></TD>
<TD class="tr13 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td51"><P class="p190 ft4">i rättsskyddet för gruppanspråk, både i fråga om reparation, prevention</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td51"><P class="p190 ft4">och rättsbildning. Behovet av processuella reformer är påtagligt. En</P></TD>
<TD class="tr13 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr23 td52"><P class="p190 ft4">möjlighet till grupptalan bör införas.</P></TD>
<TD class="tr10 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr20 td53"><P class="p286 ft19">Utredningens och promemorians bedömning <SPAN class="ft4">överensstämmer med</SPAN></P></TD>
<TD class="tr20 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft4">regeringens.</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td53"><P class="p286 ft4"><SPAN class="ft19">Remissinstanserna: </SPAN>Majoriteten av de remissinstanser som yttrat sig i</P></TD>
<TD class="tr13 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft4">den här delen är positiva till förslaget att införa grupptalan på miljö-</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft4">rättens område. <SPAN class="ft5">Naturvårdsverket </SPAN>har anfört att det finns goda skäl att</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft4">verka för att enskilda intressen skall kunna hävdas bättre i miljöärenden</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft4">samt att det för främjandet av ett så stort genomslag som möjligt av</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft4">miljövårdens materiella regler är angeläget att det processuella rätts-</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td53"><P class="p190 ft4">skyddet stärks. <SPAN class="ft5">Koncessionsnämnden för miljöskydd </SPAN>har uttalat att det</P></TD>
<TD class="tr13 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft4">miljörättsliga området kan vara väl lämpat för regler om grupprättegång.</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft4"><SPAN class="ft5">Svenska Naturskyddsföreningen </SPAN>har ställt sig positiv till införande av</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft4">grupptalan på miljöområdet. <SPAN class="ft5">Stiftelsen Miljöcentrum </SPAN>anser att grupptalan</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft4">behövs och menar att institutet kan ha en avsevärd reparativ, preventiv</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td53"><P class="p190 ft4">samt prejudikatbildande effekt inom det miljörättsliga området. Miljö-</P></TD>
<TD class="tr13 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft4">centrum framhåller dock vidare vikten av att omfattande ekonomiska</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft4">resurser ställs till förfogande för finansiering av grupprättegångar.</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p286 ft4"><SPAN class="ft5">Malmö tingsrätt </SPAN>har anfört att det kan finnas skäl för ändringar av</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft4">talerätten inom miljöområdet i stort. Däremot har utredningen inte över-</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft4">tygat tingsrätten om att grupptalan skulle vara den enkla, snabba, billiga</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft4">och rättssäkra sanktionsmekanism som anges. Varken <SPAN class="ft5">Stockholms tings-</SPAN></P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td53"><P class="p190 ft20">rätt, Uppsala tingsrätt <SPAN class="ft8">eller </SPAN>Växjö tingsrätt <SPAN class="ft8">har övertygats om behovet av</SPAN></P></TD>
<TD class="tr13 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft4">grupprättegång på miljörättens område.</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p286 ft19">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft4">Knappast något annat rätts-</SPAN></P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft4">område har under de senaste <NOBR>30–35</NOBR> åren haft en sådan utveckling i fråga</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td58"><P class="p190 ft4">om</P></TD>
<TD class="tr10 td59"><P class="p286 ft4">rättslig nyreglering som miljörätten. Denna reglerar allt ifrån</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr21 td55"><P class="p17 ft4">123</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td58"><P class="p3 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr39 td59"><P class="p3 ft66"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_124">
<P class="p287 ft6">utnyttjandet av naturresurser av riksintresse till mindre verksamheter som Prop. 2001/02:107 kan ge upphov till endast enstaka lokala miljöstörningar. Stora delar av</P>
<P class="p288 ft4">den centrala lagstiftningen är numera samlad i miljöbalken.</P>
<P class="p289 ft4">Den miljörättsliga regleringen är till stor del uppbyggd kring ett tillstånds- och anmälningsförfarande förenat med särskild tillsynsverk- samhet. Myndigheterna förutsätts bära ett tungt ansvar för att se till att lagar och förordningar efterlevs. Det är dock varken praktiskt eller ekonomiskt möjligt att låta myndighetskontrollen omfatta varje enskild verksamhet som innebär en miljöfara. Företagens egenkontroll är därför en annan viktig faktor i arbetet för att värna om miljön.</P>
<P class="p289 ft4">Myndigheternas behov av rättsliga medel för att vidta åtgärder i syfte att komma till rätta med miljöproblem är förhållandevis väl tillgodo- sedda. Däremot är möjligheterna för den enskilde medborgaren och organisationer mer begränsade, även om etablerade miljöorganisationer givits möjlighet att överklaga vissa domar och beslut enligt miljöbalken.</P>
<P class="p289 ft4">Miljörättsliga prövningar och beslut har ofta betydelse för stora befolk- ningsgrupper. Verksamheter som faller under miljölagstiftningen inverkar i flera avseenden på människors levnadsförhållanden och på miljön. Dessa frågor har berörts i kapitel 4.</P>
<P class="p289 ft4">En talan för att främja ändamålen bakom miljöbestämmelserna kan avse yrkanden av vitt skiftande slag. De kan röra förbud, vidtagande av skyddsåtgärder, utfående av skadestånd eller annan ekonomisk ersätt- ning, tillståndsgivning, utdömande av straffansvar och påförande av avgifter.</P>
<P class="p290 ft4">Att tillgodose de intressen som ligger till grund för miljörättsliga anspråk kräver tillgång till enkla, snabba, billiga och rättssäkra sanktions- mekanismer. Regelverkens uppbyggnad och inbördes samspel samt sak- frågornas ofta komplexa art gör det emellertid svårt att skapa sig en klar och entydig bild av effektiviteten hos rättstillämpningen. Det står dock klart att det finns brister i rättsskyddet för gruppanspråk, både i fråga om reparation, prevention och rättsbildning. Slutsatsen måste således bli att det även på miljörättens område finns ett påtagligt behov av processuella reformer. Utredningen har lagt fram förslag om grupptalan på två områden, nämligen beträffande talan om ersättning för vissa miljöskador samt om förbud m.m. vid miljöfarlig verksamhet. Förslagen behandlas i de följande avsnitten.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr37 td47"><P class="p85 ft17">6.2</P></TD>
<TD class="tr37 td48"><P class="p18 ft17">Skadestånd för vissa miljöskador</P></TD>
<TD class="tr37 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr32 td50"><P class="p3 ft55"> </P></TD>
<TD class="tr33 td55"><P class="p3 ft56"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td51"><P class="p190 ft4"><SPAN class="ft19">Regeringens förslag: </SPAN>Talan om skadestånd enligt 32 kap. miljöbalken</P></TD>
<TD class="tr13 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr23 td52"><P class="p190 ft4">får föras enligt lagen om grupprättegång.</P></TD>
<TD class="tr10 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr20 td53"><P class="p191 ft4"><SPAN class="ft19">Utredningens förslag </SPAN>överensstämmer i sak med regeringens. Utred-</P></TD>
<TD class="tr20 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft4">ningen föreslår dock dessutom en reglering som tar sikte på grupptalan</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td53"><P class="p190 ft4">på svarandesidan.</P></TD>
<TD class="tr13 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p191 ft4"><SPAN class="ft19">Promemorians förslag </SPAN>överensstämmer med regeringens.</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p191 ft4"><SPAN class="ft19">Remissinstanserna: </SPAN><SPAN class="ft5">Svea hovrätt </SPAN>anser att samma synsätt bör</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft4">anläggas på grupptalan enligt miljöbalken avseende skadestånd som på</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft4">förslaget i övrigt. Enligt <SPAN class="ft5">Länsstyrelsen i Stockholms län </SPAN>finns inget att</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td53"><P class="p190 ft4">erinra mot förslaget beträffande skadeståndstalan. När det gäller enskild</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr14 td55"><P class="p17 ft4">124</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td47"><P class="p3 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr28 td48"><P class="p3 ft43"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_125">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft4">grupptalan har <SPAN class="ft5">Stockholms tingsrätt </SPAN>framhållit att det praktiska behovet inte kan vara särskilt stort för en sådan talan. En miljöstörning drabbar ofta berörda fastigheter olika, vilket enligt tingsrätten kan leda till att skadeorsaken och orsakssambandet inte kan bedömas lika beträffande olika fastigheter. <SPAN class="ft5">Uppsala tingsrätt </SPAN>menar att det inte finns skäl av nämnvärd tyngd som talar för att det på området finns behov av regler om grupprättegång. Tingsrätten har anfört att det finns vissa begräns- ningsregler, som t.ex. att ren förmögenhetsskada endast ersätts om den är av någon betydelse. Också <SPAN class="ft5">Växjö tingsrätt </SPAN>har ifrågasatt behovet av grupptalan för miljöskador.</P>
<P class="p122 ft4"><SPAN class="ft19">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>Utredningens förslag avsåg införan- det av en ny paragraf i miljöskadelagen (1986:225). Bestämmelserna i miljöskadelagen har sedermera inarbetats i miljöbalken (se 32 kap. 1– 11 §§). Överföringen till miljöbalken var inte avsedd att innebära några förändringar av gällande rätt. Utredningens överväganden och förslag har alltså inte förlorat i aktualitet.</P>
<P class="p122 ft6">En skillnad mellan miljöskadelagen och miljöbalken är dock att talan angående både skador på lös egendom och fast egendom numera förs vid samma forum, nämligen miljödomstol.</P>
<P class="p114 ft4">Skadeståndsanspråk i anledning av miljöpåverkan skiljer sig till art och karaktär i huvudsak inte från andra former av skadestånd. Kravet på orsakssamband mellan skada och handling, avgränsningen för vilka skador som är ersättningsgilla och principerna för beräkning av skade- stånd är i stort inte annorlunda än på andra områden av skadestånds- rätten. En skillnad är emellertid att skadeståndsansvaret i princip är strikt, låt vara att det för dessa fall, som <SPAN class="ft5">Uppsala tingsrätt </SPAN>har påpekat, finns en toleranströskel för den skadeorsakande störningen. En annan skillnad är den bevislättnadsregel som finns i 32 kap. 3 § tredje stycket miljöbalken. Dessa skillnader talar dock inte emot grupprättegång för miljöskador, utan snarare för. Det strikta ansvaret och bevislättnaden torde i många fall underlätta förandet av en grupptalan.</P>
<P class="p114 ft4">Också ersättningsreglernas funktioner är desamma inom miljörätten som allmänt. Skadeståndet tjänar som kompensation för den som lidit skada samtidigt som risken att drabbas av skadeståndsskyldighet har en avskräckande effekt. I förarbetena till miljöskyddslagen uttalas t.ex. (NJA II 1969 s. 233): ”Emellertid äger här otvivelaktigt även ersättnings- reglerna sin stora betydelse i det att en företagare måste ta möjligheten av ersättningsanspråk i beräkning och därför kan föranledas att ändra eller jämka sina planer.”</P>
<P class="p114 ft4">Det finns inom miljörätten, liksom när det gäller konsumenträttsliga anspråk, flera omständigheter som leder till att alltför många inte erhåller den kompensation som de är berättigade till. Skadeståndsanspråk görs inte gällande i den omfattning som krävs för att ersättningsreglerna skall verka avskräckande i tillräckligt hög grad. Det strikta skadestånds- ansvaret, som kan sägas ge uttryck för den allmänna principen att det är förorenaren som betalar (Polluter Pays Principle), riskerar att i många fall få bara ett symbolvärde.</P>
<P class="p122 ft6">Orsakerna till att skadelidande förhåller sig passiva är de som har behandlats ovan i kapitel 4, dvs. kostnadsfrågor, ett tidsödande och om- ständligt förfarande samt psykologiska, sociala och andra <NOBR>icke-rättsliga</NOBR> faktorer. Miljöskador är inte sällan mer svårutredda och ställer högre</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p117 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p253 ft4">125</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_126">
<P class="p280 ft6">krav på teknisk och medicinsk sakkunskap än skador i allmänhet. Prop. 2001/02:107 Gränsen för när ett anspråk anses värt risken av en processförlust är</P>
<P class="p281 ft4">därför sannolikt högre än vad som normalt gäller för enskilda personers rättsanspråk. Miljöstörningarna drabbar vidare ofta stora grupper. Skadornas storlek kan variera kraftigt beroende på avstånd från stör- ningskällan, känslighet för störningar osv. Alla skadeverkningar yttrar sig inte samtidigt. Tidsförskjutningen mellan störningen och skadans upptäckt kan uppgå till flera år, vilket försvårar utredningen av orsakssambandet. Omständigheter som dessa försvårar utredningen av miljöskador.</P>
<P class="p282 ft6">Det är vid dessa förhållanden inte realistiskt att förvänta sig att åtgärder som underlättar för en skadelidande att göra sitt anspråk gällande är tillräckliga för att ersättningsreglerna skall få den av lagstiftaren eftersträvade effekten i samhället. Det finns därför skäl att införa regler om representativa processer för att underlätta genom- drivandet av skadeståndsanspråk.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr37 td60"><P class="p291 ft17">6.3</P></TD>
<TD class="tr37 td61"><P class="p3 ft17">Talan om förbud eller försiktighetsmått</P></TD>
<TD class="tr37 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr40 td50"><P class="p3 ft67"> </P></TD>
<TD class="tr32 td55"><P class="p3 ft55"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td51"><P class="p190 ft4"><SPAN class="ft19">Regeringens förslag: </SPAN>Talan om förbud mot fortsatt verksamhet eller</P></TD>
<TD class="tr13 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td51"><P class="p190 ft4">försiktighetsmått enligt 32 kap. 12 § miljöbalken skall kunna föras som</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td51"><P class="p190 ft4">enskild grupptalan eller organisationstalan enligt lagen om grupp-</P></TD>
<TD class="tr13 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td62"><P class="p190 ft4">rättegång.</P></TD>
<TD class="tr23 td63"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr10 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr20 td53"><P class="p191 ft19">Utredningens och promemorians förslag <SPAN class="ft4">överensstämmer med</SPAN></P></TD>
<TD class="tr20 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft4">regeringens. Utredningen har dock även föreslagit en regel om förening</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td53"><P class="p190 ft4">av mål, vilken inte är aktuell efter införandet av miljöbalken, samt en</P></TD>
<TD class="tr13 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft4">bestämmelse om förfarandets art m.m.</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p191 ft4"><SPAN class="ft19">Remissinstanserna: </SPAN><SPAN class="ft5">Stockholms tingsrätt </SPAN>har framhållit att förbuds-</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft4">talan inte får föras mot någon som har tillstånd till verksamheten, vilket i</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft4">praktiken leder till att endast typiskt sett mindre miljöfarliga verksam-</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft4">heter kan bli föremål för förbudstalan osv. Inte heller <SPAN class="ft5">Svea hovrätt,</SPAN></P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td53"><P class="p190 ft4"><SPAN class="ft5">Uppsala tingsrätt </SPAN>eller <SPAN class="ft5">Växjö tingsrätt </SPAN>har funnit att det skulle finnas</P></TD>
<TD class="tr13 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft4">behov av regler om grupprättegång för förande av förbudstalan. Även</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft4"><SPAN class="ft5">Länsstyrelsen i Stockholms län </SPAN>har ifrågasatt förslaget i den här delen.</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft4">Länsstyrelsen har anfört att det är bättre att förstärka tillsynsresurserna.</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p191 ft4"><SPAN class="ft19">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>Enligt utredningens förslag skulle</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft4">anspråk enligt dåvarande 34 § miljöskyddslagen (1969:387) kunna bli</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td53"><P class="p190 ft4">föremål för enskild grupptalan och organisationstalan. Motsvarande</P></TD>
<TD class="tr13 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft4">bestämmelse om förbudstalan m.m. är numera 32 kap. 12 § miljöbalken.</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p191 ft4">Miljöbalken omfattar ett vitt spektrum av verksamheter som är</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft4">miljöstörande. Dess regler skall tillämpas på allt från storskaliga</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft4">immissioner som angår stora befolkningsgrupper till små störningar som</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft4">berör endast några få närboende. Beträffande många av de situationer</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td53"><P class="p190 ft4">som faller under balkens tillämpningsområde framstår det som tämligen</P></TD>
<TD class="tr13 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft4">självklart att det allmänna i första hand bör ansvara för att regel-</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft4">efterlevnaden är hög.</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p191 ft4">I miljöbalken är detta, liksom tidigare i miljöskyddslagen, löst på så</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft4">sätt att det för vissa verksamheter är föreskrivet tillståndsplikt. Enskilda</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td53"><P class="p190 ft4">har inte möjlighet att föra talan om begränsningar av miljöfarlig verk-</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr14 td55"><P class="p17 ft4">126</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td60"><P class="p3 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr28 td61"><P class="p3 ft43"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_127">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft4">samhet som omfattas av tillstånd. I de fall prövning vid miljödomstol är tillåten kan dessutom den som bedriver den ifrågasatta verksamheten ansöka om tillstånd. Denna möjlighet står öppen även om verksamheten inte är tillståndspliktig. Miljödomstolen kan i ett sådant fall vilande- förklara förbudstalan eller förordna att den skall handläggas gemensamt med tillståndsfrågan (se prop. 1997/98:45, del 2, s. 234).</P>
<P class="p115 ft4">Det bör framhållas att förbudstalan inte hindras av att verksamheten som sådan är klassad som tillståndspliktig eller anmälningspliktig med stöd av 9 kap. 6 § miljöbalken, dvs. finns uppräknad i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. För att förbuds- talan skall få föras räcker det med att konstatera att verksamheten bedrivits utan tillstånd samt att verksamheten faller inom definitionen av miljöfarlig verksamhet i 9 kap. 1 § miljöbalken.</P>
<P class="p122 ft4">Flertalet av de anläggningar som är klassade som miljöfarlig verk- samhet fordrar inget tillstånd utan endast anmälan till den kommunala nämnden för miljö- och hälsoskydd. För dessa verksamheter gäller vidare att den kommunala nämnden har ansvar för tillsynen över att miljö- balkens regler och föreskrifter eller beslut meddelade med stöd av balken efterlevs.</P>
<P class="p114 ft4">Varken ekonomiska resurser eller tillgången på sakkunnig personal räcker till för att stat eller kommun, i alla lägen, ensamma skall kunna bevaka att regellydnaden upprätthålls. Det är viktigt att också enskilda och organisationer engageras att delta i arbetet för att nå allmänt omfattade miljöpolitiska mål. Ett steg i den riktningen är att etablerade miljöorganisationer givits rätt att överklaga vissa domar och beslut enligt miljöbalken. Det krävs dock ytterligare åtgärder för att enskilda och organisationer skall ha en reell möjlighet att verka vid sidan av det allmänna. Viktigt i det hänseendet är tillgången till effektiva sanktions- mekanismer. Bland dem framstår talan om förbud eller försiktighetsmått vid miljödomstol som en av de viktigaste.</P>
<P class="p115 ft6">Utgångspunkten är således att talan om förbud eller försiktighetsmått skulle kunna vara ett värdefullt komplement till tillståndsprövning. Därmed är sagt att sådan talan inte skall ersätta prövningen.</P>
<P class="p114 ft4">Förbudstalan har förekommit endast ett fåtal gånger. Det saknas dock inte exempel på betydelsefulla mål av det slaget (se t.ex. NJA 1994 s. 751). Orsakerna till det relativt låga antalet förbudsmål är enligt rege- ringens bedömning inte bara den betoning som getts tillståndsprövning och statlig och kommunal tillsynsverksamhet. Även här gäller samma hinder som annars för människors benägenhet att göra gällande rättsligt grundade anspråk, dvs. kostnadsskäl samt sociala, psykologiska och andra <NOBR>icke-rättsliga</NOBR> faktorer.</P>
<P class="p114 ft4">Konsekvensen av det låga antalet processer är att de materiella tillåt- lighetsreglerna i miljöbalken (tidigare i miljöskyddslagen) inte slagit igenom i samhället med tillräcklig styrka. Dessa brister i medborgarnas och miljöns rättsskydd förstärks genom att tillsynsmyndigheterna inte har realistiska möjligheter att kontrollera och ingripa mot varje överträdelse av miljöbalkens bestämmelser.</P>
<P class="p115 ft6">När det gäller gruppanspråk som handläggs vid allmän domstol och talan om skadestånd vid miljödomstol har regeringen funnit att grupp- rättegång är den lämpligaste reformåtgärden för att öka medborgarnas rättsskydd. Regeringen gör samma bedömning i fråga om gruppanspråk</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p117 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p253 ft4">127</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_128">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP03107128x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p14 ft6">som kan bli föremål för talan om förbud eller försiktighetsmått enligt Prop. 2001/02:107 miljöbalken. En representativ process har goda förutsättningar att bl.a.</P>
<P class="p170 ft4">överkomma de hinder som kostnadsskäl och andra <NOBR>icke-rättsliga</NOBR> faktorer utgör för den enskilde att driva igenom ett rättmätigt krav på förbud eller skyddsåtgärder eller andra försiktighetsmått mot den som bedriver miljö- farlig verksamhet. Grupptalan ger också miljödomstolen bättre möjlig- heter att företa en bred intresseavvägning och därmed att i högre utsträckning beakta ändamålen bakom tillåtlighetsreglerna i miljöbalken. Grupptalan kan med andra ord skapa en bättre jämvikt mellan parterna och på så sätt bidra till ett bättre beslutsunderlag för domstolen.</P>
<P class="p12 ft4">Regeringen föreslår därför att det skall vara möjligt att väcka enskild grupptalan och organisationstalan för att hävda enskilda anspråk enligt miljöbalken. Däremot finns det enligt regeringen inte behov av offentlig grupptalan om förbud eller försiktighetsmått. I den mån statliga eller kommunala myndigheter finner anledning att agera för enskilda männi- skors räkning bör detta kunna ske inom ramen för det administrativa kontroll- och tillsynssystemet.</P>
<P class="p12 ft4">Utredningen har föreslagit att domstolen i förbudsmål skall ha ett eget utredningsansvar, motsvarande det som gäller vid tillståndsprövning. Motivet för detta är, enligt utredningen, att prövningen av ett förbud respektive ett tillstånd skall ske utifrån samma materiella tillåtlig- hetsregler. Dessa regler förutsätter en samlad och allsidig vägning av samtliga olägenheter mot den totala nyttan av den miljöfarliga verk- samheten. Eftersom utredningen fann det osäkert om en kärande kunde åberopa annans olägenhet till stöd för ett förbudsyrkande menade utredningen att det fanns en betydande risk för att domstolen inte ens vid grupptalan skulle ges möjlighet att grunda sitt avgörande på ett alltomfattande underlag.</P>
<P class="p107 ft4">Som utredningen framhåller är det av stor vikt att domstolens prövning av en förbudstalan grundas på ett så allsidigt och alltomfattande underlag som möjligt. Det finns därför, som utredningen påpekar, skäl som talar för att domstolen i sådana mål bör ha ett eget utredningsansvar. En sådan reform kräver emellertid vidare överväganden.</P>
<P class="p11 ft4">Införandet av regler om grupptalan kommer att ge väsentligt ökade möjligheter för domstolen att grunda sitt avgörande på ett tillräckligt underlag i de fall en förbudstalan rör ett större antal personer. Om erfarenheten visar att det trots detta kvarstår brister i de materiella tillåtlighetsreglernas genomslag finns det anledning att återkomma till frågan om rättens utredningsansvar.</P>
<P class="p236 ft17"><SPAN class="ft17">6.4</SPAN><SPAN class="ft18">Organisationstalan enligt miljöbalken</SPAN></P>
<P class="p45 ft4"><SPAN class="ft19">Regeringens förslag: </SPAN>Rätt att väcka organisationstalan skall tillkomma ideella föreningar som i enlighet med sina stadgar tillvaratar natur- skydds- eller miljöskyddsintressen samt sammanslutningar av vissa kate- gorier av yrkesutövare.</P>
<P class="p48 ft7">Några särskilda villkor om verksamhetstid och medlemsantal ställs inte upp.</P>
<P class="p292 ft4">128</P>
</DIV>
<DIV id="page_129">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p78 ft6"><SPAN class="ft50">Utredningens förslag </SPAN>överensstämmer med regeringens, dock att utredningen föreslår att talerätt, enligt huvudregeln, skall förutsätta att organisationen har varit verksam under minst tre år och ha lägst 1 000 medlemmar.</P>
<P class="p124 ft8"><SPAN class="ft47">Remissinstanserna: </SPAN><SPAN class="ft20">Malmö tingsrätt </SPAN>har anfört att organisationer i de övriga nordiska länderna har rätt att i varierande utsträckning föra talan om annat än sina egna intressen och att det från dessa länder kan finnas lämpliga förebilder att hämta. Tingsrätten har dock också påpekat att miljöorganisationer redan har möjlighet att agera ombud i miljöprocesser och att föra talan efter förvärv av miljörättsliga ersättningsanspråk. Rätten att väcka talan i miljömål bör enligt <SPAN class="ft20">Stockholms tingsrätt </SPAN>utökas till villaägareföreningar och samfällighetsföreningar för boende. Det angivna kravet för att få väcka organisationstalan är enligt tingsrätten för strängt, eftersom nästan alla lokala organisationer skulle ha svårt att klara kravet på 1 000 medlemmar. <SPAN class="ft20">Stiftelsen Miljöcentrum </SPAN>har anfört att utredningens förslag om begränsningar av talerätten är stötande. Man har gjort gällande att också ideella stiftelser borde omfattas av talerätten. Stiftelsen har här vänt sig mot att branschsammanslutningar inom jord- och skogsbruksnäringen föreslås få talerätt trots att jord- och skogs- näringen svarar för en avsevärd miljöförstöring.</P>
<P class="p293 ft4"><SPAN class="ft19">Promemorians förslag </SPAN>överensstämmer med regeringens.</P>
<P class="p124 ft20"><SPAN class="ft47">Remissinstanserna: </SPAN>Växjö tingsrätt <SPAN class="ft8">och </SPAN>Östersunds tingsrätt <SPAN class="ft8">ifråga- sätter förslaget att avstå från begränsningar i organisationernas talerätt när det gäller ålder och medlemsantal. Också </SPAN>Lantbrukarnas Riksförbund <SPAN class="ft8">har haft invändningar mot förslaget om miljöorganisationers talerätt.</SPAN></P>
<P class="p126 ft5">Naturvårdsverket, Miljöbalkskommittén <SPAN class="ft4">och </SPAN>Föreningen Svenskt Näringsliv <SPAN class="ft4">menar att organisationernas talerätt enligt miljöbalken och lagen om grupprättegång bör samordnas och få en enhetlig reglering. Enligt Naturvårdsverket är det därmed inte sagt att miljöbalkens kriterier är de som bör gälla. Verket har vidare anfört att man välkomnar förslaget om grupptalan eftersom det ligger i linje med tanken bakom den s.k. Århuskonventionen, dvs. att öka den formella och praktiska möjligheten för allmänheten att föra talan mot beslut, handling och underlåtenhet.</SPAN></P>
<P class="p180 ft5">Stiftelsen Miljöcentrum <SPAN class="ft4">vidhåller sin kritik.</SPAN></P>
<P class="p128 ft4"><SPAN class="ft19">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>Enskild grupptalan, organisations- talan i konsumenttvister och offentlig grupptalan diskuteras i avsnitt 5.2.4. I detta avsnitt behandlar regeringen talerätten i mål enligt 32 kap. miljöbalken för organisationer och sammanslutningar av yrkesutövare.</P>
<P class="p78 ft4">Enligt 16 kap. 13 § miljöbalken får domar om tillstånd, godkännande och dispens överklagas av en ideell förening som enligt sina stadgar har till ändamål att tillvarata natur- eller miljöskyddsintressen. Rätten att överklaga förutsätter att organisationen har varit verksam i Sverige under minst tre år och att den har lägst 2 000 medlemmar. Kriterierna för klagorätten är hämtade från Grupptalanutredningens betänkande, dock att kravet på antal medlemmar är strängare i miljöbalken (se SOU 1994:151, del B, s. <NOBR>109–113</NOBR> och prop. 1997/98:45, del 1, s. 489 f.).</P>
<P class="p127 ft4">Både de skäl som utredningen har anfört för att begränsa talerätten (se avsnitt 5.2.4) och värdet av en enhetlig reglering av organisationers tale- rätt i miljöbalken talar för att de i 16 kap. 13 § uppställda villkoren rörande verksamhetstid och medlemsantal skall gälla också vid en organisationstalan enligt 32 kap. miljöbalken.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p83 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p253 ft4">129</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_130">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p114 ft4">De särskilda förutsättningarna innebär dock en kraftig begränsning av antalet taleberättigade organisationer. Det finns därför en påtaglig risk att miljöorganisationernas starka intresse och djupa engagemang i miljö- frågor inte tas tillvara i önskvärd utsträckning. Till bilden hör att inget hittills tyder på att klagorätten enligt miljöbalken missbrukats på det sätt som befarades av vissa remissinstanser (jfr prop. 1997/98:45, del 1, s. 486 ff.). Såvitt bekant förekommer inte missbruk i chikanöst syfte eller för annat otillbörligt ändamål av organisationernas talerätt heller på t.ex. marknadsrättens område.</P>
<P class="p115 ft4">Som framhålls i avsnitt 5.2.4 är en grupprättegång kringgärdad av särskilda processhinder. Bland annat krävs att käranden bedöms vara lämplig att ta till vara gruppmedlemmarnas rätt i målet. För att ett anspråk skall omfattas av grupptalan krävs vidare att anspråkshavaren anmäler till domstolen att han eller hon vill ingå i gruppen. En annan betydelsefull skillnad mellan t.ex. ett överklagande av en tillståndsdom och ett skadeståndsmål enligt 32 kap. miljöbalken är det ansvar för rättegångskostnader som är förknippat med den sistnämnda talan.</P>
<P class="p115 ft4">Det finns vidare skäl att peka på den internationella utvecklingen när det gäller organisationers talerätt på miljöområdet. I många länder har intresseorganisationer rätt att, under olika förutsättningar, föra talan i miljömål, utan krav på att ha drabbats i egenskap av markägare eller liknande (se t.ex. Ebbesson, JT <NOBR>1999-2000</NOBR> s. 15 ff. och Nordh, Talerätt i miljömål, s. 473 ff.). Norge är, som <SPAN class="ft5">Malmö tingsrätt </SPAN>har påpekat, ett närliggande exempel på det. Som <SPAN class="ft5">Naturvårdsverket </SPAN>framhåller har den s.k. Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande vid beslutsfattande och tillgång till rättslig prövning i frågor avseende miljön nyligen trätt i kraft. Sverige undertecknade konven- tionen i juni 1998.</P>
<P class="p122 ft4">Mot den här tecknade bakgrunden är det inte heller på miljörättens område nödvändigt att för talerätt i en grupprättegång ställa upp särskilda villkor om organisationers verksamhetsålder och medlemsantal. En konsekvens av det sagda blir alltså att regleringen av organisationernas talerätt i miljöbalken respektive lagen om grupprättegång kommer att skilja sig åt. Som bl.a. <SPAN class="ft5">Miljöbalkskommittén </SPAN>framhåller finns det ett värde i en enhetlig reglering. Det kan därför finnas anledning att återkomma till talerättens reglering i miljöbalken. Utvecklingen på området får följas noggrant.</P>
<P class="p157 ft4">När det gäller talerätten för sammanslutningar av yrkesutövare kan det konstateras att miljöstörningar på flera sätt kan påverka villkoren för olika grupper. Det gäller inte bara yrkesfiskarna, utan också de som har sin näring inom skogsbruks- och jordbruksområdet. Också rennäringen bör komma i fråga. Däremot saknas det skäl att ge talerätt till andra rena intresseorganisationer än dem som företräder dessa kategorier av yrkesutövare. Det bör dock inte utesluts att det framöver kan uppkomma behov av att utvidga talerätten till andra yrkesgrupper.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p117 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p253 ft4">130</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_131">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP03107131x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr17 td32"><P class="p28 ft1">7</P></TD>
<TD class="tr17 td33"><P class="p29 ft1">Grupptalan enligt jämställdhetslagen</P></TD>
<TD class="tr17 td27"><P class="p3 ft8">Prop. 2001/02:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft7"><SPAN class="ft49">Regeringens bedömning: </SPAN>Nya regler om grupprättegång på jämställd- hetsområdet bör inte läggas fram nu.</P>
<P class="p156 ft6"><SPAN class="ft50">Utredningens förslag: </SPAN>Utredningen föreslår att det införs en möjlighet att föra enskild och offentlig grupptalan enligt jämställdhetslagen (1991:433).</P>
<P class="p12 ft4"><SPAN class="ft19">Remissinstanserna: </SPAN>Av remissinstanserna har t.ex. <SPAN class="ft5">Folkpartiet libe- ralernas kvinnoförbund, Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund, Miljöpartiet de Grönas kvinnoutskott </SPAN>och <SPAN class="ft5">Fredrika </SPAN><NOBR><SPAN class="ft5">Bremer-Förbundet</SPAN></NOBR><SPAN class="ft5"> </SPAN>tillstyrkt förslaget. <SPAN class="ft5">Jämställdhetsombudsmannen (JämO) </SPAN>tillstyrkte utred- ningens förslag om offentlig grupptalan, men menade att det inte fanns behov av enskild grupptalan på området.</P>
<P class="p12 ft4">Ett flertal remissinstanser har avstyrkt förslaget med hänvisning till bl.a. att det skulle få allvarliga konsekvenser för förhandlingssystemet på arbetsmarknaden. Till dem hör <SPAN class="ft5">Arbetsgivarverket, Företagarnas Riks- organisation, Köpmannaförbundet, Landstingsförbundet, Moderata Kvinnoförbundet, SAF </SPAN>och <SPAN class="ft5">Svenska Kommunförbundet. </SPAN>Arbetsgivar- verket menar vidare att införande av grupprättegång bör föregås av en noggrann utredning inom det arbetsrättsliga området i sin helhet. Verket har särskilt pekat på att den dåvarande lagen (1994:134) mot etnisk diskriminering var uppbyggd i stort sett på samma sätt som jämställd- hetslagen.</P>
<P class="p37 ft4"><SPAN class="ft19">Promemorians bedömning </SPAN>överensstämmer med regeringens.</P>
<P class="p12 ft5"><SPAN class="ft19">Remissinstanserna: </SPAN>Stockholms tingsrätt, Arbetsdomstolen, Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO), Tjänstemännens Central- organisation (TCO) <SPAN class="ft4">och </SPAN>Landsorganisationen (LO) <SPAN class="ft4">delar bedömningen i promemorian att inte nu föreslå nya regler om grupptalan på jämställd- hetsområdet. </SPAN>JämO <SPAN class="ft4">däremot anser inte att det finns skäl att vänta med en reform. Enligt JämO kan grupptalan vara ett användbart medel för att minska framför allt sådan lönediskriminering som har samband med att kvinnors arbete generellt värderas lägre än mäns. När det gäller enskild grupptalan menar JämO numera att varje ansträngning bör göras för att underlätta för individer att i domstol hävda sina mänskliga rättigheter. JämO föreslår vidare att samtliga arbetsrättsliga ombudsmän redan nu får möjlighet att föra grupptalan i diskrimineringsmål. Även </SPAN>Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) <SPAN class="ft4">förordar talerätt för alla fyra s.k. tematiska ombudsmän.</SPAN></P>
<P class="p11 ft19">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft4">Det råder en allmän enighet om att kvinnor och män skall behandlas på ett jämställt sätt i arbetslivet. Detta innefattar bl.a. att de skall ha lika lön om de utför arbeten som är att betrakta som lika eller likvärdiga. Bred samstämmighet råder också om att det är väsentligt att uppnå detta mål. Denna uppfattning är inte unik för Sverige. Tvärtom är jämställdhet i arbetslivet även inter- nationellt en viktig angelägenhet. Lagstiftningen i Sverige har påverkats av utländska rättsuppfattningar, särskilt </SPAN><NOBR><SPAN class="ft4">EG-rätten.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p266 ft6">Trots denna allmänna uppslutning kring de ändamål och syften som ligger bakom jämställdhetslagens regler om förbud mot könsdiskrimine- ring kan det konstateras att lagen inte har fått tillräckligt genomslag i</P>
<P class="p252 ft4">131</P>
</DIV>
<DIV id="page_132">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p118 ft6">arbetslivet. Kvinnor och män behandlas på olika sätt, utan att det kan för- klaras på saklig grund. Inte minst kvarstår det fortfarande tydliga osak- liga löneskillnader mellan arbetstagare av olika kön.</P>
<P class="p119 ft4">Att det förekommer löne- och annan diskriminering i arbetslivet kan enligt regeringens bedömning endast i begränsad utsträckning förklaras med bristande materiell lagstiftning. Jämställdhetslagstiftningen har sedan länge innehållit tydliga regler om vilka förfaranden som utgör otillåten könsdiskriminering. Man kan säga att vissa regler, bl.a. de om lönediskriminering, behöver fyllas ut och konkretiseras genom rätts- tillämpning för att rekvisiten skall framstå klara och entydiga. Så är emellertid förhållandet på många områden. Här kan pekas på den marknadsrättsliga lagstiftningen som anses fungera i stort tillfreds- ställande trots att Marknadsdomstolen har ålagts en närmast rätts- skapande funktion i förhållande till den skrivna materiella rätten. Och på jämställdhetsområdet kan <NOBR>EG-rätten</NOBR> och <NOBR>EG-domstolens</NOBR> tolkning av fördrag, förordningar och direktiv nämnas som exempel på att även vaga och allmänt formulerade bestämmelser kan ges betydande genomslags- kraft.</P>
<P class="p114 ft8">Anledningen till att det brister i jämställdheten i arbetslivet måste därför huvudsakligen sökas i andra faktorer än de materiella rätts- reglernas innehåll. En orsak till att förbudsreglerna inte har slagit igenom med full kraft kan antas vara att förbuden har gett upphov till processer endast i relativt få fall. Det brister med andra ord i regelsystemets kompensatoriska, handlingsdirigerande och prejudicerande funktioner.</P>
<P class="p115 ft8">I detta sammanhang bör understrykas att det bästa sättet att eliminera osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män är genom frivilliga uppgörelser mellan arbetsmarknadens parter. Det måste dock här, liksom på de flesta andra områden i samhället, finnas realistiska möjligheter att tvångsvis driva igenom rättsenliga anspråk för att frivilliga lösningar skall komma till stånd i någon större omfattning. Man skall på detta område inte blunda för att särskilt arbetstagarorganisationer lätt kan hamna i svåra konfliktsituationer genom att olika medlemsgrupper ställs mot varandra. Det kan också vara svårt för en facklig organisation att i efterhand angripa ett kollektivavtal om löner som man själv varit med om att förhandla fram. En annan omständighet som ofta förs fram som en förklaring till den svaga processviljan är att handläggningen vid domstol är påfrestande för den enskilde arbetstagaren. Den som gör en anmälan om otillåten könsdiskriminering riskerar inte sällan trakasserier på arbetsplatsen. Risken för domstolsprövning saknas därmed som ett reellt incitament för att åstadkomma frivilliga överenskommelser.</P>
<P class="p294 ft4">För att komma till rätta med bristerna i det processuella rättsskyddet för anspråk som är gemensamma eller likartade för en större grupp människor föreslår utredningen att det införs en möjlighet att föra grupptalan också i diskrimineringstvister enligt jämställdhetslagen. Utredningen förespråkar även på detta område en pluralistisk lösning som tillåter att talan förs av antingen en gruppmedlem (enskild grupp- talan) en organisation (organisationstalan) eller JämO (offentlig grupp- talan).</P>
<P class="p120 ft6">När det gäller enskild grupptalan föreslår utredningen att det införs en särskild bestämmelse i jämställdhetslagen som medger enskilda arbetstagare att väcka talan för andras räkning om sanktioner mot</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p123 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p253 ft4">132</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_133">
<P class="p295 ft6">otillåten diskriminering. Utredningen föreslår att mål vari det förs en Prop. 2001/02:107 sådan talan skall handläggas enligt lagen (1974:371) om rättegången i</P>
<P class="p296 ft4">arbetstvister med lagen om grupprättegång vid allmän domstol som subsidiärt tillämplig.</P>
<P class="p297 ft4">Organisationerna på arbetsmarknaden har redan i dag enligt lagen om rättegången i arbetstvister rätt att föra talan för sina medlemmars räkning. Lagen begränsar inte organisationernas talerätt till enstaka medlemmar. Organisationen kan teoretiskt föra talan för samtliga medlemmar samtidigt. Lagen ger således redan organisationer tillfälle att föra talan om påföljd för otillåten könsdiskriminering för en grupp arbetstagare som är medlemmar i organisationen. De ändamål som ligger bakom organisationstalans utformning i lagen om rättegången i arbetstvister är enligt utredningen av sådan karaktär att det krävs starka argument för att införa nya handläggningsregler för en eller flera målkategorier. Utred- ningen föreslår därför inga nya regler om organisationstalan i jämställd- hetslagen.</P>
<P class="p297 ft4">När det gäller jämställdhet i arbetslivet anser utredningen det närmast givet att offentlig grupptalan skall föras av JämO. En grupptalan som JämO för bör enligt utredningen regleras på samma sätt som offentlig grupptalan i allmänhet. Utredningen anser dock inte att man bör göra avsteg från principen att JämO skall föra talan vid Arbetsdomstolen, vilket kräver vissa justeringar i grupptalans utformning i förhållande till talan vid allmän domstol.</P>
<P class="p298 ft4">Det finns i och för sig inte några invändningar mot de resonemang och överväganden som leder fram till utredningens förslag. Emellertid bör i sammanhanget vissa ändringar i jämställdhetslagen beaktas. Nya regler som tar sikte på bl.a. lönediskriminering har trätt i kraft den 1 januari 2001 (prop. 1999/2000:143, bet. 2000/01:AU3; rskr. 2000/01:4). Det finns skäl att något avvakta effekterna av ändringarna i jämställdhets- lagen, innan frågan om grupptalan förs vidare på jämställdhetens område. Även en utvärdering av rättsutvecklingen i övrigt och <NOBR>EG-rättens</NOBR> påverkan på jämställdhetsområdet kan vara befogad. Som <SPAN class="ft5">Arbetsgivar- verket </SPAN>och <SPAN class="ft5">DO </SPAN>har berört kan det dessutom finnas anledning att överväga ett samlat grepp på grupptalan inom arbetsrättens område. Här avses främst 1999 års diskrimineringslagstiftning, som – liksom jämställdhets- lagen – förbjuder direkt och indirekt diskriminering i arbetslivet. Regeringen har den 31 januari 2002 beslutat att tillkalla en parlamenta- risk kommitté med uppdrag att bl.a. överväga en gemensam lagstiftning mot diskriminering som omfattar alla eller flertalet diskriminerings- grunder och samhällsområden (Dir. 2002:11). I uppdraget ingår även att överväga hur domstolsprocessen i diskrimineringsmål skall utformas.</P>
<P class="p299 ft6">Mot den här bakgrunden lägger regeringen inte nu fram något förslag om grupprättegång på jämställdhetsområdet. Eventuella fortsatta över- väganden bör naturligtvis ske i samråd med arbetsmarknadens parter.</P>
<P class="p300 ft4">133</P>
</DIV>
<DIV id="page_134">
<P class="p301 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr2 td64"><P class="p302 ft1">8</P></TD>
<TD class="tr2 td65"><P class="p303 ft1">Ekonomiska konsekvenser</P></TD>
<TD class="tr2 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr38 td50"><P class="p3 ft65"> </P></TD>
<TD class="tr41 td55"><P class="p3 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td51"><P class="p190 ft4"><SPAN class="ft19">Regeringens bedömning: </SPAN>Införandet av grupptalan kan förväntas inne-</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td51"><P class="p190 ft4">bära kostnadsökningar för de tingsrätter som blir behöriga att handlägga</P></TD>
<TD class="tr13 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td51"><P class="p190 ft4">grupprättegångar. Kostnadseffekterna bedöms inte bli större än att de</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td51"><P class="p190 ft4">skall kunna beaktas inom ramen för anslagstilldelningen till domstols-</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr23 td52"><P class="p190 ft4">väsendet i stort.</P></TD>
<TD class="tr10 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr34 td53"><P class="p191 ft8"><SPAN class="ft47">Utredningens bedömning: </SPAN>Regler om grupprättegång kommer inte att</P></TD>
<TD class="tr34 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft4">leda till kostnadsökningar totalt för domstolsväsendet.</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p191 ft4"><SPAN class="ft19">Promemorians bedömning </SPAN>överensstämmer med regeringens.</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p191 ft8"><SPAN class="ft47">Remissinstanserna: </SPAN>Flera remissinstanser, bl.a. <SPAN class="ft20">Hovrätten över Skåne</SPAN></P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft5">och Blekinge, Hovrätten för Västra Sverige, Malmö tingsrätt, Svenska</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft5">Bankföreningen, Svensk Handel, Föreningen Svenskt Näringsliv <SPAN class="ft4">och</SPAN></P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td53"><P class="p190 ft4"><SPAN class="ft5">Sveriges Försäkringsförbund </SPAN>har ifrågasatt bedömningen att kostnads-</P></TD>
<TD class="tr13 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft8">effekterna kan beaktas inom ramen för anslagstilldelningen till domstols-</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft8">väsendet i stort. Enligt <SPAN class="ft20">Domstolsverket </SPAN>är resursbehovet svårt att bedöma.</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft4">Även Domstolsverket menar emellertid att de ökade kostnader som</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft4">uppstår till följd av reformen kommer att vara av sådan omfattning att</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft4">kostnaderna inte ryms inom ramen för tillgängliga medel. Verket anför</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td53"><P class="p190 ft4">också att en reform kommer att kräva omfattande utbildningsinsatser. <SPAN class="ft5">JO</SPAN></P></TD>
<TD class="tr13 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft4">har framhållit vikten av att de behöriga tingsrätterna tillförs tillräckliga</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft4">domarresurser.</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p191 ft19">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft4">Syftet med reformen att införa</SPAN></P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft4">regler om grupprättegång i svensk rätt är att stärka det processuella rätts-</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td53"><P class="p190 ft4">skyddet för enskilda medborgare när det finns anspråk som är gemen-</P></TD>
<TD class="tr13 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft4">samma eller likartade för en stor grupp människor. I detta ligger inte</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft4">endast en strävan att underlätta för människor att vända sig till domstol i</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft4">situationer där enskilda i dag tvekar att göra gällande rättsligt</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft4">välgrundade anspråk. Ändamålet är också att göra de processer rörande</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft4">gruppanspråk som kommer till stånd med dagens regler enklare,</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft4">snabbare och billigare.</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td53"><P class="p191 ft4">Det är svårt att bedöma hur många grupprättegångar som kommer att</P></TD>
<TD class="tr13 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft4">inledas vid svenska domstolar varje år. Antalet kommer dock knappast</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft4">att bli särskilt stort. En grupprättegång är omgärdad av speciella hinder –</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft8">såsom att en grupptalan är ett bättre processalternativ än andra former för</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft4">att göra gällande anspråken i fråga – som käranden måste passera</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft4">igenom. Kostnadsskäl gör vidare att det blir mycket svårt för någon</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td53"><P class="p190 ft4">enskild person att föra en grupptalan utan ekonomiskt stöd utifrån. Detta</P></TD>
<TD class="tr13 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft4">kan fungera som filter mot processer, som inte är tillräckligt under-</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft4">byggda. Samma typ av bedömningar kommer att göras av organisa-</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft4">tionerna innan de väcker organisationstalan och av statliga myndigheter</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft4">innan de tar på sig ansvaret att föra en offentlig grupptalan.</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p191 ft4">Grupptalanutredningen uppskattade antalet grupprättegångar vid</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td53"><P class="p190 ft4">allmän domstol till mellan 15 och 20 varje år. Denna uppskattning ligger</P></TD>
<TD class="tr13 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft4">troligen snarare i överkant än i underkant. Det kan mot bakgrund av</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td53"><P class="p190 ft4">utländska erfarenheter dessutom förväntas att antalet rättegångar under</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td64"><P class="p190 ft4">de</P></TD>
<TD class="tr10 td65"><P class="p3 ft4">första åren blir betydligt färre. Att antalet grupprättegångar blir</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr15 td55"><P class="p17 ft4">134</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td64"><P class="p3 ft46"> </P></TD>
<TD class="tr9 td65"><P class="p3 ft46"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_135">
<P class="p295 ft6">tämligen litet innebär emellertid inte att effekterna av reformen blir Prop. 2001/02:107 obetydliga. Tvärtom kommer processformen att angå ett stort antal</P>
<P class="p296 ft4">personer. En grupptalan kan ersätta många enskilda tvisteförfaranden. Därtill kommer att tillgången på reella sanktionsmekanismer utövar en betydande verkan på människors benägenhet att begå rättsstridiga handlingar. Också ett fåtal grupprättegångar kan därför leda till väsentliga processekonomiska och samhällsekonomiska besparingar.</P>
<P class="p297 ft4">Flera remissinstanser, bland dem <SPAN class="ft5">Domstolsverket, </SPAN>har ifrågasatt bedömningen i promemorian angående de ekonomiska konsekvenserna av en reform. Många grupprättegångar kommer emellertid inte att vara mer omfattande eller dyrbara att handlägga för domstolarna än vanliga mål. I andra fall kan en grupprättegång medföra större belastningar på domstolens resurser, både personellt och ekonomiskt. Grupprättegångar torde dock sällan bli mer resurskrävande än t.ex. tillståndsmål enligt miljöbalken eller fastighetsbildningsmål.</P>
<P class="p297 ft4">Genom att behörigheten att handlägga en grupprättegång begränsas till ett fåtal tingsrätter, kommer dessa domstolar att belastas med tvister som annars skulle ha handlagts vid någon annan underrätt. Övergångsvis behöver dessa tingsrätter dessutom tillföras resurser för att utverka rutiner och vidta andra åtgärder för att förbereda domstolen så att den kan handlägga en grupprättegång på ett snabbt, billigt och rättssäkert sätt. Dessa frågor kan hanteras i samband med den närmare resursfördelning inom domstolsväsendet. Detsamma gäller om en omfattande grupprätte- gång i något fall kräver viss resursförstärkning på en särskild domstol. Den situationen skiljer sig inte från andra fall av tillfällig arbets- anhopning på grund av något eller några resurskrävande mål eller av annat skäl.</P>
<P class="p304 ft4">Införandet av grupptalan är ett led i strävandena att modernisera, effektivisera och stärka domstolsväsendet för ett ökat rättsskydd för medborgarna. På grund av detta och då de ekonomiska konsekvenserna av reformen är begränsade, skall behovet av ytterligare resurser enligt regeringens bedömning kunna beaktas inom ramen för den sedvanliga anslagsprövningen.</P>
<P class="p305 ft4">Vid enskild grupptalan kommer sannolikt i något fall käranden att beviljas rättshjälp. Reformförslaget kan dock inte antas medföra behov av ökade anslag till rättshjälpen. Inte heller kommer införandet av offentlig grupptalan att kräva att myndigheter tillförs ytterligare särskilda resurser.</P>
<P class="p306 ft70"><SPAN class="ft1">9</SPAN><SPAN class="ft69">Konsekvensanalys av förslagets effekter för små företags villkor</SPAN></P>
<P class="p307 ft4">I enlighet med ett regeringsbeslut den 22 december 1998 har stats- sekreterarna i <NOBR>Justitie-,</NOBR> Finans- och Näringsdepartementet utfärdat riktlinjer för Regeringskansliet om särskild konsekvensanalys av reglers effekter för små företags villkor (jfr förordning [1998:1820]) Analysen skall enligt riktlinjerna ske i den omfattning som behövs i det enskilda fallet.</P>
<P class="p308 ft4">135</P>
</DIV>
<DIV id="page_136">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p114 ft4">Regeringens förslag i detta ärende innebär att ett nytt processuellt institut – grupptalan – införs. Avsikten är att förbättra genomslaget för redan gällande materiella rättsregler. I kapitel 4 beskrivs problemet med brister i det processuella rättsskyddet. Där konstateras att bristerna för den enskilde kan leda till rättsförluster som kan gälla små belopp men också så stora summor att privatekonomin påtagligt påverkas. Allmänna intressen, som likabehandling av medborgarna, en fri konkurrens på lika villkor och miljövård lider skada. Centrala rättsområden drabbas av prejudikattorka samt brist på rättsutveckling och rättsskapande genom praxis.</P>
<P class="p122 ft4">Alternativa lösningar för att förbättra efterlevnaden av gällande rätts- liga regler diskuteras i kapitel 4. Regeringen konstaterar att grupptalan framstår som en bättre metod än pilotmål eller kumulation enligt rätte- gångsbalken för att på ett övergripande och generellt sätt bota brister i det processuella rättsskyddet för gruppanspråk. En annan sak är att en grupptalan i det enskilda fallet måste framstå som det bästa process- alternativet. Grupprättegångar är således avsedda att komplettera, inte ersätta, befintliga processvägar. När det gäller verkningarna för små företag finns inte någon avgörande skillnad mellan å ena sidan en genomgripande förändring av pilotmålsmetoden eller kumulations- reglerna och å andra sidan införande av en möjlighet till grupptalan.</P>
<P class="p279 ft4">Lagen om grupprättegång innebär inte att småföretag generellt – eller andra – måste vidta några administrativa, praktiska eller andra åtgärder. Det är fråga om en processuell reglering, lika för alla, som inte ställer krav på sådant som t.ex. kapitalkrävande investeringar, uppgiftsskyldig eller särskild administrativ hantering. Förslaget innebär alltså – i sig – ingen tidsåtgång, kostnader eller annan resursåtgång för småföretag eller andra. Om ett litet företag blir indraget i en rättstvist kan det behöva anlita juridisk hjälp. Det gäller särskilt om tvisten aktualiserar en rättegång. En rättegång i ett dispositivt mål kräver ofta biträde av ett ombud. En för gruppen framgångsrik grupptalan kan få besvärliga ekonomiska följder för svaranden, inte minst om svaranden är ett litet företag. Det kan inte uteslutas att någon vill försöka utnyttja grupptalan- institutet för att pressa fram en sakligt omotiverad förlikning. Små företag är särskilt sårbara vid ett sådant beteende. Ett litet företags resurser måste då reserveras för att täcka produktionskostnader som följer av en process i stället för att användas i produktionen. De proces- suella reglerna måste därför vara utformade så att risken för obehöriga påtryckningar minimeras (se vidare kapitel 4, avsnitten 5.1.2 och 5.8.3 samt författningskommentaren).</P>
<P class="p309 ft4">Reglerna torde enligt regeringens bedömning inte snedvrida konkur- rensförhållandena till nackdel för småföretagen eller i övrigt försämra deras konkurrensförutsättningar. Detta gäller under förutsättning att riskerna för oberättigade anspråk elimineras. Införandet av en lag om grupprättegång är ett viktigt led i att driva igenom gruppanspråk, att motverka uppkomsten av regelöverträdelser och att främja en sund konkurrens på lika villkor. En sådan ordning skulle gynna all seriös näringsverksamhet och förbättra företagens villkor, inte minst småföre- tagens. En representativ process som grupptalan kan vidare utjämna den obalans som ofta råder mellan parterna inför och i en process. Grupp-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p117 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p253 ft4">136</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_137">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP03107137x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p14 ft6">talaninstitutet torde således kunna spela både en reparativ och en Prop. 2001/02:107 preventiv roll för små företag i deras förhållanden med större aktörer.</P>
<P class="p162 ft4">Grupptalan är ett processuellt institut. Avsikten med förslaget till lag om grupprättegång är, som redan nämnts, att förbättra efterlevnaden av redan gällande materiella rättsregler. Det är alltså fråga om en processuell lagstiftning som måste gälla generellt och utan inskränkning. Lagstiftningens effekter skall följas upp senast fyra år efter det att regle- ringen har trätt i kraft. Uppföljningen skall bl.a. ske ur ett småföretagar- perspektiv. En undersökning skall göras med avseende på vilka effekter grupptalan har fått för småföretagen, exempelvis när det gäller den risk för missbruk och legal blackmail som flera remissinstanser befarar. Undersökningen bör också ta sikte på om de bestämmelser som utformats för att särskilt beakta svarandens intressen i tillräcklig grad tillgodoser det syftet. Det gäller bl.a. bestämmelserna om de särskilda processförutsättningarna, innehållet i stämningsansökan och de särskilda möjligheterna för käranden att utvidga talan.</P>
<P class="p12 ft4">Införandet av grupptalan aktualiserar inte någon period för inlärning, utbildning eller annan anpassning som kräver särskilda hänsyn i fråga om tiden för reglernas ikraftträdande. Det finns inte heller något behov av särskilda informationsinsatser för småföretag.</P>
<P class="p48 ft4">Grupptalanutredningens betänkande skickades under år 1995 ut på en bred remiss där cirka 60 remissinstanser gavs möjlighet att lämna synpunkter på förslagen. Ett samrådsmöte hölls den 22 december 2000 för att få belyst bl.a. hur införandet av en möjlighet till grupptalan kan anses påverka villkoren för företagandet i sin helhet och särskilt för de mindre företagen. Under år 2001 har promemorian Lag om grupprätte- gång varit på remiss till drygt 70 instanser. Synpunkterna från remiss- instanserna behandlas löpande. Sammanfattningsvis kan det konstateras att bl.a. representanter från näringslivets organisationer är skeptiska till förslaget. Det befaras t.ex. att processformen kommer att leda till missbruk och oberättigade förlikningar samt påverka investeringsviljan negativt. Regeringens bedömning i dessa delar framgår av kapitel 4.</P>
<P class="p310 ft1">10 Ikraftträdande</P>
<P class="p311 ft6"><SPAN class="ft50">Regeringens förslag: </SPAN>Lagen om grupprättegång skall träda i kraft den 1 januari 2003.</P>
<P class="p49 ft21"><SPAN class="ft42">Regeringens bedömning: </SPAN>Reformen kräver inga särskilda övergångs- bestämmelser.</P>
<P class="p312 ft6"><SPAN class="ft50">Utredningens förslag </SPAN>överensstämmer i sak med regeringens. <SPAN class="ft50">Promemorians förslag </SPAN>överensstämmer med regeringens förutom att</P>
<P class="p268 ft6">lagen i promemorian föreslås träda i kraft den 1 juli 2002. <SPAN class="ft50">Remissinstanserna: </SPAN><SPAN class="ft22">Domstolsverket </SPAN>anför att dagen för ikraft-</P>
<P class="p143 ft6">trädandet bör ligga förhållandevis långt efter tiden för beslutsdatum för att man skall hinna anpassa befintliga system för verksamhetsstöd till den föreslagna lagstiftningen. <SPAN class="ft22">Svea hovrätt </SPAN>och <SPAN class="ft22">Östersunds tingsrätt </SPAN>menar att tiden innan lagen är avsedd att träda i kraft är för knapp.</P>
<P class="p313 ft4">137</P>
</DIV>
<DIV id="page_138">
<P class="p44 ft50">Skälen för regeringens förslag och bedömning: <SPAN class="ft6">Införandet av grupp- Prop. 2001/02:107 rättegång som en särskild processform i svensk rätt innebär inga grund-</SPAN></P>
<P class="p143 ft4">läggande avsteg från rättegångsbalken, om man bortser från själva repre- sentativitetsprincipen. Rättegångsförfarandets grundläggande struktur och utformning är densamma, oavsett om talan förs individuellt eller för en grupp. Det ställs inga nya krav på rätten i fråga om sammansättning, materiell processledning, handläggning av rättegångshinder eller prövning av saken på annat sätt än att det införs ett fåtal nya processuella institut som domaren måste skaffa sig kännedom om. Vissa nya hand- läggningsrutiner medför reformen visserligen. Skillnaden mellan ett vanligt tvistemål enligt rättegångsbalken och en grupprättegång blir emellertid inte större än den som föreligger mellan en vanlig process och ett tillståndsmål enligt miljöbalken eller ett fastighetsbildningsmål.</P>
<P class="p48 ft4">Införandet av grupprättegång kräver därför inte att det går någon längre tid mellan det att lagen antas i riksdagen och dagen för ikraftträdandet. En viss tid för olika förberedelser kan dock vara lämplig. Inte heller finns behov av särskilda övergångsbestämmelser. Det skall t.ex. utan vidare vara möjligt att få en talan som väckts före lagens ikraftträdande omvandlad till en grupptalan.</P>
<P class="p314 ft1">11 Författningskommentar</P>
<P class="p315 ft17"><SPAN class="ft17">11.1</SPAN><SPAN class="ft71">Förslaget till lag om grupprättegång</SPAN></P>
<P class="p316 ft19">Inledande bestämmelser</P>
<P class="p35 ft20">Grupptalan</P>
<P class="p317 ft4">1 §</P>
<P class="p143 ft4">Det finns inga allmänt godtagna definitioner av begreppen grupprätte- gång och grupptalan, men väl vissa drag som kan sägas utgöra själva kärnan i taleformen. Det är dels frågan om att någon utan rättegångs- fullmakt processar för andras räkning, dels det förhållandet att grupp- medlemmarna omfattas av domens rättskraft trots att de inte är parter i målet. I <SPAN class="ft5">första stycket </SPAN>ges en kort beskrivning av dessa egenskaper, som särskilt utmärker en grupptalan och skiljer den från en ordinär individuell talan.</P>
<P class="p12 ft4">Termen gruppen förekommer på flera ställen i lagen. I <SPAN class="ft5">andra stycket </SPAN>förklaras att med gruppen avses de personer för vilka käranden för talan. I rättegångens inledning består således gruppen av de personer som anges av käranden i stämningsansökan. Vilka personer som slutligt ingår i gruppen står däremot klart först efter det att tiden för anmälan enligt 14 § löpt ut. Även därefter kan det emellertid ske förändringar av gruppens bestämning.</P>
<P class="p166 ft4">Paragrafen avser att ge uttryck för de säregenskaper som utmärker en grupptalan. Bestämmelsen är att betrakta som en deklaration av dessa förhållanden, som en upplysning om processformens allmänna karaktär. Avsikten är således inte att slå fast bestämda rekvisit som domstolen skall pröva i målet. Frågan om lagens tillämpningsområde, förutsätt-</P>
<P class="p318 ft4">138</P>
</DIV>
<DIV id="page_139">
<P class="p14 ft6">ningarna för att domstolen skall ta upp en talan för en grupp m.m. Prop. 2001/02:107 behandlas på andra ställen i lagen.</P>
<P class="p65 ft20">Grupprättegång</P>
<P class="p30 ft4">2 §</P>
<P class="p143 ft4">I <SPAN class="ft5">första stycket </SPAN>definieras termen grupprättegång. Begreppsinnehållet är vidare än för termen grupptalan. Grupprättegång omfattar alltså all talan som förs i målet, dvs. också en individuell talan, medan grupptalan enbart syftar på den talan som förs på gruppens vägnar. Av första stycket framgår också att lagen om grupprättegång avser civila tvister vid allmän domstol, som skall handläggas enligt reglerna om tvistemål. Tvister som skall tas upp av en tingsrätt men där överklagande sker till en särskild domstol – som Arbetsdomstolen eller Marknadsdomstolen – faller utan- för lagens tillämpningsområde. Detsamma gäller också t.ex. tryck- och yttrandefrihetsmål där en civilrättslig talan förs. Sådana mål tas visser- ligen upp av allmän domstol (jfr 10 kap. 17 § första stycket 3 RB), men handläggs inte enligt reglerna i rättegångsbalken om tvistemål (se 12 kap. tryckfrihetsförordningen, 9 kap. yttrandefrihetsgrundlagen och lagen 1991:1559 med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrande- frihetsgrundlagens områden).</P>
<P class="p319 ft4">Handläggningen av en grupprättegång skall huvudsakligen ske med tillämpning av rättegångsbalkens bestämmelser om rättegången i tviste- mål. Även om den representativa processen medför att vissa av rätte- gångsbalkens regler inte skall tillämpas i en grupprättegång kommer det stora flertalet paragrafer i rättegångsbalken att ha samma tillämpning vid en individuell talan och en talan som rör en grupp. I paragrafens <SPAN class="ft5">andra stycke, </SPAN>som har utformats i enlighet med <SPAN class="ft5">Lagrådets </SPAN>förslag, föreskrivs att rättegångsbalken är subsidiärt tillämplig. Undantag gäller endast för 1 kap. 3 d § RB, vilket innebär att en grupptalan aldrig kan handläggas som ett s.k. förenklat tvistemål.</P>
<P class="p11 ft4">En gruppmedlem har ställning som part i en grupprättegång bara om medlemmen företräder gruppen som kärande, om medlemmen har inter- venerat eller för en individuell talan som har förenats med en grupptalan (jfr 1 § första stycket). I vissa hänseenden skulle det emellertid rimma illa med de ändamålssynpunkter som ligger bakom rättegångsbalkens regler att betrakta en passiv gruppmedlem som en tredje man. Detta gäller bl.a. jävsförhållanden, i bevishänseende, pågående rättegång och när det gäller förening av mål. Dessa frågor har därför särskilt reglerats i 15 §. Även frågor om t.ex. domens rättskraft, ansvar för rättegångskost- nader och om möjligheten att framställa en jävsinvändning mot en domare har ansetts nödvändiga att reglera i lagen om grupprättegång. Någon uttömmande reglering av alla de frågor som kan uppkomma när det gäller passiva gruppmedlemmars ställning i processen är det dock inte fråga om.</P>
<P class="p166 ft7"><SPAN class="ft41">Tredje stycket </SPAN>upplyser om att en grupptalan kan föras också enligt bestämmelser i miljöbalken.</P>
<P class="p320 ft4">139</P>
</DIV>
<DIV id="page_140">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr11 td34"><P class="p3 ft19">Hur grupptalan väcks m.m.</P></TD>
<TD class="tr11 td27"><P class="p3 ft8">Prop. 2001/02:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p321 ft20">Behöriga domstolar</P>
<P class="p30 ft4">3 §</P>
<P class="p143 ft4">Enligt paragrafen skall regeringen bestämma vilka tingsrätter som skall vara behöriga att handlägga mål enligt lagen. Behöriga tingsrätter skall finnas i varje län. Det innebär att behörigheten kan knytas till de tings- rätter som utpekas som fastighetsdomstolar i 1 § kungörelsen (1971:549) om fastighetsdomstolar. Skälen för den valda lösningen behandlas i avsnitt 5.2.3. Det finns i princip en fastighetsdomstol per län. I Västra Götalands län (som består av de tidigare länen Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län samt Skaraborgs län) finns det dock tre fastighets- domstolar.</P>
<P class="p71 ft20">Talerätt</P>
<P class="p30 ft4">4 §</P>
<P class="p322 ft6">I denna och följande två paragrafer utpekas de rättssubjekt som är behöriga att inleda en grupprättegång. Bestämmelsen har ändrats redak- tionellt i förhållande till lagrådsremissens förslag.</P>
<P class="p12 ft4">Enskild grupptalan kan väckas av både fysiska och juridiska personer. För att få inleda en sådan talan för en grupp krävs enligt paragrafen att käranden själv har ett anspråk som omfattas av talan, dvs. är medlem i gruppen. Med det menas att vederbörande skall ha behörighet att vara part i en rättegång rörande något av de anspråk som talan avser. Förut- sättningen får prövas på samma sätt som när domstolen tar ställning till om den som väcker talan i en individuell process har talerätt. I de allra flesta fall räcker det alltså med ett påstående från käranden om att han eller hon på visst sätt är berättigad gentemot motparten för att kravet skall anses uppfyllt. Domstolen har enligt allmänna processuella grund- satser också att ta ställning till om gruppmedlemmarna har talerätt. Även i det hänseendet är det som regel tillräckligt att käranden framställer ett yrkande för medlemmens räkning. Att en gruppmedlem därefter anmäler att han eller hon vill omfattas av grupptalan utgör en bekräftelse på gruppmedlemmens talerätt. Görs ingen sådan anmälan kommer grupp- medlemmen inte att omfattas av grupptalan.</P>
<P class="p12 ft4">I de undantagsfall ett påstående inte är tillräckligt för att grunda talerätt måste domstolen göra en noggrannare prövning av att det inte föreligger något hinder för rättegång på grund av bristande talerätt. Frågan får utredas på samma sätt som vid en vanlig rättegång. Det kan bl.a. bli aktuellt att hålla ett särskilt sammanträde eller att skaffa upplysningar från enskilda gruppmedlemmar. Den som väcker talan har normalt att styrka processförutsättningen. Finns det särskilda omständigheter kan beviskravet sättas lägre. De allmänna principer som gäller vid individuell talan bör vara vägledande också vid grupptalan. Domstolen bör normalt kunna vänta med att närmare pröva gruppmedlemmarnas talerätt till det står klart vilka medlemmar som efter anmälan kommer att omfattas av grupptalan.</P>
<P class="p167 ft6">Vid talan om fastställelse om ett visst rättsförhållande består eller inte består enligt 13 kap. 2 § första stycket RB gäller att talan måste angå ett</P>
<P class="p252 ft4">140</P>
</DIV>
<DIV id="page_141">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p126 ft4">rättsförhållande vars ovisshet länder käranden till förfång. Sistnämnda krav gör det som regel obehövligt med en särskild talerättsprövning vid en fastställelsetalan. Vid en grupptalan bör förfångsrekvisitet avse respektive medlems förhållande till den gemensamma motparten. I fråga om vad som krävs för att processförutsättningen skall vara uppfylld kan vägledning hämtas från de principer som tillämpas i tvistemål i allmänhet.</P>
<P class="p323 ft4">5 §</P>
<P class="p324 ft35">Paragrafen anvisar vilka organisationer som har rätt att väcka grupptalan utan att själv ha ett anspråk som omfattas av talan. Är organisationen medlem i gruppen blir talan att betrakta som en enskild grupptalan enligt 4 §.</P>
<P class="p78 ft4">För att få väcka talan räcker det inte med att en organisation har talerätt enligt bestämmelsen. Organisationen måste dessutom vara partsbehörig enligt allmänna bestämmelser om det (se 11 kap. 2 § RB).</P>
<P class="p78 ft4">Av <SPAN class="ft5">första stycket</SPAN>, som har utformats i enlighet med <SPAN class="ft5">Lagrådets </SPAN>förslag, framgår att konsument- och löntagarorganisationer får väcka talan i tvister som rör någon vara, tjänst eller annan nyttighet som en närings- idkare erbjuder konsumenter. Rekvisiten har förebilder inom mark- nadsrätten och konsumentskyddslagstiftningen.</P>
<P class="p128 ft4">Lagtexten ger uttryck för att organisationstalan kan föras enbart av privaträttsliga associationer. Korporationer, samfälligheter och andra liknande organisationer med mer eller mindre starka offentligrättsliga inslag faller utanför den behöriga kretsen av associationer. Vilka krav som bör ställas för att en förening skall anses ideell får avgöras genom rättspraxis. Som en grundläggande förutsättning bör dock gälla att föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas intressen genom en verksamhet som inte är rent ekonomisk. I övrigt hänvisas till rättsregler och allmänna grundsatser inom associationsrätten och andra rätts- områden.</P>
<P class="p127 ft4">För att betraktas som en förening av det slag som åsyftas här skall organisationen vidare ha till syfte att ta till vara medlemmarnas intressen som konsumenter eller löntagare. Att avgöra om så är fallet torde som regel inte medföra några svårigheter. Ledning får annars hämtas från den marknadsrättsliga lagstiftningen och avgöranden i Marknadsdomstolen.</P>
<P class="p124 ft8">Bestämningen av kompetensområdet överensstämmer med vad som gäller inom både den marknadsrättsliga och civilrättsliga konsument- lagstiftningen. Måltyper som kan aktualisera en organisationstalan är tvister enligt bl.a. konsumentförsäkringslagen (1980:38), konsument- tjänstlagen (1985:716), konsumentköplagen (1990:932), produktansvars- lagen (1992:18), konsumentkreditlagen (1992:830) och lagen (2000:274) om konsumentskydd vid distansavtal och hemförsäljningsavtal. Lokutio- nen ”vara, tjänst eller annan nyttighet” är, som nämnts i avsnitt 5.2.4, avsedd att omfatta också tvister om fast egendom.</P>
<P class="p127 ft4">I <SPAN class="ft5">andra stycket </SPAN>definieras konsumenter och näringsidkare i anslutning till det sätt som numera är brukligt i konsumentskyddande lagstiftning. Bestämmelsen i andra stycket har utformats i enlighet med <SPAN class="ft5">Lagrådets </SPAN>förslag.</P>
<P class="p128 ft6">Enligt <SPAN class="ft22">tredje stycket </SPAN>får organisationer i vissa fall gå utöver de sakliga talerättsbegränsningar som följer av första stycket. Villkoret för detta är att en utvidgning av talan har betydande fördelar med hänsyn till utred-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p83 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p253 ft4">141</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_142">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p126 ft4">ningen och övriga omständigheter. Undantagsregeln är avsedd att tillämpas i fall då det kan medföra stora besparingar av tid, besvär och kostnader om en organisationstalan tillåts att omfatta anspråk som ligger utanför den typ av tvister som anges i det första stycket. Som exempel kan nämnas att en konsumenttvist angående fel i vara kan omfatta också köpare som inte är konsumenter. Ofta står i dessa fall andra processuella alternativ till buds, såsom enskild grupptalan eller olika handläggnings- former av individuella rättegångar. Rättens prövning får självklart ske med beaktande av detta.</P>
<P class="p127 ft6">En förutsättning för att tredje stycket skall kunna tillämpas är att det finns en ”huvudtalan” som faller under organisationens normala tale- behörighet. Det är alltså inte möjligt för domstolen att med stöd av undantagsregeln tillåta en konsumentorganisation att föra talan rörande gruppanspråk för att därigenom slippa att ta ställning till om talan över huvud taget rör konsumenttvister eller inte.</P>
<P class="p325 ft4">6 §</P>
<P class="p326 ft6">Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.2.4. Som framgår där kan offentlig grupptalan bara inledas beträffande anspråk som tillkommer andra subjekt än det offentliga. Är staten själv anspråkshavare faller talan under 4 § om enskild grupptalan.</P>
<P class="p78 ft4">Vilka myndigheter som har rätt att väcka offentlig grupptalan överläm- nas till regeringen att besluta om. På <SPAN class="ft5">Lagrådets </SPAN>inrådan inleds paragrafen med en föreskrift som binder samman bestämmelsen i 1 § och bestäm- melsen om regeringens utpekande av vissa myndigheter. I första meningen föreskrivs följaktligen att myndigheten med hänsyn till vad tvisten rör skall vara lämpad att företräda gruppmedlemmarna. Rege- ringens bemyndigande kan givetvis inte gå utöver den begränsningen. Talerätten kan i enlighet med det sagda bestämmas att omfatta ett helt rättsområde eller endast tvistefrågor av särskild art.</P>
<P class="p323 ft4">7 §</P>
<P class="p326 ft6">Bestämmelsen, som har formulerats i enlighet med <SPAN class="ft22">Lagrådets </SPAN>förslag, innebär att en grupptalan inte kan avvisas enbart på grund av att käranden har förlorat en egenskap som enligt någon av de tre föregående paragraferna är en förutsättning för talerätt, om ändringen har inträffat efter det att grupptalan väcktes. Detsamma gäller en förändring i de förhållanden som anges i 32 kap. 14 § miljöbalken (se avsnitt 11.2). Syftet med bestämmelsen är att hindra att rättegången avbryts på formell grund därför att käranden inte längre är berättigad att inleda en ny rätte- gång om den ifrågavarande saken. Däremot kan en ändring i förhållan- dena medföra att käranden inte längre är lämplig att föra talan för gruppens räkning eller att det av andra skäl finns anledning att byta ut käranden mot någon annan person (se <NOBR>21–22</NOBR> §§).</P>
<P class="p327 ft20">Särskilda processförutsättningar</P>
<P class="p328 ft4">8 §</P>
<P class="p326 ft7">Bestämmelsen anger fem för en grupprättegång specifika processförut- sättningar som måste vara uppfyllda för att talan skall kunna tas upp till</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p83 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p253 ft4">142</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_143">
<P class="p295 ft7">prövning i sak enligt denna lag. Processförutsättningarna diskuteras i Prop. 2001/02:107 avsnitt 5.2.2. I lagrådsremissen hette det att en grupptalan ”<SPAN class="ft41">skall tas upp</SPAN>”</P>
<P class="p296 ft6">till prövning om förutsättningarna för det är uppfyllda. I enlighet med <SPAN class="ft22">Lagrådets </SPAN>förslag används nu formuleringen ”<SPAN class="ft22">får tas upp</SPAN>”<SPAN class="ft22">. </SPAN>Genom att använda ”får” i stället för ”skall” markeras att de särskilda process- förutsättningarna i lagen om grupprättegång inte är uttömmande. En grupptalan skall nämligen inte tas upp till prövning även om alla de förutsättningar som anges i den nu aktuella paragrafen är uppfyllda, om det är så att det finns något annat allmänt rättegångshinder.</P>
<P class="p297 ft4"><SPAN class="ft5">Punkten 1 </SPAN>uttrycker ett krav på att talan skall grundas på omständig- heter – en eller flera – som är gemensamma eller likartade för gruppmed- lemmarnas anspråk. Med omständigheter menas rättsfakta, dvs. omstän- digheter som är av omedelbar betydelse för utgången i målet (jfr 16 kap. 2 § RB). Däremot saknar det betydelse för bedömningen av denna processförutsättning om målet gäller för gruppen gemensamma eller likartade rättsfrågor eller om bevisningen är i stort densamma eller olik- artad för anspråken. Punkten 1 har utformats i enlighet med <SPAN class="ft5">Lagrådets </SPAN>förslag.</P>
<P class="p297 ft4">Det är fråga om gemensamma rättsfakta då en eller flera av de omständigheter som åberopas till stöd för yrkandet i målet är desamma för hela gruppen. Som exempel kan nämnas att ett antal personer har lidit skada till följd av en explosionsolycka och kräver skadestånd av den som har orsakat explosionen. I det fallet grundas talan om skadestånds- skyldighet i sig på samma omständigheter som tillsammans konstituerar svarandens ansvar för skador till följd av explosionen. Att fastställa de individuella skadorna och att beräkna de olika skadeståndsbeloppen kräver däremot att man tar ställning till omständigheter som hänför sig till envar av de skadelidande.</P>
<P class="p297 ft4">Likartade rättsfakta utmärks av att omständigheterna i fråga liknar varandra utan att för den skull vara desamma. Ekelöf har uttryckt det så att ”grunderna har vissa överensstämmande egenskaper, medan de skiljer sig från varandra i andra avseenden, t.ex. tid och rum” (Rättegång II, 1996, s. 178). Exempel på situationer av det slaget är att flera personer har köpt likadana felaktiga produkter eller tecknat likalydande standardavtal med ett oskäligt villkor eller att ett antal konsumenter har fått allergiska besvär efter användning av ett visst kosmetiskt preparat.</P>
<P class="p329 ft4">Det är tillräckligt att det finns ett rättsfaktum som är detsamma eller likartat för samtliga anspråk. Faktumet i fråga behöver inte vara tvistigt. Att en grupprättegång inte framstår som olämplig på grund av att vissa gruppmedlemmar har anspråk som till sina grunder skiljer sig väsentligt från övriga anspråk är en självständig processförutsättning enligt punkten 2. Förhållandet mellan å ena sidan tvistiga gemensamma rättsfakta och å andra sidan individuella omständigheter beaktas vid prövningen av punkten 3. Kravet i punkten 1 på gemensamma tvistefrågor måste med andra ord ses i nära samband med rekvisiten i de följande två punkterna.</P>
<P class="p330 ft6">Förekomsten av individuella tvistefrågor kan spela en avgörande roll för om en grupprättegång skall bedömas som lämplig eller inte. En processförutsättning som särskilt tar sikte på sådana förhållanden finns i <SPAN class="ft22">punkt 2</SPAN>, som har utformats med beaktande av <SPAN class="ft22">Lagrådets </SPAN>förslag.</P>
<P class="p331 ft4">143</P>
</DIV>
<DIV id="page_144">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p153 ft4">För att tillåta en grupprättegång bör inte krävas att de rättsfakta som är gemensamma eller likartade för gruppmedlemmarnas anspråk i något hänseende överväger individuella omständigheter. Varken ett kvantitativt eller ett kvalitativt väsentlighetskrav speglar riktigt de överväganden som måste göras för att bedöma om en grupptalan är en i det enskilda fallet hanterbar processform. En anledning till detta är de särskilda handlägg- ningsregler som lagen om grupprättegång innehåller. Möjligheten att inrätta undergrupper och att besluta om prövning av individuella tviste- frågor genom efterföljande förfaranden gör att en grupprättegång kan vara en lämplig processform också när gemensamma eller likartade rättsfakta utgör endast en mindre del av hela tvisten.</P>
<P class="p121 ft4">Ytterligare en förutsättning för att en grupprättegång skall tillåtas är enligt <SPAN class="ft5">punkt 3 </SPAN>att merparten av de anspråk som talan avser inte lika väl kan göras gällande genom talan av gruppmedlemmarna själva. Bak- grunden till rekvisitet är att grupptalanreformen utgår från förutsätt- ningen att grupptalan endast skall användas om det inte finns andra till- gängliga metoder för att hävda anspråken som är bättre eller lika bra som en grupprättegång.</P>
<P class="p121 ft4">De alternativ mot vilka jämförelsen skall göras omfattar endast inom- processuella förfaranden. Detta kommer till uttryck genom att jämförel- sen skall ta sikte på <SPAN class="ft5">talan </SPAN>av gruppmedlemmarna själva. Grupprätte- gångens för- och nackdelar skall alltså vägas mot främst kumulation och pilotmålsmetoden. En jämförelse skall ske mot förfaranden som i det särskilda fallet bedöms som realistiska alternativ.</P>
<P class="p120 ft4">Gruppens storlek är en omständighet som normalt bör tillmätas bety- delse för om en grupprättegång är det bästa alternativet. Individuella pro- cesser är som regel svårare att samordna ju fler personer som är inblandade. Grupprättegångens förtjänster jämfört med andra alternativ bör vidare inte inskränkas till strikt processekonomiska överväganden. Den representativa taleformens särprägel kan innebära att en process får en annan handlingsdirigerande effekt än t.ex. ett pilotmål. Också när det gäller prejudikatbildning, rättsutveckling och rättsskapande kan grupp- talanprocessen visa sig överlägsen andra former för att göra gruppan- språk gällande.</P>
<P class="p115 ft8">Särskilt i skadeståndsmål och andra processer som gäller ekonomiska anspråk kan bedömningen av grupptalan som bästa tillgängliga process- alternativ utfalla olika för skilda delar av gruppen. För dem som har någorlunda stora anspråk står i praktiken fler möjligheter öppna än för dem vars anspråk är av mindre värde. De ekonomiska förutsättningarna inom gruppen kan variera med hänsyn till exempelvis förekomsten av rättsskyddsförsäkringar och inkomstförhållanden. Domstolen måste väga in också sådana förhållanden i sin bedömning av vilket processalternativ som är bäst. Men det läggs inte något utredningskrav på domstolen.</P>
<P class="p133 ft4">En grupptalan bör inte avvisas med hänvisning till den nu behandlade tredje punkten, om det är endast en mindre del av gruppanspråken som kan beräknas bli hävdade lika bra på annat sätt. Detta framhålls i lag- texten genom att <SPAN class="ft5">merparten </SPAN>anspråken inte lika väl skall kunna göras gällande genom talan av gruppmedlemmarna. Motsatt gäller om grupp- rättegången är det bästa alternativet för endast en liten del av gruppen. Även en sådan mindre del av gruppen kan dock bestå av ett stort antal personer, vilkas anspråk lämpar sig för en grupptalan. Domstolen kan då</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p123 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p253 ft4">144</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_145">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p118 ft6">genom materiell processledning försöka få käranden att anpassa gruppens bestämning så att processförutsättningen uppfylls.</P>
<P class="p119 ft4">Det är inte möjligt att uttömmande räkna upp alla omständigheter som kan påverka bedömningen av om anspråken i fråga lika väl kan göras gällande genom talan av gruppmedlemmarna själva. Förutom de allmänna riktlinjer som här angivits skall slutligen framhållas att det förhållandet att en person anmäler att han eller hon vill omfattas av grupptalan inte kan tas till intäkt för att personen är beredd att processa individuellt om sitt anspråk. Syftet med grupptalan är att erbjuda enskilda ett förfarande att få anspråk prövade på för den enskilde förmånligare villkor än som gäller för processer i allmänhet. Särskilt kostnadsregle- ringen vid grupptalan medför att personer kan förväntas vilja få sina anspråk prövade genom en grupprättegång i större utsträckning än vid kumulation eller pilotmål.</P>
<P class="p119 ft4">I <SPAN class="ft5">punkt 4 </SPAN>behandlas ett krav på att det skall finnas en med hänsyn till storlek, avgränsning och övrigt lämpligt bestämd grupp. Hur högt kraven skall ställas får avgöras med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. Utgångspunkten är att gruppen skall ha den storlek och vara så tydligt angiven att det är möjligt för domstolen att vidta de åtgärder som talans fortgång kräver. Särskilt viktigt i det sammanhanget är att gruppens bestämning skall läggas till grund för domstolens val av under- rättelseform samt att gruppen anges så att det blir möjligt för dels enskilda att avgöra om de omfattas av kärandens talan, dels domstolen att pröva att den som anmäler att han eller hon vill omfattas av grupptalan avses med kärandens gruppbestämning.</P>
<P class="p121 ft4">Att det finns en tydligt definierad grupp är en förutsättning för att domstolen skall kunna bedöma om de övriga processförutsättningarna i paragrafen är uppfyllda. Gruppens storlek är alltså en viktig faktor att väga in vid prövningen av om en grupprättegång är ett bättre process- alternativ än t.ex. kumulation eller pilotmål. Om gruppen inte är tydligt definierad kan det inte bedömas om talan grundas på rättsfakta som är gemensamma eller likartade för medlemmarnas anspråk. En tydligt definierad grupp är också av stor betydelse för prövningen av att käranden har förutsättningar att på ett fullgott sätt representera grupp- medlemmarna i processen.</P>
<P class="p115 ft4">Det finns många faktorer att ta hänsyn till när gruppen bestäms. Som framgår av 9 § andra stycket är huvudregeln att käranden i ansökan skall ange gruppmedlemmarna med namn och adress. Sådana uppgifter får utelämnas om de inte behövs för målets handläggning. Hur pass noggrant och exakt gruppmedlemmarnas antal och identiteter skall anges redan i kärandens ansökan kan alltså variera beroende på bl.a. om det förs en fullgörelsetalan eller en talan om fastställelse, anspråkens natur, vilka yrkanden som framställs och vilka grunder som åberopas till stöd för talan. Gruppmedlemmarnas geografiska hemvist, tillgången till exempel- vis kundregister, statistiska underlag och dylikt samt möjligheterna till en snabb och effektiv informationsöverföring är andra förhållanden som kan inverka på hur vitt eller snävt gruppen måste bestämmas.</P>
<P class="p133 ft6">Med utgångspunkt från omständigheterna i det enskilda målet kan gruppen beskrivas som t.ex. alla personer som har skadats i en viss olycka, samtliga köpare av en viss produkt, de som under en bestämd period haft en lönekontokredit hos samma bank eller de stadigvarande</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p123 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p253 ft4">145</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_146">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft4">boende inom en viss radie från en utpekad störningskälla. Även om inte gruppmedlemmar anges med identitet måste domstolen kunna göra en någorlunda säker uppskattning av det antal som ingår i gruppen. Det kan också vara av stor betydelse för svaranden hur omfattande gruppen är. Samtidigt är det svårt att i detalj beskriva vad som innefattas i kravet på att gruppen skall vara lämpligt bestämd. Vilka anspråkshavare som slutligt kommer att omfattas av grupptalan avgörs först genom det särskilda anmälningsförfarande som regleras i 14 §. Prövningen av rekvisiten i punkt 4 kan därför sägas i första hand tjäna dels som ett underlag för genomförandet av anmälningsförfarandet, dels att tidigt mota en grupptalan där det redan från början står klart att kärandens gruppbestämning omöjliggör en grupptalan, t.ex. för att gruppen är alltför heterogen eller liten.</P>
<P class="p122 ft4">Behovet av att anpassa gruppens utformning till förhållandena i målet gör att domstolen bör ges en betydande frihet att bedöma om det finns en lämpligt bestämd grupp. Vid prövningen har domstolen att väga in även de eventuella förändringar av gruppens omfång eller byten av medlem- mar som kan förutses. Rätten bör alltså på samma sätt som den skall iaktta att gruppen inte är för vagt preciserad även pröva att gruppen inte är alltför detaljerat och snävt angiven så att medlemskretsen sannolikt kommer att behöva utvidgas i ett senare skede av rättegången.</P>
<P class="p115 ft4">Behovet av skydd för de i processen passiva gruppmedlemmarna och hänsyn till motparten kräver att inte vem som helst tillåts att föra talan för en grupp. Den som företräder gruppen måste bedömas vara lämplig därtill. En bestämmelse av den innebörden finns intagen i paragrafens <SPAN class="ft5">femte punkt. </SPAN>Den har utformats med beaktande av <SPAN class="ft5">Lagrådets </SPAN>förslag.</P>
<P class="p114 ft4">Domstolens bedömning av någons lämplighet att föra grupptalan skall baseras på en prövning av samtliga omständigheter som kan påverka vederbörandes möjligheter att på ett fullgott sätt ta till vara gruppmed- lemmarnas intressen i målet. Det är dock inte fråga om att förbehålla rätten att vara part den som besitter egenskaper som gör vederbörande särskilt lämplig att processa angående saken i fråga. Syftet kan i stället beskrivas vara att trygga gruppmedlemmarnas behov av att målet blir allsidigt belyst så att samtliga medlemmars anspråk blir lika rättssäkert prövade som om medlemmarna själva fört talan. Därigenom säkerställs också att en dom i målet inte kan angripas i efterhand under åberopande av att medlemmens rätt inte har blivit tillräckligt bevakad.</P>
<P class="p122 ft6">Av särskild vikt vid en sådan bedömning är att käranden inte har ett eget intresse som kolliderar med andra gruppmedlemmars och att han eller hon har nödvändiga ekonomiska resurser att driva målet.</P>
<P class="p114 ft4">En förutsättning för att någon skall förväntas kunna väl ta till vara samtliga gruppmedlemmars intressen är att vederbörande själv inte har ett intresse som står i strid mot en eller flera av gruppmedlemmarnas intressen. Det innebär inte att allas intressen nödvändigtvis måste sammanfalla, endast att de inte får stå i konflikt med varandra. Några exempel kan klargöra innebörden av de avvägningar domstolen kan behöva göra i det hänseendet. Om någon för talan om nedsättning av köpeskilling på grund av fel i en standardvara till förmån för samtliga köpare är det inte osannolikt att det bland köparna finns personer som i stället vill ha köpet hävt och få hela köpeskillingen åter. Andra köpare kan emellertid föredra att få felet avhjälpt i stället för ekonomisk</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p117 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p253 ft4">146</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_147">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft8">ersättning. Hos köparna finns ett gemensamt intresse av att få fastställt att varan är felaktig. Att det görs gällande olika påföljder innebär inte att köparna har motstridiga intressen. Däremot kan man sätta i fråga om en och samma kärande kan antas agera lika kraftfullt för bifall till samtliga yrkanden. Ett lämpligt tillvägagångssätt är i sådant fall att dela upp gruppen i tre undergrupper (de som yrkar prisavdrag, hävning respektive avhjälpande). Den som väckt talan och yrkar prisavdrag kan företräda hela gruppen i felfrågan. Därefter kan domstolen dela upp hand- läggningen och förordna andra lämpliga personer att föra talan för de köpare som yrkar hävning respektive avhjälpande, för att lösa de sär- skilda tvistefrågor som dessa yrkanden ger upphov till. Ett annat alter- nativ är att låta rättsföljden av det konstaterade felet avgöras i indivi- duella efterföljande processer genom s.k. särskild mellandom enligt 27 §.</P>
<P class="p165 ft4">En grupptalan kan ofta vara kostsam att genomföra. Det torde sällan vara möjligt för en enskild person att ensam bekosta en grupptalan- process. I vart fall får man anta att risken att ådra sig egna kostnader och dessutom betala motpartens kostnader vid en förlorad talan avhåller de flesta från att inleda en grupptalan med tillgång endast till egna privata medel. Man kan därför utgå från att en enskild grupptalan som regel förs av en enskild part som har ekonomiskt stöd i form av rättshjälp, en rätts- skyddsförsäkring eller genom riskavtal. I ett sådant fall saknas anledning att betvivla partens förmåga att löpande bekosta de utredningsarbeten och åtgärder i övrigt som kan behövas för att ta till vara gruppmedlemmarnas intressen. Även stöd ur privata fonder eller insamlingar bland allmän- heten kan vara av den storleksordningen att de bör beaktas vid bedöm- ningen.</P>
<P class="p120 ft4">En annan fråga är i vilken utsträckning parten kan antas infria ett eventuellt kostnadsansvar gentemot motparten. Också det kan vägas in i bedömningen av partens lämplighet att väcka en grupptalan. Det kan dock inte komma i fråga att motpartens anspråk skall behöva vara säker- ställt genom en bankgaranti eller liknande. Även när det förs grupptalan får en part som vinner målet räkna med risken att förlorande part inte har ekonomisk möjlighet att ersätta rättegångskostnaderna fullt ut. Den risken löper käranden i lika hög grad som svaranden. Vid grupptalan kan man dock säga att faran för en sådan ekonomisk förlust är mindre för svaranden än i många ordinära rättegångar. Den som väcker enskild grupptalan, offentlig grupptalan eller organisationstalan torde normalt ha bättre ekonomiska förutsättningar att infria ett rättegångskostnadsansvar än kärandeparter i allmänhet.</P>
<P class="p120 ft4">Däremot måste förhindras att en kostnadssvag gruppmedlem eller organisation för talan som bulvan för andra gruppmedlemmar som finansierar talan men vill undvika risken att drabbas av ersättnings- skyldighet till motparten. Händer det att någon väcker talan utan att ha beviljats rättshjälp, utan stöd av en rättsskyddsförsäkring eller utan att det finns ett riskavtal kommer domstolen, som nämnts i avsnitt 5.2.2, genom enkla frågor att kunna skaffa kunskap om hur talan är avsedd att finansieras. Det torde i sådana situationer stå klart om personen i fråga har tillräckliga ekonomiska resurser eller saknar medel att föra talan. I det senare fallet skall talan avvisas. Detsamma gäller om den som vill föra talan, men saknar egna medel till det, får ekonomisk hjälp att driva</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p123 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p253 ft4">147</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_148">
<P class="p14 ft6">gruppens talan från andra taleberättigade som därigenom vill slippa Prop. 2001/02:107 risken av ett kostnadsansvar gentemot motparten.</P>
<P class="p162 ft4">Normalt kommer en organisation inte att inleda en process om den inte anser att rättegången är ekonomiskt försvarbar. Det kan dock inträffa händelser som gör att domstolen vill försäkra sig om att organisationen har en stabil ekonomisk bas. Rätten kan då genom räkenskapshandlingar eller liknande ganska lätt reda ut eventuella oklarheter. Det bör här påpekas att domstolen inte skall göra en mer ingående analys av organisationens ekonomiska förhållanden. Här som i övrigt tjänar kontrollen till syfte att avslöja missbruk av talerätten, såsom att organisationen används som täckmantel för någon annan att processa.</P>
<P class="p332 ft20">Ansökans innehåll</P>
<P class="p30 ft4">9 §</P>
<P class="p333 ft6">Av 2 § framgår att rättegångsbalken är tillämplig på handläggningen av en grupprättegång, om det inte ges avvikande bestämmelser i denna lag. Något undantag från balkens regler i fråga om innehållet i en stämnings- ansökan finns inte. Alltså är 42 kap. 2 § RB omedelbart tillämplig när någon väcker en grupptalan.</P>
<P class="p12 ft4">Det innebär att käranden måste ange noga preciserade yrkanden som hänför sig till samtliga gruppmedlemmar (42 kap. 2 § första stycket 1 RB). Alla medlemmar behöver dock inte omfattas av ett yrkande om en och samma rättsföljd. Avgörande är att varje anspråk som talan rör kan knytas till ett bestämt yrkande. Inget hindrar således käranden från att i ett mål om skadestånd yrka ersättning för inkomstförlust till vissa gruppmedlemmar, för sveda och värk till andra medlemmar och för sjukvårdskostnad till en tredje grupp skadelidande.</P>
<P class="p12 ft4">Käranden måste också lämna en utförlig redogörelse för de faktiska omständigheter som åberopas till stöd för käromålet (42 kap. 2 § första stycket 2 RB). Det är oftast en fördel om redogörelsen inte inskränks till enbart rättsfakta utan dessutom innehåller information om andra omständigheter som kan vara av intresse i målet. Naturligtvis kan det inte begäras att käranden skall ha gjort en grundligare undersökning av allt som skulle kunna ha betydelse för prövningen av varje gruppmedlems anspråk. Men redogörelsen skall innehålla uppgifter även om s.k. individuella förhållanden (se vidare nedan).</P>
<P class="p107 ft6">Rättegångsbalken kräver vidare att det i stämningsansökningen anges de bevis som åberopas och vad som skall styrkas med varje bevis samt de omständigheter som gör rätten behörig, om inte behörigheten framgår av vad som anförs i övrigt (42 kap. 2 § första stycket 3 och 4 RB).</P>
<P class="p12 ft4">Den nu aktuella paragrafen föreskriver att en ansökan om att få inleda en grupprättegång skall innehålla ytterligare uppgifter. Bestämmelserna i första stycket punkt 1 och andra stycket har behandlats i avsnitt 5.3</P>
<P class="p162 ft4">I <SPAN class="ft5">första stycket punkt 1 </SPAN>sägs att ansökan skall innehålla en upplysning om den grupp som talan avser. Uppgiften kommer att ligga som underlag för rättens bedömning av om det finns en grupp som är lämpligt bestämd. Som diskuteras i författningskommentaren till 8 § får det avgöras från fall till fall vilka krav på exakthet som skall ställas när det gäller grupp-</P>
<P class="p15 ft44">medlemmarnas antal och identiteter. Dessa frågor behandlas också i</P>
<P class="p252 ft4">148</P>
</DIV>
<DIV id="page_149">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p126 ft4">avsnitten 5.2.2 och 5.3. I <SPAN class="ft5">andra stycket </SPAN>slås det uttryckligen fast att huvudregeln är att gruppmedlemmarna skall anges med namn och adress. Endast om uppgifterna inte behövs för målets handläggning får de utelämnas. Oavsett på vilket sätt gruppen bestäms är det dock nödvändigt att domstolen ges ett underlag som möjliggör en bedömning av talans tillåtlighet i ett tidigt skede och som gör det möjligt för rätten att vidta de handläggningsåtgärder som krävs samt att svarandens processuella rättig- heter tillgodoses.</P>
<P class="p128 ft4">En viktig aspekt av gruppens bestämning är att den ligger till grund för domstolens val av underrättelseform. Käranden skall enligt tredje meningen i andra stycket alltid lämna upplysningar om förhållanden av betydelse för underrättelseförfarandet. Uppgifter av betydelse kan t.ex. vara om svaranden regelbundet kommunicerar med gruppmedlemmarna i samband med faktureringar eller annars (se vidare avsnitt 5.9 och författningskommentaren till 50 §). Om ansökan gäller ett miljömål där gruppen exempelvis anges som boende inom ett visst avstånd från en fabrik kan käranden upplysa om lämpliga sätt att nå ut med information med hänsyn till de lokala förhållandena.</P>
<P class="p128 ft4">En ansökan skall alltid innehålla en utförlig redogörelse för de omständigheter som åberopas till grund för yrkandet och helst dessutom en beskrivning av fakta i övrigt som kan ha intresse i målet. Rätten kommer därigenom att få besked om vilka omständigheter som är gemensamma eller likartade för gruppen och vilka individuella förhållanden som finns. <SPAN class="ft5">Punkterna 2 </SPAN>och <SPAN class="ft5">3 </SPAN>i <SPAN class="ft5">första stycket </SPAN>innebär i det hänseendet ett förtydligande, men ålägger också käranden att noga utpeka och skilja mellan omständigheter av det ena och det andra slaget. En så uppdelad redogörelse är till god hjälp för domstolen när den skall pröva processförutsättningarna för grupptalan.</P>
<P class="p127 ft4">Föreskriften i punkt 3 sträcker sig inte längre än till individuella förhållanden som är kända för käranden. Det kan inte rimligen krävas särskilda undersökningar för att ta reda på alla omständigheter av det slaget som kan finnas. Käranden har dock anledning att självmant skaffa sig en i vart fall översiktlig uppfattning om förekomsten av rättsfakta som har betydelse för endast vissa medlemmars anspråk.</P>
<P class="p128 ft4">Som en generell anvisning till käranden att lämna en så fyllig och fullständig ansökan som möjligt föreskrivs i <SPAN class="ft5">punkt 4 </SPAN>att den skall innehålla uppgifter om andra omständigheter som har betydelse för frågan om talan bör handläggas i en grupprättegång. Bland omständigheter av den typen kan nämnas de olägenheter som kan uppstå om talan inte tillåts, hur talan är avsedd att finansieras och andra förhållanden av betydelse för kärandens lämplighet att företräda gruppen i målet. Bestämmelsen i punkt 4 har utformats med beaktande av</P>
<P class="p180 ft5">Lagrådets <SPAN class="ft4">förslag.</SPAN></P>
<P class="p129 ft20">Byte av taleform</P>
<P class="p334 ft4">10 §</P>
<P class="p326 ft6">Denna paragraf behandlar den situationen att käranden i en individuell process begär hos rätten att målet skall övergå till att handläggas enligt lagen om grupprättegång. Utgångspunkten för att en övergång skall</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p83 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p253 ft4">149</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_150">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p118 ft4">tillåtas är att det finns ett påtagligt behov av det. De särskilda process- förutsättningar som anges i 8 § måste givetvis vara uppfyllda. Vid bedömningen skall domstolen väga de vinster som kan uppnås genom en ändrad handläggningsform mot de olägenheter som en omvandling kan medföra. Det är inte avsikten att en svarande som har lagt ned tid och kostnader i ett mål som är färdigt för avgörande skall behöva utsättas för ytterligare tidsfördröjningar och ekonomiska besvär, om inte en ändring av handläggningsform framstår som högst angelägen. I enlighet med <SPAN class="ft5">Lagrådets </SPAN>förslag föreskrivs i <SPAN class="ft5">första stycket </SPAN>uttryckligen att fördelarna med en grupprättegång skall vägas mot svarandens olägenheter.</P>
<P class="p120 ft4">En allmän riktlinje är att en övergång till grupprättegång normalt bör vara lättare att få till stånd vid rättegångens början än då målet är i ett av- slutande skede av handläggningen. Likaså försvåras en ändring av hand- läggningsform, om det har lagts ned betydande tid och kostnader på utredning eller bevisning angående omständigheter som ligger utanför dem som en grupptalan kommer att avse, dvs. individuella förhållanden. Byte av taleform bör vidare inte komma i fråga t.ex. efter det att någon av parterna har erhållit ett s.k. stupstocksföreläggande enligt 42 kap. 15 § RB.</P>
<P class="p121 ft4">Av första stycket framgår vidare att 42 kap. 2 § RB skall tillämpas på en ansökan om byte av taleform. I ett sådant fall finns det visserligen redan en stämningsansökan ingiven till domstolen. Genom ansökan att få inleda en grupprättegång utvidgas emellertid talan till att omfatta fler personer. Det krävs då som regel att det framställs ett nytt yrkande i målet. Käranden kan också behöva komplettera bevisningen. Det finns därför skäl att föreskriva att ansökan skall ha samma innehåll som en stämningsansökan.</P>
<P class="p120 ft4">I 42 kap. 3 och 4 §§ RB ges bestämmelser om hur rätten skall förfara när det finns brister i ansökningen eller när det på grund av rättegångs- hinder är uppenbart att en stämningsansökan eller en talan skall avvisas. Genom en uttrycklig hänvisning i paragrafen är dessa bestämmelser tillämpliga också på en ansökan om byte av taleform.</P>
<P class="p119 ft6">Ansökan skall enligt <SPAN class="ft22">andra stycket </SPAN>delges svaranden för yttrande. Det behöver dock inte ske om den är ogrundad.</P>
<P class="p114 ft8">Om rätten finner att ansökan skall bifallas skall rätten fatta beslut om att kärandens talan fortsatt skall handläggas enligt lagen om grupp- rättegång. Svarandens möjligheter att få beslutet överprövat blir beroende av om han eller hon har framställt en invändning om rättegångshinder, på samma sätt som gäller för processförutsättningar i allmänhet. Svaranden kan dessutom överklaga beslutet enligt 49 kap. 7 § RB under påstående att en övergång till grupprättegång medför att målet försenas i onödan. Också när det gäller den fortsatta handläggningen efter det att en individuell talan omvandlats till en grupptalan bör samma regler gälla som i stämningsmål. Om rätten avslår en ansökan om byte av taleform är det fråga om ett slutligt beslut som kan överklagas av käranden.</P>
<P class="p199 ft4">Eftersom antalet tingsrätter som är behöriga att handlägga en grupp- rättegång är begränsat kan det inträffa att den domstol som tar emot ansökan inte är behörig att ta upp grupptalan till prövning. Oavsett detta får domstolen enligt <SPAN class="ft5">tredje stycket </SPAN>omedelbart avslå en ansökan, som är uppenbart ogrundad. I annat fall skall ansökan överlämnas för prövning till en behörig domstol.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p123 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p253 ft4">150</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_151">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr18 td34"><P class="p3 ft20">Ombud</P></TD>
<TD class="tr18 td21"><P class="p270 ft8">Prop. 2001/02:107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td34"><P class="p3 ft4">11 §</P></TD>
<TD class="tr15 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">Enligt paragrafen skall enskild grupptalan och organisationstalan föras</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">genom ombud. Denne skall vara advokat. Motiven för detta har behand-</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">lats i avsnitt 5.2.5.</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p53 ft4">Ombuds- och advokattvånget gäller inte om det finns särskilda skäl.</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">Det kan finnas anledning att göra undantag från huvudreglerna med</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">hänsyn till dels omfattningen och arten av talan, dels kärandens eller det</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">tänkta ombudets kvalifikationer och erfarenheter. Exempel på det</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">sistnämnda är att talan förs av någon som själv är jurist med vana att</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">uppträda som ombud. Ett annat exempel är att käranden är en</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">organisation som företräds av någon väl skickad att driva en rättegång</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">såsom kan vara fallet när vissa branschsammanslutningar eller centrala</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td34"><P class="p3 ft4">arbetstagarorganisationer för talan.</P></TD>
<TD class="tr23 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td34"><P class="p3 ft4">12 §</P></TD>
<TD class="tr20 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">Enligt 12 kap. 14 § RB medför en rättegångsfullmakt behörighet för</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">ombudet att bl.a. väcka talan och att ta emot delgivning av stämning och</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">andra handlingar i målet. Att föra talan som part i en grupprättegång</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">innebär på flera sätt en annorlunda situation jämfört med att vara kärande</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">eller svarande i en vanlig rättegång. De speciella förhållanden som</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">präglar en grupptalanprocess gör att det inte rimligen bör tillåtas att ett</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">ombud väcker grupptalan, om det inte redan av fullmakten framgår att</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">ombudet har huvudmannens uttryckliga uppdrag att göra det. På</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">motsvarande sätt bör det inte tillåtas ett ombud att på grund av en s.k.</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">blancofullmakt ta emot delgivning om stämning i ett sådant mål.</P></TD>
<TD class="tr10 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td34"><P class="p3 ft20">Underrättelse till medlemmarna om att en grupprättegång har inletts</P></TD>
<TD class="tr24 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td34"><P class="p3 ft4">13 §</P></TD>
<TD class="tr21 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">Paragrafen föreskriver en skyldighet för domstolen att underrätta</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">gruppmedlemmarna om att en grupprättegång har inletts. Kravet på att</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">underrätta medlemmarna är obligatoriskt. Underrättelsen skall gå ut så</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">snart rätten har gjort bedömningen att kärandens talan skall tas upp till</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td34"><P class="p3 ft4">prövning i sak. Detta kan utläsas av <SPAN class="ft5">första stycket</SPAN>. Med hänsyn till att</P></TD>
<TD class="tr23 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">grupptalan kommer att slutligt omfatta endast de medlemmar som</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">anmäler till domstolen att de vill få sina anspråk prövade i grupprätte-</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">gången kan det många gånger finnas skäl för domstolen att vänta med att</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">förelägga svaranden att komma in med svaromål till dess att tiden för</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">anmälan gått ut. Däremot kan det ibland finnas skäl för rätten att</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">dessförinnan inhämta svarandens synpunkter i fråga om rättegångs-</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">hinder. Domstolen kan då också, om det anses lämpligast, vänta med att</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">underrätta medlemmarna om rättegången till dess att rättegångsfrågan är</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">avgjord. Av 50 § framgår att underrättelse skall ske på det sätt rätten</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">finner lämpligt.</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p53 ft4">I <SPAN class="ft5">andra stycket </SPAN>ges i punktform anvisningar om vilka uppgifter en</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">gruppmedlem skall få tillgång till genom underrättelsen. Domstolen ges</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">möjlighet att utifrån valet av underrättelseform enligt 50 § låta själva</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">underrättelsen få det innehåll som är lämpligast i det enskilda fallet.</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr15 td21"><P class="p17 ft4">151</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td34"><P class="p3 ft46"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_152">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p126 ft4">Detta innebär att domstolen kan välja att i själva underrättelsen antingen helt eller delvis ta in den information som skall lämnas enligt paragrafen eller hänvisa den som så önskar att kontakta domstolen för vidare information.</P>
<P class="p78 ft4">I <SPAN class="ft5">punkt 1 </SPAN>anges att medlemmarna skall få en kortfattad redogörelse av kärandens ansökan om att få inleda en grupprättegång. Med ansökan menas antingen en stämningsansökan eller en ansökan om byte av taleform. Är ansökan av mindre omfattning och enkelt och tydligt sammanställd kan den fogas direkt till underrättelsen. Det bör däremot inte komma i fråga att rätten skickar med omfångsrika eller för en lekman svårbegripliga texter till gruppmedlemmarna. I sådant fall får i stället rätten själv skriva en kort redogörelse för ansökan som kan förstås av gemene man. Uppgifter som är särskilt viktiga att förmedla är gruppens bestämning, kärandens yrkande, de gemensamma eller likartade omständigheter som talan rör och förekomsten av individuella tvistefrågor.</P>
<P class="p127 ft4">Enligt <SPAN class="ft5">punkt 2 </SPAN>skall medlemmarna informeras om grupptalan som handläggningsform. Det bör i det sammanhanget tecknas en kortfattad allmän beskrivning av grupptalan som en representativ taleform jämfört med en individuell rättegång. Gruppmedlemmarna skall vidare upplysas om att de har möjlighet att delta i rättegången som parter (intervenienter) samt att de, även om de inte inträder som parter, blir bundna av en dom i målet, om de har anmält att de vill omfattas av grupptalan. De skall vidare underrättas om de för en grupprättegång särskilda kostnads- reglerna.</P>
<P class="p128 ft7"><SPAN class="ft41">Punkt 3 </SPAN>föreskriver att uppgift skall lämnas om kärandens och ombudets namn och adress.</P>
<P class="p78 ft4">En underrättelse enligt denna paragraf skall vidare enligt <SPAN class="ft5">punkt 4 </SPAN>innehålla besked om den tid inom vilken en anmälan enligt 14 § skall göras.</P>
<P class="p78 ft4">Slutligen skall domstolen i samband med underrättelsen lämna uppgifter om andra förhållanden som har betydelse för gruppmed- lemmarnas rätt <SPAN class="ft5">(punkt 5)</SPAN>. Det kan gälla information om möjligheten att upprätta undergrupper med särskilda företrädare eller att besluta om efterföljande förfaranden för att lösa individuella tvistefrågor. Grupp- medlemmarna kan också upplysas om att de kan höras i bevissyfte i rättegången och om att de har möjlighet att överklaga beslut och domar. Domstolen har här stor frihet att ge medlemmarna del av uppgifter som kan vara av värde för dem att känna till.</P>
<P class="p327 ft20">Gruppens bestämning</P>
<P class="p334 ft4">14 §</P>
<P class="p326 ft6">Genom bestämmelsen slås fast att det ankommer på varje gruppmedlem att bestämma om han eller hon vill omfattas av grupptalan eller inte. Endast den som anmäler till domstolen att han eller hon vill vara medlem i gruppen kommer att bli bunden av en dom i grupptalanmålet. Lagtekniskt har detta lösts på så sätt att den som inte gör någon anmälan skall anses ha trätt ur gruppen. Fram till dess att anmälningstiden gått ut är således samtliga som omfattas av kärandens gruppbestämning att anse</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p83 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p253 ft4">152</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_153">
<P class="p14 ft6">som gruppmedlemmar. Medlemskapet riskerar emellertid inte att leda till Prop. 2001/02:107 några rättsverkningar till nackdel för den som väljer att inte anmäla sig.</P>
<P class="p12 ft4">För den som låter bli att göra anmälan kommer sålunda grupprätte- gången efter anmälningstidens utgång inte att utgöra något rättegångs- hinder, om han eller hon väcker en individuell talan. En dom i anledning av grupptalan får inte någon rättskraft gentemot den som valt att inte omfattas av processen. Å andra sidan har vederbörande inte rätt till någon del av t.ex. den ersättning som talan inbringar till gruppen.</P>
<P class="p12 ft4">Kravet på anmälan för att slutligt omfattas av grupptalan är ovillkorligt. Anmälan skall vara skriftlig. Den behöver endast innehålla ett besked om att vederbörande önskar att omfattas av rättegången. Det kan inte anses nödvändigt för domstolen att självmant utfärda en bekräftelse på att det har inkommit en anmälan i rätt tid till domstolen. En gruppmedlem som vill förvissa sig om att anmälan har kommit in till rätten får kontakta domstolen.</P>
<P class="p48 ft6">I lagtexten anges inget bestämt tidsintervall inom vilken en anmälan skall ske, utan det överlåts på domstolen att fritt bestämma fristens längd. En månad kan dock i många fall vara en lämplig tidsram.</P>
<P class="p162 ft4">Rättegångsbalkens bestämmelser om frister och laga förfall gäller även för en anmälan enligt denna paragraf. Gruppmedlemmarna skall alltså få skälig tid på sig för att ta ställning till om de skall ge in en anmälan eller inte. Domstolen har i det sammanhanget, eller när det i övrigt finns skäl till det, möjlighet att förlänga tiden för enstaka eller samtliga gruppmedlemmar (32 kap. 3 § RB). Den som har gjort en anmälan bör inte kunna återkalla denna efter det att tidsfristen har löpt ut. Däremot kan gruppmedlemmen intervenera i rättegången och återkalla sin talan. En anmälan som kommer in till rätten efter tidsfristens utgång bör avvisas. Detsamma gäller om personer som anser sig ha anspråk mot svaranden anmäler sitt intresse att omfattas av en grupptalan trots att de inte ingår i kärandens bestämning av gruppen. Ett avvisningsbeslut är slutligt och kan följaktligen överklagas enligt reglerna i rättegångsbalken.</P>
<P class="p12 ft6">Senare förändringar i gruppens bestämning kan föranleda domstolen att utfärda underrättelser till nya gruppmedlemmar. Också för dessa gäller självklart samma krav på anmälan för att omfattas av grupptalan som för de ursprungliga gruppmedlemmarna.</P>
<P class="p41 ft20">Gruppmedlemmens ställning</P>
<P class="p35 ft4">15 §</P>
<P class="p143 ft4">Det skulle i vissa avseenden rimma illa med de ändamålssynpunkter som ligger bakom rättegångsbalkens regler att betrakta en passiv gruppmed- lem som en tredje man. I denna lag sägs t.ex. uttryckligen att bestäm- melserna om rättegångskostnader i rättegångsbalken kan aktualiseras när en gruppmedlem orsakat kostnader (35 §) och att vissa bestämmelser i rättegångsbalken gäller när en gruppmedlem överklagar ett beslut (44 §). I 29 § klargörs att rättens avgörande i en grupprättegång har rättskraft i förhållande till alla gruppmedlemmar som omfattas av avgörandet.</P>
<P class="p11 ft6">I den nu aktuella paragrafen föreskrivs att en gruppmedlem skall likställas med part vid tillämpning av rättegångsbalkens regler om jävs- förhållanden, pågående rättegång (lis pendens), förening av mål (kumu-</P>
<P class="p252 ft4">153</P>
</DIV>
<DIV id="page_154">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft4">lation), hörande under rättegången och andra frågor som rör bevisningen. Uppräkningen är inte uttömmande. I vilken utsträckning en gruppmed- lem i övrigt skall likställas med part när det krävs för en ändamålsenlig tillämpning av en bestämmelse i rättegångsbalken överlämnas till det praktiska rättslivet att besvara.</P>
<P class="p114 ft4">Paragrafen har tillkommit på inrådan av <SPAN class="ft5">Lagrådet </SPAN>som har anfört att det skulle vara önskvärt för undvikande av oklarheter i rättstillämpningen att man i så stor utsträckning som möjligt sökte redan i lagtexten klargöra i vilka hänseenden gruppmedlemmar vid tillämpning av rättegångsbalken skall likställas med parter.</P>
<P class="p122 ft4">Rättegångsbalken innehåller ett flertal regler om jäv. Det finns bestäm- melser om domarjäv i 4 kap. 13 §, om tolkjäv i 5 kap. 6 §, om jäv för den som gör anteckningar vid ett sammanträde i 6 kap. 3 §, om ombudsjäv i 12 kap. 4 §, om vittnesjäv i 36 kap. 3 § och om sakkunnigjäv i 40 kap. 2 §. Vid tillämpning av dessa bestämmelser skall alltså en passiv grupp- medlem betraktas som part. Att en passiv gruppmedlem kan framställa en invändning om jäv mot en domare utan att inträda som intervenient framgår av 16 §. I den paragrafen anges också vilka tidsfrister som gäller i ett sådant fall.</P>
<P class="p115 ft4">I 13 kap. 6 § RB föreskrivs att en ny talan angående en fråga som redan är föremål för rättegång mellan samma parter inte tas upp till pröv- ning. Genom att en gruppmedlem likställs med part vid tillämpning av bestämmelsen är en pågående individuell talan hinder för att saken prövas i en senare väckt grupptalan. Vidare är en pågående grupptalan rättegångshinder för att inleda en ny grupptalan eller en individuell talan angående samma sak och med samma parter eller gruppmedlemmar inblandade. Frågan om en pågående rättegång som rättegångshinder (litispendens) behandlas i avsnitt 5.2.7. Som konstateras där kan dom- stolen avvakta med att pröva frågor om lis pendens till dess att anmäl- ningstiden för att omfattas av grupptalan har gått ut.</P>
<P class="p115 ft6">Förening av mål (kumulation) regleras i 14 kap. <NOBR>1–7</NOBR> a § RB. De bestämmelserna skall tillämpas på en passiv gruppmedlem som om han eller hon är part i grupprättegången.</P>
<P class="p114 ft4">Gruppmedlemmarna likställs med parter när det gäller formerna för deras hörande under grupprättegången. Det innebär alltså att en grupp- medlem normalt hörs under sanningsförsäkran (eller eventuellt utan en sådan försäkran) och inte under vittnesed. Som framhålls i avsnitt 5.6.7 kan det dock inte uteslutas att en gruppmedlem bör höras som vittne om förhöret enbart rör individuella tvistefrågor som helt saknar betydelse för prövningen av medlemmens eget anspråk. Frågan får lösas med ledning av de principer som gäller vid subjektiv kumulation.</P>
<P class="p114 ft6">En gruppmedlem är likställd med part även när det gäller t.ex. frågor om edition och skyldighet att uppge bevisning. Men också i dessa sammanhang får medlemmens status bedömas med utgångspunkt från bevisfrågans betydelse för prövningen av vederbörandes eget anspråk.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p117 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p253 ft4">154</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_155">
<P class="p335 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p336 ft20">Jäv</P>
<P class="p30 ft4">16 §</P>
<P class="p322 ft6">En gruppmedlem likställs enligt 15 § med part vid tillämpning av rättegångsbalkens regler om jävsförhållanden.</P>
<P class="p49 ft4">En jävsinvändning är en processhandling. Lagrådsremissen utgick mot den bakgrunden ifrån att en gruppmedlem som ville framställa en jävsin- vändning måste intervenera i rättegången. <SPAN class="ft5">Lagrådet </SPAN>delar uppfattningen att det kan uppkomma situationer då en jävsgrund föreligger som enbart gäller i förhållande till en viss gruppmedlem och att denne därför kan ha ett berättigat intresse av att få framställa en jävsinvändning. Däremot finner Lagrådet att det skulle onödigt tynga förfarandet om det skulle krävas att gruppmedlemmen intervenerade i rättegången för att kunna anföra jäv. Lagrådet finner det därför vara mest ändamålsenligt och bäst förenligt med önskemålet att inte tynga förfarandet med onödiga formaliteter att en jävsinvändning skall få göras även utan intervention. Regeringen delar Lagrådets uppfattning. Bestämmelsen har därför ändrats i enlighet med Lagrådets förslag. Dessutom har ett par språkliga justeringar gjorts.</P>
<P class="p12 ft4">Enligt 4 kap. 14 § RB gäller för domarjäv en tid inom vilken en jävs- invändning måste göras (en preklusionsfrist), som är bestämd med utgångspunkt från att den som vill framställa en invändning om jäv för talan i målet. Detta innebär att en passiv gruppmedlem kan vänta med att framställa sin invändning till t.ex. ett överklagande eller t.o.m. senare, om rättegångsbalken tillämpas utan förbehåll. En sådan ordning strider mot de ändamålsöverväganden som ligger bakom preklusionsfristen. I paragrafen föreskrivs därför en tidsfrist, motsvarande den som gäller för part, på två veckor för en passiv gruppmedlem som vill göra invändning om jäv mot domare.</P>
<P class="p337 ft19">Den fortsatta handläggningen</P>
<P class="p35 ft20">Kärandens skyldigheter</P>
<P class="p30 ft4">17 §</P>
<P class="p322 ft7">Paragrafen anger kärandens skyldigheter gentemot gruppmedlemmarna i rättegången och annars, vid t.ex. förlikningsförhandlingar.</P>
<P class="p12 ft4">Kärandens grundläggande uppgift är att ta till vara gruppmedlem- marnas intressen på ett ändamålsenligt sätt. Däri ligger naturligtvis ett krav på käranden att inte företa processhandlingar som är till nackdel för en gruppmedlem, t.ex. ett erkännande eller en eftergift, om det inte finns välgrundade skäl för det. På motsvarande sätt skall käranden företa processhandlingar som normalt är till fördel för medlemmarna, om det inte finns anledning att underlåta det.</P>
<P class="p12 ft4">Kravet på käranden att ta till vara medlemmarnas intressen skall inte tolkas som en skyldighet att föra varje medlems talan på det sätt som objektivt i efterhand kan fastställas hade varit det bästa för medlemmens rätt. Skyldigheten kan i stället formuleras så att käranden skall agera för</P>
<P class="p15 ft72">varje medlems bästa i enlighet med vad som rimligen kan krävas med</P>
<P class="p252 ft4">155</P>
</DIV>
<DIV id="page_156">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p126 ft4">hänsyn till vad käranden känner till och borde känna till om förhållanden som har betydelse för medlemmens rätt. I bedömningen skall också vägas in medlemmens möjligheter att intervenera och på egen hand föra talan i målet.</P>
<P class="p78 ft4">Enligt <SPAN class="ft5">andra stycket </SPAN>skall käranden i viktiga frågor ge gruppmedlem- marna tillfälle att yttra sig, om det kan ske utan större olägenhet. Det kan gälla frågan om talan skall återkallas, efterges i en viss del eller om man skall träffa förlikning med ett visst innehåll. Med större olägenhet avses både tids- och kostnadsbesvär. Om det skulle medföra att målets avgörande försenas avsevärt bör det underlåtas att bereda gruppmedlem- marna tillfälle att yttra sig, om det inte finns mycket starka skäl att inhämta medlemmarnas synpunkter i en viss fråga.</P>
<P class="p127 ft6">Käranden skall vidare på en gruppmedlems begäran lämna upplys- ningar om förhållanden som har betydelse för medlemmens rätt.</P>
<P class="p78 ft6">Brister käranden i sina skyldigheter enligt denna paragraf får rätten ta upp frågan om han eller hon är lämplig att föra talan för gruppens räkning. Anses käranden inte lämplig som part, måste käranden bytas ut eller, om det inte är möjligt, grupptalan avvisas.</P>
<P class="p338 ft20">Utvidgning av talan</P>
<P class="p334 ft4">18 §</P>
<P class="p326 ft6">Att käranden utvidgar sin talan mot svaranden till att omfatta ytterligare gruppmedlemmar eller ytterligare anspråk som tillhör dem som redan ingår i gruppen är med rättegångsbalkens terminologi närmast att betrakta som en ändring av talan. Den nu aktuella paragrafen ger käran- den vidare möjligheter att utvidga talan än som är fallet enligt 13 kap. 3 § RB. Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.6.1. Den ligger väl i linje med den representativa processens ändamål att erbjuda ett alternativ för en gemensam handläggning av fleras rättsanspråk.</P>
<P class="p78 ft4">Käranden får inte utvidga sin talan på ett sådant sätt att det därigenom uppstår brister i de processförutsättningar som gäller för rätten att inleda en grupprättegång. Käranden skall ha talerätt enligt <NOBR>4–6</NOBR> §§. Vidare skall rätten fortlöpande under rättegången pröva att rekvisiten enligt 8 § är uppfyllda så fort det finns anledning till det (jfr 34 kap. 1 § RB).</P>
<P class="p179 ft8">Det räcker inte att dessa allmänna förutsättningar är uppfyllda för att en utvidgning av talan skall tillåtas. Enligt denna bestämmelse krävs dessutom att åtgärden kan ske utan att det föranleder en betydande försening av avgörandet i målet och utan betydande olägenheter i övrigt för svaranden. Bedömningen inriktas alltså främst på processekonomiska hänsyn. Att rättegångens omfattning växer får inte leda till att man gör avkall på kraven att förfarandet skall vara så snabbt, enkelt och billigt som möjligt. Omständigheter att beakta är hur långt rättegången har fortskridit och vilka besvär och kostnader en utvidgning skulle medföra. Rättegången kan ha pågått under en längre tid. Att nytt processmaterial tillförs målet kan då leda till att målets avgörande förskjuts väsentligt i tiden till nackdel och obehag för de tidigare gruppmedlemmarna och svaranden. Som framhålls i avsnitt 5.6.1 bör en utvidgning av talan inte leda till att svarandens processföring försvåras på ett otillbörligt sätt.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p83 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p253 ft4">156</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_157">
<P class="p14 ft6">Svarandens möjligheter att planera och förbereda sin talan är alltså Prop. 2001/02:107 viktiga faktorer att beakta.</P>
<P class="p12 ft4">Vill käranden utvidga sin talan enligt denna paragraf skall det ske skriftligen. Ansökan skall innehålla sådana uppgifter som enligt 9 § skall anges när en grupprättegång inleds. Svaranden skall naturligtvis under- rättas om åtgärden. Något beslut om att tillåta utvidgningen behöver domstolen inte fatta, utom för de fall beslut krävs i anledning av att svaranden framställt en invändning om processhinder. Däremot måste rätten fatta ett särskilt beslut, om den finner att kärandens ändring eller utvidgning av talan skall avvisas. Att en utvidgning inte kan ske i högre rätt följer av allmänna processrättsliga principer.</P>
<P class="p12 ft4">De nya gruppmedlemmar som förs in i processen genom talans utvidg- ning skall underrättas om rättegången på samma sätt som gäller när en grupprättegång inleds (se 13 §). Gruppmedlemmarna skall få skälig tid på sig att ta ställning till om de vill omfattas av grupptalan eller inte. Detta gäller även när en talan utökas till att avse nya anspråk som tillhör dem som redan tidigare är medlemmar i gruppen. Också för dessa anspråk gäller alltså krav på anmälan för att anspråken skall kunna prövas inom ramen för grupptalan. Underlåtenheten att ge in anmälan kommer dock att omfatta endast att det nya anspråket inte skall prövas i grupprättegången. Vederbörande kvarstår däremot som medlem vid prövningen av den ursprungliga grupptalan.</P>
<P class="p71 ft20">Överlåtelse av tvisteföremålet</P>
<P class="p30 ft4">19 §</P>
<P class="p143 ft6">Enligt 13 kap. 7 § RB gäller att om käranden överlåter det som tvisten angår kan förvärvaren antingen själv begära att få träda in i rättegången (partssuccession) eller tvingas in i processen av överlåtarens motpart (adcitation). Dessa processuella verkningar passar inte i en grupp- rättegång, med hänsyn till att käranden för talan inte bara för sig själv utan för en grupp. Samtidigt kan det inte accepteras att förvärvaren lämnas helt utan möjlighet att påverka domstolens prövning av det över- låtna rättsförhållandet. Frågan löses i paragrafen genom en rätt att träda in som gruppmedlem. På så sätt får förvärvaren möjlighet att som medlem intervenera i rättegången, i den del av målet som rör hans eller hennes rätt. Det nu sagda bör gälla också i det fall en gruppmedlem har överlåtit sitt anspråk.</P>
<P class="p11 ft4">Ibland är motparten mer intresserad än förvärvaren av att den senare träder in i rättegången. I en vanlig rättegång kan motparten tvinga förvärvaren att bli part i målet (13 kap. 7 § tredje stycket RB). Den här behandlade paragrafen ger svaranden en motsvarande möjlighet att tvångsvis göra förvärvaren till medlem i gruppen. Därigenom uppnår svaranden att en dom i målet kommer att omfatta också förvärvarens rätt i förhållande till svaranden.</P>
<P class="p339 ft4">157</P>
</DIV>
<DIV id="page_158">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p83 ft20">Undergrupper</P>
<P class="p334 ft4">20 §</P>
<P class="p126 ft4">I denna bestämmelse regleras domstolens handläggning när det finns individuella tvistefrågor som är gemensamma eller likartade för flera gruppmedlemmars anspråk, men som ändå kräver en särbehandling i rättegången. Paragrafen ger i sådant fall domstolen möjlighet att dela upp gruppen i olika underavdelningar och förordna någon att som part föra talan för en undergrupp. Frågan behandlas i avsnitt 5.6.2. Bestämmelsen har utformats i enlighet med <SPAN class="ft5">Lagrådets </SPAN>förslag.</P>
<P class="p78 ft4">För att rätten skall utse någon att vid sidan av eller i stället för käran- den föra talan för en grupp krävs att åtgärden främjar en ändamålsenlig handläggning av en viss fråga eller del av saken. Det räcker alltså inte att domstolen konstaterar att en viss del av grupptalan skall handläggas särskilt under förberedelsen eller avgöras genom deldom eller mellan- dom. I de flesta fall är käranden lämplig att föra gruppens talan också i dessa delar. Det är först när så inte är fallet som det kan komma i fråga att utse en särskild representant enligt denna paragraf.</P>
<P class="p128 ft4">De vanligaste typfallen när bestämmelsen kan komma till användning är att det finns motstridiga eller på annat sätt skilda intressen mellan käranden och flera av de passiva gruppmedlemmarna. Så kan vara fallet när det framställs olika yrkanden för gruppmedlemmarnas räkning eller när grunden för talan innehåller moment som inte är förenliga med samtliga medlemmars intressen.</P>
<P class="p128 ft4">Ett exempel på den förra situationen är att det i ett köprättsligt mål yrkas både hävning och prisavdrag. De medlemmar som vill ha köpet hävt kan då mena att en kärande som för egen del endast kräver pris- avdrag inte kan förväntas att driva deras krav på bästa sätt. Skilda intres- sehänsyn när det gäller grunderna för talan kan finnas t.ex. om käranden vill kräva skadestånd enligt principen om strikt ansvar medan andra gruppmedlemmar menar att svaranden också har handlat vårdslöst.</P>
<P class="p128 ft4">I situationer som de nu skisserade torde det ofta vara lämpligt att låta representanten för undergruppen föra talan <SPAN class="ft5">vid sidan av </SPAN>den ursprunglige käranden. Den sistnämnde kommer då att ha en tillbakadragen roll vid handläggningen av den fråga eller del av saken som rör undergruppen. I övriga frågor gäller den ursprunglige kärandens skyldighet att ta tillvara samtliga gruppmedlemmars intressen fullt ut. Förhållandet mellan käranden och representanten för undergruppen i dessa fall behandlas i avsnitt 5.6.2.</P>
<P class="p182 ft8">Ett fall då paragrafen kan tillämpas är när de för hela gruppen gemen- samma eller likartade tvistefrågorna avgörs genom mellandom. Kvar- stående frågor kan i en sådan situation handläggas genom att gruppen delas upp i två eller flera fraktioner med var sin kärandepart. Flera under- gruppers respektive talan kan vid ett sådant efterföljande tvistlösnings- förfarande prövas åtskilda eller i ett gemensamt förfarande och avgöras genom slutlig dom eller deldom. Om handläggningen delas upp i sepa- rata förfaranden kan det motivera att man låter representanten för under- gruppen föra talan <SPAN class="ft20">i stället för </SPAN>den ursprunglige käranden.</P>
<P class="p127 ft7">Också om intressemotsättningarna är av sådant slag att käranden inte kan förväntas kunna ta till vara samtliga gruppmedlemmars intressen på</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p83 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p253 ft4">158</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_159">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p126 ft6">ett tillfredsställande sätt bör rätten välja alternativet att låta företrädaren för undergruppen föra talan <SPAN class="ft22">i stället för </SPAN>käranden. Intressemotsätt- ningarna kan grundas även på förhållanden av <NOBR>icke-rättslig</NOBR> karaktär.</P>
<P class="p78 ft4">Uppdraget enligt denna paragraf att föra talan som part skall i första hand ges till någon av gruppmedlemmarna. Bedömningen av veder- börandes lämplighet att föra talan för undergruppens räkning får ske enligt de allmänna krav som ställs på en kärande i en grupprättegång enligt 8 § punkt 5. Finns det ingen gruppmedlem som är villig att processa och lämplig att företräda undergruppen, kan rätten utse någon annan att representera undergruppen i rättegången. Det är möjligt att utse en myndighet eller en organisation.</P>
<P class="p78 ft4">Innan rätten ger ett förordnande enligt denna paragraf skall parterna och gruppmedlemmarna enligt <SPAN class="ft5">andra stycket </SPAN>lämnas tillfälle att yttra sig. Det är först härigenom som domstolen normalt får vetskap om det finns någon gruppmedlem som är villig att föra talan som part. Domstolen kan också i underrättelsen anmoda gruppmedlemmarna att ge förslag på en lämplig representant.</P>
<P class="p78 ft6"><SPAN class="ft22">Tredje stycket </SPAN>innebär att reglerna i denna lag om en kärandes skyldig- heter att ta till vara gruppmedlemmarnas intressen, om byte av kärande m.fl. bestämmelser gäller också en person som förordnats enligt första stycket.</P>
<P class="p181 ft20">Byte av kärande</P>
<P class="p334 ft4">21 §</P>
<P class="p324 ft35">Paragrafen reglerar rättens åtgärder när det kan konstateras att en kärande inte längre är lämplig att föra talan för gruppens räkning. Käranden kan då bytas ut mot någon annan person, organisation eller myndighet.</P>
<P class="p78 ft4">Bedömningen av kärandens lämplighet skall grundas på samma om- ständigheter som enligt 8 § punkt 5 ligger till grund för rättens beslut att ta upp grupptalan till handläggning i sak. Det är fråga om samma typ av prövning, men från en annan utgångspunkt. När rätten inledningsvis prövar processförutsättningarna sker en bedömning av kärandens för- väntade förmåga att företräda gruppmedlemmarna i målet. Frågan om att byta ut käranden besvaras i första hand på grundval av det som är känt om kärandens agerande inom och utom rättegången. En bedömning av förmågan att framöver tillgodose medlemmarnas intressen måste dock också göras. Som <SPAN class="ft5">Lagrådet </SPAN>har påpekat bör det i lagtexten uttryckligen markeras att den som utses att föra talan skall göra detta som kärande. Bestämmelsen i första stycket har även i övrigt utformats i enlighet med Lagrådets förslag.</P>
<P class="p127 ft4">Frågan om käranden är lämplig att föra grupptalan kan även bero av omständigheter som rätten visserligen har beaktat vid rättegångens början, men på annat sätt än som lämplighetskriterier. Det gäller särskilt de speciella talerättskrav som ställs upp i <NOBR>4–6</NOBR> §§ (och i 32 kap. 14 § miljöbalken). Förhållanden som att käranden är medlem i gruppen eller att talan förs av en organisation med en viss verksamhetsinriktning är avgörande för behörigheten att över huvud taget väcka grupptalan. En ändring i dessa förhållanden bör dock inte omedelbart medföra att talan skall avvisas. Inte heller behöver ändringen innebära att parten blir</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p83 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p253 ft4">159</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_160">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p126 ft6">olämplig att föra talan för gruppen, men frågan måste noga prövas av domstolen.</P>
<P class="p78 ft4">Till ny kärande kan rätten endast utse någon som har talerätt avseende den grupptalan som förs i målet. Vederbörande skall själv ha kunnat inleda grupprättegången enligt talerättsreglerna i <NOBR>4–6</NOBR> §§. Den situationen kan uppstå att det saknas någon som är såväl behörig som villig och lämplig att föra grupptalan. I sådant fall leder gruppföreträdarens olämplighet till att grupptalan skall avvisas. Detta föreskrivs uttryckligen i <SPAN class="ft5">andra stycket</SPAN>. Denna ordning passar emellertid inte om gruppföre- trädaren (käranden) uppträder som klagandens motpart i högre rätt. För sådant fall gäller i stället att rätten får utse vilken annan lämplig person, organisation eller myndighet som helst till ny kärande, om det saknas någon som har talerätt och är villig att föra gruppens talan som klagandens motpart. En sådan företrädare för gruppen har rätt till ersättning av allmänna medel (se 30 §). På <SPAN class="ft5">Lagrådets </SPAN>inrådan markeras även i andra stycket att förordnandet avser uppgiften att föra talan som kärande.</P>
<P class="p78 ft6">Paragrafen ålägger inte rätten att meddela något särskilt beslut om den finner att en begäran från en gruppmedlem eller någon annan om att käranden bör bytas ut skall avslås. Här kan 34 kap. 3 § RB tillämpas analogivis. Rätten skall alltså meddela ett särskilt beslut om frågans be- skaffenhet kräver det. Det kan dock antas att så ofta kommer att vara fallet.</P>
<P class="p325 ft4">22 §</P>
<P class="p326 ft6">Det kan under rättegången uppkomma ett behov av att sätta någon annan i kärandens ställe, trots att käranden är i sig lämplig att processa för gruppen. Förändringar i gruppens sammansättning, nya yrkanden eller åberopandet av nya omständigheter kan resultera i att någon annan framstår som betydligt mer lämplig att föra grupptalan. Det kan vara frågan om en av medlemmarna i gruppen eller en organisation eller ett offentligt organ.</P>
<P class="p78 ft4">En partssuccession kan orsaka tidsfördröjningar och andra olägenheter för målets handläggning. De totala rättegångskostnaderna tenderar att öka till följd av en sådan åtgärd. Det finns alltså anledning att vara restriktiv med att tillåta partsbyten vid grupprättegångar. Därför har i paragrafen ett byte av en i övrigt lämplig kärande gjorts beroende av att det finns särskilda skäl. På <SPAN class="ft5">Lagrådets </SPAN>inrådan identifieras i lagtexten en typsituation då käranden bör tillåtas avträda, nämligen då han eller hon har överlåtit sin del av tvisteföremålet och därför inte längre har något eget intresse i målet.</P>
<P class="p179 ft8">Ett annat exempel på en händelse som kan föranleda att käranden ersätts är att en myndighet anmäler att staten inträder som medlem i gruppen. Myndighetens tillgång på saklig kompetens och finansiella resurser kan innebära att medlemmarnas rätt tillgodoses på ett bättre sätt och till lägre kostnader med staten som part än om gruppen representeras av en privatperson med ett begränsat försäkringsskydd. Ett tredje exempel är att talan rör flera tusen personer spridda över hela landet och det finns en rikstäckande organisation med administrativa rutiner och erfarenhet av att föra en grupptalan som käranden eller ombudet saknar.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p83 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p253 ft4">160</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_161">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p126 ft4">Ytterligare typfall där ett byte kan aktualiseras är att flera grupptalanmål kumuleras eller att käranden inte vill överklaga rättens avgörande men det finns någon gruppmedlem som är beredd att överta talan. Bestäm- melsen tar alltså sikte på situationer där ett byte av kärande är lämpligt, utan att käranden i sig är olämplig som gruppföreträdare.</P>
<P class="p128 ft4">När rätten bedömer värdet av ett partsbyte skall den väga in vilka andra möjligheter som den presumtiva parten har att medverka i rätte- gången och underlätta handläggningen av målet. Intervention, finansiellt stöd till käranden och annat utomrättsligt biträde som sammanhänger med talans drivande är exempel på åtgärder som kan vidtas i stället för ett partsbyte. Ett sådant byte bör tillåtas först om domstolen, sedan den har beaktat sådana alternativa handlingsmöjligheter, finner att inträdet av en ny kärande har klara fördelar för grupprättegångens fortsatta förlopp.</P>
<P class="p182 ft4">Ofta torde ett byte enligt paragrafen vara förenligt med kärandens egen önskan. Det kan t.o.m. vara så att käranden själv aktualiserar frågan om byte med tanke på exempelvis det kostnadsansvar som följer med partsställningen. Ett samtycke till åtgärden är emellertid inget villkor för att ett byte skall få ske. <SPAN class="ft5">Lagrådet </SPAN>har ifrågasatt om det över huvud taget är rimligt, eller i vart fall om det är realistiskt, att en kärande som önskar avträda skall tvingas kvarstå mot sin vilja. Som har berörts i avsnitt 5.6.3 skulle en ovillkorlig rätt för käranden att avträda öppna alltför stora möjligheter för svaranden att köpa ut de gruppmedlemmar som har mod, kraft och vilja att föra talan för gruppen. Kärandens inställning i frågan bör dock normalt tillmätas stor vikt vid rättens prövning av om ett byte bör tillåtas. Den allra väsentligaste bedömningsgrunden är dock åtgärdens betydelse för gruppmedlemmarnas rätt och de processekono- miska verkningarna av bytet.</P>
<P class="p340 ft20">Avbrytande av grupprättegången eller del av den</P>
<P class="p341 ft4">23 §</P>
<P class="p126 ft4">I denna paragraf regleras den situationen att det på grund av händelser som inträffar under grupprättegången blir aktuellt att avbryta den. Frågan behandlas i avsnitten 5.4.3 och 5.5.1. Paragrafen har i enlighet med <SPAN class="ft5">Lagrådets </SPAN>förslag disponerats så att det i lagtexten görs åtskillnad mellan åtgärder som avser gruppen respektive sådana som avser en enskild gruppmedlem.</P>
<P class="p195 ft4">Som framgår av 14 § har den som omfattas av kärandens grupp- bestämning att senast inom en av domstolen bestämd tid anmäla att han eller hon vill omfattas av grupptalan. I annat fall anses vederbörande ha trätt ur gruppen och omfattas därför inte av grupptalan. Rättsverkan blir i stort densamma som vid en återkallelse. Svaranden har inte möjlighet att påverka gruppens omfattning.</P>
<P class="p136 ft8">Det skulle strida mot den enskildes rätt att fritt välja om han eller hon vill få sitt anspråk prövat genom kärandens talan om svaranden skall ha rätt till dom enligt 13 kap. 5 § RB om käranden återkallar talan angående ett eller flera anspråk inom den tid som gäller för anmälan enligt 14 §. I <SPAN class="ft20">första stycket </SPAN>sägs därför att om käranden återkallar sin talan för gruppen eller för en gruppmedlem inom den angivna tiden skall rätten skriva av målet i dess helhet eller när det gäller en viss gruppmedlems anspråk. Avskrivningen kan alltså gälla antingen samtliga anspråk eller anspråk</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p83 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p253 ft4">161</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_162">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft4">som någon eller några gruppmedlemmar har. Genom denna reglering tillgodoses också önskemålet att käranden i rättegångens inledande skede skall kunna fritt justera gruppens bestämning för att på bästa sätt tillgodose de särskilda processförutsättningarna i 8 §.</P>
<P class="p115 ft4">Om återkallelsen sker efter anmälningstidens utgång skall rätten enligt <SPAN class="ft5">andra stycket </SPAN>underrätta gruppmedlemmarna innan den fattar beslut om avskrivning. Underrättelsen tjänar en kontrollfunktion. Det kan tänkas att käranden genom återkallelsen eller annars har visat sig olämplig som gruppföreträdare. Genom underrättelsen får varje gruppmedlem tillfälle att själv träda in som ny företrädare för gruppen eller medverka till att någon annan tar kärandens plats. Därmed kan man förhindra att grupprättegången avbryts på grund av återkallelsen. Rätten bör därför i underrättelsen normalt informera gruppmedlemmarna om den reglering som gäller för byte av kärande.</P>
<P class="p115 ft4">Andra stycket gäller också om målet skall avskrivas på grund av kärandens utevaro (se avsnitt 5.4.3). Som <SPAN class="ft5">Lagrådet </SPAN>har berört i sitt yttrande finns det inte något behov av att i lagtexten särskilt ange den situationen.</P>
<P class="p114 ft4">Inställer sig inte någon av parterna kan man som regel utgå från att de har gjort upp tvisten i godo. Eftersom en förlikning i en grupprättegång kräver rättens stadfästelse för att bli giltig mot medlemmarna kommer domstolen att få besked om detta. Det kan förutsättas att parterna i sådant fall meddelar domstolen om att de inte tänker inställa sig vid förhand- lingen. Skulle det av något skäl brista i kommunikationen hindrar den aktuella bestämmelsen de olägenheter och besvär som kan uppstå genom ett omedelbart avskrivningsbeslut. Bestämmelsen omöjliggör dessutom att domstolsprövningen av gruppanspråken upphör genast på grund av något illojalt handlande från kärandens sida.</P>
<P class="p157 ft4">Andra stycket reglerar vidare den situationen att det under grupprätte- gången framkommer ett hinder mot att fortsätta handläggningen av grupptalan. Rättegångshindret kan bero på omständigheter som har inträffat efter det att talan väcktes. Hindret kan emellertid också bestå i förhållanden som förelåg redan när rättegången inleddes men som upp- täcks först senare. Oavsett vilket kan brister i processförutsättningarna föranleda att talan skall avvisas. Detta följer av allmänna processregler (jfr 34 kap. 1 § RB). För speciella fall finns det dessutom särskilda bestämmelser om avvisning i denna lag (se t.ex. 21 § om avvisning när det saknas en lämplig företrädare för gruppen).</P>
<P class="p122 ft4">Flera av de processförutsättningar som anges i lagen är av sådan art att brister i dem kan avhjälpas genom kärandens dispositioner. Käranden kan t.ex. genom att ändra eller korrigera grunderna för sina yrkanden anpassa talan till kravet på att det skall finnas en lämpligt bestämd grupp. Vill käranden av någon anledning inte vidta åtgärder för att undanröja ett avhjälpbart processhinder kan det hända att det finns skäl att enligt 21 § byta gruppföreträdare. Som en kontrollåtgärd skall rätten därför enligt huvudregeln ge parterna och gruppmedlemmarna tillfälle att yttra sig innan den avvisar talan. Gruppmedlemmarna får därigenom kännedom om de omständigheter som i det konkreta fallet kan utmynna i ett avvisningsbeslut och får möjlighet att vidta de åtgärder de finner lämpliga. En gruppmedlem som är villig att överta grupptalan (och uppfyller kraven för det) kan i ett sådant fall förhindra att rättegången</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p117 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p253 ft4">162</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_163">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p126 ft6">avbryts på grund av den ursprunglige kärandens bristande lämplighet. Rätten bör, som ovan nämnts, således normalt informera gruppmedlem- marna om reglerna om byte av kärande.</P>
<P class="p78 ft4">Gruppmedlemmarna behöver inte underrättas om det är uppenbart obehövligt. En avvisning av en grupptalan kan aktualiseras exempelvis om svaranden träffat en förlikning med en del av gruppen. Det kan då beträffande de övriga gruppmedlemmarna framstå som lika lämpligt att deras rätt prövas i individuella rättegångar som genom en grupptalan. I en sådan situation behöver de gruppmedlemmar som ingått förlikning inte lämnas tillfälle att yttra sig om avbrytandet av grupptalan.</P>
<P class="p78 ft4">En grupptalan består processtekniskt av ett antal käromål som har förenats i ett rättegångsförfarande. Grupprättegången har på det sättet likheter med en vanlig rättegång där flera käromål mellan samma parter handläggs gemensamt. Det är följaktligen möjligt för domstolen att avskriva eller avvisa talan beträffande något eller flera käromål. Ett visst anspråk kräver kanske en sådan utredning om individuella förhållanden att anspråket inte lämpar sig för en prövning inom ramen för grupp- rättegången. I stället för att avvisa hela grupptalan kan rätten i ett sådant fall besluta om en partiell avvisning som omfattar vissa käromål. Enligt <SPAN class="ft5">tredje stycket </SPAN>skall de berörda gruppmedlemmarna underrättas också i dessa situationer.</P>
<P class="p128 ft4">Kravet på att medlemmen skall ges tillfälle att yttra sig gäller inte om detta är uppenbart obehövligt. Exempel på sådana situationer är att återkallelsen är föranledd av att en medlem har fått sitt anspråk tillgodo- sett på frivillig väg eller att det har träffats en uppgörelse i godo mellan medlemmen och gruppens motpart. Ett ytterligare exempel skulle kunna vara att saken är res judicata, dvs. att den har prövats tidigare i en dom som vunnit rättskraft. Det är då fråga om ett rättegångshinder som inte går att undanröja.</P>
<P class="p342 ft4">24 §</P>
<P class="p126 ft7">Denna paragraf har som en följd av de av <SPAN class="ft41">Lagrådet </SPAN>föreslagna omdispo- neringarna i föregående paragraf justerats redaktionellt.</P>
<P class="p343 ft8">Att en grupprättegång avbryts helt eller delvis kan medföra betydande olägenheter för gruppmedlemmarna, gruppens motpart och det allmänna. Detta gäller oavsett om anledningen till avbrottet är att det brister i processförutsättningarna, att käranden återkallar sin talan eller att ett mål skall skrivas av på grund av kärandens utevaro. Det kan då vara bäst för samtligas intressen om talan angående de anspråk som grupprättegången omfattar kan fortsätta i en annan ordning. En bestämmelse om det åter- finns i <SPAN class="ft20">första stycket, </SPAN>som i allt väsentligt har utformats i enlighet med <SPAN class="ft20">Lagrådets </SPAN>förslag. Enligt vad som föreskrivs där får rätten bestämma en tid inom vilken en gruppmedlem skriftligen kan anmäla till domstolen att han eller hon vill inträda som part och föra talan angående sin rätt.</P>
<P class="p124 ft8">I vilken utsträckning domstolen bör öppna för en möjlighet att ombilda grupprättegången till individuella processer beror på förhållandena i det enskilda målet. En fortsättning av domstolsprövningen får vägas mot alternativet att medlemmen hänvisas till att väcka talan på vanligt sätt. Det finns som regel skäl att lägga särskild vikt vid de processekonomiska konsekvenserna av att domstolsprövningen fortsätter i ett sammanhang respektive att prövningen måste börja om på nytt. Allmänt kan sägas att</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p83 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p253 ft4">163</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_164">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p126 ft4">ju längre förfarandet i grupprättegången hunnit desto större skäl finns det att tillåta att processen görs om till individuella rättegångar. I synnerhet gäller det om förberedelsen har innefattat även särskilda sammanträden för behandling av individuella förhållanden. Och är målet färdigt att sättas ut till huvudförhandling bör presumtionen närmast vara för att ge medlemmarna möjlighet att överta talan angående sina respektive anspråk.</P>
<P class="p195 ft4">Om en medlem har anmält att han eller hon vill fortsätta att processa angående sitt anspråk mot svaranden måste rätten bestämma hur den fortsatta handläggningen av domstolsprövningen skall gå till. Frågan regleras i paragrafens <SPAN class="ft5">andra stycke. </SPAN>Vilka åtgärder domstolen bör vidta beror på i vilket skede grupprättegången befinner sig när den avbryts. Man kan dock inte utgå från att den individuella processen alltid kan ta vid där grupprättegången slutar. Medlemmens inträde som part kan kräva ytterligare förberedelsesammanträden, justeringar av grunderna för talan, kompletteringar av bevisuppgifter m.m. Frågan får avgöras med hänsyn till förhållandena i varje enskilt mål.</P>
<P class="p128 ft4">Rätten kan efter avskiljandet besluta att målet skall handläggas som ett s.k. småmål. Frågan behandlas i avsnitt 5.5.1. Domstolens ställnings- tagande bör inte grundas enbart på det belopp som käranden yrkar. En tillämpning av småmålsreglerna är utesluten om det brister i förut- sättningarna enligt 1 kap. 3 d § RB. Men också om rekvisiten enligt para- grafen är uppfyllda kan det finnas skäl att handlägga målet i ordinär ordning. Så kan vara fallet om övergången till en individuell talan sker i ett sent skede av rättegången eller om det framgår att gruppmedlemmar- na och motparten avser att fortsätta att föra talan genom de ombud som har varit verksamma i grupprättegången. Om parterna har en samstäm- mig inställning till handläggningsform bör detta tillmätas stor betydelse.</P>
<P class="p245 ft8">Enligt <SPAN class="ft20">tredje stycket </SPAN>kan rätten flytta över ett avskilt mål till en annan behörig domstol, om detta är bäst med hänsyn till utredningen och övriga omständigheter. Avsikten är att ge domstolen möjlighet att särskilja och överflytta enstaka mål när en gemensam handläggning inte är påkallad. Motivet för bestämmelsen är processekonomiskt. Som exempel kan nämnas att man med stöd av paragrafen flyttar handläggningen till en domstol som ligger närmare parternas och vittnens hemort.</P>
<P class="p323 ft4">25 §</P>
<P class="p126 ft6">Paragrafens <SPAN class="ft22">första stycke </SPAN>innebär att samma förfarande som skall tillämpas när en grupprättegång helt eller delvis måste avbrytas på grund avvisning eller återkallelse gäller när ett överklagande för en grupp skall avvisas eller återkallas. Bestämmelsen avser alla situationer som kan leda till att ett överklagande skall avvisas, utom det fallet att avvisnings- beslutet grundas på att överklagandet har kommit in för sent. I sådant fall finns det inget överklagat mål som kan bli föremål för fortsatt rättegång genom partsinträde från en medlem. Det kan förekomma även andra hin- der mot att ta upp överklagandet som inte går att undanröja. Den domstol dit överklagandet skett behöver då inte lämna medlemmarna tillfälle att yttra sig innan beslut fattas om att avvisa överklagandet. Detta följer direkt av 23 §.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p83 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p253 ft4">164</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_165">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p78 ft4">Hänvisningen till 24 § andra stycket avser den händelsen att en medlem anmäler partsinträde. Klagoinstansen skall då avskilja käromålet och besluta om den fortsatta handläggningen. Detta kan innefatta att käromålet skall handläggas som ett s.k. småmål. Däremot kan högre rätt inte överflytta ett mål i vidare utsträckning än som följer av allmänna processrättsliga regler.</P>
<P class="p78 ft4">I <SPAN class="ft5">andra stycket </SPAN>regleras den situationen att ett överklagande har förfallit på grund av att klaganden uteblivit från ett sammanträde för huvudförhandling. Klaganden kan i sådant fall enligt 50 kap. 22 § RB få målet återupptaget, om klaganden för sin utevaro hade laga förfall som han eller hon inte kunde anmäla i tid. Dessa bestämmelser gäller också i en grupprättegång. Den nu aktuella paragrafen innebär den modifieringen att en gruppmedlem kan reparera klagandens försumlighet som lett till att ett överklagande för en grupp har förfallit. Däremot gäller rättegångs- balkens regel fullt ut för kärandens möjligheter att få ett mål återupp- taget.</P>
<P class="p244 ft4">Medlemmens ansökan om att få målet återupptaget kan föras antingen för gruppens räkning eller enbart för egen del. Avser ansökan en grupp förutsätter målets återupptagande att medlemmen utses till företrädare för gruppen i enlighet med reglerna om byte av kärande.</P>
<P class="p128 ft4">Genom att förordnas till ny kärande eller att få målet återupptaget för egen del blir gruppmedlemmen klagande i målet. Enligt 50 kap. 22 § andra stycket rättegångsbalken gäller att en klagande som uteblir på nytt inte har rätt att få målet återupptaget. Bestämmelsen bör tillämpas så i en grupprättegång att medlemmen och den som fört talan för gruppen skall betraktas som en och samma klagandepart. Uteblir medlemmen kan alltså målet inte återupptas på nytt.</P>
<P class="p129 ft20">Förlikning</P>
<P class="p334 ft4">26 §</P>
<P class="p326 ft6">Paragrafen reglerar kärandens behörighet att träffa förlikning för grupp- medlemmars räkning. Eftersom en frivillig överenskommelse om hur en tvist skall lösas inbegriper ett materiellrättsligt förfogande över med- lemmarnas rätt är det nödvändigt att uttryckligen reglera kärandens kompetens i detta hänseende. Bestämmelsen, som har utformats med beaktande av <SPAN class="ft22">Lagrådets </SPAN>synpunkter, behandlas i avsnitt 5.5.2.</P>
<P class="p124 ft4">Kärandens behörighet att ingå förlikning är enligt paragrafen begränsad till sådana frivilliga uppgörelser som träffas för en grupps räkning. Avsikten är inte att därigenom inskränka behörigheten till förlikningar som omfattar samtliga anspråk som grupptalan avser. Syftet är att avgränsa kärandens behörighet att ingå förlikning så, att upp- görelser för enskilda gruppmedlemmar faller utanför. När en förlikning som inte omfattar samtliga gruppmedlemmar skall anses ha träffats för en grupps räkning eller till förmån för endast vissa gruppmedlemmar torde i de flesta fall framgå klart av omständigheterna i målet. Det kan dock uppstå situationer där det kan anföras goda skäl för båda uppfatt- ningarna. Bestämmelsen skall emellertid inte förstås så, att frågan om en förlikning ingåtts för en grupps räkning eller inte skall göras utifrån rent kvantitativa bedömningsgrunder. Ordet grupp ger visserligen en anvis-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p83 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p253 ft4">165</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_166">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p118 ft4">ning om att förlikningen måste omfatta mer än ett fåtal medlemmar, men termen bör inte nödvändigtvis anses medföra att uppgörelsen omfattar flertalet gruppmedlemmar. Exempelvis kan det i en grupprättegång som rör 200 personer väl tänkas att parterna förliks beträffande 50 av med- lemmarnas anspråk.</P>
<P class="p119 ft6">Det är inte möjligt att ge detaljerade anvisningar om hur domstolen i olika givna situationer bör resonera när den prövar om en förlikning skall stadfästas. Vissa generella anmärkningar har lämnats i avsnitt 5.5.2. Här skall endast tilläggas följande.</P>
<P class="p119 ft4">Rätten bör när den tar ställning till en begäran om stadfästelse fästa särskild uppmärksamhet på förlikningsavtalets språkliga utformning. En förlikning bör inte innehålla otydligheter, vagheter eller mångtydigheter. Särskilt viktigt är att domstolen i förekommande fall iakttar att förlik- ningsvillkoren är formulerade på ett sådant sätt att en dom varigenom förlikningen stadfästs kan läggas till grund för verkställighet, om motparten sedermera vägrar att göra rätt för sig på frivillig väg.</P>
<P class="p119 ft4">Rätten bör också särskilt vinnlägga sig om att kontrollera att förlik- ningsavtalet behandlar samtliga relevanta tvistefrågor. Dessutom bör rätten granska att förlikningen inte innefattar förhållanden som ligger vid sidan av den sak grupptalan avser, s.k. supplerande moment. Den behörighet som paragrafen ger käranden omfattar endast den sak om vilken grupptalan förs. Rättsförhållanden utanför det området kräver medlemmens egen medverkan för att en förlikning skall bli gällande för och mot honom eller henne.</P>
<P class="p114 ft8">I bestämmelsen anges att rätten på begäran av parterna skall stadfästa en förlikning om den inte är diskriminerande mot vissa gruppmedlemmar eller på annat sätt uppenbart oskälig. En förlikning får alltså inte stad- fästas om en del av gruppmedlemmarna särbehandlas på ett omotiverat sätt. Hur långt domstolens prövning i övrigt bör gå är inte möjligt att generellt uttala sig om. Som en allmän riktlinje kan dock nämnas att rätten inte bör avgöra frågan utifrån en jämförelse mellan utfallet av förlikningen och en bedömning av hur den skulle ha dömt i målet. En förutsägelse om hur rätten kommer att döma i målet kan i många fall bli så preliminär och osäker att den tjänar som ett dåligt jämförelseobjekt.</P>
<P class="p199 ft4">En faktor som det kan vara motiverat att särskilt nämna är förlik- ningens innehåll i relation till den civilrättsliga regleringen. Domstolen kan ha anledning att sätta i fråga en förlikning som uppenbart innebär att gruppmedlemmarna efterger sina rättigheter enligt en materiell rättsregel. I synnerhet gäller det om tvisten rör rättsförhållanden som regleras av tvingande civilrättsliga bestämmelser.</P>
<P class="p121 ft6">Att de gruppmedlemmar som berörs av en förlikning skall underrättas innan förlikningen stadfästs framgår av 49 §.</P>
<P class="p119 ft6">Det har inte ansetts nödvändigt att i lagen uttryckligen framhålla att domstolen inte kan stadfästa en förlikning innan tiden för anmälan enligt 14 § löpt ut. Innan dess är det ju oklart vilka personer som slutligen kommer att ingå i gruppen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p123 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p253 ft4">166</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_167">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p83 ft20">Om uppskov med prövningen av en viss fråga</P>
<P class="p334 ft4">27 §</P>
<P class="p126 ft6">Bestämmelsen har utformats med beaktande av <SPAN class="ft22">Lagrådets </SPAN>synpunkter. Möjligheten för rätten att skjuta upp prövningen av en viss fråga behand- las i avsnitt 5.5.3. Domstypen har likheter med både deldom och mellan- dom enligt rättegångsbalken men innehåller moment som gör den lämplig i situationer då varken deldom eller sedvanlig mellandom kan användas. Utmärkande för domstypen är att domslutet villkoras av utfallet av en framtida prövning. Det markeras i lagtexten genom formuleringen att avgörandet av en viss fråga skjuts upp. Som ett exempel kan nämnas att ett domslut som ger rätt till prisavdrag villkoras av en prövning av om de berörda gruppmedlemmarna har reklamerat i tid. Avgöranden som innebär att prövningen av en viss fråga skjuts upp skiljer sig därmed från en mellandom enligt 17 kap. 5 § RB och kan sägas utgöra en särskild form av mellandom.</P>
<P class="p78 ft6">En sådan dom är en särskild mellandom bara för en del av gruppmed- lemmarna. För resten av gruppen är domen en vanlig, slutlig, dom.</P>
<P class="p124 ft4">Användandet av särskild mellandom enligt denna lag förutsätter att detta är lämpligt med hänsyn till utredningen. Den restriktiva tillämpning som bestämmelsen bör få markeras dessutom genom att en sådan dom får meddelas bara om det kan ske utan betydande olägenhet för svaranden. Ändamålet med paragrafen är främst processekonomiskt. En uppdelning av avgörandet skall medverka till att förfarandet blir billigare, enklare och snabbare. Domstolen skall göra en jämförelse inte bara med alternativet att på en gång pröva samtliga tvistefrågor. Också möjligheten att meddela deldom eller mellandom enligt rättegångsbalken bör först övervägas innan rätten väljer att tillämpa denna paragraf.</P>
<P class="p128 ft4">Den uppskjutna prövningen skall avse en viss fråga. Formuleringen har valts för att skilja paragrafens användningsområde från regeln om omröstningstema i 16 kap. 2 § andra stycket RB. Enligt den bestäm- melsen kan särskild omröstning ske beträffande omständigheter som är av omedelbar betydelse för utgången (s.k. rättsfakta). Ett domslut som villkoras kan visserligen antas som regel göras beroende av den framtida prövningen av ett rättsfaktum. Ibland kan det emellertid vara oklart om två eller flera sakförhållanden skall betraktas som ett rättsfaktum eller flera rättsfakta. Denna paragraf ger domstolen möjlighet att dela upp prövningen på de olika sakförhållandena.</P>
<P class="p127 ft4">Att domslutet villkoras får till följd att parternas inbördes rättsför- hållande inte blir slutligt fastställt genom domen. Det kan inte accepteras att en doms rättsverkningar är oklara under en obestämd tid. Därför sägs i <SPAN class="ft5">andra stycket </SPAN>att rätten skall bestämma en tid inom vilken en gruppmedlem kan begära att domstolen tar upp och prövar den uppskjutna frågan. Tidslängden får bestämmas från fall till fall. Utgångs- punkten är att uppskovstiden bör göras så kort som möjligt. Tidsbestäm- ningen skall grundas på handläggningsmässiga överväganden. Käranden och berörda medlemmar skall ges den tid som krävs för att ta ställning till om de skall driva sina krav vidare. I det sammanhanget måste beaktas att medlemmarna som regel inte själva har fört talan i målet och att det</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p83 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p253 ft4">167</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_168">
<P class="p344 ft6">kan vara nödvändigt för dem att rådgöra med käranden, ombudet eller Prop. 2001/02:107 någon annan sakkunnig innan de bestämmer sig för att gå vidare med</P>
<P class="p345 ft4">sina krav. Å andra sidan bör tiden inte bestämmas med hänsyn till att parterna skall ges möjlighet att föra förlikningsförhandlingar och dylikt. Uppskov i handläggningen av sådana skäl har rätten anledning att ta ställning till först när det står klart att det skall ske en fortsatt prövning av anspråken. Tiden bör normalt kunna bestämmas inom intervallet tre till nio månader från domens dag.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p53 ft4">Begär en gruppmedlem att en uppskjuten fråga skall prövas har</P></TD>
<TD class="tr12 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">domstolen att besluta om den fortsatta handläggningen. En särskild</P></TD>
<TD class="tr12 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td43"><P class="p3 ft4">mellandom motiveras av att det krävs en fortsatt prövning av individuella</P></TD>
<TD class="tr13 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">tvistefrågor. Rättens beslut om den fortsatta handläggningen skall därför</P></TD>
<TD class="tr12 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">ske enligt 24 § andra och tredje styckena om avskiljande av käromål. I</P></TD>
<TD class="tr12 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">37 § finns en särskild kostnadsregel för avskilda käromål.</P></TD>
<TD class="tr12 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p53 ft4">Rättsföljden av att käranden eller en gruppmedlem underlåter att</P></TD>
<TD class="tr12 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">komma in med en begäran om prövning till domstolen är att käromålet</P></TD>
<TD class="tr12 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td43"><P class="p3 ft4">ogillas, om inte svaranden har medgett talan eller det annars är uppenbart</P></TD>
<TD class="tr13 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">att käromålet är grundat. Regleringen överensstämmer med den som</P></TD>
<TD class="tr12 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">gäller för tredskodom mot en kärande. I här aktuella fall blir det dock</P></TD>
<TD class="tr12 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">inte frågan om en dom på grund av tredska utan en ordinär dom. Rätten</P></TD>
<TD class="tr12 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">får i samband med handläggningen av en uppskjuten fråga inte på nytt</P></TD>
<TD class="tr12 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">pröva frågor som har blivit slutligt avgjorda genom den första domen.</P></TD>
<TD class="tr12 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td43"><P class="p3 ft4">Detta följer av allmänna processrättsliga grundsatser och behöver inte</P></TD>
<TD class="tr13 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td43"><P class="p3 ft4">uttryckligen anges i lagtexten.</P></TD>
<TD class="tr23 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td43"><P class="p3 ft20">Avgörandets innehåll</P></TD>
<TD class="tr24 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td43"><P class="p3 ft4">28 §</P></TD>
<TD class="tr21 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td43"><P class="p3 ft4">Vilka uppgifter en dom skall innehålla framgår av 17 kap. 7 § RB. När</P></TD>
<TD class="tr13 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td43"><P class="p3 ft4">det gäller en dom som utfärdas i förenklad form ges anvisningar om</P></TD>
<TD class="tr13 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td43"><P class="p3 ft4">innehållet i 22 § förordning (1996:271) om mål och ärenden i allmän</P></TD>
<TD class="tr13 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td43"><P class="p3 ft4">domstol. Vidare får Domstolsverket meddela föreskrifter om underrätts-</P></TD>
<TD class="tr13 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td43"><P class="p3 ft4">och hovrättsdomars utformning.</P></TD>
<TD class="tr13 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p53 ft4">I denna paragraf sägs att en dom som utfärdas i en grupprättegång</P></TD>
<TD class="tr12 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">skall, utöver vad som gäller i övrigt, ange de gruppmedlemmar som</P></TD>
<TD class="tr12 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">domen avser. Detta sammanhänger med att gruppmedlemmarna i bl.a.</P></TD>
<TD class="tr12 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td43"><P class="p3 ft4"><NOBR>rättskrafts-,</NOBR> fullföljds- och verkställighetshänseende är att jämställa med</P></TD>
<TD class="tr13 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">parter i målet. För att undvika att det uppstår tillämpningssvårigheter i</P></TD>
<TD class="tr12 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">dessa frågor är det viktigt att domen tydligt anger den grupp som</P></TD>
<TD class="tr12 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td43"><P class="p3 ft4">domstolens prövning avser.</P></TD>
<TD class="tr10 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td43"><P class="p3 ft20">Rättskraft</P></TD>
<TD class="tr19 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td43"><P class="p3 ft4">29 §</P></TD>
<TD class="tr21 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">Frågan om rättskraft behandlas i avsnitt 5.5.4. Att ett avgörande har</P></TD>
<TD class="tr12 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td43"><P class="p3 ft4">rättskraft innebär att den sak som varit föremål för prövning inte skall</P></TD>
<TD class="tr13 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">prövas på nytt. Regeln torde inte innebära någon avvikelse från rätte-</P></TD>
<TD class="tr12 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">gångsbalken. Domens rättskraftsverkan är emellertid av sådan funda-</P></TD>
<TD class="tr12 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">mental betydelse för grupprättegången som processuellt institut att den i</P></TD>
<TD class="tr12 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td43"><P class="p3 ft4">klargörande syfte bör uttryckas i lagen. Bestämmelsen om avgörandets</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr21 td66"><P class="p17 ft4">168</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td43"><P class="p3 ft66"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_169">
<P class="p14 ft6">rättskraft har formulerats i enlighet med <SPAN class="ft22">Lagrådets </SPAN>förslag. Att en grupp- Prop. 2001/02:107 medlem skall likställas med part vid tillämpning av rättegångsbalkens</P>
<P class="p15 ft4">regler om bl.a. pågående rättegång (lis pendens) regleras i 15 §.</P>
<P class="p346 ft19">Särskilda regler om rättegångskostnader m.m.</P>
<P class="p35 ft20">Rätt till ersättning och ansvar för kostnader</P>
<P class="p30 ft4">30 §</P>
<P class="p322 ft6">Rättegångsbalkens kostnadsregler skall gälla även i en grupprättegång. När en person enligt 21 § andra stycket har förordnats att föra gruppens talan som klagandens motpart i högre rätt intar emellertid den personen närmast en ställning som i kostnadshänseende kan liknas vid en konkurs- förvaltare, en boutredningsman eller liknande. Det är då inte rimligt att talan skall vara förenad med en egen kostnadsrisk. Detta är här löst på så sätt att den som förordnats till ny kärande har rätt till ersättning av allmänna medel för rättegångskostnader. I enlighet med <SPAN class="ft22">Lagrådets </SPAN>förslag har bestämmelsen i <SPAN class="ft22">första stycket </SPAN>utformats i anslutning till 18 kap. 8 § RB.</P>
<P class="p162 ft4">Enligt <SPAN class="ft5">andra stycket </SPAN>får rätten besluta om förskott på ersättningen med skäligt belopp, om det är rimligt med hänsyn till omfattningen av de kostnader eller det arbete som uppdraget har medfört, den tid som rätte- gången kan beräknas pågå samt övriga förhållanden. Det är alltså fråga om samma bedömningsgrunder som används vid förskott till konkursför- valtare, se 14 kap. 12 § konkurslagen (1987:672). Bestämmelsen i andra stycket har utformats i enlighet med <SPAN class="ft5">Lagrådets </SPAN>förslag.</P>
<P class="p347 ft4">31 §</P>
<P class="p322 ft7">Paragrafen har, med ett par språkliga justeringar, utformats i enlighet med <SPAN class="ft41">Lagrådets </SPAN>förslag.</P>
<P class="p49 ft6">I en grupprättegång gäller bestämmelserna om rättegångskostnader i 18 kap. RB. Enligt huvudregeln i 18 kap. 1 § RB skall den förlorande parten utge full ersättning för den vinnande partens rättegångskostnader. Det kan emellertid inte komma i fråga att låta denna princip gälla när rätten har utsett någon som saknar talerätt att som kärande företräda en grupp som uppträder som klagandens motpart i högre rätt. I stället skall enligt <SPAN class="ft22">första stycket </SPAN>den som fört talan för gruppen som kärande i underrätten svara för rättegångskostnaderna i det överklagade målet. Det är fråga om ett primärt betalningsansvar. Högre rätt skall alltså ålägga den tidigare käranden att ersätta klagandens rättegångskostnader, om överklagandet vinner framgång. Den som tidigare har fört talan för gruppen kan dessutom enligt sista meningen i första stycket åläggas att betala ersättning till staten för vad som har utgått av allmänna medel enligt 30 §.</P>
<P class="p12 ft4">Ett undantag från det nu sagda gäller om den som har utsetts att föra grupptalan vållat kostnader genom sådan vårdslöshet eller försummelse som avses i 18 kap. 6 § RB.</P>
<P class="p12 ft6">Den tidigare käranden skall naturligtvis beredas tillfälle att yttra sig i kostnadsfrågorna (jfr Fitger, Rättegångsbalken, del 1, s. 18:63).</P>
<P class="p252 ft4">169</P>
</DIV>
<DIV id="page_170">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p78 ft4">Enligt 18 kap. 10 § RB kan den som inträder i rättegången som ny kärande tvingas att betala motpartens kostnader också i en lägre rätt än den där successionen har skett. För grupprättegångar görs i <SPAN class="ft5">andra stycket </SPAN>undantag från denna princip när det gäller kostnadsansvar efter ett byte av den part som för grupptalan i andra fall än som avses i första stycket. En ny parts kostnadsansvar är i dessa fall begränsat till rättegångs- kostnader som har uppkommit i samma instans som bytet skett. Den som åtar sig att föra talan för en grupp i högre rätt riskerar alltså inte att behöva utge ersättning till motparten för dennes kostnader i underin- stansen, om gruppen förlorar målet i den högre rätten.</P>
<P class="p348 ft4">32 §</P>
<P class="p324 ft35">Enligt paragrafen, som har förtydligats i enlighet med <SPAN class="ft63">Lagrådets </SPAN>förslag, har staten rätt till ersättning från en part eller någon annan för kostnader enligt 30 § på samma sätt som om kostnaderna uppkommit för den som har utsetts att föra gruppens talan. Det innebär att om gruppen vinner målet skall rätten förplikta motparten att betala ersättning till staten för vad som har utgått av allmänna medel för arvode och kostnader. På samma sätt kan rätten förplikta en passiv gruppmedlem som har orsakat rättegångskostnader på grund av t.ex. sådan försummelse som avses i 18 kap. 6 § RB att betala ersättning till staten. Rätten skall självmant besluta om sådan ersättningsskyldighet som avses i paragrafen.</P>
<P class="p349 ft20">Kostnadsansvaret för en gruppmedlem</P>
<P class="p334 ft4">33 §</P>
<P class="p326 ft6">Grupptalan skall ge möjlighet för gruppmedlemmarna att få sina anspråk prövade utan egen kostnadsrisk. En av grundprinciperna för grupp- rättegången som processform är därför att gruppmedlemmar inte har något eget rättegångskostnadsansvar. Denna huvudregel kommer till uttryck i den nu aktuella paragrafen.</P>
<P class="p78 ft7">I de två följande paragraferna föreskrivs om vissa undantag från huvudregeln.</P>
<P class="p350 ft4">34 §</P>
<P class="p326 ft6">En grupptalan som bifalls medför normalt att käranden får täckning för de kostnader han eller hon haft för att ta till vara gruppens intressen i rättegången. Bifalls talan endast delvis kan rätten jämka eller kvitta rätte- gångskostnaderna. I båda fallen är syftet att finna en rimlig balans mellan ersättningsskyldigheten och målets utgång i sak. Också jämkning och kvittning kan därför sägas innebära att parterna får ersättning för de delar av målet där utgången har blivit till deras fördel.</P>
<P class="p124 ft4">Att en part döms att betala ersättning är emellertid ingen garanti för att den vinnande parten verkligen erhåller kompensation. Den förlorande parten saknar kanske förmåga att infria sin skyldighet att utge rättegångs- kostnader, medan det finns försäkringsersättning att fördela mellan anspråkshavarna. Detta skulle i en grupptalansituation kunna leda till att den som har processat framgångsrikt för en grupp drabbas ekonomiskt samtidigt som gruppmedlemmarna får sina ekonomiska krav helt eller</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p83 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p253 ft4">170</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_171">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft4">delvis tillgodosedda utan att hänsyn tas till kostnaderna. Ett sådant resultat framstår varken som rimligt eller rättvist. Av dessa skäl sägs i bestämmelsen att en kärande som inte erhåller av domstolen tillerkänd ersättning för rättegångskostnader av svaranden har rätt att i stället få ersättning för dessa ur de inprocessade medlen.</P>
<P class="p115 ft6">Enligt lagrådsremissens förslag hette det att rätten, på yrkande av käranden, får besluta att kostnaderna skall fördelas mellan samtliga gruppmedlemmar. <SPAN class="ft22">Lagrådet </SPAN>har uttryckt förståelse för tanken bakom paragrafen, men funnit en bestämmelse av det föreslagna slaget svår att tillämpa i praktiken. Lagrådet har vidare anfört följande:</P>
<P class="p351 ft8">När grupprättegången avslutas, är det ännu inte känt om käranden kommer att vinna målet och inte heller om svaranden i förekommande fall kommer att kunna betala rättegångskostnaderna. Detta gör det omöjligt att i domen ålägga gruppmedlemmarna en ovillkorlig betalningsskyldighet.</P>
<P class="p352 ft8">Det skulle däremot vara möjligt att tillåta käranden att framställa ett mot gruppmedlemmarna riktat yrkande om ersättning från dem för det fall att dels svaranden förpliktas utge ersättning för kostnader, dels svaranden saknar möjlighet att betala denna ersättning. Detta skulle emellertid leda till att det inom ramen för processen mot svaranden kom att föras en subsidiär process mellan käranden och de övriga gruppmedlemmarna, och även denna subsidiära talan skulle behöva handläggas i ett kontradiktoriskt förfarande. Rättegången skulle alltså bli förfarandemässigt mera komplicerad, och om resultatet blev att det i domen intogs ett villkorat beslut i överensstämmelse med kärandens villkorade yrkande, skulle det i ett senare verkställighetsförfarande ändå kunna framställas nya invändningar, t.ex. med avseende på frågan om kravet på svarandens betalningsoförmåga var uppfyllt.</P>
<P class="p353 ft4">Enligt Lagrådets mening är det svårt att i denna paragraf gå längre än till att fastslå den rättsregel som skall gälla. Om denna rättsregel fastslås, anför Lagrådet vidare, får emellertid käranden i vart fall en grund för att reglera frågan i avtal med de övriga gruppmedlemmarna eller för att vid behov vidta rättsliga åtgärder mot dem.</P>
<P class="p114 ft4">Paragrafen har utformats med beaktande av Lagrådets synpunkter. Det slås alltså fast att rättegångskostnaderna kan fördelas mellan gruppmed- lemmarna när svaranden inte kan betala dessa. Detta gäller oavsett om svaranden skulle ha betalat till käranden eller till staten när käranden har fått ersättning av allmänna medel.</P>
<P class="p122 ft4">När käranden och ombudet har träffat ett riskavtal (se <NOBR>38–39</NOBR> §§) kan käranden inte erhålla ersättning från svaranden för den förhöjning av om- budsarvodet som skall utgå enligt riskavtalet (41 §). Den extra arvodes- kostnaden kan då enligt andra meningen i stället fördelas mellan gruppmedlemmarna enligt principerna i paragrafen. Bestämmelsen hindrar inte att ett yrkande om rätt till ersättning för kärandens kostnader vid ett riskavtal framställs redan i grupprättegången. Den utesluter inte heller att det träffas en förlikning som innebär att käranden ersätts för ombudskostnader av inprocessade medel. Att en förlikning som käranden ingått för en grupps räkning måste stadfästas av rätten för att gälla mot gruppmedlemmarna framgår av 26 §.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p117 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p253 ft4">171</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_172">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p78 ft4">Av sista meningen följer att om kostnaden överstiger vad som har kommit gruppen till godo genom rättegången får käranden bära den förlusten ensam. Varje gruppmedlem är vidare inte skyldig att bidra till täckningen av kostnaderna med mer än vad som motsvarar den del av kostnaden som belöper på medlemmen och med mer än vad han eller hon erhållit genom processen. Har grupptalan vunnit fullt bifall och före- ligger det inga särkostnader, kan kostnaden fördelas mellan medlem- marna med hänsyn till vars och ens andel i själva saken, i enlighet med grunderna för 18 kap. 11 § RB. Något solidariskt ansvar är det inte fråga om. Det finns inget som hindrar käranden från att begränsa talan till att avse vissa gruppmedlemmar.</P>
<P class="p354 ft4">35 §</P>
<P class="p326 ft6">Enligt paragrafen kan en gruppmedlem som inte är part i rättegången åläggas att ersätta rättegångskostnader som medlemmen har förorsakat genom att ha föranlett onödig rättegång eller genom försumligt agerande i processen. De disciplinära ändamål som ligger bakom denna reglering väger lika tungt oberoende av om det är käranden, en medlem som har intervenerat eller en passiv gruppmedlem som har felat. Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.8.1.</P>
<P class="p124 ft4">Det spelar för tillämpningen av denna paragraf ingen roll om de rätte- gångskostnader som gruppmedlemmen har orsakat drabbar käranden eller gruppens motpart. Har t.ex. kärandens ersättning satts ner på grund av en åtgärd av gruppmedlemmen kan rätten förplikta medlemmen att betala ett motsvarande belopp till käranden. I andra fall bör rimligen medlemmens handlande inte läggas käranden till last. Så gäller bl.a. vid bedömningen av om det har inletts en onödig rättegång enligt 18 kap. 3 § första stycket RB. Har i en sådan situation gruppmedlemmen känt till det förhållande som har gjort rättegången onödig men medvetet inte upplyst käranden om detta, kan medlemmen förpliktas att ersätta motpartens rättegångskostnader med hänsyn till hur ersättningsskyldigheten skulle ha bestämts om medlemmen hade varit part i målet.</P>
<P class="p127 ft7">Självklart får ett kostnadsansvar mot en gruppmedlem inte dömas ut utan att den som förpliktas först har fått möjlighet att yttra sig.</P>
<P class="p325 ft4">36 §</P>
<P class="p324 ft6">Om en gruppmedlem intervenerar i rättegången får medlemmen ställning av part i målet. Gruppmedlemmen blir då ansvarig för rättegångskost- nader som hänför sig till den del av målet som rör honom eller henne. Medlemmen kan dessutom enligt 18 kap. 9 § RB bli solidariskt ansvarig för samtliga motpartens kostnader i grupprättegången, om förutsätt- ningarna för det är uppfyllda. Paragrafen innebär i detta avseende en begränsning av medlemmens ansvar, om interventionen sker genom ett överklagande eller i högre rätt. Medlemmen riskerar då endast att som part behöva svara för rättegångskostnader som har uppkommit i den högre rätten. Däremot är avsikten inte att göra undantag från det ansvar som en gruppmedlem har enligt 35 §.</P>
<P class="p179 ft7">Det bör påpekas att ett kostnadsansvar enligt bestämmelsen förutsätter att medlemmen haft ställning av part i en grupprättegång. Beträffande det</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p83 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p253 ft4">172</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_173">
<P class="p344 ft6">fall att medlemmen för talan för egen del efter det att grupprättegången Prop. 2001/02:107 har avbrutits finns bestämmelser i 37 §.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr14 td43"><P class="p3 ft20">Avskilda käromål</P></TD>
<TD class="tr14 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td43"><P class="p3 ft4">37 §</P></TD>
<TD class="tr14 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td43"><P class="p3 ft4">En grupprättegång kan helt eller partiellt avbrytas av flera skäl. Det kan</P></TD>
<TD class="tr13 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td43"><P class="p3 ft4">vara frågan om att rätten avvisar grupptalan eller delar av den, att</P></TD>
<TD class="tr13 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td43"><P class="p3 ft4">käranden återkallar sin talan beträffande samtliga eller några käromål</P></TD>
<TD class="tr13 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td43"><P class="p3 ft4">eller att domstolen meddelar en s.k. särskild mellandom. Också en parts</P></TD>
<TD class="tr13 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td43"><P class="p3 ft4">utevaro kan föranleda att grupprättegången helt eller delvis måste</P></TD>
<TD class="tr13 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td43"><P class="p3 ft4">avslutas. Enligt 24 § gäller i fall som dessa att gruppmedlemmarna kan</P></TD>
<TD class="tr13 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td43"><P class="p3 ft4">ges möjlighet att få sina anspråk fortsatt prövade genom en individuell</P></TD>
<TD class="tr13 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td43"><P class="p3 ft4">talan. Upphör domstolsprövningen blir frågan om rättegångskostnader att</P></TD>
<TD class="tr13 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td43"><P class="p3 ft4">behandla på samma sätt som i andra fall då domstolen skiljer saken från</P></TD>
<TD class="tr13 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td43"><P class="p3 ft4">sig. Den nu aktuella paragrafen reglerar hur rättegångskostnadsansvaret</P></TD>
<TD class="tr13 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td43"><P class="p3 ft4">skall fördelas mellan käranden och gruppmedlemmen när dom-</P></TD>
<TD class="tr13 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td43"><P class="p3 ft4">stolsprövningen däremot fortsätter efter det att grupprättegången har</P></TD>
<TD class="tr13 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td43"><P class="p3 ft4">upphört.</P></TD>
<TD class="tr13 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td43"><P class="p53 ft4">Bestämmelsen innebär att käranden och gruppmedlemmen svarar</P></TD>
<TD class="tr13 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">solidariskt för kostnader som har uppkommit i grupprättegången.</P></TD>
<TD class="tr12 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">Ansvaret avser kostnader i grupprättegången endast till den del kost-</P></TD>
<TD class="tr12 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">naderna belöper på medlemmens talan. Detta gäller oberoende av om</P></TD>
<TD class="tr12 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td43"><P class="p3 ft4">gruppmedlemmen haft ställning av part eller inte i grupptalanmålet.</P></TD>
<TD class="tr13 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">Rättegångskostnader som har uppkommit efter det att käromålet har</P></TD>
<TD class="tr12 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">avskilts skall ersättas av gruppmedlemmen ensam. I detta läge har den</P></TD>
<TD class="tr12 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">som fört grupptalan inte längre något inflytande på processen. När det</P></TD>
<TD class="tr12 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">gäller att bestämma till vilken tidpunkt en viss rättegångskostnad skall</P></TD>
<TD class="tr12 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">hänföras kan ledning hämtas från tillämpningen av 18 kap. 10 § RB.</P></TD>
<TD class="tr12 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td43"><P class="p53 ft4"><SPAN class="ft5">Lagrådet </SPAN>har anfört att det kan finnas vissa skäl som talar för en</P></TD>
<TD class="tr13 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">reglering som den beskrivna, men har väckt frågan om hur den</P></TD>
<TD class="tr12 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">föreslagna ordningen skall fungera i praktiken.</P></TD>
<TD class="tr12 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p53 ft4">Om en gruppmedlem fortsätter att driva sitt anspråk i en individuell</P></TD>
<TD class="tr12 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">rättegång skall kostnadsansvaret avgöras först när rätten genom dom eller</P></TD>
<TD class="tr12 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">slutligt beslut skiljer saken (gruppmedlemmens käromål) från sig. Sam-</P></TD>
<TD class="tr12 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td43"><P class="p3 ft4">tidigt måste det självklart vara möjligt för domstolen att omedelbart med-</P></TD>
<TD class="tr13 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">dela beslut i kostnadsfrågan rörande de delar av kärandens talan där dom-</P></TD>
<TD class="tr12 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">stolsprövningen skall upphöra i samband med att grupprättegången</P></TD>
<TD class="tr12 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">avbryts. Detta kräver att samtliga för gruppen gemensamma kostnader</P></TD>
<TD class="tr12 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">som har uppkommit i grupprättegången fördelas på medlemmarna.</P></TD>
<TD class="tr12 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p53 ft4">Ett exempel kan illustrera handläggningen av kostnadsfrågan. Om</P></TD>
<TD class="tr12 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">grupprättegången skall avvisas är käranden att anse som tappande.</P></TD>
<TD class="tr12 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td43"><P class="p3 ft4">Parterna och gruppmedlemmarna underrättas om att fråga om avvisning</P></TD>
<TD class="tr13 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">har uppkommit. Käranden och svaranden inger därför kostnadsräkningar.</P></TD>
<TD class="tr12 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">Här kan noteras att det bara är svaranden som kan sägas ha direkt</P></TD>
<TD class="tr12 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">anledning att framställa något yrkande om kostnadsersättning. Kärandens</P></TD>
<TD class="tr12 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">rättegångskostnader blir av intresse bara om någon gruppmedlem vill</P></TD>
<TD class="tr12 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">fortsätta att föra talan (förutsatt att käranden inte har rätt till ersättning av</P></TD>
<TD class="tr12 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td43"><P class="p3 ft4">allmänna medel). Huruvida uppgifterna från käranden bör lämnas</P></TD>
<TD class="tr13 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td43"><P class="p3 ft4">omedelbart eller först sedan det står klart att det finns medlemmar som</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr21 td66"><P class="p17 ft4">173</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td43"><P class="p3 ft59"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_174">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p126 ft4">vill processa vidare och om besked i så fall måste lämnas om samtliga kostnader eller bara den del som belöper på medlemmen, kan överlämnas till domstolen att bestämma beroende på omständigheterna i det enskilda fallet.</P>
<P class="p78 ft4">Om grupptalan har avsett 100 medlemmar och 10 av dem vill fortsätta att processa individuellt skall kostnadsfrågan avseende de övriga 90 avgöras i samband med att grupprättegången avbryts. Uppgår de totala kostnaderna då till 100 000 kr och skall de fördelas lika mellan medlemmarna skall domstolen förplikta käranden att ersätta svarandens rättegångskostnader med 90 000 kr samt förklara att skyldigheten att ersätta rättegångskostnaderna beträffande de tio kvarvarande käromålen skall bestämmas med hänsyn till utgången i dessa mål. Käranden i grupp- rättegången skall självfallet beredas tillfälle att yttra sig över kostnads- frågan i respektive avskilt mål innan det avgörs slutligt (jfr Fitger, Rättegångsbalken, del 1, s. 18:63).</P>
<P class="p127 ft4">I den nu aktuella paragrafen regleras endast en medlems kostnads- ansvar när grupprättegången avbryts utan att rätten skiljer saken från sig i den del som angår medlemmen. Det som sägs här gäller alltså inte då rätten har meddelat dom eller slutligt beslut och medlemmen, efter överklagande av medlemmen själv eller motparten, för en individuell talan i högre rätt. Inte heller är paragrafen tillämplig då ett beslut under rättegång överklagas, om grupprättegången fortsätter. I dessa fall får gruppmedlemmarnas ansvar beslutas enligt andra bestämmelser i denna lag och i rättegångsbalken.</P>
<P class="p244 ft6">Den solidariska ansvarigheten enligt första stycket gäller inte rätte- gångskostnader som käranden eller medlemmen har orsakat genom vårdslöshet eller försummelse. Detta framgår av <SPAN class="ft22">andra stycket</SPAN>.</P>
<P class="p181 ft20">Riskavtal</P>
<P class="p334 ft4">38 §</P>
<P class="p324 ft35">Genom denna bestämmelse klargörs uttryckligen att det i grupptalan- situationer är tillåtet för ett ombud och en klient att träffa avtal som gör rätten till arvode helt eller delvis beroende av det resultat som gruppmed- lemmarna uppnår. Bakgrunden till denna reglering diskuteras i avsnitt 5.8.3. Bestämmelsen har utformats i enlighet med <SPAN class="ft63">Lagrådets </SPAN>försla<SPAN class="ft63">g.</SPAN></P>
<P class="p78 ft6">Som framgår av 34 § kan kostnader vid ett riskavtal som svaranden inte skall stå för tas ur inprocessade medel. Ett riskavtal skall därför godkännas av en domstol för att bli gällande mot gruppens medlemmar. Kravet är alltså uppställt till skydd för passiva gruppmedlemmar mot oskäliga eller på annat sätt särskilt ogynnsamma avtalsvillkor. Under vilka förutsättningar ett riskavtal får godkännas anges närmare i 39 §.</P>
<P class="p325 ft4">39 §</P>
<P class="p326 ft7">Paragrafen, som har utformats i enlighet med <SPAN class="ft41">Lagrådets </SPAN>förslag, anger under vilka förutsättningar ett riskavtal får godkännas. Frågan har behandlats i avsnitt 5.8.3. Genom godkännandet uppnår käranden att avtalet kan åberopas mot gruppmedlemmarna. På det sättet kan arvodet till ombudet täckas av medel som tillförts gruppen, se 34, 38 och 41 §§.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p83 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p253 ft4">174</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_175">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p126 ft6">Ett riskavtal får mot den här bakgrunden godkännas endast om avtalet är skäligt med hänsyn till sakens beskaffenhet. Avtalet skall vara skriftligt.</P>
<P class="p78 ft4">I avtalet skall anges på vilket sätt arvodet är avsett att avvika från ett normalarvode om talan bifalls eller ogillas helt. Ett normalarvode motsvarar ett skäligt arvode enligt 18 kap. 8 § RB. Svaranden riskerar enligt 41 § aldrig att på grund av riskavtalet betala högre ersättning för rättegångskostnader än så.</P>
<P class="p78 ft4">Ett riskavtal kan innehålla klausuler om att ombudet inte skall erhålla något arvode alls, om ärendet inte leder till någon framgång för grupp- medlemmarna. Det är svårare att uttala sig om vilken högsta ersättning som bör kunna utgå, om ärendet leder till att medlemmarnas krav till- godoses helt. Det bör inte uteslutas att det i vissa situationer kan anses skäligt att ombudet erhåller ersättning med ett belopp som dubbelt eller t.o.m. flerdubbelt överstiger ett normalarvode.</P>
<P class="p128 ft6">När det gäller att bedöma om avvikelserna från ett normalarvode är skäliga kan den ekonomiska risk som avtalet innebär för ombudet och huvudmannen och tvisteföremålets värde vara viktiga faktorer att beakta.</P>
<P class="p78 ft4">Den risk för ekonomisk förlust som avtalet innebär för ombudet står naturligt i samband med huvudsakligen två förhållanden. Den ena omständigheten är uppdragets omfattning i fråga om tid och arbete. Ett stort och vidlyftigt ärende innebär ett större ekonomiskt åtagande för ombudet, om gruppmedlemmarna förlorar sin sak, än ett litet och okomp- licerat uppdrag. Ju högre det totala normalarvodet är, desto mer kännbar blir en nedsättning av arvodet för ombudet. Å andra sidan ger en fram- gångsrik talan i ett sådant fall normalt en större ekonomisk vinst. Den andra faktorn att då väga in är sannolikheten för att ärendet skall leda till framgång eller misslyckande för varje gruppmedlem. Är det frågan om ett tämligen klart fall, kan ombudet inte anses ta någon egentlig risk genom avtalet. Avgörande vikt bör fästas vid ombudets möjligheter att bedöma sannolikheten för att varje gruppmedlem skall få igenom sitt krav.</P>
<P class="p78 ft4">Det kan tänkas situationer där grupprättegången kan komma att inne- bära att betydande medel tillförs medlemmarna och att det därför fram- står som skäligt att avvikelsen från normalarvodet blir särskilt stor. Det- samma kan vara förhållandet när det belopp som yrkas för varje grupp- medlem är litet men antalet gruppmedlemmar är högt så att gruppen vid en vinst totalt tillförs betydande medel. Ett högt arvode till ombudet kommer i så fall att märkas obetydligt för den enskilde gruppmedlem- men. Motsatsvis bör det inte komma i fråga att bestämma arvodet så högt att en medlem inte skulle få ut något eller endast en ringa del av sitt anspråk.</P>
<P class="p127 ft4">Som nämns i avsnitt 5.8.3 avviker den typ av riskavtal som avses här från s.k. provisionsarvoden, vilka innebär att ombudet får en viss procentsats av inprocessade medel. Att ett avtal som grundas enbart på en viss andel av tvisteföremålets värde inte får godkännas slås uttryck- ligen fast i bestämmelsens fjärde mening.</P>
<P class="p348 ft4">40 §</P>
<P class="p326 ft7">Paragrafen anger vid vilket forum frågan om godkännande av ett risk- avtal skall prövas. Regleringen har berörts i avsnitt 5.8.3. Pågår det en grupprättegång skall prövningen ske vid den domstol som handlägger</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p83 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p253 ft4">175</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_176">
<P class="p14 ft7">målet. Frågan får tas upp endast på yrkande av käranden. I annat fall Prop. 2001/02:107 skall frågan prövas av en domstol som är behörig att pröva tvisten. Ibland</P>
<P class="p143 ft6">kan det vara osäkert vid vilken domstol talan skall väckas. Frågan kan t.ex. gälla skadestånd där det är oklart vilket av flera företag, med säte inom olika behöriga domstolars jurisdiktionsområde, som är vållande. I sådant fall gäller att frågan får tas upp av Stockholms tingsrätt. Också i nu berörda fall får prövning ske endast på yrkande av käranden.</P>
<P class="p12 ft4">Frågan om godkännande av ett riskavtal bör behandlas enligt rätte- gångsbalken oavsett om frågan uppkommer särskilt eller i en pågående rättegång. Rättens beslut under rättegången kan överklagas särskilt (45 §).</P>
<P class="p12 ft4">Väcks inte talan inom sex månader från godkännandet är enligt <SPAN class="ft5">andra stycket </SPAN>godkännandet inte längre gällande mot gruppmedlemmarna. Syftet med bestämmelsen är att utöva påtryckning på parterna att föra saken framåt så skyndsamt som möjligt. Tidsbegränsningen torde också medverka till att riskavtal träffas först sedan man kunnat konstatera att det finns underlag för att söka få till stånd en grupptalan. Om det finns skäl för det får den domstol som har godkänt avtalet förlänga tiden. Ett sådant skäl kan vara att parterna är inbegripna i långtgående förliknings- förhandlingar. Upphör godkännandet utan att det träffats en bindande uppgörelse som kan läggas till grund för tillämpning av riskavtalet, får skäligt arvode för det arbete som ombudet har lagt ned under tiden från riskavtalets ingående till godkännandets upphörande bestämmas med utgångspunkt från den riskfördelning som riskavtalet ger uttryck för.</P>
<P class="p355 ft4">41 §</P>
<P class="p356 ft6">Ett riskavtal innebär för käranden att den ekonomiska bördan vid en processförlust minskar. På motsvarande sätt bör den större rättegångs- kostnad som följer med en framgångsrik process bäras av käranden. Därför sägs i paragrafen att det vid prövningen av vad som är en ersätt- ningsgill rättegångskostnad enligt 18 kap. 8 § RB inte skall tas hänsyn till kostnader som har uppkommit särskilt på grund av ett riskavtal. Vid en förlust riskerar svaranden alltså inte att behöva ersätta kärandens rätte- gångskostnader för ombudsarvode till ett högre belopp än som motsvarar en normal ersättning. Käranden skall följaktligen själv svara för den ombudskostnad som ligger över normalarvodet. Merkostnaden kan sedan enligt 34 § täckas genom medel som kommit gruppen till godo.</P>
<P class="p6 ft19">Överklagande</P>
<P class="p35 ft4">42 §</P>
<P class="p322 ft4">Enligt 27 § får rätten, om det är lämpligt med hänsyn till utredningen och kan ske utan betydande olägenhet för svaranden, i en särskild dom skjuta upp avgörandet av en viss fråga. Domslutet blir då villkorat av en senare prövning (se vidare avsnitt 5.5.3). Den nu aktuella paragrafen reglerar på vilket sätt domen kan överklagas i fråga om käromål som inte har blivit slutligt prövade. Bestämmelsen har utformats med beaktande av <SPAN class="ft5">Lag- rådets </SPAN>synpunkter.</P>
<P class="p357 ft4">176</P>
</DIV>
<DIV id="page_177">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p114 ft4">Lydelsen av första meningen i <SPAN class="ft5">första stycket </SPAN>överensstämmer i sak med föreskrifterna i 49 kap. 1 § andra stycket och 54 kap. 1 § andra stycket RB. Regleringen innebär att domstolen med hänsyn till omständigheterna får bestämma om domen, i nu berörda delar, skall få överklagas särskilt eller endast i samband med att rättens slutliga avgörande överklagas. Också de ändamålsöverväganden som ligger bakom bestämmelsen är i huvudsak desamma som har föranlett utformningen av regleringen när det gäller överklaganden av mellandomar enligt 17 kap. 5 § andra stycket RB.</P>
<P class="p157 ft4">Ett villkorat domslut blir aktuellt bara om käromålet helt eller delvis bifalls. Kännetecknande för domen är då att bifallet för vissa av gruppmedlemmarna endast är en etappseger. Den slutliga utgången är beroende av en fortsatt prövning av en eller flera tvistefrågor. Detta talar i sig mot att den särskilda domen skall få överklagas särskilt. Möjlig- heten att överklaga särskilt kan skapa risk för att det uppstår dubbla processkedjor genom att först den villkorade domen och därefter rättens slutliga avgörande överklagas. Å andra sidan kan situationen vara sådan att de frågor som prövats genom den särskilda mellandomen är tämligen lättutredda eller att prövningen avsett enbart rättsfrågor medan de kvarstående tvistefrågorna är komplicerade och innebär betydande tids- och kostnadsbesvär att klarlägga och få rättsligt prövade. Det torde många gånger bli den sortens överväganden som föranleder domstolen att dela upp handläggningen genom att tillgripa en särskild mellandom. Under dessa förutsättningar kan det vara en fördel att först få de gemensamma tvistefrågorna avgjorda, trots den risk för dubbla process- kedjor som överklagandet innebär.</P>
<P class="p122 ft4">Avgörandet av de gemensamma tvistefrågorna blir för en del av gruppen en slutlig dom medan andra medlemmars rätt kommer att vara beroende av en fortsatt prövning av individuella tvistefrågor. Ett förbud att föra talan mot domen särskilt gäller inte i den del domslutet är ovillkorligt, dvs. slutligt. Det kan tänkas att käranden, en medlem eller gruppens motpart vill överklaga domen i den delen för eller mot gruppen. I ett sådant fall kan domen överklagas också i en sådan del där särskild talan annars inte är möjlig. Svaranden kan exempelvis ha dömts att betala skadestånd till de flesta gruppmedlemmarna. För några av gruppmedlem- marna har rätten till skadestånd villkorats av en prövning av om det finns ett orsakssamband mellan svarandens handlande och medlemmens skada. Domstolen kan då ha bestämt att domen i sådana delar den inte är slutlig (dvs. rörande de gruppmedlemmar där svaranden haft invändningar om orsakssambandet) inte får överklagas särskilt. Även om så är fallet kan svaranden samtidigt som han eller hon överklagar domen i den del den är slutlig också överklaga domen i de delar den är villkorad av en fortsatt prövning.</P>
<P class="p157 ft4">Om en sådan del av domen som har villkorats överklagas särskilt, kan det många gånger framstå som fördelaktigast från handläggnings- synpunkt att prövningen av kvarstående tvistefrågor skjuts upp till dess att domen har vunnit laga kraft. <SPAN class="ft5">Andra stycket </SPAN>i paragrafen erbjuder en sådan möjlighet för den domstol som har meddelat domen. Domstolen har då att, när målet tas upp för fortsatt handläggning, bestämma en ny tid för att lämna i en begäran enligt 27 § andra stycket.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p117 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p253 ft4">177</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_178">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p83 ft4">43 §</P>
<P class="p326 ft6">Enligt paragrafen råder fullföljdsförbud mot beslut som en tingsrätt meddelar med anledning av att käranden har återkallat talan för en grupp eller en gruppmedlem inom den tid som gäller för anmälan enligt 14 §. Förbudet ligger, som berörts i avsnitt 5.7.1, i linje med att svaranden inte har rätt till dom vid en sådan återkallelse av talan som åsyftas här (se 23 § första stycket). I andra meningen klargörs – efter påpekande av <SPAN class="ft22">Lagrådet – </SPAN>att överklagandeförbudet inte gäller beslut om ersättning för rättegångskostnader som meddelats i samband med avskrivningsbeslutet.</P>
<P class="p348 ft4">44 §</P>
<P class="p326 ft6">När rätten har utsett någon annan än den som väckt grupptalan att föra talan för gruppens räkning kan det finnas gruppmedlemmar som är miss- nöjda med rättens val av person. En gruppmedlem som är missnöjd med domstolens val kan visserligen välja att inte anmäla sig till rätten och därmed ställa sig utanför gruppen eller, om han eller hon redan anmält sig och inte kan återkalla anmälan eftersom tiden för anmälan har gått ut, intervenera. I paragrafen ges varje medlem en rätt att överklaga rättens beslut motsvarande den som följer av 49 kap. 4 § RB, förutsatt att med- lemmen har föreslagit någon annan att vara gruppföreträdare. Hänvis- ningen till 49 kap. 11 § första stycket RB medför att om gruppmedlem- men hänvisas att överklaga beslutet särskilt skall målet vila till dess att överklagandet har prövats. Rätten får dock bestämma att förberedelsen i målet skall fortsätta.</P>
<P class="p78 ft6">Bestämmelsen har med någon språklig justering utformats i enlighet med <SPAN class="ft22">Lagrådets </SPAN>förslag<SPAN class="ft22">. </SPAN>I första meningen klargörs uttryckligen att även den tidigare käranden kan överklaga ett beslut om byte av kärande.</P>
<P class="p78 ft6">I bestämmelsen regleras också den situationen att tingsrätten har lämnat en begäran om byte av kärande utan bifall. Beslutet kan då överklagas av en gruppmedlem som har föreslagit ett byte.</P>
<P class="p358 ft4">45 §</P>
<P class="p326 ft7">Paragrafen är ett tillägg till katalogen i 49 kap. 5 § RB över beslut som får överklagas särskilt. Bestämmelsen anger vilka beslut enligt denna lag</P>
<P class="p126 ft6">– utöver beslut enligt 44 § – som kan bli föremål för ett särskilt överklagande när de meddelas under rättegången.</P>
<P class="p78 ft4">I <SPAN class="ft5">första punkten </SPAN>sägs att överklagande får ske särskilt, om rätten har avslagit kärandens begäran att få föra enskild grupptalan eller organisa- tionstalan utan ombud eller genom ombud som inte är advokat. En sådan möjlighet bör finnas med hänsyn till den stora ekonomiska betydelse det kan ha för käranden att vara tvungen att föra talan genom ombud. Det är däremot inte möjligt att klaga särskilt över ett beslut att medge undantag från ombudstvånget.</P>
<P class="p78 ft4">När tingsrätten har prövat en fråga enligt 13 kap. 7 § RB om över- tagande av ett käromål är det möjligt att överklaga beslutet enligt 49 kap. 5 § 2 RB. När det tvisteföremål som överlåts är föremål för en grupp- rättegång regleras frågan om övertagande särskilt i 19 § denna lag. Också frågan om överklagande bör därför ges en uttrycklig bestämmelse i lagen. Så sker genom <SPAN class="ft5">punkten två.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p83 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p253 ft4">178</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_179">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p78 ft4">Enligt <SPAN class="ft5">punkten tre </SPAN>är det möjligt att överklaga ett beslut genom vilket domstolen har prövat frågan om godkännande av ett riskavtal enligt 39 §. Ett sådant avtal kan vara av avgörande betydelse för om advokaten i fråga är beredd att föra gruppföreträdarens talan. Avtalet kan, om det har godkänts, få ekonomiska verkningar också för gruppmedlemmarna. Att gruppmedlemmarna har rätt att överklaga ett beslut om godkännande av riskavtalet framgår av 47 §. Käranden kan givetvis föra talan mot ett beslut att inte godkänna ett sådant avtal.</P>
<P class="p127 ft7">Bestämmelsen i <SPAN class="ft41">andra stycket </SPAN>motsvarar 49 kap. 6 § och 11 § andra stycket RB (se även 48 §).</P>
<P class="p325 ft4">46 §</P>
<P class="p180 ft4">Paragrafen är en motsvarighet till 54 kap. 4 § RB.</P>
<P class="p342 ft4">47 §</P>
<P class="p126 ft6">Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 5.7.2. Den reglerar en gruppmed- lems möjligheter att överklaga domar och beslut (se även 44 §).</P>
<P class="p78 ft4"><SPAN class="ft5">Första stycket </SPAN>behandlar överklaganden som görs för en grupp. Överklagandet behöver inte avse samtliga gruppmedlemmar som omfat- tas av domen. Det väsentliga är att överklagandet har en sådan omfatt- ning och utformning att talan uppfyller de särskilda processförutsätt- ningarna för en grupptalan. Bedömningen av dem kan naturligtvis påverkas av i vilken instans den sker. Typiskt sett torde man t.ex. kunna godkänna talan för en mindre grupp i hovrätten än i tingsrätten som det bästa processalternativet.</P>
<P class="p78 ft6">Som konstateras i avsnitt 5.7.2 får ett överklagande från en gruppmed- lem behandlas av den högre instansen som en samtidig begäran om byte av kärande (se 21 och 22 §§).</P>
<P class="p78 ft4">En förutsättning för att en gruppmedlems överklagande skall tas upp till prövning är att han eller hon är lämpad att företräda gruppmedlem- marna i målet. Att det skall finnas någon som uppfyller kraven för att vara kärande i en grupptalan är en processförutsättning som gäller också i högre rätt. Handläggningsmässigt får medlemmen ge in sitt överklagande för gruppens räkning till den domstol som har meddelat avgörandet och som har att pröva om överklagandet skett i rätt tid. Därefter har den högre instansen att ta ställning till om medlemmen kan utses till kärande. Det har naturligtvis stor betydelse för den bedömningen om den ursprunglige käranden överklagat eller inte. Huvudregeln är ju att en i och för sig lämplig kärande inte skall bytas ut.</P>
<P class="p78 ft4">Utses gruppmedlemmen till ny kärande blir han eller hon part i målet. Medlemmen kan alltså samtidigt med att domen överklagas också föra talan mot beslut som rätten har meddelat i samband med domen eller i övrigt, förutsatt att överklagandefristen inte gått ut.</P>
<P class="p78 ft6">En gruppmedlem kan enligt första stycket också överklaga ett beslut om godkännade av riskavtal (jfr 45 § första stycket 3).</P>
<P class="p124 ft35"><SPAN class="ft63">Andra stycket </SPAN>reglerar gruppmedlemmarnas möjlighet att överklaga ett avgörande enbart för egen del. En gruppmedlem kan alltså överklaga en dom eller ett slutligt beslut när det gäller det egna anspråket. Överklagar en gruppmedlem enbart sitt eget käromål samtidigt som käranden eller någon annan överklagar för gruppens räkning bör, som sägs i avsnitt 5.7.2, medlemmens ansökan behandlas som en ansökan om intervention.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p83 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p253 ft4">179</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_180">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr1 td34"><P class="p53 ft4">Ett exempel på ett <NOBR>icke-slutligt</NOBR> beslut som kan överklagas enligt andra</P></TD>
<TD class="tr1 td21"><P class="p270 ft8">Prop. 2001/02:107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">stycket är ett beslut angående inträde som medlem i gruppen på grund av</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">överlåtelse (jfr 45 § första stycket 2). En gruppmedlems möjlighet att</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">överklaga när rätten har prövat en fråga om byte av kärande regleras i</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">44 §.</P></TD>
<TD class="tr10 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td34"><P class="p3 ft4">48 §</P></TD>
<TD class="tr20 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">Flera beslut som meddelas under en rättegång förutsätter för klagorätt att</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">klaganden har anmält missnöje. Sådan anmälan skall normalt göras</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">genast, om beslutet har meddelats vid ett sammanträde, och annars inom</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">en vecka från den dag då klaganden fick del av beslutet. I en grupprätte-</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">gång ställs inga krav på att gruppmedlemmarna skall närvara personligen</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">eller genom ombud vid ett sammanträde, om det inte finns speciella skäl</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">till det. En passiv gruppmedlems klagorätt blir därmed i många fall</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">illusorisk, om det krävs att missnöjesanmälan sker genast. För att råda</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">bot på detta får enligt paragrafen en sådan anmälan göras inom en vecka</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">från dagen för beslutet, om beslutet har meddelats vid ett sammanträde</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">till vilket gruppmedlemmen inte har kallats och inte heller ändå inställt</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">sig.</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p53 ft4">En förutsättning för att gruppmedlemmarna skall komma i åtnjutande</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">av den förlängda anmälningstiden är att de inte har intervenerat själv-</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">ständigt. Har medlemmarna valt att träda in som parter i rättegången</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">saknas det anledning att i detta hänseende behandla dem annorlunda än</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">om de har processat individuellt.</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p53 ft4">Med att medlemmen inte har inställt sig vid sammanträdet menas att</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">han eller hon inte kommit till sammanträdet personligen eller genom eget</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">ombud. Däremot saknar det betydelse att medlemmen har företrätts vid</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">sammanträdet av käranden eller dennes ombud.</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p53 ft4">Samma klagotid, en vecka från dagen för beslutet, gäller i fråga om</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">beslut som inte har meddelats vid ett sammanträde och som inte delges</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">gruppmedlemmen.</P></TD>
<TD class="tr10 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td34"><P class="p3 ft19">Underrättelse till gruppmedlemmarna</P></TD>
<TD class="tr30 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td34"><P class="p3 ft4">49 §</P></TD>
<TD class="tr14 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">Bestämmelsen kompletterar andra föreskrifter i lagen som ålägger</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">domstolen att underrätta gruppmedlemmarna i olika frågor, se 13, 20, 23</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">och 25 §§.</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p53 ft4">I <SPAN class="ft5">första stycket </SPAN>föreskrivs en obligatorisk underrättelseskyldighet när</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">det gäller domar, slutliga beslut och förlikningar som begärs stadfästa.</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p53 ft4"><SPAN class="ft5">Andra stycket </SPAN>anger i vilka ytterligare fall rätten är skyldig att under-</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">rätta en gruppmedlem om händelser som inträffar under rättegången.</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">Underrättelse behöver dock inte skickas om det är obehövligt, t.ex. om</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">käranden underrättat medlemmarna eller om medlemmen har varit när-</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">varande när processhandlingen företogs. Bestämmelsen i andra stycket</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">har utformats i enlighet med <SPAN class="ft5">Lagrådets </SPAN>förslag.</P></TD>
<TD class="tr10 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td34"><P class="p3 ft4">50 §</P></TD>
<TD class="tr26 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">I <SPAN class="ft5">första stycket </SPAN>anges att underrättelser till gruppmedlemmarna får ske på</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td34"><P class="p3 ft4">det sätt som domstolen finner lämpligt. Paragrafen avser endast under-</P></TD>
<TD class="tr1 td21"><P class="p17 ft4">180</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_181">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p118 ft4">rättelser som skall ske enligt föreskrifter i lagen om grupprättegång. Beträffande kallelse till förhandling och andra handlingar, som skall skickas till en gruppmedlem enligt bestämmelser i rättegångsbalken och andra författningar, gäller vad som är föreskrivet om detta.</P>
<P class="p119 ft4">Som framhålls i avsnitt 5.9 kan meddelanden från domstolen till parter eller andra i en tvistemålsprocess ske antingen formlöst eller genom delgivning. Enligt 33 kap. 2 § RB skall delgivning användas om det är särskilt föreskrivet, om det med hänsyn till syftet med bestämmelsen om underrättelse framgår att delgivning bör ske eller om det är påkallat med hänsyn till omständigheterna. Den nu aktuella paragrafen innebär inget undantag från den bestämmelsen. På <SPAN class="ft5">Lagrådets </SPAN>inrådan hänvisas i lagtexten uttryckligen till 33 kap 2 § RB. Något krav på delgivning av underrättelser enligt lagen om grupprättegång finns inte. Däremot måste också i en grupprättegång domstolen i varje enskilt fall pröva om delgiv- ning är nödvändig med hänsyn till syftet med underrättelsen eller omständigheterna i övrigt. Bedömningen får ske utifrån samma utgångs- punkter som vid rättegångar i allmänhet.</P>
<P class="p120 ft4">När underrättelse skall ske utan delgivning får rätten välja den form som passar bäst i det enskilda fallet. I vissa fall kan det vara lämpligast att skicka underrättelser med post till varje gruppmedlem. Det kan då vara så att underrättelsen säkrast, enklast, billigast och snabbast kan nå medlemmarna genom att domstolen med stöd av andra stycket förelägger en part att ombesörja underrättelsen. I andra fall kan syftet med under- rättelsen uppnås genom att ett meddelande tas in i tidningar, ungefär på samma sätt som vid kungörelsedelgivning.</P>
<P class="p122 ft8">Domstolen bör emellertid vid val av underrättelseform inte vara främmande för att utnyttja andra informationskanaler än som traditionellt kommer i fråga vid rättegångar. Det kan t.ex. någon gång bedömas som lämpligast att ge underrättelse via radio eller TV. Rör tvist om förbud av viss verksamhet de boende inom en viss radie från störningskällan kan flygblad eller annonsering på lokala anslagstavlor komma i fråga.</P>
<P class="p120 ft4">Det är således överlämnat till domstolen att välja underrättelseform, vilket kan innebära kombinationer av flera alternativa sätt. Valet skall styras av det bakomliggande ändamålet med underrättelsen. Behovet i det enskilda fallet av garantier för att en gruppmedlem verkligen får del av underrättelsen får vägas mot intresset av att undvika onödiga dröjsmål med den fortsatta handläggningen samt de kostnader och olägenheter i övrigt som kan vara förenade med en viss underrättelseform.</P>
<P class="p119 ft4"><SPAN class="ft5">Andra stycket </SPAN>ger domstolen en möjlighet att förelägga en part att ombesörja underrättelse till gruppmedlemmarna. Detta är en nyhet. Enligt gällande rätt har domstolen på egen hand att ombesörja att hand- lingar tillställs parter och andra. Dock kan enligt 2 § andra stycket delgivningslagen (1970:428) domstolen på parts begäran medge att parten själv ombesörjer delgivning. Detsamma torde analogivis gälla handlingar som inte skall delges.</P>
<P class="p120 ft4">En grupptalan kan omfatta ett stort antal personer. Dessa skall samtliga underrättas om att en grupptalan väckts. Därutöver kan det under rätte- gången uppstå behov av underrättelser i enlighet med vad som framgår av bl.a. 49 §. Kostnaderna för underrättelseförfarandet kan därmed komma att uppgå till betydande belopp.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p123 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p253 ft4">181</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_182">
<P class="p44 ft6">I utländska motsvarigheter till lagstiftning om grupptalan återfinns Prop. 2001/02:107 regler som tillåter domstolen att överlåta på en part att verkställa under-</P>
<P class="p143 ft4">rättelser, som i annat fall skulle ha ombesörjts av domstolen eller annan. Här kan hänvisas till bl.a. Sec. 20 Class Proceedings Act (Ontario, Kanada) och Sec. 33Y Amendment Act 1991 (Australien). Domstolarna har i dessa fall givits tämligen fria händer att bestämma innehållet i underrättelserna, på samma sätt som föreslås för svenskt vidkommande.</P>
<P class="p12 ft4">En ordning som den nu beskrivna har till syfte att medverka till att underrättelser kan ske på ett så säkert, snabbt, enkelt och billigt sätt som möjligt. Särskilt på konsumentområdet kan förväntas att en grupptalan ibland rör tvistefrågor mellan en näringsidkare och konsumenter som står, eller har stått, i ett fortlöpande rättsförhållande till varandra. Det kan t.ex. gälla en tvist mellan en bank och dess kunder eller mellan en leverantör av telefonitjänster och dess abonnenter.</P>
<P class="p12 ft4">Om i sådant fall underrättelser till gruppmedlemmar kan ske i samband med t.ex. fakturering kommer ett flertal fördelar att vinnas. Underrättelse i denna form kan antas med minst lika stor säkerhet som om domstolen själv skickat underrättelsen nå fram till gruppmedlemmarna. Under- rättelsen kommer dessutom sannolikt att vara medlemmarna till handa på kortare tid än om domstolen skall skriva ut, kuvertera och postförsända underrättelserna. Vidare kommer underrättelseförfarandet att bli enklare och billigare. Vad nu sagts gäller framför allt om underrättelse kan ske genom en påskrift på den handling (faktura eller dylikt) som ändå skall gå ut till medlemmen.</P>
<P class="p48 ft4">För att domstolen skall kunna förelägga en part att medverka till under- rättelsens verkställande krävs enligt lagtexten att det skall ha betydande fördelar för handläggningen. I enlighet med det ovan sagda kan för- delarna hänföras till såväl att rättegången besparas onödigt dröjsmål som ekonomiska vinster.</P>
<P class="p12 ft4">Bestämmelsen avser inte att göra undantag från grundprincipen att domstolens kommunikation med parterna bekostas av allmänna medel. Därför sägs i paragrafen att en part som ombesörjer en underrättelse har rätt till ersättning av allmänna medel för sina kostnader. Härvid avses de merkostnader som uppstår. Ersättning skall således inte utgå för kost- nader som parten ändå skulle ha haft för t.ex. fakturering.</P>
<P class="p11 ft6">I <SPAN class="ft22">tredje stycket </SPAN>klargörs att ett föreläggande enligt andra stycket kan ges också i det fall rätten anser att en underrättelse skall delges grupp- medlemmarna. Frågan om delgivning i grupprättegångar har behandlats i avsnitt 5.9.</P>
<P class="p185 ft17"><SPAN class="ft17">11.2</SPAN><SPAN class="ft71">Förslaget till lag om ändring i miljöbalken</SPAN></P>
<P class="p316 ft4">20 kap. 2 §</P>
<P class="p359 ft7">Som <SPAN class="ft41">Lagrådet </SPAN>har påpekat bör en hänvisning i <SPAN class="ft41">första stycket punkt 6 </SPAN>göras också till 32 kap. 13 §.</P>
<P class="p336 ft4">32 kap. 13 §</P>
<P class="p360 ft6">Paragrafen är ny. Den har utformats i enlighet med <SPAN class="ft22">Lagrådets </SPAN>förslag. <SPAN class="ft22">Första stycket </SPAN>innebär att lagen om grupprättegång är tillämplig också på</P>
<P class="p15 ft54">talan om ersättningsanspråk som handläggs vid miljödomstol. Grupp-</P>
<P class="p252 ft4">182</P>
</DIV>
<DIV id="page_183">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p126 ft6">talan enligt första stycket kan föras som enskild grupptalan, organisa- tionstalan eller offentlig grupptalan. Skadestånd vid miljöskador disku- teras i avsnitt 6.2.</P>
<P class="p78 ft4"><SPAN class="ft5">Andra stycket </SPAN>i paragrafen gör det möjligt för en enskild person som kan föra talan för egen del om förbud eller försiktighetsmått med stöd av 32 kap. 12 § miljöbalken att i stället väcka enskild grupptalan enligt lagen om grupprättegång. Dessutom ges de föreningar och samman- slutningar som nämns i följande paragraf rätt att väcka organisations- talan. Regeringen behandlar förbudstalan m.m. i avsnitt 6.3.</P>
<P class="p78 ft4">I <SPAN class="ft5">tredje stycket </SPAN>anges att lagen om grupprättegång tillämpas vid en grupptalan enligt miljöbalken. Undantag görs för delar av 2 §, 3 och 5 §§ samt delar av 24 §. I 20 kap. 3 § miljöbalken finns en bestämmelse enligt vilken rättegångsbalkens regler tillämpas också i miljödomstolarna, utom i de fall något annat framgår av miljöbalken eller annan lag. De undantagna delarna av 2 § i lagen om grupprättegång bör alltså inte gälla i de nu aktuella fallen. En särskild reglering i miljöbalken finns bl.a. i fråga om rättens sammansättning (20 kap. 4 och 5 §§ MB). När det gäller 3 § i lagen om grupprättegång bör den undantas eftersom grupptalan enligt miljöbalken skall väckas vid en miljödomstol (20 kap. 8 § MB). Följaktligen blir det inte heller aktuellt att flytta över ett avskilt mål till en annan domstol eller att i ett sådant fall tillämpa 1 kap. 3 d § RB (jfr 24 § lagen om grupprättegång). I 5 § lagen om grupprättegång finns bestämmelser om taleberättigade organisationer i konsumenttvister. Vilka organisationer som får föra talan i miljömål regleras i nästa paragraf.</P>
<P class="p182 ft8">Miljöbalkens processuella bestämmelser kompletteras som sagt av rättegångsbalkens tvistemålsregler (20 kap. 3 § MB). Som konstateras i propositionen till miljöbalk är det främst i mål om skadestånd eller andra enskilda anspråk – dvs. de måltyper som är aktuella för grupptalan – som rättegångsbalken tillämpas (prop. 1997/98:45, del 2, s. 227 och 32 kap. MB). I 25 kap. miljöbalken finns regler om rättegångskostnader. Några särskilda regler för mål om skadestånd ges inte där. Däremot gäller – som <SPAN class="ft20">Lagrådet </SPAN>har påpekat – en särskild regel enligt 25 kap. 9 § andra stycket MB då svaranden sökt och fått tillstånd efter det att talan väckts om förbud eller åläggande att iaktta försiktighetsmått. Bestämmelsen har tillkommit för att förhindra oskäliga resultat (prop. 1997/98:45, del 2, s. 265). <SPAN class="ft20">Lagrådet </SPAN>har väckt frågan bestämmelserna om rättegångskostnaderna i den föreslagna lagen om grupprättegång bör tillämpas på en talan om förbud eller försiktighetsmått. Rättegångsbalkens kostnadsregler för tvistemål gäller också i en grupprättegång (se avsnitt 5.8.3). Särskilda regler föreslås bara när det gäller rätt till ersättning och ansvar för kostnader vid byte av kärande, kostnadsansvaret för gruppmedlemmar och för avskilda käromål. Dessa regler kräver dock inte några modifieringar när grupptalan förs enligt miljöbalken, varken vid mål om skadestånd eller om andra enskilda anspråk.</P>
<P class="p361 ft4">32 kap. 14 §</P>
<P class="p326 ft6"><SPAN class="ft22">Första stycket </SPAN>i bestämmelsen anvisar vilka organisationer som har rätt att väcka grupptalan enligt 13 § första och andra stycket utan att vara medlem i gruppen. Är sistnämnda rekvisit uppfyllt blir talan att betrakta</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p83 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p253 ft4">183</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_184">
<P class="p295 ft6">som en enskild grupptalan. Skälen för organisationernas talerätt Prop. 2001/02:107 behandlas i avsnitt 6.4.</P>
<P class="p297 ft4">Som nämns i författningskommentaren till 5 § lagen om grupp- rättegång räcker det inte att en organisation har talerätt enligt de aktuella bestämmelserna. Organisationen måste dessutom vara partsbehörig enligt allmänna bestämmelser om det (se även prop. 1997/98:45, del 2, s. 213). I författningskommentaren till 5 § lagen om grupprättegång berörs också vilka krav som bör ställas för att en sammanslutning skall anses ideell samt att organisationstalan är avsedd att kunna föras enbart av privaträttsliga associationer.</P>
<P class="p297 ft4">I propositionen till miljöbalk framhålls att kravet i 16 kap. 13 § MB på att organisationen skall ha till ändamål att arbeta för miljövårdsintressen inte skall tolkas så att annan verksamhet som organisationen bedriver vid sidan av miljövårdsarbetet diskvalificerar den som taleberättigad (prop. 1997/98:45, del 2, s. 213). Å andra sidan, sägs det vidare, bör det inte räcka med att sammanslutningen har miljövård inskrivet som en ändamålsbestämmelse i sina stadgar. Föreningen skall dessutom vara verksam för att tillgodose ändamålet. I enlighet med <SPAN class="ft5">Lagrådets </SPAN>förslag uttrycks det i den nu aktuella bestämmelsen så att talan får väckas av en ideell förening som i enlighet med sina stadgar tillvaratar naturskydds- eller miljöskyddsintressen.</P>
<P class="p304 ft4">Talerätten för sammanslutningar av yrkesutövare avser personer yrkesverksamma inom <NOBR>fiske-,</NOBR> <NOBR>jordbruks-,</NOBR> ren- och skogsbruksnäringen. En organisation för tillvaratagande av t.ex. snickares intressen kan alltså inte väcka talan om skadestånd på grund av miljöfarlig verksamhet även om ett stort antal av dess medlemmar drabbas av störningen.</P>
<P class="p297 ft21">I <SPAN class="ft34">andra stycket </SPAN>sägs att första stycket skall tillämpas också på en sammanslutning av sådana organisationer som nämns där.</P>
<P class="p362 ft4">184</P>
</DIV>
<DIV id="page_185">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p363 ft73">Sammanfattning av Grupptalansutredningens betänkande Grupprättegång (SOU 1994:151)</P>
<P class="p342 ft17">Våra överväganden och förslag i korthet</P>
<P class="p364 ft4">I dagens samhälle – med dess inriktning på massproduktion, massdistri- bution och masskonsumtion av varor och tjänster – är det vanligare än förr att ett stort antal personer drabbas av en felaktig produkt eller i övrigt påverkas negativt av händelser eller åtgärder. I sådana samman- hang kan det uppkomma anspråk eller tvister som är likartade för ett stort antal personer. Det nuvarande rättegångsförfarandet, vars principer lades fast för mer än ett halvsekel sedan, är inte uppbyggt med tanke på denna typ av tvister.</P>
<P class="p128 ft4">Vårt uppdrag har varit att undersöka om det föreligger ett påtagligt behov av att förbättra det processuella rättsskyddet för gruppanspråk och om det kan ske genom införande av regler om grupptalan vid domstol. Med grupptalan avses att någon utan särskilt uppdrag för talan för med- lemmarna i en grupp. Gruppmedlemmarna är inte parter i rättegången och behöver inte medverka aktivt. Ändå gäller en dom i processen för och mot alla som ingår i gruppen.</P>
<P class="p127 ft4">I enlighet med direktiven har vår undersökning inriktats särskilt på konsument- och miljörätten samt på könsbunden lönediskriminering. Vi har funnit att det på dessa och sannolikt många andra rättsområden före- ligger påtagliga svårigheter att uppnå processuellt rättsskydd för grupp- anspråk. Rättegångssystemet kan inte fullgöra sina reparativa, preventiva och rättsutvecklande uppgifter på ett samhälls- och processekonomiskt godtagbart sätt. Därigenom uppkommer skador för många samhälls- medborgare. Även om skadan för varje enskild individ ibland är liten kan den totala skadan för gruppen uppgå till mycket stora belopp. Detta leder till obehöriga vinster för näringsidkare som utnyttjar rättssystemets brister. Den seriösa näringsverksamheten hotas genom att rättsstridigt handlande får fortgå opåtalat. Konkurrensen snedvrids.</P>
<P class="p127 ft4">Det föreligger därför påtagliga behov av att förbättra det processuella rättsskyddet för gruppanspråk. Möjlighet finns att i någon mån tillgodose behoven med traditionella inom- och utomprocessuella medel. Sådana åtgärder är dock inte tillräckliga. Ökad statlig tillsyn och kontroll, förbättrad rättshjälp etc. är resurskrävande och passar inte alls i vissa principiellt och praktiskt betydelsefulla situationer. En möjlighet till grupprättegång kan däremot medföra påtagliga förbättringar och bespa- ringar i viktiga fall. Vi föreslår därför att det som ett komplement till det vanliga rättegångsförfarandet skall införas en lag om grupprättegång vid allmän domstol och särskilda regler om grupprättegång vid fastighets- domstol och i Arbetsdomstolen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p83 ft4">Prop.2001/02:107</P>
<P class="p83 ft4">Bilaga 1</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p15 ft20">Förslagets huvudsakliga innebörd är</P>
<P class="p365 ft6"><SPAN class="ft74">*</SPAN><SPAN class="ft75">att grupptalan skall föras av en gruppföreträdare som kan vara en enskild medborgare, en organisation (i konsument- och miljömål) eller en representant för staten eller en kommun,</SPAN></P>
<P class="p252 ft4">185</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_186">
<P class="p366 ft35">Prop.2001/02:107 <SPAN class="ft76">* </SPAN>att grupptalan skall kunna föras vid allmän domstol, vid fastighets- Bilaga 1</P>
<P class="p367 ft7">domstol enligt miljöskyddslagen och miljöskadelagen samt i Arbetsdomstolen enligt jämställdhetslagen,</P>
<P class="p368 ft6"><SPAN class="ft74">*</SPAN><SPAN class="ft75">att grupprättegång skall tillåtas endast om talan inte bättre eller lika väl kan föras i någon annan ordning (t.ex. i form av pilotmål) och om vissa andra särskilda processförutsättningar är för handen,</SPAN></P>
<P class="p369 ft7"><SPAN class="ft74">*</SPAN><SPAN class="ft77">att stora krav skall ställas på gruppföreträdarens och ombudets lämplighet att föra grupptalan,</SPAN></P>
<P class="p370 ft7"><SPAN class="ft74">*</SPAN><SPAN class="ft77">att en dom i grupprättegången skall gälla för och mot gruppmedlem- marna som om de varit parter i målet,</SPAN></P>
<P class="p371 ft7"><SPAN class="ft74">*</SPAN><SPAN class="ft77">att gruppmedlemmar på kärandesidan skall kunna lämna gruppen under rättegången och därmed bli obundna av domen,</SPAN></P>
<P class="p370 ft6"><SPAN class="ft74">*</SPAN><SPAN class="ft75">att gruppmedlemmarna på lämpligt sätt skall underrättas om processen, om rätten att lämna gruppen samt om viktiga beslut och processhandlingar i grupprättegången,</SPAN></P>
<P class="p369 ft7"><SPAN class="ft74">*</SPAN><SPAN class="ft77">att en gruppmedlem skall kunna intervenera och därmed få ställning av part i grupprättegången,</SPAN></P>
<P class="p264 ft4"><SPAN class="ft74">*</SPAN><SPAN class="ft78">att en gruppmedlem skall ha rätt att överklaga domen,</SPAN></P>
<P class="p372 ft4"><SPAN class="ft74">*</SPAN><SPAN class="ft78">att rätten skall utöva en aktiv formell och materiell processledning,</SPAN></P>
<P class="p373 ft7"><SPAN class="ft74">*</SPAN><SPAN class="ft77">att en förlikning som ingås av gruppföreträdaren förutsätter rättens godkännande för att bli gällande mot gruppmedlemmarna,</SPAN></P>
<P class="p371 ft6"><SPAN class="ft74">*</SPAN><SPAN class="ft75">att domstolen skall kunna döma ut en gemensam ersättning att fördelas mellan gruppmedlemmarna genom ett särskilt utdelningsför- farande efter rättegången då svaranden och domstolen inte behöver medverka,</SPAN></P>
<P class="p371 ft6"><SPAN class="ft74">*</SPAN><SPAN class="ft75">att sedvanliga principer om ansvar för rättegångskostnader skall gälla även i en grupprättegång,</SPAN></P>
<P class="p369 ft7"><SPAN class="ft74">*</SPAN><SPAN class="ft77">att gruppmedlemmarna inte skall vara ansvariga för rättegångskost- nader utom i vissa fall, samt</SPAN></P>
<P class="p371 ft6"><SPAN class="ft74">*</SPAN><SPAN class="ft75">att ombudsarvodets storlek skall kunna fastställas enligt ett ”risk- avtal” mellan gruppföreträdaren och ombudet (däremot avstyrker vi införande av provisionsarvoden av amerikansk modell).</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr16 td43"><P class="p3 ft4">Förslagen ansluter nära till rättegångsbalkens huvudprinciper, institut och</P></TD>
<TD class="tr16 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">förfaranderegler. Lagens (och betänkandets) omfattning beror på att vi</P></TD>
<TD class="tr12 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">valt att reglera och kommentera även sådana frågor som sällan kommer</P></TD>
<TD class="tr12 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td43"><P class="p3 ft4">att aktualiseras i praktiken.</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr21 td66"><P class="p17 ft4">186</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td43"><P class="p3 ft66"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_187">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr1 td34"><P class="p26 ft4">Avsikten med förslagen är enbart att förbättra genomslaget för redan</P></TD>
<TD class="tr1 td67"><P class="p3 ft8">Prop.2001/02:107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p26 ft8">gällande materiellrättsliga regler. Ett fungerande grupptalaninstitut förut-</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft4">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p26 ft4">sätter inga materiellrättsliga förändringar. En annan sak är att de positiva</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p26 ft4">effekterna av förslagen i vissa fall kan förstärkas genom nya regler om</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p26 ft4">t.ex. beräkning av skadeståndets storlek och om fördelning av ersättning-</P></TD>
<TD class="tr13 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p26 ft4">en mellan gruppmedlemmarna. I enlighet med våra direktiv redovisar vi</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p26 ft4">överväganden men presenterar inte färdiga lagförslag i den delen. Vi</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p26 ft4">anlägger också några andra synpunkter på inriktningen av ett framtida</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">reformarbete.</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p26 ft4">Lagförslagen kan genomföras omedelbart. Vi räknar med att nu före-</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p26 ft8">slagna möjligheter till grupptalan skulle leda till överslagsvis omkring 20</P></TD>
<TD class="tr13 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p26 ft4">grupprättegångar om året. De reparativa och preventiva effekterna torde</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p26 ft4">ändå bli betydande, dels på grund av att det kommer att gälla (ibland</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p26 ft4">mycket stora) grupper av medborgare i varje rättegång, dels till följd av</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p26 ft4">att möjligheterna till grupptalan sannolikt kommer att få betydande</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p26 ft4">preventiva effekter. Oönskade beteenden motverkas samtidigt som</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p26 ft4">möjligheterna till frivilliga uppgörelser ökar. Upprepade rättegångar om</P></TD>
<TD class="tr13 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">(nästan) samma sak kan förhindras.</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p26 ft4">Våra lagförslag leder inte till några kostnadsökningar för domstols-</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">väsendet eller statsverket i övrigt.</P></TD>
<TD class="tr10 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p38 ft17">Bakgrund m.m.</P>
<P class="p62 ft4">Dagens <NOBR>(post-)industriella</NOBR> samhälle kännetecknas i flera hänseenden av en annorlunda social, näringsmässig och miljömässig struktur än den som rådde när lagstiftningen på många områden tillkom. Det är inte bara de materiella rättsreglerna som ibland verkar ha halkat efter utveck- lingen. Även – och kanske i synnerhet – på det processuella området är rättsreglerna till viss del utformade utan tillräcklig hänsyn till att förhål- landena i dagens samhälle är annorlunda än vid t.ex. rättegångsbalkens tillkomst.</P>
<P class="p48 ft4">En orsak till detta är att det moderna samhället har gett upphov till nya former av behov och anspråk. På t.ex. konsument- och miljöområdena omfattas numera stora grupper människor av samma eller likartade anspråk som skiljer sig till sin typ från traditionella rättigheter genom att de i praktiken inte låter sig individualiseras på ett enkelt sätt. Man kan inte tillgodose konsumenternas och miljöns intressen enbart genom bestämmelser som anvisar enskilda medborgare en sanktionsmöjlighet om de blir utsatta för en rättskränkning. Det krävs därutöver lagregler som medger en gemensam hantering av massanspråk och som värnar om allmänna konsument- och miljöintressen.</P>
<P class="p11 ft4">Exempel på delvis nya typer av anspråk är sådana som härleds ur ofta ganska allmänt formulerade samhälleliga mål eller rättigheter som t.ex. rätten till en god miljö och skyddet mot diskriminering eller grundlags- stridiga inskränkningar i medborgarnas fri- och rättigheter. Det är här fråga om rättigheter och anspråk som är gemensamma för alla medborga- re eller för stora grupper inom befolkningen.</P>
<P class="p107 ft6">Svårbevakade och svårdefinierade gruppintressen uppkommer emeller- tid inte bara i situationer av detta slag. Också en olyckshändelse, en farlig</P>
<P class="p15 ft54">produkt, ohederliga affärsmetoder eller ett utsläpp från en miljöfarlig</P>
<P class="p252 ft4">187</P>
</DIV>
<DIV id="page_188">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p118 ft6">verksamhet kan drabba många personer på ett likartat sätt och tillskapa en tillfällig grupp som har liknande anspråk mot t.ex. ett företag eller ett affärsdrivande verk.</P>
<P class="p119 ft4">Gemensamt för dessa anspråkstyper är att de i mångt och mycket kan sägas vara kollektiva, diffusa och fragmentariska.</P>
<P class="p119 ft4">Ett anspråk kan vara <SPAN class="ft5">kollektivt </SPAN>genom att det snarare tillkommer en grupp av människor än varje gruppmedlem för sig. Ett typexempel på detta är konsumenters och det seriösa näringslivets krav på att marknads- föring skall vara vederhäftig och även i övrigt stå i överensstämmelse med god marknadsföringssed. Anspråk kan emellertid sägas vara kollektiva också i de fall många människor har samma eller likartade individuella anspråk mot någon annan. Det kan vara fråga om att ett stort antal personer har köpt likadana standardvaror som är behäftade med ett konstruktionsfel eller att en miljöstörande verksamhet drabbar många på ungefär samma sätt.</P>
<P class="p119 ft4"><SPAN class="ft5">Diffusa </SPAN>anspråk föreligger när det står klart att någon har handlat på ett sätt som ger upphov till anspråk för någon annan men det är svårt att slå fast exakt vem eller vilka anspråken tillkommer. Inte sällan är anspråken då dessutom kollektiva. Särskilt vid storskaliga miljöstörningar är det lätt att konstatera skadeverkningar som hotar människors intresse av en ren miljö samtidigt som det kan vara problematiskt att dra upp yttergränser för den grupp av personer som skall ha rätt att påkalla någon sanktion mot störningen.</P>
<P class="p119 ft4">Det är vid kollektiva anspråk inte ovanligt att den enskildes anspråk uppgår till ett litet belopp. Anspråket är <SPAN class="ft5">fragmentariskt</SPAN>. Det utesluter inte att en tvist kan röra mycket stora belopp för motparten. Också skador som för varje skadelidande är närmast försumbara kan sammanlagt för en grupp avse betydande värden.</P>
<P class="p121 ft6">En annan modern distinktion är den mellan individuellt processbara, <NOBR>icke-individuellt</NOBR> processbara och processimmuna anspråk.</P>
<P class="p119 ft4">Ett anspråk är <SPAN class="ft5">individuellt processbart </SPAN>om kostnaderna för att driva igenom anspråket genom enskild talan understiger det belopp eller annat värde som kommer käranden till godo genom en framgångsrik rättegång; processen resulterar i en nettovinst. Är detta inte fallet kan anspråket vara <NOBR><SPAN class="ft5">icke-individuellt</SPAN></NOBR><SPAN class="ft5"> processbart</SPAN>. Ett ekonomiskt vinstgivande rättsligt agerande kan då komma till stånd genom att flera gör gemensam sak i rättegången och därigenom sänker den totala kostnaden för att driva igenom anspråken. Om inte heller detta är möjligt föreligger ett <SPAN class="ft5">processimmunt anspråk</SPAN>.</P>
<P class="p119 ft4">Skyddet för kollektiva, diffusa och fragmentariska anspråk aktualiserar en rad nya processuella frågor. Detta hänger samman inte bara med att anspråken omfattas av större intressegrupper utan också med att de ibland grundas på mer utpräglade socialpolitiska överväganden. Den rättsliga prövningen av dem förutsätter en bred intresseavvägning. Anspråken låter sig därmed inte lätt inordnas under rådande individua- listiska processmodeller. Men samtidigt kan de för sin konkretisering vara beroende av en rättslig prövning i domstol eller någon annan rättslig instans.</P>
<P class="p122 ft6">Det är förenat med problem att genomdriva såväl nya som traditionella anspråk. Svårigheterna att effektuera anspråken sammanhänger både med den materiella rättens innehåll och med bl.a. ekonomiska, psykologiska,</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p123 ft4">Prop.2001/02:107</P>
<P class="p123 ft4">Bilaga 1</P>
<P class="p374 ft4">188</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_189">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft4">kunskapsmässiga och sociala faktorer hänförliga till den enskilda rättig- hetshavaren när han ställs mot en i flera hänseenden starkare motpart. Det processuella regelsystemets konstruktion med inriktning på traditionella snäva tvåpartstvister gör att hindren kan bli nära nog oöver- stigliga. Därtill kommer att effektiviteten – handläggningsmässigt och i kostnadshänseende – vid en rättslig prövning brister på vissa områden, så även vid en rättegång mellan jämställda parter.</P>
<P class="p115 ft4">Frågor om människors ”access to justice” och ”access to courts” har präglat den internationella debatten på många områden under det senaste decenniet. Också i Sverige har frågor om medborgarnas (bristande) tillträde till rättskipningsinstanserna vunnit större medvetande och intresse bland jurister, samhällsdebattörer, politiker och andra grupper i samhället. Liksom i utlandet har grupptalan och andra former av representativ talan kommit att ses som ett medel att stärka det processuella rättsskyddet för anspråk som är gemensamma eller likartade för en stor grupp människor.</P>
<P class="p122 ft4">Redan Reklamationsutredningen föreslog i sitt betänkande Tvistlösning på konsumentområdet (SOU 1978:40) att KO skulle ges rätt att föra talan för enskilda konsumenter i tvister som har ett prejudikatvärde. Propåer med liknande innebörd har därefter framförts av KO i brev den 6 mars 1990 till Justitiedepartementet och Civildeparte- mentet och av Konsumentpolitiska kommittén i dess betänkande Konsumentpolitik i en ny tid (SOU 1994:14). Vid Allmänna reklama- tionsnämnden har det under tiden den 1 juli 1991 – den 30 juni 1993 och sedan den 15 januari 1994 pågått och pågår fortfarande en försöksverk- samhet med grupptalan.</P>
<P class="p115 ft4">Förslag om att införa grupptalan eller att utreda förutsättningarna för en sådan reformåtgärd har också förts fram av Kommissionen mot rasism och främlingsfientlighet i betänkandet Mångfald mot enfald Del II (SOU 1989:14), av Miljöskyddskommittén i betänkandet Miljöbalk (SOU 1993:27), av Marknadsföringsutredningen i betänkandet Ny marknadsfö- ringslag (SOU 1993:59), se även prop. 1994/95:123, av Löneskillnads- utredningen i betänkandet Löneskillnader och lönediskriminering (SOU 1993:7) och av Avgiftsgruppen i betänkandet Avgifter inom kommunal verksamhet (Ds 1993:16).</P>
<P class="p115 ft4">Nämnas bör vidare att riksdagen vid flera tillfällen har behandlat frågan om organisationstalan på miljörättens område (se bl.a. bet. 1980/81:JoU21 och 1982/83:JoU30). Riksdagen har även haft uppe frågan om grupptalan som ett medel att stärka genomslagskraften hos diskrimineringsförbuden i jämställdshetslagen (se prop. 1993/94:147 och bet. 1993/94:AU17).</P>
<P class="p122 ft4">På det internationella planet har motsvarande behov och meningsytt- ringar lett fram till ny lagstiftning om bl.a. grupptalan. Av särskilt intresse i det sammanhanget är utvecklingen i Canada och Australien. Även inom ramen för Nordiska rådet, Europarådet och EU har flera steg tagits som kan leda fram till nationell lagstiftning om grupptalan. Vårt utredningsupp- drag har sina rötter i denna internationella strävan och är till betydande del ett resultat av diskussioner och rekommendationer i Nordiska rådet. Samtidigt med vårt betänkande läggs ett lagförslag om grupptalan fram i Finland.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p117 ft4">Prop.2001/02:107</P>
<P class="p117 ft4">Bilaga 1</P>
<P class="p374 ft4">189</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_190">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr14 td34"><P class="p3 ft17">Utredningsuppdraget</P></TD>
<TD class="tr14 td21"><P class="p3 ft4">Prop.2001/02:107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr17 td34"><P class="p3 ft4">Vårt uppdrag har varit att överväga möjligheten att beträffande anspråk</P></TD>
<TD class="tr23 td21"><P class="p3 ft4">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td21"><P class="p3 ft55"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td34"><P class="p3 ft4">som är gemensamma eller likartade för en större grupp människor – som</P></TD>
<TD class="tr23 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">ett komplement till de traditionella rättegångsreglerna – införa regler om</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">s.k. grupptalan. Det har också vilat på oss att föreslå de ändringar i övrigt</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">som behövs i det processuella regelsystemet för att säkerställa möjlig-</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">heterna att driva sådana anspråk i domstol. Vi har haft att särskilt</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">överväga frågan om ett förbättrat processuellt rättsskydd i dessa</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">hänseenden på konsument- och miljörättsområdena samt i fråga om</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">lönediskriminering, men det har stått oss fritt att föreslå en reglering som</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">omfattar även andra rättsområden.</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p53 ft4">Vi har enligt direktiven inte varit låsta till vissa typer av domstols-</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">processer vid våra överväganden. Följaktligen presenterar vi i betänkan-</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">det synpunkter på reformåtgärder inom både <NOBR>tvistemåls-,</NOBR> brottmåls- och</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">förvaltningsprocessen, även om vi lägger fram detaljerade författnings-</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">förslag endast i fråga om processuella regler för handläggning av</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">huvudsakligen civilrättsliga anspråk.</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p53 ft4">I vårt uppdrag har ingått att kartlägga reformbehovet med utgångs-</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">punkt från hur gruppanspråk hanteras i dag enligt gällande regler. Vi har</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">haft att beskriva nuvarande möjligheter att driva sådana anspråk hos</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">rättsliga instanser och att bilda oss en uppfattning om det ungefärliga</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">antalet tvister som skulle komma att prövas i domstol eller motsvarande</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">på olika rättsområden, om nya regler införs som förbättrar skyddet för</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">gemensamma anspråk. Enligt direktiven har det ålegat oss att lägga fram</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">konkreta förslag till åtgärder endast om det finns mera påtagliga behov</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">av nya regler. Vi har i så fall haft att i första hand överväga möjligheten</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">att införa regler om grupptalan. Det har dock stått oss fritt att diskutera</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">även andra lösningar eller att lägga fram förslag som avviker från</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">utländska modeller av grupptalan.</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p53 ft4">Det har i princip inte legat inom ramen för utredningsuppdraget att</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">föreslå ändringar i rättsregler av materiell karaktär. Vi har dock varit</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">oförhindrade att anlägga synpunkter på hur de materiella reglerna kan</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">justeras för att förbättra förutsättningarna för grupptalan, även om vi inte</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td34"><P class="p3 ft4">haft i uppdrag att lämna detaljerade författningsförslag i den delen.</P></TD>
<TD class="tr23 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td34"><P class="p3 ft17">Vår grundläggande syn på rättsordningens och processens syfte</P></TD>
<TD class="tr22 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td34"><P class="p3 ft17">och funktion</P></TD>
<TD class="tr1 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td34"><P class="p3 ft4">Varje samhällsgemenskap förutsätter för sitt bestånd att dess medlemmar</P></TD>
<TD class="tr18 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">iakttar vissa givna handlingsmönster. En demokratisk samhällsordning</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">bygger på människors önskan och strävan till samverkan för att uppnå</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">gemensamma, samhälleliga nyttoeffekter. Handlingsreglerna måste för att</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">godtas bland medborgarna vara inriktade mot gemensamma mål. De</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">fördelar som vinns vid en följsamhet mot givna handlingsnormer respek-</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">tive de sanktioner som utkrävs vid överträdelser av dem bidrar till att sam-</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">hällsinstitutionerna upprätthålls. På så sätt ges garantier för att samhälls-</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">utvecklingen kan fortgå i enlighet med i demokratisk ordning fattade</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">beslut.</P></TD>
<TD class="tr10 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td34"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr18 td21"><P class="p17 ft4">190</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_191">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p119 ft4">Det omedelbara syftet med en lagregel är inte alltid att styra människors handlande. Ibland kan en bestämmelse avse att i första hand garantera upprättelse för den vars rättsliga intresse blivit kränkt, såsom att tillförsäkra en skadelidande kompensation. Också en sådan regel ger emellertid en anvisning om vilket handlande som är önskvärt från samhällelig synpunkt, inte minst genom valet av sanktion som följer på rättskränkningen.</P>
<P class="p120 ft4">För att nå dessa syften är det i många fall nödvändigt att till handlings- normerna knyta sanktioner som är möjliga att vidta mot den som inte efterlever föreskrifterna. Visserligen känner säkert många människor en inneboende plikt att underkasta sig beslut som fattas i demokratisk ordning. De flesta handlar i enlighet med lagarna utan tanke på even- tuella rättsliga följder av ett regelbrott. För andra utgör emellertid det sanktionshot som lagen ställer upp en viktig faktor som påverkar valet mellan olika handlingsalternativ. Det kan på många områden påvisas ett starkt samband mellan verkningsfulla sanktioner och benägenheten att begå regelbrott. Saknas möjligheter att påtala ett regelvidrigt handlande försämras lagarnas efterlevnad. Detta kan i sin tur leda till en uppluckring av pliktkänslan att lyda lagens regler: medborgarna förlorar förtroendet för, och slutligen tron på, lagen.</P>
<P class="p115 ft8">Som ett gemensamt krav för de rättsliga regelkonstruktioner med vars hjälp den materiella rätten skall effektueras (vad vi kallar för sanktions- mekanismerna) gäller att de bör utformas så att de garanterar ett effektivt och rättvist ingripande. Det övergripande ändamålet är att driva igenom och säkerställa de materiella rättsreglernas innehåll. Det kan framstå som en banal sanning men förtjänar ändå att påpekas: Ett sanktionssystem måste bygga på grundsatsen att stiftandet av en lag eller förordning sker med utgångspunkt från att dess innehåll skall efterlevas och att dess sanktioner skall kunna effektueras, i sista hand genom tvång. Det skall dessutom ske på ett sådant sätt att svaranden inte riskerar att drabbas hårdare än enligt vad som följer av den materiellrättsliga lagstiftningen.</P>
<P class="p165 ft4">Sanktionsmekanismer kan utformas på många sätt. Det kan vara fråga om prövning i judiciell eller administrativ ordning, vid privata eller allmänna nämnder, skiljeförfarande m.m. Statliga och privata alternativ kan visa sig lika verkningsfulla när det gäller att medverka till att den enskilde får igenom sin rätt eller att utöva en handlingsdirigerande funktion.</P>
<P class="p121 ft4">Även om privata alternativ till domstolar och andra myndigheters verksamhet kan utgöra ett ändamålsenligt och effektivt instrument för att ta till vara enskildas rättigheter måste det, enligt vår mening, vara det allmänna som i första hand bör bära ansvaret för medborgarnas tillgång till verkningsfulla sanktionsmedel. Det är svårt att tänka sig privat rättskipning som grundar sig på annat än parternas fria vilja att underkas- ta sig en sådan prövning. Det kan rimligen inte bli tal om att låta privata sanktionsorgan förfoga över t.ex. tvångsmedel, vilka är en nödvändighet för ett fullt ut verksamt sanktionssystem.</P>
<P class="p120 ft4">Ställer inte lagstiftaren medel till den enskildes förfogande att tvångsvis driva igenom sina anspråk finns risken att respekten för rättsordningen går förlorad. Parternas vilja att frivilligt underkasta sig prövning vid privata instanser är med all sannolikhet starkt beroende av de alternativ som det allmänna erbjuder. Möjligheten att genom det</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p123 ft4">Prop.2001/02:107</P>
<P class="p123 ft4">Bilaga 1</P>
<P class="p374 ft4">191</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_192">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft6">allmännas försorg tvångsvis driva igenom sin rätt är ett viktigt incitament till att frivilligt underkasta sig annan prövning som erbjuder ett enklare och billigare förfarande.</P>
<P class="p114 ft4">Möjligheten till process vid domstol är det mest betydelsefulla av de statliga tvistlösningsalternativen. Domstolarna har en grundlagsrättslig förankring som förlänar dem en särställning som rättskipningsorgan. Förfarandet vid dem bygger på grundläggande rättssäkerhetskrav, såsom att domstolen skall iaktta saklighet och opartiskhet och att dess avgöran- den skall bygga på en ensartad bedömning av lika fall. Domstolen står i den dömande verksamheten obunden från statsmakten i övrigt och skall tjäna som en yttersta garant för upprätthållandet av enskildas rättigheter också gentemot det allmänna.</P>
<P class="p114 ft4">De processuella reglerna – och processen i sig – är, liksom möjligheten till tvångsvis verkställighet, av fundamentalt värde för den materiella rättens genomslagskraft. Processordningen bör utformas i enlighet med kraven på såväl att avgörandena blir materiellt riktiga som att processen skall verka handlingsdirigerande. Rättegångsförfarandet skall medge att tvister så långt möjligt löses utan att någon part över- eller underkompenseras samtidigt som domstolens avgöranden skall verka avhållande på handlanden i strid mot lagen. Det räcker emellertid inte med detta. Ett processuellt regelsystem bör dessutom erbjuda tillfreds- ställande lösningar i processekonomiskt hänseende och ge domstolarna möjlighet att fylla den prejudikatbildande och rättsutvecklande funktion som den materiella rätten ibland förutsätter.</P>
<P class="p115 ft4">Man kan inte utan fog tala om en svensk modell när det har gällt att forma ett system för hantering av rättsliga konflikter. Blicken har i mångt och mycket varit inriktad på specialisering av de rättsliga sanktions- organen. Ibland har specialiseringen skett inom domstolsväsendet, vid andra tillfällen genom att det har inrättats särskilda nämnder, myndig- heter osv. I vissa fall har man strävat efter att i första hand lösa uppkom- na tvister eller andra rättsliga frågor genom frivilliga överenskommelser. Rättsinstanserna har då förutsatts spela en mer supplerande och rättsutvecklande roll.</P>
<P class="p115 ft4">Specialiseringsvågen synes nu ha passerat sin topp. Utvecklingen är på väg mot att fler och fler instanser slås samman eller på annat sätt samord- nas med varandra. Samtidigt pågår arbete med att renodla domstolarnas uppgifter så att deras resurser i större utsträckning kan ägnas huvudupp- giften, nämligen rättskipning i egentlig mening. Man måste dessutom räkna med att de allmänna domstolarna kommer att spela en större roll i samhället genom bl.a. Sveriges medlemskap i EU.</P>
<P class="p122 ft4">Den förändring som här skisserats innebär en väsentlig förstärkning av de allmänna domstolarnas ställning som rättskipningsorgan. En sådan utveckling bör även kunna leda till en mer allsidig bedömning av de mål och ärenden som prövas och därmed, i bästa fall, gynna en enhetlig rättstillämpning. På samma gång höjs kraven på den kunskap och allmänjuridiska bildning som den enskilda domaren måste besitta. Antalet komplicerade och svårlösta rättstvister som domaren ställs inför ökar sannolikt. För att inte arbetsbelastningen, som enligt många redan är för hög, och långa handläggningstider skall utarma rättssystemet krävs effektiva processuella förfaranderegler som möjliggör en enkel, snabb och billig handläggning.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p117 ft4">Prop.2001/02:107</P>
<P class="p117 ft4">Bilaga 1</P>
<P class="p374 ft4">192</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_193">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr14 td34"><P class="p3 ft17">Det processuella rättsskyddet för gruppanspråk</P></TD>
<TD class="tr14 td21"><P class="p3 ft4">Prop.2001/02:107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr17 td34"><P class="p3 ft4">Enligt direktiven har vi haft att utreda om det går att förbättra möjlighe-</P></TD>
<TD class="tr23 td21"><P class="p3 ft4">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td21"><P class="p3 ft55"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td34"><P class="p3 ft4">terna att i domstol driva anspråk som är gemensamma eller likartade för</P></TD>
<TD class="tr23 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">en större grupp människor. För att rätt kunna bedöma om det föreligger</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">ett sådant behov är det inte tillräckligt att studera i vilken utsträckning</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">domstolsprövning används som instrument för att ta till vara grupp-</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">anspråk. Att processbenägenheten är svag betyder inte utan vidare att det</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">finns behov av kompletterande åtgärder för att stärka det processuella</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">rättsskyddet. Det kan vara så att gruppanspråk tas till vara i erforderlig</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">mån genom utomprocessuella förfaranden och att det inte finns anledning</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">att rubba denna ordning.</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p53 ft4">Vi har studerat ett flertal åtgärder som har vidtagits för att tillförsäkra</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">medborgarna ett fullgott rättsskydd och verkningarna av detta. Bland de</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">frågor som vi har ägnat intresse kan nämnas kostnadsregler i olika dom-</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">stolar och vid skilda förfaranden, rättshjälp, rättsskyddsförsäkring och</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">andra försäkringsformer, kumulation, pilotmål, specialisering av rättskip-</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">ningen, statliga och privata nämnder, kriminalisering samt kontroll- och</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">tillsynsverksamhet.</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p53 ft4">Vi har valt att behandla de uppgifter som tillsammans bildar vad som</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">kan sägas utgöra det processuella rättsskyddet i fyra huvudgrupper: 1)</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">konfliktlösning, kompensation och rättsskydd (reparation), 2) handlings-</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">dirigering (prevention), 3) prejudikatbildning, rättsbildning m.m. och 4)</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">samhälls- och processekonomi.</P></TD>
<TD class="tr10 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td34"><P class="p3 ft20">Konfliktlösning, kompensation och rättsskydd (reparation)</P></TD>
<TD class="tr19 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td34"><P class="p3 ft4">Under denna rubrik behandlar vi rättegångens uppgift att <SPAN class="ft5">i det enskilda</SPAN></P></TD>
<TD class="tr18 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4"><SPAN class="ft5">fallet </SPAN>skydda de intressen och ändamål som den materiella rätten ger</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">uttryck för. Det är frågan om kraven på att regelsystemet skall erbjuda en</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">reell möjlighet för envar att få rättsliga konflikter lösta på ett sakkunnigt</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">och partsjämbördigt sätt och att tvångsvis kunna driva igenom rättsligt</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">grundade anspråk. Hit hör också säkerställandet av att allmänna intressen</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">bevakas och tillgodoses i överensstämmelse med lagstiftarens avsikt och</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">den funktion rättsreglerna fyller i samhället.</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p53 ft4">Ofta flyter gränsen mellan enskilt och allmänt intresse samman.</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">Tillgodoseendet av det ena är till förmån även för det andra. Utveck-</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">lingen går mot en ytterligare sammanvävning av privata och offentliga</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">intressen. Rättsområden som tidigare hållits isär, materiellt och processu-</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">ellt, integreras i större utsträckning. Den statliga och kommunala tillsyns-</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">och kontrollverksamheten måste kompletteras med insatser från privata</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">rättssubjekt. Uppgiften att ta till vara allmänna intressen och gruppintres-</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">sen blir i än högre grad en angelägenhet också för den enskilde.</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p53 ft4">För att fullgöra alla de uppgifter som här nämnts krävs att process-</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">ordningen tillhandahåller lättillgängliga prövningsorgan och ett förfarande</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">som är snabbt, billigt och enkelt. Till det som diskuteras under ovanståen-</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">de rubrik hör ändamål som brukar beskrivas med termer som konflikt-</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">lösning, kompensation, reparation och rättsskydd i inskränkt mening.</P></TD>
<TD class="tr10 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr42 td34"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr42 td21"><P class="p17 ft4">193</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_194">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p83 ft20">Handlingsdirigering (prevention)</P>
<P class="p135 ft4">Rättegångssystemet – och processerna i sig – verkar <SPAN class="ft5">på det allmänna planet </SPAN>styrande på människors handlande på många sätt. Genom att medverka till att ändamålen bakom de materiella rättsreglerna slår igenom i samhällslivet har utövandet av rättskipning del i hela rättsord- ningens moralbildande förlopp. Risken att utsättas för en process kan dessutom verka avskräckande, ekonomiskt eller på annat sätt, såväl individuellt (för en förlorande svarande) som generellt (mot dem som befinner sig i motsvarande situation som svaranden).</P>
<P class="p128 ft4">För att rättsreglerna skall kunna fungera handlingsdirigerande krävs att det finns realistiska utsikter att omsätta reglernas innehåll till praktisk gärning. Den som stödjer sig på ett normbud måste ha reell tillgång till en sanktionsapparat genom vilken han tvångsvis kan driva igenom sin rätt. Man kan inte lita till att alla känner en moralisk förpliktelse att alltid handla rättsenligt.</P>
<P class="p128 ft4">Enligt vår mening är rättskipning vid domstol ett av de allra viktigaste instrumenten för att effektuera ingripanden och andra sanktioner som är knutna till en rättsnorm. Det bör i detta sammanhang påpekas att vi i begreppet ”rättsstridigt” inte lägger någon värdering av handlandet i moraliskt hänseende. Vad vi åsyftar är endast att agerandet står i strid med en gällande rättsregel.</P>
<P class="p127 ft4">Risken att utsättas för en process spelar således en viktig roll som incitament att frivilligt rätta sig efter de spelregler som har lagts fast i rättsordningen. Processordningen ingår som en fundamental beståndsdel i normgivningen som styrmedel. Möjligheten att gå till domstol och processerna i sig har en handlingsdirigerande funktion, både i det enskilda fallet och generellt. För att preventionen skall verka krävs inte att det kommer till stånd särskilt många processer. Att det finns tillgång till effektiva processuella instrument har i sig en avhållande effekt.</P>
<P class="p129 ft20">Prejudikatbildning, rättsutveckling m.m.</P>
<P class="p135 ft4">Den moderna lagstiftningstekniken har med sitt inslag av ramlagar och generalklausuler fört med sig att behovet av prejudicerande avgöranden har ökat. I vårt land har visserligen lagstiftaren ofta sökt annorlunda och i sitt slag nyskapande lösningar för att komma till rätta med problem som i andra länder möts med materiellrättslig lagstiftning, extensiv domstols- prövning eller självsanerande åtgärder. Sålunda har ansvaret för att verka för en utveckling till förmån för allmänintresset i hög grad överlämnats till särskilt inrättade statliga verk, ombudsmän och andra myndigheter. Domstolarna har i det sammanhanget kommit att inta en ganska obemärkt ställning som garant för den enskildes rättsskydd, också på områden av ansenlig betydelse för befolkningens ekonomiska och personliga välstånd.</P>
<P class="p244 ft6">Detta innebär inte att domstolarna i dessa hänseenden helt saknar betydelse på områden som t.ex. konsumenträtt och miljörätt. De skall leda prejudikatbildningen och svara för utfyllnad av rättsreglerna. Också rättsutveckling och rättsskapande förutsätts äga rum inom ramen för domstolarnas verksamhet, om än i mindre omfattning.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p83 ft4">Prop.2001/02:107</P>
<P class="p83 ft4">Bilaga 1</P>
<P class="p374 ft4">194</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_195">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr1 td34"><P class="p53 ft4">Många gånger är det svårt för lagstiftningsproceduren att hålla jämna</P></TD>
<TD class="tr1 td67"><P class="p3 ft8">Prop.2001/02:107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">steg med den tekniska utvecklingen. Det uppstår luckor i rättsordningen</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft4">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">med åtföljande rättsosäkerhet för den enskilde. I en hastigt föränderlig</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">verklighet är det viktigt att det vid sidan av lagstiftaren finns en stark och</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">självständig institution som kan föra rättsutvecklingen vidare i samspel</P></TD>
<TD class="tr13 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td34"><P class="p3 ft4">med den allmänna samhällsutvecklingen.</P></TD>
<TD class="tr23 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td34"><P class="p3 ft20">Samhälls- och processekonomi</P></TD>
<TD class="tr19 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td34"><P class="p3 ft4">En processuell regelkonstruktion är föremål för ständiga omprövningar</P></TD>
<TD class="tr21 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">och överväganden i fråga om dess effektivitet och ändamålsenlighet. Inte</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">sällan står samhälls- och processekonomiska spörsmål i blickfånget.</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p53 ft4">Att kostnaderna för parterna och för samhället hålls på en låg nivå har</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">stor betydelse för processordningens samlade funktionsuppfyllelse. Ett</P></TD>
<TD class="tr13 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">dyrt och krångligt rättegångsförfarande hämmar självklart enskildas</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">benägenhet att processa och skadar i alltför hög grad tappande part.</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">Bristen på genomdrivande av rättsliga sanktioner skapar utrymme för</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">handlanden som strider mot samhälleliga mål och intressen. Till synes</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">riskfria handlanden kan få besvärande psykologiska effekter. Oetiska</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">affärsmetoder eller åsidosättande av miljökrav betraktas som en nödvän-</P></TD>
<TD class="tr13 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">dighet för att driva en lönsam verksamhet. Andras regelbrott ursäktar</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">egna övertramp. Det kan uppstå väldiga men svårberäknade samhälls-</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">kostnader till följd av dålig miljö, sned konkurrens osv.</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p53 ft4">Processekonomi är inte bara en fråga om att sänka kostnaderna för</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">parterna. Också samhället har intresse av att rättegången blir så billig som</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">möjligt. Domstolsprövning innebär utgifter för staten, dels genom att</P></TD>
<TD class="tr13 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">domstolens resurser i fråga om personal osv. tas i anspråk och dels genom</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">kostnader för t.ex. rättshjälp. Att undvika upprepade processer, att begrän-</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">sa sammanträdestillfällen osv. innebär därför en besparing både för</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">samhället och för parterna.</P></TD>
<TD class="tr10 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p38 ft17">Brister i rättsskyddet – behovet av reformer</P>
<P class="p62 ft4">Vår genomgång av det processuella rättskyddets olika funktioner och ändamålsenlighet visar att processordningen inte alltid uppfyller de krav man kan ställa på den. Allt talar för att det finns ett betydande antal rättsligt välgrundade anspråk som inte görs gällande. Kostnaderna för att driva igenom anspråken är för höga i förhållande till deras värde. Sociala, psykologiska och andra <NOBR>icke-rättsliga</NOBR> faktorer avhåller människor från att vidta rättsliga åtgärder. Myndigheternas resurser i fråga om ekonomi och personal räcker inte till för att agera i alla de fall då ett ingripande är påkallat. Processuella regler och principer ställer hinder i vägen för andra som har mod, kraft och vilja att handla. Det finns många orsaker som tillsammans ger upphov till luckor i rättsordningen och tillåter att rättskränkningar får ske opåtalat.</P>
<P class="p266 ft6">För den enskilde leder bristen på agerande till rättsförluster som kan gälla små belopp men också så stora summor att privatekonomin hotar att kollapsa. Allmänna intressen som likabehandling av medborgarna, en fri konkurrens på lika villkor och miljövård lider skada. Centrala rättsområ-</P>
<P class="p261 ft4">195</P>
</DIV>
<DIV id="page_196">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft6">den drabbas av prejudikattorka samt brist på rättsutveckling och rättsskapande genom praxis.</P>
<P class="p114 ft4">Man kan diskutera om det är så stor skada att enskilda personer lider rättsförluster på några hundra kronor var. Å andra sidan måste det finnas reella möjligheter även för dem som har lidit en liten förlust att få sin rätt tillgodosedd. I annat fall saknas det anledning att ha materiella regler om att små värden skall ersättas. Många gånger beror frågan om rättskränkningens storlek dessutom på från vems sida man ser saken. Och från samhällets synpunkt är det ofta lika allvarligt om 10 000 personer lider en rättsförlust på 100 kr var som att 10 personer förlorar 100 000 kr var. Att lämna öppet för många små rättskränkningar främjar oseriösa affärsmetoder, skadar konkurrensen, motverkar miljöfrämjande investe- ringar, befrämjar produktion av dåliga produkter och har en allmänt uppluckrande effekt på människors rättsuppfattning. Det skapar en föreställning om att samhället accepterar olagliga handlingar så länge de inte är kriminaliserade och den enskilda skadan är liten.</P>
<P class="p114 ft4">Att en process inte kommer till stånd beror inte alltid på att anspråket är oviktigt för den enskilde. Den bristande processbenägenheten förklaras ibland av att det i processordningen finns inbyggt kostnadshinder som motverkar genomdrivandet av små anspråk. Gränsen för när en process är ekonomiskt försvarbar är för hög. Detta gäller särskilt då tvistens värde för motparten är väsentligt högre än för den enskilde anspråks- havaren.</P>
<P class="p114 ft4">Till detta kommer alla de fall då processer och andra former av sanktionsmekanismer inte används därför att människor av annat än ekonomiska skäl förhåller sig passiva eller att myndigheter saknar resurser att agera eller på grund av processuella hinder och inskränk- ningar.</P>
<P class="p115 ft4">Rättegångsordningen har under de senaste decennierna vid ett flertal tillfällen reformerats för att göra handläggningen mindre omständlig, formaliserad och kostnadskrävande. Särskilt syftet att minska kostna- derna för parterna och samhället kan sägas ha legat bakom tillkomsten 1974 av den s.k. småmålslagen, vars bestämmelser numera till stor del har arbetats in i rättegångsbalken.</P>
<P class="p115 ft4">Småmålsreglernas kostnadsbestämmelser är prov på en form av undantag från rättegångsbalkens huvudregel om kostnadsfördelningen. Inom vattenrätten, expropriationsrätten och på vissa andra rättsområden har man gått ett steg längre och infört regler som snedfördelar kostnaderna. Där förs (i första instans) en process om t.ex. tillstånd eller ersättning på den presumtive skadevållarens bekostnad, oavsett utgången i målet.</P>
<P class="p115 ft4">Regler om annorlunda och sneda kostnadsfördelningar är ett effektivt instrument om man vill underlätta eller försvåra för enskilda att vända sig till domstol. Vår bedömning är dock att man inte bör använda undantag från rättegångsbalkens kostnadsregler som en generell åtgärd mot bristerna i det processuella rättsskyddet för gruppanspråk.</P>
<P class="p122 ft4">Rättshjälpen ger enskilda förmånen av att processa med en minskad kostnadsrisk. Avgifter och andra begränsningar gör dock att tillvarata- gandet av små anspråk underlättas i endast begränsad mån. Processer som rör gruppanspråk orsakar inte sällan stora kostnader för ombuds- arvode och bevisning. Svarandens bedömning av en rimlig kostnadsnivå</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p117 ft4">Prop.2001/02:107</P>
<P class="p117 ft4">Bilaga 1</P>
<P class="p374 ft4">196</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_197">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p118 ft4">görs med utgångspunkt från det totala belopp han riskerar att få betala till samtliga i gruppen. En stor insats kan därför vara motiverad och underlättas av att kostnaderna är avdragsgilla vid beskattningen. För käranden blir däremot kostnadsrisken lätt sådan att en rättegång framstår som ett ekonomiskt orealistiskt alternativ.</P>
<P class="p114 ft8">Rättsskyddsförsäkringen erbjuder i detta hänseende ett bättre skydd än rättshjälpen, eftersom den omfattar även ersättningsskyldighet för mot- partens kostnader. För anspråk av mindre värde som rör komplicerade rätts- eller bevisfrågor är dock självrisken många gånger ett tillräckligt hinder mot att väcka talan. Försäkringsersättningen är dessutom normalt maximerad till ett visst belopp vilket begränsar nyttan av försäkringen i komplicerade mål. Det är vidare av principiella skäl inte tillfredsställande att den enskildes processuella rättsskydd är beroende av om han har en rättsskyddsförsäkring eller inte och av vilka villkor som gäller för t.ex. självrisk och rätt till ombudshjälp. Ansvaret för att även ekonomiskt svaga personer kan ta till vara sin rätt måste åvila samhället. Privata finansieringsalternativ kan underlätta för den enskilde att driva igenom sitt anspråk men får inte vara en nödvändig förutsättning.</P>
<P class="p375 ft8">Kumulation och pilotmål fungerar kostnadssänkande till förmån för parterna och domstolen. En gemensam handläggning leder också till att domstolen får ett bredare och mer allsidigt bedömningsunderlag, vilket ökar processernas handlingsdirigerande och prejudikatskapande funk- tionsförmåga. Ingen av metoderna är emellertid särskilt lämplig vid anspråk som tillkommer större grupper av människor eller då det finns inre splittringar i gruppen. Handläggningsreglernas formella utformning medför också vissa begränsningar i förfarandesättens praktiska betydelse.</P>
<P class="p121 ft4">Specialdomstolar, särskilda domstolar och domstolsliknande nämnder har ofta en processordning anpassad för att underlätta för enskilda att få sina rättsanspråk prövade och för domstolen att meddela avgöranden med en tydlig handlingsstyrande avsikt. Krav på särskild kunskap och förankring i branschlivet hos ledamöterna har ansetts motivera att domstolarna och nämnderna ges en mer utpräglad rättsutvecklande och rättsskapande roll och borga för att avgörandena i hög grad respekteras bland berörda målgrupper. Vi anser dock att en ytterligare specialisering av rättskipningen av flera skäl inte är något önskvärt alternativ.</P>
<P class="p121 ft4">Kriminalisering anses traditionellt ha en god effekt som styrmedel men effekterna ifrågasätts också starkt i den moderna debatten. Kumulation av åtal och enskilt anspråk underlättar väsentligt att driva igenom ekonomiskt små anspråk. Kriminalisering bör förbehållas beteenden som framstår som särskilt straffvärda och där det är realistiskt att sanktioner kommer till stånd. Vi bedömer utrymmet för vidare kriminalisering av traditionell typ som litet inom områden som konsumenträtt och miljörätt. Till följd av de höga beviskrav som måste upprätthållas är kriminali- sering sällan något bra sätt att skapa underlag för skadeståndsanspråk. Däremot tror vi att en ökad tillämpning av existerande straffbud (t.ex. genom bättre förundersökningar) kan få positiva handlingsdirigerande effekter.</P>
<P class="p133 ft6">Utomprocessuella tvistlösningsorgan som t.ex. reklamations- och försäkringsnämnder fyller en viktig uppgift genom att erbjuda ett snabbt och enkelt förfarande som alternativ till domstolsprövning. De avlastar domstolarna från en hel del tvister. Deras kompetens är dock inskränkt i</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p123 ft4">Prop.2001/02:107</P>
<P class="p123 ft4">Bilaga 1</P>
<P class="p374 ft4">197</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_198">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr1 td34"><P class="p3 ft4">flera avseenden. Auktoriteten i deras avgöranden beror helt på parternas</P></TD>
<TD class="tr1 td67"><P class="p3 ft8">Prop.2001/02:107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">fria vilja. Som ett effektivt remedium mot oseriösa företeelser är de</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft4">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">ensamma inget realistiskt alternativ. Enligt vår mening varken kan eller</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">bör bristerna i det processuella rättsskyddet när det gäller reparation,</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">prevention och rättsbildning botas genom åtgärder utanför domstolsvä-</P></TD>
<TD class="tr13 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">sendet. Utomprocessuella instanser kan komplettera men bör inte ersätta</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">domstolsprövningen, som måste utgöra systemets ryggrad.</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p53 ft4">Det allmänna har genom sina myndigheter en stark ställning som</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">bevakare av att gällande rättsregler efterlevs. Som representanter för</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">allmänintresset har myndigheterna varit med och påverkat och utformat</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">rättsutvecklingen på flera centrala rättsområden. Möjligheten att ingripa</P></TD>
<TD class="tr13 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">och bistå enskilda personer i en privat rättskonflikt är däremot starkt</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">begränsad. Effektiviteten i myndigheternas verksamhet är beroende av</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">tillgången på statliga och kommunala budgetmedel och kunnig personal.</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">Mycket talar för att varken pengar eller kunskap räcker till, om det</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">allmänna skall fortsätta att ensamt handha värnandet om gemensamma</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">intressen. Kontroll, tillsyn och annan liknande verksamhet som inte</P></TD>
<TD class="tr13 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">innefattar myndighetsutövning måste fördelas på flera samverkande organ,</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">såväl offentliga som privata. Det är nödvändigt att anlägga en pluralistisk</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">syn på enskildas och samhällets roller när det gäller att ta till vara de</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">intressen som rättsordningen vill slå vakt om.</P></TD>
<TD class="tr10 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p38 ft17">Reformbehovet på olika rättsområden</P>
<P class="p316 ft20">Marknadsrätten</P>
<P class="p36 ft4">Den marknadsrättsliga regleringen rör nästan uteslutande gruppanspråk. Ändamålet är att värna om konsumenternas och näringsidkarnas intresse som grupper. En process inom marknadsrätten fyller därför i huvudsak en handlingsdirigerande, prejudikatbildande, rättsutfyllande och, i viss mån, rättsskapande funktion. Talan har till ändamål att värna om det allmänna intresset av konkurrensvård, god marknadsföring, produkt- säkerhet osv. Däremot inverkar de sanktioner som tillgrips endast i undantagsfall på rättsförhållanden mellan enskilda parter.</P>
<P class="p48 ft4">Det är mot denna bakgrund man skall se den starka ställning som tilläggs myndigheterna och den undanskymda roll som enskilda och organisationer intar på marknadsrättens område i processuellt hänseende. I den mån enskilda personer och organisationer tillerkänns processuell handlingsfrihet är den subsidiär i förhållande till myndigheternas verk- samhet. Ett företag eller en organisation som vill påtala ett visst förfarande måste först vända sig till en myndighet och få avslag på sin begäran om åtgärder innan man kan gå till domstol.</P>
<P class="p167 ft8">Vi menar att det finns skäl att överväga att ge enskilda, företag och organisationer bättre processuella möjligheter så att de mer aktivt kan ta del i arbetet för att nå allmänna konsument- och näringspolitiska mål. Regeringen har i november 1994 till riksdagen överlämnat en proposition med förslag till en ny marknadsföringslag (prop. 1994/95:123). Förslaget innebär bl.a. att Konsumentombudsmannens primära talerätt i mål om förbud eller åläggande enligt marknadsföringslagen tas bort. Med hänsyn</P>
<P class="p376 ft4">198</P>
</DIV>
<DIV id="page_199">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr1 td34"><P class="p3 ft4">till detta tar vi endast upp frågan om talerätt i domstol för enskilda</P></TD>
<TD class="tr1 td67"><P class="p3 ft8">Prop.2001/02:107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">konsumenter och näringsidkare.</P></TD>
<TD class="tr10 td67"><P class="p3 ft4">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p108 ft20">Civilrättsliga konsumentanspråk</P>
<P class="p39 ft4">Vi gör i bilaga B en utförlig genomgång av de materiella bestämmelserna inom vad som kan sägas utgöra konsumenträttens område. I det sam- manhanget redogör vi för ett antal situationer som kan ge upphov till gruppanspråk. Vår ovan beskrivna inventering av det processuella rätts- skyddet ger vid handen att det på goda grunder kan antas att alltför många konsumenter inte gör gällande rättsligt grundade anspråk. Det är för omständligt och kostsamt för den enskilde att gå till domstol, särskilt med ett anspråk av mindre värde eller för att driva ett mål vidare enbart i prejudikatsyfte. Sociala och psykologiska faktorer verkar avhållande på processbenägenheten. Rättegångsregler hindrar eller försvårar för en part i en rättegång att agera till förmån för andra. Och kommer rättegångar om gruppanspråk till stånd saknas effektiva former för handläggning av massprocesser.</P>
<P class="p11 ft4">Tillgång till rättshjälp och rättsskyddsförsäkring, regler om småmåls- förfarande och särskilda kostnadsregler, kumulation och pilotmål har endast i begränsad omfattning botat dessa brister i det processuella rättsskyddet för gruppanspråk. Utomprocessuella tvistlösningsmekanis- mer och särskilda försäkringslösningar är inget fullgott alternativ till domstolsprövning, men väl viktiga komplement som förtjänstfullt avlastar domstolarna många ärenden.</P>
<P class="p11 ft4">Det finns inget som talar för att processordningen kommer att fullgöra sina uppgifter på ett bättre sätt i framtiden utan att man vidtar reformåtgärder. Tvärtom kan man anta att kraven på utformningen av ett effektivt rättsskydd för konsumenterna kommer att öka. Ett fördjupat europeiskt samarbete innebär sannolikt en övergång till en i viss mån ny lagstiftningsteknik där rättstillämpningen kommer att spela en än viktigare roll. Begränsningen av det statliga och kommunala engage- manget på kontroll- och tillsynsområdet, liksom en delvis övergång från förhandskontroll till s.k. marknadskontroll, ställer större krav på den enskilde konsumenten att agera. Internationaliseringen av handel och annan konsumentinriktad verksamhet ger upphov till nya rättsliga fråge- ställningar, både i materiellt och processuellt hänseende. Fortsatt tekno- logisk och annan vetenskaplig utveckling leder till ökad komplexitet och svåröverskådlighet av de bakomliggande förhållanden ur vilka rättigheter och skyldigheter emanerar. Behovet blir större av tids- och kostnads- krävande utredningar för att fastställa om det i en viss situation föreligger ett rättsligt grundat anspråk.</P>
<P class="p166 ft4">Det är inte realistiskt att tro att alla konsumenter kommer att ha förut- sättningar att vidta rättsliga åtgärder i den omfattning som är nödvändig. Det måste skapas andra former för tillvaratagandet av gruppanspråk än dem som ryms inom den traditionella processmekanismen. Hur reformåtgärderna bör utformas är i viss mån beroende av vilket syfte rättegången i det särskilda fallet har, om uppgiften är att i första hand uppnå reparation, prevention eller rättsbildning. Också de samhälls- och processekonomiska konsekvenserna av åtgärderna måste vägas in.</P>
<P class="p377 ft4">199</P>
</DIV>
<DIV id="page_200">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr1 td34"><P class="p3 ft4">Domstolarna måste stå redo att möta och hantera processer om</P></TD>
<TD class="tr1 td67"><P class="p3 ft8">Prop.2001/02:107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">massanspråk.</P></TD>
<TD class="tr10 td67"><P class="p3 ft4">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p108 ft20">Miljörätt</P>
<P class="p36 ft4">Knappast något annat rättsområde har under de senaste <NOBR>25<SPAN class="ft8">–</SPAN>30</NOBR> åren haft en sådan utveckling i fråga om rättslig nyreglering som miljörätten. Denna bildar numera ett brett bälte av lagar och förordningar som reglerar allt ifrån utnyttjandet av naturresurser av riksintresse till mindre verksamheter som kan ge upphov till endast enstaka och lokala miljöstör- ningar. Vi ger en allmän översikt av rättsreglerna i bilaga B.</P>
<P class="p48 ft4">Myndigheternas behov av rättsliga medel för att vidta åtgärder i syfte att komma till rätta med miljöproblem är förhållandevis väl tillgodo- sedda. Däremot är möjligheterna för den enskilde medborgaren och för organisationer att ingripa mot miljöstörande verksamheter mer begränsa- de och har hittills rönt förvånansvärt lite uppmärksamhet i det omfattan- de statliga utredningsarbetet under senare år.</P>
<P class="p162 ft8">Det står visserligen var och en fritt att påkalla en myndighets uppmärk- samhet på ett visst förhållande och begära att myndigheten skall agera. Den som är missbelåten med myndighetens reaktion har emellertid inte utan vidare rätt att få ett beslut omprövat av högre instans. Även möjlig- heten för enskilda och organisationer att vända sig till allmän domstol för hjälp är inskränkt till följd av den vidsträckta beslutanderätt som tillagts myndigheterna. Detta hänger samman med frågor om fördelningen av uppgifter mellan rättskipning och förvaltning och om kompetensför- delningen mellan allmän domstol och förvaltningsdomstol.</P>
<P class="p237 ft4">Att tillgodose de intressen som ligger till grund för miljörättsliga anspråk kräver tillgång till enkla, snabba, billiga och rättssäkra sanktions- mekanismer. Regelverkens uppbyggnad och inbördes samspel samt sakfrågornas ofta komplexa art gör det emellertid svårt att skapa sig en klar och entydig bild av effektiviteten hos rättstillämpningen. Det står dock klart att det finns brister i rättsskyddet för gruppanspråk, både i fråga om reparation, prevention och rättsbildning.</P>
<P class="p71 ft20">Jämställdhet i arbetslivet</P>
<P class="p36 ft4">Det råder allmän enighet om att kvinnor och män skall behandlas på ett jämställt sätt i arbetslivet. Detta innefattar bl.a. att de skall ha lika lön om de utför arbeten som är att betrakta som lika eller likvärdiga. Men trots en allmän uppslutning kring de ändamål och syften som ligger bakom jämställdhetslagens regler om förbud mot könsdiskriminering kan det konstateras att lagen inte fått tillräckligt genomslag i arbetslivet. Kvinnor och män behandlas på olika sätt, utan att det kan förklaras på saklig grund. Inte minst kvarstår det fortfarande tydliga osakliga löneskillnader mellan arbetstagare av olika kön.</P>
<P class="p107 ft4">Det bästa sättet att eliminera osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män är genom frivilliga uppgörelser mellan arbetsmarknadens parter. Vi anser emellertid att det här, liksom på de flesta andra områden i samhället, måste finnas realistiska möjligheter att tvångsvis driva igenom</P>
<P class="p15 ft4">rättsenliga anspråk för att frivilliglösningar skall komma till stånd i</P>
<P class="p252 ft4">200</P>
</DIV>
<DIV id="page_201">
<P class="p378 ft6">någon större omfattning. Erfarenheten hittills pekar inte på att arbets- Prop.2001/02:107 marknadens organisationer är beredda att i handling visa att jämställd- Bilaga 1 hetsfrågor har särskilt hög prioritet. Man skall i det sammanhanget inte</P>
<P class="p143 ft4">blunda för att särskilt arbetstagarorganisationerna lätt kan hamna i svåra konfliktsituationer genom att olika medlemsgrupper ställs mot varandra.</P>
<P class="p12 ft4">Enligt vår uppfattning kan passiviteten hos arbetsmarknadens parter till viss del förklaras av den svaga processbenägenheten bland enskilda arbetstagare. En omständighet som ofta förs fram som en förklaring till den svaga processviljan är att handläggningen vid domstol är påfrestande för den enskilda arbetstagaren. Den som gör en anmälan om otillåten könsdiskriminering utsätts inte sällan för trakasserier på arbetsplatsen. Risken för domstolsprövning saknas därmed som ett reellt incitament för att åstadkomma frivilliga överenskommelser. Också bristen på prejudi- cerande avgöranden om t.ex. hur begreppet likvärdigt arbete skall tolkas menar vi har stor betydelse. Det är av väsentligt värde att Arbetsdomstolen genom uttalanden om efter vilka riktlinjer och grundprinciper olika arbeten skall värderas vid en jämförelse med varandra ger arbetsmarknadens parter anvisningar att utgå ifrån när de skall förhandla om åtgärder mot lönediskriminering och annan ojämlikhet bland kvinnor och män i arbetslivet.</P>
<P class="p346 ft17">Reformförslag</P>
<P class="p62 ft4">Vi konstaterar att det med stor sannolikhet finns ett betydande antal rättsligt grundade anspråk som inte görs gällande vid domstol eller på annat sätt. Inte minst är så fallet i fråga om gruppanspråk av individuellt litet ekonomiskt värde (s.k. fragmentariska anspråk) men även vid större anspråk. Vår slutsats grundar sig dels på en utförlig genomgång av den materiellrättsliga lagstiftningen inom konsument- och miljörätten samt i fråga om könsdiskriminering i arbetslivet, dels på vad som framkom vid de av oss anordnade hearingarna angående konsumenträttsliga och miljö- rättsliga frågor. Föreställningen om den individualistiska tvåpartstvisten som är utgångspunkt för i princip samtliga sanktionsmekanismer inom civilrätten passar dåligt för de former av masskränkningar som är följden av det moderna samhällets inslag av massproduktion, massdistribution, massinformation och masskonsumtion.</P>
<P class="p11 ft4">Också då rättskränkningar drabbar många utan att ge upphov till individuella privaträttsliga anspråk och i fall när det är svårt att identifie- ra de drabbade (s.k. kollektiva och diffusa anspråk) klarar de traditionellt utformade sanktionssystemen dåligt av att hantera rättstvisterna. Det saknas också rättsinstanser med procedurregler anpassade till genomdri- vandet av anspråk som härflyter ur nutida allmänt erkända principer som allas rätt till en god miljö och <NOBR>icke-hälsovådliga</NOBR> livsmedel eller skyddet för mänskliga fri- och rättigheter.</P>
<P class="p166 ft4">Bristerna inskränker sig inte till att medborgare och det allmänna vid enstaka tillfällen lider en rättsförlust. Att masskränkningar lämnas opåtalade i alltför stor utsträckning medför att processordningen inte heller fyller sina övriga funktioner: handlingsdirigering, prejudikatbild- ning, rättsskapande osv.</P>
<P class="p318 ft4">201</P>
</DIV>
<DIV id="page_202">
<P class="p379 ft6">Slutsatsen av vår undersökning av det processuella rättsskyddet för Prop.2001/02:107 gruppanspråk är följaktligen att det föreligger ett påtagligt behov av Bilaga 1 reformåtgärder.</P>
<P class="p380 ft4">För att täppa igen luckorna i rättsskyddet krävs att samtliga eller i vart fall flertalet människor med samma eller likartade anspråk har realistiska möjligheter att göra sin rätt gällande. Det är inte nödvändigt att alla rättskränkningar i samhället påtalas. Det som åsyftas är att det inte går att uppnå en önskad påverkan av ett handlingsmönster om det saknas möj- ligheter att få de flesta rättsförlusterna ersatta. Först då sådana möjlig- heter föreligger framstår sanktionstrycket som tillräckligt avskräckande. Att förbättra de ekonomiska förutsättningarna för var och en att gå till domstol är i så fall inte alltid en tillräcklig åtgärd. Ibland beror passivi- teten på andra rättsliga och <NOBR>icke-rättsliga</NOBR> faktorer. Och om flertalet drabbade skulle väcka talan är det inte praktiskt möjligt för domstolen att hantera massprocesser med nu gällande förfaranderegler. Ett samtidigt agerande från 10 000 skadelidande skulle förlama verksamheten vid en tingsrätt.</P>
<P class="p305 ft4">Det är alltså inom ramen för den nuvarande rättegångsformen inte möjligt att förena behovet av massagerande med kraven på ett snabbt, billigt och enkelt förfarande. Åtgärdsalternativ som har till syfte att underlätta för den enskilde att själv vända sig till domstol eller något annat prövningsorgan är därför inte i sig några verkningsfulla botemedel. På samma sätt som skett i flera andra rättssystem måste det också i svensk rätt införas regler om representativ process vid domstol.</P>
<P class="p305 ft4">En sådan taleform bör utformas så att den främjar samtliga de funktioner som processordningen fyller, dvs. kort uttryckt reparation, prevention, rättsbildning och processekonomi. En annan fundamental utgångspunkt är att rättegången å ena sidan skall vara reellt öppen för envar som har ett befogat intresse av att få sin sak prövad vid domstol och å andra sidan avhålla och avskräcka från grundlösa processer.</P>
<P class="p297 ft4">En representativ taleform kan utformas på många olika sätt. Vi menar dock att det finns två huvudalternativ som valet bör stå emellan, nämli- gen antingen en vidareutveckling av pilotmålsmetoden eller s.k. grupprättegång. Våra överväganden resulterar i slutsatsen att grupprätte- gång många gånger är en i jämförelse med pilotmål (och andra lösningar) överlägsen metod för att på ett övergripande och generellt sätt bota de brister som det processuella rättsskyddet för gruppanspråk lider av. Genom grupptalan uppnår man en annan flexibilitet än vad som är möjligt genom t.ex. en reformering av pilotmålsförfarandet. En grupp- rättegång kan allt efter omständigheterna utformas så,</P>
<P class="p305 ft6"><SPAN class="ft79">att </SPAN>kompensation erbjuds till rättskränkta som i dag inte har realistiska möjligheter att göra sin rätt gällande,</P>
<P class="p297 ft4"><SPAN class="ft80">att </SPAN>processordningen utövar sin handlingsdirigerande funktion också i fall där de samlade skadeverkningarna är omfattande men de enskilda anspråken är så små att ingen vill ta på sig arbetet med att driva igenom dem,</P>
<P class="p297 ft6"><SPAN class="ft79">att </SPAN>domstolarna får tillräckligt underlag för att göra de breda intresseavvägningar som är en förutsättning för deras prejudikatbildande, rättsutfyllande, rättsutvecklande och rättsskapande verksamhet samt</P>
<P class="p381 ft4">202</P>
</DIV>
<DIV id="page_203">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr1 td34"><P class="p26 ft4"><SPAN class="ft80">att </SPAN>för gruppanspråk gemensamma eller likartade bevis- och rättsfrågor</P></TD>
<TD class="tr1 td67"><P class="p3 ft8">Prop.2001/02:107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p26 ft4">prövas på ett så snabbt, billigt och enkelt sätt som möjligt så att domstol</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft4">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">och parter sparar tid och kostnader.</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p26 ft4">Det innebär inte att man kan se grupprättegång som en slutgiltig</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p26 ft4">lösning på de problem som föreligger när det gäller att ta till vara mass-</P></TD>
<TD class="tr13 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p26 ft4">anspråk vid domstol. Regler om grupprättegång täpper inte igen alla</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p26 ft4">luckor i det processuella rättsskyddet. Framtida händelser kommer</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p26 ft4">dessutom att fräta nya hål. Vi är dock övertygade om att möjligheten till</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p26 ft4">grupprättegång påtagligt kommer att förbättra processordningens</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p26 ft4">förutsättningar att fylla de funktioner som rättsskyddet för gruppanspråk</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p26 ft4">innefattar. Besök i Australien, Canada och USA och sammanträffanden</P></TD>
<TD class="tr13 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p26 ft4">där med domare, advokater, lagstiftare och rättsvetenskapsmän med</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p26 ft4">erfarenhet av class actions styrker att grupprättegång är ett processuellt</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p26 ft4">verktyg som har fördelar både för gruppmedlemmarna, gruppens motpart</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">och samhället.</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p26 ft4">Genomgången av sanktionssystemen har visat att det också finns ett</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p26 ft8">påtagligt behov av reformer för att förbättra det processuella rättsskyddet</P></TD>
<TD class="tr13 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p26 ft4">för den typen av gruppintressen som närmast kan beskrivas som</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p26 ft8">rättigheter och anspråk som är gemensamma för alla medborgare eller för</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p26 ft4">stora grupper inom befolkningen. Arbetet med att utforma förslag till</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p26 ft4">förbättringar av det processuella rättsskyddet för i huvudsak traditionellt</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p26 ft4">civilrättsliga anspråk har emellertid krävt så omfattande överväganden att</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p26 ft4">vi inte inom den tid som stått till vårt förfogande kunnat närmare pröva</P></TD>
<TD class="tr13 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p26 ft4">på vilket sätt man lämpligast kan stärka skyddet för sådana allmänt</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p26 ft4">formulerade rättigheter som rätten till en god miljö, bra livsmedels-</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p26 ft4">produkter, skydd mot kränkningar av mänskliga fri- och rättigheter osv.</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p26 ft4">Vi presenterar dock i 25 kap. vissa synpunkter som det kan finnas</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p26 ft4">anledning att beakta vid framtida överväganden om reformåtgärder för</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p26 ft4">att ytterligare stärka det processuella rättsskyddet för gruppanspråk i det</P></TD>
<TD class="tr13 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p26 ft4">hänseendet. De frågor vi tar upp rör talan angående allmänna intressen</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p26 ft4">inom miljörätten och på diskrimineringsområdet. Vi behandlar även</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p26 ft4">frågan om förenklade principer för beräkning och fördelning av skade-</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">stånd samt frågan om grupptalan i brottmål.</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p26 ft4">Avsikten med våra förslag är enbart att förbättra genomslaget för redan</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p26 ft8">gällande materiellrättsliga regler. Ett fungerande grupptalaninstitut förut-</P></TD>
<TD class="tr13 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p26 ft4">sätter inga materiellrättsliga förändringar. En annan sak är att de positiva</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p26 ft4">effekterna av förslagen i vissa fall kan förstärkas genom nya regler om</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p26 ft4">t.ex. beräkning av skadeståndets storlek och fördelning av ersättningen</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">mellan gruppmedlemmarna.</P></TD>
<TD class="tr10 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p38 ft17">Grupprättegång vid allmän domstol</P>
<P class="p316 ft20">Allmänt om rättegångens utformning</P>
<P class="p174 ft4">Det finns inga allmänt vedertagna definitioner på begreppen grupprätte- gång och grupptalan. Vår användning av begreppen bygger på samma distinktion som gäller mellan termerna rättegång och talan enligt rätte- gångsbalken. Sålunda syftar grupprättegång på processen i dess helhet medan grupptalan betecknar den talan i rättegången som förs till förmån</P>
<P class="p382 ft4">203</P>
</DIV>
<DIV id="page_204">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p118 ft6">för en grupp. Sådan talan kan föras på kärande- eller svarandesidan eller på båda sidor samtidigt.</P>
<P class="p119 ft4">Grupprättegång definieras av oss som en rättegång där någon utan uppdrag för talan för en i processen angiven grupp, vars medlemmar omfattas av domens rättskraft trots att de inte är parter i målet.</P>
<P class="p119 ft4">Vi menar att övervägande skäl talar för att regler om grupprättegång bör ges ett brett användningsområde. Begränsningar i tillämpningen bör styras endast av de kompetens- och handläggningsregler som allmänt präglar svensk processrätt, nämligen åtskillnaden mellan allmän domstol och specialdomstol samt mellan <NOBR>civil-,</NOBR> straff- och förvaltningsprocess. I enlighet med detta har vi utarbetat ett förslag till lag om grupprättegång rörande anspråk som kan tas upp till prövning vid allmän domstol enligt reglerna om tvistemål i rättegångsbalken.</P>
<P class="p119 ft4">Beroende på vem som för talan som representant för gruppen skiljer vi mellan offentlig och privat grupptalan. Det finns två former av privat grupptalan: enskild grupptalan och organisationstalan. Offentlig grupp- talan förs av staten eller av en kommun som företrädare för gruppen.</P>
<P class="p114 ft8">Vi menar att införandet av regler om grupprättegång i svensk rätt bör omfatta både offentlig och privat grupptalan, med i princip samma tillämpningsområde. Det får emellertid inte vara så att offentlig grupptalan betraktas som ett huvudalternativ. Enskilda och organisa- tioner skall inte i alla situationer kunna (eller tvingas) avvakta i hopp om att en myndighet skall agera. Tvärtom gör behovet av prioriteringar i fråga om användningen av det allmännas resurser, men också andra skäl, det nödvändigt att avgränsa statens och kommunernas ansvar då det gäller att inleda grupprättegångar. Så sker lämpligast genom att det i myndigheternas instruktioner anges riktlinjer för när grupptalan får föras. Vi förespråkar alltså inte att det införs en allmän kompetens för myndig- heter att inleda en grupptalanprocess. Det får i stället ankomma på riks- dag eller regering att närmare fördela behörigheten till särskilda organ, såsom KO, Konkurrensverket, Naturvårdsverket, länsstyrelser osv.</P>
<P class="p165 ft4">Med privat grupptalan menar vi en talan där gruppen representeras antingen av en enskild person (s.k. class action) eller av en organisation. Behörigheten att väcka enskild grupptalan skall enligt vår mening förutsätta att vederbörande är medlem i gruppen. Vi betraktar det som givet att den som själv är anspråkshavare skall kunna föra grupptalan, om förutsättningarna i övrigt är uppfyllda.</P>
<P class="p121 ft4">Det föreligger enligt vår mening också ett klart behov av att tillåta ideella organisationer, branschföreningar och andra sammanslutningar att föra talan som representant för en grupp personer med samma eller likartade anspråk. Organisationer har redan i dag på vissa områden rätt att processa angående annat än sin egen rättsställning, så t.ex. i Arbetsdomstolen och Marknadsdomstolen. Det ställs därvidlag inga krav på att organisationen skall vara berörd eller på annat sätt ha ett kvalificerat intresse i saken för att kunna utöva talerätten. Den sak talan rör skall dock ligga inom organisationens intresseområde. Det saknas skäl att betrakta frågan annorlunda här.</P>
<P class="p120 ft6">När det gäller val av lagstiftningsteknik är vår utgångspunkt att en grupptalanprocess i möjligaste mån skall följa samma handläggnings- rutiner som rättegångar i allmänhet. Vi gör i det sammanhanget bedöm- ningen att det bör införas en särskild lag om grupprättegång. Lagen skall</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p123 ft4">Prop.2001/02:107</P>
<P class="p123 ft4">Bilaga 1</P>
<P class="p374 ft4">204</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_205">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr1 td34"><P class="p3 ft4">ansluta till rättegångsbalken på så sätt att den skall innehålla bestämmel-</P></TD>
<TD class="tr1 td21"><P class="p3 ft4">Prop.2001/02:107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">ser bara om de avvikelser från balkens regler som skall gälla vid</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft4">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">handläggningen av en grupprättegång. Rättegångsbalken kommer således</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">att vara subsidiärt tillämplig. Att förslaget till lag om grupprättegång</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">ändå är så omfattande beror på att vi valt att reglera och kommentera</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td34"><P class="p3 ft4">även sådana frågor som sällan kommer att aktualiseras i praktiken.</P></TD>
<TD class="tr23 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td34"><P class="p3 ft20">Väckande av talan m.m.</P></TD>
<TD class="tr19 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td34"><P class="p3 ft4">En talan för eller mot en grupp skall väckas i enlighet med rättegångs-</P></TD>
<TD class="tr21 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">balkens regler om ansökan om stämning. Ansökningen skall behandlas</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">på sedvanligt sätt såvitt gäller domstolens beaktande av processhinder</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">och utfärdande av stämning osv. Vi föreslår alltså inte att det skall</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">införas ett sådant särskilt tillståndsförfarande som är vanligt i andra</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">länder där grupptalan förekommer. I detta liksom i många andra avseen-</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">den är marken bättre beredd i Sverige än i många andra länder då det</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">gäller att införa möjligheter till grupprättegång vid allmän domstol.</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p53 ft4">Det kan under handläggningen av en vanlig process framträda omstän-</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">digheter som gör att en representativ taleform framstår som ett mer</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">lämpligt processuellt alternativ. En part som söker genomdriva ett</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">anspråk får kännedom om andra med samma eller likartade anspråk. En</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">svarande finner sig vara utsatt för krav som stöder sig på väsentligen</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">samma eller likartad grund från många personer och vill undvika</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">upprepat processande, med åtföljande tids- och kostnadsförlust.</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p53 ft4">Vi menar att både praktiska och principiella skäl talar för att det i</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">sådant fall skall vara möjligt för käranden att få sin individuella talan</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">utvidgad till en talan för eller mot en grupp. Däremot saknas det skäl att</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">ge svaranden en motsvarande möjlighet inom ramen för den pågående</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">rättegången. Han kan nå samma resultat genom att själv väcka talan mot</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">gruppen.</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p53 ft4">En begäran om att processen skall utvidgas till en grupprättegång skall</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">göras genom en särskild ansökan till rätten. Domstolens behandling av</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">ansökningen skall ske på väsentligen samma sätt som vid stämning. Också</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">när det gäller ansökningens innehåll och det fortsatta förfarandet efter det</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">att målet har övergått att handläggas som en grupprättegång passar</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">rättegångsbalkens regler och processuella institut mycket väl in i det nya</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">sammanhanget.</P></TD>
<TD class="tr10 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td34"><P class="p3 ft20">Särskilda processförutsättningar</P></TD>
<TD class="tr19 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td34"><P class="p3 ft4">Grupprättegångar är inte avsedda att ersätta individuella tvåpartsrätte-</P></TD>
<TD class="tr21 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">gångar i de fall dessa fungerar på ett effektivt och funktionsenligt sätt.</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">Den representativa processen skall användas när behovet av rättsliga</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">handlingsalternativ inte tillgodoses inom ramen för den nuvarande</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">processordningen eller då en talan för eller mot en grupp kan förväntas</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">leda till påtagliga processekonomiska vinster. Det är mot bakgrund av</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">detta nödvändigt att ställa upp särskilda rekvisit för när en talan för eller</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">mot en grupp skall vara tillåten.</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p53 ft4">Ett sådant krav är att det skall finnas en grupp som är lämpligt bestämd</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">med hänsyn till omständigheterna i målet. En andra processförutsättning</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td21"><P class="p17 ft4">205</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td34"><P class="p3 ft68"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_206">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr1 td34"><P class="p3 ft4">är att talan grundas på en eller flera omständigheter (rättsfakta) som är</P></TD>
<TD class="tr1 td21"><P class="p3 ft4">Prop.2001/02:107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">gemensamma eller likartade för gruppmedlemmarnas anspråk. Ytterliga-</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft4">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">re ett krav är att en grupprättegång skall vara det bästa tillgängliga</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">processalternativet. Inledandet av en grupprättegång skall vidare</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">förutsätta att domstolen bedömer att målet kan handläggas på ett effektivt</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">och ändamålsenligt sätt. Som en särskild processförutsättning skall också</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">gälla att en grupprättegång i övrigt inte bedöms olämplig. Slutligen skall</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">även frågan om gruppföreträdarens lämplighet att företräda gruppen</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">anses som en processförutsättning.</P></TD>
<TD class="tr10 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td34"><P class="p3 ft20">Forum</P></TD>
<TD class="tr19 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td34"><P class="p3 ft4">Vi ställer oss avvisande till tanken på en specialisering av domstolarna i</P></TD>
<TD class="tr18 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">grupptalanmål. De allmänna forumreglerna i rättegångsbalken är grunda-</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">de på tanken om tingsrätterna som likställda i behörighetshänseende och</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">kan gälla också vid tillämpning av lagen om grupprättegång. Hänsyn till</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">parterna talar mot en koncentration av alla grupprättegångar till en enda</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">specialiserad domstol. Genom den representativa processformen kommer</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">gällande rättsregler att kunna ansluta nära till handläggningen av vanliga</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">mål. Specialisering av domare eller särskild utbildning blir inte</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">erforderligt.</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p53 ft4">Den som väcker talan för eller mot en grupp skall alltså fritt kunna</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">välja ett av de fora vid vilket en vanlig individuell process angående</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">något av anspråken hade kunnat inledas.</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p53 ft4">Det kan ibland hända att käranden väcker talan vid ett behörigt forum</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">och att det finns andra behöriga domstolar som från handläggnings-</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">synpunkt eller för svaranden är mer lämpliga att hantera grupprättegången.</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">För att motverka att kärandens forumval får olyckliga konsekvenser</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">föreslår vi att det skall vara möjligt för Högsta domstolen att på ansökan</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">från någon part eller rätten överflytta ett mål från en behörig domstol till</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">en annan i sådana säkert sällsynta fall.</P></TD>
<TD class="tr10 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td34"><P class="p3 ft20">Talerätt</P></TD>
<TD class="tr19 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td34"><P class="p3 ft4">Vi föreslår att det införs regler om enskild grupptalan, offentlig gruppta-</P></TD>
<TD class="tr21 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">lan och organisationstalan. Vi förespråkar alltså pluralism både på</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">makroplanet (domstolsprövning, tillsyn, kontroll, försäkringslösningar</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">osv.) och på mikroplanet, i processen. Olika organ får tillfälle att</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">komplettera varandra, att hjälpas åt. Den form kan väljas som passar bäst</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">i det särskilda fallet.</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p53 ft4">Vi anser även att det i vissa situationer skall vara möjligt att föra talan</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">mot en grupp. Behovet att kunna föra talan mot en grupp är främst</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">föranlett av processekonomiska skäl, trygghet mot upprepade processer</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">och önskan att motverka uppkomsten av motstridiga avgöranden. Med</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">hänsyn till detta anser vi att grupptalan på svarandesidan bör tillåtas</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">endast i den formen att den som kan vara kärande i en rättegång mot var</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">och en av flera svarande skall kunna väcka talan mot några eller samtliga</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">av dem som en grupp.</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p53 ft4">När det gäller frågan om vilka rättssubjekt som skall ges behörighet att</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">föra grupptalan innebär vårt förslag följande.</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td21"><P class="p17 ft4">206</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td34"><P class="p3 ft68"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_207">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p78 ft6"><SPAN class="ft22">Enskild </SPAN>grupptalan <SPAN class="ft22">för </SPAN>en grupp får inledas av den som är medlem i gruppen. Med det menas att käranden skall ha behörighet att vara part i en rättegång rörande något av de anspråk som talan avser.</P>
<P class="p78 ft4"><SPAN class="ft5">Offentlig </SPAN>grupptalan får väckas av en myndighet som regeringen bestämmer eller av en kommun. Vi har inte ansett oss kunna på förhand säga i vilka situationer en statlig grupptalan är ett lämpligare alternativ än en privat grupptalan. Det bör i ställer överlämnas åt regeringen att i myndighetsinstruktioner eller andra administrativa författningar skriva in i vilken mån en myndighet skall kunna väcka grupptalan. Talerätten skall inte vara primär eller utesluta andra från att föra talan. Också här förordar vi en flexibel, pluralistisk lösning. Det är bättre med ett naturligt val i de enskilda fallen än en monopolstyrning.</P>
<P class="p78 ft4">Beträffande kommuner kan det inte lämpligen läggas på regeringen att utforma föreskrifter om deras talerätt. Inte heller finns det anledning att i lag ställa upp särskilda gränser för när en kommunal grupptalan kan komma till stånd. Vi tror att kommunerna även utan sådana begränsande anvisningar kommer att utnyttja sin talerätt på ett ansvarsfullt sätt.</P>
<P class="p78 ft4"><SPAN class="ft5">Organisationstalan </SPAN>innebär, liksom offentlig grupptalan, att någon ges behörighet att föra talan utan att tvisten i något hänseende berör kärandens egna rättsförhållanden på ett sådant sätt som normalt krävs för att talerätt skall anses föreligga. Vi har här tagit fasta på förhållandena på olika sakområden och låtit dessa bestämma behovet och lämpligheten av att införa regler om organisationstalan. Detta innebär att vi begränsar våra förslag till två rättsområden, nämligen konsumenträtt och miljörätt.</P>
<P class="p127 ft4">På konsumenträttens område får grupptalan väckas av en sammanslut- ning av konsumenter eller löntagare i tvister mellan konsumenter och en näringsidkare rörande någon vara, tjänst eller annan nyttighet som näringsidkaren i sin yrkesmässiga verksamhet erbjuder konsumenter för huvudsakligen enskilt bruk. Bestämningen av kompetensområdet har utformats med förebild från konsumentskyddslagstiftningen.</P>
<P class="p78 ft6">Inom miljörätten ges ideella föreningar som har till ändamål att ta till vara naturskydds- och miljöskyddsintressen och sammanslutningar av yrkesverksamma inom <NOBR>fiske-,</NOBR> <NOBR>jordbruks-,</NOBR> ren- och skogsbruksnäringen rätt att väcka talan i tvister om ersättning för miljöskada.</P>
<P class="p78 ft4">I båda fallen förutsätter talerätten att organisationen eller, i fråga om branschsammanslutningar, merparten av de organisationer som ingår i sammanslutningen har bedrivit verksamhet under minst tre år och att den har lägst 1 000 medlemmar.</P>
<P class="p78 ft4">Domstolen får medge en sammanslutning som inte uppfyller kraven på ålder och medlemsantal att väcka organisationstalan, om det finns särskilda skäl med hänsyn till något annat förhållande. Sålunda kan rätten medge en lokal mindre konsumentorganisation att företräda konsumen- terna på orten i en tvist mot samma näringsidkare.</P>
<P class="p327 ft20">Gruppföreträdare och ombud</P>
<P class="p169 ft4">För att skydda de i processen inte aktivt deltagande gruppmedlemmarna krävs bestämmelser som säkerställer att gruppen företräds i processen på ett sakkunnigt och i övrigt ändamålsenligt sätt. Men också för det allmänna och motparten är detta viktigt. Alla vinner (bl.a. ekonomiskt) på att en process är välskött. Dessutom kommer svaranden först därige-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p83 ft4">Prop.2001/02:107</P>
<P class="p83 ft4">Bilaga 1</P>
<P class="p374 ft4">207</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_208">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr1 td34"><P class="p3 ft4">nom att vara skyddad mot angrepp mot en dom i efterhand grundat på att</P></TD>
<TD class="tr1 td21"><P class="p3 ft4">Prop.2001/02:107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">gruppmedlemmarnas rätt inte tagits till vara på ett tillbörligt sätt i</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft4">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">grupptalanmålet.</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p53 ft4">I enlighet med detta föreslår vi en särskild bestämmelse om att domsto-</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">len till gruppföreträdare skall utse någon som med hänsyn till sitt intresse</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">i saken, sina ekonomiska förhållanden och sina förutsättningar i övrigt</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">bedöms lämplig att ta till vara gruppmedlemmarnas rätt i målet. Vid</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">grupptalan på kärandesidan får endast den som väckt talan för gruppen</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">utses till gruppföreträdare. Det krävs alltså att denne är väl lämpad för</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">den ansvarsfulla uppgiften.</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p53 ft4">Det skall åligga en gruppföreträdare att ta till vara gruppmedlemmar-</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">nas intressen på ett ändamålsenligt sätt. Han skall på en gruppmedlems</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">begäran lämna upplysningar om förhållanden som har betydelse för</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">medlemmens rätt. I viktiga frågor skall han ge medlemmarna tillfälle att</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">yttra sig, om det kan ske utan större olägenhet.</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p53 ft4">Vi föreslår som en ytterligare säkerhetsgaranti för gruppmedlemmarna</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">att enskild grupptalan, organisationstalan och grupptalan på svarandesi-</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">dan skall föras genom ombud som är advokat. Om det föreligger</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">särskilda skäl får dock rätten medge att talan förs utan ombud eller</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">genom ett ombud som inte är advokat.</P></TD>
<TD class="tr10 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td34"><P class="p3 ft20">Medlemskap i gruppen</P></TD>
<TD class="tr19 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td34"><P class="p3 ft4">En talan för eller mot en grupp kommer automatiskt att omfatta var och</P></TD>
<TD class="tr18 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">en som passar in på kärandens beskrivning av gruppen. Medlemskap i</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">gruppen kommer alltså inte att förutsätta någon anmälan till domstolen.</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p53 ft4">Den som är medlem i gruppen skall genom personligt meddelande</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">eller på annat lämpligt sätt underrättas om processen och ges möjlighet</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">att lämna gruppen inom en viss tid från talans väckande. Tidsfristen skall</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">bestämmas av domstolen i samband med att den underrättar gruppmed-</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">lemmarna om att en grupprättegång har inletts. Genom utträdet kommer</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">medlemmen inte att bli bunden av ett framtida avgörande i målet.</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p53 ft4">Rätten att träda ur gruppen skall inte gälla en medlem i en svarande-</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">grupp. En talan <SPAN class="ft5">mot </SPAN>en grupp är att se som ett direkt alternativ till</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">kumulation som handläggningsform för en samtidig domstolsprövning av</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">anspråk som en och samma person har mot flera andra. En svarande i en</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">reguljär process kan inte motsätta sig att talan mot honom prövas samtidigt</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">och gemensamt med kärandens talan mot andra personer genom en</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">förening av målen. På motsvarande sätt bör den som är medlem i en grupp</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">på svarandesidan inte ha möjlighet att motsätta sig att talan prövas i en</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">grupprättegång. Gruppmedlemmens rättstrygghet kommer att tillgodoses</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">genom bl.a. rätten att intervenera och därmed få ställning av part i målet.</P></TD>
<TD class="tr10 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td34"><P class="p3 ft20">Medlemmens ställning i processen</P></TD>
<TD class="tr19 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td34"><P class="p3 ft4">Medlemmarna i en grupp skall inte vara parter i målet annat än om de har</P></TD>
<TD class="tr18 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">intervenerat i grupprättegången. Det innebär inte att medlemmarna skall</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">betraktas som vilka utanför partsförhållandet stående personer som helst.</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">I själva taleformens beskaffenhet ligger att de skall betraktas som parter</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">bl.a. vad gäller litispendensfrågor, i bevishänseende och beträffande</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td21"><P class="p17 ft4">208</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td34"><P class="p3 ft68"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_209">
<P class="p378 ft6">verkställighet av rättens avgörande. Dessutom skall rättens avgörande Prop.2001/02:107 vinna rättskraft i förhållande till medlemmen som om han själv processat Bilaga 1</P>
<P class="p15 ft4">om saken i fråga.</P>
<P class="p162 ft6">Det skall här märkas att gruppmedlemmarna skyddas genom under- rättelse, rätt att lämna gruppen, krav på gruppföreträdarens lämplighet att processa, ombudstvång, intervention, klagorätt, materiell processledning, krav på att grupprättegången är det bästa processalternativet osv.</P>
<P class="p47 ft20">Förberedelse och huvudförhandling</P>
<P class="p36 ft4">Vi anser att grupptalanmål i betydande utsträckning kan handläggas på ett ändamålsenligt och effektivt sätt i enlighet med rättegångsbalkens regler om tvistemål i allmänhet. Detta gäller både förberedelsens yttre förlopp och frågor om rättens materiella processledning och förliknings- verksamhet. I de senare hänseendena diskuterar vi tämligen utförligt hur rätten bör agera i olika situationer.</P>
<P class="p12 ft6">Också när det gäller huvudförhandling anser vi att rättegångsbalken bör kunna tillämpas utan avvikelse i en grupprättegång.</P>
<P class="p12 ft6">Vi räknar på grund av internationella erfarenheter med att en grupp- rättegång kommer att ta i genomsnitt ungefär två till tre gånger så lång tid i anspråk som en vanlig tvåpartsrättegång. Grupprättegången medför alltså avsevärda besparingar, särskilt vid stora grupper.</P>
<P class="p108 ft20">Individuella förhållanden</P>
<P class="p39 ft4">Det kan i en grupprättegång förekomma rätts- och bevisfakta som har betydelse för vissa men inte alla anspråk som omfattas av en grupptalan. Detta kräver i sig inte att omständigheterna måste behandlas i särskild ordning under rättegången. Tvärtom är det vanligt när flera mål kumule- ras att det finns fakta som skiljer sig mellan målen men som trots detta prövas av domstolen utan att handläggningen av målen säras. I de allra flesta fall kommer individuella omständigheter att kunna hanteras på samma sätt inom ramen för grupprättegången.</P>
<P class="p11 ft4">Ibland kan emellertid en snabb, billig och enkel målhantering gynnas av att enskilda tvistefrågor behandlas på särskilt sätt. Detta kan oftast ske genom att talan begränsas till fastställelse enligt 13 kap. 2 § RB. Men det bör kunna ske även vid en fullgörelsetalan. Vi föreslår att det införs tre olika metoder för detta.</P>
<P class="p48 ft4">Det första alternativet är att domstolen skall kunna anmoda en gruppmedlem att intervenera i målet om detta är nödvändigt för en ändamålsenlig handläggning av en viss fråga eller del av saken. En sådan anmodan är avsedd att användas i de fall det inte rimligen kan läggas på gruppföreträdaren att bevaka medlemmens intresse i ett speciellt hänseende.</P>
<P class="p48 ft4">Om de individuella tvistefrågorna är gemensamma eller likartade för flera gruppmedlemmar föreslår vi som en andra modell att rätten skall kunna utse en särskild gruppföreträdare att föra dessa medlemmars talan. Det innebär i praktiken att det inrättas en undergrupp med sin egen gruppföreträdare.</P>
<P class="p383 ft4">209</P>
</DIV>
<DIV id="page_210">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr1 td34"><P class="p53 ft4">Som en tredje metod föreslår vi att domstolen ges möjlighet att genom</P></TD>
<TD class="tr1 td21"><P class="p3 ft4">Prop.2001/02:107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">vad vi kallar särskild mellandom skjuta upp prövningen av en viss fråga</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft4">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">eller del av saken. Käranden eller gruppmedlemmarna skall föreläggas att</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">begära prövning av den uppskjutna frågan inom en viss tid. Görs det ingen</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">begäran skall talan ogillas, om det inte är uppenbart att käromålet är</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td34"><P class="p3 ft4">grundat.</P></TD>
<TD class="tr23 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td34"><P class="p3 ft20">Avbrytande av grupprättegången</P></TD>
<TD class="tr19 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td34"><P class="p3 ft4">En grupprättegång kan tänkas bli avbruten på två olika sätt utan att det</P></TD>
<TD class="tr21 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">meddelas dom i målet. Sålunda kan kärandens talan för eller mot</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">gruppen avvisas på grund av rättegångshinder som uppkommer eller upp-</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">märksammas först sedan handläggningen av själva saken har påbörjats.</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">Käranden kan dessutom återkalla sin talan för eller mot gruppen.</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p53 ft4">Ändamålsskäl talar för att man i dessa fall inte omedelbart avslutar</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">domstolens prövning av de anspråk som omfattas av grupptalan. Ett</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">abrupt slut på handläggningen kan leda till allvarliga processekonomiska</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">förluster och andra olägenheter. För att motverka detta föreslår vi att det</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">införs regler som innebär att domstolsprövningen skall kunna fortsätta,</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">men i annan ordning.</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p53 ft4">Reglerna innebär i korthet att rätten skall ge gruppmedlemmarna</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">möjlighet att träda in i rättegången och föra talan för egen del avseende</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">sina respektive anspråk. Rätten kommer då att som ett alternativ till att</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">fortsätta handläggningen i ordinär ordning kunna besluta att medlemmens</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">käromål skall övergå att handläggas som ett s.k. småmål. Domstolen ges</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">också möjlighet att besluta att målet skall flyttas över till en annan behörig</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">domstol. På motsvarande sätt skall käranden ges tillfälle att begära att hans</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">talan mot en grupp övergår till att handläggas som flera mål där käranden</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">för individuell talan mot var och en av gruppmedlemmarna.</P></TD>
<TD class="tr10 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td34"><P class="p3 ft20">Litispendens</P></TD>
<TD class="tr19 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td34"><P class="p3 ft4">Enligt 13 kap. 6 § RB får en ny talan avseende en fråga som redan är</P></TD>
<TD class="tr18 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">föremål för rättegång mellan samma parter inte tas upp till prövning. Vi</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">föreslår att det införs ett särskilt undantag från detta förbud på så sätt att</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">en pågående individuell process inte skall hindra någon från att väcka</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">grupptalan om samma anspråk. Rätten skall i sådant fall kunna avskriva</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">det först inleda målet med förklaring att talan omfattas av grupptalan, om</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">detta är bäst med hänsyn till utredningen och övriga omständigheter och</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">målen handläggs vid samma domstol.</P></TD>
<TD class="tr10 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td34"><P class="p3 ft20">Intervention</P></TD>
<TD class="tr19 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td34"><P class="p3 ft4">Intervention är en viktig form för gruppmedlemmarna att utöva infly-</P></TD>
<TD class="tr21 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">tande på gruppföreträdarens processföring och påverka utgången av</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">målet i den del som rör varje medlem. Genom interventionen får</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">medlemmen en ställning motsvarande en part (självständig intervenient)</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">rörande sitt eget anspråk. Mellan medlemmen och gruppföreträdaren</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">kommer det då att föreligga s.k. speciell processgemenskap eftersom det</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">kan meddelas endast en dom mot dem båda. Vi föreslår i det hänseendet</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr21 td21"><P class="p17 ft4">210</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td34"><P class="p3 ft66"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_211">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr1 td34"><P class="p3 ft4">att medlemmens processhandlingar alltid skall gälla framför gruppföre-</P></TD>
<TD class="tr1 td67"><P class="p3 ft8">Prop.2001/02:107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">trädarens.</P></TD>
<TD class="tr10 td67"><P class="p3 ft4">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p108 ft20">Utevaro</P>
<P class="p36 ft4">Hänsyn till gruppmedlemmarnas rättssäkerhet gör att ett mål i vilket det förs grupptalan kan bli avgjort genom ”reguljär” dom i gruppföreträ- darens utevaro endast om det är lämpligt med hänsyn till tvistens art och omständigheterna i övrigt. Däremot föreslår vi inga begränsningar i rättens möjligheter att meddela tredskodom mot gruppen.</P>
<P class="p71 ft20">Förlikning</P>
<P class="p72 ft4">Gruppföreträdarens behörighet att handla på gruppmedlemmarnas vägnar är strikt processuell. Företrädarskapet innebär inte att gruppmedlem- marna överlåter sin respektive civilrättsliga dispositionsrätt över det som tvisten angår. Vi föreslår att det görs ett särskilt undantag från denna grundprincip, nämligen att gruppföreträdaren ges behörighet att träffa förlikning med motparten för en grupps räkning, men däremot inte för enskilda gruppmedlemmar var och en för sig. Förlikningen blir bindande för medlemmarna bara om domstolen stadfäster den genom dom.</P>
<P class="p71 ft20">Målets avgörande genom dom</P>
<P class="p36 ft4">Rättegångsbalkens regler om dom skall vara omedelbart tillämpliga i en grupprättegång. Vi förordar alltså inte att det görs något undantag från t.ex. dispositionsprincipen i 17 kap. 3 § RB. Däremot föreslår vi, som nämnts ovan, att man kan tillämpa en särskild form av mellandom som innebär att rätten skjuter upp prövningen av en viss fråga till en senare tidpunkt.</P>
<P class="p48 ft6">En dom i en grupprättegång kommer att få rättskraft i förhållande till samtliga kvarstående gruppmedlemmar på samma sätt som om domen hade meddelats i mål i vilka medlemmarna hade varit parter.</P>
<P class="p65 ft20">Rättegångskostnader</P>
<P class="p36 ft4">I en grupprättegång kommer gruppföreträdaren att vara kärande eller svarande. Han kommer i den egenskapen att få rätt till ersättning för rättegångskostnader av motparten, men han riskerar också att behöva betala motpartens kostnader om gruppen förlorar målet. I de fall gruppföreträdaren uppträder som kärande eller är medlem i en grupp på svarandesidan anser vi att rättegångsbalkens kostnadsregler bör gälla fullt ut. Däremot skall en gruppföreträdare på svarandesidan som inte är medlem i gruppen särbehandlas i kostnadshänseende. Det är inte rimligt att en person som utan att ha något eget intresse i saken tar på sig uppgiften att föra talan för en svarandegrupp skall utsättas för en ekonomisk risk genom rättegången. I stället föreslår vi att en sådan gruppföreträdare skall ha rätt till ersättning av allmänna medel för arvode och kostnader.</P>
<P class="p377 ft4">211</P>
</DIV>
<DIV id="page_212">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr1 td34"><P class="p53 ft4">Detta innebär inte att staten slutligt skall finansiera en grupptalan på</P></TD>
<TD class="tr1 td21"><P class="p3 ft4">Prop.2001/02:107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">svarandesidan. Tvärtom är det vår uppfattning att gruppmedlemmarna</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft4">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">skall ha samma rättegångskostnadsansvar som om de hade stämts in i ett</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">antal reguljära rättegångar.</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p53 ft4">Vid grupptalan på kärandesidan menar vi däremot att en gruppmedlem</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">skall bära ett normalt ansvar för motpartens rättegångskostnader endast</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">om medlemmen har intervenerat i rättegången. I annat fall skall en</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">gruppmedlem på kärandesidan kunna göras betalningsskyldig för</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">rättegångskostnader bara under särskilda förutsättningar, t.ex. om</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">medlemmen har orsakat onödig rättegång eller gjort sig skyldig till sådan</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">vårdslöshet eller försummelse som avses i 18 kap. 6 § RB.</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p53 ft4">Vi föreslår vidare att det införs en möjlighet för en gruppföreträdare</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">och en advokat att träffa avtal om att arvodet till advokaten skall</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">bestämmas med hänsyn till i vilken mån gruppmedlemmarnas anspråk</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">tillgodoses, s.k. riskavtal.</P></TD>
<TD class="tr10 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td34"><P class="p3 ft20">Överklagande</P></TD>
<TD class="tr19 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td34"><P class="p3 ft4">Vi föreslår i korthet följande regler om överklagande i grupprättegångar.</P></TD>
<TD class="tr18 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p53 ft4">En dom får överklagas för en grupp av gruppföreträdaren eller, om han</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">inte överklagar, av en medlem i den grupp som överklagandet avser.</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">Detsamma gäller ett beslut, dock att medlemmarnas rätt att överklaga är</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">inskränkt till vissa beslut.</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p53 ft4">Om en dom eller ett beslut inte överklagas för en grupp, får en grupp-</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">medlem överklaga avgörandet, såvitt angår hans rätt.</P></TD>
<TD class="tr10 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td34"><P class="p3 ft20">Skadestånd och andra ersättningsformer</P></TD>
<TD class="tr19 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td34"><P class="p3 ft4">Man hör i debatten ibland påståenden om att grupprättegångar kräver</P></TD>
<TD class="tr21 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">radikala förändringar av skadeståndsreglerna, ändringar som innebär</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">avvikelse från hävdvunna rättsprinciper. Vi menar att det mycket väl går</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">att förena en grupptalanreform med gällande skadeståndsregler, så även</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">principer om beräkning av ersättning. De åtgärdsförslag som vi förordar</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">innefattar därför inga ändringar i de grundläggande principer som präglar</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">svensk ersättningsrätt. Förslagen inskränker sig till vissa förenklingar när</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">det gäller att beräkna och fördela ersättning till gruppmedlemmarna.</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p53 ft4">Sålunda menar vi att lagen om grupprättegång skall innehålla en</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">bestämmelse som tillåter domstolen att döma ut en sammanlagd</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">ersättning att fördelas mellan gruppmedlemmarna genom ett särskilt</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">utbetalningsförfarande i vilket svaranden inte behöver medverka. Förfa-</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">randet skall bygga på en enkel addition av gruppmedlemmarnas anspråk.</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">Svaranden skall alltså inte löpa någon risk att tvingas utge mer än som</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">förutsätts enligt gällande materiellrättsliga regler.</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p53 ft4">När domstolen väljer att döma ut ett belopp gemensamt för samtliga</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">gruppmedlemmar krävs självklart att det i domen eller på annat sätt ges</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">anvisningar om hur beloppet skall fördelas mellan gruppmedlemmarna. Vi</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">förordar i den frågan att domstolen skall förplikta svaranden att betala hela</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">beloppet till gruppföreträdaren eller till någon helt utomstående, t.ex. en</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">advokat, en organisation eller en myndighet, som har att förvalta och dela</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">ut medlen till gruppens medlemmar. Distributionen av ersättningen skall</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td21"><P class="p17 ft4">212</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td34"><P class="p3 ft68"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_213">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr1 td34"><P class="p3 ft4">föregås av ett anmälningsförfarande där gruppmedlemmarna ges tillfälle</P></TD>
<TD class="tr1 td67"><P class="p3 ft8">Prop.2001/02:107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">att inom viss tid framställa sina krav på betalning till den som erhållit</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft4">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">ersättningen från svaranden. Eventuella överskott skall återbetalas till</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">svaranden.</P></TD>
<TD class="tr10 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p129 ft17">Grupprättegång vid fastighetsdomstol</P>
<P class="p384 ft6">Vi behandlar i den del som rör talan vid fastighetsdomstol dels förbudstalan enligt miljöskyddslagen och dels talan om skadestånd enligt miljöskadelagen.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr14 td43"><P class="p3 ft20">Förbudstalan</P></TD>
<TD class="tr14 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td43"><P class="p3 ft4">Vår utgångspunkt är att förbudstalan vid fastighetsdomstol skall vara ett</P></TD>
<TD class="tr15 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td43"><P class="p3 ft4">värdefullt komplement till prövning vid Koncessionsnämnden. Därmed</P></TD>
<TD class="tr13 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">är sagt att förbudstalan inte skall ersätta nämndprövningen. Vi går över</P></TD>
<TD class="tr12 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">huvud taget inte in på frågan om vilka verksamheter som skall vara</P></TD>
<TD class="tr12 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">tillståndspliktiga och i vilken ordning tillståndsprövning skall ske. Vi</P></TD>
<TD class="tr12 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">noterar bara med intresse diskussionerna om en eventuell samordning till</P></TD>
<TD class="tr12 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">en prövningsinstans, kanske en miljödomstol.</P></TD>
<TD class="tr12 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p53 ft4">Förbudstalan har förekommit endast ett fåtal gånger under den tid som</P></TD>
<TD class="tr12 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td43"><P class="p3 ft4">miljöskyddslagen har varit i kraft. Orsakerna till det är enligt vår</P></TD>
<TD class="tr13 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">bedömning inte bara den betoning som getts tillståndprövning och statlig</P></TD>
<TD class="tr12 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">och kommunal tillsynsverksamhet utan även samma hinder som gäller</P></TD>
<TD class="tr12 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">för människors benägenhet generellt att göra gällande rättsligt grundade</P></TD>
<TD class="tr12 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">anspråk, dvs. kostnadsskäl samt sociala, psykologiska och andra icke-</P></TD>
<TD class="tr12 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">rättsliga faktorer. Bristerna i medborgarnas och miljöns rättsskydd</P></TD>
<TD class="tr12 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td43"><P class="p3 ft4">förstärks genom att tillsynsmyndigheterna inte har realistiska möjligheter</P></TD>
<TD class="tr13 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">att kontrollera och ingripa mot varje överträdelse av miljöskyddslagens</P></TD>
<TD class="tr12 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">bestämmelser.</P></TD>
<TD class="tr12 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p53 ft4">När det gäller gruppanspråk som handläggs vid allmän domstol har vi</P></TD>
<TD class="tr12 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">funnit att grupprättegång är den lämpligaste reformåtgärden för att öka</P></TD>
<TD class="tr12 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">medborgarnas rättsskydd. Vi gör samma bedömning i fråga om grupp-</P></TD>
<TD class="tr12 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td43"><P class="p3 ft4">anspråk som kan bli föremål för förbudstalan enligt miljöskyddslagen.</P></TD>
<TD class="tr13 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">Därigenom uppnår man en bättre balans mellan parterna, lägre kostnader,</P></TD>
<TD class="tr12 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">ett mer allsidigt beslutsunderlag osv. Vi föreslår därför att det skall vara</P></TD>
<TD class="tr12 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">möjligt att väcka enskild grupptalan och organisationstalan för att hävda</P></TD>
<TD class="tr12 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">enskilda anspråk enligt miljöskyddslagen. Däremot ser vi inte att det</P></TD>
<TD class="tr12 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">finns behov av offentlig grupptalan vid fastighetsdomstol. I den mån</P></TD>
<TD class="tr12 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td43"><P class="p3 ft4">statliga eller kommunala myndigheter finner anledning att agera för</P></TD>
<TD class="tr13 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">enskilda människors räkning bör detta kunna ske inom ramen för det</P></TD>
<TD class="tr12 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">administrativa kontroll- och tillsynssystemet. Vi vill dock framhålla att</P></TD>
<TD class="tr12 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">det kan vara motiverat att betrakta saken på ett annorlunda sätt om det</P></TD>
<TD class="tr12 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">inrättas en särskild Miljöombudsman.</P></TD>
<TD class="tr12 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p53 ft4">Att införa regler om grupprättegång är inte tillräckligt för att komma</P></TD>
<TD class="tr12 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td43"><P class="p3 ft4">till rätta med det bristande processuella rättsskyddet när det gäller</P></TD>
<TD class="tr13 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">tillåtlighetsfrågor och frågor om försiktighetsmått enligt miljöskydds-</P></TD>
<TD class="tr12 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">lagen. Detta sammanhänger med att förbudsmål vid fastighetsdomstol är</P></TD>
<TD class="tr12 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p3 ft4">dispositiva. Som vi utvecklar närmare i avsnitt 6.1.4 menar vi att</P></TD>
<TD class="tr12 td66"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td43"><P class="p3 ft4">dispositionsprincipen i förening med medborgarnas allmänna avtalsfrihet</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td66"><P class="p17 ft4">213</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td43"><P class="p3 ft46"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_214">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr1 td34"><P class="p3 ft4">leder till att käranden i en förbudsprocess endast kan åberopa olägenheter</P></TD>
<TD class="tr1 td67"><P class="p3 ft8">Prop.2001/02:107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">som drabbar honom själv, inte andras miljöproblem. Om däremot</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft4">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">tillåtlighetsfrågan prövas vid Koncessionsnämnden hanteras ärendet som</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">ett indispositivt mål. Denna viktiga skillnad gäller trots att det är fråga</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">om tillämpning av samma materiella tillåtlighetsregler i miljöskydds-</P></TD>
<TD class="tr13 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">lagen.</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p53 ft4">Vi har svårt att se några bärande ändamålsskäl som motiverar att</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">fastighetsdomstolen och Koncessionsnämnden skall arbeta utifrån olika</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">processuella utgångspunkter vid en tillåtlighetsprövning. Rättslikhet, förut-</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">sebarhet och andra rättsskyddsaspekter främjas inte av att tillämpningen av</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">samma materiella rättsregel kan få olika resultat på grund av procedur-</P></TD>
<TD class="tr13 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">bestämmelser. Både principiella och praktiska hänsyn talar för att man gör</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">handläggningen av förbudsmål vid fastighetsdomstolen indispositiva.</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">Följaktligen föreslår vi att det införs en bestämmelse om att rätten skall ha</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">ett eget utredningsansvar i sådana mål.</P></TD>
<TD class="tr10 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td34"><P class="p3 ft20">Skadestånd enligt miljöskadelagen</P></TD>
<TD class="tr19 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td34"><P class="p3 ft4">Talan om ersättning för skada på lös egendom skall väckas vid allmän</P></TD>
<TD class="tr18 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">domstol. En sådan talan faller alltså inom tillämpningsområdet för den</P></TD>
<TD class="tr13 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">allmänna lag om grupprättegång som vi föreslår skall införas och</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">kommer att fylla viktiga funktioner där. Samma ändamålsskäl som ligger</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">bakom vårt förslag i den delen motiverar att det införs en motsvarande</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">möjlighet till grupptalan vid skada på fast egendom, i vilket fall talan</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">skall väckas vid fastighetsdomstol.</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p53 ft4">När någon vill föra förbudstalan enligt miljöskyddslagen kan det vid</P></TD>
<TD class="tr13 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">sidan av kravet på förbud eller vidtagande av skyddsåtgärder finnas</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">anspråk på ekonomisk ersättning från dem som har blivit utsatta för</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">miljöstörningen. Det kan då vara förenat med avsevärda fördelar, inte</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">minst från processekonomisk synpunkt, om anspråkstyperna handläggs</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">samtidigt i fastighetsdomstolen. Om ersättningstalan skall föras vid</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">fastighetsdomstol kan domstolen kumulera målen enligt bestämmelserna</P></TD>
<TD class="tr13 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">i 14 kap. RB. I många fall skall dock skadeståndstalan enligt</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">miljöskadelagen föras vid allmän domstol. För att kunna utnyttja</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">fördelarna med en gemensam handläggning också i dessa situationer</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">föreslår vi att det införs en särskild föreskrift som medger kumulation av</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">ersättningsmål och förbudsmål vid fastighetsdomstol. Bestämmelsen bör</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">lämpligen införas i miljöskyddslagen.</P></TD>
<TD class="tr10 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p385 ft81">Grupprättegång i diskrimineringstvister enligt jämställdhetslagen</P>
<P class="p386 ft8">Vår bedömning att införande av möjligheter till grupprättegång är den mest ändamålsenliga reformen för att komma till rätta med brister i det processuella rättsskyddet för anspråk som är gemensamma eller likartade för en större grupp människor gäller också i fråga om jämställdhet i arbetslivet. Vi menar följaktligen att det bör införas en möjlighet att föra grupptalan i diskrimineringstvister enligt jämställdhetslagen, särskilt gäller detta mål om lönediskriminering. Också här förespråkar vi att man</P>
<P class="p387 ft4">214</P>
</DIV>
<DIV id="page_215">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr1 td34"><P class="p3 ft4">väljer en pluralistisk lösning och tillåter att talan förs av antingen en</P></TD>
<TD class="tr1 td21"><P class="p3 ft4">Prop.2001/02:107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">gruppmedlem (enskild grupptalan), en organisation (organisationstalan)</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft4">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">eller JämO (offentlig grupptalan). Genom att flera ges möjlighet att verka</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">tillsammans och vid sidan av varandra ökar man väsentligt förutsätt-</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">ningarna för att diskrimineringsförbuden skall slå igenom i arbetslivet.</P></TD>
<TD class="tr10 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td34"><P class="p3 ft20">Enskild grupptalan</P></TD>
<TD class="tr19 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td34"><P class="p3 ft4">När det gäller enskild grupptalan krävs att det införs en särskild bestäm-</P></TD>
<TD class="tr21 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">melse i jämställdhetslagen som medger enskilda arbetstagare att väcka</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">talan för andras räkning om sanktioner mot otillåten diskriminering. Mål</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">vari det förs sådan talan bör handläggas enligt arbetstvistlagen med den</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">av oss föreslagna lagen om grupprättegång vid allmän domstol som</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">subsidiärt tillämplig.</P></TD>
<TD class="tr10 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td34"><P class="p3 ft20">Organisationstalan</P></TD>
<TD class="tr19 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td34"><P class="p3 ft4">Organisationerna på arbetsmarknaden har redan i dag enligt 4 kap. 5 §</P></TD>
<TD class="tr21 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">arbetstvistlagen rätt att föra talan för sina medlemmars räkning. Bestäm-</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">melsen begränsar inte organisationens talerätt till enstaka medlemmar.</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">Organisationen kan teoretiskt föra talan med stöd av paragrafen för</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">samtliga medlemmar samtidigt. Enligt vår mening ger därför arbetstvist-</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">lagen redan i dag organisationer tillfälle att föra talan om påföljd för</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">otillåten könsdiskriminering för en grupp arbetstagare som är medlem-</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">mar i organisationen. Kravet på individuell identifikation torde visserli-</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">gen ställas högre i arbetstvistlagen än enligt vårt förslag till lag om</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">grupprättegång. Här skall emellertid märkas att gruppen med nödvändig-</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">het måste begränsas till arbetstagare anställda hos samma arbetsgivare</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">och som är eller har varit medlemmar i föreningen. Gruppmedlemmarna</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">är alltså lätta att identifiera. Föreningen kan, även om talan rör en mycket</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">stor grupp, enkelt namnge för vems räkning talan förs genom att inge</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">utdrag från medlemsregistret.</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p53 ft4">De ändamål som ligger bakom organisationstalans utformning i</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">arbetstvistlagen är av sådan karaktär att det krävs starka argument för att</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">införa nya handläggningsregler för en eller flera målkategorier. Enligt</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">vår mening saknas tillräckliga skäl för att överföra organisationstalan i</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">diskrimineringstvister från arbetstvistlagen till en särskild lag om</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">grupprättegång.</P></TD>
<TD class="tr10 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td34"><P class="p3 ft20">Offentlig grupptalan</P></TD>
<TD class="tr19 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td34"><P class="p3 ft4">Vid överväganden om behovet av offentlig grupptalan i allmänhet har vi</P></TD>
<TD class="tr18 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">konstaterat att det lämpligen bör överlämnas till regeringen att i</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">instruktioner eller andra administrativa författningar ange i vilken mån en</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">myndighet skall kunna föra grupptalan. När det gäller jämställdhet i</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">arbetslivet anser vi det emellertid närmast givet att sådan talan skall få</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">föras av JämO.</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p53 ft4">En grupptalan som JämO för skall regleras på samma sätt som</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">offentlig grupptalan i allmänhet. Vi anser dock att man inte bör göra</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">avsteg från principen att JämO skall föra talan vid Arbetsdomstolen.</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr21 td21"><P class="p17 ft4">215</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td34"><P class="p3 ft66"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_216">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr1 td34"><P class="p3 ft4">Detta kräver vissa justeringar i grupptalans utformning i förhållande till</P></TD>
<TD class="tr1 td67"><P class="p3 ft8">Prop.2001/02:107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">talan vid allmän domstol, bl.a. såvitt avser byte av gruppföreträdare.</P></TD>
<TD class="tr10 td67"><P class="p3 ft4">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p38 ft17">Genomförande och kostnader</P>
<P class="p63 ft4">Genom en lag om grupprättegång införs en ny processform i svensk rätt. De typer av grupptalan, i vid bemärkelse, som i dag finns inom t.ex. marknadsrätten och arbetsrätten skiljer sig i flera väsentliga hänseenden från den representativa taleform som vi föreslår. Trots detta innehåller våra lagförslag inga revolutionerande avsteg från rättegångsbalken. Rättegångsförfarandets grundläggande struktur och utformning blir desamma oavsett om talan förs individuellt eller för en grupp. Skillnaden mellan ett vanligt tvistemål enligt rättegångsbalken och en grupprätte- gång blir knappast större än den som föreligger mellan en vanlig process och ett <NOBR>arbetstvist-,</NOBR> vatten- eller fastighetsmål.</P>
<P class="p48 ft4">Vår bedömning är att införandet av regler om grupprättegång inte kräver att det, så som ibland är fallet vid reformer av materiellrättslig art, går någon längre tid mellan det att lagen antas i riksdagen och dagen för ikraftträdandet. Inte heller anser vi att det finns behov av särskilda övergångsbestämmelser.</P>
<P class="p48 ft4">Vi tror att antalet processer där det förs grupptalan kommer att bli förhållandevis litet, totalt omkring ett tjugotal i genomsnitt varje år. Men även om antalet grupprättegångar blir tämligen litet kommer processformen att angå ett stort antal personer. En grupptalan kan komma att leda till ersättning eller annan kompensation för tusentals enskilda personer och träda i stället för ett stort antal individuella processer. Därtill kommer att tillgången på reella sanktionsmekanismer med all sannolikhet utövar en betydande verkan på människors benägenhet att begå rättsstridiga handlingar och därmed behovet av rättsliga åtgärder. Också ett fåtal grupprättegångar kan därför leda till väsentliga processekonomiska och samhällsekonomiska besparingar. Samtidigt kommer grupprättegångarna i många fall inte att vara mer omfattande eller dyrbara att handlägga för domstolarna än vanliga mål.</P>
<P class="p166 ft4">En del av målen kommer att röra tvister som i annat fall inte hade blivit föremål för domstolsprövning. I andra fall kommer grupprätte- gången att ersätta ett antal individuella processer. Kostnadseffekterna kan sammantaget leda till besparingar för domstolsväsendet också när de särskilda kostnaderna för meddelande till gruppmedlemmarna och ersättning till gruppföreträdaren på svarandesidan tagits i beaktande. Något behov av att öka anslagen till domstolarna till följd av att det införs regler om grupptalan anser vi alltså inte föreligga. Däremot kan det vara nödvändigt att under en övergångstid ge JämO ökade resurser för att driva diskrimineringstvister i domstol. Detta bör dock ske inom ramen för den allmänna förstärkning av JämO:s anslag som kan förväntas ske under de närmaste åren.</P>
<P class="p107 ft8">En kostnadseffekt av en helt annan karaktär är den som följer av att en grupptalan visar sig vara ett effektivare sätt att driva igenom rättsligt välgrundade anspråk på än andra processformer. Grupprättegången medför då ekonomiska merkostnader för gruppens motpart, om gruppmed-</P>
<P class="p15 ft52">lemmarna i annat fall inte hade gjort gällande sin rätt. Man kan dock inte</P>
<P class="p252 ft4">216</P>
</DIV>
<DIV id="page_217">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr1 td34"><P class="p3 ft4">rimligen låta bli att införa en processform bara för att den är ett effektivt</P></TD>
<TD class="tr1 td67"><P class="p3 ft8">Prop.2001/02:107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">sätt att realisera materiellrättsliga anspråk. Och jämfört med reformåtgär-</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft4">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">der för att underlätta tillkomsten av individuella processer är grupptalan</P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">bättre för såväl gruppens motpart som samhället i kostnadshänseende.</P></TD>
<TD class="tr10 td67"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft17">Fortsatta överväganden</P>
<P class="p316 ft20">Allmänna intressen</P>
<P class="p36 ft4">Många intressen som rättsordningen slår vakt om är vad man brukar kalla allmänna. De är uttryck för mål och principer som omfattas av alla eller stora grupper av människor. De intressen som knyts till rättsreglerna avser att skydda samhället, allmänheten eller gruppen, inte att grunda en personlig rätt för den enskilda medborgaren. Anspråk som härflyter ur rättsreglerna är vad man brukar kalla kollektiva och diffusa.</P>
<P class="p12 ft4">En ansvarskännande medborgare kan ibland känna lust och behov av att reagera på kränkningar av dessa allmänna intressen. En upplyst och välinformerad konsument vill stoppa en reklamkampanj som innehåller ovederhäftig information. En aktiv miljövän önskar få till stånd en minskning av utsläpp som hotar växt- och djurlivet i en sjö eller artrikedomen i naturen. Medlemmarna i ett byalag vill påtala brister i kommunens åtgärder för att bevara kulturbyggnader.</P>
<P class="p48 ft4">Det finns i dag väsentliga hinder mellan en sådan medborgare och tillgången på lämpliga sanktionsmedel. Ibland saknar den enskilde helt möjlighet att föra talan. I andra fall förutsätter rätten att föra talan att vederbörande har ett personligt intresse i saken. Han måste vara berörd på ett visst kvalificerat sätt.</P>
<P class="p11 ft4">Samtidigt kan det finnas betydande brister i de offentliga förvaltnings- organens förmåga att i alla situationer ta till vara allmänna intressen. Myndigheternas resurser i fråga om ekonomi och personal är begränsade och räcker i många fall inte till för att ansvarsuppgifterna skall kunna fullgöras helt. Ibland kan det dessutom vara statlig eller kommunal verksamhet som är upphov till miljöstörningen. Man bör vidare inte se bort från risken att myndighetspersonalen efter ett antal år fångas av de värderingar som råder bland dem man har att övervaka. Lobbyverksam- het, personalöverflyttningar osv. påverkar på lång sikt hur myndigheterna utför sina uppgifter och gör det än svårare att förena å ena sidan rådgivning, information och samarbete med å andra sidan kontroll och ingripanden.</P>
<P class="p48 ft4">Dessa och andra skäl talar för att man bör ompröva grundsynen att stat och kommun alltid i första hand ensamma skall värna om allmänna naturintressen och i stället se frågan ur ett bredare perspektiv. Såväl det offentliga som de enskilda medborgarna och deras organisationer har <SPAN class="ft8">– </SPAN>var för sig och i samverkan <SPAN class="ft8">– </SPAN>en viktig funktion att fylla om ändamålen bakom rättsreglerna skall kunna förverkligas. Det är därför angeläget att den som har kraft, mod och vilja att agera ges processuell frihet att medverka till att anspråk som är kollektiva och diffusa drivs igenom.</P>
<P class="p11 ft6">De allmänna domstolarnas kompetens när det gäller att pröva talan om allmänna intressen är begränsad. Med hänsyn till detta är rätten att överklaga ett förvaltningsbeslut ett särskilt viktigt rättsmedel för</P>
<P class="p252 ft4">217</P>
</DIV>
<DIV id="page_218">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr1 td34"><P class="p3 ft4">allmänhetens kontroll av den statliga och kommunala förvaltningsverk-</P></TD>
<TD class="tr1 td21"><P class="p3 ft4">Prop.2001/02:107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">samheten. Enskilda personer och organisationer har dock begränsade</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft4">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">möjligheter att överklaga till förmån för allmänna intressen.</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p53 ft4">En reformering av rätten att överklaga innebär ingrepp i en</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">förvaltningsrättslig grundsats som är väl förankrad i svensk rättstradition</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">och rättstillämpning. Klagorätten rör inte bara inomprocessuella frågor</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">utan kan också ha en materiellrättslig betydelse, såsom t.ex. när det gäller</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">principen om skyddat intresse inom skadeståndsrätten. Man måste därför</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">noga överväga alla konsekvenserna av en ändring i dessa grundprinciper.</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p53 ft4">Dessa omständigheter medför att vi har begränsat våra synpunkter</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">rörande det fortsatta reformarbetet för att stärka tillvaratagandet av</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">allmänna intressen till miljörätten. Vi vill dock framhålla att det enligt</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">vår bedömning kan antas föreligga ett motsvarande reformbehov även på</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">andra rättsområden, som socialförsäkrings- och skatteområdet. Men</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">också på det straffprocessuella området finns det enligt vår mening skäl</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">att se om det inte går att vidga enskildas möjligheter att agera. Sålunda</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">anser vi att det är olyckligt att det vid brottet hets mot folkgrupp inte</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">anses finnas någon målsägande. Ett annat område där reformåtgärder kan</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">vara påkallade är etnisk diskriminering. Det kan finnas skäl att överväga</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">att ge DO en talerätt motsvarande den som vi föreslår att JämO skall ha.</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">Utredningstiden har dock inte medgett oss att undersöka frågorna vidare.</P></TD>
<TD class="tr10 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td34"><P class="p3 ft20">Grupptalan i brottmål</P></TD>
<TD class="tr19 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td34"><P class="p3 ft4">Den lag om grupprättegång vid allmän domstol som vi föreslår skall</P></TD>
<TD class="tr18 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">införas behandlar endast talan enligt reglerna i rättegångsbalken om</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">tvistemål. Det blir alltså inte möjligt att med stöd av lagen kumulera en</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">grupptalan om enskilda civilrättsliga anspråk med ett åtal för brott. Vi</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">vill dock framhålla att en sådan möjlighet kan ge väsentliga process-</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">ekonomiska fördelar, förbättra målsägandenas utsikter att erhålla kom-</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">pensation och medverka till att skadeståndsreglerna bättre uppfyller sin</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">preventiva funktion.</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p53 ft4">Enligt vår mening krävs det inte några mer genomgripande lagtekniska</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">åtgärder för att utveckla åklagarens målsägandetalan till en renodlad</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">offentlig grupptalan. Möjligen kan man skapa ett väl fungerande system</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">bara genom att göra vissa bestämmelser i vårt förslag till lag om</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">grupprättegång tillämpliga när åklagaren för talan om enskilt anspråk för</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">en grupp målsägande.</P></TD>
<TD class="tr10 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td34"><P class="p3 ft20">Beräkning och fördelning av skadestånd</P></TD>
<TD class="tr19 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td34"><P class="p3 ft4">Institutet grupprättegång kräver inte att man raserar grundläggande</P></TD>
<TD class="tr21 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">skadestånds- och ersättningsprinciper. Å andra sidan kan man inte bortse</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">från att bestämmelser som bygger på att skadestånd och annan ersättning</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">skall beräknas individuellt och exakt i vissa fall kan göra en grupprätte-</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">gång besvärlig att hantera, ibland t.o.m. omöjlig att genomföra. Detta är i</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">sig inget att anmärka mot om bara de skadelidande i stället kan processa</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">själva för att få ut sin ersättning. Så är emellertid inte alltid fallet. Särskilt</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">vid anspråk som har ett litet ekonomiskt värde saknar den enskilde reell</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">tillgång till ett effektivt processuellt rättsskydd.</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td21"><P class="p17 ft4">218</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td34"><P class="p3 ft68"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_219">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p114 ft8">En iakttagelse som ofta återkommer när man studerar masskränkningar som inte möts med effektiva sanktioner är att behovet av handlings- dirigering (prevention) är mer framträdande än vikten av att den skadelidande kompenseras (reparation). Det kan därför på goda grunder sättas i fråga om inte en representativ taleform i förening med en ändring av beräkningsgrunderna kan framstå som en mer ändamålsenlig reformåtgärd än att underlätta för varje skadelidande att själv göra sin rätt gällande vid domstol eller på annat sätt. Mycket talar för att det senare alternativet blir både mer kostsamt och mindre effektivt.</P>
<P class="p120 ft6">Med utgångspunkt från detta diskuterar vi avslutningsvis i betänkandet nya principer för förenklad beräkning och fördelning av skadestånd. Inte heller i denna del lägger vi fram något författningsförslag.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p123 ft4">Prop.2001/02:107</P>
<P class="p123 ft4">Bilaga 1</P>
<P class="p374 ft4">219</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_220">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p83 ft1">Lagförslag i betänkandet Grupprättegång</P>
<P class="p350 ft17">1 Förslag till</P>
<P class="p388 ft17">Lag om grupprättegång</P>
<P class="p325 ft4">Härigenom föreskrivs följande.</P>
<P class="p348 ft19">Allmänna bestämmelser</P>
<P class="p389 ft5">Definitioner</P>
<P class="p390 ft4">1 § Med <SPAN class="ft5">grupptalan </SPAN>menas i denna lag en talan som någon för som kärande eller svarande för flera personer med rättsverkningar för dem, trots att de inte är parter i målet. Grupptalan kan väckas som <SPAN class="ft5">enskild grupptalan</SPAN>, <SPAN class="ft5">offentlig grupptalan </SPAN>eller <SPAN class="ft5">organisationstalan</SPAN>.</P>
<P class="p241 ft4">En rättegång där grupptalan förs kallas <SPAN class="ft5">grupprättegång</SPAN>.</P>
<P class="p128 ft7">Med <SPAN class="ft41">gruppen </SPAN>menas i denna lag de personer vars anspråk omfattas av en grupptalan.</P>
<P class="p325 ft5">Tillämpningsområde</P>
<P class="p390 ft6">2 § En grupprättegång enligt denna lag får avse anspråk som kan tas upp av allmän domstol enligt reglerna i rättegångsbalken om tvistemål.</P>
<P class="p78 ft7">Det finns särskilda bestämmelser om grupprättegång i arbetstvister och i fastighetsmål.</P>
<P class="p388 ft5">Rättegångsbalkens tillämplighet</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr1 td68"><P class="p3 ft4">3</P></TD>
<TD class="tr1 td69"><P class="p17 ft4">§ Bestämmelserna i rättegångsbalken om tvistemål gäller i en</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td70"><P class="p3 ft4">grupprättegång, om inte annat sägs i denna lag.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td68"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr13 td69"><P class="p17 ft4">En gruppmedlem skall likställas med part vid tillämpning av 5 kap.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td68"><P class="p3 ft4">6</P></TD>
<TD class="tr12 td69"><P class="p17 ft4">§, 6 kap. 2 och 9 §§, 9 kap. 1 och 3 §§, 12 kap. 4 §, 13 kap. 1, 2 och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td68"><P class="p3 ft4">6</P></TD>
<TD class="tr12 td69"><P class="p17 ft4">§§, 14 kap. <NOBR>1–7</NOBR> a §§, 35 kap. 4 §, 36 kap. 1 och 3 §§, 37 kap. <NOBR>1–3</NOBR> §§,</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p126 ft4">38 kap. 2 och 3 §§ samt 7 § första stycket, 40 kap. 2 §, 42 kap. 8 § första stycket fjärde meningen och 12 § första stycket andra meningen, 43 kap. 6 §, 44 kap. 10 § andra stycket, 49 kap. 2 och 12 §§, 54 kap. 2 § och 11 § tredje stycket andra punkten och 59 kap. 1 § andra punkten rättegångsbalken.</P>
<P class="p389 ft5">Rättens sammansättning</P>
<P class="p391 ft4">4 § Tingsrätten får även i andra fall än som avses i 1 kap. 3 c § rätte- gångsbalken ha den sammansättning som är föreskriven för huvudför- handling när bevis tas upp utom huvudförhandling och när en fråga enligt 64 § prövas, om det föreligger särskilda skäl med hänsyn till målets eller frågans beskaffenhet.</P>
<P class="p128 ft7">Bestämmelserna i 1 kap. 3 d § rättegångsbalken gäller inte i en grupp- rättegång.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p83 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p83 ft4">Bilaga 2</P>
<P class="p374 ft4">220</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_221">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p83 ft19">Förutsättningar för en grupprättegång</P>
<P class="p389 ft5">Talerätt</P>
<P class="p392 ft6">5 § Enskild grupptalan <SPAN class="ft22">för </SPAN>en grupp får inledas av en medlem i gruppen. Talan <SPAN class="ft22">mot </SPAN>en grupp får inledas av den som kan vara kärande i en</P>
<P class="p83 ft4">rättegång mot var och en av gruppmedlemmarna.</P>
<P class="p389 ft4">6 § Organisationstalan får väckas av</P>
<P class="p128 ft4"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft38">en sammanslutning av konsumenter eller löntagare i tvister mellan konsumenter och en näringsidkare rörande någon vara, tjänst eller annan nyttighet som näringsidkaren i sin yrkesmässiga verksamhet erbjuder konsumenter för huvudsakligen enskilt bruk, och</SPAN></P>
<P class="p78 ft4"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft39">en ideell förening som har till ändamål att tillvarataga naturskydds- och miljöskyddsintressen eller en sammanslutning av yrkesverksamma inom </SPAN><NOBR>fiske-,</NOBR> <NOBR>jordbruks-,</NOBR> ren- och skogsbruksnäringen, i tvister om ersättning för miljöskada.</P>
<P class="p128 ft6">Det som sägs i första stycket gäller också en sammanslutning av sådana organisationer som nämns där.</P>
<P class="p124 ft35">En organisationstalan får omfatta även en annan tvist än som sägs i första stycket, om det har betydande fördelar med hänsyn till utredningen och övriga omständigheter att tvisterna handläggs gemensamt.</P>
<P class="p364 ft6">7 § För att få väcka organisationstalan enligt 6 § skall sammanslutningen eller, i fråga om en sammanslutning av organisationer, merparten av de organisationer som ingår i sammanslutningen ha bedrivit verksamhet under minst tre år och ha lägst 1 000 medlemmar.</P>
<P class="p78 ft6">Rätten får medge en sammanslutning som inte uppfyller förutsätt- ningarna enligt första stycket att väcka organisationstalan, om det finns särskilda skäl med hänsyn till sammanslutningens lokala förankring eller tidigare verksamhet eller till något annat förhållande.</P>
<P class="p364 ft7">8 § Offentlig grupptalan får väckas av en myndighet som regeringen bestämmer eller av en kommun.</P>
<P class="p393 ft6">9 § En ändring i de förhållanden som medför att käranden har talerätt enligt <NOBR>5–8</NOBR> §§ innebär inte att talerätten upphör, om ändringen har inträffat efter det att rätten har förordnat någon att vara gruppföreträdare i målet.</P>
<P class="p358 ft5">Särskilda processförutsättningar</P>
<P class="p390 ft6">10 § En talan för eller mot en grupp skall på kärandens yrkande tas upp till handläggning enligt denna lag, om</P>
<P class="p78 ft4"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft36">gruppen är lämpligt bestämd med hänsyn till omständigheterna i målet,</SPAN></P>
<P class="p78 ft4"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft39">talan grundas på en eller flera omständigheter som är gemensamma eller likartade för gruppmedlemmarnas anspråk,</SPAN></P>
<P class="p78 ft6"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft23">merparten av de anspråk som talan avser inte lika väl kan göras gällande genom talan av eller mot gruppmedlemmarna enskilt,</SPAN></P>
<P class="p228 ft4">4. målet kan handläggas på ett effektivt och ändamålsenligt sätt och</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p83 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p83 ft4">Bilaga 2</P>
<P class="p374 ft4">221</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_222">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p228 ft4">5. en grupprättegång i övrigt inte bedöms olämplig.</P>
<P class="p78 ft7">En talan för eller mot en grupp får tas upp till prövning även om det framställs yrkanden som hänför sig till endast vissa gruppmedlemmar.</P>
<P class="p393 ft6">11 § Att tiden för fullgörelse har inträtt hindrar inte att det förs talan enligt denna lag om fastställelse enligt 13 kap. 2 § första stycket rättegångsbalken.</P>
<P class="p350 ft19">Inledande av en grupprättegång</P>
<P class="p342 ft5">Forum</P>
<P class="p390 ft6">12 § Talan för eller mot en grupp får väckas vid en domstol som är behörig att ta upp en tvist rörande något av de anspråk som talan avser. Domstolen är dock inte behörig att pröva en tvist i strid mot 10 kap. 17 § rättegångsbalken eller, om det görs invändning i rätt tid, i strid mot ett skiljeavtal eller ett avtal som avses i 10 kap. 16 § rättegångsbalken.</P>
<P class="p364 ft4">13 § Vid grupptalan på svarandesidan skall domstolen, om det inte är obehövligt, fastställa en tid inom vilken en gruppmedlem får framställa invändning om att rätten inte är behörig att ta upp målet i den del som rör honom. Om gruppmedlemmen på grund av laga förfall inte kunnat framställa invändningen i rätt tid, skall han framställa den snarast möjligt efter det att förfallet upphörde.</P>
<P class="p244 ft6">En invändning som inte framställs inom föreskriven tid tas inte upp till prövning.</P>
<P class="p78 ft7">Har medlemmen gjort invändning i rätt tid, skall rätten snarast möjligt meddela särskilt beslut i anledning av invändningen.</P>
<P class="p394 ft5">Byte av taleform</P>
<P class="p390 ft6">14 § Den som är kärande i en rättegång kan hos rätten skriftligen ansöka om att målet skall utvidgas till en grupprättegång. Ansökningen skall delges svaranden för yttrande.</P>
<P class="p78 ft6">Om rätten beslutar att målet skall handläggas som en grupprättegång, skall rätten vidta de åtgärder som behövs för att förbereda målet till huvudförhandling.</P>
<P class="p388 ft5">Pågående rättegångar</P>
<P class="p390 ft6">15 § En talan för eller mot en grupp får tas upp till prövning även om det pågår en rättegång i annan ordning om en fråga som omfattas av talan för eller mot gruppen.</P>
<P class="p78 ft4">I sådant fall skall det tidigare väckta målet avskrivas med förklaring att talan omfattas av grupptalan, om detta har fördelar för handläggningen och kan ske utan väsentlig olägenhet för en part eller någon annan. Har en part rätt enligt 21 § att träda ur gruppen kräver åtgärden partens medgivande. Avskrivs målet, skall beslut som rätten har fattat i målet fortsätta att gälla i grupprättegången, om inte rätten bestämmer annat.</P>
<P class="p78 ft6">Om talan har väckts vid olika domstolar, gäller andra stycket endast om målen har förenats vid en domstol.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p83 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p83 ft4">Bilaga 2</P>
<P class="p374 ft4">222</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_223">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p83 ft5">Ansökningens innehåll</P>
<P class="p395 ft6">16 § En ansökan om stämning skall utöver det som sägs i 42 kap. 2 § rättegångsbalken innehålla uppgift om</P>
<P class="p79 ft4"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft16">den grupp som talan avser,</SPAN></P>
<P class="p78 ft4"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft82">de omständigheter som är gemensamma eller likartade för gruppmedlemmarnas anspråk och de för käranden kända förhållanden som har betydelse för prövningen av endast vissa gruppmedlemmars anspråk,</SPAN></P>
<P class="p78 ft6"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft83">för käranden kända pågående rättegångar mellan gruppmedlemmar och gruppens motpart rörande anspråk som omfattas av talan och</SPAN></P>
<P class="p78 ft4"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft37">omständigheter i övrigt som har betydelse för frågan om talan får tas upp till handläggning enligt denna lag.</SPAN></P>
<P class="p78 ft4">Käranden skall i ansökningen ange namn och adress på samtliga gruppmedlemmar, om uppgifterna behövs för målets handläggning. I den mån uppgifterna inte är tillgängliga för käranden utan särskild utredning skall han i stället upplysa om det.</P>
<P class="p78 ft6">Bestämmelserna i denna paragraf och i 42 kap. <NOBR>2–4</NOBR> §§ rättegångs- balken om stämningsansökan skall tillämpas också på en ansökan enligt 14 §.</P>
<P class="p358 ft5">Gruppföreträdare</P>
<P class="p396 ft4">17 § Avvisas inte en ansökan om att få inleda en grupprättegång, skall rätten utse någon att som part föra gruppens talan i målet (<SPAN class="ft5">gruppföre- trädare</SPAN>). Till gruppföreträdare skall utses någon som med hänsyn till sitt intresse i saken och sina förutsättningar i ekonomiska och andra hänseenden bedöms lämplig att ta till vara gruppmedlemmarnas rätt i målet.</P>
<P class="p128 ft4">Endast den som har väckt talan eller gjort en ansökan enligt 14 § får utses till företrädare för en grupp på kärandesidan. Har flera väckt talan eller gjort ansökan, skall rätten förordna någon av dem att föra talan som part. Finns det ingen som är lämplig att företräda gruppen, skall rätten avvisa talan.</P>
<P class="p127 ft4">Till företrädare för en grupp på svarandesidan skall rätten utse en lämplig gruppmedlem eller, om det inte är möjligt, någon annan lämplig person. Gruppmedlemmarna skall lämnas tillfälle att yttra sig innan rätten fattar beslut. Endast den som samtycker får utses till gruppföreträdare.</P>
<P class="p391 ft4">18 § Gruppföreträdaren skall ta till vara gruppmedlemmarnas intressen på ett ändamålsenligt sätt. Han skall på en gruppmedlems begäran lämna upplysningar om förhållanden som har betydelse för medlemmens rätt. I viktiga frågor skall gruppföreträdaren ge gruppmedlemmarna tillfälle att yttra sig, om det kan ske utan större olägenhet.</P>
<P class="p348 ft5">Ombud</P>
<P class="p390 ft7">19 § Enskild grupptalan, organisationstalan och grupptalan på svaran- desidan skall föras genom ombud som är advokat. Om det föreligger</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p83 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p83 ft4">Bilaga 2</P>
<P class="p374 ft4">223</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_224">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p126 ft6">särskilda skäl, får rätten medge att talan förs utan ombud eller genom ombud som inte är advokat.</P>
<P class="p397 ft6">20 § En fullmakt som avser rättegång i allmänhet ger inte ombudet behörighet att väcka talan för eller mot en grupp eller att ta emot stämning i en grupprättegång.</P>
<P class="p358 ft5">Utträde ur gruppen</P>
<P class="p391 ft4">21 § En medlem i en grupp på kärandesidan kan genom en anmälan till domstolen träda ur gruppen. Anmälan skall göras skriftligen inom en tid som rätten bestämmer. Om en gruppmedlem har medgett att ett mål avskrivs enligt 15 §, har han inte rätt att träda ur gruppen.</P>
<P class="p128 ft7">Vid grupptalan på svarandesidan skall rätten bestämma en tid för utträde enligt 22 §.</P>
<P class="p393 ft6">22 § En gruppmedlem skall anses ha trätt ur gruppen, om det vid utgången av den tid som rätten har bestämt enligt 21 § pågår rättegång mellan honom och gruppens motpart angående en fråga som är föremål för grupprättegången.</P>
<P class="p358 ft5">Underrättelse till medlemmarna om att en grupprättegång har inletts</P>
<P class="p390 ft6">23 § Avvisas inte kärandens ansökan om att inleda en grupprättegång, skall domstolen underrätta gruppmedlemmarna om rättegången, om det inte är uppenbart obehövligt. Underrättelsen skall ske genom delgivning.</P>
<P class="p228 ft4">Underrättelsen skall innehålla</P>
<P class="p79 ft4"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft16">en kortfattad redogörelse för ansökningen,</SPAN></P>
<P class="p78 ft4"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft84">upplysningar om grupprättegången som handläggningsform, om medlemmarnas möjligheter att själva delta i rättegången, om domens rättsverkan och om vad som gäller i fråga om rättegångskostnader,</SPAN></P>
<P class="p79 ft4"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft16">uppgift om gruppföreträdarens och ombudets namn och adress,</SPAN></P>
<P class="p79 ft4"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft16">besked om tiden för utträde enligt 21 §,</SPAN></P>
<P class="p79 ft4"><SPAN class="ft8">5.</SPAN><SPAN class="ft16">besked om tiden för att framställa invändning enligt 13 § och</SPAN></P>
<P class="p78 ft4"><SPAN class="ft8">6.</SPAN><SPAN class="ft37">uppgift om andra förhållanden som har betydelse för gruppmedlem- marnas rätt.</SPAN></P>
<P class="p78 ft6">En underrättelse till medlemmarna i en svarandegrupp är att anse som stämning enligt rättegångsbalken. Vid delgivning av en sådan under- rättelse gäller inte 33 kap. 6 § rättegångsbalken.</P>
<P class="p358 ft19">Den fortsatta rättegången</P>
<P class="p342 ft5">Överflyttning av mål</P>
<P class="p390 ft4">24 § Högsta domstolen får på framställning från en part eller en tingsrätt som handlägger en grupprättegång besluta att målet skall överlämnas till en annan behörig tingsrätt, om detta är bäst med hänsyn till handlägg- ningen och övriga omständigheter.</P>
<P class="p128 ft6">Beslut som rätten har fattat i målet före överlämnandet skall fortsätta att gälla, om inte den domstol dit målet har överlämnats bestämmer annat.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p83 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p83 ft4">Bilaga 2</P>
<P class="p374 ft4">224</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_225">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p78 ft6">Gruppmedlemmarna skall underrättas om att ett mål har överflyttats till en annan tingsrätt, om detta inte är obehövligt.</P>
<P class="p350 ft5">Utvidgning av talan</P>
<P class="p390 ft6">25 § Käranden får muntligen inför rätten eller skriftligen utvidga talan till att omfatta andra käromål än dem som talan redan avser, om det är lämpligt med hänsyn till utredningen och övriga omständigheter.</P>
<P class="p350 ft5">Överlåtelse av tvisteföremålet</P>
<P class="p396 ft4">26 § Om gruppföreträdaren överlåter det som tvisten angår till någon annan, har denne rätt att intervenera i rättegången som gruppmedlem. Sker överlåtelsen på svarandens sida, får en sådan intervention ske endast om käranden samtycker till det. Oavsett på vilken sida överlåtelsen sker, är förvärvaren skyldig att på motpartens yrkande träda in som medlem i gruppen.</P>
<P class="p127 ft6">Om en gruppmedlem överlåter det som tvisten angår, skall 13 kap. 7 § rättegångsbalken tillämpas på förvärvarens rätt och skyldighet att träda in som medlem i gruppen.</P>
<P class="p350 ft5">Intervention</P>
<P class="p390 ft7">27 § Rätten kan besluta över en gruppmedlems ansökan om intervention utan att först höra parterna.</P>
<P class="p398 ft6">28 § En rättegångshandling som en gruppmedlem företar i egenskap av intervenient gäller även om den strider mot gruppföreträdarens handlingar.</P>
<P class="p358 ft5">Individuella förhållanden</P>
<P class="p391 ft6">29 § Rätten får anmoda en gruppmedlem att intervenera i rättegången, om en intervention är nödvändig för handläggningen av en viss fråga eller del av saken. En sådan anmodan skall delges medlemmen.</P>
<P class="p393 ft6">30 § Rätten får förordna någon att som part (särskild gruppföreträdare) föra grupptalan i en viss fråga eller del av saken som gäller endast vissa gruppmedlemmars rätt, om det är nödvändigt för en ändamålsenlig handläggning.</P>
<P class="p78 ft4">Till särskild gruppföreträdare skall utses en gruppmedlem eller, om det inte är möjligt, någon annan lämplig person. Parterna och berörda gruppmedlemmar skall ges tillfälle att yttra sig innan rätten fattar beslut, om detta inte är uppenbart obehövligt. I beslutet skall anges den del av gruppen och den fråga eller del av saken som förordnandet avser.</P>
<P class="p396 ft6">31 § Om gruppföreträdaren och den särskilda gruppföreträdaren företar motstridiga rättegångshandlingar, gäller den förstnämnda gruppföreträ- darens handlingar, om dessa har omedelbar betydelse för utgången av talan också i andra delar än som omfattas av den särskilda gruppföre-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p83 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p83 ft4">Bilaga 2</P>
<P class="p374 ft4">225</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_226">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p126 ft6">trädarens förordnande. I annat fall gäller 14 kap. 8 § andra stycket rättegångsbalken.</P>
<P class="p397 ft7">32 § Bestämmelserna i denna lag om gruppföreträdare gäller också en särskild gruppföreträdare.</P>
<P class="p325 ft5">Byte av gruppföreträdare</P>
<P class="p391 ft4">33 § En gruppföreträdare skall entledigas, om han visat oskicklighet eller om han av något annat skäl är olämplig att ta till vara gruppmed- lemmarnas rätt i målet. Domstolen skall i sådant fall utse någon annan till gruppföreträdare. Till ny gruppföreträdare på kärandesidan får rätten utse endast den som har talerätt enligt <NOBR>5–8</NOBR> §§.</P>
<P class="p128 ft7">Om en ny gruppföreträdare inte kan utses enligt första stycket, skall grupptalan avvisas.</P>
<P class="p393 ft6">34 § I annat fall än som avses i 33 § får en gruppföreträdare bytas ut endast om det föreligger särskilda skäl. Till ny gruppföreträdare på kärandesidan får utses endast den som har talerätt enligt <NOBR>5–8</NOBR> §§.</P>
<P class="p397 ft6">35 § Om motparten till en grupp på kärandesidan har överklagat ett avgörande och det till ny gruppföreträdare inte kan utses någon som har talerätt enligt <NOBR>5–8</NOBR> §§, får rätten förordna någon annan lämplig person.</P>
<P class="p397 ft6">36 § Innan rätten fattar beslut om byte av gruppföreträdare bör grupp- företrädaren och gruppmedlemmarna lämnas tillfälle att yttra sig. Gruppmedlemmarna skall underrättas om den nya gruppföreträdarens namn och adress, om detta inte är obehövligt.</P>
<P class="p393 ft7">37 § En ny gruppföreträdare övertar den tidigare gruppföreträdarens talan i målet så som denna är vid hans inträde i rättegången.</P>
<P class="p358 ft5">Kvarstad m.m.</P>
<P class="p390 ft7">38 § Beviljar rätten en åtgärd enligt 15 kap. rättegångsbalken, skall gruppmedlemmarna underrättas, om detta inte är obehövligt.</P>
<P class="p398 ft6">39 § Att det i en särskild rättegång mellan en gruppmedlem och gruppens motpart har beslutats om en åtgärd enligt 15 kap. rättegångsbalken medför inte att medlemmen är part i grupprättegången.</P>
<P class="p358 ft5">Avbrytande av grupprättegången</P>
<P class="p390 ft4">40 § Finner rätten, efter det att en gruppföreträdare har förordnats, att talan för eller mot en grupp skall avvisas, skall rätten meddela ett särskilt beslut om att avbryta grupprättegången och lämna parterna och gruppmedlemmarna tillfälle att yttra sig, om detta inte är uppenbart obehövligt.</P>
<P class="p128 ft6">Rätten får bestämma en tid inom vilken en gruppmedlem kan skriftligen anmäla till domstolen att han vill inträda som part och föra talan angående sin rätt. Rätten får på motsvarande sätt lämna en kärande</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p83 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p83 ft4">Bilaga 2</P>
<P class="p374 ft4">226</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_227">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr1 td34"><P class="p3 ft4">som för talan mot en grupp möjlighet att i stället föra talan mot en eller</P></TD>
<TD class="tr1 td27"><P class="p3 ft8">Prop. 2001/02:107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">flera av gruppmedlemmarna.</P></TD>
<TD class="tr10 td27"><P class="p3 ft4">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td34"><P class="p3 ft4">41 § Vill en gruppmedlem inträda som part eller vill käranden föra talan</P></TD>
<TD class="tr26 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">mot en enskild gruppmedlem, skall rätten avskilja käromålet och besluta</P></TD>
<TD class="tr13 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">om den fortsatta handläggningen. Rätten får besluta att talan skall</P></TD>
<TD class="tr12 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">handläggas med tillämpning av 1 kap. 3 d § rättegångsbalken.</P></TD>
<TD class="tr12 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p53 ft4">Rätten kan flytta över ett avskilt mål till en annan behörig domstol, om</P></TD>
<TD class="tr12 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">detta är bäst med hänsyn till utredningen och övriga omständigheter.</P></TD>
<TD class="tr12 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">Rätten skall särskilt beakta de besvär som uppkommer för svaranden om</P></TD>
<TD class="tr12 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">målet handläggs vid en domstol där han inte hade varit skyldig att svara,</P></TD>
<TD class="tr13 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td34"><P class="p3 ft4">om käranden i stället väckt ny talan.</P></TD>
<TD class="tr23 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td34"><P class="p3 ft4">42 § Finner rätten, efter det att en gruppföreträdare har förordnats, att</P></TD>
<TD class="tr0 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">talan skall avvisas såvitt avser något eller några av käromålen, skall 40</P></TD>
<TD class="tr12 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">och 41 §§ tillämpas.</P></TD>
<TD class="tr10 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p336 ft5">Återkallelse</P>
<P class="p70 ft6">43 § Återkallar käranden talan för en grupp eller en gruppmedlem inom tiden för utträde enligt 21 §, skall domstolen avskriva målet.</P>
<P class="p12 ft7">Sker återkallelsen senare, tillämpas 40 och 41 §§. I sådant fall har svaranden rätt att få målet prövat trots kärandens återkallelse.</P>
<P class="p62 ft4">44 § Återkallar käranden helt eller delvis sin talan mot en grupp, skall berörda medlemmar underrättas, om detta inte är uppenbart obehövligt. Underrättelsen skall innehålla upplysningar om återkallelsens betydelse. Vidare skall det i underrättelsen anges en tid inom vilken en gruppmedlem skriftligen får anmäla till domstolen att han vill inträda som part och begära att talan mot honom prövas utan hinder av återkallelsen. Om en sådan begäran görs, får rätten besluta om målets fortsatta handläggning enligt 41 §.</P>
<P class="p355 ft5">Parts utevaro m.m.</P>
<P class="p399 ft7">45 § Skall ett mål avskrivas på grund av en parts utevaro, tillämpas 40 och 41 §§.</P>
<P class="p10 ft6">46 § Rätten får företa ett mål till förhandling enligt 44 kap. 4 § andra stycket rättegångsbalken på yrkande av gruppens motpart bara om det är lämpligt med hänsyn till tvistens art och omständigheterna i övrigt.</P>
<P class="p10 ft7">47 § Kallelser till parter och gruppmedlemmar skall innehålla en upplys- ning om bestämmelserna i 45 och 46 §§.</P>
<P class="p10 ft7">48 § Om resning har beviljats och gruppföreträdaren uteblir när målet tas upp på nytt vid en förhandling, tillämpas 40 och 41 §§.</P>
<P class="p400 ft4">227</P>
</DIV>
<DIV id="page_228">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p3 ft5">Förlikning</P></TD>
<TD class="tr16 td27"><P class="p3 ft8">Prop. 2001/02:107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr20 td34"><P class="p3 ft4">49 § En förlikning som gruppföreträdaren ingår för en grupps räkning</P></TD>
<TD class="tr10 td27"><P class="p3 ft4">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td27"><P class="p3 ft85"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">gäller, om rätten stadfäster den genom dom. Gruppmedlemmarna skall</P></TD>
<TD class="tr13 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">ges tillfälle att yttra sig, om detta inte är uppenbart obehövligt.</P></TD>
<TD class="tr10 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td34"><P class="p3 ft5">Om uppskov med prövningen av en viss fråga</P></TD>
<TD class="tr20 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td34"><P class="p3 ft4">50 § Om det är lämpligt med hänsyn till utredningen, får rätten i</P></TD>
<TD class="tr20 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">samband med dom uppskjuta avgörandet av en viss fråga.</P></TD>
<TD class="tr12 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p53 ft4">Käranden eller en medlem i en grupp på kärandesidan kan inom en av</P></TD>
<TD class="tr13 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">rätten bestämd tid begära att den uppskjutna frågan skall prövas. I sådant</P></TD>
<TD class="tr12 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">fall gäller 41 §. Görs ingen begäran, skall käromålet ogillas, om det inte</P></TD>
<TD class="tr12 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">är uppenbart att käromålet är grundat.</P></TD>
<TD class="tr10 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td34"><P class="p3 ft5">Avgörandets innehåll</P></TD>
<TD class="tr20 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td34"><P class="p3 ft4">51 § I domen skall anges den grupp som domen avser och de medlemmar</P></TD>
<TD class="tr20 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">som har trätt ur gruppen. Detta gäller också ett slutligt beslut, om frågans</P></TD>
<TD class="tr12 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">beskaffenhet fordrar det.</P></TD>
<TD class="tr12 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p53 ft4">I en dom enligt 50 § skall anges den tid inom vilken käranden eller en</P></TD>
<TD class="tr12 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">gruppmedlem skall begära prövning av den uppskjutna frågan och verkan</P></TD>
<TD class="tr12 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">av att en sådan begäran inte framställs.</P></TD>
<TD class="tr10 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td34"><P class="p3 ft5">Underrättelse om avgörandet</P></TD>
<TD class="tr20 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td34"><P class="p3 ft4">52 § När ett mål har avgjorts genom en dom eller ett slutligt beslut, skall</P></TD>
<TD class="tr20 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">gruppmedlemmarna snarast underrättas om utgången i målet. Underrät-</P></TD>
<TD class="tr12 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">telsen skall innehålla upplysningar om hur man överklagar eller ansöker</P></TD>
<TD class="tr13 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td34"><P class="p3 ft4">om återvinning.</P></TD>
<TD class="tr23 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td34"><P class="p3 ft5">Rättskraft</P></TD>
<TD class="tr20 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td34"><P class="p3 ft4">53 § Rättens avgöranden i en grupprättegång har rättskraft i samma mån</P></TD>
<TD class="tr20 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">som om gruppmedlemmarna hade varit parter i målet.</P></TD>
<TD class="tr10 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p401 ft19">Rättegångskostnader</P>
<P class="p402 ft34">Gruppföreträdarens rätt till ersättning och ansvar för rättegångskostnader</P>
<P class="p403 ft6">54 § En gruppföreträdare på svarandesidan som inte är medlem i gruppen är inte skyldig att betala ersättning för rättegångskostnader i andra fall än som avses i 18 kap. 3 § första stycket och 6 § rättegångsbalken.</P>
<P class="p12 ft4">Detsamma gäller en gruppföreträdare som har förordnats enligt 35 §. Den som tidigare har fört talan för gruppen skall då svara såsom part för rättegångskostnader i det överklagade målet. Han skall också ersätta staten kostnader enligt 56 §, i den mån dessa inte ersätts av klaganden eller någon annan.</P>
<P class="p404 ft4">228</P>
</DIV>
<DIV id="page_229">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p126 ft4">55 § Om det har skett ett byte av gruppföreträdare, svarar gruppföre- trädarna solidariskt för rättegångskostnader som har uppkommit före bytet. För kostnader som har uppkommit efter bytet, svarar den nya gruppföreträdaren ensam. Detta gäller inte, om annat följer av 54 §.</P>
<P class="p128 ft6">Har ett byte av gruppföreträdare skett i samband med ett överklagande eller därefter, svarar den nya gruppföreträdaren inte för rättegångskost- nader som har uppkommit i lägre rätt.</P>
<P class="p405 ft8">56 § En gruppföreträdare på svarandesidan som inte är medlem i gruppen har rätt till ersättning av allmänna medel för skäligt arvode och kostnader som talans utförande har krävt. Arvodets skälighet skall bedömas med särskild hänsyn till tvistefrågornas art och omfattning samt den omsorg och skicklighet som gruppföreträdaren har visat i målet.</P>
<P class="p128 ft6">Första stycket gäller också en gruppföreträdare som har utsetts enligt 35 §.</P>
<P class="p78 ft6">Rätten får besluta om förskott på ersättningen, om gruppföreträdaren har lagt ned omfattande arbete på uppdraget, om rättegången beräknas pågå lång tid eller om ett förskott annars är motiverat.</P>
<P class="p398 ft6">57 § Staten har samma rätt till ersättning för kostnader enligt 56 § som gruppföreträdaren har att få sina rättegångskostnader ersatta.</P>
<P class="p78 ft7">Rätten skall utan yrkande meddela beslut om ersättningsskyldighet enligt första stycket.</P>
<P class="p394 ft5">Kostnadsansvaret för gruppmedlemmar på kärandesidan</P>
<P class="p391 ft6">58 § Om en gruppmedlem har inträtt som part i rättegången i samband med ett överklagande eller därefter, svarar han endast för kostnader som har uppkommit i det överklagade målet.</P>
<P class="p398 ft6">59 § En gruppmedlem som inte är part i rättegången skall ersätta de kostnader som</P>
<P class="p78 ft4"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft38">han har vållat genom någon åtgärd som avses i 18 kap. 3 § första stycket rättegångsbalken eller genom sådan vårdslöshet eller försum- melse som sägs i 6 § samma kapitel,</SPAN></P>
<P class="p78 ft4"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft38">har uppstått för staten med anledning av att gruppmedlemmen har hämtats till rätten, och</SPAN></P>
<P class="p78 ft6"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft32">har uppkommit i ett mål som har avskrivits enligt 15 § andra stycket.</SPAN></P>
<P class="p78 ft7">I fall som avses i första stycket 3 svarar gruppmedlemmen solidariskt med gruppföreträdaren.</P>
<P class="p217 ft4">60 § Har svaranden ålagts att ersätta en gruppföreträdare på kärandesidan dennes rättegångskostnader, men kan svaranden inte betala, får rätten, på yrkande av gruppföreträdaren, besluta att kostnaderna skall fördelas mellan samtliga gruppmedlemmar. Medlemmarna är inte skyldiga att betala mer än vad som har kommit dem till godo genom rättegången. En medlem ansvarar inte heller för mer än den del av kostnaderna som belöper på honom.</P>
<P class="p244 ft6">Första stycket gäller också rättegångskostnader som gruppföreträdaren inte kan få ersatta av svaranden enligt 67 §.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p83 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p83 ft4">Bilaga 2</P>
<P class="p374 ft4">229</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_230">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p83 ft5">Kostnadsansvaret för gruppmedlemmar på svarandesidan</P>
<P class="p390 ft6">61 § En gruppmedlem är skyldig att ersätta rättegångskostnader som om han är part i målet.</P>
<P class="p78 ft4">Gruppmedlemmarna skall ersätta staten kostnader enligt 56 §, i den mån dessa inte ersätts av käranden eller någon annan. En medlem ansvarar dock inte för mer än den del av kostnaderna som belöper på honom.</P>
<P class="p124 ft35">Är gruppföreträdaren medlem i gruppen, skall, på yrkande av gruppfö- reträdaren, hans rättegångskostnader fördelas mellan samtliga gruppmed- lemmar enligt vad som sägs i 18 kap. 8, 9 och 11 §§ rättegångsbalken, i den mån kostnaderna inte ersätts av käranden eller någon annan.</P>
<P class="p405 ft35">62 § Om en gruppmedlem inte kan göras ersättningsskyldig enligt 61 §, skall käranden i motsvarande mån svara för sina egna och motpartens kostnader oavsett utgången i målet. Detta gäller dock inte om något annat följer av 18 kap. 3 § första stycket eller 6 eller 8 § rättegångsbalken.</P>
<P class="p325 ft5">Avskilda käromål</P>
<P class="p390 ft4">63 § Om ett käromål har avskilts för handläggning i annan ordning, svarar gruppföreträdaren och gruppmedlemmen solidariskt för de rättegångskostnader som har uppkommit dessförinnan. För kostnader som har uppkommit därefter svarar gruppmedlemmen ensam.</P>
<P class="p127 ft6">Har gruppföreträdaren eller gruppmedlemmen orsakat rättegångskost- nader genom vårdslöshet eller försummelse, skall han ensam svara för dessa kostnader.</P>
<P class="p358 ft5">Riskavtal</P>
<P class="p396 ft4">64 § Den som vill föra talan för en grupp får ingå avtal med en advokat om att arvode till advokaten skall bestämmas med hänsyn till i vilken mån gruppmedlemmarnas anspråk tillgodoses (riskavtal). I riskavtalet skall anges på vilket sätt arvodet skall avvika från ett normalarvode, om gruppmedlemmarnas anspråk bifalls eller ogillas helt. Avtalet skall vara skriftligt och ha godkänts av en domstol eller Rättshjälpsmyndigheten för att kunna åberopas mot gruppmedlemmarna.</P>
<P class="p244 ft6">Ett riskavtal får godkännas endast om avtalet är skäligt med hänsyn till sakens beskaffenhet.</P>
<P class="p398 ft4">65 § Frågan om godkännande av ett riskavtal prövas i en pågående grupprättegång av domstolen på yrkande av gruppföreträdaren. Är den rättsliga angelägenhet som riskavtalet omfattar inte anhängig vid domstol, får den som vill föra talan för en grupp begära att frågan om godkännande prövas av en domstol som är behörig att pröva en tvist i ärendet eller, om han har beviljats rättshjälp, av Rättshjälpsmyndigheten. Frågan behandlas i domstol enligt samma bestämmelser som när en sådan fråga uppkommer i en rättegång.</P>
<P class="p127 ft7">Ett godkännande enligt första stycket upphör att gälla, om en grupprättegång inte har inletts inom sex månader från godkännandet. Om</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p83 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p83 ft4">Bilaga 2</P>
<P class="p374 ft4">230</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_231">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p126 ft6">det finns särskilda skäl, får den myndighet som har godkänt avtalet förlänga tiden efter vad som är rimligt.</P>
<P class="p78 ft7">Ett beslut av Rättshjälpsmyndigheten skall ifråga om överklagande anses som ett beslut av en tingsrätt.</P>
<P class="p209 ft4">66 § Arvodet enligt ett riskavtal som har ingåtts enligt 64 § skall vara skäligt. Vid bedömningen skall rätten särskilt beakta uppdragets art och omfattning, den skicklighet och den omsorg som uppdraget har utförts med, den tid som har lagts ned på uppdraget, tvisteföremålets värde och den ekonomiska risk som avtalet har inneburit för ombudet och huvudmannen. Arvodet får inte fastställas till ett högre eller lägre belopp än som avtalet anger.</P>
<P class="p81 ft6">67 § Vid prövning av vad som är ersättningsgill rättegångskostnad enligt 18 kap. 8 § rättegångsbalken skall hänsyn inte tas till sådana merkostnader som har uppkommit på grund av ett riskavtal.</P>
<P class="p358 ft5">Rättens prövningsskyldighet</P>
<P class="p391 ft6">68 § Rätten skall självmant pröva frågor som avses i <NOBR>54–67</NOBR> §§, om inte annat framgår av dessa bestämmelser eller en sådan prövning är obehövlig med hänsyn till omständigheterna i målet.</P>
<P class="p358 ft5">Behörig domstol</P>
<P class="p391 ft4">69 § En tvist om arvode till ombud enligt 66 § skall väckas vid den domstol som först har dömt i målet. Om den rättsliga angelägenhet som riskavtalet angår avslutats utan att talan har väckts vid domstol, skall tvisten väckas vid den domstol som har godkänt avtalet eller, om avtalet inte har godkänts av domstol, vid en domstol som kunnat pröva frågan om avtalets godkännande.</P>
<P class="p348 ft19">Överklagande</P>
<P class="p342 ft5">Avgöranden som går att överklaga m.m.</P>
<P class="p390 ft6">70 § Ett avtal att inte överklaga en dom som en gruppföreträdare ingår för gruppens räkning är ogiltigt. Detsamma gäller en motsvarande utfästelse enligt 49 kap. 2 § andra stycket eller 54 kap. 2 § andra stycket rättegångsbalken.</P>
<P class="p398 ft4">71 § När avgörandet av en viss fråga har uppskjutits enligt 50 §, skall rätten bestämma om domen i den del där avgörandet inte är slutligt skall få överklagas särskilt eller bara i samband med att rättens slutliga avgörande överklagas.</P>
<P class="p78 ft6">En sådan del av domen får dock alltid överklagas i samband med att domen i någon annan del överklagas för eller mot en grupp.</P>
<P class="p78 ft6">Om en sådan del av domen där avgörandet inte är slutligt överklagas särskilt, får rätten bestämma att målet i övrigt skall vila till dess att domen har vunnit laga kraft.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p83 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p83 ft4">Bilaga 2</P>
<P class="p374 ft4">231</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_232">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p126 ft6">72 § Tingsrättens beslut i anledning av en återkallelse av talan för en gruppmedlem får inte överklagas, om återkallelsen har skett inom tiden för utträde enligt 21 §.</P>
<P class="p398 ft6">73 § Om en tingsrätt i ett beslut under rättegången har utsett någon annan till gruppföreträdare eller särskild gruppföreträdare än den som en gruppmedlem har föreslagit, tillämpas i fråga om överklagande 49 kap. 4 § och 11 § första stycket rättegångsbalken.</P>
<P class="p393 ft6">74 § En tingsrätts beslut under rättegång enligt denna lag får överklagas särskilt, om tingsrätten i beslutet har</P>
<P class="p78 ft6"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft32">avslagit kärandens begäran att få föra enskild grupptalan eller organisationstalan utan ombud eller genom ombud som inte är advokat,</SPAN></P>
<P class="p79 ft4"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft16">lämnat en anmälan om utträde ur gruppen utan avseende,</SPAN></P>
<P class="p79 ft4"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft16">prövat en fråga enligt 26 § om inträde som medlem i gruppen,</SPAN></P>
<P class="p79 ft4"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft16">prövat en fråga om godkännande av ett riskavtal enligt 64 § eller</SPAN></P>
<P class="p79 ft4"><SPAN class="ft8">5.</SPAN><SPAN class="ft16">förklarat att en grupprättegång skall avbrytas.</SPAN></P>
<P class="p78 ft6">Den som vill överklaga ett beslut som avses i första stycket skall först anmäla missnöje. Anmälan skall göras genast, om beslutet har meddelats vid ett sammanträde, och annars inom en vecka från den dag då klaganden fick del av beslutet. Den som försummar detta har inte längre rätt att överklaga beslutet. Anmäler någon missnöje gäller 49 kap. 11 § andra stycket rättegångsbalken.</P>
<P class="p209 ft6">75 § Det som sägs i 73 och 74 §§ gäller också vid överklagande av en hovrätts beslut som inte är slutligt i frågor som avses i de nämnda paragraferna och som har uppkommit i hovrätten. Detsamma gäller till hovrätten överklagade frågor som avses i 74 §.</P>
<P class="p393 ft6">76 § En missnöjesanmälan av en gruppmedlem som inte är part i rättegången skall göras senast en vecka från dagen för beslutet, om beslutet har meddelats vid ett sammanträde till vilket medlemmen inte har kallats och inte heller ändå har inställt sig. Detsamma gäller om beslutet inte har meddelats vid ett sammanträde och inte skall delges medlemmen.</P>
<P class="p364 ft6">77 § Överklagas en dom för eller mot en grupp, får en gruppmedlem överklaga ett beslut som rör honom och som annars inte får överklagas särskilt.</P>
<P class="p350 ft5">Prövningstillstånd i hovrätten</P>
<P class="p390 ft6">78 § När en tingsrätts dom eller beslut överklagas för en grupp skall det värde som avses i 49 kap. 12 § första stycket rättegångsbalken gälla hela gruppen.</P>
<P class="p397 ft6">79 § Överklagas en tingsrätts dom eller beslut för en grupp, får prövningstillstånd begränsas till att gälla käromål som avser gruppmedlemmar som har förklarat sig vilja inträda som parter i rättegången.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p83 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p83 ft4">Bilaga 2</P>
<P class="p374 ft4">232</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_233">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p83 ft5">Rätt att överklaga</P>
<P class="p390 ft6">80 § En gruppföreträdare får överklaga en tingsrätts eller en hovrätts dom för en grupp. Om gruppföreträdaren inte överklagar, får domen överkla- gas av en medlem i den grupp som överklagandet avser.</P>
<P class="p78 ft4">En gruppföreträdare får överklaga en tingsrätts eller en hovrätts beslut för en grupp. Om gruppföreträdaren inte överklagar, får beslutet överklagas av en medlem i den grupp som överklagandet avser, om rätten i beslutet har förklarat att grupprättegången skall avbrytas, ogillat medlemmens yrkande att avvisa ett ombud, till gruppföreträdare eller särskild gruppföreträdare utsett någon annan än medlemmen föreslagit eller godkänt ett riskavtal enligt 64 §.</P>
<P class="p78 ft7">Avvisas en medlems överklagande för en grupp och har ingen annan överklagat avgörandet för gruppen, skall medlemmen anses ha överkla- gat för egen del.</P>
<P class="p209 ft7">81 § Om ett avgörande inte överklagas enligt 80 §, får en gruppmedlem överklaga detta, såvitt angår hans rätt.</P>
<P class="p398 ft6">82 § Domstolen skall underrätta gruppföreträdaren om ett överklagande som en gruppmedlem gör enligt 80 eller 81 §, om detta inte är obehövligt.</P>
<P class="p358 ft5">Klagotid</P>
<P class="p390 ft6">83 § En gruppmedlem har rätt att överklaga ett avgörande inom en vecka från den dag då gruppföreträdarens klagotid gick ut.</P>
<P class="p78 ft6">Om en gruppmedlem har överklagat tingsrättens dom, har motparten rätt enligt 50 kap. 2 § rättegångsbalken att överklaga domen inom en vecka från den dag då medlemmens klagotid gick ut.</P>
<P class="p325 ft5">Avvisning och återkallelse</P>
<P class="p390 ft6">84 § Finns det något annat hinder mot att ta upp ett överklagande till prövning än att detta har kommit in för sent, tillämpas 40 § och 41 § första stycket första meningen.</P>
<P class="p78 ft7">Detsamma gäller, om gruppföreträdaren återkallar ett överklagande för en grupp eller en gruppmedlem.</P>
<P class="p388 ft5">Återupptagande av mål</P>
<P class="p390 ft6">85 § Om ett överklagande har förfallit på grund av att gruppföreträdaren har uteblivit från ett sammanträde för huvudförhandling, skall målet återupptas enligt 50 kap. 22 § rättegångsbalken på ansökan av en gruppmedlem, även om gruppföreträdaren saknat laga förfall för sin utevaro. Gruppmedlemmens ansökan får begränsas till ett visst käromål.</P>
<P class="p325 ft5">Övrigt</P>
<P class="p391 ft6">86 § Ett mål som har överklagats till hovrätten eller Högsta domstolen får, om det föreligger särskilda skäl, handläggas som en grupprättegång</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p83 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p83 ft4">Bilaga 2</P>
<P class="p374 ft4">233</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_234">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr1 td34"><P class="p3 ft4">också där, även om processförutsättningen enligt 10 § första stycket 3</P></TD>
<TD class="tr1 td27"><P class="p3 ft8">Prop. 2001/02:107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">inte är uppfylld.</P></TD>
<TD class="tr10 td27"><P class="p3 ft4">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p336 ft19">Återvinning</P>
<P class="p399 ft6">87 § Det som sägs om dom i <NOBR>80–82</NOBR> §§ tillämpas också i fråga om återvinning enligt 44 kap. 9 § rättegångsbalken. En gruppmedlem som vill ansöka om återvinning skall göra detta senast inom en vecka från den dag då den i 44 kap. 9 § rättegångsbalken angivna tiden gick ut.</P>
<P class="p401 ft19">Underrättelse till gruppmedlemmarna</P>
<P class="p399 ft6">88 § Rätten skall, utöver vad som följer av övriga bestämmelser, underrätta en berörd gruppmedlem, om</P>
<P class="p55 ft4"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft16">gruppföreträdaren ställer nytt ombud för sig,</SPAN></P>
<P class="p12 ft4"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft86">rätten gör en skriftlig sammanfattning enligt 42 kap. 16 § rätte- gångsbalken,</SPAN></P>
<P class="p55 ft4"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft16">gruppföreträdaren efterger eller medger talan helt eller delvis,</SPAN></P>
<P class="p55 ft4"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft16">rätten godkänner ett riskavtal enligt 64 §,</SPAN></P>
<P class="p55 ft4"><SPAN class="ft8">5.</SPAN><SPAN class="ft16">en dom eller ett beslut överklagas för en grupp,</SPAN></P>
<P class="p12 ft6"><SPAN class="ft8">6.</SPAN><SPAN class="ft26">fråga uppkommer om att begränsa ett prövningstillstånd till att gälla ett visst käromål, eller</SPAN></P>
<P class="p12 ft4"><SPAN class="ft8">7.</SPAN><SPAN class="ft39">det i övrigt föreligger förhållanden som har betydelse för medlem- mens rätt.</SPAN></P>
<P class="p12 ft6">Underrättelse enligt första stycket behöver inte lämnas om det är obehövligt.</P>
<P class="p10 ft6">89 § Skall en handling från en part delges gruppmedlemmar som inte är parter i rättegången, får rätten, om det finns särskilda skäl, befria parten från skyldigheten enligt 33 kap. 2 § andra stycket rättegångsbalken att bekosta kopiering av handlingen.</P>
<P class="p10 ft4">90 § Vid delgivning med ett stort antal gruppmedlemmar som inte är parter i rättegången får kungörelsedelgivning alltid användas, om andra delgivningsformer skulle innebära större kostnader och besvär än som är rimliga med hänsyn till värdet av det som tvisten angår för gruppmedlemmen i fråga.</P>
<P class="p355 ft19">Skadestånd och annan ersättning</P>
<P class="p5 ft5">Sammanlagd ersättning</P>
<P class="p311 ft6">91 § Rätten får i domen förplikta svaranden att till gruppföreträdaren eller någon annan betala ett belopp som motsvarar gruppmedlemmarnas sammanlagda anspråk, om detta är lämpligt med hänsyn till omständigheterna i målet.</P>
<P class="p12 ft6">I domen skall anges hur den sammanlagda ersättningen skall fördelas mellan gruppmedlemmarna samt på vilket sätt och inom vilken tid en medlem skall anmäla sitt ersättningskrav. I domen får också anges att den som framställer krav på ersättning skall anses ha rätt till betalning,</P>
<P class="p377 ft4">234</P>
</DIV>
<DIV id="page_235">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p126 ft6">om vissa i domen angivna förutsättningar föreligger. Ersättning som inte delas ut till någon gruppmedlem skall återbetalas till svaranden.</P>
<P class="p78 ft6">En dom enligt denna paragraf får inte meddelas om kostnaderna för att fördela ersättningen till gruppmedlemmarna är orimligt höga i förhållan- de till ersättningens storlek.</P>
<P class="p388 ft5">För sen anmälan</P>
<P class="p391 ft6">92 § Gör en medlem anmälan enligt 91 § efter den i domen utsatta tiden, skall anmälan ändå anses gjord i rätt tid, om det finns särskilda skäl. I annat fall har medlemmen rätt till betalning endast ur ersättning som kvarstår sedan anspråk som anmälts i rätt tid har infriats.</P>
<P class="p325 ft5">Behörig domstol</P>
<P class="p391 ft7">93 § Tvister angående rätt till ersättning ur ett belopp som har dömts ut enligt 91 § skall väckas vid den domstol som först dömt i målet.</P>
<P class="p325 ft5">Förvaltning och redovisning</P>
<P class="p390 ft4">94 § Penningmedel som har mottagits enligt 91 § skall göras ränte- bärande. Den som har mottagit ersättningen skall senast inom ett år, och därefter löpande varje år, upprätta redovisning för medelsförvaltningen. Redovisningen skall hållas tillgänglig för gruppmedlemmarna.</P>
<P class="p127 ft6">Så snart ersättningen har fördelats till fullo i enlighet med domen skall anmälan göras till den rätt som först dömt i målet. Till anmälan skall fogas en slutredovisning.</P>
<P class="p393 ft4">95 § Den som har tillerkänts betalning enligt 91 § har rätt till ersättning för arbete och kostnader för att förvalta och fördela det utdömda beloppet till gruppmedlemmarna. Ersättningen skall betalas av gruppmedlemmar- na. Varje gruppmedlem svarar dock inte för mer än ett så stort belopp som har tillerkänts honom genom rättegången.</P>
<P class="p128 ft6">Ersättningen skall fastställas av rätten efter det att slutredovisning har avgetts och det inte längre kvarstår några medel att fördela.</P>
<P class="p78 ft7">Beträffande handläggningen av frågor enligt denna paragraf tillämpas lagen (1946:807) om handläggning av domstolsärenden.</P>
<P class="p325 ft19">Övriga bestämmelser</P>
<P class="p342 ft5">Protokoll</P>
<P class="p390 ft7">96 § Protokollet i en grupprättegång skall innehålla uppgifter om gruppen och om vilka som har trätt ur gruppen enligt 21 eller 22 §.</P>
<P class="p358 ft5">Domarjäv</P>
<P class="p406 ft35">97 § En gruppmedlem som inte är part får framställa invändning om jäv mot domare senast två veckor från det att han fick veta att domaren deltar i målets handläggning. Om den jävsgrundande omständigheten då inte</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p83 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p83 ft4">Bilaga 2</P>
<P class="p374 ft4">235</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_236">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP03107236x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p407 ft6">var känd för medlemmen, får invändningen dock framställas senast två veckor från det att medlemmen fick sådan kännedom.</P>
<P class="p168 ft4">Denna lag träder i kraft den</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p83 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p83 ft4">Bilaga 2</P>
<P class="p374 ft4">236</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_237">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP03107237x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p83 ft17">2 Förslag till</P>
<P class="p325 ft17">Lag om ändring i miljöskyddslagen (1969:387)</P>
<P class="p254 ft7">Härigenom föreskrivs att det i miljöskyddslagen (1969:387) skall införas två nya paragrafer, 35 och 35 a §§, av följande lydelse.</P>
<P class="p393 ft4">35 § Ett anspråk enligt 34 § kan bli föremål för enskild grupptalan eller organisationstalan enligt lagen (0000:000) om grupprättegång. Behörig att väcka organisationstalan är en sammanslutning som avses i 6 § första stycket 2 och 7 § nämnda lag.</P>
<P class="p128 ft6">Fastighetsdomstolen får gemensamt med ett mål som avses i första stycket handlägga mål rörande ersättning för miljöskada, om det är lämpligt med hänsyn till utredningen och övriga omständigheter.</P>
<P class="p393 ft6">35 a § Fastighetsdomstolen skall i mål enligt 34 § se till att målet blir utrett i den omfattning som dess beskaffenhet kräver. Vid tillämpning av rättegångsbalken gäller i sådana mål reglerna om tvistemål vari förlikning om saken inte är tillåten.</P>
<P class="p78 ft6">Finner domstolen att saken rör någon annans rätt, får domstolen genom kungörelse i ortstidning eller på annat lämpligt sätt uppmana honom att träda in i rättegången.</P>
<P class="p129 ft4">Denna lag träder i kraft den</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p83 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p83 ft4">Bilaga 2</P>
<P class="p374 ft4">237</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_238">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP03107238x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p83 ft17">3 Förslag till</P>
<P class="p325 ft17">Lag om ändring i miljöskadelagen (1986:225)</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p83 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p83 ft4">Bilaga 2</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p219 ft7">Härigenom föreskrivs att det i miljöskadelagen (1986:225) skall införas en ny paragraf, 15 §, av följande lydelse.</P>
<P class="p408 ft7">15 § Talan om ersättning enligt 12 § andra stycket och 13 § får föras för eller mot en grupp enligt lagen (0000:000) om grupprättegång.</P>
<P class="p409 ft4">Denna lag träder i kraft den</P>
<P class="p410 ft4">238</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_239">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP03107239x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p83 ft17">4 Förslag till</P>
<P class="p325 ft17">Lag om ändring i jämställdhetslagen (1991:433)</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p83 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p83 ft4">Bilaga 2</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft7">Härigenom föreskrivs att det i jämställdshetslagen (1991:433) skall införas två nya paragrafer, 46 a och 46 b §§, av följande lydelse.</P>
<P class="p62 ft4">46 a § En enskild arbetstagare eller Jämställdhetsombudsmannen får föra talan för en grupp arbetstagare enligt lagen (0000:000) om grupprätte- gång. Offentlig grupptalan får dock föras endast om ombudsmannen finner att en dom i tvisten är betydelsefull för rättstillämpningen eller att det annars finns särskilda skäl för det.</P>
<P class="p11 ft7">Vad som sägs i 45 § och 46 § andra stycket gäller också i mål enligt första stycket.</P>
<P class="p63 ft6">46 b § Om Jämställdhetsombudsmannen för talan enligt 46 a §, gäller inte <NOBR>29–34</NOBR> §§ lagen (0000:000) om grupprättegång. Vid sådan talan skall vidare Arbetsdomstolen vid tillämpning av 41 § nämnda lag hänvisa målet till en behörig tingsrätt. Detsamma gäller om ett mål återupptas efter återvinning från en enskild arbetstagare.</P>
<P class="p409 ft4">Denna lag träder i kraft den</P>
<P class="p411 ft4">239</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_240">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p412 ft70">Lagförslag i promemorian Lag om Grupprättegång <NOBR>(2001-06-08)</NOBR></P>
<P class="p413 ft17">1 Förslag till lag om grupprättegång</P>
<P class="p325 ft4">Härigenom föreskrivs följande.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p83 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p83 ft4">Bilaga 3</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p15 ft19">Inledande bestämmelser</P>
<P class="p414 ft20">Grupptalan</P>
<P class="p39 ft6">1 § Med grupptalan avses i denna lag en talan som någon för som företrädare för flera personer med rättsverkningar för dem, trots att de inte är parter i målet. Grupptalan kan väckas som enskild grupptalan<SPAN class="ft22">, </SPAN>organisationstalan eller offentlig grupptalan<SPAN class="ft22">.</SPAN></P>
<P class="p42 ft4">Med gruppen avses de personer för vilka käranden för talan.</P>
<P class="p65 ft20">Grupprättegång</P>
<P class="p36 ft6">2 § En rättegång där grupptalan förs kallas grupprättegång. En grupprättegång får avse anspråk som kan tas upp av allmän domstol enligt reglerna i rättegångsbalken om tvistemål.</P>
<P class="p12 ft4">I grupprättegången gäller bestämmelserna om tvistemål i rätte- gångsbalken, med undantag för 1 kap. 3 d §, om inte annat sägs i denna lag.</P>
<P class="p12 ft7">En grupprättegång kan också föras enligt särskilda bestämmelser i miljöbalken.</P>
<P class="p71 ft19">Hur grupptalan väcks m.m.</P>
<P class="p35 ft20">Behöriga domstolar</P>
<P class="p36 ft6">3 § De tingsrätter som regeringen bestämmer skall vara behöriga att handlägga mål enligt denna lag. Det skall finnas minst en behörig tingsrätt i varje län.</P>
<P class="p41 ft20">Talerätt</P>
<P class="p317 ft4">4 § Enskild grupptalan får väckas av en medlem i gruppen.</P>
<P class="p73 ft6">5 § Organisationstalan får väckas av en ideell sammanslutning av konsumenter eller löntagare – eller en sammanslutning av sådana organisationer – i tvister mellan konsumenter och en näringsidkare rörande någon vara, tjänst eller annan nyttighet som näringsidkaren erbjuder till konsumenter.</P>
<P class="p42 ft4">I första stycket avses med</P>
<P class="p415 ft4">240</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_241">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p53 ft4"><SPAN class="ft5">konsumenter</SPAN>: fysiska personer som handlar huvudsakligen för ändamål</P></TD>
<TD class="tr16 td27"><P class="p3 ft8">Prop. 2001/02:107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">som faller utanför näringsverksamhet,</P></TD>
<TD class="tr12 td27"><P class="p3 ft4">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p53 ft4"><SPAN class="ft5">näringsidkare</SPAN>: en fysisk eller juridisk person som handlar för ändamål</P></TD>
<TD class="tr12 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">som har samband med den egna näringsverksamheten.</P></TD>
<TD class="tr12 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p53 ft4">En organisationstalan får omfatta även annan tvist än sådan som avses</P></TD>
<TD class="tr13 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">i första stycket, om det medför betydande fördelar med hänsyn till ut-</P></TD>
<TD class="tr12 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">redningen och övriga omständigheter att tvisterna handläggs gemensamt.</P></TD>
<TD class="tr10 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td34"><P class="p3 ft4">6 § Offentlig grupptalan får väckas av de myndigheter som regeringen</P></TD>
<TD class="tr20 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td34"><P class="p3 ft4">bestämmer.</P></TD>
<TD class="tr23 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td34"><P class="p3 ft4">7 § Talerätten enligt denna lag upphör inte även om det efter det att</P></TD>
<TD class="tr2 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">grupptalan har väckts inträffar en förändring i de förhållanden på vilka</P></TD>
<TD class="tr13 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">rätten att väcka talan har grundats.</P></TD>
<TD class="tr10 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td34"><P class="p3 ft5">Särskilda processförutsättningar</P></TD>
<TD class="tr2 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p267 ft4">8 § En grupptalan skall tas upp till prövning, om</P>
<P class="p48 ft7"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft87">gruppen är lämpligt bestämd med hänsyn till omständigheterna i målet,</SPAN></P>
<P class="p12 ft4"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft39">talan grundas på en eller flera omständigheter som är gemensamma eller likartade för gruppmedlemmarnas anspråk,</SPAN></P>
<P class="p12 ft6"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft23">merparten av de anspråk som talan avser inte lika väl kan göras gällande genom talan av gruppmedlemmarna enskilt,</SPAN></P>
<P class="p31 ft4"><SPAN class="ft4">4.</SPAN><SPAN class="ft37">käranden med hänsyn till sitt intresse i saken och omständigheterna</SPAN></P>
<P class="p416 ft4"><SPAN class="ft8">i</SPAN><SPAN class="ft16">övrigt bedöms lämplig att ta till vara gruppmedlemmarnas rätt i målet,</SPAN></P>
<P class="p58 ft4"><SPAN class="ft8">5.</SPAN><SPAN class="ft16">målet kan handläggas på ett effektivt och ändamålsenligt sätt, och</SPAN></P>
<P class="p58 ft4"><SPAN class="ft8">6.</SPAN><SPAN class="ft16">en grupprättegång i övrigt inte är olämplig.</SPAN></P>
<P class="p355 ft5">Ansökans innehåll</P>
<P class="p417 ft7">9 § En ansökan om stämning skall, utöver det som sägs i 42 kap. 2 § rättegångsbalken, innehålla uppgift om</P>
<P class="p55 ft4"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft16">den grupp som talan avser,</SPAN></P>
<P class="p12 ft6"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft23">de omständigheter som är gemensamma eller likartade för grupp- medlemmarnas anspråk,</SPAN></P>
<P class="p12 ft6"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft26">de för käranden kända förhållanden som har betydelse för prövningen av endast vissa gruppmedlemmars anspråk samt</SPAN></P>
<P class="p12 ft6"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft83">omständigheter i övrigt som har betydelse för frågan om huruvida talan får tas upp till handläggning enligt denna lag.</SPAN></P>
<P class="p12 ft7">Käranden skall i ansökan ange namn och adress på samtliga gruppmedlemmar, om uppgifterna behövs för målets handläggning. Om uppgifterna inte är tillgängliga för käranden utan särskild utredning, skall käranden i stället upplysa om det.</P>
<P class="p316 ft5">Byte av taleform</P>
<P class="p347 ft4">10 § Den som är kärande i en rättegång kan hos tingsrätten skriftligen</P>
<P class="p15 ft44">ansöka om att målet skall utvidgas till en grupprättegång. Då skall</P>
<P class="p252 ft4">241</P>
</DIV>
<DIV id="page_242">
<P class="p14 ft7">bestämmelserna i 9 § och 42 kap. <NOBR>2–4</NOBR> §§ rättegångsbalken tillämpas. Prop. 2001/02:107 Ansökan skall delges svaranden för yttrande. Om ansökan är ogrundad, Bilaga 3</P>
<P class="p15 ft4">får den dock avslås omedelbart.</P>
<P class="p12 ft6">Om den tingsrätt där målet pågår inte är behörig att ta upp grupptalan skall ansökan överlämnas till en behörig domstol. Är ansökan uppenbart ogrundad, får dock domstolen, i stället för att överlämna ansökan, omedelbart avslå den.</P>
<P class="p336 ft5">Ombud</P>
<P class="p418 ft7">11 § Enskild grupptalan och organisationstalan skall föras genom ombud som är advokat. Om det finns särskilda skäl, får rätten medge att talan förs utan ombud eller genom ombud som inte är advokat.</P>
<P class="p45 ft7">12 § En fullmakt som avser rättegång i allmänhet ger inte ombudet behörighet att väcka grupptalan eller att ta emot stämning i en grupprättegång.</P>
<P class="p419 ft5">Underrättelse till medlemmarna om att en grupprättegång har inletts</P>
<P class="p70 ft6">13 § Avvisas inte kärandens ansökan om att inleda en grupprättegång, skall gruppmedlemmarna underrättas om rättegången.</P>
<P class="p420 ft4">Underrättelsen skall efter vad domstolen finner lämpligt innehålla</P>
<P class="p55 ft4"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft16">en kortfattad redogörelse för ansökan,</SPAN></P>
<P class="p55 ft4"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft16">upplysningar om</SPAN></P>
<P class="p421 ft4"><SPAN class="ft8">a)</SPAN><SPAN class="ft16">grupprättegången som handläggningsform,</SPAN></P>
<P class="p421 ft4"><SPAN class="ft8">b)</SPAN><SPAN class="ft16">medlemmarnas möjligheter att själva delta i rättegången,</SPAN></P>
<P class="p421 ft4"><SPAN class="ft8">c)</SPAN><SPAN class="ft16">rättsverkan av en dom i en grupprättegång, och</SPAN></P>
<P class="p421 ft4"><SPAN class="ft8">d)</SPAN><SPAN class="ft16">om vad som gäller i fråga om rättegångskostnader,</SPAN></P>
<P class="p55 ft4"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft16">uppgift om kärandens och ombudets namn och adress,</SPAN></P>
<P class="p422 ft4"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft16">besked om tiden som rätten bestämmer för anmälan enligt 14 §, samt</SPAN></P>
<P class="p48 ft7"><SPAN class="ft8">5.</SPAN><SPAN class="ft87">uppgift om andra förhållanden som har betydelse för gruppmed- lemmarnas rätt.</SPAN></P>
<P class="p40 ft5">Gruppens bestämning</P>
<P class="p418 ft7">14 § En gruppmedlem som inte skriftligen inom den tid som rätten bestämmer har anmält till domstolen att han eller hon vill omfattas av grupptalan skall anses ha trätt ur gruppen.</P>
<P class="p419 ft5">Jäv</P>
<P class="p73 ft6">15 § En gruppmedlem som inte är part får framställa en invändning om jäv mot en domare senast två veckor från det att han eller hon fick veta att domaren deltar i målets handläggning. Om den jävsgrundande omständigheten då inte var känd för medlemmen, får invändningen dock framställas senast två veckor från det att medlemmen fick sådan</P>
<P class="p15 ft51">kännedom.</P>
<P class="p252 ft4">242</P>
</DIV>
<DIV id="page_243">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p83 ft19">Den fortsatta handläggningen</P>
<P class="p323 ft5">Kärandens skyldigheter</P>
<P class="p81 ft7">16 § Käranden skall vid talans utförande ta till vara gruppmedlemmarnas intressen och på en gruppmedlems begäran lämna upplysningar om för- hållanden som har betydelse för medlemmens rätt. I viktiga frågor skall gruppföreträdaren ge gruppmedlemmarna tillfälle att yttra sig, om det kan ske utan större olägenhet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p83 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p83 ft4">Bilaga 3</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p15 ft5">Utvidgning av talan</P>
<P class="p423 ft7">17 § Käranden får muntligen inför rätten eller skriftligen utvidga en grupptalan till att omfatta andra käromål, om det är lämpligt med hänsyn till utredningen och övriga omständigheter.</P>
<P class="p419 ft5">Överlåtelse av tvisteföremålet</P>
<P class="p73 ft7">18 § Om käranden eller en gruppmedlem överlåter det som tvisten rör till någon annan, skall vad som sägs i 13 kap. 7 § rättegångsbalken gälla beträffande förvärvarens rätt och skyldighet att träda in som medlem i gruppen.</P>
<P class="p401 ft5">Undergrupper</P>
<P class="p418 ft6">19 § Rätten får förordna någon att som part vid sidan av käranden föra talan i en viss fråga eller del av saken som gäller endast vissa gruppmed- lemmars rätt, om det är nödvändigt för en ändamålsenlig handläggning.</P>
<P class="p162 ft6">Ett förordnande enligt första stycket får ges en gruppmedlem eller, om det inte är möjligt, någon annan lämplig person. Parterna och berörda gruppmedlemmar skall ges tillfälle att yttra sig innan rätten fattar beslut, om detta inte är uppenbart obehövligt. I beslutet skall rätten ange den del av gruppen och den fråga eller del av saken som förordnandet avser.</P>
<P class="p12 ft21">Bestämmelserna i denna lag om käranden gäller i tillämpliga delar också den som har förordnats att föra talan enligt första stycket.</P>
<P class="p401 ft5">Byte av kärande</P>
<P class="p73 ft6">20 § Om käranden visat oskicklighet eller av något annat skäl är olämplig att ta till vara gruppmedlemmarnas rätt i målet, skall domstolen utse någon annan som har talerätt att föra gruppens talan.</P>
<P class="p12 ft6">Om det inte kan utses någon person enligt första stycket, skall grupp- talan avvisas. Om käranden är klagandens motpart i högre rätt får dock rätten förordna någon annan lämplig person att föra gruppens talan.</P>
<P class="p311 ft21">21 § I andra fall än som avses i 20 § får någon annan överta kärandens talan endast om det finns särskilda skäl.</P>
<P class="p377 ft4">243</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_244">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p83 ft5">Avbrytande av grupprättegången</P>
<P class="p424 ft6">22 § Återkallar käranden talan för en grupp eller en gruppmedlem inom tiden för anmälan enligt 14 § skall målet avskrivas.</P>
<P class="p78 ft4">Sker återkallelsen efter den tidpunkten skall rätten, om det inte är uppenbart obehövligt, lämna parterna och gruppmedlemmarna tillfälle att yttra sig. Detsamma gäller om avskrivning skall ske på grund av att käranden har uteblivit från ett sammanträde eller om rätten finner att grupptalan eller något av käromålen skall avvisas.</P>
<P class="p78 ft6">Rätten får bestämma en tid inom vilken en gruppmedlem skriftligen kan anmäla till domstolen att han eller hon, om grupprättegången avbryts, vill träda in som part och föra talan angående sin rätt.</P>
<P class="p396 ft6">23 § Görs en anmälan om inträde enligt 22 § tredje stycket, skall rätten avskilja det käromål som anmälan gäller och besluta om den fortsatta handläggningen. Rätten får under de förutsättningar som anges i 1 kap. 3 d § rättegångsbalken besluta att målet skall handläggas med tillämpning av den paragrafen.</P>
<P class="p78 ft21">Rätten kan flytta över ett avskilt mål till en annan behörig domstol, om detta är bäst med hänsyn till utredningen och övriga omständigheter.</P>
<P class="p398 ft6">24 § Bestämmelserna i 22 § och 23 § första stycket tillämpas också om ett överklagande återkallas eller skall avvisas av annan anledning än att det kommit in för sent.</P>
<P class="p78 ft6">Om ett överklagande har förfallit på grund av att käranden uteblivit från ett sammanträde för huvudförhandling, skall målet återupptas enligt 50 kap. 22 § rättegångsbalken på ansökan av en gruppmedlem, även om käranden saknat laga förfall för sin utevaro. Gruppmedlemmens ansökan får begränsas till ett visst käromål.</P>
<P class="p358 ft5">Förlikning</P>
<P class="p81 ft21">25 § En förlikning som käranden ingår gäller endast om den ingås för en grupps räkning och om rätten stadfäster den genom en dom.</P>
<P class="p358 ft5">Om uppskov med prövningen av en viss fråga</P>
<P class="p81 ft6">26 § Om det är lämpligt med hänsyn till utredningen, får rätten i en särskild dom skjuta upp prövningen av en viss fråga som har betydelse endast för vissa gruppmedlemmars rätt<SPAN class="ft50">.</SPAN></P>
<P class="p78 ft7">Rätten skall förelägga de berörda gruppmedlemmarna att inom en viss tid begära att den uppskjutna frågan prövas. Kommer en sådan begäran in tillämpas 23 §. I annat fall skall käromålet ogillas, om det inte är uppenbart att käromålet är grundat.</P>
<P class="p358 ft5">Avgörandets innehåll</P>
<P class="p424 ft21">27 § I en dom skall rätten ange den grupp som domen avser. Detta gäller också ett beslut, om det behövs med hänsyn till frågans beskaffenhet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p83 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p83 ft4">Bilaga 3</P>
<P class="p374 ft4">244</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_245">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p3 ft5">Rättskraft</P></TD>
<TD class="tr16 td27"><P class="p3 ft8">Prop. 2001/02:107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr44 td34"><P class="p3 ft4">28 § Rättens avgörande i en grupprättegång har rättskraft i samma</P></TD>
<TD class="tr10 td27"><P class="p3 ft4">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td27"><P class="p3 ft58"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">utsträckning som om gruppmedlemmarna hade varit parter i målet.</P></TD>
<TD class="tr10 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p267 ft19">Särskilda regler om rättegångskostnader m.m.</P>
<P class="p347 ft5">Rätt till ersättning och ansvar för kostnader</P>
<P class="p73 ft6">29 § Den som har förordnats enligt 20 § andra stycket att föra grupptalan har rätt till ersättning av allmänna medel för arvode och kostnader som talans utförande har krävt. Ersättningens storlek skall bedömas med särskild hänsyn till tvistefrågornas art och omfattning samt den omsorg och skicklighet med vilken talan har utförts.</P>
<P class="p12 ft7">Rätten får besluta om förskott på ersättningen, om den nya gruppföre- trädaren har lagt ned omfattande arbete på uppdraget, om rättegången beräknas pågå lång tid eller om ett förskott annars är motiverat.</P>
<P class="p425 ft4">30 § Den som har förordnats enligt 20 § andra stycket att föra grupptalan är inte skyldig att betala ersättning för rättegångskostnader i annat fall än som avses i 18 kap. 6 § rättegångsbalken. I stället skall den som tidigare har fört talan för gruppen svara såsom part för rättegångskostnader. Denne skall också ersätta staten kostnader enligt 29 §, i den utsträckning dessa inte ersätts av klaganden eller någon annan.</P>
<P class="p11 ft6">Har i annat fall än som avses i första stycket någon övertagit kärandens talan i samband med ett överklagande eller därefter, svarar denne endast för kostnader som har uppkommit i den högre rätten.</P>
<P class="p311 ft7">31 § I fråga om skyldighet att ersätta staten kostnaderna för en grupp- företrädare enligt 29 § tillämpas bestämmelserna i rättegångsbalken om ansvar för rättegångskostnader. Rätten skall utan yrkande pröva frågan om ersättning.</P>
<P class="p401 ft5">Kostnadsansvaret för en gruppmedlem</P>
<P class="p73 ft21">32 § En gruppmedlem som inte är part i rättegången svarar för rättegångskostnaderna i målet endast i de fall som avses i 33 och 34 §§.</P>
<P class="p425 ft6">33 § Har svaranden ålagts att ersätta käranden dennes rättegångskostnader, men kan svaranden inte betala, får rätten, på yrkande av käranden, besluta att kostnaderna skall fördelas mellan samtliga gruppmedlemmar. Detsamma gäller sådana merkostnader på grund av ett riskavtal enligt 37 § som käranden inte kan få ersatta av svaranden.</P>
<P class="p48 ft6">Första stycket gäller också om staten har tillerkänts ersättning enligt 31 §. Rätten får i ett sådant fall utan yrkande pröva frågan om ersättning.</P>
<P class="p12 ft6">En gruppmedlem ansvarar inte för mer än sin del av kostnaderna och är inte skyldig att utge ersättning med mer än vad som har kommit honom eller henne till godo genom rättegången.</P>
<P class="p426 ft4">245</P>
</DIV>
<DIV id="page_246">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr1 td34"><P class="p3 ft4">34 § En gruppmedlem som inte är part i rättegången skall ersätta de</P></TD>
<TD class="tr1 td21"><P class="p3 ft4">Prop. 2001/02:107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td34"><P class="p3 ft4">kostnader som medlemmen har vållat genom någon åtgärd som avses i 18</P></TD>
<TD class="tr23 td21"><P class="p3 ft4">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">kap. 3 § första stycket rättegångsbalken eller genom sådan vårdslöshet</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td34"><P class="p3 ft4">eller försummelse som avses i 6 § samma kapitel.</P></TD>
<TD class="tr23 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td34"><P class="p3 ft4">35 § Om en medlem har inträtt som part i grupprättegången i samband</P></TD>
<TD class="tr2 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">med ett överklagande eller därefter, svarar medlemmen som part endast</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">för kostnader som har uppkommit i den högre rätten.</P></TD>
<TD class="tr10 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td34"><P class="p3 ft5">Avskilda käromål</P></TD>
<TD class="tr2 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td34"><P class="p3 ft4">36 § Om ett käromål har avskilts enligt 23 §, svarar käranden och grupp-</P></TD>
<TD class="tr2 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">medlemmen solidariskt för de rättegångskostnader som har uppkommit</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">före avskiljandet. För kostnader som har uppkommit därefter svarar</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">gruppmedlemmen ensam.</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p53 ft4">Har käranden eller gruppmedlemmen orsakat rättegångskostnad genom</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">vårdslöshet eller försummelse, skall han eller hon ensam svara för denna</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">kostnad.</P></TD>
<TD class="tr10 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td34"><P class="p3 ft5">Riskavtal</P></TD>
<TD class="tr2 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td34"><P class="p3 ft4">37 § Den som vill föra grupptalan får ingå avtal med en advokat om att</P></TD>
<TD class="tr2 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">arvode till advokaten skall bestämmas med hänsyn till i vilken</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td34"><P class="p3 ft4">utsträckning gruppmedlemmarnas anspråk tillgodoses (<SPAN class="ft5">riskavtal</SPAN>). I avtalet</P></TD>
<TD class="tr23 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">skall anges på vilket sätt arvodet skall avvika från ett normalarvode, om</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">gruppmedlemmarnas anspråk bifalls eller ogillas helt.</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p53 ft4">För att kunna åberopas mot gruppmedlemmarna skall ett riskavtal vara</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">skriftligt och ha godkänts av en domstol eller Rättshjälpsmyndigheten.</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p53 ft4">Ett riskavtal får godkännas endast om det är skäligt med hänsyn till</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">sakens beskaffenhet. Avtalet får inte godkännas om arvodet grundas enbart</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">på en andel av tvisteföremålets värde.</P></TD>
<TD class="tr10 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td34"><P class="p3 ft4">38 § Frågan om godkännande av ett riskavtal prövas i en pågående</P></TD>
<TD class="tr34 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">grupprättegång av domstolen på yrkande av käranden. Har den rättsliga</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">angelägenhet som riskavtalet omfattar inte inletts vid domstol, får den som</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">vill föra grupptalan begära att frågan om godkännande prövas av en</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">domstol som är behörig att pröva tvisten eller, om rättshjälp har beviljats,</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">av Rättshjälpsmyndigheten. Går det inte att avgöra vilken domstol som är</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">behörig, prövas frågan om godkännande av Stockholms tingsrätt.</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p53 ft4">Ett godkännande enligt första stycket upphör att gälla, om en grupprätte-</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">gång inte har inletts inom sex månader från godkännandet. Om det finns</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">skäl för det, får den domstol eller den myndighet som har godkänt avtalet</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">förlänga den tiden.</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p53 ft4">Ett beslut av Rättshjälpsmyndigheten skall i fråga om överklagande</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">anses som ett beslut av en tingsrätt.</P></TD>
<TD class="tr10 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td34"><P class="p3 ft4">39 § Arvode enligt ett riskavtal som har ingåtts enligt 37 § skall vara</P></TD>
<TD class="tr34 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td34"><P class="p3 ft4">skäligt. Vid bedömningen skall särskilt beaktas uppdragets art och om-</P></TD>
<TD class="tr23 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td34"><P class="p3 ft4">fattning, den skicklighet och den omsorg som uppdraget har utförts med,</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td21"><P class="p17 ft4">246</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td34"><P class="p3 ft46"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_247">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr1 td34"><P class="p3 ft4">den tid som har lagts ned på uppdraget samt tvisteföremålets värde och</P></TD>
<TD class="tr1 td21"><P class="p3 ft4">Prop. 2001/02:107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td34"><P class="p3 ft4">den ekonomiska risk som avtalet har inneburit för ombudet och</P></TD>
<TD class="tr23 td21"><P class="p3 ft4">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td34"><P class="p3 ft4">huvudmannen.</P></TD>
<TD class="tr23 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td34"><P class="p3 ft4">40 § Vid prövning av vad som är ersättningsgill rättegångskostnad enligt</P></TD>
<TD class="tr2 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">18 kap. 8 § rättegångsbalken skall hänsyn inte tas till sådana merkostnader</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td34"><P class="p3 ft4">som har uppkommit på grund av ett riskavtal.</P></TD>
<TD class="tr23 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td34"><P class="p3 ft4">41 § En tvist om arvode enligt 39 § skall väckas vid den domstol som först</P></TD>
<TD class="tr2 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">har dömt i målet. Om den rättsliga angelägenhet som riskavtalet avser har</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">avslutats utan att talan har väckts vid domstol, skall tvisten väckas vid den</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">domstol som har godkänt avtalet eller, om avtalet inte har godkänts av</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">domstol, vid en domstol som hade kunnat pröva frågan om avtalets god-</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">kännande.</P></TD>
<TD class="tr10 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr44 td34"><P class="p3 ft19">Avgöranden som går att överklaga m.m.</P></TD>
<TD class="tr44 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td34"><P class="p3 ft4">42 § När avgörandet av en viss fråga har skjutits upp enligt 26 §, skall</P></TD>
<TD class="tr34 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">rätten bestämma om domen i den del där avgörandet inte är slutligt får</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">överklagas särskilt eller endast i samband med att rättens slutliga</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">avgörande överklagas. En sådan del av domen får dock alltid överklagas i</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">samband med att domen i den del där avgörandet är slutligt överklagas för</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td34"><P class="p3 ft4">eller mot en grupp.</P></TD>
<TD class="tr23 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p53 ft4">Om en sådan del av domen där avgörandet inte är slutligt överklagas</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">särskilt, får rätten bestämma att målet i övrigt skall vila till dess att domen</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td34"><P class="p3 ft4">har vunnit laga kraft.</P></TD>
<TD class="tr23 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td34"><P class="p3 ft4">43 § Tingsrättens beslut med anledning av en återkallelse av talan får inte</P></TD>
<TD class="tr2 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td34"><P class="p3 ft4">överklagas, om återkallelsen har skett inom tiden för anmälan enligt 14 §.</P></TD>
<TD class="tr23 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td34"><P class="p3 ft4">44 § Om en tingsrätt i ett beslut under rättegången har utsett någon annan</P></TD>
<TD class="tr2 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">att föra grupptalan än den som en gruppmedlem har föreslagit, tillämpas i</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">fråga om överklagande 49 kap. 4 § och 11 § första stycket rättegångs-</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">balken.</P></TD>
<TD class="tr10 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td34"><P class="p3 ft4">45 § En tingsrätts beslut under en rättegång enligt denna lag får, utöver</P></TD>
<TD class="tr34 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">vad som sägs i rättegångsbalken, överklagas särskilt, om tingsrätten i</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">beslutet har</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p53 ft4">1. avslagit kärandens begäran att få föra enskild grupptalan eller</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">organisationstalan utan ombud eller genom ombud som inte är advokat,</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p54 ft4">2. lämnat en anmälan enligt 14 § utan avseende,</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p54 ft4">3. prövat en fråga enligt 18 § om inträde som medlem i gruppen, eller</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p54 ft4">4. prövat en fråga om godkännande av ett riskavtal enligt 37 §.</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p53 ft4">Den som vill överklaga ett beslut som avses i första stycket skall först</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">anmäla missnöje. Anmälan skall göras genast, om beslutet har meddelats</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">vid ett sammanträde, och annars inom en vecka från den dag då klaganden</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">fick del av beslutet. Den som försummar detta har inte längre rätt att</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">överklaga beslutet. Anmäler någon missnöje gäller 49 kap. 11 § andra</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td34"><P class="p3 ft4">stycket rättegångsbalken.</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr15 td21"><P class="p17 ft4">247</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td34"><P class="p3 ft43"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_248">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr1 td34"><P class="p53 ft4">Ett beslut av Rättshjälpsmyndigheten enligt 38 § överklagas till Svea</P></TD>
<TD class="tr1 td27"><P class="p3 ft8">Prop. 2001/02:107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">hovrätt.</P></TD>
<TD class="tr10 td27"><P class="p3 ft4">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td34"><P class="p3 ft4">46 § Bestämmelserna i 44 och 45 §§ gäller också vid ett överklagande av</P></TD>
<TD class="tr2 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">en hovrätts beslut som inte är slutligt i frågor som avses i de paragraferna</P></TD>
<TD class="tr13 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td34"><P class="p3 ft4">och som har uppkommit i hovrätten eller som har överklagats dit.</P></TD>
<TD class="tr23 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td34"><P class="p3 ft4">47 § En missnöjesanmälan av en gruppmedlem som inte är part i rätte-</P></TD>
<TD class="tr2 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">gången skall alltid göras senast en vecka från dagen för beslutet, om</P></TD>
<TD class="tr13 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">beslutet har meddelats vid ett sammanträde till vilket medlemmen inte har</P></TD>
<TD class="tr13 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">kallats och inte heller ändå har inställt sig. Detsamma gäller om beslutet</P></TD>
<TD class="tr13 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">inte har meddelats vid ett sammanträde och inte skall delges medlemmen.</P></TD>
<TD class="tr10 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td34"><P class="p3 ft4">48 § Överklagas en dom för eller mot en grupp, får en gruppmedlem</P></TD>
<TD class="tr34 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">överklaga ett beslut som rör honom eller henne och som annars inte får</P></TD>
<TD class="tr13 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">överklagas särskilt.</P></TD>
<TD class="tr10 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p267 ft19">Underrättelse till gruppmedlemmarna</P>
<P class="p70 ft6">49 § Rätten skall, utöver vad som följer av övriga bestämmelser, under- rätta en berörd gruppmedlem om en dom eller ett slutligt beslut samt om en förlikning som begärs stadfäst enligt 25 §.</P>
<P class="p107 ft35">Om det behövs med hänsyn till den betydelse uppgiften kan antas ha för medlemmens rätt skall rätten vidare underrätta en berörd gruppmedlem om</P>
<P class="p55 ft4"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft16">att käranden har anlitat ett nytt ombud,</SPAN></P>
<P class="p58 ft4"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft16">att käranden har eftergett eller medgett talan,</SPAN></P>
<P class="p58 ft4"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft16">ett riskavtal enligt 37 §,</SPAN></P>
<P class="p58 ft4"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft16">överklaganden samt</SPAN></P>
<P class="p427 ft4"><SPAN class="ft4">5.</SPAN><SPAN class="ft33">andra beslut, åtgärder och förhållanden i övrigt.</SPAN></P>
<P class="p73 ft7">50 § Underrättelse till gruppmedlemmar får ske på det sätt rätten finner lämpligt.</P>
<P class="p12 ft7">Rätten får förelägga en part att ombesörja en underrättelse, om detta har betydande fördelar för handläggningen. Part har i sådant fall rätt till ersättning av allmänna medel för kostnader.</P>
<P class="p336 ft4">Denna lag träder i kraft den 1 juli 2002.</P>
<P class="p428 ft4">248</P>
</DIV>
<DIV id="page_249">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr18 td34"><P class="p3 ft17">2 Förslag till lag om ändring i miljöbalken</P></TD>
<TD class="tr18 td27"><P class="p3 ft8">Prop. 2001/02:107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr17 td34"><P class="p429 ft4">Härigenom föreskrivs att det i miljöbalken skall införas två nya</P></TD>
<TD class="tr23 td27"><P class="p3 ft4">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td27"><P class="p3 ft55"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">paragrafer, 32 kap. 13 och 14 §§, av följande lydelse.</P></TD>
<TD class="tr10 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td34"><P class="p429 ft19">32 kap.</P></TD>
<TD class="tr30 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td34"><P class="p3 ft4">13 § Talan om skadestånd enligt detta kapitel får föras som grupptalan</P></TD>
<TD class="tr20 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">enligt lagen (0000:000) om grupprättegång.</P></TD>
<TD class="tr12 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p429 ft8">Talan om förbud mot fortsatt verksamhet eller om skyddsåtgärder eller</P></TD>
<TD class="tr12 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">andra försiktighetsmått enligt 12 § kan bli föremål för enskild grupptalan</P></TD>
<TD class="tr12 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">eller organisationstalan.</P></TD>
<TD class="tr12 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p429 ft4">Vid en grupptalan enligt första eller andra stycket tillämpas lagen</P></TD>
<TD class="tr12 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">(0000:000) om grupprättegång med undantag för 2, 3 och 5 §§ samt 23 §</P></TD>
<TD class="tr12 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">första stycket andra meningen och andra stycket.</P></TD>
<TD class="tr10 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td34"><P class="p3 ft4">14 § Organisationstalan enligt 13 § första eller andra stycket får väckas</P></TD>
<TD class="tr0 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">av en ideell förening som har till ändamål att tillvarata naturskydds- eller</P></TD>
<TD class="tr12 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">miljöskyddsintressen eller av en sammanslutning av yrkesverksamma</P></TD>
<TD class="tr12 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">inom <NOBR>fiske-,</NOBR> <NOBR>jordbruks-,</NOBR> ren- och skogsbruksnäringen.</P></TD>
<TD class="tr12 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p429 ft4">Det som sägs i första stycket gäller också en sammanslutning av</P></TD>
<TD class="tr13 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td34"><P class="p3 ft4">sådana organisationer som nämns där.</P></TD>
<TD class="tr23 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p430 ft4">249</P>
</DIV>
<DIV id="page_250">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP03107250x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p83 ft17">3 Förslag till lag om ändring av delgivningslagen (1970:428) <SPAN class="ft4">Prop. 2001/02:107</SPAN></P>
<P class="p431 ft4">Bilaga 3</P>
<P class="p228 ft4">Härigenom föreskrivs att 2 § delgivningslagen (1970:428) skall ha</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD class="tr11 td71"><P class="p3 ft4">följande lydelse.</P></TD>
<TD class="tr11 td72"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr45 td71"><P class="p3 ft5">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr45 td72"><P class="p17 ft5">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td71"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr34 td72"><P class="p432 ft4">2 §</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p114 ft4">Delgivning <SPAN class="ft5">ombesörjes </SPAN>av myndigheten.</P>
<P class="p114 ft4">Begär part, sökande eller annan sakägare att själv få ombesörja delgivning, kan myndigheten medge detta, om det kan ske utan olägenhet. Myndigheten skall i sådant fall förelägga honom att inom viss tid komma in till myndigheten med bevis om delgivning. Har sådant bevis <SPAN class="ft5">ej </SPAN>inkommit inom föreskriven tid, skall myndigheten själv utan dröjsmål ombesörja delgivningen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p114 ft4">Delgivning <SPAN class="ft5">ombesörjs </SPAN>av myndigheten.</P>
<P class="p114 ft4">Begär part, sökande eller annan sakägare att själv få ombesörja delgivning, kan myndigheten medge detta, om det kan ske utan olägenhet. Myndigheten skall i sådant fall förelägga honom <SPAN class="ft5">eller henne </SPAN>att inom viss tid komma in till myndigheten med bevis om delgivning. Har sådant bevis <SPAN class="ft5">inte </SPAN>inkommit inom föreskriven tid, skall myndigheten själv utan dröjsmål ombesörja delgivningen.</P>
<P class="p114 ft6">I lagen (0000:000) om grupprättegång finns särskilda bestämmelser om föreläggande för part att ombesörja delgivning.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p42 ft4">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.</P>
<P class="p433 ft4">250</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_251">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p83 ft1">Remissinstanser</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p83 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p83 ft4">Bilaga 4</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p434 ft8">Remissyttranden över Grupptalanutredningens betänkande Grupprätte- gång (SOU 1994:151) har under år 1995 avgetts av Justitieombuds- mannen, Svea hovrätt, Hovrätten för Västra Sverige, Stockholms tings- rätt, Uppsala tingsrätt, Kristianstads tingsrätt, Malmö tingsrätt, Göteborgs tingsrätt, Östersunds tingsrätt, Umeå tingsrätt, Justitiekanslern, Dom- stolsverket, Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Jämställdhetsnämnden, Finansinspektionen, Riksrevi- sionsverket, Arbetsgivarverket, Arbetsdomstolen, Marknadsdomstolen, Konsumentverket, Allmänna reklamationsnämnden, Naturvårdsverket, Koncessionsnämnden för miljöskydd, Juridiska fakultetsnämnden i Stockholm, Juridiska fakultetsnämnden i Lund, Sveriges advokatsam- fund, Sveriges domareförbund, Sveriges Akademikers Centralorgani- sation, Tjänstemännens Centralorganisation, Landsorganisationen i Sverige (LO), Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Folkpartiet liberalernas kvinnoförbund, Moderata Kvinnoförbundet, Miljöpartiet de Grönas kvinnoutskott, Kooperationens Förhandlingsorganisation, Sveriges Konsumentråd, Svenska Bankföreningen, Finansbolagens Före- ning, Svenska Kommunförbundet, Industriförbundet, Grossistförbundet Svensk Handel, Sveriges Köpmannaförbund, Företagarnas Riksorgani- sation, Sveriges Försäkringsförbund, Landstingsförbundet, Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), <NOBR>Fredrika-Bremerförbundet,</NOBR> Naturskydds- föreningen, Stiftelsen Miljöcentrum, Villaägarnas Riksförbund, Konsu- mentvägledarnas förening, Miljöbalksutredningen, Svensk Industriföre- ning och Handikappförbundets Samarbetsorgan.</P>
<P class="p435 ft4">Centerkvinnorna, Kristdemokratiska Samhällspartiets Kvinnoförbund, Vänsterpartiets kvinnopolitiska utskott, Svenska Sparbanksföreningen, Sveriges Föreningsbankers Förbund, Kooperativa Förbundet, Yrkeskvin- nors Riksförbund och Miljöförbundet avstod från att lämna synpunkter.</P>
<P class="p304 ft4">Inför ett samrådsmöte i Justitiedepartementet den 22 december 2000 fick de inbjudna remissinstanserna ta del av ett utkast till lagrådsremiss om grupprättegång. I mötet deltog Hovrätten över Skåne och Blekinge, Domstolsverket, Delegationen för utländska investeringar i Sverige (ISA), Konsumentverket, Allmänna reklamationsnämnden, Konkurrens- verket, Juridiska fakultetsnämnden i Stockholm, Juridiska fakulteten i Uppsala, Handelshögskolan i Stockholm, Sveriges advokatsamfund, Svenska Bankföreningen, Finansbolagens Förening, Svenska Kommun- förbundet, SAF, LO, Industriförbundet, Svensk Handel, Sveriges Aktiesparares Riksförbund, Sveriges Försäkringsförbund, Stiftelsen Miljöcentrum, Svenska <NOBR>IT-företagens</NOBR> Organisation, Referensgruppen för entreprenörskap och företagsutveckling samt Plast- och Kemi- branscherna.</P>
<P class="p305 ft6">Av de inbjudna remissinstanser som inte deltog i mötet har Växjö tingsrätt, Gävle tingsrätt, Finansinspektionen och Sveriges Konsument- råd yttrat sig över utkastet till lagrådsremiss.</P>
<P class="p297 ft4">Naturvårdsverket, Miljöbalkskommittén, Nutek, Juridiska fakultets- styrelsen i Lund, Handelshögskolan i Göteborg, Fristående Sparbankers Riksförbund, Svensk Industriförening, Kooperativa Förbundet, Före- tagarnas Riksorganisation, Svenska Naturskyddsföreningen, Villaägarnas</P>
<P class="p436 ft4">251</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_252">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft6">Riksförbund, Konsumentvägledarnas förening, Svenska Riskkapital- föreningen och Gemenskapen för elektroniska affärer har avstått från att lämna synpunkter på utkastet till lagrådsremiss.</P>
<P class="p114 ft4">Remissyttranden över promemorian Lag om grupprättegång har under 2001 avgetts av Justitieombudsmannen, Svea hovrätt, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Hovrätten för Västra Sverige, Stockholms tingsrätt, Uppsala tingsrätt, Växjö tingsrätt, Kristianstads tingsrätt, Malmö tings- rätt, Göteborgs tingsrätt, Östersunds tingsrätt, Umeå tingsrätt, Justitie- kanslern, Domstolsverket, Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsman- nen mot etnisk diskriminering, Jämställdhetsnämnden, Delegationen för utländska investeringar i Sverige (ISA), Finansinspektionen, Riksrevi- sionsverket, Arbetsgivarverket, Länsstyrelsen i Stockholms län, Arbets- domstolen, Marknadsdomstolen, Konsumentverket, Allmänna reklama- tionsnämnden, Riksantikvarieämbetet, Naturvårdsverket, Miljöbalks- kommittén, Verket för näringslivsutveckling (NUTEK), Konkurrens- verket, Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, Juridiska fakultetsstyrelsen vid Lunds universitet, Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet, Handelshögskolan i Stockholm, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Sveriges advokatsamfund, Sveriges domare- förbund, Sveriges Akademikers Centralorganisation, Tjänstemännens Centralorganisation, LO, Kristdemokratiska Kvinnoförbundet, Moderat- kvinnorna, Kooperationens Förhandlingsorganisation, Sveriges Konsu- mentråd, Svenska Bankföreningen, Fristående Sparbankers Riksförbund, Finansbolagens Förening, Svenska Kommunförbundet, Svensk Handel, Föreningen Svenskt Näringsliv, Kooperativa Förbundet, Företagarnas Riksorganisation, Sveriges Försäkringsförbund, Sveriges Aktiesparares Riksförbund, Landstingsförbundet, <NOBR>Fredrika-Bremerförbundet,</NOBR> Handi- kappförbundets Samarbetsorgan, Svenska Naturskyddsföreningen, Stiftelsen Miljöcentrum, Villaägarnas Riksförbund, Svenska <NOBR>IT-före-</NOBR> tagens Organisation samt Plast- och Kemibranscherna. Vidare har Lant- brukarnas Riksförbund, Svenska Fondhandlareföreningen och professor Lars Heuman yttrat sig.</P>
<P class="p157 ft4">Gävle tingsrätt, Centerkvinnorna, Folkpartiet liberalernas kvinno- förbund, Miljöpartiet de Grönas kvinnoutskott, Sveriges Socialdemo- kratiska Kvinnoförbund, Vänsterpartiets kvinnopolitiska utskott, Svensk Industriförening, Yrkeskvinnors Riksförbund, Miljöförbundet, Konsu- mentvägledarnas förening, Svenska Riskkapitalföreningen, Gemen- skapen för elektroniska affärer samt Referensgruppen för entreprenör- skap och företagsutveckling har avstått från att yttra sig över promemo- rian.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p117 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p117 ft4">Bilaga 4</P>
<P class="p374 ft4">252</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_253">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr1 td73"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr2 td34"><P class="p3 ft1">Lagrådsremissens lagförslag</P></TD>
<TD class="tr1 td27"><P class="p3 ft8">Prop. 2001/02:107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td73"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td27"><P class="p3 ft4">Bilaga 5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td73"></TD>
<TD class="tr39 td34"><P class="p3 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td73"></TD>
<TD class="tr15 td34"><P class="p3 ft4">Regeringen har följande förslag till lagtext.</P></TD>
<TD class="tr15 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr46 td73"></TD>
<TD class="tr46 td34"><P class="p3 ft17">1 Förslag till lag om grupprättegång</P></TD>
<TD class="tr46 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td73"></TD>
<TD class="tr17 td34"><P class="p53 ft4">Härigenom föreskrivs följande.</P></TD>
<TD class="tr17 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p437 ft19">Inledande bestämmelser</P>
<P class="p35 ft20">Grupptalan</P>
<P class="p39 ft4">1 § Med grupptalan avses i denna lag en talan som någon för som företrädare för flera personer med rättsverkningar för dem, trots att de inte är parter i målet. Grupptalan kan väckas som enskild grupptalan<SPAN class="ft5">, </SPAN>organisationstalan eller offentlig grupptalan<SPAN class="ft5">.</SPAN></P>
<P class="p37 ft4">Med gruppen avses de personer för vilka käranden för talan.</P>
<P class="p38 ft20">Grupprättegång</P>
<P class="p39 ft6">2 § En rättegång där grupptalan förs kallas grupprättegång. En grupprättegång får avse anspråk som kan tas upp av allmän domstol enligt reglerna i rättegångsbalken om tvistemål.</P>
<P class="p12 ft4">I en grupprättegång gäller bestämmelserna om tvistemål i rätte- gångsbalken, med undantag för 1 kap. 3 d §, om inte annat sägs i denna lag.</P>
<P class="p12 ft7">En grupprättegång kan också föras enligt särskilda bestämmelser i miljöbalken.</P>
<P class="p40 ft19">Hur grupptalan väcks m.m.</P>
<P class="p35 ft20">Behöriga domstolar</P>
<P class="p36 ft6">3 § De tingsrätter som regeringen bestämmer skall vara behöriga att handlägga mål enligt denna lag. Det skall finnas minst en behörig tingsrätt i varje län.</P>
<P class="p65 ft20">Talerätt</P>
<P class="p30 ft4">4 § Enskild grupptalan får väckas av en medlem i gruppen.</P>
<P class="p73 ft6">5 § Organisationstalan får väckas av en ideell sammanslutning av konsumenter eller löntagare – eller en sammanslutning av sådana organisationer – i tvister mellan konsumenter och en näringsidkare om någon vara, tjänst eller annan nyttighet som näringsidkaren erbjuder till konsumenter.</P>
<P class="p42 ft4">I första stycket avses med</P>
<P class="p438 ft4">253</P>
</DIV>
<DIV id="page_254">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p53 ft4"><SPAN class="ft5">konsumenter</SPAN>: fysiska personer som handlar huvudsakligen för ändamål</P></TD>
<TD class="tr16 td27"><P class="p3 ft8">Prop. 2001/02:107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">som faller utanför näringsverksamhet,</P></TD>
<TD class="tr12 td27"><P class="p3 ft4">Bilaga 5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p53 ft4"><SPAN class="ft5">näringsidkare</SPAN>: en fysisk eller juridisk person som handlar för ändamål</P></TD>
<TD class="tr12 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">som har samband med den egna näringsverksamheten.</P></TD>
<TD class="tr12 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p53 ft4">En organisationstalan får omfatta även en annan tvist än en sådan som</P></TD>
<TD class="tr13 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">avses i första stycket, om det medför betydande fördelar med hänsyn till</P></TD>
<TD class="tr12 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">utredningen och övriga omständigheter att tvisterna handläggs gemen-</P></TD>
<TD class="tr12 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">samt.</P></TD>
<TD class="tr10 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td34"><P class="p3 ft4">6 § Offentlig grupptalan får väckas av de myndigheter som regeringen</P></TD>
<TD class="tr0 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">bestämmer.</P></TD>
<TD class="tr10 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td34"><P class="p3 ft4">7 § Talerätten enligt denna lag upphör inte även om det efter det att</P></TD>
<TD class="tr20 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">grupptalan har väckts inträffar en förändring i de förhållanden som rätten</P></TD>
<TD class="tr12 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">att väcka talan har grundats på.</P></TD>
<TD class="tr10 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td34"><P class="p3 ft20">Särskilda processförutsättningar</P></TD>
<TD class="tr19 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td34"><P class="p3 ft4">8 § En grupptalan skall tas upp till prövning, om</P></TD>
<TD class="tr21 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p12 ft6"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft88">gruppen är lämpligt bestämd med hänsyn till omständigheterna i målet,</SPAN></P>
<P class="p12 ft4"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft39">talan grundas på en eller flera omständigheter som är gemensamma eller likartade för gruppmedlemmarnas anspråk,</SPAN></P>
<P class="p12 ft6"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft23">merparten av de anspråk som talan avser inte lika väl kan göras gällande genom talan av gruppmedlemmarna själva,</SPAN></P>
<P class="p31 ft4"><SPAN class="ft4">4.</SPAN><SPAN class="ft37">käranden med hänsyn till sitt intresse i saken och omständigheterna</SPAN></P>
<P class="p416 ft4"><SPAN class="ft8">i</SPAN><SPAN class="ft16">övrigt bedöms lämplig att ta till vara gruppmedlemmarnas rätt i målet,</SPAN></P>
<P class="p58 ft4"><SPAN class="ft8">5.</SPAN><SPAN class="ft16">målet kan handläggas på ett effektivt och ändamålsenligt sätt, och</SPAN></P>
<P class="p58 ft4"><SPAN class="ft8">6.</SPAN><SPAN class="ft16">en grupprättegång i övrigt inte är olämplig.</SPAN></P>
<P class="p38 ft20">Ansökans innehåll</P>
<P class="p439 ft6">9 § En ansökan om stämning skall, utöver det som sägs i 42 kap. 2 § rättegångsbalken, innehålla uppgifter om</P>
<P class="p42 ft4">1. den grupp som talan avser,</P>
<P class="p12 ft6"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft23">de omständigheter som är gemensamma eller likartade för grupp- medlemmarnas anspråk,</SPAN></P>
<P class="p12 ft6"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft26">de för käranden kända förhållanden som har betydelse för prövningen av endast vissa gruppmedlemmars anspråk samt</SPAN></P>
<P class="p12 ft6"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft83">omständigheter i övrigt som har betydelse för frågan om huruvida talan får tas upp till handläggning enligt denna lag.</SPAN></P>
<P class="p12 ft7">Käranden skall i ansökan ange namn och adress på samtliga gruppmedlemmar, om uppgifterna behövs för målets handläggning. Om uppgifterna inte är tillgängliga för käranden utan särskild utredning, skall käranden i stället upplysa om det.</P>
<P class="p440 ft4">254</P>
</DIV>
<DIV id="page_255">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p83 ft20">Byte av taleform</P>
<P class="p169 ft4">10 § Den som är kärande i en rättegång kan hos tingsrätten skriftligen ansöka om att målet skall omvandlas till en grupprättegång. Då skall bestämmelserna i 9 § och 42 kap. <NOBR>2–4</NOBR> §§ rättegångsbalken tillämpas. Ansökan skall delges svaranden för yttrande. Är ansökan ogrundad får domstolen omedelbart avslå den.</P>
<P class="p128 ft6">Om den tingsrätt där målet pågår inte är behörig att ta upp grupptalan skall ansökan överlämnas till en behörig domstol. Är ansökan uppenbart ogrundad får domstolen omedelbart avslå ansökan i stället för att över- lämna den.</P>
<P class="p338 ft20">Ombud</P>
<P class="p169 ft6">11 § Enskild grupptalan och organisationstalan skall föras genom ombud som är advokat. Om det finns särskilda skäl, får rätten medge att talan förs utan ombud eller genom ombud som inte är advokat.</P>
<P class="p396 ft6">12 § En fullmakt som avser rättegång i allmänhet ger inte ombudet behörighet att väcka grupptalan eller att ta emot stämning i en grupprättegång.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p83 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p83 ft4">Bilaga 5</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p15 ft20">Underrättelse till medlemmarna om att en grupprättegång har inletts</P>
<P class="p439 ft6">13 § Avvisas inte kärandens ansökan om att inleda en grupprättegång, skall gruppmedlemmarna underrättas om rättegången.</P>
<P class="p420 ft4">Underrättelsen skall efter vad domstolen finner lämpligt innehålla</P>
<P class="p55 ft4"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft16">en kortfattad redogörelse för ansökan,</SPAN></P>
<P class="p55 ft4"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft16">upplysningar om</SPAN></P>
<P class="p56 ft4"><SPAN class="ft4">a)</SPAN><SPAN class="ft33">grupprättegången som handläggningsform,</SPAN></P>
<P class="p441 ft4"><SPAN class="ft4">b)</SPAN><SPAN class="ft16">medlemmarnas möjligheter att själva delta i rättegången,</SPAN></P>
<P class="p57 ft4"><SPAN class="ft8">c)</SPAN><SPAN class="ft33">rättsverkan av en dom i en grupprättegång, och</SPAN></P>
<P class="p56 ft4"><SPAN class="ft4">d)</SPAN><SPAN class="ft33">om vad som gäller i fråga om rättegångskostnader,</SPAN></P>
<P class="p58 ft4"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft16">uppgift om kärandens och ombudets namn och adress,</SPAN></P>
<P class="p58 ft4"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft16">besked om tiden som rätten bestämmer för anmälan enligt 14 §, samt</SPAN></P>
<P class="p48 ft21"><SPAN class="ft8">5.</SPAN><SPAN class="ft89">uppgift om andra förhållanden som har betydelse för gruppmedlem- marnas rätt.</SPAN></P>
<P class="p108 ft20">Gruppens bestämning</P>
<P class="p36 ft6">14 § En gruppmedlem som inte skriftligen inom den tid som rätten bestämmer har anmält till domstolen att han eller hon vill omfattas av grupptalan skall anses ha trätt ur gruppen.</P>
<P class="p41 ft20">Jäv</P>
<P class="p72 ft6">15 § En gruppmedlem som inte är part får framställa en invändning om jäv mot en domare senast två veckor från det att han eller hon fick veta att domaren deltar i målets handläggning. Om den jävsgrundande omständig-</P>
<P class="p313 ft4">255</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_256">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr1 td34"><P class="p3 ft4">heten då inte var känd för medlemmen, får invändningen framställas</P></TD>
<TD class="tr1 td27"><P class="p3 ft8">Prop. 2001/02:107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">senast två veckor från det att medlemmen fick sådan kännedom.</P></TD>
<TD class="tr10 td27"><P class="p3 ft4">Bilaga 5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft19">Den fortsatta handläggningen</P>
<P class="p35 ft20">Kärandens skyldigheter</P>
<P class="p36 ft4">16 § Vid talans utförande skall käranden ta till vara gruppmedlemmarnas intressen och på en gruppmedlems begäran lämna upplysningar om för- hållanden som har betydelse för medlemmens rätt. I viktiga frågor skall käranden ge gruppmedlemmarna tillfälle att yttra sig, om det kan ske utan större olägenhet.</P>
<P class="p71 ft20">Utvidgning av talan</P>
<P class="p442 ft6">17 § Käranden får muntligen inför rätten eller skriftligen utvidga en grupptalan till att omfatta andra käromål, om det är lämpligt med hänsyn till utredningen och övriga omständigheter.</P>
<P class="p41 ft20">Överlåtelse av tvisteföremålet</P>
<P class="p36 ft6">18 § Om käranden eller en gruppmedlem överlåter det som tvisten rör till någon annan, skall vad som sägs i 13 kap. 7 § rättegångsbalken gälla om förvärvarens rätt och skyldighet att träda in som medlem i gruppen.</P>
<P class="p65 ft20">Undergrupper</P>
<P class="p39 ft6">19 § Rätten får förordna någon att som part vid sidan av käranden föra talan i en viss fråga eller del av saken som gäller endast vissa gruppmed- lemmars rätt, om det är nödvändigt för en ändamålsenlig handläggning.</P>
<P class="p162 ft4">Ett förordnande enligt första stycket får ges en gruppmedlem eller, om det inte är möjligt, någon annan lämplig person. Parterna och berörda gruppmedlemmar skall ges tillfälle att yttra sig innan rätten fattar beslut, om detta inte är uppenbart obehövligt. I beslutet skall rätten ange den del av gruppen och den fråga eller del av saken som förordnandet avser.</P>
<P class="p12 ft7">Bestämmelserna i denna lag om käranden gäller i tillämpliga delar också den som har förordnats att föra talan enligt första stycket.</P>
<P class="p108 ft20">Byte av kärande</P>
<P class="p39 ft6">20 § Om käranden visat oskicklighet eller av något annat skäl är olämplig att ta till vara gruppmedlemmarnas rätt i målet, skall domstolen utse någon annan som har talerätt att föra gruppens talan.</P>
<P class="p12 ft6">Om det inte kan utses någon person enligt första stycket, skall grupp- talan avvisas. Om käranden är klagandens motpart i högre rätt får dock rätten förordna någon annan lämplig person att föra gruppens talan.</P>
<P class="p69 ft6">21 § I andra fall än som avses i 20 § får någon annan överta kärandens talan endast om det finns särskilda skäl.</P>
<P class="p252 ft4">256</P>
</DIV>
<DIV id="page_257">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p83 ft20">Avbrytande av grupprättegången</P>
<P class="p135 ft6">22 § Återkallar käranden talan för en grupp eller en gruppmedlem inom tiden för anmälan enligt 14 § skall målet avskrivas.</P>
<P class="p78 ft4">Sker återkallelsen efter den tidpunkten skall rätten lämna parterna och gruppmedlemmarna tillfälle att yttra sig, om det inte är uppenbart obehövligt. Detsamma gäller om avskrivning skall ske på grund av att käranden har uteblivit från ett sammanträde eller om rätten finner att grupptalan eller något av käromålen skall avvisas.</P>
<P class="p78 ft6">Rätten får bestämma en tid inom vilken en gruppmedlem skriftligen kan anmäla till domstolen att han eller hon, om grupprättegången avbryts, vill träda in som part och föra talan angående sin rätt.</P>
<P class="p398 ft4">23 § Görs en anmälan om inträde enligt 22 § tredje stycket, skall rätten avskilja det käromål som anmälan gäller och besluta om den fortsatta handläggningen. Rätten får under de förutsättningar som anges i 1 kap. 3 d § rättegångsbalken besluta att målet skall handläggas med tillämpning av den paragrafen.</P>
<P class="p127 ft7">Rätten kan flytta över ett avskilt mål till en annan behörig domstol, om detta är bäst med hänsyn till utredningen och övriga omständigheter.</P>
<P class="p398 ft6">24 § Om ett överklagande återkallas eller skall avvisas av annan anledning än att det har kommit in för sent tillämpas bestämmelserna i 22 § och 23 § första stycket.</P>
<P class="p78 ft6">Om ett överklagande har förfallit på grund av att käranden uteblivit från ett sammanträde för huvudförhandling, skall målet återupptas enligt 50 kap. 22 § rättegångsbalken på ansökan av en gruppmedlem, även om käranden saknat laga förfall för sin utevaro. Gruppmedlemmens ansökan får begränsas till ett visst käromål.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p83 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p83 ft4">Bilaga 5</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p15 ft20">Förlikning</P>
<P class="p36 ft7">25 § En förlikning som käranden ingår gäller endast om den ingås för en grupps räkning och om rätten stadfäster den genom en dom.</P>
<P class="p108 ft20">Om uppskov med prövningen av en viss fråga</P>
<P class="p36 ft6">26 § Om det är lämpligt med hänsyn till utredningen, får rätten i en särskild dom skjuta upp prövningen av en viss fråga som har betydelse endast för vissa gruppmedlemmars rätt.</P>
<P class="p12 ft6">Rätten skall förelägga de berörda gruppmedlemmarna att inom en viss tid begära att den uppskjutna frågan prövas. Kommer en sådan begäran in tillämpas 23 §. I annat fall skall käromålet ogillas, om det inte är uppenbart att käromålet är grundat.</P>
<P class="p47 ft20">Avgörandets innehåll</P>
<P class="p39 ft6">27 § I en dom skall rätten ange de gruppmedlemmar som domen avser. Detta gäller också ett beslut, om det behövs med hänsyn till frågans</P>
<P class="p15 ft72">beskaffenhet.</P>
<P class="p252 ft4">257</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_258">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p3 ft20">Rättskraft</P></TD>
<TD class="tr16 td21"><P class="p3 ft4">Prop. 2001/02:107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td34"><P class="p3 ft4">28 § Rättens avgörande i en grupprättegång har rättskraft även i</P></TD>
<TD class="tr18 td21"><P class="p3 ft4">Bilaga 5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">förhållande till gruppmedlemmar som inte varit parter i målet.</P></TD>
<TD class="tr10 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td34"><P class="p3 ft19">Särskilda regler om rättegångskostnader m.m.</P></TD>
<TD class="tr30 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td34"><P class="p3 ft20">Rätt till ersättning och ansvar för kostnader</P></TD>
<TD class="tr14 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td34"><P class="p3 ft4">29 § Den som har förordnats enligt 20 § andra stycket att föra grupptalan</P></TD>
<TD class="tr21 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">har rätt till ersättning av allmänna medel för arvode och kostnader som</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">talans utförande har krävt. Ersättningens storlek skall bedömas med</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">särskild hänsyn till tvistefrågornas art och omfattning samt den omsorg</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">och skicklighet med vilken talan har utförts.</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p53 ft4">Rätten får besluta om förskott på ersättningen, om den nya gruppföre-</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">trädaren har lagt ned omfattande arbete på uppdraget, om rättegången</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">beräknas pågå lång tid eller om ett förskott annars är motiverat.</P></TD>
<TD class="tr10 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td34"><P class="p3 ft4">30 § Den som har förordnats enligt 20 § andra stycket att föra grupptalan</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">är inte skyldig att betala ersättning för rättegångskostnader i annat fall än</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">som avses i 18 kap. 6 § rättegångsbalken. I stället skall den som tidigare</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">har fört talan för gruppen svara såsom part för rättegångskostnader.</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">Denne skall också ersätta staten kostnader enligt 29 §, i den utsträckning</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">dessa inte ersätts av klaganden eller någon annan.</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p53 ft4">Har i annat fall än som avses i första stycket någon övertagit kärandens</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">talan i samband med ett överklagande eller därefter, svarar denne endast</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">för kostnader som har uppkommit i den högre rätten.</P></TD>
<TD class="tr10 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td34"><P class="p3 ft4">31 § I fråga om skyldighet att ersätta staten kostnaderna för en grupp-</P></TD>
<TD class="tr20 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">företrädare enligt 29 § tillämpas bestämmelserna i rättegångsbalken om</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">ansvar för rättegångskostnader. Rätten skall utan yrkande pröva frågan</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">om ersättning.</P></TD>
<TD class="tr10 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td34"><P class="p3 ft20">Kostnadsansvaret för en gruppmedlem</P></TD>
<TD class="tr19 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td34"><P class="p3 ft4">32 § En gruppmedlem som inte är part i rättegången svarar för</P></TD>
<TD class="tr18 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">rättegångskostnaderna i målet endast i de fall som avses i 33 och 34 §§.</P></TD>
<TD class="tr10 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td34"><P class="p3 ft4">33 § Har svaranden ålagts att ersätta käranden dennes rättegångskostnader,</P></TD>
<TD class="tr20 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">men kan svaranden inte betala, får rätten, på yrkande av käranden, besluta</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">att kostnaderna skall fördelas mellan samtliga gruppmedlemmar.</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">Detsamma gäller sådana merkostnader på grund av ett riskavtal enligt 37 §</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">som käranden inte kan få ersatta av svaranden.</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p53 ft4">Första stycket gäller också om staten har tillerkänts ersättning enligt</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">31 §. Rätten får i ett sådant fall utan yrkande pröva frågan om ersättning.</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p53 ft4">En gruppmedlem ansvarar inte för mer än sin del av kostnaderna och</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">är inte skyldig att betala mer än vad som har kommit honom eller henne</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">till godo genom rättegången.</P></TD>
<TD class="tr10 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td34"><P class="p3 ft4">34 § En gruppmedlem som inte är part i rättegången skall ersätta de</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td34"><P class="p3 ft4">kostnader som medlemmen har vållat genom någon åtgärd som avses i 18</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td21"><P class="p17 ft4">258</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td34"><P class="p3 ft46"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_259">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr1 td34"><P class="p3 ft4">kap. 3 § första stycket rättegångsbalken eller genom sådan vårdslöshet</P></TD>
<TD class="tr1 td21"><P class="p3 ft4">Prop. 2001/02:107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">eller försummelse som avses i 6 § samma kapitel.</P></TD>
<TD class="tr10 td21"><P class="p3 ft4">Bilaga 5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td34"><P class="p3 ft4">35 § Om en medlem har inträtt som part i grupprättegången i samband</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">med ett överklagande eller därefter, svarar medlemmen som part endast</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">för kostnader som har uppkommit i den högre rätten.</P></TD>
<TD class="tr10 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td34"><P class="p3 ft20">Avskilda käromål</P></TD>
<TD class="tr19 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td34"><P class="p3 ft4">36 § Om ett käromål har avskilts enligt 23 §, svarar käranden och grupp-</P></TD>
<TD class="tr21 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">medlemmen solidariskt för de rättegångskostnader som har uppkommit</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">före avskiljandet. För kostnader som har uppkommit därefter svarar</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">gruppmedlemmen ensam.</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p53 ft4">Har käranden eller gruppmedlemmen orsakat rättegångskostnad genom</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">vårdslöshet eller försummelse, skall han eller hon ensam svara för denna</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td34"><P class="p3 ft4">kostnad.</P></TD>
<TD class="tr23 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td34"><P class="p3 ft20">Riskavtal</P></TD>
<TD class="tr24 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td34"><P class="p3 ft4">37 § Den som vill föra grupptalan får ingå avtal med en advokat om att</P></TD>
<TD class="tr18 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">arvode till advokaten skall bestämmas med hänsyn till i vilken</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">utsträckning gruppmedlemmarnas anspråk tillgodoses (<SPAN class="ft5">riskavtal</SPAN>). I avtalet</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">skall anges på vilket sätt arvodet skall avvika från ett normalarvode, om</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">gruppmedlemmarnas anspråk bifalls eller ogillas helt.</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p53 ft4">För att kunna åberopas mot gruppmedlemmarna skall ett riskavtal vara</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">skriftligt och ha godkänts av en domstol eller Rättshjälpsmyndigheten.</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p53 ft4">Ett riskavtal får godkännas endast om det är skäligt med hänsyn till</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">sakens beskaffenhet. Avtalet får inte godkännas om arvodet grundas enbart</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">på en andel av tvisteföremålets värde.</P></TD>
<TD class="tr10 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td34"><P class="p3 ft4">38 § Frågan om godkännande av ett riskavtal prövas i en pågående grupp-</P></TD>
<TD class="tr20 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">rättegång av domstolen på yrkande av käranden. Har den rättsliga</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">angelägenhet som riskavtalet omfattar inte inletts vid domstol, får den som</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">vill föra grupptalan begära att frågan om godkännande prövas av en</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">domstol som är behörig att pröva tvisten eller, om rättshjälp har beviljats,</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">av Rättshjälpsmyndigheten. Går det inte att avgöra vilken domstol som är</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">behörig, prövas frågan om godkännande av Stockholms tingsrätt.</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p53 ft4">Ett godkännande enligt första stycket upphör att gälla, om en grupprät-</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">tegång inte har inletts inom sex månader från godkännandet. Om det</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">finns skäl för det, får den domstol eller den myndighet som har godkänt</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">avtalet förlänga den tiden.</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p53 ft4">Ett beslut av Rättshjälpsmyndigheten skall i fråga om överklagande</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">anses som ett beslut av en tingsrätt.</P></TD>
<TD class="tr10 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td34"><P class="p3 ft4">39 § Arvode enligt ett riskavtal som har ingåtts enligt 37 § skall vara</P></TD>
<TD class="tr20 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">skäligt. Vid bedömningen skall särskilt tas hänsyn till uppdragets art och</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">omfattning, den skicklighet och den omsorg som uppdraget har utförts</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">med, den tid som har lagts ned på uppdraget samt tvisteföremålets värde</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">och den ekonomiska risk som avtalet har inneburit för ombudet och</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td34"><P class="p3 ft4">huvudmannen.</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr37 td21"><P class="p17 ft4">259</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td34"><P class="p3 ft56"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_260">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr1 td34"><P class="p3 ft4">40 § Vid prövning av vad som är ersättningsgill rättegångskostnad enligt</P></TD>
<TD class="tr1 td27"><P class="p3 ft8">Prop. 2001/02:107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">18 kap. 8 § rättegångsbalken skall hänsyn inte tas till sådana merkost-</P></TD>
<TD class="tr12 td27"><P class="p3 ft4">Bilaga 5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">nader som har uppkommit på grund av ett riskavtal.</P></TD>
<TD class="tr10 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td34"><P class="p3 ft4">41 § En tvist om arvode enligt 39 § skall väckas vid den domstol som först</P></TD>
<TD class="tr0 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">har dömt i målet. Om den rättsliga angelägenhet som riskavtalet avser har</P></TD>
<TD class="tr13 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">avslutats utan att talan har väckts vid domstol, skall tvisten väckas vid den</P></TD>
<TD class="tr12 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">domstol som har godkänt avtalet eller, om avtalet inte har godkänts av</P></TD>
<TD class="tr12 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">domstol, vid en domstol som hade kunnat pröva frågan om avtalets god-</P></TD>
<TD class="tr12 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">kännande.</P></TD>
<TD class="tr10 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td34"><P class="p3 ft19">Avgöranden som går att överklaga m.m.</P></TD>
<TD class="tr30 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td34"><P class="p3 ft4">42 § När avgörandet av en viss fråga har skjutits upp enligt 26 §, skall</P></TD>
<TD class="tr14 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">rätten bestämma om domen i den del där avgörandet inte är slutligt får</P></TD>
<TD class="tr12 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">överklagas särskilt eller endast i samband med att rättens slutliga</P></TD>
<TD class="tr13 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">avgörande överklagas. En sådan del av domen får dock alltid överklagas i</P></TD>
<TD class="tr12 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">samband med att domen i den del där avgörandet är slutligt överklagas för</P></TD>
<TD class="tr12 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">eller mot en grupp.</P></TD>
<TD class="tr12 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p53 ft4">Om en sådan del av domen där avgörandet inte är slutligt överklagas</P></TD>
<TD class="tr12 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">särskilt, får rätten bestämma att målet i övrigt skall vila till dess att</P></TD>
<TD class="tr12 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">domen har vunnit laga kraft.</P></TD>
<TD class="tr10 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td34"><P class="p3 ft4">43 § Tingsrättens beslut med anledning av en återkallelse av talan får inte</P></TD>
<TD class="tr20 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">överklagas, om återkallelsen har skett inom tiden för anmälan enligt 14 §.</P></TD>
<TD class="tr10 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td34"><P class="p3 ft4">44 § Om en tingsrätt i ett beslut under rättegången har utsett någon annan</P></TD>
<TD class="tr0 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">att föra grupptalan än den som en gruppmedlem har föreslagit, tillämpas i</P></TD>
<TD class="tr12 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">fråga om överklagande 49 kap. 4 § och 11 § första stycket rättegångs-</P></TD>
<TD class="tr13 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">balken. Detsamma gäller om tingsrätten har lämnat en begäran om byte av</P></TD>
<TD class="tr12 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td34"><P class="p3 ft4">kärande utan bifall.</P></TD>
<TD class="tr23 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p10 ft6">45 § En tingsrätts beslut under en rättegång enligt denna lag får, utöver vad som sägs i rättegångsbalken, överklagas särskilt, om tingsrätten i beslutet har</P>
<P class="p12 ft6"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft90">avslagit kärandens begäran att få föra enskild grupptalan eller organisationstalan utan ombud eller genom ombud som inte är advokat,</SPAN></P>
<P class="p55 ft4"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft16">prövat en fråga enligt 18 § om inträde som medlem i gruppen, eller</SPAN></P>
<P class="p55 ft4"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft16">prövat en fråga om godkännande av ett riskavtal enligt 37 §.</SPAN></P>
<P class="p12 ft4">Den som vill överklaga ett beslut som avses i första stycket skall först anmäla missnöje. Anmälan skall göras genast, om beslutet har meddelats vid ett sammanträde, och annars inom en vecka från den dag då klaganden fick del av beslutet. Den som försummar detta har inte längre rätt att överklaga beslutet. Anmäler någon missnöje gäller 49 kap. 11 § andra stycket rättegångsbalken.</P>
<P class="p48 ft7">Ett beslut av Rättshjälpsmyndigheten enligt 38 § överklagas till Svea hovrätt.</P>
<P class="p443 ft4">260</P>
</DIV>
<DIV id="page_261">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td34"><P class="p3 ft4">46 § Bestämmelserna i 44 och 45 §§ gäller också vid ett överklagande av</P></TD>
<TD class="tr1 td27"><P class="p3 ft8">Prop. 2001/02:107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">en hovrätts beslut som inte är slutligt i frågor som avses i de paragraferna</P></TD>
<TD class="tr12 td27"><P class="p3 ft4">Bilaga 5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">och som har uppkommit i hovrätten eller som har överklagats dit.</P></TD>
<TD class="tr10 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td34"><P class="p3 ft4">47 § En missnöjesanmälan av en gruppmedlem som inte är part i rätte-</P></TD>
<TD class="tr0 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">gången skall alltid göras senast en vecka från dagen för beslutet, om</P></TD>
<TD class="tr13 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">beslutet har meddelats vid ett sammanträde till vilket medlemmen inte har</P></TD>
<TD class="tr12 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">kallats och inte heller ändå har inställt sig. Detsamma gäller om beslutet</P></TD>
<TD class="tr12 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">inte har meddelats vid ett sammanträde och inte skall delges medlemmen.</P></TD>
<TD class="tr10 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td34"><P class="p3 ft4">48 § Överklagas en dom för en grupps räkning eller mot en grupp, får en</P></TD>
<TD class="tr0 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">gruppmedlem överklaga ett beslut som rör honom eller henne och som</P></TD>
<TD class="tr12 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">annars inte får överklagas särskilt.</P></TD>
<TD class="tr10 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr22 td34"><P class="p3 ft19">Underrättelse till gruppmedlemmarna</P></TD>
<TD class="tr22 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr14 td34"><P class="p3 ft4">49 § Rätten skall, utöver vad som följer av övriga bestämmelser, under-</P></TD>
<TD class="tr14 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">rätta en berörd gruppmedlem om en dom eller ett slutligt beslut samt om</P></TD>
<TD class="tr12 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">en förlikning som begärs stadfäst enligt 25 §.</P></TD>
<TD class="tr12 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td34"><P class="p53 ft4">Om det behövs med hänsyn till den betydelse uppgiften kan antas ha</P></TD>
<TD class="tr12 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">för medlemmens rätt skall rätten vidare underrätta en berörd grupp-</P></TD>
<TD class="tr12 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">medlem om</P></TD>
<TD class="tr13 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td34"><P class="p53 ft4">1. att käranden har anlitat ett nytt ombud,</P></TD>
<TD class="tr12 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td34"><P class="p53 ft4">2. att käranden har eftergett eller medgett talan,</P></TD>
<TD class="tr13 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td34"><P class="p53 ft4">3. ett riskavtal enligt 37 §,</P></TD>
<TD class="tr13 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td34"><P class="p53 ft4">4. överklaganden samt</P></TD>
<TD class="tr13 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td34"><P class="p54 ft4">5. andra beslut, åtgärder och förhållanden i övrigt.</P></TD>
<TD class="tr10 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr34 td34"><P class="p3 ft4">50 § Underrättelser enligt denna lag till gruppmedlemmar får ske på det</P></TD>
<TD class="tr34 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">sätt rätten finner lämpligt.</P></TD>
<TD class="tr12 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td34"><P class="p53 ft4">Rätten får förelägga en part att ombesörja en underrättelse, om detta har</P></TD>
<TD class="tr12 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td34"><P class="p3 ft4">betydande fördelar för handläggningen. Parten har i ett sådant fall rätt till</P></TD>
<TD class="tr12 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td34"><P class="p3 ft4">ersättning av allmänna medel för kostnader.</P></TD>
<TD class="tr13 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td34"><P class="p53 ft4">Det som sägs i andra stycket gäller även när en underrättelse sker</P></TD>
<TD class="tr12 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td34"><P class="p3 ft4">genom delgivning.</P></TD>
<TD class="tr10 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td74"><P class="p3 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr43 td75"><P class="p3 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr43 td27"><P class="p3 ft85"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr47 td34"><P class="p53 ft4">Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2002.</P></TD>
<TD class="tr47 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p444 ft4">261</P>
</DIV>
<DIV id="page_262">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP03107262x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr18 td76"><P class="p3 ft17">2 Förslag till lag om ändring i miljöbalken</P></TD>
<TD class="tr18 td77"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr18 td78"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr18 td79"><P class="p17 ft4">Prop. 2001/02:107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr48 td80"><P class="p3 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr48 td81"><P class="p3 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr48 td82"><P class="p3 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr48 td77"><P class="p3 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr48 td78"><P class="p3 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr48 td79"><P class="p445 ft51">Bilaga 5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr29 td39"><P class="p19 ft44">Härigenom föreskrivs att det i miljöbalken skall införas två nya</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr23 td83"><P class="p3 ft4">paragrafer, 32 kap. 13 och 14 §§, av följande lydelse.</P></TD>
<TD class="tr23 td78"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr23 td79"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td80"><P class="p3 ft5">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr27 td84"><P class="p446 ft5">Föreslagen lydelse</P></TD>
<TD class="tr27 td79"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr49 td80"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr49 td81"><P class="p447 ft19">32 kap.</P></TD>
<TD class="tr49 td82"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr49 td77"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr49 td78"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr49 td79"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td80"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr12 td81"><P class="p446 ft20">13 §</P></TD>
<TD class="tr12 td82"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr12 td77"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr12 td78"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr12 td79"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td80"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td5"><P class="p448 ft5">Talan om</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td85"><P class="p53 ft5">skadestånd</P></TD>
<TD class="tr12 td79"><P class="p19 ft20">enligt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td80"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr12 td86"><P class="p19 ft5">detta kapitel får föras som grupp-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td80"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr12 td86"><P class="p19 ft5">talan enligt lagen (0000:000) om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td80"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr12 td87"><P class="p446 ft5">grupprättegång.</P></TD>
<TD class="tr12 td78"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr12 td79"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td80"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr12 td86"><P class="p19 ft5">Talan om förbud mot fortsatt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td80"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr13 td86"><P class="p19 ft5">verksamhet eller om skyddsåt-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td80"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr12 td86"><P class="p19 ft5">gärder eller andra försiktighets-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td80"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr12 td86"><P class="p19 ft5">mått enligt 12 § kan bli föremål</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td80"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr12 td81"><P class="p446 ft5">för</P></TD>
<TD class="tr12 td82"><P class="p449 ft5">enskild</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td85"><P class="p450 ft5">grupptalan</P></TD>
<TD class="tr12 td79"><P class="p19 ft5">eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td80"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr12 td84"><P class="p446 ft5">organisationstalan.</P></TD>
<TD class="tr12 td79"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td80"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr13 td86"><P class="p19 ft5">Vid en grupptalan enligt första</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td80"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr12 td86"><P class="p19 ft5">eller andra stycket tillämpas lagen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td80"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td5"><P class="p446 ft5">(0000:000)</P></TD>
<TD class="tr12 td77"><P class="p3 ft5">om</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td88"><P class="p19 ft20">grupprättegång</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td80"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr12 td86"><P class="p19 ft5">med undantag för 2, 3 och 5 §§</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td80"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr12 td86"><P class="p19 ft5">samt 23 § första stycket andra</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td80"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr10 td84"><P class="p446 ft20">meningen och andra stycket.</P></TD>
<TD class="tr10 td79"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td80"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td81"><P class="p446 ft20">14 §</P></TD>
<TD class="tr0 td82"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td77"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td78"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td79"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td80"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr12 td84"><P class="p448 ft20">Organisationstalan enligt</P></TD>
<TD class="tr12 td79"><P class="p19 ft5">13 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td80"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr12 td86"><P class="p19 ft5">första eller andra stycket får</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td80"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr12 td86"><P class="p19 ft5">väckas av en ideell förening som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td80"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr12 td86"><P class="p19 ft5">har till ändamål att tillvarata</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td80"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr12 td86"><P class="p19 ft5">naturskydds- eller miljöskydds-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td80"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr13 td86"><P class="p19 ft5">intressen eller av en samman-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td80"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr12 td86"><P class="p19 ft5">slutning av yrkesverksamma inom</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td80"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr12 td86"><P class="p19 ft5"><NOBR>fiske-,</NOBR> <NOBR>jordbruks-,</NOBR> ren- och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td80"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr12 td84"><P class="p446 ft5">skogsbruksnäringen.</P></TD>
<TD class="tr12 td79"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td80"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr12 td86"><P class="p19 ft5">Det som sägs i första stycket</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td80"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td5"><P class="p446 ft5">gäller också</P></TD>
<TD class="tr12 td77"><P class="p451 ft5">en</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td88"><P class="p19 ft20">sammanslutning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td80"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr13 td81"><P class="p446 ft5">av</P></TD>
<TD class="tr13 td82"><P class="p3 ft5">sådana</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td85"><P class="p1 ft20">organisationer</P></TD>
<TD class="tr13 td79"><P class="p19 ft5">som</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p97 ft5">nämns där.</P>
<P class="p452 ft4">Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2002.</P>
<P class="p453 ft4">262</P>
</DIV>
<DIV id="page_263">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr1 td73"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr2 td34"><P class="p3 ft1">Lagrådets yttrande</P></TD>
<TD class="tr1 td27"><P class="p3 ft8">Prop. 2001/02:107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td73"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td27"><P class="p3 ft4">Bilaga 6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td73"></TD>
<TD class="tr39 td34"><P class="p3 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td73"></TD>
<TD class="tr15 td34"><P class="p3 ft4">Utdrag ur protokoll vid sammanträde <NOBR>2001-12-03</NOBR></P></TD>
<TD class="tr15 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td73"></TD>
<TD class="tr20 td34"><P class="p3 ft4"><SPAN class="ft19">Närvarande: </SPAN>f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf</P></TD>
<TD class="tr20 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td73"></TD>
<TD class="tr23 td34"><P class="p3 ft4">Sandström, justitierådet Dag Victor.</P></TD>
<TD class="tr23 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p408 ft6">Enligt en lagrådsremiss den 15 november 2001 (Justitiedepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till</P>
<P class="p55 ft4"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft16">lag om grupprättegång,</SPAN></P>
<P class="p55 ft4"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft16">lag om ändring i miljöbalken.</SPAN></P>
<P class="p12 ft6">Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Kenneth Nordback.</P>
<P class="p42 ft4">Förslagen föranleder följande yttrande av <SPAN class="ft5">Lagrådet</SPAN>:</P>
<P class="p437 ft19">Förslaget till lag om grupprättegång</P>
<P class="p35 ft20">Allmänt</P>
<P class="p39 ft4">Det remitterade förslaget till en lag om grupprättegång innefattar en principiellt viktig nyhet i det svenska rättegångssystemet. Frågan om en rätt till grupptalan skall införas eller inte är emellertid i huvudsak en rättspolitisk fråga som Lagrådet inte har anledning att ta ställning till. Däremot vill Lagrådet betona vikten av att grupptalan, om den införs som en ny processform i Sverige, regleras av klara och tydliga bestäm- melser och att kraven på rättssäkerhet tillgodoses på ett tillfredsställande sätt.</P>
<P class="p48 ft4">Av vad som nu sagts följer också att den strävan efter flexibilitet som, enligt vad som upplysts, har legat till grund för det nu framlagda lag- förslaget inte får drivas så långt att det i lagen skapas utrymme för en ojämn och oförutsebar rättstillämpning. De bestämmelser som reglerar processen måste vidare vara förenliga med de principer för en rättvis rättegång som följer av artikel 6 i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och av den rättspraxis som utbildats på grundval av denna artikel. Det finns i detta sammanhang anledning att särskilt uppmärk- samma svarandens processuella rättigheter, eftersom det är svaranden som kan tvingas in i en grupprättegång, medan käranden och gruppmed- lemmar frivilligt har valt denna processform i stället för att framställa sina krav i en vanlig civilprocess.</P>
<P class="p319 ft4">Lagrådet finner att den framlagda lagtexten uppvisar brister när det gäller kravet på tydlighet och återkommer till detta i sina kommentarer till enskilda paragrafer. På några punkter finns det också anledning att fråga sig om rättssäkerheten är tillräckligt säkrad i det remitterade lagförslaget.</P>
<P class="p271 ft4">Flera av de föreslagna bestämmelserna är mycket allmänt utformade, och det är först genom att ta del av de relativt utförliga motiven som man kan bilda sig en uppfattning om hur bestämmelserna är avsedda att tillämpas. En sådan lagstiftning genom motivuttalanden ter sig föga till- talande i detta fall, och preciseringar i lagtexten framstår som önskvärda</P>
<P class="p15 ft4">på åtskilliga punkter. Behovet av klara regler i lagen är så mycket mer</P>
<P class="p252 ft4">263</P>
</DIV>
<DIV id="page_264">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft6">påtagligt som grupprättegångar kan väntas bli sällan förekommande och de domare som får att handlägga sådana rättegångar kan antas komma att känna osäkerhet om de processuella principer som skall vara vägledande.</P>
<P class="p119 ft4">En fråga av generell räckvidd i den föreslagna lagen är i vilken utsträckning rättegångsbalkens bestämmelser skall tillämpas på en grupp- rättegång. Principen i det remitterade förslaget är att rättegångsbalken skall gälla utom i de fall där särregler införts i den föreslagna lagen. Men alla frågor om rättegångsbalkens tillämplighet är inte besvarade genom denna princip. Det finns alltjämt oklarheter, vilka mestadels samman- hänger med att flertalet gruppmedlemmar inte är parter men ändå direkt involverade i processen som en följd av att det är deras yrkanden som är föremål för prövning.</P>
<P class="p153 ft4">En sådan fråga är om gruppmedlemmar, när de skall avge förklaringar inför rätten, skall höras som vittnen under ed eller som parter under sanningsförsäkran eller eventuellt utan sådan försäkran. Bestämmelserna i 36 och 37 kap. rättegångsbalken gör för den ordinära rättegången en klar distinktion mellan vittne och part och lämnar föga utrymme för skönsmässiga bedömningar när det gäller formerna för en persons hörande inför domstol. Enligt Lagrådets mening finns det anledning att klargöra hur gruppmedlemmar skall behandlas i detta hänseende. I lagen bör införas en regel om detta, och den bör lämpligen gå ut på att gruppmedlemmar skall likställas med parter när det gäller formerna för deras hörande under grupprättegången.</P>
<P class="p153 ft4">En annan fråga är om den som är part i en vanlig rättegång skall vara förhindrad att ingå som en av gruppmedlemmarna i en grupprättegång avseende samma sak. Frågan bör rimligen besvaras jakande, trots att bestämmelsen i 13 kap. 6 § rättegångsbalken, som behandlar rättegångar ”mellan samma parter”, inte är direkt tillämplig.</P>
<P class="p138 ft4">Lagrådet finner det tillfredsställande att förslaget bygger på principen att en grupprättegång får rättsverkningar enbart för de personer som tillkännagivit sin önskan att ingå i gruppen. Emellertid kompliceras det föreslagna systemet i hög grad av att den som väcker en enskild grupptalan inte behöver precisera vilka personer som ingår i gruppen. Han eller hon kan enligt 9 § andra stycket andra meningen nöja sig med att upplysa domstolen om att uppgifter om gruppmedlemmarnas namn och adresser inte är tillgängliga utan särskild utredning, och det ankommer då enligt 13 och 14 §§ på domstolen att identifiera gruppmed- lemmarna och att införskaffa besked om vilka av dem som vill omfattas av grupptalan. Osäkerheten om hur stor gruppen är, vilka personer som ingår i gruppen och vilka anspråk dessa personer har gör det också svårt för domstolen att bedöma om en grupptalan bör tillåtas och för svaranden att ta ställning till stämningsansökningen.</P>
<P class="p454 ft4">Lagrådet anser att uppgiften att utreda vilka personer som skall omfattas av en grupptalan inte är av sådant slag att den bör åvila domstolen utan att det i stället bör ankomma på den som vill väcka en grupptalan att klargöra för vilkas räkning denna talan skall föras. Om uppgiften läggs på en domstol, är det t.o.m. möjligt att domstolen i vissa fall tvingas ta ställning till frågor av sådant slag att dess opartiskhet i det fortsatta förfarandet kan komma att ifrågasättas av någondera parten. Lagrådet anser att ett bättre system, som dessutom skulle ge stadga åt processen och väl harmoniera med bestämmelserna i 42 kap. 2 § rätte-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p123 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p123 ft4">Bilaga 6</P>
<P class="p374 ft4">264</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_265">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft4">gångsbalken, är att den som vill väcka en grupptalan skall ange vilka personer som ingår i gruppen och vilka yrkanden var och en av dessa personer vill framställa. Till stämningsansökningen bör också fogas en förklaring från varje gruppmedlem om att han eller hon önskar ingå i gruppen. Denna förklaring skulle alltså ersätta den anmälan som anges i 14 § i förslaget. Om det föreligger någon brist i fråga om de uppgifter som käranden skall lämna, t.ex. på så sätt att namnet på en gruppmedlem saknas eller att en gruppmedlems yrkande inte preciserats, skall med Lagrådets uppläggning käranden, på sätt som sägs i 42 kap. 3 § rätte- gångsbalken, föreläggas att inom viss tid avhjälpa bristen.</P>
<P class="p115 ft4">Förutsättningarna för att en grupptalan skall tas upp till prövning anges i sex olika punkter i 8 § i den föreslagna lagen. Kriterierna är emellertid så allmänt utformade att det kan ifrågasättas om de egentligen är till ledning vid domstolens bedömning och om de lämpar sig som underlag för ett beslut i frågan om en talan skall tas upp till prövning eller om det föreligger rättegångshinder. Lagrådet anser det önskvärt att så långt möjligt utforma mera precisa kriterier i detta hänseende och återkommer till denna fråga i sina kommentarer till 8 §. Eftersom domstolens beslut i frågan om en grupprättegång skall tillåtas är ett för den nya lagen specifikt beslut, kan det också, till undvikande av oklarhet, vara lämpligt att i lagen införa en särskild bestämmelse som ger båda parter rätt att överklaga detta för dem centrala beslut.</P>
<P class="p116 ft4">När det gäller kravet på en rättvis rättegång och på rättssäkerhet i domstolsförfarandet vill Lagrådet allmänt förorda att försiktighet iakttas vid avvikelser från rättegångsbalkens principer för rättegången i dispo- sitiva tvistemål, eftersom dessa principer har utformats efter omsorgs- fulla överväganden och prövats under lång tid med avseende på sin funktion att på ett rimligt sätt avväga parternas intressen och samtidigt främja effektivitet i processen. Detta gäller t.ex. de i 13 kap. 3 § intagna begränsningarna i möjligheterna att ändra väckt talan, den restriktiva inställningen till att under processens gång ändra taleform (jfr NJA 1982 s. 723), förutsättningarna i 17 kap. 5 § för att meddela mellandom och den allmänna principen i rättegångsbalken att det är parterna som disponerar över processföremålet. Lagrådet ifrågasätter om vissa av de avvikelser som i dessa hänseenden intagits i lagförslaget är välgrundade och vill peka på risken för att svarandens processuella ställning försvagas på ett sätt som under vissa förhållanden skulle kunna leda till konflikt med grundläggande principer för en rättvis rättegång.</P>
<P class="p140 ft4">I 18 kap. rättegångsbalken regleras skyldigheten för en part att ersätta motpartens rättegångskostnader men inte rättsförhållandet mellan en part och samma parts ombud. Avtalet dem emellan är ett vanligt civilrättsligt avtal som är att bedöma enligt allmänna principer för tolkning och tillämpning av avtal. Inte heller i fråga om grupptalan finns det anledning att i lagen ta in några regler om avtalsförhållandet mellan käranden och dennes ombud. De föreslagna bestämmelserna i 37 och 39 §§ kan emellertid läsas så att de också gäller detta avtalsförhållande och att de inskränker avtalsfriheten på detta område.</P>
<P class="p140 ft6">Däremot kan det finnas ett legitimt behov av att reglera hur kärandens avtal med ombudet skall påverka de övriga gruppmedlemmarnas betalningsskyldighet. I detta hänseende föreslås i 37 § en reglering av innebörd att ett riskavtal, för att kunna åberopas mot gruppmedlem-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p117 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p117 ft4">Bilaga 6</P>
<P class="p374 ft4">265</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_266">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p126 ft4">marna, skall ha godkänts av domstol eller Rättshjälpsmyndigheten. En följd av att ett avtal på detta sätt har fått ett officiellt godkännande bör rimligen bli att avtalet därefter skall tillämpas vid fastställande av arvode till ombudet utom i särskilda situationer då ombudet har misskött sig och därmed brutit mot sina åligganden enligt det ingångna avtalet. Någon bestämmelse om att ett godkänt avtal skall tillämpas vid fastställande av ombudsarvode ingår emellertid inte i lagen, som i stället i 39 § anger helt andra grunder för hur arvodet skall fastställas. Värdet av att ett avtal slutits och godkänts kommer därmed att framstå som dubiöst och hela systemet blir oklart och förvirrande. En bearbetning av dessa bestäm- melser ter sig som nödvändig. Lagrådet återkommer till dessa frågor i sina kommentarer till de enskilda paragraferna.</P>
<P class="p323 ft4">2 §</P>
<P class="p126 ft4">I andra stycket föreskrivs att bestämmelserna om tvistemål i rättegångs- balken, med undantag för 1 kap. 3 d §, gäller i en grupprättegång om inte annat sägs i denna lag. Av motiveringen framgår att avsikten är att rättegångsbalkens bestämmelser om part i viss utsträckning skall tillämpas även på gruppmedlem som inte är part. I vilka situationer detta skall ske överlämnas enligt motiven till det praktiska rättslivet för besvarande.</P>
<P class="p124 ft4">Som Lagrådet berört under rubriken <SPAN class="ft5">Allmänt </SPAN>framstår den tänkta ordningen som mindre välbetänkt när det gäller exempelvis distinktionen mellan vittne och part i 36 och 37 kap. rättegångsbalken. Även bortsett härifrån kan det sättas i fråga om den föreslagna lagtexten enligt vilken rättegångsbalkens bestämmelser ”gäller” lämnar utrymme för att vid tillämpningen av balkens bestämmelser göra en sådan anpassning som förutsätts i motiven. Vad som avsetts synes närmast vara den form av jämkad eller anpassad tillämpning som tidigare brukade markeras med att vissa bestämmelser skulle ”äga motsvarande tillämpning”.</P>
<P class="p195 ft4">Det skulle enligt Lagrådets mening vara önskvärt för undvikande av oklarheter i rättstillämpningen att man i så stor utsträckning som möjligt sökte redan i lagtexten klargöra i vilka hänseenden gruppmedlemmar vid tillämpning av rättegångsbalken skall likställas med parter. Därigenom skulle den allmänna hänvisningen till rättegångsbalken få en snävare omfattning. För att markera att det i denna återstående del inte alltid kan vara fråga om en direkt tillämpning av balkens bestämmelser bör dessutom ordet ”gäller” bytas ut mot ”tillämpas”. Med en ytterligare jämkning av främst redaktionell art förordar Lagrådet att hänvisningen till rättegångsbalken ges följande utformning:</P>
<P class="p131 ft6">”För grupprättegång tillämpas bestämmelserna om tvistemål i rättegångsbalken, med undantag av 1 kap. 3 d §, om inte annat sägs i denna lag.”</P>
<P class="p350 ft4">5 §</P>
<P class="p193 ft8">I första stycket anges dels vilka organisationer som har rätt att väcka organisationstalan och dels i vilka tvister som detta får ske. De organisationer som får väcka talan anges vara ”ideell sammanslutning av konsumenter eller löntagare – eller en sammanslutning av sådana organisationer”. Av motiven framgår vidare att ett krav för talerätt skall vara att organisationen har till syfte att ta till vara medlemmarnas intresse</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p83 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p83 ft4">Bilaga 6</P>
<P class="p374 ft4">266</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_267">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p126 ft6">som konsumenter eller löntagare genom en verksamhet som inte är rent ekonomisk.</P>
<P class="p78 ft4">Vid föredragningen har upplysts att avsikten varit att begränsa talerätten till ideella föreningar. Organisationsbestämningen bör lämp- ligen kunna uttryckas som ”ideell förening som i enlighet med sina stadgar tillvaratar konsument- eller löntagarintressen”. Någon särskild markering av att talerätten omfattar även sammanslutningar av taleberättigade sammanslutningar krävs inte med Lagrådets förslag.</P>
<P class="p343 ft8">I andra stycket definieras vad som menas med konsumenter och näringsidkare i första stycket. I den föreslagna lydelsen av första stycket används ordet ”konsumenter” upprepade gånger fastän med varierande innebörd. Definitionen tar dock uppenbarligen inte sikte på avgräns- ningen av taleberättigade organisationer utan endast på typen av tvister som kan bli föremål för organisationstalan. Detta kommer att framgå klart om första stycket formuleras i enlighet med Lagrådets förslag ovan.</P>
<P class="p194 ft4">Definitionerna överensstämmer i princip med motsvarande definitioner i lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhål- landen, lagen (1997:218) om konsumentskydd vid avtal om tidsdelat boende och lagen (2000:274) om konsumentskydd vid distansavtal och hemförsäljningsavtal. I motsats till vad som är fallet i dessa lagar anknyter dock definitionerna inte till materiella regler utan till förhål- landen i en redan uppkommen tvist. Orden ”som handlar” i defini- tionerna synes mot den bakgrunden lämpligen böra ändras till ”som handlat”.</P>
<P class="p323 ft4">6 §</P>
<P class="p126 ft4">Enligt 1 § får grupptalan väckas bl.a. som offentlig grupptalan. Enligt den nu behandlade paragrafen bestämmer regeringen vilka myndigheter som skall få väcka offentlig grupptalan. Lagen innehåller inga andra bestämmelser som direkt tar sikte på offentlig grupptalan.</P>
<P class="p194 ft4">Enligt 11 kap. 4 § regeringsformen skall föreskrifter om rättegången ges i lag. Regler om vilka som kan vara parter i en rättegång får anses höra till ”rättegången” (jfr Lagrådets yttrande över ett förslag till ändringar i lagen om provtagning på djur, m.m., prop. 2000/01:60 s. 19).</P>
<P class="p195 ft4">För att bättre anpassa paragrafen till regeringsformens krav bör den enligt Lagrådets mening inledas med en föreskrift som binder samman bestämmelsen i 1 § och bestämmelsen om regeringens utpekande av vissa myndigheter. Följande formulering skulle kunna användas:</P>
<P class="p128 ft6">”Offentlig grupptalan får väckas av en myndighet som med hänsyn till vad tvisten rör är lämpad att företräda gruppmedlemmarna. Regeringen bestämmer vilka myndigheter som får väcka offentlig grupptalan för olika slag av tvister.”</P>
<P class="p325 ft4">7 §</P>
<P class="p326 ft4">Den föreslagna bestämmelsen innebär bl.a. att rätten att företräda gruppen inte skall gå förlorad om den som väckt enskild grupptalan inte längre har något anspråk, om en organisation inte längre uppfyller kraven i 5 § eller om ett förordnande för en myndighet att föra grupptalan upphävs. Lagrådet föreslår att det i paragrafen görs en tydligare koppling till de föregående paragraferna, t.ex. enligt följande:</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p83 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p83 ft4">Bilaga 6</P>
<P class="p374 ft4">267</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_268">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p78 ft6">”Rätten att företräda gruppen upphör inte om det inträffar en förändring i de förhållanden på vilka rätten att väcka talan enligt <NOBR>4–6</NOBR> §§ har grundats.”</P>
<P class="p325 ft4">8 §</P>
<P class="p126 ft4">I paragrafen anges i sex punkter de olika förutsättningar som skall vara uppfyllda för att en grupptalan skall tas upp till prövning. Förut- sättningarna är genomgående mycket allmänt hållna och avslutas med en generalklausul som tar sikte på lämpligheten i övrigt av en grupp- rättegång. Enligt motiven är avsikten att rätten ex officio och fortlöpande skall pröva om de i paragrafen angivna särskilda processförutsätt- ningarna är uppfyllda.</P>
<P class="p128 ft4">Den föreslagna formuleringen av paragrafen är visserligen tämligen utförlig men innebär ändå, såsom också framhålls i remissen, att det överlåts till domstolarna att utifrån allmänna riktlinjer och utgångs- punkter i varje situation bedöma talans tillåtlighet (s. 40). Samtidigt har den föreslagna bestämmelsen gjorts förpliktande för domstolen på så sätt att en grupptalan <SPAN class="ft5">skall </SPAN>tas upp till prövning om processförutsättningarna är uppfyllda. Denna reglering medför risker för onödiga tvister i de fall då en domstol inte funnit tillräckliga skäl för att tillåta en grupprättegång. Dessa risker kan i viss mån motverkas om bestämmelsen i stället blir fakultativ på så sätt att det anges att en talan <SPAN class="ft5">får </SPAN>tas upp till prövning om vissa angivna förutsättningar föreligger. (Jfr t.ex. bestämmelsen om fast- ställelsetalan i 13 kap. 2 § rättegångsbalken och om förening av mål i 14 kap. 6 och 7 a §§ rättegångsbalken.)</P>
<P class="p244 ft4">Lagrådet finner det under alla förhållanden önskvärt att kriterierna för att tillåta en grupptalan ges en så precis utformning som möjligt. Särskilt viktigt är detta om, såsom föreslagits, beslutet att ta upp eller vägra att ta upp en grupptalan skall ses som en fråga om rättegångshinder. För svaranden, som kan tvingas in i processformen, är det givetvis särskilt angeläget att kriterierna så klart som möjligt framgår av lagen. Lagrådet noterar i detta sammanhang den särskilda vikt för bedömningen av kärandens lämplighet (punkt 4) som enligt motiven skall fästas vid att denne har nödvändiga ekonomiska resurser för att driva målet (s. 133 f.). Det framstår enligt Lagrådets uppfattning som naturligt att denna omständighet uttryckligt anges i lagtexten.</P>
<P class="p128 ft4">Av motiven framgår att avsikten med det remitterade förslaget varit att en påbörjad grupprättegång skall avbrytas och grupptalan avvisas om de i paragrafen angivna förutsättningarna inte längre föreligger. Lagrådet anser emellertid att ett sådant avbrott endast undantagsvis bör ske. Att avbryta en pågående rättegång kan medföra stora olägenheter för en part eller för båda parterna och leder till att kostnader som nedlagts på målet blir onyttiga. Huvudregeln bör därför vara att en grupprättegång som påbörjats skall fullföljas och att avvisning på ett senare stadium endast bör komma i fråga i speciella situationer då en fortsatt prövning av gruppmedlemmarnas krav inom ramen för en grupprättegång framstår som nära nog omöjlig.</P>
<P class="p127 ft6">Med hänsyn till vad nu sagts föreslår Lagrådet att paragrafen får följande utformning:</P>
<P class="p228 ft4">”En grupptalan får tas upp till prövning under förutsättning</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p83 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p83 ft4">Bilaga 6</P>
<P class="p374 ft4">268</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_269">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p455 ft6">1. att talan grundas på omständigheter som är gemensamma eller likartade för gruppmedlemmarnas anspråk,</P>
<P class="p78 ft4"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft36">att en grupprättegång inte framstår som olämplig på grund av att vissa gruppmedlemmar har anspråk som till innehåll eller grunder skiljer sig väsentligt från andra gruppmedlemmars anspråk,</SPAN></P>
<P class="p78 ft4"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft86">att en grupprättegång vid en bedömning av såväl gruppmedlem- marnas som svarandens intressen kan anses medföra klara fördelar i jämförelse med en prövning av anspråken i annan ordning, samt</SPAN></P>
<P class="p78 ft4"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft86">att käranden har tillräckliga ekonomiska resurser för att föra en grupptalan och även i övrigt är lämpad att företräda gruppmedlemmarna i målet.</SPAN></P>
<P class="p78 ft4">Om en grupptalan har tagits upp till prövning och någon av de i första stycket angivna förutsättningarna inte längre föreligger, skall talan avvisas, om det är uppenbart att en fortsatt prövning inte är ändamålsenlig och avvisning av talan inte är oskälig mot parterna eller någon av dem.”</P>
<P class="p78 ft4">Som anförts i de inledande kommentarerna, finner Lagrådet det också böra klart framgå av lagtexten att parterna har rätt att överklaga domstols beslut att pröva en grupptalan eller att vägra sådan prövning. Detsamma bör även gälla beslut att avvisa en talan enligt det av Lagrådet föreslagna nya andra stycket.</P>
<P class="p342 ft4">9 §</P>
<P class="p126 ft6">I sina allmänna kommentarer till lagförslaget har Lagrådet förordat att käranden redan i sin stämningsansökan skall ange vilka gruppmedlem- marna är och vilka yrkanden de har i målet. Som en följd härav föreslår Lagrådet att 9 § formuleras på följande sätt:</P>
<P class="p78 ft4">”En ansökan om stämning skall, utöver vad som sägs i 42 kap. 2 § rättegångsbalken, innehålla uppgifter om</P>
<P class="p79 ft4"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft16">gruppmedlemmarnas namn och adresser,</SPAN></P>
<P class="p79 ft4"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft16">förklaringar av gruppmedlemmarna att de önskar ingå i gruppen,</SPAN></P>
<P class="p79 ft4"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft16">gruppmedlemmarnas yrkanden,</SPAN></P>
<P class="p78 ft4"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft38">de omständigheter som är gemensamma eller likartade för grupp- medlemmarnas anspråk,</SPAN></P>
<P class="p78 ft4"><SPAN class="ft8">5.</SPAN><SPAN class="ft37">förhållanden av betydelse för prövningen av endast vissa gruppmed- lemmars anspråk, samt</SPAN></P>
<P class="p78 ft7"><SPAN class="ft8">6.</SPAN><SPAN class="ft92">andra omständigheter som har betydelse för frågan om anspråken bör behandlas som grupptalan.”</SPAN></P>
<P class="p388 ft4">10 §</P>
<P class="p326 ft4">I paragrafen behandlas förutsättningarna för omvandling av en vanlig rättegång till en grupprättegång. Avsikten är att prövningen skall ske utifrån de i 8 § angivna processförutsättningarna, vilket dock inte framgår av paragrafen. I författningskommentaren (s. 137) anges vidare att det måste finnas ”ett påtagligt behov” för att en övergång skall tillåtas och att svaranden inte ”skall behöva utsättas för ytterligare tidsfördröj- ningar och ekonomiska besvär, om inte en ändring av handläggningsform framstår som högst angelägen”. Detta talar närmast för att förutsätt- ningarna för omvandling är avsedda att vara mer restriktiva än de allmän- na förutsättningarna för grupprättegång. Goda skäl kan anföras för en sådan ordning. Detta bör då också framgå av paragrafen. Det kan exem-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p83 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p83 ft4">Bilaga 6</P>
<P class="p374 ft4">269</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_270">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p126 ft4">pelvis ske genom att det mellan andra och tredje meningen i första stycket förs in en ny mening av förslagsvis följande lydelse: ”En ansökan får bifallas endast om svaranden medger detta eller om det är uppenbart att fördelarna med en grupprättegång överväger de olägenheter som en sådan kan antas medföra för svaranden.”</P>
<P class="p128 ft6">För överklagande av sådana beslut bör samma regler gälla som Lagrådet föreslagit för beslut enligt 8 §. Vad som sägs i författningskom- mentaren (s. 138) om möjligheterna att få ett beslut om omvandling överprövat saknar då relevans.</P>
<P class="p325 ft4">13 och 14 §§</P>
<P class="p326 ft6">Om regeringen godtar Lagrådets förslag att gruppmedlemmarna skall anges i stämningsansökningen och att förklaringar att de önskar ingå i gruppen skall inges i samband med denna ansökan, behöver domstolen inte underrätta dem om rättegången. Inte heller behöver gruppmedlem- marna göra någon ytterligare anmälan till domstolen. Härav följer att de här aktuella paragraferna kan utgå ur lagtexten.</P>
<P class="p388 ft4">15 §</P>
<P class="p326 ft4">I paragrafen anges att en gruppmedlem som inte är part skall ha möjlighet att inom viss tid göra jävsinvändning mot en domare. Bestämmelsen innefattar en avvikelse från huvudregeln att en sådan gruppmedlem inte får företa några processhandlingar. I motiven (s. 141 i remissen) anges att gruppmedlemmen, för att kunna göra jävsinvändning, måste intervenera i rättegången, men detta kan inte anses framgå av den föreslagna lagtexten.</P>
<P class="p128 ft4">Lagrådet delar uppfattningen att det kan uppkomma situationer då en jävsgrund föreligger som enbart gäller i förhållande till en viss grupp- medlem och att denne därför kan ha ett berättigat intresse av att få framställa en jävsinvändning. Däremot finner Lagrådet att det skulle onödigt tynga förfarandet om det skulle krävas att gruppmedlemmen intervenerade i rättegången för att kunna anföra jäv. Förfarandet vid intervention är ju inte helt okomplicerat. Enligt 14 kap. 10 § rättegångs- balken skall det göras en ansökan över vilken parterna skall höras, och rätten skall meddela ett särskilt beslut över ansökningen. Det kan alltså ta en viss tid innan interventionen kan ske, och problem kan uppkomma vid tillämpningen av den korta tidsfrist inom vilken en jävsinvändning måste göras enligt den föreslagna 15 §.</P>
<P class="p128 ft4">Lagrådet finner det därför vara mest ändamålsenligt och bäst förenligt med önskemålet att inte tynga förfarandet med onödiga formaliteter att en jävsinvändning skall få göras även utan intervention. Detta bör i så fall, för undvikande av missförstånd, uttryckligt anges i paragrafen, vars inledning därför skulle kunna formuleras på följande sätt:</P>
<P class="p179 ft60">”En gruppmedlem som inte är part får, även om han eller hon inte inträtt i rättegången som intervenient, framställa en invändning om jäv - - <NOBR>-.”</NOBR></P>
<P class="p325 ft4">17 §</P>
<P class="p326 ft6">Lagrådet har i sina allmänna kommentarer uttryckt tvivel om lämpligheten av att tillåta en ändring av talan i större utsträckning än som är möjligt enligt rättegångsbalken. Något övertygande skäl till att det i</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p83 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p83 ft4">Bilaga 6</P>
<P class="p374 ft4">270</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_271">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p126 ft6">detta hänseende bör gälla andra regler för grupprättegångar har inte förebragts.</P>
<P class="p78 ft4">När det gäller den för grupprättegångar speciella frågan om det skall vara möjligt att utvidga gruppen efter det att målet anhängiggjorts finner Lagrådet däremot att processekonomiska skäl kan tala för att detta skall vara möjligt, eftersom det annars kan bli nödvändigt att i separata rättegångar väcka talan avseende krav som i själva verket är identiska eller närbesläktade med dem som handläggs i grupprättegången. Emellertid bör vid bedömningen av om en sådan utvidgning skall tillåtas en viss restriktivitet iakttas för att undvika onödig tidsutdräkt i förfarandet eller för att inte svarandens processföring skall försvåras på ett otillbörligt sätt. Lagrådet vill föreslå att paragrafen omformuleras på följande sätt:</P>
<P class="p78 ft4">”Rätten får medge käranden att utvidga en grupptalan till att omfatta andra gruppmedlemmar, om detta kan ske utan att det föranleder en oskälig försening av avgörandet i målet och utan att svarandens intressen i målet träds för när på ett oskäligt sätt. En ansökan om en sådan utvidgning skall ske skriftligen och innehålla sådana uppgifter om de nya gruppmedlemmarna som anges i 9 §.”</P>
<P class="p348 ft4">19 §</P>
<P class="p126 ft4">Ett av de allmänna kraven för att en grupptalan skall tas upp till prövning är att den grundas på omständigheter som är gemensamma eller likartade för de olika anspråken (8 § 2, i Lagrådets förslag ovan 8 § 1). I vilken utsträckning man i processen måste ta hänsyn till s.k. individuella förhållanden är uppenbarligen beroende av hur bestämmelsen tillämpas.</P>
<P class="p128 ft4">Som framgått av vad Lagrådet anfört inledningsvis ställer hanteringen av en grupptalan mycket stora krav på domstolens omdöme och förmåga att överblicka processmaterial och regelsystem. Svårigheterna ökar om gruppmedlemmarnas anspråk och de omständigheter de grundas på inte är ensartade. Vad nu sagts talar allmänt för att kravet på att anspråken skall vara gemensamma eller likartade bör ges en strikt tillämpning.</P>
<P class="p78 ft4">Enligt det föreslagna första stycket i den nu behandlade paragrafen skall en undergrupp bildas bara om en ändamålsenlig handläggning kräver det. Ett annat sätt att uttrycka saken är att processförutsättningarna i 8 § leder till att undergruppen <SPAN class="ft5">måste </SPAN>bildas om gruppen över huvud taget skall kunna bestå.</P>
<P class="p127 ft4">Ett typfall för bildande av en undergrupp är enligt remissen att företrädaren för gruppen har egna intressen som skiljer sig från vissa gruppmedlemmars. Det är enligt Lagrådets mening olämpligt att en företrädare för en undergrupp skall få föra talan ”vid sidan av käranden” i sådana fall. En möjlighet bör därför finnas att företrädaren för under- gruppen får föra talan <SPAN class="ft5">i stället för </SPAN>käranden. Det kan också finnas anled- ning att – som ett alternativ till bildandet av en undergrupp – begränsa gruppens storlek och dela upp handläggningen i olika mål.</P>
<P class="p78 ft6">I förslaget till lagtext bör första meningen i andra stycket tas in som en avslutande mening i första stycket. Orden ”enligt första stycket” kan då strykas.</P>
<P class="p78 ft7">Paragrafens första stycke kan med beaktande av vad nu sagts lämpligen lyda:</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p83 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p83 ft4">Bilaga 6</P>
<P class="p374 ft4">271</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_272">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p78 ft4">”Rätten får förordna någon att vid sidan av käranden eller i stället för käranden föra talan i en viss fråga eller en del av saken som gäller endast vissa gruppmedlemmars rätt, om det främjar en ändamålsenlig handlägg- ning. Ett sådant förordnande får ges en gruppmedlem eller, om det inte är möjligt, någon annan.”</P>
<P class="p389 ft4">20 §</P>
<P class="p326 ft4">I paragrafen finns bestämmelser om byte av kärande. Bestämmelserna framstår närmast som ett undantag från rättens skyldighet att avvisa talan i de fall då rätten, efter det att en talan tagits upp till prövning, finner att den i 8 § 4 angivna processförutsättningen om kärandens lämplighet brister. I stället för att avvisa talan skall rätten som huvudregel utse någon annan att föra gruppens talan. Det kan i sammanhanget noteras att det av författningskommentaren (s. 146) framgår att en begäran om byte av kärande skall kunna framställas av en gruppmedlem och att 34 kap. 3 § rättegångsbalken därvid skall tillämpas analogivis (jfr vad Lagrådet anfört ovan under 2 §).</P>
<P class="p127 ft4">Formuleringen om kärandes olämplighet i första stycket synes snarare anknyta till bestämmelsen om rättegångsombud i 12 kap. 5 § rättegångs- balken än till 8 § i den nu förslagna lagen. I 11 § föreslås att enskild grupptalan och organisationstalan som huvudregel skall föras genom ombud som är advokat. Någon särskild skicklighet när det gäller sättet att föra talan krävs då inte av käranden. Och har ombudet visat oskicklighet behöver det inte innebära att käranden är olämplig. Lagrådet förordar att det i stycket uttryckligen markeras att den som utses att föra talan skall göra detta som kärande.</P>
<P class="p127 ft4">Enligt andra stycket kan i vissa fall någon annan än den som har talerätt förordnas att föra gruppens talan. Det kan antas att ett sådant förordnande normalt kommer att ges till en advokat eller till någon annan som skulle kunna vara ombud. Enligt vad som upplysts vid före- dragningen skulle emellertid även en juridisk person eller myndighet som inte har talerätt kunna förordnas att föra gruppens talan i de aktuella fallen. Den föreslagna lagtexten talar dock snarast emot detta. Oavsett hur det må förhålla sig med den saken bör det även i detta stycke framgå att förordnandet avser uppgiften att föra talan som kärande. Ombuds- tvånget enligt 11 § gäller alltså i princip även dessa fall. En annan sak är att det självfallet föreligger särskilda skäl för att medge att talan förs utan ombud om den som förordnas enligt det här aktuella stycket är en advokat.</P>
<P class="p241 ft4">Lagrådet förordar att paragrafen förslagsvis ges följande lydelse:</P>
<P class="p78 ft6">”Om käranden inte längre bedöms vara lämpad att företräda grupp- medlemmarna i målet, skall rätten utse någon annan som har talerätt enligt <NOBR>4–6</NOBR> §§ att som kärande föra gruppens talan.</P>
<P class="p78 ft6">Om någon ny kärande inte kan utses enligt första stycket, skall grupptalan avvisas. Om käranden är klagandens motpart i högre rätt får dock rätten förordna någon annan som bedöms vara lämpad att företräda gruppmedlemmarna i målet att som kärande föra gruppens talan.”</P>
<P class="p394 ft4">21 §</P>
<P class="p456 ft6">I denna paragraf anges att utbyte av kärande skall kunna ske även av andra skäl än att käranden bedömts som olämplig men att sådant byte</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p83 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p83 ft4">Bilaga 6</P>
<P class="p374 ft4">272</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_273">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p126 ft4">skall vara tillåtet endast om det finns särskilda skäl. I motiven (s. 146 f.) förklaras att ett byte ofta kan föranledas av kärandens önskan att avträda som kärande och att kärandens inställning normalt bör tillmätas stor vikt vid rättens prövning av om ett byte bör tillåtas. Remissen bygger emellertid på tanken att käranden i vissa fall skall vara tvungen att mot sin vilja fortsätta som kärande.</P>
<P class="p78 ft4">Lagrådet vill ifrågasätta om det över huvud taget är rimligt, eller i vart fall om det är realistiskt, att en kärande som önskar avträda skall tvingas kvarstå mot sin vilja. Det bör därför övervägas att i paragrafen ange att byte skall ske om käranden inte önskar kvarstå som kärande eller om det finns andra särskilda skäl.</P>
<P class="p127 ft4">Om det däremot, som i remissen, anses önskvärt att inte fästa avgörande vikt vid kärandens inställning, kan man i vart fall identifiera en typsituation då käranden bör tillåtas avträda, nämligen då han har överlåtit sin del av tvisteföremålet och därför inte längre har något eget intresse i målet. Detta kunde i paragrafen uttryckas så att någon annan får överta kärandens talan endast om käranden överlåtit sin del av det som tvisten rör eller det finns andra särskilda skäl.</P>
<P class="p323 ft4"><NOBR>22–24</NOBR> §§</P>
<P class="p126 ft4">Paragraferna syftar till att tillgodose gruppmedlemmarnas intresse av att fortsätta processen i situationer där det är aktuellt att avskriva målet eller avvisa talan, antingen i tingsrätten (22 och 23 §§) eller i överinstans (24 §).</P>
<P class="p78 ft4">Rubriken till paragraferna är i förslaget ”Avbrytande av grupprättegången”. I 22 § regleras återkallelse av talan, avskrivning och avvisning såvitt avser inte bara gruppen som helhet utan också individuella gruppmedlemmar. Rubriken bör därför lämpligen ändras till ”Avbrytande av grupprättegången eller del av den”.</P>
<P class="p78 ft4">Strävan att i 22 § samla olika fall har gjort paragrafen svårläst. Lagrådet föreslår att paragrafen disponeras om så att det i texten görs en åtskillnad mellan åtgärder som avser gruppen respektive en gruppmed- lem. Vidare torde det inte finnas något behov av att som ett särskilt fall som kräver underrättelse ange att käranden uteblivit från ett samman- träde.</P>
<P class="p127 ft6">Godtas Lagrådets förslag att slopa 14 § behövs inte det föreslagna första stycket i den nu behandlade paragrafen. Paragrafen skulle då kunna formuleras på följande sätt:</P>
<P class="p78 ft4">”Uppkommer fråga om att avskriva målet i dess helhet eller att avvisa grupptalan skall rätten lämna parterna och gruppmedlemmarna tillfälle att yttra sig, om det inte är uppenbart obehövligt.</P>
<P class="p78 ft4">Första stycket tillämpas också om fråga uppkommer om att avskriva målet eller avvisa talan i en del som hänför sig till en viss gruppmedlems anspråk.</P>
<P class="p78 ft6">Rätten får bestämma en tid inom vilken en gruppmedlem skriftligen till domstolen kan anmäla att han eller hon, om grupprättegången såvitt avser hans eller hennes anspråk avbryts, vill träda in som part och föra talan angående sin rätt.”</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p83 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p83 ft4">Bilaga 6</P>
<P class="p374 ft4">273</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_274">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p83 ft4">25 §</P>
<P class="p126 ft4">Enligt paragrafen skall en av käranden för gruppens räkning ingången förlikning gälla endast om rätten stadfäster förlikningen genom dom. Däremot finns i lagtexten ingen antydan om de kriterier som rätten skall tillämpa vid sin bedömning av om en förlikning skall stadfästas eller ej. För att få en uppfattning om vad som här åsyftats är det nödvändigt att gå till motiven (s. 151 f. i remissen). Detta är enligt Lagrådets mening klart otillfredsställande. Det är här fråga om en avvikelse från bestämmelsen i 17 kap. 6 § rättegångsbalken, enligt vilken en förlikning i ett dispositivt tvistemål alltid skall kunna stadfästas på begäran, och det bör därför framgå av lagtexten på vilka grunder rätten i en grupprättegång skall kunna vägra att acceptera en frivillig uppgörelse mellan parterna.</P>
<P class="p78 ft4">Lagrådet anser att det inte bör vara domstolens uppgift att pröva om förlikningen till sitt innehåll är förmånlig eller mindre förmånlig för den ena eller andra parten eller för gruppmedlemmarna. Detta skulle förutsätta en bedömning av sakförhållandena i tvisten, en bedömning som knappast låter sig göra av någon som inte deltagit i förhandlingarna och som inte är väl informerad om de överväganden som legat bakom parternas beslut att ingå förlikningen. För en domstol är det dessutom främmande att göra en bedömning i sak av en tvist innan förfarandet slutförts i enlighet med de rättegångsregler som gäller för behandling av tvisten.</P>
<P class="p127 ft4">Däremot kan det, eftersom förlikningen blir bindande för gruppmed- lemmar som inte är parter i målet, finnas anledning för domstolen att pröva om gruppmedlemmarna behandlats på ett likvärdigt sätt eller om det i förlikningen ingår element som är diskriminerande eller eljest uppenbart oskäliga mot vissa gruppmedlemmar.</P>
<P class="p457 ft4">Lagrådet anser att paragrafen förslagsvis kunde få följande utformning: ”En förlikning som käranden ingått för gruppmedlemmarna eller för en del av dem skall på begäran av part stadfästas av rätten, om den inte är diskriminerande eller på annat sätt uppenbart oskälig mot vissa grupp-</P>
<P class="p180 ft4">medlemmar.”</P>
<P class="p389 ft4">26 §</P>
<P class="p326 ft4">Denna paragraf innebär i sak att mellandom i grupprättegångar skall kunna förekomma i större utsträckning än enligt 17 kap. 5 § rättegångs- balken. Den situation som paragrafen tar sikte på är att det i målet finns en fråga som inte gäller alla utan endast vissa gruppmedlemmar, och enligt förslaget skall det under sådana omständigheter vara möjligt för domstolen att först avgöra de för samtliga gruppmedlemmar gemen- samma frågorna och att uppskjuta avgörandet av den kvarstående frågan till en senare tidpunkt. I författningskommentaren nämns som exempel (s. 152 i remissen; jfr också s. 77) att ett domslut skall kunna meddelas som ger de berörda gruppmedlemmarna rätt till skadestånd under förutsättning att de inte senare visas ha varit medvållande till skadorna. Tanken är alltså att det i ett sådant fall först skall kunna avgöras om svaranden har varit vållande och att det, om denna fråga genom en separat dom besvaras jakande, i ett senare skede skall avgöras om gruppmedlemmarna har varit medvållande och om deras skadeståndskrav på grund härav skall jämkas.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p83 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p83 ft4">Bilaga 6</P>
<P class="p374 ft4">274</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_275">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p78 ft4">Det kan ifrågasättas om det är lämpligt att ge utrymme för sådana utvidgade möjligheter att avgöra ett mål etappvis. Rättegångsbalkens regler om deldom och mellandom får anses grundade på en rimlig avvägning av när det skall vara tillåtet att dela upp avgörandet av ett mål, och hänsyn till rättssäkerheten talar för återhållsamhet när det gäller utvidgningar av dessa regler. Det nämnda exemplet framstår inte som helt övertygande, eftersom det vanligen finns ett sådant samband mellan vållande och medvållande att en samlad bedömning bör ske.</P>
<P class="p78 ft4">Lagrådet finner sig emellertid kunna acceptera att det i vissa fall kan av processekonomiska skäl vara önskvärt att separat ta ställning till en fråga, som är gemensam för samtliga gruppmedlemmar eller ett stort antal gruppmedlemmar, trots att det beträffande en del av gruppmedlem- marna därefter återstår att pröva en följdfråga. Denna möjlighet bör dock användas med stor försiktighet och efter ett noggrant övervägande av om förfarandet kan på något sätt kränka svarandens rätt till en rättvis rättegång.</P>
<P class="p128 ft6">För att markera den restriktiva tillämpning som bestämmelsen bör få vill Lagrådet föreslå att den formuleras på följande sätt:</P>
<P class="p78 ft4">”Om det är lämpligt med hänsyn till utredningen och kan ske utan att svarandens intressen träds för när på ett oskäligt sätt, får rätten meddela en dom som beträffande vissa gruppmedlemmar innefattar ett slutligt avgörande av saken och som beträffande andra gruppmedlemmar inte omfattar alla frågor i målet.</P>
<P class="p78 ft6">Rätten skall förelägga varje gruppmedlem för vilken målet inte slutligt avgjorts att inom en viss tid begära att återstående frågor prövas. I fråga om gruppmedlemmar som inger en sådan begäran skall rätten besluta om den fortsatta handläggningen. Övriga berörda gruppmedlemmars talan skall ogillas, om inte svaranden har medgett deras yrkanden eller det är uppenbart att deras talan är välgrundad.”</P>
<P class="p394 ft4">28 §</P>
<P class="p326 ft4">I paragrafen finns en bestämmelse om rättskraft. Bestämmelsens ordalydelse bör enligt Lagrådets mening ändras något, och paragrafen bör i ett nytt stycke kompletteras med en motsvarande bestämmelse avseende litispendens. Paragrafen kan formuleras som följer:</P>
<P class="p78 ft6">”En ny talan angående en fråga som omfattas av en pågående grupprättegång får inte tas upp till prövning.</P>
<P class="p78 ft6">Rättens avgörande i en grupprättegång har rättskraft i förhållande till alla gruppmedlemmar som omfattas av avgörandet.”</P>
<P class="p228 ft4">Tillägget bör också återspeglas i rubriken.</P>
<P class="p358 ft4">29 §</P>
<P class="p126 ft6">I paragrafen finns bestämmelser om rätt till ersättning av allmänna medel för arvode och kostnader för den som enligt 20 § andra stycket förordnats att föra en grupps talan som kärande. Som framgår av vad som anförts under 20 § gäller ombudstvånget i princip även i dessa fall.</P>
<P class="p78 ft6">Vad som sägs i första stycket synes mer anpassat till en bedömning av skälig ersättning till ombud än till den som uppträtt som kärande i ett mål. Lagrådet förordar att föreskriften utformas i närmare anslutning till bestämmelsen i 18 kap. 8 § rättegångsbalken.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p83 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p83 ft4">Bilaga 6</P>
<P class="p374 ft4">275</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_276">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p78 ft4">Enligt andra stycket har den nye käranden möjlighet att erhålla förskott på ersättningen under vissa förutsättningar. En liknande bestämmelse om rätt till förskott på förvaltararvode finns i 14 kap. 12 § konkurslagen. Lagrådet förordar att stycket utformas i närmare anknytning till den paragrafens formulering.</P>
<P class="p78 ft6">Med beaktande av vad som nu anförts skulle paragrafen kunna ges förslagsvis följande lydelse:</P>
<P class="p78 ft4">”Den som enligt 20 § andra stycket har förordnats att som kärande föra en grupps talan har rätt till ersättning av allmänna medel som motsvarar kostnaden för rättegångens förberedande och talans utförande jämte arvode till ombud eller biträde, såvitt kostnaden skäligen varit påkallad för att ta till vara gruppmedlemmarnas rätt. Ersättning skall också utgå för kärandens eget arbete och tidsspillan i anledning av rättegången. Såsom åtgärd för rättegångens förberedande anses förhandling för biläggande av tvistefråga som har omedelbar betydelse för den förda talan.</P>
<P class="p128 ft6">Rätten får besluta om förskott på ersättningen med skäligt belopp om det är rimligt med hänsyn till omfattningen av de kostnader eller det arbete som uppdraget har medfört, den tid som rättegången kan beräknas pågå samt övriga förhållanden.”</P>
<P class="p325 ft4">30 §</P>
<P class="p326 ft4">I paragrafen finns bestämmelser om ansvaret för rättegångskostnader i de fall då det skett byte av kärande enligt 20 eller 21 §. Bestämmelserna avviker från vad som enligt 18 kap. 10 § rättegångsbalken gäller vid övertagande av en kärandes talan enligt 13 kap. 7 §.</P>
<P class="p78 ft4">Innebörden av paragrafen är att den som varit kärande vid tingsrätten men som i högre rätt ersatts av annan, av domstol förordnad person skall ha ett fortsatt kostnadsansvar. Skälet är att svaranden, om han efter överklagande har framgång i högre rätt, annars inte skulle ha möjlighet att få ersättning för sina rättegångskostnader. Det är emellertid oklart vilken procedur som skall tillämpas i denna fråga. För att den tidigare käranden skall kunna förpliktas att ersätta svarandens kostnader, måste han ju ha fått tillfälle att i kostnadsfrågan delta i handläggningen av målet i överinstansen.</P>
<P class="p128 ft4">Även bortsett från vad nu sagts är de föreslagna bestämmelserna inte helt lättillgängliga vilket delvis beror på att det inte i lagtexten klart markerats att bestämmelserna tar sikte på fall där det skett ett byte av kärande. Också i övrigt synes lagtexten kunna formuleras på ett tydligare sätt.</P>
<P class="p128 ft4">Enligt andra stycket begränsas en i högre rätt tillkommen ny kärandes ansvar till rättegångskostnader som uppkommit i högre rätt. Bestäm- melsen är avsedd som en avvikelse från vad som annars gäller enligt 18 kap. 10 § rättegångsbalken. Även med beaktande av detta synes det i tydlighetens intresse böra markeras i paragrafen vad som avses gälla beträffande rättegångskostnaderna i lägre rätt.</P>
<P class="p458 ft4">Lagrådet föreslår att paragrafen ges exempelvis följande formulering: ”Den som enligt 20 § andra stycket har förordnats att som kärande föra en grupps talan är inte skyldig att betala ersättning för motpartens rättegångskostnader i annat fall än som avses i 18 kap. 6 § rättegångs- balken. I stället skall den som tidigare varit kärande i målet såsom part</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p83 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p83 ft4">Bilaga 6</P>
<P class="p374 ft4">276</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_277">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p126 ft6">svara för dessa rättegångskostnader. Denne skall också ersätta staten för vad som utgått av allmänna medel enligt 29 §, i den utsträckning inte klaganden eller någon annan är skyldig att betala sådan ersättning.</P>
<P class="p78 ft4">Har någon i samband med överklagande eller därefter övertagit kärandens talan i annat fall än som avses i första stycket svarar denne såsom part endast för rättegångskostnader som har uppkommit i den högre rätten. För rättegångskostnader i lägre rätt svarar i stället den som tidigare varit kärande i målet.”</P>
<P class="p350 ft4">31 §</P>
<P class="p126 ft4">I 18 kap. rättegångsbalken finns bestämmelser om parts ansvar för rättegångskostnad i tvistemål. Bestämmelserna omfattar bl.a. arvode till ombud eller biträde. Någon reglering av vad som gäller när sådan ersättning utgått av allmänna medel finns inte i kapitlet (jfr däremot bestämmelserna i 31 kap. om rättegångskostnad i brottmål där åklagaren för talan). Bestämmelser om ersättning för vad som utgått av allmänna medel finns i stället i rättshjälpslagen (30 §). Paragrafen bör med hänsyn härtill ges exempelvis följande lydelse:</P>
<P class="p127 ft6">”Bestämmelserna i rättegångsbalken om ansvar för rättegångskost- nader skall tillämpas även i fråga om sådan ersättning av allmänna medel som betalats till en kärande med stöd av 29 §. Ersättning för en sådan kostnad skall betalas till staten. Rätten skall pröva frågan om ersättning utan yrkande.”</P>
<P class="p325 ft4">33 §</P>
<P class="p126 ft4">Paragrafen behandlar det fallet att en kärande har haft framgång i en grupprättegång och tillerkänts ersättning för rättegångskostnader men svaranden inte kan betala dessa kostnader. I ett sådant fall skall enligt paragrafen kostnaderna kunna fördelas mellan gruppmedlemmarna. Lagrådet har förståelse för tanken bakom paragrafen men finner en bestämmelse av det föreslagna slaget svår att tillämpa i praktiken.</P>
<P class="p128 ft4">När grupprättegången avslutas, är det ännu inte känt om käranden kommer att vinna målet och inte heller om svaranden i förekommande fall kommer att kunna betala rättegångskostnaderna. Detta gör det omöjligt att i domen ålägga gruppmedlemmarna en ovillkorlig betal- ningsskyldighet.</P>
<P class="p78 ft4">Det skulle däremot vara möjligt att tillåta käranden att framställa ett mot gruppmedlemmarna riktat yrkande om ersättning från dem för det fall att dels svaranden förpliktas utge ersättning för kostnader, dels svaranden saknar möjlighet att betala denna ersättning. Detta skulle emellertid leda till att det inom ramen för processen mot svaranden kom att föras en subsidiär process mellan käranden och de övriga gruppmedlemmarna, och även denna subsidiära talan skulle behöva handläggas i ett kontradiktoriskt förfarande. Rättegången skulle alltså bli förfarandemässigt mera komplicerad, och om resultatet blev att det i domen intogs ett villkorat beslut i överensstämmelse med kärandens villkorade yrkande, skulle det i ett senare verkställighetsförfarande ändå kunna framställas nya invändningar, t.ex. med avseende på frågan om kravet på svarandens betalningsoförmåga var uppfyllt.</P>
<P class="p459 ft6">Enligt Lagrådets mening är det därför svårt att i denna paragraf gå längre än till att fastslå den rättsregel som skall gälla. Om denna</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p83 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p83 ft4">Bilaga 6</P>
<P class="p374 ft4">277</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_278">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p126 ft4">rättsregel fastslås, får emellertid käranden i vart fall en grund för att reglera frågan i avtal med de övriga gruppmedlemmarna eller för att vid behov vidta rättsliga åtgärder mot dem. Paragrafen kan enligt Lagrådets mening få följande lydelse:</P>
<P class="p128 ft4">”Har svaranden ålagts att ersätta kärandens rättegångskostnader eller att till staten betala sådana kostnader som avses i 31 § och kan svaranden inte betala, är de berörda gruppmedlemmarna skyldiga att ersätta dessa kostnader. Detsamma gäller merkostnader vid riskavtal som svaranden enligt 40 § inte förpliktats betala. Varje gruppmedlem svarar efter huvudtalet för sin andel av kostnaderna och är inte skyldig att betala mer än som har kommit honom eller henne till godo genom rättegången.”</P>
<P class="p348 ft4">34 §</P>
<P class="p324 ft4">Enligt denna paragraf åläggs en gruppmedlem som inte är part ett särskilt ansvar för rättegångskostnaderna efter mönster av 18 kap. 3 § första stycket och 6 § rättegångsbalken. Eftersom en gruppmedlem som inte är kärande i princip inte får företa några processhandlingar, kan det endast undantagsvis tänkas finnas en grund för att anse en sådan gruppmedlem ha uppsåtligen eller genom försummelse föranlett en onödig rättegång eller ha gjort sig skyldig till försumlig processföring. När en sådan grund föreligger, torde det närmast röra sig om bedrägliga eller liknande förfaranden varigenom en gruppmedlem förmått käranden att föra en ogrundad talan eller att handla på visst sätt i processen. Gruppmedlem- men kan i sådana fall bli skadeståndsskyldig, och Lagrådet finner det inte påkallat att för dessa mycket speciella fall ta in en särskild bestämmelse i lagen om ansvar för rättegångskostnader. Paragrafen bör därför utgå.</P>
<P class="p348 ft4">36 §</P>
<P class="p326 ft4">I paragrafens första stycke föreskrivs att käranden och en gruppmedlem vars anspråk avskilts svarar solidariskt för rättegångskostnader som uppkommit före avskiljandet och att gruppmedlemmen svarar ensam för de rättegångskostnader som uppkommit därefter.</P>
<P class="p128 ft4">Även om det kan finnas vissa skäl som talar för en sådan reglering av kostnadsansvaret (jfr 18 kap. 10 § rättegångsbalken), är det oklart vilken procedur som skall tillämpas i denna fråga. I domen rörande grupptalan fattas rimligen inte något beslut om kostnaderna för den del som avskilts. Om dom inte redan har meddelats i denna del, är det ju för övrigt okänt om den gruppmedlem vars anspråk avskilts kommer att vinna eller förlora sin del av målet. När dom senare meddelas i denna del, blir det däremot aktuellt att bestämma om nämnde gruppmedlem skall ersätta motpartens kostnader för hela rättegången, alltså även de kostnader som uppkommit före avskiljandet. Käranden i grupprättegången har inte haft anledning att efter avskiljandet delta i rättegången i den avskilda delen, men om han i domen skall kunna åläggas ansvar för kostnaderna i den del som hänför sig till tiden före avskiljandet, måste han på något sätt bli hörd i kostnadsfrågan i den avskilda delen av målet. Det är oklart hur detta skall fungera i praktiken.</P>
<P class="p348 ft4">37 §</P>
<P class="p456 ft6">I <NOBR>37–41</NOBR> §§ finns särskilda bestämmelser om betydelsen av att käranden ingått ett avtal med ett ombud om att ombudets arvode skall bestämmas</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p83 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p83 ft4">Bilaga 6</P>
<P class="p374 ft4">278</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_279">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p126 ft4">med hänsyn till i vilken utsträckning gruppmedlemmarnas anspråk tillgodoses (riskavtal). Som Lagrådet anfört inledningsvis under rubriken <SPAN class="ft5">Allmänt </SPAN>har bestämmelserna givits en utformning som gör att de kan läsas som en inskränkning av avtalsfriheten i förhållandet mellan en part och dennes ombud. Lagrådet utgår, även om också motiven talar i annan riktning, från att detta inte varit avsikten. Såsom framgår av 40 § är avsikten inte heller att bestämmelserna skall innebära någon förändring när det gäller kostnadsansvaret för part i en rättegång utan frågan om vad som utgör ersättningsgill kostnad skall även fortsättningsvis avgöras med stöd av 18 kap. 8 § rättegångsbalken. Vad bestämmelserna syftar till synes i stället, i vart fall primärt, vara den i förslagets andra stycke reglerade frågan om förutsättningarna för att gruppmedlemmar skall kunna åläggas ett sådant kostnadsansvar som avses i 33 § för merkost- nader på grund av ett riskavtal. Detta bör i så fall framgå på ett tydligare sätt av paragrafens formulering. Bestämmelserna i 33 § är endast tillämp- liga om svaranden ålagts att ersätta käranden dennes rättegångskostnader. Rättegångskostnadsfrågan skall alltså ha prövats av domstol. Av 25 § framgår att en förlikning endast gäller om rätten stadfäst den genom en dom.</P>
<P class="p244 ft4">Bestämmelserna i 33 § är då tillämpliga även i förhållande till förlikningar. För att ett riskavtal skall kunna åberopas mot gruppmedlem- marna synes det därför krävas att den som ingått avtalet med ombudet också uppträtt som kärande. Uttrycket ”den som vill föra grupptalan” bör då bytas ut mot ”käranden” i förevarande paragraf. Detta utesluter inte att frågan om godkännande, på sätt som föreslås i 38 §, kan prövas innan det rättsliga förfarandet inletts.</P>
<P class="p78 ft4">Enligt paragrafen begränsas möjligheten för käranden att ingå ett för gruppmedlemmarna bindande riskavtal till ombud som är advokat. Enligt 11 § får emellertid rätten medge att en grupptalan förs genom ombud som inte är advokat om det finns särskilda skäl. Någon motivering till varför bestämmelserna om riskavtal inte skulle kunna tillämpas även i förhållande till ett sådant ombud framförs inte i remissen. En annan sak är att det kan finnas anledning att iaktta restriktivitet vid godkännande av riskavtal med annan än advokat, särskilt om någon prövning enligt 11 § ännu inte skett av om den som avtalet sluts med skall godtas som ombud.</P>
<P class="p127 ft4">I första stycket andra meningen uppställs ett formkrav för riskavtal och i tredje stycket ytterligare förutsättningar för att ett riskavtal skall godkännas. Dessa bestämmelser synes lämpligen kunna tas in som en egen paragraf efter den föreslagna 38 §.</P>
<P class="p78 ft6">Lagrådet föreslår mot den angivna bakgrunden att 37 § utformas på följande sätt:</P>
<P class="p78 ft6">”Har käranden ingått ett avtal med ett ombud om att arvodet till ombudet skall bestämmas med hänsyn till i vilken utsträckning grupp- medlemmarnas anspråk tillgodoses (riskavtal) får avtalet endast åberopas mot gruppmedlemmarna om det har godkänts av domstol.”</P>
<P class="p388 ft4">38 §</P>
<P class="p326 ft6">Enligt paragrafen skall inte endast domstol utan också Rättshjälps- myndigheten kunna godkänna ett riskavtal. Några bärande skäl för detta förs inte fram i remissen. Enligt vad som där sägs måste det också antas bli sällan förekommande. Lagrådet förordar att den i första stycket</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p83 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p83 ft4">Bilaga 6</P>
<P class="p374 ft4">279</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_280">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p126 ft6">upptagna möjligheten att begära att frågan om godkännande skall prövas av Rättshjälpsmyndigheten får utgå. Även tredje stycket skall i så fall utgå liksom också tredje stycket i förslagets 45 §.</P>
<P class="p325 ft4">39 §</P>
<P class="p126 ft4">I paragrafen finns bestämmelser om hur ett arvode enligt ett riskavtal skall bestämmas. Som Lagrådet konstaterat inledningsvis under avsnittet <SPAN class="ft5">Allmänt </SPAN>bör utgångspunkten för bestämmande av arvode enligt ett avtal som fått ett officiellt godkännande rimligen vara det ingångna avtalet. I paragrafen anges emellertid helt andra grunder för hur arvodet skall bestämmas. Några bärande skäl för detta lämnas inte i remissen. Lagrådet föreslår att de i paragrafen föreslagna bestämmelserna får utgå. I paragrafen kan i stället tas in de bestämmelser i 37 § som anger under vilka förutsättningar som ett riskavtal får godkännas. Paragrafen skulle då kunna ges förslagsvis följande lydelse:</P>
<P class="p244 ft4">”Ett riskavtal får godkännas endast om avtalet är skäligt med hänsyn till sakens beskaffenhet. Avtalet skall vara upprättat i skriftlig form. Av avtalet skall framgå på vilket sätt arvodet är avsett att avvika från ett normalarvode om gruppmedlemmarnas anspråk bifalls eller ogillas helt. Avtalet får inte godkännas om arvodet grundas enbart på tvisteföremålets värde.”</P>
<P class="p342 ft4">41 §</P>
<P class="p326 ft4">Paragrafen innehåller särskilda bestämmelser om forum för tvister om arvode enligt 39 §. Lagrådet har föreslagit att bestämmelserna i den paragrafen skall utgå. Dessutom lämnas i remissen inte någon närmare motivering till varför särskilda forumregler skulle tillämpas för sådana tvister. Den situation som lyfts fram i författningskommentaren är tvist mellan käranden och ombudet om vad som utgör skäligt arvode. Det naturliga synes vara att vanliga forumregler skall gälla för sådana tvister. Lagrådet föreslår att paragrafen får utgå.</P>
<P class="p348 ft4">42 §</P>
<P class="p126 ft6">Paragrafen anknyter till den situation som beskrivits i 26 §. Bestäm- melsen är emellertid oklar till sitt innehåll.</P>
<P class="p78 ft4">Som Lagrådet har förstått det föreslagna systemet för överklagande i de fall som avses i 26 §, skall rätten, när det meddelas dom i en delfråga, bestämma om denna dom skall få överklagas särskilt eller först i samband med den senare dom varigenom resten av målet avgörs. Får domen i delfrågan överklagas särskilt, får avgörandet av denna delfråga rimligen inte överklagas i samband med den senare domen. Även om domstol bestämt att domen i en delfråga inte får överklagas särskilt, bör enligt förslaget överklagande få ske i samband med att avgörandet av samma fråga överklagas av andra gruppmedlemmar vilkas yrkanden i målet slutligt avgjorts.</P>
<P class="p228 ft4">Lagrådet föreslår att paragrafen utformas på följande sätt:</P>
<P class="p128 ft4">”När en dom som inte omfattar alla frågor i målet har meddelats enligt 26 §, skall rätten bestämma om domen får överklagas särskilt. Över- klagande får dock alltid ske om genom domen samma fråga har avgjorts i förhållande till andra gruppmedlemmar och domen har överklagats i denna del.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p83 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p83 ft4">Bilaga 6</P>
<P class="p374 ft4">280</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_281">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p78 ft6">Om domen överklagas särskilt enligt första stycket, får rätten bestäm- ma att målet i övrigt skall vila till dess domen i denna del har vunnit laga kraft.”</P>
<P class="p325 ft4">43 §</P>
<P class="p326 ft4">Om, som Lagrådet föreslagit, 14 § utgår, bör även denna paragraf utgå. Om 14 § däremot skulle kvarstå, framstår överklagandeförbudet i 43 § som problematiskt, eftersom tingsrättens beslut om avskrivning med anledning av återkallelse av kärandens talan mycket väl kan komma att innehålla ett beslut om ersättning till svaranden för dennes rättegångs- kostnader. Ett sådant beslut måste rimligen kunna överklagas på samma sätt som andra liknande kostnadsbeslut.</P>
<P class="p323 ft4">44 §</P>
<P class="p126 ft6">Lagrådet finner det inte framgå av texten vem som har rätt att överklaga de beslut som avses i paragrafen och föreslår följande lydelse:</P>
<P class="p78 ft6">”En tingsrätts beslut att utse en ny kärande får överklagas av den tidigare käranden och av gruppmedlem som har föreslagit annan kärande. En tingsrätts beslut att avslå en begäran om byte av kärande får överklagas av gruppmedlem som har föreslagit ett sådant byte. I fråga om överklagandet tillämpas bestämmelserna i 49 kap. 4 § och 11 § första stycket rättegångsbalken.”</P>
<P class="p334 ft4">47 §</P>
<P class="p460 ft4">I paragrafen anges den tid inom vilken en gruppmedlem som inte är part i rättegången skall göra en missnöjesanmälan. Emellertid är en sådan gruppmedlem i princip inte berättigad att företa några processhandlingar, och Lagrådet finner det oklart i vilka fall gruppmedlemmen anses kunna överklaga ett beslut efter att först ha gjort en missnöjesanmälan. Klagorätt föreligger visserligen om regeringen godtar Lagrådets förslag i fråga om 15 § (ogillande av jävsinvändning) och 44 § (beslut om ny kärande), men det bör framgå av lagtexten i vilka andra fall en grupp- medlem som inte är part kan överklaga beslut under rättegången.</P>
<P class="p342 ft4">48 §</P>
<P class="p326 ft7">Innehållet i denna paragraf är höljt i dunkel. Lagrådet föreslår att para- grafen utgår.</P>
<P class="p358 ft4">49 §</P>
<P class="p126 ft4">I paragrafen anges ett antal ytterligare fall – utöver dem som regleras i 13, 19, 22 och 24 §§ – då berörda gruppmedlemmar skall underrättas om olika åtgärder m.m.</P>
<P class="p78 ft6">I andra stycket bör uppräkningen kompletteras med det fallet att käranden byts ut. Andra stycket kan, med vissa ytterligare justeringar, formuleras enligt följande:</P>
<P class="p78 ft4">”Om det behövs med hänsyn till den betydelse uppgiften kan antas ha för medlemmens rätt skall rätten vidare underrätta en berörd gruppmedlem om</P>
<P class="p79 ft4"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft16">att käranden har ersatts med en ny kärande,</SPAN></P>
<P class="p79 ft4"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft16">att käranden har anlitat ett nytt ombud,</SPAN></P>
<P class="p79 ft4"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft16">att käranden har eftergett talan,</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p83 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p83 ft4">Bilaga 6</P>
<P class="p374 ft4">281</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_282">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr1 td89"><P class="p3 ft4">4. att fråga uppkommit om att godkänna ett riskavtal,</P></TD>
<TD class="tr1 td27"><P class="p3 ft8">Prop. 2001/02:107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td89"><P class="p3 ft4">5. att en dom eller ett beslut överklagats, samt</P></TD>
<TD class="tr12 td27"><P class="p3 ft4">Bilaga 6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td89"><P class="p3 ft4">6. andra beslut, åtgärder och förhållanden i övrigt.”</P></TD>
<TD class="tr10 td27"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p316 ft4">50 §</P>
<P class="p322 ft4">Enligt första stycket får underrättelser till gruppmedlemmarna ”ske på det sätt rätten finner lämpligt”. Formuleringen ger intryck av att rätten är helt fri i sin bedömning. Så är emellertid inte fallet. Rätten har, som också konstateras i lagrådsremissen, att tillämpa 33 kap. 2 § första stycket rättegångsbalken. Av bestämmelserna där följer att delgivning skall användas om det är särskilt föreskrivet eller om det med hänsyn till syftet med bestämmelsen om underrättelse framgår att delgivning bör ske och i övrigt ”om det är påkallat med hänsyn till omständigheterna”.</P>
<P class="p48 ft6">Lagrådet föreslår att första stycket i den nu behandlade paragrafen formuleras på följande sätt:</P>
<P class="p12 ft6">”Underrättelser enligt denna lag till gruppmedlemmar skall ske på det sätt rätten finner lämpligt och med beaktande av bestämmelserna i 33 kap. 2 § första stycket rättegångsbalken.”</P>
<P class="p66 ft19">Förslaget till lag om ändring i miljöbalken</P>
<P class="p414 ft4">32 kap. 13 §</P>
<P class="p322 ft6">I det förslagna första stycket hänvisas till talan ”enligt detta kapitel”. De citerade orden torde inte behövas (jfr 12 §).</P>
<P class="p12 ft4">Med en redaktionell jämkning i andra stycket skulle de två första styckena kunna ges förslagsvis följande lydelse:</P>
<P class="p12 ft4">”Talan om skadestånd får föras som grupptalan enligt lagen (0000:000) om grupprättegång.</P>
<P class="p12 ft4">Talan om förbud mot fortsatt verksamhet eller om skyddsåtgärder eller andra försiktighetsmått enligt 12 § får föras enligt samma lag som enskild grupptalan eller organisationstalan.”</P>
<P class="p12 ft4">Enligt 20 kap. 2 § första stycket 6 gäller att miljödomstol som första instans prövar bl.a. mål om talan om förbud eller försiktighetsmått enligt 32 kap. 12 §. För att säkerställa att behörighetsregeln kommer att omfatta inte bara enskild talan utan även grupptalan bör en hänvisning göras också till 32 kap. 13 §.</P>
<P class="p12 ft4">Enligt det föreslagna tredje stycket skall lagen om grupprättegång tillämpas på grupptalan enligt miljöbalken med vissa särskilt angivna undantag. Som Lagrådet konstaterat bl.a. vid behandlingen av 2 § förslaget till lag om grupprättegång kan sådana hänvisningar till en annan lag leda till problem. Vad gäller just nämnda 2 § undantas den paragrafen i det här föreslagna tredje stycket helt vilket leder till att det, med en strikt tolkning, inte kommer att förekomma några grupprättegångar enligt miljöbalken (trots hänvisningen till miljöbalken i 2 § tredje stycket). Lagrådet förordar att undantaget vad avser 2 § begränsas till att gälla 2 § första stycket andra meningen och andra stycket.</P>
<P class="p167 ft6">I <NOBR>43–46</NOBR> §§ förslaget till lag om grupprättegång behandlas olika frågor rörande beslut som fattas av tingsrätt och hovrätt (jfr också 10 §). Enligt miljöbalken fungerar vissa tingsrätter som miljödomstolar medan Miljö-</P>
<P class="p15 ft51">överdomstolen utgörs av en avdelning av Svea hovrätt. Redan av det</P>
<P class="p252 ft4">282</P>
</DIV>
<DIV id="page_283">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p126 ft4">förhållandet följer att det inte framstår som helt nödvändigt att i lagtexten markera att miljödomstolar och Miljööverdomstolen är de domstolar som avses. Till detta skall sägas att den nyss behandlade bestämmelsen i 20 kap. 2 § första stycket 6 pekar ut miljödomstol som behörig domstol i mål av det aktuella slaget. Vidare kan erinras om att det i 20 kap. 3 § första stycket finns en generell bestämmelse att vad som är föreskrivet om tvistemål i allmän domstol tillämpas även på bl.a. miljödomstolar och Miljööverdomstolen om inte annat följer av balken eller annan lag. Lagrådet anser mot denna bakgrund att det inte behövs någon särskild regel att miljödomstol och Miljööverdomstolen har samma roll som tingsrätt och hovrätt.</P>
<P class="p127 ft4">I 25 kap. finns regler om rättegångskostnader. En särskild regel gäller enligt 25 kap. 9 § andra stycket då svaranden sökt och fått tillstånd efter det att talan väckts om förbud eller åläggande att iaktta försiktighetsmått. Det kan sättas i fråga om och i vilken utsträckning bestämmelserna i 29– 36 §§ i den föreslagna lagen om grupprättegång kan och bör tillämpas på sådan talan. Något underlag för att göra en bedömning av detta finns inte i lagrådsremissen. Lagrådet anser att saken bör övervägas i den fortsatta beredningen av lagstiftningsärendet.</P>
<P class="p127 ft6">I 12 § behandlas enskild talan medan 13 och 14 §§ behandlar grupp- talan. Bestämmelserna i <NOBR>12–14</NOBR> §§ bör lämpligen föregås av en särskild rubrik, förslagsvis ”Enskild talan och grupptalan”.</P>
<P class="p325 ft4">32 kap. 14 §</P>
<P class="p456 ft4">Organisationstalan får enligt förslaget väckas av bl.a. ”en ideell förening som har till ändamål att tillvarata naturskydds- och miljöskydds- intressen.” Lagrådet föreslår att bestämmelsen utformas efter mönster av förslaget till formulering i 5 § i förslaget till lag om grupprättegång och att den taleberättigade sammanslutningen således anges som ”en ideell förening som i enlighet med sina stadgar tillvaratar - - <NOBR>-”.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p83 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p83 ft4">Bilaga 6</P>
<P class="p374 ft4">283</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_284">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GP03107284x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p83 ft1">Justitiedepartementet</P>
<P class="p350 ft4">Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 mars 2002</P>
<P class="p461 ft6">Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm- Wallén, Thalén, Ulvskog, Lindh, von Sydow, Östros, Messing, Engqvist, Rosengren, Lövdén, Ringholm, Bodström, Sommestad</P>
<P class="p350 ft4">Föredragande: statsrådet Bodström</P>
<P class="p462 ft4">Regeringen beslutar proposition 2001/02:107 Lag om grupprättegång</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p83 ft4">Prop. 2001/02:107</P>
<P class="p253 ft4">284</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_285">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr2 td90"><P class="p1 ft1">Rättsdatablad</P></TD>
<TD class="tr14 td90"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr14 td91"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr14 td92"><P class="p53 ft8">Prop. 2001/02:107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td90"><P class="p3 ft55"> </P></TD>
<TD class="tr32 td91"><P class="p3 ft55"> </P></TD>
<TD class="tr32 td92"><P class="p3 ft55"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td93"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td93"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td94"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr50 td92"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td90"><P class="p1 ft93">Författningsrubrik</P></TD>
<TD class="tr0 td90"><P class="p3 ft93">Bestämmelser som</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td95"><P class="p3 ft93">Celexnummer för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td90"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr23 td90"><P class="p3 ft93">inför, ändrar, upp-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr23 td95"><P class="p3 ft93">bakomliggande EG-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td90"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr13 td90"><P class="p3 ft93">häver eller upprepar</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td95"><P class="p3 ft93">regler</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td90"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr13 td90"><P class="p3 ft93">ett normgivnings-</P></TD>
<TD class="tr13 td91"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr13 td92"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td90"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr13 td90"><P class="p3 ft93">bemyndigande</P></TD>
<TD class="tr13 td91"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr13 td92"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr48 td93"><P class="p3 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr48 td93"><P class="p3 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr48 td94"><P class="p3 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr51 td92"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr52 td90"><P class="p1 ft94">Lag om grupprättegång</P></TD>
<TD class="tr52 td90"><P class="p3 ft94">3 och 6 §§</P></TD>
<TD class="tr52 td91"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr52 td92"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p463 ft4">285</P>
</DIV>
</BODY>
</HTML>
00Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till1. lag om grupprättegång,
2. lag om ändring i miljöbalken.Bifall=utskottet2001/02:JuU16?INLInlämning2002-03-07 00:00:00planerat60hanteringBBordläggning2002-03-13 00:00:00inträffat2hanvisningINLInlämning2002-03-13 00:00:00inträffat60hanteringREGRegistrering2002-03-13 00:00:00inträffat70hanteringHÄNHänvisning2002-03-14 00:00:00inträffat3hanvisningMOTMotionstid slutar2002-03-28 00:00:00inträffat4hanvisninginlamnatavInlämnat avJustitiedepartementet2014-11-21 15:42:57statustextstatustextÄrendet är avslutatGP031072017-10-20 11:00:42tilldelatTilldelatJustitieutskottet2014-11-21 15:42:57GP03107prop_200102__107.pdf1104277pdfLag om grupprättegånghttps://data.riksdagen.se/fil/B3086013-3480-4DEA-837D-DECECEDB5ADBbehandlas_i2001/02:JuU16GP01JuU16bet2001/02JuU16Lag om grupprättegångBetänkandeföljdmotionav Fredrik Reinfeldt m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 2001/02:107<br/>
Lag om grupprättegångGP02Ju12mot2001/02Ju12med anledning av prop. 2001/02:107 Lag om grupprättegångav Fredrik Reinfeldt m.fl. (M)Motion